Dagbani Wikipedia
dagwiki
https://dag.wikipedia.org/wiki/Sol%C9%94%C9%A3u
MediaWiki 1.47.0-wmf.13
first-letter
Miidiya
Diŋ'gahim
Yɛltɔɣa
Ŋun su
Ŋun su yɛltɔɣa
Wikipedia
Wikipedia yɛltɔɣa
Lahabali kɔligu
Lahabali kɔligu yɛltɔɣa
MiidiyaWiki
MiidiyaWiki yɛltɔɣa
Tɛmplet
Tɛmplet yɛltɔɣa
Sɔŋsim
Sɔŋsim yɛltɔɣa
Pubu
Pubu yɛltɔɣa
Salima
Salima yɛltɔɣa
MOS
MOS yɛltɔɣa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu
3
9613
145338
133309
2026-07-30T14:36:21Z
~2026-42087-31
8995
/* yatoɣ taɣimalisi */ new section
145338
wikitext
text/x-wiki
{{User since|year=2019|month=11|day=23|wikibirthday=yes}}
{{welcome}} [[Ŋun su:Sabon Harshe|Sabon Harshe]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Sabon Harshe|Yɛltɔɣa]]) 03:08, 14 Silimin gɔli August 2021 (GMT)
Nnaa [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 07:44, 14 Silimin gɔli August 2021 (GMT)
== <nowiki>{{Databox}}</nowiki> ==
@[[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]]: Many thanks for adding the <nowiki>{{Databox}}</nowiki> to dag articles. When you do, please consider also adding sitelinks to the article from Wikidata (i.e. Add link to [dagwiki] too, see this [https://www.wikidata.org/w/index.php?title=Q36224&action=history diff]), otherwise the template will not render in the dag article. Taali! -[[Ŋun su:Masssly|Masssly]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Masssly|Yɛltɔɣa]]) 16:30, 20 Silimin gɔli August 2021 (GMT)
:M paɣaya. Saha shɛŋa, lahabaya maa pam ka wikidata zuɣu.Tɔ, pirinla lahabaya maa shɛŋa yɛltɔɣa zuɣu maa ni waɣa maa zuɣu,di chami ka di wikidata bɛlima nama ntɔ.Tikuli ni mɔri bɛla. [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] (Yɛltɔɣa) 19:46, 20 Silimin gɔli August 2021 (GMT) [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 19:47, 20 Silimin gɔli August 2021 (GMT)
== Translation request ==
Hello.
Can you translate and upload the article [[:en:Azerbaijan]] in Dagbani Wikipedia?
Yours sincerely, [[Ŋun su:Multituberculata|Multituberculata]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Multituberculata|Yɛltɔɣa]]) 07:03, 26 Silimin gɔli October 2021 (GMT)
:It's a huge, well written article. I will try my best [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 08:59, 26 Silimin gɔli October 2021 (GMT)
== Admin renewal voting ==
Thank you for your tireless contributions to the Dagbani Wikipedia! Please don't hesitate to continue expanding this wiki and making Dagbani language and culture better accessible to the entire world.
As a result, you have been invited to vote at [[Wikipedia:Mabiligu dundɔŋ#Admin renewal voting]]. [[Ŋun su:Sabon Harshe|Sabon Harshe]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Sabon Harshe|Yɛltɔɣa]]) 12:12, 21 Silimin gɔli February 2022 (GMT)
== [[:Pubu:Candidates for speedy deletion]] ==
Hi, could you please take a look at these deletion requests? '''[[User:Rschen7754|Rs]][[User talk:Rschen7754|chen]][[Special:Contributions/Rschen7754|7754]]''' 17:53, 8 Silimin gɔli October 2022 (GMT)
== Recently created articles ==
Could you please look at the latest [[Special:Contributions/IKLIMA BABA|articles created by IKLIMA BABA]]? They don't look like valid articles to me (although, granted, I do not read Dagbani). Should they be deleted? - [[Ŋun su:Dcljr|dcljr]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dcljr|Yɛltɔɣa]]) 01:43, 18 Silimin gɔli November 2022 (GMT)
:@[[Ŋun su:Dcljr|Dcljr]] Thank you for drawing my attention to those articles. They are currently stub articles been created to be developed further. [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 10:51, 18 Silimin gɔli November 2022 (GMT)
::So why do almost all of them have the same text (after the article title) and link to [[doo|an article about a tree]]? - [[Ŋun su:Dcljr|dcljr]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dcljr|Yɛltɔɣa]]) 07:23, 19 Silimin gɔli November 2022 (GMT)
:::@[[Ŋun su:Dcljr|Dcljr]]Please could you come clear with the reasons because my checks shows that those are standards sections we have created for biographies on the Dagbani Wikipedia. I am not so sure of the linking you are talking about because I cannot see it. May be a more specific article will help. [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 20:39, 19 Silimin gɔli November 2022 (GMT)
::::Some examples:
::::<div>
::::<hr />
::::[[Heinz von Rohden]]:
::::<blockquote>''Heinz von Rohden'' [[Germany]] din nyɛ maŋsulunsi tiŋgbani n-be western Europe la<ref>{{Cite web|date=2014-03-21|title=Germany Country Profile - National Geographic Kids|url=https://kids.nationalgeographic.com/geography/countries/article/germany|access-date=2022-11-12|website=Geography|language=en}}</ref> linjima nira ŋun nyɛ [[doo]]. O nyɛla bɛ ni booni shɛba soojanima la puuni yini.
::::</blockquote>
::::{{reflist}}
::::<hr />
::::[[Robert Heumann]]:
::::<blockquote>''Robert Heumann'' [[Germany]] din nyɛ maŋsulunsi tiŋgbani n-be western Europe la<ref>{{Cite web|date=2014-03-21|title=Germany Country Profile - National Geographic Kids|url=https://kids.nationalgeographic.com/geography/countries/article/germany|access-date=2022-11-12|website=Geography|language=en}}</ref> linjima nira ŋun nyɛ [[doo]]. O nyɛla bɛ ni booni shɛba soojanima la puuni yini.</blockquote>
::::{{reflist}}
::::<hr />
::::[[Otto Lips]]:
::::<blockquote>''Otto Lips''' [[Germany]] din nyɛ maŋsulunsi tiŋgbani n-be western Europe la<ref>{{Cite web|date=2014-03-21|title=Germany Country Profile - National Geographic Kids|url=https://kids.nationalgeographic.com/geography/countries/article/germany|access-date=2022-11-12|website=Geography|language=en}}</ref> linjima nira ŋun nyɛ [[doo]]. O nyɛla bɛ ni booni shɛba soojanima la puuni yini.</blockquote>
::::{{reflist}}
::::<hr />
::::</div>
::::All have essentially the same text — perhaps you could provide a translation? The statement about Germany (and the cited source) seems to be largely irrelevant to the subject of each article. The link to [[doo]], an article about a species of tree, seems even less relevant. - [[Ŋun su:Dcljr|dcljr]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dcljr|Yɛltɔɣa]]) 00:28, 20 Silimin gɔli November 2022 (GMT)
Hello. Can you translate [[Horst Slevogt]] and [[Sam Uzochukwu]] to English and post it here please? [[Ŋun su:Styyx|Styyx]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Styyx|Yɛltɔɣa]]) 23:30, 20 Silimin gɔli November 2022 (GMT)
:@[[Ŋun su:Styyx|Styyx]] "nyɛla [[karimba]] so ŋun yina [[Nigeria]] ka nyɛ doo" means "...is teacher from Nigeria who is a man." [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 18:19, 21 Silimin gɔli November 2022 (GMT)
:::::: Hello [[Ŋun su:Dcljr|dcljr]] & [[Ŋun su:Styyx|Styyx]]
[[Ŋun su:IKLIMA BABA|IKLIMA BABA]] linked to the wrong article [[doo]] on the Dagbani Wikipedia. I am sure what brought about that is the fact that in the Dagbani language, [[wikidata:Q8441|Doo (Man)]] and [[wikidata:Q1975323|Doo (Parkia Biglobosa)]] have the same spelling but different pronunciation. So the article she has created contains a problematic sentence
<blockquote>''TitleOfTheArticle''' [[Germany]] din nyɛ maŋsulunsi tiŋgbani n-be western Europe la linjima nira ŋun nyɛ doo. O nyɛla bɛ ni booni shɛba soojanima la puuni yini.
</blockquote> Which can be corrected as <blockquote>''TitleOfTheArticle''' nyɛla German linjima nira.</blockquote>
The translation is <blockquote>''TitleOfTheArticle''' is a German soldier. </blockquote>
O pilli -His Beginning
O shikuru baŋsim - His Education
O daŋ bee zuliya - His Family or ancestry
<small>— The preceding unsigned comment was [[Special:Diff/52546|added]] by [[User:Dnshitobu|Dnshitobu]] on 21 November 2022</small>
: Ah, I see. Well, then there's a lot of articles that need changing [[Special:Diff/52530|along these lines]]. I would try to help, but I'm not sure the exact same wording would be appropriate for all of the articles, so I'll leave the job to someone who knows Dagbani. - [[Ŋun su:Dcljr|dcljr]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dcljr|Yɛltɔɣa]]) 23:21, 22 Silimin gɔli November 2022 (GMT)
::@[[Ŋun su:Dcljr|Dcljr]] Thanks for efforts but it's been worked on and you can check back for updates [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 10:38, 23 Silimin gɔli November 2022 (GMT)
:::Almost 5 months later, there are still [[Siegfried Koitschka|many]] such [[Paul Schulz|articles]] that [[Edward Wegener|have]] not [[Peter Goebel|been]] corrected yet (in particular, see [//dag.wikipedia.org/w/index.php?title=Di%C5%8B%27gahim%3AContributions&target=IKLIMA+BABA&namespace=all&tagfilter=&topOnly=1&newOnly=1&start=&end=2022-11-24&limit=500 '''these articles''' that have not been edited since they were created]). - [[Ŋun su:Dcljr|dcljr]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dcljr|Yɛltɔɣa]]) 01:17, 15 Silimin gɔli April 2023 (GMT)
::::@[[Ŋun su:Dcljr|Dcljr]] Thanks for your patience. I spoke to @[[Ŋun su:BABA IKLIMA|BABA IKLIMA]] about it and she assured me of fixing them. However, after a while when I checked up on her, she complained of a faulty device. Please give me up to two weeks to check back on her and if nothing further is done, we can take the appropriate actions. @[[Ŋun su:SIR SUCCESS (NAA JAHINFO)|SIR SUCCESS (NAA JAHINFO)]] You might be interested to destub these articles. [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 10:23, 31 Silimin gɔli May 2023 (GMT)
:::::I appreciate your suggestion to destub those articles. I will look into them and take the necessary steps. Thank you for bringing it to my attention,@[[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] [[Ŋun su:SIR SUCCESS (NAA JAHINFO)|SIR SUCCESS (NAA JAHINFO)]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:SIR SUCCESS (NAA JAHINFO)|Yɛltɔɣa]]) 13:46, 31 Silimin gɔli May 2023 (GMT)
== Comments from Wikivoyage ==
@[[Ŋun su:SHB2000|SHB2000]], [[wikivoyage:User:Ikan_Kekek|Ikan Kekek]] Thank you for the concerns raised. These articles being created will be improved and it will nice if you do not delete them now. Thank you for the patience while those articles would be edited. My IP has been blocked on Wikivoyage and that is why I have pulled up your usernames here. Thank you. [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 08:29, 8 Silimin gɔli December 2022 (GMT)
:I've given you temporary IPBE on Wikivoyage for one week; you should be able to edit using your account, though if it doesn't work, then please let me know. [[Ŋun su:SHB2000|SHB2000]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:SHB2000|Yɛltɔɣa]]) 08:31, 8 Silimin gɔli December 2022 (GMT)
::@[[Ŋun su:SHB2000|SHB2000]]Thank you I can now edit on Wikivoyage and the fixing continues. Thank you for the support but I will appreciate it if you can undelete the Dagbani Phrasebook because that is my primary language and it is going to be worked.
