Dagbani Wikipedia dagwiki https://dag.wikipedia.org/wiki/Sol%C9%94%C9%A3u MediaWiki 1.47.0-wmf.5 first-letter Miidiya Diŋ'gahim Yɛltɔɣa Ŋun su Ŋun su yɛltɔɣa Wikipedia Wikipedia yɛltɔɣa Lahabali kɔligu Lahabali kɔligu yɛltɔɣa MiidiyaWiki MiidiyaWiki yɛltɔɣa Tɛmplet Tɛmplet yɛltɔɣa Sɔŋsim Sɔŋsim yɛltɔɣa Pubu Pubu yɛltɔɣa Salima Salima yɛltɔɣa MOS MOS yɛltɔɣa TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Nauru 0 12614 139005 60105 2026-06-04T16:59:00Z ToadetteEdit 3740 /* */ 139005 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Nauru''' nyɛla tiŋgban shɛli din be Oceania, Micronesia yaɣili polo. == Taarihi == * == Gɔmnanti tali mini siyaasa tali == == Tiŋgbani biɛhigu == == Di shikururi == == Kaya ni taɣada == == Kundivihira == {{Reflist}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] jcy5a8ztbzofs749pgpgsqbu6v0vaup Greenwich 0 13008 139058 48585 2026-06-05T11:21:23Z ToadetteEdit 3740 /* */ 139058 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Greenwich''' nyɛla gbaŋpiɛla tiŋgbaŋ karili (city) be [[United States]], di nyɛla [[Connecticut]] tiŋgbani yaɣ'shɛli. == Taarihi == == Geography/Joografi/tiŋgbani baŋsim bɔhimbu == == Demographics/ninsali biɛlim kalibu baŋsim bɔhimbu == == Bomma ni nyamma soya/Economy == == Zalikpana mini Gɔmnanti tali/Law and Government == == Baŋsim Bɔbu/Education == == Kaya ni taada == == Lahabali churi/Media == == Binkpɛra/Transportation == == Kundivihira == qx5bm38c8f6f1v3gzc0ag2o429uvka3 Los Alamos 0 13851 139071 49577 2026-06-05T11:56:42Z ToadetteEdit 3740 /* */ 139071 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Los Alamos''' nyɛla gbaŋpiɛla tiŋgbaŋ karili (city) be [[United States]], di nyɛla [[New Mexico]] tiŋgbani yaɣ'shɛli. == Taarihi == == Geography/Joografi/tiŋgbani baŋsim bɔhimbu == == Demographics/ninsali biɛlim kalibu baŋsim bɔhimbu == == Bomma ni nyamma soya/Economy == == Zalikpana mini Gɔmnanti tali/Law and Government == == Baŋsim Bɔbu/Education == == Kaya ni taada == == Lahabali churi/Media == == Binkpɛra/Transportation == == Kundivihira == [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:America tinsi]] p4uwq8vauhwtybik0c41vvb0i8kyl2p Pius Okigbo 0 15738 139065 52363 2026-06-05T11:28:17Z ToadetteEdit 3740 /* */ 139065 wikitext text/x-wiki '''Pius Okigbo''' nyɛla [[karimba]] so ŋun yina [[Nigeria]] ka nyɛ doo. == O pilli == == O shikuru baŋsim == == O daŋ bee zuliya == == Kundivihira == [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Nigeria Karimbanima]] [[Pubu:Nigeria nima]] 5hr9g3p0tj8k7efs1bh8wsuff0v13dl Andujar 0 16067 139057 52913 2026-06-05T11:20:15Z ToadetteEdit 3740 /* */ 139057 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Andujar''' nyɛla gbampiɛla tiŋ' titali, din nyɛ din be [[Spain]], [[Granada]] tingbani yaɣili polo. == Taarihi/History == == Geography/Joografi/tiŋgbani baŋsim bɔhimbu == * == Demographics/ninsali biɛlim kalibu baŋsim bɔhimbu == == Bomma ni nyamma soya/Economy == == Zalikpana mini Gɔmnanti tali/Law and Government == == Baŋsim Bɔbu/Education == == Kaya ni taɣada/Culture == == Lahabali churi/Media == == Binkpɛra/Transportation == == Kundivihira == [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Spain]] [[Pubu:Granada tinsi]] [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Tiŋa]] 5obzc5etjk3nqzjsko34nih1sfibsv6 Santurtzi 0 16130 139069 52991 2026-06-05T11:42:24Z ToadetteEdit 3740 /* */ 139069 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Santurtzi''' nyɛla gbampiɛla tiŋ'titali, din nyɛ din be [[Spain]], [[Vizcaya]] tingbani yaɣili polo. == Taarihi/History == == Geography/Joografi/tiŋgbani baŋsim bɔhimbu == * == Demographics/ninsali biɛlim kalibu baŋsim bɔhimbu == == Bomma ni nyamma soya/Economy == == Zalikpana mini Gɔmnanti tali/Law and Government == == Baŋsim Bɔbu/Education == == Kaya ni taɣada/Culture == == Lahabali churi/Media == == Binkpɛra/Transportation == == Kundivihira == [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Spain tinsi]] [[Vizcaya tinsi]] [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Tiŋa]] 41ox5o2vdnyl8mlpeh97mi6q1b7j6eh Las Palmas 0 16133 139066 52994 2026-06-05T11:30:42Z ToadetteEdit 3740 /* */ 139066 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Las Palmas''' nyɛla gbampiɛla tiŋ'titali, din nyɛ din be [[Spain]], [[Canary Islands]] tingbani yaɣili polo. == Taarihi/History == == Geography/Joografi/tiŋgbani baŋsim bɔhimbu == * == Demographics/ninsali biɛlim kalibu baŋsim bɔhimbu == == Bomma ni nyamma soya/Economy == == Zalikpana mini Gɔmnanti tali/Law and Government == == Baŋsim Bɔbu/Education == == Kaya ni taɣada/Culture == == Lahabali churi/Media == == Binkpɛra/Transportation == == Kundivihira == [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Spain tinsi]] [[Canary Islands tinsi]] [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Tiŋa]] g9rtkobcqesty4wugzejmcwely14ckf Reus 0 16189 139067 53240 2026-06-05T11:35:02Z ToadetteEdit 3740 /* */ 139067 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Reus''' nyɛla gbampiɛla tiŋ'titali, din nyɛ din be [[Spain]], [[Catalonia]] mini [[Barcelona]] tingbani yaɣili polo. == Taarihi/History == == Geography/Joografi/tiŋgbani baŋsim bɔhimbu == * == Demographics/ninsali biɛlim kalibu baŋsim bɔhimbu == == Bomma ni nyamma soya/Economy == == Zalikpana mini Gɔmnanti tali/Law and Government == == Baŋsim Bɔbu/Education == == Kaya ni taɣada/Culture == == Lahabali churi/Media == == Binkpɛra/Transportation == == Kundivihira == {{Reflist}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Spain tinsi]] [[Pubu:Catalonia tinsi]] [[Pubu:Barcelona tinsi]] [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Tiŋa]] mlc2584gi3m4dqe3opvjkl8v6an4fjx Santiago de Compostela 0 16219 139068 53274 2026-06-05T11:41:03Z ToadetteEdit 3740 /* */ 139068 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Santiago de Compostela''' nyɛla gbampiɛla tiŋ'titali, din nyɛ din be [[Spain]], [[Galicia]] tingbani yaɣili polo. == Taarihi/History == == Geography/Joografi/tiŋgbani baŋsim bɔhimbu == * == Demographics/ninsali biɛlim kalibu baŋsim bɔhimbu == == Bomma ni nyamma soya/Economy == == Zalikpana mini Gɔmnanti tali/Law and Government == == Baŋsim Bɔbu/Education == == Kaya ni taɣada/Culture == == Lahabali churi/Media == == Binkpɛra/Transportation == == Kundivihira == {{Reflist}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Spain tinsi]] [[Pubu:Galicia tinsi]] [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Tiŋa]] 4xb1inoru5erjbtd06w1y48480plg6i Lugo 0 16220 139059 53275 2026-06-05T11:21:51Z ToadetteEdit 3740 /* */ 139059 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Lugo''' nyɛla gbampiɛla tiŋ'titali, din nyɛ din be [[Spain]], [[Galicia]] tingbani yaɣili polo. == Taarihi/History == == Geography/Joografi/tiŋgbani baŋsim bɔhimbu == * == Demographics/ninsali biɛlim kalibu baŋsim bɔhimbu == == Bomma ni nyamma soya/Economy == == Zalikpana mini Gɔmnanti tali/Law and Government == == Baŋsim Bɔbu/Education == == Kaya ni taɣada/Culture == == Lahabali churi/Media == == Binkpɛra/Transportation == == Kundivihira == {{Reflist}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Spain tinsi]] [[Pubu:Galicia tinsi]] [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Tiŋa]] tu33xb8rptb6jfrai6cz7vimla70z0c Getafe 0 16232 139070 53288 2026-06-05T11:48:55Z ToadetteEdit 3740 /* */ 139070 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Getafe''' nyɛla gbampiɛla tiŋ'titali, din nyɛ din be [[Spain]], [[Madrid]] tingbani yaɣili polo. == Taarihi/History == == Geography/Joografi/tiŋgbani baŋsim bɔhimbu == * == Demographics/ninsali biɛlim kalibu baŋsim bɔhimbu == == Bomma ni nyamma soya/Economy == == Zalikpana mini Gɔmnanti tali/Law and Government == == Baŋsim Bɔbu/Education == == Kaya ni taɣada/Culture == == Lahabali churi/Media == == Binkpɛra/Transportation == == Kundivihira == {{Reflist}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Spain tinsi]] [[Pubu:Madrid tinsi]] [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Tiŋa]] 6ei5p6pnotgeu5ianl9c2tvmbl2r4c7 Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh 3 19733 139020 138712 2026-06-05T02:38:23Z Prempy 7953 /* Winning category :Second highest Contributor for the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana Contest */ Labisigu 139020 wikitext text/x-wiki {{Tɛmplet:Amaraaba}}--[[Ŋun su:MassslyBot|MassslyBot]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:MassslyBot|Yɛltɔɣa]]) 11:49, 5 Silimin gɔli May 2024 (GMT) == Translation request == Hi. Could you please translate this to Dagbanli? Lingua Franca Nova (“Elefen”) is a language designed to be particularly simple, consistent, and easy to learn for international communications. It has a number of positive qualities: * 1. It has a limited number of phonemes. It sounds similar to Italian or Spanish. * 2. It is phonetically spelled. No child should have to spend years learning irregularities. * 3. It has a completely regular grammar, similar to the world’s creoles. * 4. It has a limited and completely regular set of productive affixes for routine word derivation. * 5. It has well-defined rules for word order, in keeping with many major languages. * 6. Its vocabulary is strongly rooted in modern Romance languages. These languages are themselves widespread and influential, plus they have contributed the major part of English vocabulary * 7. It is designed to be naturally accepting of Latin and Greek technical neologisms, the de facto “world standard”. * 8. It is designed to seem relatively “natural” to those who are familiar with Romance languages, without being any more difficult for others to learn. * We hope you like Elefen! Thanks for your help. --[[Ŋun su:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Caro de Segeda|Yɛltɔɣa]]) 15:25, 24 Silimin gɔli June 2023 (GMT) :Lingua Franca Nova (“Elefen”) nyɛla balli din yina ni di niŋ alaha, n doli taba, ka niŋ alaha ni bɔhimbu mini tiŋduya fiila dibu. Di nyɛla din mali nahingban viɛla balibu: :* 1. Di bachinima mali la tariga. Di kumsi ŋmani la Italian bee Spanish. :* 2. Di sabbu kumsi doli la taba. Di bi tu ni bia zaŋ yuun gbaliŋ bɔhim binshɛŋa din bi kpa talahi. :* 3. Di mali la zalisi din za yim, din ŋmani dunia bali namda. :* 4. Di mali la tariga ka maIi bachi tuɣira din namdi bachinima. :* 5. Di mali zalisi din gbaai chibi viɛnyɛla ni bachinima pɛbu, ni di tooi chani ni bala pam. :* 6. Di bachinima din laɣim taba nyɛla din yihina  "Romance" bala ni yihiri maŋli. Lala bala ŋɔ maŋ maŋa nyɛla din yɛligi pam ka mali kɔrisi,ka lahi nyɛ din tɔhi pam siliminsili bachi maŋa yaɣ'shɛŋa puuni :* 7. Di yimi na ni di ti saɣiti  Latin mini Greek bachi pala din laɣim taba, de facto “world standard”. :* 8. Di buɣisimi ni di ŋmani di kuli nyɛla di zuɣu balli (“natural”) n ti ban pun mali kahigibu ni "Romance" bala, ka bi niŋ tɔm n-ti ban yan bɔhim. :* Ti mali dihitabili ni a bɔri Elefen! [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh|Yɛltɔɣa]]) 11:01, 26 Silimin gɔli June 2023 (GMT) ::Thank you for your help. [[Ŋun su:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Caro de Segeda|Yɛltɔɣa]]) 16:07, 27 Silimin gɔli June 2023 (GMT) :::You are welcome [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh|Yɛltɔɣa]]) 16:32, 27 Silimin gɔli June 2023 (GMT) == Winning category :Second highest Contributor for the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana Contest == Congratulations on your remarkable achievement of being the second highest contributor for the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana Contest! Your dedication, knowledge, and commitment to fostering a vibrant and informed discourse are truly commendable. [[File:8th Parliament of the 4th Republic of Ghana 06.jpg|500px|8th Parliament of the 4th Republic of Ghana Contest]] [[Ŋun su:Sir Amugi|Sir Amugi]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Sir Amugi|Yɛltɔɣa]]) 12:22, 5 Silimin gɔli July 2023 (GMT) :Congratulations [[Ŋun su:Prempy|Prempy]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Prempy|Yɛltɔɣa]]) 02:38, 5 Silimin gɔli June 2026 (GMT) == Translation request == Hi. Could you please translate this to Dagbanli? Glosa is an artificial auxiliary language designed for international communication. It has several characteristics: * Its pronunciation is regular, and its spelling is phonetic. * Its structure is very simple and based on meaning. * It is an analytical language with no inflections or genders. A small number of words handle grammatical relations. * Above all, Glosa is neutral and truly international due to the use of Latin and Greek roots, which are used in the international scientific vocabulary. Thanks --[[Ŋun su:Jon Gua|Jon Gua]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Jon Gua|Yɛltɔɣa]]) 08:02, 17 Silimin gɔli December 2023 (GMT) :Glosa nyɛla bal'namdili din yina ti zani ti tiŋ'duya alizama dibu. Di mali nahingbana balibu pam: :* Di bɔlibu nyɛla din bi naɣira, ka di bachinima sabbu dede yilibu mali gɔligibu :* Di pɛbu kuli niŋla asama ka doli haŋkali/gbunni :* Di nyɛla balli din mali kahigibu ka di bachinima dɔnibu bee di ni wuhiri shɛm bi taɣira. Bachinima bela yɛltɔɣa gɔligibu n doli taba. :* Di zaa ni, Glosa ka yaɣili ka shiri nyɛ tiŋ'duya dini ni achiika pirim la di ni mali Latin mini Greek n tumdi tuma la, din kuri bukaata tiŋ'duya tabibi bachinima din laɣim taba tumdi tuma balli ni ("international scientific vocabulary") [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh|Yɛltɔɣa]]) 11:47, 17 Silimin gɔli December 2023 (GMT) == Wikimedians for Sustainable Development - February 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our twenty-ninth newsletter.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * On 9 February, we had a user group meeting on roles and responsibilities ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240209|minutes]]) * Upcoming [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|user group meeting 17 March]] ; Other news * Wiki Loves Earth: Reminder that if you want to [[c:Commons:Wiki_Loves_Earth_2024/Organise|organize a local competition]], it is time to get started. (SDG 15 and 14) * Wiki for Human Rights: Reminder that if you would like to [[m:WikiForHumanRights/Organize|organize a local event]], there is support available. (SDG 10) * Study: [https://vbn.aau.dk/ws/portalfiles/portal/650852934/Meier_Wiki_Climate.pdf Using Wikipedia Pageview Data to Investigate Public Interest in Climate Change at a Global Scale] (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by [[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 10:40, 9 Silimin gɔli March 2024 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=26331508 --> == Wikimedians for Sustainable Development - April 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirtieth newsletter covering March and April 2024. This issue has news related to SDGs 13, 14 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * * Upcoming [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|user group meeting 19 May]] ; Other news * [[w:en:Wikipedia:Wikipedia_Signpost/2024-03-29/Recent_research#Other_recent_publications|Wikipedia Signpost highlighted five papers about climate change editing]]. (SDG 13) * On Wikidata, [[d:Wikidata:WikiProject_Climate_Change/Models#Emissions|a model for documenting green house gas emissions]] has been created. (SDG 13) * [https://wikimedia.org.au/wiki/EPA_Victoria_WiR_April_2024_Update An update] from the Wikipedian in Residence at the Environment Protection Authority in Victoria, Australia. * WikiAcción Perú organized a training session: "[[m:Volunteer Supporters Network/VSN Training: Climate Change Actions and Wikimedia Movement|Climate Change Actions and Wikimedia Movement]]" (SDG 13) * WikiForHumanRights organized a session: "[[m:Event:Adding Sustainability Perspectives to Wikivoyage|Adding Sustainability Perspectives to Wikivoyage]]" ; Events * [[c:Commons:Wiki Loves Earth 2024|Wiki Loves Earth]], the international photo contest of protected nature, starts in May. (SDG 14 & 15) * [[m:Wiki For Climate Change 2024 - Maghreb region|Wiki For Climate Change 2024 - Maghreb region]] starts in May. (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 19:17, 1 Silimin gɔli May 2024 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=26428292 --> == Wikimedians for Sustainable Development - May 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirtyfirst newsletter, covering May 2024. This issue has news related to SDGs 13, 14 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> <!--Add content here --> ; User group news * Upcoming: [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|User group meeting]], 16 June * [[m:Talk:Wikimedians_for_Sustainable_Development#Mini_report_from_the_Wikimedia_Summit_2024|Mini report from the Wikimedia Summit 2024]] * [https://wikipediapodden.se/jan-ainali-wikimedians-for-sustainable-development-wikimedia-summit-2024-265/ User group representative interviewed by Wikipediapodden] at Wikimedia Summit ([[:File:WP265 - Jan Ainali, Wikimedians for Sustainable Development, Wikimedia Summit 2024.mp3|commons]]) * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240519|Minutes from user group meeting in May]] ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2024/05/02/reflecting-_women-for-sustainability-africa-arts-feminism-her-voice-campaign-2023/ Reflecting _Women For Sustainability Africa Arts + Feminism #Her Voice Campaign 2023] * [[outreach:GLAM/Newsletter/April 2024/Contents/Macedonia report|Macedonia report: Climate change and GLAM]] (SDG 13) * [[outreach:GLAM/Newsletter/April 2024/Contents/Biodiversity Heritage Library report|Biodiversity Heritage Library April monthly highlights]] (SDG 14 & 15) * [https://www.nature.com/articles/d44148-024-00166-y WikiProject Biodiversity featured in Nature Africa] (SDG 14 & 15) * [https://www.youtube.com/watch?v=fFWS7hfetZk Wikimedia UK releases a video about their climate focus] (SDG 13) ; Events * [[c:Commons:Wiki Loves Earth 2024|Wiki Loves Earth]], the international photo contest of protected nature, continues in some countries. (SDG 14 & 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 13:19, 1 Silimin gɔli June 2024 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=26852366 --> == Wikimedians for Sustainable Development - June 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirtysecond newsletter, covering June 2024. This issue has news related to SDGs 3, 13, 14, 15 and 16.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Movement Charter Vote|User group vote on the adoption of the Movement Charter]] (closes 7 July 23.59 UTC) * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|Upcoming user group meeting]] 21 July * User group meeting held in June - [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240616|minutes]] * The group was featured in the latest WikiAfrica Hour: [https://www.youtube.com/watch?v=4B6VI20qopk #36: Does the Wikimedia movement contribute to the SDGs?] ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2024/06/18/stories-from-the-anti-disinformation-repository-how-wikiproject-covid-19-and-other-wikimedia-initiatives-counter-health-disinformation/ Stories from the anti-disinformation repository: How WikiProject COVID-19 and other Wikimedia initiatives counter health disinformation] (SDG 3) * [https://wikimedia.org.au/wiki/Environment_Centre_NT_Wikipedian_in_Residence Environment Centre Northern Territory Wikipedian in Residence] (SDG 15) * [https://www.gp.se/debatt/med-ai-kan-vi-oka-transparensen-om-foretagens-klimatavtryck.2dd4e006-57e3-4534-a0be-70ca56a289e4 With AI can we increase transparency of companies' carbon footprints] (in Swedish). Op-ed that mentions that the greenhouse gas emissions of the top 150 companies on the Stockholm stock exchange has been uploaded to Wikidata. The model is documented on [[d:Wikidata:WikiProject_Climate_Change/Models#Emissions|WikiProject Climate Change on Wikidata]]. (SDG 13) * [[wmfblog:2024/06/25/another-year-in-review-where-is-wikimedia-in-the-climate-crisis-seeing-the-impact-of-wikimedia-projects/|Another Year in Review: Where is Wikimedia in the Climate Crisis? Seeing the impact of Wikimedia Projects]] (SDG 13) * [https://wikiedu.org/blog/2024/06/24/46-scholars-self-advocates-bring-knowledge-to-wikipedias-disability-healthcare-content/ 46 scholars, self-advocates bring knowledge to Wikipedia’s disability healthcare content] (SDG 3) * [[c:File:Wikimedia klimatpåverkansrapport 2023.pdf|Wikimedia Sverige publishes their 2023 climate impact report]] (in Swedish) (SDG 13) * WikiProject Govdirectory has started [[d:Wikidata:WikiProject Govdirectory/Weekly collaboration|weekly collaboration on countries]] (SDG 16) ; Events * [https://diff.wikimedia.org/2024/06/18/wikimedia-chapters-and-groups-organise-the-first-sharks-and-rays-wikimarathon/ Wikimedia chapters and groups organise the first Sharks and Rays Wikimarathon] (29 June, but edits in the weeks after are welcome) (SDG 14) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 09:27, 1 Silimin gɔli July 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27039469 --> == Wikimedians for Sustainable Development - July 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty third newsletter, covering July 2024. This issue has news related to SDGs 5, 10, 13, and 16.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting held in July, [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240721|minutes]] * Next user group meeting will be 18 August ; Other news * [[outreach:GLAM/Newsletter/June 2024/Contents/Macedonia report|Climate change editahon and workshop in Macedonia]] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2024/07/16/wikiforhumanrights-in-nigeria-2024-campaign-virtual-launch/ WikiForHumanRights in Nigeria 2024 Campaign Virtual Launch] (SDG 10&16) * [https://diff.wikimedia.org/2024/07/16/what-we-learned-from-wiki-women-in-red-8-campaign-2023-women-for-sustainability-africa/ What we Learned from Wiki Women In Red @8 Campaign 2023 Women for Sustainability Africa] (SDG 5) * [https://diff.wikimedia.org/2024/07/17/ghanaian-wikipedians-set-to-educate-students-on-open-climate/ Ghanaian Wikipedians set to educate students on Open Climate] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2024/07/23/using-wikipedia-as-a-tool-for-climate-action/ Using Wikipedia as a Tool for Climate Action] (SDG 13) ; Events * 5th August, [[m:Event:Wiki-Green_Conference_2024 Wiki-Green Conference]] (SDG 13) * 7-10 August, Wikimania - [[wikimania:2024:Program/SDG_related_sessions|All SDG related sessions]] * 7-9 November, [https://wikimedia.org.ar/2024/07/03/justicia-climatica-voces-indigenas-y-plataformas-wikimedia/ Justicia climática, voces indígenas y plataformas Wikimedia] (SDG 13) ; Participate * Share an example of a successful [[m:Campaigns/WikiProjects|WikiProject or topical collaboration]] in this on-wiki survey This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 18:57, 1 Silimin gɔli August 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27042528 --> == spam on the [[Solɔɣu|main page]] == the "baantali nyɛla niri yi yiini yila" bit is spam and should be removed. i cannot remove it as i do not have the permissions. [[user:ltbdl|ltbdl]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Ltbdl|yɛltɔɣa]]) 09:39, 9 Silimin gɔli August 2024 (GMT) :Thank you. It was created by one of the newbies. [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh|Yɛltɔɣa]]) 14:52, 9 Silimin gɔli August 2024 (GMT) == Wikimedians for Sustainable Development - August 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty fourth newsletter. This issue has news related to SDGs 5, 11, 15, and 16.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * [[m:Event:Wikimedians for Sustainable Development user group meeting 20240915|Next user group meeting]], 15 September, will be focused on starting to develop a strategy for the group. If you cannot attend, you can leave your input on [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Strategy 2030/Ideas|the ideas page]]. * User group meeting held in August ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240818|minutes]]) ; Other news * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2024/Contents/New Zealand report|Report from WikiProject International Botanical Congress 2024]] (SDG 15) * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2024/Contents/Switzerland report|Meeting for Writing on Femenist Strikes and Wiki for Peace Camp St. Imier]] (SDG 5 & 16) * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2024/Contents/Biodiversity Heritage Library report|Biodiversity Heritage Library report]] (SDG 15) * Wikimania had a lot of [[wikimania:2024:Program/SDG_related_sessions|SDG related sessions]] and you can watch them back now ; Events * [[c:Commons:Wiki Loves Monuments 2024|Wiki Loves Monuments]] starts in September (SDG 11) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 06:24, 2 Silimin gɔli September 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27262444 --> == Wikimedians for Sustainable Development - September 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty-fifth newsletter. This issue has news related to SDG 13.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240915|User group meeting held in September on strategy for the group]] ; Other news * [[m:Wikimedia CEE Meeting 2024/Submissions/Building a sustainable Wikimedia movement: A contribution from the CEE region|Building a sustainable Wikimedia movement: A contribution from the CEE region]], presentation at CEE meeting. ([https://www.youtube.com/live/iB3KNFtA4xI?t=6739 YouTube]) * [https://diff.wikimedia.org/2024/09/30/all-about-wiki-green-conference-2024/ All About Wiki-Green Conference 2024] (SDG 13) ; Events * Course: [https://wikiedu.org/courses/global-approaches-to-climate-finance-4/ Global Approaches to Climate Finance] by WikiEdu (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 20:26, 1 Silimin gɔli October 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27437535 --> == Wikimedians for Sustainable Development - October 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty-sixth newsletter. This issue has news related to SDG 3, 5, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|Upcoming meeting]], 24 November, 17.00 UTC ; Other news * Talk at WikiIndaba: [[m:WikiIndaba 2024/Proposal/Wikimedian collaboration in human knowledge: Wiki For Climate Change in the Maghreb region|Wikimedian collaboration in human knowledge: Wiki For Climate Change in the Maghreb region]] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2024/10/17/championing-inclusion-in-the-wikimedia-movement-africa-wiki-women-presentation-at-the-wiki-niger-conference/ Championing Inclusion in the Wikimedia Movement: Africa Wiki Women Presentation at the Wiki Niger Conference] (SDG 5) * [https://diff.wikimedia.org/2024/10/25/mountains-birds-and-lakes-wiki-loves-earth-2024-central-asia-edition/ Mountains, Birds and Lakes: Wiki Loves Earth 2024 – Central Asia Edition] (SDG 15) ; Events * November 6, 12 and 21: [https://universityofexeter.zoom.us/meeting/register/tJAkdeqrrzMoGdEeMYlR6q0A7QMHwwwM2VIZ#/registration Climate Change & Health in the UK - Wikipedia workshop] (SDG 3 and 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 20:01, 1 Silimin gɔli November 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27587619 --> == Wikimedians for Sustainable Development - November 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty-seventh newsletter. This issue has news related to SDG 8, 12, 13, 15, 16 and 17.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting, 24 November ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20241124|minutes]]) * We are working on our [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Annual plan 2025|annual plan for 2025]], please add activities that you would like to work on. ; Other news * [[m:Event:CEE Catch up Nr. 8 (November 2024)|CEE Catch up Nr. 8 with a sustainability theme]] * [[w:pt:Wikipédia:Wikiconcurso Justiça Climática e Amazônia|Wikiconcurso Justiça Climática e Amazônia]] (SDG 13) * [[outreach:GLAM/Newsletter/October_2024/Contents/New_Zealand_report#nz-edit|Report from New Zealand Species Edit-a-thons]] (SDG 15) * [[outreach:GLAM/Newsletter/October_2024/Contents/Macedonia_report#vvc|Report from climate change editing workshop in Macedonia]] (SDG 13) * [[outreach:GLAM/Newsletter/November_2024/Contents/Croatia_report|DeGrowth in November with students, artists and academics in Croatia]] (SDG 8&12) * The new [[mw:Extension:Chart/Project/Updates#November_2024:_Production_deployment_and_security_review_complete|Charts extension has been enabled on Wikimedia Commons]]. It's time to start bringing all your local sustainability related charts over there! (SDG 17) ; Events * Ongoing: [[m:Event:Bridging Climate Literacy Gaps through Wikimedia projects in Ogoni Land Rivers|Bridging Climate Literacy Gaps through Wikimedia projects in Ogoni Land Rivers]] (SDG 13) * Ongoing: [[m:Event:Financiamiento climático en Wikipedia|Financiamiento climático en Wikipedia]] (SDG 13) * Just started: [[m:Event:African Legislators in Red|African Legislators in Red]] (SDG 16) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 19:29, 1 Silimin gɔli December 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27830533 --> == Wikimedians for Sustainable Development - December 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty-eighth newsletter. This issue has news related to SDG 3, 10, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting in December ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20241229|minutes]]) * We have adopted an [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Annual plan 2025|annual plan for 2025]]! ; Other news * [https://www.youtube.com/watch?v=4_hWBwaQxaw Lightning talk by Adam Harangzo - National Institute for Health and Care Research on Wikipedia] (SDG 3&13) * [https://diff.wikimedia.org/2024/12/11/top-photos-of-the-special-nomination-human-rights-and-environment-from-wiki-loves-earth-2024%f0%9f%a4%9d/ Top photos of the special nomination “Human Rights and Environment” from Wiki Loves Earth 2024!] (SDG 10&15) * [https://www.wikimedia.nz/nz-species-editathon-recap/ Two days, 15 editors, 750 edits] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2024/12/28/a-peekaboo-into-our-butterflying-trip-from-the-amazon-of-the-east/ A Peekaboo Into Our Butterflying Trip from the Amazon of the East] (SDG 15) * [https://wikiedu.org/blog/2024/12/27/brooklyn-college-students-bring-ecology-course-content-to-wikipedia/ Brooklyn College students bring ecology course content to Wikipedia] (SDG 13&15 * [https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/09636625241268890 Declaring crisis? Temporal constructions of climate change on WikipediaDeclaring crisis? Temporal constructions of climate change on Wikipedia] (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 08:04, 2 Silimin gɔli January 2025 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27983472 --> == Wikimedians for Sustainable Development - January 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty-ninth newsletter. This issue has news related to SDG 3, 11, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * [[m:Event:Wikimedians for Sustainable Development user group meeting 20250223|User group meeting 23 February]] * User group meeting in January ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20250119|minutes]]). * The user group submitted an annual report in the new [[m:Wikimedia Foundation Affiliates Strategy/Implementation/Affiliate health criteria/Reports/2024/Wikimedians for Sustainable Development|affiliate health criteria format]], and as an [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Reports/2024|activity report]]. * The [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Strategy 2030|2030 strategy]] for the user group was adopted. ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2025/01/06/swiss-server-helped-optimise-wikidata-in-the-field-of-medicine/ Swiss server helped optimise Wikidata in the field of medicine] (SDG 3) * [https://diff.wikimedia.org/2025/01/08/photographers-from-turkiye-tell-the-story-of-award-wining-photos-in-wiki-loves-earth-2024/ Photographers from Türkiye tell the story of award wining photos in Wiki Loves Earth 2024] (SDG 15) * [https://www.youtube.com/watch?v=HZnAp7oovlg OpenStreetMap and Wikidata in Disaster Times - CEE Meeting 2024 Istanbul] (SDG 11) ; Events * 1-28 February: [[listarchive:list/wikimedia-l@lists.wikimedia.org/message/5DC7IKHKGBEE5KOD4PY2XNKT55EA6LW4/|Wiki Loves Africa: Climate & Weather ISA campaign]] (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 14:05, 4 Silimin gɔli February 2025 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28153013 --> == Untranslated articles == Hello [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]], I hope you are doing well — I noticed that lots of the articles which have been proposed for deletion (''see [[:Pubu:Candidates for speedy deletion]]'') have been done so by a user concerned that most of the article is in English. For example, [[Luis Suárez ni di pɔri shɛŋa o tiŋduya bolli ŋmɛbu ni]] is tagged for deletion with the reason "most of the article is english". You may wish to speak to [[Special:Contributions/176.88.140.250|the user]] and find a way to translate and improve the articles together. Best wishes! :-) [[Ŋun su:TheresNoTime|TheresNoTime]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:TheresNoTime|Yɛltɔɣa]]) 16:21, 18 Silimin gɔli February 2025 (GMT) :Thank you for reminding me. I have even done some corrections on the article but i will reach out to the User. [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh|Yɛltɔɣa]]) 18:16, 18 Silimin gɔli February 2025 (GMT) == Wikimedians for Sustainable Development - February 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fortieth newsletter. This issue has news related to SDG 3, 5, 8, 11, 13, 15 and 16.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting in February ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20250223|minutes]]). ; Other news * [[c:Commons:Wiki Loves Earth 2025/Organise|Time to get ready to organize Wiki Loves Earth]] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/02/05/women-of-the-future-international-womens-day-2025/ ‘Women of the Future’ – International Women’s Day 2025] (SDG 5) * [https://wikiedu.org/blog/2025/02/17/the-experts-behind-the-edits-expanding-public-understanding-of-healthcare/ The Experts Behind the Edits: Expanding public understanding of healthcare] (SDG 3) * [https://enterprise.wikimedia.com/blog/ecosia-and-wikimedia-enterprise-partner/ Wikimedia Enterprise and Ecosia Partner to Drive Sustainable Search Innovation] (SDG 13) * A [[d:Wikidata:WikiProject Climate Change/Policies|subproject to WikiProject Climate Change about Climate Change Policies]] has just started on Wikidata (SDG 13) ; Events * 1 March: [[m:Event:Open Data Day 2025 in Côte d'Ivoire|Open Data Day 2025 in Côte d'Ivoire]] (SDG 8) * 7 March [[m:Event:Govdirectory Collab Hour - Open Data Day 2025|Govdirectory Collab Hour - Open Data Day 2025]] (SDG 16) * 8 March–1 April: [[m:Event:Shine Her Light Writing Contest 2025|Shine Her Light Writing Contest 2025]] (SDG 5) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 07:51, 1 Silimin gɔli March 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28259111 --> == Wikimedians for Sustainable Development - March 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty first newsletter. This issue has news related to SDG 13, 15 and 17.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; News * [https://diff.wikimedia.org/2025/03/27/organise-your-local-wiki-loves-earth-in-2025/ Organise your local Wiki Loves Earth in 2025!] (SDG 15) * [[d:Wikidata:Property proposal/Climate Policy Radar ID|Wikidata property proposal for the Climate Policy Radar]] (SDG 13) * [https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/85640/NKB_Debatt_Wikipedia.pdf?sequence=1&isAllowed=y Biologists encourage other biologists to edit Wikipedia] (in Swedish) (SDG 15) * A [[c:File:Langzeitkooperationen zwischen Museen und dem Wikipedia-Universum.pdf|presentation on long-term collaborations between museums and the Wikimedia universe]] was given on March 10 at a [https://www.kiekeberg-museum.de/fileadmin/user_upload/3_4_1_Tagungen/geplante_tagungen/Programm_Tagung_Mittwochs_ist_Museumstag_-_Langzeitkooperationen_im_Museum_10-11.3.2025_FLMK3.pdf symposium on long-term collaborations with museums in Germany](SDG 17) * A [[c:File:Gemeinsam mehr erreichen Freies Wissen als Grundlage der Zusammenarbeit zwischen Wikimedia und anderen Ehrenamtsinitiativen.pdf|presentation on existing and potential collaborations between the Wikimedia community and other volunteer communities]] was given on March 29 at a [https://tdsummit.d-s-e-e.de/ national volunteering convention] in Germany (SDG 17) ; Events * [[m:Event:Wikimedians for Sustainable Development user group meeting 20250420|Next user group meeting: 20 April]] This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> [[Ŋun su:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:MediaWiki message delivery|Yɛltɔɣa]]) 09:28, 1 Silimin gɔli April 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28259111 --> == Wikimedians for Sustainable Development - April 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty second newsletter. This issue has news related to SDG 3, 5, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20250420|minutes]]) ; Other news * [https://wikiedu.org/blog/2025/04/09/zombie-ants-to-bioremediation-the-world-of-entomopathogenic-fungi/ Zombie ants to bioremediation: The world of entomopathogenic fungi] (SDG 15) * [https://wikiedu.org/blog/2025/04/21/with-foundation-increases-support-to-expand-disability-healthcare-information-on-wikipedia/ WITH Foundation increases support to expand disability healthcare information on Wikipedia] (SDG 3) * [https://diff.wikimedia.org/2025/04/04/women-and-health-project-improving-the-representation-of-womens-health-on-wikipedia/ Women and Health Project: Improving the representation of women’s health on Wikipedia] (SDG 3&5) ; Events * May 19: [[m:Habilidades Digitales Verdes en Wikimedia 2025|Habilidades Digitales Verdes en Wikimedia 2025]] (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 07:22, 11 Silimin gɔli May 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28259111 --> == Wikimedians for Sustainable Development - May 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty third newsletter. This issue has news related to SDG 3, 5, 10, 15 and 16.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * 22 June: [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|User group meeting]] ; Other news * Several papers presented at WikiWorkshop: ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_24.pdf EcoWikiRS: Using Species Descriptions in Wikipedia and Remote Sensing to Learn about the Ecological Properties of a Place] (SDG 15) ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_6.pdf Data Extraction Methods for Analyzing Gender Bias on Wikipedia's Front Page] (SDG 5) ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_28.pdf Measuring Cross-Lingual Information Gaps in English Wikipedia: A Case Study of LGBT People Portrayals] (SDG 10) ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_14.pdf Exploring Wikipedia community practices during the 2024 European Parliament election] (SDG 16) ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_55.pdf Wikipedia as a Tool for Tracking Mass Migration Flows: Insights from the Russian Invasion of Ukraine] (SDG 10) ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_65.pdf Regulations in Wikidata: The case of PFAS-related regulations] (SDG 3 & 16) * [https://wikipediapodden.se/minimal-viable-species-stub-315/ Podcast about the minimal viable species stub] (SDG 15) * [https://wikimedia.org.uk/2025/05/media-literacy-and-responding-to-emergencies-and-disinformation/ Wikimedia UK and the Royal Society host workshop on information literacy and future health emergencies] (SDG 3) ; Events * 16 June: [[w:en:Event:Wikimedia NYC and United Nations Wikipedia Edit-A-Thon|Wikimedia NYC and United Nations Wikipedia Edit-A-Thon]] This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 09:37, 12 Silimin gɔli June 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28771610 --> == Wikimedians for Sustainable Development - June 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty fourth newsletter. This issue has news related to SDG 3, 5, and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * 6 July: [[m:Event:Wikimedians for Sustainable Development user group meeting 20250706|User group meeting]] ; Other news * [https://www.youtube.com/watch?v=9I8Nr_UamtM Biodiversidade na Wiki] (in Portuguese) (SDG 15) * [https://nph.