Wikipedia
guwwiki
https://guw.wikipedia.org/wiki/Weda_Tangan
MediaWiki 1.39.0-wmf.5
first-letter
Media
Vonọtaun
Hodidọ
Zinzantọ
Zinzantọ hodidọ
Wikipedia
Wikipedia hodidọ
Wepo
Wepo hodidọ
MediaWiki
MediaWiki hodidọ
Ohia
Ohia hodidọ
Alọgọ
Alọgọ hodidọ
Adà
Adà hodidọ
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Weda Tangan
0
1
15600
14834
2022-03-23T16:26:15Z
Jon Harald Søby
5
Replaced content with "{{Weda Tangan}} <noinclude>{{Interwikis}}</noinclude>"
wikitext
text/x-wiki
{{Weda Tangan}}
<noinclude>{{Interwikis}}</noinclude>
2s7619f9u04l1fonm0halvhdfbxith2
MediaWiki:Sitesupport-url
8
2
2
2022-03-23T15:16:47Z
Maintenance script
1
Setting sidebar link
wikitext
text/x-wiki
https://donate.wikimedia.org/?utm_source=donate&utm_medium=sidebar&utm_campaign=guw.wikipedia.org&uselang=guw
nvwdrdcinegt0hqzuojjnfls1xmlgsx
Ohia:Adà Tangan
10
3
4
3
2022-03-23T15:42:41Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>
<div style="text-align:left; position:relative; right:8px; top:8px; background:#C6DEFE; height:25px; -moz-border-radius: 8px; -webkit-border-radius: 8px; border-radius:8px;">
<div style="position:relative; right:-5px; top:0px;">[[Wepo:Blue-bg rounded right.svg|link=|alt=]]</div>
<div style="position:absolute; right:1px; top:-7px;">[[Wepo:{{{image}}}|38px|link=|alt=]]</div>
<div style="position:absolute; right:40px; top:2px; width:95%;"><h2 {{#if:{{{id|}}} | id="{{{id}}}Head"| }} style="margin:0; border-bottom:0; font-size:120%; font-weight:bold; text-align:right; color:#000; padding:.15em .4em;">{{{title}}}</h2></div></div>
|-
| <div {{#if:{{{id|}}}|id="{{{id}}}"|}} style="margin:0em 1em 1em 1em; padding-left:0px; padding-top:12px;">
{{{content}}}</div>
|-
</includeonly>
0jsfymkmk2o9qqp69epkndyndxwbdcg
Ohia:Aflika
10
4
7
6
2022-03-23T15:42:42Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
<br clear=all><div class="center">
{| id="toc" style="margin: 0 2em 0 2em;"
! style="background:#ccccff" align="center" width="100%" colspan="2" | [[Aflika]]
|-
| align="center" style="font-size: 90%;" colspan="2" | [[Algeria]] • [[Angola]] • [[Benẹ]] • [[Botswana]] • [[Burkina Faso]] • [[Burundi]] • [[Camerun]] • [[Cape Verde]] • [[Central African Republic]] • [[Chad]] • [[Comoros]] • [[Democratic Republic de li Congo]] • [[Republic de Congo]] • [[Costa de Ivor]] • [[Djibouti]] • [[Egiptia]] • [[Equatorial Guinea]] • [[Eritrea]] • [[Ethiopia]] • [[Gabon]] • [[Gambia]] • [[Ghana]] • [[Guinea]] • [[Guinea-Bissau]] • [[Kenya]] • [[Lesotho]] • [[Liberia]] • [[Libya]] • [[Madagascar]] • [[Malawi]] • [[Mali]] • [[Mauritania]] • [[Mauritius]] • [[Morocco]] • [[Mozambique]] • [[Naijilia]] • [[Namibia]] • [[Niger]] • [[Rwanda]] • [[São Tomé e Príncipe]] • [[Senegal]] • [[Seychelles]] • [[Sierra Leone]] • [[Somalia]] • [[Sudafrica]] • [[Sud-Sudan]] • [[Sudan]] • [[Swaziland]] • [[Tanzania]] • [[Togo]] • [[Tunisia]] • [[Uganda]] • [[Zambia]] • [[Zimbabwe]]
|}
</div>
<noinclude></noinclude>
qankbns0jska330fpsey9cvxkw5omt1
Ohia:Be hiẹ yọnẹn ya
10
5
16295
16046
2022-03-26T11:46:42Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Aholu Samuel Wheto oba of Topo Dalẹ Badagry.jpg|right|thumb|140px|Ahọlu [[Samuel Wheto]]]]
'''*''' Ahọlu '''[[Samuel Wheto|Samuel Olusegun Wheto]]''' (yin jiji to azán 15tọ osun 9tọ owhe 1960 tọn) yin ovi jiji [[Dalẹ Whedakọ|Dalẹ]] tọn he yin gbétatò de he tin to Otò [[Gbagli]] tọn mẹ to [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] mẹ to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ....'''''[[Samuel Wheto|Hia dogọ]]'''''....
<br>
'''*''' '''[[Baba Yabo|Dèhoumon Adjagnon]]''' he mẹlẹpo yọnẹn di '''[[Baba Yabo]]''' yin jiji to azán wiatọntọ, osun atọ̀ntọ, owhe 1925 tọn. E yin mẹhe diyin to [[Benẹ]] yigbaji na ayihun nuwhinwhẹn didọ etọn lẹ tọn podọ gbọn wadohia bibasi etọn lẹ dali. Baba Yabo yin dopo to nukunmọnu ayihundatọ he yinkọ etọn yi aga hugan to [[Benẹ]] yigbaji.....'''''[[Baba Yabo|Hia dogọ]]'''''...
s8hxmo11zwplfoqj0v0w3o25zf1zn0q
Ohia:Hosọ egbé he tọn
10
6
16045
16008
2022-03-25T12:00:56Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:The Slave trade vlekete 8.jpg|right|thumb|200px|Kanlinmọhi, Gbagli Awọnlin]]
'''[[Ahi Kanlinmọ lẹ tọn to Velekete]]''' yin ahi dé he mẹ yè nọ sa Kanlinmọ lẹ te, to otò [[Gbagli]] tọn mẹ. Ahi ehe yin didoai to owhe 1502, bo yin yinkọ dona nado pagigona vodun Velekete tọn he yin vodun ohu po jẹhọn po tọn....'''''[[Ahi Kanlinmọ lẹ tọn to Velekete|Hia dogọ]]'''''....
nu1cexd4apj34h92byiff53tpmun4b2
Ohia:Hosọ osẹ lọ mẹ tọn
10
7
16007
16006
2022-03-25T08:21:11Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Cadrage du Zangbéto par ses disciples - Bénin.jpg|right|thumb|200px|Zangbetọ]]
'''[[Zangbetọ]]''' yin vodún de he yè nọ yí do ṣọ́zán to Gunnu-gbeji lẹ to [[Benẹ]], [[Togo]] po [[Naijilia]] po de. Zangbetọ lẹ taidi ponọ he nọ penukundo jijọhomẹ-ninọ po hihọ́ gbetato dopodopo tọn po go. Ye nọ to dindanpe to okle po ozán po nado mọ dọ hihọ tin na gbẹtọ lẹpo titengbe to zánmẹ. Ye tin nado dobu na ajotọ lẹ po azétọ lẹ po ma nado wa basi awugblenu de na kọmẹnu lẹ bosọ nọ wle dehe ye mọ lẹ bo nọ ze ye sọyi kọmẹgán lẹ kavi ponọ Ahọlu tọn lẹ dè nado yin yasana dile e jẹ dó....'''''[[Zangbetọ|Hia dogọ]]'''''...
nekgy2w7lcl9d1hfffjqxzdsftkjqc3
Ohia:Infobox gbẹtọ
10
8
68
67
2022-03-23T15:42:44Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox wikitable float-right toptextcells" style="width:330px; font-size:95%; margin-top:0;float:right;align:right"
{{#if:{{{YINKỌ ETỌN|}}}|
{{!}} colspan="4" style="background-color: #A9BEC7;text-align:center; font-size:140%; font-weight:bold;" {{!}} {{{YINKỌ ETỌN|{{PAGENAME}}}}}
}}
|-
{{#if:{{{TRANSCRIPTION|}}}|
{{!}} colspan="2" style="text-align:center; font-size:100%; font-weight:bold;" {{!}}<hr style="width:100%;" />{{{TRANSCRIPTION}}}
}}
|-
|colspan="2" style="text-align:center;background:#EEEEEE;"|
{| style="width:100%; border:none; margin:0; padding:0;"
| style="text-align:center; width:100%;background:#EEEEEE;" |{{#if: {{{YẸDIDE ETỌN|}}}|[[Wepo:{{{YẸDIDE ETỌN}}}|border|center|{{{IMGSIZE|200px}}}|alt={{{IMAGE-ALT}}}<!-- -->]]}}
|- valign="middle"
| style="text-align:center;"|{{#if:{{{IMAGE-TEXT|}}}|{{{IMAGE-TEXT}}}}}
|}
|-
<!-- Persenliche Informazione -->
{{!}} colspan="3" style="text-align:center;background-color: #A9BEC7;font-size:130%" {{!}} '''Nudọnamẹ Mẹdetiti Tọn'''
|-
{{#if:{{{HATỌ ETỌN (LẸ)|}}}|
{{!}} class="ibleft" style="vertical-align:top;" {{!}} '''Hatọ etọn (lẹ)'''
{{!}} {{{HATỌ ETỌN (LẸ)}}}
}}
|-
{{#if:{{{KÚNKAN ETỌN|}}}|
{{!}} class="ibleft" style="vertical-align:top;" {{!}} '''Kúnkan etọn'''
{{!}} {{{KÚNKAN ETỌN}}}
}}
|-
{{#if:{{{JIJIZAN|}}}|
{{!}} class="ibleft" style="vertical-align:top;" {{!}} '''Jijizan'''
{{!}} {{{JIJIZAN}}}
}}
|-
{{#if:{{{OKÚZAŃ|}}}|
{{!}} class="ibleft" style="vertical-align:top;" {{!}} '''Okúzán'''
{{!}} {{{OKÚZAŃ}}}
}}
|-
{{#if:{{{BURIAL|}}}|
{{!}} class="ibleft" style="vertical-align:top;" {{!}} '''Burial'''
{{!}} {{{BURIAL}}}
}}
|-
{{#if:{{{OTỌ́ ETỌN|}}}|
{{!}} class="ibleft" style="vertical-align:top;" {{!}} '''Otọ́ etọn'''
{{!}} {{{OTỌ́ ETỌN}}}
}}
|-
{{#if:{{{ONỌ̀ ETỌN|}}}|
{{!}} class="ibleft" style="vertical-align:top;" {{!}} '''Onọ̀ etọn'''
{{!}} {{{ONỌ̀ ETỌN}}}
}}
|-
{{#if:{{{SINSẸ̀N ETỌN|}}}|
{{!}} class="ibleft" style="vertical-align:top;" {{!}} '''Sinsẹ̀n etọn'''
{{!}} {{{SINSẸ̀N ETỌN}}}
}}
|-
{{#if:{{{SIGNATURE|}}}|
{{!}} class="ibleft" style="vertical-align:top;" {{!}} '''Signature'''
{{!}} [[Wepo:{{{SIGNATURE}}}|center|{{{SIZE-SIG|150px}}}]]
}}
|}
shd2wiki5uk2j1cgr45lslk9y3cn2h4
Ohia:Interwikis
10
9
71
70
2022-03-23T15:42:44Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[en:]]
[[fr:]]
[[de:]]
[[yo:]]
[[ig:]]
[[ha:]]
[[de:]]
[[de:]]
[[pt:]]
[[es:]]
[[it:]]
[[nl:]]
[[bm:]]
[[wo:]]
[[simple:]]
[[sw:]]
[[am:]]
[[ru:]]
[[ja:]]
[[ko:]]
[[zh:]]
qdsu0r9aqctrtzz7gyj3glant2y4j6s
Ohia:Main page
10
10
16762
16761
2022-03-28T19:14:17Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Main_page/styles.css"/>
<div id="wikifrontpage_container" class="wikifrontpage_row">
<div class="wikifrontpage_box">
<div style="margin-top:10px; background:none;" style="text-align:left; position:relative; vertical-align:top; right:8px; top:8px; background:#C6DEFE; height:25px; -moz-border-radius: 8px; -webkit-border-radius: 8px; border-radius:8px;">
<div style="position:absolute; right:-5px; top:0px;">[[Wepo:Blue-bg rounded right.svg|link=|alt=]]</div>
<div style="position:absolute; right:1px; top:-7px;">[[Wepo:HSutvald2.svg|38px|link=|alt=]]</div>
<div style="position:relative; right:30px; top:2px; width:95%;"><h2 {{#if:{{{id|}}} | id="{{{id}}}Head"| }} style="margin:0; border-bottom:0; font-size:120%; font-weight:bold; vertical-align:top; text-align:right; color:#000; padding:.15em .4em;">Hosọ osẹ lọ mẹ tọn</h2></div></div>
<div {{#if:{{{id|}}}|id="{{{id}}}"|}} style="margin:0em 1em 1em 1em; padding-left:0px; padding-top:12px;">
{{Hosọ osẹ lọ mẹ tọn}}</div>
</div>
<div class="wikifrontpage_box">
<div style="margin-top:10px; background:none;" style="text-align:left; position:relative; vertical-align:top; right:8px; top:8px; background:#C6DEFE; height:25px; -moz-border-radius: 8px; -webkit-border-radius: 8px; border-radius:8px;">
<div style="position:absolute; right:-5px; top:0px;">[[Wepo:Blue-bg rounded right.svg|link=|alt=]]</div>
<div style="position:absolute; right:1px; top:-7px;">[[Wepo:Text-x-generic with pencil-2.svg|38px|link=|alt=]]</div>
<div style="position:relative; vertical-align:top; right:30px; top:2px; width:95%;"><h2 {{#if:{{{id|}}} | id="{{{id}}}Head"| }} style="margin:0; border-bottom:0; font-size:120%; font-weight:bold; text-align:right; color:#000; padding:.15em .4em;">Be hiẹ yọnẹn ya?</h2></div></div>
<div {{#if:{{{id|}}}|id="{{{id}}}"|}} style="margin:0em 1em 1em 1em; padding-left:0px; padding-top:12px;">
{{Be hiẹ yọnẹn ya}}</div>
</div>
<div class="wikifrontpage_box">
<div style="margin-top:10px; background:none;" style="text-align:left; position:relative; vertical-align:top; right:8px; top:8px; background:#C6DEFE; height:25px; -moz-border-radius: 8px; -webkit-border-radius: 8px; border-radius:8px;">
<div style="position:absolute; right:-5px; top:0px;">[[Wepo:Blue-bg rounded right.svg|link=|alt=]]</div>
<div style="position:absolute; right:1px; top:-7px;">[[Wepo:HSDagensdatum.svg|38px|link=|alt=]]</div>
<div style="position:relative; right:30px; top:2px; width:95%;"><h2 {{#if:{{{id|}}} | id="{{{id}}}Head"| }} style="margin:0; border-bottom:0; font-size:120%; font-weight:bold; vertical-align:top; text-align:right; color:#000; padding:.15em .4em;">Hosọ egbé he tọn</h2></div></div>
<div {{#if:{{{id|}}}|id="{{{id}}}"|}} style="margin:0em 1em 1em 1em; padding-left:0px; padding-top:12px;">
{{Hosọ egbé he tọn}}</div>
</div>
<div class="wikifrontpage_box">
<div style="margin-top:10px; background:none;" style="text-align:left; position:relative; vertical-align:top; right:8px; top:8px; background:#C6DEFE; height:25px; -moz-border-radius: 8px; -webkit-border-radius: 8px; border-radius:8px;">
<div style="position:absolute; right:-5px; top:0px;">[[Wepo:Blue-bg rounded right.svg|link=|alt=]]</div>
<div style="position:absolute; right:1px; top:-7px;">[[Wepo:HSBild.svg|38px|link=|alt=]]</div>
<div style="position:relative; right:30px; top:2px; width:95%;"><h2 {{#if:{{{id|}}} | id="{{{id}}}Head"| }} style="margin:0; border-bottom:0; font-size:120%; font-weight:bold; vertical-align:top; text-align:right; color:#000; padding:.15em .4em;">Yẹdide egbé tọn</h2></div></div>
<div {{#if:{{{id|}}}|id="{{{id}}}"|}} style="margin:0em 1em 1em 1em; padding-left:0px; padding-top:12px;">
{{Yẹdide egbé tọn}}</div>
</div>
<div class="wikifrontpage_box">
<div style="margin-top:10px; background:none;" style="text-align:left; position:relative; vertical-align:top; right:8px; top:8px; background:#C6DEFE; height:25px; -moz-border-radius: 8px; -webkit-border-radius: 8px; border-radius:8px;">
<div style="position:absolute; right:-5px; top:0px;">[[Wepo:Blue-bg rounded right.svg|link=|alt=]]</div>
<div style="position:absolute; right:1px; top:-7px;">[[Wepo:Wikimedia-logo-circle.svg|38px|link=|alt=]]</div>
<div style="position:relative; right:30px; top:2px; width:95%;"><h2 {{#if:{{{id|}}} | id="{{{id}}}Head"| }} style="margin:0; border-bottom:0; font-size:120%; font-weight:bold; vertical-align:top; text-align:right; color:#000; padding:.15em .4em;">Nado yawu hùn</h2></div></div>
<div {{#if:{{{id|}}}|id="{{{id}}}"|}} style="margin:0em 1em 1em 1em; padding-left:0px; padding-top:12px;">
{{Nado yawu hùn}}</div>
</div>
</div>
a7r1f45w19kz4kqjfjso9bleufwywza
Ohia:Main page/styles.css
10
11
76
75
2022-03-23T15:42:45Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
sanitized-css
text/css
.wikifrontpage_row {
display: flex;
flex-direction: row;
flex-flow: row wrap;
justify-content: space-between;
padding: 0;
margin: 0 -5px 0 -5px;
}
.wikifrontpage_box {
flex: 1;
margin: 5px;
min-width: 240px;
border: 1px solid #CCC;
padding: 0 10px 10px 10px;
box-shadow: 0 2px 2px rgba(0,0,0,0.1);
}
n5t1i4ixe8fsvuswvge7xt1jegf8qgh
Ohia:Nado yawu hùn
10
13
81
80
2022-03-23T15:42:45Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
{| align="cfrter" cellpadding="2" width="95%" style="background:transparfrt" class="layout plainlinks"
|- valign="top"
| [[Wepo:Wikisource-logo.svg|20px|Wikisource|link=https://en.wikisource.org/wiki/Main_Page]] [https://en.wikisource.org/wiki/Main_Page '''Wikisource''']
| [[Wepo:Wiktionary-logo-en.png|20px|Wiktionary|link=en:wikt:]] [[:en:wikt:|'''Wiktionary''']]
| [[Wepo:Wikiquote-logo.svg|20px|Wikiquote|link=en:q:]] [[:en:q:|'''Wikiquote''']]
| [[Wepo:Wikinews-logo.svg|20px|Wikinews|link=en:n:Wikinews]] [[:en:n:Wikinews|'''Wikinews''']]
| [[Wepo:Wikidata-logo.svg|21px|ویکیدراوە|link=d:Wikidata:دەستپێک]] [https://www.wikidata.org/wiki/Wikidata:Introduction/en '''Wikidata''']
| [[Wepo:Wikibooks-logo.svg|20px|Wikibooks|link=en:b:]] [https://en.wikibooks.org/wiki/Main_Page '''Wikibooks''']
|-
| [[Wepo:Wikispecies-logo.svg|20px|Wikispecies|link=species:]] [https://species.wikimedia.org/wiki/Main_Page '''Wikispecies''']
| [[Wepo:Wikiversity-logo.svg|20px|Wikiversity|link=en:v:]] [https://en.wikiversity.org/wiki/Wikiversity:Main_Page '''Wikiversity''']
| [[Wepo:Wikivoyage-Logo-v3-icon.svg|20px|Wikivoyage|link=en:voy:]] [[:en:voy:|'''Wikivoyage''']]
| [[Wepo:Mediawiki-logo.png|20px|MediaWiki|link=mw:]] [https://www.mediawiki.org/wiki/MediaWiki '''MediaWiki''']
| [[Wepo:Commons-logo.png|18px|Commons|link={{fullurl:commons:|uselang=en}}]] [{{fullurl:commons:|uselang=en}} '''Commons''']
| [[Wepo:Wikimedia Community Logo.svg|20px|Meta-Wiki|link=m:]] [https://foundation.wikimedia.org/wiki/Home '''Meta-Wiki''']
|-
|-
|}
377bef6q6liq3a4g3a0pdo0z5ajeqc1
Ohia:Otò
10
14
86
85
2022-03-23T15:42:45Z
Jon Harald Søby
5
4 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{| class="toccolours" style="float:right; width:250px; margin-left: 1em; font-size: 85%;"
! colspan="2" style="background-color: #003399; color: #FFFFFF; font-size:150%;" align="center" |
'''{{{otò}}}'''
|-
| style="background:#FFFFFF;" align="center" colspan="2" |
{| style="background:#FFFFFF; text-align: center;" border="0" cellpadding="2" cellspacing="0"
|-
| {{#if:{{{asia|}}}|[[Wepo:{{{asia}}}|130px]]}}
| {{#if:{{{ohia|}}}|[[Wepo:{{{ohia}}}|90px]]}}
|}
|-class="hiddenStructure{{{yẹdide|}}}"
| style="background:#FFFFFF;" align="center" colspan="2" | [[Wepo:{{{yẹdide}}}|197px]]
|-class="hiddenStructure{{{tatọ́-tònọ|}}}"
| valign="top"| Tatọ́-tònọ || style="background: #f7f8ff; text-align:center;" | {{{tatọ́-tònọ}}}
|- class="hiddenStructure{{{lẹdo|}}}"
| valign="top"| Lẹdo || style="background: #f7f8ff; text-align:center;"| {{{lẹdo}}} km²
|-
| valign="top"| Gbẹtọ Sọha Lẹ || style="background: #f7f8ff; text-align:center;"| {{{gbẹtọ sọha lẹ}}} ab.{{#if:{{{owhe|}}}|<small> ([[{{{owhe}}}|{{{owhe}}}]])</small>}}
|}<noinclude>
<pre>
{{Otò
|otò =
|asia =
|ohia =
|yẹdide =
|tatọ́-tònọ =
|lẹdo =
|gbẹtọ sọha lẹ =
|owhe =
}}
</pre>
</noinclude>
2i603pns8yuj1ozrdfp6ss94vor7qo6
Ohia:Reflist
10
15
88
87
2022-03-23T15:42:45Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
[[Adà:Lẹdo Gandudu Dokọ̀ Tọn Ayimatẹn Niger tọn lẹ]]
mq7m5ztltqp4prtzyik5pdnocf21o3o
Ohia:Weda Tangan
10
16
16292
91
2022-03-26T11:42:17Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
__NOTOC__ __NOEDITSECTION__
{{Weda Tangan/Bẹejẹji}}
{{Main page}}
a93azoekekpqjn7wfe2qh5xjzycqd0g
Ohia:Weda Tangan/Bẹejẹji
10
17
16618
16240
2022-03-27T14:17:28Z
Minorax
12
fix lint
wikitext
text/x-wiki
__NOTOC__ __NOEDITSECTION__
<!------------------------------------ TOP PART ------------------------------------------->
{|style="margin:0px 0px 0px 0px; background:none;"
|class="MainPageBG" style="width:10%; border:3px solid #CEDFF2; background:white; vertical-align:top; color:#000;"|
{|width="100%" cellpadding="2" cellspacing="5" style="vertical-align:top; background:white;"
|-
|style="color:#000;"|<h1 style="text-align: center; font-size: 200%; font-family:'hoeflr text','times new roman', serif; font-variant: small-caps; border: none; margin: 0; padding: 0;">'''Mì Kuavọ do [[Wikipedia|Gungbe Wikipedia]]'''</h1></span>
<div class="center"><small>{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} – Hosọ [[Special:Statistics|{{NUMBEROFARTICLES}}]] to [[Gungbe]] mẹ</small></div>
----
| style="padding:1em" |<div align=right><imagemap>
Wepo:Wikipedia-logo-v2-gungbe.svg|80px
default [[Wikipedia]]
desc none
</imagemap></div>
|-
|Colspan="2" style="text-align:center;"|
<div style="text-align: center; font-size: 100%;">
{{nowrap|[[Wepo:P mathematics.svg|20px|link=]] [[:Category:Wehọmẹ lẹ|Wehọmẹ lẹ]]}}
{{nowrap|[[Wepo:P Science.png|20px|link=]] [[:Category:Lẹnunnuyọnẹn|Lẹnunnuyọnẹn]]}}
{{nowrap|[[Wepo:P culture violet.png|20px]] [[:Category:Aṣa|Aṣa]]}}
{{nowrap|[[Wepo:P sociology.svg|20px|link=]] [[:Category:Ogbẹ́|Ogbẹ́]]}}
{{nowrap|[[Wepo:P vip.svg|20px]] [[:Category:Otàn Gbẹzan tọn|Otàn Gbẹzan tọn]]}}
{{nowrap|[[Wepo:P countries.png|20px|link=]] [[:Category:Otò|Otò]]}}
{{nowrap|[[Wepo:P history violet.png|20px|link=]] [[:Category:Whenuho|Whenuho]]}}
</div>
|}
|}<noinclude></noinclude>
sow8gm3a22pb58bz18x3w0se8tn5yyd
Ohia:Weda Tangan/Hosọ lẹ
10
18
130
129
2022-03-23T15:42:47Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
<div dir="ltr" class="mw-content-ltr" style="text-align:justify;">
<!-- ستوون ڕاست -->
{| style="margin-top:10px; background:none;"
| style="width:75%; border:1px solid #a7d7f9; vertical-align:top; color:#000; padding: 0px 0px 10px 10px; -moz-border-radius: 10px; -webkit-border-radius: 10px; border-radius:10px;" |
{| cellpadding="2" cellspacing="5" style="width:100%; vertical-align:top; background:transparent;"
<!-- ============== Hosọ osẹ lọ mẹ tọn ================ -->
| | {{Adà Tangan
|title = Hosọ osẹ lọ mẹ tọn
|image = HSutvald2.svg
|content = {{Hosọ osẹ lọ mẹ tọn}}
|links =
}}
<!-- ============== Hosọ egbé he tọn ================= -->
| | {{Adà Tangan
|title = Hosọ egbé he tọn
|image = HSDagensdatum.svg
|content = {{Hosọ egbé he tọn}}
|links =
}}
<!-- ============= کووتایی ستوون ڕاست ================= -->
|}
|<!-- بۆشایی نێوان دوو ستوونەکە --> style="border:5px solid transparent;" |
<!-- ===================== ستوون چەپ ==================== -->
| style="width:35%; border:1px solid #a7d7f9; background:#f5faff; vertical-align:top; padding: 0px 0px 10px 10px; -moz-border-radius: 10px; -webkit-border-radius: 10px; border-radius:10px;"|
{| id="mp-right" cellpadding="2" cellspacing="5" style="width:100%; vertical-align:top; background:#f5faff; background:transparent; text-align: left;font-size:9pt;"
<!-- ========================= ناساندن =============== -->
<!-- ========================= Be hiẹ yọnẹn ya? =============== -->
| {{Adà Tangan
|title = Be hiẹ yọnẹn ya?
|image = Text-x-generic with pencil-2.svg
|content = {{Be hiẹ yọnẹn ya}}
}}
<!--
| {{AccueilCadre
|title = ߦߌ߬ߘߞߊ߬ߟߌ
|image = W-circle.svg
|content = {{ߦߌ߬ߘߞߊ߬ߟߌ}}
}}
-->
<!-- ========================= کۆمەڵگا =============== -->
<!--
| {{AccueilCadre
|title = کوومەڵگای ویکیپیدیا
|image = HSSamarbetecolor.svg
|content = {{دەسپێک/کوومەڵگا}}
}}
-->
|}
|}
<!-- ========================== Yẹdide egbé tọn========================== -->
{| style="width:100%; margin-top:10px;"
| style="width:100%; border:1px solid #a7d7f9; vertical-align:top; -moz-border-radius: 10px; -webkit-border-radius: 10px; border-radius:10px;" |
{| style="width:100%; margin-bottom:2px; vertical-align:top; font-size:95%; background:transparent;"
|-
| {{Adà Tangan
| title = Yẹdide egbé he tọn
| image = HSBild.svg
| content = {{Yẹdide egbé tọn}}
|links =
}}
|}
|}
<!-- ========================== بەش خوارێن ========================== -->
{| style="margin-top:10px; background:none;"
| style="width:50%; border:1px solid #a7d7f9; vertical-align:top; color:#000; padding: 0px 0px 10px 10px; -moz-border-radius: 10px; -webkit-border-radius: 10px; border-radius:10px;" |
{| width="100%" style=" padding:0px; margin-top:0px; margin-bottom:0px; background:transparent;"
<!-- ===================== Nado yawu hùn ===================== -->
| {{Adà Tangan
| title = Nado yawu hùn
| image = Wikimedia-logo-circle.svg
| content = {{Nado yawu hùn}}
}}
<!-- ===================== Xá ɖo gbé ɖévo mɛ===================== -->
| {{Adà Tangan
| title =
| image = HSWPedia.svg
| content =
}}
|}
|}
e9upmgbqdpwh0nt7s3l7uv7t4qdc5dt
Ohia:Yẹdide egbé tọn
10
19
16750
16044
2022-03-28T10:02:24Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
<div class="center">[[Wepo:Ahọlu Aganọ Toniyọn l.jpg|220px]]<br />'''[[Ahọlu Aganọ Toniyọn I]]'''</div>
<noinclude>
[http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Picture_of_the_day Yẹdide egbé tọn]
</noinclude>
o49vjp8ry0obwzo0xkn52521lwgnriq
Ohia:Nowrap
10
20
140
139
2022-03-23T15:42:47Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
<span class="nowrap">{{{1}}}</span><noinclude>
{{documentation}}
<!-- Categories go on the /doc page; interwikis go to Wikidata. -->
</noinclude>
avb5tcymgupik1ikutqclidkj9tnitx
Adà:Aflika
14
21
144
143
2022-03-23T15:42:47Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Adà:Ahimẹ lẹ
14
22
147
146
2022-03-23T15:42:48Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Category:Ahimẹ lẹ
kzuvifoahdf3181haxmqowwiks1c6x0
Adà:Amasin
14
23
150
149
2022-03-23T15:42:48Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Adà:Aṣa
14
24
153
152
2022-03-23T15:42:48Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Adà:Boṣiọ
14
25
156
155
2022-03-23T15:42:48Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Category:Boṣiọ
dzro0jzpyk6azbm7hfuojhsqz2congo
Adà:Interlingue
14
26
158
157
2022-03-23T15:42:48Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
[[ie:Categorie:Interlingue]]
hp7nc5be9nprdwz1xy7ugzojfx8ekm2
Adà:Kanlin lẹ
14
27
162
161
2022-03-23T15:42:48Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Category:kanlin lẹ
ikdguk35uz60i5yalopoinqi402nt5y
Adà:Lẹnunnuyọnẹn
14
28
165
164
2022-03-23T15:42:48Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Adà:Mẹhe kú to owhe 1998 lẹ
14
29
168
167
2022-03-23T15:42:48Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Adà:Naijilia
14
30
172
171
2022-03-23T15:42:49Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Adà:Aflika]]
1qgrjnrxdek1xplyl0ovg0cra7dm9ub
Adà:Numọtolanmẹ
14
31
174
173
2022-03-23T15:42:49Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
Category:Numọtolanmẹ
lgvv7cit8f8kn94h1635v3z5tlt6jwi
Adà:Núdùdù
14
32
177
176
2022-03-23T15:42:49Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Adà:Ogbè lẹ
14
33
180
179
2022-03-23T15:42:49Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Category:Ogbè lẹ
de1wbi8cetxwf08vhkybvuzv51xbzg1
Adà:Ogbẹ́
14
34
183
182
2022-03-23T15:42:49Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Category:Ogbẹ́
d57glu55eyvguts11fywoioygiskckr
Adà:Otàn Gbẹzan tọn
14
35
186
185
2022-03-23T15:42:49Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Adà:Otò
14
36
194
193
2022-03-23T15:42:50Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1957 lẹ
14
37
198
197
2022-03-23T15:42:50Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Adà:Wehọmẹ lẹ
14
38
202
201
2022-03-23T15:42:50Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Category:Wehọmẹ lẹ
1syr55lv5p81cyfw172hzm4xmr9mk1h
Adà:Whenuho
14
39
205
204
2022-03-23T15:42:50Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
9ice
0
40
17129
15640
2022-04-01T05:38:17Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Abolore Akande''' (yin jiji to azán fọtọ̀n-nukunawetọ Alunlunsun, owhe 1980 tọn). E diyin bo sọ yin yinyọnẹn taidi '''9ice''' to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. E sọ yin nuhotọ ''HipHop'' tọn, bo sọ yin tohodọtọ. 9ice wa lẹzun yinyọnẹn to hunwhẹ wiwa lẹ whenu, e de agban bladopọ Kongo-Aso tọn tọ́n to owhe 2008 tọn mẹ, to owhe dopolọ mẹ e du to Agbawhinwhlẹn MTV Africa Music tọn ji, bo tọnta to mẹhe e whlẹn agba hẹ lẹ mẹ to àṣà po nuhiho dodonu mẹyu gbeji tọn (MOBO) tọn mẹ. Eyi kunnudenu tangan mẹyu tọn po Walọ tangan voovo lẹ tọn po to 2015. Todin e wa yin dide taidi Ayinamẹtọ tangan de na Abiọla Ajumobi he yin Aimatẹngan Aimatẹn Oyo tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1980 lẹ]]
[[en:9ice]]
[[ig:9ice]]
[[yo:9ice]]
s25kb0bwawp6a27vtdtn12n0o3tn5dd
Abayomi Barber
0
41
244
243
2022-03-23T15:42:51Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Abayomi Barber''' yín jiji to tòpẹvi Ifẹ tọn. Weyọnẹntọ Ben Enwowu wẹ do awusọhia de lẹ hia ẹ to Amazọnwiwa mẹ. Apajlẹ oyọnentọ lọ tọn wẹ dike Abayọmi ní do nukunnumọjẹnumẹ amazọnwiwa tọn, eńẹgodo e plọnnu to wehọme alavọ ''Yaba College of Technology'' to [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Abayọmi wẹ basi tito dagbe na onu he ye ko basi bo sọ ze sẹdo do Dodinnanu Ayọnu lẹ tọn (
''Yoruba Research Scheme''). Abayọmi wazọn hẹ gbẹtọ nukundeji lẹ taidi Frank Willet, Doto Bradbury podo Rev. Father Carrol to Dodinnanu de he ye basi to otò [[Naijilia]] tọn to owhe 1957 kaka jẹ owhe 1958.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Abayomi Barber]]
3hdqgsjcbqwwlmrbdlc5jfddzpthr49
Abba Musa Rimi
0
42
17131
17130
2022-04-01T05:40:58Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Abba Musa Rimi CON''' (yin jiji to osun awetọ azán koatọ́n-nukunatọ̀ntọ, owhe 1940 tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.) E yin dide taidi Ayimatẹngan nukunpedonugotọ Kaduna tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ to osun aotọ 1979 tọn to Ablọde awetọ whenu, e lẹzun tẹnmẹpọnnamẹtọ Ayimatẹngan Abdulkadir Balarabe Musa tọn he yin kansanna to azan konukunatọntọ Ayidosun owhe 1981 tọn. Eyin dide do oplo People's Redemption sin ogbẹtamẹ. To Afínplosun owhe 1982 tọn, Pope John Paul II yi bajonọ tòdaho Kaduna tọn. To whelọnu Agọjẹdonutọ ogan Malenu lẹ tọn lẹ gbọawupo nado do yede hia ẹ, to whenue etin to Agahun-glintẹn. Pope hia Alọdlẹndonu kọmẹ wema Rimi tọn po ogan Ponla tọn devo lẹ tọn po he do nuyiwadopọ kọndopọ tọn hia to klistiani lẹ po Malenu lẹpo ṣẹnṣẹn. Whẹpo do lẹkọdo [[Awọnlin]]. To osun ṣinatọntọ 1982 Rimi yin hinhẹn po huhlọn po nado vẹ Jama Atul Nasril Malenu (JNI) nado din ali alọhẹndotena whinyanwhinyan he tin to ṣẹnṣẹn Izala po Darika Malenu lẹ sin Ogbẹta tọn. Rimi bia dawhe nujonu tọn dopo to aganu Naijilia tọn to azan koatọnnukunawe osun atọnto owhe 1982 tọn. Enẹgodo, Awhangan Muhammadu Buhari hẹn huhlọn etọn bu to gufinfọn he wa aimẹ to azán gban-nukundopotọ osun wiawetọ owhe 1983 tọn mẹ, E wle susu to Ayimatẹngan titengbe whẹdahọsa tọn lẹ, bo sọ wle Rimi do oganme na owhe ko-nukun-dopotọ na sẹnmẹjẹ 96 whẹyidotọ Ayimatẹn dẹmẹnu lẹ tọn lẹ tọn na NGN 500,000,00. Rimi dọdọ Emi ko yi Akuẹ lọ na whẹyidotọ lẹ na nukunpipedo osẹn po gbedide lẹ po go to osun wema yetọn mẹ. Rimi wazon ajowhe po ajojlawhe vovo ajowhele tọn po taidi VAC, NTC po G.B Ollivant tọn. To godo mẹ ewa lẹzun Ogan anadenanutọ lẹdo mẹyugbeji tọn na jẹhọn hinhẹngble tọn; esọ wa lẹzun ogan gbedetọ tọn to gbedide otò Niger tọn (CON Emọ yọnnu bo jivi ṣinawetọ. To osun aotọ 1998 Rimi lẹzun omẹ titengbe Ayinamẹtọ tohodọtọ lẹ tọn na tatọ awhangan toholuduta tọn Abdulsalam Abubakar to-kodiona gandudu ablode tọn mẹ to otò [[Naijilia]] tọn Ẹnẹtọ tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1940 lẹ]]
[[en:Abba Musa Rimi]]
[[ha:Agba Musa Rimi]]
1dcrodtrdhoakbot49yjasn1uh1bjhd
Abel Gabuza
0
43
17133
17132
2022-04-01T05:43:14Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Abel Gabuza''' (yin jiji to azán ko-nukunatọ̀ntọ Whejisun, owhe 1955 tọn bo nọgbẹ̀ jẹ azán fọtọ̀n-nukunawetọ, Alunlunsun, owhe 2021 tọn) yin ogán sinsẹn Kátólíìkì tọn dé to South Africa Duban tọn sọn azán ṣinẹnẹtọ, Abòhúsun tọn to owhe 2018 kakajẹ okú etọn to owhe 2021 tọn mẹ. Ewọ wẹ Biṣọpu kindberley tọn sọn 2010 jẹ 2018. E yin jiji to Alexandra to South Africa.
Gabuza bẹ azọn bẹplamẹ COVID-19 tọn bo ku to azán fotọ̀n-nukunawetọ, Alunlunsun tọn to 2021 to owhe 65 mẹho yínyin mẹ to dotowhé Hillerest tọn to Duban.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1955 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[en:Abel Gabuza]]
[[Simple:Abel Gabuza]]
4lg5bbu9dqry3cj28ktylcqvy446pnc
Abibatu Mogaji
0
44
337
336
2022-03-23T15:42:55Z
Jon Harald Søby
5
32 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Abibatu Mogaji, MFR, OON'''
(azan 16, koyasun owhe 1916 jẹ azan 15, Ayidosun owhe 2013 tọn)
yín ajọwatọ daho dé he yin otovi [[Naijilia]] tọn, bo sọ yin Ahigan yọnnu to Awọnlin.
==Bẹjẹeeji gbẹzan etọn tọn==
'''Abibatu Mogaji''' yín jiji to azan 16tọ, Kọyansun tọn, to owhe 1916, to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ, to huwaji oto [[Naijilia]] tọn.
==Nuhe gándo whẹndo etọn go==
Chief Mogaji wẹ yín onọ na Chief [[Bola Tinubu]] he yin nukọntọ-otonọ na ''All Progressive Congress'', he sọ yín Ayimatẹngan [[Awọnlin]] tọn to dai.
Chief Tinubu sin oviyọnnu, Folashade wẹ wa lẹzun Ahigan daho yọnnu to otò [[Naijilia]] tọn mẹ to whenuena onọdaho etọn jo otẹn lọ do godo.
==Azọn etọn==
Whẹpo he do dope hẹdi Ahinọ na otò Naijilia sin Ajọwatọ lẹ, Chief Mogaji yin nukọntọ na Ajọwatọ lẹ hẹ tín to Aimatẹn Awọnlin.Uwhẹ di Ahitọ dogodo na Alomotu Peliewura.
Nususu dagbedagbe lẹ de Chief Mogaji ko wa na Ajọwiwa podo Ajọwatọ lẹ to otò Naijilia wa dike Gandutọ otò Naijilia tọn lẹ wa yi ajò bodo doyẹyigona.
Hẹ ko sọ yi doyẹyigona susu lẹ slọn wehọmẹ-alavọ lẹ di,alavọ Ahmadu Bello tọn po alavọ Awọnlin tọn.
==Oku etọn==
Chief Mogaji ku to Sibigbe, azan 15tọ, Ayidosun, owhe 2013 tọn mẹ.
To whenuena owhe 96 e ku do owhe etọn gbe to Ikeja he yin tatọ-tonọ na Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn, ye sọ di oṣiọ etọn do [[Awọnlin]].
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Abibatu Mogaji]]
02eyynppxryxf2kjd0v0np20avad47c
Abibi
0
45
344
343
2022-03-23T15:42:55Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Abibi''' yin yinkọ didona osun tintan sunzanhiawe wiwe Ju lẹ tọn podọ osun ṣinawetọ sunzanhiawe paa tọn. E zẹẹmẹdo ''Ohín (Jinukun Tọn) He Ma Ko Hú'', podọ e nọ bẹsọn ṣẹnṣẹn Whejisun tọn bo nọ fó do ṣẹnṣẹn Lidosun tọn. Whenue Ju lẹ lẹkọ sọn Babilọni, e wá yin yiylọdọ Nisan.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Aviv]]
og7u7zgchw4y3d7f0bjfotm9m0olxi6
Abiodun Olaku
0
46
17135
17134
2022-04-01T05:45:42Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Abiodun Olaku''' yin jiji to azán 29tọ, Awewesun, owhe 1958 tọn. E yi wehọmẹ ''Yaba College of Technology'' tọn to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. Anazọnwatọ dé wẹ Abiodun yin, tòvi [[Naijilia]] tọn sọ wẹ uwọ. E yọn Anazọnwiwa lọ taun, e sọ to azọn dagbedagbe lẹ wa, enẹwutu wẹ gbetọ susu yinwanna ẹn bo sọ yinwanna alọnuzọn etọn lẹ. Dopo to alọnuzọn etọn lẹ mẹ wẹ: Azán he gbe Jikun Já to tòdaho Ibadan tọn mẹ (''A Rainy Day in Ibadan''). Ogàn he plọn Abiodun Olaku azọn lẹ wẹ: Weyọnentọ Yusuf Grillo, Kolade Oshinowo, Doto Isiaka Osunde.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ]]
putafn2jc15qkt9g8rjq8a1qre1ldor
Abiola Ajimobi
0
47
17136
16820
2022-04-01T05:47:06Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:L-R Senator Abiola Ajimobi, Dr.Kayode Fayemi, Senator Oserheimen Osunbor, Ahmed Gulak, Senator Ocheja, Chief Clement Ebri, Ademola Rasaq Seriki, Pius Odubu, and Major Gen. Lawrence Onoja rtd. being sworn in.jpg|thumb|Mẹ tintan to Amiọlọ mẹ wẹ: Abiola Ajimobi]]
'''Isiaka Abiola Ajimobi''' (yin jiji to azán fọtọ̀n-nukundopotọ, osun wiawetọ, owhe 1949 tọn jẹ azán ko-atọntọ, osun ṣidopotọ, owhe 2020 tọn mẹ). Eyin yinyọnẹn taidi otò [[Naijilia]] tọn to [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] mẹ, Ewọ yin dide taidi Osẹn basitọ to owhe 2003 tọn mẹ to otò [[Naijilia]] tọn mẹ, bo gbọnmọ dali do yin afọzedaitọ osẹnbasitọgan Ayimatẹn Oyo tọn.
Todin esọ wa yin osẹnnamẹtọ Agbegbe tọn to oplo kavi to agba jonọyiyi tọn mijẹmidesi tọn (AD) tọn mẹ. To ojlẹdemẹ, to osẹngbaji ewhlẹnagba na e nido lẹzun Aimatẹngan Ayimatẹn Oyo tọn to Asia Ogbẹ All Nigeria People's Party tọn mẹ to owhe 2007 tọn mẹ. Ṣigba ejayi.
Ewọ sọ yin dopo to Amijọwatọ lẹ mẹ. Todin, eyin matintọ gbọn azọn covid-19 tọn dali to azán ko-atọntọ, osun ṣidopotọ, owhe 2020 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1949 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2020 lẹ]]
[[yo:Abiola Ajimobi]]
[[en:Abiola Ajimobi]]
rpo3qel1w65tlatvt1msjf9848f81sl
Ablaham
0
48
441
440
2022-03-23T15:42:58Z
Jon Harald Søby
5
43 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ablaham''' wẹ do Akọta juu lẹ tọn ai, ye ji to Uli, Otovi Tẹla tọn wẹ Ablaham. E yi Halani to Gbeji-waji Mesopotamia tọn po otọ etọn po. Asi etọn wẹ Sala, Lọti wẹ ylọn-ẹn ylọvi etọn. To whenue yi Kenani e se oylọ Jehovah tọn dọ aigba pagbe tọn wẹ finẹ na yin na ovi etọn lẹ. E yi pagbe jiwheyewhe tọn ehe se, to whenue nọ Ejibiti to huvẹ whenu godo bọ ewọ po Lọti po klan to Bethon, e yi sawhe dó Heblọni to whenue Jehovah Diọ yinkọ etọn zun Ablaham he zẹmẹdo 'Otọ Akọta susu tọn' godo, Jehovah dopolọ dọ na-ẹn dọ èmí na na ovi he na dugu etọn ẹn, Jehovah whlee pọn dọ ni hu Isaaki ovi etọn dó sanvọ, dile e jlo na huii Jehovah yí lẹngbọn do diọ ovi lọ, asi etọn awetọ he yin Ketula ji visunnu ṣidopo. To whenuena e ku, ye dii do oslo de mẹ to Makipela.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[af:Abraham]]
[[als:Abraham]]
[[am:አብርሃም]]
[[an:Abrahán]]
[[arc:ܐܒܪܗܡ]]
[[ar:إبراهيم]]
[[arz:ابراهيم (ابو الاباء)]]
[[ast:Abrahán]]
[[av:Ибрагьим авараг]]
[[azb:ابراهیم]]
[[az:İbrahim]]
[[ba:Ибраһим]]
[[bcl:Abraham]]
[[be:Аўрам]]
[[bg:Авраам]]
[[bjn:Abraham]]
[[bn:আব্রাহাম]]
[[bo:ཨབ་ར་ཧམ།]]
[[br:Abraham]]
[[bs:Abraham]]
[[ca:Abraham]]
[[cdo:Ā-báik-lăk-hāng]]
[[ceb:Abraham]]
[[ce:ИбраьхӀим]]
[[ckb:ئیبراھیم]]
[[cs:Abrahám]]
[[cy:Abraham]]
[[dag:Ibrahim]]
[[da:Abraham]]
[[de:Abraham]]
[[diq:İbrahim]]
[[ee:Abraham]]
[[en:Abraham]]
tklzy5a51syn405b72vxwondxf0z3z9
Abraham Lincoln
0
49
17138
17137
2022-04-01T05:48:42Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Abraham Lincoln O-77 matte collodion print.jpg|thumb|Abraham Lincoln]]
'''Abraham Lincoln''' (azán wiawetọ Afínplọsun, owhe 1809 jẹ azán wiawetọ Lidosun owhe 1865) yin tonudọtọ otò Amẹlika tọn de , e wọ wẹ sọ yin togbogan fọtọnnukundopotọ otò Amẹlika tọn bọ sọ nọ nukọn to towhan Amẹlika tọn whenu. E du togbogan sọn 1861 kakajẹ 1865, to whenue towhan to yiyi to alọnu to Amẹlika. Azán atọ́n poun godo na whenue towhan lọ doalọte wẹ e yin huhu gbọn mẹyihutọ John Wilkes Booth dali. Lincoln wẹ yin togbogan tintan he yin huhu gbọn mẹyihutọ dé dali to otò Pipli Akọta lẹ tọn mẹ (''United States'').
Lincoln nọ yin finflin na azọ́n daho he e wà taidi avùnlọyinajọjlẹtọ de nado doalọtena gbẹtọ lẹ hihọ dó basi Kanlinmọ to otò Pipli Akọta lẹ tọn mẹ (''United States'').
==Otàn gbẹzan etọn tọn==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1809 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1865 lẹ]]
[[en:Abraham Lincoln]]
[[simple:Abraham Lincoln]]
t9qctq4oll2e1p201obcs146v63vsy3
Abubakar Malami
0
50
16826
481
2022-03-29T11:10:46Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Abubakar Malami|YẸDIDE ETỌN=Abubakar Malami638.jpg|JIJIZAN=17 Lidosun 1967}}
'''Abubakar Malami'''(SAN) eyin jiji to osun ẹnẹtọ owhe 1967, eyin tovi [[Naijilia]] tọn eyin owhẹyidọtọ podọ e sọ yin tohodọtọ de, todin e to azọnwa taidi azọnwahẹmẹtọgbẹ whẹdatọ lẹ tọn po whẹyitọgan daho po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1967 lẹ]]
[[en:Abubakar Malami]]
[[ha:Abubakar Malami]]
rntheran0t4c8lbkp4o2wlp070xxwh0
Abuja
0
51
496
495
2022-03-23T15:43:00Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Abuja''' yin tatọ́-tònọ otò [[Naijilia]] tọn. Abuja lẹzun tatọ́-tònọ otò [[Naijilia]] tọn to Azan wiawètọ, Awewesun owhe 1991 tọn mẹ. Gbẹtọ he hugan livi dopo wẹ nọ nọ̀ tòdaho ehe mẹ.
[[en:Abuja]]
cc969w64a4h53dxa582flh6hsorvq42
Adali
0
52
503
502
2022-03-23T15:43:01Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Adali''' yin yinkọ didona osun wiawe tọ sunzanhiawe wiwe Ju lẹ tọn podọ osun ṣidopo tọ sunzanhiawe paa tọn mẹ to kanlinmọgbenu Babilọni tọn godo. E nọ bẹsọn ṣẹnṣẹn Afínplọsun tọn bo nọ fó do ṣẹnṣẹn Whejisun tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
9turng063cpirfm80l3i1dos722kppx
Adam Smith
0
53
16829
16828
2022-03-29T11:21:35Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Adam Smith''' (16 Ayidosun 1723 -17 Liyasun 1790) yin Scotland tọ he tindo zinzin ajọwiwa tọn he yin yiylọ dọ oto ajọtọ whenu mitọn. Owe etọn(''An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations'') yin zinzin jẹgbonu to Owhe 1776 yin titengbe, gbẹtọ lẹ ylọ owe lọ dọ ''The Wealth of Nations''. E dọ pẹde to ayilinlẹn he ji ajọwiwa sinai do, titengbe ahi ajọwiwa tọn. Adam Smith kanbiọ dọ etewẹ gbẹtọ sọgan wa he yọn hugan na oto etọn? E wa gbeta lọ́ kọn dọ eyin gbẹtọ lẹpo wa nuhe yọn na yede lẹ po mẹhe yin hagbẹ whẹndo etọn tọn po họntọn lẹ po, whelọnu oto lọ na wa dagbe. Ehe yinmọ, na mẹlẹpo yọn nususu gando ninọmẹ yetọn go (nuhe ye jlo po nuhudo yetọn po, nuhe wazọn po nuhe ma wazọn po) hugan nuhe Ahọlu yọnẹn. Nulẹnpọn ehe yin yiylọdọ ''Liberal Theory''. E yin ada tintengbe mẹdekanujẹ na ajọ̀ wiwa he ye nọ ylọ dọ ''liberalism''to Glẹnsigbe mẹ . E yin oweyọnẹntọ de jlọ na yọn gbẹtọ lẹ sin linlẹn (numọtolanmẹ) do nuhe yọn po nuhe ma yọn po. E kanwe bẹjẹji tọn to 1759, he yin yiylọ dọ ''The Theory of Moral Sentiments''. E lẹn dọ numọtolanmẹ na mẹdevo tọn ni yinnujọnu to walọmẹ. Numọtolanmẹ mẹdevo tọn ni yinuwà do mìwlẹ́ lọsu ji. Na Smith, numọtolanmẹ na mẹdevo zẹmẹdo dọ a ze nujlẹdo dewe go. Na apajlẹ, numọtolanmẹ na zọn bọ homẹ na hun we ni a mọ mẹdevo to ayajẹ kavi sadi hẹ mehe to homẹgble, numọtolanmẹ na mẹdevo sọgan zọn bọ mi na yin magbọjẹnọ̀, ni mi mọ mẹdevo to tukla mẹ(Taidi dọ nulọ gando mi go). Smith po họntọn etọn David Hume he yin weyọnẹntọ Scotish tọn devo kannu tintengbe numọtolanmẹ to walọ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1723 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1790 lẹ]]
[[en:Adam Smith]]
[[fr:Adam Smith]]
[[yo: Adam Smith]]
[[it:Adam Smith]]
[[es: Adam Smith]]
[[ha: Adam Smith]]
t8fi81ij8humr1dl798vaivv2n7xxw2
Adam po Evi po
0
54
578
577
2022-03-23T15:43:03Z
Jon Harald Søby
5
43 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Adam po Evi po''' wẹ yin mẹjitọ na gbẹtọ lẹpo na mẹhe yise to Ablahamu sìn sinsẹn mẹ. To owe Jẹnẹsisi, ''Qu'ran'' podo owe ''Aqdas'' tọn po mẹ, yé omẹ awelẹ wẹ yin gbẹtọ tintan he Mawu dá. Biblu dohia dọ lẹgba biọ jipa Edẹni tọn mẹ taidi odan dè bo klọ Evi.
Mẹklọtọ lọ diọ linlẹn na Evi nado jẹagọ dó àṣẹ Jiwheyẹwhe tọn go. Satani dọna yọnnu lọ dọ Mawu ko yọnẹn dọ Evi na yọnnuin taidi Mawu ni é du sọn atinsìnsẹ́n lọ mẹ. Whenue Adam po Evi po ko waylando godo, yé yin didesẹ sọn jipa Edẹni tọn lọ mẹ bosọ yin dẹ hodo gbọn awufiẹsa, awutu podo oku po dali.
Mẹklọtọ he yin satani lọsu yin dide sẹ. Yé yan ẹn dó aigba podọ nado to linlin gbọn aigba taidi odan he e yizan lọ.
== Adam ==
Weta awetọ Jẹnẹsisi tọn dọ Jiwheyẹwhe da Adam sọn kọgudu aigba tọn mẹ. Enẹgodo, é gbọ gbọfufu ogbẹ tọn dó awọntinslo etọn lẹ mẹ, ewọ sọ lẹzun gbẹtọ gbẹtẹ. Jiwheyẹwhe sọ basi jipa dè he nọ yin ''Jipa Edẹni tọn'' na Adam nido nọ emẹ podọ nado penukundo é go. Adam na yinkọ kanlin lẹ. Jiwheyẹwhe ma basi avọ na Adam po Evi adavo to whenue ye vẹtoli godo. E basi avọ na yé sọn ayu kanlin tọn mẹ to whenuena é kò yan yé sọn jipa lọ mẹ godo. Adam wẹ yin ''mẹdide lọ''.
== Evi ==
Jiwheyẹwhe yọnẹn dọ kanlin lẹ ma sọgan na pekọ he Adam do hudo etọn lẹ po adavo eni dó gbẹtọ di ewọ nkọ. Enẹwutu wẹ Mawu dó dè adajahú etọn dopo dó basi Evi (he zẹẹmẹ dó onọ mẹhe to ogbẹ lẹ po tón). Adam ma ko dó yinkọ na Evi kakajẹ whenuena Jiwheyẹwhe Yàn yé sọn jipa Edẹni tọn mẹ bo yí ayú kanlin tọn dó ṣiọn omẹ̀ yetọn to whenue ye ko vẹtoli godo.
== Ayijijẹ po whẹdida po ==
Weta atọ̀ntọ́ Jẹnẹsisi tọn dohia dọ Adam po Evi po ma tindo nuhudo nudepope to jipa lọ mẹ. Onu dopo wẹ Jiwheyẹwhe gbẹ dọ yé ma ha bo basi, enẹ wẹ ma nado du sọn atin oyọnẹn tọn lọ mẹ. Sigba odan dè sọ dọna yé dọ Mawu ma jlo dọ yé ni yọnńuin di ewọ,ehe sisẹ́ Evi nado vẹtoli na gbedide Jiwheyẹwhe tọn. Enẹwutu é to dandan mẹ dọ yé ni tọn sọn jipa Edẹni tọn mẹ. Jiwheyẹwhe sọ yi dogọ dọ yọnnu lọ́ na mọ awufiẹsa to ovi jiji
Whenu. Mọdopolọ, sunnu lọ́ na mọ awufiẹsa whẹpodo mọ nududu sọn aigba mẹ, podọ to vivọnu é na lèkọ dó kọgudu mẹ na finẹ wẹ é tọn sọn.
[[simple:Adam and Eve]]
[[en:Adam and Eve]]
gculdonf7mu4ko6r1aqa6w507iz5us0
Adamu Adamu
0
55
16834
591
2022-03-29T11:26:59Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Adamu Adamu''' (yin jiji to azan ko-atọntọ, osun atọntọ, owhe 1954 tọn mẹ). Akuẹbẹhẹntọ otò [[Naijilia]] tọn wẹ ewọ yin bosọ yin linlinkantọ de, podọ esọ yin azọnwatọ to mẹplọntọ lẹ mẹ to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1954 lẹ]]
[[en:Adamu Adamu]]
[[ha:Adamu Adamu]]
nb08gaue4ccabkigbexmclx9hoxk6jd
Adamu Suleiman
0
56
16835
609
2022-03-29T11:30:44Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Adamu Suleiman''' (yin jiji to azan wiẹnẹtọ, Nuwhàsun, owhe 1929) yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn Muhammadu Dikko Yusufu tọn mẹ to owhe 1979 tọn mẹ, podọ [[Sunday Adewusi]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to owhe 1981.
E yì Wehọmẹ dokọ̀ tọn ''Jimeta Elementary School'' tọn to 1940 po 1944 po gblamẹ, enẹgodo e yì Wehọmẹ dokọ̀ tọn ''Yola Middle School'' kakajẹ 1947. E yì wehọmẹ daho ''Barewa College'' sọn 1947 jẹ 1950, podọ Wehọmẹ Daho ''College of Technology'' to Zaria to 1954 jẹ 1956. Enẹgodo e yì Wehọmẹ Alavọ Ibadan tọn, fie e tindo gbedewema daho Otàn Egbezangbe tọn to wehọmẹ alavọ tọn to 1960. E lẹzun anadenanu nukunpedonugotọ Ponọ-zọ́n tọn to 1 Nuwhàsun 1966. E yin azọ́ndena nado nọ ponọ-gán daho sọn Kọ́yànsun 1979 jẹ Lidosun 1981.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1929 lẹ]]
[[en:Adamu Suleiman]]
15bx47m70hvsb203u1uz78448ihg9tv
Ade Ipaye
0
57
16842
632
2022-03-29T12:10:27Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Adeola Rahman Ipaye''' (yin jiji to owhe 1963) yin whẹ̀yidọtọ Otò [[Naijilia]] tọn he sọ yin "Deputy Chief of Staff" alọnu din tọn na Togan [[Naijilia]] tọn Muhammadu Buhari.
Ewọ wẹ sọ yin whẹ̀yidọtọ-gan na Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn podo otẹn devo devo lẹ he e sọ tindo to tonudidọ mẹ.
==Azọn etọn==
Ipaye yi Wehọmẹ daho Igbobi tọn to [[Awọnlin]] bo yi gbedewema bachelor's po master's po to osẹn mẹ sọn Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn to Akoka, to [[Awọnlin]] mẹ.
E bẹ osẹ́nzọn etọn jẹeji to Oditah Adebiyi & Co. to [[Awọnlin]] fihe e yin anadenanutọ dodinnanu tọn te whẹpo e do lẹzun alọ̀gọnamẹtọ na mẹplọntọ to Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn. E lẹzun mẹplọntọ daho to kóyànsun owhe 1999 bọ to godo mẹ e lẹzun mẹbọdomẹgotọ́ mẹplọntọ daho to ada nuplọnmẹ osẹn tọn mẹ to kóyànsun owhe 2000 mẹ.
To Nuwhàsun owhe 2001 e yin dide taidi alọ̀gọnamẹtọ vonọtaun na Bola Tinubu to nuhe gándo osẹn go lẹ podọ to owhe 2003 e lẹzun alọ̀gọnamẹtọ vonọtaun daho de na Ayimatẹn-gan na nuhe du osẹn lẹ dali.
E sẹ̀n to adà ehe mẹ na owhè ẹnẹ̀ kakajẹ whenue e yin dide nado yin Ayinamẹtọ Vonọtaun na Tito Tokuẹ-yiyi tọn na Babatunde Fashola mẹhe jẹ otẹ̀n Bola Tinubu tọn mẹ to owhè 2007.
To Nuwhàsun owhe 2007 tọn mẹ, e yin azọ́ndena nado yin Ogán Whẹyidọtọ he nọ penukundo whẹho Otò tọn lẹ go tọn. To azán atọ̀ntọ Zósun owhe 2015 tọn, Togán Muhammadu Buhari deazọ́nna Ade Ipaye nado lẹzun Alọgọtọ na Ogán he nọ penukundo whẹho Hihọ tọn na tòwedegbẹ́ etọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1963 lẹ]]
[[en:Ade Ipaye]]
mvwiszgh4sii06vmy0ahd02xypab5s9
Adebayo Adedeji
0
58
16844
650
2022-03-29T12:13:56Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Adebayo Adedeji''' Eyin jiji to azan ko-nukun-dopotọ, Awewesun, owhe 1930 tọn mẹ to Jebu-Ode jẹ lidosun, azan ko-atọn-nukun-atọntọ owhe 2018 tọn. E wa lẹkọdo [[Awọnlin]] bo yin dopo to jlẹkajinọtọ [[Naijilia]] nu lẹ tọn, e sọ yin dopo to ogan gọnu Wekantọ lẹ tọn to kọndopọgbẹ ogbẹ otogbo lọ tọn mẹ.
E na mẹ azọn jlẹkajininọ tọn to mẹyugbeji sọn owhe 1975 jẹ 1978 tọn podọ e sọ yin dopo to kọndopọgbẹ wekantọgan togbo lọ tọn sọn owhe 1992 jẹ Adedeji wẹ yin ogan Azinponọ nuplọnmẹtọ nugbajẹmẹji tọn (ACDESS) tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1930 lẹ]]
qu2bzxj71v1f0w5m99c1sl5jgbsj5ec
Adebayo Salami
0
59
16848
667
2022-03-29T12:18:04Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Adebayo Salami''' hé ye yọnẹn taidi '''''Oga Bello''''' yin aihundatọ, aihunbaitọ podọ anadena aihuntọ numimọnọ to otò Naijilia tọn mẹ.
==Gbẹzan aihundida etọn tọn==
Salami sìn kúnkan tlọn ''Kwara'' tọn, Ṣigba e yin jiji to azan ṣiẹnẹtọ Nuwhàsun owhe 1953 to ayimatẹn awọ̀nlin tọn fie e ti wehọmẹ dokọ tọn po wehọmẹ daho po tẹ.
E bẹ azọn aihundida etọn tọn to owhè 1964 podo ogbẹ́ he yé nọ ylọ dọ ''Young concert Party'' po, bọ nukọntọ ogbẹ́ lọ tọn nọ yin ''Ojo Ladipo'' he gbẹtọ lẹ yọnẹn taidi ''Baba Mero''. To owhè pẹde godo, ogbẹ lọ́ diọ yinkọ lọ dó ''Ojo Ladipo Theatre Group''. Enẹgodo ye sọ diọ ẹ dó ''Awada Kerikeri Theatre Group''.
To whenue Ojo Ladipo ku godo to owhè 1978, Salami lẹzun nukọntọ na ogbẹ lọ, ehe hẹn diyìn. Salami sọawuhia to sinimọto ayọgbe tọn etọn tintan he yin ''Ajani Ogun'' mẹ. Matintọ́ ''Adeyemi Afolayan (Ade Love)'' he yin otọ́ na Kunle Afolayan po Gabriel Afolayan po lọsu sọawuhia to sinimọto lọ mẹ. E sọ daihun to sinimọto ''Kadara'' he Adéyemí Afolayan (Ade Love) bayi mẹ. Gbọnvo na enẹ, Salami sọ sọawuhia to aihun nukiko donamẹ tọn he nọ yin ''Comedy Half Hour'' fie e zan yinkọ ''Oga Bello'' te.
Salami bayi sinimọto etọn tintan ''Ogun Ajaye'' to owhè 1985 to whenue e to ogbẹ́ ''Awada Kerikeri'' tọn mẹ.
Sọn owhè 1985 dó jẹ egbehe, E kò bayi bọ ko sọ deanana sinimọto susu lẹ to Ayọgbe mẹ.
Salami tin to mẹhe dó ogbẹ́ plipli aihundatọ sinimọto tọn lẹ mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1953 lẹ]]
[[en: Adebayo Salami]]
[[Simple:Adebayo Salami]]
ige421wxm5ww3zct9xvgwsb7nminjb5
Adebisi Akande
0
60
685
684
2022-03-23T15:43:07Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Abdulkareem Adebisi Bamidele Akande''' yin jiji to azan fọtọn-nukun-dopotọ to Alunlunsun, owhe 1939 tọn mẹ. E sọ yin dopo to tohodọtọ togbo [[Naijilia]] tọn lẹ mẹ, to whẹndo ayọnu lẹ tọn mẹ. E sọ yin Aimatẹngan to [[Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]] mẹ sọn owhe 1999 jẹ 2003 mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Adebisi Akande]]
[[ha:Adebisi Akande]]
[[yo:Adebisi Akande]]
5rss25n77tcumixyho7xxrblu3phy7c
Adedeji Adeleke
0
61
15911
15910
2022-03-25T05:05:03Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Adedeji Adeleke''' (yin jiji to azan ṣidopotọ, whejisun, owhe 1957) tọn mẹ. E yin adọkunnọ, ajọwatọ nukundejitọ dé, ewọ wẹ sọ yin ogán podọ mẹhe do Wehọmẹ Alavọ Adeleke tọn ai. Ewọ wẹ sọ yin ogán na azọnwhe ''Pacific Holdings Limited''. Ewọ wẹ ji Adewale Adeleke he yin (Azinponọ HKN dai tọn), Davido he yin Hànjitọ otò [[Naijilia]] tọn po Sharon Adeleke po. E wlealọ hẹ Doto Vero Adeleke he yin matintọ to azan ṣidopotọ, Whejisun, owhe 2003 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1957 lẹ]]
[[en:Adedeji Adeleke]]
otizvgn0ej0uzqxyyxiwcnwhlqj4xg5
Adegoke Adelabu
0
62
16425
16424
2022-03-27T05:33:22Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Adegoke Adelabu|TRANSCRIPTION=|YẸDIDE ETỌN=Adelabu.jpg|JIJIZAN=3 Zósun 1915|OKÚZAŃ=25 Whejisun 1958}}
'''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' he yin jiji to azan atọntọ́ osun ṣiẹnẹtọ owhe 1915 tọn mẹ to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Eyin tohodọtọ de podọ Mínísítà dai tọn De na adọkunnu po nuhe nọ hẹngbẹdudu wa na otò Naijilia tọn sọn osun tintan owhe 1955 tọn jẹ osun tintan owhe 1956 tọn, enẹgodo wẹ e lẹzun ògán agọjẹdomẹtọ lẹ tọn to azọnwhe ahọlu tọn fie ye sọ nọ sọ tonudidọ te to wheyihọwaji tòdaho lọ tọn to gbẹwhenu etọn. Eyin yinyọnẹn to Togbo lọ blebu mẹ na vivẹnudido etọn po nuwiwa he mẹde ma sọgan wọn he e basi to otò Naijilia tọn mẹ.
Adelabu yi wehọmẹ ''Government College Ibadan'' tọn. E sọ lẹzun ajọwatọ to whenue eyi wehọmẹ po godo. E wa hẹn ọgbẹ etọn bú to nujijọ ylankan madonukun gbẹduhun tọn de mẹ to owhe pede godo to whenuena Naijilia yi mẹdekannujẹ sọn Togan mẹhẹngannugannu tọn Bliteni tọn si.
==Bejẹeji gbẹsan etọn tọn==
Adelabu he yin vijiji dó whẹndo Sanusi Asiyanbi po Awujọla Adelabu po tọn mẹ to owhe 1915. Onọ Adelabu tọn wẹ yin asi awetọ́ na Sanusi, ṣigba eku to ojlẹ pevide godo he e ji Adegoke godo, ehe wẹ zọn bọ nafẹ etọn yìí hẹn. E yi wehọmẹ nupinplọn dokọnu tọn CMS tọn he tin to Kudeti to tohomẹ Aimatẹn Ibadan tọn sọn 1925 jẹ 1929, bọ e plọnnu bo fo ohọ ẹnẹtọ po àtóntọ́ po (''Standard IV and V'') to ''CMS Central'' mẹ. Nugbo wẹ dọ malenu wẹ ewọ po whẹndo etọn po, ṣigba nafẹ etọn he dè enọ sẹẹ do wehọmẹ sinsẹn basitọ Klistiani lẹ tọn to tòdaho Ibadan tọn mẹ, bọ e yi gbedewema de he zọn bọ e sọgan yí wehọmẹ CMS tọn.
Èyí wehọmẹ Government College tọn to tòdaho Ibadan tọn to 1931 jẹ 1936 taidi wehọmẹvi anadenawehọmẹvigbẹ yatọ etọn lẹ. To owhe 1936 tọn mẹ Adelabu biọ Wehọmẹ ''Yaba Higher College'' tọn mẹ, enẹgodo, e mọ gbedewema wehọmẹ yiyi mazankuẹ tọn de yi sọn azọnwhe AUC nado plọnnua gando weyinyọnẹn ajọwiwa tọn go. E ma dẹn bọ e ton sọn wehọmẹ to osun ṣidopotọ godo na whenue ye na ẹn wehọmẹ yiyi mazankuẹ tọn lọ. Dopo to azọnyọnẹntọ he ko yọnẹn dai to azọnwhe koko tọn he sọ yin ogàn daho to azọnwhe AUC tọn na ẹn azọn nado yin mẹhe bọdo azọntọgan azọnwhe he tin to Ibadan tọn go. To whenue e jẹ finẹ godo, eze afọdide he na zọn bọ azọnwhe koko tọn lọ nado nọ to koko to aliho vonọtaun de tọn mẹ, afọdide ehe wẹ zọn bọ yé vọ zee daga dogọ bọ e lẹzun alọgọna anadenanutọ nusisa tọn. Adelabu tọn sọn azọnwhe AUC tọn to owhe 1937 nado ze azọnwhe koko tọn edetiti tọn doia. To madẹnmẹ e tọnta ganji to àjọ koko tọn etọn mẹ. To whenuena e wa lẹzun yinyọnẹn ganji to azọn etọn kọn godo wẹ e wa jẹ Ahọlu zọn din ju. E wa lẹzun ògán na nukunpedo glezọn go tọlẹ tọ to owhe 1939. Evọ lẹkọyi azọnwhe AUC tọn bo wazọn hẹ ye kaka jẹ owhe 1945, Adelabu wa gbẹazọndai to whenuena mẹplọntọ etọn to azọn lọ kọn je bọ yin Richardson Adelabu gbẹazọndai.
Enẹgodo e bẹ akuẹ he e ko mọ lẹpo plidopọ bo bẹ ajọ Sekanfun tọn dé jẹeji po Levantine po to tòdaho Ibadan tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1915 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1958 lẹ]]
[[en:Adegoke Adelabu]]
[[yo:Adegoke Adelabu]]
3ibks1ic3l8vezil05iayle5odig2u9
Adeniji Adele
0
63
16853
16852
2022-03-29T12:27:19Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Adeniji Adele.jpg|thumb|Adeniji Adele]]
Ahọlu '''Musendiku Buraimoh Adeniji Adele II''' ''KBE'' (azán wiatọ̀ntọ Abọ̀húsun owhe 1893 tọn jẹ azán wiawetọ owhe 1964 tọn) yin Ahọlu [[Awọnlin]] tọn (Ọba of Lagos) sọn azán tintan Kọyànsun owhè 1949 tọn jẹ azán wiawetọ Liyasun owhe 1964 tọn.
==Otàn gbẹzan etọn tọn==
Adele yin jiji to owhe 1893 gbọn otọ́ etọn Buraimoh Adele po onọ̀ etọn Moriamo Lalugbi po dali. Otọ́gbo etọn wẹ Ahọlu Adele Ajodun
E plọnnu to wehọmẹ dokọtọn ''Holy Trinity Primary School'' he tin to Ebutte-Ero, enẹgodo wẹ e yì wehọmẹ daho ''CMS Grammar School'' to [[Awọnlin]]. To whenu e fó wehọmẹ godo, E yì plọn azọ́n aigba jijlẹ tọn. To azọ́n lọ fifo godo, e yin didohlan [[Ayimatẹn Kano tọn]] nado yì wazọn taidi aigba-jlẹtọ de. E wazọn po aigba-jlẹtọ he tọ́n sọn otò Cameroon tọn mẹ lẹ po to wẹkẹwhan tintan whenu.
To 1920, Ahọvi Adeniji Adele hodo kọmẹ-gán Amodu Tijani Oluwa yì otò London tọn mẹ nado yì dọho gándo whẹho aigba Oluwa tọn ji to ogbẹ́ he nọ yin ''Privy Council'' nukọn. Kọmẹ-gan Amodu Tijani du to whẹho lọ ji. Whenu pẹde godo, Adele wazọn to akuẹsẹdotẹn bo sọ lẹzun ogán to finẹ to 1937. E mọ gigopanamẹnu daho ''Commander of the order of the British Empire'' yí to 1956 po ''Knight of the Order of the British Empire'' po to 1962 gbọn ahọsi glẹnsi tọn dali.
==Tonudidọ po Nuhahun etọn lẹ po==
Ahọlu Adele II nọ̀ godo na tonudọgbẹ jọja lẹ tọn he nọ yin ''Nigerian Youth Movement'', E sọ yin dopo to ogbẹ́ ovì Oduduwa tọn lẹ mẹ he nukọntọ etọn yin Obafemi Awolowo. Tonudọgbẹ he e kọnawudopọ hẹ ehe jẹagọ do tonudọgbẹ he to aṣẹpa to whelọnu ''NCNC/NNDP'' he yin didoayi to owhé ''Docemo'' tọn gbe gbọn Herbert Macaulay dali. Tonudọgbẹ NNDP jeagọ do Ahọlu Adele nado jẹ Ahọluzinpo ji na e ma tọ́n sọn kúnkan Dosunmu tọn mẹ wutu, ehe hẹn yé ze oho lọ yi whẹdọhọsa nado glọnalina hunwhẹ jẹgbakun zize dó ota na ẹn tọn. Jlọjẹ he Ahọlu Adele dó nado jẹ gánzinpo ji yin godonọna gbọn ogbẹ́ ''Judicial Committee of the Privy Council'' dali to Glẹnsi tomẹ to owhè 1957.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1893 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1964 lẹ]]
[[en:Adeniji Adele]]
6rgi1o3qbrg3vpb8zdvrj6i6ybox369
Adeniran Ogunsanya
0
64
16859
16857
2022-03-29T12:39:05Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Adeniran Ogunsanya|YẸDIDE ETỌN=Adeniran Ogunsanya.jpg|IMGSIZE=200px|JIJIZAN=31 Alunlunsun 1918|OKÚZAŃ=22 Abọhusun 1996|OTỌ́ ETỌN=Suberu Ogunsanya Oguntade}}
'''Adeniran Ogunsanya''' (31 Alunlunsun 1918 - 22 Abọhusun 1996) yin whẹ̀yidọtọ po tonudọtọ depo, bo sọ yin vijiji otò [[Naijilia]] tọn. E sọ yin dopo to mẹhe dó ogbẹ tonudidọ tọn tòdaho Ibadan tọn ai lẹ mẹ(IPP). E wazọn taidi kọmiṣọna osẹnyọnẹntọ lẹ tọn podọ tito nuplọnmẹ tọn Aimatẹn Awọnlin tọn. Ewọ dopolọ wẹ sọ yin ògán daho hugan na ogbẹ tonudidọ tọn he yin ''Nigeria People's Party'' to whenuena etin to ogbẹ.
==Jọja whenu etọn==
Ye ji Adeniran to azan konukundopotọ osun tintan owhe 1918 to agbegbe Ikorodu tọn to [[Awọnlin|Aimatẹn Awọnlin tọn]] mẹ to họngbo Ajọbi Suberu Ogunsanya Oguntade he yin nukunmọnu oto Ikorodu tọn to whenẹnu.
Adeniran yi wehọmẹ dókọtọn he nọ yin yiylọdọ Hope Waddell Training Institute to oto Calabar tọn mẹ to whenuena e tin to tavẹ etọn he to aholuzọn wa to oto Calabar tọn mẹ de. To owhe 1937 tọn mẹ e bayi zepọn to wehọmẹ bo tọnta to mẹhe yí na zepọn lọ lẹ mẹ,bọ yé naẹ Gbedewema De he dohia dọ Ahọlu wẹ na nọ penukundo akuẹzinzan wehọmẹ tọn etọn go.Bọ ye sọ ze e wa wehọmẹ Kings college he tin to Aimatẹn Awọnlin tọn. E zindonukọn to wehọmẹ etọn mẹ bo wà yi wehọmẹ alavọ tọn he yẹ nọ ylọdọ University of Manchester po Gray's Inn he yin wehọmẹ osẹn pinplọnmẹ tọn.
==Azọn etọn taidi sẹnyọnẹtọ de==
Adeniran bẹ azọn taidi sẹnyọnẹntọ De bo wazọn hẹ azọnwhe Chief T.O.S Benson tọn to Awọnlin, To whenuena e gọ sọn Yovotomẹ. E wa kọnawudopọ hẹ mẹdaho etọn he nọ yin Suuru Adebayọ Ogunsanya bọ yé do azọnwhe osẹnyọnẹntọ lẹ tọn yedetiti tọn ai bo nọ ylọẹdọ Ogunsanya & Ogunsanya Chambers to owhe 1956 tọn mẹ.
==Nuwiwa etọn taidi tonudọtọ de==
To ṣẹnṣẹn owhe 1950 tọn mẹ, Adeniran wazọn taidi dopo to mẹnukundeji ogbẹ tonudidọ tọn National Council Of Nigeria and The Cameroons. Etlẹ sọ yin ògán na Jọja lẹ to ogbẹ tonudidọ tọn he yin NCNC to owhe 1959 tọn mẹ, e sọ wa lẹzun nukọntọ na ogbẹ lọ to Ikeja po mushin po bo nọ nọtẹna yé to wedegbẹ osẹnnina tọn nukọn. Adeniran hẹn tẹnmẹ Daho-daho lẹ go to ogbẹ tonudidọ tọn etọn mẹ podọ to Aimatẹn Awọnlin tọn mẹ ga.
To tonudidọgbẹ etọn mẹ, e du azinponọ na wedegbẹ he no pàṣẹ to ogbẹ lọ mẹ podọ ga ògán na mẹho-mẹho tonudọtọ lẹ po nukunmọnuto tọn Ahọlu yovogbe tọn lẹ tọn, Enẹgodo wẹ e basi wekantọ na azọnwhe tonudidọ Ahọlu tọn. Dogo e sọ lẹzun ògán na nukunpedonugotọ gandudu dokọ tọn mushin tọn. Whẹpo bọ gandudu midelẹ tọn dó tọnsọn aimẹ, Adeniran du mínísítà na ohọ po fihe gbẹtọ lẹ nọ nọ po tọn to Aimatẹn Awọnlin tọn mẹ. Enẹgodo ye sọ dee taidi kọmiṣọna na tito wepiplọn tọn to Aimatẹn lọ. Adeniran lọ wẹ sọ du Anadenanutọ ogbẹ tonudidọ tọn Lagos Progressive he ogbẹ awe devo lẹ kọnawudopọ hẹ bo wa lẹzun Nigeria People's Party (NPP) to whenuena gandudu midelẹ tọn awetọ wa aimẹ to [[Naijilia]] mẹ. Modopolọ, Adeniran lẹzun azinponọ na ogbẹ yọyọ (NPP) tọn to whenue Sẹlẹ Olu Akifosilẹ he yin azinponọ ogbẹ lọ tọn dai hẹn otẹn etọn bú to gandudu whinwhlẹn hẹ Lateef Jakande to ovo de mẹ, bọ e tọn sọn azinponọ tẹnmẹ ògán lọ tọn. Adeniran whẹwhẹ wẹ du sẹnyọnẹntọgan tintan to otò lọ blebu mẹ to gbẹwhenu etọn whepo e do lẹzun kọmiṣọna na tito wepinplọn tọn to otò lọ mẹ.
==Nuhe eyin yinyọnẹnna po nuhe e wa lẹ po==
#Ye diọ yinkọ Lagos State College Of Education(LACOED) tọn do [[Adeniran Ogunsanya College of Education]] (AOCOED) nado do pinpẹnnutọn yinyọnẹn hia ẹ na azọn daho-daho he e ko wa nado ze Awọnlinto daga.
#Senior Advocate of Nigeria.
#Queen's Council.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1918 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1996 lẹ]]
[[en:Adeniran Ogunsanya]]
[[yo:Adeniran Ogunsanya]]
3r9hhe53neyf00de9z19hcyitb4ohap
Adeniran Ogunsanya College of Education
0
65
819
818
2022-03-23T15:43:12Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Adeniran Ogunsanya College of Education.jpg|thumb|Adeniran Ogunsanya College of Education]]
'''Adeniran Ogunsanya College of Education''' he yin sinsan do pẹvi nọyin ('''AOCOED'''), eyin wehọmẹ alavọ tọn De(''Higher Education'') he tin to otò ọtọ-awori tọn he tin to oglọ na gandudu dokọtọn Ọjọ, to Aimatẹn Awọnlin tọn. Wehọmẹ [[Adeniran Ogunsanya]] tọn nọ plọnme nado lẹzun mẹplọntọ bosọ no namẹ gbedewema he ye nọ ylọdo ''Nigeria Certificate in Education(NCE)'' podo nuplọnme mehọme lẹ tọn tintan po (''Undergraduate first degree'') po awukọndopọ hẹ wehọmẹ mẹho lẹ tọn (''Ekiti State University'') wehọmẹ alavọ tọn Ekiti tọn po.
==Otàn wehọmẹ lọ tọn==
Wehọmẹ lọ wẹ yin yinyọnẹn di wehọmẹ alavọ tọn kavi Wehọmẹ Daho Ayimaten Awọnlin tọn (''Lagos State College Of Education'')ye sọ zee dai to owhe 1958 taidi wehọmẹ mẹplọntọ lẹ tọn, bọ yé sọ yi wehọmẹvi kanweao(90) jenukọn. To owhe 1982 mẹ, ye ze wehọmẹ lọ sọn Surulere sọyi ọtọ-awori na nuhe nọ hẹn wepiplọn bọawu ma tin to finẹ wutu bọ wehọmẹvi lẹ sọ to susu dogọ to whemẹwhemẹ.
==Gbẹtọ dahodaho he ko ton sọn wehọ lọ mẹ lẹ==
*Kunle Àjàyí
*Sarah Adebisi Sosan
*Oladipo Simeon Adebayo
==Wehọmẹ he tin to wehọ daho Adeniran Ogunsanya tọn mẹ lẹ==
*Wehọmẹ Lẹnwunnuyọnẹn tọn
*Wehọmẹ Mẹplọntọ lẹ tọn
*Wehọmẹ ''Art and Social Science''
*Wehọmẹ Azọnpinplọn tọn
*Wehọmẹ nupinplọn yọpọvu lẹ tọn po nuplọnme dowhenu tọn po
*Wehọmẹ Ogbe tọn.
==Delẹ to mẹplọntọ he yin yinyọnẹn ganji lẹ mẹ wẹ==
*Afeez Oyetoro
==Pọn ehelẹ lọsu==
*Kandai wehọmẹ he tin to [[Awọnlin]] lẹ tọn
*Kandai wehọmẹ mẹplọntọ lẹ tọn he tin to [[Naijilia]] mẹ
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn he tin to gbangba lẹ==
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
[[en:Adeniran Ogunsanya College of Education]]
[[yo: Adeniran Ogunsanya College of Education]]
dzthuvxuzx3n2o79l807tkyizceyw9r
Adina Nanu
0
66
16864
16862
2022-03-29T12:45:51Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Adina Nanu''' (yin jiji to azan ẹnẹtọ, Avivọsun, owhe 1927 bo nọgbẹ̀ kaka jẹ azan ko-nukun-atọ̀ntọ́, Whejisun, owhe 2021 tọn mẹ). E wa sọn Otò Romanian tọn mẹ bo yin tanpintọ, po wekantọ dé po.
E yi gigopanamẹnu ''National order of Faith Service'', podọ ''Order of Labor, second class''.
Adina Nanu jẹ otàn gándo anazọn-wiwa plọnmẹ ji to ''Academy of Art to Bucharest''.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1927 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[simple:Adina Nanu]]
6dalnsuvh2zovgaka93izjgy8r9ty4h
Ado (Ahọlu Awọnlin tọn)
0
67
847
846
2022-03-23T15:43:13Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Ahọlu '''Ado''' (yinkọ etọn jọun wẹ '''Edo''') he dugan to 1630 bo nọ̀ gánji jẹ 1669 wẹ yin Ahọlu awetọ he dugan to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn. E yin tovi Ashipa tọn, he Ahọlu Benin tọn dè taidi Anadenanutọ tintan Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn, visunnu Ado tọn he nọ yin Gabaro wẹ yin Ahọlu atọ̀ntọ Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn.
==Ahọlu Awetọ Ayimatẹn Awọnlin Tọn==
Ado mọ takúẹ́ whemẹwhemẹ tọn yí sọ́n mẹjidugando etọn lẹ si, he nọ wá yin susu na Ahọlu Benin tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ado (Lagos Oba)]]
9v7k2js0smxvd4x3yhbn0da14imm8xr
Adolf Hitler
0
68
16870
16869
2022-03-29T12:55:22Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Adolf Hitler colorized.jpg|thumb|Adolf Hitler]]
'''Adolf Hitler''' (azan kotọ Lidosun, owhe 1889 jẹ azan gbantọ, Lidosun owhe 1945 tọn) yin jiji to Otò Austria tọn mẹ. Ṣigba Otò Germany tọn mẹ wẹ kúnkan etọn wá sọn. Tohodọtọ podọ aṣẹpatọ Otò Germany tọn de wẹ eyin sọn owhe 1933 jẹ owhè 1945 whenue e yin matintọ.
Hitler lẹzun togan Germany tọn to owhè 1933 to tohodọgbẹ ''Nazi'' tọn glọ. Enẹgodo é du ogányinkọ ''Führer und Reichskanzler'' to owhe 1934. To aṣẹpipa etọn whenu, É fọn wẹkẹwhan awetọ dote to Europe whenuena e ṣiatẹ sọta Otò Poland tọn to azan tintan Zòsun, owhe 1939 tọn mẹ. E nọ nukọnna nujijọ lẹ to awhan lọ whenu, gbọnvo na enẹ dibla yi livi ṣidopo Ju lẹ tọn po mẹdevo lẹ po wẹ yin huhu he Hitler mọdona.
==Otàn Gbẹzan etọn tọn==
Ye ji Hitler to Otò ''Austria-Germany'' bo sọ yin nukunpedego to fihe sẹpọ Linz. E nọ tatọ́tonọ́ Vienna to vivọnu owhe 1900 tọn whẹpodo sẹtẹn yi Otò ''Germany'' tọn mẹ to owhè 1913.
Ye dó aṣọ gigo tọn na ẹn to whenuena é to awhanfun na awhanvigbẹ Otò Germany tọn to whẹkẹwhan tintan whenu. E kọnawudopọ po tohodọgbẹ ''German workers' party (DAP)'' hé ji ọgbẹ ''Nazi'' tọn he Hitler yin dide taidi nukọntọ ọgbẹ lọ tọn to owhè 1921.
To owhè 1923, Hitler tẹnpọn nado ho ahọluzinpo lọ yi, ṣigba e ma dó kọdetọn dagbe. Ehe zọn bọ é yin zize dó ganpamẹ na owhe atọ́n (5) to Otò ''Munich'' tọn mẹ. Ganpamẹ wẹ é te dó kan òwè gbẹzan podo yanwle tonudidọ etọn tintan he e ylọ dọ ''mein kampf'' he zẹẹmẹ dó ''vivẹnudido ṣie''.
To whenuena é tlọn ganpamẹ to owhè 1924, é mọ godonọnamẹ susu yi to gbẹtọ lẹ si po hodidọ etọn lẹ po. To Abòhúsun, owhè 1932, tohodọgbẹ Nazi tọn mọ otẹn susu yi to wedegbẹ tonudidọ Germany tọn, ehe wẹ zọn bọ togbogan dayi tọn ''Franz von Papen'' po nukọntọ Otò tọn lẹ dó deanana togbogan ''Paul von Hindenburg'' nado de Hitler taidi togbogan Germany tọn to azan gbantọ, Alunlunsun, owhè 1933 tọn mẹ. Whenuena Hitler jẹ ganji godo, é jẹ osẹn lẹ diọ ji nado mọ dọ tohodọgbẹ Nazi tọ kẹdẹ wẹ tin to Otò lọ mẹ. Hitler sin yanwle wẹ nado pehẹ nuhe é mọ taidi owhẹ̀ mawadodo Britani po Flans po tọn to wẹkẹwhan tintan whenu.
Hitler din tẹnmẹ na otovi etọn lẹ to togodo he yé nọ ylọ dọ ''Lebensraum''. Adanwiwa etọn lẹ to tonudidọ togodo tọn etọn lẹ mẹ wẹ fọn wẹkẹwhan awetọ dote.l; bọ to azan tintan Zosun, owhè 1939, é fọn awhan dó Otò Poland tọn ji. Ehe wẹ fọn bọ Otò Brítánì po Flans po dó fọn awhan dó Germany ji.
To azan tintan, Ayidosun, owhe 1941, Hitler biọ alógọ awhanfuntọ Soviet Union tọn, bọ to owhè 1941 sìn fifọ whenu, awhanfuntọ Germany fọn po alọgọtọ yetọn lẹ po dó hunhlọn bọ sọ pàṣẹ dó Otò Europe po Aflika tọn susu lẹ ji.
To whenu ojlẹ lẹ to jujuwayi, aṣẹpipa yetọn jẹ odo yi ji pẹdepẹde, bọ to owhè 1945 kọndopọ plipli Otò lẹ tọn gbawhan Germany tọn.
To azan gban ewhè dopo, Lidosun, owhe 1945, Hitler wlealọ hẹ mẹyinwanna etọn whenu dindẹn tọn ''Eva Braun to Führerbunker to tatọtonọ Berlin'' tọn. Azan awetọ to alọwle yetọn godo, yé omẹ awe lẹ hu yedelẹ na ye ma jlo dọ awhanfuntọ Soviet Red Army tọn lẹ ni wle emi. Ye fiọ oṣiọ yé omẹ awe lẹ tọn.
Otàn kantọ ''Ian Kershaw'' bayi zẹẹmẹ Hitler tọn dọ e nọte na tonudọtọ ylankan whemitọnnu tọn. To Hitler sin gandudu whenu , ogbẹ Nazi tọn wẹ nọ godo na dibla yi livi ṣidopo Ju lẹ huhu podo livi susu mẹdevo lẹ tọn po he Hitler po hodotọ etọn lẹ po dọ yé ma dọna nọ gbẹtọ lẹ mẹ.
Gbẹtọ tata hugan livi fọtọnnukunẹnẹ (19.3 milliọn) wẹ yin huhu to awhan mẹ to whenue Hitler po ogbẹ Nazi tọn po to gandu. Mọdopolọ awhanfuntọ po gbẹtọ tata he ku to Otò Europe tọn mẹ na whẹho awhan tọn yin gbẹtọ sọha livi koatọ́nnukunatọ̀n (28 milliọn). Gbẹtọ sọha he ku lẹ wẹ yin dè hé ko su hugan to otàn mẹ na whẹho avun tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1889 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1945 lẹ]]
[[en:Adolf Hitler]]
[[Simple:Adolf Hitler]]
h2m3fzd7qsfn06xntt61mom95efnogb
Adowa
0
69
908
907
2022-03-23T15:43:16Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Adowa''' yin òwè dè to akọta he yé nọ ylọ dọ ''Akan'' to otò [[Ghana]] tọn mẹ. Owè ehe yin àṣà hohowhenu tọn dè he nọ̀ yin yiyan to nuwiwa susu whenue taidi: Hunwhẹ ṣiọ didi tọn lẹ, Alọwle tẹnmẹ lẹ podọ to Ayajẹnu devo lẹ whenu. Òwè Adowa tọn ehe yin òwè dè he wèdutọ́ lọ lẹ nọ zan nado do numọtolanmẹ yetọn hia gbọn alọ po afọ yiyizan po. Alọ yiyizan nọ̀ diọ to whedelẹnu sọgbe hẹ hunwẹ he ye to owe lọ̀ du te. Gbẹtọ lẹ nọ yi òwè lọ̀ dó dó ayajẹ yetọn hia ni eyin dọ̀ hunwẹ alọwle tọ̀n tẹnmẹ wẹ yé to dudu òwè lọ̀ tẹ. Mọdopolọ,yé nọ̀ yi òwè lọ do do awubla yetọn hia to hunwẹ siọ didi tọn whenu.
[[en:Adowa]]
00a63kjkfmrnynria2b0271vyq1snji
Adrien Houngbédji
0
70
16866
940
2022-03-29T12:50:22Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Adrien Houngbédji, President of the Beninese National Assembly, March 2019.jpg|thumb|Adrien Houngbédji, President of the Beninese National Assembly, March 2019]]
'''Adrien Houngbédji''' hé yin jiji to azan atọ́ntọ Whejisun, owhe 1942 yín tonudọtọ Benẹ tọn dé podọ nukọntọ́ tonudọgbẹ ''Parti du renouveau démocratique, PRD'' tọn hé yin tonudọgbẹ tangan to tonudọgbẹ he tin to otò [[Benẹ|Bene]] tọn mẹ lẹ. E yin ogán na wedegbẹ tonudidọ tọn Benẹ tọn sọn owhe 1991 jẹ owhe 1995, mọdopolọ e sọ yin lizọnyizọnwatọ tangan otò Benẹ tọn sọn owhe 1996 jẹ 1998. E sọ vọ ogán wedegbẹ tonudidọ tọn Benẹ tọn dù sọn owhe 1999 jẹ 2003.
Sọn bẹjẹeji owhe 1991 tọn wẹ Houngbédji ko jẹ agbawhlẹnji nado lẹzun togán otò [[Benẹ]] tọn. E jai jẹ ọtẹn awetọ mẹ to whenuena yé blavo to owhè 2006, ṣigba e yin zizejai taun gbọn Yayi Boni dali. Enẹgodo e sẹ̀n whla atọ̀ntọ taidi ogan na wedegbẹ tonudidọ tọn [[Benẹ|Bene]] tọn sọn owhe 2015 jẹ 2019.
==Azọn tonudidọ etọn tọn==
Adrien Houngbédji yin jiji to Aplahoué (Benẹ) to 1942. E mọ gbedewema daho hugan yí to whẹ̀didọ mẹ to wehọmẹ alavọ Paris tọn to 1967. To owhe dopolọ mẹ, e ze otẹn tintan to wehọmẹ ''French National School of Magistrate'' tọn mẹ. To Avivọsun, owhe 1968 tọn, Adrien kọnawudopọ po ogbẹ whẹdatọ lẹ tọn po to Cotonou. Whenuena e yigbe nado lẹzun agọjẹdomẹtọ to whenue Mathieu Kérékou to gandu, e yin wiwlesú dó ganmẹ to Afinplọsun owhe 1975 tọn. Azan kleun dé godo to azan atọ́ntọ (5) whejisun, owhe 1975 tọn, Houngbédji họn sọn ganpamẹ dó gbè; ehewutu yé dawhẹ oku tọn na ẹn. Adrien yì Paris, enẹgodo e yì Dakar to Sénégal fie e yin mẹplọntọ to whẹdida mẹ te. To whenue e tọ́n sọn finẹ, Adrien yì Libreville to otò Gabon tọn mẹ fie e sọ wazọn whèdida tọn tẹ.
To otò Gabon tọn mẹ, Houngbédji jẹakọ hẹ togbogan Omar Bongo. Bongo na ayinamẹ Houngbédji nado lẹkọ dó Benẹ to Awèwèsun owhe 1989, whenuena gandudu Kérékou tọn sẹ́ wema jona ylando tọn dó Houngbédji. Omar Bongo wleawuna agahun po nukọntọ ayimatẹn lẹ tọn to Gabon po nado plan Houngbédji lẹkọ dó Benẹ.
To whejisun owhè 1990, Houngbédji dó ogbẹ́ ''Democratic Renewal Party'' te, bọ to bíbẹ owhè 1991 tọ, E yin dìde taidi dopo to wedegbẹ tonudidọ tọn Benẹ tọn. E whlẹn ogan tẹn otogbo Benẹ tọn to whejisun owhè 1991, ṣigba otẹn atọ̀ntọ́ (3) wẹ é gba to whenuena ye hia ovo godo. Enẹgodo E wa yin dide di ògán wedegbẹ tonudidọ tọn Benẹ tọn sọn owhè 1991 jẹ owhè 1995.
Houngbédji kọnawudopọ to opli otò tọn ''National Conference'' mẹ ehe hundotẹnmẹ dote na Benẹ nado dó tonudọgbẹ avọtatanọ (democracy) susu to Afinplọsun owhè 1990.
Kérékou nọ godo na Houngbédji nado yin ògán to opli lọ godo ṣigba Nicéphore Soglo mọ nukundagbe mẹhe to opli lọ tẹnmẹ tọn lẹ yi hugan Houngbédji, ehe zọn bọ Soglo dó yin dide.
To whejisun owhè 1995, to ovo didi na aisintẹn wedegbẹ tonudidọ tọn whenu, ogbẹ PRD'' tọn po tonudọgbẹ devo lẹ po jẹagọ dó togbogan Nicéphore Soglo, ehe hẹn ọgbẹ PRD tọn mọ aisintẹn susu yi bọ Houngbédji sọ vọ yin dide di ògán wedegbẹ tonudidọ tọn Benẹ tọn na awetọ to azan gban-ewhè dopo (29) Lidosun, whenue é du to mẹhe Kérékou dèdai Bruno Amoussou ji. To azan ṣiantọ̀ntọ́ Nuwhàsun owhe 1998, Houngbédji kanwe azọndote tọn po hagbẹ PRD tọn atọn po.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1942 lẹ]]
[[en:Adrien Houngbédji]]
mpe0ifdkghnuxd3m8fopuarcu8mho0h
Adrienne Corri
0
71
961
960
2022-03-23T15:43:18Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Adrienne-corri-trailer.jpg|thumb|Adrienne Corri]]
'''Adrienne Corri''' yin jiji to (azan wiatọ̀ntọ́, Abọ̀húsun, owhe 1930 bo sọ nọgbẹ̀ jẹ azan wiatọ̀ntọ́, Whejisun, owhe 2016) tọn mẹ. Eyin yọnnu aihundatọ Brítánì tọn de. Eyin yinyọnẹn taidi Mẹmẹyọnnu Alexander to adà he e yiwa to aihundida ''Stanley Kubrick's A Clockwork Orange'' tọn mẹ.
Corri basi matintọ to owhé etọn gbe to otò London tọn mẹ gbọn ahunzọ̀n dali to azan wiatọ̀ntọ́, Whejisun, owhe 2016 tọn mẹ bọ owhe etọn basi kanwe e lan ṣidopo (86).
==Alọdlẹndonu Lẹ==
==Nọtẹn Devo Lẹ==
[[simple:Adrienne Corri]]
[[en:Adrienne Corri]]
ca50hglvatsum8eak4shgjnswm9d3ee
Adọ́
0
72
971
970
2022-03-23T15:43:19Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Adọ́''' yin osin he tin to agbasa mẹ. Adọ́ nọ nọ adọ́pó mẹ to sẹ́lin bo nọ tọ́n sọn gbẹtọ go gbọn sunnuwhé kavi yọnnuwhé, na nuvo de tin he tọ́n sọn adọ̀pó mẹ yi sunnuwhé kavi yọnnuwhé. Adọ́huhu yin aliho de nado de osin he ma yọnnayizan lẹ sọn ohùn kavi agbasa mẹ. To whenue ohun ko sa gbọn agbasa lọ mẹ, ninọmẹ etọn nọ diọ, na nudelẹ tin to ohùn mẹ he agbasa ko yí, podọ na agbasa lọsu ko jo nudelẹ do ohùn lọ mẹ wutu. Mọdopolọ, ohùn lọsu ko yi nudelẹ sọn nududu mẹ. Homẹnú he nọ yin ''liver'' nọ de nuhe nọ hẹn awugble lẹ sẹ bo nọ yi nuhe ohùn tindo hudo etọn delẹ dogọ taidi ''amino acids'', ''protein'', ''coagulation factors'', ''hormones'' po mọmọ po. Enẹgodo, homẹnú he nọ yin ''kidney'' nọ de nuhe su hugan lẹ po taidi osin po ojẹ̀ po. Adọ́ nọ saba yin osin kẹdẹ he nọ hẹn awugble wa na agbasa. Sinmẹ adọ́ tọnnọ diọ sọnojlẹ de mẹ jẹ devo mẹ, eyin ninọmẹ agbasa lọ tọn ma to ganji, sinmẹ adọ́ lọ tọn sọgan yin koklojonọ. Eyin gbẹtọ nu osin susu, e na hu adọ́ susu, mọdopolọ, eyin e nu osin pẹẹde e na hú adọ́ pẹẹde.
==Alọdlẹndonu lẹ==
ebqfwkiql605wzp3wfofy7zfrjdl5y0
Afeez Oyetoro
0
73
16873
1001
2022-03-29T13:09:19Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Afeez Oyetoro''' (yín jiji to azan kotọ Avivọsun, owhe 1963) yín aihundatọ Otò [[Naijilia]] tọn. Mẹsusu sọ nọ ylọ ẹ dọ '''Saka'''.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Afeez yín jiji to azan koto
Avivọsun,owhe 1963 to Iseyin sin awaji to Aimatẹn Oyo tọn he tin to huwaji Otò [[Naijilia]] tọn.
Afeez yi wehọmẹ bo yí gbedewema sinimazọnwiwa
tọn to wehọmẹ alavọ Obafemi Awolowo University (OAU) tọn. E sọ yi gbedewema daho sinimazọnwiwa tọn to wehọmẹ alavọ Univesity of Ibadan (UI). Todin, e to owe hia na do yi gbedewema daho-gbo sinimazọnwiwa tọn to wehọmẹ alavọ University of Ibadan.
==Sinimazọnwiwa==
Mẹsusu ko yọn Afeez di aihundatọ de he yọnnui to sinimabayitọ otò
Naijilia tọn lẹ mẹ. E sọ ko wa sinimazọn susu to otò [[Naijilia]] sin sinima lẹ. Todin, e yín sinimawiwa nuplọntọ to wehomẹ nuplọntọ lẹ tọn [[Adeniran Ogunsanya College of Education]] Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to otò [[Awọnlin]] tọn. Whenu e jẹ owhe 2013, Afeez wa hojla nusísa tọn na MTN, bo wa nulila ''"I don pot o"'' hẹ hojla daho lọ. To owhe 2016, Afeez Oyetoro daihun to sinima he ylọ "''The
Wedding Party''" po sinima-nukiko tọn "Ojukokoro"
==Gbẹzan Mẹdetiti tọn tọn==
Afeez ko dasi, asi etọn nọ
yin Olaide Oyetoro, he ko jivi
atọ̀n, sunnu awe, Abdullai Oyetoro, Munim Oyetoro podo viyọnnu dopo Rodiat Oyetoro po.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1963 lẹ]]
[[en:Afeez Oyetoro]]
6co39mo0sexh5zd9yf5cauneffziwby
Aflika
0
74
1010
1009
2022-03-23T15:43:20Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Aflika''' wẹ yin Akọta awetọ he klo hugan to aihọn lọ blebu mẹ bo sọ yin Akọta awetọ he do gbẹtọ hugan. Aflika na bẹ atọ́n (5) to aigba he tin to aihọn mẹ lẹ po hẹn.
[[simple:Africa]]
[[en:Africa]]
[[yo:Africa]]
[[ha:Africa]]
2pavi5utalkfnpfu43e5rczwgzx70bl
Afẹnifẹre
0
75
1029
1028
2022-03-23T15:43:21Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Ogbẹ́ '''Afẹnifẹre''' yin ogbẹ dé he do Nunina, Aṣa po Nuyiwa kọmẹ tọn depo he mẹtogantẹnmẹ Abraham Adesanya yin nukọntọ na. Mẹtogantẹnmẹ Bola Ige to gbewhenu etọn du nukọntọ na ogbẹ lọ whla Awe. Mẹhe po e po yin dowatọ ọgbẹ lọ tọn lẹ wẹ Mẹtogantẹnmẹ Ọnasanya, Mẹtogantẹnmẹ Ruben Faṣaranti, Adegbonmire Okurounmu, Fẹmi Ganiyu, Dawodu ọlanihin, Àjàyí Olu, Falae Adebayọ Adefarati, Alhaji Adeyemọ po Ayọ Adebanjọ po. Whenue ye do ogbẹ tonudidọ tọn ''Alliance for Democracy'' ayi to owhe 1998, ye zan nukundido yetọn enẹ ogbẹ Afẹnifẹre di nukundido ovo jijla ton. To whenue ogbẹ ehe jai to vobibla whenu to osun atọntọ owhe 2003, agọjẹdomẹtọ lẹ gbado bo sọ do ogbẹ AD tọn ayi bo yi Mẹtogantẹnmẹ Bisi Akande do basi nukọntọ na ogbẹ AD tọn. To osun tintan, owhe 2006 ton, gbẹvi tonudọgbẹ tọn péhẹ mẹhe nọ dogbẹ hẹ nukọntọ lẹ to Oshogbo he yin tatọ tonọ Ayimatẹn Ọṣun tọn. To owhe 2008 ye dó ''Afẹnifẹre Renewal Group'' (ARG) ayi po linlẹn lọ po nado kọn fẹnifẹre dopọ na kinklan ni matin to ṣenṣẹn na ye blo, ehe nasọ na dotẹnmẹ nukọntọ lẹ nado zindonukọn to azọn yetọn mẹ. To osun widopotọ owhe 2008, Ada De to Afẹnifẹre mẹ he to Ìjẹ̀bú Igbo to Ayimatẹn Ogun tọn mẹ, he Mẹtogantẹnmẹ Ayọbanjọ to anadena yi Mẹtogantẹnmẹ Reuben Fasonrati di nukọntọ ógbẹ yetọn tọn. Ogbẹgan ARG wẹ senator Ọlabiyi Durojaye, Mẹtogantẹmẹ Biyi Akande, Wale Ọṣun po Yinka Odumakin po detọn dọ e mi ma kẹalọyi de ye de ye gbọn. To osun awotọ owhe 2009 hoyidọtọ ARG tọn dọho dogbọn tito nado de Alọgọnamẹ na Ami kwẹ sẹ to họglọ Naijilia tọn. Ógbẹ lọ zẹ pipa na mẹtogantẹnmẹ Chief Bọde George po omẹ atọ́n devo lẹ na vivẹnu yetọn nado hẹn kwẹbẹdu wa vivọnu to Naijilia.
Mẹdelẹ to ayọnuvi lẹ mẹ he mọ zedai ogbẹ Agọjẹdomẹtọ di nuhe dobu bo dó owu glanglan. Sheik Doctor Abu-Abdulahi Adelabu he yin nuyọnẹntọ malenu Basi ogbẹ Afẹnifẹre tọn di bẹpli Akọ mayọn akọ tọn he nọ zan ṣejanabi agọjẹdomẹtọ he mayọn nude hugan nado hẹn akọ devo gble. E wa ehe to plidopọ De to ''London Awqaf Africa college'' Sheik Adelabu wẹ yin dowatọ na ''the Awqaf Africa Society to London''.
==Alọdlẹndinu lẹ==
[[Adà:Ogbẹ́]]
[[en:Afenifere]]
[[yo:Afẹ́nifẹ́re]]
rzldikdylb5s776v6d1i29k2cbukrs3
Afọ
0
76
1041
1040
2022-03-23T15:43:21Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Gray1240.png|thumb|Afọ]]
'''Afọ''' yin nuhe nọ yin yiyizan nado hẹnnu dote. Ohẹ̀ lẹ po gbẹtọvi lẹ po nọ tindo afọ awe. Onu devo lẹ taidi tavo, ojan lẹ lọsu tindo afọ lẹ nado hẹn yé dote. kanlin lẹ nọ saba tindo afọ awe kavi ẹnẹ, kanlin he nọ tindo ohu to nẹgbe lẹ taidi ovẹ́ kavi oló nọ tindo afọ ẹnẹ, ṣigba nutogbẹ̀ flinflin devo lẹ taidi ayẹyẹ kavi aklekle lẹ nọ tindo afọ ṣidopo, ṣiatọn kavi wiawe podọ kanlin kavi owanvu flinflin delẹ tin he nọ tindo afọ susu.
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[en:Leg]]
[[simple:Leg]]
m8j6eoa3v2ewkuvt6g3dhp2bsluwyhj
Afọpatitọ
0
77
1053
1052
2022-03-23T15:43:22Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Afọpatitọ''' e ko dẹn he gbẹtọ susu lẹ ko lẹndọ azọn de lẹ tín he yọnnu lẹ ma sọgan wa. Ṣigba to egbehe, yọnnu lẹ ko to vivẹnudo nado wa azọn he ye ko lẹndọ sunnu janwẹ sọgan wa lẹ.
Afọpatitọ yin azọn de he yọnnu susu lẹ yinwanna bosọ kẹalọyi to whemitọnnu. Yọnnu delẹ he ko diọ alọ devo do Afọpatitọ go lẹ die:
#Olamide Ogunsanya (BeautyMatics)
#Chidinma Emodi (TheFootwearAcademy)
#Gbemisola Alake (Ruby&Desy)
#Adeyemi Oluwabukola (Betwick)
#Olubunmi Giwa (G-Tuoyo)
#Nkiru Emodi (HotFootwear)
176u9metf6ydgs0xnc89w7jlhb5kmws
Agaie
0
78
1083
1082
2022-03-23T15:43:23Z
Jon Harald Søby
5
29 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Agaie''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Agaie tọn mẹ to alihogbó A124 tọn ji. Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 1,903 lẹdope bọ sọha gbẹtọ he to finẹ lẹ tọn sọ 132,907 to whenue yè bayi mẹhihia to 2006.
Sọha Posu tọn (''Postal Code'') lẹdo lọ tọn wẹ of 911.
==Whenuho==
'''Agaie''' yin ayimatẹn owhe kanweko koewhèdopotọ ''(19th-century)'' tọn de to [[Naijilia]] egbezangbe tọn mẹ bo bẹ diblayin agbegbe gandudu dokọ̀ tọn egbezangbe tọn dopolọ pẹpẹ hẹn. Nupenu lẹ wẹ ko nọ nọ̀ finẹ jẹnukọn dai, amọ e wa lẹzun ''Emirate'' - enẹ wẹ gandudu de he nọ yin aṣẹpana gbọn nukọntọ Malẹnu lẹ tọn de dali- de bo yin apadewhé Ahọluduta Fulani lẹ tọn to 1822 to whenue awhanfuntọ Fulaninu lẹ tọn he yè háyà lẹ gọalọna ye to akọ̀-whàn Nupe tọn lẹ ''(Nupe Civil Wars)'' whenu.
To bẹjẹeji owhe kanweko kò-tọ ''(20th Century)'' tọn mẹ, aigba lọ lẹzun apadewhé Ahọluduta Britain tọn de.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Agaie]]
1ph4wz8l5pmkskbhmqi3j68qwq7x23p
Agbasa
0
79
1094
1093
2022-03-23T15:43:24Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Agbasa''' yin Nuṣinyọnnudo gbangba tọn na kanlin lẹ. Agbasa kanlin voovo lẹ tọn nọ gbọnvo. Kanlin susu lẹ nọ tindo oda kavi ofun to agbasa yetọn go. ohẹ nọ do ofun to agbasa. Whevi po kanlin he nọ lin lẹ po taidi odan po alọtlọ po nọ tindo oflo to agbasa yetọn. Agbasa gbẹtọ tọn nọ tindo oda pẹẹde he ma nọ yawu yin mimọ. Gbẹtọ delẹ nọ tindo oda susu to agbasa kavi oda he sọgan yin mimọ. Gbẹtọ lẹ nọ tindo oda gaa bo sọgan yin mimọ lẹ to fidelẹ to agbasa yetọn taidi oda ota tọn po ogbi po. Agbasa wẹ yin awutugonu he klo hugan to gbẹtọ go. matin agbasa, gbẹtọvi na nọ yawu jẹazọn. Nado nọ wlebona ẹn whepoponu yin nujonu na agbasalilo. Agbasa oyin tọn sọgan yin lilẹdo Ayu. Ayu sọgan yin do basi afọpa, bọọlu po nudevo lẹ po tin he tindo agbasa. Mẹlẹ nọ dọ dọ atin sinsẹn taidi agọn, Akokoe, Yovozẹn po oma po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
c8q8sjg694daoi8xkmp1bh13vnxv6iu
Agbasalan
0
80
1101
1100
2022-03-23T15:43:24Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Agbasalan''' yin awutugonu bibọ he tin to ohú po agbasa po ṣẹnṣẹn. To ojlẹ susu mẹ, e nọ saba yin yijlẹdo ohú go enẹ wẹ zọn bọ mẹlẹ nọ dọmọ ohú po agbasalan po. Na agbasalan lọ wẹ mẹlẹ nọ du wutu wẹ yé do nọ ylọ ẹ dọ olan.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Flesh]]
i3qi5npkb4bdbwldb8136sovcxmj3iu
Agbezin Bamidele George
0
81
16874
1118
2022-03-29T13:11:15Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Agbezin Bamidele George''' yin jiji do [[Awọnlin]], otò Naijilia tọn to azan 27, Ayidiosun,
owhe1973. Otọ́ yín otovi [[Togo]] tọn, Onọ́ yín otovi [[Naijilia]] tọn. E yín Anazọnwatọ hẹ yọnnuin taun. E ko yí gbedewema (Higher National Diploma) do Anazọnwiwa ji to wehọmẹ Azọnpínplọn tọn (Institute of Management and Technology) tọn mẹ to owhe 2020.
Hẹ ko to anazọnwíwa kọn na owhe ko(20years),he ko sọ wa azọnsusu na gbẹtọ dahodaho lẹ, podo he ko wa na do bayi Hdọpodo po nudọnamẹ na alọzọn he tọ lẹ na mẹhẹsusu podo wunmẹ lẹpo.
Agbezin sin Anazọnwiwa sin alọpa gbọnvo na Anazọnwatọ susu lẹ, azọn he tọn nọ wa zẹẹmẹ na nujijọ egbesọegbesọ lẹ.He to wiwa dodinnanu do
Anazọnwiwa alọpa devo hẹ nọ yín "Quilt Art", de yin awuwiwle na do zindonukọn na Anazọnwiwa he tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1973 lẹ]]
jj15qidad2dlsbngl0f1muntjwqkgjr
Agbà
0
82
1128
1127
2022-03-23T15:43:25Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Agbà''' yin nude he yiaga kavi oplò de he yè yí okọ́, osé, zannu daho, kavi atin do basi, bo và gànkinkọ̀n na bọ avọ́sinsan po nuyọnwan lẹ po nọ yin nina to e ji na sinsẹ̀n-bibasi. ''Agbà he yè yí sika do basi'' pẹvi de tin to abò tintan gòhọtúntún lọ tọn po tẹmpli lọ tọn po mẹ na nuyọnwan mimẹ̀. Atin wẹ yè yí do basi i bọ sika yin viva na ẹn. ''Agbà he yè yí gànvẹẹ do basi'' daho de tin na avọ́sinsan mimẹ̀ lẹ bo to gbonu to awánu lọ mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Altar]]
9il34hra9xvq5lzz4p2muqz7slorrcm
Agustín Balbuena
0
83
16877
16876
2022-03-29T13:27:17Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Balbuena_(Independiente)_-_El_Gr%C3%A1fico_2797.jpg|thumb|Agustín Balbuena]]
'''Agustín Balbuena''' (1 Zósun 1945 – 9 Whejisun 2021) yin bọluhotọ otẹn nukọntọn oto Argentine tọn. E yí Libertadores ẹnẹ (4) podo Copa Intercontinental hẹ Club Atlético Independient tọn. E ho bọlu hẹ ogbẹ bọluhotọ togbo lọ tọn to 1970s. Agustín Balbuena yin matintọ to 9 Whejisun 2021, podo owhe 75 po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1945 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[en:Agustín Balbuena]]
7y478jptjkek5x9movuhuv2l2qtb88r
Agwara
0
84
1148
1147
2022-03-23T15:43:26Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Agwara''' (kavi, '''Agwarra''') yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ Tọn de to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] mẹ to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn lẹ tin to topẹvi Agwara tọn mẹ.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 1,538 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 57,413 wẹ yin hihia to mẹhihia 2006 tọn whenu to finẹ.
Sọha Pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn wẹ yin 923
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Agwara]]
fqpwt097vspnplnhtbwexpje0kln3p3
Agànma
0
85
1162
1161
2022-03-23T15:43:27Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Chamaeleonidae-01.jpg|thumb|Agànma]]
'''Agànma''' yin gbekanlin pẹvi dé he tindo aṣà lọ nado nọ diọ wunmẹ sọgbe hẹ lẹdo etọn, kiklo etọn ma nọ hugan alọtlọ asu, e nọ tindo osí gli dé he e nọ há dopọ, gadidi osí lọ tọn ma nọ hugan wekannu dé, e nọ tindo nukun awè he dopodopo nọ klo sọ agbothokun, e nọ tindo alọ awè to nukọn podọ afọ awè to godo, afọ dopodopo nọ tindo ofẹn ẹnẹ, ofẹn etọn lẹpo yin fọtọ̀n-nukundopo. E ma nọ nọ jejeji paali, dẹẹdẹẹ wẹ e nọ zinzọnlin.
[[en:Chameleon]]
p0ax7edmtp0sncp5melt92r0rlyh3lo
Agànmàdẹn
0
86
1171
1170
2022-03-23T15:43:27Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Agànmàdẹn''' yin gbetàtò dopo to lẹdo Tòpẹvi he yin '''Ajara''' tọn mẹ to Gandudu Dókọtọn [[Gbagli]] tọn mẹ to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ to otògbo [[Naijilia]] tọn. Yé sọ nọ ylọ dọ Ajara Aganmadẹn. Ahọlu yetọn nọ yin Ahọlu Aganọ Toniyọn tintan.
2844aan3o33ak8p8a9zythu73izk8cy
Ahi
0
87
1185
1184
2022-03-23T15:43:28Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Mallick_Ghat_Flower_Market,_Kolkata_03.jpg|thumb|Ahi]]
'''Ahi''' yin fihe gbẹtọ lẹ nọ yi nado họ bo sa nulẹ. Eyin gbẹtọ lẹ tindo nude nado sa, ye nọ do ahi de ai. Ohọ vonọtaun de sọgan yin gbigba na ahi kavi ahi de sọgan yin gbangba fide poun, fihe gbẹtọ lẹ sọgan tẹ ava do, do sanu.
Hogbe lọ '''Ahi''' sọgan tindo zẹẹmẹ he gbloada taun. E sọgan yin zẹẹmẹ basina taidi aliho de he mẹ nulẹ nọ yin hihọ bo sọ nọ yin sisa te. Ahi daho lẹ tin na nuhe ma nọ saba yọnmọ kavi nuhe vẹahi taun lẹ. To whenuena nulẹ yin sisa bosọ yin hihọ, e nọ zọn bọ gbẹtọ lẹ nọ tindo akuẹ to alọmẹ. Nuhe nọ yin sisa to ahimẹ lẹ sọgan diọ akuẹ to ajiji mẹ.
==Agbawhinwhlẹn==
Eyin nusatọ de ma sọgan mọ agban he ahisinọ de to dindin kavi do akuẹ ahi kavi nusisa etọn ji gbau, Nusatọ devo nọ yi dotẹnmẹ lọ zan, bo nọ yawu sa nulọ na ahisinọ lọ.
[[en:Marketplace]]
lrtdd2ds87q1uqiv4af13eovwzt99lo
Ahi Balogun tọn
0
88
1202
1201
2022-03-23T15:43:29Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ahi Balogun Ajeniya tọn ''' yin ahi dé he tin to [[Lagos Island|Lopo Awọnlin tọn]] to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
Ahi lọ ma tindó adlẹsi tangan dé na e má do fivoovo lẹ to Lopo lọ ji.
Ahi Balogun tọn yin yinyọnẹn lẹdo taidi ahi de he yọn hugan to avọ̀ hihọ, afọpa hihọ, po onu wunmẹwunmẹ devo lẹ hihọ po mẹ.
==Nujijọ ajiji miyọn tọn==
Nujijọ ajiji miyọn tọn wunmẹwunmẹ lẹ wẹ ko wa aimẹ to ahi ehe mẹ, nujijọ miyọn tọn ehelẹ nọ jọ to azan voovo lẹ gbè ṣigba dehe ylan hugan lẹ wẹ dehe jọ to Abòhúsun owhe 2019 tọn po Alunlunsun, owhe 2020 tọn po mẹ, suhugan nujijọ ajiji miyọn tọn ehe nọ yawu jọ to akú whenu.
==Pọnfi dogọ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Balogun Market]]
4cjwz0iexyou332msigygbznxzd2of5
Ahi Ebute Ero tọn
0
89
1213
1212
2022-03-23T15:43:29Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ahi Ebute Ero tọn''' tin to Ebute Ero, topẹvi de he tin to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Ahi Ebute Ero tọn tin to huwaji na tòpẹvi Makoko tọn he sẹpọ Brown Square.
Ahi lọ yin dopo to ahi hoho lẹ mẹ, podọ e sọ yin dopo to ahi daho lẹ mẹ to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
To alunlunsun owhe 2013 tọn, osé dablà de yin mimọ to ahi lọ ṣẹnsẹn he nukinkan ogbè larubawa tọn de yin wiwlán do e go.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Ebute Ero Market]]
c6odbrdsxh94dpuvvo1i7l9pepy0qvu
Ahi Idumota tọn
0
90
1233
1232
2022-03-23T15:43:31Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Market place.jpg|thumb|Ahimẹ]]
'''Ahi Idumota tọn''' yin ahi dé he sinai do lopo [[Awọnlin]] tọn ji. E yin dopo to ahi hoho po ahi he klo hugan to wheyihọ Aflika tọn lẹ mẹ. Nusatẹn fọtọ́n susu lẹ wẹ tin to ahi Idumota tọn mẹ.
Idumota po Alaba sin ahi po wẹ yin ahi tangan he mẹ sinimọto po ohàn he ko yin bibasi lẹ nọ yin sisa te to [[Awọnlin]].
==Ninọmẹ Idumota tọn==
Idumota sin ahi yin nukundeji sọmọ bọ àjọ susu wẹ ko nọ yin wiwà whẹpodo ogan ṣinawe-da afọnnu tọn dó nọ ho. Agahọ susu wẹ tin to ahi lọ mẹ.
To owhè 2010, gandudu ayimatẹn awọ̀nlin tọn họ́ nusatẹn delẹ na tẹnmẹ nido tin na òhún po afọzọ̀ntọ po sìn yigọyigọ nido bọawu to ahi lọ mẹ.
==Lẹdo Etọn==
To azọ́zán lẹ, lẹdo Idumota tọn nọ gọ́na ajọwatọ po hundotọ susu lẹ po.
Idumota yin nọtẹn de he ye nọ bayi oflin awhanfuntọ hoho lẹ tọn te,hé yé nọ ylọ dọ ''Soja Idumota''. Boṣiọ vodun ''Eyọ'' tọn po ganhiho daho dé po yin oflinnu dè to Idumota.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Idumota Market]]
03u4afo7nosagndt90uksgp1bfr3u50
Ahi Kanlinmọ lẹ tọn to Velekete
0
91
1275
1274
2022-03-23T15:43:33Z
Jon Harald Søby
5
41 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:The Slave trade vlekete 16.jpg|thumb|Kanlinmọhi velekete tọn to Gbagli]]
[[Wepo:The Slave trade vlekete 8.jpg|thumb|Kanlinmọhi, Gbagli Awọnlin]]
'''Ahi Kanlinmọ lẹ tọn to Velekete''' yin ahi dé he mẹ yè nọ sa Kanlinmọ lẹ te, to otò [[Gbagli]] tọn mẹ. Ahi ehe yin didoai to owhe 1502, bo yin yinkọ dona nado pagigona vodun Velekete tọn he yin vodun ohu po jẹhọn po tọn. Ahi ehe diyin taun to whenuena Kanlinmọ sín ajọ gbẹ yin ajọ titengbe de to [[Gbagli]] yedọ: [[''Trans-Atlantic Slave trade''|''Trans-Atlantic Slave trade'']]. Finẹ wẹ Yovo po Mẹyuu he nọ wá ajọ́ Kanlinmọ tọn lẹ po nọ pé te, enẹwẹ zọ́n bọ e do yin ahi kanlinmọ lẹ tọn he diyin hugan to [[Wheyihọwaji Aflika tọn]].
==Dodonu ahi ehe tọn==
To whenuena Ajọwatọ de he nọ yin Hendrik Hertog he yín Dutch-nu de he Gbaglinu lẹ nọ ylọdọ Yovo Huntokonu wá sawhe dó Gbagli wẹ Kanlinmọhi sìn ayiha ehe wà aimẹ. Hertog yi aigba sọn tovi lẹ sí bo dó dó ahi dé sí. Ahi ehe wá yin otẹn ajọwiwa tọn de na tovi lẹ po jonọ lẹ po. Agbàgogan lẹ po Mẹtogantẹnmẹ lẹ po duale sọn ahi enẹ mẹ taun na enọ na dotẹnmẹ yé nado diọ nutindo yetọn lẹ po nuhe yovo lẹ bẹ wà lẹ po. To whenẹnu, Ajọwatọ lẹ se dọ hudo tin na mẹhe sọgan yin yiyizan nado lẹ̀gle to Yovoto mẹ lẹ, enẹwutu yé dewe bo jẹ gbẹtọ lẹ sa di Kanlinmọ ji. Enẹ wẹ hẹn ahi Velekete tọn lọ nado lẹzun '''Ahi Kanlinmọ lẹ tọn'''
==Nuwiwa lẹ==
[[Wepo:Canon at Badagry slave market.jpg|thumb|Canon to Gbagli]]
To 1805, Scipio Vaughan he yin tomẹnu Ahọluduta Owu tọn to Abeokuta to otò Naijilia tọn mẹ yin wiwle gbọn ajọwatọ ''trans-Atlantic slave trade'' tọn lẹ dali bo yin hinhẹn wá Ahi Kanlinmọ lẹ tọn to Velekete, po kanlinmọ devo lẹ po whẹpo dó yin zize sọyi Amelika.
Kanlinmọ lẹ sọ yin hihọ sọn Otò dindẹn lẹ mẹ taidi sọn Ayimatẹn Abia tọn to Otogbo Naijilia tọn mẹ bo sọ nọ yin zize wá Ahi Kanlinmọ lẹ tọn to Velekete. Yé nọ yín zize dlan dó ganpa he tin to apa na ahi lọ mẹ whẹpo bọ ahizan nọ pé, na ahi lọ nọ jẹ to azán atọ́n atọ́n gblamẹ.
Nuhe nọ yin susú nado yi Kanlinmọ lẹ wẹ Vẹnhan he nọ yin Whiskey, Sopẹn lẹ, Nudugban lẹ, Mẹpọnnu lẹ, Whehẹ lẹ, Ogán he pẹnzi lẹ po Awhanfungba lẹ (Cannon) po nuhọakuẹ devo lẹ po. To egbehe, Ahi Kanlinmọ lẹ tọn ehe ko wa lẹzun nupọntẹn na jonọ he jlo na yọn nuhe jọ lẹ dogọ podọga gándo lẹhe,
*Whẹndo Mobee tọn po Nuhoho pọntẹn he to apa na whẹndo whe yetọn dó lẹ he Whẹndo lọ doalọ to kanlinmọ jọwiwa mẹ dó.
*Podọ fihe gbẹtọ diblayi 500,000 he yin wiwle taidi kanlinmọ lẹ yin bíbẹ gbọn dó yi yovotomẹ yedọ Lopo Gbẹrẹfu tọn bọ Kanlinmọ he gbọn finẹ yí yovotomẹ lẹ ma sọgan lẹkọ ba. Enẹwẹ zọ́n bọ yé nọ ylọẹdọ ''Points of No Return'' to Glẹnsigbe mẹ.
*Devo wẹ Dotọ jiawu lọ he Kanlinmọ lẹ nọ yin hinhẹn nado nu osin he tin to me bo sọ nọ yin hinhẹn nado whle ma nado dọn hunyanhunya depope to tọjihun he na ze ye sọ yi lọ mẹ, podọ nado wọnji fihe ye tọ́n sọn.
*''Point of No Return'' yin aliho he ye nọ bẹ kanlinmọ lẹ gbọn do yi yovotomẹ, finẹ wẹ yé nọ biọ tọjihun mẹ te, kanlinmọ depope jẹ finẹ ma sọ sọgan lẹkọ ba.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Velekete Slave Market]]
1yje3d2q53phaxroceo309tpjkitwz0
Aholu
0
92
1279
1278
2022-03-23T15:43:34Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Aholu''' wẹ yin ogan dé he yẹ nọ du to otò pevi pevi lẹ to gbetàtò Gunnu lẹ́ tọn mẹ.
owcg1ojztec260yi5pmprt7gktn8o1w
Ahì Agbalata Tọn
0
93
1290
1289
2022-03-23T15:43:34Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ahì Agbalata Tọn'''. Agbalata yin ahì daho de he tin to topẹvi [[Gbagli]] tọn to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. Ahì lọ yí didoai to owhe 1860 mẹ.
[[Adà:Ahimẹ lẹ]]
lqss5ghwlwn4pymqasdbacmkfmjlzpz
Ahí Dantọpa tọn
0
94
1329
1328
2022-03-23T15:43:36Z
Jon Harald Søby
5
38 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Marché Dantokpa (vue arrière).jpg|thumb|Ahí Dantọpa tọn]]
'''Ahí Dantọpa tọn''' kavi Tọpa yin ahi he klo hugan to wheyihọwaji Aflika tọn. E yin
didoai do Ayimatẹn Kutọnu tọn to Togbo [[Benẹ]] tọn mẹ. E yin ajọ́watẹn tangan de he mẹ gbẹtọ lẹ nọ yi nado họ bo vọsà to fininọ [[Benẹ]] tọn lẹpo. Nọtẹn lọ gblo taun bo nọ hẹn mẹsusu.
[[Adà:Ahimẹ lẹ]]
[[en:Dantokpa Market]]
31hn62fkpvvcort04wv0qtp7aoe7gpx
Ahọlu AbdulRasheed Adewale Akanbi
0
95
16879
1356
2022-03-29T13:31:53Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''AbdulRasheed Adewale Akanbi''' Oluwo tòpẹvi Iwo tọn hé yin jiji to azan konukundopotọ osun ṣidopotọ owhe 1967 tọn, to agọe e lẹzun Ahọlu tòpẹvi Iwo tọn tò [[Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]] tò Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Léhe é dù Ahọlu gbọ̀n==
Ahọvi susu wẹ whlẹn ogantẹn ehe to tòpẹvi Iwo tọn mẹ, whẹpo e tindo kọdetọn dagbe bọ Ahọlu Adewale do jẹ ganzinpo tọgbo etọn lẹ tọn ji to azan ṣinẹnẹtọ osun widopo to owhe 2015 tọn mẹ, whẹndo Molaasan he yin whẹndo Ahọlu Abaasa tọn mẹ wẹ e wa sọn, Otò Canada tọn mẹ wẹ e te bọ yé do de e dọ ewọ wẹ na du Ahọlu iwo tọn.
==Ovúwhènù etọn po wepinplọn etọn po==
Ahọlu Adewale bẹ wehihia dokọ tọn to wehọmẹ ''Ọmọlẹwa Nursery and Primary School, Oritamẹfa'' to tòpẹvi Ibadan tọn mẹ sọn owhe 1972 jẹ 1978, ezindonukọn yijẹ Iwo Grammar School, Ararọmi wẹ yinkọ Iwo tọn sọn owhe 1978 jẹ 1982, ezindonukọn dogọ bo yi whehọmẹ daho devo to wehọmẹ ahọlu Akinyẹle Memorial High School Idi-apẹ to Ibadan, e hiawe bo yi gbedewema ''National Diploma'' tọn to azọn linlin tọn mẹ tò Polytechnic Ibàdàn sọn owhe 1985 jẹ 1987. Ahọvi Adewale hiawe bo yi gbedewema ''BSc'' tọn to oyọnẹn Ajọ wiwa tọn mẹ (''Business Administration'') to wehọmẹ daho George Brown College tọn to tòdaho Ontario toronto ton mẹ to otò Canada tọn mẹ sọn owhe 2009 jẹ 2015. Azọnwhe susu wẹ Ahọlu Adewale wazọn tè to otò Canada tọn mẹ whẹpo ewọ po whẹndo etọn po dó lẹkọ wa whe nado wa du Ahọlu, otò Canada tọn ehe mẹ wẹ e te bọ yé do de e do mẹhe otò etọn de nado du Ahọlu to owhe 2015 tọn mẹ.
==Kandai yínkọ mẹhe ko dù Ahọlu tò tòpẹvi Iwo tọn mẹ lẹ whẹ́pó Ahọlu Adewale Akanbi do dùgán==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1967 lẹ]]
[[yo:Ọba AbdulRasheed Adéwálé Àkànbí]]
39uu4ulidrblv828i3esoyb9pp9llj3
Ahọlu Aganọ Toniyọn I
0
96
16304
16015
2022-03-26T11:52:01Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Ahọlu Aganọ Toniyọn l.jpg|thumb|Ahọlu Aganọ Toniyọn I]]
'''Ahọlu Aganọ Toniyọn I''' otò [[Ajara Agamathen]] tọn yin jiji dó họnmẹ Ahọlu ahọluduta Gbethe Gbetheko [[Ajara Agamathen]] tọn mẹ hugan owhe kande-fọtọ̀n die.
==Wehọmẹ yiyi etọn==
To whenue e tin to owhe wehọmẹ yiyi tọn mẹ, e yì ''Local Authority Primary School'' to Ajido to Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn lọ mẹ bosọ tọ́n to owhe 1977 tọn mẹ to whenue e yí gbedewema wehọmẹ fifo tọn.
Na owanyi he e tindo na wepinplọn wutu, e zindonukọn bo yì ''Government Teacher's College'', to Ajara to tòdaho [[Gbagli]] tọn mẹ to owhe 1981 mẹ.
Ṣigba e ma penugo nado zindonukọn to wepinplọn etọn mẹ na otọ́ etọn he nọ yin Tosagbede Avosegamu lẹzun matintọ wutu.
Etomọṣo, e tindo mahẹ to wepinplọn whejai tọn mẹ to ''Maun Community High School'', Maun Ipokia to [[Ayimatẹn Ogun Tọn]] mẹ na ojlo he e tindo na wepinplọn wutu bosọ yí gbedewema wehọmẹ daho tọn to finẹ to owhe 2002 tọn mẹ.
E sọ zindonukọn bo yì Wehọmẹ Alavọ [[Adeniran Ogunsanya College of Education]] nado plọnnu gando ajọ́ go sọn owhe 2005 jẹ 2009 mẹ.
Ṣigba e ko fo azọ́n fọga ''(Vulcanizer)'' tọn pinplọn whẹpo do jẹ yanwle wehọmẹ yiyi tọn yan ji bo to azọ́n lọ wà bosọ to Wehọmẹ yi na e tindo yanwle wutu.
Ewọ wẹ ogán Ogbẹ́ Fọga tọn sọn owhe 1992 jẹ 1995 mẹ. Ewọ sọ wẹ azìnponọ na Ogbẹ́ lọ sọn Ayidosun owhe 1995 tọn jẹ Zósun owhe 1999 tọn mẹ.
E dù togán otò [[Ajara Agamathen]] tọn to azan ẹnẹtọ, Avivọsun, owhe 2000 to Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Gbagli tọn mẹ.
E sọ dovivẹnu bo yi jẹgbakun he tọ́gbo etọn lẹ ko hẹnbu nado yin Ahọlu otò Ajara tọn bọ Jiwheyẹwhe sọ dona vivẹnudido etọn to azán 24tọ, Alunlunsun, owhe 2018 tọn mẹ, bọ e mọ gbedide yí sọn Ayimatẹn-gán si bo lẹzun Ahọlu Aganọ Toniyọn I otò [[Ajara Agamathen]] tọn to azán 11tọ, Afínplọsun, owhe 2018 tọn mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
eubdrul6ff71hpaaap8yikj2m4qgugi
Ahọlu Claudius Dosa Akran
0
97
1401
1400
2022-03-23T15:43:44Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ahọlu Claudius Dosa Akran''' yin tohodọtọ de to otò [[Naijilia]] tọn mẹ podọ e sọ yin nukọntọ kavi Ahọlu tòpẹvi [[Gbagli]] tọn. E sọ nọ yin yiylọdọ Ahọlu Jiwa awetọ Jẹgba tọn. E sọ yin dopo to mẹhe do ogbẹ ''Action Group'' tọn ai to whenue ye jlo na jẹ mẹdekannu sọn yovo lẹ si. To whenue ye jẹ mẹdekannu sọn Yovo lẹ si godo, e yin dide taidi Lizọnyizọnwatọ na ''Local Government'' po ''Economic Planning'' po to 1953. E yin mẹhe diyin taun de, e sọ wa yin dide taidi Lizọnyizọnwatọ Akuẹzizan Tọn to 1962 bo nọ otẹn ehe mẹ kaka jẹ owhe 1966 tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Oba C. D. Akran]]
a3d4ftqfheknqolua9rjncm3m9tfcup
Ahọlu Godwin Babatunde Kofi Akran
0
98
16880
1474
2022-03-29T13:35:57Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Ahọlu Godwin Babatunde Kofi Akran|YẸDIDE ETỌN=Aholu Menutoyi I, Akran of Badagry.jpg|IMAGE-TEXT=Ahọlu Gbagli tọn, Mẹnu Toyi I, Akran Oto Gbagli tọn|JIJIZAN=18 Zósun 1936}}
'''Ahọlu Godwin Babatunde Kofi Akran''' yin jiji to Azan fọtọnnukunatọntọ́ osun ṣiẹnnẹnẹtọ, owhe 1936 to [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin]] tọn mẹ. E yin ovi atọ́ntọ (5) na Àkran wiatọntọ [[Gbagli]] tọn yedọ Ahọlu Dé Whenọ Ajiyọn-Kanho.<ref>https://blerf.org/index.php/biography/akran-oba-godwin-babatunde-kofi/</ref>
==Otàn wehọmẹ yiyi etọn tọn==
E yi wehọmẹ dokọ̀ tọn to ''Salvation Army School'', Kakawa, to Ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ. Enẹgodo, e zindonukọn to wehọmẹ ''Methodist School'' tọn to tòpẹvi [[Gbagli]] tọn mẹ to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to owhe 1948 kakajẹ 1953. E sọ zindonukọn to wehọmẹ ''Methodist Teachers Training college'' to Ifaki-Ekiti, to owhe 1956 jẹ owhe 1957. Enẹgodo, e yi wehọmẹ ''International Press Institute'', Mọdopolọ, E yi Wehọmẹ Alavọ tọn ''University of East Africa'' to tatọ́tonọ́ Nairobi tọn, to otò Kenya tọn mẹ to owhe 1971.<ref>https://tribuneonlineng.com/i-refused-marry-second-wife-oba-akran/</ref>
==Gandudu etọn==
Mẹdaho Babatunde Kofí yin dide taidi Ahọlu Gbagli tọn, Mẹnu Toyi I, Akran Oto [[Gbagli]] tọn to Osun Tintan he yin Alunlunsun to Owhe 1977. To Osun atọ̀ntọ (3) he yin Whejisun mẹ to Owhe 1981, E mọ nunina Ogàntẹn na ''Officer of the Federal Republc (OFR)'' tọn yi. Mọdopolọ, To azan ṣianwe tọ Lidosun owhe 1990, E yin dide do otẹn kanselọ tọn mẹ na wehọmẹ Alavọ ''Rivers State Unversity of Science and Technology'' to Port Harcourt, To ojlẹ lọ mẹ, ye sọ na ẹn gbedewema daho hugan osẹn-zọ́nwiwà tọn to wehọmẹ alavọ tọn (''LL.D''). To azan fọtọn tọ osun atọ́ntọ (5)owhe 2010, Togan oto [[Naijilia]] tọn he ko yin matintọ todin, Alhaji Umaru Musa Yaradua de taidi kanselọ na Wehọmẹ Alavọ tọn ''University of Port Harcourt'', Enẹgodo, ye sọ na ẹn gbedewema daho hugan wekun-zọ́nwiwà tọn to wehọmẹ alavọ tọn (''D.Litt'').
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1936 lẹ]]
[[yo:Godwin Babátúnde Kofi Akran]]
0i4pz8hm3sefjac9rfb92wa2x58dq5y
Ahọlu Hẹlọdi Aglipa I
0
99
1486
1485
2022-03-23T15:43:56Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Agrippa I-Herod agrippa.jpg|thumb|Ahọlu Hẹlọdi Aglipa I]]
'''Ahọlu Hẹlọdi Aglipa I''' wẹ degbe dọ yè ni hù Jakọbu bo wle Pita do gànmẹ, podọ ovivi Hẹlọdi Daho lọ tọn wẹ e yin. Hẹlọdi yin yinkọ whẹndo he mẹ ahọlu he nọ dugán do Ju lẹ ji nọ wá sọn tọn. Edominu wẹ yé. Edominu lẹ nọ yin pinpọnhlan taidi Juvi lẹ na yé ko yin hinhẹn po huhlọn po nado gboadà sọn nudi owhe 125 B.C.E. Hẹlọdi Aglipa I yin jiji to owhe 10 B.C.E., podọ Lomu wẹ e plọnwe te. Suhugan mẹhe e jihọntọn hẹ lẹ tọn wá sọn whẹndo he diyin taun lẹ mẹ. Gaius, he mẹsusu nọ ylọdọ Caligula, yin dopo to họntọn etọn enẹlẹ mẹ podọ e wá lẹzun ahọluigbagán to owhe 37 C.E. To ojlẹ kleun de godo, e de Aglipa nado dugán do Itulea, Tlakoniti po Abilene po ji. To godo mẹ, Caligula dlẹnkanna gandudu Aglipa tọn jẹ Galili po Pelea po.Lomu wẹ Aglipa te to whenue Caligula yin hùhù to owhe 41 C.E. Linlin de dọ dọ Aglipa yí adà tangan de wà nado didẹ hunyanhunyan he wá aimẹ bọdego. E sọ gọalọ nado didẹ nuhahun sinsinyẹn he tin to Klaudiu, yèdọ họntọn etọn devo he tindo huhlọn aṣẹpipa tọn, po Wedegbẹ́ Tonudidọ tọn Lomu tọn po ṣẹnṣẹn. Taidi kọdetọn de, Klaudiu wá yin dide taidi ahọluigbagán bọ yé gbọnmọ dali dapana tòwhan. Nado suahọ Aglipa na alọgọ etọn, Klaudiu yí Jude po Samalia po, he ko tin to anademẹ ayimatẹn-gán Lomu tọn lẹ tọn glọ sọn owhe 6 C.E. gbọ́n, do aṣẹpipa Aglipa tọn glọ. Gbọnmọ dali, aigba he tin to anademẹ Aglipa tọn glọ lẹ wá sọzẹn hẹ dehe ji Hẹlọdi Daho lọ ko dugán do wayi lẹ.Jelusalẹm wẹ Aglipa yí do basi tatọ́-tònọ etọn, podọ e mọ nukundagbe sinsẹ̀ngán he nọ nọ̀ finẹ lẹ tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Whenuho]]
[[en:Herod Agrippa]]
[[ar:أغريباس الأول]]
2zkml875r6tk54296y5fe8718umuj00
Ahọlu Sẹjlo Ọlalekan James
0
100
1493
1492
2022-03-23T15:43:57Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ahọlu Sẹjlo Ọlalekan James''' wẹ yin ahọlu awetọ to tòpẹvi kwẹmẹ tọn mẹ. Otọ etọn wẹ yin ahọlu tintan tòpẹvi lọ tọn, to oku etọn godo wẹ, ovi etọn jẹ otẹn etọn mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
qq8zphds3xtk35byi18umh9tp8rnfig
Ahọlu Toffa I
0
101
1516
1515
2022-03-23T15:44:01Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:King Toffa I crop.jpg|right|thumb|Ahọlu Toffa I]]
[[Wepo:Roi_Toffa.jpg|thumb|Ahọlu Toffa I]]
'''Ahọlu Toffa I''' Nọgbẹ to ojlẹ 1850 tọn jẹ 1908 bo yin Ahọlu na ahọluduta [[Họgbonu]] he sọ nọ yin yiylọdọ Ajaṣẹ tọn, to togbo Benẹ tọn mẹ, he wá yin yinyọnẹn taidi Porto Novo. Dile etlẹ yindọ e dugan to owhe 1874, e sọ yin yinyọnẹn na nukunhunhun etọn po gbekọndopọ etọn hẹ yovo lẹ po. Ewọ wẹ na tuli omẹ etọn lẹ nado yì wehọmẹ bo plọnwe.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Toffa I]]
iz5o5xba2xund0v87ogxviygte297k9
Ahọsi Oronsen
0
102
16745
16744
2022-03-28T05:32:45Z
Joshateji
22
/* Nudọnamẹ delẹ sọn kandai otàn Owo tọn he nọ yin pinpin gbọn gbẹtọ lẹ dali mẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''Ahọsi Oronsen''' yin orisha (kavi numẹsẹ̀n) de sọn otàn hoho [[Ayọnu lẹ]] tọn mẹ. Hùnwhẹ Igogo tọn he nọ yin ayidego whemẹwhemẹ to Owo nọ yin bibasi nado doyẹyigona ẹn.
== Nudọnamẹ delẹ sọn kandai otàn Owo tọn he nọ yin pinpin gbọn gbẹtọ lẹ dali mẹ ==
Sọn nudi owhe 600 die wayi, [[Olowo Rerengejen|Ahọlu Rerengejen]] Owo tọn dukosọhẹ yọnnu whanpẹnọ de he yinkọ etọn nọ yin Oronsen to gbeyinyan etọn de whenu.
Whanpẹ etọn dọ̀n ayidonugo Ahọlu lọ tọn to afọdopolọji, enẹwutu e plan ẹn yì họ̀nmẹ ahọlu tọn etọn podọ e yíì do basi dopo to asimọwhlá etọn lẹ mẹ. To alọwle yetọn godo, Oronsen do mẹhe e yin taun hia asu etọn: kakati nado yin yọnnu whanpẹnọ de poun, Oronsen na taun tọn yin orisha de.
Nudọnamẹ ehe dobuna ahọlu taun. To paa mẹ, lehe e ko to nuyiwa hẹ numẹsẹ̀n lẹ do dile e to wiwa do hẹ
Oronsen do sọgan ko hẹn okú ajiji wá na ẹn. Oronsen dọna ẹn ma nado dibu na emi. Homẹ Oronsen tọn hùn nado nopọ hẹ’ẹ, podọ e jlo na nọ aigba ji nado
yin dopo to asi etọn lẹ mẹ eyin ahọlu yigbè ma nado gbà osẹ́n atọ̀n he gando ego lẹ. Rerengejen dopa nado wà nuhe e biọ to esi lẹ, podọ to nukọnmẹ, e dosẹ́n na asi etọn tintan po asi he po lẹpo po ma nado gba osẹ́n he Oronsen zedai lẹ.
Ahọlu lọ po asi he wá sọn olọn etọn po sọ vẹ́ dogọ hugan lehe yé te dai whenue mẹde ma ko yọn mẹhe nkọ ahọsi Oronsen yin, podọ to ojlẹ kleun de godo, Oronsen dona whẹndo asu etọn tọn blebu po adọkun susugege po. To gbedopo, to whenuena yé to gbéyan, Oronsen tindo wiwọ po ahọsi he po lẹ po, na ehe wutu, yé gbà osẹ́n Oronsen tọn lẹ nado hẹn homẹ gble e.
Po avi vivẹ po, Oronsen họ̀n sọn họ̀nmẹ ahọlu tọn, nuhọtọ lẹ po ogán devo lẹ po wà nuhe go yé pe lẹpo nado dín Oronsen, ṣigba vivẹnu yetọn lẹpo wẹ yin ovọ́. To whenue ahọlu lọ lẹkọ sọn gbeyinyan, yé dowẹn nuhe jọ to whenue e ma tin to whégbè lẹpo tọn na ẹn, podọ po awubla po, e tọ́n nado yì dín asi etọn na ede.
To whenue e ko díìn na okle kande, ozán kande godo, e wá mọ ẹn to zungbo de mẹ. na yé ko de emi hia wutu, Rerengejen vẹ̀ Oronsen nado lẹkọwa emi de, ṣigba e dọna ẹn po awubla po dọ, emi ma na sọgan sọ nọ gbẹtọvi lẹ ṣẹnsẹn ba. Enẹwutu, e dọ na Rerengejen nado wleawuna hùnwhẹ de to oflin emitọn mẹ, na emi nido zindonukọn nado to didona otò Owo tọn to whepoponu. Po awubla po, Ahọlu lọ yigbe nado wamọ podọ to nukọnmẹ he e lẹkọ wá họ̀nmẹ, e degbè dọ hùnwhẹ lọ ni yin didoai. Nuhewutu omẹ Owo tọn lẹ do nọ payi hùnwhẹ Igogo tọn kakajẹ egbe niyẹn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Queen Oronsen]]
f38xubqz2aeb2doqrxhu86gv3fpeoaa
Ajagbusi Ekun
0
103
1549
1548
2022-03-23T15:44:05Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ajagbusi Ekun''' yin Ahọlu [[Ahọluduta Owo]] tọn to [[Ayimatẹn Ondo Tọn]] to Hùwaji-whèyihọ tọn otò [[Naijilia]] tọn mẹ. E du Ahọlu to whenuena Otọ etọn Olowo [[Ojugbele Arere]] he yín Ahọlu tintan Owo tọn kavi Olowo tintan to [[Olowo Owo Tọn Lẹ|Olowo Owo tọn lẹ]] mẹ ko basi matintọ godo.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ajagbusi Ekun]]
djl0ck6clfzy0vumyjil5dk3mm8zoxf
Ajara Agamathen
0
104
1570
1569
2022-03-23T15:44:08Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ajara Agamathen''' yin dopo to gbetato he ko yin didoai hoho to otò Gbagli tọn mẹ to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn glọ to otògbo [[Naijilia]] tọn mẹ bo yin didoai to owhe 1938 gbọn Ahọvi Tọgbe Ẹwhẹ he wa yin Ahọlu tintan gbétatò Ajara Agamathen tọn, Ewọ wẹ yin ovi dopo akan na Ahọlu Tọgbe Mitọgbodewhẹ Ajatado tọn to otògbo [[Togo]] tọn mẹ. Ahọvi Tọgbe Ẹwhẹ sọ yin ovivi na Ahọlu Tọgbe Bẹtum sọn otògbo [[Togo]] tọn mẹ.
Gbétatò ehe, Zungbó de wẹ eyin dai, bosọ yin lilẹdo po ogbà de po, ehe zọn bọ whenue yovo lẹ nọ wa mẹyuugbeji nado họ gbẹtọ, na to ojlẹ enẹ mẹ, yè nọ họ bosọ nọ sa gbẹtọvi, na ninòmẹ gbetato ehe lọ tọn to ojlẹ lọ mẹ zọn bọ yè yin hihọ basina sọn ajọ enẹ mẹ. To ojlẹ lọ mẹ, azọn he nọ saba yin wiwa to gbetato lọ mẹ wẹ glelilẹ, sogbé yinyan podọ yé nọ sẹn vodún taidi jiwheyewhe yétọn.
To egbehe, Ajara Agamathen yin anadena gbọn Ahọlu Aganọ po whéhẹntọ ṣiẹnnẹ po.
==Tota he tin to Ajara Agamathen==
# Salu
# Pankọ
# Tohọn
# Tọzunkanmẹ
# Posí Tọpa
# Thovamẹ
# Agakọ
# Ludatomẹ
# Tande Aga
# Zogbo Yaṣa
==Gándukọ he tin to Ajara Agamathen==
# Gbedekọ gandukọ
# Pọsikọ gandukọ
# Adomẹ gandukọ
ljb6xx3mqq1s04lbxv4a23112cptl80
Ajara Grammar School
0
105
1584
1583
2022-03-23T15:44:10Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ajara Grammar School.''' E yin wẹhọmè daho de to tòpẹvi [[Gbagli]] tọn mẹ to [[Awọnlin]]. (Eyin didoai to azan Koatọ́n-nukun-dopotọ, Zósun owhe 1980 tọn).
== Whenuho wehọme lọ tọn==
Ajara Grammar school yin didoai to azan Koatọ́n-nukun-dopotọ Zósun owhe 1980 tọn. Ajara Community Grammar School wẹ é nọ yin yiylọdọ dai, ṣigba to nukọnmẹ, ye wa vọ yinkọ lọ jlado bo wa ylọẹdọ Ajara Grammar School to whenue Alh. Lateef Jakande lẹzun ayimatẹngán to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn.
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
py72dx4koyjtep9ng81c4sj75lco5r5
Ajasse Ipo
0
106
1608
1607
2022-03-23T15:44:14Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ajasse Ipo''' yin topẹvi dowhenu tọn de to [[Igbomina]], to [[Ayimatẹn Kwara Tọn]]. Ajasse Ipo sọ nọ yin kinkan dole to whedelẹnu;
'''Ajasse-Ipo''', '''Ajasse''' kavi '''Ajasepo'''. E yin dopo to topẹvi he diyin taun to lẹdo gandudu dokọtọn Irepodun tọn lẹ mẹ to ayimatẹn Kwara tọn. E tin to agewaji whezẹtẹn tọn na Ayọnu-gbeji, podọ topẹvi voovo devo lẹ wẹ to lẹdo lọ mẹ, taidi Eleyoka, Amberi, Falokun, Araromi po mọmọ po. Ahọlu he to gandu to alọnu dìn to Ajasse Ipo, he sọ nọ yin yiylọdọ Olupo, wẹ Oba Ismail Atoloye Alebiosu.
[[Wepo:Afin_Oba_Ajasse_Ipo.jpg|thumb|right|Họ̀nmẹ Ahọlu Ajasse Ipo tọn]]
== Wehọmẹ Alavọ tọn lẹ to Ajasse Ipo ==
# North South College of Health Technology, Ajasse Ipo
# International Vocational Technical and Entrepreneurship College, Ajaase-Ipo
# Institute of Basic and Advanced Educational Studies, Ajasse Ipo.
== Wehọmẹ daho devo lẹ to Ajasse Ipo ==
# Comprehensive High School Ajasse Ipo
# Girls Day Secondary school
# Baptist Primary School
# Community Primary School
# Banwo Nursery and primary school
# Banwo Colleg
# Abiola Nursery and primary school
# Abiola Standard College
#Alade Nursery and primary school
#Alade College
== Whẹ̀nyin mẹpipa tọn Olupo tọn ==
'''Emi Ni omo Olupo alelu'''
'''Molentente momu joba'''
'''Motalala mo mu joye Ni moje'''
'''Eyan ti o ba se ori Olupo pele alowo, abimo, asowo ajere'''
'''Abode pade owo aba won naa omo aba won je'''
'''Aiyewa a toro bi omi owuro pon'''
'''Omi atoro pon ko toro bi omi iyaleta'''
'''Nijo ti Olupo N womo ti ko romo'''
'''Nijo naa lo wa omo lo si idi ogan'''
'''Nigbogbo won se n je Logan Logan l’Oyo Ipo'''
==Oriki==
Whédo dopodopo to Ajasse Ipo nọ tindo Oriki (kavi Whẹ̀nyin) voovo. Apajlẹ oriki whédo ahọlu tọn lẹ tọn to Ajasse Ipo bẹ ehelẹ hen:
=== ARIGANJOYE ===
Emi Ni omo Ariganjoye Baba Ronke
Kegbeyale Aremu
Oba lo dabayi, adijale Oba
Osupa Ajase, Baba Sumonu
Kosi eni ti kiwu, oko Iwaloye
Ajade ma tan ni ile Baba Yahaya
Alaburo bi eni leru Baba Aarinwoye
Timutimu ko wo inu abaa, oko Oguntomi
Omo Oniro dalagbe lohun
Odabiowo, oko Olujo.
=== OLUPO ONIRO ===
[Ibrahim Ayinde]
Elewe ko jeun tan rara
Agbalagba ko tayo epe
Agba to fe ewe ni ew N fe
Agbenuke eni ti aba je ti aba mu, oun ni tobi loju eni
Aralagbe masa, Baba Abdulkadri (Ariganjoye)
Totun tosi lofin nawo, Baba Lawani (Arojojoye)
Ki ri alejo ko roju, Baba Asumowu
Ko si eni ti ki nawo fun Baba Buhari
Ti Gambari ba dele re yio fi ata panu
Ogbegbe ti gbo omo gesin
Owowo ti wo akiwi lewu
Oda yio dun fun Ajayi, oko Oderonke
Opa baba mo esin lese oko Ibijoju
Esin je ko, baba Ayinde N mi gbongan gbongan, baba Ayinde mai mi mo ko je ki esin Olayanju je oko Oba
Omo erin kole, oko oju si Igbo, efon kole oko oju si oja Oba
Oko konbi koko, oko to kankan
Onile okankan Baba Ibidere.
=== AJADO ===
[Alebiosu]
Baba mi Ajado oloro
Abo bi ifa
Moso Ipo
Ebora oke odan
Ogbe agbala fohun okunrin
Agbogun lowo Baba Olaniran
Oroki Baba Magbagbe ola
Eyi tomi layo Baba Pela
Oba lomu l’Ajase, Oba biwapele
Ogbe ori iroko dajo egun Baba Oya
Alagbala a sa si Baba Ibrahim.
[[en:Ajasse Ipo]]
n5uyzvtjstf9f2vjoz1nk457mfe2smq
Ajido
0
107
1646
1645
2022-03-23T15:44:20Z
Jon Harald Søby
5
37 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ajido''' yín topẹvi de to [[Gbagli]], he tin to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ, to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Yinkọ ahọlu topẹvi lọ tọn nọ yin Ahọlu [[Saheed Sedonu Adamson]], Topon Toyiaga I, Ahọlu Ahọluduta Ajido tọn.<ref>https://themailnewsonline.com/aholu-of-ajido-marks-5th-year-coronation-anniversary-in-badagry/</ref>
==Whenuho gando otò lọ go==
Ajido yin Gbetato dé he tin to [[Gbagli]], bo sọ tin to gandudu dókọtọn [[Gbagli]] tọn glọ to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Ajido yin didoai to owhe kanweko fọtọnnúnkunatọntọ mẹ. Mẹ he doeai wẹ Ahọlu Sagbe Aho.
Ahọlu Sagbe Aho yin Awhanfuntọgan dé po Ahọlu dé po to whla-whẹgbo to otò Dahomey tọn he wa yin otò Benẹ tọn to egbehe. E sẹtẹn sọn otò lọ mẹ to whenuena yindidi etọn yi aga taun bo zọn bọ Ahọlu Dahomey tọn diọavunnukun sọ ẹ.
To whenuena Ahọlu Sagbe Aho họn, e bẹ whẹndo etọn lẹ po Metogantẹnmẹ etọn lẹ po hẹn, bọ ye zinzọnlin gbọn otò delẹ mẹ taidi Agbakamẹ po Godomẹ po.
Ajido yin mima do lẹdo atọ́n (5).
==Lẹdo atọ́n he tin to Ajido lẹ ==
*Kogbomẹ
*Zungo
*Apasa
*Gbọjẹ po
*Mọgo po.
==Ahọluduwhe he tin to Ajido lẹ==
Ajido yin Gbetato dé he nọ du Ahọlu, yé sọ dó Ahọluduwhe ẹne.
*Agbangla,
*Huyọn,
*Ayantọ po
*Toyọn po.
Ehelẹ wẹ Ovi joun Ahọlu tintan Ajido tọn yedọ Ahọlu Sagbe Aho.
==Hunwhe po hihọ po==
Hunwhẹ [[Zangbetọ]] tọn yin hunwhẹ tangan dé to whenuho Ajido tọn mẹ. [[Zangbetọ]] dopolọ wẹ sọ nọ yin yiyizan nado sọzan bo basi hihọ na Tomẹnu lẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
44hjq2pajit805k3ej29iufo5s1cj1h
Akanu Ibiam
0
108
16895
16894
2022-03-29T13:55:39Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
Mẹho '''Francis Akanu Ibiam''' he yin jiji to azan koatọnnukunẹnẹtọ, osun widopotọ, owhe 1906 tọn, bọ e wa yin matintọ to azan tintan, osun ṣianwetọ, owhe 1995 tọn mẹ. E yin mẹhe basi nulila azọnhẹngbọ he pe tọn na gbẹtọ lẹ, bo wa yin dide taidi Ayimatẹngan Whezẹtẹn-Waji tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ to osun wiawetọ owhe 1960 kakajẹ osun tintan owhe 1966 tọn mẹ. Sọn owhe 1919 biọ owhe 1951, Francis Ibiam wa yin yinyọnẹn di Mẹho Francis Ibiam to owhe 1951 kaka biọ owhe 1967.
==Otàn gbẹzan etọn tọn==
Abiam yin jiji to tòpẹvi Unwana tọn, to Ayimatẹn Ebonyi tọn mẹ to azan koatọnnukunẹnẹtọ osun widopotọ owhe 1906. E yin ovi awetọ ogan Ibiam Aka tọn, mẹhe yin nukọntọ na topẹvi Unwana tọn. Ibiam wa lẹzun nukọntọ topẹvi Unwana, Osuji po Uburu po tọn. E yi wehọmẹ ''Hope Waddell Training Institute'' to tòdaho Calabar tọn mẹ podọ ''King's College'' to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn wẹpo do wa yi wehọmẹ alavọ tọn to ''St Andrews's'' bosọ tọn po gbedewema azọnhẹngbọ tọn po to owhe 1934. Eyin yiyi do azọnmẹ di lilatọ azọnhẹngbọ tọn to sinsẹnhọ de mẹ to oto ''Scotland'' tọn mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1906 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1995 lẹ]]
[[en:Akanu Ibiam]]
[[yo:Akanu Ibiam]]
4ifm9xdplfb2esu660oe5t4tch7t0ri
Akarakumọ
0
109
1680
1679
2022-03-23T15:44:26Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Akarakumoh Shrine.jpg|thumb|Vodunhọ he to Ajlohunsutinsa to Akarakumọ]]
'''Akarakumọ''' yin gbetato dé he sẹpọ Otọ bo tin to ṣẹnṣẹn na [[Tọpo]] po [[Povita]] po to Gandudu Dókọtọn [[Gbagli]] tọn mẹ to Aimatẹn [[Awọnlin]] tọn to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Akarakumọ wẹ yin gbétatò he do [[Òhún Sátọ́|Satọhun]] bo sọ nọ hoe to Oto Gbagli tọn mẹ. Ye sọ dó Gbetatogan yédọ Baalẹ he nọ yin, Akarakumọ sọ do Atin daho dé to Otọpa yedọ Ajlohunsutin. Atin ehe sa wẹ Vodunhọ otò lọ tọn tin te.
7a7nry64ett6thl1extwssti86u64d7
Akbar Daho Lọ
0
110
16883
16882
2022-03-29T13:41:38Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Govardhan. Akbar With Lion and Calf ca. 1630, Metmuseum (cropped).jpg|thumb|Akbar Daho Lọ]]
'''Akbar'''(Abu'l-Fath Jala ud-din Muhammad Akbar, sọn azan fọtọntọ osun koyansun tọn owhe 1542 yi jẹ azan koatọnnukunawetọ osun koyansun tọn owhe 1605) eyin akota gan Daho Akota Mughal tọn atọntọ. ''Umarkot'' he yin ''(Pakistane)'' tòdin wẹ yé ji dó. E sọ wa lẹzun malenu dé to azan konukundopotọ osun hẹjisun tọn to owhe 1546. Eyin ovi na Akotagan Awetọ Akota Mughal tọn he yin ''Humayun''. Akbar Aholu na ''Dé jure'' lẹ to 1556 to whenuena e yin owhe 13 mẹvi bọ Otọ etọn ku. ''Bairam Khan'' wẹ yin dide taidi nukunpedomẹgotọ etọn po Awhangan Awhanvipẹ etọn lẹ tọn po. To ojlẹ pẹde godo, e fun Awhan susu bosọ dù to yé ji bọ enẹ zọnbọ Aholuduta etọn klọ bo gbọn fi susu to ''Indian'' mẹ.
==Nuhe go gandudu etọn penukundo lẹ==
Akbar Hodo Afọdomẹ he Delhi Suttanate ko zedai nado penukundo nulẹ go to gandudu etọn mẹ. Àmọ́ e vọ nudelẹ to bosọ na Anademẹ yọyọ lẹ he zọn bọ nulẹ bọawu na ẹn.
# Wazir wẹ yin nukunpedonugotọ tito he nọ hẹn akuẹ wa oto Jagir tọn po Inamdar tọn po mẹ.
# Awhangan yetọn lẹ nọ yin Mir bakshi,mẹhe nọ saba yin dopo to Mẹgantẹnmẹ to Ahọlu dé lẹ mẹ. Ewọ wẹ sọ nọ na Ayinamẹ dó mẹhe yé na dé di Awhanfuntọ dé kavi mẹhe na yí Okan dogọ lẹ ji.
# Mir Saman wẹ nọ penukundo nuhe to yiyi to Aholuwhe lẹ go kakajẹ Devi Ahọlu tọn lẹ ji.
# Wedegbẹ Whẹdida tọn po nukunpedo Sinsẹngotọ yetọn wẹ Mẹgantẹnmẹ qazi.
==Sisẹnnuwiwa etọn==
Malenu dé wẹ Akbar, Àmọ́ e wa lọdọ nado dó Aholuduta Daho he dó huhlọn dé èmi dona kọnawudopọ hẹ Sinsẹn Hindu tọn na gbẹtọ susu wẹ nọ Basi Sinsẹn enẹlọ to Togbo ''Indian'' tọn mẹ.
Ṣigba e sọ mọdọ Owanyi, Pọninọ po Jijọho po matin to Sinsẹn lọ lẹ mẹ. Enẹwutu wẹ e dó Sinsẹn ede titi tọn ai. Todin Jijọho, Pọninọ po Owanyi po wẹ yin yanwle Sinsẹn he e do ai tọn bọ yé ma nọ dé Sinsẹn devo lẹ dovo, enẹ zọnbọ mẹsusu wa yinwana ẹn.
==Gbẹtọ yinyin etọn==
Akbar yiwanna gbẹtọ wunmẹ lẹpò. E sọ kealọyi azọnwatọ wunmẹwunmẹ lẹ taidi Atinpatọ, Osẹnsatọ, Ohọzọnwatọ,Glelẹtọ dé po azọn wunmẹ devo lẹpò.
==Nutindo etọn lẹ==
Akbar yindọ nususu, taidi Ahọlu dé é dó Nutindo lẹ taidi Ojẹ sikanọ lẹ,Faizi,Tansen,Birbal,Raja Todar, Mal,Raja Man Singh, po ni mọmọ lẹ po.
==Òwe he e kan==
Akbar kanwe dé he bẹ otàn Gbẹzan tọn etọn hẹn. E kanwe gándo fihe e dugan te, mẹhe ji e dugan do lẹ po fihe ewọ lọsu yi lẹpò go.
==Oku etọn==
To azan atọntọ osun aotọ owhe 1605 tọn mẹ, Akbar bẹ azọn dé he ma gbọ kaka bọ e dó ku to azan koatọnnukunawetọ osun aotọ owhe 1605 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1542 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1605 lẹ]]
[[en:Akbar]]
3oiqrfyre9biek3qrg74s89lu4dvxnh
Akenzua II
0
111
1719
1718
2022-03-23T15:45:03Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Omo n'Oba n'Edo Uku Akpolokpolo, Akenzua II''' eyin jiji to Azan ṣianwetọ osun tíntàn owhe 1899, ẹyin ahọlu oto Benin tọn dó Togbo daho Naijilia tọn. Ahọlu Akenzua II jẹ ògán dúdú ji to oto Benin tọn mẹ, whenue bàbá ẹtọn dó kú to Lidosun owhe 1933. Ahọlu Akenzua II hẹn wehọmẹ nunkunhu tó yovo lẹ tọn wa aigba oto Benin ji. Azọn wiwà etọn hẹn sika po nunzinzan akuẹgegenu dé yovo lẹ bẹ sọn oto etọn mẹ gọ. Azọn wiwà etọn sọ zọn bọ ye sọ ze ahọlu gbakun po ahọlu po nẹ, hé yin ahọlu dai tọn hé yínkọ etọn yin Ovonromwen gọ sọn yovo lẹ si. Yovovi hé yin G.M.Miller wẹ ze nunzinzan daho lọ lẹ na ahọlu Akenzua II sọn Togbo daho he yin Britain mẹ. Ahọlu Akenzua II e kú to azan widopotọ Ayidosun owhe 1978. Òkú etọn godo, ovi etọn hé nọ yin ahọvi Solomon jẹ ògán ji. yẹ dó ahọlu yínkọ na ẹn hé nọ yin ahọlu Erediauwa, Pódó ahọlu zọn wiwà etọn nà mẹ etọn lẹ to oto Benin tọn to Togbo daho Naijilia.
[[en:Akenzua II]]
6j3g09nii1o7bui2anemopa52addrfy
Akii Ibhadode
0
112
16886
1725
2022-03-29T13:44:39Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Akii Ibhadode''' (yin jiji to azan 13tọ, Zósun, owhe 1957) yin Oweyọnẹntọ otovi [[Naijilia]] tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1957 lẹ]]
[[en:Akii Ibhadode]]
f8uj8696fpbbjs9nqxf3wdgxc5l3yyw
Akin Abayomi
0
113
1777
1776
2022-03-23T15:45:04Z
Jon Harald Søby
5
51 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Akin Emmanuel Abayomi''' yin tovi [[Naijilia]] tọn he plọnnu gándo amasin lẹ go bo sọ yin Nuyọnẹntọ de. E plọnnu gándo Nuyọnẹn amasin tọn he ye nọ ylọdọ ''Haematology'', Gandoagbasago tọn, Biosecurity po Biobanking. Todin ewọ wẹ yin nukunpedonugotọ. Abayomi ko to azọn wa dayi po dodinanuwhe Amasintọn po to whẹnue ogán daho to [[Awọnlin|Aimatẹn Awọnlin]] tọn [[Babajide Sanwo-Olu]] do dee to 2019. Hodó linlin kandai [[azọ̀nylankan COVID-19]] tọn, [[Awọnlin|Aimatẹn Awọnlin]] to March 2020, Akin Abayomi he ye na azọn di nukọntọ ogbedidenadọ ho avun hẹ awutu ylankan lọ to Otogbo Afilika he yin ajọdaho watọ tọn lọ. To azán Konukunẹnẹ osun ṣiantọntọ owhe 2020 tọn, Akin Abayomi lọsu wa bẹ awutu covid-19 tọn lọ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Akin Abayomi]]
[[ha:Akin Abayomi]]
3pzsvgtn4jczzs0lc3nplkmoklxuwnd
Akinsanya Sunny Ajose
0
114
16887
1810
2022-03-29T13:46:42Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Akinsanya Sunny Ajose''' (yin jiji to azan aotọ osun awetọ owhe 1946) yin Tohodọtọ dé anadenanutọ gbángba tọn dé po to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
== Jọja whenu etọn po wepinplọn etọn po ==
Akinsanya yin jiji do [[Gbagli]], he yin Otò dé he do Gandudu Dókọtọn tọn to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ to Huwaji-Wheyihọ tọn waji otò [[Naijilia]] tọn mẹ. E bẹ wehọmẹ to 1954 to ''Ijaye Baptist Day School'', bo wa yi fo wehọmẹ Dókọtọn etọn to ''Tinubu Methodist Day School'' to 1959, enẹgodo wẹ e wa yi ''[[Gbagli|Badagry]] Divisional Grammar School'' fine e plọnwe wehọmẹ daho tọn etọn te bo bayi po to 1964. Akinsanya yi Gbedewema B.A to 1973 sọn Wehọmẹ Alavọ tọn ''University of Illinois, Chicago USA''. Towhenuena e hiawe gándo Nuyọnẹn Yẹdide lẹ tọn go po Lẹnwunnuyinyọnẹn to Tohodidọ po to finẹ. Enẹgodo e yi gbedewema M.A to Lẹnwunnuyọnẹn Akọjijẹ hẹ gbẹtọ lẹ tọn mẹ yedọ ''Social Science'' to Wehọmẹ Alavọ tọn Governors State University to 1974.
== Nuhe ye yọnẹn na lẹ po gigopanamẹnu he eyi lẹ ==
== Azọn etọn ==
Àjọṣe wazọn taidi Anadenanutọ Tito Mẹdetiti tọn to Azọnwhe ''IBM Nigeria Ltd'' sọn owhe 1975 jẹ 1978. To osun ṣidopotọ owhe 1979 tọn mẹ, yé dee taidi Anadenanutọ Azọntẹnmẹ 6tọ tọn yedọ (''Administrative Officer Grade VI'') to whenuena Aimatẹngan sẹtẹn naẹn sọn fihe e tin te dai enẹwẹ ''Civil Service Commission''. To 2004, Tinubu de Ajọse taidi Ogán na Aholuzọnwatọ lẹpo to Aimatẹn Awọnlin tọn mẹ bọ ewazọn jẹ Osun ṣidopotọ owhe 2006 tọn whẹpo bo jẹ Owhe mẹ he dona joazọn tọn to otò lọ mẹ. To 2006, Bola Tinubu sọ vọ Akinsanya Sunny Ajọse dé taidi Ayinamẹtọ Vonọtaun edetiti tọn kakajẹ Osun Atọntọ Owhe 2007 tọn to whenuena gandudu etọn wa vivọnu. Akinsanya Sunny Ajọse yin dopo to Ogbẹ he nọ penukundo Wehọmẹ Alavọ tọn Lagos State University tọn go lẹ mẹ sọn Osun 16, Owhe 2015 tọn kakajẹ din.
== Nuhe e yin yinyọnẹn na po Gigopanamẹnu he eyi lẹ po ==
*''Officer of the Order of the Niger'' – 2014
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1946 lẹ]]
[[en:Akinsanya Sunny Ajose]]
[[yo:Akínsànyà Sunny Ajọ́sẹ̀]]
qd6o696kf0sk3zszkandogtbsyo2egh
Akinwumi Iṣọla
0
115
16891
16890
2022-03-29T13:51:32Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Akinwumi Iṣọla''' yin jiji to Azan konukunẹnẹtọ, Awewesun, owhe 1939 tọn. E Basi matintọ to Azan fọtọnnukunatọntọ,
Afínplọsun, owhe 2018 tọn. Eyin [[Naijilia]] vijiji, otan Kantọ, aihundatọ podọ é sọ nọ ze aṣa susu lẹ daga. Eyin yinyọnen gbọn aihọn lọ blebu mẹ na oyọnẹn wekinkan tọn Etọn po lehe e nọ ze aṣa ayọgbe tọn daga do.
==Otan gbẹzan po azọn etọn lẹ==
Iṣọla yin jiji to Ibadan tomẹ to owhe 1939 tọn. E yi wehọmẹ bẹjẹeji tọn Labode Methodist tọn po wehọmẹ daho Wesley tọn. Mọdopolọ eyi wehọmẹ alavọ tọn to Ibadan (''University of Ibadan'') finẹ wẹ e dugan B.A tọn te to oyọnẹn flansegbe tọn mẹ. E hiawe bo yi gbedewema na oyọnẹn dodinnanutọn to owe ayọgbe tọn lẹ mẹ to wehọmẹ mẹho lẹ tọn to Awọnlin tomẹ (''University of Lagos'') to owhe 1978 whẹpo e do bẹ azọn meplọntọ tọn to wehọmẹ alavọ (''Obafemi Awólọ́wọ̀ University'')tọn to Ilé-Ifẹ. Akinwunmi Iṣọla sọ yin Nina ogantẹn to Ile-Ifẹ to owhe 1991 di ohia meyinọnẹn tọn na azọn Aihundida he e Kan whla tintan to owhe 1961 jẹ 1962, Ẹnẹ Efunsetan Aniwura to whenue e gbẹyin wehọmẹvi to wehọmẹ daho Ibadan tọn. Enẹgodo e Kan owe Aihundida tọn de he nọ yin Oleku to owhe 1986. Ewọ wẹ sọ kan ohan awujinamẹ tọn he nọ yin jiji to wehọmẹ daho Ibadan tọn kakajẹ egbehe. Gbọnvona owe otangblo he tin to aga ehe Lẹ, e zindonukọn bo kan owe ajlu whenuho tọn lẹ, owe Aihundida tọn lẹ, otan hodọnamẹ tọn lẹ po otan Susu hohowhenu tọn lẹ po. Mọdopolọ edlẹnkan wa azọnwhe he nọ basi linlinwe lẹ, bosọ tindo azọnwhe he nọ ze Otan Aihundida he e kan lẹ tọn to sinnimọto lẹ mẹ. Iṣọla no kan otan susu lẹ do glẹnsigbe mẹ, bo nọ basi lẹdogbedevomẹ etọn do Ayọgbe heyin ogbe edetiti tọn mẹ. Na e tindo ojlo to ayọgbe mẹ taun. To owhe 2000, ye na ẹn gbedewema (''National Merit Award And The Fellow Of The Nigeria Accedemy Of Letters'') tọn na azọn dagbe etọn lẹ tọn. Mọdopolọ e sọ yin dlapọntọ to wehome alavọ otò Jọjia tọn mẹ (''University of Georgia'').
==Whẹndo etọn lẹ==
Akinwunmi Iṣọla da asi bo jivi Ẹnẹ
==Whenue e basi matintọ==
Akinwunmi basi matintọ to Azan fọtọnnukunatọn Afinplọsun, owhe 2018 tọn bo yin didi do Ibadan to todaho Oyo tọn mẹ. Owhe kan-awe-ewhe-awe (78) wẹ Iṣọla whẹpo e do yin matintọ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1939 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2018 lẹ]]
[[en:Akinwunmi Isola]]
[[yo:Akínwùmí Iṣọ̀lá]]
cu2rana3st50shmqnretas4ft4shnkg
Akinọla Maja
0
116
1881
1880
2022-03-23T15:45:08Z
Jon Harald Søby
5
35 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Dr Akinola Maja.jpg|thumb|Akinola Maja]]
Mẹtogantẹnmẹ '''Akiọnla Maja''' M.D yin amasinzọnwatọ yovo tọn ovi jiji [[Naijilia]] tọn, ajọwatọ homẹdagbenọ po tonudọtọ po ogan ogbẹ Jọja Naijilia tọn lẹ tọn (''Nigeria Youth Movement'') sọn owhe 1944 jẹ 1957. Enẹgodo e sọ yin ogan na oduduwavi lẹ to 1953.
E du ogan ''baba Eko tọn Awanu kotọ Orile Ijaye'' tọn di Azọnyọnẹntọ Amasinzọnwatọ. Maja plọn we to 1918 to Wehọmẹ Alavọ Edinburgh tọn. E nọte to yovotomẹ na owhe atọn whẹpo do gọwa Naijilia to 1921. E wazọn pẹẹde po ahọlu mẹhẹnsẹntọ lẹ po whẹpo dó yi hun dotowhe etọn titi. Akinọla Maja wẹ ye ji to Sope Akinọla Pearce, oyin otọ etọn tọn nọ yin James Adaramaja, Atinpatọ wẹ otọ etọn. Onọ etọn yin bledi satọ. Aliklan Breadfruit tọn wẹ yé nọnọ to Awọnlin, yé dó yinkọ ehe na Aliklan lọ na àjọ he onọ etọn nọ wa wutu. Hẹnnumẹ Pearce tọn lẹ wa sọn lẹdo Saro tọn mẹ, otọ Maja tọn zọn bọ ye yi Maja dọ e dona hiawe dandan nado penukundo hagbẹ whẹndo etọn tọn lẹpo go. Onọ etọn sẹ akuẹ whe nado dó e wehọmẹ to togodo ehe hẹn Maja jẹ Scotland. Nujijọ tintengbe de jọ to gbẹzan Maja tọn mẹ to owhe 1918 whenue yovo agbasa wewenọ lẹ gbẹwanaẹn na akọ he mẹ e wa sọn wutu. Maja tọnkọn hu ohà etọn lẹ to wepinplọn mẹ he zọn bọ e jẹ na nunina di mẹhe pegan hugan, bo jẹ na gbedewema yiyi dé to wehọmẹ lọ mẹ. E yin nupaṣamẹ na wehọmẹ vigbẹ etọn lẹ po jonọ he wa dla wehọmẹ lọ pọn po lẹ nado mọ dọ ovi Naijilia tọn wẹ wadagbe hugan to owhe lọ ji. Na ṣiylọ yinkọ etọn tọn, ye hẹn Maja dote ma nado yi basi zepọn nado dohia dọ nugbonugbo ewọ wẹ jẹna nunina ehe nugbonugbo. Dile Maja doaiego dọ homẹvuu yin nado mẹwu wẹ ṣẹnṣẹn e magbe nado jo yinkọ jonọgbe otọ etọn tọn do bo San yinkọ otọ he ji otọ etọn tọn dogligo sọn Adaramaja dó Maja. Maja magbè dọ ovide to okun e tọn mẹ ma na do otọ yinkọ he ma yin Naijilia tọn. Àṣà ehe wẹ hẹnnu Maja tọn sunnu to hihodo jẹ egbehe to whenu e gọ do Naijilia. To yovo whenu Maja wazọn pẹde to azọnwhe Ahọlu tọn na matindo na todido he azọn ehe na naẹn wutu. Maja Yi nado dó azọn etọn titi ayi to Awọnlin.
To owhe 1957 Maja yin dopo to mẹhe dó Azọnwhe Akwẹ sẹdotẹn tọn ayi to Naijilia ''National Bank of Nigeria'' podo hagbẹ Devo lẹ po taidi T.A Doherty Olatunde Johnson po Harmzat Subair po. Azọnwhe ehe yin mẹwigbeji tọn he yọn bo tindo kanṣiṣa he yọn po tonudọgbẹ ''Action Group'' po. To mẹhe do akwẹsẹdotẹn ehe ayi wẹ ye yìn sinsin dopọ hẹ ada jọja lẹ tọn je yé mọ yọọ dọ ''Nigeria National Youth Movement'' bo e do yindọ to godomẹ ye ze azọnwhe he nọ zin linlinwe jẹ gbonu he yin nulatọ na linlinwe ''Daily Service Newspaper''. Linlinwe Daily Service bẹ́ azọn di hoyidọtọ na ada jọja Naijilia lẹ tọn. To owhe ao he jẹnukọn na ada mẹdekannujẹ Naijilia tọn, Maja tindo kọdetọn dagbe to àjọ vovo lẹ bibasi mẹ. To bẹjẹeji owhe 1950 tọn Maja kọngbedopọ po sule Gbadamosi po nado do azọnwhe Ajọ caramic tọn de do Ìkòròdú. Maja sọ yin anadenanutọ azọnwhe ''National investment properties'' he tonudọgbẹ ''Action Group tọn'' do nọ mọ Akwẹ Zan na nujijla ovo tọn, Maja wlealọ hẹ mẹtogantẹmẹ Comfort Ọbasa Maja he yin viyọnnu Ahọvi Orisadipẹ Ọbasa. Mẹtogantẹmẹ Obasa Maja yin ''Erule Kuti'' Awọnlin tọn. ogantẹn ehe wẹ hẹn zun Ahọsí onọ to Awọnlin. Maja do ovi ẹnẹ, mẹjitọ Maja tọn lẹ nọ ''Gaba square'' petlezin aga awenọmẹ he yin tunkan to Naijilia. Todin nọtẹn yetọn yin fijọ̀fi to [[Awọnlin]] na otan etọn. Dotozọnwatọ Oladipo Maja he yin ovi etọn yin mẹhe he ye yọnẹn lẹdope podọ homẹdagbenọ dè wẹ ewọ. Apadewhe dotowhe etọn yin nukunzọnawiwa nado sọgan nọ wa nukunzọn na mẹhe nukun to yadona lẹ vọnu. Maja yin matintọ to 1976 to owhe kanwe e lan ṣinatọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Akinola Maja]]
[[yo:Akinola Maja]]
o2m3qwzxspiqiv71gyo0vhq4191bw2a
Akpororo
0
117
1883
1882
2022-03-23T15:45:08Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
'''Akpororo'''
s1funigeszx22x7r56bhnm9h1pd8f1x
Akì Noa Tọn
0
118
1952
1951
2022-03-23T15:45:10Z
Jon Harald Søby
5
68 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Edward_Hicks,_American_-_Noah%27s_Ark_-_Google_Art_Project.jpg|thumb|Akì Noa Tọn]]
'''Aki''' yin apotin daho de he sọgan fo to osin nukunmẹ, de Jiwheyewhe dọ na Noa dọ ni gba to hoho whenu ni e wọ po whẹndo e tọn po ni ma yin vivasudo po mẹylankan lẹ po.
Hogbe lọ ''Aki'' wa sọn Heblugbe, e yin dopo to ogbe de ye nọ yi zan to hoho whenu.<ref>https://books.google.com/books?id=zwNIDHSPsSMC&pg=PA72</ref>
==Nuhe zọn bọ aki do yin gbigba==
Sọn bẹjẹẹji wẹ walọylankan lẹ ko tin kaka jẹ Noa whenu po egbehe lọsu po ga. Dile ojlẹ to yiyi, gbẹtọvi lẹ to susu to aigba ji, amọ suhugan yetọn wẹ nọ wanuylankan lẹ. Angẹli delẹ sọ do alọ to walọylankan mẹ sọn olọn mẹ, ye yí nukúnkẹn do yiwanna nuhe ma yin yetọn, ye diọ agbasa yetọn do gbẹtọvi tọn bo dasi, bosọ jivi lẹ enẹ wẹ wa hẹ̀n aihọn lọ gble pete, whenue ovi yetọn lẹ to whinwhẹn, ye do huhlọn taun hú gbẹtọvi lẹ bo lẹzun nukúnvandomẹtọ lẹ, na ehe po walọ ylankan gbẹtọvi lẹ tọn po wutu, Jiwheyẹwhe basi dide nado yí singigọ do va mẹylankan lẹ sudo. Amọ mẹdopo tin bo gbọnvo, e ma nọ da do nu yanyan de ye nọ wa to ojlẹ etọn mẹ lẹ mẹ, yinkọ e tọn wẹ Noa e do asi po visunu atọn po:
*Ṣẹmi
*Ham
*Jafet
dopodopo yetọn tindo asi whẹndo lọ blebu bai ṣinatọn. Jiwheyewhe dọna Noa nado gba apotin de to heblu gbe mẹ ''aki'' daho na ewọ po whẹndo e tọn po sọgan lun singigọ lọ tọn. To afọdopolọji e bẹ azọn lọ,nudi owhe 50 wẹ ye yi do gba aki lọ. Lehe Jehovah dọ ye ni gba aki lọ do pẹpẹ wẹ ye basi do.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Noah's Ark]]
nvj1ncpiysuqek48lp9tmfn8xmu6wjb
Akọta
0
119
1988
1987
2022-03-23T15:45:11Z
Jon Harald Søby
5
35 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Akọta''' yin bẹplidopọ gbẹtọ lẹ tọn he tindo Aṣa, Whenuho, Ogbe, kavi Akọ dopolọ lẹ. E sọ sọgan zẹẹmẹdo gbẹtọ lẹ he to ninọ Tògbo podọ Ganduta dopolọ lẹ mẹ. Hogbe lọ Akọta wa sọn hogbe ogbè Latin tọn he zẹẹmẹdo "jiji" kavi "fihe yin jiji te". E sọ nọ yin yiylọdọ ''National''.
Akọta délẹ bẹ̀ gbẹtọ he tindo yise dòpólọ́ lẹ hẹn, taidi Oto ''Vatican'' tọn, kavi Akọ lẹ taidi Amelika. Mẹdevo lẹ nọ tindó linlẹn voovo lẹ, enẹ wẹ zọnbọ bẹplidopọ Akọta yovo lẹ tọn dó nọ zan Gandudu yededenu lẹ tọn kavi Gandudu ''Communism'' tọn to Otò ''China'' tọn mẹ. Akọta délẹ nọ yin anadena gbọn pipli pẹvi dé he tindo huhlọn nado deanana Oto lọ dali, Oto taidi Saudi Arabia. Delẹ to yé mẹ lẹ sọgan yin kinkọndopọ. Aṣẹpipa titengbe hugan oto susu lẹ tọn wẹ Osẹndoai lẹ, ehe yin kandai he nọ do huhlọn he nkọ gandutọ lẹ tindo hia hezeheze podọ lehe osẹn yọyọ lẹ sọgan yin didoai te. Susu mẹdevo lẹ tọn nọ yin gandu deji gbọn mẹdopo he yin dide dé dali taidi Ahọlu de kavi sinsẹngan de kavi sọn Aṣa jọun dé he ma do hudo osẹndoai tọn de mẹ taidi ''United Kingdom''.
==Weda he taidi yede==
*Ayimatẹn
*Ayimatẹn Akọta
*Otò
[[en:Nation]]
qf3ia1o6htnxgi4wkz9v153gzulye2v
Alausa
0
120
1998
1997
2022-03-23T15:45:11Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Alawusa''', he yin yinyọnẹn to paa mẹ di '''Alausa''' yin lẹdo tangan de to [[Ikeja]], tatọ́-tẹnnọ̀ Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn tọn. Finẹ wẹ Wekantẹn [[Awọnlin]] tọn po azọ́nwatẹn Ayimatẹngán po Alọgọtọ-Ayimatẹngán Awọnlin tọn tọn tin te.
Alawusa sọ tindo Lẹdo Ahọ́nkan Ajọwiwa tọn ''(Central Business District)'' de he nọ penukúndo tito ajọ́wiwa po otò voovo lẹ po tọn susu lẹ taidi, Cadbury Nigeria Plc po devo lẹ po he azọ́nwatẹn yetọn lẹ tin to lẹdo lọ mẹ. E sọ tin finọtẹn he ma ján sọmọ susu lẹ taidi, Cornerstone Estate; MKO Abiola Garden lẹ to finẹ.
To azán 4tọ, Kọ́yànsun 2020 tọn, Alhaji Muftau Toyin Bhadmus ogbẹ́ he to gandu to alọnu din, Odewale tọn, yin zize do ofin ji taidi Kọmẹgán Alausa tọn (Baale of Alausa) to [[Ikeja]].
7dosyhnuujazue1t07jr8x7wy87z5cu
Alex Badeh
0
121
2011
2010
2022-03-23T15:45:12Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Alex Sabumdu Badeh''' ( to osun widopotọ azan ṣianwetọ owhe 1957 tọn jẹ azan fọtọnnukunawetọ osun wiawetọ tọn mẹ) yin tonudọtọ otogbo [[Naijilia]] tọn boka sọ yin awhangan ogan sunwhlevu ẹnẹ tọn to ogbẹ awhanfuntọ jẹhọnmẹ tọn lẹ mẹ to otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
Ewọ sọ yin Mẹfọtọnnukunatọnwhangan awhanfuntọ jẹhọnmẹ tọn lẹ tọn po omẹ fọtọnwhangan avunlọyitọ tọn na awhanfunnu lẹ tọn to [[Naijilia]], sọn owhe 2014 jẹ 2015 tọn mẹ.
Badeh yin osodedo to gbejizọnlin etọn mẹ jeyi [[Abuja]] to ohun etọn mẹ to azan fọtọnnukunatọntọ osun wiawetọ owhe 2018 tọn mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1957 lẹ]]
[[en:Alex Badeh]]
rrnsktufbvw1uq33osyvsmfrs0rj4rq
Alex Gallacher
0
122
15887
15806
2022-03-24T19:02:42Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Alex_Gallacher_2014.jpg|thumb|Alex Gallacher]]
'''Alex Gallacher''' (yín jiji to azán tintan, Alunlunsun tọn to owhe 1954 tọn mẹ, e nọgbẹ̀ jẹ azán koatọ́n-nukunẹnẹtọ, Avivọsun, owhe 2021) yin Scotland vijiji de he wá yin tonudọtọ de to Australia. E yin ayinamẹtọ tonudọtọ de tọn na South Australia sọn owhe 2011 kakajẹ whenue e kú to owhe 2021. E yin dopo to hagbẹ tonudọgbẹ ''Australian labour Party (ALP)'' tọn mẹ. Gallacher yin jiji to New Cumnock to Scotland. Yè mọ azọ̀n awutuwiwọ tọn he nọ du adọvi namẹ tọn dé na Gallacher to Alunlunsun owhe 2020 tọn. E wá to Avivọsun owhè 2021 tọn na azọn lọ wutu, owhe kandeko-atọ́n-nukunẹnẹ (69) wẹ yín.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1954 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[en:Alex Gallacher]]
[[Simple:Alex Gallacher]]
rsvv6jnrev7jz9an6ieqsnionw67e99
Alexander Fleming
0
123
16899
16898
2022-03-29T14:24:01Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Alexander_Fleming_1945.jpg|thumb|Alexander Fleming]]
'''Alexander Fleming''' (yin jiji to azan ṣidopotọ osun ṣiantọ̀ntọ owhe 1881 kakajẹ azan widopotọ osun atọ̀ntọ owhe 1955) yin azọnyọnẹntọ gando nutogbẹ lẹ go to oto Scottish tọn mẹ po amasinzọnwatọ po. Otọ etọn he nọ yin Hugh basi matintọ to whenue e tindo owhe kandefọtọnnukunẹnẹ, to whelọnu, Alexander yin owhe ṣianwemẹvi. E yin yinyọnẹn taun na nukunnumimọjẹnumẹ etọn gando amasin sinsinyẹn he ye nọ ylọ dọ Penicillin go to owhe 1928. E ma nunina na amasin he e mọdona to owhe 1945 po Howard Walter Florey po Ernst Boris Chain po. Kosọ etọn na amasin penicillin he e mọdona to owhe 1928 yin bẹjẹeji de na amasin antibiotics he tin to egbehe lẹ. Fleming wẹ yin nukọntọ na ogbẹ ''Royal Army Medical Corps'' to wẹkẹ whan tintan whenu. E mọ awhanfuntọ susu he ku na awugble he ye tindo wutu, ehe lọ wẹ whan ẹn nado basi dodinnanu bo mọ amasin penicillin lọ, bosọ basi dodinnanu lehe e sọgan yin zinzan do ji. Fleming basi matintọ na ahunzọn wutu to oto London tọn mẹ. Eyin didi do tẹpá St. Paul's Cathedral tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1881 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1955 lẹ]]
[[simple:Alexander Fleming]]
[[en:Alexander Fleming]]
ehknv3f8c1dpibo8gvmd323ytg103px
Alfa po Omega po
0
124
2055
2054
2022-03-23T15:45:13Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Alfa po Omega po''' wekun tintan po godo tọn po to wekun Glẹkigbe tọn lẹ mẹ.
3g3rdj9q8q4p9xapi1jhv95i94d4n96
Ali Ansarian
0
125
16903
16902
2022-03-29T14:33:03Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Ali Ansarian''' (Persian: علی انصاریان; Azan atọ́ntọ Liyasun, owhe 1977 yi jẹ azán atọ̀ntọ Afínplọsun, owhe 2021) yin bọluhotọ otò Iran tọn.
E basi matintọ to azán atọ̀ntọ Afínplọsun, owhe 2021 tọn gbọn azọ̀n COVID-19 tọn gblamẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1977 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[en:Ali Ansarian]]
l67jlesfv7tr2vkg6fmdee8axxv54yh
Alimosho
0
126
2120
2119
2022-03-23T15:45:15Z
Jon Harald Søby
5
51 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Alimosho''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to Miná Ikeja tọn, tó [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] mẹ to [[Naijilia]]. Ewọ wẹ yin lẹdo gandudu dokọ̀ tọn he kló hugan to [[Awọnlin]], bọ sọha mẹhe nọ nọ̀ finẹ lẹ tọn yì 1,288,714, sọgbe hẹ Mẹhihia owhe 2006 tọn (etomọṣo, Gandudu Awọnlin tọn sọta sọha Mẹhihia tọn enẹ bo dọ dọ̀ sọha mẹhe tin to LGD tọn lọ mẹ lẹ su hugan livi awè).
E ko wa yin mimá do Lẹdo Whedo Nukọ̀nyiyi-dindin tọn ''(Local Community Development Areas (LCDA))'' susu. Tito vọjlado bibasi na LCDA tọn lọ bẹjẹeji to anademẹ Bola Ilori, mẹhe yin azìnponọ Gandudu Dokọ̀ tọn Alimosho hoho tọn lọ tọn. Mimá kleunkleun ṣidopo he yin didetọn sọn Alimosho hoho tọn lọ mẹ lẹ wẹ: Agbado/Oke-odo LCDA, Ayobo/Ipaja LCDA, Alimosho LG, Egbe/Idimu LCDA, Ikotun/Igando LCDA po Mosan Okunola LCDA.
LGD lọ mẹ wẹ otò-hunnukún Egbeda/Akowonjo tin te.
Alimosho yin didoai to owhe 1945 tọn mẹ podọ e nọ̀ aṣẹpipa agbegbe whèyihọ-waji tọn (western region) tọn glọ to whenẹnu. Suhugan mẹhe nọ nọ̀ Alimosho lẹ tọn wẹ yin Egbado lẹ. Lẹdo lọ tindo nuwiwa aṣà tọn susu lẹ, dehe yin tọ́ntlọ́ngbọ́n to ye mẹ lẹ wẹ hùnwhẹ whemẹ̀whemẹ̀ tọn Olò lẹ, Gunnukó lẹ po Egungun lẹ po tọn. Sinsẹ̀n tangan he to lẹdo lọ mẹ lẹ wẹ, Male po Mẹylọhodotọ́ Klisti tọn lẹ po. [[Ayọnu lẹ|Ayọgbe]] wẹ yè nọ do hugan to lẹdo lọ mẹ.
Wekantẹn Alimosho tọn tintan yin petlezìn onù-awènọ de to tòhomẹ-liho Council tọn ji, fie ko wa yin LCDA Egbe/Idimu tọn todin.
==Yẹdide-sedotẹn==
<gallery>
File:Alimosho General hospital 3.jpg|Dotówhé daho Alimosho tọn 3
File:Alimosho General Hospital 2.jpg|Dotówhé daho Alimosho tọn 2
File:Tinubu health center,Akowonjo.Lagos.jpg|Dotówhé mẹgopinpọn tọn Bola Ahmed Tinubu tọn to Alimosho
File:Alimosho logo.jpg|Alimosho Local Government official Logo
</gallery>
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn gbonu tọn lẹ==
* [http://www.alimosho.lg.gov.ng/ Alimosho Local Government]
[[Adà:Naijilia]]
[[en:Alimosho]]
ogzjxcnpqjfwgjfcu8la7dgnajpmc4g
Alioune Badara Cissé
0
127
16906
16905
2022-03-29T14:38:36Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Alioune Badara Cissé''' (7 Afínplọsun 1958 – 28 Avivọsun 2021) yin tonudọtọ senegal tọn.
E yin dopo to ogbẹ ''Alliance for the Republic'' (APR). E yin Lizọnyizọnwatọ jonọ-gbéji senegal tọn sọn 4 Lidosun jẹ 29 Kọ̀yánsun 2012.
E yin jiji to Saint-Louis, Senegal.
Badara Cissé yin kukutọ to Dakar, Senegal to 28 Avivọsun 2021 tọn sọn azọn COVID-19 tọn podo owhe 63 po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[en:Alioune Badara Cissé]]
59fxuq78vp3eirwjnv10tt5cxdz4fpr
Aliyu Attah
0
128
2137
2136
2022-03-23T15:45:16Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Aliyu Attah''' yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Muhammadu Gambo Jimeta]] tọn mẹ to 1990, podọ [[Ibrahim Coomassie]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to 1993.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Aliyu Attah]]
bmm09ieo9lilh92cdyq46q2e4cqwbo4
Aliyu Magatakarda Wamakko
0
129
16907
2153
2022-03-29T14:44:45Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Aliyu Magatakarda Wamakko''' yin jiji to Azan tintan, Osun Atọntọ, Owhe 1953. To owhe 2007, Osun Ẹnẹtọ, ye yi ovo do dee do otẹn Ayimatẹngan tọn mẹ to Sokoto to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. E bo sọ yin nukunmọnu ogbẹ tonudidọ tọn ''People's Democratic Party (PDP)'' he ye nọ ylọ dọ ogbẹ ''Whehẹnọ''.
==Tito wehihia po azọn etọn po tọn==
E yi wehọmẹ mẹplọntọ lẹ tọn he mi yọnẹn taidi Teacher's College to Oto Sokoto tọn mẹ to gblagbla owhe 1968 jẹ owhe 1972 tọn mẹ, ehe dohia dọ ezan owhe enẹ. To whenue e fo Wehọmẹ yiyi etọn, e wazọn mẹplọntọ tọn to gblagbla owhe 1973 jẹ owhe 1977, whẹpo e do wa yi wehọmẹ Alavọ tọn University of Pittsburgh to otò America tọn mẹ. E fo wehọmẹ Alavọ tọn etọn bo yi gbedewema ''BSc'' tọn to owhe 1980 tọn me. Enẹgodo e wa lẹkọdo [[Naijilia]] bo wazọn taidi mẹplọntọ de to wehọmẹ mẹplọntọ lẹ tọn he yin ''Teacher's College''. Wamakko wazọn to azọnwhe gandudu dókọtọnon Zumi tọn taidi mẹhe bọdo wekantọ go. Eyin zidedaga to azọn etọn mẹ taidi tẹnmẹpọnnamẹtọ wekantọ tọn de. Enẹgodo e sọ wazọn to gandudu dókọtọn Kuara Namoda tọn. E so wa du azinponọ to gandudu dókọtọn Sokoto tọn mẹ sọn owhe 1986 tọn jẹ owhe 1987. Wamakko lezun ogandaho na azọnwhe Nọtẹn po Ayidedai po tọn na gbejizọnlinzintọ lẹ to Sokoto to owhe 1992 osun atọntọ, Wamakko so yin zizedaga do otẹn anadenanutọ daho na azọn vonọtaun lẹ to azọnwhe Ayimatẹngan Ayimaten Sokoto tọn mẹ.
==Tito tonudidọ etọn tọn==
To owhe 1999 mẹ, Wamakko lẹzun mẹbọdomẹgotọ Ayimatẹngan Attahiru Bafarawa he yin Ayimatẹngan Ayimatẹn Sokoto tọn to ogbe Tonudidọ tọn ''All Nigeria People's Party(ANPP)'' tọn glọ. Podọ ga, Tovi lẹ sọ vọ ẹ dé gbọn ovodido dali taidi mẹbọdomẹgotọ Ayimatẹngan tọn, to osun ẹnẹtọ, owhe 2003 tọn mẹ. E kanwe bo Jo otẹn mẹbọdomẹgotọ Ayimatẹngan lọ tọn dó to Azan fọtọntọ, osun atọntọ, owhe 2006 tọn mẹ. To osun ẹnẹtọ, owhe 2007 tọn mẹ wẹ Wamakko blavo na otẹn Ayimatẹngan Ayimatẹn Sokoto tọn to ogbẹ ''People's Democratic Party'' tọn glọ, e sọ tọnta to vobibla lọ mẹ. To Azan ko-atọn-nukun-ẹnẹtọ, osun atọntọ, owhe 2007 tọn mẹ wẹ Ayimatẹngan Wamakko jẹ Azọn wa taidi Ayimatẹngan de. Ṣigba, to osun ẹnẹtọ, owhe 2008 tọn mẹ wẹ Osẹnwe tọn, bọ kọdetọn vobibla Wamakko tọn Nado dù Ayimatẹngan yin gbigbẹdai na e ko to ogbẹ ''All Nigeria People's Party'' (ANPP) dai wutu, to whenuena e sọ yi blavo devo nado dù Ayimatẹngan bọ e sọ tọnta to ogbẹ ''People's Democratic Party'' (PDP) tọn mẹ. Whẹdọtẹn degbe dọ Abdullahi Balarabe Salame ni jẹ otẹn tẹnmẹpọnnamẹtọ Ayimatẹngan tọn bẹsọn Azan widopotọ, osun ẹnẹtọ jẹ Azan ko-atọn-nukun-ẹnẹtọ osun atọntọ, owhe 2008 (11 April-28 May 2008)tọn mẹ whẹpo mẹhe nọ basi tito ovodide tọn lẹ nido vọ tito ovo devo basi. Tito ovodido to Wamakko po Muhammadu Maigari Dingyadi po ṣẹnṣẹn he blavo sọn ogbẹ (PDP) tọn mẹ podọ Wamakko po Attahiru Bafarawa po he yin didoai to ogbẹ Tonudidọ tọn (PDP) tọn sọ yin vivọbasi. Wamakko sọ tọnta wlaawetọ taidi Ayimatẹngan dé bo sọ bẹ azọn jẹeji to owhe 2008 tọn mẹ. Mẹhe to Ogán whlẹn hẹ lẹ dọ emi na yí whẹdọtẹn nado diọnukunsọ kọdetọn vobibla lọ tọn. To owhe 2007, Wamakko basi tito de nado dé ohẹn po he yin yinyọnẹn taidi ''State Poverty Reduction Agency'' (SPRA). To Osun Ṣiẹnẹtọ Owhe 2009 tọn mẹ, e sọ wleawuna nọtẹn he yi fọtõndonuawe na mẹhe ma tindó fi he ye na mọ lẹ. Yinukọn dogọ, e basi zẹẹmẹ sọ èmí ma na dó azọnwhe akuẹsẹdotẹn tọn dé ai, ṣigba gandudu emitọn gandudu emitọn na nọ godo na mẹdepope he yinwana ẹn lẹ. To osun aotọ owhe 2009 tọn mẹ, Kọmiṣọna na tito whẹdida dókọtọn dọ yé ko wleawufo nado dindona Ayimatẹngan dai tọn Attahiru Bafarawa po omẹ atọn devo lẹ po na walọ ylankan he yé zan podọ lẹ he yé zan tokuẹ he sọ liva atọn Naira gbọn to whenuena yé to Ayimatẹngan yin to otò lọ mẹ. Bafarawa ylọ ayidonugo ogbẹ dodinnanutọ Ayimatẹngan Wamakko tọn he yin Ayimatẹn Sokoto tọn bo dọ na yé dọ yé jlo na diọnukunsọ emi mahopọnna azọn titengbe he emi ko wa to whenuena emi gbẹ to Ayimatẹngan yin to Ṣokoto to whelọnu, bo sọ yidogọ dọ Wamakko wẹ mẹbọdomẹgotọ emitọn to whelọnu, dọ yé ni tẹnpọn bo sẹwẹndo Wamakko whẹpo tito dodinnanu lọ tọn nido bẹjẹeji. Todin dodinnanutọ lọ lẹ lẹnnupọndoeji bo mọ dọ whẹho lọ ko wa lẹzun nuhe doglẹ dé.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1953 lẹ]]
[[en:Aliyu Magatakarda Wamakko]]
pjmjs99y6pxsw8ygmjit1ghjvwr6err
Alẹkzanda De Yin Daho-gbó
0
130
2167
2166
2022-03-23T15:45:17Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Alẹkzanda Atọntọ Makedonia tọn''' (20 kavi 21 Liyasun 356 BC -10 kavi 11 Ayidosun 323 BC)yin yinyọnen di Alẹkzanda De Yin Daho-gbó. Eyin Ahọlu Makẹdóníà tọn sọn Owhe 336BC jẹ Oku Etọn whenu to owhe 323BC. Ewọ wẹ Awhangan Daho Hungan to whelọnu. É yin jiji to owhe 323BC to Oto Pella heyin Ayimatẹn Makẹdóníà tọn.
Alẹkzanda yin visunnu phillip heyin Ahọlu Makẹdóníà po Aihundatọ lanmẹyiya,Ahọvi Epirọsi tọn. Alẹkzanda mọ Lehe Otọ Etọn diọ Makẹdóníà Zun Awhanpa Daho gbọn sọ Ovu whenu Eton, bo mọ Lehe e gbawhan to Awhangbenu to (Balkan) dó.
To Whenuena e yin owhe wiatọn mẹvi, phillip Basi oylọ na nuyonentọ Glẹki tọn dé je bọ yin Aristotle nado wa yin mẹplọntọ na Ovi Etọn he yin Alẹkzanda. To owhe Atọ̀n gblamẹ Arisitotu plọnnu Alẹkzanda sọmọ bọ é tindo owanyi to nuplọnmẹ lẹunnuyọnẹn po Amasin bibasi po, ehe wa yin nujọnu hugan to gbẹzan Alẹkzanda tọn mẹ.
==Alẹkzanda to Awhangbenu==
To 340Bc, phillip Basi oylọ na Awhanfuntọ Makẹdóníà tọn lẹ Nado yi funawhan. É ze Alẹkzanda Owhe fọtọnnukundopo mẹvi do otẹn Aṣẹpipa tọn mẹ bo yí Awhangbenu.sigba to godo mẹ awhanfuntọ Maedi tọn diọnukunsọ whezezẹtẹn Makẹdóníà bo jẹ Atẹṣi ji, bọ hẹn Hunyanhunyan biọ otọ lọ mẹ. Alẹkzanda Basi oylọ na Awhanfuntọ Etọn lẹ nado yi doalọte na Maedinu lẹ, ye gbawhan yetọn, bo diọ yinkọ na otọ yetọn Zun Alezandirọpoli.
Alẹkzanda lẹzun Ahọlu Makẹdóníà tọn to whenuena Otọ Etọn yin Huhu. Opli dé yin bibasi to todaho Glẹki tọn je zọn bọ é lẹzun ogàn Daho Awhanpa lẹ tọ. E Zan huhlọn Aṣẹpipa tọn Etọn do pli Awhanpa susu lẹ sọgbe jẹ linlẹn Otọ Etọn. To owhe 334Bc tọn, E dé gandudu pẹsianu lẹ tọn dó Asia pẹvi ji. É jẹ Agbawhlenji hẹ pẹsianu lẹ na Owhe Ao. Alẹkzanda gbawhan pẹsianu lẹ tọn po isusi po Gaugamẹla po. É dé Ahọlu pẹsianu Darusi Atọ̀ntọ sọn Aigba lọ bo yí Aigba pẹsianu lẹ tọn lẹ. É da Ahọvi lọ nado dohia sọ gbekọndopọ tin to Aigba yọyọ lọ mẹ. To ojlẹ dé mẹ, Gandudu Alẹkzanda tọn dlẹnkan sọn Ohu Adiriatiki tọn kaka jẹ Otọ India tọ kọn. É funawhan hẹ otò Indiani tọn to owhe 326Bc, bọ gbawhan Ahọlu porusi tọn,he duahọlu do Punjabu ji. To Whenue ye ko kọngbedopọ godo, Indiani yin mima do Ahọluduta susu ji. Awhanfuntọ lọ lẹ gbẹ Nado dasa indusi yi funawhan jẹ Ahọlu he tin to awa Awetọ ji, enẹwutu Alẹkzanda plan ye tọn sọn Oto Indiani tọn mẹ. Alẹkzanda ku to Bábílónì to owhe 323Bc, ṣigba gbẹtọ lẹ ma yọ Nuhe hui na taun tọ. Mẹdelẹ sọ nudido,mẹhuhu kavi Ova wẹ hui. Ṣigba whẹpo e dó ku wẹ é ko tindo linlẹn nado yi ho Aigba Arabia tọn yi. To oku Etọn godo Awhanpa delẹ tlẹn gandudu Etọn dó flinflin. Diarọsi Dugan do Ayimatẹn susu ji. Gandudu lọ lẹ Nọ funawhan sọta yedelẹ. Mẹhe Gan to yé mẹ wẹ tomẹnu seleusidi tọn. Gandudu Alẹkzanda tọn bẹ Aṣa Glẹki tọn po Ogbe Etọn po hẹn. É wamọ na todaho Ko (20) he ye do yinkọ Etọn na, Titengbe Alẹkzanda Ejibiti tọn. Whesisa do Makẹdóníà zọn bọ oto lọ hunnukun. Ohia ehe sọgan yin mimọ to Aigba Awhanfuntọ Byzantine tọn to hohowhenu. Gbẹtọ lẹ bo nọ dó Glẹnsigbe to ṣẹnṣẹn po wheyihọ waji Anatolia kakajẹ owhe 1920 lẹ.