::Best regards [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 11:46, 8 Silimin gɔli December 2022 (GMT)
:::Hi Dnshitobu, you are free to recreate the phrasebook (or any article that was speedily deleted) without copying content verbatim from Wikipedia (or if you do, please adapt it to Wikivoyage's manual of style, and give the necessary attribution per [[:en:voy:Wikivoyage:Copyleft]]). [[Ŋun su:SHB2000|SHB2000]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:SHB2000|Yɛltɔɣa]]) 11:49, 8 Silimin gɔli December 2022 (GMT)
::::@[[Ŋun su:SHB2000|SHB2000]] Noted with thanks [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 11:54, 8 Silimin gɔli December 2022 (GMT)
== Translation notification: Trust and Safety ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Trust and Safety|Trust and Safety]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Trust+and+Safety&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Would require a review and update on existing policy</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 14:54, 27 Silimin gɔli July 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:Movement Charter/Navbox ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:Movement Charter/Navbox|Template:Movement Charter/Navbox]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3AMovement+Charter%2FNavbox&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Navigational template for Movement Charter, assist to translate to your language.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 04:51, 29 Silimin gɔli July 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:Basic information ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:Basic information|Template:Basic information]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3ABasic+information&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Navigational template about the Wikimedia world and its relevant polices.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 08:37, 29 Silimin gɔli July 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia Foundation Legal department/2023 ToU updates/Proposed update ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia Foundation Legal department/2023 ToU updates/Proposed update|Wikimedia Foundation Legal department/2023 ToU updates/Proposed update]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+Foundation+Legal+department%2F2023+ToU+updates%2FProposed+update&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Severely outdated page. Kindly assist to update.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 11:50, 2 Silimin gɔli August 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Bot policy ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Bot policy|Bot policy]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Bot+policy&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Global policy, requires a check & minor updates is needed.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 09:13, 6 Silimin gɔli August 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: $1 ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:$1|$1]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-%241&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Assist to translate welcome template</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 14:49, 6 Silimin gɔli August 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Blocked user ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Blocked user|Blocked user]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Blocked+user&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Information page about blocked users, please check and translate into your language. Thanks.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 13:41, 7 Silimin gɔli August 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Movement Charter/Community Consultation ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Movement Charter/Community Consultation|Movement Charter/Community Consultation]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Movement+Charter%2FCommunity+Consultation&language=dag&action=page translate to dagbanli]
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Severely outdated. Requires review and translation.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 04:18, 10 Silimin gɔli August 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:Interwiki map header ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:Interwiki map header|Template:Interwiki map header]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3AInterwiki+map+header&language=dag&action=page translate to dagbanli]
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 04:15, 16 Silimin gɔli August 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Billinghurst@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:MovedToFoundationGovWiki ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:MovedToFoundationGovWiki|Template:MovedToFoundationGovWiki]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3AMovedToFoundationGovWiki&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Template used to indicate content that is moved to foundation wiki and translations should be made there instead.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 05:46, 19 Silimin gɔli August 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:Universal Code of Conduct/Navbox ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:Universal Code of Conduct/Navbox|Template:Universal Code of Conduct/Navbox]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3AUniversal+Code+of+Conduct%2FNavbox&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Navigational template that requires translation to your language.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 05:48, 19 Silimin gɔli August 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Movement Charter/Content/Preamble ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Movement Charter/Content/Preamble|Movement Charter/Content/Preamble]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Movement+Charter%2FContent%2FPreamble&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Content changed. Please assist to translate.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 07:08, 20 Silimin gɔli August 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:FormerAffiliate ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:FormerAffiliate|Template:FormerAffiliate]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3AFormerAffiliate&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Template indicating former affiliates. Please assist to translate into your language.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 08:01, 26 Silimin gɔli August 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:Disambiguation ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:Disambiguation|Template:Disambiguation]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3ADisambiguation&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Widely used disambiguation template. Please assist to translate into your language.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 02:53, 1 Silimin gɔli September 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Blocked user ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Blocked user|Blocked user]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Blocked+user&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Contains outdated content. Please assist to translate to your language.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 03:37, 2 Silimin gɔli September 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Bot ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Bot|Bot]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Bot&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Kindly check for outdated translation and update it accordingly.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 03:48, 2 Silimin gɔli September 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wiktionary ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wiktionary|Wiktionary]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wiktionary&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Kindly check for outdated translation and update it accordingly.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 03:48, 2 Silimin gɔli September 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikiquote ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikiquote|Wikiquote]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikiquote&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Kindly assist to check and translate the page. Also, proceed to [https://translatewiki.net/ translatewiki] to translate the remaining interface languages for [[Template:Int]] used on this page.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 04:52, 7 Silimin gɔli September 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:Communications ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:Communications|Template:Communications]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3ACommunications&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Important nav template for [[Wikimedia Foundation Communications Department]]. Kindly assist to translate.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 09:19, 9 Silimin gɔli September 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Help:Unified login ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Help:Unified login|Help:Unified login]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Help%3AUnified+login&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is high.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Contains multiple outdated translation units. Please assist to check and translate them.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 15:16, 10 Silimin gɔli September 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation/Updates/2023-09 ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation/Updates/2023-09|IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation/Updates/2023-09]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-IP+Editing%3A+Privacy+Enhancement+and+Abuse+Mitigation%2FUpdates%2F2023-09&language=dag&action=page translate to dagbanli]
<div lang="en" class="mw-content-ltr">I have made the image translatable because there is a Japanese version of the image at [[:File:MediaWiki Temporary accounts page history mockup 2023-09 ja.gif]]. You can use the image that you think is best for your language.
It is possible that one short sentence will be added to this message, but no other changes are expected. This message will be sent to most wikis next week.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 21:39, 15 Silimin gɔli September 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Whatamidoing (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Founding principles ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Founding principles|Founding principles]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Founding+principles&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Contains outdated text. Kindly assist to translate.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 03:31, 18 Silimin gɔli September 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: WikiWomenCamp 2023 ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:WikiWomenCamp 2023|WikiWomenCamp 2023]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-WikiWomenCamp+2023&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The deadline for translating this page is 2023-10-19.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">It is an information page about the upcoming WikiWomenCamp.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 11:14, 6 Silimin gɔli October 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Asaf (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia Foundation Legal department/Committee appointments/Announcement/Short ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia Foundation Legal department/Committee appointments/Announcement/Short|Wikimedia Foundation Legal department/Committee appointments/Announcement/Short]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+Foundation+Legal+department%2FCommittee+appointments%2FAnnouncement%2FShort&language=dag&action=page translate to dagbanli]
<div lang="en" class="mw-content-ltr">:Hello everyone,
::Today I ask for your help translating 105 words.
::Although the message seeks an English speaker, we hope to reach a wider audience through translations.
:Thank you for your time and ongoing translation efforts.