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ppp3.70050 The women honoured in flowering plant genera: From myth to reality] (SDG 5&15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/06/20/rethinking-wiki-engagement-in-medical-research-insights-from-a-residency-at-nihr/ Rethinking Wiki engagement in medical research: insights from a residency at NIHR] (SDG 3) ; Events * 24 July: [https://mdi.georgetown.edu/events/guwikieditathonsummer2025/ Editing for Equity: Closing the Wikipedia Gender Gap] (SDG 5) * 2 & 9 August: [https://events.humanitix.com/nz-species-editathon-wellington New Zealand Species Edit-a-thon] (SDG 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 21:06, 1 Silimin gɔli July 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28881683 --> == Wikimedians for Sustainable Development - July 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty fifth newsletter. This issue has news related to SDG 5, 10, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> <!--Add content here --> ; User group news * 6 July: User group meeting ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20250706|minutes]]) * We are trying to establish better governance for the user group and [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Draft by-laws|have some inspiration]] on which your comments are requested. ; Other news * To promote sustainability and increase the visibility of the Sustainable Development Goals, the [[w:tr:Vikiproje:S%C3%BCrd%C3%BCr%C3%BClebilir_Kalk%C4%B1nma|"Sustainable Development Wikiproject" was launched on the Turkish Wikipedia]] * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/11/wiki-loves-butterfly-community-led-contributions-in-dzongu-valley-north-sikkim-india/ Wiki Loves Butterfly: Community-Led Contributions in Dzongu Valley, North Sikkim, India] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/12/gender-climate-and-sustainability-my-journey-with-the-awa-fellowship-2025/ Gender, Climate and Sustainability: My Journey with the AWA Fellowship 2025] (SDG 5 & 13) * [https://blog.tepapa.govt.nz/2025/07/14/the-power-and-potential-of-wikidata-for-botany/ The power and potential of Wikidata for botany] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/15/amplifying-inclusion-and-climate-justice-through-open-knowledge-my-journey-as-a-fellow-under-awa-fellowship-2025/ Amplifying Inclusion and Climate Justice Through Open Knowledge: My Journey as a Fellow under AWA Fellowship 2025] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/15/justice-through-open-knowledge-training-human-rights-advocate-to-document-human-rights-incident-with-wikipedia-and-wikimedia-commons/ Justice through Open Knowledge: Training Human Rights Advocate to Document Human Rights Incident with Wikipedia and Wikimedia Commons] (SDG 10) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/16/wings-of-bengal-the-winners-of-wiki-loves-bangla-2025/ Wings of Bengal: The Winners of Wiki Loves Bangla 2025] (SDG 15) * [https://infomgnt.org/posts/2025-07-16-Connecting-Knowledge-with-Wikidata-a-practical-Project-with-the-Museum-fuer-Naturkunde-Berlin/ Connecting Knowledge with Wikidata: A Practical Project with the Museum für Naturkunde Berlin] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/19/when-time-slows-down-documenting-butterflies-in-the-north-eastern-himalayas/ When Time Slows Down: Documenting Butterflies in the North Eastern Himalayas] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/23/wiki-loves-earth-celebrates-1000000-images-of-the-natural-heritage-worldwide/ Wiki Loves Earth celebrates 1,000,000 images of the natural heritage worldwide!] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/28/closing-content-gaps-highlights-from-my-july-as-an-awa-inclusion-and-climate-justice-fellow/ Closing Content Gaps: Highlights from my July as an AWA Inclusion and Climate Justice Fellow] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/01/thrilling-two-day-butterfly-expedition-in-central-odisha/ Thrilling Two-Day Butterfly Expedition in Central Odisha] (SDG 15) ; Events * 6-9 August: Wikimania is coming up, and you can easily [[wikimania:2025:Registration|join remotely]]. Find [[wikimania:2025:Program/SDG related sessions|all sessions related to the Sustainable Development Goals]]. This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 09:27, 2 Silimin gɔli August 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28881683 --> == Wikimedians for Sustainable Development - August 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty sixth newsletter. This issue has news related to SDG 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * 21 September: [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|User Group Meeting]] ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/07/when-butterflies-took-over-a-classroom/ When Butterflies Took Over a Classroom] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/13/a-walk-with-butterflies-that-healed-the-heart/ A Walk with Butterflies That Healed the Heart] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/21/wikimania-2025-information-integrity-on-climate-change-on-wikimedia-projects/ Wikimania 2025: Information Integrity on Climate Change on Wikimedia projects] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/30/botanical-perspective-of-wikitutuwuhan-project/ Botanical Perspective of WikiTutuwuhan Project] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/30/past-present-and-future-a-wikimedian-in-residence-at-the-biodiversity-heritage-library/ Past, present and future: a Wikimedian-in-Residence at the Biodiversity Heritage Library] (SDG 15) * [[wikimania:2025:Program/SDG related sessions|All SDG related sessions at Wikimania]] This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 20:24, 1 Silimin gɔli September 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29165157 --> == Wikimedians for Sustainable Development - September 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty seventh newsletter. This issue has news related to SDG 4, 7 and 13.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20250921|minutes]]) ; Other news * The OpenStreetMap community has an initiative called "[https://mapyourgrid.org/ MapYourGrid]" focused on energy infrastructure on Wikidata and Open Streetmap. (SDG 7) * [https://diff.wikimedia.org/2025/09/18/bridging-climate-science-and-the-public-how-the-austrian-climate-report-found-a-home-on-wikipedia/ Bridging Climate Science and the Public: How the Austrian Climate Report Found a Home on Wikipedia] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2025/09/27/microworld-a-wikimedia-fueled-microbial-exhibition-in-northern-argentina/ Microworld: a Wikimedia-fueled microbial exhibition in northern Argentina] (SDG 4) * [https://diff.wikimedia.org/2025/09/30/wiki-green-conference-2025/ Wiki-Green Conference 2025] This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 20:46, 1 Silimin gɔli October 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29165157 --> == Wikimedians for Sustainable Development - October 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty eighth newsletter. This issue has news related to SDG 4, 5, 10 and 13.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; News * [https://diff.wikimedia.org/2025/10/01/ewe-language-activists-trained-to-translate-the-sustainable-development-goals-online/ Ewe Language Activists Trained to Translate the Sustainable Development Goals Online] * [https://diff.wikimedia.org/2025/10/11/how-wikimedia-commons-is-making-microbiology-open-lessons-from-wikimedistas-de-jujuy-argentina/ How Wikimedia Commons is making microbiology open: lessons from Wikimedistas de Jujuy, Argentina] (SDG 4) * The [https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Faktamall_f%C3%B6retag&diff=58499099&oldid=57412306 Swedish Wikipedia company infobox now shows carbon emissions data] retreived from Wikidata for over 200 companies. (SDG 13) ; Events * 6 November–3 December: [[m:Event:Visible Wiki Women Campaign 2025|Visible Wiki Women Campaign 2025]] (SDG 5) * 11 November: [[m:Event:First steps in Wikidata for the Wikimedia LGBT Community|First steps in Wikidata for the Wikimedia LGBT Community]] (SDG 10) * 1–30 November: [[w:id:Wikipedia:Bulan_Asia_Wikipedia_2025|Bulan Asia Wikipedia 2025]] (SDG 10) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 16:47, 3 Silimin gɔli November 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29554723 --> == Wikimedians for Sustainable Development - November 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty ninth newsletter. This issue has news related to SDG 5, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * 11 December: [[m:Event:Wikimedians for Sustainable Development user group meeting 20251211|User group call]] * As are ending the year and will be wrapping up on the [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Annual plan 2025|current annual plan]] we are doing a few sprints. If every member of the user group makes just one contribution, we will finish these easily and have a great resource for the entire community. Please check out these and see if you can help out: ** [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Video translation|Videos with translatable subtitles]] *** Help by identifying which videos need translation ** [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Charts coordination|Charts]] *** Help by identifying charts that should be used in SDG topics <br/> ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2025/11/09/wikimedia-project-from-south-america-selected-by-the-unesco-global-initiative-for-information-integrity-on-climate-change-fund/ Wikimedia Project from South America Selected by the UNESCO Global Initiative for Information Integrity on Climate Change Fund] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2025/11/10/northern-argentine-wikimedians-recognized-in-regional-openstreetmap-contest/ Northern Argentine Wikimedians recognized in regional OpenStreetMap Contest] (SDG 15) * [https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/LMyQBP/ny-ai-modell-svenska-foretags-utslapp-av-koldioxid Garbo gräver fram siffror på utsläpp av koldioxid] news in Swedish about carbon emissions data being added to the company infoboxes (SDG 13) * [https://wikimedia.at/der-klimabericht-und-die-wikipedia-teil-3-wissenschaftskommunikation/ Der Klimabericht und die Wikipedia Teil 3: Wissenschaftskommunikation] (SDG 13) ; Events * [[m:SheSaid|SheSaid campaign on Wikiquote]]. From 1 September until 31 December 2025. (SDG 5) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 14:39, 1 Silimin gɔli December 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29620767 --> == Wikimedians for Sustainable Development - December 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fiftieth newsletter. This issue has news related to SDG 7, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> <!--Add content here --> ; User group news * User group call, 11 December ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20251211|minutes]]) ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2025/12/08/wikiforhumanrights-2025-documenting-ghanas-just-energy-transition-through-the-lens/ WikiForHumanRights 2025: Documenting Ghana’s Just Energy Transition Through the Lens] (SDG 7) * [[outreach:GLAM/Newsletter/November_2025/Contents/New_Zealand_report#Update_on_the_Bioeconomy_Science_Institute_Wikimedian_in_Residence|Update on the Bioeconomy Science Institute Wikimedian in Residence]] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/12/14/wikiforhumanrights-2025-campaign-in-ghana/ WikiForHumanRights 2025 campaign in Ghana] (SDG 7&13) * [https://wikimedia.org.uk/2025/12/topics-for-impact/ Topics for impact] by Wikimedia UK * [https://diff.wikimedia.org/2025/12/22/project-gayatri-a-year-of-building-knowledge-closing-with-heart/ Project Gayatri: A Year of Building Knowledge, Closing with Heart] (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 21:24, 4 Silimin gɔli January 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29844481 --> == Wikimedians for Sustainable Development - January 2026 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fifty first newsletter. This issue has news related to SDG 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * The [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Reports/2025|annual report for 2025]] was published. * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|Next user group meeting]] is 22 February. * The drafting of the [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Annual plan 2026|2026 annual plan]] is under way, please help. ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2026/01/09/winning-images-of-the-special-category-human-rights-and-environment-from-wiki-loves-earth-2025%F0%9F%A4%9D/ Winning images of the special category “Human Rights and Environment” from Wiki Loves Earth 2025🤝] (SDG 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 14:22, 4 Silimin gɔli February 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29928029 --> == Wikimedians for Sustainable Development - February 2026 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fifty second newsletter. This issue has news related to SDG 4, 5, 10, 13, 15, 16 and 17.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * A proposal for a climate and sustainability meetup at Wikimania has been submitted. Keep your fingers crossed it gets accepted! ; Other news * [https://metabase.wikibase.cloud Metabase], a project to create a [[m:Movement Strategy/Initiatives/Knowledge Base|movement-wide knowledgebase for activities and initiatives]], now has the property [https://metabase.wikibase.cloud/wiki/Property:P109 relates to sustainable development goal, target or indicator] and all the Sustainable Development Goals, Targets and Indicators. This makes it possible to make sure that your projects and initiative that supports these are marked as doing so and also find previous efforts related to them. * [https://diff.wikimedia.org/2026/02/11/wiki-for-botanists-why-thematic-engagement-matters/ Wiki for Botanists: Why thematic engagement matters] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2026/02/15/influence-of-seasonal-and-eco-climatic-factors-on-butterfly-diversity-insights-from-wiki-loves-butterfly/ Influence of Seasonal and Eco-climatic Factors on Butterfly Diversity: Insights from Wiki Loves Butterfly] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2026/02/15/african-women-in-climate-action-a-continued-editing-journey-through-the-edither-africa-contest-2026/ African Women in Climate Action: A Continued Editing Journey through the EditHer Africa Contest 2026] (SDG 5 & 13) ; Events * March is Women's History Month and also has the Internaltional Women's day, so there are plenty of related events. Check out [[m:Special:AllEvents|Special:AllEvents]] to find some near you. (SDG 5) * [[m:Wiki Loves Ramadan 2026|Wiki Loves Ramadan 2026]] (SDG 16) * [[d:Wikidata:WikiProject_India/Events/International_Mother_Language_Day_2026_Datathon|International Mother Language Day 2026 Datathon]] (SDG 4, 10 &17) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 12:13, 2 Silimin gɔli March 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29928029 --> == Wikimedians for Sustainable Development - March 2026 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fifty third newsletter. This issue has news related to SDG 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * There is now a [[c:Template:User Wikimedians for Sustainable Development|user box template on Wikimedia Commons]] that you can use to show that you are participant of the user group. There were already user boxes on [[m:Template:User Wikimedians for Sustainable Development|Meta]], [[d:Template:User Wikimedians for Sustainable Development|Wikidata]], [[w:en:Template:User Wikimedians for Sustainable Development|English]] and [[w:sv:Mall:Användare Wikimedians for Sustainable Development|Swedish]] Wikipedia. If your home wiki uses user boxes but lacks one, feel free to copy any of these to it. ; Other news * [https://wikimediafoundation.org/news/2026/03/02/the-winners-of-wiki-loves-earth-2025/ “Cinematic intensity”: The winners of Wiki Loves Earth 2025] (SDG 15) * [https://www.nature.com/articles/d41586-026-00940-y Scientists should join collaborative online editing communities for biodiversity] (SDG 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 11:26, 1 Silimin gɔli April 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=30155800 --> == Wikimedians for Sustainable Development - April 2026 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fifty fourth newsletter. This issue has news related to SDG 2, 5, 6, 7, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; News * [[diffblog:2026/04/15/from-lens-to-knowledge-citizen-science-through-wiki-loves-butterfly/|From Lens to Knowledge: Citizen Science through Wiki Loves Butterfly]] (SDG 15) * [[outreach:GLAM/Newsletter/March 2026/Contents/Biodiversity Heritage Library report|Wikidata type specimen data model]] (SDG 15) * [[outreach:GLAM/Newsletter/March 2026/Contents/Macedonia report|Edit-a-thon "Women Botanists" and “Plants Around Us: Veles” workshop]] (SDG 5 & 15) ; Events * Ongoing: [[w:en:Wikipedia:100 Days 100 Edits|100 Days 100 Edits]] (SDG 13) * Ongoing: [[m:Wiki for Sustainable Futures 2026|Wiki for Sustainable Futures 2026]] (SDG 2, 6 & 7) * May 9-10: [[w:sv:Wikipedia:Projekt naturgeografi/Fotosafari: Fåglar i Skåne 2026|Bird photography trip]] in south Sweden (SDG 15) * May 30: [[w:sv:Wikipedia:Skrivstuga/Biologisk mångfald|Editathon about biodiversity]] in Stockholm (SDG 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 12:47, 6 Silimin gɔli May 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=30472224 --> == Wikimedians for Sustainable Development - May 2026 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fifty fifth newsletter. This issue has news related to SDG 2, 6, 7, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; News * [[diffblog:2026/05/19/wikimedia-projects-and-the-climate-crisis-how-wiki-for-sustainable-futures-2026-is-being-built/|Wikimedia Projects and the Climate Crisis: How Wiki for Sustainable Futures 2026 Is Being BuiltWikimedia Projects and the Climate Crisis: How Wiki for Sustainable Futures 2026 Is Being Built]] (SDG 2 & 6 & 7 & 13) * [https://wikiedu.org/blog/2026/05/21/earth-day-every-day-preserving-biodiversity-on-wikipedia/ Earth Day, Every Day: Preserving Biodiversity on Wikipedia] (SDG 15) *[[diffblog:ar/2026/05/29/%d8%a7%d9%86%d8%b7%d9%84%d8%a7%d9%82-%d9%85%d8%b3%d8%a7%d8%a8%d9%82%d8%a9-%d8%a7%d9%84%d8%a8%d9%8a%d8%a6%d8%a9-%d8%a7%d9%84%d8%b9%d8%b1%d8%a8%d9%8a%d8%a9-2026-%d9%85%d8%a8%d8%a7%d8%af%d8%b1%d8%a9/|Launch of the Arabic Environmental Contest 2026: an ambitious initiative to enrich environmental content]] (SDG 2 & 6 & 7) * [https://wikimedia.org.au/wiki/From_the_field_to_the_free_web From the field to the free web] (SDG 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 17:47, 1 Silimin gɔli June 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=30606764 --> kjn6dmxps1swir22jurldo93unqzufe 139046 139020 2026-06-05T09:47:32Z Kalakpagh 2501 /* Winning category :Second highest Contributor for the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana Contest */ Labisigu 139046 wikitext text/x-wiki {{Tɛmplet:Amaraaba}}--[[Ŋun su:MassslyBot|MassslyBot]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:MassslyBot|Yɛltɔɣa]]) 11:49, 5 Silimin gɔli May 2024 (GMT) == Translation request == Hi. Could you please translate this to Dagbanli? Lingua Franca Nova (“Elefen”) is a language designed to be particularly simple, consistent, and easy to learn for international communications. It has a number of positive qualities: * 1. It has a limited number of phonemes. It sounds similar to Italian or Spanish. * 2. It is phonetically spelled. No child should have to spend years learning irregularities. * 3. It has a completely regular grammar, similar to the world’s creoles. * 4. It has a limited and completely regular set of productive affixes for routine word derivation. * 5. It has well-defined rules for word order, in keeping with many major languages. * 6. Its vocabulary is strongly rooted in modern Romance languages. These languages are themselves widespread and influential, plus they have contributed the major part of English vocabulary * 7. It is designed to be naturally accepting of Latin and Greek technical neologisms, the de facto “world standard”. * 8. It is designed to seem relatively “natural” to those who are familiar with Romance languages, without being any more difficult for others to learn. * We hope you like Elefen! Thanks for your help. --[[Ŋun su:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Caro de Segeda|Yɛltɔɣa]]) 15:25, 24 Silimin gɔli June 2023 (GMT) :Lingua Franca Nova (“Elefen”) nyɛla balli din yina ni di niŋ alaha, n doli taba, ka niŋ alaha ni bɔhimbu mini tiŋduya fiila dibu. Di nyɛla din mali nahingban viɛla balibu: :* 1. Di bachinima mali la tariga. Di kumsi ŋmani la Italian bee Spanish. :* 2. Di sabbu kumsi doli la taba. Di bi tu ni bia zaŋ yuun gbaliŋ bɔhim binshɛŋa din bi kpa talahi. :* 3. Di mali la zalisi din za yim, din ŋmani dunia bali namda. :* 4. Di mali la tariga ka maIi bachi tuɣira din namdi bachinima. :* 5. Di mali zalisi din gbaai chibi viɛnyɛla ni bachinima pɛbu, ni di tooi chani ni bala pam. :* 6. Di bachinima din laɣim taba nyɛla din yihina  "Romance" bala ni yihiri maŋli. Lala bala ŋɔ maŋ maŋa nyɛla din yɛligi pam ka mali kɔrisi,ka lahi nyɛ din tɔhi pam siliminsili bachi maŋa yaɣ'shɛŋa puuni :* 7. Di yimi na ni di ti saɣiti  Latin mini Greek bachi pala din laɣim taba, de facto “world standard”. :* 8. Di buɣisimi ni di ŋmani di kuli nyɛla di zuɣu balli (“natural”) n ti ban pun mali kahigibu ni "Romance" bala, ka bi niŋ tɔm n-ti ban yan bɔhim. :* Ti mali dihitabili ni a bɔri Elefen! [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh|Yɛltɔɣa]]) 11:01, 26 Silimin gɔli June 2023 (GMT) ::Thank you for your help. [[Ŋun su:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Caro de Segeda|Yɛltɔɣa]]) 16:07, 27 Silimin gɔli June 2023 (GMT) :::You are welcome [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh|Yɛltɔɣa]]) 16:32, 27 Silimin gɔli June 2023 (GMT) == Winning category :Second highest Contributor for the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana Contest == Congratulations on your remarkable achievement of being the second highest contributor for the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana Contest! Your dedication, knowledge, and commitment to fostering a vibrant and informed discourse are truly commendable. [[File:8th Parliament of the 4th Republic of Ghana 06.jpg|500px|8th Parliament of the 4th Republic of Ghana Contest]] [[Ŋun su:Sir Amugi|Sir Amugi]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Sir Amugi|Yɛltɔɣa]]) 12:22, 5 Silimin gɔli July 2023 (GMT) :Congratulations [[Ŋun su:Prempy|Prempy]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Prempy|Yɛltɔɣa]]) 02:38, 5 Silimin gɔli June 2026 (GMT) ::Thank you [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh|Yɛltɔɣa]]) 09:47, 5 Silimin gɔli June 2026 (GMT) == Translation request == Hi. Could you please translate this to Dagbanli? Glosa is an artificial auxiliary language designed for international communication. It has several characteristics: * Its pronunciation is regular, and its spelling is phonetic. * Its structure is very simple and based on meaning. * It is an analytical language with no inflections or genders. A small number of words handle grammatical relations. * Above all, Glosa is neutral and truly international due to the use of Latin and Greek roots, which are used in the international scientific vocabulary. Thanks --[[Ŋun su:Jon Gua|Jon Gua]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Jon Gua|Yɛltɔɣa]]) 08:02, 17 Silimin gɔli December 2023 (GMT) :Glosa nyɛla bal'namdili din yina ti zani ti tiŋ'duya alizama dibu. Di mali nahingbana balibu pam: :* Di bɔlibu nyɛla din bi naɣira, ka di bachinima sabbu dede yilibu mali gɔligibu :* Di pɛbu kuli niŋla asama ka doli haŋkali/gbunni :* Di nyɛla balli din mali kahigibu ka di bachinima dɔnibu bee di ni wuhiri shɛm bi taɣira. Bachinima bela yɛltɔɣa gɔligibu n doli taba. :* Di zaa ni, Glosa ka yaɣili ka shiri nyɛ tiŋ'duya dini ni achiika pirim la di ni mali Latin mini Greek n tumdi tuma la, din kuri bukaata tiŋ'duya tabibi bachinima din laɣim taba tumdi tuma balli ni ("international scientific vocabulary") [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh|Yɛltɔɣa]]) 11:47, 17 Silimin gɔli December 2023 (GMT) == Wikimedians for Sustainable Development - February 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our twenty-ninth newsletter.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * On 9 February, we had a user group meeting on roles and responsibilities ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240209|minutes]]) * Upcoming [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|user group meeting 17 March]] ; Other news * Wiki Loves Earth: Reminder that if you want to [[c:Commons:Wiki_Loves_Earth_2024/Organise|organize a local competition]], it is time to get started. (SDG 15 and 14) * Wiki for Human Rights: Reminder that if you would like to [[m:WikiForHumanRights/Organize|organize a local event]], there is support available. (SDG 10) * Study: [https://vbn.aau.dk/ws/portalfiles/portal/650852934/Meier_Wiki_Climate.pdf Using Wikipedia Pageview Data to Investigate Public Interest in Climate Change at a Global Scale] (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by [[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 10:40, 9 Silimin gɔli March 2024 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=26331508 --> == Wikimedians for Sustainable Development - April 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirtieth newsletter covering March and April 2024. This issue has news related to SDGs 13, 14 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * * Upcoming [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|user group meeting 19 May]] ; Other news * [[w:en:Wikipedia:Wikipedia_Signpost/2024-03-29/Recent_research#Other_recent_publications|Wikipedia Signpost highlighted five papers about climate change editing]]. (SDG 13) * On Wikidata, [[d:Wikidata:WikiProject_Climate_Change/Models#Emissions|a model for documenting green house gas emissions]] has been created. (SDG 13) * [https://wikimedia.org.au/wiki/EPA_Victoria_WiR_April_2024_Update An update] from the Wikipedian in Residence at the Environment Protection Authority in Victoria, Australia. * WikiAcción Perú organized a training session: "[[m:Volunteer Supporters Network/VSN Training: Climate Change Actions and Wikimedia Movement|Climate Change Actions and Wikimedia Movement]]" (SDG 13) * WikiForHumanRights organized a session: "[[m:Event:Adding Sustainability Perspectives to Wikivoyage|Adding Sustainability Perspectives to Wikivoyage]]" ; Events * [[c:Commons:Wiki Loves Earth 2024|Wiki Loves Earth]], the international photo contest of protected nature, starts in May. (SDG 14 & 15) * [[m:Wiki For Climate Change 2024 - Maghreb region|Wiki For Climate Change 2024 - Maghreb region]] starts in May. (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 19:17, 1 Silimin gɔli May 2024 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=26428292 --> == Wikimedians for Sustainable Development - May 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirtyfirst newsletter, covering May 2024. This issue has news related to SDGs 13, 14 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> <!--Add content here --> ; User group news * Upcoming: [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|User group meeting]], 16 June * [[m:Talk:Wikimedians_for_Sustainable_Development#Mini_report_from_the_Wikimedia_Summit_2024|Mini report from the Wikimedia Summit 2024]] * [https://wikipediapodden.se/jan-ainali-wikimedians-for-sustainable-development-wikimedia-summit-2024-265/ User group representative interviewed by Wikipediapodden] at Wikimedia Summit ([[:File:WP265 - Jan Ainali, Wikimedians for Sustainable Development, Wikimedia Summit 2024.mp3|commons]]) * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240519|Minutes from user group meeting in May]] ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2024/05/02/reflecting-_women-for-sustainability-africa-arts-feminism-her-voice-campaign-2023/ Reflecting _Women For Sustainability Africa Arts + Feminism #Her Voice Campaign 2023] * [[outreach:GLAM/Newsletter/April 2024/Contents/Macedonia report|Macedonia report: Climate change and GLAM]] (SDG 13) * [[outreach:GLAM/Newsletter/April 2024/Contents/Biodiversity Heritage Library report|Biodiversity Heritage Library April monthly highlights]] (SDG 14 & 15) * [https://www.nature.com/articles/d44148-024-00166-y WikiProject Biodiversity featured in Nature Africa] (SDG 14 & 15) * [https://www.youtube.com/watch?v=fFWS7hfetZk Wikimedia UK releases a video about their climate focus] (SDG 13) ; Events * [[c:Commons:Wiki Loves Earth 2024|Wiki Loves Earth]], the international photo contest of protected nature, continues in some countries. (SDG 14 & 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 13:19, 1 Silimin gɔli June 2024 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=26852366 --> == Wikimedians for Sustainable Development - June 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirtysecond newsletter, covering June 2024. This issue has news related to SDGs 3, 13, 14, 15 and 16.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Movement Charter Vote|User group vote on the adoption of the Movement Charter]] (closes 7 July 23.59 UTC) * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|Upcoming user group meeting]] 21 July * User group meeting held in June - [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240616|minutes]] * The group was featured in the latest WikiAfrica Hour: [https://www.youtube.com/watch?v=4B6VI20qopk #36: Does the Wikimedia movement contribute to the SDGs?] ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2024/06/18/stories-from-the-anti-disinformation-repository-how-wikiproject-covid-19-and-other-wikimedia-initiatives-counter-health-disinformation/ Stories from the anti-disinformation repository: How WikiProject COVID-19 and other Wikimedia initiatives counter health disinformation] (SDG 3) * [https://wikimedia.org.au/wiki/Environment_Centre_NT_Wikipedian_in_Residence Environment Centre Northern Territory Wikipedian in Residence] (SDG 15) * [https://www.gp.se/debatt/med-ai-kan-vi-oka-transparensen-om-foretagens-klimatavtryck.2dd4e006-57e3-4534-a0be-70ca56a289e4 With AI can we increase transparency of companies' carbon footprints] (in Swedish). Op-ed that mentions that the greenhouse gas emissions of the top 150 companies on the Stockholm stock exchange has been uploaded to Wikidata. The model is documented on [[d:Wikidata:WikiProject_Climate_Change/Models#Emissions|WikiProject Climate Change on Wikidata]]. (SDG 13) * [[wmfblog:2024/06/25/another-year-in-review-where-is-wikimedia-in-the-climate-crisis-seeing-the-impact-of-wikimedia-projects/|Another Year in Review: Where is Wikimedia in the Climate Crisis? Seeing the impact of Wikimedia Projects]] (SDG 13) * [https://wikiedu.org/blog/2024/06/24/46-scholars-self-advocates-bring-knowledge-to-wikipedias-disability-healthcare-content/ 46 scholars, self-advocates bring knowledge to Wikipedia’s disability healthcare content] (SDG 3) * [[c:File:Wikimedia klimatpåverkansrapport 2023.pdf|Wikimedia Sverige publishes their 2023 climate impact report]] (in Swedish) (SDG 13) * WikiProject Govdirectory has started [[d:Wikidata:WikiProject Govdirectory/Weekly collaboration|weekly collaboration on countries]] (SDG 16) ; Events * [https://diff.wikimedia.org/2024/06/18/wikimedia-chapters-and-groups-organise-the-first-sharks-and-rays-wikimarathon/ Wikimedia chapters and groups organise the first Sharks and Rays Wikimarathon] (29 June, but edits in the weeks after are welcome) (SDG 14) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 09:27, 1 Silimin gɔli July 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27039469 --> == Wikimedians for Sustainable Development - July 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty third newsletter, covering July 2024. This issue has news related to SDGs 5, 10, 13, and 16.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting held in July, [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240721|minutes]] * Next user group meeting will be 18 August ; Other news * [[outreach:GLAM/Newsletter/June 2024/Contents/Macedonia report|Climate change editahon and workshop in Macedonia]] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2024/07/16/wikiforhumanrights-in-nigeria-2024-campaign-virtual-launch/ WikiForHumanRights in Nigeria 2024 Campaign Virtual Launch] (SDG 10&16) * [https://diff.wikimedia.org/2024/07/16/what-we-learned-from-wiki-women-in-red-8-campaign-2023-women-for-sustainability-africa/ What we Learned from Wiki Women In Red @8 Campaign 2023 Women for Sustainability Africa] (SDG 5) * [https://diff.wikimedia.org/2024/07/17/ghanaian-wikipedians-set-to-educate-students-on-open-climate/ Ghanaian Wikipedians set to educate students on Open Climate] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2024/07/23/using-wikipedia-as-a-tool-for-climate-action/ Using Wikipedia as a Tool for Climate Action] (SDG 13) ; Events * 5th August, [[m:Event:Wiki-Green_Conference_2024 Wiki-Green Conference]] (SDG 13) * 7-10 August, Wikimania - [[wikimania:2024:Program/SDG_related_sessions|All SDG related sessions]] * 7-9 November, [https://wikimedia.org.ar/2024/07/03/justicia-climatica-voces-indigenas-y-plataformas-wikimedia/ Justicia climática, voces indígenas y plataformas Wikimedia] (SDG 13) ; Participate * Share an example of a successful [[m:Campaigns/WikiProjects|WikiProject or topical collaboration]] in this on-wiki survey This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 18:57, 1 Silimin gɔli August 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27042528 --> == spam on the [[Solɔɣu|main page]] == the "baantali nyɛla niri yi yiini yila" bit is spam and should be removed. i cannot remove it as i do not have the permissions. [[user:ltbdl|ltbdl]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Ltbdl|yɛltɔɣa]]) 09:39, 9 Silimin gɔli August 2024 (GMT) :Thank you. It was created by one of the newbies. [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh|Yɛltɔɣa]]) 14:52, 9 Silimin gɔli August 2024 (GMT) == Wikimedians for Sustainable Development - August 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty fourth newsletter. This issue has news related to SDGs 5, 11, 15, and 16.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * [[m:Event:Wikimedians for Sustainable Development user group meeting 20240915|Next user group meeting]], 15 September, will be focused on starting to develop a strategy for the group. If you cannot attend, you can leave your input on [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Strategy 2030/Ideas|the ideas page]]. * User group meeting held in August ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240818|minutes]]) ; Other news * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2024/Contents/New Zealand report|Report from WikiProject International Botanical Congress 2024]] (SDG 15) * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2024/Contents/Switzerland report|Meeting for Writing on Femenist Strikes and Wiki for Peace Camp St. Imier]] (SDG 5 & 16) * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2024/Contents/Biodiversity Heritage Library report|Biodiversity Heritage Library report]] (SDG 15) * Wikimania had a lot of [[wikimania:2024:Program/SDG_related_sessions|SDG related sessions]] and you can watch them back now ; Events * [[c:Commons:Wiki Loves Monuments 2024|Wiki Loves Monuments]] starts in September (SDG 11) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 06:24, 2 Silimin gɔli September 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27262444 --> == Wikimedians for Sustainable Development - September 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty-fifth newsletter. This issue has news related to SDG 13.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20240915|User group meeting held in September on strategy for the group]] ; Other news * [[m:Wikimedia CEE Meeting 2024/Submissions/Building a sustainable Wikimedia movement: A contribution from the CEE region|Building a sustainable Wikimedia movement: A contribution from the CEE region]], presentation at CEE meeting. ([https://www.youtube.com/live/iB3KNFtA4xI?t=6739 YouTube]) * [https://diff.wikimedia.org/2024/09/30/all-about-wiki-green-conference-2024/ All About Wiki-Green Conference 2024] (SDG 13) ; Events * Course: [https://wikiedu.org/courses/global-approaches-to-climate-finance-4/ Global Approaches to Climate Finance] by WikiEdu (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 20:26, 1 Silimin gɔli October 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27437535 --> == Wikimedians for Sustainable Development - October 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty-sixth newsletter. This issue has news related to SDG 3, 5, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|Upcoming meeting]], 24 November, 17.00 UTC ; Other news * Talk at WikiIndaba: [[m:WikiIndaba 2024/Proposal/Wikimedian collaboration in human knowledge: Wiki For Climate Change in the Maghreb region|Wikimedian collaboration in human knowledge: Wiki For Climate Change in the Maghreb region]] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2024/10/17/championing-inclusion-in-the-wikimedia-movement-africa-wiki-women-presentation-at-the-wiki-niger-conference/ Championing Inclusion in the Wikimedia Movement: Africa Wiki Women Presentation at the Wiki Niger Conference] (SDG 5) * [https://diff.wikimedia.org/2024/10/25/mountains-birds-and-lakes-wiki-loves-earth-2024-central-asia-edition/ Mountains, Birds and Lakes: Wiki Loves Earth 2024 – Central Asia Edition] (SDG 15) ; Events * November 6, 12 and 21: [https://universityofexeter.zoom.us/meeting/register/tJAkdeqrrzMoGdEeMYlR6q0A7QMHwwwM2VIZ#/registration Climate Change & Health in the UK - Wikipedia workshop] (SDG 3 and 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 20:01, 1 Silimin gɔli November 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27587619 --> == Wikimedians for Sustainable Development - November 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty-seventh newsletter. This issue has news related to SDG 8, 12, 13, 15, 16 and 17.