विकिपीडिया
bhwiki
https://bh.wikipedia.org/wiki/%E0%A4%AE%E0%A5%81%E0%A4%96%E0%A5%8D%E0%A4%AF_%E0%A4%AA%E0%A4%A8%E0%A5%8D%E0%A4%A8%E0%A4%BE
MediaWiki 1.47.0-wmf.4
first-letter
मीडिया
विशेष
वार्तालाप
प्रयोगकर्ता
प्रयोगकर्ता वार्ता
विकिपीडिया
विकिपीडिया वार्ता
चित्र
चित्र वार्ता
मीडियाविकि
मीडियाविकि वार्ता
टेम्पलेट
टेम्पलेट वार्ता
मदद
मदद वार्ता
श्रेणी
श्रेणी वार्ता
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
शिक्षा
0
4952
796131
796082
2026-06-01T07:05:36Z
SM7
3953
Reverted edit by [[Special:Contributions/~2026-31442-14|~2026-31442-14]] ([[User talk:~2026-31442-14|talk]]) to last revision by [[User:SM7Bot|SM7Bot]]
780192
wikitext
text/x-wiki
{{for2|एकेडमिक अध्ययन के बिसय|[[शिक्षाशास्त्र]]|अउरी अइसन बिसय सभ|[[शिक्षा बिज्ञान]]}}
[[चित्र:Schoolgirls in Bamozai.JPG|thumb|alt=हाथ में कापी किताब लिहले, बइठ के ऊपर देखत कई ठे लड़िकी सभ|[[अफ़ग़ानिस्तान|अफगानिस्तान]] में एगो [[इस्कूल]] में शिक्षा लेत लड़की सभ।]]
'''शिक्षा''' ({{Lang|en|education}}), ''एजुकेशन'' भा ''एडुकेशन'') अइसन क्रिया ह जेह में कौनों तरह के ज्ञान, कौशल, नैतिक मूल्य, बिस्वास, आ आदत सिखावे के ब्यवस्था कइल जाला। शिक्षा के माध्यम के रूप में इस्कूली पढ़ाई भर नइखे सामिल, बलुक खीसा-कहनी से ले के चर्चा-परिचर्चा आ बीडियो देखावल भी सामिल हो सके ला। शिक्षा अक्सरहा केहू पढ़ावे सिखावे वाला ब्यक्ति के द्वारा दिहल जाले, जेकरा के शिक्षक कहल जाला; हालाँकि, कुछ लोग बिना केहू शिक्षक के भी सीख सकत बा।<ref>{{cite book
| last = Dewey
| first = John
| title = Democracy and Education
| publisher = The Free Press
| date = 1944
| orig-year = 1916
| pages = 1–4
| isbn = 0-684-83631-9}}</ref> शिक्षा औपचारिक आ अनौपचारिक रूप से हो सके ले। मतलब कि ब्यवस्थित तरीका से शिक्षा देवे के मकसद से भी ई काम कइल जा सके आ आ ब्यक्ति अपना अनुभव से भा देख-देख के भी अपने बिचार आ ज्ञान में बदलाव ले आ के शिक्षा हासिल क सके ला।
ब्यवस्थित शिक्षा के चार भाग में बाँटल जाला, नर्सरी/किंडरगार्डेन ([[इस्कूल]] से पहिले), प्राइमरी इस्कूल में, माध्यमिक इस्कूल में, [[कॉलेज]] या [[यूनिवर्सिटी]] में या अप्रेंटिस के रूप में।
शिक्षा के अधिकार, के अरथ हवे एक ठो ख़ास उमिर के लड़िकन के शिक्षा हासिल करे के कानूनी अधिकार।<ref name="ICESCR-art13.1">''ICESCR'', Article 13.1</ref> बहुत सारा देसन में कुछ उमिर तक के लड़िका-बच्चा सभ खातिर शिक्षा अनिवार्य कइल गइल बाटे।
एगो दुसरे सेंस में, अंग्रेजी के ''एजुकेशन'' शब्द के इस्तेमाल ज्ञान के ओह शाखा भा एकेडमिक बिसय खातिर कइल जाला जे पढ़ाई आ पढ़ावे सिखावे के अध्ययन करे ला — परंपरागत रूप से एह बिज्ञान के [[शिक्षाशास्त्र]] भा ''पेडागोजी'' कहल जाला; जबकि [[शिक्षा बिज्ञान]] सभ में कई गो अकेडमिक बिसय सामिल बाड़ें।
{{clear}}
== इहो देखल जाय ==
* [[जानकारी]]
* [[विद्यालय]]
* [[शिक्षाशास्त्र]]
* [[शिक्षा बिज्ञान]]
*[[भारतीय शिक्षा मंडल]]
== संदर्भ ==
{{Reflist|35em}}
[[श्रेणी:शिक्षा]]
[[श्रेणी:शिक्षाशास्त्र]]
{{Edu-stub}}
j3pkbn6g2g1kd073r2xzo70n4orwou6
गोपालगंज जिला
0
5174
796132
796083
2026-06-01T07:05:45Z
SM7
3953
Reverted edit by [[Special:Contributions/~2026-31442-14|~2026-31442-14]] ([[User talk:~2026-31442-14|talk]]) to last revision by [[User:Prabudh society|Prabudh society]]
788437
wikitext
text/x-wiki
{{refimprove|date=जनवरी 2018}}
{{for|एह जिला के मुख्यालय जे एही नाँव के बा, |गोपालगंज}}
{{India Districts
|Name = गोपालगंज
|State = बिहार
|Division = [[सारण प्रमंडल|सारन]]
|HQ = गोपालगंज
|Map = Bihar district location map Gopalganj.svg
|Rain =
|Population = 2,558,037
|Urban =
|Year = 2011
|Density = 1258
|Literacy = 67.04 प्रतिशत
|SexRatio = 1021
|Tehsils =
|LokSabha =
|Assembly =
|Highways = NH-28
|Website = http://gopalganj.bih.nic.in/
}}
'''गोपालगंज जिला''' भारत के [[बिहार]] राज्य के 39 गो जिला सभ में से एगो जिला बा। ई जिला [[सारण प्रमंडल]] के अन्तर्गत आवेला, जेकर जिला मुख्यालय [[गोपालगंज|गोपालगंज शहर]] में स्थित बा। एह जिला में पर्यटन दर्शनीय स्थल
के रूप् में थावे दुर्गा मंदिर, घोडा घाट दुर्गा मंदिर,सिंहासनी दुर्गा मंदिर,बंगलामुखी दुर्गा मंदिर,शिव मंदिर,रामबृक्ष धाम,बुदध मंदिर,हनुमान मंदिर मशहुर बा । एह जिला में मुख्यरूप से [[भोजपुरी]] आ गौण रूप से हिंदी बोलल जाला।
==इतिहास==
समृद्ध इतिहासी पृष्ठभूमि औरी शानदार संस्कृति वाला एगो खूबसुरत जिला के रूप में विख्यात बा- गोपालगंज। आपन बहादुरी औरी लोगन के आजादी से प्यार करे वाला मल्ल वंश के नांव भी एह गोपालगंज से जुड़ल बा। प्रागैतिहासिक काल में, गोपालगंज नेपाल देश के हिस्सा रहे। खाली इहे ना नेपाल राजतंत्र सरयू नदी के किनारे तक ले रहे, जवन आज सीवान जिला कहलाला। सीवान के मतलबे होला- सीमा। 1875 ई. तक गोपालगंज एगो छोट इलाका रहे, जवन ओही साल में पुरनका सारण (एकरा अन्तर्गत वर्तमान में गोपालगंज, सीवान औरी छपरा जिला आवेला) जिला के एगो अनु्मंडल बनल। 02 अक्टुबर, 1973 के सारण से अलग होखे एगो स्वतंत्र जिला बनल।
पुरनका सारण जिला के इतिहास ही गोपालगंज के इतिहास भी ह। संयुक्त सारण जिला आर्य सभ्यता के आवेवाला मुख्य रास्ता में से एगो ह।
वैदिक साहित्य में संरक्षित एगो परंपरा के अनुसार, विदेह लोग सरस्वती नदी के पूरब की ओर चलल शुरु कइले औरी चलत-चलत गंडक नदी के किनारे आ गइल लोग। ओहिजा पहुंचला पर आग के देवता "अग्नि" ओह लोगन से कहले कि एह जलधारा के पूरब में रउआ सभे बस जाईं औरी एह जगह के स्वर्गमय बना दीं। अग्नि देवता के बात मान के विदेह लोग नदी के दूसरा तरफ यानि कि पूरबी किनारे पर जाके एगो शक्तिशाली राज्य के स्थापना कइल लोग ; एहु बात के संभावना भी व्यक्त कइल जाला कि अधिकांश लोग तो गंडक पार कर लिहल लोग लेकिन ओहिमें से कुछ लोग पुरनका सारण (जवन रास्ता में ही पड़त रहे) में ही रुक गइले।
==भूगोल==
गोपालगंज जिला भूगोलीय रूप से <i>26° 12</i> से <i>26° 39</i> उत्तरी अक्षांश औरी <i>83° 54</i> से <i>84° 55</i> पूरबी देशांतर में स्थित बा। एह जिला के कुल क्षेत्रफल 2033 वर्गकिलोमीटर औरी कुल जनसंख्या इक्कीस लाख उनचास हजार तीन सौ तैंतालिस [2,149,343 (2001 के जनगणना के अनुसार)]
===चौहद्दी===
<dd>उत्तर: पूरबी (मोतिहारी) और पश्चिमी चंपारण (बेतिया) जिला</dd>
<dd>दक्खिन: सिवान औरी सारण जिला</dd>
<dd>पूरब: पूरबी चंपारण और मुजफ्फरपुर जिला</dd>
<dd>पश्चिम: उत्तर प्रदेश</dd>
==मुख्य शहरी केंद्र==
<dd>गोपालगंज, मीरगंज, बरौली, कटेया, विजयीपुर, कुचायकोट, विनोद खरेंया, सासामुसा, थावे, माँझागढ़, महम्मदपुर, दिघवा-दुबौली, ऊँचकागाँव, फुलवरिया, हथुआ, भोरे, बड़कागाँव।
==मौसम/जलवायु==
गोपालगंज के जलवायु विविधतापूर्ण हवे। गर्मी के मौसम में ई जिला बहुते गर्म आ शुष्क हो जाला। खूब जोर से लू चले लागेला औरी तापमान कबो-कबो 45 डिग्री सेल्सियस तक पहुँच जाला। मानसून के समय में लगभग 500 मिमी तक बारिश होवेला, जवना के चलते जाड़ा के मौसम में तापमान ठीक-ठाक रहेला (हालांकि, ग्लोबल वार्मिंग के चलते गर्मी और जाड़ा वर्तमान समय में जादा ही पड़ रहल बा)। एह जिला में औसत वर्षा लगभग 290 मिमी होला, औरी तापमान 10 से 45 डिग्री सेल्सियस के बीच रहेला।
==जनसांख्यिकी==
2001 के जनगणना के अनुसार: कुल जनसंख्या: 2,149,343 (राज्य के जनसंख्या के 2.59%)</br>
जनसंख्या घनत्व: 1057</br>
पुरूष: 1,072,151 (49.89%)</br>
औरत: 1,077,192 (50.12)</br>
शहरी जनसंख्या: 130,536 (6.07%)</br>
गँवई जनसंख्या: 2,018,807 (93.93%)</br>
अनुसूचित जाति के प्रतिशत: 12.43%</br>
अनुसूचित जनजाति के प्रतिशत: 0.29%</br>
लिंग अनुपात: 1005</br>
==कृषि==
गोपालगंज में मुख्य रूप से ऊँख (गन्ना), दलहन, धान, गेहूँ और विभिन्न प्रकार के तरकारी (सब्जी) के उत्पादन होला। बागवानी भी होखेला किंतु बहुत ही सीमित रूप से। इहाँ मुख्य रूप से ऊँख के उत्पादन होखला के कारण कई गो चीनी मिल बाड़ी सन, जेहिमे गोपालगंज शहरिया में स्थित विष्णु सुगर मिल सबसे प्रमुख बा। एकरा अलावे कई गो कोल्ड स्टोरेज भी बाड़ी सन।
==शिक्षा==
<p>कुछ साल पहिले तक त गुणात्मक शिक्षा के क्षेत्र में गोपालगंज के कवनो ज्यादा नाम ना रहे। लोग आपना बचवा सभे के आगे पढ़ावे के खातिर दिल्ली, इलाहाबाद, पटना वगैरह जगहन पर भेज देत रहे लोग। हालांकि अभियो स्थिति में कवनो ज्यादा सुधार नईखे, लेकिन पहिले से स्थिति बेहतर बा। वर्तमान में एहिजा स्थित विद्यालय/महाविद्यालय में से अधिकांश सरकार द्वारा चलावल जाला। कुछ स्कूल निजी ट्रस्ट और व्यक्ति द्वारा भी संचालित बाटे। लगभग सारा स्कूल या त केंद्रीय माध्यमिक शिक्षा बोर्ड (सीबीएसई) या [[बिहार विद्यालय परीक्षा समिति]] से जुड़ल बाड़ल सन। कहे खातिर त अधिकांश निजी विद्यालय अंग्रेजी माध्यम से शिक्षा देवे के दावा करेलन सन, लेकिन वास्तविकता एहिसे कोसो दूर बा। सरकारी विद्यालय में से अधिकांश के माध्यम हिंदी बा। दसवीं तक के पढ़ाई के बाद अधिकांश लईका-लईकी इंटरमीडिएट के पढ़ाई करे खातिर कला, विज्ञान में से ही कवनो एगो मुख्य रूप से चुनेला। वाणिज्य के पढ़ाई के एहिजा बहुत सही माहौल औरी सुविधा उपलब्ध नईखे। गोपालगंज मुख्य रूप से माध्यमिक स्तर तक के शिक्षा खातिर सही बा। एह स्तर तक के स्कूलन में भी.एम.उच्च विद्यालय, डी.ए.वी उच्च विद्यालय, केन्द्रीय विद्यालय (वर्तमान में ई गोपालगंज शहर के भी.एम.उच्च विद्यालय के प्रांगण में स्थित बा), सैनिक स्कूल, गोपालगंज (ई हथुआ में स्थित बा), जवाहर नवोदय विद्यालय औरी डी.ए.वी. पब्लिक स्कूल (थावे में स्थित) प्रमुख बाड़ी सन। एह जिला में लगभग 290 प्राथमिक विद्यालय, 100 माध्यमिक विद्यालय, 08 उच्चचर माध्यमिक विद्यालय, 05 महाविद्यालय, 01 [[औद्योगिक प्रशिक्षण संस्थान]] और 01 पॉलिटेक्नीक महाविद्यालय 01 एकयुप्रेशर काउंसिल बाटे। </p><p>। स्नातक-स्तरीय शिक्षा के बादा आगे पढ़ाई करेके खातिर लईकन के बाहर जाएके पड़ेला।</p>
==परब-त्यौहार==
<p>एह जिला के मुख्य पर्व पूरा बिहार के तरह छठ पर्व ह। कातिक के महीना में होखेवाला छठ के धूमधाम औरी मान्यता त एहिसे पता चल जाला कि बिहार जाए वाली कवनो गाड़ी में तीन महीना पहिलहि सीट आरक्षित हो जाला। औरी जे टिकट ना करा पवले होला उ केहु तरह से भी जाए के मन बना ले ला। बाहर काम करे वाला मनई भले साल में कबो घर ना जा पावे लेकिन छठ में जरुरे घर जाए के कोशिश करेला। एकरा अलावे Eid , दीवाली, गोधन-पूजा, होली, रक्षा-बंधन, राम-नवमी, दुर्गा-पूजा (अक्टूबर-नवंबर) वगैरह सगरे पर्व बहुते धूम-धाम से मनावल जाला। रक्षा-बंधन दिन गोपालगंज शहरिया में महावीर अखाड़ा के जुलूस त देखले बनेला।</p>
==पर्यटन स्थल==
===थावें===
{{main|थावें}}
गोपालगंज जिला मुख्यालय से मात्र छः किलोमीटर के दूरी पर सिवान जाएवाला राजमार्ग पर थावें नाम के जगहा बा । ओहिजा माई थावेवाली के बहुते पुरान मंदिर बा। माई थावेवाली के सिंहासिनी भवानी, थावे भवानी भा रहषु भवानी ओ कहल जाला। चईत के महीना में एहिजा बहुते बड़हन मेला लागेला। मंदिरे के बगल में एगो बहुत ही बड़हन पेड़ बा, जवना के अबले वनस्पतीय वर्गीकरण नईखे हो पावल।
देशो-विदेश में रहेवाला लोग जब साल-दूसाल पर अपना घरे आवेला तब ऊ थावेवाली माई के दर्शन करे जरुर आवेला।. बाकिर अफ़सोस एह बात के बा कि एतना महातम के बावजूद एह स्थान के सही तरीका से विकास नईखे भइल। आम जनता आ प्रशासन के मिलजुल के एह स्थान के समुचित विकास के कोशिश करे के चाहीं जेहसे कि माई के स्थान विश्व का मानचित्र पर एगो महत्बपूर्ण दर्शनीय जगह बन जावे।
===दिघवा दुबौली===
गोपालगंज से 40 किलोमीटर दक्खिन-पूरब तथा छपरा से मशरख जाए वाली रेल लाईन पर 56 किलोमीटर उत्तर में दिघवा-दुबौली एगो जगह बा, जहांपिरामिड के आकार के दुठो टीला बा। अईसन मानल जाला कि एकर निर्माण एहिजा शासन कर रहल चेर राजा लोग बनवले रहे।
===हुस्सेपुर===
गोपालगंज से 24 किलोमीटर उत्तर-पछिम में झरही नदी के किनारे हथुआ महाराजा के बनवावल किला अब खंडहर हो गइल बा। ई गाँव पहिले हथुआ नरेश के गतिविधियन के केंद्र रहे। किला के चारु ओरी बनल खड्डा अब भर चुकल बा। किला के सामने बनल टीला हथुआ राजा के मेहरारु द्वारा सती होखे के गवाह बा।
===गणेश स्थान मांझा===
गोपालगंज से 26 किमी पछिम में भोरे-कटेया रोड पर स्थित एह गांव के महिमा भगवान गणेश के प्राचीन मंदिर के चलते बा। जहां हर बरिस माघ के चौथ से एक महीना तक बड़हन मेला लागेला। आसपास ही ना बल्कि दूरदराज के इलाकन में भी एह मंदिर के महात्तम एतना बा कि पूरा माघ भर लोग एहिजा आवेला। लकड़ी के सामान खातिर भी इहां लागे वाला मेला के बहुते प्रसिद्धी बा।
===विनोद खरेंया===
गोपालगंज से 21 किलोमीटर पछिम में इ एगो छोटहन गाँव बा, जहाँ दुर्गा माई के एगो बड़ा निमन मंदिर बनल बाटे।
==इहो देखल जाय==
* [[सारण प्रमंडल]]
* [[सारण जिला]]
* [[सिवान जिला]]
==संदर्भ==
{{reflist}}
{{बिहार के जिला}}
[[श्रेणी:बिहार के जिला]]
[[श्रेणी:भारत के जिला]]
[[श्रेणी:सारण प्रमंडल]]
[[श्रेणी:गोपालगंज जिला]]
oz7rt9k8ldzqa4aveb3sdekr1z0tlsb
पर्यावरण प्रदूषण
0
9495
796114
790470
2026-05-31T23:07:08Z
SM7
3953
सुधार कइल गइल
796114
wikitext
text/x-wiki
[[चित्र:Emissão+de+gases+poluentes.jpg|thumb|right|220px|कारखाना के चिमनी से निकलत धुआँ, [[हवा प्रदूषण]]]]
[[चित्र:CoalcliffICC.jpg|thumb|right|220px|ऑस्ट्रेलिया में कोयला के संयंत्र। कोयला के दहन से कार्बन डाइऑक्साइड के निर्माण होला, साथ ही साथ सल्फर डाइऑक्साइड के भी अलग-अलग मात्रा में उत्पादन होला।]]
'''पर्यावरण प्रदूषण''' भा '''पर्यावरणीय प्रदूषण''' ({{Langx|en|environmental pollution}}), चाहे खाली भर '''प्रदूषण''' ({{Lang|en|pollution}}), अइसन घटना हऽ जेवना में [[प्राकृतिक पर्यावरण]] में कौनो अइसन चीज क प्रवेश होला जेवना से [[पर्यावरण]] के नोकसान पहुँचे, ओकर क्वालिटी खराब होखे। जवनी चीज की प्रवेश से अइसन होला ओ पदार्थन के प्रदूषक पदार्थ कहल जाला।<ref>[http://hindi.indiawaterportal.org/content/%E0%A4%9C%E0%A4%B2-%E0%A4%AA%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%A6%E0%A5%82%E0%A4%B7%E0%A4%A3-%E0%A4%95%E0%A5%8D%E0%A4%AF%E0%A4%BE-%E0%A4%B9%E0%A5%88 जलप्रदूषण क्या है?] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140716163134/http://hindi.indiawaterportal.org/content/%E0%A4%9C%E0%A4%B2-%E0%A4%AA%E0%A5%8D%E0%A4%B0%E0%A4%A6%E0%A5%82%E0%A4%B7%E0%A4%A3-%E0%A4%95%E0%A5%8D%E0%A4%AF%E0%A4%BE-%E0%A4%B9%E0%A5%88 |date=2014-07-16 }} इण्डिया वाटर पोर्टल (उतारल गइल 29.06.2014 के)</ref> आमतौर पर पर्यावरण में कई प्राकृतिक कारण से अइसन पादर्थ सभ के प्रवेश हो सके ला जे नोकसानदेह होखे, जइसे कि जंगल के आग से निकलल धुँआ चाहे ज्वालामुखी से निकले वाली गैस आ धुँआ, बाकी एह शब्द के इस्तेमाल [[पर्यावरण पर मनुष्य के परभाव|मनुष्य द्वारा]] पर्यावरण में पहुँचावल जा रहल खराब परभाव वाली चीजन खातिर होखे ला।<ref name="Britannica">{{cite web|title=pollution {{!}} Definition, History, & Facts|url=https://www.britannica.com/science/pollution-environment|website=Encyclopedia Britannica|accessdate=6 मई 2020|language=en}}</ref> ई प्रदूषक सभ ठोस, द्रव चाहे गैस के रूप में पदार्थ हो सके ला चाहे गर्मी वगैरह के रूप में एनर्जी हो सके ले; बस अगर प्रदूषक तत्व के पर्यावरण में एतना तेजी से प्रवेश हो रहल बा कि ऊ प्राकृतिक रूप से गैर-नोकसानदेह रूप में बदल जाय चाहे छितरा जाय, तब ऊ प्रदूषण कहल जाई।<ref name="Britannica" />
प्रदूषण क कई गो प्रकार हो सकेला। आमतौर पर पर्यावरण की जवनी अंग में प्रदूषक चीज क प्रवेश होला ओही की नाँव पर ओ प्रकार का भी नाँव रखल जाला। जइसे अगर पानी में कौनो कूड़ा-कचरा फेकला से पानी क गुणवत्ता खराब होखे त ए के [[पानी प्रदूषण|जल प्रदूषण]] कहल जाई।
एही प्रकार से [[वायु प्रदूषण]] आ [[माटी प्रदूषण|मिट्टी प्रदूषण]] क नाँव धराइल बा। कई बेर जवनी चीज से प्रदूषण होला ओहू की नाँव पर प्रदूषण की प्रकार क नाँव धरा जाला जइसे कि आवाज से होखे वाला प्रदूषण के आवाज प्रदूषण आ प्रकाश से होखे वाला के प्रकाश प्रदूषण कहल जाला।
प्रदूषण से आदमी के सेहत पर बहुत किसिम के खराब परभाव पड़े लें। हाले में [[बिस्व स्वास्थ संगठन|विश्व स्वास्थ्य संगठन]] की एगो आकलन की हिसाब से साल 2012 में [[हवा प्रदूषण]] की वजह से करीबन 70 लाख लोगन के आपन जान गँवावे के पड़ल।<ref name="BBC">[http://www.bbc.co.uk/hindi/science/2014/03/140325_world_air_pollution_sk.shtml वायु प्रदूषण से साल भर में 70 लाख मौतें] BBC हिंदी, (उतारल गइल 29.06.2014 के)</ref>
== इतिहास ==
प्रदूषण के सुरुआत आदमी के द्वारा एकट्ठा हो के एक जगह रहे के एकदम सुरुआती दौर से शुरू होला, जबसे मनुष्य झुंड में बस्ती बना के रहे शुरू कइल; आखिर आजो बिबिध अध्ययन में अइसन पुराना बस्ती सभ के ओही सभ चीजन से पहिचान कइल जाला जे ओह जमाना के आबादी द्वारा कबाड़ के रूप में छोड़ल गइल।<ref name="Britannica" /> हालाँकि, प्रदूषण तबतक ले कौनों समस्या ना रहल जबतक के हर ब्यक्ति के लगे निवास करे खातिर पर्याप्त जगह रहे। मूल रूप से कोइला के इस्तेमाल आ शहरीकरण से एह समस्या के सुरुआत दर्ज कइल जाला; भले ऊ हजार दू हजार साल पुरान शहर सभ होखें। धातु पघिलावे के काम में भट्ठी के इस्तेमाल से प्रदूषण के उदाहरण बहुत पुराना समय के सभ्यता सभ में मिले ला।