:[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 16:59, 7 Silimin gɔli October 2023 (GMT)''</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 16:59, 7 Silimin gɔli October 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Rules package review - short ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Rules package review - short|Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Rules package review - short]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+Foundation+elections%2F2024%2FAnnouncement%2FRules+package+review+-+short&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is high.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 06:21, 16 Silimin gɔli October 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:RamzyM (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Rules package review - closing ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Rules package review - closing|Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Rules package review - closing]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+Foundation+elections%2F2024%2FAnnouncement%2FRules+package+review+-+closing&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 01:06, 25 Silimin gɔli October 2023 (GMT)
<!-- Message sent by User:RamzyM (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Meta:Policies and guidelines ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Meta:Policies and guidelines|Meta:Policies and guidelines]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Meta%3APolicies+and+guidelines&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Index of policies and guidelines, useful to be translated into different languages for users.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 08:45, 13 Silimin gɔli January 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Ombuds commission ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Ombuds commission|Ombuds commission]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Ombuds+commission&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 04:50, 21 Silimin gɔli January 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia committees ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia committees|Wikimedia committees]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+committees&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 11:15, 21 Silimin gɔli January 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Threats of harm ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Threats of harm|Threats of harm]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Threats+of+harm&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 07:21, 4 Silimin gɔli February 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikidata ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikidata|Wikidata]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikidata&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 03:43, 11 Silimin gɔli February 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Staff group ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Staff group|Staff group]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Staff+group&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 04:08, 11 Silimin gɔli February 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: User groups ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:User groups|User groups]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-User+groups&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 05:31, 11 Silimin gɔli February 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Help:Two-factor authentication ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Help:Two-factor authentication|Help:Two-factor authentication]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Help%3ATwo-factor+authentication&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 13:49, 12 Silimin gɔli February 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Meta:Babylon ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Meta:Babylon|Meta:Babylon]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Meta%3ABabylon&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 10:51, 18 Silimin gɔli February 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Global interface editors ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Global interface editors|Global interface editors]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Global+interface+editors&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Global group has been renamed, please update the translations accordingly.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 03:50, 19 Silimin gɔli February 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Help:Signature ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Help:Signature|Help:Signature]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Help%3ASignature&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 02:21, 21 Silimin gɔli February 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Amical Wikimedia ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Amical Wikimedia|Amical Wikimedia]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Amical+Wikimedia&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 06:28, 23 Silimin gɔli February 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikidata/Development ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikidata/Development|Wikidata/Development]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikidata%2FDevelopment&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 12:50, 27 Silimin gɔli February 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Global bans ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Global bans|Global bans]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Global+bans&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 08:40, 29 Silimin gɔli February 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation/Updates/Legal ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation/Updates/Legal|IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation/Updates/Legal]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-IP+Editing%3A+Privacy+Enhancement+and+Abuse+Mitigation%2FUpdates%2FLegal&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 02:48, 2 Silimin gɔli March 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikivoyage ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikivoyage|Wikivoyage]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikivoyage&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 08:27, 5 Silimin gɔli March 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia Foundation ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia Foundation|Wikimedia Foundation]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+Foundation&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 03:53, 7 Silimin gɔli March 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Small Wiki Monitoring Team ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Small Wiki Monitoring Team|Small Wiki Monitoring Team]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Small+Wiki+Monitoring+Team&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 13:51, 16 Silimin gɔli March 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:Steward election status ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:Steward election status|Template:Steward election status]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3ASteward+election+status&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 19:02, 18 Silimin gɔli March 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Kaganer@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:Steward election status ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:Steward election status|Template:Steward election status]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3ASteward+election+status&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is high.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Outdated text which may mislead users, please assist to update at your earliest convenience.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 04:52, 19 Silimin gɔli March 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Grants:Knowledge Sharing/Connect/Team ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Grants:Knowledge Sharing/Connect/Team|Grants:Knowledge Sharing/Connect/Team]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Grants%3AKnowledge+Sharing%2FConnect%2FTeam&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is high.
The deadline for translating this page is 2024-03-20.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">This is not urgent, but the Let's Connect Working Group team and I (Program Lead) would love if the entire page was translated. Please message letsconnect@wikimedi.org or Cassie Casares ccasares@wikimedia.org if you have any questions or concerns. </div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 22:40, 19 Silimin gɔli March 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:CCasares (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia Foundation Board of Trustees ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia Foundation Board of Trustees|Wikimedia Foundation Board of Trustees]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+Foundation+Board+of+Trustees&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 07:44, 23 Silimin gɔli March 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:Special global permissions/Seealso ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:Special global permissions/Seealso|Template:Special global permissions/Seealso]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3ASpecial+global+permissions%2FSeealso&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 05:24, 1 Silimin gɔli April 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia Foundation Board of Trustees ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia Foundation Board of Trustees|Wikimedia Foundation Board of Trustees]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+Foundation+Board+of+Trustees&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">This page contains outdated information. Please assist in updating the page to prevent confusion.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 04:48, 19 Silimin gɔli April 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Fundraising/Translation ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Fundraising/Translation|Fundraising/Translation]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Fundraising%2FTranslation&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 14:11, 25 Silimin gɔli April 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Movement Charter ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Movement Charter|Movement Charter]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Movement+Charter&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is high.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 05:31, 12 Silimin gɔli June 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia LGBT+/Portal ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia LGBT+/Portal|Wikimedia LGBT+/Portal]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+LGBT%2B%2FPortal&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 10:03, 30 Silimin gɔli June 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia Foundation elections/2024/Voter eligibility guidelines ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia Foundation elections/2024/Voter eligibility guidelines|Wikimedia Foundation elections/2024/Voter eligibility guidelines]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+Foundation+elections%2F2024%2FVoter+eligibility+guidelines&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is high.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 04:43, 2 Silimin gɔli July 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Strategy ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Strategy|Strategy]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Strategy&language=dag&action=page translate to dagbanli]
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 14:27, 7 Silimin gɔli July 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:MrBenjo@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Meta:Shortcut ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Meta:Shortcut|Meta:Shortcut]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Meta%3AShortcut&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 15:31, 7 Silimin gɔli July 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:MrBenjo@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia and Libraries User Group ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia and Libraries User Group|Wikimedia and Libraries User Group]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+and+Libraries+User+Group&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 16:04, 7 Silimin gɔli July 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:MrBenjo@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia and Libraries User Group/Mission and goals ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia and Libraries User Group/Mission and goals|Wikimedia and Libraries User Group/Mission and goals]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+and+Libraries+User+Group%2FMission+and+goals&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 09:20, 8 Silimin gɔli July 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:MrBenjo@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wiki Loves Women/SheSaid/SheSaid 2024 ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wiki Loves Women/SheSaid/SheSaid 2024|Wiki Loves Women/SheSaid/SheSaid 2024]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wiki+Loves+Women%2FSheSaid%2FSheSaid+2024&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 09:56, 8 Silimin gɔli July 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:MrBenjo@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: WMDE Technical Wishes/Sub-referencing ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|WMDE Technical Wishes/Sub-referencing]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-WMDE+Technical+Wishes%2FSub-referencing&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">The sub-referencing feature is planned to be implemented until the end of 2024 on various wikis. Therefore, it would be great to have information about the feature ready in multiple languages.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 20:35, 8 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:MrBenjo@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: User:Johannes Richter (WMDE)/Sub-referencing ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:User:Johannes Richter (WMDE)/Sub-referencing|User:Johannes Richter (WMDE)/Sub-referencing]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-User%3AJohannes+Richter+%28WMDE%29%2FSub-referencing&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
The deadline for translating this page is 2024-08-19.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Dear translators, Wikimedia Deutschland is currently developing a new feature for referencing ([[WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|sub-references]]). Development will still take a while, but we'll send an announcement to the global communities soon, in order to let them know in advance and ask for feedback. Thanks for helping us translate this mass message!</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 12:01, 9 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Johannnes89@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Meta:What Meta is not ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Meta:What Meta is not|Meta:What Meta is not]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Meta%3AWhat+Meta+is+not&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Meta-Wiki guideline page</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 14:03, 15 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:MrBenjo@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Meta:Administrators/Removal (inactivity) ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Meta:Administrators/Removal (inactivity)|Meta:Administrators/Removal (inactivity)]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Meta%3AAdministrators%2FRemoval+%28inactivity%29&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 06:37, 18 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:Blue button ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:Blue button|Template:Blue button]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3ABlue+button&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 10:12, 18 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:User groups ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:User groups|Template:User groups]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3AUser+groups&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 11:59, 18 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Template:Guideline ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Template:Guideline|Template:Guideline]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Template%3AGuideline&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 01:32, 19 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Keeping events safe ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Keeping events safe|Keeping events safe]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Keeping+events+safe&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 03:18, 19 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia Foundation/Legal/Community Resilience and Sustainability/Trust and Safety ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia Foundation/Legal/Community Resilience and Sustainability/Trust and Safety|Wikimedia Foundation/Legal/Community Resilience and Sustainability/Trust and Safety]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+Foundation%2FLegal%2FCommunity+Resilience+and+Sustainability%2FTrust+and+Safety&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 05:39, 19 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Wikimedia Argentina ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Wikimedia Argentina|Wikimedia Argentina]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+Argentina&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 07:09, 20 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Amical Wikimedia ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Amical Wikimedia|Amical Wikimedia]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Amical+Wikimedia&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 04:59, 22 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Ombuds commission ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Ombuds commission|Ombuds commission]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Ombuds+commission&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 02:28, 23 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: WikiGap ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:WikiGap|WikiGap]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-WikiGap&language=dag&action=page translate to dagbanli]
The priority of this page is low.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 06:26, 23 Silimin gɔli August 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Steward requests/Global/block-header ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Steward requests/Global/block-header|Steward requests/Global/block-header]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Steward+requests%2FGlobal%2Fblock-header&language=dag&action=page&action_source=translation_notification translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr">Contains information on how to appeal global blocks.</div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators‎, 12:50, 25 Silimin gɔli September 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Translation notification: Changing username ==
Hello Dnshitobu,
You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta.
The page [[:metawikipedia:Changing username|Changing username]] is available for translation. You can translate it here:
* [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Changing+username&language=dag&action=page&action_source=translation_notification translate to dagbanli]
The priority of this page is medium.
<div lang="en" class="mw-content-ltr"></div>
Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function
as a truly multilingual community.
To unsubscribe or to change your notification preferences for translations, please visit [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup Special:TranslatorSignup].
Thank you!
Meta translation coordinators, 10:49, 27 Silimin gɔli October 2024 (GMT)
<!-- Message sent by User:Minorax@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators -->
== Editing of the Dagbani Wikipedia ==
Puhigu! I'd like to know if the community would be ok if I were to insert function calls from Wikifunctions on this wiki. N tooi yɛli Dagbanli viɛnyɛla, and I'd like to be able to contribute here when I can. Amashera!
@[[Ŋun su:Feeglgeef|Feeglgeef]] Yes! Feel free to edit the Dagbani Wikipedia anytime. However, there is a planned integration of Wikifunction functions on the Dagbani Wikipedia. If what you are talking about is different from the official integration, you are most welcome to go ahead with it.
[[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 02:47, 14 Silimin gɔli December 2024 (GMT)
== Notice of expiration of your sysop right ==
<div dir="ltr">Hi, as part of [[:m:Special:MyLanguage/Global reminder bot|Global reminder bot]], this is an automated reminder to let you know that your permission "sysop" (Bansu fukumsi) will expire on 2025-10-18 08:23:50. Please renew this right if you would like to continue using it. <i>In other languages: [[:m:Special:MyLanguage/Global reminder bot/Messages/default|click here]]</i> [[Ŋun su:Leaderbot|Leaderbot]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Leaderbot|Yɛltɔɣa]]) 19:43, 11 Silimin gɔli October 2025 (GMT)</div>
== Request to collaborate on adding new Databox improvements ==
Hello, I am trying to get in touch with an '''Admin/SysOp''' who has rights to edit protected cascading pages.