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting, 24 November ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20241124|minutes]]) * We are working on our [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Annual plan 2025|annual plan for 2025]], please add activities that you would like to work on. ; Other news * [[m:Event:CEE Catch up Nr. 8 (November 2024)|CEE Catch up Nr. 8 with a sustainability theme]] * [[w:pt:Wikipédia:Wikiconcurso Justiça Climática e Amazônia|Wikiconcurso Justiça Climática e Amazônia]] (SDG 13) * [[outreach:GLAM/Newsletter/October_2024/Contents/New_Zealand_report#nz-edit|Report from New Zealand Species Edit-a-thons]] (SDG 15) * [[outreach:GLAM/Newsletter/October_2024/Contents/Macedonia_report#vvc|Report from climate change editing workshop in Macedonia]] (SDG 13) * [[outreach:GLAM/Newsletter/November_2024/Contents/Croatia_report|DeGrowth in November with students, artists and academics in Croatia]] (SDG 8&12) * The new [[mw:Extension:Chart/Project/Updates#November_2024:_Production_deployment_and_security_review_complete|Charts extension has been enabled on Wikimedia Commons]]. It's time to start bringing all your local sustainability related charts over there! (SDG 17) ; Events * Ongoing: [[m:Event:Bridging Climate Literacy Gaps through Wikimedia projects in Ogoni Land Rivers|Bridging Climate Literacy Gaps through Wikimedia projects in Ogoni Land Rivers]] (SDG 13) * Ongoing: [[m:Event:Financiamiento climático en Wikipedia|Financiamiento climático en Wikipedia]] (SDG 13) * Just started: [[m:Event:African Legislators in Red|African Legislators in Red]] (SDG 16) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 19:29, 1 Silimin gɔli December 2024 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27830533 --> == Wikimedians for Sustainable Development - December 2024 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty-eighth newsletter. This issue has news related to SDG 3, 10, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting in December ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20241229|minutes]]) * We have adopted an [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Annual plan 2025|annual plan for 2025]]! ; Other news * [https://www.youtube.com/watch?v=4_hWBwaQxaw Lightning talk by Adam Harangzo - National Institute for Health and Care Research on Wikipedia] (SDG 3&13) * [https://diff.wikimedia.org/2024/12/11/top-photos-of-the-special-nomination-human-rights-and-environment-from-wiki-loves-earth-2024%f0%9f%a4%9d/ Top photos of the special nomination “Human Rights and Environment” from Wiki Loves Earth 2024!] (SDG 10&15) * [https://www.wikimedia.nz/nz-species-editathon-recap/ Two days, 15 editors, 750 edits] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2024/12/28/a-peekaboo-into-our-butterflying-trip-from-the-amazon-of-the-east/ A Peekaboo Into Our Butterflying Trip from the Amazon of the East] (SDG 15) * [https://wikiedu.org/blog/2024/12/27/brooklyn-college-students-bring-ecology-course-content-to-wikipedia/ Brooklyn College students bring ecology course content to Wikipedia] (SDG 13&15 * [https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/09636625241268890 Declaring crisis? Temporal constructions of climate change on WikipediaDeclaring crisis? Temporal constructions of climate change on Wikipedia] (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 08:04, 2 Silimin gɔli January 2025 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=27983472 --> == Wikimedians for Sustainable Development - January 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our thirty-ninth newsletter. This issue has news related to SDG 3, 11, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * [[m:Event:Wikimedians for Sustainable Development user group meeting 20250223|User group meeting 23 February]] * User group meeting in January ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20250119|minutes]]). * The user group submitted an annual report in the new [[m:Wikimedia Foundation Affiliates Strategy/Implementation/Affiliate health criteria/Reports/2024/Wikimedians for Sustainable Development|affiliate health criteria format]], and as an [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Reports/2024|activity report]]. * The [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Strategy 2030|2030 strategy]] for the user group was adopted. ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2025/01/06/swiss-server-helped-optimise-wikidata-in-the-field-of-medicine/ Swiss server helped optimise Wikidata in the field of medicine] (SDG 3) * [https://diff.wikimedia.org/2025/01/08/photographers-from-turkiye-tell-the-story-of-award-wining-photos-in-wiki-loves-earth-2024/ Photographers from Türkiye tell the story of award wining photos in Wiki Loves Earth 2024] (SDG 15) * [https://www.youtube.com/watch?v=HZnAp7oovlg OpenStreetMap and Wikidata in Disaster Times - CEE Meeting 2024 Istanbul] (SDG 11) ; Events * 1-28 February: [[listarchive:list/wikimedia-l@lists.wikimedia.org/message/5DC7IKHKGBEE5KOD4PY2XNKT55EA6LW4/|Wiki Loves Africa: Climate & Weather ISA campaign]] (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]]) 14:05, 4 Silimin gɔli February 2025 (GMT)</bdi> • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28153013 --> == Untranslated articles == Hello [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]], I hope you are doing well — I noticed that lots of the articles which have been proposed for deletion (''see [[:Pubu:Candidates for speedy deletion]]'') have been done so by a user concerned that most of the article is in English. For example, [[Luis Suárez ni di pɔri shɛŋa o tiŋduya bolli ŋmɛbu ni]] is tagged for deletion with the reason "most of the article is english". You may wish to speak to [[Special:Contributions/176.88.140.250|the user]] and find a way to translate and improve the articles together. Best wishes! :-) [[Ŋun su:TheresNoTime|TheresNoTime]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:TheresNoTime|Yɛltɔɣa]]) 16:21, 18 Silimin gɔli February 2025 (GMT) :Thank you for reminding me. I have even done some corrections on the article but i will reach out to the User. [[Ŋun su:Kalakpagh|Kalakpagh]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Kalakpagh|Yɛltɔɣa]]) 18:16, 18 Silimin gɔli February 2025 (GMT) == Wikimedians for Sustainable Development - February 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fortieth newsletter. This issue has news related to SDG 3, 5, 8, 11, 13, 15 and 16.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting in February ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20250223|minutes]]). ; Other news * [[c:Commons:Wiki Loves Earth 2025/Organise|Time to get ready to organize Wiki Loves Earth]] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/02/05/women-of-the-future-international-womens-day-2025/ ‘Women of the Future’ – International Women’s Day 2025] (SDG 5) * [https://wikiedu.org/blog/2025/02/17/the-experts-behind-the-edits-expanding-public-understanding-of-healthcare/ The Experts Behind the Edits: Expanding public understanding of healthcare] (SDG 3) * [https://enterprise.wikimedia.com/blog/ecosia-and-wikimedia-enterprise-partner/ Wikimedia Enterprise and Ecosia Partner to Drive Sustainable Search Innovation] (SDG 13) * A [[d:Wikidata:WikiProject Climate Change/Policies|subproject to WikiProject Climate Change about Climate Change Policies]] has just started on Wikidata (SDG 13) ; Events * 1 March: [[m:Event:Open Data Day 2025 in Côte d'Ivoire|Open Data Day 2025 in Côte d'Ivoire]] (SDG 8) * 7 March [[m:Event:Govdirectory Collab Hour - Open Data Day 2025|Govdirectory Collab Hour - Open Data Day 2025]] (SDG 16) * 8 March–1 April: [[m:Event:Shine Her Light Writing Contest 2025|Shine Her Light Writing Contest 2025]] (SDG 5) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 07:51, 1 Silimin gɔli March 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28259111 --> == Wikimedians for Sustainable Development - March 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty first newsletter. This issue has news related to SDG 13, 15 and 17.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; News * [https://diff.wikimedia.org/2025/03/27/organise-your-local-wiki-loves-earth-in-2025/ Organise your local Wiki Loves Earth in 2025!] (SDG 15) * [[d:Wikidata:Property proposal/Climate Policy Radar ID|Wikidata property proposal for the Climate Policy Radar]] (SDG 13) * [https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/85640/NKB_Debatt_Wikipedia.pdf?sequence=1&isAllowed=y Biologists encourage other biologists to edit Wikipedia] (in Swedish) (SDG 15) * A [[c:File:Langzeitkooperationen zwischen Museen und dem Wikipedia-Universum.pdf|presentation on long-term collaborations between museums and the Wikimedia universe]] was given on March 10 at a [https://www.kiekeberg-museum.de/fileadmin/user_upload/3_4_1_Tagungen/geplante_tagungen/Programm_Tagung_Mittwochs_ist_Museumstag_-_Langzeitkooperationen_im_Museum_10-11.3.2025_FLMK3.pdf symposium on long-term collaborations with museums in Germany](SDG 17) * A [[c:File:Gemeinsam mehr erreichen Freies Wissen als Grundlage der Zusammenarbeit zwischen Wikimedia und anderen Ehrenamtsinitiativen.pdf|presentation on existing and potential collaborations between the Wikimedia community and other volunteer communities]] was given on March 29 at a [https://tdsummit.d-s-e-e.de/ national volunteering convention] in Germany (SDG 17) ; Events * [[m:Event:Wikimedians for Sustainable Development user group meeting 20250420|Next user group meeting: 20 April]] This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> [[Ŋun su:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:MediaWiki message delivery|Yɛltɔɣa]]) 09:28, 1 Silimin gɔli April 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28259111 --> == Wikimedians for Sustainable Development - April 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty second newsletter. This issue has news related to SDG 3, 5, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20250420|minutes]]) ; Other news * [https://wikiedu.org/blog/2025/04/09/zombie-ants-to-bioremediation-the-world-of-entomopathogenic-fungi/ Zombie ants to bioremediation: The world of entomopathogenic fungi] (SDG 15) * [https://wikiedu.org/blog/2025/04/21/with-foundation-increases-support-to-expand-disability-healthcare-information-on-wikipedia/ WITH Foundation increases support to expand disability healthcare information on Wikipedia] (SDG 3) * [https://diff.wikimedia.org/2025/04/04/women-and-health-project-improving-the-representation-of-womens-health-on-wikipedia/ Women and Health Project: Improving the representation of women’s health on Wikipedia] (SDG 3&5) ; Events * May 19: [[m:Habilidades Digitales Verdes en Wikimedia 2025|Habilidades Digitales Verdes en Wikimedia 2025]] (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 07:22, 11 Silimin gɔli May 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28259111 --> == Wikimedians for Sustainable Development - May 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty third newsletter. This issue has news related to SDG 3, 5, 10, 15 and 16.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * 22 June: [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|User group meeting]] ; Other news * Several papers presented at WikiWorkshop: ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_24.pdf EcoWikiRS: Using Species Descriptions in Wikipedia and Remote Sensing to Learn about the Ecological Properties of a Place] (SDG 15) ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_6.pdf Data Extraction Methods for Analyzing Gender Bias on Wikipedia's Front Page] (SDG 5) ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_28.pdf Measuring Cross-Lingual Information Gaps in English Wikipedia: A Case Study of LGBT People Portrayals] (SDG 10) ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_14.pdf Exploring Wikipedia community practices during the 2024 European Parliament election] (SDG 16) ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_55.pdf Wikipedia as a Tool for Tracking Mass Migration Flows: Insights from the Russian Invasion of Ukraine] (SDG 10) ** [https://wikiworkshop.org/2025/paper/wikiworkshop_2025_paper_65.pdf Regulations in Wikidata: The case of PFAS-related regulations] (SDG 3 & 16) * [https://wikipediapodden.se/minimal-viable-species-stub-315/ Podcast about the minimal viable species stub] (SDG 15) * [https://wikimedia.org.uk/2025/05/media-literacy-and-responding-to-emergencies-and-disinformation/ Wikimedia UK and the Royal Society host workshop on information literacy and future health emergencies] (SDG 3) ; Events * 16 June: [[w:en:Event:Wikimedia NYC and United Nations Wikipedia Edit-A-Thon|Wikimedia NYC and United Nations Wikipedia Edit-A-Thon]] This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 09:37, 12 Silimin gɔli June 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28771610 --> == Wikimedians for Sustainable Development - June 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty fourth newsletter. This issue has news related to SDG 3, 5, and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * 6 July: [[m:Event:Wikimedians for Sustainable Development user group meeting 20250706|User group meeting]] ; Other news * [https://www.youtube.com/watch?v=9I8Nr_UamtM Biodiversidade na Wiki] (in Portuguese) (SDG 15) * [https://nph.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ppp3.70050 The women honoured in flowering plant genera: From myth to reality] (SDG 5&15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/06/20/rethinking-wiki-engagement-in-medical-research-insights-from-a-residency-at-nihr/ Rethinking Wiki engagement in medical research: insights from a residency at NIHR] (SDG 3) ; Events * 24 July: [https://mdi.georgetown.edu/events/guwikieditathonsummer2025/ Editing for Equity: Closing the Wikipedia Gender Gap] (SDG 5) * 2 & 9 August: [https://events.humanitix.com/nz-species-editathon-wellington New Zealand Species Edit-a-thon] (SDG 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 21:06, 1 Silimin gɔli July 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28881683 --> == Wikimedians for Sustainable Development - July 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty fifth newsletter. This issue has news related to SDG 5, 10, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> <!--Add content here --> ; User group news * 6 July: User group meeting ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20250706|minutes]]) * We are trying to establish better governance for the user group and [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Draft by-laws|have some inspiration]] on which your comments are requested. ; Other news * To promote sustainability and increase the visibility of the Sustainable Development Goals, the [[w:tr:Vikiproje:S%C3%BCrd%C3%BCr%C3%BClebilir_Kalk%C4%B1nma|"Sustainable Development Wikiproject" was launched on the Turkish Wikipedia]] * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/11/wiki-loves-butterfly-community-led-contributions-in-dzongu-valley-north-sikkim-india/ Wiki Loves Butterfly: Community-Led Contributions in Dzongu Valley, North Sikkim, India] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/12/gender-climate-and-sustainability-my-journey-with-the-awa-fellowship-2025/ Gender, Climate and Sustainability: My Journey with the AWA Fellowship 2025] (SDG 5 & 13) * [https://blog.tepapa.govt.nz/2025/07/14/the-power-and-potential-of-wikidata-for-botany/ The power and potential of Wikidata for botany] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/15/amplifying-inclusion-and-climate-justice-through-open-knowledge-my-journey-as-a-fellow-under-awa-fellowship-2025/ Amplifying Inclusion and Climate Justice Through Open Knowledge: My Journey as a Fellow under AWA Fellowship 2025] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/15/justice-through-open-knowledge-training-human-rights-advocate-to-document-human-rights-incident-with-wikipedia-and-wikimedia-commons/ Justice through Open Knowledge: Training Human Rights Advocate to Document Human Rights Incident with Wikipedia and Wikimedia Commons] (SDG 10) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/16/wings-of-bengal-the-winners-of-wiki-loves-bangla-2025/ Wings of Bengal: The Winners of Wiki Loves Bangla 2025] (SDG 15) * [https://infomgnt.org/posts/2025-07-16-Connecting-Knowledge-with-Wikidata-a-practical-Project-with-the-Museum-fuer-Naturkunde-Berlin/ Connecting Knowledge with Wikidata: A Practical Project with the Museum für Naturkunde Berlin] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/19/when-time-slows-down-documenting-butterflies-in-the-north-eastern-himalayas/ When Time Slows Down: Documenting Butterflies in the North Eastern Himalayas] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/23/wiki-loves-earth-celebrates-1000000-images-of-the-natural-heritage-worldwide/ Wiki Loves Earth celebrates 1,000,000 images of the natural heritage worldwide!] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/07/28/closing-content-gaps-highlights-from-my-july-as-an-awa-inclusion-and-climate-justice-fellow/ Closing Content Gaps: Highlights from my July as an AWA Inclusion and Climate Justice Fellow] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/01/thrilling-two-day-butterfly-expedition-in-central-odisha/ Thrilling Two-Day Butterfly Expedition in Central Odisha] (SDG 15) ; Events * 6-9 August: Wikimania is coming up, and you can easily [[wikimania:2025:Registration|join remotely]]. Find [[wikimania:2025:Program/SDG related sessions|all sessions related to the Sustainable Development Goals]]. This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 09:27, 2 Silimin gɔli August 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=28881683 --> == Wikimedians for Sustainable Development - August 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty sixth newsletter. This issue has news related to SDG 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * 21 September: [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|User Group Meeting]] ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/07/when-butterflies-took-over-a-classroom/ When Butterflies Took Over a Classroom] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/13/a-walk-with-butterflies-that-healed-the-heart/ A Walk with Butterflies That Healed the Heart] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/21/wikimania-2025-information-integrity-on-climate-change-on-wikimedia-projects/ Wikimania 2025: Information Integrity on Climate Change on Wikimedia projects] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/30/botanical-perspective-of-wikitutuwuhan-project/ Botanical Perspective of WikiTutuwuhan Project] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/08/30/past-present-and-future-a-wikimedian-in-residence-at-the-biodiversity-heritage-library/ Past, present and future: a Wikimedian-in-Residence at the Biodiversity Heritage Library] (SDG 15) * [[wikimania:2025:Program/SDG related sessions|All SDG related sessions at Wikimania]] This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 20:24, 1 Silimin gɔli September 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29165157 --> == Wikimedians for Sustainable Development - September 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty seventh newsletter. This issue has news related to SDG 4, 7 and 13.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * User group meeting ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20250921|minutes]]) ; Other news * The OpenStreetMap community has an initiative called "[https://mapyourgrid.org/ MapYourGrid]" focused on energy infrastructure on Wikidata and Open Streetmap. (SDG 7) * [https://diff.wikimedia.org/2025/09/18/bridging-climate-science-and-the-public-how-the-austrian-climate-report-found-a-home-on-wikipedia/ Bridging Climate Science and the Public: How the Austrian Climate Report Found a Home on Wikipedia] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2025/09/27/microworld-a-wikimedia-fueled-microbial-exhibition-in-northern-argentina/ Microworld: a Wikimedia-fueled microbial exhibition in northern Argentina] (SDG 4) * [https://diff.wikimedia.org/2025/09/30/wiki-green-conference-2025/ Wiki-Green Conference 2025] This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 20:46, 1 Silimin gɔli October 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29165157 --> == Wikimedians for Sustainable Development - October 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty eighth newsletter. This issue has news related to SDG 4, 5, 10 and 13.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; News * [https://diff.wikimedia.org/2025/10/01/ewe-language-activists-trained-to-translate-the-sustainable-development-goals-online/ Ewe Language Activists Trained to Translate the Sustainable Development Goals Online] * [https://diff.wikimedia.org/2025/10/11/how-wikimedia-commons-is-making-microbiology-open-lessons-from-wikimedistas-de-jujuy-argentina/ How Wikimedia Commons is making microbiology open: lessons from Wikimedistas de Jujuy, Argentina] (SDG 4) * The [https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Faktamall_f%C3%B6retag&diff=58499099&oldid=57412306 Swedish Wikipedia company infobox now shows carbon emissions data] retreived from Wikidata for over 200 companies. (SDG 13) ; Events * 6 November–3 December: [[m:Event:Visible Wiki Women Campaign 2025|Visible Wiki Women Campaign 2025]] (SDG 5) * 11 November: [[m:Event:First steps in Wikidata for the Wikimedia LGBT Community|First steps in Wikidata for the Wikimedia LGBT Community]] (SDG 10) * 1–30 November: [[w:id:Wikipedia:Bulan_Asia_Wikipedia_2025|Bulan Asia Wikipedia 2025]] (SDG 10) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 16:47, 3 Silimin gɔli November 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29554723 --> == Wikimedians for Sustainable Development - November 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our forty ninth newsletter. This issue has news related to SDG 5, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * 11 December: [[m:Event:Wikimedians for Sustainable Development user group meeting 20251211|User group call]] * As are ending the year and will be wrapping up on the [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Annual plan 2025|current annual plan]] we are doing a few sprints. If every member of the user group makes just one contribution, we will finish these easily and have a great resource for the entire community. Please check out these and see if you can help out: ** [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Video translation|Videos with translatable subtitles]] *** Help by identifying which videos need translation ** [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Charts coordination|Charts]] *** Help by identifying charts that should be used in SDG topics <br/> ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2025/11/09/wikimedia-project-from-south-america-selected-by-the-unesco-global-initiative-for-information-integrity-on-climate-change-fund/ Wikimedia Project from South America Selected by the UNESCO Global Initiative for Information Integrity on Climate Change Fund] (SDG 13) * [https://diff.wikimedia.org/2025/11/10/northern-argentine-wikimedians-recognized-in-regional-openstreetmap-contest/ Northern Argentine Wikimedians recognized in regional OpenStreetMap Contest] (SDG 15) * [https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/LMyQBP/ny-ai-modell-svenska-foretags-utslapp-av-koldioxid Garbo gräver fram siffror på utsläpp av koldioxid] news in Swedish about carbon emissions data being added to the company infoboxes (SDG 13) * [https://wikimedia.at/der-klimabericht-und-die-wikipedia-teil-3-wissenschaftskommunikation/ Der Klimabericht und die Wikipedia Teil 3: Wissenschaftskommunikation] (SDG 13) ; Events * [[m:SheSaid|SheSaid campaign on Wikiquote]]. From 1 September until 31 December 2025. (SDG 5) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 14:39, 1 Silimin gɔli December 2025 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29620767 --> == Wikimedians for Sustainable Development - December 2025 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fiftieth newsletter. This issue has news related to SDG 7, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> <!--Add content here --> ; User group news * User group call, 11 December ([[m:Wikimedians for Sustainable Development/Meeting minutes 20251211|minutes]]) ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2025/12/08/wikiforhumanrights-2025-documenting-ghanas-just-energy-transition-through-the-lens/ WikiForHumanRights 2025: Documenting Ghana’s Just Energy Transition Through the Lens] (SDG 7) * [[outreach:GLAM/Newsletter/November_2025/Contents/New_Zealand_report#Update_on_the_Bioeconomy_Science_Institute_Wikimedian_in_Residence|Update on the Bioeconomy Science Institute Wikimedian in Residence]] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2025/12/14/wikiforhumanrights-2025-campaign-in-ghana/ WikiForHumanRights 2025 campaign in Ghana] (SDG 7&13) * [https://wikimedia.org.uk/2025/12/topics-for-impact/ Topics for impact] by Wikimedia UK * [https://diff.wikimedia.org/2025/12/22/project-gayatri-a-year-of-building-knowledge-closing-with-heart/ Project Gayatri: A Year of Building Knowledge, Closing with Heart] (SDG 13) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 21:24, 4 Silimin gɔli January 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29844481 --> == Wikimedians for Sustainable Development - January 2026 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fifty first newsletter. This issue has news related to SDG 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * The [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Reports/2025|annual report for 2025]] was published. * [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Next meeting|Next user group meeting]] is 22 February. * The drafting of the [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Annual plan 2026|2026 annual plan]] is under way, please help. ; Other news * [https://diff.wikimedia.org/2026/01/09/winning-images-of-the-special-category-human-rights-and-environment-from-wiki-loves-earth-2025%F0%9F%A4%9D/ Winning images of the special category “Human Rights and Environment” from Wiki Loves Earth 2025🤝] (SDG 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 14:22, 4 Silimin gɔli February 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29928029 --> == Wikimedians for Sustainable Development - February 2026 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fifty second newsletter. This issue has news related to SDG 4, 5, 10, 13, 15, 16 and 17.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * A proposal for a climate and sustainability meetup at Wikimania has been submitted. Keep your fingers crossed it gets accepted! ; Other news * [https://metabase.wikibase.cloud Metabase], a project to create a [[m:Movement Strategy/Initiatives/Knowledge Base|movement-wide knowledgebase for activities and initiatives]], now has the property [https://metabase.wikibase.cloud/wiki/Property:P109 relates to sustainable development goal, target or indicator] and all the Sustainable Development Goals, Targets and Indicators. This makes it possible to make sure that your projects and initiative that supports these are marked as doing so and also find previous efforts related to them. * [https://diff.wikimedia.org/2026/02/11/wiki-for-botanists-why-thematic-engagement-matters/ Wiki for Botanists: Why thematic engagement matters] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2026/02/15/influence-of-seasonal-and-eco-climatic-factors-on-butterfly-diversity-insights-from-wiki-loves-butterfly/ Influence of Seasonal and Eco-climatic Factors on Butterfly Diversity: Insights from Wiki Loves Butterfly] (SDG 15) * [https://diff.wikimedia.org/2026/02/15/african-women-in-climate-action-a-continued-editing-journey-through-the-edither-africa-contest-2026/ African Women in Climate Action: A Continued Editing Journey through the EditHer Africa Contest 2026] (SDG 5 & 13) ; Events * March is Women's History Month and also has the Internaltional Women's day, so there are plenty of related events. Check out [[m:Special:AllEvents|Special:AllEvents]] to find some near you. (SDG 5) * [[m:Wiki Loves Ramadan 2026|Wiki Loves Ramadan 2026]] (SDG 16) * [[d:Wikidata:WikiProject_India/Events/International_Mother_Language_Day_2026_Datathon|International Mother Language Day 2026 Datathon]] (SDG 4, 10 &17) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 12:13, 2 Silimin gɔli March 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=29928029 --> == Wikimedians for Sustainable Development - March 2026 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fifty third newsletter. This issue has news related to SDG 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; User group news * There is now a [[c:Template:User Wikimedians for Sustainable Development|user box template on Wikimedia Commons]] that you can use to show that you are participant of the user group. There were already user boxes on [[m:Template:User Wikimedians for Sustainable Development|Meta]], [[d:Template:User Wikimedians for Sustainable Development|Wikidata]], [[w:en:Template:User Wikimedians for Sustainable Development|English]] and [[w:sv:Mall:Användare Wikimedians for Sustainable Development|Swedish]] Wikipedia. If your home wiki uses user boxes but lacks one, feel free to copy any of these to it. ; Other news * [https://wikimediafoundation.org/news/2026/03/02/the-winners-of-wiki-loves-earth-2025/ “Cinematic intensity”: The winners of Wiki Loves Earth 2025] (SDG 15) * [https://www.nature.com/articles/d41586-026-00940-y Scientists should join collaborative online editing communities for biodiversity] (SDG 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 11:26, 1 Silimin gɔli April 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=30155800 --> == Wikimedians for Sustainable Development - April 2026 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fifty fourth newsletter. This issue has news related to SDG 2, 5, 6, 7, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; News * [[diffblog:2026/04/15/from-lens-to-knowledge-citizen-science-through-wiki-loves-butterfly/|From Lens to Knowledge: Citizen Science through Wiki Loves Butterfly]] (SDG 15) * [[outreach:GLAM/Newsletter/March 2026/Contents/Biodiversity Heritage Library report|Wikidata type specimen data model]] (SDG 15) * [[outreach:GLAM/Newsletter/March 2026/Contents/Macedonia report|Edit-a-thon "Women Botanists" and “Plants Around Us: Veles” workshop]] (SDG 5 & 15) ; Events * Ongoing: [[w:en:Wikipedia:100 Days 100 Edits|100 Days 100 Edits]] (SDG 13) * Ongoing: [[m:Wiki for Sustainable Futures 2026|Wiki for Sustainable Futures 2026]] (SDG 2, 6 & 7) * May 9-10: [[w:sv:Wikipedia:Projekt naturgeografi/Fotosafari: Fåglar i Skåne 2026|Bird photography trip]] in south Sweden (SDG 15) * May 30: [[w:sv:Wikipedia:Skrivstuga/Biologisk mångfald|Editathon about biodiversity]] in Stockholm (SDG 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 12:47, 6 Silimin gɔli May 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=30472224 --> == Wikimedians for Sustainable Development - May 2026 Newsletter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">This is our fifty fifth newsletter. This issue has news related to SDG 2, 6, 7, 13 and 15.<div style="column-count:2; column-width: 400px;"> ; News * [[diffblog:2026/05/19/wikimedia-projects-and-the-climate-crisis-how-wiki-for-sustainable-futures-2026-is-being-built/|Wikimedia Projects and the Climate Crisis: How Wiki for Sustainable Futures 2026 Is Being BuiltWikimedia Projects and the Climate Crisis: How Wiki for Sustainable Futures 2026 Is Being Built]] (SDG 2 & 6 & 7 & 13) * [https://wikiedu.org/blog/2026/05/21/earth-day-every-day-preserving-biodiversity-on-wikipedia/ Earth Day, Every Day: Preserving Biodiversity on Wikipedia] (SDG 15) *[[diffblog:ar/2026/05/29/%d8%a7%d9%86%d8%b7%d9%84%d8%a7%d9%82-%d9%85%d8%b3%d8%a7%d8%a8%d9%82%d8%a9-%d8%a7%d9%84%d8%a8%d9%8a%d8%a6%d8%a9-%d8%a7%d9%84%d8%b9%d8%b1%d8%a8%d9%8a%d8%a9-2026-%d9%85%d8%a8%d8%a7%d8%af%d8%b1%d8%a9/|Launch of the Arabic Environmental Contest 2026: an ambitious initiative to enrich environmental content]] (SDG 2 & 6 & 7) * [https://wikimedia.org.au/wiki/From_the_field_to_the_free_web From the field to the free web] (SDG 15) This message was sent with [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|Global message delivery]] by <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Ainali|Ainali]] ([[m:User talk:Ainali|talk]])</bdi> 17:47, 1 Silimin gɔli June 2026 (GMT) • [[m:Wikimedians for Sustainable Development/Newsletter|Contribute]] • [[m:Global message delivery/Targets/Wikimedians for Sustainable Development newsletter|Manage subscription]] </div> </div> <!-- Message sent by User:Ainali@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikimedians_for_Sustainable_Development_newsletter&oldid=30606764 --> t8agj722czzu3zyc7qauc50wmfah69c Hamdya Abass 0 30536 138994 106023 2026-06-04T16:37:50Z ToadetteEdit 3740 /* External links */ 138994 wikitext text/x-wiki '''Hamdya Abass ''' ( bɛ dɔɣi o la silimiingoli August dahin yini dali, yuuni 1982) o nyɛla Ghana bipuɣin so ŋun ŋmɛri bolli ka tinduya nim wum o yɛla ka o ŋmɛri nyaanga. O nyɛla ŋun nyɛ [[Ghana women's national football team]] la boli ŋmɛribi yino. O daa nyɛla ŋŋun daa be [[2007 FIFA Women's World Cup]] boli ŋmɛribi ni n ti Ghana yuuni. O bolli ŋmɛbu shee, o nyɛla be [[Ghatel Ladies]] bipuɣin bihi ban be Ghana la ni.<ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/fwwc%5f2007%5fplayers%5f19147.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014165606/http://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/fwwc_2007_players_19147.pdf|url-status=dead|archive-date=October 14, 2012|title=List of Players|access-date=2007-09-28|publisher=[[FIFA]]|year=2007|work=FIFA Women's World Cup China 2007}}</ref> ==Lihi pahi == *[[List of Ghana women's international footballers]] ==Kundivihira== <references/> {{DEFAULTSORT:Abass, Hamdya}} [[Category:1982 births]] [[Category:Living people]] [[Category:Ghanaian women's footballers]] [[Category:21st-century Ghanaian sportswomen]] [[Category:Ghana women's international footballers]] [[Category:Place of birth missing (living people)]] [[Category:2007 FIFA Women's World Cup players]] [[Category:Women's association football defenders]] qlgugcjpz0ao99vngjbetyp2vca1ull Karen Lydia Aabye 0 32135 139012 114053 2026-06-04T20:41:16Z Andre Engels 1475 merge 139012 wikitext text/x-wiki {{merge|Karen Aabye}} {{Bio}} '''Karen Lydia Aabye''' nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimiin goli September biɛɣu pishi yini ka,yuuni 1904 tiŋ yuli booni Copenhagen.O daa nyɛla Danish sasabira yuuni 1939-1982.O daa lahi nyɛla lahabali chuɣu sabira1929-1939 yuuni zaŋ ti Paris mini [[London]] pɔi ka naan yi lee ŋun niŋ bayana zaŋ chaŋ taarihi polo buku shɛŋa o ni daa sabi ka paɣaba ban kpaŋdi bɛ maŋ zaŋ chaŋ fali dibu zaligu nyɛ di yɛltɔɣa kpani.O tuma maa shɛŋa n daa lahi nyɛ gɔrim bukunima mini gbana sabbu laɣimbu. == '''O Biɛhigu''' == O ba n daa nyɛ Rudolph Christian Aabye,ŋun daa nyɛla k daabi'so ŋun kɔhiri kɔhibu din nyɛ pam dabu ka yina Norrebro,Aabye daa zoomina Copenhagen, ka chaŋ Karen Kjaer shikuru.<ref>{{Cite web|title=Gladsaxebladet {{!}} Artikler {{!}} Tyskerne sprængte en villa i luften|url=http://www.gladsaxebladet.dk/index.asp?SubDir=Artikler&Side=view.asp&ID=3419|access-date=2025-05-30|website=www.gladsaxebladet.dk|archive-date=2013-11-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20131101180014/http://www.gladsaxebladet.dk/index.asp?SubDir=Artikler&Side=view.asp&ID=3419|url-status=dead}}</ref>O shikuru zahimbu nyaaŋa,o daa tumla tuma duu n nyɛ Karachi din nyaaŋa ka o lɛbi gɔrim lahabali chuɣu sabira.1992 yuuni, o daa chaŋla [[Paris]],ka daa niŋ yuma ata nimaa ni n tumdi tiri tuma du'shɛli din yuli booni 'the weekly Skandinaver i Paris'<ref>{{Cite web|title=Aabye, Karen Lydia|url=https://nordicwomensliterature.net/writers/aabye-karen-lydia/|access-date=2025-05-30|website=Nordic Women's Literature|language=en-GB}}</ref>. O ni daa labina Denmark, o daa tumla edita tiɛha gbanŋmara n zaŋ ti tuma du'shɛli din yuli booni Politikens Lytherblad.Binshɛɣu din gbaai yuuni 1936-1937,o daa nyɛla tunduya lahabali chuɣu sabira zaŋ ti politiken, tuuli Landon ka naan zaŋ Paris pahi.Yuuni 1937,o daa kpuɣi napɔŋ labi 'the daily Berlingske Tindende' luŋ'shɛli o ni daa gbubi mabilgu hali zaŋ chaŋ o tuma chɛbu saha.<ref>{{Cite web|title=Karen Aabye|url=https://www.gravsted.dk/person.php?navn=karenaabye|access-date=2025-05-30|website=www.gravsted.dk}}</ref>O lahabaya,yɛli zaŋ kpa din niŋda ni yɛltɔɣ'ŋmahi sabbu zaa nyɛla shɛhira chaŋ o yurilim zaŋ kpa labisim polo pɔi ni tɔbu saha<ref>{{Cite web|date=2023-04-22|title=Karen Aabye, journalist {{!}} lex.dk|url=https://kvindebiografiskleksikon.lex.dk/Karen_Aabye|access-date=2025-05-30|website=Dansk Kvindebiografisk Leksikon {{!}} Lex|language=da}}</ref>. O diɛndiɛmda diɛma piligu lahabali buku nyaaŋa,'Der er langt til Paris'( There is a lond way to Paris) 1939 yuuni la,o ni daa chɛ tuma ka vuhi ka lahi lahabali [[buku]] sabira daa kamina saha shɛli andunia tɔbu din pahiri ayi la tuhibu ni.<ref>{{Cite web|date=2023-04-23|title=Karen Aabye|url=https://biografiskleksikon.lex.dk/Karen_Aabye|access-date=2025-05-30|website=Dansk Biografisk Leksikon {{!}} Lex|language=da}}</ref> == Kundivihira == 2v46o7yukystq4nhtdchhh0wpkcgyra Soledad Acosta 0 32169 138993 113944 2026-06-04T15:57:24Z ToadetteEdit 3740 138993 wikitext text/x-wiki {{Bio}} Soledad Acosta Kemble (5 May 1833-17 March 1913) daa Colombian sasabira ni lahibali sabira.O daa nyɛla ŋun mali biɛhigu ni niriba ka lahi nyɛ ŋun gori gorim pam, O daa nyɛla ŋun karim shikuru pam n-gari paɣa kam ŋun be tiŋa maa ni,ka niriba nini tiɣi biɛhigu maa kadi pa o yiŋnima ko,ka di nyɛla o maŋmaŋa baŋsim ni tahi o shɛli m-bala.O daa lahi zaŋ o kpalanzuya n-ti gbini lahibaya takaranima kamani EI Comercio,El Deber, Revista Americana, ni ŋan pah.O daa nyɛla paɣa so ŋun bori soya n-tiri o paɣataba zaŋ chaŋ baŋsim bɔbu polo, ka lahi sabi baŋsim pam zaŋ jɛndi paɣaba pahiri n-tumdi tuma kam din be biɛhigu puuni ni bɛ dansi puuni, ka daa lahi kpansiri niriba bɛ kpaŋ mi bɛ maŋa ni bɛ tuma tumbu shee ka lahi kpaŋ bɛ maŋa biɛhigu puuni yaha. ==O maŋmaŋa biɛhigu ni daa nyɛ shɛm== Soledad daa nyɛla bɛ ni dɔɣi so 5 May 1833, n-ti Tomas Joaquin de Acosta perez de Guzman, ni Caroline Kemble Rowe Bogota puuni. O daa nyɛla Guaduas tiŋ'bia, New Kingdom of Granada, Spanish tiŋ'bihi bidibiga, O daa nyɛla ŋun mali tabitabi baŋsim ka lahi Mali jilima biɛhigu puuni; O ma daa nyɛla Kingston bipuɣimbila, Jamaica, Gideon Kemble bipuɣimbila n daa bala, American Scotsman ni Collector of Port of Kingdom, ni o paɣa Tomasa (nee Rowe). 