Alẹkzanda ku gbọn Ova Dali, to owhe gbannukunawetọ tọn. Mẹde ma gbawhan etọn pọn.
==Alòdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Whenuho]]
[[en:Alexander the Great]]
gg0h0hd56vtj65im0o2i0vm0oc2d4et
Alọ
0
131
2181
2180
2022-03-23T15:45:17Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Human-Hands-Front-Back.jpg|thumb|Alọ]]
'''Alọ''' yin dopo to awutugonu agbasa tọn lẹ mẹ. Dibla yin gbẹtọvi lẹpo wẹ tindo alọ awe (2). Alọ dopo nọ tindo ofẹnvi ẹnẹ po ofẹnsu dopo po. Popolẹpo to pọmẹ nọ yin alọvi atọ́n. Ohu atọ́n he tin to alọ mẹ nọ yin yiylọdọ ''metacarpal'' to yovogbe mẹ. Sọn alọkọ yi ofẹnnu, ohu koatọ́nnukunawe (27) wẹ e bẹhẹn. Eyin alọvi lẹpo ha, e nọ lezun Akotokun. Alọ nọ saba yọnna yizan nado hẹnugo, etlẹ yin kanlin tọn lọsu, ṣigba alọ gbẹtọ tọn sọ nọ wazọn susu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[en:Hand]]
[[simple:Hand]]
tp77rpkkjpb7tt0dixp8uahssrhdrxb
Alọnuzọnwiwa
0
132
2190
2189
2022-03-23T15:45:18Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Alọnuzọnwatọ''' wẹ mehe ko plọn azọn, bo sọ yín nuyọnẹntọ de bo nọ yi alọtata podo azọnwanu po do nọ wazọn bọ sọ nọ basi nuzinzan lẹ.
Alọzọn susu wẹ tin to be [[Gbagli]], alọnuzọn de lẹ díe:
*Amazọnwiwa
*Fọtodide
*Whevihihu
*Glezọn
*Afọpatitọ
*Avọtitọ
*Oda pipa
*Oda bibla
lhtiz59uwtmnon1jng4o6j35ygrn3pg
Alọwle
0
133
2207
2206
2022-03-23T15:45:18Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Alọwle''' yin kọndopọ he tin o omẹ awe ṣẹnṣẹn. nugbo lọ nado wlealọ nọ saba yin yiylọdọ omẹ sinsin dopọ. To ninọmẹ susu mẹ, gbẹtọ lẹ nọ saba basi hunwhẹ na alọwle. Hunwhẹ lọ nọ saba yin yiylọdọ hunwhẹ alọwle tọn. To aihọn lọ mẹ blebu, kọndopọ ehe nọ wa aimẹ to sunnu po yọnnu po ṣẹnṣẹn he nọ wa yin asu po asi po. Nalete, ninọmẹ mọnkọ lẹ lọsu nọ wa aimẹ to vijinu dopolọ ṣẹnṣẹn bosọ nọ yin godonọ na gbọn tohọluduta gblamẹ, Alọwle sinsẹn tọn nọ yin bibasi gbọn yewhenọ lẹ gblamẹ. Lẹdo delẹ kealọyi alọwle podo yonnu susu po. To fidelẹ,yonnu dopo sogan wlealọ po sunnu susu po. gblagbla owhe he mẹ ye nọ saba wlealọ te wẹ owhe 25 je 30.
==Whẹwhinwhẹn==
Whẹnwhinwhẹn susu wẹ tin he zọn bọ mesusu do nọ wlealọ , ehe bẹ
*Ye jlo na tindo whẹndo yẹtọn titi he yin alokẹyi.
*Ye jlo na tindo ovi lẹ bo nado bẹ nutindo yetọn lẹ na ye.
*Na mẹdelẹ, ye jlo na lẹzun tovi oto de tọn.
==Dotẹnmẹ==
Dotẹnmẹ delẹ nọ tin na mẹhe wlealọ lẹ.
*Dotẹnmẹ lọ nado pọn omẹ awetọ to dotowhe kavi ganpamẹ.
*Dotẹnmẹ lọ nado basi nudide na omẹ awetọ to whenue mẹde ma sọgan basi mọ.
==Sinsẹn==
Alọwle gbagbọnọ tọn nọ saba wa aimẹ to sinsẹn họmẹ, to sinsẹn họmẹ, ye omẹ awẹ lẹ nọ dopa nado yiwanna yedelẹ kakadoi. Mọdopolọ to malenu lẹ mẹ.
==Hosọ devo lẹ==
Gbẹdai
Alọwle Yopovu lẹ tọn
Alọwle asa tọn
==Alodlendonu le==
jphe8qxbzujogl6cr97ewql4orsf91e
Amaka Igwe
0
134
16910
16908
2022-03-29T14:54:34Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Amaka Igwe''' (he yin jiji to Azan Awetọ, Alunlunsun, owhe 1963 tọn jẹ Azan gbanewheawetọ, Lidosun, owhe 2014 tọn). Yin Aihundatọ Sinimọto tọn dé podọ ajọjlatọ tele ji tọn dé po to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1963 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2014 lẹ]]
[[en:Amaka Igwe]]
chye7o8iaarz5tf7nosnjd8b98ax55h
Amarachi Nwosu
0
135
2237
2236
2022-03-23T15:45:19Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Amarachi-Nwosu.jpg|thumb|Amarachi Nwosu]]
'''Anarachi Nwosu''' (yin jiji to azan koatọnnukunẹnnẹtọ osun ṣiẹnnẹtọ owhe 1994.) yin yẹdenanutọ, aihundatọ po wekantọ po, Yin tovi oto Naijilia. Ewọ wẹ da ''Melaníe Unscripted''. Aihun otan tọn Black he e basi to oto Tokyo tọn mẹ wa sọawuhia to ''International Centre of Photography'' to owhe 2017 to oto New York tọn mẹ. E sọ sọawuhia to ''Ultra Super New Gallery'' to oto Harajaku tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn po tito wepinplọn etọn tọn po==
Mẹjitọ Amarachi tọn yin Ibovi. E yi wehọmẹ daho alavọ tọn ''Temple University'' to oto ''Philadelphia'' tọn mẹ.
==Azọn==
To owhe 2019, Malala Yousafzai mọ nunina ''Nobel Laureate Youngest Winner'' tọn yi bo ylọ Nwosu nado wa de yẹdide, enẹwẹ yin gbejizọnlin etọn yi Tokyo. Ewọ wẹ dé yẹdide na gbẹtọ nukundeji lẹ di Naomi Campbell to whenue e wa Aimatẹn Awọnlin tọn to oto Naijilia tọn mẹ po Ebonee Davis po. E ko sọ basi nukọntọ na aihun pevi to azọnwhe di Nike to Naijilia, e ko sọ wazọn po hanjitọ lẹ di ''Mr Eazi, Yxng Bane, Nonso Amadi, Odunsi The Engine, Santi, Kwesi Arthur'' po ''Tóbi Lou'' po. E sọ wazọn di yẹdenanutọ na ''Childish Gambino'' to owhe 2018. Ewọ wẹ yẹdenanutọ na The Fader he yin bibasi to oto Japan tọn mẹ. To owhe 2017, ewọ po Stella McCartney po wẹ yin yẹdenanutọ lọ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Amarachi Nwosu]]
[[yo:Amarachi Nwosu]]
obdyqaqpdmd6dxm43vyzvyt5ob7zsq1
Andrew Jackson
0
136
16913
16912
2022-03-29T14:59:05Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Andrew Jackson Daguerrotype-crop.jpg|thumb|Andrew Jackson]]
'''Andrew Jackson''' (Azan fọntọ̀tọ Whejisun, owhe 1767 yi jẹ Azan ṣiatọ̀ntọ Ayidosun, owhe 1845) yin togbogan ṣiawetọ to otò Plidopọ Akọta lẹ tọn mẹ (United States) (sọn 1829 jẹ 1837), e sọ yin Mẹgángán to Awhan New Orleans tọn whenu (1815).Mọdopolọ ewọ wẹ bẹ gandudu Midedenu lẹ tọn jẹeji.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1767 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1845 lẹ]]
[[simple:Andrew Jackson]]
[[en:Andrew Jackson]]
g7cnkz4ov9zngjs6jsbuc255twomu1a
András Gálszécsy
0
137
16918
16917
2022-03-29T15:06:05Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''András Gálszécsy''' yín jiji to (azán ṣinawetọ, Awewesun owhe 1933 tọn bo nọgbẹ̀ jẹ azán ṣinawetọ, kọyànsun owhe 2021(kúzan etọn yín lila to azán ehe gbe). Yin whẹyidọtọ Hungary-nu de podọ e sọ yin tonudọtọ de ga.
E yin lizọnyizọnwatọ ''civilian intelligence service'', dodinanutọ́ Hungary-nu. Gálszécsy kú to azán ṣinawetọ kọyànsun owhe 2021, owhe 87 yinyin mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1933 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[en:András Gálszécsy]]
s4o57tlivbp598j81ghszz44o2l08up
Angélique Kidjo
0
138
2315
2314
2022-03-23T15:45:22Z
Jon Harald Søby
5
42 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Angelique_Kidjo_-_Photo-_Cotonou,_2017.jpg|thumb|Angélique Kidjo]]
'''Angélique Kpasseloko Hinto Hounsinou Kanjo Manta Zogbin Kidjo''' he ye ji to azan Wiẹnẹtọ Liyasun, Owhe 1960, yin hansinọ, hankantọ, aihundatọ podọ avunlọyina jlọjẹ gbẹtọvi lẹ tọn tọ he yin yinyọnẹn gbọn aṣa voovo he e nọ yizan nado pa ohàn etọn lè te. To owhe 2007, hojlawema
''Time Magazine'' ylọẹdọ ''Africa's premier diva'' he zẹẹmẹ dó yọnnu hansinọ klandovo Aflika tọn. Angélique jihan to aihundida lanmẹyiya tọn he yin ''Tokyo 2020 Olympic games'' to azan konukunnatọn tọ Liyasun Owhe 2021. Delẹ to ohàn he ze yinkọ Kidjo tọn dó àga wẹ; ''Agolo'', ''we we'', ''Adouma'', ''wombo Lombo'', ''Afrika'', ''Batonga'' podo ''Malaika'' po.
Kidjo nọ dó ogbè voovo atọ́n (5), yédọ: Fọngbe, Flansegbe, Ayọgbe, Gẹngbe podọ Glẹnsigbe po. E sọ penugo nado jihan to ogbè ehelẹ mẹ ganji. Kidjo nọ yawu zan Nuhiho zẹnlin [[Benẹ]] tọn to hungbe etọn lẹ mẹ.
==Paris==
Whenuena Kidjo to azọn wa nado su wehọmẹkuẹ etọn, e plọn hanjiji to CIM,hanjiwhe Jazz tọn he do yinkọ taun to oto Paris tọn mẹ. Flẹn wẹ é mọ hanjitọ po hanpatọ Jean Hebrail mẹhe é ji ohàn etọn susu po é po bọ sọ wlealọ hẹ to owhè 1987. E sọ bayi agban he ye nọ ylọ dọ ''parakou'' na hanjiwhe '' Open Jazz Label''.
== Otàn vuwhenu etọn tọn==
Angélique Kidjo yin jiji to gbètato Ouidah tọn to Benẹ yigbaji. Otọ́ etọn tlọn Fọnugbéji to Ouidah podọ Ọnọ etọn tlọn Ayọnugbéji. Whenuena Kidjo to ovu, e yinwanna Benẹ sìn ohàn hohowhenu tọn lẹ, Miriama Makeba, Hugh Masakela, James Brown, Manu Dibango, Otis Redding, Jimi Hendrix, Stvie Wonder, Osibisa podo Santana po.
Whenue é do owhe ṣidopo, E jẹ aihunda po onọ etọn sìn hanjigbẹ po, ehe dike Kidjo do yinwanna aṣa hanjiji po wedudu otò etọn mẹ tọn. Kidjo jẹ hanji ji to hanjigbẹ wehọmẹ etọn tọn '' Les Sphinx'' bo sọ dó kọdetọn dagbe taidi joja dè na apajlẹ Mariam Makeba ''Les Trois Z'' tọ he e hodo bọ yé sọ jọ ohàn lọ to ladio otò tọn ji.
To fifonu owhe 1980 tọn, Kidjo ko lẹzun hansinọ nukundeji to otò Paris fọn mẹ.
==Agbán Angélique Kidjo tọn lẹ==
'''Parakou''' Kidjo sìn agbán tintan he yi togodo ''parakou'' yin dide tọn to owhè 1989, ehe godo wẹ é ji ohàn devo lẹ po hanpatọ Jean Hébrail podo Jasper var't Hof po.
==Aye==
Agbán ''Aye'' yin zize jẹ gbonu to owhè 1994 gbọn alọ David Z to ''prince's Paisley park studio to Minneapolis to London.
Agbán dopolo mẹ wẹ ohàn ''Agolo'' je video etọn yin anadena gbọn Michael Meyer dali.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Angélique Kidjo]]
f1hxs4jei6ziybsrpxm9l7hn4ruueog
Ansar-ud-deen Society Grammar School, Badagry.
0
139
2334
2333
2022-03-23T15:45:23Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ansar-ud-deen Society Grammar School , Badagry''' (he yin didoai to azan tintan Zósun tọn to 1980) yin dopo to wehọmẹ daho he tin to lẹdo [[Gbagli]] tọn mẹ lẹ, he yin apadewhe ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn. Wehọmẹ ehe nọ wleawuna wehọmẹvi lẹ nado dejido mẹdetiti go, bo sọ nọ plọn ye lehe ye na nọpọ́ po mẹdevo lẹ po do podọ nado plọn ye nuyọnẹn he na wa hẹn ye yi wehọmẹ Alavọ tọn lẹ. Wehọmẹ lọ tin to Gandudu Dókọtọn Gbagli tọn glọ, he tin to Ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Otàn he gando wehọmẹ lọ go lẹ==
Wehọmẹ lọ yin didoai to azan tintan zósun tọn to 1980, mẹmẹsunnu M.A Durojaiye wẹ yin wehọmẹgan tintan he wehọmẹ lọ tindo.
To azan ṣidopotọ Alunlunsun tọn to 2003, wehọmẹ ehe wa yin mima do adà awe ji he tindo ohọ atọ̀n (3) to ada dopodopo mẹ. Adà atọ̀n (3) tintan nọ yin yiylọdọ 'Adà Pẹvi' podọ adà atọ̀n (3) awetọ nọ yin yiylọdọ 'Adà Daho'.
==Mẹplọntọ he ko wazọn to wehọ lọ mẹ pọn lẹ==
*Mẹmẹsunnu Ogundimu Ayodele
*Mẹmẹsunnu Asọgba
*Mẹmẹsunn Okoro A.F
==Wehọmẹvi he wazọn ganji to owhe he wayi lẹ mẹ==
*Francisco Numavoh Y. (''Best WAEC result 2010'')
==Gbẹtọ nukundeji he yi wehọ lọ mẹ lẹ==
==Azọn he nọ yin pinplọnmẹ to Wehọmẹ lọ mẹ lẹ==
*Economics
*Mathematics
*Geography
*Biology
*English language
*Yoruba
*Mathematics
*Chemistry
*Physics
*Further Mathamatics
Po mọmọ lẹ po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
8zv5rkjdq1cnr6x6j56t2oeihh0wul5
Anthony Afolabi Adegbola
0
140
2345
2344
2022-03-23T15:45:23Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Anthony Afolabi Adegbola''' yin Mẹplọntọ Daho gando Oyọnẹn Kanlin lẹ tọn go podọ e sọ yin ogán daho na Lẹnunuyọnẹntọ Tògbo [[Naijilia]] tọn lẹ dai. To 1993, E yin dide nado yin Ogán lẹnunnuyọnẹn tọn bo yitẹn sọn Akpanoluo Ikpong Ikpong Ette si.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Anthony Afolabi Adegbola]]
m711puwmob0zczst8m3g5wc5tq0eo18
Antioku Silia Tọn
0
141
2354
2353
2022-03-23T15:45:24Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Antiochia su Oronte.PNG|thumb|Antioku Silia Tọn]]
'''Antioku Silia''' tọn tin to tọ̀sisa Orontes ji, yèdọ nudi kilomẹtlu 30 sọn huto Meditelane tọn he to Seleukia podọ nudi kilomẹtlu 550 do agewaji Jelusalẹm tọn. Séleucus I Nicator, he yin togán tintan Ahọluigba Séleucide tọn wẹ do Antioku ai to owhe 300 B.C.E. Antioku yawu diyin na e yin tatọ́-tònọ ahọluigba enẹ tọn wutu. To owhe 64 B.C.E., Awhàngán Lomu tọn Pompée yí Silia do basi ayimatẹn Lomu tọn de, bọ Antioku lẹzun tatọ́-tònọ etọn. To owhe kanweko tintan C.E., gbọnvona Lomu po Alẹkzandli po, Antioku wẹ yin tòdaho atọ̀ntọ he klo bosọ jẹ adọkun hugan to tòdaho he tin to Ahọluigba Lomu tọn glọ lẹpo mẹ. Antioku yin ahọnkan ajọwiwa tọn po tonudidọ po tọn. Agbàn ajọwatọ he to Silia lẹpo tọn wẹ nọ gbọn finẹ whẹpo do nọ yin didohlan lẹdo ohù Meditelane tọn he pò lẹ mẹ. Ju lẹ sù to Antioku.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Whenuho]]
[[en:Antioch]]
29phoweldcy87wx9dbhgt2q7y1mx7pj
Apa
0
142
2425
2424
2022-03-23T15:45:26Z
Jon Harald Søby
5
70 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Apa''' yin dopo to otò hoho he tin to Lẹdo [[Gbagli]] tọn to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ lẹ mẹ. Apa yin oto de he tindo Ahọlu po mẹtogan tẹmẹ lẹ po. Ovíví Odudua tọn lẹ he nọ yin Awolinu wẹ Sawhe do tòpẹvi Apa tọn. To Whezẹtẹn waji e ma dogbo po [[Gbagli]] po, to wheyihọ waji e ma dogbo po Inọginu lẹ po, to ohuwaji é má dogbo po Sẹmẹ po,to agewaji e ma dogbó po tọsisa he yì [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Aimatẹn Ogun]] tọn po.
== Otan tòpẹvi Apa tọn ==
Odudua sinvi he nọ yin Aṣeeṣe wẹ sawhe to owhe kanweko whiawe jẹnukọn (12 AD) ewọ po hagbẹ etọn lẹpo ko nọ òtò de lẹ taidi Ọtọ Awoli yakka Iddo tọn, Oko-ọba to Ayimatẹn Awọnlin tọn, Ibeshe po Ọjọ po. Susu to ye mẹ gbẹ po to otò ehelẹ mẹ kaka jẹ egbehe. Ye zindonukọn kaka bo jẹ̀ Atinsa de,de e nọ yín Apa, Offa wa dọna ye dọ ye ni sawhe to atinsa lọ Aṣeeṣe po hagbẹ yetọn lẹ se nuhe offa dọna ye, enẹwutu ye na otò lọ yinkọ Apa kaka jẹ̀ égbe.
Aṣeeṣe wẹ yin ahọlu titan to Apa tomẹ bosọ dẹn taun to azinpoji, sọn whenẹnu whẹndo awe wẹ nọ du ahọlu, dehe whẹndo ṣinatọn nọ du mẹtogan tẹnmẹn lẹ. Whẹndo awe lọ wẹ̀ Whẹndo Ojogun tọn po Idi ọta tọn po. To whenue Apa tomẹ ko sinai jẹ oba de mẹ delẹ to yemẹ lẹkọ do Port-Novo to Dahomẹ sin ahọlu tomẹ he ko wa lẹdo [[Benẹ]] egbe. De mẹhe lẹkọ enẹ lẹ do jẹ̀ dọn, ye sinai bo wa ylọ fihe ye sinai do lọ dọ "Apahọluwhe" to klake, Akọklọ po Ija ọsan tomẹ lẹ pó,enẹ wẹ zon bọ ye donọ ylọ Apa dọ Egun-Awoli, na ye ko yin kinkọndopọ wutu.<ref>https://www.sunnewsonline.com/we-own-lagos-oil-says-apa-kingdom/ </ref>
== Kọmẹ he tin tò Apa==
# Ojogun
# Ìdi-ọta
# Idosuba
# Idoluwo
# Ilemba
# Saba
# Idomosu
# Idi-ọṣun
# Idoloṣa
# Idoluwo-adanpoji
== Ahọlu e ko du sọn bẹjẹẹji==
Sọn Ahọlu Aṣeeṣe hohowhenu tọn kaka jẹ dehe to azinpoji to alọnu din yedọ, Ahọlu Oyeekan, Ilufemiloyé, Ajoseh, Pọssi III. Ahọlu gban-ewhe-awe wẹ ko du to Apá tomẹ, yinkọ yetọn lẹ wẹ:
# Àhọ́lú Aṣeeṣe
# Àhọ́lú agboju gboye
# Atẹwọgboye
# Afẹlẹlẹ joyè
# Ogigisogi
# Ọgẹgẹ
# Gbesẹ Ajoforija
# Akaraba ti kii jẹ ẹjakẹja
# Agbojulonde
# Wase Otuyẹyè
# Arogẹgẹ
# Aihọnvọn
# Whese
# Agunloye bi Oyinbo
# Ayegúnlẹ
# Sepọn
# Òkunkun
# Oṣupa
# Sagaranija
# Otuntunbiotun
# Potọn
# Erese potọn
# Arọdẹ
# Pọssi I
# Ropọn
# Abraham Toyọn Pọssi II
# Adeniran Adewọga II
# Ahọlu Oyekan Ilufẹmiloye Ajọsẹh Pọssi III
== Otò he Apá do aṣẹpipa deji lẹ==
# Agọrin
# Inọgi
# Lopoji
# Agbọjẹdo
# Ahanvẹ
# Gboogble
# Gafla
# Sẹjẹ
# Kẹsẹ
# Weṣere
# Dado
# Iroṣu
# Gẹdu
# Akọkọ
# Yekemeh
# Ṣoko
# Paṣi
# Whlasimẹ
# Ganmẹ
# Asheri
# Afowo
# Ganyingbo
# Jofloo
# Agọnvi
# Gbaji
# Aivoji ohuwaji
# Fanuvi ohuwaji
# Agbọjẹtho ohuwaji
# Bapo ohuwaji
# Akorọ ohuwaji
# Gbedromẹ ohuwaji
# Apatọ
# Aṣhipa
# Falọla
# Kwẹmẹ
pó mọmọ lẹ po. De lẹ to òtò ehe lẹ mẹ ko yí Ahọluigba yetọn titi, taidi Kwemeh e ko do Ahọlu etọn lọsu.
== Alọdlẹdonu lẹ ==
[[en:Apa,Lagos]]
j5xrndldnumh3rvollcvokk7o75rjvg
Aplan
0
143
2443
2442
2022-03-23T15:45:27Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Uncooked Aplan.jpg|thumb|Aplan he ma ko yin dídá kavi Aplan-mu]]
'''Aplan''' yin nududu tangan dé he nọ yin dudu ganji to Gunnugbeji. Dibla yindọ suhugan Gunnu lẹ wẹ yiwanna aplan bosọ nọ du. Aplan nọ yin mimọ to Fẹnyẹn mẹ, mí na din fẹnyẹn sọn glemẹ bo pà oflo sọn ego. Bo kisa diho sẹ sọn ego bo ze yi mọmẹ na lili, yé na li bọ e na mẹ ganji bọ e na yin bíbẹ dó apo dé mẹ bọ e na yin bibla ganji bosọ yin finfinọn ganji na ojlẹ dé na osin nido tọn sọn emẹ. Enẹgodo mí na tlu apó lọ bo ba ojlẹ he mí jlo na da sọn emẹ.
==Lehe E Nọ Yin Dídá Dó==
Mí na ba fẹyẹn lili lọ dó lọba dé mẹ bo ba Lifin pẹvi dé dó emẹ ga bo yan ẹn dopọ ganji. Nuhe wutu e dó yinmọ wẹ yindọ, eyin Lifin ma yi emẹ, e na ko dẹ hugan na dudu. Mí sọgan yí ojẹ pẹẹde dó emẹ eyin mí jlo ṣigba e ma yin dandan gba. To enẹgodo, mí na ba osin dó adoji bọ eyin e ko hùn miawu ganji mí na ba ẹ po dó lọba dé mẹ doai bo kọn fẹnyẹn lili he mí ko yí Lifin gọna lọ po dó osin he tin to adoji lọ bo ze wọdatin kavi atinpẹ bo jẹ huhlu i ji. E na jẹ bibi vudevude bo jẹ sinsinyẹn ji bọ osin miawu he mí ko bapo doai lọ na jẹ yiyi emẹ pẹdepẹde bọ mí na jẹ lililẹ ji na osin lọ nido biọ emẹ ganji. Mọwẹ mí na to bibasi kaka e na dó diọ wunmẹ bo bi ganji.
Mí na zlọn ẹn sọn adoji bo ba dó agban mẹ bo du po nusọnu depope he mi jlo po.
rvs0z44e50qrwowtq1q4gb2zv1r523z
Apọsteli Paulu
0
144
2476
2475
2022-03-23T15:45:28Z
Jon Harald Søby
5
32 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Apọsteli Paulu''' (kavi '''Pọọlù''') lọ yin yinyọnẹn di Saul Tasu tọn podọ todin di mẹwiwe St Paul. (2BC-67) E yin Juu Lomu mẹsiah wekantọ po Rabbi po. E yin mẹhe diọzun Klistiani he yise bo sọ kan wiatọn to owe Biblu tọn lẹ mẹ he ye ylọdọ Àpọsítélì Pọọlù tọn. Ye yin wekanhlanmẹ hlan agun lẹ po Klistiani lẹ po. E kan owe ehelẹ nado na tuli ye, podọ nado gọalọna yé nado mọnukunjẹ nuplọnmẹ Klisti tọn lẹ podọ nado gọalọna yé nado zan ogbẹzan Klistiani tọn.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Pọọlù sìn yinkọ to dowhenu wẹ Sọọlu, e ma yin dopo lọ hẹ Ahọlu Sọọlu sọn owe Samuẹli tọn to alẹnu hoho mẹ tọn gba. E whẹn taidi mẹhe plọn osẹn Júù tọn aliho he mẹ Glẹkinu lẹ nọ yihodohogò dó. Ye dọho gando Sọọlu go tintan to Biblu mẹ sẹpọ vivọnu owalọ weta ṣianwetọ mẹ. Afọdide Klistiani lẹ tọn zindonukọn to fọnsọnku po Olọnmẹ yiyi Jésù tọn po godo. Pọọlù jẹagọdo dó aliho ehe go sinsiẹn. Ejaya nado to pinpọn lehe mẹwiwe Stephen yin zannu dlan do di hodotọ Jesu tọn tintan he yin huhu di kunudetọ etọn to whenuena hodidọ de he doadi na whẹdọtẹn Júù lẹ tọn he to azọ́n wa na Ahọluduta Lomu tọn gọalọ nado wle bo hu Klistiani susu lẹ to Islẹli po otò he sọ sẹpọ ẹ lẹ po mẹ. To godo mẹ Sọọlu yin didohlan otò Damasku tọn mẹ nado wle Klistiani he to finẹ lẹ nado saya na yé. To aliho ji Jiwheyẹwhe gbọn angẹli ji jẹte sọn Olọnmẹ bo dọho hlan Sọọlu, Biblu dọ nuhe jọ na mí dọmọ: to Gbejizọnlin etọn whenu sọọlu sẹpọ Damasku to ajijimẹ miòn sọn olọnmẹ bo ta lẹdo e, e họ jayi. Enẹgodo e se ogbe he dọho hlan ẹn sọ: sọọlu sọọlu wẹ ogbè lọ dọ, Etẹwutu wẹ a to homẹkẹndo mi? Hiẹ mẹnu wẹ klunọ? wẹ Sọọlu kanse, yẹn Jésù wẹ e gblọn mẹhe a to homẹkẹndo. fọn todin bo yí todaho lọ mẹ finẹ wẹ ye nadọ nuhe a na wa nawe. Mẹhe to Gbejizọnlin hẹẹ lẹ bọ abọẹ na ye ma sọgan dọho, ye se ogbe ṣigba ye ma mọ mẹdepope Sọọlu fọn sọn kọmẹ, e hun nukun etọn ṣigba e ma mọnnu enẹwutu ye hẹn alọ naẹn bo plẹn yi Damasku.E ma du kavi nu nudepope.
==Sọọlu lẹzun Pọọlù==
Whenue Sọọlu jẹ Damasku ye planẹ yi ananiasi he yin dopo to Devi Jesu tọn lẹ mẹ finẹ wẹ e mọ nukunnu te bo sọ yin bibatizi di Klistiani. Pọọlù zan owhe atọn he bọdego do to owewiwe Júù lẹ tọn plọn dogọ nado din zẹẹmẹ na oplọn Klisti tọn lẹ. numimọ etọn diọ pọndohlan etọn gando Klistiani lẹ go mlẹnmlẹn, to Owalọ lẹ 13:9 ye jẹ yiylọ dọ Pọọlù ji ehe yin lẹdogbedevomẹ Heleni tọn na Sọọlu. E yi oyọnẹn bẹjẹji tọn etọn dó Basi zẹẹmẹ yise etọn yọyọ tọn na mẹdevo lẹ podọ nado dọho po gbẹtọ he tindo yise devo lẹ po. e zin gbejizọnlin lẹdo Lomu pe bo to nu plọn mẹlẹ gando Klisti go bo kan lẹta hlan agun he e doai lẹ. Wekanhlanmẹ lọ lẹ bẹ ada nujọnu nuplọnmẹ Klistiani tọn hẹn bo ko lẹzun apa de alẹnu yọyọ tọn to Biblu mẹ he tin to ṣenṣẹn na Owalọ po wẹndagbe lẹ po, mẹde ma yònẹn vlavo Pọọlù lọsu wẹ kàn owe lọ kavi mẹde wẹ kàn ẹn na ẹn. Ada wekanhlanmẹ tọn etọn lẹ nọ yin hihia to Mass di awetọ to nuhihia awe he jẹnukọn na wẹndagbe. Dile Biblu ma tlẹ dọ le he Pọọlù ku gbọn eyin didọ dọ Pọọlù yin huhu gbọn Ahọlu Nero dali to Lomu to 67AD jẹnukọnna whemitọnnu. E dó jlọjẹ tovi yinyin tọn he zẹẹmẹdó dọ e sọgan yin huhu gbọn ta sánná po ohi po dali kakati nado yin whiwhe donugo.
==Wekanhlan mẹhe bọdego lẹ==
==Adà ordinatẹ tọn lẹ==
[[Adà:Whenuho]]
[[en:Paul the Apostle]]
[[fr:Paul de Tarse]]
3oic9d36jme6ctl8cliibrdx38fev23
Aryeh Gamliel
0
145
16923
16921
2022-03-29T15:15:14Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:הרב אריה גמליאל.jpg|thumb|Aryeh Gamliel]]
'''Aryeh Gamliel''' yin jiji to (azán wídopotọ Whejísun, owhé 1951 jẹ azán sidopótọ, Avivọsun, owhé 2021).Yin tonudọtọ́ po labi de po to Islaeli. Eyin dopo to hagbẹ knesset tọn na Shas to gblagbla 1988 pò 2003 po sẹnsẹn. Gamliel yin jiji to Beersheba to Islaeli. Bẹsọn 1996 kakajẹ 1999, Gamliel yin Alọgọtọ na Nukọntọ́ he nọ penukundo whẹho sinsẹn tọn lẹ go. Gamliel kú to azan sidopótọ, Avivọsun, owhe kandegbannukundopo mẹvi.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1951 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[Simple:Aryeh Gamliel]]
[[en:Aryeh Gamliel]]
l1revfkopxw5z7wfxc7muutho705wco
Asu-gbe
0
146
2503
2502
2022-03-23T15:45:29Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Asu-gbe''' (he sọ yin yinyọnẹn di '''Abewa''' kavi '''Ebe-gbe''') yin ogbè [[Nupenu lẹ]] tọn de he nọ yin dido to [[Ayimatẹn Niger Tọn|ayimatẹn Niger tọn]] mẹ to whèyihọ-waji [[Naijilia]] tọn.
Asu-nu lẹ nọ nọ̀ diblayi glètoho ao mẹ to hùwaji-whèzẹtẹn [[Kontagora]] tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Asu language]]
0of02ftxoln9u5iuajfkxt1hfxifne7
Asumoh Ete Ekukinam
0
147
16357
15857
2022-03-26T13:16:15Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Asumoh Ete Ekukinam'''(mẹhe yin jiji to 1926) yin tonudọtọ otò [[Naijilia]] tọn he sẹ̀n taidi minisita na akuẹ́zinzan otò Naijilia tọn to Mẹ̀dekannujẹ Awetọ́ whenu to 1976 po 1977 po.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Ekukinam yin jiji to 1929 to Ikot Epene to Ayimatẹn Akwa Ibom tọn.
==Wehihia etọn==
Ekukinam yì wehọmẹ daho Methodist Uzoakali tọn. E yí gbedewema sọn wehọmẹ ''Atlanta Georgia'' po ''Wharton School of finance'' po, to US.
==Azọ̀n etọn lẹ==
Ekukinam yin anadenanutọ to CBN sọn 1966 jẹ̀ 1972, enẹgodo e yin mẹbọdómẹ̀gòtọ́ azinponọ̀ na ''Social Economic Council'' na Ayimatẹngán South-eastern tọn. Ekukinam yin dide taidi ogán he nọ mọnukunjẹ̀ Akuẹ́zínzán go bo diọtẹ̀nna James Oluleye (1976-1977).
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1926 lẹ]]
[[en:Asumoh Ete Ekukinam]]
fib468pm94ypegp3u2w9zwafhhx1p0f
Asé
0
148
2562
2561
2022-03-23T15:45:31Z
Jon Harald Søby
5
51 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Cat poster 1.jpg|thumb|Asé lẹ]]
'''Asé''' (he medelẹ sọ nọ ylọ dọ '''Zanpẹ''') yin dopo to whekanlin lẹ mẹ, e ma nọ klo sọ mọ. E sọgan nọ whegbe kavi zunkanmẹ. Eyin kanlin de he nọ gọalọna mi to whegbe nado hu ajaka lẹ, alọtlọ lẹ, họmẹsi lẹ po mọmọ lẹ po. Asé wunmẹ voovo lẹ wẹ tin, sọha wunmẹ he tin lẹ tọn yi kandeko (60). Mahopọnna sọha wunmẹ he tin lẹ tọn, ye nọ di yede sọmọ bọ nado yọn vogbingbọn yetọn ma nọ bọawu. Agbasa bibọ wẹ ye nọ tindo, ye sọ nọ yawu mọnu etlẹ yin to Zanmẹ, ye nọ yawu se wan, ye sọ tindo adu he dá taun de. Kọnu-gbe yetọn sọ wẹ ''Yanwun'' kavi ''Miawun'', nududu he ye yinwanna wẹ whevi kavi olan, enẹ wẹ zọn bọ eyin a tindo Asé to whegbe, a dona nọ nọ aṣeji.
==Lehe e nọ klo sọ==
==Lehe e nọ jivi do==
==Lehe e nọ vọ agbasa etọn jlado gbọn==
==Azọ̀n he e nọ jẹ̀==
==Ofẹn etọn==
Ofẹn ko(20) wẹ asé nọ tindó na afọ ẹnẹ wẹ e nọ do wutu, awe to nukọn podọ awe to godo. Afọ awe he tin to nukọn bẹ ofẹn ṣínatọn (8) hẹn, afọ dopo ofẹn ẹnẹ, afọ awetọ ofẹn ẹnẹ. Afọ awe he tin to godo lẹ bẹ ofẹn wiawe hẹn bọ afọ dopodopo tindo ofẹn ṣidopo, to lẹndopọmẹ ofẹn etọn lẹpo yin ofẹn ko(20), ṣigba ofẹn asé tọn gbọnvo na kanlin devo lẹ tọn, gbọn na?
Ofẹn etọn ma nọ yi mọ do diga, e whete ṣigba e dá taun, dodinnanutọ lẹ tlẹ dọdọ bẹbẹnu asé sin ofẹn tọn dá hugan yẹnvi. Nidọ asé jlo na wle ajaka kavi alọtlọ, e nọ họnbẹ do fihe whla de bo nọ to ṣiṣọ nuhe na wle e te, e na wa ha ofẹn nukọn tọn, enẹwẹ afọ awe nukọn tọn etọn lẹ, bọ nidọ e ko jlẹ zinzlọn etọn po fihe ajaka lọ te po, e na wa yí huhlọn etọn do zlọn jẹ ajaka lọ ji, to whenẹnu e na ko dlẹn ofẹn etọn bo na zọn mọ do jẹ ajaka lọ ji, Nidọ e ko wa jẹ e ji, e na yi ofẹn etọn do ha Ajaka lọ dogo bo na wa yi afọ awe godo tọn do gọalọna nukọn tọn bọ Ajaka lọ kavi Alọtlọ lọ ma na sọgan flẹ sọn e si.
[[Adà:Kanlin lẹ]]
8j3orwpbbiomu68sr2ldjszzsw9tq8l
Atta Bafarawa
0
149
16925
2640
2022-03-29T15:18:55Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Attahiru Dalhatu Bafarawa''' (Yin jiji to azan ẹnẹto osun widopotọ owhe 1954 tọn mẹ) Ewọ yin dopo to tohodọtọ Naijilia tọn mẹ bo yin Aimatẹngan Aimatẹn Sokoto tọn to otogbo Naijilia tọn mẹ sọn osun atọntọ to owhe 1999 tọn jẹ azan gbanewhedopotọ to owhe 2007 tọn mẹ. Eyin dopo to ogbẹta ainamẹtọ otogbolo tọn to osẹnliho to owhe 1994 tọn mẹ jẹ owhe 1995 to ojlẹ gandudu awhanfuntọ Sanni Abacha tọn mẹ. Ewọ wẹ yin dowatọ ogbẹta United Nigeria Congress Party ton (UNCP)to owhe `1998 tọn mẹ bo lẹzun Aimatẹngan Aimatẹn Sokoto tọn to owhe 1999 tọn mẹ. Todin, E biọ ogbẹta ''All Nigeria People's Party(ANPP)'' tọn mẹ bo wa yin dide to ogbẹta ANPP tọn mẹ to owhe 2003, To osun atọntọ owhe 2002 tọn wẹ ewọ yin dide to owhehọsa sharia tọn to Sokoto bọ e na medekannujẹ omẹ owhe gbanatọnmẹvi de he yenọ ylọ dọ Safiya Hussaini he koto ganpamẹ bọ ye da oku whẹnaẹn gbọn agandindlandohu dali to whenuena ye ko da okuwhenaẹn na e ma kealọyi osen Sharia tọn lọ. To Owhẹdọhọsa Bafarawa tọn mẹ Aimatẹn lọ tindo agayiyi debọdodego tọn delẹ taidi Aliho dagbe lẹ, Wehọmẹ lẹ jijlado bosọ hẹn wepinplọn zun nujọnu po wepinplọn mẹhomẹ lẹ tọn po wa ayimẹ to aliho jọwamọ tọn po sinsẹn Malenu lẹ tọn po liho. Tohọluduta lọ gba Maleho kandegban, bo wleawuna asisa osinnunun tọn lẹ na tovi lẹ gbọn osindo lẹ kunkun dali.
==Azọngban godo tọn lẹ==
Attahiru Bafarawa yin dowatọ ogbẹta lọ,(DPP) Democratic People's Party tọn bo yin azinponọ na ogbẹ lọ to owhe 2007 bo yin voblana taidi togan otogbo Naijilia tọn, E wa lẹzun afozedaitọ mẹdehlan Aimatẹn mima Washington DC tọn he dopagbe dọ emi sunsun ogbẹta Niger Delta tọn sẹ sọn aimẹ (NDDC), ewọ dodo eyin emi sọgan yin dide taidi otogan emi na sunsun ogbẹ gblezọn walọ ylankan tọn enẹlẹ sẹ sọn aimẹ, na awugblemẹnu wẹ eyin na tovi lẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1954 lẹ]]
[[en:Attahiru Bafarawa]]
ov9xpqepzcbmo4en385v7vje0kj9gip
Aurelio Galfetti
0
150
16926
2653
2022-03-29T15:21:18Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Architetto_Aurelio_Galfetti.jpg|thumb|Aurelio Galfetti]]
'''Aurelio Galfetti''' (yin jiji to azán awetọ, Lidosun, owhé 1936 jẹ azan atọ̀n, Awewesun, owhé 2021) yin yẹ́denanutọ họ́gbigba tọn Switzerland-nù de. Galfetti yín jiji to Biasca to Ticino. Dopo to azọn he yín nujọnu hugan etọn lẹ mẹ wẹ vọjlado Castelgrande tọn to Bellinzona. Galfetti kú to azán atọ́n tọ, Awewesun, owhé 2021. Owhé kanweatọ́n wẹ e tindo.
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1936 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[en:Aurelio Galfetti]]
du5zke8lnqe3wpjyru1b3py6qf9lkfw
Avọ
0
151
2670
2669
2022-03-23T15:45:34Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Clothes.jpg|thumb|Otan avọdido lẹ]]
'''Avọ''' yin onu Jọwamọ tọn dé. sekanfun dé mẹ wẹ Avọ nọ tọn sọn, bọ yé nọ wa tọẹ dopọ dó dehe jlo didotọ lọ dó. Avọ dido nọ ṣiọn agbasa. Gbẹtọ lẹ nọ dó Avọ he jlo yé lẹ, Avọ wunmẹwunmẹ lẹ wẹ tin, Amọ kanlin lẹ ma nọ dó Avọ gba.
Awu lẹ wẹ nọ ṣiọn agbasa, bọ awuwa lẹ nọ ṣiọn alọ lẹ mọjanwẹ ṣokoto lẹ po yẹli lẹ po nọ ṣion afọ lẹ, gbakun sọ nọ ṣiọn ota. To whenuena fifa tin to aimẹ, Avọ daho he pẹn lẹ nọ yin dido, enẹ wẹ Avivọwu dé.
Avọ nọ Basi hihọ na agbasa gbẹtọ tọn sọn òwu taidi owhẹ, po ninọmẹ aihọn tọn he hunmiyọn to apadewhe aihọn lọ tọn mẹ. Avọ he tli lẹ sọ nọ Basi hihọna agbasa sọn avivọ sí kavi ninọmẹ fifa aihọn tọn he tin to otò delẹ mẹ po Si. Na mí ni dọ poun dọ Avọ nọ Basi hihọna agbasa sọn owunu lẹ si.
Avọ sọ nọ yin dido nado ba aṣọ. Gbẹtọ lẹ sọn otò voovo lẹ mẹ kavi aṣa voovo lẹ wẹ dó Avọ wunmẹwunmẹ po alọpa voovo he yé do nọ tọ Avọ yetọn lẹ dó. Mọjanwẹ Avọ sọ nọ saba dó gbẹtọ yinyin mẹde tọn hia kavi azọn he mẹde nọ wa po Sinsẹn he mẹde nọ yi po hia. Avọ sọ nọ dó vogbigbọn sunnu po yọnnu po tọn hia. Mọdopolọ Avọ sọ nọ dó vogbigbọn hia to mẹhe ko whẹn po mẹhe ma whẹn po ṣẹnṣẹn to. Jọja lẹ dó ninọmẹ avọtitọ tọn he nọ zọnbọ yé nọ gbọnvo dó mẹho lẹ. Enẹwutu Avọ ma tin na hihọ poun gba to Gbẹzan gbẹtọ tọn mẹ. Ninọmẹ kavi alọpa he to zoji lẹ wẹ mẹlẹ nọ jlona tọavọ yetọn lẹ te nido sọgan yọnpọn bo yin alọkeyi gbọn aihọn lọ dali.
==Fihe avọdido bẹsọn==
Mẹde ma sọgan dọ fihe Avodido Bẹsọn, na Avọ ma dó Whenuho tangan dé gba podọ Avọ sọ nọ gble bọ okọ nọ dù i gudu. Amọ dodinnanu dohia dọ yé mọ Avọ dé he ko hugan owhe 107,000, e dohia dọ Avọ ko tin sọn whenu dindẹn die.
==Nuhe ma yin avọ lẹ==
Gbẹtọ lẹ nọ saba yi amisisa owangblingblinnọ lẹ po nusisa aminọ lẹ po pudlu lẹ po dó doaṣọna yede lẹ. Mẹdelẹ no kannu dó agbasa go mọwẹ mẹdevo lẹ nọ tọn otò, awọnti kavi fidevo lẹ to agbasa yetọn lẹ go nado doaṣọna yede lẹ. Alọgan lẹ, Kọnu lẹ, Saki pevi lẹ, Gannukun lẹ, po Afọpa lẹ po yin aṣọdonu lẹ ṣigba yé ma yin Avọ.
==Nuhe yé nọ yí dó basi avọ lẹ wẹ==
Nuhe nọ bayi Avọ lẹ wẹ
# Atinlẹ
# Sekanfu lẹ
# Galua
# Osẹn lẹ
# Sinklọn lẹ po
Enẹgodo mi nọ zan Avọ, Yẹnvi, Avọ sannu po Avọtọnu lẹ po
==Weda he di ehe lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Aṣa]]
[[Adà:Whenuho]]
[[en:Clothing]]
k3uyk4rrj299w2tt75v598lnrjwuwck
Awulẹpamẹ
0
152
2681
2680
2022-03-23T15:45:35Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Awulẹpamẹ''' yin fihe gbẹtọ lẹ nọ yi nado basi klọwe mẹdetiti tọn. Ehe bẹ afọdaitẹn, awulilẹ, alọkiklọ po numẹkiklọ po hẹn. Ohọ lọ mẹ sọgan bẹ sinhẹnnu hẹn. To Amẹlika, awulẹpamẹ nọ saba zẹẹmẹdo ohọ he do afọdaitẹn. To oto susu mẹ, afọdaitẹn wẹ e nọ yin yiylọdọ.
==Otàn==
To owhe 3000 die jẹnukọnna wiwa klisti tọn, Otò de nọ saba do ohọ vonọtaun de na gbẹtọ lẹ nido lawu to finẹ. To whedelẹnu, e nọ yin ada nuwiwa sinsẹn tọn de. Bẹsọn owhe 1600, awulilẹ to gbangba ma sọ yin alọkẹyi ba. To ojlẹ ehe mẹ, gbẹtọ lẹ nọ basi awulẹpa do ohọ yetọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
l12ldyzmjn9zqp1t50qfivy0ewy0j7q
Awà
0
153
2697
2696
2022-03-23T15:45:36Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Awà''' yin dopo to awutugonu kanlín kavi agahún tọn mẹ he nọ dike e nọ zlọn.
==Awà kanlin tọn==
Awà yin nutitengbe he nọ gọalọna kanlin taidi óhẹ lẹ na ye nido zlọn. To whenuena yé ho awà yetọn lẹ, yé nọ zlọn sọn kọmẹ. Kanlin he tindo awà lẹ wẹ óhẹ, toké po owán delẹ po. Awà óhẹ lẹ tọn gọna ofún lẹ. Awà toké tọn yin awuwlena po ayu po. E ma yin ohẹ lẹpo po kanlin he tindo awà lẹpo po wẹ sọgan zlọn.
<gallery>
Image:Flight.gull.arp.600pix.jpg|ohẹ.
Image:Maybug.jpg|Awà owánvu tọn.
Image:Swan.spreads.wings.arp.jpg|Awà tọmẹpápá tọn.
Image:Pteropus vampyrus1.jpg|Awà toké tọn.
</gallery>
==Awà he yin bibasi po alọ po==
[[Wepo:Wing.two.arp.600pix.jpg|thumb|Awà agahún tọn.]]
Agahún lọsu tindo awà lẹ. Awà agahún tọn ma nọ whan, otẹn dopo mẹ wẹ e nọte do, ṣigba awà lọ lẹ nọ gọalọna agahún na e nido zlọn eyin e họnwezun ganji.
[[en:Wing]]
oonqy4mviemg196evp9oai2ipg0b402
Awọnlin
0
154
2699
2698
2022-03-23T15:45:36Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn]]
s0tqdraqum53mflgimix2e5zkl4559i
Awọntin
0
155
2716
2715
2022-03-23T15:45:36Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Awọntin''' yin awutugonu he nọ dike na gbẹtọvi po kanlin lẹ ni sewan. Awọntin sọ nọ gọalọ na kanlin nadọ gbọ. E do ada dẹlẹ he nọ hẹn nado wazọn bo sẹ owẹn do apọnmẹ. To gbẹtọ go, awọntin tin nukọn to ota nukunmẹ. Huhlọn awọntin tọn dopodopo sọgbe hẹ kanlin dopodopo. Di apajlẹ, Avun sin awọntin tindo huhlọn nuwhẹnwan tọn hugan gbẹtọ. Awọntin tindo huhlon nado flin owan donu voovo 50,000. Awọntin yin nujonu na agbasalilo. Awọntin tindo nugopipe lọ nado de diho sọn jẹhọn he nọ yin gbingbọn mẹ. Awọntin tindo nugopipe delẹ he zọn bọ e sọgan whlẹn owan pọn. Eyin awọntin tindo nuhahun de, Agbasa blebu wẹ nọ yin bibẹpla. Di apajlẹ,eyin awontin tindo nuhahun alinpọn tọn, e nọ hẹn vẹawu nado gbọ, damlọn kavi vo sọn lanmẹ. Ninọmẹ devo lẹ sọgan yinuwa do awọntin ji taidi hundidi sọn awọntin mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
lri2s25vej3ckzcb78jouw404stedyd
Awọntinmẹfun asé tọn
0
156
2774
2773
2022-03-23T15:45:38Z
Jon Harald Søby
5
57 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Awọntinmẹfun Asé Tọn''' nọ dike bọ asé nọ yọn nuhe tin to yakẹ etọn, na alọ e tọn nisọ do pla nu he ṣọ e te vlavo etlẹ wa yin to zanmẹ.
Awọntinmẹfun asé tọn nọ tlẹ do olan he tin to agbasa e tọn go, e tindo okan lanmẹ́ tọn susugege. Okan lanmẹ ehe lẹ nọ dike bọ e nọ yawu yọn ẹ nidọ nujẹ agbasa go na ẹn ni e tlẹ yin dọ jẹhọn yẹẹ wẹ yìn e na ko do numọtọnnamẹ hia. E nẹ wẹ zọn bọ asé nọ yọn nuhe tin to yakẹ podọ to zinvlumẹ. Awọntinmẹfun ehe nọ gọalọna asé nado nọ yawu do numọtọnlanmẹ hia, enẹwẹzọn bọ e nọ yọn fide nuhe e na hu tin te, mọdopolọ ni eyindọ e to zọnlinzin jei fide, awọntinmẹfun lọ sọ nọ dike bọ asé nọ yọn lẹ he fi he e na gbọn juwayi gblo kavi whla sọ̀ whẹpo e na do juwayi. Owe ''[[Encyclopadia Britanica]]'' tlẹ dọ, onu pẹde wẹ yin nuhe mi yọnẹn gando azọn he awọntinmẹfun asé tọn sọgan basi, ṣigba nuhe miyọn ẹ wẹ yin dọ eyin ye san oda lọ sẹ sọn [[Awọntin]] e tọn e ma a sọ do numọtọnlanmẹ depope ba kaka jẹ whenue oda lọ na sọ tọ́n. Lẹnnuyọnẹntọ lẹ pọn awọntinmẹfun asé tọn kaka bo wa basi lọbọti de, he nọ yin ''e-whiskers'' e nọ wazọn di awọntinmẹfun asé tọn, etẹwutu? e do nude di awọntinmẹfun asé tọn, e nẹ nọ gọalọna lọbọti lọ nado nọ gbọn fide hla juwayi. Lẹnuyọnẹntọ de he yinkọ etọn nọ yin ''Ali Janvey'' he nọ wazọn to wehọmẹ alavọ tọn to Califonia to otogbo Balkalee tọn dọmọ azọnwanu de he ye nọ ylọ dọ ''e-whiskers'' jẹ dọ ni tindo azọn wiwa odinatẹ tọn, tito ọdinatẹ ehe na yin dehe sọgan wazon po azọnwanu lọbọti he do huhlọn taun,e nẹ o lọbọti he gbẹtọ sọgan dọho na bọ e nado to nuyiwa taidi nuhe do gbigbọ de.
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
46ebkarhetgfhfbdtb5ik4w0n6olnng
Awọ̀yinu
0
157
2790
2789
2022-03-23T15:45:39Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Thorsberg Shields.jpg|thumb|Awọ̀yinu owhlẹnọ]]
'''Awọ̀yinu''' yin nuhe nọ yin yiyízan nado glọn nude.
==Otàn==
Awọ̀yinu hohowhenu tọn yin yinyọnẹn taidi azọnwanu de he nọ yin yiyizan nado glọn ogá po owhán de po. Awọ̀yinu wunmẹwunmẹ wẹ tin podọ kiklo po tedidi etọn nọ gbọnvo na yede.
[[Wepo:Police_Officer_with_balistic_shield.JPG|thumb|Awọ̀yinu]]
==Owhe kleun delẹ wayi==
To owhe delẹ wayi, awọ̀yinu he nọ yin yiyizan yin awọ̀yinu pinpẹn de he nọ taidi kátìkátì. Na pinpẹn etọn wutu, e yin tẹndiọna po devo po he taidi onú loboto de. Ehe lọ wẹ nọ saba yin yiyizan kakati nido yin dehe taidi kátìkátì lọ.
==Egbezangbe tọn==
Awọ̀yinu nọ yin yiyizan to egbehe lọsu titengbe gbọn ponọ po awhànfuntọ lẹ po dali. Awọ̀yinu egbezangbe tọn ko yin awuwlena to aliho de mẹ bọ e yọn pọn taun.
==Sọgodo==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Shield]]
k45zbto3oc8m9y9u5appwk53di23fce
Ayajẹ
0
158
2805
2804
2022-03-23T15:45:40Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:smiley.svg|right|thumb| [[smiley]] ehe yin yinyọnẹn ganji di [[ohia]] ayajẹ tọn.]]
[[Wepo:COLOURING THE WORLD.jpg|thumb|Azọ́nwatọ ayajẹnọ de.]]
'''Ayajẹ''' yin [[numọtolanmẹ]] awuvivi po pọndohlan dagbe tintindo po tọn. To whenue mẹde tindo numọtolanmẹ homẹhunhun, kọgbọ, to jejeji na nude kavi pekọ gando nude go tọn, yè nọ dọ dọ̀ melọ tindo "ayajẹ". Numọtolanmẹ ayajẹ tọn tintindo gan gọalọna mẹde nado vò bosọ [[konú-yẹ́sẹ́]].
Ayajẹ nọ saba yin pinpọnhlan di [[adà awetọ]] [[awúbla]] tọn. Etomọṣo, e yọnbasi taun dọ mẹde ni tindo numọtolanmẹ awe lẹ to ojlẹ dopolọ mẹ, ehe nọ saba yin gando onú voovo lẹ go, amọ e sọ nọ yin gando nudopolọ go to whedelẹnu. A sọ́ sọgan do numọtolanmẹ jejejininọ tọn to whenue a to ayajẹ. Ayajijẹ sọ sọgan yin gbigbọdo kavi yin whinwhàn gbọn mẹde dali.
[[Tamẹnuplọnmẹtọ]] susu lẹ wẹ ko dọ dọ̀ mẹlẹ to aihọn lọ mẹ nọ to godo-nukọ̀n yì mapote to ojlẹ ayajẹ tọn po awúbla tọn lẹ pò sẹnsẹn, sigba mẹdepope ma tin he nọ to ayajẹ mẹ to whelẹponu kavi awúbla mẹ to whelẹponu. To whedelẹnu, ayajẹ nọ zọn bọ mẹdelẹ nọ kùn dàsin to whenue yé konú na yé ma penugo nado deanana numọtolanmẹ yetọn wutu, e sọgbe dọ mẹlẹ ni plọn lehe yè gán do ayajẹ to gbẹmẹ do. To hohowhenu Ayaje nọ yin pinpọnhlan di aṣli owanyi tọn, di apajlẹ, [[Nukunhunhun]] [[Inka]]nu lẹ po [[Maya]]nu lẹ tọn po yí ehe se.
[[Adà:Numọtolanmẹ]]
[[en:Happiness]]
[[simple:Happiness]]
envhd0jup1wu19bo9jkjmaiy6oa8abj
Ayimatẹn Abia Tọn
0
159
17029
2876
2022-03-31T05:24:37Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Abia.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Abia Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to otò [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Umuahia]]. E yin didoai to azàn ko-atọ́n-nukun-awe, Avivọsun owhe 1991 mẹ, e sọ yin dide sọn [[Ayimatẹn Imo Tọn|Ayimatẹn Imo tọn]] mẹ. E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Anambra Tọn|Ayimatẹn Anambra tọn]], [[Ayimatẹn Enugu Tọn|Ayimatẹn Enugu tọn]] po [[Ayimatẹn Ebonyi Tọn|Ayimatẹn Ebonyi tọn]] po hlan Agewaji po Agewaji-Whézẹtẹn tọn Ayimatẹn Abia tọn. E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Imo Tọn|Ayimatẹn Imo tọn]] to whèyihọ, e do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Cross River Tọn|Ayimatẹn Cross River tọn]] to whézẹtẹn po Ayimatẹn Abia tọn po, e do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Akwa Ibom Tọn|Ayimatẹn Akwa Ibom tọn]] po to Hùwaji-whézẹtẹn tọn. E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Rivers Ton|Ayimatẹn Rivers tọn]] to Hùwaji.
Mẹhihia he wá aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Abia tọn yin Ayimatẹn Ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ he mẹ gbẹtọ su te hugan to Otogbo Naijilia tọn mẹ. Ayimatẹn Abia tọn wẹ yin Ayimatẹn gbàn-nukun-awetọ he klo hugan to Otogbo Naijilia tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Abia tọn mẹ==
Gandudu dokọtọn fọtọ̀n-nukun-awe wẹ tin to ayimatẹn Abia tọn. Ayimatẹn ehe bẹ lẹdo gandudu dokọtọn wiatọn hẹn, ehelẹ wẹ:
#Agewaji Aba
#Hùwaji Aba
#Arochukwu
#Bende
#Ikwuano
#Agewaji Isiala Ngwa
#Hùwaji Isiala Ngwa
#Isuikwuato
#Obi Ngwa
#Ohafia
#Osisioma Ngwa
#Ugwunagbo
#Whèzẹtẹn Ukwa
#Whèyihọ Ukwa
#Agewaji Umuahia
#Hùwaji Umuahia
#Umu Nneochi
==Ayimatẹn-gán==
To azàn kò-atọ́n-nukún-ẹnẹ Nuwhàsun owhe 2015 tọn,
Okezie Victor Ikpeazu wẹ yé dè Ayimatẹn-gán dó e ji to alọnu din ogbẹ̀ PDP tọn mẹ wẹ ewọ tin te.
==Adọkunnu he tin to Ayimatẹn Abia tọn mẹ lẹ==
* Sika
* Osẹ̀n wewe
* Ojẹ̀
* Amì
* Sunmi
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Abia tọn==
* Wehọmẹ Alavọ Gregory, Uturu.
* Wehọmẹ Alavọ Rhema, Aba.
* Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Abia Tọn
* Michael Opara University of Agriculture, Umudike.
* Abia State College of Education ( Technical), Arochukwu
* Abia State University Teaching Hospital, Abia.
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn Ayimatẹn Plateau tọn==
* Adaobi Tricia Nwaubani- Kinkantọ
* Akwaeke Emezi- Kinkantọ
* Alex Mascot Ikwechegh- Tonudọtọ pọ Ajọwatọ
* Alex Elubo- Aihundatọ
* Alvan Ikoku-:
* Anya Oko Anya
* Arunma Oteh- Adọkuntọ
* Azubuike Ihejirika- Awhànfunto Numiimọnọ
* Basketmouth- Fànfúnnọ
* Benjamin Kali- Tonudọtọ
* Bright Chimezie- Hànjito
* Chelsea Eze- Aihundatọ
* Chinedu Ikedieze- Aihundatọ
* Chinyere Almona- Ajọwatọ
* Chinyere Kalu
* Chioma Onyekwere-
* Chuku Wachuku
* Ebitu Ukiwe- Ayimatẹngán hoho [[Awọnlin]]
* Eni Njoku
* Enyinnaya Abaribe- Tonudọtọ
* Ik Ogbonna- Aihundatọ
* Ike Nwachukwu- Awhànfunto numiimọnọ pọ Ayimatẹngán hoho Ayimatẹn Abia tọn.
* Ivy Uche Okoronkwo-
* J. Martins- Hànjito
* Jaja Wachuku- Tonudọtọ
* Joel Kachi Benson- Nu bayitọ
* John Godson- Tonudọtọ
* Johnson Aguiyi-Ironsi- Tògbo-gán hoho Naijilia tọn.
* Kalu Idika Kalu- Adọkuntọ po Tonudọtọ
* Mao Ohuabunwa- Tonudọtọ
* Michael Opara- Tonudọtọ
* Mr Raw- Hànjito
* Ndubuisi Kanu-Ayimatẹngán Awọnlin tọn.
* Nkechi Justina Nwaogu- Tonudọtọ
* Nkiri Sylvanus- Aihundatọ
* Nnamdi Kanu- Avunlọyina-Jlọjetọ
* Ndubuisi Ekekwe- Yedenanutọ
* Nwankwo Kanu
* Orji Umozurike
* Okechukwu Enelamah-
* Orji Uzor Kalu-Tonudọtọ pọ Ayimatẹngán hoho Ayimatẹn Abia tọn.
* Pascal Atuma- Aihundatọ po Kinkantọ
* Paul Agbai Ogwuma- Adọkuntọ
* Ruggedman- Hànjito
* 2Shots- Hànjito
* Samuel Achilefu-
* Samuel Chukwueze
* Theodore Orji- Tonudọtọ pọ Ayimatẹngán hoho Ayimatẹn Abia tọn.
* Uche Jombo- Hànjito
* Mike Ezuruonye- Hànjito
* Uche Okechukwu-
* Uchechukwu Sampson- Ajọwatọ po Tonudọtọ
* Uma Ukpai- Nukọntọ sinsẹ̀n tọn
* Uzodinma Iweala- Dotozọ́nwato
* Yagazie Emezi- Linlinwekantọ
== Alọdlẹdonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Abia State]]
cce21gki8ij8ndkr3bzt214dgtg3o2m
Ayimatẹn Akwa Ibom Tọn
0
160
17028
2889
2022-03-31T05:24:14Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Akwa Ibom.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Akwa Ibom Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to otò [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Uyo]]. Eyin didoai to owhe 1987 tọn, bo yin dìde sọn [[Ayimatẹn Cross River Tọn|Ayimatẹn Cross River tọn]] glọ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Akwa Ibom State]]
9j79u6g5shj83rvrkemk49rb3hc1lfm
Ayimatẹn Awọnlin Tọn
0
161
17031
17030
2022-03-31T05:26:09Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Lagos.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Awọnlin Tọn''' (kavi '''Awọnlin''', he sọ nọ yin yiylọ to Glẹnsigbe mẹ dọ: ''Lagos State'') wẹ yin Oto Awetọ he klo hugan to Aflika podọ Oto he yin nukundeji hugan to otò [[Naijilia]] tọn mẹ podọ to Wheyihọ-waji Aflika tọn. Tato Gbẹtọ he yi nudi livi 12.5 yi livi 18 wẹ to ninọ Awọnlin, ehe wẹ zọn bọ e dó yin dopo to otò he klo hugan lẹ mẹ to Aflika.Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Ikeja|Ikeja]]. Eyin didoai to azan kòàtọ̀nnukunawe Nuwhàsun owhe 1967. Awọnlin do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] to Agewaji pọ Whèyihọ́, Modopolọ e do dogbo hẹ otò [[Benẹ]] to whèyihọ́.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Awọnlin mẹ==
Awọnlin ehe bẹ lẹdo Gandudu Dokọtọn ko(20) hẹn, ehelẹ wẹ:
# [[Agege]]
# [[Alimosho]]
# Ifako Ijaye
# [[Ikeja]]
# Kosofe
# Mushin
# Oshodi Isolo
# Shomolu
# Apapa
# Eti-Osa
# Lagos Island
# Lagos Mainland
# Surulere
# Ajeromi- Ifelodun
# Amuwo- Odofin
# [[Ojo, Awọnlin|Ojo]]
# [[Gbagli]]
# [[Ikorodu]]
# Ibeju-Lekki
# Epe
Lẹdo gandudu dokọtọn dopodopo wẹ nọ tindo Dotowhe ahọlu tọn, Whẹdatẹn, podọ Ponọ-pamẹ po. Ehelẹ yin nuhe Togbogan dopodopo nọ basi do otò yetọn lẹ mẹ. Awọnlin wẹ otò Tatọ-tẹnnọ [[Naijilia]] tọn sọn dowhenu kakajẹ 1992 whẹpo Abuja dó wa lẹzun Oto Tatọ-tẹnnọ [[Naijilia]] tọn. Awọnlin wẹ gbẹ yin Ajọwatẹn Tatọ-tẹnnọ otò [[Naijilia]] tọn, podọ aliho he kọn Otò he tin to Wheyihọ-waji Aflika tọn lẹ dopọ hẹ otò [[Naijilia]] tọn. Awọnlin tindo Lopo wunmẹ-wunmẹ lẹ taidi Victoria Island, Banana Island, Snake Island, po Mainland po.
==Nudọnamẹ dogọ lẹ==
Fihe gbẹtọ lẹ su te hugan tindo gandudu dokọtọn fọtọn-nukun-dopo sọn gandudu dokọtọn ko he tin to [[Awọnlin]] mẹ lẹ.
To azan kòàtọ̀nnùkúnẹ̀nẹ̀n Nuwhàsun owhe 2019 tọn, Babajide Sanwo-Olu wẹ ye dè taidi Ayimatẹn-gán dó e ji to alọnu din podọ ogbẹ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.
E lẹzun Ayimatẹngan fọtọ̀ntọ to ayimatẹ̀n Awọnlin tọn, ṣigba bo yin ayimatẹ̀ngan ṣidopotọ he yin dide tlọlọ gbọn tovi lẹ dali.
==Lẹdomẹnu Jọun==
Lẹdomẹnu joun Awọnlin lẹ wẹ Awori, [[Gungbe|Gun]] po Eko-Awori. Sinsẹn Klistiani lẹ tọn po Malenu tọn po wẹ su hugan to Awọnlin mẹ, ṣigba medelẹ gbẹ nọ basi sinsẹn Devo lẹ amọ yé ma su.
Ayọgbe po glẹnsigbe po wẹ yin ogbe jọun Ayimatẹn lọ tọn.
==Ayimatẹn-gán==
To azan ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ Nuwhàsun owhe 2019 tọn, [[Babajide Sanwo-Olu]] wẹ ye dè taidi Ayimatẹn-gán do e ji to alọnu din podọ ogbẹ́ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.Mẹ he bọdo Ayimatẹn-gán Awọnlin tọn go wẹ yin Kadiri Hamzat.
==Àdọ̀kunnu he tin to Awọnlin mẹ lẹ==
* Okò
*Bitumen
*Glass-Sand
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Awọnlin==
*Wehọmẹ Alavọ Anchor
*Wehọmẹ Alavọ Augustine Ilara, Epe
*Wehọmẹ Alavọ Caleb
*Wehọmẹ Politẹknik Awọnlin
*Yaba College of Education
*Nigerian Institute of Journalism
*Wehọmẹ Alavọ Awonlin tọn
*National Open University of Nigeria, Lagos Study Centres
*Wehọmẹ Alavọ Pan Atlantic
*Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Awọnlin Tọn
*Lagos State College of Health Technology
*Lagos State Polytechnic
*Lagos City Polytechnic
*Michael Otedola Collect of Primary Education
*Lagos Business School
*Federal College of Fisheries and Marine Technology
*Federal College of Education, Akoka
*Adeniran ogunsanya college of Education
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Awọnlin==
*Hutó Elegushi
*Hutó Takwa Bay
*Hutó Alpha, Eti-Osa
*Eleko, Ibeju-Lekki
*Gbethrome, Badagry
*Ibeshe, Ikorodu
*Osin Kuramo, Victoria Island
*Hutó Landmark
*Suntan Resort, Sapo, Badagry
*Snake Island Apapa
*Ogogoro Island
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn Ayimatẹn Awọnlin tọn==
*Femi Ojo Ade- Kinkantọ
*Jimi Agbaje- Tonudọtọ
*Henry Ajomale- Tonudọtọ
*Rilwan Akiolu- Ahọlu Awọnlin tọn
*Davido- Hànjito
*Muiz Banire- Whèyidọto
*Tony Elumelu- Ajọwatọ
*G.B.A Coker- Whèyidọto
*Falz- Hànjito
*Babatunde Fashola- Ayimatẹn-gán hoho Awọnlin
*Femi Gbajabiamila, Tonudọtọ
*Adekunle Gold- Hànjito
*Lateef Jakande- Ayimatẹn-gán hoho Awọnlin
*T.B. Joshua- Nukọntọ sinsẹ̀n tọn
*Mobolaji Johnson
*Hakeem Olajuwon
*Bruce Onobrakoeye
*Musiliu Obanikoro- Tonudọtọ
*Oba Otudeko, Ajọwatọ
*Babajide Sanwo-Olu- Ayimatẹn-gán
*Rahman Owokoniran- Tonudọtọ
*Bola Tinubu- Ayimatẹn-gán hoho Awọnlin
*Banky W- Hànjitọ
*Funsho Williams- Tonudọtọ
*Oluremi Tinubu- Tonudọtọ
*Herbert Macaulay
*Bode George- Tonudọtọ
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Lagos State]]
46oni2gd1fitomppciayw6jmqj3vom4
Ayimatẹn Bayelsa Tọn
0
162
17032
3011
2022-03-31T05:26:57Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Bayelsa.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Bayelsa Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Yenagoa]]. Eyin didoai to azan titan Kọ́yànsun owhe 1996 tọn mẹ. Bo yin dìde sọn [[Ayimatẹn Rivers Tọn|Ayimatẹn Rivers tọn]] me.E ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Delta Tọn|Ayimatẹn Delta tọn]] to Whèyiho.Ayimatẹn Bayelsa tọn ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Rivers Tọn|Ayimatẹn Rivers tọn]] to Whèzẹtẹn.
==Gandudu-Lẹdo to Ayimatẹn Bayelsa tọn mẹ==
Ayimatẹn ehe bẹ Gandudu-Lẹdo tọn ṣinàtọ̀n(8) ehelẹ hẹn:
# ''Brass''
# ''Ekeremor''
# ''Kolokuma/Opokuma''
# ''Nembe''
# ''Ogbia''
# ''Sagbama''
# ''Southern Ijaw''
# ''Yenagoa''
==Gbẹtọ Nukundeji Lẹ sọn Ayimatẹn Bayelsa tọn==
*Gabriel Okara - Ohó milomilo-kantọ
*Ernest Ikoko - Linlinwekantọ, Avunlọyina-Jlọjetọ
*Isaac Adakọ Bori - Awhànfunto numiimọnọ
*Alfred Diete-Spiff - Tonudọtọ
*Edmund Daukoru
*Melford Obiene Okilo - Tonudọtọ pọ Ayimatẹngán hoho Ayimatẹn Rivers tọn.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en: Bayelsa State]]
ptl4incmponcijakoy9ibmwhv553cqw
Ayimatẹn Ebonyi Tọn
0
163
17033
3054
2022-03-31T05:27:39Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Ebonyi.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Ebonyi Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Abakaliki]]. Eyin didoai to owhe 1996 tọn, bo yin dìde sọn [[Ayimatẹn Enugu Tọn|Ayimatẹn Enugu tọn]] po [[Ayimatẹn Abia Tọn|Ayimatẹn Abia tọn]] po.Ayimatẹn Ebonyi do dogbo hẹ Ayimatẹn Enugu tọn to Whèyihọ.E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Benue Tọn|Ayimatẹn Benue tọn]] to Agewaji.
Ayimatẹn Ebonyi do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Cross River Tọn|Ayimatẹn Cross River tọn]] to Whèzẹtẹn. Mọdopolo, E do dogbo hẹ Ayimatẹn Abia tọn to Hùwaji-Whèyihọ.
Mẹ hihia he wa aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Ebonyi tọn yin Ayimatẹn Ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ he gbẹtọ su te hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.Ayimatẹn Ebonyi tọn wẹ yin Ayimatẹn gbàn-nukun-atọ́ntọ he klo hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Ebonyi tọn mẹ==
Gandudu Dokọtọn ko-nukundopo wẹ tin to Ayimatẹn Ebonyi tọn. Ayimatẹn ehe bẹ lẹdo gndudu Dokọtọn wiawe hẹn, ehelẹ wẹ:
#Abakaliki
#Afikpo North
#Afikpo South
#Ebonyi
#Ezza North
#Ezza South
#Ikwo
#Ishielu
#Ivo
#Izzi
#Ohaozara
#Ohaukwu
#Onicha
==Ayimatẹn-gán==
Bẹsọn azan Widopo Lidosun tọn to 2015, Dave Umahi wẹ to Gandu dó e ji, podọ to alọnu dín, ogbẹ PDP tọn mẹ wẹ ewọ tin te.Mẹ he bọdo Ayimatẹn-gán Ayimatẹn Ebonyi tọn go wẹ yin Eric Kelechi Ukwe.
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Ayimatẹn Ebonyi tọn==
* Ojẹ̀
* Sunmi
* Àmì
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Ayimatẹn Ebonyi tọn==
* Abakaliki Green Lake
* Uburu Salt Lake
* Unwana po Ikwo Beaches
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn Ayimatẹn Ebonyi tọn==
* Anyim Pius Anyim
* Uche Azikiwe
* Andy Chukwu
* Onyebuchi Chukwu
* Martin Elechi
* Akanu Ibiam
* Chigozie Ogbu
* Frank Ogbuewe
* Ogbonnaya Onu
* Emmanuel Oniwe
* Nnenna Oti
* Patoranking
* Sinach
* Techno
* Dave Umahi
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Ebonyi State]]
bhf1dpn971i72tjybwbo37ssn6ql9wz
Ayimatẹn Ekiti Tọn
0
164
17049
3098
2022-03-31T05:39:23Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Ekiti.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Ekiti Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Ado-Ekiti]]. Eyin didoai to owhe 1996 tọn, bo yin dìde sọn [[Ayimatẹn Ondo Tọn|Ayimatẹn Ondo tọn]]. Ayimatẹn Ekiti tindo dogbo he [[Wp/pcm/Ayimatẹn Kwara Tọn|Ayimatẹn Kwara tọn]] podọ [[Wp/pcm/Ayimatẹn Kogi Tọn|Ayimatẹn Kogi tọn]] to Agewaji. E ma dogbo hẹ [[Wp/pcm/Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]] to Whèyihọ. Mọdopolọ e tindo dogbo hẹ Ayimatẹn Ondo to Hùwaji po Whèzẹtẹn-waji po.
Mẹ hihia he wa aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Ekiti tọn yin Ayimatẹn Ko-atọ́n-nukun-dopotọ he gbẹtọ su te hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.Ayimatẹn Ekiti tọn wẹ yin Ayimatẹn gbà-nukun-dopotọ he klo hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.
==Ayimatẹn-gán==
To azan fotọ̀nnukundopo Kọ̀yànsun owhe 2018 tọn, Kayode fayemi wẹ ye dè taidi Ayimatẹn-gán dó e ji to alọnu din podọ ogbẹ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.Mẹ he bọdo Ayimatẹn-gán Ayimatẹn Ekiti tọn go wẹ yin Bisi Egbeyemi.
==Gandudu-Lẹdo to Ayimatẹn Ekiti tọn mẹ==
Ayimatẹn ehe bẹ Gandudu-Lẹdo tọn fọtọ́nnukundopo(16) hẹn, ehelẹ:
# Ado-Ekiti
# Ikere
# Oye
# Aiyekire (Gbonyin)
# Efon
# Ekiti East
# Ekiti South-west
# Ekiti West
# Emure
# Ido-Osi
# Ijero
# Ikole
# Ilejemeje
# Irepodo/Ifelodun
# Ise/Orun
# Moba
==Àkọ́ po Sinsẹ́n jọun he tin to Ayimatẹn Ekiti tọn lẹ po==
Sinsẹ́n Klistiani lẹ tọn wẹ su hugan to Ayimatẹn Ekiti tọn mẹ, ṣigba medelẹ gbẹ nọ basi sinsẹ̀n Malenu lẹ tọn po sinsẹ̀n Devo amọ yé ma su.
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Ekiti tọn==
*Wehọmẹ Alavọ Afe Babalola, Ado-Ekiti
*Wehọmẹ Alavọ Federal University, Oye-Ekiti
*Wehọmẹ Alavọ Bamidele olumilua University of Education, Science and Technology, Ikere-Ekiti
*Wehọmẹ Federal Polytechnic Ado-Ekiti
*Wehọmẹ Crown Polytechnic Ado-Ekiti
*Wehọmẹ College of Health Technology, Ijero-Ekiti
==Adọ̀kunnu he tin to Ayimatẹn Osun tọn mẹ lẹ==
* Gànyuu
* Amẹtisti
*Sika
*Ose
*Kaolinite
*Columbite
*charnockite
*Baryte
*Phosphate
*Aquamarine
==Gbẹtọ Nukundeji Lẹ sọn Ayimatẹn Ogun tọn==
*Niyi Adebayo- Ayimatẹngán hoho Ayimatẹn Ekiti tọn
*Robert Adeyinka Adebayo- Ayimatẹngán hoho Ayimatẹn Ekiti tọn
*Odunlade Adekola - Aihundatọ
*Abdul Azeez Kolawole Adeyemo - Tonudọto
*Sade Adu - Hànjitọ
*Bolaji Aluko - Weyọnẹntọ
*Gbenga Aluko - Tonudọtọ
*Sam Aluko - Adọkuntọ
*Niniola Apata - Hànjitọ
*Afe Babalola - Whèyidọtọ
*Yinka Ayefele - Hànjito
*Rasak Ojo Bakare - Weyọnẹntọ
*Richard Bamidele - Tunudọtọ
*Babalola Borishade - Tonudọtọ
*Adekunle Fajuyi
*Femi Falana - Whèyidọto
*Falz- Hànjitọ
*Olusoji Fasuba - Aihundatọ
*Ayo Fayose - Ayimatẹngán hoho Ayimatẹn Ekiti tọn
*Zlatan Ibile - Hànjitọ
*Segun Oni - Ayimatẹngán hoho Ayimatẹn Ekiti tọn
*Sola Sobowale - Aihundatọ
*Tope Tedela - Aihundatọ
*Puffy Tee - Nu bayitọ
*S. Banji Akintoye - Kinkantọ
== Alọdlẹdonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Ekiti State]]
7zu68ekh098lmomcdzj5858hr93lykv
Ayimatẹn Enugu Tọn
0
165
17034
3162
2022-03-31T05:28:11Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Enugu.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Enugu Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Enugu]]. Eyin didoai to owhe 1991 tọn, bo yin dìde sọn [[Ayimatẹn Anambra Tọn|Ayimatẹn Anambra tọn]]. Ayimatẹn Enugu tọn tindo dogbo he [[Ayimatẹn Abia Tọn|Ayimatẹn Abia tọn]] podọ [[Ayimatẹn Imo Tọn|Ayimatẹn Imo tọn]] to Hùwaji. E ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Anambra Tọn|Ayimatẹn Anambra tọn]] to Whèyihọ. Ayimatẹn Enugu tọn dogbo hẹ [[Ayimatẹn Ebonyi Tọn|Ayimatẹn Ebonyi tọn]] to Whèzẹtẹn. Mọdopolọ e tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Benue Tọn|Ayimatẹn Benue tọn]] to Agewaji-Whèzẹtẹn.Ayimatẹn Enugu tọn dogbo he [[Ayimatẹn Kogi Tọn|Ayimatẹn Kogi tọn]] to Agewaji-Whèyinhọ.
Mẹ hihia he wa aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Enugu tọn yin Ayimatẹn Ko-atọ́n-nukun-awetọ he gbẹtọ su te hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.Ayimatẹn Enugu tọn wẹ yin Ayimatẹn Ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ he klo hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo to Ayimatẹn Enugu tọn mẹ==
Ayimatẹn ehe bẹ Gandudu-Lẹdo tọn fọtọ́nnukunawe(17) hẹn, ehelẹ:
#Aninri
#Agwu
#Whèzẹtẹn Enugu
#Agewaji Enugu
#Hùwaji Enugu
#Ezeagu
#Igbo Etiti
#Agewaji Igbo Eze
#Hùwaji Igbo Eze
#Isi Uzo
#Whèzẹtẹn Nkanu
#Whèyinho Nkanu
#Nsukka
#Oji River
#Udenu
#Udi
#Uzo-Uwani
==Ayimatẹn-gán==
To azan Ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ Nuwhàsun owhe 2015, Ifeanyi Ugwuanyi wẹ ye dè taidi Ayimatẹn-gán dó e ji to alọnu din podọ ogbẹ PDP tọn mẹ wẹ ewọ tin te.Mẹ he bọdo Ayimatẹn-gán Ayimatẹn Enugu tọn go wẹ yin Cecilia Ezeilo.
==Akọ̀ jọun Ayimatẹn Enugu Tọn lẹ==
Akọ̀ jọun Ayimatẹn Enugu tọn lẹ wẹ Igbo, Idoma po Igala.
==Akọ̀ jọun Ayimatẹn Enugu tọn lẹ==
Sinsẹ́n Klistiani lẹ tọn wẹ su hugan to Ayimatẹn Enugu tọn mẹ, ṣigba medelẹ gbẹ nọ basi sinsẹ̀n Malenu lẹ tọn po sinsẹ̀n Devo amọ yé ma su.
==Adọ̀kunnu he tin to Ayimatẹn Enugu tọn mẹ lẹ==
* Akán
* Sunmi
* Osẹ̀n wewe
* Panu
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Enugu tọn==
* Wehọmẹ Alavọ Naijilia tọn, Nsukka (UNN).
* Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Enugu tọn Science & Technology (ESUT)
* Institute of Management and Technology (IMT)
* Ayimatẹn Enugu tọn College of Education Technical, Enugu
* Wehọmẹ Alavọ Caritas, Amorji-Nike
* Wehọmẹ Alavọ Renaissance, Ugbawka
* Federal School of Dental Technology and Therapy.
* Our Saviour Institute of Science and Technology, Enugu.
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn Ayimatẹn Anambra tọn==
* [[Allison Madueke]]- Awhànfuntọ Numiimọnọ
* [[Anthony Ogugua]]- Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Imo tọn
* Justice Augustine Nnamani
* Sen Ayogu Eze
* Bianca Ojukwu
* Lolo Cecelia Ezilo
* Charles Onyeama- Whèyidọtọ
* Chimaroke Nnamani- Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Enugu tọn
* Chiwetel Ejiofor- Aihundatọ
* Christian Chukwu- Agbàwhlẹntọ
* C.C. Onoh- Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Enugu tọn
* Onwumechili Cyril- Weyọnẹntọ
* Daniel Kanayo Daniel-
* Dillibe Onyeama- Kinkantọ
* Akuabata Njeze- Tonudọtọ
* Frank Edward
* Frank Nweke- Tonudọtọ
* Geofrey Onyema- Tonudọtọ
* Ifeanyi Ugwuanyi- Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Enugu tọn
* Ike Ekweremadu- Tonudọtọ
* James Abeke- Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Imo tọn
* Jim Ifeanyichukwu Nwobodo- Tonudọtọ po Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Anambra tọn
* John Nnia Nwodo- Tonudọtọ
* John Okafor (Mr Ibu)- Aihundatọ
* Ken Nnamani- Tonudọtọ
* Kenneth Okonkwo
* Mike Ejeagha
* Nkem Owoh
* Ogbonna Onigi
* Ogonna Nneka Nnamani-Agbàwhlẹntọ
* Okwesilieze Nwodo- Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Enugu tọn
* Chinedu Nebo- Weyọnẹntọ
* Patience Ozokwor
* Nnaemeka Agu
* Racheal Okonkwo
* Sullivan Chime-Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Enugu tọn
* Uche Ogbodo
* William Onyeabor
* Zain Ejiofor Asher- Linlin-hiatọ
* Owoh Chimaobi Chris (Zoro)- Hànjitọ
* Hazel Oyeye Onua- Aihundatọ
== Alọdlẹdonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Enugu State]]
[[simple:Enugu State]]
ruqcc2oftywf2vs56jh7j07snp9l271
Ayimatẹn Gombe Tọn
0
166
17035
3194
2022-03-31T05:28:56Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Gombe.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Gombe Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọ́nnukundopo he tin to Togbo Naijilia tọn mẹ lẹ mẹ.Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Gombe]].Eyin didoai to azan tintan Kọ́yànsun owhe 1996. Bo yin dìde sọn [[Ayimatẹn Bauchi Tọn|Ayimatẹn Bauchi tọn]]. Ayimatẹn Gombe tọn do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Adamawa Tọn|Ayimatẹn Adamawa tọn]] to Hùwaji-Whèzẹten. E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Borno Tọn|Ayimatẹn Borno tọn]] to Agewaji.Ayimatẹn Gombe tọn do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Yobe Tọn|Ayimatẹn Yobe tọn ]] to Agewaji-Whèzẹten, mọdopolọ Ayimatẹn Gombe tọn do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Bauchi|Ayimatẹn Bauchi tọn ]] to Whèyiho.
Mẹ hihia he wa aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Gombe tọn yin Ayimatẹn gbàn-nukunatọ̀ntọ he gbẹtọ su te hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.Ayimatẹn Gombe tọn wẹ yin Ayimatẹn ko-nukudopotọ he klo hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Gombe tọn mẹ==
Gandudu Dokọtọn Widopo wẹ tin to Ayimatẹn Gombe tọn. Ayimatẹn ehe bẹ lẹdo gandudu Dokọtọn Widopo hẹn, ehelẹ wẹ:
#Akko
#Balanga
#Billiri
#Dukku
#Funakaye
#Gombe
#Kaltungo
#Kwami
#Nafada
#Shongom
#Yamaltu/Deba
==Wepinplọn Daho==
* Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Gombe tọn, Gomb
*
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn Ayimatẹn Gombe tọn==
* Amina Mohammed
* Sheikh Dahiru Bauchi- Yewhehodotọ po Mẹplọntọ
* Sheikh Kabir Muhammad Haruna Gombe- Yewhehodotọ
* Isa Ali Pantami- Hodọdopo Lizọnyizọnwatọ tọn
* Danladi Mohammed- Tonudọtọ
* Joshua M. Lisabi- Tonudọtọ
* Eli Jidere Bala- Azọn Wintinwintin-watọ
* Usman Bayero Nafada- Tonudọtọ
* Samkon Gado- Agbàwhlẹntọ
* Zainab Adamu Bulkachuwa- Whèyidọto
* Jaaruwa- Ajọwatọ
* Aliyu Modibbo Umar
* Mohammed Danjuma Goje- Tonudọtọ
* Helon Habila- Kinkantọ
* Dahiru Mohammed- Tonudọtọ
* Abubakar Buba Atare
* Buba Yero- Ahọlu dopotọ Tula
* Abubakar Shehu- Abubakar- Ahọlu widopotọ Ayimatẹn Gombe tọn
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Gombe State]]
kkfbpwa4bdmxo9j48gpxpxjncmywdqk
Ayimatẹn Jigawa Tọn
0
167
17036
3241
2022-03-31T05:29:43Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Jigawa.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Jigawa Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọ́n-nukundopo he tin to otògbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ.Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Dutse]].
E yin didoai to azàn ko-atọ́n-nukunawe, Avivọsun owhe 1991 mẹ, e sọ yin dide sọn [[Ayimatẹn Kano Tọn|Ayimatẹn Kano tọn]] mẹ.. E ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Bauchi Tọn|Ayimatẹn Bauchi tọn]] to Whèzẹtẹn. Ayimatẹn Jigawa tọn tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Kano Tọn|Ayimatẹn Kano tọn]] podọ [[Ayimatẹn Katsina Tọn|Ayimatẹn Kastina tọn]] to Whèyihọ, Mọdopolọ, e tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Yobe Tọn|Ayimatẹn Yobe tọn]] to Agewaji-Whèyihọ. Ayimatẹn Jigawa tọn tindo dogbo hẹ Otogbo [[Niger]] tọn to Agewaji.Mẹhihia he wá aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Jigawa tọn yin Ayimatẹn ṣinatọ̀n he mẹ gbẹtọ su te hugan to Otogbo Naijilia tọn mẹ. Ayimatẹn Jigawa tọn wẹ yin Ayimatẹn fọtọ̀nnukunaweto he klo hugan to Otogbo Naijilia tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Jigawa tọn mẹ==
Ayimatẹn ehe bẹ Gandudu-Lẹdo tọn Ko-atọ́n-nukun-awe (27) ehelẹ hẹn:
#Auyo
#Babura
#Biriniwa
#Birnin Kudu
#Buji
#Dutse
#Gagarawa
#Garki
#Gumei
#Guru
#Gwaram
#Gwiwa
#Hadejia
#Jahun
#Kafin Hausa
#Kaugama
#Kazaure
#Kiri Kasama
#Kiyama
#Maigatari
#Mallam Madori
#Miga
#Ringim
#Roni
#Sule Tankarkar
#Taura
#Yankwashi
==Ayimatẹn-gán==
To azan ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ Nuwhàsun owhe 2015 tọn, Badaru Abubakar wẹ ye dè taidi Ayimatẹn-gán do e ji to alọnu din podọ ogbẹ́ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.Mẹ he bọdo Ayimatẹn-gán Ayimatẹn Jigawa tọn go wẹ yin Umar Namadi
==Akọ̀ jọun Ayimatẹn Jigawa tọn lẹ==
Akọ̀ jọun Ayimatẹn Jigawa tọn lẹ wẹ Hausa, Fulani, Kanuri po Badawa.
==Akọ̀ po sinsẹ̀n jọun he tin to Ayimatẹn Jigawa tọn lẹ==
Sinsẹ̀n Malenu lẹ tọn wẹ su hugan to ayimatẹn Kano tọn mẹ, ṣigba medelẹ gbẹ nọ basi sinsẹ̀n Klistiani tọn amọ yé ma su.
==Wepinplọn Daho==
* Wehọmẹ Alavọ Sule Lamido, Kafin Hausa, Ayimatẹn Jigawa tọn
* Wehọmẹ Alavọ Khadija Maji, Ayimatẹn Jigawa tọn
* Wehọmẹ Politẹknik Ayimatẹn Jigawa, Dutse.
* Jigawa State Institute of Information Technology, Kazaure.
* Binyaminu Usman College of Agriculture, Hadejia, Ayimatẹn Jigawa tọn
* Government Science Technical College, Binin Kudu
* Kazaure Innovation Institute, Ayimatẹn Jigawa tọn
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Jigawa State]]
nlh0gtuspx19c0zxjqq514ey418x434
Ayimatẹn Kano Tọn
0
168
17038
3310
2022-03-31T05:30:45Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Kano.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Kano Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọ́n-nukun-dopo he tin to Togbo
[[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Kano]]. E yin didoai to azan ko-atọ́n-nukunawetọ Nuwhàsun tọn to owhe 1967. Bo yin dide sọn Agbegbe Agewaji tọn dowhenu tọn mẹ. E ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Bauchi Tọn|Ayimatẹn Bauchi tọn]] to Hùwaji-whèzẹtẹn tọn. Ayimatẹn Kano tọn ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Kaduna Tọn|Ayimatẹn Kaduna tọn]] to Hùwaji-whèyihọ tọn.
E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Katsina Tọn|Ayimatẹn Katsina tọn]] to Agewaji-Whèyihọ tọn. Ayimatẹn Kano tọn do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Jigawa Tọn|Ayimatẹn Jigawa tọn]] to Agewaji-Whèzẹtẹn tọn.
== Ayimatẹn-gán==
To azan koatọ́n-nukunẹnẹtọ Nuwhàsun owhe 2015 tọn, Abdullahi Umar Ganduje wẹ yee Ayimatẹn-gán dó e ji to alọnu din ogbẹ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Kano tọn mẹ==
Ayimatẹn ehe bẹ Gandudu-Lẹdo tọn kande-ẹnẹ(44) ehelẹ hẹn:
#Fagge
#Dala
#Gwale
#Kano Municipal
#Tarauni
#Nassarawa
#Kumbotso
#Ungogo
#Dawakin Toga
#Tofa
#Rimin Gado
#Bagwai
#Gezawa
#Gabasawa
#Minjibir
#Dambatta
#Makoda
#Kunchi
#Bichi
#Tsanyawa
#Shanono
#Gwarzo
#Karaye
#Rogo
#Kabo
#Bunkure
#Kibiya
#Rano
#Tudun Wada
#Doguwa
#Madobi
#Kura
#Garun Mallam
#Bebeji
#Kiru
#Sumaila
#Garko
#Takai
#Albasu
#Gaya
#Ajingi
#Wudi
#Warawa
#Dawakin
==Akọ̀ jọun Ayimatẹn Kano Tọn lẹ==
Akọ̀ jọun Ayimatẹn Kano tọn lẹ wẹ Hausa, Fulani, Beriberi(Kanuri), Tuareg, Arab po Nupe.
==Akọ̀ po sinsẹ̀n jọun he tin to Ayimatẹn Kano tọn lẹ==
Sinsẹ̀n Malenu lẹ tọn wẹ su hugan to ayimatẹn Kano tọn mẹ, ṣigba medelẹ gbẹ nọ basi sinsẹ̀n Klistiani tọn amọ yé ma su.
==Adọkunnu he tin to Ayimatẹn Kano tọn mẹ lẹ==
* Gànvẹẹ
* Amẹtisti
* Glass-sand
* Sunmi
* Pyrochinre podọ Tantalite
* Cassiterite
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Ayimatẹn Kano tọn==
* Kurumi himẹ
* Adó tòdaho Kano
* Dala and Gwauron Dude
* Gidan Makama
* Kano Zoo
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Kano tọn==
* Wehọmẹ Alavọ Bayero, Kano. (BUK) - Yin didoai to owhe 1977 tọn mẹ.
* Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Kano Tọn Technology(KUST) - Yin didoai to owhe 2001 tọn mẹ.
* Wehọmẹ Alavọ Skyline Nigeria. (SUN)- Yin didoai to owhe 2018 tọn mẹ.
* Wehọmẹ Alavọ Yusuf Maitama Sule, Kano.- Yin didoai to owhe 2012 tọn mẹ.
* Naijilia Police Academy - is a Yin didoai to owhe 2011 tọn mẹ.
* ''Audu Bako School of Agriculture, Damnatta''.
* ''Federal College of Education, Kano''.
* '' Kano State Politẹknik''.
* ''Aminu Kano College of Islamic Legal Studies'' Kano.
* '' School of Health Technology,'' Kano.
* ''Aminu Dabo School of Health and Technology''
* ''Emirate College of Science and Technology,''Kano.
* ''College of Art, Science and Remedial Studies'' (CAS), Kano.
* ''Federal College of Agricultural Produce Technology,'' Kano.
* ''Federal College of Education, Technical'' Bichi.
* ''Rabi'u Musa Kwankwaso College of Advance and Remedial Studies'' Tudun Wada (RMK CARS).
* ''Sa'adatu Rimi College of Education, ''Kumbotso.
* '' School of Health Technology,'' Kano.
* ''School of Midwifery,'' Dambatta.
== Wehọmẹ Dodinnanu==
* ''Aminu Kano Centre for Democratic Research & Training''.
* ''Centre For Research and Documentation,''Kano.
* ''Digital Bridge Institute,'' Kano.
* ''Hydraulic Equipment Development Institute,'' Kano.
* ''Institute for Agricultural Research,'' Kano.
* ''International Crops Research Institute for semi Arid Tropics,'' Kano.
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn ayimatẹn Kano tọn==
* Aminu Ala- Hànjitọ, podọ hankantọ dé.
* [[Wp/pcm/Aliko Dangote|Aliko Dangote]]- Ajọwatọ.
* Aminu Dantata- Ajọwatọ.
* Rabiu Kwankwaso- Tonudọtọ.
* [[Murtala Muhammed]]- Tògbo-gán hoho Naijilia tọn.
* [[Wp/pcm/Sani Abacha|Sani Abacha-]]-Tògbo-gán hoho Naijilia tọn
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Kano State]]
d0gqmvzk7nad213d3ytrat4yq30qwsk
Ayimatẹn Katsina Tọn
0
169
17037
3324
2022-03-31T05:30:25Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Katsina.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Katsina Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ Katsina. Eyin didoai to owhe 1987 tọn, bo yin dìde sọn [[Ayimatẹn Kaduna Tọn|Ayimatẹn Kaduna tọn]] glọ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Katsina State]]
n47s6j4u89vca3p1v5xpxg73vz9i6ov
Ayimatẹn Kogi Tọn
0
170
17039
3402
2022-03-31T05:31:28Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Kogi.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Kogi Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọn-nukun-dopo he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Lokoja]]. Eyin didoai to azan ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ Avivọsun tọn to 1991. E yin dìde sọn [[Ayimatẹn Niger Tọn|Ayimatẹn Niger tọn]], [[Ayimatẹn Kwara Tọn|Ayimatẹn Kwara tọn]] po [[Ayimatẹn Benue Tọn|Ayimatẹn Benue tọn]] po glọ. Ayimatẹn Kogi tọn do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Enugu Tọn|Ayimatẹn Enugu tọn]] to Hùwaji-Whèzẹten. E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Anambra Tọn|Anambra tọn]] to Hùwaji. Ayimatẹn Kogi tọn do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Niger|Ayimatẹn Niger tọn]] podọ FCT Abuja to Agewaji.Ayimatẹn Kogi tọn do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Nasarawa Tọn|Ayimatẹn Nasarawa tọn]] to Agewaji-Whèzẹten, Mọdopolọ e do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Ekiti Tọn|Ayimatẹn Ekiti]] tọn podọ [[Wp/guwWhèyihọ.Ayimatẹn/Ayimatẹn Ondo Tọn|Ayimatẹn Ondo tọn]] to Kogi tọn do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Edo Tọn|Ayimatẹn Edo tọn]] to Hùwaji-Whèyiho.E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Kwara Tọn|Ayimatẹn Kwara tọn]] to Whèyihọ, Mọdopolo e do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Benue Tọn|Ayimatẹn Benue tọn]] to Whèzẹten.
== Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Kogi tọn mẹ==
Gandudu Dokọtọn ko-nukundopo wẹ tin to Ayimatẹn Kogi tọn.
Ayimatẹn ehe bẹ lẹdo gndudu Dokọtọn wiatọn hẹn, ehelẹ wẹ:Gandudu Dokọtọn ko-nukundopo wẹ tin to Ayimatẹn Kogi tọn. Ayimatẹn ehe bẹ lẹdo gandudu Dokọtọn ko-nukundopo hẹn, ehelẹ wẹ:
# Adavi
# Ajaokuta
# Ankpa
# Bassa
# Ibaji
# Fejina
# Idah
# Igalamela-Odulu
# Ijumu
# Kabba/Bunu
# Koton Karfe
# Lokoja
# Mopa-MuroL
# Odu
# Ogiri/Magongo
# Okehi
# Okene
# Olamaboro
# Omala
# Whèzẹtẹn Yagba
# Whèyihọ Yagba
==Ayimatẹn-gán==
Bẹsọn azan fọtọnnukun-dopo Abọ̀húsun tọn to 2019, Yahaya Bello wẹ to Gandu dó e ji, podọ to alọnu dín, ogbẹ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.Mẹ he bọdo Ayimatẹn-gán Ayimatẹn Kogi tọn go wẹ yin Edward David Onoja.
==Adọ̀kunnu he tin to Ayimatẹn Kogi tọn mẹ lẹ==
* Gànyuu
* Àmì
* Panu
* Akán
* Osẹ̀n wewe
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Ayimatẹn Kogi tọn==
* Ohọ̀ Lord Lugard
* Osó Patti
*
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Kogi tọn==
* Wehọmẹ Alavọ Salem
* Federal University, Lokoja
* College of Education, Okene
* College of Education, Ankpa
* Kogi State College of Education Technical, Kabba
* College of Agriculture, Ankpa
* College of Nursing and Midwifery, Anyigba
* College of Nursing and Midwifery, Obangede
* School of Health Tech, Idah.
*ECWA School of Nursing, Egbe
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn Ayimatẹn Kogi tọn==
* Halima Abubakar- Hànjitọ
* Segun Adaju- Ajọwatọ
* Folashade Yemi-Esan
* Smart Adeyemi- Tonudọtọ
* S.A Ajayi-
* Tolulope Arotile- Awhànfunto numiimọnọ
* Abubakar Audu- Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Kogi
* Yahaya Bello- Ayimatẹn-gán
* Joseph Benjamin- Aihundatọ
* Darey- Hànjitọ
* Ibrahim Idris- Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Kogi tọn
* Joseph Makoju-
* Jaywon- Hànjitọ
* Mercy Johnson- Aihundatọ
* Dino Melaye- Tonudọtọ
* Bayo Ojo- Whèyidọto
* Edward Joseph Onoja- Awhànfunto numiimọnọ
* Praiz- Hànjitọ
* Idris Wada-Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Kogi tọn
[[en:Kogi State]]
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
102hguxaxnj4pe1tvlveq8ha49ye46s
Ayimatẹn Nasarawa Tọn
0
171
17040
3485
2022-03-31T05:32:08Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Nasarawa.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Nasarawa Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọn-nukun-dopo he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Lafia]]. Eyin didoai to azan tintan Kọ́yànsun owhe 1996. Bo yin dìde sọn [[Ayimatẹn Plateau Tọn|Ayimatẹn Plateau tọn]]. E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Kaduna Tọn|Ayimatẹn Kaduna tọn]] to Agewaji. Ayimatẹn Nasarawa tọn do dogbo hẹ FCT Abuja to Whèyihọ-waji, Mọdopolọ e do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Kogi Tọn|Ayimatẹn Kogi tọn ]] podọ [[Ayimatẹn Benue Tọn|Ayimatẹn Benue tọn ]] to Hùwaji. Mọdopolọ e do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Taraba|Ayimatẹn Taraba tọn]] po [[Ayimatẹn Plateau Tọn|Ayimatẹn Plateau tọn]] po to Whèzẹtẹn-waji. Mẹ hihia he wa aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Nasarawa tọn yin Ayimatẹn gbà-nukunatọ́ntọ he gbẹtọ su te hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.Ayimatẹn Nasarawa tọn wẹ yin Ayimatẹn fọtọ́ntọ he klo hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Nasarawa tọn mẹ==
Gandudu Dokọtọn wiatọ̀n wẹ tin to Ayimatẹn Nasarawa tọn mẹ. Ayimatẹn ehe bẹ lẹdo gandudu Dokọtọn wiatọ̀n hẹn, ehelẹ wẹ:
# Akwanga
# Awe
# Doma
# Karu
# Keana
# Keffi
# Kokona
# Lafia
# Nasarawa
# Nasarawa-Eggon
# Obi
# Toto
# Wamba
==Akò jọun Ayimatẹn Nasarawa tọn lẹ ==
Akò jọun Ayimatẹn Nasarawa tọn lẹ wẹ Aguta, Gbagyi, Alago, Basa, Ebira, Egbon, po Gwandara po. Ogbe voovo ko-atọ́nnukunẹnẹ wẹ tin to Ayimatẹn lọ mẹ, delẹ to ye mẹ wẹ: Migili(Koro), Alago, Gwandara, Kunari, Hausa Fulani, Mada, Gwari, Rindre, Afo, Eggon po Ebira.
==Akọ po sinsẹ̀n jọun he tin to Ayimatẹn Nasarawa tọn lẹ po==
Sinsẹ̀n Klistiani lẹ tọn po Malenu tọn po wẹ su hugan to Ayimatẹn Nasarawa tọn mẹ, ṣigba mẹdelẹ gbẹ nọ basi sinsẹn Devo lẹ amọ yé ma su.
==Ayimatẹn-gán==
To azan koatọ́n-nukunẹnẹ Nuwhàsun owhe 2019 tọn, Abdullahi Sule wẹ yee Ayimatẹn-gán dó e ji to alọnu din ogbẹ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Ayimatẹn Nasarawa tọn==
*''Farin Ruwa Fall'', ''Wanda'' lẹdo Gandudu Dokọtọn.
*''Salt Village'', ''Keana'' lẹdo Gandudu Dokọtọn
*''Eggon hills'', Nasarawa Eggon
*''Maloney Hill''
<br>
==Adọ̀kunnu he tin to Ayimatẹn Nasarawa tọn mẹ lẹ==
* Ojẹ̀
* Safili
* Gànyuu
* Okò
* Mabli
* Osẹ̀n wewe
* Akàn
*''baryte''
*''bauxite''
* Cassirite
* Chalcopyrite
* Columbite
* Dolomite
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Nasarawa tọn==
*College of Education, Akwanga
*College of Agriculture, Lafia
*Isa Mustapha Agwai I Polytechnic, Lafia
*Federal University of Lafia
* Mewar International University, Masakaaa
*Bingham University, Kari
*Hill College of Education, Gwanje Akwanga
*NACAP Polytechnic Akwanga
==Gbẹtọ Nukundeji Lẹ sọn Ayimatẹn Nasarawa tọn==
*Imaan Sulaiman-Ibrahim
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Nasarawa State]]
9pam21zdhtcvjml7ub2zgtbmby2iwhv
Ayimatẹn Niger Tọn
0
172
17041
3596
2022-03-31T05:32:40Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Niger.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Niger''' yin ayimatẹn de to agbegbe he to ṣẹnṣẹn pẹpẹ otò [[Naijilia]] tọn bo ka sọ yin ayimatẹn he sin aigba kló hugan to togbó lọ mẹ. Tatọ́-tẹnnọ̀ ayimatẹn lọ tọn wẹ [[Minna]].
Tòdaho ayidego tọn etọn devo lẹ wẹ [[Bida]], [[Kontagora]] po [[Suleja]] po. E yin didoai to 1967 to whenue Ayimatẹn Agewaji-Wheyihọ tọn ''(North-Western State)'' whenẹnu tọn yin mima do awè, enẹ wẹ Ayimatẹn Niger Tọn po Sokoto tọn po. Finẹ wẹ gándutọ awhànzọnwatọ hoho Ibrahim Babangida po Abdulsalami Abubakar po wá sọn. [[Nupenu lẹ]], [[Gwari|Gbagyi-nu lẹ]] [[Kamuku-gbe lẹ|Kamukunu lẹ]], Kambalinu lẹ, Gungawanu lẹ, Hun-Saalenu, Hausanu lẹ Kolonu lẹ po wẹ yin akọ̀ jọun he su hugan to Ayimatẹn Niger tọn lẹ.
Tọsisa Niger tọn wutu wẹ yé do dó yinkọ enẹ na ayimatẹn lọ. Awè to zòmọ daho he nọ wleawuna miyọ́n lẹtliki tọn he kló hugan to [[Naijilia]] mẹ lẹ - Kainji Dam po Shiroro Dam po - wẹ to Ayimatẹn Niger tọn, gọna Zungeru Dam he ṣẹṣẹ yin gbigbá to agọe. Jebba Dam sọ to ṣẹnṣẹn na dogbó ayimatẹn Niger tọn po ayimatẹn Kwara tọn po.
Ayimatẹn Niger tọn wẹ tọsisa Gurara Falls tọn he diyin taun lọ lọsu tẹ, bọ gandudu dokọ̀ tọn he to lẹdo etọn mẹ yin yinkọdona dọ Gurara sọgbe he tọsisa lọ na lẹdo etọn mẹ wẹ e te wutu. Finẹ wẹ nupọntẹn daho he kló hugan to [[Naijilia]], ''Kainji National Park'' tin te, fie a nasọ mọ nọ̀whe Kainji tọn ''(Kainji Lake) '' po zungbó Borgu tọn ''(Borgu Game Reserve)'' gọna zungbó Zugurma tọn ''(Zugurma Game Reserve)'' po te.
==Gandudu==
Taidi suhugan ayimatẹn [[Naijilia]] tọn lẹ, e to yinyin anadena gbọn Ayimatẹngán po House of Assembly ayimatẹn tọn de po dali. To aṣẹpipa Abubakar Sani Bello tọn glọ to alọnu.
==Sọ pọ́n==
*''[[Todohukanji Yinkọ Ayimatẹngán Ayimatẹn Niger Tọn Lẹ Tọn|Todohukanji Yinkọ Ayimatẹngán Ayimatẹn Niger Tọn lẹ Tọn]]''
*''[[Lẹdo Gandudu dokọ̀ tọn Ayimatẹn Niger tọn lẹ tọn|Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Ayimatẹn Niger tọn lẹ tọn]]''
===Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Lẹ===
Ayimatẹn Niger tọn bẹ gandudu dokọ̀ tọn 25 hẹn. Ehelẹ wẹ:
*[[Agaie]]
*[[Agwara]]
*[[Bida]]
*[[Borgu Local Government Area|Borgu]]
*[[Bosso, Nigeria|Bosso]]
*[[Chanchaga]]
*[[Edati]]
*[[Gbako]]
*[[Gurara, Nigeria|Gurara]]
*[[Katcha, Nigeria|Katcha]]
*[[Kontagora]]
*[[Lapai]]
*[[Lavun]]
*[[Magama, Nigeria|Magama]]
*[[Mariga, Nigeria|Mariga]]
*[[Mashegu]]
*[[Mokwa]]
*[[Munya, Nigeria|Munya]]
*[[Paikoro]]
*[[Rafi, Nigeria|Rafi]]
*[[Rijau]]
*[[Shiroro]]
*[[Suleja]]
*[[Tafa]]
*[[Wushishi]]
==Wepinplọn==
Todohukanji wepinplọn alavọ tọn Ayimatẹn Niger tọn lẹ tọn die:
* [[Federal Polytechnic, Bida]]
* [[Federal University of Technology, Minna|Federal University of Technology Minna]]
* [[Niger State Polytechnic]], [[Zungeru]]
==Ogbè lẹ==
Ogbè Ayimatẹn Niger tọn lẹ yin sislẹ sọgbe hẹ Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn (LGD):
{| class="wikitable"
! LGD !! Ogbè lẹ
|-
| Agaie ||[[Nupenu lẹ|Nupe]], [[Dibo-gbe|Dibo]]; [[Kakanda-gbe|Kakanda]];
|-
| Agwara ||[[Shingini-gbe|Cishingini]]
|-
| Bida ||[[Nupenu lẹ|Nupe]], BassaNge, [[Gwari|Gbari]]
|-
| Borgu ||[[Bissa-gbe|Busa]], Bisã; [[Boko-gbe|Boko]]; Cishingini; [[Laru-gbe|Laru]]; [[Reshe-gbe|Reshe]]
|-
| Chanchaga ||[[Basa-Gumna-gbe|Basa-Gumna]]; Basa-Gurmana; Gbagyi; Gbari; Nupe; [[Kamuku-gbe lẹ|Kamuku]]; [[Jijili-gbe|Tanjijili]]
|-
|Edati ||[[Nupenu lẹ|Nupe]], BassaNge
|-
| Gbako ||[[Nupenu lẹ|Nupe]]
|-
| Gurara ||[[Gwandara-gbe|Gwandara]], Gbagyi
|-
| Katcha ||[[Nupenu lẹ|Nupe]], [[Dibo-gbe|Dibo]]; [[Kupa-gbe|Kupa]]
|-
| Kontagora || Acipa, Eastern; [[Asu-gbe|Asu]]; [[Shingini-gbe|Tsishingini]]; [[Vadi-gbe|Tsuvadi]]
|-
| Lapai || [[Nupenu lẹ|Nupe]], [[Dibo-gbe|Dibo]]; Gbari; [[Gupa-Abawa-gbe|Gupa-Abawa]]; [[Kakanda-gbe|Kakanda]]; Kami;
|-
| Magama ||[[Lopa-gbe|Lopa]]; [[Kimba-gbe|Tsikimba]]; [[Shingini-gbe|Tsishingini]]; Tsuvadi
|-
| Mariga ||[[Baangi-gbe|Baangi]]; [[Basa-Kontagora-gbe|Bassa-Kontagora]]; [[Cipu-gbe|Cicipu]]; [[Kamuku-gbe lẹ|Kamuku]]; Nupe; Rogo; [[Shama-gbe|Shama-Sambuga]]; Tsikimba;[[Shingini-gbe|Tsishingini]]]; Tsuvadi
|-
| Mashegu || Asu; Tsikimba; [[Shingini-gbe|Tsishingini]]; Nupe-Tako
|-
| Minna ||[[Nupenu lẹ|Nupe]]; Gbari; Gbagyi
|-
| Mokwa ||[[Nupenu lẹ|Nupe]], [[Ayọnu lẹ|Ayọgbe]] ; Gbari
|-
| Munya || Adara
|-
| Paikoro || Gbari; Kadara
|-
| Rafi || Basa-Gurmana; Bauchi; Cahungwarya; Fungwa; Gbagyi; Gbari; [[Kamuku-gbe lẹ|Kamuku]]; Pangu; Rogo; Shama-Sambuga
|-
| Rijau || Fulani; C'Lela; [[Shingini-gbe|Tsishingini]]; Tsuvadi; ut-Hun
|-
| Shiroro || Gbagyi; Gurmana
|-
| Suleja || Gbagyi; Gbari; Gwandara; [[Nupenu lẹ|Nupe]]; [[Jijili-gbe|Tanjijili]]
|-
| Wushishi || Hausa; [[Nupenu lẹ|Nupe]]; Gbari
|-
|}
Ogbè Sorko tọn po Zarma tọn po sọ nọ yin dido ga.
==Yẹdide-sẹdótẹn==
<gallery heights="100">
File:State secretariat Minna DJI 0957.jpg|Wekantẹn Ayimatẹn Niger tọn
File:Mobil Roundabout Minna.jpg|Mobil Junction
File:Drone shot of Bahago roundabout Minna.jpg|Bahago Roundabout
File:St. Michaels Catholic Church Minna.jpg|Sọṣì St. Michael katoliki Minna tọn tọn
File:City gate 6 Minna DJI 0944.jpg| kuavọ wá Minna!
</gallery>
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Niger State]]
ir9gxdf0sb1nvcbpveg7qapit9yftw0
Ayimatẹn Ogun Tọn
0
173
17042
3698
2022-03-31T05:33:24Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Ogun.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Ogun Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọ́n-nukun-dopo he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Abeokuta]]. E yin didoai to azan atọ̀ntọ Alunlunsun tọn to 1976. Bo yin dide sọn [[Ayimatẹn Whèyihọ-waji tọn|Ayimatẹn Whèyihọ-waji tọn]] dowhenu tọn mẹ. E ma dogbo hẹ [[Awọnlin]] to Hùwaji. Ayimatẹn Ogun tọn tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] podọ [[Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]] to Agewaji, Mọdopolọ e tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Ondo Tọn|Ayimatẹn Ondo tọn]] po Otogbo [[Benẹ]] tọn po to Whèyihọ-waji.
Mẹhihia he wá aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Ogun tọn yin Ayimatẹn fọtọ̀nnukundopotọ he mẹ gbẹtọ su te hugan to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
Ayimatẹn Ogun tọn wẹ yin Ayimatẹn konukunẹnẹtọ he klo hugan to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Ogun tọn mẹ==
Ayimatẹn ehe bẹ lẹdo gandudu Dokọtọn ko(20) hẹn, ehelẹ wẹ:
#Agewaji Abeokuta
#Hùwaji Abeokuta
#Ado-Odo/Ota
#Ewekoro
#Ifo
#Whèzẹtẹn Ijebu
#Agewaji Ijebu
#Agewaji-whèzẹtẹn Ijebu
#Ijebu Ode
#Ikenne
#Imeko Afon
#Ipokia
#Obafemi Owode
#Odogbolu
#Odeda
#Ogun Waterside
#Agewaji Remo
#Sagamu (Kavi Shagamu)
#Agewaji Yewa
#Hùwaji Yewa
==Akọ̀ jọun Ayimatẹn Ogun tọn lẹ==
Akọ̀ jọun Ayimatẹn Ogun tọn lẹ wẹ Egba, Ijebu, Remo, Egbado, Awori po [[Gungbe]] po, akọ̀ pẹvi pẹvi devo lẹ wẹ: Ikale, Ketu, Ohori po Anago po.
==Akọ̀ po sinsẹ̀n jọun he tin to Ayimatẹn Ogun tọn lẹ po==
Sinsẹ̀n Klistiani lẹ tọn po Malenu tọn po wẹ su hugan to ayimatẹn Ogun tọn mẹ, ṣigba medelẹ gbẹ nọ basi sinsẹ̀n devo lẹ amọ yé ma su.
==Ayimatẹn-gán==
To azan ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ Nuwhàsun owhe 2019 tọn, [[Wp/pcm/Dapo Abiodun|Dapo Abiodun]] wẹ ye dè taidi Ayimatẹn-gán do e ji to alọnu din podọ ogbẹ́ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.Mẹ he bọdo Ayimatẹn-gán Ayimatẹn Ogun tọn go wẹ yin Noimot Salako-Oyedele.
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Ogun tọn==
* Wehọmẹ Alavọ Babcock, Ilisan Remo
* Wehọmẹ Alavọ ''Bell University of Technology, Ota''
* Wehọmẹ Alavọ Chrisland, Abeokuta.
* Wehọmẹ Alavọ Christopher Makun, Sagamu
* Wehọmẹ Alavọ Covenant, Ota.
* Wehọmẹ Alavọ Crawford, Igbesa.
* Wehọmẹ Alavọ Hallmark, Ijebu Itẹle
* Wehọmẹ Alavọ McPherson, Seriki-Sotayo
* Wehọmẹ Alavọ Mountain Top, Lagos-Ibadan Expressway
* Wehọmẹ Alavọ ''National Open University, Kobape, Abeokuta''
* Wehọmẹ Alavọ Olabisi Onabanjo, Ago Iwoye
* Wehọmẹ Alavọ ''Tai Solarin University of Education, Ijagun, Ijebu- Ode''
* Wehọmẹ Alavọ ''Federal University of Agriculture, Abeokuta''
* Wehọmẹ ':Federal Polytechnic, Ilaro''
* Wehọmẹ ''Ogun State College of Health Technology, Ilesa, Ijebu Ode''
==Gbẹtọ Nukundeji Lẹ sọn Ayimatẹn Ogun tọn==
* Abraham Adesanya (1922-2008), Tonudọtọ
* Adebayo Adedeji (1930- 2018), Adọkuntọ
* Adebayo Ogunlesi (yin jiji owhe 1953), Azọ̀nwatọ akuẹsẹdotẹn tọn
* Adegboyega Dosunmu Akororo II, Ahọlu Owu Kingdom, Nu bayitọ
* Adewale Oke Adelola
* Afolabi Olabimtan
* Anthony Joshua
* Babatunde Osotimehin
* Bisi Onasanya
* Bola Ajibola
* Bola Kuforiji Olubi
* Olu Oyesanya
* Cornelius Taiwo
* Dapo Abiodun
* David Alaba
* Olusegun Obasanjo
* Olusegun Odoba
* Paul Adefarasin
* [[Tai Solarin]] (1922-1994), Avunlọyina Jlọjetọ
* [[Salawa Abeni]]
* Peter Akinola
* Olawumi Banjo
* Olamide
* [[Ola Rotimi]]
* Oladipo Diya
* Olabisi Onabanjo
* Obafemi Awolowo (1909-1987)
* Oba Otudeko(yin jiji owhe 1943)Ajọwatọ
* Moshood Abiola
* Mike Adenuga
* Funkẹ Akindele (he yin jiji owhe 1977)
* Gbenga Daniel, Tonudọtọ
* Hubert Ogungbe (1916-1990), Kinkantọ
* K1 De Ultimate, Hànjitọ
* [[Ibikunle Amosun]], Tonudọtọ
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Ogun State]]
4ai8n99ir2bq1ibvuwrk9qyo42wfgxc
Ayimatẹn Osun Tọn
0
174
17043
17003
2022-03-31T05:34:11Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Osun.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Osun Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to otò [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Osogbo]]. Eyin didoai to azan kòò àtọ́n nù-kún àwè Avivọsun owhe 1991. Bo yin dìde sọn [[Ayimatẹn Oyo Tọn mẹ|Ayimatẹn Oyo tọn]]. E ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Kwara Tọn|Ayimatẹn Kwara tọn]] to Agewaji. Ayimatẹn Osun tọn tindo dogbo hẹ Ayimatẹn Ekiti tọn podọ Ayimatẹn Ondo tọn to Whèzẹtẹn-waji. E ma dogbo hẹ Ayimatẹn Ogun tọn to Hùwaji. Ayimatẹn Osun tọn do dogbo hẹ Ayimatẹn Oyo tọn to Whèyihọ-waji. Mẹhihia he wa aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Osun tọn yin Ayimatẹn fotọ̀nnukunawe he gbẹtọ su te hugan to Otogbo Naijilia tọn mẹ. Ayimatẹn Osun tọn wẹ yin Ayimatẹn ko-atọ̀nnukunẹnẹ he klo hugan to Otogbo Naijz tọn mẹ.
Bẹsọn azán ko-atọ̀nnukunawe Abọ̀húsun tọn to 2018, Adegboyega Oyetola wẹ to Gandu dó e ji, podọ to alọnu dín, ogbẹ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.E lẹzun Ayimatẹngan Ẹnẹ to ayimatẹ̀n Osun tọn, ṣigba bo yin ayimatẹ̀ngan ṣinẹnẹ he yin dide tlọlọ gbọn tovi lẹ dali.
== Gandudu-Lẹdo to Ayimatẹn Osun tọn mẹ ==
Ayimatẹn ehe bẹ Gandudu Lẹdo tọn Gbàn-àn(30) hẹn, ehelẹ wẹ:
{| class="wikitable"
|-
! Gandudu Lẹdo Tọn !! tatọ́-tẹnnọ
|-
| Aiyedade || Gbongan
|-
| Aiyedire || Ile Ogbo
|-
| Atakunmosa East || Iperindo
|-
| Atakunmosa West || Osu
|-
| Boluwaduro || Otàn Ayegbaju
|-
| Boripe || Iragbiji
|-
| Ede North || Oja Timi
|-
| Ede South || Ede
|-
| Egbedore || Awo
|-
| Ejigbo || Ejigbo
|-
| Ife Central || Ile Ife
|-
| Ife East || Oke- Ogbo
|-
| Ife North || Ipetumodu
|-
| Ife South || Ifetedo
|-
| Ifedayo || Oke-Ila Orangun
|-
| Ifelodun || Ikirun
|-
| Ila || Ila Orangun
|-
| Ilesa East || Ilesa
|-
| llesa West || Ereja Square
|-
| Irepodun || Ilobu
|-
| Irewole || Ikire
|-
| Isokan || Apomu
|-
| Iwo || Iwo
|-
| Obokun || Ibokun
|-
|Odo Otin || Okuku
|-
|Ola Oluwa || Bode Osi
|-
|Olorunda || Igbona, Osogbo
|-
|Oriade || Ijebu-Ijesha
|-
|Orolu || Ifon Osun
|-
|Osogbo || Osogbo
|}
==Akọ́ po sinsẹ́n jọun he tin to Ayimatẹn Osun tọn lẹ po==
Lẹdomẹnu joun Ayimatẹn Osun tọn lẹ wẹ Ife, Ijesha, Oyo, Ibolo po Igbomina.Ayọgbe po glẹnsigbe po wẹ yin ogbe jọun Ayimatẹn lọ tọn.
Sinsẹ́n Klistiani lẹ tọn po Malenu tọn po wẹ su hugan to Ayimatẹn Osun tọn mẹ, ṣigba medelẹ gbẹ nọ basi sinsẹ́n Devo lẹ amọ yé ma su.
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Ayimatẹn Osun tọn==
*Osun River
*Erin-ijesha Waterfall
==Adọ̀kunnu he tin to Ayimatẹn Osun tọn mẹ lẹ==
*Sika
*Osé
*Columbite
*Talc
*Tantalite
*Tourmaline
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Osun tọn==
*Wehọmẹ Alavọ Obafemi Awolowo, Ile-Ife
*Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Osun Tọn
*Wehọmẹ ''Osun State Polytechnic''
*Wehọmẹ ''Federal Polytechnic, Ede''
*Wehọmẹ ''Osun State College of Technology''
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn Ayimatẹn Osun tọn==
*Ayodeji Bamidele- Linlinhiatọ, Sinima-zọ́nwatọ
*Samuel Olugbemi Bamidele- Linlinhiatọ, Mẹplọntọ, Ajọwatọ
*Enoch Adeboye- Nukọntọ sinsẹ̀n tọn
*Oyin Adejobi- Aihundatọ, Miloimilo-Kanto
*Gbenga Adeboye- Hànjitọ, Linlinhiatọ.
*Toyin Adegbola- Aihundatọ
*Abu-Abdullah Adelabu
*Isiaka Adeleke- Tonudọtọ, Ayimatẹngan hoho Ayimatẹn Ogun tọn tọn
*Adebisi Akande- Tonudoto, Ayimaten gán dayi Osun state tọn
*Olagunsoye Oyinlola- Tonudọtọ, Ayimatẹngan hoho Ayimatẹn Osun tọn tọn
*Iyiola Omisore- Tonudọtọ, Azọn Wintinwintin-watọ
*Duro Ladipo- Aihundatọ
*W.F. Kumuyi- Nukọntọ sinsẹ̀n tọn
*David Oyedepo- Nukọntọ sinsẹ̀n tọn
*Gabriel Oladele Olutola- Nukọntọ sinsẹ̀n tọn
*Bola Ige- (1930-2001) Whèyidọto, Tonudọtọ
*Davido- Hànjitọ
*Gbenga Adeboye- Hànjitọ, Aihundatọ
*Rauf Aregbesola- Ayimatẹngan hoho Ayimatẹn Osun tọn tọn
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Osun State]]
15a2iqzf6iabgmsclc9qyc36q1ad2mr
Ayimatẹn Plateau Tọn
0
175
17044
3818
2022-03-31T05:35:01Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Plateau.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Plateau Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọ́n-nukun-dopo he tin to otò [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Jos]]. E yin didoai azan 3tọ osun 2tọ Owhe 1976 tọn, bo yin dìde sọn Ayimatẹn Benue-Plateau tọn. E ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Taraba Tọn|Ayimatẹn Taraba tọn]] to Hùwaji-whèzẹtẹn tọn. Ayimatẹn Plateau tọn ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Nasarawa Tọn|Ayimatẹn Nasarawa tọn]] to Hùwaji-whèyihọ tọn. E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Kaduna Tọn|Ayimatẹn Kaduna tọn]] to Agewaji-Whèyihọ tọn. Ayimatẹn Plateau tọn do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Bauchi Tọn|Ayimatẹn Bauchi tọn]] to Agewaji-Whèzẹtẹn tọn.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Plateau tọn mẹ==
Gandudu Dokọtọn fọtọ̀n-nukunawe wẹ tin to Ayimatẹn Plateau tọn.
Ayimatẹn ehe bẹ Lẹdo Gandudu Dókọtọnko hẹn yedọ:
#Gandudu Dokọtọn Wase tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Barkin Ladi tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Bassa tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Bokkos tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Jos East tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Jos North tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Jos South tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Kanam tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Langtang South tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Langtang North tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Mangu tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Pankshin tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Mikang tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Qua'an Pan tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Riyom tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Shendam tọn glọ
#Gandudu Dokọtọn Kanke tọn glọ
==Ayimatẹn-gán==
To azan koatọ́n-nukunẹnẹtọ Nuwhàsun owhe 2015 tọn, [[Simon Bako Lalong]] wẹ yin Ayimatẹn-gán dó e ji to alọnu din ogbẹ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.
==Akọ̀ jọun Ayimatẹn Plateau tọn lẹ==
Akọ̀ jọun Ayimatẹn Ogun tọn lẹ wẹ Berom, Afizere, Amo, Anaguta, Aten, Bijim, Bogghom, Buji, Jipal, Mhiship, Irchip, Fier, Gashish, Goemai, Irigwe, Jarawa, Jukun, Kadung, Kofyar ( Doemak, Kwalla, po Mernyang), Montol [fr], Mushere, Mupun, Mwaghavul [fr], Ngas, Piapung, Pyem, Ron-Kulere, Bache, Talet, Tarok, po Youm. Akọ̀ pevi pevi devo lẹ wẹ: Hausa, Tiv, Idoma, Igbo, Yoruba, Ibibio, Annang, Efik, Ijaw, po Bini.
{| class="wikitable"
! Gandudu-Lẹdo!! Ogbè
|-
| Barkin Ladi || Berom; Ron; Ibaas
|-
| Bassa || Amo; Buji; Cara; Iguta; Izora; Janji; Jere; Kuce; Panawa; Rigwe; Sanga ; Chokobo ; Jere ; Gus ; Bache (Rukuba); Tarya; Lemoro;
|-
| Bokkos || Bo-Rukul; Duhwa; Hasha; Horom; Kulere; Mundat; Nungu; Ron; Manguna;
|-
| Jos East || Afizere
|-
| Jos North || Afizere; Iguta; Berom; Hausa
|-
| Jos South || Berom
|-
| Kanam || Boghom; Duguri; Mbat; Ngas; Tarok; Yangkam; Saya
|-
| Langtang || Ngas; Tarok; Wãpha; Yangkam; Ywom
|-
| Langtang South || Wapan; Tarok
|-
| Mangu || Mwaghavul, Jipal, Pyem and Chakfem.
|-
| Mikang || Ywom
|-
|Kanke || Ngas; Tarok
|-
| Pankshin || Fyer; Mhiship; Ngas; Pe; Sur; Tal; Tambas
|-
|Qua'an-pan
|Kofyar (Pan:- Doemak; Kwagalak; Mernyang; Bwal, Doka; Teng), Ngas,
|-
| Riyom || Berom; Iten
|-
| Shendam || Boghom; Dass; Goemai; Jorto; Koenoem; Miship; Montol; Pyapun; Tiv; Wapan; Wãpha; Ywom
|-
| Wase || Boghom; Bole; Como Karim; Tarok; Wãpha; Yangkam; Fulani
|-
| others || Ganang
|}
==Adọkunnu he tin to Ayimatẹn Kano tọn mẹ lẹ==
* Okò
* Akàn
* Gànyuu
* Sunmi
* Mabli
* Amẹtisti
* Okẹ́n
* Ojẹ̀
* Mẹpnnu-zannu
* Emelaldi
* Gànvẹẹ
* Panu
* Kaolin
* Tantalite/Columbite
* Barite
* Bauxite
* Betonite
* Bismuth
* Cassiterite
* Wolfram
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Ayimatẹn Plateau tọn==
* ''Jos Zoo''
* ''Wase Rock''
* ''Wildlife Safari Park''
* ''National Museum''
* ''The Museum of Traditional Nigerian Architecture''
* ''Solomon Lar Amusement Park''
* ''Assop Falls''
* ''Kurra Falls''
* ''Wase Rock''
* ''Kerang highlands''
* ''Shere Hills''
* ''Riyom Rock''
* ''Kahwang Rock Formation''
* ''Miango Rest Forest''
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Plateau tọn==
* Wehọmẹ Alavọ Jos tọn
* Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Plateau Tọn
* Wehọmẹ Politẹknik Ayimatẹn Plateau
* Wehọmẹ Alavọ ANAN, Kwall.
* Wehọmẹ Alavọ Karl-Kumm
* College of Education, Gindiri.
* Federal College of Animal Health and Production Technology,
* Federal College of Education, Pankshin.
* Federal College of Forestry, Jos
* Federal College of Land Resources Technology, Kuru.
* NTA TV College, Jos.
* Plateau State College of Agriculture, Garkawa
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn Ayimatẹn Plateau tọn==
* M.I Abaga- Hànjito
* Domkat Bali-
* Solomon Dalung-(yin jiji owhe 1964), Whèyidọto, Tonudọtọ
* Joshua Chibi Dariye-Ayimatẹngán hoho Ayimatẹn Plateau tọn
* Joseph Nanven Garba-: Tonudọtọ
* Yakubu Gowon- (yin jiji owhe1934), Awhànfunto,Tògbo-gán hoho Naijilia tọn.
* Joseph Gomwalk- (1935-1976) Tonudọtọ, Ayimatẹngán hoho Ayimatẹn Plateau tọn
* Jeremiah Gyang- (yin jiji owhe 1981), Hànjito
* Ruby Gyang
* Jesse Jagz
* Jonah David Jang
* Solomon Lar
* Rimini Makama
* Mikel John Obi
* Panam Percy Paul
* Ice Prince
* Sim Shagama
* P.Square
* John Nanzip Shagaya
* Ahmed Idris Wase
* Muhammadu Abdullahi Wase
* Gagdi Adamu Yusuf
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Plateau State]]
q626wnbcdqb9ffjowhr8xobjb9qmh84
Ayimatẹn Rivers Tọn
0
176
17045
3858
2022-03-31T05:35:30Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Rivers.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Aimatẹn Rivers Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to otò [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Port Harcourt]]. Eyin didoai to owhe 1967 tọn mẹ, bo yin dìde sọn Whèzẹtẹn-waji hoho Naijilia tọn mẹ. Ayimatẹn Rivers tọn tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Bayelsa Tọn|Ayimatẹn Bayelsa tọn]] podọ [[Ayimatẹn Delta Tọn|Ayimatẹn Delta tọn]] to Whèyihọ. E ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Akwa Ibom Tọn|Ayimatẹn Akwa Ibom tọn]] to Whèzẹten. Ayimatẹn Rivers tọn tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Imo Tọn|Ayimatẹn Imo tọn]] podọ hẹ [[Ayimatẹn Abia Tọn| Ayimatẹn Abia tọn]] to Agewaji. Mẹhihia he wa aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn ''Rivers'' tọn yin dopo to Ayimatẹn ṣìdòpó he gbẹtọ su te hugan to otò Naijilia tọn mẹ lẹ mẹ. Ayimatẹn ''Rivers'' tọn wẹ yin Ayimatẹn kòàtọ̀nnùkúndòpótọ he klo hugan to otò Naijilia tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Rivers tọn mẹ==
Ayimatẹn ehe bẹ Gandudu Lẹdo tọn kònùkúnàtọ̀n(23) hẹn, ehelẹ wẹ:
#''Abua-Odual''
#''Ahoada East''
#''Ahoada West''
#''Akuku Toru''
#''Andoni''
#''Asari-Toru''
#''Bonny''
#''Degema''
#''Eleme''
#''Etche''
#''Emohua''
#''Gokana''
#''Ikwerre''
#''Khana''
#''Obio/Akpor''
#''Ogba/Egbema/Adoni''
#''Ogu/Bolo''
#''Okrika''
#''Omuma''
#''Opobo/Nekoro''
#''Oyigbo''
#''Port-Harcourt''
#''Tai''
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Rivers State]]
mns7mctenq21ndeezvmwirjp442a1wy
Ayimatẹn Taraba Tọn
0
177
17046
3868
2022-03-31T05:35:51Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Taraba.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Taraba Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to Togbo Naijilia tọn mẹ lẹ mẹ. Ayimatẹn Taraba Tọn yin dopo Tatọ́-tònọ etọn wẹ Jalingo. Eyin didoai to owhe 1991 tọn, bo yin dìde sọn Ayimatẹn Gongola tọn glọ.
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Taraba State]]
fi1idclnxhuedkus7ptled1rogo1e69
Ayimatẹn Yobe Tọn
0
178
17048
17047
2022-03-31T05:36:56Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Yobe.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Yobe Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọn-nukun-dopo he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Damaturu]]. Eyin didoai to azan ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ, Avivọsun tọn to 1991. Ayimatẹn Yobe tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Gombe Tọn|Ayimatẹn Gombe tọn]] to Hùwaji. E ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Bauchi Tọn|Ayimatẹn Bauchi tọn]] po [[Ayimatẹn Jigawa Tọn|Ayimatẹn Jigawa tọn]] to Whèzẹtẹn.Modopolọ, e do dogbo hẹ otò [[Niger]] to Agewaji.
Mẹ hihia he wa aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Yobe tọn yin Ayimatẹn ṣidopotọ he gbẹtọ su te hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.Ayimatẹn Yobe tọn wẹ yin Ayimatẹn gbà-nukunawetọ he klo hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo to Ayimatẹn Yobe tọn mẹ==
Ayimatẹn ehe bẹ Gandudu-Lẹdo tọn fọtọ́nnukunawe(17) hẹn, ehelẹ:
#Bade
#Bursari
#Damaturu
#Geidam
#Gujba
#Gulani
#Fika
#Fune
#Jakusko
#Karasuwa
#Machina
#Nangere
#Nguru
#Potiskum
#Tarmuwa
#Yunusari
#Yusufari
==Ayimatẹn-gán==
Bẹsọn azan ko-atọ́nnukunẹnẹtọ Nuwhàsun tọn to 2019, Mai Mala Binu wẹ to Gandu dó e ji, podọ to alọnu dín, ogbẹ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.Mẹ he bọdo Ayimatẹn-gán Ayimatẹn Yobe tọn go wẹ yin Idi Barde Gubana.
==Akọ̀ jọun Ayimatẹn Yobe Tọn lẹ==
Akọ̀ jọun Ayimatẹn Yobe tọn lẹ wẹ Kanuri po Karai-Karai.Akọ̀ pẹvi pẹvi devo lẹ wẹ: Bolewa, Ngizim, Bade, Hausa, Ngamo, Shuwa, Bura, Marghi, Fulani po Nanga.
Ogbe voovo Widopo wẹ tin to Ayimatẹn lọ mẹ, delẹ to ye mẹ wẹ: Bade, Duwai, Kanuri, Yerwa, Karai-Karai, Bolewa, Ngamo, Ngizim, Bura-Pabir, Maaka, Shuwa Arab.
{| class="wikitable"
! Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Yobe tọn mẹ!! Ogbe
|-
| Bade ||[[Bade language|Bade]], [[Ɗuwai language|Duwai]], [[Kanuri language|Kanuri]]
|-
| Bursari || [[Kanuri language|Kanuri]], [[Bade language|Bade]]
|-
| Damaturu ||[[Kanuri language|Yerwa Kanuri]]
|-
| Fika ||[[Karekare language|Karai-Karai]], [[Bole language|Bolewa]] [[Ngamo language|Ngamo]]
|-
| Fune || [[Karekare language|Karai-Karai]], [[Ngizim language|Ngizim]], [[Bura language|Bura-Pabir]]
|-
| Geidam || [[Kanuri language|Kanuri]], [[Karai-Karai (language)|Karai-Karai]]
|-
| Gujba || [[Kanuri language|Kanuri]], [[Karai-Karai (language)|Karai-Karai]]
|-
| Gulani ||[[Maaka language|Maaka]], [[Karekare language|Karai-Karai]], [[Pabir language|Bura-Pabir]], [[Kanuri language|Kanuri]]
|-
| Jakusko || [[Bade language|Bade]], [[Karai-Karai (language)|Karai-Karai]]
|-
| Machina || Manga
|-
| Nangere || [[Karekare language|Karai-Karai]]
|-
| Nguru || [[Kanuri language|Kanuri]]
|-
|Potiskum|| [[Karekare language|Karai-Karai]], [[Ngizim language|Ngizim]], [[Bole language|Bolewa]]
|}
==Akọ̀ po sinsẹ̀n jọun he tin to Ayimatẹn Yobe tọn lẹ po==
Sinsẹ́n Malenu lẹ tọn wẹ su hugan to Ayimatẹn Yobe tọn mẹ, ṣigba medelẹ gbẹ nọ basi sinsẹ̀n Klisteni lẹ tọn po amọ yé ma su.
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Ayimatẹn Yobe tọn==
* Soda Ash
* Tintomite
==Wepinplọn Daho==
* Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Yobe tọn
* Federal Politẹknik, Damaturu
* Federal University, Gashua
* Politẹknik Mai-Idris Aloma
* Umar Suleiman College of Education
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn Ayimatẹn Yobe tọn==
* Adamu Ciroma- Adọkuntọ
* Adamu Garba Talba- Tonudọtọ
* Adamu Waziri-(yin jiji owhe 1952)
* Ahmed Lawan- Tonudọtọ
* Alwali Kazir- Awhànfunto numiimọnọ
* Bomai Ibrahim Mohammed-(yin jiji owhe 1960) Tonudọtọ
* Buba Galadima- Tonudọtọ
* Audu Bulama Bukarti-
* Bukar Ibrahim- Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Yobe tọn
* Goni Modu Bura- Tonudọtọ pọ Afọzẹdaitọ
* Ibrahim Gaidam-Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Yobe tọn po Tonudọtọ
* Ibrahim Talba- Wekantọ hope Naijilia tọn
* Idris Alkali-
* Khadija Bukar Abba Ibrahim- Lizọnyizọnwatọ
* Mai Mala Binu- Ayimatẹn-gán Ayimatẹn Yobe tọn
* Mamman Bello Ali-Ayimatẹn-gán hoho Ayimatẹn Yobe tọn
* Usman Albishir- Tonudọtọ
* Usman Alkali Baba
* Uwani Musa Abba Aji- Whèyidọtọ
* Waziri Ibrahim- Tonudọtọ po Lizọnyizọnwatọ
* Zakariya Maimalari- Awhànfunto numiimọnọ
* Adamu Fika- Wekantọ
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Yobe State]]
0dd80wj82m8pz3wtxnw7zsh985ttuhl
Ayo Fasanmi
0
179
16815
16814
2022-03-29T10:39:36Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Ayọrinde Fasanmi''' (he yin jiji to owhe 1925-2020) yin nuyọnẹntọ dogbọn amasin zọn wiwa dali podọ e sọ yin tonudọtọ [[Naijilia]] vijiji tọn.
==Bejẹeji gbẹzan etọn tọn==
Ayọrinde Fasọnmi yin jiji to owhe 1925 to otopevi Ekiti tọn mẹ to [[Ayimatẹn Ekiti Tọn| Ayimatẹn Ekiti tọn]] to wheyihọ [[Naijilia]] tọn. E yi wehọmẹ bẹjẹeji tọn to Saint Paul tọn he tin to Ebute-Mẹta tọn podọ e sọ yi wehọmẹ ahọlu tọn he tin to Ibadan. E sọ zindonukọn to wehọmẹ Amasinzọn wiwa tọn he tin to Yaba finẹ wẹ e yi gbedewema Diploma Etọn te na oyọnẹn Amasin tọn. E wazon taidi Azọnyọnẹntọ Amasin tọn to Oshogbo na whenu pẹẹde whẹpo e do wa kọnawudopọ hẹ Tonudidọ Naijilia tọn.
==Azọn tonudidọ tọn==
Fasọnmi kọnawudopọ hẹ tonudọgbẹ Alọkọndopọ [[Naijilia]] (Unity Party of Nigeria) to owhe 1978 tọn. Eyin dopo to mẹhe to vivẹnudo to vodidi nuglọ tọn na otẹn ayimatẹgan ondo tọn, ṣigba otẹn lọ yin hihoyi sọn e si gbọn Michael Adekunle Ajasin dali. Mẹhe yin Ayimatẹngan dai tọn na [[Ayimatẹn Ondo Tọn|Ayimatẹn Ondo tọn]]. To owhe 1983 tọn mẹ, yé blavo bo dé Fasannmi taidi ogbẹvi wedegbẹ nukunmọnu tọn na [[Naijilia]] tọn Blebu (Federal House of Representatives) tọn nado nọ yi pọntẹnna [[Ayimatẹn Ondo Tọn|Ayimatẹn Ondo tọn]]. Enẹgodo E wazọn taidi Hagbẹ Anadenamẹtọ tọn na whezẹtẹn hohowhenu [[Naijilia]] tọn na ohọgbigbadopọ tọn lẹ. To gandudu ẹnẹtọ tọn whenu to [[Naijilia]] Fasanmi sọ wazọn taidi mebọdomẹgotọ Azinponọ tọn na Tonudọgbẹ Alliance for Democracy tọn to wheyihọ-waji Oto [[Naijilia]] tọn
==Gbẹzan etọn==
Fasanmi wlealọ po asi etọn Ajokẹ po bọ eyin matintọ to whenue e do owhe 84tọ to osun aotọ owhe 2014 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1925 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2020 lẹ]]
[[en:Ayo Fasanmi]]
[[ha:Ayo Fasanmi]]
[[ig:Ayo Fasanmi]]
[[simple:Ayo Fasanmi]]
[[yo:Ayo Fasanmi]]
qtj4x7k93kq36sxzetpqq44zq7boowe
Ayọnu lẹ
0
180
3971
3970
2022-03-23T15:47:03Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ayọnu lẹ''' kavi '''Yoruba-nu lẹ''' yín dopo to akọ he tin to mẹyuu-gbeji lẹ, ye su to whezẹtẹn aflika tọn podọ suhugan yetọn wẹ tin to oto [[Naijilia]] tọn, [[Benẹ]] tọn podọ [[Togo]] tọn po mẹ he ye sọgan ylọ dọ Ayọnu-gbeji.
To [[Aflika]], diblayi gbẹtọ livi kande-awe wẹ yín ayọnu podọ sọha kanweko vude sọ tin to lẹdo devo lẹ he ma yín Aflika mẹ. Oto he mẹ ayọnu lẹ ka su te hugan wẹ [[Naijilia]], to oto ehe mẹ diblayi gbẹtọ fotọ̀n-to-kanweko ji wẹ yín ayọnu he dohia dọ Ayọnu lẹ yín dopo to akọ he klohugan to Aflika lẹ mẹ. Suhugan ayọnu lẹ tọn wẹ nọ do Ayọ-gbe (kavi Yorùbá).
Ayọnu lẹ sọ yín yinyọn-ẹn na kọnu-gbe voovo he ye tindo lẹ. Delẹ to kọnu-gbe ehelẹ mẹ wẹ "Èkìtì"; "Èkó" ; "Ìjẹ̀bú" ; "Ìjẹ̀ṣà" ; "Ìkálẹ̀" ; "Ọ̀yọ́" ; "Ẹ̀gbá" po mọ-mọ po. Ayọnu lẹ yín akọ de he sọ nọ hẹjo-mẹ pataki omẹ he wa sọn akọ devo mẹ lẹ, ye sọ nọ yinwanna yenọzo.
[[en:Yoruba People]]
4s788khlapojvnldumf143o8go91e35
Azan
0
181
3982
3981
2022-03-23T15:47:04Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Azan''' yin whenue aihọn lo yin lilẹdo whla dopo. Okle no yin pinponhlan taidi whenue ada aihọn lọ tọn panukọn owhe. Ozan nọ yin pinponhlan taidi whenue ada aihọn lọ tọn dogodo owhe. E nọ
yi ganhiho konukunẹnẹ to aihọn lọ si nado lẹdo, enẹ wẹ azan dopo,enẹ we okle po ozan po. Ehe nọ yin zẹẹmẹ basina taidi ogan owhe tọn.
== Yinkọ azan lẹ tọn ==
# Tẹnigbe
# Oguzangbe
# Azangaagbe
# Yọnnuzangbe
# Ahọluzangbe
# Sibigbe
# Sẹgbe
sbkauay6mu65gvkw3rr8u37thv1ak1i
Azọn Bẹplamẹ Zanhẹmẹ tọn lẹ
0
182
4015
4014
2022-03-23T15:47:05Z
Jon Harald Søby
5
32 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Azọn Bẹplamẹ Zanhẹmẹ tọn lẹ, (ABZ)''' to glẹsingbe ''Sexually Transitted Desease (STD)''. Eyin azọn de he no gbloada gbọn zanhẹmẹ dali. ABZ kavi STD le sọgan gbayipe gbọn zanhẹmẹ jọwamọ tọn dali kavi kanlinjọmẹtọn mẹ, to whenuena vijinu omẹ awe lẹ tọn hogò dopọ.
To egbehe (STDs kavi ABZ) lẹ nọ saba yin yiylọ dọ ''Bẹplamẹ Asámẹzọn'' tọn. To ojlẹ de mẹ wayi, enọ yin yiylọdọ Afọdogbezọn.
Azọn Bẹplamẹ Zanhẹmẹ tọn lẹ (ABZ) sọgan wa aime gbọn nuvikun azọ̀nkún tọn lẹ kavi wevikun azọn tọn lẹ dali, taidi apajlẹ, delẹ he gbayipe to Azọ̀n Bẹplamẹ Zanhẹmẹ tọn lẹ mẹ yin kandai etọn basi to weda ehe mẹ.
== Wunme Azọn Beplame Zanhẹmẹ ton lẹ (ABZ) ==
Wunme Azon(ABZ)ton le eno yin hinhen wa gbon nuvikun numontolanme ton gbetovi tonle dali.
Awukuzon,Adome hunmiyon,Afujemezon, Ovikunsinsololo, Ofun,Asame sinsen, Nenkunjiji,Apa nenkunme ton, po Yonujiji po.
soha diblayi kande(40)wunme voovo asamezon ton he zanheme no beplame ton we tin kavi gbayipe bono wayime gbon 1-nume 2-Yonu kavi 3 migonu.
Taidi apajle awutu ehe le ton we (HPV)po gona Nenkunmezon,Nutite yonume ton,Ayome ton Numeton, Vegome ton po nutite vipome ton po, susu azon ehe le ton no saba wa gbon zanheme dali,eno diblayi kandegban to kanweko ji(70%)
==Afújémẹwanvu lẹ (''Hepatitis Viruses'')==
Afújémẹzọn yin azọ̀nkún afujémẹ tọn, etindo wunmẹ aton(3) A, B, D,
1.A lo nozon bo afuje lo no wun,B po D lopo no tindo nugandomego sinsinyen le eno hen afujemezon dentoayime ton lewa,esono yawu gbayipe gbon zanheme dali,
Etomoso,emayin afujemezon A lo weno saba hen afuje wunwun lo wa gba sigba eno wamo.
sigba afujemezon B po D lo po sinyen somo bo esogan hen oku plame plaun hu A lo ton to bibeplame me to zanheme whenu.
== Afujemezon heno dio agbasazun amifunno (''Herpex Simplex Virus'')==
Azon ehe lo we ye no ylodo(HHSV) Beplame vijinuzon ton azon ehe no saba hen hundidimapote ton wa to vijiwhenu.Esogan yin gbon asame kavi migonu,esogan so yin gbon apa nume ton le gblame, susu eton ma no mo pongbo eno beplame gbon nuvikun dele dali,dopo toeme noyin_chlamydia ehe lo no saba yawu beplame to zanheme gblame to aihon egbehe tonme.
To Otogbo United States ton kede me, diblayi 2.8 million (liva aton_ewhe pede) gbetovi le ton weno yin bibepla to owheme.
Eyin azonkun (chlamydia ton mayin nukunkunpedego ganji esogan hen nuhahun susu le wa, tayidi asamezon wunmewunme le po nukunzon po wa etle sogan hen nukuntintonwa,eso sogan hen ajipo yonnu ton gble eyin yemapenukundego ganji.
== Ofunzon (''Gonorrhea'') ==
Ofunzọn sogan bepla vijinu, Onu,Vego,po nukun po to aliho ylankan me,esogan gbayipe gbon ohun me bo no bepla agome hupeten ton le dehe so ylan dogo we do eni hen ohun gble. Esono hen ahun gble bo okanliho he no bio ahunme le nosu,esono bepla aponmehu.
Nenkunmezon(''Syphilis'')Eno hen nuhahun susu le wa ayi ye ma penukundego ganji eso no be azonkun jomaku ton plame (HIV)na ena do apa do nenkun lome bo azonkun ehe lo no bioeme bleun (HIV) na ewo no gbon ohunme.
Nenkunmezon ehe no yawu wle nuvikun susu le plame .
Eyin azon nenkunme ton ehe ma yin nukunpedego ganji eno hen nuhahun susu le wa nugonu agbasa ton le go. na taun ton, bleun dopo we eno gando apon go eso no hen oku wa name plaun.
''Trichomoniasis'': Ehe yin azon owanvu onenkunme ton he no yawu beplame to zanheme whenu to ogbelo me emayin azonkun jehonme ton de poun eno do apa nenkunme bo eno to fifie kavi ayome nito fifie kavi ovijinu lo le ni to jiji,kavi aliho okunsin ton po ovipome ton po ni te, eso no hen adohuhu sinyen po nuhahun devo le po wa,ema no yawu mo pongbo.
Esogan hen awugble tegbeme ton wa na vijinu sunnu po yonnu ton po,eso sogan hen nutite seli ton wa,bo no hen ovi azanmapejiji ton wa.
== Aliglonnanu lẹ ==
Alihodopo nado henalodotena awutu ehe le we nado nola na zanheme he ma sogbe le ,nume ton, asameton po yonume ton po.Nudevo le so tin sogan dekanpo na beplame azon zanheme ton ene we zinzan ayupo vijinu ton le (''condom''),ninopo po notu meton kede po he ko yin dogbaponna ganji po matin zanheme gbonu alowleme ton, oyenvi dudolame ton yiyi.
==Alọdlẹndonu lẹ==
0ow6p8pr3qjmy3z0r7acgxgsby2ilc1
Azọnwiwa to Gbagli
0
183
4022
4021
2022-03-23T15:47:05Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Whevi hihu''' Mẹsusu lẹ wẹ ko yọnẹndọ Gunnu lẹ to Gbagli nọ yinwanna wheví híhu taun. Nuhe wutu e do yinmọ wẹ yindọ, otò [[Gbagli]] tọn lẹ sẹpọ tọto.
0h1prapg9fgeg09egrp6bv5ipis114c
Azọ̀nylankan COVID-19
0
184
4038
4037
2022-03-23T15:47:06Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Pandemic photomontage COVID-19.png|thumb|Azọ̀nylankan COVID-19]]
'''Azọ̀nylankan COVID-19''' ko hù gbẹtọ livi Awe daa linlán to ogbẹ̀ lọ mẹ to owhe dopo gblamẹ. Owhe 2019 wẹ azọ̀nylakan COVID-19 tọnta to otogbo china tọn mẹ, bó sọ dlẹnkan biọ togodo lẹ mẹ gbọn yigọyigọ gbẹtọ lẹ tọn sọn otò dè jẹ Devi mẹ dali. Na wẹho lọ wutu, lẹnunnuyọnẹntọ po dotowhe dahodaho lẹ jẹ dodinanu bayi ji nado mọ amasin kavi yẹnvi je sọgan basi pọngbọ na awutu ylankan lọ. To owhè 2020, ye basi yẹnvi delẹ he sọgan yin yiyizan nado pehẹ awutu lọ,sigba dodinanu dohia sọ yẹnvi lọ mayin nado hẹn azan lọ gbọ ṣigba nado dè hunhlọn etọn po to mẹhe bẹ awutu lọ ji. Delẹ to yẹnvi je yé Basi lọ lẹ mẹ wẹ;
#Astra zeneca
#johnson johnson
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[en:COVID-19 pandemic]]
[[af:Covid-19-pandemie]]
[[als:COVID-19-Pandemie]]
5ovv9c613p420hwr4ndihrnvk8vxf8v
Baangi-gbe
0
185
4044
4043
2022-03-23T15:47:06Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Baangi-gbe''' yin ogbè Kainji tọn de he nọ yin dido to [[Naijilia]] gbọn omẹ Kambari tọn lẹ dali.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Baangi language]]
kcodjmniaigu02zvnmy15v9u0tfmyw4
Baba Yabo
0
186
16970
16969
2022-03-30T05:52:35Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Baba Yabo|YẸDIDE ETỌN=Baba Yabo.jpg|IMAGE-TEXT=Dèhoumon Adjagnon|JIJIZAN=13 Whejisun 1925|OKÚZAŃ=1 Afínplọsun 1985}}
'''Dèhoumon Adjagnon''' he mẹlẹpo yọnẹn di '''Baba Yabo''' yin jiji to azan wiatọ̀ntọ́, osun atọ̀ntọ́, owhe 1925 tọn. E yin mẹhe diyin to [[Benẹ]]-yigbaji de na aihun nuwhinwhẹn didọ tọn etọn lẹ tọn podọ gbọn wadohia bibasi etọn lẹ dali. Baba Yabo yin dopo to nukunmọnu aihundatọ he yinkọ etọn yì aga hugan to [[Benẹ]]-yigbaji. E diọ adà yọyọ na wadohia bibayi to [[Benẹ]] podọ alọpa he mẹ e nọ yí nuwhinwhẹn didọ etọn do dọ otàn lẹ gbọn. Yè ji Baba Yabo to [[Họgbonu]] (Porto-Novo), to otò [[Benẹ]] tọn mẹ. Ovi etọn wẹ yé nọ ylọ dọ ''Frédéric Joël Aivo''.
==Otàn azọn etọn tọn==
To owhe 1980 godo, Baba Yabo bẹ aihundida po ogbẹ́ etọn tintan he nọ yin ''Towa Sekenu Troup'' po, po awetọ he nọ yin ''Mamoudou Eyisse'' he gbẹtọ lẹ yọnẹn taidi ''Okeke'' po. Yé dè boṣiọ Baba Yabo tọn he dite sọ gbẹtọte atọ̀n nado nọ flin Baba Yabo do lẹdó ''zevou'' tọn mẹ to [[họgbonu]]. Baba Yabo basi matintọ to azan tintan, osun awetọ, owhe 1985 tọn. E tindo owhe kande-ko-ewhè-dopo (59).
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1925 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1985 lẹ]]
[[en:Baba Yabo]]
lha0wslf5us4igikv7u50wdhn67bcbw
Babajide Sanwo-Olu
0
187
16972
4104
2022-03-30T05:57:12Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Babajide Sanwo-Olu|YẸDIDE ETỌN=Babajide Sanwo-Olu.jpg|JIJIZAN=25 Ayidosun 1965}}
'''Babajide Sanwo-Olu'''(yin jiji to azan koatọntọ, Ayidosun, owhe 1965) tọn. E yin tohodọtọ de po Togan alọnu tọn Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn. Ọgbẹ akizanọ (''All Progressive Congress'') tọn glọ wẹ e tọn te, Akinwunmi Ambode wẹ yin Togan to whenue e whlẹngan hẹ to ovo De mẹ bosọ du to eji to ogbẹ tonudidọ tọn (''All Progressive Congress'') tọn lọ glọ.
==Wepinplọn etọn==
Sanwo-Olu yi wehọmẹ alavọ tọn ''University of Lagos'' bo yi gbedewema whẹpo dó yi wehọmẹ ''London Business School'' po ''Lagos Business School'' po. Enẹgodo e sọ yi ''John F. Kennedy School of Government''. E sọ wa wazọn to ''Chartered Institute Of Personel Management (CIPM)'', Enẹgodo e sọ wazọn to finẹ ga podọ ga to ogbẹ ''Nigeria Institute Of Training And Development (NITAD)''. Whẹpo bọ e dó tọn nado du Togan de Ewọ wẹ yin ògán po anadenanutọ azọnwhe ''Lagos Property Development Corporation (LSPDC)'' tọn po.
==Azọn etọn==
===Taidi azọnwatọ akuẹsẹdotẹn tọn dé===
Babajide Olusola Sanwo-Olu yin akuẹhẹntọ na akuẹsẹdotẹn ''Lead Merchant Bank'' dai tọn to owhe 1994 jẹ 1997, enẹgodo wẹ elẹzun ogan ajọwiwa po akuẹpo hẹ oto devo lẹ tọn to azọnwhe akuẹsẹdotẹn ''UBA'' tọn. Enẹgodo ẹṣọ wayi wazọn ''to First Inland Bank Plc'' he ko lẹzun (''First City Monument Bank'') todin bọ esọ yin mẹ he bọdo ogan daho akuẹsẹdotẹn lọ tọn go. Ewọ dopolọ wẹ sọ yin Azinponọ na azọnwhe ''Baywatch Group Limited'' po ''First Class Group Limited'' po.
===Azọn etọn daidi tonudọtọ de===
Babajide Sanwo-Olu jẹ alọdo tonudidọ mẹ ji to owhe 2003 mẹ, to whelọnu wẹ yé yíi dó du Ayinamẹtọ na tẹnmẹpọntọ na togan ton he yin Femi Pedro to whelọnu. Ye yíi dó du tẹnmẹpọnna kọmiṣọna na ''Economic Planning and Budget'' kaka jẹ owhe 2007 to Whenue ye de taidi kọmiṣọna ajọwiwa tọn po azọnwhe lẹ tọn po to whenue Bola Tinubu to Togan yin to whelọnu. To whenuena vobibla togbo lọ tọn wa aimẹ to 2007, ye de Babajide Sanwo-Olu taidi kọmiṣọna na tito wepiplọn tọn po tito mẹhe jo azọn lẹ tọn po to whenue osẹnyọnẹntọ Babatunde Fashola yin Ayimatẹngan [[Awọnlin]] tọn. Babajide Olusola Sanwo-Olu sọ lẹzun ògán na azọnwhe ''Lagos State Development and Property Corporation (LSDPC)'' to whenuena Togan Akinwunmi Ambode to gandu to owhe 2016.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1965 lẹ]]
[[en:Babajide Sanwo-Olu]]
[[ha:Babajide Sanwo-Olu]]
[[simple:Babajide Sanwo-Olu]]
[[yo:Babajide Sanwo-Olu]]
iop7ktgxxp7n906bcgiupql294ntr3j
Babatunde Ogunnaike
0
188
16975
16974
2022-03-30T06:03:24Z
Jonywikis
36
wikitext
text/x-wiki
'''Babatunde Ogunnaike''' (yin jiji to azán koatọ́n-nukun-dopotọ, Whẹjisun owhe 1956 tọn). E yin ''Chemical Engineer'' otògbo Amẹlika tọn de he wá sọn otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. B.A Ogunnaike kú to azán kotọ, Afínplọsun owhe 2022 tọn.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn ==
Babatunde yin tovi Ijebu-Igbo tọn, to [[Ayimatẹn Ogun Tọn]], bo yin jiji to azán koatọ́n-nukundopotọ to Whẹjisun owhe 1956 tọn mẹ.
==Otàn wepinplọn etọn tọn==
Tunde Ogunnaike yì Wehọmẹ Alavọ tọn ''University of Lagos (UNILAG)'' he tin to ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1956 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2022 lẹ]]
[[en:Babatunde Ogunnaike]]
6xns1qb27kmb9gso3qybjyicn0nfi2u
Babatunde Omidina
0
189
17069
17068
2022-03-31T18:07:15Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
'''Babatunde Omidina''' he dẹpẹyin etọn nọ yin '''Baba Suwe''' he ye ji to azan konukùnawetọ, Avivọsun, owhe 1958 yin aihundatọ sinima he ye nọ pọn to whegbe tọn he yin [[Naijilia]] tọn. E yin aihundatọ he nọ do nukiko namẹ, ada nukikodonamẹ tọn wẹ é nọ yiwa to sinima kavi aihun oplo ji tọn he mẹ e nọ tindo mahẹ te lẹ mẹ. Aihun Tele ji tọn he hosọ etọn nọ yin Ẹrin Keeke mẹ wẹ e diyin te, aihun ehe mẹ wẹ depẹ yinkọ lọ ''Baba Suwe'' sọ tọn te.
==Vuwhenu etọn==
Dile mi ko dọ jẹnukọn do ye ji Baba suwe to azan konukunẹnẹtọ, Avivọsun, owhe 1958 to Lopo Awọnlin tọn ji (Lagos Island). Ṣigba vijiji Ikorodu tọn wẹ e yin to Ayimatẹn Awọnlin tọn dopolọ mẹ. E bẹ nupinplọn to wehọmẹ Jamantul Islamic Primary School to Awọnlin Tohomẹ, e sọ hiawe to Vuwhenu etọn to Children Boarding School Oshogbo Ayimatẹn Ọsun tọn whẹpo dó zindonukọn to Adekanbi Commercial high School to mile 12 to [[Awọnlin]] mẹ. Mọdopolọ e yi Ifẹoluwa Grammar School to Oshogbo Tatọ tonọ [[Ayimatẹn Ọṣun|Ayimatẹn Osun]] tọn. Finẹ wẹ e yi gbedewema owe ao tọn te. Oho nukikodonamẹtọ Baba suwe tọn wẹ zọn bọ Àjànàkú ze e do ahundida etọn lẹ mẹ, mi ni dọdọ finẹ wẹ e diyin te to [[Tíátà]] mẹ.
==Vivẹnu etọn to Tiata mẹ==
Babatunde Omidina bẹ azọn Tiata tọn jẹeji to 1971. E lẹzun mẹhe yé yọnẹn lẹdope to aihun zomọ Tele tọn he hosọ etọn nọ yin Ẹrin Keeke mẹ, aihun ehe mẹ wẹ e jẹ dẹpẹyinkọ lọ Baba suwe te. To ehe godo Sunwhlevu etọn sọ họnwun to whenue e tindo mahẹ to sinima voovo lẹ mẹ he yé nọ pọn to whegbe.
==Tito sinima he mẹ e tindo mahẹ te lẹ==
*Bá ò kú
*Ojú Olójú
*Bàbá Londoner
*Kò tán sí bẹ̀
*Aṣọ Ìbora
*Ọ̀bẹ̀ lọmọ
*Elébòlo
*Larinloodu
==Whenuena e basi matintọ==
Babatunde Omidina ko to azọnjẹ sọn 2017 amọ ema yin didọtọn kakajẹ 2019 bo e sinyẹn sọmọ bọ gbẹtọ lẹ po Aihundatọ gbẹ etọn lẹ po wẹ to akuẹjọ nado penukundego kaka bọ edo basi matintọ tò azan konukunawetọ, Abọhunsun, Owhe 2021 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[ar:باباتوندي أومدينا]]
[[arz:باباتوندى اومدينا]]
[[en:Babatunde Omidina]]
[[yo:Babátúndé Omídínà]]
qx4g1c58k28mtm3ymryh33qidudjvyo
Badagry Division
0
190
4193
4192
2022-03-23T15:48:25Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kando Gbagli tọn''' yin owhe na wedegbẹ na tito Aimatẹn [[Awọnlin]] tọn, [[Naijilia]] tọn lẹ.
==Whenuho he gando ego lẹ==
Kando Gbagli tọn sọawuhia to whenuho kọndopọ he wa aimẹ to otò [[Naijilia]] tọn po Europe po ṣẹnṣẹn, e sọ yin ahi de he mẹ ye no sa gbẹtọ lẹ taidi kanlinmọ te to whenue Britich lẹ to mẹyu lẹ bẹ yi kanlinmọgbenu. E sọ yin fihe yisenọ klistiani lẹ la wẹndagbe tintan te to owhe 1842 to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Ehe yin kinkandonugo nado flinnu to Agia Cenotaph.
==Gandudu fókọtọn lẹ==
Etindo Gandudu Dókọtọn Ẹnẹ:
# Ọjọ
# Amuwo-Ọdọfin
# Ajerọmi-Ifẹlodun
# Gbagli
==Fihe gbẹtọ lẹ nọnọ==
Fihe gbẹtọ lẹ nọ nọ to Gandudu Dokọ tọn Gbagli tọn glọ lẹ mado awe. Tintan wẹ Awori lẹ he nọ do Ayọgbe, Awetọ wẹ Gunnnu lẹ he nọ do Gungbe. Mọjanwẹ Aṣa yetọn lẹ sọ gbọnvo taun. Etomọṣo Akọ awe lọ lẹ wẹ yin apajlẹ dagbenọ na yẹmẹpo wẹ tin to pọ to Jijọho mẹ matin tukla. Pọninọ lọ wẹ zọnbọ Oto awe ehele Iworo he yin Awori po Ajido he yin Gunnu lẹ po do nọ yin yiylọdopọ taidi dopo. Ehe wẹ Iworo-Ajido.
==Fihe Gunnu lẹ nọnọ==
* Gbagli
* Ibẹrẹko
* Oke oko
* Ajara
* Iworo
* Ajido
* Akarakumọ
* Gbaji
* Aseli
* Egan
* Egonlin
* Ahanvẹ
* Epẹ
* Posi
* Mowo
* Itọga
* Ebiri
* Ekunpa
* Aradagun
* Velekete
* Mosafejo
* Ganyingbo Tọpa
* Kankon Moba
* Lopoji
* Oranyan
* Tofin/Awori
* Yẹkẹtomẹ
* Pota
* Seme Border
* Yafin
* Farasinmẹ
* Mushin
==Fihe Awọnlinu Lẹ Nọnọ==
* Awodi-Ora
* Ishasi
* Oto-Awori
* Ijanikin
* Ilogbo
* Oko-Afo
* Sibiri
* Apa
* Idoluwo-Ile
* Ado-Soba
* Ibeshe
* Irede
* Irese
* Mebamu
* Itewe
* Igede
* Ajangbadi
* Iyagbe
* Ajegunle
* Ayetolo
* Festac Town
* Satellite Town
* Iba
* Kirikiri
* Agboju-Amuwo
* Okokomaiko
* Ọjọ
* Amukoko
* Alaba-Ore
* Ijoyin
* Igbanko
* Imore
* Ijegun
* Mushin
* Isolo
* Ota
* Itire
* Ipaja
* Agege
* Ibereko
[[en:Badagry Division]]
6jn4g77e3v34h7qfsq0oxil6ie6lzxp
Bahrum Daido
0
191
17071
17070
2022-03-31T18:12:13Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Anggota Komisi V DPR RI Bahrum Daido (2018).jpg|thumb|Bahrum Daido wẹ tin to ṣẹnṣẹn]]
'''Bahrum Daido''' (Azan gbantọ zosun owhe 1964 jẹ Azan Awetọ Alunlunsun owhe 2021) yin tohodọtọ Indonesian tọn de. E yin gbẹtọ ogbẹ he nọ nọtena gbẹtọvi lẹ tọn yedọ ''People's Representative Council'' sọn 2009 yi jẹ 2019. Daido sọ yin ogbẹvi ''Democrat Party'' tọn ga. Eyin jiji do oto Palopo tọn mẹ, to huwaji Sulawesi tọn. Daido basi matintọ to azan awetọ Alunlunsun owhe 2021 tọn na tukla po whlepọn azọn ylankan gbaipe COVID-19 tọn he gbanu taun to Jakarta wutu, to whenẹnu eyin owhe 56 mẹvi.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1964 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[en:Bahrum Daido]]
ebrd2uarxhtzlem36n5rjuv5e7o96ag
Basa-Gumna-gbe
0
192
4222
4221
2022-03-23T15:48:26Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Basa-Gumna''' yin ogbè Kainji tọn he ko busẹ sọn aimẹ de to Naijilia. E nọ yin dido to dai to [[Chanchaga]] to [[Ayimatẹn Niger Tọn]], podọ to Ayimatẹn Nasarawa tọn, ṣẹpo otò Basanu lẹ tọn mẹ. Ogbè lọ dótọ lẹ ko wa to gọjẹ Hausa-gbe do ji. homeland. Speakers have shifted to Hausa.
Gumna tin to nudi kilomẹtlu 10 dohlán whèyihọ-waji alihogbó he tlọn Tegina yì [[Zungeru]] tọn. To gblagbla owhe 1963, Basa-Gumna-gbe dótọ lẹ sẹtẹ̀n jẹ alihogbó lọ ji bọ to alọnu, yé nọ nọ̀ topẹvi Yakila tọn mẹ, fie omẹ awè gee he sọgan do ogbe lọ baṣà-basà yin mimọ te to 1986. Yé sọ nọ nọ̀ osla awè mẹ to yakẹ́ to whèyihọ-waji alihogbó lọ tọn, ye omẹ awè lẹ nọ yin yiylọ dọ Basa.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Basa-Gumna language]]
b3pjrg8w0fr1p9ctqohhp32wq759635
Basa-Gumna language
0
193
4224
4223
2022-03-23T15:48:26Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Basa-Gumna-gbe]]
93f8p4xqvq0en1qxihgzi9wji8a5mwt
Basa-Kontagora-gbe
0
194
4235
4234
2022-03-23T15:48:27Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Basa-Kontagora-gbe''' yin ogbè Kainji tọn he ko to bubusẹ sọn aimẹ de to [[Naijilia]]. E nọ yin dido to [[Mariga, Nigeria|Mariga]] to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] sẹpọ DC [[Kontagora]] po Basa-gbeji po. E sù gbau, to 2010, mẹhe nọ dó ogbè lọ lẹ ma pé 10.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Kontagora language]]
85san09f76ivlfk3vk3zy23u0k9b4o1
Bella Agossou
0
195
17073
4261
2022-03-31T18:15:32Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
'''Bella Agossou'''(Eyin jiji to Owhe 1981) Eyin Benẹ-vi Aihundatọ nupinplọn-do-plọnnu tọn de bo nọ wazọn hẹ Sinimọto Spanish tọn.
==Azọn etọn==
Azọnwhe Aihundida tọn "Sonangnon" tọn he tin to Benẹ mẹ wẹ Agossou bẹ azọn Aihundida tọn etọn jẹeji te. Ewọ lọsu wẹ dó azọnwhe lọ ai bosọ nọ deanana na ẹn. Ṣigba to Owhe ẹnẹ he e dó azọnwhe lọ ai godo, e bẹ agban bo yí Spain to Owhe 2002 tọn mẹ. To whenẹnu e plọn ogbe Catalan po Spanish tọn po nado nọ yizan to azọn etọn wiwa mẹ. To Aihun he nọ yin ''Un Cuento de Navidad (Christmas Tale)'' mẹ, e yi ada dé wa he yin yọnnu dé he ponọ lẹ to dindin na e ma yi gbedewema nado biọ Oto devo mẹ wutu to Aihun lọ mẹ.
Enẹgodo, e gbẹ tọn to Aihun susu lẹ mẹ to Oto etọn mẹ podọ to Oto devo lẹ mẹ ga, etlẹ yin to Yovotomẹ lẹ ga, Aihun lẹ taidi Los Nuestros, Moranetta, A cuento of Nadal and Palmeras en la Nieve. Ṣigba to Azan wiatọntọ, Osun ṣianwetọ, Owhe 2017 tọn mẹ, Agossou dohia dọ emi tindo Nusatẹn dé he nọ yin "NOK".
==Aihun he mẹ e tọn te lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1981 lẹ]]
1so6xwzzw264zaedznt3dut78imcpw0
Benigno Aquino III
0
196
17075
17074
2022-03-31T18:18:33Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Benigno_Aquino_III_Official_2015.jpg|thumb|Benigno Aquino III]]
'''Benigno Simeon "Noynoy" Cojuangco Aquino III''' (8 Afínplọsun 1960 – 24 Ayidosun 2021) yin tonudọtọ Philippines tọn. E yin tatọ oto Philippines tọn sọn 2010 jẹ 2016. E yin yinyọẹn taidi Noynoy Aquino kavi PNoy. Aquino yin aṣẹpatọ hohowhenu otò Philippines tọn.
Aquino yin Jiji to FEU - NRMF Medical Center to tohomẹ Quezon tọn, E wọ wẹ yin visunnu dopo
akan to ovi atọ́n aṣẹpatọ hohowhenu Benigno "Ninoy" Aquino, Jr. and former President Corazon
"Cory" Aquino tọn. E yin hagbẹ Liberal Party tọn. E wọ wẹ yin tlẹnnọ tintan he yin tatọ tonọ
otogbo Philippines tọn. To 2013, linlinwe TIME tọn dohia dọ e yin dopo to omẹ 100 he yin nukundeji ganji to aihọngbẹ lọ blebu mẹ.
Aquino III basi matintọ to Ayidosun 2021 to tohomẹ Quezon tọn, podo owhe 61 po.
E tindo azọn adọvivi tọn sigba nuhẹ hẹn oku etọn wa wẹ Kansẹẹ-zọ̀n.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1960 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[en:Benigno Aquino III]]
caeu0saglxsiap15h7m9kt34450sc73
Benẹ
0
197
4392
4391
2022-03-23T15:48:32Z
Jon Harald Søby
5
108 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Otò
|otò = Benẹ
|asia = Flag of Benin.svg
|ohia = Coat of arms of Benin.svg
|yẹdide = Benin (orthographic projection with inset).svg
|tatọ́-tònọ =
|lẹdo = 114,763
|gbẹtọ sọha lẹ = 11,733,059
|owhe = 2019
}}
'''Benẹ''' (he nọ yin yiylọ to glẹnsigbe mẹ dọ: ''Republic of Benin'') yin otògbo de he tin to Whèyihọ Aflika tọn mẹ. Gandutẹn Benẹ tọn wẹ [[Họgbonu|Port-Novo]], ṣigba Kutọnu he yin otò he klo hugan to Benẹ mẹ wẹ yé to zinzan dó to gandu do Benẹ ji todin. Mẹsusu wẹ nọnọ huwaji ''Bight of Benin'' tọn.
Na France wẹ na mẹdekannujẹ otò Benẹ tọn wutu wẹ Flanse-gbè gbẹ do yin ogbe he ye nọ yizan hugan to Benẹ podọ ga, na yé sọ tindo kanṣiṣa pẹkipẹki hẹ France wutu. Etomọṣo, ogbè lẹ taidi Gungbè, Fọngbè, po Ayọnugbè po wẹ yin ogbè he nọ yin dido hugan to oto Benẹ tọn mẹ. Sinsẹn Kátólìkì tọn wẹ gbẹtọ lẹ nọ basi hugan to otò Benẹ tọn mẹ. Enẹgodo Malenu lẹ, Vodun sẹntọ lẹ po Protestant lẹ po sọ yin sinsẹn devo lẹ he mẹdevo lẹ sọ nọ basi to otò Benẹ tọn mẹ.
Benẹ yin dopo to otò he to kọndopọ mẹ hẹ otò Devo lẹ he tin to aihọn mẹ lẹ mẹ, bosọ yin dopo to otò he tin to kọndopọ mẹ hẹ otò Mẹyugbeji tọn lẹ mẹ. Mọdopolọ otò ogbẹ kọndopọ tọn Malenu lẹ tọn mẹ, Podọ ga ogbẹ voovo devo lẹ taidi ''South Atlantic Peace'' po ''Cooperation zone'', ''La Francophonie'', ''The Community of Sahel-Saharan States'', ''The African Petroleum Producers Association'' po ''The Niger Basin Authority'' po. Sọn owhe kanweko fọtọn-nukun-awetọ jẹ owhe kanweko fọtọn-nukun-ẹnẹtọ mẹ, ahọluduta ''Dahomey'' tọn glọ wẹ Benẹ tin te to whelọnu, bọ yovo lẹ nọ ylọ ye dọ ''Slave Coast'' to whelọnu na kanlinmọ susu he ye nọ mọ họ to Port-novo, Kutọnu, po fidevo he ye nọ họ kanlinmọ te to whelọnu lẹ po wutu, bo nọ bẹ kanlinmọ he ye họ lẹ sọyi Amẹlika. To whenuena kanlinmọ hihọ wa lẹzun osẹnnu dé, France funawhan sọta ''Danhomey'' bo yí otò lọ sọn e si bo vọ yinkọ dó na ẹn dọ ''French Dahomey''. To owhè 1960 tọn mẹ, ''Danhomey'' mọ mẹdekannujẹ yi sọn France si. Enẹgodo, sọn owhè 1972 jẹ owhè 1990 tọn mẹ, otò Benẹ tọn wa nọ yin yiylọ dọ ''People's Republic of Benin''. Sọn 1991 kakajẹ din e nọ yin yiylọ dọ ''Republic of Benin.
==Ninọmẹ aigba Benẹ tọn==
Benẹ yin otò pẹvi dé he tin to Wheyihọ-waji Aflika tọn. Jijlẹ etọn sọ wẹ 325km (202 mi) to gbigblo mẹ. Benẹ ma dogbo hẹ ''Togo'' to Wheyihọ-waji bosọ ma dogbo hẹ ''Burkina Faso'' po ''Niger'' po to Age-waji podọ e sọ ma dogbo hẹ ''[[Naijilia]]'' to Whezẹtẹn-waji, bọso ma dogbo hẹ ''Bight of Benin'' to Huwaji etọn.
Fihe aigba Benẹ tọn yi àga te hugan wẹ ''Mont Sokbaro'', osó dé he yiaga sọ 658m (2,159 ft).
''Reserve du W du Niger'' po ''Pendjari National Park'' po nọ zọnbọ jónọ lẹ nọ jlo nado wa pọn kanlin lẹ taidi Ajanaku lẹ, Kinnikinni lẹ, Agbanlin lẹ, Ozin lẹ, po Ohàn gbemẹ tọn dèvo lẹ po. To whenuho mẹ, Benẹ ko yin owhé dé na Avun gbemẹ tọn he nọ yin yiylọ dọ ''Lycaon pictus'' na Benẹ wẹ e nọ yin mimọ te hugan.
To Benẹ, Ninọmẹ aimẹ tọn yetọn nọ yin dehe hunmiọn to whedelẹnu bọsọ nọ fa to whedevonu. Benẹ tindo Ojlẹ jikun tọn awe po ojlẹ akú tọn awe po tọn to owhè dopo ṣenṣen, ojlẹ jikun tọn dopo he sọ yin tangan lọ nọ bẹ sọn osun atọ̀ntọ kakajẹ osun ṣinawetọ sin vivọnu. Enẹgodo, jikun pẹde sọ nọ ja sọn osun ṣinẹnẹto sin vivọnu kakajẹ osun widopotọ tọn mẹ. Ojlẹ he akú nujọnu tọn nọ do wẹ bẹsọn awewesun kakajẹ osun ẹnẹtọ. To Kutọnu, otò lọ nọ hunmiọn sọ 31°C (87.8°F); miọnhunhun etọn ma sọ nọ wado zẹ 24°C (75.2°F).
==Kando he tin to Benẹ lẹ==
Benẹ yin mima dó kando wiawe (12) ji. Enẹgodo Kando wiawe lọ lẹ sọ yin vivọma dó lẹdo kande-gban-atọ̀n-nukun-awe.
#Alibori
#Atakora
#Atlantique
#Borgou
#Collines
#Donga
#Kouffo
#Littoral
#Mono
#Ouémé
#Plateau
#Zou
==Àṣà==
===Aihundida===
Benẹnu lẹ ko yinwanna ogbe aku dido whẹpo bọ flansegbé dó wa lẹzun ogbe he yin alọkẹyi hugan to otò lọ mẹ. Felix Couchoro wlan wehihia tintan he tọn to Benẹ mẹ do flansegbé mẹ bọ owe lọ nọ yin ''L`Esclave'' to 1929. Hanjitọ Angelique Kidjo po aihundatọ Djimon Hounsou po yin jiji to Kutọnu he yin aimatẹn dé to Benẹ mẹ. Ohankantọ Wally Badarou po hanjitọ Gnonnas Pedro po sọ yin Benẹvi ga.
===Sinsẹn===
To mẹhihia he wa aimẹ to owhè 2010 tọn whenu, mi mọ dọ gbẹtọ 27.2% to mẹhe to Benẹ mẹ lẹ wẹ yin Klistiani lẹ bọ 24.4% lẹ yin Malenu lẹ bọ 17.3% nọ sẹn Vodun mọjanwẹ 6% nọ sẹn numẹsẹn devo lẹ bọ 1.9% lẹ sọ nọ basi sinsẹn devo lẹ, mọjanwẹ gbẹtọ 6.5% lẹ ma dó sinsẹn he ye nọ yi.
===Wepinplọn===
To aihọn lọ blebu mẹ, Benẹ wẹ dó wesetọ he whe hugan. To owhè 2002 tọn mẹ, dodinnanu dohia dọ gbẹtọ 34.7% mẹhe tin to otò Benẹ tọn mẹ lẹ kẹdẹ wẹ hiawe. To whedenu wayi wema hihia to otò Benẹ tọn mẹ ma yin oplọn vọnu taidi din tọn.
===Nududu===
Benẹ yin yinyọnẹn ganji po aṣa nidida vonọtaun wunmẹ-wunmẹ lẹ po. Benẹ dó nududu dojo lẹ po olan tẹnmẹ-tẹnmẹ lẹ po nuwhẹnkun susu lẹ po. To Huwaji Benẹ tọn, Gbado wẹ yin nududu he nọ yawu yin mimọ hugan, ewọ lọ wẹ gbẹtọ lẹ nọ zan dó wleawuna nududu wunmẹ-wunmẹ devo lẹ. Yé nọ zan ẹ̀n dó nọ da Owọ, Kanna, po nududu devo lẹ he nọ yin dudu po nusọnu po. Whevi lẹ po Koklolan lẹ po wẹ yin olan he ye nọ du to Huwaji Benẹ tọn. Mọdopolọ, Ogbọlan, Ohanlan, Oyinlan po Ajaka gbemẹ tọn lẹ po lọsu nọ yin dudu ga. Tevi wẹ yin nududu he nọ yin mimọ hugan to Age-waji Benẹ tọn. Yé nọ zan ẹn do basi nududu devo lẹ taidi Agu po nududu mọmọ lẹ po. Ohanlan po Oyinlan lẹ po nọ yin sisọ po Azinmi po whẹpo e dó nọ yin dudu. Atin sinsẹn lẹ taidi Manga, Opẹn, Avoka, Akokoe lẹ po Anana po wẹ yin Atin sinsẹn he mẹlẹ nọ yawu mọ lẹ. Mọjanwẹ nududu lẹ taidi Couscous, Lesi, Ayivi, Po Gbado po lẹ lọsu yin nududu he gbayipe to Benẹ mẹ.
Olan nọ vẹakuẹ, enẹwẹzọn bọ olan pẹde, nududu susu wẹ gbẹtọ lẹ nọ yawu du to finẹ.
Whevi hihi lẹ po whevi húhú lẹ po sọ yin nuhe ye nọ yawu du ganji to otò Benẹ tọn mẹ.
Nàkédò lẹ, Akándò lẹ po Adò he ye yi okọ dó basi lẹ po wẹ mẹlẹ nọ yizan dó danu to otò Benẹ tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
{{Aflika}}
[[Adà:Aflika]]
[[Adà:Otò]]
[[en:Benin]]
dnmkvai2sanl1prhvgd9lxh265zma4t
Berthe-Evelyne Agbo
0
198
4405
4404
2022-03-23T15:48:33Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Berthe-Evelyne Agbo''' yin owekantọ sọn otò [[Benẹ]] tọn mẹ. Berthe-Evelyne ko kan ohó milomilo lẹ to flansegbe mẹ
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Berthe-Evelyne Agbo]]
eeult486943cv6yrh1ntjqn3b49o7m7
Bida
0
199
4436
4435
2022-03-23T15:48:34Z
Jon Harald Søby
5
30 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Bida''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to ayimatẹn Niger tọn mẹ to Naijilia podọ tòdaho de to alihogbó ''A124 highway'' tọn he yi lẹdo susu to e mẹ ji.
LGD etọn sin aigba gbló sọ̀ kilomẹtlu 51 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 188,181 wẹ tin to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu ''(postal code)'' tọn lẹdo lọ tọn wẹ yin 912.
==Tòdaho lọ==
Bida wẹ yin tòdaho awetọ he kló hugan to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] tọn mẹ gọna nudi gbẹtọ sọha 178,840 ( to 2007). E yin didoai do hùwajiwhèyihọ tatọ́-tẹnnọ [[Ayimatẹn Niger Tọn]], [[Minna]] ji podọ e yin tòdaho agékloklo de.
Agbegbe etọn lẹ wẹ Katcha, Enagi, Baddeggi, Agaie, Pategi, Lemu po Kutigi po gọna devo lẹ.
Fidevo lẹ sọ tin to Bida, taidi, Bamisu estate, Ramatu dangana, aliho ECWA poly tọn, Small Market (''Ahì Pẹvi''), Main Market (''Ahì Dahó'') po Federal Medical Centre (Bida) tọn po. Wéhọ voovo lẹ taidi, Federal Government Girls College Bida, Federal Polytechnic Staff Secondary School po Government College Bida tọn po gọna devo-devo lẹ sọ to finẹ ga.
==Tito Ajọwiwa tọn==
Tòdaho lọ yin yinyọnẹn na azọnyinyọnẹn yetọn to anazọ́n onú aṣa tọn lẹ, glási (''glass'') tọn lẹ, anazọ́n gànvẹẹ tọn lẹ po nuzinzán blási (''brass'') tọn lẹ po. Bidanu lẹ sọ yin yinyọnẹn na hùnwhẹ ''Durbar'' tọn po hùnwhẹ ''Nupe Day'' tọn yetọn po. Finẹ wẹ wéhọ ''Federal Polytechnic'' po dotówhe dahó ''Federal Medical Centre'' tin te gọna ''Niger State School of Nursing''.
==Akọ̀==
Akọ̀ tangan lọ wẹ Nupe. Bida wẹ yin tatọ́-tẹnnọ Ahọluigba Nupe tọn he nọ yin anadena gbọn Etsu Nupe - Etsu Yahaya Abubakar to alọnu din - lẹ dali. Nukọntọ Malenu lẹ tọn de wẹ nọ dugán do Bida ji, bọ nukọntọn lọ nọ yin yiylọ dọ Etsu Nupe. Akọ̀ devo lẹ wẹ [[Igbo]]nu lẹ, [[Ayọnu lẹ|Ayọnu]] lẹ, Hausanu lẹ, Igala lẹ po Gbagi, Ibira lẹ po.
==Sọ pọ́n==
*[[Federal Medical Centre (Bida)]]
*[[Federal Polytechnic Bida]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Bida]]
sitj3u5ulxwjza3jxwnz5j8syu9bqo5
Bill Clinton
0
200
17076
4444
2022-03-31T18:20:40Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Bill_Clinton.jpg|thumb|Bill Clinton]]
'''William Jefferson Clinton''' (yin jiji to azan 19tọ osun 8tọ, owhe 1946) wẹ yin togan 42tọ oto ''United States'' tọn. Ewọ wẹ yin asu na Hillary Clinton.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1946 lẹ]]
[[simple:Bill Clinton]]
[[en:Bill Clinton]]
io1rf0mjphjgpzgy73jikn2f4odv9mb
Bimbo Akintola
0
201
17077
4481
2022-03-31T18:22:37Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Bimbo Akintola.png|thumb|Bimbo Akintola]]
'''Bimbo Akintola''' yin yọnnu aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn de.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wepinplọn etọn po==
Akintola yin jiji to azan atọ́ntọ́, Nuwhàsun, owhè 1970 tọn mẹ, otọ́ etọn wá sọn ayimatẹn Oyo tọn bọ onọ̀ etọn wá sọn ayimatẹn Edo tọn.
E yì wehọmẹ to ''Maryland Convent Private School'' to ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ.
E zindonukọn bo yi ''Command Day Secondary School'', to [[Awọnlin]]. E mọ gbedewema degree tọn yi to ''Theatre Arts'' mẹ to wehọmẹ alavọ Ibadan tọn mẹ.
==Azọ́n etọn==
Aihundida etọn tintan wẹ whenue e sọawuhia to sinima dé he nọ yin ''Owo Blow'' to owhè 1995 tọn mẹ he ewọ po Femi Adebayo po basi bosọ zindonukọn bo basi ''Out of Bounds'' to owhè 1997 tọn mẹ he ewọ po Richard Mofe Damijo po basi.
E yin dide taidi aihundatọ tangan to 2013 to ''Nollywood Movies Awards'' mẹ.
Gigopamẹnu devo lẹ na azọn dagbe-dagbe he e wà lẹ wẹ;
# ''Best Actress or English Actress in Nigeria in 1997.''
# ''Best Actress Award for the movie Heaven's Hell at the 2015 Eko International Film Festival.''
==Delẹ to aihundida etọn lẹ mẹ==
*''Owo Blow'' (1995)
*''Out of Bounds'' (1997)
*''Diamond Ring'' (1998)
*''The Gardner'' (1998)
*''Dangerous Twins'' (2004)
*''Beyond the Verdict'' (2007)
*''Smoke and Mirrors'' (2008)
*''Hoodrush'' (2012)
*Ayitale (2013)
*''Heaven's Hell'' (2015)
*''93 Days'' (2016)
*''Husbands of Lagos'' (2015)
*''Circle of Three''
*''Lady Buckit and the Motley Mopsters''
*''Diamonds In The Sky'' (2019)
==Aihun televizion ji tọn lẹ==
{|class="wikitable"
!Owhe:
!Hosọ:
!Azọngban:
!Anademẹtọ aihundatọ lẹ tọn:
!Alọdlẹndonu:
|-
|2015
|''Husbands of [[Awọnlin|Lagos]]''
| E ma yin dandan
| E ma yin yinyọnẹn
|-
| 2016
| Ere Egele
| E ma yin dandan
| Kunle Afolayan
|
|}
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1970 lẹ]]
[[en:Bimbo Akintola]]
q9dwfotkrkjmvzr1ti6gljbeytmk5hv
Bimbo Manuel
0
202
17079
4502
2022-03-31T18:25:25Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Bimbo_Manuel_at_2021_AMA_Award_02.jpg|thumb|Bimbo Manuel]]
'''Bimbo Manuel''' (mẹhe yin jiji to azàn gbàntọ Kọ́yànsun tọn to 1958) yin aihundatọ tele ji tọn de
to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
E yin dide to ''2013 Nollywood Movies Awards'' tẹnmẹ di aihundatọ he yọ́n azọ́n hugan na adà he e yiwa to aihundida de mẹ.
== Azọ́n etọn ==
Bimbo wá sọn ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn.
To whenue e yí gbedewema na azọ́n Tiata tọn to wehọmẹ alavọ ''University of Port Harcourt'' tọn godo, e bẹ́ azọ́n to ''Ogun State Broadcasting Corporation (OGBC)'' taidi linlinnamẹtọ tele ji tọn de to 1985.
To nukọnmẹ, e jó azọ́n enẹ do bo bẹ́ azọ́n to ''Ogun State Television (OGTV)'' whẹpo do bẹ́ azọ́n aihundida tele ji tọn jẹeji to 1986.
== Aihun po tito tele ji tọn he mẹ e sọawuhia te lẹ po ==
'''Aihun lẹ'''
*''Women's Cot'' (2005)
*''Tango with Me'' (2010)
*''Heroes & Zeros'' (2012)
*''Torn'' (2013)
*''Dazzling Mirage'' (2014)
*''Render to Caesar'' (2014)
*''October 1'' (2014)
*''Heaven's Hell'' (2015)
*''Shijuwomi''(2015)
*''93 Days'' (2016)
*''Banana Island Ghost'' (2017)
*''Seven'' (2019)
*''Charge and Bail'' (2021)
*''If i am president'' (2018)
'''Tito tele ji tọn lẹ'''
*''Checkmate''
*''Fuji House of Commotion''
*''Tinsel''
*''Castle and Castle''
*''King of Boys: The Return of the King''
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ]]
[[en:Bimbo Manuel]]
jmmrqx0ld33hwywkoy71qtnwyo1xk70
Bimbo Oshin
0
203
17081
4560
2022-03-31T18:27:29Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
'''Bimbo Oshin''' (yin jiji to azán ko-nukun-ẹnẹtọ, Liyasun, owhe 1971) yin yọnnu aihundatọ sinima tọn Otò [[Naijilia]] tọn.
== Bẹjẹeji gbẹzan po azọn etọn po ==
Bimbo Oshin yin jiji to azán ko-nukun-ẹnẹtọ, Liyasun, owhe 1971 tọn mẹ, to Ondo, tòdaho de mẹ to Ayimatẹn Ondo tọn mẹ to Huwaji Whèzẹtẹn tọn to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
Oshin yi Wehọmẹ Alavọ [[Awọnlin]] tọn fihe e mọ gbedewema ''Bachelor of Arts (B.A.)'' yi te to oyọnẹn tamẹnuplọnmẹ tọn mẹ.
Bimbo bẹ azọn aihundida tọn etọn jẹeji to owhe 1996 tọn mẹ, ṣigba eyin yinyọnẹn ganji to whenuena e tọ́n to aihundida owhe 2012 tọn de mẹ he nọ yin Omo Elemosho.
== Ovu whenu etọn ==
Bimbo Oshin whẹn to Ayimatẹn Ondo tọn mẹ fihe e yi wehọmẹ weplọnmẹ dokọ̀ tọn Saint Anne's Primary School etọn te. Enẹgodo, e yi Staff Primary School to Ile-Ife, to Ayimatẹn Osun ton. Na nuhe du wehọmẹ weplọnmẹ he bọdo enẹgo, e yi Girls Academy, Sandgrouse to Ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ. Bimbo Oshin sọ zindonukọn to wehọmẹ daho yiyi mẹ to wehọmẹ Alavọ [[Awọnlin]] tọn mẹ fihe e mọ gbedewema Bachelor of Arts (B.A.) degree yi te to philosophy mẹ.
== Azọn etọn ==
Owanyin Bimbo Oshin tọn na azọn aihundida tọn bẹjẹeji sọn ovu whenu etọn gbọn.
E ko nọ to aihundida nupinpọn-do-plọnnu tọn delẹ basi hẹ mẹdaho etọn lẹ to whegbe dai bo nọ basi hoyidokanji video he ma yin nujọnu he ye basi lẹ tọn. Ṣigba e bẹ azọn aihundida tọn etọn jẹeji to whenue e gbẹ tin to Wehọmẹ Alavọ tọn Awọnlin tọn.
Mẹdaho họntọn etọn tọn hlẹ Ogbẹ de he nọ yin yiylọdọ Ogbẹ Ara Osan tọn.
E dọna ẹn dọdọ emi ko kọnawudopọ hẹ Ogbẹ lọ dọ uwọ lọsu ni hodo emi biọ emẹ ga.
Bimbo yigbe, bo kọnawudopọ hẹ Ogbẹ (Ara Osan) to owhe 1996 mẹ bosọ to yiyi na zépọn.
E zan owhe ẹnẹ to ogan etọn glọ to Ogbẹ Ara Osan tọn he Rasaq Ajao do ai mẹ.
Nalete e bẹ azọn aihundida sinima tọn jẹeji po English soap operas po ṣigba todin, e tin to Yoruba movie industry bo to dagbewa.
Hosọ sinima tintan he yin didetọn bosọ hẹn ẹn diyin he e basi wẹ "Akobi" to owhe 1997 tọn mẹ.
== Nutindo etọn lẹ ==
Nutindo Bimbo Oshin tọn lẹ na gbẹ yin vivọzepọn ṣigba todin, e yiyi livi $18.
== Delẹ to aihundida etọn lẹ mẹ ==
*Omo Elemosho (2012)
*Kakanfo (2020)
*The New Patriots (2020)
== Ajọ̀ po yindidi etọn po ==
To owhe 2016 tọn me, e mọ gigopana po ajọ̀ Icon Category to Afro-Heritage Broadcasting and Entertainment and Awards mẹ.
== Pọnfi dogọ ==
== Alọdlẹndonu lẹ ==
== Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1971 lẹ]]
[[en:Bimbo Oshin]]
8104nhqssbgpup7yjklcyip8dib3djv
Bissa-gbe
0
204
4583
4582
2022-03-23T15:48:40Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Bissa''' (kavi '''Bisa''' (dopo), '''Bisan''', '''Bissanno''' (susu)), wẹ yin ogbè he omẹ Bissa tọn lẹ, omẹ Mande tọn (akọ̀ gbape gbọn ṣẹnṣẹn-hùwaji tògbo Burkina Faso tọn, agéwaji-whèzẹtẹn [[Ghana]] tọn, agéwaji-whèyihọ [[Naijilia]] tọn, agéwaji pete [[Togo]] tọn po agéwaji [[Benẹ]] tọn po). Yinkọ devo lẹ na ogbè lọ wẹ, '''Busansi''' omẹ Mossi tọn lẹ nọ zan kavi Busa ehe nọ yin zinzan to Naijilia.
==Aliho Wékinkan tọn==
{|class="wikitable" style="text-align: center; vertical-align: middle;"
|+ Wekún Bissa-Barka tọn lẹ (Burkina-Faso)
|-----
| A || B || C || D || E || Ɛ
| Ǝ || F || G || H || I
| Ɩ || J || K || L || M || N
| Ny || Ŋ || O|| Ɔ || P
| R || S || T || U || Ʋ || V
| W || Y || Z
|-----
| a || b || c || d || e || ɛ
| ə || f || g || h || i
| ɩ || j || k || l || m || n
| ny || ɲ || o || ɔ || p
| r || s || t || u || ʋ || v
| w || y || z
|}
{|class="wikitable" style="text-align: center; vertical-align: middle;"
|+ Wekún Bissa-Barka tọn lẹ (Burkina-Faso)
|-----
| A || B || D || E || [[Ɛ]]
| [[Ǝ]] || F || G || H || I
| Ɩ || K || L || M || N
| [[Ɲ]] || [[Ŋ]] || O|| [[Ɔ]] || P
| R|| S || T || U || [[Ʋ]]
| W|| Y || Z
|-----
| a || b || d || e || ɛ
| ə || f || g || h || i
| ɩ || k || l || m || n
| ɲ || ŋ || o || ɔ || p
| r || s || t || u || ʋ
| w || y || z
|}
==Akọ̀gbè de yi jlẹ do de go==
{|class=wikitable
!Hogbe!!Lere!!Barka!!Zeba
|-
|A fọ́n dagbe a||Domireh ki||Idomleki
|-
|wa||bur||iahh||Eyaham
|-
|osìn||pi||hi
|-
|nududu||forbile||hobile
|}
==Hogbe Lere tọn delẹ==
* A fọ́n dagbe a: ''Domireh ki'' (Gblọndo: ''Domireh zain)''
* kudo whè: ''Sundareh ki'' (Gblọndo: ''Sundareh zain'')
* E yì sọ: ''Yirbaa ki'' (Gblọndo: ''Yirbaa zain'')
* Awanu: ''Barka''
* E yọ́n: ''Minga''
* Wà: ''Bur''
* Yì: ''Ta''
* Kuavọ̀: ''An barka boi''
* N'yinwanna we: ''Moi wam''
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Bissa language]]
g1novax2yyw7w05bmbcunhwiwd5csgy
Blessing Didia
0
205
4596
4595
2022-03-23T15:48:40Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Blessing Chimezie Didia''' yin Dotozọ́nwatọ́ to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ, bo yin Mẹplọntọ́ na nugonu agbasa tọn podọ e sọ yin Tonudọtọ ga. E wa sọ́n Otò Omerelu tọn mẹ, to Ayimatẹn Rivers tọn mẹ. Sọ́n 1991 jẹ̀ 1993, Eyin azinponọ̀ na Gandudu Dokọtọn Agbegbe Ikwerre tọn. To 2018, ewọ wẹ yin Mẹbọdomẹgotọ́ Ayinamẹtọ́ Wehọmẹ Daho Ayimatẹn Rivers tọn.
==Sọ pọn==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Blessing Didia]]
8mvz95gcho762eghc2tfd0la522krrm
Bob-Manuel Udokwu
0
206
17085
17084
2022-03-31T18:34:21Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
'''Bob-Manuel Obidimma Udokwu''' (mẹhe yin jiji to azan fọtọ̀n-nukunatọ̀n Lidosun 1968) yin Aihundatọ, Anadena aihuntọ, Aihun basitọ po Tohodọtọ de po to [[Naijilia]]. To 2014, e yin gigopana na azọ́n he e ko wà lẹ to nuwiwa he yin ''Africa Movie Academy Awards'' aotọ whenu bo yin nina gigopanamẹnu de. Ṣigba jẹnukọnna enẹ, e ko yin yẹyidogona to 2013 to aihun he e da hẹ aihungbẹ́ etọn de mẹ, bọ to ''Nollywood Movies Awards'' whenu e yi gigopanamẹnu lọ, aihun he mẹ e wazọ́n te taun lọ wẹ ''Adesuwa.''
==Gbẹzan etọn==
Bob-Manuel Udokwu wá sọn Nkwelle-Ogidi, to pọnla Idemmili North tọn mẹ to Ayimatẹn Anambra tọn, to otò Naijilia tọn mẹ. Akọ̀ Igbo tọn mẹ wẹ e wá sọn. Otọ́ etọn nọ yin Geoffrey Nwafor Udokwu bọ onọ̀ etọn nọ yin Ezelagbo Udokwu. Ayimatẹn Enugu tọn mẹ wẹ e yin jiji do. Ewọ wẹ ovi ẹnẹtọ to ovi ṣidopo he otọ́ etọn ji lẹ mẹ bo sọ yin ovi sunnu awetọ. Ovi sunnu atọn po viyọnnu awe po wẹ to whẹndo yetọn mẹ.
==Wehihia etọn==
E yì wehọmẹ bẹjẹeji tọn etọn to ''St. Peters Primary School'' (he wá nọ yin yiylọ todin dọ Hillside Primary School) to Coal Camp, to Ayimatẹn Enugu tọn bo yì ''Oraukwu Grammar School'', to Oraukwu, he tin to Ayimatẹn Anambra tọn na wehọmẹ daho etọn. Enẹgodo e yì wehọmẹ Alavọ tọn ''University of Port Harcourt'', to Port Harcourt, Ayimatẹn Rivers tọn fie e yí Gbedewema ''Bachelors of Arts Degree'' tọn te to ''Theatre Arts'' mẹ.
== Gbẹzan mẹdetiti tọn==
Udokwu mọ mẹhe wá lẹzun asi etọn he nọ yin Cassandra Joseph to whenue e to wehia dogọ nado yí gbedewema daho etọn to Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹ̀n Awọnlin tọn. Enẹgodo yé wlealọ to azán koewhedopotọ, Afínplọsun owhe 2000 tọn. Yé jivi awe,yọnnu dopo, sunnu dopo, yọnnu lọ nọ yin Elyon Chinaza podọ sunnu lọ nọ yin Marcus Garvey. E do Garvey Udokwu na visunnu etọn na ogán tonudidogbẹ́ tọn yetọn nọ yin Marcus Garvey wutu.
== Aihun he e da lẹ ==
*''Living in Bondage''
*''Rattlesnake''
*''Karishika''
*''The Key for Happiness''
*''Black Maria''
*''What a World''
*''Heaven after Hell''
*''A Time to Love''
*''Cover Up''
*''Endless Tears''
*''Naked Sin''
*''My Time''
*''Home Apart''
*''Games Men Play''
*''Soul Engagement''
*''Living in Bondage: Breaking Free''
==Pọnfi dogọ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1968 lẹ]]
[[en:Bob-Manuel Udokwu]]
5e37g1bmwade1wmgehf3wja0rnzcs9c
Boko-gbe
0
207
4631
4630
2022-03-23T15:48:41Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Boko''', kavi '''Boo''', yin ogbè Mandenu lẹ tọn de to [[Benẹ]] po [[Naijilia]] po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Boko language]]
msuaih24v4vcs8v1wii6i84b10fob6g
Bola Are
0
208
17086
4666
2022-03-31T18:35:28Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
'''Bola Are''' yin jiji to azan tintan, Kọ́yànsun, owhe 1954 tọn mẹ.
E yin [[Naijilia]] hanjitọ wendagbe tọn podọ tatọ ogbẹ hanjitọ wẹndagbe ehe juwayi to otò [[Naijilia]] tọn.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
E yin jiji to azan tintan, osun aotọ, owhe 1954 to tòpẹvi Erio tọn to gandudu pọnla wheyi-họwaji Ekiti tọn, to oto Ekiti tọn mẹ, to wheyihọ-huwaji Ekiti tọn to Otò [[Naijilia]] tọn mẹho Babayomi podọ mẹmẹyọnnu T.A Babayomi ehe wa sọn Otò Erio, to Ayimatẹn Ekiti tọn, to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
E yin pinpọnwhẹn gbọn yẹwhenọ tangan ẹnẹ (4) delẹ dali to sinsẹn apọstoliki klisti tọn yewlẹ wẹ Apọsteli Ayodele Babalola, yẹwhenọ Babajide, yẹwhenọ Akande podọ yẹwhenọ T. O Obadare.
==Wehọmẹ==
Are bẹ wehọmẹ tintan etọn jẹẹji to Christ Apostolic Church (CAC) to oto etọn mẹ bo yi wehọmẹ ehe bọdego to Christ Apostolic church Grammar school to Efon Alaye to otogbo Ekiti tọn whẹpo e do zindonukọn yi politẹknik, Ibadan fihe eyi gbedewema daho to nuhiha mẹ.
To osun Liyasun owhe 1985, Éyi gbedewema daho hugan ohàn-zọ́nwiwà tọn to wehọmẹ alavọ tọn to ''St John's University.''
==Gbẹzan mẹdetiti tọn==
Are wlealọ to 1977 hẹ sinsẹngan Are he wa yin matintọ bo ka sọ yin didona po ovi lẹ po.
Ovi etọn lẹ yin hanjitọ. Bola Are '"School of Gospel music international'' yin didoai to Azan ṣiawetọ liyasun nado gọalọna wẹndagbe hanjitọ tangan delẹ nado yọn aliho he ye na hẹn ye sẹpọ oklunọ te.
Bola Are basi owhe kande (40) to oplo ji to Kọyànsun azan 5tọ, owhe 2013.
==Azọn==
Are bẹ hanjiji jẹeji to whenuena e to owhe awe (2), e yọnẹndọ e mi na sẹn jiwheyẹwhe bẹsọn ovu whenu e ka sọ domọnaẹ. Na mẹjitọ etọn lẹ dọnaẹ dọ e bẹ hanjiji jẹeji azan vude jenukọnna hunwhẹ jijizan tintan etọn wutu, e nẹ dohia dọ e yin jiji nado yin hansinọ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1954 lẹ]]
[[en:Bola Are]]
44r277vytf50m1sv5qhui3n8lrnl2cr
Bola Tinubu
0
209
17087
4688
2022-03-31T18:37:51Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Asiwaju_Bola_Ahmed_Tinubu_(5980497975).jpg|thumb|Bola Tinubu]]
'''Bola Ahmed Adekunle Tinubu''' (yin jiji to azán 29tọ Whejisun owhe 1952 tọn) yin tonudọtọ [[Naijilia]] tọn de he to sinsẹ̀n taidi nukọ̀ntọ tònudọgbẹ ''All Progressives Congress (APC)'' tọn to alọnu to tògbo lọ blebu mẹ. E ko yin ayimatẹngán [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] tọn pọn.
==Otàn Gbẹ̀zan tọn==
Tinubu yin jiji to azán 29tọ Whejisun 1952 tọn to [[Ayimatẹn Osun Tọn]] mẹ to [[Naijilia]]. E bẹ wehọmẹ to wehọ St. John's Primary School, Aroloya to [[Awọnlin]] po Children's Home School to [[Ibadan]] po. E hiawe to yovotomẹ to Wehọ Richard J.Daley College tọn mẹ to Chicago to Illinois, podọ to owhe 1975 tọn mẹ, e ko tin to wehọmẹ Alavọ tọn Chicago tọn ''(Chicago State University)'' fie e dotana po gbedewema Bachelor of Science tọn de po to azọnyinyọnẹn to Kandai Akuẹzinzan tọn bibasi (''Accounting'') mẹ te to 1979.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1952 lẹ]]
[[en:Bola Tinubu]]
7q503ilnz7zxvnkaus04etalftbi1of
Bolaji Badejo
0
210
17090
17089
2022-03-31T18:41:47Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
'''Bolaji Badejo''' (sọn Avivọsún, azan konukunatọ̀ntọ́, owhe 1953 tọn jẹ azan konukunawetọ, Awewesun, owhe 1992) yin dopo to yẹdenanutọ nukundeji lẹ mẹ podọ aihundatọ he yin yinyọnẹn na aihundida wunmẹ he mẹ enọ yawu tọ́n te lẹ mẹ. To aihun he e da lẹ mẹ wẹ ''Ridley Scott's'' to emẹ wẹ e yin Alien te. Adà ehe wẹ e nọ yawu yí wà to aihun etọn susu lẹ mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1953 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1992 lẹ]]
[[en:Bolaji Badejo]]
dc0yolhk56f6z2zigusn3j771omy5jb
Bonfoh Abass
0
211
17094
17092
2022-03-31T18:44:49Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
'''El-Hadj Bonfoh Abass''' (yin jiji to azan ko-nukun-atọ̀ntọ́, Abọ̀húsun, Owhe 1948 jẹ azan gban-ewhe-dopotọ, Ayidosun, Owhe 2021 tọn). E yin tonudọtọ de to otò Togo tọn mẹ. E yin tògan otò Togo tọn na ojlẹ de sọn azán koàtọ́n afliplọsun Owhe 2005 jẹ azan ẹnẹtọ Nuwhàsun Owhe 2005 tọn mẹ. Ewọ wẹ nukọ̀ntọ to ''National assembly'' otò Togo tọn sọn Afliplọsun owhe 2005 jẹ liyasun owhe 2013 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1948 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
[[en:Bonfoh Abass]]
dzzlv861x4y4od3v5eh5gu3v4xfy6jy
Borgu Local Government Area
0
212
4733
4732
2022-03-23T15:48:45Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Borgu''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] tọn glọ to [[Naijilia]], e yin dopo to Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn (LGD) koatọ́n ayimatẹn lọ tọn lẹ mẹ, gọna tatọ́-tẹnnọ etọn to New Bussa.