I’m writing on behalf of the [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects|Wikidata for Wikimedia Projects]] development team at Wikimedia Deutschland.
We’re currently working on extending the [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Databox|Databox]] with a few new parameters — including options for a local blacklist (to exclude specific statements) and for selecting which image (P18) will be displayed.
==== What we are requesting: ====
* Please go to this page: [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Databox/Code|Databox:Code changes]] and copy the code there.
* Return to the [[Module:Databox]] page, enter ''edit source'', and replace the code with the newly-copied code.
* Save the page with an edit summary like "''Replaced code with Databox changes from [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Databox/Code|Databox:Code changes]]''".
(This will make it easier for future editors to revert the changes if desired)
Since the [[Module:Databox]] page on this wiki is protected (an effect of being invoked on these Protected pages: [[Alfaatiha|Alfaatiha]], [[Alikuraan|Alikuraan]]) we can’t directly add our proposed changes for testing or review.
I’m happy to provide full details of the planned updates, including the code, documentation, and examples of how the new parameters work. Thank you very much for your time and help! -[[Ŋun su:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Danny Benjafield (WMDE)|Yɛltɔɣa]]) 13:13, 6 Silimin gɔli November 2025 (GMT)
:@[[Ŋun su:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] Thank you for sharing. My sysop rights has expired and I need to renew it before I can effect the changes.
:Best regards [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 20:12, 6 Silimin gɔli November 2025 (GMT)
::Ah I see! Fingers crossed you get them back soon then. Best, -[[Ŋun su:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Danny Benjafield (WMDE)|Yɛltɔɣa]]) 09:15, 11 Silimin gɔli November 2025 (GMT)
:::Hey @[[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]], FYI: we managed to get the changes added from a Global SysOp. The new Databox is now operational on this Wiki. [[Ŋun su:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Danny Benjafield (WMDE)|Yɛltɔɣa]]) 15:21, 12 Silimin gɔli November 2025 (GMT)
== Feminism and Folklore 2026 – Community Organisers & Jury ==
Hello {{PAGENAME}}!,
Thank you for taking the lead in organising '''Feminism and Folklore 2026''' in your community. We truly appreciate your efforts!
To ensure a smooth and successful campaign, please make sure you have:
* Fully completed all details on the [[:m:Feminism and Folklore 2026/Project Page|Feminism and Folklore 2026 Project Page]]:
* Started promoting the campaign within your community.
* Requested a local administrator to place a '''sitenotice''' about the campaign so users are notified.
* Used the '''[https://tools.wikilovesfolklore.org/fnf/ Article List Generator Tool]''' and shared the generated article lists with your community.
=== Internet & Childcare Support ===
Community organisers and jury members who require '''internet and childcare support''' (non-mandatory, opt-in, request-only support) should fill the support request form '''by 22 February 2026'''.
'''[https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeutXEF1yTnJfExWUYPIf6SkhcnTgul07BeI-biqT4RE_vsrA/viewform Link to the form]'''
Requests submitted after this date will not be entertained.
=== Important Participation Guidelines ===
* Minimum article size: '''3000 bytes and 300 words''' (final decision may be set by local organisers).
* If your country is not listed on the Article list generator tool, please contact us.
=== Community Engagement ===
* Keep your community active and motivated throughout the campaign.
* Share your achievements and notable articles with us so we can highlight them globally.
* In the support form, please indicate if you would like a '''quick coordination call after the campaign'''.
Let’s make '''Feminism and Folklore''', under the banner of '''#WeTogether''', help bridge the '''gender gap''' and '''folklore gap''' on Wikipedia worldwide. 🌍✊
Thank you for your collaboration!
''If someone from your community organisers or jury has missed this message feel free to share this message with them.''
Feminism and Folklore International Team.
–[[Ŋun su:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:MediaWiki message delivery|Yɛltɔɣa]]) 05:17, 16 Silimin gɔli February 2026 (GMT)
<!-- Message sent by User:Tiven2240@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Tiven2240/fnf26&oldid=30083330 -->
== Join the LDH General Assembly | April 18, 2026 ==
We are delighted to invite you to the General Assembly of the [[m:Wikimedia Language Diversity Hub|'''Language Diversity Hub''']] (LDH) on Saturday, '''April 18th, 2026''', at '''[https://zonestamp.toolforge.org/1776517200 13:00 UTC]'''.
=== About the General Assembly ===
The General Assembly (GA) is a community-wide consultation and engagement space. It is the primary forum through which LDH connects with the broader language and Wikimedia communities. The GA is designed to:
* Keep community members informed about LDH activities, decisions, and ongoing work.
* Gather feedback and perspectives from across the language and Wikimedia ecosystem.
* Create open pathways for participation, collaboration, and community-driven input.
=== How to participate ===
Everyone is welcome! If you work on language access, language diversity, or Wikimedia projects in any language community, this is a space for you.
* '''[https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfFCqPF3H-Yax0t-AbgRasoDdXLom23n2SsZR5fw74bxMuPCQ/viewform Register here to attend]'''
[[File:LDH General Assembly E-flyer.jpg|frameless|center|280px|link=https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfFCqPF3H-Yax0t-AbgRasoDdXLom23n2SsZR5fw74bxMuPCQ/viewform]]
Looking forward to your participation,
Language Diversity Hub Team, 18:21, 20 Silimin gɔli March 2026 (GMT)
''<small>You can opt out of our distribution list by removing your username from [[m:MassMessage/Lists/LDH|this list]]</small>''
(This message was sent to [[:Ŋun su:Dnshitobu]] and is being posted here due to a redirect.)
<!-- Message sent by User:Oscar .@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=MassMessage/Lists/LDH&oldid=30182212 -->
== Programme submissions open: Language Diversity Conference, Accra 2026 ==
[[File:Official logo for language diversity conference 03.png|frameless|250px|right]]
The '''[[m:Language Diversity Conference|Language Diversity Conference 2026]]''' will take place '''2–4 October 2026 in Accra, Ghana''', under the theme: ''Strengthening Language Communities in the Open Knowledge Movement''.
The Programming Team is inviting the following types of session proposals:
* '''Lightning talks''' – 10-minute short presentations on any relevant topic
* '''Presentations''' – 20–25 minutes (including audience Q&A)
* '''Workshops and tutorials''' – 50 or 110-minute interactive sessions (e.g. on Content Translation, Wikidata, or other topics)
* '''Panel discussions''' – 50-minute panels; collaborations with others are encouraged
Submissions will be evaluated by the Programme Committee based on:
* Potential impact and expected outcomes
* Relevance to the conference theme or focus areas
Sessions may be recorded and made publicly available. If you prefer not to be filmed, you may indicate this during submission.
'''→ [https://wikimedia.eventyay.com/wm/langdiv/cfp Submit your proposal on Eventyay]'''
For more information, or questions, contact: languagediversitycon{{@}}gmail.com
<!-- Message sent by User:~~~~~ on behalf of the Language Diversity Hub -->
(This message was sent to [[:Ŋun su:Dnshitobu]] and is being posted here due to a redirect.)
<!-- Message sent by User:Oscar .@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=MassMessage/Lists/LDH&oldid=30405990 -->
== yatoɣ taɣimalisi ==
Yɛltɔɣtaɣimalisi [[Diŋ'gahim:Contributions/~2026-42087-31|~2026-42087-31]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:~2026-42087-31|talk]]) 14:36, 30 Silimin gɔli July 2026 (GMT)
bzvmnxbk566ajoyljiu3u4o80naz5yk
Federico Valverde
0
12517
145357
133593
2026-07-31T05:27:26Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145357
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
{{D-Class}}
'''Federico Santiago Valverde Dipetta''' ({{IPA-es|}};{{refn|group=note|In isolation, ''Valverde'' is pronounced {{IPA-es|balˈβeɾðe|}}.}} Nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimiingoli July 22, biɛɣu pishi ni ayi dali yuuni 1998). Bidibga ŋɔ nyɛla Uruguay boliŋmɛra ŋun ŋmɛri [[central midfielder|central-midfielder]] zaŋ ti La Liga boliŋmɛriba dundɔŋ din yuli booni [[Real Madrid CF|Real Madrid]] la ka lahi ŋmɛri tiri o yanima, Uruguay national team. O nyɛla dunia ŋɔ ban ŋmɛri bolli sunsuuni nima puuni yino. O guura, ka ŋmɛra, ka mali zaa, ka mi kpamli, ni bolli ŋmɛbu, ka di zuɣu che ka niriba pam mi o.<ref>{{Cite web |last=Jeevathayalan |first=Vijievan |date=12 September 2023 |title=Ranking the world's 20 best midfielders |url=https://www.givemesport.com/ranking-best-midfielders-in-world-football/ |access-date=26 April 2024 |website=GiveMeSport |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Best midfielders in the world 2024 |url=https://www.radiotimes.com/tv/sport/football/best-midfielders-world/ |access-date=26 April 2024 |website=Radio Times |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |title=Top 30 best midfielders in the world – Global ranking revealed |url=https://sportsbrief.com/football/12329-top-midfielders-world-global-ranking/ |access-date=26 April 2024 |website=Sports Brief |language=en |archive-date=27 March 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240327084937/https://sportsbrief.com/football/12329-top-midfielders-world-global-ranking/ |url-status=dead }}</ref> Sunsuuni ka o yaa zaa daha. O lahi nyɛla ŋun ni tooi ŋme nyaaŋa, ŋun ni tooi ŋme tooni nudirigu mini nyaaŋa nudirigu.<ref>{{Cite web |date=17 October 2022 |title=Fede Valverde's transformation into one of the best midfielders in the world |url=https://www.marca.com/en/football/real-madrid/2022/10/17/634d308d22601d24258b458e.html |access-date=22 September 2023 |website=MARCA |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |date=29 June 2022 |title=Federico Valverde: The tale of the boy who didn't want to run |url=https://www.fifa.com/fifaplus/en/articles/the-tale-of-the-boy-who-didnt-want-to-run |access-date=21 September 2023 |website=FIFA.com}}</ref>
Valverde daa pilila o bolli ŋmɛbu zaŋ ti Peñarol tuuli yuuni 2015, ka daa di Uruguayan Primera División o tuuli yuuni. Yuuni 2016, o daa niŋ zuɣusuŋ n-chaŋ ti kpe Real Madrid, ka daa ŋmɛri tiri ban be vuhim yaɣili. O daa ŋme la o tuuli maachi yuuni 2017. Di nyaanga ka ŋme maachinima yaɣa kɔbishii ni pihinu zuɣu zaŋ ti Real Madrid boliŋmɛri dundɔŋ maa ni, ka daa di [[La Liga]] taachi dibaata, [[FIFA World Cup awards|FIFA Club World Cups]] dibaayi, UEFA Champions League taachi dibaayi, UEFA Super Cup, ni Copa del Rey.