5 May 1855 yuma din gari maa, O daa kuli la doo ŋun yuli booni Jose Maria Samper Agudelo, sokam ni daa mi ka o nyɛ ŋun sabira ka lahi nyɛ lahibali sabira, O mini yidana daa dɔɣila bipuɣinsi anahi, Bertilda, ka o daa yiɣisi na ti siɣi o laamba maa, Carolina, (b.1857) Maria Josefa (b.1860), bɛ daa kpila 1872 saha shɛli gingaɣifeensi ni daa kpena tinsi yuli booni Bogotá mini Blanca Leonor (b.1862). mgj8b0tnpd4uewdei9nc4d9p5xi459n Calabar Carnival 0 33275 138989 138841 2026-06-04T15:48:04Z Tunteeya1 5942 added more information 138989 wikitext text/x-wiki '''Calabar Carnival''' bɛ ni lahi mi shɛli "Carnival Calabar" la nyɛla yuuni pulini chuɣu ka bɛ puhirila kuliga duli, Nigeria tingbanni. Di lahi nyɛla Africa zaa chuɣu Chuɣu maa nyala 1rywk1mph115vfijd9670alflxvp7uf 138990 138989 2026-06-04T15:49:10Z Tunteeya1 5942 Added more content 138990 wikitext text/x-wiki '''Calabar Carnival''' bɛ ni lahi mi shɛli "Carnival Calabar" la nyɛla yuuni pulini chuɣu ka bɛ puhirila kuliga duli, Nigeria tingbanni. Di lahi nyɛla Africa zaa chuɣu Chuɣu maa nyala din puhiri yuuni kam silimiin gɔli 9p72i2y4oekmcejkprwcajdz99wtwj4 138991 138990 2026-06-04T15:49:47Z Tunteeya1 5942 Added more content 138991 wikitext text/x-wiki '''Calabar Carnival''' bɛ ni lahi mi shɛli "Carnival Calabar" la nyɛla yuuni pulini chuɣu ka bɛ puhirila kuliga duli, Nigeria tingbanni. Di lahi nyɛla Africa zaa chuɣu Chuɣu maa nyala din puhiri yuuni kam silimiin gɔli December sq3xrzqni3hypri1qdf6akroib8bikw 139017 138991 2026-06-04T23:04:08Z Tunteeya1 5942 Add more content 139017 wikitext text/x-wiki '''Calabar Carnival''' bɛ ni lahi mi shɛli "Carnival Calabar" la nyɛla yuuni pulini chuɣu ka bɛ puhirila kuliga duli, Nigeria tingbanni. Di lahi nyɛla Africa zaa chuɣu titali lala chuɣu ŋɔ puhiri la tuuni kam December goli ni.Cross River State gomnanti kurili, Mr. Donald Duke n daa daa zali li ni di teeri Christmas chuɣu puhibu yuuni kam. O daa yɛliya ni daliri din che ka o nam lala chuɣu ŋɔ nyami, ni o bɔri ni Cross-River leei Nigeria mini Africa tiŋgbani shɛli din nye saamba gɔrim shee. Lala j10srpeeemdy1y17jbn20v71rvujykd 139018 139017 2026-06-04T23:05:18Z Tunteeya1 5942 added more infomation 139018 wikitext text/x-wiki '''Calabar Carnival''' bɛ ni lahi mi shɛli "Carnival Calabar" la nyɛla yuuni pulini chuɣu ka bɛ puhirila kuliga duli, Nigeria tingbanni. Di lahi nyɛla Africa zaa chuɣu titali lala chuɣu ŋɔ puhiri la tuuni kam December goli ni.Cross River State gomnanti kurili, Mr. Donald Duke n daa daa zali li ni di teeri Christmas chuɣu puhibu yuuni kam. O daa yɛliya ni daliri din che ka o nam lala chuɣu ŋɔ nyami, ni o bɔri ni Cross-River leei Nigeria mini Africa tiŋgbani shɛli din nye saamba gɔrim shee. Lalachuɣu ŋɔ nyɛla din yuli du hali n ti' leeeigi Nigeria chu titali shɛli dunia zaa ni mi di yɛla. Di daa nyala chuɣu shɛli din puhiri gɔli ka piini December goli dahinyini dali, hali ka gomnanti kuro ŋun daa kana, Benedict Ayade, ti lebigi li zali biɛɣu bakoi dibaayi saha shɛli bɛ ni daa piigi o. 2017 yuuni chuɣu maa ni, Gomnanti kurili Benedict Ayade daa yɛli o yɛltɔɣa puuni ni chuɣu maa nyɛla din wuhiri Africa ni nyɛ tiŋgbani shɛli din mali ariziki n gari tiŋgbana zaa ka lahi nyɛ luɣishɛli bipɔla ni simdi ni bɛ ti yuli ni bɛ nyɛla ban yina nimaani. Chuɣu maa . == Taarihi == Calabar Carnival nyɛla kaya ni taɣada chuɣu kurili shɛli din daa pili pɔi ni Nigeria maŋsulinsi deebu. Nigeria tiŋgbani tɔbu shɛli din daa niŋ yuuni 1966 zaŋ hali ni 197 la saha, bɛ daa na chɛ chuɣu maa zani bɛla suhudoo zuɣu, amaa di daa lahi pili yuuni 1971 saha shɛli South Eastern state gomnanti ŋun yuli daa nyɛ Brigadier General U. J. Esuene la ka bɛ daa puhili li 80s mini 90s la saha. Yuuni 1993 saha, siyaasa yɛlimuɣisira shɛli din daa bahindi chɛ ka M.K.O Abiola kɔŋ o nyɛvuli piibu piibu yɛla nyaaŋa military president, Gen. Ibrahim Babangida, ni daa zaɣisi yɛla, ka yɛlimuɣisira daa gili tiŋgbani maa zaa, lala saha maa yɛla daa tahi liɣiri yɛlimuɣisira na, niriba daa niŋ fitiina pam, ka Commonwealth daa zaŋ zalisi na. Lala zaa daa chɛ ka Calabar Festival puhiri lahi baligi. Yuuni 2004, gomnanti kurili Donald Duke ŋun daa nyɛ Cross River gomnanti, ni daa bori ni o kpaŋsi saamba kpebu mini tiŋgbani atizichi la zuɣu, o daa lahi kpaŋsi Calabar carnival, o daa laɣim African tiŋgbana din pahi, ni dunia ariziki nim mini Diaspora nima na. Di yi kana Osima-Dokubo yɛltɔɣa, "chuɣu maa daa nyala din kpaŋsi tiŋgbani maa kaya ni taɣada yaɣa pam, ka lahi kpaŋsi tiŋgbani maa niriba ban daa tooi pahi ka di mali anfaani n-ti ba arizichi polo. == Laɣinsi == Laɣinsi maa nyala din laɣindi committee din su saamba deebu mini kaya ni taɣada tuma nim sunsuuni yuuni kam, ka bɛ gbari yɛl,pala ni n ti pahi yɛltɔɣa shɛŋa bɛ ni piiri ni dipuhi chuɣu maa tooni. December yuuni 2009, Carnival Committee daa laɣim "Carnival Cup 2009", bolli ŋmɛbu kpaɣiribu carnival band nima anu sunsuuni - Seagull, Passion 4, Masta Blasta, Bayside mini Freedom. Lala band nima ŋɔ waligirila bɛ nahingbana zuɣu; Seagull nyɛla Red band ka bɛ mi ba ni bɛ nyɛ band shɛli din mali nachiinsi ka laɣim taba viɛnyɛla, Passion 4 nyɛla Green band ka bɛ mi ba ni bɛ nyɛ band shɛli din di nasara pam, Masta Blasta nyɛla orange band ka lahi nyɛ band shɛli din galisi pam, Bayside nyɛla Blue band, ka Freedom nyɛ Yellow band. Chuɣu maa gba mali la yila niŋbu din yina tiŋgbani puuni mini dunia zaa yili yiindiba sani, yuuni kam Calabar Carnival, Boat regatta, Fashion shows (din daa pili yuuni 2016), Beauty pageant (Miss Africa din daa pili yuuni 2016) Christmas Village, mini yuuni kam Ekpe Chuɣu din tahiri niriba tuhaa na Laɣingu shɛŋa din pahi lala chuɣu ŋɔ ni nyɛla essay kpairi sabi , din laɣim secondary shikuru mini university bihi zaa. Lala kpaɣirisabi ŋɔ nyɛla bɛ ni zaani shɛli ni di kpaŋsi karimbu biɛhigu State maa bipɔla sunsuuni ka zaŋ chuɣu maa biɛhigu niŋ bi ni. Yuuni 2017 The Paradise Music Festival and Awards daa pahi Calabar carnival kalenda ni. == <small>Paradise</small> == == <small>Laɣingu ŋɔnyɛla din laɣindi tiŋgbani puuni mini dunia zaa yili yiindiba, kpɛrikpɛritiba, siyaasa nima mini niriba ban mali yuya. Ban daa na min chaŋ chuɣu maa ni shɛba n-nyɛ Lucky Dube, Akon, Fat Joe, Young Jeezy, Nelly, Kirk Franklin, Sean Kingston, Wizkid, P-Square, Banky W, Ojb Jezreel.</small> == == Band nima yuya* == Calas vegas Passion 4 Freedom band Seagull band Masta blasta Bayside Diamond Hitfm band FAF band (Florence Agogo Foundation) Governor band[13][14] == Chuɣu, yɛltɔɣa mini ban di nasara* == == 2013* == 2013 Calabar Carnival daa jɛndi la Nigerian yiliyiindiba. 2013 chuɣu maa nasara dira daa nyɛla Masta Blasta. * 2015* 2015 Calabar carnival yɛltɔɣa daa nyɛla Climate change. Di yi kana Cross River State gomnanti kurili Ben Ayade yɛltɔɣa, daa snyala ŋun deei niriba kaman tiŋgbana ban paai pia ni anu n gari. Lala yuuni maa, o daa zaŋ beauty queens n nam band shɛli bɛ ni booni governor's band. 2015 chuɣu maa nasara dira daa nyɛla Passion 4 band. ea5inzmj2pgd3yc62td0sxn64gnk65w Gidi Culture Festival 0 33285 138951 138919 2026-06-04T14:27:37Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 138951 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. 8lq14ryl8rib06z3bpfskzjt7aedl0y 138957 138951 2026-06-04T14:30:10Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 138957 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, niyxk53bekz3gnxeyyaaacvuyuzln87 138960 138957 2026-06-04T14:31:17Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 138960 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. pll4hlpoin9td69qawdeqnjvg5yl8gh 138961 138960 2026-06-04T14:34:29Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 138961 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I odc3bir53fm4uu7mz3xoe3imode6pzq 138962 138961 2026-06-04T14:36:22Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 138962 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. ndups0vk7qtmncn3797jofjmv6xtqgz 138963 138962 2026-06-04T14:41:04Z K.D.Nburidiba 4111 Added a section 138963 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. b1oytl6ylttebhdrxzy45gm5acoftpo 138965 138963 2026-06-04T14:43:13Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 138965 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. 8328kxi7g8jtnwml3wrt6emb0bx8o03 138966 138965 2026-06-04T14:46:04Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 138966 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. awwfse50fw8tctyknf4oascskp1quku 138969 138966 2026-06-04T14:48:37Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 138969 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. g9bh2veum1ts6atyw8avmfa99uqpsg2 138970 138969 2026-06-04T14:51:21Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 138970 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli r2u3zbtd3zd6dik3dv2ymdpfjmuq7fv 138978 138970 2026-06-04T15:16:11Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 138978 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi. 7jgdluiynag0ynek4a02y6ek424vtqi 138979 138978 2026-06-04T15:23:24Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 138979 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. 43dj7e0dm8xeo6pamb35kwgee2y84g2 138980 138979 2026-06-04T15:26:15Z K.D.Nburidiba 4111 Added a section 138980 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. 30rksize8qib58fu6bz8taxi0mlpbko 139007 138980 2026-06-04T20:27:06Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 139007 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. 6p43n8i3bj94koavlzef8b5tvsf1jt9 139008 139007 2026-06-04T20:33:12Z K.D.Nburidiba 4111 Added a section 139008 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. gdxpcjrj0ah1x1mqi8da1e26sw0q6eh 139009 139008 2026-06-04T20:34:57Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139009 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == qpcjndmn0ld6ox86hdhs70ogxg64uju 139010 139009 2026-06-04T20:36:52Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139010 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du. == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == 4b12j5dmvcezlcho8u5jnh1xh60flzk 139011 139010 2026-06-04T20:39:31Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139011 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi. Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == 26do76tzrdr41rs8fxj16jjbu78ikvp 139013 139011 2026-06-04T20:42:37Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139013 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha. === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == 9015zz6i1afz9zggc9bocbojnwg6e06 139014 139013 2026-06-04T20:44:29Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139014 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia. === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == rx24vzwu5kkktndh22bnxr798vhehgg 139015 139014 2026-06-04T20:46:22Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139015 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown. === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == ldvmm3t5sliofk4hfxj2ukgtkov0enz 139021 139015 2026-06-05T07:37:58Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139021 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon. === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == czfpxak4f14cv75ye1a6b3oeqbctwwm 139022 139021 2026-06-05T07:38:57Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139022 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido. Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == se2sdea1gquh3wxtxdh6wkdajqtrf9n 139023 139022 2026-06-05T07:40:08Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139023 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee. === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == ojxom97eqdu7ogrjhnsuj20sd5ddp3d 139024 139023 2026-06-05T07:41:13Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139024 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == onhsus5uhhonx8wliz7hp8atsqwx9f3 139025 139024 2026-06-05T07:42:23Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139025 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-05|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata. === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == r7tw0cis8mge5uoe72binikx3i54r9i 139026 139025 2026-06-05T07:44:11Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139026 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-05|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-05|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni. Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == r44uvlalfsqo4unkxn84lafi0msjz77 139027 139026 2026-06-05T07:46:08Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139027 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-05|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-05|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni.<ref>{{Cite web|last=Amos|first=Kobor|date=2019-03-16|title=Array of stars for Gidi Fest 2019|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/array-of-stars-for-gidi-fest-2019/|access-date=2026-06-05|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref> Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == 5ibnjkfsccph9pu9wmp45thubhtqxa4 139028 139027 2026-06-05T07:49:43Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139028 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-05|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-05|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni.<ref>{{Cite web|last=Amos|first=Kobor|date=2019-03-16|title=Array of stars for Gidi Fest 2019|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/array-of-stars-for-gidi-fest-2019/|access-date=2026-06-05|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref> Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X<ref>{{Cite web|date=2019-03-15|title=Gidi Culture Festival to host Niniola|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/gidi-culture-festival-host-niniola|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref>. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020. Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == 4rgympgak5xq408nvnronogdkrrrxh6 139029 139028 2026-06-05T07:59:34Z K.D.Nburidiba 4111 Added a reference 139029 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili Lagos, Nigeria tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-05|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-05|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni.<ref>{{Cite web|last=Amos|first=Kobor|date=2019-03-16|title=Array of stars for Gidi Fest 2019|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/array-of-stars-for-gidi-fest-2019/|access-date=2026-06-05|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref> Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X<ref>{{Cite web|date=2019-03-15|title=Gidi Culture Festival to host Niniola|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/gidi-culture-festival-host-niniola|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref>. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=2021-03-03|title=Gidi Fest 2021 is cancelled|url=https://www.pulse.ng/story/gidi-fest-2021-is-cancelled-2024081806293531106|access-date=2026-06-05|website=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == o3j6v664g9ypxyo78ihc4renm8azf7m 139030 139029 2026-06-05T08:00:46Z K.D.Nburidiba 4111 Added a link 139030 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili [[Lagos]], [[Nigeria]] tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi Africa nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-05|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-05|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni.<ref>{{Cite web|last=Amos|first=Kobor|date=2019-03-16|title=Array of stars for Gidi Fest 2019|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/array-of-stars-for-gidi-fest-2019/|access-date=2026-06-05|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref> Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X<ref>{{Cite web|date=2019-03-15|title=Gidi Culture Festival to host Niniola|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/gidi-culture-festival-host-niniola|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref>. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=2021-03-03|title=Gidi Fest 2021 is cancelled|url=https://www.pulse.ng/story/gidi-fest-2021-is-cancelled-2024081806293531106|access-date=2026-06-05|website=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == fehcug9lmcbppr274ktsb0873rxn1lv 139031 139030 2026-06-05T08:02:01Z K.D.Nburidiba 4111 Added a link 139031 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili [[Lagos]], [[Nigeria]] tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi [[Afrika|Africa]] nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, Ghana, South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-05|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-05|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni.<ref>{{Cite web|last=Amos|first=Kobor|date=2019-03-16|title=Array of stars for Gidi Fest 2019|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/array-of-stars-for-gidi-fest-2019/|access-date=2026-06-05|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref> Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X<ref>{{Cite web|date=2019-03-15|title=Gidi Culture Festival to host Niniola|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/gidi-culture-festival-host-niniola|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref>. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=2021-03-03|title=Gidi Fest 2021 is cancelled|url=https://www.pulse.ng/story/gidi-fest-2021-is-cancelled-2024081806293531106|access-date=2026-06-05|website=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == hwc3rqgolh36c4ct8j4hmbiql6xshj6 139032 139031 2026-06-05T08:02:46Z K.D.Nburidiba 4111 Added a link 139032 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili [[Lagos]], [[Nigeria]] tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi [[Afrika|Africa]] nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, [[Ghana]], South Africa, Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-05|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-05|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni.<ref>{{Cite web|last=Amos|first=Kobor|date=2019-03-16|title=Array of stars for Gidi Fest 2019|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/array-of-stars-for-gidi-fest-2019/|access-date=2026-06-05|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref> Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X<ref>{{Cite web|date=2019-03-15|title=Gidi Culture Festival to host Niniola|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/gidi-culture-festival-host-niniola|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref>. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=2021-03-03|title=Gidi Fest 2021 is cancelled|url=https://www.pulse.ng/story/gidi-fest-2021-is-cancelled-2024081806293531106|access-date=2026-06-05|website=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == n34rwtmmux3q23c1e2df1fe2swovaog 139033 139032 2026-06-05T08:03:15Z K.D.Nburidiba 4111 Added a link 139033 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili [[Lagos]], [[Nigeria]] tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi [[Afrika|Africa]] nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, [[Ghana]], [[South Africa]], Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === chuɣu din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-05|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-05|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni.<ref>{{Cite web|last=Amos|first=Kobor|date=2019-03-16|title=Array of stars for Gidi Fest 2019|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/array-of-stars-for-gidi-fest-2019/|access-date=2026-06-05|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref> Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X<ref>{{Cite web|date=2019-03-15|title=Gidi Culture Festival to host Niniola|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/gidi-culture-festival-host-niniola|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref>. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=2021-03-03|title=Gidi Fest 2021 is cancelled|url=https://www.pulse.ng/story/gidi-fest-2021-is-cancelled-2024081806293531106|access-date=2026-06-05|website=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == q9ts8f3x9m99no6xj3uxa5nf5m5cbw3 139034 139033 2026-06-05T08:09:20Z K.D.Nburidiba 4111 Added a link 139034 wikitext text/x-wiki '''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili [[Lagos]], [[Nigeria]] tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi [[Afrika|Africa]] nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, [[Ghana]], [[South Africa]], Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be [[Lagos]] la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === [[chuɣu]] din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-05|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-05|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni.<ref>{{Cite web|last=Amos|first=Kobor|date=2019-03-16|title=Array of stars for Gidi Fest 2019|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/array-of-stars-for-gidi-fest-2019/|access-date=2026-06-05|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref> Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X<ref>{{Cite web|date=2019-03-15|title=Gidi Culture Festival to host Niniola|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/gidi-culture-festival-host-niniola|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref>. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=2021-03-03|title=Gidi Fest 2021 is cancelled|url=https://www.pulse.ng/story/gidi-fest-2021-is-cancelled-2024081806293531106|access-date=2026-06-05|website=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == rk3b2a9gi1ltevled8dsnr1bi6rcv6f 139035 139034 2026-06-05T08:11:06Z K.D.Nburidiba 4111 139035 wikitext text/x-wiki {{Bio}} '''Che ka sabbu maa di shim''''''Gidi Culture Festival''' (often dubbed Coachella in Lagos) nu Nyɛla yuuni pulini dahin yini yila mini nuuni baŋsim tuma chuɣu ka bɛ puhirili [[Lagos]], [[Nigeria]] tingbanni<ref>{{Cite web|date=2018-04-23|title=Meet the Gidi Tribe: Nigeria’s coolest new youth movement|url=https://www.huckmag.com/article/gidi-culture-fest|access-date=2026-06-04|website=Huck|language=en-GB}}</ref>. Ka Chinedu Okeke mini Oriteme Banigo daa laɣim n kpali, di daa kpami n jɛmdi bipɔla maa yɛltɔɣa nima puuni bɛ ni bɔri bɛ kali bɛ biɛhigu ni shɛm soochi diɛm din bɛ yoli Africa tingbanni<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref>. Lala chuɣu maa yi ti paai na, bɛ tooi bɔri binkumda nima, DJs, nima, n-ti pahi yili yiiniba na abɛ ti diɛm. Bɛ tooi lahi mali deen shɛŋa gba na , bindir' kɔhi nima ni yili yiiniba. Diɛma maa maŋmaŋa pahirila bɛ ni pie m pahi [[Afrika|Africa]] nima mini tiŋduya laɣingu maa kamani Nigeria, [[Ghana]], [[South Africa]], Congo, Kenya, n-ti pahi United Kingdom. Bɛ miiya nima zaŋ chaŋ lala chuɣu maa polo nyɛla bɛ kpaŋsi Africa baŋsim zooibu ka che ka baansi maa gba yuya du.<ref>{{Cite web|date=2014|title=Index "Sommaire / Contents "_ volume 337, janvier-décembre 2014 / January-December 2014|url=https://doi.org/10.1016/s1631-0691(14)00266-2|access-date=2026-06-04|website=doi.org}}</ref> == Taarihi == Lala Gidi Culture Festival nyɛla Eclipse Live Production nima di daa yihi shɛli na. Lekki Sound Splash nima ni daa che ka niriba kori kpe dinni, chuɣu shɛli din daa pa zuɣusaa Fela Kuti. Bɛ mini ŋun daa kpali Chinedu Okeke ni Oriteme Banigo, lala chuɣu maa niya kpami kuli nyɛla bɛbo so' viɛlli n-ti bipɔla din yɛn che ka bɛ gba tooi zooi.<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-04|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Gidi Culture Festival nyaaŋa, Eclipse Live Production daa lahi yihi Nigeria Palmwine Music Fest ni Nativeland na. Bɛ ni daa zili ''IQ'' magazine ni bɛ bɔhi o bɔhisi yuuni 2018, Okeke daa yɛliya ni Gidi Culture Festival na nyɛla din na yɛn che, ni amaa di na chaŋ tooni bela ha.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-04|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2014: di yoobu ni === Di yoobu maa saha maa dabam daa tooi diɛm diɛma maa n nyɛ Ice Prince, Phyno, Naeto C, Chidinma, Dammy Krane, Blink, Poe, Boj, Teezee, Ayo Jay, Emma Nyra, Patoranking, Lynxx, Jesse Jagz, Oritse Femi, Orezi, Reminisce, Efya, DJ Obi, DJ Caise, DJ Hazan, DJ Cuppy, DJ Kaywise, Falz, Pucado, Yung L, n-ti pahi Endia.<ref>{{Citation|title=Wayback Machine|date=2026-06-02|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wayback_Machine&oldid=1357432541|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-06-04}}</ref> === Yuuni 2015: din daa pahi ayi === Chuɣu maa din daa pahi ayi maa daa niŋla April goli ni dabisili 4, yuuni 2015, di daa niŋla Eko Atlantic din be Lagos la. ka ban di ban daa be dinni nyɛ M.I Abaga, Show Dem Camp, Waje, Yemi Alade, Falz, EL, Victoria Kimani, Urban Boyz, Awilo Longomba, Temi Dollface, Ebisan and Sauti Sol. It also featured DJ Neptune, DJ Lambo n-ti pahi DJ Gino Brown.<ref>{{Cite news|date=2015-02-24|title=Announces first lineup of artiste, host and DJS|language=en-EN|work=Pulse Nigeria|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/gidi-culture-festival-2015-announces-first-lineup-of-artiste-host-and-djs/5er0pw6|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2016: Din daa pahi ata === Din daa pahi ata chuɣu maa gba daa niŋla Eko Atlantic din be [[Lagos]] la. Sensei Uche mini Nomuzi ni daa di li, ka baansi ban daa pahi nyɛ Tiwa Savage, D'banj, Phyno, Small Doctor, Timaya, Adekunle Gold, Yemi Alade, K.O, Riky Rick, Mr 2Kay, Base One, Que Peller, Dice Ailes, Poe, Funbi n-ti pahi Saeon.<ref>{{Cite news|date=2016-03-27|title=Third year of Lagos music festival shows great improvement|language=en-EN|url=https://www.pulse.ng/gidi-fest-2016-third-year-of-lagos-music-festival-shows-great-improvement/rgyzccg|access-date=2026-06-05}}</ref> === Yuuni 2017: din daa pahi anahi === [[chuɣu]] din pahi anahi maa daa puhila April goli ni dabisili 15, yuuni 2017. Ban daa zaŋli pa pɔhim zuɣu ni daa nyɛ Diplo, Burna Boy and Davido.<ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=Nigeria: Diplo, Burna Boy and Davido to headline Gidi Fest|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-diplo-burna-boy-and-davido-headline-gidi-fest|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref> Ninvuɣu shɛba daa pahiya n diɛm chuɣu maa ni kamani Seyi Shay, Reekado Banks, Simi, Niniola, Sauti Sol, ni ti pahi Vanessa Mdee.<ref>{{Cite web|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2017-03-20|title=Gidi Culture Festival returns with new promises|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/gidi-culture-festival-returns-new-promises/|access-date=2026-06-05|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> === Yuuni 2018: Din daa pahi anu === Baansi ban daa diɛm diɛma chuɣu din daa pahi anu maa ni n nyɛ Wizkid, 2Baba, Brymo, Adekunle Gold, Maleek Berry, DJ Spinall and Tiwa Savage, along with live sets newcomers Odunsi the Engine, Tay Iwar ni Lady Donli<ref>{{Cite web|last=Tambini|first=Kam|date=2018-04-09|title=How Gidi Culture Became The Festival For The 'New African Generation'|url=https://www.okayafrica.com/how-gidi-culture-became-the-festival-for-the-new-african-generation/266051|access-date=2026-06-05|website=okayafrica|language=en-US}}</ref> Din daa lahi pahi akpaaku maa zuɣu nyɛla, chuɣu maa zonzongili kpamba daa yihila akpaaku palli na ka bolili ban na zoori akpaaku. pɔi ka bɛ daa pili diɛma maa, yɛl' gola daa beni, ka che ka di daa bɛ tooi dapilibi.ban daa kpe diɛma maa daa paai ninvuɣ' tusaanii, dinzuɣu bɛ daa labi kɔhi tiɣiti kamani tiɣiti tusaata.<ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=‘People say, “Is that Coachella? I didn’t know they had festivals like that in Africa…”’|url=https://www.iqmagazine.com/2018/07/coachella-festivals-africa-gidi-culture-chin-okeke/|access-date=2026-06-05|website=IQ Magazine|language=en}}</ref> === Yuuni 2019: din daa pahi ayɔbu === Din daa pahi ayɔbu chuɣu maa gba daa kamina April goli ni dabisili 20, yuuni 2019, di daa niŋla Landmark Beach Front Victoria Island yaɣili, Lagos tingbanni.<ref>{{Cite web|last=Amos|first=Kobor|date=2019-03-16|title=Array of stars for Gidi Fest 2019|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/array-of-stars-for-gidi-fest-2019/|access-date=2026-06-05|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref> Lala chuɣu ŋɔ ban daa diɛm diɛma ni nyɛ Patoranking, Niniola, Teni, Moonchild, Sanelly, DJ Neptune, Wande Coal, DJ Cuppy, Sarz, Zlatan, Blaqbonez, and L.A.X<ref>{{Cite web|date=2019-03-15|title=Gidi Culture Festival to host Niniola|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/gidi-culture-festival-host-niniola|access-date=2026-06-05|website=Music In Africa|language=en}}</ref>. lahabali daa wuhiya ni niriba ban daa kpe diɛma maa daa nyɛla ninvuɣ' tuhi pia. '''<big>Yuuni 2020: din daa pahi ayopɔi</big>''' Chuɣu din daa pahi ayopɔi ka yi puhiri saha shɛli asɔri nima ni diri bɛ yista chuɣu maa daa nyɛla bɛ ni piigi shɛli ni zali October goli ni yuuni 2020.<ref>{{Cite web|date=2021-03-03|title=Gidi Fest 2021 is cancelled|url=https://www.pulse.ng/story/gidi-fest-2021-is-cancelled-2024081806293531106|access-date=2026-06-05|website=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Bɛ daa ti chemi puhibu ka di nyɛla corona doro maa zuɣu. == Kundivihira == dabw7hgo9sp4o4xr2dfgl0cydaf6dsm FESTIMA 0 33288 139016 138920 2026-06-04T21:43:03Z Aliya 2018 7499 Pahagu 139016 wikitext text/x-wiki '''Festival International des Masques et des Arts''' Tinduya chuɣu shɛli bi ni puhiri ka duɣiri nina mini nuuni tuma), bee '''FESTIMA''',nyɛla kaya ni taada chuɣu din puhiri Africa tiŋa yuli booni Dédougou, din be Burkina Faso la.Bi di laɣiri ni niŋ din ni din yɛn che ka ti kaya ni taada be kpi .Founded to help preserve traditional cultural practices in the modern age, FESTIMA features masks and traditions from several West African countries. It is currently held biennially in even-numbered years. The most recent edition, the fifteenth, was held from February 29 to March 7, 2020, in Bankuy. 91x3fhp1h3536sam0hmg3ah9xa32j48 Nyabusyo River 0 33290 138940 138939 2026-06-04T11:59:56Z Kalakpagh 2501 Updated Content 138940 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Nyabusyo River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyabusyo}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Nyakagezi River]] | mouth_coordinates = {{coord|-3.059138|29.939429|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyabusyo Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyabusyo}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinluhili doli Ngozi yaɣili mini Karuzi yaɣili tarisi chaŋ n ti chirigi Kinyankuru mɔɣili nuzaa zuɣu.{{sfn|Way: Nyabusyo (224733216)}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Mɔɣa shɛŋa gba Nyabusyo ni chaŋ n ti chirigi nyɛ Gashayura, Nyankezi n ti pahi Tambi / Rusimbuko.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} e269p4kis0hkhtdklyjguvaxxsc9w77 138941 138940 2026-06-04T12:00:22Z Kalakpagh 2501 /* Course */ Updated Content 138941 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Nyabusyo River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyabusyo}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Nyakagezi River]] | mouth_coordinates = {{coord|-3.059138|29.939429|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyabusyo Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyabusyo}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinluhili doli Ngozi yaɣili mini Karuzi yaɣili tarisi chaŋ n ti chirigi Kinyankuru mɔɣili nuzaa zuɣu.{{sfn|Way: Nyabusyo (224733216)}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Mɔɣa shɛŋa gba Nyabusyo ni chaŋ n ti chirigi nyɛ Gashayura, Nyankezi n ti pahi Tambi / Rusimbuko.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} == Kundivihira == j5m8kiavlkm4l9vviydp3me4uur0wlx 138942 138941 2026-06-04T12:31:51Z Kalakpagh 2501 /* Course */ Updated Content 138942 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Nyabusyo River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyabusyo}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Nyakagezi River]] | mouth_coordinates = {{coord|-3.059138|29.939429|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyabusyo Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyabusyo}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinluhili doli Ngozi yaɣili mini Karuzi yaɣili tarisi chaŋ n ti chirigi Kinyankuru mɔɣili nuzaa zuɣu.{{sfn|Way: Nyabusyo (224733216)}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Mɔɣa shɛŋa gba Nyabusyo ni chaŋ n ti chirigi nyɛ Gashayura, Nyankezi n ti pahi Tambi / Rusimbuko.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim mini tihi sabu.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani niriba kɔbigi ni pihita ni yini "per square kilometer" yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali tulim kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|22|C}} ka goli shɛli din mali maasim pam nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din nyari sa'kom kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli din bi tooi nyari sa'kom nyɛ July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} == Kundivihira == asrxmry4970r5082w06sge3k5cojsvz 138943 138942 2026-06-04T12:37:38Z Kalakpagh 2501 /* Environment */ Updated Content 138943 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Nyabusyo River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyabusyo}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Nyakagezi River]] | mouth_coordinates = {{coord|-3.059138|29.939429|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyabusyo Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyabusyo}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinluhili doli Ngozi yaɣili mini Karuzi yaɣili tarisi chaŋ n ti chirigi Kinyankuru mɔɣili nuzaa zuɣu.{{sfn|Way: Nyabusyo (224733216)}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Mɔɣa shɛŋa gba Nyabusyo ni chaŋ n ti chirigi nyɛ Gashayura, Nyankezi n ti pahi Tambi / Rusimbuko.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim mini tihi sabu.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani niriba kɔbigi ni pihita ni yini "per square kilometer" yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali tulim kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|22|C}} ka goli shɛli din mali maasim pam nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din nyari sa'kom kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli din bi tooi nyari sa'kom nyɛ July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==Marshes== Di nyɛla din mali yikanima kamani kɔbisita ni pishi ni anu ka nyɛ din be Nyabusyo polo tiŋ yuli booni Tangara, Ngozi Province.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=67}} Karuzi yaɣili ŋɔ nyɛla din mali yikanima kamani kɔbigi ni pishi ni yini, din be Nyabusyo yaɣili tiŋ din yuli booni Bugenyuri nyɛla din mali yikanima pihiyobu.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=75}} == Kundivihira == faqh2ulfd66qh6s43rdy10tvs2ddl7e 138944 138943 2026-06-04T12:38:53Z Kalakpagh 2501 /* See also */ Updated Content 138944 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Nyabusyo River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyabusyo}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Nyakagezi River]] | mouth_coordinates = {{coord|-3.059138|29.939429|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyabusyo Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyabusyo}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinluhili doli Ngozi yaɣili mini Karuzi yaɣili tarisi chaŋ n ti chirigi Kinyankuru mɔɣili nuzaa zuɣu.{{sfn|Way: Nyabusyo (224733216)}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Mɔɣa shɛŋa gba Nyabusyo ni chaŋ n ti chirigi nyɛ Gashayura, Nyankezi n ti pahi Tambi / Rusimbuko.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim mini tihi sabu.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani niriba kɔbigi ni pihita ni yini "per square kilometer" yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali tulim kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|22|C}} ka goli shɛli din mali maasim pam nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din nyari sa'kom kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli din bi tooi nyari sa'kom nyɛ July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==Marshes== Di nyɛla din mali yikanima kamani kɔbisita ni pishi ni anu ka nyɛ din be Nyabusyo polo tiŋ yuli booni Tangara, Ngozi Province.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=67}} Karuzi yaɣili ŋɔ nyɛla din mali yikanima kamani kɔbigi ni pishi ni yini, din be Nyabusyo yaɣili tiŋ din yuli booni Bugenyuri nyɛla din mali yikanima pihiyobu.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=75}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archivedate=19 April 2019 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/224733216#map=13/-3.02687/29.98238 |accessdate=2024-09-02 |title=Way: Nyabusyo (224733216) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Nyabusyo (224733216)}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Ngozi Province]] 205nf5z8jv9qjz88zapevwiy7mqqp12 138945 138944 2026-06-04T12:39:21Z Kalakpagh 2501 /* References */ Updated Content 138945 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Nyabusyo River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyabusyo}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Nyakagezi River]] | mouth_coordinates = {{coord|-3.059138|29.939429|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyabusyo Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyabusyo}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinluhili doli Ngozi yaɣili mini Karuzi yaɣili tarisi chaŋ n ti chirigi Kinyankuru mɔɣili nuzaa zuɣu.{{sfn|Way: Nyabusyo (224733216)}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Mɔɣa shɛŋa gba Nyabusyo ni chaŋ n ti chirigi nyɛ Gashayura, Nyankezi n ti pahi Tambi / Rusimbuko.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim mini tihi sabu.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani niriba kɔbigi ni pihita ni yini "per square kilometer" yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali tulim kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|22|C}} ka goli shɛli din mali maasim pam nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din nyari sa'kom kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli din bi tooi nyari sa'kom nyɛ July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==Marshes== Di nyɛla din mali yikanima kamani kɔbisita ni pishi ni anu ka nyɛ din be Nyabusyo polo tiŋ yuli booni Tangara, Ngozi Province.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=67}} Karuzi yaɣili ŋɔ nyɛla din mali yikanima kamani kɔbigi ni pishi ni yini, din be Nyabusyo yaɣili tiŋ din yuli booni Bugenyuri nyɛla din mali yikanima pihiyobu.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=75}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archivedate=19 April 2019 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/224733216#map=13/-3.02687/29.98238 |accessdate=2024-09-02 |title=Way: Nyabusyo (224733216) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Nyabusyo (224733216)}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Ngozi Province]] bksj645bl5ga0glw68skvzq6kyz9dcr 138946 138945 2026-06-04T12:39:46Z Kalakpagh 2501 /* Sources */ Updated Content 138946 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Nyabusyo River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyabusyo}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Nyakagezi River]] | mouth_coordinates = {{coord|-3.059138|29.939429|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyabusyo Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyabusyo}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinluhili doli Ngozi yaɣili mini Karuzi yaɣili tarisi chaŋ n ti chirigi Kinyankuru mɔɣili nuzaa zuɣu.{{sfn|Way: Nyabusyo (224733216)}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Mɔɣa shɛŋa gba Nyabusyo ni chaŋ n ti chirigi nyɛ Gashayura, Nyankezi n ti pahi Tambi / Rusimbuko.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyabusyo mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim mini tihi sabu.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani niriba kɔbigi ni pihita ni yini "per square kilometer" yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali tulim kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|22|C}} ka goli shɛli din mali maasim pam nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din nyari sa'kom kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli din bi tooi nyari sa'kom nyɛ July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==Marshes== Di nyɛla din mali yikanima kamani kɔbisita ni pishi ni anu ka nyɛ din be Nyabusyo polo tiŋ yuli booni Tangara, Ngozi Province.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=67}} Karuzi yaɣili ŋɔ nyɛla din mali yikanima kamani kɔbigi ni pishi ni yini, din be Nyabusyo yaɣili tiŋ din yuli booni Bugenyuri nyɛla din mali yikanima pihiyobu.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=75}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Din yi shɛli na == {{refbegin}} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archivedate=19 April 2019 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/224733216#map=13/-3.02687/29.98238 |accessdate=2024-09-02 |title=Way: Nyabusyo (224733216) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Nyabusyo (224733216)}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Ngozi Province]] cbglcavtcuh8phlhunvdhtyazg34nlc Nyakagezi River 0 33291 138947 2026-06-04T14:01:07Z Kalakpagh 2501 Updated Content 138947 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Nyakagezi River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyakagezi}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Nyakagezi River | mouth_coordinates = {{coord|-3.00443|29.93330|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyakagezi Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyakagezi}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. q60su1mtd23tbmxywu40kqt4agtreqo 138948 138947 2026-06-04T14:11:29Z Kalakpagh 2501 Updated Content 138948 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Nyakagezi River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyakagezi}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Nyakagezi River | mouth_coordinates = {{coord|-3.00443|29.93330|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyakagezi Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyakagezi}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi Sankinyinya ''colline'' wulinpuhili zaŋ n ti tiŋ yuli booni Gahombo, Kayanza yaɣili. RP52 soli nyɛla din be di baayaɣi wulinluhili ka di wulinpuhili polo m nyɛ Ruvubu mɔɣili. Wulinpuhili zaŋ nti Nyamugari Colline polo nyɛ tiŋ yuli booni Ruhororo zaŋ chaŋ Nyakagezi.