बाद के प्रदूषण मुख्य रूप से उद्योग क्रांति के बाद के समस्या हवे। बिबिध किसिम के उद्योग सभ में कोइला के इस्तेमाल से उपजे वाला धुँआ आ एह उद्योग सभ से निकले वाला कचरा प्रदूषण के सभसे प्रमुख वजह बनल।
== प्रकार चाहे रूप ==
[[चित्र:Canal-pollution.jpg|thumb|right|220px|मांट्रियल की एगो नहर में कूड़ा-कचरा]]
प्रदूषण के बर्गीकरण कई आधार पर कइल जा सके ला आ एकरा के कई प्रकार में बाँटल जा सके ला। पर्यावरण भा इकोसिस्टम के कवन अंग में प्रदूषक तत्व प्रवेश का रहल बाड़ें एह आधार पर, प्रदूषक तत्व के आधार पर, भा मनुष्य के ओह कामकाज के आधार पर जवना से प्रदूषण हो रहल बा, ई कुछ अइसन आधार बाड़ें जिन्हन के हिसाब से बाँट के प्रदूषण के प्रकार बतावल जाला। नीचे ई संछेप में दिहल गइल बा:
=== पर्यावरण के अंग अनुसार ===
====हवा प्रदूषण====
{{see also|हवा प्रदूषण|हवा क्वालिटी इंडेक्स}}
पृथिवी के [[वायुमंडल]] में मौजूद हवा के गुणवत्ता सगरी जीवधारी सभ आ [[इकोसिस्टम]] के सही से संचालन खाती बहुत महत्व के चीज बा। अगर हवा में प्रदूषक तत्व के प्रवेश होखे आ ओह कारण से हवा के गुणवत्ता में कमी आवे, एकर परभाव जीव-जंतु, जेह में मनुष्य भी शामिल बाड़ें, आ इकोसिस्टम के काम करे पर खराब असर डाले तब स्थिति [[हवा प्रदूषण]] होला। सभसे आम रूप धुँआ के प्रवेश से हवा के गुणवत्ता में खराबी बा।<ref name="Stern2015">{{cite book|author=Arthur C. Stern|title=Sources of Air Pollution and Their Control: Air Pollution|url=https://books.google.com/books?id=_WUhBQAAQBAJ&pg=PP1|date=4 December 2015|publisher=Elsevier|isbn=978-1-4832-6828-6|pages=1–}}</ref> चाहे ई धुँआ उद्योग सभ के चिमनी से निकले वाला होखे, डीजल-पेट्रोल से चले वाली गाड़ी सभ के होखे, खेत में बेकार डाठ जरावे से होखे। शहरीकरण आ उद्योगीकरण के कारण पूरा दुनिया में धुँआ से होखे वाला हवा प्रदूषण एगो समस्या बाटे। एकरे अलावा धूर के महीन कण वगैरह के हवा में चहुँपे से भी हवा प्रदूषण होला।<ref name="Stern2015" />
आम गैस सभ जे हवा प्रदूषण खातिर जिम्मेदार बाड़ी उनहन में कार्बन मोनोऑक्साइड, सल्फर डाइऑक्साइड, क्लोरोफ्ल्यूरोकार्बन (CFCs) आ नाइट्रोजन के आक्साइड बाड़ें जे उद्योग सभ आ मोटरगाड़ी आ से पैदा होखे लें। फोटोकेमिकल ओजोन आ स्मॉग के पैदाइश तब होखे ला जब नाइट्रोजन के ऑक्साइड सभ आ हाइड्रोकार्बन सभ सुरुज के रोशनी के साथे रिएक्शन करे लें। [[पार्टिकुलेट मैटर]], या फिर महीन धूर में माइक्रोमीटर साइज PM<sub>10</sub> से PM<sub>2.5</sub> हवा के प्रदूषण के कारण बने ला।
हावा प्रदूषण केतना नोक्सान्देह हो सकेला एकर अंजाद एही से लगावल जा सके ला कि [[बिस्व स्वास्थ्य संगठन]] के एगो आकलन की हिसाब से साल 2012 में हावा प्रदूषण के चलते करीब 70 लाख लोगन के आपन जान गंवावे के पड़ल।<ref name="BBC" />
====[[जल प्रदूषण]]====
पानी परदूषण भा जल प्रदूषण पानी के भंडार सभ में नोकसानदेह चीजन के प्रवेश से होला। [[नदी]], [[झील]], ताल, [[समुंद्र]] आ जमीन के नीचे के जलसोता सभ में सीधे या फिर अप्रत्यक्ष रूप से नोक्सानदेह पदार्थन के पहुँचे से उनहन में मौजूद पानी के क्वालिटी खराब हो जाला आ जिंदा जिया-जंतु आ बनस्पति सभ खातिर इस्तमाल लायक ना रह जाला।
मनुष्य के कई तरह के कामकाज सभ से पानी के क्वालिटी खराब हो सके ले। आमतौर पर शहर आ बस्ती सभ से निकले वाला गंदा पानी आसपास के नदी चाहे झील में पहुँच के ओकरा के गंदा क सके ला। शहर सभ में कई किसिम के उद्योग अइसन होलें जिनहन से गंदगी आ नोकसानदेह पदार्थ बाहर निकले लें आ पानी में छोड़ दिहल जालें। एकरे अलावा खेती में इस्तेमाल होखे वाली केमिकल वाली खाद आ बिबिध किसिम के कीटनाशक सभ अंत में बहि के पानी में पहुँचे लें आ नदी के पानी के गंदा क सके लें।
====[[माटी प्रदूषण]]====
[[माटी]] में मनुष्य द्वारा नोकसान देह पदार्थ छोड़े से भा कौनों अन्य तरीका से माटी के प्राकृतिक सिस्टम के खराब करे से होला। अधिकतर, ई उद्योग से निकले वाला कचड़ा आ गंदा पानी से, खेती में बहुत ढेर खाद आ कीटनाशक के इस्तमाल से आ शहरी कचड़ा के बिना शोधले फेंके से होला।
माटी में परदूषण भा कंटामिनेशन खातिर जिम्मेदार मुख्य पदार्थ सभ में पेट्रोलियम हाइड्रोकार्बन (पेट्रोलियम तेल से निकले वाला कार्बनिक पदार्थ, जइसे प्लास्टिक, पन्नी वगैरह), कीटनाशक, आ भारी घातु के कण शामिल बाने।
====[[समुंद्री प्रदूषण]]====
समुंद्री प्रदूषण [[समुंद्र]] आ सागर सभ के पानी में अइसन पदार्थ के प्रवेश होला जे नोकसानदेह होखे। ई प्रदूषक तत्व सभ आम कचरा-कबाड़ हो सके ला, रासायनिक पदार्थ (केमिकल) हो सके लें, [[प्लास्टिक]] हो सके ला, खेती किसानी के इस्तेमाल के खाद आ कीटनाशक के बह के समुंद्र में पहुँचे वाला हिस्सा हो सके ला आ अउरी किसिम-किसिम के नोकसान पहुँचावे वाला चीज हो सके ला। साथे साथ कौनों जगह के समुंदरी पानी में आक्रमणकारी प्रजाति के पहुँच जाए के भी समुंद्री प्रदूषण में गिनल जा सके ला।
लगभग अस्सी प्रतिशत समुंदरी प्रदूषण जमीनी सतह से चीजन के समुंद्र में पहुँचे से होला।
=== प्रदूषक तत्व के आधार पर ===
* ठोस कचड़ा प्रदूषण
* [[शोर प्रदूषण]] — तेज, खराब, कर्कश आवाज जे अनचाहल होखे आ जेवना से परेशानी होखे शोर प्रदूषण हऽ।
* [[प्रकाश प्रदूषण]]
* रासायनिक प्रदूषण
* [[रेडियोएक्टिव प्रदूषण]] — अइसन स्थिति हवे जब कौनों इलाका जमीन में, ठोस पदार्थ सभ में, द्रव सभ में, चाहे गैसे में रेडियोएक्टिव पदार्थ के जमाव (डिपोजीशन) होखे चाहे मौजूदगी होखे, आ ई मौजूदगी अनचाहल होखे। एह पदार्थ सभ के क्षय होला आ इनहन से खतरनाक रेडियेशन निकले ला।
=== मनुष्य के क्रिया के आधार प ===
* कृषि प्रदूषण
* औद्योगिक प्रदूषण
== कीमत ==
प्रदूषण के कीमत चुकावे के पड़े ला।<ref>[https://www.washingtonpost.com/news/energy-environment/wp/2016/01/29/the-staggering-economic-cost-of-air-pollution/ The staggering economic cost of air pollution] By Chelsea Harvey, ''Washington Post'', January 29, 2016</ref><ref>[https://www.sciencedaily.com/releases/2008/11/081112124418.htm Freshwater Pollution Costs US At Least $4.3 Billion A Year], ''[[Science Daily]]'', November 17, 2008</ref><ref>[https://www.theguardian.com/environment/2014/jun/30/the-human-cost-of-chinas-untold-soil-pollution-problem The human cost of China's untold soil pollution problem], ''[[The Guardian]]'', Monday 30 June 2014 11.53 EDT</ref> अइसन मैन्यूफैक्चरिंग के कामकाज जे [[हवा प्रदूषण]] पैदा करे, पूरा समाज खातिर सेहत संबधी नोकसान पैदा करे ला जेकर पूरा समाज के कीमत चुकावे के पड़े ला। एह तरह के हवा के गंदगी के साफ़ करे में कीमत चुकावे के पड़े ला। अइसन मैन्यूफैक्चरिंग कामकाज में पैदा होखे वाला हवा प्रदूषण के "निगेटिव एक्सटर्नलिटी" पैदा करे ला जेकर परिभाषा ई हवे कि “जब कौनों फर्म अइसन उत्पादन करे जे ओह लोगन के नोकसान पहुँचावे जे लोग के फर्म द्वारा कौनों किसिम के कंपेनशेसन नइखे दिहल जा रहल।"<ref name=":0">{{Cite book|title=Public finance and public policy|last=Jonathan.|first=Gruber|date=2013|publisher=Worth Publishers|isbn=978-1-4292-7845-4|edition= 4th|location=New York|oclc=819816787}}</ref> एकर एगो अउरी उदाहरण दिहल जा सके ला, जइसे कि कौनों कपड़ा धोवे वाली फर्म एगो इस्टील बनावे वाली फर्म के लगे होखे, इस्टील के फर्म से निकले वाली गंदगी के कारन कपड़ा धोवे वाली फर्म के बेसी खर्चा करे के पड़ी।<ref>{{Cite book|title=Environmental economics|last=D.|first=Kolstad, Charles|date=2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-973264-7|edition= 2nd|location=New York|oclc=495996799}}</ref>
एही तरह से प्रदूषण कौनों उत्पादन क रहे वाली फर्म के ऊपर भी कीमत देवे के जरूरत पैदा करे ला। उदाहरण खातिर अगर फर्म पर कानूनी रूप से दबाव होखे कि कम प्रदूषण करे के बाटे, अइसना में प्रदूषण कम करे के उपाय में ओह फर्म के खर्चा लागी, एकरा के अबैटमेंट कॉस्ट कहल जाला; अगर हर एक अगिला इकाई बस्तु के उत्पादन पर लागे वाली अइसन कीमत के गिनती कइल जाय तब ऊ मार्जिनल अबैटमेंट कीमत कहाई।<ref>{{cite web|url=http://www.econport.org/content/handbook/Environmental/pollution-control-revised/Abatement-MAC.html|title=Abatement and Marginal Abatement Cost (MAC)|website=www.econport.org|language=en|access-date=2018-03-07|archive-date=2018-02-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20180228124154/http://www.econport.org/content/handbook/Environmental/pollution-control-revised/Abatement-MAC.html|url-status=dead}}</ref> 2005 के एगो इस्टीमेट के अनुसार अमेरिका में प्रदूषण से एह तरह के रोक में लागे वाली पूँजी आ फर्म चलावे के खर्चा में एह काम के खर्चा लगभग $27 बिलियन के रहल।<ref>{{cite web|url=https://www.epa.gov/environmental-economics/pollution-abatement-costs-and-expenditures-2005-survey|title=Pollution Abatement Costs and Expenditures: 2005 Survey {{!}} US EPA|last=EPA,OA,OP,NCEE|first=US|website=US EPA|language=en|access-date=2018-03-07}}</ref>
== प्रभाव ==
=== मनुष्य के सेहत पर ===
पर्यावरण प्रदूषण दुनिया के हर हिस्सा में मनई के प्रभावित करेला। अक्टूबर 2017 में लैंसेट कमीशन ऑन पॉल्यूशन एंड हेल्थ के एगो अध्ययन बतवलस कि वैश्विक प्रदूषण—खासकर जहरीला हवा, पानी, मिट्टी आ काम करे के जगह—हर साल करीब नौ मिलियन लोगन के जान ले लेला। ई संख्या एड्स, तपेदिक (ट्यूबरकुलोसिस भा टीबी) आ मलेरिया से मिल के होखे वाला मौत सभ से तीन गुना जादे बा, आ युद्ध आ दोसर तरह के मानव हिंसा से होखे वाला मौत से लगभग 15 गुना जादे बा।
अध्ययन के नतीजा रहे कि प्रदूषण [[एंथ्रोपोसीन]] युग के सबसे बड़ा अस्तित्व संबंधी चुनौती में से एक बा। ई धरती के जीवन–समर्थन प्रणाली के स्थिरता के खतरा में डालता, आ मानव समाज के सस्टेनेबिलिटी पर भी संकट खड़ा करेला।
=== पर्यावरण पर परभाव ===
[[चित्र:Pacific-garbage-patch-map 2010 noaamdp.jpg|thumb|प्रशांत महासागर में बिसाल कचरा चकती]]
प्रदूषण [[पर्यावरण]] में कई रूप में आ ब्यापक तरीका से मौजूद बा। एकर कई किसिम के परभाव पर्यावरण पर पड़े लें:
* बायोमैग्निफिकेशन (Biomagnification) के घटना में कई किसिम के बिसैला पदार्थ सभ (जइसे कि हैभी धातु सभ) जिया जंतु सभ के अलग-अलग भोजन स्तर (ट्राफिक लेवल) से हो के गुजर सके लें आ इनहन के घन हो के एकट्ठा होखत जाए के घटना देखे में आवे ला। मतलब ई कि निचला लेवल के जीव के शरीर में जेतना मात्रा में इनहन के होखल पावल जाला ओकरा से बेसी मात्रा में ई ओह जीव सभ के भीतर एकट्ठा हो जालें जे पहिलका जीव सभ के खालें।
* [[कार्बन डाइआक्साइड]] के पर्यावरण में निकास से समुंद्र सभ के एसिडिटी में बढ़ती होला, एकरा चलते पृथिवी पर समुंद्र सभ के pH मान घटत जा रहल बाटे।
* [[ग्रीनहाउस गैस]] सभ के पर्यावरण में निकास के चलते [[बैस्विक गरमाव]] के घटना चालू बा जे पूरा पृथिवी के [[इकोसिस्टम]] के परभावित क रहल बा।
* [[आक्रमणकारी प्रजाति]] सभ के आ जाए से कौनों इकोसिस्टम में मूलनिवासी प्रजाति सभ के घटती हो सके ला आ एकरा चलते जीवबीबिधता में घटाव हो सके ला। अइसन हमलावर प्रजाति के पौधा सभ अइसन कचरा छोड़ सके लें जेकरा चलते ओह जगह के माटी के अंदर आ ओह पर्यावरण के अंदर रासायनिक बदलाव हो जाय।
* नाइट्रोजन ऑक्साइड सभ बरखा के साथे बरिस के माटी के रासायनिक कंपोजीशन बदल सके लें आ एकरा चलते कौनों इकोसिस्टम के प्रजाति सभ के कंपोजीशन में बदलाव हो सके ला।
* [[स्मॉग]] आ धुंध (हेज) के चलते सुरुज के रोशनी, घाम, के मात्रा में कमी आ सके ला जेकरा चलते पौधा सभ के आपन खाना बनावे (फोटोसिंथेसिस) के काम में कमी आ सके ला। [[स्मॉग]] आ धुंध के चलते ट्रोपोस्फीयर में ओजोन के मात्रा में बढ़ती हो सके ला आ इहो पौधा सभ के नोकसान चहुँपावे ला।
* माटी के उपज शक्ति में कमी आ सके ला जेकरा चलते पौधा सभ के कमी आ जीव सभ के प्रजाति में कमी आ सके ला।
* [[सल्फर डाइआक्साइड]] आ [[नाइट्रोजन ऑक्साइड]] के पर्यावरण में बढ़ती के चलते एसिड बरखा हो सके ला। एसिड बरखा से माटी पे pH में कमी आ सके ला।
* पानी में जीवीय पदार्थ (ऑर्गेनिक मैटर) के प्रदूषण से एह में ऑक्सीजन के कमी हो सके ला आ एकरा कारन ओह पानी में रहे वाला जीव सभ के ऊपर खराब परभाव पड़े ला, जीव सभ के संख्या में कमी आ सके ला।
== कंट्रोल ==
{{main|प्रदूषण कंट्रोल}}
[[चित्र:Litter trap.jpg|thumb|ऑस्ट्रेलिया के यारा नदी में एगो जाल जे कूड़ा-कचरा के फँसा ले ला।]]
प्रदूषण नियंत्रण चाहे [[प्रदूषण कंट्रोल]] शब्द के इस्तेमाल पर्यावरण के मैनेजमेंट खातिर कइल जाला जेकरा चलते प्रदूषण के कम कइल जा सके। एह में प्रदूषण फइलावे वाला चीज सभ पर रोक लगावल शामिल बा। अगर प्रदूषण कंट्रोल के उपाय न इस्तेमाल कइल जाय तब बिबिध किसिम के कचड़ा जे अतिउपभोग से, ठंढा देसन में गर्मी करे वाला उपाय सभ से, खेती में इस्तेमाल होखे वाला खाद आ कीटनाशक सभ से, खनन से, उद्योग से आ परिवहन से निकल के पर्यावरण में चहुँप जाई। एकरा चलते पर्यावरण के सेहत के नोकसान पहुँची। [[प्रदूषण रोकथाम]] आ [[कचरा घटाव]] के उपाय सभ के सभसे बेसी महत्व दिहल जाला, हालाँकि, प्रदूषण कंट्रोल के औरी उपाय भी बाने। प्राकृतिक जमीन के कौनों किसिम के बिकास करत समय अइसन तकनीक के इस्तेमाल भी कइल जा सके ला जवना से कि जमीन के बिकास (लैंड डेवलपमेंट) के पर्यावरण पर परभाव के कम कइल जा सके।
=== उपाय के प्रैक्टिस ===
* [[रीसाइक्लिंग]]
* [[रीयूज|दूबारा इस्तेमाल]]
* [[कूड़ा-कचरा कम कइल]]
* [[एनवायरमेंटल मिटिगेशन|प्रभाव घतावल]]
* [[प्रदूषण रोकथाम|रोकथाम]]
* [[कंपोस्ट]]
===Pollution control devices===
* [[Air pollution|Air pollution control]]
** [[Thermal oxidiser|Thermal oxidizer]]
* [[Dust collector|Dust collection systems]]
** [[Dust collector#Types of baghouses|Baghouses]]
** [[Cyclonic separation|Cyclones]]
** [[Electrostatic precipitator]]s
* [[Scrubber]]s
** [[Baffle spray scrubber]]
** [[Cyclonic spray scrubber]]
** [[Ejector venturi scrubber]]
** [[Mechanically aided scrubber]]
** [[Spray tower]]
** [[Wet scrubber]]
* [[Sewage treatment]]
** [[Sedimentation (water treatment)|Sedimentation]] (Primary treatment)
** [[Activated sludge|Activated sludge biotreaters]] (Secondary treatment; also used for industrial wastewater)
** [[Aerated lagoon]]s
** [[Constructed wetlands]] (also used for urban runoff)
* [[Industrial wastewater treatment]]
** [[API oil-water separator]]s<ref name="Aqueous">{{cite book|author=Beychok, Milton R.|title=Aqueous Wastes from Petroleum and Petrochemical Plants|edition= 1st|publisher=John Wiley & Sons|year=1967|lccn=67019834|isbn=978-0-471-07189-1|title-link=Aqueous Wastes from Petroleum and Petrochemical Plants}}</ref><ref>{{cite book|author=American Petroleum Institute (API)|title=Management of Water Discharges: Design and Operations of Oil–Water Separators|edition= 1st|publisher=American Petroleum Institute|date=February 1990|id=|authorlink=American Petroleum Institute}}</ref>
** [[Biofilter]]s
** [[Dissolved air flotation]] (DAF)
** [[Powdered activated carbon treatment]]
** [[Ultrafiltration]]
* [[Vapor recovery|Vapor recovery systems]]
* [[Phytoremediation]]
{{clear}}
== इहो देखल जाय ==
{{Div col|2}}
* [[पर्यावरण]]
* [[पर्यावरण बिज्ञान]]
* [[मानव भूगोल]]
* [[भौतिक भूगोल]]
* [[इकोलॉजी|पारिस्थितिकी]]
* [[पर्यावरण पर मनुष्य के परभाव]]
* [[जलवायु बदलाव]]
* [[बैस्विक गरमाव]]
{{Div col end}}
== संदर्भ ==
{{reflist|30em}}
== बाहरी कड़ी ==
{{Commons category|Pollution}}
* [http://www.cpcb.nic.in/ केंद्रीय प्रदूषण नियंत्रण बोर्ड] के वेबसाइट।
* [http://www.epa.gov/superfund/ EPA.gov] – manages Superfund sites and the pollutants in them (CERCLA). Map [https://web.archive.org/web/20101002082045/http://toxmap.nlm.nih.gov/toxmap/main/index.jsp the EPA Superfund]
* [http://www.epa.gov/tri/ Toxic Release Inventory] – tracks how much waste US companies release into the water and air. Gives permits for releasing specific quantities of these pollutants each year. Map [http://toxmap.nlm.nih.gov/toxmap/main/index.jsp EPA's Toxic Release Inventory] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20101002082045/http://toxmap.nlm.nih.gov/toxmap/main/index.jsp |date=2010-10-02 }}
* [http://www.atsdr.cdc.gov/index.html Agency for Toxic Substances and Disease Registry] – Top 20 pollutants, how they affect people, what US industries use them and the products in which they are found
* [http://sis.nlm.nih.gov/enviro/toxtutor.html#toxtutor Toxicology Tutorials from the National Library of Medicine] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160520221533/https://sis.nlm.nih.gov/enviro/toxtutor.html#toxtutor |date=2016-05-20 }} – resources to review human toxicology.