Valverde daa ŋme la o tuuli tiŋduya bolli n-ti [[Uruguay national football team|Uruguay]] yuuni 2017, ka ŋme n-ti o ya [[Copa América]] kompateesanima ni yuma ata ([[2019 Copa América|2019]], [[2021 Copa América|2021]], [[2024 Copa América|2024]]) nti pahi [[2022 FIFA World Cup]].
== Biɛhigu Piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Valverde silimiingoli July biɛɣu pishi ni ayi dali yuuni 1998 tiŋ' yuli booni [[Unión, Montevideo|Unión]]. Lala tiŋ ŋɔ nyɛla din baɣi tiŋ' karili din yuli booni [[Montevideo]]. Julio Valverde mini Doris Dipetta n-nyɛ o laamba. O mali beli ŋun nyɛ doo yino, Diego, ni o tizo bihi ayi, Pablo mini Matías Castro.<ref>{{Cite web|last=Cornago|first=Eduardo|date=22 July 2020|title=El nido de Fede Valverde|url=https://as.com/futbol/2020/07/21/primera/1595351954_822243.html|access-date=21 September 2023|website=Diario AS|language=es}}</ref><ref>{{Cite web|date=22 April 2022|title=Quiénes son Matías y Pablo, los dos 'padres postizos' de Fede Valverde|url=https://www.planetarealmadrid.com/chafarderias/quienes-son-matias-pablo-dos-padres-postizos-fede-valverde_599_102.html|access-date=21 September 2023|website=Planeta Real Madrid|language=es|archive-date=3 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003210105/https://www.planetarealmadrid.com/chafarderias/quienes-son-matias-pablo-dos-padres-postizos-fede-valverde_599_102.html|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|last=Decaux|first=Marcelo|title=Federico Valverde, la historia del crack de Uruguay de cara a su primer Mundial|url=https://www.elobservador.com.uy/nota/valverde-el-prodigio-de-la-union-con-futuro-celeste--20221121141121|access-date=21 September 2023|website=El Observador}}</ref> Valverde nyɛla [[Spanish Uruguayans|Spanish]] mini [[Italian Uruguayans|Italian]] nira amaa ka o lee zaŋ o bilichinsi n-daa ti Spanish nima yuuni 2020 o ni daa deei "[[Spanish passport]]" nyaaŋa.<ref>{{Cite web|date=4 September 2019|title=Federico Valverde ya tiene pasaporte español y libera un cupo en el Real Madrid|url=https://www.elpais.com.uy/ovacion/seleccion/federico-valverde-ya-tiene-pasaporte-espanol-y-libera-un-cupo-en-el-real-madrid|access-date=21 September 2023|website=EL PAIS|language=en}}</ref> Valverde daa pili la o bolli ŋmɛbu o ya boliŋmɛri dundɔŋ din yuli booni, Estudiantes de la Unión. Ka daa mo n-chaŋ [[Peñarol]] yuma shɛm nyaaŋa, ka [[Néstor Gonçalves]] daa da o.<ref name=":0">{{Cite web|last=Decaux|first=Marcelo|title=Valverde, el prodigio de La Unión con futuro celeste|url=https://www.elobservador.com.uy/nota/valverde-el-prodigio-de-la-union-con-futuro-celeste--201866500|access-date=22 September 2023|website=El Observador}}</ref>
==Tiŋduya ni Tuma==
[[File:20171114 AUT URU 7801 (cropped).jpg|thumb|Valverde lining up for [[Uruguay national football team|Uruguay]] in 2017|upright]]
Valverde nyɛla ŋun daa di Silver Ball pini yuuni [[2017 FIFA U-20 World Cup]], din daa niŋ ka [[Uruguay national under-20 football team|Uruguay]] daa dɔni bunahi zuɣu lala kompatiisa bolli ŋɔ ni.<ref>{{cite news|title=U20 World Cup displays convince Real Madrid of Valverde talent|url=http://www.marca.com/en/football/real-madrid/2017/06/12/593e4d4346163fbb458b45a4.html|work=MARCA in English}}</ref>
Yuuni 2017, Valverde nyɛla bɛ ni daa gbaai so ka o niŋ o niŋgbana o "[[Slope (ethnic slur)|slant eyes]]" pɔɣu dibu suhipiɛlli niŋbu nyaaŋa din daa niŋ ka o di Under-20 World Cup. Valverde nyɛla ŋun daa bi saɣi n-ti lala yɛltɔɣa maa ka daa yɛli ni o niŋ li mi n-ti ninvuɣ' so ŋun tuui sɔŋ o bolli ŋmɛbu , Edgardo "El Chino" Lasalvia. FIFA daa boli Uruguay nima ni bɛ yɛli Valverde's niŋsim maa gbunni, n-ti pahi anfooni shɛli puuni ''Celeste boliŋmɛriba pam gba ni niŋ lala niŋsim ŋɔ''.<ref>{{cite web|date=5 June 2017|title=Under-20 World Cup: Real Madrid's Federico Valverde denies making racist gesture|url=https://www.bbc.com/sport/football/40167593|access-date=|publisher=BBC}}</ref><ref>{{cite web|date=5 June 2017|title=Real Madrid youngster faces FIFA punishment after 'slant eyes' Uruguay celebration|url=https://www.goal.com/en-us/news/uruguay-youngster-faces-fifa-punishment-after-slanty-eyes-celebration/18vflou1fzjhn1osrsa7vb2h5e|access-date=|publisher=Goal.com}}</ref>
Bɛ daa tuumi boli o na tiŋgbani maa ni boliŋmɛri kpɛmba yili silimiingoli August yuuni 2017,<ref>{{Cite web |title=Reservados vs. Argentina y Paraguay|language=Spanish|url=http://www.auf.org.uy/Portal/NEWS/11750/|website=AUF's official website|archive-url=https://web.archive.org/web/20170812063745/http://www.auf.org.uy/Portal/NEWS/11750/ |archive-date=12 August 2017}}</ref> ka daa piligi bolli ŋme n-ti [[Uruguay national football team|Uruguay national team]] silimiingoli September dabaa anu dali lala yuuni maa.<ref>{{Cite web|url=https://www.elobservador.com.uy/nota/el-futuro-de-la-celeste-esta-asegurado-2017106900|title=El futuro de la celeste está asegurado|first=El|last=Observador|website=El Observador}}</ref> Bidibga ŋɔ daa di o tuuli pɔɣu zaŋ n-ti tiŋgbani maa boliŋmɛri kpamba yili bɛ mini Paraguay bolli ŋmɛbu ni. Bɛ daa piigi o Uruguay's provisional 26-man pool zaŋ n-ti [[2018 FIFA World Cup]] amaa ka daa bi tooi pahi bahigu 23-man squad.<ref>{{cite web|url=https://www.goal.com/en-gb/news/revealed-every-world-cup-2018-squad-23-man-preliminary-lists/oa0atsduflsv1nsf6oqk576rb|title=Revealed: Every World Cup 2018 squad – Final 23-man lists|website=Goal.com|first=Stephen|last=Crawford|date=4 June 2018|access-date=23 July 2020}}</ref>
==Maŋmaŋ biɛhigu==
Valverde paɣa nyɛla Argentina nima lahibalitira Mina Bonino. O mini o paɣa ŋɔ dɔɣila bihi ayi ko. Benicio nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so yuuni 2020 ka daa dɔɣi Bautista mi yuuni 2023.<ref>{{Cite web |date=3 July 2023 |title=Alex Baena's assault case on Federico Valverde to be archived due to 'significant inconsistencies' |url=https://www.sportstiger.com/news/alex-baenas-assault-case-on-federico-valverde-to-be-archived-due-to-significant-inconsistencies |access-date=1 August 2023 |website=SportsTiger}}</ref><ref>{{Cite web |date=20 February 2020 |title=Fede Valverde and Mina Bonino, parents of 1st child after 14 hours of labour |url=https://www.besoccer.com/new/fede-valverde-and-mina-bonino-parents-of-1st-child-after-14-hours-of-labour-796872 |access-date=25 October 2020 |website=BeSoccer |archive-date=3 November 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221103060113/https://www.besoccer.com/new/fede-valverde-and-mina-bonino-parents-of-1st-child-after-14-hours-of-labour-796872 |url-status=dead }}</ref> Valverde's yupaa n-daa na nyɛ ''Pajarito'' (baby bird) amaa ka lee pa ti booni o maŋ saha ŋɔ ''Halcón'' ([[falcon]]) ka di lu zahim o boliŋmɛri baŋsim zoobu. "Sokam pahiri la ''Halcón'' thing ka n suhi yu ni li, di nyɛla din niŋdi ma nyaɣisim. Niriba suhiri nyɛla din daa yiɣisi pirinla bɛ daa na kuli bɔrimi ni bɛ booni ma ''Pajarito amaa saha mani nyɛ'' ''Halcón'' ," Valverde n-nyɛ ŋun daa di lala alizama ŋɔ bɛ ni daa niŋdi o vihigu.<ref>{{Cite web |last=News |first=Madridista |title=Valverde explains his nickname change from 'Pajarito' to 'Halcón' |url=https://madridistanews.com/en/news/detail/valverde-explains-his-nickname-change-from-pajarito-to-halc-n |access-date=22 September 2023 |website=Madridista |language=en}}</ref>