Sọha pósu tọn lẹdo lọ tọn wẹ 913.
LGD Borgu tọn ko yin apadewhe ayimatẹn Kwara tọn dai, amọ sọn 27 Avivọsun 1991 e yin zizedo aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ.
LGD lọ tindo aṣẹpipa dopolọ po Borgu Emirate - gandudu hohowhenu tọn [[Naijilia]] tọn de po. E bẹ zungbó Borgu tọn ''(Borgu Game Reserve)'' po apadewhé nupọntẹn Kainji tọn ''(Kainji National Park)'' po hẹn.
To mẹhihia 1991 tọn whenu gbẹtọ sọha 110,000 wẹ yin mimọ to LGD Borgu tọn po akọ̀ flusọ́ etọn lẹ po dile ye yin sislẹ bọdego do:
*[[Fulani people|fulani]] 30,000
*[[Boko people|boko]] 25,000
*[[Busa language (Niger–Congo)|Busa]] 15,000
*[[Hausa people|Hausa]] 10,000
*[[kambari people|kambari]] 8,000
*[[Ayọnu lẹ|Ayọnu]] 7,000
*[[Laru people|Laru]] 5,000
*[[Duka people|Duka]] 3,000
*[[Nupenu lẹ|Nupe]] 2,000
*[[Lopa people|Lopa]] 2,000
*[[Igbo people|Igbo]] 1,000
*Akọ̀ devo lẹ 2,000
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Borgu Local Government Area]]
8voujisobgdsuzfauvarlsgcbrto2vm
Bosso, Nigeria
0
213
4746
4745
2022-03-23T15:48:46Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Bosso''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to Maikunkele.
Lẹdo aigba etọn tọn gbló sọ kilomẹtlu 1,592 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 208,212 wẹ to finẹ to 2019 sọgbe hẹ nudọnamẹ mẹhihia 2006 tọn ẹyin yè basi yidogọ́ sọha awè daa to kanweko ''2.5%'' na jideji whemẹ̀whemẹ̀ tọn wutu.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn wẹ yin 920.
Bosso wẹ wehọmẹ alavọ nuyọnẹn wintinwintin Naijilia tọn ''Federal University of Technology'' tin te to [[Minna]]. Wehọmẹ ehe lọ kẹdẹ wẹ yin wehọmẹ alavọ tọn dopo gee he to finẹ whẹpo Wehọ lọ do wa yin tendiọna do nọtẹn yọyọ devo to Gidan Kwano.
To 2014, Bosso lẹzun nọtẹn de na fibẹtado-dintọ fọtọ́n susu mẹhe họ̀njẹgbé na tòwhàn Ayimatẹn Borno tọn. Gandudu [[Ayimatẹn Niger Tọn]] biọ to ogbẹ́ he nọ gọalọna mẹhe họ̀njẹgbé na ye yin hinhẹn gánnu-gánnu nado wamọ́ lẹ [[United Nations High Commissioner for Refugees|UNHCR]] nado gọalọna yé gbahọ̀ ojlẹ gli tọn lẹ podọ nuhudo tin na awuwiwlena adọ́tẹn, osìn dagbe po nududu po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Bosso, Nigeria]]
stw17lqajc0bphskdzavawngj3dqsht
Boṣiọ Whèhutọ Tọn He Tin To Gbagli
0
214
4759
4758
2022-03-23T15:48:46Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:A status spotted somewhere in the historical city of Badagry.jpg|thumb|Boṣiọ whèhutọ tọn]]
'''Boṣiọ whèhutọ tọn''' ehe yin boṣiọ daho Whèhutọ de tọn he to odọ̀ whèhuhu tọn de yìn tọn, e yin ohia gbangba tọn de he ye ze tùnte do ṣẹnsẹn aliklan daho ali Soglo tọn to [[Gbagli]], bo yin zizedai gbọn gandudu Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn dali.
Boṣiọ ehe yin awuwlena gbọn Chinedu Ogakwu<ref>https://web.archive.org/web/20210711030047/https://www.terrakulture.com/19-new-monuments-to-boost-tourism-in-lagos/</ref> dali bo wa yin didohia mẹlẹpo to azan aotọ Nuwhàsun tọn to 2017 gbọn ayimatẹngan he to gandu to whenẹnu to Ayimatẹn Awọnlin tọn dali, mẹhe yinkọ etọn nọ yin Akinwunmi Ambode.<ref>https://lagosstate.gov.ng/blog/2017/05/10/lagos-commissions-fisherman-statue-at-badagry/</ref>
Boṣiọ ehe nọtena ogú omẹ Gbagli tọn lẹ tọn, podọ e sọ nọtena dopo to azọn he nọ yin wiwa gbọn omẹ Gbagli tọn lẹ dali.<ref>https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/233913-what-we-will-do-to-abiola-fawehinmi-statues-at-ojota-parks-lagos-govt.html</ref>
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Boṣiọ]]
exjtora54wkwzdcatmyoyd51u06abtl
Broad Street, Lagos
0
215
4781
4780
2022-03-23T15:48:47Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Sign-Post of Broad Street, Lagos, Nigeria.jpg|thumb|Sign-Post of Broad Street, Lagos, [[Naijilia]]]]
'''Agbegbe Broad tọn''' to [[Lagos Island|Lopo Awọnlin tọn]], [[Awọnlin]], to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ, yin dopo to ajọwatẹn daho he tin to lẹdo Awọnlin tọn lẹ mẹ.
E yin dopo to ehelẹ mẹ: Bagatelle restaurant Christ Church Cathedral Primary School, Eko Boys High School, Newswatch ([[Naijilia]]), po St. Mary's Private School po.
Ohọ "Secretariat" tọn yin gbigbá to owhe 1906 mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[en:Broad Street, Lagos]]
m0kild8v8l0oawvokbkj67t3lw6ay97
Broda Shaggi
0
216
17095
4801
2022-03-31T18:45:58Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Broda_Shaggi_cropped.png|thumb|Broda Shaggi]]
'''Samuel Animashaun Perry''' (yin jiji to azan fọtọnnukunẹnẹtọ osun ṣiẹnnẹtọ owhe 1993 tọn mẹ).
E yin yinyọnẹn taun di '''Broda Shaggi''' bo yin aihundatọ dé , Hankantọ dé podọ Hanjitọ dé ga. To jọja whenu etọn, e yiwanna aihundida, na otọ etọn wẹ yin mẹplọntọ aihundida tọn wutu, ehe lọ yinuwa do e ji taun.
==Wehọmẹ yiyi etọn==
Broda Shaggi yi wehọmẹ alavọ ''university of Lagos'' tọn bo plọnnu gando ''Creative Arts'' go.
==Aihundida he e basi==
*''Oya Hit Me Skits, Vol. 1'' (2019).
*''Fine Boy Agbero. Vol 1'' (2019).
*''Weekend vibe'' (2020).
==Dehe ewọ kẹdẹ bayi na ede lẹ==
* ''Ori'' (2019)
* ''Bushman'' (2019)
* ''Shi'' (2019)
* ''Serere'' (2019)
* ''Nor Nor'' (2019)
* ''Wake up'' (2019)
* ''Black Skin Boy'' (2019)
* ''Bolanle'' (2019)
* ''Amarachi feat. Johnny Drille'' (2020)
* ''Toi Toi''(2019)
* ''Star feat. Asake'' (2019)
* ''Boredom 101'' (2020)
* ''Kwarantine'' (2020)
* ''Okoto" feat. Zlatan'' (2020)
* ''Happy Day'' (2020)
==Aihundida oplo ji tọn etọn lẹ==
* ''Ghetto Bred'' - 2018
* ''Aiyetoro Town'' - 2019
* ''Fate of Alakada: The Party Planner'' - 2020
* ''Namaste Wahala'' - 2020
* ''Dwindle'' - 2021
* ''Day Of Destiny'' - 2021
* ''The Miracle Centre''- 2020
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Wp/pcm]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1993 lẹ]]
[[en:Broda Shaggi]]
auk0phzhh54e2l3tedcti3ecrc0r12j
Buchi (Fànfúnnọ)
0
217
17097
4823
2022-03-31T18:48:00Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
'''Onyebuchi Ojieh''' yin yinyọnẹn podo oployin etọn '''Buchi''' po (yin jiji to lidosun 4, 1979)e yin fànfúnnọ Naijilia tọn, ohanpatọ, wekantọ, podo aihundatọ po sọn otogbo Delta ton, [[Naijilia]].
==Gbẹzan bẹjẹeji tọn podo wehọmẹ po==
Buchi yin jijii to Kwale Ndokwa wheyihọ tọn, otogbo Delta tọn, [[Naijilia]]. E yi wehọmẹ D.S.C Nursery and Primary School to Ovwian, Warri. To whenuena e fo wehomẹ pẹvi godo, e yi wehọmẹ alavọ Bendel State University (ehe wa yin yinyọnẹn to din taidi Ambrose Alli University), to fihe e plọn osẹn te.
==Azọn fànfún tọn==
Buchi bẹ azọn fanfun tọn jẹeji to 2008, to whenuena e ko yin didohia fanfunọ Tee-A ehe basi oylọna Buchi do aihun fànfún tọn etọn ''Tee-A N Naked'' to [[Awọnlin]]. Ehe dekọtọn do pipehẹ ogbẹ fanfunọ devo lẹ taidi, Ali Baba podo Opa Williams po he na ẹn dotẹnmẹ nado daihun hẹ ye to aihun fanfun Nite of A 1000 Laughs Show. Buchi ko daihun hẹ fanfunọ susu devo lẹ taidi, I Go Dye, I Go Save, Basketmouth, po Bovi po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1979 lẹ]]
[[en:Buchi (comedian)]]
bxvb2tp73d4ej5vh9tpmntb8y4zsza6
Bukky Wright
0
218
17099
4852
2022-03-31T18:49:24Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
'''Bukky Wright''' yin jiji to 31 March 1967, bo yin aihundatọ, ajọwatọ podọ tonudọtọ de ga. E tindo avọ̀satẹn whanpẹnọ dé he e ylọdọ ''B Collections''.
== Otan gbẹzan etọn tọn==
Bukky Wright yin jiji gbọn otọ́ Klistiani dé po onọ Malenu dé po dali to otò Abeokuta tọn mẹ. E yi Wehọmẹ alavọ [[Awọnlin]] tọn bo yi gbedewema daho to nuṣiṣọzan mẹ.
Bukky bẹ azọn aihundida tọn jeẹji to 1996. E yin mimọ to sinima ayọgbe tọn susu mẹ podọ to yovogbe tọn lọsu mẹ ga, e sọ tọn to aihundida Tele ji tọn he Wale Adenuga basi he yin yiylọdọ ''Super Story'' mẹ.
To 2014, Bukky Wright whlẹnagbà na otẹn Honourable wedegbẹ tonudidọ Ayimatẹn Ogun tọn to ogbẹ ''Social Democratic Party (SDP)'' tọn glọ he yin anadena gbọn Ayimatẹngan Olusegun Osoba dali.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn==
Bukky Wright wlealọ, bo tindo visunnu awè, Eniọla po Gbenga po. E lẹzun dada to whenuena dopo to visunnu etọn lẹ mẹ ji ovi.
== Tonudidọ==
To 2014, gbọn ogbẹ ''Social Democratic Party (SDP)'' dali e whlẹnagbà na otẹn Ayinamẹtọ kavi Osẹnbayitọ wedegbẹ [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]].
==Delẹ to aihun he eda lẹ mẹ==
*Saworo ide (1999)
*Above Love (2004)
*Abeni (2006)
*Outkast (2011)
*Kodun Kopo Kope (KKK)
*Omotara Johnson
*Unforgivable
*Afefe Alaafia
*Dugbe Dugbe
*Nkem Temi
*Ago Meje
*Oko Nnene
*Habitat
*Red Hot (2013)[15]
*Iyore (2014)
*When Love Happens (2014)
*Special Jollof (2020)
==Pọn fi ehe lọsu==
[[Todohukanji Ayọnu lẹ tọn]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1967 lẹ]]
[[en:Bukky Wright]]
gge2odc6qwaeqr9tdluik0r0jc0qp6l
Bukọla Saraki
0
219
17100
4868
2022-03-31T18:50:23Z
Samliverj
172
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Bukọla Saraki|YẸDIDE ETỌN=Bukola_Saraki.jpg|JIJIZAN=19 Awewesun 1962}}
'''Olubukọla Abubakar Saraki''' (he yé ji to azan koewhedopotọ osun wiawetọ owhe 1962 tọn) yin tohodọtọ dé po Ogán po na Azọnwhe wedegbẹ sẹndoaitọ lẹ tọn po to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Ayimatẹn Kwara tọn mẹ wẹ e sọn. e sọ dù Ayimatẹngan Kwara tọn pọn na owhe ṣiatọn blebu, e bẹsọn 2003 jẹ 2011 to Tohodidọgbẹ wehẹnọ he yin (''People's Democratic Party'').
To whenuena e zan saa etọn po taidi Ayimatẹngan dé to 2011 wẹ yé sọ vọ yi ovo dó dée yi Azọnwhe wedegbẹ sẹndoaitọ lẹ tọn to Ayimatẹn Kwara tọn mẹ. Enẹgodo ovo devo sọ dee to 2015 to Tohodidọgbẹ ''All Progressive Congress(APC)'' glọ. E vọ ovo devo basi to owhe 2019 nado lẹkọ dó Azọnwhe wedegbẹ sẹndoaitọ lẹ tọn lọ Amọ e ma pa ẹ. E sọ gbọ bọ lẹkọ dó Tohodidọgbẹ etọn dai tọn mẹ enẹ wẹ ''People's Democratic Party(PDP)''. E sọ gbẹ tẹnpọn nado dù Otògan [[Naijilia]] tọn, ṣigba ovo he yé do jẹnukọn lọ ma yí uwọ. Atiku Abubakar wẹ ogbẹ ''PDP'' lọ yí to whelọnu.
==Gbẹzan etọn, jọja whenu etọn, po wehihia etọn po==
Yé ji Bukọla Saraki to owhe 1962 to Yivotomẹ (''United Kingdom''). Tohodọtọ Daho de po Sinetọ de po we Otọ he jii. Oluṣọla wẹ e nọ yin bo dù Sinetọ sọn owhe 1979 jẹ 1983. Florence Morẹnikẹ Saraki wẹ Onọ etọn nọ yin. E dohia dọ whẹndo mẹjọmẹ tọn dé mẹ wẹ e tọn sọn. To whenuena e bẹ wepinplọn jẹeji e yi Corona School to Victoria Island he to Ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ. Whẹpo do wayi Kings College to Awọnlin dopolọ to owhe 1973 jẹ 1978. Enẹgodo e gbẹ zindonukọn to nupinplọn etọn mẹ to Cheltenham College he to otò United Kingdom tọn mẹ sọn 1979 jẹ 1981, finẹ wẹ e yi gbedewema Wehọmẹ Alavọ tọn etọn tẹ. E sọ zindonukọn dogọ to ''London Hospital Medical College of the University of London'' to 1982 key 1987, finẹ wẹ e yi gbedewema dé he dohia dọ e ko lẹzun Doto dé te ''MBBS''(London).
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
Toyin Saraki wẹ Asi etọn nọ yin, Ovi ẹnẹ wẹ e ji na ẹn. To whenuena e gbẹ yin Ayimatẹngan dé wẹ Fulani lẹ yii dó dù Akọtagan yetọn. Ahọlu Ilọrin tọn sọ yìí dó dù Ogán he yé nọ ylọdọ Waziri he taidi (''Prime Minister''), Baba etọn wẹ ko dù Ogán ehe lọ dai. Enẹgodo Ahọlu Ibadan ton Saliu Adetunji sọ yìí dó dù Ogán dé he yé nọ ylọdọ Ajagunna to Ibadan tomẹ to owhe 2017.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1962 lẹ]]
[[en:Bukola Saraki]]
[[yo:Bùkọ́là Sàràkí]]
3ckboeu372ndxwzk1ps7qj9xoesovxo
Bọlu-hihò
0
220
4877
4876
2022-03-23T15:48:51Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Heyward_lines_into_double_play_(28356212176).jpg|thumb|Bọlu-hihò]]
'''Bọlu-hihò''' enẹ wẹ bọlu he pipli awe nọ yí alọ po opò po do hò bọ omẹ ṣinẹnẹ nọ nọ̀ pipli dopo mẹ. Bọlu-hòtọ pipli de tọn nọ yìn bọlu pẹvi loboto de bọ bọlu-hòtọ pipli awetọ tọn nọ tẹnpọn nado yí opò de do hò e dlan.
[[en:Baseball]]
ryccjk75r86efrtf3kki3i0s47mmxir
Bọlọjọ̀
0
221
4889
4888
2022-03-23T15:48:52Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Bọlọjọ̀''' yin wunmẹ wèdudu tọn de. Eyin owè mẹwigbeji tọn, dopo to akọ pẹvi Ayọnu lẹ tọn de he nọ yin Yewa bo tin to wheyihọwaji [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] he yin dopo to togbó [[Naijilia]] tọn lẹ mẹ, wẹ nọ dú owè alọpa ehe, Ayọnu he sọ tin to togbó [[Benẹ]] tọn mẹ lẹ lọsu nọ dú owè ehe ga. Wunmẹ wèdudu tọn ehe nọ yawu sọawuhia to hùnwhẹ lẹ, taidi hùnwhẹ Gẹlẹdẹ tọn, podọ ye sọ nọ dú owè ehe to agọ́ lẹ ga. Hanjitọ Benẹnu de he nọ yin Zeynab Habib sọ yin yinyọn-ẹn taun na wunmẹ wèdudu tọn ehe.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Aṣa]]
9cmzep6gq7z48pl6hty9vyz17yx74co
CETEP City University
0
222
4904
4903
2022-03-23T15:48:52Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''CETEP City University''' yin wehọme alavọ tọn akuẹnọ tọn de he to Yaba heyin notẹn de to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn me to Hùwaji-whèyihọ [[Naijilia]] tọn. Wehọme alavọ tọn lọ nọ na azọ́plọnmẹ he nọ hẹn ẹn yọnbasi namẹ nado mọ gbedewema jẹnukọnna azọ́nfifó po azọ́nfifó godo tọn lẹ po sọn whenue e yin didoai to owhe 2005 tọn mẹ.
==Sọ pọ́n==
[[Todohukanji Wehọme alavọ tọn lẹ tọn to Naijilia]]
==Alọdlendonu lẹ==
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
[[en:CETEP City University]]
4jhxi6ylzw9sbm1o5h3b8gjt23aps7u
Café Neo
0
223
4918
4917
2022-03-23T15:48:53Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Café Neo''' yín azọnwhé he nọ wleawuna nududu coffee tọn lẹ de to [[Awọnlin]].
Azọnwhé lọ yin didoai to owhe 2012 tọn taidi whẹ̀ndo mẹ tọn de to whenue nọvi-nọvi lẹ, Ngozi Dozie po Chijioke Dozie po bẹ coffee sísọ-kọ́ to [[Awọnlin]]. Nusedotẹn daho yetọn tin to [[Victoria Island]] to [[Awọnlin]]. Osọ̀ yetọn devo lẹ sọ gbàpe gbọn [[Awọnlin]] kànmẹ.
[[en:Café Neo]]
d0xtkkx832y49svu4bthp0whi9mvzl1
Calvin Coolidge
0
224
15914
15913
2022-03-25T05:09:09Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[File:Calvin_Coolidge_cph.3g10777_(cropped).jpg|thumb|Calvin Coolidge]]
'''John Calvin Coolidge Jr.''' (azán ẹnẹtọ, Liyasun, owhe 1872 jẹ azán atọ́ntọ, Alunlunsun, owhe 1933) yin mẹbọdomẹgotọ Togan ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ (1921 jẹ 1923) podọ Togan Otò Amẹlika tọn gbantọ́ (1923 jẹ 1929). E yin wedonanutọ he mọ godona ajọwiwa po takuẹ he ma sẹhundaga zize do nulẹ ji po.
==Gbẹzan whẹndo tọn etọn==
==Gbẹzan tonudido tọn etọn==
==Silent Cal==
Calvin Coolidge yin dẹpẹ-yinkọ dona dọ "Silent Cal" na e nọ nọ̀ abọẹ taun wutu, e ma nọ dọho susu. Otàn dé dohia dọ to jonọyitẹn dé to johẹmẹ whenu, nawe dé dọna
Coolidge dọ emi na yí hogbe hugan awe to onu etọn mẹ, ṣigba gblọndo etọn wẹ, "a jai".
==Nudọnamẹ dogọ==
Coolidge yin tẹnmẹpọnna-togbogantọ to oglọ na togbogan Warren G. Harding bo sọ lẹzun togbogan oku Harding tọn godo to Azan awetọ Avivọsún, owhe 1923 ton mẹ. Na ehe ko jọ jẹnukọnna vọjlado koatọ́ntọ he wa aimẹ gando gandudu otò lọ tọn mẹ go to 1967, e he wẹ zọn bọ mẹ dé ma jẹ otẹn tẹnmẹpọnna-togbogantọ tọn lọ kaka jẹ togán dudu devo whenu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1872 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1933 lẹ]]
[[simple:Calvin Coolidge]]
[[en:Calvin Coolidge]]
tpiokfqxw5xu5n4opg6k7a8oub5klqn
Carlos Aránguiz
0
225
4949
4948
2022-03-23T15:48:54Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Carlos_Ar%C3%A1nguiz.PNG|thumb|Carlos Aránguiz]]
'''Carlos Ramón Aranguiz Zúñiga''' (18 Zósun 1953 – 3 Alunlunsun 2021) e yin tonudọto podọ whẹdọtọ chile tọn. E yin jiji to Antofagasta, Chile. E yin dopo to ogbẹ whẹdatọ to whẹdọhọ daho chile tọn sọn 2014 kakajẹ whenue e yin kukutọ.
Aránguiz yin matintọ to azan 3tọ Alunlunsun owhe 2021 tọn to Antofagasta gbọn azọ̀n gbigbọkan tọn to whenuena e tindo owhe 67.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Carlos Aránguiz]]
c2m205butahdo9qftz890pa8j2k1v1o
Cefalexin
0
226
4965
4964
2022-03-23T15:48:54Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Cefalexin''' tin to ogbẹ́ amasin sinsinyẹn he ye nọ ylọdọ ''Antibiotics'' lẹ mẹ. Yinkọ amasingbẹ lọ tọn wẹ yin ''Cephalosporin''. Cefalexin sọgan gbọ owanvu he to lanmẹ to apadewhe taidi otó, ohú, agomẹ, agbasa po adọ́po po. Etlẹ sọ nọ yin yiyizan to whedelẹnu nado gbọ opẹn gbọhlihẹ. Cefalexin nọ yin yiyizan na yọpọvu lẹ po mẹho he ko hugan owhe kandekoatọ́nmẹvi. Mọdopolọ, etlẹ sọgan yin yiyizan na mẹhe mọho po mẹhe to anọ na ovi lẹ po. To whenue eyin zinzan na mẹdelẹ, ye sọgan jẹ suslu ji, adọmẹ sọgan to tukla do ye eyin amasin lọ ma yi agbasa na ye. Cefalexin sọgan yin yiyizan po amasin devo lẹ po. Eyin mẹde nọ nu ahan sinsinyẹn, e sọgan yinuwa do lehe amasin lọ na wazọn do ji. Amasin ehe sọgan yin yiyizan gbọn onu mẹ. E nọ yin zinzan to whenue ye dunu kavi ma dunu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Amasin]]
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[simple:Cefalexin]]
[[en:Cefalexin]]
sgoiwpcnmt1fl9m4yyb56g49ygr83dq
Chanchaga
0
227
4975
4974
2022-03-23T15:48:55Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Chanchaga''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to tatọ́-tẹnnọ ayimatẹn lọ [[Minna]] tọn he gbọn suhugan agbegbe Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn lọ tọn ji.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu kandegbànnukúnawe 72 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 201,429 wẹ to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn ''Postal code'' lẹdo lọ tọn wẹ 920.
==Whenuho==
Nọtẹn nupinplọn tọn susu lẹ wẹ tin to lẹdo dokọ̀ tọn Chanchaga tọn podọ tevi-hì daho Paikoro tọn fie tevi nọ yin sisa do togodo te tin to finẹ ga.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Chanchaga]]
i848z6mn4ojkl5624ka9pc9zfe28s5e
Charles Konan Banny
0
228
4984
4983
2022-03-23T15:48:55Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Charles Konan Banny''' (11 Kọ́yànsun 1942 – 10 Zósun 2021) yin tonudọtọ Ivory Cost tọn.
E yin linzọnyizọnwatọ tangan oto Côte d'Ivoire tọn sọn 7 Awewesun 2005 jẹ 4 Lidosun 2007.
Banny basi matintọ to azan 10tọ Zósun 2021 to Paris gbọn azọ̀n COVID-19 tọn dali to whenue e tindo owhe 78.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Charles Konan Banny]]
6lmbdawncp66qjary80uh4i8ea6tkdu
Charles Mordi
0
229
5002
5001
2022-03-23T15:48:56Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Charles Mordi''' yin ajowatọ otò ,[[Naijilia]] tọn, e wọ wẹ sọ yin Gandodinnanu na Akuẹsẹdotẹn daho otò [[Naijilia]] (Central Bank of Nigeria) tọn. E sọ nọ paṣẹ do akuẹ sinho podo Ajọwiwa otò [[Naijilia]] tọn lẹ po ji. Mordi ko do gbedewema po gbedewema daho po dogọ na Ajọwiwa sọn wehọmẹ alavọ [[Awọnlin]] tọn (University of Lagos).
==Azọnwiwa==
Nuyọnẹn do Azọnwiwa he tọn blẹ sọn Akuẹsedotẹn daho otò [[Naijilia]] (Central Bank of Nigeria) tọn to owhe 1980. He zindonukọn do azọngo po IMF bo wa zun gan-do titodoajọwiwa otò lẹ tọn do go na otò Namibia po Botswana. He sọ wazọn po hagbẹ devo to IMF na dido aiha po nukun do Azọnwiwa na otò Malawia po otò Lesotho.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Charles Mordi]]
6o645yx7m0l10eka5yu1v5vuyw5f3r2
Charles Olumo
0
230
5014
5013
2022-03-23T15:48:56Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Alhaji '''Abdulsalam Sanyaolu''' yin aihundatọ Otò [[Naijilia]] tọn bo wasọn Abeokuta, Ayimatẹn Ogun tọn mẹ. Aihun ayọgbe tọn lẹ kẹdẹ wẹ e nọ da.
==Azọn==
Alhaji Abdulsalam Sanyaolu bẹ aihundida jẹeji to owhe 1953 to sinsẹnhọ de mẹ to [[Awọnlin]].
==Alọdlẹndonu==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Charles Olumo]]
jay5wsir3ke7s123red106eiyv995pu
Charlie Gallagher
0
231
5028
5027
2022-03-23T15:48:57Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Charlie Gallagher''' (mẹhe yín jiji to azan ẹnẹtọ́, Abòhúsun, to owhè 1940 bo nọgbẹ̀ kaka jẹ azan widopotọ Liyasun tọn to owhé 2021) yin bọluhotọ Scotland-nù dé he yín Ireland-vi-jiji. Ewọ wẹ nọ hò nukọn. Bọluhogbẹ́ Celtics po Dumbarton po tọn wẹ e hò bọlu na hugan. E hò bọlu na otò Republic of Ireland tọn to 1967, whla awè wẹ yè zan ẹn. Gallagher kú to azán wídopotọ, Liyasun owhè 2021 tọn, owhé kanwe wẹ e tindo.
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Charlie Gallagher (footballer, born 1940)]]
40bwljq503y2itubk8q29vczdpfjuhy
Chicken Republic
0
232
5047
5046
2022-03-23T15:48:57Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Chicken_Republic_Restaurant_in_Abuja.jpg|thumb|Chicken Republic to Abuja mẹ]]
'''Chicken Republic''' yin dopo to azọ́nwhé he nọ wleawuna nududu sọ́ṣà-duṣà tọn lẹ mẹ to [[Naijilia]] de ehe sinai do dadónu he nọ dà koklo-lan lẹ ji, pataki koklo-lan sísọ. E yin didoai gbọn Deji Akinkanju dali, bọ nududu sàtẹ̀n etọn tintan yin didoai do [[Apapa]] to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to owhe 2014 tọn.
==Nudọnamẹ kleun==
Tató-tẹ̀nnọ Chicken Republic tọn tin to [[Awọnlin]] to [[Naijilia]]. Azọnwhé lọ yin to Food Concepts Plc (azọnwhé he no wleawuna nududu Naijilianu le tọn) glo. Yè sọgan dọ dọ Azọnwhé lọ we yin dehe kló hugan to azọnwhé he nọ wleawuna nududu koklólan tọn to [[Naijilia]] lẹ mẹ po nusatẹn voovo kande to [[Awọnlin]] kẹdẹ gọna nusatẹn kande-gbán ledọ tògbo lọ pé. Chicken Republic ko so dó nusatẹn devo lẹ ai do otò wheyihọ-waji [[Aflika]] tọn lẹ, [[Ghana]] yin dopo to ye mẹ.
[[en:Chicken Republic]]
dypugpjbk713vkq8jyf0ta3d0r1frg7
Chidi Mokeme
0
233
5062
5061
2022-03-23T15:48:58Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Chidi Mokeme''' (ye ji to azan fọtọ̀n-nukunawetọ́, Whejisun, owhe 1972) yín sinima-bayitọ po hunsingan Otò [[Naijilia]] tọn. E tọ́n sọ́n Oba to Idemili Gandudu pọnla tọn he to Ayimatẹn Anambra tọn, huwaji-whẹzẹtẹn Otò [[Naijilia]] tọn mẹ. E wọ wẹ yin hunsingan na "''Gulder Ultimate Search Reality Show''"
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Chidi Mokeme]]
i0wj1ef58o004m7zxr0asalf1kxg52a
Chidinma Aaron
0
234
5083
5082
2022-03-23T15:48:59Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Chidinma Leilani Aaron''' yín Jìjì tó (Azan fọtọnnukundopotọ osun ẹnẹtọ owhe 1993 tọn mẹ) to [[Ayimatẹn Kaduna Tọn|Aimatẹn Kaduna tọn]] to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn ==
Yé ji Chidinma to Aimatẹn Kaduna tọn to Azan fọtọnnukundopo osun ẹnẹtọ owhe 1993 tọn mẹ, whẹpo ewa yi [[Abuja]]. Abuja lọ wẹ énọ whẹpo é wa yi Lead City University to Aimatẹn Oyo tọn to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ, bọ e wá yi gbedewema to owhe 2017 tọn mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Chidinma Aaron]]
4q2c4ewprs2tmvnk47fjj62ew1wbmxw
Christopher Ayres
0
235
5099
5098
2022-03-23T15:48:59Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Christopher_Ayres_2013.jpg|thumb|Christopher Ayres]]
'''Christopher Owen Ayres''' ( Nuwhàsun 16, 1965 – Kọ́nyànsun 18, 2021) yin aihundatọ, anadenanutọ podọ wekantọ Amẹlika tọn.
E yin yinyọẹn na ogbe etọn to aihun anime tọn mẹ. E dọ Frieza sọn Dragon Ball Z Kai, Kei Kurono sọn Gantz, Prince Soma sọn Black Butler, podọ Shingen Takeda sọn the Sengoku Basara series.
Ayres basi matintọ to Kọ́yànsun 18, 2021 sọn nuhahun de ehe yin hinhẹnwa gbọn azọn sinsiẹn ''Obstructive Pulmonary Disease'' tọn to Houston, Texas to whenuena e tindo owhe 56.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Christopher Ayres]]
ih9xvr8i6mmacrd7fa755074jkgkny9
Cipu-gbe
0
236
5175
5174
2022-03-23T15:49:02Z
Jon Harald Søby
5
75 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Cipu-gbe (Cicipu)''', kavi '''Western Acipa''', yin ogbè Kainji tọn de he nọ yin dido gbọn nudi omẹ 20,000 dali to agéwaji-whèyihọ [[Naijilia]] tọn tọn. Omẹ lọ lẹ nọ ylọ yede lẹ dọ Acipu, bọ to Hausa-gbe mẹ, yé nọ yin yiylọ dọ Acipawa. <ref>Blench, Roger. [http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Kainji/Kamuku/KmkOP.htm The Kamuku languages].</ref>
Taidi ogbè Benue–Congo tọn susu devo lẹ, Cipu tindo tito yinkọgbe tọn he gẹdẹ de. <ref>McGill, Stuart. 2007. The Cipu noun class system. Journal of West African Languages, 34(2), 51-90.</ref> E tindo kọnugbe, hogbe po aliho he mẹ e nọ yin yiylọ tọ́n po he gẹdẹ yẹẹ de, gọna aliho wekún asì lẹ yiylọ to awọtínmẹgbe mẹ po de.
Diblayin Cipu-gbe dótọ lẹpo wẹ nọ dó Hausa-gbe ga. Susu to ye mẹ sọ nọ dó ogbè he tin to lẹdo yetọn mẹ lẹ.
==Ogbè lẹ mimá do ogbẹ́ voovo ji==
Cipu-gbe yin adà de to alà Kambari-gbe tọn tọn de to ogbè Niger–Congo tọn lẹ mẹ.
Zinjẹgbonu agọe tọn na ogbè lẹ mimá do ogbẹ́ voovo ji<ref>Williamson, Kay and Roger M. Blench. 2000. Niger–Congo in African languages: an introduction, 11-42. Cambridge: Cambridge University Press.</ref> ze Cipu-gbe do ogbẹ́ ogbè Kamuku tọn he tin to West Kainji pa to Whèzẹtẹn-waji Acipa tọn lẹ mẹ. Etomọṣo, dodinnanu kitokito bibasi<ref>Dettweiler, Steve and Sonia Dettweiler. 2002. [http://www.sil.org/silesr/2003/silesr2003-003.pdf Sociolinguistic survey (level one) of the Kamuku language cluster [Originally written in 1992].].</ref><ref>McGill, Stuart. 2007. [http://www.cicipu.org/papers/2008-05-18_classification_cicipu_working.pdf The classification of Cicipu. Unpublished manuscript.] </ref> ko dohia dọ e sọgan nọma yinmọ́.
==Yinkọ devo lẹ==
To alọnu din, ''The Ethnologue'' ze Cipu-gbe do 'Western Acipa' ji. Etomọṣo yinkọ lọ, 'Western Acipa' ma sọ nọ yin zinzan to gbonu ''the Ethnologue'' tọn, podọ obiọ ko yin bibasi nado diọ aliho he mẹ e nọ yin kinkan do enẹ.<ref>[http://www.cicipu.org/language_name.html The name of the Cicipu language]</ref> To Hausa-gbe mẹ, ogbè lọ nọ yin alọdlẹndo di Acipanci podọ omẹ lọ lẹ nọ yin Acipawa lẹ.
==Fie yé gbape gbọn lẹ==
Cicipu-gbe nọ yin dido to [[Naijilia]] gbọn nudi omẹ 20,000 dali, <ref>CAPRO Research Office. 1995. Kingdoms at war. Jos: CAPRO Media.</ref> mehe gbape gbọn Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Sakaba tọn to Ayimatẹn Kebbi tọn mẹ podọ [[Kontagora|Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Kontagora]] tọn mẹ to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] mẹ.
===Akọ̀gbe lẹ/Vogbingbọn lẹ===
Acipunu lẹ lọsu na yede kẹalọyi kọnugbe voovo ṣinawe taidi wunmẹ Cicipu-gbe tọn lẹ. Yinkọ akọ̀gbe lọ lẹ tọn die yin sislẹ do odò fi die (to pọmẹ hẹ lehe Hausanu lẹ nọ ylọ ye do to glọ́ndo mẹ):
* Tirisino (Karishen)
* Tidipo (Kadonho)
* Tizoriyo (Mazarko)
* Tidodimo (Kadedan)
* Tikula (Maburya)
* Ticuhun (Kakihum)
* Tikumbasi (Kumbashi)
==Aliho Wékinkan tọn==
Wunmẹ hogbe lẹ didọtọ́n dopodopo tọn he gbayipe hugan to Cicipu-gbe mẹ wẹ CV, amọ́ na nugbo tọn, nudindọ̀n yẹẹ delẹ tin gando Ń po CVN po go. Sọha kleun de to yinkọgbe po nuwàgbe po nọ bẹ jẹeji po aliho hogbe lẹ didọtọ́n dopodopo tọn V tọn po. Àga yìyì po odò wiwa kọnugbe tọn po nọ sọawuhia to yinkọgbe lẹ mẹ, di apajlẹ, ''káayá'' ‘ohọ̀’ po ''káayà'' ‘ayivi’ po, sọgan e yinmọ́ na nuwàgbe lẹ (na nugbo tọn aliho hogbe lẹ yiylọ tọn he sọgbe yin nujọnu na nuwàgbe lẹ)
===Wekún asì lẹ===
[[Wepo:Cipu vowel chart.svg|thumb|250px|Tafo wekún asì tọn na akọ̀gbe Tirisino tọn Cipu-gbe tọn]]
Cicipu-gbe tindo wunmẹ wekún asì tọn voovo ṣidopo. Wekún asì lọ lẹpo sọgan yin kandlẹ́nna kavi whegli, podọ yemẹpo wẹ tindo nugonu awọ̀ntinmẹgbe tọn lẹ. E tindo wekún awè topọ ''(diphthong)'' ẹnẹ̀: /ei/, /eu/, /ai/ po /au/ po.
{|class="wikitable"
! '''Monophthong'''
! '''Wekún asì nukọ̀n tọn'''
! '''Wekún asì ṣẹnṣẹn tọn'''
! '''Wekún asì godo tọn'''
|-
| '''Close'''
| align=center | , iː
|
| align=center | u, uː
|-
| '''Close-mid'''
| align=center | e, eː
|
| align=center | o, oː
|-
| '''Open-mid'''
|
|
| align=center | ɔ, ɔː
|-
| '''Open'''
|
| align=center | a, aː
|
|}
===Wekún asú lẹ===
Tedidi wekún asú tọn nọ di yede to Cicipu-gbe mẹ, di apajlẹ, ''yuwo'' 'jai' po ''yuwwo'' 'lilẹ' po. Wekún asú depope wẹ sọgan yin dindọ̀n.
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
|+'''Consonant phonemes'''
|-
! rowspan="2" colspan="2"|
! rowspan="2"| Labial
! rowspan="2"| Dental kavi<br/> alveolar
! rowspan="2"| Postalveolar<br/> kavi palatal
! colspan="2"| Velar
! colspan="3"| Glottal
|-
! <small>Plain</small>
! <small>Labialized</small>
! <small>Palatalized</small>
! <small>Plain</small>
! <small>Labialized</small>
|-
! rowspan="3"| Plosives <br/>and <br/>affricates
! <small>Voiceless</small>
| p
| t
| tʃ
| k || kʷ
| ʔʲ || ʔ || ʔʷ
|-
! <small>Voiced</small>
| b
| d
| dʒ
| ɡ || ɡʷ
|| || ||
|-
! <small>Implosive</small>
| ɓ
| ɗ
|
| ||
| || ||
|-
! rowspan="2"| Fricatives]l
! <small>Voiceless</small>
|
| s
|
| ||
| hʲ || h || hʷ
|-
! <small>Voiced</small>
| v
| z
|
| ||
| || ||
|-
! colspan="2"| Nasals
| m
| n
|
| ||
| || ||
|-
! colspan="2"| Rhotic
|
| ɾ
|
| ||
| || ||
|-
! colspan="2"| Approximants
|
| l
| j
| || w
| || ||
|}
==Hogbe lẹ ==
Susu to hogbe Cicipu-gbe tọn lẹ mẹ wẹ yin hogbe whìwhé lẹ sọn Hausa-gbe mẹ. Aliho he mẹ hogbe he yin whìwhé ehelẹ nọ yin yiylọ do tọn ko diọ na ye nido mlin dopọ po aliho hodidọ tọn Cicipu-gbe tọn po, pataki to wekún asì lẹ mẹ.
==Tito Wékinkan tọn==
Cicipu-gbe ma ko to yinyin kinkandai to alọnu, etomọṣo aliho wékinkan tọn de ko yin awuwiwlena, podọ alọnuwe sọha de ko yin titobasina bo ko to yinyin mimapé.<ref>McGill, Stuart (ined). Some orthographic challenges for Cicipu. West Kainji Language Workshop, Safara Motel, Kontagora, 10 -12 March 2008, pp. 2-3.</ref>
==Sọ Pọ́n==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Cipu language]]
ex14fodqi989r632lmzwipubudmyhqh
Claude Azéma
0
237
5187
5186
2022-03-23T15:49:03Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Claude Joseph Azéma''' (5 Liyasun 1943 – 6 Zósun 2021) yin yẹwhenọ katoliki flansegbe tọn.
E yin jiji to Vailhauquès, France. E lẹzun yẹwhenọ to 1969.
E wọ wẹ yin yẹwhenọ Montpellier tọn sọn 2003 jẹ 2018.
Azéma basi matintọ to azan 6tọ Zósun owhe 2021 to Montpellier to whenuena e tindo owhe 78.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Claude Azéma]]
ih4x9e03clzvidyqafp04p7pzbenmn0
Confucius
0
238
5204
5203
2022-03-23T15:49:04Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Confucius_Tang_Dynasty.jpg|thumb|Confucius]]
'''Confucius''' (mẹhe yin jiji tò nudi 551 J.W.K(Jẹnukọnna Wiwa Klisti tọn) bo wá ku to 479 J.W.K) yín mẹplọntọ Ṣaina-nu dé podọ nuyọnẹ́ntọ dé. Yinkọ etọn na taun tọn wẹ Kong Qiu kavi Zhong Ni. E tindo ojlo nado plọn nulẹpo to whenue e to ovu. To whenue e whẹn mẹho godo, e wazọn taidi ahọluzọnwatọ nukundeji dé, fie e penukundo ogle dé po oyìn lẹ po go. E wá lezun mẹplọntọ dé to nukọnmẹ. Confucius nọgbẹ to ojlẹ dé mẹ he akọta susu to awhanfun sọta yede to ṣaina. Ojlẹ lọ yin yiylọdọ ojlẹ afo po amakikọ ''Zhou Dynasty'' tọn. Confucius ma yinwana nuhe to jijọ to ojlẹ etọn mẹ bo jlo na jla ninọmẹ lọ do.
== Nuplọnmẹ etọn lẹ==
Taidi ''Socrates'', Confucius to whedelẹnu ma nọ jlo na na gblọndo kanbiọ tamẹnuplọnmẹ tọn lẹ tọn na edetiti. Kakatimọ e nọ dike gbẹtọ́ lẹ ni lẹnnupọn sisosiso gando nuhahun lẹ go bo plọnu sọn yé mẹ, titengbe sọn otàn lẹ mẹ. Confucius sọ lẹndọ gbẹtọ lẹ dona tindo huhlọn, sigba e ma yin na yé yin mẹdagbe kavi tindo azọ́n wutu gba, mọdopolọ e ma yin na ye tọn sọn whẹndo huhlọnnọ dé mẹ wutu gba. Confucius jlo dọ gbẹtọ lẹ ni nọ lẹn mẹdẹvo lẹ tọn pọn zẹ lehe ye nọ lẹnnupọn gando akuẹ he ye tindo ji do go. Gbọnvona enẹ, e sọ tindo numọtolanmẹ lọ dọ osẹ́n lẹ dona tin he gbẹtọ lẹ na nọ hodo to lẹdo kavi pipli dé mẹ. Confucius lẹndọ haṣiṣan atọ́n (5) wẹ gbẹtọ lẹ sọgan tindo po osẹn etọn lẹ po. Omẹ awe (2) sọgan tin bọ dopo sọgan yin Ahọvi bọ awetọ ni yin Afanumẹ, Otọ́ kavi Ovi, Asu kavi Asi, Mẹho kavi Yọpọvu. Confucius dọdọ to haṣiṣan lọ lẹpo mẹ, ọme awe (2) lọ lẹ wẹ dona hodo osẹ́n. Taidi apajlẹ, afanumẹ dé dona setonu na Ahọvi, he yin ogán etọn, podọ ahọvi lọ lọsu dona dotoaina afanumẹ etọn bo sọ dawhẹ dodo to gandudu etọn mẹ. Confucius dọdọ gbẹtọ lẹ ni nọ wà na gbẹtọ hatọ yetọn, nuhe yelọsu lẹ jlo dọ mẹdevo lẹ ni wa na ye. Ehe to whedelẹnu sọgan yin yiylọ dọ ''Golden Rule'' he Jesu Klisti lọsu plọnmẹ. Nuplọntọ etọn lẹ kan otàn pẹvide gandego, podọ gando nuplọnmẹ etọn lẹ lọsu go ga. Ehelẹ wẹ yin bibladopọ nado basi owe he wa yin yiylọdọ ''The Analects'', owe ehe wa lẹzun dopo to owe tangan ''Confucianism'' tọn lẹ mẹ.
[[en:Confucius]]
0cmailq0ulwnjhb72pm2onzo0vquh2i
Culturati
0
239
5210
5209
2022-03-23T15:49:04Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Culturati''' yin jiji to azan koatọ́n,Abọ̀husún,owhe 2006.yinkọ́ he ye do nọ ylọ ẹ to whedelẹnu wayi wẹ ''sisi oge'' wepo yedo diọ todín do culturati.
4j5vs3wdxen60c60qik06jd6qpsw53d
Cyrus Chothia
0
240
5232
5231
2022-03-23T15:49:05Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Cyrus_Chothia_ISMB_2015.jpg|thumb|Cyrus Chothia]]
'''Cyrus Homi Chothia''' yin jiji to (azan fọtọ̀n-nukun-ẹnẹtọ, Afínplọsun, owhe 1942 bo nọgbẹ̀ jẹ azan ko-atọ́n-nukun-dopotọ, abọ̀húsun, owhe 2019) tọn mẹ FRS yin Weyọnẹntọ Great-Britain-nu. E sọ yin weyọnẹntọ dé to lẹnunnuyọnẹn mẹ to ''Medical Research Council(MRC)'' podọ ga ''Laboratory of Molecular Biology(LMB)'' to Wehọmẹ Alavọ Cambridge tọn podọ ga e sọ yin gbẹtọ weyọnẹntọ dé to Wolfson College, Cambridge tọn.
Chothia basi matintọ to azan ko-atọ́n-nukun-dopotọ́, abọ̀húsun, owhe 2019 tọn mẹ to whenuena e tindo owhe kande-gban-atọn-nukun-awetọ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[simple:Cyrus Chothia]]
[[en:Cyrus Chothia]]
7re1ju2gphkx2zspsycd75czam2s2xs
Dakauta
0
241
5245
5244
2022-03-23T15:49:05Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Dakauta''' yin malenugan Otò Kano tọn. E dugan na azán dopo poun to owhe 1452.
==Otàn gbẹzan etọn tọn to otànnugbo Kano tọn mẹ==
Otàn gbẹzan Dakauta tọn tin to odo, sọ́n Palmer 1908 tọn. Lẹdogbedevomẹ yovogbemẹ tọn Otànnugbo Kano tọn.
Dakauta wẹ yin Saraki fọtọ̀n-nukunawetọ. Bo yin unbọpẹnnọ. Gbẹtọ lẹ dọdọ, “Eyin e lẹzun Saraki, e na dọho.”
Whenue e ko lẹzun Saraki godo, Ṣigba to whenue e ma penugo nado dọho na azán dopo, e yin didesẹ̀ sọ́n ganzinpo ji.
== Otànnugbo Kano tọn ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Dakauta]]
o10f8qsqh8pil0wsurqm4b89dqmk2rv
Dakore Egbuson-Akande
0
242
5262
5261
2022-03-23T15:49:06Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Faces_at_AMVCA_2020_32.jpg|thumb|Dakore Egbuson-Akande]]
'''Dakore Egbuson-Akande''' (mẹhe yinkọ he mẹjitọ etọn lẹ do na ẹn to whenuena e yin jiji wẹ yin '''Dakore Omobola Egbuson''') yin aihundatọ tele ji tọn podọ tovi [[Naijilia]] tọn dé. E yin afọzedaitọ otò tọn na ''Amnesty International'', ''Amstel Malta'' po ''Oxfam of America'' po.
== Otàn gbẹzan tọn ==
Dakore yin jiji to ayimatẹn Bayelsa tọn taidi ovi tintan mẹjitọ etọn lẹ tọn. E yì wehọmẹ bẹjẹeji tọn etọn to ''Corona School'' to ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn podọ e zindonukọn yì wehọmẹ daho ''Federal Government Girls' College'' to ayimatẹn Bauchi tọn. E plọnnu gando ''Mass Communication'' go to wehọmẹ alavọ Awọnlin tọn (University of Lagos) ṣigba e ma fó na azọ́n didote mapote mẹplọntọ lẹ tọn wutu. To alọnu din, e ko dà asu bosọ tindo ovi awe.
To Zósun owhe 2019 tọn, Dakore sọawuhia taidi omẹ tangan to hokansemẹ dé he yin awuwlena to hùnwhẹ ''Visual Collaborative'' tọn dali dé whenu he mẹ hosọ whẹho he yín hodọdeji tọn wẹ "Vivencias" he yin hogbe Spanish tọn dé he zẹemẹdo "Numimọ lẹ". E yin dopo to gbẹtọ gbannukundopo he yin hokankanse lẹ mẹ, omẹ ehelẹ yin omẹ nukundeji lẹ he yin dide lẹdo aihọnpe, delẹ to ye mẹ wẹ Kelli Ali, Adelaide Damoah po Desdamona po.
To Nuwhàsun owhe 2020 tọn, hokansemẹ Dakore tọn sọ vọ yin didohia whladopo dogọ to hùnwhẹ lọ he sọ vọ wá aimẹ whladopo dogọ, hosọ etọn to ojlẹ ehe mẹ wẹ '''TwentyEightyFour''', he wá yin didetọ́n to whenue azọ̀n bẹplamẹ COVID-19 tọn fọn bo to agayi. Hanjigbẹ Flansenu awe delẹ ''Les Nubians'', hankantọ Japannu dé he nọ yin Rika Muranaka, po nukikodonamẹtọ Naijilianu dé he nọ yin Chigul po lọsu sọawuhia to hokansemẹ ehe whenu.
==Aihun he mẹ e sọawuhia te lẹ==
* ''Peace of Flesh''
* ''Men do Cry''
* ''Emotional Crack''
* ''Shattered Illusion''
* ''When the Going gets Tough''
* ''Playboy''
* ''Oracle''
* ''Hole in the Heart''
* ''Silent Tears''
* ''11 days & 11 Nights''
* ''Operation KTP''
* ''Playboy''
* ''Silent Tears''
* ''Emotional Cry''
* ''Caught in the Middle'' (2007)
* ''Journey to Self (2013)
* ''Lunch Time Heroes'' (2015)
* ''Fifty'' (2015)
* ''Isoken'' (2017)
* ''Chief Daddy'' (2018)
* ''New Money'' (2018)
* ''The Set Up'' (2019)
* ''Coming From Insanity''
=== Tito tele ji tọn lẹ ===
* ''Castle & Castle'' (2021)
==Ajọ̀ he e mọyi lẹ==
{|class="wikitable"
!Owhe
!Nuwiwa tẹnmẹ
!Ajọ̀
!Mẹhe mọyi
!Kọdetọn
|-
|2014
|ELOY Awards
|Brand Ambassador of the Year (Pampers)
|n/a
|Yin dide
|-
|}
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Dakore Egbuson-Akande]]
qpwjamedkeofu4h4uzfdxsnnuonsbkf
Dalẹ Whedakọ
0
243
5280
5279
2022-03-23T15:49:07Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:The Palace Of Idale whedakoh.jpg|thumb|Aliho he yi Họnmẹ Ahọlu Dale Whedakọ Tọn]]
'''Dalẹ Whedakọ''' yin gbétatò dé he tin to Gandudu Dokọtọn [[Gbagli]] tọn glọ (''Badagry Local Government'') to Aimatẹn [[Awọnlin]] tọn he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Ahọlu [[Samuel Wheto]] wẹ yin Baálẹ̀ to gbétatò lọ mẹ dai. Ṣigba to Azan Awetọ, Osun ṣiẹnẹtọ Owhe 2020 tọn mẹ wẹ e mọ lẹblanulọkẹyi lọ bo du Ahọlu dó gbétatò lọ ji. Todin, Ahọlu Wheto Samuel Ṣewhenu Toyọn 1 wẹ yin Baálẹ̀ he du gbọngodo to Otò Dalẹ tọn mẹ, bosọ wa lẹzun Ahọlu tintan to Ahọluduta Dalẹ Whedakọ tọn mẹ.
== Ganduwhe lẹ ==
== Kando lẹ ==
== Alọdlẹndonu lẹ ==
6jru483lgjftss0bhwgxwk4g1clkbn7
Damiete H. Miller
0
244
5287
5286
2022-03-23T15:49:08Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Damiete Herbert Miller ko wazọn po Ayimatẹngan Ezenwo Nyesom Wike po.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Damiete H. Miller]]
fkhfg3ac89tifmmmdc5srjnutlw2cjz
Damilola Adegbite
0
245
5315
5314
2022-03-23T15:49:09Z
Jon Harald Søby
5
27 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Damilola_Adegbite_screenshot_-_cropped.png|thumb|Damilola Adegbite]]
'''Damilola Adegbite''' (mẹhe yinkọ etọn to gigọ́ mẹ wẹ '''Oluwadamilola Adegbite''' yin jiji to azan fọtọn-nukun-atọ̀ntọ́, Nuwhàsun, owhe 1985 tọn), e yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn, e sọ yin ajọjlatọ dé, podọ tito Television ji tọn bayitọ dé.
E sọawuhia taidi Thelma Duke to adà he e yiwa to sinima soap opera Tinsel mẹ, bosọ sọawuhia taidi Kemi Williams to sinima Flower Girl tọn mẹ.
E yin dide taidi aihundatọ dagbe-hugan to tito Televizion ji tọn lẹ mẹ to ''Nigeria Entertainment Awards'' he wá aimẹ to owhe 2021 mẹ.
==Otàn gándo gbẹzan etọn go==
E yin jiji dó Surulere, to ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ.
E yi wehọmẹ Queen's College to Yaba, to [[Awọnlin]] bosọ yi plọnnu gándo ''Business administration'' go to wehọmẹ alavọ Bowen tọn to otò Iwo tọn mẹ to ayimatẹn Osun tọn mẹ.
Tinsel wẹ yin sinima tintan he mẹ e sọawuhia te. E ko sọ sọawuhia to ajọjijla tito Televizion ji tọn lẹ mẹ bosọ nọ basi tito Televizion tọn devo lẹ ga.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
To Avivọsun, owhe 2014 tọn mẹ, Adegbite yigbe nado da Chris Attoh, he yin aihundatọ-gbẹ de he e dukosọ hẹ to whenuena e to sinima soap opera Tinsel basi.
To Zósun, owhe 2014 tọn mẹ, alọwlemẹ ehelẹ ji visunnu de he yinkọ etọn nọ yin Brian.
Adegbite po Attoh po basi alọwle abọẹnọ yetọn to Accra, itò de mẹ to Ghana to azàn wiẹnẹtọ, Afínplọsun, owhe 2015 tọn mẹ.
To Zósun, owhe 2017 tọn mẹ, linlin de dohia dọ alọwle Adegbite po Chris Attoh po tọn ko gbakija.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Damilola Adegbite]]
9jzuph5o8mr12l6e8jcdzdbvrvrjt20
Daniella Okeke
0
246
5331
5330
2022-03-23T15:49:09Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Daniella Okeke''' yin yọnnu aihundatọ Otò [[Naijilia]] tọn dé. To owhe 2013 mẹ, e sọawuhia taidi "Joke" to sinima ''Lagos Cougars'' he yin adà tangan dé he hẹn ẹn yin aihundatọ dagbe-hugan dé bo yi ajọ to ''10th Africa Movie Academy Awards'' po ''Nigeria Entertainment Awards'' po mẹ.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
Okeke yin jiji to azan ko-atọ́n-nukun-dopotọ́ Whejisun, owhe 1977 tọn mẹ. E yin vijiji Ayimatẹn Imo tọn. Okeke yinwanna ohún bọpẹnbọpẹn lẹ.
==Delẹ to aihun he e da lẹ mẹ==
*''Sleek Ladies (2007)''
*''Stronger than Pain (2007)''
*''Lagos Cougars''
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Daniella Okeke]]
4e1rgcjg8aspe0xsdkug6ivgqmf3st3
Dapo Abiodun
0
247
5365
5364
2022-03-23T15:49:11Z
Jon Harald Søby
5
33 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Dapo Abiodun|YẸDIDE ETỌN=Dapo Abiodun.jpg|JIJIZAN=29 Nuwhàsun 2019}}
'''Dapo Abiodun''' (he yin jiji to azan koatọnnukunẹnẹtọ, Whejisun, owhe 1960) yin ajọwatọ po tonudọtọ de po to Ayonu lẹ tọn mẹ to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] he tin to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Ewọ wẹ sọ yin Togàn to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] to alọnu na e du to ovo he yin dido to owhe 2019 tọn ji, Ogbẹ tonudidọ tọn he nọ yin ''All Progressive Congress (APC)'' wẹ zee tọn. Dapo Abiodun wẹ sọ yin Tatọ to wedegbẹ ''Corporate Affairs Commision'' tọn mẹ e sọ yin Anadetọna ''Heyden Petroleum'', ewọ wẹ sọ dó ''First Power Limited'' ai. To Azan aotọ osun atọntọ owhe 2019 (10 Whejisun 2019) tọn mẹ, wedegbẹ he nọ penukundo do ovo go to Naijilia mẹ (''Independent National Electoral Commission'') la dọ Dapo Abiodun wẹ yin dide po ovo po taidi Togàn [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]].
==Jọja whenu etọn==
Dapo Abiodun wa sọn Ipẹru Rẹmo he tin to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] mẹ. Ahọvi de wẹ uwọ. Whẹndo Doto Emmanuel po Nọviyọnnu Victoria Abiodun tọn he wasọn Iperu Remo to whezẹ̀tẹn Ayimatẹn Ogun tọn wẹ yé ji dó, to azan koatọnnukunẹnẹtọ osun atọntọ owhe 1960 (29 Nuwhàsun 1960).
==Wepinplọn etọn==
Dapo Abiodun plọnwe gando zomọ go to wehọmẹ alavọ tọn Obafemi Awolowo he tin to Ile-Ife to Ayimatẹn Osun tọn. E sọ plọnnu gando akuẹlinlẹn go to wehọmẹ alavọ tọn to [[Ayimatẹn Ekiti Tọn|Ayimatẹn Ekiti tọn]] ehe tin to Ado-Ekiti. E sọ yi ogan devo to gandudu ajọ sọn wehọmẹ alavọ tọn Adeleke he tin to Ede to Ayimatẹn Osun tọn to, E sọ yi gbedewema he ma hunnukun kavi he ma họnwun yiyi to whenuena e to awuwlena ovodido owhe 2019 tọn, to whenuena e yindọ e ko dọdai sọ emi yi wehọmẹ alavọ tọn to whenue e to ovo 2015 tọn wleawuna bọ todin e sọ wa kan dowe mẹ dọ emi ma yí wehọmẹ alavọ tọn gba dọ wehọmẹ ohọ ao tọn kẹ́dẹ́ wẹ emi hia.
==Azọn etọn==
Dapo Abiodun wẹ yin nukunpedonugotọ ''Heyden Petroleum Limited (HPL)'' tọn po azọnwhe zomọmi po amijẹhọnnọ po tọn he tin to [[Naijilia]] mẹ, Ewọ wẹ sọ dó azọnwhe First Power Limited ai.
==Tonudidọ==
Dapo Abiodun yin dopo to mẹhe dó ogbẹ tonudidọ tọn whehẹnọ(''People's Democratic Party'') ai to Ayimatẹn Ogun
tọn mẹ. Dile etlẹ yindọ ogbẹ akizanọ(''All Progressive Congress'') wẹ e to bibasi to alọnu din to whenuena e jo Ogbẹ he mẹ e te dai dó whenue yẹ dó ovo 2015 tọn godo.E tẹnpọn nado du to ovo 2015 tọn ji nado yí nukọn na whezẹ̀tẹnwaji Ayimatẹn Ogun tọn to Naijilia tọn mẹ to ogbẹ whehẹnọ (''People's Democratic Party'') tọn glọ amọ e ma pa ẹ. Ye de Dapo taidi dopo to osẹndoaitọ daho togbo daho [[Naijilia]] tọn mẹ, to ogbẹ ''United Nigeria Congress Party (UNCP)'' he ma sọ tin todin ba glọ.
E sọ wazọn dogọ to wedegbẹ Togan lẹ tọn po azọn tonudidọ tọn tangan tangan devo lẹ po ga.
To owhe 2019 tọn mẹ, e tẹnpọn nado du Togan Ogun tọn to ovo dido de mẹ to ogbẹ akizanọ (''All Progressive Congress'') glọ, e sọ du to eji. Eyin hodotọ Klisti tọn nugbo bosọ nọ Basi sinsẹn hẹ Mountain Of Fire and Miracle Ministry.E wa jogbe dọ dile na mẹsusu ma tlẹ jlo dọ emi ni du Togan Ayimatẹn Ogun tọn, Jiwheyewhe wẹ hẹn emi jẹ finẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Dapo Abiodun]]
[[yo:Dapo Abiodun]]
ehbmawy8dye87n90awaa0kw74n7ahf0
Dario Barluzzi
0
248
5367
5366
2022-03-23T15:49:12Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
Dario Giuliano Mario Barluzzi (6 Zósun 1935 – 13 Kóyànsun ̣2021) yin banọhotọ oto Italy tọn podọ nugopedonugotọ. E no wle goli podọ whla 85 wẹ e wle goli na ogbẹ banọ Milan tọn sọn 1962 jẹ 1967.
==Alọdlẹndonu lẹ==
094aawf5qznuu7fgm4nc1llkac52rbc
Dasin
0
249
5372
5371
2022-03-23T15:49:12Z
Jon Harald Søby
5
4 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Dasin''' wẹ yin osin he nọ tọ́n sọn nukunmẹ.
56a0kfocyg7kyxydrwwzef7bp9mljjf
Dauda Abasama I
0
250
5387
5386
2022-03-23T15:49:13Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Dauda Abasama I''' yin Sultan Kano tọn he dugan to owhe 1565.
==Otàn gbẹzan tọn to Kano Sin otàn nugbo lẹ mẹ==
Otàn gbẹzan Dauda Abasama I tọn sọn Palmer 1908 Ledogbedevomẹ glẹnsigbe Kano sin otannugbo mẹ.
Dauda Abasama yin Sarki Konukunẹnẹtọ. Yinkọ onọ̀ etọn tọn wẹ Zuhara.
E Dugan na osun dopo azan ko whẹpo dó yin didesẹ̀. Nọvisunnu etọn lẹ wẹ, Kazura, Majia, po nọviyọnnu Etọn he nọ yin yiylọdọ, Buduru, na e ma wlealọ wutu, Gilima, Taura and Gwunka, Novi lọ, kọnawudopọ hẹ ẹ nado diọada yi Karmashe. Dauda nọte to finẹ bọ ohọ̀ yin gbigba na ẹn. Dopodopo nọvisunnu etọn lẹ wẹ dé fihe yé na gbaho do.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Dauda Abasama I]]
rfffov3tz9lfh6t9wr6sxvald616ych
David Bailie
0
251
5404
5403
2022-03-23T15:49:13Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''David Bailie''' (4 Awewesun 1937 – 5 Whejisun 2021) yin South aflikanu podọ aihundatọ, sinima, oploji tọn, po fotodetọ yovogbe tọn po, bo yin yinyọnẹn ganji na ada etọn taidi ''Cotton in Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl, Pirates of the Caribbean: Dead Man's Chest, po to Pirates of the Caribbean: At World's End''.
Bailie yin jiji to 1937 to Springs, Gauteng, South Africa. E wlealọ hẹ Egidija Bailie to 2002.
Bailie basi matintọ to 5 Whejisun 2021, podo owhe 83 po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:David Bailie]]
7z0srimc0wg4z8kb73dizgje4bliu58
David H. Gambrell
0
252
5414
5413
2022-03-23T15:49:14Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:David_Henry_GAMBRELL.jpg|thumb|David H. Gambrell]]
'''David Henry Gambrell''' (yín jiji to azán kotọ, Awewesun owhe 1929 tọn bo nọgbẹ̀ jẹ azán ṣidopotọ Nuwhàsun owhe 2021 tọn). E yin tonudọtọ́ Amẹlika-nu de. Gambrell sẹ̀n taidi afọzedaitọ otò tọn na Georgia to otò United State tọn me sọn owhe 1971 kakajẹ owhe 1972. E yin dide do aṣẹpatọ lẹ sẹnsẹn gbọn president Jimmy Carter gblame.
Gambrell kú to azán sidopotọ, Nuwhàsun owhe 2021 tọn to Atlanta, Georgia to whenue tindo owhe 91.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:David H. Gambrell]]
iehvam8vwanlqmk4pmltzk3lxa9orpn
David Lanre Messan
0
253
17054
5427
2022-03-31T10:09:02Z
Teminisybaglod
19
wikitext
text/x-wiki
'''David Lanre Messan''' (Ajọwatọ Otò Naijilia tọn) (yin jiji to azan 4, Whejisun owhe 1983), yin Ajọwatọ otòvi Naijilia tọn. Uwhẹ sọ yín "''Chief Executive Officer''" didodainọ títan po hunsingan ohwe 2015 na aihọnmẹ titolẹtọ, Awọnlin (First Founder and 2015 curator of Lagos global Sharper of the World Economic Forum) tọn dogo na Ajọwiwa Awukandopọ pli Gbezan Messan yin jiji do Isolo, Aimatẹn Awọnlin tọn to azan 4, whẹjisun,owhe 1983 na Addi Anthony Messan(otọ́), po Janet Glohun(onọ). Otọ́ yín otoví Naijilia tọn, Onọ yín otoví Togo tọn. He blẹ owhe pinplọn to wehọmẹ "Mushin High School" bo yi "Secondary School Certificate
(SSCE)" bo sọ zindonukọn do wehọmẹ Azọnpinplọn to Ayimatẹn Awọnlin tọn (''Lagos State Polytechnic'')bo
do plọn azọn Hodopodo tọn
(Mass Communication).Hẹ yii diploma
to wehọmẹ alavọ "Nexford(Nexford University)tọn
. [[ Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:David Lanre Messan]]
8sg1jnytqf9og6rl3u53ac4alqadgci
David Mbah
0
254
5437
5436
2022-03-23T15:49:15Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''David Mbah''' yin weyọnẹntọ daho to azọn nuyọnẹn wintinwintin tọn mẹ to Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn. (University of Lagos)
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:David Mbah]]
450l58tcvukzvkeyqv1v92jqeyq0mu8
David Nnaji
0
255
5462
5461
2022-03-23T15:49:16Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''David Nnaji''' yin Jiji to Liyasun, owhe 1985, e yin sinima bayitọ Otò [[Naijilia]] tọn, aihundatọ podọ wekantọ. E yin yinyoẹn na ada etọn taidi Ifeanyi to aihun tele tọn de mẹ he yin yiylọdọ ''Dear Mother''.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wehihia etọn po==
Nnaji yin jiji to liyasun, owhe 1985 to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ, to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Bo yi wehọmẹ etọn lẹ po to Otò lọ mẹ. E zindonukọn nado yi gbedewema degree tọn to nupinplọn ''History and Strategic'' tọn mẹ sọn Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn==
Nnaji yin ovi ẹnẹtọ to ovi atọ́n (5) mẹjitọ etọn lẹ mẹ bọ ewọ lọsu tindo ovi awe (2), Chinualumogu Naetochukwu Nnaji podo Adaezeh Munachimso Nnaji.
==Azọn tọn==
Gbọnvona dọ e fo wehọmẹ Alavọ tọn, Nnaji sọ do ogbẹ hanjiji de doai ehe yin yiylọdọ ''DUN Entertainment Limited''. E basi lẹdogbedevomẹ ada etọn taidi Ifeanyi to aihun ''Dear Mother'' tọn mẹ ehe wa yin didohia to tele ji na owhe susu lẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:David Nnaji]]
0y62y937m9ki4uq38dirtn2mz2qg8s5
Davunṣo
0
256
5482
5481
2022-03-23T15:49:18Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:A comb.jpg|thumb|Davunṣo]][[Wepo:Plastic comb, 2015-06-07.jpg|thumb|Davunṣo]]
'''Davúnṣo''' yin azọnwanu he nọ yin yiyizan nado vún oda. E nọ do onu flinflin lẹ, he nọ yin yiylọdọ adu etọn. Davúnṣo nọ saba tin to plaba. Gbẹtọvi lẹ ko to zinzan davúnṣo sọn whenu dindẹn die gbọn, ewhe gbau, e na ko yi owhe 5000 die gbọn. Davúnṣo nọ yin yiyizan gbọn gbẹtọ lẹ dali nado vún oda he mlin lẹ. E sọ nọ yin yiyizan nado wleyẹyi na oda kavi do bla oda.
==Otan==
Whla tintan he davúnṣo yin yiyizan wẹ owhe 5000 die. Davúnṣo wunmẹwunmẹ wẹ ko yin mimọ sọn ojlẹ dindẹn die. ṣainanu lẹ nọ yi davúnṣo do oda yetọn mẹ do nọ wleyẹyi na oda lọ. Dile ojlẹ to yiyi, Davúnṣo ko wa yin azọnwanu titengbe de nado basi oda. To egbehe, Davúnṣo wunmẹwunmẹ donu kanweko susu wẹ tin.
==Yẹdide lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Comb]]
2bdgqps4bmqo96snlekrzedn9h05n2j
Dayo Amusa
0
257
5506
5505
2022-03-23T15:49:19Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Dayo Amusa''' yin yọnnu aihundatọ podọ hanjitọ Otò [[Naijilia]] tọn de po.
==Bẹjẹeji gbẹzan po azọn etọn po==
Dayo yin jiji dó [[Awọnlin]]. Ewọ wẹ ovi tintan to whẹndo ovi atọ́n tọn mẹ. Onò etọn wasọn
[[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] mẹ to whenuena Otọ́ etọn wasọn Awọnlin. E yi Wehọmẹ Mayflower tọn to Otò Ikenne tọn mẹ. Dayo yi plọnnu gándo ''Food Science and Technology'' to Moshood Abiola Polytechnic whẹpo e do bẹ azọn aihundida tọn etọn jẹeji to owhe 2002 mẹ.
Dayo basi aihundida etọn tintan to owhe 2006 tọn mẹ. Dile etlẹ yindọ aihundida Ayọgbe tọn Nollywood mẹ wẹ e nọ basi sinima etọn lẹ Te hugan, e sọ nọ da aihun sinima Glẹnsigbe tọn lẹ ga. Dayo wẹ yin Wehọmẹgan yọnnu na Wehọmẹ PayDab tọn he tin to Ibadan po [[Awọnlin]] po.
==Ajọ̀ lẹ==
== Ohàn he e ji lẹ==
*''Aye Mii''
*''Ayemi Remix ft Oritsefemi''
*''Alejo''
*''Blow My Mind''
*''Mama's Love''
*''Omodaddy''
*''Ife Foju''
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn Intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Dayo Amusa]]
hdya02ei0kiv8lplmxsyf0mxv8p4dqi
Dee Doris
0
258
5526
5525
2022-03-23T15:49:20Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Dee Doris''' yin Hanjitọ wẹndagbe tọn Otò [[Naijilia]] tọn, po hankantọ dé po. E wa sọn Ayimatẹn Delta tọn to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ podọ e sọ yin yọnnu lizọnyizọnwatọ dé to Christ Embassy mẹ.
==Gbẹzan po azọn etọn po==
Dee Doris he mẹlẹ sọ yọnẹn taidi Doris Nnadi yin yinyọnẹn ganji na ohàn etọn lẹ; "Omemma", "No be counterfeit" podọ ga "In This Place".
Ohàn tintan he Dee Doris basi wẹ ''I look to you'', he yin didetọn gbọn Loveworld Music and Arts Ministry (LMAM) dali to owhe 2016.
To owhe 2018 ton mẹ, E zingbejizọnlin ladio tọn susu lẹ, bo yi tito sinsẹn tọn susu lẹ.
Dopo to ohàn etọn lẹ mẹ "Omemma" yin didetọn to owhe 2020 tọn mẹ bọ gbẹtọ hugan 73000 wẹ pọn ẹn to YouTube ji.
==Todohukanji ohan tọn==
===Bladopọ lẹ===
* ''I Look To You (2016)''
* ''Supernatural (2018)''
===Dopodopo lẹ===
* "Faithful God" (2016)
* "In His Presence" (2016)
* "Supernatural" (2017)
* "In This Place" (2018)
* "No Bi Counterfeit" (2019)
* "Omemma" (2020)
* "Chimonye Obioma" (2020)
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[en:Dee Doris]]
9y1tduiiabovfrz4rg4jz3i9bdzlv3g
Dele Odule
0
259
5543
5542
2022-03-23T15:49:22Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Chief_Dele_Odule.jpg|thumb|Dele Odule]]
'''Dele Odule''' yin jiji to 23 Abọhúsun 1961. E yin aihundatọ podọ sinima-bayitọ
[[Naijilia]] tọn. E yin alọdlẹndo taidi aihundatọ alọgọtọ titengbe de to apadewhe Yoruba tọn to 2014 ''Best of Nollywood Awards'' na aihun he e da to sinima kori koto mẹ. Eto sinsẹn taidi tatọ ogbẹ nudide po sinamabayitọ lẹ tọn to [[Naijilia]].
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn==
Odule yin jiji to tòpẹvi Oru-Ijebu tọn, to Ijebu whezẹtẹn gandudu ponla tọn to Ayimatẹn Ogun tọn to 1961, to fihe e yi wehọmẹ pevi po daho po te. Eyi gbedewema daho II sọn wehọmẹ meplọntọ lẹ tọn whẹpọ e do zindonukọn yi Wehọmẹ Alavọ Ibadan tọn, Ayimatẹn Oyo tọn to fihe e plọn nudide te.
==Azọn etọn==
Dele bẹ aihundida nupinplọn-do-plọnnu tọn jẹeji hẹ ogbẹ de he no yin yiylọdọ Oloko Theatre Group to nudọnamẹ ayinamẹtọ Mukaila Adebisi tọn glọ. E da aihundida oploji tintan etọn tọn to 1986 whẹpo e do yin omẹnukundeji to whenuena e yin didohia to sinima he yin yiylọdọ Ti Oluwa Ni Ile. Sọn whenẹnu gbọn we e ko yin nukọntọ to sinima he sọ fọde (200) mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Dele Odule]]
70wswuvlyewgiu69nu2sgnux9kju913
Democracy
0
260
5558
5557
2022-03-23T15:49:23Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Democracy''' zẹmẹdo osẹndai gbẹtọ lẹ tọn, yinkọ lọ yin yiyizan to aliho voovo mẹ to tonudọgbẹ to fihe gbẹto lẹ sọgan tindo mahẹ, to tito de sọgan bẹpla dehe ye nọ deanana agbegbe yetọn do ji. To egbezangbe aliho susu mẹ ehe sọgan yin bibasi te.
# Gbẹtọ lẹ nọ basi dide gando osẹn yọyọ lẹ go, bo nọ diọ dehe ko dẹn to aimẹ lẹ, ehe nọ saba yin yiylọ dọ democracy tlọlọ tọn (''Direct Democracy'').
# Mẹlẹ nọ de nukọntọ, nukọntọ ehe lẹ nọ basi gbemima yetọn gando osẹn go. Ehe nọ saba yin yiylọ dọ ''Representative Democracy''. Aliho he mẹ ye nọ yin dide te nọ yin yiylọ dọ Vobibla. Vobibla nọ wa aimẹ to titoji kavi yin mẹhe to ọtẹn aṣẹpipa tọn mẹ yin matintọ
# To whedelẹnu, gbẹtọ lẹ nọ bayi osẹn yọyọ lẹ kavi diọ dehe ko to ayimẹ lẹ. Ehe nọ saba nọ yin yiyizan taidi ''Referendum'', ehe nọ tindo sọha godonọnamẹtọ lẹ tọn.
# Gbẹtọ he nọ saba su kavi whe, ehe nọ saba sọawuhia, di apajlẹ, yin ye to ''Jury by Trial'', ehe nọ yin yinyọnẹn do ''Sortition'' kavi ''Allotment''. To whẹho delẹ mẹ, jury lọ wẹ nọ basi dide kanbiọ vlavo gbẹtọ lọ wa nuylakan kavi lala. To Europe trial po jury po nọ saba yin yiyizan na ninọmẹ he yin walọgblezọn ylankan lẹ, dehe taidi akọhiho, alẹnu bibasi.
Nado lẹzun stable democracy, ayimatẹn nọ saba yi ninọmẹ he nọ yin democratic consolidation. Democratic yin ada awetọ dictatorship tọn, ninọmẹ tonudidọ de he mẹ huhlọn nọ yin zize do mẹdopo ji nado dugan do togbo dopo ji. Awugbopo political pluralism, gbẹtọ lẹ nọ mahẹ to tonudọgbẹ pẹvipẹvi lẹ mẹ po tito mẹde didohia tọn vude.
Ninọmẹ tonudidọ tọn yin gbẹtọ lẹ ko blavo po, mẹhe yin dide bo biọ họmẹ. Aliho he mẹ ehe nọ yin bibasi nọ bọawu. Mẹhe yin dide po ovo po lọ nọ yin dide. vlavo, tonudọgbẹ he yin dide lọ to tonudọgbẹ dopo mẹ, kakati nado de mẹde Gbẹtọ lẹ nọ blavo na tonudọgbẹ de mẹhe na yin nukọntọ.
Susu to mẹhe nọ yin dide lẹ mẹ dona jẹ yanwle delẹ kọn. Ye do nuhudo nado jẹ owhe delẹ kọn kavi tonudọgbẹ lẹ wẹ na bayi gbemima vlavo eyin ye penugo nado wa gbeta lọ kọn kavi hẹn azọn denamẹ yetọn di.
p401b4xn4mtskydx5av6f34ee9cig1c
Desmond Majekodunmi
0
261
5566
5565
2022-03-23T15:49:24Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Desmond_Majekodumni_in_Lufasi_Park.jpg|thumb|Desmond Majekodunmi]]
'''Desmond Olumuyiwa Majekodunmi''' yin otòvi Naijilia tọn, he sọ yin nukọntọ na ''Lekki State Urban Forest and Animal Shelter Initiative(LUFASI)'',
[[en:Desmond Majekodunmi]]
rmsqory2q5mbb5xd6mfulx80pogusk3
Desmond Olumuyiwa Majekodunmi
0
262
5576
5575
2022-03-23T15:49:25Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Desmond Olumuyiwa Majekodunmi yin Naijilia sin avùnlọyinajọjlẹ gbẹtọ tọn tọ to otò Naijilia tọn mẹ. E sọ yin Nukọntọ na ''Lekki State Urban Forest and Animal Shelter Initiative (LUFASI)''.
E sọ yin Hunsinga na tito "Green Hour" tọn to Nigeria Info 99.3FM he tín to Ladio ji.
Glezọnwatọ wẹ, he sọ yin Wekantọ, Hanjitọ, Hankantọ, po Sinimabayitọ po.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Desmond Olumuyiwa Majekodunmi]]
ptoa8eqsoxm9sm2zid371jj05iqhjk7
Desmond Tutu
0
263
5592
5591
2022-03-23T15:49:27Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Archbishop-Tutu-medium.jpg|thumb|Desmond Tutu]]
Archbishop '''Desmond Mpilo Tutu''' (azan ṣianwetọ Kọyànsun owhe 1931 jẹ azan koatọ́nnukundopotọ Awèwèsun owhe 2021) yin South Africa nu he nọ hoavùn na jlọjẹ gbẹtọvi tọn. E mọ gigopanamẹnu daho ''Nobel Peace Prize'' yi to owhè 1983 na he e ho sọta awhan ''Apatheid'' tọn to otò South Africa tọn mẹ. Desmond Tutu wẹ yin yẹwhegan tintan ṣọṣi Anglican tọn to Cape Town tọn mẹ. Tutu wẹ yin azinponọ na opli whẹgbigbọ tọn he ye ylọ dọ̀ ''Truth and Reconciliation Commission'' nado gọalọna mẹhe hẹn nutindo yetọn bu kavi gbleawu to awhan whenu lẹ.
==Otàn vuwhenu etọn tọn==
Tutu yin jiji to ''Klerksdorp'' to ''Transvaal''. To whenuena é dó owhè wiawe, ewọ po whẹndo etọn po bẹ jẹ oto Johannesburg tọn. Tutu jlo nado lẹzun doto, ṣigba mẹjitọ etọn lẹ ma penugo nado sẹ́dó wehọmẹ dotozọn tọn. Enẹwutu wẹ é dó yi plọnnu to wehọmẹ daho ''Pretoria Bantu Normal College'' tọn nado lẹzun mẹplọntọ.
E yin mẹplọntọ to wehọmẹ daho ''Johannesburg Bantu High School'' podo ''Munsienville High School po to ''Mogale City''.
==Otàn Gbẹzan etọn tọn==
Tutu wlealọ po Nomalizo Lea Shanxane po to azan awetọ Liyasun owhè 1955. To owhè 1975, e gọ̀ jẹ̀ ohọ etọn he ye nọ ylọ dọ ''Tutu House'' to gbètato Soweto tọn mẹ. Tutu ku to dotowhe daho Cape Town tọn to azan koatọnnukundopotọ Awèwèsun owhè 2021. E do owhè 90. Azọn ylankan ''Prostate Cancer'' tọn wẹ é jẹ̀ kaka e dó yin kúkú tọ́.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en: Desmond Tutu]]
eskwwqs4wtunvwd1h6cbnmxyo0flyfl
Dibo-gbe
0
264
5610
5609
2022-03-23T15:49:30Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Dibo-gbe''', (he sọ nọ yin yiylọ dọ '''''Ganagana''', '''Ganagawa''','' kavi, '''''Zhitako'''''), yin ogbè [[Nupenu lẹ|Nupenu]] lẹ tọn de he nọ yin dido to [[Naijilia]]. E nọ yin dido to gbétato diblayi 20 mẹ to hùwaji [[Lapai]] tọn. Kandekoàtọn-nunkúndopo to kanweko ji (66%) poun, sọn hogbe 200 Nupe-gbè tọn mẹ wẹ yin nudopolọ po Dibo-gbè po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Dibo language]]
rrrt4jfrw3v9de2obsnffuhsdc7nv4y
Diclofenac
0
265
5619
5618
2022-03-23T15:49:31Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Diclofenac''' nọ yin yiyizan taidi amasin na agbasa vivẹ po agbasa hunmiyọn po. E nọ saba yin yiyizan na mẹhe gbleawu bo do apa. Dodinnanu he yin bibasi to owhe 2013, dohia dọ Diclofenac ma yọn na mẹhe do awutu taidi Ahunzọn po asaku awaku po
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Amasin]]
[[en:Diclofenac]]
[[simple:Diclofenac]]
iwi3frykipfdjyza12co3ai0ieamoe3
Didier Drogba
0
266
5640
5639
2022-03-23T15:49:34Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Didier_Drogba_(2019)_(cropped).jpg|thumb|Didier Drogba]]
'''Didier Yves Drogba Tébily''' yin jiji to azan widopotọ osun atọntọ owhe 1978 to Abídjan yin mẹhe ko yi gbọjẹ to azọn bọlu hiho tọn mẹ to otò Cote d'Ivoire tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
E nọ tòdaho Abidjan tọn mẹ kakajẹ whenue e pe owhe atọ́n mẹvi, whenẹnu wẹ e sẹtẹn sọyi oto france tọn mẹ nado yi nọ po Tafẹ etọn Michael Goba po. Tafẹ etọn yin bọluhotọ dai to oto cote di'voire tọn mẹ.
==Yanwle etọn==
To owhe 2006/2007 ṣẹnṣẹn, ewọ wẹ yin nukọntọ na mẹhe do ago to bọlu hiho mẹ na ''English premier league'' podo ago ko(20) po. Didier drogba gba bọlu na bọluhogbẹ ''Le mans'' to ligue 2 to owhe 1998. Enẹgodo e sẹtẹn yi Olympique Marseille to owhe 2003 bo do ago gbanewhedopo(29) to ojlẹ he bọdego mẹ. To osun ṣianwetọ owhe 2004, Drogba sọ sẹtẹn yi Chelsea. E nọ Chelsea na owhe ao(10). Drogba yin dopo to bọlu hogbẹ cote divoire he yin oto etọn bosọ yin tọntlọngbọn na agodido po ago kandekoatọ́n to awusọhia kanwekoatọ́n mẹ.
==Nunina he e mọyi lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Didier Drogba]]
[[fr:Didier Drogba]]
[[pt:Didier Drogba]]
[[ it:Didier Drogba]]
80q396q75fd2pa0zzjzadv46x15b2og
Dino Melaye
0
267
5656
5655
2022-03-23T15:49:36Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Dino Melaye|YẸDIDE ETỌN=Dino Melaye at AMVCA 2020 02.jpg|JIJIZAN=1 Alunlunsun 1974}}
'''Dino Melaye''' (yin jiji to Azan tintan Alunlunsun owhe 1974) Yin Sẹnnamẹtọ [[Naijilia]] vijiji dé. Eyin Sẹnnamẹtọ he nọ penukundo Vodidi Ayimatẹn Kogi tọn go to wheyihọ-waji,Todin to tonudọgbẹ ''People's Democratic party (PDP)'' Whẹpo whẹdatẹn vivọylọ dó ho Otẹn lọ yi sọn e si, E pàṣẹ dọ ovo vivọdi dona tin to Uwọ po Sẹnnamẹtọ Smart Adéyẹmí to Tonudọgbẹ ''All Progressive Congress (APC)'' po ṣẹnṣẹn to owhe 2019.
==Wehọmẹ po ovu whenu etọn po==
Daniel Dino Melaye yin jiji to Ayimatẹn Kano tọn mẹ to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. É yi wehọmẹ daho ''Command and Air-Force'' tọn to Kaduna. É zindonukọn to wehihia Etọn mẹ to wehọmẹ Alavọ Ahmadu Bello tọn to Zaria to fihe e hiawe dogbọn Oyọnẹn lẹdo tọn (''Geography'') to owhe 2000. To whenuena é to wehọmẹ Alavọ tọn mẹ, E yin Anadenanutọ na wehọmẹvigbẹ etọn lẹ tọn. Enẹgodo e yin dide taidi wekantọ daho na Ogbẹ ''African Youth Council'' tọn, Mọdopolọ e sọ yin wekantọ Ọgbẹ ''Common Wealth Youth Council'' tọn. Togbogan Oluṣẹgun Ọbásanjọ́ de e do Hagbẹ Ayinamẹtọ ''Presidential Advisory Council on Youths'' to gandudu etọn whenu.
==Gbẹzan tonudidọ etọn==
Dino Melaye yin Ogbẹvi Hoyidọtọ sẹnnamẹtọ (''House of Representatives'') de he to tẹnpọnna Vodidi Kanna/Ijunu to Ayimatẹn Kogi tọn. To Owhe 2015, ye dé e taidi Sẹnnamẹtọ Daho (''Senate)'' to wheyihọ-waji Ayimatẹn Kogi tọn to Tonudọgbẹ ''All Progressive Congress'' tọn glọ. Dino Melaye Yin Dopo to mẹhe nọgodona Bukọla Saraki he yin Ogan na Hagbẹ Sẹnnamẹtọ Daho dile Etlẹ yindọ Tonudọgbẹ All Progressive Congress ma nọgodona ẹn. To Owhe 2019, Dino Melaye po Bukọla Saraki po dagbẹ devo lẹ po tọ́n sọn Tonudọgbẹ All Progressive Congress tọn mẹ, bọ kọnawudopọ hẹ Tonudọgbẹ People's Democratic party tọn.
Ewọ po Saraki po whlẹnagba to Tonudọgbẹ (PDP) tọn glọ, Saraki ma yin dide ṣigba Dino Melaye yin dide Whẹpo whẹdatẹn vivọylọ do ho e yi sọn e si, E paṣẹ na Ovo vivọdi po Smart Adéyẹmí he tin to tonudọgbẹ All Progressive Congress tọn glọ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Dino Melaye]]
[[yo:Dino Mélayé]]
gzrsb23vrea5g61n2xgdnvqj4v8g7w8
Dipo Doherty
0
268
16989
16987
2022-03-30T07:19:50Z
Misteld
15
/* Wehihia po Azọn etọn po */
wikitext
text/x-wiki
'''Dipo Doherty''' yin sẹnsatọ Naijilia-nu de.
== Wehihia po Azọn etọn po ==
==Ajọ po gigopanamẹnu he e mọyi lẹ po==
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Dipo Doherty]]
3y8dmqzls3ounkskjgjcst5gl1f5fx2
Dorcas Shola-Fapson
0
269
5693
5692
2022-03-23T15:49:41Z
Jon Harald Søby
5
33 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Student 1 in MTV Shuga Naija (cropped).png|thumb|Dorcas Shola-Fapson]]
'''Dorcas Shola-Fapson''' yin Aihundatọ de po Ladiohọ zọnwatọ de po he yin yinyọnẹn na ada he e nọ ze to aihun Tele ji tọn he e nọ basi yedọ ''MTV's Shuga'' bọ eyin yinyọnẹn to aihun lọ mẹ taidi ''Sophie''. To owhe 2020 e lẹkọ do aihun MTV Shuga tọn na azọnylankan gbayipe coronavirus tọn ma na dotẹnmẹ Aihundatọ lẹ nado wazọn wutu, ehe jọ lẹdo aihọn pé.
==Gbẹzan etọn==
Fapson yin jiji do Otò London tọn mẹ to 1990 lẹ ṣẹnṣẹn. Onọ etọn basi matintọ to whenue e yin owhe wiawe mẹvi bọ e yi gbedewema etọn tintan to azọn sẹnmẹjẹtọ lẹ wiwle mẹ ''Criminology'' to Otò England tọn mẹ. Enẹgodo e yi New York nado yi plọn azọn Aihundida tọn. Todin, e ko tọ́n to tito Aihundida tọn atọntọ MTV Shuga tọn mẹ, bo sọ yin yinyọnẹn taidi 'Sophie' to emẹ. E sọ yin hozedokanjitọ na "The Juice" he yin tito hokansemẹ tọn Tele ji tọn NdaniTV tọn. E tin to tito Aihundida tọn atọntọ MTV Shuga tọn mẹ, bo sọ yin yinyọnẹn taidi dotozọnwatọ de he yin 'Sophie' to aihun lọ mẹ. To tito ehe lọ dopolọ mẹ wẹ e basi nulila he yin ''Alone Together'' aihun ehe mẹ wẹ e dọho gando azọnylankan he gbaipe lọ yedọ COVID-19 go to 2020. Aihun tito ehe yín kinkan gbọn Tunde Aladese dali bo yin zizedo kanji to zanmẹ whla susu bọ Ogbẹ Pọninọ Akọta lẹ tọn (''United Nations'') sọ nọ godo naẹn. Aihun tito ehe bẹ Aihundatọ otò Naijilia tọn lẹ, Huwaji Aflika tọn lẹ, Kenya po Côte d'Ivoire po hẹn bọ ye sọ nọ zan hodọdopọ jẹhọnmẹ tọn lẹ do to nukọnzindo to aihun nuplọnmẹtọn ehe mẹ. Aihun lọ lẹpo yin dídá gbọn Aihundatọ he delẹ to ye mẹ nọ yin Mohau Cele, Lerato Walaza, Sthandiwe Kgoroge, Uzoamaka Aniunoh, Mamarumo Marokane and Jemima Osunde.
==Aihun he mẹ e tọn tẹ lẹ==
===Sinimọto===
*Banana Island Ghost (2017)
*My Wife & I (2017)
*The Essence (2019)
===Television===
*Shuga (season 3): Shuga Naija (2013-2014, 2020)
*‘‘Castle & Castle ‘‘(2019-2021)
==Pọn fi dogọ==
[[Ayọnu lẹ|List of Yoruba people]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Dorcas Shola-Fapson]]
fukdk94kbqcgyx06vycf8an60q64c4c
Dosu Joseph
0
271
5731
5730
2022-03-23T15:49:47Z
Jon Harald Søby
5
37 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Joseph Dosu''' (mẹhe yin jiji to azán fọtọn-nukun-ẹnẹtọ, osun ṣidopotọ, Owhe 1973 tọn mẹ to [[Abuja]]) yin bọọlu wletọ de to [[Naijilia]] dai.
==Azọ́n etọn hẹ ogbẹ́ bọọlu hiho tọn lẹ==
Dosu gọalọ na Julius Berger nado dù to Agbawhinwhlẹn Bọọlu tọn he yin [[Naijilia]] ''FA Cup'' tọn ji to Abowhusun 1996 tọn, to whenuena e tẹnpọn bo wle bọọlu ganji sọta Kastina United. Azọ́n etọn wa tadonakọn to whenuena nugbajẹmẹji aji Jim tọn gbẹduhun tọn de jọ doe to Awọnlin to 1997, e dibla kú to whenẹnu.
To whenuena e dù to Agbawhinwhlẹn 1996 tọn lọ ji godo, e doalowemẹ nado wle bọọlu na bọọluhogbẹ Serie A Club Reggiana tọn. E ma ko tindo kọdetọn tangan de to finẹ whẹpo bọ nujijọ ajiji tọn lọ do zọn bọ e jo bọọlu hiho do to owhe konukunatọn mẹvi yinyin mẹ.
==Azọ́n etọn to togodo==
Ewọ kẹdẹ wẹ yin bọọlu wletọ he nọte do otò etọn mẹ to bọọlu hogbẹ etọn lẹ mẹ, enẹ wẹ zọn bọ e do yin yiyizan to bọọlu hiho togodo tọn he [[Naijilia]] yì lẹ mẹ, sọ le e ma tlẹ do numimọ sọ bọọluwletọ awe he po lẹ do. To whenuena e yí yẹyidogonamẹnu Sika tọn de to whenue e dù to Agbawhinwhlẹn 1996 tọn ji godo wẹ e sọ vọ wá yì na Agbawhinwhlẹn atọ́n devo lẹ to Togodo na [[Naijilia]]. Enẹlẹ wẹ dehe wá aimẹ to Abowhusun 1996 tọn, he mẹ Super Eagles lẹ ho Burkina Faso lẹ te po kọdetọn 2 - 0 po to [[Awọnlin]]. Bọọlu hiho hẹ họntọn ''(Friendly Match)'' de wá aimẹ hẹ Morrocco to Awewesun 1996 tọn, e wazọn ganji to finẹ bo hẹn [[Naijilia]] yì Kenya to Osun tintan Owhe 1997 tọn mẹ. Bọọlu hiho hẹ Kenya ehe wẹ yin azọ́n godo tọn he e wà na [[Naijilia]].
==Azọ́n bọọlu plọnmẹ tọn etọn==
E bẹ azọn bọọlu pinplọnmẹ tọn etọn jẹeji to 2009. E yin ogán na nuplọnmẹtọ bọọlu tọn lẹ to ''Lagos Based Westerlo Football Academy''.
==Nudọnamẹ dogọ lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Dosu Joseph]]
mlkxgjzbh2o1asrf11wi53vnvdhvs9h
Dotowhe Reddington tọn
0
272
5746
5745
2022-03-23T15:50:26Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Dotowhe Reddington tọn''', (Reddington Hospital) yin Dotowhe akuẹnọ lẹ tọn dé he tin to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ
==Whenue eyin didoai==
Reddington bẹ azọn jẹeji taidi mẹgopọntọ mẹ he to azọ̀njẹ lẹ tọn to 2001, to whenẹnu wẹ e do ''Cardiac Centre'' ai he yin fi he ye nọ pọn ahunzọ̀n te to Victoria Island he tindo kọndopọ hẹ Dotowhe ''Cromwell Hospital'' to London. Dotowhe ehe yin didoai to 2006 bo do kando to Ikẹja.
==Zannu ohia tọn==
Nuhe tin to Zannu ehe ji wẹ: ''Reddington pioneered Nigeria's first Digital Cardiac Catherization and Angiography suite'', finẹ wẹ yin Dotowhe vonọtaun ahunzọ̀n tọn.
==Nuhe ye nọ wa to Dotowhe lọ lẹ==
Dotowhe ehe nọ penukundo azọ̀n ehelẹ go:
:Renal dialysis
:Obstetrics po gynaecology po
:Paediatrics
:Surgery (endoscopy po day-care po)
:Ophthalmology
:ENT (Ear, Nose po Throat) surgery po
:Radiology
:Gastroenterology (digestive diseases)
:Psychiatry
[[en:Reddington Hospital]]
k3g0wc0xo7w7di1snn5gbcl3bsh2vng
Dotowhé
0
273
5752
5751
2022-03-23T15:50:26Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Dotowhé''' yin fihe gbẹtọ lẹ nọ yi nado mọ nukunpedomẹgo kavi azọnhẹngbọ to whenue mẹde to azọnjẹ kavi gbleawu. vogbingbọn he tin to dotowhe po nọtẹn nukunpedomẹgo tọn devo lẹ po ṣẹnṣẹn wẹ yindọ, Dotowhe nọ do adọzan he yọn fihe mẹhe to azọnjẹ sọgan damlọn do. To dotowhe, doto he to azọnwa lẹ nọ zan azọnwanu egbezangbe tọn lẹ do nọ penukundo mẹhe to azọnjẹ lẹ go. Mẹhe yi dotowhe nọ mọ nukunpedomẹgo yi gbọn doto sunnu po doto yonnu po dali.
g5n4nsjfoonj6ndhqejq9iw6rm7ksi0
Dotọ
0
274
5768
5767
2022-03-23T15:50:27Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:An old well in a family house.jpg|thumb|Dotọ]]
'''Dotọ''' nọ yin odo he yin kunkun sọ yi aigbaglọ nado mọ osin. Whẹwhiwhẹn he wutu dotọ susu do nọ yin kunkun wẹ nado mọ osin sigba dotọ delẹ tin he nọ yin kunkun nado mọ yovomi po nudevo lẹ po. Dotọ nọ yin kunkun to aliho he bọawu mẹ he nọ dike bọ tọka kavi lọba he yin sinsin do okan go sọgan yin yiyizan nado dọn osin tọn sọn e mẹ. Oto susu he mẹ osin nọ han te lẹ mẹ taidi fihe nowhe kavi tọsisa depopenma tin te lẹ, Dotọ wẹ nọ yin kunkun nado mọ osin to ofi mọnkọ lẹ. Enẹwutu onu titengbe de wẹ eyin nado tin to aseji gando nuhe nọ yin wiwa do fihe waji dotọ yin kunkun do lẹ. Osin nuhahun dopo to afilikagbeji taun, enẹwutu, Dotọ ko yin kunkun po alọgọ po to topẹvi susu lẹ mẹ ehe zọn bọ e ma vẹawu sọmọ nado mọ osin ba. Dotọ nọ yọnbasi taun eyin aigba lọ nọ vi osin tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Well]]
[[simple:Well]]
q75m9b8zrytktzvlqzr0k15zau6p4gn
Douglas Bravo
0
275
5773
5772
2022-03-23T15:50:27Z
Jon Harald Søby
5
4 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Douglas Ignacio Bravo Mora''' (Azan Widopotọ Whejisun Owhe 1932 tọn yi jẹ Azan gbannukundopotọ Alunlunsun owhe 31 2021 tọn) yin tohodọtọ to oto Venezuelan tọn mẹ po avunhotọ guerrilla tọn po. E yin jiji do Falcón, to Venezuela.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[simple:Douglas Bravo]]
jyxt2f8qw8wowgk8jwar3fbu23n7k6h
Doyin Okupe
0
276
5798
5797
2022-03-23T15:50:28Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Adedoyin Ajibike Okupe''' yin jiji to azán konukunawetọ, whejisun,owhe 1952 tọn mẹ. E yin Dotozọnwatọ dé podọ Tonudọtọ dé to togbo Naijilia tọn mẹ. Azọnwhe amasin tọn ''Royal Cross'' tọn mẹ wẹ e wazọn te. E yin wekantọ dé to Ogbẹ́ ''National Republican Convention (NRC)'' tọn mẹ. E yin dopo to mẹhe awhangan Sanni Abacha sú do ganmẹ to gandudu etọn whenu lẹ mẹ, E yin dide sọn tonudọgbẹ ''United Nigeria Congress Party (UNCP)'' tọn mẹ. To whedenu wayi, e whlẹnagba nado yin ayimatẹngan ayimatẹn Ogun tọn to tonudidọgbẹ ''People's Democratic Party (PDP)'' tọn mẹ.
==Vuwhenu etọn==
Doyin yin jiji to azán konukunawetọ, whejisun, owhe 1952 tọn mẹ to topẹvi Iperu tọn mẹ to ayimatẹn Ogun tọn to togbó Naijilia tọn. Ovi Doyin Mathew Adekọya tọn wẹ eyin, mẹhe yin azọnwatọ to azọnwhe Akuẹsẹdotẹn daho Naijilia tọn. Doyin yì wehọmẹ to st.Jude he tin to otò Ebute-Meta tọn mẹ to ayimatẹn Awọnlin tọn, E sọ hiawe to wehọmẹ ''Gbobi College'' tọn to otò Yaba tọn mẹ, e sọ yi wehọmẹ alavọ tọn to Ìbàdàn to ayimatẹn Ọyọ tọn.
==Azọn egbesọ tọn etọn==
Dile etlẹ yindọ Okupe yin doto he tindo oyọnẹn to Amasin bibasi mẹ, E sọ nọ doalọ to tonudidọ mẹ. E yin azinponọ na azọnwhe linlinwe Agbasalilo tọn he yinkọ etọn nọ yin "Mirror" to ojlẹ dé mẹ wayi.
==Azọn etọn taidi doto he nọ basi amasin==
Doyin wazọn to dotowhe ahọlu tọn to mẹdevo lẹ glọ, e tlẹ yin dotowhe ''St. Nicholas'' tọn he tin to Awọnlin whẹpo ewọ po gbẹdohẹmẹtọ etọn lẹ po taidi: Doto Seyi Robert po Doto Ladi Okuboyejọ po do gba azọnwhe yetọn titi. Yinkọ Azọnwhe lọ tọn wẹ ''Royal Cross Medical Center'' he tin to ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ.
Ayimatẹngan Ogun dai tọn Olusẹgun Ọṣọba yin hokanse gbọn azọnwhe linlinnamẹwe tọn (The Nation) Naijilia tọn, to liyasun, owhe 2019 mẹ dọ:"Doto doyin Okupe po gbẹdohẹmẹtọ etọn Doto Seyi Robert wẹ whlẹn wheṣọtọ emitọn sọn oku sí na sopẹn he biọ ota mẹ na-ẹn to azan konukunatọntọ, liyasun owhe 1994" tọn.
==Tonudidọ==
To ojlẹ gandudu huhlọnnọ awetọ Togbo Naijilia tọn, E wazọn to tonudọgbẹ ''National Party of Nigeria'' (NPN) to vodide owhe 1983 tọn whenu. E sọ wazọn sinsinyẹn na tonudọgbẹ ''National Republican Convention'', to gandudu atọ̀ntọ mẹ. E sọ yin dopo to mẹhe tonudọgbẹ lọ dè nado tin to otẹn kuavọ dido na togbogan to vodide ''National Electoral Commission'' (NEC) tọn to owhe 1993. Doyin yin dopo to mẹhe Awhangan Sanni Abacha wle do ganmẹ to gandudu etọn whenu to azán atọntọ, kọyansun owhe 1996 tọn lẹ mẹ, bo yin didesẹ sọn agbawhlẹntọ lẹ mẹ to ogbẹ́ ''United Nigeria Congress Party'' (UNCP) glọ.
Togbogan Naijilia tọn Olusẹgun Obasanjo dè Doyin dó ogantẹn mẹbọdomẹgotọ tọn na tito nudọnamẹ tọn na gandudu etọn to owhe 2000 mẹ, E yin dide nado yì whlẹnagba na ogantẹn ayimatẹn tọn to tonudọgbẹ PDP tọn glọ. Ṣigba otẹn lọ yin yiyi sọn e si gbọn Gbenga Daniel dali. Enẹgodo Togbogan Naijilia tọn Goodluck Jonathan wá dé Doyin Okupe taidi alọgọtọ to azọ́n lẹ kọn to owhe 2012 mẹ. Okupe nọ basi Nujijla vobibla tọn na tonudọgbẹ PDP tọn. E wamọ to vodide Oluṣẹgun Obasanjo tọn whenu, Good luck Jonathan tọn whenu, Bukọla Saraki tọn whenu, podọ to Atiku abubakar tọn whenu lọsu ga. E dọ numọtolamẹ etọn to tonudidọgbẹ PDP tọn mẹ bo kọnawudopọ hẹ tonudidọgbẹ ''Accord'' tọn to owhe 2017. Ogbẹ̀ ''Accord'' tọn yan ẹn to owhe 2018 na e sọ to vodide la na tonudidọgbẹ PDP tọn, enẹwẹ na Bukọla Saraki.
E lẹkọ do tonudidọgbẹ PDP tọn mẹ bo sọ dugan Hoyidọtọ tọn na Agbawhlẹntọ do ogantẹn togbogan Asi Abubakar tọn to owhe 2019 mẹ.
==Gbẹzan etọn==
Doyin Okupe da asi etọn Aduralere Okupe. E ji visunnu dopo, Ditan Okupẹ. To vodide Naijilia tọn whenu, Doyin nọgodona Atiku Abubakar he yin Agbawhlẹntọ to tonudidọgbẹ PDP tọn glọ, Ovi Etọn sọ nọgodona Muhammad Buhari. To whejisun, owhe 2020 tọn mẹ, E yin lila dọ asi etọn, Aduralere bẹ azọ̀n COVID-19 tọn to azán wiawetọ, lidosun, owhe 2020 tọn mẹ.
==Hunyanhunyan po whẹsadokọnamẹ lẹ po==
To avivọsun, owhe 2012 tọn, ogbẹ́ EFCC tọn sawhẹ dokọna Doyin dọ to owhe 2004 tọn e gbọawupo nado basi ali Imo tọn. Ewọ po Ayimatẹngan daho dọho lọ po gbọ to Whẹdatẹn họsa to avivọsun, owhe 2016 tọn mẹ, ye sọ sawhẹ devo dokọna Doyin dọ ewọ lọsu yí ₦702 Miliọnu to Biliọnu Awe he Dasuki bẹ du lẹ mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Hia yinukọn dogọ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Doyin Okupe]]
[[yo:Doyin Okupe]]
070h9nonxdq90jbtc8s4esk0b4mbfab
ECOWAS
0
277
5822
5821
2022-03-23T15:50:29Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:ECOWAS members.svg|thumb|]]
'''Economic Community of West African States (ECOWAS)''' he yé sọ nọ ylọ dọ '''CEDEAO''' to Flansegbe mẹ nọte na plipli Otogbo di fọtọn he tin to wheyihọ-waji Aflika tọn mẹ lẹ. To kọndopọmẹ Otò ehelẹ sinai do aigba he kilomẹtlu etọn yin 5,114,162km². To owhe 2015, gbẹtọ sọha he to Otò ehelẹ mẹ hugan livi 349. Yanwle ECOWAS tọn wẹ nadó kọngbedopọ nado mọ dọ tovi yetọn lẹ dó pekọ to àjọ liho, enẹwẹ zọn bọ yedo dó ogbẹ he yé nọ ylọ dọ (''Trade Union'') dote to azan gban ewhè Awetọ, Nuwhàsun, owhe 1975 to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. Yé vọ́ ọgbẹ lọ sìn vọjlado delẹ bayi to azan konukunẹnẹtọ Liyasun, owhe 1993 to Cotonou. ECOWAS sọ nọtena ogbẹ he nọ dó afọ na jijọho to otogbo he tin to wheyihọ Aflika tọn lẹ mẹ. To whedelẹnu yé nọ sẹ́ awhanfuntọ lẹ dó otogbo he to avun ho lẹ mẹ nado hẹn jijọho wa otogbo enẹlẹ mẹ.
== Otogbo he tin to ECOWAS mẹ lẹ ==
To osun awetọ owhe 2017 tọn, ECOWAS dó otogbo fọtọn, ṣinatọn yin Otò he nọ do Flansegbe, atọ́n nọ do Glẹnsigbe bọ awe nọ do Portugal sin ogbe. Otogbo ehelẹ po wẹ kọnawudopọ to whenue ye ze ogbẹ lọ dóte to owhe 1975 mẹ, adavo otogbo Cape Verde tọn he kọnawudopọ po ogbẹ lọ po to owhe 1977.
To azan gban, osun atọntọ owhe 2021 tọn, Otogbo Málì yin didesẹ sọn ọgbẹ lọ mẹ na whẹho huhlọn dó yi gan awhanfuntọ lẹ tọn he jọ whlawe to osun ṣinẹnẹ ṣẹnṣẹn wutu. Mọdopolọ yé dè Otogbo Guinea tọn sọn ogbẹ lọ mẹ na whẹho dopolọ to azan ṣinatọntọ, Zósun, owhe 2021 tọn mẹ.
[[en:Economic Community of West African States]]
j7g9yjnn1v4vjfkf7ijdmm4qr2bx6gi
EKO fm
0
278
5826
5825
2022-03-23T15:50:29Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Eko fm yín didodaí na do na linlin do ayọnnu lẹ.
Mẹhẹ susu hẹ nọ nọ Awọnlin to otodido na Eko fmna linlin, po nado na modo na nujijọlẹ.
Nuewhetu e to mọ yín dọ ,Eko fm nọ yi yovogbe po ogbe Naijilia devo lẹ bo do nọ wa línlín.
83tl4eznbwvjn014k9z5j9804ne2u7g
Ebun Oloyede Ola-Iya
0
279
5840
5839
2022-03-23T15:50:29Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Alhaji Lukuman Ebun Oloyede Ola-Iya''' he mẹlẹpo yọnẹn taidi ''Igwe'' yin Ovi jiji Togbo [[Naijilia]] tọn, bosọ yin Aihundatọ nupinpọn dó plọnnu tọn dé. Ebun Oloyede yin jiji to otò Kenta tọn mẹ, to Oke-Ejigbo Abeokuta.
==Tito wehihia etọn tọn==
Olaiya yi wehọmẹ dókọtọn St. Jude tọn to Abeokuta to [[Ayimatẹn Ogun]] tọn mẹ. E sọ zindonukọn to Wehọmẹ daho Premier tọn to Abẹokuta. To enẹgodo e yi plọnnu gándo hodọdopọ go to Wehọmẹ Moshood Abiola tọn mẹ to Ayimatẹn Ogun tọn mẹ.
== Azọn etọn taidi Aihundatọ nupinpọn-do plọnnu tọn dé ==
E kọnawudopọ hẹ ogbẹ Aihundida tọn Musibau Shodimu tọn he tin to tòpẹvi Abeokuta tọn mẹ to whelọnu to gblagbla owhe 1970 tọn lẹ mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[yo:Ẹ̀bun Òloyédè Ólá-Ìyà]]
hw284ubhr2sx4vryfbz26vhrk7v6bpv
Ebute Ero
0
280
5843
5842
2022-03-23T15:50:30Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Ebute Ero
(Topẹví de hẹ tín Aimatẹn Awọnlín to otò Naijilia tọn)
Ebute Ero yín Topẹvi de hẹ tín Aimatẹn Awolín tọn hẹ tín huwaji-wheyinto waji oto Naijilia tọn.
Hẹ tín to Gandudu pọnla
Awọnlín tọn.
l07uf822bljkam2n59xufjihojzxj6r
Edati
0
281
5855
5854
2022-03-23T15:50:30Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Edati''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ to [[Naijilia]].
Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Enagi tọn mẹ to whèyihọ-waji to lẹdo alihogbó A124 tọn to alihiamẹnu 9°08′00″N 5°33′00″E ji.
LGD lọ bẹ lẹdo voovo awe he yin kinklán gbọn tọsisa Kaduna tọn ''(Kaduna River)'' dali de lẹ hẹn. E tindo aigba he gbló sọ̀ kilomẹtlu 1,752 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 160,321 wẹ tin to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn ''(Postal code) '' lẹdo lọ tọn wẹ 913.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Edati]]
01hwfwczxqrpngvt5ucjqck2hcnka5e
Efritin.com
0
282
5871
5870
2022-03-23T15:50:30Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Efritin.com''' he nọ yin yiylọ to pàá mẹ dọ '''Efritin''' yin azọnwhe ajọjijla intẹnẹt ji tọn he to azọnwa to [[Naijilia]] de. E yin didoai gbọn azọnwhé ''Saltside Technologies'' tọn dali, he wá sọn otò Sweden tọn mẹ. E sọ yin didoai to Avivọsún owhe 2015 tọn.
Efritin wá yin alọhẹndotena to [[Naijilia]] na e ma yin nukunpedego ganji gbọn azọnwatọ lẹ dali podọ akuẹ intẹnẹt tọn sọ vẹ́ taun to [[Naijilia]] hugan fidevo lẹ wutu wẹ ogán daho azọnwhe lọ Nils Hammar dọ. Nudọnamẹ he gando ego ehe yin lila gbọn linlinnamẹwe lẹ, ladiohọ lẹ po nọtẹn intẹnẹt tọn lẹ ji po to azán fọtọ̀ntọ, Alunlunsun owhe 2017 tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Efritin.com]]
km2amcdcgwacroymnfm9t7so36wp9d2
Ejembi Eko
0
283
5884
5883
2022-03-23T15:50:31Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ejembi Ekpo''' yin jiji to Azan konukunatọ̀ntọ́ Osun Atọ̀ntọ́ Owhè 1952 to [[Ayimatẹn Benue Tọn|Ayimatẹn Benue tọn]] mẹ to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. E sọ yin Whẹ̀yidọ̀tọ́ to Whẹdatẹn Daho hugan Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ejembi Eko ]]
c77lx8slhjxsst3kntg3j23wyho39wu
Eko FM
0
284
15964
15963
2022-03-25T06:53:36Z
Atej2*
11
/* Nọtẹn gbonu tọn he ṣáká dopọ hẹ ẹ lẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''Eko FM''' yin didoai to owhe 1997 tọn mẹ taidi apadewhé [[Ladiohọ Awọnlin tọn|Ladio Họsá Awọnlin tọn]] ''(Radio Lagos)'' tọn.
EkoFM yin didoai nado nọ wleawuna nudọnamẹ lẹ na [[Ayọnu lẹ]].
Awọnlinnu susu wẹ nọ ganjẹ asisa ehe go nado nọ sè nudọnamẹ he to zojí lẹ, na e nọ na linlin lẹ tọn Glẹnsigbe po ogbè lẹdo lọ tọn po mẹ wutu.
Nudọnamẹ lẹ sọn gandudu lọ de po wẹndomẹ titengbe lẹ po nọ yawu jẹ mẹlẹ de sọn finẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ ==
==Nọtẹn gbonu tọn he ṣáká dopọ hẹ ẹ lẹ ==
[[en:Eko FM]]
ic8qcrexjna0k50sdwfpi6oqjx5e4uz
Elegushi Beach
0
285
5902
5901
2022-03-23T15:50:32Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Elegushi Beach yin otọto mẹde tọn hẹ tín Lekki, Aimatẹn Awọnlin to huwaji wheyín -waji otò Naijilia tọn.
Hòmẹ Elegushi hẹ tín Lekki to Aimatẹn Awọnlin tọn whẹ do otọto lọ.
Otọtó Elegushi tọn yin dopo to otọtó de yọn gbau lẹ hẹ tin Awọnlin podo otò Naijilia blebu tọn.
Joonọ hẹ nọ tín otọtó lọ hẹ supọ di 40,000 to ose lopolop mẹ, ṣigba Sẹgbe whẹ joonọ nọ sugbau.
1chv70jcu3j540cy5jpobpw5htpcc1c
Eleko Beach
0
286
5906
5905
2022-03-23T15:50:32Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Eleko sín otọtó hẹ tín Lekki
Pennisula, whezẹntẹn na lopo
awọnlìn to otò Naijilia tọn ma yín gandudu lẹ tọn.Eleko Beach yin didodai to owhe 1989
akq7n6zcvjnrnx0r6lju8vsj6mh64f7
Eletu Kekere
0
287
5918
5917
2022-03-23T15:50:32Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Ahọlu '''Eletu Kekere''', mẹhe yin visunnu Ahọlu Gabaro tọn, duahọlu Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn na whenu pẹẹde to okú Ahọlu Akinsemoyin tọn godo to Owhè 1775. Nususu ma yin didọ gando gandudu Eletu Kekere tọn go hugan dọ̀ e ma tindo ovi depope.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Eletu Kekere]]
cajjzl7d5utuc8871oqgf32ki1ukccv
Elisabeth Ekoué Pognon
0
288
5951
5950
2022-03-23T15:50:33Z
Jon Harald Søby
5
32 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Elisabeth Ekoué Pognon''' (yin jiji to owhe 1937) yin Whẹdatọ tintan he yin yọnnu to Otogbo [[Benẹ]] tọn mẹ. Ewọ wẹ sọ yin yọnnu tintan he biọ ogbẹ whẹdatọ daho Benẹ tọn lẹ mẹ podọ ga e sọ yin yọnnu tintan he yin dide gbọn ovo bibla dali nado yin dide taidi Ogán pete whẹdówhe daho hugan [[Benẹ]] tọn.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Yinkọ he enọ yin whẹpo dó yi asuwhe wẹ Elisabeth Kayissan Ekoué. Asu etọn wẹ nọ yin ''Pognon''. Yé ji to 1937. Eyi wehọmẹ daho to Lomé, Togo po Dakar po to Senegal. Eyi Gbedewema B.Sc etọn to Wehọmẹ Alavọ Poitiers tọn to France do whẹdidọ ji. Enẹgodo eyi Gbedewema Dàho Masters tọn to Whẹdidamẹ to Wehọmẹ Alavọ Panthéon-Assas to Paris to 1962.
==Azọn etọn==
To 1965, Pognon kọnawudopọ hẹ whẹdọhọsa daho [[Benẹ]], ehe wẹ zọn bọ e do yin yọnnu tintan he yin Whẹdatọ dé to [[Benẹ]]. To whenuena e ko wazọn to whẹdọhọsa pẹvi pẹvi lẹ godo, esọ wa lẹzun Ogandaho whẹdọhọsa he tin to Kutọnu tọn, enẹgodo sọ wazọn to whẹdọhọsa mayigbe-na-whẹ-he midà nami tọn. Podọ ga to whẹdọhọsa he klo hugan to [[Benẹ]] mẹ tọn, ehe wẹ naẹ lẹblanu-lọkẹyi lọ nado yin yọnnu tintan he tin to yé mẹ. To 1993, yé dé taidi yọnnu tintan he na yin whẹdatọ to whẹdọhọsa daho yọyọ he yé gba do [[Benẹ]] mẹ. Enẹgodo eyin dide gbọn ogbẹ etọn lẹ dali nado yin Ogan pete na yé, ewọ sọ wẹ nọ otẹn enẹ lọ mẹ kaka jẹ 1998 whẹpo dó joe na [[Conceptia Denis Ouinsou]]. Todin, e ko jo azọn whẹdida tọn dó.
==Pọn fi dogọ==
[[Yọnnu Tintan he yin Whẹyidotọ to aihọn lọ blebu mẹ]].
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Elisabeth Ekoué Pognon]]
275ouqugsa9iyk0gcks67zro8z7wroo
Elizabeth I
0
289
5972
5971
2022-03-23T15:50:34Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Elizabeth I|YẸDIDE ETỌN=Darnley stage 3.jpg|JIJIZAN=7 Zósun 1533|OKÚZAŃ=24 Whejisun 1603}}
'''Elizabeth I''' (azan 7tọ osun 9tọ owhe 1533- azan 24tọ osun 3tọ owhe 1603) wẹ yin ahọsi na oto England tọn po Ireland tọn po. Ewọ wẹ ahọsi sọn azan 17tọ osun 11tọ owhe 1558 kaka e do ku to osun 3tọ owhe 1603. E sọ nọ yin yiylọdọ Good Queen Bess kavi The Virgin Queen kavi Gloriana. Ewọ wẹ viyọnnu Ahọlu Henry VIII tọ England tọn po Anne Boleyn, asi etọn awetọ po. Whenue Boleyn mọ winyan to owhẹnukọn, Elizabeth sin ogbẹ blawu taun podọ e sọ yin susu doganmẹ to Tower of London oganhọ hoho lọ mẹ. Mahopọnna enẹ, Elizabeth dugan po bibi po azọn sinsinyẹn wiwa po. Gandudu etọn tindo kọdetọn dagbe titengbe to ajọwiwa mẹ. E sọ whlẹn oto etọn sọn alọ spanish Armada tọn mẹ. E ma wlealọ gbede bo dọmọ emi wlealọ po oto England tọn po. To oku etọn tẹnmẹ to 1603 Ahọlu James Vioto Scotland tọn sọawuhia taidi kọdetọn etọn.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Elizabeth yin jiji to owhe 1533 to Greenwich, England. Ewọ wẹ ovi Ahọlu Henry VIII tọ England tọn po asi awetọ etọn, Anne Boleyn. E do nọviyọnnuda enẹgodo nọvisunnuda Edward. Elizabeth mọ wepinplọn dagbe yi. E sọgan do bo kan ogbe voovo sidopo(6): English, French, Italian, Spanish, Greek po Latin po. Whenuena e tindo owhe wiatọnda(13 1/2) otọ etọn basi matintọ bọ nọvisunnuda etọn lẹzun ahọlu Edward VI England tọn. Nọvi sunnudaho etọn lọsu basi matintọ to whenue e tindo owhe fọtọn(15). Enẹgodo Mary jẹ otẹn etọn mẹ to 1553 ewọ lọsu basi matintọ to 1558 enẹgodo Elizabeth lẹzun Ahọsi.
==Kọdetọn etọn taidi Ahọsi==
E hẹn sinsẹn Roman Catholic gọwa England. Owhe he Elizabeth yizan hundotẹnmẹ dote na hanjitọ susu nado tindo kọdetọn dagbe. William Shakespeare, Christopher Marlowe, Edmund Spenser po wekantọ William Byrd wazọn to awanu Elizabeth tọn. To ojlẹ gandudu etọn mẹ, e haya tọjihun dahọ John Hawkins tọn bosọ na ẹn azọnwanu lẹ nido penugo bo wajọ gbẹtọ hihọ po sisa po tọn. Mẹdevo lẹ taidi Sir Walker Raleigh, Humphrey Gilbert sọ wa nudopolọ ga. To 1580, drake lẹzun omẹ tintan (Englishman) he zọn ohu ji lẹdo aihọn pe. to owhe 1600, Elizabeth lọsu do azọnwhe de te, East India Company he wa lezun azonwanu na British Empire.
==Spanish Armada==
England po Spanish po to wiwọ sinsinyẹn mẹ. enẹwutu Elizabeth dotuhomẹna Protestant he tin to Spanish Held Netherland nado tọnawhan Spain. E sọ dotuhomẹna awhanfuntọ huji tọn etọn lẹ nado yangbe bato Spanish tọn. to 1588, Ahọlu Phillip ii tọ Spain tọn sẹ Armada nado va England sudo. Bato England tọn pe Spanish Armada to ohu jí to azan 29tọ osun 7tọ owhe 1588 bo sọ duto ye ji.
==Gbẹtọ nukundeji Ahọsi tọn==
Elizabeth ma wlealọ gbede, e ma sọ tindo ovi. Nalete, gbẹtọ nukundeji lẹ wẹ nọ yin mimọ to awanu etọn. Delẹ to ye me wẹ Robert Dudley 1st Earl of Leicester. Enẹgodo, e lẹhlan Robert Derereuk 2nd Earl of Essex. Omẹ ehe lẹ jlo na ho gandudu Ahọsi Elizabeth tọn yi ṣigba e ma pa ye bọ ye sọ yin huhu.
==Elizabeth yin matintọ==
Elizabeth yin matintọ to Richmond Palace to azan 24tọ osun 3tọ owhe 1603. Ahọlu Protestant tọn James vi tọ lẹzun Ahọlu England tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Elizabeth I]]
[[yo:Elisabeti Kìnní Ilẹ̀gẹ̀ẹ́sì]]
2wrtz5kz5jhbr00cskdzdhpx15rcbgz
Eléphant Mouillé
0
290
6020
6019
2022-03-23T15:50:36Z
Jon Harald Søby
5
47 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Pierre Zinko''' (yín Jìjì tó Owhe 1969), eyin mẹhe gbẹtọ lẹ yọnẹ́n ganji po tẹnmẹyinkọ lọ '''Eléphant Mouillé''' po, eyin Hanjitọ Otò Benẹ tọn, bosọ yin Aihundatọ Nukikodonamẹtọ Tele ji tọn dé. Eyin dopo to Ogbẹ he do Azọnwhe Aihundida nupinpọn-do-plọnnu tọn he nọ yin Sèmako Wobaho tọn ai.
==Gbẹzan etọn==
Zinko yin jiji to Owhe 1969 mẹ to Oto he nọ yin Bohicon to Togbo Benẹ tọn mẹ.
==Azọn etọn==
To whenuena e tin to Owhe wiawemẹvi, zinko jẹ Azọn zòkẹ̀kẹ́ jijlado tọn plọn ji. Whenẹnu wẹ e sọ nọ yi daihun to Agọtẹn lẹ. To Owhe 1986 tọn mẹ, e fo azọn pinplọn etọn bo yi gbedewema to azọn zòkẹ̀ké jijlado tọn mẹ. Enẹgodo, Eléphant Mouillé lẹkọdo Cotonou nadó yi dó Azọnwatẹn zòkẹ̀ké jijlado tọn etọn ai.
Ṣigba to whenue e jẹ dọn, e mọ Pipi Wobaho bọ yé sọ vọ azọn Aihundida nuplọn-do-plọnnu tọn jẹeji.
To Owhe 1996 tọn mẹ, Eléphant Mouillé po Họntọn vivẹ etọn Simplice Behanzin he ye nọ ylọdọ Pipi Wobaho do Aihundagbẹ yetọn ai bo nọ ylọẹdọ "Sèmako Wọbaho Theater and cinema company" ehe hẹn nukun hunhun po yindidi po wá na azọn Aihundida nuplọn-do-plọnnu to Oto Benẹ tọn mẹ. Pọjijẹ yetọn zọn bọ Aihun Sinimọto tọn yeton gbayipe to Oto Benẹ tọn mẹ podọ to Oto he sẹpọ ẹ lẹ po. Na Pọninọ yetọn wutu, To Owhe 2010 tọn mẹ, yé yi gigopanamẹnu susu lẹ to Azọnwhe Tele tọn lẹ po Hunwhẹ he yin dudu to Owhe lọ mẹ po si yedọ "Hunwhẹ Azan Mẹyugbeji Tọn" (Africa Day). Aihundida yetọn to Hunwhẹ lọ mẹ hẹn gigopanamẹnu susu lẹ wá na yé podọ na Benẹ ga. To Owhe 2008 tọn mẹ, ye Basi Aihun he diyin de yedọ ''If it was you''. To Owhe 2012 tọn mẹ, ogbẹ lọ basi Aihun dé he yin Capricious Apprentice. To Owhe 2013 tọn mẹ, Ogbẹ lọ gba bọ yé jẹ voovo.
Aihun he hugan 500 mẹ wẹ Eléphant Mouillé ko tọn te to Benẹ. Sọn Owhe 1986 jẹ Owhe 2019 tọn mẹ, Aihundida etọn ko zọnbọ e ko mọ gigopanamẹnu he hugan kanweko yi bo tọn to video ohàn tọn 200 mẹ. E sọ tọn to Aihundida Tele ji tọn he sọ Kande-nukun-dopo (41), ewọ wẹ sọ kan bosọ deanana Ko (20) to emẹ. To Owhe 2019 tọn mẹ wẹ e basi Hunwhẹ Owhe Koatọntọ he e ko to azọn Aihundida nuplọn-do-plọnnu tọn wa.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
pyxu7rtnalzdvnjkwivay7970c5rfrd
Emeka Ani
0
291
6039
6038
2022-03-23T15:50:36Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Emeka Ani yin Aihundatọ Naijilia tọn po Anadenanutọ Bo bẹ Àzọ́n Jẹeji to Owhè 1989.
== Azọ́n ==
E bẹ́ Àzọ́n Aihundida Etọn Jẹeji to Owhè 1989, to Whenue Anadenanutọ sinimọto de dọho hẹ ẹ. E zindonukọ̀n to Aihundida Etọn mẹ to Owhè 1990.
==Gbẹzan etọn==
E jẹazọn
==Sinimọto etọn lẹ==
==Nọtẹn Intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Emeka Ani]]
3upt4p8rukwiedo0lo4qilezjd6llme
Emeka Anyaoku
0
292
6049
6048
2022-03-23T15:50:37Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Emeka Anyaoku''', GCVO, CFR, CON, eyin jiji to azan Fọtọn-nukun-awetọ Alunlunsun, Owhe 1933 ton mẹ, Tohodọtọ Togbo [[Naijilia]] ton wẹ Ewọ yin. E sọ yin dopo to omẹ atọntọ ogbeta commonweath tọn bo yin owegbokantọ ogbe lọ tọn. Ewọ wẹ sọ yin mẹhe bọdo azinponọ go na Ahọvi ogbeta Commonwealth ton.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Emeka Anyaoku]]
niub620je1fgjoej6qq8pi9q2v8tz4l
Emeka Ossai
0
293
6063
6062
2022-03-23T15:50:37Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Emeke Ossai''' yin aihundatọ Otò [[Naijilia]] tọn dé.
E yi ajọ̀ Aihundatọ dagbe hugan tọn to ajọ̀ Africa Movie Academy tọn ẹnẹtọ mẹ na ada he e yiwa to sinima "Checkpoint" tọn mẹ.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
Ossai yin vijiji Ndokwa tọn sọn Kwale, Utagba-Uno to Gandudu Pọnla Ndokwa tọn to Ayimatẹn Delta tọn mẹ.
E plọnnu gándo Food Technology go to Wehọmẹ Alavọ Agriculture tọn to Ayimatẹn Ogun tọn mẹ.
==Delẹ to aihun he e da lẹ mẹ==
*''Checkpoint''
*''One Life''
*''Women at Large''
*''Greatest Weapon''
*''Occultic Wedding''
*''Greatest Weapon''
*''Executive Mess'
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Emeka Ossai]]
93vzfyif5x7vx5la0eixpmrlaarxcdq
Emmanuel Ndubisi Maduagwu
0
294
6079
6078
2022-03-23T15:50:38Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Emmanuel Ndubisi Maduagwu''' (yín jiji to owhe 1947) ye doyeyina nido yin Nuyọnẹntọ hẹ ahunzọn
(Biochemistry) to weohọmẹ alavọ Ibadan(University of Ibadan)tọn to owhe 1989, he sọ gọalọ na weohọmẹ alavo lọ kaka jẹ Awewesun owhe 2013.
He yin Nuyọnentọ do ahunzọn to wehọmẹ alavọ Convenant (Convenant University)tọn.
He fellow do Lenunnuyọnẹn wehọmẹ daho Naijilia(Nigerain Academy of Science)tọn,he do
yindidegbonovòdali sin Awukọndopọ wehọmẹ daho tọn to pli hẹ bayi to Alunlunsun owhe 2015.To din, Nuyọnẹntọ Maduagwu yín Nuyọnẹntọ po Gandutọ-azọnwatẹmẹ ahunzọn to
wehọmẹ alavọ Chrisland (Chrisland University) tọn he tin to otodaho Abeokuta tọn mẹ, to otò Naijilia tọn mẹ.
==Owe hihia etọn==
Nuyọnẹntọ Emmanuel N.Maduagwu
yì wehọmẹ "Denis Memorial Grammar School" hẹ tín otodahó Onitsha,Aimatẹn Anambra tọn,otó Naijilia bo
wa yì "Cambridge West African School to owhe 1962 po "The Cambridge Higher School Certificate to owhe
1964.
To owhe 1972 po 1976, he yí gbedewema po gbedewema daho dogọ na ahunzọn to wehọmẹ alavọ Azọnwatẹn to wehọmẹ Amasin-zọnwiwa he tín wehọmẹ alavọ Ibadan
(University of Ibadan) tọn,bo sọ wiwazọn di mẹplọntọ pevi
to owhe 1978,wẹpo he dopẹna do di mẹplọntọ daho to owhe 1981.Whenu he jẹ 1989,he wa yi do dayi Nuyọnẹntọ ahunzọn
wiwa to wehọmẹ alavọ lọ.
Hẹ jo azan to owhe 2012 tolí
he jẹ owhe 65 aihọnmẹ.
[Category:Wp/guw]]
[[en:Emmanuel Ndubisi Maduagwu]]
jm42v5fzq2qghfzvhzks0em825q73az
Emmanuel Oshoffa
0
295
6094
6093
2022-03-23T15:50:38Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Emmanuel Mobiyina Oshoffa''' ( Emmanuel Mobiyina Friday Adebowale Abiodun Vihan Oshoffa, yin jiji to azan ko-nukun-atọntọ woosun owhe 1948) we yin yewhenọ podọ agungan sinsen Celestial Church of Christ(CCC) tọn. Dile etlẹ yindọ Emmanuel Oshoffa we nọ deanana nuhe nọ yin wiwa tọ Amisa lọ mẹ. Oso wiwe lọ yin didoai do Imeko fihe dowatọlọ, yedọ otọ etọn yin didi do. Awuwhan sin nuwiwa de pọn Beni Ọmọge hlan taidi mẹjẹmẹtẹnmẹ na Maforikan Surulere nado yin nukọntọ yetọn. Oshoffa we yin dide taidi agungan CCC tọn to osun 12tọ owhe 2002 taidi mẹjẹmẹtẹnmẹ na yẹwhenọ Phillip Hunsu Ajose he yin matintọ to osun 3tọ owhe 2001. Mobiyina Oshoffa wẹ yin ovi tintan na yẹwhenọ dowatọ Samuel Bileowu Joseph Oshoffa podọ ewọ wẹ yin yẹwhenọ daho na sinsẹn Celestial Church of Christ lẹdo aihon pe.
Ọshoffa yin jiji to kpave([[Benin]])to owhe 1948 bosọ yin dopo tọ hanjitọ lẹ mẹ to Amisa [[Porto Novo]] tọn mẹ whẹpo e do sẹtẹn yi France. Dile e ko yin gbedena do gbọn otọ etọn dali. Ewọ kẹdẹ po anadenanutọ First Shedrack Hospital tọn wẹ mọdona fihe otọ he yin dowatọ CCC tọn te na nudi ganhiho 24 mẹ to whenue nujijo asidan tọn de jọ to osun 9tọ owhe 1985 tọn. E wọ wẹ tin to otẹn dagbe mẹ nado na linlin de nulẹ yi do tọn. Ọshoffa yi wehome alavo tọn to [[Paris]], fihe e yi gbedewema etọn ''Bachelor's Degree in Animal Biological Science'' to owhe 1976 Pocter Overseas Department yin didoai gbọn Ivory Coast Celestial Christians po susu west Indian lẹ po dali. Sọn owhe 1986 gbọn wẹ Emmanuel Oshoffa ko yin nukọntọ na ye. Eyin dide taidi agungan CCC agun France tọn gbọn yẹwhenọ Abiodun Bada to owhe 1997. To 1989, Emmanuel Oshoffa baptizi doto Congo tọn, Malela, mẹhe wa Paris na nukunpedomẹgo dotowhe tọn, finẹ wẹ e bẹ amisa etọn te to [[Brazaville]] to osun 12tọ 2002, to whenue e to awuwle nado tọnwhẹn yi [[Porto Novo]] sọn [[France]], e yin yiylọ do Imẹkọ nado wa yin agungan to finẹ.
==Dodinanu dogọ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Emmanuel Oshoffa]]
d8sh00s7in1yax9qg1qw9gerwz2sppm
Encomium Magazine
0
296
6096
6095
2022-03-23T15:50:38Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
Encomium Magazine yin hojlawema otò Naijilia tọn hẹ Encomium Ventures Limited nọ wa wezinzegbonu na
bne76jogjcw2n03p8uh8dbrb46q7qbo
Eniola Ajao
0
297
6116
6115
2022-03-23T15:50:39Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Eniola Ajao''' yin yọnnu aihundatọ [[Naijilia]] tọn sọn gbetato Epe tọn mẹ to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. E ko sọawuhia to aihun sinimọto tọn he hugan 75 mẹ.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn==
Ajao po ahoovi awetọ etọn yọnnu po wẹ yin jivọ to ovi ṣidopo mẹjitọ etọn tọn lẹ mẹ. Ajao yi wehọmẹ dokọ tọn ''Saint Michael's Anglican Primary School po ''Army Secondary School'' po to Ẹpẹ. Sọgbẹ hẹ nuhe Ajao dọ, ojlo etọn wẹ yindọ, e jlo na hẹn homẹ mẹjitọ etọn tọn lẹ hun, enẹwutu e lẹn nado lẹzun aihundatọ sọn whenue e to ovu. Ajao zindonukọn to wehọmẹ yiyi etọn mẹ to ''Yaba College of Technology'' po wehọmẹ alavọ tọn ''University of Lagos'' fihe e na mọ gbedewema alavọ tọn yi te. Podo whẹsadokọnamẹ susu po, E ma tin to họntọn mẹ po Ọdunlade Adekọla po dile etlẹ yindọ yé ko wazọn dopọ na ojlẹ susu.
==Yanwle etọn==
Aihundida tintan he mẹ Ajao sọawuhia te, hosọ etọn wẹ Igbà Aìmọ̀ to owhe 2004. Aihun devo lẹ he mẹ e sọawuhia te wẹ Ẹniọla, Ẹrin Orin po Daramọla po. E sọawuhia to aihundida de he hosọ etọn yin ''The Vendor'' to owhe 2018. Ajao yin nukọntọ to ada aihundida tọn delẹ mẹ taidi ''Yẹle Ara'', he yin didetọn to osun wiawetọ owhe 2018.
==Sọ pọn==
Todohukanji Ayọnuvi lẹ tọn
==Alọdlẹndonu lẹ==
7dzndd3rxmqnthwvgye4rd0gdh040ls
Eniola Badmus
0
298
6139
6138
2022-03-23T15:50:40Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Eniola Badmus.jpg|thumb|Eniola Badmus]]
'''Eniola Badmus''' (yin jiji to azan ṣianwetọ Zósun owhe 1982), yin azọnyọnẹntọ aihundatọ to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ, E yin Otankantọ bosọ yin Aslannọ. E wa yin yinyọnẹn taun to whenue e sọawuhia to aihundida lọ he hosọ etọn yin ''Jenifa'' to owhe 2008.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wehihia etọn po==
Ẹniọla yin jiji to Ayimatẹn [[Awọnlin]] to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Eyi wehọmẹ dokọ tọn bosọ zindonukọn to Ijẹbu Ode. Enẹgodo e yi wehọmẹ Alavọ tọn ''University of Ibadan'' fihe e plọnnu gando Theatre Arts go, bosọ yi wehọmẹ Alavọ ''Lagos state University'' fihe e yi gbedewema M.Sc tọn to Economics mẹ te.
==Yanwle etọn==
Yanwle Ẹniọla tọn to aihundida mẹ bẹjẹeji sọn owhe 2000 kakajẹ owhe 2008, to whenue e sọawuhia to aihundida awe ayọgbe tọn delẹ he hosọ etọn yin "Jenifa" po "Omo Ghetto" po. Aihundida awe ehelẹ wẹ hẹn ẹn zun mẹhe ye yọnẹn lẹdo pe sọmọ bọ e ko to awusọhia to aihundida yovogbe lọsu tọn mẹ to alọnu din.
==Aihundida he mẹ e sọawuhia te mẹ lẹ==
*Jenifa
*Angelina
*Village Babes
*Oreke Temi
*Blackberry Babes
*Mr. & Mrs Ibu
*Wicked Step-mother
*Child Seller[9]
*Adun Ewuro
*Visa Lottery
*Ojukwu the War Lord
*Police Academy
*Not My Queen
*Battle for Justice
*Miss Fashion
*Eefa
*Omo Esu
*Black Val
*GhettoBred
*Househelp
*Karma
*Big Offer
*Jenifa
*Omo-Ghetto
*Daluchi
*Funke
*Miracle
*The-Spell
*Oshaprapra
*Omo ghetto the saga
*Akpe: Return of the Beast
*Swallow
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Eniola Badmus]]
gbgevtpl869vgxi0s5e0xgpyhzdg318
Epikule Lẹ Po Stoiki Lẹ Po
0
299
6145
6144
2022-03-23T15:50:40Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Epikule lẹ po Stoiki lẹ po''' yin hodotọ tamẹnuplọnmẹtọ voovo awe tọn. Depope to pipli awe lọ lẹ mẹ ma yise to fọnsọnku mẹ. Epikule lẹ yise dọ yẹwhe lẹ tin, ṣigba yé dọ dọ yẹwhe lẹ ma tindo ojlo to gbẹtọvi lẹ mẹ podọ yé ma nọ wà dagbe kavi sayana gbẹtọvi lẹ, enẹwutu nuhudo ma tin nado hodẹ̀ kavi sanvọ́ hlan yé. Epikule lẹ nọ pọ́n gbẹdudu hlan taidi nuhe yin nujọnu hugan to gbẹzan gbẹtọ tọn mẹ. Nulẹnpọn po nuyiwa yetọn lẹ po ma nọ do nujinọtedo walọ dagbe tọn hia. Ṣigba, yé nọ na tuli hagbẹ yetọn lẹ nado nọ jlẹkaji, na mọwiwà na gọalọna yé nado dapana nuhahun he gbẹdudu zẹjlẹgo nọ hẹnwa lẹ. Yé nọ plọnnu kiki nado duto obu po otangblo sinsẹ̀n tọn lẹ po ji. To vogbingbọn mẹ, Stoiki lẹ yise dọ onú lẹpo yin apadewhe yẹwhe dablu de tọn podọ ehe mẹ wẹ alindọn gbẹtọvi tọn wá sọn. Stoiki delẹ yise dọ alindọn na yin vivasudo to pọmẹ po aihọn po to gbèdopo. Stoiki devo lẹ yise dọ yigodo-yinukọn alindọn na wá lẹzun yẹwhe dablu ehe. Sọgbe hẹ tamẹnuplọnmẹtọ Stoiki lẹ, osẹ́n jọwamọ tọn lẹ hihodo wẹ nọ hẹnmẹ tindo ayajẹ.
[[Adà:Whenuho]]
azedpmz3hujdkdhka4myohc5cox3p0j
Etim Inyang
0
300
6158
6157
2022-03-23T15:50:41Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Etim Okon Inyang''' (25 Awewesun 1931 – 26 Zósun 2016) yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Sunday Adewusi]] tọn mẹ to 1983, podọ [[Muhammadu Gambo Jimeta]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to 1986. E kú to 2016 to whenue e tindo owhe 84 to [[Awọnlin]] to [[Naijilia]] mẹ.
Inyang yin jiji to Enwang Mbo, Akwa Ibom.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Etim Inyang]]
ami8p5q5g7gzw3luy1rcas1dojgfc3o
F. Lee Bailey
0
301
6176
6175
2022-03-23T15:50:41Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:F. Lee Bailey.jpg|thumb|F. Lee Bailey]]
'''F. Lee Bailey Jr.,''' he nọ yin yiylọdọ F. Lee Bailey, (mẹhe yin jiji to azán aotọ, Ayidosun owhe 1933 tọn bo nọgbẹ̀ jẹ azán atọ̀ntọ́, Ayidosun owhe 2021 tọn) yin whẹ̀yidọtọ na agọjẹdosẹntọ otò Amẹlika tọn de.
Yè ji Bailey do Waltham, Massachusetts. E wazọn to Massachusetts po Florida po.
Bailey yiavunlọna Doto Sam Sheppard to whenuena e yin whẹ̀sadokọna dọ e hù asi etọn.
Bailey gọalọna Sheppard nado vọwhẹ̀ylọ, ehe Bailey tindo kọdetọn dagbe bo gọalọna Sheppard nado duto whẹ̀sadokọnamẹ lọ ji.
Bailey wẹ yin whẹ̀yidọtọ nukọntọ he tindo kọdetọn dagbe to avunlọyiyina Captain Ernest Medina mẹ to whẹ̀dọtẹn martial for the My Lai Massacre.
Bailey, po mẹdevo lẹ po, tindo kọdetọn dagbe to avunlọyiyina O.J. Simpson mẹ to whẹ̀vọylọ etọn whenu fie e ko yin whẹ̀sadokọna dai te dọ e hù asi etọn dai tọn he nọ yin Nicole Brown.
To 2014, ''Maine State Bar Association'' po ''Maine Supreme Judicial Court'' po gbẹ́ obiọ Bailey tọn dai nado vọ whẹ́dọwema etọn zùn yọyọ kavi gọwagbẹ̀.
Bailey yin matintọ to Atlanta, Georgia to azán atọ̀ntọ́, Ayidosun owhe 2021 tọn, osẹ dopo jẹnukọnna jijiwhe kanwe-ṣiatọ̀ntọ etọn whenu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:F. Lee Bailey]]
[[simple:F. Lee Bailey]]
j12ujqwtssfsnt64vwl4r4pga7j8hzt
Fagbule Olanike
0
302
6193
6192
2022-03-23T15:50:42Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Fagbule Olanike''' (mẹhe sọ yin yinyọnẹn taidi '''Nike Fagbule''') yin ajọwatọ de, podọ e sọ nọ wazọ́n taidi mẹhe nọ penukundo haṣinṣan gbẹtọ lẹ tọn go (public relations practitioner). Ewọ wẹ yin dowatọ azọ́nwhe Zebra Stripes Networks tọn.
== Vuwhenu po azọ́n etọn po ==
Olanike yin jiji to [[Awọnlin]] bo whẹn to Satellite Town. E bẹ azọ́n jẹeji taidi dodinnanutọ-gan na ''linlinnamẹwe Deez tọn''. Họntọn etọn de dọho etọn na Ayeni Adekunle,
mẹhe yin dowatọ ''Black House Media'' tọn podọ e yin dide taidi nukunpedonugotọ na haṣinṣan gbẹtọ lẹ tọn ''(public relations officer)'' to 2007.
To 2012, e jo azọ́n do to ''Black House Media'' bo do azọ́nwhe etọn titi ai he yinkọ etọn yin ''Zebra Stripes Networks''. To 2015, azọ́nwhe etọn wazọn dopọ hẹ azọ́nwhe otò Dubai tọn de he yinkọ etọn yin ''Alive Now''
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Fagbule Olanike]]
a8n5rgql68d3znn63qk46tfekhwvd2d
Farasinmi
0
303
6197
6196
2022-03-23T15:50:42Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Farasinmi'''E yin gbetato de he sẹpọ dogbo he tin Otogbo Naijilia tọn po Benẹ tọn po ṣẹnṣẹn to topẹvi Gbagli tọn mẹ to Aimatẹn Awọnlin tọn glọ. Todin, E nọ yin yiylọdọ Farasimẹ. Na e sẹpọ dogbonu wutu, gbẹtọ voovo lẹ wẹ nọ nọ gbetato ehe mẹ taidi Ayọnu lẹ, Definu lẹ, Torinu lẹ, Wemẹnu lẹ po mọmọ po sọyi.
s329k0gi32uwcugi1s508rl4z85a2n6
Fatai Rolling Dollar
0
304
6208
6207
2022-03-23T15:50:43Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ahọvi Olayiwola Fatai Olagunju''' he yin yinyọnẹn taidi Fatai Rolling Dollar (azan koatọnnukunawetọ Liyasun owhè 1928 jẹ azan Wiawetọ Ayidosun owhè 2013), yin hanjitọ otò Naijilia tọn, he azọnwhe ''BBC'' dekunnu etọn dọ hanjitọ he yin alọkẹyi lẹdo otò Naijilia tọn wẹ é yin.
E kú to azan Wiawetọ Ayidosun owhè 2013 to whenuena e dó owhè kanwè-atọ́n (85), bo sọ yin pipa gbọn togbogan dayi tọn otò Naijilia tọn Goodluck Jonathan dali.
==Otań Gbẹzan Etọn Tọn==
E bẹ gbẹzan hanjiji etọn tọn to owhè 1953 bọ sọ plónnu hanjitọ delẹ taidi Ebenezer Obey po matintọ Orlando Owoh po.
E yin yinyọnẹn gbọn aliho he e nọ yi alọ dó ho ginta etọn po awuyiya po dó. Rolling Dollar sìn ohàn he diyìn taun wẹ ''Won kere Si Number Wa''.
To owhè 1957, e dó ogbẹ ''eight-piece band'' he nọ yin yiylọ dọ ''Fatai Rolling Doller and his African Rhythm Band'' po dote. Ye basi bladopọ ohàn susu tọn na azọnwhe ''Philips West Africa Records''.
==Òkú Etọn==
E kú to jijọho mẹ whenuena é to amlọn dọ́. E yin didi dó Ikorodu, to awọnlin. Fatai Rolling Dollar wẹ yin hanjitọ he whẹ́n hugan to otò Naijilia tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
"Fatai Rolling Dollar dies: Nigeria's Jonathan pays tribute". BBC News. 13 June 2013.
Samuel Abulude, "Nigeria: Pa Fatai Rolling Dollar – a Music Icon", AllAfrica, 16 June 2013.
"Last pictures of Fatai Rolling Dollars", whisperNigeria.net.
"Highlife singer, Fatai Rolling Dollar dies @ 85", Vanguard, 12 June 2013.
Njoku, Benjamin; Aina, Iyabo (13 June 2013). "Fatai Rolling Dollar buried". The Vanguard. Retrieved 14 November 2014.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Fatai Rolling Dollar]]
prfokynojq75wlz22fkhumegxjtlb1e
Fati Niger
0
305
6226
6225
2022-03-23T15:50:43Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Binta Labaran''' (he gbọn azọn yinyọnẹn dali yin yiylọ dọ '''Fati Niger''') Yin hanjitọ podọ aihundatọ [[Naijilia]] tọn de, he do tẹnmẹyinkọ lọ "Gimbiya Mawakan to Hausa" (He lẹdogbedevomẹ etọn yin Ahọvi ohan Hausa tọn) Eyin jiji bosọ yin pinplọnwhẹn to Maradi Niger to fihe eyi wehọmẹ Qurani tọn whẹpodo sẹtẹn wa [[Naijilia]] nado doafọna linlẹn hanjiji tọn etọn. Fati Niger ko basi bladopọ ohàn tọn 4 he bẹ nudi ohan 500 linlan hẹn. E wa sọn akọ Hausa tọn mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Fati Niger]]
40m5dwrmv4dbciisr357kpdt2y2rz89
Fatima Faloye
0
306
6232
6231
2022-03-23T15:50:43Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Fatima Faloye''' (yin jiji to Harlem, to tòdaho New York tọn mẹ), e yin vijiji [[Naijilia]] po Barbados po tọn bosọ plọnnu to Wehọmẹ Dalton tọn he tin to tòdaho New York bo yi Wehọmẹ Alavọ New York tọn ga.
Faloye
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Fatima Faloye]]
bw4ui06ac1dqu7fwl2dbeeyn5wykeja
Fausat Adebola Ibikunle
0
307
6238
6237
2022-03-23T15:50:44Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Fausat Adebola Ibikunle''' yin Gandutọ na Lizọnyizọn tito na Aimatẹn Kaduna tọn (Ministry of Housing & Urban Development)
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Fausat Adebola Ibikunle]]
0p3igi0zh4k7m969v0moofwp5rmqb01
Fausat Balogun
0
308
6253
6252
2022-03-23T15:50:44Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Fausat Balogun''' (yin yinyọnẹ̀n di '''Madam Ṣajẹ''', yin jiji to azan Wiatọ̀ntọ́ osun Awetọ́ Owhe 1959 ) yin Aihundatọ sinimọto [[Naijilia]] tọn to Ayọgbe mẹ. E yi Tẹnmẹ-yinkọ lọ Madam Ṣajẹ to Owhe 1990 to Aihundida Televizion dé mi he Hósọ́ Etọ̀n yin Ẹ̀rín kèé kèé. Fausat kò tindo mahẹ́ to Sinima he Hugan Kanawe mẹ.
Fausat dà Aihundatọ Rafiu Balogun, mẹhe yin Ògán na ẹn Whẹpo yẹ dó elesakan. Ovi etọ̀n lẹ ko whẹn mẹho whẹpo e do diyin. Ovi etọ̀n tintan yin Anadenanutọ podọ viyọnnu etọ̀n yin Aihundatọ sinimọto tọn ga.
== Aihun etọn lẹ ==
*''Oyelaja''
*''Owo Onibara''
*''Okan Mi''
*''Akebaje''
*''Ladigbolu''
*''Morenike''
*''Oko Mama E''
*''Tanimola''
*''Nkan Okunkun''
*''Adufe''
*''Leyin Akponle''
*''Laba Laba''
*''Itelorun''
*''[[Omo Elemosho]]''
*''Iyawo Ojokan''
*''Ife Kobami''
*''Gbogbo Lomo''
*''Asepamo''
*''Eto Obinrin''
*''Iyawo Elenu Razor''
*''Kokoro Ate''
*''Omoge Elepa''
*''Olaitan Anikura''
*''Oju Elegba''
*''Langbodo''
*''Ologo Nla''
*''Abgara Obinrin''
*''Eepo''
*''Moriyeba''
*''Orisirisi (Kose Gbo)''
*''Serekode''
*''Ojo Ikunle''
*''Alase Aye''
*''Imported Lomo''
*''Adun Ale''
*''Ileri Oluwa''
*''Ogbun Aye''
*''Omo Pupa''
*''Òmìn''
*''O Ti Poju''
*''Olowo Laye Mo''
*''Irenimoyan''
*''Alaimore''
*''Olasunkanmi''
*''Salawa''
== Ohia Yẹyidogonamẹ̀ tọn ==
To Owhe 2016, ogbẹ́ ''City People Entertainment Awards'' na ẹn ohia yẹyi dogonamẹ̀ tọn vonọtaun dé na azọ́n sinsinyẹ́n he e wa na nukọnyiyi Ògbẹ́ Aihundida Sinimọto tọn to [[Naijilia]].
== Alọdlẹndonu lẹ==
== Kanṣadopọ intẹnẹti tọn==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Fausat Balogun]]
5k26yz3d8cpayjeebgcj7r0u26k46av
Fausto Gaibor García
0
309
6277
6276
2022-03-23T15:50:45Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Fausto Gaibor García.jpg|thumb|Fausto Gaibor García]]
'''Fausto Feliciano Gaibor García''' (mẹhe yin jiji to azán koatọntọ Alunlunsun owhè 1952 tọn bo nọgbẹ jẹ azán enẹtọ owhè 2021 tọn) yin Ecuador-nú he yin sinsẹnbabisitọ Katolik tọn dé. E yin sinsẹngan Katolik Tulcán tọn dé bẹsọn gblagbla owhe 2011 tọn jẹ whenuena e basi matintọ to 2021. Gaibor García yin jiji to otò Guaranda, Ecuador tọn mẹ. Gaibor Garcia kú to Tulcán, Ecuador to azán ẹnẹtọ Ayidosun owhè 2021 tọn to whenue e tindo owhè 69.
==Alọdlẹndonu lẹ̀ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Simple:Fausto Gaibor García]]
siiy3sbfortwq6ozor1l4pdso2lhfc0
Federal Neuro Psychiatric Hospital, Yaba
0
310
6289
6288
2022-03-23T15:50:46Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Federal Neuro Psychiatric Hospital''', he sọ yin yinyọnẹn taidi '''Yaba Psychiatric Hospital''' kavi '''Yaba Left''', yin dotowhe daho apọnmẹzọ̀n tọn Otò [[Naijilia]] tọn he tin to [[Yaba]], to ṣẹnṣẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ.
==Whenuho==
Dotowhe apọnmẹzọ̀n tọn Yaba tọn yin didoai to owhe 1907 mẹ to [[Awọnlin]] taidi fibẹtado [[Yaba]] tọn.
Nukunpedomẹgo apọnmẹzọ̀n tọn nọ yin bibasi gbọn dotozọnwatọ lẹ dali whẹpo e do nọ jẹ doto-apọnmẹzọ̀n tọn lẹ de he ye sọ nọ yin yiylọdọ; psychiatrists po psychologist po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[en:Federal Neuro Psychiatric Hospital, Yaba]]
2dae60556fn8r1wuuxxu4umi9i9wivh
Federal Polytechnic, Bida
0
311
6327
6326
2022-03-23T15:50:48Z
Jon Harald Søby
5
37 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Federal Polytechnic, Bida tọn''' yin wehọmẹ nuyọnẹn wintinwintin tọn de to [[Ayimatẹn Niger Tọn]], to ṣẹnṣẹn agéwaji [[Naijilia]] tọn. E bẹ azọ́n jẹeji to owhe 1977 tọn mẹ.
==Whenuho==
Wehọmẹ Federal Polytechnic Bida tọn yin didoai to owhe 1977 tọn mẹ to whenue was Federal Government basi nudide lọ nado sẹtẹ̀nna wehọ lọ do [[Bida]]. Jẹnukọnna whenẹnu, Federal College of Technology, Kano wẹ e yin.
Owhe nupinplọn tọn etọn bẹjẹeji to Lidosun 1978 tọn po wehọmẹvi 211, mẹplọntọ daho 11 po mẹplọntọ pẹvi 33 po po. Federal Polytechnic, Bida yin wehọmẹ azọ́nplọnmẹ alavọ tọn Federal Government tọn de to [[Bida]] to [[Ayimatẹn Niger Tọn|ayimatẹn Niger tọn]] to [[Naijilia]]. To alọnu din, wehọ lọ má do adà nuplọnmẹ tọn ṣinawè ji.
==Adà Wehọ lọ tọn lẹ==
Wehọ lọ má do adà voovo ṣinawe ji, ehelẹ wẹ:
*School of Applied and Natural Sciences ''(Wehọmẹ nuplọnmẹ Lẹnunnuyọnẹn onú jọwamọ tọn lẹ po yọn-na-yizan yetọn po)''
*School of Business Administration and Management ''(Wehọmẹ nuplọnmẹ Tito Ajọwiwa tọn po nukúnpipedego po)''
*School of Engineering Technology ''(Wehọmẹ nupinplọn Awuwiwlena Nuyizan Nuyọnẹn Wintinwintin tọn)''
*School of Basic and General Studies ''(Wehọmẹ nupinplọn gando onú paa lẹ go tọn)''
*School of Environmental Studies ''(Wehọmẹ nupinplọn sisosiso lẹ gando Lẹdo go tọn)''
*School of Financial Studies ''(Wehọmẹ nupinplọn sisosiso gando Akuẹzinzán go tọn)''
*School of Information and Communication Technology ''(Wehọmẹ Nudọnamẹ po to Hodọdopọ Nuyọnẹn Wintinwintin tọn po tọn).''
<gallery mode="packed" caption="Nọtẹn lẹ to opá wehọmẹ daho nuyọnẹn wintinwintin tọn Bida tọn mẹ ">
File:Bida.poly MSI Building 02.jpg|MSI building
File:Bida.poly Twin lecture theatre 19.jpg|Twin lecture theatre
File:Bida.poly Public Administration 21.jpg|Department of Public Administration
File:Bida.poly Campus grounds 06.jpg|Students on campus grounds
File:Bida.poly Convocation Arena.jpg|otẹ̀n he mẹ yè nọ pli do
File:Bida.Poly Campus views 08.jpg|Polytechnic Campus grounds
File:Bida.poly Main gate 10.jpg|Họngbó daho lọ
File:Bida.poly Side View of Library.jpg|Wesẹdotẹn Wehọ lọ tọn
</gallery>
==Sọ Pọ́n==
*[[Todohukanji wehọmẹ nuyọnẹn wintinwintin tọn lẹ po tọn to Naijilia|Todohukanji wehọmẹ nuyọnẹn wintinwintin tọn lẹ tọn to Naijilia]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
[[en:Federal Polytechnic, Bida]]
paqa77kycjjmi10sg7jrkd815liswno
Femi Falana
0
312
16081
16070
2022-03-25T14:11:25Z
Sagbosam
18
wikitext
text/x-wiki
'''Femi Falana''' (Gbẹtọ nukundeji Naijilia tọn) E yin whẹyidọtọ podọ ojlọjẹhoyinamẹtọ oto Naijilia tọn. E yin jiji to azan gban-tọ́ Awèwèsun, owhe 1958. E ze agba ahọlududu tọn to Ayimatẹn Ekiti tọn mẹ to owhe 2007, ṣigba e gbọ agba zize tọ tọn to tonuwatọ NCP he ko yi whenu do du azinponọ tonudọgbẹ lọ tọn glo to owhe 2011 to otò Niaijilia tọn mẹ. Mọdopolọ eyin otọ na óvisunnu
[[en:Femi Falana]]
7p5cbhlhsutkchkx96hunsmcbgafjrf
Femi Gbajabiamila
0
313
6363
6362
2022-03-23T15:50:50Z
Jon Harald Søby
5
27 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Femi_Gbajabiamila_portrait_2019.png|thumb|Femi Gbajabiamila]]
'''Femi Gbajabiamila''' (yin jiji to azàn konukunatón Ayidosun owhe 1962). E yin whẹyidọtọ to otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Femi yin Ogán to ''All Progressives Congress'', bo so yin Ogán osẹ́n-doaitọ lẹ tọn to Otògbo [[Naijilia]] tọn.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn ==
'''''Olufemi Hakeem Gbajabiamila''''' yin jiji to azan konukunatón Ayidosun owhe 1962 na Mẹdaho Lateef Gbajabiamila po Whési Olufunke Gbajabiamila to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to Otògbo [[Naijilia]] tọn. Femi yi weplọnmẹ dokọ̀ tọn de tin to Lagos Mainland Preparatory School. E wa yi Wehọme daho [[Awọnlin]] Igbobi College de tin to Ayimatẹn tọn
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Femi Gbajabiamila]]
f36tjpky10zxu59dwycr6vttrpwuryt
Ferdinand Magellan
0
314
6378
6377
2022-03-23T15:50:50Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ferdinand Magellan''' eyin Pọtuganu bo yin jiji to (owhe 1480 - 27 Lidosun 1521).
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ferdinand Magellan]]
[[yo: Ferdinand Magellan]]
[[fr: Fernand de Magellan]]
dk5ewo5polhj1abr6iudd8305ow5esd
Fide lẹ de to Vonọtaun to Gbagli
0
315
6380
6379
2022-03-23T15:50:50Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
Whenuho todaho Gbagli tọn ko dike mi ní mọ dọ Gbagli te Vonọtaun na otó Naijilía tọn.
Fide lẹ de to vonọtaun to Gbaglí le die:
*Wehomẹ títan na yọpọvu to Awọnlin.
*Petlesihọ títan to Otó Naijilía tọn.
*Nuhoho-pọntẹn do kanlinmọ lẹ na kanlínmọ sin Ajowíwa.
*Agia-tin.
*Ṣíodo na yovo yise títan lẹ.
*kanlinmọ tọto.
*Ahi kanlinmọ lẹ tọn.
*Wehomẹ daho na Ahọluduta azọnwatọlẹ tọn.
*Otọto Gbagli tọn.
*Họnme Aholu Gbagli tọn.
*Pamehe Gandu Williams Faremi Seriki Abas.
*Fide kanlinmọ nọ je bo ma gan lẹkọ yi whegbe.
*Họme Agbegbe Gandutọ tọn
a4hlrjltv0l1yomvxunk1svg8dj5u7l
Fireboy DML
0
316
6387
6386
2022-03-23T15:50:51Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Fireboy_DML.png|thumb|Fireboy DML]]
'''Adedamola Adefolahan''' (mẹhe yin jiji to azan atọ́ntọ Afínplọsun tọn to 1996) yin yinyọnẹn gbọn mẹsusu dali taidi '''Fireboy DML''', e yin hanjitọ [[Naijilia]]-nu de. E bẹ hanjiji-zọ́n etọn jẹeji to ogbẹ́ hanjitọ lẹ tọn ''YBNL Nation'' glọ, yèdọ ogbẹ́ de he nọ ze ohàn do kanji, he yin didoai gbọn Olamide dali, mẹhe ewọ lọsu yin hanjitọ [[Naijilia]]-nu de ga.
==Otàn vuwhenu etọn tọn==
===Azọn etọn taidi hanjitọ de===
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Fireboy DML]]
c6qtss16ml20alv7x1guje7vkarsf3z
Françoise Arnoul
0
317
6401
6400
2022-03-23T15:50:51Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Fran%C3%A7oise_Arnoul_La_Chatte_Ad_Israel1958_(cropped).jpg|thumb|Françoise Arnoul]]
'''Françoise Arnoul''' (ji Françoise Annette Marie Mathilde Gautsch; 3 Ayidosun – 20 Liyasun 2021) E yin Jiji to Algeria podọ aihundatọ flansegbe tọn. E yin yinyọẹn ganji to gblagbla owhe 1950 tọn. Arnoul yin jiji to Constantine, Algeria.
E yin yinyọnẹn na ada etọn to aihun ''Forbidden Fruit (1952), French Cancan (1954),Testament of Orpheus (1960)'' po ''Le Diable et les dix commandments (1962)'' po mẹ.
Arnoul basi matintọ to 20 Liyasun 2021 tọn to Paris sọn azọn ''Alzheimer's disease'' tọn dali podo owhe 90 po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Françoise Arnoul]]
84r61zmwa31ujwmaf5syi94busqmbbh
Fred Amata
0
318
6428
6427
2022-03-23T15:50:52Z
Jon Harald Søby
5
26 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Fred Amata''' yin aihundatọ Otò [[Naijilia]] tọn, sinimabayitọ po anadenanutọ dé po.
E plọnnu gándo ''Theatre Arts'' go to Wehọmẹ Alavọ Jos tọn, ayidonugo yin nina Fred to owhe 1986 na ada he e yiwa to sinima he hosọ etọn yin ''Legacy'' mẹ.
E to sinsẹn todin taidi Ogán na Directors Guild of Nigeria, sọn azan ko-atọ́n-nukun-awe, Afínplọsun, owhe 2016 tọn mẹ.
==Delẹ to aihun he e da lẹ mẹ==
*''Legacy'' (1996)
*''Mortal Inheritance'' (1996)
*''Light & Darkness'' (2001)
*''My Love'' (2002)
*''Keeping Faith: Is That Love?'' (2002)
*''Black Mamba'' (2002)
*''The Return'' (2003)
*''Hand of God'' (2003) - Nnamdi
*''Dangerous Desire'' (2003)
*''The London Boy'' (2004)
*''A Kiss From Rose'' (2004)
*''Fated'' (2005) - Jude (Nigerian Version)
*''Wheel of Change'' (2005)
*''Hidden Treasures'' (2005)
*''Emotional Hazard'' (2005) - Chidi
*''Anini'' (2005) - Baba Kingsley
*''She: You Must Obey'' (2006)
*''She2: You Must Obey'' (2006)
*''She3: You Must Obey'' (2006)
*''Family Affair'' (2006)
*''The Amazing Grace'' (2006) - Etim
*''The Empire'' (2006) - Tony Odogwu
*''Letters to a Stranger'' (2007) - Fredrick Okoh
*''Dear God'' (2007)
*''Blindfold'' (2008)
*''Freedom in Chain'' (2009)
*''Black Gold'' (2011) - Gideon White
*''Black November'' (2012) - Gideon White
*''Road to Redemption'' (2016) - Aminu
*''Stormy Hearts'' (2017) - Mr. Bako
*''The Sessions'' (2020) - Mr. Oghenekaro
*''RattleSnake: The Ahanna Story'' (2020) - Senator Obasi
==Pọnfi dogọ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Fred Amata]]
eafoojs66jjggi96g4osiyawf8wr427
Frederick Faseun
0
319
6453
6452
2022-03-23T15:50:53Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Frederick Isiotan Faṣeun''' yin jiji to Azan konukundopotọ osun sinẹnẹtọ owhè 1935 tọn (21 Avivọsun 1935 - 1 Alunlunsun 2018). E yin mẹhe nọ basi Amasin yovo tọn bọ sọ yin Anadenanutọ po Azinponọ na ogbẹ́ Oodua (OPC) [[Naijilia]] tọn lẹ tọn.
==Wehihia po oyọnẹn amasin yovo tọn etọn==
E hiawe to wehọmẹ ''Blackburn College'' bo zindonukọn to wehọmẹ Alavọ Aberdeen tọn he yin wehọmẹ oyọnẹn Amasin tọn. E sọ hiawe to otò ''Liverpool'' tọn mẹ to wehọmẹ yidogọ tọn (Post Graduate School) whẹpo e do lẹzun wehọmẹvi to ''Royal College of Surgeons''. To owhè 1976, E Yì hiawe dogbọn ''Acupuncture'' go to otò China tọn mẹ dogbọn wehọmẹ vọnu he ogbẹ́ Agbasalilo tọn lọ zedai po alọkọndopọ ogbẹ́ ''United Nations'' tọn po.
==Kanvinvan etọn to tonudidọ mẹ==
To owhe 1977, e dlẹnkan na wehọmẹ ''Acupuncture'' tọn yì wehọmẹ Alavọ dotozọn tọn. E kanwe bo jo azọn dó to owhè 1978, bo dó dotowhe (Besthope Hospital and Acupuncture Centre) ai, dotowhe ehe diyin taun to mẹwiwigbeji. E sọ dó ogbẹ́ Oodua (OPC) tọn ai nado yitẹn Moshood Kaṣimawo Ọlawale Abiola tọn, he yin ayọnu vijiji dé he dudeji to vobibla whenu to Azan wiawetọ osun sidopotọ owhè 1993 tọn mẹ. Sigba gandudu awhanfuntọ Ibrahim Babangida tọn wa dó bẹwlu eḿẹ. Fasehun yin wiwle, bo yin susú dó ganmẹ na osun fotọnnukunẹnẹ sọn 1996 jẹ 1998 to gandudu Awhangan Sanni Abacha tọn glọ.
==Oku etọn==
Faseun basi matintọ to dotowhe ''Lagos State University Teaching Hospital'' to Ikeja to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Frederick Fasehun]]
[[yo:Frederick Fáṣeun]]
[[ha: Frederick Faseun]]
pqx877fp5vlhmx6qe8uz6a6p3eipe34
Gabaro
0
320
6471
6470
2022-03-23T15:50:54Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ahọlu Gabaro''' (yinkọ etọn jọun wẹ Guobaro) he Duahọlu sọn owhe 1669 jẹ 1704 wẹ yin Ahọlu atọ̀ntọ He dugan to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn, e yin visunnu Ahọlu Ado tọn, podọ eyin ovivi Ashipa tọn. Nọvisunnu etọn lẹ wẹ Akinsemoyin, po Erelu Kuti po.
==Ahọlu Ayimatẹn Awọnlin tọn==
Po Alọ̀kọndopọ Ovivi Olofin tọn po, Gabaro sẹtẹn na Ganzinpo etọn sọ́n Lopo Iddo tọn yí [[Lagos Island|Lopo Awọnlin tọn]] he ko yin didoai, podọ Iga Idunganran nado yin fininọ etọn.
Taidi Otọ́ etọn Ado, e nọ yí takuẹ sọn mẹjidugando etọn lẹ sí bo nọ sú í na Ahọlu Benin tọn. Ahọlu Gabaro ze gandudomẹji Agbàgogan lẹ tọn de dai bo ze aṣẹpipa do alọmẹ na kúnkan Olofin tọn lẹ nado dugán taidi Agbàgogan lẹ, bosọ hẹn ye nado nọ ṣinyọ́n gbákun wéwé nado hẹn ye gbọnvona ahọvi Benin tọn lẹ he nọ ṣinyọ́n gbákun avọ̀ sẹ́danọ lẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Gabaro]]
dmiqh0oelbk95uqyjhg5y8gblpb3t9l
Gandu po Aholuduta otodaho Gbagli ton
0
321
6474
6473
2022-03-23T15:50:54Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Todaho Gbagli tọn do Ahọlu e tọn de
mí yọn do Akran Ahọlu Menutoyí.
Gbagli sọ do Topevilẹ de sọ do togan etọn lẹ:
*Pọsu(Posukoh)
*Mobee(Boekoh)
*Jẹgẹn(Awhanjigọ)
*Fientọ(Awhalakoh)
*Bala(Asago)
*Agoloto(Ganho)
*Wawu(Ahọvikoh)
94eoh74hofz4404mqfqer6i60rh3nmp
Gandutọgbẹ́ Togbogan Goodluck Jonathan Tọn
0
322
6536
6535
2022-03-23T15:50:58Z
Jon Harald Søby
5
61 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Coat_of_arms_of_Nigeria.svg|thumb|Ohia Otogbo Naijilia Tọn]]
'''Gandutọgbẹ́ Togbogan Goodluck Jonathan Tọn''' lẹ yin dide gbọn Tẹnmẹpọnnatọ Togbogan Goodluck Jonathan, to osẹ vude godona whenue e jẹ ganji nado pọntẹnmẹ na Togbogan whelọnu tọn he bẹ azọ̀n de he wayi ogbẹ etọn yedọ Togbogan Umaru Yar'Adua.
==Gandutọgbẹ́ tintan he ede lẹ - 2010==
To Azan Wiatọntọ Alunlunsun Owhe 2010 tọn, dopo to whẹdọtẹn togbo lọ tọn he klo hugan lẹ mẹ na aṣẹ Jonathan nado deanana azọnwatọ lẹ to whenuena Togbogan Yar'Adua din pọngbọ sọyi Saudi Arabia, bọ to Azan ṣiẹnẹtọ Afínplọsun Owhe 2010 tọn ye sọ na ẹn aṣẹ nado wazọn taidi Togbogan de kaka bọ Yar'Adua nado mọ pọngbọ bo lẹkọ do azọn etọn kọn. To Azan aotọ Afínplọsun Owhe 2010 tọn, Jonathan deazọnpọna Devizọnwatọ Dodojininọ tọn Michael Aondoakaa bọ elẹzun Devizọnwatọ Azọn Vonọtaun lẹ tọn, bo wa ze Prince Adetokunbo Kayode do otẹn etọn hoho lọ mẹ.
Jonathan jo Gandutọgbẹ́ Yar'Adua's depo lẹ do kakajẹ Azan Fọtọnnukundopotọ Whejisun Owhe 2010 tọn, enẹgodo wẹ e gbayedo bo vọ etọn lẹ yí na delẹ to ye mẹ kan jlọjẹ he e do nado yin Togbogan se.
To Azan ṣidopotọ Lidosun Owhe 2010 tọn mẹ, Jonathan bẹ Gandutọgbẹ́ etọn yọyọ lẹ biọ họmẹ. Enẹgodo Yar'Adua basi matintọ to Azan atọ́ntọ Nuwhasun Owhe 2010 tọn, bọ Jonathan yin zizedo ganzinpoji taidi Togbogan de to azan etọn awetọ gbe.
==Devizọnwatọ he tin to Gandutọgbẹ́ tintan he eyi lẹ mẹ wẹ:==
{|class="wikitable sortable"
|-
!Devizọn !! Devizọnwatọ
|-
| Glezọnwiwa || Weyọnẹntọ [[Sheikh Ahmed Abdullah]]
|-
|Agahunzọn || Whési. [[Fidelia Njeze]]
|-
|Ajọwiwa po Azọnwhe lẹ po || Aṣẹpatọ [[Jubril Martins-Kuye]]
|-
|Aṣa po Sadidi po || [[Abubakar Sadiq A. Mohammed]]
|-
|Hihọ || Mẹtogantẹmẹ [[Adetokunbo Kayode]], SAN
|-
|Hihọ Ayimatẹn tọn || Alaji [[Murtala Shehu Yar'adua]]
|-
|Wepinplọn || Weyọnẹntọ. (Whési) [[Ruqayyah Ahmed Rufa'i]]
|-
|Lẹdo || [[John Odey|John Ogar Odey]]
|-
|Tatọ́-tònọ || Aṣẹpatọ [[Bala Mohammed]]
|-
|Akuẹzinzan || [[Olusegun Olutoyin Aganga]]
|-
|Nuwiwa hẹ Jonọto lẹ || [[Henry Odein Ajumogobia]]
|-
|Jijọhomẹ ninọ || (Mede ma to otẹn lọ mẹ)
|-
|Nudọnamẹ po Hodọdopọ po || Weyọnẹntọ [[Dora Akunyili]]
|-
|Nuwiwa ganduwhe tọn lẹ || Awhanfuntọgan [[Emmanuel Iheanacho]]
|-
|Dodojininọ || [[Mohammed Bello Adoke]], SAN
|-
|Azọn po Kọdetọ́n dagbe etọn lẹ po || [[Chukwuemeka Ngozichineke Wogu]]
|-
|Aigba po Nukunhunhun Gbetato lẹ tọn po || Aṣẹpatọ [[Nduese Essien]]
|-
|Nuhọakuẹ aigba tọn lẹ dindin po Ogàn lẹ po || Yẹdenanutọ [[Musa Mohammed Sada]]
|-
|Awuwiwlenanu otò lọ tọn lẹ || Weyọnẹntọ [[Shamsuddeen Usman]]
|-
|Aihundida Lanmẹyiya tọn || Aṣẹpatọ [[Ibrahim Bio|Ibrahim Isa Bio]]
|-
|Nuhe gando Niger Delta go lẹ ||Weyọnẹntọ Stephen Oru
|-
|Nuhọakuẹ Yovomi tọn lẹ || Whési. [[Diezani Alison-Madueke]]
|-
|Nuhe gando Ponọ lẹ go || Alaji [[Adamu Waziri]]
|-
|Huhlọn || Tẹnmẹpọnna Togbogantọ [[Goodluck Jonathan]]
|-
|Lẹnwunnuyinyọnẹn po Azọ́n Nuyọnẹn Wintinwintin tọn po || Weyọnẹntọ. [[Muhammed K. Abubakar]]
|-
|Azọ́n Vonọtaun lẹ || Awhanfuntọgan Tọji tọn. [[Omoniyi Caleb Olubolade]] (Rtd)
|-
|Gbejizọnlin zinzin || [[Yusuf Sulaiman]]
|-
|Nuhe gando Yọnnu lẹ go || Whési. [[Josephine Anenih]]
|-
|Azọ́n lẹ || Aṣẹpatọ [[Mohammed Daggash|Mohammed Sanusi Daggash]]
|-
|Alọgigọna Jọja lẹ || Aṣẹpatọ [[Akinlabi Olasunkanmi]]
|}
==Gandutọgbẹ́ he evọ dé to Liyasun 2011 tọn lẹ==
To Liyasun Owhe 2011 tọn mẹ, to whenuena e bẹ gandudu etọn awetọ jẹeji e de Gandutọgbẹ́ yọyọ devo lẹ.
Mẹ ehe lẹ wẹ:
{|class="wikitable sortable"
|-
! Devizọn !! Devizọnwatọ !! Ayimatẹn
|-
|Glezọn po Nuhọakuẹ Jọwamọ tọn lẹ po (Ayimatẹn) || [[Bukar Tijani]] || Borno
|-
|Whẹdọtọgan daho pete, Dodojininọ || [[Mohammed Bello Adoke]] || Kogi
|-
|Agahun || [[Stella Oduah-Ogiemwonyi]] || Anambra
|-
|Hihọ || [[Bello H. Mohammed]] || Kebbi
|-
|Hihọ (Ayimatẹn) || Erelu [[Olusola Obada]] || Osun
|-
|Wepinplọn || [[Ruqayyah Ahmed Rufa'i]] || Jigawa
|-
|Tatọ-Tẹnnọ (Ayimatẹn) || [[Olajumoke Akinjide]] || Oyo
|-
|Lẹdo Tatọ-tẹnnọ tọn || [[Bala Mohammed]] || Bauchi
|-
|Akuẹzinzan || [[Ngozi Okonjo-Iweala]] || Abia
|-
|Akuẹzinzan (Ayimatẹn) || [[Yerima Lawal Ngama]] || Yobe
|-
|Nuwadopọ hẹ Jonọto lẹ || [[Olugbenga Ashiru]] || Ogun
|-
|Nuwadopọ hẹ Jonọto lẹ (Ayimatẹn) || [[Viola Onwuliri]] || Imo
|-
|Nuwadopọ hẹ Jonọto lẹ (Ayimatẹn) 2tọ || [[Dr Nuruddeen Muhammad]] || Jigawa
|-
|Jijọhomẹ ninọ || [[Onyebuchi Chukwu]] || Ebonyi
|-
|Linlinnamẹ || [[Labaran Maku]] || Nasarawa
|-
|Lẹnwunnuyinyọnẹn po Azọ́n Nuyọnẹn Wintinwintin tọn po|| Whési [[Omobola Johnson]] || Ondo
|-
|Nuwiwa ganduwhe tọn lẹ || [[Comrade Abba Moro]] || Benue
|-
|Azọnwatọ lẹ || [[Emeka Wogu]] || Abia
|-
| Aigba po Nukunhunhun Gbetato lẹ tọn po || [[Mohammed Musa Sada]] || Katsina
|-
|Awuwiwlenanu otò lọ tọn lẹ || [[Shamsudeen Usman]] || Kano
|-
|Nu he gando Niger Delta go lẹ || [[Godsday Orubebe]] || Delta
|-
|Nu he gando Niger Delta go lẹ (Ayimatẹn) || [[Zainab Ibrahim Kuchi]] || Niger
|-
|Nuhọakuẹ Yovomi tọn lẹ || [[Diezani Alison-Madueke]] || Bayelsa
|-
|Nu he gando Ponọ lẹ go || [[Caleb Olubolade]] || Ekiti
|-
|Huhlọn || [[Chinedu Nebo took over from Bart Nnaji]] || Enugu
|-
|Lẹnwunnuyinyọnẹn po Azọ́n Nuyọnẹn Wintinwintin tọn po || [[Ita Okon Bassey Ewa]] || Akwa Ibom
|-
|Aihundida Lanmẹyiya tọn || [[Yusuf Sulaiman]] || Sokoto
|-
|Ajọwiwa po Ajọdidoai po || [[Olusegun O. Aganga]] || Lagos
|-
|Ajọwiwa po Ajọdidoai po (Ayimatẹn) || [[Samuel Ioraer Ortom]] || Benue
|-
|Gbejizọnlin zinzin || [[Idris A.Umar]] || Gombe
|-
|Nuhe gando Yọnnu lẹ go || [[Zainab Maina]] || Adamawa
|-
|Azọn lẹ || [[Mike Onolememen]] || Edo
|-
|Azọn lẹ (Ayimatẹn)|| [[Bashir Yugudu]] || Zamfara
|-
|Alọgigọna Jọja lẹ || [[Bolaji Abdullahi]] || Kwara
|}
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Cabinet of President Goodluck Jonathan]]
eoxu1dg6o2pk1xfcsj06ds8nbfbw7r7
Gaziza Abdinabiyeva
0
323
6553
6552
2022-03-23T15:50:59Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Gaziza Abdinabiyeva''' (yin jiji to azán atọntọ, Alunlunsun, owhe 1984 jẹ azán ko-atọ́n-nukun-atọ̀ntọ, Lidosun, owhe 2021 tọn mẹ) yin aihundatọ oploji tọn otò Soviet tọn, enẹgodo e sọ yin aihundatọ oploji tọn otò Kazakhstan tọn. E mọ nunina susu lẹ yí he bẹ nunina Kumet tọn po Parasat tọn po hẹn. Abdinabiyeva basi matintọ to azan fọtọ̀n-nukun-atọ̀ntọ, Lidosun, owhe 2021 tọn mẹ. Owhe etọn lẹpo yin kande-gban-nukun-atọ̀n.
== Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[simple:Gaziza Abdinabiyeva]]
52jr99st2smair7928vemrqbcl7e3p1
Gbagli
0
324
6591
6590
2022-03-23T15:51:01Z
Jon Harald Søby
5
37 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Badagry Nigeria.jpg|thumb|Gbagli]]
'''Gbagli''' he mi yọnẹn dó Gbaglemẹ sọn dowhenu yin otò de he tin to tọ̀pa to gandudu dokọtọn he tin to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn glọ, he tin to [[Naijilia]] mẹ.
Gbagli tin to ṣẹnṣẹn ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ bo ma dogbo hẹ togbo [[Benẹ]] tọn, enẹ dohia dọ e yin dogboto na otò [[Naijilia]] tọn hẹ togbo daho [[Benẹ]] tọn.<ref>https://guardian.ng/life/culture-lifestyle/interesting-facts-that-put-badagry-on-the-map/</ref> Taidi kandai mẹhihia tọn he wa aimẹ to 2006, bẹplidopọ mẹhe tin to otò Gbagli tọn mẹ lẹ wẹ yin 241,093.<ref>The area is led by a traditional chief, Akran De Wheno Aholu Menu - Toyi 1, who is also the permanent vice-chairman of obas and chiefs in Lagos State. [https://web.archive.org/web/20070704042011/http://www.nigerianstat.gov.ng/Connections/Pop2006.pdf Federal Republic of Nigeria Official Gazette], published 15 May 2007, accessed 8 July 2007</ref>
[[Wepo:Chair market-Badagry-1910.jpg|thumb|Azinpo-himẹ Gbagli tọn to owhe 1910]]
==Agbegbe he e tin te==
Gbagli yin otò de he tin to tọ̀pa to wheyihọwaji [[Naijilia]] tọn. E sọ yin otò de he do dogbo hẹ gulf of guinea to agbegbe huwaji wheyihọ tọn. Gbiblo etọn wẹ maili kandenukunatọn to huwaji-agewaji, [[Awọnlin]] tọn bosọ dó gbiglo maili gbanukunawe hlan wheyihọwaji Sẹmẹ tọn he yin gbetato de he do dogbo hẹ togbo daho [[Benẹ]] tọn. Dile mi ko yọnẹn dọ otò Gbagli tọn tin to otọ̀to, enẹ zọn bọ e nọ boawu nado zingbejizọnlin gbọn otọ̀ji sọn [[Awọnlin]] yì [[Họgbonu]] (Port-Novo) to [[Benẹ]], tẹnmẹ he tin to huto wayi nọwheto yì maili dopo dó yede lẹ. Doyiyi osin lọ lẹ tọn sọ nọ diọ sọgbe hẹ ojlẹ he mẹ yé tin te, to whedelẹnu e nọ yido sọ metlu atọ̀n amọ to whedevolẹnu metlu dopo. Whevi wunmẹwunmẹ lẹ wẹ tin to otọ Gbagli tọn mẹ taidi Owẹ, Tunvi, Tọyu, Degọn, Agasa, Ojẹ, Asọ̀n, Bonga po Pomparo po. Otọ̀ ehelẹ nọ dó ojẹ̀ to whedelẹnu, amọ ojẹ̀ lọ sọ nọ yì ni eya. Tosisa wheyihọ tọn po otọ̀ Yewa tọn po wẹ nọ sa biọ otọ̀ Gbagli tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Naijilia]]
[[en:Badagry]]
[[yo:Badagry]]
[[fr:Badagry]]
cyr27g6uk3f7ks10fdk78olu7es7jph
Gbako
0
325
6605
6604
2022-03-23T15:51:01Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Gbako''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Lemu tọn mẹ to agéwaji to alihiamẹnu 9°24′00″N 6°02′00″E ji. Tọsisa Kaduna tọn ''(Kaduna River)'' wẹ lẹdo dogbó etọn pé.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 1,753 lẹdo pé bọ gbẹtọ sọha 127,466 wẹ yè mọ hia to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn wẹ 912.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Gbako]]
k9r5rbgx7c6mgh2wqyhakz9stqkt1l2
Gbenga Adeboye
0
326
6660
6659
2022-03-23T15:51:03Z
Jon Harald Søby
5
54 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Elijah Oluwagbemiga Adeboye''' yin jiji to azan gbantọ Zósun owhe 1959, e basi matintọ to azan gbantọ Lidosun to owhe 2003.
==Bẹjẹeji Gbẹzan etọn tọn==
Elijah Oluwagbemiga Adeboye yin jiji to òtò Ọdẹomu tọn mẹ to Ayimatẹn Ọṣun tọn to age yi huwaji gblamẹ to otogbo [[Naijilia]]. Adeboye yin dopo to akonka hodọtọ to ladio aimatẹn [[Awọnlin]] tọn lẹ mẹ to owhe 1980 tọn lẹ gblamẹ, finẹ wẹ ye naẹn yinkọ lọ Funwọntan Oduọlọji te.
Nukúnmọ̀númabàpò Naijilia sin Vi he yin aihundatọ de yinkọ etọn nọ yin Idowu Filipi, gbẹtọ lẹ sọ nọ ylọ ẹ dọ Iya Rainbow do Elija Oluwagbemiga Adeboye hia taidi mẹhe nọ do nukiko gbẹtọ lẹ hugan, wlẹ dọtọ de, mọdopolọ e nọ tlualọ, eyin mẹhe nọ nanu mẹ sọn ahunmẹ wa. Iya rainbow tlẹ dọho gando lehe e na emi ohun yọyọ tintan to gbẹzan emitọn mẹ. E sọ yin dopo to ajọwatọ titengbe de to fi susu to aihọn mẹ whẹpo e do jẹ azọn ''Ayi'' tọn sọn nudi 2002, e wa bayi matintọ to azan gbantọ, lidosun, owhe 2003.
==Mi sọ pọn fi==
[[Yinka Ayefele]] payi Olugbenga Adeboye
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Gbenga Adeboye]]
[[yo:Gbenga Adeboye]]
qtcx6c91gj4e6l7lb3u61k99q3yrvi8
Gbéyantọ
0
327
6670
6669
2022-03-23T15:51:04Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Gbéyantọ''' yin mẹhe nọ yi zungbomẹ nado din kanlin bo hui. Kanlin po gbẹtọvi lẹ po nọ yangbé na nududu. Sọn hohowhenu gbọn wẹ gbẹtọvi lẹ ko nọ yangbé. Ye nọ zan owhán, todin gbẹtọ lẹ nọ zan óso po ogá po. Mẹdelẹ no hu kanlin na nuzinzan devo lẹ taidi na avọ kavi adọtẹn. kavi nado do yẹyigona owhe de kavi nado sa. To fidelẹ, gbeyinyan tindo osẹn delẹ. Gbeyinyan sogan yin nudagbe nado de kanlin ylankan lẹ po. Gbeyinyan ko zọn bọ kanlin delẹ ma yọn mọ ba.
==Alọdlẹndo lẹ==
[[en:Hunter]]
jz48yk05sapgd6e91flzz9hat93k9mw
Genevieve Nnaji
0
328
6696
6695
2022-03-23T15:51:05Z
Jon Harald Søby
5
25 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Genevieve Nnaji|YẸDIDE ETỌN=Genevieve Nnaji in Weekend Getaway.png|JIJIZAN=3 Nuwhàsun 1979}}
'''Genevieve Nnaji''' (yin jiji to Azan Atọntọ osun Atọntọ owhe 1979 tọn) eyin Mbaise vijiji to Ayimatẹn Imo tọn mẹ, to Oto [[Naijilia]] tọn mẹ. Eyin Aihundatọ sinnimọto [[Naijilia]] tọn. To owhe 2003 tọn mẹ, Eyi Nunina Akedemi sinimọto Aflika tọn taidi Aihundatọ yọnnu he yọnhugan.
==Vuwhenu etọn==
Genevieve Nnaji whẹn to [[Awọnlin]]. Ewọ wẹ ovi ẹnẹtọ to ovi ṣinatọn he mẹjitọ Etọn lẹ tindo mẹ, wesetọ wẹ mẹjitọ Etọn lẹ, otọ etọn wazọn taidi nuyọnẹntọ to zomọ kọn Onọ Etọn yin mẹplọntọ.Eyi wehọmẹ ''Methodist Girls College'' tọn to oto Yaba tọn mẹ, Enẹ godo e biọ wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn.Finẹ wẹ ejẹ Azọn Aihundida tọn Etọn wa te ji pẹdepẹde bo wa lẹzun Aihundatọ de to ''Nollywood''.
==Alọnuzọn==
Nnaji bẹ azọn etọn jẹeji sọn ovuwhenu etọn to Aihun Television Repples tọn to whenuena e gbẹ yin owhe ṣinatọn mẹvi. E basi Nujijla Àjọ nẹmu de na pronto po Avọyandi po. To 2004 e lẹzun nukunmọnu na adi lilẹ Lux tọn, ehe hẹn Ale daho wa na ẹn. To 1998 Whenue eyin owhe fọtọnnukunẹnẹ mẹvi,eyin didohia to sinnimọto [[Naijilia]] tọn he nọ yin Most Wanted mẹ. Enẹgodo ewọ lọsu sọ Basi sinimọto lẹ taidi Last Party, Mark of the Beast po Ijele po. E ko kọnawudopọ to sinnimọto he sọ kanwe lẹ to Nollywood. Nnaji ko yi Nunina susu na azọn Etọn lẹ wutu dopo to emẹ wẹ yin aihundatọ yọnnu he yọnhugan na owhe 2001 tọn to City People's Awards. E sọ yi Nunina na Aihundatọ yọnnu lẹ tọn na Owhe 2005 tọn to Aflika. To 2004 E doalọ wemẹ po Azọnwhe he de ohan tọn to togbo Ganah tọn EKB Records tọn nado de ohan tọn whla tintan Hosọ ohan lọ tọn wẹ one Logologo Line, ohan kọndopọ R & B tọn, Hip-Hop po Urban tọn po. To owhe 2008 tọn mẹ, E hun azọnwhe Avọtitọ tọn he nọ yin "''St. Genevieve''" ehe sọ nọ hẹn Ale susu wa na ẹn. To Nollywood, Genevieve yin dopo to mẹhe Azọnkuẹ etọn suhugan lẹ mẹ.
==Sinimọto etọn lẹ==
Owhe sinimọto Aihun Gbẹdohẹmẹtọ
==Alọdlẹdonu lẹ==
==Kanṣadopọ to nọtẹn Intẹnẹt tọn ji==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Genevieve Nnaji]]
[[yo:Genevieve Nnaji]]
[[fr: Genevieve Nnaji]]
[[pt:Genevieve Nnaji]]
[[es: Genevieve Nnaji]]
[[ha: Genevieve Nnaji]]
[[it: Genevieve Nnaji]]
sjqq7744gnt8ksyc2j429l6m78bd700
Gentle Jack
0
329
6709
6708
2022-03-23T15:51:05Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Gentle Jack''' (yin jiji to owhe 1970) yin aihundatọ Otò [[Naijilia]] tọn de he ko sọawuhia to sinima susu lẹ mẹ, bosọ nọ yidogọna nukọnyiyi po dagbemẹninọ azọnwhe sinima Otò [[Naijilia]] tọn po. E daihun de he hosọ eton yin Vuga, he tin to Kandai he yin dopo to sinima Otò [[Naijilia]] tọn owhe 90s lẹ po 2000s lẹ po he ma sọgan yin winwọn pọn gbede dile magazine pulse dọ do.
Gentle Jack diblayi gbẹzan etọn lẹ po dó nọ [[Naijilia]]. Ṣigba to Zósun, owhe 2018 tọn mẹ, e lẹkọ do Otò Port Harcourt tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Gentle Jack]]
7gynutn3p75dr2y248b2ik99qhzb6jk
Georg Gallus
0
330
6718
6717
2022-03-23T15:51:06Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Bundesarchiv B 145 Bild-F076926-0025, München, CSU-Parteitag, Gallus.jpg|thumb|Georg Gallus]]
'''Georg Gallus''' yin jiji to (azán ṣidopotọ Liyasun owhe 1927 je azán wiatontọ Avivọsún owhe 2021). Ewọ yin tonudọtọ́ Germany tọn, yin hagbẹ ''Free Democratic Party tọn (FDP).'' Bo ka só yin hagbẹ plidọpo tonudọtọ́ le tọn de bẹsọn owhe 1970 kakajẹ owhe 1994. Gallus yin jiji to oto Hattenlofen (he wa nọ yin yiylọ to godomẹ dọ Baden Wurttemberg.
Gallus kú to azán wiatontọ Avivọsún owhe 2021 to Hattenlofen to owhe 94 mẹvi me
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[simple:Georg Gallus]]
cdgysu24vddnkowtgcm66kglh39u46h
George Calil (Ajọwatọ)
0
331
6760
6759
2022-03-23T15:51:08Z
Jon Harald Søby
5
41 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''George Calil''' (basi matintọ to owhe 1967) yin otovi Lebanoni tọn, e sọ yin ajọwatọ de he hun ajọwhe etọn do Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ, to Ayimatẹn Kano tọn mẹ. E yin dopo to azinin-jọwatọ daho he to otò lọ mẹ lẹ mẹ. E wa, bo sọ nọ otogbo lọ mẹ sọn owhe 1940 jẹ 1960 lẹ, podọ eyin ajọwatọ nukundeji he diyin de to Ayimatẹn Kano tọn podọ to Ayimaten devo lẹ lọsu ga, to otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. George Calil wa Ayimaten Kano tọn mẹ to owhe 1928 tọn podọ to ojlẹ pede godo ejẹ Azininjọwaji, bo gbọnmọ dali bo whlenagba bo dudeji taidi ajọgbowatọ ajọ etọn tọn, eyin azọnyọnẹntọgan ajọ lọ tọn. To owhe 1951 e do azọnwhe azinmi dida tọn ai to Ayimatẹn Kano tọn mẹ, enẹ godo e sọ do azọnwhe Abounzẹn tọn ai abounzẹn afuyẹgan tọn he ye do nọ do osin zozo kavi osinmiawu adoji. To enẹgodo ye sọ nọ mẹ̀ abounzẹn sika tọn ga po agbanvla nududu tọn lẹ po.
Enẹgodo ye sọ nọ wa ajọ azọnwanu Ayihungan (pípá) tọn bo nọ saẹ na Ayihun zọnwatọ lẹ, to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. E basi matintọ to 1967, bọ ovi e tọn lẹ Ely Calil po Bernard Calil po wẹ wá jẹ Nukunpedo ajọ etọn go ji.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:George Calil (businessman)]]
gxzrvfoap4oge4n24sj7aqd7fdfyhy3
George H. W. Bush
0
332
16233
6766
2022-03-26T07:44:11Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:George_H._W._Bush_presidential_portrait_(cropped).jpg|thumb|George H. W. Bush]]
'''George Herbert Walker Bush''' (mẹhe yin jiji to azán wiawetọ Ayidosun tọn to 1924) wẹ yin togán 44tọ otò Amẹlika tọn. Yinkọ asi etọn tọn wẹ Barbara Bush. Ewọ wẹ otọ́ togán hoho Amẹlika tọn he nọ yin George W. Bush.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1924 lẹ]]
[[en:George Herbert Walker Bush]]
t32kgd561ujxmyp3zp04dzc0tedtgx0
Ghana
0
333
15639
6787
2022-03-24T07:12:26Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
{{Otò
|otò = Ghana
|asia = Flag of Ghana.svg
|ohia = Coat of arms of Ghana.svg
|yẹdide = Ghana (orthographic projection).svg
|tatọ́-tònọ =
|lẹdo = 239,567
|gbẹtọ sọha lẹ = 31,072,940
|owhe = 2020
}}
'''Ghana''' yín Otò de he tin to Whèyihọ Aflika tọn, e ma dogbo hẹ [[Wp/guwIvory Coast|Ivory Coast]] to whèyihọ podọ hẹ [[Burkina Faso]] to agewaji, e sọ ma dogbo hẹ [[Togo]] lọsu to whèzẹtẹn, ohu Atlantic po ohu ''Gulf of Guinea'' po sọ tin to hùwaji etọn. Gbẹtọ diblayi livi gban-nukun-dopo wẹ tin to Otò ehe mẹ. Glẹnsigbe wẹ yín ogbè he yín alọkẹyi taidi ajọwa-gbe, ṣigba ogbè widopo devo lẹ sọ nọ yín dido gbọn tovi lẹ dali, he dohia dọ akọ̀ podọ aṣa Otò lọ tọn su. Ayimatẹn Otò lọ tọn he klohugan wẹ Accra.
{{Aflika}}
[[Adà:Aflika]]
[[Adà:Otò]]
[[en:Ghana]]
gljfjxbgt0qu4tmqweipo2ez9ehdb4p
Giuseppe Galante
0
334
6797
6796
2022-03-23T15:51:10Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Filippo Galante e Enrico Caruso.JPG|thumb|Giuseppe Galante]]
'''Giuseppe Galante''' (yín jiji to azan aweto, Zósun tọn to owhé 1937 jẹ azan kò tọ, Awewesun tọn owhé 2021) yin aze-kuntọ́ aihundida lanmẹyiya tọn de son Otò Italy tọn mẹ. Galante yín jiji to Domaso to Italy. E mọ ajọ̀ fataka tọn de yí to agbawhinwhlẹn Olympic tọn to 1960. E sọ mọ devo yí to 1964.
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Giuseppe Galante]]
9d0zcun4s4xzwu0tliap116rp9s8xol
Gloria Bamiloye
0
335
6818
6817
2022-03-23T15:51:11Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Gloria Olusola Bamiloye''' yin aihundatọ nupinpọn-do-plọnnu, sinima-bayitọ, aihun-bayitọ po anadenanutọ dé po he yin Naijilia-nu dé. E tin to mẹhe dó Mount Zion Drama Ministry ai lẹ mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
E yin jiji dó Ilesa, tòdaho de mẹ to Ayimatẹn Osun tọn to Hùwaji-Whèyihọ tọn Otò Naijilia tọn.
E yi Divisional Teachers Training College to Ipetumodu fihe e plọnnu gándo mẹpinplọn go te. E mọ Mike Bamiloye to owhe 1983 tọn mẹ bọ e wlealọ hẹ.
Yé omẹ awe lẹ nọpọ bo do Mount Zion Faith Ministry ai to azan atọ́ntọ́, Avivọsun, owhe 1985 tọn mẹ.
E ko tọ́n to sinima susu lẹ mẹ, e ko deanana bosọ da aihun nupinplọn-do-plọnnu po sinima susu Otò Naijilia tọn lẹ po.
To owhe 2002 mẹ, e kan wema de he hosọ etọn yin "The Anxiety of Single Sisters".
==Delẹ to aihundida etọn lẹ mẹ==
*''Agbara Nla'' (1992)
*''Apoti Eri''
*''Just A Little Sin''
*''Story Of My Life''
*''Blood On The Alter''
*''Wounded Heart''
*''The Great Mistake''
*''The Haunting Shadows 1'' (2005)
*''The Haunting Shadows 2'' (2005)
*''The Haunting Shadows 3'' (2005)
*''Shackles 1'' (2019)
*''Shackles 2: Fetters of Iron'' (2020)
*''Higher Calling'' (2020)
*''My Mother-in-law 1'' (2020)
*''My Mother-in-law 2'' (2020)
*''My Mother-in-law 3'' (2020)
*''My Mother-in-law 4; episodes 1-4'' (2021)
==Pọnfi dogọ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Gloria Bamiloye]]
q6b1fba22ymv5glffyfeisqnmq7an4l
Goran Daničić
0
336
6825
6824
2022-03-23T15:51:11Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Goran Daničić'''
f3lykdc8wxcn9ibl5jkrel20hppnw91
Government College, Ajara-Badagry
0
337
6835
6834
2022-03-23T15:51:12Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Wehọmẹ lọ '''Government College, Ajara, Badagry''' yin didoai to Kọyansun, Owhe 1970 tọn mẹ. Whési Lasisi wẹ yin Nukọntọ wehọmẹ lọ tọn tintan.
To whenuena wehọmẹ lọ yin hunhun, mẹplọntọ ao(10) po Nukọntọ wehọmẹ lọ tọn po kẹdẹ wẹ jẹ azọnji to wehọ lọ mẹ.
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
hzt86l8h48mr34nf655bvon1n5dech8
Gregory Ngaji
0
338
6857
6856
2022-03-23T15:51:13Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Gregory Ngaji''' yin tonudọtọ Naijilia tọn bo sẹ̀n taidi hagbẹ sẹnnamẹtọ Cross River North tọn to gblagbla owhe 2003 po 2011 po gblamẹ.
==Otan gbẹzan etọn tọn==
Gregory Ngaji yin jiji to azan fọtọnnukunawetọ osun widopotọ owhe 1946 tọn. E yi wehọmẹ Mary Knoll College, Okuku, Yala, Cross River tọn,1961-1965, e yi gbedewema daho osẹn-zọ́nwiwà tọn to wehọmẹ alavọ tọn (''LLB''), sọn Wehọmẹ Alavọ Naijilia tọn, Nsukka to 1977, eyin dìde nado lẹzun sẹnnamẹtọ, ewọ wẹ yin Azinponọ na Yala Local Government tọn, he sẹn taidi hagbẹ Constitutional Conference, tọn(1994-1995).
==Azọn etọn lẹ==
Na e yin dopo to hagbẹ tonudọgbẹ People's Democratic Party tọn mẹ wutu, Gregory Ngaji yin dide taidi sẹnnamẹtọ to atọntọ owhe (2003-2007) National Assembly e nọtena Cross River North Senatorial District, bo sọ yin dide whladopodogọ to osun Ẹnẹtọ owhe 2007 tọn mẹ. É nọ deanana nuzinzan osin tọn lẹ, lẹunuyọnẹn po zomọ, tọjihun lẹ, Amasin àdìnọ lẹ, mẹhe nọ gbẹnuna mẹhodutọ lẹ, bo nọ deanana glezọnwatọ lẹ po. É tin to hagbẹ sẹnnamẹtọ tọn he Basi zepọn na Mẹmẹyọnnu Farida Waziri to osun ṣidopotọ owhe 2008 tọn, na ye naẹ Azinponọ na hagbẹ he nọ nọgodona nusisa, akuẹ, po osẹn yinyin tọn po (EFCC). To osun Ẹnẹtọ owhe 2009 tọn mẹ, ewọ wẹ nọgodona po akuẹ po na nukọnyiyi ọgbẹ he nọ penukundo yigọyigọ ohun tọn to Naijilia bo diọtẹnna ọgbẹ ajọwatọ lẹ tọn. Linlinnamẹwe lẹ dohia dọ Ngaji nọgodo nado suahọ hagbẹ dodinnanutọ po nukọnyiyi ọgbẹ owhe 2008 tọn, bo wazọn lẹ to gbesisọ mẹ. To owhe 2008 tọn, ọgbẹ he nọ penukundo nunina po ogbẹ he nọ penukundo akuẹzinzan go po diọada na Ami wunmẹwunmẹ he tin to ohu Bakassi tọn sọn Cross River yi Akwa Ibom. To osun sinawetọ owhe 2009 tọn, Gregory Ngaji la dọ: Nuhe ogbẹ Awe ehe lẹ wa ma sọgbe, Vọjlado nayin bibasi nado gọ Ami lọ dó oto mítọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Gregory Ngaji]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
8b5nka4bh69urpq40x2b7ni12v2yhe4
Gregory Peter XX Ghabroyan
0
339
6867
6866
2022-03-23T15:51:13Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Krikor Bedros XX Gabroyan''', I.P.C.B Armenian bosọ yin yinyọnẹn to Glẹnsigbe mẹ taidi Gregory Peter XX podọ to Flansegbe mẹ taidi Grégoire Pierre XX, (e yin jiji to azán wiẹnẹtọ Abọ̀húnsun tọn, to owhé 1934 bo nọgbẹ̀ kaka jẹ azán koatọ̀ntọ Nuwhàsun tọn, to owhé 2021 tọn mẹ). E yin tatọ́-tònọ ṣọsi Katolik Cilicia otò Armenia tọn, e yin dide do otẹn lọ mẹ to azán konukunẹnẹtọ Avivọsun tọn, to owhe 2015 tọn mẹ. E yin jiji to otò Aleppo, Syria tọn mẹ. Krikor Bedros XX Gabroyan kú to azán koatọ̀ntọ Nuwhàsun tọn, to owhe 2021 tọn mẹ, to Belnut, Lebanon to whenue e yin owhe kanweṣidopo mẹho.
==Alọdlẹndonu lẹ̀ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Gregory Peter XX Ghabroyan]]
ka5j66l5tbvcmy379ho2lk515wj5ztl
Guillermo Galeote
0
340
6883
6882
2022-03-23T15:51:14Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Guillermo Galeote''' yín jiji to (azán sidopotọ Nuwhàsun owhe 1941 - azan gbanewhèawetọ osun Alunluntọn owhe 2021). Yin tonudọtọ podọ amasinzonwatọ Spain-nu de po. E yin dopo to hagbẹ ''Spanish Socialist Workers Party'' tọn lẹ mẹ. Galeote yin jiji to ''San Sebastián'' to Spain. Galeote yín dopo to hagbẹ ''Congress of Deputies'' tọn lẹ mẹ sọn 1977 yi jẹ 1993.
Galeote kú to azán gbanewhéawetọ Alunlunsun tọn owhe 2021 to Madrid na azọn COVID-19 wutu, to whelọnu e yin owhe 79 mẹvi.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Guillermo Galeote]]
[[Simple:Guillermo Galeote]]
ghgv3g64sorcm6cknk8fmcnr0p2dgx6
Gungbe
0
341
16111
15969
2022-03-25T14:38:24Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Gungbe''' (kavi '''Gun''') yin ogbe de he tin to todowhinnu ogbe he nọ yin ''Gbe'' lẹ tọn mẹ.
[[Gunnu lẹ]] wẹ nọ dó gungbe to [[Benẹ]] podọ to [[Naijilia]] mẹ ga. Ogbe ehe sẹpọ Fọngbe he Agbomẹnu lẹ nọ dó, Kpase, Maxi, po Wemẹgbe(Ouémé) po. Eyin ogbe awetọ́ he nọ yin dido hugan to Todaho Benẹ tọn mẹ. Ye sọ nọ zan ẹn to wehọ delẹ mẹ to Weme (Ouémé).
Gungbe sọ nọ yin dido hugan to huwaji Benẹ tọn yedọ to Porto-Novo, [[Sẹmẹ|Seme]], Bonou, Adjara, Avrankou, Dangbo, Missérété, Akpor-Missérété, Cotonou po tohomẹ devo he Gunnu lẹ nọ nọ po.
Gungbe sọ nọ yin dido to Huwaji-Wheyihọ tọn [[Naijilia]] tọn he yin dogbo hẹ otò [[Benẹ]] tọn, ṣigba mẹ he nọ do gungbe to [[Naijilia]] mẹ lẹ ma su dó mọ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Wema he yi hodogọ lẹ==
[[Adà:Aṣa]]
[[en:Gun language]]
[[ca:Gun]]
8a52reagww34fm8y9l1vjxxjatp5eu3
Gunnu lẹ
0
342
6927
6926
2022-03-23T15:51:16Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Kandai lẹ ko zọn bọ mí mọ dọ '''Gunnu lẹ''' wa sọn Dahomey, kavi [[Benẹ]] to whenuena ye to fibẹtado dinpe. Gunnu lẹ yin vivi mẹhe tọ́n sọn Whydah, Alada, [[Họgbonu]](Poto Novo), po Xavi po Jakin lẹ po tọn. Towhenuena awhan po tukla po bẹ to Dahomey wẹ ye họn sọn fihe Aigba yetọn te to Owhe kanweko 15tọ die wayi.
Kandai he whenuho-kanto Mesewaku basi zọn bọ mi do yọnẹn dọ fihe ye zinzọnlin gbọn bo sọ nọte do lẹ wẹ Weṣele, Ikoga, Ganyigbo, Ajido, [[Topo]], [[Dalẹ Whedakọ|Dalẹ]], [[Akarakumọ]], Ajara.
