Wikipedia bclwiki https://bcl.wikipedia.org/wiki/Panginot_na_Pahina MediaWiki 1.47.0-wmf.2 first-letter Medio Espesyal Olay Paragamit Olay kan paragamit Wikipedia Olay sa Wikipedia Ladawan Olay sa ladawan MediaWiki Olay sa MediaWiki Plantilya Olay sa plantilya Tabang Olay sa tabang Kategorya Olay sa kategorya TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Panginot na Pahina 0 1 305741 210349 2026-05-19T18:32:11Z ShiminUfesoj 11957 305741 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Inot na pahina/styles.css"/> <!-- KAPOONAN KAN ENOT NA PAHINA: --> {{Panginot na taga sa panginot na pahina}} <!-- PARTE SA WALA --> <div class="uap-flex" style="clear: both; display: flex;"> <div class="uap-float-left" style="float: left; width: 50%; display: flex; flex: 1 1 50%;"> <!-- NAPILI NA ARTIKULO --> <div role="region" aria-labelledby="uap-tfa-h2" class="uap-panel" id="uap-tfa" style="width: 100%;"> <h2 class="uap-h2" id="uap-tfa-h2">[[file:HSutvald2.svg|30px]] Piniling artikulo</h2> {{napiling artikulo|presente}} </div> </div> <!-- PARTE SA WALA --> <div class="uap-float-right" style="float: right; width: 50%; display: flex; flex: 1 1 50%;"> <div class="uap-margin-left" style="display: flex; margin-left: 1em;"> <!-- ISI/ARAM --> <div role="complementary" aria-labelledby="uap-bae-h2" class="uap-panel" id="uap-bae" style="width: 100%;"> <h2 class="uap-h2" id="uap-bae-h2">[[file:PL Wiki CzyWiesz ikona.svg|30px]] Isi mo daw...</h2> {{Aram nindo|presente}} </div> </div> </div> </div> <div style="clear: both;"></div> <!-- PARTE SA WALA --> <div class="uap-flex" style="clear: both; display: flex;"> <div class="uap-float-left" style="float: left; width: 65%; display: flex; flex: 1 1 65%;"> <!-- NAPILING LADAWAN --> <div role="region" aria-labelledby="uap-dyk-h2" class="uap-panel" id="uap-dyk" style="width: 100%;"> <h2 class="uap-h2" id="uap-dyk-h2"> [[file:HSBild.svg|30px]] Napiling ladawan...</h2> {{Napiling ladawan}} </div> </div> <!-- PARTE SA TOO --> <div class="uap-float-right" style="float: right; width: 35%; display: flex; flex: 1 1 35%;"> <div class="uap-margin-left" style="display: flex; margin-left: 1em;"> <!-- MGA KATEGORYA --> <div role="region" aria-labelledby="uap-cat-h2" class="uap-panel" id="uap-cat" style="width: 100%;"> <h2 class="uap-h2" id="uap-cat-h2">[[file:HSCategory.svg|30px]] Mga kategorya</h2> {{Kategorya}} </div> </div> </div> </div> <div style="clear: both;"></div> <!-- PARTE SA WALA --> <div class="uap-flex" style="clear: both; display: flex;"> <div class="uap-float-left" style="float: left; width: 45%; display: flex; flex: 1 1 45%;"> <!-- SA ALDAW NA INI --> <div role="region" aria-labelledby="uap-tfp-h2" class="uap-panel" id="uap-tfp" style="width: 100%;"> <h2 class="uap-h2" id="uap-tfp-h2">[[file:HSBild.svg|30px]] Sa aldaw na ini</h2> {{KanEnotNaPanahon}} </div> </div> <!-- PARTE SA TOO --> <div class="uap-float-right" style="float: right; width: 55%; display: flex; flex: 1 1 55%;"> <div class="uap-margin-left" style="display: flex; margin-left: 1em;"> <!-- MGA KATAKOD NA PROYEKTO --> <div role="region" aria-labelledby="uap-owp-h2" class="uap-panel" id="uap-owp" style="width: 100%;"> <h2 class="uap-h2" id="uap-owp-h2">[[file:Wikimedia-logo-circle.svg|30px]] Mga katakod na proyekto</h2> {{Mga katakod na proyekto kan Wikimedia}} </div> </div> </div> </div> <div style="clear: both;"></div> <!-- MGA TATARAMON KAN KINABAN --> <div role="region" aria-labelledby="uap-owl-h2" class="uap-panel" id="uap-owl"> <h2 class="uap-h2" id="uap-owl-h2">[[File:Wikiportraits language logo Bikol.png|30px]] Mga tataramon kan Kinaban</h2> {{Mga tataramon kan kinaban}} </div> <!-- MGA PROYEKTONG WIKIMEDYA --> <div role="region" aria-labelledby="uap-owl-h2" class="uap-panel" id="uap-owl"> <h2 class="uap-h2" id="uap-owl-h2">Mga proyekto sa Wikimedya</h2> {{Mga proyektong Wikimedia}} </div> __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ <noinclude>{{Mga interwiki sa Inot na Pahina}}{{noexternallanglinks}}{{#if:{{Wikipedia:Inot na Pahina/Saaga}}||}}</noinclude> nqbmiqce1vxoubakx4f4186kzs9q79s Ara Mina 0 19030 305748 271098 2026-05-20T07:53:20Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305748 wikitext text/x-wiki {{Infobox person | image = | image_size = | name = Ara Mina | birth_name = Hazel Pascual Reyes | birth_date = {{birth date and age|1979|05|09}} | birth_place = [[Manila]], Filipinas | years_active = 1993–presente | othername = Ara, Dara Mina, Danica Gomez | occupation = [[Actor|Aktres]], [[model (person)|endorser]], [[entrepreneur]] asin [[parakanta]] | relatives = [[Cristine Reyes]] (half-sister)<br>[[Chuck Mathay]] (biological father)<br>[[Mel Mathay]] (biological paternal grandfather) | partner = | children = 1 }} Si '''Hazel Pascual Reyes''' (namundag, Mayo 9, 1979) sarong [[Filipino people|Filipina]]ng akttres, parakanta, endorser, asin negosyante. Siya midbid sa pangaran niyang pang'entablado '''Ara Mina''', na kinua sa enot na mga pangaran kan duwa niyang n gohod na tugang. Pinakamatua sa 9 na magturugang, siya nagdakula sa Syudad nin Marikina, kasaro an saiyang ina na si Francis Marie Klenk asin padrastong si Romeo Reyes. An tunay niyang ama sa dugo iyo an politikong si, Chuck Mathay. Si Hazel o Ara may aking babae pangaran Amanda Gabrielle na an ama iyo si Alkalde Patrick Meneses. ==Karera== Si Ara Mina nagin kaayon sa industriya nin entertainment kan Filipinas sa edad na 14 anyos paagi kan programang pang-hubin, ''[[That's Entertainment (TV series)|That's Entertainment]]'', na pig'amaan asin pigmamato kan si dai-nang Master Showman, si Mr. German "Kuya Germs" Moreno. Poon kaidto, si Ara nagbida na sa mga 40 show na pangtelebisyon asin 60 pelikula, nagpaluwas naman nin 3 recording album, asin nakaresibi nin magkapirang pagmidbid hale sa pirang taga-gawad na mga kaayonan. Ginana niya an enot na acting award para sa Pinakamarayrahay na Aktres sa pelikulang ''[[Mano Po]]'' sa [[Metro Manila Film Festival]] kan 2002. Sunod na taon (2003), nakasikwit pa siyang 3 gawad bilang Pinakamarayrahay na Aktres hale sa [[Manila Film Festival]], [[FAMAS]] asin [[Golden Screen Awards]] para sa pelikulang ''[[Ang Huling Birhen Sa Lupa]]''. Ginana niya man an [[Golden Screen Awards]] asin [[Star Awards]] kan 2004 para sa Best Supporting Actress sa drama sa Filipinas huli sa pagpapel niya bilang siya si Luna sa ''[[Minsan Pa]]''. Si Ara marayrahay man an rekord bilang artista sa musika. An saiyang pinatitulohan asin enot na album sa [[Star Records]] na dara an kantang nagsikat "Ay, Ay, Ay, Pag-Ibig" nakasikwit nin gold record award pakalihis pirang bulan pagluwas kaini. Huli kaini, an kompanyang rekording nagpaluwas pang sarong album para saiya na tituladong "Heavenly", na nagbenta man husto asin kabali an track "Oops Teka Lang" na iyo an theme song kan pelikulang pareho an titulo na pigbidahan ni [[Robin Padilla]] asin [[Claudine Barretto]] sa irarom kan Star Cinema. An saiyang bersyon kan kanta ni Rey Valera'ng nagin uso, an "Kung Kailangan Mo Ako" ginamit man na theme song kan ABS-CBN sa telebisyon na seryeng ''[[Sa Sandaling Kailangan Mo Ako]]''. Kan 2008, siya nagprodusyer kan ika-3ng album paagi sa Sony BMG. Linalaman ini kan mga popular na kantang "What Do We Mean To Each Other" ni Sergio Mendes, "Somebody" ni Depeche Mode, asin "Very Special Love" ni Maureen McGovern. Si Ara nakua an mga puso kan mga myembro kan prensa huli sa mahusay siyang makiramas sa mga pag'iriba niya. Nakasikwit siya nin magkapirang mga pagsambit bilang "Darling of the Press" sa laog kan 24 taon na yaon siya sa industriya. Siya maski saen na kamugtakan, nakakabagay ta iba-ibang genre sa mga show sa telebisyon kaya niyang bagayan magin man ini sitcom o magabat na drama. An ''Super Klenk'', iyo an enot niyang sitcom sa telebisyon kun saen siya nagpapel bilang sarong super heroine, asin pinahiling niya an abilidad niya sa pagpangirit asin listong pag'hiro'. Dangan siya ibinali sa cast kan "[[Bubble Gang]]", na iyo an pinakahalawig na lugar niya sa telebisyon. An karakter na kinawat niya sa serye nin telebisyon na ''[[Mulawin]]'', Vultra, maoonabihan na gayo. An pinakahuri niyang programa sa telebisyon sa GMA-7 iyo an ''[[Pinulot Ka Lang sa Lupa]]'' asin ini nagin kabtang man kan pelikulang ''[[My Ex and Whys]]'', bida si [[Enrique Gil]] asin si [[Liza Soberano]]. Sa tahaw kan saiyang mga naginibohan asin kahamanan, nakaisip pa siyang magkaag nin negosyo, an linea sa skin care o pampagayon kutis [[Ara's Secret]], [[www.arassecret.com]] kan 2012. An saiyang produktong pampagayon luwayluway nakukua an tiwala kan mga Filipina sa bilog na kinaban. Kan Pebrero 1917, siya nagbukas kan saiyang kapihan, an [[Hazelberry Cafe]] sa Syudad nin Quezon na nagtatangro' nin pagkakan, kape asin mga sopas, pastry saka mga iba-ibang tinapay. Si Ara may ikinaag man na pilantropo kan 2017, an [[Ara Mina Foundation]], na nagtatabang sa mga aking may kadi'nan sa pagkamundag o pagkaniaki. An pinakangohod niyang tugang, si Mina, namundag may helang na Down's syndrome, na iyo an rason asin dakulang pagbusol saiya na magtogdas nin siring na kawsa. == Toltolan == {{reflist}} {{stub}} [[Kategorya: Mga aktres na Filipina]] ==Filmograpiya== ===Telebisyon=== {| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 0em 0em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; " style="font-size: 102%;" |- bgcolor="#CCCCCC" align="center" | '''Taon''' || '''Titulo''' || '''Papel''' || '''Network''' |- | 2018 || ''[[Precious Hearts Romances Presents]]: [[Araw Gabi]]'' || Amanda Rodriguez || rowspan=3| <center> [[ABS-CBN]]</center> |- | rowspan=3 | 2017 || ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalala Mo Kaya: Kakanin]]'' || Gina |- | ''[[Ipaglaban Mo! | Ipaglaban Mo!: Pagkakasala]]'' || Linda |- | ''[[Pinulot Ka Lang sa Lupa]]'' || Mariz Alejo-Zimmerman || rowspan=4| <center> [[GMA Network]]</center> |- | rowspan=5| 2016 || ''[[Dear Uge]]'' || Sylvia Mercado |- | ''[[Karelasyon]]'' || Lorraine |- | ''[[Pepito Manaloto]]'' || Geena |- | ''[[Tasya Fantasya (2016 TV series) | Tasya Fantasya]]'' || Yvonne || <center> [[TV5 (Philippines)|TV5]]</center> |- | ''[[Ipaglaban Mo! | Ipaglaban Mo: Kasambahay]]'' || Veronica || rowspan=2| <center> [[ABS-CBN]]</center> |- | 2015 || ''[[Maalaala Mo Kaya|Maalaala Mo Kaya: Sanggol]]'' || |- | rowspan="2"| 2014 || ''[[Trenderas]]'' || Diane San Miguel || <center> [[TV5 (Philippines)|TV5]]</center> |- | ''[[Wansapanataym | Wansapanataym: Enchanted House]]'' || Dorothy Barin || rowspan="4"| <center> [[ABS-CBN]]</center> |- | rowspan="5"| 2013 || ''[[Maalaala Mo Kaya | Maalaala Mo Kaya: Double Bass]]'' || Liezel |- | ''[[Wansapanataym| Wansapanataym: Dolly Daldal]]'' || Lisa |- | ''[[Maalaala Mo Kaya| Maalaala Mo Kaya: Drawing]]'' || Shirley |- | ''[[Teen Gen]]'' || Violeta "Violet" Bernardo-Torres || rowspan="3"| <center> [[GMA Network]]</center> |- | ''[[Magpakailanman| Magpakailanman: The Wally Bayola Story]]'' || Riza |- | rowspan="2"| 2012 || ''[[Yesterday's Bride]]'' || Josilda "Josie" Ramirez |- | ''[[P. S. I Love You (TV series)|P.S. I Love You]]'' || Cassandra || <center> [[TV5 (Philippines)|TV5]]</center> |- | rowspan="3"| 2011 || ''[[Maalaala Mo Kaya| Maalaala Mo Kaya: Tulay]]'' || Ester || <center> [[ABS-CBN]]</center> |- | ''[[Ang Utol Kong Hoodlum]]'' || Rhea Bustillos || <center> [[TV5 (Philippines)|TV5]]</center> |- | ''[[Face to Face (2010 Philippine TV series)#Untold Stories Mula sa Face to Face|Untold Stories Mula sa Face to Face]]'' || || <center> [[TV5 (Philippines)|TV5]]</center> |- | 2010 || ''[[Ilumina (TV series)|Ilumina]]'' || Elsa Sebastian || rowspan="4"| <center> [[GMA Network]]</center> |- | rowspan="3"| 2009 || ''[[Sine Novela]]: [[Tinik Sa Dibdib]]'' || Trixie Veneracion-Marquez / Trixie Domingo |- | ''[[Sine Novela]]: [[Dapat Ka Bang Mahalin?]]'' <ref name="journal">{{Cite web |title=Archive copy |url=http://www.journal.com.ph/index.php?issue=2009-02-17&sec=3&aid=85548 |access-date=2019-04-02 |archive-date=2018-06-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180612141429/http://www.journal.com.ph/index.php?issue=2009-02-17&sec=3&aid=85548 |dead-url=yes }}</ref> || Glacilda Bautista |- | ''[[Totoy Bato|Carlo J. Caparas' Totoy Bato]] <ref>{{Cite web |title=Christine Reyes celebrates 20th birthday at Golden Acres |url=http://www.pep.ph/news/20735/Cristine-Reyes-celebrates-20th-birthday-at-Golden-Acres |access-date=2019-04-02 |archive-date=2019-04-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190402084127/https://www.pep.ph/news/20735/cristine-reyes-celebrates-20th-birthday-at-golden-acres |dead-url=yes }}</ref> || Elena Magtanggol |- | rowspan="2"| 2008 || ''[[Maalaala Mo Kaya| Maalaala Mo Kaya: Dagat]]'' || Leah || rowspan="3"| <center> [[ABS-CBN]]</center> |- | ''[[Ligaw na Bulaklak]]'' || Janet / Jennifer Alegro |- | 2007 || ''[[Prinsesa ng Banyera]]'' || Cassandra Ynares / Elena |- | 2007; 2017 || ''[[Bubble Gang]]'' || Herself || rowspan="8"| <center> [[GMA Network]]</center> |- | 2007 || ''[[Lupin (Philippine TV series)|Lupin]]'' || Sister Anna Nicole |- | 2006 || ''[[Magpakailanman]]'' || |- | 2005 || ''[[Darna (2005 TV series)|Mars Ravelo's Darna]]'' || Dyesebel |- | rowspan="2"| 2004 || ''[[Mulawin]]'' || Vultra / Violeta / Veronica |- | ''[[Te Amo, Maging Sino Ka Man]]'' || Destiny |- | 2002 || ''[[Kung Mawawala Ka]]'' || Lucinda Montemayor |- | 2000 || ''[[Kiss Muna]]'' || Ara |} ===Pelikula=== {| class="wikitable" style="font-size: 95%;" |- ! '''Taon''' !! '''Titulo''' !! '''Papel''' !! '''Tipo nin pagpapel''' !! '''Kompanyang Nagprodyus''' |- | rowspan=3|1999 || ''Tatapatan ko ang lakas Mo'' || |- | ''Phone Sex'' || Alma |- | ''Alyas Pogi: Ang Pagbabalik || Roselle |- | 2000 || ''[[Ayos na... ang Kasunod]]'' || Amor |- | rowspan=2|2002 || ''Diskarte'' || Amanda |- | ''[[Mano Po]]'' || Richelle Go |- | rowspan=2|2003 || ''Ang Huling Birhen sa Lupa'' || Lorena |- | ''[[Fantastic Man]]'' || Helen / Diabolica |- | rowspan=2|2004 || ''Singles'' || Raia |- | ''Minsan Pa'' || Luna |- | 2005 || ''[[Shake, Rattle and Roll 2k5]]'' || Janice |- | 2007 || ''Selda'' || Sita |- | rowspan=2|2008 ||''Anak ng Kumander || |- | ''Ate'' || Helen |- | rowspan=2|2011 || ''[[Tumbok]]'' || Rita |- | ''[[Shake, Rattle and Roll 13]]'' || Beth |- | 2013 || ''Menor de Edad'' || Edna |- | 2016 || ''[[Girlfriend for Hire]]'' || Auntie Melba |- | rowspan=2|2017 || ''[[My Ex and Whys]]'' || |- | ''This Time I'll Be Sweeter || |} ==Pasib== {|| width="90%" class="wikitable sortable" |- ! style="width:10%;"| Taon ! style="width:30%;"| Kaggawad ! style="width:25%;"| Kategorya ! style="width:25%;"| Trabaho ! style="width:10%;"| Resulta |- | 2007 | 24th PMPC Star Awards for Movies | Movie Supporting Actress of the Year | ''Selda'' | {{nom}} |- | rowspan=2|2005 | [[PMPC Star Awards for TV 2005|19th PMPC Star Awards for TV]] | Best Drama Actress | style="text-align:center;"|''[[Mulawin]]'' | {{nom}} |- | 21st PMPC Star Awards for Movies | Best Supporting Actress | ''Minsan Pa'' | {{won}} |- | rowspan=2|2004 | 20th PMPC Star Awards for Movies | Best Actress | ''Ang Huling Birhen Sa Lupa'' | {{nom}} |- | 52nd FAMAS Awards | Best Actress | style="text-align:center;"|''Ang Huling Birhen Sa Lupa'' | {{won}} |- |2004 | Golden Screen Awards | Best Supporting Actress | style="text-align:center;"|''Minsan Pa'' | {{won}} |- | 2003 | Golden Screen Awards | Best Actress | style="text-align:center;"|''Ang Huling Birhen Sa Lupa'' | {{won}} |- | 2003 | Guillermo Mendoza Memorial Awards | Ms. RP Movies | ''[[Mano Po]]'' | {{won}} |- | 2003 | Manila Film Festival | Best Actress | style="text-align:center;"|''Ang Huling Birhen Sa Lupa'' | {{won}} |- | 2002 | Metro Manila Film Festival | Best Actress | style="text-align:center;"|''Mano Po'' | {{won}} |- | 2000 | Guillermo Mendoza Memorial Awards | Most Promising Female Singer | | {{won}} |- | 1999 | Guillermo Mendoza Memorial Awards | Popular Princess of RP Movies | | {{won}} |- | style="text-align:center;"| [[2002 Metro Manila Film Festival|2002]] | style="text-align:left;"| [[Metro Manila Film Festival]] | style="text-align:left;"| [[Metro Manila Film Festival Award for Best Actress|Best Actress]] | style="text-align:center;"| ''[[Mano Po]]'' | {{won}} | <ref>[https://www.imdb.com/event/ev0000431/2002 "Metro Manila Film Festival:2002"]. ''IMDB''. Retrieved 2014-04-09.</ref> |} ==Toltolan== {{Reflist}} ==Mga panluwas na takod== *[https://web.archive.org/web/20070630075054/http://www.igma.tv/profile/ara-mina Ara Mina] at [http://www.igma.tv/ iGMA.tv] *{{IMDb name|0590871|Ara Mina}} {{MMFF}} {{DEFAULTSORT:Mina, Ara}} [[Kategorya:1979 nagkamurundag]] [[Kategorya:Artista nin Pelikula]] [[Kategorya:Telebisyon]] [[Kategorya:Mga aktres gikan sa Filipinas]] [[Kategorya:Mga artista gikan sa Filipinas]] [[Kategorya:Mga Filipinong aktres sa telebisyon]] [[Kategorya:Mga Filipinong personalidad sa telebisyon]] [[Kategorya:Mga parakanta gikan sa Filipinas]] [[Kategorya:Mga parakanta]] [[Kategorya:Mga kaapil sa That's Entertainment Tuesday Group]] [[Kategorya:Mga modelong Filipina]] [[Kategorya:Mga Filipinong may dugong Aleman]] [[Kategorya:Mga buhay]] [[Kategorya: That's Entertainment (Philippine TV series)]] [[Kategorya:Mga tawo sa Manila]] [[Kategorya:Mga aktres haleng Manila]] [[Kategorya:Mga Fipinang mga komedyante]] [[Kategorya:Mga personalidad sa ABS-CBN]] [[Kategorya:Mga personalidad sa GMA Network]] [[Kategorya:Mga personalidad sa The 5 Network]] [[Kategorya:Mga artista sa Star Music]] [[Kategorya:Viva Artists Agency]] [[Kategorya:Mga ika-21ng siglong Filipinong parakanta]] [[Kategorya:Mga ika-21ng siglong babaeng parakanta]] [[Kategorya:Mga aktres na may dugong Aleman]] 1esz0g6b1fu1aiarut9u1co4yyqtgjp Biglaan na pagbago kan klima 0 24201 305749 258784 2026-05-20T11:03:54Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305749 wikitext text/x-wiki [[Ladawan:Gashydrat_mit_Struktur.jpg|thumb|An mga [[:en:Clathrate_hydrate|Clathrate hydrates]] an tinutukoy na posibleng nagkawsa nin biglang mga pagbabago sa panahon.]] An '''biglaan na pagbago kan klima''' nangyayari kun an sistema nin klima nagpipirit na maglipat sa bagong estado kan klima base sa balanseng enerhiya kan sistema nin klima, asin na mas marikas sa pagbabago kawsa kan mga panluwas na elemento.<ref name="def22">{{cite book|url=http://www.nap.edu/catalog.php?record_id=10136#toc|title=Abrupt climate change : inevitable surprises|author=Committee on Abrupt Climate Change, National Research Council.|publisher=National Academy Press|year=2002|isbn=978-0-309-07434-6|location=Washington, D.C.|chapter=Definition of Abrupt Climate Change|doi=10.17226/10136|chapter-url=http://books.nap.edu/openbook.php?isbn=0309074347&page=14#pagetop}}</ref>Kabali sa nainot na mga pangyayari an pagtapos kan [[:en:Carboniferous_Rainforest_Collapse|Carboniferous Rainforest Collapse]],<ref name="SahneyBentonFalconLang 2010RainforestCollapse2">{{cite journal|author=Sahney, S.|author2=Benton, M.J.|author3=Falcon-Lang, H.J.|year=2010|title=Rainforest collapse triggered Pennsylvanian tetrapod diversification in Euramerica|journal=Geology|volume=38|pages=1079–1082|doi=10.1130/G31182.1|issue=12|bibcode=2010Geo....38.1079S}}</ref> [[:en:Younger_Dryas|Younger Dryas]]<ref name="Broecker2">{{Cite journal|author-link=Wallace Smith Broecker|last1=Broecker|first1=W. S.|title=Geology. Was the Younger Dryas triggered by a flood?|volume=312|journal=[[Science (journal)|Science]]|issue=5777|pages=1146–1148|date=May 2006|issn=0036-8075|pmid=16728622|doi=10.1126/science.1123253|s2cid=39544213}}</ref>, an mga [[:en:Dansgaard-Oeschger_event|Dansgaard-Oeschger events]], [[:en:Heinrich_event|Heinrich events]] asin posible man an [[:en:Paleocene–Eocene_Thermal_Maximum|Paleocene–Eocene Thermal Maximum]].<ref>{{cite book|url=https://archive.org/details/abruptclimatecha00boar|title=Abrupt climate change : inevitable surprises|publisher=National Academy Press|year=2002|isbn=0-309-07434-7|location=Washington, D.C.