Valverde nyɛla ŋun daa ŋmɛ [[Villarreal CF|Villarreal]]'s booli ŋmɛra [[Álex Baena]], o ni daa ŋmɛ luɣ'shɛli maa nyɛ [[Santiago Bernabéu Stadium|Santiago Bernabéu]] din daa niŋ ka bɛ koŋ nasara 3–2 La Liga booli ni silimiin goli April dabaa anii dali yuuni 2023 ka di zuɣu daa che ka Baena daa di fiila zaŋ n-ti Valverde jandi o paɣa Mina Bonino ni daa na mali so puli ka di daa che ka o paɣa daa kuhi pa; bakoyi dibaa ashɛm nyaaŋa, dabiɛm daa mali pam ni paɣa maa puli maa ti ni saɣim pirinla Bonino daa mali la yɛlimuɣisira zaŋ jandi o puli maa. Di nyaaŋa silimiin goli July dabaa ata dali bɛ daa yihiValverde kootu yuli booni magistrates' puuni din daa niŋ ka bɛ nya ka o ka taali la.<ref>{{cite web |date=3 July 2023 |title=Alex Baena's legal case against Federico Valverde over alleged punch is dropped |url=https://theathletic.com/4662923/2023/07/03/federico-valverde-case-dropped/ |publisher=The Athletic}}</ref><ref>{{cite web |date=9 April 2023 |title=Real Madrid's Valverde punches Villarreal's Baena after LaLiga loss – sources |url=https://www.espn.com/soccer/real-madrid-espreal_madrid/story/4919485/real-madrid-federico-valverde-punches-villarreal-alex-baena-after-laliga-loss-sources |publisher=ESPN}}</ref><ref>{{Cite web |date=9 April 2023 |title=Why Real Madrid's Federico Valverde is alleged to have punched Villarreal's Alex Baena – explained {{!}} Goal.com US |url=https://www.goal.com/en-us/news/why-real-madrid-federico-valverde-punched-villarreal-alex-baena/blt3e8bc91202746dd3 |access-date=22 September 2023 |website=goal.com |language=en-US}}</ref>
== O Bͻl’ ŋmɛbo Yaɣili Tuma ==
===Peñarol===
Valverde zaŋla o bipoli tali bolli ŋmɛbu kpalim [[Peñarol]], ka kpam o maŋ ni. O tuuli bolli ŋmɛbu ni daa nyɛla Anashaara goli July biɛɣu pishi ni ata dali, o dɔɣim dabisili chuɣu puhibu yi'biɛɣu yuun pishi ata ka puhibu ni, bɛ mini [[Cruzeiro Esporte Clube|Cruzeiro]] zosimli bolli ŋmɛbu ni bɛ ni daa di shɛli 3–1. ka o daa ŋme n-ti o bol'ŋmɛri dundɔŋ maa bikura Anashaara goli August biɛɣu pia ni ayɔbu dali yuuni 2015, [[2015–16 Uruguayan Primera División season|2015–16 season]] maachi din daa be bɛ mini [[C.A. Cerro|Cerro]] sunsuuni, ka ŋun daa lɛri o bolli baŋsim, [[Diego Forlán]] daa tabi sɔŋ o.<ref name=":0" /><ref>{{cite web|url=https://int.soccerway.com/matches/2015/08/16/uruguay/primera-division/club-atletico-cerro/club-atletico-penarol/2136152/|title=CERRO VS. PEÑAROL 0 – 3|work=Soccerway}}</ref>
O daa pahi Uruguay bipola bolli ni ka daa nya yurilim Europe bol'ŋmɛri dundɔna ni, n-ti tabili [[Arsenal F.C.|Arsenal]], [[FC Barcelona|Barcelona]], [[FC Chelsea|Chelsea]] ni [[Real Madrid CF|Real Madrid]].<ref>{{Cite web|url=https://www.offthepost.info/2015/04/13/arsenal-battle-real-madrid-uruguayan-starlet-federico-valverde/|title=Arsenal battle Real Madrid for Uruguayan starlet Federico Valverde – Off The Post|first=Rob|last=Parker|access-date=2024-08-05|archive-date=2016-09-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20160927130806/http://www.offthepost.info/blog/2015/04/arsenal-battle-real-madrid-uruguayan-starlet-federico-valverde/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://metro.co.uk/2015/04/11/arsenal-launch-transfer-bid-to-sign-uruguay-starlet-federico-valverde-ahead-of-barcelona-5144874/|title=Arsenal 'launch bid to beat Barca to South America's most exciting talent'|first=Will|last=Giles|date=11 April 2015|work=Metro}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.mirror.co.uk/sport/football/transfer-news/arsenal-chelsea-battling-transfer-uruguayan-5483159|title=Arsenal and Chelsea battling for transfer of Uruguayan wonderkid|first=Ed|last=Malyon|date=9 April 2015|work=Daily Mirror}}</ref>
===Real Madrid===
Anashaara goli July 2016 yuuni, Valverde daa yi Peñarol chaŋ Real Madrid, ka daa ŋmɛri tiri [[Real Madrid Castilla|Castilla]] vuhim bɔl'ŋmɛriba yaɣili.<ref>{{Cite web|url=http://www.marca.com/en/football/real-madrid/2016/07/27/57987e9eca47413d158b462a.html|title=Real Madrid sign up starlet Valverde – MARCA English|date=27 July 2016 |access-date=25 September 2016}}</ref>Chira ayi nyaaŋa, o daa ŋme o tuuli bolli n-ti Castilla bɛ mini [[Real Unión]] ŋmɛbu ni, ka bɛ daa leei koŋ nasara.<ref>{{Cite web|url=http://www.realmadrid.com/en/news/2016/08/1-0-castilla-lost-by-the-tightest-of-margins-in-irun|title=1–0: Castilla lost by the tightest of margins in Irún – Real Madrid C.F.|access-date=10 March 2017}}</ref> O nyɛla ŋun nya zaasheei Castilla bol'nmɛriba ni o tuuli ŋmɛbu ni, ka daa di o tuuli pɔɣu bɛ mini [[Albacete Balompié|Albacete]] ŋmebu ni Anashaara goli December yuuni 2016.<ref>{{Cite web|url=http://www.realmadrid.com/en/news/2016/12/3-1-castilla-go-top-of-the-league-at-the-di-stefano|title=3–1: Castilla see off the leaders at the Di Stéfano – Real Madrid C.F.|access-date=10 March 2017}}</ref>
O kpaŋ maŋa bol'`mɛri yili ŋɔ ni zuɣu, [[Santiago Solari]], o koochi ŋun daa be Castilla, daa yɛliya Anashaara goli January biɛɣu pihita yini ka dali yuuni 2017, "N-niŋ suhupiɛli pam ni ŋun. O kpaŋ o maŋ pam ti bol'ŋmɛri yili maa mini tiŋgbani maa. Valverde nyɛla ŋun ŋmɛri bolli sunsuui viɛnyɛla."<ref>{{Cite web|url=http://www.marca.com/en/football/real-madrid/2017/01/29/588db22446163f02398b4670.html|title=Valverde – one of Real Madrid Castilla's most important players – MARCA English|date=29 January 2017 |access-date=29 January 2017}}</ref>
====Deportivo La Coruña chandi din nyɛ samli====
Anashaara goli June biɛɣu pishi ni ayi dali yuuni 2017, Valverde nyɛla bɛ ni daa zaŋ so n-ti [[La Liga]] bol'ŋmɛri dundɔŋ yuli booni [[Deportivo de La Coruña]] yoli ni o ŋme ni yuuni.<ref>{{cite web|url=http://www.rcdeportivo.es/noticia/fede-valverde-nuevo-jugador-del-deportivo-para-la-temporada-2017-2018|title=Fede Valverde, nuevo jugador del Deportivo para la Temporada 2017–2018|trans-title=Fede Valverde, new player of Deportivo for the 2017–2018 season|publisher=Deportivo La Coruña|language=es|date=22 June 2017|access-date=30 June 2017}}</ref> O daa ŋmela o tuuli kompateesa ŋɔ bolli Anashaara goli September, ka daa zani [[Federico Cartabia|Fede Cartabia]] zaani bɛ ni daa kɔŋ nasara ni bɛ paaki bolli din daa ŋme ka bɛ di ba 2–4 bɛ mini [[Real Sociedad]] ŋmɛbu ni. Valverde ŋmela maachinima pishi ni anahi lala bolli ŋɔ ni, ka bɛ daa leei bi tooi ŋme n-chaŋ tooni.