To egbehe, mi sọgan mọ Gunnu lẹ to [[Gbagli]], Yewa po Ipokia po to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]]. Ye sọ tin to otò [[Benẹ]] tọn mẹ. Mẹsusu to Gunnu lẹ mẹ nọ hu whevi, mẹdevo lẹ sọ nọ wa Agọnkẹ zọn po wlakọ sisa po. Ye sọ nọ wa Glezọn ga.
Gunnu lẹ deji do [[Zangbetọ]] Vodun go, ṣigba ye sọ do sinsẹn devo lẹ ga.
Kandai sọ zọn bọ mi yọnẹndọ nọvinọvi wẹ Gunnu lẹ po Ayọnu lẹ po yin. Nuhewutu e yi gbọnmọ wẹ yindọ to Owhe kanweko fọtọn-nukun-awetọ die, kaka jẹ owhe kanweko fọtọn-nukun-atọntọ, Ahọluigba Oyo tọn lẹ ko dibla yi Gandudu sọn Ahọluigba Dahomey tọn si.
[[en:Ogu people]]
oekigncz5yebjz0gv468c6cry4jplf7
Gupa-Abawa-gbe
0
343
6939
6938
2022-03-23T15:51:17Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Gupa-Abawa-gbe''' yin ogbè [[Nupenu lẹ]] tọn de he nọ yin dido to [[Ayimatẹn Niger Tọn|ayimatẹn Niger tọn]] mẹ to [[Naijilia]]. E nọ yinmọ́ na akọ̀ awè etọn lẹ, Gupa po Abawa po wutu.
Gupa-gbe nọ yin dido to glètoho Gupa, Abugi-Jankara, Emirokpa, Favu, Kenigi, Kpotagi, Abete, Kuba, Avu, Dagbaje, Eji, Jihun, Yelwa, Cheku, Atsu, Alaba, Gbedu po Kirikpo po tọn lẹ he tin to hùwaji [[Lapai]] tọn mẹ. Na nue du hogbe po hodidọ po, e tindo Kanṣiṣa hẹ Kami-gbe po [[Dibo-gbe]] po taun.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Gupa-Abawa-gbe language]]
4rcauqjab1kesw5j20jyjq9d0s4hr62
Gurara, Nigeria
0
344
6948
6947
2022-03-23T15:51:17Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Gurara''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ to apa na ahọ́nkan aṣẹpipa [[Naijilia]] tọn ''(Federal Capital Territory)''. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Gawu tọn mẹ. Omẹ Gwari tọn lẹ wẹ yin suhugan mẹhe nọ nọ̀ finẹ lẹ tọn. Fi wẹ asisa daho osìn tọn ''Gurara Waterfalls'' tin te.
Aigba etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 954 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 90,974 wẹ to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn wẹ 910.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Gurara]]
eh0z41y8pzwggzyd6u9mavcdz41pb9j
Gwandara-gbe
0
345
6974
6973
2022-03-23T15:51:19Z
Jon Harald Søby
5
25 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Gwandara''' yin ogbè Whèyihọ-waji Chad tọn de, ewọ sọ wẹ yin ogbè he sẹpọ Hausa-gbe hugan. Akọ̀gbè etọn voovo lẹ wẹ nọ yin dido to Agéwaji [[Naijilia]] tọn, pataki to ṣẹnṣẹn agéwaji Naijilia tọn gbọn nudi gbẹtọ 30,000 dali. Susu yetọn nọ yin mimọ to [[Abuja]], [[Ayimatẹn Niger Tọn|Niger]], Kaduna, [[Ayimatẹn Kogi Tọn|Kogi]] podọ to nọtẹn de to topẹvi New Karshi tọn mẹ to LGD Karu tọn mẹ to [[Ayimatẹn Nasarawa Tọn]]. New Karshi tindo gándutọ weyọnẹntọ akonká de he yin Gwandara-nu de he nọ yin Muhammadu Bako III (PhD).
Omẹ Gwandara tọn lẹ yin dopo to akọ̀ dowá tọn to [[Abuja|FCT, Abuja]], heyin Tatọ́-tẹnnọ̀ [[Naijilia]] tọn.
Akọ̀gbe Nimbia tọn lẹ nọ kàn sọha lẹ ''(numbers)'' do dodonu sọha 12 tọn ji ''(they count in base 12)'', to alọ devo mẹ, akọ̀gbè devo lẹ, taidi Karshi to odò, nọ zán dodonu ao tọn lẹ.
{| class="wikitable"
!
! Nimbia
! Karshi
|-
! 1
| da
| da
|-
! 2
| bi
| bi
|-
! 3
| ugu
| uku
|-
! 4
| furu
| huru
|-
! 5
| biyar
| biyari
|-
! 6
| shide
| shida
|-
! 7
| bo'o
| bakwe
|-
! 8
| tager
| takushi
|-
! 9
| tanran
| tara
|-
! 10
| gwom
| gom
|-
! 11
| kwada
| gom sha da
|-
! 12
| tuni
| gom sha bi
|}
Mẹlẹ nọ lẹndọ na Nimbia tin to olá na akọ̀ Gwandara tọn dehe po lẹ wutu, ye kẹalọyi aliho nukinkan do dodonu sọha 12 tọn ji akọ̀gbè Whèzẹtẹn-waji Kainji tọn lẹ tọn. E yin do dodonu wiawe ji, etlẹ sọ yin do dònu wiawe wiawe dodonu wiawe tọn lọ tọn ji:
Tito nukinkan do dodonu sọha wiawe tọn ji tọn Nimbia tọn zọn bọ sọha mimá bibasi sọ nọ bọawu dogọ.
{| class="wikitable"
|tuni mbe da || 13 || (wiawe po dopo po)
|-
|gume bi || 24 || (wiawe dònu awè)
|-
|gume bi ni da || 25 || (wiawe dònu awè po dopo po)
|-
|gume kwada ni kwada || 143 || (wiawe dònu widopo po widopo po)
|-
|wo || 144 || (wiawe dònu wiwawe)
|-
|wo bi || 288 || (wiawe dònu wiawe whlà awe)
|}
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Gwandara language]]
5jovmy6d6c7sl0q3cgnnv00i7zzx2h3
Gwari
0
346
6992
6991
2022-03-23T15:51:20Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Gwari''' yin ogbè Nupenu lẹ tọn de he nọ yin dido gbọn omẹ Gbagyi tọn lẹ dali to [[Naijilia]]. Ogbè lọ pe wunmẹ awè, '''Gbari''' (Whèyihọ-waji Gwari tọn) po '''Gbagyi''' (Whèzẹtẹn-waji Gwari tọn), to hodidọ mẹ ogbè lọ lẹ gbọnvo do yede taun; ehe zọn bọ e nọ hẹn hodọdopọ vẹawu.
==Wunmẹ lẹ==
'''Gbagye''' he sọ yin yinyọnẹn di '''Gwari-Matai''' kavi '''Gwarin Ngenge''', ehe yin hogbe he wa yin alọkẹyi to agoe lẹ.
Gbagyi-gbè-dótọ lẹ má do ogbẹ́ awè ji bo nọ nọ̀:
*[[Minna]] po Kuta po (ogbẹ́ ehe wẹ diyin hugan)
*awàji Diko tọn, agéwaji-whèzẹtẹn [[Suleja]] tọn.
Gbagye kẹdẹ wẹ yin ogbè Nupenu lẹ tọn he do kọnugbe he sọgan lilẹ odẹ́ bo ylọ /ɓ/.
'''Gbagyi''' (he sọ yin yinyọnẹn di '''Gwari''') wẹ yin hogbe he yè do nọ ylọ mẹhe nọ dó Gbari-gbè lẹpo, etlẹ yin wunmẹ susu devo lẹ lọsu.
'''Gbari-Yama''' wẹ yin hogbe yè do nọ ylọ Gbari-gbè-dótọ he wa sọn hùwaji lẹ. Akọ̀gbè he di yede awè wẹ tin, ehelẹ wẹ:
*'''Shigokpna'''
*'''Zubakpna'''
'''Gbedegi''' yin ogbè he ko busẹ sọn aimẹ de (e yọnbasi dọ ni yin akọ̀gbè Nupenu lẹ tọn de) nọ yin dido to lẹdo he sẹpọ Mokwa mẹ pọ dai.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Gwari]]
tntgm70avgdcpb8us2qymemkelb267t
Hadiya Khalaf Abbas
0
347
7004
7003
2022-03-23T15:51:21Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Hadiya Khalaf Abbas.jpg|thumb|Hadiya Khalaf Abbas]]
'''Hadiya Khalaf Abbas''' (yin jiji to owhe 1958 jẹ azan wiatọ̀ntọ́, Abọ̀húsun, owhe 2021) tọn mẹ.
E yin tonudọtọ Otò Syria tọn tọn. Ewọ wẹ hoyidọtọ na ogbẹ ''People's council'' Otò Syria tọn sọn Ayidosun owhe 2016 jẹ Liyasun owhe 2017 tọn mẹ.
Ewọ kẹdẹ wẹ yọnnu he yin dide gbọn Ovo dali do otẹn ehe mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Hadiya Khalaf Abbas]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
7ci8u3jxdjx8z5bcykyb9tyrsbfc47d
Haffon
0
348
7025
7024
2022-03-23T15:51:22Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Haffon''' (1695-1727) wẹ ahọlu godo tọn he dugan to ahọluduta Whydah tọn mẹ whẹpo awhanfungbẹ Dahomey tọn lẹ do gbawhan etọn to owhe 1727. Yè ji Haffon to owhe 1695, e lẹzun ahọlu Whydah tọn to owhe 1708. Sigba yé ma ze jẹgbakun dó ota na ẹn kakajẹ owhe 1708 whenue yé basi hunwhẹ jẹgbakun zize do ota na ẹn tọn to Lidosun, owhe 1725 tọn.
To hunwhẹ lọ whenu, Haffon basi oylọ na kande to asi he e yinwanna lẹ mẹ nado nọ nuwiwa lọ tẹnmẹ po é po.
Dawe he ye nọ ylọ́ dọ ''Chevalier des Marchais'' wẹ basi kandai owhe 1725 tọn na hunwhẹ lọ, sigba weyonẹntọ whemitọnnu tọn lẹ dọ nujijọ lọ wá aimẹ to owhe 1717 jẹ 1718.
[[en:Haffon]]
iqe6f1a5twjo8ip2fkqmagusap0cf42
Hafiz Ringim
0
349
7034
7033
2022-03-23T15:51:22Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Hafiz Ringim''' yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Ogbonna Okechukwu Onovo]] tọn mẹ to 2010, podọ [[Mohammed Dikko Abubakar]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to 2012.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Hafiz Ringim]]
hjr63a59zjb127pnjzh8j6dmfwqohcr
Hajiya Fatima Lolo
0
350
7047
7046
2022-03-23T15:51:23Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Hajiya Fatima Lolo''' (MON), (mẹhe yinkọ etọn to whenue e yin jiji wẹ Fatima Muhammad Kolo, yin jiji to Pategi, Royal Niger Company, 1891 – 15 1997). Ewọ yin hànjitọ, ohàn kantọ podọ whenuhodọtọ Naijilianu de.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn ==
Lolo dà asú whlà awè amọ́ e ma penugo nado ji ovi depope. To hùnwhẹ po nuwiwa voovo lẹ po tẹnmẹ he nọ wá aimẹ to ahọluduta Nupe tọn lẹ whènu, ewọ wẹ nọ yin afọzedaitọ na otò lọ. Jẹnukọnna yindidi etọn, e yin yinyọnẹn taun na hànjiji na glesi lẹ po gbéyàntọ lẹ po, e sọ nọ to wedú po panu de po to alọ̀ mẹ. To nukọnmẹ, e wá yin alọdlẹndo taidi Sagi Ningbazi (yèdọ Ahọsi hànjitọ lẹ tọn) to ogbè Nupe tọn mẹ. E yin yẹyidogona gbọn Shehu Shagari dali nado yin dopo to hagbẹ ogbẹ́ MON ''(Member of the Order of the Niger)'' tọn lẹ mẹ.
Lolo yin matintọ to whenue e tindo owhe kanweko-atọ́n-nukundopo (106) to azán fọtọ̀ntọ, Nuwhàsun owhe 1997 tọn, to whenue e jẹ̀ azọ̀n kleun dé godo.
== Homilomilo ==
Fatima Lolo yin dopo to omẹ nukundeji gbannukunatọ̀n (33) he homilomilo yetọn lẹ yin kinkandai do owe he yin didetọ́n lẹ mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Fatima Lolo]]
5lr96wxw8d600h5n1z776xt56d1uyeo
Hamed Bakayoko
0
351
7057
7056
2022-03-23T15:51:24Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Hamed Bakayoko (cropped).jpg|thumb|Hamed Bakayoko]]
'''Hamed Bakayoko''' (azan ṣiantọntọ́ whejisun, owhè 1965 jẹ azan aotọ whejisun owhè 2021) yin tonudọtọ́ oto Côte d'Ivoire tọn de. E sẹn taidi lizọnyizọnwatọ daho oto Côte d'Ivoire tọn sọn azan ṣiantọntọ́, Liyasun owhe 2020 Kaka jẹ òkú zan etọn to azan aotọ whejisun owhè 2021. Bakayoko sọ wazọn taidi lizọnyizọnwatọgan na hihọ́ otò Côte d'Ivoire tọn sọn owhè 2017 kakajẹ whenuena e ku. E yin jiji to tatọ-tonọ Abidjan tọn mẹ.
Bakayoko bẹ azọ̀n COVID-19 tọn hugan whla atọ̀n to Lidosun owhè 2020 po whejisun owhè 2021 po ṣẹnṣẹn. E sọ jẹ azọ̀n òvà tọn. To azan oatọ whejisun owhè 2021, e ku to dotowhe ''Freiburg'' tọn to otò Germany tọn mẹ gbọn azọ̀n ''cancer'' tọn dali. Bakayoko ku to azan atọ̀ntọ́ to whenuena e basi jijizan owhè kande-ko ewhè ẹnẹtọ etọn tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Simple:Hamed Bakayoko]]
67xbvokwtk2w3x7i3rim6f62q4onmxm
Hanks Anuku
0
352
7067
7066
2022-03-23T15:51:25Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Hanks Anuku''' yin aihundatọ [[Naijilia]]-[[Ghana]] tọn. Apa kanyinylan tọn wẹ ẹ no yawu da to aihun sinima [[Naijilia]] tọn mẹ. To 2017, Anuku yin nina gbedewema tovi yinyin amẹlika tọn.
==Gbẹzan bẹjẹeji tọn==
E yi wehọmẹ daho Loyola College, Ibadan. E fo wehọmẹ daho Auchi politẹkinik tọn to 1981.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Hanks Anuku]]
fe7sotfasjh24krq17pthykcuwbibcd
Hannah Idowu Dideolu Awolowo
0
353
7080
7079
2022-03-23T15:51:26Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Hannah Idowu Dideolu Awolowo''' (jiji yinkọ Adelana; Azan ko-nukun-atọntọtọ, abọhusun, owhe 1915 Jẹ azan fọtọn-nukun-ẹnẹtọ, Zósun, owhe 2015) Eyin mẹhe gbẹtọ lẹ yọnẹn taidi HID bo yin jiji to topẹvi de he nọ yin yiylọdọ Ikẹnnẹ to Ayimatẹn Ogun tọn mẹ. E hiawe to Methodist Girl High School to Awọnlin. E da tonudọtọ he mi yọnẹn di ọbafẹmi Awolọwọ sọn azan gban-ewheẹnẹtọ, Awewesun,owhe 1937 kakajẹ whenue tonudọtọ lọ basi matintọ to owhe 1987.E nọ ylọ ẹ dọ ose he họakuẹ tlala de.
==Gbẹzan etọn==
HID yin ajọwatọ akonka po tonudọtọ de po. E tindo mahẹ nujọnu tọn to wheyihọ-waji oto Naijilia tọn. E nọ godona asu etọn to nuyiwadopọ ogbẹ tonudidọ NCNC po AG po tọn he ye ylọdọ United Progressive Grand Alliance(UPGA) to whenue e to gan sẹn. Linlẹn yetọn wẹ yindọ ni bla ovo lọ, eyin e tọnta janwẹ e na dike bọ asu etọn na sin ganzinpo lọ ji. Na nido lẹzun togan oto Naijilia tọn. Enẹwutu e nọ hodo asu etọn yi fidepope he e yi nado dotuhomẹna gbẹtọ lẹ dọ yẹ ni dike na asu emitọn ni biọ họmẹ. E sọ yin nukọntọ na ọgbẹ yọnnu tonudọtọ lẹ tọn, bo ma sọ nọ gọn opli yetọn. Taidi ajọwatọ, e yin yọnnu tintan he nọ sanu na azọnwhe Nigerian Tobacco Company(NTC) to owhe 1957. Ewọ wẹ yin omẹ tintan he bẹ avọ lace po avọ devo lẹ po wa oto naijilia tọn mẹ. To azan fọtọn-nukun-ẹnẹtọ zosun, owhe 2015, e basi matintọ to whenue e tindo owhe 99 to gbẹmẹ. Ye di do apa na mọto etọn to topẹvi Ikẹnnẹ tọn mẹ to azan 5tọ osun 9tọ owhe 2015.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Hannah Idowu Dideolu Awolowo]]
[[yo:Hannah Idowu Dideolu Awolowo]]
sq5vc6qqo2l0splz525677tgjtd3iz3
Hans-Christian Gabrielsen
0
354
7092
7091
2022-03-23T15:51:27Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Hans-Christian_Gabrielsen.JPG|thumb|Hans-Christian Gabrielsen]]
'''Hans-Christian Gabrielsen''' yin jiji (azan koatọ́nnukunawétọ Liyasun, owhé 1967 jẹ azán ṣiẹnẹtọ́ whejisun owhé 2021 tọn) Eyin azọnwatọgbẹ́ azọnwhé Norwegian tọn bo sọ yin tonudọtọ́, hagbẹ ajọwatọ tọn. Eyin dide taidi nukọntọ́ Pipli Ajọtọ Tonudọtọ Norwegian tọn to osún Nuwhàsún owhé 2017 tọn. Gabrielsen kú ajijiku to amlọn mẹ to azán ṣinẹnẹtọ́, whejisun to owhé 2021, sọn ahunzọn desi to owhè kandewiatọ́n yinyin mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Hans-Christian Gabrielsen]]
[[simple:Hans-Christian Gabrielsen]]
fqtck22zyttunqv56szmlx39xjau5ao
Hans van Baalen
0
355
7103
7102
2022-03-23T15:51:28Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Johannes_Cornelis_van_Baalen_MEP_1_-_Diliff.jpg|thumb|Hans van Baalen]]
'''Johannes Cornelis "Hans" van Baalen''' (mẹhe yin jiji to azán fotọ̀n-núkun-awetọ, Ayidosun owhe 1960 tọn bo nọgbẹ̀ jẹ azan ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ, Lidosun owhe 2021 tọn) yin tonudọtọ otò Dutch tọn de. E yin dopo to hagbẹ ''People's Party for Freedom and Democracy (VVD)'' tọn lẹ mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Hans van Baalen]]
31kr7zy49ao6ofbsq9vjh8696eot0cd
Hassanat Akinwande
0
356
7117
7116
2022-03-23T15:51:30Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Hassanat Taiwo Akinwande''', he tẹnmẹ-yinkọ etọn yin '''Wunmi''', yin aihundatọ sinima tọn po tito Televiziọn tọn bayitọ dé po to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ. E sọ diyin ganji. E sọ yin Ayọnu vijiji de.
E bẹ azọn aihundida tọn etọn jẹeji to owhe 1980 lẹ gblamẹ bo sọawuhia to aihun dé mẹ he nọ yin ''Feyi kogbọn'' to ''Soap Opera'' mẹ.
E ko yin tlọntlọngbọn to vidio he hugan kande-ao mẹ.
To owhe 2006, ponọ lẹ wle e na e ze amasin-adinọ (cocaine) wutu.
Lehe ye la wiwle etọn lẹdope do zọnbọ vidio etọn lẹ gbayipe taun bọ e gbọmọ dali bosọ diyin dogọ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Hassanat Taiwo Akinwande]]
eo2iilgtosnhisjdlziem1o7d19whyl
Henry Ford
0
357
7142
7141
2022-03-23T15:51:34Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Henry ford 1919.jpg|thumb|Henry Ford]]
'''Henry Ford''' (nogbẹ sọn azán gbantọ, Liyasun, owhe 1947) yin anazọnwatọ po ajọwatọ de po, e sọ jẹ gbẹduhun basi ji to owhe 1896, enẹ zọn bọ e dó azọnwhe Ford Motors Company tọn ai. E tẹnpọn bo hẹn ayiha dé wa aimẹ bọ e dó bọawu na ẹn nado nọ basi gbẹduhun lẹ to niyaniya mẹ. Àzọnwhe susu lẹ lẹdo aihọn pé gbẹ nọ zan ayiha ehe bọ azọn yetọn lẹ dó nọ ya. Ayiha ehe lọ wazọn na ẹn taun bosọ gọalọna ẹn nado sọgan basi gbẹduhun susu lẹ to ogàn pẹvi de mẹ bọ akuẹ yetọn lẹ sọ nọ wado hugan azọnwhe devo lẹ tọn. E da Clara Bryant bo jivi dopo he nọ yin Edsel Bryant Ford.
==Bejẹeji azọnwhe ''Ford Motors Company'' tọn==
To 1903, Henry Ford do azọnwhe gbẹduhun tọn etọn ai. Àzọnwhe lọ sa gbẹduhun etọn tintan Model T to azán konukunatọ̀ntọ, Liyasun, owhe 1903. E sọ wa lẹzun ògán daho azọnwhe lọ tọn to owhe 1906. To whenuena e jẹ 1908 Ford lẹnpọn dọ emi na tẹnpọn bọ mẹhe tin to America lẹ po na tindo gbẹduhun dopodopo bọ mẹde ma na hugan mẹdevo ba. Ẹnẹ wẹ zọn bọ e dó basi gbẹduhun susu Model T tọn, bọ yemẹpo dó sinmẹ dopolọ lẹ, yedọ yuyu. Sọle etlẹ yindọ $850 wẹ gbẹduhun kuẹ lọ, mẹsusu wẹ jlo nado dó gbẹduhun lọ, enẹwẹ zọn bọ gbọjẹ depope ma tin to azọn lọ kọn na ẹn bọ e ka sọ mọ akuẹ ganji.
==Pọndohlan etọn gando tonudidọ go==
Ford ma yimọ de dó yiwanna tonudidọ, enẹ wẹ zọn bọ to whenuena wẹkẹwhan tintan do wa aimẹ, homẹ etọn ma hùn paali bọ e sọ dọna togan lọ lẹ dọ ganmẹ gu wẹ yé té. E sọ yise dọ Júù lẹ wẹ yin whlepọn na aihọn lọ blebu. Yise ehe wẹ yé nọ ylọdọ ''Anti-Semitism''. To 1919, e yi azọnwhe linlin tọn de bo jẹ linlin zin jẹgbonu ji. E sọ tẹnpọn nado dike na aihọn lọ pete ni yọnẹn dọ Júù lẹ wẹ to whlepọn dọn wa aihọn lọ ji. Enẹgodo e sọ gblewhẹdo akuẹsẹdotẹn Júù lẹ tọn dọ yé lẹ wẹ dọn wẹkẹwhan awetọ́.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Henry Ford]]
[[fr:Henry Ford]]
[[it:Henry Ford]]
[[es:Henry Ford]]
4i45sbo86546sf7uz0r1roez8mnjnlp
Henry Townsend
0
358
7174
7173
2022-03-23T15:51:39Z
Jon Harald Søby
5
31 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Henrytownsend2newpic-4.jpg|thumb|Yẹdide Henry Townsend tọn]]
'''Henry Townsend''' (1815–1886) yin yẹwhehodọtọ tomẹyitọ ṣọṣi Anglican tọn de to [[Naijilia]]. E yin dide nado sẹ̀n di yẹwhehodọtọ tomẹyitọ de to 1842 to England, enẹgodo Townsend zingbejizọnlin yì Sierra Leone to owhe dopolọ mẹ. To whenuena e ko wazọ́n to finẹ na osun vude godo, e wá yin sisẹdo [[Ayọnu lẹ|Ayọnu-gbeji]].
== Azọ́n etọn lẹ ==
Sọn 1846 jẹ 1867, azọ́n yẹwhehodidọ tọn etọn yin zizesinai do Abeokuta. Thomas Birch Freeman wẹ Europe-nu tintan he wá Abeokuta. E jẹ Abeokuta to azán widopotọ, Awewesun owhe 1843 tọn. To whenue e lẹkọ do [[Gbagli]] to azán konukunaẹnẹtọ Awewesun tọn, e dukosọ hẹ Henry Townsend podọ to pọmẹ, yé basi [[Hùnwhẹ Jijizan Jesu Klisti Tọn]], podọ yé dọyẹwheho to [[Gbagli]]. Sọgbe hẹ Ajisafe, ewọ wẹ yin Europe-nu tintan he biọ Abeokuta, e jẹ Abeokuta to azán ẹnẹtọ Alunlunsun tọn to 1843, podọ omẹ Abeokuta tọn lẹ hùnhomẹ taun nado mọ ẹn. To pọmẹ hẹ [[Samuel Ajayi Crowther|Samuel Crowther]], mẹhe yin Yẹwhenọ de to ṣọṣi Anglican tọn, podọ bosọ yin [[Ayọnu lẹ|Ayọnu]] de, Townsend kàn ohàn sinsẹn tọn susu do Ayọgbe mẹ podọ e gọalọna Crowther nado kàn nuplọnmẹwe wehihia tọn do Ayọgbe mẹ.
Sọn 1871 jẹ 1872, Townsend po asi etọn po wẹ yin wehọmẹgan wehọmẹ de tọn to [[Awọnlin]]. Henry Townsend jo azọ́n do to 1876.
To 1859, Henry Townsend basi zinjẹgbonu linlinwe de tọn do Ayọgbe mẹ. Mẹsusu nọ dọdọ ehe wẹ bẹjẹeji wézinzinjẹgbonu tọn to [[Naijilia]], linlinnamẹwe lọ to tintan whenu nọ yin kinkan do ogbè awe mẹ. Linlinwe lọ nọ aimẹ na owhe ṣinatọ̀n whẹpo do busẹ.
== Sọ pọ́n ==
''[[Zannu oflin tọn na Asisoẹ-tin de]]''
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Henry Townsend (missionary)]]
1tv248j4ualhdigvj38wviz5nrxhke4
Hodide
0
359
7207
7206
2022-03-23T15:51:45Z
Jon Harald Søby
5
32 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Hodide''' yin aṣa ylankan dé he mẹhe tin to ohò dé nọ tẹnpọn nado dè ovi he tin to ohò etọn mẹ kavi hu ovi lọ whẹpo ni dó yin jiji kavi dé e tọn whẹpo azan he e na tindo bo na do sọgan nọgbẹ na ede ni do pe. Mi dona yọnẹn dọ vogbigbọn tin to hodide po ohò he gble po ṣẹnṣẹn. To hodide dé whenu, mẹlọ lọsu wẹ jlo bo dè oho lọ kavi bo hu ovi lọ, ehe nọ hẹn homẹgble mẹdatọ mítọn taun. Amọ́ ohò he gble nọ yin nuhe hohonọ lọ ma jlo he azọ̀n dé kavi nugbajẹmẹji madonukun dé nọ dọ̀n wá aimẹ.
==Aliho he mẹ e nọ yin bibasi te lẹ==
Dotowhe egbezangbe tọn lẹ nọ saba zan amasin kavi mẹzizẹ do dè ohò he mẹde jlo na dè na ede. Amasin taidi Mifepristone po Prostaglandin po yin amasin sinsinyẹn dé he nọ dè ohò he ko pe osun atọ̀n wa dò, amọ́ eyin e hugan mọ e nọ hù ovi lọ do homẹ bọ yè nọ wa klọ homẹ lọ nado mọ dọ homọtọ lọ tin to ninọmẹ dagbe de mẹ. To whenuena yè ko klọ homẹ lọ godo, yé nọ yi amasin kavi nudevo he yé do nọ glọnali na homimọ he yé nọ kì do yọnnuwhe do glọ na homọtọ lọ bọ e nọ gọalọ na ẹn ma nado bẹ azọ̀n ylankan dé. '''''World Health Organization''''' he nọ penukundo jijọhomẹninọ ogbẹ lọ blebu tọn go na ayinamẹ dọ hodide he ma nọ hẹn awugble wá ehe ni yin alọkẹyi sọgbe hẹ osẹ́n na yọnnu lẹ. Ṣigba hodide devo lẹ he ma hodo nudọnamẹ doto lẹ tọn nọ saba hẹn awugble wá na yọnnu susu bọ etlẹ yindọ dibla yin hohonọ 47,000 wẹ nọ ku bọ livi 5 nọ bẹ azọ̀n sinsinyẹn to owhe dopodopo mẹ lẹdo aihọn pe.
==Whenuho gando azọ̀n he gbayipe lẹ go==
Ohò he nọ yin dide lẹdo aihọn pe to owhe dopo mẹ nọ yi livi 44. Amọ́ susu to emẹ nọ yin dide matin hihọ́. Amọ́ sọn owhe 2003 jẹ 2008, Hodide depo pẹẹde na nuplọnmẹ voovo lẹ nọ do dehe mẹde sọgan glọnalina homimọ gbọn lẹ hia. To otò susu mẹ yè ko na aṣẹ yọnnusi lẹ nado dè ohò to aliho hihọ́ tọn dé mẹ to osẹ́n glọ. Ṣigba e do oba he mẹ ohò lọ na ko whẹn jẹ whẹ.
==Whenuho gando lẹdo po aṣa po go==
Whenuho he gando hodide go sù taun, hodide yin nuhe gbẹtọ lẹ ko nọ basi sọn whenu dindẹn die, yé nọ zan atin lẹ, adọ̀ lẹ, kavi amà po amasin adinọ lẹ po nado dè ohò podọ to hohowhenu yé sọ tindo aliho titengbe devo lẹ he yé nọ yizan nado dè ohò dé. Hodide sù sọmọ bọ aṣa po lẹdo lẹ po ma tlẹ sọ dó nudọnamẹ tangan dé gandego. Aṣa, sinsẹn, po lẹdo delẹ po gbẹ hodide dai. Ṣigba to whenuena zanhẹmẹ gannugannu po zanhẹmẹ to whẹndo mẹ lẹ po wá to tintọnkọ do ohò madonukun lẹ mẹ, yé ma sọgan gbẹ hodide bá na yé ma jlo na ovi mọnkọ lẹ ni yin jiji wutu. Aṣa kavi sinsẹn po gbẹtọ he ma yigbena hodide lẹ nọ zinnudeji dọ mẹhuhu wẹ hodide yin, na ovi he tin to ohò lọ mẹ tindo jlọjẹ nado nọgbẹ. Mọjanwẹ mẹhe yigbena hodide lẹ to nuzindo jlọjẹ onọ̀ lọ tọn go nado basi nudide na ede.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Abortion]]
[[af:Aborsie]]
[[ak:Nyinsɛn a wɔhyɛ da yi]]
[[als:Schwangerschaftsabbruch]]
[[an:Alborto]]
[[ar:إجهاض]]
[[arz:اجهاض]]
[[ast:Albuertu]]
[[as:গৰ্ভপাত]]
[[az:Abort]]
[[ba:Аборт]]
[[be:Аборт]]
[[bg:Аборт]]
[[bn:গর্ভপাত]]
[[br:Sioc'hanidigezh]]
[[bs:Pobačaj]]
gkxng9e3ar3ko6cat29wjw9d7q96pdf
Hogbe
0
360
7211
7210
2022-03-23T15:51:46Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Hogbe''' yin nuhe nọ yin didọ gbọn onu mẹ, bo sọgan yin yiylọ. E nọ yin bẹplidopọ wekun lẹ tọn. Hogbe delẹ tin he do hugan zẹẹmẹ dopo.
6x6c3ys51clem4erqrgxl2x5ekd9w25
Hounkponou Djidjoho Jean
0
361
7219
7218
2022-03-23T15:51:47Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Hounkponou Djidjoho Jean''' (yin jiji to azan tintan zosun owhe 1975). E yin jiji do otò Họgbonu tọn mẹ to Otogbo [[Benẹ]] tọn mẹ.<ref>https://www.musicinafrica.net/node/11715</ref><ref>https://adoramministry.org/biographie-du-chantre-johnny-sourou/</ref>
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
b2j24g2n69gnbbzqsj0x0bkcxsxhxke
Husaini Abdullahi
0
362
7237
7236
2022-03-23T15:51:50Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Husaini Abdullahi|YẸDIDE ETỌN=Vice Admiral Hussaini Abdullahi (rtd) 2014-03-08 13-33.jpg|JIJIZAN=3 Whejisun 1939|OKÚZAŃ=9 Liyasun 2019}}'''Husaini Abdullahi''' Yin omẹ awetọ to wedidógbasá Naijilia tọn. Husaini Abdullahi yin jiji to azan atọntọ, osun atọntọ, owhe 1939 bo wa kú tó azan ṣiẹnnẹtọ osun ṣianwetọ owhe (2019) tọn. Ewọ yin dopo to wedegbẹ awhanfuntọgan Naijilia tọn lẹ tọn, e sọ yin tohodọtọ de ga. E lẹzun aimatẹngan na oto Bendel tọn to osun atọntọ, owhe 1976 tọn bọ wá jo gan do to osun ṣianwetọ owhe 1978 tọn mẹ to gandudu awhangan Olusegun Obasanjo tọn glọ. Abdullahi yin matintọ to azan ṣiẹnnẹtọ, osun ṣianwetọ owhe 2019 tọn mẹ to whenue e yin owhe kanwe mẹho.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Husaini Abdullahi]]
tdwitdpeoehf3s3g52f5kfakc2izrl2
Héctor Fix-Zamudio
0
363
7252
7251
2022-03-23T15:51:53Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Hector Fix-Zamudio.jpg|thumb|Hector_Fix-Zamudio]]
'''Héctor Fix-Zamudio''' ( 24 Zosun 1924 jẹ 27 Alunlunsun 2021) yin tonudọtọ Mexico tọn podọ whẹdatọ de.Sọn owhè 1987 jẹ 1997, Fix-Zamudio yin whẹdatọ to whẹdatẹn jlọjẹ gbẹtọ lẹ tọn to Amẹlika.
Fix-Zamudio yin jiji to otogbo Mexico tọn mẹ.E plọnnu to whehọmẹ alavọ National Autonomous tọn to Mexico.Fix-Zamudio basi matintọ gbọn azọn ahun tọn dali to 27 Alunlunsun 2021,to otogbo Mexico tọn mẹ.E do owhe 96.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
*Héctor Fix-Zamudio (El Colegio Nacional)
*Héctor Fix-Zamudio: Curriculum Vitae
*Héctor Fix-Zamudio International Prize for Legal Research
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Héctor Fix-Zamudio]]
[[Simple:Héctor Fix-Zamudio]]
0ehcw6ggwdy3qdn88krjrund65js7v9
Hùnwhẹ Aihun Awọnlin Tọn Lẹ Tọn
0
364
7278
7277
2022-03-23T15:51:58Z
Jon Harald Søby
5
25 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:LagosGamesFestival.jpg|thumb|Hùnwhẹ Aihun Awọnlin Tọn Lẹ Tọn]]
'''Hùnwhẹ Aihun Awọnlin Tọn Lẹ Tọn''' (Glẹnsigbe: ''Lagos Games Festival (LGF)'') yin hùnwhẹ de he nọ wá aimẹ whlà dopo to whemẹwhemẹ,
e yin hùnwhẹ aihun lẹ po anazọ́n lẹ po tọn de he nọ wá aimẹ to [[Awọnlin]] to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
E yin didoai gbọn Shina Charles Memud dali, e yin awuwlena po pọndohlan lọ po nado yidogọ na nukọnyiyi aṣà aihundida tọn,
podọ nado hùn aliho ajọwiwa tọn voovo lẹ na azọ́nwhé aihundida tọn lẹ. Hùnwhẹ lọ nọ yin awuwlena do nọtẹn de he mẹ mẹlẹpo sọgan duvivi
podọ tindo numimọ aihun tòmẹ fi tọn po aihun Otò voovo devo lẹ po tọn te, podọ nado pọn agbawhinwhlẹn jọnun lẹ po, hànjitọ voovo lẹ lọsu nọ yí adà voovo wà. Hùnwhẹ lọ nọ yigbe dọ yọpọvu lẹ po mẹjitọ yetọn lẹ lọsu po ni kọnawudopọ,
gọna omẹ devo lẹ ga. Aihun gbangba tọn lẹ, nusatọ lẹdo lọ mẹ tọn lẹ po azọ́n voovo wàtọ lẹ po nọ hẹn nuwiwa lọ gọna ayajẹ.
== Otàn ==
Hùnwhẹ Aihun Awọnlin tọn lẹ tọn nọ yin awuwiwlena gbọn ''DoingSoon'' dali. Dehe yin bibasi to owhe 2019 tọn mẹ, enẹwẹ ''(The maiden edition, 2019)'' wá aimẹ to [[Tafawa Balewa Square]] (TBS), to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to azán kotọ, Lidosun tọn to owhe 2019 tọn mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Lagos Games Festival]]
qkkqtoqvelky1kw0xrnma6clgfkay18
Hùnwhẹ Gbagli Tọn
0
365
7300
7299
2022-03-23T15:52:03Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Hùnwhẹ Gbagli Tọn''' yin nuwiwa whemẹwhemẹ tọn de he nọ wa aimẹ to [[Gbagli]], oto pẹvi de to [[Awọnlin]] sin aṣẹ mẹ to [[Naijilia]]. E yin titobasina gbọn ''African Renaissance Foundation(AREFO)'' gblamẹ. Nuwiwa lọ nọ do nuhe oto pẹvi bẹhẹn gando mẹyusisa na yovo lẹpo go. E yin nọtẹn nuwiwa aṣa tọn po nuwiwa mẹyugbeji tọn po. Awuwlenanutọ lọ nọ basi oylọ na tovi lẹ po mẹhe yiwanna nuwiwa aṣa tọn lẹpo lẹdo aihọn pe nado wa du hùnwhẹ lọ. Nuhe nọ yin mimọ to nuwiwa lọ tẹnmẹ lẹ wẹ Ayọnukuvitọ lẹ, Wedutọ lẹ, po Bojlẹtọ lẹ po. Nudevo lẹ wẹ Bọọlu gbigba, Satọ hun hiho podo hùnwhẹ azan tundote tọn.
==Otàn==
Hùnwhẹ lọ yin didoai to owhe 1999 nado nọ flin whenue mẹẹyu sisa do wajọ do wa vivọnu podọ oto hoho whenu tọn he mẹ onu mọnkọtọn nọ jọ te lẹ. Hùnwhẹ Gbagli Tọn owhe 2015 tọn yin pinpọnhlan taidi Toussaint L'ouverture: e yin kanvivan mẹẹyu lẹ tọn na tundote. Nuwiwa lọ bẹjẹeji to azan 20tọ, osun 8tọ bo fo to azan 30tọ, osun ṣiantọnto owhe 2015. Nuwiwa lọ ze tito de dote to [[Naijilia]] mẹ bọ mẹhe tin to mẹẹyugbeji lẹẹpo nọ gọ jẹpọ to aigbayetọn titi ji. E nọ wa aimẹ to wehọmẹ ''Badagry Grammar School'' tọn mẹ, to [[Gbagli]], Aimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ to oto Naijilia mẹ.
==Otàn afanumẹ lẹ sin oto tọn==
Oyin lọ Gbagli yin didesọn tovi he nọ nọ oto pẹvi lọ mẹ he bẹ whehuhu, glezọn, whlakọzọn wiwa po hẹn. Mẹdelẹ yise dọ yinkọ oto lọ tọn yin dido gbọn mẹlọ he nọ yin Agbada, he yin glezọnwatọ akonka de, he ogle etọn nọ yin Agbadaglemẹ, e wa yin didiọ to nukọnmẹ zun [[Gbagli]] gbọn yovo Europe tọn lẹ dali. To bẹjẹeji 1800 Gbagli yin aliho tangan lọ he yovo Europe tọn lẹ nọ yizan nado bẹ mẹhe yin sisa lẹ gbọn. Fide tin he nọ yin yiylọdọ ''Point of No Return'', he wa nọ yin yiylọdọ Gbẹrẹfutomẹ todin, finẹ dotọ de tin te he nọ yin nina mẹhe yin sisa lẹ nado nu bo wọn fihe ye tlọn. To vivọnu owhe 1800, [[Gbagli]] wẹ yin oto fibẹtado tọn he to yakẹ́ to whenue awhan fọn to ṣẹnṣẹn na Port-Novo po Dahomey po podọ na tẹnsisa na afanumẹ lẹ. To 1983 Chief Mobee yin togan mẹẹyu gbeji tọn he nọ sa mẹlẹ do afanu. Petlezin tintan yin gbigba do tọpa Gbagli tọn to 1845. To alọnu, nọtẹn enẹ ma yin nukunpedego to aliho dagbe mẹ titengbe gbọn ahọluduta lẹ gblamẹ. Gandudu Babatunde Fashola tọn to alọgọ nado mọdọ oto lọ to nukọnyi, enẹwutu, ogan ehe bẹ vojlado aliho oto lọ tọn he tlọn [[Awọnlin]] wa Gbagli tọn he yin Aligblogodo Gbagli tọn.
==Pọn dogọ==
*Ojude ọba festival
*Igogo festival
*Badagry
*Lagos badagry expressway
[[Adà:Aṣa]]
[[en:Badagry Festival]]
1u5i2rtmph5gtjnfhbhx3jkzq71dkg1
Hùnwhẹ Jijizan Jesu Klisti Tọn
0
366
7320
7319
2022-03-23T15:52:07Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:NativityChristmasLights2.jpg|thumb|Hùnwhẹ jijizan Jesu Klisti tọn]]
Hùnwhẹ ehe nọ yín ayidego whemẹwhemẹ nado flin jijizan Jesu tọn, bó nọ yín ayidego to azan koatọn-tọ, awewesun, owhe dopodopo tọn gbọn gbẹtọ liva susu lẹ dali lẹdo aihon pe taidi hùnwhẹ sinsẹn kavi akọ tọn de. Azan he gbé hùnwhẹ ehe nọ yín bibasi nọ yín kinklandovo taidi gbọjẹzan de to oto susu lẹ mẹ, e nọ yín ayidego to sinsẹn-liho gbọ́n klistiani lẹ dali podọ to aṣa-liho gbọn mẹhe ma tlẹ yín klistiani lẹ dali. Otan he dọho gando Jesu go to alẹnu-yọyọ owe Biblu tọn mẹ dọdọ Jesu yín jiji to Bẹtlẹhẹm sọgbe hẹ dọdai he ko yín didọ gando e go. To whenue Josẹfu po Malia po he yin mẹjitọ Jesu tọn lẹ jẹ oto Bẹtlẹhẹm tọn mẹ, ye ma mọ fie ye na nọ enẹwutu ye na ye lẹngbọ-po de fie viyẹyẹ lọ wa yín jiji te bọ angẹli lẹ là owẹn nujijọ lọ tọn na lẹngbọ-họtọ he to lẹdo lọ mẹ lẹ he wá la owẹn lọ pé. Dile e tlẹ yindọ azan he gbé Jesu yín jiji te ma yín yinyọn-ẹn taun, to owhe kanweko ẹnẹtọ, nukọntọ ṣọṣi tọn whenẹnu tọn lẹ de azan koatọn-tọ, awewesun tọn nado du owhe jijizan Jesu tọn, azan ehe jẹ do avivọ-whẹnu to owhe-we lomunu lẹ tọn ji. Klistiani susu nọ du owhe jijizan Jesu tọn ehe to azan koatọn-tọ, awewesun,owhe dopodopo tọn bọ ehe ko yín alọkẹyi gbọn mẹsusu dali lẹdo aihon pe.
[[en:Christmas]]
[[simple:Christmas]]
9oulittx8clgsawlru4zeo4qcsnomfh
Hùnwhẹ lẹ to Gbagli
0
367
7342
7341
2022-03-23T15:52:56Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Sinsẹn jọwamọ Gunnugbeji tọn lẹ nọ zọnpọ hẹ Hunwhẹ lẹ. Gunnu lẹ nọ yi ayajẹ do kọnawudopọ hẹ yede lẹ to Hunwhẹ ehe lẹ whenu. Enẹwẹ zọn bọ to Hunwhẹ yetọn lẹ whenu yé nọ saba deyẹsu na vodun yetọn lẹ, bo sọ nọ ze avọ́ lẹ.
Gunnu lẹ nọ yinwanna sinsẹn jọwamọ tọn ehelẹ, na aṣa po wedudu po nọ saba su taun to yé mẹ wutu.
Delẹ Aṣa, Hunhiho, Wedudu po Hunwhẹ devo lẹ po he tin to Gunnugbeji lẹ die:
* Avohumide
* [[Zangbetọ]]
* Olokun-Hunga
* Kabitọ
* Olò
* Igunnuko
* Gangbẹ
* Agbaja
* Akọgun
* Satọhun
* Bligede
* Masẹ
Azànma lẹ po ati sín kan lẹ po nọ yin yiyizan nado doaṣọ na wedutọ lẹ. Hunwhẹ ehelẹ nọ hẹn homẹhun Gunnu lẹ taun na ye ma jó otọ̀nu lẹ dó wutu.
[[Adà:Aṣa]]
r0c83o0qlxj1nm1voui3x9ooweyy5xs
Họgbonu
0
368
7379
7378
2022-03-23T15:52:57Z
Jon Harald Søby
5
36 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Họgbonu''' (E sọ nọ yin yiylọdọ Port-Novo kavi Ajaṣẹ) yin gandutẹn na Otogbo Wheyihọ-waji tọn Aflika tọn he nọ yin [[Benẹ]].
Họgbonu bẹ gbẹtọ he yi 223,552 hẹn. Họgbonu sọ yin Ajọwatẹn Ohuji tọn de hẹ Oto Gulf of Guinea tọn to Huwaji-Whezẹtẹn tọn waji Oto lọ tọn. Họgbonu wẹ yin Oto Awetọ he klo hugan to Otogbo Benẹ tọn mẹ. Kutọnu he sọ nọ yin Cotonou wẹ klo hugan bosọ yin yinyọnẹn hugan to tonudidọ po Aṣa po liho to Benẹ mẹ. To Lẹdo Họgbonu tọn lẹ mẹ, ye nọ basi Odemi lẹ, Agọnkẹmi po Kapok Po. Zomọmi yin mimọ to hutowaji Oto lọ tọn to Owhe 1990 lẹ mẹ. Todin, zomọmi ehe ko yin Àjọ́ daho he nọ yin wiwà bo nọ yin hinhẹn tọn sọyi Oto devo lẹ mẹ ga.
== Nuhe nọ yin mimọ to Họgbonu lẹ==
#To fihe ye nọ ze nuhoho lẹ sẹdo to Họgbonu he ye nọ ylọdọ Port-Novo Museum of Etnography, yin fihe ye mọ Owhẹ he nọ yin gbigbo dó Nukunmẹ na Ayọnu lẹ te hugan. E sọ dó nuhe dọho dó Otàn Benẹ tọn ji lẹ.
#Họnmẹ Toffa Tọn (E sọ nọ yin yiylọdọ Musee Honme po The Royal Palace po) Todin, e ko lẹzun Nupọntẹn na gbẹtọ lẹ nado dó lehe Ogbẹ tin te do to Mẹyugbeji Aflika tọn to Hohowhenu.
#Jardin Place Jean Bayol yin Nusatẹn daho de he do yẹdide daho Ahọlu tintan he du to Họgbonu tọn.
#Da Silva Museum yin Nupọntẹn de he nọ do Otan po Nujijọ he ko wayi to Benẹ mẹ lẹ hia.
#Palais dé Gouverneur (Governor's Palace) yin wedegbẹ họsa Oto lọ tọn.
Fidevo he sọ nọ dọn Ayidonugo mẹtọn wẹ Sinsẹnhọ he nọ yin Brazillian-Style Church. Àmọ́ todin, E ko lẹzun fihe Malenu lẹ nọ basi sinsẹn te. Stade Municipale Po Stade Charles de Gaulle Po kavi Charles de Gaulle Stadium po wẹ yin Bọlu gbatẹn he klo hugan to Oto lọ mẹ.
==Nudọnamẹ dogọ lẹ==
==Nọtẹn intenet tọn devo lẹ ==
== Alọdlẹndonu lẹ ==
54waju1lzfb43fg0o06ax9g63o4u5l4
Họmẹsì
0
369
7399
7398
2022-03-23T15:52:58Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Họmẹsì''' yin whekanlin de bo nọ nọ họmẹ, e taìdì ovẹ gbamẹ tọn. Ṣìgba họmẹsi whe taun, na eyindọ e wa klo hugan, kiklo e tọn ma nọ hugan fẹnsu, e do nukun awe, afọ awe to nukọn awe to godo e bayi afọ ẹnẹ, e sọ do osí gli de, e nọ wun owan flinflin lẹ du, whẹpodo e do nọ mọ ye du e nọ ṣọ ye ganji bọ ye nọ lẹndọ e ma yin nugbẹte de, ye nọ wa dọn sẹpọ ẹ, e na wa gbọn mọ dali bo ṣẹ wunwun ye du ji. E nọ tẹdo ado go kavi ozaji go po alọpahomẹ etọn po afọpahomẹ etọn po, e ma sọ nọ flẹ kavi jai gbede.
Ni dọ ye tlẹ gba ohọ bo bayi oza etọn mlẹnmlẹn họmẹsi na biọ họmẹ janwẹ.
juvo9tf699uchfmigi8848jc5u32scf
Ibadan
0
370
7408
7407
2022-03-23T15:52:58Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ibadan''' wẹ yin Tatọ́-tẹnnọ [[Ayimatẹn Oyo Tọn]], he yin dopo to ayimatẹn gban-atọ́n-nukun-dopo he tin to otò [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Gbẹtọ he hugan livi atọ̀n wẹ nọ nọ̀ lẹdo Ibadan tọn, ehe wẹ zọn bọ Ibadan do yin otò he mẹ gbẹtọ su te hugan to tòdaho he tin to lẹdo ayimatẹn Oyo tọn lẹ mẹ. Ibadan wẹ yin tòdaho atọ̀ntọ he mẹ gbẹtọ su te hugan to otò [[Naijilia]] tọn mẹ, ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn wẹ yin tintan bọ [[Ayimatẹn Kano Tọn]] sọ bọdego. Ewọ wẹ yin tòdaho he klo hugan to otò [[Naijilia]] tọn mẹ eyin lehe aigba etọn klo sọ wẹ yè na yì do jlẹ.
Ibadan tin to huwaji whezẹtẹn tọn [[Naijilia]] tọn.
Tovi jọnun he nọ nọ̀ lẹdo Ibadan tọn mẹ lẹ wẹ Ayọnu lẹ, akọ̀ voovo devo lẹ he wá sọn ofi voovo devo lẹ to otò [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ lọsu nọ nọ̀ tòdaho ehe mẹ ga.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Ibadan]]
31gjyxsxl0mp10blcvqw0hc6oeqbqw0
Ibikunle Amosun
0
371
7432
7431
2022-03-23T15:52:59Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Senator_Kunle.jpg|thumb|Ibikunle Amosun]]
'''Ibikunle Amosun''' (mẹhe yin Jiji to Azan koatọntọ osun tintan tọn to owhe 1958) yin dopo to tonudọtọ otò [[Naijilia]] tọn lẹ mẹ podọ togan de to Ayimatẹn Ogun tọn mẹ sọn azán gbanewhedopotọ osun atọntọ owhe 2011 tọn. Amosun yin mẹho to mẹhowhe osẹndotọ [[Naijilia]] tọn sọn owhe 2003 jẹ owhe 2007 podọ to alọnu sọn nuhe bẹsọn osun atọn tọn owhe 2019 tọn mẹ
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ibikunle Amosun]]
ci9g958pfc9cd9umk73rl89bhxnmcop
Ibrahim Coomassie
0
372
7442
7441
2022-03-23T15:53:00Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ibrahim Coomassie''' (18 Whejisun 1942 – 19 Liyasun 2018) yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Aliyu Attah]] tọn mẹ to 1993, podọ [[Musiliu Smith]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to 1999.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ibrahim Coomassie]]
8vmvev5sqb7r9v8rhswxljfssve0pey
Ibrahim Gambari
0
373
7463
7462
2022-03-23T15:53:00Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Ibrahim Gambari, UNDP-USA-159HR-09 crop.jpg|thumb|Ibrahim Gambari]]
'''Ibrahim Agboola Gambari''', CFR he yin jiji to azan konukunẹnẹtọ, Osun Atọntọ, Owhe 1944 (24-03-1944)tọn mẹ to Oto Ilọrin tọn, to Aimatẹn Kwara tọn mẹ, to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. E yin Tatọ Azọnwatọ lẹ tọn (Chief Of Staff) na Togbogan he ye dé yọyọ enẹ wẹ Muhammadu Buhari. Jẹnukọnna ojlẹ ehe, E yin Nuyọnẹntọ podọ Nukunmọnu Togbo [[Naijilia]] tọn. E ko sọ yin Mínísítà wayi na gbonuzọn to gblagbla Owhe 1984 jẹ Owhe 1985 tọn mẹ. Mọdopolọ, E yin Nukunmọnu na United Nations(UN), E sọ yin Wekantọ Lẹdo tọn, Bàn Ki-moon dé e taidi Azinponọ podọ mẹhe nọ yihodọ̀ na Hagbẹ Mẹyu tọn lẹ to Ogbẹ Kọndopọ Aihọn ''United Nations'' to Danfur ṣẹnṣẹn to Owhe 2010 tọn mẹ. Ewọ wẹ Ayinamẹtọ tangan to ''International Compact'' ji podọ Aimatẹn Iraq tọn po podọ dó Oho devo lẹ ji bosọ yin Wekantọ na Ogbẹ Lẹdo Aihọn pe tọn. E ko wazọn jẹnukọn hẹ Wekantọ na Ogbẹ Pọninọ Lẹdo aihọnpe tọn (USG), bọ to Tohodidọgbẹ (DPA) tọn mẹ, Eyin dide to Osun aotọ, Owhe 2005 tọn mẹ, nado bẹ awọn he ye dé ena lọ. To hẹjisun, Azan ẹnẹtọ, Owhe 2013 tọn mẹ, Ibrahim Gambari yin Yinkọdona taidi Gbehosọnalijitọ Chancellor gbọn Ayimatẹngan Kwara tọn he nọ yin Abdulfatah Ahmed dali.
==Wehihia etọn==
Gambari yi King's College Awọnlin tọn. Enẹgodo, e yi Wehọmẹ Oyọnẹn Ajọwiwa tọn to Otò London tọn mẹ Fihe e yi gbedewema BSc. (Nuplọnmẹ tito Ajọwiwa) tọn te, e sọ yi gbedewema to International Relation mẹ. Podọ ga, e sọ yi gbedewema MA tọn to Owhe(1970) tọn mẹ, podọ Ph.D to Owhe (1974) tọn mẹ, to wehọmẹ Alavọ tọn Columbia tọn to Otò New York he to Togbo America tọn mẹ do Oyọnẹn Tohodidọ po International Relation tọn po ji.
==Wehihia po azọn etọn po==
Gambari bẹ Azọn mẹplọntọ tọn etọn jẹeji to Owhe 1969 tọn mẹ to Wehọmẹ Alavọ New York tọn mẹ whẹpo e do wazọn to Wehọmẹ Alavọ Albany tọn. Enẹgodo, E wazọn mẹplọntọ tọn to Wehọmẹ Alavọ Ahmadu Bello tọn to Zaria, to Aimatẹn Kaduna tọn mẹ, ehe yin Wehọmẹ Alavọ tọn Awetọ he klo hugan to Togbo Africa tọn mẹ sọn Owhe 1986 jẹ Owhe 1989 tọn mẹ. E sọ wá lẹzun Nugopọntọ na mẹplọntọ lẹ na Wehomẹ Alavọ tọn Atọ̀n lẹ to Otò Washington DC tọn mẹ, Wehọmẹ Dodinnanu tọn Johns Hopkins International tọn, Wehọmẹ Alavọ Georgetown tọn podọ Wehọmẹ Alavọ Howard tọn po tọn. E sọ wazọn hẹ Dodinnanutọ lẹ to Wehọmẹ Brookings Institution he tin to Washington DC podọ Nuyọnẹntọ dé to Bellagio Study, podọ ga e sọ wa dodinnanuzọn to Rockefeller to Otò Italia tọn mẹ. Eyin dide taidi Ògán dé ehe nọ yin Honoris Causa, he yin Dotogan Humane lẹta (D.Hum.Litt)tọn to Wehọmẹ Alavọ Bridgeport tọn. E yin Gbẹvi wedegbẹ Nuyọnẹntọ kandai tọn Wehọmẹ Alavọ Johns Hopkins tọn. Togan Togbo Naijilia tọn na ẹn Otẹn Commander Of Federal Republic (CFR) tọn.
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ibrahim Gambari]]
[[ha:Ibrahim Gambari]]
[[yo: Ibrahim Gambari]]
n6m4l2tq4ym2i2m7896pj5zsbmnl9cj
Ibrahim Kpotun Idris
0
374
7473
7472
2022-03-23T15:53:01Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ibrahim Kpotun Idris''' (jijizan 15 Alunlunsun 1959) yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Solomon Arase]] tọn mẹ to 2016, podọ [[Mohammed Adamu]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to 2019.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ibrahim Kpotun Idris]]
j8lw13qjf7bnu822tdvqder14ovnz2r
Idah
0
375
7497
7496
2022-03-23T15:53:02Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Idah''' yin topẹvi de to whezẹtẹn waji tọ̀sisa Niger tọn tó, to [[Ayimatẹn Kogi Tọn]], to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Ewọ wẹ tatọ́ tẹnnọ̀ ahọluduta [[Igala]] tọn, podọ e sọ yin lẹdo gandudu dokọtọn de he gbló sọ̀ kilomẹtlu 36 lẹdo pé. Gbẹtọ sọha 79,815 wẹ tin to finẹ sọgbe hẹ mẹhihia he wá aimẹ to 2006.
== Otàn ==
Otò ehe wẹ yin tatọ́ tẹnnọ̀ ahọluduta Igala tọn, podọ mẹhe yin ahọlu otò ehe tọn, yèdọ Attah Igala tọn, wẹ HRM Idakwo Ameh Oboni. Idah yin otò ajọwiwa po whèhuhu po tọn tangan de to [[Naijilia]]. Na e yin otò ajọwiwa tọn de wutu, tovi po jonọ susu po wẹ nọ wá wàjọ to finẹ to ojlẹ de mẹ wayi podọ nuhe yé nọ sà taun wẹ jinu lẹ po nuhọakuẹ lẹ po. Alọkẹ́ gànvẹẹ tọn lẹ po akuẹokún lẹ po wẹ nọ yin yiyizan hugan taidi akuẹ to whenẹnu.
== Lẹdo ==
Idah, he yin tọjihun-glintẹn hoho de, tin to whezẹtẹn waji tọ̀sisa Niger tọn tó to alihiamẹnu 7°05′00″N 6°45′00 ji.
== Ajọ́ ==
Topẹvi lọ wẹ otò tangan he nọ sà jinukun lẹ na [[Ayimatẹn Kogi Tọn]]. E tindo ali ajọwiwa tọn de to tọ̀sisa Niger tọn ji he yè sọgan gbọn nado yì Lokoja,he yin tatọ́ tẹnnọ̀ [[Ayimatẹn Kogi Tọn]], he tin to agewaji Naijilia tọn. Yè sọ sọgan gbọn tọ̀sisa lọ ji nado yì Onitcha he tin to [[Ayimatẹn Anambra Tọn]] to huwaji, podọ Agenebode to [[Ayimatẹn Edo Tọn]] to wheyihọwaji. Igalanu lẹ wẹ sù hugan to otò ehe mẹ. Mẹhe to gandu do gandudu dokọtọn lẹdo lọ tọn ji to alọnu wẹ Hon Abuh Odoma.
== Wepinplọn ==
Wehọmẹ alavọ cc tọn ''Federal Polytechnic'' tin to otò Idah tọn mẹ podọ wehọmẹ alavọ ''College of Science, Health and Technology'' lọsu to finẹ ga.
== Alọdlẹndonu ==
[[en:Idah]]
glewuc0y0q1vy0tzz7dbcvk7m3278tc
Idiat Shobande
0
376
7524
7523
2022-03-23T15:53:02Z
Jon Harald Søby
5
26 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Idiat Shobande''' he to whedelẹnu nọ yin kinkan taidi '''Idiat Sobande''' yin aihundatọ yọnnu [[Naijilia]]-nu dé he nọ daihun ayọgbe tọn lẹ. To 2011, eyin gigopana po ''Africa Movie Academy Award'' po taidi mẹhe wà azọ́n hugan to yọnnu lẹ mẹ. Azọ́n ehe yin mimọ to aihun nupinplọn yọnnu lẹ tọn dé he mẹ e tọ́n te he yin yiylọdọ ''Aramotu''.
==Azọn etọn lẹ==
Idiat Shobande yin jiji dó whẹndo dé he wá sọn Ayimatẹn Ogun tọn mẹ. Idiat kọnawudopọ hẹ aihundagbẹ ''Nollywood'' ayọgbe tọn to 1995. To 2011, Idiat dọho hẹ azọnwhe linlin tọn ''Vanguard'' dọ ada he emi yi wa to aihun Aramotu tọn mẹ, zọn bọ èmi dó do jintli nado hoavun na zẹnsisọ sunnu po yọnu tọn to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Idiat ko da aihun ayọgbe tọn susu lẹ, delẹ to ye mẹ wẹ: Iyawo Saara, Abode Mecca, Omo Iya Ajo po Aramotu. Aihun he diyin devo he e da lẹ wẹ Kondo Olopa (2007), Láròdá òjò (2008) po Igbeyin Ewuro po to (2009).
To 2010, Idiat yin tọ́ntlọ́ngbọn to aihun Aramotu tọn mẹ. Aihun ehe dó yọnnu lẹ hia taidi mẹ he to nulẹpo wa nado tindo nuyiwadomẹji dagbe to lẹdo mi tọn lẹ mẹ to aihọn he hunnukun ehe mẹ. Ehe wẹ zọn bọ e mọ gigopanamẹnu he yin ''Africa Movie Academy Award for Best Actress'' yi. Ṣigba hẹn ẹn bù to enẹgodo bọ Ama Abebrese wẹ wá mọyi.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
*Idiat Shobande at IMDb
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Idiat Shobande]]
lv5r9dwksh2oyk09scv08ezmaikb1fx
Idowu Phillips
0
377
7545
7544
2022-03-23T15:53:03Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Idowu Phillips''' (yin jiji to azan fọtọ̀n-nukundopotọ Kọyansun owhe 1942 tọn) mẹhe mẹsusu sọ yọnẹn taidi '''Iya Rainbow''' yín sinimabayitọ-numimọnọ dé to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Idowu Philips yin jiji to azan fọtọ̀n-nukundopotọ Kọyansun owhe 1942 tọn to Ijebu Ode, todaho dé he tin to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] mẹ, to Huwaji-Wheyihọ tọn Otò [[Naijilia]] tọn. E yi wehọmẹ dókọtọn po wehọmẹ daho ''African Methodist School'' po ''Anglican Modern School'' po nado hiawe to finẹ.
Yinkọ he e yin yinyọnẹn na to azọn aihundida tọn etọn mẹ wẹ "Iya Rainbow" he zẹẹmẹdo "Aidowhẹdo", e sọ yin yinkọ aihundagbẹ he mẹ e tin te tọn he yin didoai gbọn Sir Hubert Ogunde dali, mẹhe basi matintọ to 1990.
Todin
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Idowu Philips]]
8hnknd19yy4hov108z0e44sab3b1tw3
Ifedayo
0
378
7559
7558
2022-03-23T15:53:03Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ifedayo''' yin dopo to Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn gbàn (30) he tin to [[Ayimatẹn Osun Tọn]] lẹ mẹ to huwaji whezẹtẹn tọn to [[Naijilia]]. E yin dopo to Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn he yin didoai to agọe lẹ mẹ.
Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn lẹ tin to topẹvi Oke-Ila Orangun. tọn mẹ.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 128 lẹdope bọ sọha gbẹtọ he to finẹ lẹ tọn sọ 37,058 sọgbe hẹ mẹhihia he wá aimẹ to 2006.
Sọha Posu tọn (Postal Code) lẹdo lọ tọn wẹ of 234.
Susu mẹhe nọ nọ̀ lẹdo Ifedayo tọn mẹ lẹ wẹ yin [[Igbomina]]-nu lẹ (he sọ nọ yin yiylọdọ Ogbonna), ye yin akọ̀ pẹvi he yin apadewhe akọ̀ '''[[Ayọnu lẹ|Ayọnu]]''' lẹ tọn.
Topẹvi po gbétatò susu devo lẹ po sọ tin to Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn ehe, susu yetọn wẹ tin to wheyihọwaji na Oke-Ila Orangun.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Ifedayo]]
8ea7bgtvczaglz3dbeglmq14pamht8q
Ifelodun
0
379
7574
7573
2022-03-23T15:53:04Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ifelodun''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Kwara Tọn]] glọ to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi [[Share]] tọn mẹ.
[[Ayọnu lẹ|Ayọnu]] wẹ omẹ Ifelodun tọn lẹ podọ suhugan yetọn wẹ wá sọn akọ̀ [[Igbomina]] tọn mẹ, dodonu yetọn sọ tin to Ife, Oyo po Ketu po.
Susu to lẹdo Ifelodun tọn lẹ mẹ wẹ yin hihoyí sọn yé sí to ojlẹ Afonja/Alimi tọn whenu podọ sẹpọ ojlẹ Ilorin egbezangbe tọn.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 3,435 lẹdope bọ sọha gbẹtọ he to finẹ lẹ tọn sọ 206,042 to whenue yè bayi mẹhihia to 2006.
Sọha Posu tọn (Postal Code) lẹdo lọ tọn wẹ of 241. Ehe sọ nọ yin yiyizan gbọn, ewhègbau, gbétatò po tòpẹvi kànwe (80) po dali.
== Sinsẹn ==
Sinsẹn tangan atọ̀n wẹ to lẹdo ehe mẹ,
*Sinsẹn Klistiani tọn
*Sinsẹn Male tọn
*Devo lẹ (Ifa, Sango, Elegun/Kuvitọ lẹ, Opele, po mọmọ po.)
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Ifelodun, Kwara]]
d3kvgj9x7jtkixj4uyd3zpxipd2pan7
Igboho
0
380
7623
7622
2022-03-23T15:53:06Z
Jon Harald Søby
5
48 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Oyo Igboho''' yin Lẹdo daho dé he tin to [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] mẹ to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Eyin tatọ-gantẹnmẹ na Gandudu Dókọtọn Orelope tọn. Gbẹtọ diblayi 200,000 wẹ nọnọ finẹ.
Otò ehe dó Azọnwhe wekanhlanmẹ tọn de po Azọnwhe gbezedojẹhọnmẹ tọn dé po yédọ Azọnwhe Ladio tọn.
== Whenuho he gando otò ehe go lẹ ==
Igbohoto ehe yin didoai gbọn Alaafin Eguguojo dali, bọ e yi dó basi tatọ-tẹnnọ Ahọluduta ọyọ tọn to Owhe kanweko fọntọnnukundopotọ whenu to whenuena Kẹntọ yé tọn he yin ''Nupe'' lẹ tọnawhan yé bo yan yé sọn Oyo-Ile he yin tatọ-tẹnnọto yetọn whelọnu tọn. Ado sinsiẹn he lẹdo Igboho zọn bọ Kẹntọ lọ lẹ ma penugo nado yi aigba lọ sọn ye sí.
Mọdopolọ, Igboho wẹ gbẹ to tatọ-tẹnnọto yin na Óyo kakajẹ whenue Alaafin Eguguojo wa kú to Ahọlu ẹnẹ devo he sọ du lẹ ku ga. Enẹgodo, ''Abipa'' wa vọ Oyo-Ile gọyi sọn ''Nupe'' lẹ si.
Ahọlu voovo ẹnẹ wẹ dù to Igboho, bọ to whenuena yé ku, yé mẹ po wẹ sọ yin didi dó Igbo Ọba he to apana First Baptist Church, Obaago. Otogan Igboho tọn wẹ nọ penukundo bo nọ deanana Nuwiwa he nọyi to Igbo Ọba lẹ mẹ.
Igboho yin otò dé he tindo Jijọho bo sọ yin otò dé he dó owanyi gbẹtọ tọn. Kọmẹ wunmẹwunmẹ wẹ tin to Igboho, to ye mẹ wẹ: Igbope Baale, Modeeke-Ònà Onibode, Booni-Ibabooni, Iyeye-Baale, Ago-Igi Isubu, Okegboho -Onigboho, Jakuta, Waala, Idi elegba, po Akitipa tin to kọmẹ he tin to Igboho mẹ lẹ mẹ.
Otò lọ dó Otohọ dé he yé gba do Owode, esọ do Azọnwhe Ladio tọn de he Emeritus Professor Dibu Ojerinde doai dó Owode dopolọ to finẹ. Amọ Malehọ yetọn tintan tin to Modeeke, mọdopolọ sinsẹnhọ yisenọ lẹ tọn tintan wẹ yin First Baptist Church, he to Obaago Igboho. (Ye doe ia to 1992) Rev. Dr. S. A. Adeniran wẹ sọ yin sinsẹngan yé tọn tintan. Otò lọ Igboho yin otò dé he yin yinyọnẹn ganji to Togbo lọ mẹ podọ to Togodo ga na weyọnẹntọ daho ''Professor of tests and measurements'' wa sọn otò ehe mẹ wutu.
==Ninọmẹ aigba otò lọ tọn po ajọwiwa etọn po.==
==Sinsẹn==
Otò Ìgbòho tọn taidi otò devo lẹ, bo tindo mẹhe yin Malenu lẹ, Klistiani lẹ po Vodun Sẹntọ lẹ po.
==Gbejizọnlin zinzin==
Igboho do dogbo hẹ otò he lẹdo e lẹ, enẹ zọn bọ eyọn basi nadó gbọn Igboho yi Ilọrin gbọn aliho ji gbọn oto Igbope tọn mẹ, mọdopolọ aliho gbọn finẹ yi Igbeti Kishi, Ogbooro, Sepeteri po Baruten he yin [[Kwara State|Aimatẹn Kwara]] po mẹ.
==Tovi nukundeji lẹ po tomẹnu lẹ po ==
*Emeritus Professor Dibu Ojerinde, First Professor of Tests and Measurements in Nigeria and Africa as well as Former CEO, NECO and JAMB
*[HRM.Oba Abdulrasheed Adetoyese,Jayeola Anukulapo 3.]The Ina Onibode Of Igboho land.
*Engr.Abdulrauf Aderemi Olaniyan. The Deputy Governor Oyo State.
*Rev. Gbade Alabi, Chairman, CBC, Lekki, Lagos
*Dr. Adesiji Gbade-Alabi, U. S
*Eng. Adesola Adesope, U. S
*Dr. Seun Ojerinde, renowned Cybersecurity lecturer, FUT Minna
*Adelowo Adesola
*Braigaider General Tunji Ojerinde
*Mr. Gbade Adesola, Registrar, Federal School of Survey, Oyo.
*Hon.Olumide Ojerunde., Member House if assembly.
*Dayo Odewo, Founder Solat, Ikeja, an award winner with Huawei
*Otunba Moses Alake Adeyemo, Most loyal deputy Governor for 8 years. 2011-2019
*Hon. Micheal Okunlade, former member, Òyó state house of assembly.
*Hon. Samuel Okunlade (Ododo), Longest serving caretaker chairman
*Dn. E. A. O Adeola, renowned Principal retired *Prince Joel Oyeyiola, former SUG Leader at Ago-Iwoye, Political and Human Rights activist
*HRH, Oba John Bolarinwa Oyetola II, Onigboho of Igboho
*Hon.Abdul-Lateef Ayawo Member Oyo State House of Assembly
*Mr. Ayoade Jubril Ajibade
*Sunday Igboho Yoruba right activist
==Fihe jẹ hẹ ayidonugo lẹ po fihe yé sọgan mo otàn lẹ te po ==
*Igbo Oba, where four Alaafins were buried, behind First Baptist Church, Obaago Area, *First Baptist Church Igboho, First Church in the town, mother of Okegboho Baptist Church, Zion Baptist Church, Baptist Church, Igbope, C & S Ònà Iwamimo among others.
*Wema Bank, Igboho
*Irepo Grammar School, founded in the 1960s, first Secondary School in the Old Irepo Local Government.
*Igboho-More Community Grammar School *Baptist Central School
*Central Mosque, Igboho First Central mosque built.
*Ahlu sunnah central mosque, first Ahlu Sunnah central mosque Ago-molaba Igboho *Igboho Town Hall, located in Owode
*Gravity FM, 88.1, Owode, Igboho
*Alepata Palace, Obaago, Igboho
*Oba Ona Onibode Palace where 4 Alafin ruled Oyo Empire from.
*Onigboho palace okegboho, Igboho
*C&S, Ònà Iwa Mimo, Temple, Igboho
*Orioke Adeola, Oke-loko, Igboho
*Oorelope Central Mosque, Owode Igboho
*White House
*Osanta Microfinance Bank, Oke-Afin, Igboho
*Doyin Hotel, Akitipa, Igboho
*Riverside Hotel, Booni, Igboho
*Adeniyi Hospital, Igbope, Igboho
*Owode Market
*Kara Market
==Alọdlẹndonu Lẹ==
[[Adà:Naijilia]]
[[en:Igboho]]
o2sc83y4vtmvhixa365alwi4a0wid2i
Igbomina
0
381
7665
7664
2022-03-23T15:53:07Z
Jon Harald Søby
5
41 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ìgbómìnà''' lẹ (he sọ nọ yin yiylọ dole: '''Igboona''' lẹ kavi '''Ogboona''' lẹ) yin akọ̀ pẹvi de he tọn sọn akọ̀ [[Ayọnu lẹ|Ayọnu]] lẹ tọn mẹ, he wá sọn ṣẹnsẹn agewaji tọn podọ huwaji whèyihọ tọn to [[Naijilia]]. Yé nọ dó akọ̀gbè de he sọ nọ yin yiylọdọ Ìgbómìnà kavi Igbonna.
Omẹ Ìgbómìnà tọn lẹ gbàpe gbọn fie wá yin yinyọnẹn to egbe di huwaji ayimatẹn Kwara tọn podọ gbọn agewaji [[Ayimatẹn Osun Tọn]].
== Ajọ́ po azọ́n he yé nọ wà lẹ po ==
[[Wepo:Female figure from Oke Onigbin, Shango Shrine.jpg|thumb|Yẹdide yọnnu de tọn he yin mimọ to Oke-Onigbin, to tẹmpli Shango tọn|left]]
Omẹ Ìgbómìnà tọn lẹ yin yinyọnẹn taun na ajọwiwa do otò dindẹ́n lẹ mẹ, ehe wẹ hẹn yé nado gbàpe [[Ayọnu lẹ|Ayọnu-gbeji]], yé nọ wazọ́n voovo devo lẹ he yin yinyọnẹn na akọ̀ yẹtọn taidi oglezọ́n, gbéyinyàn, atin pipa, anazọ́n kanlinyú tọn lẹ podọ na kuvitọ Elewe tọn he diyin taun lọ.
== Fihe yé gbàpe gbọn to Ayọnu-gbeji lẹ ==
Omẹ Ìgbómìnà tọn lẹ gbàpe gbọn lẹdo gandudu dokọtọn ẹnẹ mẹ to [[Ayimatẹn Kwara Tọn]] mẹ, ehelẹ wẹ: [[Irepodun]], [[Ifelodun]], [[Ilorin East]] po [[Isin]] po, podọ yé sọ gbàpe gbọn lẹdo gandudu dokọtọn awe ehelẹ to ayimatẹn Osun tọn: [[Ifedayo]] po [[Ila]] po. Tòdaho tangan Ìgbómìnà tọn lẹ to [[Ayimatẹn Osun Tọn|Osun]] lẹ wẹ [[Oke-Ila Orangun]], Ora, po [[Ila Orangun]] po, podọ tòdaho tangan Ìgbómìnà tọn lẹ to ayimatẹn Kwara tọn lẹ wẹ [[Omu-Aran]], Òbà, [[Ajasse Ipo]], Eleju of Eju-land, Eku-Mesesan-Oro (Ijomu-Oro, Iddo-Oro, Okerimi-Oro, Afin-Oro, Okeola-Oro, Ibode-Oro, Oro, Iludun-0ro, Agbeola-Oro), Agbamu, Edidi (Edidi-ona, Edidi Idera, Edidi Oja), Oke-Onigbin, Isanlu Isin, Ijara-Isin, Aran-Orin, Rore, Esiẹ, Omupo, Omido, Ipetu-Igbomina, Igbaja, Ora, Oke-Ode, Owu-Isin, Oro-Ago, Ahun, Arandun, Shaare, Oke-Aba. Fihe yé sù te hugan wẹ enẹlẹ.
Gbetatò he tin to Igbomina Ilé-Ire lẹ wẹ Owa Onire, Owa Kajola, Owode Ofaro, Idoba Araromi(omẹ ehelẹ tindo aigba voovo awè, aigba tọ́gbo yẹtọn lẹ tọn, dopo tin to Idoba to Orioke sẹpọ Owa po nọtẹn de he sẹpọ Owode Ofaro po), Ikosin (tatọ́-tẹnnọ agbegbe Ile Ire tọn fie ahi hoho Igbo Ejimogun tọn tin te dai), Oke-Oyan, Idera, Afin, Alaabe, Obinn kavi Obinrin Aiyetoro, Oreke Oke, Okeigbo, Babanla.
Tòpẹvi Ìgbómìnà tọn devo lẹ tin to agbegbe Idofian tọn: Okanle, Fajeromi, Odo-eku, Oko, Ola, Idofin, Iwo, Agbonda, Agbeku, Olayinka, Alakuko-Irorun, Edidi, Ijan-Otun, Agbele, Omido, Okeya, Babanlomo, Agbamu, Ijan, Pamo-Isin, Egii-Owu, Owa-Onire, Durosoto, Koko-Afin, Maloko, Olomi Oja, Omirinrin, Faje, Ajengbe, Alasoro, Eyin Afo, Idofin Igbana, Idofin Aga, Ekudu, Manasara, Oko Adigun, Kudu-Ìsìn, Oke oyi, Alegongo, Sabaja, Oponda, Oree, Agunjin, Apado, Eleyin, po Yaru po.
==Otàn hohowhenu tọn yetọn po nuhe yin mimọ gbọn Whenuho-kàntọ dòkuntọ lẹ dali po==
Nuhe hugan zannu pipà fẹnẹ (800) wẹ ko yin mimọ to lẹdo Esie tọn to wheyihọwaji Igbomina tọn, to Iji-Isin, to Ijara po gbétatò Ofaro tọn po, suhugan zannu pipà ehelẹ tọn wẹ tindo awusọhia gbẹtọ tọn.
Mẹdepope ma yọn mẹhe basi zannu pipà ehelẹ, ṣigba e taidi dọ yé ko yin pipà sọn nudi owhe 1100 JW(Jẹnukọnna Whe-Mítọn-Nu).
Whenuhokàntọ dòkuntọ lẹ po mẹhe nọ dindona ogbè lẹ po yise dọ whẹwhinwhẹn dohia dọ omẹ Ìgbómìnà tọn lẹ wẹ na ko yin omẹ tintan wá lẹdo lọ mẹ jẹnukọnna akọ̀ he po lẹ gbọnvona [[Nupenu lẹ|Nupe]] lẹ po Yagba lẹ po. E taidi dọ, gbọnvona wiwọ́ he wá aimẹ to nudi owhe kanweko awe die wayi lẹ, omẹ Oyo tọn lẹ, Ijesha lẹ po omẹ Ekiti tọn lẹ po sọgan ko tọ́nawhàn omẹ Ìgbómìnà tọn lẹ bo duto yé ji, bo sọ yàn yé sẹ sọn aigba yetọn ji. E sọ taidi dọ omẹ Ìgbómìnà tọn lẹ lọsu to godo mẹ wá tọ́nawhàn omẹ Nupe tọn lẹ po omẹ Yagba tọn lẹ po, bo yí apadewhe aigba yẹtọn lẹ tọn sọn yé si.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Igbomina]]
epei7eqxs9b3zrndhg9waotqej086qw
Ikeja
0
382
7749
7748
2022-03-23T15:53:12Z
Jon Harald Søby
5
83 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ikeja''' wẹ yin tatọ́-tẹnnọ [[Awọnlin|ayimatẹn Awọnlin tọn]] to Hùwaji-whèyihọ [[Naijilia]] tọn. Sọha gbẹtọ he to finẹ lẹ tọn to mẹhihia 2006 tọn whenu lẹ wẹ 313,196. Jẹnukọnna bẹjẹeji gandudu awhànfuntọ lẹ tọn to bẹjẹeji owhe 1980 tọn lẹ tọn mẹ, Ikeja ko tin to titoji, wiweji, podọ yin nọtẹn he to abọẹ bosọ yin topẹvi ajọ́wiwa tọn de he tindo nusatẹn-hunnukún lẹ, amasin satẹn lẹ po lẹdo he yin ginglọndo gbọn gandudu dali lẹ po. E tin to kilomẹtlu 17 dohlán agéwaji-whèyihọ tòdaho [[Awọnlin]] tọn tọn. Agàhún-glintẹn Murtala Muhammed International Airport tin to tòdaho lọ mẹ. Ikeja sọ wẹ Vodúnhọ Aflika tọn ''(Africa Shrine)'' Femi Kuti tọn po Motherland Lagbaja tọn po tin te, nọtẹn awè lẹ yin hànjitẹn lẹ. Nusatẹn-hunnukún Tòdaho Ikeja tọn tọn ''(Ikeja City Mall)'' wẹ yin nusatẹn he kló hugan to lẹdo ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. Ikeja sọ tindo ladio họsá etọn titi fie nudọnamẹ lẹ nọ yin nina do Glẹnsigbe (EKO FM) po Ayọgbe (Radio Lagos) po mẹ te.
==Otàn==
Ikeja, ehe nọ yin yiylọ to dai dọ "Akeja", yin yinkọdona sọgbe hẹ vodún Awori lẹ tọn de he nọ yin Ota. Awori lẹ wẹ yin akọta jọun he wa sawhé do finẹ jẹnukọn, bọ yè nọ saba tọ́nawhàn lẹdo nado bẹ kanlinmọ lẹ kakajẹ gblagbla odaa owhe kanweko-koewhedopotọ ''(mid-19th century)'' ton. To bẹjẹeji owhe kanweko 20tọ tọn e lẹzun lẹdo glèlilẹ tọn na [[Awọnlin]]. Pínpan-gàn sọn [[Awọnlin]] yì [[Ibadan]] he yin didoai to 1901 po jideji [[Awọnlin]] tọn taidi zòhún-glintẹn de diọ Ikeja zun finọtẹn de po nọtẹn azọ́nwhe daho lẹ tọn de na tòdaho lọ. To gblagbla owhe 1960 tọn lẹ mẹ nọtẹn azọ́nwhe daho tọn de yin didoai, podọ to 1976, Ikeja lẹzun Tatọ́-tẹnnọ̀ ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn tọn.
[[Wepo:Lagos House, Alausa, Ikeja, Lagos, Nigeria.jpg|thumb|Lagos House, Alausa, Ikeja, [[Awọnlin]], [[Naijilia]]]]
==Gandudu po Azọ́nwatẹn po==
Azọ́nwatẹn anadidenanu tọn gandudu dokọ̀ tọn Ikeja tọn tin to opá Gandudu Dokọ̀ tọn Ikeja tọn lọ tọn mẹ.
To Ayidosun 2019 tọn, Azìnponọ gandudu dokọ̀ tọn Ikeja tọn wẹ Engr. Mojeed Balogun.
Ikeja wẹ tatọ́-tẹnnọ̀ ''Federal Airports Authority'' Naijilia tọn tin te to aigbadenamẹ Agahúnglintẹn ''Murtala Muhammad Airport'' tọn tọn ji. Ikeja wẹ tatọ́ -tẹnnọ̀ Azọ́nwatẹn he nọ penukúndo whẹ̀ho Dodinnanu bibasi do Nujijọ ajiji ji [[Naijilia]] tọn ''(Accident Investigation Bureau)'' tin te. Ikeja wẹ azọ́nwatẹn Aṣẹpipa he nọ penukúndo whẹho he gando agahún go na tovi [[Naijilia]] tọn lẹ ''(Nigerian Civil Aviation Authority (NCAA))'' tin te to ''Aviation House'' to aigbadenamẹ agahúnglintẹn lọ tọn ji; fie ko yin azọ́nwatẹn Awọnlin tọn lọ ''(Lagos office)'' poun dai.
==Tito Ajọwiwa tọn==
Ikeja wẹ susu to tatọ́-tẹnnọ̀ agahúnglintẹn lẹ tọn tin te. Azọ́nwatẹn daho ''Arik Air'' tọn tin to ''Arik Air Aviation Centre'' lọ to aigbadenamẹ agahún-glintẹn ''Murtala Muhammed Airport'' tọn tọn ji. Azọ́nwatẹn daho ''Aero Contractors'' tọn tin to aigbadenamẹ agahún-glintẹn ''Murtala Muhammed Airport'' tọn tọn ji. Azọ́nwhé agahún tọn devo lẹ he sin azọ́nwatẹn daho tin to Ikeja lẹ wẹ ''Overland Airways, Air Peace, Associated Aviation,'' po ''Dana Air'' po. To yidogọ mẹ, Ikeja lọ janwẹ azọ́nwatẹn daho ''Virgin Atlantic'' tọn he to [[Naijilia]] lọ lọsu te to ''"The Place"''
To ojlẹ de mẹ wayi, azọ́nwatẹn daho Nigeria Airways tọn tin to ''Airways House''. Whẹpo ''Afrijet Airlines'' do wa yin gbigbakija, azọ́nwatẹn daho etọn nọ̀ ohọ̀ ''NAHCO Building'' tọn lọ mẹ to aigba agahún-glintẹn lọ tọn ji. Tatọ́-tẹnnọ̀ ''Bellview Airlines'' tọn tin to ohọ̀ ''Bellview Plaza'' tọn lọ mẹ. Azọ́nwhe agahún tọn he masọ to azọ́nwa ba bọ azọ́nwatẹn daho yetọn ka nọ Ikeja wayi lẹ wẹ ''Air Nigeria'' ''(to dai, Nigerian Eagle po Virgin Nigeria Airways po)'', to ''Onù 9tọ petlezìn Etiebets Place'' tọn ji, gọna ''Sosoliso Airlines'', po ''ADC Airlines'' po.
C. J. Obasi wa de lẹdo hẹntọnọ lẹ tọn de to 2014 nado basi ajọjijla aihun Nollywood tọn heyin Ojuju lọ
Ikeja sọ tindo ahì daho de he nọ yin yiylọ dọ Ipodo Market. Ahì ehe bẹ ṣọ́fu lẹ, po osọ̀ lẹ po hẹn, fie ajọ́watọ lẹ nọ do nue sà ye te lẹ hia bosọ nọ sà nuzinzán lẹ, olàn, whèvi, likún wunmẹ voovo lẹ, po dadónú lẹ po.
==Lẹdo lẹ==
Lẹdo he to tòdaho lọ mẹ lẹ wẹ:
* Anifowose;
* Oregun;
* Ojodu;
* Opebi;
* Akiode;
* [[Alausa]];
* Agidingbi;
* Ogba;
* Magodo;
* Maryland;
* Onigbongbo;
* GRA, Ikeja.
==Computer Village ==
[[Wepo:ComputerVillage.png|thumb|left|Computer Megacity]]
[[Wepo:Computer Village Series 2. Ikeja, Lagos.jpg|thumb|right|Computer Village]]
Ikeja tindo nọtẹn ahì daho tọn fie yè nọ sà ọdinatẹ te de, he yin yinyọnẹn ganji di Otigba. E bẹjẹeji to 1997 taidi ahì pẹvi de he tindo ṣọ́fu 10 gee, amọ́ to alọnu din ye ko hugan 3000. Dile e tlẹ yindọ susu to ṣọ́fu lọ lẹ mẹ no wà nue yin nukúndo lọ, enẹ wẹ nado sà ọdinatẹ bosọ jla dehe gblé lẹ do, e sọ yọnbasi nado mọ fie yè nọ sà nuyizan lẹtliki tọn devo lẹ bosọ nọ jla ye do te lẹ ga.
Kaka wa jẹ 2019, ṣọ́fu pẹvi pẹvi lẹ to Computer Village ko gbloadà zun petlezìn daho daho lẹ. Susu to ohọ̀ godoponọ tọn lẹ mẹ ko wa lẹ ohọ̀ daho lẹ he tindo adà nusatẹn voovo lẹ fie yè nọ sà alokan lẹ, ọdinatẹẹ asáji tọn lẹ, zomọ̀ wezinzin tọn lẹ gọna nuyizan lẹtliki tọn devo lẹ bosọ nọ jla ye do te.
Diblayin Akuẹsẹdotẹn tangan [[Naijilia]] tọn lẹpo wẹ do alahọ yetọn lẹ ai do lẹdo ahì lọ tọn lẹ mẹ.
Na ahì lọ ma yin titobasina ganji jẹnukọn wutu, e tindo nuhahun to adà gbigblo etọn mẹ, ehe zọn bọ mẹhe nọ nọ̀ lẹdo etọn mẹ delẹ̀ ko jẹ léwu ji gando adà gbigblo etọn go. Ali he to lẹdo lọ mẹ lẹ ko wa ján taun, sọmọ bọ e dibla nọ jlo na lẹzun nue ma yọnbasi nado mọ fide bo glin ohún do. Podọ ga, azọ́nwatẹn lẹtliki tọn, he yin nue yè ma tlẹ sọgan ko dejidego dai, ko sọ wa yin agbànpinpẹndokọna gbọn ahì yọyọ lọ dali, na e nọ do hùdo huhlọ́n miyọ́n lẹtliki tọn ayidego de nado sọgan penugo bo tá nuyizan ọdinatẹ tọn lẹ na ahisinọ lẹ na ye nido yọn dehe to azọ́nwa ganji lẹ.
==Nọtẹn Ayidego lẹ==
* [[Tọsisa Ogun tọn|Isheri/Tọsisa Ogun tọn]] – Nọtẹn jọun fie Awori lẹ po Awọnlinvi jiji lẹ po wá sọn
* Lagos State Government Secretariat Ikeja House, Alausa, Ikeja
* [[Lagos State House of Assembly|Nọtẹn Lagos State House of Assembly tọn]] [Plitẹnhọ Tòwedegbẹ tọn], [[Alausa]], Ikeja
* Lagos State Records and Archives Bureau, PSSDC Road, Magodo, Kosofe
* [[Eko FM|Lagos Television and Radio Lagos/Eko F.M]], Agidingbi, Ikeja
* LASU Ethnography Museum, Oba Ogunji Road, Ogba, Agege
* [[Murtala Muhammed International Airport|Murtala Mohammed International Airport, Ikeja]]
* Statue of Lagos Idejo Chiefs – megacity’s traditional land gentry
* [[Third Mainland Bridge|Third Mainland Bridge/Outer Ring Road Complex]].
==Yẹdide-sẹdotẹn==
<gallery>
File:Independence Tunnel, Maryland, Lagos.jpg|Independence tunnel, Maryland
File:Independence Tunnel, Maryland.jpg|Independence Tunnel, MAryland
File:Maryland Express, Maryland Lagos.jpg|Maryland Express
File:Maryland Lane.jpg|Maryland Lane
File:Maryland mall Maryland lagos.jpg|Maryland mall
File:Maryland Tunnel view 2.jpg|Maryland tunnel view
File:Maryland Unity Status, Maryland Lagos.jpg|Maryland Unity Status
File:SIMBIAT ABIOLA WAY, IKEJA.jpg|Simbiat Abiola way, Ikeja
File:SIMBIAT ABIOLA WAY, 3 IKEJA.jpg|Simbiat Abiola way, Ikeja
File:SIMBIAT ABIOLA WAY, 2 IKEJA.jpg|Simbiat Abiola way, Ikeja
File:Ogun river.jpg|[[Tọsisa Ogun tọn]]
File:Kanu Ndubuisi Park 07.jpg|thumb|Kanu Ndubuisi Park
File:Johnson Jakande Tinubu Park 01.jpg|thumb|Johnson Jakande Tinubu Park
File:Johnson Jakande Tinubu Park 24.jpg|thumb|Johnson Jakande Tinubu Park
</gallery>
==Sọ pọ́n==
* [[Pínpan glintẹn lẹ to Naijilia]]
*[[Eko Hospital]]
*[[Surulere]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Ikeja]]
8gluf1vtn7slce2w2o2s7h01mpbxlrz
Ikenna Obi
0
383
7766
7765
2022-03-23T15:53:12Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ikenna Louis Obi''' (yin jiji to owhe 1976) yin aihundatọ po sinima-bayitọ Otò Naijilia tọn dé po.
E sọawuhia to sinima he yin ''Shameful Deceit'', to ehemẹ e mọ gigopanamẹnu aihundatọ dagbe-hugan tọn yí te to ada he e yiwa to ajọ̀ atọ́ntọ̀ BEFFTA UK tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Obi yin jiji to azan ko-atọ́n-nukun-awetọ́, Awewesun, Owhe 1976 tọn mẹ to Awọnlin, ewọ wẹ yin ovi godotọ́ tọn to ovi ẹnẹ mẹ.
Otọ́ etọn jẹazọ̀n bo ku to owhe pẹvi mẹ.
==Azọn etọn==
E yi City Academy Drama School to Otò London tọn mẹ.
==Delẹ to aihun he e da lẹ mẹ==
==Àjọ po gigopamẹnu he e mọyi lẹ po==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ikenna Obi]]
bujfkecdnr8bc2wgvlc3wbzfmxos0yg
Ikorodu
0
384
7836
7835
2022-03-23T15:53:15Z
Jon Harald Søby
5
69 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ikorodu''' yin tòdaho de to aṣẹpipa [[Awọnlin|ayimatẹn Awọnlin tọn]] tọn glọ de to [[Naijilia]]. E tin to agéwaji-whèzẹtẹn Awọnlin tọn, to Nọwhe Awọnlin tọn ''(Lagos Lagoon)'' waji bo má dogbó hẹ [[Ayimatẹn Ogun Tọn]].
To mẹhihia owhe 2006 tọn whenu, gbẹtọ sọha 535,619 wẹ tin to finẹ. Ewọ wẹ yin gandudu dokọ̀ tọn he kló hugan to [[Awọnlin|ayimatẹn Awọnlin tọn]] lẹ mẹ. Ikorodu-vi-jiji lẹ yin waṣínu lẹ he wá sọn Sagamu to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|ayimatẹn Ogun tọn]] mẹ.
==Nudọnamẹ gando lẹdo etọn lẹ go==
To nudi kilomẹtlu 37 dohlán agéwaji Awọnlin tọn, Ikorodu má dogbó hẹ Nọwhe Awọnlin tọn to hùwaji, dohlán agéwaji e má dogbó hẹ [[Ayimatẹn Ogun Tọn|ayimatẹn Ogun tọn]], podọ dohlán whèzẹtẹn, e má dogbó hẹ Agbowa-Ikosi, topẹvi de to Mimá Epe tọn glọ to [[Awọnlin|ayimatẹn Awọnlin tọn]] mẹ. Otò lọ ko tindo jideji ayidego tọn lẹ to owhe 40 he wayi lẹ gblamẹ podọ e ko yin mimá do "Itun" kavi lẹdo flinflin fọtọ̀n-nukún-dopo kavi fọtọ̀n-nukún-awè mẹ. Azọ́nwhe tangan he to otò lọ mẹ lẹ mẹ wẹ, ajọ́wiwa, glèlilẹ po azọ́nwhe nuzinzán lẹ didetọ́n tọn po. Akọ̀gbè Ijebu tọn nọ yin dido taun to Ikorodu.
Topẹvi tangan etọn lẹ wẹ, Imota, Isiu, Liadi, Egbin, Ijede, Igbogbo po Bayeku po, ehelẹ lẹpo wẹ tindo Tòwedegbẹ Nukọ̀nyiyi Lẹdo Dokọ̀ tọn ''(Local Council Development Area)'' yetọn yetọn lẹ gọna kọmẹgán (Ọba) yetọn titi lẹ. To pọ́mẹ, yemẹpo nọtena Mimá Ikorodu tọn ''(Ikorodu Division)''.
Mimá Ikorodu tọn tindo nọtẹn azọ́nwhe tọn daho de he bẹ azọ́nwhe dahodaho susu hẹn. Topẹvi Ikorodu tọn lọsu na ede yin nọtẹn alahọ akuẹ-sẹdotẹn [[Naijilia]] tọn ''(Nigerian bank)'' susu lẹ tọn.
Ikorodu wẹ yin topẹvi he to nukún hùn po awuyiya po hugan tòdaho hùnnukún [[Awọnlin]] tọn lẹ mẹ, de to whẹwhinwhẹn he wutu ehe do yinmọ lẹ mẹ wẹ yindọ, mẹsusu sọn topẹvi po glètoho he lẹdo Ikorodu lẹ po ko lẹ ayidonugo yetọn hlan lehe otò lọ sẹpọ Awọnlin sọ do ji, ehe yẹ yinwanna bo jẹ tẹnsẹ̀ yi finẹ ji.
To 2003, LGD he tin to Ikorodu lẹ yin mimá na lẹndai anadidenanu biọ Tòwedegbẹ Nukọ̀nyiyi Lẹdo Dokọ̀ tọn lẹ mẹ tọn wutu. Sọha ogbẹ́ anadidenanu tọn ehelẹ tọn ko yì 6 todin: Imota, Igbogbo/Bayeku, Ijede, Ikorodu North, Ikorodu West po Ikorodu po.
==Tito Ajọwiwa tọn==
===Maṣinu Lẹ́sì fifle tọn Imọta tọn===
[[Wepo:Imota-rice-mill.jpg|thumb|Imota rice mill|275x275px]]
Maṣinu Lẹ́sì fifle tọn Imọta tọn yin nọtẹn zomọ̀ jinukun lẹ lili tọn de. E yin didoai to owhe 2021 tọn mẹ podọ e na bẹ azọ́n jẹeji to gigọ mẹ to gblagbla osùn ẹnẹtọ́ jẹ ṣidopotọ owhe 2022 tọn tọn mẹ.
===Nugopipe etọn===
Maṣinu Lẹ́sì fifle tọn lọ tindo penugo nado nọ de lẹ́sì kilo 50 gbe dopodopo donu livi awè e lán fẹ̀nnẹ̀ to whemẹ̀whemẹ̀ dile e na hun dotẹnmẹ azọ́n tlọlọ tọn 1,500 tọn po dehe mayin tlọlọ tọn 254,000 tọn lẹ po dote. To whenue e na yin tadona, to kọndopọ mẹ hẹ azọ́nwanu he he ko yin titobasina na zomọ̀ lọ gbigbá lẹpo po, maṣinu lọ na yin dopo to dehe kló hugan to wẹkẹ́ lọ mẹ lẹ podọ dehe kló hugan to agbegbe he to hùwaji dankló Sahara tọn to Aflika lẹ mẹ.
===Nuyiwadomẹji etọn do tito Ajọwiwa tọn ji===
Sọgbe hẹ ayimatẹngán Sanwo-Olu, [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin]] tọn tọn, azọ́nwiwa to gigọ mẹ azọ́nwhé lọ tọn na de akuẹ po to tuklá he nọ yin jijẹ nado mọ lẹ́sì họ̀ po pò po awuyiya po. To alọnu din (bẹjẹeji 2022 tọn) lẹ́sì kanṣàn-kanṣàn okẹ́n nọ lẹ wẹ nọ yin didetọ́n to [[Naijilia]], sọgan bo nọ họ̀ dehe ko yin fiflé bo ko sọ yin jinjàn ganji lẹ sọn otò devo lẹ mẹ kuẹvẹnu.
E sọgbe dọ awuwiwlena nududu otò lọ tọn to otò dopolọ mẹ ni wa dagbe na nukọ̀nyiyi ajọ́wiwa tọn [[Naijilia]] tọn.
===Lehe e nọ wazọ́n do===
To nuflétẹn de, jinukún he nọ nọ̀ ofló mẹ lẹ taidi, balekun, likún, milẹti, lẹ́sì kavi likún wunmẹ devo lẹ nọ yin fiflé, bo nọ yin jinjàn bọ nududu nọ yin dide dovo na ofló. Ofló ma nọ wa dagbe na agbasa gbẹtọvi tọn na e ma sọgan yin lili to homẹ podọ e sọ nọ tindo nuyiwadomẹji agọ̀ do otọ́n nududu lọ tọn ji to numẹ dile yè to dudu i po fló po. Enẹwutu, maṣinu lọ nọ gọalọ nado de diho lẹpo sẹ̀ sọn jinukún lẹ mẹ na ye nido pegan na dúdú.
===Lẹdo mẹ etọn===
Gandudu Ayimatẹn tọn lọ sọ to finọtẹn azọ́nwhe daho tọn de gbá do apá na zomọ̀ lọ. Ayimatẹngán Sanwo-Olu dọ dọ̀ nọtẹn lọ na penukúndo nuhe hudo tin na na ajọ́wiwa nido bọawu bo hẹn ale wa na ajọ́watọ lẹ go.
==Sinsẹ̀n==
Sinsẹ̀n voovo lẹ wẹ Ikorodu-nu lẹ basi delẹ to yé mẹ Mẹylọhodotọ Klisti tọn, Malé po numẹsẹ̀n akọ̀ tọn lẹ sinsẹ̀n.
==Wepinplọn==
Wehọmẹ dokọ̀ tọn ahọlu tọn 69 po wehọmẹ daho 12 po wẹ tin to Ikorodu daho mẹ. Wehọmẹ akuẹnọ tọn viyẹyẹ tọn lẹ, dokọ̀ tọn lẹ po wehọmẹ daho akuẹnọ tọn lẹ po gọna nọtẹn nupinplọn dahodaho tọn awè wẹ to finẹ.
Wehọmẹ ehelẹ wẹ:
* [[Caleb University]], wehọmẹ alavọ tọn akuẹnọ tọn de he tin to lẹdo topẹvi Imota tọn mẹ, ewọ wẹ yin wehọmẹ alavọ tọn akuẹnọ tọn tintan he yin didoai do [[Awọnlin]].
* De-Multilaurel comprehensive college
* De-Young Comprehensive College, Aga
* Difas Schools Odogunyan
* Elepe Senior High School
* Goodswill Secondary School
* Goshen International School
* [[Government College Ikorodu]]
* Government Technical College
* Homat group of schools
* Ipakodo Grammar School
* Ikorodu Grammar School
* Ikorodu High School
* [[Lagos State Polytechnic]] Ikorodu.
* Lagos State Civil Service Model College, Igbogbo
* Livingstone College, Ikorodu
* Odogunyan Secondary School, Odogunyan, Ikorodu
* Oreyo Senior Grammar School
* Oriwu Senior Model College
* Royal Le Hope International School
* Sagab college, solomade Ikorodu
* Seatos Schools, Ikorodu
* Shams-El Deen Grammar School
* Stars International College, Ikorodu
* The Laurel Hall College, Ikorodu.
* The Saints International School, Isawo, Ikorodu
* Tindip schools
* United High School
* Yewa Grammar School, Aga-Ikorodu
* Top-ville college, Isawo, Ikorodu.
* Zumuratul islamiyyah senior grammar school
==Wesẹ̀dotẹn Ahọluigba Ikorodu tọn tọn==
Wesẹ̀dotẹn ahọlu tọn he hùndonuvò na wehọmẹvi lẹ, mẹplọntọ lẹ, dodinnanubasitọ lẹ po mẹdepope he yinwanna linlinwe lẹ po nudọnamẹ depope yẹ jlo lẹ hihia po susu lẹ wẹ tin to finẹ.
* Ikorodu Town hall library, e tin to aliho T.O.S Benson tọn ji.
* Laspotech library.
== Nọtẹn Ayidedai tọn lẹ ==
* Cradoo Lake Waterfront to Ipakodo po Ibeshe po
* Egbin Thermal Station to Egbin, zomọ̀ he nọ yi yozo do wleawuna miyọ́n lẹtliki tọn he kló hugan to Aflika ''[nọtẹn jọun Lagos Independent Power Project tọn].''
* Ijede Warm Springs
* Ikorodu Lighter Port Terminal to lpakodo
* Iledi Oshugbo Abalaiye Ikorodu: zungbó numẹsẹn lẹ tọn fie Ahọlu Ikorodu tọn lẹ nọ yin zize do ofin ji te.
* Lagos State Polytechnic, Odogunyan, Ikorodu
* Họ̀nmẹ Ayangburen Ikorodu tọn lọ tọn.
* Ladio-họsá Voice of Nigeria ''(VON)'' tọn to Ikorodu
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn gbonu tọn he ṣáká dopọ hẹ ẹ lẹ==
* [https://web.archive.org/web/20070928133732/http://www.ikorodulg.com/ Ikorodu Local Government]
[[en:Ikorodu]]
7qgt2ublkh4mkutrz151qgzwir38xlf
Ila
0
385
7843
7842
2022-03-23T15:53:16Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ila''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Osun Tọn]] glọ to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi [[Ila Orangun]] tọn mẹ.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 303 lẹdope bọ sọha gbẹtọ he to finẹ lẹ tọn sọ 62,049 sọgbe hẹ mẹhihia he wá aimẹ to 2006.
Sọha Posu tọn (Postal Code) lẹdo lọ tọn wẹ of 234.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Ila, Osun]]
5fn1tm7xqoq1fw5sa2md81rsd7j257i
Ila Orangun
0
386
7872
7871
2022-03-23T15:53:17Z
Jon Harald Søby
5
28 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ìlá Òràngún''' (kavi '''Ila''') yin tòdaho dowhenu tọn de to [[Ayimatẹn Osun Tọn]] to Naijilia, e yin tatọ́ tẹnnọ na tòdaho dowhenu tọn lọ he tindo yinkọ dopolọ po e po to lẹdo [[Igbomina]] tọn to [[Ayọnu lẹ|Ayọnu-gbeji]], to huwaji whèyihọ tọn to [[Naijilia]].
Ìlá Òràngún yin tòdaho de he mẹ gbẹtọ su te hugan eyin e yin yiyijlẹdo tòdaho he tin to apá etọn he yinkọ etọn yin Òkè-Ìlá Òràngún, he tin to agewaji whezẹtẹn tọn na ẹn na nudi kilomita 12.
Finẹ wẹ yin tatọ́-tẹnnọ̀ na Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Ila tọn.
Omẹ Ila tọn lẹ nọ dó akọ̀gbe he gbọnvo [[Ayọnu lẹ|Ayọnu]] lẹ tọn de he nọ yin yiylọ dọ [[Igbomina]] (kavi Igbonna). Azọ́n he tovi lẹ nọ wà taun wẹ atàn-pipa.
Azọ́n ehe yin nudego to ohàn he diyin taun lẹ he dọho gando Ila go. Howhinwhẹn lọ, ''Ila 'o l'oogun, emu l'oogun Ila'' he zẹemẹdo "Ila ma tindo amasin vonọtaun de, atàn wẹ amasin yetọn".
Ohàn yetọn de sọ dọdọ ''"Ila ni mi, ise mi o le/ti mo ba wa l'orun ope bi 'ofusia' ni i ri"'', he to gungbe mẹ zẹemẹdo "tovi Ila tọn wẹ n'yin, azọ́n he n'nọ wà bọawu taun ; eyin n'ko gbẹ́ to odétin de ji, e nọ taidi dọ n'to petlezin de ji wẹ nkọ".
Ila-Orangun wẹ Wehọmẹ Daho Ayimatẹn Oyo Tọn, he ko lẹzun Wehọmẹ Daho Ayimatẹn Osun Tọn todin ''(Oyo (now Osun) State College of Education)'' yin gbigbá do. Wesẹdotẹn Dodinnanu Bibasi Tọn Na Omẹ [[Aflika]] Tọn Lẹ ''(The African Heritage Research Library)'' yin didoai to 1988.
Topẹvi dowhenu tọn lọ sọ tindo wehọmẹ de he nọ plọnazọ́n ponọ́ lẹ ''(Police Mobile Training School)''. Yinkọ ahọlu (Ọba) Ila Orangun tọn wẹ Oba Abdul Wahab Olukayode Oyedotun Bibiire I. Delẹ to sinsẹn-gán he to topẹvi ehe mẹ lẹ wẹ Alhaji Jamiu Keuyemi, Alhaji Imam Hammed Solahudeen.
Delẹ to omẹ nukundeji otò Ila tọn lẹ mẹ wẹ Alh Bisi Akande he yin ayimatẹn-gán hoho ayimatẹn [[Ayimatẹn Osun Tọn|Osun]] tọn, Tafa Balogun he yin ponọ̀-gán hoho [[Naijilia]] tọn, Aisha Olajide po mọmọ po. Tovi nukundeji devo lẹ wẹ Ogán [[Adebisi Akande]], he yin ayimatẹn-gán hoho ayimatẹn Osun tọn to gandudu Olusegun Obasanjo tọn whenu, Tafa Balogun, mẹhe ewọ lọsu yin ponọ̀-gán hoho de.
Whédo he to topẹvi dowhenu tọn lọ mẹ lẹ hugan 197.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Ila Orangun]]
cfiyvd8mx4q6sr2akst6iz9gwnvaxfg
Ilogbo Elegba
0
387
7880
7879
2022-03-23T15:53:17Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ilogbo Elegba''' yin tòpẹvi dé to Ojo, to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
E yin tòpẹvi dé he tin to kando Awori tọn glọ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Ilogbo Elegba]]
dj9k3hrggcttalz7l18tuyvqiz8tn0w
Ilorin East
0
388
7886
7885
2022-03-23T15:53:17Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ilorin East''' (kavi '''whezẹtẹn Ilorin tọn''') yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Kwara Tọn]] glọ to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Oke Oyi tọn mẹ.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 486 lẹdope bọ sọha gbẹtọ he to finẹ lẹ tọn sọ 204,310 sọgbe hẹ mẹhihia he wá aimẹ to 2006.
Sọha Posu tọn (Postal Code) lẹdo lọ tọn wẹ of 240.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Ilorin East]]
co8xzeoehb4t8l2imf2dc7g7zwkjib9
Ime Bishop Umoh
0
389
7918
7917
2022-03-23T15:53:18Z
Jon Harald Søby
5
31 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ime Bishop''', he yé sábà nọ ylọdọ '''Okon Lagos''' kavi '''Ido Yes''', yin aihundatọ Otò [[Naijilia]] tọn po fànfúnnọ dé po.
==Bẹjẹeji gbẹzan, wehihia po azọn etọn po==
Ime Bishop yin Ibibio-nu sọn Nsit Ibom, to Ayimatẹn Akwa Ibom tọn to Hùwaji Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
E tọ́n sọn Wehọmẹ Alavọ Uyo tọn fihe e plọnnu gándo Philosophy go te
E bẹ azọn aihundida tọn etọn jẹeji sọn ovu whenu bo ko sọawuhia to sinima lẹ he hugan kanweko mẹ.
Sinima he hẹn ẹn diyin wẹ sínima akọ̀ tọn dé he yin "Uyai", he Emem Isong yin basitọ aihun lọ tọn to owhe 2008 mẹ.
==Azọnwhe he e basi afọzedaitọ na lẹ==
Ewọ wẹ afọzedaitọ na Glo [[Naijilia]].
==Azọ́ndenamẹ etọn to tonudidọ mẹ==
Aihundatọ fànfúnnọ ehe yin azọndena to Owhe 2016 taidi alọgọtọ vonọtaun na Ayimatẹn-gan Ayimatẹn Akwa Ibom tọn, ''Udom Gabriel Emmanuel do whẹho Ethical and Social Reorientation'' tọn ji.
==Ajọ̀ po gigopamẹnu he e mọyi lẹ po==
==Sinima lẹ==
{|class="wikitable"
|-
! Owhe
! Hosọ
|-
| 2008
| ''[[Uyai]]''
|-
| 2009
| ''Edikan''
|-
|2009
| ''[[Silent Scandals]]''
|-
| rowspan="3" | 2011
|''The Head Office''
|-
| ''Vulcanizer''
|-
| ''[[Okon Lagos]]''
|-
| rowspan="3" | 2012
| ''Udeme mmi''
|-
| ''Okon goes to school''
|-
| ''Sak Sio''
|-
| rowspan="2" | 2013
| ''Jump and pass''
|-
| ''The place''
|-
|
| ''The champion''
|-
| rowspan="2" | 2014
| ''Okon the driver''
|-
| ''Okon on the run''
|-
| rowspan="2" | 2015
| ''Okon and Jennifer''
|-
| ''Udo Facebook''
|-
| 2016
| ''[[The Boss Is Mine]]''
|-
| 2017
| [[Lost in London (Nigerian film)|''Lost In London'']]
|-
| 2020
| ''[[Unroyal]]''
|}
To azan tintan, Nuwhàsun, Owhe 2020 tọn mẹ, to whenue whegbeninọ COVID-19 to Otò [[Naijilia]] tọn jẹ dò yi ji, Ime Bishop Umoh sọawuhia to aihundida fànfúnnọ dé he hosọ etọn yin "''The Pregnant Man''" gbọn Ofego dali to ''YouTube channel'' etọn ji bo zan ''archive footage''.
==Pọnfi dogọ==
*[[Mc Galaxy]]
*[[Ini Edo]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ime Bishop Umoh]]
c8kwdu45l0d1vnrfmm8xf7xbicivfmz
Ini Edo
0
390
7975
7974
2022-03-23T15:53:20Z
Jon Harald Søby
5
56 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Iniobong Edo Ekim''' (azan konukunatọ̀ntọ́, Lidosun, Owhe 1982) yin yọnnu aihundatọ Otò [[Naijilia]] tọn dé.
Ini Edo bẹ azọn sinima tọn etọn jẹeji to owhe 2000 mẹ, bo ko sọawuhia to aihun he hugan kanweko mẹ sọn whenue gbọn e ko bẹ azọn lọ jẹeji.
To owhe 2013 tọn mẹ, Ini Edo wẹ yin whẹdatọ
na Miss Black Africa Uk Pageant.
To owhe 2014 tọn mẹ, Pipli Akọta lẹ tọn de Miss Ini Edo taidi afọzedaitọ na fininọ jọja Pipli Akọta lẹ tọn tọn.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wepinplọn etọn po==
Ini Edo yin Ibibio-nu sọn Ayimatẹn Akwa Ibom tọn to Hùwaji Otò [[Naijilia]] tọn mẹ fide he sẹpọ Calabar.
Onọ̀ etọn yin mẹplọntọ dé, bọ Otọ́ etọn yin mẹho agun tọn.
Ini Edo whẹn to whẹndo sinsinyẹn de mẹ, ewọ wẹ ovi awetọ to ovi ẹnẹ mẹ, yọnnu atọ̀n, sunnu dopo.
E yi wehọmẹ Cornelia Connely College to Uyo. E yi gbedewema to Theatre Arts mẹ sọn Wehọmẹ Alavọ Uyo tọn mẹ.
E sọ fo ada gbedewema bachelor's tọn to Wehọmẹ Alavọ Calabar tọn fihe e plọnnu gándo Glensigbe te.
To owhe 2014 tọn mẹ, e mọ gbedewema yí nado plọnnu vọnu gándo osẹn go to wehọmẹ National Open University [[Naijilia]] tọn.
==Azọn etọn==
Azọn aihundida tọn etọn bẹjẹeji to owhe 2003 tọn mẹ to ehemẹ e sọawuhia tintan to sinima ''Thick Madam'' mẹ.
Sinima-bayitọ dé na ayidonugo Ini Edo to whenue e yi na zepọn na mẹhe jlo na lẹzun aihundatọ.
E wa diyin taun to owhe 2004 mẹ to whenue e da aihun dé he hosọ etọn yin ''World Apart''. E ko sọawuhia to sinima he hugan kanweko mẹ; Ini Edo yin dopo to yọnnu aihundatọ kọdetọn dagbenọ to Otò [[Naijilia]]. E mọ ajọ̀ Aihundatọ nukọntọ dagbe-hugan tọn yí to 11th Africa Movie Academy Awards na azọn he e wa to sinima lọ "While you slept" mẹ.
To owhe 2017 tọn mẹ, Ini Edo hẹn họnwun dọ azọnwiwa vẹkuvẹku wẹ sọgan hẹn mẹde jẹ aga to azọnwhe Nollywood tọn mẹ na ayihafẹsẹnamẹnu susu lẹ wẹ tin to emẹ.
Ṣigba e na tuli dọ po gbemima po gbẹtọ na jẹ finẹ.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
To owhe 2008 tọn mẹ, Ini Edo wlealọ hẹ Phillip Ehiagwina he yin ajọwatọ Amẹlika-nu dé.
To owhe ṣidopo godo, Alọwle lọ gbakija to Zósun owhe 2014 tọn mẹ.
==Azọnwhe he e basi afọzedaitọ na lẹ==
*Ini Edo wẹ afọzedaitọ na GLO lẹ na owhe ao sọn owhe 2006 kakajẹ owhe 2016 mẹ.
*To owhe 2010 tọn mẹ, e yin yinkọdona nado yin afọzedaitọ na Noble Hair.
*Ini Edo wẹ afọzedaitọ na Slim Tea [[Naijilia]] tọn.
*E yin dide taidi afọzedaitọ na ''@MrTaxi_NG brand'' to owhe 2019 tọn mẹ.
==Azọ́ndenamẹ etọn to tonudidọ mẹ==
Ini Edo yin dide taidi alọ̀gọnamẹtọ vonọtaun na Ayimatẹn-gan Akwa Ibom tọn do aṣa po nupọntẹn na tomẹyitọ lẹ po ji gbọn Udom Gabriel Emmanuel dali to owhe 2016 tọn mẹ.
==Ajọ̀ po gigopamẹnu he e mọyi lẹ po==
==Delẹ to aihun he e da lẹ mẹ==
*''Fatal Seduction''
*''The Greatest Sacrifice''
*''My Heart Your Home''
*''No Where to Run''
*''Stolen Tomorrow''
*''Sacrifice for Love''
*''Silence of the Gods''
*''Supremacy''
*''Too Late to Claim''
*''Total Control''
*''Traumatised''
*''War Game''
*''11:45... Too Late''
*''The Bank Manager''
*''The Bet''
*''Cold War''
*''Crying Angel''
*''Desperate Need''
*''Emotional Blackmail''
*''I Want My Money''
*''Last Picnic''
*''Living in Tears''
*''Living Without You''
*''Men Do Cry''
*''My Precious Son''
*''One God One Nation''
*''Weekend getaway''
*''Pretty Angels''
*''Red Light''
*''Royal Package''
*''Security Risk''
*''Songs of Sorrow''
*''Stronghold''
*''Tears for Nancy''
*''Unforeseen''
*''Eyes of Love''
*''Faces of Beauty''
*''Indecent Girl''
*''Indulgence''
*''I Swear''
*''Legacy''
*''Love Crime''
*''Love & Marriage''
*''Negative Influence''
*''Not Yours!''
*''The One I Trust''
*''Sisters On Fire''
*''Royalty Apart''
*''Never Let Go''
*''End of Do or Die Affair''
*''Darkness of Sorrows''
*''Final Sorrow''
*''Behind The Melody''
*''Memories of The Heart''
*''Royal Gift''
*''Dangerous''
*''Save The Last Dance''
*''Battle For Bride''
*''Caged Lovers''
*''In The Cupboard''
*''Hunted Love''
*''Anointed Queen''
*''A Dance For The Prince''
*''Bride's War''
*''Tears In The Palace''
*''Slip of Fate''
*''At All Cost''
*''Mad Sex''
*''The Princess of My Life''
*''Inale'' (2010)
*''I'll Take My Chances'' (2011)
*''Nkasi The Village Fighter''
*''Nkasi The Sprot Girl''
*''The Return of Nkasi''
* ''Soul of a Maiden''
* "Blood is Money"
*''Citation (film)''(2020)
==Pọnfi dogọ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ini Edo]]
2klcx5qye1qymafhda0nmzni3tf3cfm
Interlingue
0
391
7981
7980
2022-03-23T15:53:21Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Interlingue''' yin ogbe wunmẹwunmẹ dido he yin didoai gbọn Edgar de Wahl dali to 1922.
== Linlinwe ==
* Kajš, Jan Amos (1938) ''Krasina, raconta del subterrania del Moravian carst''.
* Podobský, Jaroslav (1935/1947) ''Li astres del Verne''.
* Costalago, Vicente (2021) ''Li sercha in li castelle Dewahl e altri racontas''<ref>[https://www.lulu.com/en/en/shop/vicente-costalago-v%C3%A1zquez/li-sercha-in-li-castelle-dewahl-e-altri-racontas/paperback/product-4gj9w8.html?page=1&pageSize=4 Li sercha in li castelle Dewahl e altri racontas]</ref>.
* Costalago, Vicente (2021) ''Antologie hispan''<ref>[https://www.lulu.com/en/en/shop/vicente-costalago-v%C3%A1zquez/antologie-hispan/paperback/product-pmknpz.html?page=1&pageSize=4 Antologie hispan]</ref>.
* Costalago, Vicente (2021) ''Fabules, racontas e mites''<ref>[https://www.lulu.com/en/en/shop/vicente-costalago-v%C3%A1zquez/fabules-contes-e-mites/paperback/product-4g6ezk.html?page=1&pageSize=4 Fabules, racontas e mites]</ref>.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
<references/>
[[Adà:Interlingue]]
[[ie:Interlingue]]
ajjlgmzezdipuhq45xaf7l9mhq6f94x
Inumidun Akande
0
392
8002
8001
2022-03-23T15:53:22Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Justice_Inimidun_Akande.jpg|thumb|Inumidun Akande]]
'''Inumidun Akande''' yin whẹdatọ de to togbo daho [[Naijilia]] tọn mẹ, bo sọ yín ogán whẹdatọ lẹ tọn to [[Awọnlin |Ayimatẹn Awọnlin]] tọn mẹ.
E yí wehọmẹ pẹvi mẹwiwé lẹ tọn tó Èbúté Èrò. Otọ daho étọn yawù hun nukun tó [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin]] tọn mẹ. Inumidun yi wehọmẹ daho bo yí gbedewema. E sọ plọn lehe ye nọ dawhẹ dó tó wehọmẹ daho [[University|Alavọ]] tọn. Inumidun Akande bíọ ogbẹ whẹdatọ lẹ tọn mẹ to [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin]] tọn mẹ to owhe 1970, bo sọ yín ogán daho devizọn whẹdida tọn. Ewọ wẹ yín ògán awétọ tó mẹhe nọ kàn wémá whẹdida tọn lẹ mẹ. To Azan ṣiatọntọ zosun tọn to Owhe 2009 tọn, Inumidun lẹzun ogán daho whẹdida tọn tó [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin]] tọn mẹ, to owhe awé godo Ayimatẹngán [[Babatunde Fashola]] jẹ ogan ji. Inumidun jo otozọn do to azan ao-tọ Ayidosun tọn, tó Owhe 2012 tọn mẹ to whenue e tindo owhe kande-ko-nukun-atọn bo jo gántẹn lọ nà mẹhe nọ yin yiylọdọ Ayọtunde Philips bo yin ogán wiẹnẹtọ to whẹdida zọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en: Inumidun Akande]]
jgwpdmf43t7luxk2o774wii7694njmq
Ipokia
0
393
8020
8019
2022-03-23T15:53:22Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ìpókíá''' kàví '''Póká''' tò Gungbe mẹ̀ wẹ̀ yín oto dahó pódo lẹ̀nù yígba dé pó tò [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] mẹ tò Otogbó [[Naijilia]] tọn mẹ̀. Póká kàví Ìpókíá yin dogbóto na [[Naijilia]] he do dogbo hẹ Togbó [[Benẹ]] tọn. Otò he sẹpọ́ Póká lẹ wẹ̀; [[Idiroko]], Oniro, [[Ita Egbe]], Hunbo, Agọṣaṣa, Aseko, Maun, Koko, Ropo, Alaari, Tube, Ilashe, [[Ifonyintedo]], Madoga, Jofin pó Tongeji po.
Mẹhe to Àhọ́lúzìnpòjí to Poka din wẹ̀, Àhọ́lú Yisa 'Sola Adeniyi Adelakun Olaniyan(JP). Àyọ̀nù, Gùnnù pó Ànagónù lẹ́pò wẹ̀ yín otonọ̀ tò Póká yígbají.
==Alọdlẹndonu lẹ́==
[[Adà:Naijilia]]
jzbwo3n3n4h2a9zp4hq2bkncnvs6uaj
Ireti Osayemi
0
394
8029
8028
2022-03-23T15:53:23Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ireti Osayemi''' yin yọnnu aihundatọ sinima Ayọgbe tọn Otò Naijilia tọn dé.
==Ajọ po gigopamẹnu he e mọyi lẹ po==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ireti Osayemi]]
9tgy7be11vysot1yen4s25etvz002n4
Isa Hassan Jama'are
0
395
8035
8034
2022-03-23T15:53:23Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Isa Hassan Jama'are''' yin dopo tonudọtọ Naijilianu de, bosọ yin dopo to hagbẹ wedegbẹ́ tonudọtọ lẹ tọn son Jama'are/ Itas-Gadau
Ayimatẹn Bauchi tọn.
E yin didẹ whla atọntó to azan gbanewhèawetọ whejisun owhe 2015 tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Isa Hassan Jama'are]]
gutbpj9og3jhtqjnk5lq6l5xglrl7xv
Isaac Folorunso Adewole
0
396
8064
8063
2022-03-23T15:53:24Z
Jon Harald Søby
5
28 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Isaac Folorunso Adewole|YẸDIDE ETỌN=Prof. Isaac F. Adewole (cropped).jpg|JIJIZAN=5 Nuwhàsun 1954}}
'''Isaac Folorunso Adewole''' (yin jiji to azan 5tọ osun 5tọ owhe 1954) yin azọnyọnẹntọ doto vijinamẹtọ tovi jiji [[Naijilia]] tọn. E yin minisita to togan Muhamadu Buhari tọn glọ. Whẹpo e do lẹzun minisita, E yin anadenanutọ wẹhọmẹ alavọ Ibadan tọn podọ ogan ogbẹ Aflika tọn na dodinnanu po oplọn gando awutu kansẹ tọn go. Whẹpo e do lẹzun anadenanutọ wehọmẹ alavo [[Ibadan]] tọn, e yin anadenanutọ dotowhe wehọmẹ alavo [[Ibadan]] tọn. Dotowhe wehọmẹ alavọ Ibadan tọn wẹ klo hugan to oto naijilia tọn mẹ . To zinjẹgbonu linlinwe Teliglafu (Teligraph), mi mọ hia dọ e yin wesetọ heelu podọ anadenanutọ oplọn oyọnẹn agbasalilo tọn. To azan 5tọ osun 5tọ, E basi hunwhẹ jijizan etọn tọn . E basi hunwhẹ jijizan 60tọ etọn tọn. Hunwhẹ ehe wa aime to wẹhọmẹ alavo Ibadan tọn. Gbẹtọ akonka lẹ wẹ wa nuwiwa lọ tẹnmẹ mẹhe yin azinponọ na hunwhẹ lọ wẹ Osẹnyọnẹntọ daho he nọ yin yiylọdọ Wole Olanipekun.
==Jọja whenu==
Adewole yin jiji to azan 5tọ owhe 1954 to Ilesa to Ayimatẹn Ogun tọn mẹ. Zinjẹgbonu linlinwe ''The Punch'' dọmọ onọ etọn ji Adewọle do mọtọ he ze jei dotowhe to whenue e to ajidonu. Adewole yi wehọmẹ dokọ tọn Ogudu Methodist enẹgodo Ilesa Grammar School fihe e yi gbedewema he yin yinyọnen di ''West Africa School Certificate'' te. Ehe godo wẹ e yi wehọmẹ alavọ Ibadan tọn. Adewole zindonukọn tọ oplọn etọn mẹ, e sọ yi gbedewema pevi to owhe 1972, whẹpo e do yi gbedewema wehọmẹ alavọ tọn to owhe 1976.
==Gbẹzan etọn==
To owhe 1978 , taidi dotozọnwatọ , E kọnawudopọ hẹ dotowhe he yin yinyọnen di University College Hospital he tin to anademẹ wehọmẹ alavo Ibadan tọn glọ. To owhe 1979, e tọn sọn dotowhe wehọmẹ alavo Ibadan tọn yi Ayimetẹn Sokoto tọn na tito NYSC he yin nujonu to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Enẹgodo e wazọn dopọ hẹ dotowhe Adeoye Marternity Hospital to Ibadan na ojlẹ de whẹpo e sọ do kọnawudopọ podo dotowhe University College Hospital. To owhe 1982, e lẹzun wekantọ daho na dotowhe lọ. Whẹpo e do yi yovotomẹ (''United Kingdom'') na tito he yin yinyọnẹn di Fellowship Programme. Enẹgodo wẹ e lẹkọ do oto Naijilia tọn mẹ nado kọnawudopọ hẹ dotowhe Royal Crown Specialist Hospital fihe e zan owhe enẹ(4) whẹpo do lẹkọ do dotowhe University College Hospital , Ibadan. To owhe 1992, E lẹzun mẹplọntọ dahọ. To owhe 1997, e lẹzun wesatọ akonka to oyọnẹn agbasalilo tọn mẹ to wehọmẹ alavo Ibadan tọn. Owhe ehe lọ mẹ janwẹ e yin dide di Osẹndotọ wehọmẹ alavọ tọn. E sọ yin dide di anadenanutọ na Department Of Obstetrics and Gynecology. Owhe lẹ godo e lẹzun anadenanutọ College Of Medicine. To osun 12tọ owhe 2010, e yin anadenanutọ wehọmẹ alavọ Ibadan tọn. Otẹn ehe lọ mẹ wẹ e te bo do lẹzun Mínísítà to anademẹ gandudu Muhamadu Buhari tọn glọ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Isaac Folorunso Adewole]]
[[yo:Isaac Folorunso Adewole]]
lfsdoswnmd3zjphe086n9xu398y7ow1
Isaura Abelairas
0
397
8093
8092
2022-03-23T15:53:25Z
Jon Harald Søby
5
28 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Isaura_Abelairas_(2013,_Vigo).jpg|thumb|Isaura Abelairas]]
'''María Isaura Abelairas Rodríguez''' (25 Ayidosun 1951- 3 Ayidosun 2021) yin tonudọtọ podo mẹplọntọ otò spain tọn de. E yin dopo to ogbẹ́vi ''Socialist Party of Galicia'' tọn lẹ mẹ. Abelairas yin dopo to ogbẹ́vi wedegbẹ nukunpedonugotọ Galicia tọn lẹ mẹ sọn 2020 jẹ whenuena e wá kú to 2021.
E yin jiji to Taboada, to otò Spain tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[simple:Isaura Abelairas]]
0uxqi1c0xhm9j5vcahk7aa2bme9izf8
Isiaka Adetunji Adeleke
0
398
8109
8108
2022-03-23T15:53:26Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Isiaka Adetunji Adeleke''' (Yin jiji to azan fọntọntọ osun tintan owhe 1955 tọn jẹ azan konukunatọntọ to osun ẹnẹtọ owhe 2017 tọn mẹ) Eyin tohodọtọ otogbo [[Naijilia]] tọn, Eyin osẹnbasitọgan whlawe to Ogbẹta Peoples Democratic Party tọn (PDP) to oto Ayimatẹn Osun tọn mẹ lẹ, sọn owhe 2007 jẹ 2011 podọ Esọ yin dide dogọ to Ogbẹta asia All Progressives Congress tọn mẹ to owhe 2015. Ewalẹzun Ogbẹvi Osẹn basitọ tọn Naijilia tọn to owhe 2007. Edovivẹnu nado yin dide to osun ẹnẹtọ owhe 2011 tọn taidi afọzedaitọ to Ogbẹta (PDP) tọn mẹ. Esọ ze otẹn awetọ po sọha vobibla 77090 tọn po podọ mẹhe ze otẹn tntan tọn yin Mudasiru Oyetunde Husssein po sọha 121971 to Ogbẹta ''Action Congress of Nigeria(ACN)'' tọn mẹ.
Adeleke jiya awutu Ahunglanamẹ tọn bo ku to azan konukunatọntọ to osun ẹnẹtọ owhe 2017 tọn to Oto Osogbo tọn mẹ to Naijilia. Ewọ sọ yin whe kandekonukunawe mẹho.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[yo:Isiaka Adetunji Adeleke]]
[[en:Isiaka Adetunji Adeleke]]
n8xu2c6awsajzol1g2xzjtvft4drlio
Isidore de Souza
0
399
8125
8124
2022-03-23T15:53:27Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Isidore de Souza''' (Azán ẹnẹtọ, osun ẹnẹtọ, owhe 1934-Azán wiatọ̀ntọ, osun atọ̀ntọ, owhe 1999) yin yẹwhenọ to otò [[Benẹ]] tọn mẹ to [[Cotonou]] sọn owhe 1990 jẹ 1999. E yin jiji do whẹndo Dé Souza tọn mẹ to Ouidah to azan ẹnẹtọ, osun ẹnẹtọ, owhe 1934 tọn. E hiawe to Abidjan po Rome po. E yin dide taidi yẹwhenọ to azan ṣinatọntọ, osun ṣinawetọ, owhe 1962 tọn. De Souza yin dide taidi yẹwhenọ daho Cotonou tọn to azan fọtọnnukunawetọ, osun ṣinawetọ, owhe 1981 tọn podọ e lẹzun yẹwhegan to azan koatọnnukunawetọ, osun wiawetọ, owhe 1990 tọn. E lẹzun nukọntọ na ogbẹ́ ''National Conference'' tọn to osun awetọ owhe 1990 tọn, E gọalo to ada nuhiho tọn mẹ ma nado dike na awhanfuntọ lẹ ni doalọtena ẹn. De Souza sẹn taidi nukọntọ ''High councils of the Republic'' sọn azán koatọnnukunatọ̀ntọ, osun awetọ owhe 1990 tọn yì azán gbannukundopotọ, osun atọ̀ntọ owhe 1991 tọn, to fie yè nọ ze tito ovo tọn doai po osẹn yọyọ lẹ po te. E gbidikọna togan Mathieu Kerekou nado kẹalọyi dide he yin zize dai, bosọ gọ [[Benẹ]] do osẹ́n he bọawu dé glọ. De Souza wẹ yin nukọntọ na ogbẹ́ ''Regional Episcopal Conference of Francofone West Africa'' tọn sọn owhe 1997 kakajẹ whenue e wá yin matintọ. E basi matintọ to azán wiatọ̀ntọ, osun atọ̀ntọ, owhe 1999 tọn to Ouidah.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Isidore de Souza]]
[[fr:Isidore de Souza]]
04dhvsq82p7rj614puof20dviezyc89
Isin
0
400
8137
8136
2022-03-23T15:53:27Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Isin''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Kwara Tọn]] glọ to [[Naijilia]]. Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Isin tọn ehe yin didesẹ sọn Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Irepodun tọn hoho lọ mẹ to 1996 podọ tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Owu-Isin tọn mẹ.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 633 lẹdope bọ sọha gbẹtọ he to finẹ lẹ tọn sọ 59,738 sọgbe hẹ mẹhihia he wá aimẹ to 2006.
Sọha Posu tọn (Postal Code) lẹdo lọ tọn wẹ 251.
== Lẹdo he mẹ gbẹtọ lẹ nọ nọ̀ to Isin ==
Topẹvi voovo lẹ wẹ tin to Isin podọ ehelẹ wẹ:
Isanlu Isin, Iji- Isin, Ijara isin, Owu isin, Iwo, Oke-Aba, Oke-Onigbin, Alla, Edidi, Odo-Eku, Oba, Pamo, Oponda, Igbesi, Eleyin, Kudu-Owode po mọmọ po. Topẹvi ehelẹ tin to agewaji Isin tọn: Igbaja, Ora po Ire po; podọ to wheyihọwaji: [[Ajasse Ipo]] po Oro po; podọ to whèzẹtẹnwaji: Oro-Ago, Olla po Osi po he tin to Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Ekiti tọn; podọ to huwaji: Apa, Arandun po [[Omu-Aran]] po.
[[en:Isin, Kwara]]
4qem42i9v4bn3mntyadr21xcs7v9rzk
J. Martins
0
401
8151
8150
2022-03-23T15:53:28Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Martins Okechukwu Justice''' (yii jiji to azan 29, Zósun, owhe 1977), mẹhẹsusu nọ ylọ po ahihundatọ sin yinkọ e tọn '''J. Martins'''.
Hẹ yin Ohanjitọ otò [[Naijilia]] tọn tọn, he sọ yin Ohan-owhe hantọ na Ohanjitọ de vo lẹ podo nubayítọ.
Mẹhẹsusu yọn ẹ po ohan etọn lẹ de di ''"Oyoyo"'', ''"Jupa"'' podo ''"Good or Bad"''. Mẹdevo lẹ yọn ẹ po ohan he ji po P Square, ''"E No Easy"''. He sọ ko wazọn po hanjitọ devolẹ di Phyno, Ycee, Fally Pupa, DJ Arafal Koffi Olomide, podo Timaya.
== Otàn Gbẹzan etọn tọn ==
J. Martins yin jiji to Onitsha,Aimatẹn Anambra tọn, to otò Naijilia tọn tọn, famii e tọn slọn Ohafia, [[Ayimatẹn Abia Tọn]].
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:J. Martins]]
tmspiq6k1d7gc5ydlpyu9jmynf5ga0p
Jacob Sogboyega Odulate
0
402
8160
8159
2022-03-23T15:53:28Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Jacob Odulate.png|thumb|Jacob Sogboyega Odulate]]
Mẹgantẹnmẹ '''Jacob Sogboyega Odulate''' (1884-1962) he mẹlẹpo yọnẹn taidi '''Blessed Jacob''' yin Vijiji to Togbo Naijilia tọn mẹ. E yin Amasizọnyọnẹntọ de, Dowatọ de, Wekantọ de, Ajọwatọ de podọ Mẹhe Basi Amasin Alabukun tọn dé po.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Jacob yín jiji to whẹndo Asisi tọn dé mẹ to Oto Ikorodu tọn mẹ, To whẹndo Odulatẹe Odukanmade he wa sọn whẹndo Sẹnlu tọn he yin dopọ to Hẹnnumẹ Ramodu tọn to whẹndo Ahọlu tọn he tin to Oto Imota tọn mẹ, ehe yin Otò he sẹpọ Ikorodu pẹkipẹki. To whenuena e tin to owhe Wiẹnẹmẹvi, e zọn afọ yi Abeokuta to Aimatẹn Ogun tọn mẹ, zọ̀nlinzinzin lọ dó yi Abeokuta sọ hẹn ẹn na osun Atọn pipli whẹpo e do jẹ dọn. To whenuena e tin to Abeokuta, e dukosọ hẹ Nuyọnẹntọ Amasin basitọ de tọn he Yinkọ etọn nọ yin Doto Ṣapara, bọ e sọ bẹ azọnpinplọn gándo oyọnẹn tintindo dó Amasin bibasi ji to ede. Ojlẹ pẹvide godo, Jacob dó azọnwhe Amasin bibasi tọn edetiti tọn ai, Fihe e ko bẹ Amasin wunmẹwunmẹ etọn titi lẹ dopọ te bọ e basi Amasin de he e ylọdọ Alabukun.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Jacob Odulate]]
qfvep1iv19d0iqgwq2l3w6z5wy66al5
Jacques Cartier
0
403
8172
8171
2022-03-23T15:53:29Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Jacques Cartier''' yin Ajọwatọ Flansenu de podọ dodinnanutọ de. E yin jiji to 31 Awewesun 1491 tọn to ''Saint-Malo'', to topẹvi de mẹ to ''Brittany'' he yin apadewhe France tọn. Bo nọgbẹ kakajẹ nudi 1 Zósun 1557. Mẹhe kúnhún whla atọ̀n (3) yì canada.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Jacques Cartier]]
3k42k15agpbqu9192ggh7c4d5e0tb2k
James K. Polk
0
404
8180
8179
2022-03-23T15:53:29Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:James_Polk_restored.jpg|thumb|James K. Polk]]
'''James Knox Polk''' (Abohusun Azan 2tọ, 1795 jẹ Azan 15tọ Ayidosun owhe 1849) yin Togbogan 11tọ oto United States tọn (1845–1849).
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:James K. Polk]]
[[simple:James K. Polk]]
bz81t1a8jzkh4k3jkwfiypmeg3v389b
James Monroe
0
405
8192
8191
2022-03-23T15:53:29Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:James Monroe 02.jpg|thumb|250px|James Monroe]]
'''James Monroe''' (azán gbanewheawetọ Lidosun, owhe 1758 yi jẹ azán ẹnẹtọ Liyasun, owhe 1831 tọn) wẹ yin Tògan atọ́ntọ Amẹlika tọn (1817–1825), ewọ wẹ kàn owe lọ "the Monroe Doctrine". Ewọ wẹ yin godotọ to mẹhe yin apadewhé ogbẹ́ he wa nọ yin yiylọ to godo mẹ dọ "Founding Fathers" tọn he wa lẹzun tògan de lẹ mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[simple:James Monroe]]
[[en:James Monroe]]
jbg0oltqo5btkgl6488a7u3jw481yvs
James Oladipo Williams
0
406
8209
8208
2022-03-23T15:53:30Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''James Oladipo Williams''' whẹyidotọ po Whẹdatọ dai tọn po otò Naijilia tọn he wazọn to Whẹdọtẹn Daho Awọnlin tọn yedọ: ''[[Whẹdọtẹn Daho Awọnlin tọn|High Court of Lagos State]]''<ref>https://archive.ph/20150426002359/http://nigeria.gounna.com/show/show/101239/1</ref>. E lẹzun whẹdatọ to Whẹdọtẹn Daho Awọnlin tọn to azan tintan Ayidosun tọn owhe 1975, to whenuena awhanfuntọ lẹ to gandu bo jo azọn to Azan konukunawetọ Nuwhàsún owhe 1987 tọn.
Ewọ wẹ sọ yin otọ na [[Ayotunde Phillips]] po [[Oluwafunmilayo Olajumoke Atilade]], he yin Whẹdatọgan the 14tọ po 15tọ po to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ, yé bọ dó yede go.<ref>https://web.archive.org/web/20150514111130/http://newtelegraphonline.com/lagos-cj-historic-succession-of-two-sisters/https://web.archive.org/web/20150514111130/http://newtelegraphonline.com/lagos-cj-historic-succession-of-two-sisters/</ref>
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:James Oladipo Williams]]
s82cqm5wg8niuiuep06pfw09spren13
Jean-Pierre Baeumler
0
407
8218
8217
2022-03-23T15:53:30Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Jean-Pierre Baeumler''' ( 1 Liyasun 1948 - 22 Alunlunsun 2021 ) yin tonudọtọ flanse tọn. E yin dopo to ogbẹ Socialist Party tọn. E yin jiji to Oberbruck, France. Sọn 1989 jẹ 2014, Baeumler wẹ yin tatọ Thann, Haut-Rhin. Sọn 1988 jẹ 1993 podọ 1997 jẹ 2002, wẹ Baeumler ko yin dopo to ogbẹ wedegbẹ́ tonudidọ tọn lẹ mẹ.
Baeumler yin kukutọ to 22 Alunlunsun 2021 tọn to whenuena e tindo owhe 71.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Jean-Pierre Baeumler]]
nqxx82sobwn3x4974wyoptmrdurnp9o
Jehovah
0
408
8248
8247
2022-03-23T15:53:32Z
Jon Harald Søby
5
29 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Tetragrammaton scripts.png|thumb|Wekun Asu he yin Tẹtlaglamu lọ lẹ]]
'''Jehovah''' wẹ yin oyín Jiwheyẹwhe tọn he wekun asu Heblu tọn ẹnẹ ehelẹ יהוה nọtena. To Gungbe mẹ, wekun asu lọ lẹ ''YHWH'' wẹ nọtena wekun ẹnẹ Tẹtlaglamu lọ (יהוה) tọn lẹ. Eyin yinkọ jọun Jiwheyẹwhe Islaelivi lẹ tọn to Biblu Heblugbe tọn mẹ, bo sọ yin yiyi gbọn sinsẹn ju lẹ tọn dali nado yin dopo to yinkọ kẹaloyi Jiwheyẹwhe tọn ṣiawe lẹ mẹ.
Na Juvi lẹ, YHWH wẹ yin yinkọ wiwe hugan Jiwheyẹwhe tọn, dile eyin kinkan do to Heblugbe hoho lọ mẹ do. Amọ na nukinkan lọ má dó wekun asi lẹ wutu ema nọ yọn ylọ, enẹwutu wẹ lehe yé na nọ ylọ yinkọ lọ dó ma ko yin dide basideji.
Yinkọ lọ ko sọ nọ yin yiylọdọ "Yehova" pọn to Heblugbe mẹ nado diọtẹnna wekun asu tẹtlaglamu tọn lọ lẹ. Nuhewutu eyin wẹ yin dọ wekun asi Heblugbe tọn lẹ nọ tin to oglọ na wekun asu lọ lẹ taidi ehe YHWH he zẹẹmẹdo הוֹהי wekun asi lọ lẹ wẹ to glọ.
Wekun asi he yin zinzan lẹ yin whiwhe sọn hogbe he ye nọ yi dó ylọ Oklunọ to Heblugbe mẹ yedọ "Adonai". To whenue yinkọ lọ yin zize dó wekun asu lọ lẹ mẹ enọ yin yiylọdọ "YaHoVaH" amọ Hógbe yiylọ lọ ma sọgbe. Ye nọ zanẹn poun nado diọtẹnna wekun asu tẹtlaglamu tọn lọ nido sọgan yin yiylọ wẹ.
To aṣa-liho, sinsẹn Ju lẹ tọn ma nọ jlo na nọ ylọ yinkọ lọ d'aga to whenue ye to hodọdego. Nu he zọn wẹ yin dọ ye do yise dọ yinkọ lọ yin yinkọ wiwe dé he ma dona nọ yin yiylọ.
Enẹwutu, yé nọ zan tẹnmẹyinkọ lẹ dó nọ ylọ Oklunọ yetọn. Di apajlẹ, ye nọ zan HaShem ("Yinkọ Lọ") kavi Shem HaMeforash (“Yin he ma sọgan yin zẹẹmẹ basina lọ”).
To egbezangbe, sinsẹn atọ̀n he yin sinsẹn Ju lẹ tọn, sinsẹn Klistiani lẹ tọn po sinsẹn Malenu lẹ tọn po dọmọ dọ Jiwheyẹwhe dopo wẹ tin, he yin zẹẹmẹ basina to wẹ wiwe Klistiani lẹ tọn mẹ taidi Yahweh, bosọ yin kinkan diblayi whla fọtọ́n ṣiawe (7,000) po tẹnmẹyinkọ devo po he yin "Elohim" he sọ whla 2,500. Yahweh wẹ Ju lẹ uwọ nọ yawu zan.
To owe Alẹnu Yọyọ tọn mẹ, Yahweh lọsu yiyizan na oyin Jiwheyẹwhe tọn, enẹ wẹ bọ eyin yiyizan to yin Jesu tọn mẹ he yin Yahshua to Glẹkigbemẹ, "Yahweh wẹ yin (Yah) bọ (shua) zẹẹmẹdo whlẹnmi. E dohia sọ Jesu zẹẹmẹdo Yahweh whlẹnmi kavi Jiwheyẹwhe whlẹnmi.
Dile Heblugbe ma do wekun asi lẹ taidi ogbe devo lẹ yedọ taidi Latin kavi glẹnsigbe. Enẹwutu wẹ wukun asu lọ yin lilẹdo ogbe Latin tọn mẹ dole JHWH. Ṣigba, to glẹnsigbe mẹ dole JHVH. Dile na ema do wekun asi lẹ, wekun asi lẹ yin yiyi dogọ na e ni do yọn ylọ. Enẹwutu JHVH lẹzun JEHOVAH.
Wekun asu ẹnẹ lọ lẹ yin JHWH to Jamanigbe mẹ, Flansegbe mẹ po Dutchgbe mẹ po, podọ depope to ehelẹ mẹ YHWH, YHVH, JHWH kavi JHVH to Glẹnsigbe mẹ po JHVH po to Gungbe mẹ. To Biblu Glẹnsigbe tọn delẹ mẹ enọ yin kinkan taidi "OKLUNỌ" he ye nọ yi wukun daho kẹdẹ do kanẹ́n taidi Asa Ju lẹ tọn ma na do ylọ yinkọ wiwe lọ. Biblu devo lẹ sọ nọ zan "Yahweh".
Etomọṣo, Biblu he yin ''The Holman Christian Study Bible'' zan "Yahweh" bo sọ zan tẹnmẹyinkọ devo lẹ po wekun asu ẹnẹ lọ lẹ po dogọ.
Yinkọ lọ Jehovah wẹ sinsẹn Kunudetọ Jehovah tọn lẹ nọ zan hugan. Na yé basi lẹdogbedevomẹ Biblu yetọn tọn sọn we wiwe hoho KJV tọn mẹ.
Ema ye lẹ kẹdẹ wẹ bọ ylọ yinkọ wiwe lọ dọ Jehovah, mẹ devo lẹ lọsu nọ ylọ ẹ ga. Sinsẹn susu lẹ wẹ ko to yinkọ lọ zan Jehovah zan todin he ye mọdọ Kunudetọ Jehovah tọn lẹ ko to zinzanẹn. Enẹwutu ma sọ yin Kunudetọ Jehovah tọn lẹ kẹdẹ wẹ to yinkọ lọ zan ba.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[simple:YHWH]]
[[en:Jehovah]]
4frk869c3yctrspkxb5bylimx3fp7sf
Jijili-gbe
0
409
8256
8255
2022-03-23T15:53:32Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Jijili-gbe''' lọ, '''Tanjijili''', he sọ yin yinyọnẹn di '''Ujijili''', yin ogbè Plateau tọn de to [[Naijilia]]. E yin dopo to ogbè susu he nọ yin alọdlẹndo di ogbè Jili tọn lẹ ''(Jilic languages)''.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Jijili language]]
hsplxpk2us2h6l7exxyn3cf2fpez884
Jijọ
0
410
8269
8268
2022-03-23T15:53:32Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Jijọ''' yin nuhe nutogbẹ lẹ nọ wa kavi lehe ye nọ yinuwa do. Jijọ sọgan yin yinyọnẹn kavi mayọnẹn. E sọgan yin nuhe mẹ de dugu etọn kavi nuhe yé plọn. Jijọ sọgan yin yizan to hohidọ mẹ, hodidọ sọgan yin yiyizan to nuwiwa kavi to nukinkan mẹ he nọ yinuwado lẹdo he mẹ mẹde tin tẹ ji. Hodidọ lẹ nọ yin zẹẹmẹ basina ganji nado dó Jijọ hodọtọ lọ tọn hia. To linlẹn de mẹ, Jijọ yin kọdetọn ayidego tọn de he nọ sọawuhia to whenue nudida lẹ tõn. Nudida delẹ nọ doglẹ hugan devo lẹ. Eyin Jijọ yetọn yin yinyọnẹn, e zẹẹmẹdo dọ ye yọn nuhe wa ye te. E yin ye ma yọn nuhe wa ye te, Jijọ yetọn ma yin yinyọnẹn. Gbẹtọ lẹ nọ ze alọ yetọn hlan godo to mayọnẹn mẹ vlavo eyin ye ko doalọ nuylankan de mẹ. Ehe nọ yin wiwa na miwlẹ po kanlin devo lẹ po he dugu nugonu lanmẹtọn dopolọ lẹ. Nugonu ehe nọ gọalọ nado họnna nuhe nọ hẹn awugble wa lẹ. Jijọ nọ yin ṣiṣadopọ po nugonu agbasa tọn lẹpo. Nugonu agbasa tọn nọ yinuwa bosọ nọ doayi nuhe jọ lẹ go. E nọ dike bọ Jijọ delẹ nọ di yedelẹ. Apajlẹ dopo wẹ diọdo he nọ sọawuhia sọn ovu whenu kakayi mẹhomẹ. Ehe nọ bẹ nugonu homẹ tọn he nọ yinuwa do whinwhẹn po Jijọ po ji lẹ hẹn. Gbẹtọ lẹ nọ yi hogbe lọ 'Jijọ' zan nado do aliho he mẹ gbẹtọ lẹ nọ yinuwa po yedelẹ po te hia. Ovi lẹ nọ yin pinplọn nuhe yin jijọ dagbe po jijọ ylankan po. Jijọ dagbe nọ yin zẹẹmẹ basina nado hundonuvo na mẹdevo lẹ. E nọ yin walọ de he mẹlẹpo to lẹdo lọ mẹ nọ donukun sọn mẹdẹvo lẹ dẹ.
[[en:Behavior]]
e9k05oqlye1huh7knn1jeekkp21r390
Jijọho
0
411
8296
8295
2022-03-23T15:53:33Z
Jon Harald Søby
5
26 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Jijọho''' yin ojlẹ he Avun kavi awhan depope ma tin. To ada he gblo mẹ, Jijọho zẹmẹdo ninọmẹ kọndopọ tọn abọẹ kavi whiwhẹ he ma yin aliglọnna gbọn nudepope dali, di whẹndo dé he ma do nuhe na wluii. Gbẹtọ susu lẹ pò tito lẹ po jlo Jijọho. Ogbẹ dopo he yin didoai nado hẹn Jijọho wa to Akọta lẹ ṣẹnṣẹn podọ nado hẹn podo wa na awhan lẹ wẹ, Alẹnu Akọta lẹ tọn. To whẹkẹwhan tintan godo whenue e ma glọnalina whẹkẹwhan awetọ, e yin adadiọna po kọndopọ Akọta lẹ tọn po he tẹnpọn nado hẹn aihọn tin to Jijọho mẹ. Ehe zẹmẹdo dọ eyin Akọta de yin awhantọn gbọn Akọta Devo dali bọ e ma yin ewọ wẹ dinho hagbẹ he po lẹ na yiavun naẹ. Aliho ehe mẹ wẹ kọndopọ akọta lẹ tọn yiavunlọ na South Korea po Kuwait po te to whenue ye yin awhantọn. Martin Luther pẹvi kan to weklanhanmẹ etọn sọn ganhọ Birmingham tọn mẹ dọmọ Jijọho nugbo ma yin dọ hunyanhunyan ma na tin gbà, ṣigba awusọhia whẹdida dodo tọn dona tin. To hogbe devomẹ Jijọho nugbonugbo hugan dọ nuhahun ma tin, amọ mẹtọnhopọn dona tin, enẹ wẹ nọ hẹn Jijọho wa. Afred Nobel dowatọ Ajọ whemẹwhemẹ tọn na nunina Vonọtaun de (''Nobel prize'') na mẹhe wá nususu nado hẹn jijọho tin to aihọn mẹ lẹ.
==Nuyise Sinsẹn Tọn Po Jijọho Po==
Buddhist lẹ yise dọ alọ sọgan jẹ Jijọho go eyin yajiji lẹpo doalọte. Nado mọdọ yajiji doalọte bọ Jijọho hẹnai mẹsusu tẹnpọn nado hodo nuplọnmẹ he yin yiylọdọ, Nugbo Gigonọ Ẹnẹ́ Júù Lẹ tọn po Klistiani lẹ tọn po. Yise dọ Jijọho nugbo tọn nọ wa sọn haṣinṣan mẹdetiti tọn hẹ Jiwheyẹwhe po mẹ. Jésù Klisti he yin yiylọdọ Ahọvi Jijọho tọn to owe Isaiah tọn mẹ dọmọ yẹn jo Jijọho ṣie dó na mi, yẹn na Jijọho ṣie mi, yẹn ma na mi to aliho he mẹ aihọn nọ na mẹ te gba. Mí dike ahun mítọn biọ bẹwhlu mẹ blo, mi dibu blo. Jòhánù 14:27.
==Jijọho Ahunmẹtọn==
[[en:Peace]]
8qaqplbmzipv3ju61a3bmtk6ho75dqm
Jimi Agbaje
0
412
8319
8318
2022-03-23T15:53:34Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Olujimi Kọlawọle Agbaje''' he ye sọ nọ ylọ dọ '''Jimi Agbaje''' he yin jiji to azan awetọ osun atọntọ owhe 1957 tọn, e yin amasinzọnwatọ yovo tọn de podọ tonudọtọ tovi [[Naijilia]] tọn de. E whlẹn ogantẹn ayimatẹngan tọn to [[Awọnlin]] to 2015 po 2019 to tonudọgbẹ ''People's Democratic Party'' tọn glọ ṣigba e ma yin dide to ojlẹ awe lọ lẹ depope mẹ.
==Vuwhenu po vivẹnu etọn po na tonudidọ==
Ye ji Jimi Agbaje to azan awetọ osun atọntọ owhe 1957 tọn to [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] mẹ, oyin mẹjitọ etọn lẹ tọn wẹ, mẹtogantẹnmẹ Julius Koṣebinu po whesi Margret Ọlabisi, mẹplọntọ Agbaje wẹ ovi awetọ he mẹjitọ etọn lẹ ji, oyín viplọnji yetọn tọn wẹ Ṣẹgun Agbaje he yin anadenanutọ akwẹ sẹdotẹn ''Guarranty Trust Bank'' tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Jimi Agbaje]]
[[yo: Jìmí Agbájé]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1957 lẹ]]
4mutdzchinxkkh134afe4r33cpg3psv
Jimi Solanke
0
413
8362
8361
2022-03-23T15:53:36Z
Jon Harald Søby
5
42 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Jimi Solanke''' yin jiji to Liyasun, Owhe 1942 tọn mẹ. Aihun susu he gando nupinplọn-do-plọnnu go wẹ e nọ basi.
==Tito wehihia etọn tọn==
Solanke hiawe bo tọ́n to Wehọmẹ Alavọ tọn Ibadan tọn fihe e yi gbedewema te to Aihundida Nupinplọn-do-plọnnu tọn mẹ.
==Azọn etọn taidi Aihundatọ de==
To whenue e fo wepinplọn etọn godo to Ibadan, e yi Oto Amẹlika tọn fihe e dó Ogbẹ Aihundida Nupinplọn-do-plọnnu tọn ai te he Ogbẹ lọ nọ yin yiylọdọ ''Gbe African Review'' bọ yanwle yetọn wẹ nado ze Aṣa Ayọnu lẹ tọn daga. Ogbẹ ehe lẹpo wẹ nọ dó Avọ he dó Aṣa Ayọnu lẹ tọn hia, bọ Aihun yetọn lẹ nọ yin bibasi to Wehọmẹ mẹyugbeji tọn lẹ kẹdẹ. Otò Kalifonia tọn mẹ wẹ e to azọn Aihundida he gando Otan go lẹ basi te.
Azọnwhe linlin tọn ''CNN'' nọ ylọẹdọ Otanpintọ. E wa lẹkọdo Togbo Nàìjílíà tọn mẹ po atọn to gbẹvi etọn lẹ mẹ bo dó azọnwhe Tele tọn he nọ yin ''Nigerian Television Authority(NTA)'' tọn ai to Owhe 1986. E saba nọ yin tlọntlọngbọn to Otan he tin to suhugan Aihun Nupinplọn-do-plọnnu tọn he Ola Balogun nọ dé tọn lẹ mẹ. E sọ yin dopo to Aihundatọ he tin to ''Kongi's Harvest'' enẹ wẹ otanwe he Wole Soyinka kan lẹ mẹ.
==Aihun he mẹ e tọn te lẹ==
*''Kongi's Harvest''
*Ṣango (1997)
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Jimi Solanke]]
a32kk9mgqur71atk1zsygl245jx30cv
Jimmy Carter
0
414
8367
8366
2022-03-23T15:53:36Z
Jon Harald Søby
5
4 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Jimmy Carter at a press conference in 1978.jpg|thumb|right|Jimmy Carter]]
'''James Earl Carter, Jr.''' (mẹhe yin jiji to azán tintan Kọ́yànsun tọn to 1924) wẹ togán 39tọ he dugán to Amẹlika.
Yè na ẹn ajọ̀ tangan jijọho tọn ''(Nobel Peace Prize)'' na nukọnyiyi jijọho tọn to ojlẹ etọn mẹ wutu.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Jimmy Carter]]
kfvunxg2ounvw7axmw8nfypiuzglqcf
Jimmy Johnson (aihundatọ)
0
415
8382
8381
2022-03-23T15:53:37Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Jimmy Johnson''' (owhe 1940 jẹ azán ṣiantọ̀ntọ, Liyasun owhe 2020) yin aihundatọ he yin tovi [[Naijilia]] tọn de, e yin wekantọ de podọ linlinnamẹtọ de, he mẹlẹpo yọnẹn taidi Okoro to adà he e yiwa to sinima ''The Village Headmaster'' mẹ he e basi to [[Nigerian Television Authority]] to owhe 1980 lẹ mẹ. To azán ṣiantọ̀ntọ, Liyasun , owhe 2020 tọn mẹ, Johnson basi matintọ to Dotowhe Garki tọn mẹ to Abuja to whenuena e tindo owhe kande-awe.
==Azọ́n etọn==
E bẹ azọ́n aihundida oploji tọn etọn jẹeji to otò Ibadan tọn mẹ to bẹjẹeji owhe 1960 lẹ tọn, Johnson wazọn hẹ [[Wole Soyinka]] to ''Orisun Theatre Company'' po ''Mbari Club'' po he yin fihe nuwiwa aṣa tọn he nọ dọn ayidonugo nukantọ lẹ, yẹdidenanutọ lẹ po hanjitọ vijiji Aflika tọn sọn aflikagbeji lẹ ji te, Amẹlikanu lẹ po kalebianu lẹ po , taidi Soyinka, Ulli Beier, Chinua Achebe, Christopher Okigbo, Mabel Segun, J. P. Clark, Christopher Kolade, Lindsay Barrett, Demas Nwoko, Tunji Oyelana, Jimi Solanke po Bruce Onobrakpeya po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Jimmy Johnson (actor)]]
23pbahjw1bop4zrqo3tbas0owxoogna
Jodel Dossou
0
416
8393
8392
2022-03-23T15:53:37Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:SC Wiener Neustadt vs. SC Austria Lustenau 2018-04-24 (039).jpg|thumb|Jodel Dossou]]
'''Jodel Harold Oluwafemi Dossou''' (mẹhe yin jiji to azán fọtọnnukunawetọ, Whejisun 1992 tọn) yin bọlu hotọ otò [[Benẹ]] tọn dé he ko ho bọlu hẹ bọlu-hogbẹ ''Ligue 1 club Clermont'' tọn po bọlu-hogbẹ otògbo Benẹ tọn po.
==Azọn etọn==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Jodel Dossou]]
080ms64p065f00de1w08362wn4sv9ld
Joeboy
0
417
8399
8398
2022-03-23T15:53:38Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Joeboy_(new).jpg|thumb|Joeboy]]
'''Joseph Akinwale Akinfenwa-Donus''' (mẹhe yin jij to azan konukundopotọ Nuwhàsun tọn to 1997), yin yinyọnẹn gbọn mẹsusu dali taidi '''Joeboy''', e yin hanjitọ [[Naijilia]]-nu de he sọ nọ kan ohàn.
==Otàn vuwhenu etọn tọn podọ azọn etọn taidi hanjitọ de==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Joeboy]]
gwjs6gx8uyywsacrdkvrbbo2ty3cobp
John Aiken
0
418
8408
8407
2022-03-23T15:53:38Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Donald John Judson Aiken''' (mẹhe yin jiji to azán tintan, Alunlunsun owhe 1932 tọn bo nọgbẹ̀ jẹ azán awetọ, Abohusun owhe 2021 tọn) yin bọọlu ice hockey tọn hotọ de.
E ho bọọlu ice hockey tọn na bọọluhogbẹ ''Montreal Canadiens'' tọn to ''National Hockey League'' mẹ to owhe 1957 po 1958 ṣẹnṣẹn. Eyin jiji do oto Arlington, Massachusetts tọn mẹ.
Aiken basi matintọ to azan awetọ Abohusun owhe 2021 tọn mẹ, to whenẹnu edo owhe 89. Otò etọn mẹ Massachusetts wẹ eku do.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:John Aiken]]
s4emu9v2yl8qhpf3m7lmc5dda9u6c1n
John F. Kennedy
0
419
8418
8417
2022-03-23T15:53:39Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:James K. Polk.jpg|thumb|James K. Polk]]
'''John Fitzgerald Kennedy''' (Azan gbanewhedopotọ Nuwhàsún, owhe 1917 yi jẹ Azan konukunawetọ Abohusun, owhe 1963 tọn)yin togbogan gbanatọ́ntọ oto United States tọn.Nọvisunnu etọn lẹ wẹ Robert F. Kennedy po Ted Kennedy po, bo sọ yin asu tintan na Jacqueline Kennedy Onassis.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:John F. Kennedy]]
[[simple:John F. Kennedy]]
6ro89s3usnkxkuebqxldjxuv7q21dn2
John Wesley
0
420
8429
8428
2022-03-23T15:53:39Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:John Wesley Warrington 1897.jpg|thumb|John Wesley to otò Warrington tọn mẹ to 1897]]
'''John Wesley''' (yin mẹ he yé ji to owhe 1703 jẹ March 1791). Yin yẹwhegan de to yovotomẹ. Eyin nukọntọ na ''Revival Movement'' he yin sinsẹn England tọn de he nọ yin yiylọdọ ''Methodist''. Eyin dopo to dowatọ sinsẹn Methodist tọn lẹ mẹ, bo ko sọ wa sinsẹnzọn susu lẹ do sinsẹn lọ támẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:John Wesley]]
[[Simple:John Wesley]]
duky47o3mtqkrv1xqagu607r18n1nwy
Joke Silva
0
421
8459
8458
2022-03-23T15:53:41Z
Jon Harald Søby
5
29 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Joke Silva (cropped).jpg|thumb|Joke Silva]]
'''Joke Silva''' he yin jiji to azan gbanewhèdopotọ, Zosun owhè 1961 yin ayihundatọ, anadenanutọ́ podọ ajọwatọ dé. É yi wehọmẹ alavọ tọn ''University of Lagos'' po ''Webber Douglas Academy of Dramatic Art'' po to London.
Joke Silva bẹ ada tangan dè hẹn to whenuena é pè hẹ ayihundatọ ''Colin Firth'' po ''Nia Long'' po to sinimọto he yin babasi to oto Brítánì po Canada po he hosọ etọn yin ''The Secret of Laughter of Women''. To owhè 2006, e yin dide taidi yọnnu he yọn hugan aihunda hugan na azọn he e wa to sinimọto ''Women's Cot'' mẹ. Enẹgodo yé sọ na ẹn gigopanamẹnu to owhè 2008 na ada he go e penukundo taidi onọ daho (''Grand Mother'') to sinimọto ''White Waters'' mẹ.
Joke Silva wlealọ po ayihundatọ Olu Jacobs po. Ye omẹ awelẹ kọngbedopọ bo dó azọnwhe ''Lufodo Group'' te. Azọnwhe lọ nọ penukundo sinimọto babasi po nupinplọn nado lẹzun aihundatọ dagbe po go. Joke Silva yin anadenamẹtọ to azọnwhe lọ. E wọ dopolọ wẹ sọ yin dowatọ anadenanutọ́ na ''Malete Film Village'' to kọndopọmẹ hẹ wehọmẹ alavọ ''Kwara State University'' tọn po.
To azan gban ewhè dopo, Zosun owhè 2014, é mọ gigopanamẹnu he klo hugan to oto Naijilia tọn mẹ ''Order of the Federal Republic'' yi to tatọ-tonọ Abuja tọn.
==Otań gbẹzan etọn tọn==
Joke Silva yin jiji to Awọnlin dó whẹndo Amaro he dó ovi ẹnẹ tọn mẹ. Onọ etọn Adebimbola Silva, he yin dotozọnwatọ ku to Liyasun, owhè 2015. Otọ etọn Emmanuel Afọlabi Silva yin whèdatọ dai tọn.
Joke Silva yi wehọmẹ daho ''Holy Child College'' to Awọnlin.
To whenue Joke to wehọmẹ alavọ tọn, e kọnawudopọ po ogbè dè he tindo aihunkantọ ''Bode Osanyin'' po hansinọ ''Stella Monye'' po.
Joke Silva yi gbọjẹ na whèdopo sọn wehọmẹ, bo yi whenu lọ dó bẹ azọn aihundida tọn. Enẹgodo Silva sẹtẹn yi yovotomẹ Glẹnsi tọn fie é plọn sinimọto te, to ''Webber Douglas Academy of Dramatic Art'' te to tatọ-tonọ London tọn.
To whẹwhẹ whenu mẹjitọ etọn lẹ jẹagọ dó nudide etọn taidi aihundatọ dè,ṣigba to whenu pẹde godo,yé kẹaloyi azọn lọ̀ na kọdetọn dagbe he Joke to didó to azọn lọ mẹ.
To ojlẹ pẹde godo, nulẹ ma sọ to yiyi ganji dile Joke jlo dó, ehe wẹ zọn bọ e dó lẹkọ dó wehọmẹ nado plọn Glẹnsigbe to wehọmẹ alavọ tọn ''University of Lagos'' to Awọnlin.
==Azọn Aihundida etọn tọn==
Joke Silva ko sọawuhia to sinimọto Glẹnsigbe po Ayọgbe po susu mẹ. Dopo to sinimọto glẹnsigbe tọn he mẹ e sọawuhia te to owhè 1990 wẹ ''Mind Bending''.
To owhè 1993, e sọawuhia to ''Owurolojo'' mẹ, enẹgodo '' Violated'' to owhè 1995. To owhè 1998, e kọnawudopọ po Colin Firth po Nia Long'' po to sinimọto he yin bibasi to ''Brítánì po Canada'' po mẹ he hosọ etọn no yin ''The Secret Laughter of Women'' fie e zan tẹnmẹyinkọ ''Nene'' te.
To owhè 2002, Joke Silva sọawuhia po Bimbo Akintola po to sinimọto ''Keeping Faith'' mẹ. Akintola na pipa susu Joke Silva bọ e dó yinkọ na ẹn sọ '' Aunty Joke'' na alọgọ he e basi na Akintola to aihundida sìn azọn mẹ.
To owhè 2002 dopolọ, Joke Silva po asu etọn Olu Jacobs po nọpọ dó basi sinimọto he ye ylọ dọ ''The kingMaker''.
==Gigopanamẹnu he é móyi==
To Kọ́yànsun owhè 2012, azọnwhe he nọ penukundo amasin po osẹn gbígba po go ''United Nations Office on Drugs and Crime'' de Joke Silva taidi Afọzedaitọ yinkọ dagbe azọnwhe lọ fọn. Silva zan owhè atọ̀n po azọnwhe lọ po.
==Otàn Yidogọ Gbẹzan etọn tọn==
Joke Silva wlealọ hẹ ayihundatọ numimọnọ Olu Jacobs, ye sọ ji ovì Awe. Ye omẹ awelẹ pe to owhè 1981 to aihundatẹn ''National Theatre'' tọn to awọnlin whenue yé to hunwhẹ jijizan otògbo Naijilia tọn basi.
Sinimọto delẹ he mẹ e sọawuhia te wẹ:
# Laughter of Women (1999)
# Last Wedding (2004)
# Women's Cot (2005)
# 30 days (2006)
# Eewo Orisa (2007)
# The Secret
# The Royal Hibiscus Hotel (2017)
# Potato Potahto (2017)
# Chief Daddy (2018)
# Diamonds in the Sky (2019)
# Two weeks in Lagos(2019)
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Joke Silva]]
5sj6wc7ectys54gvlh5v92l703jw36r
Jon Arnett
0
422
8471
8470
2022-03-23T15:53:41Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Jon_Arnett_1959.jpg|thumb|Jon Arnett]]
'''Jon Dwane "Jaguar Jon" Arnett''' (Lidosun 20, 1935 – Alunlunsun 16, 2021) E yin banọhotọ oto Amẹlika tọn. E tin to ogbẹ tintan banọhotọ Amẹlika tọn.
E yin jiji to Los Angeles, California. E ho banọ hẹ Los Angeles Rams sọn 1957 jẹ 1963 podọ na ogbẹ Chicago Bears sọn 1964 jẹ 1966.
Arnett basi matintọ to Alunlunsun 16, 2021 gbọn azọn ahun tọn dali to Lake Oswego, Oregon to whenue e tindo owhe 85.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Jon Arnett]]
fafn1o8r2atjv9qd2z9vtncflrgo0l0
Jona Jang
0
423
8486
8485
2022-03-23T15:53:42Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Jona David Jang''' yin awhanfuntọ he ko yi gbọjẹ bosọ yin tohodọtọ to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Bosọ du Ayinmatẹngan to ayimatẹn Plateau tọn mẹ sọn nuhe bẹ sọn owhe 2007. Enẹ wẹ whenue awhangbeyantọ he yinkọ etọn nọ yin awhanfuntọ lbrahim Babagida jẹ gandu do ayimatẹn Benue po Gongola po tọn ji.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[yo:Jónà Jang]]
[[en:Jonah David Jang]]
gtyj3lhglzznpnabk94tdcpz5zfywee
Jose Pliya
0
424
8496
8495
2022-03-23T15:53:43Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Jose Pliya''' (yin jiji to 17 Lidosun, owhe 1966 to Cotonou) yin Wekantọ de, Anadena-aihuntọ dé po Aihundatọ dé po he wa sọn Otogbo [[Benẹ]]. To owhe 2003 mẹ e yin nina gigopanamẹnu na wekinkan he basi lẹ to ''Académie française''.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:José Pliva]]
b2p7it1pv4iib5wbc462w5qn0ln4m8w
Joseph Bodurin Daudu
0
425
8521
8520
2022-03-23T15:53:44Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Joseph Bodurin Daudu''' SAN, (mẹhe yin jiji to azan gbanewheatọ̀ntọ, awewesun, owhe 1959 tọn) yin whẹdatọ nukundeji dé to [[Naijilia]].
==Todowhinnu==
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
==Azọn etọn==
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Daudu yin jiji to azan fọtọnukunawe tọ osun wiawetọ Owhe 1959, to Ogori-magongo Ayimatẹn kongi tọn to [[Naijilia]]. E yi Bachelor's degiri to Wehọmẹ Osẹ́n tọn mẹ to Wehọmẹ Daho Ibadan tọn, bo mọ Àzọ́n to Owhe 1980 Ṣigba bo lẹzun Ògán to 1995.
==Àzọ́n==
E bẹ azọn etọn jẹeji to Owhe 1980, owhe lọ mẹ wẹ e sọ yin yiylọ́ dó ''Bar''. To Osun Ṣinatọntọ́ Owhè 2010, E yin dide Taidi Ògán Nigeria Bar Association tọn. E tin to otẹ̀n lọ mẹ kaka jẹ whenue Okey-Wali yi otẹ̀n etọn to Osun Ṣinawetọ́ Owhè 2012 tọn. E yin ogán ''Nigeria Body Of Benchers'' tọn na Owhè Ṣinatọ̀n (2002-2010) bo lẹzun ''Life Bẹencher'' to Owhe 2010, owahè lọ mẹ wẹ E yin dide taidi ogán NBA tọn. E yin omẹ nukundeji na ogbẹ́ ''International Council of Jurist'' lẹ tọn, fihe e sẹ̀n taidi ''Secretary-General'' te.
==Sọ pọn==
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Joseph Bodurin Daudu]]
3am8u7kuf1ffj5bxfkog95koij6uhw0
Joseph Hoteyin Abiona
0
426
8528
8527
2022-03-23T15:53:44Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Joseph Hoteyin Abiona''' ( yin jiji to 14 Afínplọsun 1925) yin ṣọṣigán Naijilia-nu. E kú to 1 Alunlunsun 2022, whenue e do owhe 96.<ref>https://www.newsproofs.com/2022/02/rccg-co-founder-pa-joseph-hoteyin.html?m=1</ref>
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
0j1dq6x8ntbnl7o9lunrgx3cf42awf5
José Adauto Bezerra
0
427
8546
8545
2022-03-23T15:53:45Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Jos%C3%A9_Adauto_Bezerra,_Governador_do_Cear%C3%A1..tif|thumb|José Adauto Bezerra]]
'''José Adauto Bezerra''' (yin jiji to azan atọ̀ntọ́, Liyasun, owhe 1926 jẹ azan atọ̀ntọ́ Lidosun, owhe 2021) tọn mẹ. E yin Tonudọtọ Otò Brazil tọn tọn. E yin Ayimatẹn-gan Otò Ceará tọn sọn owhe 1975 jẹ owhe 1978 tọn mẹ. E yin dopo to hagbẹ Wedegbẹ Tonudidọ tọn Otò Ceará tọn sọn owhe 1959 jẹ owhe 1979 tọn mẹ. Adauto Bezerra yin dopo to hagbẹ Wedegbẹ Nùkúnpédonugòtọ́ lẹ tọn sọn owhe 1979 jẹ owhe 1983 tọn mẹ. Adauto Bezerra basi matintọ gbọn azọn covid-19 tọn dali to Otò Ceará tọn to azan atọ̀ntọ́, Lidosun, owhe 2021 tọn mẹ,
Ehe owhe etọn lẹpo basi kan-awe-wiẹnẹ (94).
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:José Adauto Bezerra]]
975sofabxxduee6lzyrto00i77r5hl1
José Alves
0
428
8561
8560
2022-03-23T15:53:46Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''José Alves dos Santos''' he jẹ yinkọ he ye nọ ylọ dọ '''Zague''' (e nọgbẹ sọn azan aotọ Avivọsun owhe 1934 jẹ azan Alunlunsun owhe 2021 tọn) yin bọlu hotọ otò Brazil tọn. E nọ hò bọọlu na otò Kọlẹntinu lẹ tọn to otò etọn titi mẹ. E sọ nọ ho bọọlu na bọọluhogbẹ ''América'' tọn to otò Mexico tọn mẹ.
Alves basi matintọ to azan fọtọ̀n-nukunẹnẹtọ Alunlunsun tọn owhe 2021 tọn to whenuena e yin owhe 86 mẹho.
==Alọdlẹndonu Lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:José Alves]]
[[Simple:José Alves]]
3a1ass13jqp2mwt9gv7kyuhnavgydtg
José Luis Caballero
0
429
8579
8578
2022-03-23T15:53:47Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''José Luis Caballero''' (yin jiji to azan konukundopotọ Ayidosun, owhe 1955 tọn mẹ). E yin balọnhotọ Mẹziko tọn dé. E dotana to agbàwhinwhlẹn sunnu lẹ tọn to 1976 aihundida lanmeyiya tọn jlẹkaji tọn . E tọnta bo mọ nunina gànkuẹ sika tọn yi to aihundida otò Amẹlika tọn lẹ mẹ. E yin jiji to otò Mẹziko tọn mẹ. Caballero kú to Azan Wiẹnẹ tọ Alunlunsun Owhe 2021 tọn, to otò Mẹziko tọn mẹ, to whenue e tindo owhe kandekoatọ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:José Luis Caballero]]
l60rr1ip7ri2x3hxbaqn7u5f1dlrhze
José Manuel Caballero
0
430
16239
16238
2022-03-26T07:59:11Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[File:Caballero_Bonald.jpg|thumb|José Manuel Caballero]]
'''José Manuel Caballero''' yin jiji to azan wodopotọ Abòhúsun owhe 1926 tọn. E yin tovi Spain tọn de. Bo yin otanwe kantọ podọ ohomilomilo kantọ de. Eyin jiji to tòpẹvi Jerez tọn mẹ to oto Spain tọn mẹ. To gbagbla owhe 1944 Po 1948 tọn po mẹ. To nudi owhe 1954 tọn mẹ e lẹzun wekantọ bọ to nukọnmẹ e wa lẹzun deputy editor linlinamẹwe papeles de son mrmadans tọn. To 1971 e bẹ azọ wiwa na ''Lexicography Seminar of the Royal Spanish Academy'' jẹeji bo no finẹ kakajẹ 1975
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1926 lẹ]]
[[en:José Manuel Caballero]]
8se8hbj1zz9azjr677068y36urjljjc
Jubril Martins-Kuye
0
431
8602
8601
2022-03-23T15:53:48Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Jubril Martins-Kuye''' yin Dopo to hagbẹ tonudọtọ tọn sọn Azan fọtọnnukundopotọ owhe 1942 jẹ Azan fotọnnukunnawetọ osun tintan owhe 2021 tọn. É ko hiawe to [[Naijilia]] po United States po whẹpo dó biọ tonudọgbẹ mẹ. Martins-kuye yin ọgbẹni dagbe De to ọgbẹ Social Democratic party tọn hosọ yin dide taidi sẹnnamẹtọ dé. É kọnawudopọ hẹ United Nigeria Congress Party (UNCP)tọn mẹ to vivọnu gandudu Sani Abacha tọn whenu. Bo ma tindo kodeton dagbe nado biọ ganzinpo ayimatẹgan ogun tọn to owhe 1999. E wa yin dide dó ogantẹn he nọ mọdona Akuẹzizan ayimatẹn lọ gbọn Togbogan Olusegun Obasanjo. É nọ otẹn lọ mẹ kakajẹ owhe 2003 tọn. To owhe 2010, E lẹzun ogàn he nọ mọdona ajọwiwa to gandudu Togbogan Good luck Jonathan, e nọ otẹn enẹ mẹ kakajẹ 2011.
==Azọn etọn lẹ==
Martins-kuye yin jiji to Azan fọtọnnukundopotọ osun ṣinatọntọ owhe 1942 tọn to Agọ Iwoye, Konsitituẹnti ìjẹ̀bú tọn to Ayimatẹn Ogun tọn, E tindo nọvisunnu (Muraino Ademola kuye). É plọnnu gando Lehe ye nọ deanana nulẹ do to wehọmẹ Alavọ Ibadan tọn mẹ (University of ibadan) to owhe (1965 jẹ1968) bosọ hiawe Ajọwiwa tọn to wehọmẹ Alavọ Harvard tọn (Harvard University business school)bo fo wehọmẹ to owhe 1983. Martins-kuye yin dide taidi mẹhe nọ gọalọ to Akuẹzizan dó dagbe ji lẹ.
Martins-kuye yin hagbẹ tonudọtọ Social Democratic party (SDP) tọn bosọ yin sẹnnamẹtọ Togbo Naijilia tọn Atọ̀ntọ(Nigeria third republic).
==Gandudu Ọbásanjọ́ po Yar'adua po tọn==
Martins-kuye lẹzun Dopo to hagbẹ tonudọgbẹ United Nigeria Congress Party (UNCP) tọn to vivọnu gandudu Awhangan Sanni Abacha tọn. eyin dide na otẹn ganzinpo Ayimatẹngan Ogun tọn to tonudọgbẹ PDP tọn, Ṣigba bo ma bọ họmẹ. Martins-kuye wa yin dide taidi ogan na Akuẹzinzan po Ayimatẹn lẹ to osun sidopotọ owhe 1999 tọn to Gandudu Togbogan Naijilia tọn Olusẹgun Ọbásanjọ́ glọ, E wazọn kakajẹ osun ṣidopotọ owhe 2003 tọn. To ojlẹ Ẹnẹ lẹ gblamẹ, Akuẹsẹdotẹn Savannah (Savannah bank)yin susu to osun Awetọ Owhe 2002 tọn. Taidi ogàn na Akuẹzinzan, Togbo Naijilia tọn ko duale susu he hugan gbedepọn. Martins-kuye dó ede hia taidi baba Daho na tonudọgbẹ Ayimatẹn Ogun tọn, bosọ yin Anadenanutọ po na yé. É sọ emi dé gbenga Daniel Taidi Ayimatẹngan, ṣigba to owhe 2010, Èmi lẹzun Agbawhlentọ hẹ ẹ.
==Anadenanutọ na nukọnyiyi po nusisa togbo tọn po==
Martins-kuye yin dide taidi Anadenanutọ nukọnyiyi po Nusisa Togbo tọn to osun Atọ̀ntọ Owhe 2010 tọn nado to tẹnmẹpọn na Togbogan Good luck Jonathan, ṣigba Ayimatẹngan gbenga Daniel jẹagọdo ehe na e sọ sọ e ma yin dopo to hagbẹ he dona tin to otẹn lọ mẹ. Nukọntọ ọgbẹ PDP tọn kan owe Whẹsadokọnamẹ tọn hlan Azinponọ Daho PDP tọn, Prince Vincent Ogbulafor. To Whenue e ko biọ Azọnwhe godo to Azan sidopotọ osun Ẹnẹtọ owhe 2010 tọn, E kan Lehe Azọnwhe lọ to nukọnyi dó bọ Basi Vọjlado lẹ, bọ bọ sọ Nudepope he sọgan hẹn gbẹninọ bọawu na gbẹtọ lẹ ni yin wiwa.
==Alọhẹndotena Azọn po Oku etọn po==
Gandudu Martins-kuye tọn vọ to Owhe 2011. É ku to Agọ Iwoye to Azan fọtọnnukunawetọ osun tintan owhe 2021 tọn.
==Alọdlẹdonulẹ==
[[en:Jubril Martins-Kuye]]
[[yo:Jubril Martins-Kuye]]
gkahju2nl8s8vumraavg2xy1qzxdzp1
Jumoke George
0
432
8641
8640
2022-03-23T15:53:51Z
Jon Harald Søby
5
38 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Jumoke George''' (Olajumoke Amoke Olatunde George) yin aihundatọ Otò [[Naijilia]] tọn dé, sinima-bayitọ po sinima-zọ́nwatọ dé po. E ko daihun to ayọgbe mẹ podọ to glẹnsigbe mẹ to sinima ''Nollywood'' tọn mẹ bo ko sọ basi tito Televizion tọn susu lẹ to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn po wehọmẹ yiyi etọn po==
Jumoke George yin jiji to azan fọtọn-nukun-atọ̀ntọ́, Afínplọsun tọn. E wá sọn Otò Ibadan tọn mẹ, he yin apadewhe Ayimatẹn Oyo tọn. Awhanfuntọ Otò [[Naijilia]] tọn wẹ
otọ́ etọn yin podọ onọ-pẹvi etọn yin dotozọnwatọ dé he nọ wazọn na awhanfuntọ lẹ. Mẹjitọ George tọn lẹ klan to whenue e tin to pẹvi, otọ etọn po onọ-pẹvi etọn po dè wẹ George nọ. To whenue wíwọ wa ewọ po onọ-pẹvi etọn po ṣẹnṣẹn godo, otọ etọn yan-ẹn sọn whegbe to whenue e tin to wehọmẹ daho, enẹwutu George yin nukunpedego gbọn họntọn etọn lẹ dali. George yi wehọmẹ Command Children School Ann's Barracks Yaba, to Awọnlin; the Army Children School, to Otò Kano tọn mẹ; the Anglican Grammar School, Orita mefa, to Otò Ibadan tọn mẹ. George yi Government Technical College, to Osogbo fihe e plọnnu gándo Business Administration te.
==Azọn etọn==
Gbọn hẹnnu-họntọn dé dali, azọn aihundida yin didohia George to whenue e tin to owhe ṣiantọn mẹ.
E daihun oploji tọn po National Television Authority (NTA) to Otò Ibadan tọn mẹ. E biọ ogbẹ aihundida NTA tọn mẹ to Otò Ibadan tọn mẹ. Gbọn alọgọ Victor Ashaolu tọn dali, Jumoke biọ ogbẹ aihundida Ayọgbẹ tọn mẹ.
To whenue e ma tindó kọdetọn dagbe depope to azọn lọ mẹ, George lẹzun dopo to gbẹ-vi Freelance and Independent Broadcasters Association of Nigeria (FIBAN). Jumoke deanana tito Televizion tọn atọ́n (5) he hẹn alọ etọn jan taun sọn azọn aihundida tọn mẹ.
==Aihun he e da lẹ==
:Eekan soso, 2009
:The Wedding Party, 2016
:My Wife & I, 2017
:The Ghost and the Tout, 2018
:Love Castle, 2021
==Ajọ̀ lẹ==
E mọ ajọ̀ City People Movie Matriarch Recognition yi to owhe 2018 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Jumoke George]]
mjtrcw4f8e1yy62eb328ocob2utttdv
Justo Gallego Martínez
0
433
8652
8651
2022-03-23T15:55:18Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Justo-gallego-martinez.jpg|thumb|Justo Gallego Martínez]]
'''Justo Gallego Martínez''' yin jiji to (azán kò-tọ zósun owhe 1925 je azán gbanewẹ̀-awetọ Abọ̀húsun owhe 2021), so yin yinyonuen di Don Justo, e yin sinsẹ́ngan de to Spain.
E yin yinyonuen di mẹhe no gbá sinsẹ́nhọ̀ lẹ to Mejorada del Campo bẹsọn owhe 1961. Susu azọ́nwanu họ̀ gbigba tọn lọ lẹ mẹ we yin azọ́nwanu gbigble he ye vọ́ jlado lẹ. Don Justo klan ohọ̀ lọ dovo na Our Lady of the Pillar (Nuestra Señora del Pilar).
Gallego Martínez kú to oto Madrid tọn me to azán gbanewẹ̀ awetọ Abọ̀húsun owhe 2021, to owhe 96 mẹvi.
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Justo Gallego Martínez]]
oexudtzot67lv8xj68dzl3eg76vjcrz
Jọwamọ
0
434
8663
8662
2022-03-23T15:55:18Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Hogbe lọ '''Jọwamọ''' kavi '''Jọwamọnu''' nọ yin yiyizan taun na nuhe ma yin dida gbọn gbẹtọ lẹ dali. Nuhe taidi lẹdo, jẹhọn, ninọmẹ aimẹ tọn po mọmọ po. lẹnnuyinyọnẹntọ lẹ plọn lehe jọwamọnu lẹ nọ wazọn do. Nuhe yin dida gbọn gbẹtọvi dali lẹ nọ saba yin yiylọdọ Nudida gbẹtọ tọn lẹ. Sọn pọndohlan de mẹ, gbẹtọvi lẹ yin apajlẹ dopo to jọwamọnu lẹ mẹ. Egbesọegbesọ wẹ gbẹtọvi lẹ nọ yinuwa po yedelẹ po to lẹdo jọwamọ tọn de mẹ.
[[en:Nature]]
ogkjkln3f6oyt2xo2jhhdueljcmlbn0
Kadara Enyeasi
0
435
8669
8668
2022-03-23T15:55:18Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kadara Enyeasi''' yin vijiji otò Naijilia tọn. E yi wehọme Alavọ tọn Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn bo plọn Amasinzọn. Ṣigba azọ́n Fotodide tọn wẹ yin azọ́n he e yinwanna hugan. Fotodide lọ wẹ e sọ nọ basi hugan. E nọ dè foto bo do nọ ze ayiha do nulinlẹn gbẹtọ lẹ tọn ji. Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ wẹ e nọ nọ̀ bo sọ nọ wá alọnuzọn etọn ehe te. Alọnuzọn etọn ko zọn bọ mẹsusu yọnẹn to [[Naijilia]], Aflika podọ ga to yovotomẹ (New York) lọsu.
ll7xapec5caucs37u1rz6ldw0loy3cl
Kakanda-gbe
0
436
8685
8684
2022-03-23T15:55:19Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kakanda''' (he sọ nọ yin yiylọ dọ '''''Akanda''''', kavi, '''''Hyabe''''') yin ogbè [[Nupenu lẹ]] tọn de to [[Naijilia]]. Kakanda nọ yin dido to Kupa po Eggan (sẹpọ fie Tọsisa Niger po Benue po tọn pé dopọ te) po gọna lẹdo he to àwa lọ ji lẹ. Gbétato lẹ gbape gọn lẹdo pipetẹn Tọsisa Niger po Benue po tọn mẹ kakajẹ Muregu. Ewhè gbau, gbẹtọ sọha 10,000 gbẹ tin to finẹ he nọ do ogbè lọ. E tindo kanṣiṣa susu hẹ ogbè Gupa po Kupa po tọn, etomọṣo e sọ do kanṣiṣa yẹẹ de hẹ Ebira-gbè lọsu.
Baka yin otò Kakanda-gbè-dotọ́ lẹ tọn de. Todohukanji Blench tọn (2019), ze ''Kakanda–Budon'' po ''Kakanda–Gbanmi/Sokun'' po do hùkan ogbè dopolọ tọn ji.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Kakanda language]]
czwxi9m6r58h47j92n8exrle9kuhk4a
Kalu Mosto Onuoha
0
437
8694
8693
2022-03-23T15:55:19Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kalu Mosto Onuoha''' (yin jiji to azan 17tọ, Liyasun, owhe 1947) yin Nuyọnentọ otò [[Naijilia]] tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Kalu Mosto Onuoha]]
edlb496u00f363imhylurzp88to1fwy
Kamuku-gbe lẹ
0
438
8738
8737
2022-03-23T15:55:21Z
Jon Harald Søby
5
43 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ogbè Kamuku tọn lẹ''' yin alà de to ogbè Kainji tọn lẹ mẹ he nọ yin dido gbọn omẹ Kamuku tọn lẹ, sọn [[Ayimatẹn Niger Tọn]] mẹ dali, to whèyihọ-waji [[Naijilia]] tọn, pataki to LDG [[Mariga, Nigeria|Mariga]] tọn po [[Rafi, Nigeria|Rafi]] tọn lẹ po mẹ.
Dile e tlẹ yindọ Pongu nọ yin sislẹ do ogbẹ́ ogbè Kamuku tọn lẹ mẹ dai, e ko wa yin zize do alà Pongu-gbe po ogbè Western Acipa po, gọna Kanbari-gbe lẹ glọ todin.
==Ogbè lẹ==
===Blench (2012)===
Todohukanji Blench (2012) tọn ze ogbè Kamuku tọn hukan ji sọgbe hẹ ninọmẹ ogbè lọ lẹ tọn. Todohukanji Kamuku-gbe tọn sọgan yin sislẹ dole:
*'''Proto-Kamuku'''
**[[Hungworo-gbe|Hungwəryə]]
**Core Kamuku (‘Yara)
***[[Cinda-Regi-gbe|Cinda-Regi]]: Cinda-gbe, Regi-gbe - Shiyabe-gbe [[Rogo-|Orogo]], Kuki-gbe; Kuru-gbe - Maruba-gbe.
***Səgəmuk (Zubazuba); Sama-gbe - Sambuga-gbe
***Kagare-gbe
***Rogo II
''‘Yara'', kavi ''Cinda-Regi-Kuki-Kuru-Maruba'', wẹ yin akọ̀gbè he dlẹnkàn hugan to Kamuku-gbe lẹ mẹ. Ogbè Cinda-Regi tọn lẹ má do wunmẹ tangan voovo ẹnẹ ji, Cinda-gbe, Regi-gbe, Rogo-gbe, po Kuki-gbe po. Kuru-gbe po Maruba-gbe po sẹpọ yede, yè sọ do yinkọ na glètoho he mẹ yé nọ yin dido te lẹ sọgbe hẹ ogbè lọ lẹ. Shiyabe-gbe sẹpọ Rogo-gbe.
Etomọṣo Rogo-gbe sọgan yin mimá do ogbẹ́ awè ji, ehelẹ wẹ, wunmẹ Cinda-Regi tọn po wunmẹ he ma yin Cinda-Regi tọn (kavi, Rogo II). Səgəmuk (kavi, Zubazuba), Tushyabe-gbe po Turubaruba-gbe po lẹ nọ yin dido to topẹvi Igwama tọn mẹ to LGD [[Mariga, Nigeria|Mariga]] tọn mẹ to [[Ayimatẹn Niger Tọn]].
Kagare-gbe (kavi, Kwagere) wẹ yé nọ do glètoho Unguwar Tanko tọn mẹ. Omẹ lọ lẹ sọ sè Cinda-gbe, Regi-gbe po Səgəmuk po pẹẹde pẹẹde.
Yinkọ ogbè voovo Kamuku tọn lẹ tọn:
{| class="wikitable"
! Yinkọ paa !! Mẹdopo !! Mẹsusu !! Ogbè
|+Yinkọ ogbè voovo Kamuku tọn lẹ tọn
|-
| Ucinda || Bucinda || uCinda || tuCinda
|-
| Regi || Buregi || uRegi || Turegi
|-
| Rɔgo || Bɔrɔgo || u-rɔgɔ || Turɔgo
|-
| Canja || Bucanja || Ucanja || Tucanja
|-
| Bɔroma || Mutabɔroma || Utabɔroma || Tabɔroma
|-
| Shama || Bushama || Ushama || Tushama
|-
| Sambuga || Busambuga || Usambuga || Tusambuga
|-
| Sundura || buSundura || uSundura || Tusundura
|}
===Ogbè he ko busẹ sọn aimẹ lẹ===
* Ogbè Shambuga tọn (E ko busẹ sọn aimẹ) po ogbè Shama tọn (yè gbẹ po to didó) po ṣẹpo yede taun.
* Makɨci-gbe (kavi, ? [məkɨci]) yin ogbè Kamuku tọn he ko busẹ sọn aimẹ de he nọ yin dido to glètoho Makɨci tọn po glètoho pẹvi de to nudi kilomẹtlu vude do whèzẹtẹn Igwama tọn mẹ dai.
* Ingwai-gbe (kavi, Inkwai) ko busẹ sọn aimẹ.
* Ogbè Kamuku tọn de sọgan ko nọ yin dido to glètoho Saya tọn mẹ dai. Mẹhe nọ do Ingwai-gbe po Saya-gbe po lẹ ko diọ jẹ Hausa-gbe do ji.
* Kwacika-gbe (e ko busẹ sọn aimẹ) yin didọ gandego dọ e yin dopo to ogbè Kamuku tọn lẹ mẹ.
===Blench 2018===
Todohukanji Blench tọn na Kamuku (2018):
;Kamuku
*Hungwəryə-gbe
*Ahọ́nkan Kamuku-gbe tọn (‘Yara)
**Samagbe-Sambgagbe (ko busẹ sọn aimẹ)
**Makici-gbe (ko busẹ sọn aimẹ)
**Zubazuba-gbe
**Inkwai-gbé (ko busẹ sọn aimẹ)
**Regi-gbe, Kuki-gbe, Rogo-gbé-Shiyabe-gbe
**Cinda-gbe ajánfian
Akọ̀gbe dopodopo sọgan yin yinyọnẹn sọgbe hẹ okọ́ta yetọn yetọn to lẹdo [[Mariga, Nigeria|Mariga]] tọn mẹ to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] mẹ.
==Sọ Pọ́n==
*''[[Ogbè Pongu tọn lẹ]],'' (e sọ yin yinyọnẹn di ''Kamuku-gbe lẹ'')
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Hia dogọ́==
*''[https://www.sil.org/resources/archives/9215 Sociolinguistic survey (level one) of the Kamuku language cluster]''
==Nọtẹn gbonu tọn he ṣáká dopọ hẹ ẹ lẹ==
*''[https://www.sil.org/resources/archives/9215 Sociolinguistic survey (level one) of the Kamuku language cluster]''
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Kamuku languages]]
886prtus1fllkv2fpkvvo40h27n6qu9
Kankon Secondary School
0
439
8767
8766
2022-03-23T15:55:22Z
Jon Harald Søby
5
28 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kankon Secondary School ''' yin dopo to wehọmẹ he to lẹdo [[Gbagli]] tọn mẹ lẹ mẹ. Ahọluduta UPN tọn wẹ doeai to azan tintan, Alunlunsun,owhe 1970 tọn mẹ to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ.
==Otàn bẹjẹeji e tọn==
E yin didoai to azan tintan, Alunlunsun, Owhe 1970 sọn ahọluduta UPN tọn mẹ to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to wheyihọ-waji [[Gbagli]] tọn.Ovi sọha 122,sunu po yọnnu po wẹ hun wehọmẹ lọ.To alọnu din,owhe 2021 visọha 703 wẹ tin to wehọmẹ lọ.
==Gbẹtọ mẹjọmẹ he ko tlọn sọn wehọmẹ lọ==
*Dr.Pemede Oluwatobi
*Mr.Ogungbe Abiola
*Engr.Theophilus Huntọn.
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
modqaa1ibtybtk5a372tgt4zdljvyh2
Kanna
0
440
8795
8794
2022-03-23T15:55:23Z
Jon Harald Søby
5
27 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kanna''' yin dopo to nududu he Gunnu lẹ nọ sábà du mẹ. E nọ yawu vi mimọ to Gunnugbeji na e ma nọ vẹawu nado da, podọ e ma yin nududu he sinyẹn domọ de. Gbado mẹ wẹ kanna nọ yin mimọ te.
== Lehe e nọ yin dídá dó ==
Mí na ba ojlẹ gbado po osin he na da ẹ do adoji, bo na jodo ni hun-agban bo na zlọn ẹn bo dé osin miawu lọ sẹ sọn e ji bo jodo ni fa kavi ba osin fifa dó e ji bo sọn ẹn. Enẹgodo, mí na ze yi omọ mẹ bo yí lii ni mẹ. Eyin mí lii po godo, mí na hugi lọ bo dé floflo dovo, gipọn dovo sọn emẹ, na gipọn lọ wẹ mí jlo na zan do da Kanna lọ. Todin, mí na pọn ojlẹ gipọn lọ tọn bo ba osin he na pe dídá etọn dó adoji, eyin e ko hun-agban mí na ze wọdatin kavi atinpẹ bo kọn gipọn lọ dó osin miawu he to adoji lọ mẹ bo jẹ huhlu i ji kaka e na dó bi bo sinyẹn na dudu. Enẹgodo mí na jẹ kikan ẹn kavi bibu i ji.
==Nuhe nọ yin yiyizan nado bu Kanna lẹ wẹ==
* Singlo
*Kokoe-ma
*Afle-ma
[[Adà:Núdùdù]]
8hho6iwy6dquce7pun1ja6rgov5oaw0
Kansẹẹ-zọ̀n
0
441
8817
8816
2022-03-23T15:55:24Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kansẹẹ-zọ̀n''' yin awutu de he nuvikun nọ whẹn bo ma gan yin nukunpedego, e no ma, bosọ nọ sẹtẹnna nuvikun devo lẹ. To mẹhe mado nuvikun, nuvikun lẹ nọ yin nukunpedego to nuvikun susu lẹ mẹ nuvikun he to gangan lẹ nọ ma yede to aliho he sọgbe mẹ, bonọ yinuwa topọmẹ na ji nuvikun devo lẹ po kansa, aliho titengbe nuvikun mima tọn ehe ma sọgan tin to anadenanu glọ. Nuvikun lẹ nọ diọ yede na ''Mutations'' ko jọ to ''Genes'' yetọn mẹ. Nuvikun he yin jiji ehelẹ sọ yin kansẹrọsi. Eyin nuvikun ehelẹ ma yin adadiọna, ṣigba bo ma yede bo yi sọgbe hẹ ninọmẹ etọn tintan e ma ko yin bibẹpla. E nọ yin yiylọdọ nutitẹ kavi ogba. Nutitẹ kavi ogba ma nọ saba yin awugblenu na ogbẹ, na ye sọgan yin sisansẹ, huganmọ ogba kavi nutitẹ delẹ nọ sọawuhia to fihe ye ma sọgan yin sisansẹ te lẹ. E sọ sọgan yin awugblenamẹnu. Nutitẹ apọnmẹ tọn he ma yin nudego ehelẹ, ohia kansẹẹ-zọ̀n tọn delẹ nọ yin bibẹ gbọn nuvikun kansẹẹ-zọ̀n tọn he to tẹnmẹ diọna devo lẹ dali. Ehe sọgan yin yiylọdọ ''Metastasis''. Metastasis yin aliho de he nuvikun kansẹẹ-zọ̀n tọn delẹ gbọn ohun mẹ kavi lymphatic system. Yin ehe wa ayimẹ, mẹde he ma tindo kansẹẹ-zọ̀n gan ma ẹ gbọn agbasa lọ mẹ. Gbonmọ dali nuvikun ehelẹ ma sọgan wazọn ganji bọ agbasa lọ blebu nọ jẹ gbigble ji, kavi sọgan yin huhu. Kansẹẹ-zọ̀n sọgan yinuwado mẹdepope ji kavi do mehe do owhe depopeji susu to kansẹẹ-zọ̀n nọ yinuwa do mẹji to whenue ye to whiwhẹn na mẹlọ sin ''DNA'' nọ to whiwhẹn eyin yelọsu to whiwhẹn, DNA lọ yin biblẹpa, dehe ko yin hinhẹngble to hoho whenu lẹ sọgan yin awugblena. Dopo to kansẹẹ-zọ̀n he nọ saba yin mimọ to joja sunnu lẹ ṣẹnṣẹn gbọnvo na mẹho lẹ tọn, e yin kansa nọ yinuwado atọ sunnu tọnji. Kansẹẹ-zọ̀n yin dopo to dehe klohugan bọ suhugan dodinanu dohia dọ e nọ saba hẹn oku wa to oto he ko hun nukun lẹ mẹ. Nuplọnmẹ gbọn kansẹẹ-zọ̀n po nukunpedonugo ehelẹ po nọ yin yiylọdọ ''Oncology''.
==Nuhe nọ dọn kansẹẹ-zọ̀n==
Kansẹẹ-zọ̀n yin dopo to awutu he to oku hẹnwa hugan to gbẹmẹ. E nọ dọn diblayi 12.5% (kavi mima dopo to ṣìẹnẹ mẹ)to oku he to jijọ lẹdo aihọnpe. Sọgbe hẹ tito ''World Health Organization(WHO)''. Wunmẹ vovo kansẹẹ-zọ̀n tọn wẹ tindo ninọmẹ voovo he ye nọ yin bibẹ gbọn nudelẹ he yin yinyọnẹn gbọn azọn lọ bibẹ dali to apa voovo agbasa mitọn dali. Di apajlẹ, taba zinzan (gbọn nunu kavi aliho devo ) sọgan dọn kansẹẹ-zọ̀n devo lẹ, delẹ he taidi afuje, onu, odẹ, po kansẹẹ-zọ̀n vẹgo tọn po. Nudevo lẹ he yin yinyọnẹn he nọ bẹ kansẹẹ-zọ̀n plamẹ kavi he gan zọn bọ gbẹtọ nabẹ kansẹẹ-zọ̀n wẹ huhlọn sinsinyẹn he tin to owhe mẹ, x-rays to ninọmẹ susu mẹ, awusọhia do wenuvọ(di apajlẹ to ''nuclear power point'') chemical lẹ po azọnwanu he nọ yin yiyizan to hogbigba ba po nulebibasi mẹ. (Di apajlẹ asbestos po benzene) oju susu po nuvikun he sọgbe to nududu mẹ, jẹhọn po osinwin lẹ hihenflu, atinsinsẹn he ma pemẹnu, omalẹ po nududu devo lẹ ma pe nuhe to yinyin bibiọ na agbasa lọ nido wazọn ganji, ahan sinsinyẹn nunu po ''chemical'' delẹ he nọ
yín yiyizan to whegbe lẹpo, kansẹẹ-zọ̀n delẹ nọ yin bibẹ gbọn wanvuu he yin mayinnukundomọ lẹ dali. Mẹdelẹ he ko nọ gando onu monkọ lẹ go no yawu bẹ kansẹẹ-zọ̀n ṣigba e ma yin yemẹpo.
==Ninọmẹ voovo lẹ==
Ninomẹ voovo lẹ mẹ wẹ kansẹẹ-zọ̀n nọ sọawuhia te, dehe nọ yawu yin mimọ lẹ wẹ
*Kansẹẹ-zọ̀n Anọ tọn.
*Kansẹẹ-zọ̀n Apọnmẹ tọn.
*Kansẹẹ-zọ̀n Ahunmẹ tọn.
*Kansẹẹ-zọ̀n Atọ tọn
*Mesothelioma(dehe nọ saba bẹsọn afuje mẹ bo nọ zọn bọ gbigbọ nọ doalọte na whenu susu)
*Kansẹẹ-zọ̀n afuje tọn
==Nukunpedomẹgo kansẹẹ-zọ̀n tọn==
pọngbọ ma tin na kansẹẹ-zọ̀n, e sọgan yin pinpọngbọ eyin nuvikun tiuntiun kansẹẹ-zọ̀n tọn yin sinsan sẹ kavi yin huhu to fidopo. Ehe zẹẹmẹdo dọ eyin kansẹẹ-zọ̀n lọ yawu yin nukunpedego e na mọtẹn bo fle azin do lanmẹ,(na kansẹẹ-zọ̀n sin nuvikun lọ lẹ ma na mọtẹn nado na huhlọn yede nado gbapẹ gbọn lanmẹ bo na wa lẹzun nuhe ma sọgan yin pinpọngbọ). Nukunpedomẹgo susu lẹ wẹ tin nado sọgan yin yiyizan nado penukundogo kansẹẹ-zọ̀n go, nukunpedomẹgo lọ lẹ die
*''Radiotherapy (radiation therapy)'' dehe nọ zan huhlọn owhe tọn do hu nuvikun tiuntiun kansẹẹ-zọ̀n tọn lẹ.
*''Chemotherapy'': dehe amasin he do huhlọn lẹ nọ yin yiyizan nado hu wanvu kansẹẹ-zọ̀n tọn lẹ.
*''Immunotherapy'' nọ wazọn gbọn huhlọn didepo po huhlọn mimọyi kavi gbọn aṣẹ huhuna immune response.
*Mẹzizẹ nado de apa de ji nutitẹ lọ te. To mẹzizẹ godo, mẹhe yin zizẹ lọ sọgan wa do nuhudo ''radiotherapy'' kavi ''chemotherapy'' nado sọgan glọnalina na nutitẹ lọ nado whẹn.
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[en:Cancer]]
[[simple:Cancer]]
exdrhj6zl3vworxv1vzsarnbxpoxcnr
Katcha, Nigeria
0
442
8844
8843
2022-03-23T15:55:25Z
Jon Harald Søby
5
26 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Katcha''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to [[Ayimatẹn Niger Tọn]], yèdọ ayimatẹn de he to ṣẹnṣẹn togbó [[Naijilia]] tọn mẹ.
Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Katcha tọn mẹ. Badeggi yin dopo to ofi tangan de to lẹdo gandudu dokọ̀ tọn lọ mẹ. E tin to awa alihogbó A124 tọn ji to whèyihọ-waji lẹdo lọ tọn to alihiamẹnu 9°03′00″N 6°09′00″E ji.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 1,681 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 122,176 wẹ tin to finẹ to sọgbe hẹ nudọnamẹ mẹhihia 2006 tọn.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn wẹ 912.
==Gandudu==
Tòwedegbẹ ''(Council)'' lẹdo gandudu dokọ̀ tọn Katcha tọn wa aimẹ to 1981 na nudide Federal Government tọn nado wleawuna Tòwedegbẹ Gandudu Dokọ̀ tọn ''(Local Government Council)'' yọyọ lẹ dogọ nado hẹn ẹn yọnbasi na gandudomẹji yetọn nido sọgan dlẹnkàn jẹ mẹhe to dokọ̀ pete lẹ ji. Tòwedegbẹ lọ yin didesọn Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn [[Gbako]] tọn ''([[Gbako]] Local Government)'', he sin tatọ́-tẹnnọ tin to Bida gọna lẹdo he nọ yin anadena gbọn kọmẹgán lẹ dali lẹ to [[Bida]] , Katcha, Badeggi, Lemu po Edozhigi po.
Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Katcha tọn, to anademẹ Alhaji Awal Ibrahim tọn glọ to whenẹnu, bẹ azọ́n jẹeji to 1982 bọ tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to Katcha. Ṣigba na awhànfuntọ lẹ dademẹ wutu, tòwedegbẹ gandudu dokọ̀ tọn lọ vọ yin kinkọndopọ po gandudu dokọ̀ tọn [[Bida]] he glọ yé ko nọ dai lọ po kakajẹ Awewesun, 1996 to whenue Anadenanu Abacha tọn ''(Abacha Administration)'' tọn dó ayimatẹn po gandudu dokọ̀ tọn po yọyọ lẹ ai to tògbo lọ mẹ. Nudide ehe wẹ jì nuhe mi yọnẹn todin di tòwedegbẹ Gandudu Dokọ̀ tọn Katcha tọn he tindo godonọnamẹ federal government tọn.
Sọn whenẹnu, tòwedegbẹ lọ ko to nuyiwa taidi hagbẹ́ anadenanutọ lẹ tọn de, bo nọ to nukọ̀ntọ diọ sọn mẹde ji jẹ mẹdevo ji gbọn vodide lẹ dali kavi gbọn anademẹ anadenanutọ de tọn dali kavi gbọn Azìnponọ wedegbẹ́ nukúnpedonugotọ lẹ tọn dali.