{{sfn|Mutaho DMA}} Di nyɛla din tuɣi nuzaa polo chaŋ n ti chirigi [[Kinyankuru River]].{{sfn|Way: Nyakagezi (318097355)}} Di nyɛla din kpɛ Kinyankuru yaɣili wulinpuhili polo zaŋ n ti Rimiro ''colline''.{{sfn|Ngozi DMA}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ap24vzz5bjdi1zmp3fhiyjjs7ktbqy3 138949 138948 2026-06-04T14:11:56Z Kalakpagh 2501 /* Course */ Updated Content 138949 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Nyakagezi River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyakagezi}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Nyakagezi River | mouth_coordinates = {{coord|-3.00443|29.93330|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyakagezi Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyakagezi}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi Sankinyinya ''colline'' wulinpuhili zaŋ n ti tiŋ yuli booni Gahombo, Kayanza yaɣili. RP52 soli nyɛla din be di baayaɣi wulinluhili ka di wulinpuhili polo m nyɛ Ruvubu mɔɣili. Wulinpuhili zaŋ nti Nyamugari Colline polo nyɛ tiŋ yuli booni Ruhororo zaŋ chaŋ Nyakagezi.{{sfn|Mutaho DMA}} Di nyɛla din tuɣi nuzaa polo chaŋ n ti chirigi [[Kinyankuru River]].{{sfn|Way: Nyakagezi (318097355)}} Di nyɛla din kpɛ Kinyankuru yaɣili wulinpuhili polo zaŋ n ti Rimiro ''colline''.{{sfn|Ngozi DMA}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} == Kundivihira == cxgjaqqsl2thoihbqcmv3ly68sblhc5 138950 138949 2026-06-04T14:24:52Z Kalakpagh 2501 /* Course */ Updated Content 138950 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Nyakagezi River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyakagezi}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Nyakagezi River | mouth_coordinates = {{coord|-3.00443|29.93330|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyakagezi Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyakagezi}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi Sankinyinya ''colline'' wulinpuhili zaŋ n ti tiŋ yuli booni Gahombo, Kayanza yaɣili. RP52 soli nyɛla din be di baayaɣi wulinluhili ka di wulinpuhili polo m nyɛ Ruvubu mɔɣili. Wulinpuhili zaŋ nti Nyamugari Colline polo nyɛ tiŋ yuli booni Ruhororo zaŋ chaŋ Nyakagezi.{{sfn|Mutaho DMA}} Di nyɛla din tuɣi nuzaa polo chaŋ n ti chirigi [[Kinyankuru River]].{{sfn|Way: Nyakagezi (318097355)}} Di nyɛla din kpɛ Kinyankuru yaɣili wulinpuhili polo zaŋ n ti Rimiro ''colline''.{{sfn|Ngozi DMA}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim ka sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbisinahi ni pihinahi ni ayi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa yuuni puuni tulim nyɛla {{convert|19|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|21|C}} ka goli shɛli ni maasim pam ni be nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|17|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din nyari saa pam nyɛ Silimin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli ni bɛ ni bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}} of precipitation.{{sfn|nasarain}} == Kundivihira == 28t8ppl0lpht3pjqiim4fduh9ypw3qb 138952 138950 2026-06-04T14:28:22Z Kalakpagh 2501 Updated Content 138952 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Nyakagezi River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyakagezi}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Nyakagezi River | mouth_coordinates = {{coord|-3.00443|29.93330|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyakagezi Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyakagezi}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi Sankinyinya ''colline'' wulinpuhili zaŋ n ti tiŋ yuli booni Gahombo, Kayanza yaɣili. RP52 soli nyɛla din be di baayaɣi wulinluhili ka di wulinpuhili polo m nyɛ Ruvubu mɔɣili. Wulinpuhili zaŋ nti Nyamugari Colline polo nyɛ tiŋ yuli booni Ruhororo zaŋ chaŋ Nyakagezi.{{sfn|Mutaho DMA}} Di nyɛla din tuɣi nuzaa polo chaŋ n ti chirigi [[Kinyankuru River]].{{sfn|Way: Nyakagezi (318097355)}} Di nyɛla din kpɛ Kinyankuru yaɣili wulinpuhili polo zaŋ n ti Rimiro ''colline''.{{sfn|Ngozi DMA}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim ka sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbisinahi ni pihinahi ni ayi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa yuuni puuni tulim nyɛla {{convert|19|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|21|C}} ka goli shɛli ni maasim pam ni be nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|17|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din nyari saa pam nyɛ Silimin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli ni bɛ ni bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}} of precipitation.{{sfn|nasarain}} ==Agriculture== Bin din gbaai yuuni 2014, mɔɣili ŋɔ nyɛla din daa mali pukparilim yaɣa dibaa ayi Nyakagezi, zaɣ'yini nyɛla din mali yikanima kamani yikanima kɔbishii ni pishi ni yini ka nyɛ din pirigi tiŋ yuli booni Gashikanwa mini tiŋ yuli booni Ngozi, din pahi maa nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni dibaa anii ka di be Ngozi.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=65}} ==See also== *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/mutaho-burundi-50k-4774i-1994.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Mutaho |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Mutaho DMA}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archivedate=19 April 2019 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS|archivedate=28 February 2016 |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/ngozi-burundi-50k-4775ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-01 |title=Ngozi |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Ngozi DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/318097355#map=12/-2.9602/29.8677 |accessdate=2024-09-02 |title=Way: Nyakagezi (318097355) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Nyakagezi (318097355)}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Ngozi Province]] == Kundivihira == bcstf5easqivjkn7kxn8nvk0aqc6ql2 138953 138952 2026-06-04T14:28:54Z Kalakpagh 2501 /* Agriculture */ Updated Content 138953 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Nyakagezi River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyakagezi}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Nyakagezi River | mouth_coordinates = {{coord|-3.00443|29.93330|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyakagezi Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyakagezi}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi Sankinyinya ''colline'' wulinpuhili zaŋ n ti tiŋ yuli booni Gahombo, Kayanza yaɣili. RP52 soli nyɛla din be di baayaɣi wulinluhili ka di wulinpuhili polo m nyɛ Ruvubu mɔɣili. Wulinpuhili zaŋ nti Nyamugari Colline polo nyɛ tiŋ yuli booni Ruhororo zaŋ chaŋ Nyakagezi.{{sfn|Mutaho DMA}} Di nyɛla din tuɣi nuzaa polo chaŋ n ti chirigi [[Kinyankuru River]].{{sfn|Way: Nyakagezi (318097355)}} Di nyɛla din kpɛ Kinyankuru yaɣili wulinpuhili polo zaŋ n ti Rimiro ''colline''.{{sfn|Ngozi DMA}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim ka sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbisinahi ni pihinahi ni ayi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa yuuni puuni tulim nyɛla {{convert|19|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|21|C}} ka goli shɛli ni maasim pam ni be nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|17|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din nyari saa pam nyɛ Silimin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli ni bɛ ni bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}} of precipitation.{{sfn|nasarain}} ==Pukparilim == Bin din gbaai yuuni 2014, mɔɣili ŋɔ nyɛla din daa mali pukparilim yaɣa dibaa ayi Nyakagezi, zaɣ'yini nyɛla din mali yikanima kamani yikanima kɔbishii ni pishi ni yini ka nyɛ din pirigi tiŋ yuli booni Gashikanwa mini tiŋ yuli booni Ngozi, din pahi maa nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni dibaa anii ka di be Ngozi.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=65}} ==See also== *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/mutaho-burundi-50k-4774i-1994.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Mutaho |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Mutaho DMA}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archivedate=19 April 2019 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS|archivedate=28 February 2016 |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/ngozi-burundi-50k-4775ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-01 |title=Ngozi |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Ngozi DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/318097355#map=12/-2.9602/29.8677 |accessdate=2024-09-02 |title=Way: Nyakagezi (318097355) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Nyakagezi (318097355)}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Ngozi Province]] == Kundivihira == 3bza1pnudgt7blwnz9496nz1ss4k2t4 138954 138953 2026-06-04T14:29:21Z Kalakpagh 2501 /* See also */ Updated Content 138954 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Nyakagezi River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyakagezi}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Nyakagezi River | mouth_coordinates = {{coord|-3.00443|29.93330|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyakagezi Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyakagezi}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi Sankinyinya ''colline'' wulinpuhili zaŋ n ti tiŋ yuli booni Gahombo, Kayanza yaɣili. RP52 soli nyɛla din be di baayaɣi wulinluhili ka di wulinpuhili polo m nyɛ Ruvubu mɔɣili. Wulinpuhili zaŋ nti Nyamugari Colline polo nyɛ tiŋ yuli booni Ruhororo zaŋ chaŋ Nyakagezi.{{sfn|Mutaho DMA}} Di nyɛla din tuɣi nuzaa polo chaŋ n ti chirigi [[Kinyankuru River]].{{sfn|Way: Nyakagezi (318097355)}} Di nyɛla din kpɛ Kinyankuru yaɣili wulinpuhili polo zaŋ n ti Rimiro ''colline''.{{sfn|Ngozi DMA}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim ka sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbisinahi ni pihinahi ni ayi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa yuuni puuni tulim nyɛla {{convert|19|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|21|C}} ka goli shɛli ni maasim pam ni be nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|17|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din nyari saa pam nyɛ Silimin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli ni bɛ ni bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}} of precipitation.{{sfn|nasarain}} ==Pukparilim == Bin din gbaai yuuni 2014, mɔɣili ŋɔ nyɛla din daa mali pukparilim yaɣa dibaa ayi Nyakagezi, zaɣ'yini nyɛla din mali yikanima kamani yikanima kɔbishii ni pishi ni yini ka nyɛ din pirigi tiŋ yuli booni Gashikanwa mini tiŋ yuli booni Ngozi, din pahi maa nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni dibaa anii ka di be Ngozi.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=65}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/mutaho-burundi-50k-4774i-1994.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Mutaho |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Mutaho DMA}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archivedate=19 April 2019 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS|archivedate=28 February 2016 |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/ngozi-burundi-50k-4775ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-01 |title=Ngozi |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Ngozi DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/318097355#map=12/-2.9602/29.8677 |accessdate=2024-09-02 |title=Way: Nyakagezi (318097355) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Nyakagezi (318097355)}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Ngozi Province]] == Kundivihira == jlxn7zmgcf79am7y2816ue8d5zpicxi 138955 138954 2026-06-04T14:29:45Z Kalakpagh 2501 /* References */ Updated Content 138955 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Nyakagezi River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyakagezi}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Nyakagezi River | mouth_coordinates = {{coord|-3.00443|29.93330|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyakagezi Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyakagezi}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi Sankinyinya ''colline'' wulinpuhili zaŋ n ti tiŋ yuli booni Gahombo, Kayanza yaɣili. RP52 soli nyɛla din be di baayaɣi wulinluhili ka di wulinpuhili polo m nyɛ Ruvubu mɔɣili. Wulinpuhili zaŋ nti Nyamugari Colline polo nyɛ tiŋ yuli booni Ruhororo zaŋ chaŋ Nyakagezi.{{sfn|Mutaho DMA}} Di nyɛla din tuɣi nuzaa polo chaŋ n ti chirigi [[Kinyankuru River]].{{sfn|Way: Nyakagezi (318097355)}} Di nyɛla din kpɛ Kinyankuru yaɣili wulinpuhili polo zaŋ n ti Rimiro ''colline''.{{sfn|Ngozi DMA}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim ka sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbisinahi ni pihinahi ni ayi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa yuuni puuni tulim nyɛla {{convert|19|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|21|C}} ka goli shɛli ni maasim pam ni be nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|17|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din nyari saa pam nyɛ Silimin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli ni bɛ ni bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}} of precipitation.{{sfn|nasarain}} ==Pukparilim == Bin din gbaai yuuni 2014, mɔɣili ŋɔ nyɛla din daa mali pukparilim yaɣa dibaa ayi Nyakagezi, zaɣ'yini nyɛla din mali yikanima kamani yikanima kɔbishii ni pishi ni yini ka nyɛ din pirigi tiŋ yuli booni Gashikanwa mini tiŋ yuli booni Ngozi, din pahi maa nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni dibaa anii ka di be Ngozi.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=65}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/mutaho-burundi-50k-4774i-1994.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Mutaho |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Mutaho DMA}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archivedate=19 April 2019 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS|archivedate=28 February 2016 |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/ngozi-burundi-50k-4775ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-01 |title=Ngozi |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Ngozi DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/318097355#map=12/-2.9602/29.8677 |accessdate=2024-09-02 |title=Way: Nyakagezi (318097355) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Nyakagezi (318097355)}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Ngozi Province]] == Kundivihira == 5eq54v7k4ejvze0i22fdx1nqxiwo0hp 138956 138955 2026-06-04T14:30:07Z Kalakpagh 2501 /* Sources */ Updated Content 138956 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Nyakagezi River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyakagezi}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Nyakagezi River | mouth_coordinates = {{coord|-3.00443|29.93330|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyakagezi Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyakagezi}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi Sankinyinya ''colline'' wulinpuhili zaŋ n ti tiŋ yuli booni Gahombo, Kayanza yaɣili. RP52 soli nyɛla din be di baayaɣi wulinluhili ka di wulinpuhili polo m nyɛ Ruvubu mɔɣili. Wulinpuhili zaŋ nti Nyamugari Colline polo nyɛ tiŋ yuli booni Ruhororo zaŋ chaŋ Nyakagezi.{{sfn|Mutaho DMA}} Di nyɛla din tuɣi nuzaa polo chaŋ n ti chirigi [[Kinyankuru River]].{{sfn|Way: Nyakagezi (318097355)}} Di nyɛla din kpɛ Kinyankuru yaɣili wulinpuhili polo zaŋ n ti Rimiro ''colline''.{{sfn|Ngozi DMA}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim ka sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbisinahi ni pihinahi ni ayi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa yuuni puuni tulim nyɛla {{convert|19|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|21|C}} ka goli shɛli ni maasim pam ni be nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|17|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din nyari saa pam nyɛ Silimin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli ni bɛ ni bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}} of precipitation.{{sfn|nasarain}} ==Pukparilim == Bin din gbaai yuuni 2014, mɔɣili ŋɔ nyɛla din daa mali pukparilim yaɣa dibaa ayi Nyakagezi, zaɣ'yini nyɛla din mali yikanima kamani yikanima kɔbishii ni pishi ni yini ka nyɛ din pirigi tiŋ yuli booni Gashikanwa mini tiŋ yuli booni Ngozi, din pahi maa nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni dibaa anii ka di be Ngozi.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=65}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Kundivihira == {{refbegin}} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/mutaho-burundi-50k-4774i-1994.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Mutaho |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Mutaho DMA}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archivedate=19 April 2019 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS|archivedate=28 February 2016 |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/ngozi-burundi-50k-4775ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-01 |title=Ngozi |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Ngozi DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/318097355#map=12/-2.9602/29.8677 |accessdate=2024-09-02 |title=Way: Nyakagezi (318097355) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Nyakagezi (318097355)}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Ngozi Province]] == Kundivihira == 0o3c9fgaw1ahrafynepw7kztaxg875p 138958 138956 2026-06-04T14:30:25Z Kalakpagh 2501 /* Kundivihira */ Updated Content 138958 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Nyakagezi River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyakagezi}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Nyakagezi River | mouth_coordinates = {{coord|-3.00443|29.93330|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyakagezi Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyakagezi}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi Sankinyinya ''colline'' wulinpuhili zaŋ n ti tiŋ yuli booni Gahombo, Kayanza yaɣili. RP52 soli nyɛla din be di baayaɣi wulinluhili ka di wulinpuhili polo m nyɛ Ruvubu mɔɣili. Wulinpuhili zaŋ nti Nyamugari Colline polo nyɛ tiŋ yuli booni Ruhororo zaŋ chaŋ Nyakagezi.{{sfn|Mutaho DMA}} Di nyɛla din tuɣi nuzaa polo chaŋ n ti chirigi [[Kinyankuru River]].{{sfn|Way: Nyakagezi (318097355)}} Di nyɛla din kpɛ Kinyankuru yaɣili wulinpuhili polo zaŋ n ti Rimiro ''colline''.{{sfn|Ngozi DMA}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim ka sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbisinahi ni pihinahi ni ayi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa yuuni puuni tulim nyɛla {{convert|19|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|21|C}} ka goli shɛli ni maasim pam ni be nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|17|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din nyari saa pam nyɛ Silimin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli ni bɛ ni bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}} of precipitation.{{sfn|nasarain}} ==Pukparilim == Bin din gbaai yuuni 2014, mɔɣili ŋɔ nyɛla din daa mali pukparilim yaɣa dibaa ayi Nyakagezi, zaɣ'yini nyɛla din mali yikanima kamani yikanima kɔbishii ni pishi ni yini ka nyɛ din pirigi tiŋ yuli booni Gashikanwa mini tiŋ yuli booni Ngozi, din pahi maa nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni dibaa anii ka di be Ngozi.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=65}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Kundivihira == {{refbegin}} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/mutaho-burundi-50k-4774i-1994.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Mutaho |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Mutaho DMA}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archivedate=19 April 2019 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS|archivedate=28 February 2016 |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/ngozi-burundi-50k-4775ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-01 |title=Ngozi |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Ngozi DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/318097355#map=12/-2.9602/29.8677 |accessdate=2024-09-02 |title=Way: Nyakagezi (318097355) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Nyakagezi (318097355)}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Ngozi Province]] kej78rculm1jcl0b6sqicbhl83cl09k 138959 138958 2026-06-04T14:31:09Z Kalakpagh 2501 added databox 138959 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Nyakagezi River | native_name = {{native name|fr|Rivière Nyakagezi}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Nyakagezi River | mouth_coordinates = {{coord|-3.00443|29.93330|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Nyakagezi Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Nyakagezi}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Kinyankuru River]]. ==Course== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi Sankinyinya ''colline'' wulinpuhili zaŋ n ti tiŋ yuli booni Gahombo, Kayanza yaɣili. RP52 soli nyɛla din be di baayaɣi wulinluhili ka di wulinpuhili polo m nyɛ Ruvubu mɔɣili. Wulinpuhili zaŋ nti Nyamugari Colline polo nyɛ tiŋ yuli booni Ruhororo zaŋ chaŋ Nyakagezi.{{sfn|Mutaho DMA}} Di nyɛla din tuɣi nuzaa polo chaŋ n ti chirigi [[Kinyankuru River]].{{sfn|Way: Nyakagezi (318097355)}} Di nyɛla din kpɛ Kinyankuru yaɣili wulinpuhili polo zaŋ n ti Rimiro ''colline''.{{sfn|Ngozi DMA}} Kinyankuru nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} ==Environment== Nyakagezi mɔɣili ŋɔ shee nyɛla bɛ ni mali shɛli niŋdi pukparilim ka sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbisinahi ni pihinahi ni ayi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa yuuni puuni tulim nyɛla {{convert|19|C}}. Goli shɛli din mali tulim pam lala yaɣili ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|21|C}} ka goli shɛli ni maasim pam ni be nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|17|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,149|mm}}. Goli shɛli din nyari saa pam nyɛ Silimin goli December ni {{convert|175|mm}} ka goli shɛli ni bɛ ni bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}} of precipitation.{{sfn|nasarain}} ==Pukparilim == Bin din gbaai yuuni 2014, mɔɣili ŋɔ nyɛla din daa mali pukparilim yaɣa dibaa ayi Nyakagezi, zaɣ'yini nyɛla din mali yikanima kamani yikanima kɔbishii ni pishi ni yini ka nyɛ din pirigi tiŋ yuli booni Gashikanwa mini tiŋ yuli booni Ngozi, din pahi maa nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni dibaa anii ka di be Ngozi.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=65}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Kundivihira == {{refbegin}} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/mutaho-burundi-50k-4774i-1994.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Mutaho |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Mutaho DMA}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archivedate=19 April 2019 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS|archivedate=28 February 2016 |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/ngozi-burundi-50k-4775ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-01 |title=Ngozi |publisher=United States Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Ngozi DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/318097355#map=12/-2.9602/29.8677 |accessdate=2024-09-02 |title=Way: Nyakagezi (318097355) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Nyakagezi (318097355)}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Ngozi Province]] 3uzm450i62c8obftzxnxk3iswdsu060 Ndurumu River (Ruvubu) 0 33292 138964 2026-06-04T14:42:27Z Kalakpagh 2501 Created article 138964 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Ndurumu River | native_name = {{native name|fr|Rivière Ndurumu}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Karuzi Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{Coord|-3.247455|30.028135|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ndurumu Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Ndurumu}}) nyɛla mɔɣili Karuzi yaɣili din be Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. l3326w35eyinpot0m1878n0n921b27e 138967 138964 2026-06-04T14:46:31Z Kalakpagh 2501 Updated Content 138967 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Ndurumu River | native_name = {{native name|fr|Rivière Ndurumu}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Karuzi Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{Coord|-3.247455|30.028135|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ndurumu Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Ndurumu}}) nyɛla mɔɣili Karuzi yaɣili din be Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Ndurumu mɔɣili maa nyɛla mɔɣ'shɛli din be Karuzi yaɣili ka nyɛ din zori wulinluhili chani Buhiga mini Karuzi, di nyɛla din be RN 12 tibi zaŋ chaŋ Gitega yaɣili pɔi ka naayi chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Way: Ndurumu (315549515)}} Di nyɛla Ruvubu mɔɣ'bihi la zaɣ'yini.{{sfn|Etude d’Impact Environnemental et Social|p=40}} kk8n961ljhc16anpym4ayv6aea9jcg9 138968 138967 2026-06-04T14:46:57Z Kalakpagh 2501 /* Course */ Updated Content 138968 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Ndurumu River | native_name = {{native name|fr|Rivière Ndurumu}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Karuzi Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{Coord|-3.247455|30.028135|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ndurumu Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Ndurumu}}) nyɛla mɔɣili Karuzi yaɣili din be Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Ndurumu mɔɣili maa nyɛla mɔɣ'shɛli din be Karuzi yaɣili ka nyɛ din zori wulinluhili chani Buhiga mini Karuzi, di nyɛla din be RN 12 tibi zaŋ chaŋ Gitega yaɣili pɔi ka naayi chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Way: Ndurumu (315549515)}} Di nyɛla Ruvubu mɔɣ'bihi la zaɣ'yini.{{sfn|Etude d’Impact Environnemental et Social|p=40}} == Kundivihira == 28vd792rus1xa1mko3r86e89y60oeet 138971 138968 2026-06-04T14:55:37Z Kalakpagh 2501 /* Course */ Updated Content 138971 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Ndurumu River | native_name = {{native name|fr|Rivière Ndurumu}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Karuzi Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{Coord|-3.247455|30.028135|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ndurumu Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Ndurumu}}) nyɛla mɔɣili Karuzi yaɣili din be Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Ndurumu mɔɣili maa nyɛla mɔɣ'shɛli din be Karuzi yaɣili ka nyɛ din zori wulinluhili chani Buhiga mini Karuzi, di nyɛla din be RN 12 tibi zaŋ chaŋ Gitega yaɣili pɔi ka naayi chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Way: Ndurumu (315549515)}} Di nyɛla Ruvubu mɔɣ'bihi la zaɣ'yini.{{sfn|Etude d’Impact Environnemental et Social|p=40}} ==Environment== Ndurumu mɔɣili ŋɔ nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbishi ni pihinahi yini ka "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali yuuni puuni tulim kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli puuni tulim pam ni be lala yaɣili maa nyɛla Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|23|C}} ka goli shɛli din mali maasim pam lala yaɣili maa nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom kamani {{convert|1,321|mm}} yuuni puuni. Goli shɛli puuni saa ni miri pam nyɛ Silimiin goli December ni {{convert|215|mm}} ka goli shɛli puuni saa ni bi tooi miri nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} == Kundivihira == nnejhlb2wkjtx8h3k0xqwheqkrwq9u3 138972 138971 2026-06-04T14:58:16Z Kalakpagh 2501 added databox 138972 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Ndurumu River | native_name = {{native name|fr|Rivière Ndurumu}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Karuzi Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{Coord|-3.247455|30.028135|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ndurumu Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Ndurumu}}) nyɛla mɔɣili Karuzi yaɣili din be Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Ndurumu mɔɣili maa nyɛla mɔɣ'shɛli din be Karuzi yaɣili ka nyɛ din zori wulinluhili chani Buhiga mini Karuzi, di nyɛla din be RN 12 tibi zaŋ chaŋ Gitega yaɣili pɔi ka naayi chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Way: Ndurumu (315549515)}} Di nyɛla Ruvubu mɔɣ'bihi la zaɣ'yini.{{sfn|Etude d’Impact Environnemental et Social|p=40}} ==Environment== Ndurumu mɔɣili ŋɔ nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbishi ni pihinahi yini ka "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali yuuni puuni tulim kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli puuni tulim pam ni be lala yaɣili maa nyɛla Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|23|C}} ka goli shɛli din mali maasim pam lala yaɣili maa nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom kamani {{convert|1,321|mm}} yuuni puuni. Goli shɛli puuni saa ni miri pam nyɛ Silimiin goli December ni {{convert|215|mm}} ka goli shɛli puuni saa ni bi tooi miri nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} == Kundivihira == 8c29wbrlxsqwq0p6jug3jx53610bvbp 138973 138972 2026-06-04T14:58:55Z Kalakpagh 2501 /* Environment */ added information 138973 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Ndurumu River | native_name = {{native name|fr|Rivière Ndurumu}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Karuzi Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{Coord|-3.247455|30.028135|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ndurumu Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Ndurumu}}) nyɛla mɔɣili Karuzi yaɣili din be Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Ndurumu mɔɣili maa nyɛla mɔɣ'shɛli din be Karuzi yaɣili ka nyɛ din zori wulinluhili chani Buhiga mini Karuzi, di nyɛla din be RN 12 tibi zaŋ chaŋ Gitega yaɣili pɔi ka naayi chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Way: Ndurumu (315549515)}} Di nyɛla Ruvubu mɔɣ'bihi la zaɣ'yini.{{sfn|Etude d’Impact Environnemental et Social|p=40}} ==Environment== Ndurumu mɔɣili ŋɔ nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbishi ni pihinahi yini ka "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali yuuni puuni tulim kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli puuni tulim pam ni be lala yaɣili maa nyɛla Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|23|C}} ka goli shɛli din mali maasim pam lala yaɣili maa nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom kamani {{convert|1,321|mm}} yuuni puuni. Goli shɛli puuni saa ni miri pam nyɛ Silimiin goli December ni {{convert|215|mm}} ka goli shɛli puuni saa ni bi tooi miri nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==See also== *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://documents1.worldbank.org/curated/pt/116141468015297907/pdf/E20430v50AFR0F000PUBLIC00Box379870B.pdf |title=Etude d’Impact Environnemental et Social des sous-projets du 5ème portefeuille du PTPGU |language=fr |accessdate=2024-08-18 |publisher=Ministere des transports, des travaux publics et de l’equipement |date=September 2013 |ref={{harvid|Etude d’Impact Environnemental et Social}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20200511075542/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=11 May 2020}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission|accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20200511075534/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M |archivedate=11 May 2020}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/315549515#map=11/-3.1103/30.2392 |accessdate=2024-08-19 |title=Way: Ndurumu (315549515) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Ndurumu (315549515)}} }} *{{citation |url=https://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnaap555.pdf |archive-url=https://web.archive.org/web/20170227014628/http://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnaap555.pdf |url-status=dead |archive-date=February 27, 2017 |accessdate=2024-08-18 |last1=Zimmermann |first1=Robert |first2=Allen |last2=Inversin |date=February 1983 |publisher=[[United States Agency for International Development]] |title=Burundi. Institutional requirements and technical alternatives for a small hydropower program}} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Karuzi Province]] == Kundivihira == ic5q2aec188msjejbnwa2xae04j2oyd 138974 138973 2026-06-04T14:59:34Z Kalakpagh 2501 /* Kundivihira */ Updated Content 138974 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Ndurumu River | native_name = {{native name|fr|Rivière Ndurumu}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Karuzi Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{Coord|-3.247455|30.028135|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ndurumu Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Ndurumu}}) nyɛla mɔɣili Karuzi yaɣili din be Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Ndurumu mɔɣili maa nyɛla mɔɣ'shɛli din be Karuzi yaɣili ka nyɛ din zori wulinluhili chani Buhiga mini Karuzi, di nyɛla din be RN 12 tibi zaŋ chaŋ Gitega yaɣili pɔi ka naayi chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Way: Ndurumu (315549515)}} Di nyɛla Ruvubu mɔɣ'bihi la zaɣ'yini.{{sfn|Etude d’Impact Environnemental et Social|p=40}} ==Environment== Ndurumu mɔɣili ŋɔ nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbishi ni pihinahi yini ka "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali yuuni puuni tulim kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli puuni tulim pam ni be lala yaɣili maa nyɛla Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|23|C}} ka goli shɛli din mali maasim pam lala yaɣili maa nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom kamani {{convert|1,321|mm}} yuuni puuni. Goli shɛli puuni saa ni miri pam nyɛ Silimiin goli December ni {{convert|215|mm}} ka goli shɛli puuni saa ni bi tooi miri nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==Lihimi m pahi== *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://documents1.worldbank.org/curated/pt/116141468015297907/pdf/E20430v50AFR0F000PUBLIC00Box379870B.pdf |title=Etude d’Impact Environnemental et Social des sous-projets du 5ème portefeuille du PTPGU |language=fr |accessdate=2024-08-18 |publisher=Ministere des transports, des travaux publics et de l’equipement |date=September 2013 |ref={{harvid|Etude d’Impact Environnemental et Social}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20200511075542/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=11 May 2020}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission|accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20200511075534/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M |archivedate=11 May 2020}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/315549515#map=11/-3.1103/30.2392 |accessdate=2024-08-19 |title=Way: Ndurumu (315549515) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Ndurumu (315549515)}} }} *{{citation |url=https://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnaap555.pdf |archive-url=https://web.archive.org/web/20170227014628/http://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnaap555.pdf |url-status=dead |archive-date=February 27, 2017 |accessdate=2024-08-18 |last1=Zimmermann |first1=Robert |first2=Allen |last2=Inversin |date=February 1983 |publisher=[[United States Agency for International Development]] |title=Burundi. Institutional requirements and technical alternatives for a small hydropower program}} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Karuzi Province]] 7cf2jvir8aw4brbxqb3o2r9glkmsz1j 138975 138974 2026-06-04T14:59:59Z Kalakpagh 2501 /* References */ Updated Content 138975 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Ndurumu River | native_name = {{native name|fr|Rivière Ndurumu}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Karuzi Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{Coord|-3.247455|30.028135|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ndurumu Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Ndurumu}}) nyɛla mɔɣili Karuzi yaɣili din be Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Ndurumu mɔɣili maa nyɛla mɔɣ'shɛli din be Karuzi yaɣili ka nyɛ din zori wulinluhili chani Buhiga mini Karuzi, di nyɛla din be RN 12 tibi zaŋ chaŋ Gitega yaɣili pɔi ka naayi chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Way: Ndurumu (315549515)}} Di nyɛla Ruvubu mɔɣ'bihi la zaɣ'yini.{{sfn|Etude d’Impact Environnemental et Social|p=40}} ==Environment== Ndurumu mɔɣili ŋɔ nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbishi ni pihinahi yini ka "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali yuuni puuni tulim kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli puuni tulim pam ni be lala yaɣili maa nyɛla Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|23|C}} ka goli shɛli din mali maasim pam lala yaɣili maa nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom kamani {{convert|1,321|mm}} yuuni puuni. Goli shɛli puuni saa ni miri pam nyɛ Silimiin goli December ni {{convert|215|mm}} ka goli shɛli puuni saa ni bi tooi miri nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==Lihimi m pahi== *[[List of rivers of Burundi]] ==Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://documents1.worldbank.org/curated/pt/116141468015297907/pdf/E20430v50AFR0F000PUBLIC00Box379870B.pdf |title=Etude d’Impact Environnemental et Social des sous-projets du 5ème portefeuille du PTPGU |language=fr |accessdate=2024-08-18 |publisher=Ministere des transports, des travaux publics et de l’equipement |date=September 2013 |ref={{harvid|Etude d’Impact Environnemental et Social}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20200511075542/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=11 May 2020}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission|accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20200511075534/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M |archivedate=11 May 2020}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/315549515#map=11/-3.1103/30.2392 |accessdate=2024-08-19 |title=Way: Ndurumu (315549515) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Ndurumu (315549515)}} }} *{{citation |url=https://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnaap555.pdf |archive-url=https://web.archive.org/web/20170227014628/http://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnaap555.pdf |url-status=dead |archive-date=February 27, 2017 |accessdate=2024-08-18 |last1=Zimmermann |first1=Robert |first2=Allen |last2=Inversin |date=February 1983 |publisher=[[United States Agency for International Development]] |title=Burundi. Institutional requirements and technical alternatives for a small hydropower program}} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Karuzi Province]] 7hz0lpochwug0assh2whbpyljd442cg 138976 138975 2026-06-04T15:00:41Z Kalakpagh 2501 /* Sources */ Updated Content 138976 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Ndurumu River | native_name = {{native name|fr|Rivière Ndurumu}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Karuzi Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{Coord|-3.247455|30.028135|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ndurumu Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Ndurumu}}) nyɛla mɔɣili Karuzi yaɣili din be Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Ndurumu mɔɣili maa nyɛla mɔɣ'shɛli din be Karuzi yaɣili ka nyɛ din zori wulinluhili chani Buhiga mini Karuzi, di nyɛla din be RN 12 tibi zaŋ chaŋ Gitega yaɣili pɔi ka naayi chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili.{{sfn|Way: Ndurumu (315549515)}} Di nyɛla Ruvubu mɔɣ'bihi la zaɣ'yini.{{sfn|Etude d’Impact Environnemental et Social|p=40}} ==Environment== Ndurumu mɔɣili ŋɔ nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili ŋɔ nyɛla din mali salo pam kamani kɔbishi ni pihinahi yini ka "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali yuuni puuni tulim kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli puuni tulim pam ni be lala yaɣili maa nyɛla Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|23|C}} ka goli shɛli din mali maasim pam lala yaɣili maa nyɛ Silimiin goli April ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Yaɣili maa lahi nyɛla din nyari sa'kom kamani {{convert|1,321|mm}} yuuni puuni. Goli shɛli puuni saa ni miri pam nyɛ Silimiin goli December ni {{convert|215|mm}} ka goli shɛli puuni saa ni bi tooi miri nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==Lihimi m pahi== *[[List of rivers of Burundi]] ==Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Din yi shɛli na == {{refbegin}} *{{citation |url=https://documents1.worldbank.org/curated/pt/116141468015297907/pdf/E20430v50AFR0F000PUBLIC00Box379870B.pdf |title=Etude d’Impact Environnemental et Social des sous-projets du 5ème portefeuille du PTPGU |language=fr |accessdate=2024-08-18 |publisher=Ministere des transports, des travaux publics et de l’equipement |date=September 2013 |ref={{harvid|Etude d’Impact Environnemental et Social}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20200511075542/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=11 May 2020}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission|accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20200511075534/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M |archivedate=11 May 2020}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/315549515#map=11/-3.1103/30.2392 |accessdate=2024-08-19 |title=Way: Ndurumu (315549515) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Ndurumu (315549515)}} }} *{{citation |url=https://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnaap555.pdf |archive-url=https://web.archive.org/web/20170227014628/http://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnaap555.pdf |url-status=dead |archive-date=February 27, 2017 |accessdate=2024-08-18 |last1=Zimmermann |first1=Robert |first2=Allen |last2=Inversin |date=February 1983 |publisher=[[United States Agency for International Development]] |title=Burundi. Institutional requirements and technical alternatives for a small hydropower program}} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Karuzi Province]] pfun5549qumh519wn79n6eqzq01bvdq Kavuruga River 0 33293 138977 2026-06-04T15:12:50Z Kalakpagh 2501 Created article 138977 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Kavuruga River | native_name = {{native name|fr|Rivière Kavuruga}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Muyinga Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.86178|30.40586|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Kavuruga Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Kavuruga}}) nyɛla mɔɣili din be Muyinga yaɣili, Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. bdesfwkt1iwsgyetyrzd0ybnytss3x4 138981 138977 2026-06-04T15:32:25Z Kalakpagh 2501 Updated Content 138981 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Kavuruga River | native_name = {{native name|fr|Rivière Kavuruga}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Muyinga Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.86178|30.40586|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Kavuruga Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Kavuruga}}) nyɛla mɔɣili din be Muyinga yaɣili, Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Kavuruga mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi {{convert|1427|m}}. Lala yaɣili maa ka Nyabihongo mini Mugatama mɔɣili nyɛla din be tibi ni taba zaŋ chaŋ Rugazi colline, di nyɛla din be nuzaa zuɣu zaŋ n ti Muramba din be Karuzi yaɣili.{{sfn|Buhinyuza USDMA}}{{sfn|Muyinga USDMA}} Di nyɛla din be Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Kavuruga kulibɔŋ.{{sfn|Way: Kavuruga (313253519)}} ipsfurum8wxuboc7o8epw181x155n34 138982 138981 2026-06-04T15:33:14Z Kalakpagh 2501 /* Course */ Updated Content 138982 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Kavuruga River | native_name = {{native name|fr|Rivière Kavuruga}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Muyinga Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.86178|30.40586|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Kavuruga Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Kavuruga}}) nyɛla mɔɣili din be Muyinga yaɣili, Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Kavuruga mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi {{convert|1427|m}}. Lala yaɣili maa ka Nyabihongo mini Mugatama mɔɣili nyɛla din be tibi ni taba zaŋ chaŋ Rugazi colline, di nyɛla din be nuzaa zuɣu zaŋ n ti Muramba din be Karuzi yaɣili.{{sfn|Buhinyuza USDMA}}{{sfn|Muyinga USDMA}} Di nyɛla din be Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Kavuruga kulibɔŋ.{{sfn|Way: Kavuruga (313253519)}} == Kundivihira == jdztobueqy64wetl856d0lt35946sg3 138983 138982 2026-06-04T15:33:51Z Kalakpagh 2501 added databox 138983 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Kavuruga River | native_name = {{native name|fr|Rivière Kavuruga}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Muyinga Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.86178|30.40586|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Kavuruga Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Kavuruga}}) nyɛla mɔɣili din be Muyinga yaɣili, Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Kavuruga mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi {{convert|1427|m}}. Lala yaɣili maa ka Nyabihongo mini Mugatama mɔɣili nyɛla din be tibi ni taba zaŋ chaŋ Rugazi colline, di nyɛla din be nuzaa zuɣu zaŋ n ti Muramba din be Karuzi yaɣili.{{sfn|Buhinyuza USDMA}}{{sfn|Muyinga USDMA}} Di nyɛla din be Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Kavuruga kulibɔŋ.{{sfn|Way: Kavuruga (313253519)}} == Kundivihira == asfyiu6ozta0ovlylxioe8nr8yjknit 138984 138983 2026-06-04T15:44:31Z Kalakpagh 2501 /* Course */ Updated Content 138984 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Kavuruga River | native_name = {{native name|fr|Rivière Kavuruga}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Muyinga Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.86178|30.40586|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Kavuruga Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Kavuruga}}) nyɛla mɔɣili din be Muyinga yaɣili, Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Kavuruga mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi {{convert|1427|m}}. Lala yaɣili maa ka Nyabihongo mini Mugatama mɔɣili nyɛla din be tibi ni taba zaŋ chaŋ Rugazi colline, di nyɛla din be nuzaa zuɣu zaŋ n ti Muramba din be Karuzi yaɣili.{{sfn|Buhinyuza USDMA}}{{sfn|Muyinga USDMA}} Di nyɛla din be Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Kavuruga kulibɔŋ.{{sfn|Way: Kavuruga (313253519)}} ==Environment== Kavuruga mɔɣili maa tiŋgbani maa nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali salo kamani kɔbishi ni pinaanahi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali tulim yuuni puuni kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli din mali tulim lala yaɣili Ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|24|C}} ka goli shɛli din mali maasim nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,170|mm}}. Goli shɛli puuni lala yaɣili ŋɔ ni tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|178|mm}} ka goli shɛli din bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} == Kundivihira == k0qcpzsj1batit9bxdok8q2c3fycz2p 138985 138984 2026-06-04T15:46:22Z Kalakpagh 2501 /* Environment */ added information 138985 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Kavuruga River | native_name = {{native name|fr|Rivière Kavuruga}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Muyinga Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.86178|30.40586|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Kavuruga Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Kavuruga}}) nyɛla mɔɣili din be Muyinga yaɣili, Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Kavuruga mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi {{convert|1427|m}}. Lala yaɣili maa ka Nyabihongo mini Mugatama mɔɣili nyɛla din be tibi ni taba zaŋ chaŋ Rugazi colline, di nyɛla din be nuzaa zuɣu zaŋ n ti Muramba din be Karuzi yaɣili.{{sfn|Buhinyuza USDMA}}{{sfn|Muyinga USDMA}} Di nyɛla din be Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Kavuruga kulibɔŋ.{{sfn|Way: Kavuruga (313253519)}} ==Environment== Kavuruga mɔɣili maa tiŋgbani maa nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali salo kamani kɔbishi ni pinaanahi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali tulim yuuni puuni kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli din mali tulim lala yaɣili Ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|24|C}} ka goli shɛli din mali maasim nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,170|mm}}. Goli shɛli puuni lala yaɣili ŋɔ ni tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|178|mm}} ka goli shɛli din bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==See also== *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://www.ae-africa.com/news/five-hydros-go-to-rehab-in-burundi/ |accessdate=2024-08-14 |title=Five Hydros Go to Rehab in Burundi |date=30 June 2009 |work=Alternative Energy Africa |ref={{harvid|Five Hydros Go to Rehab in Burundi}} }} *{{citation |url=https://www.iwacu-burundi.org/muyinga-les-alentours-du-barrage-de-la-kavuruga-reboiss-2/ |access-date=2024-08-18 |language=fr |title=Muyinga : les alentours du barrage de la Kavuruga reboisés |work=Iwacu |date=5 June 2013 |ref={{harvid|Muyinga : les alentours du barrage}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} Temperature data from satellite measurements of the earth's surface temperature within a box that is 0.1x01. degrees. *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |archivedate=19 April 2019}} Average value for the years 2012–2014 within a box that is 0.1x01. degrees. *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |access-date=2024-08-18 |language=fr |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |publisher=Ministry of Agriculture and Livestock |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/buhinyuza-burundi-50k-4874i-1981.pdf |accessdate=2024-09-06 |author=U.S. Defense Mapping Agency |title=Buhinyuza |publisher=University of Texas at Austin |year=1994 |ref={{harvid|Buhinyuza USDMA}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/muyinga-burundi-50k-4875ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-06 |author=U.S. Defense Mapping Agency |title=Muyinga |publisher=University of Texas at Austin |year=1994 |ref={{harvid|Muyinga USDMA}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/313253519#map=12/-2.9094/30.3968 |access-date=2024-09-06 |title=Way: Kavuruga (313253519) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Kavuruga (313253519)}} }} *{{citation |url=https://www.unido.org/sites/default/files/files/2020-08/WSHPDR_2016_final_report.pdf |access-date=2024-08-18 |title=World Small Hydropower Development Report 2016 |year=2016 |publisher= United Nations Industrial Development Organization |ref={{harvid|World Small Hydropower Development Report 2016}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Muyinga Province]] == Kundivihira == iafr3j8revhu0zkdnzmir1uzqspyv17 138986 138985 2026-06-04T15:46:52Z Kalakpagh 2501 /* Kundivihira */ Updated Content 138986 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Kavuruga River | native_name = {{native name|fr|Rivière Kavuruga}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Muyinga Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.86178|30.40586|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Kavuruga Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Kavuruga}}) nyɛla mɔɣili din be Muyinga yaɣili, Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Kavuruga mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi {{convert|1427|m}}. Lala yaɣili maa ka Nyabihongo mini Mugatama mɔɣili nyɛla din be tibi ni taba zaŋ chaŋ Rugazi colline, di nyɛla din be nuzaa zuɣu zaŋ n ti Muramba din be Karuzi yaɣili.{{sfn|Buhinyuza USDMA}}{{sfn|Muyinga USDMA}} Di nyɛla din be Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Kavuruga kulibɔŋ.{{sfn|Way: Kavuruga (313253519)}} ==Environment== Kavuruga mɔɣili maa tiŋgbani maa nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali salo kamani kɔbishi ni pinaanahi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali tulim yuuni puuni kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli din mali tulim lala yaɣili Ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|24|C}} ka goli shɛli din mali maasim nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,170|mm}}. Goli shɛli puuni lala yaɣili ŋɔ ni tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|178|mm}} ka goli shɛli din bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==See also== *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://www.ae-africa.com/news/five-hydros-go-to-rehab-in-burundi/ |accessdate=2024-08-14 |title=Five Hydros Go to Rehab in Burundi |date=30 June 2009 |work=Alternative Energy Africa |ref={{harvid|Five Hydros Go to Rehab in Burundi}} }} *{{citation |url=https://www.iwacu-burundi.org/muyinga-les-alentours-du-barrage-de-la-kavuruga-reboiss-2/ |access-date=2024-08-18 |language=fr |title=Muyinga : les alentours du barrage de la Kavuruga reboisés |work=Iwacu |date=5 June 2013 |ref={{harvid|Muyinga : les alentours du barrage}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} Temperature data from satellite measurements of the earth's surface temperature within a box that is 0.1x01. degrees. *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |archivedate=19 April 2019}} Average value for the years 2012–2014 within a box that is 0.1x01. degrees. *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |access-date=2024-08-18 |language=fr |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |publisher=Ministry of Agriculture and Livestock |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/buhinyuza-burundi-50k-4874i-1981.pdf |accessdate=2024-09-06 |author=U.S. Defense Mapping Agency |title=Buhinyuza |publisher=University of Texas at Austin |year=1994 |ref={{harvid|Buhinyuza USDMA}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/muyinga-burundi-50k-4875ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-06 |author=U.S. Defense Mapping Agency |title=Muyinga |publisher=University of Texas at Austin |year=1994 |ref={{harvid|Muyinga USDMA}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/313253519#map=12/-2.9094/30.3968 |access-date=2024-09-06 |title=Way: Kavuruga (313253519) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Kavuruga (313253519)}} }} *{{citation |url=https://www.unido.org/sites/default/files/files/2020-08/WSHPDR_2016_final_report.pdf |access-date=2024-08-18 |title=World Small Hydropower Development Report 2016 |year=2016 |publisher= United Nations Industrial Development Organization |ref={{harvid|World Small Hydropower Development Report 2016}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Muyinga Province]] shpifoljt4vwdis7fzpaelc02mj6js3 138987 138986 2026-06-04T15:47:25Z Kalakpagh 2501 /* See also */ Updated Content 138987 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Kavuruga River | native_name = {{native name|fr|Rivière Kavuruga}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Muyinga Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.86178|30.40586|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Kavuruga Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Kavuruga}}) nyɛla mɔɣili din be Muyinga yaɣili, Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Kavuruga mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi {{convert|1427|m}}. Lala yaɣili maa ka Nyabihongo mini Mugatama mɔɣili nyɛla din be tibi ni taba zaŋ chaŋ Rugazi colline, di nyɛla din be nuzaa zuɣu zaŋ n ti Muramba din be Karuzi yaɣili.{{sfn|Buhinyuza USDMA}}{{sfn|Muyinga USDMA}} Di nyɛla din be Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Kavuruga kulibɔŋ.{{sfn|Way: Kavuruga (313253519)}} ==Environment== Kavuruga mɔɣili maa tiŋgbani maa nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali salo kamani kɔbishi ni pinaanahi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali tulim yuuni puuni kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli din mali tulim lala yaɣili Ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|24|C}} ka goli shɛli din mali maasim nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,170|mm}}. Goli shɛli puuni lala yaɣili ŋɔ ni tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|178|mm}} ka goli shɛli din bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://www.ae-africa.com/news/five-hydros-go-to-rehab-in-burundi/ |accessdate=2024-08-14 |title=Five Hydros Go to Rehab in Burundi |date=30 June 2009 |work=Alternative Energy Africa |ref={{harvid|Five Hydros Go to Rehab in Burundi}} }} *{{citation |url=https://www.iwacu-burundi.org/muyinga-les-alentours-du-barrage-de-la-kavuruga-reboiss-2/ |access-date=2024-08-18 |language=fr |title=Muyinga : les alentours du barrage de la Kavuruga reboisés |work=Iwacu |date=5 June 2013 |ref={{harvid|Muyinga : les alentours du barrage}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} Temperature data from satellite measurements of the earth's surface temperature within a box that is 0.1x01. degrees. *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |archivedate=19 April 2019}} Average value for the years 2012–2014 within a box that is 0.1x01. degrees. *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |access-date=2024-08-18 |language=fr |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |publisher=Ministry of Agriculture and Livestock |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/buhinyuza-burundi-50k-4874i-1981.pdf |accessdate=2024-09-06 |author=U.S. Defense Mapping Agency |title=Buhinyuza |publisher=University of Texas at Austin |year=1994 |ref={{harvid|Buhinyuza USDMA}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/muyinga-burundi-50k-4875ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-06 |author=U.S. Defense Mapping Agency |title=Muyinga |publisher=University of Texas at Austin |year=1994 |ref={{harvid|Muyinga USDMA}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/313253519#map=12/-2.9094/30.3968 |access-date=2024-09-06 |title=Way: Kavuruga (313253519) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Kavuruga (313253519)}} }} *{{citation |url=https://www.unido.org/sites/default/files/files/2020-08/WSHPDR_2016_final_report.pdf |access-date=2024-08-18 |title=World Small Hydropower Development Report 2016 |year=2016 |publisher= United Nations Industrial Development Organization |ref={{harvid|World Small Hydropower Development Report 2016}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Muyinga Province]] hrz7zxrnpphad8boanf33b7n5u100pi 138988 138987 2026-06-04T15:47:47Z Kalakpagh 2501 /* References */ Updated Content 138988 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Kavuruga River | native_name = {{native name|fr|Rivière Kavuruga}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Muyinga Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.86178|30.40586|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Kavuruga Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Kavuruga}}) nyɛla mɔɣili din be Muyinga yaɣili, Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Kavuruga mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi {{convert|1427|m}}. Lala yaɣili maa ka Nyabihongo mini Mugatama mɔɣili nyɛla din be tibi ni taba zaŋ chaŋ Rugazi colline, di nyɛla din be nuzaa zuɣu zaŋ n ti Muramba din be Karuzi yaɣili.{{sfn|Buhinyuza USDMA}}{{sfn|Muyinga USDMA}} Di nyɛla din be Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Kavuruga kulibɔŋ.{{sfn|Way: Kavuruga (313253519)}} ==Environment== Kavuruga mɔɣili maa tiŋgbani maa nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali salo kamani kɔbishi ni pinaanahi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali tulim yuuni puuni kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli din mali tulim lala yaɣili Ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|24|C}} ka goli shɛli din mali maasim nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,170|mm}}. Goli shɛli puuni lala yaɣili ŋɔ ni tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|178|mm}} ka goli shɛli din bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://www.ae-africa.com/news/five-hydros-go-to-rehab-in-burundi/ |accessdate=2024-08-14 |title=Five Hydros Go to Rehab in Burundi |date=30 June 2009 |work=Alternative Energy Africa |ref={{harvid|Five Hydros Go to Rehab in Burundi}} }} *{{citation |url=https://www.iwacu-burundi.org/muyinga-les-alentours-du-barrage-de-la-kavuruga-reboiss-2/ |access-date=2024-08-18 |language=fr |title=Muyinga : les alentours du barrage de la Kavuruga reboisés |work=Iwacu |date=5 June 2013 |ref={{harvid|Muyinga : les alentours du barrage}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} Temperature data from satellite measurements of the earth's surface temperature within a box that is 0.1x01. degrees. *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |archivedate=19 April 2019}} Average value for the years 2012–2014 within a box that is 0.1x01. degrees. *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |access-date=2024-08-18 |language=fr |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |publisher=Ministry of Agriculture and Livestock |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/buhinyuza-burundi-50k-4874i-1981.pdf |accessdate=2024-09-06 |author=U.S. Defense Mapping Agency |title=Buhinyuza |publisher=University of Texas at Austin |year=1994 |ref={{harvid|Buhinyuza USDMA}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/muyinga-burundi-50k-4875ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-06 |author=U.S. Defense Mapping Agency |title=Muyinga |publisher=University of Texas at Austin |year=1994 |ref={{harvid|Muyinga USDMA}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/313253519#map=12/-2.9094/30.3968 |access-date=2024-09-06 |title=Way: Kavuruga (313253519) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Kavuruga (313253519)}} }} *{{citation |url=https://www.unido.org/sites/default/files/files/2020-08/WSHPDR_2016_final_report.pdf |access-date=2024-08-18 |title=World Small Hydropower Development Report 2016 |year=2016 |publisher= United Nations Industrial Development Organization |ref={{harvid|World Small Hydropower Development Report 2016}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Muyinga Province]] ex9bmdy0r2gnrx72l7xkssb9ll52zi2 138992 138988 2026-06-04T15:49:58Z Kalakpagh 2501 Updated Content 138992 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Kavuruga River | native_name = {{native name|fr|Rivière Kavuruga}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = Province | subdivision_name2 = [[Muyinga Province]] | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = [[Ruvubu River]] | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.86178|30.40586|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Kavuruga Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Kavuruga}}) nyɛla mɔɣili din be Muyinga yaɣili, Burundi. Di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti Ruvubu mɔɣili. ==Course== Kavuruga mɔɣili ŋɔ nyɛla din piligi {{convert|1427|m}}. Lala yaɣili maa ka Nyabihongo mini Mugatama mɔɣili nyɛla din be tibi ni taba zaŋ chaŋ Rugazi colline, di nyɛla din be nuzaa zuɣu zaŋ n ti Muramba din be Karuzi yaɣili.{{sfn|Buhinyuza USDMA}}{{sfn|Muyinga USDMA}} Di nyɛla din be Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Kavuruga kulibɔŋ.{{sfn|Way: Kavuruga (313253519)}} ==Environment== Kavuruga mɔɣili maa tiŋgbani maa nyɛla luɣ'shɛli bɛ ni niŋdi pukparilim ka lahi sari tihi.{{sfn|nasalandcover}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali salo kamani kɔbishi ni pinaanahi "per square kilometer" bin din gbaai yuuni 2016.{{sfn|nasapop}} Lala yaɣili maa nyɛla din mali tulim yuuni puuni kamani {{convert|20|C}}. Goli shɛli din mali tulim lala yaɣili Ŋɔ nyɛ Silimiin goli September, di ni ka tulim nyɛ {{convert|24|C}} ka goli shɛli din mali maasim nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|18|C}}.{{sfn|nasa}} Lala yaɣili maa nyɛla din nyari sa'kom yuuni puuni kamani {{convert|1,170|mm}}. Goli shɛli puuni lala yaɣili ŋɔ ni tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli March ni {{convert|178|mm}} ka goli shɛli din bi tooi nyari sa'kom nyɛ Silimiin goli July ni {{convert|1|mm}}.{{sfn|nasarain}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Din yi shɛli na == {{refbegin}} *{{citation |url=https://www.ae-africa.com/news/five-hydros-go-to-rehab-in-burundi/ |accessdate=2024-08-14 |title=Five Hydros Go to Rehab in Burundi |date=30 June 2009 |work=Alternative Energy Africa |ref={{harvid|Five Hydros Go to Rehab in Burundi}} }} *{{citation |url=https://www.iwacu-burundi.org/muyinga-les-alentours-du-barrage-de-la-kavuruga-reboiss-2/ |access-date=2024-08-18 |language=fr |title=Muyinga : les alentours du barrage de la Kavuruga reboisés |work=Iwacu |date=5 June 2013 |ref={{harvid|Muyinga : les alentours du barrage}} }} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |title=NASA Earth Observations: Population Density |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasapop}} |publisher=NASA/SEDAC |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP |archivedate=9 February 2016}} *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |title=NASA Earth Observations Data Set Index |accessdate=30 January 2016 |ref={{harvid|nasa}} |publisher=NASA |archiveurl=https://web.archive.org/web/20171128214629/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |archivedate=28 November 2017}} Temperature data from satellite measurements of the earth's surface temperature within a box that is 0.1x01. degrees. *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |title=NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM) |ref={{harvid|nasarain}} |publisher=NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014 |archivedate=19 April 2019}} Average value for the years 2012–2014 within a box that is 0.1x01. degrees. *{{citation|url= http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |title=NASA Earth Observations: Land Cover Classification |ref={{harvid|nasalandcover}} |publisher=NASA/MODIS |accessdate=30 January 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1 |archivedate=28 February 2016}} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |access-date=2024-08-18 |language=fr |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |publisher=Ministry of Agriculture and Livestock |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/buhinyuza-burundi-50k-4874i-1981.pdf |accessdate=2024-09-06 |author=U.S. Defense Mapping Agency |title=Buhinyuza |publisher=University of Texas at Austin |year=1994 |ref={{harvid|Buhinyuza USDMA}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/muyinga-burundi-50k-4875ii-1981.pdf |accessdate=2024-09-06 |author=U.S. Defense Mapping Agency |title=Muyinga |publisher=University of Texas at Austin |year=1994 |ref={{harvid|Muyinga USDMA}} }} *{{citation |url=https://www.openstreetmap.org/way/313253519#map=12/-2.9094/30.3968 |access-date=2024-09-06 |title=Way: Kavuruga (313253519) |work=OpenStreetMap |ref={{harvid|Way: Kavuruga (313253519)}} }} *{{citation |url=https://www.unido.org/sites/default/files/files/2020-08/WSHPDR_2016_final_report.pdf |access-date=2024-08-18 |title=World Small Hydropower Development Report 2016 |year=2016 |publisher= United Nations Industrial Development Organization |ref={{harvid|World Small Hydropower Development Report 2016}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Muyinga Province]] 4su6dnboffbyqm7hqzcqjus44rzh6ue Cizanye River 0 33294 138995 2026-06-04T16:37:56Z Kalakpagh 2501 Created article 138995 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Cizanye River | native_name = {{native name|fr|Rivière Cizanye}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Rurubu River]] | mouth_coordinates = {{coord|-2.654232|30.526403|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Cizanye Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Cizanye}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Rurubu River]]. piyrjyac65oorbbj0roru2e74xx2u7d 138996 138995 2026-06-04T16:43:16Z Kalakpagh 2501 Updated Content 138996 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Cizanye River | native_name = {{native name|fr|Rivière Cizanye}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Rurubu River]] | mouth_coordinates = {{coord|-2.654232|30.526403|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Cizanye Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Cizanye}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Rurubu River]]. ==Course== Cizanye MƆɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinpuhili kpari Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Tanzania tarisi.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Rugobe mɔɣili din miri lala tarisi ŋɔ. Di nyɛla din lɛbigi nuzaa chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili, ni ka di yi Burundi tiŋgbani ni.{{sfn|Rugari DMA}} 9e578xrr1alarsfbradur91up961mqv 138997 138996 2026-06-04T16:43:45Z Kalakpagh 2501 /* Course */ Updated Content 138997 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Cizanye River | native_name = {{native name|fr|Rivière Cizanye}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Rurubu River]] | mouth_coordinates = {{coord|-2.654232|30.526403|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Cizanye Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Cizanye}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Rurubu River]]. ==Course== Cizanye MƆɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinpuhili kpari Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Tanzania tarisi.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Rugobe mɔɣili din miri lala tarisi ŋɔ. Di nyɛla din lɛbigi nuzaa chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili, ni ka di yi Burundi tiŋgbani ni.{{sfn|Rugari DMA}} == Kundivihira == 3ju3ponoah4o21zjjwzpnjzuxmlikxu 138998 138997 2026-06-04T16:50:53Z Kalakpagh 2501 /* Course */ Updated Content 138998 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Cizanye River | native_name = {{native name|fr|Rivière Cizanye}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Rurubu River]] | mouth_coordinates = {{coord|-2.654232|30.526403|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Cizanye Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Cizanye}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Rurubu River]]. ==Course== Cizanye MƆɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinpuhili kpari Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Tanzania tarisi.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Rugobe mɔɣili din miri lala tarisi ŋɔ. Di nyɛla din lɛbigi nuzaa chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili, ni ka di yi Burundi tiŋgbani ni.{{sfn|Rugari DMA}} ==Marshes== Bin din gbaai yuuni 2014, di nyɛla din daa mali yikanima kɔbigi ni pinaanu Cizanye pukparilim yaɣili din miri Kobero, tiŋ yuli booni Butihinda din be Muyinga Province nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni pishi zaŋ chaŋ tiŋ yuli booni Muyinga.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=83}} Silimiin goli July yuuni 2018 Déo Guide Rurema, Burundian Minisata zaŋ n ti pukparilim yaɣili nyɛla ŋun daa piligi "C" kɔbu yuuni tiŋ yuli booni Butihinda ni yikanima pihinu ni anu. Di nyɛla bɛ ni daa mali shɛli kɔri wuuni ka di nyɛ din nyari kom mɔɣili ŋɔ ni.{{sfn|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} == Kundivihira == o8zy7k1fixmp64y1snx4e57xj0j9j98 138999 138998 2026-06-04T16:51:54Z Kalakpagh 2501 /* Marshes */ added information 138999 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Cizanye River | native_name = {{native name|fr|Rivière Cizanye}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Rurubu River]] | mouth_coordinates = {{coord|-2.654232|30.526403|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Cizanye Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Cizanye}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Rurubu River]]. ==Course== Cizanye MƆɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinpuhili kpari Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Tanzania tarisi.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Rugobe mɔɣili din miri lala tarisi ŋɔ. Di nyɛla din lɛbigi nuzaa chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili, ni ka di yi Burundi tiŋgbani ni.{{sfn|Rugari DMA}} ==Marshes== Bin din gbaai yuuni 2014, di nyɛla din daa mali yikanima kɔbigi ni pinaanu Cizanye pukparilim yaɣili din miri Kobero, tiŋ yuli booni Butihinda din be Muyinga Province nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni pishi zaŋ chaŋ tiŋ yuli booni Muyinga.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=83}} Silimiin goli July yuuni 2018 Déo Guide Rurema, Burundian Minisata zaŋ n ti pukparilim yaɣili nyɛla ŋun daa piligi "C" kɔbu yuuni tiŋ yuli booni Butihinda ni yikanima pihinu ni anu. Di nyɛla bɛ ni daa mali shɛli kɔri wuuni ka di nyɛ din nyari kom mɔɣili ŋɔ ni.{{sfn|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} ==See also== *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://burundi-agnews.org/economie/burundi-letat-lance-la-saison-culturale-c2018/ |accessdate=2024-09-02 |language=fr |title=Burundi : L’Etat lance la saison culturale C2018 |date=15 July 2018 |work=AGnews |ref={{harvid|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} }} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/rugari-burundi-50k-4875i-1981.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Rugari |publisher=US Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Rugari DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] == Kundivihira == qirgsjzp669mbn4t1kcy707g163jx54 139000 138999 2026-06-04T16:52:24Z Kalakpagh 2501 /* See also */ Updated Content 139000 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Cizanye River | native_name = {{native name|fr|Rivière Cizanye}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Rurubu River]] | mouth_coordinates = {{coord|-2.654232|30.526403|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Cizanye Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Cizanye}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Rurubu River]]. ==Course== Cizanye MƆɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinpuhili kpari Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Tanzania tarisi.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Rugobe mɔɣili din miri lala tarisi ŋɔ. Di nyɛla din lɛbigi nuzaa chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili, ni ka di yi Burundi tiŋgbani ni.{{sfn|Rugari DMA}} ==Marshes== Bin din gbaai yuuni 2014, di nyɛla din daa mali yikanima kɔbigi ni pinaanu Cizanye pukparilim yaɣili din miri Kobero, tiŋ yuli booni Butihinda din be Muyinga Province nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni pishi zaŋ chaŋ tiŋ yuli booni Muyinga.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=83}} Silimiin goli July yuuni 2018 Déo Guide Rurema, Burundian Minisata zaŋ n ti pukparilim yaɣili nyɛla ŋun daa piligi "C" kɔbu yuuni tiŋ yuli booni Butihinda ni yikanima pihinu ni anu. Di nyɛla bɛ ni daa mali shɛli kɔri wuuni ka di nyɛ din nyari kom mɔɣili ŋɔ ni.{{sfn|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} ==Kundivihira == *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://burundi-agnews.org/economie/burundi-letat-lance-la-saison-culturale-c2018/ |accessdate=2024-09-02 |language=fr |title=Burundi : L’Etat lance la saison culturale C2018 |date=15 July 2018 |work=AGnews |ref={{harvid|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} }} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/rugari-burundi-50k-4875i-1981.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Rugari |publisher=US Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Rugari DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] == Kundivihira == g97qu7qhzjuv16z8dk7vlbtjc6xyzcy 139001 139000 2026-06-04T16:52:45Z Kalakpagh 2501 /* Kundivihira */ Updated Content 139001 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Cizanye River | native_name = {{native name|fr|Rivière Cizanye}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Rurubu River]] | mouth_coordinates = {{coord|-2.654232|30.526403|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Cizanye Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Cizanye}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Rurubu River]]. ==Course== Cizanye MƆɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinpuhili kpari Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Tanzania tarisi.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Rugobe mɔɣili din miri lala tarisi ŋɔ. Di nyɛla din lɛbigi nuzaa chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili, ni ka di yi Burundi tiŋgbani ni.{{sfn|Rugari DMA}} ==Marshes== Bin din gbaai yuuni 2014, di nyɛla din daa mali yikanima kɔbigi ni pinaanu Cizanye pukparilim yaɣili din miri Kobero, tiŋ yuli booni Butihinda din be Muyinga Province nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni pishi zaŋ chaŋ tiŋ yuli booni Muyinga.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=83}} Silimiin goli July yuuni 2018 Déo Guide Rurema, Burundian Minisata zaŋ n ti pukparilim yaɣili nyɛla ŋun daa piligi "C" kɔbu yuuni tiŋ yuli booni Butihinda ni yikanima pihinu ni anu. Di nyɛla bɛ ni daa mali shɛli kɔri wuuni ka di nyɛ din nyari kom mɔɣili ŋɔ ni.{{sfn|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} ==Kundivihira == *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Sources== {{refbegin}} *{{citation |url=https://burundi-agnews.org/economie/burundi-letat-lance-la-saison-culturale-c2018/ |accessdate=2024-09-02 |language=fr |title=Burundi : L’Etat lance la saison culturale C2018 |date=15 July 2018 |work=AGnews |ref={{harvid|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} }} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/rugari-burundi-50k-4875i-1981.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Rugari |publisher=US Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Rugari DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] eesjk8xox12rm9uqhb207e6df3r3okt 139002 139001 2026-06-04T16:53:20Z Kalakpagh 2501 /* Sources */ Updated Content 139002 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Cizanye River | native_name = {{native name|fr|Rivière Cizanye}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Rurubu River]] | mouth_coordinates = {{coord|-2.654232|30.526403|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Cizanye Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Cizanye}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Rurubu River]]. ==Course== Cizanye MƆɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinpuhili kpari Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Tanzania tarisi.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Rugobe mɔɣili din miri lala tarisi ŋɔ. Di nyɛla din lɛbigi nuzaa chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili, ni ka di yi Burundi tiŋgbani ni.{{sfn|Rugari DMA}} ==Marshes== Bin din gbaai yuuni 2014, di nyɛla din daa mali yikanima kɔbigi ni pinaanu Cizanye pukparilim yaɣili din miri Kobero, tiŋ yuli booni Butihinda din be Muyinga Province nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni pishi zaŋ chaŋ tiŋ yuli booni Muyinga.