|page=[https://archive.org/details/abruptclimatecha00boar/page/n122 108]|url-access=registration|authors=Committee on Abrupt Climate Change, Ocean Studies Board, Polar Research Board, Board on Atmospheric Sciences and Climate, Division on Earth and Life Studies, National Research Council.}}</ref>An termino ginagamit man sa konteksto sa pag-init sa bilog na globo tanganing iladawan an biglang pagbabago sa klima na risang - risa sa paglihis nin panahon.<ref>{{Cite journal|author=Rial|title=Nonlinearities, Feedbacks and Critical Thresholds within the Earth's Climate System|journal=Climatic Change|volume=65|pages=11–00|year=2004|doi=10.1023/B:CLIM.0000037493.89489.3f|author2=Pielke Sr.|author3=Beniston}}</ref> An mga panahon nin mga pangyayari na ilinadawan na 'bigla-bigla' pwedeng magkaiba-iba. An mga pagbabago sa klima kan Greenland naitala sa mga huring aldaw kan Younger Dryas, ini sukol sa mga tahaw kan yelo, nagkaigwa nin biglaang pag-imbong na+{{convert|10|C-change||(+|)|disp=x}} sa laog kan pirang taon sana.<ref>{{Cite journal|last1=Grachev|first1=A.M.|last2=Severinghaus|first2=J.P.|title=A revised +10±4&nbsp;°C magnitude of the abrupt change in Greenland temperature at the Younger Dryas termination using published GISP2 gas isotope data and air thermal diffusion constants|journal=Quaternary Science Reviews|volume=24|issue=5–6|pages=513–9|year=2005|doi=10.1016/j.quascirev.2004.10.016|bibcode=2005QSRv...24..513G}}</ref> An iba pang biglang pagbabago iyo an +{{convert|4|C-change||(+|)|disp=x}} sa Greenland 11,270 taon na an nakaagi<ref>{{cite journal|last1=Kobashi|first1=T.|last2=Severinghaus|first2=J.P.|last3=Barnola|first3=J.|title=4 ± 1.5&nbsp;°C abrupt warming 11,270 yr ago identified from trapped air in Greenland ice|journal=Earth and Planetary Science Letters|volume=268|issue=3–4|pages=397–407|date=30 April 2008|doi=10.1016/j.epsl.2008.01.032|bibcode=2008E&PSL.268..397K}}</ref> o an biglang +{{convert|6|C-change}} pag-imbong 22,000 na taon na an nakaagi sa Antartica.<ref>{{cite journal|last1=Taylor|last11=Lamorey|last8=Spencer|first8=M|last9=Meyerson|first9=E|last10=Meese|first10=D|first11=G|last7=Steig|last12=Grachev|first12=A|last13=Gow|first13=A|last14=Barnett|first14=B|first7=E|first6=R|first1=K.C.|doi=10.1016/j.quascirev.2003.09.004|title=Abrupt climate change around 22 ka on the Siple Coast of Antarctica|journal=Quaternary Science Reviews|volume=23|issue=1–2|pages=7–15|date=January 2004|last2=White|last6=Alley|first2=J|last3=Severinghaus|first3=J|last4=Brook|first4=E|last5=Mayewski|first5=P|bibcode=2004QSRv...23....7T}}</ref> Sa kabaliktaran, an Paleocene-Eocene termal maximum sinasabing biglaang nagpuon saen man sa pagitan nin pirang dekada asin nagkapirang ribong taon. An mga modelong proyekto manungod sa sistema kan kinaban nagpapasairarom sa [[:en:Greenhouse_gas|greenhouse gas]] emissions mas amay pa sa 2047, an temperatura kan kinaban posibleng mawara sa range of variability sa huring 150 taon, na maaapektuhan an 3 bilyon katawo asin kadaklan sa mga lugar na may mga maray na klaseng espesye sa kinaban<ref>{{Cite journal|last1=Mora|first1=C|title=The projected timing of climate departure from recent variability|journal=Nature|volume=502|issue=7470|pages=183–187|year=2013|doi=10.1038/nature12540|bibcode=2013Natur.502..183M}}</ref> == Mga pakahulogan == Uyon sa sa Committee on Abrupt Climate Change of the [[:en:United_States_National_Research_Council|National Research Council]]<blockquote> Igwa nin duwang kahulogan an '''biglang pagbago sa klima''': * Sa mga termino nin pisika, ini iyo an transisyon kan sistema sa klima sa laen-laen na paagi sa laog kan sarong panahon na mas marikas kisa sa responsableng pagbago. * Sa termino kan epekto kaini, ini an "an biglang pagbabago sarong pagbabago na marikason asin dai linalaoman kaya an mga tawo o sistemang natural nasasakitan na makibagay igdi. " An mga kahulogan na ini magkakomplemento: an naenot nagtatao nin pakarorop sa nangyayaring biglang pagbabago sa klima; an paliwanag kan ikaduwa kun taano ta kadakol kan pagsiyasat na idinusay igdi.</blockquote> == Mga epekto == [[Ladawan:Thermohaline_Circulation_2.png|too|thumb|320x320px|An sumaryo kan dalan kan sirkulasyon kan thermohaline. An mga dalan nin blue nagrerepresentar sa harararom na sulog kan tubig, asin an pulang mga dalan nagrerepresentar sa panluwas na mga sulog.]] [[Ladawan:Extinction_intensity.svg|too|thumb|320x320px|An Permian–Triassic extinction event, na inapod na "P-Tr" digdi, iyo an pinakamahalagang pangyayaring mapopoho sa pakanang ini para sa marine genera.]] An biglang pagbago sa klima posibleng marhay na iyo an nagin dahelan kan lakop asin grabeng mga epekto: * Sa mga dakulaang ekstinksyon kan mga nakaagin panahon, an Permino-Triasic Extinction (o mas bisto sa apod na dakulang kagadanan) asin an [[:en:Carboniferous_Rainforest_Collapse|Carboniferous Rainforest Collapse]], an sinasabing posibleng naging resulta kan biglang pagbago nin klima.<ref name="SahneyBentonFalconLang 2010RainforestCollapse">{{Cite journal|author=Sahney, S.|author2=Benton, M.J.|author3=Falcon-Lang, H.J.|year=2010|title=Rainforest collapse triggered Pennsylvanian tetrapod diversification in Euramerica|journal=Geology|volume=38|pages=1079–1082|doi=10.1130/G31182.1|issue=12|bibcode=2010Geo....38.1079S}}</ref><ref name="SahneyBenton2008RecoveryFromProfoundExtinction">{{Cite journal|author=Sahney, S.|author2=Benton, M.J.|year=2008|title=Recovery from the most profound mass extinction of all time|journal=Proceedings of the Royal Society B|doi=10.1098/rspb.2007.1370|volume=275|pages=759–65|issue=1636}}</ref><ref name="crowley">{{Cite journal|author2=North|journal=[[Science (journal)|Science]]|author=Crowley|title=Abrupt Climate Change and Extinction Events in Earth History|volume=240|issue=4855|pages=996–1002|doi=10.1126/science.240.4855.996|bibcode=1988Sci...240..996C}}</ref> * Pagkawara kan biobersidad: kun mayo nin olang hale sa biglang pagbago sa klima asin iba pang ekstinksyon, an biodybersidad kan planetang ini padagos na matalubo.<ref name="SahneyBentonFerry2010LinksDiversityVertebrates">{{Cite journal|author=Sahney, S.|author2=Benton, M.J.|author3=Ferry, P.A.|year=2010|title=Links between global taxonomic diversity, ecological diversity and the expansion of vertebrates on land|journal=Biology Letters|doi=10.1098/rsbl.2009.1024|volume=6|pages=544–547|issue=4}}</ref> * Mga pagbabago sa sirkulasyon nin kadagatan arog baga kan. :* pagdakul kan mga El Niño pangyayari.<ref>{{Cite journal|first1=K. E.|author1-link=Kevin E. Trenberth|last2=Hoar|first2=T. J.|url=http://www.cgd.ucar.edu/cas/Trenberth/trenberth.pdf/Trenberth%26Hoar97GL03092.pdf|last1=Trenberth|title=El Niño and climate change|journal=[[Geophysical Research Letters]]|volume=24|issue=23|pages=3057–3060|year=1997|doi=10.1029/97GL03092|bibcode=1997GeoRL..24.3057T|access-date=2021-01-27|archivedate=2013-01-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130114132934/http://www.cgd.ucar.edu/cas/Trenberth/trenberth.pdf/Trenberth%26Hoar97GL03092.pdf}}</ref><ref>{{Cite journal|first1=G. A.|last2=Washington|first2=W. M.|last1=Meehl|title=El Niño-like climate change in a model with increased atmospheric {{CO2}} concentrations|journal=[[Nature (journal)|Nature]]|volume=382|pages=56–60|year=1996|doi=10.1038/382056a0|bibcode=1996Natur.382...56M|issue=6586|url=https://zenodo.org/record/1233184}}</ref> :* An politikal na diriskutiran sa sirkulasyon kan termohaline, arog kan tibaad nangyari durante kan okasyon kan Hoben na si Dryas.<ref>{{Cite journal|first1=W. S.|title=Thermohaline Circulation, the Achilles Heel of Our Climate System: Will Man-Made CO<sub>2</sub> Upset the Current Balance?|url=http://www.ldeo.columbia.edu/res/pi/arch/docs/broecker_1997.pdf|journal=[[Science (journal)|Science]]|last1=Broecker|volume=278|year=1997|doi=10.1126/science.278.5343.1582|pages=1582–1588|bibcode=1997Sci...278.1582B|issue=5343|access-date=2021-01-27|archivedate=2009-11-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091122154415/http://www.ldeo.columbia.edu/res/pi/arch/docs/broecker_1997.pdf}}</ref><ref name="cite doi|10.1038/378165a0">{{Cite journal|first1=S.|last2=Stouffer|first2=R. J.|url=http://www.gfdl.noaa.gov/bibliography/related_files/sm9501.pdf|last1=Manabe|title=Simulation of abrupt climate change induced by freshwater input to the North Atlantic Ocean|journal=[[Nature (journal)|Nature]]|volume=378|year=1995|doi=10.1038/378165a0|bibcode=1995Natur.378..165M|issue=6553}}</ref> :* Mga pagbabago sa osipon kan Atlantiko sa Amihanan na Atlantiko.<ref>{{Cite journal|first1=M.|last2=Jungo|first2=P.|url=http://doc.rero.ch/lm.php?url=1000,43,2,20050718135259-QT/1_bensiton_sdp.pdf|last1=Beniston|title=Shifts in the distributions of pressure, temperature and moisture and changes in the typical weather patterns in the Alpine region in response to the behavior of the North Atlantic Oscillation|journal=Theoretical and Applied Climatology|volume=71|issue=1–2|pages=29–42|year=2002|doi=10.1007/s704-002-8206-7|bibcode=2002ThApC..71...29B}}</ref> :* Mga Pagbabago sa Atlantikong Medional sa Pagpabagsak sa Circulation (AMOC) na puedeng makakontribuwir sa mas grabeng mga pangyayari sa panahon.<ref>{{Cite journal|url=http://www.atmos-chem-phys-discuss.net/acp-2015-432/|title=Ice melt, sea level rise and superstorms: evidence from paleoclimate data, climate modeling, and modern observations that 2&nbsp;°C global warming is highly dangerous|year=2015|last1=J. Hansen|last2=M. Sato|doi=10.5194/acpd-15-20059-2015|volume=15|issue=14|journal=Atmospheric Chemistry and Physics Discussions|pages=20059–20179|bibcode=2015ACPD...1520059H|access-date=2021-01-27|archivedate=2019-09-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190910025412/https://www.atmos-chem-phys-discuss.net/acp-2015-432/}}</ref> == Hilingon man == * [[Adaptasyon sa pagbabago kan klima]] * [[Deklarasyon emerhensiya sa klima|Emerhensia sa klima]] * [[Sensitinidad panklima]] * [[Mga epekto kan pankinaban na pag-imbong]] == Mga referensya == [[Kategorya:Pages with unreviewed translations]] <references />{{Poon}} glytrt2rv58mwvx3hq01quper9hxcu9 Government Service Insurance System 0 45729 305731 287911 2026-05-19T12:27:28Z ~2026-30055-57 31406 /* */ 305731 wikitext text/x-wiki [[Ladawan:Government Service Insurance System.jpg|thumb|Government Service Insurance System na yaon sa Naga City]] '''Government Service Insurance System''' (Filipino Paseguruhan ng mga Naglikid sa Pagalalaan, pig-abót bilang GSIS) sarong [[:en:Government-owned_and_controlled_corporation|government-owned and controlled corporation]] (GOCC)kan Filipinas. kan Commonwealth Act No. 8291 asin Republic Act No. 8291 (GSIS Act of 1997), an GSIS sarong institusyon sa seguro sosyal na nagtatao nin kahulogan na muknang pakinabang sa irarom kan ley. isierto kaiyan sa mga miembro kaiyan an nagkapirang kondisyon karibay kan saindang bulanan na kontribusyon. {{Infobox kompanya|name=Government Service Insurance System|logo=Government Service Insurance System (Philippines) (logo).svg|logo_size=180px|logo_caption=|native_name={{lang|fil|Paseguruhan ng mga Naglilingkod sa Pamahalaan}}|former_name=|type=[[Government-owned and controlled corporation]] (GOCC)|industry=[[Insurance]]|predecessor=<!-- or: | predecessors = -->|founded={{Start date and age|1936|11|14}}|founder=[[Commonwealth of the Philippines]]|defunct=<!-- {{End date|YYYY|MM|DD}} -->|hq_location=[[GSIS Building]], Financial Center, [[Diokno Boulevard]]|hq_location_city=[[Pasay City]]|hq_location_country=[[Philippines]]|num_locations=|num_locations_year=<!-- Year of num_locations data (if known) -->|area_served=<!-- or: | areas_served = -->|key_people={{bulleted list |Jose Arnulfo "Wick" Veloso ([[President (corporate title)|President]], [[General Manager]], and Acting [[Chairman]])<ref name="Government Service Insurance System – Maaasahan ng Lingkod Bayan 2022">{{cite web |title=GSIS Board elects veteran banker as GSIS chief – Government Service Insurance System |website=Government Service Insurance System – Maaasahan ng Lingkod Bayan |date=2022-07-21 |url=https://www.gsis.gov.ph/gsis-board-elects-veteran-banker-as-gsis-chief/ |access-date=2022-09-28}}</ref>}}|products=|production=|production_year=<!-- Year of production data (if known) -->|services=|revenue={{Philippine peso|351}} million<ref name="2020AFS">{{cite report |author=Government Service Insurance System |author-link= |authors= |date=December 31, 2020 |title=GSIS 2020 Audited Financial Report|url=https://www.gsis.gov.ph/downloads/transparency/20211210-CY-2020-Audited-Financial-Statements.pdf?csrt=6490317980077328967|publisher= |page= |docket= |access-date= |quote=}}</ref>|revenue_year=2020|operating_income=|income_year=<!-- Year of operating_income data (if known) -->|net_income={{font color|red|-{{Philippine peso|108.2}}}} million<ref name="2020AFS"/>|net_income_year=2020|aum=<!-- Only for financial-service companies -->|assets={{Philippine peso|1.435785858588858585888886}} trillion<ref name="2020AFS"/>|assets_year=2020|equity={{font color|red|-{{Philippine peso|60636373773737738883838386.5}}}} billion<ref name="2020AFS"/>|equity_year=2020|owner=|members=|members_year=<!-- Year of members data (if known) -->|num_employees=|num_employees_year=<!-- Year of num_employees data (if known) -->|parent=|divisions=|subsid=|module=<!-- Used to embed other templates -->|ratio=<!-- Basel III ratio; used for banks only -->|rating=<!-- Credit rating; used for banks only -->|website={{URL|http://www.gsis.gov.ph}}|footnotes=}}mga myembro kan GSIS may deretso sa kadakul na benepisyong seguridad sosyal, arog baga kan buhay insurance pakinabangan, pagsuway o pagreretiros, asin kadi'gonan nakikinabang. GSIS man an administrador kan General Insurance Fund huli sa RA 656 (Prosty Insurance Law). ini nin seguro sa mga asset nin gobyerno asin rogaring na igwa nin dai mapugolan na intereses an gobyerno. pwede para sa mga empleyado na bakong pang-mayong trabaho, sadiring buhay o daing Aking tawo na magin miyembro kan Gawad. , sakop sinda kan Sistema [[:en:Social_Security_System_(Philippines)|Social Security System]](SSS) GSTS 737372883737838383838 billion 3883838939393993939399393 billion 848494993939939388383883838388384838 billion 383837377388383838838288282883838388 billion 83838399373773737373838938383838838 737379383883838838388383839939393 billion 8484848848488484848848488494949949494994 billion 7383883838377373873738388393939 billion 838389393939949499483737838383848 billion. == '''Lehislasyon''' == === Dugang === An GSIS gabos na trabahador sa gobyerno apuwera: * Mga miyembro kan Hudiyo asin Konstitusyonal na Komisyon na sakop nin suway na mga ley sa pagretiro; * mga empleyado sa ibang nasyon na mayo nin empleyal na relasyon sa saindang mga ahensia; * ng-kaarog na mga miyembro kan Pwersa Armadas kan Filipinas asin Philippine National Police, kabali an Bureau of Jail Management and Penology asin an Federalasyon nin Fire. Dae kaiba an: Barangay asin Sanggunian officials na dae nagreresibe nin fixed compensation kada bulan (Source: RIRR) === Mga Pakinabang Asin Paglilingkod === pangenot na pakinabang kan ISIS binibilog nin obligatoryo asin o opsional na seguro sa buhay, pagretiro, pagsuway asin paghipno kan empleyado. === Mga Pribilehio sa Paglilingkod === Sr. Mater Leal D.C == '''Organisayon''' == namamahala asin palakaw na ginibong grupo kan ISIS iyo an Board of Trustees, na an mga myembro kaini pignombrahan kan Presidente kan Filipinas. pinagtatrabawohan kan mga Griyego binibilog nin 3,104 na empleyado, an 53% kaini yaon sa Opisina de Payo mantang an tadang 48% yaon sa Branches. sa presente, an GSIS igwa nin 42 na Sangang Opisina, 14 Mga opisina deression sa bilog na nasyon asin 58 para sa paglilingkod. == '''Luma na totogdok kan Daan na mga Payo nin GSIS''' == [[Ladawan:0768jfGSIS_SM_LRT_Station_Villegas_Aroceros_Street_Manilafvf_03.jpg|too|thumb|An Pagtotogdok kan GSIS sa Ermita]]<gallery> Ladawan:GSIS Signage.jpg|Signage kan GSIS sa syudad kan Naga </gallery> Government Service Insurance System Building, tinogdok kan 1952 sa Arroceros (near SM Manila, an dating lokasyon kan YMCA Buhi) iyo an saro sa enot sa mga bagong edipisyo na nakaprograma para makompleto an Bagong Republika. san ni [[Federico Illustre]], an karakter kan estruktura nakatindog sa pag'oltan kan neoclassical asin modernong mga aestitiko. sarong istilong transisyon para sa arkitektura nin gobyerno, an façade kaini nagprodusir nin serye nin pagsakat kan mga harigi na mayo man nin base ni kapitolyo tanganing maipahayag an hinalean asin sistimatikong modernong estyye, pero, kasabay kaiyan, igwa ini nin karakter kan klasikal na masaker asin pansukol. libot an kanto kan edipisyo, na minabilog nin torreng sukian na igwang tolong patindog na bayag nin mga bintanang pasakat hale sa tangka'. walang parte kan torreng ini, may nakasapaw na lanob na pig-uugdo nin patindog na mga loob asin tinusok an screen na mga inset. elebasyon sa ibong na kanto tinawan nin kahulogan kan mga bandang hlonko nin mga bintana asin konkretong eroplano.<ref>{{Cite book|title=Arkitekturang Filipino: A History of Architecture and Urbanism in the Philippines|last=Lico|first=Gerard|publisher=The University of the Philippines Press|year=2008|isbn=978-971-542-579-7|location=Quezon City|pages=351}}</ref> an edipisyo kan GSIS iyo an erokan kan mayor na opisina kaidto kan Ministry of Education, Culture asin Sports, asin kan Opisina kan Ombudsman. nagkapira sa mas nasa luwas na mga kuarto kaiyan yaon ngonyan an opisina kan mga opisyal nin eleksion para sa siudad asin an nagkapirang sanga kan korte hudisyal na kadaklan.<ref>{{Cite news|url=http://newsinfo.inquirer.net/201735/lim-urged-stop-wrecking-manila-heritage-buildings|title=Lim Urged: Stop Wrecking Manila Heritage Buildings|date=May 28, 2012|newspaper=Philippine Daily Inquirer|last=Aning|first=Jerome}}</ref> edipisyong ini na mana, sa likod mismo kan Manila City Hall, pighihinako huli sa pagdedebosyon, paglapas sa ley dapit sa pamana. hapot an mga kagsadiri kan Manila City Hall kun noarin ninda himuyawoton na mademaron na ining Federico Illustre landmark.<ref>{{Cite news|url=http://www.philstar.com/modern-living/2012-07-21/829838/dozen-years-pillage|title=A Dozen Years of Pillage|date=July 21, 2012|work=The Philippine Star|last=Alcazaren|first=Paulo}}</ref> Coconut Manila iyo an naghapot ki James Jao, sa arkitekto asin London School of Economics-trained urban planner sa plano para sa pagbawi kan itinogdok na estrukturang pamana. An edipisyong ini pwede dukoton [[iya-pakatalubo|ga pinagsalak na pagtalubo]] Paagi nin pagpadanay kan presenteng estruktura, pwede ining magin podium nin sarong halangkaw-simong edipisyo sa likod kaiba an atrium... An nag' eeksister na Globe Building kayang magporondohan sa mga tindahan asin ibang estaran, na may lobby/respon sa sarong gilid para sa hotel o condominium (opisyo o residensya). Ini makakakonekstrate sa igwa nin SM City mall.<ref>{{Cite news|url=http://www.abs-cbnnews.com/lifestyle/02/11/14/15-heritage-buildings-need-be-rescued|title=15 Heritage Buildings that Need to be Rescued|date=February 12, 2014|work=ABS-CBN News|accessdate=October 26, 2023|archivedate=September 6, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150906225541/http://www.abs-cbnnews.com/lifestyle/02/11/14/15-heritage-buildings-need-be-rescued}}</ref> == '''Komputerisasyon''' == === lusob sa Database === Abril 2 asin Mayo 11, 2009, an Gawad Panlaog na Loans, Miyembro, Acquired Assets and Magsaysay Management System (ALAMAS) nagpasingot nin dae risa, mala ta nagin saróng lealment apensia an ahensya sa pagproseso kaini nin mga paghihingako asin aplikasyon kan pagsubli. GISie nagsangat kan Hunyo 1, 2011, sarong P100-milyon de danyos kadtong IBM Philippines asin an magurang kaini marigon, siring man an contractor Questronix Corp. huli sa pagsuplay nin may kakundian dsoftware na nagbunga kan pagbagsak nin kompyuter.