==Nudọnamẹ nọtẹn etọn tọn==
Na nuhe du Nudọnamẹ he gando nọtẹn etọn go lẹ, Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Katcha tọn tin to hùwaji na tatọ́-tẹnnọ̀ [[Ayimatẹn Niger Tọn]], [[Minna]]. To dogbó agéwaji tọn etọn ji wẹ Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn [[Gbako]] tọn po [[Bosso, Nigeria|Bosso]] tọn lẹ po tin te podọ to hùwaji etọn wẹ Tọsisa daho Niger tọn po Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn [[Mokwa]] tọn po tin te. Bọ to whèzẹtẹn etọn wẹ LGD [[Agaie]] po [[Bida]] po tọn lẹ tẹ podọ to whèyihọ-waji, [[Lavun]].
Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Katcha tọn bẹ lẹdo aó (10) hẹn, Ehelẹ wẹ; Katcha, Edotsu, Gbakogi, Bakeko, Sidi saba, Dzwafu, Badeggi, Bisanti, Essa po Kataeregi po.
Katcha-tò nọ yin gandudeji gbọn kọmẹgán he yè nọ ylọ dọ SHESHI KATCHA lẹ dali.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Katcha, Nigeria]]
qs9az8mxpvhnrom2c4iscyynjdthqvq
Kemi Adeosun
0
443
8868
8867
2022-03-23T15:55:26Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kemi Adeosun''' (yin jiji to azan ṣinẹnẹtọ osun atọntọ owhe 1967) tọn mẹ. Eyin jiji to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ, e sọ yin devizọnwatọ na tito akuẹzinzan tọn to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ sọn azan widopotọ, osun widopotọ, owhe 2015 tọn mẹ.
==Otàn Gbẹzan etọn tọn==
Ye ji Kemi Adeosun do whẹndo Adeọsun tọn mẹ to owhe 1967 to oto London tọn mẹ. To whenue mẹjitọ etọn lẹ yin vijiji [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] to oto [[Naijilia]] tọn mẹ. E plọn we to nukunnumọjẹnumẹ oyọnẹn economics tọn mẹ to Wehọmẹ Alavọ London tọn, enẹ wẹ ''University of East'' London po oplọn diploma to oyọnẹn ''Public Financial Management'' to ''University of London.''
==Ovi==
kemi bẹ azọn etọn jẹeji taidi alọgọtọ akwẹ linlẹn tọn to ''British Telecom London'' sọn 1989 kakajẹ owhe 1990. Enegodo ye hẹn sọyi Goodman Jones, London bọ e to azọn nukunnumọjẹnumẹ he e tindo tọn wa sọn owhe 1990 kakayi owhe 1993. E lẹzun anadenanutọ ''Internal Audit'' oto London tọn po hodọdopọ ''Prism Consulting'' tọn po sọn 1994 kakayi 2000. Jẹnukọn e kọnawudopọ po PricewaterhouseCoopers, to oto London tọn mẹ taidi anadenanutọ sọn owhe 2000 yi 2002. To owhe 2002 Kemi lẹzun anadenanutọ akwẹ tọn to ''Chapel Hill Denham Management'' podọ enẹgodo nukọntọ andenanutọ to owhe 2010. To whenue e to azọnwa to kọndopọmẹ hẹ quo vadis taidi nukọntọ anadenanutọ sọn owhe 2010 yi owhe 2011, Kemi wlebona ada ehe sọn 2011 yu owhe 2015, ehe yin ada tangan de he Ibikunle Amosu dona plọn. To osun 11to owhe 2015 wẹ Adeosun Kẹmi yin dide taidi devizọnwatọ na tito akwẹzinzan tọn na oto Naijilia tọn gbọn gandudu muhamadu tọn glọ.
==Atẹṣiṣi sọta gbedewema NYSC==
To azan 9tọ osun 7tọ owhe 2008, anadenanutọ NYSC po linlinnametọ Adeyemi basi zẹẹmẹ he nọgodona dọ Adeosun wẹ osẹn wle bo ka sọ basi zẹẹmẹ yinukọn dọ dodinnanu gbẹ zindonukọn. To azan 14tọ osun 9tọ owhe 2018, Adeosun jo otẹn he mẹ ete do di devizọnwatọ na tito akwẹzinzan tọn do na nujijọ lọ wutu. To azan 14tọ osun 9tọ owhe 2018, Adeosun kanwe jo azọndo taidi devizọnwtọ na tito akwẹzinzan tọn to wekinkan mẹ hlan togan gando whẹsadokonamẹ dọ gbedewema etọn ma yin paapaa lọ go.
==Ogbẹ tonudidọ tọn==
To whenue e ko doalọte to tonudidọ mẹ to azọn he e nọ wa lẹpo mẹ godo, Kemi Adeosun kọnawudopọ hẹ ogbẹ gandudu [[Naijilia]] tọn, All Progressive Congress (APC) to azan 5tọ osun 5tọ owhe 2018.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Kemi Adeosun]]
[[yo:Kemi Adeosun]]
4y6f5z4gkjbwoozyw53ilpot1btswz7
Kenneth Kaunda
0
444
8881
8880
2022-03-23T15:55:26Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Kenneth_David_Kaunda.jpg|thumb|Kenneth Kaunda]]
'''Kenneth Kaunda''' (azan koatọ́n-nukunatọ̀n Lidosun owhe 1924 jẹ azan fọtọnnukunawetọ Ayidosun owhe 2021), he tẹnmẹ-yinkọ́ etọn nọ yin '''KK''', yin tonudọtọ́ oto Zambia tọn podọ nuplọntọ́ dé.
E sẹ̀n taidi togbogan tintan otò Zambia tọn sọn owhè 1964 jẹ 1991. Kaunda sọ yin wekantọgán dayi tọn na ọgbẹ ''Non-Aligned Movement'' sọn Zósun owhè 1973 tọn.
Kenneth kú to azan fọtọnnukunawetọ Ayidosun owhè 2021 to dotowhe ''Lusaka'' tọn to otò Zambia tọn mẹ gbọn azọ̀n ''pneumonia'' tọn dali.
E dó owhè kanwe-fọtọnnukunawe (97) to whenuena é ku.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Kenneth Kaunda]]
5sds9olbg540bhli3fevqqi7lw4ewqf
Khalid bin Abdullah Al Saud
0
445
8898
8897
2022-03-23T15:55:27Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Khalid bin Abdullah Al Saud''' (yin jiji to 1937 bosọ nọgbẹ̀ kaka jẹ Alunlunsun, owhe 2021 tọn mẹ). E wa sọn whẹndo Ahọlu Otò Saudi tọn mẹ bosọ yin ajọwatọ dé. E yin dopo to whedo Saud tọn lẹ mẹ. Ewọ wẹ tindo azọnwhe ''Juddmonte Farms and Mawarid Holding'' tọn, bọ Otọ́ etọn wẹ Abdullah bin Abdul Rahman Al Saud. To owhe 1990 tọn mẹ, Adọkun Ahọvi Khalid tọn yin linlẹn dopọ. To owhe 1990 tọn mẹ, Hojla-wema dé basi lẹndopọ Adọkunnu he Ahọvi Khalid tindo lẹ bọ e yi dọla Liva dopo ($1.0 billion). Ewọ wẹ dà viyọnnu Ibn Saud tọn. Al Saud wá yin matintọ to Alunlunsun, owhe 2021 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Khalid bin Abdullah Al Saud]]
[[Simple:Khalid bin Abdullah Al Saud]]
ssh620c5ax0j43t4g68atqedzldjb7l
Kilusi Daho Lọ
0
446
8910
8909
2022-03-23T15:55:27Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Cyrus the great.jpg|thumb|Kilusi daho lọ]]
'''Kilusi daho lọ.''' (mẹhe nọgbẹ̀ sọn owhe 590 J.W.M(Jẹnukọn na whenu mitọn) kavi sọn 576 J.W.M jẹ̀ osun ṣinatọn-tọ owhe 530 J.W.M tọn), wẹ do gandudu whẹndo dopo mẹ tọn "''Achaemenid''" tọn ai to oto "''Iran''" egbezangbe tọn mẹ. E wa yin dide taidi nukọntọ omẹ Pẹlsianu lẹ tọn to "'' Anshan ''", e funawhan hẹ Medianu lẹ bo sọ gbawhàn yetọn bo wa yin dide taidi "''Shah''" Ahọluigba Pẹlsianu lẹ tọn to 599 J.W.M.
Kilusi funawhan hẹ Ahọluigba Lidianu lẹ tọn podọ hẹ Ahọluigba Babilọninu lẹ tọn bo sọ gbawhàn yetọn. Whẹpo e do lẹkọ sọn Babilọni, Kilusi sọ tún Islaelivi he yin kanlimọ to Babilọni lẹ dote bo tún Ju he to kanlinmọgbenu lẹ dote nado lẹkọyi otò yetọn mẹ. Kilusi wẹ ahọlu tintan he doalọtena kanlimọ to lẹdo etọn blebu mẹ. E kẹalọyi dọ omẹ etọn lẹ ni zindonukọn nado to yẹwhe yetọn titi lẹ sẹn. Kilusi ku, vlavo to awhangbenu, to "''Pasargadae''" . Yọdo etọn gbẹ́ tin to "''Pasargadae''" to oto "'' Iran''" tọn mẹ. Kilusi sọ yin yinyọnẹn taun to whè-etọnnu na whẹdida dodo po homẹdagbe etọn po wutu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Whenuho]]
[[en:Cyrus the Great]]
q479zbclee8f68fj9afiq2t6hsjrw8r
Kimba-gbe
0
447
8923
8922
2022-03-23T15:55:28Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kimba''' ('''''Tsikimba'''''; kavi, '''''ogbè Kambari II tọn lẹ''''') yin ogbè Kainji tọn ajánfián de to [[Naijilia]] ehe omẹ Kambari tọn lẹ nọ dó. Na nue du owhe 2004 tọn mẹ, ogbè lọ dótọ 100,000 wẹ tin.
==Ogbè lẹ==
Ogbè lọ má do ogbẹ́ atọ̀n ji: Kimba, Gaushi (Agaushi) po Wənci (Ngwunci) po. Roger Blench nọ pọ́n ogbè Gaushi tọn po Wənci (Ngwunci) tọn di ogbè he gbọnvo do yede lẹ.
Akọ̀gbe Kimba tọn má do ogbẹ́ voovo atọ̀n ji: Auna, Yumu po Wara po.
Ashɛ-gbe (Gaushi, Agaushi) nọ yin dido to Garafini, hùwaji-whèzẹtẹn Nọwhe Kainji tọn tọn.
Ogbè Ngwunci tọn tindo akọ̀gbè awè: Agwara (tsu-saweni) po Rofia (tsu-ɓʷəshi) po.
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Kimba language]]
q7xusryooyrej7lky9zi13d0y952ajj
Kjell Askildsen
0
448
8934
8933
2022-03-23T15:55:28Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Askildsen_kjell.jpg|thumb|Kjell Askildsen]]
'''Kjell Askildsen''' (30 Zósun 1929 – 23 Zósun 2021) yin wekantọ oto Norway tọn.
E yin yinyọnẹn na otan pẹvi pẹvi kinkan.
E yin nina ajọ̀ the Mads Wiel Nygaards Endowment in recognition of his novel, Omgivelser (1969).
Askildsen basi matintọ to 23 Zósun 2021 tọn to whenuena e tindo owhe 91.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Kjell Askildsen]]
q03qve0434sq6iikl9v8fmnmqv3e7hi
Kofoworola Bucknor
0
449
8947
8946
2022-03-23T15:55:29Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kofoworola Bucknor-Akerele''' (jijizan etọn wẹ azán gbàntọ, Lidosun owhe 1939 tọn) yin tonudọtọ Otò [[Naijilia]] tọn de podọ mẹbọdomẹgotọ́ Ayimatẹn-gan dai tọn [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn]].
Ewọ wẹ mẹbọdomẹgotọ́ Ayimatẹn-gan Bola Tinubu tọn sọn owhe 1999 kakajẹ Abòhúsun, owhe 2003 tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
E yin jiji to azan gbantọ́, Lidosun owhe 1939 tọn mẹ, bo yì CMS Girls School to Awọnlin whẹpo e do sẹtẹn yì Surrey England na gbedewema degree tọn to wepinplọn etọn gándo osẹn go to owhe 1949 tọn mẹ.
==Azọn etọn==
E yi gbedewema linlinzọn tọn to owhe 1962 tọn mẹ, bọ e wazọn taidi linlinwekantọ na zinjẹgbonu BBC po VON po tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Kofoworola Bucknor]]
eo3autnydhp886yhyki6z5a5q3lon6m
Kola Akinlade
0
450
8961
8960
2022-03-23T15:55:29Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kola Akinlade''' yin jiji to Owhe 1924, to Ayetoto to Ayimatẹn Ogun tọn [[Naijilia]]. Mẹjitọ Etọn lẹ wẹ Michael po Elizabeth Akinlade po. E yí Wehọmẹ Pọọlù Wiwe to Ayetoto. To Whenuena E Fo Wehọmẹ Etọn, E yi Ilaro bọ dó Azọnwhe Wezinzin tọn Ai to Finẹ Na E dé, bọ Hiawe bo yi GCE. To Whenue Kola Akinlade ko yi gbedewema godo wẹ É dé linlinwe de tọ́n he nọ yin yiylọdọ ''Egbado Progressive Newspaper''. Enẹgodo E was bẹ Azọn Taidi Wekantọ Ahọlu tọn. E wazọn to Ahọlu Wheyihọwaji tọn glọ to Togbo [[Nigeria|Naijilia]] tọn mẹ. Kola Akinlade Hiawe to Wehọmẹ Alavọ ifẹ̀ tọn to Naijilia bo lẹkọ dó Azọn Etọn kọn to Ayimatẹn Wheyihọwaji Naijilia tọn. To Owhe 1976 wẹ Kola Akinlade yi gbọjẹwema. To Owhe 1980, e sọ Lẹzun Mẹplọntọ to Ibadan Boys High School, bo Yi Gbedewema to 1984. Kola Akinlade tindo Asi bo nibe. Òwe susu lẹ wẹ é ko kan delẹ to yé mẹ wẹ "Ajá To N lépa Ẹkùn", Ọwọ Tẹ Amookunṣika, Àgbákò Nílé Tẹtẹ, Baṣọrun Oluyọlè, Àjàyí The Bishop, Chaka The Zulu, Esther The queen, Abraham, The Friend of God, Sheu Usman Dan Fodio, Òwe ati Ìtúmọ̀ rẹ, Sangba Fọ́, po mọmọ po. Bosọ tindo mahẹ to Otàn kinkan mẹ.
1. Owe Aṣli Amookunṣika tọn gbà to kleun mẹ.
1. Wehọmẹvi wẹ Duro Orímóògùnjẹ́. E po Owhe Dopo na ni tọ́n Wehọmẹ Aotọ wẹ onọ etọn kú to Owhe Atọ̀n jẹnukọn. E dohia dọ E ku to Owhe Atọ̀n jẹnukọnna Otọ Etọn. Ọgọ́ta mẹvi wẹ Otọ Etọn to Whenue E kú. Oku Otọ Etọn tọn wẹ hẹn ẹn wa whegbe. Asi Ẹnẹ wẹ Àkàndé dà ṣigba Onọ Dúró tọn ko kú è po Atọ̀n, Duro wẹ Ovimẹhò Pete lọ. Ovi Atọ́n wẹ é ji, Dopo to Asi lọ lẹ mẹ wẹ Iya Fólúkẹ́ he Asu lọ Yinwanna hugan yi Họnhungan bo hùn Akuẹpotin lọ ṣigba bo ma mọ Nudepope to E mẹ.. Akuẹ he gbẹ po to Whenuena Akinde yi Akuẹ sọn Akuẹ potin lọ mẹ Hugan (30,000,00). Dawé Ajuṣefi: Ewọ wẹ hẹn kòkó to Akande sí, bo suahọ to 10/2/80. Àṣàkẹ́: yin kunnudetọ́ na Akuẹ he Akande Yi lọ. Nupaṣamẹnu lọ wẹ yindọ (140.00) wẹ yin mimọ to kọdonu Akande tọn glọ to Whenue E kú. Àdùnní: ewọ wẹ Ọmọ Dúró tọn, E ko Basi Matintọ. Túndé atọ̀pinpin: wẹ dọna Dúró Nado yi jẹwhẹ na ponọ je nọ Basi Dodinnanu lẹ.
2. Túndé Atọ̀pinpin lọsu dó wekanhlanmẹ hlan ponọ lẹ. Idẹra wẹ yinkọ Wehọmẹ Nọvi Túndé Atọ̀pinpin tọn. Owhe fotọnnukunnawemẹvi wẹ Duro Arímóògùnjẹ́. Mẹdaho Ilesanmi tọn wẹ Àdùnní he yin Ọmọ Dúró tọn. Glesi he nọ dó Kòkó wẹ Àkàndé Arímóògùnjẹ́ to gbẹwhenu etọn. Túndé Atọ̀pinpin po po Mẹdaho Etọn po mo daju Akande whé, eyin yé jei Ori Oya tọn kọn. Dúró Arímóògùnjẹ́ kẹdẹ wẹ Àdùnní ji. Tomẹnu Àdùnní tọn wẹ ponọ Adeṣina yin. Túndé Atọ̀pinpin nọ yi se Agban to Awọnlin. Tọjihun mẹ wẹ Agban lọ bọ gbọn.
3 Olúṣínà sin Ovi lọ kanwe hlan Túndé Atọ̀pinpin. Àròsọ wẹ ponọ lọ po Ilésanmí po dohun tẹ. Hunkuntọ lọ họnwhezun taun. Sọmọ bọ Gbakun ponọ lọ tọn flẹ dó e. E dohun tẹ whẹpo dó yi Gbakun lọ. Whenue ye jẹ Ahimẹ, Hunkuntọ lọ du Ẹba, Ilésanmí du Àyàn (400.00). Ponọ lọ mọ Yọnnu dé to Ahimẹbo jọ Ahàn na ẹn. Yọnnu lọ ní Shango Dopo dàá , mi dona na ayidonugo lọ ganji na ewọ wẹ wa yin didohia Taidi mẹhe fọn Akuẹ Akande Arímóògùnjẹ́ to nukọn mẹ. To Whenue ponọ po Ilésanmí po jẹ Ilé-ifẹ̀ he ye jei, Alao de wẹ yé gọ do. Ilé-ifẹ̀ wẹ Àlàó no sanu te. Alao họ̀ gbanja po Ahàn na ponọ lọ bọ E ni Ahango Atọ̀n, Àlàó nu Atàn to Whenue E ko sinu fo godo. Ilesanmi ni Ògógóró. Ponọ lọ Yinwanna nado nọ sa Alọ gbọn Ogbi Etọn go. Àṣàkẹ́: Yin Dopo to Akande Arímóògùnjẹ́ sìn Asi lẹ mẹ, gbẹtọ Nukundeji de wẹ Owhe Ogbanmẹvi wẹ é yin ṣigba bo taidi Owhe konnukundopomẹvi, weyọnnẹntọ wẹ. Yéwándé: Dopo to Asi Akande Arímóògùnjẹ́ tọn wẹ, E ma Hiawe ṣigba bo nọ yawudomẹ podọ dọnmẹdogo. Àlàó: Ewọ wẹ ponọ po Ilésanmí wa É dè. Yisenọ wẹ, Jọọnu wẹ yinkọ Awetọ Etọn, E nọ Hodẹ to Zanmẹ whẹpo dó damlọn, Ovi Atọ̀n wẹ E tindo. To Azan Tintan he ponọ lọ wá Owhe Etọn gbe bọ yé to odẹho e sọ yemẹpo ni Jihan dọ mi se Oklunọ dagba. Sigba Àlàó sìn Ovi lẹ ma ji Ohàn Awetọ lọ he sọ "Gbẹzan Ṣie Ko Jei Vivọnu". Aṣamu he yin Ovi mẹho lọ Basi zẹẹmẹ Nuhewutu ye ma dó Jihan lọ. E sọ sọ Ohàn Mẹho lẹ tọn wẹ.
4. Ilesanmi sọ Odlọ he e ku na Akin Atọ̀pinpin Ovi Olúṣínà tọn. E sọ to Odlọ lọ mẹ, E mi mọ mẹhe se Akuẹ lọ ṣigba E mi ma mọ Nukunmẹ Etọn whẹpo dó yinfọn . Mí ni na Ayidonugo onu he ye donu to Ota Ehe mẹ. Dúró wẹ yin Ovi Tintan to Arímóògùnjẹ́ sinvi lẹ mẹ. Owhe fọtọnnukunawe wẹ E yin. Foluke- Akande sìn vi wẹ Ewọ lọsu bo yin Owhe Aomẹvi bo ṣẹṣẹ biọ wehọmẹ dokọ tọn mẹ. Ọmọwunmi- lọsu yin Ovi Etọn ga bo yin Owhe Ṣinatọn mẹvi Wehọmẹ pẹvi wẹ E te. Ọladapọ- yin Ovi Etọn ga bo yin Owhe ṣidopo mẹvi bo yin to Wehọmẹ pẹvi. Fólúkẹ́, Ọmọwunmi, po Ọladapọ po yin Yéwándé sìn Ovi lẹ. Bandele yin Àṣàkẹ́ sin Ovi. Gbọnvona Àkàndé Arímóògùnjẹ́, Yéwándé wẹ sọ nọ yikuẹ to Akuẹpotin lọ mẹ. Azọ̀n Àkàndé tọn ma hugan Azan Ao bo do Basi matintọ. Owhé Akande tọn ma dẹn dó Àlàó tọn gbè. To Whenue Ponọ lẹ wa Owhé Arímóògùnjẹ́ tọn gbè nado dindonanu, yéwándé wẹ plan ye yí Ohọ lọ mẹ, họnhungan lọ ma nọ tlọn Alọ mẹ na Arímóògùnjẹ́. Kọdonu glọ wẹ é nọ tẹ na ẹn to Whenue E to Azọ̀n jẹ. E ma nọ dé họnhungan pẹvi lọ sẹ sọn Akuẹpotin lọ mẹ. Àṣàkẹ́ biọ Ohọ̀ lọ mẹ bo mọ Lehe ye to dodinnanu lọ Basi dó. Ye nọ gla Ohọn lọ bo nọ se họnhungan lọ dó Họntonu lọ, mẹdepope ma sọgan Hun Ohọn lọ Adabi Yéwándé na Ewọ wẹ nọ wa penukun dó Arímóògùnjẹ́ to Zanmẹ to Whenue E to Azọ̀n jẹ. Adekẹyẹ wẹ yinkọ To Yéwándé tọn. Ahi Ajegbemileke wẹ Yéwándé Jei whẹpo Asu Etọn dó kú. Àlàó wẹ bẹ (140.00)He ye mọ to Arímóògùnjẹ́ sìn kọdonu glọ na yéwándé Nado Whla. Yinkọ Devo he Arímóògùnjẹ́ sọ nọ yin wẹ Bándélé, flindọ yinkọ Ehe gbọnvona yinkọ Dopo to Ovi Etọn lẹ mẹ. Ọ̀sanyìnbíyi wẹ yinkọ doto he penukun dó Arímóògùnjẹ́. E họ̀ Pannu Ogàn wiawe sọn Kekereowo so, Ehe hẹn Nuvẹdomẹ wa na Akuẹ he bi lọ. Mẹdelẹ lẹndọ ewọ wẹ fọn Akuẹ Arímóògùnjẹ́ tọn. To Owhé Arímóògùnjẹ́ tọn gbè to dodinnanu tẹnmẹ, Ponọ dé mọ whevi Daho dé he tin to Akuẹpotin lọ mẹ bo wle é. Gbọ̀ngán wẹ fọláṣadé Asi Godotọ Arímóògùnjẹ́ tọn nọ nọ̀. E mọ yo na Azan Atọ́n kavi Osẹ Dopo to Owhé Arímóògùnjẹ́ tọn gbè to Ifẹ̀ whẹpo do lẹkọ dó Gbọngán. E ma jivi depope na Arímóògùnjẹ́. E jẹ sọ mi ni na Ayidonugo Fọláṣadé ganji na Ewọ wẹ Ponọ mọ bọ jade Ahàn na to Ahimẹ bo ni Ògo Dopo dàá. Ewọ wẹ wa yin mimọ to Godomẹ sọ E fin Arímóògùnjẹ́ sin Akuẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
a7qb2cwpj1ccx04o4yy16te2es9qbyy
Kolawole Olawuyi
0
451
8985
8984
2022-03-23T15:55:30Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kolawole Olawuyi''' yin jiji to owhe 1963 to Ayimatẹn Ọyọ tọn to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. E yin jiji na Williams Inaolaji Olawuyi he yin yẹwhenọ de. E basi matintọ to azan ẹnẹtọ, whejisun, owhe 2007 tọn mẹ.
==Jọja whenu==
Kolawole Olawuyi yin jiji to owhe 1963 - azan ẹnẹtọ, whejisun, owhe 2007 tọn mẹ. E yin jiji to ayimatẹn Ọyọ tọn to oto [[Naijilia]] tọn mẹ. To ovu whenu etọn, e nọ sinyẹnta taun, sọmọ bọ otọ etọn nọ hoe badabada <ref>https://www.legit.ng/1215593-life-times-late-mystery-man-kolawole-olawuyi-5-facts.html#:~:text=Late%20Kolawole%20Olawuyi%20was%20born,incorrigible%20when%20he%20was%20young.</ref>
==Wehọmẹ==
Kolawole Olawuyi yi wehọmẹ daho azọnplọnmẹ tọn Politekiniki he to Ibadan, enẹgodo e yi wehọmẹ alavọ Ibadan tọn (University of Ibadan) <ref>https://web.archive.org/web/20200128184820/http://www.niraland.com/</ref>
==Matintọ==
E basi matintọ to azan ẹnẹtọ, whejisun, owhe 2007 tọn mẹ to dotowhe [[Awọnlin]] tọn. <ref>https://www.premiumtimesng.com</ref>
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
07ct4ailobsihnrq0xhfnypuxy3cgh8
Kontagora
0
452
8994
8993
2022-03-23T15:55:31Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kontagora''' yin topẹvi de to hùwaji Tọsisa Kontagora tọn ''(Kontagora River)'' tó to agéwaji-whèyihọ [[Ayimatẹn Niger Tọn]] tọn [[Naijilia]]. Ewọ wẹ yin tatọ́-tẹnnọ todaho Kontagora Emirate tọn.
Kontagora wẹ ayimatẹngán [[Ayimatẹn Niger Tọn]] lọsu wa sọn. To December 15, 1995, Aṣẹpipa ṣọṣi Katoliki Lomu tọn Kontagora tọn ''(Roman Catholic Apostolic Vicariate of Kontagora)'' yin didoai do finẹ. St Michael's Cathedral wẹ yin nọtẹn sinsẹngán tọn to finẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Kontagora]]
1detfhkmm3u29kkkxz1c7mz5ah1fnkx
Kosofe
0
453
9005
9004
2022-03-23T15:55:31Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kosofe''' yín Gandudu Dokọ tọn dé to Tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ . Tatọ́-tẹnnọ etọn tin to Kosofe.
E tindo lẹdo kilomẹtlu Kanwe-nukundopo. Gbẹtọ sọha 665,393 wẹ tin to otò lọ mẹ to whenue gbẹtọ lẹ yin hihia to 2006.
Koodu wekanhlanmẹ̀ etọn wẹ 100.
Fihe gbẹtọ lẹ su te hugan to Kosofe wẹ Ikosi.
==Fininọ devo lẹ to Kosofe==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Kosofe]]
3xkog3cd6ca2hyx1gpyeb9ed67cmlhk
Kryvyi Rih
0
454
9013
9012
2022-03-23T15:55:31Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Banner of Kryvyi Rih.svg|thumb|150px|Yẹdide Asia tọn]]
'''Kryvyi Rih''' (To Ukraine-gbe mẹ: Криви́й Ріг; To Russia-gbe mẹ: Кривой Рог) yin tòdaho de to lẹdo Dnipropetrovsk Oblast tọn to ṣẹnṣẹn otò Ukraine tọn. Finẹ wẹ yin otẹn anadenanu tọn na ayimatẹn Kryvyi Rih Raion tọn.
To owhe 2020 mẹ, gbẹtọ sọha 619,278 wẹ nọ̀ finẹ.
== Alọdlẹndonu ==
[[simple:Kryvyi Rih]]
sb3xoluk5qeuirp3nhuohyw48wuaip5
Kunle Bamtefa
0
455
9036
9035
2022-03-23T15:55:32Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kunle Bamtefa''' yin aihundatọ sinimọto tọn Otò [[Naijilia]] tọn bo yin yinyọnẹn taun na adà ''Uncle Pablo'' tọn he e yiwa to aihundida dé mẹ he hosọ́ etọn yin ''The Johnson's Family'' podọ aihundida devo he hosọ etọn yin ''Fuji House Of Commotion'' mẹ.
== Aihun he e dà lẹ ==
*''Checkmate'', 1991
*''Mortal Inheritance'', 1996
*''Violated'', 1996
*''Saworoide'',1999
*''The Johnsons''
*''Fuji House of Commotion''
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Kunle Bamtefa]]
k250urrh7ao103vwv96my18vy4bopb3
Kunnudetọ Jehovah Tọn Lẹ
0
456
9072
9071
2022-03-23T15:55:33Z
Jon Harald Søby
5
35 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kunnudetọ Jehovah Tọn Lẹ''' yin pipli sinsẹnbibasitọ lẹ tọn dé he tindo hagbẹ he hú livi ṣinatọ̀n lẹdo aihọnpe. Ye yise dọ Jiwheyẹwhe, mẹhe yinkọ etọn nọ yin Jehovah (Slm 83:18), na doalọtena sẹ́nhẹngba, kọgbidinamẹ, azọ̀n po okú po gbọn hinhẹn opodo wá na kanyinylan wunmẹ lẹpo to aigba ji dali.
Ye dọdọ Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn (he yin nùdego to odẹ̀ oklunọ tọn mẹ dọ "ahọluduta towe ni wá".) na hẹn lẹndai dowhenu tọn Jiwheyẹwhe tọn na aigba di, enẹwẹ nado hẹn jijọho wá na gbẹtọ he nọgbẹ sọgbe hẹ nujinọtedo Biblu tọn lẹpo.
Nuyise yetọn lẹ yin zizesinai do Biblu ji. Nuyise ehelẹ yin pinplọnmẹ gbọn Charles Taze Russell dali, yedọ yẹwhehodọtọ de he wleawuna pipli Biblu plọntọ lẹ tọn de to tòdaho Pennsylvania tọn mẹ to 1876. Yanwle Russell po Biblu plọntọ devo lẹ po tọn taidi pipli de he yin yinyọnẹn to whenẹnu wẹ nado hẹn nuplọnmẹ Jesu klisti tọn lẹ gbayipe podọ nado hodo apajlẹ aliho nuyiwa tọn agun klistiani owhe kanweko-tintan tọn lẹ tọn. Na Jesu wẹ yin dowátọ agun klistiani tọn wutu, e nọ yin pinpọn hlan taidi dowátọ titobasinanu lọ tọn. -Kolosinu lẹ 1:18-20.
To nukọnmẹ, ye wá jẹ owé sinsẹn tọn lẹ zinjẹgbonu ji he ye ylọdọ ''Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ lọ Tọn''.
Nuyise yetọn delẹ, na taun tọn gando mẹhe Jiwheyẹwhe yin, po lẹndai etọn na gbẹtọ lẹ po aigba lọ po go gbọnvo na nuhe nọ yin pinplọnmẹ to sinsẹnhọ susu devo lẹ mẹ.
Kunnudetọ Jehovah Tọn lẹ yise dọ gbẹtọ fọtọ́n-donu-kantọ̀n-konukunẹnẹ (144,000) wẹ na yì olọn mẹ (Osọ 7:1-17, 14:1) podọ gbẹtọ susu devo he setonu na Jiwheyẹwhe lẹ na nọgbẹ kakadoi to paladisi de mẹ to aigba ji.
Ye ma yise dọ Jiwheyẹwhe yin atọ̀n-to-dopomẹ de. Ye yise dọ Jesu kú to potín de go (he sọ nọ yin yiylọ dọ yatin de ) kakati nido yin satin de. Jiwheyẹwhe ma kẹalọyi sinsẹnbibasi de he mẹ yẹdide kavi boṣiọ yin yiyizan te, etlẹ yin yẹdide kavi boṣiọ satin tọn ma yin alọkẹyi, Exs 20:4-6. Ye nọ plọnmẹ dọ to whenue mẹde kú, ye nọ gbẹ tin to yọdo mẹ kaka jẹ whenue Jiwheyẹwhe na wá fọn ye sọnkú to whenue ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn na jẹ gandu ji to aigba jí.
Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ yinyọn ẹn taun na nuyise yetọn lẹ lilá sọn whédegbe jẹ whédegbe podọ to nọtẹn gbangba tọn devo lẹ, podọ ye sọ nọ má linlinwe lọ ''Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ lọ Tọn'' po ''Fọ́n'' po na gbẹtọ lẹ. Ye sọ yin yinyọnẹn na kadaninọ yetọn na whẹho awhan tọn lẹ podọ na ohùn.
==Otàn yẹtọn==
To 1870, jọja de he tindo avọ̀satẹn de, mẹhe yinkọ etọn nọ yin Charles Taze Russell to sadi to gbedopo bo se hodidọ yẹwhehodọtọ ṣọṣi ''Advent'' tọn de tọn. Yẹwhehodọtọ lọ dọdọ Biblu sọgan gọalọnamẹ nado mọnnukunnujẹemẹ dọ Jiwheyẹwhe jlo na do ahọluduta de ai, kavi gandudu de do aigba ji. E dọdọ ahọluduta lọ, he yin nudego whlasusu to Alẹnu Yọyọ owé Biblu tọn mẹ, na yin zizesinai do olọn mẹ, podọ e na diọ ninọmẹ gbẹninọ tọn gbẹtọvi lẹpo tọn pete to aigba ji. Russell dindona nuplọnmẹ yẹwhehodọtọ lọ tọn to Biblu mẹ, ehe hẹn ẹn wleawuna nuyise yọyọ delẹ. Klistiani nugbonọ devo lẹ he ko kú sọn ojlẹ dindẹn die lẹ lọsu na yin apadewhe gbẹtọ fọtọ́n-donu-kantọ̀n-konukunẹnẹ (144,000) he na dugan to olọn mẹ lẹ mẹ.
'''Lehe yé bẹjẹeji gbọn'''
Gbọn biblufọ voovo lẹ yiyizan dali podọ gbọn nujijọ whenuho tọn voovo lẹ yiyijlẹdo yedelẹ go dali, Russell yise dọ to madẹnmẹ, Jiwheyẹwhe na basi oylọna ogbẹ́ "mẹwiwe lẹ" tọn de nado wá dugan to olọn mẹ.
Klistiani nugbonọ devo lẹ he ko kú sọn ojlẹ dindẹn die lẹ lọsu na yin apadewhe gbẹtọ fọtọ́n-donu-kantọ̀n-konukunẹnẹ (144,000) he na dugan to olọn mẹ lẹ tọn. To whenẹnu, ṣọṣi voovo lẹ nọ plọnmẹ dọ Jesu na lẹkọ wá aigba ji whlà awetọ to nukọnmẹ, ṣigba Russell yise dọ alọdlẹndonu voovo lẹ to Biblu mẹ dohia dọ Jesu ko lẹkọwa to 1874.
Russell yise dọ apadewhe lẹndai Jiwheyẹwhe tọn wẹ nado bẹ́ Amagẹdọni jẹeji, e yise dọ ehe na yin ojlẹ de he mẹ bẹwlu na tin to gbẹtọ lẹ ṣẹnsẹn podọ titojininọ po osẹ́n po na depo taun, podọ e na yin ojlẹ de he gbẹtọ lẹ na po gandudu voovo lẹ po na hoavun sọta yede. E yise dọ Jiwheyẹwhe na doalọtena azọ̀n po okú po bo na ná dotẹnmẹ gbẹtọ nugbonọ lẹ nado nọgbẹ kakadoi to agbasa pipe de mẹ.
Russell yise dọ nujọnu taun wẹ e yin dọ klistiani lẹpo, etlẹ yin dehe to awukọndopọ hẹ ṣọṣi devo lẹ, dona plọn "nugbo" biblu tọn ehelẹ.
E yise dọ "nugbo" ehelẹ ko yin whiwhlá do Biblu mẹ na owhe fọtọ́n susu lẹ. E wleawuna ogbẹ́ wezinzin tọn de he yin yiylọdọ ''Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania''. E kàn owé voovo lẹ, bo wleawuna klasi Biblu pinplọn tọn kleun kleun lẹ na gbẹtọ lẹ nado plọn nuplọnmẹ etọn lẹ, e sọ jẹ̀ linlinwe lọ ''Zion's Watch Tower and Herald of Christ's Presence'' zin jẹgbonu ji, he nọ plọnmẹ dọ Klisti ko wá. E kanwe dọ Jiwheyẹwhe na hẹn nujijọ ehe lẹpo wá aimẹ to 1914.
==Nuyise yetọn lẹ==
==Nuhe ye nọ wa==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[simple:Jehovah's Witnesses]]
[[en:Jehovah's Witnesses]]
21lmovrrduh1k5t2dd0pmihlmvkj9oh
Kupa-gbe
0
457
9083
9082
2022-03-23T15:55:34Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kupa-gbe''' nọ yin dido to glètoho he to Kupa-gbeji lẹ mẹ, ehelẹ wẹ; Abugi, glètoho Ikin-Sami tọn lẹ (Kapu, Agini, Buzhi, po mọmọ po sọyi), Ikin-makun tọn lẹ, Kuchalu, Sampi po Eggan (ehe lẹpo tin to hùwaji [[Ayimatẹn Niger Tọn]] tọn).
Kupa tin to aṣẹpipa L.G.D Lokoja tọn glọ. E ṣáká dopọ hẹ is under Lokoja L.G.A. It is most closely related to the [[Kakanda-gbe]] taun. Koelle (1854) mẹ wẹ e wá sọn. Glètoho Egã (Eggan) tọn tin omẹ sọha kleun de he nọ do Kupa-gbe. Kupa, taidi akọ̀ de po lẹdo gandudu tọn de po, nọ yin gandudeji gbọn kọmẹ-gan de he nọ yin yiylọ dọ 'Maiyaki Kupa tọn' bo nọ nọ̀ Abugi. E tindo e-whè-gbau glètoho 70 to aṣẹpipa etọn glọ.
{| class="wikitable"
|+'''Topẹvi lẹ po glètoho lẹ po to Kupa-gbeji'''
|Abugi
|-
|Kapu
|-
|Mabo
|-
|Agini Agunpo
|-
|Agini Api-akuru
|-
|Awumi
|-
|Gwaci
|-
|Ebbe
|-
|Migegi
|-
|Fikara
|-
|Bagi
|-
|Gunji-Twaki
|-
|Mikugi
|-
|Dekugi
|-
|Ebwa
|-
|Apo
|-
|Dakunzhi
|-
|Gucidan
|-
|Angbapu
|-
|Tsanawa
|-
|Lagan
|-
|Bataku
|-
|Igban
|-
|Kayinko
|-
|Gbedumagi
|-
|Kumi
|-
|Nadzogun
|-
|Kpaji
|-
|Balagan
|-
|Gbaci
|-
|Kinami
|-
|Yinkara
|-
|Elaggan
|-
|Giri
|-
|Arakpo
|-
|Eggan
|-
|Ramba
|-
|Kuchalu
|-
|Elugbwara:- * Eban * Egbaci * Ekara (Karagi) * Elandza * Kpakpa * Vazhi
|-
|Sampi
|-
|Elagi
|-
|Batake
|-
|Koci
|-
|Buzhi * Kpagun
|-
|Kukaragi
|-
|Miza
|-
|Dzakanti
|-
|Gugurugi
|-
|Kpoku
|-
|Yaro
|-
|Lantsara
|-
|Kugbagi
|-
|Lusuta
|-
|Yekaraji
|}
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Kupa language]]
rto9a3v9zaf861ssat7k521a319725w
Kuryana Azis
0
458
9092
9091
2022-03-23T15:55:34Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Drs._H._Kuryana_Azis.jpg|thumb|Kuryana Azis]]
'''Kuryana Azis''' (10 Lidosun 1952 – 8 Whejisun 2021) yin tonudọtọ indonesia tọn.
E yin gandutọ gan Komering Ulu tọn sọn 2015 kakajẹ whenuena e yin kukutọ E yin jiji to Tanjung Kemala, Baturaja, Ogan Komering Ulu, huwaji Sumatra.
Azis yin kukutọ to azọn COVID-19 ehe gbayipe whenu to Indonesia to 8 Whejisun 2021, podo owhe 68 po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Kuryana Azis]]
aakemgbq2k2jr4qzj59znnkbmhcl12t
Kyiv
0
459
9101
9100
2022-03-23T15:55:35Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Kyiv''' kavi '''Kiev''' (To Ukraine-gbe mẹ : Київ) wẹ yin tatọ́-tẹnnọ otò [[Ukraine]] tọn podọ ewọ wẹ sọ yin tòdaho he klo hugan to Ukraine.
E tin to ṣẹnsẹn agewaji [[Ukraine]] tọn to tọ̀sisa Dnieper tọn tò. Diblayi gbẹtọ livi atọ̀n wẹ nọ nọ̀ finẹ.
Tòdaho ehe mẹ wẹ adà godo tọn agbàwhinwhlẹn UEFA Euro 2012 tọn yin hihò te. Podọ Kyiv wẹ agbàwhinwhlẹn hànjiji tọn ''Eurovision'' tọn wá aimẹ te to 2017
Ninọmẹ aimẹ tọn Kyiv tọn nọ fá pẹẹde (''continental climate'').
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Kyiv]]
[[simple:Kyiv]]
47x1ipz9olm5f4u1tmreh2vs4o4yddr
Ladiohọ Awọnlin tọn
0
460
9123
9122
2022-03-23T15:55:35Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ladiohọ Awọnlin tọn''' FM 107.5 (Glẹnsigbemẹ:Radio Lagos 107.5 FM) sọ nọ yin yiylọ dọ Tiwa n' Tiwa. '''Ladiohọ Awọnlin tọn''' bẹ azọn jẹeji to 1977 taidi azọnwhe linlin tọn he yin ''Nigerian Broadcasting Corporation(NBC)''. E yin Ladiohọ FM tọn tintan he Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn lọsu wẹ dó. Ladiowhe lọ bẹ azọn jẹeji po wekun sọha ladio tọn ehe po ''A.M. Frequencies (990 kHz.303mtrs po 918 kHz.327mtrs)''. Hudo nado diọ nulẹ zun yọyọ wẹ zọn bọ '''Ladiohọ Awọnlin tọn''' 107.5 he yin FM (Tiwa n'Tiwa) dó wa aimẹ to ''Lagos State Radio Service'' glọ to owhe 2001 tọn mẹ. Ladiohọ Awọnlin tọn yin ladio-whe dé he yin yinyọnẹn na ogbé jọwamọ tọn wunmẹwunmẹ dido, bọ hoyidokanji etọn susu lẹ nọ yin to Ayọgbemẹ bọ pẹde to emẹ sọ yin to gungbe mẹ, dé he whe hunga to ogbè he ye nọ do mẹ wẹ Glẹnsigbe. Ladio-whe lọ sin yanwle wẹ nado na linlin gbẹtọ lẹ titengbe [[Ayọnu lẹ|Ayọnu]] he tin to [[Naijilia]] lẹ po Naijilia-nu he tin to togodo lẹ po.
==Sọ Pọ́n==
*[[Kandai azọnwhe ladio tọn lẹ to Awọnlin]].
*[[Televiziọn Awọnlin tọn]].
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[en:Radio Lagos]]
eid2mtnjhf9lmc9bazhwf06idynkheo
Ladiohọ Brila FM
0
461
9140
9139
2022-03-23T15:55:36Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ladiohọ Brila FM''' yin azọnwhe ladiohọ aihudida lanmẹyiya tọn he yin didoai to azan tintan osun aotọ owhe 2002 gbọn Larry Izamoje dali taidi taidi azọnwhe aihundida lanmẹyiya tọn tintan Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Brila FM yin didoai do Ayimatẹn voovo ẹnẹ mẹ [[Awọnlin]], [[Abuja]], [[Onitsha]] po [[Port Harcourt]] po podọ to alọnu, E sọ nọ na linlin gando [[Ayimatẹn Kaduna tọn]] lọsu go ga. To aihundida lanmẹyiya tọn ''2014 FIFA World Cup'' tọn whenu, Ladiohọ Brila FM yin dide taidi dopo to ladiohọ atọ̀n he na yin tọntlọngbọn to linlin nina mẹ he na hopodona azọnwhe ''Optima Sports Management International''.
==Azọnwiwa==
Lẹndai ladiohọ Brila FM tọn wẹ nado nọ na linlin gigọ gando aihundida lanmẹyiya tọn go. To owhe 2012, E doalọwemẹ taidi linlinnatọ he na hopodona azọnwhe ''TALK SPORT'' tọn nado nọ na linlin gando aihundida lanmẹyiya tọn ''Premier league'' go kakajẹ owhe 2014.
==Linlinnatọ Nukundeji lẹ==
Ogechukwukanma Ogwo
==Sọ pọn==
Todohukanji azọnwhe ladiohọ tọn lẹ to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Brila FM]]
bnydd3jwahdukwoxhvv3ff0kdkkijof
Ladiohọ Eko FM
0
462
9149
9148
2022-03-23T15:55:36Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ladiohọ Eko FM''' yin didoai to owhe 1997 taidi nọvi na azọnwhe [[Ladiohọ Awọnlin tọn]]. Eko FM yin didoai po yanwle lọ po nado nọ na linlin to ayọgbe mẹ na ayọnu lẹ. Susu awọnlinvi lẹ nọ ze ayiha do azọnwhe ladiohọ Eko FM ji nado se linlin gando nuhe to jijọ to alọnu lẹ, linlin nọ yin nina to yovogbe mẹ po ogbe ledo lọ tọn lẹ po. Linlin nuhe gando ahọluduta po danu he to jijọ lẹ go nọ yin nina.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Eko FM]]
dadusksnh70haylwz6yuze7lj12akop
Ladiohọ Faaji FM
0
463
9156
9155
2022-03-23T15:55:36Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ladiohọ Faaji FM''' yin azọnwhe ladiohọ otogbo naijilia tọn. Mẹhe do azọnwhe lọ wẹ ''Daar Communications'', Raymond Dokpesi wẹ do azọnwhe lọ ai. Faaji FM bẹ azọn jẹeji to gigọ mẹ to azan tintan osun wiawetọ owhe 2012 mẹ, Mẹhe sọ to anadena azọnwhe lọ wẹ Kenny Ogungbe.
==Sọ pọn==
Agidigbo FM 88.7 Ibadan
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Faaji FM]]
mzxvk52kcgx5h7so8scxal4z602kxik
Lagos Island
0
464
9158
9157
2022-03-23T15:55:37Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Lopo Awọnlin Tọn]]
b8yfxbjprq1y8t7iisqs3xc5imvhkdf
Lagos State Model College Kankon
0
465
9222
9221
2022-03-23T15:55:40Z
Jon Harald Søby
5
63 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lagos State Senior Model College Kankon''' yin Wehọmẹ daho de, he tin tó Owódé-Àpá lì jí tò otò he nọ yin [[Gbagli]] , tò Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. Wéhọmẹ̀ lọ́ yìn didoai tò owhè 1988 tọn mẹ, tò àyímátẹngán awhanfuntọ whènù, Àwhàngàn Rear Admiral [[Mike Akhigbe]] (Rtd). <ref>https://web.archive.org/web/20190713181500/http://lasmocksenior.com/about.php</ref><ref>http://www.vanguardngr.com/2014/01/tales-two-model-colleges</ref><ref>https://web.archive.org/web/20160623164843/http://news2.onlinenigeria.com/feed/news/top-stories/90103-16yr-old-science-pupil-found-hanging-at-kankon-model-college.txt</ref><ref>https://web.archive.org/web/20160518002859/http://lagosschoolsonline.com/more.php?id=71</ref>
==Otàn==
Lagos State Model College tín to wehọmẹ pọ́nbaí daho àtọ́n he Ahọlu dudu Àwọnlìn yímatẹn dótè tó àyígbamátẹn àtọ́n dé e tín tó àyímátẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ̀. Yé dó wéhọmẹ lọ́ ai tò owhè 1988, tò ògán dudu àwhànfùntọ́ [[Okhai Mike Akhigbe]], mẹ̀hè baí otohọ́lúdugán àwhànfùnnọ tọn tò àyímátẹn [[Awọnlin]] tọn. Yé bò bẹ́ wéhọ lọ́ yì thòtẹ̀n àthóthó étọ̀n tò Owódé-Àpá lijí tò àzán gbànewhèàtọ̀n, osùn wídòpó owhè 1989 mẹ̀. Government College, Ketu, tò Ẹ̀pẹ́ wẹ̀ yé dó wéhọ lọ́ dótè dó, pó òhá ẹ̀nẹ̀ étọ̀n dé e pò lẹ pó dó Igbóńlá, Bádóre, Meiran podo Igbokuta pó. Sọ́n whènẹnù, 1988 dójẹ̀ 1992 gbọ́n, yé bayí thóthẹ̀ wéhiá dé e yọ́n dayí wéhọ àtọ́n lẹ́ ẹ pó tọn. Wéhọgán Igbóńlà tọn, Mẹ̀súnnù James Akinọlá Pàṣedà wẹ̀ yé dó basí nùkúnpédonugòtọ́ Wéhọgán wéhọmẹ àtọ́n lọ lẹ tọn, dé yé dó tó wéhọ lọ́ lẹ doai tò owhè 1988 mẹ̀. Mẹ̀súnnù B.O. Owoade wẹ̀ yín Wéhọgán tíntán wéhọ lọ́ tọn, bọ̀ Mẹ̀mẹyọ́nnù M.O. Ọmọniyi bo basí àlọ̀gọ́tọ étọn.
== Oyíndidiọ owhè 2003 tọn ==
Yé diọ́ wéhọmẹ lọ́ sí yínkọ do Lagos State Senior Model College, Kankon tò owhè 2003 mẹ̀. Bọ̀ nọ̀ví pẹví wéhọmẹ lọ́ tọn, má sọ́ tín tò glọ wéhọdáhó lọ́ tọn mẹ̀
==Whéhọgán whéhọ lọ tọ̀n lẹ==
* Mr. B.O. Owoade, 1988 thó 2005
* Chief Mrs. S.O.S. Olley, 2005 thó 2011
* Mr. J.M. Ashaka, 2011 thó 2013
* Mr. S. O. Fadahunsi, 2013 káká jẹ̀ thin
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
[[en:Lagos State Model College Kankon]]
gfq2gztu46vavfek2kq9b4mbzglk71e
Lanre Hassan
0
466
9249
9248
2022-03-23T15:55:41Z
Jon Harald Søby
5
26 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lanre Adesina Hassan''' (yin jiji to azan atọ̀ntọ́, kọ́yànsun, owhe 1950 tọn mẹ).
E yin yinyọnẹn ganji taidi '''Iya Awero'''. E yin yọnnu aihundatọ sinima tọn otò [[Naijilia]] tọn dé, he nọ sábà sọawuhia to sinima ayọgbe ''Nollywood'' tọn mẹ, ṣigba e sọ nọ sọawuhia to sinima Glẹnsigbe tọn lẹ mẹ ga.
Sọn whenue gbọn e ko bẹ́ azọ́n aihundida tọn etọn jẹeji po ''Ojo Ladipo Theatre Group'' po, Iya Awero ko tọ́n bosọ yin yinyọnẹn ganji to aihundida sinima tọn susu lẹ mẹ.
==Aihun he e ko da lẹ==
*''Ìlù Gángan''
*Iró Gunfun
*''Adelebo''
*''Aje Metta''
*Baba Lukudi
*''Iyawo Tunde''
*''Igba Ewa''
*''Ìkúnlè Kèsán''
*''Ìrírí Mi''
*''Mama Lanre''
*''Oníbárà''
*''Àtànpàkò òtún''
*''Ejide''
*''Okun Emi''
*''Dokita Alabere''
*''Fadùn Sáyémi''
*''Ire Aye Mi''
*''Eto Ikoko''
*''Idajo Mi Tide''
*''Ishola Oba-orin''
*''Ogo-Nla''
*''Sade Blade''
*''Ògìdán''
*''Ògo Idílé''
*''Okun Ifẹ''
*''Orí''
*''Owo Blow''
*''Jawọnbe''
*''Ogbologbo''
*''Ojabo Kofo''
*''Pakúté Olórun''
*''Boya Lemo''
*''Back to Africa''
*''Owo Blow: The Genesis''
*''Aso Ásiri''
*''Family on Fire''
*''Omo Elemosho''
*''Ayitale''
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Lanre Hassan]]
qkvgvra6m5yfo03owxy4t1l52718yb2
Lanre Tejuosho
0
467
9267
9266
2022-03-23T15:55:42Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Lanre tejuosho.jpg|thumb|Lanre Tejuosho]]
Ahọvi '''Olanrewaju Adéyẹmí Tejuosho''' he yin jiji to Owhe 1964 tọn yin tonudọtọ de to otò [[Naijilia]] tọn. E to azọnwa to alọnu din taidi azọnwatọ wedegbẹ Ayimatẹn Ogun tọn.
==Godoninọnamẹ==
Lanre Tejuosho yin jiji to Abẹokuta di Ahọvi Ahọlu H R M Ahọlu Adedapọ Tejuosho (podọ e sọ yín doto de ga). C O N karonwi atọntọ ọrọnmiyan osile ti Oke ona gba po Ahọsi Adetoun Tejuosho taidi Ahọvi. Eyin ovivi na dopo to yọnnu he tindo azọnwhe to [[Naijilia]] lẹ, enẹ metogantẹmẹ Bisoye Tejuosho Iyalode Egbaland.
==Oyọnẹn po wepiplọn etọn po==
Lanre Tejuosho yin Doto de, e yi wehọmẹ Alavọ tọn Awọnlin tọn ''Staff School'' tọn to 1967 podọ enẹgodo Wehọmẹ daho ''Igbobi College'' to owhe 1974 nado hiawe dogọ. To owhe 1981 e yi Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn fihe e yi gbedewema ''M.B.B.S'' te podọ to enẹgodo e basi agbasagonu etọn lẹ ''Telemedicine'' po oplọn Ajọwiwa tọn po to togodo, E lẹzun doto to whenue e tindo owhe konukundopo. Ehe zọn bọ e yin dopo to doto he yọn azọn taun lẹ mẹ to Naijilia.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn==
Tejuosho ko tindo asi, yinkọ asi etọn tọn wẹ ahọsi Moji Tejuosho (he mọ okoya), ahọsi yin dopo to viyọnnu ahọtọ akonka Naijilia tọn mẹtogantenmẹ Razaq Okoya. E yin nukunpedonugotọ po wedegbẹ akọ tọn po. Ye ko yin didona po ovi lẹ po ovivi lẹ po.
== Alọdlẹndonu lẹẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Lanre Tejuosho]]
[[yo:Lanre Tejuosho]]
byn5d6xf29lpwrbu3ia50b17n0t6194
Lanre Towry-Coker
0
468
9284
9283
2022-03-23T15:55:42Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Dotogan '''Lanre Towry-Coker''' FRIBA yin jiji to owhe (1944), e nọ wazọn yẹdide ohọ tọn, bo sọ yin tonudọtọ [[Naijilia]] vijiji de. E ko wazọn to ahọlu po mẹdevo lẹ po glọ, bo yin konmiṣọnna tintan na azọn po fininọ po to [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin]] tọn pọn.
==Gbẹzan po azọn etọn lẹ po==
Lare yin Azọnyọnẹtọ [[Naijilia]] vijiji de. Eyin Ayinamẹ̀tọ, nukunmọnu [[Naijilia]] tọn yi oto maleṣia tọn, Enẹ Tunku Abdul Rahman. To bẹjẹeji Owhe 1960 tọn, Lanre-Towry-Coker yi wehọmẹ St.mathias to Ayimatẹn Awọnlin po Kingston college, Surrey, to England tọn, whẹpo e do Yi wehọmẹ Azọn yẹdide ọjọ tọn pinplọn to (''Architectural Association School'') po wehọmẹ Alavọ tọn to London. E hiawe bo yi gbedewema nuyonẹntọ ajọwiwa tọn to whenuena e Yi wehọmẹ alavọ Harvard tọn (OPM). E Hun azọnwhe yẹdide tọn he e ylọ dọ (Towry-coker Associates) to owhe 1975. To owhe 1976 ye yi yinkọ dé do gọ yinkọ lọ to [[Lagos|Awọnlin]] na azọn dagbe he e ko wa na ọkọ lọ wutu enẹ to [[Awọnlin]] ([[Lagos Island]])he é ylọdọ (Towry street) nado doyẹyigona hẹnnu Etọn lẹ. É sọ yin mẹhe nọgodona ]]Abuja]] sìn tomẹ, bọ yin nina Nunina susu lẹ na azọn dagbe he e wa lẹ titengbe ohọ yọnwhanpẹ susu he é Basi do togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. To owhe 1999, Towry-coker lẹzun omẹ tintan he Dugan kọnmiṣọnna na azọn po fininọ po to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn. Ewọ wẹ wekantọ ( Housing policy) po (The dynamics of housing Delivery) oto [[Naijilia]] tọn. Bo Yi Aimatẹn [[Awọnlin]] tọn taidi nuplọnmẹ to owe Etọn he azọnwhe makeway detọn to owhe 2012. Towry-coker yin mẹplọntọ to wehọmẹ Aṣitẹki tọn (NFIA) po azọnwatọgbẹ wehọmẹ abiteratọ po(ACI.Arb) to otò Uk tọn. Eyin dìde taidi doaitọ wehọmẹ oto British tọn to Owhe 2017, yẹdenanutọ to Aihọn bleblu mẹ. É da Bisifẹ Towry-coker sigba ye ko kan tosin. É ji viyọnnu Atọn po visunnu Dopo Ọlaotan.
==A sọgan pọn==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[yo:Lánre Towry-Coker]]
[[en:Lanre Towry-Coker]]
t84v66ch1de2tu3z8tog0q5k5phh1ys
Lapai
0
469
9293
9292
2022-03-23T15:55:43Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lapai''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ to [[Naijilia]].
E ma dogbó hẹ ''Federal Capital Territory''.
Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Lapai tọn mẹ to alihogbó A124 tọn ji to whèyihọ-waji lẹdo lọ tọn to alihiamẹnu 9°03′00″N 6°34′00″E ji.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ 3,051 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 110,127 wẹ tin to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn lẹdo lọ tọn wẹ 911
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Lapai]]
hjrny36fl006wjor666rt5ve4ypvsvv
Laru-gbe
0
470
9305
9304
2022-03-23T15:55:43Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Laru''' (Laro, e sọ nọ yin Shen kavi Sengwe) yin ogbè omẹ Kainji tọn lẹ tọn de to [[Naijilia]]. E tindo akọ̀gbè dopo: Cuba (Shuba). Ogbè lọ dótọ lẹ ko wa to gigọjẹ [[Bissa-gbe|Busa-gbe]] dó ji todin.
==Akọ̀gbe lẹ==
Akọ̀gbe Shen tọn atọ̀n wẹ tin, bọ nọ yin dido to glètoho he bọdego lẹ mẹ:
* Kárábàndéi po Sànsání po
* Sàːgúnú4, Sʷàʃí, Lúmːà, po Barkatai po
* Mɔ̀nːáĩ, Sáŋkʷà, po Màláːlé po
Glètoho lẹ, yin sislẹ sọn daho ji jẹ pẹvi pete ji, wẹ Sàːgúnú, Kárábàndéi, Sʷàʃí, Lúmːà, and Mɔ̀nːáĩ. Mẹhe no dó ogbè lọ lẹ ma sọ 4,000
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Laru language]]
ejpdhcbgogl221cd6j804n0t489mban
Lateef Adedimeji
0
471
9317
9316
2022-03-23T15:55:44Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Lateef Adedimeji at AMVCA 2020.jpg|thumb|Lateef Adedimeji]]
'''Lateef Adedimeji''' (He ye ji to azan tintan osun awetọ owhe 1986) yin Aihundatọ yinditọ de, Otàn wlantọ podọ anadena sinima hẹ nọ yin bibasi to Aimatẹn Ogun tọn,ṣigba ye jii do Aimatẹn Awọnlin tọn to Togbo Naijilia tọn mẹ. To owhe 2013 wẹ e diyin taun na adà he e yiwa to sinima hẹ nọ yin kúdí klepto he Yéwándé Adekoya sọ dovivẹnu taun dó wazọn hẹẹ bọ aihun lọ dó donukunmẹ. Lateef Adedimeji ko tọn tó sinima he ko hugan kanweko (100) mẹ sọn whenue e ko jẹ Azọn sinima tọn ji to owhe fọtọn die. E diyin sọmọ bọ azọnwhe Airtel ton yii dó basi nukunmọnu yetọn.
==Otàn gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po==
Dile mi ko dọdo jẹnukọn, Lateef Adedimeji yin jiji to azan tintan osun awetọ owhe 1986 to Aimatẹn Awọnlin tọn to togbo Naijilia tọn mẹ, ṣigba Aimatẹn Ogun tọn wẹ mẹjitọ etọn wa sọn. E yi wehọmẹ bo yi gbedewema do Oyọnẹn linlinzọn wiwa tọn ji, to wehọmẹ alavọ tọn he nọ yin Olabisi Ọnabanjo University.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Lateef Adedimeji]]
[[yo:Lateef Adédiméjì]]
13i4ugmxdlxuktrydqtq4nq8k6y4dir
Lateef Adegbite
0
472
9342
9341
2022-03-23T15:55:45Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lateef Adegbitẹ''' (yin jiji to azan kotọ osun Atọntọ owhe 1933 tọn bo basi matintọ to Azan gbanewheawetọ osun sinẹnẹtọ owhe 2012 tọn). To gbẹwhenu etọn, e yin Hoyidọtọ dé he lẹzun (''Attorney-General)'' wheyihọ waji togbo [[Naijilia]] tọn (''Western Region of Nigeria'') whẹpo e wa lẹzun wekantọ daho wedegbẹ tọn na nugopọntọ na malenu lẹ to Naijilia.
==Jiji po wehihia etọn po==
Abdul-lateef oladimeji Adegbitẹ yin jiji to azan kotọ osun Atọntọ owhe 1933 tọn dó hẹnnu malenugan dé tọn mẹ to otò Abẹokuta tọn to Ayimatẹn Ogun tọn. Kandai lẹ dohia dọ e yi wehọmẹ Methodist tọn to Abẹokuta, ṣigba ewọ dọ emi yi wehọmẹ Alabiki tọn whẹpo do biọ wehọmẹ dokọ Paulu wiwẹ(St.Paul) tọn to Ignore, Abẹokuta to owhe 1942. To Whenuena Adegbitẹ gbẹ yin owhe sinẹnẹmẹvi wẹ e yi wehọmẹ vọnu nado yi wehọmẹ daho aholu tọn (kings college) to Awọnlin fihe yin dopo to ogbẹ he nọ plọnnumẹ gando malenu go to Naijilia (Muslim student society of nigeria). E fo wehọmẹ etọn to 1956. To owhe 1959, nukọntọ wheyihọ waji togbo Naijilia tọn Obafẹmi Awolowo na Adegbitẹ gbedewema nado yi wehọmẹ vọnu to yovotomẹ bo hiawe gando nuplọnmẹ osẹn tọn he F.R.A Williams ze dai go. Adegbitẹ yi wehọmẹ Alavọ ''Southampton'' tọn bo yi gbedewema oyọnẹn osẹn tọn to osun sinawetọ owhe 1962. Enẹgodo, e hiawe to wehọmẹ daho osẹn tọn na nukọntọ ''Lancaster Gate'' to oto London tọn mẹ, enẹgodo to Grey's Inn(1963-1965). E sọ yi gbedewema ''Common wealth'' tọn to yovotomẹ. E bẹ azọn osẹnplọnmẹ tọn jẹeji to wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn, e hẹn otẹn lọ go kakajẹ whenue e hun azọnwhe etọn titi to osun sinẹnẹtọ owhe 1976 tọn.
==Azọn==
To owhe 1971 tọn, Adegbitẹ yin dide taidi ogàn na ahọluduta lẹdo tọn po gandudu po to wheyihọ Naijilia tọn to gandudu awhangan Christopher Oluwọle Rotimi tọn glọ. E sọ yin dide taidi ogàn na whẹdida po Attorney-general wheyihọ waji tọn po to owhe 1973 tọn mẹ. To osun aotọ owhe 1976 tọn wẹ e dó azọnwhe osẹn tọn ai, ewọ lọsu wẹ sọ yin azinponọ na azọnwhe lọ. Azọnwhe etọn tin to Awọnlin po Abẹokuta po. Osẹn Akuẹ po ogbẹ(''commercial and corporate law'') wẹ yin azọn titengbe yetọn. Azọnwhe etọn he tin to Abẹokuta tin to Àgọ́ Obà. Adegbitẹ yin dopo to mẹhe dó ogbẹ Gbmẹ ibi tọn ai to owhe 1972 mẹ. Adegbitẹ yin ogàn ọgbẹ olimpiki oto Naijilia tọn (Nigeria Olympic) sọn 1972 jẹ 1985. E yin nukọntọ, azinponọ na ogbẹ ọgbẹ anadenanutọ wehọmẹ alavọ oto maiduguri tọn sọn 1984 jẹ 1990. E lẹ́zun ogbẹvi asẹpapatọ dó nusisa ji tọn to Awọnlin. Enẹgodo e lẹzun ogàn daho na azọn po tẹnmẹninọnamẹ tọn po. Yé yí ogantẹn he klohugan(C O N) tọn na ẹn. E sọ dugan taidi seliki oto Ẹgba po papa Adini malenu Ẹgba tọn. To Azan ṣinẹnẹ tọ, osun atọntọ owhe 2011 tọn, ahọluigbagan Good luck Jonathan de e taidi azinponọ na kandai oyọnẹn hihọ po jlọjẹ mẹtọn po(''Chairman, presidential committee on puplic awareness on security and civil responsibilities'').
Dotogan Adegbitẹ yin nọvisunnu na otankantọ akonka de po nukundeji dé po he nọ yin Saburi Bíòbákú (1918-2001) mẹhe yin Giwa na wehọmẹ alavọ Awọnlin tọn dai whẹpo dó yin matintọ.
==Malenugan==
To 1976, Adegbitẹ dọdọ ye ni dó whẹdatẹn vivọylọ dé na malenu lẹ ai to ayimatẹn he tin to Naijilia. E dọ malenu lẹ tindo tito podọ yé dona nọ basi whẹdida to osẹn ṣharia tọn glọ. É zindonukọn dọ malenu lẹ ma tindo osẹn po tito mẹdekannujẹ tọn po gbọnvona dehe Ṣharia ko zedai. Sharia yin osẹn wiwe hugan malenu lẹ tọn bo bẹ osẹn oto tọn po nuyiwa tọn lẹ po hẹn. Adegbitẹ jlo na nọgodona kanvivan M.K.O Abiola tọn nado ze tito Sharia tọn dó ayimatẹn lẹ mẹ to bẹjẹeji Owhe 1990 tọn. E sọ vọ doai to osun wiawetọ owhe 2002 tọn. Hunyanhunyan dé fọn to klistiani lẹ po malenu lẹ ṣẹnṣẹn. Adegbitẹ yin azinponọ na wedegbẹ ehe bo penukundo gbejizọnlinzintọ to ayimatẹn Ogun tọn po ogbẹvi wedegbẹ lọ tọn lẹ po. To whenuena Ibrahim Dasuki lẹzun sọltan Sokoto tọn to owhe 1988 po ogan daho na wedegbẹ daho Naijilia tọn na malenu lẹ to Naijilia (N S C I A), Adegbitẹ wẹ yin dide taidi wekantọ daho na wedegbẹ lọ, to gandudu Adegbitẹ po Dasuki tọn to NSCIA, he ye yi dodonu etọn hẹnnai to owhe 1974, e lẹzun mẹhe sọ to azọn wa po zohunhun po. To vivọnu owhe 2002 po bẹjẹeji owhe 2003 tọn po, Adegbitẹ dọnnu po Wọlé ṣoyinka po na e sawhẹ dokọna malenu lẹ dọ ye lẹ wẹ to danuwiwa zedaga bo kọn ohun gbẹtọ lẹ tọn dai to Kaduna, ṣigba Adegbitẹ yiavunlọ na malenu lẹ. Enẹ zọn bọ é yin nina nunina Nobẹli tọn. Atẹṣiṣi ehe zọn bọ yé henalọdotena hunwhẹ yọnnu whanpẹnọ hugan he ye jlo na basi to whenẹnu (Miss World) tọn to Naijilia. Hunyanhunyan lọ sọ sinyẹn to whenuena linlinkantọ Isioma David he yin klistiani kan linlinwe de dọ eyin yewhegan lẹ nọ yi hunwhẹ yọnnu whanpẹnọ hugan lọ tọn tẹnmẹ wẹ, ye na ko dé asi yetọn lẹ sọn ye mẹ. Enẹgodo wẹ mẹbọdomẹgotọ ayimatẹngan Zamfara tọn owhe 1993 tọn, enẹwẹ Mamauda Aliyu Shinkafi dọho to gbangba dọ e sọgbe hẹ osẹn na malenu lẹ nado sọn ohùn Isioma tọn dai. Tlolo wẹ́ Adegbitẹ jeagọdo oho lọ dọ linlinkantọ Isioma mayin malenu podọ e ko biọ jona. Enẹwutu e ma dona yin huhu.
Adegbitẹ dọ to linlinwe osun aotọ owhe 2003 mẹ dọ eyin oto Amelika po azọnwatọgbẹ etọn lẹ po sọgan diọ linlẹn, nuylankan he jijọ lẹ sọgan doalọte kiki eyin ye gọ aigba pelestinu lẹ tọn jo na yé, otẹn ma na sọ yin nina ''Osama Bin ladens'' nado zeta. Matin whẹdida dodo jijọho ma sọgan tin. Whenuena UNESCO basi hodọdopọ to owhe 2003, ye ylọ Adegbitẹ nado dọ alọgọ he sinsẹngan lẹ ko wa nado doalọte na hunyanhunyan lọ.
==Oku etọn==
Dotogan Adegbitẹ ku to Awọnlin to Azan gbanewheawetọ osun sinẹnẹtọ owhe 2012 tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Lateef Adegbite]]
[[yo:Lateef Adegbite]]
[[ha:Lateef Adegbite]]
soz5knmrt7ijobz7c2521okmgrxn5iu
Lateef Raji
0
473
9359
9358
2022-03-23T15:55:46Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lateef Olúdáre Raji''' yin tonudọtọ [[Naijilia]] tọn sọn azan wiawetọ osun aotọ owhe 1962 tọn jẹ̀ azan wiẹnẹtọ osun ṣinatọntọ owhe 2017 tọn. E yin Ayinamẹ̀tọ to nudọnamẹ po whẹwhiwhẹn po na Ayimatẹngan Awọnlin tọn dai tọn [[Babatunde Raji Fashola]]. E sọ wazọn dopọ hẹ Ayimatẹngan [[Bola Tinubu]]. Raji yin dopo to hagbẹ mẹdekannujẹ vodidi Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn whẹpo e do ku. Raji kú na vẹgomẹzọn to owhe etọn gbe to Magodo, [[Naijilia]] to osun ṣinatọntọ owhe 2017. E tindo owhe kandeao-nukunẹnẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Lateef Raji]]
gnvahpr0dyall6r9rm95hyc2wb3oz35
Lavun
0
474
9366
9365
2022-03-23T15:55:46Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lavun''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ de to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Kutigi tọn mẹ to hùwaji lẹdo lọ tọn to alihiamẹnu 9°12′00″N 5°36′00″E ji.
Tọsisa Kaduna tọn ''(Kaduna River)'' wẹ to dogbó whèzẹtẹn LGD lọ tọn ji.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 2,835 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 209,917 wẹ to finẹ to mẹhihia 2006 tọn.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn wẹ 913.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Lavun]]
8k5leruyb3mpxe5o918bzrd934n9rk8
Le Corbusier
0
475
9384
9383
2022-03-23T15:55:47Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Le Corbusier (1964).jpg|thumb|Le Corbusier]]
'''Charles-Edouard Jeanere-Gris''' (jiji yinkọ), (azan 6tọ, osun 10tọ owhe 1887- azan 27tọ, osun 8tọ 1965) yin yinyọnẹn gbọn yinkọ vonọtaun lọ Le Corbusier, yin yẹdenanutọ po wekantọ to oto Switzerland ton po. To owhe 1930, e lẹzun tovi yovofrance tọn. E yin gbẹtọ nukundeji na alọnuzọn yẹdenanutọ tọn to egbezangbe. Tito etọn bẹ nukọnyiyi to họgbigba na gbẹtọ he nọ nọ tohomẹ lẹ hẹn. Ehe yinmọọ̀ na to ojlẹ lọ mẹ gbẹtọ hẹntọnọ lẹ su taun. Yedide etọn susu lẹ wẹ ko yin zinzan lẹdo aihọn pe. E sọ yiwanna osẹn podo atinpipa po.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Le Corbusier whẹn to ''La Chaux de Fonds'', oto pẹvi de to agewaji Switzerland tọn. To 1907, whenue e tindo owhe 19, e sẹtẹn yi yovotomẹ to Paris, e sọ dla oto devo lẹ pọn lẹdo Europe, ehe mẹ, e plọn nususu bo sọ tindo nuyọnẹn yoyo lẹ. E plọn ogbe (''German'') devo bo sọ wazọn podo azọnyọnentọ yẹdenanutọ Peter Behrens.
==Wẹkẹ whan==
To wẹkẹ whan tintan whenu, Le Corbusier lẹkọyi switzerland bo lẹzun mẹplọntọ. Madẹnmẹ, ewọ lọsu hun azọnwhe etọn titi yẹdenanutọn podo tavẹylọvi etọn po bọ ye wa azọn dopọ kakajẹ 1940. To owhe 1940, e pe osen(paint) satọ Amédéé ozenfant, e wa yin họntọn nugbonọ de. Ye kọngbedopọ bo de yẹdide yọyọ tọn he nọ yin Purism.
==Wẹkẹ whan godo==
Awhan lọ godo, le Corbusier zindonukọn to yẹdide etọn mẹ kakajẹ 1922. Enẹgodo, e bẹ azọn tọn etọn jẹeji to aliho de mẹ he sọgan yinuwa do mèdevo lẹ ji, bo sọ nọ jla họmẹ do na mẹlẹ bo sọ nọ gọalọna ye. E nọ ohọ kleun kleun lẹ nado sudo hudo gbẹtọ susugege he ma do ohọ to ota to paris. E dọmọ nude dona yin wiwa nado gọalọna mẹhe jẹhẹn bo ma do nude. E sọ da yẹdide de na oto de (''Ville Comtemporaine''), e ma yin alọkẹyi gbede, bo ka yin ayilinlẹn ''Skycrapers''. E sọ do nuhe e wleawu etọn hia ahọludu France tọn, ye sọ gbẹ. enẹ zon bọ ye ma doayi lehe gbẹtọ lẹ su do, bo ka to nuyiwa do oto lọ ji taun.
==Owhe lẹ godo==
Le Corbusier ma hunzo to tonudidọ mẹ to owhe 1942. Enẹwutu, e gba ohọ flinflin lẹ gbọn France.
==Oyin etọn==
Yinkọ lọ Le Corbusier, yin yovo france. Yinkọ yin ada devo na yinkọ daho onọ daho etọn tọn he yin le corbesier. Yinkọ yin lilẹdo ogbe Glẹnsigbe mẹ ''The Crowlike One''. E kẹalọyi yinkọ lọ to 1920.
==Linlẹn he diyin lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Le Corbusier]]
[[af:Le Corbusier]]
[[fr:Le Corbusier]]
0nwhijcm36jngf94vwx7p7fyfrl7ssi
Les McKeown
0
476
9408
9407
2022-03-23T15:55:48Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Les_McKeown_1976_(cropped).jpg|thumb|Les McKeown]]
'''Leslie Richard McKeown''' yin jiji to (azan wiawetọ, abọ̀húsun, owhe 1955 bo nọgbẹ̀ jẹ azan kotọ, lidosun, owhe 2021) tọn mẹ.
Eyin hanjitọ Scotland-nu dé. Ewọ wẹ sọ yin hanjitọ-gan na Bay City Rollers to gblagbla owhe 1970 lẹ tọn mẹ.
McKeown yin jiji dó Broomhouse, Edinburgh, to azan wiawetọ, abọ̀húsun, owhe 1955 tọn mẹ.
McKeown basi matintọ to owhé etọn gbe to azan kotọ, lidosun, owhe 2021 tọn mẹ to whenuena e tindo owhe kande-ko-atọ́n.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Owe he wekantọ ehe kan lẹ==
==Nọtẹn devo lẹ==
[[simple:Les McKeown]]
[[en:Les McKeown]]
[[es:Les McKeown]]
[[fr:Les McKeown]]
11k5761lkyubhf2n7scy4er9dhlb3zp
Liberia
0
477
9433
9432
2022-03-23T15:55:49Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Otò
|otò = Liberia
|asia = Flag of Liberia.svg
|ohia = Coat_of_arms_of_Liberia.svg
|yẹdide = Liberia_(orthographic_projection).svg
|tatọ́-tònọ =
|lẹdo = 111,369
|gbẹtọ sọha lẹ = 5,214,030
|owhe = 40.43
}}
'''Liberia''' yín Otò de he tin to Whèyihọ Aflika tọn, e ma dogbo hẹ [[Sierra Leone]] to agewaji-whèyihọ podọ hẹ [[Guinea]] to agewaji, e sọ ma dogbo hẹ [[lvory Coast]] lọsu to whèzẹtẹn, ohu Atlantic sọ tin to hùwaji po hùwaji-whèyihọ po etọn.
Gbẹtọ diblayi livi atọ́n wẹ tin to Otò ehe mẹ. Glẹnsigbe wẹ yín ogbe he yín alọkẹyi taidi ajọwa-gbe, ṣigba ogbe 20 devo lẹ sọ nọ yín dido gbọn tovi lẹ dali, he dohia dọ akọ̀ podọ aṣa Otò lọ tọn su. Ayimatẹn Otò lọ tọn he klohugan wẹ [[Monrovia]].
{{Aflika}}
[[Adà:Aflika]]
[[Adà:Otò]]
[[en:Liberia]]
085pj8vgvibimk1ggdgt0unmfufl87y
Lilia Aragón
0
478
9446
9445
2022-03-23T15:55:49Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lilia Aragón''' ('''Lilia Isabel Aragón del Rivero''' yin jiji to 22 Zósun 1938 – 2 Avivọsun 2021) e yin aihundatọ mexico tọn podo tonudọtọ. E yin jiji to Cuautla, Morelos. Aragón yin dopo to ogbẹ wedegbẹ́ nukunpedonugotọ lẹ tọn sọn 2004 jẹ 2006.
E yin dopo to ogbẹ ''Institutional Revolutionary Party'' tọn.
Aragón yin yinyọnẹn ganji na ada etọn to aihun ''De frente al sol, Más allá del puente po Velo de novia'' mẹ.
Aragón yin matintọ to azan 2tọ Avivọsun owhe 2021 to otogbo mexico tọn to whenuena e tindo owhe 82.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en: Lilia Aragón]]
2hpt8xhnq26purfxnkhmvrml710ouro
Lilian Bach
0
479
9471
9470
2022-03-23T15:55:50Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lilian Bola Bach''' yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn po ajọjlatọ de po.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wepinplọn etọn po==
Lilian yin jiji to Lagos Island bọ onọ̀ etọn yin Ayọnnu bọ otọ́ etọn yin Poland-nu de. Na azọ́n he otọ́ etọn nọ wa wutu, e nọ ofi voovo lẹ to otò lọ mẹ to ovu whenu etọn, bo yì ''Army Children's School'', Port Harcourt bosọ yì ''Idi Araba Secondary School'' to [[Awọnlin]]. E diyin na ojlẹ vude to ''Theatre Arts'' mẹ to wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn mẹ. E hẹn otọ́ etọn bu to okú mẹ to whenue e tindo owhe ao.
==Whanpẹjọjijla po azọn etọn po==
Lilian yín jiji to Lopo [[Awọnlin]] tọn mẹ bọ Onọ̀ etọn yin Ayọnnu bọ Otọ́ etọn yin Poliṣi-nu dé. E sọ whlẹn-agbà yọnnu he yọnwhanpẹ hugan to hunwhẹ whanpẹ jijla tọn Otò [[Naijilia]] tọn bosọ sọawuhia to ajọjijla Televizion ji tọn susu lẹ mẹ, bọ yẹdide etọn tin to awulẹ̀dí ''Delta medicated soap'' ji.
E bẹ azọn aihundida tọn etọn jẹeji to owhe 1997, bo nọ sọawuhia to sinima Nollywood Ayọgbe po Glensigbe susu lẹ po mẹ.
==Aihun etọn devo lẹ==
*Eletan (2011)
*High Blood Pressure (2010)
*Eja Osan (2008)
*Angels of Destiny (2006)
*The Search (2006)
*Joshua (2005)
*Mi ose kogba (2005)
*A Second Time (2004)
*Big Pretenders (2004)
*Ready to Die (2004)
*Broken Edge (2004)
*Lost Paradise (2004)
*Ogidan (2004)
*The Cartel (2004)
*True Romance (2004)
*Market Sellers (2003)
*Not Man Enough (2003)
*Outkast (2001)
*Married to a Witch 2001)
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Lilian Bach]]
agpfqukexg7sglhzw32ql2em5xs8l1q
Listla
0
480
9478
9477
2022-03-23T15:55:51Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Listla''' tin to agbàdo he to olá na alihogbó whenẹnu tọn lẹ. Sesali Augusti hẹn tòdaho lọ wá aṣẹpipa Lomu tọn glọ bo ylọ ẹ dọ Julia Felix Gemina Lustra. Awhànfuntọ tòdaho ehe tọn lẹ wẹ nọ basi hihọ́na Galatia he yin ayimatẹn Lomu tọn dé sọn mẹhe nọ nọ̀ lẹdo osónọ he to yakẹ lẹ si. Gbọnmọ dali, tòdaho lọ nọ yin anadena sọgbe hẹ aliho gandudu Lomu tọn, podọ tẹnmẹ-yinkọ Latin tọn lẹ wẹ nọ yin nina ahọluzọnwatọ lẹ. Etomọṣo, Listla-nu lẹ gbẹ́ tẹdo suhugan aṣa yelọsu titi tọn lẹ go. Yé gbẹ́ tẹdo aṣa Likaonia tọn lẹ go hugan Lomu tọn, podọ ogbè Likaonia tọn wẹ Listla-nu nukundeji he yin nùdego to owe Owalọ lẹ tọn mẹ lẹ nọ do. Nukinkan he dlẹnalọdo ''yẹwhenọ [[Zeus]] tọn lẹ'' gọna boṣiọ yẹwhe Helme tọn dé tin to nuhe whenuho-kantọ dòkuntọ lẹ mọ to lẹdo Listla hohowhenu tọn mẹ lẹ mẹ. Agbà de he yin kinklandovo na [[Zeus]] po Helme po sọ yin mimọ to lẹdo enẹ mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Lystra]]
jib8scqkgrhsf9h197bhg3p5fan2luk
Lola Margaret
0
481
9525
9524
2022-03-23T15:55:52Z
Jon Harald Søby
5
46 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lola Margaret''' (mẹhe yinkọ etọn to gigọ́ mẹ wẹ '''Lola Margaret Oladipupo''') yin yọnnu aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn dé, sinima-bayitọ po anadenanutọ dé po.
To owhe 1999 mẹ, Lola hẹn mẹjitọ etọn lẹ bu to oku mẹ, ehe wẹ zọn bọ e dó yindọ mẹdaho etọn dè wẹ e zan jọja whenu etọn lẹpo te, azọ́n etọn wá yin ayidego taun to whenue e sọawuhia bosọ yin tlọntlọngbọn to aihundida dé he nọ yin ''Bisola Alanu'' mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wepinplọn etọn po==
Lola yin jiji to Ilesa, tòdaho dé he tin to Ayimatẹn Osun tọn to Hùwaji-Whèyihọ tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ fie e yi wehọmẹ dokọ̀ tọn po wehọmẹ daho etọn fo te. E mọ gbedewema ''Bachelor of Arts'' yí to ''History'' po ''International Relations'' po mẹ to whenuena e plọnnu fo to Wehọmẹ Alavọ [[Awọnlin]] tọn mẹ.
==Azọn etọn==
Azọn aihundida Lola Margaret tọn bẹjẹeji to whenue e pe Bolaji Amusan po godo, he yin aihundatọ nukikodonamẹtọ otò [[Naijilia]] tọn dé he dó azọn aihundida tọn hia ẹ. Azọn etọn wa yin ayidego taun to whenue e sọawuhia bosọ yin tlọntlọngbọn to aihundida dé he nọ yin ''Bisola Alanu'' mẹ.
Lola ko sọ sọawuhia to sinima susu lẹ taidi ''Eyin Akuko'' po ''Omo Oloro'' po mẹ, aihun dé he e deanana bo zán mẹdelẹ taidi Fathia Balogun po Mercy Aigbe po.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
To azan wiawetọ, Ayidosun, owhe 2017 tọn mẹ, ponọ Atlanta tọn lẹ wle e na nuyiwa mẹhodu tọn he e basi wutu. Margaret yin wiwle na nuhe yin didọ gbọn mẹsusu dali gándego dọ akuẹ susugege dé yin súsú dó akuẹsẹdotẹn etọn mẹ bọ e tẹnpọn nado yi akuẹ lọ sọn akuẹsẹdotẹn etọn mẹ, enẹ lọ wẹ zọn bọ yé do wle e.
Ṣigba to ojlẹ vude godo, ponọ lẹ jó e bo yan ẹn lẹkọ do otò [[Naijilia]] tọn mẹ bọ e yin didọ gándego dọ Ibadan wẹ e te todin, bo ma sọ tindo nude ba.
==Delẹ to aihundida etọn lẹ mẹ==
*''Bisola Alanu'', 2014
*''Eyin Akuko'', 2008
*''Omo Oloro'', 2016
*''Agbara Ife (The Power of Love)'', 2016
==Pọnfi dogọ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Lola Margaret]]
d8tnf07hengy6smoc32vh2jm3eqvwd3
Lopa-gbe
0
482
9533
9532
2022-03-23T15:55:53Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lopa-gbe''' bẹ awè to ogbè Kainji tọn lẹ mẹ hẹn to [[Naijilia]]. Akọ̀ Lopa tọn he tin to apa [[Bissa-gbe|Busa-gbe]] dótọ lẹ ko wa gọjẹ ogbè enẹ do ji.
Ogbè awè lọ lẹ wẹ Rop (Ollop) po Urcibar (Shuba). Yinkọ de tin he omẹ̀ akọ̀ lọ tọn lẹ nọ yi do ylọ ogbè awè lọ lẹ to pọmẹ̀: Rerang, ehe ma ya mọ to ogbè West Kainji tọn lẹ mẹ.
Todohukanji Blench (2019) tọn ze ewọ po Tsupamini do ohá ogbè he di yede lẹ mẹ.
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Lopa language]]
ncmmgtkk54w97xz2c3e1wg6rzrzsssz
Lopo Awọnlin Tọn
0
483
9585
9584
2022-03-23T15:55:55Z
Jon Harald Søby
5
51 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Isalẹ Eko''' (glẹnsigbe: '''Lagos Island''') yin Gandudu Dokọ tọn he tin to sẹnṣẹn na Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn he sọ yin Gandudu Dókọ tọn titengbe de to Awọnlin. To tito mẹ̀hihia tọn whenu to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ, Gandudu Dokọ tọn lọ dó gbẹtọ he sọ 209,437 to topẹvi he jijlẹ́ etọn ma sọ 8-7km² mẹ. Gandudu Dokọ tọn Isalẹ Èkó wẹ bẹ́ Òdáá to Wheyihọ̀waji Lopo [[Awọnlin]] tọn. To whenue Whezẹ̀tẹ̀nwaji Isalẹ Èkó tọn he po tin to Gandudu Dokọ tọn Eti-Osa tọn glọ́.
==Apajlẹ́==
Isalẹ Èkó ehe wẹ sẹpọ Otọ̀tó Enẹ: Lagos Lagoon, Fihe Tindo Híhọ́ Hugan to Otò Mẹ̀wiwigbeji (africa) finẹ wẹ yin Ayọnuvi he to Azọn Whehùhù basi lẹ tọn to Awọ̀nlin, Agbegbe Ehe wẹ Lẹzun Oto yọ́yọ́ he gbẹtọ lẹ to ajọ́wa te to Egbehe bosọ́ Dlẹnkan Kakajẹ Agbegbe he tin sẹpọ́ Mainland.
Isalẹ Èkó (Lagos island)yín kinkọndopọ́ po Mainland po to Aliho Atọ̀n po pekán Atọ̀n(1st-3rd Mainland Bridge) he kiklo Etọn tlọ́n Danfafa Awọ̀nlin tọn jẹ̀ Èbúté-Mẹta. Mọdopolọ́ E sọ Ṣakandopọ́ hẹ́ Agbegbe he sẹpọ Taidi: Ikoyi yì Victoria island, Kakajẹ Tọjíhún Glintẹn to Apapa he panukọ̀n Wheyihọ̀waji Otọ̀ lọ́ tọn, bo yin Ahí Nusisa tọn to Ṣẹnṣẹn Oto Hunnukun Awọnlin tọn, to Whenue E yindọ Isalẹ Èkó wẹ yin Owhé Gandutọ, Ahí pó Azọ́nwhé Voovo Òtò lọ tọn tin Te. Mọdopolọ́ Sinsẹnhọ Katọliki, Sinsẹnhọ Àgùdà (Anglican Cathedrals) po Màléhọ́ Daho tin To finẹ.
To Otàn mẹ, Isalẹ Èkó yin Fininọ na Naijiliavi he gọ̀ sọ́n Kalinmọgbenu Sọ́n Òtò Brazil tọn Nado dín Fibẹtado.
Gbẹtọ susu wẹ nọ nọ̀ Fihe nọ yín Broad street to Marina.
Whezẹ̀tẹ̀nwaji Isalẹ Èkó dó Owhé susu pó Ahí he ma gbloada Bo nọ gọ́na gbẹtọ susu. Gandutọ lẹ ko Tẹnpon Nado Basi Alì yọ́yọ́ dó finẹ Nado dè Sẹklimasẹ Òhún lẹ Tọn pò.
E sọ́ yín Fihe Ahọlu Ayimatẹn Awọ̀nlin tọn nọ nọ̀ (kings of Lagos). Mọdopolọ́ E sọ yin yise gbẹtọ lẹ Tọn dọ̀ Agbegbe Ehe kẹ́dẹ́ wẹ Owhè Ẹyọ tọn sọgan yin bibasi Te to Ayimatẹn Awọ̀nlin tọn.
==Tito Ajọ́wiwa tọn==
Azọ́nwhé Akuẹ́sẹdotẹn susu lẹ wẹ tin to Isalẹ Èkó, Azọ́nwhé Akuẹ́sẹdotẹn ina prsuta i Sira first Bank of Nigeria yin Dopo to mẹhe Tindo Àzọ́nwhé to Marina. Azọ́nwhé Akuẹ́sẹdotẹn Devo he sọ dó Azọ́nwhé to finẹ wẹ Azọ́nwhé Akuẹ́sẹdotẹn UBA Tọn (United Bank of Africa). Azọ́nwhé Dahodaho po pẹvi Devo he tin to finẹ wẹ: Azọ́nwhé he nọ dọ̀n miyọ́n (Electrical Appliances Manufacturers), Azọ́nwhé he nọ Họ̀ Aigba námẹ̀ bosọ́ nọ gbáhọ̀(Real estate Consultancy Firms), po devo lẹ po to Isalẹ Èkó.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Kanṣadopọ́ Gbangba tọn lẹ==
[[en:Lagos Island]]
2maxrbgwo4a8nqwfnsw3cgen7nxe7wc
Lyndon B. Johnson
0
484
9594
9593
2022-03-23T15:55:55Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Lyndon B. Johnson, photo portrait, leaning on chair, color cropped.jpg|thumb|Lyndon B. Johnson,]]
'''Lyndon B. Johnson''' (Azan Koatọ́n-nukunawetọ Avivọsún owhe 1908 yi jẹ Azan konukunawetọ Alunlunsun, owhe 1973) yin togbogan gbanatọ́n-nukundopotọ otò United States tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Lyndon B. Johnson]]
[[simple:Lyndon B. Johnson]]
4v5hgh3s3qa0onzrbhq9p0da0koweyv
Léon Aimé
0
485
9608
9607
2022-03-23T15:55:56Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Léon Aimé''' (9 Afínplọsun 1924 – 31 Avivọsun 2021) yin tònudọtọ France tọn de. E yin jiji to Longeville-sur-Mer, France. E yin nukundedonugotọ sọn 1993 jẹ 1997, podọ e sọ yin dopo to hagbẹ
''Union for French Democracy'' lẹ mẹ.
Aimé basi matintọ to 31 Avivọsun 2021 tọn to whenue e tindo owhe 97.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Léon Aimé]]
j7yhwj4p6ujt1tfml853x2o3pg25u8b
Lẹdo
0
486
9620
9619
2022-03-23T15:55:57Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:KENDURI DURIAN WONOSALAM.jpg|thumb|Pọninọ to Lẹdo dé mẹ]]
Nupinplọn gándo '''Lẹdo''' go yin nujọnu he mi ma gan yí dó dahun. Gbẹtọ dé ma tin he tin to ṣokẹdẹ bọ mẹde ma nọ nọ fihe ewọ nọ nọ, kọmẹnu le nọ tin janwẹ bọ Lẹdo mẹnu lẹ sọ mọ bọdo ego. Mẹsusu wẹ nọ nọpọ bo nọ yin Lẹdo dé yedọ Otọ, Onọ, Họntọn, Kọmẹnu pọ mọ mọ lẹpò. Dile Onọ to viji bọ Otọ tó vigopenukundo bọ Họntọn lẹ to susu, mọwẹ Lẹdo to kiklo dó niyẹn.
Mẹhe gándo migo po mẹhe ma gándo migo po lẹpò wẹ nọ pọ bọ nọ yin yiylọdọ Lẹdo.To aigba gungbe tọn ji podọ fihe gbẹtọ lẹ nọ nọ lẹpò, pọninọ yin nujọnu taun. Na e yindọ mẹde sọ èmí na nọ nọ pọ mẹdevo po, ni pọninọ dagbe de ma tin e na din fidevo bo yí etọn. Ṣigba mi mẹhe yin gbẹtọ lẹ yọn nujọnu yinyin pọninọ tọn po ale he tin to emẹ lẹpò. Na e yindọ gbẹtọ susu tin to opọ to Lẹdo de mẹ,e nọ yọnbasi nado panukọn Awhan kavi Whlepọn depope he na wá lẹ.
Enẹwutu wẹ mẹho lẹ dó dolo dọ omẹ Awe pọnte hugan mẹdopo. Mọwẹ Lẹdo nọ nọ, na ni gbekọndopọ titengbe tin, Lẹdo de nọ yitẹn bo nọ Lodo ganji ehe yin dopo to ale pọninọ to Lẹdo de tọn mẹ.
Ṣigba ni Lẹdo gbẹtọ tọn ma to opọ, bọ gbekọndopọ ma tin, Whlepọn po tukla po mẹ wẹ Lẹdo lọ nọ tin te. Enẹ wẹ zọn bọ poninọ dó yin nujọnu to Lẹdo gbẹtọ tọn mẹ. Nukọnyiyi Lẹdo de mẹ tọn má nọ jọ to godo na gbekọndopọ. Mi dona yọnẹndọ na Lẹdo de nido hunnukun wẹ mi do nọ nọpọ, na dile mi ko yọnẹndo dọ Atin dopo ma sọgan lẹzun Zungbo mọjanwẹ gbẹtọ dopo ma sọgan yin Oto kavi Lẹdo de dó niyẹn.
Mẹsusu wẹ nọ nọpọ bo ze nuyọnen he nọ zọnbọ Lẹdo de do nọ yiaga dote, ni nuyọnen dé bẹ azọn devo sọ nọ hodo e bọ azọn wadopọ nuyọnen ehelẹ tọn nọ zọn bọ nukunhunhun nọ wa Lẹdo mítọn lẹ mẹ, ehelẹ po wẹ yin Ale pọninọ tọn to Lẹdo mẹ. Mọdopolọ to whenuena mi to nuplọn gándo Lẹdo de go,mi ma sọgan wọnji nuhe yin òwu kavi nuhe nọ dọn gbakija wa Lẹdo ji. E ma yọnbasi dọ Lẹdo de ni tin ma dó wlepọn etọn lẹ. Na Avun po Okẹn po nọ wa aimẹ dandan to fihe gbẹtọ lẹ nọ nọ. Tukla nọ dọn okẹn bọ Okẹn nọ dọn Avun, Avun sọ nọ dọn Awhan bọ Awhan nọ hẹn Oku wa podọ Nutindo susu wẹ nọ bu. Ehelẹ yin delẹ to whlepọn pọninọ to Lẹdo delẹ mẹ.
Etomọṣo, mi dona yọnẹn dọ ale pọninọ tọn po Whlepọn pọninọ tọn po ko tin sọn bẹjẹeji aihọn tọn. Ni mi hia otàn hoho lẹ mí na yọnẹn dọ onu ehelẹ ma yin jonọnu dé. Nuyọnen gbẹtọ tọn wẹ yé yí dó to anadena nuhe to yiyi to Aigba ji, Osin ji, podọ ga to Jẹhọn mẹ. Gbẹtọ lẹ ko Basi nudagbe susu lẹ mọjanwẹ yẹ kó sọ Basi awugblenamẹnu susu lẹ. Taidi apajlẹ oso po agba adinọ tọn lẹ. Onu ylankan he yé yí nuyọnen dó Basi ehelẹ wẹ yé yí dó fún wẹkẹwhan tintan to owhe 1914 jẹ 1918 po wẹkẹwhan awetọ po to owhe 1939 je 1945. Ni ehelẹ lẹpò wẹ gbẹ tin kakajẹ din to Lẹdo mítọn lẹ mẹ. Na e yin mọ wẹ, mi ni yọnẹn dọ oplọn Lẹdo tọn dohia hezeheze dọ pọninọ to gbekọndopọ mẹ nọ hẹn Ale wá, na gbẹtọ dopo ma sọgan nọ na ede ṣokẹdẹ gba.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Society]]
dlkekxey3evzykj5uemk9nnzpmac4cu
Lẹdo Gandudu dokọ̀ tọn Ayimatẹn Niger tọn lẹ tọn
0
487
9634
9633
2022-03-23T15:55:58Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lẹdo Dokọ̀ tọn [[Ayimatẹn Niger Tọn]] lẹ '''
Niger yin ayimatẹn de to agbegbe he to ṣẹnṣẹn pẹpẹ otò Naijilia tọn bo ka sọ yin ayimatẹn he sin aigba kló hugan to togbó lọ mẹ. Tatọ́-tẹnnọ̀ ayimatẹn lọ tọn wẹ Minna. [[Ayimatẹn Niger Tọn]] do pọnla atọ̀n (3) enẹ wẹ Niger East, Niger North po Niger South po. Lẹdo gandudu dokọ̀ tọn koàtọ́n ''(25)'' wẹ e do.
#[[Bosso, Nigeria|Bosso Local Government Area]]
#[[Chanchaga|Chanchaga Local Government Area]]
#[[Gurara, Nigeria|Gurara Government Area]]
#[[Munya, Nigeria|Munya Local Government Area]]
#[[Paikoro|Paiko Local Government Area]]
#[[Rafi, Nigeria|Rafi Local Government Area]]
#[[Shiroro|Shiroro Local Government Area]]
#[[Suleja|Suleja Local Government Area]]
#[[Tafa|Tafa Local Government Area]]
#[[Agaie|Agaie Local Government Area]]
#[[Bida|Bida Local Government Area]]
#[[Edati|Edatti Local Government Area]]
#[[Gbako|Gbako Local Government Area]]
#[[Katcha, Nigeria|Katcha Local Government Area]]
#[[Lapai|Lapai Local Government Area]]
#[[Lavun|Lavun Local Government Area]]
#[[Mokwa|Mokwa Local Government Area]]
#[[Agwara|Agwara Local Government Area]]
#[[Borgu|Borgu Local Government Area]]
#[[Kontagora|Kontagora Local Government Area]]
#[[Magama, Nigeria|Magama Local Government Area]]
#[[Mariga, Nigeria|Mariga Local Government Area]]
#[[Mashegu|Mashegu Local Government Area]]
#[[Rijau|Rijau Local Government Area]]
#[[Wushishi|Wushishi Local Area]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
8b39eitp1f2pz1js8v3p0v32cz6xqpu
Lẹdowhenu
0
488
9669
9668
2022-03-23T15:55:59Z
Jon Harald Søby
5
34 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Lẹdowhenu''' wẹ onu he ma nọ nọ̀ whegbè dai kavi onu he ma sọgan nọ po mi po dai ṣigba mi wá diọ ẹ do onu he sọgan nọ̀ whegbè kavi mi wa basi vọjlado na-ẹn na e nido nọnọ po mi po, taidi kanlin, jinukun po mọmọ po, na ye nido wa lẹzun nuzinzan na gbẹtọ lẹ, taidi nududu, avọ, amasin, afọpa, azọn po mọmọ po.
==Jinukun lẹ==
Sọn nudi owhe fọtọ́n ao die wẹ gbẹtọ lẹ ko to dodinna jinukun wunmẹwunmẹ lẹ to òtò voovo lẹ mẹ taidi Tigilisi, Efulete to Mẹsopotamia he wa lẹzun Iran, Iraq, Turkey po [[Silia]] po to egbehe. Ye yi sọwhiwhe do gbeje jinukun dopodopo pọn gọna ama wunmẹwunmẹ lẹ, lehe ye sọgan doe do bọ e na tindo kọdetọn dagbe podọ bo na sọgan sọ yin nududu na gbẹtọvi lẹ.
Jinukun tintan he ye dindona to akọta Asia tọn, Aflika tọn, whezẹtẹn po wheyihọ Amẹlika tọn po wẹ Balekun, likun, aivi lẹntil tọn, aivi owin nọ, mọlikun(kavi 'lẹsi') wẹlí, gbado, avlan, gbapẹ,agọn po mọmọ po. É ma yin nududu kẹdẹ wẹ jinukun lẹ sinai do, onu devo lẹ sọ tin taidi Avọkanfun, atinsinsẹn, atin lọba tọn po mọmọ po he nọ yín yiyizan na Aṣọdido, avọ, amasinkun po nudevo lẹ po.<ref>http://news.nationalgeographic.com/news/2004/04/0408_040408_oldestpetcat.html </ref>
==Whekanlin lẹ==
To ojlẹ dopolọ he mẹ ye dindona jinukun lẹ te wẹ ye sọ dindona kanlin lẹ lọsu ga, lehe ye sọgan nọ whegbe hẹ́ gbẹtọ lẹ do.
Sọn huwaji Asia tọn wẹ e bẹjẹeji sọn, e yọnbasi dọ gbọgbọẹ lẹ wẹ yín Kanlin tintan he ye diọzun whekanlin lẹ po lẹngbọ lẹ po, Ase po Avún lẹ po wa bọdego, awàhẹ lẹ wa sọawuhia to nukọnmẹ, taidi koklo, pápá, awhannẹ, tlotlo po mọmọ po. To ojlẹ vude godo, ye sọ lẹ ayidonugo do kanlin dahodaho lẹ ji nado diọ ye do whekanlin, Kanlin lẹ taidi Oyin, Osọ́, kanklosọ̀ po Agluza po. To ojlẹ vude godo he ye diọ ehelẹ zun whekanlin lẹ bo penukundo ye go na ojlẹ de, nuyiwa yetọn lẹ jẹ̀ didiọ ji bo wa gbọnvo na nuyiwa tọgbo yetọn lẹ he tin to zungbomẹ lẹ tọn. Di apajlẹ, sọn whedo Ohla tọn mẹ wẹ Avun tọn sọn ṣigba nuyiwa etọn lẹ kò wa gbọnvo na Ohla zungbomẹ tọn pete, mọdopolọ wẹ koklo zungbomẹ tọn he nọ yin Asọkle ma nọ pẹnzin hugan pọun awe, ṣigba koklo whegbe tọn nọ pẹnzin sọ pọun fọtọnukunawe bo sọ nọ do azin hugan zungbomẹ tọn. Kọdetọn ehe lẹ sọawuhia gbọn anadenanu lẹdowhenu dali.<ref>http://dienekes.blogspot.com/2008/10/dog-domestication-in-aurignacian-c.html </ref>
==Ale e tọn lẹ==
Jẹnukọn whẹ, nududu wunmẹwunmẹ wẹ tin na gbẹtọvi lẹ to egbe, mọdopolọ e zọn bọ glezọn bọawu na gbẹtọvi lẹ, di apajlẹ eyín yé sin atin dokọ na oyinsu awe, ye sọgan yi ye e do pọ ogle zẹ fihe gbẹtọ sọngan pọ jẹ. Enẹgodo mi nọ zan Avún lẹ to egbehe nado họ whegbè. Enẹgodo, gbejizọnlin bọawu gbọn osọ́ lẹ yiyizan nado zin gbejizonlin dàli,e sọ yọn na yizan nado yi fidindẹn lẹ nado wa àjọ́ po nudevo lẹ po. Ale susu gege wẹ tin to anadenanu lẹdowhenu tọn mẹ bọ mi ma sọgan donu bi go todin.
==Alọdlẹdonu lẹẹ==
s3ph443yy0knshczaxtcfr0z8l52936
MC Lively
0
489
9689
9688
2022-03-23T15:56:00Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Mc_Lively_at_AMVCA_2020_11.jpg|thumb|MC Lively]]
'''Michael Sani Amanesi''' yin yinyọnẹn taidi nukikodonamẹtọ bo yin yinkọ do na dọ '''MC Lively'''. E yin jiji to azan wíẹnẹtọ, Avivọsun, owhe 1992 tọn, e yin hojlẹtọ [[Naijilia]]-nu dé to topẹvi Agẹnẹbọde tọn mẹ to Ayimatẹn Edo tọn.
==Bẹjẹeji po Wepinplọn etọn po==
MC Lively yin jiji to ayimatẹn osun tọn to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ. E yi wehọmẹ dokọ tọn to Ideal Nursery and Primary School bosọ zindonukọn to wehọmẹ Moremi High School tọn, Enẹgodo e yi wehọmẹ Alavọ tọn Obafemi Awolọwọ tọn fihe e plọnnu gando Osẹn go te bosọ yin yiylọdọ ''Nigerian Bar'' to owhe 2016 tọn mẹ.
==Yanwle Aihundida tọn etọn==
E bẹ yanwle Aihundida tọn etọn jẹeji to owhe 2015, E wa yin yinyọnẹn taun na aihundida etọn he hosọ etọn yin ''Agidi'' he dọho do nuyiwa Otò [[Naijilia]] tọn ji. MC Lively ko wazọn podo aihundatọ delẹ po taidi Akpororo, I GO SAVE po mẹdevo lẹ po. E sọawuhia to aihundida he hosọ etọn yin "Seven and Half Date" mẹ to owhe 2018. To aihundida lọ mẹ, e yi ada lọ wa taidi James, yèdọ omẹ awetọ he Bisọla to dida to aihun lọ mẹ.
==Sọ pọn==
Todohukanji Aihundatọ Naijilianu tọn lẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:MC Lively]]
cks76hrpuh5x164yl9u3mevan33coir
Magama, Nigeria
0
490
9698
9697
2022-03-23T15:56:01Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Magama''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ de to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Nasko tọn mẹ to whèyihọ-waji lẹdo lọ tọn. in the west of the area.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ 4,107 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 181,653 wẹ yin hihia to mẹhihia 2006 tọn whenu to finẹ.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn wẹ 923.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Magama]]
3enq6z6a2q7yd16lbmo43zl6rmko8rg
Maidarjavyn Ganzorig
0
491
9708
9707
2022-03-23T15:56:01Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Maidarjavyn Ganzorig''' yin jiji to (azan atọ́ntọ Aflinplọsun owhe 1949 - azán enétọ liyasun owhé 2021 tọn). E yin weyọnẹntọ podọ lẹnunnuyonẹntọ sunmẹyitọ Mongolianu de. To 1979, e yin apadewhe to tito ''Soviet Intercosmos'' tọn mẹ, podọ e sọ mọ azọndenamẹ Soyuz kande-ewhè dopo (39) tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Maidarjavyn Ganzorig]]
[[Simple:Maidarjavyn Ganzorig]]
5ej09cgzct9qoehrfl15pzh1y49y641
Marcelline Aboh
0
492
9726
9725
2022-03-23T15:56:02Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Marcelline Aboh''' (yin jiji to Owhe 1940 bo basi matintọ to Azan kotọ, Osun ṣiantọntọ, Owhe 2017 tọn mẹ) Eyin yinyọnẹn ganji po tẹnmẹyinkọ etọn ehe po ''Détin Bonsoir,'' Eyin yọnnu Aihundatọ dé sọn Port-Novo. Ahunmẹzọn wẹ hu i to whenuena e ko yin yasana gbọn azọn he nọ zọnpọ hẹ yọnhowhe Po na Owhe he e tindo wutu.
Ewọ wẹ Aihundatọ nukikodonamẹtọ tangan na Ogbẹ yọnnu Aihundatọ nukikodonamẹtọ lẹ tọn, he yinkọ Ogbẹ lọ tọn nọ yin ''Les échos de la capitale''. E kọnawudopọ hẹ ye to tintan whenu to Owhe 1980 to whenue e ko bẹ azọn Aihundida tọn etọn jẹeji godo to Owhe 1958 mẹ.
Aihundatọ lọ Marcelline Aboh tindo Ovi ṣiantọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Marcelline Aboh]]
ns9ducs7e5zcjfvuz7twx4y2o3rgxfv
Margaret Bandele Olayinka
0
493
9757
9756
2022-03-23T15:56:04Z
Jon Harald Søby
5
30 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Margaret Bandele Olayinka''' yin jiji to azán wiẹnẹtọ, osun ṣinẹnẹtọ, owhe 1958 tọn, e sọ yin yinyọnẹn taidi '''Iya Gbonkan''' bo yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn.<ref>http://www.citypeopleonline.com/veteran-actress-iya-gbonkan-talks-about-the-story-of-her-life/</ref><ref>https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/05c2ca93465469d6dfcaf05d4831e06e</ref>
== Otàn gbẹzan etọn tọn ==
Olayinka Margaret wa sọn Otu, to gandudu dókọtọn Itesiwaju local government tọn mẹ to Ayimatẹn Oyo tọn mẹ. Onọ etọn yin vijiji Iseyin tọn to Ayimatẹn Oyo tọn mẹ. Iya Gbonkan yin jiji do whẹndo hẹntọnọ tọn de mẹ, ṣìgba eyin nujikudonọ nado hẹn homẹ whẹndo etọn tọn hun bo sọ dé yé sọn ohẹn lọ mẹ. Otọ etọn yin ajọwatọ de to oto Ibadan tọn mẹ, ewọ wẹ ka sọ yin ovi dopo gee he onọ etọn ji na otọ etọn.<ref>https://web.archive.org/web/20200625000000/https://https//udn.com/news/story/121424/4659358://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/84182ed66ee7f74d47321ab0180dd4ab/</ref>
Duro Ladipo wẹ yin mẹ tintan he plọn azọn aihundida tọn Iya Gbonkan. To whenẹnu aihundida oploji tọn wẹ gbaipe, enẹwutu aihun etọn susu yin aihun nupinpọn-do-plọnnu ploji tọn. Iya Gbonkan tọ́n to aihun Tele ji tọn etọn tintan mẹ to bẹjẹeeji 1970 lẹ tọn. E da aihun to ''IFA OLOKUN’s TV Series'' mẹ, he yín aihun Yemi Elebubon tọn.
== Aihun he mẹ e tọ́n te lẹ==
*Koto Ayé
*Koto Ọrun
*Idamu Niwura
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Margaret Bandele Olayinka]]
cu3lg4i2jkqc2btpti7i19rn1tzu06d
Marie-Cécile Zinsou
0
494
9773
9772
2022-03-23T15:56:04Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Marie-Cécile Zinsou''' yin jiji to tatọ-tonọ Paris tọn to Otogbo Flans tọn mẹ. Sigba kúnkan etọn tọn sọn mẹwiyigbeji na mẹjitọ etọn, yedọ otọ́ etọn Lionel Zinsou, yin ovi jiji Otógbo [[Benẹ]] tọn.
Marie yin yiyọnẹn gbọn ànazọ́n Flansi po Benẹ tọn po wíwá dali. É yin ògán na azónwhe ''Fondation Zinsou'' he yin didote to owhe 2005 tọn to Cotonou to otogbo [[Benẹ]] tọn he tin to wheyihọ Aflika tọn. Azọnwhe ehe jlayinna anazọnwiwa whemitọnnu tọn to Aflika podọ àṣà, oplọn wehọmẹ tọn podo akọjijẹ po.
To owhe 2014, Marie-Cécile Zinsou hun anazọn họ whemitọnnu tọn tintan dó Benẹ yigbaji.
Marie dó lẹblanu lọkẹyí nado yin otovi to otogbo Awe mẹ yedọ Flansi he ye jii dó podọ Beńẹ he mẹjitọ etọn lẹ tọn sọn. É yi wehọmẹ he yé nọ ylọ dọ ''L'Ecole Alsacienne American University'' to Paris. Anazọn hohowhenu tọn wẹ azọn he e mọ wa.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Marie-Cécile Zinsou]]
[[fr:Marie-Cécile Zinsou]]
dehjrf0tsg7fb1m0wc4mea72120roe8
Mariga, Nigeria
0
495
9782
9781
2022-03-23T15:56:05Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Mariga''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ de to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Bangi tọn mẹ to agéwaji lẹdo lọ tọn. Topẹvi devo lẹ to LGD lọ mẹ wẹ, Igwama po Inkwai po. Ogbè voovo Kamuku tọn he ko to bubusẹ lẹ lọsu nọ yin dido to Mariga ga.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 5,552 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 199,430 wẹ to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu. Mariga wẹ yin ahọ́nkan ajọwiwa tọn to agéwaji [[Ayimatẹn Niger Tọn]] podọ ewọ wẹ sọ yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn he sin aigba kló hugan to ayimatẹn lọ mẹ.
Tito ajọ́wiwa tọn Mariga tọn sinai do Glèzọ́n po Ajọ́wiwa po ji. Glèlilẹ yetọn bẹ gbàdo, azín po abọ̀kún po hẹn. Na lẹdo he to apa na ẹn lẹ, Mariga yin ajọ́-to de podọ e sọ yin ofi dagbe de na ajọ́watọ he ajọ́ yetọn sinai do yìnbu hihọ po sisà po kẹdẹ ji lẹ gọna jìnukún-bẹ-yì-tògodo-tọ daho lẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Mariga, Nigeria]]
rnb8vdrg4c9s1zm1sdy9t4m9oye45tr
Marilyn Monroe
0
496
9803
9802
2022-03-23T15:56:06Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Monroecirca1953.jpg|thumb|Marilyn Monroe]]
'''Marilyn Monroe''' (yin jiji to azan tintan osun ṣidopotọ, owhe 1926- azan fọtọnnukunẹnẹtọ osun ṣiantọntọ owhe 1962) bo yin Aihundatọ sinnimọto Amelika tọn, bo yin wekantọ, hanjitọ To 1946 po 1962 po gblamẹ ede sinnimọto Kandenukunẹnẹ tọn. E yin yinyọnẹn na Aihundida nukikodonamẹtọ tọn de bosọ diyin, E lẹzun dopo to mẹhe yin nukundeji na whanpẹ Etọn to owhe 1950 tọn. Na nugbo tọn E yin Aihundatọ dagbe hugan na Owhe lẹ, sinnimọto etọn lẹ, $200 million, to oku madonukun etọn whenu to 1962.
==Todowhinnu==
Marilyn Monroe yin jiji di Norma Jeane Mortenson kavi Norma Jeane Baker,to Azan tintan osun ṣidopotọ owhe 1926 to Los Angeles, California, United States tọn. Onọ etọn yin ginglọn do Dotowhe na apọnmẹzọn, Azọn sinsinyẹn de,To Whenuena Marilyn gbẹ yin owhe ṣinawe mẹ vi, Oyin onọ etọn tọn nọ yin Gladys (Monroe) Baker mortenson. Norma yin zizeyi owhe tọṣiọvi tọn gbe to fi voovo lẹ yiyi sọn fide jẹ fide etọn zọn bọ e ma tindo nukọnyiyi to wehihia mẹ. To Whenuena Norma Basi jiji zan etọn to owhe fọtọnnukundopotọ tọn godo, mẹhe de e to ninọ lọ jlo na yi California. sigba na Norma ma jlo na to yiyi sọn fide jẹ fide wutu, E basi tito nado wlealọ to Azan fọtọnnukunẹnẹtọ osun sidopo tọ Owhe 1943. Norma da James Dougherty, ṣigba alọwle lọ ma dẹn to aimẹ to Whenuena ekọn awudopọ hẹ. Azọnwatọ otọji tọn. Awusinyẹnnamẹnu he e mọ to jọja etọn po alọwle etọn po whenu zọn bọ e lẹzun yọnnu huhlọnnọ. Numimọ enẹ sọ gọna hihọmatindo po Awugbopo devo lẹ po.
==Sinimọto lẹ==
Marilyn Monroe Lẹzun yinditọ na sinimọto he e de tọn to Owhe 1950 yi 1960 po gblamẹ. E sọ diyin to yẹdide po ohan po jiji dali. To ojlẹ de whenu Eji''Happy Birthday''Na Togbogan Jonh F Kennedy. Enẹ wẹ yin ohan godotọ tọn he eji.
==Gbẹzan etọn==
Norma jaene owhe fọtọnnukundopomẹvi da James Dougherty to Azan fọtọnnukunẹnẹ owhe 1942 tọn. To alọwle lọ godo, Asu lọ kọnawudopọ hẹ ponọ he nọ wazọn to Otọji. To ojlẹ lọ mẹ Norma mọ yedenanutọ
dé he nọ yin David Conover. É jẹ Aihundaji bo diọ yinkọ Etọn do Marilyn Monroe. Ewọ po Dougherty basi gbẹdai to Azan wiatọntọ osun sinẹnẹtọ owhe 1946. Marilyn da Joe DiMaggio to Azan wiẹnẹtọ osun tintan owhe 1954. Alọwle lọ dẹnto Aimẹ na osun sinẹnẹ. Ye ko to Họntọnmẹ to intanẹti ji to Whenue sinimọto de tọn he Hosọ Etọn yin Monkey Business to owhe 1952. Gbẹtọ susu lẹ wẹ wa alọwle lọ tẹnmẹ. To Whenuena DiMaggio yin Alọhẹndotena to Azọn mẹ wẹ Marilyn wa jẹ yindi dogọ ji. DiMaggio gblehomẹ na Azọn he gble do e wutu Bo jē Awuwhan ji na Nukọnyiyi Marilyn tọn wutu. E zan whenu susu to teliviṣọn kọn, Apọ nọ ṣi Monroe. Ye Klan to Azan gbannukundopotọ osun Aotọ owhe 1954. Ye lẹzun Họntọn whladopodogọ to owhe 1954, DiMaggio tlẹ dọ dọ Emi nọ na Marilyn vounvoun yọnwhanpẹ to sẹmẹsẹmẹ na Owhe AO. Marilyn da Arthur Miller to Azan gbanewhedopotọ owhe 1956. Bo diọ Zun sinsẹnnọ dé. Ye pé to sinimọto dé bibasi tẹnmẹ he hosọ etọn yin "As long as you feel" to owhe 1951. Ye tindo whẹndo Ayajẹnọ podọ yé tẹnpọn nado jivi dopọ. Ṣigba e ma pa ye na Marilyn tindo Azọ̀n he nọ glọn vijiji wutu, oho gble doe whla Atọ̀n, enẹgodo Miller Kan Otan dé he hosọ etọn yin "Misfits". Otan Ehe hẹn Nuhahun susu lẹ wa Alọwle yetọn mẹ. Ye Klan to Azan kotọ osun tintan owhe 1961.
==Oku etọn==
Eku na Amasin ṣiṣizan wutu, To Azan Ẹnẹtọ owhe 1962 to Oto brendwood, Los Angeles, California U.S. Eyin Owhe gbanatọnnukundopotọ mẹvi.
==Sinimọto==
==Nunina lẹ po Otẹn lẹ po==
==Alọdlẹdonu lẹ==
==Nọtẹn intanẹti tọn devo lẹ==
[[en:Marilyn Monroe]]
[[yo:Marilyn Monroe]]
ic4ebyo18q0vlk6q119ke5mzwahx9vy
Marlene Dietrich
0
497
9811
9810
2022-03-23T15:56:06Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Marlene Dietrich 02b.jpg|thumb|Marlene Dietrich]]
'''Marlene Dietrich'''(osun wiawetọ azan koatọnnukunawetọ,owhe 1901 tọn jẹ azan ṣidopotọ osun atọntọ owhe 1992) yin aihundatọ dé to otò Germany po America po tọn mẹ. E yin yọnnusi tintan he yin aihun aidedai tọn datọ dé he geze to Azọnwhe aidedai tọn Hollywood tọn to otò Germany tọn mẹ. To nudide whenu dindẹn tọn etọn mẹ, e bẹjẹeji taidi hanjitọ de po Aihundatọ dé po to sinima tele tọn ji, to otò Berlin ton mẹ to owhe 1920 lẹ ṣẹnṣẹn. Bọ to owhe 1930 lẹ ṣẹnṣẹn e lẹzun Aihundatọ Azọnwhe Hollywood tọn, bọ to wẹkẹwhan awetọ whenu e yin dopo to aihundatọ he hẹn lanmẹya na gbẹtọ lẹ po awhanfuntọ lẹ po to Awhan nukọn ti owhe 1940 lẹ ṣẹnṣẹn. Enẹgodo wẹ e wa lẹzun aihundana aihuntọ dé bo basi sinima bọ aihọn lẹpò nọ pọn, sọn owhe 1950 lẹ yí jẹ owhe 1970 lẹ ṣẹnṣẹn. Dietrich wa lẹzun dopo to gbẹtọ tangan he to aihunadida ayidedai tọn da to owhe etọn nu lẹ mẹ. Azọnwhe sinima tọn America tọn he no yin The American Film Institute wa zee dó gbẹtọ ṣiẹnẹtọ (9) to yọnnusi vonọtaun he to aihunadida ayidedai tọn da to wheetọnnu. Dietrich sọ yin mẹde he dọn sunnu po yọnnu po dogo. Etlẹ yin yọpọvu lẹ po mẹho lẹ lọsu po ga. To 1937 wẹ e wa lẹzun Otovi America tọn.
==Aihunadida ayidedai tọn he e da lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Notẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[en:Marlene Dietrich]]
[[fr: Marlene Dietrich]]
l7dyg92ap2r2dz6jz5caozoeyjucf9y
Mary Catherine Bateson
0
498
9823
9822
2022-03-23T15:56:07Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Mary Catherine Bateson-2Nov2004.jpg|thumb|Mary Catherine Bateson]]
'''Mary Catherine Bateson''' (yin jiji to Awewesun Azan ṣiatọ̀ntọ owhe 1939 jẹ Alunlunsun Azan Awetọ owhe 2021. Bateson kan owe susu lẹ. Dopo to owe susu he e kan lẹ mẹ wẹ With a Daughter's Eye: Nukinkan de he gando Margaret Mead po Gregory Bateson po go. To nukinkan ehe mẹ wẹ e dọho gando nu he nọ jọ do ovi he mẹjitọ yetọn lẹ diyin taun lẹ go. E wazọn taidi mẹplọntọ to Wehọmẹ Alavọ tọn Harvard, Amherst, po George Mason tọn po, devo lẹ po ga. Bateson sọ yin ogbẹvi ''International Leadership Forum'' tọn po ogan daho wehọmẹ asanuplọnmẹ tọn (''Institute for Intercultural Studies'') to on New York tọn mẹ kakajẹ 2010.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Mary Catherine Bateson]]
k6nkfh784c08k2u9b5huqezy2no3yvk
Mashegu
0
499
9834
9833
2022-03-23T15:56:08Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Mashegu''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ de to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Mashegu tọn mẹ to whèzẹtẹn lẹdo lọ tọn. Tọsisa Niger tọn ''(River Niger)'' wẹ lẹdo Mashegu pé to whèyihọ-waji bọ Tọsisa Kaduna tọn ''(Kaduna River)'' lẹdo e pe to agéwaji-whèzẹtẹn.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 9,182 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 215,022 wẹ tin to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn wẹ 923.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Mashegu]]
ft4cs2n5q97vujejcmoyqy289lc22lb
Maud Meyer
0
500
9850
9849
2022-03-23T15:56:09Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Maud Meyer''' yín hanjitọ otòvi Sierra Leone po [[Naijilia]] potọn. He wazun gbẹtọ nukundeji to owhe 1950 lẹ. He yin jiji do Otòdaho Port Harcourt,to Ayimatẹn Rivers, Otò [[Naijilia]] tọn.
Whenu he tín yọpọvu, Meyer ko nọ do ayiha do hanjiji go, bo sọ to pinplọn hanjiji sọn Onọ he tọn hẹ do hagbẹ hanjitọ lẹ. He do wanyínyín na
"Bille Holiday" han lẹ.
Meyer sí azọnyínyọnen lẹ supọ do hanjiji go;he nọ dotoai do ohan Voovo bo sọ nọ lẹ́ ohan lọ dó ohan jazz tọn blẹun.
Emeka Keazor dọ"Meyer yín dopo to yọnnu hanjitọ lẹ hẹ yọn Jazz hanjiji sin azọn taun".
Meyer sin hanjiji ko mẹhẹsusu
do wanyínyínna, he sọ ko wazọn po hagbe hanjitọ susu lẹ to Afilika.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Maud Meyer]]
e6klfy552tymy0trtqt8ga09sx29ymo
Max FM
0
501
9860
9859
2022-03-23T15:56:09Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Max FM''' yin ynyọnẹn sọn ojlẹ dindẹn die gbọ́n taidi ''Radio Continental'' yin azọnwhé ladiohọ yovogbe tọn otogbo Naijilia tọn he yin didoai do aimatẹn awọnlin tọn mẹ. E sọ do dehe taidi nọvi na ẹn he tindo yinkọ dopolọ bo yin didoai dó aimatẹn Abuja tọn.
==Otan==
===Radio Continental===
Radio Continental bẹjẹeji to yinkọ link FM glọ po sọha ladio tọn tintan ehe 102.3FM po to Aimatẹn awọnlin tọn mẹ. To osun ao godo, e yin lilẹdo Unity 102.3 FM po lẹndai lọ po nado nọ honú, na linlin po aihundida lanmẹyiya tọn po.
===Max 102.3FM lagos===
To azan 21tọ osun aotọ owhe 2017, Azọnwhé TVC Communication basi nuwiwa de to ''Federal Palace Hotel'' to aimatẹn awọnlin tọn nado basi hunwhẹ didetọn Max 102.3 FM tọ́n.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Max FM]]
plhuxabtxuvntqegovzuyp6ac4aqx32
Mc Galaxy
0
502
9884
9883
2022-03-23T15:56:11Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Innocent Udeme Udofot''' (jiji to Azan awetọ, Nuwhàsun), yin yinyọnẹn ganji taidi '''MC Galaxy''', bo yin hànjitọ po hànkantọ Otò [[Naijilia]] tọn po.
E diyin to whenue e du to agbawhinwhlẹ wedudu tọn Davido tọn godo to owhe 2012 tọn mẹ.
E de ohan dopodopo (ALIONA) tọ́n to hunwhẹ jijizan etọn whenu to azan awetọ, Nuwhàsun owhe 2019 tọn mẹ.
E ko wazọn dopọ po Tspize, Swizz Beatz, Uhuru po Shizzi po.
==Azọn ohàn tọn==
MC Galaxy ko tindo azọnwhe etọn titi, enẹ wẹ MCG Entertainment.
E de dopodopo ohàn tọn etọn he yin "Sekem" tọ́n to azan fọtọn-nukun-ẹnẹtọ, Whejisun, Owhe 2014 tọn mẹ, to azọnwhe etọn MCG Entertainment glọ.
Video ohàn tọn na ohàn lọ yin anadena gbọn Patrick Ellis, bo yin didetọn to Azan ko-nukun-atọ̀ntọ́, Ayidosun, Owhe 2014 tọn mẹ.
Gbẹtọ hugan livi enẹ wẹ yi dla Video lọ pọn to YouTube ji podọ to owhè awe godo, ohàn lọ yin vivọbasi he Swizz Beatz tọ́n to emẹ.
==Todohukanji ohàn tọn==
===Bladopọ===
*''Breakthrough ft Eke- abasi (2017)
==Ajọ̀ po gigopamẹnu he e mọyi lẹ po==
==Pọnfi dogọ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Mc Galaxy]]
edjfr7trfxv01cm8c468p4x37j343ib
Mejai Bola Avoseh
0
503
9898
9897
2022-03-23T15:56:12Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Mejai Bola Mike Avoseh''' wẹ Weyọnẹntọ podọ nuplọ́nmẹhotọ to Wehọmẹ Alavọ tọn [[University of South Dakota]] tọn mẹ.<ref>https://www.usd.edu/faculty-and-staff/Mejai-Avoseh</ref> Núpinplọ́n podọ nútindo ná etọn wẹ e mọ bayí tò mẹhonúplọ́n/ nuplọ́nzépọn/jọwámọ̀núplọ́n wunkọwunkọ podo whénùwé pó. E tín tò ogbẹ́ ''The American Association for Adult & Continuing Education (AAACE)'' mẹ, ewọ wẹ sọ yín gándaho ''Commission for International Adult Education (CIAE) of AAACE'' tọn.<ref>https://www.aaace.org/page/2018AAACEBOD/2018-AAACE-Board-of-Directors.htm</ref>
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
grflz7isrzrr7l18e9oast8yfedlaae
Methodist Girls' High School
0
504
9918
9917
2022-03-23T15:56:13Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Methodist Girls' High School''' yin wehọmẹ daho na yọnnuvi lẹ kẹdẹ he tin to Yaba to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. E yin didoai to owhè 1879 sọn ṣọṣi Methodist tọn mẹ. Methodist Girls' High School wẹ yin wehọmẹ awetọ na yọnnuvi kẹdẹ podọ wehọmẹ atọ̀ntọ he yin didoai to otó [[Naijilia]] tọn mẹ. Mọdopolọ é sọ tindo wehọmẹ daho sunnuvi lẹ tọn he nọ yin ''Methodist Boys High School''.
==Gbẹtọ Nukundeji he yì wehọ lọ mẹ lẹ==
#Chief (Mrs) HID Awolowo, he yè nọ ylọ to whenẹnu dọ Adelana (1915-2015), ajọwato daho po tohodọtọ po.
#Weyọnẹntọ Ibiyinka Fuwape.
#Alhaja Lateefat Okunnu, he yè nọ ylọ to whenẹnu dọ Oyekan (he yin jiji to owhè 1939), ahọluzọnwatọ po anadenanutọ po.
#Chief (Mrs) Folake Solanke SAN, he yè nọ ylọ to whenẹnu dọ Odulate (he yin jiji to owhè 1932), whẹdatọ po anadenanutọ po.
[[en:Methodist Girls' High School]]
c11dmyvq54mtwnue6z8rapexvc5868j
Methodist High School, Badagry
0
505
9954
9953
2022-03-23T15:56:16Z
Jon Harald Søby
5
35 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Methodist High School, Badagry''' yin dopo to wehọmẹ he tin to lẹdo [[Gbagli]] tọn to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. Eyin didoai tò Azan atọntọ, kọyansun, Owhe 1977 tọn mẹ.
==Otàn he gando wehọmẹ lọ go==
To bejẹeji, Wehọmẹ lọ yin yinyọnẹn taidi Methodist Girls Grammar School, bosọ yin didoai tò Azan atọntọ, Kọ́yànsun, Owhe 1977 tọn mẹ. To tintan whenu, e tin to panukọn Wehọmẹ Daho Gbáglì (en: Badagry Grammar School) tọn bọ to whenue ojlẹ lẹ to yiyi, e wa yin lilẹdo kavi lẹzun Methodist Girls High School to owhe 1978 jẹ 1979.
Ṣigba to ojlẹ vude godo, e yin tẹndiọna yi fihe e tin te kakajẹ egbehe finẹ wẹ sẹpọ V.I.P. chalet complex to owhe 1981 mẹ. Podọ to azan aotọ, kọyansun, owhe 1994 tọn mẹ wẹ e lẹzun Wehọmẹ ada awenọ he bẹ Ada Pẹvi podọ Daho po hẹn, bosọ yi yinkọ lọ Methodist High School.
== Wehọmẹvi he diyin lẹ==
#Solomon Omolara (Health technologist).
#Ogunlana Bose (Nurse).
#Tokunbo Patience (Computer Analyst).
==Azọn he nọ yin pinplọnmẹ lẹ to wehọmẹ lọ mẹ lẹ==
*English Language.
*Mathematics.
*Biology.
*Chemistry.
*Physics.
*Economics.
*Agric Science.
*Geography.
*Commerce Government.
*Fin Account.
*Food & Nutrition.
*C R S & I R S.
*Yoruba.
*Lit-in-English.
==Wehọmẹgan lẹ==
Wehọmẹ ehe tindo wehọmẹgan Awe (2) he yinkọ yetọn lẹ nọ yin:
#Mẹmẹsunnu Hundeyin Solomon (principal).
#Mẹmẹsunnu Owolabi E.A (vice principal).
==Mẹplọntọgan lẹ==
Mẹplọntọgan lẹ lọsu yin Awe podọ yinkọ yetọn lẹ wẹ:
#Mẹmẹsunnu Samson.
#Mẹmẹsunnu Sẹnu Daniel.
Wehọmẹ ehe yin bẹplidopọ Sunnu po Yọnnu po tọn, ehe sunnu lẹ yin gbẹtọ sọha (370) bọ yọnnu lẹ yin sọha (365) to ojlẹ lọ mẹ. linlẹndopọ yemẹpo tọn yin wehọmẹvi sọha (735) to whenẹnu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
https://lagosschoolsonline.com/schools/profile/432
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
bameaq2ae46kxzuhnm0b1aq0jp9ebk1
Michael Gage (tonudọtọ)
0
506
9973
9972
2022-03-23T15:56:17Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Michael Gage''' yin jiji to azán tintan osun Nuwhàsun tọn owhe 1945- azán konukunatọ̀n Avivọsun owhe 2021. E yin Tonudọtọ Amẹlika tọn, bo ko sọ yin hagbẹ plidọpo ledọ sinatọntọ sọn osun Awewesun tọn azán sidopotọ owhe 1976 jẹ osun Abọ̀húsun azán gbàntọ owhe 1960. E yin jiji to otó Glendale, California tọn mẹ. Gage kú to Avivọsun tọn to azán konukunatọ̀n owhe 2021 to Salem, Oregon sọn azọ́n agbasawìwọ tọn si.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Michael Gage (politician)]]
granznpnp5vj4e7txkuli9nhlgqwc6f
Milan Bandić
0
507
9985
9984
2022-03-23T15:56:18Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Vladimir_Putin_at_award_ceremonies_(2018-11-04)_02_(cropped)_(2).jpg|thumb|Milan Bandić]]
'''Milan Bandić''' (22 Abọ́hùsun 1955 – 28 Afínplọsun 2021) yin tonudọtọ Croatia tọn de. Ewọ wẹ yin ayimatẹngan otò Zagreb tọn sọn 2000 jẹ 2002 podọ sọn 2005 kakajẹ whenuena e wá basi matintọ to 2021. Bandić yin jiji to Grude, PR Bosnia and Herzegovina.
To vodide owhe 2009 jẹ 2010 tọn, Bandić tọ́n na tatọyinyin togbo Croatia tọn sigba e ma yin alọkeyi. To 2014, e yin wiwle do ganpamẹ na ajò wutu sigba bo yin tuntundote to 2015.
Bandić basi matintọ gbọn azọ̀n ahún tọn de dali to 28 Afínplọsun 2021 to otò Zagreb tọn mẹ to whenuena e tindo owhe 65.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Milan Bandić]]
3r9rn7lvq8hmjrlapfudzqlfpi1riqe
Millard Fillmore
0
508
10008
10007
2022-03-23T15:56:21Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Millard Fillmore-Edit1.jpg|thumb|Millard Fillmore-Edit1]]
'''Millard Fillmore''' (Azan ṣiawetọ Alunlunsun, owhe 1800 yi jẹ Azan ṣiatọntọ Whejisun, owhe 1874 tọn) yin togbogan wíatọ̀ntọ otò Pipli Akọta lẹ (United States) (1850–1853). Eyin togbogan sọn 1850 yi jẹ 1853. Eyin togbogan godotọ he wa sọn ogbẹ Whig tọn mẹ, bo sọ yin togbogan godotọ he ma yin Democrat kavi Republican.
Fillmore lẹzun togbogan to whenuena togbogan dai tọn Zachary Taylor basi matintọ to 1850 godo. Ogbè Whig tọn ma dee nado whlẹnagba nado du togbogan to 1852. To
1856 e yin dide gbọn ogbẹ Amerika lẹ tọn dali nado wa du togbogan, ṣigba e jai.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Millard Fillmore whẹn to whẹndo hẹntọnọ tọn de mẹ. E wazọn vẹkuvẹku nado hiawe bo yí wehọmẹ daho. E mọ azọn dé yi taidi whẹyidotọ dé to 1823. To 1828 e yin nado biọ ogbẹ ''New York congress'' tọn mẹ, bọ to whelọnu e sọ tẹnpọn bo ji họntọn hẹ ogbẹ Whig tọn ga. Enẹ wẹ gọalọna ẹn nado sọgan dù tẹnmẹpọnna-togbogantọ to 1848.
==Whenue eyin togbogan==
==Whenue e ma sọ yin togbogan godo==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[simple:Millard Fillmore]]
[[en:Millard Fillmore]]
nc8i2p7kmmigxjmxxjjomzorsq558gh
Minna
0
509
10060
10059
2022-03-23T15:56:30Z
Jon Harald Søby
5
51 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Minna''' yin tòdaho de to agbegbe he to ṣẹnṣẹn pẹpẹ ''(Middle Belt)'' Otò [[Naijilia]] tọn. Nudi gbẹtọ sọha 304,113 wẹ to finẹ to owhe 2007. Ewọ wẹ yin tatọ́-tẹnnọ [[Ayimatẹn Niger Tọn]] he yin dopo to ayimatẹn gban-atọ́n-nukun-dopotọ́ (36) [[Naijilia]] tọn lẹ mẹ. E bẹ ogbẹ́ akọ̀ tọn voovo awè hẹn ehelẹ wẹ: [[Nupenu lẹ]] po [[Gwari]] lẹ po hẹn.
[[Wepo:Niger state government house 2.jpg|thumb|Minna, Ayimatẹn Niger Tọn, Owhé Gandudu tọn]]
==Whenuho==
Dodinnanu dòkunkun tọn ''(Archaeological evidence)'' hẹnmẹ lẹndọ lẹdo lọ e ko yin finọtẹn de to nudi owhé 47,000 kavi 37,000 lẹ die.
Aṣa [[Malenu]] lẹ tọn lìn biọ Minna gbọn aliho ajọ́wiwa tọn mẹhe wa sọn lẹdo Sahara tọn mẹ lẹ to godo mẹ podọ sinsẹnhọ Malenu lẹ tọn lẹ to kamẹ̀-gomẹ̀ to tòdaho lọ mẹ gọna Sinsẹnhọ Daho Minna tọn (''Minna Central Mosque'') po titobasinanu Malenu lẹ tọn susu lẹ taidi ''Islamic Education Trust, Minna, Muslim Students' Society of Nigeria - Minna Area Council (MSSN-MNAC), Da'watu-Ilallahi-Wa-Rasulihi Association (DAWRA), po mọmọ po.
Yè nọ yìn Osẹ́n Ṣalia ''(Sharia Law)'' tọn to finẹ.
Sinsẹn Klistiani tọn wẹ yin sinsẹn awetọ he suhugan mẹhe nọ nọ̀ [[Ayimatẹn Niger Tọn]] lẹ nọ hodo podọ delẹ to ye mẹ wẹ, ''Faith Church, Grace Baptist Church, Sọṣì Nupe Kalvari tọn lẹ, Sọṣì Anglican tọn lẹ, Sọṣì ECWA tọn lẹ, Sọṣì Baptist tọn lẹ, Sọṣì Victory Christian tọn, Sọṣì Apostolic tọn Lọ po devo devo lẹ po.
Minna wẹ togán awhànzọnwatọ dai tọn, Gen. Ibrahim B. Babangida po Tatọ́ Ayimatẹn tọn ''(Head of State)'' Gen. Abdulsalami Abubakar po wá sọn. Dr. Mu'azu Babangida Aliyu wẹ yin ayimatẹngán [[Ayimatẹn Niger Tọn]] dai tọn, e sẹ̀n na owhe ṣinantọ̀n (sọn 2007 jẹ 2015).
==Ninọmẹ aimẹ tọn==
==Tito Ajọwiwa tọn==
[[Wepo:Rice Field Kateregi, Niger state Nigeria.jpg|thumb|Glèsi lẹ to kọlẹ sọn lẹ́sì-glè mẹ to lẹdo Sabon Daga tọn mẹ to Minna, ayimatẹn Niger tọn.]]
Sékan, abọ̀kún, gbadó po dotẹ́ po wẹ yin jinukún tọ́ntlọ́ngbọ́n he nọ wa sọn todaho lọ mẹ. Tevi lọsu sọ nọ yin dido gbọn filẹpo to finẹ ga. Ninọmẹ lẹdo lọ tọn sọ nọgodona tito oyìn-jọ́-wiwa, ahàn dida, amí shea nut tọn dida po sika kùnkùn po tọn. Ajọ́watọ nuzinzán kleunkleun he nọ disà ganji lẹ tọn nọ sà adí lẹ, nuzinzán yọpọvu tọn lẹ, amasìn lẹ po mọmọ po sọyi to finẹ. Azọ́nwhé he nọ wa anazọ́n nuzinzán whégbè tọn lẹ tọn he to Minna lẹ bẹ dehe nọ yi ayú zan lẹ po dehe nọ yi ogàn do wa anazọ́n lẹ hẹn.
==Tẹnsẹnamẹnu==
[[Wepo:Tricycles DJI 0979.jpg|left|thumb|Tẹnsẹnamẹnu delẹ to Minna]]
Alihogbó lẹ sọn todaho he lẹdo Minna pe lẹ biọ tòdaho lọ mẹ. Tatọ́-tẹnnọ̀ tògbo lọ tọn, [[Abuja]], ma yi hugan nudi kilomẹtlu 150 poun do dẹn do Minna.Pínpan-gàn lẹ sọn tòdaho Kano tọn to Agéwaji po Ibadan po [[Awọnlin]] po to hùwaji, biọ Minna. Agàhún-glintẹn sọ tin to Minna.
==Wepinplọn po Agbasalilo po==
Nọtẹn nupinplọn tọn susu lẹ wẹ tin to Minna, delẹ to ye mẹ wẹ: Fati Lami Abubakar Institute for Legal and Administrative Studies, The Federal University of Technology Minna, Niger state school of health, Niger state school of nursing and Midwifery, Niger state university of Education gọna devodevo lẹ. Gọna wehọmẹ daho lẹ taidi; Father O'Connell Science College, Minna, D.S.S Limawa, Kowa Schools, El-Bethel Academy, Jocis Schools, Hilltop Model School, Mypa schools, Himma international school, Police secondary school, El-Amin International School, FOMWAN Schools, New Horizon College, Divine Excellence International Schools and Brighter International Schools, gọna devo devo lẹ. Wehọ he yin sislẹ enẹlẹ wẹ yin dehe yin tọ́ntlọ́ngbọ́n to Minna lẹ. Dòtowhé pẹvi pẹvi lẹ gọna dòtowhé daho he nọ namẹ nukunpedomẹgo gigọ de po sọ tin to Minna ga.
===Wehọmẹ Alavọ tọn lẹ===
* Federal University of Technology Minna
* Niger State College of Education
* School of Nursing and Midwifery
* New Gate Science and Technology
* [[Niger State Polytechnic]]
==Yẹdide-sẹdotẹn==
<gallery>
File:Minna.photowalk Rounabout 18.jpg
File:Minna.photowalk Street 06.jpg
File:Welcome to Minna DJI 0968.jpg
File:Niger state government house 2.jpg
File:Minna Roads 4.jpg
File:State secretariat Minna DJI 0957.jpg|Wekantẹn Ayimatẹn Niger tọn tọn
</gallery>
==Sọ Pọ́n==
* [[Pínpan glintẹn lẹ to Naijilia]]
* Agahún-glintẹn Minna tọn
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Minna]]
e4hstfiq9iradz2gsig66o75vl5l9nx
Mohamed Bayo
0
510
10069
10068
2022-03-23T15:56:31Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Mohamed Bayo''' (yin jiji to azan ẹnẹtọ Ayidosun owhe 1998 tọn) yin bọọlu hotọ azọnyọnẹntọ dé to togbo France tọn mẹ. Eyin vijiji France tọn, amọ bọọlu hogbẹ Guinea tọn wẹ eyin.
==Bọọlu hogbẹ he mẹ e wazọn te lẹ==
To Alunlunsun owhe 2019 tọn mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[En:Mohamed Bayo]]
q2fmck75l18hz81kbgdy7xaa4xe4cs1
Mohammed Dikko Abubakar
0
511
10079
10078
2022-03-23T15:58:08Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:MD-Abubakar.jpg|thumb|Mohammed Dikko Abubakar]]
'''Mohammed Dikko Abubakar''' (jijizan 5 Nuwhàsun 1960) yin ponọ sunnu Naijilia-nu dé he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Hafiz Ringim]] tọn mẹ to 2012, podọ [[Suleiman Abba]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to 2014.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Mohammed Dikko Abubakar]]
qsizzc6a6uxcm9nu1tdzdr8fcltnrke
Moji Afolayan
0
512
10096
10095
2022-03-23T15:58:09Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Moji Afolayan''' (yim jiji to azan 5tọ, Afinplọsun, owhe 1968) yin yọnnu
Aihundatọ de, sinima-zọ́nwatọ de, sinima-nadenanutọ de po podọ ga Aihundatọ nupinpọn-doplọnu tọn de po.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Afolayan yin vijiji Agbamu tọn to todaho Irepọdun tọn he tin to Gandudu Dokọtọn Ayimatẹn Kwara tọn he tin to Hunwaji-wheyinhọ waji otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
Ṣigba Ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ wẹ e whẹn do.
Whẹndo he yi Aihundatọ po azọn nupinpọn-do-plọnnu tọn po do ylọ azọn mẹ wẹ yé ji do. E yin ovi tintan na sinima-zọ́nwatọgán po sinimadetọ́ntọ de po he yin [[Ade Love]]. Otọ etọn ehe dopolọ wẹ ji
Dahwe lọ wehe sọ jí [[Kunle Afolayan]] po [[Gabriel Afolayan]] po.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Moji Afolayan]]
pblakpqwlmof9uimelvhqwcos9apri1
Moji Olaiya
0
513
10137
10136
2022-03-23T15:58:10Z
Jon Harald Søby
5
40 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Moji Olaiya''' (yin jiji to azan gban-ewhe-atọ̀ntọ, Afínplọsun, owhe 1975 bo nọgbẹ̀ kaka jẹ azan fọtọ̀n-nukun-awetọ, Nuwhàsun, owhe 2017) tọn mẹ bo yin yọnnu aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn dé.
==Azọn etọn==
Viyọnnu Hanjitọ oploji tọn, he nọ yin Victor Olaiya wẹ e yin, Moji Olaiya bẹ azọ́n aihundida tọn etọn jẹeji po azọnwhe ''Wale Adenuga's production Super Story'' po. E ko sọawuhia to aihundida ''Nollywood'' tọn Ayọgbe po Glẹnsigbe po tọn susu mẹ. E yin yinyọnẹn na ada he e yiwa to aihundida lẹ taidi
''No Pains No Gains'', he mẹ e yi ada Ireti tọn wà to emẹ, ''Sade Blade (2005)'', ''Nkan adun (2008)'', podọ ''Omo iya meta leyi (2009)''. E sọ sọawuhia to aihundida he yin ''Agunbanirọ'' mẹ. To owhe 2003 tọn mẹ, e yin dide na ''Reel Award Best Supporting Actress of the Year'', e sọ tọnta bo yin dide taidi aihundatọ he wazọn hugan dé. To owhe 2016 tọn mẹ, Olaiya dè sinima dé tọ́n he yin, ''Iya Okomi'', Foluke Daramola po Funsho Adeolu po wẹ yin tlọntlọngbọn to aihundida lọ mẹ, bọ eyin didohia to Awọnlin to Liyasun.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
Olaiya wlealọ hẹ Bayo Okesola to owhe 2007 tọn mẹ, bọ to enẹgodo yé klan dovo. E lẹzun Malenu dé to owhe 2014 tọn mẹ. Olaiya basi matintọ to azan fọtọ̀n-nukun-awetọ, Nuwhàsun, owhe 2017 tọn mẹ gbọn ahunmẹzọn dali to otò Canada tọn mẹ fie e ji ovi etọn awetọ te to osun awe jẹnukọn. Yé wà agọ̀ etọn to azán ṣianwetọ, Ayidosun, owhè 2017 tọn mẹ sọgbe hẹ aṣa Malenu lẹ tọn.
==Delẹ to aihun he e dà lẹ mẹ==
*''Aje nile Olokun''
*''Ojiji Aye''
*''Apaadi''
*''Omo Iya Meta leyi (2009)''
*''Nkan adun (2008)''
*''Sade Blade (2005)''
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Moji Olaiya]]
g3109mlbep8aj3gw4yctmymnb0l701h
Mokwa
0
514
10159
10158
2022-03-23T15:58:11Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Mokwa''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de he to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Mokwa tọn mẹ to awàji alihogbó A1 tọn to whèyihọ-waji lẹdo lọ tọn.
Mokwa yin topẹvi de to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] mẹ bọ sọha gbẹtọ he to finẹ lẹ tọn sọ̀ 244,937 ( to 2006). Dogbó gaa hùwaji tọn LGD lọ tọn gọ́ na Tọsisa Niger tọn sọn Nọ̀whe Jebba ''(Lake Jebba)'' tọn mẹ to whèyihọ-waji zẹ̀ fiẹ e pé dopọ po Tọsisa Kaduna tọn po te. Ayimatẹn Kwara tọn po Kogi tọn po tin to awà awetọ LGD lọ tọn sọn Niger. Alihogbó A1 tọn lọ dasá Niger to Gana biọ Ayimatẹn Kaduna tọn.
Mokwa yin ahọluigba [[Nupenu lẹ]] tọn de he nọ yin gandudeji gbọn Ndalile (Lile Shaba Aliyu, to agọe) de dali podọ e tindo lẹdo pẹvipẹvi delẹ taidi, Muwo, Bokani, Kudu, Kpaki, Jebba, Rabba, Ja'agi gọna devo devo lẹ. Nukọntọ sinsẹn Malenu lẹ tọn de wẹ nọ dugán do Mokwa ji, bọ nukọntọn lọ nọ yin yiylọ dọ Ndalile.
Mokwa sọ yin yinyọnẹn ga na hùnwhẹ Sallah wiwa.
Topẹvi lọ yin yinyọnẹn na azọnyinyọnẹn yetọn to anazọ́n nuyizan whégbè tọn lẹ taidi, alín lẹ, ohí gọna azọ́n gusí tọn lẹ wiwa.
Mokwa gọ́ na akọ̀ voovo lẹ taidi, [[Ayọnu lẹ]], Hausanu lẹ, Igbo-nu lẹ, Gbagi lẹ po mẹdevo devo lẹ po.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 4,338 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 244,937 wẹ tin to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn lẹdo lọ tọn wẹ 912.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Mokwa]]
m7m8xkfdv1yp7ckd2qnr0fx6iuebkb3
Moremi Ajasoro
0
515
10177
10176
2022-03-23T15:58:12Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Moremi Ajasoro statue8.jpg|thumb|Moremi Ajasoro]]
'''Moremi Ajasoro''' yin yọnnu asuka de he diyin to otan ayọnu lẹ tọn mẹ to wheyihọ waji mẹyugbeji tọn. Moremi da dopo to hẹnnu Oduduwa tọn lẹ mẹ, yèdọ mẹhe otàn jọwamọ tọn dọ dọ e yin tọgbo ayọnu lẹ tọn.
==Otàn gbẹzan etọn==
Moremi yin ahọsi ahọlu Ile ìfẹ tọn, yèdọ tovi Ọfà tọn. E yin yọnnu asuka he diyin to owhe kanweko wiawetọ die wayi to whenue e yin ahọsi Ile ìfẹ tọn podọ na akọ̀ he to yakẹ na ẹn, he ye yọnẹn to whenẹnu di omẹ Igbo tọn lẹ, he sọ to awhanfun hẹ ye. Weyọnẹntọ lẹ ma kẹalọyi dọ Igbónu ehelẹ tindo kanṣiṣa depope hẹ Igbonu he mi yọnẹn to egbe to togbó [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ. To whenẹnu, ovi Ile ìfẹ tọn susu wẹ Igbonu ehelẹ wle di kanlinmọ. Na ehewutu, Ayọnu lẹpo wẹ gbẹwanna ye bo nọ pọn ye di kẹntọ.
Moremi yin yọnnu asuka dé bosọ yọnwhanpẹ, nado whlẹn omẹ etọn lẹ sọn tukla he ye to pipehẹ mẹ, e magbe nado sanvọ nudepope he e sọgan biọ to e si tọn hlan vodun yetọn nado yọn asli huhlọn kẹntọ yetọn lẹ tọn, yèdọ mẹhe to awhanfun sọta ye to Ile ìfẹ. To whenue hodọ mi te, awhanfuntọ Igbo tọn lẹ wle Moremi di kanlinmọ yi otò yetọn mẹ ṣigba na whanpẹ Morèmi tọn he yè ma sọgan pọn poun bo de nukun sẹ wutu, ahọlu Igbonu lẹ tọn da Moremi di ahọsi bọ e sọ yin dopo to dehe e yinwanna hugan to ahọsi etọn lẹ mẹ.
To godomẹ, Moremi zan nuyọnen yọnnu tọn etọn nado yọn asli huhlọn asu etọn po awanfuntọ etọn lẹ po tọn, enẹgodo e họn lẹkọ yi Ile ìfẹ bò dọ asli lọ na omẹ etọn lẹ bọ yé zan ẹn nado du to Igbonu lẹ ji.
To awhan he [[Ayọnu lẹ]] fun bo yi yede sọn Igbonu lẹ si godo, Moremi lẹkọ do asu etọn tintan de, yèdọ mẹhe yin ahọlu ọ̀rànmíyàn tọn to Ile Ifẹ, he sọ du ahọlu Ọyọ tọn to whenẹnu. To ojlẹ dopolọ mẹ, ahọlu na gigo Moremi gbọn hinhẹn zun ahọsi podọ ahọvi he e yinwanna hugan po dali. Nado hẹn opa he e ko do na ẹn whẹpo e do zingbejizọnlin yi Igbonu lẹ sin tomẹ podọ opa he e dó na vodun yetọn di, ahọlu gọ otẹn etọn jo na ẹn di ahọsi podọ ahọvi de. Moremi yinuwa taidi asuka de, e yi visunnu etọn dó sanvọ hlan vodun daho yetọn sọgbe hẹ opa he e do.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Moremi Ajasoro]]
[[yo: Mọ́remí Ájàṣoro]]
ko9xjyg34u6nba1nq1b705u8tuqzc4v
Mose
0
516
10191
10190
2022-03-23T15:58:12Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Guido Reni - Moses with the Tables of the Law - WGA19289.jpg|thumb|Mose]]
'''Mose''' yin yinyọn-ẹn taidi nukọntọ sinsẹn tọn dé, osẹn-namẹtọ dé, podọ yẹwhegan dé sọgbe hẹ alẹnu-hoho owe biblu tọn. To paa mẹ, e yin yinyọn-ẹn taidi mẹhe kan owé atọ́n tintan biblu tọn lẹ. E sọ nọ yin yiylọdọ "''Moshe Rabbenu''" to Heblugbe mẹ (he zẹemẹdo "Mose mẹplọntọ mitọn kavi Labi") bosọ nọ yin pinpọnhlan di yẹwhegan he yin nujọnu hugan to sinsẹn Ju lẹ tọn mẹ. Klistiani lẹ, malénu lẹ, sinsẹn basitọ "''Bahá'í''" tọn lẹ, po sinsẹn basitọ "''Rastafari''" tọn lẹ po lọsu nọ pọn-ẹn hlan taidi yẹwhegan tangan dé. Mose sọ nọ yin pinpọnhlan taidi omẹ ayidego tọn dé to whenuho Amẹlikanu lẹ tọn mẹ kaka jẹ egbe. Sọgbe hẹ owé Eksọdusi tọn, Mose yin jiji to ojlẹ dé mẹ he sọha omẹ etọn lẹ tọn to jijideji taun dé podọ nukọntọ Egipti-nu lẹ tọn Falo to nuha dọ yé sọgan wá dupá bo wá gọalọna kẹntọ Egipti-nu lẹ tọn. Onọ Mose tọn, Jokebẹdi heyin Heblunu dé zee whlá to whenue ahọlu lọ degbe dọ viyẹyẹ he yin jiji gbọn Heblunu lẹ dali lẹpo he yin sunnu ni yin huhu, bọ to nukọnmẹ e wá yin mimọ gbọn viyọnnu Falo tọn dali, gbọn mọ dali wá lẹzun sọdodovi to họ̀nmẹ ahọlu Egipti tọn. To whenue e hù Egipti-nu dé godo, Mose họ̀nyi Midiani fie e lẹzun lẹngbọhọtọ na Jẹtlo he yin yẹwhenọ daho dé to Midiani. To azọnylankan ao lẹ godo, Mose plan omẹ etọn Heblunu lẹ sọn Egipti dasa ohù vẹẹ, yé sọ nọte to Holẹbi, enẹgodo yé zin gbejizọnlin gbọn lẹdo dogbo Edọminu lẹ tọn. To ojlẹ ehe mẹ wẹ Mose yi gbedide ao lẹ. Sọ le etlẹ yindọ Mose nọgbẹ na owhè kantọ̀n, e kú whẹpo dó jẹ aigba Islaeli tọn ji.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Hẹnnu Levi tọn mẹ wẹ Mose yin jiji do. Na ahọlu yọyọ lọ Falo to budi gando lehe sọha Islaelivi lẹ tọn fọn bo to susu deji do wutu e degbè dọ viyẹyẹ he yin jiji gbọn Islaelivi lẹ dali he yin sunnu lẹpo ni yin huhu, ṣigba yọnnu lẹ ni nọgbẹ. Onọ Mose tọn Jokebẹdi ji Mose ṣigba bo zee whlá na osun atọ̀n. To whenue ewọ masọ sọgan whlá ẹ ba e wleawuna ohà he e lọ̀n dé bo yí osẹ̀n pinpẹn do tlẹ́ ẹ bosọ ze ovi lọ do e mẹ bo ze e yì do ofánkan lẹ ṣẹnṣẹn to Tọ̀sisa Nile tọn tó, Ṣigba, nọviyọnnu etọn Miliami nọte to olá nado pọ́n nuhe na jọ do e go.
Ahọvi-yọnnu, dopo to ovi Falo tọn lẹ mẹ yì tọ̀sisa Nile tọn tó nado lẹawu. To fine, e doayiego dọ viyẹyẹ dé to avivi bo mọ dọ ovi Heblunu de tọn wẹ e yin. Miliami sọ dọnsẹpọ yé bo dọ na yé dọ émi sọgan ylọ yọnnu nukunpedomẹgotọ dé wá sọn Heblu lẹ mẹ nado penukundo ovi lọ go na yé, ahọvi-yọnnu lọ sọ yigbe. Miliami yì bo plan onọ Mose tọn wá, ahọvi-yọnnu lọ sọ bio to e sí nado penukundo viyẹyẹ lọ go. To whenuena ovi lọ whẹ́n pẹẹde, e plan ẹn wá na viyọnnu Falo tọn bọ e sọ lẹzun visunnu etọn, E sọ ylọ oyín etọn dọ Mose bo dọmọ: “Na osin mẹ wẹ yẹn ze e sọn wutu.” Mose whẹn to họnmẹ Falo tọn bosọ tindo lẹblanulọkẹyi susu. E sọ plọnwe ganji, bosọ yín pinplọn aliho Egipti-nu lẹ tọn. To whenue e whẹn meho, e hu Egipti-nu dé na e to afanumẹ Heblunu dé hò wutu, enẹgodo e họn sọn Egipti na ahọlu Falo jlo na hui wutu.
==Zunkan he to miyọnji de==
==Mose to Falo nukọn==
==Gbejizọnlin to danfafa ji==
==Vivọnu gbẹzan etọn tọn==
[[en:Moses]]
jiu96g99olgfib7mgpqh1hm4rr1031l
Moses Ekpo
0
517
10203
10202
2022-03-23T15:58:13Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Moses Frank Ekpo''' (Yin jiji to Ayimatẹn Akwa Ibom tọn) yin tonudọtọ Togbo [[Naijilia]] tọn podọ mẹbọdomẹgotọ́ Ayimatẹngán Akwa Ibom tọn. É yin yinyọnẹ̀n gbọn tẹnmẹyinkọ lọ "Uncle Mo" dali.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Moses Ekpo]]
9c7bybm28boifyhayeukbvjp0sd1d52
Moshood Abiola
0
518
10224
10223
2022-03-23T15:58:14Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Moshood Abiola|YẸDIDE ETỌN=MKO Abiola 1993.png|JIJIZAN=24 Avivọsun 1937|OKÚZAŃ=7 Liyasun 1998}}
'''Moshood Kashimawo Olawale Abiola'''(azan konukunẹnẹtọ, avivọsun, owhe 1937- azan ṣianwtọ, avivọsun owhe 1998) zẹẹmẹdo '''M.K.O Abiọla''' yn ovi oto [[Naijilia]] tọn. E yin jiji to Abẹokuta to ayimatẹn ogun tọn mẹ. E yin ajọwatọ, wezintọ, tonudọtọ podọ dopo to ogan ayọnu(yoruba) ẹgba tọn lẹẹpo. E whlẹn ogantẹn ogan oto [[Naijilia]] tọn to owhe 1993, ewọ lọ wẹ mẹlẹpo kọngbedopọ bo yise dọ ewọ wẹ na yín togan oto naijilia tọ́n. To whenue awhangan whenẹnu tọn Ibrahim babangida ma la dọ ewọ wẹ tọnta to tito ovo lọ tọn, e sọ sawhẹ nugbonọmayin po mawadodo po dokọna ẹn bọ e mado dugan lọ. M.K.O basi matintọ to owhe 1998.
== Otan gbẹzan etọn tọn==
Moshood Abiọla wẹ yin ovi tintan otọ po onọ etọn tọn po to ajidonu ovi konukunatọn(18) godo. Enẹ wẹzọn bọ ye do nọte jẹ owhe fotọn(15) godo, whẹpo mẹjitọ etọn lẹ do dó yinkọ na en "Kaṣimawo". Moshood tọnta to oyọnẹn agayiyi etọn tọn mẹ. Sọn ovu whenu etọn gbọ́n, e sọ bẹ nake sisa sọn whenue e to owhe ṣianwe mẹ. E nọ fọnzan yi nakegbemẹ nado din nake he e na sa jẹnukọn whẹpo e nado yi wehọmẹ na ewọ po otọ etọn he ko poyọnho podo nọvi etọn lẹ po nido mọ akwẹ zan ga. Whenue e sọ owhe fọtọn(15) mẹvi, e do ogbẹ aihundida tọn de te, he mẹ ye nọ jihan pe nado mọ nududu to nuwiwa tẹnmẹ depope he ye yi. Madẹnmẹ, e lẹzun gbẹtọ nukundeji to ohan he ye to jiji pe mẹ, e wa lẹzun mẹhe nọ biọ azọnkwẹ whẹpo do jihan to nuwiwa tẹnmẹ dopodopo. Akwẹ he e mọ to aihundida etọn mẹ wẹ e do gọalọna hẹnnumẹ etọn lẹ bosọ su wehọmẹkwẹ etọn he e yi to onitẹbọmi he tin to Abẹokuta. Abiọla yin hodọtọ linlinwe sẹmẹsẹmẹ wehọmẹ etọn tọn he nọ yin the trumpeter whenue Oluṣẹgun Obasanjọ yin mẹbọdomẹgo etọn. E kọnawudopọ po ogbẹ Natioal Council of Nigeria and the cameroons. Whenue e pe owhe fọtọnnukunẹnẹ(19) mẹvi, na owanyin he e tindo na tito tonudidọ tọn, to asia ọbafẹmi awolọwọ tọn glọ he yin dowatọ ogbẹ tonudidọ tọn action group.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1998 lẹ]]
[[en:M.K.O Abiola]]
[[yo:M.K.O Abiola]]
[[ha:Moshood Abiola]]
ohvfaarm4fidqtgsl6dv0i17xep5s0c
Mosun Filani
0
519
10240
10239
2022-03-23T15:58:14Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Mosun Filani''' yin Aihundatọ sinnimọto nukundeji dé po hodọtọ Azinponọ to Ladio họsa, bo yin [[Naijilia]] vijiji Ayimatẹn Ọyọ tọn sọn Togbo Naijilia tọn mẹ.
==Vuwhenu po wehihia etọn po==
E yin jiji to Ibadan to Ayimatẹn Ọyọ tọn, Ṣigba Ayimatẹn Ekiti tọn wẹ Mẹjitọ Etọn lẹ wá sọn. Eyin Dopo to Ovi Atọ́n he mẹjitọ Etọn lẹ tindo. Mosun yi wehọmẹ Daho mẹplọntọ lẹ tọn to Abẹokuta college of Education, mọdopolọ wẹ e sọ yi wehọmẹ Alavọ Tai Solarin tọn.
==Azọn Aihundida etọn tọn==
Mosun ko tindo mahẹ to sinimọto susu lẹ mẹ, Titengbe to Ayọgbe mẹ. Mọdopolọ wẹ e sọ yin Azinponọ na tito Ladio tọn to Owhe 2005 bo ko yí gbedewema na Aihundatọ yọnnu he yọn hugan na Otẹn mẹbọdomẹgotọ to Owhe 2009 po 2011 tọn po mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Mosun Filani]]
[[yo:Mọsún Fìlání]]
c5cqksxh04mbm54yof19196wl2qzhc3
Mourid Barghouti
0
520
10257
10256
2022-03-23T15:58:15Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Mourid Barghouti''' (Arabic: مريد البرغوثي, Murīd al-Barghūthī; 8 Liyasun 1944 – 14 Afínplọsun
2021) yin ohó milomilo-kantọ podọ wekantọ Palestine tọn. E yin jiji to Deir Ghassana, Mandatory Palestine.
Barghouti yin kukutọ to 14 Afínplọsun 2021 tọn podo owhe 76 po
==Azọn==
Midnight and Other Poems, translated by Radwa Ashour, ARC Publications, UK, October 2008,
ISBN 1-904614-68-X, ISBN 978-1-904614-68-5
I Was Born There, I Was Born Here, Bloomsbury, 2011
I Saw Ramallah Random House, Anchor Books, 2003-05-13 ISBN 1-4000-3266-0 and
Bloomsbury, UK, ISBN 0-7475-7470-7 and the American University in Cairo Press (January 2003),
ISBN 978-977-424-755-2
A Small Sun, Poems translated by Radwa Ashour and W. S. Merwin, Aldeburgh Poetry Trust,
2003 paperback, Suffolk, UK, ISBN 0-9535422-2-X
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Mourid Barghouti]]
63dn14drkx0qr9vupjegc48lohjdjua
Mr. Ibu
0
521
10268
10267
2022-03-23T15:58:15Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''John Ikechukwu Okafor''', (yin jiji to Azan Fọtọn-nukunawetọ Kọyansun Owhe 1961.) E yin yinyọnẹn taidi '''Mr. Ibu''', bo yin aihundatọ po aslannọ dé po to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Okafor yin dopo to mẹ he nunina jọwamọ tọn ganji to nukikodonamẹ mẹ, enẹ wẹ zọn bọ e do nọ yin akuẹ su ganji to ogbẹ etọn lẹ ṣẹnṣẹn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Mr. Ibu]]
dck9wyqob9gavwch10bb59zu5wlgzs3
Mudashiru Obasa
0
522
10283
10282
2022-03-23T15:58:16Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Mudashiru_Obasa.jpg|thumb|Mudashiru Obasa]]
'''Mudashiru Ajayi Obasa''' yin tovi [[Naijilia]] tọn he yin whẹyidọtọ de, tonudọtọ de podọ dopo to hagbẹ ogbẹ́ tonudidọ tọn ''All Progressives Congress'' tọn lẹ mẹ, e sọ yin dide taidi hoyidọtọ ''Lagos State House of Assembly'' tọn.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Mudashiru Obasa yin jiji to Agege, yedọ topẹvi de to [[Awọnlin]] he tin to huwaji whèyihọ tọn [[Naijilia]] tọn.
E yi wehọmẹ bẹjẹeji tọn etọn to ''St Thomas Acquinas Primary School, Surulere'' to [[Awọnlin]], enẹgodo e zindonukọn yi wehọmẹ daho de he yinkọ etọn nọ yin ''Archbishop Aggey Memorial Secondary school'', to Mushin, Ilasamaja, to ayimatẹ̀n [[Awọnlin]] tọn fie e mọ gbedewema wehọmẹ daho tọn etọn yi te. E wá yi gbedewema daho osẹn-zọ́nwiwà tọn etọn to wehọmẹ alavọ [[Awọnlin]] tọn (Lagos State University) to 2006.
==Azọn etọn to tonudidọ mẹ==
To 1999, Mudashiru whlẹ́nagba nado yin afọzedaitọ gandudu dokọ̀tọn Agege tọn to ogbẹ́ tonudidọ tọn ''Alliance for Democracy'' tọn glọ, e du to agbawhinwhlẹ́n lọ ji bo sọ yin dide taidi afọzedaitọ gandudu dokọ̀tọn tọn Agege tọn bo nọ gántẹn ehe sọn 1999 jẹ 2002.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Mudashiru Obasa]]
dljnlw5ai2wrg5blthtepbrahmixgsk
Muhammad Buhari
0
523
10331
10330
2022-03-23T15:58:17Z
Jon Harald Søby
5
47 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Muhammadu_Buhari, President of the Federal Republic of Nigeria (cropped3).jpg|thumb|Muhammad Buhari]]
'''Muhammad Buhari''' yin jiji to azán fọtọ̀nnukunawetọ, Awewesun owhe 1942. E yin tonudọtọ de bo sọ yin togbogán Otogbo [[Naijilia]] tọn awọn owhe 2015.
Buhari ko yí gbọjẹ sọn awhanzọnvọ didó mẹ, na é kò du togbogan awhanwudido [[Naijilia]] tọn sọn owhè 1983 jẹ 1985 to whenue e blagbè dopọ́ po hagbẹ Devi lẹ po nado yi huhlọn dó yigan godo.
Hogbe lọ ''Buharism'' yin yiyizan na alọpa he e do nọ pàṣẹ bo ma nọ doto ayinamẹ to awhangan yìnyín etọn whenu. Buhari ko dọ èmí yigbe na nuhe jọ to whenue emi to ganji to whelọnu lẹpo, podọ emi ma sọgan diọ nuhe ko juwayi nẹlẹ gba, Sigba todín, emi ko diọ zun ayinamẹyitọ.
Buhari wlẹn ògántẹn otògbo Naijilia tọn to owhe 2003, 2007 podo 2012 po. Sigba to awèwèsun, owhe 2014, é yin dide di mẹhe na nọte na ọgbẹ he ye nọ ylọ dọ '' All Progressive Congress (APC)'' nado whlẹn ògántẹn otògbo [[Naijilia]] tọn to owhe 2015.
Buhari wẹ tọnta to ovo he ye blá lọ mẹ jẹnukọnna togbogan Goodluck Ebele Jonathan he tin to gan tẹnmẹ to whelọnu. Ehe yin tintan to otań [[Naijilia]] tọn mẹ dọ otogbogan he to janji yin zize jayi to vobibla whenu.
To azan gban-ewhè dopo Nuwhasun, ewhè 2015 tọn mẹ wẹ Buhari jẹ ganduji tẹ. To Afinplọsun, owhe 2019, Buhari yin vivọze taidi togan Naijilia tọn whenuena é whlẹn tẹn lọ podo Atiku Abubakar bọ sọ du to eji hugan ovo liví atọ̀n.
==Otàn vuwhenu etọn tọn==
Buhari yin jiji dó hẹnnu Fúlàní tọn mẹ to azan fọtọnnukunawetọ awèwèsun owhe, 1942,to gbètato ''Daura tọn to Ayimatẹn Katsina'' tọn mẹ. Ye nọ ylọ otọ etọn dọ Mallam Hardo Adamu, na é yin dopo to Filani gan lẹ mẹ. Onọ etọn sìn yinkọ nọ yin Zulaihat; he tlọn ''Hausa po Kanuri'' sìn kúnkan mẹ. Buhari wẹ yin ovi konukunnatọntọ (23) otọ etọn tọn. Onọ etọn wẹ penukundo dó e go, na otọ etọn ku to whenue é dó owhè ẹnẹ.
É yi wehọmẹ dokọ tọn ''Katsina middle School'' to gbètato Daura po Mai'dura po to owhè 1953. Enẹgodo é yi wehọmẹ daho ''Katsina Provincial Secondary School'' tọn sọn owhè 1956 jẹ 1961.
To whenue Buhari dó owhè fọtọnńukunẹnẹ (19) e biọ wehọmẹ awhanfun pinplọn tọn ''Nigeria Military Training College''(NMTC) to owhè 1962. To Afinplọsun owhè 1964 wẹhọmẹ yin ada gblona bọ sọ yin yinkọ diọ na dó ''Nigeria Defence Academy''(NDA). Jẹnukọnna owhè 1964, ahọluduta [[Naijilia]] tọn nọ sẹ wehọmẹvi je ko dó nupinplọn yetọn to NMTC dó otò devo ''Commonwealth Military Academy'' lẹ mẹ yé ni dó plọnnu dogọ nado lẹzun ògán.
Buhari yi wẹhọmẹ ehe sọn 1962 jẹ 1963 to wehọ he ye nọ ylọ dọ ''Mons Officer Cadet School, Aldershot to England'' to owhè 1964. To Alunlunsun owhè 1963 whenuena Bihari do owhe ko, yé pa ẹ di nukọntọ na awhanvipẹ he tin to ayimatẹn Abeokuta, otò [[Naijilia]] tọn. Buhari yi wẹhọmẹ awhanfuntọ tọn dogọ to yovotomẹ (''United Kingdom'') to owhè 1964. Sọn owhè 1965 jẹ 1967 é wazọn taidi aṣẹpatọ na ''Second Military Battalion'' bo sọ yin pipa taidi ''Brigade Major Second Sector'' to Lidosun owhe 1967 jẹ Liyasun Owhe 1967.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Muhammad Buhari]]
8zzyjywu36kitharqzkvppdxnfai0q2
Muhammadu Gambo Jimeta
0
524
10340
10339
2022-03-23T15:58:18Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Muhammadu Gambo Jimeta''' (15 Lidosun 1937 - 21 Alunlunsun 2021) yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Etim Inyang]] tọn mẹ to owhè 1986, podọ [[Aliyu Attah]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to owhè 1990.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Muhammadu Gambo Jimeta]]
nkda72nryhlcp3p7f6eac2qz8fk5f0i
Muna Obiekwe
0
525
10349
10348
2022-03-23T15:58:18Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Muna Obiekwe''' (mẹhe yin jiji to 1979) yin aihundatọ tele ji he yin tovi [[Naijilia]] tọn de. E yin dopo to aihundatọ he diyin hugan to otò [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ to ojlẹ etọn mẹ.
To azán fọtọ̀n-nukun-atọ̀ntọ, Alunlunsun, owhe 2015 tọn, Obiekwe kú na afuje-zọ̀n de he e jẹ̀ wutu.
Podọ e sọ yin apadewhe whẹndo Yul Edochie tọn, mẹhe ewọ lọsu yin aihundatọ de to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Muna Obiekwe]]
br9z2vudgla4wjogl1ieyk7li7geix4
Munya, Nigeria
0
526
10371
10370
2022-03-23T15:58:19Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Munya''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa ayimatẹn [[Ayimatẹn Niger Tọn|Niger]] tọn tọn glọ to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn lẹ tin to topẹvi Sarkin Pawa tọn mẹ to agéwaji lẹdo lọ tọn sẹpọ ayimatẹn kaduna tọn to alihiamẹnu at10°01′00″N 7°06′00″E ji.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 2,176 lẹdope podọ gbẹtọ sọha 103,651 wẹ tin to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' filọ tọn wẹ 921.
E tin to agbegbe whèyihọ-waji tọn ayimatẹn lọ tọn. Omẹ Gwari tọn lẹ wẹ yin suhugan mẹhe nọ nọ̀ finẹ lẹ tọn bọ glèzọ́n wẹ ye nọ wa hugan.
==Guni==
Munya bẹ mimá tonudidọ tọn ṣinatọ̀n hẹn bọ mimá Guni tọn wẹ kló bosọ do huhlọ́n hugan to ye mẹ. Guni, dile e nọ saba yin yiylọ do, wẹ yin ahọ́nkan ayimatẹn lọ pete tọn podọ Guni wẹ ye sẹtẹ̀nna wehọmẹ lizọnyizọn tomẹyìtọ tọn lẹ ''(missionary schools'') sọn sọyi do tatọ́-tẹnnọ ayimatẹn lọ tọn.
Na nue du gandudu dokọ̀ tọn, Guni wẹ yin topẹvi he bẹ omẹ nukúndeji lẹ hẹn hugan gọna whẹndo Magaji tọn ehe to owhe lẹ gblamẹ, ko yidogọ na nukọ̀nyiyi po didoai gandudu dokọ̀ tọn lọ tọn po gọna etlẹ yin adà de to didoai ayimatẹn lọ blebu tọn lọsu mẹ.
==Mẹgbeyinyan 2021 tọn==
To azán 17tọ Abọ̀húsun 2021 tọn, ogbẹ́ 80 jaguda he hẹn awhànfunnu lẹ tọn de tọ́nawhàn gletoho de to Munya bo hù omẹ awè bo fìn hugan gbẹtọ 66,ehe bẹ asì awè tonudọtọ de tọn gọna ahọlu lọ sin ovi awè hẹn. Mẹgbeyinyan ehe yin adà pẹvi de poun awhàntọ́nmẹ gbọn jaguda lẹ dali to agbegbe lọ ji.
[[en:Munya, Nigeria]]
obk01oi46875eywvtwdrqldc5awor5t
Murtala Nyako
0
527
10439
10438
2022-03-23T15:58:21Z
Jon Harald Søby
5
67 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Alọgọtọ na Awhangán Pònọ tọ̀ji tọn lẹ, '''Murtala Nyoko''', GCON, CFR, D. Agric. (H. C.) lẹzun Ayimatẹngán [[Ayimatẹn Adamawa|Adamawa]] tọn to [[Naijilia]] gbọn vòdide dali to Nuwhàsun owhe 2007. Jẹnukọn na whenẹnu e yín Ayimatẹngán awhànzọnwatọ de to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] bosọ yin dide di ''(Chief of Naval Staff)'' to Awewesun owhe 1989.
==Bẹjẹeji gbẹ̀zan etọn tọn==
Murtala Hamman-Yero yin jiji to oto Mayo-Belwa Ayimatẹn Adamawa tọn mẹ to azán gbán-ewhẹ atọ́ntọ Avivọsun owhe 1943. Otọ́ etọn Alhaji Hamman-Yero, yín ajọwatọ nukundeji de bosọ wleawuna mẹhe na nọtẹnmẹna nuhihọ etọn, mẹhe nuwiwa etọn lẹ zize sinai do John Holts and son Ltd centre to Melwa-Belwa.
Onọ̀ etọn, Hajiya Maryam yin whésì, mẹhe nupiplon etọn sinai do sinsẹ́n màle tọn me podọ ogbé-masin go.
E be wẹpiplon etọn jẹẹji to wẹhọmẹ Mayo-Belwa Elementary school tọn to Alunlunsun owhe 1952,bo zíndonukon to Yola Middle School to Alunlunsun Owhe Owhe 1955 bo bẹ wẹhọmẹ daho to wẹhọ dopolọ mẹ to Alunlunsun Owhe 1958.
To fine e yin yinyọnẹn na kodetọn dagbe etọn to nupiplon po aihundida lanmeyiya liho.
==To azọn Navy tọn mẹ==
Nyako biọ Royal Navy [[Naijilia]] tọn mẹ to ayidosun owhe 1963 taidi azọ́nvi de. E bẹ awhànzọn pinplọn jẹeji to wehomẹ Britannia Royal Navy College to Dartmouth to England to zósun owhe 1965, bo yin dide di mẹbọdomẹgo Lieutenant tọn to zósun owhe 1965 lọ mẹ. Podọ e fó azọ́nplọnmẹ etọn tó zósun 1965.
Nyako lẹkò do [[Naijilia]] to kọ́yànsun owhé 1966 bo sẹ̀n to Navy [[Naijilia]] tọn mẹ kakajẹ 1993. To ojlẹ ehelẹ mẹ, e penukundo azọ́ndenamẹ tọji tọn po agé tọn voovo lẹpo go. To ojlẹ de mẹ, e yin ogán he nọ deanana nuhọtọ lẹ tọn de, bato flinflin he me yè nọ.
Tó Aflinplọsun owhe 1976, Genaral Murtala Muhammed dè Nyako taidi Ayimatẹngan de na [[Ayimatẹn Sokoto Tọn]]. E sẹ̀n to fine kakajẹ Awewesun owhe 1977 tọn. To enẹgodo e lẹzun ogán to tátọ-tẹnnọ Navy lẹ tọn, podọ ponọ he nọ pàṣẹ do asia go to tátọ-tẹnnọ whèyihọ-waji tọn sọn fihe e yin dide sọn to Alunlunsun owhe 1990 tọn.
==To azọn Navy tọn jijodo godo po Glèzọnwiwa po==
Sọn ovú whenu Nyako tọn wẹ e ko dó oyin na Onọ̀ etọn kò jo oyin delẹ dai na ẹn taidi ogú de sọn jiji whenu etọn wutu. Ehe zọn bọ e ko nọ dó mahẹ gigọ́ to oyin-yinyin mẹ bọ to enẹ godo e wa jẹ glezọn wunmẹ devo lẹpo wa ji to whenue e gbẹ pò to azọn Navy tọn mẹ. Whẹho tangan lọ, dile e mọnukunnujẹemẹ do wẹ yindọ, nuhe oglè sọgan no detọ́n to [[Naijilia]] lẹ sọ yin hinhẹn pónte dogọ.
E be tito azọn ehe tọn sọn 1990 pò kodẹton dagbe po. E sọ yi ede zan to jinu wunmẹ voovo lẹ dido mẹ,
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Murtala Nyako]]
pniokikf6ixm3ngm3nrzpjjyqr28myh
Musiliu Smith
0
528
10448
10447
2022-03-23T15:58:21Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Musiliu Smith''' (jijizan 17 Lidosun 1946) yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Ibrahim Coomassie]] tọn mẹ to 1999, podọ [[Mustafa Adebayo Balogun]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to 2002.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Musiliu Smith]]
i0glvp1uf5lyq0vwyp0a9og464l1r18
Muyiwa Ademola
0
529
10481
10480
2022-03-23T15:58:22Z
Jon Harald Søby
5
32 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Muyiwa Ademola''' (yin jiji to azan Koatọ́n-nukundopotọ Alunlunsun owhe 1971 tọn). Muyiwa yin sinima-basitọ podo anadenanutọ sinima tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. To 2005, to ''1st Africa Movie Academy Awards'' tẹnmẹ, Simina etọn he hosọ etọn yin ''Ori'' yín pipa di aihun lẹdo lọ mẹ tọn he yọn hugan. To 2008, e yin dide to ''4th Africa Movie Academy Awards'' tẹnmẹ taidi aihundatọ tovi he gbọnvo podọ bo sọ yọn azọ́n hugan.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn ==
Muyiwa yin jiji to azan Koatọ́n-nukundopotọ Alunlunsun owhe 1971 tọn to Ayimatẹn Ogun tọn. E yi St. David's High School to topevi Molete tọn mẹ to Ayimatẹn Ibadan tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Muyiwa Ademola]]
5xfuerwwxxf3fcqoln6j9flm4fux8gj
Mẹdekannujẹ
0
530
10491
10490
2022-03-23T15:58:22Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Mẹdekannujẹ''' yin nado sọgan basi dide to nujijọ voovo lẹ sẹnsẹn. Mẹdekannujẹ nọ tindo zẹẹmẹ eyin dọ eyin dide sọn ojlo mẹ. dide lẹ taidi ayinamẹ, nugbẹnamẹ ma nọ yin nude adavo eyin dide po mẹdekannujẹ po. Mẹdekannujẹ zẹẹmẹdo dọ gbẹtọ lẹ sọgan wa onu voovo lẹ, gbeta voovo lẹ nọ wa sọn nujijọ voovo lẹ mẹ. Nujijọ he yin wiwa po mẹdekannujẹ po sọgan jẹna pipa kavi whẹgbledomẹ. E yin mẹdekannujẹ ma tin ,nuyọnẹn ma nọ tin to emẹ nado sayana kavi nado nanu mẹde na nuyiwa etọn. To ogbẹ ehe mẹ, podọ sọgbe hẹ osẹn, gbẹtọ lẹ tindo jlọjẹ nado tindo mẹdekannujẹ bo ka na sọ gbẹn nuhe ye do.
==Sọgbẹ hẹ tamẹnuplọnmẹ==
Gbemima. Sogbẹ hẹ nukunnumọjẹnumẹ, aihọn lọ, wẹkẹ lọ taidi zomọ(Machine) de. linlẹn ehe ko wa aimẹ sọn nudi owhe 2500 die.
==Gbemima Sinsinyẹn ==
Gbemima voovo wẹ tin, Delẹ nọ dọmọ nuhe ko jọ wayi wẹ na dọ nuhe na jọ to sogodo. Yedọ wẹkẹ lọ taidi azọnwanu Ganhiho tọn, eyin a yọn nulẹpo gandego, a sọgan dọ nuhe na wa jọ. Pierce Simon Laplace dọho dọ to 1814, he nọ yin yiylọdọ Laplace's demon. Eyin gbemima wẹ yin nulọ, be mẹdekannujẹ matin.
==Gbemima he bọawu==
Nulinlẹntọ susu ma yinwanna nuhe nọ bọdo gbemima sinsinyẹn lẹ go, gbemima he bọawu lẹ nọ tẹnpọn nado sẹ gbemima do, bo ka sọ nọ dọ dọ mẹdekannujẹ yọnbasi. David hume zinnudo ehe ji dọmọ, medekannujẹ ma yin nugopipe lọ nado basi dide voovo lẹ to ojle dopolọ mẹ, chrysippos, tamẹnuplọnmetọ de na apajlẹ avun he yin sinsin do ase go. Avun ehe vo nado basi dide bo hodo ase ehe.
==Sogbe hẹ osẹn==
Azon owhe dido tọn wẹ nado dindona whenue mẹde wa nude podọ nuhe lẹn ye to whenue ye wa nulọ. Di apajlẹ lẹnnupọndo mẹhe hu mẹ do ji. Whenudọtọ nọ tẹnpọn nado dindona eyin e yọnẹn do humẹ podọ eyin e basi dide do wa nulo.
==Sogbe hẹ lẹnnuyinyọnẹn==
===Nulinlẹnpọn===
Ojlẹ delẹ wayi, gbẹtọ lẹ di Democritus pọn wẹkẹ hlan di gbemima de. Gbetọ lẹ lẹndọ nudọnamẹ gigọ lẹ sọgan zọn bọ ye sọgan lẹn nuhe na jọ to nukọnmẹ. Lẹnuyinyọnẹn egbezangbe tọn lẹ, dohia dọ gbemima po nudevo lẹ po yin sisakadopọ.
==Dodinnanu dogọ==
[[en:Freedom]]
d6azc9pk2tvxmwzxbycacu0qbqp7ras
Naijilia
0
531
15634
10556
2022-03-24T04:59:32Z
Wolverène
96
/* Tòdaho lẹ */ m.
wikitext
text/x-wiki
{{Otò
|otò = Naijilia
|asia = Flag of Nigeria.svg
|ohia = Coat of arms of Nigeria.svg
|yẹdide = Nigeria (orthographic projection).svg
|tatọ́-tònọ = [[Abuja]]
|lẹdo = 923 769
|gbẹtọ sọha = 211 400 708
|owhe = 2021
}}
'''Naijilia''' yin otò de he tin to Whèyihọ [[Aflika]] tọn. E tindo gbẹtọ sọha nudi 188,500,000 he hugan otò delẹ to Aflika. Gandutẹn etọn wẹ Abuja. Naijilia yin yinyọnẹn taidi otò daho de podọ dopo to otò he yin adọkunnọ to Aflika gbeji lẹ mẹ.
== Whenuho ==
Sọn owhe 1500 do yi 1800, mẹsusu sọn Otò he nọ yin Naijilia mẹ wẹ yin bibẹ sọyi Europe taidi kanlinmọ lẹ, ye nọ bẹ ye yi Amẹlika nado yi wazọn, afanumẹ ehelẹ nọ yin hihọ bosọ yin sisa to amẹlika gbọn etiopianu lẹ dali. To egbehe,susu mẹhẹ gando afanumẹ enẹlẹ go gbẹ tin to amelika. Ye nọ yin yiylọdọ ''African Americans''. Sọn 1901 yi 1960, united kingdom wẹ tindo gbedide do Naijilia ji. Nalete, to 1960 gbẹtọ lẹ jlo medekannujẹ vẹkuvẹku bọ Britain dike bọ ye mọyi. To ojlẹ delẹ to ehe godo, Naijilia lọsu wẹ nọ basi dide mẹhe na dugan do ye ji, etlẹ yindọ gbẹtọ lẹ ma sọgbe hẹ. Na ehe wutu, Awhan daho de fọn he yin yiylọdọ ''Biafra war'' po Igbonu lẹ po he jlo otò yetọn titi to whezẹtẹn waji. Yé ma jlo na yin apadewhe otò Naijilia tọn he to yinyin anadena gbọn Malenu whezẹtẹn waji po wheyihọ waji tọn po dali ba. To 1999 Naijilia lẹzun otò de he gbẹtọ lẹ wẹ nọ basi dide mẹhe na dugan do ye ji tọn. Enẹgodo, Olusegun Obasanjo, he yin Ayọnu de lẹzun togan otò Naijilia tọn, to owhe 2007, Umar Yar'Adua, he yin Malenu de yin dide taidi togan otò Naijilia ton. To Nuwhàsun 2009, Goodluck Jonathan he yin mẹbọdomẹgo togan Yar'Adua ton lẹzun togan otò Naijilia tọn to whenue Yar'Adua basi matintọ.
==Tòdaho lẹ==
To owhe 2012, Naijilia tindo tòdaho lẹ he bẹ gbẹtovi he lan to sọha livi dopo ji.
{| class="wikitable"
|-
!Tòdaho !! Gbẹtọ Sọha
|-
|[[Lagos]]|| 11,547,000
|-
|[[Kano]]|| 3,466,000
|-
|[[Ibadan]]|| 3,028,000
|-
|[[Abuja]]|| 2,245,000
|-
|[[Port Harcourt]]|| 1,947,000
|-
|[[Kaduna]]|| 1,566,000
|-
|[[Benin City]]|| 1,398,000
|-
|[[Zaria]]|| 1,075,000
|-
|}
==Otan han Naijilia tọn==
To Naijilia, otohan awe (2) wẹ tin, tintan nọ yin yiylọdọ "Nigeria we Hail Thee". Awetọ lọ nọ yin yiylọdọ "''Arise O Compatrio''t". Tintan lọ yin kinkan gbọn Lilian Jean William bo yin jiji gbọn Frances Berda dali. Awetọ lo yin kinkan gbọn omẹ atọn gblamẹ bo yin jiji gbọn ponọ otò lọ tọn lẹ dali.
== Sinsẹn ==
To Naijilia, Melenu po Gbagbọnọ po dibla yin sọha dopolọ.
{{Aflika}}
[[Adà:Otò]]
[[Adà:Aflika]]
[[en:Nigeria]]
[[ha:Najeriya]]
[[yo:Nàìjíríà]]
sjnq3la66c9w6folh93a9x7uce17zok
Nasrul Abit
0
532
10569
10568
2022-03-23T15:58:25Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nasrul_Abit_Wakil_Gubernur.jpg|thumb|Nasrul Abit]]
'''Nasrul Abit''' ( 24 Awewesun 1954 - 28 Avivọsun 2021) yin tonudọtọ Indonesia tọn. E yin dopo to ogbẹ́vi ''Great Indonesia Movement Party'' tọn lẹ mẹ. Ewọ wẹ yin ayimatẹn-gán ṣiantọntọ whezẹtẹn Sumatra tọn sọn 12 Afínplọsun 2016 jẹ 12 Afínplọsun 2021. E sọ yin alọgọtọ na Pesisir Selatan Regency sọn 2000 jẹ 2005. Abit yin jiji to Pesisir Selatan Regency.
Abit wá kú to 28 Avivọsun to Padang, Indonesia gbọn azọ̀n bẹplamẹ Covid-19 dali podo e tindo owhe 66 to whenue e kú.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Nasrul Abit]]
iki34mefmg9sq9p5i0ia9jcjq3ufxnm
National Youth Service Corps
0
533
10595
10594
2022-03-23T15:58:26Z
Jon Harald Søby
5
25 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Ogbẹ́ Anadenanu tọn na jọja he jlo na sẹn otò Naijilia tọn he yin alọdlẹndo taidi (''The National Youth Service Corps) (NYSC)''. Ehe yin tito-to-whinnu dé he yin awuwlena gbọn tohọluduta lẹ dali na joja lẹ, e sọ yin tito dé he ahọlu zedai na jọja he hiawe to wehọmẹ Alavọ po wehọmẹ daho devo lẹ po to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Nuhewutu tito lọ do yin zizedai wẹ na jọja egbezangbe tọn lẹ nido wlebona nukọnyiyi otò otọ́ yetọn tọn, dile etlẹ yindọ awhanfuntọ togbo [[Naijilia]] tọn ma nọ gbidikọna mẹlẹ nado kọnawudopọ hẹ yé nado funawhan. Amọ to owhe 1973 mẹ, ahọlu togbo [[Naijilia]] tọn dè osẹn dé tọn dọ weplọntọ he ko yi gbedewema to wehọmẹ alavọ po wehọmẹ daho devo lẹ po dona tindo mahẹ to mẹdeyiyidosanvọ na otò lọ mẹ tọn to [[Naijilia]] na owhe dopo poun. Dawé Ahmadu Ali wẹ yin anadenanutọ tintan ogbẹ́ ehe tọn bo deanana jọja he jlo na sẹ̀n lẹ kaka jẹ 1975. Mẹhe tin to otẹn lọ mẹ dai wẹ Director- General Enẹ Awhangan Brig. Gen. Sule Zakari Kazaure.
==Lehe e bẹjẹeji do==
NYSC yin didoai to azán fọtọnnukunatọ̀ntọ, osun atọ́ntọ, owhe 1973 tọn taidi aliho dagbe dé nado hẹn alọkọ̀ndopọ po vọjlado po wá togbo [[Naijilia]] tọn mẹ to awhan nuglọ tọn funfun godo. Osẹ́n lọ yin nina sọgbe hẹ osẹ́n 24 he dọdọ, na nukọnyiyi po gbenọpọ nido tin to jọja he wá sọn otò voovo mẹ lẹ ṣẹnṣẹn to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Lehe ye to azọn wa do==
Jọja hẹ yin mẹdezejotọ lẹpo nọ yin didohlan fihe ye na sẹn otò otọ́ yetọn tọn te gbọnvona otò yetọn titi lẹ tọn nado kọnawudopọ hẹ hagbẹ yetọn he wá sọn awa voovo lẹ mẹ. Afọdide ehe ahọlu ze nado gọalọ nado hẹn pọninọ wá podọ na yé ni do yọn yẹyi he tin to aṣa mẹdevo lẹ tọn mẹ. Yé nọ na yé oplọn po awuwledai na jọja he jlo na sẹn lẹ na osẹ̀ atọ̀n to nọten awhanfuntọ lẹ tọn mẹ, to osẹ̀ atọ̀n lọ godo, yé na basi hunwhẹ tintọ́n tọn na yé, Enẹgodo yé na yin didohlan fie yé na sẹ̀n otò otọ́ yetọn tọn te, fie yé nọ ylọ dọ (PPA). Finẹ wẹ yé na wazọn otò otọ́ yetọn sinsẹn tọn te taidi ahọluzọnwatọ dé, bo na nọ dè azan dé to osẹ̀ dopo gblamẹ nado wazọn nukọnyiyi nọtẹn yetọn lẹ tọn, To ehelẹ wiwa na owhe dopo godo wẹ ahọlu na jo yé bo na na yé gbedewema otò otọ́ mẹtọn sinsẹn tọn.
==Ale tito lọ tọn==
Nuplọntọ he ṣẹṣẹ tọ́n sọn wehọmẹ daho ma tindo lẹblanulọkẹyi lọ nado din azọn kavi wazọn to ahọlu glọ kavi azọnwhe mẹdetiti tọn eyin e ma ko fó nubiọtomẹsi otò otọ́ mẹtọn sinsẹn tọn na owhe dopo kavi mọ̀ wekanhlanmẹ yí sọn ahọlu dè. Mọ dopolọ, mẹhe to sinsẹn otò otọ́ mẹtọn tọn tindo lẹblanulọkẹyi lọ nado plọnnu gando aṣa otò devo he e yin didohlan lọ tọn.
==Linlẹn ogbẹ́ anadenanutọ otò otọ́ mẹtọn tọn sinsẹn tọn==
Todowhinnu yin bibasi na linlẹn ogbẹ́ anadenanutọ lẹ tọn debọdodego do owe osẹ́n tọn sọha Kandewidopotọ tọn (Decree No.51) azan wí ẹnẹtọ, osun atọntọ owhe 1993 tọn do le:
#Nado dike jọja togbo [[Naijilia]] tọn lẹ nido tindo oyọnẹn gando mẹdeyiyidosanvọ to azọn he yin zizedo alọmẹ na yé po ahun he wleawufo nado gọalọ po Nugbonọyinyin po to fidepope he mọ yedelẹ te.
#Nado plọn lehe ye dona nọ do sisi hia na aṣa akọ̀ devo tọn gbọn nina yé lẹblanulọkẹyi lọ nado kọnawudopọ hẹ mẹhe aṣa yetọn gbọnvo na yetọn lẹ.
#Nado whẹn po walọ mẹ́dezewhe tọn he ye ko plọn to whenue ye to otò otọ́ yetọn tọn sẹn topọmẹ hẹ mẹhe wá sọn akọ̀ devo mẹ lẹ na gbekọndopọ nido tin to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
#Nado wleawuna jọja lọ lẹ nado tindo jidide do yede go dogbọn azọ́n pinplọn he na dike yé ni ganjẹ yedelẹ go.
#Nado dike yé ni tindo mahẹ to nukọnyiyi tito ajọ́wiwa togbo [[Naijilia]] tọn. Bo sunkundona wangbẹnamẹ na gbekọndopọ nido tin to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
#Na owanyi po alọ́kọ̀ndopọ́ po nido tin to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
#Na jọja lọ lẹ nido kọnawudopọ hẹ azọnwatọ devo lẹ to ayimatẹn he gbọnvona yetọn. Na azọ́n wiwadopọ jọja lọ lẹ tọn nido gọalọna nukọnyiyi otò lọ tọn to whedepope he nuhudo etọn tin.
#Na pọninọ nido tin to kọja lọ lẹ ṣẹnṣẹn to togbo [[Naijilia]] tọn. Nado dike jọja togbo [[Naijilia]] tọn lẹ ni tindo akọndonanu po pọninọ po na hagbẹ yetọn he yin sinsẹnnọ devo lẹ.
#Na pipa nido tin na jọja lọ lẹ nado dín azọ́n kavi wazọn to fidepope to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ to owhe dopo he yé sẹ̀n otò otọ́ yetọn tọn godo, podọ na nukọnyiyi azọnwatọ lẹ tọn to togbo [[Naijilia]] tọn.
#Na mẹyimẹ dó azọnmẹtọ nido gbeje jọja he ko sẹn otò otọ́ etọn tọn na owhe dopo bo yii dó azọ́nmẹ mahopọnna otò kavi akọ̀ he mẹ e wá sọn.
==Avunnukundiọsọmẹnu==
Afọzize ogbẹ́ he nọ deanana jọja he na sẹn otò otọ́ yetọn tọn ko pehẹ avunnukundiọsọ́mẹnu sọn jọja lọ lẹ si na akuẹ́ he ma pemẹnu he ahọlu to susu na yé podọ ogbẹ́ jọja lọ lẹ tọn nọ nuha na ogbẹ̀ yetọn tin to owu mẹ wutu podọ na hunyanhunyan sinsẹn tọn gọna akọ̀ tọn, po tonudidọ tọn po wutu. Hodọtọ akonka lẹ basi opli nado dọ lehe ye na hẹnalọdote na hagbẹ anadenanutọ jọja he jlo na yi sẹ̀n lẹ tọn do, nado basi hihọ he jẹ̀ na togbo [[Naijilia]] tọn, mẹsusu dọ dọ ogbẹ́ lọ gbọawupo na tito he yé zedai, bo mọ tito lọ taidi ogbẹ̀ po nutindo gbẹtọ tọn hinhẹn gú po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Kanṣiṣadopọ lẹ==
[[en:National Youth Service Corps]]
[[yo:National Youth Service Corps]]
fpjwxkw83dew1ejdnhosw3t0iv8qkop
Nawata and Gawata
0
534
10597
10596
2022-03-23T15:58:27Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Nawata po Gawata po]]
bxeuwkn4jb8zcn1ciklvfq4ia4506jr
Nawata po Gawata po
0
535
10616
10615
2022-03-23T15:58:27Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Nawata po Gawata po''' wẹ yin Ahọlu Otò Kano tọn lẹ sọn owhe 1134 jẹ 1136 tọn mẹ. Yé lẹ wẹ yin ahovi na Gijimasu po Munsada po.
==Gandudu==
Ahọlu Ahovi ehelẹ nọpọ dó dugan dó Otò Kano ji kakajẹ whenue dopo to yemẹ (yé ma dọ dehe e yin to ahovi lọ lẹ mẹ) basi matintọ to osun ṣinawe godo he e hẹ ofin ji.
Ahovi awetọ lọ basi matintọ to owhe 1136 to whenue ewọ kẹdẹ ko dugan na osun fọtọ̀nnukunawe godo.
==Debọdo-dego==
Ahọlu Ahovi ehelẹ tindo kọdetọn dagbe to 1136 gbọn mẹdaho yetọn Yusa dali, he mẹlẹ sọ yọnẹn taidi Isaraki.
==Otàn Gbẹzan tọn to Otànnugbo Kano tọn mẹ==
Ehelẹ wẹ otàn gbẹzan Nawata po Gawata po tọn sọn owe lọ ''Palmer's 1908 English translation of the Kano Chronicle'' mẹ.
Gandudu ahovi Nawata po Gawata tọn po, he yin ovi Gijimasu tọn yin gandudu ẹnẹtọ tọn.
Onọ̀ yetọn wẹ Munsada. Yé nọpọ dó dugan dó Otò Kano tọn ji na osun ṣinawe; enẹgodo dopo to yemẹ yin matintọ; bọ diẹ yin jijodo.
Dopo depo dugan na owhe dopo po osun atọ́n po, to enẹgodo e basi matintọ.
To pọmẹ ye dugan na owhe awe.
_ Otànugbo Kano tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Nawata and Gawata]]
fh8sb6tpgojx0trph6a7ybyxmje3avf
Nazeem Olufemi Mimiko
0
536
10624
10623
2022-03-23T15:58:27Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Nazeem Olufemi Mimiko''' yin jiji to Azan tintan Osun Atọ́ntọ owhe 1960 yin nuyonentọ dogbọn tito wehihia po Anadenanutọ Daho to wehọmẹ Alavọ Adekunle Ajasin, hẹ yin wehọmẹ [[Ayimatẹn Ondo Tọn|Ayimatẹn Ondo tọn]] to Togbo [[Naijilia]] tọn. wehọmẹ mẹho United State Transparency International Standard(USTIS) dọ e tin to wehọmẹ he yọnhugan to Owhe 2014 to gandudu Femi Mimiko whenu. Olufemi Mimiko kẹdẹ wẹ Anadenanutọ Daho to wehọmẹ Alavọ tọn he yin dide nado yì hodidọ bẹplidopọ otò Naijilia tọn he wa Aimẹ to gandudu Togbogan Good luck Ebele Jonathan to owhe 2014. E yí Otẹn Aṣẹpipa po Anadenanutọ Daho tọn to wehọmẹ Adekunle Ajasin tọn to osun tintan owhe 2010. É yin Dopo to Ọgbẹ ''African and African-American Studies Associates'', sọn Wehọmẹ Alavọ Harvard University, Cambridge, MA, USA.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Nahzeem Olufemi Mimiko]]
5dl3avh3h330kfr2bda1yo0qob4do33
Nelson Mandela
0
537
16163
10651
2022-03-25T16:12:58Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nelson Mandela 1994 (2).jpg|thumb|Nelson Mandela]]
'''Nelson Mandela''' mẹhe ma yigbe na tito otohootogbeta yetọn unkọ, bo sọ yin otogan gbọn asóẹpipa otovi lẹ tọn Dali to otò he yin ''Afrique du Sud'' tọn mẹ. Ewọ yin dide otogan mẹyuu tintan to otò eyon afrique du sud tọn mẹ to Azan koatonnukunawe lidosun owhe fatonfenefodewiẹnẹ tọn mẹ. Mandela yin jiji to otò Mvezo he yin to otò afrique du sud tọn mẹ to ahọlu whẹndo thembu tọn mẹ. otozọn wiwà etọn doalọte na onu he yin mẹdepo to mẹde ṣẹnṣẹn, podọ numima kavi kinklan agbasa wunmẹn tọn do ovo. Ehe sọ dé alọpo na ògán dudomẹji yovo lẹ yin to afrique du sud sin otò mẹ. To ovu whenu etọn mẹ, otọ etọn ku whenuena ewọ mandela ma do hugan owhe wiawe. Ewọ gbọ bó nọ okọmẹgan de tọn de, he sọ doe wehọmẹ, ewọ lọ wẹ sọ yin wehọmẹyitọ tintan whẹndo Etọn tọn. To owhe fatọnfẹnẹkantọnkonundopotọ tọn mẹ (1941) e sọ yin menyinyian sọn wemaho plọnyiji alavọ tọn mẹ, na ewọ yin nunkọnnọtọ na ogbeta wehọmẹyitọ daho plọnyiji alavọ tọn lẹ, na hẹndote otoho do gbetazọnwatọ tọn. Sigba ewọ sọ tin to ogbẹta he pli otò afrique tọn lẹpo dopọ he ye nọ ylọ ANC, Bo sọ to azọn wa po họnhlọn po to ogbẹta lọ mẹ. Ewọ tindo ojlo nado whlẹn otò etọn Afrique du Sud tongan sọn mẹnuhẹngble kavi agọjijẹ yovo lẹ tọn mẹ matin nuhẹngble.
Mandela yin wiwle, bọ whẹdida dé sọ wa e ji, na eyin to viva po síwá po mẹ to 1962. Ewọ sọ nọ ògán ji na owhe 26•5. to owhe 1990, otogan frederick william De klerk tọn ze onu gbígbé dé ogbeta he pli Afrique to lẹpo dopọ tọn daga. Ehe sọ jo e ai. Podọ nado wayi otogan meyuu tintan to somisomi dé whenu. Mandela da Asi aton bo sọ tindo ovi sidopo. Ewọ tindo yọpọ pẹvi fọtonnunkunawe. To godo fifo oganduwhe etọn tọn to Azan wiẹnẹtọ (14 Ayidosun 1999), Mandela jo ogu na Thabo Mbeki taidi otogan yọyọ afrique du Sud tọn.
Mandela yi yẹyinu susugege to ogbẹ whenu etọn, taidi yẹyi akuẹmahọ jijọho tọn na nukọntọ zọn. To Ayidosun 2004 Mandela de Ede sọn otogun gbẹmẹ, bo sọ nọ ojlẹ susu he họntọn etọn lẹ podọ whẹndo etọn.
Mandela yin mẹhe ye wa lanmẹzọn na to dotowhe to Pretoria na diho ahunkẹn tọn Ehe sọ fọn jẹeji to osun he já lẹ whenu. Mandela ku to azan de atọ́ntọ osun wiawetọ owhe 2013 to otoho mẹ fi he ye ji te aigba Houghton tọn to Johannesburg to owhe kanwekoatọntọ etọn mẹ.
Mandela yin didi to ogletagbeji etọn Qunu tọn mẹ, to wheyihọ otò lọ tọn fihe e whẹn te.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Nelson Mandela]]
[[yo:Nelson Mandela]]
[[fr:Nelson Mandela]]
[[ha:Nelson Mandela]]
[[it:Nelson Mandela]]
[[es:Nelson Mandela]]
lvuzkyyqun10ogz01wpxxkzrf1inhwd
Ngozi Niji Akanni
0
538
10661
10660
2022-03-23T15:58:29Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ngozi Niji Akanni''' yin Naijilia vijiji, Aihundatọ sinnimọto, Anadenanutọ po mẹhe nọ dé sinima tọ́n de.
==Otan wepiplọn etọn tọn==
Akanni yí Gbedewema Tintan Wehọmẹ Alavọ tọn to oyọnẹn Aihundida sinnimọto tọn to wehọmẹ Alavọ Obafemi Awolowo to Ilé-ifẹ̀ po Gbedewema Awetọ po to Wehọmẹ Alavọ Ibadan tọn, mọdopolọ E yi gbedewema na oyọnẹn sinima didetọ́n po anadidena na ẹn to Otò Indian tọn mẹ.