* [https://web.archive.org/web/20061026012447/http://www.blacksmithinstitute.org/ten.php World's Worst Polluted Places 2007], according to the [[Blacksmith Institute]]
* [http://www.time.com/time/specials/2007/article/0,28804,1661031_1661028_1661020,00.html The World's Most Polluted Places] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130824192451/http://www.time.com/time/specials/2007/article/0,28804,1661031_1661028_1661020,00.html |date=2013-08-24 }} at Time.com (a division of Time Magazine)
* [https://web.archive.org/web/20080104003923/http://www.logtv.com/films/chelyabinsk/index.htm Chelyabinsk: The Most Contaminated Spot on the Planet] Documentary Film by Slawomir Grünberg (1996)
* [https://www.bbc.com/hindi/india-52176065 कोरोना वायरस: भारत में लॉकडाउन प्रदूषण के मोर्चे पर एक वरदान है?], बीबीसी हिंदी पर एगो रपट।
* [https://www.sciencedirect.com/topics/earth-and-planetary-sciences/environmental-pollution Environmental Pollution], sciencedirect.com पर टोपिक ओवरव्यू।
{{प्रदूषण}}
{{पर्यावरण}}
{{Authority control}}
[[श्रेणी:प्रदूषण| ]]
[[श्रेणी:पर्यावरण]]
[[श्रेणी:पर्यावरण भूगोल]]
[[श्रेणी:पर्यावरण बिज्ञान]]
0y9xicll9ods4mre89m39smonxr20dv
सुकरात
0
11384
796116
681050
2026-05-31T23:26:55Z
SM7
3953
[[विकिपीडिया:हॉट-कैट|हॉट-कैट]] द्वारा [[श्रेणी:यूनानी दार्शनिक]] जोड़ल गइल
796116
wikitext
text/x-wiki
'''सुकरात''' [[यूनान]] क [[दार्शनिक]] रहलें। ऊ लोगन से प्रश्न करें आ तर्क वितर्क की मदद से जीवन की बिभिन्न बातिन पर समझ बढ़ावे क कोशिस करें।
[[प्लेटो]] या अफलातून उनकर सबसे प्रसिद्द चेला निकललें।
[[श्रेणी:दार्शनिक]]
[[श्रेणी:यूनानी दार्शनिक]]
{{Philosopher-stub}}
knivuyvzuzx284rx262si2dpd5wcbcq
796117
796116
2026-05-31T23:27:29Z
SM7
3953
[[विकिपीडिया:हॉट-कैट|हॉट-कैट]] द्वारा [[श्रेणी:यूनान के लोग]] जोड़ल गइल
796117
wikitext
text/x-wiki
'''सुकरात''' [[यूनान]] क [[दार्शनिक]] रहलें। ऊ लोगन से प्रश्न करें आ तर्क वितर्क की मदद से जीवन की बिभिन्न बातिन पर समझ बढ़ावे क कोशिस करें।
[[प्लेटो]] या अफलातून उनकर सबसे प्रसिद्द चेला निकललें।
[[श्रेणी:दार्शनिक]]
[[श्रेणी:यूनानी दार्शनिक]]
[[श्रेणी:यूनान के लोग]]
{{Philosopher-stub}}
4zuyz05spjb55qxyelbuqfrwwqr6au1
अरस्तू
0
11387
796113
681049
2026-05-31T22:58:09Z
SM7
3953
बिस्तार कइल गइल
796113
wikitext
text/x-wiki
'''अरस्तू''' ({{Efn-ua|{{IPAc-en|ˈ|ær|ᵻ|s|t|ɒ|t|əl|audio=LL-Q1860 (eng)-Naomi Persephone Amethyst (NaomiAmethyst)-Aristotle.wav}} {{respell|ARR|ih|stot|əl}}{{sfn|Collins English Dictionary}}}} ({{langx|grc|Ἀριστοτέλης|Aristotélēs}};{{Efn-ua|{{IPA|grc|aristotélɛːs|pron}}}} अरिस्टोटेलीस; 384–322 ईसा पूर्व) एगो [[प्राचीन यूनान|प्राचीन यूनानी]] [[दार्शनिक]] आ बहु-विद्याविद् (पॉलीमैथ) रहलें। उनकर लेखन [[नेचुरल साइंस]], फिलासफी (दर्शन), भाषाविज्ञान, अर्थशास्त्र, राजनीति, मनोविज्ञान आ कला जइसन कई क्षेत्र तक फैलल रहे। [[एथेंस]] के लाइसियम में दर्शन के पेरिपैटेटिक स्कूल के संस्थापक के रूप में, ऊ एगो व्यापक अरस्तूवादी परंपरा (Aristotelian tradition) के शुरुआत कइलें, जवन उनुका बाद में आगे बढ़ल। ई परंपरा आधुनिक साइंस के विकास खातिर बुनियादी आधार तइयार कइलस।
== नोट ==
<references group="upper-alpha"/>
== संदर्भ ==
{{reflist|29em}}
[[श्रेणी:यूनानी दार्शनिक]]
[[श्रेणी:दर्शन]]
{{Philosopher-stub}}
tgnjxdey917vuf1adqyhkxohlx1a70i
बिहार के जिला सभ के लिस्ट
0
14767
796112
796059
2026-05-31T20:16:53Z
Aarifnepz
28206
/* जिला सभ के लिस्ट */ name of the district which was in the Latin alphabet. just changed it to Devnagari alphabet. Jamui to जमुई
796112
wikitext
text/x-wiki
[[बिहार]], भारत की 28 गो राज्यन में से एगो राज्य के रूप में बा जवन उत्तरी-पूरबी भारत में गंगा की मैदान में स्थित बा। बिहार प्रशासनिक रूप से 9 गो प्रमंडल आ 38 गो जिला कुल में विभाजित बा जिनहन के एगो लिस्ट नीचे देहल जात बा:
[[Image:BiharDistricts_hi.svg|thumb|500px|centre|[[बिहार]] के जिला सभ क नक्शा]]
== जिला सभ के लिस्ट==
{| class="wikitable sortable"
|- bgcolor=#99ccff
| width="10%" | '''कोड'''
| width="10%" | '''जिला'''
| width="10%" | '''मुख्यालय'''
| width="10%" | '''जनसंख्या (2011)'''
| width="10%" | '''जनसंख्या (2001)'''<ref>{{cite web | url=http://www.census2011.co.in/census/state/bihar.html | title=Bihar Population Census data 2011 | publisher=census2011.co.in | year=2011 | accessdate=24 जनवरी 2014}}</ref>
| width="10%" | '''रकबा (km²)'''
| width="10%" | '''घनत्व (/km²)<br>(2001)'''
| width="20%" | '''नक्शा'''
|- bgcolor=#F4F9FF
| AR|| [[अररिया जिला|अररिया]]|| [[अररिया]]|| 2,811,569|| 2,124,831|| 2,829|| 751||[[File:Bihar district location map Araria.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| AR|| [[अरवल जिला|अरवल]]|| [[अरवल]]|| 699,000 || 589,476|| 637|| 918||[[File:Bihar district location map Jehanabad.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| AU|| [[औरंगाबाद जिला|औरंगाबाद]]|| [[औरंगाबाद]]|| 2,540,073 || 2,004,960|| 3,303|| 607||[[File:Bihar district location map Aurangabad.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| BA|| [[बाँका जिला|बाँका]]|| [[बाँका]]|| 2,034,763|| 1,608,778|| 3,018|| 533||[[File:Bihar district location map Banka.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| BE|| [[बेगूसराय जिला|बेगूसराय]]|| [[बेगूसराय]]|| 2,970,541|| 2,342,989|| 1,917|| 1,222||[[File:Bihar district location map Begusarai.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| BG|| [[भागलपुर जिला|भागलपुर]]|| [[भागलपुर]]|| 3,037,766|| 2,430,331|| 2,569|| 946||[[File:Bihar district location map Bhagalpur.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| BJ||[[भोजपुर जिला|भोजपुर]]|| [[आरा]]|| 2,728,407|| 2,233,415|| 2,473|| 903||[[File:Bihar district location map Bhojpur.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| BU|| [[बक्सर जिला|बक्सर]]|| [[बक्सर]]|| 1,706,352|| 1,403,462|| 1,624|| 864||[[File:Bihar district location map Buxar.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| DA|| [[दरभंगा जिला|दरभंगा]]|| [[दरभंगा]]|| 3,937,385|| 3,285,473|| 2,278|| 1,442||[[File:Bihar district location map Darbhanga.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| EC|| [[पूर्वी चम्पारण जिला|पूर्वी चम्पारण]]|| [[मोतिहारी]]|| 5,099,371|| 3,933,636|| 3,969|| 991||[[File:Bihar district location map East Champaran.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| GA|| [[गया जिला|गया]]|| [[गया]]|| 4,391,418|| 3,464,983|| 4,978|| 696||[[File:Bihar district location map Gaya.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| GO|| [[गोपालगंज]]|| [[गोपालगंज]]|| 2,562,012|| 2,149,343|| 2,033|| 1,057||[[File:Bihar district location map Gopalganj.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| JA|| [[जमुई जिला|जमुई]]|| [[जमुई]]|| 1,760,405 || 1,397,474|| 3,099|| 451||[[File:Bihar district location map Jamui.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| JE|| [[जहानाबाद जिला|जहानाबाद]]|| [[जहानाबाद]]|| 1,125,313|| 924,839<ref>{{cite web | url=http://www.census2011.co.in/census/district/91-jehanabad.html | title=Jehanabad District : Census 2011 data | publisher=census2011.co.in | year=2011 | accessdate=25 जनवरी 2014}}</ref>|| 1,569|| 963||[[File:Bihar district location map Jehanabad.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| KH|| [[खगड़िया जिला|खगड़िया]]|| [[खगड़िया]]|| 1,666,886 || 1,276,677|| 1,486|| 859||[[File:Bihar district location map Khagaria.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| KI|| [[किशनगंज जिला|किशनगंज]]|| [[किशनगंज]]|| 1,690,400 || 1,294,063|| 1,884|| 687||[[File:Bihar district location map Kishanganj.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| KM|| [[कैमूर जिला|कैमूर]]|| [[कैमूर]]|| 1,626,384|| 1,284,575|| 3,363|| 382||[[File:Bihar district location map Kaimur.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| KT|| [[कटिहार जिला|कटिहार]]|| [[कटिहार]]|| 3,071,029|| 2,389,533|| 3,056|| 782||[[File:Bihar district location map Katihar.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| LA|| [[लखीसराय जिला|लखीसराय]]|| [[लखीसराय]]|| 1,000,912 || 801,173|| 1,229|| 652||[[File:Bihar district location map Lakhisarai.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| MB|| [[मधुबनी जिला|मधुबनी]]|| [[मधुबनी]]|| 4,487,379|| 3,570,651|| 3,501|| 1,020||[[File:Bihar district location map Madhubani.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| MG|| [[मुंगेर जिला|मुंगेर]]|| [[मुंगेर]]|| 1,367,765 || 1,135,499|| 1,419|| 800||[[File:Bihar district location map Munger.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| MP|| [[मधेपुरा जिला|मधेपुरा]]|| [[मधेपुरा]]|| 2,001,762|| 1,524,596|| 1,787|| 853||[[File:Bihar district location map Madhepura.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| MZ|| [[मुजफ्फरपुर जिला|मुजफ्फरपुर]]|| [[मुजफ्फरपुर]]|| 4,801,062|| 3,743,836|| 3,173|| 1,180||[[File:Bihar district location map Muzaffarpur.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| NL|| [[नालंदा जिला|नालंदा]]|| [[बिहार शरीफ]]|| 2,877,653|| 2,368,327|| 2,354|| 1,006||[[File:Bihar district location map Nalanda.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| NW|| [[नेवादा जिला|नेवादा]]|| [[नेवादा]]|| 2,219,146|| 1,809,425|| 2,492|| 726||[[File:Bihar district location map Nawada.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| PA|| [[पटना जिला|पटना]]|| [[पटना]]|| 5,838,465|| 4,709,851|| 3,202|| 1,471||[[File:Bihar district location map Patna.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| PU|| [[पूर्णिया जिला|पूर्णिया]]|| [[पूर्णिया]]|| 3,264,619|| 2,540,788|| 3,228|| 787||[[File:Bihar district location map Purnia.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| RO|| [[रोहतास जिला|रोहतास]]|| [[सासाराम]]|| 2,959,918|| 2,448,762|| 3,850|| 636||[[File:Bihar district location map Rohtas.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| SH|| [[सहरसा जिला|सहरसा]]|| [[सहरसा]]|| 1,900,661 || 1,506,418|| 1,702|| 885||[[File:Bihar district location map Saharsa.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| SM|| [[समस्तीपुर जिला|समस्तीपुर]]|| [[समस्तीपुर]]|| 4,261,566|| 3,413,413|| 2,905|| 1,175||[[File:Bihar district location map Samastipur.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| SO|| [[शिवहर जिला|शिवहर]]|| [[शिवहर]]|| 656,916 || 514,288|| 443|| 1,161||[[File:Bihar district location map Sheohar.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| SP|| [[शेखपुरा जिला|शेखपुरा]]|| [[शेखपुरा]]|| 634,927 || 525,137|| 689|| 762||[[File:Bihar district location map Sheikhpura.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| SR|| [[सारण जिला|सारण]]|| [[छपरा]]|| 3,951,862|| 3,251,474|| 2,641|| 1,231||[[File:Bihar district location map Saran.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| ST|| [[सीतामढ़ी जिला|सीतामढ़ी]]|| [[सीतामढ़ी]]||3,423,574|| 2,669,887|| 2,199|| 1,214||[[File:Bihar district location map Sitamarhi.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| SU|| [[सुपौल जिला|सुपौल]]|| [[सुपौल]]|| 2,229,076|| 2250037|| 2,410|| 724||[[File:Bihar district location map Supaul.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| SW|| [[सिवान जिला|सिवान]]|| [[सिवान]]|| 3,330,464|| 2,708,840|| 2,219|| 1,221||[[File:Bihar district location map Siwan.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| VA|| [[वैशाली जिला|वैशाली]]|| [[हाजीपुर]]|| 3,495,021|| 2,712,389|| 2,036|| 1,332||[[File:Bihar district location map Vaishali.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
| WC|| [[पच्छिमी चम्पारण जिला|पच्छिमी चम्पारण]]|| [[बेतिया]]|| 3,935,042|| 3,043,044|| 5,229|| 582||[[File:Bihar district location map West Champaran.svg|150px|center]]
|- bgcolor=#F4F9FF
|}
==संदर्भ==
{{reflist}}
==बाहरी कड़ी==
* [http://districts.nic.in/disdetails.aspx?str_state=Ymg=]
* [http://www.allaboutbihar.com/districts/ बिहार जिला सूचना पोर्टल] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110430231753/http://www.allaboutbihar.com/districts/ |date=2011-04-30 }}
* [http://www.biharspider.com/resources/2437-Districts-Bihar-Names.aspx] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180601001548/http://www.biharspider.com/resources/2437-Districts-Bihar-Names.aspx |date=2018-06-01 }}
{{बिहार के जिला}}
{{DEFAULTSORT:लिस्ट, बिहार के जिला}}
[[श्रेणी:बिहार|जिला]]
[[श्रेणी:बिहार के जिला|*]]
[[श्रेणी:बिहार के भूगोल|जिला सभ]]
[[श्रेणी:बिहार-संबंधी लिस्ट|जिला]]
5rsz2i6zuqpjaub38tp2mlkjxdzzd5y
बिस्व समुंदर दिवस
0
32292
796134
762851
2026-06-01T10:13:39Z
InternetArchiveBot
25596
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
796134
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox holiday
|holiday_name = बिस्व समुंद्र दिवस<br /><small>World Oceans Day</small>
|type = इंटरनेशनल
|longtype =
|image = Белая ночь над Белым морем.JPG
|caption = समुंद्र में सुरुज डूबे के एगो सीन
|official_name =
|nickname =
|observedby = यूनाइटेड नेशंस के सगरी सदस्य देस
|duration = 1 दिन
|frequency = सालाना
|scheduling = हर साल एही दिन के
|date = 8 जून
|celebrations =
|observances =
|relatedto =
}}
'''बिस्व समुंदर दिवस''' हर साल आठ जून के मनावल जाए वाला दिवस बाटे जवन [[समुंद्र]] के महत्व आ एकरे उपयोगी चीज सभ के महत्व के ब्यापक स्तर पर पहिचान करावे खातिर मनावल जाला। ईदिवस के मनावे के पहिली बेर प्रस्ताव [[कनाडा]] के ओर से सन् 1992 में रियो सम्मेलन में कइल गइल<ref>[http://theoceanproject.org/wod/wod_about.php बिस्व समुंद्र दिवस के बारे में] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110314191307/http://theoceanproject.org/wod/wod_about.php |date=2011-03-14 }}, ''दि ओशन प्रोजेक्ट'' (अंग्रेजी में)।</ref> आ ई बिना ऑफिशियल मान्यता के मनावल जाए लागल। बाद में, यूनाइटेड नेशन्स एकरा के 2008 में मान्यता दिहलस।<ref>[http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N08/477/45/PDF/N0847745.pdf?OpenElement जनरल असेम्बली में पारित प्रस्ताव, 63/111. समुंदर आ समुंदर के कानून], पैराग्राफ 171: "Resolves that, as from 2009, the United Nations will designate 8 June as World Oceans Day". 5 दिसंबर 2008</ref> सन् 2003 से एकरा के मनावे के कार्यक्रम सभ के संयोजन ''दि ओशन प्रोजेक्ट'' करत बाटे।
== मकसद ==
बिस्व समुंदर दिवस मनावे के मेन मकसद बा समुंद्र आ समुंद्र से मिले वाला बहुत तरह के चीज के महत्व के सम्मान दिहल। लाभ के अलावा समुंद्र के आपन महत्व अपने आप में भी बा जवना के पहचान करावल भी एह दिवस के मकसद बाटे।
एह दिन दुनिया भर में कई तरह के शिक्षा देवे वाला कार्यक्रम आ टूर के आयोजन होला।
यूनाइटेड नेशंस के वेबसाइट पर एकरे मकसद के बारे में लिखल बा की:
{{Quote|text='''Why do we celebrate World Oceans Day?'''
* To remind everyone of the major role the oceans have in everyday life. They are the lungs of our planet, providing most of the oxygen we breathe.
* To inform the public of the impact of human actions on the ocean.
* To develop a worldwide movement of citizens for the ocean.