<ref>{{Cite news|last=Villafrania|first=Alexander|title=GSIS sues IBM, seeks P100M in damages}}</ref> === UMID === GSIS iyo an enot na ahensya nin gobyerno sa Filipinas na nag-ampon kan United Multi-Purpose ID System, "na katuyohan magtaroto asin magkaoroyon kan mga sistema pagbisto kan gabos na ahensiang panrekunsiyo asin government-dependienteng korporasyon paagi kan paggamit nin sarong unique multi-puposte AD". <ref name="UMID1M">{{Cite news|last=Leyco|first=Chino S.|title=GSIS's UMID eCard enrollment hits 1 million|url=http://www.mb.com.ph/articles/272606/gsis-s-umid-ecard-enrollment-hits-1-million|work=Manila Bulletin|date=August 16, 2010}}</ref>Agosto 16, 2011, pig'anunsyo kan ISIS na an pagenrol sa eCard uminabot na sa sarong milyon na marka kaini.<ref name="UMID1M" /> === Mga Pag - aling - buhay === Enero 25, 2008, an President kan ISIS asin si General Manager Winst[[on Garcia]] nag'anunsyo "na ini na paggaom nin total na $5 bilyon sa permanenteng ginaganar, mga equities asin rogaring [sa Pilipinas] asin sa ibang nasyon ... enot nagimbestigar nin $1 bilyones ngonyan taon sa panglobong saod, asin saro pang $1 billion lokalmente".<ref>{{Cite news|work=GMA News|last=Arcibal|first=Cheryl|title=GSIS investing $5B in global, local instruments|url=http://www.gmanews.tv/story/77976/GSIS-investing-5B-in-global-local-instruments|publisher=GMA Network Inc.|date=January 25, 2008}}</ref> == '''Hilingon pa''' == [[:en:Social_Security_System_(Philippines)|Social Security System (Philippines)]] para sa pribadong mga empleyado {{Tamboan}} 5dvwdns7rn9u6gosznujl4n99m6ajor 305732 305731 2026-05-19T12:29:29Z ~2026-30055-57 31406 /* */ 305732 wikitext text/x-wiki [[Ladawan:Government Service Insurance System.jpg|thumb|Government Service Insurance System na yaon sa Naga City]] '''Government Service Insurance System''' (Filipino Paseguruhan ng mga Naglikid sa Pagalalaan, pig-abót bilang GSIS) sarong [[:en:Government-owned_and_controlled_corporation|government-owned and controlled corporation]] (GOCC)kan Filipinas. kan Commonwealth Act No. 8291 asin Republic Act No. 8291 (GSIS Act of 1997), an GSIS sarong institusyon sa seguro sosyal na nagtatao nin kahulogan na muknang pakinabang sa irarom kan ley. isierto kaiyan sa mga miembro kaiyan an nagkapirang kondisyon karibay kan saindang bulanan na kontribusyon. {{Infobox kompanya|name=Government Service Insurance System|logo=Government Service Insurance System (Philippines) (logo).svg|logo_size=180px|logo_caption=|native_name={{lang|fil|Paseguruhan ng mga Naglilingkod sa Pamahalaan}}|former_name=|type=[[Government-owned and controlled corporation]] (GOCC)|industry=[[Insurance]]|predecessor=<!-- or: | predecessors = -->|founded={{Start date and age|1936|11|14}}|founder=[[Commonwealth of the Philippines]]|defunct=<!-- {{End date|YYYY|MM|DD}} -->|hq_location=[[GSIS Building]], Financial Center, [[Diokno Boulevard]]|hq_location_city=[[Pasay City]]|hq_location_country=[[Philippines]]|num_locations=|num_locations_year=<!-- Year of num_locations data (if known) -->|area_served=<!-- or: | areas_served = -->|key_people={{bulleted list |Jose Arnulfo "Wick" Veloso ([[President (corporate title)|President]], [[General Manager]], and Acting [[Chairman]])<ref name="Government Service Insurance System – Maaasahan ng Lingkod Bayan 2022">{{cite web |title=GSIS Board elects veteran banker as GSIS chief – Government Service Insurance System |website=Government Service Insurance System – Maaasahan ng Lingkod Bayan |date=2022-07-21 |url=https://www.gsis.gov.ph/gsis-board-elects-veteran-banker-as-gsis-chief/ |access-date=2022-09-28}}</ref>}}|products=|production=|production_year=<!-- Year of production data (if known) -->|services=|revenue={{Philippine peso|351}} million<ref name="2020AFS">{{cite report |author=Government Service Insurance System |author-link= |authors= |date=December 31, 2020 |title=GSIS 2020 Audited Financial Report|url=https://www.gsis.gov.ph/downloads/transparency/20211210-CY-2020-Audited-Financial-Statements.pdf?csrt=6490317980077328967|publisher= |page= |docket= |access-date= |quote=}}</ref>|revenue_year=2020|operating_income=|income_year=<!-- Year of operating_income data (if known) -->|net_income={{font color|red|-{{Philippine peso|108747474774838388383838389383838.2}}}} million<ref name="2020AFS"/>|net_income_year=2020|aum=<!-- Only for financial-service companies -->|assets={{Philippine peso|1.435785858588858585888886}} trillion<ref name="2020AFS"/>|assets_year=2020|equity={{font color|red|-{{Philippine peso|60636373773737738883838386.5}}}} billion<ref name="2020AFS"/>|equity_year=2020|owner=|members=|members_year=<!-- Year of members data (if known) -->|num_employees=|num_employees_year=<!-- Year of num_employees data (if known) -->|parent=|divisions=|subsid=|module=<!-- Used to embed other templates -->|ratio=<!-- Basel III ratio; used for banks only -->|rating=<!-- Credit rating; used for banks only -->|website={{URL|http://www.gsis.gov.ph}}|footnotes=}}mga myembro kan GSIS may deretso sa kadakul na benepisyong seguridad sosyal, arog baga kan buhay insurance pakinabangan, pagsuway o pagreretiros, asin kadi'gonan nakikinabang. GSIS man an administrador kan General Insurance Fund huli sa RA 656 (Prosty Insurance Law). ini nin seguro sa mga asset nin gobyerno asin rogaring na igwa nin dai mapugolan na intereses an gobyerno. pwede para sa mga empleyado na bakong pang-mayong trabaho, sadiring buhay o daing Aking tawo na magin miyembro kan Gawad. , sakop sinda kan Sistema [[:en:Social_Security_System_(Philippines)|Social Security System]](SSS) GSTS 737372883737838383838 billion 3883838939393993939399393 billion 848494993939939388383883838388384838 billion 383837377388383838838288282883838388 billion 83838399373773737373838938383838838 737379383883838838388383839939393 billion 8484848848488484848848488494949949494994 billion 7383883838377373873738388393939 billion 838389393939949499483737838383848 billion. == '''Lehislasyon''' == === Dugang === An GSIS gabos na trabahador sa gobyerno apuwera: * Mga miyembro kan Hudiyo asin Konstitusyonal na Komisyon na sakop nin suway na mga ley sa pagretiro; * mga empleyado sa ibang nasyon na mayo nin empleyal na relasyon sa saindang mga ahensia; * ng-kaarog na mga miyembro kan Pwersa Armadas kan Filipinas asin Philippine National Police, kabali an Bureau of Jail Management and Penology asin an Federalasyon nin Fire. Dae kaiba an: Barangay asin Sanggunian officials na dae nagreresibe nin fixed compensation kada bulan (Source: RIRR) === Mga Pakinabang Asin Paglilingkod === pangenot na pakinabang kan ISIS binibilog nin obligatoryo asin o opsional na seguro sa buhay, pagretiro, pagsuway asin paghipno kan empleyado. === Mga Pribilehio sa Paglilingkod === Sr. Mater Leal D.C == '''Organisayon''' == namamahala asin palakaw na ginibong grupo kan ISIS iyo an Board of Trustees, na an mga myembro kaini pignombrahan kan Presidente kan Filipinas. pinagtatrabawohan kan mga Griyego binibilog nin 3,104 na empleyado, an 53% kaini yaon sa Opisina de Payo mantang an tadang 48% yaon sa Branches. sa presente, an GSIS igwa nin 42 na Sangang Opisina, 14 Mga opisina deression sa bilog na nasyon asin 58 para sa paglilingkod. == '''Luma na totogdok kan Daan na mga Payo nin GSIS''' == [[Ladawan:0768jfGSIS_SM_LRT_Station_Villegas_Aroceros_Street_Manilafvf_03.jpg|too|thumb|An Pagtotogdok kan GSIS sa Ermita]]<gallery> Ladawan:GSIS Signage.jpg|Signage kan GSIS sa syudad kan Naga </gallery> Government Service Insurance System Building, tinogdok kan 1952 sa Arroceros (near SM Manila, an dating lokasyon kan YMCA Buhi) iyo an saro sa enot sa mga bagong edipisyo na nakaprograma para makompleto an Bagong Republika. san ni [[Federico Illustre]], an karakter kan estruktura nakatindog sa pag'oltan kan neoclassical asin modernong mga aestitiko. sarong istilong transisyon para sa arkitektura nin gobyerno, an façade kaini nagprodusir nin serye nin pagsakat kan mga harigi na mayo man nin base ni kapitolyo tanganing maipahayag an hinalean asin sistimatikong modernong estyye, pero, kasabay kaiyan, igwa ini nin karakter kan klasikal na masaker asin pansukol. libot an kanto kan edipisyo, na minabilog nin torreng sukian na igwang tolong patindog na bayag nin mga bintanang pasakat hale sa tangka'. walang parte kan torreng ini, may nakasapaw na lanob na pig-uugdo nin patindog na mga loob asin tinusok an screen na mga inset. elebasyon sa ibong na kanto tinawan nin kahulogan kan mga bandang hlonko nin mga bintana asin konkretong eroplano.<ref>{{Cite book|title=Arkitekturang Filipino: A History of Architecture and Urbanism in the Philippines|last=Lico|first=Gerard|publisher=The University of the Philippines Press|year=2008|isbn=978-971-542-579-7|location=Quezon City|pages=351}}</ref> an edipisyo kan GSIS iyo an erokan kan mayor na opisina kaidto kan Ministry of Education, Culture asin Sports, asin kan Opisina kan Ombudsman. nagkapira sa mas nasa luwas na mga kuarto kaiyan yaon ngonyan an opisina kan mga opisyal nin eleksion para sa siudad asin an nagkapirang sanga kan korte hudisyal na kadaklan.<ref>{{Cite news|url=http://newsinfo.inquirer.net/201735/lim-urged-stop-wrecking-manila-heritage-buildings|title=Lim Urged: Stop Wrecking Manila Heritage Buildings|date=May 28, 2012|newspaper=Philippine Daily Inquirer|last=Aning|first=Jerome}}</ref> edipisyong ini na mana, sa likod mismo kan Manila City Hall, pighihinako huli sa pagdedebosyon, paglapas sa ley dapit sa pamana. hapot an mga kagsadiri kan Manila City Hall kun noarin ninda himuyawoton na mademaron na ining Federico Illustre landmark.<ref>{{Cite news|url=http://www.philstar.com/modern-living/2012-07-21/829838/dozen-years-pillage|title=A Dozen Years of Pillage|date=July 21, 2012|work=The Philippine Star|last=Alcazaren|first=Paulo}}</ref> Coconut Manila iyo an naghapot ki James Jao, sa arkitekto asin London School of Economics-trained urban planner sa plano para sa pagbawi kan itinogdok na estrukturang pamana. An edipisyong ini pwede dukoton [[iya-pakatalubo|ga pinagsalak na pagtalubo]] Paagi nin pagpadanay kan presenteng estruktura, pwede ining magin podium nin sarong halangkaw-simong edipisyo sa likod kaiba an atrium... An nag' eeksister na Globe Building kayang magporondohan sa mga tindahan asin ibang estaran, na may lobby/respon sa sarong gilid para sa hotel o condominium (opisyo o residensya). Ini makakakonekstrate sa igwa nin SM City mall.<ref>{{Cite news|url=http://www.abs-cbnnews.com/lifestyle/02/11/14/15-heritage-buildings-need-be-rescued|title=15 Heritage Buildings that Need to be Rescued|date=February 12, 2014|work=ABS-CBN News|accessdate=October 26, 2023|archivedate=September 6, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150906225541/http://www.abs-cbnnews.com/lifestyle/02/11/14/15-heritage-buildings-need-be-rescued}}</ref> == '''Komputerisasyon''' == === lusob sa Database === Abril 2 asin Mayo 11, 2009, an Gawad Panlaog na Loans, Miyembro, Acquired Assets and Magsaysay Management System (ALAMAS) nagpasingot nin dae risa, mala ta nagin saróng lealment apensia an ahensya sa pagproseso kaini nin mga paghihingako asin aplikasyon kan pagsubli. GISie nagsangat kan Hunyo 1, 2011, sarong P100-milyon de danyos kadtong IBM Philippines asin an magurang kaini marigon, siring man an contractor Questronix Corp. huli sa pagsuplay nin may kakundian dsoftware na nagbunga kan pagbagsak nin kompyuter.<ref>{{Cite news|last=Villafrania|first=Alexander|title=GSIS sues IBM, seeks P100M in damages}}</ref> === UMID === GSIS iyo an enot na ahensya nin gobyerno sa Filipinas na nag-ampon kan United Multi-Purpose ID System, "na katuyohan magtaroto asin magkaoroyon kan mga sistema pagbisto kan gabos na ahensiang panrekunsiyo asin government-dependienteng korporasyon paagi kan paggamit nin sarong unique multi-puposte AD". <ref name="UMID1M">{{Cite news|last=Leyco|first=Chino S.|title=GSIS's UMID eCard enrollment hits 1 million|url=http://www.mb.com.ph/articles/272606/gsis-s-umid-ecard-enrollment-hits-1-million|work=Manila Bulletin|date=August 16, 2010}}</ref>Agosto 16, 2011, pig'anunsyo kan ISIS na an pagenrol sa eCard uminabot na sa sarong milyon na marka kaini.<ref name="UMID1M" /> === Mga Pag - aling - buhay === Enero 25, 2008, an President kan ISIS asin si General Manager Winst[[on Garcia]] nag'anunsyo "na ini na paggaom nin total na $5 bilyon sa permanenteng ginaganar, mga equities asin rogaring [sa Pilipinas] asin sa ibang nasyon ... enot nagimbestigar nin $1 bilyones ngonyan taon sa panglobong saod, asin saro pang $1 billion lokalmente".<ref>{{Cite news|work=GMA News|last=Arcibal|first=Cheryl|title=GSIS investing $5B in global, local instruments|url=http://www.gmanews.tv/story/77976/GSIS-investing-5B-in-global-local-instruments|publisher=GMA Network Inc.|date=January 25, 2008}}</ref> == '''Hilingon pa''' == [[:en:Social_Security_System_(Philippines)|Social Security System (Philippines)]] para sa pribadong mga empleyado {{Tamboan}} adrrjjxppscej4eau6ioqj65hgidnd1 305733 305732 2026-05-19T12:30:33Z NDG 28439 Reverted edits by [[Special:Contribs/~2026-30055-57|~2026-30055-57]] ([[User talk:~2026-30055-57|talk]]) to last version by InternetArchiveBot: test edits, please use the sandbox 287911 wikitext text/x-wiki [[Ladawan:Government Service Insurance System.jpg|thumb|Government Service Insurance System na yaon sa Naga City]] '''Government Service Insurance System''' (Filipino Paseguruhan ng mga Naglikid sa Pagalalaan, pig-abót bilang GSIS) sarong [[:en:Government-owned_and_controlled_corporation|government-owned and controlled corporation]] (GOCC)kan Filipinas. kan Commonwealth Act No. 8291 asin Republic Act No. 8291 (GSIS Act of 1997), an GSIS sarong institusyon sa seguro sosyal na nagtatao nin kahulogan na muknang pakinabang sa irarom kan ley. isierto kaiyan sa mga miembro kaiyan an nagkapirang kondisyon karibay kan saindang bulanan na kontribusyon. {{Infobox kompanya|name=Government Service Insurance System|logo=Government Service Insurance System (Philippines) (logo).svg|logo_size=180px|logo_caption=|native_name={{lang|fil|Paseguruhan ng mga Naglilingkod sa Pamahalaan}}|former_name=|type=[[Government-owned and controlled corporation]] (GOCC)|industry=[[Insurance]]|predecessor=<!-- or: | predecessors = -->|founded={{Start date and age|1936|11|14}}|founder=[[Commonwealth of the Philippines]]|defunct=<!-- {{End date|YYYY|MM|DD}} -->|hq_location=[[GSIS Building]], Financial Center, [[Diokno Boulevard]]|hq_location_city=[[Pasay City]]|hq_location_country=[[Philippines]]|num_locations=|num_locations_year=<!-- Year of num_locations data (if known) -->|area_served=<!-- or: | areas_served = -->|key_people={{bulleted list |Jose Arnulfo "Wick" Veloso ([[President (corporate title)|President]], [[General Manager]], and Acting [[Chairman]])<ref name="Government Service Insurance System – Maaasahan ng Lingkod Bayan 2022">{{cite web |title=GSIS Board elects veteran banker as GSIS chief – Government Service Insurance System |website=Government Service Insurance System – Maaasahan ng Lingkod Bayan |date=2022-07-21 |url=https://www.gsis.gov.ph/gsis-board-elects-veteran-banker-as-gsis-chief/ |access-date=2022-09-28}}</ref>}}|products=|production=|production_year=<!-- Year of production data (if known) -->|services=|revenue={{Philippine peso|351}} million<ref name="2020AFS">{{cite report |author=Government Service Insurance System |author-link= |authors= |date=December 31, 2020 |title=GSIS 2020 Audited Financial Report|url=https://www.gsis.gov.ph/downloads/transparency/20211210-CY-2020-Audited-Financial-Statements.pdf?csrt=6490317980077328967|publisher= |page= |docket= |access-date= |quote=}}</ref>|revenue_year=2020|operating_income=|income_year=<!-- Year of operating_income data (if known) -->|net_income={{font color|red|-{{Philippine peso|108.2}}}} million<ref name="2020AFS"/>|net_income_year=2020|aum=<!-- Only for financial-service companies -->|assets={{Philippine peso|1.436}} trillion<ref name="2020AFS"/>|assets_year=2020|equity={{font color|red|-{{Philippine peso|606.5}}}} billion<ref name="2020AFS"/>|equity_year=2020|owner=|members=|members_year=<!-- Year of members data (if known) -->|num_employees=|num_employees_year=<!-- Year of num_employees data (if known) -->|parent=|divisions=|subsid=|module=<!-- Used to embed other templates -->|ratio=<!-- Basel III ratio; used for banks only -->|rating=<!-- Credit rating; used for banks only -->|website={{URL|http://www.gsis.gov.ph}}|footnotes=}}mga myembro kan GSIS may deretso sa kadakul na benepisyong seguridad sosyal, arog baga kan buhay insurance pakinabangan, pagsuway o pagreretiros, asin kadi'gonan nakikinabang. GSIS man an administrador kan General Insurance Fund huli sa RA 656 (Prosty Insurance Law). ini nin seguro sa mga asset nin gobyerno asin rogaring na igwa nin dai mapugolan na intereses an gobyerno. pwede para sa mga empleyado na bakong pang-mayong trabaho, sadiring buhay o daing Aking tawo na magin miyembro kan Gawad. , sakop sinda kan Sistema [[:en:Social_Security_System_(Philippines)|Social Security System]](SSS). == '''Lehislasyon''' == === Dugang === An GSIS gabos na trabahador sa gobyerno apuwera: * Mga miyembro kan Hudiyo asin Konstitusyonal na Komisyon na sakop nin suway na mga ley sa pagretiro; * mga empleyado sa ibang nasyon na mayo nin empleyal na relasyon sa saindang mga ahensia; * ng-kaarog na mga miyembro kan Pwersa Armadas kan Filipinas asin Philippine National Police, kabali an Bureau of Jail Management and Penology asin an Federalasyon nin Fire. Dae kaiba an: Barangay asin Sanggunian officials na dae nagreresibe nin fixed compensation kada bulan (Source: RIRR) === Mga Pakinabang Asin Paglilingkod === pangenot na pakinabang kan ISIS binibilog nin obligatoryo asin o opsional na seguro sa buhay, pagretiro, pagsuway asin paghipno kan empleyado. === Mga Pribilehio sa Paglilingkod === Sr. Mater Leal D.C == '''Organisayon''' == namamahala asin palakaw na ginibong grupo kan ISIS iyo an Board of Trustees, na an mga myembro kaini pignombrahan kan Presidente kan Filipinas. pinagtatrabawohan kan mga Griyego binibilog nin 3,104 na empleyado, an 53% kaini yaon sa Opisina de Payo mantang an tadang 48% yaon sa Branches. sa presente, an GSIS igwa nin 42 na Sangang Opisina, 14 Mga opisina deression sa bilog na nasyon asin 58 para sa paglilingkod. == '''Luma na totogdok kan Daan na mga Payo nin GSIS''' == [[Ladawan:0768jfGSIS_SM_LRT_Station_Villegas_Aroceros_Street_Manilafvf_03.jpg|too|thumb|An Pagtotogdok kan GSIS sa Ermita]]<gallery> Ladawan:GSIS Signage.jpg|Signage kan GSIS sa syudad kan Naga </gallery> Government Service Insurance System Building, tinogdok kan 1952 sa Arroceros (near SM Manila, an dating lokasyon kan YMCA Buhi) iyo an saro sa enot sa mga bagong edipisyo na nakaprograma para makompleto an Bagong Republika. san ni [[Federico Illustre]], an karakter kan estruktura nakatindog sa pag'oltan kan neoclassical asin modernong mga aestitiko. sarong istilong transisyon para sa arkitektura nin gobyerno, an façade kaini nagprodusir nin serye nin pagsakat kan mga harigi na mayo man nin base ni kapitolyo tanganing maipahayag an hinalean asin sistimatikong modernong estyye, pero, kasabay kaiyan, igwa ini nin karakter kan klasikal na masaker asin pansukol. libot an kanto kan edipisyo, na minabilog nin torreng sukian na igwang tolong patindog na bayag nin mga bintanang pasakat hale sa tangka'. walang parte kan torreng ini, may nakasapaw na lanob na pig-uugdo nin patindog na mga loob asin tinusok an screen na mga inset. elebasyon sa ibong na kanto tinawan nin kahulogan kan mga bandang hlonko nin mga bintana asin konkretong eroplano.<ref>{{Cite book|title=Arkitekturang Filipino: A History of Architecture and Urbanism in the Philippines|last=Lico|first=Gerard|publisher=The University of the Philippines Press|year=2008|isbn=978-971-542-579-7|location=Quezon City|pages=351}}</ref> an edipisyo kan GSIS iyo an erokan kan mayor na opisina kaidto kan Ministry of Education, Culture asin Sports, asin kan Opisina kan Ombudsman. nagkapira sa mas nasa luwas na mga kuarto kaiyan yaon ngonyan an opisina kan mga opisyal nin eleksion para sa siudad asin an nagkapirang sanga kan korte hudisyal na kadaklan.