==Otan azọn etọn tọn==
Sinima susu wẹ é ko detọ́n na Edetiti podọ E sọ kọnawudopọ hẹ mẹdevo lẹ nado dé devo lẹ tọ́n to Naijilia. Taidi Dopo to Nukunmọnu Atọ̀n sọn Togbo Naijilia tọn mẹ to Aṣa Olympiad to London, to Owhe 2012, Ewọ wẹ Anadenanutọ na The Lion And The Jewel, Otan he Wọlé Ṣoyinka Kan he wa yin lilẹdo Aihundida sinnimọto na Whla Tintan to Owhe 1959. To Owhe 2005, Ewọ wẹ mẹbọdomẹgotọ Anadenanutọ na Whla Tintan to tito he nọ yin yiylọdọ Amstel Malta Box office, he yin Tito Televiziọn tọn he nọ dó Gbẹzan gbẹtọ tọn hia to Togbo Naijilia tọn mẹ. To Owhe 2006, Ewọ wẹ Anadenanutọ na Tito dé he nọ yin yiylọdọ Big brother Nigeria bo nọ dó Gbẹzan gbẹtọ lẹ tọn hia to gbangba. To Owhe lọ mẹ wẹ E sọ kọnawudopọ hẹ Anadenanutọ devo Nado deanana sinima he nọ yin yiylọdọ The Narrow Part(Ali bibo)heyin sinima nukunwhiwhe marundinlogorun he Azọnwhe (Mainframe Films Po Television Production) detọ́n, Tunde kelani wẹ Anadenanutọ sinima lọ tọn. Aihundatọ Ṣọlá Aṣedeko po Khàbíràt Káfidípẹ tindo mahẹ to Aihundida lọ mẹ,bọ bẹ Otàn he nọ yin yiylọdọ The Virgin (alọji)he yin owe Otan Tintan he yin kinkan gbọn Báyọ̀ Adebowale. To Owhe 2008, E sọ deanana Abọ̀bakú,he yin sunnu he whegli he Fẹmi Odùgbèmí de tọ́n to Tito Televisọn MNET he bọ Yin yiylọdọ New Directions. "Abọbaku" Yi Nunina susu na sinima he yọnhugan,To Aihundawhe he yin Zuma tọn to Abuja. To Owhe 2010, Ewọ wẹ sọ yin Nina Gbedewema na sinima he whegli he yọn hugan to TERRACOTTA AWARDS to Awọnlin to Togbo Naijilia tọn mẹ. To 2010, Akanni kàn Aihun Aramọtu bosọ deanana ẹn, Aramọtu yin Aihunde sọn Togbo Naijilia tọn mẹ, Gabriel Afolayan wẹ tindo mahẹ to sinima lọ mẹ. Sinima lọ yi Gbedewema to mẹwiwigbeji, Calabar bosọ mọ Gbedewema na nusisọ dagbe hugan Whla ṣinawe to Osun Atọ́ntọ Owhe 2013. Sinima Aramọtu yin didehia lẹdo Aihọn pe. Eyin didohia to hunwhẹ Samsung women's International Films Festival (SWIFF) to Owhe 2012 to Oto Chennai Indian, E sọ yin didohia to hunwhẹ Africa In The Picture(AITP) to Amsterdam podọ to Owhe 2013 tọn Eyin didohia to Africa International film Festival (AIFF) to Tanzania po Kerala (IFFK) to Indian. Ewọ wẹ deanana bosọ Basi Tito na Aihundida sinnimọto Heros and Zeros, he yin sinima Naijilia he Aihundatọ taidi, Nadia Buari, Bimbọ Manuel, Gabriel Afolayan, Linda Ejiofor Po Olu Jacob po tindo Mahẹ to E mẹ. Sinima lọ yin didetọ́n to Osun ṣinẹnẹtọ Owhe 2012 bosọ yin didohia to sinima-họsa to (''The UK'') to Azan Koatóntọ Osun Ṣinẹnẹtọ Owhe 2013 tọn to Odeon. sinima ehe yi gbedewema yọnhugan podọ he gbẹtọ lẹ pọn hugan to hunwhẹ Eko International Films Festival to Owhe 2013, bo whlẹnagba jẹ sinima Devo lẹ to sinimọto dígítà to Owhe 2013to Hunwhẹ ''Pan Africa Film Po Television Festival FESPACO'' to Oto Ouagadougou to Burkina faso. To Owhe 2013, sinima lọ yin didohia to International Film Festival Kerala tọn, IFFK, to India, bo sọ yin didohia to Owhe 2014to Hunwhẹ Africamera Film Festival to Otò Warsaw tọn po Otò Poland tọn po. Sinima lọ yin nudego na Gbedewema Ṣidopo to ọ Africa Movie Academy Awards Ṣinẹnẹtọ, bo Yi Gbedewema he sinima Etọn yọnhugan he Tito Etọn sọ yọnhugan.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
hdidthaxldq4ksvqpjwodzawexf4pxw
Ngozi Nwosu
0
539
10688
10687
2022-03-23T15:58:30Z
Jon Harald Søby
5
26 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Ngozi Nwosu|TRANSCRIPTION=|YẸDIDE ETỌN=Ngozi Nwosu in SGIT.png|IMGSIZE=200px |IMAGE-ALT=|IMAGE-TEXT=|HATỌ ETỌN (LẸ)=|KÚNKAN ETỌN=|JIJIZAN= Avivọsun 1, 1963|OKÚZAŃ=|BURIAL=|OTỌ́ ETỌN=|ONỌ̀ ETỌN=|SINSẸ̀N ETỌN=|SIGNATURE=|SIZE-SIG=}}
'''Ngozi Nwosu''' yin jiji to azan tintan, Avivọsun, owhe 1963 tọn mẹ. E yin Aihundatọ nukundeji de bo yin mẹhe nọ dé aihun tọn bosọ yin vijiji Otò [[Naijilia]] tọn. E bẹ Aihundida sinimọ tọn jẹeji to ogbe Ayọgbe tọn mẹ whẹpo e do kọnawudopọ to Aihundida Igbo tọn he hosọ Etọn yin ''Loving in Bandage''.
==Gbezan etọn==
Nwosu yin tovi Arochukwu tọn to Ayimatẹn Abia tọn. E whẹn to [[Awọnlin]] to fihe eyin jiji dó. E hẹn Otọ etọn bu to oku mẹ to Awhan nuglọ tọn [[Naijilia]] tọn Whenu. E se glẹnsigbe, Ayọgbe po Igbo gbe po ganji. E yi wehọmẹ dokọ̀ St Paul Anglican tọn, to Idi ọrọ. Enẹgodo eyi wehọmẹ daho ''Maryland Comprehensive High school'' tọn to Ikẹja to Ayimatẹn Awọnlin tọn. E yi na nuplọnmẹ azọn Aihundida tọn to Otò Reverend fabian oko glọ to Azọnwhe Aihundatọ ''Royal Theatre Art Club School''.
==Azọn etọn lẹ==
E bẹ Azọn Aihundida tọn Etọn jẹeji to Whenue e tin to wehọmẹ. E tindo mahẹ to Aihun taidi "madam v boot" to Aihun television tọn he hosọ etọn yin ''Ripples'' mẹ. E sọ tindo mahẹ to Aihun taidi "Peace" to Aihun dida Televiziọn nukikodonamẹ tọn de he nọ yin ''Fuji House of Commotion'' (he Amaka Igwe zedai). Ewọ wẹ Asi atọntọ he Fuji da to Aihun lọ mẹ. To owhe 2018 tọn mẹ e tindo mahẹ to Aihun taidi "Ẹnẹ" to Aihun "Sade" tọn mẹ. Esọ yin Azinponọ na Aihun delẹ taidi Evil Passion, Stainless po tito Ladio tọn de he nọ basi onga po.
==Alọdlẹdonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ngozi Nwosu]]
[[yo:Ngozi Nwosu]]
96xn38udq90qa9n208dr73g6jlhe0zv
Ngozi Okonjo-Iweala
0
540
10726
10725
2022-03-23T15:58:32Z
Jon Harald Søby
5
37 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Okonjo-Iweala, Ngozi (2008 portrait).jpg|thumb|Ngozi Okonjo-Iweala]]
'''Ngozi Okonjo-Iweala''' (yin jiji to azan wiatọ̀ntọ́, osun ṣidopotọ,⁹ owhe 1954) eyin nuyọnẹntọ dogbọn tito Akuẹzinzan tọn, E sọ yin Ogan na whẹ̀ho he nọ tlọn yovotomẹ na [[Naijilia]]. Eyin dopo to Anadenanutọ to ''Standard Chartered Bank'', ''Twitter'', ''Global Alliance for Vaccines and Immunizations'' po ''African Risk Capacity (A R C)'' po. Okonjo-Iweala ko wazọn dogbọn nukunpipedo Akuẹzinzan go Whla Awe to Gandudu Togbogan [[Naijilia]] tọn dai [[Olusegun Obasanjo]] po [[Goodluck Jonatha]] tọn glọ.
==Bẹjẹeji Gbẹzan po Wepiplọn Etọn po==
E yin jiji to Ogwashi-Ukwu to Ayimatẹn Delta tọn to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Otọ́ Etọn wẹ profẹsọ Chukwuka Okonjo he yin Ahọlu sọn whẹndo Obahai tọn mẹ to Ogwashi-Ukwu. E yi Wehọmẹ Queen's School to Enugu, st•Anne's School to Ibadan po International School to Ibadan. E yi Wehọmẹ Daho to ''Harvard University'' to U S A to Owhe 1978, bo tindo kọdetọn dagbe to Ekonọmi mẹ to Owhe 1976. To Owhe 1981, E yi PHD to ''Regional Economics'' Po nukọnyiyi sọn ''Massa Institute of Technology'' (MIT). E mọ Alọgọ sọn ''American Association of University Women'' lẹ dè nado zindonukọn to wehihia etọn mẹ. E wlealọ hẹ Dr Ike Bá Iweala, bo ji ovi ẹnẹ.
==Azọn==
Okonjo-Iweala ko wazọn hẹ Akuẹsẹdotẹn Aihọn tọn na Owhe koatọn, bọ sọ yi Otẹn Awetọ Taidi Anadenanutọ. To Owhe 2010, E lẹzun Azinponọ na Ida replenishment, bo yin Nina $49.3billion na Otò he jẹhẹn Tlala lẹ. To Whenue E gbẹ to Azọn wa to Akuẹsẹdotẹn Aihọn lọ tọn, E yin Ogbẹvi ''Effective Development Cooperation with Africa''. Okonjo Basi mínísítà Whla Awe na tito Akuẹzinzan Togbo [[Naijilia]] tọn. Ewọ wẹ Yọnnu Tintan he na tin to otẹn enẹ mẹ. Ewọ wẹ nukọntọ na Hodọdopọ po Paris club po, Ehe zọn bọ Ahọ #30 Billiọnu he [[Naijilia]] du yin huzẹdo. To owhe 2013, e tẹnpọn nado hẹn nukọnyiyi wa [[Naijilia]] gbọn osẹn nina dọ Ami kuẹ he yin sisa to Togbo [[Naijilia]] tọn lẹ dona yin bibẹyi Akuẹsẹdotẹn. E sọ Basi lẹndai Akuẹzinzan Ayimatẹn dopodopo tọn dó linlinwe dé mẹ. Po Alọgọ Akuẹsedotẹn Aihọn lọ tọn po IMF Togbo [[Naijilia]] tọn po, E doalọte na Ajò he Mẹdelẹ mọ lẹ gbọn yiyi Akuẹ na Azọnwatọ he ma tin lẹ. E lẹzun Anadenanutọ na Akuẹzinzan Aihọn lọ tọn to Awewesun, Owhe 2007. To Owhe 2011, e sọ lẹzun mínísítà nà Akuẹzinzan Whla Awetọ. Bo wleawuna azọn na mẹsusu lẹ gbọn tito ''Youth Enterprise with Innovation'' (YOUWIN) bo gọalọna yọnnu jọja po mẹho po gbọn tito ''Growing Girls And Women In Nigeria'' (GWIN). E mọ nuhahun susu to whenue Àmì yin Akuẹ deji to Owhe 2012. Okonjo-Iweala yin dopo to Azinponọ na ''Global Commission For The Economy And Climate'' Po ''Partnership For Effective Development Cooperation''. To Owhe 2015-2016, E yin Ogbẹvi ''International Commission On Financing Global Education Opportunities''. Okonjo-Iweala wẹ yin Dowatọ NOI-POLLS po ''Centre For The Study of Economics of Africa''(C-SEA). To Owhe 2012, e whlẹnagba Anadenanutọ tọn na azọnwhe Akuẹsedotẹn Aihọn lọ tọn. To Owhe 2019, e kọnawudopọ hẹ Ogbẹ ''UNESCO'S International Commission On The Future Of Education''. To Owhe 2020, Anadenanutọ IMF, Kristalina Georgieva Yi Okonjo dó Basi dopo to Ayinamẹ̀tọ lẹ mẹ. ''African Union'' lọsu yii do Basi Nukunmọnu yetọn nado doalọtena nuhahun he Azọn Corona tọn hẹn wá tito Ajọwiwa Agbegbe lọ tọn.
==Mẹyinyọnẹn Etọn==
Okonjo-Iweala yí Gbedewema sọn Wehọmẹ Daho konukunẹnẹ , wehọmẹ Alavọ Pennsylvania tọn (2013), Wehọmẹ Alavọ Yale tọn (2015)Amherst College (2009) Trinity college, Dublin (2007) wehọmẹ Alavọ Brown tọn (2006) Colby College (2007) Wehọmẹ Alavọ Northern Caribbean tọn, Jamaica, Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Abia tọn, Wehọmẹ Alavọ Delta Abraka tọn, Wehọmẹ Alavọ Oduduwa tọn, Wehọmẹ Alavọ Babcock tọn, Wehọmẹ Alavọ Portharcourt tọn, Calabar tọn po Ìfẹ tọn po(Ọbafẹmi Awolọwọ)Tele Aviv tọn po.
==Owe he e kan==
==Yẹdide etọn lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[yo:Ngozi Okonjo-Iweala]]
[[en:Ngozi Okonjo-Iweala]]
[[pt:Ngozi Okonjo-Iweala]]
[[es: Ngozi Okonjo-Iweala]]
[[it: Ngozi Okonjo-Iweala]]
p29mt57bfpdnnz0unk058aauyisatqd
Nicéphore Soglo
0
541
10765
10764
2022-03-23T15:58:33Z
Jon Harald Søby
5
38 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nic%C3%A9phore_Soglo_-_mars_2012.jpg|thumb|Nicéphore Soglo]]
'''Nicéphore Dieudonné Soglo''' (azan koatọ́n-nukunẹnẹtọ Abọhúsun, owhe 1934) yin tonudọtọ Otò [[Benẹ]] tọn he sọ́ basi lizọnyizọnwatọ́ tangan Otò [[Benẹ]] tọn sọn owhè 1990 jẹ 1991, podọ togbogan sọn owhè 1991 jẹ 1996. E pàṣẹ na lẹdó Cotonou tọn sọn owhè 2003 jẹ 2015. Soglo wlealọ hẹ Rosine Vieyra Soglo he yin togbogansi dayi tọn po tonudọtọ dé po.
==Otàn Gbẹzan etọn tọn==
Soglo yín jiji to Togo yigbaji he Flans pàṣẹ na. E plọnnu gándo osun po nukunpedo akuẹzinzan po gò to wehọmẹ alavọ tọn''University of Paris'' po ''École nationale d'administration po''. Soglo mọ asi etọn Rosine Vieyra he yin wehọmẹ-gbẹ́ etọn to owhè 1947 whenue yé to nuplọn to otò Flans tọn mẹ. Ye wlealọ to azan awetọ Liyasun owhe 1958. Ye ji ovì Awe ''Lehady Soglo'' (he yin jiji to 1960) po Ganiou Soglo (he yin jiji to 1961) po.
Soglo lẹkọ dó Otò Benẹ tọn (he yé nọ ylọ dọ Dahomey to whelọnu) mẹ, whenuena é yí gbedewema osẹ́n po nukunpedo akuẹzizan go tọn po to Paris godo. E yin dodinnanutọ́ akuẹ tọn sọn owhè 1965 jẹ 1967, enẹgodo wẹ tavẹ-ylọvi etọn ''Christophe Soglo'' yi hunhlọn dó yi gàn sọn ''Sourou-Migan Apithy'' sí bọ sọ yi Nicéphore dó Basi lizọnyizọnwatọ́ akuẹzinzan tọn. To owhè 1972, whenue Mathieu Kérékou lẹzun togbogan po hunhlọn dó yi gàn po godo, Soglo tọn yi togódo bo wazọn to azọnwhe ''International Monetary Fund'' (IMF) po akuẹsẹdotẹn aihọn tọn ''World Bank'' po.
To owhè 1980 lẹ, whenuena otò [[Benẹ]] tọn ma to nukọnyi to wehọ ajọ́liho tọn mẹ, gandudu Kérékou tọn basi tito opli daho otò [[Benẹ]] tọn he na hùn dotẹnmẹdote na tonudọgbẹ susu ''Multiparty Democracy'' nido tin.
Nicéphore yin dide nado lẹzun lizọnyizọnwatọ́ tangan to azan Wiawetọ whejisun owhè 1990. To ovo tintan he yin bibla to azan aotọ whejisun owhè 1991 nado du togbogan oto [[Benẹ]] tọn hé tonudọgbẹ susu lẹ dó dè omẹ yetọn lẹ dai mẹ, Soglo wẹ jẹnukọn whenue e bẹ madó kande-ko linlán (67.73%) ovo he ye bla tọn. E sọ jẹ ganduji to azan ẹnẹtọ Lidosun owhè 1991.
To owhè dopo godo, tonudọgbẹ ''Renaissance Party of Benin'' (PRB kavi RB) yin didoayi gbọn Rosine Vieyra Soglo dali bọ asi etọn sọ lẹzun nukọntọ na ogbẹ lọ́ to owhè 1994.
To ovo he yin bibla to whejisun 1996 mẹ [[Mathieu Kérékou]] wẹ ze otẹn tintan bọ Soglo do yin dide sọn otẹn lọ mẹ. To whejisun owhè 2001 sìn ovo he sọ yin bibla mẹ, Soglo tẹnpọn nado gọ̀ gandudu lọ́ yi ṣigba e sọ jai bọ Kérékou sọ vọ́ gandu.
Soglo ma sọgan whlẹn otẹn lọ bà to owhè 2006 na é kò dó owhè kande-gban he osẹn oto [[Benẹ]] tọn doayi wutu. Ovì etọn ''Lehady Soglo'' po ''Ganiou Soglo'' po tẹnpọn nado du togbogan ṣigba yé jai.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Nicéphore Soglo]]
h57yontx619jlsrrytayg7kmr780wc1
Niger State Polytechnic
0
542
10788
10787
2022-03-23T15:58:34Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Babbar ƙofar shiga poly ta Neja.jpg|thumb|]]
'''Niger State Polytechnic''', he yè sọ nọ ylọ dọ '''Nigerpoly''', yin wehọmẹ nupinplọn atọ̀ntọ tọn ''(tertiary learning institution)'' de to [[Zungeru]] to ayimatẹn [[Ayimatẹn Niger Tọn|Niger]] tọn mẹ to [[Naijilia]].
==Otàn po Yanwle po==
Wehọmẹ lọ bẹjẹeji to Zungeru College of Advanced Studies (ZUCAS). Gandudu ayimatẹn tọn ze ZUCAS sinai do osẹ́ndoai [[Ayimatẹn Niger Tọn]] 1979 tọn ji, amọ́ nado dọ hojọho, e bẹ azọ́n jẹeji to azán 10tọ Alunlunsun 1977 tọn to nọtẹn whenu gli tọn de mẹ to wehọ Government College tọn mẹ to [[Bida]]. To Zósun 1984 tọn mẹ, wehọ lọ yin tẹnsẹna yi nọtẹn tẹgbẹ̀ tọn etọn mẹ to lẹdo he na ṣẹnṣẹn [[Zungeru]] po [[Wushishi]] po tọn po mẹ. Yanwle dowhenu tọn wehọ lọ tọn wẹ nado wleawudai na pọngbọ̀ nujọnu tọn na hudo nubiọtomẹsi dandan tọn lẹ tọn na wehọmẹvi he jlo na bio wehọmẹ alavọ tọn lẹ po wepinplọn jẹnukọnna nupinplọn gbedewemayiyi tọn ''(sub-degree level)'' lẹ po. Tito Wepinplọn tọn 6-3-3-4 tọn [[Naijilia]] tọn ko hẹn zẹemẹvivọbasinanu po anademẹ lẹ didiọ po bibasi gando otẹn Wehọmẹ wepinplọn dokọ̀ tọn lẹ po Wehọmẹ wepinplọn daho daho tọn lẹ po zun dandannu.
Po nukununumọjẹnumẹ ehe po, gandudu [[Ayimatẹn Niger Tọn]] gbọn Nudide Wedegbẹ́ tọn sọha. C 4(11) tọn dali to Awewesun owhe 1990, doalọwemẹ dọ ZUCAS ni yin didiọ zun Niger State Polytechnic, Zungeru. Gbọnmọ dali, Osẹndoai ayimatẹn Niger tọn sọha. 9 owhe 1991 tọn bẹ azọ́n jẹeji to azán tintan Kọ́yànsun 1991 tọn nado hẹn nudide tẹndidiọ tọn lọ lodo.
Todin, wehọmẹ lọ nọ wazọ́n taidi tito wehọmẹ daho de tọn po weplọntẹn daho awè po, ehelẹ wẹ: College of Science and Technology (CST) lọ to Zungeru, po College of Administrative and Business Studies (CABS) po to [[Bida]].
==Sọ Pọ́n==
*[[Todohukanji wehọmẹ nuyọnẹn wintinwintin tọn lẹ po tọn to Naijilia|Todohukanji wehọmẹ nuyọnẹn wintinwintin tọn lẹ tọn to Naijilia]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Niger State Polytechnic]]
en884445gld7io0yedrue18kd9vfipw
Nike Peller
0
543
10801
10800
2022-03-23T15:58:35Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Ogán '''Nike Peller''' yin tovi Otò [[Naijilia]] tọn, e yin aihundatọ yọnnu [[Naijilia]]-nu dé he nọ daihun ayọgbe tọn lẹ. E sọ yin sinima-zọnwatọ dé, aihundatọ oplo ji tọn dé po, he sọ yin yinyọnẹn taidi viyọnnu weyọnẹntọ Peller tọn. E yin dide do ogàntẹn '''Yeye Agbasaga''' otò Erin Osun tọn mẹ, e jẹ otẹn ehe mẹ to owhè 2010 tọn mẹ.
==Aihun he mẹ e ko sọawuhia te pọn lẹ==
*''Aye Lu''
*''Adun''
*''Eni Owo''
*''Kiniun Alhaji''
*''Àtànpàkò Otún''
*''Sekere''
*''Ayé Ajekú''
*''Eko O'tobi 1''
*''Eko O'tobi 2''
*''Fila Daddy''
*''Tomisin''
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Nike Peller]]
lq8c9j8ubrseatf7dnrejlmc24byc7t
Nile
0
544
10818
10817
2022-03-23T15:58:35Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Evening, Nile River, Uganda.jpg|thumb|Tọ̀sisa Nile]]
'''Nile''' yín tọ̀sisa de to Aflika, tọ̀sisa Nile tọn wẹ yín dehe dite hugan to aigba jí, ṣigba etomọṣo tọ̀sisa devo lẹ tin he tindo osin he su hugan dehe tin to nile. Tọ̀sisa ehe nọ sa yi bio ohu mẹditaleni tọn mẹ, sẹpọ Aleksandlia. hogbe Glẹki tọn (Neil's) mẹ wẹ yinkọ etọn yín dìde sọn.
Oto voovo lẹ mẹ wẹ Tọ̀sisa nile tọn sa gbọn, di apajlẹ e sa sọn otọ Victoria tọn he tin to Uganda mẹ bo wa gbọn Sudan, enegodo, asisa etọn dlẹnkan gbọn Egipti po Etiopia po. Tọ̀sisa Nile tọn yín onu tangan na oto he mẹ e sa gbọn lẹ, mẹsusu he nọ nọ lẹdo tọ̀sisa ehe tọn wẹ nọ do tojihun yi fie ye jei na tọ̀sisa lọ hẹn-ẹn boawu nado yi ofi susu gbọn otọ ji, enẹwutu togbó susu he tin to Egipti wẹ tin to tọ̀sisa ehe to. Diblayin Osin he nọ yín yiyizan nado husinna jinukun wunmẹ lẹpo to Egipti dowhenu tọn wẹ nọ yín dida sọn tọ̀sisa nile tọn mẹ. Tọ̀sisa ehe yín onu tangan na Egipti-nu lẹ to hohowhenu. Kanlin wunmẹwunmẹ lẹ wẹ nọ nọ sẹpọ tọ̀sisa nile tọn, susu devo lẹ nọ nọ e mẹ, Kanlin lẹ taidi Olo, ohẹ voovo lẹ, whevi wunmẹwunmẹ lẹ po mọ-mọ po.
[[simple:Nile]]
[[en:Nile]]
4ai78rl71r64lwkvqjyhvbwvzrra2b7
Ninọmẹ
0
545
10839
10838
2022-03-23T15:58:36Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ninọmẹ''' wẹ oplọn jijọ dagbe po oylan po. eyin ada dopo to oplọn tamẹnuplọnmẹ tọn. Ninọmẹ nọ na gblọndo taidi:
# Nuyiwa tẹlẹ wẹ yọn? nuyiwa tẹlẹ wẹ yin aovi?
# Nawẹ mi sọgan do vogbingbọn lọ hia gbọn?
# Be dagbe po oylan po yin dopolọ wẹ ya?
# Nawẹ mi sọgan basi nudide sinsinyẹn lẹ he sọgan gọalọ kavi gbleawunamẹ gbọn.
# Nawẹ nuyiwa nọ gando mẹdevo lẹ gbọn?
==Linlẹn lẹ gando ninọmẹ go==
To whenue ye to hodọdopọ, oplọn tamẹnuplọnmẹ tọn nọ yin mima do:
#Nulinlẹnpọn do walọ gblezọn ji.
# E nọ gando lẹnuyinyọnẹn go.
# Mẹdekannujẹ gbẹtọ lẹ tọn nado basi dide na yede gando lehe ye na yinuwa do gando yise yetọn go do ji. walọ gblezọn yin nuhe mẹdelẹ lẹndọ eyọn kavi ylan. walọ voovo wẹ tin ṣigba ye nọ tindo mima delẹ, di apajlẹ, mẹsusu lẹndọ mẹhuhu ylan (yijlẹdo Ẹksodu 20:13). tamẹnuplọnmẹtọ lẹ tindo lọ nado zindonukọn to dodinnanu mẹ gando walọ go. Oto susu we tindo osen yetọn yetọn lẹ gando walo go. #Etewe Ninọmẹno yin yiyizan na. Nukunnumojenume gando Ninọmẹ go sogan gọalo na gbẹtọ le nado basi nudide mehe ye na wa to whenue ye tindo ojlo na nude. Ninọmẹ so gando ada nupinplon tọn devo lẹ.
# E no gando nupinplon do sinsen ji,to sinsen mẹ gbẹtọ lẹ no saba plọn nuhe yon kavi ylan sọn nuhe ye yise gando jiwheyewhe gọ .linlen nujonu tọn dẹlẹ ko wa sinsen he gando dagbe po oylan po go.pon gbedide ao(10)lẹ.
# Medele dọ do e gando akwe losu go.akwe yin nutintengbe de he gando ogbe gbetovi tọn go.Di apajle,biblu domo Akwe we ado nuylankan lẹepọ tọn (2 timothy) tanmenuplọnmẹ lẹ dọ do eyin gbeto vude zan akwe to aliho he ma sogbe mẹ, e sogan gbleawie gbeto susu ji.
# Tonudọtọ le no ze osẹn lẹ dai nado gọalo na melepo nido wa dagbe.
# Gbẹto di dotozonwato lẹ dona penukun nudide sinsinyen gando aliho he me ye penukun gbẹtọ lẹ go do.
# Hododopo do onu ehe ji sogan gọalọ nado dọalọtena avunhihọ kavi awhan .ehe lo no wazon to whenue melepo kongbedopo dọ jijọho yin nujonu.
Weda he gandogo lẹ.
* Conflict or interest.
* Ethical tradition.
* Morality.
* Utilitarianism.
* Virtue.
* Owe Republic. Plato nọ doayi nuhe jọ lẹ go. e nọ dike bọ jijọ delẹ ni di yede. apajlẹ dopo wẹ diọdo he nọ sọawuhia sọn ovu whenu kakajẹ mẹhomẹ. Ehe nọ bẹ nugonu homẹ tọn he nọ yinuwa do whinwhẹn po jijọ po ji. jijọ nọ yin ṣiṣadopọ podo nupinplọn po. nudida he doglẹ hugan lẹ sọgan plọnnu podo awubibọ po hugan dehe ma doglẹ lẹ. kanlin he bọawu lẹ lọsu nọ wa vẹawu nado mọdona. ehe yin aliho tangan nado nupinplọn. na nudida, nupinplọn zẹẹmẹdo jijọ diọdo na ye nọ flin dọ ye ko nọ ninọmẹ mọnkọ pọn bosọ yọn lehe ye na yinuwa gbọn. Gbẹtọ lẹ nọ yi hogbe lọ 'jijọ' zan nado do aliho he mẹ gbẹtọ lẹ nọ yinuwa po yedelẹ po. Ovi lẹ nọ yin pinplọn nuhe yin jijọ dagbe po jijọ ylankan po. Jijọ dagbe nọ yin zẹẹmẹbasina nado hundonuvo na mẹdevo lẹ. e nọ do walọ he mẹlẹpo to lẹdo lọ mẹ nọ donukun sọn mẹdevo lẹ de.
[[en:Ethics]]
d1za811lqpykjhp6v74xb099vvwrpom
Nnamdi Azikiwe
0
546
10861
10860
2022-03-23T15:58:37Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Nnamdi Azikiwe|YẸDIDE ETỌN=Nnamdi Azikiwe PC.jpg|IMGSIZE=200px|JIJIZAN=16 Abọ̀húsun 1904|OKÚZAŃ=11 Nuwhàsun 1996}}
'''Benjamin Nnamdi Azikiwe''' (Azan fọtọnnukundopotọ Osun widopotọ Owhe 1904 jẹ Azan widopotọ Osun Atọ́ntọ Owhe 1996) kavi '''Zik''' doglido yin [[Naijilia]] sìn vijiji bo wa sọn Akọ̀ Ìgbò tọn mẹ. Azikiwe yin Dopo to Tonudọtọ [[Naijilia]] tọn lẹ mẹ, esọ yin nukọntọ na Owanyin zizedaga to otò [[Naijilia]] tọn mẹ kakajẹ egbehe, Mọdopolọ e sọ yin Tògán to Gandudu whla Tintan otò [[Naijilia]] tọn to Whenue [[Naijilia]] mọ mẹdekannujẹ yí to Owhe 1960.
==Vuwhenu etọn==
Azikiwe yin jiji to Azan fọtọnnukundopotọ Osun widopotọ Owhe 1904 to Zungeru, to [[Naijilia]] dile Etlẹ yindọ mẹjitọ Etọn lẹ yin Ígbò sọn apa whezẹtẹn waji [[Naijilia]] tọn. Nnamdi zẹẹmẹ do" Otọ́ Ṣie Tin Togbẹ̀". To wehọmẹ yiyi etọn godo to Methodist High School to [[Awọnlin]], e dedo Otò Amẹlika tọn mẹ finẹ wẹ e yí Wehọmẹ Alavọ Howard tọn to Washington, D.c. bo fo wepiplọn to Wehọmẹ Alavọ Lincoln to Aimatẹn [[Pennsylvania]] tọn to Owhe 1930. E hiawe to [[Calabar]] Po [[Awọnlin]] Po. Ewọ wẹ Azinponọ na ''Morning Post West African Pilot''. Ewọ wẹ mẹyuu Tintan he du Ayimatẹngan lẹpo to [[Naijilia]] to Owhe 1960. Ewọ wẹ Dowatọ Wehọmẹ Alavọ Usukka tọn. E ku to Owhe 1996.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Nnamdi Azikiwe]]
[[yo:Nnamdi Azikiwe]]
[[fr:Nnamdi Azikiwe]]
[[pt:Nnamdi Azikiwe]]
[[es:Nnamdi Azikiwe]]
o5ofdjs6ec3msb0syk90443j48t05eb
Nududu
0
547
10882
10881
2022-03-23T15:58:38Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Egyptian_food_Koshary.jpg|thumb|Nududu]]
'''Nududu''' yin nuhe gbẹtọ lẹ po kanlin lẹ po nọ du nado sọgan nọgbẹ. Nuvikun ogbẹnọ lẹpo wẹ nọ tindo nuhudo '''Nududu''' tọn nado mọ huhlọn bo nọgbẹ. Nududu lẹ nọ saba yin Nudido lẹ kavi Kanlin lẹ. E sọ nọ yin dudu gbọn nutogbẹ lẹpo dali, bo nọ na huhlọn po agbasalilo po.
Nududu bẹ dudu he gbẹtọ lẹ po kanlin lẹ po dó hudo etọn nado nọgbẹ hẹn. Nududu sọ nọ hẹn gbẹtọ jaya.
Nududu nọ bẹ ''Protein'', Oju, ''Carbohydrates'', ''Vitamins'', Osin po ''Minerals'' po hẹn.
Nùnunu he nọ na huhlọn po dudu ogbẹ tọn lẹ po nọ yin yiylọ dọ ''Ahán''. Na eyindọ mẹ dé ma mọ Nududu e nọ yi nùnunu bo dó fakọ.
Glelilẹ mẹ wẹ Nududu susu he gbẹtọ nọ du lẹ nọ tọ́n sọn. Glelilẹ nọ bẹ Nudido lẹ po kanlin yinyin lẹ po hẹn.
[[en:Food]]
[[simple:Food]]
7if3nqkju1ct0q2ujy9jy8o38n6cyub
Nugbo
0
548
10893
10892
2022-03-23T15:58:38Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Nugbo''' yin Nudepope he Sọgbe (nuhe jọ) kavi pẹvide to e mẹ. É sọgan yin hodọdopọ nugbo. Oho kavi Nuhe ma yin nugbo yin lalo kavi Ovọ. Nuhe yin nugbo jọ; ṣigba nuhe yin lalo ma jọ. Aristotle sọ; Nado dọ nuhe ma jọ kavi Nuhe ma yin nugbo yin lalo., Podọ Nado dọ nuhe yin mọ yin nugbo. Mọdopolọ ọjọ dé sọgan yin sọdọ dó Lehe nulẹ tin te dai, ehe sọgan yin nugbo eyin é gbẹ to mọ kakajẹ din. Nugbo yin dide sọn hogbe ehelẹ mẹ to yovogbemẹ, trìewp,trèuwp,trywp,trewpe mẹ.
Zẹẹmẹ susu lẹ wẹ ko yin bibasi na Nugbo, delẹ to e mẹ die:
#Nado dindona eyin hodidọ dé sọ̀gbe.
#Nado dindonanu to Whenue kanbiọ kavi Nuhahun dé fọndote.
#Nuyonentọ susu lẹ wẹ ko de linlẹn yetọn tọ́n gando Ehe go.
==Apajlẹ==
*Nugbo wẹ dọ Avun yin Kanlin dé, E ma yin nugbo (lalo) dọ Avun yin jinukun dé.
*Eyin Nugbo dọ ohẹ dodo nọ yin mimọ to mauritiọsi (na Nugbo tọn é ma yin mimọ to filẹpo). É mayin nugbo dọ ohẹ dodo tin.
*E mayin nugbo dọ yunikọnu tin, E yin nugbo dọ yunikọnu matin.
==Yinkọ devo lẹ==
Nuhe ma yin nugbo yin lalo. Nugbo daa didọ̀ sọ nọ yin yiylọdọ lalo. Eyin mẹde dọ nugbo, mi sọgan ylọ mẹlọ dọ Nugbonọ, hodidọ he ma bẹ Nugbo hẹn nọ yin yiylọdọ lalo eyin mẹhe to holọ dọ yọnẹn dọ oho lọ ma yin Nugbo. Mẹhe to Nuhe mayin nugbo dọ sọgan yin yiylọdọ lalonọ.
==Nugbo po Lalo po to nulinlẹn po nuyise po mẹ==
Etẹwẹ yin Nugbo? Pontiu Pilatu (Johanu 18:38)
Nugbo yin dopo to nuyinyọnẹn to nulẹpọn mẹ. Awetọ yin lalo. To òhiá mẹ Nugbo nọ yin kinkan dole,T, T kavi I. Aristotle wẹ yin mẹtintan he yi nulinlẹn dó whlẹpipazọn mẹ enọ yin yiylọdọ (propositional logic) nulẹnpọn Devo lẹ nọ bẹ nulinlẹn matimatiiki tọn kavi yẹhiadonu lẹ hẹn. Boolean algebra sọ bẹ lalo po Nugbo po hẹn.
Kanṣiṣa he tin to oyọnẹn nubibiọ po Numimọ po nukun po ṣẹnṣẹn nọ yin yiyizan gbọn oyọnẹn jowamọnu lẹ po nuyise lẹunuyọnẹn lẹ dali.
==Weda he sẹpọ yedelẹ==
==Nugbo titengbe lẹ==
==Nujọnu yinyin Nugbo tọn==
==Veritasi==
==Alọdlendonulẹ==
8dqq72th6il2hrowp2gp2eq5ihehnit
Nukunhunhun
0
549
10911
10910
2022-03-23T15:58:39Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Nukunhunhun''' yin hogbe dé he nọ yin yiyizan na hogbe glẹnsigbe tọn lọ ''civilization'', he na taun tọn, yin hogbe dé he wá sọn Latin-gbè mẹ, enẹwẹ ''civis'' he zẹemẹdo "mẹde he nọ nọ̀ tòhò dé mẹ". Lomunu dowhenu tọn lẹ nọ jlo dọ mẹhe yé gbawhàn yẹtọn lẹ ni nọ nọ̀ tòhò lẹ mẹ. Eyin gbẹtọ lẹ hùnnukun, e zẹemẹdo dọ yé ko plọnnu gando nuyọnẹn, azọ́n-yinyọnẹn podọ oyọnẹn he ko yin bibẹpli sọn owhe-kanweko susu lẹ die to nukọnyiyi gbẹtọvi lẹ tọn mẹ. Adà awetọ nukunhunhun tọn to whedelẹnu sọgan yin yiylọdọ gletanu, mẹhe ma hùnnukun, kavi mẹhe to nuyiwa taidi kanlin.
Nukunhunhun na taun tọn zẹemẹdo nukọnyiyi taun lẹdo dé kavi titobasinanu dé tọn. Ehe zẹemẹdo dọ yé tindo osẹ́n yetọn lẹ, aṣa yetọn titi lẹ, aliho tangan dé he mẹ yé nọ mọ nududu yetọn te, podọ aliho he mẹ yé nọ penukundo omẹ yetọn lẹ go do. Suhugan nukunhunhun voovo lẹ tọn wẹ nọ tindo aliho glelilẹ tọn dé, aliho gandudu tọn dé taidi nado tindo ahọlu dé kavi nado dè nukọntọ dé gbọn ovò-dide gblamẹ.Yé nọ tindo ogbè tangan dé he nọ yin didó gbọn suhugan gbẹtọ lẹ tọn dali, podọ yé sọ nọ tindo sinsẹn wunmẹ tangan dé. Yé nọ plọn ovi yetọn lẹ oyọnẹn he yé dona jẹakọhẹ lẹ. Nukunhunhun wunmẹ lẹpo, bẹsọn Sumelinu lẹ po Egiptinu dowhenu tọn lẹ po ji wẹ ko tindo wunmẹ wekinkan tọn dé. Nuhe zọn wẹ yindọ wekinkan nọ gọalọna gbẹtọ lẹ nado sẹ̀ oyọnẹn do, podọ bosọ yidogọna oyọnẹn he tin to aimẹ to ojlẹ dé mẹ.
Titobasinanu gbẹtọ lẹ tọn he wayi lẹ, he sọgan yin yiylọdọ dehe ma hùnnukun eyin yé yin yiyijlẹdo egbezangbe tọn lẹ go, sọ gbẹ́ nọ yin alọdlẹndo taidi nukunhunhun ojlẹ yetọn mẹ tọn. Ahọluigba lomunu lẹ tọn yin apajlẹ nukunhunhun daho hohowhenu tọn dé. E yin gandudeji sọn tòdaho Lomu tọn. Ahọluigba ehe dlẹnkan sọn dogbo otò Scotland tọn kakajẹ agewaji aflika tọn po whèzẹtẹn-waji Meditelane tọn po. Ogbè he yé nọ do to whenẹnu wẹ Latin-gbè.
Latin-gbè yin ogbè dé he yin alọkẹyi na hodọdopọ to weyọnẹntọ lẹ ṣẹnsẹn to owhe susu lẹ he nukunhunhun lomunu lẹ tọn ko busẹ godo. Lẹnunnuyọnẹntọ po wesetọ delẹ po, po gbẹtọ devo delẹ po gbẹ nọ zan Latin-gbè to nuwiwa egbesọegbesọ tọn yetọn mẹ, sọle etlẹ yindọ nukunhunhun Lomunu lẹ tọn ko jai sọn nudi owhe 1,500 die gbọn. Nukunhunhun Lomunu lẹ tọn nọ aimẹ na diblayi owhe fọtọ́n (1000).
Aliho dopo he mẹ nukunhunhun dé nọ wá vivọnu te wẹ eyin e lẹzun apadewhe nukunhunhun yọyọ devo tọn. Taidi apajlẹ, Egipti dowhenu tọn jẹ didiọ ji to whenue jonọ susu lẹ wá tin to ṣẹnsẹn yetọn. E wá lẹzun apadewhe nukunhunhun otò Pẹlsia, Gleki, Lomu po otò Malénu lẹ tọn po tọn.
Aliho devo wẹ nado lẹkọ do aliho nuyiwa tọn yetọn whẹwhẹwhenu tọn mẹ, nado bẹ́ gbẹninọ to aliho he bọawa dé mẹ. Taidi apajlẹ, nukunhunhun Lomunu lẹ tọn jẹ bubusẹ̀ ji vudevude to whenue yé jẹ gbẹ̀nọ ji to aliho ehe mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Civilization]]
[[simple:Civilization]]
5cmzdff002psjsqafn1qc4v4hyn69id
Nukunjijlado
0
550
10924
10923
2022-03-23T15:58:39Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Tohohowhenu, mẹsusu ma do ayiha '''Nunkunmẹ jijlado''' tọn to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Yọnnu lẹ saba nọ jlanukunnmẹdo pẹde na yé nido yọn whanpẹ bo yọnpọn. Ṣigba, whenue ''House of Tara'' ko wa t'ome to owhe 1998, yọnnu lẹ ko yi alọ devo bo do ze oho lọ. Todín, mẹsusu ko yi Nukunjijlado di azọn daho. Kandai ko sọ dike mi ni yọnẹn dọ ye nọ mọ akwesusu to azọn lọ me. Oviyonnu de, he oyín etọn nọ yin ''Bebe'' he sọ nọ ylọ ede dọ ''Bibiyonce'' ko sọ yi alọ devo bo do hẹn azọn lọ.
E wleawu na azọn lọ bo sọ do adọgbigbo do e kan. Alọzọn e tọn sọ yọn taun. Alọnuzọn etọn yọn sọmọ bọ, gbẹtọ nukundeji lẹ nọ to yiylọ ẹ na azọn wiwa. Mẹhe e nọ wazọn na lẹ ko sọ su taun. Mẹhe sọ hodo e to ''facebook'' ji ko sọ su taun kaka ye ko jẹ 500,000.
Mẹhe e ko nọ wazọn na lẹ die; Rita Dominic, Nneji Hampson, Erica Ndewendim, Lilian Esoro, Ndima Okojie, Shara Ooza podo mehe devo lẹ
ierie4vbgl4z6h3xhvdtbonw3i43cbs
Nukuntintọn
0
551
10935
10934
2022-03-23T15:58:39Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Nukuntintọn''' yin zẹẹmẹ basina dọ whenue mẹde ma sọgan mọ nudepope. Eyin etlẹ sọgan mọnu pẹẹde janwẹ, nukuntọnnọ janwẹ e yin. Whẹwhiwhẹn he wutu e yinmọ wẹ yindọ, e ma sọgan mọnu ganji, nuhe do sinmẹ lẹ wẹ e sọgan mọ. To oto he hunnukun lẹ mẹ, jọja kleun de wẹ nọ yin nukuntọnnọ. To aihọn lọ mẹ, nuhe nọ hẹn mẹde yin nukuntọnnọ wẹ yindọ, eyin nududu hunsindagbe tọn whedo ye kavi awutu to agbasa mẹ lọsu sọgan zọn, taidi ''Cataracts'' po ''Trachoma'' po. Gbẹtọ sọgan yin nukuntọnnọ na nujijọ madonukun kavi ni yindọ eyin jiji domọ. Eyin mẹde tọnnukun, ye nọ saba zan nuhe nọ yin yiylọdọ ''Alphabeth in braille''(kavi nukinkan alọyidohia) po Avun he yin pinplọn ganji nado do ali hia mẹ lẹ po. Dopo to mẹhe yin nukuntọnnọ bosọ diyin lẹ mẹ wẹ gbẹtọ taidi Louis Braille, ewọ wẹ mẹhe basi ''Braille alphabet'', Steve Wonder, Ray Charle po Hellen keller po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
askxu8bjpa5br9a6sk0pvjyyoh3vlnt
Numọtolanmẹ
0
552
10955
10954
2022-03-23T15:58:40Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Numọtolanmẹ''' nọ yin mimọ to gbẹtọ lẹpo mẹ. Numọtolanmẹ nọ wa sọn nugonu he yin ṣiṣaka dopọ po Ahun po. É nọ biọ vivẹnudido susu nado dava numọtolanmẹ mẹde tọn. Gbẹtọ sọgan diọ walọ etọn sọgbe hẹ numọtolanmẹ Etọn. É nọ zọn bọ mẹde sọgan wà nupaṣamẹnu lẹ to whedelẹnu. Lẹunuyọnẹntọ lẹ kò Basi zẹẹmẹ susu lẹ gando numọtolanmẹ go dọ e bẹ́:
#Numimọ Nukleninọ tọn.
#Nuyiwa he sọgan yin mimọ gbọn gbẹtọ lẹ dali.
#Nuyiwa to Agbasaliho.
Zẹẹmẹ dé die:
"Numọtolanmẹ yin Nuyiwa he nọ tọn dile kanlin kavi gbẹtọ dé zan gbẹzan etọn do. Numọtolanmẹ nọ tọn to Numimọ, mẹpipa,Walọ dagbe po Numimọ gbigbọjọ tọn po mẹ. Numọtolanmẹ sọ tindo kanṣiṣa po Agbasa,jijọmẹtọn. É bẹ nugonu agbasa tọn lẹ he to azọn wa na Owhe kanweko susu lẹ po Nugonu jlọlẹ mẹtọn yinyọnen po agbọmajẹdo tọn po Apọn po hẹn.
==Nuhe numọtolanmẹ nọ wa lẹ==
Nupinplọn do numọtolanmẹ ji yin dopo to owe he Darwin Kan to Whenuena e Kan The Descent of man po godo. É dé owe The expression of the emotion in man and animals tọn to Owhe 1873 tọ. É ko kan kanbiọ susu lẹ se lẹdo Aihọn pe gando zẹẹmẹ numọtolanmẹ tọn go, bọ zẹẹmẹ dopolọ yin bibasi na ẹn. Eyin mọwẹ, bè yé dona ko dugu zomọ he dé Nuyiwa lọ hia. Yé dona ko Basii to aliho he taidi wunmẹ gbẹtọ tọn, E ko yin yinyọnen gbọn oyọnẹn nugonu agbasa tọn bọ okan he to nukunmẹ na ẹn yin nudopolọ kavi di gbẹtọ tọn.
Darwin Basi zẹẹmẹ Nuyiwa numọtolanmẹ tọn to yẹdenu po whlẹpipa ji. Ekman lọsu wa nudopolọ to dodinnanu to New Guinea, fihe e kanbiọ gbẹtọ lẹ nado Basi zẹẹmẹ do numọtolanmẹ ji yin didohia to yẹdenu lẹ ji.kanvinvan Darwin tọn to zẹẹmẹ dindin na numọtolanmẹ su taun hugan gbedepọn.
Tadona he kọn Ekman wa die:
#Nuyiwa delẹ nọ doalọte to nukunwhiwhe Dopo gblamẹ. Ye nọ tón to Whenue gbẹtọ whla numọtolanmẹ yetọn.
#Numọtolanmẹ taidi zomọ he nọ dindonanu, Nuyiwa gando nujọnu delẹ he gando dagbemẹninọ mítọn go.(pg21)
#Numọtolanmẹ nọ fọn eyin mí ma dé nuhe to yiyi to Ahun mítọn mẹ sẹ(pg21)
#Zomọ he nọ pọn nuhe sinyẹn na dagbemẹninọ mítọn.(pg23)
#Yise nulẹ tin na yede nọ yidogọna numọtolanmẹ mítọn.
#Owanyin na kavi wa wangbẹna to walọyizan mẹ bọ sọ nususu gando numọtolanmẹ mítọn.
#Miyọn Avase nina tọn-nọ sẹ ayinamẹ hlan mẹhe tindo numọtolanmẹ dé tọn sọ nude to jijọ to Agbasa mẹ.
==Weda he di yedelẹ==
==Numotolanmẹ lẹ==
==Alọ̀dlẹndonu lẹ==
[[en:Emotions]]
[[cs:Emoce]]
[[als:Emotion]]
la4be716z93ycihe069xff3aof44f6e
Nupenu lẹ
0
553
10997
10996
2022-03-23T15:58:42Z
Jon Harald Søby
5
41 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Nupenu lẹ''' (he nọ yin yiylọ gbọn Hausa-nu lẹ dali dọ Nupawa podọ gbọn [[Ayọnu lẹ|Ayọnu]] lẹ dali dọ Tapa) yin akọ̀ de he tin to ṣẹnsẹn otò Naijilia tọn, podọ yé yin akọ̀ de he sù hugan to [[Ayimatẹn Niger Tọn]], yé ma sù sọmọ to [[Ayimatẹn Kwara Tọn]]. Nupenu lẹ sọ tin to [[Ayimatẹn Kogi Tọn]] lọsu ga, podọ to lẹdo Ayimatẹn Tatọ́-tẹnnọ̀ Otò Naijilia tọn ''(Federal Capital Territory)''.
==Otàn yetọn==
Dodonu Nupe-nu lẹ tọn dlẹnkàn yí jẹ dawe de he nọ yin [[Tsoede]] he họ̀n sọn Otò [[Idah]] tọn mẹ bo wá do Otò flin flin he yin kinkọndopọ devo lẹ ai to Ayimatẹn Niger tọn to owhe kanweko fọtọ̀ntọ (15th century).
Lehe Nupenu lẹ sẹpọ Ayọnu [[Igbomina]] tọn lẹ he tin to huwaji po Ayọnu Oyo tọn lẹ he tin to huwaji whezẹtẹn tọn lẹ po dó sọ̀ zọn bọ to gbla gbla owhe kanweko vude tọn whenu, akọ̀ ehelẹ tindo nuyiwadomẹji susu do yedelẹ ji na ajọwiwa po wiwọ́ he nọ wá aimẹ to ṣẹnsẹn yetọn lẹ po wutu.
==Sọha po dodinnanu mẹhihia tọn yetọn po==
Diblayi livi atọ̀n, fọtọ́n donu fowè kanweko '' (3.5 million)'' wẹ yin Nupenu lẹ, suhugan yetọn wẹ tin to [[Ayimatẹn Niger Tọn]]. Ogbè Nupe tọn sọ nọ yin didó to Kwara, Kogi po Ayimatẹn Tatọ́-tẹnnọ̀ otò [[Naijilia]] tọn po. Susu yetọn wẹ yin Malenu lẹ podọ delẹ to ye mẹ yin klistiani lẹ, mẹdevo lẹ nọ sẹ̀n yẹwhe akọ̀ yetọn tọn lẹ. Omẹ Nupe tọn lẹ nọ tindo nukọntọ wunmẹ voovo lẹ. Etsu Nupe (Bida) ma yin Nupenu jọnun, baba daho otọ́ etọn tọn yin Fulani de to whenuena whẹndo onọ etọn tọn yin Nupenu jọnun. Baba daho otọ́ etọn tọn dugan do [[Bida]] ji to 1806. Yé ma tindo lẹdo Tatọ́ tẹnnọ̀ de to alọnu din amọ Rabah wẹ yé wá sọn taun, ṣigba bo sẹtẹn wá [[Bida]] to owhe kanweko fọtọ̀n-nukun-ẹnẹtọ.
== Aṣà yetọn lẹ, anazọ́n po akọ̀ yẹtọn po ==
Nupenu lẹ tindo aṣà voovo lẹ. Nuyiwa yetọn susu lẹ wẹ ko diọ sọn whenue Usman Dan Fodio tẹnpọn nado hẹn nuyise malenu lẹ tọn gbayipe to owhe kanweko fọtọnnukun-ẹnẹtọ ''(19th century)'', amọ ye gbẹ hen delẹ to nuyiwa akọ̀ yẹtọn tọn lẹ go. Susu Nupenu lẹ tọn wẹ nọ do akọ̀whẹ to nukunmẹ (taidi aṣà Igalanu lẹ tọn), delẹ to yé mẹ nọ wà ehe nado do yindidi yetọn hia, nado do whẹndo he mẹ ye wá sọn hia, nado basi hihọ na yede, podọ nado doaṣọna yede. Ṣigba to alọnu din, aṣà ehelẹ ko to bubusẹ vude vude to awà delẹ ji.
Anazọ́n yetọn lẹ ma nọ yin nukunnumọjẹemẹ sọmọ. Yé yin yinyọnẹn na azọnwanu atin tọn he yé nọ basi po alọpa he mẹ yé nọ pà ẹ do po ji wutu.
Zẹẹmẹ gigọ́ gando Nupenu lẹ go yin kinkan do owé lọ ''Black Byzantium'' mẹ, he yin kinkan gbọn weyọnẹntọ Siegfried Nadel dali. Owé ehe gbẹ́ nọ yin pinpọnhlan di nujọnu de.
'''Delẹ to anazọ́n Nupenu lẹ tọn mẹ'''
<gallery mode=packed heights="250px">
Museum of Ethnology Vienna 007.JPG|Hẹ̀blẹ ''Burtu'' tọn , e nọ yin yiyizan to gbeyinyan ohẹ̀ tọn whènu. Gbéyantọ lọ nọ sìn hẹ̀blẹ lọ do ota bo nọ zinzọnlin di ohẹ̀ lọ; Museum of Ethnology, Vienna.
Carved door, probably by Sakiwa, Nupe peoples, Nigeria, c. 1920-1940, wood, iron staples - Hood Museum of Art - DSC09183.JPG|Ohọ̀n de he yin pipa; c. 1920 – 1940; wood with iron staples; Hood Museum of Art.
Oval Stool with Incised Carving LACMA AC1993.218.11.jpg|Oján pipa de; Los Angeles County Museum of Art.
</gallery>
== Ohàn po azọ́n aihundida tọn po ==
Akọ̀hàn Nupenu lẹ tọn nọ yin jiji gbọn hànjitọ he nọ yin yiylọdọ Ningba lẹ dali, podọ hùnhotọ lẹ nọ yin yiylọdọ Enyanicizhi.
Hànjitọ Nupenu nukundeji he yin yinyọnẹn taun lẹ wẹ gbẹtọ taidi [[Hajiya Fatima Lolo]], Alhaji Nda'asabe, Hajiya Nnadzwa, Hauwa Kulu, Baba-Mini, Ahmed Shata po Ndako Kutigi po.
Dowatọ aihundida sinima ogbè Nupe tọn lẹ jẹ awuwlena aihun ogbè Nupe tọn lẹ ji sọn núdi owhe koatọ́n lẹ die wayi.
Omẹ tangan he yin Nupenu he dè ayiha lọ tọ́n nado nọ wleawuna aihun, nado nọ dà aihun podọ nado nọ deanana aihun po wadohia lẹ po gọna fanfúndidọ po to televiziọn ji wẹ Sadisu Muhammad DGN(e ko yin matintọ), Ahọvi Ahmed Chado, Ahọvi Hussaini Kodo(e ko yin matintọ), M.B. Yahaya Babs po Jibril Bala Jibril po. Yewlẹ wẹ hẹn ẹn yọnbasi bọ wadohia ogbè Nupe tọn lẹ do sọgan tọ́n to tele ji podọ yewlẹ wẹ yín dowatọ azọ́nwhe aihundida tọn ogbè Nupe tọn egbezangbe tọn he yin yinyọnẹn di Nupewood. Sọn whenẹnu, Nupewood ko penugo nado wleawuna aihun voovo he hugan fọtọ́n na omẹ Nupe tọn livi livi lẹ.
== Nupenu nukundeji lẹ ==
*Shaikh Ahmad Lemu (OON, OFR), Weyọnẹntọ sinsẹn Melenu lẹ tọn (1929–2020)
*Hon. Justice Idris Legbo Kutigi (OFR, GCON), Whẹyidọtọ, podọ Whẹdatọ de (1939–2018)
*Mohammed Umar Bago, tonudọtọ de (yin jiji to 1974)
*Muhammad Bima Enagi, tonudọtọ de (yin jiji to 1959)
*Muhammad Umaru Ndagi, Weyọnẹntọ daho (yin jiji to 1964)
*Shehu Ahmadu Musa, tonudọtọ de (1935–2008)
*Shaaba Lafiaji, tonudọtọ de
*Suleiman Takuma, linlinnamẹtọ podọ nukọntọ tonudọtọ de (1934–2001)
*Sam Nda-Isaiah, wekantọ gando tonudidọ go tọ de (1962–2020)
*Isa Mohammed Bagudu, tonudọtọ de (yin jiji to 1948)
*Zainab Kure, tonudọtọ de
*Abdulkadir Kure, tonudọtọ de (1956–2017)
*Aliyu Makama (1905–1980)
*H.R.H. Alhaji Yahaya Abubakar (GCFR), Etsu-Nupe; Ahọlu otò tọn (yin jiji to 1952)
*[[Hajiya Fatima Lolo]], hanjitọ de (1891–1997)
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Nupe people]]
os3eq0aa36efseqetz5nmcf6kvgyze0
Nusọnu
0
554
11010
11009
2022-03-23T15:58:42Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Ademe soup.jpg|thumb|Nusọnu]]
'''Nusọnu''' yin wunmẹ nududu tọn dé. Gbẹtọ lẹ nọ wleawuna nusọnu gbọn nudanu lẹ po osin po yiyizan dali. Enẹgodo, yé nọ ba nusọnu lọ do agban kavi nududupanu dé mẹ, enẹgodo, e nọ yin dudu. Omá wunmẹ voovo lẹ nọ saba yin yiyizan nado dà nusọnu bo nọ yin dudu. Olàn lọsu nọ yin yiyizan nado dà nusọnu. Nusọnu he yin dida bo pẹn ganji nọ yin pinpọnhlan taidi oja. Nusọnu wunmẹ awe wẹ tin. Ode nọ pẹn bọ awetọ nọ ṣlo. Nuhe nọ yin yiyizan nado dà nusọnu lẹ su taun, di apajlẹ, omá, humẹwhevi, koklozin po mọmọ po. Nudunu he yè do nọ du nusọnu lẹ wẹ mọlikun, telubọ, owọ́ po mọmọ po.
==Weda he gandego lẹ==
Wunmẹ nusọnu tọn lẹ
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Soup]]
6k8dlszuf92db2nrnf5jlyo7fh29tr4
Nuwàgbe
0
555
11020
11019
2022-03-23T15:58:43Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Nuwàgbe''' yin [[hógbe]] adà hodidọ tọn (part of speech) de he to whenue e yin zinzan, nọ bẹ nuwiwa (''zé'', ''hia'', ''zinzọnlin'', ''họ̀nwezun'', ''plọn''), nujijọ (''jọ̀'', ''lẹzun''), kavi ninọmẹ de (''tin'', ''togbẹ̀'', ''nọte'') hẹn.
[[en:Verb]]
ndoo9hdcbg285pozxhvzhvam6xvhrez
Obafemi Awolowo
0
556
11064
11063
2022-03-23T15:58:45Z
Jon Harald Søby
5
43 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Awolowo Statue.jpg|thumb|Obafemi Awolowo]]
'''Jeremiah Obafemi Awolowo''' (azan ṣidòpótọ́ osun atọntọ́ owhe 1909-azan ṣiẹnnẹtọ osun atọ́ntọ́ owhe 1987) yin tonudọtọ́ ovi jiji oto[[Naijilia]] tọn sọ́n ogbe ayọnu tọ́n mẹ. Awolowo yin ogan na ayọnuvi lẹ podọ dopo to tonudọtọ akonka [[Naijilia]] tọn lẹ mẹ.<ref>https://dakingsman.com/.../obafemi-awolowo-early-life.../</ref>
==Jọja whenu==
E yin jiji to azan ṣidopotọ́ osun atọntọ́ owhe 1909 to Ikẹ́nnẹ́ he tin to ogun sin aṣẹ mẹ to egbehe. Glezọnwatọ́ he ylọ azọn dọ azọn bo sọ lẹzun wesetọ́, Awolowo yi wehọme dokọ tọn anglican tọn podọ methodist to Ikẹ́nnẹ́ podọ e sọ yi wehọmẹ daho tọn Baptist Boy's High School to [[Abẹokuta]]. Enẹgodo e wayi wehọmẹ daho Wesley College to Ibadan bo yi ojlẹ enẹ do yin otogan wheyihọ waji [[Naijilia]] tọn bo do lẹ́zun mẹplọ́ntọ. To owhe 1934, E lẹzun nusatọ podọ linlinnamẹtọ̀. E bayi anadenanutọ́ podọ ogan ogbẹ nusatọ́ ovi [[Naijilia]] tọn lẹ.(Nigerian Produce Traders Association) podọ wekantọ daho ogbẹ́ hunkuntọ́ lẹ tọn (Nigerian Motors Transport Union).
Awolọwọ zíndonukọn to wehọmẹ yiyi mẹ, e so yí gbedewema pẹvì to owhe 1939, whẹpo e do yi bó yí gbedewema wehọmẹ daho oyọnẹn tọn to owhe 1944. To ojlẹ ehe mẹ, e sọ yin linlinhiatọ na linlinzọnwatọ́ [[Naijilia]] tọn (Nigeria Workers).
To 1940, e lẹzun wekantọ́ jọja gbẹ́ ovi [[Naijilia]]tọn lẹ (Nigeria youth movement) to [[Ibadan]] sin aṣẹ mẹ, Otẹ̀n ehe mẹ, e yin ogan kanvinvan tọn bo sọ do ogbẹ̀ ayinamẹ tọn na Ibadan tọn lẹ (''Ibadan Native Authoritory Advisory Board'') ai to owhe 1942.<ref>https://guardian.ng/life/life-features/five-independence-day-heroes/</ref>
[[Wepo:Obafemi Awolowo car.jpg|thumb|Gbẹduhun he Obafemi Awolowo zan]]
== Tonudọtọ́ ==
To owhe 1944, e yi otò Lọndọn tọn mẹ nado plọn oyọnẹn osẹ́n tọn dogọ. Finẹ wẹ e do ogbẹ ovi oduduwa tọn ai. whenue e fo oplọn etọn to owhe 1947, e lẹkọwa
whe nado wa lẹzun whẹdọtọ po wekantọ daho na ovi ogbẹ oduduwa tọn. Owhe awe godo, awolọwọ po nukọntọ ayọnu tọn deepo lẹ do ogbẹ tonudọtọ tọn ''Action Group'' he duto ovo owhe 1951 wheyihọ waji aigba [[Nigeria|Naijilia]] tọn. To owhe 1951-54 ṣẹnṣẹn awolọwọ jẹ gandu ji na ahọluzọn po ahọluduta po ji, e sọ lẹzun ogan ahọluduta wheyihọ waji tọn blebu [[Naijilia]] sin aigba ji to owhe 1954 to whenue ye vọ wema pọninọ tọn podọ osẹn tọn po ze doai.Kẹdẹdi di ogan ahọluduta wheyihọ waji tọn blebu aigba [[Naijilia]] tọn, Awolọwọ ze oplọn vọnu dote na jọja lẹpo nado mọdọ yọnkan yọnhia gbọn kamẹ gomẹ.<ref>https://www.takemetonaija.com/2015/10/national-hero-chief-obafemi-awolowo.html</ref>
==Zingidi sọn wheyihọ Naijilia tọn==
To whenue akọta Naijilia tọn mọ tundote to azan tintan osun aotọ owhe 1960, Awolọwọ lẹzun ogan ogbẹ agọjẹdomẹtọ do ahọluduta [[Abubakar Tafawa Balewa]] tọn podo togan [[Nnamdi Azikiwe]] to Aimatẹn [[Lagos|Awọnlin]] tọn.
Gbemanọpọ he tin ewọ po [[Samuel Ladoke Akintọla]] dee jẹ mẹtẹnmẹ di tẹnmẹpọnnamẹtọ ogan ahọluduta to wheyihọ waji wẹ hẹn zingidi ganyin wa to owhe 1962. To osun widopotọ owhe ehe, ahọluduta lọ to pọmẹ aigba [[Nigeria|Naijilia]] tọn sawhẹ dokọna Awolọwọ dọmọ e siatẹ nado sinyọn nukunmẹ ahọlu tọn ayi. To whẹnukọn yiyi godo e sọ osun widopo, whẹdọwhe gblewhẹdo Awolọwọ po ogbẹvi tonudọtọ etọn lẹ koatọ́nnukunatọn(18) dọ ye siatẹ, ye so ze ye dogan na owhe ao(10).Owhe atọn kẹdẹ wẹ e zan to ogan to oto [[Calabar]] tọn mẹ bọ ahọlu awhannọ [[Yakubu Gowon]] do tun ye dote to azan atọntọ(3) osun siantọ̀ntọ́ owhe 1966. Enẹgodo Awolọwọ lẹzun anadenanutọ ahọlu tọn to pọmẹ na whẹho ajọwiwa tọn. To owhe 1979 Awolọwọ do ogbẹ tonudidọ tọn de ogbẹ tonudidọ hinhọn tọn dai.<ref>https://www.britannica.com/biography/Obafemi-Awolowo</ref>
==Matintọ́==
Ọbafẹmi Awolọwọ yin matintọ́ to azan 9tọ(sẹgbẹ) osun atọntọ́ owhe 1987 to oto ikẹnnẹ tọn mẹ. To oku Awolọwọ tọn godo ahọludu to pọmẹ lẹ yinkọ wehọmẹ Alavọ Ile Ifẹ do Wehọmẹ Alavọ Obafemi Awolowo. Mọdopolọ yẹdide etọn lẹ tin to akwẹ muli atọ́n (₦100) tọn ji na yẹyi nulẹpo he e bayi na nukọn yiyi ayọnuigba ji po [[Naijilia]] blebu to pọmẹ.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Obafemi_Awolowo#cite_note-36</ref>
==Owe he e kan==
*''Awo on the Civil War''; Memoir, 1981
*''voice of Courage'': Selected Speeches of Chief Obafemi Awolowo; Collection of Speeches, 1981
*''Voice of Reason'': Selected Speeches of Chief Obafemi Awolowo; Collection of Speeches, 1981
*''Thoughts on the Nigerian Constitution''; Ideological Text, Oxford University Press, 1968
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Obafemi Awolowo]]
[[yo:Obafemi Awolowo]]
6z8kgno96kft3tmi42ah01e208wz0ca
Obafemi Martins
0
557
11081
11080
2022-03-23T15:58:46Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Martins Llevant.jpg|thumb|Obafemi Martins]]
'''Obafemi Akinwunmi Martins''' yin jiji to Azan Gban-ewhe-awetọ, Osun Aotọ, owhe 1984 tọn mẹ. Eyin bọọluhotọ vijiji Naijilia tọn de. E lẹzun Nukundeji na Wezundido to bọluhiho whenu. Martins yin Owhe Ko-atọn-nukun-dopo mẹvi to Whenue E Yi Otò Italy tọn mẹ, sọn whelọnu wẹ é ko to bọlu ho hẹ́ bọluhogbẹ voovo lẹ to Otò Europe tọn mẹ. Owhe 2002 wẹ É bẹ bọlu hiho na Ogbẹ bọluhogbẹ lẹ tọn to Italy ṣigba bọluhogbẹ Inter Milan mẹ wẹ E tin te whẹpo do wa yovotomẹ, bosọ biọ bọluhogbẹ New Castle United to Owhe 2006, Enẹgodo E yí Germany fihe E ho bọlu na VFL Wolfgburg to Owhe 2009 mẹ. To Owhe 2010, E kọnawudopọ hẹ Ogbẹ bọluhotọ Rubin Kazan to Otò Russia tọn mẹ.To Owhe 2011, Rubin Kazan de e do Ogbẹ bọluhotọ Birmingham City to Yovotomẹ. To Ojlẹ ehe mẹ, Obafemi Akinwunmi Martins ko yi gbedewema susu lẹ to bọluhogbẹ voovo lẹ Si kakajẹ otò China tọn lọsu ji, gbọnvona Enẹ Martins yin gbẹtọ Nukundeji na bọluhogbẹ Super Eagles Naijilia tọn. E tindo mahẹ to bọlu hiho na bọluhogbẹ Super Eagles Naijilia tọn Na Agbawhiwhlẹn Otò Aflika tọn to Owhe 2006,2008,2010. Mọdopolọ E tindo mahẹ to bọluhiho na Agbawhiwhlẹn to Otò South Africa to Owhe 2010. Obafemi Martins tindo tọji-nọji Awe he nọ ho bọlu ga. Mẹdaho lọ nọ yin Ọladipupọ Martins, he ko ho bọlu na Raggiana, Partizan, Po Innsbruck po dai whẹpo do Yi gbọjẹwema to owhe 2009 na Ahunzọ̀n wutu. Nọvi etọn wẹ John Ronan Martins. Yinkọ lọ ''Obafemi'' zẹẹmẹ do ''Ahọlu yinwanna mi'' to Ayọgbe mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Obafemi Martins]]
[[yo:Ọbáfẹ́mi Martins]]
[[fr:Obafemi Martins]]
[[es:Obafemi Martins]]
[[it:Obafemi Martins]]
[[pt:Obafemi Martins]]
jny5zprouy90ljb3zbs8goj17cub6jb
Obalende
0
558
11106
11105
2022-03-23T15:58:47Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:ILUBIRIN, Obalende.jpg|thumb|ILUBIRIN, Obalende]]
'''Obálendé''' he ko yin didiọ sọn oho he [[Ayọnu lẹ]] nọ dọ ''ibi ti ọba le wa dé'' he zẹẹmẹ dó ''fie Ahọlu yan mí jẹ'', yin nọtẹn dé to [[Awọnlin]] to otò [[Naijilia]] tọn mẹ to gandudu dókọtọn Eti-osa tọn glọ he sẹpọ [[Lagos Island|Lopo Awọnlin tọn]]. [[Eti-osa]] ko yin mimá gbọn gandudu Ayimatẹn [[Awọnlin|Awọ̀nlin]] tọndali dó kọmẹ voovo he nọ yin ''Local Community Development Areas (LCDA)'' he Ikoyi-Obalende yin dopo to e mẹ.
Wehọmẹ daho susu lẹ taidi ''Holychild College Obalende'', ''St Gregory's College'', ''Aunty Ayo International School'' po ''Girls Secondary Grammar School'' po wẹ tin to Obalende. E dó dogbo po ponọ-pámẹ po opá awhanfuntọ tọn lẹ po.
Obalende nọ gọna gbẹtọ to whelẹponu. E yin
yinyọnẹn taun na gbẹdudu zanmẹ tọn po mítọn vẹvẹ he nọ ta lẹdo toholọmẹ po, podọ fie te nọ sa olan mimẹ te he nọ yin '' Suya junction'' po.
==Otàn Etọn==
Hagbẹ ''Royal West African Frontier Force (RWAFF)'' he gọ na omẹ Hausa tọn lẹ wẹ nọ aigba he ji ye gbá wehọmẹ daho ''King's College'' he tin to Awọnlin todin dó to ojlẹ de mẹ wayi. Ṣigba hudo tin nado zán aigba lọ, enẹwutu wẹ ahọlu Awọnlin tọn dó sisẹ ayimatẹngan Awọnlin tọn nado diọtẹnna omẹ ''RWAFF'' tọn lẹ, bọ yé dó sà aigba he yin yinyọnẹn to egbehe di Obalende na gandudu yovo Glẹnsi tọn lẹ. Whenuena ye diọtẹn na yé dó aigba yọyọ he yé họ lọ ji, omẹ''RWAFF''tọn lẹ dó yinkọ na filọ dọ ''Ibi ti Ọba le wa dé'' he zẹẹmẹ dó '' fie ahọlu yan mí jẹ''.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Obalende]]
3cyf0qwbpbudiev3ielnjtbntu6k8p5
Obi Emelonye
0
559
11118
11117
2022-03-23T15:58:48Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Obi Emelonye''' yin anadenanutọ aihundida Sinimọto tọn de. Eyin yinyọnẹn taidi anadenanutọ aihundida Sinimọto tọn he bọdego ehelẹ tọn ''Last flight to Abuja (2012)'', ''The mirror boy(2011)'' and ''Onye ozi (2013)''. To 2020 to ojlẹ coronavirus tọn mẹ he glọnalina azọnwiwa lẹdo aihọnpe whenu,Obi Emelonye wa lẹzun anadenanutọ aihundidalamẹyiya tọn tintan he yi zoom zan nado de aihun tọn gbọ azọn wiwa hẹ hagbẹ he po lẹ sọn whegbe,to London podọ to awọnlin dali. Aihun ahundopo tọn ehe wa mọ pipa daho yi sọn azọnwatẹ nuzedokanji tọn lẹdo aihọnpe tọn si.
== Alọdlẹdonu ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Obi Emelonye]]
fvfdy7k5v6w0f4bzq6gypk6cs9ahfz2
Oby Kechere
0
560
11135
11134
2022-03-23T15:58:48Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Oby Kechere''' he mẹlẹpo yọnẹn taidi '''Ms Koi Koi''', yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn podọ anadenanutọ dé po ga. E wa sọn Mbaise to Ayimatẹn Imo tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Oby Kachere yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn dé, anadenanutọ sinima tọn podọ sinima basitọ dé. E wá sọn tòpẹvi Mbaise tọn to Ayimatẹn Imo tọn, to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. E kọnawudopọ hẹ azọnwhe sinima tọn otò [[Naijilia]] tọn he yin yiylọdọ Nollywood to owhe 2002 mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Oby Kechere]]
m7epzegc7cqgk66hnatrd9yhsextdvh
Odanflo
0
561
11221
11220
2022-03-23T15:58:51Z
Jon Harald Søby
5
85 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Odanflo'''. Odan ma nọ do awà, mọwẹ e ma sọ nọ do afọ, enẹwẹ zọn bọ ayu etọn do nọ tli bo sọ nọ do huhlọn bo ma sọ nọ tlẹn ni e to dindọnẹn. Odan de lẹ nọ dọnẹn gbọn atin he [[Agbasa]] etọn ma mlẹn bo ṣi kanṣanklan dé go. Odan delẹ sọ nọ dọn ayu yetọn gbọn aigba zannu tọn de ji.
==Nuhe zọn bọ oflo Odan tọn do nọ tli sọmọ.==
Odan wunmẹwunmẹ wẹ tin, oflo delẹ tọn sọ nọ tli hugan devo lẹ tọn. Ṣigba nude tin he ye nọ yi do di yede lẹ, oflo kavi ayu yetọn nọ tli to gbonu bo nọ bọ̀ to homẹ̀.
==Nuhe zọn bọ e do wa yin nujọnu sọmọ.==
Dodinnanutọ he yinkọ e tọn nọ yin ''Marie Cristin Klein'' dindona ẹn bo wa tadonakọn bo dọmọ nudepope he tli to gbonu bo sọ wa bọ to homẹ, nọ do huhlọn taun, é sọ nọ nọte gligli do fihe ye jlo dọ ni nọte do, nuhewutu fide biọ homẹ, bọ fide tọnjẹgbonu nìyẹn.
Nujọnu ehe gando odanflo go wẹ nọ zọn bọ adọmẹ Odan tọn nọ tẹ do aigba ganji, e sọ nọ gọalọ na ẹn nado dọn gbọn aigba he ma mlẹn ji, mọdopolọ eyin ye to didọn gbọn zannu de he ma mlẹn de ji ye ma nọ gbleawu kavi dọ ayu yetọn ni tlẹn. Nujọnu devo die, osun awe kavi osun atọn-atọn gblamẹ wẹ ye nọ diọ oflo yetọn, enẹ sọ nọ zọn bọ ayu kavi oflo yetọn nọ tli bo sọ nọ nọte ganji to fikanṣanklan lẹ. Odanflo sọgan yin yiyizan na nu susu, di apajlẹ ye nọ yí do tẹ́ odò na afọpa, e nọ zọn bọ gbẹtọ ma na dli jai, mọdopolọ ye nọ yi do basi okan dé he nọ yin yiyizan to azọnwhe lẹ nado dọn atin kavi agban pinpẹn lẹ. Nususu gbẹ sọ tin gando '''Odanflo''' go.
pnm6mjtyxn0w3h9mtptgxcyyv95b5jp
Odo ogun
0
562
11230
11229
2022-03-23T15:58:52Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Ogun sìn otọ̀ yin tọsisa de he nọ sa to Togbo Naijilia tọn biọ lagoon mẹ to Awọnlin.
==Bẹjẹeji po sisa etọn po==
Tọsisa Ogun tọn bẹsọn River rises to Ayimatẹn Ọyọ sẹpọ Ṣakí he gbigblo Etọn sọ 8°41'0''N 3°28'0'', e bọ sisa gbọn Ayimatẹn Ogun yi nọwhe mẹ to Ayimatẹn Awọnlin tọn. ye glọnalina osin lọ to Ikere Gorge Dam he tin to Oto Isẹyin tọn to Agbègbè gandudu Isẹyin tọn to Ayimatẹn Ọyọ (reservoir)osin lọ sọ 690miliọnu cubiki (560,000 acre•F). osin Ehe doyẹyigona Ọyọ National Park, dogbọn Ali gbẹdudu tọn he to finẹ po Lehe E to Sisa lẹdo Agbegbe lọ. Otọ Ofiki sọ nọ sa sẹpọ Otọ̀ Ṣakí he to hihodo Otọ̀ Ogùn tọn. Otọ̀ Ọyàn sọ yin Dopo to Otọ̀ he ye glọnalina to Ọyan River Dam he yin dowatọ osin tọn na Abẹokuta po Awọnlin po. To fihe gbẹtọ lẹ su te, ye nọ zan osin lọ na nususu, nunu po avọyinyan po, ye sọ nọ klọnu to osin lọ mẹ Titengbe lanhusatọ lẹ.
==Otan etọn==
Na nuhe du yise Ayọnu lẹ tọn, Yemoja yin Otọ̀ganyọnnu Ògùn tọn. Sinsẹngan Agùn Àgùdà tọn dé Charles Phillips he lẹzun biṣọbu na Agun Àgùdà tọn to Ayimatẹn Ondo tọn, kanwe de to Owhe 1857 sọ: Mẹhe mọ bo sẹpọ Otọ̀ Ògùn tọn nọ Basi sinsẹn hlan Tọ lọ. otọ lọ tin to ṣẹnṣẹn Otò Ọ̀yọ́ hohowhenu tọn. Otọ̀ Ọ̀yọ́ tọn yin mima dó ṣidopo, Ati to Apa Wheyihọwaji Otọ̀ Ògùn tọn po Ati to Apa whezẹtẹn waji To lọ tọn. To Ojlẹ dé Wayi, Otọ tindo mahẹ to Ali dide na Ajọwatọ lẹ gbọn bibẹ Nusisa yetọn lẹ gbọn tọjihun lẹ mẹ sọn Abẹ́òkúta yi Awọnlin.
==Alọdlẹ̀ndonu lẹ==
ml6rf0d1sjldw2wlxt6zoqk7zcl7kia
Odunlade Adekola
0
563
11251
11250
2022-03-23T15:58:53Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Odunlade Adekola''' (yin jiji to Azan gban-nukun-dopotọ, osun wiawetọ owhe 1976) eyin Aihundatọ, hanjitọ, Anadenanutọ na sinimọto ayọgbe tọn sọn oto [[Ayimatẹn Ekiti Tọn|Ekiti]] to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Sinimọto he é kò detọn lẹ ko zọn bọ e lẹzun omẹ nukundeji dé. Delẹ to yé mẹ wẹ, Iṣọla Durojaye, Asli Gomina wa, Adebayo Alani Abẹrẹ, po sinimọto ayọgbe tọn susu Devo lẹ po.
==Gbẹzan etọn to bẹjẹeji==
Odunlade Adekola Basi vuwhenu Etọn to [[Abeokuta]] to otò Ogun tọn mẹ, dile etlẹ yindọ vijiji tòpẹvi Ekiti to Ọtun-Ekiti wẹ eyin.
==Sinimọto etọn lẹ==
==Lehe e hiawe gbọn==
Odunlade Adekọla yi wehọmẹ bẹjẹeji St. John Primary School, Abẹokuta tọn, E sọ zindonukọn to wehihia Etọn mẹ to ''St. Peters College'' to Abeokuta dopolọ. Finẹ wẹ é yi gbedewema ''West African School Certificate Examination'' (WAEC) whẹpo dó yi gbedewema Diploma tọn to wehọmẹ daho Moshood Abiola Polytechnic to owhe 2018, E sọ hiawe boyi gbedewema Bachelors of business Administration to wehọmẹ Alavo togbo [[Awọnlin|Awọlin]] tọn University of Lagos.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Odunlade Adekola]]
[[yo:Odunlade Adekola]]
o3j63p1u108axf0up8i37vnwlby4tcz
Ofẹn
0
564
11254
11253
2022-03-23T15:58:53Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ofẹn'''
[[en:Finger]]
kvx1tivjfskeiez69s7prdb6546yo5i
Ogangbakun
0
565
11268
11267
2022-03-23T15:58:54Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ogangbakun''' yin gbakún sinsinyẹn de he nọ yin ṣiṣinyọn nado basi hihọna otá gbẹtọvi tọn. Ogangbakun wunmẹwunmẹ wẹ tin. Delẹ nọ yin bibasi po ogan po podọ devo lẹ nọ yin bibasi po lọba po. E nọ yin bibasi to alọpa de mẹ nado hẹn otá na mẹ. Awhanfuntọ lẹ nọ ṣinyọn ogangbakun ogannọ to awhangbenu nado basi hihọna otá yétọn sọn awugble si. Họgbatọ lẹ lọsu nọ ṣinyọn ogangbakun lọbanọ na nude nikaa flẹ jẹ otá bo gbleawuna ye. Oganzọnwatọ lẹ lọsu nọ ṣinyọn ogangbakun he nọ do nukunmẹṣinyọnnu he nọ dozin pẹẹde. Ehe lọ nọ basi hihọna nukun yetọn sọn awugble miyọn tọn si. Mẹhe nọ kun kẹkẹ lẹ kavi osọ́ lẹ lọsu nọ ṣinyọn ogangbakun nado basi hihọna na yede sọn nujijọ madonukun lẹ si. Ogangbakun sọ nọ yin ṣiṣinyọn to aihundida lanmẹyiya delẹ whenu taidi osọ́ kunkun, bọọlu aga tọn gbigba po mọmọ po sọyi.
==Yẹdide lẹ==
<gallery>
File:Bundesarchiv Bild 121-0409, Frankreich, französischer Polizist.jpg|pónọ yovó ṣinyọn ogangbakun
File:Schutzhelm.jpg|ogangbakun azọnwatọ lẹ tọn
File:Mine helmet 2.jpg|ogangbakunhomẹ
File:Mountain biking, Gemini Bridges trail Utah 363335661 dbed91c921.jpg|osó kẹkẹkuntọ de po ogangbakun po to otá
File:Helm garnczkowy.jpg|ogangbakun ogannọ.
</gallery>
[[en:Helmet]]
tndni129o8tvpmc8202qyf71eve3rgg
Ogbè Pongu tọn lẹ
0
566
11278
11277
2022-03-23T15:58:54Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ogbè Shiroro tọn lẹ''', he sọ yin yinyọnẹn di '''Ogbè Pongu tọn lẹ ''', yin adà de to ogbè Kainji tọn lẹ mẹ to [[Naijilia]]. Yè nọ yin dido to to lẹdo he sẹpọ Nọwhe Shiroro tọn lẹ mẹ.
==Ogbè lẹ==
Shiroro má do ogbẹ́ voovo ẹnẹ̀ ji:
*Pongu-gbe (Rìn) ajánfián, Gurmana-gbe
*Baushi-gbe ajánfián, Fungwa-gbe (Ura)
Baushi-gbe yin ogbe de he mlin ogbè voovo ṣidopo mẹ.
==Nudọnamẹ odò tọn==
==Alọdlẹndonu lẹ==
*Roger Blench, [http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Kainji/Shiroro/ShiOP.htm The Shiroro languages]
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Pongu languages]]
g9koe2iw8wyxqpwhxn98par5aj81qix
Ogbẹ́ Plidopọ Akọta lẹ tọn he nọ penukundo akuẹzinzan ovi lẹ tọn go (UNICEF)
0
567
11322
11321
2022-03-23T15:58:56Z
Jon Harald Søby
5
43 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
a[[Wepo:UNICEF Logo.svg|thumb|]]
[[Wepo:Unicef.png|thumb|Asia UNICEF tọn]]
'''Ogbẹ́ Plidopọ Akọta lẹ tọn he nọ penukundo akuẹzinzan ovi lẹ tọn go (UNICEF)''' yin azọnwhé de he plipli oto susu lẹ he ye nọ ylọ dọ ''United Nations'' ze dote nado penukundo dagbemẹninọ podọ nukọnyiyi yọpọvu lẹ tọn po lẹdo aihọn pe. UNICEF yin azọnwhe he yin nukundeji de to aigba lọ blebu ji na e tin to oto diblayi 192 mẹ, podọ to aigba denamẹ susu lẹ mẹ. UNICEF yin zizedayi to azan widopotọ, osun wiawetọ, owhe 1946 tọn to aimatẹn New York tọn gbọn ''United Nations'' dali nado wleawuna kọgbọnu lẹ na yọpọvu lẹ podọ na onọ he pehẹ awufiẹsa to wẹkẹwhan awetọ he jọ whenu mẹ lẹ.
== Nuhe UNICEF nọ wa lẹ ==
Delẹ to azọn he UNICEF nọ wa lẹ mẹ wẹ nado do yẹnvi he nọ glọnalina awutu voovo lẹ he nọ dotukla yọpọvu lẹ, ye nọ penukundo yọpọvu lẹ podọ onọ he tindo azọn he ma tindo pọ̀ngbọ he ye nọ̀ ylọdọ HIV lẹ go, devo wẹ yindọ̀ ye nọ̀ nọgodona nududu he nọ̀ gọalọna whinwhẹn yọpọvu lẹ tọn, wiweji ninọ, wehọmẹ yiyi, podọ̀ nado yawu gọalọ̀ to whenue nugbajẹmẹji de jọ to ajijimẹ.
== Lehe Unicef nọ mọ akuẹ gbọn ==
Nunina sọn ahunmẹwa sọn akọta lẹ podo gbẹtọ paa lẹ po si wẹ UNICEF ganjẹ nado sọgan penukundo nuhudo etọn lẹ go. To owhe 2020 tọn, akuẹ he azọnwhe lọ tindo lẹpo wẹ liva 7.2. To owhe 2018 kẹdẹ mẹ, UNICEF gọalọ nado ji ovi he sọha etọn yin Livi Koatọ́nnukunawe (27 million), ye sọ wleawuna ovi di Livi wiawe nado yi wehọmẹ podọ nudevo lẹ. Ehe zọn bọ UNICEF do mọ gbedewema susu yi sọn ọgbẹ voovo lẹ si.
==Alọgọ UNICEF tọn lẹ==
To owhè 2003, UNICEF Basi alọgọ na bọọlu hogbẹ Italy ''piacenza Calcio 1919'' tọn Kaka do jẹ owhè 2008.
To azan ṣianwetọ Zosun owhè 2006, tito gbekọndopọ tọn dè yin bibasi to UNICEF po bọọlu hogbẹ FC Barcelona fọn po ṣẹnṣẹn; kọdetọn tito lọ tọn dohia dọ bọọlu hogbẹ Barcelona na nọ basi nunina sọha livi dopo da Euro (€1.5 milliọn) tọn na UNICEF to owhè dopo mẹ na owhe atọ́n (5). Gbọnvona enẹ, gbekọndopọ devo he ye do dohia dọ bọọlu hogbẹ Barcelona na dó avọ̀ bọọluhotọn yetọn he yé kan ''UNICEF'' dó nukọn na. Ehe wẹ wla tintan he bọọlu hogbẹ dè na bayi nunina alọgọ tọn na azọnwhe dè; na azọnwhe lẹ wẹ nọ yawu bayi nunina alọgọ tọn na azọnwhe lẹ.
E sọ basi tintan to otań bọọlu hogbẹ Barcelona tọn mẹ dọ azọnwhe devo sìn yinkọ yin kinkan dó nukọn na bọọluhovọ yetọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbẹ́]]
[[en:UNICEF]]
[[yo:UNICEF]]
[[ha:UNICEF]]
[[pt:UNICEF]]
[[es:UNICEF]]
[[it:UNICEF]]
[[fr:UNICEF]]
mftlstnadb2fi34xwhaxe4guizdxgl2
Ohun hiho
0
568
11333
11332
2022-03-23T16:01:22Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ohun hiho''' yin nuyizan nuhiho tọn de he nọ yin hiho po opo de po gbọn alọ dali. ohun nọ yin hiho do ohan jiji de godo. E nọ dike bọ nuhiho de nọ do zẹẹmẹ. Di apajlẹ, nado dike na ohan ni yawu kavi zọn dẹẹdẹẹ, ohun go wẹ e nọ tọn sọn. Lehe ye linuin do, mọwẹ e nọ dawha do niyẹn.
==Akustik hun==
E yin bẹplidopọ ohun tọn he nọ yin hiho to ojlẹ dopolọ mẹ.
==Lẹtliki hun==
Ehe lọsu yin bẹplidopọ ohun lẹ tọn taidi akustik tọn. sigba na lẹtiliki hun, e do na yin sisakadopọ podo nuhonu letiliki tọn whẹpo ogbe etọn nido yin sise.
==Weda devo==
Simbali
== Alodlendonu lẹ ==
1992w72nmtdp01zj9apd8o57uif0az2
Ohún Satọ
0
569
11356
11355
2022-03-23T16:01:23Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:The Sato Drummers festival.jpg|thumb|Ohún Satọ]]
'''Satọ''' hun yin ohúnjọhún dé to otò [[Gbagli]] tọn he Gbẹtọ lẹ yọnẹn taidi Gbagli to [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Eyin ohún dé he yin yinyọnẹn ganji to Gunnu lẹ mẹ to Oto Gbagli tọn mẹ. Satọhún yin ohún Awe dé he klo taun bosọ diga hu teninọ gbẹtọ tọn. Eyin ohún dé he yé nọ yizan nado klọn kavi dé nuylankan sẹ to hohowhenu. Ṣigba to egbehe, yé ko to ohún satọ tọn ho to Nuwiwa titengbe delẹ tẹnmẹ. Ohún Satọ tọn wẹ yín ohún he klo bosọ diga hugan to aihọn lọ blebu mẹ.
==Nuhe ohún Satọ tọn tin na==
To hohowhenu, Satọ yin ohún dé he yé nọ yizan nado Basi Avọsinsan po yise lọ po dọ nudidọ ohún satọ lọ tọn nọ klọn nuylankan depope sẹ. Satọhunhotọ lẹ Tindo yise lọ dọ nudidọ òhún ehe tọn nọ glọnalina gbigbọ ylankan he nọ dọn azọn ylankan wa lẹ. To hohowhenu, E vẹawu nado mọ ohún satọ tọn to gbangba, ṣigba e nọ yin zizetọn to whenue yé jlo na Basi Avọsinsan dé kavi Hùnwhẹ otò tọn dé. Ṣigba to egbehe, yé ko to ohún satọ tọn ho to Nuwiwa wunmẹ-wunmẹ lẹ tẹnmẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Aṣa]]
ih4u76fqdkwfjj2q4gotrpyg7yrs04v
Ohọ̀ wesisa tọn
0
570
11381
11380
2022-03-23T16:01:25Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Bookshop House, CMS, Lagos.jpg|thumb|Bookshop House, Lagos Island]]
'''Ohọ wesisa tọn''' ('''Bookshop House''' he sọ nọ yin yiylọdọ CSS Bookshop) yin ohọ dé to [[Lagos Island|Lopo Awọnlin tọn]] to fide to agewaji-whèzẹtẹn tọn to agbegbe Odunlami tọn mẹ.
Godwin po Hopwood po wẹ anazọ́nwatọ he basi ànázọ́n ohọ lọ tọn bosọ gbá ẹ to owhe 1973 mẹ.
==Bẹjẹeji etọn==
Whenue wẹndagbe-latọ CMS tọn lẹ wá Otò [[Naijilia]] tọn mẹ to gblagbla owhe 1850 tọn, delẹ to yémẹ sawhé dó Marina, to [[Awọnlin]]
fihe ye hun wesẹdotẹn pẹvi de te bo to sisa Biblu po kandai owe klistiani tọn devo lẹ po.
Ohọ he ye to zinzan dai na nusisa yetọn wa yin sisa bọ yé wá gba ohọ devo to owhe 1927, ohọ ehe yin kinklandowiwe gbọn Bishop Melville Jones dali.
To godo mẹ, CMS commercial venture wa diọ yinkọ etọn dó CSS, he nọ yin Church and School Suppliers.
Ohọ dai tọn lọ yin hihọliai bọ ohọ wesisa din tọn wa yin gbigba to owhe 1973 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Bookshop House]]
mbyqv90z2qml3sxtma1nzl28dbd1hxv
Ojo Ade
0
571
11396
11395
2022-03-23T16:01:25Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ojo Ade''' (yin jiji to Azan Aotọ, Kọyansun, Owhe 1959) yin sinsẹn-hanjitọ de, ohàn kantọ de po wedagbelatọ dé po.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Eyin jiji to Azan aotọ Kọyansun Owhe 1959, to Huwaji-Wheyihọ tọn Ikeji Ile tọn,to tohomẹ Ayimatẹn Osun tọn mẹ to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Eyin wehọmẹ St. Judges Anglican Church tọn to Ikeji Ile whẹpo bọ edo wa yi Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn he to Huwaji-Wheyihọ Otò [[Naijilia]] tọn mẹ bo yí plọn Miyọn lẹtliki tọn sìn azọn. To owhe 1987, eyi wehọmẹ Biblu pinplọnmẹ tọn he yin ''Calvary International Bible College'' fi he Rev. Anjorin, sinsẹngan dé to Ibadan wẹ yin mẹplọntọ etọn.
==Azọn etọn==
Ojo Ade bẹ hanjizọn etọn jẹeji to 1977 to whenuena e kọnawudopọ hẹ hanjigbẹ sinsẹn he mẹ e nọ yi tọn. Enẹgodo, to 1979 e do hanjigbẹ etọn titi ai. To 1981, enẹ owhe awe godo na whenue e do hanjigbẹ etọn titi lọ ai, ede agban etọn tintan tọ́n he e ylọẹdọ ''Jesun To Funmi'' enẹgodo ''Satani Ko Sinmi''.
Ojo Ade yin dopo to sinsẹn-hanjitọ he ze sinsẹn-han d'aga to Otò [[Naijilia]] ton mẹ lẹ mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
76609cr3cpx65dua3fxpajrqa9p30ro
Ojugbele Arere
0
572
11420
11419
2022-03-23T16:01:26Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ojugbelu Arere''' (1070–1105 AD) yin wa [[Olowo Owo tọn|Ọlọwọ Ọwọ tọn]] tintan, to Ahọluduta Owo tọn mẹ, he to [[Ayimatẹn Ondo Tọn]] to Hùwaji-whèyihọ tọn otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Otọ etọn wẹ Okanbi he yin [[Oduduwa Olofin Adimula]] tọn he yin yinyọnẹn taidi tọgbo na Ayọnu lẹ, bọ yé sọ wa sọn [[Ile Ife]]. Yinkọ lọ [[Owo|Ọwọ]] to Ayọgbemẹ zẹẹmẹdo "Sisi", yin dide sọn walọ he tomẹnu lọ dó mẹ. To whenuena e basi matintọ godo, Ovi etọn [[Ajagbusi Ekun|Olowo Ajagbusi Ekun]] wẹ jẹ otẹn etọn mẹ.
==Otàn==
Ojugbele yin vijiji Oduduwa tọn, he yin tọgbo na Ayọnu lẹ he wa sọn Ile Ife, he yin owhe na Ayọnu mẹ lẹ. Na nuyiwa homẹdagbe tọn etọn po walọ he nọ whànmẹ etọn lẹ wutu, Ighare Iloro wiawe wẹ hodo e sọyi Owo bọ to godo mẹ wa sawhé do Iloro-waji to Owo.To whenue e tọn sọn Owo bo wa, e sawhé do okọ́ta de he yin yinyọnẹn taidi Okitisegbo ji, yedọ adà vonọtaun de to topẹvi Owo tọn mẹ.
==So pọ́n==
*[[Olowo of Owo]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ojugbelu Arere]]
ssd54a7zgx7jlvpj4k69r3oo369qhjx
Ojuwoye, Mushin
0
573
11431
11430
2022-03-23T16:01:27Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Mushin''' yin lẹdo de he sẹpọ tòdaho [[Awọnlin]] tọn, podọ e yin dopo to lẹdo gandudu dokọtọn 774 he tin to togbó [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ. E to agewaji na ṣẹnsẹn tòdaho [[Awọnlin]] tọn podọ nudi kilomita 10 wẹ e yí do dẹ̀n do finẹ, e ma sọ dẹ̀n do ali daho he yí Ikeja.
Lẹdo de he gbẹtọ su te gbau de wẹ podọ ohọ̀ dagbe lẹ ma to finẹ.
Sọgbe hẹ mẹhihia he wá aimẹ to 2006, gbẹtọ sọha 633,009 nọ̀ lẹdo ehe mẹ. Ṣẹnsẹn Mushin tọn tin to awà topẹvi Ojuwoye tọn mẹ.
Hógbe lọ "Mushin" to wheyihọwaji [[Naijilia]] tọn wá sọn bẹplidopọ hógbe Ayọgbe tọn awe mẹ, he zẹemẹdo nado 'ṣinyan atin-sinsẹ́n Ishin' tọn: "mu" he zẹemẹdo "ze" kavi "ṣinyan" po "Ishin" he yin "atin-sinsẹ́n de" po.
Ahọlu Mushinin tọn wẹ Oba Fatai Ayinla Aileru II (JP), mẹhe yin dopo to hagbẹ ogbẹ́ plidopọ Oba lẹ tọn mẹ, to ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Ojuwoye, Mushin]]
t542mipni9ed86wpdiqmnrwmm5nslht
Okeke Nelson Malachy
0
574
11438
11437
2022-03-23T16:01:27Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Okeke Nelson Malachy''' (owhe 1972 - azan 26, Alunlunsun, owhe 2007, Changi, otò Singapore) yin otovi Naijilia tọn,he jẹvi owhẹ de supọ dogo na bibẹ amasin-sinsiẹn "diamorphine" biọ otò Singapore tọn,Gandudu otò Singapore tọn lẹ wa dawhẹ na dọ ye ni whui na owhẹ de he ko bẹ dokọna, uwhọ po Iwuchukwu Amara Tochi.
[[en:Okeke Nelson Malachy]]
f8izidi589rg9or5zuameedjrrqgi59
Oku
0
575
11453
11452
2022-03-23T16:01:27Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Hendrick Andriezsoon - Vanitas.JPG|alt=|thumb|]]
'''Oku''' yin opodo nutogbẹ lẹpo tọn. Ohia oku tọn wẹ yindọ gbigbọ gbẹtọ kavi kanlin tọn na nọte bo ma sọgan wazọn ba. Nutogbẹ lẹpo wẹ tindo ojlẹ tangan de nado nọgbe na to owhe glo. To whenue gbẹtọ lẹ to hodọ gando oku, titengbe nuhe nọ hẹn oku wa, ye dọmọ, e na ko yin onu sinsinyẹn de wẹ jọ taidi awutu sinsinyen kavi asidan sinsinyen.
==Ninọmẹ po Asa==
Oku yin nuhe nọ hẹn awubla wa taun. Etlẹ sọgan hẹn mẹdevo lẹ lẹnnupọndo oku yelọsu tọn ji, gbẹtọ lẹ nọ jẹdo mẹhe ku do ye lẹ tọn taun. Gbẹtọ lẹ nọ gọ na awubla na mẹhe ku sin mẹ lẹ . To lẹdo susu mẹ, eyin gbẹtọ ku, nuwiwa nọ tin na mẹlọ.
== Pọndohlan sinsẹn tọn gando oku go ==
Na ojlẹ dindẹn diẹ, mẹsusu nọ dibu na oku kavi osiọ bo tlẹ sọ nọ lennupọndo nuhe nọ jọ do ye go to whenue ye ku. Mẹsusu yise dọ gbẹto nọ nọgbẹ to oku godo.
==Awuwledaina oku==
Mesusu he yin adọkunnọ to egbehe, nọ dọ linlẹn kavi nuhe ye jlo dọ ni yin wiwa to whenue ye ku. Nuhe Elizabeth kubler- Ross kan wẹ yindọ ninọmẹ voovo wẹ tin gando oku go. Tintan nado 'mon' podọ godọ tọn wẹ nado kealoyi. Nado kan nude dai gando mẹlọsu go yin ninọmẹ alọkẹyi tọn nado jo otan de do he sọgan yin finflin gandọ mẹlọgo.
==Tẹnmẹyinkọ devo na oku ==
Mẹdelẹ nọ dọ dọ e basi matintọ, e yi nakemẹ, e wayi, e tọn sọn aihọn mẹ, e yi nọtẹn dagbe mẹ, e yi gbọjẹ, e damlọn, e yi sava.
==Alọdlendọnu lẹ==
[[en: Death]]
lspe3ytnbbna9wjmnwl3askb4rjjvhg
Olaide Olaogun
0
576
11476
11475
2022-03-23T16:01:28Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:OLAOGUN OLAIDE.jpg|thumb|OLAOGUN OLAIDE]]
'''Olaide Olaogun''' Kavi '''Olaide Omolola Olaogun Emmanuel''' (yin jiji to azan ẹnẹtọ, Liyasun, owhe 1986) e yin aihundatọ sinima tọn Otò Naijilia tọn bosọ yin Whanpẹjọjlatọ dé po. Ewọ wẹ afọzedaitọ adí Lux tọn.
==Gbẹzan etọn==
Olaogun yin jiji dó Awọnlin to azan ṣinẹnẹtọ, Liyasun, owhe 1986 tọn mẹ.
E tindo mẹjitọ godonọnamẹtọ lẹ bo yi African Church Model College.
E yí gbedewema to Glensigbe mẹ to Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn mẹ.
E yin nina ayidonugo to Otò Naijilia po Ghana po mẹ to whenue e sọawuhia to"Soul Sisters" Wale Adenuga TV tọn mẹ po aihundida Ayọgbe Super Story tọn po mẹ.
To 2007, ye yi yẹdide etọn dó diọ yẹdide Genevieve Nnaji tọn to ajọjijla na adí Lux tọn mẹ. Yẹdide etọn wẹ gbẹ tin to adí lọ ji kakajẹ owhe 2009 tọn mẹ. E sọ yin afọzedaitọ na azọnwhe Diva hair extension, Fuman juice po United Bank for Africa (UBA) po.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
To owhe 2015, e wlealọ hẹ Babatunde Ojora Emmanuel bọ yé jivi to owhe 2016 mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Aihun he e da lẹ==
{| class="wikitable sortable"
|-
! Year
! Film
! Role
! Notes
|-
| 2005
| ''Omoye''
| Racheal
|
|-
| 2005
| ''A new Song''
| Juliet
|
|-
| 2006
| ''Elulu Tafajo''
| Tayo
|
|-
| 2006
| ''Lion of Mogun''
|
|Série télé
|-
| 2006
| ''Odu''
|
|
|-
| 2006
| ''Iyawo Afoju''
|
|
|-
| 2007
| ''Everything it takes''
|
|
|-
| 2007
| ''Elerin Eye''
| Mopelola
|
|-
| 2008
| ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]''
|
|
|-
| 2008
| ''Eleburu Ike''
|
|
|-
| 2009
| ''Atehinbo''
|
|
|-
| 2009
| ''The Perfect Church''
|
|
|-
| 2010
| ''Hands of a Stranger''
| Tokunbo Babs Oshodi
|
|-
| 2010
| ''The Promise''
| Ego
|
|-
| 2011
| ''Obi Eni''
|
|
|-
| 2011
| ''Valentine''
| Rose
|
|-
| 2013
| ''Memuna Gbagi''
|
|
|}
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olaide Olaogun]]
6qyukz4fot1uj9o5cm2xhepezngwksy
Olajide Aluko
0
577
11503
11502
2022-03-23T16:01:29Z
Jon Harald Søby
5
26 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Olajide Aluko''' yín weyọnẹntọ dé to Otó [[Naijilia]] tọn mẹ. E yinwanna pọndohlan Hans Morgenthau tọn to kandai etọn to owé he e kan de mẹ gando osẹ́n jonọ-gbéji [[Naijilia]] tọn podọ aflika tọn po go. Olajide Aluko so yin weyọnẹntọ to Wehọmẹ Alavọ Obafemi Awolowo tọn.
==Pọndohlan etọn po Azọn etọn lẹ po ==
Olajide Aluko kan owẹ ṣiṣu dé hẹn. Sọn owe hé kàn lẹ to owhe 1970's, he dọ
[[en:Olajide Aluko]]
t7i3glb0rv4wkersackoynqwq4mn7qg
Olamide David
0
578
11522
11521
2022-03-23T16:01:30Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Olamide David''' yin tovi [[Naijilia]] tọn bo yin sunnu aihundatọ sinimọto tọn. E yin yinyọnẹ̀n na aihun he mẹ e sọawuhia te dé he hosọ́ etọn yin ''Cobweb'' dali. E yin dide to tito sunnu he yọnhugan lẹ tẹnmẹ to owhe 2015 tọn podọ nudopolọ́ ko jọ wayi to owhe 2013 po 2014 po. To ''Cobweb'', e tindo mahẹ to aihundida susu lẹ mẹ gọna ''the Black Silhouette''.
To azan fọtọnnukunatọ̀ntọ osun tintan owhe 2016 tọn, Olamide ku to Ikẹja to Genẹral Hospital to whenuena e gbleawu sinsinyẹ́n to bọlu hiho whenu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Olamide David]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
rftykaws9h3edpoge0b2qf9rboney6p
Olamide Gbenga Adedeji
0
579
11532
11531
2022-03-23T16:01:31Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Olamide_Live_In_Concert.jpg|thumb|Olamide]]
'''Olamide Gbenga Adedeji''' yin jiji to azan fọtọntọ́ osun atọ̀ntọ́ owhe 1989 he sọ yin yinyọnẹn taidi '''Olamide''' kavi '''Olamide Baddo''', '''Baddosneh''' kavi '''Baddo''' yin hanjitọ otò Naijilia tọn. E nọ jihan to ayọgbe po glẹsigbe po mẹ. To owhe 2011, E de ohan tintan etọn tọn he hosọ etọn yin "Rapsodi"
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olamide]]
ig3wtfax39zp2pwa2p39rowon4nfg9g
Olaudah Equiano
0
580
11540
11539
2022-03-23T16:01:31Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Olaudah Equiano''' ( 1745 – 31, Whejisun 1797) mẹhe sọ yin yinyọnẹn taidi '''Gustavus Vassa''' kavi '''Graves''' , yin Aflikanu nukundeji dé he tindo mahẹ to alọhinhẹndotena ajọ́ kanlinmọ tọn mẹ.
E yin wiwle di kanlinmọ to whenue e pò to ovu ṣigba to nukọnmẹ, e penugo nado họ̀ mẹdekannujẹ ede etọn. E wazọn taidi wekantọ dé, podọ ajọwatọ dé, e sọ yin yinyọnẹn taidi dodinnanutọ dé to Huwaji Amẹlika tọn, podọ to ofi ehelẹ; '' The Caribbean'', ''The Arctic'', ''The American colonies'', podọ to ''The United Kingdom'', fihe e wá sawhé do to 1792.
To otàn gbẹzan etọn tọn he ewọ lọsu kàn dé he hosọ etọn yin ''The Interesting Narrative of the Life of Olaudah Equiano'' mẹ, e kanwe gando nudobu he tin to kanlinmọ yinyin mẹ lẹ go. Ehe yinuwado osẹ́n he wá yin zizedai to nukọnmẹ nado doalọtena ajọ́ kanlinmọ tọn ji to 1807.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olaudah Equiano]]
[[simple:Olaudah Equiano]]
tu3gcy823agzxg9e1uhkrwi8ipx1qn6
Olorunda
0
581
11555
11554
2022-03-23T16:01:31Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Olorunda''' yin gandudu dokọtọn de he to Aimatẹn Osun tọn to Togbo Nàìjílíà tọn mẹ. Gandutẹn etọn tin to Igbona, he sẹpọ fihe Tatọ-tẹnnọ Osun tọn te, enẹ wẹ Osogbo. E tindo ojlẹ 97km² podọ gbẹtọ 131,761 wẹ tin to emẹ to mẹhihia he wa aimẹ to Owhe 2006 tọn mẹ.
Wesọha wekanhlanmẹ tọn etọn wẹ 230.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
fupgog683qhb16rwwwob79yfrqoq4qa
Olowo Ajaka
0
582
11570
11569
2022-03-23T16:01:32Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Olowo Ajaka''' yin Ahọlu [[Ahọluduta Owo tọn]] to [[Ayimatẹn Ondo Tọn|Ayimatẹn Ondo tọn]] to Hùwaji-whèyihọ tọn otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
E du Ahọlu to whenuena Otọ etọn Olowo [[Ajagbusi Ekun]] ko basi matintọ godo.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olowo Ajaka]]
cbhojyqhchp8c6y05xbxgkhkfatpv1k
Olowo Rerengejen
0
583
16739
16735
2022-03-28T05:00:06Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
'''Olowo Rerengejen''' yin Ahọlu [[Ahọluduta Owo tọn]] to ayimatẹn Ayimatẹn Ondo Tọn tọn to Hùwaji-whèyihọ tọn otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Ewọ wẹ yin Ahọlu he dá [[Ahọsi Oronsen|Ahọsi Oronsen]], yèdọ vodunsi de he hẹn [[Hunwhẹ Igogo Tọn|Hunwhẹ Igogo tọn]] wá aimẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olowo Rerengejen]]
ryg0d3ktvgbv3ozlbspbxq0sj0vqktn
Olu Atorongboye
0
584
11603
11602
2022-03-23T16:01:33Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Olu Atorongboye (Olu Sebastian)''' yin Olu ṣidopotọ to Ahọluduta [[Warri]] tọn mẹ he duahọlu do Itsekiri lẹ po mẹ he ma yin Itsekiri lẹ po ji to Ahọluduta etọn glọ. Eyin ovi na [[Olu Esigie]], enẹwẹzọn bọ e do mọ lẹblanu-lọkẹyi nado du Ahọlu kavi Olu ṣidopotọ Warri tọn. Ajiyin etọn wẹ Prince Eyomasan.
Olu Atorongboye yin Olu tintan he yin Klistiani dé to Olu Dugan dó Ahọluduta [[Warri]] tọn ji. Ewọ po Ahọlu Portuguese tọn Ahọlu Philip po dó haṣiṣan titengbe to owhe kanweko fọtọnnúnkundopotọ sin fifo. Ehe wẹ zọn bọ e do sẹ ovi etọn [[Olu Dom Domingos]] do Portugal nado yí plọnwe sọn 1600 jẹ 1611. Ovi etọn [[Olu Atuwatse I]] [[(Olu Dom Domingos)|(Olu Dom Domingos)]] wẹ jẹ otẹn etọn mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olu Atorongboye]]
cvm5hzrskh94f0xawf7rlv5q6zrkx8l
Olu Atuwatse I
0
585
11611
11610
2022-03-23T16:01:33Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Olu Atuwatse I (Olu Dom Domingos)''' yin Olu ṣiawetọ Ahọluduta Warri tọn he duahọlu do oto Warri tọn ji.
Eyin ovi na Olu Atorongboye (Olu Sebastian) bo gbọnmọ dali du Olu ṣiawetọ Ahọluduta Warri tọn. To vuwhenu etọn eyi wehọmẹ whegbe tọn, finẹ wẹ e plọn lẹ e sọgan hia bo kan Portuguese gbé do te. Enẹgodo eyi wehọmẹ to Portugal sọn 1600 jẹ 1611.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olu Atuwatse I]]
7zv3w19jbprf0139mdrdos7fvu44jst
Olu Esigie
0
586
11630
11629
2022-03-23T16:01:34Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Olu Esigie''' yin Ahọlu to Ahọluduta Itsekiri tọn mẹ. Edu Ahọlu bọdo otọ etọn Ogiame go, he yin [[Olu Ojoluwa]] to whenue e basi matintọ godo. E yin Ahọlugbakun ṣiọn na taidi Ogiame Esigie, he yin Olu [[Ahọluduta Warri tọn]] to Ode-Itsekiri, fihe yin owhe tọgbo [[Itsekiri|Itsekiri-nu]] lẹ tọn. E Sinai do oganzinpo otọ etọn tọn ji to 1570 bo duahọlu kakajẹ 1597, to whenuena e basi matintọ. Ovi etọn [[Olu Atorongboye|Olu Atorongboye (Olu Sebastian)]] wẹ jẹ otẹn etọn mẹ to whenuena e basi matintọ godo.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olu Esigie]]
5q6srurur9mi0tk0nz8npny4fv35c75
Olu Ojoluwa
0
587
11647
11646
2022-03-23T16:01:34Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Olu Ojoluwa''' yin Ahọlu to Itsekiri. E du Ahọlu to whenuena otọ etọn Ogiame, he yin [[Olu Irame]] basi matintọ godo. Eyin Ahọlugbakun ṣiọn na taidi Ogiame Ojoluwa, he yin Olu [[Ahọluduta Warri tọn]] to Ode-Itsekiri, he yin owhe na tọgbo [[Itsekiri]] tọn lẹ. '''Olu Ojoluwa''' duahọlu na nudi owhe koewhedopo yedọ sọn nudi 1550 yi jẹ 1569. To gandudu etọn whenu, e do walọ mẹbẹpli tọn bo sọ bẹ tomẹnu Ekpen (Ekpenede) tọn lẹ po pelu yedọ ye mẹ he yin kunkan Okere tọn lẹ dopọ hẹ tomẹnu tata he to Ahọluduta etọn mẹ lẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olu Ojoluwa]]
rbh8pc4u3jpatg4wyiif8a14mavnjew
Olusegun Obasanjo
0
588
11675
11674
2022-03-23T16:01:36Z
Jon Harald Søby
5
27 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Olusegun_Obasanjo_DD-SC-07-14396-cropped.jpg|thumb|Olusegun Obasanjo]]
'''Mathew Aremu Olusegun Obasanjo''' he ye ji to azan atọntọ osun atọntọ owhe 1937 yin mẹduyin tohodọtọ akonka Awhangan he ko yi gbọjẹ podọ togbogan he wayi tọn tò otogbó Naijilia tọn. Yinkọ otọ etọn tọn wẹ ye nọ ylọ dọ Amos Adigun Ọbaoluayesanjọ "Ọbasanjọ" Bankọle podọ onọ etọn he nọ yin Asabi Obasanjo yin ovi jiji òwu tọn tò òtò Abẹokuta to Ayimatẹn Ogun tọn to otogbo Naijilia tọn mẹ. onọ etọn ku to owhè 1958 bọ otọ etọn lọsu yin matintọ to owhe 1959 ga.
==Ovu whenu etọn==
Ye ji Olusegun Obasanjo to azan atọntọ osun atọntọ to owhe 1937 na Amos Ọbaoluayesanjọ Bankọle po Asabi po to lbogun ọlaogun. Eyin viplọnji na mẹjitọ etọn lẹ, ye ji ovi ṣiantọn bọdego ṣigba nọviyọnnu dopo wẹ pò nẹ. e lẹzun tọṣiọvi nọṣiọvi to whenu e do owhe konukunawe.whehọmẹ Saint David Ebenezer school to lbogun wẹ Ọbasanjọ yi whehọmẹ dokọ tọn te to owhe 1948. Ọbasanjọ yin Awhangan he ko Yi gbọjẹ gaa sọn Awhanzọn podọ tonudidọ tọn mẹ. E du togbogan Naijilia tọn sọn owhe 1999 jẹ 2007 .e basi whla awetọ́ he Ọbasanjọ du togbogan Naijilai tọn na e ko yin togbogan awhanwudotọ tọn sọn 1976 jẹ 1979.
==Gbọjẹ gaa etọn==
Whenuena e yi gbọjẹ godo, E lẹkọ do glézọn etọn kọn. Ọbasanjọ sin ogle gbloada bọ ada gle tọn de ma dẹ́n to finẹ. To owhe 1976 jẹ 1999 gblamẹ Ọbasanjọ yin yinyọnẹn lẹdo aihọn pé na vivẹnudido etọn to tonudido lẹdo aihọn pé. E tinto wedegbẹ Avun gbigbọ tọn mẹ lẹdo aihọn pé tintengbe to mẹwi gbeji . E yin tlọntlọngbọn to ogbẹ̀ he gbewanna walọ gbigble enẹ ''transparency international'', mẹ.To owhe 1999,Ọbasanjọ yin zize taidi togbogan Naijilia tọn gbọn tonudọgbẹ P.D.P tọn dali. Ye vọ e de di togbogan whla awe tọ to owhe 2003. Nukundido etọn tintengbe wẹ nado diọnukunsọ otò kwẹbẹdu. Ọbasanjọ do vivẹnu nado ze Naijilia do otẹn sisi tọn dé mẹ to hagbẹtò etọn he ye nọ ylọ dọ ''Committee of Nations'' mẹ lẹdo aihọn pe. E sọ vọ gigo naira tọn he ko gble jlado. Ehe zọn bọ gbẹtọ lẹ do adọgbigbo to akwẹ sẹdotẹn mítọn mẹ. Dipo to tito gandudu Ọbasanjọ tọn wẹ nutindo ahọlu tọn lẹ sisa na gbẹtọ pàá he ye nọ ylọ dọ ''privatisation policy''. Sigba tito ehe po pẹẹdẹ nido pe na mẹhe dokwẹ lẹ kẹdẹ wẹ sọgan họ.
==Nọtẹn Intẹnẹt tọn==
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olusegun Obasanjo]]
[[yo:Olúṣẹ́gun Ọbásanjọ́]]
[[fr: Olusegun Obasanjo]]
[[pt:Olusegun Obasanjo]]
[[es: Olusegun Obasanjo]]
i6g643yzp8y9cv4o857615d5mhyvsxt
Oluwole Bisayo Oke
0
589
11701
11700
2022-03-23T16:01:37Z
Jon Harald Søby
5
25 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Oluwole Busayo Oke''' he ye ji to azan gban-atọn-nukun-atọntọ, Lidosun, Owhe 1967 tọn mẹ yin ovi [[Naijilia]] tọn, eyin ajọwatọ podọ tonudọtọ dé po he ko wa sẹn di sẹndotọ, ewọ wẹ azinponọ na wedegbẹ sẹndotọ lẹ tọn na òtò Naijilia tọn he tin to lẹdo Obokun Oriade tọn to [[Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]] to gandudu tonudọgbẹ ''People's Democratic Party'' [[Naijilia]] tọn.
==Wepinplọn==
Oke Yi Wehọmẹ Politẹknik togbo tọn to 1988 to ajọwiwa mẹ, enẹgodo, E zindonukọn yi Wehọmẹ Alavọ tọn Abuja fihe e tindo wadotana oyọnẹn tọn to àjọ wiwa mẹ to 1999. To owhe 2013, E yi Wehọmẹ Alavọ Lọndọnnu tọn fihe e yi gbedewema ''Master'' te.
==Nunọwhinnusẹn wedegbẹ tọn==
To 1999, Oke yin dide do sẹndotọ Oriade Obokun tọn mẹ to [[Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]]. E ma din to agbawiwhlẹn he wayi to 2011 podọ to 2015 he wayi.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[yo:Oluwole Oke]]
[[en:Oluwole Oke]]
go1jz5lkupztrva7fs507clzsi24xyt
Olàn
0
590
11722
11721
2022-03-23T16:01:37Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Fried Goat Meat.jpg|thumb|Ogbọlan sisọ]]
'''Olàn''' yin nude he nọ yin mimọ to kanlin mẹ bo nọ yin yiyizan taidi nududu. Olàn voovo wẹ tin. Di apajlẹ, Ogbọlàn tin, Oyinlàn tin, Ohanlàn tin, Osọlàn sọ tin, Lẹngbọlan tin, Gbọgbọẹlan tin, koklolan tin, papalan tin, Tolotololan tin, Owan delẹ tin he nọ yin yiyizan taidi olan, Apajlẹ, Owangongo. Hogbe lọ olan tlẹ sọgan yin yiylọdọ Nainnain. olan delẹ tin he ma nọ do ohu, He nọ yin Homẹnu kanlin tọn taidi
sojdm7jdfu5l2onp0rxdev4wjjog7k0
Olọn
0
591
11744
11743
2022-03-23T16:01:38Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Sky over Germany.jpg|thumb|Olọn]]
'''Olọn''' sọ nọ yin yinyọnẹn taidi '''Paladise''' kavi '''Jipamẹ''' he yin fihe gbẹtọ dagbe lẹ nọ yi to whenue ye basi matintọ. Mẹdelẹ he yise to olọn mẹ dọmọ e yin nọtẹn dagbe kavi pipe hugan de. Ye yise dọ olọn wẹ yin fihe gbẹtọ lẹ nọ yi eyin ye basi matintọ ṣigba ye dona ko yin gbẹtọ dagbe to gbẹwhenu yetọn whẹ. Mẹdelẹ sọ do yise to olọnzomẹ dọ eyin fihe gbẹtọ ylankan lẹ nọ yi eyin ye ku. Nuplọnmẹ gando olọn po olọnzomẹ po mayin nudopolọ to sinsẹn lẹpo mẹ.
==Linlẹn gbagbọnọ lẹ tọn==
Sọgbe hẹ biblu, Zẹẹmẹ voovo wẹ tin na hogbe lọ olọn,
#whla tintan he jikun ja, ye dọ jiwheyẹwhe hun họngbo olọn tọn do nuvo.
#Ye dọ olọn yin fihe jiwheyẹwhe nọ nọ bosọ to finẹ kakadoi. Mẹhe yin yiylọdọ yẹwhegan lẹ to biblu mẹ taidi Isaiya nọ saba dọho gando Ahọluduta olọn tọn go he na dlẹnkan wa aigba ji bọ messiah wẹ na yin Ahọlu etọn fihe mi na tindo agbasa pipe he ma na ku gbede ba. susu gbagbọnọ lẹ tọn yise dọ olọn taidi nuhe yin mimọ sọn numimọ johanu tọn mẹ,
*Gigo jiwheyẹwhe tọn wẹ hinhọn.
*Olọn yin fihe yisenọ nugbo lẹpo na yi.
*Amlọn matin, na agbasa pipe wutu.
*Olọn tindo họngbo wiawe he yin bibasi po peali po.
*Aliklan he yin bibasi po sika po.
*Tosisa ogbẹ tọn.
*Atin to ada tọsisa lọ tọn lẹpo mẹ.
Sinsẹn katọliki yise dọ malia wẹ yin Ahọsi olọn tọn he didọ gbọn Pope Pius xii to owhe 1954.
==Linlẹn Malenu lẹ tọn==
[[en:Heaven]]
7wpiz3vmxdlzgqhhkjlpy7508no0goi
Omobola Johnson
0
592
11767
11766
2022-03-23T16:01:39Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Omobola Johnson at ECommerce Week of UNCTAD.jpg|thumb|Omobola Johnson]]
'''Omobola Johnson''' (yin jiji to Azan gbanewheawetọ, ayidosun Owhe 1967). E yin tovi [[Naijilia]] tọn. Eyin Dopo to mẹhe tindo oyọnẹn to azọn Tẹkinọlọji tọn mẹ, ewọ wẹ sọ yin azinponọ na ogbẹ ''Alliance for Affordable Internet'' tọn. Eyin azọnwatọ Tẹkinọlọji tọn dai to gandudu Tògán [[Naijilia]] tọn Good luck Jonathan tọn whenu.
==Tito wehihia etọn tọn==
E hiawe to wehọmẹ ''International School Ibadan'', bo yi wehọmẹ Alavọ ''University of Manchester'' tọn to' ''Electrical and Electronics Engineering''. E Basi ''masters'' degree etọn to King's College to Otò London tọn mẹ. E yí ''Doctorate degree'' etọn to ''Cranfield University'' na ''Business Administration''.
==Azọ́n==
Omobola yin Azinponọ na Azọnwhe Accenture tọn to [[Naijilia]] whẹpo e do lẹzun mínístà hodidọ Tẹkinoloji tọn. E bẹ azọ́n jẹeji hẹ Accenture to owhe 1985 to whenue azọnwhe lọ gbẹ yin ''Andersen Consulting''. Omobola yin azinponọ na azọnwanu hodọhẹmẹ Tẹkinoloji tọn he yin didoai to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Omobola yin dopo to mẹhe dó Ogbẹ yọnnu WIMBIZ tọn ai to 2001. E ko yí pipa susu to kọmẹnu lẹ de to Whenue E ko lẹzun azọnwatọ Ahọlu tọn to 2011. Dopo to kọdetọn etọn lẹ mẹ wẹ ''Nigcomsat-IR statelite''. To Whenuena e to otẹn Azọnwatọ tọn mẹ, sọha 700 azọnwanu kọmputa tọn lẹ wẹ e dohlan wehọmẹ lẹ to tito he e ylọ dọ ''School Access programme (SAP)''.
To Owhe 2013, Osun atọ́ntọ, Omobola na togan Good luck Jonathan Tito ''National Broadband Plan'' na owhe 2013 jẹ 2018. To osun ṣinẹnẹtọ owhe 2013, Togbo lọ dè Omobola dó otẹn anadenanutọ na azọn lẹunnuyọnẹn po Tẹkinọlọji bẹplidopọ Otò lọ tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Omobola Johnson]]
[[yo:Omobola Johnson]]
dm4hut7cd3b4tlj0ym8hoyhirg456fh
Omotunde Adebowale
0
593
11792
11791
2022-03-23T16:01:40Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Omotunde Adebowale David''' he tẹnmẹ-yinkọ etọn yin '''Lolo 1''' yin aihundatọ po hoyidokanjitọ dé po to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Ewọ wẹ yin dowatọ tito ''Oga Madam'' tọn to ''Wazobia 91.4FM''.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wepinplọn etọn po==
Omotunde yì wehọmẹ daho to ''Anglican Girls Secondary School'' to Ìjẹ̀bú Ode. E hia owe oyọnẹn osẹn tọn to Wehọmẹ Alavọ ''Lagos State University'' tọn.
==Azọn etọn==
Omotunde basi aihun tintan etọn to owhè 2020 mẹ he e ylọ hosọ etọn dọ ''When love is not enough''. Okiki Afolayan wẹ yin nukọntọ na aihun lọ. E yi tẹnmẹ-yinkọ etọn to tito dé mẹ he e yin nukọntọ na. E dọ na gbẹtọ lẹ dọ yé ni na emi tẹnmẹ-yinkọ dé. To tẹnmẹ-yinkọ he gbẹtọ lẹ yi na ẹn mẹ wẹ e dè ''Lolo 1'' sọn. To Liyasun, owhè 2017 tọn mẹ, ''La Mode Magazine'' yíì do basi yẹdide he to weda tintan linlinwe yetọn tọn ji.
==Nunina he e mọ yi lẹ==
Omotunde yi nunina hoyidokanji tọn he tọn ta hugan to ''Nigeria Broadcasters Merit Awards'' si.
==Gbẹzan etọn==
Omotunde yin onọ ovi enẹ tọn, sunnu atọn po yonnu dopo po. E ma tin to opọ́ po asu etọn po ba.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Omotunde Adebowale]]
[[yo:Omotunde Adebowale]]
4wyg8jtg2m6xyd1au7o86mv0s16607y
Omowumi Akinifesi
0
594
11820
11819
2022-03-23T16:01:41Z
Jon Harald Søby
5
27 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Omowumi Akinifesi''' yin ajọwatọ́ otò [[Naijilia]] tọn dé podọ afọzedaitọ nukunpedo lẹdó Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn go tọ dé wẹ e yin ga.
==Vuwhenu po wehọmẹ etọn po==
Viyọnnu anadenanutọ́ akuẹsẹdotẹn daho otò Naijilia tọn dai tọn wẹ e yin. Akinnifesi yin jiji to azán ẹnẹtọ, Awèwèsun owhe 1986 tọn to awọnlin, ṣigba e zan vuwhenu etọn to otò Sierra Leone tọn mẹ whẹpo do lẹkọ do otò Naijilia tọn mẹ po whẹndo etọn po. E yì wehọmẹ daho ''Queen's College Yaba'' tọn fie e mọ gigopanamẹnu susu yí te to anazọn etọn lẹ mẹ.
To owhe 2008, Akinnifesi fó wehọmẹ alavọ ''University of Lagos'' tọn. To 2012, e yí gbedewema daho to nupinplọn gando nukunpipedo ninọmẹ lẹdo tọn go mẹ, Aṣọ́dido po nukunpipedego po to wehọmẹ daho ''Kings College'' to London.
==Azọn etọn lẹ==
To 2005 whenuena Akinnifesi to owhe fọtọnnukunatọ̀n dó, e yí jẹgbakún viyọnnu he yọnwhanpẹ hugan to otò [[Naijilia]] tọn mẹ tọn (''Most Beautiful Girl in Nigeria''), to owhe dopolọmẹ, ehe hùn dotẹnmẹ dote na ẹn nado yin afọzedaitọ [[Naijilia]] tọn to China to whenue yé jlo na dè mẹhe yọn whanpẹ hugan to aihọn lọ blebu mẹ. To otò China tọn mẹ, e kọnawudopọ́ to atín didó na ahọlududu otò China tọn.
Akinnifesi zé otẹn awetọ to wedudu adà [[Naijilia]] tọn he yé ylọ dọ ''Strictly Come Dancing Celebrity Takes 2'' tọn mẹ whẹpo do bẹ azọ́n haṣinṣan gbẹtọ lẹ tọn ''Public relation'' po ajọ̀ gbẹtọ whíwhéjó nado gọalọ to hunwhẹ nuwiwa tọn lẹ whenu ''Usher-hiring business'' he nọ yin ''Elle Poise''.
Akinnifesi ko yin pipa to azọ́n aṣa wunmẹwunmẹ didetọn tọn to ojlẹ ehelẹ mẹ, bọ to 2011, yè na ẹn gigo dé to hunwhẹ gigopanamẹnu tọn he yé ylọ dọ ''Allure Style Awards''. To 2016, Akinnifesi hùn ajọ̀họ abọ wunmẹ etọn tọn he yin ''Omowunmi''.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
g63u234311zmyz2l7vdijoqnxyz3q24
Omowunmi Akinnifesi
0
595
11842
11841
2022-03-23T16:01:42Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Omowunmi Akinnifesi''' yin Naijilia-nu bo yin yọnnu ajọwatọ podọ nukunpedo wiwejininọgan po na Awọnlin.
==Bẹjẹeji podọ wehiha etọn po==
oviyọnnu po anadenanutọ akuẹ bẹyi tọn hoho de he yinkọ etọn no yin Ọmọwunmi Akinnifesi yin jiji to azan ẹnẹtọ osun wiawetọ owhe 1986 to Ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ. E zan gbẹzan bẹjẹeji etọn to otò Sierra Leone whepo do lẹkọyi owhe etọn to otò Naijilia tọn podo whẹndo etọn po. E yi wehọmẹ ''Queens College, Yaba'' fihe e mọ nunina yi te na nudida sin azọn etọn. To owhe 2008 Akinnifesi tọ́n wehọmẹ daho awọnlin tọn mẹ podo owe hi dohi dọ eyinukon to nuyinyonen gbemele podo tito basinanu ledo tọnto 2012 Akinnifesi tindo lebla podo nusisodi dohametọ podo nukunpedo nugotọ sọn ''kings College''
==Nuyiwa==
To 2003 oviyọnnu fọtọnnukunatọnmẹvi Akinnife tọn ze agba tintan whanpẹ yinyọnẹn tọn to Naijilia podọ e mọ lẹblanulọkẹyi lọ nado sọawuhia di tovi yọnnude na oto etọn to China to owhe enẹ mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Omowunmi Akinnifesi]]
6to8nlr7rq7e3fyjclmhfuv06klp9a6
Omu
0
596
11855
11854
2022-03-23T16:01:42Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Omu'''
tin to kanlin he nọ zlọn lẹ mẹ. Omu asi nọ saba jẹ do kanlin he ohun etọn nọ gblọ lẹ ji. To whenue e jẹ do kanlin mọnkọ de ji, e nọ gbọ́n ohun kanlin lọ tọn bo nọ gọ otán etọn do filọ. Otán etọn nọ gọna owan flinflin he ma sọgan yin mimọ lẹ.
==Nududu po vijiji etọn po==
Omu asu po asi po nọ saba du kavi nu vivi vounvoun tọn lẹ. Na Omu asi lẹ, ye dona nu ohun whẹpo do penugo bo do azin lẹ. Osin he kudiho mẹ wẹ e no do azin etọn lẹ do. Finẹ wẹ e dona nọ, kakajẹ ojlẹ he mẹ e na fle te.
==Aligiglọnna Omu to fininọ lẹ==
Aliho voovo wẹ tin nado glọnalina Omu to fihe gbẹtọ lẹ nọ nọ.
:Gbọn Omuhunu zinzan dali.
:Gbọn hinhẹn lẹdo lọ mẹ do wiweji.
:Gbọn aligiglọnna diho po osin dihonọ lẹ po sọn whegbe.
==Alọdlẹndonu lẹ==
ri9jq3oao2k3mh7safy83mc8mzfhmk1
One Million Boys
0
597
11867
11866
2022-03-23T16:01:43Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''One Million Boys''' yin tẹnmẹyinkọ hé ogbẹ ajotọ tọn delẹ nọ yizan to azọn ajojijẹ yetọn tọn whenu to [[Awọnlin]] po lẹdo etọn lẹ po mẹ. To bíbẹ whenu to [[Ajegunle]] he tin to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ wẹ yé dó ogbẹ dé dibla yi sunnu oko (20) tọn te nado hoavùn sọta mawadodo he to jijọ to lẹdo lọ mẹ. Sigba hagbẹ delẹ sọn ogbẹ lọ mẹ zan dotẹnmẹ lọ nado jẹ nù ylankan lẹ taidi ajojijẹ, zanhẹmẹ gannugannu po, awugblenamẹ po daanu dèvo lẹ po wa ji.
Sinimọto he hosọ etọn nọ yin ''1 Million boyz'' yin didetọn gándo ajojijẹ po nuwiwa yetọn lẹ go.
To azan ṣiẹnẹtọ Kọyànsun, owhè 2012, gbẹtọ diblayi kàntọ̀n-awo (130) wẹ yin wiwle gbọn ponọ [[Awọnlin]] tọn lẹ dali whenue yé to danúwatọ́ lẹ wle to lẹdo [[Apapa]] po [[Ajegunle]] po tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:One Million Boys]]
gwu504d5w5793220sxyitxgxvlw81zz
Onilude Olusegun Adeniran
0
598
11905
11904
2022-03-23T16:01:45Z
Jon Harald Søby
5
37 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Hon._Adeniran_Olusegun_Onilude.jpg|thumb|Onilude Olusegun Adeniran]]
'''Onilude Olusegun Adeniran Teliat''' (mẹhe yin jiji to azan titan osun ṣiatọ̀ntọ owhe 1966 tọn) yin jiji do Ahovikoh to tòpẹvi Gbagli tọn mẹ he to Aimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Ewọ wẹ sọ yin Azinponọ na Gandudu Dokọtọn [[Gbagli]] tọn to alọnu din.
==Tito wehihia tọn etọn==
E yì wehọmẹ bẹjẹeji tọn etọn to ''Answer-ur-deen Primary School'' sọn Owhe 1972 jẹ 1978. Enẹgodo e yì wehọmẹ daho ''Baptist Boy's High School'' to Abeokuta he tin to Ayimatẹn Ogun tọn to togbo Naijilia tọn mẹ nado yi hiawe to wehọmẹ daho to 1979 jẹ 1984. Todin, e yì Male ''Comprehensive High School'', he to Igbesa to Ayimatẹn Ogun tọn fihe e bayi zepọn etọn godo tọn to wehọmẹ daho te, yedọ WAEC examination to 1984. Mọdopolọ, Olusegun Onilude yì [[Adeniran Ogunsanya College of Education|''Adeniran Ogunsanya College of Education'']] to Ijanikin fihe e yí Gbedewema (''NCE'') tọn etọn te. Enẹgodo e yì wehọmẹ Alavọ tọn ''Ogun State University'' he to Ago-Iwoye, finẹ wẹ e yí gbedewema etọn tintan te to wepinplọn Ajọwiwa mẹ te to owhe 2002 mẹ. Na e yiwanna nupinplọn wutu, e zindonukọn bo yi Wehọmẹ Alavọ tọn ''University of Lagos'' to Ojo fihe e yí gbedewema titengbe te to Núpinplọ́n gándo ''Public Administration (MPA)'' po gbedewema titengbe devo po to nupinplọn gando wepinplọn go, enẹ wẹ ''Education Management (M.Ed)'' to owhe 2009 po 2013 dile yé bọdoyedegodo.
==Whẹndo etọn==
Olusegun Onilude dó asi po ovi lẹ po.
==Azọ́n etọn==
To whenuena Olusegun Onilude bẹ azọ́nwiwa nado penukundo ede po whẹndo etọn po go, e bẹjẹeji taidi nuplọnmẹtọ de to wehọmẹ dokọtọn he yin ''Luwasa High School'', to Ijede-Ikorodu to owhe 1989 mẹ. To 2001 yé dèe hlan ''Community Secondary School'', to Ojo. Yé sọ dèe nado penukundo wepinplọn go to gbagli, enẹ wẹ nado mọdọ wepinplọn yí dó ganji to Ablọde Gbagli tọn mẹ to 2005. Vivẹnudido etọn po azọ́n yinyọnẹn etọn po zọn bọ e vọ yín dide whladopo dogọ nado yin wekantọgán na nukunpipedo wepinplọn Ablọde Gbagli tọn go to owhe 2011 tọn mẹ.
==Tonudidọ etọn==
To 1998 wẹ Olusegun Onilude bẹ tonudidọ jẹeji to whenuena e lẹzun gbẹvi Avunhihona gandudu midedenu tọn, yedọ Ogbẹ ''Alliance for Democracy'' tọn. E sọ wa yin ogbẹvi ACN tọn to owhe 2011 tọn mẹ, to whenẹnu wẹ ogbẹ lọ dee nadó yi nọte na Gbagli to sẹndoaiwhe ''Federal Constituency'' tọn mẹ. E yin yinyọnẹn ganji na nugopipe etọn nadó bẹ gbẹtọ lẹ pli to tonudidọ lẹnu [[Gbagli]] tọn mẹ. Enẹwẹzọn bọ e do yin dide taidi Azinponọ na mẹbẹplitọ tohodọtọ lẹ tọn to vobibla he wa aimẹ to 2015 mẹ to Aimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
byz6keylzvtjqrn81bc32skqv4hodlf
Onyeka Ibe
0
599
11913
11912
2022-03-23T16:01:45Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Onyeka Ibe''' (yin jiji to azán 29, Zósun, owhe 1971) yin anazọnwatọ otovi [[Naijilia]] po Amelika po tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Onyeka Ibe]]
6q1yss8y37l4uuli9mszvppyywyf5us
Osó Everest
0
600
17067
17052
2022-03-31T15:55:26Z
Sagbosam
18
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Everest North Face toward Base Camp Tibet Luca Galuzzi 2006.jpg|thumb|Osó Everest]]
'''Osó Everest''' wẹ yin osó he yiaga hugan to aigba ji. E sinai dó dogbo otò China po Nepal tọn po ṣẹnṣẹn, bọ agayiyi etọn yin 8,848.86m (29,031.7ft). Lehe e yiaga sọ yin lila to mandẹnmẹ to owhè 2020 gbọn aṣẹpatọ otò China po Nepal tọn po dali.
Agayiyi osó Everest fọn ojlo osó hẹtọ numimọnọ susu po osó hẹtọ devo lẹ tọn po, ye sọ dovivẹnu nado hẹ eji. Osó ehe tindo aliho tangan awe he ye nọ gbọn nado hẹ eji. Aliho tintan pannukọn huwaji to Nepal he ye nọ ylọ dọ aliho he sọgbe lọ, enẹwẹ ''standard route'', podọ aliho awetọ tin to agewaji to otò pẹvi Tibet tọn to otò China tọn mẹ. Sọ le etlẹ yindọ aliho he sọgbe lọ, ''standard route'' ma tindo nuhahun sinsiyẹn susu nado hẹ osó lọ ji, owù susu wẹ tin to aliho devo lẹ gbigbọn nado hẹ eji ji taidi;jẹhọn sinsiyẹn, osin ago po nuhahun devo lẹ po. Kaka dó jẹ owhè 2019, gbẹtọ he sọha yetọn hugan 300 wẹ ko kú to osó Everest tọn lọ ji. Osó hẹtọ sọn otò Brítánì tọn mẹ lẹ wẹ yín omẹ tintan he yin kinkandai dọ yé tẹnpọn nado hẹ́ osó lọ jẹ vivọnu.
To whelọnu otò Nepal tọn ma nagbe jonọ lẹ nado biọ otò yetọn mẹ, ehe wẹ zọn bọ osó hẹtọ sọn Brítánì lẹ dó gbọn aliho he tin to Tibet to otò China tọn mẹ. To owhè 1921, osó hẹtọ Brítánì tọn lẹ tẹnpọn bo sọ hẹ osó lọ jẹ agayiyi 7000m (22,970ft) to agewaji.
To owhè dopo godo to 1922, osó hẹtọ lọ lẹ sọ dovivẹnu bo yi àga hugan dai tọn, sọha agayiyi tọn he yin 8,320m (27,300ft). Ehe wẹ whla tintan he gbẹtọ depope na hẹ aga yi jiyiyi he hugan 8,000m (26,247ft).
To owhè 1924, onu dabla dé jọ to osó Everest tọn lọ hihẹ whenu, bọ sọ yin nù mamọdona dé kaka jẹ egbehe. ''George Mallory po Andrew Irvine'' po basi tẹnpọn godo tọn nado hẹ osó lọ jẹ vivọnu to azan ṣiantọntọ Ayidosun owhè 1924 tọn, ṣigba yé omẹ awelẹ ma lẹkọ kavi jẹte sọn eji. Ehe biọ nudindọn susu dọ e sọgan yin yewlẹ wẹ omẹ tintan he na hẹ osó lọ ji jẹ vivọnu kavi é ma yin ye lẹ.
''Tenzing Norgay po Edmund Hillary ''po zin gbejizọnlin tintan he otò na aṣẹ nado hẹ osó Everest tọn lọ ji to 1953. Yé gbọn aliho he sọgbe ''standard route'' he tin to Nepal. Norgay ko hẹ osó lọ jẹ agayiyi 8,595m (28,199ft) to owhè 1952, whenuena ewọ po hagbẹ etọn he tọn sọn otò Swiss tọn mẹ lẹ po hẹ osó lọ ji.
==Tenzing po Hillary po tindo kọdetọn dagbe to owhè 1953==
To owhè 1953 tọn mẹ, osó hẹtọ Brítánì tọn lẹ lẹkọ dó Nepal na wla ṣiẹnnẹtọ po nukọntọ yetọn John Hunt po nado hẹ́ osó lọ jẹ vivọnu. Hunt dè osó hẹtọ awe ''Tom Bourdillon po Charles Evans'' po. Ye hẹ osó lọ ji bọ é po pẹde, 100m (330ft) na yé ni do jẹ vivọnu osó lọ tọn to azan koatọnnukundopotọ (26) osun atọ́ntọ́ (5) owhè 1953, ṣigba yé lẹkọ na yé bà jẹhọn po nado gbọ wutu.
To azan awe godo, Edmund Hillary he tọn sọn otò New Zealand tọn mẹ po Tenzing Norgay he tọn sọn otò Nepal tọn mẹ hẹ osó lọ jẹ vivọnu to ògán widopoda (11:30) azan gban ewhè dopo, osun atọ́ntọ́ (5) owhè 1953. Owhè pẹde godo, Tenzing dohia dọ Hillary whẹwhẹ wẹ se afọ etọn dó vivọnu osó lọ tọn jẹnukọnna emi. Yé nọte bo dè fọto whẹpo do jẹte. To whenuena linlin lọ jẹ otó ahọsi Elizabeth awetọ otò Brítánì tọn mẹ, e dọdọ yé ni yin gigopana.
==Yinkọ devo he osó Everest nọ yin lẹ==
Yinkọ Everest tọn to Tibet sin gbe mẹ wẹ ''Qomolangma'' he zẹẹmẹ dó ''onọ wiwe''. Yinkọ ehe yin kinkandai whla tintan to ogbè China tọn mẹ to 1721 to whenue ''Emperor Kangxi Qing'' China tọn to gandu.
Yinkọ devo he osó lọ nọ yin lẹ to ogbè China tọn mẹ wẹ ''Shèngm ǔ Fēng (Holy Mother peak)'', ''Deodungha (Holy Mountain)''. Ṣigba yinkọ ehelẹ ko yin dide sẹ to 1952.
To bẹjẹeji owhè 1960 tọn, otò Nepal tọn pa yinkọ dè na osó lọ dọ ''Sagarmāthā kavi Sagar-martha. Yinkọ lọ zẹẹmẹdo ''tatọ agahomẹ tọn''. ''Sagar’' yin agahomẹ bọ ''māthā'' yin ota to ogbè Nepal tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Mount Everest]]
d8vuacbgj1v4yn1wy8ve2mbfku4y4c4
Osó Kilimanjaro
0
601
11976
11975
2022-03-23T16:01:48Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Mount_Kilimanjaro.jpg|thumb|Osó Kilimanjaro]]
'''Osó Kilimanjaro''' Yín zẹẹmẹ basina taidi osó sisẹnọ dé, to otò [[Swahili]] tọn mẹ e nọ yin yiylọdọ '''Osó Kaiser-Wilhelm-Spitze''', E yin Osó dé to agewaji whezẹtẹn tọn to otò Tanzania tọn mẹ. Kilimanjaro yin osó he yiaga fiofio hugan osó susu devo lẹ lẹdo aihọnpe. E yiaga sọ̀ mita 4,600 kavi afọpa 5,000 sọn dodonu kakajẹ fifónu agayiyi etọn tọn to mẹyugbeji. To nudi sọha 5895 afọpa tọn mẹ kavi afọpa 193,440 tọn mẹ, e nọ do ohia nupọnhlan tọn hia to nuhe lẹdo e lẹ mẹ taidi mẹpọnnu nkọ tọn. Diblayi kanweatọ́n to kanwekoji (85%) nkọtọn osin-agó tọn nọ ṣinyọn Kilimanjaro ji bo nọ bui sọn osun aotọ mẹ to owhe 1912 kaka jẹ osun ṣidopotọ owhe 2011 tọn. Kilimanjaro sọ vọ yin osó whanpẹnọ dé to osó lẹ mẹ he nọ wu jẹgbonu, godo tọn he e wujẹgbonu, e wujẹgbonu to owhe fọtọ́n-kanweko(100,000) lẹ die wayi. kilimanjaro tindo agayiyi 5,895 tọn.
== Agayiyi po yọnnayizan jẹhọn tọn po ==
Ali voovo ṣidopo wẹ tin he yè sọgan gbọn do hẹ́ oṣó Kilimanjaro ji: Lemosho, Machame, Marangu, Umbwe, Rongai po Northern Circuit po.
To whenue e yindọ vogbingbọn daho tin to ali voovo lọ lẹ ṣẹnsẹn, ali devo lẹ tin he bọawu nado gbọn do hẹ́ osó Kilimanjaro ji, podọ finẹ wẹ osóhẹtọ he ma ko tindo numimọ susu lẹ nọ gbọn nado hẹ́ eji.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[simple:Mount Kilimanjaro]]
[[en:Mount Kilimanjaro]]
eypqgi2rz2ytd42glq0gmzjvr4ws37r
Osẹnsisa
0
602
11994
11993
2022-03-23T16:01:48Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Osẹnsisa''' wẹ nado yi osẹn dó dé yẹdide dé kavi nado sanudo Ohọ, Ado, kavi Ògán de nado hẹn ẹn yọnwhanpẹ. Osẹn wunmẹwunmẹ wẹ tin bọ yé nọ yi dó sanu, delẹ to emẹ wẹ osẹn osinọ, osẹn aminọ, po osẹn odẹnọ dé po. Nudetọ delẹ nọ zan wekantin, devo lẹ sọ nọ zan Akan podọ ga wekannu devo lẹ.
Yẹdide je yọnwhanpẹ lẹ mọ saba yin zizesẹdo yẹdidehọsa lẹ taidi dehe ye bọ ylọdọ ''National Gallery'' to London po Louvre po to Paris fie yẹdide he diyin hugan to aihọn lọ blebu mẹ yin tẹ, yẹdide lọ wẹ yé nọ ylọdọ Mona Lisa. Leonardo da Vinci wẹ yinkọ mẹhe de yẹdide lo ton mọ yin.
Yẹdide se sẹdotẹn wunmẹwunmẹ lẹ wẹ yin lẹdo aihọn pé bọ yẹdide he ye yi osẹn dó doaṣọna lẹ tin to ye mẹ.
Vogbigbọn tin to nudide po Yẹdide po mẹ. Nudide lẹ nọ dó lehe nude tin te do hia, ṣigba Yẹdide lẹ nọ dó nujọnu yinyin nudide de tọn hia. Enẹwẹzọn bọ ni azọn ma fo to Yẹdide deji ema nọ yọnwhanpẹ nado pọn.
Azọn debọdodego Ẹnẹ wẹ nọ yin wiwà whẹpo Yẹdide de do nọ yọnpọn:
#Awuwiwle: Osẹnsatọ he nọ yi osẹn dó dé yẹdide dé nọ wleawuna owhlẹ daho de,bo nọ yi osẹn wéwé dó sa ẹ. Enẹgodo e nọ jo e dó bọ e nọ hu ganji. Osẹn wewe lọ nọ hẹn yọnbasi na nupọntọ lẹ nado mọ whanpẹ yẹdide lọ tọn ganji.
#Numima: Nado yi osẹn dó dé yẹdide dagbe de, owhlẹ daho lẹ nọ yin mima dó tẹnmẹ voovo po nukantin dé po nado sa sẹndo fi voovo lẹ na eni dó yọnpọn.
#Osẹnvọsado osẹn ji: Todin osẹn sinmẹ wunmẹwunmẹ lẹ nọ yin sisa dó yedelẹ ji nado hẹn yẹdide lọ wá aimẹ. Bọ todin yẹdide ko to sisẹpọ nujọnu de.
#Nujijlado tẹnmẹ: Fi ehe wẹ nọ hẹn azọn he su hugan to azọn lọ lẹ po mẹ, na fi wẹ yẹdide lọ nọ yin vivọjlado te bọ e dó nọ yọnpọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Painting]]
39qvexj7m5pygnfz3edm3kdcb2rl8uj
Otàngblo
0
603
12031
12030
2022-03-23T16:01:50Z
Jon Harald Søby
5
36 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Otàngblo''' nọ dlẹnalọdo bẹplidopọ otàn voovo he ma do dodonu nugbo de he gbẹtọgun lẹ nọ dọ kavi nupinplọn gandọ otàngblo mọnkọ lẹ go. Lẹdo otàn lọ tọn he nọ basi zẹẹmẹ jọwamọnu, otàn po nuyiwa lẹ po. E sọgan sọ dlẹnalọdo nupinplọn gandọ otàngblo mọnkọ go. Otàngblo yin otàn he ma yin nugbo. E zẹẹmẹdo dọ e na gbẹ yin zẹẹmẹ basina. Otàngblo sọgan yin yọyọ kavi hoho. Kandai sọgan nọ ma tin dọ e ji, sigba ada delẹ to otàngblo mẹ sọgan yin nugbo. E sọgan yin yinyọnẹn eyin mẹho de pintan lọ na yọpọvu lẹ. Otàngblo delẹ nọ bẹjẹeji taidi otan nugbo ṣigba dile gbẹtọ lẹ to didọ bosọ to vivọdọ nude lẹ sọgan yin didiọ to emẹ, enẹ nọ zọn bọ nugbo lọ ma nọ họnwun ba. Nudẹlẹ sọgan ko yin didiọ gbọn nuṣiwa dali kavi nado hẹn fọnjlodotenamẹ wutu. Aṣa lẹpọ wẹ tindọ otàngblo etọn. Otàn he gando Glẹki po yẹwhẹ Lomu tọn po go yin otàngblo. Gbẹtọ lẹ no tindo yise to nujijo hoho lẹ he gando nudida po kanlin po go. Di apajlẹ, yẹwhe greek ton [[Zeus]] tindo huhlọn do hinhọn ji. Whedepope he yewhe [[Zeus]] jlo nude, e nọ zan nudida delẹ nado do huhlọn etọn hia. Modopolọ, sogbẹ hẹ otàngblo Hindu tọn. Hẹvioso wẹ yin homẹgblẹ India tọn, yèdọ ogan yẹwhe lẹpọ tọn, Azọnwanu huhlọnnọ etọn daho lọ we Hẹvioso, e yin didọ dọ mẹdepopẹ ma sọgan họngan to whenue e zan azọnwanu ehe do pehẹ mẹde. Devo wẹ yẹwhẹ Egipt tọn, Atum he yin didọ dọ ewọ wẹ da nulẹpo to wẹkẹ lọ mẹ.
== Nuhe otàngblo bẹhẹn lẹ ==
Aṣa lẹpo wẹ tindo otàngblo yẹtọn sọn ojlẹ dindẹn die, nupinplọn gando otàngblo go bẹ nususu hẹn taidi otàn hoho lẹ sinsẹn, otàn do lehe ogbẹ lọ wa aimẹ gbọn po nudida tintan lẹ po. Otàngblo nọ tindo huhlọn po nuyiwadomẹji he sinyẹn taun enẹ lọ wẹ na ko yin whẹwhinwhẹn he wutu e do gbẹ nọ tin to aimẹ dile ojlẹ lẹ to yiyi, to whedelẹnu e nọ yi owhe fọtọn lẹ. Nuhe tin to e mẹ tintengbe wẹ yin yẹwhe po huhlọn jowamọ gbẹtọvi tọn. To lẹdo delẹ mẹ, nujijọ he ko wayi, otàn hoho lẹ nọ zọn bọ ye nọ pọn otàngblo di nugbo.
== Pọndohlan otàn lẹ tọn do otàngblo ji ==
Na nugbọ tọn otàngblo nọ yin pinpọnhlan taidi nuhe ma jọ, tanpintọ lẹ lẹndọ otàngblo gando nujijọ he ko wa yin ṣiṣakadopọ po ohia sinsinyẹn he tindo zẹẹmẹ lẹ po, kavi ko yin didiọ, kavi ko yin tẹnsẹna dile ojlẹ to yiyi. Aliho dopo nado lẹnnupọn do otàngblo ji wẹ nado pọn otàngblo hlan di lalo.
== Dodinnanu dogọ lẹ ==
fdvprl0ft1qiupwxqfgysmo0uau0hug
Otó
0
604
12044
12043
2022-03-23T16:01:50Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Otó''' yin awutugonu agbasa tọn he nọ zọn bọ kanlin podo gbẹtọ po nọ senu. Gbẹtọ lẹ po kanlin asi lẹ po nọ saba tindo otó nujọnu tọn.
Otó nọ wazọn to whenue nude yin didọ do nuvo otó lọ tọn mẹ. Nudidọ ehe nọ yin sisẹdo apọnmẹ nado wazọn dopọ.
Ada otó tọn delẹ nọ yin ṣiṣakadopọ po nẹgbehu kanlin asi tọn delẹ po. Otó sọ nọ yin yiyizan to aliho devo mẹ. Ajanaku meyuugbeji tọn nọ yi oto daho yetọn do nọ falanmẹ na yede to whenue yozo tin. Mọwe, kanlin devo lẹ nọ yi otó yetọn do nọ basi ohia na yedelẹ.
==Hosọ devo==
Otó homẹ tọn.
==Alodlẹndonu lẹ==
8aonh927u66aeg358mndpxjr69sntar
Owanari Duke
0
605
12053
12052
2022-03-23T16:01:50Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Onari Duke''' yin whẹyidọtọ Otò Naijilia tọn dé bosọ yin asi na Donald Duke.
Ewọ wẹ Azinponọ na board of Dizengoff Nigeria podọ non-executive director to United Bank for Africa po.
Duke tọ́n po LLB Hons po to Wehọmẹ Alavọ Ahmadu Bello tọn to owhe 1983 mẹ bosọ yi Wehọmẹ osẹn tọn to Awọnlin to Otò Naijilia tọn mẹ to owhe 1984 mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Owanari Duke]]
kailooteyziqg7vz1m5gwj9vryypb43
Owanyi
0
606
12070
12069
2022-03-23T16:01:51Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Fotograf nunta Bucuresti Gabriel Radu.jpg|thumb|Owanyin Alọwlemẹ Tọn]]
'''Owanyi''' E yin bẹplidopọ numọtolanmẹ po nuyiwa tọn po he nọ do ojlo sinsinyẹn he ye tindo na mẹde kavi nude hia. Owanyi nọ dekọntọn do họntọnjiji mẹ, enẹgodo, alọwle to whenue zanhẹmẹ nọ bọdego. Mẹde sọgan sọ tindo ojlo na họntọn kavi whẹndo.
==Owanyi tẹnmẹtẹnmẹ==
[[Wepo:Нурлан Насип и Асель Кадырбекова с ребенком.jpg|thumb|Owanyin Whẹndo Mẹ Tọn]]
Owanyi tẹnmẹtẹnmẹ wẹ tin. owanyi na mẹdetiti tin, owanyi na jiwheyẹwhe tin podọ owanyi na nude poun tin. Họntọnjiji yin dohia owanyi tọn he sọgan gbakija to nukun whiwhe mẹ gbọn gbemanọpọ de dali.
==Owanyi po Agbasalilo po==
Owanyi nọ tindo nuyiwadomẹji he sinyẹn do agbasaliho po dagbemẹninọ poji, etomọsọ mdelẹ ma nọ tindọ numotolanmẹ owanyi tọn.
==Weda lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Love]]
rfocep7pkca1anw91h0cr2e875qlm9u
Owe Awhàn Tọn
0
607
12084
12083
2022-03-23T16:01:52Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Bamboo book - closed - UCR.jpg|thumb|Owe Awhàn Tọn]]
'''Owe Awhàn Tọn''' yín nukìnkán awhànfuntọ hòhò chinese tọn. E yín kínkàn gbón sun Tzu dalì ,ogán pódó nukọnto awhànfuntọ de.wekínkán bé hẹn,wétá dẹ nọ ohò gándọ awhan gọ hẹn. Owe lọ ko yin kinkan sọn owhe 2500 diẹ. Owe Awhàn Tọn yin dopọ tọ owe he gbẹ tin to aime alonu. To tintan whenu ,é yin kinkan do ọba he yin linlin dẹ jì, bọ nọ yin hìahìa gbọn tonudọtọ, wehomeví ,pọ nukonto awhànfuntọ lẹ̀ dalì. ledogbedevomẹ́ etọn tintan yin tọ japan po korea pọ mẹ .Énegọdọ eyín lilẹdọ french tọ owhe 1772 gbòn jean joseph marie Amioe. E yin liledo Glẹnsigbe tọn mẹ gbọn Lionel Giles tọ owhe 1910.The art of war yin liledo ogbẹ russian tọn mẹ tọ owhe 1950.
==Osen lẹ didio ==
To whenue sun Tzu kan Owe Awhàn Tọn, E ma yin owe tintan he dọho do awhàn ji. E yi nudelẹ son ''Owe Awhànfuntọ Anadenunatọ'' gbọn Chun Cheng dali. Chun Cheng sin wema ehe ma yin yinyọnẹn sọmọ to egbehe na e ma yin mimọ. Awhàn wẹ yin aihundida lanmeyiya gbẹtọ nukundeji lẹ tọn. Sun Tzu gbẹ nado pọn awhàn di aihundida lanmeyiya tọn. Ehewutu e dio osẹn awhan tọn lẹ na e monukunujẹemẹ dọ awhan ma yin aihundída. Sun Tzu yise do whenue awhan bẹ, linlẹn lọ wẹ nado duto kẹntọ lẹ ji.
==David pehẹ Goliati==
Tọ whenue huhlọn pevino pehẹ huhlon daho no. Nuyonen Sun Tzu ton no wazọn bọnọ gọalọ. David po Goliati po yin otan Biblu tọn de he mẹ omẹ pevi de pọ huhlon pevi yi pehẹ awhanfunto azonyọnẹnno de. David zan azọnwanu he ye ma len de do gbawhan Goliati tọn. Owe Awhàn Tọn yin alokeyi gbọn Mao Zedong taidi nuhe gọalọ na en nado duto Chiang kai-shek to awhan Chinese tọn whenu.
==Dodinnanu dogọ==
[[Adà:Whenuho]]
[[en:The Art of War]]
7lns03oplj82b3d416hobtcp3z72gp4
Owhe
0
608
12090
12089
2022-03-23T16:01:52Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Owhè''' dopo yin azan 365. E nọ yin ojlẹ de na aihọn lọ nido lẹdo owhè lọ blebu whla dopo. E nọ bẹjẹeji to azan tintan osun alunlun tọn mẹ bo nọ fo to azan gbannukundopotọ osun Awewe tọn mẹ.
extqqgfdi0zuxx7sewipj00r10ohtj4
Owhán
0
609
12099
12098
2022-03-23T16:01:53Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Spear_fishing_Peru_cropped.jpg|thumb|owhán he ye do nọ hu wheví to peru]]
'''Owhán''' yin azọnwanu hohowhenu tọn he nọ yin yiyizan na awhan. E nọ yin yiyizan nado sọ́ nude. owhán delẹ tin he nọ pẹn taun bọ delẹ tin he nọ fua. Awhanfuntọ osọ́nọ lẹ wẹ nọ saba zan owhán to awhangbenu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Spear]]
r3tl6cbdrimsut7fbeahs2fu2vvkep3
Owhé
0
610
12125
12124
2022-03-23T16:01:54Z
Jon Harald Søby
5
25 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Foxhill House, Halewood 2.jpg|thumb|]]
[[Wepo:Robinson-Rose House.jpg|thumb|]]
[[Wepo:Wegner House -- Galveston.jpg|thumb|]]
[[Wepo:House in Le Vésinet 002.JPG|thumb| Owhé wunmẹwunmẹ lẹ wẹ ehelẹ.]]
'''Owhé''' yin ohọ he nọ yin gbigba na gbẹtọ lẹ nido nọ nọ e mẹ. E nọ yin ohọ gbigba tẹgbẹ tọn de. E ma nọ bọawu nado gbaẹ hanyan podọ nado yin tẹnsẹna taidi ava he yin dido nado nọ e sa. Mẹhe matindo owhé nọ yin pinpọnhlan taidi mẹhe matindo fibẹtado. Owhé kavi Ohọ nọ tindo wunmẹ voovo kavi awusọhia voovo. Delẹ nọ whe bo sọgan yin họnudopo kavi klo bosọ tindo họnususu. Ohọ delẹ nọ yin gbigba pedo devo go.
==Wunmẹ voovo owhé tọn lẹ==
===Owhé he yin klandovo===
To oto taidi ''United States'', ''Canada'', ''Australia'' po ''New Zealand'' po, susu whẹndo tọn lẹ nọ nọ owhé he yin kinklandovo na owhé devo lẹ sigba bo sẹpọ tohomẹ bosọ nọ tindo aliho he yọn ganji. To oto devo lẹ mẹ, etlẹ yin ''Europe'', nado tindo owhé mọnkọ ma nọ bọawu adavo mẹlọ yin adọkunnọ ganji, ehe lọ wẹ nọ yin ojlo mẹlẹpo tọn.
==Owhé to lẹdo wamọnọ tọn lẹ mẹ==
To oto wamọnọ tọn lẹ susu mẹ, susu gbẹtọ lẹ tọn nọ nọ họnudopo mẹ. Ye nọ saba zan adado dopo to pọmẹ, bo nọ da nududu yetọn lẹ to gbangba. Owhé ehelẹ nọ yin gbigba po azọnwanu zanpo lẹ po taidi ogan hoho,nuhe mẹdevoko zan kavi panu zanpo lẹ.
==Họnmẹ==
Họnmẹ nọ yin owhé he nọ yin gbigba na gbẹtọ taidi Ahọlu lẹ kavi Ahọsi po Adọkunnọ lẹ po. Họnmẹ nọ saba yin owhé Ahọvi lẹ tọn. Dopo to họnmẹ he diyin to aihọn lọ mẹ wẹ Họnmẹ Buckingham tọn to ''London''.
==Azọnwanu họgbigba tọn lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:House]]
[[Simple:House]]
nxbzljpksajllgmxdwxvib0fixly14q
Owọ́
0
611
12158
12157
2022-03-23T16:01:55Z
Jon Harald Søby
5
32 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Owọ́''' yin dopo to núdùdù dé he gunnu lẹ yinwanna taun bo nọ du ganji lẹ mẹ. Gbado mẹ wẹ yé nọ dé owọ́ sọn, ehe dohia dọ gbado he hú ganji wẹ nọ yin yiya bo dé dopodopo etọn bo ze yi omọ̀mẹ na lili, eyin e ko yin lili po godo, e nọ wa lẹzun nuhe gunnu lẹ nọ ylọdọ lifin.
Lifin ehe wẹ nọ yin yiyizan nado da Owọ́.
==Lehe e nọ yin dídá gbọn==
Onu tintan he na yi adò ji wẹ osin, enẹgodo mi na jodo na nukun-whiwhe kleun dé na e nido hunzo ganji, enẹgodo mi na ba lifin lọ pẹvide dó agban he sọgan hẹn osin dé mẹ bo ba osin fifa dó e ji bo na hò koko etọn to aigba. Todin mi na ze wọdatin kavi to hogbe devo mẹ atinpẹ bo kọn koko lọ dó osin miọnawu he to adò ji lọ mẹ bo na jẹ dindán ẹn ji po atinpẹ kavi wọdatin lọ po na ojlẹ kleun dé. Nuhewutu mi dona dán ẹn wẹ yindọ na e ni ma dó dó ago lẹ, ojẹ̀ sọgan yin yiyi do emẹ, ehe yin nudide mẹdetiti tọn. To ojlẹ kleun dé godo, mi na dè atinpẹ kavi wọdatin lọ sẹ bo sunudo e domọ to adoji na nukun-whiwhe kleun devo na e nido fiẹsin ganji enẹgodo mí na hùn nusu sọn enu bo ba lifin devo bo dó dan ẹn ganji jẹ whenue e na sinyẹn vude bo sọgan yin dudu po nusọnu depope po. Ṣigba mẹdevo lẹ nọ jlo bibọ etọn ehe dohia dọ e sọgan yin dídá dó bibọ kavi dó sinsinyẹn lọji. Eyin e nọ adò ji na ojlẹ vude bo bí ganji godo, mí na zlọn ẹn dó aigba bo kan ẹn do núdùpanu mẹ bo dunu. Ṣigba, eyin e po jẹ azan awetọ gbe è nọ lẹzun owọ́ adlọ kavi owọ̀koli.
==Oto he mẹ owọ́ nọ yin dudu te lẹ==
*[[Gbagli]]
*Agbómẹ̀.
*Ajá.
*[[Họgbonu|Port-Novo]].
*Pobé.
[[Adà:Núdùdù]]
lpwhjmntzaqqciu4wgvwrjn4nrw5e61
Oyinkansola Abayomi
0
612
12176
12175
2022-03-23T16:01:56Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Mẹgantẹnmẹ '''Oyinkansọla Abayọmi''' he ye nọ ylọ dọ Oyinkan we ye ji to azan ṣiẹnẹtọ ọsun àtóntọ́ owhe 1897 tọn, eyin avunhona jlọ́jẹ́ Yọnnu lẹ tọn tọ de podọ avunhona mẹdekannujẹtọ de to Otogbo [[Naijilia]] tọn me. Ewọ wẹ sọ yin ògán na ogbẹ tonudidọ tọn yọnnu lẹ tọn. Nigerian women's Party (NWP).
==Jọja whenu etọn po wepinplọn etọn po==
Ye ji Oyinkansọla Ajasa to owhe 1897 to Togbo [[Naijilia]]tọn mẹ. Mẹjitọ etọn lẹ wẹ nọ ylọ ẹ dọ Oyinkan. E do nọvi dopo he nọ yin Akeuṣọla Ajasa. E sọ ku to whenuena e yin owhe awe mẹvi. Otọ yetọn he nọ yin Kitoye Ajasa, Ayọnuvi jiji wẹ eyín. Togbo Bilitiṣi tọn sọ yíi dó du ògán na agun de. Iya etọn wẹ Lucretia Olayinka Moore he yin Ahoviyọnsi oto Ẹgba tọn. Kofo Ademola yin mẹgandomẹgo yetọn ga. Eyi wehọmẹ yonusi lẹ tọn Girls Seminary to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. E yi wehọmẹ bo yi gbedewema to Young Ladies Academy he to Gyford Hall he tin to Gloucestershire to Yovotomẹ, to owhe 1909. To owhe 1917 tọn mẹ, E hiawe to Royal academy Of Music to London. E sọ nọ plọn wehọmẹvi lẹ hanjiji to Anglican Girl's Seminary. Enẹgodo wẹ e mọ mẹhe wa yin asu etọn bọ oyin etọn nọ yin Moronfolu Abayomi bọ yé wá dá yede to 1923.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Oyinkansola Abayomi]]
[[yo: Oyinkánsọ́lá Àbáyọ̀mí]]
1w9hs8xeg480zq6mawadiofu1sapppt
Paikoro
0
613
12184
12183
2022-03-23T16:01:56Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn, '''Paikoro''', yin dopo to Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn 774 he tin to [[Naijilia]] lẹ mẹ podọ e yin dopo to Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn koàtọ́n (25) he to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ lẹ mẹ.
Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Paiko tọn mẹ to nudi kilomẹtlu 25 hlan hùwaji-whèzẹtẹn tatọ́-tẹnnọ̀ ayimatẹn lọ, Minna tọn tọn.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 2,066 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 158,086 wẹ tin to finẹ to mẹhihia owhe 2006 tọn whenu; po nukúndido lọ po dọ jideji gbàn-atọ́n to kanweko ji (35%) na nọ tin to whemẹwhemẹ.
[[en:Paikoro]]
8vt8zw8vnubt48sm6m2f78f2i5c2bt7
Papasumehatin
0
614
16712
16711
2022-03-27T20:37:34Z
Ozannu1
33
wikitext
text/x-wiki
E yin atin sinsen de bo e sin gan yin mimo to agewaji oto Naijilia ton me e nọ dite sọ petlezin awagba dopo e nọ sin ẹn taun sìnsẹn e tọn nọ nọ apa mẹ apa lọ nọ dite pẹẹ de bọ sínsẹn atọn,ẹnẹ kabí atọn nọ yin mimọ to apa dopo mẹ gbẹtọvi nọ du sínsẹn e tọn nidọ sínsẹn lọ nọ apa mẹ kaka bọ e zin nidọ jẹhọn yin apa lọ na kẹnu bọ sínsẹn lọ lẹ na flẹ jaí nídọ jẹhọn yin bọ e dukosọ na onu kikẹ apa lọ tọn jẹhọn nọ ze sọyí fí díndẹn bọ e sọ nọ wu nldọ jlẹ to yiyi,na do dui ye nọ daẹ ganji bọ yè na fle flo he tin to agbasa go nẹ yè nọ yi whlakọ de go do du kabí yè ni yi dó nsọnu mẹ,IBONU LẸ nọ yí do du, UKOBI
hetlwl5e2639nvcd0y5lcmz343ts0qk
Paracetamol
0
615
12200
12199
2022-03-23T16:01:57Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Paracetamol''' (kavi '''acetaminophen''') yin amasin he nọ yin yiyizan nado de vivẹ po. E sọ nọ yin yiyizan nado gbọ ova po tadudu po. E nọ tin to amasin depope he nọ yin yiyizan nado gbọ alinpọn mẹ dandan.
Harmon Northrop Morse wẹ yin omẹ tintan he basi Paracetamol to owhe 1878. Amasin devo lẹ he yin bibasi po paracetamol po lẹ sọawuhia to owhe 1950 gblamẹ. To egbehe, amasin ehe wẹ nọ yin yiyizan taun po amasin devo lẹ taidi Salicylic acid kavi Ibuprofen po. To owhe 1977, Paracetamol tin to hukan amasin vonọtaun he ogbẹ ''WHO'' tọn nọ yizan lẹ mẹ.
==Lehe e nọ yin yiyizan do gbọn==
Paracetamol yin amasin he nọ tin to aimẹ whepoponu. Nuhahun lọ wẹ yindọ, gbẹtọ lẹ nọ zan amasin lọ zẹjlẹgo, na ye ma yọn lehe ye na zan ẹn do.
[[Adà:Amasin]]
[[en:Paracetamol]]
3nwbupomfn2txolysjia44pqhtzh3j2
Paris
0
616
12207
12206
2022-03-23T16:01:57Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Paris''' (he sọ nọ yin yiylọ dọ "tòdaho hinhọ́n tọn") yin tatọ-tonọ otò France tọn bo sọ yin tòdaho he klo hugan to France. Gbiblo etọn sọ kilomita kanweko-atọ́n (105) to ada etọn ẹnẹ lẹ dopodopo mẹ podọ gbẹtọ hugan livi awè wẹ nọ nọ e mẹ. Eyin fíninọ he lẹdo e pé lẹ na yin linlẹndopọ po e po, gbẹtọ sọha he nọ nọ lẹdo Paris tọn hugan gbẹtọ livi ao.
Paris wẹ yin tòdaho he mẹ gbẹtọ su te hugan to bẹplidopọ otò he tin to Elopu mẹ lẹpo mẹ. Eyin aigba he tin to Paris lẹpo yin mimadozẹnzẹn (enẹwẹ kilomita dopo to ada etọn ẹnẹ lẹ dopodopo mẹ), gbẹtọ hugan fọtọ́n-donu-ko (20,000) wẹ nọ nọ ada dopodopo mẹ.
[[simple:Paris]]
[[en:Paris]]
6ebrsq6ghe9jrcftrk2adoc8rbzyy9u
Patrice Talon
0
617
12247
12246
2022-03-23T16:01:59Z
Jon Harald Søby
5
39 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Patrice Talon at USAID HQ (4) (cropped).jpg|thumb|Patrice Talon]]
'''Patrice Guillaume Athanase Talon''' (hé yin jiji to azan tintan Nuwhàsun, owhè 1958) yin tonudọtọ po ajọwatọ otò [[Benẹ]] tọn po. E kò lẹzun togbogan [[Benẹ]] tọn sọn azan ṣidopotọ lidosun owhè 2016.
==Bẹjẹeji Gbẹzan etọn tọn po azọ́n etọn po==
Talon tlọn kúnkan Fọnnu lẹ tọn mẹ bo sọ yin jiji to Ouidah. E tọ́n sọn okún kanlinmọjọwatọ tọn lẹ mẹ. Otọ etọn tlọn Ouidah bọ Onọ etọn tlọn hẹnnu Guédégbé tọn mẹ to Abomey.
E mọ gbedewema wehọmẹ daho tọn yi to Dakar, Senegal. To whenuena e yí gbedewema to nupinplọn lẹnunnuyọnẹn tọn mẹ to wehọmẹ alavọ tọn ''University of Dakar'' tọn godo, e yin dide hlan wehọmẹ agahun kùnkùn tọn '' National School of Civil Aviation'' tọn mẹ to Paris. Pọndohlan etọn wẹ nado lẹzun agahunkuntọ, ṣigba e ma sọgan zindonukọn na é gbọawupo to tẹnpọn àgbásálilo dé tọn he ye basi na ẹn to dotowhe wutu.
To owhè 1983, Talon lẹzun ajọwatọ nuzinzan ogle tọn lẹ tọn. To owhè 1985, e lẹkọ dó otò [[Benẹ]] tọn mẹ bo dó azọnwhe ''Societé Distribution Intercontinentale, SDI'' ai. Azọnwhe lọ nọ bẹ nuzinzan ogle tọn lẹ na azọnwhe he nọ basi sekanfun lẹ.
To owhè 1990, akuẹsẹdotẹn aihọn tọn wa gbèta dagbe de kọn dọ otò he to wheyihọ Aflika tọn lẹ nado sọgan nagbe tovi paa lẹ ni sọgan dó azọnwhe yedetiti tọn ai. Ehe zọn bọ yé dọna otò Benẹ tọn ni dealọ sọn sekanfun bibasi mẹ.
Talon mọ dotẹnmẹ lọ nado dó azọnwhe sekanfun tọn atọn (3) dó otò [[Benẹ]] tọn mẹ. E sọ yin yinyọnẹn taidi ahọlu sekanfun tọn ''king of Cotton'' na ada he e bẹ to sekanfun sìn àjọ mẹ. Azọnwhe he e doai lẹ pọn basi na ẹn na ogbẹ he e do po tonudọtọ dahodaho oto Benẹ lẹ po. Talon yin dopo to mẹhe yi akuẹ dó nọ godo na togbogan dayi tọn [[Thomas Boni Yayi]], whenue e to wezun họn nado du togbogan to owhè 2006 po 2011 po.
Azọnwhe etọn ''Benin Control'' họ̀ azọnwhe awe he yin oto tọn yèdọ: Sodeco to owhè 2009 po PVI po to 2011. To owhè 2011, Talon lẹzun nukunpedonugotọ na agbàn he nọ tlọn oto devo mẹ lẹ to Cotonou.
To owhè 2012, e họ̀nyi otò Flans tọn mẹ whenuena yè sawhẹdokọna ẹn dọ é fin akuẹ hugan livi fọtọnnukunatọn ''18 million Euros'' hé yin takuẹ.
Ojlẹ pẹde godo, e ma sọ jẹakọ hẹ Yayi Boni ba, bo sọ yin whẹsadokọna sọ e tin to mẹhe
to na hùn Yayi Boni lẹ mẹ. Yé jona ẹn to owhè 2014.
To owhè 2015, hojlawema ''Forbes'' tọn kan yinkọ Talon tọn do otẹn fọtọntọ mẹ na mẹhe dó akuẹ hugan to apadewhe Aflika ''sub- Sahara'' tọn. Sọha akuẹ etọn he ''Forbes'' zinjẹgbonu wẹ livi 400 (US $400 Million).
==Togbogan==
Talọn wlẹn gánzinpo togbo Benẹ tọn to ovo he yin bibla to whejisun owhè 2016. E lẹzun togbogan Benẹ tọn to whenuena e bẹ madó kande-fọtọn (55%) to ovo he yin bibla wla awetọ godo to ewọ po lizọnyizọnwatọ́ tangan Lionel Zinsou he tlọn tonudọgbẹ ''Cowry Forces for an Emerging Benin'' tọn po ṣẹnṣẹn.
==Otàn Gbẹzan Edetiti tọn==
Talon wlealọ hẹ Claudine Gbénagnon hé yin vijiji [[Họgbonu|Porto-Novo]] tọn.Ye sọ ji ovì Awe.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Patrice Talon]]
mw1v7qnaunmb2bb059fpfpakogn41q8
Paul McGrath
0
618
12251
12250
2022-03-23T16:01:59Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Paul McGrath''' (Sunnusi Ajọwatọ) yin Azinponọ/Gandutọ-apaṣẹnọ na "Mobil Producing Nigeria"
[[en:Paul McGrath]]
n0yd260912fcooz6fy71i5x1jpdbh5q
Paulin Joachim
0
619
12263
12262
2022-03-23T16:01:59Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Paulin Joachim'''(sọn Azan 20 zosun, owhe 1931 jẹ azan 24 abọhunsun, owhe 2012) he sọ nọ yin yiylọ dọ Paulin Joachim Branco de Souza, yin Homilomilo kantọ de, podọ Linlinnamẹtọ de he wa sọn Otogbo [[Benẹ]] tọn mẹ, e wa lẹzun tovi France tọn.
Mẹsusu wẹ yọnẹn na hodidọ po zohunhun po etọn, enẹwutu wẹ yé nọ ylọẹ dọ Linlinnametọ daho Aflika tọn (A Legend of Journalism in Africa).
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Paulin Joachim]]
ht8p0kzy0oyaoul7pb7qi36hz0gc6jp
Peju Ogunmola
0
620
12281
12280
2022-03-23T16:02:00Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Peju Ogunmola''' yin yọnnu sinima-zọ́nwatọ dé he ko wazọn susu to sinima ayọgbe tọn lẹ mẹ to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
Ovi sinima-zọ́nwatọ numimọnọ Kola Ogunmọla tọn wẹ e yin.
Asu etọn wẹ Sunday Omobolanle, aihundatọ-sinima tọn, aihunkantọ, anadenanutọ sinima lẹ tọn, podọ sinima-bayitọ otò Naijilia tọn dé. Ewọ wẹ onọ-pẹvi na Sunkanmi Omobolanle, he ewọ lọsu sọ yin aihundatọ dé ga.
==Ajọ̀ lẹ==
To owhe 2016 tọn, yè doyẹyigona ẹn
po ''Icon Category Award, 2016'' tọn po hẹ ''Afro-Heritage Broadcasting and Entertainment Awards''.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Peju Ogunmola]]
pfo8balbmkolv9s7ae4kfvnxwlrj36q
Penicillin
0
621
12297
12296
2022-03-23T16:02:01Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Penicillin_core.svg|thumb|Penicillin]]
'''Penicillin''' yin amasin huhlọnnọ de, he nọ yin yiyizan nado gbọ azọ̀n sinsinyẹn lẹ taidi azọ̀n bẹplamẹ lẹ. Amasin ehe wẹ yin tintan he yin dodinna nado gbọ azọ̀n sinsinyẹn lẹ. E yin dodinna gbọn dodinnanutọ Sir Alexander Fleming dali to owhe 1928 mẹ, ṣigba e mayin bibayi tọn kakajẹ owhe 1940. To egbehe, amasin sinsinyẹn devo lẹ ko yin bibayi gbọn penicillin dali. Amasin taidi Penicillin G, Procaine penicillin, benthazine penicillin po Penicillin V po. Amasin penicillin to whedelẹnu, e nọ yin yiyizan nado gbọ azọ̀n taidi Asamẹzọn po Opẹn gbọhlihẹ tọn po. E sọ yin yiyizan taun to wẹkẹ whan awetọ whenu. Mẹdelẹ tin he amasin lọ yinuwado to aliho agọ mẹ do ye ji. Mẹdelẹ nọ slu, nu nọ sẹn do agbasa na mẹdelẹ, e nọ bẹ avivọ pla mẹdelẹ, mẹdelẹ nọ yi afọdai whẹwhẹ. Mọdopolọ, mẹdelẹ tin he agbasa nọ hli ye taun eyin amasin lọ ma yi ye. Na azọnwiwa amasin lọ tọn wutu, e ko to
yinyin yiyizan to dotowhe lẹ lọsu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[simple:Penicillin]]
[[en:Penicillin]]
h7s4i2410zyf4lx6df0orgjppagrpoz
Peter Scolari
0
622
12311
12310
2022-03-23T16:02:02Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Peter_Scolari_(27023529024).jpg|thumb|Peter Scolari]]
'''Peter Thomas Scolari''' (azan wiawetọ Zósun, owhe 1955 tọn jẹ azan konukunawetọ Kọyànsun, owhe 2021 tọn) yin aihundatọ sinimọto tọn he wá sọn otò Amẹlika tọn mẹ. E yin yinyọnẹn taidi ,''Micheal Harris'' to sinimọto lọ ''Newhart'' he mẹ e sọawuhia te sọn owhe 1984 jẹ 1990, podọ e sọ zan yinkọ ''Henry Desmond'' to sinimọto lọ ''Bosom Buddies'' mẹ sọn owhe 1980 jẹ 1982. Mọdopolọ e sọ sọawuhia taidi ''Billy the lonely Boy'' to sinimọto he yin bibasi to owhe 2004 he ye nọ ylọ dọ ''The Polar Express'' mẹ.
Scolari mọ gigopanamẹnu yí to owhe 2016 to sinimọto ''Girls'' tọn mẹ fie e zan yinkọ lọ ''Tad Horvath'' te. Scolari kú gbọn azọ̀n ylankan he nọ yin ''leukemia'' dali, to otò ''New York'' tọn mẹ. E tindo owhe 66.
Owhe awè wẹ e do jẹ azọ̀n lọ na whẹpo do kú.
Scolari dà asi voovo ẹnẹ. E dà asi tintan ''Lisa Kretzehmar'' to 1981 ṣigba yé tún alọwle lọ́ to 1983. E dà asi awetọ ''Debra Steagal'' to 1986, alọwle lọ sọ tún to 1996. E sọ dà asi atọ̀ntọ́ ''Cathy Trien'' to 1998 bọ yé nọpọ́ jẹ 2004.
Owhè 2013 wẹ e dà asi ẹnẹtọ́ ''Tracy Shayne'' te. Scolari ji ovì ẹnẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Peter Scolari]]
5nrp7sgvaqefncag93xoz8wv0im79e2
Philippe Adrien
0
623
12328
12327
2022-03-23T16:02:02Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Philippe Adrien''' (yin jiji to azan fọtọ̀n-nukun-ẹnẹtọ, Awewesun, owhe 1939 jẹ azan fọtọ̀ntọ, Zósun, owhe 2021) tọn mẹ. Eyin anadenanutọ aihundida oploji tọn, aihundatọ dé podọ nukantọ aihundida flansenu dé po. Aihundatọ ehe yin yinyọnẹn na ada he e yiwa to aihundida awhanfun tọn he yin Green Harvest to owhe 1959 tọn mẹ. Adrien jẹ ahundida kan ji to vivọnu owhe 1960 tọn mẹ.
To owhe 1985 tọn mẹ, Adrien mọ ''L'atelier de Recherche et de Réalisation Théatrale''.
Adrien basi matintọ to Azan fọtọ̀ntọ, Zósun, owhe 2021 tọn mẹ to whenuena e tindo owhe kan-awe-elan-dopo (81).
== Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Philippe Adrien]]
0g5afkx79nw8ez9h3u2bc59lo40sjk7
Pilar Bardem
0
624
12343
12342
2022-03-23T16:02:03Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Medalla_de_honor_del_CEC_2018_(cropped).jpg|thumb|Pilar Bardem]]
'''María del Pilar Bardem Muñoz''' (14 Whejisun 1939 – 17 Liyasun 2021) Eyin aihundatọ spain tọn podọ avunhotọ na jlọjẹ mẹ tọn lẹ. E yin jiji to Seville, Spain. E bẹ azọn jẹeji to 1965.
E yin yinyọnẹn na ada etọn to aihun ''Doña Julia in Nobody Will Speak of Us When We're Dead (1995)''.
Bardem wẹ yin onọ na aihundatọ Carlos Bardem, Mónica Bardem po Javier Bardem po.
Bardem basi matintọ to 17 Liyasun 2021 to Madrid sọn azọn vẹgo mẹ tọn podo owhe 82 po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Pilar Bardem]]
czjd3vymlih721mndf1vplnhv4hcw0y
Pita De Yin Daho-gbó
0
625
12370
12369
2022-03-23T16:02:04Z
Jon Harald Søby
5
26 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:J.-M. Nattier (d'après) - Portrait de Pierre Ier (musée de l’Ermitage).jpg|thumb|Pita De Yin Daho-gbó]]
'''Pita De Yin Daho-gbó''' Kavi '''Pita I Oto Russia tọn''' E nọgbẹ bẹsọn azan 7tọ osun 2tọ owhe 1682 yi Azan 8tọ osun 2tọ owhe 1725. E lẹzun Awhangan Oto Russia tọn to azan koatọntọ osun ṣidopotọ owhe 1682 to whenue mẹdaho etọn yọnnusi he nọ yin yiylọdọ Sophia Alekseyevna ṣiawhan. To Owhe 1697, E dla Oto Elọpu tọn pọn bo basi dide dọ Oto Russia tọn dona tindo mima to nuwiwa Ohu ji tọn lẹ mẹ. E ze dodonu fihe agban he nọ gbọn Ohu ji lẹ na nọ yin bibẹ do podọ tọjihun dahọ glitẹn he no yin yiylọdọ ''St Petersburg'' he wa lẹzun tatọ-tonọ Oto Russia tọn to owhe 1711. E diọ tito Oto Russia tọn gbọn osẹn yọyọ lẹ didoai nado hẹn oto lọ zun egbezangbe tọn. Ahọvi Alexander Danilovich Menshikov wẹ yin họntọn vivẹ Awhangan lọ tọn, Sigba e wa e wa yin winyando na nutindo oto lọ tọn finfin wutu.
==Awhan==
Awhan he oto Russia tọn fun to whenue Awhangan Pita to anadenaẹn lẹ die:
:Awhan sinsinyẹn Turkish tọn: To awhan ehe mẹ Oto Russia tọn funawhan hẹ Awhanpa ''Ottoman'' tọn bosọ dudeji.
:Awhan sinsinyẹn whezẹtẹn tọn: Oto Russia tọn funawahan hẹ Oto Sweden tọn to awhan sinsinyẹn whezẹtẹn whenu. To owhe 1700, Oto Saxony, Denmark po Russia po nọpọ do pehẹ oto Sweden tọn po. Oto Sweden tọn pehẹ oto Russia tọn bọ avun bẹ, Awhan ehe lọ yin yiylọdọ Avun Poltava tọn. Oto Russia tọn du to awhan lọ ji, ṣigba, susu to awhanpa Oto Sweden tọn, etlẹ yin Ahọlu yetọn, Enẹ wẹ Ahọlu Charles xii oto Sweden tọn họn
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Peter the Great]]
bcqnyy3uwqtovbg1wnhhbdzpf0zhl92
Povita
0
626
12374
12373
2022-03-23T16:02:04Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Povita''' yin Gbetadé he tin to Nọwhepa to Gandudu Dókọtọn [[Gbagli]] tọn mẹ to Aimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Azọnwhe he tin to Povita lẹ==
==Alọdlẹndonu Lẹ==
o8qn2tzn24pyxph3qyrdju4bzx326sj
Prince Eke
0
627
12397
12396
2022-03-23T16:02:05Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Prince Oluebube Eke''' (yin jiji to azan fọtọn-nukun-atọ̀ntọ, Avivọsun, owhe 1981) yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn, anadenanutọ sinima tọn, nukantọ, e nọ tọn to televizion ji bosọ yin whanpẹjọjlatọ dé po.
E wlealọ hẹ Muma Gee, ajọwatọ dé he ji ovi atọ̀n na ẹn.
E diyin to tintan whenu taidi aihundatọ dé to owhe 2003 mẹ to whenuena e sọawuhia to sinima Nollywood tọn de he yin ''Indecent Proposal'' mẹ.
Sinima etọn devo lẹ wẹ ''Spade: ''The Last Assignment'' (2009), ''Mirror of Life'' (2010), ''Secret Code'' (2011) po '' A Minute Silence (2012) po.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wepinplọn etọn po==
E yin jiji to otò de he nọ yin Ngor Okpala, to Ayimatẹn Imo tọn mẹ, Eke wẹ ovi podé to whẹndo visunnu ṣianwe po viyọnnu dopo tọn po mẹ.
E yi wehọmẹ daho ''Holy Ghost'' tọn to Owerri bosọ yi gbedewema daho to ''International Relations'' mẹ to Wehọmẹ Alavọ tọn he to Ayimatẹn Imo tọn mẹ.
==Aihun he e da lẹ==
{| class=wikitable
! Owhe
! Hosọ
! Ada he e yiwa
! Nudọnamẹ devo lẹ
|-
|2003
|''Indecent Proposal''
|
|
|-
|2009
|''Spade: The Last Assignment''
|Bulldog
|
|-
|2010
|''Mirror of Life''
|George
|
|-
|rowspan=2|2011
|''Secret Code''
|Pisso
|
|-
|''The Code 2''
|Pisso
|
|-
|2012
|''A Minute Silence''
|
|
|}
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọten intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Prince Eke]]
s4alt5dfmzqz34g5zho2rj84rruk84l
Pínpan glintẹn lẹ to Naijilia
0
628
12479
12478
2022-03-23T16:02:12Z
Jon Harald Søby
5
81 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Train station Mobolaji Johnson.jpg|thumb|250px|alt=Main railway station Lagos|New train station Mobolaji Johnson]]
[[Wepo:Agege railway station.jpg|thumb|250px|alt=Train station Agege, standard gauge railway|Pínpan glintẹn yọyọ Agege tọn "Babatunde Fashola"]]
[[Wepo:Ibadan railway station.jpg|thumb|250px|Pínpan glintẹn yọyọ to Ibadan]]
[[Wepo:Abeokuta station.jpg|thumb|250px|alt=Railway station Abeokuta|Pínpan glintẹn yọyọ to Abeokuta to awà standard gauge railway line tọn ji Lagos-Ibadan]]
[[Wepo:Kafanchan train station 1.jpg|thumb|right|250px|[[Kafanchan]] junction station]]
[[Wepo:Train Stations in Oshodi, Lagos, Nigeria Photo Taken by Mr. Olusola D, Ayibiowu Date 13th January 2017.jpg|thumb|right|250px|[[Awọnlin]] Oshodi station]]
[[Wepo:North South Railway at Makurdi, Central Nigeria. - panoramio.jpg|thumb|right|250px|[[Makurdi]] station]]
'''Pínpan glintẹn he to [[Naijilia]] lẹ die:'''
== Alihiamẹnu lẹ==
[[Wepo:Railway system Nigeria 2021 english.jpg|thumb|400px|alt=Railway system Nigeria, under construction and in use|Railway network of Nigeria 2021]]
* [https://www.un.org/Depts/Cartographic/map/profile/nigeria.pdf UN Map]
* [http://www.unhcr.org/cgi-bin/texis/vtx/search?page=search&docid=441688830&query=Nigeria%20map UNHCR Atlas Map]
==Todahó he mẹ Pínpan nọ yì lẹ==
Pínpan-gàn Whèzẹtẹn-waji tọn (Wz) po Whèyihọ-waji tọn (Wy) yin ṣíṣáká dopọ gbọn "Link Line" lọ dali.
===Pínpan-gan Whèyihọ-waji tọn===
* [[Apapa]] (Wz) - Awọnlin. Port ; núlitẹn ; amì-whé
* [[Awọnlin]] (Wy) (0 km) - Pínpan glintẹn Awọnlin tọn
* Yaba (Wy) - Pínpan-gàn to gbonu Awọnlin tọn
* Oshodi (Wy) - Pínpan-gàn to gbonu Awọnlin tọn
* Ikeja (Wy) - Pínpan-gàn to gbonu Awọnlin tọn
* Agege (Wy) - Pínpan-gàn to gbonu Awọnlin tọn
* Agbado (Wy) - Pínpan-gàn to gbonu Awọnlin tọn
* Ijoko (Wy) - Pínpan glintẹn pínpan he nọ yi gbonu todaho tọn lẹ tọn, 2013
* [[Abeokuta]] (Wy)
----
* [[Agege]] (Wy) - aliplitẹn
* [[Ibadan]] (Wy) (156 km)
* [[Oshogbo]] (Wy)
* [[Ilorin]] (Wy)
* [[Zungeru]] (Wy) - alán
* [[Minna]] (Wy) - aliplitẹn Baro tọn
* [[Kaduna]] (Wy) - aliplitẹn sọyi ogàn Whèzẹtẹn-waji tọn (East Line); aliplitẹn sọyi [[Abuja]]
* Zaria (WX) - aliplitẹn sọyi Kaura Namoda (Wy)
* Kano (Wy) (1124 km) Kano
* Nguru (Wy) - Pínpan glintẹn sẹpọ dogbó Niger tọn
----
* Zaria (Wy) - aliplitẹn
* Funtua (Wy)
* Gusau (WyA)
* Kaura Namoda (Wy)
* Nigeria-Niger dogbó
* Niamey
----
* Bajoga
* Enugu
* Idogo (Wy) - alahọ pínpan glintẹn tọn
----
** [[Minna]] (Wy) - aliplitẹn Baro po (tatọ́-tẹnnọ [[Ayimatẹn Niger Tọn|Niger]] tọn) po
** Baro (Wy) (branch terminus) on Tọsisa Niger tọn
----
* Ikeja
----
** (Standard gauge)
** [[Kaduna]] (Wy) aliplitẹn sọyi [[Abuja]]
** [[Abuja]] (Wy) - tatọ́-tẹnnọ togbó tọn- 2016 (186 km)
===Hùto lẹ===
* proposed standard gauge
* [[Awọnlin]]
* Benin City (Tatọ́-tẹnnọ̀ ayimatẹn Edo tọn) (300 km)
* [[Port Harcourt]] (tatọ́-tẹnnọ ayimatẹn Rivers tọn)
===Kanṣiṣa tẹn lẹ===
* Kaduna (Wy) - aliplitẹn pànta Whèzẹtẹn-waji dasá togbó
* Idon (WyA)
* Kafanchan (Wz) - aliplitẹn pànta Whèyihọ-waji dasá togbó
===Central Line 1435mm===
* Agbaja (C) - Iron ore
** (yin linlẹndai to 2011)
----
* Itakpe (C) - iron ore[14]
* Ajaokuta (C)
* Ovu (49m) (C)
(ma ko fó, e po km 22)
* Warri (C) - ali de pànta Warri yin titobasina; yè suahọ azọ́nwatọ lẹ to Kọ́yànsun 2009 tọn; whenue e na fó ma ko yin yinyọnẹn.
----
* (gauge convertible sleepers)
* Port Harcourt
* Onne
===Pínpan-gàn Whèzẹtẹn-waji tọn===
* Port Harcourt (Wz)
* Aba (Wz)
* Enugu (Wz)
* Otukpo (Wz)
* Igumale (Wz)
* Makurdi (Wz) - alán daho
* Kafanchan (Wz) - aliplitẹn pànta Pínpan-gàn whèyihọ-waji tọn
* Kuru (Wz) - aliplitẹn pànta Jos
* Bukuru (Wz) - tin
* Jos (Wz) - tin
* Bauchi (Wz) -
* Gombe (Wz),
* Maiduguri (Wz) (pintan glintẹn) - pínpan-gàn he sẹpọ Chad hugan
----
* Lafia (Wz)
* Oshogbo (Wy)
* Umagha (Wz)
* Uyo (Wz)
* Umuahia (Wz)
* Chamo (Wz)
* Yenagoa (Wz) - Tatọ́-tẹnnọ̀ ayimatẹn Bayelsa tọn sọn n1996
==Yín gigọ do Ninọmẹ hoho tọn mẹ==
* [[Awọnlin]] (Wy)
* 488 km
* [[Jebba]] (Wy) - to Tọsisa Niger tọn ji
==To yinyin gbigbá to alọnu==
* (standard gauge)
* (alì awè topọ)
* [[Awọnlin]] (0 km)
* Kano (128 km)
* Ibadan (Wy) (156 km)
----
==To yinyin Nulẹnpọndeji==
----
* (standard gauge)
*[[Awọnlin]]
* Abeokuta (Wy)
* Ibadan
----
* Ibadan
* Osogbo (Wy)
* Ilorin
----
* Nyanya
* [[Minna]] (Wy)
----
* (Ohù tó)
* [[Awọnlin]] 0 km
* Benin City
* Calabar - 1402 km - sẹpọ dogbó Cameroon tọn
===Dehe jidide tin dọ ye na yin tadona lẹ===
* (2014)
* [[Awọnlin]] - [[Abuja]] (615 km);
* Ajaokuta-Obajana-Jakura-Boro-Abuja po yidogọ pẹẹde po sọn Otukpo;
* Anyinga-Ejule-Ida-Adoru-Nsuuka-Adani-Omor-Anaku-Aguleri-Nsugbe-Onitcha;
* Zaria-Kaura Namoda-Nnewi-Owerri-Illela-Birni jẹ Konni to tògbo Niger tọn mẹ (520 km);
* Benin City-Agbor-Onicha-Nnewi-Owerri-Aba
Onitcha-Enugu-Abakaliki;
* Eganyi-Lokoja-Abaji-[[Abuja]] (280 km). *
===pànta tògbo Niger Tọn===
* Kauran Namoda (0 km) railhead[27]
* Sokoto
* Birnin Kebbi
* Niger (about 250 km) - dogbó
* Birnin-N'konni
* Niamey
--
* Kano (SGR) [28]
* [[Naijilia]] Niger - dogbó
* Maradi
===Hùwaji Naijilia tọn===
* [[Awọnlin]]
* Tọsisa Niger tọn Delta
* Port Harcourt
* Calabar
* (sẹpọ dogbó Cameroon tọn)
===2010===
* Port Harcourt and branches [30]
* Maiduguri
* Bonny, Nigeria
* Owerri
* Kafanchan
* Gombe, Gombe
* Damaturu
* Gashua
==Pínpan vẹ̀npẹ̀n lẹ po Paa lẹ po==
Alìgbọntẹn pínpan vẹ̀npẹ̀n tọn lẹ to yinyin titobasina do tòdaho [[Awọnlin]] mẹ.
Ogbẹ́ tintan Pínpan Paa Abuja tọn bẹ azọ́n jẹeji to Liyasun 2018 tọn.
==Ko Súhọ̀n==
* Bauchi Light Railway 762 mm (2 ft 6 in)
''(wazọ́n sọn 1914-1927)''
** Zaria
** Rahama
----
* (yin vivọ gbejepọn to gblagbla 1927 tọn mẹ to whenue alìgbọntẹn Whèzẹtẹn-waji tọn dlẹnkàn sọ 1,067 jẹ Kuru)
** Jos - panu kuntẹn lẹ
** Bukuru - panu kuntẹn lẹ
** Kuru - aliplitẹn sọgodo tọn
** Bauchi
==Sọ Pọ́n==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Railway stations in Nigeria]]
r3fgt49stfhwvpd1osypet9cffo7rki
Pọninọ Mẹyu Lẹ Tọn
0
629
12507
12506
2022-03-23T16:02:14Z
Jon Harald Søby
5
27 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Pọninọ Mẹyu Lẹ Tọn'''. Ogbẹ pọninọ mẹyu tọn lẹ sìn dọndopọ yin kande-wiẹnẹ (54) to otò [[Aflika]] tọn lẹ mẹ. Eyin didoai to otò Durban tọn mẹ to osun ṣiẹnẹtọ owhe 2002 tọn mẹ. Mẹyu sin pọninọ biọ pọninọ devo de he ye nọ ylọdọ ''Organisation Of Africa Unity (OAU)''. Omẹ tintan he du ogan do Pọninọ Mẹyu lẹ tọn ji wẹ yin Felix Tshisekedi, ewọ wẹ sọ yin nukọntọ otò Congo tọn sọn azan ṣidopotọ osun awetọ owhe 2021. Pọninọ Mẹyu tọn to owhe he já to nukọnmẹ, yé jlo na basi pọninọ nado sọgan dé akuẹ dopo tọn podọ yé dóna dó hunhlun to pọninọ dopo mẹ, podọ na Akuẹ ye tọn ni bo sọ dó oganvi dagbe lẹ. Ojlo ye tọn wẹ yin dọ yé ní hẹn aṣẹpipa yé tọn dó te. Otò yetọn lọ lẹ ní sọ nọpọ dó yi nukọn. Ye sọ jlo nadó tẹ avun hiho otò yetọn lẹ nà Jijọho nido tin to otò aflika tọn mẹ,bo sọ dé ahi dopo tọn dó yedélẹ mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Ogbẹ́]]
[[en:African Union]]
s7588ymar6wk6zzkwt9y3ur69o69lq9
Queeneth Agbor
0
630
12521
12520
2022-03-23T16:02:14Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Queeneth Agbor'''. (mẹhe yin jiji to Calabar) Yin Aihundatọ sinimọto [[Naijilia]] tọn. E yin pinplọ́nwhẹ́n to Calabar. Bo lẹkọ̀ do [[Awọnlin]] to whenue e mọdọ gbẹtọ lẹ to tukla dó e mapote nado lẹzun aihundatọ. E yin yinyọnẹ̀n na adà he e yiwa to aihundida ''NollyWood'' tọn lẹ mẹ taidi ''Painful Kingdom'', ''Olu Jacobs'', ''Francis Duru'' po ''The Movement'' po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Queeneth Agbor]]
bcexgrt72843mpkd9klkvjsj7uojzsj
Rachel Oniga
0
631
12536
12535
2022-03-23T16:02:15Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Rachel_Oniga.png|thumb|Rachel Oniga]]
'''Rachel Oniga''' (azan konukunatọ̀ntọ Nuwhàsun owhe 1957 jẹ azan gbannukundopotọ to ojlẹ Liyasun owhè 2021) yin aihundatọ otò Naijilia tọn.
== Vuwhenu po azọ́n etọn po ==
Rachel sin kúnkan tlọn ''eku'' to ayimatẹn Delta tọn he tin to huwaji oto Naijilia tọn. Ṣigba e yin jiji to azan konukunatọ̀ntọ
Nuwhàsun owhe 1957 to ''Ebute Metta'' to ayimatẹn awọ̀nlin tọn mẹ. Rachel bẹ aihundida etọn jẹeji to owhè 1993 to ojlẹ kleun dè asu etọn kú godo. E wazọn na whenu pẹde ti azọnwhe ''Ascoline Nigeria Limited'' whẹpodo Basi sinimọto etọn tintan he nọ̀ yin ''Onome'' podọ sinimọto Ayọgbe tọn he mẹ e sọawuhia te tintan wẹ '' Owo Blow''. To owhè susu he ko juwayi lẹ mẹ, Oniga ko sọawuhia to sinimọto susu he yin nukundeji lẹ to oto Naijilia tọn mẹ taidi ''Sango'' he yin anadena gbọn ''Wale Ogunyemi'' dali, podo aihun sẹmẹsẹmẹ tọn ''Super Story'' he ''Wale Adenuga'' deana na po.
==Otàn Gbẹzan etọn tọn==
Oniga lẹzun onọ̀ daho whenuena ovi etọn Georgia ji ovì godo. Oniga ku to azan gbannukundopotọ Liyasun owhe 2021 gbọn azọ̀n he gándo ahún go dali.
==Sinimọto he mẹ e sọawuhia tẹ lẹ==
# Owo Blow
# Sango
# Out of bounds
# passion of mind
# Power of Sin
# Restless Mind
# Doctor Bello
# 30 days in Atlanta
# The royal Hibiscus Hotel
# Power of 1
# Rise of the Saints
# Inspector K
# My Village People
# Progressive Tailors Club
# Love Castle
# A Naija Christmas
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en: Rachel Oniga]]
128cfp59hxbruflh5ftxzn4wje9qn24
Rafi, Nigeria
0
632
12547
12546
2022-03-23T16:02:16Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Rafi''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ de to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Kagara tọn mẹ to lẹdo alihogbó A125 tọn mẹ. Dogbó hùwaji tọn wẹ Tọsisa Kaduna tọn ''(Kaduna River)'' tin te. LGD topẹvi lọ tọn lẹ bẹ Tegina po Pandogari po hẹn.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 3,680 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 181,929 wẹ to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn wẹ 922.
==Ogbè He To Rafi lẹ==
*[[Hausa language|Hausa]]
*[[Fulani|Fulah]]
*[[Fungwa language|Ura]]
*[[Pongu language|Pongu]]
*[[Kamuku language|Kamuku]]
*[[Hungworo language|Ngwe]]
*[[Kambari]]
*[[Gwari]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Rafi, Nigeria]]
10dmm1o9dnp6gxx0dd5d1yoolet7wy4
Razaq Okoya
0
633
12573
12572
2022-03-23T16:02:18Z
Jon Harald Søby
5
25 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Razaq Akoni Okoya''' wẹ ye ji to Awọnlin to Azan wiawe osun tintan owhe 1940 jẹ (12 Alunlunsun 1940). E yin Ajọwatọ he ye yọnẹn lẹdope Akwẹnọdaho he do azọnwhe susu.
==Vivẹnu nuplọnmẹ tọn==
Razaq bẹ whehọmẹ bẹjẹẹji tọn to Ansan-ru-deen Oke popo to Ayimatẹn Awọnlin tọn. E wọ wẹ dowatọ po nukọntọ po na azọnwhe Eleganza Group he nọ sanu to mẹyugbeji lẹ po (''West Africa'')
==Bẹjẹẹji gbẹzan etọn tọn==
Mẹtogantẹnmẹ Razaq Okoya yin ayọnuvi sọn wheyihọ waji Naijilia tọn. Ye ji to whẹndo dawé Tiamiyu Ayinde Okoya tọn mẹ to Awọnlin. E wazọn po otọ etọn po di Avọtọtọ hẹ otọ yin, bọ yé sọ nọ sa Azọnwanu avọ titọ tọn lẹ. Oyọnẹn he e do wẹ naẹn Adọgbigbo nado nọ ede sí bo yin ogan edetọn. E bẹ akwẹ pli bọ e pe pọunko (20 ponds) bọ onọ etọn lọsu bẹ pọun kandeao pli (50 Ponds) nado bẹ Àjọ wiwa hihọ po sisapo sọn Japan.
==Ajọ etọn lẹ==
Azọnwhe Razaq Okoya tọn gblo bleun bo sọ to Gbejizọnlin zin lẹdope nado yọn dogbọn lehe ye to nulẹ Basi do, nuhe e yise dọ e yin bibasi to Naijilia di mẹhe po lẹ asi etọn tintan he nọ yin Kuburat Okoya wẹ e jlo dọ ni nọ họ Aṣọdonu agbasa tọn lẹ Jewellery whla bọ Razaq yọnẹn dọ akwẹ Aṣọdonu helẹ tọn ma whe podọ Emi sọgan Basi ye to Naijilia akwẹ he e na du ma vẹ Okoya tọnwhẹn yi aganu nado họ omọ he na Basi Aṣọdonu ehelẹ. Whenu e Basi ye to aliho vonọtaun mẹ bo saa ẹ na akwẹ pẹvi, gbẹtọ lẹ ṣiọnẹn bọ e ma penugo na lehe ye to obiọ Basi nanẹn dogo enẹ zọn bọ azọnwhe to jíjẹ azọnwhe ji na Aṣọdonu agbasa tọn. E jẹ afọpa dagbe lẹ bẹ tọn to susugege mẹ. Whenu susu wẹ agban etọn ma nọ yawu wa mahopọnna lehe e nọ yawu na akwẹ dai do.E zingbejizọnlin yi Italy nado do mọ ye mẹhe to Afọpa Basi lẹ. Nupasamẹ wẹ dọ e ko yí akwẹ etọn dó su àhọ yetọn lẹ. Le wẹ e magbe dọ emagbe dọ èmí na dó Azọnwhe Afọpa bibasi tọn ai to Naijilia. E họ zomọ he do huhlọn nado wazọn ganji bo Yi azọnyọnẹntọ lẹ nado plọn azọn mẹ lẹ to Naijilia lehe ye nọ Basi Afọpa gbọn. To egbehe to anadenamẹ etọn glọ Eleganza nọ Basi nuzizan họmẹ tọn wumẹwumẹ. Azọnwhe etọn lẹ tin to ọrẹgun Ikẹja, isọlọ, Alaba,po Iganmu. E ko yí gbẹtọ hugan fọtọn atọn dó azọnmẹ heyin Naijiliavi po jonọ lẹ po. Azọnwhe bẹplidopọ Eleganza tọn yin dopo to azọnwhe he gbloada hugan to Naijilia bosọ dó e ehe gbau ṣidopo to oto he sẹpọ Naijilia lẹ mẹ. E ko yí hia yẹyi dogọna mẹtọn na wadotana dagbe na ajọwiwa etọn di dowatọ azọnwhe mẹtọn titi tọn whe mi tọn nu tọn (''Business Enterprenur of Our Time'') sọn linlinwe egbezangbe tọn si.
==Nuyọnẹntọ si oho etọn lẹ==
To wehọmẹ e mọ dotẹnmẹ nado doayi Àjọ wiwa go to whenue e mọ mẹplọntọ etọn lẹ to avọ he ko kupẹ bo Doho lẹ mẹ bọ nsọ mọ ajọwatọ lẹ to nusisọ dagbe mẹ to ahi Dosunmu tọn mẹ he yin ahinukundeji to whelọnu to Awọnlin nnọ họ Dee ma nọ pọn ogan gannọ tọn do wazọn nnọ tindo pekọ po nuhe ndo po nma nọ din akwẹ vọnu nma nọ dike tonudidọ ni biọ nukunmẹ na mi, mi ma nọ yi zedaga dó wajọ, nuhe mi nọ pọn wẹ yin nuhe mi Basi. Nuhe gbẹtọ lẹ sọgan họ po akwẹ pẹvi po ehe yin dopo to asli lẹ mẹ nuhe yin taya na mí wẹ yindọ n jlo na yin adakunọ nsọ yọnẹn dọ nko wazọn ganji nado jẹ finẹ nma dó linlẹn ylankan gando nipliplọn go ṣigba to whedelẹnu wehihia nọ hẹn mẹdelẹ zun Asuka he ma yin nugbo. E nọ hẹn yé Deji dó gbedewema yetọn gọ ma hosu na adọkun.
==Ovi etọn lẹ==
Mẹtogantẹnmẹ Razaq Okoya ji ovi atọn, ovi lọ lẹ wẹ Sade Okoya, Olamide Okoya, Subomi Okoya, Oyinlola Okoya po Wahab Okoya po.