====2018: Real Madrid labbu na====
[[File:Federico Valverde Real Madrid 2018.jpg|thumb|Valverde with [[Real Madrid]] in 2018|248x248px]]
O ni daa yi samli ŋmebu ŋɔ ni labirina, Valverde daa che ka kpeen kuro [[Julen Lopetegui]] suhu paligi yuuni 2018–19 shili malibu zaŋ chaŋ yuuni yuuni bolli ŋmebu ni ka o daa zaŋ o pahi bol'ŋmɛri dundɔŋ maa ni.<ref>{{cite web|url=http://www.marca.com/en/football/real-madrid/2018/08/17/5b7738fe22601d3d7f8b4571.html|title=Fede Valverde will stay with Real Madrid|work=Marca|location=Spain|date=17 August 2018|access-date=1 September 2018}}</ref> Anashaara goli October biɛɣu pishi ni ata dali yuuni 2018, Valverde daa ŋme o tuuli bolli n-ti Real Madrid [[2018–19 UEFA Champions League|UEFA Champions League]] bɔŋbɔŋ ŋmebu ni bɛ mini [[FC Viktoria Plzeň|Viktoria Plzeň]] ni daa ŋme [[Santiago Bernabéu Stadium|Bernabéu]] sahashɛli o ni daa nyɛ yuun pishi.<ref>{{Cite web|title=Fede Valverde celebrates his first game for Madrid: 'I'm happy with debut, bur winning was more important'|url=https://tribuna.com/en/realmadrid/news/2020-03-06-fede-valverde-celebrates-his-first-game-for-madrid-im-happy-with-debut-bur-winning-was-mo/|access-date=25 October 2020|website=Tribuna.com|archive-date=28 October 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201028210357/https://tribuna.com/en/realmadrid/news/2020-03-06-fede-valverde-celebrates-his-first-game-for-madrid-im-happy-with-debut-bur-winning-was-mo/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=24 October 2018|title=Federico Valverde delights in his Real Madrid debut|url=https://therealchamps.com/2018/10/24/federico-valverde-delights-in-his-real-madrid-debut/|access-date=25 October 2020|website=The Real Champs|archive-date=23 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221023202236/https://therealchamps.com/2018/10/24/federico-valverde-delights-in-his-real-madrid-debut/|url-status=dead}}</ref> O ŋmela maachinima pishi ni ata ka kpuɣi [[2018 FIFA Club World Cup|FIFA Club World Cup]] o tuuli yuuni o tuuli bol'ŋmeri yili ŋɔ ni ŋme n-ti ni.<ref>{{Cite web|title=Valverde turns 22 {{!}} Real Madrid CF|url=https://www.realmadrid.com/en/news/2020/07/22/valverde-turns-22|access-date=25 October 2020|website=Real Madrid C.F. – Web Oficial}}</ref>
====2019–2021: First team breakthrough====
Din daa niŋ ka [[Zinedine Zidane]] labina ka [[Marcos Llorente]] daa chaŋ, Valverde nyɛla ŋun daa nyɛ bol'ŋmɛra kpiɛŋ bol'ŋmɛriba ban daa ŋmɛ yuuni 2019–20 season.<ref>{{Cite web|date=31 October 2019|title=Modric is no longer a sure-fire starter for Real Madrid|url=https://en.as.com/en/2019/10/31/football/1572549542_338881.html|access-date=25 October 2020|website=AS.com|archive-date=23 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221023202225/https://en.as.com/en/2019/10/31/soccer/1572549542_338881.html|url-status=dead}}</ref> Silimiin goli November dabaa awɔi dali yuuni 2019, o daa di la tuuli pɔɣu zaŋ n-ti Real Madrid bɛ 4–0 sambani booli nasara nyabu bɛ mini [[SD Eibar|Eibar]] din daa nyɛ La Liga.<ref>{{cite web|date=9 November 2019|title=Karim Benzema double helps Real Madrid cruise past Eibar|url=https://www.espn.in/football/report?gameId=550490|access-date=9 November 2019|publisher=espn.in}}</ref>
Anashaara goli January biɛɣu pia ni ayi dali yuuni 2020, Valverde mini [[Álvaro Morata]] daa ŋme bolli kpe taba ni [[2019–20 Supercopa de España Final|Supercopa de España Final]] bolli ŋmebu ni Atlético Madrid maachi ni, ka bɛ daa gbaagi o faawuli amaa ka di zuɣu daa che bɛ bi tooi di ba pɔɣu.<ref>{{cite web |title=Fede Valverde vs Atletico Madrid {{!}} ( Spanish Super Cup – Final ) 2020 HD 1080i |url=https://www.youtube.com/watch?t=399&v=uSKGjcbyots&feature=youtu.be |website=YouTube |publisher=RMDVIDSTV |access-date=30 December 2020}}</ref> Bɛ daa yihi Valverde, amaa o niŋsim maa daa che ka pɔɣu maa bi di, ka di daa mirisi che ka panatirikinima ŋmebu ti lu ka Real Madrid daa nya nasara, ka o daa di "Man of The Match" pini. Atlético Madrid kpɛma [[Diego Simeone]] daa ti yɛliya ni lala yaɣili ŋɔ "n daa kpa talahi bolli maa ni".<ref>{{cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/51090816|title=Real Madrid win Super Cup – and it's all down to Federico Valverde's red card|publisher=BBC|date=13 January 2020|access-date=13 January 2020}}</ref>Maachi pihita ni ata ka o daa ŋme lala yuuni maachinima maa ni, ka Real Madrid daa kpuɣi [[2019–20 La Liga]].<ref>{{cite web|url=https://www.marca.com/en/football/real-madrid/2020/07/17/5f10db2146163f3c2c8b45d7.html|title=Real Madrid win the longest LaLiga Santander season|date=17 July 2020|access-date=17 July 2020|website=Marca|location=Spain}}</ref>
Silimiin goli September biɛɣ'pishi ni ayopɔin dali, Valverde daa di la Real Madrid's tuuli pɔɣu yuuni [[2020–21 Real Madrid CF season|2020–21 season]] bɛ sambani booli ni [[Real Betis|Betis]] din daa nyɛ [[2020–21 La Liga|La Liga]] ka daa nya nasara lala booli ŋɔ ni 3–2 ka bɛ daa piigi o 'King of The Match'.<ref>{{Cite web|date=28 September 2020|title=Betis 2–3 Real Madrid: results, summary and goals|url=https://en.as.com/resultados/futbol/primera/2020_2021/directo/regular_a_3_326868/|access-date=26 October 2020|website=AS.com|archive-date=17 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221017205952/https://en.as.com/resultados/futbol/primera/2020_2021/directo/regular_a_3_326868/|url-status=dead}}</ref> Din bɔŋɔ n-daa pahiri o 50th La Liga booli zaŋ n-ti ''Los Blancos''.<ref>{{Cite web|title=Valverde makes 50th LaLiga appearance for Real Madrid {{!}} Real Madrid CF|url=https://www.realmadrid.com/en/news/2020/09/20/valverde-makes-50th-laliga-appearance-for-real-madrid|access-date=26 October 2020|website=Real Madrid C.F. – Web Oficial}}</ref> Di chiri yini nyaaŋa silimiin goli October biɛɣ'pishi ni anahi dali, Valverde daa di la pɔɣu bɛ mini [[FC Barcelona|Barcelona]] bɛ ni daa ŋmɛri [[Camp Nou]] ka bɛ daa nya nasara 3–1. O daa leei bol'ŋmɛra ŋun pahiri ayi Uruguayan ŋun di pɔɣu [[El Clásico]] ( [[Luis Suárez]] nyaaŋa) ka nyɛ tuuli zaŋ n-ti Real Madrid.<ref>{{Cite web|title=Barcelona-Real Madrid: 1–3: Superb win in the Clásico|url=https://www.realmadrid.com/en/news/2020/10/24/1-3--superb-win-in-the-clasico|access-date=26 October 2020|website=Real Madrid C.F. – Web Oficial}}</ref>
Anashaara goli September biɛɣu pihita ata ka dali, Valverde daa di Real Madrid tuuli pɔɣu [[2020–21 Real Madrid CF season|2020–21 season]] ni sambani ni bolli din daa ŋme bɛ mini [[Real Betis|Betis]] sunsuuni [[2020–21 La Liga|La Liga]] ka daa naai ni 3–2 nasara dibu ka o daa di 'King of The Match'.<ref>{{Cite web|date=28 September 2020|title=Betis 2–3 Real Madrid: results, summary and goals|url=https://en.as.com/resultados/futbol/primera/2020_2021/directo/regular_a_3_326868/|access-date=26 October 2020|website=AS.com|archive-date=17 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221017205952/https://en.as.com/resultados/futbol/primera/2020_2021/directo/regular_a_3_326868/|url-status=dead}}</ref> Dini n daa lahi pahiri o La Liga maachi din daa pahiri pihinu zaŋ ti ''Los Blancos''.<ref>{{Cite web|title=Valverde makes 50th LaLiga appearance for Real Madrid {{!}} Real Madrid CF|url=https://www.realmadrid.com/en/news/2020/09/20/valverde-makes-50th-laliga-appearance-for-real-madrid|access-date=26 October 2020|website=Real Madrid C.F. – Web Oficial}}</ref> Chirili nyaaŋa Anashaara goli October biɛɣu pishi ni anahi dali, Valverde daa di [[FC Barcelona|Barcelona]] nima pɔɣu [[Camp Nou]] minti dibaa anu zuɣu bɛ ni daa nya nasara shɛli 3–1 ni. O ko n daa nyɛ tuuli Uruguay nira ŋun di pɔɣu [[El Clásico]] ( [[Luis Suárez]] nyaaŋa) ka nyɛ tuuli ŋun di n-ti Real Madrid.<ref>{{Cite web|title=Barcelona-Real Madrid: 1–3: Superb win in the Clásico|url=https://www.realmadrid.com/en/news/2020/10/24/1-3--superb-win-in-the-clasico|access-date=26 October 2020|website=Real Madrid C.F. – Web Oficial}}</ref> Bakoi yini nyaaŋa, Valverde daa lahi diya, [[SD Huesca|Huesca]] ka o daa di, ka bɛ daa di nasara di daa nyɛ 4–1 [[Alfredo Di Stéfano Stadium]]. O pɔri dibgaa ata ni n daa bala lala yuuni ŋɔ, ka di wuhiri ni o di n-gari din daa pun gari ha.<ref>{{Cite web|title=Real Madrid-Huesca: 4–1: Real Madrid ease past Huesca to move top|url=https://www.realmadrid.com/en/news/2020/10/31/4-1-real-madrid-ease-past-huesca-to-move-top|access-date=31 October 2020|website=Real Madrid C.F. – Web Oficial}}</ref>
==== 2021–present: Contract extensions and Champions League victory ====
[[File:Ofrenda de la Liga y la Champions-25-L.Millán (52109523814).jpg|thumb|217x217px|Valverde in a trophy presentation ceremony at [[Virgin of Almudena]] in 2022]]