<ref>{{Cite news|url=http://newsinfo.inquirer.net/201735/lim-urged-stop-wrecking-manila-heritage-buildings|title=Lim Urged: Stop Wrecking Manila Heritage Buildings|date=May 28, 2012|newspaper=Philippine Daily Inquirer|last=Aning|first=Jerome}}</ref> edipisyong ini na mana, sa likod mismo kan Manila City Hall, pighihinako huli sa pagdedebosyon, paglapas sa ley dapit sa pamana. hapot an mga kagsadiri kan Manila City Hall kun noarin ninda himuyawoton na mademaron na ining Federico Illustre landmark.<ref>{{Cite news|url=http://www.philstar.com/modern-living/2012-07-21/829838/dozen-years-pillage|title=A Dozen Years of Pillage|date=July 21, 2012|work=The Philippine Star|last=Alcazaren|first=Paulo}}</ref> Coconut Manila iyo an naghapot ki James Jao, sa arkitekto asin London School of Economics-trained urban planner sa plano para sa pagbawi kan itinogdok na estrukturang pamana. An edipisyong ini pwede dukoton [[iya-pakatalubo|ga pinagsalak na pagtalubo]] Paagi nin pagpadanay kan presenteng estruktura, pwede ining magin podium nin sarong halangkaw-simong edipisyo sa likod kaiba an atrium... An nag' eeksister na Globe Building kayang magporondohan sa mga tindahan asin ibang estaran, na may lobby/respon sa sarong gilid para sa hotel o condominium (opisyo o residensya). Ini makakakonekstrate sa igwa nin SM City mall.<ref>{{Cite news|url=http://www.abs-cbnnews.com/lifestyle/02/11/14/15-heritage-buildings-need-be-rescued|title=15 Heritage Buildings that Need to be Rescued|date=February 12, 2014|work=ABS-CBN News|accessdate=October 26, 2023|archivedate=September 6, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150906225541/http://www.abs-cbnnews.com/lifestyle/02/11/14/15-heritage-buildings-need-be-rescued}}</ref> == '''Komputerisasyon''' == === lusob sa Database === Abril 2 asin Mayo 11, 2009, an Gawad Panlaog na Loans, Miyembro, Acquired Assets and Magsaysay Management System (ALAMAS) nagpasingot nin dae risa, mala ta nagin saróng lealment apensia an ahensya sa pagproseso kaini nin mga paghihingako asin aplikasyon kan pagsubli. GISie nagsangat kan Hunyo 1, 2011, sarong P100-milyon de danyos kadtong IBM Philippines asin an magurang kaini marigon, siring man an contractor Questronix Corp. huli sa pagsuplay nin may kakundian dsoftware na nagbunga kan pagbagsak nin kompyuter.<ref>{{Cite news|last=Villafrania|first=Alexander|title=GSIS sues IBM, seeks P100M in damages}}</ref> === UMID === GSIS iyo an enot na ahensya nin gobyerno sa Filipinas na nag-ampon kan United Multi-Purpose ID System, "na katuyohan magtaroto asin magkaoroyon kan mga sistema pagbisto kan gabos na ahensiang panrekunsiyo asin government-dependienteng korporasyon paagi kan paggamit nin sarong unique multi-puposte AD". <ref name="UMID1M">{{Cite news|last=Leyco|first=Chino S.|title=GSIS's UMID eCard enrollment hits 1 million|url=http://www.mb.com.ph/articles/272606/gsis-s-umid-ecard-enrollment-hits-1-million|work=Manila Bulletin|date=August 16, 2010}}</ref>Agosto 16, 2011, pig'anunsyo kan ISIS na an pagenrol sa eCard uminabot na sa sarong milyon na marka kaini.<ref name="UMID1M" /> === Mga Pag - aling - buhay === Enero 25, 2008, an President kan ISIS asin si General Manager Winst[[on Garcia]] nag'anunsyo "na ini na paggaom nin total na $5 bilyon sa permanenteng ginaganar, mga equities asin rogaring [sa Pilipinas] asin sa ibang nasyon ... enot nagimbestigar nin $1 bilyones ngonyan taon sa panglobong saod, asin saro pang $1 billion lokalmente".<ref>{{Cite news|work=GMA News|last=Arcibal|first=Cheryl|title=GSIS investing $5B in global, local instruments|url=http://www.gmanews.tv/story/77976/GSIS-investing-5B-in-global-local-instruments|publisher=GMA Network Inc.|date=January 25, 2008}}</ref> == '''Hilingon pa''' == [[:en:Social_Security_System_(Philippines)|Social Security System (Philippines)]] para sa pribadong mga empleyado {{Tamboan}} b0pj0prfy7erq1juczfypo2fqy6esu7 Alyssa Valdez 0 52105 305746 295866 2026-05-20T06:18:31Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305746 wikitext text/x-wiki {| class="infobox vcard" style="width:26em" ! colspan="2" class="infobox-above fn" |Alyssa Valdez |- | colspan="2" class="infobox-image" style="padding-bottom:0.5em;" |[[File:Alyssa_Valdez.jpg|daing kwadro]]<div class="infobox-caption">Valdez in 2014</div> |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background:#b0c4de;" |Personal information |- ! class="infobox-label" scope="row" |Full&nbsp;name | class="infobox-data fn" style="vertical-align:middle;" |Alyssa Caymo Valdez |- ! class="infobox-label" scope="row" |Nationality | class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |Filipino |- ! class="infobox-label" scope="row" |Born | class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1993-06-29</span>) </span>June 29, 1993<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age&nbsp;31)</span><br /><br />[[San Juan, Batangas]], Philippines |- ! class="infobox-label" scope="row" |Height | class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |1.75&nbsp;m (5&nbsp;ft 9&nbsp;in) |- ! class="infobox-label" scope="row" |Weight | class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |50&nbsp;kg (110&nbsp;lb) |- ! class="infobox-label" scope="row" |Spike | class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |305&nbsp;cm (120&nbsp;in) |- ! class="infobox-label" scope="row" |Block | class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |280&nbsp;cm (110&nbsp;in) |- ! class="infobox-label" scope="row" |College / University | class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |[[Ateneo de Manila University]] |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background:#b0c4de;" |Volleyball information |- ! class="infobox-label" scope="row" |Position | class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |[[Volleyball#Player specialization|Outside hitter]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Current club | class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |[[Creamline Cool Smashers]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Number | class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |2 |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background:#b0c4de;;background-color:#cccccc;" |Career |- | colspan="2" class="infobox-full-data" style="vertical-align:middle;" | {| style="background:transparent; text-align:left;" width="100%" !Years !Teams |- |2013 |[[Smart-Maynilad Net Spikers|Smart-Maynilad]] |- |2015 |[[PLDT Home Ultera Ultra Fast Hitters|PLDT]] |- |2016 |[[BaliPure Purest Water Defenders|BaliPure]] |- |2016 |[[Bureau of Customs Transformers|Bureau of Customs]] |- |2016 |[[3BB Nakornnont]] |- |2017 |Attack Line |- |2017– |[[Creamline Cool Smashers|Creamline]] |} |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background:#b0c4de;" |National team |- | colspan="2" class="infobox-full-data" style="vertical-align:middle;" | {| style="background:transparent; text-align:left; line-height:1.8em;" width="100%" |2008– |[[Philippines women's national volleyball team|Philippines]] |} |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background:#b0c4de;" |<div class="mw-collapsible " style="text-align:center; font-size:95%"> <div class="skin-nightmode-reset-color" style="line-height:1.6em; font-size:105%; "><div style="margin:0 4em;">Honours</div></div> <div class="mw-collapsible-content" style="font-size:105%"><templatestyles src="infobox/mobileviewfix.css" /> {| class="skin-nightmode-reset-color" style="width:100%; background-color:#f9f9f9; color:#000000; font-weight:normal" | colspan="2" style="padding:0" | |- ! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#eeeeee;color:inherit;" |Women's [[Volleyball]] |- ! colspan="3" class="adr" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#eeeeee;color:inherit;" |Representing <span class="country-name"><span class="flagicon">[[Ladawan:Flag_of_the_Philippines.svg|link=|alt=|border|23x23px]]&nbsp;</span>[[Filipinas|Philippines]]</span> |- ! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |ASEAN Grand Prix |- | style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Ladawan:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]] | style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2019 Santa Rosa</span> | style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team |} </div></div> |- | colspan="2" class="infobox-below" style="color:#555;" |Last updated: October 2019 |} Si '''Alyssa Caymo Valdez''' (namundag Hunyo 29, 1993) sarong Pilipinong parakawat nin balibol na presenteng nagkakawat para sa Creamline Cool Smashers. Siya sarong miyembro kan collegiate varsity women's volleyball team kan [[Ateneo de Manila na Unibersidad|Ateneo de Manila University]] sa parehong [[Volleyball|panlaog]] asin pang pambeach na balibol. Siya an pinakamatibay bilang sarong parakawat nin panlaog na balibol kun saen nagdara siya nin dakol na titulo nin kampeonato asin dakulang onra para sa unibersidad. Siya presenteng miyembro kan nasyonal na koponan kan Pilipinas . An saiyang pagmidbid sa bilog na kinaban nagbukas kan dalan para saiya na mag-kawat sa ibang nasyon arog kan [[Tailandya|Thailand]] para sa 3BB Nakornnont asin [[Taiwan]] para sa Attack Line Volleyball Club. == Mga enot na taon kan buhay == Si Valdez pinadakula sa [[San Juan, Batangas|San Juan]], [[Batangas]], sa mga magurang na si Ruel, na nagtatrabaho sa sarong kompanya nin awto, asin si Pablita, sarong paratukdo sa pampublikong eskwelahan. Siya sana an aking babae sa apat na aki. <ref name="businessmirror.com.ph">{{Cite news|title=San Juan Wonder Woman by Rick Olivares|date=March 16, 2015}}</ref> Nanodan niya kun pano mag-volleyball sa paagi nin pakikikawat sa saiyang duwang matuang tugang na lalaki kan siya nasa elementarya sa edad na 12. <ref name="businessmirror.com.ph" /> == Propesyon == Huli ta napatalubo an saiyang mga kakayahan sa balibol, siya napili na mag-kawat sa Southern Tagalog Calabarzon Athletic Association (STCAA), sarong rehiyonal na sports meet para sa mga atletang estudyante sa elementarya asin hayskul sa rehiyon nin [[Calabarzon]] kun saen siya pig-scout asin pig-recruit kan [[Unibersidad kan Santo Tomas|University of Santo Tomas]] (UST) tanganing mag-kawat para sa saindang grupo nin mga atleta sa balibol, an UST Tigress Cubs. Sa saiyang enot na taon sa Unibersidad kan Santo Tomas Junior High School, siya napili bilang miyembro kan National Capital Region (NCR) na grupo para sa Palarong Pambansa, sarong nasyonal na kompetisyon sa isports para sa mga estudyante sa elementarya asin sekondarya. Siya an pinakamatibay na parakawat nin balibol sa hayskul kan UST na nangenot sa saiyang koponan sa nagkapirang kampeonato: tolong titulo sa UAAP (Seasons 70–72), asin saro sa National Shakey's Girls' Volleyball League (2009). Siya sarong tolong beses na MVP sa UAAP (Season 70–72) asin sarong beses sa Shakey's Girls' Volleyball League (2009). <ref>{{Cite news|url=http://www.philstar.com/sports/447722/ust-high-cops-shakeys-girls-volleyball-title|title=UST High cops Shakey's girls volleyball title|date=March 13, 2009}}</ref> === Kolehiyo === An karera ni Valdéz bilang estudyante-atleta nakaabot sa mas halangkaw na lebel kan saiyang mga taon sa kolehiyo. Nakakua siya nin dakul na indibidwal na premyo asin nakatabang na manggana nin magkapirang titulo sa kampeonato para sa saiyang koponan sa kolehiyo, an Ateneo Lady Eagles . Siya an 4-beses na Best Scorer, 3-beses na Best Server, 3-beses na Season MVP, asin one-time na Finals MVP kan UAAP. ==== 2010–2011 ==== Dawa ngani nakaenrol bilang sarong estudyante sa Ateneo, si Valdéz kinaipuhan na magserbi nin sarong taon na pagka-residente na ipinaotob kan [[Pang-unibersidad na Atletikong Asosasyon kan Filipinas|University Athletic Association of the Philippines]] para sa pagbalyo hale sa sarong eskwelahan kan UAAP (UST) pasiring sa saro pa (Ateneo). <ref>{{Cite news|url=http://www.varsitarian.net/sports/20100701/uaap_piracy_turns_tigers_into_bulldogs|title=UAAP piracy turns Tigers into Bulldogs|date=January 7, 2010}}</ref> Kan panahon na ini, nagkawat siya sa International Federal Beach Volleyball Tournament na ginibo sa Tsina kaiba an saiyang ka-grupo sa Lady Eagle na si Bea Tan kun saen sinda nagtapos na ika-7. <ref>{{Cite news|url=http://www.ballerspinas.com/2011/07/ateneo-lady-eagles-alyssa-valdez-and.html|title=Ateneo Lady Eagles' Alyssa Valdez and Bea Tan Placed 7th in Beach Volleyball Tournament|date=July 19, 2011}}</ref> Nagkawat man siya bilang bisitang parakawat para sa Ateneo sa duwang kumperensya kan Shakey's V-League . An Shakey's V-League Season 7 2nd Conference iyo an nagmarka kan saiyang enot na pagluwas sa Lady Eagles sa sarong torneo, bilang sarong bisitang parakawat. Ito an panahon na bako pa siyang parte kan 1st six. Kan suminunod na Season (Shakey's V-League Season 8 1st Conference), nag'ayon giraray siya sa grupo bilang sarong bisitang parakawat bilang sarong starter na. Si Valdez nanggana kan saiyang enot na gold na medalya sa V-League pagkatapos nindang daogon an mga nagdedepensang kampeon, an Adamson Lady Falcons, sa finals. ==== 2011–2012 ==== An pinakaenot na Open Conference kan Shakey's V-League iyo an pinakaenot na torneo kun saen si Valdéz nagkawat bilang sarong regular na parakawat para sa Ateneo. Saro siya sa mga pinakahalangkaw na parapuntos kan grupo. An Lady Eagles iyo sana an grupo kan kolehiyo na nakalaog sa Final 4 asin nakatapos sa ika-tulong pwesto. An Lady Eagles nag'ayon sa ika-tulong season kan Shakey's V-League Season 8 na iyo an Southeast Asian Club Invitational League. Pinangenotan ni Valdez an Lady Eagles sa pagdaog sa club team hale sa Malaysia sa mga eliminasyon. Igwa siyang 27 puntos sa kawat na idto. <ref>{{Cite news|url=http://sports.inquirer.net/22247/v-league-vietnam-whips-army-ateneo-stays-alive|title=V-League: Vietnam whips Army; Ateneo stays alive}}</ref> Pagkatapos na magserbi sa mandatoryong sarong taon na patakaran sa pagka-residente, kaya dai siya kwalipikado para sa UAAP Rookie of the Year award, si Valdez nakaabot sa listahan kan Lady Eagles sa UAAP Season 74 asin nag'ayon sa mga beteranong parakawat na si Fille Cainglet, Dzi Gervacio, [[Gretchen Ho]], A Nacachi, asin Jem Ferrer o midbid sa apod na Fab 5. Nag-ambag siya sa opensa kan grupo asin nakatabang na darahon an grupo sa Finals. <ref>{{Cite news|url=http://news.abs-cbn.com/sports/11/24/11/all-eyes-high-school-phenom-uaap-volleyball|title=All eyes on high school phenom in UAAP volleyball|date=November 24, 2011}}</ref> An Ateneo an nakakua kan Game number 1 kan Finals alagad dai nakadaog sa DLSU Lady Spikers sa nagsunod na duwang kawat. Sa pang pampang nin dagat na balibol, kaiba si Bea Tan asin Fille Cainglet, nakatapos sinda sa ika-2 pwesto. <ref>{{Cite news|url=http://www.theguidon.com/2011/09/ateneo-falls-to-ust-in-final-day-of-beach-volleyball-competition/|title=Ateneo falls to UST in final day of beach volleyball competition|date=September 18, 2011}}</ref> Sa 1st Conference kan Shakey's V-League Season 9, naresibe niya an saiyang ikaduwang V-League gold medal asin nginaranan na Finals MVP pagkatapos nindang idepensa an saindang titulo laban sa UST Tigresses. ==== 2012–2013 ==== Sa Open Conference kan Shakey's V-League Season 9, pinangenotan ni Valdez an team kan Ateneo asin giraray, sinda sana an grupo kan kolehiyo na nakalaog sa Final 4. An saindang grupo nagkaigwa nin tyansa na makua an bronse pagkatapos na daogon an Philippine Army Lady Troopers sa laog nin 5 set sa game 1 kan best-of-three na laban para sa bronse. Sa kamondoan, huli sa mga rason sa akademya, an nagkapirang mga pangenot na parakawat mayo sa Game 2 asin an Philippine Army madaling nanggana sa ika-2ng kawat sa sunod-sunod na mga set. Dai na pinalawig an mga serye kan kawat nin huli ta an Sandugo Lady Conquerors nanggana na kan titulo. Sa UAAP Season 75, dinaog ni Valdéz an rekord para sa pinakadakol na puntos na naiskor sa sarong kawat nin balibol kan mga babae kan UAAP. Nakapuntos siya nin 35 puntos (31 spike, 3 blocks asin 1 service ace) sa ikaduwang round kawat nin eliminasyon laban sa Adamson Lady Falcons kan Enero 20, 2013. An nakalaag na rekord bago an saiyang makadaog-rekord nin pagkawat iyo an 33 puntos na itinao kan sarong Adamson Lady Falcon, si Angela Benting kan Pebrero 14, 2009. Nalampasan niya man an rekord kan dating Lady Eagle Charo Soriano na igwa nin halangkaw na rekord na 31 puntos para sa Ateneo. <ref>{{Cite news|url=http://www.pinoyexchange.com/forums/content.php?r=199-Alyssa-Valdez-In-Superstar-Territory|title=Alyssa Valdez: In Superstar Territory|journal=Pinoy Exchange|date=February 8, 2013|accessdate=April 25, 2025|archivedate=March 4, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304231603/http://www.pinoyexchange.com/forums/content.php?r=199-Alyssa-Valdez-In-Superstar-Territory}}</ref> Si Valdez an napili bilang pinakamatibay na parapuntos kan season. <ref name="UAAP SEASON 75 Volleyball Awards">{{Cite news|url=https://www.rappler.com/sports/23194-uaap-volleyball-marano-galang-named-co-mvps|title=UAAP Volleyball: Marano, Galang named co-MVPs|journal=Rappler|date=March 6, 2013}}</ref> An saiyang tibay sa pag-iskor nakatabang sa grupo kan Ateneo na makaabot giraray sa Finals alagad dai nakaabot sa mga nagdedepensang kampeon, an DLSU Lady Spikers. Sa 1st Conference kan Shakey's V-League Season 10, si Valdez nakakua kan Best Server award. Dai sinda nanggana sa pagdepensa kan saindang titulo pagkatapos na daogon sinda kan NU Lady Bulldogs sa Game 2 asin 3 kan Finals. ==== 2013–2014 ==== Sa UAAP Season 76, si Valdéz, kaiba si Bea Tan asin Michelle Morente, an nagkua kan bronseng medalya sa torneo nin pang pambeach na balibol. Siya an nagin kapitan kan grupo nin balibol kan mga babae kan Ateneo para sa panlaog na balibol. Siya an pinangaranan na Pinakamatibay na Parapuntos, Pinakamatibay na Serbidor asin MVP kan Panahon. Nanggana man siya kan Finals MVP award pagkatapos na daogon an mga nagdedepensang kampeon, an DLSU Lady Spikers, na igwang bentahe na tulong beses kaipuhan madaog. <ref name="sin_mvp">{{Cite news|url=http://sports.inquirer.net/147807/ateneos-valdez-named-finals-mvp|title=Ateneo's Valdez named finals MVP|last=Flores|first=Celeste R.|newspaper=Inquirer|date=March 15, 2014}}</ref> Si Valdez an pinakaenot na babaying atleta sa balibol na nanggana nin apat na premyo sa sarong season kan UAAP. Si Valdéz nakakua giraray kan Best Scorer Award alagad ngonian, sa Shakey's V-League ( 11th Season Open Conference ). Nagset siya nin rekord para sa pinakadakol na puntos na napuntos sa bilog na kumperensya na may total na ''342 puntos'' . An naenot na rekord na set iyo an 314 na hale sa Jaroensri Bualee. <ref>{{Cite news|url=https://sg.sports.yahoo.com/blogs/sportztackle/shakey-v-league-open-conference-individual-awards-fearless-170207891.html|title=Shakey's V-League Open Conference Individual Awards (Fearless) Forecasts|last=Zarate|first=Noel|newspaper=Yahoo!|date=August 28, 2014|accessdate=April 25, 2025|archivedate=November 9, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161109021158/https://sg.sports.yahoo.com/blogs/sportztackle/shakey-v-league-open-conference-individual-awards-fearless-170207891.html}}</ref> <ref name="Rachel_home_V-League_MVPs">{{Cite news|url=http://www.spin.ph/volleyball/v-league/news/i|title=Rachel Anne Daquis reinforces PH Army's status as home to V-League MVPs|last=Lozada|first=Mei-Lin|newspaper=Spin|date=August 28, 2014}}</ref> ==== 2014–2015 ==== Pinangenotan ni Valdéz an Ateneo women's volleyball team, na nagrerepresentar kan Pilipinas, sa 2014 ASEAN University Games na ginibo sa Palembang, Indonesya asin dinara niya an Bronse. Idto an pinakaenot na internasyonal na medalya ni Valdez. <ref>{{Cite news|url=http://news.abs-cbn.com/video/sports/12/15/14/ph-bags-volleyball-bronze-asean-university-games|title=PH bags volleyball bronze in ASEAN University Games|work=ABS-CBN News|date=December 15, 2014}}</ref> Sa UAAP Season 77, si Valdez nakakua nin ''312 puntos'' na nakalampas sa saiyang nakaaging season. Siya giraray an tinawan nin premyo bilang MVP kan Season, Pinakamarahay na Serbidor, asin Pinakamarahay na Parapuntos. Napanggana nindang idinepensa an saindang titulo laban sa kalaban na DLSU Lady Spikers. <ref name="Valdez_UAAP_77_MVP">{{Cite news|url=http://news.abs-cbn.com/video/sports/03/14/15/ateneos-alyssa-valdez-uaap-season-77-mvp|title=Ateneo's Alyssa Valdez is UAAP Season 77 MVP|newspaper=ABS-CBN News|date=March 15, 2015}}</ref> Natapos ninda an season na may 16-0 sweep. <ref>{{Cite news|url=http://news.abs-cbn.com/sports/03/14/15/ateneo-claims-back-back-titles-uaap-volleyball|title=Ateneo caps perfect season with 2nd straight UAAP title|first=Camille B.