* To mobilize and unite the world’s population on a project for the sustainable management of the world's oceans. They are a major source of food and medicines and a critical part of the biosphere.
To celebrate together the beauty, the wealth and the promise of the ocean.|author=यूनाइटेड नेशंस |source=<ref>http://www.un.org/en/events/oceansday/</ref> }}
==2016 में समुंद्र दिवस==
साल 2016 में बिस्व समुंद्र दिवस के थीम रखल गइल बाटे - "स्वस्थ समुंद्र, सेहतमंद ग्रह" ''(Healthy oceans, healthy planet)''<ref>http://www.un.org/en/events/oceansday/</ref> आ समुंदर में प्लास्टिक के कचरा से होखे वाला नोकसान के बारे में जागरुकता ले आइल भी एह साल के कार्यक्रम में मकसद बाटे।
संयुक्त राष्ट्र एह मौका पर एक ठो फोटोग्राफी के कंपटीशन भी करवा रहल बा।
{{clear}}
==संदर्भ==
{{Reflist|35em}}
==बाहरी कड़ी==
* [http://www.un.org/depts/los/reference_files/worldoceansday.htm United Nations – World Oceans Day]
* [http://www.worldoceansday.org/ World Oceans Day – The Ocean Project] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210124165505/https://worldoceansday.org/ |date=2021-01-24 }}
* [http://www.worldoceanday.com/ World Ocean Day – World Ocean Network]
{{Authority control}}
[[श्रेणी:समुंद्र]]
[[श्रेणी:अंतर्राष्ट्रीय दिवस]]
[[श्रेणी:पर्यावरण जागरुकता संबंधी दिवस]]
[[श्रेणी:यूनाइटेड नेशंस के दिवस]]
d192ma4lrx6kovit8fna9j7zva0yybk
टेम्पलेट:आम
10
41493
796122
695853
2026-06-01T00:07:22Z
SM7
3953
सुधार कइल गइल
796122
wikitext
text/x-wiki
{{Navbox
|name = आम
|title = बिबिध किसिम के [[आम]]
|bodyclass = hlist
|state = {{{state|autocollapse}}}
|image = [[File:Mangoes-left.jpg|45px|center|आम]]
| group1 = [[आम के किसिम सभ के लिस्ट|आम के किसिम]]
| list1 =
* [[आलमपुर बानेशान]]
* [[एलिस (आम)|एलिस]]
* [[अलफांसो (आम)|अलफांसो]]
* [[आम्रपाली (आम)|आम्रपाली]]
* [[एंडरसन (आम)|एंडरसन]]
* [[एंजी (आम)|एंजी]]
* [[अताउल्फो (आम)|अताउल्फो]]
* [[बेली'ज मार्वल]]
* [[बेनीशान (आम)|बेनीशान]]
* [[बेनेट अलफोंसो]]
* [[बेवरली (आम)|बेवरली]]
* [[बंबइया (आम)|बंबइया]]
* [[ब्रह्म काई मेऊ]]
* [[ब्रुक्स (आम)|ब्रुक्स]]
* [[काराबाओ (आम)|काराबाओ]]
* [[कैरी (आम)|कैरी]]
* [[चौसा आम|चौसा]]
* [[चोक आनन]]
* [[कॉगशेल (आम)|कॉगशेल]]
* [[कुशमैन (आम)|कुशमैन]]
* [[दसहरी]]
* [[डॉट (आम)|डॉट]]
* [[डंकन (आम)|डंकन]]
* [[अर्लीगोल्ड]]
* [[एडवर्ड (आम)|एडवर्ड]]
* [[एल्डन (आम)|एल्डन]]
* [[एमराल्ड (आम)|एमराल्ड]]
* [[फेयरचाइल्ड (आम)|फेयरचाइल्ड]]
* [[फासेल]]
* [[फजली (आम)|फजली]]
* [[फ्लोरीगोन]]
* [[फोर्ड (आम)|फोर्ड]]
* [[गैरी (आम)|गैरी]]
* [[ग्लेन (आम)|ग्लेन]]
* [[गोल्ड नजेट]]
* [[गोल्डन लिपेंस]]
* [[ग्राहम (आम)|ग्राहम]]
* [[गिर केसर आम|गिर केसर]]
* [[हैडेन (आम)|हैडेन]]
* [[हरिवंगा]]
* [[हैचर (आम)|हैचर]]
* [[हिमसागर आम|हिमसागर]]
* [[हनी गोल्ड]]
* [[आइस क्रीम (आम)|आइस क्रीम]]
* [[इरविन (आम)|इरविन]]
* [[आइवरी (आम)|आइवरी]]
* [[जकार्ता (आम)|जकार्ता]]
* [[जीन इलेन]]
* [[जूली (आम)|जूली]]
* [[केइट (आम)|केइट]]
* [[केनसिंगटन प्राइड]]
* [[केंट (आम)|केंट]]
* [[लछमनभोग]]
* [[लैंसेटिला]]
* [[लंगड़ा]]
* [[लिपेंस (आम)|लिपेंस]]
* [[मल्लिका (आम)|मल्लिका]]
* [[मनिलिता]]
* [[मुलगोबा]]
* [[नाम डाक मेई]]
* [[ओस्टीन (आम)|ओस्टीन]]
* [[पाल्मर (आम)|पाल्मर]]
* [[प्रवीण (आम)|प्रवीण]]
* [[रासपुरी]]
* [[रोजीगोल्ड]]
* [[रूबी (आम)|रूबी]]
* [[सैगोन (आम)|सैगोन]]
* [[समर बहिश्त]]
* [[सेंसेशन (आम)|सेंसेशन]]
* [[शान-ए-खुदा]]
* [[सोफी फ्राई]]
* [[सदर्न ब्लश]]
* [[स्पिरिट ऑफ '76 (आम)|स्पिरिट ऑफ '76]]
* [[स्प्रिंगफेल्स]]
* [[सनसेट (आम)|सनसेट]]
* [[टॉमी एटकिंस (आम)|टॉमी एटकिंस]]
* [[तोरबर्ट]]
* [[तोतापरी आम|तोतापरी]]
* [[वैलेंशिया प्राइड]]
* [[वान डाइक (आम)|वान डाइक]]
* [[यंग (आम)|यंग]]
* [[जिल (आम)|जिल]]
| group2 = संबंधित
| list2 =
* [[अमरस]]
* [[अमचूर]]
* [[अंतर्राष्ट्रीय आम महोत्सव]]
* [[आम के बेमारी सभ के लिस्ट]]
* [[आम क अँचार]]
* ''[[मैंगो राइस]]''
| belowstyle=font-weight:bold;
| below =
* {{Icon|Category}} [[:श्रेणी:आम|श्रेणी]]
* {{icon|commons}} [[:commons:Category:Mango|कॉमंस पर]]
}}<noinclude>
{{collapsible option}}
[[श्रेणी:बनस्पति बिज्ञान टेम्पलेट]]
</noinclude>
n9c1s3cul39yt7csjd28jsjp9m4mmfx
चौसा आम
0
47092
796115
782055
2026-05-31T23:25:07Z
SM7
3953
सुधार कइल गइल
796115
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox cultivar
| name = ''आम'' 'चौसा'
| image = Chaunsa.JPG
| genus = ''[[आम]]''
| cultivar = 'चौसा'
| origin = [[पाकिस्तान]]
}}
[[File:'Chaunsa' mango (sliced).jpg|thumb|'चौसा' आम (काट के सजावल)]]
'''चौसा''' भा '''चौंसा''' ({{Langx|ur|چونسا}}) [[आम]] के एक ठो [[किसिम (खेती आ बागबानी)|किसिम]] हवे। चौसा के मूल पैदावार के इलाका वर्तमान [[पाकिस्तान]] के मीरपुर ख़ास, सिंध, मुल्तान, साहीवाल, आ पच्छिमी पंजाब हवे। आम के ई किसिम शेर शाह सूरी द्वारा पूरा भारतीय उपमहादीप में पापुलर बनावल गइल रहे।<ref>{{cite web |url=http://www.dostpakistan.pk/chaunsa-mango/ |title=Chaunsa Mango - Dost Pakistan |publisher=Dostpakistan.pk |date= |accessdate=2018-04-25 |archive-date=2016-03-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304053038/http://www.dostpakistan.pk/chaunsa-mango/ |url-status=dead }}</ref> हुमाँयू के चौसा के लड़ाई में हरावे के बाद शेर शाह एह अपना पसंदीदा आम के नाँव चौसा रखलें। पुराना समय में उत्तर प्रदेश के गाजीपुर के इलाकन में एकरे बहुतायत के चलते एकरा के गाजीपुरिया आम भी कहल जाला।
पाक जाए के बाद चौसा आम के रंग सोनहरा पीयर होला। एकर आपन ख़ास किसिम के सुगंध होले आ मधुर मीठ सवाद होला। एकर ख़ास मिठास आ सुगंध के चलते ई आम देस बिदेस में बहुत पसंद कइल जाला आ एकरा के "आम सभ के राजा" भी कहल जाला। सब तरह से देखल जाय त ई आम अपना मिठास, सुगंध, सवाद आ पर्याप्त गुद्दा आ हाई पोषक तत्व सभ के कारण सभसे बेहतरीन आम मानल जाला।<ref>{{cite web|url=http://www.rayma.com.my/pakistanmangoes/chaunsa.html |title=Archived copy |accessdate=2015-11-10 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304035335/http://www.rayma.com.my/pakistanmangoes/chaunsa.html |archivedate=4 मार्च 2016}}</ref>
पकिस्तान में चौसा के पाके के सीजन जून के सुरुआत से ले के अगस्त के बीच तक ले हवे। बिदेसन में भारी मांग के कारण ई अरब देस, [[यूरोप]] आ [[अमेरिका]] खातिर खूब निर्यात कइल जाला।<ref>{{cite web |author=July 30, 2011 |url=http://articles.chicagotribune.com/2011-07-30/features/chi-pakistani-mangoes-they-arrive-in-chicago-20110730_1_indian-mangoes-indian-alphonso-swetal-patel |title=Pakistani mangoes: They arrive in Chicago - tribunedigital-chicagotribune |publisher=Articles.chicagotribune.com |date=2011-07-30 |accessdate=2018-04-25 |archive-date=2016-03-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304110458/http://articles.chicagotribune.com/2011-07-30/features/chi-pakistani-mangoes-they-arrive-in-chicago-20110730_1_indian-mangoes-indian-alphonso-swetal-patel |url-status=dead }}</ref> चौसा के भी तीन गो वेरायटी बतावल जाले: मधु (शहद) चौसा, मीठा चौसा, आ सफ़ेद चौसा। एह में सफ़ेद चौसा के सभसे ढेर निर्यात होला काहें से कि तूरे के बाद देर तक ले रखल जा सके ला।
[[File:'Chaunsa' mango.jpg|thumb|left|'चौंसा' आम]]
भारत से [[दसहरी]] आ [[लंगड़ा]] के साथे चौसा आम के निर्यात चीन देस के भी होखे शुरू हो गइल बाटे।<ref>{{cite web|url=http://www.dw.com/hi/%E0%A4%A6%E0%A4%B6%E0%A4%B9%E0%A4%B0%E0%A5%80-%E0%A4%B2%E0%A4%82%E0%A4%97%E0%A4%A1%E0%A4%BC%E0%A4%BE-%E0%A4%94%E0%A4%B0-%E0%A4%9A%E0%A5%8C%E0%A4%B8%E0%A4%BE-%E0%A4%AA%E0%A4%B9%E0%A5%81%E0%A4%82%E0%A4%9A-%E0%A4%B9%E0%A5%80-%E0%A4%97%E0%A4%8F-%E0%A4%9A%E0%A5%80%E0%A4%A8/a-6008665 |title=दशहरी, लंगड़ा और चौसा पहुंच ही गए चीन | मनोरंजन | DW | 16.09.2010 |publisher=DW |date= |accessdate=2017-05-31}}</ref>
{{clear}}
==इहो देखल जाय==
* [[दसहरी]]
* [[लंगड़ा]]
==संदर्भ==
{{Reflist}}
{{आम}}
[[श्रेणी:आम के किसिम]]
[[श्रेणी:आम के भारतीय किसिम]]
{{fruit-stub}}
r0nf2bf4skewmmf3hkqh3rmnwgspzft
कार्ल मार्क्स
0
51277
796118
783551
2026-05-31T23:33:08Z
SM7
3953
सुधार कइल गइल
796118
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox philosopher
|region = [[पच्छिमी दर्शन]], जर्मन दर्शन
|era = 19वीं-सदी के दर्शन
|honorific_suffix =
|image = Karl Marx 001 restored.jpg
|caption = 1875 में मार्क्स
|birth_date = {{Birth date|df=yes|1818|05|05}}
|birth_place = ट्रायर, प्रशा राज
|death_date = {{Death date and age|df=yes|1883|03|14|1818|05|05}}
|death_place = [[लंदन]], [[यूनाइटेड किंगडम]]
|resting_place = हाइगेट कब्रिस्तान
|residence = जर्मनी, फ्रांस, बेल्जियम, यूनाइटेड किंगडम
|nationality = जर्मन (1845 के बाद राज्यबिहीन)
|school_tradition= मार्क्सवाद
|signature = Karl Marx Signature.svg
|main_interests = राजनीति, अर्थशास्त्र, दर्शन, इतिहास
|alma_mater = बोन्न विश्वविद्यालय<br/>बर्लिन विश्वविद्यालय<br/>जेना विश्वविद्यालय
|notable_ideas = ''सरप्लस वैल्यू'', मूल्य के श्रम सिद्धांत (योगदान), वर्ग संघर्ष, मजूरन के ''एलीनियेशन'' आ शोषण, इतिहासिक भौतिकवाद
}}
'''कार्ल मार्क्स''' (5 मई 1818 – 14 मार्च 1883) एगो जर्मन दार्शनिक, अर्थशास्त्री, राजनीतिक सिद्धांतकार, समाजशास्त्री, पत्रकार आ क्रांतिकारी [[समाजवाद|समाजवादी]] रहलें। एगो मध्यम-वर्ग के परिवार में जनमल मार्क्स कानून आ [[दर्शन]] के पढ़ाई कइलें। इनके, इनकर राजनीतिक लेखन खाती देस निकाला दिहल गइल आ बाकी के जिनगी [[लंदन]] में रह के बितावे के परल जहाँ ई जर्मन बिचारक फ्रेडरिष एंगेल्स के साथ मिल के आपन बिचार आगे बढ़वलें आ लेखन जारी रखलें। मार्क्स के सभसे ढेर जानल जाला, 1848 के पंफलेट, ''दि कम्युनिस्ट मेनिफेस्टो'', आ तीन भाग में छपल ''दास कैपिटल'' खातिर।
इनके बिचार आ लेखन के परभाव बाद के बहुत सारा बिद्वान आ लेखक लोग पर परल आ बाद के जमाना में इनके नाँव पर ''मार्क्सवाद'' नाँव के बिचारधारा अस्थापित भइल। मार्क्सवाद—मने कि समाज, अर्थशास्त्र आ राजनीति प समेकित रूप से मार्क्स के बिचार आ सिद्धांत—के मानल ई हवे कि मानव समाज के बिकास बर्ग संघर्ष से होखे ला। पूँजीवादी ब्यवस्था में, ई बर्ग संघर्ष शासक बर्ग (बुर्जुआ) आ कामकाजी आ मजूरा बर्ग (जेकरा के प्रोलितेरियेत कहल गइल) जे आपन मेहनत बेच के मजूरी कमाए के काम करे ला, के बीचा में होखे वाला संघर्ष के रूप में सोझा आवे ला। एगो आलोचना बिधि, इतिहासी भौतिकवाद, के इस्तेमाल से मार्क्स ई प्रेडिक्ट कइलें कि जेङऽने पछिला सामाजिक-आर्थिक सिस्टम सभ आतंरिक तनाव पैदा कइलें आ ओही के कारन बिनष्ट भइलें, ठिक ओहिए तरे पूँजीवादो अपना भीतर खुदे टेंशन आ संघर्ष के जनम दिही आ खुदे एकर बिनास हो जाई आ एकर जगह एगो नया सिस्टम लेई: [[समाजवाद]]। मार्क्स खाती, पूँजीवादी ब्यवस्था में, एकरे खुद के अंदरूनी झोल आ क्राइसिस-प्रोन सोभाव के चलते बर्ग प्रतिरोध जनम ली आ ई कामकाजी आ मेहनतकश लोग के अंदर एगो बर्ग होखे के भावना पैदा करी आ अंत में राजनीतिक पावर पर एह लोग के काबिज होसके के बाद समाज में बर्ग-बिहीन आ उत्पादन के आजाद आपसी सहजोग द्वारा निर्मित कम्युनिस्ट ब्यवस्था आई। मार्क्स एकरा के सक्रीय रूप से लागू करे खाती जोर दिहलें आ सलाह दिहलें कि मजदूर बर्ग के बय्वस्थित क्रांतिकारी एक्शन में सामिल होखे के चाहीं जवना से कि पूंजीवाद के हटा के सामाजिक-आर्थिक बिमुक्ति ले आइल जा सके।
मानव इतिहास में कुछ सभसे परभावशाली लोग सभ में मार्क्स के गिनती होला। इनकर काम, अर्थशास्त्र के क्षेत्र में एह कारन भी महत्व के हवे कि मजूरी (श्रम) के बारे में आ पूँजी से श्रम के संबंध के बारे में अर्थशास्त्र के आधुनिक समझ के अधिकतर हिस्सा इनहीं के काम के आधार बना के बनल हवे; इनके काम के तारीफी भी बहुत भइल बा आ आलोचनो बहुत भइल बा। बहुत सारा बुद्धिजीवी, लेबर यूनियन, कलाकार आ राजनीतिक पार्टी सभ, पुरा दुनियाँ भर में मार्क्स के काम से परभावित बाड़ी, कुछ द्वारा इनके बिचार के बदलाव आ सुधार के बाद भी लागू कइल गइल बा। मार्क्स के हवाला बहुधा आधुनिक सामाजिक बिज्ञान सभ के सर्वप्रमुख संरचनानिर्धारक के रूप में दिहल जाला।
==गैलरी==
<gallery mode="packed">
चित्र:Grave of Karl Marx Highgate Cemetery in London 2016 (10).jpg|लंदन में मार्क्स के कब्र
चित्र:Communist countries.svg|कम्युनिस्ट देस सभ
चित्र:Stamps of Germany (BRD) 1968, MiNr 558.jpg|पच्छिमी जर्मनी के टिकट पर
</gallery>
{{clear}}
==संदर्भ==
{{Reflist|30em}}
==बाहरी कड़ी==
{{commons|Karl Marx|{{PAGENAME}}}}
* {{Gutenberg author|id=Marx,+Karl|name=Karl Marx}}
* {{Internet Archive author|sname=Karl Marx}}
[[श्रेणी:1818 में जनम]]
[[श्रेणी:1883 में निधन]]
[[श्रेणी:कार्ल मार्क्स| ]]
[[श्रेणी:जर्मनी के लोग]]
[[श्रेणी:जर्मन दार्शनिक]]
{{bio-stub}}
{{दार्शनिक-आधार}}
js3qij7vy9v53r3xl1yrhx3yp4gs5nv
796119
796118
2026-05-31T23:42:12Z
SM7
3953
सुधार कइल गइल
796119
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox philosopher
|region = [[पच्छिमी दर्शन]], जर्मन दर्शन
|era = 19वीं-सदी के दर्शन
|honorific_suffix =
|image = Karl Marx 001 restored.jpg
|caption = 1875 में मार्क्स
|birth_date = {{Birth date|df=yes|1818|05|05}}
|birth_place = ट्रायर, प्रशा राज
|death_date = {{Death date and age|df=yes|1883|03|14|1818|05|05}}
|death_place = [[लंदन]], [[यूनाइटेड किंगडम]]
|resting_place = हाइगेट कब्रिस्तान
<!-- |residence = जर्मनी, फ्रांस, बेल्जियम, यूनाइटेड किंगडम-->
|nationality = जर्मन (1845 के बाद राज्यबिहीन)
|school_tradition= मार्क्सवाद
|signature = Karl Marx Signature.svg
|main_interests = राजनीति, अर्थशास्त्र, दर्शन, इतिहास
|alma_mater = बोन्न विश्वविद्यालय<br/>बर्लिन विश्वविद्यालय<br/>जेना विश्वविद्यालय
|notable_ideas = ''सरप्लस वैल्यू'', मूल्य के श्रम सिद्धांत (योगदान), वर्ग संघर्ष, मजूरन के ''एलीनियेशन'' आ शोषण, इतिहासिक भौतिकवाद
}}
'''कार्ल मार्क्स''' (5 मई 1818 – 14 मार्च 1883) एगो जर्मन दार्शनिक, अर्थशास्त्री, राजनीतिक सिद्धांतकार, समाजशास्त्री, पत्रकार आ क्रांतिकारी [[समाजवाद|समाजवादी]] रहलें। एगो मध्यम-वर्ग के परिवार में जनमल मार्क्स कानून आ [[दर्शन]] के पढ़ाई कइलें। इनके, इनकर राजनीतिक लेखन खाती देस निकाला दिहल गइल आ बाकी के जिनगी [[लंदन]] में रह के बितावे के परल जहाँ ई जर्मन बिचारक फ्रेडरिष एंगेल्स के साथ मिल के आपन बिचार आगे बढ़वलें आ लेखन जारी रखलें। मार्क्स के सभसे ढेर जानल जाला, 1848 के पंफलेट, ''दि कम्युनिस्ट मेनिफेस्टो'', आ तीन भाग में छपल ''दास कैपिटल'' खातिर।
इनके बिचार आ लेखन के परभाव बाद के बहुत सारा बिद्वान आ लेखक लोग पर परल आ बाद के जमाना में इनके नाँव पर ''मार्क्सवाद'' नाँव के बिचारधारा अस्थापित भइल। मार्क्सवाद—मने कि समाज, अर्थशास्त्र आ राजनीति प समेकित रूप से मार्क्स के बिचार आ सिद्धांत—के मानल ई हवे कि मानव समाज के बिकास बर्ग संघर्ष से होखे ला। पूँजीवादी ब्यवस्था में, ई बर्ग संघर्ष शासक बर्ग (बुर्जुआ) आ कामकाजी आ मजूरा बर्ग (जेकरा के प्रोलितेरियेत कहल गइल) जे आपन मेहनत बेच के मजूरी कमाए के काम करे ला, के बीचा में होखे वाला संघर्ष के रूप में सोझा आवे ला। एगो आलोचना बिधि, इतिहासी भौतिकवाद, के इस्तेमाल से मार्क्स ई प्रेडिक्ट कइलें कि जेङऽने पछिला सामाजिक-आर्थिक सिस्टम सभ आतंरिक तनाव पैदा कइलें आ ओही के कारन बिनष्ट भइलें, ठिक ओहिए तरे पूँजीवादो अपना भीतर खुदे टेंशन आ संघर्ष के जनम दिही आ खुदे एकर बिनास हो जाई आ एकर जगह एगो नया सिस्टम लेई: [[समाजवाद]]। मार्क्स खाती, पूँजीवादी ब्यवस्था में, एकरे खुद के अंदरूनी झोल आ क्राइसिस-प्रोन सोभाव के चलते बर्ग प्रतिरोध जनम ली आ ई कामकाजी आ मेहनतकश लोग के अंदर एगो बर्ग होखे के भावना पैदा करी आ अंत में राजनीतिक पावर पर एह लोग के काबिज होसके के बाद समाज में बर्ग-बिहीन आ उत्पादन के आजाद आपसी सहजोग द्वारा निर्मित कम्युनिस्ट ब्यवस्था आई। मार्क्स एकरा के सक्रीय रूप से लागू करे खाती जोर दिहलें आ सलाह दिहलें कि मजदूर बर्ग के बय्वस्थित क्रांतिकारी एक्शन में सामिल होखे के चाहीं जवना से कि पूंजीवाद के हटा के सामाजिक-आर्थिक बिमुक्ति ले आइल जा सके।
मानव इतिहास में कुछ सभसे परभावशाली लोग सभ में मार्क्स के गिनती होला। इनकर काम, अर्थशास्त्र के क्षेत्र में एह कारन भी महत्व के हवे कि मजूरी (श्रम) के बारे में आ पूँजी से श्रम के संबंध के बारे में अर्थशास्त्र के आधुनिक समझ के अधिकतर हिस्सा इनहीं के काम के आधार बना के बनल हवे; इनके काम के तारीफी भी बहुत भइल बा आ आलोचनो बहुत भइल बा। बहुत सारा बुद्धिजीवी, लेबर यूनियन, कलाकार आ राजनीतिक पार्टी सभ, पुरा दुनियाँ भर में मार्क्स के काम से परभावित बाड़ी, कुछ द्वारा इनके बिचार के बदलाव आ सुधार के बाद भी लागू कइल गइल बा। मार्क्स के हवाला बहुधा आधुनिक सामाजिक बिज्ञान सभ के सर्वप्रमुख संरचनानिर्धारक के रूप में दिहल जाला।
==गैलरी==
<gallery mode="packed">
चित्र:Grave of Karl Marx Highgate Cemetery in London 2016 (10).jpg|लंदन में मार्क्स के कब्र
चित्र:Communist countries.svg|कम्युनिस्ट देस सभ
चित्र:Stamps of Germany (BRD) 1968, MiNr 558.jpg|पच्छिमी जर्मनी के टिकट पर
</gallery>
{{clear}}
==संदर्भ==
{{Reflist|30em}}
==बाहरी कड़ी==
{{commons|Karl Marx|{{PAGENAME}}}}
* {{Gutenberg author|id=Marx,+Karl|name=Karl Marx}}
* {{Internet Archive author|sname=Karl Marx}}
[[श्रेणी:1818 में जनम]]
[[श्रेणी:1883 में निधन]]
[[श्रेणी:कार्ल मार्क्स| ]]
[[श्रेणी:जर्मनी के लोग]]
[[श्रेणी:जर्मन दार्शनिक]]
{{bio-stub}}
{{दार्शनिक-आधार}}
9ndpd8k26ceybfhcit8msmx3jp6zxtd
बिहार बोर्ड
0
53481
796130
796081
2026-06-01T07:04:40Z
SM7
3953
Reverted edit by [[Special:Contributions/~2026-31442-14|~2026-31442-14]] ([[User talk:~2026-31442-14|talk]]) to last revision by [[User:~2025-28650-17|~2025-28650-17]]
785681
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox organization
| image =
| alt =
| caption =
| logo =
| logo_alt =
| logo_caption =
| map =
| map_size =
| map_alt =
| map2_size =
| map2_alt =
| motto =
| predecessor =
| merged =
| successor =
| formation = 1952
| extinction = <!-- use {{end date and age|YYYY1999|M10M|DD}15} -->
| type = राज्य शिक्षा बिभाग के अधीन ऑटोनामस बॉडी
| status = चालू
| purpose =
| headquarters = [[पटना]], [[बिहार]], भारत
| coords = <!-- {{coord|LAT|LON|display=inline, title}} -->
| services =
| language = हिंदी आ अंग्रेजी
| leader_title = चेयरमैन
| leader_name =
| leader_title2 = सेक्रेटरी
| leader_name2 =
| leader_name3 =
| leader_title3 =
| leader_title4 =
| leader_name4 =
| board_of_directors =
| key_people =
| main_organ =
| parent_organization =
| subsidiaries =
| affiliations =
| budget =
| volunteers =
| slogan =
| remarks =
| formerly =
| footnotes =
| name = बिहार विद्यालय परीक्षा समीति
| native_name =
| native_name_lang =
| named_after =
| image_size =
| logo_size =
| map_caption =
| map2 =
| map2_caption =
| abbreviation = बीएसईबी, पटना
| founder =
| founding_location =
| merger =
| tax_id = <!-- or | vat_id = (for European organizations) -->
| registration_id = <!-- for non-profit org -->
| location = सिन्हा लाइब्रेरी रोड, पटना - 800017, बिहार
| region =
| products =
| methods =
| fields =
| membership =
| membership_year =
| owner = [[बिहार सरकार]]
| sec_gen =
| secessions =
| budget_year =
| revenue =
| revenue_year =
| disbursements =
| expenses =
| expenses_year =
| endowment =
| staff = 700
| staff_year =
| volunteers_year =
| mission =
| website = {{url|biharboardonline.bihar.gov.in/}}
}}
'''बिहार विद्यालय परीक्षा समीति''' (अंग्रेजी: Bihar School Examination Board या BSEB) जेकरा के आमतौर प '''बिहार बोर्ड''' के नाँव से जानल जाला, भारतीय राज्य [[बिहार]] के एगो बिधिक निकाय (सैट्यूटरी बॉडी) हवे जे [[बिहार सरकार]] के अधीन काम करे ला आ राज्य में [[माध्यमिक शिक्षा|माध्यमिक]] आ [[उत्तर-माध्यमिक शिक्षा|उत्तर-माध्यमिक स्तर]] पर इम्तिहान करावे ला। एह मुख इम्तिहानन के आलावे, ई बोर्ड अउरी कई किसिम के परीक्षा भी करावे ला जइसे कि शारीरिक शिक्षा में डिप्लोमा, शारीरिक शिक्षा में सर्टिफिकेट कोर्स, आ बिहार राज्य खाती टीचर एलिजिबिलिटी टेस्ट (बिहार टेट या बिहार टीईटी) नियर परीक्षा करावे के जिम्मेदारी भी एही संस्था के हवे।
बिहार बोर्ड के अस्थापना बिहार विद्यालय परीक्षा बोर्ड एक्ट - 1952 के खंड 3 के तहत भइल हवे। माध्यमिक (सेकेंडरी या हाईस्कूल) आ उत्तर-माध्यमिक (हायर-सेकेंडरी या इंटरमीडिएट) बिद्यालय सभ के परीक्षा, जे एह बोर्ड के मुख्य काम हवे, ई बोर्ड साल में दू बेर करावे ला - मुख्य परीक्षा फरवरी-मार्च में आ सप्लीमेंटरी परीक्षा अगस्त-सितंबर में।
==बाहरी कड़ी==
* [http://biharboardonline.bihar.gov.in/ ऑफिशियल वेबसाइट] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200825152514/http://biharboardonline.bihar.gov.in/ |date=2020-08-25 }}