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=83}} Silimiin goli July yuuni 2018 Déo Guide Rurema, Burundian Minisata zaŋ n ti pukparilim yaɣili nyɛla ŋun daa piligi "C" kɔbu yuuni tiŋ yuli booni Butihinda ni yikanima pihinu ni anu. Di nyɛla bɛ ni daa mali shɛli kɔri wuuni ka di nyɛ din nyari kom mɔɣili ŋɔ ni.{{sfn|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} ==Kundivihira == *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Din yi shɛli na == {{refbegin}} *{{citation |url=https://burundi-agnews.org/economie/burundi-letat-lance-la-saison-culturale-c2018/ |accessdate=2024-09-02 |language=fr |title=Burundi : L’Etat lance la saison culturale C2018 |date=15 July 2018 |work=AGnews |ref={{harvid|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} }} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/rugari-burundi-50k-4875i-1981.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Rugari |publisher=US Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Rugari DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] 9omffffrg4nzeuobwp9sd7fh1wtvd22 139003 139002 2026-06-04T16:53:53Z Kalakpagh 2501 /* Kundivihira */ Updated Content 139003 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Cizanye River | native_name = {{native name|fr|Rivière Cizanye}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Rurubu River]] | mouth_coordinates = {{coord|-2.654232|30.526403|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Cizanye Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Cizanye}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Rurubu River]]. ==Course== Cizanye MƆɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinpuhili kpari Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Tanzania tarisi.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Rugobe mɔɣili din miri lala tarisi ŋɔ. Di nyɛla din lɛbigi nuzaa chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili, ni ka di yi Burundi tiŋgbani ni.{{sfn|Rugari DMA}} ==Marshes== Bin din gbaai yuuni 2014, di nyɛla din daa mali yikanima kɔbigi ni pinaanu Cizanye pukparilim yaɣili din miri Kobero, tiŋ yuli booni Butihinda din be Muyinga Province nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni pishi zaŋ chaŋ tiŋ yuli booni Muyinga.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=83}} Silimiin goli July yuuni 2018 Déo Guide Rurema, Burundian Minisata zaŋ n ti pukparilim yaɣili nyɛla ŋun daa piligi "C" kɔbu yuuni tiŋ yuli booni Butihinda ni yikanima pihinu ni anu. Di nyɛla bɛ ni daa mali shɛli kɔri wuuni ka di nyɛ din nyari kom mɔɣili ŋɔ ni.{{sfn|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] ==References== {{reflist|25em}} ==Din yi shɛli na == {{refbegin}} *{{citation |url=https://burundi-agnews.org/economie/burundi-letat-lance-la-saison-culturale-c2018/ |accessdate=2024-09-02 |language=fr |title=Burundi : L’Etat lance la saison culturale C2018 |date=15 July 2018 |work=AGnews |ref={{harvid|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} }} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/rugari-burundi-50k-4875i-1981.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Rugari |publisher=US Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Rugari DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] 9xv0pmam870l9cgsnj0n2rt9mu8k5l5 139004 139003 2026-06-04T16:54:15Z Kalakpagh 2501 /* References */ Updated Content 139004 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Cizanye River | native_name = {{native name|fr|Rivière Cizanye}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Rurubu River]] | mouth_coordinates = {{coord|-2.654232|30.526403|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Cizanye Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Cizanye}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Rurubu River]]. ==Course== Cizanye MƆɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinpuhili kpari Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Tanzania tarisi.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Rugobe mɔɣili din miri lala tarisi ŋɔ. Di nyɛla din lɛbigi nuzaa chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili, ni ka di yi Burundi tiŋgbani ni.{{sfn|Rugari DMA}} ==Marshes== Bin din gbaai yuuni 2014, di nyɛla din daa mali yikanima kɔbigi ni pinaanu Cizanye pukparilim yaɣili din miri Kobero, tiŋ yuli booni Butihinda din be Muyinga Province nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni pishi zaŋ chaŋ tiŋ yuli booni Muyinga.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=83}} Silimiin goli July yuuni 2018 Déo Guide Rurema, Burundian Minisata zaŋ n ti pukparilim yaɣili nyɛla ŋun daa piligi "C" kɔbu yuuni tiŋ yuli booni Butihinda ni yikanima pihinu ni anu. Di nyɛla bɛ ni daa mali shɛli kɔri wuuni ka di nyɛ din nyari kom mɔɣili ŋɔ ni.{{sfn|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] == Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Din yi shɛli na == {{refbegin}} *{{citation |url=https://burundi-agnews.org/economie/burundi-letat-lance-la-saison-culturale-c2018/ |accessdate=2024-09-02 |language=fr |title=Burundi : L’Etat lance la saison culturale C2018 |date=15 July 2018 |work=AGnews |ref={{harvid|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} }} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/rugari-burundi-50k-4875i-1981.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Rugari |publisher=US Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Rugari DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] 7hq9vgtjm8efkz4rrxmwhky3t44en4h 139006 139004 2026-06-04T17:00:20Z Kalakpagh 2501 added databox 139006 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Burundi}} {{Infobox river | name = Cizanye River | native_name = {{native name|fr|Rivière Cizanye}} | name_other = | name_etymology = | nickname = | image = | image_size = | image_caption = | image_alt = | map = | map_size = | map_caption = | map_alt = | pushpin_map = Burundi | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= | pushpin_map_alt = <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = Burundi | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = | source1_location = | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = [[Rurubu River]] | mouth_coordinates = {{coord|-2.654232|30.526403|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = | basin_landmarks = | basin_population = | tributaries_left = | tributaries_right = | waterbodies = | waterfalls = | bridges = | ports = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Cizanye Mɔɣili''' ({{langx|fr|Rivière Cizanye}}) nyɛla mɔɣili din be Burundi, di nyɛla mɔɣ'bila zaŋ n ti [[Rurubu River]]. ==Course== Cizanye MƆɣili ŋɔ nyɛla din zori wulinpuhili kpari Muyinga yaɣili zaŋ chaŋ Tanzania tarisi.{{sfn|Investment opportunities in renewable energy}} Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Rugobe mɔɣili din miri lala tarisi ŋɔ. Di nyɛla din lɛbigi nuzaa chaŋ n ti chirigi Ruvubu mɔɣili, ni ka di yi Burundi tiŋgbani ni.{{sfn|Rugari DMA}} ==Marshes== Bin din gbaai yuuni 2014, di nyɛla din daa mali yikanima kɔbigi ni pinaanu Cizanye pukparilim yaɣili din miri Kobero, tiŋ yuli booni Butihinda din be Muyinga Province nyɛla din mali yikanima kɔbigi ni pishi zaŋ chaŋ tiŋ yuli booni Muyinga.{{sfn|Strategie nationale de developpement|p=83}} Silimiin goli July yuuni 2018 Déo Guide Rurema, Burundian Minisata zaŋ n ti pukparilim yaɣili nyɛla ŋun daa piligi "C" kɔbu yuuni tiŋ yuli booni Butihinda ni yikanima pihinu ni anu. Di nyɛla bɛ ni daa mali shɛli kɔri wuuni ka di nyɛ din nyari kom mɔɣili ŋɔ ni.{{sfn|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} ==Lihimi m pahi == *[[List of rivers of Burundi]] == Kundivihira == {{reflist|25em}} ==Din yi shɛli na == {{refbegin}} *{{citation |url=https://burundi-agnews.org/economie/burundi-letat-lance-la-saison-culturale-c2018/ |accessdate=2024-09-02 |language=fr |title=Burundi : L’Etat lance la saison culturale C2018 |date=15 July 2018 |work=AGnews |ref={{harvid|Burundi : L’Etat lance la saison culturale}} }} *{{citation |url=https://proreds.eu/wp-content/uploads/2014/02/Investment-opportunities-in-renewable-energy-Burundi.pdf |accessdate=2024-08-31|page=14 |title=Investment opportunities in renewable energy Burundi |publisher=Minister for Energy and Mines |date=October 2012 |ref={{harvid|Investment opportunities in renewable energy}} }} *{{citation |url=https://maps.lib.utexas.edu/maps/topo/burundi/rugari-burundi-50k-4875i-1981.pdf |accessdate=2024-09-02 |title=Rugari |publisher=US Government Defense Mapping Agency |year=1994 |ref={{harvid|Rugari DMA}} }} *{{citation |url=https://faolex.fao.org/docs/pdf/Bur182110.pdf |accessdate=2024-08-30 |language=fr |publisher=Ministere de l’agriculture et de l’elevage |title=Strategie nationale de developpement de la filiere riz au Burundi |location=Bujumbura |year=2014 |ref={{harvid|Strategie nationale de developpement}} }} {{refend}} [[Category:Rivers of Burundi]] m95bx8rtf3jx2rtxo43vu392u4tdhtv Osun-Osogbo 0 33295 139019 2026-06-04T23:29:08Z Tunteeya1 5942 Started an article 139019 wikitext text/x-wiki Osun-Osogbo nyεla tihi din ye buɣili m miri Osogbo mɔɣili nɔya , , Osogbo tiŋgbani nyaaŋa Osun State Nigeria. 5przb9akdfvbntkhtk9o3xkou3bpj19 Sefrou Cherryy Festival 0 33296 139036 2026-06-05T08:26:35Z K.D.Nburidiba 4111 Created a new article 139036 wikitext text/x-wiki '''Cherry Festival of Sefrou''', bɛ ni lahi mi shɛli '''Cherry Feast''' bee '''Moussem Hab Al-Moulouk''' ("Naa binwalli chuɣu "), nyɛla binshɛɣu din niŋdi yuuni kam Sefrou yaɣili ,Morocco tingbanni , kamani kilomita pishi chandi ni Fez. Bɛ mali la dabaa ata ni puhiri li June goli ni. 8zfngt1oywvyemwmmcb9r15bsbzybs7 139037 139036 2026-06-05T08:32:56Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 139037 wikitext text/x-wiki '''Cherry Festival of Sefrou''', bɛ ni lahi mi shɛli '''Cherry Feast''' bee '''Moussem Hab Al-Moulouk''' ("Naa binwalli chuɣu "), nyɛla binshɛɣu din niŋdi yuuni kam Sefrou yaɣili ,Morocco tingbanni , kamani kilomita pishi chandi ni Fez. Bɛ mali la dabaa ata ni puhiri li June goli ni. yuuni 1920 ka di daa pili, ka yuuni 2012, UNESCO nima daa sabili ni niŋ gbana ni ni wuhi ni di bɛ niŋ talahin ti ninsalinima. 18obfnr6bv81gumvhkx2k2ytebhcsf3 139038 139037 2026-06-05T08:36:31Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 139038 wikitext text/x-wiki '''Cherry Festival of Sefrou''', bɛ ni lahi mi shɛli '''Cherry Feast''' bee '''Moussem Hab Al-Moulouk''' ("Naa binwalli chuɣu "), nyɛla binshɛɣu din niŋdi yuuni kam Sefrou yaɣili ,Morocco tingbanni , kamani kilomita pishi chandi ni Fez. Bɛ mali la dabaa ata ni puhiri li June goli ni. yuuni 1920 ka di daa pili, ka yuuni 2012, UNESCO nima daa sabili ni niŋ gbana ni ni wuhi ni di bɛ niŋ talahin ti ninsalinima. Chuɣu maa puhirimi n bwuhiri Morocco nima kali, folklore, n ti pahi Fantazia, ni bɛ waa kamani kali wahi. 70jcv0etbz2msrw0xidco63b8jgbuxc 139039 139038 2026-06-05T08:42:38Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 139039 wikitext text/x-wiki '''Cherry Festival of Sefrou''', bɛ ni lahi mi shɛli '''Cherry Feast''' bee '''Moussem Hab Al-Moulouk''' ("Naa binwalli chuɣu "), nyɛla binshɛɣu din niŋdi yuuni kam Sefrou yaɣili ,Morocco tingbanni , kamani kilomita pishi chandi ni Fez. Bɛ mali la dabaa ata ni puhiri li June goli ni. yuuni 1920 ka di daa pili, ka yuuni 2012, UNESCO nima daa sabili ni niŋ gbana ni ni wuhi ni di bɛ niŋ talahin ti ninsalinima. Chuɣu maa puhirimi n bwuhiri Morocco nima kali, folklore, n ti pahi Fantazia, ni bɛ waa kamani kali wahi. Baansi tooi be dinni ,kaya, ni di taba. binshɛɣu din tooi niŋda lala chuɣu maa puhibu puuni n nyɛ paɣ' ba viɛlim wuhibu, hali paɣ' shɛba ban ka tiŋ maa ni kanna mi ka bɛ ti kpara ni bɛdi Cherry na paɣa. mdvvqlefnygbkil7oqlw0yd0vi8ywgy 139040 139039 2026-06-05T08:49:16Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 139040 wikitext text/x-wiki '''Cherry Festival of Sefrou''', bɛ ni lahi mi shɛli '''Cherry Feast''' bee '''Moussem Hab Al-Moulouk''' ("Naa binwalli chuɣu "), nyɛla binshɛɣu din niŋdi yuuni kam Sefrou yaɣili ,Morocco tingbanni , kamani kilomita pishi chandi ni Fez. Bɛ mali la dabaa ata ni puhiri li June goli ni. yuuni 1920 ka di daa pili, ka yuuni 2012, UNESCO nima daa sabili ni niŋ gbana ni ni wuhi ni di bɛ niŋ talahin ti ninsalinima. Chuɣu maa puhirimi n bwuhiri Morocco nima kali, folklore, n ti pahi Fantazia, ni bɛ waa kamani kali wahi. Baansi tooi be dinni ,kaya, ni di taba. binshɛɣu din tooi niŋda lala chuɣu maa puhibu puuni n nyɛ paɣ' ba viɛlim wuhibu, hali paɣ' shɛba ban ka tiŋ maa ni kanna mi ka bɛ ti kpara ni bɛdi Cherry na paɣa. Bɛ daa tooi mali lima n wuhiri bɛ daa dini ni nyɛ shɛli, pirinla adiini nima pam gba daa tooi pahiri zuɣu, kamani Musulinima, Jewish nima, ni asɔri paɣiba. iem9ju4x83o6c9vlniuz7viatrpnmgh 139041 139040 2026-06-05T08:53:56Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 139041 wikitext text/x-wiki '''Cherry Festival of Sefrou''', bɛ ni lahi mi shɛli '''Cherry Feast''' bee '''Moussem Hab Al-Moulouk''' ("Naa binwalli chuɣu "), nyɛla binshɛɣu din niŋdi yuuni kam Sefrou yaɣili ,Morocco tingbanni , kamani kilomita pishi chandi ni Fez. Bɛ mali la dabaa ata ni puhiri li June goli ni. yuuni 1920 ka di daa pili, ka yuuni 2012, UNESCO nima daa sabili ni niŋ gbana ni ni wuhi ni di bɛ niŋ talahin ti ninsalinima. Chuɣu maa puhirimi n bwuhiri Morocco nima kali, folklore, n ti pahi Fantazia, ni bɛ waa kamani kali wahi. Baansi tooi be dinni ,kaya, ni di taba. binshɛɣu din tooi niŋda lala chuɣu maa puhibu puuni n nyɛ paɣ' ba viɛlim wuhibu, hali paɣ' shɛba ban ka tiŋ maa ni kanna mi ka bɛ ti kpara ni bɛdi Cherry na paɣa. Bɛ daa tooi mali lima n wuhiri bɛ daa dini ni nyɛ shɛli, pirinla adiini nima pam gba daa tooi pahiri zuɣu, kamani Musulinima, Jewish nima, ni asɔri paɣiba. Morocco nima ni daa deei bɛ maŋa sulinsi France nima sani, French niriba pam daa zoya, ka ti labi n ti doli Morocco Jewish yaɣili, ka ni polo nima ban yi tooi pahirila yi pa bɛ lahi pahi Musulinima maa zuɣu. 1sf5zasspgj8q0f8xxcygzfd1y83n76 139042 139041 2026-06-05T09:02:08Z K.D.Nburidiba 4111 Added a section 139042 wikitext text/x-wiki '''Cherry Festival of Sefrou''', bɛ ni lahi mi shɛli '''Cherry Feast''' bee '''Moussem Hab Al-Moulouk''' ("Naa binwalli chuɣu "), nyɛla binshɛɣu din niŋdi yuuni kam Sefrou yaɣili ,Morocco tingbanni , kamani kilomita pishi chandi ni Fez. Bɛ mali la dabaa ata ni puhiri li June goli ni. yuuni 1920 ka di daa pili, ka yuuni 2012, UNESCO nima daa sabili ni niŋ gbana ni ni wuhi ni di bɛ niŋ talahin ti ninsalinima. Chuɣu maa puhirimi n bwuhiri Morocco nima kali, folklore, n ti pahi Fantazia, ni bɛ waa kamani kali wahi. Baansi tooi be dinni ,kaya, ni di taba. binshɛɣu din tooi niŋda lala chuɣu maa puhibu puuni n nyɛ paɣ' ba viɛlim wuhibu, hali paɣ' shɛba ban ka tiŋ maa ni kanna mi ka bɛ ti kpara ni bɛdi Cherry na paɣa. Bɛ daa tooi mali lima n wuhiri bɛ daa dini ni nyɛ shɛli, pirinla adiini nima pam gba daa tooi pahiri zuɣu, kamani Musulinima, Jewish nima, ni asɔri paɣiba. Morocco nima ni daa deei bɛ maŋa sulinsi France nima sani, French niriba pam daa zoya, ka ti labi n ti doli Morocco Jewish yaɣili, ka ni polo nima ban yi tooi pahirila yi pa bɛ lahi pahi Musulinima maa zuɣu. == Diɛm maa == Yuuni kam, laɣingu nima pam nyara ka pahiri. Ka. Bɛ gbaai di diɛma mi niŋbu soya, din niŋdi daa ata ŋo (Alizumba, Asibiri ni Alahiri) June goli ni: dabaa shɛli bɛ ni wari wahi, ka yiini yila nima, ka laɣindi "Cherry Queen" (bee"Miss Cerisette")sani , bɛ ni piigi so bɛ paɣ' viɛla puuni maa. nvxnj4vm2t3mx644sbnhphuylstwvw6 139043 139042 2026-06-05T09:10:00Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 139043 wikitext text/x-wiki '''Cherry Festival of Sefrou''', bɛ ni lahi mi shɛli '''Cherry Feast''' bee '''Moussem Hab Al-Moulouk''' ("Naa binwalli chuɣu "), nyɛla binshɛɣu din niŋdi yuuni kam Sefrou yaɣili ,Morocco tingbanni , kamani kilomita pishi chandi ni Fez. Bɛ mali la dabaa ata ni puhiri li June goli ni. yuuni 1920 ka di daa pili, ka yuuni 2012, UNESCO nima daa sabili ni niŋ gbana ni ni wuhi ni di bɛ niŋ talahin ti ninsalinima. Chuɣu maa puhirimi n bwuhiri Morocco nima kali, folklore, n ti pahi Fantazia, ni bɛ waa kamani kali wahi. Baansi tooi be dinni ,kaya, ni di taba. binshɛɣu din tooi niŋda lala chuɣu maa puhibu puuni n nyɛ paɣ' ba viɛlim wuhibu, hali paɣ' shɛba ban ka tiŋ maa ni kanna mi ka bɛ ti kpara ni bɛdi Cherry na paɣa. Bɛ daa tooi mali lima n wuhiri bɛ daa dini ni nyɛ shɛli, pirinla adiini nima pam gba daa tooi pahiri zuɣu, kamani Musulinima, Jewish nima, ni asɔri paɣiba. Morocco nima ni daa deei bɛ maŋa sulinsi France nima sani, French niriba pam daa zoya, ka ti labi n ti doli Morocco Jewish yaɣili, ka ni polo nima ban yi tooi pahirila yi pa bɛ lahi pahi Musulinima maa zuɣu. == Diɛm maa == Yuuni kam, laɣingu nima pam nyara ka pahiri. Ka. Bɛ gbaai di diɛma mi niŋbu soya, din niŋdi daa ata ŋo (Alizumba, Asibiri ni Alahiri) June goli ni: dabaa shɛli bɛ ni wari wahi, ka yiini yila nima, ka laɣindi "Cherry Queen" (bee"Miss Cerisette")sani , bɛ ni piigi so bɛ paɣ' viɛla puuni maa. == Taarihi == Bɛ daa kpala lala chuɣu maa yuuni 1920. Ka yuuni 1934 puuni, ks bɛ daa ti li yuli n boli li "Cherry chuɣu," ka bɛ ni yi mali beebi shɛli ni niŋdi li maa ka bɛ yi pa zaŋ ninsali maŋli n niŋdi li.di piligu, French mini Jewish paɣ' ba daa yirina n zaa na paɣa maa zaa ni. 9okjvrl0lti7t64ye3aql5vm8to2zgs 139044 139043 2026-06-05T09:14:04Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 139044 wikitext text/x-wiki '''Cherry Festival of Sefrou''', bɛ ni lahi mi shɛli '''Cherry Feast''' bee '''Moussem Hab Al-Moulouk''' ("Naa binwalli chuɣu "), nyɛla binshɛɣu din niŋdi yuuni kam Sefrou yaɣili ,Morocco tingbanni , kamani kilomita pishi chandi ni Fez. Bɛ mali la dabaa ata ni puhiri li June goli ni. yuuni 1920 ka di daa pili, ka yuuni 2012, UNESCO nima daa sabili ni niŋ gbana ni ni wuhi ni di bɛ niŋ talahin ti ninsalinima. Chuɣu maa puhirimi n bwuhiri Morocco nima kali, folklore, n ti pahi Fantazia, ni bɛ waa kamani kali wahi. Baansi tooi be dinni ,kaya, ni di taba. binshɛɣu din tooi niŋda lala chuɣu maa puhibu puuni n nyɛ paɣ' ba viɛlim wuhibu, hali paɣ' shɛba ban ka tiŋ maa ni kanna mi ka bɛ ti kpara ni bɛdi Cherry na paɣa. Bɛ daa tooi mali lima n wuhiri bɛ daa dini ni nyɛ shɛli, pirinla adiini nima pam gba daa tooi pahiri zuɣu, kamani Musulinima, Jewish nima, ni asɔri paɣiba. Morocco nima ni daa deei bɛ maŋa sulinsi France nima sani, French niriba pam daa zoya, ka ti labi n ti doli Morocco Jewish yaɣili, ka ni polo nima ban yi tooi pahirila yi pa bɛ lahi pahi Musulinima maa zuɣu. == Diɛm maa == Yuuni kam, laɣingu nima pam nyara ka pahiri. Ka. Bɛ gbaai di diɛma mi niŋbu soya, din niŋdi daa ata ŋo (Alizumba, Asibiri ni Alahiri) June goli ni: dabaa shɛli bɛ ni wari wahi, ka yiini yila nima, ka laɣindi "Cherry Queen" (bee"Miss Cerisette")sani , bɛ ni piigi so bɛ paɣ' viɛla puuni maa. == Taarihi == Bɛ daa kpala lala chuɣu maa yuuni 1920. Ka yuuni 1934 puuni, ks bɛ daa ti li yuli n boli li "Cherry chuɣu," ka bɛ ni yi mali beebi shɛli ni niŋdi li maa ka bɛ yi pa zaŋ ninsali maŋli n niŋdi li.di piligu, French mini Jewish paɣ' ba daa yirina n zaa na paɣa maa zaa ni. Pɔi ka Muslim paɣiba maa gba ti naan yi pili, ka niriba zaɣa naan yi pa kperi di puuni ka di yi pa wuhi tiŋ maa bihigu. jhtk4cpj8ie8xy253c5szry3v6ad1ub 139045 139044 2026-06-05T09:30:23Z K.D.Nburidiba 4111 Added a content 139045 wikitext text/x-wiki '''Cherry Festival of Sefrou''', bɛ ni lahi mi shɛli '''Cherry Feast''' bee '''Moussem Hab Al-Moulouk''' ("Naa binwalli chuɣu "), nyɛla binshɛɣu din niŋdi yuuni kam Sefrou yaɣili ,Morocco tingbanni , kamani kilomita pishi chandi ni Fez. Bɛ mali la dabaa ata ni puhiri li June goli ni. yuuni 1920 ka di daa pili, ka yuuni 2012, UNESCO nima daa sabili ni niŋ gbana ni ni wuhi ni di bɛ niŋ talahin ti ninsalinima. Chuɣu maa puhirimi n bwuhiri Morocco nima kali, folklore, n ti pahi Fantazia, ni bɛ waa kamani kali wahi. Baansi tooi be dinni ,kaya, ni di taba. binshɛɣu din tooi niŋda lala chuɣu maa puhibu puuni n nyɛ paɣ' ba viɛlim wuhibu, hali paɣ' shɛba ban ka tiŋ maa ni kanna mi ka bɛ ti kpara ni bɛdi Cherry na paɣa. Bɛ daa tooi mali lima n wuhiri bɛ daa dini ni nyɛ shɛli, pirinla adiini nima pam gba daa tooi pahiri zuɣu, kamani Musulinima, Jewish nima, ni asɔri paɣiba. Morocco nima ni daa deei bɛ maŋa sulinsi France nima sani, French niriba pam daa zoya, ka ti labi n ti doli Morocco Jewish yaɣili, ka ni polo nima ban yi tooi pahirila yi pa bɛ lahi pahi Musulinima maa zuɣu. == Diɛm maa == Yuuni kam, laɣingu nima pam nyara ka pahiri. Ka. Bɛ gbaai di diɛma mi niŋbu soya, din niŋdi daa ata ŋo (Alizumba, Asibiri ni Alahiri) June goli ni: dabaa shɛli bɛ ni wari wahi, ka yiini yila nima, ka laɣindi "Cherry Queen" (bee"Miss Cerisette")sani , bɛ ni piigi so bɛ paɣ' viɛla puuni maa. == Taarihi == Bɛ daa kpala lala chuɣu maa yuuni 1920. Ka yuuni 1934 puuni, ks bɛ daa ti li yuli n boli li "Cherry chuɣu," ka bɛ ni yi mali beebi shɛli ni niŋdi li maa ka bɛ yi pa zaŋ ninsali maŋli n niŋdi li.di piligu, French mini Jewish paɣ' ba daa yirina n zaa na paɣa maa zaa ni. Pɔi ka Muslim paɣiba maa gba ti naan yi pili, ka niriba zaɣa naan yi pa kperi di puuni ka di yi pa wuhi tiŋ maa bihigu. Lala chuɣu maa daa kpami ni di bi soya n ti paɣ' sara ka bɛ wuhiri bɛ viɛlim ni nyɛ shɛli ka pina tooi tiri ban kpaŋdi bɛ maŋa. ctxlrg1o5b59bmkm68gyhv9jt6nkz5z Ruzizi River 0 33297 139047 2026-06-05T10:15:42Z Kalakpagh 2501 Created article 139047 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Central Africa}} {{Infobox river | name = Ruzizi River | name_native = | name_native_lang = | name_other = | name_etymology = <!---------------------- IMAGE & MAP --> | image = RusiziRiver.jpg | image_size = 300px | image_caption = [[Hippopotamus|Hippopotami]] in the Ruzizi River in Burundi | map = | map_size = | map_caption = | pushpin_map = | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption = | mapframe = yes | mapframe-zoom = 7 <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Countries | subdivision_name1 = [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]] (DRC)<br>[[Rwanda]]<br>[[Burundi]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length_km = 117 | length_ref = <ref name="Paleolimnological"/> | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = {{convert|100|m3/s|cuft/s|abbr=on}}<ref name="Lamers">{{cite web|last=Lamers|first=Alfred|title=Ruzizi II - A Fine Example of Regional Cooperation|url=http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|year=1990|publisher=Human Info NGO Library for Education and Development|access-date=14 January 2013|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130419045316/http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|archive-date=19 April 2013}}</ref> | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = [[Lake Kivu]] | source1_location = border between [[Bukavu]]<br> and [[Cyangugu]], South Kivu, DRC | source1_coordinates= {{coord|02|29|27|S|28|53|35|E|display=inline}}<ref name="coords">Geolocation with Google Earth</ref> | source1_elevation = {{convert|1472|m|abbr=on}}<ref name="derived">Derived from geolocation with [[Google Earth]].</ref> | mouth = [[Lake Tanganyika]] | mouth_location = west of [[Bujumbura]], Burundi | mouth_coordinates = {{coord|03|21|51|S|29|16|04|E|display=inline,title}}<ref name="coords"/> | mouth_elevation = {{convert|768|m|abbr=on}}<ref name="derived"/> | progression = | river_system = | basin_size = | tributaries_left = | tributaries_right = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ruzizi''' (saha shɛŋa beni bɛ nyɛla ban sabiri '''Rusizi''', [[French language|French]]; ''Rivière Ruzizi''; [[Dutch language|Dutch]]: ''Ruzizi Rivier'') nyɛla mɔɣili din galisim paai kilomita kɔbigi ni pinaayopɔin,<ref name="Paleolimnological">{{Cite journal|doi = 10.1016/j.palaeo.2007.04.003|title = Paleolimnological Evidence for the Onset and Termination of Glacial Aridity from Lake Tanganyika, Tropical East Africa|year = 2007|author = Felton, Anna A.|journal = Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology|volume=252|page=405|last2=Russell|first2=James M.|last3=Cohen|first3=Andrew S.|last4=Baker|first4=Mark E. |last5=Chesley|first5=John T.|last6=Lezzar|first6=Kiram E.|last7=McGlue|first7=Michael M.|last8=Pigati|first8=Jeffrey S.|last9=Quade|first9=Jay|last10 = Curt Stager|first10 = J.|last11 = Tiercelin|first11 = Jean Jacques|issue=3–4|bibcode = 2007PPP...252..405F}}</ref> di nyɛla din zori chani Lake Kivu kpari Lake Tangbayika din be Central Africa.<ref name="derived"/><ref name="Google maps">{{cite web|title=Google Maps|year=2013|url=https://maps.google.com/maps?ll=-3.364167,29.267778&spn=0.1,0.1&t=m&q=-3.364167,29.267778|publisher=Google Maps|access-date=14 January 2013}}</ref><ref name="Lamers"/> 235m06bh11n584lim6zoz25c682cpta 139048 139047 2026-06-05T10:16:22Z Kalakpagh 2501 Updated Content 139048 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Central Africa}} {{Infobox river | name = Ruzizi River | name_native = | name_native_lang = | name_other = | name_etymology = <!---------------------- IMAGE & MAP --> | image = RusiziRiver.jpg | image_size = 300px | image_caption = [[Hippopotamus|Hippopotami]] in the Ruzizi River in Burundi | map = | map_size = | map_caption = | pushpin_map = | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption = | mapframe = yes | mapframe-zoom = 7 <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Countries | subdivision_name1 = [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]] (DRC)<br>[[Rwanda]]<br>[[Burundi]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length_km = 117 | length_ref = <ref name="Paleolimnological"/> | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = {{convert|100|m3/s|cuft/s|abbr=on}}<ref name="Lamers">{{cite web|last=Lamers|first=Alfred|title=Ruzizi II - A Fine Example of Regional Cooperation|url=http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|year=1990|publisher=Human Info NGO Library for Education and Development|access-date=14 January 2013|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130419045316/http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|archive-date=19 April 2013}}</ref> | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = [[Lake Kivu]] | source1_location = border between [[Bukavu]]<br> and [[Cyangugu]], South Kivu, DRC | source1_coordinates= {{coord|02|29|27|S|28|53|35|E|display=inline}}<ref name="coords">Geolocation with Google Earth</ref> | source1_elevation = {{convert|1472|m|abbr=on}}<ref name="derived">Derived from geolocation with [[Google Earth]].</ref> | mouth = [[Lake Tanganyika]] | mouth_location = west of [[Bujumbura]], Burundi | mouth_coordinates = {{coord|03|21|51|S|29|16|04|E|display=inline,title}}<ref name="coords"/> | mouth_elevation = {{convert|768|m|abbr=on}}<ref name="derived"/> | progression = | river_system = | basin_size = | tributaries_left = | tributaries_right = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ruzizi''' (saha shɛŋa beni bɛ nyɛla ban sabiri '''Rusizi''', [[French language|French]]; ''Rivière Ruzizi''; [[Dutch language|Dutch]]: ''Ruzizi Rivier'') nyɛla mɔɣili din galisim paai kilomita kɔbigi ni pinaayopɔin,<ref name="Paleolimnological">{{Cite journal|doi = 10.1016/j.palaeo.2007.04.003|title = Paleolimnological Evidence for the Onset and Termination of Glacial Aridity from Lake Tanganyika, Tropical East Africa|year = 2007|author = Felton, Anna A.|journal = Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology|volume=252|page=405|last2=Russell|first2=James M.|last3=Cohen|first3=Andrew S.|last4=Baker|first4=Mark E. |last5=Chesley|first5=John T.|last6=Lezzar|first6=Kiram E.|last7=McGlue|first7=Michael M.|last8=Pigati|first8=Jeffrey S.|last9=Quade|first9=Jay|last10 = Curt Stager|first10 = J.|last11 = Tiercelin|first11 = Jean Jacques|issue=3–4|bibcode = 2007PPP...252..405F}}</ref> di nyɛla din zori chani Lake Kivu kpari Lake Tangbayika din be Central Africa.<ref name="derived"/><ref name="Google maps">{{cite web|title=Google Maps|year=2013|url=https://maps.google.com/maps?ll=-3.364167,29.267778&spn=0.1,0.1&t=m&q=-3.364167,29.267778|publisher=Google Maps|access-date=14 January 2013}}</ref><ref name="Lamers"/> == Kundivihira == a4tt6mt4ldlat2r2v0hyjt13rlxkmy6 139049 139048 2026-06-05T10:33:52Z Kalakpagh 2501 Updated Content 139049 wikitext text/x-wiki {{short description|River in Central Africa}} {{Infobox river | name = Ruzizi River | name_native = | name_native_lang = | name_other = | name_etymology = <!---------------------- IMAGE & MAP --> | image = RusiziRiver.jpg | image_size = 300px | image_caption = [[Hippopotamus|Hippopotami]] in the Ruzizi River in Burundi | map = | map_size = | map_caption = | pushpin_map = | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption = | mapframe = yes | mapframe-zoom = 7 <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Countries | subdivision_name1 = [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]] (DRC)<br>[[Rwanda]]<br>[[Burundi]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length_km = 117 | length_ref = <ref name="Paleolimnological"/> | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = {{convert|100|m3/s|cuft/s|abbr=on}}<ref name="Lamers">{{cite web|last=Lamers|first=Alfred|title=Ruzizi II - A Fine Example of Regional Cooperation|url=http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|year=1990|publisher=Human Info NGO Library for Education and Development|access-date=14 January 2013|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130419045316/http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|archive-date=19 April 2013}}</ref> | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = [[Lake Kivu]] | source1_location = border between [[Bukavu]]<br> and [[Cyangugu]], South Kivu, DRC | source1_coordinates= {{coord|02|29|27|S|28|53|35|E|display=inline}}<ref name="coords">Geolocation with Google Earth</ref> | source1_elevation = {{convert|1472|m|abbr=on}}<ref name="derived">Derived from geolocation with [[Google Earth]].</ref> | mouth = [[Lake Tanganyika]] | mouth_location = west of [[Bujumbura]], Burundi | mouth_coordinates = {{coord|03|21|51|S|29|16|04|E|display=inline,title}}<ref name="coords"/> | mouth_elevation = {{convert|768|m|abbr=on}}<ref name="derived"/> | progression = | river_system = | basin_size = | tributaries_left = | tributaries_right = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ruzizi''' (saha shɛŋa beni bɛ nyɛla ban sabiri '''Rusizi''', [[French language|French]]; ''Rivière Ruzizi''; [[Dutch language|Dutch]]: ''Ruzizi Rivier'') nyɛla mɔɣili din galisim paai kilomita kɔbigi ni pinaayopɔin,<ref name="Paleolimnological">{{Cite journal|doi = 10.1016/j.palaeo.2007.04.003|title = Paleolimnological Evidence for the Onset and Termination of Glacial Aridity from Lake Tanganyika, Tropical East Africa|year = 2007|author = Felton, Anna A.|journal = Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology|volume=252|page=405|last2=Russell|first2=James M.|last3=Cohen|first3=Andrew S.|last4=Baker|first4=Mark E. |last5=Chesley|first5=John T.|last6=Lezzar|first6=Kiram E.|last7=McGlue|first7=Michael M.|last8=Pigati|first8=Jeffrey S.|last9=Quade|first9=Jay|last10 = Curt Stager|first10 = J.|last11 = Tiercelin|first11 = Jean Jacques|issue=3–4|bibcode = 2007PPP...252..405F}}</ref> di nyɛla din zori chani Lake Kivu kpari Lake Tangbayika din be Central Africa.<ref name="derived"/><ref name="Google maps">{{cite web|title=Google Maps|year=2013|url=https://maps.google.com/maps?ll=-3.364167,29.267778&spn=0.1,0.1&t=m&q=-3.364167,29.267778|publisher=Google Maps|access-date=14 January 2013}}</ref><ref name="Lamers"/> ==Course== [[File:Etreinte des Eaux, Le Lac Tanganyika et la Rivière Rusizi.jpg|thumb|Ruzizi River flowing into Lake Tanganyika]] Mɔɣili ŋɔ nyɛla din pahi di tarisi ni [[Rwanda]] mini [[Democratic Republic of the Congo]] (DRC).<ref name="Google maps"/> Di lahi nyɛla din di tarisi ni DRC mini [[Burundi]] amaa ka leei mali yaa Burundi.<ref name="Google maps"/><ref>{{Cite web |last=Mokoso |first=Jean De Dieu Mangambu |last2=Kavusa |first2=Kambale |last3=Sefu |first3=Aruna |last4=Milenge |first4=Ladislas Witanene |last5=Kiswele |first5=Prince Kaleme |date=31 March 2022 |title=Hippopotamus amphibius Linnaeus 1758 at Ruzizi River and Lake Tanganyika (Territory of Uvira, South Kivu, DR Congo): population census and conservation implications |url=https://m.elewa.org/Journals/wp-content/uploads/2022/03/3.Mokoso.pdf |access-date=23 November 2024 |website=Elewa.org/Journals |publisher=ELEWA |page=3 |issn=1997-5902}}</ref> Mɔɣili maa nudirigu polo nyɛ Fizi Baraka.<ref>{{cite web|last=Doyle|first=Mark|title=Retracing Che Guevara's Congo Footsteps|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/4036605.stm|work=BBC News|date=25 November 2004|access-date=14 January 2013}}</ref> Kɔdɔruko zaŋ n ti "Concord" , Burundi's kɔdɔruko karili nyɛla din pirigi lala mɔɣili ŋɔ.<ref>{{cite book|title=Africa South of the Sahara|editor=Murison, Katharine|publisher=Europa Publications|page=147|edition=32nd|isbn=978-1-85743-131-5}}</ref> Ruzizi Mɔɣili ŋɔ ni chaŋ n ti chirigi mɔɣa shɛŋa nyɛ NyaRiver include the [[Nyamagana River|Nyamagana]], [[Muhira River|Muhira]], [[Kaburantwa River|Kaburantwa]], [[Kagunuzi River|Kagunuzi]], [[Rubyiro River|Rubyiro]] n ti pahi [[Ruhwa River|Ruhwa]].<ref>{{cite web|title=Acme Mapper (terrain)|publisher=Acme Labs|url=http://mapper.acme.com/?ll=-3.364167,29.267778&z=12&t=R&marker0=-3.364167,29.267778,Ruzizi%20River|access-date=14 January 2013}}</ref> == Kundivihira == 5lxvmz9m07tfz34duv2j9gj7ig31pt0 139050 139049 2026-06-05T10:35:07Z Kalakpagh 2501 Updated Content 139050 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Central Africa}} {{Infobox river | name = Ruzizi River | name_native = | name_native_lang = | name_other = | name_etymology = <!---------------------- IMAGE & MAP --> | image = RusiziRiver.jpg | image_size = 300px | image_caption = [[Hippopotamus|Hippopotami]] in the Ruzizi River in Burundi | map = | map_size = | map_caption = | pushpin_map = | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption = | mapframe = yes | mapframe-zoom = 7 <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Countries | subdivision_name1 = [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]] (DRC)<br>[[Rwanda]]<br>[[Burundi]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length_km = 117 | length_ref = <ref name="Paleolimnological"/> | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = {{convert|100|m3/s|cuft/s|abbr=on}}<ref name="Lamers">{{cite web|last=Lamers|first=Alfred|title=Ruzizi II - A Fine Example of Regional Cooperation|url=http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|year=1990|publisher=Human Info NGO Library for Education and Development|access-date=14 January 2013|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130419045316/http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|archive-date=19 April 2013}}</ref> | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = [[Lake Kivu]] | source1_location = border between [[Bukavu]]<br> and [[Cyangugu]], South Kivu, DRC | source1_coordinates= {{coord|02|29|27|S|28|53|35|E|display=inline}}<ref name="coords">Geolocation with Google Earth</ref> | source1_elevation = {{convert|1472|m|abbr=on}}<ref name="derived">Derived from geolocation with [[Google Earth]].</ref> | mouth = [[Lake Tanganyika]] | mouth_location = west of [[Bujumbura]], Burundi | mouth_coordinates = {{coord|03|21|51|S|29|16|04|E|display=inline,title}}<ref name="coords"/> | mouth_elevation = {{convert|768|m|abbr=on}}<ref name="derived"/> | progression = | river_system = | basin_size = | tributaries_left = | tributaries_right = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ruzizi''' (saha shɛŋa beni bɛ nyɛla ban sabiri '''Rusizi''', [[French language|French]]; ''Rivière Ruzizi''; [[Dutch language|Dutch]]: ''Ruzizi Rivier'') nyɛla mɔɣili din galisim paai kilomita kɔbigi ni pinaayopɔin,<ref name="Paleolimnological">{{Cite journal|doi = 10.1016/j.palaeo.2007.04.003|title = Paleolimnological Evidence for the Onset and Termination of Glacial Aridity from Lake Tanganyika, Tropical East Africa|year = 2007|author = Felton, Anna A.|journal = Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology|volume=252|page=405|last2=Russell|first2=James M.|last3=Cohen|first3=Andrew S.|last4=Baker|first4=Mark E. |last5=Chesley|first5=John T.|last6=Lezzar|first6=Kiram E.|last7=McGlue|first7=Michael M.|last8=Pigati|first8=Jeffrey S.|last9=Quade|first9=Jay|last10 = Curt Stager|first10 = J.|last11 = Tiercelin|first11 = Jean Jacques|issue=3–4|bibcode = 2007PPP...252..405F}}</ref> di nyɛla din zori chani Lake Kivu kpari Lake Tangbayika din be Central Africa.<ref name="derived"/><ref name="Google maps">{{cite web|title=Google Maps|year=2013|url=https://maps.google.com/maps?ll=-3.364167,29.267778&spn=0.1,0.1&t=m&q=-3.364167,29.267778|publisher=Google Maps|access-date=14 January 2013}}</ref><ref name="Lamers"/> ==Course== [[File:Etreinte des Eaux, Le Lac Tanganyika et la Rivière Rusizi.jpg|thumb|Ruzizi River flowing into Lake Tanganyika]] Mɔɣili ŋɔ nyɛla din pahi di tarisi ni [[Rwanda]] mini [[Democratic Republic of the Congo]] (DRC).<ref name="Google maps"/> Di lahi nyɛla din di tarisi ni DRC mini [[Burundi]] amaa ka leei mali yaa Burundi.<ref name="Google maps"/><ref>{{Cite web |last=Mokoso |first=Jean De Dieu Mangambu |last2=Kavusa |first2=Kambale |last3=Sefu |first3=Aruna |last4=Milenge |first4=Ladislas Witanene |last5=Kiswele |first5=Prince Kaleme |date=31 March 2022 |title=Hippopotamus amphibius Linnaeus 1758 at Ruzizi River and Lake Tanganyika (Territory of Uvira, South Kivu, DR Congo): population census and conservation implications |url=https://m.elewa.org/Journals/wp-content/uploads/2022/03/3.Mokoso.pdf |access-date=23 November 2024 |website=Elewa.org/Journals |publisher=ELEWA |page=3 |issn=1997-5902}}</ref> Mɔɣili maa nudirigu polo nyɛ Fizi Baraka.<ref>{{cite web|last=Doyle|first=Mark|title=Retracing Che Guevara's Congo Footsteps|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/4036605.stm|work=BBC News|date=25 November 2004|access-date=14 January 2013}}</ref> Kɔdɔruko zaŋ n ti "Concord" , Burundi's kɔdɔruko karili nyɛla din pirigi lala mɔɣili ŋɔ.<ref>{{cite book|title=Africa South of the Sahara|editor=Murison, Katharine|publisher=Europa Publications|page=147|edition=32nd|isbn=978-1-85743-131-5}}</ref> Ruzizi Mɔɣili ŋɔ ni chaŋ n ti chirigi mɔɣa shɛŋa nyɛ NyaRiver include the [[Nyamagana River|Nyamagana]], [[Muhira River|Muhira]], [[Kaburantwa River|Kaburantwa]], [[Kagunuzi River|Kagunuzi]], [[Rubyiro River|Rubyiro]] n ti pahi [[Ruhwa River|Ruhwa]].<ref>{{cite web|title=Acme Mapper (terrain)|publisher=Acme Labs|url=http://mapper.acme.com/?ll=-3.364167,29.267778&z=12&t=R&marker0=-3.364167,29.267778,Ruzizi%20River|access-date=14 January 2013}}</ref> == Kundivihira == 1i42jxacwbhtmg05qb2x7uj7wmub8ip 139060 139050 2026-06-05T11:23:57Z Kalakpagh 2501 Updated Content 139060 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Central Africa}} {{Infobox river | name = Ruzizi River | name_native = | name_native_lang = | name_other = | name_etymology = <!---------------------- IMAGE & MAP --> | image = RusiziRiver.jpg | image_size = 300px | image_caption = [[Hippopotamus|Hippopotami]] in the Ruzizi River in Burundi | map = | map_size = | map_caption = | pushpin_map = | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption = | mapframe = yes | mapframe-zoom = 7 <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Countries | subdivision_name1 = [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]] (DRC)<br>[[Rwanda]]<br>[[Burundi]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length_km = 117 | length_ref = <ref name="Paleolimnological"/> | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = {{convert|100|m3/s|cuft/s|abbr=on}}<ref name="Lamers">{{cite web|last=Lamers|first=Alfred|title=Ruzizi II - A Fine Example of Regional Cooperation|url=http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|year=1990|publisher=Human Info NGO Library for Education and Development|access-date=14 January 2013|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130419045316/http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|archive-date=19 April 2013}}</ref> | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = [[Lake Kivu]] | source1_location = border between [[Bukavu]]<br> and [[Cyangugu]], South Kivu, DRC | source1_coordinates= {{coord|02|29|27|S|28|53|35|E|display=inline}}<ref name="coords">Geolocation with Google Earth</ref> | source1_elevation = {{convert|1472|m|abbr=on}}<ref name="derived">Derived from geolocation with [[Google Earth]].