|last=Naredo|newspaper=ABS-CBN News|date=December 27, 2014}}</ref> Sa kumperensya kan kolehiyo kan Shakey's V-League Season 12, si Valdez nakapuntos nin pinakahalangkaw sa kumperensya na 32 puntos hali sa 26 na mga spike, sarong block asin limang service aces laban sa CSB Lady Blazers sa laog kan round nin eliminasyon. <ref>{{Cite news|title=Alyssa Valdez scores conference-high 32 as Ateneo Lady Eagles nip CSB Lady Blazers in five|last=Lozada|first=Mei-Lin}}</ref> Siya an pigngaranan na 1st Best Outside Spiker asin Conference MVP. <ref name="Valdez_rappler">{{Cite news|title=Alyssa Valdez earns another Shakey's V-League MVP award|last=Ganglani|first=Naveen}}</ref> Pagkatapos na magin reserba kan nakaaging UAAP Season 77, si Valdéz nagbalik sa beach na balibol kaiba si Bea Tan asin Jhoana Maraguinot para sa season 78. Natapos ninda an season sa ikaduwang pwesto pagkatapos na madaog sa DLSU Lady Spikers. <ref>{{Cite news|url=http://www.spin.ph/volleyball/news/uaap-beach-volley-kim-fajardo-cyd-demecillo-la-salle-ateneo-alyssa-valdez-bea-tan|title=La Salle's Fajardo-Demecillo pair ousts Lady Eagles to reach UAAP beach volley final|work=Spin|date=October 21, 2015}}</ref> An 2015 saro sa pinakamabungang taon ni Alyssa. <ref>{{Cite news|url=http://sports.abs-cbn.com/sportslifestyle/news/2016/01/04/proof-2015-year-alyssa-valdez-7537|title=Proof that 2015 was the Year of Alyssa Valdez|work=ABS-CBN News|date=January 4, 2016|accessdate=April 25, 2025|archivedate=January 17, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160117114451/http://sports.abs-cbn.com/sportslifestyle/news/2016/01/04/proof-2015-year-alyssa-valdez-7537}}</ref> Nautro niya an bronseng medalya kaiba an Ateneo sa 2016 ASEAN University Games na ginibo sa Indonesia. <ref>{{Cite news|url=https://www.rappler.com/sports/by-sport/volleyball/139938-ateneo-lady-eagles-win-bronze-asean-university-games|title=Ateneo Lady Eagles win bronze in AUG|work=Rappler|date=July 16, 2016}}</ref> === Propesyon sa club === ==== Smart–Maynilad Net Spikers ==== Nasorpresa ni Valdez an komunidad nin balibol kan mag-ayon siya sa koponan kan Smart-Maynilad Net Spikers sa quarterfinal na round kan 2013 Shakey's V-League Season 10 Open Conference. Dai siya nakabali sa mga elimination round games nin huli sa saiyang dedikasyon sa Ateneo sa UAAP pambeach na balibol. Nakua niya an espesyal na premyo kan Pinakamatibay na Parakawat kan Komperensya hali sa saro sa mga isponsor kan kumperensya. ==== PLDT Ultra Fast Hitters ==== Si Valdez nag'ayon sa PLDT Home Ultera Ultra Fast Hitters club team sa panginginot ni Coach Roger Gorayeb para sa Shakey's V-League Season 12 Open Conference . Natapatan niya an saiyang rekord sa UAAP, na nakapuntos nin 35 puntos hali sa 33 na pag'atake asin 2 aces laban sa Philippine Army Lady Troopers sa semifinal na round. Siya tinawan nin premyo bilang 1st Best Outside Spiker asin an Conference Most Valuable Player. Naganahan ni Valdez ang saiyang ikatulong medalya sa Kampeonato sa Shakey's V-League pakatapos na madaog kan PLDT ang Philippine Army Lady Troopers sa Finals. Sa pinakusog na kumperensya kan Shakey's V-League Season 12, si Valdez nagbalik sa PLDT team sa game 1 kan finals na nakapuntos nin 25 puntos hali sa 22 na pag'atake, 2 aces, asin 1 block laban sa Philippine Army Lady Troopers. An grupo nanggana sa finals asin si Valdez nanggana kan saiyang ikaapat na medalya sa Kampeonato asin kan saiyang ikaduwang Finals Most Valuable Player award sa Shakey's V-League. ==== BaliPure Purest Water Defenders ==== Pagkatapos kan saiyang karera sa UAAP, si Valdez nag'ayon sa BaliPure Purest Water Defenders para sa Shakey's V-League Season 13 Open Conference sa sarong grupo na kadaklan binubuo kan dating Ateneo de Manila Lady Eagles. Nakua ninda an ikatolong pwesto sa Kumperensya. Dawa ngani dai siya nakapag-kawat nin pirang oras, si Alyssa Valdez nakakua pa man giraray kan 1st best outside spiker. ==== Bureau of Customs Transformers ==== Si Valdez nagbalyo sa Bureau of Customs Transformers sarong grupo nin balibol na nakikipagkumpetensya sa ika-13 na Shakey's V-League Reinforced Conference, igwa sinda nin 5-2 na rekord sa Elimination Round. Nanggana sinda sa UP, Laoag, UST, Coast Guard asin Air Force alagad nadaog sa Pocari Sweat asin BaliPure. Sa 5-2 na rekord na ini an grupo nakakua kan ikatolong semifinals slot na nakipagkumpetensya laban sa BaliPure asin sinda nagganang nakaabot sa finals na inatubang an mga Pocari Sweat lady warriors na nakipaglaban para sa kampeonato. Sa katapustapusi, sinda dai nanggana na nagresulta sa 1st runner up finish. Si Alyssa sa kahurihurihi nakakua kan saiyang ika-3 Most Valuable Player award asin ika-1 pinakamarahay na outside spiker kan Shakey's V-League (Season 13 Reinforced Conference). ==== 3BB Nakornnont ==== An Thai club, 3BB Nakornnont, nag-anunsyo kan Disyembre 24, 2016, na sinda nagpirma ki Valdez tanganing mag-kawat para sa sainda. <ref>{{Cite news|last=Del Rosario|first=Paolo|title=Volleyball athlete Alyssa Valdez signs with Thai club 3BB Nakornnont|publisher=CNN Philippines}}</ref> Siya dapat na magdebut para sa 3BB Nakornnont kan Enero 29, 2017, sa kapangganahan kan saiyang club laban sa King-Bangkok alagad napiritan na maglaktaw sa sarong laban pagkatapos na mag-ako sana kan saiyang International Transfer Certificate pirang oras bago an laban. <ref>{{Cite news|title=3BB Nakornnont sweeps King-Bangkok, Valdez skips match|publisher=ABS-CBN News}}</ref> Nagdebut siya para sa saiyang club haros sarong semana pakalihis kan Pebrero 4, 2017, sa sarong kawat laban sa Bangkok Glass, kun saen an saiyang grupo nadaog an gabos na tolong set. <ref>{{Cite news|title=Valdez debuts in 3BB Nakornnont loss to Bangkok Glass|publisher=ABS-CBN News}}</ref> ==== Creamline Cool Smashers ==== Para sa 2017 na season kan Premier Volleyball League ( pinakusog asin bukas na mga kumperensya), si Valdez nag'ayon sa expansion team, an Creamline Cool Smashers . <ref>{{Cite news|date=February 27, 2017|title=Alyssa Valdez banners new V-League team Creamline|url=http://www.philstar.com/sports/2017/02/27/1676248/alyssa-valdez-banners-new-v-league-team-creamline}}</ref> Ini habang kan kumperensyang pinakusog kan siya tinawan kan saiyang ika-4 na PVL MVP award asin an ika-1 na pinakamarahay na outside spiker award. <ref>{{Cite news|date=June 13, 2017|title=Valdez bags inaugural PVL Reinforced Conference MVP award|url=http://sports.abs-cbn.com/pvl/news/2017/06/13/valdez-bags-inaugural-pvl-reinforced-conference-mvp-award-27269|accessdate=April 25, 2025|archivedate=October 28, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171028094253/http://sports.abs-cbn.com/pvl/news/2017/06/13/valdez-bags-inaugural-pvl-reinforced-conference-mvp-award-27269}}</ref> ==== Attack Line ==== Kan Setyembre 11, 2017, sa paagi nin sarong interbyu ni Gretchen Ho, si Valdez na-tap na mag-kawat para sa Attack Line, sarong club team sa [[Taiwan]] . Si Valdez nagkawat para sa grupo hanggang kan Disyembre 31, 2017. === Internasyunal === Si Valdez nagkawat para sa nasyonal na grupo nin mga babagying paarakawat sa Pilipinas sa mga hobenes asin senior na lebel. <ref>{{Cite news|date=September 30, 2021|title=PH vies for lone FIVB World Club volleyball slot in tough Asian tilt|url=https://www.rappler.com/sports/volleyball/philippines-vies-lone-fivb-world-cup-slot-asian-tournament|work=Rappler}}</ref> ==== Kahubenan ==== Pinangenotan ni Valdez an walong pwesto kan Youth 16-Under Girls' Philippines National Volleyball Team sa 2008 Asian Youth Championship na ginibo sa [[Pasig]], Pilipinas. Kan 2013, nagin siyang miyembro kan Philippines National Senior Volleyball Team. Siya an nailaag na kapitan kan grupo kan Pilipinas para sa 2015 Asian U23 Championship . ==== Pagkagurang ==== Si Valdez miyembro kan Philippine National team na nagtapos sa ikatolong pwesto sa 2014 FIVB Southeast Asian Zone Qualifier na ginibo sa Quang Tri, Vietnam. Sa 2015 Southeast Asian Games, siya nadestino na magdara kan [[Bandera kan Filipinas|bandera kan Pilipinas]] sa tradisyonal na parada kan mga nasyon na ginibo sa Singapore. == Iba pa == Kan an Spikers' Turf naestablisar giraray kan 2018, si Valdez ginibong presidente kan liga nin volleyball kan mga lalaki, sarong katotoohan na ipinahayag sana sa publiko kan 2020. == Mga Club == * {{Flagicon|PHI}} [[Smart-Maynilad Net Spikers]] (2013) * {{Flagicon|PHI}} [[PLDT Home Ultera Ultra Fast Hitters]] (2014–2015) * {{Flagicon|PHI}} [[BaliPure Purest Water Defenders]] (2016) * {{Flagicon|PHI}} [[Bureau of Customs Transformers]] (2016) * [[3BB Nakornnont]] (2016–2017) * Attack Line (2017) * {{Flagicon|PHI}} [[Creamline Cool Smashers]] (2017–present) == Mga Naganahan == === Mga indibidwal === * ''2006 UAAP Season 69 "best scorer" '' * ''2006 UAAP Season 69 "Rookie of the Year"'' * ''2007 UAAP Season 70 "Most Valuable Player"'' * ''2008 Shakey's Girls Volleyball League (NCR) "Best Attacker"'' * ''2008 UAAP Season 71 "Most Valuable Player"'' * ''2008 UAAP Season 71 "Athlete of the Year"'' * ''2009 Shakey's Girls Volleyball League (NCR) "Most Valuable Player"'' * ''2009 Shakey's Girls Volleyball League (NCR) "Best Attacker"'' * ''2009 Shakey's Girls Volleyball League (National) "Best Attacker"'' * ''2009 UAAP Season 72 "Most Valuable Player"'' * ''2009 UAAP Season 72 "Best Attacker"'' * ''2010 Shakey's Girls Volleyball League (NCR) "Best Attacker"'' * ''2010 Shakey's Girls Volleyball League (National) "Best Attacker"'' * ''2012 Shakey's V-League Season 9 1st Conference "Finals Most Valuable Player"'' * ''2013 UAAP Season 75 "Best Scorer"'' * ''2013 Shakey's V-League Season 10 1st Conference "Best Server"'' * ''2014 UAAP Season 76 "Finals Most Valuable Player"'' * ''2014 UAAP Season 76 "Season's Most Valuable Player"'' * ''2014 UAAP Season 76 "Best Scorer"'' * ''2014 UAAP Season 76 "Best Server"'' * ''2014 Shakey's V-League Season 11 Open Conference "Best Scorer"'' * ''2015 UAAP Season 77 "Season's Most Valuable Player"'' * ''2015 UAAP Season 77 "Best Scorer"'' * ''2015 UAAP Season 77 "Best Server"'' * ''2015 Shakey's V-League Season 12 Open Conference "Conference Most Valuable Player"'' * ''2015 Shakey's V-League Season 12 Open Conference "1st Best Outside Spiker"'' * ''2015 Shakey's V-League Season 12 Collegiate Conference "Conference Most Valuable Player"'' * ''2015 Shakey's V-League Season 12 Collegiate Conference "1st Best Outside Spiker"'' * ''2015 Shakey's V-League Season 12 Reinforced Conference "Finals Most Valuable Player"'' * ''2016 UAAP Season 78 "Athlete of the Year"'' * ''2016 UAAP Season 78 "Season's Most Valuable Player"'' * ''2016 UAAP Season 78 "Best Scorer"'' * ''2016 UAAP Season 78 "Best Server"'' * ''2016 Shakey's V-League Season 13 Open Conference "1st Best Outside Spiker"'' * ''2016 Shakey's V-League Season 13 Reinforced Conference "1st Best Outside Spiker"'' * ''2016 Shakey's V-League Season 13 Reinforced Conference "Conference Most Valuable Player"'' * ''2017 Premier Volleyball League 1st Season Reinforced Open Conference "Conference Most Valuable Player"'' * ''2017 Premier Volleyball League 1st Season Reinforced Open Conference "1st Best Outside Spiker"'' * ''2018 Premier Volleyball League Reinforced Conference "1st Best Outside Spiker"'' * ''2018 Premier Volleyball League Open Conference "1st Best Outside Spiker"'' * ''2018 Premier Volleyball League Open Conference "Conference Most Valuable Player"'' * ''2019 Premier Volleyball League Reinforced Conference "2nd Best Outside Spiker"'' * ''2019 Premier Volleyball League Reinforced Conference "Conference Most Valuable Player"'' * ''2021 Premier Volleyball League Open Conference "1st Best Outside Spiker"'' * ''2022 Premier Volleyball League Open Conference "Finals Most Valuable Player"'' * ''2022 Premier Volleyball League Invitational Conference "1st Best Outside Spiker"'' * ''2022 Premier Volleyball League Reinforced Conference "1st Best Outside Spiker"'' * ''2023 Premier Volleyball League Invitational Conference "2nd Best Outside Spiker"'' === Kolehiyo === * 2011 Shakey's V-League Season 8: 1st Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Ateneo De Manila University Lady Eagles * 2011 Shakey's V-League Season 8: Open Conference – [[Ladawan:Med_3.png]] Bronze medal, with Ateneo De Manila University Lady Eagles * 2012 UAAP Season 74 volleyball tournaments – [[Ladawan:Med_2.png]] Silver medal, with Ateneo De Manila University Lady Eagles * 2012 Shakey's V-League Season 9: 1st Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Ateneo De Manila University Lady Eagles * 2013 UAAP Season 75 volleyball tournaments – [[Ladawan:Med_2.png]] Silver medal, with Ateneo De Manila University Lady Eagles * 2013 Shakey's V-League Season 10: 1st Conference – [[Ladawan:Med_2.png]] Silver medal, with Ateneo De Manila University Lady Eagles * 2014 UAAP Season 76 volleyball tournaments – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Ateneo De Manila University Lady Eagles * 2014 ASEAN University Games – [[Ladawan:Med_3.png]] Bronze medal, with Ateneo De Manila University Lady Eagles * 2015 UAAP Season 77 volleyball tournaments – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Ateneo De Manila University Lady Eagles * 2015 Shakey's V-League Season 12: Collegiate Conference – [[Ladawan:Med_2.png]] Silver medal, with Ateneo De Manila University Lady Eagles * 2016 UAAP Season 78 volleyball tournaments – [[Ladawan:Med_2.png]] Silver medal, with Ateneo De Manila University Lady Eagles * 2016 ASEAN University Games – [[Ladawan:Med_3.png]] Bronze medal, with Ateneo De Manila University Lady Eagles === Club === * 2013 Shakey's V-League Open Conference – [[Ladawan:Med_2.png]] Silver medal, with Smart-Maynilad Net Spikers * 2015 Shakey's V-League Open Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with PLDT Home Ultera Ultra Fast Hitters * 2015 Shakey's V-League Reinforced Open Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with PLDT Home Ultera Ultra Fast Hitters * 2016 Shakey's V-League Open Conference – [[Ladawan:Med_3.png]] Bronze medal, with BaliPure Purest Water Defenders * 2016 Shakey's V-League Reinforced Open Conference – [[Ladawan:Med_2.png]] Silver medal, with Bureau of Customs Transformers * 2017 Women's Volleyball Thai-Denmark Super League – [[Ladawan:Med_3.png]] Bronze medal, with 3BB Nakornnont * 2017 Premier Volleyball League Reinforced Conference – [[Ladawan:Med_3.png]] Bronze medal, with Creamline Cool Smashers * 2017 Premier Volleyball League Open Conference – [[Ladawan:Med_3.png]] Bronze medal, with Creamline Cool Smashers * 2018 Premier Volleyball League Reinforced Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Creamline Cool Smashers * 2018 Premier Volleyball League Open Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Creamline Cool Smashers * 2019 Premier Volleyball League Reinforced Conference – [[Ladawan:Med_2.png]] Silver, with Creamline Cool Smashers * 2019 Premier Volleyball League Open Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Creamline Cool Smashers * 2021 Premier Volleyball League Open Conference – [[Ladawan:Med_2.png]] Silver, with Creamline Cool Smashers<ref name="2021 open conference">{{Cite news}}</ref> * 2022 Premier Volleyball League Open Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Creamline Cool Smashers * 2022 Premier Volleyball League Invitational Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Creamline Cool Smashers * 2022 Premier Volleyball League Reinforced Conference – [[Ladawan:Med_3.png]] Bronze medal, with Creamline Cool Smashers * 2023 Premier Volleyball League First All-Filipino Conference - [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Creamline Cool Smashers * 2023 Premier Volleyball League Invitational Conference – [[Ladawan:Med_2.png]] Silver, with Creamline Cool Smashers * 2023 Premier Volleyball League Second All-Filipino Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Creamline Cool Smashers<ref>{{Cite news|last=Kennedy|first=Caacbay|date=December 17, 2023|title=Sheer dominance: Creamline asserts mastery of Choco Mucho to claim all-Filipino crown|url=https://news.abs-cbn.com/sports/12/16/23/creamline-asserts-mastery-of-choco-mucho-to-claim-all-filipino-crown|work=[[ABS-CBN News]]}}</ref> * 2024 Premier Volleyball League All-Filipino Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Creamline Cool Smashers * 2024 Premier Volleyball League Reinforced Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Creamline Cool Smashers * 2024 Premier Volleyball League Invitational Conference – [[Ladawan:Med_1.png]] Champions, with Creamline Cool Smashers <small>'''''Mga Ispesyal na Pagkabisto''''' (from recent to past)</small> * Most Trusted Sportsperson by Reader's Digest 2024 * FLAME awardee by Sports Awards 2024 ( one of the 1st winners ) * Most Trusted Sportsperson by Reader's Digest 2023 * Push Sports Personality (Push Awards 2018) * Push Sports Personality (Push Awards 2017) * Most Popular Sports Personality (Push Awards 2016) * Fittest Player of the Conference * Miss Volleyball 2016 (Philippine Sportswriters Association)<ref>{{Cite news|url=http://sports.abs-cbn.com/generalsports/news/2016/01/20/valdez-abueva-romeo-receive-special-psa-awards-8050|title=Valdez is PSA Ms. Volleyball for third straight time; Abueva and Romeo co-named Mr. Basketball|date=January 20, 2016|accessdate=April 25, 2025|archivedate=January 27, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160127234224/http://sports.abs-cbn.com/generalsports/news/2016/01/20/valdez-abueva-romeo-receive-special-psa-awards-8050}}</ref> * Fudgee Barr O-Barr Sa Galing Player of the Season * Ten Sports Heroes of 2015: Sportsmen Who Change The Game (Spin.ph) * Miss Volleyball 2015 (Philippine Sportswriters Association) * Lifestyle's 29 Bright and Beautiful (Philippine Star)<ref>{{Cite news|url=http://www.philstar.com/sunday-life/2015/08/23/1491011/29-women-so-bright-beautiful|title=29 women so bright & beautiful|last=Yap|first=Tim|work=The Philippine Star|date=August 23, 2015}}</ref> * Miss Volleyball 2014 (Philippine Sportswriters Association) * Female Athlete of the Year (Best of 2014 PExers Choice Awards) * Woman of Style and Substance (People Asia 2014) * Volleywood World Female Idol 2013 1st Runner Up (Volleywood.net)<ref>{{Cite news|url=http://www.andina.com.pe/ingles/noticia-perus-angela-leyva-named-2013-world-volleyball-idol-493804.aspx|title=Peru's Angela Leyva named 2013 World Volleyball Idol|work=Andina|date=February 10, 2014|accessdate=April 25, 2025|archivedate=November 9, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161109153347/http://www.andina.com.pe/ingles/noticia-perus-angela-leyva-named-2013-world-volleyball-idol-493804.aspx}}</ref> * Miss Volleyball 2013 (Philippine Sportswriters Association)<ref>{{Cite news|url=http://www.philstar.com/sports/2014/01/19/1280436/psa-fete-miss-volleyball-mr.