[[श्रेणी:बिहार में शिक्षा]]
{{bihar-stub}}
* बिहार बोर्ड कक्षा 12वीं रिजल्ट 2025 को लेकर बड़ी अपडेट आ गई है .
pnolgfpah0rz7evmla39uy5wkqd2z13
क्वांटम मैकेनिक्स
0
68507
796126
653606
2026-06-01T02:32:07Z
InternetArchiveBot
25596
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
796126
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hydrogen Density Plots.png|thumb|upright=1.3|[[हाइड्रोजन]] के [[इलेक्ट्रॉन]] के अलग अलग ऊर्जा प [[वेग फल]]। क्वांटम बलबिज्ञान कोनो कण के सही स्थान ना बताई सकेला ई खाली होकर कोनो जगह प होखे के संभावना बताई सकेला।<ref name=Born1926>{{cite journal|author-link1=Max Born|last=Born|first=M.|title=Zur Quantenmechanik der Stoßvorgänge|journal=Zeitschrift für Physik|volume=37|pages=863–867|year=1926|doi=10.1007/BF01397477|url=http://www.springerlink.com/content/h06w8465t710u328/|accessdate=16 December 2008|bibcode=1926ZPhy...37..863B|issue=12|ref=harv}}{{Dead link|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> बेसी चमके वाला जगह प इलेक्ट्रॉन भेंटाए के सम्भावना बेसी बा।]]
==संदर्भ==
df2opupzahubwoje95su2r4s72v41zv
मोबाइल एप
0
77751
796110
721347
2026-05-31T12:48:17Z
Amherst99
16732
796110
wikitext
text/x-wiki
[[File:Samsung Galaxy S8 Duos, Startbildschirm.JPG|thumb|220px|एगो एंड्रॉइड मोबाइल फोन के स्क्रीन पर बिबिध एप सभ के आइकन देखात बाड़ें।|alt=मोबाइल एप सभ के आइकन]]
'''मोबाइल एप्लीकेशन''' चाहे '''मोबाइल एप''' (mobile app) अइसन [[कंप्यूटर प्रोग्राम]] चाहे [[सॉफ्टवेयर]] होखे लें जे मोबाइल डिवाइस सभ पर चले लें, जइसे कि [[मोबाइल फोन]], [[स्मार्टफोन]] चाहे स्मार्टघड़ी में चले लें। सुरू में एह एप सभ के कुछ छोट-छोट काम खातिर बनावल गइल रहे बाकी बाद में इनहन के डिमांड बहुत तेजी से बढ़ल आ ई बहुत सारा कामन खाती बनावल गइलें। अब इनहन के इस्तेमाल [[गेम]] में, [[लोकेशन-आधारित सर्विस]] में, ऑर्डर-ट्रेकिंग में आ टिकट बुकिंग नियर बिबिध चीजन में हो रहल बा। आजकाल्ह लाखन गो एप मौजूद बाड़ें।
एप सभ के आमतौर प मोबाइल ऑपरेटिंग सिस्टम के मालिक कंपनी सभ अपना प्लेटफार्म पर उपलब्ध करावे लीं जहाँ से इन्हाना के डाउनलोड क के इंस्टाल कइल जा सके ला। उदाहण खाती एंड्रॉइड फोन सभ खाती गूगल के प्लेस्टोर अइसन प्लेफार्म हवे जहाँ से एप डाउनलोड कइल जा सके लें।
{{clear}}
[[श्रेणी:सॉफ्टवेयर]]
{{software-stub}}
kutxbz7opzu4lzv7hhgby7m7f5lpx4v
सट्टा
0
90629
796129
796097
2026-06-01T07:04:12Z
SM7
3953
Reverted edit by [[Special:Contributions/~2026-32076-65|~2026-32076-65]] ([[User talk:~2026-32076-65|talk]]) to last revision by [[User:SM7|SM7]]
792010
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|सट्टेबाजी|मटका सट्टा|मटका (जुआ)|अन्य अरथ|जुआ}}
[[File:Las Vegas sportsbook.jpg|thumb|alt=sportsbook, a board showing numbers|लास वेगास में स्पोर्ट्सबुक के औड्स बोर्ड (odds boards)]]
'''सट्टा''', '''सट्टेबाजी''', '''खेल सट्टेबाजी''' ({{Lang|en|sports betting}}), चाहे '''खेल में सट्टा''' एक किसिम के अइसन गतिबिधि हवे जेह में [[खेलकूद|खेल]] के रिजल्ट के ऊपर दाँव लगावल जाला आ बाजी जीते के कोसिस कइल जाला।
ई कानूनी भा गैरकानूनी, दुनों तरीका से, सट्टेबाज (सटोरिया) लोगन के माध्यम से रुपया-पइसा दाँव पर लगा के खेलल जाला आ कुछ दशा में [[जुआ]] के एगो किसिम हवे। कुछ जगहन पर एकरा खातिर कानून बनावल गइल बाड़ें जेकरा दायरा में ई काम लीगल भा कानूनी रूप से जायज मानल जाला जबकि अन्य दशा में ई [[अपराध]] के कटेगरी में गिनल जाला।
खेल में सट्टेबाजी से जुड़ल कई ठे स्कैंडल आ कांड हो चुकल बाड़ें। उदाहरण खातिर [[क्रिकेट]] में सट्टेबाजी के चलते मैच-फिक्सिंग आ स्पॉट-फिक्सिंग नियर घटना देखे में आइल बाड़ी स।
== जनरल सट्टेबाजी (बुकमेकिंग) ==
सट्टेबाज, सटोरिया चाहे बुकी आ बुकमेकर अइसन लोग होखे ला जे खेल के दाँव खातिर बाजार बनावे वाला के रूप में काम करे ला। सट्टेबाजी में से ज्यादातर के रिजल्ट बाइनरी होला: टीम या त जीत जाले या हार जाले। सट्टेबाज दुनो दांव के स्वीकार करेला, आ एगो स्प्रेड (जोश) के कायम राखेला जवन कि दांव के नतीजा चाहे जवन होखे, मुनाफा सुनिश्चित करी। अमेरिका में 1961 के फेडरल वायर एक्ट अमेरिकी सरकार द्वारा अवैध सट्टेबाजी के रोके के कोसिस रहल। हालाँकि, ई कानून अन्य किसिम के ऑनलाइन जुआ पर लागू ना होला। संघीय तार अधिनियम के मतलब पर अमेरिकी सुप्रीम कोर्ट कवनो फैसला नइखे दिहले काहे कि ई ऑनलाइन जुआ से जुड़ल बा।
आमतौर पर सट्टेबाज लोग के अपना ग्राहकन पर 11-10 के लीड चाहे हावी होखे के सिस्टम रखे वाला होला-छोट दांव खातिर ई 6-5 के फायदा के करीब होला-एह से सट्टेबाज के लंबा समय ले आपन दाँव खेलल जिंदा रखे के संभावना होखे ला। सफल सट्टेबाजन के शॉर्ट टर्म (छोट समय में) बड़हन नुकसान के सामना करे में सक्षम होखे के चाहीं। (बॉयड, 1981)
अमेरिका में, 1930 के दशक से 1960 के दशक तक के कई गो प्रमुख जुआ सट्टेबाज लोग के शुरुआत 1920 के दशक के निषेध के दौर में भइल। ई लोग अक्सर एह समय अमेरिका में आवे वाला आप्रवासी लोग के भीड़ के वंशज रहे। हालाँकि, आम रूढ़िवादिता ई बा कि ई सट्टेबाज इटैलियन मूल के रहलें, कई गो प्रमुख सट्टेबाज पूरबी यूरोपीय मूल के रहलें।
== पब्लिक के रुझान ==
स्पोर्ट्स बेटिंग भा खेल में सट्टेबाजी के बजार पर कइल गइल [[रिसर्च]] में ई पावल गइल बा कि आम लोग सट्टा लगावे में कुछ तय पैटर्न (सिस्टमेटिक पैटर्न) फॉलो करेला। अध्ययन में बतावल गइल बा कि मनोरंजन खातिर बेटिंग करे वाला लोग अक्सर फेवरिट टीम, घरेलू टीम, हाल के सफल टीम, आ जवन नतीजा के मीडिया में जादे चर्चा होला, ओह पर ज्यादा दांव लगावेला।<ref>{{cite journal |last1=Woodland |first1=Linda M. |last2=Woodland |first2=Bill M. |title=Market Efficiency and Profitable Wagering in the National Hockey League: Can Bettors Score on Longshots? |journal=Southern Economic Journal |year=2001 |volume=67 |issue=4 |pages=983–995 |doi=10.2307/1061583 |jstor=1061583}}</ref>
अर्थशास्त्री स्टीवन लेविट के अनुसार, स्पोर्ट्सबुक्स एह झुकाव (बायस) के फायदा उठा सके ला। ऊ लोग अइसन लाइन (odds) सेट करेला जवन असली संभावना (ट्रू प्रोबेबिलिटी) से पूरा मेल ना खाला, बलुक आम लोग के अनुमानित व्यवहार से बेसी मुनाफा कमावे पर ध्यान दिया देला।<ref>{{cite journal |last=Levitt |first=Steven D. |title=Why are gambling markets organised so differently from financial markets? |journal=The Economic Journal |year=2004 |volume=114 |issue=495 |pages=223–246 |doi=10.1111/j.1468-0297.2004.00207.x}}</ref>
एह प्रवृत्ति भा टेंडेंसी के चलते कॉन्ट्रेरियन बेटिंग रणनीति विकसित भइल, जहाँ लोग ओह टीम या विकल्प के खिलाफ दांव लगावेला जवन पर बहुत लोग पैसा लगावत बा, एह सोच के साथ कि लाइन असली मूल्य (फेयर वैल्यू) से हट गइल बा।<ref>{{cite web |title=Fade the Public Betting Strategy |url=https://loserwins.com/strategy/fade-the-public/ |website=LoserWins.com |access-date=9 January 2026}}</ref> हालाँकि, ई रणनीति केतना प्रभावी आ सफल रही एह बात पर अभी बहस जारी बा, काहें से कि बजार के दक्षता (एफिशियेंशी) अलग-अलग खेल आ दांव के किसिम पर निर्भर करेला।
== इहो देखल जाय ==
* [[जुआ]]
* [[लाटरी]]
* [[मटका (जुआ)]]
== संदर्भ ==
{{Reflist|29em}}
[[श्रेणी:सट्टेबाजी| ]]
[[श्रेणी:जुआ]]
{{Society-stub}}
om9st5uxgiyhdob7hj0y612aq1imsg6
बलूचिस्तान
0
98639
796133
788635
2026-06-01T09:43:51Z
InternetArchiveBot
25596
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
796133
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!-- See Template:Infobox settlement for additional fields and descriptions -->| name = बलूचिस्तान
| native_name = بلۏچستان
| native_name_lang = bal
| settlement_type = [[भूगोलीय क्षेत्र]]
| image_skyline =
| image_alt =
| image_caption =
| image_flag =
| flag_alt =
| image_seal =
| seal_alt =
| image_shield =
| shield_alt =
| nickname =
| motto =
| image_map = Map of Baluchistān region (crop).png
| map_alt =
| map_caption = गुलाबी रंग से देखावल इलाका बलूचिस्तान ह
| pushpin_map =
| pushpin_label_position =
| pushpin_map_alt =
| pushpin_map_caption =
| coordinates =
| coor_pinpoint =
| coordinates_footnotes =
| subdivision_type = [[List of sovereign states|देस]]
| subdivision_name = {{plainlist|
*[[अफ़गानिस्तान]]
*[[ईरान]]
*[[पाकिस्तान]]}}
| subdivision_type1 =
| subdivision_type2 =
| subdivision_type3 =
| subdivision_name1 =
| subdivision_name2 =
| subdivision_name3 =
| established_title =
| established_date =
| founder =
| seat_type =
| seat =
| parts_type = उपबिभाग
| parts = [[Sistan and Balochistan province|Iranian Balochistan]], [[Balochistan, Pakistan|Pakistani Balochistan]], [[Balochistan, Afghanistan|Afghan Balochistan]]
| government_footnotes =
| leader_party =
| leader_title =
| leader_name =
| unit_pref = Metric<!-- or US or UK -->
<!-- ALL fields with measurements have automatic unit conversion -->
<!-- for references: use <ref> tags -->| area_footnotes =
| area_magnitude = <!-- <ref> </ref> -->
| area_total_km2 =
| area_total_ha =
| area_land_km2 =
| area_land_ha =
| area_water_km2 =
| area_water_ha =
| area_water_percent =
| area_urban_km2 =
| area_urban_ha =
| area_rural_km2 =
| area_rural_ha =
| area_metro_km2 =
| area_metro_ha =
| area_rank =
| area_blank1_title =
| area_blank1_km2 =
| area_blank1_ha =
| area_blank2_title = <!-- square kilometres -->
| area_blank2_km2 = <!-- hectares -->
| area_blank2_ha =
| area_note =
| dimensions_footnotes =
| length_km =
| width_km =
| elevation_footnotes =
| elevation_m =
| population_total = ल. 18–19 मिलियन<ref name="Iran Profile, Library of Congress">[http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/profiles/Iran.pdf Iran], ''Library of Congress, Country Profile'' . Retrieved 5 December 2009.</ref><ref name="CIA Afghanistan">[https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/afghanistan/ Afghanistan] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210104184342/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/afghanistan/ |date=2021-01-04 }}, ''The World Factbook'' . Retrieved 5 December 2009.</ref><ref name=EthnicGroups>{{cite web|last=Central Intelligence Agency|title=The World Factbook: Ethnic Groups|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2075.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20070613003008/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2075.html|url-status=dead|archive-date=13 June 2007|access-date=3 November 2014|year=2013}}</ref>
| population_as_of = 2013
| population_footnotes =
| population_density_km2 = auto
| population_demonym =
| population_note =
| demographics_type1 = डेमोग्राफी
| demographics1_footnotes = <!-- for references: use <ref> tags -->
| demographics1_title1 = [[एथ्निसिटी|एथनिक ग्रुप]]
| demographics1_info1 = [[Baloch people|Baloch]]<br/><small>''Minor:'' [[Brahui people|Brahui]], [[Pashtuns]], [[Hazaras]], [[Jadgal people|Jadgals]], [[Sindhis]], [[Tajiks]], [[Sistani people|Sistanis]], [[Persians]], [[Khetrans]]</small>
| demographics_type2 =
| demographics2_footnotes = <!-- for references: use <ref> tags -->
| demographics1_title2 = भाषा
| demographics1_info2 = [[बलूची भाषा|बलोची]]<br/><small>''Minor:'' [[Brahui language|Brahui]], [[Jadgali language|Jadgali]], [[पश्तो]], [[सिंधी भाषा|सिंधी]], [[फ़ारसी]], [[Khetrani language|Khetrani]], [[उर्दू]]</small>
<!-- website, footnotes -------->| timezone1 =
| utc_offset1 =
| timezone1_DST =
| utc_offset1_DST =
| postal_code_type =
| postal_code =
| area_code =
| area_code_type =
| iso_code =
| unemployment_rate =
| website = <!-- {{URL|example.com}} -->
| footnotes =
| area_urban_footnotes = <!-- <ref> </ref> -->
| area_rural_footnotes = <!-- <ref> </ref> -->
| area_metro_footnotes = <!-- <ref> </ref> -->
| blank_name = Largest cities
| blank_info = <!--{{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
|1 = {{flagicon|Pakistan}} [[Kharan, Pakistan|Kharan]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Turbat]] <br />
{{flagicon|Iran}} [[Zahedan]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Khuzdar]] <br />
{{flagicon|Afghanistan}} [[Zaranj]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Uthal]] <br />
{{flagicon|Iran}} [[Iranshahr, Iran|Iranshahr]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Dera Allah Yar]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Sibi]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Mauripur]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Lyari]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Kalat, Pakistan|Kalat]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Dera Murad Jamali|D.M. Jamali]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Dera Bugti]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Gwadar]] <br />
{{flagicon|Iran}} [[Chabahar]] <br />
{{flagicon|Pakistan}} [[Nushki]]
}}-->
| official_name =
}}
'''बलूचिस्तान''' (बलूचीः بلۏچستان, Balochistan), जेकर उच्चारण अलग-अलग तरीका से होला (जइसे: बलोचिस्तान, बलुचिस्तान), एगो ऐतिहासिक इलाका ह जे पच्छिमी आ [[दक्खिन एशिया|दक्खिनी एशिया]] में पड़ेला। ई इलाका ईरानी पठार के दूर दक्खिन-पूरबी हिस्सा में बा आ [[भारतीय प्लेट]] आ [[अरब सागर]] के किनारा के लगे बा। ई इलाका सुख्खा रेगिस्तान आ पहाड़ी इलाका हवे, जहाँ मुख्य रूप से [[बलूच जाति]] के लोग बसल बा लोग।<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=xIjyLNpusbAC&q=baloch+live+in+balochistan|title=The Baloch and Balochistan: A Historical Account from the Beginning to the Fall of the Baloch State|last=Dashti|first=Naseer|date=October 2012|publisher=Trafford Publishing|isbn=978-1-4669-5896-8|language=en}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Ahmed |first=Manzoor |last2=Khan |first2=Gulawar |date=22 September 2020 |title=The History of Baloch and Balochistan: A Critical Appraisal |url=http://journals.pu.edu.pk/journals/index.php/IJSAS/article/view/3087 |journal=South Asian Studies |volume=32 |issue=1 (2017) |via=University of the Punjab |access-date=21 June 2025 |archive-date=18 November 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231118205729/http://journals.pu.edu.pk/journals/index.php/IJSAS/article/view/3087 |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=b4RCAAAAIAAJ&q=baloch+are+living+in+Balochistan|title=The Baloch Race: A Historical and Ethnological Sketch|last=Dames|first=Mansel Longworth|date=1904|publisher=Royal Asiatic Society|language=en}}</ref>
बलूचिस्तान इलाका आज के तीन गो देसन में बँटल बा – [[ईरान]], [[अफ़ग़ानिस्तान|अफगानिस्तान]] आ [[पाकिस्तान]]। प्रशासनिक रूप से ई पाकिस्तानी [[बलूचिस्तान प्रांत|सूबा बलूचिस्तान]], ईरानी सूबा सिस्तान आ बलूचिस्तान, आ अफगानिस्तान के दक्खिनी हिस्सा – जइसे निमरुज़, हेलमंद आ कंधार – में बाँटल बा।<ref name="A Brief History of Balochistan">{{Cite web |last=Pillalamarri |first=Akhilesh |date=12 February 2016 |title=A Brief History of Balochistan |url=https://thediplomat.com/2016/02/a-brief-history-of-balochistan/ |access-date=18 June 2016 |website=thediplomat.com |publisher=THE DIPLOMAT}}</ref><ref name="Human Rights in Balochistan: A Case Study in Failure and Invisibility">{{Cite news |date=25 March 2016 |title=Human Rights in Balochistan: A Case Study in Failure and Invisibility |url=http://m.huffpost.com/us/entry/9541436.html |access-date=18 June 2016 |work=HuffPost}}</ref> एकर दक्खिनी तट – खास कर के मकरान किनारा – अरब सागर से धइले बाटे, जवना में [[ओमान के खाड़ी]] (Gulf of Oman) खास बा।
{{clear}}
== संदर्भ ==
{{Reflist|29em}}
[[श्रेणी:सांस्कृतिक प्रदेश]]
[[श्रेणी:दक्खिन एशिया के भूगोल]]
m5hpvov80zxpoofuw4blfxn5g7efszy
प्रयोगकर्ता:PK2/sandbox
2
99430
796135
786880
2026-06-01T10:35:39Z
PK2
23581
add sandbox pages for new Wikipedia editions
796135
wikitext
text/x-wiki
{| class="wikitable" style="font-size:85%"
|+ Pages I have in my sandbox
|-
|
|}
;<div class="center" style="width:auto; margin-left:auto; margin-right:auto; font-size:85%">My sandbox pages in different languages by language code</div>
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ A
|-
| [[:ab:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Abkhaz language|Abkhaz]]<br />(code: <code>ab</code>)
| [[:ace:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Acehnese language|Acehnese]]<br />(code: <code>ace</code>)
| [[:ady:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Adyghe language|Adyghe]]<br />(code: <code>ady</code>)
| [[:af:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Afrikaans|Afrikaans]]<br />(code: <code>af</code>)
| [[:als:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Alemannic German|Alemannic German]]<br />(code: <code>als</code>)
| [[:alt:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Southern Altai language|Southern Altai]]<br />(code: <code>alt</code>)
| [[:am:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Amharic|Amharic]]<br />(code: <code>am</code>)
| [[:ami:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Amis language|Amis]]<br />(code: <code>ami</code>)
| [[:an:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Aragonese language|Aragonese]]<br />(code: <code>an</code>)
| [[:ang:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Old English|Old English]]<br />(code: <code>ang</code>)
|-
| [[:ann:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Obolo language|Obolo]]<br />(code: <code>ann</code>)
| [[:anp:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Angika|Angika]]<br />(code: <code>anp</code>)
| [[:ar:User:PK2/ملعب|/sandbox]] in [[:en:Arabic|Arabic]]<br />(code: <code>ar</code>)
| [[:arc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Aramaic|Aramaic]] ([[:en:Syriac language|Syriac]])<br />(code: <code>arc</code>)
| [[:ary:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Moroccan Arabic|Moroccan Arabic]]<br />(code: <code>ary</code>)
| [[:arz:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Egyptian Arabic|Egyptian Arabic]]<br />(code: <code>arz</code>)
| [[:as:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Assamese language|Assamese]]<br />(code: <code>as</code>)
| [[:ast:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Asturleonese language|Asturleonese]] ([[:en:Asturian language|Asturian]])<br />(code: <code>ast</code>)
| [[:atj:User:PK2/Kokwetcitasinahikan|/sandbox]] in [[:en:Atikamekw language|Atikamekw]]<br />(code: <code>atj</code>)
| [[:av:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Avar language|Avar]]<br />(code: <code>av</code>)
|-
| [[:avk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kotava|Kotava]]<br />(code: <code>avk</code>)
| [[:awa:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Awadhi language|Awadhi]]<br />(code: <code>awa</code>)
| [[:ay:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Aymara language|Aymara]]<br />(code: <code>ay</code>)
| [[:az:User:PK2/Qaralama|/sandbox]] in [[:en:Azerbaijani language|Azerbaijani]]<br />(code: <code>az</code>)
| [[:azb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Azerbaijani language#South Azerbaijani|South Azerbaijani]]<br />(code: <code>azb</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ B
|-
| [[:ba:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bashkir language|Bashkir]]<br />(code: <code>ba</code>)
| [[:ban:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Balinese language|Balinese]]<br />(code: <code>ban</code>)
| [[:bar:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bavarian language|Bavarian]]<br />(code: <code>bar</code>)
| [[:bat-smg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Samogitian language|Samogitian]]<br />(code: <code>bat-smg</code>)