==Asi etọn lẹ==
Mẹtogantẹnmẹ Razaq Okoya dó asi he su wayi ṣigba ehe to nukunji wẹ whesi Fọláṣadé Okoya he mẹtogantẹnmẹ Razaq Okoya dọ e nọ wazọn ganji. E wọ lọ wẹ ji Ọlamide, Oyinlola, Subomi po Wahab po sade lọsu ko yí hia yẹyi dogo namẹ tọn susu di mẹhe yọn nusọ hugan he gbẹtọ lẹ plọn apajlẹ etọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Razaq Okoya]]
[[yo: Razaq Okoya]]
tvka991xrps9zhvw18pw1yaf3x6i7oh
Razzy Bailey
0
634
12586
12585
2022-03-23T16:02:18Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Razzy.jpg|thumb|Razzy Bailey]]
'''Rasie Michael "Razzy" Bailey''' (Afínplọsun 14, 1939 – Avivọsun 4, 2021) yin ohanjitọ podọ ohankantọ oto Amẹlika tọn. E yin jiji to Five Points, Alabama. E bẹ azọn jẹeji to 1966.
E yinyọẹn ganji na ohanjiji "Loving Up a Storm", "Midnight Hauler" and "She Left Love All Over Me" tọn.
Bailey basi matintọ to Avivọsun 4, 2021 to Goodlettsville, Tennessee podo owhe 82 po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Razzy Bailey]]
lokpxgjwv6y7971xupxhkor6qwn9fqk
Raúl Baduel
0
635
12596
12595
2022-03-23T16:02:19Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Raúl Isaías Baduel''' (6 Liyasun 1955 – 12 Kọ́yànsun 2021)
E yin tonudọtọ Venezuela tọn podo Ogan awhanfuntọ tọn.
E yin Ogan na awhanfuntọ lẹ to gandudu tatọ President Hugo Chávez sọn 2006 jẹ 2008. E yin jiji to Guárico, Venezuela.
Baduel yin kukutọ to 12 Kọ́yànsun 2021 do dotowhe de to Caracas, Venezuela sọn azọn ahun tọn ehe yin hihẹnwa gbọn COVID-19 dali podo owhe 66 po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Raúl Baduel ]]
cdx4b96oc9yp2nq9dsnfkw5n7y3rwj3
Redeemer's International Secondary School
0
636
12611
12610
2022-03-23T16:02:20Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Redeemer's International Secondary School''' yin wehọmẹ vonọtaun de to Maryland, [[Awọnlin]], [[Naijilia]]. Eyin didoai to 1997. Eyin apadawhe nukọnyiyi wehọmẹ ''Christ the Redeemer's School Movement (CRSM)'' tọn. Ogán wehọmẹ lọ tọn wẹ Whési Feyisara Osinupebi.
==Otàn==
To 2017, ''Redeemer's International Secondary School'' yin dopo to wehọmẹ ẹnẹ̀ ehe yi Ajọ̀ wehọmẹ togodo tọn sọn Tòwedegbẹ Britain tọn to [[Naijilia]]. Wehọmẹ atọ̀n ehe hopodona ye wẹ ''Hallel College'' to Port Harcourt, ''Oxbridge College'' to [[Awọnlin]] , podọ ''Start-rite Schools'' to Abuja.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Redeemer's International Secondary School]]
gv13tp07dnqlbgneix7bprwxxk5tr7p
Reshe-gbe
0
637
12622
12621
2022-03-23T16:02:21Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Reshe-gbe''' wẹ yin ogbè he gbayipe hugan to ogbè Kainji tọn lẹpo mẹ to Naijilia. E nọ yin dido to agéwaji po hùwaji Nọwhe Kainji tọn lẹ tọn. E nọ yin dido to LGD Yauri tọn mẹ to Ayimatẹn Kebbi tọn podọ to LGD [[Borgu Local Government Area|Borgu]] tọn mẹ to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] mẹ ga.
Birnin Yauri (kavi, Ireshe ubinə) wẹ yin tòdaho hohowhenu tọn omẹ Reshe tọn lẹ tọn, bo tin to nudi maili atọ́n dohlán Whèzẹtẹn-waji na Yelwa.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Hia dogọ́==
*''[https://www.sil.org/resources/archives/9131 Sociolinguistic survey (level one) of the Reshe people]''
==Nọtẹn gbonu tọn he ṣáká dopọ hẹ ẹ lẹ==
*[http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Kainji/Reshe/Reshe-English%20dictionary.pdf Reshe dictionary]
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Reshe language]]
3my0rbdvf7jtvwcdmwuqvjh16wf519u
Revaz Gabriadze
0
638
12636
12635
2022-03-23T16:02:22Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Rezo_Gabriadze_2010i.jpg|thumb|Revaz Gabriadze]]
'''Revaz "Rezo" Gabriadze''' (Georgia-nu) yin jiji to azan gbanewhèawetọ Ayidosun tọn to owhè 1936 jẹ azàn ṣidopotọ Ayidosun to owhé 2021. E yin aihundatọ lanmẹyiya Georgia-nu tọn dé po aihunkantọ dé po osẹ́n satọ de po. E yin jiji to Kutaisi, ''Georgian SSR''. E yin yinyọnẹn taidi omẹ he kan wema he yin Screenplays of Passport, Kin-dza-dza!, Mimino po Don't Grieve po. Gavriade kú to azán ṣidopotọ Ayidosun owhé 2021 tọn to Tbilisi, Georgia to whenuena epo osẹ atọn na eni do du jijizan 85tọ etọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Revaz Gabriadze]]
[[Simple:Revaz Gabriadze]]
g5794geal32mkwvgpup7cynz6r8bjg2
Rhythm 93.7 FM Lagos
0
639
12647
12646
2022-03-23T16:02:22Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Rhythm 93.7 FM Lagos''' yin ladiohọ he nọ na linlin to yovogbe mẹ bo yin didoai do Victoria Island to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ, to whenue e yin tẹnsẹna sọn Lekki to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. Ladiohọ lọ nọ na linlin gando nuhiho go, nuhiho taidi R&B, hiphop po nuhiho aṣa tọn lẹ po. Mẹhe tindo ladiohọ lọ wẹ '' Silverbird Communication'', to ogbẹ Silverbird tọn glọ, podọ ewọ wẹ yin ladiohọ mẹdetiti tọn he diyin hugan to otogbo Naijilia tọn mẹ.
==Titoji==
==Nunina lẹ==
Nigeria Dotcom Awards 2014-Best lutent Radio Station.
==Sọ pọn==
Todohukanji azọnwhé ladiohọ tọn lẹ to aimatẹn awọnlin tọn.
==Alọdlẹndonu==
[[en:Rhythm 93.7 FM Lagos]]
2crrqhzzkepfgzjx05reunhjddavs46
Richard Akinjide
0
640
12669
12668
2022-03-23T16:02:24Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Osuolale Abimbola Richard Akinjide''' (SAN) yin jiji to azan ẹnẹtọ Abọ̀húsun tọn to 1930 bo wa kú tó osun ẹnẹtọ owhe 2020 tọn. E yin dopo to whẹyidọtọ otò [[Naijilia]] tọn lẹ tọn. E sọ yin tovi Naijilia tọn bo sọ yin tohodọtọ de. E sọ yin tovi Ibadan tọn to whezẹtẹn waji Naijilia tọn. E wazọn to Awhannukọntogan Tafawa Balewa tọn glọ podọ hẹ togan Shehu Shagari po sọn 1979 jẹ 1983. Akinjide yin Lizọnyizọnwatọ whẹdida tọn. Akinjide wa yin matintọ to azan konukundopotọ osun ẹnẹtọ owhe 2020 tọn to Ibadan, bo yin owhe kanwesinẹnẹ mẹho.
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
260lliia57i8kvmee53lmh80k8jxffk
Rijau
0
641
12674
12673
2022-03-23T16:02:24Z
Jon Harald Søby
5
4 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Rijau''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ de to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Rijau tọn mẹ.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 3,196 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 176,053 wẹ to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn 923.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Rijau]]
795979rdcvdvfr3vwx703g2i2v1dybb
Rilwan Akiolu
0
642
12698
12697
2022-03-23T16:02:26Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Ahọlu '''Rilwan Akiolu Babatunde Osuolale Aremu''' (yin jiji to azan gbanewhèdopotọ Kọyansun owhe 1943 tọn). E yin Ahọlu Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn podọ ewọ wẹ sọ yin azinponọ na Ahọlu lẹpo to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn.
Ahọlu Rilwan ṣiọn ahọlugbakun bo jẹ azinpoji taidi Ahọlu Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to azan ṣinẹnẹtọ Avivọsun tọn to owhe 2003 tọn mẹ.
Ahọlu Adeyinka Oyeka wẹ jẹ nukọn na ahọlu Rilwa,ṣigba de ahọlu Adeyika Oyekan do bayi
Matin tọ wẹ ahọlu do jẹ Rilwan Akinolu ji
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Rilwan Akiolu]]
nv5heqyoexbz13pvsppfyf750yyo28n
Rodolfo Aínsa
0
643
12712
12711
2022-03-23T16:02:28Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Rodolfo Aínsa Escartín''' (17 Zósun 1944 yi jẹ 26 Avivọsun 2021) yin tonudọtọ Spain tọn podọ
ajọwatọ de. E yin aṣẹpatọ otò tọn sọn 2004 jẹ 2008. E yin jiji to Sabiñánigo, Spain.
Aínsa yin dopo to hagbẹ́ tònudọgbẹ ''People's Party'' tọn. Ewọ wẹ yin tatọ tonọ Huesca tọn sọn 1995 jẹ 1999.
Aínsa basi matintọ to 26 Avivọsun 2021 to owhe etọn gbe to todaho etọn mẹ to owhè 76 mẹvi yinyin mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Rodolfo Aínsa]]
fp8x959dnlzz92yatn3yovtq6aeyb4k
Ron Flowers
0
644
12722
12721
2022-03-23T16:02:29Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ronald Flowers''' nọgbẹ to gblagbla (28 Liyasun 1934- 12 Abọ̀húsun 2021) bo yin bọọluhotọ yovotomẹ tọn. Otẹn ṣẹnṣẹn tọn wẹ e nọ ho to tẹnnẹ ji, bo ka yin yinyọẹn na azan po ganmẹ he e zan po bọọluhogbẹ Wolverhampton wanderers tọn po. E yin dopo to mẹhe no ho bọọlu ganji to ogbẹ etọn he ho bọọlu akọta lẹpo tọn he wa aiyimẹ to 1966. To 12 Abọ̀húsun 2021, Flower basi matintọ to whenue e tindo owhe 87.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ron Flowers]]
mecsysnk6fp5un8f87k217zobg6pu2r
Ronald Reagan
0
645
12727
12726
2022-03-23T16:02:30Z
Jon Harald Søby
5
4 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Official_Portrait_of_President_Reagan_1981.jpg|thumb|Ronald Reagan]]
'''Ronald Wilson Reagan''' (azán 6tọ Afínplọsun owhe 1911 jẹ azán 5tọ Ayidosun 2004 tọn) yin aihundatọ podọ tonudọtọ de po to Amẹlika, E wa lẹzun ayimatẹngán 33tọ ayimatẹn California tọn tọn podọ tògan 40tọ Amẹlika tọn. Ewọ sọ wẹ asu Jane Wyman tọn (1940 jẹ 1948) podọ to enẹgodo, Nancy Reagan (ye wlealọ to 1952).
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Ronald Wilson Reagan]]
71f37v43rl14vzhj8tpq04a9ketv2ib
Ronke Odusanya
0
646
12769
12768
2022-03-23T16:02:37Z
Jon Harald Søby
5
41 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ronke Odusanya''' yin yọnnu aihundatọ sinima Ayọgbe tọn de po sinima-bayitọ de po, podọ aihundatọ oploji tọn dé po.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Ronke Odusanya yín jiji to azán atọ̀ntọ, Nuwhàsun, owhe 1973 tọn mẹ.
==Wehọmẹ yiyi etọn==
Ronke bẹ wehọmẹ yiyi jẹeji to ''St. Benedict Nursery & Primary School'' bosọ zindonukọn bo yi ''Federal Government Girls College, Akure''. E sọ yi wehọmẹ Alavọ Olabisi Onabanjo tọn, bo mọ gbedewema degree tọn yi to Mass communication mẹ.
==Azọn etọn==
E bẹ azọn aihundida tọn etọn jẹeji to whenuena e tindo owhe fọtọ̀nnukundopo. To gbedewema yiyi etọn godo, E yin yinkọdona dọ "Flakky Idi Dowo" to ada he e yiwa to aihundida Fathia Balogun tọn bo yin Folake to emẹ to owhe 2006 tọn mẹ.
Ronke tọ́n to aihundida Oga Bello tọn he yin "Kerikeri" mẹ. E basi aihundida Nollywood tọn tintan etọn to sinima he nọ yin " Baba Ologba" mẹ to owhe 2001 tọn mẹ.
E ko tọ́n to sinima [[Naijilia]] tọn susu lẹ mẹ he bẹ aihundida he nọ yin Jenifa tọn hẹn fihe e wa ada Becky tọn te, Twisted, po A Girl's Note among others po.
Ye doyin na ẹn na ada titengbe he e yiwa to aihun Ayọgbe Nollywood tọn mẹ to owhe 2017 tọn mẹ bo yí ajọ̀ to aihundida he nọ yin "Ailatunṣe" mẹ.
==Delẹ to aihun he eda lẹ mẹ==
*Twisted (2007)
*Jenifa (2008)
*Láròdá òjò (2008)
*Eekan soso (2009)
*Emi Nire Kan (2009)
*Astray (Isina) (2016)
*A Girl's Note (2016)
*Asake Oni Bread (2016)
*The Stunt (2017)
*Ayomide (2017)
*Obsession (2017)
*Ailatunse (2017)
*Olorire (2018)
*Owo Agbara (2018)
==Ajọ̀ lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn Intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ronke Odusanya]]
72cnznlc07wdphcvi3qoq37jtxax2wq
Roy Gaines
0
647
12789
12788
2022-03-23T16:02:40Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Roy Gaines.jpg|thumb|Roy Gaines]]
'''Roy James Gaines''' (mẹhe yin jiji to azán wíawetọ Avivọsun tọn owhé 1934 bo nọgbẹ jẹ azan wídopotọ Avivọsun tọn owhé 2021 tọn) yin Amẹlika-nu dé he nọ hò jinta wunmẹ ohàn ''Texas blues'' po ''electric blues'' po, e sọ nọ wleawuna hangbe bo nọ ji í. E wleawuna bosọ ji ''"A hell of a Night"'' to 1982. Ewọ wẹ yín nọvi na ohàn blues-jitọ Grady Gaines tọn. Gaines kú to Avivọsun owhé 2021 tọn, yèdọ azán dopo jẹnukọnna jijizan 84tọ tọn etọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Roy Gaines]]
[[Simple:Roy Gaines]]
ot20di54499c4jf0abui7s3lip1xm0o
Rukky Sanda
0
648
12842
12841
2022-03-23T16:02:49Z
Jon Harald Søby
5
52 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Rukky Sanda in film 01.png|thumb|Rukky Sanda]]
'''Rukky Sanda''' (yin jiji to azan Konukunatọ̀ntọ Avivọsun tọn to 1984) yinkọ etọn to gigọmẹ nọ yin '''Rukayat Akinsanya'''. E yin Aihundatọ to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn ==
Rukayat Akinsanya yin jiji to azan Konukunatọ̀ntọ Avivọsun tọn to 1984. E yin jiji to Ayimatẹ̀n [[Awọnlin]] tọn mẹ. Rukky yi wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn, wehọmẹ lọ wẹ e tin te to whenue e bẹ́ azọ́n ahihundida tọn jẹeji. E fó wehọmẹ Alavọ Ayimatẹ̀n [[Awọnlin]] tọn to 2007.
== Gbẹzan mẹdetiti tọn ==
Rukayat yin nọvi na aihundatọ Bolanle Ninọlowo.
== Azọ́n he e wà lẹ ==
*''Lethal Woman (2008)''
*''Obscure Motives (2009)''
*''Lovelorn (2012)''
*''Miami Heat (2012)''
*''Keeping My Man (2013)''
*''White Chapel''
*''The Seekers''
*''Legal War''
*''Campus Love''
*''Keeping my Man (2013)''
*''Gold Diggin (with Yvonne Nelson)''
*''What's Within (with Joseph Benjamin)''
*''The Relationship (2016) with Eddie Watson Jnr, [[Lisa Omorodion]] and [[Jennifer Eliogu]]''
== Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[En:Rukky Sanda]]
ss5wxv9ot0m041pi97uu6apn227kuql
Russia
0
649
12876
12875
2022-03-23T16:02:56Z
Jon Harald Søby
5
33 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Otò
|otò = Russia
|asia = Flag of Russia.svg
|ohia = Coat of Arms of the Russian Federation.svg
|yẹdide = Russian Federation (orthographic projection) - only Crimea disputed.svg
|tatọ́-tònọ = [[Moscow]]
|lẹdo = 17,098,246 km²
|gbẹtọ sọha lẹ = 145,478,097
|owhe = 2022
}}
'''Russia''' (to Russia-gbè mẹ: Россия), he nọ yin yiylọ to osẹ́nliho dọ '''Russian Federation''' (to Russia-gbè mẹ: Российская Федерация) yin [[otò]] de to Whèzẹtẹn-waji Europe tọn po Agéwaji Asia tọn po. Ewọ wẹ yin otò he kló hugan to aihọ́n mẹ, po nudi gbẹtọ sọha livi 146 e lán fọtọ́n dònu ṣinawe po. Ewọ wẹ yin otò he mẹ gbẹtọ su te hugán to [[Europe]], podọ [[Moscow]] he yin tòdaho tatọ́-tẹnnọ̀, bọ tòdaho Yekaterinburg tọn yin tòdaho he kló hugan to Europe. Ogbè he nọ yin dido hugan to Russia wẹ̀, [[Ogbè Russia tọn|Russia-gbè]], ewọ sọ wẹ yin ogbè he nọ yin dido hugan to agbegbe Europe tọn ji, podọ ga ewọ wẹ yin ogbè Slav lẹ tọn he nọ yin dido hugan. Tògbo ehe wẹ kló hugan to aigba ji na nue du gbigbló lẹdo he ji yè sọgan nọ tọn, bọ [[Canada]] hopódona ẹn, enẹgodo, [[Amẹlika]], po [[China]] po.
Russia má dogbó hẹ otò voovo 16, to Europe po Asia po mẹ. Ehelẹ wẹ: Norway, Finland, Estonia, Latvia, Lithuania po Poland po (awe lẹ gbọn Kaliningrad Oblast), Belarus, [[Ukraine]], Togbó Georgia tọn, Azerbaijan, Kazakhstan, China, Mongolia, po North Korea po. E tindo kanṣiṣa hẹ [[ohù]] fọtọ̀nnukúndopo (16), po ohù daho atọ̀n po.
Sọṣì Katoliki Whèzẹtẹn-waji tọn ''(Eastern Orthodox Church)'' wẹ yin sinsẹ̀n he gbayipe hugan to Russia.
Russia yin otò daho he sọ má do ogbẹ́ voovo lẹ ji de. Bẹsọn owhe 1922 jẹ 1991, ewọ wẹ yin adà tangan [[Soviet Union]] tọn. E yin tògbo de he aliho gandudu tọn etọn sinai do anademẹ Communist lẹ tọn dai amọ todin e ko lẹzun tògbo de he to anademẹ tògan tọn glọ ṣogan bo tindo Lizọnyizọnwatọ Tangan de po Tòwedegbẹ de po ''(semi-presidential republic)''. E tindo nugonu aliho gandudu tọn he mẹ gándutọ lẹ nọ yin dide gbọn omẹ paa lẹ dali ''(democracy)'' de tọn nkọ lẹ. Tògan lọ nọ yin dide gbọn vodide tlọlọ dali, amọ agbàwhlẹnhẹmẹtọ etọn lẹ ma nọ yin dotẹnmẹna nado yi azọ́nwatẹn linlinnamẹ tọn lẹ zan, ṣogan yẹ tindo dotẹnmẹ nado yí nọtẹn gbẹ́dido internet ji tọn lẹ, nọtẹn linlinnamẹwe internet ji tọn lẹ po linlinnamẹnu tògodo tọn lẹ tọn zan to gigọ mẹ, podọ e yin dotẹnmẹna na nado mọ lehe kọdetọn vodide lọ tọn to yìyì do.
To alọnu din, [[Vladimir Putin]] wẹ to gánzinpo ji. Tògan lọ wẹ nọ pàṣẹ dó otò lọ ji bọ Tòwedegbẹ Russia tọn ''(Russian Parliament)'' bọdego.
==Kikló-yinyin po adọkunnu lẹ po==
Po aigba he gbló sọ̀ kilomẹtlu 17,075,400 lẹdope (enẹ wẹ, maili 6,592,800 lẹdope) po, Russia wẹ yin tògbo he kló hugan to aihọ́n mẹ, e dù sọ dopo to ṣinatọ̀n (1/8) ji lẹdo fininọ Aigba ji tọn. Russia wẹ yin akọta ṣinatọ̀n-tọ he mẹ gbẹtọ sù te hugan po gbẹtọ sọha livi 140 po to owhe 2022 mẹ. Russia nọ de huhlọ́n susu tọ́n sọn amì po amì jẹhọ̀nno jọwamọ tọn ''(natural gas)'' po mẹ.
Gbọ̀n kàndindlẹn gbọn Whèzẹtẹn-waji Europe tọn kakajẹ agéwaji Asia tọn lẹpo ji, Russia dasá pọnla ganmẹ voovo tọn widopo ji bo tindo ninọmẹ aimẹ tọn po wunmẹ aigba tọn voovo susu lẹ po. Russia wẹ do fie adọkunnu jọwamọ tọn lẹ hlá do hugan to aigba ji te, bosọ yin otò he nọ dè amì po amì jẹhọ̀nnọ jọwamọ tọn tọ́n hugan to gbẹ̀mẹ. Russia wẹ sọ tindo zùngbó hládotẹn ''(forest reserves)'' daho hugan to gbẹ̀mẹ, podọ ga nọ̀whe etọn lẹ wẹ bẹ dopo to ẹnẹ̀ ji (1/4) osìn dagbe aigba tọn lẹ hẹn.
==Osẹ́n==
==Tònudidọ==
==Otàn==
==Nudọnamẹ gando lẹdo etọn lẹ go==
==Demographic==
==Aṣà==
[[Adà:Otò]]
[[en:Russia]]
fopp8ha12ktwnqj1tz1td7u84dggjh4
Rutherford B. Hayes
0
650
12882
12881
2022-03-23T16:02:57Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Rhayes.png |144px|thumb|Rutherford B. Hayes]]
'''Rutherford Birchard Hayes''' (azán ẹnẹtọ Kọ́yànsun tọn to 1822 – azán fọtọnnukun-awetọ Alunlunsun tọn to 1893) yin tonudọtọ otò Amẹlika tọn tọn de, e sọ yin whẹyidọtọ de podọ nukọntọ otò tọn he yin awhànfuntọ de, ewọ wẹ sọ yin togán 19tọ otò Amẹlika tọn (sọn 1877 jẹ 1881).
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Rutherford Birchard Hayes]]
se64d44r9tq1pl4qcwzp2k4m6lfpup7
Sabah Abdul-Jalil
0
651
12893
12892
2022-03-23T16:02:59Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sabah Abdul-Jalil''' ( 1 Liyasun 1951 - 28 Afínplọsun 2021) yin anadenamẹtọ bọluhotọ lẹ tọn na otò Iraqi tọn podọ bọluhotọ otẹn ṣẹnṣẹn tọn. Al-Quwa Al-Jawiya wẹ e deanana gbọngodo. Whla ṣidopo wẹ e deanana ogbẹ́ bọluhotọ otogbo lọ tọn lẹ sọn 1975 jẹ 1979.
Abdul-Jalil wá kú to azán 28 Afínplọsun 2021 gbọn azọ̀n bẹlpamẹ lọ Covid-19 dali to Baghdad, podo e tindo owhe 69 to whenue e kú.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Sabah Abdul-Jalil]]
jkuuwjdo8nujj00oilrchzszn4jgn9l
Sagbohan Danialou
0
652
12943
12942
2022-03-23T16:03:09Z
Jon Harald Søby
5
49 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sagbohan Danialou''' he yinkọ etọn titi nọ yin '''Sagbohan Daniel''' yìn hànjitọ [[Benẹ]] tọn de hé yin jiji to azan widopo, Awèwèsun owhe 1951 to Ekpè tomẹ. Mẹjitọ etọn lẹ tlọn Abomey.
==Vuwhenu po oplọn he eyi po==
Sagbohan Danialou sìn otọ́ yin hànjitọ podọ onọ̀ etọn yin hansinọ dé sọn Abomey. E zan vuwhenu étọn to onọ̀ etọn sìn mẹjitọ lẹ dè. Ohàn he e nọ doto sọn ṣọṣi Methodisti tọn he pannukọn ohọ yetọn po vodun han he ye nọ ji to zanfinfọ̀n to hunwhẹ lẹ whenu wẹ fọn jlo hanjiji tọn dó lanmẹ na ẹn. Otọ́ étọn sọn plọn ẹ nuhiho voovo taidi: kpahlouẹ, maracas, po kpezi po. E biọ numẹnsẹ̀n kosi lẹ tọn mẹ to whenuena e do owhe atọ́n na nunina hanjijitọn etọn wutu. To whenue e do owhe fọ̀ntọ̀nnukundopo, ye plan ẹn do yi Cotonou nado yi plọn Anazọn. Cotonou tohomẹ wẹ e biọ hanjigbẹ dè mẹ te, bo sọ̀ yin ganklekle hotọ to bíbẹ whenu. Gandopolọmẹ wẹ e dó na plọn nuhiho whemitọnnu tọn lẹ yiyizan te. Nado penukundo hanjiji he é yinwanna podọ nado sọgan yí nukọn to é mẹ, Sagbohan Danialou jo anazọn wíwá dó bo pannukọn hanjiji.
==Whẹndo etọn==
Sagbohan Danialou ji ovì ṣidopo, he susu to yemẹ nọ hodo e yi hanjitẹmẹ.
#Ovì mẹho etọn, Djibril ku to owhe 2013.
#Raimi gankekehotọ̀,
#Kamal lọsu yin nuhotọ ga,
#Yọnsi atọ́n wẹ yin mẹhe po lẹ.
To owhe 1968,whenue Sagbohan Danialou to owhe fọ̀ntọ̀nnukunawe dó bọ sọ to anazọn etọn wa to Cotonou tohomẹ, e ho ohun dè yé nọ ylọ dọ ''congas'' na nuhogbẹ ''los commandos'' he yin nuhogbẹ congas tọn tintan to Benẹ he do òhún wunmẹ vovo lẹ.
To whejayi dopo, anadenahantọ lọ sọ na kọja Sagbohan dọ̀ ni yi ho ohun, na húnhotọ yetọn ma wa wutu. Sagbohan ho ohungbe hanjitọ James Brown tọn, bọ é sọ yọn sise na todoaitọ lẹ podo ògán gbẹdutẹn lọ tọn po, na ehe yin nù yọyọ dè na yé to whelọnu.
Nujijọ ehe wẹ zọn bọ ògán gbẹdutẹn fie Sagbohan honu te lọ tọn plan ẹn yi otò [[Naijilia]] tọn mẹ na dó honu.
==Oku Djibril tọn==
To azan wiawetọ Awèwèsun owhe 2013, aṣọdonanutọ aṣa Benẹ tọn El pidio, Sagbohan Danialou podo ovi sunnu etọn Djibril po du nudido to whenuena ye nu amasin sọn amasingo de mẹ. Nado sọgan gbọ manọna he Djibril to jijẹ dè, Sagbohan Danialou na ẹn amasin sọn amasingo de e họ to mọto dè mẹ to aliho ji na dó nù. Djibril nù amasin lọ, enẹgodo wẹ é ku dó dotopamẹ El Fateh tọn to họgbonu tohomẹ. Sagbohan Danialou podo El Pidio de Souza lọsu po yin zize yi dotowhe daho Hubert K Maga tọn to Cotonou, na yelọsu nù pẹdè to amasin lọ mẹ wutu. Sigba yé penukun yé go bọ é sọ pọnte na yé.
[[fr:Sagbohan Danialou]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
0lchyeuranu2vjb77j2me1p83oa6vfi
Sahara
0
653
12956
12955
2022-03-23T16:04:55Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Algeria Sahara Desert Photo From Drone 5.jpg|thumb|Danfafa Sahara tọn]]
'''Danfafa Sahara tọn''', he tin to agewaji Aflika tọn, wẹ yín danfafa he klohugan to aigba blebu jí podọ ewọ sọ wẹ danfafa he hunmiọn hugan. Gbiblo danfafa Sahara tọn dlẹnkan gbọn oto susu mẹ podọ ehe bẹ oto lẹ taidi Morocco, Algeria, Tunisia, Libya, Egipti, Mauritania, Mali, Niger, Chad, po Sudan po hẹn. Susu fie e dlẹnkan gbọn lẹ tọn wẹ gbẹtọ ma nọ nọ, ṣigba mẹdelẹ penugo nado nọ ada he mẹ osin tin te lẹ. Danfafa Sahara tọn gblo sọ kilomita livi ṣinẹnẹ to ada etọn ẹnẹ lẹ dopodopo mẹ. To ojlẹ de mẹ wayi, danfafa ehe wa fa sọ mọ bọ jinukun lẹ sọgan wu to lẹdo etọn delẹ mẹ ṣigba to nukọnmẹ, e sọ vọ hu whladopodogọ. Danfafa Sahara tọn wẹ fie hunmiọn hugan to aigba blebu ji ṣigba e ma yín ewọ wẹ fie hú hugan. Danfafa he hú hugan wẹ danfafa "''Atacama''" tọn he tin to huwaji Amẹlika tọn.
== Ninọmẹ aimẹ tọn danfafa lọ tọn ==
Ninọmẹ aimẹ tọn sahara tọn yin dopo to dehe sin-ẹn hugan to aigba ji lẹ mẹ. Jikun vude wẹ nọ ja to lẹdo danfafa sahara tọn, jẹhon ahizi sọ nọ sọawuhia sọn ojlẹ de jẹ devo mẹ. To lẹdo danfafa lọ tọn delẹ ji, jikun sọgan nọ ma ja na nudi owhe dopo blebu. To alunlun whenu, hihla nọ su taun to okle. To avivọ-whẹnu, fifa nọ tin taun to agewaji danfafa lọ tọn, podọ to huwaji, ninọmẹ lọ nọ pọnte pẹẹde. Osin-ago nọ ja to lẹdo osó tọn etọn lẹ ji to whedelẹnu.
== Lẹdo ==
Osó he yiaga hugan to danfafa sahara tọn wẹ 'Emi Koussi' he yiaga sọ mita 3415. Osin-ago nọ ja to lẹdo osó tọn he yiaga taun lẹ, e tlẹ yin to alunlun whenu. Osó tangan he tin to lẹdo lọ mẹ wẹ osó 'Atlas' tọn he tin to Algeria. Fihe yido hugan to lẹdo sahara tọn mẹ wẹ "The Qattara Depression" he tin to Egipti. Otọ susu wẹ jugbọn danfafa sahara tọn ji. Etomọṣo, susu nọ sọawuhia bo sọ nọ bu sẹ to ojlẹ voovo lẹ mẹ, ṣigba otọ 'Nile' tọn po otọ "''Niger''" tọn po ma nọ hu.
tt4h2f5c6sesdg7mvhwvrax7ikk8neg
Saheed Sedonu Adamson
0
654
12976
12975
2022-03-23T16:04:56Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Ahọlu '''Saheed Sedonu Adamson''' yin vijiji [[Ajido]] tọn he yin topẹvi dé to gandudu dókọtọn [[Gbagli]] tọn glọ, to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
== Wepinplọn etọn ==
==Azọn etọn==
== Gigopanamẹnu he eyi lẹ ==
To owhe 2016 tọn mẹ, Saheed Sedonu Adamson mọ lẹblanu-lọkẹyi nado lẹzun Ahọlu Widopotọ (11) to Ahọluduta Ajido tọn mẹ. Whenẹnu wẹ e wa lẹzun ''His Royal Majesty'', Ahọlu Saheed Adamson, he yin Topon Toyiaga I, Ahọlu Ahọluduta Ajido tọn, to Gandudu Dókọtọn [[Gbagli]] tọn mẹ to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ .
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
qhpp873kl3j60b9mbakx4pukzi0cspo
Salaudeen Latinwo
0
655
12986
12985
2022-03-23T16:04:56Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Salaudeen Latinwo''' yin (jiji to owhe 1943) mẹ. Eyin vijiji Otogbo [[Naijilia]] tọn bosọ yin Ayimatẹn-gan Ayimatẹn Kwara tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Salaudeen Latinwo]]
[[yo:Salaudeen Latinwo]]
oe0vrp3fgusleti90lvbh39r3whsv6e
Salleh Abas
0
656
13012
13011
2022-03-23T16:04:57Z
Jon Harald Søby
5
25 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Mohamed Salleh bin Abas''' (yin jiji to Azan ko-nukun-atọ́ntọ́, Avivọsun, Owhe 1929 jẹ Azan fọtọ̀n-nukun-dopotọ, Alunlunsun, Owhe 2021) tọn mẹ.
E yin tonudọtọ po whẹ̀yidọtọ Otò Malaysia tọn po
Ewọ wẹ ogan whẹdatọ lẹ tọn to Whẹdatẹn daho hugan Otò Malaysia tọn bẹsọn Owhe 1984 kakajẹ 1988 mẹ. Sọn Owhe 1999 jẹ Owhe 2004, e yin gbẹvi ''Terengganu State Legislative Assembly'' tọn.
Abas yin dopo to gbẹvi ogbẹ Malenu he tin to Otò Malaysia tọn mẹ.
Abas basi matintọ to Azan fọtọ̀n-nukun-dopotọ, Alunlunsun, Owhe 2021 tọn mẹ to Dotowhe dé he tin to Kuala Terengganu, Otò Malaysia tọn gbọn azọn covid-19 tọn to whenue e tindo Owhe kan-awe-elan-widopo.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Salleh Abas]]
[[simple:Salleh Abas]]
c6vltgss3qu6yrv8yieu0g7vgdvzbvg
Sambasa Nzeribe
0
657
13033
13032
2022-03-23T16:04:58Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sambasa Nzeribe''' mẹhe yinkọ etọn to gigọ́ mẹ wẹ Chiedozie Nzeribe Siztus yin aihundatọ Sinimọto tọn de po aihun tele ji tọn de datọ po to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. E wá sọn Ayimatẹn Anambra Tọn mẹ to otogbo [[Naijilia]] tọn. E ko sọ tọ́n to aihun susu lẹ mẹ taidi ''A Mile from Home'' (2013), ''Out of Luck'' (2015), ''Just Not Married'' (2015), ''A Soldier's Story'' (2015), ''Hotel Choco (2015)'', ''[[The Wedding Party]]''(2016), ''The Island'' (2018), ''Slow Country'' (2018), ''Elevator Baby'' (2019), ''Kasala'' (2018) po ''The Ghost and the Tout'' (2018) po. To 2016, e mọ gigopanamẹnu ''AMVCA'' tọn yí na azọ́n dagbedagbe he e wà to aihun he e basi lẹ mẹ wutu.
==Aihun he e da lẹ==
*''A Mile from Home'' (2013)
*''Out of Luck'' (2015)
*''Just Not Married'' (2015)
*''A Soldier's Story'' (2015)
*''Hotel Choco'' (2015)
*''The Wedding Party'' (2016)
*''My Wife & I'' (2017)
*''The Island'' (2018)
*''Slow Country'' (2018)
*''Elevator Baby'' (2019)
*''Kasala'' (2018)
*''Coming From Insanity'' (2018)
*''The Ghost and the Tout'' (2018)
*''Four Crooks And A Rookie''
== Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn ==
Sambasa whẹn to ninọmẹ mẹdekannujẹ tọn de mẹ na otọ́ etọn basi matintọ to whenue e gbẹ yin yọpọvu wutu. Isolo, he to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ wẹ e whẹn te. To whenue e to whinwhẹn e yinwanna aihun nupinpọn-do-plọnnu tọn dídá taun, enẹwẹzọn bọ e joawu na hanjigbẹ sinsẹn họmẹ tọn po ogbẹ aihundida sinsẹn etọn tọn po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Sambasa Nzeribe]]
2b4rq1orqv77e3sa8elh2kpijl748q5
Samuel Ajayi Crowther
0
658
13083
13082
2022-03-23T16:04:59Z
Jon Harald Søby
5
49 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Bishop_Samuel_Ajayi_Crowther_1867.png|thumb|Samuel Ajayi Crowther]]
'''Samuel Ajayi Crowther''' (1809 jẹ azan gbannukundopotọ Awèwèsun owhe 1891) yin ogbè susu setọ, yẹwhenọ podọ yẹwhegan ṣọṣi Anglican tọn tintan to wheyihọ otògbo [[Naijilia]] tọn me.
E yin jiji to Oshogun (he yin yinyọnẹn to egbehe di Ado-awaye, Ayimatẹn Oyo tọn to otògbo [[Naijilia]] tọn mẹ).
Samuẹli po whẹndo etọn po yin wiwle yi kanlinmọgbenu to whenuena e tindo owhe wiawe. Ehe jọ to whenue Ayọnu lẹ to awhan akọta tọn fún, yedọ awhan akọta owu tọn lẹ sọn owhe (1821 jẹ 1829), bọ gbọnmọ dali gbètato Oshogun tọn yin viva. Enẹgodo Ajayi Crowther yin vivọsa na ajọwatọ kanlinmọ tọn lẹ sọn otò Potuga tọn mẹ fie e yin zize yi aihọn yọyọ ''New World'' gbọn ohu Atlantiki tọn ji. Crowther jẹ mẹdekannu gbọn alọ̀ awhanfuntọ tọji Aflika tọn ''Royal Navy's West Africa Squadron'' lẹ dali. To whelọnu, awhanfungbẹ ehe to hihodo osẹ́n he otò Brítánì tọn zedai nado doalọtena kanlinmọjọwiwa gbọn ohu Atlantiki tọn ji. Mẹhe tọ́n sọn kanlinmọgbenu lọ lẹ po yin bíbẹ yi otò Sierra Leone tọn mẹ. To Sierra Leone, Ajayi yin yinkọ diọna do yinkọ Glẹnsi tọn de he yin ''Samuel Crowther'' bo sọ bẹ nupinplọn to Glẹnsigbe mẹ. E kẹalọyi sinsẹn Klistiani tọn bo sọ kọnawudopọ po akọtagbẹ he nọ yin ''Krio'' po to Sierra Leone. E plọn ogbè susu, enẹwẹ zọn bọ yé dó dee di yẹwhenọ to Glẹnsi tomẹ. To whenu pẹde godo, e yí gbedewema daho hugan to wẹhọmẹ alavọ ''Oxford'' tọn. Ajayi wleawu nado lilẹ odẹwema he nọ yín ''Anglican Book of Common Prayer'' do ayọgbe mẹ, mọdopolọ e sọ to azọnwa dó Biblu kinkan do Ayọgbe mẹ podọ azọ́n devo lẹ po to ojlẹ dopolọ mẹ.
== Otàn Gbẹzan etọn tọn==
Ovivi Ahọlu Abiodun tọn wẹ Ajayi yin podọ yinkọ onọ etọn tọn wẹ Afala. To owhe wiawe godo he kanlinmọjọwatọ Fulani tọn lẹ wle Ajayi, whẹndo etọn po mẹhe tin to gbètato Oshogun tọn lẹpo to owhè 1821 bo sọ sà yé na kanlinmọjọwatọ Pọtuga tọn lẹ. Onọ etọn Afala, he yin nina yinkọ batẹm tọn lọ Hannah, nọvi etọn pẹvi po hagbẹ whẹndo etọn tọn lẹ po tin to kanlinmọ lọ lẹ mẹ. Otọ́ etọn Ayemi na ko yin huhu to whenuena yé gba otò yetọn kavi to whenu pẹde godo.
Otò Brítánì tọn jẹagọdó ajọ̀ kanlinmọ tọn gbọn ohu ji, enẹwutu wẹ e do zan awhanfuntọ tọji tọn lẹ nado nọ disà gbọn ohu he gbọn Aflika lẹ ji nado doalọte na ajọ̀ mọnkọton depope, ehe wá aimẹ to owhe 1807.
To whelọnu otò Spain po pọtuga po gbẹ kẹalọyi ajọ̀ kanlinmọ tọn to otò he ye paṣẹ na lẹ mẹ to Amẹlika.
Whẹpo tọjihun he nọ bẹ kanlinmọ lẹ do tọ́n sọn huto Amẹlika tọn, awhanfuntọ tọji tọn Brítánì tọn lẹ he nọ yin yiylọdọ ''British Royal Navy'' biọ tọjihun lọ mẹ to aṣẹ nukọntọ ''Captain Henry Leone'' tọn glọ. Yé tún kanlinmọ lọ lẹ dote bo bẹ́ Ajayi po whẹndo etọn po sọyi ''Freetown'' to otò Sierra Leone tọn mẹ.
To Sierra Leone, Crowther yin nukunpedego gbọn ''Anglican Church Missionary Society (CMS)'' dali, bo sọ yin pinplọn to Glẹnsigbe mẹ. Na apọ̀n etọn bí dó owè go wutu, yé zee do wehọmẹ, bọ to whenu pẹde godo, Ajayi sọgan hia Biblu po awubibọ po. E lẹzun klistiani bọ to azan widopotọ Awèwèsun owhe 1825 tọn, e yí batẹm gbọn ''John Raban'' dali. E dó yinkọ lọ ''Samuel Crowther'' na ede na mẹhe tindo yinkọ lọ paapá yin yẹwhegan to ''Christ Church Newgate'' London, bo sọ yin dopo to dowatọ ''Church Missionary Society (CMS)'' tọn lẹ mẹ.
==Alọwle po whẹndo po==
Crowther wlealọ hẹ Asana, yedọ ''Hassana'', na malenu wẹ e yin dai wutu. yé sọ na ẹn yinkọ batẹm tọn lọ ''Susan''. Susan lọsu tin to kanlinmọ he yin tuntun dote lẹ mẹ. Ovì yetọn lẹ wẹ Dandeson Coates Crowther po Abigail po. Abigail dà Thomas Babington Macaulay. Ovì yetọn he yin ovivi Ajayi Crowther tọn wẹ Herbart Macaulay he yin dopo to nukunmọ̀nu lẹ mẹ to otògbo Naijilia tọn mẹ.
==Sinsẹnzọ́n etọn==
Crowther yin dide nado hodo yẹwhenọ James Schon yi Niger to oto Naijilia tọn mẹ to owhè 1841. Whenuena yé jẹ Niger, e biọ dọ Ajayi dó na plọn Hausagbe na gbejizọnlin yetọn wutu. Yanwle yetọn wẹ nado gọalọna ajọwiwa, ogle lilẹ̀ po awubibọ po, sinsẹn Klistiani tọn bibasi podọ nado doalọte na ajọ̀ kanlinmọ tọn. To gbejizọnlin lọ godo, Crowther yin yiylọ lẹkọ dó Glẹnsitomẹ, yé plọn ẹn bọ é sọ lẹzun yẹwhegan ''Bishop'' London tọn.
Crowther lẹkọ dó Aflika to owhè 1843 po Henry Townsend po. Ye hùn yẹwhehọ dó otò Abeokuta to ayimatẹn Ogun tọn to otògbo Naijilia tọn mẹ. Crowther bẹ azọn Biblu kinkan dó Ayọgbe mẹ, Mọdopolọ é sọ jẹ ohogbe lẹ ṣian ji nado Basi wezẹhomẹ to Ayọgbe mẹ.
== Okú po Siọdidi etọn po==
Crowther ku gbọn azọ̀n afọkuawaku tọn dali to ayimatẹn awọnlin tọn to azán gbannukundopotọ Awèwèsun owhe 1891 tọn. E tindo owhe 82 to whenue e kú. E sọ yin didi dó ṣiọditẹn awọnlin tọn.
To owhe 1971, ayimatẹngan awọnlin jlo nado zan fidelẹ to ṣiọditẹn lọ nado gbá azọ̀nhọ yọyọ lẹ dó finẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Samuel Ajayi Crowther]]
q4ftf093ftt6e11fjt3mvxt1sc3zcf9
Samuel Eto'o
0
659
13101
13100
2022-03-23T16:05:00Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Samuel Eto'o - Inter Mailand (1).jpg|thumb|Samuel Eto'o]]
'''Samuel Eto'o''' (yin jiji to azan aotọ Whejisun Owhe 1981 tọn). Yin bọọluhotọ Otò Cameroon tọn dé. E ko ho bọọlu na ''Internazionale Milano'' po bọọlu hogbẹ Otò Cameroon tọn po.
To Zósun owhe 2021 tọn mẹ, Samuel Eto'o, hẹn dide etọn nado du Azinponọ na bọluhihogbẹ Otò Cameroon tọn zun yinyọnẹn (Fecafoot).
==Bọlu hogbẹ he mẹ e wazọn te lẹ==
:Leganés
:Real Madrid
:Espanyol
:Barcelona
:Real Madrid
:Internazionale Milano
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Samuel Eto'o]]
o055esqikjhcl00irlje5enc892czau
Samuel Hundogan
0
660
13122
13121
2022-03-23T16:05:01Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Samuel Hundogan''' (yin jiji to Azan fọtọntọ Osun ṣidopotọ Owhe) Eyin tovi [[Gbagli]] tọn to [[Awọnlin|Aimatẹn Awọnlin]] tọn mẹ to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Ewọ wẹ sọ yin Tatọ Whẹndo Ganho tọn, podọ ga, ewọ wẹ yin Mẹgantẹnmẹ Agoloto Ahọluduta [[Gbagli]] tọn.
==Jọja whenu etọn po wepinplọn etọn po==
==Otàn gbẹzan etọn tọn==
Samuel Hundogan wlealọ hẹ Mẹmẹyọnnu Oluyemisi Hundogan to Azan wiatọntọ, Osun wiawetọ, Owhe 1997 tọn mẹ. Samuel jívi atọn, Sunnu awe podọ Yonnu dopo. Yinkọ yetọn lẹ wẹ Elizabeth Abimbọla Hundogan, David Adetokunbo Hundogan po Benjamin Olufemi Hundogan po.
== Azọn he e wa lẹ po ogan he edu lẹ po ==
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
dbj7w0bycpe19tuu71qhdchkpz6iktg
Samuel Ladoke Akintola
0
661
13152
13151
2022-03-23T16:05:02Z
Jon Harald Søby
5
29 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Samuel Ladoke Akintola''' (osun ṣianwetọ azan ṣidopotọ owhe 1906 - osun tintan azan fọtọ̀ntó owhe 1966). Yin tonudọtọ ovi akọta Naijilia tọn sọn okun Ayọnu to whezẹtẹn waji. E yin jiji to azan ṣidopotọ osun ṣianwetọ owhe 1906 to oto ogbomọṣọ tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn ==
Ye ji Samuel do whẹndo Akintola tọn to oto ogbomọsọ tọn mẹ, otọ́ etọn wẹ Akintọla Akinbọla to whenue onọ etọn nọ yin Akankẹ Akintola. Otọ́ etọn yin ajọwatọ he wa sọn hẹnnu ajọwatọ tọn mẹ. Whenue e tin to pẹvi, mẹjitọ etọn lẹ sẹtẹn yi oto mínna tọn he yin ayimatẹn naija tọn to egbehe. E hiawe to aganu to wehọmẹ bẹjẹẹji tọn to Church Missionary Society. To owhe 1922, E lẹkọ yi ogbomọṣọ nado yi nọ baba daho etọn de, E sọ zindonukọn to oplọn etọn mẹ to wehọmẹ bẹjẹẹji tọn oniyẹtọmi jẹnukọn whẹpo e sọ do zindonukọn to wehọmẹ kọlẹẹji onitẹbọmi to owhe 1925. E wazọn mẹplọntọ tọn to wehọmẹ akadẹmi onitẹbọmi to owhe 1930 po 1942 po ṣẹnṣẹn, ehe godo wẹ e wazọn po azọnwhe ogbẹ tọn he nọ penukundo ohún pinpan tọn to Naijilia. Ojlẹ ehe mẹ, E tindo kọndopọ podo H.O Davies po, he yin whẹyidọtọ po tonudọtọ po, E sọ kọnawudopọ po ogbẹ tonudidọ Nigerian Youth Movement fihe e hopodona Ikoli nado yin dopo to ovi hagbẹ he yin nukunmọnu ayimatẹn Awọnlin tọn mẹdemẹtọ lẹ de Samuẹl Akinsanya, mẹhe Nnamdi azikwe kẹalọyi di mẹhe na jẹ otẹn lọ mẹ. Akintola sọ kọnawudopọ hẹ azọnwhe linlinwe tọn taidi azọnwatọ,bọ e sọ lẹzun hodọtọ na linlinwelọ to owhe 1953 po godonọnamẹ akinọla maja he yin dọpo to akwẹnọ linlinwe tọn he jẹ tẹnmẹ Ernest Ikoli tọn mẹ hodọtọ́. Akinọla lọsu ze linlinwe Ayọnu he ye yi ogbe Ayọnu tọn do zedai to egbesọegbesọ. To owhe 1945, e jeagọ do afọdide azọndote he ogbẹ tonudidọ NCNC he azikwe po Michael Imodu na ze dote, ehe zọn bọ e lẹzun alẹdatọ to nukun tonudọtọ lẹ tọn mẹ di Anthony Enahoro. To owhe 1946, Akintọla mọ alọgọ oplọn vọnu yi nado yi hiawe vọnu to U.K, fihe e fo oplọn etọn gando oyọnẹn osẹn tọn, bọ e wa to azọnwa di whẹyidọtọ na osẹn oto tọn. To owhe 1952, ewọ po chris ogunbanjọ, Ahọluzọnwatọ Bọde po Michael Ọdẹsanya po nọpọ bo yin dopo.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Samuel Ladoke Akintola]]
[[yo: Samuel Ladoke Akintola]]
f9hr61vgnjtvzxajdjwlepy5v4q0ivy
Samuel Ortom
0
662
13164
13163
2022-03-23T16:05:02Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Samuel Loraer Ortom''' yin jiji to azán konukunatọntọ osun ẹnẹtọ owhe 1961 (23-4-1961) tọn mẹ. E yin tonudọtọ, ajọwatọ po lẹblanu homẹdagbenọ, tovi ayimatẹn benin tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Ewọ wẹ yin ayimatẹngan benin tọn to alọnu. To owhè 2015 wẹ e yin dide taidi ayimatẹngan to tonudọgbẹ APC tọn glọ. To whenue e jẹ owhè 2019 tọn, e sọ vọ yin dide whla awetọ taidi ayimatẹngan benin tọn sigba to tonudọgbẹ PDP tọn glọ. To whenue goodluck jonathan tin to ganzinpoji, samuel ortom wẹ yin minista họglọ tọn na karai po tito ajọwiwa tọn.
==Otan gbẹzan etọn po wepinplọn po==
Dile mi ko dọ do jẹnukọn, yé ji samuel ortom to azan konukunatọntọ osun ẹnẹtọ owhè 1961 tọn to ayimatẹn benin tọn to ahọluduta guma tọn glọ to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. E bẹ wehọmẹ dokọ tọn to st john primary school to topẹvi gboko tọn mẹ to owhè 1970 po st catherine primary school po, to ayimatẹn maiduguri tọn mẹ, e yin dẹpẹgan ayimatẹn benin tọn to 1974, e fo wehọmẹ dokọ tọn etọn to owhè 1976. E zindonukọn to wepinplọn etọn tọn mẹ to Idaha secondary commercial college, to ayimatẹn koggi tọn, sigba e ma fo e na wehọmẹ kwẹ tọn wutu na otọ etọn ko gbọjẹ to azọnmẹ. Ojlẹ enẹ mẹ wẹ e lẹzun hunkuntọ dé nado penukundo ede go. samuel ortom ma dike enẹ ni hẹn ẹn gbọjọ. To whenue e jẹ akwẹ pẹde pẹde mọ ji, e zindonukọn to wepinplọn etọn mẹ kaka e do yí gbedewema wesetọ tọn, ''Doctor of Philosophy (Ph.D)'' to commonwealth university, Belezi, gando tito wepinplọn whegbetọn go. Jẹnukọn na ojlẹ enẹ, e hiawe diploma to oyọnẹn nusisa tọn to amadu bello university, to otò zaria tọn to benue state university, to fihe e hiawe diploma to azọn linlin tọn mẹ to 1998.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Samuel Ortom]]
[[yo: Samuel Ortom]]
5p0ptdmj9r4gplspmu3jkqcslhs8yn2
Samuel Wheto
0
663
15980
13203
2022-03-25T07:31:47Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Samuel Wheto|YẸDIDE ETỌN=Aholu Samuel Wheto oba of Topo Dalẹ Badagry.jpg|IMAGE-TEXT=Ahọlu Samuel Wheto|JIJIZAN=15 Zósun 1960}}
Ahọlu '''Samuel Olusegun Wheto''' (mẹhe yin jiji to azán fọtọ̀ntọ, osun ṣiẹnẹtọ, owhe 1960 tọn) yin tovi [[Dalẹ Whedakọ|Dalẹ]] tọn, Dalẹ yin gbétatò de he tin to otò [[Gbagli]] tọn mẹ to aṣẹpipa [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] glọ to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ.<ref>https://www.sunnewsonline.com/2023-badagry-traditional-rulers-endorse-tinubu-for-president/</ref>
== Wepinplọn etọn ==
Ahọlu Samuel Wheto nọ̀ nafẹ etọn dè to gbétatò Agonu tọn he to tòpẹvi Irewe-Osolu tọn mẹ to Gandudu Dókọtọn Ojo tọn glọ. Finẹ wẹ e yì wehọmẹ bẹjẹeji tọn etọn te to St. Francis Catholic Primary School, Igbo-Oja to owhe 1968 tọn mẹ. Enẹgodo, e yì wehọmẹ daho Methodist Secondary Modern School to [[Gbagli]] to 1974. Enẹgodo, e yì na zepọn de he mẹ e yí gbedewema he yin ''Modern III School Certificate'' te to 1977.
== Otàn gbẹzan etọn tọn ==
Samuel Olusegun Wheto dà asi lẹ bo sọ jivi lẹ.
== Azọ́n he e wà lẹ po ogán he e dù lẹ po ==
Samuel Wheto wazọ́n to Ahọlugbasa Ahọlu Akran Menutoyi tọn mẹ. E sọ do lẹblanulọkẹyi lọ nado dù gbétatògán na nudi owhe 20 do gbétatò he nọ yin Dalẹ ji. Mọdopolọ, dile ojlẹ to yiyi do, gbẹtọ lẹ wá to susu deji to gbétatò Dalẹ tọn, whenẹnu wẹ gbétatògán lọ, yedọ Baalẹ, wá dovivẹnu bọ vivẹnudido etọn sọ pa ẹ bọ e wá lẹzun Ahọlu de. Gbétatògán [[Dalẹ Whedakọ|Dalẹ]] tọn mọ lẹblanulọkẹyi lọ yí to azán awetọ, Osun ṣinẹnẹtọ, Owhe 2020 tọn nado lẹzun Ahọlu de do Ahọluduta Dalẹ tọn ji. Enẹwẹ zọn bọ Ahọlu Samuel Olusegun Wheto Ṣewhenu Toyọn I Ahọluduta Dalẹ-Whedakọ tọn do yin Gbétatògán godotọn po Ahọlu tintan Dalẹ-Whedakọ tọn po.<ref>https://citymood.ng/badagry-division-traditional-rulers-endorse-tinubu-for-2023-presidency/</ref><ref>https://independent.ng/beulah-world-institute-takes-medical-food-outreach-to-badagry-community/</ref>
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1960 lẹ]]
hccrtxeayxj2bl62uiornnxhtx7rfyw
Sarah Bernhardt
0
664
13226
13225
2022-03-23T16:05:05Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Sarah Bernhardt, par Nadar, 1864.jpg|thumb|Sarah Bernhardt]]
'''Sarah Bernhardt''' (23 Kọ́yànsun 1844 - 26 Whejisun 1923) yin yọnnu flansenu he nọ daihun oplo ji tọn, yinkọ etọn to whenuena e yin jiji wẹ Henriette-Rosine Bernard, e sọawuhia to aihun oplo ji tọn he diyin hugan to ojlẹ etọn mẹ lẹ mẹ. Delẹ to aihun he mẹ e sọawuhia te to ojlẹ etọn enẹlẹ mẹ wẹ ''La Dame Aux Camelias'' he yin awuwlena gbọn Alexandre Dumas fils dali; ''Ruy Blas'' he yin awuwlena gbọn Victor Hugo dali, ''Fédora and La Tosca'' he yin awuwlena gbọn Victorien Sardou dali, po ''L'Aiglon'' po he yin awuwlena gbọn Edmond Rostand dali. Bernhardt daihun gbọn otò susu mẹ lẹdo aihon pe, e sọ yín dopo to aihundatọ tintan he yihodokanji lẹ mẹ. E yin pipa taidi dopo to yọnnu aihundatọ he bikan hugan to whenẹnu.
==Vuwhenu etọn==
Bernhardt yin jiji to ''5 rue de L'École-de-Médicine'' to Paris to azan konukunawetọ kavi konukunatọntọ Kọ́yànsun tọn to owhe 1844, yinkọ onọ etọn tọn wẹ Judith Bernard(mẹhe sọ nọ yin yiylọdọ dọ Julie kavi Youle). Yinkọ otọ etọn tọn ma yin yinyọnẹn taun, sọgbe hẹ nuhe mẹdelẹ dọ, otọ etọn sọgan ko wa sọn whẹndo akuẹnọ de tọn mẹ. Onọ etọn ma na ẹn ayidonugo sọmọ to whenue e tin to ovu. Sigba to whenue e tindo owhe ṣinawe, onọ etọn ze e do wehọmẹ de to Paris, finẹ wẹ e daihun oplo ji tọn etọn tintan te.
To owhe 1859 Bernhardt se dọ otọ emitọn ko kú to yovotomẹ. Onọ etọn ylọ whẹndo otọ etọn tọn lẹ bo kanse ye nuhe Bernhardt na wa todin, dopo to ye mẹ he yinkọ etọn nọ yin Morny dọ e na yọn taun eyin Bernhardt na lẹzun aihundatọ oplo ji tọn de, nudide ehe ma hẹn homẹhun Bernhardt sọmọ ṣigba e kẹalọyi.
==Yanwle etọn lẹ==
Yanwle Bernhardt tọn bẹjẹeji to 1862 whenue e yin nuplọntọ to ''Comẹdie Francause'', e ma tindo kọdetọndagbe sọmọ to finẹ bo wa tọn sọn finẹ. To 1865, e lẹzun mẹhe diyin to Europe podọ to 1870 lẹ gblamẹ, ehe zọn bọ yé to oylọ basi nanẹn lẹdo Europe po New York po pe. E na ko lẹzun mẹhe diyin hugan to aihundatọ yọnnu lẹ mẹ to owhe kanweko fọtọnnukunẹnẹtọ mẹ ṣigba é plọn yọnnu jọja susu dogbọn aihun etọn lẹ dali.
==Yawhle he gbọngodo lẹ==
To 1905, to whenue e to aihunda to ''Rio de Janeiro'', Bernhardt gbleawuna ede sọn afọ adusi tọn etọn to whenue e to ada godo tọn etọn basi dile e zlọn sọn ado he yiaga de ji, afọ lọ ma gbọ ganji. To 1915, afọ lọ kò ji zẹjlẹgo bọ afọ adusi tọn etọn dona yin sinsansẹ, he zẹemẹdo dọ sẹkunọ de wẹ e wa lẹzun bo sọ nọ kẹkẹvi de mẹ na osun susu, mahopọnna ehe, e zindonukọn to yanwle etọn mẹ, e disa lẹdo Amelika pe to 1915 po kọndetọn dagbe po bo wa ku to whenue e lẹkọ do France to azan koatọntọ osun Atọntọ owhe 1923 tọn. Bernhardt ku na azọn wutu to whenue ayi etọn gbẹazọn, ye dii do ''Père lachaise'' sín yọwhe to Paris.
==Owe lẹ==
==Nuyiwa lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Ada ordinatẹ tọn lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Sarah Bernhardt]]
[[fr:Sarah Bernhardt]]
[[it:Sarah Bernhardt]]
[[pt: Sarah Bernhardt]]
[[es: Sarah Bernhardt]]
hxe24ksuxvhn1idb6pjdh0qzi7cjgss
Saratu Gidado
0
665
13241
13240
2022-03-23T16:05:05Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Saratu Gidado''' he yin yinyọnẹn taidi '''Daso''' yin jiji to azan fọtọnnukunawe osun tintan owhe 1968 bo yin aihundatọ oto [[Naijilia]] tọn, bẹjẹeji to azọnwhe ''kannywood film industry'' po. E yin yinyọnẹn na ada he e nọ yiwa to aihundida mẹ di apajlẹ, E nọ saba gblehomẹ sinsinyẹn to aihundida delẹ mẹ bo sọ nọ daihun ylankan delẹ na e nido tọnta. Aihundida tintan he mẹ e yin yinyọnẹn te mẹ hugan wẹ dehe mẹ e sọawuhia te to owhe 2000 he hosọ etọn yin ''Linzami Da Wuta'', he yin didetọn gbọn azọnwhe ''Sarauniya Movies'' dali. Devo lẹ wẹ Nagari, Gidauniya, Mashi po Sansani po.
==Aihundida etọn lẹ==
Saratu Gidado kọnawudopọ hẹ azọnwhe aihundida tọn lọ ''Kannywood film industry'' to owhe 2000, bosọ sọawuhia to aihundida devo lẹ mẹ he hugan kanweko.
{| class="wikitable sortable"
|- style="background:#b0c4de; text-align:center;"
! Hosọ
! Owhe
|-
|''Yar Mai Ganye''
|
|-
|''Cudanya''
|
|-
|''Nagari''
|
|-
|''Sansani''
|
|-
|''Mashi''
|
|-
|''Fil'azal''
|
|-
|''Gidauniya''
|
|-
|''Gidan Iko''
|
|-
|''Jakar Magori''
|
|-
|''Mazan Baci''
|
|-
|''Mazan Fama''
|
|-
|''Rintsin Kauna''
|
|-
|''Shelah''
|
|-
|''Uwar Kudi''
|
|-
|''Yammaci''
|
|-
|''Daham''
|2005
|-
|''Sammeha''
|2012
|-
|''Gani Gaka''
|2013
|-
|''Ibro Ba Sulhu''
|2014
|-
|''There's a Way''
|2016
|-
|''Ba Tabbas''
|2017
|-
|}
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Saratu Gidado]]
lxhytku30huwdeeqnoa4g15x41sset7
Segun Arinze
0
666
13268
13267
2022-03-23T16:05:06Z
Jon Harald Søby
5
26 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Segun Arinze''' yin jiji to Owhe 1965 bo yin tovi Naijilia tọn. Yinkọ etọn to gigọ mẹ wẹ '''Segun Padnou Aina Arinze'''.
==Gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn tọn po==
Segun yin jiji to Onisha, to [[Ayimatẹn Anambra Tọn]] mẹ. Otọ́ etọn nọ yin Bamidele Padonu bọsọ yin [[Ayọnu lẹ|Ayọnu]] de, ṣigba Onọ̀ etọn nọ yin Lydia Padonu bọsọ yin Igbonu de. Segun wẹ yin ovi tintan mẹjitọ etọn lẹ tọn to ovi ṣianwe he yé ji lẹ mẹ. Avọ̀ wẹ Onọ etọn nọ tọ̀. [[Gbagli]] wẹ kunkan etọn tọ́n sọn to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. E yì Wehọmẹ Victory College Of Commerce tọn he tin to Ilorin. Enẹgodo, e sọ wá yì Taba Commercial College to [[Ayimatẹn Kaduna Tọn]] to fie e fó Wehọmẹ dokọtọn etọn te. Todin e yì Wehọmẹ Alavọ tọn Obafemi Awolowo tọn, fie e plọnnu gando Aihundida Nupinplọn-do-plọnnu tọn te. E wá yin yinyọnẹn ganji taidi ''Black Arrow'', yinkọ de he yé do na-ẹn to Aihundida Nupinplọn-do-plọnnu tọn de he e basi to Owhe 1996 tọn mẹ he yinkọ aihun lọ tọn wẹ ''Silent Killer''. Chico Ejiro wẹ yinkọ mẹhe kàn aihun lọ tọn nọ yin, ṣigba e ma sọ tin to ogbẹ̀ ba.
Segun Arinze da dopo to Aihundatọgbẹ́ etọn lẹ mẹ he nọ yin Anne Njemanze, ṣigba pọninọ yetọn ma dẹn sọmọ de. Yé ji viyọnnu dopo he yinkọ etọn nọ yin Renny Morenike to Osun atọ̀ntọ, azán aotọ mẹ.
==Azọn etọn==
Segun jẹ hanji ji bosọ nọ da aihun nupinplọn-do-plọnnu tọn lẹ. Na taun tọn, hanjiji wẹ hẹn ẹn diyin taun to whenuena e dè agbán etọn Dream tọn, ehe ma sà to ahimẹ sọmọ ṣigba e hẹn-ẹn diyin. Ilorin wẹ e bẹ azọ́n Aihundida tọn etọn te. Gbọnvona azọn Aihundida tọn, e sọ nọ plọnnu mẹdevo lẹ gando Aihundida go to Azọnwhe Prestigious African International Film Festival tọn mẹ. Na e jlo dọ mẹdevo he ja to godo na-ẹn lẹ ni yọn azọ́n lọ ga.
==Aihun he mẹ e tọn te lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Segun Arinze]]
qgtaht6p95zgmxhn3mdv9dfx8uoukh1
Seh-Dong-Hong-Beh
0
667
13278
13277
2022-03-23T16:05:07Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Dahomey amazon1.jpg|thumb|Seh-Dong-Hong-Beh]]
'''Seh-Dong-Hong-Beh''' (Zẹẹmẹdo Jiwheyẹwhe nọ dọ nugbo ) nukọntọ na awhanfuntọ dahomey tọn. To 1851 eyin nukọn yọnnu awhanfuntọ lẹpo he bẹ soha 6000 gangansu lẹ yi pe Egba mẹlẹ tọ Abeokuta, nado mo afanume he Dahomey nado wajọ mẹsisa tọn. Owhe etọn po ọjlẹ he mẹ e yin matintọ te ma yin yinyọnẹn. E sogan ko tin to gblagbla owhe kotọ kavi bejejeji owhe gbantọ to whenue e yin nudego to 1850.Whenue e yindo nukọnto awhanfuntọde we e yin, yẹdide etọn do danu he e ko wa. Whlasusu wẹ e ko yin nudego taidi yọpọvu,he ma hugan owhe 8-10 tọn mẹ. To whenue ye yi awhangbenu, susu yetọn wẹ na ko yin huhu. E yin linlẹn dọ e na ko yin jiji to gblagbla Owhe 1815 po 1835 po sẹnsẹn. E ma yin nudego gbọn awhanfuntọ french to awhan he wa aime to Dahomey po French po sẹnsẹn, enẹwutu e yonbasi dọ ni ko basi matintọ kavi ko gbọjẹ to gblagbla ojlẹ 1851, 1874, 1889 owhe he french po dahomey pe na awhan whla tintan. E yin pipa po yedide alọ tọn po boso yin sẹn sa na to avọ etọn mẹ po gbẹtọta po to alọ etọn mẹ. Owe Dahomey po Dahomevi lẹ he yin kinkan to 1851 Frederick Edwyn Forbes, Nukọntọ awhanfuntọ sinji tọn Bristish tọn. Taidi mẹhẹ jẹagọ do mehuhu, E tọnwhẹn wa awanu Dahomey tọn to 1849 - 50 po linlẹn lọ po nado diọ linlẹn na Ahọlu Gueze nido doalọtẹna meyu sisa yido wajọ (African Slave Trade ). E donu awhanfuntọ yọnnu dahomey tọn lẹ, dọho gando gbẹzan yetọn go to gigọ mẹ. F. E Forbes ma yin awhangan tintan he tẹnpọn nado doalọtena mẹyu yido wajọ to wheyihọ waji africa tọn. Nado hẹn onu enẹlẹ wa vivọnu, Awhangan british tọn lọ din mẹhe to ajọ lọ wa lẹ bo na ye sọha akuẹ tọn he su taun de na ye nido dopa dọ ye na dọalọte to nuwiwa mọnkọ lẹ. Guezo Ahọlu dahomey tọn tindo awhanfuntọ yonnu 3000, yemẹpo we e sọ da di asi, to whenue e ko sa sunnu di afanumẹ.
== Dodinnanu dogo==
[[en:Seh-Dong-Hong-Beh]]
ddutyo9tenv5pyf0x8blx96szclvqoa
Sekanfun
0
668
13280
13279
2022-03-23T16:05:07Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sekanfun'''
tic8q8uaa30xq8mg1m461b6yhz8hvjl
Seriki Williams Abass
0
669
13302
13301
2022-03-23T16:05:08Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Cenotaph of Seriki Abass.jpg|thumb|Seriki Abass]]
'''Seriki Williams Abass''' (1870-1919) yin kanlinmọ jọwatọ dai, ewọ lọsu yin kanlinmọ de he yin wiwle gbọn Danhomẹ-nu de he nọ yin Abass dali. Williams he e nọ yin, yin yinkọ klunọ etọn he họẹ bo hẹn ẹn yi Brazil fihe e plọn ogbe voovo ẹnẹ te. Abass yin malenu de he du ogan ''Seriki Adini'' tọn to [[Gbagli]]. Taidi kandai anago oṣhọ tọn, Abass yin denuhọtọ owhe klunọ etọn tọn, e sọ yin mẹhe klunọ etọn William yinwana taun bo gbẹ nado saẹ na mẹdevo, kanlinmọ ehe yọnnuin bọ walọ etọn sọ yọn susu, e yọnnuin sọmọ bọ etlẹ sọ penugo nado se ogbe voovo ẹnẹ, yedọ̀ Dutch-gbe, glẹnsigbe, Spanish-gbe po Portuguese-gbe po. Whenue ojlẹ lẹ wa to yiyi, klunọ etọn dọ ni kọnawudopọ hẹ emi to àjọ kanlinmọ sisa tọn mẹ, klunọ etọn wẹ zọn bọ e do lẹkọ do mẹwigbeji. To whenue e jẹ [[Naijilia]], e lẹkọ do Lopo [[Awọnlin]] tọn.
==Vuwhenu etọn==
Abass yin jiji to Ìjọga Orile to Ayimatẹn Ogun tọn, yinkọ he ye do na ẹn wẹ Famerilekun. Kanlinmọ jọwatọ William wẹ họẹ to Abass sí bo hẹn ẹn sọyi Brazil, na walọ dagbe etọn wutu e gbẹ nado saẹ bọ e nọ nọ po e po. Klunọ etọn William wẹ zọn bọ e gọ do mẹwiyigbeji whenue e jẹ [[Naijilia]] e nọ Lopo [[Awọnlin]] tọn whẹpo dó lẹkọ do Gbagli. Klunọ etọn po họntọn etọn lẹ po wẹ gba Brazillian Baracoon he ye yi gbaglo do gba to 1840. Abass mọ yọnnu kantọnwiawe bo du ogan Seriki Adini tọn ayọnugbeji lẹpo tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Seriki Williams Abass]]
[[yo:Seriki Williams Abass]]
[[ha:Seriki Williams Abass]]
5109pp0h6whp0hxf0ffnrqvpnv4cjz1
Seyi Shay
0
670
13312
13311
2022-03-23T16:05:08Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Seyi Shay''' E yi jiji to ( azan konukundopo awewesun owhe 1985 ) yinkọ etọn to gigọmẹ nọ yin '''Deborah Oluwaseyi Joshua'''
2dentzl6yj8bn23jvrgtetm0zoszo32
Shama-gbe
0
671
13323
13322
2022-03-23T16:05:08Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Shama-gbe''', kavi '''Shama-Sambuga-gbe''', sọgbe hẹ akọ̀gbe etọn awè lẹ, yin ogbè Kainji tọn de he nọ yin dido to [[Naijilia]].
E sọgbe nado dọ dọ̀ Shambuga ko busẹ sọn aimẹ. Yè nọ dó e to dai to topẹvi Sambuga tọn he to kilomẹtlu 10 do agéwaji-whèyihọ Kagara tọn mẹ to LGD [[Rafi, Nigeria|Rafi]] tọn to [[ayimatẹn Niger Tọn]].
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Shama language]]
k12ics1japojpjtm8ek7zhtg3ed4l0x
Shettima Mustapha
0
672
13334
13333
2022-03-23T16:05:09Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Shettima Mustapha''' OFR (he ye ji to azan koatọnnukundopotọ osun wodopotọ owhe 1939 tọn) yin wesetọ dé po tonudọtọ dé po, e sọ yin ovijiji otodaho [[Naijilia]] tọn. E wazọn taidi Mínísítà na tito glelilẹ ton sọn owhe 1990 kakajẹ owhe 1992. To 2007 yé dee nado yin Mínísítà na tito hihọ tọn to gandudu Yar'adua glọ. To owhe 2010 mẹ wẹ Shettima jo azọn Mínísítà dó to whenuena [[Goodluck Jonathan]] vọ vọjlado basina gandudu etọn.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Shettima Mustapha wẹ yé ji dó fihe nọ yin Aimatẹn [[Yobe]] tọn tosin to owhe he mi dọ dó àga. Wehọmẹ Borno Middle tọn he tin to [[Maiduguri]] wẹ e yi bẹsọn owhe 1946 jẹ 1952. E wazọn taidi Medical Field Assistance to Aimatẹn [[Kano]] tọn mẹ to owhe 1955 je 1956. e sọ wazọn to ''Borno Native Administration'' sọn owhe 1954 yi 1964. Enẹgodo wẹ e sọ wazọn jẹ Azọnwhe Ladio tọn po to [[Kaduna]] sọn owhe 1965 jẹ 1967. To whenuena Shettima dó owhe koatọnnukunatọntọ to owhe 1967 tọn mẹ wẹ yé dèe taidi weplọnmẹtọ dé to wehọmẹ Alavọ tọn Ahmadu Bello University. Enẹgodo e sọ yi wehọmẹ bo yí gbedewema bo sọ wa wazọn taidi Dodinnanutọ dé gándo glelilẹ go. Enẹgodo e sọ yi wehọmẹ wunmẹ wunmẹ devo lẹ,bo yí gbedewema susu devo lẹ ga.
==Tozọn he e wa lẹ==
Shettima Mustapha wẹ yín kọmisọna to Aimatẹn Borno tọn mẹ to togan Mohammed Goni glọ. Enẹgodo wẹ e wa yin dide nado yin awetọ na mẹhe na dù togan Aimatẹn lọ tọn to ọgbẹ Nigeria People's Party glọ to owhe 1983 Amọ Shehu Shagari wẹ dù to ovo lọ ji to whelọnu. Enẹgodo Awhangan Muhammadu Buhari yi gan gannugannu bo ze Shettima dó ganmẹ bọ to whenuena e tọn e lẹkọ bo yí bẹ azọn mẹplọntọ tọn etọn jẹeji.
==Devizọnwatọ (Mínísítà) to Yar'adua glọ==
Togbogan togbo [[Naijilia]] tọn he yin Umaru
Yar'adua wẹ wa dé Shettima taidi Mínísítà na whẹho hihọ tọn na otò lọ. Enẹgodo e sọ gbẹ yin Mínísítà na Interior to owhe 2008 tọn mẹ bọ [[Godwin Abbe]]wa yi otẹn etọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Shettima Mustapha]]
[[yo:Shettima Mustapha]]
[[ha:Shettima Mustapha]]
od3whjd2z1iqks0ktafkjwg6p3weln1
Shina Rambo
0
673
13353
13352
2022-03-23T16:05:09Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Shina Rambo''' (yin ji to 1958) yin Ajotọgan dé po mẹyihutọ dé po he do tukla na mẹ tin to Hùwaji-whèyihọ tọn otò [[Naijilia]] tọn lẹ to gbagbla owhe 1990 tọn lẹ mẹ. Eyin jiji to otò Abeokuta tọn mẹ to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]]. Eyin bojlẹtọ dé he do hunhlọn jọwamọ̀ tọn bo do yise to gbẹtọ yi dó sanvọ na vodun lẹ mẹ.
Ewa lẹzun sinsẹn-gan dé to whenuena e lẹkọ sọn ganpamẹ to whenue [[Olusegun Obasanjo]] to togbogan yin to [[Naijilia]] bo sọ nọ la wẹndagbe taun. Nupaṣamẹnu wẹ e yin na Ponọ lẹ to whenue ye wa yọnẹndọ mẹ he ye la na aihọn dọ emi ko hùn gbẹ tin to ogbẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Shina Rambo]]
8ambr636121bow5zq4ano96xpqur18s
Shingini-gbe
0
674
13364
13363
2022-03-23T16:05:10Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ogbè Shingini tọn lọ''', ''Tsishingini'' kavi ''Cishingini (Chishingini)'', kavi ''Ashaganna'', yin ogbè Kainji tọn de to [[Naijilia]] gbọn omẹ Kambari tọn lẹ dali. Akọ̀gbè etọn awè lẹ wẹ, Tsishingini po Cishingini po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Shingini language]]
nn9x87dx07aaaimkxi4m45771k9ajyw
Shiroro
0
675
13376
13375
2022-03-23T16:05:10Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Shiroro''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ de to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn lẹ tin to topẹvi Kuta tọn he tindo agbegbe ''(ward)'' fọtọ̀n [15], dile yé yin sislẹ bọdego do:
#Allawa
#Bangajiya
#Bassa/kukoki
#Egwa/gwada
#Erena
#Galkogo
#Gurmana
#Gussoro
#Kato
#Kushaka/kurebe
#Kwaki/chukuba
#Manta
#Pina
#She
#Ubandoma
podọ ogbè tangan he yé nọ dó wẹ Gbagyi.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 5,015 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 235,404 wẹ tin to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn wẹ 921.
==Sọ Pọ́n==
*[[Agahúnglintẹn Shiroro Tọn]]
*[[Zòmọ Daho He Nọ Wleawuna Miyọ́n Lẹtliki Tọn Shiroro Tọn]]
*[[Todohukanji adó osìn ginglọn tọn po nuhẹnnú osìn tọn lẹ po tọn to Naijilia]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Shiroro]]
5yaev12ia46vnbcx3eh7va6s0p4kcut
Shock G
0
676
13394
13393
2022-03-23T16:05:11Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Shock_G_aka_Humpty_(288900903)_(cropped).jpg|thumb|Shock G]]
'''Gregory Edward Jacobs''' (yin jiji to azan koatọntọ avivọsun owhè 1963 jẹ Lidosun, azan konukùnawetọ owhè 2021)
E yin yinyọnẹn di '''shock G'''. Eyin hanjitọ ''Rap'' tọn de to Otò America tọn mẹ. To azan konukúnawetọ, Lidosun, owhè 2021 tọn mẹ Shock G sìn osiọ, yin mimọ to jonọwhé Tampa, Florida tọn me. Kunnudenu de matin gando lehe e kú gbọn go. To azan aotọ osùn owhè 2021 tọn mẹ to Otọ̀ ''Hillsborough'' tọn mẹ dodinanutọ́ Agasa tọn basi nulila okù etọn tọn dọ shock G kú na ṣiṣizan amasin adinọ tọn wutu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Simple:Shock G]]
[[en:Shock G]]
cg0s65h2msus6ej35ub170pcdc8lfno
Shola Adewusi
0
677
13408
13407
2022-03-23T16:05:11Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Shola Adewusi''' yin Jiji to 1963 bo sọ yin aihundatọ oploji yovogbe tọn, sinima bayitọ podo
hladio po.
Telezọn etọn bẹ Little Miss Jocelyn, aihundida BBC etọn nọ basi wadohia nukinkan vovo lẹ po nukantọ Jocelyn Jee Esien. To yidogọmẹ, Adewusi ko yin mimọ to aihundida 'Lewis'(Season 3, Episode 4), My Hero, The Bill, Casualty, Bad Girls, Family Affairs, Emmerdale, podọ Chewing Gum to tele ji. E sọ yin nina aihun nukọntọ tọn to CB'S Bob Hearts Abishola taidi Auntie Olu.
E ko sọ daihun hladio ji tọn susu lẹ na BBC World Service.
Azọn oploji etọn bẹ ''CRAZYBLACKMUTHAFXXKINSELF'' to ''Royal Court Theatre''. E sọ yin dopo to hagbẹ he to azọnwa to Intermission Youth Theatre. E basi nutangan to aihundida yetọn mẹ "Verona Road". Azọn etọn so bẹ apa ehe e da to Paddington 2.
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
*Shola Adewusi at IMDb
*Shola Adewusi at The Spotlight website
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[En:Shola Adewusi]]
nmvwc8eigzzw9xab4jltvbb0d71wztf
Sikiru Adesina
0
678
17141
16617
2022-04-01T06:51:13Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Sikiru Adesina''' ( 1971- Afínplọsun 8, 2016), yinyoẹn na taun tọn taidi Arakangudu, e yin sinimabayitọ [[Naijilia]] tọn, anadenatọ podọ nubayitọ. E yin yinyọnẹn ganji na ada amanọ ehe e nọ da, ajotọ kavi ogbẹ ylankan to sinima mẹ.
To afínplọsun Azan ṣiatọ́ntọ, 2016, e basi matintọ to owhe etọn gbe to Kaduna, agewaji [[Naijilia]] tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Sikiru Adesina]]
1tkil14gwujg2m23pc6m2sazwbcz0bp
Sikiru Ayinde
0
679
13439
13438
2022-03-23T16:05:12Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sikiru Ayinde''' yin hanjitọ fuji tọn, bọ sọ yin [[Naijilia]] vijiji. Ayinde Barrister jẹ ohàn ji sa ji to owhe 1966-2008. Barrister de ohan susu he sọ 127 tọn. Delẹ to yé mẹ wẹ
*Oke Agba (1980)
*Ijo ọlọmọ (1983)
*Nigeria (1983)
*Military (1984)
*Barry Wonder (1987)
*Fuji Garbage (1988)
*Music Extravaganza (1990) po
*Fuji waves (1991) po.
==Otàn gbẹzan etọn tọn==
Sikiru Ayinde yin jiji dó hẹnnu Balogun tọn mẹ to Ibadan tomẹ, Otọ Etọn yin Lanhusatọ dé, bọ Ọnọ Etọn yin onu flinflin lẹ satọ de. Eyi wehọmẹ dokọtọn Muslim mission po wehọmẹ model mushin tọn he tin to [[Awọnlin]]. Enẹgodo e Yi wehọmẹ Azọnpiplọn, Azọnyinyọnẹn Yaba polytechnic tọn nado plọn wezinzin po Alọnuzọn devo po. Ayinde Barrister bẹ hanjiji jẹeji sọn pẹvi gbọn. Bọ ni wazon to malenu lẹ sìn nubibla Whenue ga.dile e to azọn wa é sọ nọ to ohàn Etọn lẹ ji. É wazọn wezinzin tọn na azọnwhe he nọ Basi Ahan, Nigeria breweries. Na kanvivan Etọn to Awhan nuglọ tọn whenu e wazọn wezinzin tọn na azọnwhe Awhanzọnwatọ̀ Otogbo [[Naijilia]] tọn. E wazọn taidi Awhanzọnwatọ̀ to Awhangbẹ Ao tọ '10th'Brigade mima awetọ '2nd' division Azọnwhe Awhanzọnwatọ̀ [[Naijilia]] tọn to Awhangan 'Adeniran' glọ. E sọ hoavun taun to Awka, Abagana po Oníṣa po.
==Oku po siodidi etọn po==
Barrister ku to Azan fọtọnnukundopotọ osun wiawetọ owhe 2010 tọn to London fihe é yi pọngbọ na azọn Adọvivi tọn (diabetes) tọn. Eyin didi to Azan gbantọ osun wiawetọ owhe 2010 to owhe etọn gbe to [[Awọnlin]].
==Alọdlẹndonu Lẹ==
==Kanṣadopọ intẹnẹt tọn==
[[en:Ayinde Barrister]]
[[yo:Sikiru Ayinde Barrister]]
0ic3kgry7nevlxde0dd3cjruh05do53
Sikiru Kayode Adetona
0
680
13466
13465
2022-03-23T16:05:13Z
Jon Harald Søby
5
26 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Ahọlu '''Sikiru Kayode Adetona''' (mẹhe yin jiji to azan aotọ Nuwhàsun tọn tó 1934) wẹ Ahọlu otò Ìjẹ̀bú tọn, ye sọ nọ ylọ-ẹ dọ Awujalẹ Ijẹ̀bú tọn. E jẹ gandu ji taidi Ahọlu sọn azan awetọ Lidosun tọn to 1960, ehe wẹ zọn bọ Adetona dó yin dopo to Ahọlu he dẹn hugan to ahọluzinpo ji to [[Naijilia]]. Otọ etọn wẹ yin Ahọlu Rufai Adetona podọ oyin onọ etọn tọn wẹ Ajibabi Onashile. E yin dopo to mẹhe tin to ogbẹ́ whẹndo Ahọlu tọn Anikinaiya tọn lẹ mẹ.
==Wepinplọn etọn. ==
Jọja Ahọvi Adetona yi wehọmẹ Baptisti tọn wunmẹwunmẹ lẹ, delẹ to ye mẹ wẹ; Eroko to Ijẹ̀bú Ode, wehọmẹ dọkọ tọn Ogbere United he tin to oke agbo to Ijẹ̀bú-igbo po wehọmẹ Ansarudeen to Ijẹ̀bú Ode bẹsọn 1943 jẹ 1950. E zindonukọn yi wehọmẹ daho kọlẹẹji. E yi kọlẹẹjì Olú-Ìwà tọn (he wa nọ yín yiylọdọ Adeola Odutola todin) he tin to Ijẹ̀bú-ode sọn 1951 jẹ 1956. To gblagbla owhe 1957 jẹ 1958 tọn, e wazọn hẹ azọnwhe de he nọ gbadopọnna whẹho Akuẹ tọn lẹ to ìbàdàn. To owhe 1958 Ahọvi Adetona kanwe bo jo azọn he wa e te enẹ lọ do nado domọna wepinplọn Akuẹlinlẹn tọn to Yovotomẹ, oto he to gandu do [[Naijilia]] ji to whenẹnu.
==Whenue e jẹ gandu jí taidi Ahọlu ==
To azan ẹnẹtọ Alunlunsun tọn to 1960, wekanhlanmẹ de yín wiwlán sẹdo mẹhe yín ayinamẹtọ podọ nukọntọ na topẹvi Ìjẹ̀bú Ode tọn tò whenẹnu, he dohia dọ aimatẹn-gan whenẹnu tọn ko kẹalọyi dọ Ahọvi Sikiru Kayode Adetona ni yín dide taidi Ahọlu, podọ na e ní yín alọkẹyi taidi Awujale yọyọ otò Ìjẹ̀bú tọn he gandudu etọn dona bẹjẹeji sọn azan ẹnẹtọ Alunlunsun tọn to 1960. Ehe zọn bọ e to dandan mẹ dọ omẹ nukundeji otò Ìjẹ̀bú tọn lẹ taidi Ogbeni-Oja, Ògán (Dr.) Timothy Adeola Odutola, Bobasuwa I, Ògán Emmanuel Okusanya Okunowo (MBE, KFNM), po Asiwaju, Ògán Samuel Olatubosun Shonibare po, ni wleawuna lehe hùnwhẹ lọ nado do kuavọ na Ahọlu yọyọ yetọn na yi do. To azan fọtọnnukun-atọntọ Alunlunsun tọn to 1960, mẹhe yin nukọntọ na otò Ìjẹ̀bú Ode tọn to whenẹnu, Ogbeni-Oja, Ògán Timothy Adeola Odutola, lá na gbẹtọ lẹpo dọ Ahọlu yetọn yọyọ ko jẹ̀ gandu ji. Na taun tọn, bẹjẹeji onu yọyọ dé tọn wẹ nulila ehe hẹnwa na omẹ Ìjẹ̀bú tọn lẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[yo:Sikiru Kayode Adetona]]
[[en:Sikiru Kayode Adetona]]
lcbpodsetf4bqkzq9lams2m1ovree09
Simisola Bolatito Ogunleye
0
681
13486
13485
2022-03-23T16:05:14Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Simi_singer_born_1988_at_NdaniTV_session_01.png|thumb|Simi]]
'''Simisọla Bọlatito Ogunlẹyẹ''' yin jiji to azan fọtọnnukunẹnẹtọ osun ẹnẹtọ owhe 1988 bosọ yin yinyọnẹn taidi '''Simi''' bo yin hanjitọ po hankantọ otò [[Naijilia]] tọn de po. Ohàn he e ji bo yin yinyọnẹn na taun wẹ yin ''Tiff'' po ''Jamb question'' po to owhe 2014.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
E yin jiji to Surulere to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. E fo wehọmẹ alavọ tọn etọn to Wehọmẹ Alavọ tọn Covenant tọn mẹ.
==Yanwle==
To owhe 2006, Simi de ohàn tintan etọn tọ́n he yin ohàn pipa tọn de he hosọ etọn yin ''Ogaju'', he yin anadena gbọn Samklef dali.
To owhe 2014, e de ohàn devo tọ́n he hosọ etọn yin ''Restless'' he bẹ ohan flinflin voovo atọ́n hẹn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Simi (singer)]]
ggmzh8683tihg78fefle7b5ltyfdhh4
Simon Achidi Achu
0
682
13506
13505
2022-03-23T16:05:15Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Mẹdaho '''Simon Achidi Achu''' (yin jiji to Azan atọ́ntọ́, Abòhúsun, Owhe 1934 jẹ Azan ẹnẹtọ, Nuwhàsun, Owhe 2021) tọn mẹ.
E yin Tonudọtọ Otò Cameroon tọn tọ̀n. Ewọ wẹ Lizọnyizọnwatọ Tangan Otò Cameroon tọn sọn Owhe 1992 jẹ 1997 mẹ.
Ewọ sọ wẹ Lizọnyizọnwatọ dodowiwa tọn sọn Owhe 1972 jẹ 1975 mẹ. Achu wẹ yin anadenanutọ na ogbẹ́ tonudidọ tọn ''Cameroon People's Democratic Movement (CPDM)''. E yin dide taidi Azinponọ na ''National Investment Corporation'' to Owhe 2003 tọn mẹ, bosọ yin dide gbọn Ovo dali do otẹn Wedegbẹ́ Tonudidọ tọn Otò Cameroon tọn to Owhe 2003 tọn mẹ.
Achu basi matintọ gbọn azọn dali to azan ẹnẹtọ, Nuwhàsun, Owhe 2021 tọn mẹ to Dotowhe he tin to Otò Amẹlika tọn mẹ, owhè etọn wẹ kan-awe-elan-ṣidopo.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Simon Achidi Achu]]
lhlh1ycgnsyf929s42mfm0jmolzup57
Sinagọgu
0
683
13516
13515
2022-03-23T16:05:15Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
To paa mẹ, '''sinagọgu''' zẹẹmẹdo nado ''plidopọ''. E nọ dlẹnalọdo pipli kavi agun Ju lẹ tọn, podọ to godo mẹ yinkọ lọ nọ wá yin yiyizan na nọtẹn kavi ohọ̀ he mẹ gbẹtọ lẹ nọ pli do. Sọgbe hẹ nuhe mẹsusu yise, sinagọgu lẹ jẹ yinyin yiyizan ji to whenue Juvi lẹ nọ kanlinmọgbenu to Babilọni na owhe kande-gbantọ kavi tlolo he yé lẹkọ godo. Sinagọgu lẹ nọ yin yiyizan na nupinplọn, sinsẹ̀n-bibasi, Owe-wiwe lẹ hihia, po tudohomẹninamẹ gbigbọmẹ tọn po. Otò he tin to Palestine lẹpo wẹ tindo sinagọgu to owhe kanweko tintan C.E. Tòdaho lẹ nọ tindo hugan dopo, podọ Jelusalẹm tindo susu. Ṣigba to kanlinmọgbenu-ninọ Babilọni tọn godo, e ma yin Ju lẹpo wẹ lẹkọwa Palestine gba. Mẹsusu yì otò devo lẹ mẹ na whẹho ajọ́ tọn lẹ wutu. To bẹjẹeji owhe kanweko atọ́ntọ B.C.E., agbegbe 127 he tin to Ahọluigba Pẹlsia tọn glọ lẹpo mẹ wẹ Ju lẹ nọ nọ̀. Dile ojlẹ to yìyì, Ju lẹ sọ wá sù to tòdaho he lẹdo Meditelane pé lẹ mẹ. Ju he gbàpe ehelẹ nọ do sinagọgu lẹ ai to fidepope he yé jẹ.Osẹ́n Mose tọn nọ yin hihia bo nọ yin zẹẹmẹ basina to Gbọjẹzangbe lẹpo to sinagọgu lẹ mẹ. Owe nọ yin hihia sọn oplò he yiaga de ji, bọ gbẹtọgun lẹ nọ sinai to agosu atọ̀n oplò lọ tọn lẹ mẹ. Juvi depope he yin sunnu bo tindo zohunhun na sinsẹ̀n-bibasi wẹ sọgan tindo mahẹ to wehihia, yẹwhehodidọ, po tudohomẹninamẹ po mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Synagogue]]
[[af:Sinagoge]]
0ofym8xlaszmdt2i2j7dj5j64td64x9
Sito Gbethrome Secondary School
0
684
13532
13531
2022-03-23T16:05:15Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sito Gbethrome Secondary School''' Eyin didoai to azan tintan, alunlunsun, owhe 1970 tọn mẹ. Son whenue gbọn wehọmẹ lọ ko yin didoai, ogbẹ dopo ji wẹ e te. Ṣigba to azan ṣidopotọ, alunlunsun, owhe 2003, E yin mima do ogbẹ awe ji enẹ wẹ pẹvi po daho po, tintan, Sito Gbethrome Junior Secondary School. Ogbẹ awetọ, Sito Gbethrome Senior Secondary School. Wehọmẹvi lọ lẹ ko hunnukun do azọn sinsinyẹn wiwa go nado penukundo yede go, taidi nado kun [[Zémijan|Zemijan]], bẹ agban na mẹdevo kavi wa azọn he ma sọgbe hẹ osẹn lẹ, ehe ko yinuwado wehọmẹvi lọ lẹ ji taun na nuhe du wepinplọn yetọn.
==Ayinamẹ na wehọmẹvi lọ lẹ==
Tuli nina wehọmẹvi lọ lẹ mapote nado penukundo wepinplọn yetọn go. Nudevo wẹ yindọ mẹjitọ lẹ lọsu dona wa nuhe go ye pe lẹpo nado penukundo ovi yetọn go. Hodidọ tulinamẹ tọn na wehọmẹvi lẹ titengbe nado diọ sọn walọyizan ylankan tọn yetọn mẹ.
==Hudo alọgọ tọn==
*Hudo tin na ohọ he mẹ wehọmẹvi lẹ nọ plọnnu dogọ te.
*Hudo tin na mẹplọntọ lẹ.
*Hudo tin na fihe wehọmẹvi lẹ na nọ do hiawe te.
*Hudo
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
bue880vk2ekplktlgey0mj0pmbuqncf
Sjarifuddin Baharsjah
0
685
13545
13544
2022-03-23T16:05:16Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Sjarifuddin Baharsjah.jpg|thumb|Sjarifuddin Baharsjah]]
'''Sjarifuddin Baharsjah''' ( yin jiji to azan fọtọ̀n-nukundopotọ, Nuwhàsun, owhe 1931 jẹ azan wiẹnẹtọ, Alunlunsun, owhe 2021) yin tonudọtọ Otò Indonesia tọn bosọ plọnnu gándego. E yin jiji dó West Java; Indonesia tọn. Sọn owhe 1993 jẹ 1998, e yin Minister of Agriculture to gandutọgbẹ Suharto tọn lẹ mẹ. E wlealọ hẹ Justika Baharsjah.
Baharsjah basi matintọ to azan wiẹnẹtọ, Alunlunsun owhe 2021 to Jakarta to whenue e tindo owhe kan-awe-elan-ṣiẹnẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[simple:Sjarifuddin Baharsjah]]
[[en:Sjarifuddin Baharsjah]]
0ltq5q1fu0k4rg9bavct9wal13n8uvq
Sola Asedeko
0
686
13571
13570
2022-03-23T16:05:17Z
Jon Harald Søby
5
25 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sola Asedeko''' yin aihundatọ sinima tọn, sinima-bayitọ, podọ anadenanutọ dé po he yin Naijilia-nu dé.
E yin yinyọnẹn lẹdo taidi ''Abeni'' na ada tangan he e yiwa to Abeni mẹ, yedọ sinima Otò [[Naijilia]] tọn dé he yin Bibasi to owhe 2006 mẹ bosọ yin anadena gbọn Tunde Kelani dali.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Asedeko yin jiji dó Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn, Hùwaji-Whèyihọ tọn to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
E yi Wehọmẹ Somori Comprehensive High to Ogba fihe e yi gbedewema wehọmẹ daho tọn te whẹpo e do dedo Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn fihe e yi gbedewema bachelor's degree to theatre art mẹ te, enẹgodo e yi gbedewema daho to ''Public Administration'' mẹ.
==Azọn etọn==
E bẹ azọn aihundida tọn jẹeji to owhe 2006 mẹ, owhe dopolọ he mẹ eyin tlọntlọngbọn to ''[[(sinima) Abeni|(sinima) Abeni]]'' tọn mẹ, sinima dé he Tunde Kelani yin basitọ podọ anadenanutọ dé na.
Sinima lọ hẹn ẹn diyin to lẹdo etọn mẹ, ehe dọn ayidonugo mẹdaho ''Tunde Kelani'' tọn, mẹhe yin anadenanutọ aihun lọ tọn, bọ e sọ vọ yíì zan to aihun nukundeji devo mẹ he hosọ etọn yin The narrow path, podọ ewọ wẹ yin omẹ tangan he sọawuhia to aihun ehe mẹ fie e sọawuhia taidi yọnnu jọja dé he dona dè dopo to sunnu awe he jlo na dà ẹ lẹ mẹ te.
Aihun ehe wá yin pinpọnhlan di dehe dona yin nina ajọ̀ dé.
E ko sọawuhia to sinima Otò [[Naijilia]] tọn po soap operas tọn susu po mẹ.
==Aihun he e da lẹ==
*Abeni (2006)
*The Narrow Path (2006)
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Sola Asedeko]]
5zhc4dz75efm2cy263pmrb7be0vdt7n
Sola Fosudo
0
687
13574
13573
2022-03-23T16:05:17Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sola Fosudo''' (yin jiji to owhe 1958)
k05hs3l7f1bzuynhwhd9kekxcokuw64
Solomon Arase
0
688
13585
13584
2022-03-23T16:05:17Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Solomon Ehigiator Arase''' (jijizan 22 Ayidosun 1956) yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Suleiman Abba]] tọn mẹ to 2015, podọ [[Ibrahim Kpotun Idris]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to 2016.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en: Solomon Arase]]
1nch7u7ghzbe4kzk69vj3dwvu8hsn7b
Solomon Bonu
0
689
13623
13622
2022-03-23T16:05:19Z
Jon Harald Søby
5
37 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Solomon Saanu Bonu''' (yin jiji to azán 16tọ Ayidosun owhe 1972) yin tonudọtọ [[Naijilia]] tọn de podọ Ayinamẹtọ Vonọtaun ''(Special Adviser)'' na [[Awọnlin|ayimatẹngán Ayimatẹn Awọnlin tọn]] tọn, [[Babajide Sanwo-Olu]] do whẹ̀ho Ayidedai, Aṣà po Whẹ̀ntintọ́n na lẹndai ayidedai tọn lẹ ''(Arts, Culture and Tourism)'' po ji.<ref>https://tourismartandculture.lagosstate.gov.ng/2019/08/20/solomon-saanu-bonu-mr-special-adviser/</ref><ref>https://www.channelstv.com/2019/08/20/full-list-sanwo-olu-swears-in-cabinet-members/</ref><ref>https://guardian.ng/news/sanwo-olu-swears-in-commissioners-special-advisers/</ref>
==Bẹjẹeji Gbẹ̀zan tọn po Wepinplọn po ==
Bonu yin jiji to azán 16tọ Ayidosun owhe 1972 tọn mẹ. E yì Wehọmẹ dokọ̀ tọn Methodist Primary School to [[Gbagli]], bọ to enẹgodo, wehọmẹ daho Badagry Grammar School tọn to [[Gbagli]] dopolọ, fie e mọ gbedewema ''West African School Certificate'' tọn yi te to 1995. Enẹgodo, he yì wehọmẹ alavọ tọn ''Lagos State University (LASU)'' tọn bo fó e po gbedewema ''Bachelor of Science (B.Sc)'' tọn de po to Lẹnunnuyọnẹn Tonudidọ tọn ''(Political Science)'' mẹ to 2000. E sọ wa yi gbedewema Ogán Lẹnunnuyinyọnẹn tọn ''(Master of Science)'' to Lẹnunnuyọnẹn Tonudidọ tọn ''(Political Science)'' mẹ sọn wehọmẹ Alavọ tọn ''University of Lagos (UNILAG)'' mẹ to Akoka to owhe 2004 tọn mẹ.
==Azọ́n==
Bonu bẹ azọ́n jẹeji taidi Alọgọtọ na Mẹplọntọ
''(Assistant Lecturer)'' to wehọ ''Lagos State University'' tọn mẹ to [[Naijilia]]; e sọ sẹ̀n taidi Alọgọtọ na Mẹplọntọ, Lẹnunnuyọnẹn Tonudidọ po Anadidenanu otò tọn ''(Public Administration)'' tọn po to Wehọmẹ Alavọ tọn Wenniba to Acra, [[Ghana]] sọn 2011 jẹ 2014. Enẹgodo E sọ wa wazọ́n to ''Citizenship and Leadership Training Centre, Federal Ministry of Youth Development'', to [[Naijilia]] taidi Anadenamẹtọ-gán de ''(Senior Instructor)'' sọn 2010 jẹ 2016.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
crsgk4092l01llwdm5ysq4i9cy0byoc
Stephanie Coker
0
690
13637
13636
2022-03-23T16:05:19Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Stephanie_Coker_22_Sept_2015_NdaniTV.png|thumb|Stephanie Cooker]]
'''Stephanie Omowunmi Eniafe Coker'''(Yin jiji to azan ko-atọn-nukunatọntọ, osun widopotọ, owhe 1988) tọn mẹ. E yin azọnwatọ to azọnwhe zomọ gbezeyiaga tọn de tọn podọ nukunpedonugotọ tito Tele tọn na MTV Base Africa po Ebony Life TV tọn po, bosọ Tindo Mahẹ to Aihun he Gbẹtọ lẹ jẹakọ hẹ ganji dé he nọ yin Tinsel.
==Bẹjẹeji gbẹzan po tito nupinplọn tọn etọn po==
Yé ji Stephanie dó Aimatẹn Awọnlin tọn mẹ to Togbo Naijilia tọn mẹ. Ṣigba e yi North London to United Kingdom sọn whenue e gbẹ po to owhe dopo mẹvi yin. Podọ ga e sọ yi Wehọmẹ St Mary's Church Of England Primary School to North London, e wa yi Wehọmẹ Alavọ tọn Brunel to Fihe e plọnnu gándo Nuyọnen Media po Communication po tọn te to whenuena e wazọn etọn tintan to Wehọmẹ Brunel tọn na MTV Channels Four po Media Moguls PR tọn po.
==Azọn etọn==
To Owhe 2010,e tọnta to Agbawhinwhlẹn MTV freederm Presenter Competition ton, ehe wẹ na ẹn dotẹnmẹ hundote lọ nado Tindo Mahẹ to Nujijla dé he yin bibasi to Tele ji. To Owhe 2011 tọn mẹ, Azọnwhe "London 360" yigbe nado yin Anadenanutọ dé na yé.
==Naijilia==
Stephanie lẹkọ dó Togbo Naijilia tọn mẹ to Owhe 2011 mẹ, e sọ be azọn jẹeji taidi Anadenanutọ dé na tito Street Request na MTV Base Africa. E sọ wazọn hẹ Cool FM to Tito Oasis Show tọn ji podọ hẹ Africa Magic po to Tito Tinsel tọn ji to Owhe 2013 tọn mẹ, Ewọ po Bovi podọ Pearl po wẹ yin Anadenanutọ na Tito Guinness Colourful World Of More Concert tọn. E sọawuhia to Weda tintan zinjẹgbonu Exquisite tọn to Owhe 2015 tọn mẹ, Ewọ sọ wẹ Anadenanutọ Tito Ogbè Naijilia tọn to Owhe 2016 tọn mẹ. To Azan ṣidopotọ, osun wiawetọ, owhe 2013 tọn mẹ wẹ Azọnwhe Bailey Naijilia tọn yi Stephanie Coker po Veronica Ebie-Odeka dó Basi Anadenanutọ na Tito Bailey Boutique tọn.
==Nunina==
Exquisite Lady Of The Year (ELOY) Sọ na ẹn nunina Gbezeyiagatọ he klọ hugan tọn to Owhe 2014 tọn mẹ.
==Alọwle etọn==
E wa wlealọ hẹ Olumide Aderionkun to Azan wiawetọ, Osun ṣinatọntọ, Owhe 2017 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Stephanie Coker]]
[[yo:Stephanie Coker]]
[[ha:Stephanie Coker]]
5fl4fmfy05fb4rwz3u46plhgbqz006j
Stjepan Babić
0
691
13652
13651
2022-03-23T16:05:20Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Stjepan_Babi%C4%87.jpg|thumb|Stjepan Babić]]
'''Stjepan Babić''' (29 Abọ̀húsun 1925 – 27 Avivọsun 2021) yin ogbe plọntọ, tonudọtọ podọ wesetọ Croatia tọn. E yin jiji to Oriova, Croatia. E yin mẹplọntọ to wehọmẹ alavọ Zagreb tọn.
E wọ wẹ yin mẹbọdotogbogan Matica hrvatska tọn sọn 1989 jẹ 1992 podọ nukunmọnu kavi tẹnmẹpọntọ to Županijski D professor om (Chamber of the Counties) sọn 1993 jẹ 1997. E jo azọn do to 1991. E yin dopo to hagbẹ wedegbẹ tonudidọ oto Croatia tọn sọn 1993 jẹ 1997.
Babić basi matintọ to Zagreb to 27 Avivọsun 2021 to whenuena e tindo owhe 95.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Stjepan Babić]]
p8xhh1psl86mt4j1dga78pa20m5s8zd
Suleiman Abba
0
692
13662
13661
2022-03-23T16:05:20Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Suleiman Abba''' (jijizan 22 Whejisun 1959) yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Mohammed Dikko Abubakar]] tọn mẹ to 2014, podọ [[Solomon Arase]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to 2015.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Suleiman Abba]]
4mraldi4n6s9qglkdwo7fsztcrxpq1r
Suleja
0
693
13681
13680
2022-03-23T16:05:21Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Suleja''' yin tòdaho de to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] mẹ to [[Naijilia]] po gbẹtọ sọha 260,240 po to agéwaji Abuja he yin tatọ́-tẹnnọ Suleja Emirate tọn. E nọ blẹ mẹlẹ to whedelẹnu bọ yé nọ lẹndọ nudopolọ wẹ e yin po tòdaho Abuja he yin tatọ́-tẹnnọ togbó [[Naijilia]] tọn po, na yé tin to lẹdo dopolọ mẹ podọ e ko nọ yin yiylọ dọ Abuja whẹpo gandudu [[Naijilia]] tọn do wa dó yinkọ dopolọ, he yin Abuja, na tatọ́-tẹnnọ̀ yetọn gbọn Emir Sulayman Barau dali to 1976.
E yin didoai to bẹjẹeji owhe kanweko ko-ewhè-dopotọ (''19th century'') tọn lẹ gbọn Mohammed Makau he yin emir (enẹ wẹ, nukọ̀ntọ sinsẹ̀n Male tọn he yin gándutọ) Hausanu lẹ tọn gódotọ Zaria tọn po hodotọ etọn he to hinhọ̀n na awhàn Male tọn fùntọ Fulani tọn he pé awhàn hẹ yé to awhàngigba agéwaji [[Naijilia]] tọn whenu. Zaria kavi Zazzau, yin dopo to tòdaho/Ayimatẹn Hausa lẹ tọn to Agéwaji Naijilia tọn he ṣíawhàn to alọ̀ awhàn Male tọn funtọ Fulaninu lẹ tọn he yin nukọ̀nnọna gbọn Ṣeiki Usman bin Fodio dali lẹ.
Finẹ wẹ Zẹ́ndótọzọ́nwatẹn Ladi Kwali tọn (''Ladi Kwali Pottery Centre'') he yin didoai gbọn Michael Cardew dali to 1950 tin te. Afọ̀zedaitọ-gán wehọ zẹ́ndidó tọn ehe wẹ Dr. Ladi Kwali, mẹhe sin azọ́n no yin didohia to otò voovo lẹ mẹ, yin.
[[en:Suleja]]
f93ez5llbpxx21eyl25k40q7vsx6b4w
Sunday Adewusi
0
694
13720
13719
2022-03-23T16:05:22Z
Jon Harald Søby
5
38 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sunday Adedayo Adewusi''' (6 Awewesun 1936 - 26 Alunlunsun 2016) yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho hoho. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Adamu Suleiman]] tọn mẹ to 1981, podọ [[Etim Inyang]] sọ lẹzun ponọ-gán daho do otẹn etọn mẹ to 1983. E kú to 2016 to whenue e tindo owhe 79. E yin jiji to [[Ayimatẹn Nasarawa Tọn|Ayimatẹn Nasarawa tọn]] to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
== Jọja whenu etọn ==
E yì Wehọmẹ dokọ̀ tọn ''Mada Station'' tọn to 1944 po 1948 po gblamẹ, enẹgodo e yì Wehọmẹ dokọ̀ tọn ''Baptist Day School'' to 1949 po 1950 gblamẹ. E yì wehọmẹ daho to Keffi sọn 1951 jẹ 1956.
== Ponọ-zọ́n Naijilia tọn ==
E kọnawudopọ hẹ Ponọ-zọ́n [[Naijilia]] tọn bo ko mọ azọ́nplọnmẹ yí to Wehọmẹ Daho Ponọ tọn sọn 1957 jẹ 1958. To 1965, E yì wehọmẹ daho ''Police Staff College'' tọn to Scotland. E sọ mọ plọn jẹagọdo nuyiwa huhlọn tọn to ''East Ridding Constabulary, Landshire'' to Yorkshire mẹ. Whenue e do owhe 30, eyin azọ́ndena nado yin Anadenanutọ Ponọ tọn, podọ whenue e do owhe 45, e mọ lẹblanu-lọkẹyi nado lẹzun ponọ-gán daho.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Sunday Adewusi]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
8snuw4gh65x5ltmh8glwpb811yfxkva
Sunday Igboho
0
695
13740
13739
2022-03-23T16:05:23Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sunday Adeniyi Adeyemo''' he diyin taun bọ mẹlẹ sọ nọ ylọẹdọ '''Sunday Igboho''', wẹ yé ji to Azan aotọ osun aotọ owhe 1972 mẹ to gbetato he yin Igboho mẹ, to Oke-Ogun he tin to Aimatẹn Oyo tọn to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Esọ yin ajọwatọ dé, Avunhona jlọjẹtọ dé po Mẹnukundeji dé po.
Dile yé yí otò he mẹ e tlọn sín yinkọ dó nọ ylọẹ, yé nọ ylọẹdọ Igboho. Mẹsusu wẹ dó yise dọ e do huhlọn jọwamọ tọn. Na taun tọn to whenuena lẹdomẹwhan dé wa aimẹ to Modákẹ́kẹ́-Ifẹ ṣẹnṣẹn to Owhe 1997, bọ esọ dohia sọ sunnusi glengbenu wẹ emi yin. E yin gbẹtọ adọgbotọ bo sọ yin azinponọ azọnwhe ''Adeson International Business Concept Ltd'' po ''Akọni Oodua of Yoruba'' po.
Sunday Igboho wa yin yinyọnẹn ganji to nọtẹn Intẹnet tọn lẹ ji to osun tintan owhe 2021 tọn to whenuena e wa na avase Fulani he nọ bẹ Oyin pe lẹ nadó tlọn aigba Ìbàràpá tọn ji. Ewa ehe to whenuena yé hu Dr. Aborode he yin glesi de to otò lọ mẹ, bo ka sọ mọdọ yé tlọn aigba lọ ji.
== Otàn gbẹzan etọn tọn ==
Ye ji Sunday Igboho to gbetato he yin Igboho mẹ to Ahọluduta hoho Oyo tọn glọ to Oke Ogun he tin to Ayimatẹn Oyo tọn mẹ, amọ otọ etọn bẹ agban bo wa jẹ Modákẹ́kẹ́ he to Ayimatẹn Osun tọn mẹ, finẹ wẹ e whẹn te.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Sunday Igboho]]
[[yo:Sunday Ìgbòho]]
el2grq884vms8p5v8g82oq3fa0yufbj
Sunday Omobolanle
0
696
13747
13746
2022-03-23T16:05:23Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sunday Omobolanle''' he yin yinyọnẹn taidi '''Papi Luwe''',he mọ gigopanamẹnu ''MON'' yi (yin jiji to azan tintan Kọyànsun owhè 1954). E yin aihundatọ nukikodonamẹtọn, sinimọto kantọ, anadenanutọ po sinimọto basitọ po.
==Bẹjẹeji Gbẹzan po Azọ́n etọn po==
E yin jiji to azan tintan Kọyànsun owhè 1954 to Ilora he yin otò pẹvide to ayimatẹn Oyo tọn he yin tin to wheyihọ oto Naijilia tọn mẹ. Iwọ wẹ otọ na Sunkanmi Omobolanle, he yin aihundatọ po anadenanutọ po.
Sunday Omobolanle ko basi kandai, deana ná bo sọ sọawuhia to sinimọto wunmẹ wunmẹ lẹ mẹ taidi ''Adun Ewúro'', he yin sinimọto Naijilia tọn dé he Adebayo Salami sọawuhia to é mẹ to owhè 2011.
Nado yọn pinpẹnnutọn etọn na ada he bẹ to azọnwhe sinimọto bibasi tọn to otò Naijilia tọn mẹ, togbogan otò Naijilia tọn dayi tọn ''Olusegun Obasanjo''
3ps097c7lqiu464p2lw7omowcpn3c4d
Suraj Adekunbi
0
697
13768
13767
2022-03-23T16:05:24Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Suraj Adekunbi.jpg|thumb|Suraj Adekunbi]]
'''Surajudeen Ishola Adekunbi''' yin ajọwatọ Otò [[Naijilia]] tọn podọ dopo to Wedegbẹ́ Tonudidọ Ayimatẹn Ogun tọn, to fihe eyin hodọtọ yetọn te.
==Bẹjẹeji gbezan etọn==
E yin jiji to Ayetoro, to Ayimatẹn Ogun tọn, to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Adekunbi yin dopo to ovi fọtọ̀n he Rahmon po Elizabeth Adekunbi po ji lẹ mẹ.
E yi wehọmẹ dokọ̀ tọn St. Paul African church primary school, Ayetoro, whẹpo e do yi ''Comprehensive High School'', Ayetoro, to fihe e yi gbedewema pẹvi te to owhe 1993. E yi gbedewema to zomọ bibayi mẹ sọn wehọmẹ politẹknik tọn, Ilaro to owhe 1996, podọ gbedewema he bọdego sọn politẹknik Ibadan. E sọ yi gbedewama devo to Wehọmẹ Alavọ tọn ''Federal University of Technology'' Akure, podọ gbedewema daho to nubibasi po didoai po mẹ to owhe 2011, sọn wehọmẹ alavọ Ibadan tọn si.
==Azọn po tonudidọ po==
Adekunbi bẹ azọnwiwa jẹeji taidi alọgọtọ to Nigerian Petroleum Development Company (NPDC) to togbo Edo tọn mẹ to whenuena e to sinsẹn Naijilia to owhe 2000. To whenena e sẹn fo godo, e lezun mẹplọntọ to wehọmẹ alọnuzọnwatọ lẹ tọn, Idi-Aba, Abeokuta. To enẹ godo ẹ biọ ogbẹ Ogun State Civil Service working in the Burea Transportation tọn mẹ sọn owhe 2004 jẹ 2006, whẹpo e do doalọte nado wazọn to azọnwhe otọ etọn tọn, Al-Rahman Oil & Gas Limited.
To 2007 e ze apotin nado yin wedegbẹ tonudọtọ ayimatẹn whezẹtẹn Egbado tọn ( he wa yin yinyoẹn taidi Yewa North ) Sigba e gbọawupo. To 2011, e sọ ze apotin devo to ogbẹ Action Congress of Nigeria (ACN) bo yin alọkẹyi. E yin dide taidi hodọtọ ogbẹ lọ tọn. E so yin dide whla awetọ taidi hodọtọ ogbẹ lọ tọn to 2015
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Suraj Adekunbi]]
03zumxzou78ferja0sbuhkfff57jhg7
Sylvester Umaru Onu
0
698
13793
13792
2022-03-23T16:05:25Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sylvester Umaru Onu''' yin jiji to azan fọtọ́ntọ, osun ṣidopotọ, owhe 1938 tọn. E yin tovi otò [[Naijilia]] tọn. Bo yin ogbẹvi whẹdatọ dayi tọn lẹ tọn to whẹdatẹn daho otò [[Naijilia]] tọn mẹ, sọn osun ṣidopotọ owhe 1993 tọn jẹ owhe 2014.
Onu yin tovi Egume tọn he wa yin Ayimatẹn Kogi tọn todin. Todin e yì wehọmẹ Ahọlu tọn to Koffi Ahmadu Bello Wehọmẹ Alavo tọn po Wehọmẹ Gibson Weldon tọn osẹ́npinplọn tọn po to (''Oriental and African Studies''), apadewhe wehọmẹ alavo tọn otò London tọn wẹ e yin.
Onu yin anadenanutọ to osẹ́ngbasa lọ whẹpo do yin dide do whẹvọylọhọsa daho tọn to 1984, enẹgodo e lẹkọ sọn whẹdọhọsa daho lọ to owhe 1993 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Sylvester Umaru Onu]]
su364llmk0x372sadjw4lm7f91a5ttx
Sōichi Aikawa
0
699
13806
13805
2022-03-23T16:05:25Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Sōichi Aikawa''' (相川 宗一, Aikawa Sōichi, 13 Zósun 1942 – 25 Alunlunsun 2021) yin tonudọtọ
oto Japan tọn. Aikawa yin jiji to Urawa, Saitama. E yin alọkẹyi taidi ayimatẹngan Urawa tọn to
1991 jẹ 2001. E yin dide taidi ayimatẹngan tintan tohomẹ Saitama tọn podọ e jo azọn do to 2009.
Aikawa basi matintọ to 25 Alunlunsun 2021 tọn gbọn azọn vẹgo tọn ehe dotena gbigbọ etọn.
Ehe owhe etọn lẹpo yin 78.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Sōichi Aikawa]]
qq4xv2v46z4jmhv0jgku6k84gya7e4g
T.M Ilesanmi
0
700
13823
13822
2022-03-23T16:05:26Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Weyọnẹntọ '''Thomas Makanjuọla Ilesanmi''' wẹ omẹ tintan he yi ogan B.A to ada ogbe pinplọn po Litireso Afilika tọn to Obafemi Awolọwọ University. E ma dẹn bọ e yi gbọjẹ to whenue e ko wazọn to ada nuhe e plọn tọn mẹ godo sọn owhe 1975 jẹ 2005. Azọn susu wẹ e yiwa to ayọnuyigbaji, pẹẹde to e mẹ wẹ yin kinkan do odo to glẹnsigbe mẹ. Weyọnẹntọ T.M Ilesanmi yi wehọmẹ azọn mẹpinplọn tọn to Wehọmẹ Alavọ Ifẹ tọn (University Obafemi Awolowo todin), Ile Ife, Naijilia, taidi alọgọtọ to ada ogbe pinplọn afilika po litireso po to Abọhusun, owhe 1975, to whenue e fo wẹhọmẹ alavọ tọn daho to Wẹhọmẹ Alavọ Pontifical, oto Lomu tọn po wẹhọmẹ alavọ Ifẹ tọn. E mọ zedaga yi to azọnmẹ to kọyansun, owhe 1997. Azọn lọ wa wẹ e te kaka jẹ whenue e yi gbọjẹ to azọnmẹ dile e jẹ do to whenue e pe owhe kandekoatọn to owhe 2005. Eyin mi pọn bẹplidopọ po kandai owe oyọnẹn tọn etọn, mi na mọdọ e tindo jidide podọ e yin nukunpedo azọn go tọ. Dodinnanu gando Ilesanmi go hunwhẹ avosinsan tọn po otan lẹ yin nudaho de, e sọ yin alọdlẹndo taidi nujọnu to nuyọnẹn dodinnanu tọn do Ayọgbe ji (Yoruba). Tọ ogbẹ etọn lẹ sẹnsẹn, Ilesanmi yin dopo to mẹho nugopọntọ na mẹsusu he plọn we bo dugan po ogan weyọnẹntọ lẹ tọn to azọn kọn.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[yo:T.M. Ilésanmí]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
3n1j3kafhfebfqokl7cgjjh0aptns3v
Tadudu
0
701
13834
13833
2022-03-23T16:05:26Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tadudu''' wẹ whenue ota mitọn mọ awugble. E ma yin whenue ota yi ho do nude go wẹ nọ hẹn tadudu wa gba, kakatimọ whenue e mọ awugble sọn homẹ. Tadudu nọ wa aimẹ eyin onu voovo ehelẹ jọ:
*Ova
*Nupinpọn na ojlẹ dindẹn
*Agbọpipe kavi amlọnmadọ
*Magbọjẹ
*Awugble apọnmẹ tọn
==Nukunpedomẹgo==
To ninọmẹ susu mẹ, tadudu nọ gbọ na ede to jọwamoliho. Aliho susu devo lẹ tin he sọgan dekanpona tadudu taidi zọnlin zinzin pẹẹde, nukun whiwhe pludopludo pódọ̀ nado nọ nu osin susu. To Jọwamọliho onu ehelẹ nọ gbọ tadudu to whedelẹnu hugan nado zan amasinkun. Amasin susu wẹ tin to egbehe he mi nọ zan to whenue mi yi dotowhe.
==Alọdlẹndonu lẹ==
oanpe4dinwc0bjggl2vlar8icue7c1i
Tafa
0
702
13842
13841
2022-03-23T16:05:27Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tafa''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]] glọ de to [[Naijilia]]. E má dogbó hẹ Aigbadenamẹ Ahọ́nkan Aṣẹpipa [[Naijilia]] tọn ''(Federal Capital Territory)''. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Wuse tọn mẹ.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 222 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 83,544 wẹ tin to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' lẹdo lọ tọn wẹ 910.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Tafa]]
4xxzp66jyfg14gimh9idqvnp0cb7ca9
Taitanik
0
703
16996
16991
2022-03-30T08:07:06Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:RMS Titanic 3.jpg|thumb|Taitanik]]
'''Taitanik''' (''Glẹnsigbe: Titanic'') yin tọjihun daho yovo Glẹnsi lẹ tọn de he siọ do ohù Atlántíkì tọn mẹ to azán fọtọ̀ntọ, osun ẹnẹtọ, owhè 1912 tọn to whenue e gba do osin-agò dé go to ohù ṣẹnṣẹn to whenuena e to gbejizọnlin titan etọn ji sọn ayimatẹn Southampton tọn yí ayimatẹn New York tọn ji. To gbẹtọ sọha di 2,224 he tin to tọjihun lọ mẹ lẹ, gbẹtọ hugan 1,500 wẹ kú, ehe wẹ zọn bọ gbẹtọ sọha he kú lẹ do yin dehe sù hugan to tọjihun dopo gbigba whenu. Nujijọ ehe dọn ayidonugo gbẹtọ lẹ tọn do eji bọ yé yí nujijọ ehe do basi yẹdide susu podọ yé basi sinimọ̀tò etọn na gbẹtọ lẹ nido pọn.
Taitanik wẹ yin tọjihun he klo hugan he to otọ̀ji to whelọnu, e sọ yin tọjihun awetọ to tọjihun atọ̀n he klo hugan to whelọnu lẹ mẹ. Taitanik yin gbigbá gbọn azọ́nwhe Harland po Wolff Shipyard he tin to Belfast po tọn.Thomas Andrews wẹ yin ogán he nọ deanana tọjihun gbigbá to azónwhe lọ to whelọnu. dawe ehe lọsu ku to nujijọ lọ whenu. Nukọntọ Edward Smith he paṣẹ na tọjihun kuntọ lẹ to azan lọ gbe lọsu siọ po tọjihun lọ po. Tọjihun Taitanik tọn lọ bẹ delẹ to adọkunnọ whenẹnu tọn lẹ hẹn podọ susu to mẹhe to tẹnsẹ sọn otò Great Britain, Ireland podọ fidevo lẹ to yovo yigba ji nado bẹ́ ogbẹ̀ yọyọ devo to otò United State tọn mẹ. Taitanik klo sọmọ bọ tẹnmẹ akuẹnọ lẹ tọn gbọnvo na wamọnọ lẹ tọn. To awaji akuẹnọ lẹ tọn, gbẹdunú susu wẹ yin babasi do emẹ taidi; fie ye nọ lẹawu te, fie ye nọ hia owé te, fie ye nọ dunu te po onú mọmọ lẹ po. Taitanik yin tọjihun dé he tindo hihọ susu bọ osin ma sọgan gbọn fide do biọ e mẹ. Tọjihun flinflin kande-atọ́n-nukunatọ̀n (48) lẹ wẹ é nọ bẹ hẹn nado whlẹn gbẹtọ lẹ to whenuena nugbajẹmẹji ajiji tọn jọ. Sigba to azan lọ ji, tọjihun flinflin ko (20) kẹdẹ wẹ e bẹ hẹn. tojihun lọ lẹ sọgan penugo nado bẹ́ gbẹtọ sọha 1,178 he yin odá na gbẹtọ sọha 2,224 he tin to Taitanik lọ mẹ to azan lọ gbe.
== Lehe nujijọ lọ jọ gbọn ==
To whenue tọjihun Taitanik tọ́n sọn ayimatẹn Southampton tọn to azán aotọ, Lidosun tọn, to 1912, e glinhùn do ayimatẹn Cherbourg tọn to otò Flans tọn mẹ, enẹgodo e sọ glinhùn do Queenstown to Otò Ireland tọn mẹ whẹpo e do bẹ gbejizọnlin etọn na do yi New York, ṣigba to azán wiẹnẹtọ, Libọsun, owhè 1912 tọn to whenuena e to gbejizọnlin ji wẹ to ajiji mẹ e gba do osin agò dé he tin to ohu ṣẹnṣẹn go,to ogàn wiawe po nukunwhiwhe ko (11:40) to ozán gbodo awè mẹ.
Osin jẹ wiwọ biọ tọjihun lọ mẹ ji to afọdopolọji. Yọpọvu lẹ po yọnnu lẹ po wẹ yé bẹ́ do tọjihun flinflin lọ lẹ mẹ jẹnukọn, na nuhe osẹ́n lọ dọ niyẹn.
To ogàn awè e lan nukunwhiwhe ko mẹ (2:20am), Taitanik wẹn do awè whenue gbẹtọ susu lẹ gbẹ tin to e mẹ, bo sọ siọ to ganhiho awè gblamẹ. Gbẹtọ sọha 710 wẹ yin whinwhlẹn to nujijọ lọ whenu to whenuena tọjihun daho devo wá bẹ́ mẹhe lùntọ́n lẹ godo.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Titanic]]
4qeizpsfsgbk9wcqk12x1gdmyqke5n6
Taiwo Hassan
0
704
13899
13898
2022-03-23T16:05:29Z
Jon Harald Søby
5
19 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Taiwo Hassan''' (yin jiji to azan gban-nukun-dopotọ, Kọ́yànsun, owhe 1959 tọn), gbẹtọ lẹ sọ yọnẹn taidi '''Ogogo''', e yin aihundatọ sinima tọn, sinima bayitọ, po anadenanutọ dé po. Yè ji Taiwo Hassan dó Ilaro, tòpẹvi dé mẹ to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]].
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Taiwo Hassan yin jiji to azan gban-nukun-dopotọ, Kọ́yànsun, owhe 1959 tọn mẹ to tòpẹvi Ilaro tọn mẹ to Ayimatẹn Ogun tọn to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Wepinplọn etọn==
Ogogo bẹ wepinplọn dokọ̀ tọn etọn jẹeji to Christ Church School, Ilaro. E sọ zindonukọn bosọ yì technical college fihe e plọnnu gándo gbẹduhun jijlado te.
==Azọn etọn==
Ogogo bẹ azọn aihundida tọn etọn jẹeji to owhe 1981 tọn mẹ to ojlẹ vude godo he e mọ azọn gbẹduhun jijlado tọn to ''Water Corporation''. Ogogo wazọn to ''Water Corporation'' lọ na nuhe yi owhe wiatọ̀n.
To owhe 1994 mẹ, Hassan jo ahọluzọn do bo ze ayiha etọn pete do aihundida ji.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Taiwo Hassan]]
aceioyrn23zo1920y0lrbvgjzakwgdz
Taiwo Oyebola Agbona
0
705
13910
13909
2022-03-23T16:05:29Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Taiwo Oyebola Agbona''' yin viyọnnu owhe konukunẹnẹ mẹvi he du Ahọlu do Adele tẹnmẹ tọ ayimatẹn ondo tọn to oto naijilia tọn mẹ. E tindo owhẹ konukunawẹ (22)to whenue e to wẹhọmẹ alavo tọn, Achiever University to topẹvi Ọwọ tọn to Ayimatẹn Ondo tọn mẹ, fihẹ ẹ plọnnu gando yovomasin tọ owhẹ 2017, whenue ofa de taidi Ahọlu to whenue otọ etọn he yin Ahọlu, Ahọlu Aye Otopevi Aaye tọn mẹ, Ahọlu J.B Agbona basi matintọ to owhẹ 2017 azan 4tọ osun 5tọ. Taye Oyebọla Agbona wẹ yin mẹjẹmẹtẹnmẹ Ahọlu tọn to Topẹvi Aaye tọn tọ alọnu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
pvj13sur9eoe49peyjk9oayja09vye9
Takuẹ
0
706
13980
13979
2022-03-23T16:05:31Z
Jon Harald Søby
5
69 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Stack of coins 0214.jpg|thumb|Takuẹ Lẹ]]
'''Takuẹ''' yin akuẹ he gbẹtọ nọ su na ahọluduta lẹ. Ahọluduta lẹ nọ yi akuẹ lọ zan nado penukundo nudelẹ go. Di apajlẹ, Takuẹ nọ yin yiyizan nado su ahọ mẹhe to azọnwa podo ahọluduta lẹ po, taidi Awhanfuntọ Lẹ, Ponọ lẹ,po Dotozọnwatọ lẹ po. Nudevo lẹ wẹ nado yi akuẹ lọ do gba Dotowhe lẹ, Ali lẹ, Wehọmẹ lẹ po Aga-li lẹ po.
==Takuẹ voovo he tin lẹ==
*Takuẹ gbekọndopọ tọn
*Takuẹ akuẹ he mẹde mọ tọn
*Takuẹ nuhe mẹde sa tọn
*Takuẹ do nutindo lẹ ji
*Takuẹ do ogu dudu lẹ ji
qiztkno1uez4wtzycx6vp8egzx3u2tk
Tamaz V. Gamkrelidze
0
707
13998
13997
2022-03-23T16:05:32Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tamaz (Thomas) V. Gamkrelidze''' yin jiji to azán konukúnatontọ kọ̀yàntọn owhe 1929 –Aflinplọsun azán ao-tọ, owhe 2021. Yin Georgia-nu mẹplọntọ, otan plọnmẹtọ podọ alenamẹtọ paa tọn de bẹsọn owhe 1974 podọ e lẹzun togan Georgia tọn
sọn (200-2013) doto lẹnwunnuyọnẹntọ podọ wesetọ(1964).
Gamkrelidze yín jiji to oto Kutaisi, nọvisunnu etọn we Revaz Gamkrelidze, ewọ lọsu yin mehe yinuko to wehọmẹ daho le me, Podọ ẹyin gbetọ nukundeji de tó nulinlen me.
Gamkrelidze kú owhe 91 yinyin mẹ.
==Alọdlendonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Tamaz V. Gamkrelidze]]
[[simple:Tamaz V. Gamkrelidze]]
6exa3qkyeh3tmzadyuwdmx7isjol66v
Tetracycline
0
708
14011
14010
2022-03-23T16:05:33Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
''' Tetracycline ''' yin amasin sinsinyẹn de he yin dodinna to owhe 1945. E yin amasin sinsinyẹn he gbloada taun na e nọ hu owanvu lẹ taun. Tetracycline yin kinkan namẹ whla tintan to owhe 1948. To owhe 1950, to wehọmẹ alavo harvard tọn, weyọnẹntọ Robert Burns Woodward wazọn sinsinyẹn dogọ do amasin lọ ji. To owhe lọ mẹ janwẹ , e sọ yin kinkan na zinzan to vojlado lẹ godo. Amasin ehe lọ nọ saba yin zinzan na awutu taidi nusinsẹn to agbasa go, etlẹ sọ nọ wazọn na mẹhe to suslu bosọ to miyẹn to ojlẹ dopolọ mẹ. Amasin ehe yin dopo to amasin he ogbẹ aihon lọ tọn he nọ hokan na agbasalilo nọ yizan taun.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Amasin]]
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[simple:Tetracycline]]
[[en:Tetracycline]]
hx32f8hg4pzyw8uew7l1eailwkweuuy
The Beat 99.9 FM
0
709
14022
14021
2022-03-23T16:05:33Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Beat_fm.jpg|thumb|The Beat 99.9 FM]]
'''The Beat 99.9 FM''' yin azọnwhe ladiohọ tọn he nọ na linlin to yovogbe mẹ, bo yin didoai do aimatẹn awọnlin tọn mẹ. Ladiohọ lọ bẹjẹeji to azan tintan osun ṣianwetọ owhe 2003. E sọ nọ na linlin bosọ nọ basi ajọjijla to ''Beat Tv'' he yin dopo to ''YouTube channel'' ji. Ewọ wẹ yin azọnwhe ladiohọ afilika tọn tintan he sọawuhia to ''Twitter'' ji.
==Linlinnatọ Nukundeji lẹ==
'''Alọnu'''
* [[Maria Okanrende]]
* [[Toolz]]
'''Dai'''
* [[Dami Elebe]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:The Beat 99.9 FM]]
r0guq2on22umr6h90wjjg34i13o97oy
The Remedies
0
710
14036
14035
2022-03-23T16:05:34Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''The Remedies''' yin tóntlọngbọn to hajigbẹ he nọ ji ohàn hip-hop tọn to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ.
Ogbẹ lọ bẹ gbẹtọ taidi [[Eedris Abdulkareem]], [[Tony Tetuila]] po [[Eddy Remedy]] (he sọ yin yinyọnẹn taidi [[Eddy Montana]]) po hẹn.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:The Remedies]]
4zuibhbo0i3nvxeg41wnkjqdhb2l7w3
The Wings Towers
0
711
14047
14046
2022-03-23T16:05:34Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''The Wings Towers''' (kavi, to Gungbe mẹ, '''Atọhọ Awà lẹ nọ lẹ''') Ohọ̀ Azọnwatẹn Wings tọn yin petlezìn onù 15nọ awè topọ he yin gbigbá to aliho họ̀gbigba tọn he nọ yin alọkẹyi hugan mẹ de to Victoria Island to [[Awọnlin]] to [[Naijilia]]. Atọhọ he yi otẹn he sọ metlu 27000 lẹdope ehelẹ sọ yin yẹyidogona po gbedewema họ̀gbigba he sọgbe to adà lẹpo mẹ tọn po.
[[en:The Wing Towers]]
s6dlhjq32uz9n0ew8w9ny93byrkk8v4
Thinkers Newspaper
0
712
14051
14050
2022-03-23T16:05:34Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Thinkers Newspaper
Linlinwema Naijilia tọn hẹ tín íntanetí jí bo sọ nọ jẹgbonu egbesọ egbesọ hẹ tín Abuja, otò Naijilia tọn.
Thinkers Communication Limited hẹ nọ bayí Hojlẹwema Thinkers tọn whẹ sọ bibayí Linlinhowema Thinkers tọn.
pf1dahwb82o1wez1bhmgfdnpndf4305
Thomas Babington Macaulay
0
713
14070
14069
2022-03-23T16:05:35Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Thomas Babington Macaulay ([[Naijilia]]) Yẹwhenọ Ayọnnu tọn po Nuplọntọ.
Thomas Babington Macaulay
(azan17,Alunlunsun, owhe 1826
-azan 17, Alunlunsun, owhe 1878)yín Yẹwenọ,Nupọntọ po Nukọntọ wehọmẹ titan to wehọmẹ CMS(CMS Grammar School)tọn hẹ tín Awọnlin bo sọ yin otọ́ na Herbert Macaulay.
Gbẹzan
T.B Macaulay yin jiji do Kissy, otò Sierria Leone to azan 17, Alunlunsun, owhe 1826, do Ayọnnu famii mẹ hẹ yin Afanumẹ to dai na yovo "British West Africa Squadron"hẹ tlọn ajọ kanlinmọ "Trans Atlantic tọn.
Macaulay sín otọ nọ yin Ojo-Oriare hẹ tlọn Ikirun to otodaho Oyo hoho tọn,onọ he tọn yin Kilangbe slọn Ile-Ogbo to Aimatẹn Osu Oyo hoho tọn.
T.B Macaulay plọnnu to CMS wehọmẹ Nuplọnmẹ (CMS Training Institute)tọn po "Kings College" hẹ tín to London.
T.B.Macaulay yín hagbẹ joja do Yẹwhenọ "Ajayi Crowther".
Whẹnu he jẹ 1854,T.B Macaulay da Yẹwhenọ Ajayi Crowther sin viyonnu awetọ di asì he tọn.
Okuzan
"Smallpox" hu T.B Macaulay to jijizan he tọn to azan 17, Alunlunsun ,owhe 1878 do Awọlin, he sọ di do ṣiọdo to Ajele.
He wa yí yinkọ he tọn do nọ ylọ wehọẹ hẹ tín to Ikorodu,Awọnlin, Babington Macaulay Junior Seminary, bo do blo yẹyína.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Thomas Babington Macaulay (Nigeria)]]
ni07pzdnqglyibvw7crw3ai5tmgtmnb
Thomas Boni Yayi
0
714
14120
14119
2022-03-23T16:05:37Z
Jon Harald Søby
5
49 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Yayi Boni 2012.jpg|thumb|Yayi Boni 2012]]
'''Thomas Boni Yayi''' (azan tintan Lidosun owhè 1951) yin azọnwatọ akuẹsẹdotẹn tọn po tonudọtọ dé po he du togbogan Otò [[Benẹ]] tọn sọn owhè 2006 jẹ 2016. E lẹzun togbogan whenue é du to ovo he yin bibla to owhè 2006 tọn mẹ. Mọdopolọ e sọ yin dide whla awetọ di togbogan Otò [[Benẹ]] tọn to whejisun owhè 2011.
Yayi Boni sọ sẹ̀n taidi azinponọ na ogbẹ plipli Otò [[Aflika]] tọn lẹ ''[[Pọninọ Mẹyu Lẹ Tọn|African Union]]'' sọn azan gban ewhè dopotọ́ Alunlunsun owhè 2012 azan koatọ́nnukunawetọ Alunlunsun owhè 2013.
==Vuwhenu etọn po Azọnwiwa to Akuẹsẹdotẹn po==
Boni yin jiji to Tchaourou he tin to ayimatẹn Borgou tọn to agewaji Otò Benẹ tọn mẹ.
E yi wehọmẹ bẹjẹẹji etọn to ''Parakou'' wẹpodo yi gbedewema daho gándo akuẹzizan go to wẹhọmẹ alavọ tọn ''National University of Bénin''.
Enẹgodo e sọ vọ gbedewema daho yi dogọ to wehọmẹ alavọ tọn ''Cheikh Anta Diop University'' to Dakar, Senegal whẹpodo yi gbedewema daho hugan to akuẹzizan po tonudidọ po mẹ to wehọmẹ alavọ tọn ''University of Orleans'' to oto Flans tọn podọ to ''Pari Daupline University'' po mẹ to owhè 1976.
To whenu e fó wehọmẹ godo, Boni bẹ azọn whenu dindẹn tọn to azọnwhe akuẹsẹdotẹn tọn. Sọn owhè 1975 jẹ 1977, e wazọn to Akuẹsẹdotẹn [[Benẹ]] tọn flinflin lẹ whẹpodo a yi akuẹsẹdotẹn daho wheyihọ Aflika tọn ''Central Bank of West African States (BCEAO)'' sọn owhè 1977 jẹ 1989. Bẹ sọn owhè 1992 jẹ 1994, E sẹn taidi ayinamẹtọ gando akuẹzizan go na togbogan [[Benẹ]] tọn ''[[Nicéphore Soglo]]''. To owhè 1994, e jo otẹn lọ dó nado lẹzun ògán na akuẹsẹdotẹn daho [[Aflika]] tọn ''West African Development Bank (BOAD).
==Togbogan Dudu==
Yayi Boni yin dopo to gbẹtọ koatọnnukundopo (26) he tọ́n nado du togbogan to ovo he yin bibla to whejisun owhè 2006 tọn mẹ. Togbogan he to gánji to whelọnu Mathieu Kérékou yin asuka de to tonudidọ oto Benẹ tọn mẹ sọn owhè 1970 káká dó jẹ owhè 2006. Ehe hẹn gbẹtọ susu dó ayiha awe gándo ògán jijodo etọn go. E paṣa mẹ susu to whenuena Boni bẹ nado gban-atọ́n linlán (35.8%) ovo he yin bibla tọn. Mẹhe bọ dego wẹ Adrien Houngbédji hé tlọn tonudọgbẹ Soglo tọn ''Party for Democratic Renewal'' mẹ to whenu e bẹ nado Koatọ́n (25%) ovo tọn to ye omẹ konukundopo lọ lẹ mẹ.
To azan fọtọ̀nnukunẹnẹtọ́ Whejisun,owhè 2006,Boni po Houngbédji po whlẹn otẹn togbogan tọn, bọ Boni do jẹ otẹn lọ mẹ whenue é bẹ nado kande-gban élan atọn (75%) ovo he yebla tọn.E jẹ ganduji to azan ṣidopotọ lidosun, owhè 2006.
To ovo he yin bibla to owhè 2007 nado mọ otẹn susu yi to wedegbẹ tonudidọ tọn Benẹ tọn mẹ, ogbẹ he nọ yin ''cowry forces for an Emerging Benin'' (FCBE) kọngbedopọ na do nọ godo na Yayi Boni, ehe gọalọna Boni nado mọ otẹn susu yi. Ṣigba to owhè 2010, ogbẹ FCBE tọn gbà.Enẹwutu susu to hagbẹ wedegbẹ tonudidọ tọn lẹ fọ́n nado dè Boni sọn gánzinpo lọ́ ji na whẹho ICC tọn he bẹ akuẹ gbẹtọ diblayi 100,000 tọn to Benẹ sọ yi.
Whenuena hagbẹ tonudidọ tọn lẹ ma penugo nado mọ gbẹtọ sọha he osẹ́n dọ nado de Yayi sọn gánzinpo ji, ye gbọ bo kọngbedopọ nado nọ godo na Houngbédji to ovo bibla 2011 tọn.
Yayi Boni jẹ gánzinpo ji whla awetọ to whenue é jẹnukọnna Houngbédji to ovo bibla mẹ.Boni jẹte sọn gánzinpo lọ́ ji whenuena é fó gandudu whla awetọ na nuhe osẹn sọ nìyẹn.
==Tito Nado Hù Boni==
To azan fọtọntọ́ whejisun, owhè 2007, Yayi Boni yin whinwhlẹn sọn owù nado hui tọn de mẹ to gbetato he sẹpọ ''Ikemon'' whenue e lẹkọ sọn opli tonudidọ tọn he ye bayi to lẹdo ''Oueese'' tọn mẹ. Danúwatọ́ delẹ glọn aliho lọ po atin daho daho lẹpo, enẹgodo wẹ yé jẹ osò dè dó òhún he nọ yawu ze togbogan,ṣigba togbogan Boni ko tinto òhún devo mẹ. Hihọ́tọ́ etọn susu lẹ wẹ gbleawu to nujijọ lọ mẹ.
==Otàn Gbẹzan etọn tọn==
Boni tlọn whẹndo malenu tọn de mẹ,ṣigba todin é kò lẹzun ṣọṣi yitọ́. E dó ovì ati (5). Asi etọn Chantal tlọn hẹnnu ''De Souza'' tọn mẹ to ''Ouidah''.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en: Thomas Boni Yayi]]
aape6p7eh3r0qtwa5744tol0g667xww
Tinubu Square
0
715
14137
14136
2022-03-23T16:05:38Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tinubu Square''' (eyin a yinyọnẹn dai taidi otẹn mẹdekannujẹ tọn) yin nọtẹn he hunnukun de to Broad street he to [[Lagos Island|Lopo Awọnlin tọn]] ji he tin to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn yedọ to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Yinkọ lọ yin Nina to whenue ayọnu he nọ wajọ mẹsisado kanlinmogbenu tọn, podọ mẹyizantọ he nọ yin [[Madam Efunyoye Tinubu]]. To ojlẹ demẹ e nọ yin yiylọ dọ Kohata Tinubu whẹpo e do wa yin yinkọ dona gbọn nukọntọ mẹdekannujẹ tintan bẹplidopọ Otogbo [[Naijilia]] tọn to mẹdekannujẹ Naijilia tọn go dọ whẹpo e do wa yin yinyonẹn taidi Tinubu Square.
[[Yedide]]:Ogankan wẹ yeyídọ lẹ pajan do notẹn lọ bọ nutọnsin awe wẹ tin to eme podo amayọn whanpe le po gona atin he yọn ppn le po eso gona yẹdide bleblu Madam Tinubu ton he yin dide to patako deji
[[en:Tinubu Square]]
id01wnc847w29leo5tjndsv26y2t350
Tiwa Savage
0
716
14156
14155
2022-03-23T16:05:39Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Tiwa_Savage%27s_studio_portrait.jpg|thumb|Tiwa Savage]]
'''Tiwa Savage''' (yin jiji to azán atọ́ntọ Afínplọsun tọn owhe 1980). Eyin hansinọ, hankantọ po ahihundatọ otogbo [[Naijilia]] tọn po. Yinkọ etọn to gigọmẹ nọ yin Tiwatope Savage.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn ==
Tiwatope Savage yin jiji to azan atọ́ntọ Afínplọsun owhe 1980 to oto pevi Isale Eko tọn mẹ to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ, to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Tiwatope tin to ovi Widopo wepo ewa yi otogbo United kingdom ton bo yí wẹhọmè daho
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Tiwa Savage]]
f3l9o6r9gjh81bj5z8qx1ii9ydxy6bg
Todohukanji Yinkọ Ayimatẹngán Ayimatẹn Niger Tọn Lẹ Tọn
0
717
14170
14169
2022-03-23T16:05:40Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Ehe wẹ todohukanji aṣẹpatọ po '''Ayimatẹngán [[Ayimatẹn Niger Tọn]] ''' lẹ po tọn. [[Ayimatẹn Niger Tọn]] yín didoai to azán atọ̀ntọ February 1976 to whenue e klan sọn Ayimatẹn Sokoto tọn go.
{|class="wikitable" border="1" style="width:100%; margin:auto; text-align:left"
|-
!Yinkọ
!Tẹnmẹ-yinkọ
!Jẹ gandu ji to
!Tlọn gán jí to
!Ogbẹ́
!width="40%"|Kandai lẹ
|--valign="top"
| [[Murtala Nyako]]
|
| February 1976
| December 1977
| Awhànzọnwatọ
|
|--valign="top"
| [[Ebitu Ukiwe|Okoh Ebitu Ukiwe]] ||
| December 1977 || July 1978
|(Awhànzọnwatọ)
|
|--valign="top"
| Colonel [[Joseph Oni]] ||
| July 1978 || October 1979
|Awhànzọnwatọ
|
|--valign="top"
| Malam [[Awwal Ibrahim]] || || October 1979 || December 1983
| [[National Party of Nigeria|NPN]]
|
|--valign="top"
| [[David Mark|David B. Alechemu Mark]]
|
| January 1984
| 1986
|Awhànzọnwatọ
|
|--valign="top"
| [[Garba Ali Mohammed]]
|
| 1986
| December 1987
|Awhànzọnwatọ
|
|--valign="top"
| [[Lawan Gwadabe]]
|
| December 1987
| January 1992
|Awhànzọnwatọ
|
|--valign="top"
| [[Musa Inuwa]]
|
| January 1992
| November 1993
| [[National Republican Convention|NRC]]
|
|--valign="top"
| [[Cletus Komena Emein]]
| Anadenanutọ
| December 9, 1993
| August 22, 1996
|Awhànzọnwatọ
|
|--valign="top"
| [[Simeon Oduoye]]
| Anadenanutọ
| August 22, 1996
| August 1998
|Awhànzọnwatọ
|
|--valign="top"
| [[Habibu Idris Shuaibu]]
| Ayimatẹngán
| August 1998
| May 1999
|Awhànzọnwatọ
|
|--valign="top"
| [[Abdulkadir Kure]]
| Ayimatẹngán aṣẹnamẹtọ
| May 29, 1999
| May 29, 2007
| [[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]]
|
|--valign="top"
| [[Mu'azu Babangida Aliyu]]
| Ayimatẹngán aṣẹnamẹtọ
| May 29, 2007
| May 29, 2015
| [[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]]
||
|--valign="top"
| [[Abubakar Sani Bello]]
| Ayimatẹngán aṣẹnamẹtọ
| May 29, 2015
| E gbẹ po to gán ji
| [[All Progressives Congress |APC]]
|
|}
duegk0bb4v609419yp53ahzeraskis8
Todohukanji wehọmẹ nuyọnẹn wintinwintin tọn lẹ po tọn to Naijilia
0
718
14181
14180
2022-03-23T16:05:41Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Hosọ́ ehe bẹ '''todohukanji wehọmẹ daho nuyọnẹn wintinwintin lẹ tọn he tin to [[Naijilia]] lẹ''' po wehọmẹ daho glezọ́n pinplọn tọn lẹ po gọna wehọmẹ daho he nọ wleawuna azọ́nplọnmẹ he yọn-na-yizan na nuwiwa egbesọegbẹsọ tọn lẹ po tọn. E ma bẹ wehọmẹ alavọ tọn lẹ kavi nuplọntẹn mẹplọntọ wehọmẹ tọn lẹ tọn hẹn gba.
Wehọmẹ daho nuyọnẹn wintinwintin tọn po wehọmẹ daho daho lẹ ''(college)'' po nọ yin anadena gbọn "Federal Ministry of Education" Naijilia tọn dali. Gandudu togbó tọn po Gandudu Ayimatẹn tọn po wẹ nọ saba do wehọ mọnkọtọn lẹ. Wehọmẹ daho daho ''(college)'' delẹ ko jẹ gbedewema lẹ namẹ ji. Glẹ́nsi-gbe mẹ wẹ nuplọnmẹ lẹ nọ yin nina te. Owhe nupinplọn tọn etọn nọ bẹsọn Kọ́yànsun mẹ jẹ Zósun owhe he bọdego tọn mẹ.
[[en:List of polytechnics in Nigeria]]
1ropletgvkwhgjxjp0sou8rpk2oal7w
Togo
0
719
14199
14198
2022-03-23T16:05:42Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Otò
|otò = Togo
|asia = Flag_of_Togo.svg
|ohia = Armoiries_du_Togo.svg
|yẹdide = Location_Togo_AU_Africa.svg
|tatọ́-tònọ = Lomé
|lẹdo = 56,785
|gbẹtọ sọha lẹ = 8,608,444
|owhe = 2020
}}
'''Togo''' (he nọ yin yiylọ to glẹnsigbe mẹ dọ: ''Republic of Togo'') yin Otò de he tin to Whèyihọ Aflika tọn mẹ. E ma dogbo hẹ [[Ghana]] to whèyihọ podọ hẹ [[Benẹ]] to whèzẹtẹn, e sọ ma dogbo hẹ [[Burkina Faso]] to agewaji. Gbẹtọ diblayi livi ṣiantọ̀n wẹ tin to Otò ehe mẹ. Flansegbe wẹ yín ogbè he yín alọkẹyi taidi ajọwa-gbe, ṣigba ogbe gban-atọ́n-nukun-ẹnẹ devo lẹ sọ nọ yín dido gbọn tovi lẹ dali, he dohia dọ akọ̀ podọ aṣa Otò lọ tọn su. Ayimatẹn Otò lọ tọn he klohugan wẹ Lomé.
{{Aflika}}
[[Adà:Otò]]
[[Adà:Aflika]]
[[en:Togo]]
pcnyfc4sbxygicoyh2ep9poxo0egd47
Tohodidọ
0
720
14205
14204
2022-03-23T16:05:42Z
Jon Harald Søby
5
5 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tohodidọ''' wẹ Aliho dé he mẹ pipli dé sọgan Basi dide tangan dé tẹ. Tonudidọ sọ yin Aliho gbemima tọn dé to gbẹtọ susu ṣẹnṣẹn na yé ni dó sọgan nọpọ taidi Akọta, Otò, kavi Otogbo dé. To pipli Daho taidi Otogbo dé tọn mẹ, mẹde lẹ nọ saba yi Gbẹzan yetọn lẹpò dó to azọn gbemima tọn ehe kọn. Omẹ ehelẹ wẹ yé nọ ylọdọ Tonudọtọ lẹ. Tonudọtọ lẹ po mẹdevo lẹ po wẹ nọ nọpọ bo nọ dù Togan. Nuplọnmẹ Tohodidọ tọn to wehọmẹ Alavọ tọn mẹ nọ yin yiylọdọ Lẹnwunnuyinyọnẹn Tohodidọ tọn, Nuplọnmẹ Tohodidọ tọn, kavi Nuplọnmẹnu tito Gandudu tọn. To egbesọegbesọ, Hogbe lọ Tohodidọ nọ dlẹnalọdo alọpa he mẹ Gandudu tin te to Otogbo dopodopo mẹ podọ alọpa he mẹ osẹn lẹ nọ yin didoai te. Tohodidọ sọ sọgan yin mimọ to Ogbẹ, Azọnwhe, Wehọmẹ, po Sinsẹn lẹ mẹ ga.
== Tohọluduta ==
Tohọluduta dé nọ Penukundo otò lọ blebu go.
Tohọluduta dé nọ wa onu ehelẹ:
# E nọ dèanana Aigba mima.
# E nọ dé Ogán debọdodego lẹ.
# E nọ nagbe nado yi Funawhan hẹ otò devo lẹ kavi ma nado yi Funawhan.
# E nọ Basi Akuẹ he otò lọ na zan.
# E nọ Basi Aliho lẹ, Dotowhe lẹ, Wehiatẹn lẹ, po Wehọmẹ lẹ po.
# E nọ Plọnnu mẹ lẹ na yizan yede titi tọn po nuhe Tohọluduta lọ jlo lẹ po go.
# E nọ Penukundo Ovi pẹvi lẹ, mẹhe to Azọnjẹ lẹ po Mẹho whetanọ lẹ po go.
# E nọ Penukundo Akuẹzinzan Otò lọ tọn go po nuhe yé nọ yi Akuẹ lọ dó nọ wa lẹpò go.
Togan Tohọluduta lọ tọn wẹ nọ Penukundo onu ehelẹ po go. E sọ nọ dèanana nuhe to yiyi to otò lọ mẹ lẹpo kakajẹ Osẹn otò lọ mẹ tọn lẹ po nuwiwa medetiti tọn Tovi lẹ tọn ga.
== Ogbẹ Tonudidọ tọn lẹ ==
To otò susu lẹ mẹ, gbẹtọ lẹ ko do Tonudidọgbẹ lẹ ai nado ze linlẹn yetọn lẹ kavi nuhe yé jlo lẹ dó Togan lẹ nukọn. Nugbo wẹ dọ to whedelẹnu yé ma nọ saba kọngbedopo to onu lẹpò mẹ to Ogbẹ lẹ mẹ, Ṣigba yé nọ wazọn dopọ bo sọ nọ nọ yedelẹ ji. Enẹ wẹ zọn bọ Ogbẹ yetọn lẹ nọ dó huhlọn. To whẹho susu lẹ mẹ wẹ yé nọ dó linlẹn dopolọ te bo sọ nọ kọngbedopọ dó nọ wa nulẹ, enẹ wẹ zọn bọ ni osẹn lọ tlẹ diọ to otò lọ mẹ, yé nọ to azọnwa zọnmi. Yé nọ dó ovo to Ogbẹ devo lẹ ṣẹnṣẹn nado yi mẹhe na dù Togan dé. Enẹ wẹ yé nọ ylọdọ Ovodido. Ogbẹ delẹ nọ yin Liberal Party, Labor Party po Greens pò.
== Whenuho ==
Nuyọnentọ Glẹkinu he yin Aristotle Basi kandai dọ Tonudọtọ lẹ nọ wanu taidi Kanlin lẹ. E dọ Jijọ yetọn lẹ sẹpọ Kanlin lẹ tọn taun.
Niccolò Machiaveill wlan to owe he e kan to 1532 dé mẹ dọ Tonudọtọ lẹ nọ tẹnpọn nado mọ huhlọn yí gbọn alọpa lẹpo mẹ, na yé yise dọ yé ma sọgan dugan dó gbẹtọ lẹ ji matin huhlọn.
To owhe 1651, Thomas Hobbe wlan dó Leviathan mẹ dọ gbẹtọ he tin to Tonudidọgbẹ lẹ mẹ nọ jo jlọjẹ yetọn lẹ dó nado mọ nukundagbe Togan lẹ tọn.
To owhe 1800 lẹ mẹ, John Stuart Mill ze ayiha yọyọ Tonudidọ tọn dé wa he wa yin alọkẹyi taun, na linlẹn lọ hẹn yọnbasi na Tovi lẹ nado dọ nuhe yé jlo lẹ po jlọjẹ yetọn lẹ po na Togan lẹ matin Obu nado yin yasana kavi yin huhu.
Bernard Crick lọsu wa wlan owe dé he dó alọpa he mẹ Tonudidọ dona tin te ji.
== Tonudidọ Togbo daho lẹ tọn to Pọme ==
Togbo Daho lẹpo ma nọ kọngbedopọ to nulẹpo mẹ to whedelẹnu. Enẹ wẹ zọn bọ yé nọ ylọ opli lẹ nado sọgan dọhodo vogbingbọn he yé do lẹ ji. Ehe wẹ Tonudidọ Togbo lẹ tọn he gbọnvo na Tohodidọ otò pẹvipẹvi lẹ tọn. Todin, ni yé Basi opli lọ bọ gbekọndopọ dé ma tin, Awhan wẹ nọ wa fo oho lọ.
==Weda ehe nkọ lẹ==
==Nọtẹn intẹnet tọn devo lẹ==
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Politics]]
3idnz5rhdf7qgymxmdkh7hcxk78g405
Tom Acker
0
721
14216
14215
2022-03-23T16:05:43Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Tom_Acker.jpg|thumb|Tom Acker]]
'''Thomas James Acker''' (yin jiji to azan ṣianwetọ, whejisun, owhe 1930 jẹ azan ẹnẹtọ, alunlunsun, owhe 2021) tọn mẹ. E yin balọnhotọ po opo po otò Amẹlika tọn. E yin jiji dó oto Parterson, New Jersey tọn mẹ. E ho balọn na ''Cincinnati Reds'' sọn owhe 1956 jẹ 1958 tọn mẹ. Acker basi matintọ to azan ẹnẹtọ alunlunsun, owhe 2021 tọn mẹ to otò Caernarvon, Pennsylvania tọn to whenuena e tindo owhe kan-awe-aotọ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn Devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Tom Acker]]
[[simple:Tom Acker]]
6xfjruwv003t27b80ounw856grw0rok
Tom Gannon
0
722
14228
14227
2022-03-23T16:05:43Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Thomas P. Gannon''' (mẹhe yin jiji to azán atọ́ntọ, Lidosun owhe 1943 tọn bo nọgbẹ̀ jẹ azán aotọ, Alunlunsun owhe 2021 tọn) yin tonudọtọ Amẹlika-nu de. E yin dopo to tonudọgbẹ ''Republican'' tọn lẹ mẹ na hagbẹ ''Pennsylvania House of Representatives'' tọn sọn 1979 jẹ 2006. E yin jiji to Philadelphia to Pennsylvania.
Gannon kú to azán aotọ, Alunlunsun owhe 2021 tọn to Upland, Pennsylvania to whenue e yin owhe 77 mẹvi.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Tom Gannon]]
8ajmbe7m7h6mdv7y98l02kr2onsezth
Tony Ezenna
0
723
14258
14257
2022-03-23T16:05:45Z
Jon Harald Søby
5
29 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tony Ifeanyichukwu Ezenna''' (yin jiji to azán Konukundopotọ, osun ẹnẹtọ owhe 1957). Bo yin Ajọ́watọ po Alọ́tlutọ dé po to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Ewọ wẹ yin dowatọ ''Orange Drugs Nigeria Limited'' tọn, Azọ́whé he yọnazọ́n to Amasin po Nuzinzan he nọ hẹn mẹ yọnwhanpẹ̀ sọ́n Otò Indonesia, Germany, Italy, po United States tọn po mẹ wá [[Naijilia]].
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Ezenna yin jiji to Port Harcourt, to [[Ayimatẹn River Tọn|Ayimatẹn River tọn]] to [[Naijilia]], finẹ wẹ e whẹ́n te whẹpo dó sẹtẹn yí Onisha. E yì wehọmẹ dokọtọn St. David tọn to Owerre Akokwa, enẹgodo e yi Wehọmẹ Daho ''Christ The King'' Onitsha tọn. E doalọtena wehọmẹ yiyi na akuẹ́ ma tin wutu bo kọnawudopo hẹ́ otọ́ etọn to ajọ́ otọ́ etọn tọn wiwa mẹ.[3]
==Gbẹzan Medetiti tọn==
E dà Elizabeth Ezenna podọ eyin klistiani Akonka de.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Tony Ezenna]]
dkqtw54coh9ba9w4p93e80sq0r34h7s
Tony Umez
0
724
14282
14281
2022-03-23T16:05:46Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tony Umez''' yin tovi Naijilia tọn de he yin aihundatọ televiziọn ji tọn. E sọawuhia to aihun Naijilia tọn he yin yinyọnẹn taidi Nollywood tọn [[Ayọgbe]] podọ Glẹnsigbe voovo he hugan fọde (200) mẹ sọn whenue e dà aihun etọn tintan to 1994 he hosọ etọn yin ''Died Wretched: Buried in N2.3m Casket.''
== Vúwhenu po wehọmẹ yiyi etọn po ==
Tony Umez yin jiji to [[Ogidi]], yèdọ topẹvi de to [[Ayimatẹn Anambra tọn]]. Onọ̀ etọn wá sọn [[Ayimatẹn Cross River tọn]] podọ otọ́ etọn wá sọn Ogidi, fie ewọ lọsu yin jiji te. Dile etlẹ yindọ e yin Igbonu de, e ma sè ogbè Igbo tọn, ṣigba e sọgan do ogbè [[Efik]] tọn ganji, yèdọ ogbè onọ̀ etọn tọn. Umez whẹn to ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn fie e yì wehọmẹ dokọ tọn podọ wehọmẹ daho etọn po te.
E sọ yí gbedenamẹ ''Bachelor's degree'' tọn etọn to wepinplọn gando osẹ́n go mẹ, podọ gando Glẹnsigbe pinplọn po mẹ, to ''[[University of Lagos]].''
== Numimọ etọn to aihundida mẹ ==
E bẹ aihundida jẹeji to whenue e pò to wehọmẹ daho, fie e nọ daihun oplo ji tọn po wadohia po tọn te. To 1993, e jẹ aihun dà ji to Nollywood. E ma mọ akuẹ depope yí sọn aihun voovo awe he e dà lẹ mẹ, ehe zọn bọ e tọ́n sọn ogbẹ́ Nollywood tọn mẹ na owhe vude.
E lẹkọ do ogbẹ́ aihundida tọn lọ mẹ to 1997 bo sọawuhia to aihun de he hosọ etọn yin ''The Princess'' mẹ, ṣigba aihun he hosọ etọn yin ''Died Wretched: Buried in N2.3m Casket.'' wẹ hẹn ẹn diyin.
== Aihun Tony tọn lẹ ==
*''The Princess'' 1997
*''Died Wretched'' 1998
*''Pains'' 1999
*''Demon in law'' 2003
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Tony Umez]]
0ks5c3slqo3mr2uvq1ucm4e0d7x715i
Tonye Ibiama
0
725
14290
14289
2022-03-23T16:05:47Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tamunotonye Soipiriala Adonye Ibiama''' (yin jiji to azan 29, Zosun, owhe 1974) he mẹ susu yọnẹn taidi '''Toyen Ibiama''', e sọ nọ yin yiylọdọ '''"Big T"''' ga.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Tonye Ibiama]]
45gphsllr25cuxgnkpuj5brj1uu3xrj
Topo
0
726
14308
14307
2022-03-23T16:05:48Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Topo''' yin gbètato de to gandudu dokọtọn [[Gbagli]] tọn to Aimatẹn [[Awọnlin]] tọn glọ to otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Gbètato Topo tọn yin gbetato de he tindo adọkun aigba tọn lẹ na e sepọ otọ̀ podọ e ma sọ dẹ̀n do ohù paali, enẹwutu wẹ whevi huhu do yin dopo to azọ́n he tovi he tin to gbètato Topo tọn mẹ lẹ nọ wà, ṣigba azọ́n titengbe he yin yinyọnẹn gando otò Topo tọn go wẹ ozẹ́n bibasi. Ajọ̀ ozẹ́n bibasi tọn hẹn tovi lẹ jẹ adọkun susu to owhe susu lẹ wayi. Mọdopolọ, adọkunnu devo delẹ taidi Ofẹ́n po Agọnkẹ po tin to gbètato Topo tọn mẹ, ehe gọalọ na tovi lẹ nado mọ ajọliho voovo taidi Ozàn linlọn, Agọnkẹjọ po nu mọmọ lẹ po basi to e mẹ.
Topo yin gbètato de he yin nukundeji to otò he sẹpọ ẹ lẹ mẹ na e yin didohia kavi yin alọdlẹndo to aigba denamẹ otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Baalẹ he to gandu do otò lọ ji wẹ Mẹplọntọ [[Oluwadami Avoseh]]
mfl0ojb5mvk0ps6dp3n1yh5nhs1g9u3
Topẹvi kwẹmẹ tọn
0
727
14311
14310
2022-03-23T16:05:49Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Topẹvi kwẹmẹ tọn''' yin dopo to oto pẹvi he yin didoai sọn hohowhenu gbọn.
r449n5r8im44nned1w0sfysvlehacjg
Toshirō Daigo
0
728
14345
14344
2022-03-23T16:05:52Z
Jon Harald Søby
5
33 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:醍醐敏郎十段.JPG|thumb|Toshirō Daigo]]
'''Toshirō Daigo''' (醍醐敏郎, sọn azan awetọ Alunlunsun owhe 1926 tọn jẹ Azan aotọ Kọ́yànsun owhe 2021 tọn) yin azọnwatọ to azọnwhe Judoka tọn to otò Japanese tọn mẹ. E sọ yin mẹplọntọ daho to wehọmẹ Kodokan tọn mẹ po nukunpedonugotọ po na bọluhihogbẹ otò Japan tọn mẹ. Whẹpo Daigo dó ku, eyin dopo to mẹ atọn he yin Kodokan po mẹ aotọ he dan po to otò yetọn mẹ podọ ga dopo to mẹ fọtọn he ko je otẹn ehe mẹ lẹ mẹ. Hunwhẹ owhe dudu tọn Kagami biraki tọn to azan ṣiatọntọ Alunlunsun owhe 2006 tọn tẹnmẹ wẹ ewọ po Ichiro Abe po Yoshimi Osawa po yin zize d'aga to azọnmẹ te.
==Otàn gbẹzan etọn tọn==
[[Wepo:Yoshimatsu vs. Daigo in 1951.jpg|thumb|Yoshimatsu po Daigo po to 1951 to avun Judo tọn ho]]
Daigo yin jiji to Alunlunsun owhe 1926 bo hiawe to Wehọmẹ Alavọ tọn ''Tokyo University of Education.'' Ewọ wẹ sọ yin mẹhe tọ́nta hugan to mẹ he nọ ho avun Judo tọn lẹ mẹ to Oto Japan tọn mẹ sọn 1951 yi jẹ 1954. Etomọṣo ewọ dopolọ wẹ sọ yin dowatọ nukinkan Kodokan Judo tọn to: Alọpa he mẹ yé nọ yinnu te lẹ mẹ, nukinkan dé he basi zẹẹmẹ gigọ dó nu yinyin Judo tọn ji. Daigo basi matintọ to azan aotọ Koyansun owhe 2021 tọn, to whenuena eko do owhe 95.
[[Wepo:Toshiro Daigo in 1951.jpg|thumb|Gigopanamẹnu he Toshiro Daigo mọyi to 1951]]
==Yinkọ owe he ekan lẹ==
Delẹ to wema he ekan gando Judo go lẹ mẹ wẹ:
*(2005) Kodokan Judo: Alọpa he mẹ yé nọ yinnu te ''(Throwing Techniques)'',
*Kodansha,
*Tokyo,
*Japan.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Toshirō Daigo]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
kp4zblsz8uspkwd7lj8s6nyo3z78hvf
Tosin Jegede
0
729
14357
14356
2022-03-23T16:05:54Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tosin Jegede''' yin ohansinọ to [[Naijilia]] sọn ojle dindẹn mẹ wẹ e ko nọ ji ohàn gando yọpọvu lẹ go. Ojlẹ he me ede ohan tintan etọn tọ́n to 1985 he yin ''Children Anse at Age Five'' godo e so de ohan awe devo lẹ tọ́n he e ylọdọ ''Leaders of Africa and Children'' to owhe 1989 podọ 1992.
Ese ada sọn togbo etọn me nadọ yi hia owe dogọ bo tindo nuyonen zindonukọn to nudide ajọwiwa tọn me podo nudide devo le to owehome daho Bristol to London eyi ojle dedo wazọn Kleun to Uk taidi ayiname to.Ele kọ yìì Nigelia to 2008.Tosin sin iya yin matin tọ to 2012 bo ewu lọ su waje ohan kleun kandai ji enẹwe ''One Book, One Child'' be nukọn pọn do hia sọgodo ovivu letọn to Nigelian kandai ohan tọn
ovi le koyin fifon (1985) nukọn tọ Africa (1989). Ovi Africa tọn(1992).
[[en:Tosin Jegede]]
kxvkef3p5qx39p6kvj3p3799pg86gld
Towhan
0
730
14379
14378
2022-03-23T16:05:56Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Towhan''' yin awhan de he bẹ to akọ awe kavi akọ susu ṣẹnṣẹn to oto dopolọ mẹ. Whẹwhinwẹn susu wẹ nọ hẹn towhan de wa aimẹ, ṣigba awe wẹ nọ yawu fọn dote.
Tintan wẹ yindọ, eyin akọ voovo lẹ ma kọngbedopọ dọ mẹde ni deanana ye kavi eyin ye ma kọngbedopọ gando lehe oto lọ na yin anadena gbọn, eyin tonudọgbẹ awe ma kọngbedopọ gando mẹhe na nọ deanana oto lọ go kavi na kọdetọn ovo bibla tọn go, ehe sọgan dekọtọn dó awhan mẹ eyin ada awe lẹ ma sọgan kọngbedopọ.
Whẹwhinwhẹn awetọ wẹ yindọ, eyin ogbẹ gbẹtọ lẹ tọn de ma jlo na yin hagbẹ togbo lọ tọn ba, ehe yin yinyọnẹn di awhan klandovo tọn. Mẹdelẹ he nọ nọ ada togan devo tọn ji sọgan jlo mẹdekannujẹ nado deanana yede di togbó de. Togbogan sọn oto pẹvi devo mẹ he ma hunhomẹ dọ ada de ni klan sọn oto lọ go, ehe sọgan dekọntọn dó awhan mẹ, whedelẹnu mẹhe jlo na jẹvo lẹ ma jlo nado ze oto yọyọ blebu do ai ṣigba bo jlo nado mọ mẹdekannujẹ yi nado tindo oto he ye na deanana na yedetiti lẹ, ehe nọ jọ whedelẹnu eyin akọ voovo lẹ wẹ tin to otò dopolọ mẹ. Towhan sọgan zindonukọn na owhe susu na eyindọ nuhẹngbletọ mẹhutọ de yin aganwhan, bọ e ma jlo na johodo. E nọ zọn bọ towhan nọ yin hinhẹn vantan to plaun mẹ. Towhan sọgan bẹ to akọ awe ṣẹnṣẹn ṣigba bọ ada voovo lẹ na klan bọ ada yọyọ ehe lẹ na bẹ awhan po yede po. Ada he ma tindo mima to awhan mẹ to bẹjẹeji sọgan wa yin yiylọ do awhan mẹ po awubibọ po bọ yé na to avun ho nado basi hihọna yede sọn ada he to awhanfun lẹ si. Towhan po akọ voovo lẹ po he to awhanfun hẹ yede lẹ po ko jọ pọn bọ to whedelẹnu oto aganu tọn lẹ ko gọalọ na ada voovo he to awhanfun lẹ kavi jonọto voovo lẹ ni nọgodo na otò voovo lẹ, ehe nọ dekọtọn do towhan susu lẹ mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Civil war]]
6i7kmi6xkcfefo07puc8xd90q29ot27
Toyin Abraham
0
731
15635
15633
2022-03-24T06:35:55Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Toyin Abraham|YẸDIDE ETỌN=Toyin Abraham at AMVCA 2020.jpg|JIJIZAN=5 Zósun 1984}}
'''Toyin Abraham''' kavi '''Olutoyin Aimaku''' yin jiji to Azan atọntọ osun sinẹnẹtọ owhe 1984 (5 Zósun 1984). Eyin vijiji [[Naijilia]] tọn bosọ yin Aihundatọ sinimọto tọn, Anadenanutọ po mẹhe nọ ze Aihundida sinimọto tọn de.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wehihia etọn po==
Eyin jiji to topẹvi Auchi he tin to otodaho Ẹdo tọn to Naijilia. Ṣigba e bẹ gbẹzan etọn jẹeji to Ibadan tomẹ. Eyi gbedewema HND(Higher National Diploma) to wehọmẹ Ibadan tọn (Ibadan Polytechnic) to Whenue e yin gbẹdohẹmẹtọ Dibie, C.B.N aka×7 tọn. Toyin Aimakhu kò yin didohia to sinimọto susu lẹ mẹ, podọ to yọyọ mẹ din e Basi sinimọto de he hosọ etọn yin Black Val.
==Azọn etọn lẹ==
Toyin jẹ Aihunda to sinimọto lẹ mẹ to Whenue Aihundatọ nukundeji dé he yinkọ Etọn nọ yin Bukky Wright, wa Ibadan tomẹ nado dé yedide Aihundida de tọn. E ko deanana, gọalọ, dé sinimọto lẹ tọn na ede, delẹ to e mẹ̀ wẹ Àlání bàba Làbáké po Èmi Ni. Eyin dìde taidi Aihundatọ mẹ̀gobọtọ yọnnu he yọn hugan(Best Supporting Actress) to Aihundida sinimọto he hosọ etọn yin"Ẹ̀bi mi ni" boka sọ yin pipa taun to owhe 2013 Best of Nollywood Awards, mọdopolọ Jọkẹ́ Muyiwa yin dìde na best lead actress to sinimọto he hosọ lọ yin Ayítakẹ. Susu tonudọtọ lẹ wẹ ko ylọẹ nado wa la tito vobibla tọn na ogàn togbo Naijilia dai tọn he nọ yin Goodluck Ebele Jonathan to owhe 2015. Toyin losu tlẹ dọ Emi sọgan kú dó ota na tonudọgbẹ People's Democratic Party (PDP) tọn mẹ. Ṣigba e wa diọ linlẹ̀n bo vẹ mẹyinwanna etọn lẹ dọ mẹdepope ni ma sọn ohùn mẹdepope tọn dai to ovobibla whenu.
==Sinimọto etọn lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Kanṣadopọ lẹ==
[[en:Toyin Abraham]]
[[yo:Toyin Abraham]]
l7snhevme14bn5gxgcsck21y04meemw
Treasure House School
0
732
14407
14406
2022-03-23T16:06:00Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Treasure House School''' yin wehọmẹ akuẹnọ tọn de he yin didoai to owhe 2007 tọn mẹ to Ilupeju, nọtẹn de to [[Awọnlin]] to [[Naijilia|Hùwajiwhèyihọ Naijilia tọn]].
==Nuwiwa lẹ==
Treasure House School nọ yi ovi he tin to gblagbla osùn 2 jẹ owhe 11 tọn mẹ lẹ do wehọmẹ viyẹyẹ lẹ tọn, yọpọvu lẹ tọn po wehọmẹ dokọ̀ tọn po. Wehọmẹ lọ sọ tindo nuwiwa nuplọnmẹ devo lẹ taidi,Cub Scout, Cockery, Redcross po devo devo lẹ po.
[[en:Treasure House School]]
6086pt5or9ijjq430ctbamdqht2sn93
Tsoede
0
733
14425
14424
2022-03-23T16:06:03Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tsoede''' , he sọ yin yinyọnẹn taidi '''Tsudi''', '''Tsade''' kavi '''Edegi''' kavi '''Ichado''' to Igalagbe mẹ, yin nukọntọ aflikanu de. Ewọ wẹ yin omẹ tintan he kọ̀n [[Nupenu lẹ]] dopọ bosọ nọ yin pinpọnhlan di '''Etsu Nupe''' tintan, he yin ahọlu ahọluduta Nupe tọn, he yin otò de he tin to ṣẹnsẹn na tọ̀sisa Niger po Kanuna po tọn, he wá yin yinyọnẹn taidi ṣẹnsẹn otò [[Naijilia]] egbezangbe tọn.
Otọ́ etọn wẹ ahọvi otò Igala tọn, podọ onọ̀ etọn yin awhli [[Nupenu lẹ|Nupenu]] de. E yin pinplọ́nwhẹ́n to omẹ̀ Nupe tọn lẹ ṣẹnsẹn. Omẹ Igala tọn lẹ nọ biọ to omẹ Nupe tọn lẹ nado na yé kanlinmọ lẹ whẹwhẹ̀, podọ Tsoede yin sisẹdo tatọ́-tẹnnọ̀ Igala tọn he yin [[Idah]] taidi kanlinmọ. To finẹ, e wá yin ayidego gbọn otọ́ etọn dali, mẹhe ko lẹzun Ahọlu (Attah) to whenẹnu, podọ otọ́ etọn kẹalọyii nado wá nọ họnmẹ Ahọlu tọn.
E wá sawhé do Nupeko, fie e hù ogán he tin to finẹ te, mẹhe yin tavẹ etọn, enẹgodo e lẹ́ ede zun ogán.
E dọn Nupenu lẹpo dopọ bo dè yé ṣe sọn alọ Igalanu lẹ tọn mẹ, podọ na ewọ wẹ yin ahọlu (Etsu Nupe tọn), e do ahọluduta Nupe tọn ai.
Tsoede yin pipa na azọ́n yinyọnẹn etọn to anazọ́n gànvẹẹ kinkọ̀n tọn mẹ podọ na tọjihun bibasi na Nupenu lẹ.
E kú to awhàngbenu to 1591 to lẹdo he ma yin yinyọnẹn de mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Tsoede]]
narqlysekqcncjtprzbw50ej9zkc5ok
Tíátà
0
734
14440
14439
2022-03-23T16:06:05Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tiata''' yin hogbe dé sọn ogbè Glẹki tọn mẹ he zẹẹmẹdo nupọntẹn, e sọ zẹẹmẹdo dọ mẹdopo kavi humọ ni bẹmẹpli nado hẹn lanmẹyamẹ lẹ.
Na zẹẹmẹ he gbloada, sọn whenue gbẹtọ ko wá gbẹmẹ wẹ tiata ko tin, sọmọ bọ e basi apajlẹ gbẹzan gbẹtọ tọn. Owanyi na otàn sọn bẹjẹẹji wẹ zọn bọ tiata do gbloada, bo gbọnmọ dali do ma do adà voovo lẹ mẹ he bẹ nuzinzan lẹ di otàn-we lẹ, ohàn-we lẹ po yẹdide lẹ po he nọ yin adà tiata tọn hẹn.
Tiata egbezangbe tọn lẹ gọna nugbo dile e ma do adà voovo ji. Tiata tintan yin bibasi to owhe fọtọn awe die jẹnukọnna oku oklunọ tọn, enẹgodo wẹ yin aihun zohunhun tọn gando aigba Egipti hohowhenu tọn go.
Otàn dogbọn yẹwhe awusọhia tọn wẹ yé dó nọ basi tiata to whemẹwhemẹ nado sẹn yẹwhe awusọhianọ ehe kakajẹ ojlẹ nukunhunhun tọn ehe, he do kanṣiṣa he tin to tiata po sinsẹn po ṣẹnṣẹn hia. Omẹ Glẹkinu hoho whenu tọn lẹ wẹ yin omẹ tintan he yí tiata taidi azọn.
Yé basi zẹẹmẹ tiata tọn to aliho voovo lẹ mẹ, tintan wẹ aihun he wá vivi to vivọnu kavi aihun he homẹgble dotana po aihun he basi apajlẹ gbẹtọ lẹ tọn po.
Ṣigba to egbehe, tiata todin nọ yin bibasi do okanji na pinpọn to whegbe na gbẹtọ nido duvivi etọn. Tiata ko wá yin agbasazọn mẹdelẹ tọn to egbehe, tiata po aṣa po nuyiwa he aihundatọ lẹ nọ yizan nado do aṣa he ko busẹ to mẹwigbeji lẹ hia. Gbọn tiata dali wẹ mí wá yọn aṣa po nuyiwa lẹ po tintengbe to ayọnugbeji he ko busẹ lẹ te. Na aṣa yovo lẹ tọn ko ho aṣa mítọn yi sọn mí sí wutu.
Adà tiata tọn devo wẹ tiata dogbọn gbẹtọ lẹ po tonudọtọ lẹ po go. Tiata gando gbẹtọ lẹ go wẹ aihundatọ lẹ nọ basi, bo nọ do diọdo susu po awugbopo he tin to lẹdo mítọn mẹ lẹ hia, gbọn tiata dali vlavo gbọn aihun oploji tọn dali kavi gbọn dehe yè nọ pọn to whegbe dali wẹ hẹn vọjlado pla aihun susu he to aliklan winyan tọn ji he ma yọn nuhe yé na wa lẹ.
Tonudọtọ susu wẹ na ko hẹn aihun zun yetọn kẹdẹ eyin aihundatọ ehelẹ ma ko yi aihun dó dè dona walọ ylankan yetọn lẹ. Tiata he ko tin sọn ojlẹ dindẹn die wẹ vọjlado ko pla todin. Tiata vlavo gbọn aihun ploji tọn dali kavi gbọn aihun he yè nọ pọn to whegbe dali tin na oplọn vọjlado tọn to egbehe.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Whenuho]]
[[en:Theatre]]
[[yo: Tíátà]]
bl4twnqw0iorzj07514i0sptikup4it
Tòdaho Davidi tọn
0
735
14444
14443
2022-03-23T16:06:06Z
Jon Harald Søby
5
3 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tòdaho Davidi tọn''' oyín he yin didona tòdaho Jẹbusi tọn to whenue Davidi gbawhàn etọn bo gbá owhé ahọlu tọn etọn do finẹ godo. E sọ nọ yin yiylọdọ '''Ziọni'''. Hùwaji-whèzẹtẹn Jelusalẹm tọn wẹ e bẹhẹn podọ finẹ wẹ yin awà tòdaho lọ tọn he ko tin na ojlẹ dindẹn hugan.
fdrggh6jvdfob9kpuqi3jn8hc27r4pd
Tẹmpli Akọta tọn
0
736
14461
14460
2022-03-23T16:06:08Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tẹmpli Akọta tọn''' (to glẹnsigbe mẹ: The '''National Temple''') wẹ sinsẹn ṣẹnṣẹn he to plidopọ-họsa sinsẹn aposteli Otò Naijilia tọn he tin to Olorunda-Ketu, to Ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ. E tindo ojan he sọgan hẹn gbẹtọ he yi 100,000 lẹ.
==Bẹjẹeji etọn==
To owhe 1969 tọn mẹ, plidopọ whemẹwhemẹ tọn Lagos, Western and Northern Areas (LAWNA) he nọ saba yin bibasi to Ebute Metta yin gigọdo Orishigun, tòpẹvi dé to Ketu na diọdọ susu he wa aimẹ lẹ wutu.
To owhe 1970 tọn mẹ, yé gọ̀ plidopọ dó nọten etọn dai tọn to Olorunda-Ketu bọ plidopọ whemẹwhemẹ owhe 1976 tọn jẹ wiwa aimẹ ji he e wa yin yinyọnẹn taidi Plidopọ Họsa hoho lọ tọn.
To owhe 1979 tọn mẹ, sinsẹn -gan dai tọn S.J. Adegboyega he yin Azinponọ tintan na LAWNA ze dodonu nuhe Tẹmpli Akọta tọn lọ dona yin dai.
To owhe 1994 tọn mẹ, sinsẹn-gan dai tọn Samuel Jemigbon basi diọdo he ya taun to họgbigba he tin to aṣẹ etọn glọ lè taidi LAWNA atọ̀ntọ he yin Azinponọ Lẹdo etọn tọn.
Tẹmpli Akọta tọn yin fifo to Azan koewhedopotọ Abohusun owhe 2011 tọn to whenuena sinsẹn-gan [[Gabriel Olutola]] he basi apajlẹ etọn taidi "Ohọ de he yin gbígba po odẹ" po "Ohia dé he do Pọninọ hia de po" gbẹ to nukunpedego. Tẹmpli lọ klo sọ mọ bo nọ hẹn gbẹtọ he yi 100,000.
== Sọ pọn ==
[[Todohukanji sinsẹn he klo hugan lẹ tọn]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:National Temple]]
901fkqv5t6dt58b1krch4gq37g9h24j
Tọpo
0
737
14463
14462
2022-03-23T16:06:08Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Topo]]
h650jalgun9gxzxf9rz90df7dvxmr8p
Tọpo Grammar School, Badagry
0
738
14493
14492
2022-03-23T16:06:13Z
Jon Harald Søby
5
29 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Tọpo Grammar School, Badagry''' ( yín didoai to Azan Tintan Alunlunsun Owhe 1970 tọn) yin dopo to wehọmẹ daho he mẹ wehọmẹvi lẹ nọ plọn nuyọnẹn he na plan ye sọ yi wehọmẹ Alavọ tọn mẹ te. Wehọmẹ lọ tin to Gandudu Dókọtọn [[Gbagli]] tọn glọ to Gbetato[[Tọpo]] tọn mẹ, e tin to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Otàn he gando wehọmẹ lọ go lẹ==
Wehọmẹ ehe bẹjẹeji po nupinplọn ohọ atọn (5) tọn po. Enẹgodo, to 2003 wẹ e wa yin lilẹ dó wehọmẹ ohọ Ṣidopo tọn, bọ yé nọ ylọ atọn (3) to e mẹ dọ pẹvi (Junior Secondary School) bọ atọn (3) depo nọ yin daho (Senior Secondary School).<ref>https://lagosschoolsonline.com/schools/profile/1078</ref>
Towhelọnu, Mr Sottin wẹ yin wehọmẹgan Wehọ lọ mẹ tọn bọ Mr. Osideko yin mẹhe bodego. Wehọmẹvi lẹ sìn sọha ma sọ hugan 277 to whelọnu. Todin, wehọmẹvi na yí 315 wẹ tin to Wehọ lọ mẹ.
==Mẹplọntọ he ko wazọn to wehọ lọ mẹ pọn lẹ==
:Gandonu ,J.W.K,
:Mrs.T.O. Awhanggansi,
:Mrs. M.U Osaigbovo,
:Mr. Oladipo J.R.,
:Miss. F.O. Samuel
==Gbẹtọ nukundeji he yi wehọ lọ mẹ lẹ==
:Afam Victor (Medals in national schools sports fiesta 2008)
:Ekokeme Ebismor Joy (Best student in the district)
:Imahia Jeremaih (2nd best student in the district)
:Idowu Sunday Best student 2011 merit award senior category in the District
==Azọn he nọ yin pinplọnmẹ to Wehọmẹ lọ mẹ lẹ==
*English Language,
*Mathematics,
*Biology,
*Yoruba,
*Economics,
*Physics,
*Chemistry,
*Agric Science,
*Financial A/C Commerce,
*Government,
*CRS/IRS,
*Physical & Health Edu.
*Lit-in-English.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
mmhmxufl044vzwrxlmzqn8zpu7lcwyz
Tọsisa Yẹlo Tọn
0
739
14507
14506
2022-03-23T16:06:15Z
Jon Harald Søby
5
13 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
The yellow River(Huang He) Otọ ehe yin awetọ to Nọwhe he dite hugan to oto China tọn lẹ mẹ. To enẹgodo (Yangtze tọn) sọ yin dopo to Nọwhe ṣidopo he dite hugan lẹ mẹ lẹdo aihọn pe. Nowhe lọ tindo tedidi nujlẹpo aliho tọn 5464 tọn podọ enọ hujẹage to Bohai sin ohuto. Etindo agbado daho de he yin lilẹdo gbọn ageklo ohu amifuno tọn, Nowhe ehe lọ nọ saba yin yiylọdọ Onọ Nọwhe China tọn podọ gbẹdutẹn he yin ginglọndo to Oto China tọn mẹ. To oto China tọn mẹ Eyin Nowhe otan hoho whenu tọn bosọ yin otovoduntọ Oto lọ tọn he nọ yin yiylọdọ '''Hebo'''.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
qmgmb5td8h8pnigh3jvee1ilm0gm3yt
Ukraine
0
740
14539
14538
2022-03-23T16:06:20Z
Jon Harald Søby
5
31 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Otò
|otò = Ukraine
|asia = Flag of Ukraine.svg
|ohia = Lesser Coat of Arms of Ukraine.svg
|yẹdide = Europe-Ukraine (и не контролируемые).png
|tatọ́-tònọ = [[Kyiv]]
|lẹdo = 603,628 km²
|gbẹtọ sọha lẹ = 41,167,336
|owhe = 2022
}}
'''Ukraine''' (to Ukraine-gbe mẹ: Україна) yin otò de to whèzẹtẹnwaji Europe tọn. Otò [[Russia]] tọn to whèzẹtẹn agewaji tọn na Ukraine, Belarus to whèyihọ agewaji tọn podọ Poland po Slovakia po to wheyihọwaji, Hungary, Romania, Moldova po Transnistria po sọ to huwaji whezẹtẹn tọn podọ Ohù yuu tin to huwaji.
Ukraine yin otò de he nọ yin gandudeji gbọn togán he yin dide gbọn tovi lẹ dali de. Tatọ́-tẹnnọ Ukraine tọn wẹ Kyiv (to Ukraine-gbe mẹ: Київ). E yin apadewhe Soviet Union tọn to ojlẹ de mẹ wayi sọn 1922 jẹ 1991. To Afínplọsun owhe 2022 tọn, otò [[Russia]] tọn tọ́nawhàn Ukraine.
== Ogbè he yin ajọwa-gbe ==
Ukrainian wẹ yin ajọwa-gbe otò lọ tọn. To mẹhihia he wá aimẹ to 2001 whenu, diblayi gbẹtọ 29% wẹ dọdọ Russian wẹ yin ogbè tangan emitọn.
Ogbè awe ehelẹ di yedelẹ to aliho de mẹ ṣigba bo gbọnvo to aliho devo lẹ mẹ.
== Adà he mẹ Ukraine má do lẹ ==
Ukraine yin mimá do adà 24 ji, taidi ayimatẹn lẹ, adà dopodopo nọ yin yiylọdọ ''oblast'', Ukraine sọ tindo otò he tindo gandutọ etọn titi de he nọ yin yiylọ dọ Republic of Crimea
== Tòdaho he klo hugan to Ukraine lẹ ==
Tòdaho he klo hugan to Ukraine lẹ wẹ:
*[[Kyiv]] (tatọ́-tẹnnọ [[Kyivan Rus]] tọn sọn vivọnu owhe kanweko ṣinẹnẹtọ tọn; e sọ lẹzun tatọ́-tẹnnọ Ukraine tọn sọn whenue e jẹ mẹdekannu to 1919)
*[[Kharkiv]] (tatọ́-tẹnnọ Ukraine tọn sọn 1919 jẹ 1934)
*[[Dnipro]]
*Odesa
*Zaporizhia
*[[Lviv]]
== Lehe yinkọ otò lọ tọn wá aimẹ gbọn ==
Yinkọ lọ "Ukraine" (u-krayina) ko yin zẹẹmẹ basina whlà susu nado zẹemẹdo "tónu" kavi "dogbo otò tọn", ṣigba mẹdevo lẹ lẹn dọ "aigba denamẹ" wẹ yin zẹẹmẹ he na ko sọgbe hugan. Dodinnanu ogbè tọn basitọ lẹ gbẹ to dodonu podọ otàn fie yinkọ lọ wá sọn tọn din.
Whlà tintan he e yin yiyizan wẹ to owhe kanweko wiawetọ, podọ e yin yiyizan nado dlẹnalọdo apawhe tangan aigba Kyivan Rus tọn de.
To glẹnsigbe mẹ, lẹdo lọ yin yinyọnẹn taidi "the Ukraine". Sọn mẹdekannujẹ yetọn to 1991 godo, "the" ma sọ nọ yin yiyidogọ na yinkọ lọ to glẹnsigbe mẹ ba na e nọ yin pinpọnhlan di aliho he ma sọgbe.
== Otàn ==
[[simple:Ukraine]]
[[Adà:Otò]]
[[en:Ukraine]]
tjxfmoo5bui8ivf3upaphc5bwhbih8a
Ulysses S. Grant
0
741
14560
14559
2022-03-23T16:06:23Z
Jon Harald Søby
5
20 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Ulysses Simpson Grant''' (azan koatọnnukunawetọ Lidosun, owhè 1822 jẹ azan Koatọ́ntọ́, Liyasun owhè 1885 tọn), he ajiyinkọ etọn nọ yin Hiram Ulysses Grant, wẹ nukọntọ na awhanfungbẹ he nọ yin ''UNION ARMY'' to towhàn Amẹlika tọn whenu, podọ togbogan fọtọnnukunatọ̀ntọ Amẹlika tọn wẹ e yin.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
== Whẹpo e do du togbogan==
===Wehihia po yindidi etọn po===
==Whenue e lẹzun togbogan==
==Gbẹzan godo tọn po oku etọn po==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[simple:Ulysses S. Grant]]
[[en:Ulysses S. Grant]]
18by1vpmz8ofqpgtl8e1igqk7k9t8gj
Usman Alkali Baba
0
742
14571
14570
2022-03-23T16:06:25Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Usman_Alkali_Baba_portrait.jpg|thumb|Usman Alkali Baba]]
'''Usman Alkali Baba''' (jijizan: 1 Whejisun 1963) yin ponọ sunnu Naijilia-nu he yin ponọ-gán daho yọyọ. E yin azọ́ndena nado yin ponọ-gán daho do otẹn [[Mohammed Adamu]] tọn mẹ to 2021.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Usman Alkali Baba]]
dhwe22fhjdw2rdugvi8hmuidj65tv2g
Uzamat Akinbile Yussuf
0
743
14588
14587
2022-03-23T16:06:28Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Uzamat Akinbile Yussuf''' he sọ yin yinyọnẹn di '''Uzamat Folashayo Akinbile Yussuf''' (yin jiji to 1976), yin amàsinzọ́nwatọ, nukọ̀nyiyi jọja lẹ tọn dintọ ''(youth activist)'', tonudọtọ po tito nunina homẹdagbe tọn zedai-tọ po de. Ewọ wẹ yin nukúnpedonugotọ azọ́nwatẹn Ministry of Tourism ayimatẹn Awọnlin tọn tọn. Azọ́ndenamẹ etọn yin didiọ sọn Lagos Ministry of Home Affairs do Ministry of Tourism Lagos State.
==Wepinplọn==
E yì wehọmẹ dokọ̀ tọn to Ansar-ud-deen Primary School, Ile ife to gblagbla owhe 1980 jẹ 1986 tọn lẹ mẹ. Enẹgodo, e biọ wehọmẹ daho Seventh Day Adventist Grammar school, Ile Ife tọn to gblagbla owhe 1987 jẹ 1992 tọn lẹ mẹ.
E yì wehọmẹ alavọ tọn Awọnlin tọn (University of Lagos), fie e fó te to 2006. E yin dopo to hagbẹ́ Association of Ladies Pharmacists Society (ALPS), National Association of Social Workers of Nigeria (NASOW) po Pharmacists Society of Nigeria po tọn. Ewọ wẹ de zinjẹgbonu owe lọ Duty calls tọ́n.
==Gbẹ̀zan etọn==
E ko wlealọ bosọ tindo ovi lẹ.
==Sọ Pọ́n==
==Alọdlẹndonu lẹ ==
==Nọtẹn gbonu tọn he ṣáká dopọ hẹ ẹ lẹ ==
* http://tourismartandculture.lagosstate.gov.ng/|title=Tourism, Arts & Culture – Lagos State
* http://tourismartandculture.lagosstate.gov.ng|accessdate=2020-11-11
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Uzamat Akinbile Yussuf]]
9tmwtxw90xk1awa9fr1m195ly1jhmeb
Uzee Usman
0
744
14604
14603
2022-03-23T16:06:31Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Uzee_Usman_on_set.jpg|thumb|Uzee Usman]]
'''Uzee Usman Adeyemi''' (azán wídopotọ, Abọ̀húsun, 1986) yin aihundatọ Naijilianu dé, podọ anadenanutọ tito aihundida tọn dé he yè yọnẹn na aihun etọn dé he hosọ etọn yin '' Oga Abuja''. Nugopipe etọn nado doyẹyigona ''Nollywood'' po ''Kannywood'' po zọn bọ e mọ ajọ̀ susu yi podọ e yin yẹyidogona taidi ''Young Entrepreneur of the Year'' to hunwhẹ ''National Heritage Award'' tọn to 2016.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Uzee Usman]]
iczl7no3jmcnax2vyplyo4npxvydv4k
Vadi-gbe
0
745
14613
14612
2022-03-23T16:06:32Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Vadi-gbe''' lọ, '''''Tsuvadi''''', yin ogbè Kainji tọn de he nọ yin dido to [[Naijilia]] gbọn omẹ Kambari tọn lẹ dali.
Kakihum (kavi Gadi, Gaɗi) yin akọ̀gbe de. is a dialect.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Ogbè lẹ]]
[[en:Vadi language]]
p0f9tsabaru9oma94pg3sw74dddvgap
Valeria Gagealov
0
746
14628
14627
2022-03-23T16:06:35Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Valeria_Gagealov_2014_Romania_stamp.jpg|thumb|Valeria Gagealov]]
'''Valerie Gagealov''' yin jiji to azán ṣinẹnẹtọ Awewesun owhè 1931 bo nọgbẹ̀ kaka jẹ azán ṣinẹnẹtọ́ Afinplọnsun owhè 2021 tọn. E yin aihundatọ Lomunu dé. E yin jiji to Galatia, Lomu. E yin yinyọnẹn to adà he e yiwa to ''la Moara Cunoroc'' mẹ to 1955, to ''Columna'' mẹ to 1968, to ''Mihaiviteazul'' mẹ to 1971 podọ to ''Mihai caine de circ'' mẹ to 1979. Gageolov kú to Bucharest na azọ̀n COVID-19 tọn he e jẹ wutu to whenue azọ́n bẹplamẹ lọ gbajẹgbonu to Lomu to whenue e tindo owhè 89.
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Valeria Gagealov]]
2kr8ak7j6tqdy5cpp347six748w15b9
Veggie Victory
0
747
14635
14634
2022-03-23T16:06:36Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Veggie Victory''' yin didoai to owhe 2013 mẹ, to [[Lagos Island| Lopo Awọnlin tọn]] dehe tin to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn me.
[[en:Veggie Victory]]
ihk3zvvpjd6fs1dn7ycbzaebkfvl02c
Vincent Mensah
0
748
14653
14652
2022-03-23T16:06:39Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Vincent Mensah''' (azan fọtọ̀n-nukun-ẹnẹtọ, Liyasun, owhe 1924 jẹ azan aotọ, Whejísun, owhe 2010) tọn mẹ. Vincent Mensah yin Yewhenọ Katolíkí tọn dé to kando Porto Novo tọn mẹ, to otò [[Benẹ]] tọn mẹ.
Ye Dopé na Mensah ni do yin Biṣọpu to Diocese Porto Novo tọn to azan konukundopotọ zosun, owhe 1970.
E yin mẹhe yé yi Amisisadode taidi Biṣọpu to azan wiẹnẹtọ, Awewesun, owhe 1970 tọn mẹ whẹpo e yi gbọjẹ sọn azọnwiwa mẹ to azan gban-ewhe-dopotọ, Alunlunsun, owhe 2000 tọn mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Vincent Mensah]]
i0qncejkf7g6iczw3m3xonsa2ikgqes
Virgil Abloh
0
749
14665
14664
2022-03-23T16:06:41Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Virgil_Abloh_Paris_Fashion_Week_Autumn_Winter_2019_(cropped).jpg|thumb|Virgil Abloh]]
'''Virgil Abloh''' yin jiji to azan gbantọ, Zósun, owhe 1980 jẹ azan ko-atọ́n-nukun-atọ̀ntọ, Abòhúsun, owhe 2021 tọn mẹ. E yin yẹdenanutọ dé podọ ajọwatọ otò Amẹlika tọn de po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Virgil Abloh]]
[[simple:Virgil Abloh]]
k390sy5vgclrrz22u46coceqklwsnsz
Vladimir Putin
0
750
14732
14731
2022-03-23T16:06:54Z
Jon Harald Søby
5
66 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Vladimir_Putin_11-10-2020_(cropped).jpg|thumb|Vladimir Putin]]
'''Vladimir Vladimirovich Putin'''
(To Russia-gbè mẹ: Влади́мир Влади́мирович Пу́тин) yin tònudọtọ Russianu de. Ewọ wẹ yin tògán [[Russia]] tọn to alọnu din. Putin yin jiji to Leningrad, he wa jẹ yinyin yiylọ dọ Saint Petersburg ji sọn azán ṣinawetọ, Kọ́yànsun owhe 1952 tọn. Ewọ wẹ yin Lizọnyizọnwatọ Tangan (''Prime Minister'') [[Russia]] tọn sọn owhe 1999 jẹ 2000. Enẹgodo, e lẹzun togán Russia tọn sọn Whejisun owhe 2000 jẹ Nuwhàsun owhe 2008 tọn, bo sọ wa lẹzun Lizọnyizọnwatọ Tangan whlàdopo dogọ sọn owhe 2008 tọn jẹ 2012. E sọ wa lẹzun togán [[Russia]] tọn to owhe 2012 tọn mẹ whlà awetọ. Azọ́n whẹ̀yidọtọ tọn wẹ yè plọn ẹn.
==Bẹjẹeji gbẹ̀zan etọn tọn==
Putin yin jiji to to azán ṣinawetọ, Kọ́yànsun owhe 1952 tọn to Leningrad to Russian SFSR, Soviet Union (he wa nọ yin yiylọ dọ Saint Petersburg, [[Russia]] todin). Mẹjitọ etọn lẹ wẹ Vladimir Spiridonovich Putin (1911–1999) po Maria Ivanovna Putina (he nọ yin Shelomova dai; 1911–1998) po. Babadaho Vladimir Putin tọn Spiridon Putin yin nudududatọ na Vladimir Lenin po Joseph Stalin po.
==Bẹjẹeji azọ́n etọn tọn==
Bẹsọn owhe 1985 jẹ 1990, Putin wazọ́n na KGB lẹ, ogbẹ́ amẹ́ nuglọ tọn ''Soviet Union'' tọn ''(secret spy service)''. Putin wazọ́n to Dresden, he yin apadewhé Otò East Germany dai tọn. To whenue East Germany jai to 1989, yè dọna Putin dọ ni lẹkọwá Otò Soviet Union tọn mẹ. E dè nado yì Leningrad, fie ẹ yì wehọmẹ alavọ tọn tẹ. To Ayidosun 1990, e jẹ azọ́n wa ji to adà ''International Affairs'' tọn (ogbẹ́ he no penukúndo haṣinṣan he tin to Otò voovo lẹ ṣẹnṣẹn) to Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Leningrad tọn. To June 1991, e yin dide nado yin nukọ̀ntọ na Wedegbẹ́ he nọ penukúndo Nuwadopọ otò voovo lẹ tọn ''(International Committee)'' to azọ́nwatẹn Azìnponọ Tòwedegbẹ tọn ''(Mayor)'' tọn mẹ to Saint Petersburg. Azọ́ndenamẹ etọn wẹ nado nọ penukúdo, bosọ nọ hẹn pọninọ po tito ajọ́wiwa tọn po hẹ otò devo ṣẹnṣẹn po lodo dogọ.
Putin jo otẹ̀n etọn to KGB mẹ dó to August 20, 1991, to gántẹn yiyi gánnugánnu sọn tògan Soviet tọn Mikhail Gorbachev whenu. To 1994, e lẹzun omẹ Tintán he yin Alọgọtọ na Azìnponọ todaho Saint Petersburg tọn. To August 1996, e wa Moscow, bo sẹ̀n to otẹ̀n tangan voovo lẹ mẹ to gandudu Boris Yeltsin tọn mẹ. Ewọ wẹ yin ogán FSB lẹ tọn (sinsẹ̀nzọn amẹ́ nuglọ tọn to [[Russia]] egbezangbe tọn mẹ) sọn July 1998 jẹ August 1999, podọ ewọ wẹ yin Wékantọ na Wedegbẹ́ Hihọ́ ''(Security Council)'' tọn sọn March jẹ August owhe 1999 tọn.
==Taidi Tògan Russia tọn de==
Putin lẹzun tògan Russia tọn to May 2000.
Putin wẹ yin nukọ̀ntọ tònudọgbẹ United Russia tọn he to gandu to alọnu din lọ tọn. Tònudọgbẹ ehe ko to duduto vodide Russia tọn lẹ ji sọn whenue gbọ́n Soviet Union jai kakajẹ din.
Hómọdọ̀domẹgotọ Putin tọn lẹ dọdọ e ko hò mẹdekannujẹ mẹlẹ tọn yi podọ e ko gbọawupo nado hẹn nukọ̀nyiyi dogọ wa na tògbo lọ. [[Russia]] nọ mọ akuẹ susu to amì po amì jẹhọ̀nnọ ''(gas)'' po sisa na tògbo devo lẹ mẹ, amọ́ na nugbómadọ wutu, akuẹ ehe ma nọ yin yiyizan nado hẹn ninọmẹ gbẹninọ tọn bọawu na mẹlẹ.
To agọe, agọ̀jẹdonugotọ [[Russia]] tọn lẹ ko dó màhiho lẹ sọta gandudu te, ko basi nujijla sọta Putin to internet ji, bo ko sọ vúnvún linlin mẹdekanujẹ tọn lẹ jẹgbonu do tòmẹ na mẹlẹpo. Na kẹ́nṣinṣianna linlin lẹ po nudọnamẹ lẹ didepo po to azọ́nwatẹn linlinnamẹ tọn lẹ mẹ wutu, e nọ vẹawu taun nado mọ nudọnamẹ tauntaun delẹ dètọn do tòmẹ.
Putin jẹagọdo dọ yè tọ́nawhàn Libya to 2011. E ma sọ yigbe dọ yè ni tọ́nawhàn Syria po Iran po.
To March 24, 2014, Putin po Russia po yin alọhẹndotena sọn ogbẹ́ G8 tọn mẹ. Ehe yinmọ́ na Amẹlika lẹndọ owhẹ̀ Putin tọn wẹ dọ̀n hùnyanhùnyan Ukraine tọn dote wutu.
Sọgbe hẹ osẹ́n [[Russia]] tọn, mẹdepope ma sọgan yin tògan whlà atọ̀n debọdodego. Na ehe wutu Putin ma ze ede do hùkan vodide tọn 2008 tọn mẹ. Etomọṣo, a sọgan yin dotẹnmẹ na nado yin tògan whlà nẹmu he jlo we, e yindọ e ma saa yin hugán whlà awè debọdodego. To March 2012, Putin ze ede do hùkan ji na vodide, podọ e duto kandekonukúnẹnẹ̀ to kanweko (64%) ovò lọ tọn ji. Ehe zẹemẹdo dọ ewọ wẹ yin tògan Russia tọn kakajẹ 2018.
To December 6, 2017 Tògan Russia tọn Vladimir Putin lá dọ emi nasọ kọnawudopọ to vodide mẹ whlà ẹnẹ̀tọ to vodide he to nukọ̀n ja mẹ, enẹ wẹ Vodide Tògan Russia tọn ''(Russian Presidential Election)'' 2018 tọn.
To July 2020, vòdetọ [[Russia]] tọn lẹ nọgodona nudide lọ he na na dotẹnmẹ Putin nado sẹ̀n taidi tògan kakajẹ owhe 2036 mẹ.
To 24 February 2022, Putin lá dọ [[Russia]] jlo na tọ́nawhàn [[Ukraine]]. Ehe jọ, owhe dopo to gbèmanọpọ po awhànfọ dide po to otò awe lẹ ṣẹnṣẹn godo.
==Gbẹ̀zan Mẹdetiti tọn==
E yin dopo to Ṣọ́sì Katoliki Russia tọn ''(Russian Orthodox Church)'' mẹ, podọ ewọ po asìẹ po ko gbẹ́ yede, e sọ tindo viyọnnu awe.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Vladimir Putin]]
jkm35f1vg3hbrkbuzgv7dtpu70aau00
Volodymyr Zelenskyy
0
751
14771
14770
2022-03-23T16:09:17Z
Jon Harald Søby
5
38 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Volodymyr_Zelensky_Official_portrait.jpg|thumb|Volodymyr Zelenskyy]]
'''Volodymyr Oleksandrovych Zelenskyy''' (yinkọ ehe nọ yin kinkan dole to Ukraine-gbe mẹ: Володимир Олександрович Зеленський; mẹhe yin jiji to azán koatọ́ntọ, Alunlunsun owhe 1978 tọn) yin tonudọtọ Ukraine-nu de, e sọ yin aihundatọ podọ aihun kàntọ de, podọ e sọ yin fànfúnnọ de ga. Ewọ wẹ yin togán otò Ukraine tọn sọn 2019.
Zelensky yí adà togán Ukraine tọn wá to aihun tele ji tọn owhe 2015 tọn he diyin taun de mẹ he hosọ etọn wẹ ''Servant of the People''. Ogbẹ́ tonudidọ tọn de he yin yiylọdọ Devizọnwatọ Gbẹtọ lẹ tọn (''Servant of the People'') wá yin awuwlena to Whejisun owhe 2018 tọn
gbọn azọ́nwatọ he tin to azọ́nwhe aihundida tọn he yinkọ etọn nọ yin Kvartal 95 dali, azọ̀nwhe ehe sọ wleawuna aihun tele ji tọn de he hosọ etọn yin Devizọnwatọ Gbẹtọ lẹ tọn.
== Otàn Gbẹzan tọn ==
=== Vuwhenu etọn ===
Zelensky yin jiji to azán koatọ́ntọ, Alunlunsun owhe 1978 tọn to [[Kryvyi Rih]], Ukrainian SSR, do whẹndo sinsẹn Ju tọn de mẹ.
Otọ̀ etọn, mẹhe yinkọ etọn nọ yin Oleksandr Zelensky, yin mẹplọntọgán de to wehọmẹ alavọ ''Kryvyi Rih Institute of Economics'' tọn. Onọ̀ etọn he yinkọ etọn wẹ Rymma Zelenska yin anazọ́nwatọ de. Jẹnukọnna wehọmẹ yiyi etọn, Volodymyr nọ̀ Mongolia na owhe ẹnẹ, yèdọ fie otọ́ etọn nọ wazọn te to ojlẹ lọ mẹ.