</ref> | mouth = [[Lake Tanganyika]] | mouth_location = west of [[Bujumbura]], Burundi | mouth_coordinates = {{coord|03|21|51|S|29|16|04|E|display=inline,title}}<ref name="coords"/> | mouth_elevation = {{convert|768|m|abbr=on}}<ref name="derived"/> | progression = | river_system = | basin_size = | tributaries_left = | tributaries_right = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ruzizi''' (saha shɛŋa beni bɛ nyɛla ban sabiri '''Rusizi''', [[French language|French]]; ''Rivière Ruzizi''; [[Dutch language|Dutch]]: ''Ruzizi Rivier'') nyɛla mɔɣili din galisim paai kilomita kɔbigi ni pinaayopɔin,<ref name="Paleolimnological">{{Cite journal|doi = 10.1016/j.palaeo.2007.04.003|title = Paleolimnological Evidence for the Onset and Termination of Glacial Aridity from Lake Tanganyika, Tropical East Africa|year = 2007|author = Felton, Anna A.|journal = Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology|volume=252|page=405|last2=Russell|first2=James M.|last3=Cohen|first3=Andrew S.|last4=Baker|first4=Mark E. |last5=Chesley|first5=John T.|last6=Lezzar|first6=Kiram E.|last7=McGlue|first7=Michael M.|last8=Pigati|first8=Jeffrey S.|last9=Quade|first9=Jay|last10 = Curt Stager|first10 = J.|last11 = Tiercelin|first11 = Jean Jacques|issue=3–4|bibcode = 2007PPP...252..405F}}</ref> di nyɛla din zori chani Lake Kivu kpari Lake Tangbayika din be Central Africa.<ref name="derived"/><ref name="Google maps">{{cite web|title=Google Maps|year=2013|url=https://maps.google.com/maps?ll=-3.364167,29.267778&spn=0.1,0.1&t=m&q=-3.364167,29.267778|publisher=Google Maps|access-date=14 January 2013}}</ref><ref name="Lamers"/> ==Course== [[File:Etreinte des Eaux, Le Lac Tanganyika et la Rivière Rusizi.jpg|thumb|Ruzizi River flowing into Lake Tanganyika]] Mɔɣili ŋɔ nyɛla din pahi di tarisi ni [[Rwanda]] mini [[Democratic Republic of the Congo]] (DRC).<ref name="Google maps"/> Di lahi nyɛla din di tarisi ni DRC mini [[Burundi]] amaa ka leei mali yaa Burundi.<ref name="Google maps"/><ref>{{Cite web |last=Mokoso |first=Jean De Dieu Mangambu |last2=Kavusa |first2=Kambale |last3=Sefu |first3=Aruna |last4=Milenge |first4=Ladislas Witanene |last5=Kiswele |first5=Prince Kaleme |date=31 March 2022 |title=Hippopotamus amphibius Linnaeus 1758 at Ruzizi River and Lake Tanganyika (Territory of Uvira, South Kivu, DR Congo): population census and conservation implications |url=https://m.elewa.org/Journals/wp-content/uploads/2022/03/3.Mokoso.pdf |access-date=23 November 2024 |website=Elewa.org/Journals |publisher=ELEWA |page=3 |issn=1997-5902}}</ref> Mɔɣili maa nudirigu polo nyɛ Fizi Baraka.<ref>{{cite web|last=Doyle|first=Mark|title=Retracing Che Guevara's Congo Footsteps|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/4036605.stm|work=BBC News|date=25 November 2004|access-date=14 January 2013}}</ref> Kɔdɔruko zaŋ n ti "Concord" , Burundi's kɔdɔruko karili nyɛla din pirigi lala mɔɣili ŋɔ.<ref>{{cite book|title=Africa South of the Sahara|editor=Murison, Katharine|publisher=Europa Publications|page=147|edition=32nd|isbn=978-1-85743-131-5}}</ref> Ruzizi Mɔɣili ŋɔ ni chaŋ n ti chirigi mɔɣa shɛŋa nyɛ NyaRiver include the [[Nyamagana River|Nyamagana]], [[Muhira River|Muhira]], [[Kaburantwa River|Kaburantwa]], [[Kagunuzi River|Kagunuzi]], [[Rubyiro River|Rubyiro]] n ti pahi [[Ruhwa River|Ruhwa]].<ref>{{cite web|title=Acme Mapper (terrain)|publisher=Acme Labs|url=http://mapper.acme.com/?ll=-3.364167,29.267778&z=12&t=R&marker0=-3.364167,29.267778,Ruzizi%20River|access-date=14 January 2013}}</ref> ==See also== * [[Pont Ruzizi I]] * [[Pont Ruzizi II]] ==References== {{Reflist|30em}} ==External links== {{Commons category|Ruzizi River|position=left}} {{Rivers of Burundi}} {{Rivers of the Democratic Republic of the Congo}} {{Rivers of Rwanda}} {{Authority control}} [[Category:Ruzizi River| ]] [[Category:Tributaries of the Congo River]] [[Category:International rivers of Africa]] [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Rivers of Rwanda]] [[Category:Rivers of the Democratic Republic of the Congo]] [[Category:Border rivers]] [[Category:Burundi–Democratic Republic of the Congo border]] [[Category:Democratic Republic of the Congo–Rwanda border]] [[Category:Lake Kivu]] [[Category:Tributaries of Lake Tanganyika]] [[Category:Rusizi District]] [[Category:Ramsar sites in Burundi]] [[Category:Lowest points of countries]] == Kundivihira == 4c9nyef3nxroz6odbrrzx865kjolhg2 139061 139060 2026-06-05T11:24:43Z Kalakpagh 2501 /* See also */ Updated Content 139061 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Central Africa}} {{Infobox river | name = Ruzizi River | name_native = | name_native_lang = | name_other = | name_etymology = <!---------------------- IMAGE & MAP --> | image = RusiziRiver.jpg | image_size = 300px | image_caption = [[Hippopotamus|Hippopotami]] in the Ruzizi River in Burundi | map = | map_size = | map_caption = | pushpin_map = | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption = | mapframe = yes | mapframe-zoom = 7 <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Countries | subdivision_name1 = [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]] (DRC)<br>[[Rwanda]]<br>[[Burundi]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length_km = 117 | length_ref = <ref name="Paleolimnological"/> | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = {{convert|100|m3/s|cuft/s|abbr=on}}<ref name="Lamers">{{cite web|last=Lamers|first=Alfred|title=Ruzizi II - A Fine Example of Regional Cooperation|url=http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|year=1990|publisher=Human Info NGO Library for Education and Development|access-date=14 January 2013|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130419045316/http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|archive-date=19 April 2013}}</ref> | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = [[Lake Kivu]] | source1_location = border between [[Bukavu]]<br> and [[Cyangugu]], South Kivu, DRC | source1_coordinates= {{coord|02|29|27|S|28|53|35|E|display=inline}}<ref name="coords">Geolocation with Google Earth</ref> | source1_elevation = {{convert|1472|m|abbr=on}}<ref name="derived">Derived from geolocation with [[Google Earth]].</ref> | mouth = [[Lake Tanganyika]] | mouth_location = west of [[Bujumbura]], Burundi | mouth_coordinates = {{coord|03|21|51|S|29|16|04|E|display=inline,title}}<ref name="coords"/> | mouth_elevation = {{convert|768|m|abbr=on}}<ref name="derived"/> | progression = | river_system = | basin_size = | tributaries_left = | tributaries_right = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ruzizi''' (saha shɛŋa beni bɛ nyɛla ban sabiri '''Rusizi''', [[French language|French]]; ''Rivière Ruzizi''; [[Dutch language|Dutch]]: ''Ruzizi Rivier'') nyɛla mɔɣili din galisim paai kilomita kɔbigi ni pinaayopɔin,<ref name="Paleolimnological">{{Cite journal|doi = 10.1016/j.palaeo.2007.04.003|title = Paleolimnological Evidence for the Onset and Termination of Glacial Aridity from Lake Tanganyika, Tropical East Africa|year = 2007|author = Felton, Anna A.|journal = Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology|volume=252|page=405|last2=Russell|first2=James M.|last3=Cohen|first3=Andrew S.|last4=Baker|first4=Mark E. |last5=Chesley|first5=John T.|last6=Lezzar|first6=Kiram E.|last7=McGlue|first7=Michael M.|last8=Pigati|first8=Jeffrey S.|last9=Quade|first9=Jay|last10 = Curt Stager|first10 = J.|last11 = Tiercelin|first11 = Jean Jacques|issue=3–4|bibcode = 2007PPP...252..405F}}</ref> di nyɛla din zori chani Lake Kivu kpari Lake Tangbayika din be Central Africa.<ref name="derived"/><ref name="Google maps">{{cite web|title=Google Maps|year=2013|url=https://maps.google.com/maps?ll=-3.364167,29.267778&spn=0.1,0.1&t=m&q=-3.364167,29.267778|publisher=Google Maps|access-date=14 January 2013}}</ref><ref name="Lamers"/> ==Course== [[File:Etreinte des Eaux, Le Lac Tanganyika et la Rivière Rusizi.jpg|thumb|Ruzizi River flowing into Lake Tanganyika]] Mɔɣili ŋɔ nyɛla din pahi di tarisi ni [[Rwanda]] mini [[Democratic Republic of the Congo]] (DRC).<ref name="Google maps"/> Di lahi nyɛla din di tarisi ni DRC mini [[Burundi]] amaa ka leei mali yaa Burundi.<ref name="Google maps"/><ref>{{Cite web |last=Mokoso |first=Jean De Dieu Mangambu |last2=Kavusa |first2=Kambale |last3=Sefu |first3=Aruna |last4=Milenge |first4=Ladislas Witanene |last5=Kiswele |first5=Prince Kaleme |date=31 March 2022 |title=Hippopotamus amphibius Linnaeus 1758 at Ruzizi River and Lake Tanganyika (Territory of Uvira, South Kivu, DR Congo): population census and conservation implications |url=https://m.elewa.org/Journals/wp-content/uploads/2022/03/3.Mokoso.pdf |access-date=23 November 2024 |website=Elewa.org/Journals |publisher=ELEWA |page=3 |issn=1997-5902}}</ref> Mɔɣili maa nudirigu polo nyɛ Fizi Baraka.<ref>{{cite web|last=Doyle|first=Mark|title=Retracing Che Guevara's Congo Footsteps|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/4036605.stm|work=BBC News|date=25 November 2004|access-date=14 January 2013}}</ref> Kɔdɔruko zaŋ n ti "Concord" , Burundi's kɔdɔruko karili nyɛla din pirigi lala mɔɣili ŋɔ.<ref>{{cite book|title=Africa South of the Sahara|editor=Murison, Katharine|publisher=Europa Publications|page=147|edition=32nd|isbn=978-1-85743-131-5}}</ref> Ruzizi Mɔɣili ŋɔ ni chaŋ n ti chirigi mɔɣa shɛŋa nyɛ NyaRiver include the [[Nyamagana River|Nyamagana]], [[Muhira River|Muhira]], [[Kaburantwa River|Kaburantwa]], [[Kagunuzi River|Kagunuzi]], [[Rubyiro River|Rubyiro]] n ti pahi [[Ruhwa River|Ruhwa]].<ref>{{cite web|title=Acme Mapper (terrain)|publisher=Acme Labs|url=http://mapper.acme.com/?ll=-3.364167,29.267778&z=12&t=R&marker0=-3.364167,29.267778,Ruzizi%20River|access-date=14 January 2013}}</ref> ==Lihimi m pahi == * [[Pont Ruzizi I]] * [[Pont Ruzizi II]] ==References== {{Reflist|30em}} ==External links== {{Commons category|Ruzizi River|position=left}} {{Rivers of Burundi}} {{Rivers of the Democratic Republic of the Congo}} {{Rivers of Rwanda}} {{Authority control}} [[Category:Ruzizi River| ]] [[Category:Tributaries of the Congo River]] [[Category:International rivers of Africa]] [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Rivers of Rwanda]] [[Category:Rivers of the Democratic Republic of the Congo]] [[Category:Border rivers]] [[Category:Burundi–Democratic Republic of the Congo border]] [[Category:Democratic Republic of the Congo–Rwanda border]] [[Category:Lake Kivu]] [[Category:Tributaries of Lake Tanganyika]] [[Category:Rusizi District]] [[Category:Ramsar sites in Burundi]] [[Category:Lowest points of countries]] == Kundivihira == d7n2sf62z9nygbzdo9idid1itle2iyd 139062 139061 2026-06-05T11:25:17Z Kalakpagh 2501 /* References */ Updated Content 139062 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Central Africa}} {{Infobox river | name = Ruzizi River | name_native = | name_native_lang = | name_other = | name_etymology = <!---------------------- IMAGE & MAP --> | image = RusiziRiver.jpg | image_size = 300px | image_caption = [[Hippopotamus|Hippopotami]] in the Ruzizi River in Burundi | map = | map_size = | map_caption = | pushpin_map = | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption = | mapframe = yes | mapframe-zoom = 7 <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Countries | subdivision_name1 = [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]] (DRC)<br>[[Rwanda]]<br>[[Burundi]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length_km = 117 | length_ref = <ref name="Paleolimnological"/> | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = {{convert|100|m3/s|cuft/s|abbr=on}}<ref name="Lamers">{{cite web|last=Lamers|first=Alfred|title=Ruzizi II - A Fine Example of Regional Cooperation|url=http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|year=1990|publisher=Human Info NGO Library for Education and Development|access-date=14 January 2013|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130419045316/http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|archive-date=19 April 2013}}</ref> | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = [[Lake Kivu]] | source1_location = border between [[Bukavu]]<br> and [[Cyangugu]], South Kivu, DRC | source1_coordinates= {{coord|02|29|27|S|28|53|35|E|display=inline}}<ref name="coords">Geolocation with Google Earth</ref> | source1_elevation = {{convert|1472|m|abbr=on}}<ref name="derived">Derived from geolocation with [[Google Earth]].</ref> | mouth = [[Lake Tanganyika]] | mouth_location = west of [[Bujumbura]], Burundi | mouth_coordinates = {{coord|03|21|51|S|29|16|04|E|display=inline,title}}<ref name="coords"/> | mouth_elevation = {{convert|768|m|abbr=on}}<ref name="derived"/> | progression = | river_system = | basin_size = | tributaries_left = | tributaries_right = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ruzizi''' (saha shɛŋa beni bɛ nyɛla ban sabiri '''Rusizi''', [[French language|French]]; ''Rivière Ruzizi''; [[Dutch language|Dutch]]: ''Ruzizi Rivier'') nyɛla mɔɣili din galisim paai kilomita kɔbigi ni pinaayopɔin,<ref name="Paleolimnological">{{Cite journal|doi = 10.1016/j.palaeo.2007.04.003|title = Paleolimnological Evidence for the Onset and Termination of Glacial Aridity from Lake Tanganyika, Tropical East Africa|year = 2007|author = Felton, Anna A.|journal = Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology|volume=252|page=405|last2=Russell|first2=James M.|last3=Cohen|first3=Andrew S.|last4=Baker|first4=Mark E. |last5=Chesley|first5=John T.|last6=Lezzar|first6=Kiram E.|last7=McGlue|first7=Michael M.|last8=Pigati|first8=Jeffrey S.|last9=Quade|first9=Jay|last10 = Curt Stager|first10 = J.|last11 = Tiercelin|first11 = Jean Jacques|issue=3–4|bibcode = 2007PPP...252..405F}}</ref> di nyɛla din zori chani Lake Kivu kpari Lake Tangbayika din be Central Africa.<ref name="derived"/><ref name="Google maps">{{cite web|title=Google Maps|year=2013|url=https://maps.google.com/maps?ll=-3.364167,29.267778&spn=0.1,0.1&t=m&q=-3.364167,29.267778|publisher=Google Maps|access-date=14 January 2013}}</ref><ref name="Lamers"/> ==Course== [[File:Etreinte des Eaux, Le Lac Tanganyika et la Rivière Rusizi.jpg|thumb|Ruzizi River flowing into Lake Tanganyika]] Mɔɣili ŋɔ nyɛla din pahi di tarisi ni [[Rwanda]] mini [[Democratic Republic of the Congo]] (DRC).<ref name="Google maps"/> Di lahi nyɛla din di tarisi ni DRC mini [[Burundi]] amaa ka leei mali yaa Burundi.<ref name="Google maps"/><ref>{{Cite web |last=Mokoso |first=Jean De Dieu Mangambu |last2=Kavusa |first2=Kambale |last3=Sefu |first3=Aruna |last4=Milenge |first4=Ladislas Witanene |last5=Kiswele |first5=Prince Kaleme |date=31 March 2022 |title=Hippopotamus amphibius Linnaeus 1758 at Ruzizi River and Lake Tanganyika (Territory of Uvira, South Kivu, DR Congo): population census and conservation implications |url=https://m.elewa.org/Journals/wp-content/uploads/2022/03/3.Mokoso.pdf |access-date=23 November 2024 |website=Elewa.org/Journals |publisher=ELEWA |page=3 |issn=1997-5902}}</ref> Mɔɣili maa nudirigu polo nyɛ Fizi Baraka.<ref>{{cite web|last=Doyle|first=Mark|title=Retracing Che Guevara's Congo Footsteps|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/4036605.stm|work=BBC News|date=25 November 2004|access-date=14 January 2013}}</ref> Kɔdɔruko zaŋ n ti "Concord" , Burundi's kɔdɔruko karili nyɛla din pirigi lala mɔɣili ŋɔ.<ref>{{cite book|title=Africa South of the Sahara|editor=Murison, Katharine|publisher=Europa Publications|page=147|edition=32nd|isbn=978-1-85743-131-5}}</ref> Ruzizi Mɔɣili ŋɔ ni chaŋ n ti chirigi mɔɣa shɛŋa nyɛ NyaRiver include the [[Nyamagana River|Nyamagana]], [[Muhira River|Muhira]], [[Kaburantwa River|Kaburantwa]], [[Kagunuzi River|Kagunuzi]], [[Rubyiro River|Rubyiro]] n ti pahi [[Ruhwa River|Ruhwa]].<ref>{{cite web|title=Acme Mapper (terrain)|publisher=Acme Labs|url=http://mapper.acme.com/?ll=-3.364167,29.267778&z=12&t=R&marker0=-3.364167,29.267778,Ruzizi%20River|access-date=14 January 2013}}</ref> ==Lihimi m pahi == * [[Pont Ruzizi I]] * [[Pont Ruzizi II]] ==Kundivihira == {{Reflist|30em}} ==External links== {{Commons category|Ruzizi River|position=left}} {{Rivers of Burundi}} {{Rivers of the Democratic Republic of the Congo}} {{Rivers of Rwanda}} {{Authority control}} [[Category:Ruzizi River| ]] [[Category:Tributaries of the Congo River]] [[Category:International rivers of Africa]] [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Rivers of Rwanda]] [[Category:Rivers of the Democratic Republic of the Congo]] [[Category:Border rivers]] [[Category:Burundi–Democratic Republic of the Congo border]] [[Category:Democratic Republic of the Congo–Rwanda border]] [[Category:Lake Kivu]] [[Category:Tributaries of Lake Tanganyika]] [[Category:Rusizi District]] [[Category:Ramsar sites in Burundi]] [[Category:Lowest points of countries]] == Kundivihira == 91cwgbh8y4coz89lz6vot6m9hi1gbrl 139063 139062 2026-06-05T11:26:01Z Kalakpagh 2501 Updated Content 139063 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Central Africa}} {{Infobox river | name = Ruzizi River | name_native = | name_native_lang = | name_other = | name_etymology = <!---------------------- IMAGE & MAP --> | image = RusiziRiver.jpg | image_size = 300px | image_caption = [[Hippopotamus|Hippopotami]] in the Ruzizi River in Burundi | map = | map_size = | map_caption = | pushpin_map = | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption = | mapframe = yes | mapframe-zoom = 7 <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Countries | subdivision_name1 = [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]] (DRC)<br>[[Rwanda]]<br>[[Burundi]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length_km = 117 | length_ref = <ref name="Paleolimnological"/> | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = {{convert|100|m3/s|cuft/s|abbr=on}}<ref name="Lamers">{{cite web|last=Lamers|first=Alfred|title=Ruzizi II - A Fine Example of Regional Cooperation|url=http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|year=1990|publisher=Human Info NGO Library for Education and Development|access-date=14 January 2013|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130419045316/http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|archive-date=19 April 2013}}</ref> | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = [[Lake Kivu]] | source1_location = border between [[Bukavu]]<br> and [[Cyangugu]], South Kivu, DRC | source1_coordinates= {{coord|02|29|27|S|28|53|35|E|display=inline}}<ref name="coords">Geolocation with Google Earth</ref> | source1_elevation = {{convert|1472|m|abbr=on}}<ref name="derived">Derived from geolocation with [[Google Earth]].</ref> | mouth = [[Lake Tanganyika]] | mouth_location = west of [[Bujumbura]], Burundi | mouth_coordinates = {{coord|03|21|51|S|29|16|04|E|display=inline,title}}<ref name="coords"/> | mouth_elevation = {{convert|768|m|abbr=on}}<ref name="derived"/> | progression = | river_system = | basin_size = | tributaries_left = | tributaries_right = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ruzizi''' (saha shɛŋa beni bɛ nyɛla ban sabiri '''Rusizi''', [[French language|French]]; ''Rivière Ruzizi''; [[Dutch language|Dutch]]: ''Ruzizi Rivier'') nyɛla mɔɣili din galisim paai kilomita kɔbigi ni pinaayopɔin,<ref name="Paleolimnological">{{Cite journal|doi = 10.1016/j.palaeo.2007.04.003|title = Paleolimnological Evidence for the Onset and Termination of Glacial Aridity from Lake Tanganyika, Tropical East Africa|year = 2007|author = Felton, Anna A.|journal = Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology|volume=252|page=405|last2=Russell|first2=James M.|last3=Cohen|first3=Andrew S.|last4=Baker|first4=Mark E. |last5=Chesley|first5=John T.|last6=Lezzar|first6=Kiram E.|last7=McGlue|first7=Michael M.|last8=Pigati|first8=Jeffrey S.|last9=Quade|first9=Jay|last10 = Curt Stager|first10 = J.|last11 = Tiercelin|first11 = Jean Jacques|issue=3–4|bibcode = 2007PPP...252..405F}}</ref> di nyɛla din zori chani Lake Kivu kpari Lake Tangbayika din be Central Africa.<ref name="derived"/><ref name="Google maps">{{cite web|title=Google Maps|year=2013|url=https://maps.google.com/maps?ll=-3.364167,29.267778&spn=0.1,0.1&t=m&q=-3.364167,29.267778|publisher=Google Maps|access-date=14 January 2013}}</ref><ref name="Lamers"/> ==Course== [[File:Etreinte des Eaux, Le Lac Tanganyika et la Rivière Rusizi.jpg|thumb|Ruzizi River flowing into Lake Tanganyika]] Mɔɣili ŋɔ nyɛla din pahi di tarisi ni [[Rwanda]] mini [[Democratic Republic of the Congo]] (DRC).<ref name="Google maps"/> Di lahi nyɛla din di tarisi ni DRC mini [[Burundi]] amaa ka leei mali yaa Burundi.<ref name="Google maps"/><ref>{{Cite web |last=Mokoso |first=Jean De Dieu Mangambu |last2=Kavusa |first2=Kambale |last3=Sefu |first3=Aruna |last4=Milenge |first4=Ladislas Witanene |last5=Kiswele |first5=Prince Kaleme |date=31 March 2022 |title=Hippopotamus amphibius Linnaeus 1758 at Ruzizi River and Lake Tanganyika (Territory of Uvira, South Kivu, DR Congo): population census and conservation implications |url=https://m.elewa.org/Journals/wp-content/uploads/2022/03/3.Mokoso.pdf |access-date=23 November 2024 |website=Elewa.org/Journals |publisher=ELEWA |page=3 |issn=1997-5902}}</ref> Mɔɣili maa nudirigu polo nyɛ Fizi Baraka.<ref>{{cite web|last=Doyle|first=Mark|title=Retracing Che Guevara's Congo Footsteps|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/4036605.stm|work=BBC News|date=25 November 2004|access-date=14 January 2013}}</ref> Kɔdɔruko zaŋ n ti "Concord" , Burundi's kɔdɔruko karili nyɛla din pirigi lala mɔɣili ŋɔ.<ref>{{cite book|title=Africa South of the Sahara|editor=Murison, Katharine|publisher=Europa Publications|page=147|edition=32nd|isbn=978-1-85743-131-5}}</ref> Ruzizi Mɔɣili ŋɔ ni chaŋ n ti chirigi mɔɣa shɛŋa nyɛ NyaRiver include the [[Nyamagana River|Nyamagana]], [[Muhira River|Muhira]], [[Kaburantwa River|Kaburantwa]], [[Kagunuzi River|Kagunuzi]], [[Rubyiro River|Rubyiro]] n ti pahi [[Ruhwa River|Ruhwa]].<ref>{{cite web|title=Acme Mapper (terrain)|publisher=Acme Labs|url=http://mapper.acme.com/?ll=-3.364167,29.267778&z=12&t=R&marker0=-3.364167,29.267778,Ruzizi%20River|access-date=14 January 2013}}</ref> ==Lihimi m pahi == * [[Pont Ruzizi I]] * [[Pont Ruzizi II]] ==Kundivihira == {{Reflist|30em}} ==External links== {{Commons category|Ruzizi River|position=left}} {{Rivers of Burundi}} {{Authority control}} [[Category:Ruzizi River| ]] [[Category:Tributaries of the Congo River]] [[Category:International rivers of Africa]] [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Rivers of Rwanda]] [[Category:Rivers of the Democratic Republic of the Congo]] [[Category:Border rivers]] [[Category:Burundi–Democratic Republic of the Congo border]] [[Category:Democratic Republic of the Congo–Rwanda border]] [[Category:Lake Kivu]] [[Category:Tributaries of Lake Tanganyika]] [[Category:Rusizi District]] [[Category:Ramsar sites in Burundi]] [[Category:Lowest points of countries]] == Kundivihira == 4rytzwd60udtisteh4zjupvkdrte1r1 139064 139063 2026-06-05T11:26:23Z Kalakpagh 2501 Updated Content 139064 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{short description|River in Central Africa}} {{Infobox river | name = Ruzizi River | name_native = | name_native_lang = | name_other = | name_etymology = <!---------------------- IMAGE & MAP --> | image = RusiziRiver.jpg | image_size = 300px | image_caption = [[Hippopotamus|Hippopotami]] in the Ruzizi River in Burundi | map = | map_size = | map_caption = | pushpin_map = | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption = | mapframe = yes | mapframe-zoom = 7 <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Countries | subdivision_name1 = [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]] (DRC)<br>[[Rwanda]]<br>[[Burundi]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | subdivision_type5 = | subdivision_name5 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length_km = 117 | length_ref = <ref name="Paleolimnological"/> | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = {{convert|100|m3/s|cuft/s|abbr=on}}<ref name="Lamers">{{cite web|last=Lamers|first=Alfred|title=Ruzizi II - A Fine Example of Regional Cooperation|url=http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|year=1990|publisher=Human Info NGO Library for Education and Development|access-date=14 January 2013|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130419045316/http://www.greenstone.org/greenstone3/nzdl?a=d&c=edudev&d=HASH71e2a38183455b196e1b94.7.3&sib=1&p.a=b&p.sa=&p.s=ClassifierBrowse&p.c=edudev|archive-date=19 April 2013}}</ref> | discharge1_max = <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = [[Lake Kivu]] | source1_location = border between [[Bukavu]]<br> and [[Cyangugu]], South Kivu, DRC | source1_coordinates= {{coord|02|29|27|S|28|53|35|E|display=inline}}<ref name="coords">Geolocation with Google Earth</ref> | source1_elevation = {{convert|1472|m|abbr=on}}<ref name="derived">Derived from geolocation with [[Google Earth]].</ref> | mouth = [[Lake Tanganyika]] | mouth_location = west of [[Bujumbura]], Burundi | mouth_coordinates = {{coord|03|21|51|S|29|16|04|E|display=inline,title}}<ref name="coords"/> | mouth_elevation = {{convert|768|m|abbr=on}}<ref name="derived"/> | progression = | river_system = | basin_size = | tributaries_left = | tributaries_right = | custom_label = | custom_data = | extra = }} '''Ruzizi''' (saha shɛŋa beni bɛ nyɛla ban sabiri '''Rusizi''', [[French language|French]]; ''Rivière Ruzizi''; [[Dutch language|Dutch]]: ''Ruzizi Rivier'') nyɛla mɔɣili din galisim paai kilomita kɔbigi ni pinaayopɔin,<ref name="Paleolimnological">{{Cite journal|doi = 10.1016/j.palaeo.2007.04.003|title = Paleolimnological Evidence for the Onset and Termination of Glacial Aridity from Lake Tanganyika, Tropical East Africa|year = 2007|author = Felton, Anna A.|journal = Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology|volume=252|page=405|last2=Russell|first2=James M.|last3=Cohen|first3=Andrew S.|last4=Baker|first4=Mark E. |last5=Chesley|first5=John T.|last6=Lezzar|first6=Kiram E.|last7=McGlue|first7=Michael M.|last8=Pigati|first8=Jeffrey S.|last9=Quade|first9=Jay|last10 = Curt Stager|first10 = J.|last11 = Tiercelin|first11 = Jean Jacques|issue=3–4|bibcode = 2007PPP...252..405F}}</ref> di nyɛla din zori chani Lake Kivu kpari Lake Tangbayika din be Central Africa.<ref name="derived"/><ref name="Google maps">{{cite web|title=Google Maps|year=2013|url=https://maps.google.com/maps?ll=-3.364167,29.267778&spn=0.1,0.1&t=m&q=-3.364167,29.267778|publisher=Google Maps|access-date=14 January 2013}}</ref><ref name="Lamers"/> ==Course== [[File:Etreinte des Eaux, Le Lac Tanganyika et la Rivière Rusizi.jpg|thumb|Ruzizi River flowing into Lake Tanganyika]] Mɔɣili ŋɔ nyɛla din pahi di tarisi ni [[Rwanda]] mini [[Democratic Republic of the Congo]] (DRC).<ref name="Google maps"/> Di lahi nyɛla din di tarisi ni DRC mini [[Burundi]] amaa ka leei mali yaa Burundi.<ref name="Google maps"/><ref>{{Cite web |last=Mokoso |first=Jean De Dieu Mangambu |last2=Kavusa |first2=Kambale |last3=Sefu |first3=Aruna |last4=Milenge |first4=Ladislas Witanene |last5=Kiswele |first5=Prince Kaleme |date=31 March 2022 |title=Hippopotamus amphibius Linnaeus 1758 at Ruzizi River and Lake Tanganyika (Territory of Uvira, South Kivu, DR Congo): population census and conservation implications |url=https://m.elewa.org/Journals/wp-content/uploads/2022/03/3.Mokoso.pdf |access-date=23 November 2024 |website=Elewa.org/Journals |publisher=ELEWA |page=3 |issn=1997-5902}}</ref> Mɔɣili maa nudirigu polo nyɛ Fizi Baraka.<ref>{{cite web|last=Doyle|first=Mark|title=Retracing Che Guevara's Congo Footsteps|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/4036605.stm|work=BBC News|date=25 November 2004|access-date=14 January 2013}}</ref> Kɔdɔruko zaŋ n ti "Concord" , Burundi's kɔdɔruko karili nyɛla din pirigi lala mɔɣili ŋɔ.<ref>{{cite book|title=Africa South of the Sahara|editor=Murison, Katharine|publisher=Europa Publications|page=147|edition=32nd|isbn=978-1-85743-131-5}}</ref> Ruzizi Mɔɣili ŋɔ ni chaŋ n ti chirigi mɔɣa shɛŋa nyɛ NyaRiver include the [[Nyamagana River|Nyamagana]], [[Muhira River|Muhira]], [[Kaburantwa River|Kaburantwa]], [[Kagunuzi River|Kagunuzi]], [[Rubyiro River|Rubyiro]] n ti pahi [[Ruhwa River|Ruhwa]].<ref>{{cite web|title=Acme Mapper (terrain)|publisher=Acme Labs|url=http://mapper.acme.com/?ll=-3.364167,29.267778&z=12&t=R&marker0=-3.364167,29.267778,Ruzizi%20River|access-date=14 January 2013}}</ref> ==Lihimi m pahi == * [[Pont Ruzizi I]] * [[Pont Ruzizi II]] ==Kundivihira == {{Reflist|30em}} ==External links== {{Commons category|Ruzizi River|position=left}} {{Authority control}} [[Category:Ruzizi River| ]] [[Category:Tributaries of the Congo River]] [[Category:International rivers of Africa]] [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Rivers of Rwanda]] [[Category:Rivers of the Democratic Republic of the Congo]] [[Category:Border rivers]] [[Category:Burundi–Democratic Republic of the Congo border]] [[Category:Democratic Republic of the Congo–Rwanda border]] [[Category:Lake Kivu]] [[Category:Tributaries of Lake Tanganyika]] [[Category:Rusizi District]] [[Category:Ramsar sites in Burundi]] [[Category:Lowest points of countries]] == Kundivihira == eb929v0lxq6pqxdbxt006p8qsnxgiua Ruhwa River 0 33298 139051 2026-06-05T11:10:22Z Kalakpagh 2501 Created article 139051 wikitext text/x-wiki {{For|other uses of Ruhwa|Ruhwa (disambiguation){{!}}Ruhwa}} {{Infobox river | name = Ruhwa River | image = | image_size = | image_alt = | image_caption = | map = | map_size = | map_alt = | map_caption = | source1_location = | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.74283|29.04076|display=inline,title}} | progression = | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = [[Rwanda]] | location = | etymology = | length = | source1_elevation = | mouth_elevation = | discharge1_avg = | basin_size = | river_system = [[Rusizi River]] | tributaries_left = | tributaries_right = Murangazi, [[Koko River, Rusizi District|Koko]], Rwengezi, Kabingo | custom_label = | custom_data = }} '''Ruhwa River''' (bee Lua, Luha, Luhwa, Luwa, Ruwa) nyɛla mɔɣili din be [[Rwanda]] wulinluhili zaŋ chaŋ [[Ruzizi River]]. Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Ruzizi ka di pahi di tarisi Rwanda mini [[Democratic Republic of the Congo]] kamani kilomita dibaa ayi zaŋ chaŋ Rubyiro mɔɣili. Ruhwa Mɔɣili maa nyɛla din lahi di tarisi ni Rwanda mini [[Burundi]].{{sfn|Rusizi Administrative Map}} ==References== '''Citations''' {{reflist|colwidth=30em}} '''Sources''' {{refbegin}} *{{cite web|ref={{harvid|Rusizi Administrative Map}}|url=http://statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|title=Rusizi Administrative Map|publisher=National Institute of Statistics of Rwanda|accessdate=2013-04-02|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121113224139/http://www.statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|archivedate=2012-11-13|df=}} {{refend}} {{Rivers of Rwanda}} [[Category:Rivers of Rwanda]] [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Burundi–Rwanda border]] {{Rwanda-river-stub}} {{Burundi-river-stub}} 2nheickxdlou0huzmjnstngbun12o4p 139052 139051 2026-06-05T11:10:51Z Kalakpagh 2501 Updated Content 139052 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Ruhwa River | image = | image_size = | image_alt = | image_caption = | map = | map_size = | map_alt = | map_caption = | source1_location = | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.74283|29.04076|display=inline,title}} | progression = | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = [[Rwanda]] | location = | etymology = | length = | source1_elevation = | mouth_elevation = | discharge1_avg = | basin_size = | river_system = [[Rusizi River]] | tributaries_left = | tributaries_right = Murangazi, [[Koko River, Rusizi District|Koko]], Rwengezi, Kabingo | custom_label = | custom_data = }} '''Ruhwa River''' (bee Lua, Luha, Luhwa, Luwa, Ruwa) nyɛla mɔɣili din be [[Rwanda]] wulinluhili zaŋ chaŋ [[Ruzizi River]]. Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Ruzizi ka di pahi di tarisi Rwanda mini [[Democratic Republic of the Congo]] kamani kilomita dibaa ayi zaŋ chaŋ Rubyiro mɔɣili. Ruhwa Mɔɣili maa nyɛla din lahi di tarisi ni Rwanda mini [[Burundi]].{{sfn|Rusizi Administrative Map}} ==References== '''Citations''' {{reflist|colwidth=30em}} '''Sources''' {{refbegin}} *{{cite web|ref={{harvid|Rusizi Administrative Map}}|url=http://statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|title=Rusizi Administrative Map|publisher=National Institute of Statistics of Rwanda|accessdate=2013-04-02|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121113224139/http://www.statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|archivedate=2012-11-13|df=}} {{refend}} {{Rivers of Rwanda}} [[Category:Rivers of Rwanda]] [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Burundi–Rwanda border]] {{Rwanda-river-stub}} {{Burundi-river-stub}} ofb0eg90ryp6s7s4id0of54u8fgsdor 139053 139052 2026-06-05T11:11:40Z Kalakpagh 2501 added databox 139053 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Ruhwa River | image = | image_size = | image_alt = | image_caption = | map = | map_size = | map_alt = | map_caption = | source1_location = | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.74283|29.04076|display=inline,title}} | progression = | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = [[Rwanda]] | location = | etymology = | length = | source1_elevation = | mouth_elevation = | discharge1_avg = | basin_size = | river_system = [[Rusizi River]] | tributaries_left = | tributaries_right = Murangazi, [[Koko River, Rusizi District|Koko]], Rwengezi, Kabingo | custom_label = | custom_data = }} '''Ruhwa River''' (bee Lua, Luha, Luhwa, Luwa, Ruwa) nyɛla mɔɣili din be [[Rwanda]] wulinluhili zaŋ chaŋ [[Ruzizi River]]. Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Ruzizi ka di pahi di tarisi Rwanda mini [[Democratic Republic of the Congo]] kamani kilomita dibaa ayi zaŋ chaŋ Rubyiro mɔɣili. Ruhwa Mɔɣili maa nyɛla din lahi di tarisi ni Rwanda mini [[Burundi]].{{sfn|Rusizi Administrative Map}} ==References== '''Citations''' {{reflist|colwidth=30em}} '''Sources''' {{refbegin}} *{{cite web|ref={{harvid|Rusizi Administrative Map}}|url=http://statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|title=Rusizi Administrative Map|publisher=National Institute of Statistics of Rwanda|accessdate=2013-04-02|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121113224139/http://www.statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|archivedate=2012-11-13|df=}} {{refend}} {{Rivers of Rwanda}} [[Category:Rivers of Rwanda]] [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Burundi–Rwanda border]] {{Rwanda-river-stub}} {{Burundi-river-stub}} fi45v4duzbhyqjrluxwjsqrwman92rn 139054 139053 2026-06-05T11:12:04Z Kalakpagh 2501 /* References */ Updated Content 139054 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Ruhwa River | image = | image_size = | image_alt = | image_caption = | map = | map_size = | map_alt = | map_caption = | source1_location = | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.74283|29.04076|display=inline,title}} | progression = | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = [[Rwanda]] | location = | etymology = | length = | source1_elevation = | mouth_elevation = | discharge1_avg = | basin_size = | river_system = [[Rusizi River]] | tributaries_left = | tributaries_right = Murangazi, [[Koko River, Rusizi District|Koko]], Rwengezi, Kabingo | custom_label = | custom_data = }} '''Ruhwa River''' (bee Lua, Luha, Luhwa, Luwa, Ruwa) nyɛla mɔɣili din be [[Rwanda]] wulinluhili zaŋ chaŋ [[Ruzizi River]]. Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Ruzizi ka di pahi di tarisi Rwanda mini [[Democratic Republic of the Congo]] kamani kilomita dibaa ayi zaŋ chaŋ Rubyiro mɔɣili. Ruhwa Mɔɣili maa nyɛla din lahi di tarisi ni Rwanda mini [[Burundi]].{{sfn|Rusizi Administrative Map}} ==References== '''Citations''' {{reflist|colwidth=30em}} '''Sources''' {{refbegin}} *{{cite web|ref={{harvid|Rusizi Administrative Map}}|url=http://statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|title=Rusizi Administrative Map|publisher=National Institute of Statistics of Rwanda|accessdate=2013-04-02|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121113224139/http://www.statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|archivedate=2012-11-13|df=}} {{refend}} {{Rivers of Rwanda}} [[Category:Rivers of Rwanda]] [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Burundi–Rwanda border]] ny0tw19wm8lr1uzwot3fbfgowop5zno 139055 139054 2026-06-05T11:12:22Z Kalakpagh 2501 /* References */ Updated Content 139055 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Ruhwa River | image = | image_size = | image_alt = | image_caption = | map = | map_size = | map_alt = | map_caption = | source1_location = | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.74283|29.04076|display=inline,title}} | progression = | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = [[Rwanda]] | location = | etymology = | length = | source1_elevation = | mouth_elevation = | discharge1_avg = | basin_size = | river_system = [[Rusizi River]] | tributaries_left = | tributaries_right = Murangazi, [[Koko River, Rusizi District|Koko]], Rwengezi, Kabingo | custom_label = | custom_data = }} '''Ruhwa River''' (bee Lua, Luha, Luhwa, Luwa, Ruwa) nyɛla mɔɣili din be [[Rwanda]] wulinluhili zaŋ chaŋ [[Ruzizi River]]. Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Ruzizi ka di pahi di tarisi Rwanda mini [[Democratic Republic of the Congo]] kamani kilomita dibaa ayi zaŋ chaŋ Rubyiro mɔɣili. Ruhwa Mɔɣili maa nyɛla din lahi di tarisi ni Rwanda mini [[Burundi]].{{sfn|Rusizi Administrative Map}} ==References== '''Citations''' {{reflist|colwidth=30em}} '''Sources''' {{refbegin}} *{{cite web|ref={{harvid|Rusizi Administrative Map}}|url=http://statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|title=Rusizi Administrative Map|publisher=National Institute of Statistics of Rwanda|accessdate=2013-04-02|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121113224139/http://www.statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|archivedate=2012-11-13|df=}} {{refend}} [[Category:Rivers of Rwanda]] [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Burundi–Rwanda border]] igtomqx04awsflmapp6e8q38hb2yf2s 139056 139055 2026-06-05T11:13:00Z Kalakpagh 2501 /* References */ Updated Content 139056 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox river | name = Ruhwa River | image = | image_size = | image_alt = | image_caption = | map = | map_size = | map_alt = | map_caption = | source1_location = | mouth_location = | mouth_coordinates = {{coord|-2.74283|29.04076|display=inline,title}} | progression = | subdivision_type1 = Country | subdivision_name1 = [[Rwanda]] | location = | etymology = | length = | source1_elevation = | mouth_elevation = | discharge1_avg = | basin_size = | river_system = [[Rusizi River]] | tributaries_left = | tributaries_right = Murangazi, [[Koko River, Rusizi District|Koko]], Rwengezi, Kabingo | custom_label = | custom_data = }} '''Ruhwa River''' (bee Lua, Luha, Luhwa, Luwa, Ruwa) nyɛla mɔɣili din be [[Rwanda]] wulinluhili zaŋ chaŋ [[Ruzizi River]]. Di nyɛla din chaŋ n ti chirigi Ruzizi ka di pahi di tarisi Rwanda mini [[Democratic Republic of the Congo]] kamani kilomita dibaa ayi zaŋ chaŋ Rubyiro mɔɣili. Ruhwa Mɔɣili maa nyɛla din lahi di tarisi ni Rwanda mini [[Burundi]].{{sfn|Rusizi Administrative Map}} ==Kundivihira == '''Citations''' {{reflist|colwidth=30em}} '''Sources''' {{refbegin}} *{{cite web|ref={{harvid|Rusizi Administrative Map}}|url=http://statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|title=Rusizi Administrative Map|publisher=National Institute of Statistics of Rwanda|accessdate=2013-04-02|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121113224139/http://www.statistics.gov.rw/system/files/user_uploads/files/books/Rusizi%20District_0.pdf|archivedate=2012-11-13|df=}} {{refend}} [[Category:Rivers of Rwanda]] [[Category:Rivers of Burundi]] [[Category:Burundi–Rwanda border]] skwcdm6nvg4lax6no8dssdc194dyfmj