| [[:bbc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Toba Batak language|Toba Batak]]<br />(code: <code>bbc</code>)
| [[:bcl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Central Bikol|Central Bikol]]<br />(code: <code>bcl</code>)
| [[:bdr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sama–Bajaw languages|West Coast Bajau]]<br />(code: <code>bdr</code>)
| [[:be:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Belarusian language|Belarusian]]<br />(code: <code>be</code>)
| [[:be-tarask:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Belarusian language|Belarusian]] ([[:en:Taraškievica|Taraškievica]])<br />(code: <code>be-tarask</code>)
| [[:bew:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Betawi language|Betawi]]<br />(code: <code>bew</code>)
|-
| [[:bg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bulgarian language|Bulgarian]]<br />(code: <code>bg</code>)
| [[:bh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bihari languages|Bihari]] ([[:en:Bhojpuri language|Bhojpuri]])<br />(code: <code>bh</code>)
| [[:bi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bislama|Bislama]]<br />(code: <code>bi</code>)
| [[:bjn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Banjarese language|Banjarese]]<br />(code: <code>bjn</code>)
| [[:blk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pa'O language|Pa'O]]<br />(code: <code>blk</code>)
| [[:bm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bambara language|Bambara]]<br />(code: <code>bm</code>)
| [[:bn:User:PK2/খেলাঘর|/sandbox]] in [[:en:Bengali language|Bengali]]<br />(code: <code>bn</code>)
| [[:bo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Central Tibetan|Central Tibetan]] ([[:en:Lhasa Tibetan|Lhasa Tibetan]])<br />(code: <code>bo</code>)
| [[:bpy:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bishnupriya Manipuri|Bishnupriya Manipuri]]<br />(code: <code>bpy</code>)
| [[:br:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Breton language|Breton]]<br />(code: <code>br</code>)
|-
| [[:bs:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bosnian language|Bosnian]]<br />(code: <code>bs</code>)
| [[:btm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mandailing Batak language|Mandailing Batak]]<br />(code: <code>btm</code>)
| [[:bug:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Buginese language|Buginese]]<br />(code: <code>bug</code>)
| [[:bxr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Buryat language|Buryat]] (Russia Buriat)<br />(code: <code>bxr</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ C
|-
| [[:ca:User:PK2/proves|/sandbox]] in [[:en:Catalan language|Catalan]]<br />(code: <code>ca</code>)
| [[:cbk-zam:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Chavacano|Chavacano]] (Zamboanga)<br />(code: <code>cbk-zam</code>)
| [[:cdo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Eastern Min|Eastern Min]]<br />(code: <code>cdo</code>)
| [[:ce:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Chechen language|Chechen]]<br />(code: <code>ce</code>)
| [[:ceb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Cebuano language|Cebuano]]<br />(code: <code>ceb</code>)
| [[:ch:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Chamorro language|Chamorro]]<br />(code: <code>ch</code>)
| [[:chr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Cherokee language|Cherokee]]<br />(code: <code>chr</code>)
| [[:chy:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Cheyenne language|Cheyenne]]<br />(code: <code>chy</code>)
|-
| [[:ckb:User:PK2/خۆڵەپەتانێ|/sandbox]] in [[:en:Kurdish language|Kurdish]] ([[:en:Sorani|Sorani]])<br />(code: <code>ckb</code>)
| [[:co:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Corsican language|Corsican]]<br />(code: <code>co</code>)
| [[:crh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Crimean Tatar language|Crimean Tatar]]<br />(code: <code>crh</code>)
| [[:cs:User:PK2/Pískoviště|/sandbox]] in [[:en:Czech language|Czech]]<br />(code: <code>cs</code>)
| [[:csb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kashubian language|Kashubian]]<br />(code: <code>csb</code>)
| [[:cu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Old Church Slavonic|Old Church Slavonic]]<br />(code: <code>cu</code>)
| [[:cv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Chuvash language|Chuvash]]<br />(code: <code>cv</code>)
| [[:cy:User:PK2/Pwll Tywod|/sandbox]] in [[:en:Welsh language|Welsh]]<br />(code: <code>cy</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ D
|-
| [[:da:User:PK2/sandkasse|/sandbox]] in [[:en:Danish language|Danish]]<br />(code: <code>da</code>)
| [[:dag:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dagbani language|Dagbani]]<br />(code: <code>dag</code>)
| [[:de:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:German language|German]]<br />(code: <code>de</code>)
| [[:dga:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dagaare language|Dagaare]]<br />(code: <code>dga</code>)
| [[:din:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dinka language|Dinka]]<br />(code: <code>din</code>)
| [[:diq:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Zaza language|Zaza]]<br />(code: <code>diq</code>)
| [[:dsb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lower Sorbian language|Lower Sorbian]]<br />(code: <code>dsb</code>)
| [[:dtp:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dusun language|Dusun]]<br />(code: <code>dtp</code>)
| [[:dty:User:PK2/प्रयोगस्थल|/sandbox]] in [[:en:Doteli|Doteli]]<br />(code: <code>dty</code>)
| [[:dv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Maldivian language|Maldivian]]<br />(code: <code>dv</code>)
| [[:dz:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dzongkha|Dzongkha]]<br />(code: <code>dz</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ E
|-
| [[:ee:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ewe language|Ewe]]<br />(code: <code>ee</code>)
| [[:el:User:PK2/πρόχειρο|/sandbox]] in [[:en:Greek language|Greek]]<br />(code: <code>el</code>)
| [[:eml:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Emilian–Romagnol|Emilian–Romagnol]]<br />(code: <code>eml</code>)
| [[:en:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:English language|English]]<br />(code: <code>en</code>)
| [[:eo:User:PK2/provejo|/sandbox]] in [[:en:Esperanto|Esperanto]]<br />(code: <code>eo</code>)
| [[:es:User:PK2/Taller|/sandbox]] in [[:en:Spanish language|Spanish]]<br />(code: <code>es</code>)
| [[:et:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Estonian language|Estonian]]<br />(code: <code>et</code>)
| [[:eu:User:PK2/Proba orria|/sandbox]] in [[:en:Basque language|Basque]]<br />(code: <code>eu</code>)
| [[:ext:User:PK2/obraol|/sandbox]] in [[:en:Extremaduran language|Extremaduran]]<br />(code: <code>ext</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ F
|-
| [[:fa:User:PK2/صفحه تمرین|/sandbox]] in [[:en:Persian language|Persian]]<br />(code: <code>fa</code>)
| [[:fat:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Akan language|Akan]] ([[:en:Fante dialect|Fante]])<br />(code: <code>fat</code>)
| [[:ff:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Fula language|Fula]]<br />(code: <code>ff</code>)
| [[:fi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Finnish language|Finnish]]<br />(code: <code>fi</code>)
| [[:fiu-vro:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Võro language|Võro]]<br />(code: <code>fiu-vro</code>)
| [[:fj:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Fijian language|Fijian]]<br />(code: <code>fj</code>)
| [[:fo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Faroese language|Faroese]]<br />(code: <code>fo</code>)
| [[:fon:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Fon language|Fon]]<br />(code: <code>fon</code>)
| [[:fr:User:PK2/Brouillon|/sandbox]] in [[:en:French language|French]]<br />(code: <code>fr</code>)
| [[:frp:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Franco-Provençal|Franco-Provençal]]<br />(code: <code>frp</code>)
| [[:frr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:North Frisian language|North Frisian]]<br />(code: <code>frr</code>)
| [[:fur:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Friulian language|Friulian]]<br />(code: <code>fur</code>)
| [[:fy:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:West Frisian language|West Frisian]]<br />(code: <code>fy</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ G
|-
| [[:ga:User:PK2/Clár Dubh|/sandbox]] in [[:en:Irish language|Irish]]<br />(code: <code>ga</code>)
| [[:gag:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gagauz language|Gagauz]]<br />(code: <code>gag</code>)
| [[:gan:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gan Chinese|Gan Chinese]]<br />(code: <code>gan</code>)
| [[:gcr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:French Guianese Creole|French Guianese Creole]]<br />(code: <code>gcr</code>)
| [[:gd:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Scottish Gaelic|Scottish Gaelic]]<br />(code: <code>gd</code>)
| [[:gl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Galician language|Galician]]<br />(code: <code>gl</code>)
| [[:glk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gilaki language|Gilaki]]<br />(code: <code>glk</code>)
| [[:gn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Guarani language|Guarani]]<br />(code: <code>gn</code>)
| [[:gom:User:PK2/proiogpan|/sandbox]] in [[:en:Konkani language|Konkani]] (Goan Konkani)<br />(code: <code>gom</code>)
|-
| [[:gor:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gorontalo language|Gorontalo]]<br />(code: <code>gor</code>)
| [[:got:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gothic language|Gothic]]<br />(code: <code>got</code>)
| [[:gpe:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ghanaian Pidgin English|Ghanaian Pidgin English]]<br />(code: <code>gpe</code>)
| [[:gu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gujarati language|Gujarati]]<br />(code: <code>gu</code>)
| [[:guc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Wayuu language|Wayuu]]<br />(code: <code>guc</code>)
| [[:gur:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Farefare language|Farefare]]<br />(code: <code>gur</code>)
| [[:guw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gun language|Gun]]<br />(code: <code>guw</code>)
| [[:gv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Manx language|Manx]]<br />(code: <code>gv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ H
|-
| [[:ha:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Hausa language|Hausa]]<br />(code: <code>ha</code>)
| [[:hak:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Hakka Chinese|Hakka Chinese]]<br />(code: <code>hak</code>)
| [[:haw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Hawaiian language|Hawaiian]]<br />(code: <code>haw</code>)
| [[:he:User:PK2/טיוטה|/sandbox]] in [[:en:Hebrew language|Hebrew]]<br />(code: <code>he</code>)
| [[:hi:User:PK2/प्रयोगपृष्ठ|/sandbox]] in [[:en:Hindi|Hindi]]<br />(code: <code>hi</code>)
| [[:hif:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Fiji Hindi|Fiji Hindi]]<br />(code: <code>hif</code>)
| [[:hr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Croatian language|Croatian]]<br />(code: <code>hr</code>)
| [[:hsb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Upper Sorbian language|Upper Sorbian]]<br />(code: <code>hsb</code>)
| [[:ht:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Haitian Creole|Haitian Creole]]<br />(code: <code>ht</code>)
| [[:hu:User:PK2/próbalap|/sandbox]] in [[:en:Hungarian language|Hungarian]]<br />(code: <code>hu</code>)
| [[:hy:User:PK2/Ավազարկղ|/sandbox]] in [[:en:Armenian language|Armenian]] ([[:en:Eastern Armenian|Eastern Armenian]])<br />(code: <code>hy</code>)
| [[:hyw:User:PK2/Սեւագրութիւն|/sandbox]] in [[:en:Western Armenian|Western Armenian]]<br />(code: <code>hyw</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ I
|-
| [[:ia:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Interlingua|Interlingua]]<br />(code: <code>ia</code>)
| [[:iba:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Iban language|Iban]]<br />(code: <code>iba</code>)
| [[:id:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Indonesian language|Indonesian]]<br />(code: <code>id</code>)
| [[:ie:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Interlingue|Interlingue]]<br />(code: <code>ie</code>)
| [[:ig:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Igbo language|Igbo]]<br />(code: <code>ig</code>)
| [[:igl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Igala language|Igala]]<br />(code: <code>igl</code>)
| [[:ik:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Iñupiaq language|Iñupiaq]]<br />(code: <code>ik</code>)
| [[:ilo:User:PK2/pagipadasan|/sandbox]] in [[:en:Ilocano language|Ilocano]]<br />(code: <code>ilo</code>)
| [[:inh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ingush language|Ingush]]<br />(code: <code>inh</code>)
| [[:io:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ido|Ido]]<br />(code: <code>io</code>)
| [[:is:User:PK2/sandkassi|/sandbox]] in [[:en:Icelandic language|Icelandic]]<br />(code: <code>is</code>)
| [[:it:User:PK2/Sandbox|/sandbox]] in [[:en:Italian language|Italian]]<br />(code: <code>it</code>)
| [[:iu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Inuktitut|Inuktitut]]<br />(code: <code>iu</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ J
|-
| [[:ja:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Japanese language|Japanese]]<br />(code: <code>ja</code>)
| [[:jam:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Jamaican Patois|Jamaican Patois]]<br />(code: <code>jam</code>)
| [[:jbo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lojban|Lojban]]<br />(code: <code>jbo</code>)
| [[:jv:User:PK2/bak wedhi|/sandbox]] in [[:en:Javanese language|Javanese]]<br />(code: <code>jv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ K
|-
| [[:ka:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Georgian language|Georgian]]<br />(code: <code>ka</code>)
| [[:kaa:User:PK2/qaralama|/sandbox]] in [[:en:Karakalpak language|Karakalpak]]<br />(code: <code>kaa</code>)
| [[:kab:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kabyle language|Kabyle]]<br />(code: <code>kab</code>)
| [[:kai:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Karai-karai|Karai-karai]]<br />(code: <code>kai</code>)
| [[:kaj:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Jju language|Jju]]<br />(code: <code>kaj</code>)
| [[:kbd:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kabardian language|Kabardian]]<br />(code: <code>kbd</code>)
| [[:kbp:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kabiye language|Kabiye]]<br />(code: <code>kbp</code>)
| [[:kcg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tyap|Tyap]]<br />(code: <code>kcg</code>)
| [[:kg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kongo language|Kongo]]<br />(code: <code>kg</code>)
| [[:kge:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Komering language|Komering]]<br />(code: <code>kge</code>)
| [[:ki:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kikuyu language|Kikuyu]]<br />(code: <code>ki</code>)
| [[:kk:User:PK2/зертхана|/sandbox]] in [[:en:Kazakh language|Kazakh]]<br />(code: <code>kk</code>)
| [[:km:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Khmer language|Khmer]]<br />(code: <code>km</code>)
|-
| [[:kn:User:PK2/ಪ್ರಯೋಗಪುಟ|/sandbox]] in [[:en:Kannada|Kannada]]<br />(code: <code>kn</code>)
| [[:knc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Central Kanuri|Central Kanuri]]<br />(code: <code>knc</code>)
| [[:ko:User:PK2/연습장|/sandbox]] in [[:en:Korean language|Korean]]<br />(code: <code>ko</code>)
| [[:koi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Komi-Permyak language|Komi-Permyak]]<br />(code: <code>koi</code>)
| [[:krc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Karachay-Balkar|Karachay-Balkar]]<br />(code: <code>krc</code>)
| [[:ks:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kashmiri language|Kashmiri]]<br />(code: <code>ks</code>)
| [[:ksh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ripuarian language|Ripuarian]]<br />(code: <code>ksh</code>)
| [[:ku:User:PK2/ceribandin|/sandbox]] in [[:en:Kurdish language|Kurdish]] ([[:en:Kurmanji|Kurmanji]])<br />(code: <code>ku</code>)
| [[:kus:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kusaal language|Kusaal]]<br />(code: <code>kus</code>)
| [[:kv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Komi language|Komi]]<br />(code: <code>kv</code>)
| [[:kw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Cornish language|Cornish]]<br />(code: <code>kw</code>)
| [[:ky:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kyrgyz language|Kyrgyz]]<br />(code: <code>ky</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ L
|-
| [[:la:User:PK2/Harenarium|/sandbox]] in [[:en:Latin|Latin]]<br />(code: <code>la</code>)
| [[:lad:User:PK2/Kutí de prova|/sandbox]] in [[:en:Judaeo-Spanish|Judaeo-Spanish]]<br />(code: <code>lad</code>)
| [[:lb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Luxembourgish|Luxembourgish]]<br />(code: <code>lb</code>)
| [[:lbe:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lak language|Lak]]<br />(code: <code>lbe</code>)
| [[:lez:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lezgian language|Lezgian]]<br />(code: <code>lez</code>)
| [[:lfn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lingua Franca Nova|Lingua Franca Nova]]<br />(code: <code>lfn</code>)
| [[:lg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Luganda|Luganda]]<br />(code: <code>lg</code>)
| [[:li:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Limburgish|Limburgish]]<br />(code: <code>li</code>)
|-
| [[:lij:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ligurian language|Ligurian]]<br />(code: <code>lij</code>)
| [[:lld:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ladin language|Ladin]]<br />(code: <code>lld</code>)
| [[:lmo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lombard language|Lombard]]<br />(code: <code>lmo</code>)
| [[:ln:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lingala|Lingala]]<br />(code: <code>ln</code>)
| [[:lo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lao language|Lao]]<br />(code: <code>lo</code>)
| [[:lt:User:PK2/juodraštis|/sandbox]] in [[:en:Lithuanian language|Lithuanian]]<br />(code: <code>lt</code>)
| [[:ltg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Latgalian language|Latgalian]]<br />(code: <code>ltg</code>)