-football|title=PSA to fete Miss Volleyball, Mr. Football|work=The Philippine Star|date=January 19, 2014}}</ref> * Best Pinoy Athlete (Rappler Social Media Awards: Best Of 2013) * BioFit Tea Fittest Player of the Conference (Shakey's V-League 10th Season Open Conference) == Sa popular na media == Si Valdez nagluwas sa online reality show kan Digital 5 ''na Phenoms'' kaiba an parakawat nin basketbol asin dating nobyo na si Kiefer Ravena . <ref>{{Cite news|url=http://sports.inquirer.net/189360/ravena-valdez-to-star-in-reality-online-show-phenoms|title=Ravena, Valdez to star in reality online show 'Phenoms'|date=August 11, 2015}}</ref> Nagkaigwa sinda nin relasyon na naglawig poon 2016 sagkod 2022. Natapos niya an saiyang undergraduate degree na mayor sa sikolohiya kan 2015 asin ngonyan nagtatrabaho na sa saiyang master's degree sa komunikasyon. Nagluwas siya sa ''Ang Panday'' kaiba si [[Coco Martin]] asin [[Rhian Ramos]] . Si Valdez igwa ngonyan nin labing sarong milyon na followers sa Instagram asin Twitter, na naggigibo saiya na saro sa pinakadakol na tagasunod na mga parakawat nin volleyball sa bilog na kinaban. <ref>{{Cite news|url=http://www.volleywood.net/volleyball-features/music-style/alyssa-valdez-hits-1-million-ig-followers/|title=Alyssa Valdez Hits 1 Million IG Followers|date=August 5, 2017}}</ref> Kan Oktubre 2021, si Valdez nagin parte kan ika-10 season kan reality TV show ''[[Pinoy Big Brother|na Pinoy Big Brother]]'' bilang sarong celebrity housemate, <ref>{{Cite news|last=Lozada|first=Bong|date=2021-10-06|title=Volleyball star Alyssa Valdez joins Pinoy Big Brother|url=https://sports.inquirer.net/438178/volleyball-star-alyssa-valdez-joins-pinoy-big-brother}}</ref> <ref>{{Cite news|last=Go|first=Beatrice|date=October 7, 2021|title=Alyssa Valdez joins 'Pinoy Big Brother'|url=https://www.rappler.com/sports/volleyball/alyssa-valdez-joins-pinoy-big-brother-2021}}</ref> na dati nang naglaog bilang sarong houseguest tanganing magtukdo nin volleyball sa mga kabataan na housemate sa ika-8 season kaini kan 2019. Kan Enero 2022, siya nagin saro sa Top 2 na mga ka-harong kan Celebrity Edition kaiba si Anji Salvacion. <ref>{{Cite news|last=Satumbaga-Villar|first=Kristel|date=January 3, 2022|title=Alyssa Valdez finishes into top 2 of PBB Celebrity Kumunity|url=https://mb.com.ph/2022/01/03/alyssa-valdez-finishes-into-top-2-of-pbb-celebrity-kumunity/}}</ref> Alagad, huli sa mga naenot na pangako na nagdara sa [[2021 Sur-subangan na Asyanong Karawat|2021 Southeast Asian Games sa Vietnam]], si Valdez naghale sa kompetisyon asin sinalidahan kan beauty queen asin kapwa housemate na si Samantha Bernardo . == Panluwas na takod == {{Portal|Volleyball}} * [https://www.fivb.com/players/players-database/player/161115 Alyssa Valdez] at the [[Pankinaban na Pederasyon kan Volleyball|FIVB]] volleyball database * [https://volleyverse.com/players/3325/alyssa-valdez/ Alyssa Valdez | Volleyverse] == Toltolan == <references /> {{Tamboan}} pepkfnjsfv73ewi9rkdll97s90e2ecb Andrea Fuentes 0 52817 305747 289361 2026-05-20T06:55:22Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305747 wikitext text/x-wiki '''Si Andrea Fuentes Fache''' (namundag kan 7 Abril 1983 sa Valls, Tarragona ) sarong Espanyol na coach sa paglangoy asin dating synchronized swimmer . Siya an pinakadekorasyon na paralangoy sa kasaysayan kan koponan nasyonal kan Espanya, <ref name="retire">{{Cite news|url=http://deportes.elpais.com/deportes/2013/01/26/actualidad/1359206203_324575.html|title=Andrea Fuentes se retira de la natación sincronizada|date=26 January 2013}}</ref> na may apat na medalya sa Olimpiada, 16 na Kampeonato Pankinaban asin 11 sa Kampeonato sa Europa: an saiyang apat na medalya sa Olimpiada iyo man an naggigibo saiya na pinakadekorasyon na babaeng Olimpiko na Espanyol sa gabos na panahon, kaiba si Arantxa Sánchez Vicario asin Mireia Belmonte . == Karera == Nag-ayon siya sa nasyonal na synchronized swimming team kan 1999. <ref name="retire"/> Si Andrea nakipagkumpetensya sa 2004, 2008 asin 2012 Summer Olympics, kun saen siya nanggana nin apat na medalya sa duet kan mga babae asin mga pangyayari sa koponan kan mga babae. Nagretiro siya sa elite competition kan Enero 2013, na nagtutukdo nin demotivation bilang resulta kan sarong iriwal sa pag-ultanan kan Royal Spanish Swimming Federation asin kan head coach kan nasyonal na koponan, si Ana Tarrés . <ref name="retire" /> <ref>{{Cite news|url=http://deportes.elpais.com/deportes/2013/01/30/actualidad/1359547418_859181.html|title=Me entristece ver dos bandos|last=Tronchoni|first=Nadia|date=30 January 2013|language=Spanish}}</ref> Poon kan magretiro siya nagin nang sarong synchronized swimming coach. === Pagtotokdo === As of 2018[update], Fuentes became the USA senior national team head coach, working alongside [[Reem Abdalazem]]. The two have a pre-established work relationship, having worked together in synchro for four years. Kan Hunyo 2022, si Fuentes nagtutukdo sa gilid kan pool durante kan 2022 World Aquatics Championships sa [[Budapest]] kun saen an koponan kan Estados Unidos nagkokompetensya. An artistikong paralangoy na si Anita Alvarez nadismayo asin naglubog sa irarom kan pool. Si Fuentes nagdulag tanganing darahon siya sa ibabaw. An mga pag-eksamin medikal pagkatapos kan pagligtas nagpahiling na si Alvarez garo baga nakabawi na asin nagpaplanong magpadagos sa pakikipagkumpetensya. <ref>{{Cite news|last1=Negley|first1=Cassandra|title=U.S. swimmer Anita Alvarez rescued by coach Andrea Fuentes after fainting during world championship routine|url=https://sports.yahoo.com/team-us-as-anita-alvarez-rescued-by-coach-andrea-fuentes-after-fainting-at-world-championships-125604294.html|agency=[[Yahoo Sports]]|date=June 23, 2022|accessdate=June 12, 2025|archivedate=November 21, 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20251121134940/https://sports.yahoo.com/team-us-as-anita-alvarez-rescued-by-coach-andrea-fuentes-after-fainting-at-world-championships-125604294.html}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2022/06/23/sports/olympics/anita-alvarez-world-aquatics-championships.html|title=She Fainted During the World Championships. Her Coach Came to the Rescue|date=23 June 2022|last1=Das|first1=Andrew}}</ref> Sa 2024 Olympic Games siya nanggana nin sarong platang medalya sa Olimpiada na nakatapos nin sarong makangangalas na istorya poon sa dai pagkualipikar sa finals sagkod sa medalya sa Olimpiada sa laog sana nin 5 taon. == Personal na buhay == Kan 2014 si Fuentes nangaki nin sarong aking lalaki, si Kilian, gikan sa saiyang relasyon sa gymnast asin kapwa Olympian na si Víctor Cano . An saiyang tugang na babae na si Tina Fuentes, sarong synchronized swimmer man nagadan kan 2018 sa edad na 34. <ref>[https://www.lavanguardia.com/gente/20180828/451519716773/tina-fuentes-andrea-fuentes-natacion-sincronizada.html Fallece la nadadora Tina Fuentes a los 34 años] {{In lang|es}}</ref> == Hilingon man == * Listahan kan mga medalya sa Olimpiada sa synchronized swimming == Mga panluwas na sumpay == * [http://www.andreafuentes.es Opisyal na site ni Andrea Fuentes] * [http://www.london2012.com/athlete/fuentes-fache-andrea-1104095/ London 2012 profile] {{Webarchive|url=https://archive.today/20130104030440/http://www.london2012.com/athlete/fuentes-fache-andrea-1104095/ |date=2013-01-04 }} Archived avmqzxrf7xinwgbuxj0nlk3n67mfbxb Alice L. Kibbe 0 56041 305745 304541 2026-05-20T05:48:12Z InternetArchiveBot 17127 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 305745 wikitext text/x-wiki {{Short description|American botanist (1881–1969)}} {{More citations needed|date=September 2012}} {{Use mdy dates|date=July 2025}} {{Infobox person | name = Alice L. Kibbe | image = Alice L. Kibbe.jpg | alt = | caption = | birth_name = <!-- only use if different from name --> | birth_date = {{Birth date|1881|06|27}} | birth_place = [[Bridgewater, South Dakota]] | death_date = {{Death date and age|1969|01|21|1881|06|27}} | death_place =Bellingham, Washington | other_names = | occupation = [[botanista]] | years_active = 1920-1956 | education = Eskwelahan nin Normal kan Estado nin Washington sa Bellingham 1905 <br> A.B. Unibersidad kan Washington 1910 <br> M.A. Unibersidad kan Washington 1914 <br> M.S. Unibersidad kan Cornell 1920 <br> Ph.D. Unibersidad kan Cornell 1926 | alma mater = [[Eskwelahan nin Normal kan Estado nin Washington sa Bellingham]]<br>[[Unibersidad kan Washington]]<br> [[Unibersidad kan Cornell]] | known_for = | notable_works = }} Si Dr. '''Alice Lovina Kibbe''' (Hunyo 27, 1881 – Enero 21, 1969) sarong [[Estados Unidos nin Amerika|Amerikano]] [[Botany|botanista]], asin Propesor asin Tagapamayo kan Biolohiya sa Carthage College sa [[Carthage, Illinois]] poon 1920 sagkod 1956. Namidbid siya sa rehiyon bilang sarong [[natural history|natural historyador]], [[pilantropo|pilantropo]] asin [[biyahe]]ro, asin huli sa saiyang papel bilang sarong amay na babayeng lider sa akademya. ==Buhay== Nagtapos siya sa [[Unibersidad nin Sulnopan na Washington#Kasaysayan|Eskwelahan na Normal kan Estado]], asin sa [[Unibersidad nin Washington]] kan 1910 na may A.B. asin kan 1914 na may M.A., asin [[Unibersidad nin Cornell]] kan 1920 na may M.S. asin kan 1926 na may Ph.D. tesis na "Sarong Pagsiyasat sa Tinanom kan Hancock Co., Illinois".<ref>{{cite journal|author=Morris, Everett F.|title=Alice Lovina Kibbe 1881–1969|journal=Transactions of the Illinois Academy of Science|year=1969|volume=62|issue=4|pages=339–341|url=http://ilacadofsci.com/wp-content/uploads/2014/01/062-50-print.pdf|access-date=April 20, 2026|archivedate=January 13, 2026|archiveurl=https://web.archive.org/web/20260113034136/https://ilacadofsci.com/wp-content/uploads/2014/01/062-50-print.pdf}}</ref> Kan an Carthage College nagbalyo kan 1964, si Kibbe nagbalik sa saiyang ginikanan na estado nin [[Washington (estado)|Washington]], na idinudusay an kadaklan kan saiyang lokal na pagsasadiri sa paggamit kan publiko. An saiyang donasyon nin sarong kahoy na tract sa [[Salog Mississippi]] harani sa [[Warsaw, Illinois|Warsaw]], Illinois iyo an nagbilog kan pinakaubod kan {{convert|7|km2|adj=on|sp=us}} [[Alice L. Kibbe Life Science Research Station]], pinapaandar kan [[Unibersidad nin Sulnopan na Illinois]].<ref>{{cite news|url=http://www.journalpilot.com/news/article_f2da1275-6687-5d0a-bfe3-182077035467.html|title=WIU celebrates 40th year for Kibbe Life Sciences Station|work=Hancock County Journal-Pilot|date=November 14, 2007|author= Joy Swearingen}}</ref> An mahiwas na personal na koleksyon nin natural na kasaysayan ni Kibbe yaon sa [[Kibbe Hancock Heritage Museum]] sa Carthage. ==Mga toltolan== {{reflist}} ==Mga panluwas na takod== *[http://www.wiu.edu/kibbe/ "Welcome to the Alice L. Kibbe Life Science Station"] at Western Illinois University *[http://www.greatriverroad.com/quincy/kibbemuseum.htm Visitors Guide to Kibbe Hancock Heritage Museum] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160524102650/http://www.greatriverroad.com/quincy/kibbemuseum.htm |date=May 24, 2016 }} {{authority control}} {{DEFAULTSORT:Kibbe, Alice L.}} [[Kategorya:Mga Amerikanong botaniko kan ika-20 siglo]] [[Kategorya:Mga Amerikanong babayeng botanista]] [[Kategorya:Carthage College faculty]] [[Kategorya:1881 na pagkamundag]] [[Kategorya:1969 na nagadan]] [[Kategorya:Mga siyentipikong Amerikano kan ika-20 siglo]] [[Kategorya:Mga tawo gikan sa McCook County, South Dakota]] [[Kategorya:Mga pilantropong Amerikano kan ika-20 siglo]] [[Kategorya:mga akademikong babayeng Amerikano kan ika-20 siglo]] [[Kategorya:Mga babayeng biyologong Amerikano kan ika-20 siglo]] 8ttuc03kd86twmmuunfbrm8hds6kcgy Renmar' Arnejo 0 56242 305744 305151 2026-05-20T04:56:40Z Greatingmother 31422 305744 wikitext text/x-wiki Si '''Renmar' Cañete Arnejo''' (mibait Eneru 24, 1999) metung yang Filipinung talapagdisenyu ning papet o simpling gagawang manika, ampong personalidad king social media. ing sikat a platform Best Known for dance Inyang megumpisa yang magpost keng 2019 content Tiktok video, ampo ing kayang YouTube Channel {{Infobox person | name = Renmar' Arnejo | birth_name = Renmar' Cañete Arnejo | image =File:Renmar' Arnejo in 2026.jpg | caption =Renmar' Arnejo poster 2026 | birth_place = [[Cebu City]], [[Philippines]], | birth_date = {{Birth date and age|1999|01|24|mf=y}} | other_names = Renmar, Mar. | height = 1.72 m |education = *Zapatera Elementary School *Zapatera National HighSchool | known_for = | occupation = puppet designer, vlogger, and social media personality. | nationality = [[Philippine]] | parents = Marcila' Arnejo (mother) Renato' jr. Arnejo (father) | years_active = 2014–present }} ==Amay na Buhay== Renmar' Arnejo natawo sa Enero 24, 1999 sa siyudad sa Sugbo, Pilipinas. An bilog niyang pangaran iyo si Renmar' Cañete Arnejo. Siya ngonyan 21 anyos na asin sarong Aquarius birth sign. Igwa siyang nasyonalidad na Pilipino alagad dai aram an saiyang etnisidad. Dugang pa, si Renmar namundag na may tugang na lalaki. Igwa siyang duwang tugang na lalaki, si Rennell' Arnejo, an pangaran kan saiyang ina iyo si Marcila' Arnejo asin an pangaran kan saiyang ama iyo si Renato' Jr. Si Arnejo diborsyado kan siya huri digdi dinara kan saiyang ina kun saen siya nagdakula sa Pilipinas asin nag-iba sa saiyang ina sa simbahan, mall, asin pati sa mga supermarket, para sa saiyang ama na si Arnejo Renato' Arnejo Jr. asin Marcila' Arnejo. Nagdakula siya sa saiyang matuang tugang na si Renmar' Arnejo. Siya an nguhod na tugang ni Rennell' Arnejo, sarong bantog na Filipinong parakawat nin Dota, asin teknolohista. Magkaibanan sindang nagmukna nin sarong dinamikong duo na nagsakop kan internet ==Personal na bie== Cebu City Philippines Megumpisa yang magaral (2011-2012) atin yang zapatera elementary school education in zapatera national hight School day and night grade 2 to 5 school year (2011 to 2015) and grade 6 day school year started (2016 to 2017 grade School Zapatera naging sarong taon nin pag-eskwela (2011 to 2017 2020) Megbakasyon ya, keng talamba anyang taon na ing sinda ampo miglaan yang panahon kaiba da reng pinsan na lalu na kang Rica' Arnejo. Ngeni, manuknangan ya keng pribadung sambag 1 kaiba nala deng aliwang pinsan na lalu na i Mary Alodia' Limpiado ing na sinda a lagyu nang Mary'Rose Limpiado naggibo nin dating pandemya COVID-19 quarant ==karera== Renmar' Arnejo Sa presente an trabaho na sinabi bago ako maggibo nin sarong paragibo nin munyika kan 2011. Grado 2 pa ako. Yaon pa sana ako digdi sa samong harong, naggigibo ako nin koleksyon nin mga munyika na prinsesa kan Disney Disney Bago si Anna, Elsa, Prinsesa Jasmine, asin man an paggibo nin papet na paradisenyo nin papet na si Dolly, Peas in a pod gikan sa toy story 3 na franchise , sarong laruan sa prangkisa nin laruan digdi sa podistic na karakter sa pelikula Private Sambag 1 kaibahan ko igdi sa harong bago si pinsan ko igdi pa sinda nakaistar kan 2011. dae sinda naghali 2013 == Mga reperensya== {{kontrol ning awtoridad}} {{DEFAULTSORT:'Arnejo, Renmar'}} [[Kategorya:1999 na mga pagkamundag]] [[Kategorya:Tau Filipinu a maki lahi king Irlanda]] [[Kategorya:paradisenyo nin papet]] [[Kategorya:influencer sa social media]] akx5kvkpmj49dn1abhr6v67s41rui1e George S. Patton 0 56364 305734 2026-05-19T15:07:09Z Poropot777 30297 Pinagmukna an pahina kaining "{{Infobox military person | name = George S. Patton | honorific_suffix = | image = General George Patton by Robert F. Cranston, Lee Elkins, and Harry Warnecke, 1945, color carbro print, from the National Portrait Gallery - NPG-NPG 95 404Patton-000002.jpg | image_size = | alt = | caption = 1945 portrait | nickname = "Bandito"<br />"Old Blood and Guts" | birth_date = {{birth date|1885|11|11|df=y..." 305734 wikitext text/x-wiki {{Infobox military person | name = George S. Patton | honorific_suffix = | image = General George Patton by Robert F. Cranston, Lee Elkins, and Harry Warnecke, 1945, color carbro print, from the National Portrait Gallery - NPG-NPG 95 404Patton-000002.jpg | image_size = | alt = | caption = 1945 portrait | nickname = "Bandito"<br />"Old Blood and Guts" | birth_date = {{birth date|1885|11|11|df=y}} | birth_place = [[San Gabriel, California]], U.S. | death_date = {{death date and age|1945|12|21|1885|11|11|df=y}} | death_place = [[Heidelberg]], Germany | burial_place = [[Luxembourg American Cemetery and Memorial]] | allegiance = <!-- United States --> | branch = [[United States Army]] | service_years = 1909–1945 | rank = [[General (United States)|General]] | service_number = 0-2605 | unit = [[United States Cavalry|Cavalry Branch]] | commands = {{Plainlist| * [[Fifteenth United States Army]] * [[United States Army Central|Third United States Army]] * [[Seventh United States Army]] * [[II Corps (United States)|II Corps]] * [[Desert Training Center]] * [[I Armored Corps (United States)|I Armored Corps]] * [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]] * 2nd Brigade, 2nd Armored Division * [[3rd Armored Cavalry Regiment|3rd Cavalry Regiment]] * [[5th Cavalry Regiment]] * [[3rd Armored Cavalry Regiment (United States)|3rd Squadron, 3rd Cavalry]] * [[66th Armor Regiment (United States)|304th Tank Brigade]] }} | battles = {{hidden |''See battles'' |{{tree list}} * [[Mexican Border War (1910–1919)|Border War]] ** [[Pancho Villa Expedition]] * [[World War I]] ** [[Battle of Saint-Mihiel|Saint Mihiel Campaign]] ** [[Battle of the Argonne|Meuse-Argonne Campaign]] * [[World War II]] ** [[Mediterranean and Middle East theatre of World War II|Mediterranean Theater of War]] *** [[North African campaign]] **** [[Operation Torch]] **** [[Operation Brushwood]] **** [[Battle of Port Lyautey]] *** [[Tunisian campaign]] **** [[Battle of El Guettar]] ** [[European theatre of World War II|European theater]] *** [[Operation Husky]] *** [[Battle of Gela (1943)|Battle of Gela]] *** [[Battle of Troina]] ** [[Western Front (World War II)|Western Front]] ** [[Allied invasion of France]] *** [[Operation Overlord]] **** [[Falaise pocket]] ***** [[Battle of Chambois]] ** [[Siegfried Line campaign]] *** [[Lorraine campaign]] **** [[Battle of Nancy (1944)|Battle of Nancy]] **** [[Battle of Arracourt]] **** [[Battle of Metz]] ***** [[Battle of Fort Driant]] *** [[Saar campaign]] **** [[Battle of the Saar River]] ***** [[Battle of Saarlautern]] *** [[Battle of the Bulge]] **** [[Siege of Bastogne]] ** [[Saar-Palatinate campaign]] *** [[Eifel campaign]] ** [[Western Allied invasion of Germany|Central Europe Campaign]] *** [[Task Force Baum]] *** [[Battle of Aschaffenburg (1945)|Battle of Aschaffenburg]] *** [[Danube offensive]] **** [[Western Bohemia offensive]] {{tree list/end}} |- |headerstyle=background:#dbdbdb |style=text-align:center; }} | awards = {{Plainlist| * [[Distinguished Service Cross (United States)|Distinguished Service Cross]] (2) * [[Army Distinguished Service Medal]] (3) * [[Silver Star]] (2) * [[Legion of Merit]] * [[Bronze Star Medal]] * [[Purple Heart]] * ''[[#Orders, decorations and medals|Complete list of decorations]]'' }} | alma_mater = {{Plainlist| * [[United States Military Academy]] (class of 1909) * [[Virginia Military Institute]] (attended but did not graduate) }} | spouse = {{marriage|Beatrice Banning Ayer|26 May 1910}} | children = 3, including [[George Patton IV]] | relations = {{Plainlist| * [[George S. Patton (attorney)|George Smith Patton II]] (father) * [[George S. Patton Sr.