=== Wepinplọn ===
Zelensky mọ̀ gbedewema yí to osẹ́n pinplọn mẹ to wehọmẹ alavọ ''Kryvyi Rih Institute of Economics'' tọn. E sè Ukraine-gbe po Russia-gbe po ganji.
=== Azọ́n etọn to aihundida mẹ ===
To 2008, e sọawuhia to aihun tangan de he hosọ etọn yin ''Love in the Big City'' mẹ podọ dehe bọdego, ''Love in the Big City 2'' mẹ.
Zelensky sọ yí adà aihundatọ tangan tọn wà to aihun he bọdego ehelẹ mẹ; ''Office Romance'', ''Our Time'', ''Rzhevsky Versus Napoleon'', ''Love in the Big City 3'', ''8 First Dates'', po mọmọ po.
To 2015, Zelensky lẹzun aihundatọ tangan to aihun tele ji tọn nukundeji de he hosọ etọn yin ''Servant of the People'' mẹ, fie yí adà togán otò Ukraine tọn wà te.
=== Gandudu ===
Zelensky wẹ yin omẹ tọ́ntlọ́ngbọ́n to vòbibla he wa aimẹ to 2019 nado dè togán otò Ukraine tọn whenu.
To azán gban-nukun-dopotọ, Awewesun owhe 2018 tọn, e lá na mẹlẹpo dọ emi na yin dopo to mẹhe na blavo nado dugan lẹ mẹ, ṣigba osun ṣidopo jẹnukọnna ehe, e ko yin dopo to mẹhe to nulẹnpọn nado yin apadewhe vobibla lọ tọn lẹ mẹ.
To Zósun owhe 2019 tọn, linlin de wá aimẹ dọ togán Amẹlika tọn whenẹnu tọn, mẹhe yinkọ etọn wẹ Donald Trump, dọna Zelensky to mẹyiylọ alokan ji tọn de whenu dọ na e ni basi dodinnanu gando whẹsadokọnamẹ he yin sisa do Joe Biden po ovi etọn [[Hunter Biden]] po go na nuṣiwa de. Ehe wá dekọtọn do obiọ lọ nado sawhẹdokọna Donald Trump na nuṣiwa voovo lẹ.
To Afínplọsun owhe 2022 tọn, togán Zelensky do osẹ́n awhànzọ́watọ lẹ tọn ai to whenue togán Russia tọn, [[Vladimir Putin]] lá nado tọ́nawhàn Ukraine godo.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Volodymyr Zelenskyy]]
[[simple:Volodymyr Zelenskyy]]
5hivw4oivwaskcmlvkablm990w64l7p
Wagasi
0
752
14807
14806
2022-03-23T16:09:18Z
Jon Harald Søby
5
35 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Wagasi.jpg|thumb|Yinnọ-sin Dídá.]]
'''Oyinnọ-sin''' (kavi '''Wagasi''') yin núdùdù vonọtaun dé he nọ yin dudu to Togbo Benẹ tọn mẹ.
E nọ sábà yin dudu to mẹhe tin to Whezẹtẹn-waji [[Benẹ]] tọn to Aflika mẹ lẹ podọ e nọ sábà yin awuwlena gbọn Fulani lẹ dali. Parakou he yin tohomẹ [[Benẹ]] tọn wẹ yé nọ sa tè hugan. E sọ nọ yin mimọ to Otò devo lẹ he tin to Wheyihọ-waji Aflika tọn, titengbe to Sahara waji to Age-waji Parakou tọn. E nọ sábà yin yiylọdọ ''Wagasi'' to ogbe he nọ yin Dendi mẹ, ''Amọ'', wẹ e nọ yin to Fọn-gbe mẹ, Nagot-gbe nọ ylọẹdọ ''Wara'', podọ Bariba-gbe nọ ylọẹdọ ''Gasaru'', bọ e nọ yin yiylọ to Flanse-gbe mẹ dọ ''Fromage''. Eyin núdùdù dé he bọ bosọ yọn du bo nọ sábà yin yiyizan nado danu. Taidi whevi, Olan, po Azin po he nọ yin dídá to núdùdù Benẹ tọn mẹ lẹ, Oyinnọ-sin lọsu nọ yin dida dó nusọnu mẹ bọ yé nọ du po Owọ, Agu, Kanna, Aplan, po Tevi-yan po.
==Lehe e nọ yin dídá gbọn==
Yinnọ-sin nọ yin gbigblọ to adoji, bọ yé nọ yi ama de he ye san sọn Atin Fromagier tọn dó dan ẹn na bọ vudevude oyinnọ lọ na jẹ sinsinyẹn ji. Enẹgodo, dehe sinyẹn enẹlẹ na yin bibẹsẹ, bọ e na yin zinzin dó lóbótó ji bosọ yin kinkọn dó osin he ye de sọn ama devo mẹ nado basi hihọna ẹn ma nado gble.
==Nuhe ye sọgan yii dó da lẹ==
Yinnọ-sin sọgan yin dida gbọn aliho depope mẹ, taidi sisọ kavi dida. Ye nọ sábà ma ẹ dó nududu ji nado diotẹnna whevi kavi Olan to nusọnu mẹ. Sisọ etọn lọsu sọ nọ yin sisa po takin po na gbejizọnlin-zintọ lẹ nado du.
==Pọnfi dogọ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn devo lẹ==
[[Adà:Núdùdù]]
[[en:Wagasi]]
dn27gws5bwf9cdw5p14m73su9yhveat
Wahab Iyanda Folawiyo
0
753
14817
14816
2022-03-23T16:09:18Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Wahab (Abdul-wahab) Iyanda Folawiyo''' yin jiji to Azan fọtọnnukundopotọ osun ṣidopotọ owhe 1928, bo Basi matintọ to azan ṣidopotọ osun ṣidopotọ Owhe 2008 tọn mẹ. Eyin Ajọwatọ Naijilia tọn bosọ yin Alọgọnamẹtọ na gbẹtọ lẹ. To 1957, E dó Azọnwhe Folawiyo and Sons ayi. Iyanda Wahab Folawiyo yin jiji to Ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ,bo yin jiji do hẹnnu Pa Tijani, mẹhe yin Ajọwatọ dé to gandudu (British Colonial Era) tọn whenu. Eyi wehọmẹ Alavọ North London tọn to 1951, fihe e yin Nina Ogantẹn de na oyọnẹn dogbọn nukunpipedo Azọnwhe go ganji te(Management), bo nọte do (ship Brokerage).
É lẹkọ dó whegbe bọ bẹ Azọn jẹ́eji to Azọnwhe Folawiyo and Sons, he E doai Na Nusisa po nuhihọ po to yovotomẹ(Import and export Business). Folawiyo yin mẹtintan na Baltiki Didiọ(Baltic Exchange) to London.
==Alọgọnamẹ etọn lẹ==
Taidi alọgọnamẹtọ na mẹhe tin to nuhudo mẹ lẹ, E tindo mahẹ to nukọnyiyi susu to lẹdo lẹ mẹ Titengbe Sinsẹn Malenu tọn mẹ (Islam).
E gba Malehọ voovo lẹ do Togbo Naijilia tọn mẹ, delẹ to e mẹ wẹ Lagos Central po Suurulere mosques to Ayimatẹn Awọnlin tọn Po Malehọ Sultan Bello tọn to Kaduna. É sọ gba Ohọ Tọṣiọvi lẹ tọn (Babs Es Salam Home for Orphan in Lagos) do Awọnlin. Na nuhe du aihundida lanmẹyiya tọn,E sọ yin alọgọtọ na(Yinka Folawiyo U 15 Athletics Championship And The National Amateur Wrestling Championship). Na nuhe du wehọmẹ, E họ Aisinnu Akuẹ́gegenu dudu lẹ do Dodinnanu họsa to wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn (University of Lagos). E sọ dado Dodinnanu do Azọ̀n mẹ́husudò tọn to wehọmẹ Alavọ Ibadan tọn mẹ. To Owhe 1988, Folawiyo lẹzun mẹtintan he gba Dotowhe mẹdetiti tọn pẹ́vi dó wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn mẹ,hẹ wa lẹ́zun Dotowhe Daho Todin he ye sọ nọ de yẹdide X-ray tọn to finẹ.
==Oku etọn==
Wahab Basi Matintọ to Afọnnu fuu to Azan ṣidopotọ Osun Ṣidopotọ Owhe 2008, to owhé Etọn gbe to Queens Drive, Ikoyi to Ayimatẹn Awọnlin tọn. To Whenue E tindo Owhe kanaweewhedopo bo to nukundo hunwhẹ jijizan Etọn owhe kanawe tọn to madẹnmẹ. Iyanda yin Didi to Aliho Malenu lẹ tọn mẹ to Azan lọ gbe to ogan Atọ́n po nukunwhiwhe fọtọn mẹ (4:45) do Tẹpa he ye nọ di Nukọntọ Sinsẹn Malenu tọn lẹ dó. Omẹ Awe wẹ ko yin Didi dó Tẹpa lọ mẹ Jẹnukọn na Folawiyo, yelẹ wẹ Imam Ibrahim Otun po Imam Murah po. Gbẹtọ Nukundeji susu lẹ sọn Togbo Naijilia tọn mẹ wẹ Basi Hunwhẹ godotọ tọn na ẹn, delẹ to yé mẹ wẹ Togbogan Naijilia tọn to whenẹnu Oluṣẹgun Ọbásanjọ́, Mẹbọdomẹgotọ Etọn Atiku Abubakar,po Ayimatẹngan susu Devo lẹ po bo yí blawu jẹ hẹnnumẹ Etọn lẹ.
==Nunina he e mọyi lẹ==
==Ogantẹn he ye na ẹn lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Wahab Iyanda Folawiyo]]
[[yo:Wahab Iyanda Folawiyo]]
l7i8kwtfj56kd8a6qihv6gyjpq2y15v
Wehomẹ Daho Redeemer's International Secondary School
0
754
14850
14849
2022-03-23T16:09:19Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
Wehọmẹ Daho '''Redeemer's International Secondary School''' yin wehọmẹ dé he yin wehọmẹ akuẹnọ lẹ tọn bo tin to [[Maryland]], to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ, to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Wehomẹ ehe yin didoai to owhe 1997. Eyin dopo to wehomẹ he sinsẹn ''Christ the Redeemer's School Movement (CRSM)'' doai lẹ mẹ. Mẹ he yin wehọmẹgan wehọ lọ tọn to alọnu wẹ Whesi. Feyisara Osinupebi.
==Otàn==
To 2017, Wehọmẹ ''Redeemer's International Secondary School'' yin dopo to wehomẹ ẹnẹ he yi Ajọ kavi gigopanamẹnu ''International School Award'' tọn sọn ''British Council Naijilia'' si, wehọmẹ he sọ hopodona ẹn lẹ wẹ [[Hallel College]] to Port Harcourt, Oxbridge College to [[Awọnlin]], po Start-rite Schools, po to Abuja.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Redeemer's International Secondary School]]
huaqn22y1slv34x2d4o353atuvdkxmd
Wehọmẹ Alavọ tọn
0
755
14979
14978
2022-03-23T16:09:23Z
Jon Harald Søby
5
128 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Wehọmẹ Alavọ tọn''' yin nọtẹn fihe ye nọ plọnwe yinukọn dogọ te. Wehọmẹvi lẹ nọ yi wehọmẹ alavọ tọn nado mọ gbedewema wepinplọn tọn yi. E ma nọ taidi wehọmẹ dokọ tọn, wepinplọn to wehọmẹ alavọ tọn nọ yin vonọtaun. Nado mọ gbedewema yi to wehọmẹ Alavọ tọn nọ biọ dodinnanu susu.
==Otàn==
Oto Elopu tọn wẹ dowatọ wehọmẹ alavọ tọn. Alavọ tintan wẹ yin Alavọ Bologna tọn. E wa yin apajlẹ na Alavọ devo lẹ. Alavọ dehe dohó hugan to Aihọn lọ mẹ wẹ yin Alavọ qarawiyyin tọn. Alavọ Oxford tọn po Alavọ paris tọn po yin didoai gbọn ṣọṣinọ lẹ dali.
==Ogbẹ́==
Wehọmẹ Alavọ tọn de nọ bẹ nususu hẹn he nọ nọ e mẹ podọ ohọ he mẹ ye nọ plọnmẹ te lẹ su. E sọ nọ gọna ohọ tẹnpọn tọn susu lẹ po ohọ dodinnanu tọn susu lẹ po. Nudevo lẹ ohọ he mẹ wehọmevi lẹ nọ nọ podo fihe ye nọ hia owe te po.
==Alavọ Nukundeji lẹ==
===Alavọ Australia tọn===
:Alavọ Australian National tọn
:Alavọ Melboume tọn
:Alavọ Deakin tọn
===Alavọ Canada tọn===
:Alavọ Carleton tọn.
:Alavọ McGill tọn.
:Alavọ McMaster tọn.
:Alavọ Queen's tọn.
:Alavọ British Columbia tọn.
:Alavọ New Brunswick tọn.
:Alavọ Ottawa tọn.
:Alavọ Toronto tọn.
:Alavọ Waterloo tọn.
:Alavọ Western Ontario tọn.
===Oto Chile tọn===
:Alavọ chile tọn.
:Alavọ katọliki oto chile tọn.
:Alavọ metropolitan Technologie tọn.
===Oto China tọn===
:Alavọ peking tọn.
:Alavọ Tsinghua tọn.
:Alavọ Hong kong tọn.
===Oto Finland===
:Alavọ Abo Akademi tọn.
:Alavọ Aalto tọn.
:Alavọ Helsinki tọn.
===Oto Germany tọn===
:Alavọ vọnu Berlin tọn.
:Alavọ Goethe tọn Frankfurt.
:Alavọ Tubingen tọn.
===Oto Italy===
:Alavọ Bologna tọn.
===Oto Japan===
:Alavọ Tokyo tọn.
:Alavọ Kyoto tọn.
:Alavọ Waseda tọn.
===Oto Malaysia===
:Alavọ Malaya tọn.
:Alavọ Tunku Abdul Rahman.
===Oto Mexico===
:Alavọ Universidad Nacional Antonoma(UNAM)
:Alavọ Guadalajara tọn.
:Alavọ Institute politecnico Nacional tọn.
:Alavọ Institute Tecnologico Antonoma(ITAM)
===Oto Netherland===
:Alavọ Delft Technology tọn.
:Alavọ Eindhoven Technology tọn.
:Alavọ Erasmus Rotterdam tọn.
:Alavọ Free Amsterdam tọn.
:Alavọ Leiden tọn.
:Alavọ Maastricht tọn.
:Alavọ Nyenrode Business tọn.
:Open Alavọ Netherland tọn.
:Alavọ Radboud tọn.
:Alavọ Tilburg tọn.
:Alavọ Amsterdam tọn.
:Alavọ Groningen tọn.
:Alavọ Twente tọn.
:Alavọ Utrecht tọn.
:Alavọ Wageningen tọn.
===Oto Poland===
:Alavọ Warsaw tọn.
:Alavọ Jagiellonian tọn.
===Oto Romania===
:Alavọ Naval academy 'MirCea cel Batran(ANMB)
===Oto south Korea===
:Alavọ Soul national tọn.
:Alavọ Yonsei tọn.
:Alavọ Korea tọn.
===Oto Sweden===
:Alavọ Chalmers tọn.
:Alavọ Karolinska Institute tọn.
:Alavọ Lund tọn.
:Alavọ Royal Institute of Technology tọn.
:Alavọ Stockholm of Economics tọn.
:Alavọ Uppsala tọn.
:Alavọ Umea tọn.
===Oto Turkey tọn===
:Alavọ Galatasaray tọn.
===Oto United kingdom===
:Alavọ Aberdeen tọn.
:Alavọ Aston tọn.
:Alavọ Birmingham tọn.
:Alavọ Bristol tọn.
:Alavọ Belfast tọn.
:Alavọ Cambridge tọn.
:Alavọ Coventry tọn.
:Alavọ Dundee tọn.
:Alavọ Durham tọn.
:Alavọ Edinburgh tọn.
:Alavọ Exeter tọn.
:Alavọ Glasgow tọn.
:Alavọ Leeds tọn.
:Alavọ London tọn.
:Alavọ King's college tọn.
:Alavọ college London tọn.
:Alavọ Manchester tọn.
:Alavọ Open tọn.
:Alavọ Oxford tọn.
:Alavọ st Andrews tọn.
:Alavọ Wales tọn.
===United States===
:Alavọ Harvard tọn.
:Alavọ Princeton tọn.
:Alavọ Yale tọn.
:Alavọ Brown tọn.
:Alavọ Cornell tọn.
:Alavọ Dartmouth tọn.
:Alavọ Columbia tọn.
:Alavọ Pennsylvania tọn.
:Alavọ California Institute of Technology tọn.
:Alavọ Duke tọn.
:Alavọ Massachusetts Institute of Technology tọn.
:Alavọ Stanford tọn.
:Alavọ Chicago tọn.
:Alavọ Georgetown tọn.
:Alavọ California Berkeley tọn.
:Alavọ Ohio state tọn.
:Alavọ Illinois state tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
325hc84cditiscxb9n9wydsfmzmopxl
Wehọmẹ Mictec tọn
0
756
14991
14990
2022-03-23T16:09:24Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Wehọmẹ Mictec tọn''' yin wehọmẹ dé he bẹ sunnu lẹ po yọnnu lẹ po hẹn bo tin to Ojota, to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn, to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Bẹjẹeji etọn==
Wehọmẹ Mictec tọn bẹ adà wepinplọn tọn ehelẹ hẹn; wepinplọn yọpọvu flin flin lẹ tọn, wepinplọn bẹjẹeji tọn, wepinplọn dokò tọn po wepinplọn daho po.
E nọ yin anadena gbọn Michael O.K Tejuosho dali. Wehọmẹ lọ sọ tindo owhé lẹ he ye nọ whé jo na wehọmẹvi he nọ dọ́ wehọmẹpa lọ mẹ lẹ.
To owhe 2010 tọn mẹ, wehọmẹ lọ basi hunwhẹ adà fifo wepinplọn tọn.
==Pọnfi dogọ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[en:Mictec Schools]]
m0541gqgvgc6gpsgp38b4wtync5go92
Wehọmẹ Treasure House tọn
0
757
15000
14999
2022-03-23T16:09:24Z
Jon Harald Søby
5
8 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Wehọmẹ Treasure House tọn''' yin wehọmẹ akuẹnọ tọn de he yin didoai to owhe 2007 tọn mẹ to Ilupeju, nọtẹn de to [[Awọnlin]] to Hùwaji-whèyihọ [[Naijilia]] tọn.
==Núwiwa lẹ==
Wehọmẹ Treasure House tọn nọ yí ovi he ko dó sọ̀ osùn awe jẹ widopo mẹ lẹ do wehọmẹ viyẹyẹ lẹ tọn, wehọmẹ ovivu lẹ tọn po wehọmẹ dokọ̀ tọn lẹ po mẹ. Wehọ̀ lọ nọ do nuwiwa nuplọnmẹ tọn delẹ taidi, Cub Scout, Cockery, Redcross po devo lẹ po.
[[en: Treasure House School]]
3p8yuxmmy2oqx3u5yzb6n2vb8mst4k9
Wekantin
0
758
15022
15021
2022-03-23T16:09:25Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Pen MET 05.4.164 EGDP020149.jpg|thumb|Reed]]
[[Wepo:Egyptian Scribe's palette with two reed pens Penn Museum.jpg|thumb|Wekantin Reed tọn to Nuhoho pọntẹn Ejipti tọn]]
[[Wepo:Fountain pen writing (literacy).jpg|thumb|Wekantin Fountain]]
[[Wepo:Ballpoint Macro.jpg|thumb|Onu Ballpoint tọn]]
[[Wepo:Jinhao 182 twist action ballpoint pen.jpg|thumb|Wekantin Ballpoint]]
'''Wekantin''' yin azọnwanu he nọ yin yiyizan nado kannu kavi nado dè yẹdide dé. To whenuena osin he to wekantin dé mẹ tọ́n sọn emẹ, e nọ hú po awuyiya po. Wekantin wunmẹwunmẹ wẹ tin.
Wekantin he nọ yin yiylọdọ ''Reed'' wẹ yin dehe dohó hugan he yin yinyọnẹn. Ejiptinu lẹ wẹ yin omẹ tintan he yinyọnẹn he zan wekantin ehe, e gbẹ nọ yin yiyizan to egbehe ga.
Devo wẹ yin wekantin he nọ yin yiylọdọ ''quill'', ehe lọsu ko dohó taun to wekantin he yin yinyọnẹn lẹ mẹ. Ehe lọ wẹ ofun ohẹ̀ tọn. Onù etọn nọ yin pipa tlọntlọn bo nọ yin yinylọn do osẹ̀n dé mẹ nado kannu.
Wekantin devo sọ nọ yin yiylọdọ ''fountain'', ehe gbọnvona awe tintan lẹ na ehe nọ hẹn osẹ̀n na ojlẹ de to whenuena e to yinyin yiyizan na nukinkan. Etlẹ sọgan yin yiyizan nado kan weda blebu owe dé tọn whẹpo osẹ̀n he to emẹ nido vọ.
Wekantin ''Ballpoint'' tọn yin dehe to yinyin yiyizan to egbehe.
[[en:Biro]]
4tie4kjk2xg79823fhro3wwab9luvqp
Wewe
0
759
15030
15029
2022-03-23T16:09:25Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Wewe''' yin yinyọnẹn taidi sinmẹ de. Sinmẹ devo lẹ wẹ yuyu, juju, koklojonọ, vẹvẹ po amamu po.
==Zẹẹmẹ wewe tọn==
Wewe nọ yin kinkọndopọ podo hinhọn, dagbewa, wiwe, wiweyinyin po gbejininọ po. Na nugbo tọn, to whedelẹnu, e nọ yin pinpọnhlan taidi sinmẹ pipeyinyin tọn.
gkzzv7l426qywwez4vl45yhdnsx56qt
Whehutọ
0
760
15035
15034
2022-03-23T16:09:26Z
Jon Harald Søby
5
4 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Whehutọ''' yin mẹhe nọ wlé whèvi podọ to whedelẹnu e sọ nọ wlé kanlin to otọ me ga. Whèvi wiwle nọ yin yinyọnẹn taidi whéhuhu. Whéhuto
sọha na yi livi 38 wẹ tin. whéhuto nọ saba wlé whévi po ylanwle lọ po nado sa ẹ bo mọ akuẹ, kavi
nado du. Whèhuto delẹ ma nọ wle whévi nado du kavi sa sigba nujlomẹ wẹ whéhuhu yin na ye.
== Weda he gandegoá lẹ ==
whehuhu
== Alọdlẹndonu le ==
6tbc5rckxh0cpk80sg4m3btu31umyaf
Whevi Owẹ́
0
761
15046
15045
2022-03-23T16:09:26Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Oreochromis-niloticus-Nairobi.JPG|thumb|Whevi Owẹ́]]
'''Whevi Owẹ́''' yin whevi de he nọ saba yin yinyin na dudu. Osin he gblọ mẹ wẹ e nọ nọ. E nọ saba yin mimọ to oto taidi Afilika, agewaji po huwaji Amelika tọn, India po Sri lanka po mẹ.
E to todohukanji na whevi he yin yinyọnẹn hugan to aihọn lọ mẹ lẹ mẹ. E sọ nọ saba yin mimọ to tọsisa delẹ mẹ taidi tọsisa ''endeavor'' tọn, tọsisa ''Queensland'' tọn po tọsisa ''Australia'' tọn po mẹ. Whevi ehe to linlẹn de mẹ, ko tọn sọn tọsisa mẹ bo lin biọ ohu mẹ ga.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Tilapia]]
5r1yn6yjb0m5qoseg7d2t2rc4inrum3
Whẹdọtẹn Daho Awọnlin tọn
0
762
15065
15064
2022-03-23T16:09:27Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:High Court Of Lagos State, Lagos Island.jpg|thumb|Whẹdọtẹn Daho Awọnlin tọn]]
'''Whẹdọtẹn Daho Awọnlin tọn''' yin Whẹdọtẹn Daho hugan Ayimatẹn Awọnlin tọn fihe owhẹ wunmẹ depope sọgan yin dídá te. E do kando susú lẹ, dopo to [[Igbosere]], devo to [[Lagos Island]] po [[Ikeja]] po. E sọ do to Kando [[Epe]] tọn mẹ, Kando [[Ajah]] tọn mẹ, Kando [[Gbagli]] tọn mẹ po Kando [[Ikorodu]] tọn mẹ ga. To enẹgodo wẹ
*Lagos State Judiciary po
*Lagos State Judiciary po wa tin.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:High Court of Lagos State]]
dsi33f6u5dymipuyt1ucks7cq7cjrr7
William Howard Taft
0
763
15092
15091
2022-03-23T16:09:28Z
Jon Harald Søby
5
26 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:William Howard Taft 1909.jpg|thumb|William Howard Taft 1909]]
'''William Howard Taft''' (azán fọtọntọ Zósun owhè 1857 jẹ azán ṣiantọntọ whejisun owhè 1930 tọn) wẹ togbogan koatọnnukunawetọ otò Amẹlika tọn sọn (1909-1913) podọ whẹdatọgan otò Amẹlika tọn sọn (1921-1930). E wazọn taidi whẹdatọ do lẹdo ṣidopotọ ji, ayimatẹngán to otò Filipinu lẹ tọn mẹ, wekantọ awhàn tọn na Theodore Roosevelt po ayinamẹtọ gando osẹ́n go po. Sọn owhè 1914 jẹ owhè 1920, nuplọntọ́ daho to nupinplọn osẹ́n tọn wẹ e yin to wehọmẹ alavọ tọn ''Yale University''.
==Azọ́n etọn taidi tonudọtọ de==
==Ovo bibla 1908==
==Ovo bibla 2012 tọn==
==Whenue e jo togbogan do godo==
==Bathtub==
== Oku etọn ==
==Nọtẹn dopedido tọn devo lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:William Howard Taft]]
[[simple:William Howard Taft]]
6ysezig3ytmms2fqu4m3bg53vj9wzvn
Williams Uchemba
0
764
15105
15104
2022-03-23T16:09:28Z
Jon Harald Søby
5
12 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Williams Uchemba''' (mẹhe yin jiji to azán konukunawètọ Kọ́yànsun tọn to 1989) yin tovi [[Naijilia]] tọn dé he yin aihundatọ dé podọ mẹhe nọ deanana aihundida tele ji tọn dé, e yin yinyọnẹn taun na adà he e yiwa to aihun voovo ehelẹ mẹ; ''Sugar Rush'', ''Merry Men'', po ''No string Attached'' po.
==Otàn bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Uchemba yin jiji to azán konukunawètọ Kọ́yànsun tọn to 1989. E wá sọn ayimatẹn Abia tọn he yin dopo to ayimatẹn gban-atọ́n-nukun-dopo he tin to otò [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ.
E bẹ́ aihundida jẹeji sọn ovú. E yí gbedewema wehọmẹ dokọ tọn podọ wehọmẹ daho tọn etọn to ayimatẹn Abia tọn, enẹgodo e zindonukọn yì wehọmẹ alavọ tọn to ''University of Nigeria, Nsukka'', fie e plọnnu gando ''International relations'' go te.
To nukọnmẹ, e wá dà Oscar Brunella taidi asì etọn.
==Azọ́n etọn lẹ==
Williams Uchemba bẹ́ azọ́n aihundida tọn jẹeji to bẹjẹeji owhe 2000 tọn mẹ. E jẹ aihun dà ji sọn ovú podọ e sọawuhia to aihun dé he hosọ etọn yin ''The Journey of the dead'' mẹ taidi yọpọvu dé. To nukọnmẹ, e sọ sọawuhia to aihun dé he hosọ etọn yin ''Oh My Son'' mẹ to 2002, adà yọpọvu dé tọn wẹ e yiwa to aihun ehe lọsu mẹ ga.
==Aihun he mẹ e sọawuhia te lẹ==
=== Aihun lẹ po owhe he mẹ yé tọ́n te po ===
{| class="wikitable"
|+
!Owhè
!Hosọ aihun tọn
!Adà he e yiwa
!Nudọnamẹ
|-
|2001
|The Journey of the dead
|
|
|-
|2002
|Oh My Son
|
|
|-
|2002
|Dorothy My Love
|
|
|-
|2018
|Merry Men
|
|
|-
|2020
|Sugar Rush
|
|
|}
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Williams Uchemba]]
mt7wdxe6n1zha7z17yjnpgzj1grdupx
Wizkid
0
765
15117
15116
2022-03-23T16:09:29Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Wizkid_at_Iyanya%27s_album_launch_concert,_2013_(cropped).jpg|thumb|Wizkid]]
'''Ayodeji Ibrahim Balogun''' yin jiji to azan fọtọnnukundopotọ, Liyasun, owhe 1990 tọn mẹ. E sọ yin yinyọnẹn taidi '''Wizkid''' bo yin hanjitọ, hankantọ podọ mẹhe nọ de ohan tọ́n to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Ewọ wẹ do ogbẹ Star Boy Entertainment tọn ai to owhe 2013 tọn mẹ.
==Otan gbẹzan etọn tọn==
Wizkid bẹ hanjiji to owhe 2001 whenue e tindo owhe widopo(11)
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Wizkid]]
2dfbe0rxf3b8q3xm6635sohixcv2xtu
Wole Ojo
0
766
15139
15138
2022-03-23T16:09:30Z
Jon Harald Søby
5
21 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Wole Ojo''' (yin jiji to azan ṣidopotọ, Ayidosun, owhe 1984) yin aihundatọ Otò [[Naijilia]] tọn dé. E tọ́n to aihun mẹ whla tintan to 2009, to whenuena e du to agbawhinwhlẹ ẹnẹtọ he ''Amstel Malta Box Office reality show'' zedai ji.
==Wehihia Etọn==
E tindo gbedewema Bachelor's degree tọn to Creative Arts mẹ to Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn.
==Aihun he e da lẹ==
{| class="wikitable"
|-
! Owhe !! Aihun he eda lẹ !! Adà he eyi wa lẹ!! Ayidonugo lẹ
|-
| 2011|| ''[[Maami]]''|| Kashimawo || Drama
|-
| 2012|| ''When Fishes Drown'' || Tony || Drama
|-
| 2013|| ''Conversations at Dinner'' || Chidi Obi || Drama
|-
|rowspan="3"| 2014|| ''Umbara Point'' || Jelani || [[Thriller film|Thriller]]
|-
| ''Perfect Union'' || Steve Kadiri || Drama
|-
| ''[[Brave (2014 film)|Brave]]'' || Nathan Doga || Short film
|-
|rowspan="3"| 2015|| ''The MatchMaker'' || Bryan || [[romantic drama film]]
|-
| ''[[Out of Luck (2015 film)|Out of Luck]]'' || Seun || Drama
|-
| ''[[7 Inch Curve]]'' || Kamani || Drama
|-
|rowspan="2"| 2016|| ''[[Beyond Blood]]''
|-
| ''Entreat'' || Segun Adeoye || [[romantic drama film]]
|-
| 2018|| ''Bachelors eve''|| Uche || Drama
|-
|}
==Ajọ̀ lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Wole Ojo]]
a5sqilmehvokcaq1zonlla4d3ivcqvc
Wole Soyinka
0
767
15167
15166
2022-03-23T16:09:31Z
Jon Harald Søby
5
27 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Wole Soyinka|YẸDIDE ETỌN=Wole Soyinka in 2018.jpg|JIJIZAN=13 Liyasun 1934}}
'''Akinwande Oluwole Babatunde Soyinka''' (yin jiji to Azan wiatọntọ, Liyasun, Owhe 1934) tọn mẹ. Eyin nuyọnẹntọ dé to oyọnẹn tọn mẹ, podọ mẹhe nọ basí kandai Aihundida oploji tọn podọ ga, e sọ yin akọmlantọ dé. Wole Soyinka yin vijiji jọun ayọgbeji tọn to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Yé na ẹn nunina ''Nobel'' tọn to Owhe 1986 tọn mẹ na azọn vẹkuvẹku he e wa dó oyọnẹn nukinkan tọn ji.
==Jọja whenu po wepinplọn etọn po ==
Wole Soyinka yin jiji to otò Abẹ́òkúta tọn to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun]] tọn mẹ. To whenue e fo wepinplọn etọn to Togbo [[Naijilia]] tọn podọ to United Kingdom Po godo, e wazọn po ''Theatre Royal Court'' to Otò London tọn mẹ. E zindonukọn to nukinkan gándo Aihundida Nupinplọn-do-plọnnu tọn mẹ to Togbo Awe lọ lẹ mẹ to tele ji podọ to Ladio ji. E wazọn titengbe to whẹho tonudidọ tọn mẹ, podọ e dó vivẹnu vẹkuvẹku na Avunhihona jlọjẹ mẹdekannujẹ tọn yiyi na Togbo [[Naijilia]] sọn Gandudomẹji ''Great Britain'' tọn si.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Wole Soyinka]]
snnqx14z28nns0fj12g61mpjl2r5d8x
Woodrow Wilson
0
768
15179
15178
2022-03-23T16:09:31Z
Jon Harald Søby
5
11 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:President Woodrow Wilson.jpg|thumb|President Woodrow Wilson]]
Doto '''Thomas Woodrow Wilson''' (Azan Koatọ́n-nukunatọntọ Awewesun, owhe 1856 yi jẹ Azan atọ̀ntọ Afínplọsun, owhe 1924) yin Ayimatẹngan kande-atọ́ntọ otò New Jersey tọn (1911-1913). E wa lẹzun togbogan Koatọ́n-nukunatọntọ to otò United States tọn mẹ (1913-1921). Eyin togbogan tintan he dugan whla awe debọdodego to White House, to whenuena Andrew Jackson ko dugan po godo.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[simple:Woodrow Wilson]]
[[en:Woodrow Wilson]]
8pv3q4fj6r5ao3lyejb6km61cgs42pe
Wushishi
0
769
15187
15186
2022-03-23T16:09:31Z
Jon Harald Søby
5
7 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Wushishi''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to aṣẹpipa [[Ayimatẹn Niger Tọn]]
glọ de to [[Naijilia]]. Tatọ́-tẹnnọ̀ etọn tin to topẹvi Wushishi tọn mẹ.
Wushishi tin to gblagbla Agéwaji-Hùwaji ''(Longitude)'' 9°43'N podọ Whèzẹtẹn-Whèyihọ̀ ''(Latitude)'' 6°04'E po tọn to alihiamẹnu mẹ.
Lẹdo etọn gbló sọ̀ kilomẹtlu 1,879 lẹdo pé podọ gbẹtọ sọha 81,783 wẹ tin to finẹ to mẹhihia 2006 tọn whenu.
Sọha pósu tọn ''(postal code)'' filọ tọn wẹ 922.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Wushishi]]
en53y9i98nl31rcqq1udpn5tysjbzh0
Władysław Baka
0
770
15197
15196
2022-03-23T16:09:32Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Władysław Baka''' (24 Whejisun 1936 – 3 Whejisun 2021) E yin adọkuntọ, tonuhodọtọ podọ azọnwatọ akuẹsẹdotẹn tọn oto poland tọn. E yin tatọ na owhe akuẹsẹdotẹn oto poland tọn sọn 1985 jẹ 1988 podọ sọn 1989 jẹ 1991. E yin dopo to hagbẹ ogbẹ Politburo of the Polish United Workers' Party tọn sọn 1988 jẹ 1989.
Baka e basi matintọ to 3 Whejisun 2021 to whenue e tindo owhe 84.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Władysław Baka]]
m45c2vibcoxm48nmjpr8j5jzztpreew
Wẹkẹ
0
771
15223
15222
2022-03-23T16:09:32Z
Jon Harald Søby
5
25 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Wẹkẹ''' yin dopo to nudida lẹ mẹ sọn Jiwheyẹwhe de he ko yin didá sọn bẹjẹeji na gbẹtọvi lẹ nado nọ nọ e mẹ.
==Tito wẹkẹ lọ tọn==
Sunwhlẹvu lẹ yin tito tẹnwin-lẹnwin tọn de to agahomẹ, linlinwe lọ ''Astronomy'' dọ dọ didẹn de ye dẹn do yede ma yin gbọn kosọ dali. Gbọnna?
Dodinnanutọ lẹ dọ dọ nuhe nukun ma sọgan mọ de he nọ yin yiylọdọ ''matiere noire'' wẹ nọ hẹn ye dote. Ehe nọ deanana bẹplidopọ sunwhlẹvu lẹ tọn, pẹvi, daho po daho blibata lẹ po.
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
p5yx2jb7jn43ys46rloiodkf8gw566n
Xabier Agirre
0
772
15233
15232
2022-03-23T16:09:33Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Xabier Agirre López '''(Nọgbẹ sọn azan ṣiatọntọ Lidosun owhe 1951 jẹ azan Wiatọntọ Afínplọsun owhe 2021 tọn) yin Anadenanutọ po Tohodọtọ Spanish tọn dé po. Eyin jiji to Vitoria-Gasteiz, to Spain. Eyin gbẹvi ''Basque Nationalist Party''.
Agirre sọ gbẹ yin gbẹvi na ''Basque Parliament'' sọn 2004 kakajẹ 2007 podọ whladopo dogọ sọn 2012 kakajẹ 2016.
Agirre basi matintọ to otò Pamplona tọn mẹ, to Spain to azan wiatọntọ Afínplọsun owhe 2021, to whenuena e do owhe 69.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[simple:Xabier Agirre]]
mq6s0z4se362pr9018afj6b998uwder
Yellw Chilli Restaurant
0
773
15235
15234
2022-03-23T16:09:33Z
Jon Harald Søby
5
1 revision imported
wikitext
text/x-wiki
Yellow Chilli Restaurant yin nuduu whe hẹ tín Lopo Victoria to Awọnlín
gsa5aug22zn0mlfsja56smevcrvncvm
Yemi Blaq
0
774
15259
15258
2022-03-23T16:09:33Z
Jon Harald Søby
5
23 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Yemi Blaq''' yin ovi Folayemi Olatunji mẹhe yin aihundatọ [[Naijilia]] tọn dé, sinimabayitọ, ohankantọ podọ ajọjlatọ dé .
==Bẹjẹeji gbẹzan podo wehọmẹ etọn po==
Yemi yin jiji na Mr Olatunji Blaq to ayimatẹn Ondo tọn mẹ, to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Yemi Blaq yin pinpọnwhẹn to [[Awọnlin]] to fihe e bẹ bosọ fo wehọmẹ pẹvi po daho po te. E yì ''Adeyemi Demonstration Secondary school'' he tin to Ondo, to ayimatẹn Ondo tọn, bo sọ yin tatọ sunnu wehọmevi etọn lẹ tọn. E bẹ aihundida jẹeji to whenuena e to wehọmẹ daho bo ka sọ gbẹ po to aihunda kakajẹ egbe.
==Azọn etọn==
Yemi Blaq bẹ azọn aihundida tọn jẹeji na taun tọn to 2005. E ze yinkọ doai po ''Actors Guild of Nigeria'' nado yin aihundatọ. Aihun tintan etọn he zọn bọ e do yin yinyọnẹn wẹ ''Lost of Lust'' ehe e basi po Mercy Johnson po. To aihun tintan lọ godo, e ko yin oylọbasina gbọn azọnwhe sinima ton susu lẹ dali to [[Naijilia]] podọ sọn whenẹnu e ko da aihun sinima tọn susu lẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Yemi Blaq]]
rspk1qo08muizn0rkwadu87ch497el3
Yeni Kuti
0
775
15274
15273
2022-03-23T16:09:34Z
Jon Harald Søby
5
14 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Omoyeni 'Yeni' Anikulapo-Kuti''' (he yin yinyọnẹn taidi '''YK''' yin jiji to azan konukunẹnẹtọ Nuwhàsun, owhè 1961 to
Glẹnsi tomẹ ''United Kingdom'') yin wedutọ, Hansinọ podọ whẹndo daho Ransome-Kuti tọn mẹ wẹ é tlọn. Onọ daho etọn Funmilayo Ransome-Kuti yin avunhona jlọjẹ yọnnu lẹ tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
Yeni Anikulapo-Kuti wẹ bọ nukọn na linlẹn nado nọ basi ''Felabration'' he yin hunwhẹ hanjiji tọn nado nọ oflin otọ́ etọn Fela Kuti na ninina etọn dó otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Otàn Gbẹzan etọn tọn==
Anikulapo-Kuti yin jiji to Glẹnsi tomẹ taidi ovì tintan na dowatọ ''afrobeat'' tọn Fela Kuti po onọ̀ etọn he yin Glẹnsinu ''Britani'' tọn po. E fó wehọmẹ bẹjẹẹji etọn po wehọmẹ daho etọn po to otò [[Naijilia]] tọn mẹ to whenuena é tlọn yovotomẹ ''United Kingdom'' to whenue e dó owhè Awe. E yi gbedewema ''diploma'' tọn to linlinhodidọ mẹ sọn wehọmẹ daho ''Nigerian Institute of Journalism'' tọn mè.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Yeni Kuti]]
qn31jul8vh47p73x8s6fcttsii1i1ou
Yetunde Barnabas
0
776
15293
15292
2022-03-23T16:09:34Z
Jon Harald Søby
5
18 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Yetunde Barbnas''' yin nusisọdidoatọ Naijilia tọn ahọsi whanpẹnọde aihundatọ lanmeẹyiya zize do kanjitọ de. To bẹjẹeji, eyin yinyọnẹn taidi mẹhe ze agba de na nuhe du awu whanpẹnọde to aimatẹn Abuja tọn mẹ to 2017 podọ eyin jẹgbakún na nuhe du sadidi Naijilia tọn to owhe 2019. Eyin yinyọnẹn to aihundida mẹ taidi Miss pepeye to aihun he nọ yin yinylọdọ Papa Ajasco and company podo nususu devo lẹpo to Yoruba sin aihundida lanmẹyiya tọn lẹ mẹ. E wlealọ he bọlugbatọ de he nọ yín Peter Ọlayinka he to bọlu gba to alọnualọnu na Slavia Prague to otògbó Czech Republic tọn mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Yetunde Barnabas]]
1hd34oioxhgyetjb693ouzc67fmef0n
Yewande Adekoya
0
777
15311
15310
2022-03-23T16:09:35Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Yewande Adekoya ''' (mẹhe yin jiji to azan kotọ Alunlunsun tọn to 1984) yin aihundatọ Televiziọn ji tọn de podọ tòvi Naijilia tọn de wẹ e yin, e sọ yín mẹde he nọ wleawuna aihundida lẹ, podọ bo sọ nọ deanana lehe aihundida de na yi do, podọ azọ́n etọn wẹ nado dè aihun lẹ tọ́n.
==Ovu whenu po wepinplọn etọn po==
Yewande yin jiji to Awọnlin ṣigba mẹjitọ etọn lẹ wa sọn Ososa Ijẹbu to Ayimatẹn Ogun tọn mẹ he tin tò wheyihọwaji Naijilia tọn. E yi wehọmẹ bẹjẹẹji tọn etọn to ''Bright Star Nursery and Primary School''. Enẹgodo, e zindonukọn yí wehọmẹ daho ''Bright Star Comprehensive High School''. E yi gbedewema etọn to azọn ''Mass Communication'' tọn mẹ to wehọmẹ daho ''Babcock University'' tọn. Yéwándé Adekoya ko wlealọ bo sọ jivi lẹ.
==Azọn etọn lẹ==
Yewande Adekoya bẹ azọn aihundida tọn etọn jẹeji to 2002 po azọnwhe ''Alphabash Music And Theatre Group'' tọn po. E basi kandai aihundida etọn tintan tọn bosọ deè tọn to 2006 bo ylọ ẹ dọ ''Life Secret''. E ko deanana aihun Naijilia tọn susu bo sọ de ye tọ́n, dopo to ye mẹ wẹ ''Omo Elemosho'', yèdọ aihun de he e detọn to 2012 he mẹ Bimbo Oshin, Muyiwa Ademola po Yomi Fash-Lanso po sọawuhia te. Aihun lọ dọn ayidonugo mẹsusu tọn.
E he zọn bọ e mọ pipa po nunina susu po yí. Di apajlẹ, to 2014 e mọ pipa yí dọ ewọ wẹ yin "aihundatọ yọyọ he yọn azọn hugan" to aihundida Ayọnu lẹ tọn mẹ, e mọ pipa ehe yí to ''2014 City People Entertainment Awards''. To owhe dopolọ mẹ, ada he e yiwa to aihun lọ ''Kudi Klepto'' mẹ sọ zọn bọ e sọ mọ pipa dopolọ yi whladopo dogọ to ''2014 Best of Nollywood Awards''. Aihun etọn devo he e ylọ dọ ''Kurukuru'' lọsu dọn ayidonugo mẹsusu tọn bọ to ''2016 ACIA ceremony'', e mọ pípa devo yi taidi aihundatọ he yọn hugan. To 2017 aihun etọn ''Iyawo Adedigba'' mọ pipa yi di aihun he yọn hugan to owhe lọ blebu mẹ.
==Aihun he mẹ e sọawuhia te lẹ==
:Life Secrets 1 (2006)
:Life Secrets 2 (2007)
:Igbo Dudu (2009)
:Omo Elemosho (2012)
:Kudi Klepto (2013)
:Emere (2014)
:Kurukuru (2015)
:The Sacrifice (2016)
:Tamara (2016)
:Ayanmo (2016)
:Ota Ile (2016)
:Once Upon a Time (2016)
:Iyawo Adedigba (2017)
:Fadaka (2018)
:Belladonna (2018)
:Odun Ibole (2018)
:Ewatomi (2018)
:Omo Aniibire (2019)
==Ohia yẹyidogonamẹ tọn he mọyi lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Yewande Adekoya]]
tploaii097j8bgx1kqqeeujxw73o1yc
Yinka Ayefele
0
778
15341
15340
2022-03-23T16:09:36Z
Jon Harald Søby
5
29 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Yinka Ayefele performing at a function in Ogun State -Nigeria.jpg|thumb|Yinka Ayefele To Hanvi]]
'''Yinka Ayefele''' ''MON'' yin ohan [[Naijilia]] tọn bayitọ de, ohàn sinsẹn tọn jitọ, ''CDS'', ''VCDS'', Nuzedaitọ to Ladio họsa podọ Ogan daho ladio ''Fresh FM'' tọn, to Ibadan.
==Bejẹeji gbẹzan etọn tọn==
Ayefẹlẹ yin jiji to Ipoti-Ekiti, to Ayimatẹn Ekiti tọn mẹ to Huwaji-Wheyihọ [[Naijilia]] tọn mẹ.
== Wepinplọn etọn==
Eyi wehọmẹ ''Our Saviour Anglican'' to Ipoti-Ekiti tọn na wehọ̀mẹ bẹjẹeji tọn etọn po de he bọdego whẹpo e do zindonukọn yi wehọmẹ daho nudide podọ lẹnwunnuyọnẹn tọn to Kare-Akoko, Ayimatẹn Ondo tọn, to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Azọn==
Ayefẹlẹ wazọn bleun taidi linlinzọnwatọ podọ linlinhiatọ to ''Federal Corporation of Nigeria'' to Ibadan, to fihe e basi ajọjijla po ohan po to Ladio ji. E bẹ ohanzọn jẹeji to 1997 to whenuena e mọ èdè tó nugbajẹmẹji ajiji gbẹduhun tọn dé mẹ he gbleawuna nẹgbehu etọn bọ e do lẹzun sẹkunọ-kẹkẹ zantọ. To whenuena e ko zan osun ṣiẹnẹ, họtọn etọn dlaẹpọn to dotowhe bo na ayinamẹ nado bẹ ohan delẹ pli bo bayi. Ayinamẹ lọ dekọtọndo ohan etọn tintan didetọn dali he yin yiylọdọ ''Bitter Experience'' to 1998 ehe dike e lẹzun mẹhe diyin. E de ohan ehe yin yiylọdọ numimọ vivi to whenuena e basi numimọ vivẹ godo. Ohàn ehe hànjitọ wẹndagbe lọ basi bọdego lẹ yin, alọgọ Jiwheyewhe tọn podọ ogbẹ to oku godo, ehe e basi nado pagigona Gbenga Adeboye, [[Naijilia]] linlin ladio zedonukọnnamẹtọ, hànjitọ podọ fanfunnọ de. Ohàn ehe yin yiylọdọ numimọ vivẹ lọ yin wadohia numimọ etọn tọn podọ numimọ vivi lọ yin vivi numimọ vivẹ tọn
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Yinka Ayefele]]
f5n0uhrw6t5jkqyplsl0xja6vwd5lo4
Yinkọgbe
0
779
15348
15347
2022-03-23T16:09:36Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Yinkọgbe''' yin hogbe de he nọ yinuwa taidi yinkọ nude tọn kavi nususu tọn, taidi yinkọ gbẹtọ de tọn, kanlin de tọn, nọtẹn de, onú de, nuwiwa de, jẹhẹnu, kavi linlẹn de; e yin dopo to adà hodidọ tọn lẹ dandan tọn to ogbè susu mẹ, gọna Gùngbe lọsu.
[[en:Noun]]
dggkbmvj05p2eep1i9k5rn556th43uq
Yovoyan
0
780
15355
15354
2022-03-23T16:09:37Z
Jon Harald Søby
5
6 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Yovoyan''' yin gbetato de he mẹ ye nọ hù whèvi te to whèyihọwaji gbagli tọn. Azọn whèvi huhu tọn wẹ ye yinwanna hugan, ehe zọn bọ azọn lọ wa lẹzun azọn vonọtaun de na Yovoyan-nu lẹ.
7vvpux8f0404gk6heia9t9lg5v4f39g
Yẹdenanutọ
0
781
15366
15365
2022-03-23T16:09:37Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Yẹdenanutọ''' yin mẹhe tindo oyọnẹn azọn yẹdide po zomọ yẹdenanu tọn po. Yẹdenanutọ he ma tindo oyọnẹn etọn nọ de yẹdide lẹ na nujlomẹ poun. Yẹdenanutọ azọnyọnẹntọ nọ yi yẹdide do do azọn. Susu gbẹtọ lẹ tọn nọ ylọ yẹdenanutọ lẹ wá alọwle lẹ tẹnmẹ kavi nuwiwa vonọtaun lẹ tẹnmẹ, nado wa yi yẹdide yetọn lẹ to nuwiwa lọ whenu nado do oflinnu nuwiwa lọ tọn.
7i7gtnn14lz5o7sdlhvydhpddrnolw7
Zack Orji
0
782
15384
15383
2022-03-23T16:09:38Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Zachee Ama Orji''' Yin jiji to Libreville, Gabon, to Owhe 1960. Eyin Anadenanutọ podọ Aihundatọ sinimọto tọn to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
Orji hiawe po to Wehọmẹ Daho Nsukka tọn to [[Naijilia]]. Na e whẹ́n to Otò Kameroonu Benin tọn mẹ, e penugo nado dó Glẹnsigbe po Fransegbe po ganji. Hosọ Sinima etọn tintan tọn wẹ e ylọdọ ''Unforgiving Sin''. To hokansemẹ̀ de tẹnmẹ̀ po ''NollyWood Post'' po, Orji ma lehe e basi Sinima lọ dó pó kọ̀detọ́n dagbe po. Sọ́n whelọ́nu gbọn, Orji ko yin didohia to Sinima voovo lẹ mẹ bo sọ yin ogán aihundatọ sinimọto lẹ tọn. E wealọ̀ hẹ́ Ngozi Orji bo tindo ovi atọ̀n bo nọ nọ̀ [[Naijilia]].
Zack Orji do ede hia taidi Anadenanutọ to owhè 2000, bo basi Aihundida Sinimọto he hosọ́ etọ̀n yin "WEB" he dó Aihundatọ yọnnu Ghánànu de he nọ yín Kalsoume Sinare hia. Sinima lọ duto sinima devo lẹ ji bo mọ̀ yẹyidogonamẹ̀ yi to owhè 2001.
==Aihun sinimọto etọn lẹ==
*''Women's Cot''
*''Big Town''
*''Nneka the Pretty Serpent''
*''Sweet Face''
*''Our Jesus Story''
*''Asimo''
*''Lost Hope''
*''Love Castle''
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹ̀n intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Zack Orji]]
88ujcnke9h09uetwvlxvv303u29ewtx
Zain Asher
0
783
15409
15408
2022-03-23T16:09:39Z
Jon Harald Søby
5
24 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Zain Asher|YẸDIDE ETỌN=Zain Asher.jpg|JIJIZAN=27 Avivọsun 1983}}
'''Zain Ejiofor Asher''' (yin jiji to azan gban-ewhe-awetọ, Avivọsun, owhe 1983) tọn mẹ. Eyin ovijiji [[Naijilia]] po Britain po tọn, e yin hoyidokanjitọ na ''CNN International'' to New York City. E Kọnawudopọ hẹ azọnwhe CNN to owhe 2013. E sọ nọ wazọn na ''Money Magazine''.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn po tito wepinplọn etọn po ==
Ye ji to ''Balham'', ''London Borough of Wandsworth'', ''England''. Mẹjitọ etọn lẹ yin tovi [[Naijilia]] tọn. Asher yin novi na aihundatọ Chiwetel Ejiofor. E wa sọn topẹvi Ezeagu to [[Ayimatẹn Enugu Tọn|Ayimatẹn Enugu tọn]] to oto Naijlia tọn mẹ. To owhe 2005, Ashley yi wehọmẹ alavọ tọn Keble College to Oxford University fihe e plọn ogbe Spanish po Flansegbe po te. To owhe he bọdego, e fo wehọmẹ alavọ tọn etọn to Columbia University fihe e plọnnu gando oyọnẹn linlin tọn te.
== Azọn ==
E kọnawudopọ hẹ azọnwhe CNN to Afínplọsun owhe 2013. Ṣigba,Whẹpo e do kọnawudopọ hẹ azọnwhe CNN, e wazọn hẹ ''Money Magazine'' fihe e yin wekantọ akuẹ tọn te. E sọ wazọn na New 12 Brooklyn taidi linlinnamẹtọ.
== Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Zain Asher]]
[[yo:Zain Asher]]
kj8i8r8x2hvl0x7e46ye8nk51n23yi8
Zainab Balogun
0
784
15419
15418
2022-03-23T16:09:39Z
Jon Harald Søby
5
9 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Zainab Balogun-Nwachukwu''' (Yin jiji to azan 10tọ osun 10tọ owhe 1989) yin aihundatọ po hodọtọ do jẹhọn mẹ, to oto naijilia. Ebẹ azọn hodidọ tọn etọn to whenue e tindo owhe fọtọnnukundopo. E tin to mẹhe yin dowatọ The j-1st tv, to fihe ye nọ dọho do aṣa aigba afilika tọn po nuhe gandego lẹ po. E wazọn hodidọ tọn na azọnwhe Ebony tv, fihe e yin tọntlọngbọn na tito The spot. E ko nọ nukọn na tito jumia tv lọsu.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn po tito wepinplọn tọn etọn po==
Ye ji Zainab do oto london tọn mẹ, sigba mẹjitọ etọn lẹ yin vijiji naijilia tọn. E yin egbavi to Abẹokuta, to ayimatẹn ogun tọn mẹ. E yi wehọmẹ alavọ tọn to University of Kent, fihe e plọn owe oyọnẹn osẹn tọn te.
==Azọn==
Balogun wazọn na premier models management to whenue e tindo owhe fọtọnnukundopo taidi modẹli. to whenue e fo oyọnẹn osẹn tọn godo, e tindo mahẹ to aihundida taidi material girls, cocktail, the chalartans po The Dark knight rises. Zainab yin hoyidokanjitọ na azọnwhe Ebonylife tv fihe e yin nukọntọ na ye te. E ko sọ yin nukọntọ na tito delẹ di EL NOW, The Spot.
==Nunina==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Zainab Balogun]]
ffqt5iop8z7ebn9io35pmukhx8lea34
Zangbetọ
0
785
16812
15970
2022-03-29T10:28:41Z
Misteld
15
/* Zẹẹmẹ he yin bibasi gándo Zangbetọ go lẹ */
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Cadrage du Zangbéto par ses disciples - Bénin.jpg|thumb|Zangbetọ]]
'''Zangbetọ''' yin vodún de he yè nọ yí do ṣọ́zán to Gunnu-gbeji lẹ to [[Benẹ]], [[Togo]] po [[Naijilia]] po de. Zangbetọ lẹ taidi ponọ he nọ penukundo jijọhomẹ-ninọ po hihọ́ gbetato dopodopo tọn po go. Ye nọ to dindanpe to okle po ozán po nado mọ dọ hihọ tin na gbẹtọ lẹpo titengbe to zánmẹ. Ye tin nado dobu na ajotọ lẹ po azétọ lẹ po ma nado wa basi awugblenu de na kọmẹnu lẹ bosọ nọ wle dehe ye mọ lẹ bo nọ ze ye sọyi kọmẹgán lẹ kavi ponọ Ahọlu tọn lẹ dè nado yin yasana dile e jẹ dó.
==Zẹẹmẹ he yin bibasi gándo Zangbetọ go lẹ==
Sọgbe aṣà Gunnu lẹ tọn, zangbetọ lẹ yin yinyọnẹn bosọ yin alọkẹyi nado nọ penukundo Jijọhomẹninọ po hihọ́ gbetato lẹ tọn po go to Gunnugbeji lẹ. Na ehe wutu, yé sọgan nọ yin yiylọdọ Ponọ Gunnu-gbeji tọn lẹ . Yinkọ yetọn lọ Zangbetọ zẹẹmẹdo mẹhe nọ penukundo ozán go lẹ. Zangbetọ lẹ nọ ṣinyọ́n azànma he yè basi taidi okàn susu kavi atìkan lẹ. Ye sọ nọ saba sa osẹ̀n sinmẹ voovo lẹ do yé go nado hẹn yé yọnwhanpẹ bosọ yọnpọ́n.
Dodinnanu dohia dọ yé nọ dó huhlọn jọwamọ tọn bọ e ma sọ yin gbẹtọ lẹ wẹ nọnọ Zanhọ lọ glọ gba, ṣigba gbigbọ jiawu lẹ wẹ nọnọ Zanhọ lọ lẹ glọ. Zangbetọ lẹ dó ogbẹ, to ogbẹ lọ mẹ wẹ Zanvi lẹ, Zangan lẹ, po gbẹtọ mọmọ lẹ po nọnọ. Mẹhe ma yọn ozan lẹ ma nọ yi Zanpli lẹ po yé po gba. Zangbetọ lẹ nọ wa nujiawu lẹ, taidi yé ni biọ Ogo mẹ kavi na yé ni jívi he yin Zangbetọ pẹvi devo lẹ Kavi na yé ni fiọ yé bọ yé ni sọ vọjọ.
==Hunwhẹ Zangbetọ tọn lẹ==
Hunwhẹ Zangbetọ tọn lẹ nọ yin bibasi to Gbetato voovo lẹ mẹ to Whenu voovo lẹ to Gunnugbeji lẹ. Towhedelẹnu Zangbetọ lẹ nọ yin yiylọ nado wa yi nujiawu he ye nọ basi lẹ do hẹn awuya mẹhe nọ wa nuwatẹn lẹ kavi hunwhẹ devo lẹ tẹnmẹ. Hunwhẹ Zangbetọ tọn lẹ nọ yin bibasi to fi voovo lẹ to [[Họgbonu]] Otogbo [[Benẹ]] tọn mẹ, podọ ga to [[Ajido]] to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Aṣa]]
[[en:Zangbeto]]
hn55x5q35fu0f331a5xfvclma3cpsd3
Zannu oflin tọn na Asisoẹ-tin de
0
786
15479
15478
2022-03-23T16:09:42Z
Jon Harald Søby
5
15 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:CHRIST WAS FIRST PREACHED HERE, BADAGRY. THE AGIA TREE.JPG|thumb|280px|right|alt=An obelisk surrounded by people|Zannu oflin tọn he yin zize tùnte do Asisoẹ-tin lọ tẹnmẹ]]
'''Zannu oflin tọn na Asisoẹ-tin de''' (To glẹnsigbe mẹ: ''The Agia Tree Monument'' kavi ''Agiya Tree Monument'') yin otẹn fie zannu oflin tọn de yin zize tùnte do, do fie Asisoẹ-tin de ko nọ̀ wayi de, sẹpọ Plitẹnhọ topẹvi [[Gbagli]] tọn (Badagry Town Hall). Asisoẹ-tin lọ yin atin de he yiji sọ̀ 160 feet (49 m) podọ gbiblo etọn sọ̀ 30 feet (9.1 m). E yin yinyọnẹ̀n na taun tọn na atin ehe glọ wẹ yẹwheho sinsẹ̀n klistiani tọn yin lila te whlà tintan to [[Naijilia]] gbọn Thomas Birch Freeman po [[Henry Townsend]] po dali to azán konukunẹnẹtọ, Zósun owhe 1842 tọn, atin lọ nọgbẹ na nuhe hugan owhe fọde-kanweko (300), ṣigba e wá yin hihọliai gbọn yujẹhọn de dali to azán kotọ, Ayidosun owhe 1959 tọn.
To 2012, zannu oflin tọn de yin zize tùnte do otẹn etọn mẹ nado flin bẹjẹeji sinsẹ̀n klistiani tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ he ko dẹ̀n sọ owhe 170 to ojlẹ lọ mẹ.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Agiya Tree Monument]]
byfymef2ufex0xy1oqppz98gmtxwbhs
Zeus
0
787
15482
15481
2022-03-23T16:09:42Z
Jon Harald Søby
5
2 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Zeus''' yẹwhe daho hugan to yẹwhe susu he Glẹkinu lẹ nọ sẹ̀n lẹ mẹ.
nktlg85sc9q53oq8kj9m3uakf8l1kec
Zeynab Habib
0
788
15500
15499
2022-03-23T16:09:43Z
Jon Harald Søby
5
17 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Zeynab Habib à la fête de la musique 2021 à Cotonou au Bénin 05.jpg|thumb|Zeynab Habib]]
'''Zeynab Habib''' (yinkọ etọn to gigọ́ mẹ wẹ '''Oloukèmi Zeynab Abibou''', e yin jiji to azan koatọntọ Zósun tọn to 1975). E yin hansinọ Benẹnu de he yin jiji to Abidjan, to otògbo Ivory Coast tọn mẹ, e sọ yin Ayọnu de. E mọ nunina gigopanamẹnu de yi to owhè 2005 he doyẹyigona ẹn taidi yọnnu hansinọ he yọn hugan to wheyihọwaji aflika tọn. E sọ yin afọzedaitọ otò tọn na ''Unicef'' sọn owhè 2007.
==Otàn gbẹzan tọn etọn==
Otọ etọn yin nuyizan lẹtliki tọn lẹ jladotọ de podọ onọ etọn yin ajọwatọ de. Ewọ wẹ yin ovi ṣinatọntọ mẹjitọ etọn lẹ tọn bo yin pinplọnwhẹn to whẹndo daho malénu tọn de mẹ, e tindo nọvi he hugan fọtọnnukun-dopo.
To whenue Zeynab tin to ovu, e yi wehọmẹ de he mẹ ye nọ plọnmẹ ohan te. To nukọnmẹ, e wa yi wehọmẹ dahò de he tin to Alada to 1993. Dile etlẹ yindọ e fo ada de to wehọmẹ dahò etọn mẹ, e wa jo wehọmẹ do nado domọ̀na hanjiji. E wá jẹ awusọhia ji vudevude bo sọ nọ wleawuna nuhiho etọn lẹ nado yi hònu to ofi voovo lẹ bo tlẹ sọ hònu na ojlẹ de to ''Alex's Hotel'' lọsu ga to kutọnu (Cotonou).
Zeynab wa yin yinyọnẹn to otò susu mẹ na ohàn he nkọ e nọ ji wutu, ogbẹ́ UNICEF tọn lọsu doayi hanjiji etọn go ga. To Kọ́yànsun owhe 2015 tọn, e yin dide taidi afọzedaitọ otò tọn na ogbẹ́ UNICEF tọn to otò [[Benẹ]] tọn mẹ.
To hanjiji etọn de whenu to 2015, e dọn ayidonugo hanjigbẹ ''Super Quartz'' tọn he wa ylọ ẹ nado wa jihàn na ye. Ehe hundotẹnmẹ lọ na ẹn nado wa yọn hanjitọ he diyín taun to ojlẹ lọ mẹ lẹ bo tlẹ sọ jihàn hẹ ye, hanjitọ lẹ taidi Fifi Rafiatou, Awilo Logomba, Jacky Rapon, Jimmy Hope, Nel Oliver (fespam, Congo), Back Médio, KiriKanta po Madou Isbat po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Zeynab Habib]]
bh4vq3irlunxw0dmsokpiwef3iuugt1
Zinpo
0
789
15517
15516
2022-03-23T16:09:43Z
Jon Harald Søby
5
16 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Trono_de_Daom%C3%A9_MN_03.jpg|thumb|Zinpo]]
'''Zinpo''' he ye sọ nọ ylọ́ dọ Ofìn Dahomey tọn yin Ofìn họnmẹ tọn dè to Dahomey he mi yọnẹn taidi [[Benẹ]] to egbehe.
Zinpo ehe yin nujọnu dè he ye ze do ohọ nuhoho pọntẹn ''Nacional Museum of Brazil'' to tatọ-tonọ ''Rio dè Jeneiro'' tọn. Yinkọ devo he ye do nọ ylọ ẹ lẹ wẹ Zingpogandeme (ahọlu sìn oján) podọ Zingpojandeme (oján he ye lọ̀n po aṣọ́ po).
Dodinanu dohia dọ Zinpo yin babasi sọ́n owhè kanweko fọtọnnukunatọ̀
ntọ biọ kanweko fọtọnnukunẹnẹtọ whemitọnnu tọn. Ye zèè dó ohọ nupọntẹn ''kumbukumbu'' tọn.
Zinpo lọ taidi ofìn he ahọlu ṣinawetọ Dahomey tọn ''kpangla'' zan to whelọnu.
Afọzedaitọ ahọlu ''Adandozan'' tọn lẹ wẹ yi Zinpo dó Basi nunina na ahọvi ''John vi de'' Otógbo Potuga tọn to owhe 1810 Kavi 1811. Enẹgodo wẹ yé zèè dó họ́nmẹ nuhoho pọntẹn to owhe 1818. Zinpo yin fifiọ to míọn mẹ to owhe 2018.
[[en:Zinkpo]]
bvv925qvtlstuv18ijvemrr7i0j58t6
Zungeru
0
790
15558
15557
2022-03-23T16:09:45Z
Jon Harald Søby
5
40 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Zungeru''' yín topẹvi de to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] to [[Naijilia]]. Ewọ wẹ yin tatọ́-tẹnnọ to Agéwaji Naijilia tọn to aṣẹpipa Britain tọn whenu sọn 1902 jẹ 1916. Finẹ wẹ wehọmẹ nuyọnẹn wintinwintin tọn [[Ayimatẹn Niger Tọn]] tọn tin te to Tọsisa Kaduna tọn waji.
==Otàn==
===To Aṣẹpipa Britain tọn glọ===
[[Wepo:Zungeru town, Nigeria 1929.jpg|thumb|Yẹdide topẹvi Zungeru tọn sọn aga, 1929]]
[[Wepo:1905 Borgu 1d local stamp with stamps of Northern Nigeria used on piece via Zungeru.jpg|thumb|Ohia gandudu Britain tọn na mẹjidugando Agéwaji Naijilia tọn lẹ tọn to he yin yiyizan to Borgu po Zungeru po, 1905]]
Sọgbe hẹ otàn mẹde-dọna-mẹde lẹdo mẹ tọn, hogbe lọ "Zungeru" yin agọ̀gbe hogbe lọ "Dunguru" tọn. Otàn hoho lẹ dohia dọ gandudomẹjitọ Britain tọn lẹ dùkosọ na dawe Gwari-nu de dile e to Dunguru (hànjinu de he [[Nupenu lẹ]] po Gwarinu lẹ po nọ yizan) de hò to lẹdo he wa nọ yin yiylọ todin dọ Zungeru mẹ. Yé kàn yinkọ hànjinu he hò e te lọ tọn se e bọ e dọ, "Dunguru", enẹ wẹ hẹn agọ̀gbe hogbe lọ tọn "Zungeru" zun yinkọ nọtẹn lọ tọn.
Awhànfuntọ Britain tọn lẹ gọ́ Zungeru to Zósun 1902 tọn, ehe to whenẹnu bẹ omẹ Gwari tọn lẹ hẹn. Nukọntọ gandudomẹjitọ lọ lẹ tọn Frederick Lugard de topẹvi lọ nado yin tatọ́-tẹnnọ Agéwaji Naijilia tọn do [[Jebba]] po Lokoja po ji, ehe yinmọ́ na e yin lẹdo de he to ṣẹnṣẹn de wutu. Britain-nu lọ lẹ hò zungbó he to lẹdo lọ mẹ lẹ bo ze ahì de, oslá Awhànfuntọ lẹ tọn lẹ, po dotowhé po, gọna nudevo lẹ dai do finẹ.
===To Gandudomẹji Yovo lẹ tọn godo===
Sọn whenue ahọ́nkan aṣẹpipa tọn yin tẹndiọna sọn Zungeru sọyi Kaduna wẹ gigo lẹdo lọ tọn ko jẹ didepo ji.
Lẹdo lẹ to Zungeru egbezangbe tọn bẹ Nnamdi Azikiwe Centre lọ, nọtẹn de na pinpẹnnutọn-yinyọnẹn didohia tògan tintan Naijilia tọn Nnamdi Azikiwe, he ko gbọgbé todin ehe yin gbigbá gbọn Ibrahim Babangida dali to gandudomẹji awhànfuntọ lẹ tọn whenu, ahì he Lugard gbá, ehe gbẹ po to yinyin yiyizan po Wehọmẹ nuyọnẹn wintinwintin tọn [[Ayimatẹn Niger Tọn|Ayimatẹn Niger tọn]] tọn po. Azọ́n adó he nọ gọalọna zòmọ he nọ wleawuna miyọ́n lẹtliki tọn gbigbá bẹjẹeji to 2015. Adó lọ to yinyin gbigbá gbọn ogbẹ́ de he to anadena Sinohydro tọn glọ de dali. Zòmọ lọ na penugo nado nọ wleawuna huhlọ́n lẹtliki tọn 700 MW tọ́n eyin e wazọ́n to gigọ mẹ.
==Sọhayinanu lẹ==
To 1926, topẹvi lọ po lẹdo he yin dide sọn ẹ mẹ lẹ po - Wushishi, Alewa, Guma (gbẹtọ sọha 3,440), Koriga (gbẹtọ sọha 801), Kuskaka (gbẹtọ sọha 2,108), Makangard (9,166), po Tegina po (gbẹtọ sọha 4,611) - e bẹ nudi omẹ 35,100 hẹn. Wushishi gọ́ na [[Nupenu lẹ]] , Hausanu lẹ po omẹ Gwari tọn lẹ; Alewa gọ́ na Gwarinu lẹ, Bauchinu lẹ, Hausanu lẹ po Kamakunu lẹ po; Guma gọ́ na Bongunu, Hausanu, Basanu po Bauchinu lẹ po; Koriga gọ́ na Hausanu lẹ , Kamakunu lẹ po Gwarinu lẹ po; Kuskaka gọ́ na Uranu lẹ, Ngwoi-nu lẹ, Hausanu lẹ po Kamakunu lẹ po; Makangard gọ́ na Makangaranu lẹ; podọ Tegina gọ́ na Bauchi, Gwari, Hausa, Kamuku, Ngwoi, po Basa po. To 2007, Hausa, Edo, Igbo, Ayọnu po Fulani lẹ po wẹ yin akọ he sù hugan to Zungeru. Sinsẹ̀n Klistiani tọn po Male tọn po wẹ yin Sinsẹ̀n tọntlọngbọn to finẹ.
==Lẹdo po Ninọmẹ Aimẹ tọn po==
Osó lẹ wẹ lẹdo Zungeru pe, ehe zọn bọ e yin dòdòmẹ na ofi yiaga he lẹdo e pe lẹ. Podọ ga, dohlán Kaduna waji, tọsisa flinflin Nnamaye po Tosheta po nọ sà gbọn topẹvi lọ pa.
Ofi he lẹdo Zungeru pé lẹ yin adà de atínkanmẹ, adà de agéklo; wunmẹ atín he wú do finẹ lẹ tọn bẹ Afzelia africana, Isoberlinia species, po Burkea africana po hẹn. Topẹvi lọ po lẹdo etọn po yin dopo to fiẹ hlá yozò bo ka sọ tindo aigba he yọ̀n hugan to [[Naijilia]].
==Tẹnsẹnamẹnu==
Pínpan glintẹn de tin to Zungeru he yin awuwledainanu togbó lọ tọn de.
==Omẹ Nukúndeji he wa sọn Zungeru lẹ==
Omẹ nukúndeji he wa sọn Zungeru delẹ die:
Nnamdi Azikiwe, tògan tintan Naijilia tọn.
Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu, nukọ̀ntọ mẹhe jlo nado klan sọn otò Naijilia tọn go nado do otò Biafra tọn ai lẹ tọn.
David Mark, Nukọ̀ntọ na Wedegbẹ́ Ayinamẹtọ lẹ tọn.
==Sọ Pọ́n==
[[Pínpan glintẹn lẹ to Naijilia]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Zungeru]]
aru4fe0lsdyt2b4m0vyovdzy52frv0g
Zémijan
0
791
15581
15580
2022-03-23T16:09:47Z
Jon Harald Søby
5
22 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Motorcycle riders 04.jpg|thumb|Zémijannọ Gbẹtọ Betọ lẹ]]
[[Wepo:Kekeno Multitask rider.jpg|thumb|Zémijannọ Agban Zetọ de]]
'''Zémijan''' kavi '''Kẹkẹnọ''' yin alọpa gbejizọnlin zinzin tọn de he nọ yin yiyizan to [[Benẹ]] mẹ to wheyihọ-waji Aflika tọn. Kutọnu Tohomẹ wẹ Zémijan su dó taun hugan to Otogbo [[Benẹ]] tọn mẹ. Finẹ wẹ yé mọ Zémijan nayi Fọtọndonu-kanwekoewheṣiatọn te.
Zémijan yin zokẹkẹ afọ awe nọ he ye nọ yi dó ze omẹ dopo Kavi awe to Tohomẹ lẹ kavi Gbetato lẹ. Akuẹ etọn nọ yin sọdọ dego, ema yin Akuẹ he tin to ote.
Zémijan mọ lẹ dó Azọnvọ he ye nọ do, bo e sọ do sinmẹ vonọtaun he e dona yin sọgbe hẹ lẹdo he mẹ Zémijan kuntọ dé to Azọnwa te. Mọdopolọ avọ lọ nọ do yinkọ Kavi sọha de he dohiagona kunkuntọ lọ bo mọ yin kinkan do nẹgbe naẹ. Yinkọ lọ Zémijan yin dide sọn hogbe fongbe tọn de mẹ he zẹẹmẹdo ''Zémi yi fihe njei bleun'' Kavi Zémi na ma jẹ dọn dó ganmẹ. Gbẹtọ lẹ nọ dawha bo nọ dọ kẹkẹnọ Kavi Zémijannọ nado do zokẹkẹ he to yiyi dé te, bọ yé nọ sọ kuẹ ho whẹpo bọ kẹkẹnọ lọ nado ze mẹ lọ. Akuẹ he whe hugan bọ kẹkẹnọ dé nọ yi wẹ 100FCFA to [[Benẹ]] podọ 50 Naira to [[Naijilia]] mẹ Aihun nupinpọn-do-plọnnu tọn de he nọ yin yiylọdọ ''Dreamcycles'' he ''Nelson Roubert'' bayi dogbọn kẹkẹnọ he tin to ''Tevisodji Park'' lẹ ji.
==Pọn fi dogọ==
*Taxicab
*Motorcycle taxi
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Zémidjan]]
sl3biy80a8zlry0soll7kxmkdcx9ihq
Zẹndido
0
792
15586
15585
2022-03-23T16:09:47Z
Jon Harald Søby
5
4 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
'''Zẹndido''' wẹ nado yi Oko kavi Obọ po okọyinyan po dó Basi nuzinzan dé.
Zẹndotọ lẹ nọ basi onu susu lẹ taidi Ozẹn, Kọfo, kavi nuhe nọ hẹn Aṣọ yọn to họmẹ lẹ. Fihe yé nọ Basi Zẹndido ehelẹ te nọ yin yiylọdọ Zẹndotẹn. Zẹndido sọ sọgan yin alọnuzọn aṣọdonanu wọn dé. Nuhe zẹndotọ dé nọ Basi lẹ nọ yin bibasi po ọkọ dé po he yé nọ Yan po nudevo lẹpò nado na yé nuhe din yé té, enẹgodo yé nọ yi miyọn dó da nuhe yé to bibasi lọ to nudanu he nọ yin Kiln dé mẹ. Miyọn nọ zon bọ Oko lọ nọ sinyẹn. Enẹgodo zẹndotọ lọ nọ yi osẹn zan nado hẹn ẹn lodo bosọ yọnpọn bọ nọ wa zee dó miyọn mẹ dévo. Miyọn lọ sọ nọ hẹn ẹn didun họn, bosọ yọnwhanpẹ nado pọn bosọ sọgan hẹn Osin. Zẹndotọ dé lẹ nọ Basi nuhe mayọn na yizan lẹ bo yin bosiọ dé kavi nudide devo lẹ. Mọjanwẹ zẹndotọ devo lẹ nọ zan osẹn, yélẹ wẹ nọ Basi Tọzẹn lẹ po Nudazẹn lẹ po.
==Whenuho gándo Zẹndido go==
Zẹndido ko tin sọn whenu dindẹn gbọn. dopo to apajlẹ he mi dọ lẹ mẹ wẹ dehe tin to ''Eastern-Europe'', he ko tin sọn owhe 25,000 diẹ wayi. Bosiọ yọnnusi dé tọn wẹ he nọ yin ''Venus of Dolni Vestonice'', sọn palaeolithic sìtè tò oto ''Moravia'', he to Czech Republic mẹ. E na ko yin bibasi taidi Yẹsu didena bosiọ Vijiji tọn. Yẹdide mọnkọtọn devo lẹ sọ gbẹ yin pọọ. Sọn whenuena Glelilẹ ko yin nujọnu bọ Họgbigba ko wa lẹzun onu tangan to otò daho lẹ mẹ wẹ yẹdide wunmẹwunmẹ lẹ ko wa gbayipe to Zẹndotẹn susu lẹ.
==Zẹndotẹn lẹ==
Zẹndotẹn lẹ wẹ nọ yin yiylọdọ ''Stroke-on-Trent'' to otogbo ''England'' tọn mẹ, podọ whedelẹnu yé sọ nọ ylọẹdọ ''Staffordshire Potteries''. Otò pevi ṣidopo (6) wẹ yé nọ yi oyin zẹndotẹn ehe tọn dó ylọ tòdin. Yelẹ wẹ: ''Tunstall, Burslem, Hanley, Stroke, Fenton po Longton'' po. Fi ehelẹ wẹ adọ Zẹndido yovo lẹ tọn jẹ egbehe. Fi ehe dó nuzinzan Zẹndido tọn lẹ taidi Oko, Obọ, Ojẹ, po miyọnkan lẹ po. Sindo daho lẹ mẹ wẹ yé nọ hẹn ozẹn he yé Basi lẹ gbọn dó yi fihe yé na saẹ tẹ kavi zan ẹ te lẹ. Ozẹn susu lẹ wẹ yin bíbẹ sọyi otò devo lẹ mẹ hugan owhe 200 sọn 1760 jẹ 1960. Àmọ́ to wẹkẹwhan awetọ godo, oto ''China'' tọn wa Basi Oka lẹ po Lọba lẹ po bo dó hẹn ajọgble na Azọnwhe ''Stroke pottery Industry'' tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Pottery]]
lsa6mimrpw3bo3f9111zovm0sswyhcf
Đorđe Balašević
0
793
15597
15596
2022-03-23T16:09:47Z
Jon Harald Søby
5
10 revisions imported
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Djordje_Balasevic_DSC8494.jpg|thumb|Đorđe Balašević]]
'''Đorđe Balašević''' (Serbian Cyrillic: Ђорђе Балашевић; 11 Nuwhàsun 1953 – 19 Afínplọnsun 2021) yin Yugoslav hanjitọ, ohankantọ oto Serbia tọn. E yin jiji to Novi Sad, PR Serbia. Ohan wunmẹ he eji lẹ wẹ folk, soft rock, pop podọ chanson.
==Oku==
Balašević yin kukutọ to 19 Afínplọsun 2021 tọn to Novi Sad sọn nuhahun vẹgomẹ tọn he yin hinhẹnwa gbọn azọn COVID-19 tọn dali.
==Azọn solo tọn==
*Pub (1982)
*Celovečernji The Kid (1983)
*003 (1985)
*Bezdan (1986)
*Panta Rei (1988)
*Tri posleratna druga (1989)[6]
*Marim ja... (1991)
*Jedan od onih života... (1993)[8]
*Naposletku... (1996)
*Devedesete (2000)
*Dnevnik starog momka (2001)[11]
*Rani mraz (2004)
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Đorđe Balašević]]
gomey75pheiekb5my23weccwm9yqhwd
Kelechi Nwaneri
0
796
15937
15936
2022-03-25T05:30:57Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Kelechi Nwaneri''' (yin jiji tọn 1994) eyin Aihundatọ nupinpọn-dó-plọnnu tọn he plọn ede azọn lọ. Eyin jiji do Awọnlin.
Kelechi nọ daihun sọgbe hẹ nuhe e mọ to lẹdo etọn mẹ lẹ kavi sọgbe hẹ nuwiwa kavi hunwhẹ he to yiyi to lẹdo etọn mẹ lẹ. Aihundida etọn lẹ nọ saba do aṣà po hunwhẹ Igbo-nu lẹ tọn po hia. E yi gbedewema daho to ''Agricultural Extension'' mẹ sọn Wehọmẹ Alavọ tọn Naijilia tọn, to Nsukka to 2015, bo sọ du to agbawhinwhlẹn ''Spanish Embassy annual Visual Art Competition tọn ji to 2018, to Ayimatẹn Abuja tọn, to otò Naijilia tọn mẹ. To 2020, eyin Aihundatọ he yin dide na ''AKKA PROJECT'' to Venice, yedọ Italy.
== Aihundida etọn lẹ ==
'''Aihundida Solo tọn'''
2021 ''Myths'' [[Kristin Hjellegjerde]] Berlin
2020 “Modern marks” [[Ebony/curated]] Capetown, South-Africa
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1994 lẹ]]
[[en:Kelechi Nwaneri]]
7ovh4tegtif7fjmf6vukda8it3lkreg
Wikipedia:Nọtẹn intẹnẹt lẹdo mẹ tọn
4
797
16757
16756
2022-03-28T12:30:37Z
Mirakappo
21
/* Vodide na jlọjẹ Anadenanutọ tọn lẹ (Samatics) */
wikitext
text/x-wiki
==Vote for Administrator rights ([[Zinzantọ:Samatics|Samatics]])==
Dear Gungbe Wikipedia Community,
For the new gungbe Wikipedia we need an administrator to carry out maintenance work here. You can vote to support my candidacy. Thanks.--[[Zinzantọ:Samatics|Samatics]] ([[Zinzantọ hodidọ:Samatics|hodidọ]]) 22:09, 23 Whejisun 2022 (WAT)
;Support votes
#[[Zinzantọ:Ydamilola|Ydamilola]] ([[Zinzantọ hodidọ:Ydamilola|hodidọ]]) 09:57, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Atej2*|Atej2*]] ([[Zinzantọ hodidọ:Atej2*|hodidọ]]) 09:59, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Joshateji|Joshateji]] ([[Zinzantọ hodidọ:Joshateji|hodidọ]]) 10:01, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Misteld|Misteld]] ([[Zinzantọ hodidọ:Misteld|hodidọ]]) 10:01, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Successrace|Successrace]] ([[Zinzantọ hodidọ:Successrace|hodidọ]]) 10:03, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Gadarawamo|Gadarawamo]] ([[Zinzantọ hodidọ:Gadarawamo|hodidọ]]) 10:04, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Biowikician|Biowikician]] ([[Zinzantọ hodidọ:Biowikician|hodidọ]]) 11:11, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Jonywikis|Jonywikis]] ([[Zinzantọ hodidọ:Jonywikis|hodidọ]]) 11:19, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Yemi festus|Yemi festus]] ([[Zinzantọ hodidọ:Yemi festus|hodidọ]]) 11:22, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Jamex18|Jamex18]] ([[Zinzantọ hodidọ:Jamex18|hodidọ]]) 12:12, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Timyewhy1|Timyewhy1]] ([[Zinzantọ hodidọ:Timyewhy1|hodidọ]]) 11:38, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Sagbosam|Sagbosam]] ([[Zinzantọ hodidọ:Sagbosam|hodidọ]]) 12:34, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Mirakappo|Mirakappo]] ([[Zinzantọ hodidọ:Mirakappo|hodidọ]]) 13:30, 28 Whejisun 2022 (WAT)
;Oppose votes
;Neutral votes
==Vodide na jlọjẹ Anadenanutọ tọn lẹ ([[Zinzantọ:Samatics|Samatics]])==
Mì omẹ Wikipedia Gungbe tọn vivẹ lẹ e mì.
Mí do hudo anadenanutọ de he na nọ wazọ́n nukúnpipedonugo tọn to Wikipedia Gungbe tọn yọyọ lọ ji. Mì sọgan blavò nado nọgodona mi nado yin anadenanutọ lọ. Mì wanu.--[[Zinzantọ:Samatics|Samatics]] ([[Zinzantọ hodidọ:Samatics|hodidọ]]) 22:53, 23 Whejisun 2022 (WAT)
;N'nọgodona
#[[Zinzantọ:Ydamilola|Ydamilola]] ([[Zinzantọ hodidọ:Ydamilola|hodidọ]]) 09:58, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Atej2*|Atej2*]] ([[Zinzantọ hodidọ:Atej2*|hodidọ]]) 10:00, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Misteld|Misteld]] ([[Zinzantọ hodidọ:Misteld|hodidọ]]) 10:02, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Gadarawamo|Gadarawamo]] ([[Zinzantọ hodidọ:Gadarawamo|hodidọ]]) 10:04, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Joshateji|Joshateji]] ([[Zinzantọ hodidọ:Joshateji|hodidọ]]) 10:10, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Successrace|Successrace]] ([[Zinzantọ hodidọ:Successrace|hodidọ]]) 10:41, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Biowikician|Biowikician]] ([[Zinzantọ hodidọ:Biowikician|hodidọ]]) 11:11, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Jonywikis|Jonywikis]] ([[Zinzantọ hodidọ:Jonywikis|hodidọ]]) 11:19, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Yemi festus|Yemi festus]] ([[Zinzantọ hodidọ:Yemi festus|hodidọ]]) 11:22, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Jamex18|Jamex18]] ([[Zinzantọ hodidọ:Jamex18|hodidọ]]) 12:13, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Timyewhy1|Timyewhy1]] ([[Zinzantọ hodidọ:Timyewhy1|hodidọ]]) 11:39, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Sagbosam|Sagbosam]] ([[Zinzantọ hodidọ:Sagbosam|hodidọ]]) 12:35, 24 Whejisun 2022 (WAT)
#[[Zinzantọ:Mirakappo|Mirakappo]] ([[Zinzantọ hodidọ:Mirakappo|hodidọ]]) 13:30, 28 Whejisun 2022 (WAT)
;N'Jẹagọdo
;Nọ kada
8qgnww61mztu6tkdsga4f2t0krlkii4
James Madison
0
798
15638
15620
2022-03-24T06:40:55Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[File:Jm4.gif|thumb|James Madison]]
'''James Madison''' (azán 16tọ Whejisun 1751 jẹ azán 28tọ Ayidosun, 1836 tọn) wẹ yin tògan ẹnẹtọ Amẹlika tọn (1809–1817).E wazọ́n dopọ hẹ John Jay po Alexander Hamilton po, nado kàn linlinwe ''Federalist Papers'' tọn lẹ podọ mẹlẹ nọ saba ylọ ẹ dọ Otọ́ Osẹndoai Amẹlika tọn lẹ tọn ''(Father of the United States Constitution)''.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:James Madison]]
[[simple:James Madison]]
80ypzl5uorcwuexjpr247aqmpyv4y74
Thomas Jefferson
0
799
15637
15625
2022-03-24T06:39:34Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[File:Official_Presidential_portrait_of_Thomas_Jefferson_(by_Rembrandt_Peale,_1800)(cropped).jpg|thumb|Thomas Jefferson]]
'''Thomas Jefferson''' (azán 13tọ Lidosun, 1743 – azán 4tọ Liyasun 1826 tọn) wẹ yin tògan atọ̀ntọ Amẹlika tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Thomas Jefferson]]
[[simple:Thomas Jefferson]]
c4sdjg0fob9p0mwwwfe4ecww3vz3h6o
Barack Obama
0
800
16076
16048
2022-03-25T14:06:18Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:President_Barack_Obama.jpg|thumb|Barack Obama]]
'''Barack Hussein Obama II''' (mẹhe yin jiji to azán 4tọ Avivọsun, owhe 1961 tọn) yin Aṣẹpatọ Amẹlika-nu de sọn Illinois, podọ Tògan Amẹlika tọn 44tọ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1961 lẹ]]
[[en:Barack Obama]]
[[simple:Barack Obama]]
tonskpyi5rf67b0x1cfrd1yuvgatvc6
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1980 lẹ
14
802
15641
2022-03-24T07:19:03Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1980 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1980 lẹ
5it9dipae9w4i5fclzk93tf2ngi89ia
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1940 lẹ
14
803
15643
2022-03-24T07:21:38Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1940 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1940 lẹ
521v10cqcrp86lto9z9wrxx93bg0vfo
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1955 lẹ
14
804
15646
2022-03-24T07:24:37Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1955 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1955 lẹ
oc6c7gn4j2wjocets0gbjwuotil16jk
Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ
14
805
15647
2022-03-24T07:25:02Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ
ph1wdlpg160al5kxqv0z2xvegnvwt5z
Harry S. Truman
0
808
15838
15825
2022-03-24T17:23:34Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
[[File:TRUMAN_58-766-06_(cropped).jpg|thumb|Harry S. Truman]]
'''Harry S. Truman''' (Azan 8tọ osun 3tọ, owhe 1884- Azán 26tọ osun 12tọ, owhe 1972) yin togán 33tọ na otò United States tọn (1945-1953). E yin mẹbọdomẹgotọ togán tọn to bẹjẹeji, E wá lẹzun togán to whenue Franklin D. Roosevelt basi matintọ godo.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1884 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1972 lẹ]]
[[simple:Harry S. Truman]]
[[en:Harry S. Truman]]
rdbljk5z2rj9a27wr85z6blcf5stc8f
Esther Olukoya po Emily Ogunde po
0
809
15858
15809
2022-03-24T17:54:03Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
'''Esther Taiwo Olukoya po Emily Kehinde Olukoga-Ogunde po''' (yin jiji to 1913, to Ijebu-Ode). Yé yin ahoho he di yede taun bo wa sọn Otò Naijilia mẹ de.
Yé basi hunwhẹ jijizan kanweko tọn yetọn to azán fọtọ̀n-nukun-dopotọ whejisun tọn, owhe 2013 tọn mẹ, taidi ahoovi lẹ he poyọnho hugan to Naijilia.
To ojlẹ enẹ mẹ, dopo to ahoho lọ lẹ mẹ he nọ yin Esther nọ zan kẹkẹvi sẹkunọ lẹ tọn tọn. Ajọ́ wẹ yé omẹ awe lọ lẹ nọ wà.
Emily sọ yin dopo to asi he aihundatọ numimọnọ Hubert Ogunde da lẹ mẹ.
Yé dugu gbẹninọ ojlẹ gaa tọn (onọ̀ yetọn basi matintọ to whenue e tindo owhe kanweko-elan-ẹnẹ) podọ na yé dè nado zan gbẹzan yetọn po jijọho agbasamẹ tọn po wutu bosọ tindo yise to Jiwheyẹwhe mẹ wutu (depope to yé mẹ ma nọ nu azọ̀ kavi ahàn sinsinyẹn). Emily basi matintọ to Zósun owhe 2013 tọn mẹ.
E ku bo jo awetọ etọn, visunnu dopo,ovivi susu lẹ po ovi-vivi, po hẹnnumẹ devo lẹpo dó. Esther basi matintọ to owhe 2018 mẹ.
==Alọdlẹndonu Lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1913 lẹ]]
[[en:Esther Olukoya and Emily Ogunde]]
6nwnfawnf0cdr7z5jjnfwaflq9jdyxv
Martin Van Buren
0
810
15864
15863
2022-03-24T18:12:01Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[File:Martin_Van_Buren_by_Mathew_Brady_c1855-58.jpg|thumb|Martin Van Buren]]
'''Martin Van Buren''' (azán atọ́ntọ Awèwèsun, owhe 1782 tọn jẹ azán konukunẹnẹtọ Liyasun owhè 1862 tọn) he tẹnmẹyinkọ etọn nọ yin Old Kinderhook, wẹ togán ṣinatọntọ otò Amẹlika tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1782 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1862 lẹ]]
[[simple:Martin Van Buren]]
[[en:Martin Van Buren]]
jtjbq4ok08o47mypx1ijkzogq0k8vqd
Obesere
0
813
15817
15801
2022-03-24T16:46:16Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Abass Akande Obesere''', he sọ yin yinyọẹn taidi '''Omo Rapala''' yin tòvi [[Ibadan|Ibadan]] tọn he yin otò he klo hugan to wheyihọ waji [[Naijilia|Naijilia]] tọn. Hànjitọ nukundeji fuji tọn wẹ e yin, Obesere dovivẹnu nado yin omẹ nukundeji gbọn ohàn po aṣa he e nọ yizan lẹ po dali ehe nọ hẹn hànsetọ etọn lẹ biọ bẹwlumẹ. Gbọn hihodo apajlẹ hànjitọ he ko tindo kọdetọn dagbe delẹ taidi, Sikiru Ayinde Barrister, Obesere ko ze fuji-hàn etọn yì aihọn lọ blebu mẹ. E yin hinhẹn biọ hanjigbẹ ''Sony Music'' tọn mẹ sigba bo lẹkọ yì hànjigbẹ devo na wiwọ akuẹ tọn. Na suhugan azọ́n hànjiji etọn wẹ e do whlẹnagban hẹ K1 De Ultimate he yin fuji hànjitọ nukundeji tọn de.
Todin e tin to ogbẹ́ ''Mayors Ville Entertainment'' tọn, ogbẹ́ he nọ gọalọ na aihundatọ lẹ podọ na ogbẹ́ ''Maxgolan Entertainment Group'', azọ́nwhe he nọ deanana hànjiji to [[Awọnlin|Awọnlin]] [[Naijilia|Naijilia]].
Alhaji Obesere yin whinwhlẹngan sọn asidan moto tọn de mẹ to Ijebu-Ode to moto etọn Lexus jeep LX470 mẹ to gbejizọnlin etọn yì [[Awọnlin|Awọnlin]] whenu. Asidan lọ wá aimẹ to sẹgbe Lidosun 8, 2012 to ogàn ṣianwe-da mẹ (7:30pm). Linlin dohia dọ hànjitọ lọ po omẹ awe devo lẹ po gbleawu bo yin zizeyì dotowhe Orisunbare, Jakande Isolo tọn to [[Awọnlin|Awọnlin]].
==Bladopọ azọ́n etọn lẹ tọn==
*"Introduction"
*"Oodua"
*"Diplomacy"
*Elegance
*"Live in Europe"
*"Asakasa" (Sony)
*"O.B.T.K" (Sony)
*"Mr. Teacher" (Sony)
*"Omorapala Overthrow" (Dudu Heritage)
*"American Faaji Series 1&2" (Dudu Heritage)
*Mr Teacher
*"His Excellency" (Bayowa)
*"Egungun Be Careful (Bayowa)
*"Old Skool Lape" (Bayowa)
*"Apple Juice" (Bayowa)
*"Okokoriko" (Bayowa)
*"Obaadan" (Bayowa)
*"Effissy" (Corporate Pictures)
*"Confirmation" (Corporate Pictures)
*New Face
*Jaforie
*Alaimore (Ingrate)
*Mr Magic
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Obesere]]
k3mhyg7t3wcnm135f3jcsj77ai57ahe
Kelvin Wachukwu
0
816
15841
15837
2022-03-24T17:31:49Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
'''Kelvin Kinikanwo Wachukwu''' yin anazọ́nwatọ otò [[Naijilia]] tọn de, he sọ yin Nukunpedo-azọ́ngotọ to [[Ayimatẹn Rivers Tọn|Ayimatẹn Rivers tọn]] (''Commissioner of Works'') sọn Awewesun owhe 2015 tọn jẹ Lidosun 2016 tọn. E yin dide sọn azọnmẹ na, nukun ma pedo azọ́n go po azọ́n ma ylọdọ nujọnu etọn po wutu. E gbọawupo taun to azọ́n he yin dide na ẹn lẹ mẹ. Yé yí [[Harrison B. Iheanyichukwu]] do diọtẹnnaẹn to azán ṣiẹnẹtọ Nuwhàsún, owhe 2016 tọn.
==Sọ pọ́n==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
3t73e6g58wvy7puih5ipfu74p52lgno
Tijjani Yahaya Kaura
0
817
16382
16380
2022-03-26T18:17:39Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Tijjani Yahaya Kaura''' yin tonudọtọ otò Naijilia tọn de he yin Devizọ́nwatọ Ayimatẹn tọn na linlin Jonọgbeji tògbo [[Naijilia]] tọn po Wekantọ na Ayimatẹngán Zamfara tọn (SSG). Ewọ wẹ tin to Otẹ̀n Sẹ́nnamẹ̀tọ́ nukunmọnu Ayimatẹn Zanfara North tọn to Togbo Naijilia tọn(National House Of Assembly). E yin Vòdiná to Owhè 2015 podọ whladopodogọ́ to azán Konukunatọ̀ntọ́ Òsùn Awetọ́ to Vodidi Gbangba tọn to Owhè 2019to Togbo Naijilia tọn to Tonudọgbẹ́ All Progressive Party (APC) tọn glọ. E sẹ̀n Taidi Azinponọ̀gán Sẹ́nnamẹtọ́ lẹ tọn dó walọyizan po Gandudu tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Tijjani Yahaya Kaura]]
blc6s3ymvnfhq336znv7qls7uyi1t44
Osí
0
818
15755
15750
2022-03-24T14:16:26Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
'''Osí''' wẹ yin ada godo tọn awutugonu agbasa kanlin de tọn. Kanlin susu wẹ tindo osí, taidi asé, avun, ozín po mọmọ po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
05l6b4x1vwfywxon91w4uchvoxocrbw
Adajahú
0
819
15751
2022-03-24T13:25:24Z
Gadarawamo
20
Dá weda po "'''Adajahú''' yin dopo to ohú gbẹtọvi lẹ po kanlin lẹ po tọn. Ohú hiha delẹ wẹ yin Adajahú." po
wikitext
text/x-wiki
'''Adajahú''' yin dopo to ohú gbẹtọvi lẹ po kanlin lẹ po tọn. Ohú hiha delẹ wẹ yin Adajahú.
3nx53ca1bg5jhvqsyqteu4ri4fr8wx3
Obi of Onitsha
0
820
15867
15860
2022-03-24T18:37:00Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
[[File:Obi_of_Onitsha.jpg|thumb|Obi of Onitsha]]
The '''Obi of Onitsha''' yin togán Onitsha tọn he yin apadewhe ayimatẹn Anambra tọn he to hùwaji-whèzẹtẹn [[Naijilia|Naijilia]] tọn.
Otẹn '''Obi''' tọn yin yinọẹn to ahọludu ayimatẹn podo ahọludu ayimatẹngan otò [[Naijilia|Naijilia]] tọn mẹ podọ Obi na ede nọ yin mimọ taidi tẹnmẹpọntọ kavi nukunmọnu na omẹ Onitsha tọn lẹ to ohọludu ayimatẹn podo ayimatẹngan otò lọ tọn glọ.
Obi din tọn wẹ '''Ahọlu Igwe Nnaemeka Alfred Ugochukwu Achebe'''.
==Todohukanji gandutọ Onitsha tọn lẹ==
* (Eze) Chima (Mid-16th century)
* Oreze (16th–17th century)
* Chimaevi (17th century)
* Chimukwu (17th century)
* Chimaezi (17th century)
* Nafia (17th century)
* Tasia (17th century)
* Eze Aroli (17th–18th century)
* Chimedie (18th century)
* Omozele (18th century)
* Ezeolisa (18th century)
* Ijelekpe (18th–19th century)
* Udogwu (C. 1820)
* Akazue (1840–1873)
* Diali (1873–1874)
* Anazonwu (1874–1899)
* Samuel Okosi (1901–1931)
* James Okosi (1935–1961)
* Joseph Okwudili Onyejekwe (1962–1970)
* Ofala Okechukwu Okagbue (1970–2001)
* '''Alfred Achebe''' (2002–present)
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Obi of Onitsha]]
o4fo9v5dtvot4jg9dyqcrdbsvhka9co
Tọsisa Ogun tọn
0
821
15961
15960
2022-03-25T06:42:56Z
Atej2*
11
wikitext
text/x-wiki
[[File:Sun sets at Ogun River.jpg|thumb|Whejai to Tọsisa Ogun tọn ji]]
[[File:SW Nigeria OSM.png|thumb|SW Nigeria OSM]]
'''Tọsisa Ogun tọn''' lọ (Glẹnsigbe. '''Ogun Rive'''r) yin asisa osìn tọn de to [[Naijilia|Naijilia]] he nọ sà biọ Nọwhe [[Awọnlin]] tọn lọ ''(Lagos Lagoon)'' mẹ.
==Fie e gbọn lẹ po yọn-na-yizan etọn po==
Tọsisa lọ dlẹnkàn sọn Sepeteri to ayimatẹn Oyo tọn mẹ sẹpọ Shaki to sọha alihiamẹ tọn 8°41′0″N 3°28′0″E ji bo sà gbọn [[Ayimatẹn Ogun Tọn|ayimatẹn Ogun tọn]] mẹ biọ [[Awọnlin]] mẹ. Tọsisa lọ yin gbigbò to gbọn gbọn adó Ikere Gorge Dam tọn dali to lẹdo gandudu dokọ̀ tọn Iseyin tọn to Ayimatẹn Oyo tọn mẹ. Nuhẹnnú he gọalọ nado wleawuna miyọ́n lẹtliki tọn ehe gbló sọ̀ ''acre'' 560,000. Nuhẹnnú lọ tin to apa na nọtẹn nupinpọn na ayidedai Old Oyo National Park lọ, bo gbọnmọ dali yin nupinpọn na ayidedai de na nọtẹn lọ, podọ tọsisa lọ nọ sà gbọn nọtẹn nupinpọn tọn lọ mẹ. Tọsisa Ofiki tọn lọ, ehe dlẹnkàn sọn Shaki ga lọ wẹ yin asisa osìn tọn he gbló hugan he nọ sà biọ Tọsisa Ogun tọn lọ mẹ. Asisa osìn tọn devo, Tọsisa Oyan tọn lọsu, yin gbigbò gbọn adó Oyan River Dam tọn lọ dali, ehe nọ wleawuna asisa osìn dagbe tọn na Abeokuta po [[Awọnlin]] po. To lẹdo he mẹ gbẹtọ su te taun lẹ tọsisa lọ nọ yọn-na-yizan na wulilẹ, nukiklọ́ bosọ nọ yin nunu ga. E sọ nọ yin yiyizan taidi asisa de he mẹ dihónu lẹ sọn kanlin-hùtẹn he sẹpọ tọsisa lọ lẹ sà biọ.
==Otàn==
To sinsẹ̀n [[Ayọnu lẹ]] tọn mẹ, Yemoja wẹ yin yẹwhe Tọsisa Ogun tọn lọ. Sinsẹ̀n-nuplọnmẹtọ lọ Charles Phillips, otọ́ Charles Phillips lẹ tọn mẹhe wa lẹzun Biṣọpu Ondo tọn to godo mẹ, kàn to 1857 dọ numẹsẹ̀n de wẹ Tọsisa Ogun tọn yin bọ mẹhe nọ nọ̀ lẹdo etọn mẹ sọn fie e dlẹnkàn sọn kakajẹ fie e sà biọ nọwhe mẹ te lẹ nọ sẹ̀n. Tọsisa lọ dlẹnkàn gbọn ṣẹnṣẹn Ahọluigba Oyo tọn mẹ. Oyo yin mimá do donu ṣidopo ehe atọ̀n tin to whèzẹtẹn-waji Tọsisa Ogun tọn lọ bọ atọ̀n dehe pò lẹ tin to whèyihọ-waji etọn. Oyo yin mimá do agbegbe ṣidopo ji ehe atọ̀n tin to whèzẹtẹn-waji Tọsisa Ogun tọn lọ bọ atọ̀n dehe pò lẹ tin to whèyihọ-waji etọn. To ojlẹ de mẹ wayi, tọsisa lọ yin alìgbọntẹn tangan de na ajọ́watọ he nọ bẹ agbàn gbọn tọjihun mẹ lẹ to Abeokutanu lẹ po [[Awọnlin|Awọnlinnu lẹ]] po ṣẹnṣẹn.
==Yẹdide-sedotẹn==
<gallery>
File:Ogun river in Abeokuta Ogun State, Nigeria.jpg|Tọsisa Ogun tọn to Abeokuta ehe mẹhe nọ nọ̀ lẹdo etọn mẹ lẹ nọ ylọ dọ "Odo Ogun"
File:Ogun river view from Olumo top in Abeokuta, Ogun State-Nigeria.jpg|Tọsisa Ogun river sọn aga Osé Olumo tọn to Abeokuta to ayimatẹn Ogun tọn mẹ
File:Sun sets at Ogun River.jpg|Whejai to Tọsisa Ogun tọn ji
File:Birds Cloaking on a Tree Beside Ogun River.jpg|Afọnnu to Tọsisa Ogun tọn to
File:Bridge over Ògùn river.jpg|Alán de he dasá Tọsisa Ogun tọn
File:River Ogun Bridge Enterance (Enu Gada) (1).jpg|Nukọ̀n alán Tọsisa Ogun tọn tọn
File:Kara meat market by river ogun.jpg|Olànhi Kara tọn to Tọsisa Ogun tọn pa
</gallery>
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Naijilia]]
[[en:Ogun River]]
c0etazt212orhy060q8mk2r63js0xgr
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1926 lẹ
14
822
15798
2022-03-24T15:51:03Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1926 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1926 lẹ
8ft18eta5dam09vj2ixkgn9agm5qnd9
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1913 lẹ
14
823
15804
2022-03-24T16:02:54Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1913 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1913 lẹ
3zimftav46be02yxmb8ibs33exwv8jk
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1954 lẹ
14
824
15807
2022-03-24T16:05:05Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1954 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1954 lẹ
b3hxl9lnh52zfgtdbgys0l5z2hfdcr2
Yinka Olukunga
0
825
15931
15929
2022-03-25T05:24:39Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Yinka Olukunga''', he yé yọnẹn taidi Nnenna, yin yọnnu aihundatọ Naijilia-nu de, aihun nupinplọn yọpọvu lẹ tọn tọ́ podọ anadenanutọ de po.
==Azọ́n etọn==
E yin wehiatọ gbedewemayitọ to Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn, e yin yinyọnẹn ganji na tito Televizion yọpọvu lẹ tọn wunmẹwunmẹ he e nọ basi to tito Televizion Wale Adenuga tọn ji lẹ.
E ko dọ gando azọ́n etọn go dọ: " azọ́nwiwa dopọ po yọpọvu lẹ po na hẹn emi jaya. Kọndopọ vonọtaun he n nọ ma po ye po nọ ta hinhọn do azán dopodopo ṣie mẹ nado mọ ye to nikiko mẹ.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
E wlealọ to owhe 2014, bo ji ahoho yọnsi lẹ Olivia po Maia po to azán fọtọn-nukun-atọ̀ntọ́, Zósun, owhe 2015 mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Yinka Olukunga]]
lndul0jjj96qmmdyov4645f8pmw7rgi
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1884 lẹ
14
826
15826
2022-03-24T16:55:15Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1884 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1884 lẹ
2y5os1ljlpgiqjy2a3obx1lfammo554
Adà:Mẹhe kú to owhe 1972 lẹ
14
827
15827
2022-03-24T16:55:32Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Mẹhe kú to owhe 1972 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Mẹhe kú to owhe 1972 lẹ
ngsfzic6bbe1qp0elobcbgmmavknocw
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1782 lẹ
14
828
15865
2022-03-24T18:12:18Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1782 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1782 lẹ
nqw0n6s6h0gvv2kthnex39r7lctixob
Adà:Mẹhe kú to owhe 1862 lẹ
14
829
15866
2022-03-24T18:12:41Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Mẹhe kú to owhe 1862 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Mẹhe kú to owhe 1862 lẹ
d1ykhggzbe9hvn4uk4uca8awx4fkzvc
Marvellous Odiete
0
830
16019
15923
2022-03-25T11:07:52Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
'''Marvellous Efe Odiete''' (yin Jiji to 6 Zósun 1978) e yin hànjitọ wẹndagbe tọn de podọ hànkantọ de to [[Naijilia|Naijilia]].
==Gbẹzan bẹjẹeji tọn podo wehọmẹ po==
Odiete yin jiji to 6 Zósun 1978 to Sapele, he yin apadewhe ayimatẹn Delta tọn do whẹndo klistiani tọn de mẹ. E yin hinhẹn biọ hànjiji mẹ sọn ovu whenu gbọn nuyiwadomẹji otọ́ etọn he yin yẹwhenọ John Odiete dali. E whẹ́n do amisa mẹ bo bẹ hànhonu yiyizan jẹẹji to whenue e tindo owhe wiawe (12). E plọnnu gando tonudidọ go to wehọmẹ alavọ [[Ibadan|Ibadan]] tọn.
==Azọn==
E wọ wẹ yin mẹhe yin nukọntọ to ''MTN Project Fame (Season 5)'' mẹ podọ to ojlẹ dindẹn godo e de ohàn dopodopo he sọha etọn su tọ́n taidi "Blow you a kiss", "You are worthy" and "I am not Alone".
Eyin oylọbasina nado jihàn de he ye ylọdọ "Follow You" hẹ Sammie Okposo.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn==
E wlealọ hẹ Joy Ilibeno to Afínplọsun 4, 2013.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1978 lẹ]]
[[en:Marvellous Odiete]]
2jfap3yqrt6tssex99vr3jovxfts4rq
Zeb Ejiro
0
831
16979
16725
2022-03-30T06:38:32Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
'''Zeb Ejiro''', MFR yin sinima bayitọ [[Naijilia]] tọn de. E yin dopo to nọvisunu awe Chico Ejiro tọn lẹ mẹ, sinima bayitọ numimọnọ [[Naijilia]] tọn de wẹ. To Abọhusun owhe 2005 tọn, Zeb mọ ajọ̀ ''National of order of Federal republic'' tọn yí to pọmẹ hẹ Lere Paimo to yinyọnẹn mẹ na azọ́n daho he mẹ e do mahẹ te lẹ na azọ́nwatẹn sinima tọn [[Naijilia]] tọn.
==Ajọ̀ he e mọyi lẹ==
*Order of the Federal Republic (2005)
==Sọ pọ́n==
[[Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]]
== Alọdlẹdonu lẹ ==
[[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]]
[[en:Zeb Ejiro]]
2d6rl68tk3dtpm3wfiag0cq6hgscto4
Cyril Stober
0
832
15917
15916
2022-03-25T05:15:21Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Cyril Stober''' yin linlinhọdọtọ́ po linlin-kantọ otò Naijilia tọn dé. E yin jiji to ayimatẹn Niger tọn mẹ.
E yi wehọmẹ daho ''Fatima Secondary Secondary'' he yin yinyọnẹn todin taidi ''Father O'Connell Science College'', to Minna.
==Otań Azọn Etọn Tọn==
Stober basi hugan owhè gban (30) taidi linlinhọdọtọ po linlin-kantọ dé po. Ada he mẹ e diyìn te wẹ linlin ogán Ṣiẹnẹ zanmẹ tọn he e nọ hia to nupinpọn NTA tọn ji. Nusisọ vonọtaun etọn wẹ avọ̀,gbakun po gannukun etọn po. To owhè 2015, ohó dè gbayipe dọ Stober ko jó azọ́n, sigba e paṣa nupọntọ́ lẹ nado mọ ẹn to linlin hia. To azan konukundopotọ Lidosun owhè 2019, Stober joazọ́n to azọnwhe ''Nigerian Broadcasting Authority''.
Dile tlẹn yindọ Cyril Stober ko jó azọ́n, E gbẹ bọ wazọn to nọtẹn NTA tọn ji na é kò lẹzun nukunmọ̀nu dopo to otò Naijilia tọn mẹ.
== Otàn Gbẹzan Etọn tọn ==
Stober wlealọ hẹ Efun Merriman-Johnson, linlin-kantọ dayi tọn he wazọn to azọnwhe ''Nigerian Broadcasting Authority'' kakajẹ whenue ye tún alọwle lọ́. To azan Wiatọntọ Alunlunsun owhè 2019, Stober wlealọ devo hẹ
Elizabeth Banu asi lọ́ tomẹ he yin ''Garkida'', to ayimatẹn Adamawa tọn,to otò Naijilia tọn mẹ. E dó ovì atọ̀n (yọnnuvi awe po sunnuvi dopo po) sọn alọwle etọn po Efun
Merriman-Johnson po tọn mẹ. Asi etọn yọyọ lọsu yin linlinhodọtọ po azọnwhe NTA Abuja tọn po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Cyril Stober]]
je2xvvh0v78vc9mguhlfbxpx1laomh7
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1978 lẹ
14
833
15925
2022-03-25T05:20:04Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1978 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1978 lẹ
72ydyd8tiknyy7i0s3okp52dyr4k4pk
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1994 lẹ
14
834
15939
2022-03-25T05:31:13Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1994 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1994 lẹ
idwq6fu6ovyfc9dwh2aze8nwvwy11gy
Ode Ogede
0
835
16013
16012
2022-03-25T10:37:27Z
Misteld
15
/* Alọdlẹndonu lẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''Ode Ogede''' (saba yin yiylọ dọ O. S. Ogede, Ode S. Ogede) tindo toviyinyin [[Naijilia|Naijilia]] podo Amẹlika tọn po podọ e yin wesetọ podo mẹplọntọ zinjẹgbonu Aflika tọn to wehọmẹ alavọ North Carolina Central University tọn podọ wehọmẹ alavọ Ahmadu Bello University tọn po.
==Zinjẹgbonu lẹ==
*Ode Ogede, Art, Society, and Performance: Igede Praise Poetry (University Press of Florida, 1997)
*Ode Ogede, Ayi Kwei Armah, Radical Iconoclast (Heinemann, 1999)
*Ode Ogede, Achebe and the Politics of Representation (Africa WP, 2000)
*Ode Ogede, Ogede, Ode. Teacher Commentary on Student Papers Conventions, Beliefs, and Practices. Westport, Conn: Bergin & Garvey, 200 In 702 libraries according to WorldCat[1](Garvin, 2001)
*Ode Ogede, Achebe's Things Fall Apart: Reader's Guide (Continuum, 2007)
*Ode Ogede, Helping Students Write Successful papers (Lang, 2013)
*Intertextuality in Contemporary African Literature (Rowman, 2011)
*Chiji Akoma, Research in African Literatures 30 #4 (1999): 227-28
*Adekoo Adeleke, Research in African Literatures 42 # 2 (2011): 102-104
*Tanure Ojaide, World Literature Today 73.1 (1999): 199
*Ogede, Ode (1 January 2001). "Oral Tradition and Modern Storytelling: Revisiting Chinua Achebe's Short Stories". International Fiction Review. 28 (1): 67–77. ISSN 0315-4149.
*Contemporary Authors (Gale/Cengage Press 2007)
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Ode Ogede]]
a2cxtdap7do4hfxq7wedowmtgcb63z1
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1960 lẹ
14
836
15982
2022-03-25T07:32:07Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1960 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1960 lẹ
31uoa0uxgnnn4yxltiylvl3n055qh0u
Simeon Ekpe
0
837
16513
16510
2022-03-27T09:54:50Z
Misteld
15
/* Alọdlẹndonu lẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''Simeon Osuji Ekpe''' (azan ṣinẹnẹtọ Lidosun 1935 jẹ azan fọtọnnukudopotọ whejisun 2011, to Nwengele) yín whẹdida dodo datọ whẹdatẹn whẹvọylọ tọn podọ whẹdatọ-gan hoho [[Ayimatẹn Imo Tọn|Ayimatẹn Imo tọn]]. Ekpe yi Bishop Shanaha College to Orlu podọ Wehọmẹ Alavọ tọn London tọn.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Simeon Ekpe]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1935 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2011 lẹ]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
e8kt92w8ifdlm5rwxk32yeqslcxrc2e
Ohia:Wikipedia:Main Page/styles.css
10
838
16016
16010
2022-03-25T11:03:55Z
Samatics
9
sanitized-css
text/css
.mp-panel {
width: 100%;
height: auto;
border: 1px solid #88A;
background-color: #ACF;
vertical-align: top;
margin: 0em 0em 0.5em 0em;
border-spacing: 0.6em;
}
.mp-panel h1 {
font-size: 230%;
font-family: 'hoefler text','times new roman', serif;
font-variant: small-caps;
border: none;
margin: 0;
padding: 5pt
}
.mp-panel h2 {
text-align: left;
font-size: 1.2em;
margin: 4px 0;
padding: 1.5px 0 2px 4px;
background: #F0F0F0 url('https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/1b/Wikibar2.png') right no-repeat;
background-size: auto 100%;
font-weight: bold;
border: 1px solid #AAA;
text-align: left;
color: #000;
display: block !important;
}
.mp-panel h2 span {
display: inline !important;
}
.mp-subpanel {
vertical-align: top;
color: #000;
border: 3px double #AAA;
background-color: #ffffff;
padding: 0.5em;
margin: 0;
width: 100%;
}
.mp-left {
width: 55%;
}
.mp-right {
width: 45%;
}
#EnWpMpBook2 {
padding: 1em 0 .6em;
}
body.skin-minerva table {
border-collapse: separate !important;
}
@media screen and ( max-width: 720px ) {
body.skin-minerva td,
body.skin-minerva tr,
body.skin-minerva tbody,
body.skin-minerva table {
display: block;
width: 100% !important;
box-sizing: border-box;
}
#mf-projs td:not(:only-child) {
display: inline-block;
width: 40% !important;
padding: 5px 0;
}
#mf-projs td:nth-child(even) {
width: 50% !important;
}
#mf-projs td.empty {
display: none !important;
}
#mf-know td:last-child tr {
display: flex;
flex-direction: column-reverse;
}
#mf-know {
text-align: center;
}
#mf-know table {
margin: 0;
}
#mf-know td {
padding: 0 !important;
}
#mf-know td tr {
padding: 1em 0;
}
}
2m1x0otz8pm5j0kqneyg6ies0zkyl6s
Wikipedia:Main Page/styles.css
4
839
16014
16011
2022-03-25T10:53:12Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
.mp-panel {
width: 100%;
height: auto;
border: 1px solid #88A;
background-color: #ACF;
vertical-align: top;
margin: 0em 0em 0.5em 0em;
border-spacing: 0.6em;
}
.mp-panel h1 {
font-size: 230%;
font-family: 'hoefler text','times new roman', serif;
font-variant: small-caps;
border: none;
margin: 0;
padding: 5pt
}
.mp-panel h2 {
text-align: left;
font-size: 1.2em;
margin: 4px 0;
padding: 1.5px 0 2px 4px;
background: #F0F0F0 url('https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/1b/Wikibar2.png') right no-repeat;
background-size: auto 100%;
font-weight: bold;
border: 1px solid #AAA;
text-align: left;
color: #000;
display: block !important;
}
.mp-panel h2 span {
display: inline !important;
}
.mp-subpanel {
vertical-align: top;
color: #000;
border: 3px double #AAA;
background-color: #ffffff;
padding: 0.5em;
margin: 0;
width: 100%;
}
.mp-left {
width: 55%;
}
.mp-right {
width: 45%;
}
#EnWpMpBook2 {
padding: 1em 0 .6em;
}
body.skin-minerva table {
border-collapse: separate !important;
}
@media screen and ( max-width: 720px ) {
body.skin-minerva td,
body.skin-minerva tr,
body.skin-minerva tbody,
body.skin-minerva table {
display: block;
width: 100% !important;
box-sizing: border-box;
}
#mf-projs td:not(:only-child) {
display: inline-block;
width: 40% !important;
padding: 5px 0;
}
#mf-projs td:nth-child(even) {
width: 50% !important;
}
#mf-projs td.empty {
display: none !important;
}
#mf-know td:last-child tr {
display: flex;
flex-direction: column-reverse;
}
#mf-know {
text-align: center;
}
#mf-know table {
margin: 0;
}
#mf-know td {
padding: 0 !important;
}
#mf-know td tr {
padding: 1em 0;
}
}
2m1x0otz8pm5j0kqneyg6ies0zkyl6s
Wikipedia
0
842
16082
16079
2022-03-25T14:19:41Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
'''Wikipedia''' yin Owe-oyọnẹn intẹnẹt ji tọn vọnu de he tin to ogbè 320 mẹ lẹdo aihọ́n pe. Mẹlẹ sọgan yí i zán, má ẹn hẹ mẹdevo lẹ, bosọ diọ ẹ, vọnu masú kángàn. Mẹlẹ sọgan de nado basi nunina do Wikimedia Foundation nado nọgodona Wikipedia po azọ́n etọn devo lẹ po. E yin nọtẹn intẹnẹt tọn he bẹ nudọnamẹ he hùndonuvò lẹ hẹn de. Ehe zẹemẹdo dọ medepope wẹ sọgan basi vọ́kan etọn, bosọ diọ ẹ, eyindọ yé ko gbẹ hodo osẹ́n vọ́kan-bibasi po vọjlado-bibasi po tọn.
Titobasinanu Amẹlika tọn de [[Wikimedia Foundation]], wẹ tindo Wikipedia, ehe tin to San Francisco to California.
Yinkọ Wikipedia tọn lọ yin dide sọn hogbe awè mẹ, ''wiki'' po ''encyclopedia'' po.
Jimmy Wales po Larry Sanger po wẹ bẹ Wikipedia jẹeji jẹnukọn to azán 10tọ Alunlunsun, owhe 2001 tọn, taidi apadewhé owé oyọnẹn tọn intẹnẹt ji tọn he ko to aimẹ jẹnukọn de he nọ yin Nupedia tọn. To azán 15tọ Alunlunsun, owhe 2001 tọn, Wikipedia lẹzun nọtẹn intẹnẹt tọn he to ovo de. E yin wiki de he nọ yi azọ́nwanu ọdinatẹ tọn MediaWiki zan (taidi azọ́n Wikimedia Foundation tọn diẹ lẹpo).
Mẹdepope he e jlo wẹ sọgan diọ weda he to Wikipedia ji lẹ, kavi tlẹ wleawuna yọyọ lẹ. Wikipedia tindo nujinọtedo ojlẹnu weda tọn na weda he to Owe-oyọnẹn tọn lọ mẹ lẹpo.
Kakajẹ Zósun owhe 2011 tọn, Wikipedia ko do nudi weda livi 18 to nudi ogbè 300 mẹ podọ hugan hogbe liva atọ̀n e lán livi atọ́n gbọn Wikipedia lẹpo mẹ. Wikipedia Glẹnsigbe tọn wẹ yin wunmẹ Wikipedia tọn he kló hugan.
[[en:Wikipedia]]
[[simple:Wikipedia]]
7lewl6qjiqrskpww6sa8e43v70odoie
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1961 lẹ
14
845
16049
2022-03-25T12:56:32Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1961 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1961 lẹ
9t7upwpaxxnj3zkxq49um3b8f80q5gt
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1968 lẹ
14
846
16051
2022-03-25T13:02:47Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1968 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1968 lẹ
m26qhhmr8vh4o1yrb42c86w8dfccvgu
Baba Fryo
0
847
16085
16084
2022-03-25T14:23:37Z
Sagbosam
18
/* Alọdlẹndonu lẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''Baba Fryo''' he yinkọ etọn titi nọ yin '''Friday Igwe''' yin hànjitọ numimọnọ [[Naijilia]] tọn de he wá sọn Ajegunle, he yin lẹdo de to ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. E yin yinyọnẹn gbọn hànjiji agbegbe etọn mẹ tọn lẹ tọn dali. Ohàn etọn he diyín hugan to [[Naijilia]] wẹ '''''Dem go dey pose''''' he yin didetọn to owhe 1990 lẹ godo. Ohàn lọ yin kinkan do ogbè ''Nigerian Pigin'' mẹ bo sọ diyin po wedudu he nọ yin ''Galala'' po he numimọnọ Baba Fryo po hànjigbẹ́ etọn lẹ
taidi Daddy Fresh po Daddy Showkey po detọn.
==Otàn Gbẹzan Etọn Tọn==
Baba Fryo dohia to 2017 dọ ojlo emitọn wẹ nado ko wlealọ hẹ yọnnu he tin to ajọ́liho dopolọ po e mi po.
E dọ nuhe vẹna ẹn lẹ bo dọdọ eyin emi ko wlealọ hẹ yọnnu de he tin to ajọ̀liho dopolọ po emi po wẹ, gbẹzan azọ́n emitọn tọn ma na ko yido na
asi lọ na ko gọalọna emi. E wá yidogọ dọ emi wazọ́n taun nado gọjẹ otẹn he mẹ emi te todin.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Baba Fryo]]
61tlzu9d8fhf4syp6wglbusv9r21r8v
Peter Nwaoduah
0
848
16738
16737
2022-03-28T04:58:55Z
Joshateji
22
/* Otògbo na ye gigo */
wikitext
text/x-wiki
'''Peter Nwaoduah''' wẹ yin awhangán andenanutọ na hihọbasina otò ayimatẹn tọn (SSS) to awhangán Sani Abacha glọ. E wọ wẹ yin ogán to azọ́nwatẹn lọ sọn kọ́yànsun 1992 tọn jẹ 1998, bo ka sọ no yí gbedide sọn awhángan Hamza al-Mustapha si.
==Azọ́n==
Azọ́n etọn yin pinpọnhlan taidi dehe yọn hugan na ojlo ayimatẹngan ehe wayi tọn wutu, awhangán Sani Abacha dè mehe na wazọ́n hẹ ẹ do dodonu nugopipe etọn tọn wutu bo ma ka gbẹwanna sinsẹn de kavi akọta he mẹ mẹlọ wá sọn. Mẹmẹsunnu Peter Nwaoduah yin dopo to suhugan gbẹtọ lẹ he wá sọn huwaji lẹ mẹ he Abacha ko yí do azọ́nmẹ he yin dehe yọn hugan to otanho wedegbẹ togbo lọ tọn mẹ he bẹ Lateef Jakande, Bamanga Tukur, Adamu Ciroma, Anthony Ani, Olu Onagoruwa, Abubakar Rimi, Walter Ofonagoro,
Uche Chukwumerije, Babagana Kingibe (M.K.O Abiola’s agbawhlẹntọ), Sarki Tafida, po Tom Ikimi po hẹn.
==Otògbo na ye gigo==
E yin dopo to omẹ 138 he [[Naijilia|Naijilia]] yọnẹn bo sọ na ajọ̀ po omẹ 13 devo lẹ he na yin nina otẹn aṣẹpatọ tohọluduta lọ tọn, CFR; 27 na yin nina aṣẹpatọ Niger tọn, CON, 43 na yin nina
gbedidenamẹtọ togbohọluduta lọ tọn, OFR; 46 na yin nina gbedidenamẹtọ Niger tọn, OON; 22 na tin to hagbẹ togbohọluduta lọ tọn mẹ, MFR; bọ 25 na yin gigopana nado tin to hagbẹ Niger tọn mẹ, MON. Omẹ ẹnẹ (4) devo lẹ na yin nina FRM I bọ omẹ atọ̀n (3) na yin nina FRM II. Mẹmẹsunnu Nwaoduah tin to todohukanji mẹhe na yin gbedidenamẹtọ togbohọluduta lọ tọn (OFR) po omẹ devo lẹ po gbẹtọyinyin yetọn po taidi:
*Abdulkadir, Prof. Dan_Datti OFR
*Aina, Lawrence Olusegun OFR
*Ajumogobia, Odein, SAN OFR
*Akaahs, Justice Kumai Bayang OFR
*Akpan, Major_General Edet OFR
*Alkali, Air C’dre Ibrahim OFR
*Asika, Dr. (Mrs.) Edith Chinyere OFR
*Batagarawa, Alhaji Ahmadi (Rtd.) Grand Khadi OFR
*Bauchi, Sheikh Dahiru Usman OFR
*Bello, Senator Muhammad Kanti OFR
*Bonet, Chief Ufuwai OFR
*Bozimo, Justice Rosaline Patricia Irorefe OFR
*Braid, Prof. (Mrs.) Ekanem OFR
*Chukkol, Prof. Kharisu Sufiyan OFR
*Edebiri, Prof. Unionmwam OFR
*Edu, Yomi OFR
*Gwadabe, Alhaji Musa OFR
*Inde, Abdullahi Dikko OFR
*Jidda, Amb. Baba Ahmad OFR
*Kuye, Senator Jibril Martins OFR
*Lot, Sylvanus David OFR
*Mohammed, Brig. General Garba (Rtd.) OFR
*Muhammad, Justice Musa Dattijo OFR
*Ndoma_Egba, Senator Victor, SAN OFR
*Nwadialo, Bernard Shaw OFR
*Podo mẹsusu devo lẹ po.
Nususu ma yin yinyọẹn gando bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn go po azọ́n po. E yí azọ́n anadenanutọ SSS tọn sọn Albert Horsfall si bo ka jodona awhangán Kayode Are to 1998.
E yin nina owhé do Asokoro, Abuja to 1999 na azọ́n etọn lẹ wutu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Peter Nwaoduah]]
hby7kru78rhzmb58c676qlb8zivrmxt
Ojo, Awọnlin
0
849
16661
16659
2022-03-27T15:29:43Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Ojo''' yin Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn de to [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] mẹ to [[Naijilia]]. Wehọmẹ Alavọ tọn Awọnlin tọn ''(Lagos State University)'' tin to finẹ. Ojo tin to adà whèzẹtẹn-waji alihogbó Trans–West African Coastal Highway tọn, to nudi kilomẹtlu 37 dohlán whèyihọ̀ Awọnlin tọn. E yin apadewhé Lagos Metropolitan Area tọn.
To paa mẹ, Ojo yin topẹvi fininọ de etomọṣo e tindo ahì daho delẹ taidi, ''Alaba International Market, Alaba livestock market (Alaba Rago), Lagos International Trade Fair complex, po ahì Iyana-Iba tọn po''. Azọ́nwatẹn tatọ́-tẹnnọ̀ mimá ''Nigerian Army po Navy Town po'' tọn 81 wẹ tin to finẹ. To Hùwaji topẹvi lọ tọn mẹ (dasá nọwhe [[Gbagli]] tọn), adà gandudu dokọ̀ tọn lọ gọ na ogbà lẹ po hutó kọgudunọ lẹ po, podọ gbẹtọ ma sù to finẹ lẹ. Delẹ to hutó ehelẹ mẹ nọ yin nọtẹn ayidedai tọn lẹ to whedudu whenu lẹ. Gbékanlin he sù hugan to finẹ lẹ wẹ oló lẹ, alọ́tlọ lẹ, ovẹ́ lẹ, ajaka lẹ, azui lẹ po ohẹ̀ lẹ po. Jámajátlẹ po ''dolphin'' lẹ po sọ nọ disà wa hutó-waji lọ ga. Delẹ to topẹvi he to finẹ lẹ tọn wẹ Iba, Igando, Okokomaiko, po devo devo lẹ po.
==Otàn==
Otàn otó-de-sè bo dọna devo tọn lẹ dohia dọ Ojo yin didoai Esugbemi, asì ẹ Erelu po yẹwhenọgán Osu po mẹhe sẹtẹ̀n sọn Ile-Ife bo wa wawaṣi dọ fie ye wa ylọ dọ Ilufe. Gbéyantọ de wẹ Esugbemi yin bọ nọ danpe gbọn lẹdo ogbà tọn he wa lẹzun Ojo to godomẹ lọ tọn mẹ. Dile e to yiyi e wa họnwun na ẹn dọ e dona gbloada na oslá etọn. Osu wa yi kannubiọ yẹwhenọ etọn mẹhe nọgodona nudide etọn to Ikemo ehe nọ yin yiylọ dọ agbegbe Olojo tọn to egbehe. Todaho yọyọ lọ wa basi oylọ na Aworinu devo lẹ sọn Iddo po Idumota po mẹhe wa do Irewe Osolu ai lẹ, to hùwaji Otto-Awori tọn.
Àwa whèyihọ-waji lọ (Otto-Awori) po agéwaji lọ (Iba po Igbo-elerin po) Ojo tọn lọ po lẹ wa jideji na yede lẹ na Awori he sẹtẹ̀n sọn Ile-Ife he wa wawaṣi do lẹdo lọ lẹ mẹ wutu. Obadore to Iba wẹ waṣínu lọ lẹ nọte do jẹnukọn whẹpo do wa dlẹnkàn pannukọn whèyihọ̀ po hùwajiwhèyihọ po. Baalẹ de we dugán do Otto-Awori ji whenue Ahọlu yetọn tintan wa yin dide. Ehe yẹwhenọ lọ jẹagọdo. Ehe dekọtọn do Otto-Awori-Iddo didoai mẹ. To godo mẹ, Oba ''(ahọlu)'' de hẹ ofin ji to vivọnu owhe kanweko 18tọ tọn mẹ bo dugán to pọmẹ hẹ Olojo, Ojo tọn.
==Tẹnsẹnamẹnu==
Tẹnsisẹ nọ saba yin gbọn ali lẹ ji. Alihogbó ''Trans–West African Coastal Highway'' tọn lọ dlẹnkàn gbọn whèzẹtẹn yi whèyihọ gbọn otò lọ mẹ bo má ẹn do adà awè ji hlan Agéwaji podọ hlan Hùwaji. Ali Olojo drive tọn, Old Ojo tọn, Kemberi tọn po Alaba po wẹ yin aliho tangan he to adà hùwaji tọn otò lọ tọn. To agéwaji, a na mọ Chief Esan way, ali Iyana-Ipaja tọn po ali Igbo-elerin tọn po, ehelẹ wẹ yin aliho tangan etọn lẹ.
Yè sọ nọ dó tọjihun lẹ po zòhun lẹ po gbọn nọwhe [[Gbagli]] tọn ji to tọjihun glintẹn flinflin lẹ he to Muwo, Shibiri po eyin yè tọn sọn ali Olojo drive tọn ji po mẹ.Pínpan-gàn he tọ́n sọn [[Awọnlin]] mẹ de to yinyin gbigbá to alọnu podọ nukúndido lọ wẹ yindọ e ni de sẹ̀kli ma sẹ̀ pò to lẹdo lọ mẹ.
==Aṣà==
Ojo yin yinyọnẹn na hunwhẹ Olojo tọn ehe whenu Olojo lọ nọ ṣinyọ́n jẹ́gbakun lọ. Hùnwhẹ Olò tọn lẹ nọ yin bibasi to whenue Olojo lọ kavi Baalẹ (kọmẹgán) de ku. Nuwiwa Olò lẹ tọn lẹ ko fọ́n nudindọ̀n dote bọ mẹdelẹ nọ pọ́n ye hlan di wangbigbẹna yọ́nnu lẹ. Hùnwhẹ devo lẹ wẹ Egungun, Obaluwaye, Sango, Ogun, Ota po Osun po tọn lẹ ehe yin yinkọdona sọgbe hẹ vodún kavi mẹwhlẹngantọ yetọn he yé nọ pà lẹ. Iyemoja po Gelede po gọna Alaalu sọ nọ yin ayidego to agbegbe Otto-Awori tọn tọn ji.
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Ojo, Lagos]]
hfnq1bhgkmrncwg3oknqzhnm3dkwokz
Helen Prest-Ajayi
0
850
16212
16207
2022-03-25T22:56:00Z
Sagbosam
18
wikitext
text/x-wiki
'''Helen Prest-Ajayi''', he nọ yin '''Prest-Davies''' to dayi (he dà Prest, yin jiji to azan fọtọnnukunawetọ Zósun owhè 1959). E yin whẹhodọtọ oto [[Naijilia]] tọn, whekantọ podọ̀ yọnnu hé yọn whanpẹ hugan to otò [[Naijilia]] tọn dayi po. E whẹn dó Glẹnsitomẹ. E yi wehọmẹ daho ''International School'' to Ibadan whẹpodo yi wehọmẹ alavọ tọn ''Obafemi Awolowo University'' fie e plọnnu gándo osẹ́n go te, enẹgodo e yi nado whlẹn otẹn yọnnu he yọn whanpẹ hugan tọn.
Whenuena ye na ẹn jẹgbakun yọnnu he yọn whanpẹ hugan to Naijilia godo whenue é dó owhè fọtọnnukunẹnẹ to owhè 1979, Helen nọtena otò Naijilia tọn to yovotomẹ nado whlẹn otẹn yọnnu he yọn whanpẹ hugan tọn aihọn mẹ, enẹgodo e zindonukọn to wehọmẹ daho ''King's College'' to London, fie e yí gbedewema ''LLM'' tẹ. E sọ́ wazọn taidi linlinhodọtọ to owhè 1990 lẹ. To alọnu Helen wẹ yin ògán na azọnwhe ''Media Business Company''. Ewọ wẹ oviví na nukunmọ̀nu '' Chief Arthur Prest'' podọ ovi
Tonudọtọ ''chief Micheal Godwin Prest''. E do yọnnuvi atọ̀n (3). E wlealọ hẹ asu etọn tintan ajọwatọ Jimmy Davies to owhè 1988.
==Otan Gbẹzan Etọn Tọn==
Helen Prest doalọte na azọn whẹdidọ tọn na whẹho madogan tọn bo sọ lẹzun wekantọ he kan wema susu lẹ taidi ''The Complete English Guide''.
Asu etọn ''Dr Tosin Àjàyí'' basi matintọ to azan koatọnnukundopotọ Lidosun owhè 2020.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1959 lẹ]]
[[en:Helen Prest-Ajayi]]
3vhl1hwe8icp1tsk0qxi80fllsae6os
Arthur Conan Doyle
0
851
16194
16193
2022-03-25T20:17:16Z
Atej2*
11
wikitext
text/x-wiki
[[File:Conan doyle.jpg|thumb|Conan doyle]]
'''Sir Arthur Ignatius Conan Doyle''' (azán konukunawetọ Nuwhàsún,1859 yi jẹ azán ṣiawetọ Liyasun, owhe 1930 tọn) yin wekantọ Britain tọn de. E diyin taun na otàn flinflin he e nọ kàn gándo Detective Sherlock Holmes go lẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1859 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1930 lẹ]]
[[en:Arthur Conan Doyle]]
[[simple:Arthur Conan Doyle]]
5wgq86m33cqi0nmpk00i0iqqx1i6zi2
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1859 lẹ
14
852
16171
2022-03-25T16:22:37Z
Misteld
15
Dá weda po "Weda he tin to adà Ovi he ye ji to owhe 1859 lẹ tọn mẹ lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Weda he tin to adà Ovi he ye ji to owhe 1859 lẹ tọn mẹ lẹ
f74l8oew5qoij3tygcxsmf4vhuqeg0y
Adà:Mẹhe kú to owhe 1930 lẹ
14
853
16172
2022-03-25T16:23:22Z
Misteld
15
Dá weda po "Weda he tin to adà Mẹhe kú to owhe 1930 lẹ tọn mẹ lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Weda he tin to adà Mẹhe kú to owhe 1930 lẹ tọn mẹ lẹ
pvo2b6uswp2gjulh1twqe8b565m8pl8
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1959 lẹ
14
854
16187
2022-03-25T19:52:42Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1959 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1959 lẹ
q8dlcu3pg2ujf0yki9h1eiwl1n3u0x5
Obanta
0
855
16430
16429
2022-03-27T05:40:46Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[File:Obanta.jpg|thumb|Obanta]]
'''Obanta''' (yinkọ jọun etọn '''Ogborogan''')
wẹ Ahọlu atọ̀ntọ to Ahọluduta Ijebu tọn mẹ he du to owhe-kanweko wiẹnẹtọ he wa lẹzun [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]], to [[Naijilia]].
Obanta nọ nukọnna gbẹtọ lẹ nado tọ́n sọ́n Ile Ife bo yi du Ahọlu to Ijebu Ode whenuena onọ̀ etọn sìn otọ́, Ahọlu Olu Iwa, he yin Awujale Ijebu Ode tọn tintan basi matintọ.
To whenue e jẹ Ijebu, finẹnu lẹ dó kuavọ na ẹn po zohunhun po, po awhá lọ po dọ "''Oba wà níta''" he zẹẹmẹdo "Ahọlu ko tin to gbangba" to ayọgbe mẹ.
Lehe Ogborogan yin yinyọnẹn taidi Obanta dó niyẹn.
Whẹndo Obanta tọn zindonukọn nado to ganzinpo-yinkọ Otọ́ yetọn Awujale zan zọnmi, ṣigba todin, Ahọlu po agbagogan lẹ po wẹ nọ basi dide.
Osẹ́ndoai to gigo etọn mẹ yin zizedai dó ṣẹnṣẹn tòdaho Ijebu Ode tọn mẹ, sẹpọ agbegbe Itale tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Obanta]]
e7ffufe1h3mggwjc4s28lh08b6848ca
Comfort Ekpo
0
856
16507
16432
2022-03-27T09:38:12Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
''' Comfort Ekpo ''' (yinjiji to azan wiawe tọ Abọhusun 1954) Eyin ayinamẹtọ to Wehọmẹ Alavọ tọn Uyo tọn.
==Otàn gbẹzan etọn tọn==
== Alọdlẹdonu ==
[[en:Comfort Ekpo]]
tot6g7aqgk72m4thukrhyfs3l43nhfi
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1935 lẹ
14
857
16205
2022-03-25T22:40:46Z
Misteld
15
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1935 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1935 lẹ
hb9ij0fxkqdnaexdt4cxs5cbutejcvr
Adà:Mẹhe kú to owhe 2011 lẹ
14
858
16208
2022-03-25T22:44:24Z
Misteld
15
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 2011 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 2011 lẹ
gbih5c1snsb7ekf4ldzu2mtrwooiyhi
Ayimatẹn Kwara Tọn
0
859
17050
17020
2022-03-31T05:40:19Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Kwara.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Kwara Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọ́n-nukun-dopo he tin to Tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Ilorin]]. E yin didoai to azan ko-atọ́nnukunẹnẹtọ Nuwhàsun tọn to 1967. Bo yin dide sọn [[Lẹdo Agewaji Tọn|Lẹdo Agewaji tọn]] dowhenu tọn mẹ. Ayimatẹn Kwara tọn tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Ekiti Tọn|Ayimatẹn Ekiti tọn]], [[Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]] podọ [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] to Hùwaji.E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Niger Tọn|Ayimatẹn Niger tọn]] to Agewaji.Ayimatẹn Kwara tọn do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Kogi Tọn|Ayimatẹn Kogi tọn]] to whèzẹtẹn.
Mọdopolọ e tindo dogbo hẹ Otogbo [[Benẹ]] tọn to Whèyihọ-waji. Mẹhihia he wa aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Kwara tọn yin Ayimatẹn gbàn he gbẹtọ su te hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.Ayimatẹn Kwara tọn wẹ yin Ayimatẹn ṣinẹnẹtọ he klo hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Kwara tọn mẹ==
Gandudu Dokọtọn fọtọ̀n-nukundopo wẹ tin to Ayimatẹn Kwara tọn mẹ. Ayimatẹn ehe bẹ lẹdo gandudu Dokọtọn fòtọ̀n-nukundopo hẹn, ehelẹ wẹ:
#Asa
#Baruten
#Edu
#Ekiti
#Ifelodun
#Ilorin East
#Ilorin South
#Ilorin West
#Isin
#Irepodun
#Kaiama
#Moro
#Offa
#Oke Ero
#Oyun
#Pategi
==Akò jọun Ayimatẹn Kwara tọn lẹ==
Akò jọun Ayimatẹn Kwara tọn lẹ wẹ Yoruba, Fulani, Nupe po Baruba.Ogbè voovo ẹnẹ wẹ tin to Ayimatẹn lọ mẹ, delẹ to ye mẹ wẹ: Yoruba, Nupe, Baatonum po Bokobaru.
{| class="wikitable"
! Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Kwara tọn mẹ!! Ogbè
|-
| [[Asa, Kwara|Asa]] || [[Yoruba language|Yoruba]]
|-
| [[Baruten]] || [[Bariba language|Baatonum]] po [[Busa language (Mande)|Bokobaru]]
|-
| [[Edu, Kwara|Edu]] || [[Nupe language|Nupe]]
|-
| [[Ekiti, Kwara|Ekiti]] || Yoruba
|-
| [[Ifelodun, Kwara|Ifelodun]] || Yoruba
|-
| [[Ilorin East]] || Yoruba
|-
| [[Ilorin South]] || Yoruba
|-
| [[Ilorin West]] || Yoruba
|-
| [[Isin, Kwara|Isin]] || Yoruba
|-
| [[Irepodun, Kwara|Irepodun]] || Yoruba
|-
| [[Kaiama]] || Bokobaru
|-
| [[Moro, Kwara|Moro]] || Yoruba
|-
| [[Offa, Kwara|Offa]] || Yoruba
|-
| [[Oke Ero]] || Yoruba
|-
| [[Oyun]] || Yoruba
|-
| [[Pategi]] || Nupe
|}
==Ayimatẹn-gán==
To azan ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ Nuwhàsun owhe 2019 tọn, Abdulrazaq Abdulrahman wẹ ye dè taidi Ayimatẹn-gán do e ji to alọnu din podọ ogbẹ́ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.Mẹ he bọdo Ayimatẹn-gán Ayimatẹn Kwara tọn go wẹ yin Kayode Alabi.
==Adọkunnu he tin to Ayimatẹn Kwara tọn mẹ lẹ==
* Sika
* Osẹ̀n wewe
* Okẹ́n
* Okò
* Amì
* Quartz
* Mabli
* Kaolin
* Feldsper
Mẹheto oto lọ mẹ lẹ yin yinyọnẹn na gle zọn ye tọn le.
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Ayimatẹn Plateau tọn==
[[Image:Kwarastatedrummers.jpg|thumb|right|Hunhoto, Ijomu Oro Gbétatò, Ayimatẹn Kwara tọn.]]
* Esie Museum
* Owu Waterfalls
* Imoleboja Rock Shelter
* Agbonna Hill Awọn Mass Wedding
* Sobi Hill
* Ero Omola Waterfall
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Kwara tọn ==
* Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Kwara tọn
* Wehọmẹ Alavọ Kwara tọn
* Wehọmẹ Alavọ Al-Hikmah
* Wehọmẹ Alavọ Landmark
* Wehọmẹ Alavọ Crown Hill
* Wehọmẹ Alavọ Summit
* Wehọmẹ Alavọ Thomas Adewumi
* Wehọmẹ Alavọ Ahman Pategi
* Wehọmẹ Alavọ Offa tọn
* Wehọmẹ Politẹknik Ayimatẹn Kwara tọn
* Wehọmẹ Federal Politẹknik Offa
* Wehọmẹ Politẹknik Igbo Owu
* Wehọmẹ Politẹknik Lens
* Wehọmẹ Politẹknik Graceland
* College of Education Ilemona
* Muyideen College of Education
* Kinsey College of Education, Ilorin
* Moje College of Education Erin-Ile
* Imam Hamzat College of Education
* ECWA College of Education
* College of Education Offa
* College of Education Oro
* Nana Aisha College of Education
* Pan African College of Education
* Kwara State College of Education Ilorin
* Kwara State College of Education (Technical) Lafiagi
* Nigeria Army School of Education
* Nigerian Navy School of Health Science, Irra Road, Offa
* International Aviation College, Ilorin
==Gbẹtọ Nukundeji Lẹ sọn Ayimatẹn Kwara tọn==
* AbdulRahman AbdulRazak- Tonudọtọ
* Bukola Saraki- Tonudọtọ
* David Abioye- Ayimatẹn-gán
* Lola Ashiru- Aholuzọnwato po Tonudọtọ
* Adamu Atta- Tonudoto
* Kunle Afolayan- Aihundatọ Nikikodonamẹton po Nu bayitọ
* Ayeloyun- Hànjito
* Joseph Ayo Babalola- Nukọntọ sinsẹ̀n tọn
* David Gbamigboye- Awhànfunto Numiimọnọ
* Theophilus Gbamigboye- Awhànfunto Numiimọnọ po Tonudọtọ
* Salihu Modibbo Alfa Belgore- Whèyidọto po To Whẹdatọ-gàn
* Adebayo Salami (Oga Bello)- Aihundatọ Nikikodonamẹton po Nu bayitọ
* Yusuf Gobir- Anadenanutọ
* Ola Ibrahim- Ogàn Awhànfunto tọju Naijilia tọn
* Rafiu Adebayo Ibrahim- Tonudọtọ
* Farooq Kperogi- Linlin-hiatọ
* Mohammed Shaaba Lafiagi- Tonudọtọ
* Làgbájá- Hànjito
* Salaudeen Latinwo- Awhànfunto Numiimọnọ
* Mohammed Lawal- Ogàn Awhànfunto tọju Naijilia tọn
* Lai Mohammed- Whèyidọto po Lizọnyizọnwatọ
* Ibrahim Yahaya Oloriegbe- Tonudọtọ
* Abdulkadir Orire-
* David Oyedepo- Nukọntọ sinsẹ̀n tọn
* Wasiu Alabi Pasuma- Hànjito
* Gbemisola Ruqayyah Saraki- Tonudọtọ
* Olusola Saraki- Tonudọtọ
* Toyin Saraki
* AbdulRazzaq Ibrahim Salman- Tonudọtọ
* Bola Shagaya- Ajọwatọ
* Tony Tequila- Hànjitọ
* Rashidi Yekini- Agbàwhlẹntọ
* Abimbola Abolarinwa- Dotozọ́nwatọ
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Kwara State]]
5s90rm0qsg5v4fb8yuxsiue24pu79xp
Olu Omagboye (Miguel)
0
860
16264
16263
2022-03-26T09:06:50Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
'''Olu Omagboye''' yin Olu wíawetọ Ahọluduta Warri tọn he duahọlu do otò warri tọn ji. E jẹ otẹn otọ etọn tọn mẹ yedọ, [[Olu Akenjoye]] taidi Olu wíawetọ Ahọluduta Warri tọn. E jẹ oganyin lọ, Ogiame Omagboye. Ovi etọn [[Olu Akengboye]] wẹ wá jẹ otẹn ewọ tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olu Omagboye (Miguel)]]
kt9rtk0k66qwnhrhn4siv5nh2z7ijus
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1924 lẹ
14
861
16234
2022-03-26T07:44:27Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1924 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1924 lẹ
4vu7rg42jbdfnjvxy5hgrlw74jt8bvl
Oke Nnachi
0
862
16436
16435
2022-03-27T07:00:09Z
Misteld
15
/* Alọdlẹdonu lẹ */
wikitext
text/x-wiki
''' Oke Nnachi ''' yin visunu [[Nnachi]] tọn podọ e yọn basi dọ e wọ wẹ ze ayinamẹ lọ nado hẹn Awhangbẹ Akpat tọn nado gọalọna Eze Agwu, Nnachi clan, po Obong Okon Ita rebels lẹ po to awhan Aro Ibibio tọn whenu. To gandudu whenu gli tọn Osim po Akuma Nnubi, Akuma tọn godo, Oke Nnachi wa lẹzun Ahọlu Arochukwu tọn. Ovivi etọn lẹ gbẹ to nukunpedo ofin lọ go kakajẹ egbehe
== Alọdlẹdonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Oke Nnachi]]
el0j01jb44n2t2kzfed8msnw5v01t0w
Sunkanmi Omobolanle
0
863
16385
16384
2022-03-26T18:20:25Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Sunkanmi Omobolanle''' yin aihundatọ podo anadenanutọ [[Naijilia|Naijilia]] tọn.
==Gbẹzan bẹjẹeji tọn==
E yin jiji to Whejisun 1, 1981. E wa sọn Ilora, otoho de mẹ to otogbo Oyo whezẹnten-huwaji [[Naijilia|Naijilia]] tọn. E yin ovi aihundatọ fanfunọ Sunday Omobolanle, ehe yin yinyọẹn ganji taidi "Papi Luwe". E yi wehọmẹ awhanfuntọ [[Naijilia|Naijilia]] tọn whẹpo do zindonukọn yi wehọmẹ
alavọ Olabisi Onabanjo to fihe e mọ gbedewema ajọwiwa tọn yi te. E wlealọ hẹ Abimbola Bakare to 2011. E ko deanana bo sọ tọn to aihun [[Naijilia|Naijilia]] tọn susu lẹ mẹ.
==Bladopọ aihun etọn lẹ tọn==
*Olaide Irawo (2007)
*Gongo Aso (2008)
*Kakanfo (2020)
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1981 lẹ]]
[[en:Sunkanmi Omobolanle]]
indp8xzjurcq1lira73xhfroc80n53g
Olu Omoluyiri
0
864
16283
16282
2022-03-26T10:32:59Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
'''Olu Omoluyiri''' yin Olu ṣiẹnẹtọ Ahọluduta [[Warri]] tọn he duahọlu do [[Itsekiri]] po mẹ he ma yin [[Itsekiri]] lẹpo ji. E wọ wẹ yin nọvi na [[Olu oyenakpagha (Olu Obanighenren)]], he yin Olu ṣiatọ̀ntọ to Ahọluduta Warri tọn mẹ, bo sọ yin Ovi na [[Olu Atuwatse I|Olu Atuwatse I (Olu Domingos)]], he yin Olu ṣiawetọ Ahọluduta Warri tọn. Yinkọ etọn Portuguese tọn wẹ Mathias Ludovico. Ovi etọn [[Olu Abejoye]] wẹ jẹ otẹn etọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Olu Omoluyiri]]
eheluusnhl0sogwetnial1wsr5lcxfz
Olu oyenakpagha (Olu Obanighenren)
0
865
16284
2022-03-26T10:33:44Z
Misteld
15
Dá weda po "'''Olu Oyenakpagha''' (Olu Obanighenren)" po
wikitext
text/x-wiki
'''Olu Oyenakpagha''' (Olu Obanighenren)
8ntkxwhq6pzmnazf3uhaa5iezre8bme
Bese
0
867
16724
16687
2022-03-27T22:46:36Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
'''Bese''' yin kanlin pẹvi de he sọgan yin mimọ to ogbàmẹ, e tindo afọ ẹnẹ, awe to nukọn bọ awe sọ to godo ṣigba e ma nọ zinzọnlin, kakatimọ e nọ lọ́n tlaun tlaun. E tindo nukun awe, dopodopo klo taidi agbodokun, e nọ yinwanna fie miọn tọ́ntọ́n podọ enẹwẹ zọn bọ eyin mì tlẹ mọn ẹn to ageji, e na yin fie miọn taun de. Ewọ ma nọ do ofún to agbasa go kakatimọ ayú wẹ e nọ do, ayú etọn sọ nọ tli taun, e ma nọ bọawu nado yí alọ do tlẹn ayú etọn. Agbasa etọn ma sọ nọ mlẹn ṣigba e ṣi kanṣanklan, e nọ dù owán flinflin lẹ. Bese nọ dẹkàn mọnkọ, enẹwẹ zọn bọ eyin a tlẹ zìn opò do e kavi dlan ẹn yì fídindẹn, kleun wẹ e na sọ fọn ṣite.
fbkc5cpwa2cbqgq1xa8sbyew9ttpmo2
Sandy Ojang Onor
0
868
16420
16356
2022-03-26T23:44:48Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Sandy Ojang Onor''' (yin Jiji to 14 Afínplọsun 1966) podọ aṣẹpatọ to togbohọluduta [[Naijilia|Naijilia]] tọn. E bodina to owhe 2019 nado yin tẹnmẹnpọntọ kavi nukunmọnu na aṣẹpatọ
agbegbe Cross River tọn to pipli ṣiẹnẹtọ aṣẹpatọ lẹ tọn. E yin dopo to hagbẹ ''People's Democratic Party (PDP)''.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn podo wehọme po==
'''Sandy Ojang Onor''' yin jiji to tohomẹ Ikom tọn to lẹdo gandudu dokọ̀ Ikom tọn to [[Ayimatẹn Cross River Tọn|Ayimatẹn Cross River tọn]] mẹ. E yi wehọmẹ St. Francis, FSLC 1971 – 1975 podo St. Brendan's GEC (O level) 1976 – 1981 ehe wehọmẹ awe lẹ tin to lẹdo gandudu dokọ̀ dopolọ. Onor yi wehọmẹ alavọ Calabar tọn fihe e plọn otan te. E fo wehọmẹ alavọ tọn podo gbedewema to nudide mẹ (Second Class (Upper Division) 1983 – 1987. E yi gbedewema daho hugan to otan mẹ to wehọmẹ alavọ Calabar tọn to owhe 1988 jẹ 1993.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn==
Onor gbẹpo to alọwlemẹ to alọnu din , E yin klistiani zohunhunnọ podo wesetọ bo sọ yin alọtlutọ.
E kan owe susu lẹ podọ e ko tindo nuyiwadomẹji dagbe susu do lẹdo gandudu dokọ̀ Cross River-[[Naijilia|Naijilia]] tọn mẹ.
==Dowatọ==
*Imbua, David L., Onor, Sandy O. & Odey,Patick O. A (Ed.) Companion to African History in the Nineteenth and Twentieth Centuries. Makurdi, Aboki Publishers, 2017.
*Omagu, Donald O. & Onor, Sandy O. (Ed.) The Nigeria Civil War: Narratives from Some Border Communities. London: Bahiti & Dalila Publishers, 2016.
*Onor, Sandy Ojang. The Ejagham Nation in the Cross River Region of Nigeria. Ibadan: Kraft Books, 1994; Reprinted by Aboki Publishers, Makurdi 2016.
*Onor, Sandy Ojang. Local Governance in Nigeria: Evolution, Growth, Problems and Solutions. Lagos: Amazingrafiks Limited, 2005.
==Ajọ̀ po gigopanamẹnu lẹ po==
*Best Graduating Student In History, University of Calabar 1987
*Professor Eyo Ita Prize for Best Graduating Student in History, University of Calabar 1987
*Chief Ekanem Ita Prize for Best Graduating Student in History University of Calabar 1987
*NLC Prize for Excellence in Labour Management in Cross River State 2001
*Honorary Fellow, Chartered Institute of Local Government and Public Administration of Nigeria 2001
*Member Historical Society of Nigeria.
==Nuyọẹn azọnwhe tọn==
*Director Duraform Company Ltd. Ikom 1993
*Executive Chairman, Etung Local Government Council, Cross River State 1999 – 2002
*State Chairman, Association of Local Government of Nigeria (ALGON), Cross River State Chapter 1999 – 2002
*Deputy National President of ALGON 1999 – 2002
*Chairman, Local Government Service Commission 2004 – 2008
*Commissioner For Agriculture 2010 – 2011
*Commissioner for Environment 2012 – 2013
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1966 lẹ]]
[[en:Sandy Ojang]]
q0ohq84m1xatveb96jvxgxq6b2bi573
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1966 lẹ
14
869
16323
2022-03-26T12:17:05Z
Misteld
15
Dá weda po "Weda he tin to adà Ovi he ye ji to owhe 1966 lẹ tọn mẹ lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Weda he tin to adà Ovi he ye ji to owhe 1966 lẹ tọn mẹ lẹ
krj6lcwzarmv57nuzz253yo5cmmeqmt
Henry Ajomale
0
870
16734
16653
2022-03-28T04:36:50Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
'''Henry Ajomale''' yin tonudọtọ tògbo [[Naijilia]] tọn de. E yin Ogàn po kọmiṣọ́na dai tọn na Azọ́ndenamẹ Vonọtaun, Ayimatẹn [[Awọnlin]] tògbo Naijilia tọn. Ewọ wẹ Azinponọ̀ ná ogbẹ̀ ''All Progressive Congress'', Ayimatẹn Awọnlin tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Henry Ajomale]]
k7pjwc0hjlhrvmwrwr92t2z8mzgxw0r
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1981 lẹ
14
871
16386
2022-03-26T18:20:49Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1981 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1981 lẹ
9qxkcf1hwsgso8bpd05m51bcbxof8zp
Adedapo Tejuoso
0
872
16419
16397
2022-03-26T23:41:45Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Oba Adedapo Adewale Tejuoso''' wẹ Osile Oke Ona Egbaland tọn.
Ewọ wẹ Otọ́ na Senator Lanre Tejuoso.
Ahọlu Tejuoso yin jiji na Joseph Somoye Tejuoso po Esther Bisoye Tejuoso po, he yin ovivi na Ahọlu Karunwi I Oke Ona tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Adedapo Tejuoso]]
pso5nff99gx8uqijkazklc6wblzxjok
Bola Odeleke
0
873
16728
16727
2022-03-27T23:08:22Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
'''Bola Odeleke''' (mẹhe yin jiji to 1950) yin sinsẹngán de, yẹwhehodọtọ nugopọntọ de podọ mẹhe do agùn ''Power Penticostal Church'' ayi.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn==
E wá sọn otò Ibadan tọn mẹ, enẹwẹ to ayimatẹn Oyo tọn he tin to agewaji [[Naijilia]] tọn. E hiawe to Iléṣà, enẹwẹ to otò he mẹ onọ̀ etọn wá sọn, e wá lẹzun hodotọ klisti tọn. To 1970, e bẹ yẹwhehodidọ to osun widopotọ owhe 1974 tọn, bọ to osun ṣiatọntọ owhe 2014 tọn, e dù hunwhẹ owhe
kande tọn etọn to yẹwhehodidọ mẹ, bọ to azán gbanewheawetọ, osun atọntọ to owhe 1995 tọn mẹ, e lẹzun sinsẹngán daho de, yedọ yọnnu tintan he dù sinsẹngán de.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1950 lẹ]]
[[en:Bola Odeleke]]
sh91bmtriez00pbxhq5spd2x429u33r
Tee A
0
874
16506
16503
2022-03-27T09:36:45Z
Sagbosam
18
/* Gbẹzan Azọn Etọn Tọn */
wikitext
text/x-wiki
'''Babatunde Adewale''' (yin jiji to azan fọtọnnukunẹnẹtọ Awèwèsun, owhè 1974). E yin yinyọnẹn taidi '''Tee A''' gbọn azọn aihundida po anadena nuwiwa hunwhẹ wunmẹ wunmẹ lẹ tọn dali.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wehọmẹ etọn po==
E yi wehọmẹ bẹjẹẹji etọn tọn to ''St. Paul's Anglican Primary School'' Idi ọrọ. Mushin whẹpodo zindonukọn to wehọmẹ daho ''Birch Freeman High School'' to Surulere he tin to lẹdo awọnlin tọn . Enẹgodo é yi wehọmẹ alavọ tọn ''University of Lagos'' Akoka Yaba to awọnlin, Tee A sọ yi wehọmẹ aihundida tọn he nọ yin ''American Comedy Institute ACI'' to New York Po.
== Gbẹzan Azọn Etọn Tọn==
Tee A bẹ azọn aihundida etọn tọn to whenuena é to wehọmẹ alavọ tọn ''University of Lagos'' to 1995. E mọ ayinamẹtọ
etọn Alibaba Akpobome to 1996, ehe wẹ gọalọ na ẹn nado zindonukọn to azọn aihundida tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Tee A]]
sbm5shq6murpuewrp4cp8a9ua4qqz0g
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1950 lẹ
14
875
16416
2022-03-26T23:40:24Z
Samatics
9
Dá weda po "Adà:Ovi he ye ji to owhe 1950 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1950 lẹ
bwezdoa5bi8g1y9aage98rutss24qqc
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1915 lẹ
14
876
16426
2022-03-27T05:34:01Z
Samatics
9
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1915 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1915 lẹ
reaobcjd0syfkc62kcmi1n0ec4fepam
Adà:Mẹhe kú to owhe 1958 lẹ
14
877
16427
2022-03-27T05:34:28Z
Samatics
9
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1958 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1958 lẹ
3uw0qm9rr0zsyk6dkwvlq8nhle2gxdn
Joy Nunieh
0
878
16722
16446
2022-03-27T22:03:50Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
'''Joy Nunieh''' yin whẹyidọtọ po anadenanutọ dai tọn na ''Niger Delta Development Commission.''
E yin alọhẹndotena to azọ́n mẹ to azán fọtọn-nukun-ẹnẹtọ, Afínplọsun, Owhe 2020 tọn mẹ gbọn togán Buhari dali bo yí Kemebradikumo Pondei dó diọtẹn na ẹn to afọdopolọji.
Nunieh tin to nujijọ yinkọ-hẹngblenamẹ tọn NDDC tọn he zọn bọ yé sawhẹdokọna Goodswill Akpabio.
==Alọdlẹndonu lẹ==
a278yoe0m3c0ynfq7zu5672omcntfso
Oluwayemisi Oluremi Obilade
0
879
16667
16475
2022-03-27T15:34:13Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Oluyemisi Oluremi Obilade''' (yin jiji to azán wiẹnẹtọ, Abòhúsun, owhe 1958) wẹ
Alọgọtọna Ayinamẹtọ na Wepinplọn to [[Naijilia]].
==Gbẹzan etọn==
Obilade yin jiji to Ayimatẹn Osun tọn to owhe 1958 tọn mẹ.
E yí gbedewema degree tọn etọn tintan to [[Naijilia]] whẹpo e sọ do yi na masters to Harvard Business School he tin to Otò US tọn mẹ bosọ yi gbedewema daho hugan to Judge Business School he tin to Cambridge, to Yovotomẹ.
Weyọnẹntọ (whesi.) Oluwayemisi Oluremi Obilade lẹzun alọgọtọna Ayinamẹtọ na Tai Solarin University of Education (TASUED) to Alunlunsun, owhe 2013 tọn mẹ. E jẹ otẹn Weyọnẹntọ Segun Awonusi tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Oluwayemisi Oluremi Obilade]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ]]
rqiktg65815is31jwwea21c8g4wvg35
Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia
14
880
16454
2022-03-27T07:35:11Z
Misteld
15
Dá weda po "Todohukanji aihun Sinimọto-basitọ lẹ tọn to Naijilia" po
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji aihun Sinimọto-basitọ lẹ tọn to Naijilia
h54x44hifr4x4w3nynit8r1xxzqtj2k
Adà:Mẹ he yin Gbagli-nu lẹ
14
881
16476
2022-03-27T08:12:04Z
Misteld
15
Dá weda po "Todohukanji mẹ he yin Gbagli-nu lẹ tọn" po
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji mẹ he yin Gbagli-nu lẹ tọn
qrb6fvhn1icft8oq2b3n6bu53az8scf
Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia
14
882
16478
2022-03-27T08:17:05Z
Misteld
15
Dá weda po "Ayimatẹn he tin to Otò Naijilia tọn mẹ lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ayimatẹn he tin to Otò Naijilia tọn mẹ lẹ
idzo0bhvjxz10py0yu7hpsbcuhde2ht
James Ocholi
0
883
16492
16491
2022-03-27T08:38:27Z
Ydamilola
17
/* Alọdlẹndonu Lẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''James Enojo Ocholi''', SAN (Azan ko-atọ́n-nukun-dopotọ, Abòhúsun, Owhe 1960 jẹ Azan ṣidopotọ, Whejisun, Owhe 2016) yin tonudọtọ Otò Naijilia tọn dé he sẹn taidi Devizọnwatọ Ayimatẹn tọn na Azọn po Nukọnyiyi po ''(Labour and Productivity)'' sọn Abòhúsun Owhe 2015 jẹ Whejisun Owhe 2016 tọn mẹ.
Azọn whẹyidọtọ tọn wẹ e nọ wa, e mọ tẹnmẹ-yinkọ lọ ''Senior Advocate of Nigeria'' to Owhe 2007.
Ocholi, po asi etọn Blessing Ocholi po visunnu yetọn po basi matintọ to nugbajẹmẹji ajiji gbẹduhun tọn he jọ to Azan ṣidopotọ, Whejisun, Owhe 2016 tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu Lẹ==
[[en:James Ocholi]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
ew1dsz2r755skbzgknhz7pm2pps8g6f
Adà:Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn lẹ to Ayimatẹn Awọnlin tọn
14
884
16487
16480
2022-03-27T08:34:03Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji Lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn he tin to Ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ lẹ.
f2ttscpemqo732p2c2yxcfj79pd87mp
Adà:Lẹdo Gandudu Dókọ tọn lẹ to Naijilia
14
885
16485
16482
2022-03-27T08:32:45Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji Lẹdo Gandudu Dókọ tọn he tin to Otò Naijilia tọn mẹ lẹ.
838l0rnx3pox588lb8mzv8lm16kmrc9
Adà:Hànjitọ lẹ to Naijilia
14
886
16484
2022-03-27T08:31:08Z
Misteld
15
Dá weda po "Todohukanji hànjitọ lẹ tọn to Otò tò Naijilia tọn mẹ." po
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji hànjitọ lẹ tọn to Otò tò Naijilia tọn mẹ.
imkufzkehfl5nyd1g75d4sxulmrjqyn
Adà:Hànjitọ lẹ to Benẹ
14
887
16490
2022-03-27T08:37:45Z
Misteld
15
Dá weda po "Todohukanji hànjitọ lẹ tọn to Otò Benẹ tọn mẹ." po
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji hànjitọ lẹ tọn to Otò Benẹ tọn mẹ.
okld6otdzd51885k3oz3n6x6zimdtjz
Adà:Awọnlin-nu lẹ
14
888
16493
2022-03-27T08:41:42Z
Misteld
15
Dá weda po "Todohukanji mẹ he yin Awọnlin-nu lẹ tọn." po
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji mẹ he yin Awọnlin-nu lẹ tọn.
j1t51wnef2jg2217p4wjze8do3r4wqn
Matilda Obaseki
0
889
16729
16696
2022-03-27T23:09:53Z
Joshateji
22
wikitext
text/x-wiki
'''Matilda Obaseki''' yin yọnnu aihundatọ po aihunkantọ Otò Naijilia tọn dé po. Ewọ wẹ aihundatọ nukọntọ to ''Award-winning TV series', Tinsel mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Obaseki yin jiji to azán fọtọ̀n-nukun-ẹnẹtọ, Whejisun, owhe 1986 tọn to tòdaho Benin tọn mẹ, to Lẹdo Gandudu Dokọ tọn Oredo tọn.
Ewọ wẹ ovi godo tọn to ovi ṣinawe mẹ.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
Obaseki wlealọ hẹ Arnold Mozia to tòdaho Benin tọn mẹ to Azan konukundopotọ, Zósun, owhe 2013 tọn mẹ to owhe dopo godo he e ko jivi tintan etọn to Azan gban-nukun-dopotọ, Avivọsun, owhe 2012 tọn mẹ.
E ji visunnu etọn awetọ to Azan tintan, Alunlunsun, owhe 2015 tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Obaseki whẹn to tòdaho Benin tọn mẹ, fihe e basi weplọnmẹ dokọ̀ tọn po weplọnmẹ daho etọn po te.
Na e jlo na penukundo azọn aihundida tọn etọn go wutu, E jo nupinplọn Glensigbe tọn do to Wehọmẹ Alavọ Benin tọn.
==Azọn etọn==
Obaseki bẹ azọn aihundida tọn etọn jẹeji to owhe 2007 mẹ, ṣigba e yin yinyọnẹn ganji na azọn he e wa to soap opera Tinsel mẹ, fihe e yi ada Angela Dede tọn wa to aihun lọ mẹ te.
E yi ada mẹmenu tọn wa to tito Televizion US tọn mẹ bo sọawuhia to episodes atọ̀n mẹ whẹpo e do basi Tinsel tọn.
Aihun tintan he e basi wẹ sinima 2014 tọn, ''A Place in the Stars'', fihe e wazọn dopọ hẹ Gideon Okeke po Segun Arinze po te.
==Ajọ̀ po gigopamẹnu lẹ po==
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1986 lẹ]]
[[en:Matilda Obaseki]]
i31blvqpzowssa5nyzjoig8trlg3fbg
Adà:Ahọlu lẹ to Benẹ
14
890
16499
2022-03-27T09:26:30Z
Misteld
15
Dá weda po "Todohukanji Ahọlu lẹ tọn to Otò Benẹ tọn mẹ." po
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji Ahọlu lẹ tọn to Otò Benẹ tọn mẹ.
63di770l9vo0vfhjqru7ixwln2xigb2
Adà:Ahọlu lẹ to Naijilia
14
891
16500
2022-03-27T09:28:28Z
Misteld
15
Dá weda po "Todohukanji Ahọlu lẹ tọn to Otò Naijilia tọn mẹ." po
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji Ahọlu lẹ tọn to Otò Naijilia tọn mẹ.
iqzjhh7xglr8t1pr29dpzp56fl875tb
Adà:Tonudọtọ lẹ to Benẹ
14
892
16502
2022-03-27T09:30:30Z
Misteld
15
Dá weda po "Todohukanji tonudọtọ lẹ tọn to Otò Benẹ tọn mẹ." po
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji tonudọtọ lẹ tọn to Otò Benẹ tọn mẹ.
f0zdo7raqkcdm3i48yp0looeyk7nztb
Adà:Tonudọtọ lẹ to Naijilia
14
893
16505
2022-03-27T09:32:55Z
Misteld
15
Dá weda po "Todohukanji tonudọtọ lẹ tọn to Otò Naijilia tọn mẹ." po
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji tonudọtọ lẹ tọn to Otò Naijilia tọn mẹ.
2tuphxqcvse0txewbj2i8q9bqsi3v9h
Adà:Naijilia-nu lẹ
14
894
16511
2022-03-27T09:50:11Z
Misteld
15
Dá weda po "Todohukanji mẹ he yin Naijilia-nu lẹ tọn." po
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji mẹ he yin Naijilia-nu lẹ tọn.
h3md5rltefa22veaa37yjxew5w8m7hz
Adà:Benẹ-nu lẹ
14
895
16512
2022-03-27T09:52:31Z
Misteld
15
Dá weda po "Todohukanji mẹ he yin Benẹ-nu lẹ tọn." po
wikitext
text/x-wiki
Todohukanji mẹ he yin Benẹ-nu lẹ tọn.
ag0ibhv8n6hmwzfi64xssjljmf6qt4u
Abubakar Adamu Rasheed
0
896
17139
16556
2022-04-01T05:50:04Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Abubakar Adamu Rasheed''' MFR yin mẹplọntọ daho, anadenanutọ podọ mẹbọdo azinponọ-go na wehọmẹ alavọ tọn ''Bayero University'', to [[Ayimatẹn Kano Tọn]] mẹ.
==Gbẹzan Wehọmẹ Etọn Tọn==
Rasheed yí gbedewema anazọn tọn to wehọmẹ alavọ tọn ''Bayero University'' to Kano. Mọdopolọ e yí gbedewema daho anazọn tọn to wehọmẹ alavọ ''University of Nottingham'', to glẹnsi tomẹ podo gbedewema daho hugan to wẹhọmẹ alavọ tọn ''Ahmadu Bello University'' to Zaria.
==Otań Azọn Etọn Tọn==
Rasheed lẹzun nukọntọ wehọmẹ alavọ tọn ''Bayero University'' to 2010, bọ sọ nọ otẹn lọ mẹ jẹ 2015. To owhe 2016, Rasheed yin dide taidi wekantọ daho na ogbẹ plipli
wehọmẹ alavọ tọn he ye nọ ylọ dọ ''National Universities Commission''.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Abubakar Adamu Rasheed]]
dpuuktry2d4yw8yqh8an4046mxty6ox
Agege
0
897
16721
16720
2022-03-27T21:57:02Z
Atej2*
11
/* Nujijọ lẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''Agege''' yin topẹvi de podọ lẹdo gandudu dokọ̀ tọn de po to [[Ikeja|Mimá Ikeja]] tọn mẹ to [[Awọnlin|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] mẹ to [[Naijilia|Naijilia]].
[[File:Agege Local government, Ogba Town 2.jpg|thumb|]]
[[File:Agege local, ogba town government.jpg|thumb|Agege local, ogba town government]]
[[File:Oba Akran Statue Ogba Agege, Lagos3.jpg|thumb|Boṣiọ̀ Ahọlu Akran tọn to Ogba Agege, to Awọnlin]]
[[File:Oba Agege statute 1.jpg|thumb|Boṣiọ̀ (ahọlu) Oba Agege tọn tọn|right]]
==Fie hogbe lọ wa sọn==
To whenue gbànja didó jẹ zòdu ji to lẹdo Agege tọn mẹ, e dọ̀n ayidonugo mẹsusu tọn. Nukọ̀nyiyi Agege tọn wa aimẹ po awuyiya po bọ filọ lẹzun nọtẹn ajọ́ gbànja sisa tọn daho de. Lẹdo lọ dọ̀n ayidonugo mẹsusu sọn akọ̀ voovo po yanwle voovo lẹ po taidi huhlọ́nzọ́n-watọ lẹ, ehe suhugan yetọn lẹ yin Hausa lẹ. Whedepopenu he [[Ayọnu lẹ]] do hudo azọ́n sinsinyẹnwatọ he na wazọ́n delẹ taidi atín lẹ hihọ́ liai, yé nọ yì ylọ suhugan Hausanu ehe lẹ tọn. Na azọ́n ehe tọn wutu, lẹdo he sẹpọ filọ fie Hausanu lọ lẹ nọ nọ̀, wa yin yinkọdona to Ayọgbe mẹ dọ ‘Ilu Awon Ageigi’ ehe sọgan yin lilẹdo Gungbe mẹ dọ "otò mẹhe nọ sán atín lẹ tọn". Yinkọ lọ Agege wa yin dide sọn hogbe lọ Ageigi (atín sántọ) mẹ.
==Nudọnamẹ gando lẹdo etọn lẹ go==
Dogbó Agege tọn sọn adà Agéwaji [[Awọnlin]] tọn tọn mẹ dlẹnkàn sọn aliho Dopemu tọn ji gbọn aliklán Anu-oluwapo tọn ji yì olukosi to odò waji Fagbola tọn gbọn aliklán Osobu sọyi aliho Orile kaka yì aliho Old Agege Motor Road to amìyọ̀nwhe Nitel tọn. Sọn adà Hùwaji [[Awọnlin]] tọn tọn mẹ e dlẹnkàn sọn ahì pẹvi Ashade tọn mẹ sọyi aliklán Akilo tọn ji.
Sọn adà whèzẹtẹn tọn [[Awọnlin]] tọn ji e dlẹnkàn sọn aliho Ọba Ogunbi tọn ji kaka yì aliho he dasá yì aliho Agege Motor tọn ji to awàji azọ́nwatẹn Nitel tọn. Sọn adà whèyihọ-waji tọn [[Awọnlin]] tọn, dogbó Agege tọn dlẹnkàn sọn alihogbó Abeokuta ji sọn Gandudu Dokọ̀ tọn Ikeja tọn mẹ sọyi aliplitẹn Dopemu tọn ji.
==Tito Ajọwiwa tọn==
To whenue azọ́nwhe agahún tọn Dasab Airlines gbẹ tin to aimẹ, Agege wẹ azọ́nwatẹn Awọnlin tọn etọn nọ.
==Otàn ==
Gandudu Dokọ̀ tọn Agege tọn lọ yin didoai to 1954 bo to azọ́nwa ganji kakajẹ 1967 to whenue awhànzọ́nwatọ lẹ hò gántẹn yi whla tintan godo bo yin zize do aṣẹpipa Agbegbe [[Ikeja]] tọn tọn glọ na owhe wiatọ̀n. Agege wa yin didesẹ sọn aṣẹpipa Gandudu Dokọ̀ tọn [[Ikeja]] tọn glọ to 1980 bo gbọsi mọ kakajẹ 1983 to whenue Awhànfuntọ lẹ sọ vọ́ gántẹn hòyí whlá dopo dogọ bo de tito Gandudu Dokọ̀ tọn tọn sẹ̀ sọn aimẹ to whelọnu. Whla dopo dogọ Agege gbọṣi [[Ikeja]] glọ na owhe ṣidopo (6) devo. To godo mẹ, gandudu dokọ̀ tọn atọ̀n ko yin dide sọn Gandudu Dokọ̀ tọn Agege tọn mẹ. Ehelẹ wẹ: [[Alimosho]], Ifako Ijaye po Orile-Agege po.
==Omẹ lẹ==
Omẹ akọ̀ voovo lẹ tọn wẹ tin to lẹdo Gandudu Dokọ̀ tọn Agege tọn mẹ amọ́ Awori lẹ wẹ yin akọta jọun he to finẹ lẹ. Okọ́ tangan he Gandudu Dokọ̀ tọn lọ bẹhẹn lẹ wẹ Ogba, Asade, Dopemu, Orile, Magbon, Oko-Oba, Atobaje, Gbogunleri, Isale Oja, Oke-Koto, Panada, Tabon-Tabon, Ajegunle, Sango, Keke, Papa uku/Olusanya, Oniwaya, Moricas, Iloro, Mangoro, Darocha, Onipetesi, Alfa Nla po Agbotikuyo po. [[Ayọnu lẹ]] wẹ yin suhugan mẹhe nọ nọ̀ Gandudu Dokọ̀ tọn lọ mẹ lẹ gọna vude poun akọ̀ he ma nọ dó Ayọgbe lẹ tọn.
==Kọmẹgán lẹ==
To Agege /Orile Agege, Lẹdo Ahọlududu tọn lọ mọdona Ahọlu (Oba) atọ̀n po kọmẹgán ṣidopo devo lẹ po.
==Nujijọ lẹ==
To azán 3tọ Ayidosun owhe 2012 tọn, Agahun Dana Air 992 tọn gbà dọ owhé de go dile e to tintẹnpọn nado jẹ̀te do agahúnglintẹn Murtala Muhammed International Airport tọn, bo hù omẹ 153 he to agahún lọ mẹ lẹpo gọna omẹ 10 devo he to kọmẹ̀.
==Wepinplọn==
jjgqx2209q40c40swc64gihzo2w60tx
Livinus Nnochiri
0
898
16733
16732
2022-03-27T23:23:57Z
Joshateji
22
/* Aihun he eda lẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''Livinus Nnochiri''' yin aihundatọ [[Naijilia|Naijilia]] tọn de. E yin nina ajọ̀ ''City People Movie Special Recognition'' tọn to 2018.
==Aihun he eda lẹ==
*Bond - 2019
*Maya - 2016
*Beautiful Soul - 2008
*Beautiful Soul 2 - 2008
*Wind of Glory - 2007
*Wind of Glory 2 - 2007
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Livinus Nnochiri]]
j3aepvdzrt278npt368qauicb9it8pc
Nnachi Ipia
0
900
16957
16956
2022-03-29T22:56:29Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
'''Nnachi Ipia''' yin dopo to mẹhe dó otò Aro tọn ai lẹ mẹ, otò lọ wẹ klohugan to [[Ayimatẹn Abia Tọn|Ayimatẹn Abia tọn]], to huwaji-whezẹtẹn tọn tògbo [[Naijilia]] tọn. To vivọnu owhe kanweko fọtọ̀nnukunawetọ tọn, e yin bokọtọnọ de he wá sọn Edda sẹpọ Afrikpo. Ahọlu Agwu yin anadena gbọn hẹnnumẹ etọn he yin Ahọlu Agwu Inobia dali he to gandudu Aro tọn bo biọ alọgọ́ to Nnachi sí to awhan Aro-Ibibio tọn whenu. To whenue huhlọ́n etọn ma pé kẹntọ́ etọn ji, Nnachi basi oylọ ná mẹdevo lẹ sọ́n Cross River he yin yinyọnẹ̀n taidi Akpanù lẹ. Akuma po Osin Nnubi po deananá Akpanù lẹ yì Otò Aro tọn mẹ bo kọngbèdópọ́ hẹ́ awhanfuntọ́ Igbo tọn nado funawhan sọ́ta gandudu Obong Okon Ita tọn. Osim kú, ṣigba Akuma gán bo lẹzun Ahọlu Aro tọn tintan. To okú etọn godo, ovivi Nnachi tọn lẹ yítẹ̀n gandudu tọn bẹsọ́n ovi etọ̀n Oke Nnachi ji. Yewlẹ wẹ to gandu dó Aronù lẹ ji.
==Kanṣadopọ́ gbangba tọn==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Nnachi Ipia]]
f379dq0034kz4meoosf2efm5l4aplag
Aminu Safana
0
901
16678
16677
2022-03-27T17:11:09Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Aminu Shuaibu Safana ''' (Lidosun 1961 – Kọ́yànsun 17, 2007) yin tonudọtọ [[Naijilia|Naijilia]]
tọn podọ tẹnmẹnpọntọ Batsari/Safana/Danmusa constituency tọn to Dòwaji Wedegbẹ́ Tonudidọ otogbo Katsina tọn mẹ. E yin dotó gbọn azọnpinplọn dali, Safana fo wehọmẹ alavọ Ahmadu Bello tọn podo wehọmẹ alavọ Leeds tọn to London. E yin alọdusi togbogan Umaru Yar'Adua bo ka sọ wazọn taidi wekantọ
aṣẹpipa ayimatẹn Katsina tọn to whenuena Yar'Adua gbẹ yin ayimatẹngan.
E yin bodina nado biọ Dòwaji Wedegbẹ́ Tonudidọ tọn to 2013, bo sọ yin bodina devo to 2007. E yin dopo to hagbẹ People's Democratic Party tọn podo azinponọ na pipl ogbẹ nuhe gando agbasalilo tọn. To Kọ́yànsun 17, 2017, Safara zlọnjai to piplihọ mẹ bo ka sọ yin lila dọ e basi matintọ to azan dopolọ gbe to Dotowhe daho otogbo Abuja tọn. Nuhe hẹn oku etọn wa wẹ azọ̀n ahun tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1961 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2007 lẹ]]
[[en:Aminu Safana]]
3o41wdr878lteiw0njgnsxt0yl5t1wb
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1986 lẹ
14
902
16657
2022-03-27T15:27:30Z
Samatics
9
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1986 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1986 lẹ
6uxtlhjswu51p21lxr4ule4mxndkmmb
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ
14
903
16669
2022-03-27T15:34:30Z
Samatics
9
Dá weda po "adà Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
adà Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ
ng5bi0u5wle739hpwt0x9ninrq0va9f
Adà:Mẹhe kú to owhe 2007 lẹ
14
904
16679
2022-03-27T17:11:33Z
Samatics
9
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 2007 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 2007 lẹ
6v3sjf0ki7s6o7bnn5o4cyu66piet2g
Eweka II
0
905
17143
17142
2022-04-01T07:00:27Z
Sttunsco
46
wikitext
text/x-wiki
'''Aiguobasinwiwa ovonranwen Eweka II''' (yin matintọ to osun awetọ owhe 1933 tọn). Ewọ wẹ ahọlu to Benin sọn 1914 jẹ 1933. E yin visunnu Ovonranwẹn(he lẹzun ogán sọn 1888 jẹ 1897) he yin didehia gbọn ''Brìtish punture expendition'' to Benin city to 1897. Aiguobasinwin Ovonramen yin mehe wazọ́n hẹ ahọlu de sọn 1902 do zonmi
Ovanramwen yin matinto to osun titan owhe 1914. Podọ Aiguobasinwin Ovonramwen yin dide sọn ahọlu de to Benin to azán konukunẹnẹ to osun sinawetọ owhe 1914.
E yin yinko do na he yin Eweka II to ojlẹ wiatọntọ podọ dodoai dynasty tọn podọ ahọlu tintan Benin tọn yedọ Eweka1. EwekaII sọ vọ ahọluwhe gba he ko yin ojlẹ dinden do gbakija dogbon tomenu British le dali to owhe 1897.Evo numesen ahọlu lọ tọn jlado bọ yedide ovonramwen tọn he yin zize soyi dogbọn tomenu British nule dahyin kọ le na.EwekaII sọ vọ oVoodun he ebayi lẹ do diọ dẹhe ko yin hinhẹn gbakija dogbon British nu le dali bo be owehome yedidẹ lẹ podo ovoodun Benin tọn de jeeji. Elezun matin tọ to osun awetọ owhe 1933 tọn.
kk7e5xrqlsnep5sd3dpenpiec2iqh7u
Naguji
0
908
17021
16983
2022-03-31T04:53:13Z
Misteld
15
/* Mẹ duahọlu to ewọ godo */
wikitext
text/x-wiki
''' Naguji ''' yin ahọlu Kano tọn sọn owhe 1194 jẹ 1247 tọn mẹ. E yin visunu Yusa po Yankuma (kavi Muntaras) po tọn.
==Mẹhe duahọlu to ewọ godo lẹ==
==Otàn gbẹzan etọn tọn to owe otàn nugbo Kano tọn mẹ.==
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[en:Naguji]]
onlud4j43y4qaek8714d551y5cuxu2o
Kingsley Ogoro
0
909
16777
16776
2022-03-28T20:37:54Z
Ydamilola
17
/* Sinimakantọ */
wikitext
text/x-wiki
'''Kingsley Ogoro''' yin anadenanutọ sinima tọn nukundeji dé to Otò [[Naijilia]] mẹ, aihunkantọ, sinima po ohàn bayitọ podọ wedutọ dai tọn de, he yin yinyọnẹn ganji na sinima Osuofia to London to owhe 2003 he e wazọn dopọ po Nkem Owoh po to emẹ.
E ko to azọn wa to azọnwhe sinima Nollywood tọn mẹ sọn owhe 2003 taidi sinimabayitọ dé po anadenanutọ dé po.
==Sinimabayitọ==
*''The Widow'' (2005)
*''Across the Niger'' (2004)
*''Osuofia in London 2'' (2004)
*''Veno'' (2004)
*''Dangerous Babe'' (2003)
*''Osuofia in London'' (2003)
==Anadenanutọ==
*''The Widow'' (2005)
*''Osuofia in London 2'' (2004)
*''Veno'' (2004)
*''Osuofia in London'' (2003)
*''The Return'' (2003)
==Sinimakantọ==
*''The Widow'' (2005)
*''Osuofia in London 2'' (2004)
*''Osuofia in London'' (2003)
==Pọnfi dogọ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[en:Kingsley Ogoro]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
7sao620tm855b8adj31ltuh2vwj4y3p
Prodigeezy
0
910
16930
16929
2022-03-29T16:08:51Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Iyobosa Rehoboth''' ehe sọ yin yinyọnẹn di '''Prodigeezy''' yin anadenanutọ vidiohan [[Naijilia|Naijilia]] tọn podo fotodetọ aihun tọn po.
==Gbẹzan bẹjẹeji tọn==
Rehoboth wa sọn otogbo Edo tọn mẹ to [[Naijilia|Naijilia]]. E whẹn do Port Harcourt, [[Naijilia|Naijilia]].
==Azọ́n==
Prodigeezy ko deanana vidiohan susu lẹ na hanjitọ wunmẹ wunmẹ podo ohanṣa yetọn lẹ po ehe bẹ ohan nudindọn tọn lẹ taidi "This Is Nigeria", Killin’ Dem by Burna Boy, Don't Call me back by Joeboy, Joey B, Falz, Ric Hassani, Joeboy, Joey B, Falz, Ric Hassani, podo susu devo lẹ po.
==Vidiohan ṣinṣian lẹ==
*Burna Boy ft Zlatan - Killin Dem
*Burna Boy - Boshe Nlo
*Falz-This Is Nigeria
*Falz-Talk
*Falz-Hypocrite
*Falz-Moral instruction
*Falz-Sweet Boy
*GuiltyBeatz ft Joey B, Falz - Iyabo
*Joeboy- Don't Call me back
*Ric Hassani- Number one
*Chef 187 ft Mr. P – One more time
==Ajọ̀ podo mẹdide po==
To 2018 e yi ajọ̀ vidiohan he yọn hugan owhe lọ tọn (ehe yin anadena) gbọn ''Nigeria Entertainment Awards'' na azọn etọn This Is Nigeria.
To 2019 e yin dide na vidiohan he yọn hugan na owhe lọ (ehe yin anadena) gbọn The Headies na azọn etọn "Talk".
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Prodigeezy]]
kakh53n1akclo3yzvpp2127979k0qwj
Wikipedia:Gando
4
911
16806
2022-03-29T10:20:27Z
Samatics
9
Redirected page to [[Wikipedia]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Wikipedia]]
bto8x0b0oqab4hqko7oskx7ehh97c4n
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1925 lẹ
14
913
16816
2022-03-29T10:43:09Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1925 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1925 lẹ
pquxgd2i1xssg2e3qopq2o9dxk8aj62
Adà:Mẹhe kú to owhe 2020 lẹ
14
914
16817
2022-03-29T10:43:32Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 2020 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 2020 lẹ
cz5iwxqexh6eop1563q40cf1hlgpjit
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1949 lẹ
14
915
16821
2022-03-29T10:46:41Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1949 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1949 lẹ
rn2o08z1u9x4ecxn6gzwznm2p0aaiuq
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1809 lẹ
14
916
16824
2022-03-29T10:56:13Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1809 lẹOvi he ye ji to owhe 1809 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1809 lẹOvi he ye ji to owhe 1809 lẹ
6u5iq8587x9jnmnqgqqt6mvvpx08mp5
Adà:Mẹhe kú to owhe 1865 lẹ
14
917
16825
2022-03-29T10:57:07Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1865 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1865 lẹ
6smtuho2s358pty0jmn6cddda9vtbf8
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1967 lẹ
14
918
16827
2022-03-29T11:13:47Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1967 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1967 lẹ
nwi8uxx7sygzraqnej1x36eac7y2m9h
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1723 lẹ
14
919
16830
2022-03-29T11:22:58Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1723 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1723 lẹ
ok5vqjlgbhh0v1hrb9rpfs80ia6eas4
Nkem Owoh
0
920
16968
16962
2022-03-30T05:34:54Z
Ydamilola
17
/* Azọ́n etọn */
wikitext
text/x-wiki
[[File:Nkemowoh.jpg|thumb|Nkemowoh]]
'''Nkem Owoh''' yin aihundatọ po nukikodonamẹtọ dé po to Otò [[Naijilia]] mẹ.
To owhe 2008 mẹ, e mọ gigopanamẹnu ''African Movie Academy Award'' yí na "ada aihundatọ dagbe-hugan tọn" he e yiwa to sinima Otò [[Naijilia]] tọn ''Stronger than Pain'' he e basi mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Nkem Owoh yin jiji do Ayimatẹn Enugu tọn mẹ ,to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
To whenuena e fo wehọmẹ dokọ̀ po wehọmẹ daho tọn po godo, e zindonukọn bo yi Federal University of Agriculture, Abeokuta bo yi plọnnu gándo azọ́n nuyọnẹn wintinwintin go.
To ojlẹ nupinplọn etọn whenu, Owoh jẹ aihun basi ji to tito televiziọn susu lẹ ji po sinima bibasi po mẹ.
==Azọ́n etọn==
E sọ yin yinyọnẹn na ada he e yiwa to ohàn lọ "I Go Chop Your Dollar" he gándo azọ́n oklọ tọn lẹ go.
Ohàn lọ tọ́n to sinima lọ ''The Master'' mẹ fihe Owoh yi adà mẹblẹtọ tọn wa te.
The Economic and Financial Crimes Commission po Nigerian Broadcasting Commission po doalọtena ohàn lọ.
To owhe 2007 mẹ, ponọ lẹ wle Owoh to Amsterdam, Netherlands (Bijlmermeer lẹdo de mẹ to Amsterdam Zuidoost borough) na dodinnanu osun ṣinawe tọn he ponọ Dutch tọn lẹ he nọ yin "Operation Apollo" basi mẹ.
Ye wle Owoh to nuwiwa ohàn didetọ́n dé tẹnmẹ to whenuena ponọ lẹ wá filọ bọ ye wle gbẹtọ kanwe-gban-nukun-dopo (111) na azọ́n oklọ tọn po osẹn Otò lọ tọn he ye gba wutu.
To godo mẹ, yé jo Owoh dó. Danuwatọ lẹ fin Owoh sọyi to whèzẹtẹn-waji Otò [[Naijilia]] tọn to Abòhúsun owhe 2009 tọn mẹ.
Danuwatọ lọ lẹ biọ akuẹ [[Naijilia]] tọn sọha livi fọtọ̀n (15 million naira) ofligọkuẹ etọn.
Yé jo Owoh dó to whenuena whẹndo etọn lẹ ko vẹvẹ bo su 1.4 million naira taidi ofligọkuẹ na ẹn godo.
==Delẹ to aihun he e da lẹ mẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[en:Nkem Owoh]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
d4gndg00kkzom93q3wgg2xyhdh7tk2i
Adà:Mẹhe kú to owhe 1790 lẹ
14
921
16832
2022-03-29T11:24:44Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1790 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1790 lẹ
18fks4aqhahdri5c5tv4ssh4qqnkfwp
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1929 lẹ
14
922
16836
2022-03-29T11:32:46Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1929 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1929 lẹ
mgfqhtcwo36bjzw55qmbtqaz7u9c6af
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1963 lẹ
14
923
16843
2022-03-29T12:11:25Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1963 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1963 lẹ
938nqxnefdu76rbtm8jh46jzv0386gp
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1930 lẹ
14
924
16845
2022-03-29T12:14:29Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1930 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1930 lẹ
f0ewo5kyr0j79kh9y1hi7kayapypery
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1953 lẹ
14
925
16849
2022-03-29T12:18:38Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1953 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1953 lẹ
nc28nffyapqq9uua3or8k97iwvub1g4
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1893 lẹ
14
926
16854
2022-03-29T12:29:44Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1893 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1893 lẹ
6vtgd0jcoc4dxojm3y2lty8oi06dzgm
Adà:Mẹhe kú to owhe 1964 lẹ
14
927
16856
2022-03-29T12:36:30Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1964 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1964 lẹ
nutofo0aiqurbw9qabavvpcgisyyeqa
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1918 lẹ
14
928
16860
2022-03-29T12:39:31Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1918 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1918 lẹ
eeyui46zdkwv1h6fq1k9xknscm4c5y0
Adà:Mẹhe kú to owhe 1996 lẹ
14
929
16861
2022-03-29T12:40:50Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1996 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1996 lẹ
ewgn72atz5817qk9mf4hao27u4vcq98
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1927 lẹ
14
930
16865
2022-03-29T12:46:36Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1927 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1927 lẹ
ct81rdcllkbe8t3ot0bfcp3q9vfju3z
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1942 lẹ
14
931
16868
2022-03-29T12:51:40Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1942 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1942 lẹ
newp84d3u17vv0k5iv084f6xa5s0tya
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1889 lẹ
14
932
16871
2022-03-29T12:55:50Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1889 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1889 lẹ
kkb4n5odmmxw1kzmms1klo08p1shkj7
Adà:Mẹhe kú to owhe 1945 lẹ
14
933
16872
2022-03-29T12:56:47Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1945 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1945 lẹ
7uc6sqwrgju7bdt44sdrqu64ryy7o81
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1973 lẹ
14
934
16875
2022-03-29T13:15:50Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1973 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1973 lẹ
5puc9o4fbfnhnusu1u8ptskqz7qg71w
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1945 lẹ
14
935
16878
2022-03-29T13:27:56Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1945 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1945 lẹ
qr70pyxb03ziy5z47jdngm4rkh01uwe
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1936 lẹ
14
936
16881
2022-03-29T13:36:59Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1936 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1936 lẹ
a31aoblslnvznr0cokvmrerb3bsled0
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1542 lẹ
14
937
16884
2022-03-29T13:42:21Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1542 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1542 lẹ
7710gjy55mw9ru3jcww3a175kpl5eiq
Adà:Mẹhe kú to owhe 1605 lẹ
14
938
16885
2022-03-29T13:43:09Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1605 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1605 lẹ
440v34pt1u7s661mkaijk8kdojirmrj
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1946 lẹ
14
939
16888
2022-03-29T13:47:38Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1946 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1946 lẹ
3n8qiv07uka8n8yhy7jpc64i2n1kigw
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1939 lẹ
14
940
16892
2022-03-29T13:52:04Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1939 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1939 lẹ
ddwthfr5vwfklmrfwk3prtjbgd6c0bb
Adà:Mẹhe kú to owhe 2018 lẹ
14
941
16893
2022-03-29T13:52:51Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 2018 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 2018 lẹ
1alu1xaamp5bf0xbv6g5vcks5lf68k6
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1906 lẹ
14
942
16896
2022-03-29T13:56:29Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1906 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1906 lẹ
de0nfgz0odrnei7obff65q459fqbw6v
Adà:Mẹhe kú to owhe 1995 lẹ
14
943
16897
2022-03-29T13:57:09Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1995 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1995 lẹ
6cuzh6fzl8yftj9in5clumwsq4wvh1o
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1881 lẹ
14
944
16900
2022-03-29T14:28:24Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1881" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1881
sm4a1opspm56437jb0wi27xjwl66zz7
Adà:Mẹhe kú to owhe 1955 lẹ
14
945
16901
2022-03-29T14:29:07Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1955 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1955 lẹ
mudwwfy504q6yw4ns54mg8an2stcf1t
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1977 lẹ
14
946
16904
2022-03-29T14:33:58Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1977 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1977 lẹ
85799tdjxlzg4hwnhh53nxnvddqwh74
Adà:Mẹhe kú to owhe 2014 lẹ
14
947
16911
2022-03-29T14:55:05Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 2014 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 2014 lẹ
ehwojx20jwey5ui1prhjusncwaaubbm
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1767 lẹ
14
948
16914
2022-03-29T15:00:14Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1767 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1767 lẹ
5oog6k8mv7kha00b5h7s1ii3478sk8f
Adà:Mẹhe kú to owhe 1845 lẹ
14
949
16915
2022-03-29T15:01:09Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1845 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1845 lẹ
rjfcbc7comw1p110nbsr4fegmw30gh2
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1933 lẹ
14
950
16919
2022-03-29T15:06:41Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1933 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1933 lẹ
8udp2bb4ao7x1h4cyp1xtag925hwztu
Adà:Mẹhe kú to owhe 1951 lẹ
14
951
16922
2022-03-29T15:12:36Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1951 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1951 lẹ
bxdwt6c1i8xy0c9m1mloaxnvigexeir
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1951 lẹ
14
952
16924
2022-03-29T15:15:44Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1951 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1951 lẹ
hn9xw38c8yv55qdlqwj4b12rpmjr5ze
Anthony Elujoba
0
953
17115
17114
2022-03-31T20:40:00Z
Anthonymodec
31
wikitext
text/x-wiki
'''Anthony Elujoba''' (yín jiji to Owhè 1948) yín Mẹplọ́ntọ́ Daho gando Gbemasin Go Togbo [[Naijilia]] tọn. E nọ yin yiylọdọ "village chemist" na E nọ Dindona Gbemasin ganji. Ewọ wẹ kanselọ Dai tọn na Wehọmẹ Alavọ Obafẹ́mi Awolọwọ tọn.
==Alọ̀dlẹndonu lẹ==
sw552iwavq16ljmf3p5n2gg1ddaffkk
Ayimatẹn Bauchi Tọn
0
954
17027
17026
2022-03-31T05:21:10Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
[[File:Nigeria - Bauchi.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Bauchi Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọ́n-nukun-dopo he tin to Tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ.Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Bauchi]]. Ayimatẹn Bauchi tọn tindo dogbo hẹ ayimatẹn [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn podọ Ayimatẹn Jigawa tọn to Agewaji. E ma dogbo hẹ Ayimatẹn Kaduna tọn ọn to Whèyihọ. Ayimatẹn Bauchi tọn tindo dogbo hẹ Ayimatẹn Yobe tọn podọ Ayimatẹn Gombe tọn to Whèzẹtẹn. E ma do dogbo hẹ Ayimatẹn Taraba tọn podọ Ayimatẹn Plateau to Hùwaji.
Mẹ hihia he wa aimẹ to owhe 2006 dohia dọ Ayimatẹn Bauchi tọn yin Ayimatẹn ṣinawetọ he gbẹtọ su te hugan to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Ayimatẹn Bauchi tọn wẹ yin Ayimatẹn atọ́ntọ he klo hugan to Otogbo Naijilia tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo to Ayimatẹn Bauchi tọn mẹ==
Ayimatẹn ehe bẹ Gandudu Lẹdo tọn ko (20) hẹn, ehelẹ wẹ:
#Tafawa Balewa
#Dada
#Toro
#Bogoro
#Ningi
#Warji
#Ganjuwa
#Kirfi
#Alkaleri
#Darazo
#Misau
#Giade
#Shira
#Bauchi
#Jamaare
#Katagum
#Itas/Gadau
#Zaki
#Gamawa
#Damban
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Bauchi tọn==
* Wehọme Alavọ Abubakar Tafawa Balewa
* Wehọme Alavọ Ayimatẹn Bauchi tan
* Wehọme Politẹnik Abubakar Tatari Ali
* Federal Politẹnik Bauchi
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn Ayimatẹn Bauchi tọn==
* Jude Rabo- Bọdo Azinponọ-gán Federal University, Wukari.
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
[[en:Bauchi State]]
avru4i4mgdqa0cno6tq7z1krgwozwlu
Adà:Mẹhe kú to owhe 1985 lẹ
14
955
16971
2022-03-30T05:53:11Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1985 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1985 lẹ
d4acl2e5h676e078474od9ylr8p1ul3
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1965 lẹ
14
956
16973
2022-03-30T05:59:05Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1965 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1965 lẹ
gbnbrcvfwz1cmd3cvc33cgmzbytug8j
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1956 lẹ
14
957
16976
2022-03-30T06:05:24Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1956 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1956 lẹ
oehnumjysdqcowh4msytmkqhhbr81ws
Adà:Mẹhe kú to owhe 2022 lẹ
14
958
16977
2022-03-30T06:06:06Z
Jonywikis
36
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 2022 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 2022 lẹ
9d9vzomb5jbjeeilv53arizkp2fmuyn
Michael Jackson
0
959
17014
17012
2022-03-30T14:13:01Z
Sagbosam
18
wikitext
text/x-wiki
[[File:Michael Jackson 1984.jpg|thumb|right|200px|Michael Jackson]]
'''Michael Joseph Jackson''' (azán 29tọ Avivọsun owhe 1958 – azán 25tọ Ayidosun owhe 2009 tọn), he sọ nọ yin yiylọ dọ '''''the King of Pop''''' ''(Ahọlu ohàn Pop tọn lọ)'' yin Amẹlikanu de he yin hànjitọ, wedútọ podọ ajọ́watọ de. Okú po ṣiọdidi Jackson tọn po dọ̀n ayidonugo linlinhọsá susu tọn lẹdo aihọ́n pe.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Michael Jackson]]
[[simple:Michael Jackson]]
gbwpf12o93yyzoh8dwnvmcpseh0zlhh
Kabiru Rabiu
0
960
17053
2022-03-31T09:59:43Z
Teminisybaglod
19
Dá weda po "Kabiru Rabiu(yin jiji to Abọhusun, owhe 1980)yin Ajọwatọ otovi Naijilia tọn" po
wikitext
text/x-wiki
Kabiru Rabiu(yin jiji to Abọhusun, owhe 1980)yin Ajọwatọ otovi Naijilia tọn
dxwqjn9wbd2r1o02zrkrouqy4zpwxf5
Mummy GO
0
961
17066
17064
2022-03-31T15:19:31Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Funmilayo Adebayo''' he mẹsusu yọnẹn to paa mẹ di '''Mummy GO''' yin yẹwhehodọtọ otò [[Naijilia]] tọn de he mẹsusu nọ dọho etọn de, ewọ wẹ do ṣọṣi ''Rapture Proclaimer Evangelical Church of God'' tọn ai, e wá sọn [[Ayimatẹn Ekiti Tọn]]. Hodidọ etọn gando owhe 990 to Ahọluduta Zinvlu tọn mẹ ''(990 years in the Kingdom of Darkness went)'' gbayipe to [[Naijilia]] taun, e dọn ayidonugo mẹsusu tọn. To hodidọ ehe mẹ, e dọdọ emi ko nọ̀ Ahọluduta Zinvlu tọn mẹ na owhe 990 podọ e sọ dọ numimọ etọn lẹ to finẹ podọ nuhe hẹn ẹn dukosọhẹ Klisti.
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Mummy GO]]
5v7tfxo47pf5r2kz0apx22b6xbj89xf
Geraldo Pino
0
962
17128
17120
2022-04-01T00:53:53Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Gerald Emeka Pine''', he yin yinyọnẹn di '''Geraldo Pino''' (azán tintan Afínplọsun 1934 tọn - azán ṣinẹnẹtọ Abọ̀húsun 2008 tọn), e yin dopo to omẹ tintan he bẹ ohàn ''pop'' Aflika tọn ''(African pop music)'' egbezangbe tọn jẹeji.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Geraldo Pino]]
aoomstgdp0bbxmtx38qy3fbb5vvjheq
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1964 lẹ
14
963
17072
2022-03-31T18:13:11Z
Samliverj
172
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1964 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1964 lẹ
6z384jgmcwqxftryi7o2585nthu21k9
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1970 lẹ
14
964
17078
2022-03-31T18:23:42Z
Samliverj
172
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1957 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1957 lẹ
cyn9dccx969fjmxalhunpu07se25rfp
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1971 lẹ
14
965
17082
2022-03-31T18:28:21Z
Samliverj
172
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1971 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1971 lẹ
iecb00emh64x0dcsesuezhvpgihvq67
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1952 lẹ
14
966
17088
2022-03-31T18:38:43Z
Samliverj
172
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1952 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1952 lẹ
glbnw7grppmpoaxv1yvpekkikaywize
Adà:Mẹhe kú to owhe 1992 lẹ
14
967
17091
2022-03-31T18:42:19Z
Samliverj
172
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1992 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1992 lẹ
gp5vdwg1a8llqpcr7vdbdhg6wjv6x1x
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1948 lẹ
14
968
17093
2022-03-31T18:44:02Z
Samliverj
172
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1948 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1948 lẹ
dxrfmazpjs0yon76nultllqpxtljtbv
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1993 lẹ
14
969
17096
2022-03-31T18:46:57Z
Samliverj
172
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1993 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1993 lẹ
0mu8fjgrpoh7i0fkslh3m7hmhfazxpz
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1979 lẹ
14
970
17098
2022-03-31T18:48:29Z
Samliverj
172
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1979 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1979 lẹ
nypv2ftgiofn8oxx8y17t2ju3uhfy46
Adà:Ovi he ye ji to owhe 1962 lẹ
14
971
17101
2022-03-31T18:51:10Z
Samliverj
172
Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1962 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Ovi he ye ji to owhe 1962 lẹ
6otsmqg3mm75t1qdep20umezt2gaz4e
Ahọlu Francis Olagobin Olatunji Adedoyin
0
972
17123
17122
2022-04-01T00:14:48Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Ahọlu Francis Adedoyin''' (Alunlunsun, owhe 1922, to otò Tonkere jẹ azán atọ́ntọ, Avivọsun, owhe 2018) wẹ Ogunsua kavi Ahọlu otò Modakeke tọn he wa sọn họnmẹ Ahọlu Olagobin tọn to Modakeke.
E yin dopo to Ahọlu he do akuẹ taun mẹ bosọ diyin to ayọnuyigba ji.
Yé dè é taidi Ahọlu to owhe 1994 mẹ podọ jẹgbakun etọn lẹzun ojẹnọ to owhe 2009 mẹ.
To Azan atọ́ntọ, Avivọsun Owhe 2018 tọn mẹ, yé lá ẹ dọ e basi matintọ to whenuena e jẹazọn vude to Dotowhe Kátólìkì Our Lady of Fatima Jaleyemi, Osogbo to Ayimatẹn Osun tọn mẹ godo.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Dodonu lẹ==
[[en:Oba Francis Olagobin Olatunji Adedoyin]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
eb0guxuwmctq24ca67a0uw2203vjddg
Antera Duke
0
973
17127
17126
2022-04-01T00:51:39Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Antera Duke''' (yin jiji to owhe 1788) yín Afanimẹsatọ podọ eyin Agbàgò Efik tọn tògbo [[Naijilia]] tọn (tin to [[Ayimatẹn Cross Rivers Tọn]]). Kandai he yin kinkan to Calabar, podọ to Yovogbe pidgin tọn mẹ yin mimọ to Scotland bo yin Zinzinjẹ̀gbonu.
Kandai ehe dó Ajọwiwadopọ́ hẹ́ Afanumẹhọ́tọ́ Britain-nu tọn, E kàn níbè Gando
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:Antera Duke]]
e4rkcrhz43slj6s71aoj4nf1nbyn3l7