| [[:lv:User:PK2/Smilšu kaste|/sandbox]] in [[:en:Latvian language|Latvian]]<br />(code: <code>lv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ M
|-
| [[:mad:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Madurese language|Madurese]]<br />(code: <code>mad</code>)
| [[:mai:User:PK2/प्रयोगपृष्ठ|/sandbox]] in [[:en:Maithili language|Maithili]]<br />(code: <code>mai</code>)
| [[:map-bms:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Javanese language|Javanese]] ([[:en:Banyumasan dialect|Banyumasan]])<br />(code: <code>map-bms</code>)
| [[:mdf:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Moksha language|Moksha]]<br />(code: <code>mdf</code>)
| [[:mg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Malagasy language|Malagasy]]<br />(code: <code>mg</code>)
| [[:mhr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Meadow Mari language|Meadow Mari]]<br />(code: <code>mhr</code>)
| [[:mi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Māori language|Māori]]<br />(code: <code>mi</code>)
| [[:min:User:PK2/bak kasiak|/sandbox]] in [[:en:Minangkabau language|Minangkabau]]<br />(code: <code>min</code>)
| [[:mk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Macedonian language|Macedonian]]<br />(code: <code>mk</code>)
| [[:ml:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Malayalam|Malayalam]]<br />(code: <code>ml</code>)
| [[:mn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mongolian language|Mongolian]]<br />(code: <code>mn</code>)
|-
| [[:mni:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Meitei language|Meitei]]<br />(code: <code>mni</code>)
| [[:mnw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mon language|Mon]]<br />(code: <code>mnw</code>)
| [[:m:mos:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mooré|Mooré]]<br />(code: <code>mos</code>)
| [[:mr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Marathi language|Marathi]]<br />(code: <code>mr</code>)
| [[:mrj:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Hill Mari language|Hill Mari]]<br />(code: <code>mrj</code>)
| [[:ms:User:PK2/Kotak pasir|/sandbox]] in [[:en:Malay language|Malay]]<br />(code: <code>ms</code>)
| [[:mt:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Maltese language|Maltese]]<br />(code: <code>mt</code>)
| [[:mwl:User:PK2/Testes|/sandbox]] in [[:en:Mirandese language|Mirandese]]<br />(code: <code>mwl</code>)
| [[:my:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Burmese language|Burmese]]<br />(code: <code>my</code>)
| [[:myv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Erzya language|Erzya]]<br />(code: <code>myv</code>)
| [[:mzn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mazanderani language|Mazanderani]]<br />(code: <code>mzn</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ N
|-
| [[:nah:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Nahuatl|Nahuatl]]<br />(code: <code>nah</code>)
| [[:nap:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Neapolitan language|Neapolitan]]<br />(code: <code>nap</code>)
| [[:nds:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Low German|Low German]]<br />(code: <code>nds</code>)
| [[:nds-nl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dutch Low Saxon|Dutch Low Saxon]]<br />(code: <code>nds-nl</code>)
| [[:ne:User:PK2/प्रयोगस्थल|/sandbox]] in [[:en:Nepali language|Nepali]]<br />(code: <code>ne</code>)
| [[:new:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Newar language|Newar]]<br />(code: <code>new</code>)
| [[:nia:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Nias language|Nias]]<br />(code: <code>nia</code>)
| [[:nl:User:PK2/Kladblok|/sandbox]] in [[:en:Dutch language|Dutch]]<br />(code: <code>nl</code>)
| [[:nn:User:PK2/sandkasse|/sandbox]] in [[:en:Norwegian language|Norwegian]] ([[:en:Nynorsk|Nynorsk]])<br />(code: <code>nn</code>)
|-
| [[:no:User:PK2/sandkasse|/sandbox]] in [[:en:Norwegian language|Norwegian]] ([[:en:Bokmål|Bokmål]])<br />(code: <code>no</code>)
| [[:nov:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Novial|Novial]]<br />(code: <code>nov</code>)
| [[:nqo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:N'Ko language|N'Ko]]<br />(code: <code>nqo</code>)
| [[:nr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Southern Ndebele language|Southern Ndebele]]<br />(code: <code>nr</code>)
| [[:nrm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Norman language|Norman]]<br />(code: <code>nrm</code>)
| [[:nso:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Northern Sotho|Northern Sotho]]<br />(code: <code>nso</code>)
| [[:nup:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Nupe language|Nupe]]<br />(code: <code>nup</code>)
| [[:nv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Navajo language|Navajo]]<br />(code: <code>nv</code>)
| [[:ny:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Chewa language|Chewa]]<br />(code: <code>ny</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ O
|-
| [[:oc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Occitan language|Occitan]]<br />(code: <code>oc</code>)
| [[:olo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Livvi-Karelian language|Livvi-Karelian]]<br />(code: <code>olo</code>)
| [[:om:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Oromo language|Oromo]]<br />(code: <code>om</code>)
| [[:or:User:PK2/ପରଖଘର|/sandbox]] in [[:en:Odia language|Odia]]<br />(code: <code>or</code>)
| [[:os:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ossetian language|Ossetian]]<br />(code: <code>os</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ P
|-
| [[:pa:User:PK2/ਕੱਚਾ ਖ਼ਾਕਾ|/sandbox]] in [[:en:Punjabi language|Punjabi]]<br />(code: <code>pa</code>)
| [[:pag:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pangasinan language|Pangasinan]]<br />(code: <code>pag</code>)
| [[:pam:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kapampangan language|Kapampangan]]<br />(code: <code>pam</code>)
| [[:pap:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Papiamento|Papiamento]]<br />(code: <code>pap</code>)
| [[:pcd:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Picard language|Picard]]<br />(code: <code>pcd</code>)
| [[:pcm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Nigerian Pidgin|Nigerian Pidgin]]<br />(code: <code>pcm</code>)
| [[:pdc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pennsylvania Dutch language|Pennsylvania Dutch]]<br />(code: <code>pdc</code>)
| [[:pfl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Palatine German dialects|Palatine German]]<br />(code: <code>pfl</code>)
| [[:pi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pali|Pali]]<br />(code: <code>pi</code>)
|-
| [[:pl:User:PK2/brudnopis|/sandbox]] in [[:en:Polish language|Polish]]<br />(code: <code>pl</code>)
| [[:pms:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Piedmontese language|Piedmontese]]<br />(code: <code>pms</code>)
| [[:pnb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Punjabi language|Punjabi]] (Western Punjabi)<br />(code: <code>pnb</code>)
| [[:pnt:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pontic Greek|Pontic Greek]]<br />(code: <code>pnt</code>)
| [[:ppl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Nawat language|Nawat]]<br />(code: <code>ppl</code>)
| [[:ps:User:PK2/ازمونمخ|/sandbox]] in [[:en:Pashto|Pashto]]<br />(code: <code>ps</code>)
| [[:pt:User:PK2/Testes|/sandbox]] in [[:en:Portuguese language|Portuguese]]<br />(code: <code>pt</code>)
| [[:pwn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Paiwan language|Paiwan]]<br />(code: <code>pwn</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ Q
|-
| [[:qu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Quechuan languages|Quechua]] ([[:en:Southern Quechua|Southern Quechua]])<br />(code: <code>qu</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ R
|-
| [[:rki:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Rakhine language|Rakhine]]<br />(code: <code>rki</code>)
| [[:rm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Romansh language|Romansh]]<br />(code: <code>rm</code>)
| [[:rmy:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Romani language|Romani]] ([[:en:Vlax Romani language|Vlax Romani]])<br />(code: <code>rmy</code>)
| [[:rn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kirundi|Kirundi]]<br />(code: <code>rn</code>)
| [[:ro:User:PK2/teste|/sandbox]] in [[:en:Romanian language|Romanian]]<br />(code: <code>ro</code>)
| [[:roa-rup:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Aromanian language|Aromanian]]<br />(code: <code>roa-rup</code>)
| [[:roa-tara:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Neapolitan language|Neapolitan]] ([[:en:Tarantino dialect|Tarantino]])<br />(code: <code>roa-tara</code>)
| [[:rsk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pannonian Rusyn|Pannonian Rusyn]]<br />(code: <code>rsk</code>)
| [[:ru:User:PK2/Черновик|/sandbox]] in [[:en:Russian language|Russian]]<br />(code: <code>ru</code>)
| [[:rue:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Rusyn language|Rusyn]]<br />(code: <code>rue</code>)
| [[:rw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kinyarwanda|Kinyarwanda]]<br />(code: <code>rw</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ S
|-
| [[:sa:User:PK2/प्रयोगपृष्ठम्|/sandbox]] in [[:en:Sanskrit|Sanskrit]]<br />(code: <code>sa</code>)
| [[:sah:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Yakut language|Yakut]]<br />(code: <code>sah</code>)
| [[:sat:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Santali language|Santali]]<br />(code: <code>sat</code>)
| [[:sc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sardinian language|Sardinian]]<br />(code: <code>sc</code>)
| [[:scn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sicilian language|Sicilian]]<br />(code: <code>scn</code>)
| [[:sco:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Scots language|Scots]]<br />(code: <code>sco</code>)
| [[:sd:User:PK2/مشق پٽي|/sandbox]] in [[:en:Sindhi language|Sindhi]]<br />(code: <code>sd</code>)
| [[:se:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Northern Sámi|Northern Sámi]]<br />(code: <code>se</code>)
| [[:sg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sango language|Sango]]<br />(code: <code>sg</code>)
| [[:sh:User:PK2/igralište|/sandbox]] in [[:en:Serbo-Croatian|Serbo-Croatian]]<br />(code: <code>sh</code>)
| [[:shi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Shilha language|Shilha]]<br />(code: <code>shi</code>)
|-
| [[:shn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Shan language|Shan]]<br />(code: <code>shn</code>)
| [[:si:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sinhala language|Sinhala]]<br />(code: <code>si</code>)
| [[:simple:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Basic English|Basic English]]<br />(code: <code>simple</code>)
| [[:sk:User:PK2/pieskovisko|/sandbox]] in [[:en:Slovak language|Slovak]]<br />(code: <code>sk</code>)
| [[:skr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Saraiki language|Saraiki]]<br />(code: <code>skr</code>)
| [[:sl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Slovene language|Slovene]]<br />(code: <code>sl</code>)
| [[:sm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Samoan language|Samoan]]<br />(code: <code>sm</code>)
| [[:smn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Inari Sámi language|Inari Sámi]]<br />(code: <code>smn</code>)
| [[:sn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Shona language|Shona]]<br />(code: <code>sn</code>)
| [[:so:User:PK2/Bacaadka|/sandbox]] in [[:en:Somali language|Somali]]<br />(code: <code>so</code>)
| [[:sq:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Albanian language|Albanian]]<br />(code: <code>sq</code>)
|-
| [[:sr:User:PK2/песак|/sandbox]] in [[:en:Serbian language|Serbian]]<br />(code: <code>sr</code>)
| [[:srn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sranan Tongo|Sranan Tongo]]<br />(code: <code>srn</code>)
| [[:ss:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Swazi language|Swazi]]<br />(code: <code>ss</code>)
| [[:st:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sotho language|Sotho]]<br />(code: <code>st</code>)
| [[:stq:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Saterland Frisian language|Saterland Frisian]]<br />(code: <code>stq</code>)
| [[:su:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sundanese language|Sundanese]]<br />(code: <code>su</code>)
| [[:sv:User:PK2/sandlåda|/sandbox]] in [[:en:Swedish language|Swedish]]<br />(code: <code>sv</code>)
| [[:sw:User:PK2/ukurasa wa majaribio|/sandbox]] in [[:en:Swahili language|Swahili]]<br />(code: <code>sw</code>)
| [[:syl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sylheti language|Sylheti]]<br />(code: <code>syl</code>)
| [[:szl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Silesian language|Silesian]]<br />(code: <code>szl</code>)
| [[:szy:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sakizaya language|Sakizaya]]<br />(code: <code>szy</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ T
|-
| [[:ta:User:PK2/மணல்தொட்டி|/sandbox]] in [[:en:Tamil language|Tamil]]<br />(code: <code>ta</code>)
| [[:tay:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Atayal language|Atayal]]<br />(code: <code>tay</code>)
| [[:tcy:User:PK2/ಕಲ್ಪುನ ಕಳ|/sandbox]] in [[:en:Tulu language|Tulu]]<br />(code: <code>tcy</code>)
| [[:tdd:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tai Nuea language|Tai Nuea]]<br />(code: <code>tdd</code>)
| [[:te:User:PK2/ప్రయోగశాల|/sandbox]] in [[:en:Telugu language|Telugu]]<br />(code: <code>te</code>)
| [[:tet:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tetum language|Tetum]]<br />(code: <code>tet</code>)
| [[:tg:User:PK2/Сиёҳнавис|/sandbox]] in [[:en:Tajik language|Tajik]]<br />(code: <code>tg</code>)
| [[:th:User:PK2/ทดลองเขียน|/sandbox]] in [[:en:Thai language|Thai]]<br />(code: <code>th</code>)
| [[:ti:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tigrinya language|Tigrinya]]<br />(code: <code>ti</code>)
| [[:tig:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tigre language|Tigre]]<br />(code: <code>tig</code>)
| [[:tk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Turkmen language|Turkmen]]<br />(code: <code>tk</code>)
| [[:tl:User:PK2/burador|/sandbox]] in [[:en:Tagalog language|Tagalog]]<br />(code: <code>tl</code>)
| [[:tly:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Talysh language|Talysh]]<br />(code: <code>tly</code>)
|-
| [[:tn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tswana language|Tswana]]<br />(code: <code>tn</code>)
| [[:to:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tongan language|Tongan]]<br />(code: <code>to</code>)
| [[:tok:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Toki Pona|Toki Pona]]<br />(code: <code>tok</code>)
| [[:tpi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tok Pisin|Tok Pisin]]<br />(code: <code>tpi</code>)
| [[:tr:User:PK2/deneme tahtası|/sandbox]] in [[:en:Turkish language|Turkish]]<br />(code: <code>tr</code>)
| [[:trv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Seediq language|Seediq]]<br />(code: <code>trv</code>)
| [[:ts:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tsonga language|Tsonga]]<br />(code: <code>ts</code>)
| [[:tt:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tatar language|Tatar]]<br />(code: <code>tt</code>)
| [[:tum:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tumbuka language|Tumbuka]]<br />(code: <code>tum</code>)
| [[:tw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Akan language|Akan]] (Twi)<br />(code: <code>tw</code>)
| [[:ty:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tahitian language|Tahitian]]<br />(code: <code>ty</code>)
| [[:tyv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tuvan language|Tuvan]]<br />(code: <code>tyv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ U
|-
| [[:udm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Udmurt language|Udmurt]]<br />(code: <code>udm</code>)
| [[:ug:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Uyghur language|Uyghur]]<br />(code: <code>ug</code>)
| [[:uk:User:PK2/Чернетка|/sandbox]] in [[:en:Ukrainian language|Ukrainian]]<br />(code: <code>uk</code>)
| [[:ur:User:PK2/تختۂ مشق|/sandbox]] in [[:en:Urdu|Urdu]]<br />(code: <code>ur</code>)
| [[:uz:User:PK2/qumloq|/sandbox]] in [[:en:Uzbek language|Uzbek]]<br />(code: <code>uz</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ V
|-
| [[:ve:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Venda language|Venda]]<br />(code: <code>ve</code>)
| [[:vec:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Venetian language|Venetian]]<br />(code: <code>vec</code>)
| [[:vep:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Veps language|Veps]]<br />(code: <code>vep</code>)
| [[:vi:User:PK2/nháp|/sandbox]] in [[:en:Vietnamese language|Vietnamese]]<br />(code: <code>vi</code>)
| [[:vls:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:West Flemish|West Flemish]]<br />(code: <code>vls</code>)
| [[:vo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Volapük|Volapük]]<br />(code: <code>vo</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ W
|-
| [[:wa:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Walloon language|Walloon]]<br />(code: <code>wa</code>)
| [[:war:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Waray language|Waray]]<br />(code: <code>war</code>)
| [[:wo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Wolof language|Wolof]]<br />(code: <code>wo</code>)
| [[:wuu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Wu Chinese|Wu Chinese]]<br />(code: <code>wuu</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ X
|-
| [[:xal:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Oirat language|Oirat]] ([[:en:Kalmyk Oirat|Kalmyk Oirat]])<br />(code: <code>xal</code>)
| [[:xh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Xhosa language|Xhosa]]<br />(code: <code>xh</code>)
| [[:xmf:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mingrelian language|Mingrelian]]<br />(code: <code>xmf</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ Y
|-
| [[:yi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Yiddish|Yiddish]]<br />(code: <code>yi</code>)
| [[:yo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Yoruba language|Yoruba]]<br />(code: <code>yo</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ Z
|-