|George Smith Patton I]] (paternal grandfather) * [[Susan Thornton Glassell]] (paternal grandmother) * [[Benjamin Davis Wilson]] (maternal grandfather) * [[Frederick Ayer]] (father-in-law) * [[John K. Waters]] (son-in-law) * [[Willie (dog)|Willie]] (dog) }} | other_work = | signature = George S Patton Signature.svg | signature_size = 175 }} Si '''George Smith Patton Jr.''' (11 Nobyembre 1885 – 21 Desyembre 1945) sarong [[Heneral (United States)hgeneral]] sa [[United States Army]] na iyo an kagboot kan [[Seventh United States Army|Seventh Army]] sa [[Mediterranean Theater of Operations|Mediterranean Theater]] kan [[Ikaduwang Gerang Pan kinaban]], dangan namayo kan [[United States Army Central|Third Army]] sa [[Western Front (World War II)|Pransya asin Alemanya and Germany]] matapos kan [[Allied invasion of Normandy]] kan Hunyo 1944. Namundag kan 1885, si Patton nag'atender sa [[Virginia Military Institute]] asin sa [[United States Military Academy]] sa [[United States Military Academy|West Point]]. Siya nag'adal man nin [[fencing]] asin nagdesenyo kan [[Model 1913 Cavalry Saber|M1913 Cavalry Saber]], na mas komun na bisto sa apod na "Patton Saber." Siya nagbali sa [[modern pentathlon]] sa [[Modern pentathlon duman sa 1912 Summer Olympics|1912 Summer Olympics]] na ginibo sa [[Stockholm]], Sweden, nas nasikwit an ika-limang lugar. Si Patton nakatapsok sa kombat durante kan [[Pancho Villa Expedition]] ninf 1916, an pinakaenot n aksyon militar kan Estados Unidos na gamit an de motor na mga behikulo.. Siya man napalaban sa [[Enot na Gerang Pankniaba] komo parte kan bagong [[Tank Corps of the American Expeditionary Force|United States Tank Corps]] sa irarom kN [[American Expeditionary Forces]]: saiyang pinamayohan an U.S. tank school sa Pransya, dangan namayo sa paglusob paagi nin mga tanke sa hampangan na kombat asin ta siya nalugadan pahinapos na kan gera. Sa peryodong pag'ultan si Patton pigurang sentral sa pagpadakula kan [[armored warfare]] doktrina, na siya nagsirbe sa magkapirang katongdan sa nasyon. Sa pagl;aog kan Estados Unidos sa [[Ikaduwang gerang Pankinaban]], siya an nagin kumander kan [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]]. ==Toltolan== {{reflist}} [[Katggorya:IkaduwanggGerang pankinaban]] [[Kategorya:Enot na gerang pankinaban]] odzf4e6h19n5xpzuhp8n1v219utfhv6 305735 305734 2026-05-19T15:07:49Z Poropot777 30297 305735 wikitext text/x-wiki {{Infobox military person | name = George S. Patton | honorific_suffix = | image = General George Patton by Robert F. Cranston, Lee Elkins, and Harry Warnecke, 1945, color carbro print, from the National Portrait Gallery - NPG-NPG 95 404Patton-000002.jpg | image_size = | alt = | caption = 1945 portrait | nickname = "Bandito"<br />"Old Blood and Guts" | birth_date = {{birth date|1885|11|11|df=y}} | birth_place = [[San Gabriel, California]], U.S. | death_date = {{death date and age|1945|12|21|1885|11|11|df=y}} | death_place = [[Heidelberg]], Germany | burial_place = [[Luxembourg American Cemetery and Memorial]] | allegiance = <!-- United States --> | branch = [[United States Army]] | service_years = 1909–1945 | rank = [[General (United States)|General]] | service_number = 0-2605 | unit = [[United States Cavalry|Cavalry Branch]] | commands = {{Plainlist| * [[Fifteenth United States Army]] * [[United States Army Central|Third United States Army]] * [[Seventh United States Army]] * [[II Corps (United States)|II Corps]] * [[Desert Training Center]] * [[I Armored Corps (United States)|I Armored Corps]] * [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]] * 2nd Brigade, 2nd Armored Division * [[3rd Armored Cavalry Regiment|3rd Cavalry Regiment]] * [[5th Cavalry Regiment]] * [[3rd Armored Cavalry Regiment (United States)|3rd Squadron, 3rd Cavalry]] * [[66th Armor Regiment (United States)|304th Tank Brigade]] }} | battles = {{hidden |''See battles'' |{{tree list}} * [[Mexican Border War (1910–1919)|Border War]] ** [[Pancho Villa Expedition]] * [[World War I]] ** [[Battle of Saint-Mihiel|Saint Mihiel Campaign]] ** [[Battle of the Argonne|Meuse-Argonne Campaign]] * [[World War II]] ** [[Mediterranean and Middle East theatre of World War II|Mediterranean Theater of War]] *** [[North African campaign]] **** [[Operation Torch]] **** [[Operation Brushwood]] **** [[Battle of Port Lyautey]] *** [[Tunisian campaign]] **** [[Battle of El Guettar]] ** [[European theatre of World War II|European theater]] *** [[Operation Husky]] *** [[Battle of Gela (1943)|Battle of Gela]] *** [[Battle of Troina]] ** [[Western Front (World War II)|Western Front]] ** [[Allied invasion of France]] *** [[Operation Overlord]] **** [[Falaise pocket]] ***** [[Battle of Chambois]] ** [[Siegfried Line campaign]] *** [[Lorraine campaign]] **** [[Battle of Nancy (1944)|Battle of Nancy]] **** [[Battle of Arracourt]] **** [[Battle of Metz]] ***** [[Battle of Fort Driant]] *** [[Saar campaign]] **** [[Battle of the Saar River]] ***** [[Battle of Saarlautern]] *** [[Battle of the Bulge]] **** [[Siege of Bastogne]] ** [[Saar-Palatinate campaign]] *** [[Eifel campaign]] ** [[Western Allied invasion of Germany|Central Europe Campaign]] *** [[Task Force Baum]] *** [[Battle of Aschaffenburg (1945)|Battle of Aschaffenburg]] *** [[Danube offensive]] **** [[Western Bohemia offensive]] {{tree list/end}} |- |headerstyle=background:#dbdbdb |style=text-align:center; }} | awards = {{Plainlist| * [[Distinguished Service Cross (United States)|Distinguished Service Cross]] (2) * [[Army Distinguished Service Medal]] (3) * [[Silver Star]] (2) * [[Legion of Merit]] * [[Bronze Star Medal]] * [[Purple Heart]] * ''[[#Orders, decorations and medals|Complete list of decorations]]'' }} | alma_mater = {{Plainlist| * [[United States Military Academy]] (class of 1909) * [[Virginia Military Institute]] (attended but did not graduate) }} | spouse = {{marriage|Beatrice Banning Ayer|26 May 1910}} | children = 3, including [[George Patton IV]] | relations = {{Plainlist| * [[George S. Patton (attorney)|George Smith Patton II]] (father) * [[George S. Patton Sr.|George Smith Patton I]] (paternal grandfather) * [[Susan Thornton Glassell]] (paternal grandmother) * [[Benjamin Davis Wilson]] (maternal grandfather) * [[Frederick Ayer]] (father-in-law) * [[John K. Waters]] (son-in-law) * [[Willie (dog)|Willie]] (dog) }} | other_work = | signature = George S Patton Signature.svg | signature_size = 175 }} Si '''George Smith Patton Jr.''' (11 Nobyembre 1885 – 21 Desyembre 1945) sarong [[Heneral (United States)hgeneral]] sa [[United States Army]] na iyo an kagboot kan [[Seventh United States Army|Seventh Army]] sa [[Mediterranean Theater of Operations|Mediterranean Theater]] kan [[Ikaduwang Gerang Pan kinaban]], dangan namayo kan [[United States Army Central|Third Army]] sa [[Western Front (World War II)|Pransya asin Alemanya and Germany]] matapos kan [[Allied invasion of Normandy]] kan Hunyo 1944. Namundag kan 1885, si Patton nag'atender sa [[Virginia Military Institute]] asin sa [[United States Military Academy]] sa [[United States Military Academy|West Point]]. Siya nag'adal man nin [[fencing]] asin nagdesenyo kan [[Model 1913 Cavalry Saber|M1913 Cavalry Saber]], na mas komun na bisto sa apod na "Patton Saber." Siya nagbali sa [[modern pentathlon]] sa [[Modern pentathlon duman sa 1912 Summer Olympics|1912 Summer Olympics]] na ginibo sa [[Stockholm]], Sweden, nas nasikwit an ika-limang lugar. Si Patton nakatapsok sa kombat durante kan [[Pancho Villa Expedition]] ninf 1916, an pinakaenot n aksyon militar kan Estados Unidos na gamit an de motor na mga behikulo.. Siya man napalaban sa [[Enot na Gerang Pankniaba] komo parte kan bagong [[Tank Corps of the American Expeditionary Force|United States Tank Corps]] sa irarom kN [[American Expeditionary Forces]]: saiyang pinamayohan an U.S. tank school sa Pransya, dangan namayo sa paglusob paagi nin mga tanke sa hampangan na kombat asin ta siya nalugadan pahinapos na kan gera. Sa peryodong pag'ultan si Patton pigurang sentral sa pagpadakula kan [[armored warfare]] doktrina, na siya nagsirbe sa magkapirang katongdan sa nasyon. Sa pagl;aog kan Estados Unidos sa [[Ikaduwang gerang Pankinaban]], siya an nagin kumander kan [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]]. ==Toltolan== {{reflist}} [[Katggorya:IkaduwanggGerang pankinaban]] [[Kategorya:Enot na gerang pankinaban]] [[en:George S. Patton]] fqp7pvbsi9w3rqj85vgysko6beruweh 305736 305735 2026-05-19T15:09:40Z Poropot777 30297 305736 wikitext text/x-wiki {{Infobox military person | name = George S. Patton | honorific_suffix = | image = General George Patton by Robert F. Cranston, Lee Elkins, and Harry Warnecke, 1945, color carbro print, from the National Portrait Gallery - NPG-NPG 95 404Patton-000002.jpg | image_size = | alt = | caption = 1945 portrait | nickname = "Bandito"<br />"Old Blood and Guts" | birth_date = {{birth date|1885|11|11|df=y}} | birth_place = [[San Gabriel, California]], U.S. | death_date = {{death date and age|1945|12|21|1885|11|11|df=y}} | death_place = [[Heidelberg]], Germany | burial_place = [[Luxembourg American Cemetery and Memorial]] | allegiance = <!-- United States --> | branch = [[United States Army]] | service_years = 1909–1945 | rank = [[General (United States)|General]] | service_number = 0-2605 | unit = [[United States Cavalry|Cavalry Branch]] | commands = {{Plainlist| * [[Fifteenth United States Army]] * [[United States Army Central|Third United States Army]] * [[Seventh United States Army]] * [[II Corps (United States)|II Corps]] * [[Desert Training Center]] * [[I Armored Corps (United States)|I Armored Corps]] * [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]] * 2nd Brigade, 2nd Armored Division * [[3rd Armored Cavalry Regiment|3rd Cavalry Regiment]] * [[5th Cavalry Regiment]] * [[3rd Armored Cavalry Regiment (United States)|3rd Squadron, 3rd Cavalry]] * [[66th Armor Regiment (United States)|304th Tank Brigade]] }} | battles = {{hidden |''See battles'' |{{tree list}} * [[Mexican Border War (1910–1919)|Border War]] ** [[Pancho Villa Expedition]] * [[World War I]] ** [[Battle of Saint-Mihiel|Saint Mihiel Campaign]] ** [[Battle of the Argonne|Meuse-Argonne Campaign]] * [[World War II]] ** [[Mediterranean and Middle East theatre of World War II|Mediterranean Theater of War]] *** [[North African campaign]] **** [[Operation Torch]] **** [[Operation Brushwood]] **** [[Battle of Port Lyautey]] *** [[Tunisian campaign]] **** [[Battle of El Guettar]] ** [[European theatre of World War II|European theater]] *** [[Operation Husky]] *** [[Battle of Gela (1943)|Battle of Gela]] *** [[Battle of Troina]] ** [[Western Front (World War II)|Western Front]] ** [[Allied invasion of France]] *** [[Operation Overlord]] **** [[Falaise pocket]] ***** [[Battle of Chambois]] ** [[Siegfried Line campaign]] *** [[Lorraine campaign]] **** [[Battle of Nancy (1944)|Battle of Nancy]] **** [[Battle of Arracourt]] **** [[Battle of Metz]] ***** [[Battle of Fort Driant]] *** [[Saar campaign]] **** [[Battle of the Saar River]] ***** [[Battle of Saarlautern]] *** [[Battle of the Bulge]] **** [[Siege of Bastogne]] ** [[Saar-Palatinate campaign]] *** [[Eifel campaign]] ** [[Western Allied invasion of Germany|Central Europe Campaign]] *** [[Task Force Baum]] *** [[Battle of Aschaffenburg (1945)|Battle of Aschaffenburg]] *** [[Danube offensive]] **** [[Western Bohemia offensive]] {{tree list/end}} |- |headerstyle=background:#dbdbdb |style=text-align:center; }} | awards = {{Plainlist| * [[Distinguished Service Cross (United States)|Distinguished Service Cross]] (2) * [[Army Distinguished Service Medal]] (3) * [[Silver Star]] (2) * [[Legion of Merit]] * [[Bronze Star Medal]] * [[Purple Heart]] * ''[[#Orders, decorations and medals|Complete list of decorations]]'' }} | alma_mater = {{Plainlist| * [[United States Military Academy]] (class of 1909) * [[Virginia Military Institute]] (attended but did not graduate) }} | spouse = {{marriage|Beatrice Banning Ayer|26 May 1910}} | children = 3, including [[George Patton IV]] | relations = {{Plainlist| * [[George S. Patton (attorney)|George Smith Patton II]] (father) * [[George S. Patton Sr.|George Smith Patton I]] (paternal grandfather) * [[Susan Thornton Glassell]] (paternal grandmother) * [[Benjamin Davis Wilson]] (maternal grandfather) * [[Frederick Ayer]] (father-in-law) * [[John K. Waters]] (son-in-law) * [[Willie (dog)|Willie]] (dog) }} | other_work = | signature = George S Patton Signature.svg | signature_size = 175 }} Si '''George Smith Patton Jr.''' (11 Nobyembre 1885 – 21 Desyembre 1945) sarong [[Heneral (United States)heneral]] sa [[United States Army]] na iyo an kagboot kan [[Seventh United States Army|Seventh Army]] sa [[Mediterranean Theater of Operations|Mediterranean Theater]] kan [[Ikaduwang Gerang Pankinaban]], dangan namayo kan [[United States Army Central|Third Army]] sa [[Western Front (World War II)|Pransya asin Alemanya]] matapos kan [[Allied invasion of Normandy]] kan Hunyo 1944. Namundag kan 1885, si Patton nag'atender sa [[Virginia Military Institute]] asin sa [[United States Military Academy]] sa [[United States Military Academy|West Point]]. Siya nag'adal man nin [[fencing]] asin nagdesenyo kan [[Model 1913 Cavalry Saber|M1913 Cavalry Saber]], na mas komun na bisto sa apod na "Patton Saber." Siya nagbali sa [[modern pentathlon]] sa [[Modern pentathlon duman sa 1912 Summer Olympics|1912 Summer Olympics]] na ginibo sa [[Stockholm]], Sweden, nas nasikwit an ika-limang lugar. Si Patton nakatapsok sa kombat durante kan [[Pancho Villa Expedition]] ninf 1916, an pinakaenot n aksyon militar kan Estados Unidos na gamit an de motor na mga behikulo.. Siya man napalaban sa [[Enot na Gerang Pankniaba] komo parte kan bagong [[Tank Corps of the American Expeditionary Force|United States Tank Corps]] sa irarom kN [[American Expeditionary Forces]]: saiyang pinamayohan an U.S. tank school sa Pransya, dangan namayo sa paglusob paagi nin mga tanke sa hampangan na kombat asin ta siya nalugadan pahinapos na kan gera. Sa peryodong pag'ultan si Patton pigurang sentral sa pagpadakula kan [[armored warfare]] doktrina, na siya nagsirbe sa magkapirang katongdan sa nasyon. Sa pagl;aog kan Estados Unidos sa [[Ikaduwang gerang Pankinaban]], siya an nagin kumander kan [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]]. ==Toltolan== {{reflist}} [[Katggorya:IkaduwanggGerang pankinaban]] [[Kategorya:Enot na gerang pankinaban]] [[en:George S. Patton]] ovmpas8jqm4tapqg0wsjzmumkeopc1u 305737 305736 2026-05-19T15:15:27Z Poropot777 30297 305737 wikitext text/x-wiki {{Infobox military person | name = George S. Patton | honorific_suffix = | image = General George Patton by Robert F. Cranston, Lee Elkins, and Harry Warnecke, 1945, color carbro print, from the National Portrait Gallery - NPG-NPG 95 404Patton-000002.jpg | image_size = | alt = | caption = 1945 portrait | nickname = "Bandito"<br />"Old Blood and Guts" | birth_date = {{birth date|1885|11|11|df=y}} | birth_place = [[San Gabriel, California]], U.S. | death_date = {{death date and age|1945|12|21|1885|11|11|df=y}} | death_place = [[Heidelberg]], Germany | burial_place = [[Luxembourg American Cemetery and Memorial]] | allegiance = <!-- United States --> | branch = [[United States Army]] | service_years = 1909–1945 | rank = [[General (United States)|General]] | service_number = 0-2605 | unit = [[United States Cavalry|Cavalry Branch]] | commands = {{Plainlist| * [[Fifteenth United States Army]] * [[United States Army Central|Third United States Army]] * [[Seventh United States Army]] * [[II Corps (United States)|II Corps]] * [[Desert Training Center]] * [[I Armored Corps (United States)|I Armored Corps]] * [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]] * 2nd Brigade, 2nd Armored Division * [[3rd Armored Cavalry Regiment|3rd Cavalry Regiment]] * [[5th Cavalry Regiment]] * [[3rd Armored Cavalry Regiment (United States)|3rd Squadron, 3rd Cavalry]] * [[66th Armor Regiment (United States)|304th Tank Brigade]] }} | battles = {{hidden |''See battles'' |{{tree list}} * [[Mexican Border War (1910–1919)|Border War]] ** [[Pancho Villa Expedition]] * [[World War I]] ** [[Battle of Saint-Mihiel|Saint Mihiel Campaign]] ** [[Battle of the Argonne|Meuse-Argonne Campaign]] * [[World War II]] ** [[Mediterranean and Middle East theatre of World War II|Mediterranean Theater of War]] *** [[North African campaign]] **** [[Operation Torch]] **** [[Operation Brushwood]] **** [[Battle of Port Lyautey]] *** [[Tunisian campaign]] **** [[Battle of El Guettar]] ** [[European theatre of World War II|European theater]] *** [[Operation Husky]] *** [[Battle of Gela (1943)|Battle of Gela]] *** [[Battle of Troina]] ** [[Western Front (World War II)|Western Front]] ** [[Allied invasion of France]] *** [[Operation Overlord]] **** [[Falaise pocket]] ***** [[Battle of Chambois]] ** [[Siegfried Line campaign]] *** [[Lorraine campaign]] **** [[Battle of Nancy (1944)|Battle of Nancy]] **** [[Battle of Arracourt]] **** [[Battle of Metz]] ***** [[Battle of Fort Driant]] *** [[Saar campaign]] **** [[Battle of the Saar River]] ***** [[Battle of Saarlautern]] *** [[Battle of the Bulge]] **** [[Siege of Bastogne]] ** [[Saar-Palatinate campaign]] *** [[Eifel campaign]] ** [[Western Allied invasion of Germany|Central Europe Campaign]] *** [[Task Force Baum]] *** [[Battle of Aschaffenburg (1945)|Battle of Aschaffenburg]] *** [[Danube offensive]] **** [[Western Bohemia offensive]] {{tree list/end}} |- |headerstyle=background:#dbdbdb |style=text-align:center; }} | awards = {{Plainlist| * [[Distinguished Service Cross (United States)|Distinguished Service Cross]] (2) * [[Army Distinguished Service Medal]] (3) * [[Silver Star]] (2) * [[Legion of Merit]] * [[Bronze Star Medal]] * [[Purple Heart]] * ''[[#Orders, decorations and medals|Complete list of decorations]]'' }} | alma_mater = {{Plainlist| * [[United States Military Academy]] (class of 1909) * [[Virginia Military Institute]] (attended but did not graduate) }} | spouse = {{marriage|Beatrice Banning Ayer|26 May 1910}} | children = 3, including [[George Patton IV]] | relations = {{Plainlist| * [[George S. Patton (attorney)|George Smith Patton II]] (father) * [[George S. Patton Sr.|George Smith Patton I]] (paternal grandfather) * [[Susan Thornton Glassell]] (paternal grandmother) * [[Benjamin Davis Wilson]] (maternal grandfather) * [[Frederick Ayer]] (father-in-law) * [[John K. Waters]] (son-in-law) * [[Willie (dog)|Willie]] (dog) }} | other_work = | signature = George S Patton Signature.svg | signature_size = 175 }} Si '''George Smith Patton Jr.''' (11 Nobyembre 1885 – 21 Desyembre 1945) sarong [[Heneral (United States)heneral]] sa [[United States Army]] na iyo an kagboot kan [[Seventh United States Army|Seventh Army]] sa [[Mediterranean Theater of Operations|Mediterranean Theater]] kan [[Ikaduwang Gerang Pankinaban]], dangan namayo kan [[United States Army Central|Third Army]] sa [[Western Front (World War II)|Pransya asin Alemanya]] matapos kan [[Allied invasion of Normandy]] kan Hunyo 1944. Namundag kan 1885, si Patton nag'atender sa [[Virginia Military Institute]] asin sa [[United States Military Academy]] sa [[United States Military Academy|West Point]]. Siya nag'adal man nin [[fencing]] asin nagdesenyo kan [[Model 1913 Cavalry Saber|M1913 Cavalry Saber]], na mas komun na bisto sa apod na "Patton Saber." Siya nagbali sa [[modern pentathlon]] sa [[Modern pentathlon duman sa 1912 Summer Olympics|1912 Summer Olympics]] na ginibo sa [[Stockholm]], Sweden, na nasikwit an ika-limang lugar. Si Patton nakatapsok sa kombat durante kan [[Pancho Villa Expedition]] nin 1916, an pinakaenot na aksyon militar kan Estados Unidos na gamit an de motor na mga behikulo. Siya man napalaban sa [[Enot na Gerang Pankinaban] komo parte kan bagong [[Tank Corps kan American Expeditionary Force|United States Tank Corps]] sa irarom kan [[American Expeditionary Forces]]: saiyang pinamayohan an U.S. tank school sa Pransya, dangan namayo sa paglusob paagi nin mga tanke sa hampangan na kombat asin ta siya nalugadan pahinapos na kan gera. Sa peryodong pag'ultan si Patton pigurang sentral sa pagpadakula kan [[armored warfare]] na doktrina, na siya nagsirbe sa magkapirang katongdan sa nasyon. Sa paglaog kan Estados Unidos sa [[Ikaduwang Gerang Pankinaban]], siya an nagin kumander kan [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]]. ==Toltolan== {{reflist}} [[Katggorya:IkaduwanggGerang pankinaban]] [[Kategorya:Enot na gerang pankinaban]] [[en:George S. Patton]] h4g60o30428j24exmp6y1wv36gbanhu 305738 305737 2026-05-19T15:20:01Z Poropot777 30297 305738 wikitext text/x-wiki {{Infobox military person | name = George S. Patton | honorific_suffix = | image = General George Patton by Robert F. Cranston, Lee Elkins, and Harry Warnecke, 1945, color carbro print, from the National Portrait Gallery - NPG-NPG 95 404Patton-000002.jpg | image_size = | alt = | caption = 1945 portrait | nickname = "Bandito"<br />"Old Blood and Guts" | birth_date = {{birth date|1885|11|11|df=y}} | birth_place = [[San Gabriel, California]], U.S. | death_date = {{death date and age|1945|12|21|1885|11|11|df=y}} | death_place = [[Heidelberg]], Germany | burial_place = [[Luxembourg American Cemetery and Memorial]] | allegiance = <!