| [[:za:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Zhuang languages|Zhuang]] ([[:en:Standard Zhuang|Standard Zhuang]])<br />(code: <code>za</code>)
| [[:zea:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Zeelandic|Zeelandic]]<br />(code: <code>zea</code>)
| [[:zgh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Standard Moroccan Amazigh|Standard Moroccan Amazigh]]<br />(code: <code>zgh</code>)
| [[:zh:User:PK2/沙盒|/sandbox]] in [[:en:Chinese language|Chinese]] ([[:en:Mandarin Chinese|Mandarin Chinese]])<br />(code: <code>zh</code>)
| [[:zh-classical:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Classical Chinese|Classical Chinese]]<br />(code: <code>zh-classical</code>)
| [[:zh-min-nan:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Southern Min|Southern Min]]<br />(code: <code>zh-min-nan</code>)
| [[:zh-yue:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Cantonese|Cantonese]]<br />(code: <code>zh-yue</code>)
| [[:zu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Zulu language|Zulu]]<br />(code: <code>zu</code>)
|}
lqv4jf4ytbpqgk0b4c59pskg40l4i1p
विकिपीडिया:आँकड़ा सभ/२०२६/मई
4
100687
796111
796109
2026-05-31T19:21:31Z
NeechalBOT
7874
statistics
796111
wikitext
text/x-wiki
<!--- stats starts--->{{प्रयोगकर्ता:Neechalkaran/statnotice}}{| class="wikitable sortable" style="width:90%"
|-
! Date(Time)
! Pages
! Articles
! Edits
! Users
! Files
! Activeusers
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =१-५-२०२६
|Pages = 81491
|dPages = 4
|Articles = 8978
|dArticles = 0
|Edits = 790392
|dEdits = 29
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39803
|dUsers = 5
|Ausers = 63
|dAusers = 8
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =२-५-२०२६
|Pages = 81500
|dPages = 9
|Articles = 8980
|dArticles = 2
|Edits = 790599
|dEdits = 207
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39805
|dUsers = 2
|Ausers = 63
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =३-५-२०२६
|Pages = 81516
|dPages = 16
|Articles = 8989
|dArticles = 9
|Edits = 790744
|dEdits = 145
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39808
|dUsers = 3
|Ausers = 63
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =४-५-२०२६
|Pages = 81535
|dPages = 19
|Articles = 8997
|dArticles = 8
|Edits = 790853
|dEdits = 109
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39814
|dUsers = 6
|Ausers = 57
|dAusers = -6
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =५-५-२०२६
|Pages = 81550
|dPages = 15
|Articles = 9006
|dArticles = 9
|Edits = 790923
|dEdits = 70
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39819
|dUsers = 5
|Ausers = 57
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =६-५-२०२६
|Pages = 81569
|dPages = 19
|Articles = 9013
|dArticles = 7
|Edits = 790993
|dEdits = 70
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39826
|dUsers = 7
|Ausers = 57
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =७-५-२०२६
|Pages = 81606
|dPages = 37
|Articles = 9023
|dArticles = 10
|Edits = 791098
|dEdits = 105
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39829
|dUsers = 3
|Ausers = 55
|dAusers = -2
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =८-५-२०२६
|Pages = 81625
|dPages = 19
|Articles = 9028
|dArticles = 5
|Edits = 792687
|dEdits = 1589
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39836
|dUsers = 7
|Ausers = 55
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =९-५-२०२६
|Pages = 81632
|dPages = 7
|Articles = 9030
|dArticles = 2
|Edits = 792756
|dEdits = 69
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39843
|dUsers = 7
|Ausers = 55
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =१०-५-२०२६
|Pages = 81644
|dPages = 12
|Articles = 9032
|dArticles = 2
|Edits = 792819
|dEdits = 63
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39847
|dUsers = 4
|Ausers = 50
|dAusers = -5
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =११-५-२०२६
|Pages = 81652
|dPages = 8
|Articles = 9033
|dArticles = 1
|Edits = 792838
|dEdits = 19
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39855
|dUsers = 8
|Ausers = 50
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =१२-५-२०२६
|Pages = 81686
|dPages = 34
|Articles = 9033
|dArticles = 0
|Edits = 792879
|dEdits = 41
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39860
|dUsers = 5
|Ausers = 50
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =१३-५-२०२६
|Pages = 81686
|dPages = 0
|Articles = 9034
|dArticles = 1
|Edits = 792886
|dEdits = 7
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39862
|dUsers = 2
|Ausers = 45
|dAusers = -5
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =१४-५-२०२६
|Pages = 81691
|dPages = 5
|Articles = 9036
|dArticles = 2
|Edits = 792911
|dEdits = 25
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39864
|dUsers = 2
|Ausers = 45
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =१५-५-२०२६
|Pages = 81694
|dPages = 3
|Articles = 9036
|dArticles = 0
|Edits = 792920
|dEdits = 9
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39871
|dUsers = 7
|Ausers = 45
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =१६-५-२०२६
|Pages = 81694
|dPages = 0
|Articles = 9036
|dArticles = 0
|Edits = 792923
|dEdits = 3
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39879
|dUsers = 8
|Ausers = 42
|dAusers = -3
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =१७-५-२०२६
|Pages = 81694
|dPages = 0
|Articles = 9036
|dArticles = 0
|Edits = 792938
|dEdits = 15
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39887
|dUsers = 8
|Ausers = 42
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =१८-५-२०२६
|Pages = 81694
|dPages = 0
|Articles = 9036
|dArticles = 0
|Edits = 792940
|dEdits = 2
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39893
|dUsers = 6
|Ausers = 42
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =१९-५-२०२६
|Pages = 81696
|dPages = 2
|Articles = 9036
|dArticles = 0
|Edits = 792947
|dEdits = 7
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39908
|dUsers = 15
|Ausers = 41
|dAusers = -1
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =२०-५-२०२६
|Pages = 81697
|dPages = 1
|Articles = 9036
|dArticles = 0
|Edits = 792951
|dEdits = 4
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39918
|dUsers = 10
|Ausers = 41
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =२१-५-२०२६
|Pages = 81697
|dPages = 0
|Articles = 9036
|dArticles = 0
|Edits = 792958
|dEdits = 7
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39923
|dUsers = 5
|Ausers = 41
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =२२-५-२०२६
|Pages = 81699
|dPages = 2
|Articles = 9036
|dArticles = 0
|Edits = 792966
|dEdits = 8
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39930
|dUsers = 7
|Ausers = 44
|dAusers = 3
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =२३-५-२०२६
|Pages = 81699
|dPages = 0
|Articles = 9036
|dArticles = 0
|Edits = 792972
|dEdits = 6
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39940
|dUsers = 10
|Ausers = 44
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =२४-५-२०२६
|Pages = 81700
|dPages = 1
|Articles = 9037
|dArticles = 1
|Edits = 792976
|dEdits = 4
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39945
|dUsers = 5
|Ausers = 44
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =२५-५-२०२६
|Pages = 81700
|dPages = 0
|Articles = 9037
|dArticles = 0
|Edits = 792982
|dEdits = 6
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39949
|dUsers = 4
|Ausers = 51
|dAusers = 7
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =२६-५-२०२६
|Pages = 81700
|dPages = 0
|Articles = 9037
|dArticles = 0
|Edits = 792992
|dEdits = 10
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39958
|dUsers = 9
|Ausers = 51
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =२७-५-२०२६
|Pages = 81700
|dPages = 0
|Articles = 9037
|dArticles = 0
|Edits = 792995
|dEdits = 3
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39962
|dUsers = 4
|Ausers = 51
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =२८-५-२०२६
|Pages = 81701
|dPages = 1
|Articles = 9037
|dArticles = 0
|Edits = 793003
|dEdits = 8
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39971
|dUsers = 9
|Ausers = 52
|dAusers = 1
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =२९-५-२०२६
|Pages = 81702
|dPages = 1
|Articles = 9037
|dArticles = 0
|Edits = 793013
|dEdits = 10
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39981
|dUsers = 10
|Ausers = 52
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =३०-५-२०२६
|Pages = 81702
|dPages = 0
|Articles = 9037
|dArticles = 0
|Edits = 793017
|dEdits = 4
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39986
|dUsers = 5
|Ausers = 52
|dAusers = 0
}}
{{User:Neechalkaran/template/daily
|Date =३१-५-२०२६
|Pages = 81702
|dPages = 0
|Articles = 9037
|dArticles = 0
|Edits = 793019
|dEdits = 2
|Files = 54
|dFiles = 0
|Users = 39994
|dUsers = 8
|Ausers = 53
|dAusers = 1
}}
<!---Place new stats here--->
|}
<!--- stats ends--->
i7r7xmbt69rqyrvnbo6deg7chn6tj8j
थेलीज
0
100904
796120
2026-05-31T23:58:47Z
SM7
3953
नया आधार लेख
796120
wikitext
text/x-wiki
'''थेलीज''' ({{Langx|en|Thales of Miletus}}; {{IPAc-en|ˈ|θ|eɪ|l|iː|z}} {{respell|THAY|leez}}, थे'लीज़; {{langx|grc|[[wikt:Θαλῆς|Θαλῆς]]}}; {{circa|626/623 |548/545 BC|lk=on}}) [[एशिया माइनर]] के [[आयोनिया]] क्षेत्र में स्थित माइलीटस नगर के एगो [[प्राचीन यूनानी दर्शन|प्राचीन यूनानी]], पूर्व-सुकराती (प्री-सोक्रेटिक) दार्शनिक रहलें। थेलीज के ओह सात महान मनीषी (सेवन सेजेस) में गिनल जाला जे लोग के प्राचीन यूनान के बिद्या सभ के संस्थापक मानल जा सके ला।
अठारहवीं सदी से शुरू भइल इतिहास लेखन में बहुत लोग उनकरा के [[प्राचीन यूनानी दर्शन|यूनानी परंपरा]] के पहिला दार्शनिक माने लागल। उनसे पहिले दुनिया के व्याख्या करे खातिर मुख्य रूप से पौराणिक कथा (माईथोलॉजी) के सहारा लिहल जाव, बाकी थेलीज प्राकृतिक दर्शन ([[नेचुरल फिलॉसफी]]) के आधार पर दुनिया के समझावे के कोशिश कइलें। एही कारण से कई लोग उनकरा के [[गणित]], [[बिज्ञान]] (आधुनिक [[साइंस]]}) आ निगमनात्मक तर्क (डिडक्टिव रीजनिंग) के प्रवर्तको माने ला।<ref name=Russell>{{Cite book |title=A History of Western Philosophy |last=Russell |first=Bertrand |author-link=Bertrand Russell |year=1945 |publisher= Simon & Schuster }}</ref>
थेलीज के मान्यता रहे कि पूरा प्रकृति एगो मूल तत्व पर आधारित बा, आ उनकरा हिसाब से ऊ मूल तत्व पानी रहे। ऊ मानत रहलें कि धरती पानी पर तैरत बा। गणित में, [[थेलीज प्रमेय]] (Thales's Theorem) उनहीं के नाम पर रखल गइल बा। इंटरसेप्ट प्रमेय के भी कई बेर थेलीज के प्रमेय कहल जाला।
कहल जाला कि थेलीज मिस्र के पिरामिड के ऊँचाई आ किनारा से जहाज के दूरी के गणना कइले रहले। बिज्ञान के क्षेत्र में, थेलीज एगो खगोलवेत्ता भी रहलें। मान्यता बा कि ऊ मौसम के अनुमान लगवले आ एगो सूर्य ग्रहण के भविष्यवाणियो कइले रहलें। उर्सा मेजर तारामंडल ([[सतहवा]]) के स्थिति के पहचान, आ अयनांत (सोल्स्टिस) तथा विषुव (इक्विनॉक्स) के समय के जानकारी भी उनहीं से जोड़ल जाला।
ऊ एगो इंजीनियरो रहलें। कहल जाला कि ऊ लिडियन सेना के हेलीस नदी पार करावे के उपाय निकाललें। इतिहासकार [[प्लूटार्क]] लिखलें कि “ओह समय थेलीजे एगो अइसन व्यक्ति रहलें, जे फिलासफी के खाली सैद्धांतिक विचार से निकाल के व्यवहारिक रूप देहलें।”<ref>{{cite book| last=Dunham| first=William| title=Journey Through Genius: The Great Theorems of Mathematics| page=6}}</ref>
== संदर्भ ==
{{Reflist|29em}}
tonusnwapa8s9g8lcxqlicsoqruanf2
796121
796120
2026-05-31T23:59:50Z
SM7
3953
ज्ञानसंदूक जोड़ल गइल
796121
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox philosopher
| name = थेलीज़
| image = Illustrerad Verldshistoria band I Ill 107.jpg
| caption = Posthumous portrait of Thales by Wilhelm Meyer, based on a bust from the 4th century
| birth_date = {{circa}} 626/623 BC
| birth_place = [[Miletus]], [[Ionian League]]
| death_date = {{circa}} 548/545 BC (aged {{circa}} 78)
| era = [[Pre-Socratic philosophy]]
| region = [[Western philosophy]]
| school_tradition = [[Ionian School (philosophy)|Ionian]]/[[Milesian school|Milesian]]
| main_interests = {{hlist |[[Metaphysics]] |[[mathematics]] |[[astronomy]]}}
| notable_ideas = {{ublist|class=nowrap |[[Philosophy|Philosophical inquiry]]|Water is the ''[[arche]]'' |[[Eclipse of Thales]]|[[Thales's theorem]] |[[Intercept theorem]] |[[Know thyself]]|[[Static electricity]]}}
}}
'''थेलीज''' ({{Langx|en|Thales of Miletus}}; {{IPAc-en|ˈ|θ|eɪ|l|iː|z}} {{respell|THAY|leez}}, थे'लीज़; {{langx|grc|[[wikt:Θαλῆς|Θαλῆς]]}}; {{circa|626/623 |548/545 BC|lk=on}}) [[एशिया माइनर]] के [[आयोनिया]] क्षेत्र में स्थित माइलीटस नगर के एगो [[प्राचीन यूनानी दर्शन|प्राचीन यूनानी]], पूर्व-सुकराती (प्री-सोक्रेटिक) दार्शनिक रहलें। थेलीज के ओह सात महान मनीषी (सेवन सेजेस) में गिनल जाला जे लोग के प्राचीन यूनान के बिद्या सभ के संस्थापक मानल जा सके ला।
अठारहवीं सदी से शुरू भइल इतिहास लेखन में बहुत लोग उनकरा के [[प्राचीन यूनानी दर्शन|यूनानी परंपरा]] के पहिला दार्शनिक माने लागल। उनसे पहिले दुनिया के व्याख्या करे खातिर मुख्य रूप से पौराणिक कथा (माईथोलॉजी) के सहारा लिहल जाव, बाकी थेलीज प्राकृतिक दर्शन ([[नेचुरल फिलॉसफी]]) के आधार पर दुनिया के समझावे के कोशिश कइलें। एही कारण से कई लोग उनकरा के [[गणित]], [[बिज्ञान]] (आधुनिक [[साइंस]]}) आ निगमनात्मक तर्क (डिडक्टिव रीजनिंग) के प्रवर्तको माने ला।<ref name=Russell>{{Cite book |title=A History of Western Philosophy |last=Russell |first=Bertrand |author-link=Bertrand Russell |year=1945 |publisher= Simon & Schuster }}</ref>
थेलीज के मान्यता रहे कि पूरा प्रकृति एगो मूल तत्व पर आधारित बा, आ उनकरा हिसाब से ऊ मूल तत्व पानी रहे। ऊ मानत रहलें कि धरती पानी पर तैरत बा। गणित में, [[थेलीज प्रमेय]] (Thales's Theorem) उनहीं के नाम पर रखल गइल बा। इंटरसेप्ट प्रमेय के भी कई बेर थेलीज के प्रमेय कहल जाला।
कहल जाला कि थेलीज मिस्र के पिरामिड के ऊँचाई आ किनारा से जहाज के दूरी के गणना कइले रहले। बिज्ञान के क्षेत्र में, थेलीज एगो खगोलवेत्ता भी रहलें। मान्यता बा कि ऊ मौसम के अनुमान लगवले आ एगो सूर्य ग्रहण के भविष्यवाणियो कइले रहलें। उर्सा मेजर तारामंडल ([[सतहवा]]) के स्थिति के पहचान, आ अयनांत (सोल्स्टिस) तथा विषुव (इक्विनॉक्स) के समय के जानकारी भी उनहीं से जोड़ल जाला।
ऊ एगो इंजीनियरो रहलें। कहल जाला कि ऊ लिडियन सेना के हेलीस नदी पार करावे के उपाय निकाललें। इतिहासकार [[प्लूटार्क]] लिखलें कि “ओह समय थेलीजे एगो अइसन व्यक्ति रहलें, जे फिलासफी के खाली सैद्धांतिक विचार से निकाल के व्यवहारिक रूप देहलें।”<ref>{{cite book| last=Dunham| first=William| title=Journey Through Genius: The Great Theorems of Mathematics| page=6}}</ref>
== संदर्भ ==
{{Reflist|29em}}
d91dwptobgemecardkdc1s1jvb5atgq
गिर केसर
0
100905
796123
2026-06-01T00:10:36Z
SM7
3953
नया आधार लेख
796123
wikitext
text/x-wiki
'''गिर केसर आम''', जवन आमतौर प '''केसर''' आम कहल जाला, आम के एगो प्रसिद्ध किस्म (कल्टिवर) हवे। एकर बागबानी पश्चिमी भारत के [[गुजरात]] राज्य में [[गिरनार पहाड़]] के निचला इलाकन में कइल जाला।
ई आम अपना चमकीला नारंगी रंग के गूदा खातिर प्रसिद्ध बा। साल 2011 में एह आम के भौगोलिक संकेतक (जियोग्राफिकल इंडिकेशन / जीआई) के दर्जा मिलल। गिर केसर आम के सबसे बड़ा बाजार तलाला गिर में बा, जवन [[गिर नेशनल पार्क]] से लगभग 45 किलोमीटर दूर स्थित बा। तलाला गिर के मैंगो मार्केट यार्ड के नाम से भी जानल जाला।
[[श्रेणी:आम]]
{{फल-आधार}}
43rfuv1kp901m0yen8s31nig6wu76sp
796124
796123
2026-06-01T00:11:48Z
SM7
3953
796124
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox cultivar
| name = ''Mangifera'' 'Gir Kesar'
| image = Mango kesar variety.JPG
| image_caption = 'Kesar' variety of mango
| genus = ''[[Mangifera]]''
| species = ''[[Mangifera indica]]''
| cultivar = 'गिर केसर'
| origin = [[भारत]]
}}
'''गिर केसर आम''', जवन आमतौर प '''केसर''' आम कहल जाला, आम के एगो प्रसिद्ध किस्म (कल्टिवर) हवे। एकर बागबानी पश्चिमी भारत के [[गुजरात]] राज्य में [[गिरनार पहाड़]] के निचला इलाकन में कइल जाला।
ई आम अपना चमकीला नारंगी रंग के गूदा खातिर प्रसिद्ध बा। साल 2011 में एह आम के भौगोलिक संकेतक (जियोग्राफिकल इंडिकेशन / जीआई) के दर्जा मिलल। गिर केसर आम के सबसे बड़ा बाजार तलाला गिर में बा, जवन [[गिर नेशनल पार्क]] से लगभग 45 किलोमीटर दूर स्थित बा। तलाला गिर के मैंगो मार्केट यार्ड के नाम से भी जानल जाला।
[[श्रेणी:आम]]
{{फल-आधार}}
owjxwiboul2p63mvnnjne2cjsf0m0xf
796125
796124
2026-06-01T00:12:15Z
SM7
3953
[[विकिपीडिया:हॉट-कैट|हॉट-कैट]] द्वारा [[श्रेणी:आम के किसिम]] जोड़ल गइल
796125
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox cultivar
| name = ''Mangifera'' 'Gir Kesar'
| image = Mango kesar variety.JPG
| image_caption = 'Kesar' variety of mango
| genus = ''[[Mangifera]]''
| species = ''[[Mangifera indica]]''
| cultivar = 'गिर केसर'
| origin = [[भारत]]
}}
'''गिर केसर आम''', जवन आमतौर प '''केसर''' आम कहल जाला, आम के एगो प्रसिद्ध किस्म (कल्टिवर) हवे। एकर बागबानी पश्चिमी भारत के [[गुजरात]] राज्य में [[गिरनार पहाड़]] के निचला इलाकन में कइल जाला।
ई आम अपना चमकीला नारंगी रंग के गूदा खातिर प्रसिद्ध बा। साल 2011 में एह आम के भौगोलिक संकेतक (जियोग्राफिकल इंडिकेशन / जीआई) के दर्जा मिलल। गिर केसर आम के सबसे बड़ा बाजार तलाला गिर में बा, जवन [[गिर नेशनल पार्क]] से लगभग 45 किलोमीटर दूर स्थित बा। तलाला गिर के मैंगो मार्केट यार्ड के नाम से भी जानल जाला।
[[श्रेणी:आम]]
[[श्रेणी:आम के किसिम]]
{{फल-आधार}}
9n0ycm2b7dgg3hzkcmnbdhpmhome843
796127
796125
2026-06-01T06:56:44Z
SM7
3953
सुधार कइल गइल
796127
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox cultivar
| name = ''Mangifera'' 'Gir Kesar'
| image = Mango kesar variety.JPG
| image_caption = 'Kesar' variety of mango
| genus = ''[[Mangifera]]''
| species = ''[[Mangifera indica]]''
| cultivar = 'गिर केसर'
| origin = [[भारत]]
}}
'''गिर केसर आम''', जवन आमतौर प '''केसर''' आम कहल जाला, आम के एगो प्रसिद्ध किस्म (कल्टिवर) हवे। एकर बागबानी पश्चिमी भारत के [[गुजरात]] राज्य में [[गिरनार पहाड़]] के निचला इलाकन में कइल जाला।
ई आम अपना चमकीला नारंगी रंग के गूदा खातिर प्रसिद्ध बा। साल 2011 में एह आम के भौगोलिक संकेतक (जियोग्राफिकल इंडिकेशन / जीआई) के दर्जा मिलल। गिर केसर आम के सबसे बड़ा बाजार तलाला गिर में बा, जवन [[गिर नेशनल पार्क]] से लगभग 45 किलोमीटर दूर स्थित बा। तलाला गिर के मैंगो मार्केट यार्ड के नाम से भी जानल जाला।
{{आम}}
[[श्रेणी:आम]]
[[श्रेणी:आम के किसिम]]
[[श्रेणी:आम के भारतीय किसिम]]
{{फल-आधार}}
1y79prorzxad30hu0q7s3bdenss6bep
796128
796127
2026-06-01T06:59:40Z
SM7
3953
सुधार कइल गइल
796128
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox cultivar
| name = ''Mangifera'' 'Gir Kesar'
| image = Mango kesar variety.JPG
| image_caption = 'केसर' किसिम के आम
| genus = ''[[आम|मैन्गिफेरा]]''
| species = ''[[मैंगीफेरा इंडिका]]''
| cultivar = 'गिर केसर'
| origin = [[भारत]]
}}
'''गिर केसर आम''', जवन आमतौर प '''केसर''' आम कहल जाला, आम के एगो प्रसिद्ध किस्म (कल्टिवर) हवे। एकर बागबानी पश्चिमी भारत के [[गुजरात]] राज्य में [[गिरनार पहाड़]] के निचला इलाकन में कइल जाला।
ई आम अपना चमकीला नारंगी रंग के गूदा खातिर प्रसिद्ध बा। साल 2011 में एह आम के भौगोलिक संकेतक (जियोग्राफिकल इंडिकेशन / जीआई) के दर्जा मिलल। गिर केसर आम के सबसे बड़ा बाजार तलाला गिर में बा, जवन [[गिर नेशनल पार्क]] से लगभग 45 किलोमीटर दूर स्थित बा। तलाला गिर के मैंगो मार्केट यार्ड के नाम से भी जानल जाला।
{{आम}}
[[श्रेणी:आम]]
[[श्रेणी:आम के किसिम]]
[[श्रेणी:आम के भारतीय किसिम]]
{{फल-आधार}}
ho052fk7zguwhtty80ssxs1k3svabhv