-- United States --> | branch = [[United States Army]] | service_years = 1909–1945 | rank = [[General (United States)|General]] | service_number = 0-2605 | unit = [[United States Cavalry|Cavalry Branch]] | commands = {{Plainlist| * [[Fifteenth United States Army]] * [[United States Army Central|Third United States Army]] * [[Seventh United States Army]] * [[II Corps (United States)|II Corps]] * [[Desert Training Center]] * [[I Armored Corps (United States)|I Armored Corps]] * [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]] * 2nd Brigade, 2nd Armored Division * [[3rd Armored Cavalry Regiment|3rd Cavalry Regiment]] * [[5th Cavalry Regiment]] * [[3rd Armored Cavalry Regiment (United States)|3rd Squadron, 3rd Cavalry]] * [[66th Armor Regiment (United States)|304th Tank Brigade]] }} | battles = {{hidden |''See battles'' |{{tree list}} * [[Mexican Border War (1910–1919)|Border War]] ** [[Pancho Villa Expedition]] * [[World War I]] ** [[Battle of Saint-Mihiel|Saint Mihiel Campaign]] ** [[Battle of the Argonne|Meuse-Argonne Campaign]] * [[World War II]] ** [[Mediterranean and Middle East theatre of World War II|Mediterranean Theater of War]] *** [[North African campaign]] **** [[Operation Torch]] **** [[Operation Brushwood]] **** [[Battle of Port Lyautey]] *** [[Tunisian campaign]] **** [[Battle of El Guettar]] ** [[European theatre of World War II|European theater]] *** [[Operation Husky]] *** [[Battle of Gela (1943)|Battle of Gela]] *** [[Battle of Troina]] ** [[Western Front (World War II)|Western Front]] ** [[Allied invasion of France]] *** [[Operation Overlord]] **** [[Falaise pocket]] ***** [[Battle of Chambois]] ** [[Siegfried Line campaign]] *** [[Lorraine campaign]] **** [[Battle of Nancy (1944)|Battle of Nancy]] **** [[Battle of Arracourt]] **** [[Battle of Metz]] ***** [[Battle of Fort Driant]] *** [[Saar campaign]] **** [[Battle of the Saar River]] ***** [[Battle of Saarlautern]] *** [[Battle of the Bulge]] **** [[Siege of Bastogne]] ** [[Saar-Palatinate campaign]] *** [[Eifel campaign]] ** [[Western Allied invasion of Germany|Central Europe Campaign]] *** [[Task Force Baum]] *** [[Battle of Aschaffenburg (1945)|Battle of Aschaffenburg]] *** [[Danube offensive]] **** [[Western Bohemia offensive]] {{tree list/end}} |- |headerstyle=background:#dbdbdb |style=text-align:center; }} | awards = {{Plainlist| * [[Distinguished Service Cross (United States)|Distinguished Service Cross]] (2) * [[Army Distinguished Service Medal]] (3) * [[Silver Star]] (2) * [[Legion of Merit]] * [[Bronze Star Medal]] * [[Purple Heart]] * ''[[#Orders, decorations and medals|Complete list of decorations]]'' }} | alma_mater = {{Plainlist| * [[United States Military Academy]] (class of 1909) * [[Virginia Military Institute]] (attended but did not graduate) }} | spouse = {{marriage|Beatrice Banning Ayer|26 May 1910}} | children = 3, including [[George Patton IV]] | relations = {{Plainlist| * [[George S. Patton (attorney)|George Smith Patton II]] (father) * [[George S. Patton Sr.|George Smith Patton I]] (paternal grandfather) * [[Susan Thornton Glassell]] (paternal grandmother) * [[Benjamin Davis Wilson]] (maternal grandfather) * [[Frederick Ayer]] (father-in-law) * [[John K. Waters]] (son-in-law) * [[Willie (dog)|Willie]] (dog) }} | other_work = | signature = George S Patton Signature.svg | signature_size = 175 }} Si '''George Smith Patton Jr.''' (11 Nobyembre 1885 – 21 Desyembre 1945) sarong [[Heneral (United States)heneral]] sa [[United States Army]] na iyo an kagboot kan [[Seventh United States Army|Seventh Army]] sa [[Mediterranean Theater of Operations|Mediterranean Theater]] kan [[Ikaduwang Gerang Pankinaban]], dangan namayo kan [[United States Army Central|Third Army]] sa [[Western Front (World War II)|Pransya asin Alemanya]] matapos kan [[Allied invasion of Normandy]] kan Hunyo 1944. Namundag kan 1885, si Patton nag'atender sa [[Virginia Military Institute]] asin sa [[United States Military Academy]] sa [[United States Military Academy|West Point]]. Siya nag'adal man nin [[fencing]] asin nagdesenyo kan [[Model 1913 Cavalry Saber|M1913 Cavalry Saber]], na mas komun na bisto sa apod na "Patton Saber." Siya nagbali sa [[modern pentathlon]] sa [[Modern pentathlon duman sa 1912 Summer Olympics|1912 Summer Olympics]] na ginibo sa [[Stockholm]], Sweden, na nasikwit an ika-limang lugar. Si Patton nakatapsok sa kombat durante kan [[Pancho Villa Expedition]] nin 1916, an pinakaenot na aksyon militar kan Estados Unidos na gamit an de motor na mga behikulo. Siya man napalaban sa [[Enot na Gerang Pankinaban] komo parte kan bagong [[Tank Corps kan American Expeditionary Force|United States Tank Corps]] sa irarom kan [[American Expeditionary Forces]]: saiyang pinamayohan an U.S. tank school sa Pransya, dangan namayo sa paglusob paagi nin mga tanke sa hampangan na kombat asin ta siya nalugadan pahinapos na kan gera. Sa peryodong pag'ultan si Patton pigurang sentral sa pagpadakula kan [[armored warfare]] na doktrina, na siya nagsirbe sa magkapirang katongdan sa nasyon. Sa paglaog kan Estados Unidos sa [[Ikaduwang Gerang Pankinaban]], siya an nagin kumander kan [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]]. ==Toltolan== {{reflist}} [[Kategorya:Mga 1885 na kamundagan]] [[Kategorya:LMga 1945 na kagadanan]] [[Kategorya:Ikaduwang gerang pankinaban]] [[Kategorya:Enot na gerang pankinaban]] [[en:George S. Patton]] 4gn50qb0c023ct9sforxi8mk8g8g9f1 305739 305738 2026-05-19T15:23:35Z Poropot777 30297 305739 wikitext text/x-wiki {{Infobox military person | name = George S. Patton | honorific_suffix = | image = General George Patton by Robert F. Cranston, Lee Elkins, and Harry Warnecke, 1945, color carbro print, from the National Portrait Gallery - NPG-NPG 95 404Patton-000002.jpg | image_size = | alt = | caption = 1945 portrait | nickname = "Bandito"<br />"Old Blood and Guts" | birth_date = {{birth date|1885|11|11|df=y}} | birth_place = [[San Gabriel, California]], U.S. | death_date = {{death date and age|1945|12|21|1885|11|11|df=y}} | death_place = [[Heidelberg]], Germany | burial_place = [[Luxembourg American Cemetery and Memorial]] | allegiance = <!-- United States --> | branch = [[United States Army]] | service_years = 1909–1945 | rank = [[General (United States)|General]] | service_number = 0-2605 | unit = [[United States Cavalry|Cavalry Branch]] | commands = {{Plainlist| * [[Fifteenth United States Army]] * [[United States Army Central|Third United States Army]] * [[Seventh United States Army]] * [[II Corps (United States)|II Corps]] * [[Desert Training Center]] * [[I Armored Corps (United States)|I Armored Corps]] * [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]] * 2nd Brigade, 2nd Armored Division * [[3rd Armored Cavalry Regiment|3rd Cavalry Regiment]] * [[5th Cavalry Regiment]] * [[3rd Armored Cavalry Regiment (United States)|3rd Squadron, 3rd Cavalry]] * [[66th Armor Regiment (United States)|304th Tank Brigade]] }} | battles = {{hidden |''See battles'' |{{tree list}} * [[Mexican Border War (1910–1919)|Border War]] ** [[Pancho Villa Expedition]] * [[World War I]] ** [[Battle of Saint-Mihiel|Saint Mihiel Campaign]] ** [[Battle of the Argonne|Meuse-Argonne Campaign]] * [[World War II]] ** [[Mediterranean and Middle East theatre of World War II|Mediterranean Theater of War]] *** [[North African campaign]] **** [[Operation Torch]] **** [[Operation Brushwood]] **** [[Battle of Port Lyautey]] *** [[Tunisian campaign]] **** [[Battle of El Guettar]] ** [[European theatre of World War II|European theater]] *** [[Operation Husky]] *** [[Battle of Gela (1943)|Battle of Gela]] *** [[Battle of Troina]] ** [[Western Front (World War II)|Western Front]] ** [[Allied invasion of France]] *** [[Operation Overlord]] **** [[Falaise pocket]] ***** [[Battle of Chambois]] ** [[Siegfried Line campaign]] *** [[Lorraine campaign]] **** [[Battle of Nancy (1944)|Battle of Nancy]] **** [[Battle of Arracourt]] **** [[Battle of Metz]] ***** [[Battle of Fort Driant]] *** [[Saar campaign]] **** [[Battle of the Saar River]] ***** [[Battle of Saarlautern]] *** [[Battle of the Bulge]] **** [[Siege of Bastogne]] ** [[Saar-Palatinate campaign]] *** [[Eifel campaign]] ** [[Western Allied invasion of Germany|Central Europe Campaign]] *** [[Task Force Baum]] *** [[Battle of Aschaffenburg (1945)|Battle of Aschaffenburg]] *** [[Danube offensive]] **** [[Western Bohemia offensive]] {{tree list/end}} |- |headerstyle=background:#dbdbdb |style=text-align:center; }} | awards = {{Plainlist| * [[Distinguished Service Cross (United States)|Distinguished Service Cross]] (2) * [[Army Distinguished Service Medal]] (3) * [[Silver Star]] (2) * [[Legion of Merit]] * [[Bronze Star Medal]] * [[Purple Heart]] * ''[[#Orders, decorations and medals|Complete list of decorations]]'' }} | alma_mater = {{Plainlist| * [[United States Military Academy]] (class of 1909) * [[Virginia Military Institute]] (attended but did not graduate) }} | spouse = {{marriage|Beatrice Banning Ayer|26 May 1910}} | children = 3, including [[George Patton IV]] | relations = {{Plainlist| * [[George S. Patton (attorney)|George Smith Patton II]] (father) * [[George S. Patton Sr.|George Smith Patton I]] (paternal grandfather) * [[Susan Thornton Glassell]] (paternal grandmother) * [[Benjamin Davis Wilson]] (maternal grandfather) * [[Frederick Ayer]] (father-in-law) * [[John K. Waters]] (son-in-law) * [[Willie (dog)|Willie]] (dog) }} | other_work = | signature = George S Patton Signature.svg | signature_size = 175 }} Si '''George Smith Patton Jr.''' (11 Nobyembre 1885 – 21 Desyembre 1945) sarong [[Heneral (United States)|heneral]] sa [[United States Army]] na iyo an namayo kan [[Seventh United States Army|Seventh Army]] sa [[Mediterranean Theater of Operations|Mediterranean Theater]] kan [[Ikaduwang Gerang Pankinaban]], dangan namayo kan [[United States Army Central|Third Army]] sa [[Western Front (World War II)|Pransya asin Alemanya]] matapos kan [[Allied invasion of Normandy]] kan Hunyo 1944. Namundag kan 1885, si Patton nag'atender sa [[Virginia Military Institute]] asin sa [[United States Military Academy]] sa [[United States Military Academy|West Point]]. Siya nag'adal man nin [[fencing]] asin nagdesenyo kan [[Model 1913 Cavalry Saber|M1913 Cavalry Saber]], na mas komun na bisto sa apod na "Patton Saber." Siya nagbali sa [[modern pentathlon]] sa [[Modern pentathlon duman sa 1912 Summer Olympics|1912 Summer Olympics]] na ginibo sa [[Stockholm]], Sweden, na nasikwit an ika-limang lugar. Si Patton nakatapsok sa kombat durante kan [[Pancho Villa Expedition]] nin 1916, an pinakaenot na aksyon militar kan Estados Unidos na gamit an de motor na mga behikulo. Siya man napalaban sa [[Enot na Gerang Pankinaban] komo parte kan bagong [[Tank Corps kan American Expeditionary Force|United States Tank Corps]] sa irarom kan [[American Expeditionary Forces]]: saiyang pinamayohan an U.S. tank school sa Pransya, dangan namayo sa paglusob paagi nin mga tanke sa hampangan na kombat asin ta siya nalugadan pahinapos na kan gera. Sa peryodong pag'ultan si Patton pigurang sentral sa pagpadakula kan [[armored warfare]] na doktrina, na siya nagsirbe sa magkapirang katongdan sa nasyon. Sa paglaog kan Estados Unidos sa [[Ikaduwang Gerang Pankinaban]], siya an nagin kumander kan [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]]. ==Toltolan== {{reflist}} [[Kategorya:Mga 1885 na kamundagan]] [[Kategorya:LMga 1945 na kagadanan]] [[Kategorya:Ikaduwang gerang pankinaban]] [[Kategorya:Enot na gerang pankinaban]] [[en:George S. Patton]] hiihpj5755nxi3du8ehrq9pfch6mj18 305740 305739 2026-05-19T15:25:37Z Poropot777 30297 305740 wikitext text/x-wiki {{Infobox military person | name = George S. Patton | honorific_suffix = | image = General George Patton by Robert F. Cranston, Lee Elkins, and Harry Warnecke, 1945, color carbro print, from the National Portrait Gallery - NPG-NPG 95 404Patton-000002.jpg | image_size = | alt = | caption = 1945 portrait | nickname = "Bandito"<br />"Old Blood and Guts" | birth_date = {{birth date|1885|11|11|df=y}} | birth_place = [[San Gabriel, California]], U.S. | death_date = 21 Desyembre 1945 | death_place = [[Heidelberg]], Germany | burial_place = [[Luxembourg American Cemetery and Memorial]] | allegiance = <!-- United States --> | branch = [[United States Army]] | service_years = 1909–1945 | rank = [[General (United States)|General]] | service_number = 0-2605 | unit = [[United States Cavalry|Cavalry Branch]] | commands = {{Plainlist| * [[Fifteenth United States Army]] * [[United States Army Central|Third United States Army]] * [[Seventh United States Army]] * [[II Corps (United States)|II Corps]] * [[Desert Training Center]] * [[I Armored Corps (United States)|I Armored Corps]] * [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]] * 2nd Brigade, 2nd Armored Division * [[3rd Armored Cavalry Regiment|3rd Cavalry Regiment]] * [[5th Cavalry Regiment]] * [[3rd Armored Cavalry Regiment (United States)|3rd Squadron, 3rd Cavalry]] * [[66th Armor Regiment (United States)|304th Tank Brigade]] }} | battles = {{hidden |''See battles'' |{{tree list}} * [[Mexican Border War (1910–1919)|Border War]] ** [[Pancho Villa Expedition]] * [[World War I]] ** [[Battle of Saint-Mihiel|Saint Mihiel Campaign]] ** [[Battle of the Argonne|Meuse-Argonne Campaign]] * [[World War II]] ** [[Mediterranean and Middle East theatre of World War II|Mediterranean Theater of War]] *** [[North African campaign]] **** [[Operation Torch]] **** [[Operation Brushwood]] **** [[Battle of Port Lyautey]] *** [[Tunisian campaign]] **** [[Battle of El Guettar]] ** [[European theatre of World War II|European theater]] *** [[Operation Husky]] *** [[Battle of Gela (1943)|Battle of Gela]] *** [[Battle of Troina]] ** [[Western Front (World War II)|Western Front]] ** [[Allied invasion of France]] *** [[Operation Overlord]] **** [[Falaise pocket]] ***** [[Battle of Chambois]] ** [[Siegfried Line campaign]] *** [[Lorraine campaign]] **** [[Battle of Nancy (1944)|Battle of Nancy]] **** [[Battle of Arracourt]] **** [[Battle of Metz]] ***** [[Battle of Fort Driant]] *** [[Saar campaign]] **** [[Battle of the Saar River]] ***** [[Battle of Saarlautern]] *** [[Battle of the Bulge]] **** [[Siege of Bastogne]] ** [[Saar-Palatinate campaign]] *** [[Eifel campaign]] ** [[Western Allied invasion of Germany|Central Europe Campaign]] *** [[Task Force Baum]] *** [[Battle of Aschaffenburg (1945)|Battle of Aschaffenburg]] *** [[Danube offensive]] **** [[Western Bohemia offensive]] {{tree list/end}} |- |headerstyle=background:#dbdbdb |style=text-align:center; }} | awards = {{Plainlist| * [[Distinguished Service Cross (United States)|Distinguished Service Cross]] (2) * [[Army Distinguished Service Medal]] (3) * [[Silver Star]] (2) * [[Legion of Merit]] * [[Bronze Star Medal]] * [[Purple Heart]] * ''[[#Orders, decorations and medals|Complete list of decorations]]'' }} | alma_mater = {{Plainlist| * [[United States Military Academy]] (class of 1909) * [[Virginia Military Institute]] (attended but did not graduate) }} | spouse = {{marriage|Beatrice Banning Ayer|26 May 1910}} | children = 3, including [[George Patton IV]] | relations = {{Plainlist| * [[George S. Patton (attorney)|George Smith Patton II]] (father) * [[George S. Patton Sr.|George Smith Patton I]] (paternal grandfather) * [[Susan Thornton Glassell]] (paternal grandmother) * [[Benjamin Davis Wilson]] (maternal grandfather) * [[Frederick Ayer]] (father-in-law) * [[John K. Waters]] (son-in-law) * [[Willie (dog)|Willie]] (dog) }} | other_work = | signature = George S Patton Signature.svg | signature_size = 175 }} Si '''George Smith Patton Jr.''' (11 Nobyembre 1885 – 21 Desyembre 1945) sarong [[Heneral (United States)|heneral]] sa [[United States Army]] na iyo an namayo kan [[Seventh United States Army|Seventh Army]] sa [[Mediterranean Theater of Operations|Mediterranean Theater]] kan [[Ikaduwang Gerang Pankinaban]], dangan namayo kan [[United States Army Central|Third Army]] sa [[Western Front (World War II)|Pransya asin Alemanya]] matapos kan [[Allied invasion of Normandy]] kan Hunyo 1944. Namundag kan 1885, si Patton nag'atender sa [[Virginia Military Institute]] asin sa [[United States Military Academy]] sa [[United States Military Academy|West Point]]. Siya nag'adal man nin [[fencing]] asin nagdesenyo kan [[Model 1913 Cavalry Saber|M1913 Cavalry Saber]], na mas komun na bisto sa apod na "Patton Saber." Siya nagbali sa [[modern pentathlon]] sa [[Modern pentathlon duman sa 1912 Summer Olympics|1912 Summer Olympics]] na ginibo sa [[Stockholm]], Sweden, na nasikwit an ika-limang lugar. Si Patton nakatapsok sa kombat durante kan [[Pancho Villa Expedition]] nin 1916, an pinakaenot na aksyon militar kan Estados Unidos na gamit an de motor na mga behikulo. Siya man napalaban sa [[Enot na Gerang Pankinaban] komo parte kan bagong [[Tank Corps kan American Expeditionary Force|United States Tank Corps]] sa irarom kan [[American Expeditionary Forces]]: saiyang pinamayohan an U.S. tank school sa Pransya, dangan namayo sa paglusob paagi nin mga tanke sa hampangan na kombat asin ta siya nalugadan pahinapos na kan gera. Sa peryodong pag'ultan si Patton pigurang sentral sa pagpadakula kan [[armored warfare]] na doktrina, na siya nagsirbe sa magkapirang katongdan sa nasyon. Sa paglaog kan Estados Unidos sa [[Ikaduwang Gerang Pankinaban]], siya an nagin kumander kan [[2nd Armored Division (United States)|2nd Armored Division]]. ==Toltolan== {{reflist}} [[Kategorya:Mga 1885 na kamundagan]] [[Kategorya:LMga 1945 na kagadanan]] [[Kategorya:Ikaduwang gerang pankinaban]] [[Kategorya:Enot na gerang pankinaban]] [[en:George S. Patton]] i1pwuxozlzz3vexxlmbyzovibemoohp Hiroan para sa Talingkas na Papua 0 56365 305742 2026-05-20T04:24:24Z CarlessParking 29749 Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1353273383|Free Papua Movement]]" 305742 wikitext text/x-wiki The '''Free Papua Movement''' or '''Free Papua Organisation''' ({{langx|id|Organisasi Papua Merdeka}}, '''OPM''') is a name given to a [[separatist movement]] that aims to separate [[Western New Guinea|West Papua]] from [[Indonesia]] and establish an independent state in the region. The territory is currently divided into six [[Indonesian province|Indonesian provinces]] of [[Central Papua]], [[Highland Papua]], [[Papua (province)|Papua]], [[South Papua]], [[Southwest Papua]], and [[West Papua (province)|West Papua]], also formerly known as Papua, Irian Jaya and West Irian.<ref name="IPAC">{{cite web|author=((Institute for Policy Analysis of Conflict))|date=24 August 2015|title=The current status of the Papuan pro-independence movement|url=http://file.understandingconflict.org/file/2015/08/IPAC_21_Papuan_Pro-Independence_Movement.pdf|access-date=24 October 2017|series=IPAC Report No.21|oclc=974913162|location=Jakarta, Indonesia}}</ref> rqdoyb7lqzi776y759nv6fek6xcyufd 305743 305742 2026-05-20T04:28:16Z CarlessParking 29749 /* */ 305743 wikitext text/x-wiki An '''Free Papua Movement''' o '''Free Papua Organisation''' ({{langx|id|Organisasi Papua Merdeka}}, '''OPM''') iyo an ngaran na itinao sa sarong [[separatist movement]] na igwang katuyuhan na sumiblag an [[Solnopan na Bagong Guinea|Solnopan na Papua]] gikan sa [[Indonesia]] asin mag-establisa nin sarong independyenteng estado sa rehiyon. An teritoryo sa ngunyan nababanga sa anom na [[Indonesian province|Indonesian provinces]] kan [[Central Papua]], [[Highland Papua]], [[Papua (province)|Papua]], [[South Papua]], [[Southwest Papua]], asin [[West Papua (province)|West Papua]], siring man dating midbid bilang Papua, Irian Jaya asin West Irian.<ref name="IPAC">{{cite web|author=((Institute for Policy Analysis of Conflict))|date=24 August 2015|title=The current status of the Papuan pro-independence movement|url=http://file.understandingconflict.org/file/2015/08/IPAC_21_Papuan_Pro-Independence_Movement.pdf|access-date=24 October 2017|series=IPAC Report No.21|oclc=974913162|location=Jakarta, Indonesia}}</ref> ==Toltolan== {{reflist}} {{stub}} hnbrceclnrz49y341xnhaexovk58omg