Silimiin goli August yuuni 2021, Valverde nyɛla ŋun daa tirisi o alikawli hali ni yuuni 2027.<ref>{{Cite web|title=Official Announcement: Valverde|url=https://www.realmadrid.com/en/news/2021/08/24/official-announcement-valverde|access-date=24 August 2021|website=Real Madrid}}</ref> Silimiin goli January biɛɣ'pinaayi dali yuuni 2022, o daa di la Real Madrid's pɔɣu din pahiri ata bɛ 3–2 nasara nyabu bɛ mini Barcelona din daa niŋ ka bɛ pahi ba saha zaŋ n-ti [[2021-22 Supercopa de España|Supercopa de España]] semi-final, kpompatiisa shɛli Madrid ni daa ti kpaɣi la.<ref>{{Cite web|title=VIDEO: Amazing Valverde goal v Barcelona in Spanish Super Cup|url=https://www.besoccer.com/new/video-amazing-valverde-goal-v-barcelona-in-spanish-super-cup-1089640|access-date=7 June 2022|website=BeSoccer|archive-date=24 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221024020301/https://www.besoccer.com/new/amp/video-amazing-valverde-goal-v-barcelona-in-spanish-super-cup-1089640|url-status=dead}}</ref> Silimiin goli May biɛɣ'pihita ayi ka dali, o daa sɔŋ [[Vinícius Júnior]] ka o daa di nasara nyabu pɔɣu 1–0 bɛ mini [[Liverpool F.C.|Liverpool]] yuuni [[2022 UEFA Champions League Final]] ka di daa che ka bɛ zali taarihi din nyɛ 14th [[UEFA Champions League]] zaŋ n-ti Real Madrid.<ref>{{cite web |url=https://www.sportingnews.com/us/soccer/news/vinicius-goal-champions-league-final-real-madrid-liverpool-result/klg5gwmdz5b3dcomysxszxtg |title=Vinicius Jr goal in Champions League final gives Real Madrid result vs Liverpool |website=Sporting News |date=7 June 2022 }}</ref>
Silimiin goli September yuuni 2022, o daa di o tuuli Champions League pɔɣu bɛ 2–0 nasara nyabu bɛ mini [[RB Leipzig]].<ref>{{cite web |url=https://www.reuters.com/lifestyle/sports/real-eventually-see-off-leipzig-with-late-goals-2022-09-14/ |title=Sharp-shooting Valverde fires unconvincing Real to victory |website=Reuters |date=15 September 2022 }}</ref> Yuuni [[2022–23 Real Madrid CF season|2022–23 season]], o daa di la pɔri pinaayi kompatiisa nima ni, ka daa pali koach [[Carlo Ancelotti]]'s buɣisibu ni o yɛn di la pɔri pia .<ref>{{cite web |last=Díaz |first=José Félix |url=https://www.marca.com/en/football/real-madrid/2023/02/11/63e7fe7e22601db7078b45a3.html |title=Valverde scores his 10th goal of the season and 'saves' Ancelotti |publisher=Marca |date=11 February 2023 }}</ref> Silimiin goli November yuuni 2023, Valverde daa tirisi o alikawali ni Real Madrid hali ni silimiin goli June biɛɣ'pihita dali yuuni 2029.<ref>{{cite news|title=Official Announcement: Valverde renews contract until 2029|url=https://www.realmadrid.com/en/news/2023/11/09/official-announcement-valverde-renews-contract-until-2029|publisher=Real Madrid CF|date=8 November 2023|access-date=8 November 2023}}</ref><ref>{{Cite web |last= |first= |date=9 November 2023 |title=Federico Valverde signs new Real Madrid contract until 2029 |url=https://www.beinsports.com/en-au/football/la-liga/articles/federico-valverde-signs-new-real-madrid-contract-until-2029-2023-11-09 |access-date=9 November 2023 |website=beIN SPORTS |language=en-au}}</ref>
Silimiin goli April dabaa awɔi dali yuuni 2024, o daa o tuuli [[Volley (association football)|volley]] bɛ 3–3 booli ŋmɛ kpari bɛ mini [[Manchester City F.C.|Manchester City]] din daa nyɛ [[2023–24 UEFA Champions League knockout phase|Champions League quarter-finals]] ka di daa che ka o di Goal of the Season.<ref>{{cite web |url=https://www.uefa.com/uefachampionsleague/news/028e-1b0b051fb621-063e500208eb-1000--goal-of-the-season-top-ten/ |title=UEFA Champions League Goal of the Season: Federico Valverde tops Technical Observer selection |publisher=UEFA |date=3 June 2024 }}</ref> Din daa niŋ ka bɛ kpaɣi [[2024 UEFA Champions League final|Champions League final]], lahabali daa wuhiya ni o nyɛla ŋun yɛn deei kalinli dibaa anii liika di yi niŋ ka [[Toni Kroos]]'chaŋ vuhim naai nyaaŋa.<ref>{{cite web |url=https://www.sportskeeda.com/football/news-fede-valverde-says-legs-trembling-toni-kroos-passed-real-madrid-8-shirt |title=Fede Valverde says his ‘legs were trembling’ after Toni Kroos passed on Real Madrid #8 shirt to him |publisher=Sportskeeda |date=3 June 2024 }}</ref>
== O Bͻl’ ŋmɛbo Laasabu Malibu ==
===Club===
{{updated|match played 1 June 2024}}<ref>{{Soccerway}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
|+ Appearances and goals by club, season and competition
!rowspan="2"|Club
!rowspan="2"|Season
!colspan="3"|League
!colspan="2"|[[Copa del Rey]]
!colspan="2"|Continental
!colspan="2"|Other
!colspan="2"|Total
|-
!Division!!Apps!!Goals!!Apps!!Goals!!Apps!!Goals!!Apps!!Goals!!Apps!!Goals
|-
|[[Peñarol]]
|[[2016 Uruguayan Primera División|2016]]
|[[Uruguayan Primera División]]
|12||0||colspan="2"|—||1{{efn|Appearance in [[Copa Libertadores]]}}||0||colspan="2"|—||13||0
|-
|[[Real Madrid Castilla]]
|[[2016–17 Segunda División B|2016–17]]
|[[Segunda División B]]
|30||3||colspan="2"|—||colspan="2"|—||colspan="2"|—||30||3
|-
|[[Deportivo de La Coruña|Deportivo La Coruña]] (loan)
|[[2017–18 Deportivo de La Coruña season|2017–18]]
|[[La Liga]]
|24||0||1||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||25||0
|-
|rowspan=7|[[Real Madrid CF|Real Madrid]]
|[[2018–19 Real Madrid CF season|2018–19]]
|La Liga
|16||0||5||0||4{{efn|Appearances in [[UEFA Champions League]]|name=UCL}}||0||colspan="2"|—||25||0
|-
|[[2019–20 Real Madrid CF season|2019–20]]
|La Liga
|33||2||3||0||6{{efn|name=UCL}}||0||2{{efn|Appearance(s) in [[Supercopa de España]]|name=Sup}}||0||44||2
|-
|[[2020–21 Real Madrid CF season|2020–21]]
|La Liga
|24||3||1||0||7{{efn|name=UCL}}||0||1{{efn|name=Sup}}||0||33||3
|-
|[[2021–22 Real Madrid CF season|2021–22]]
|La Liga
|31||0||2||0||11{{efn|name=UCL}}||0||2{{efn|name=Sup}}||1||46||1
|-
|[[2022–23 Real Madrid CF season|2022–23]]
|La Liga
|34||7||6||0||11{{efn|name=UCL}}||2||5{{efn|Two appearances in Supercopa de España, one appearance in [[UEFA Super Cup]], two appearances and three goals in [[FIFA Club World Cup]]}}||3||56||12
|-
|[[2023–24 Real Madrid CF season|2023–24]]
|La Liga
|37||2||2||0||13{{efn|name=UCL}}||1||2{{efn|name=Sup}}||0||54||3
|-
!colspan="2"|Total
!175||14||19||0||52||3||12||4||258||21
|-
!colspan="3"|Career total
!241!!17!!20!!0!!53!!3!!12!!4!!326!!24
|}
{{noteslist}}
===International===
{{updated|match played 13 July 2024}}<ref name="NFT">{{NFT player}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
|+ Appearances and goals by national team and year
!National team!!Year!!Apps!!Goals
|-
|rowspan="8"|[[Uruguay national football team|Uruguay]]
|2017||4||1
|-
|2018||4||0
|-
|2019||12||1
|-
|2020||2||0
|-
|2021||13||1
|-
|2022||12||1
|-
|2023||8||2
|-
|2024||7||1
|-
!colspan="2"|Total!!62!!7
|}
:''Scores and results list Uruguay's goal tally first, score column indicates score after each Valverde goal.''<ref name="NFT"/>
{| class="wikitable sortable"
|+ List of international goals scored by Federico Valverde
! No. !! Date !! Venue !! Opponent !! Score !! Result !! Competition
|-
| align=center | 1 || 5 September 2017 || [[Estadio Defensores del Chaco]], [[Asunción]], Paraguay || {{fb|PAR}} ||align=center| 1–0 ||align=center| 2–1 || [[2018 FIFA World Cup qualification (CONMEBOL)|2018 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align=center | 2 || 7 June 2019 || [[Estadio Centenario]], [[Montevideo]], Uruguay || {{fb|PAN}} || align=center | 3–0 || align=center | 3–0 || [[Friendly (association football)|Friendly]]
|-
| align=center | 3 || 5 September 2021 || [[Estadio Campeón del Siglo]], [[Montevideo]], Uruguay || {{fb|BOL}} || align=center | 2–0 || align=center | 4–2 || [[2022 FIFA World Cup qualification (CONMEBOL)|2022 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align=center | 4 || 29 March 2022 || [[Estadio San Carlos de Apoquindo]], [[Santiago]], Chile || {{fb|CHI}} || align=center | 2–0 || align=center | 2–0 || 2022 FIFA World Cup qualification
|-
| align=center | 5 || 24 March 2023 || [[Japan National Stadium]], [[Tokyo]], Japan || {{fb|JPN}} || align=center| 1–0 || align=center| 1–1 || [[Kirin Cup Soccer#2023 Kirin Challenge Cup|2023 Kirin Challenge Cup]]
|-
| align=center | 6 || 8 September 2023 || [[Estadio Centenario]], [[Montevideo]], Uruguay || {{fb|CHI}} || align=center | 2–1 || align=center | 3–1 || [[2026 FIFA World Cup qualification (CONMEBOL)|2026 FIFA World Cup qualification]]
|-
| align=center | 7 || 27 June 2024 || [[MetLife Stadium]], [[East Rutherford, New Jersey|East Rutherford]], United States || {{fb|BOL}} || align=center | 4–0 || align=center | 5–0 || [[2024 Copa América Group C|2024 Copa América]]
|}
== Kpaŋmaŋa Pina ==
'''Peñarol'''
*[[Uruguayan Primera División|Primera División]]: [[2015–16 Uruguayan Primera División season|2015–16]]<ref>{{cite web|title=F. VALVERDE PASSPORT|url=https://int.soccerway.com/players/federico-santiago-valverde-dipetta/397869/|work=Soccerway}}</ref>
'''Real Madrid'''
*[[La Liga]]: [[2019–20 La Liga|2019–20]],<ref>{{cite news|url=https://www.laliga.com/en-GB/news/real-madrid-win-2019-20-laliga-santander|title=Real Madrid win 2019/20 LaLiga Santander|date=16 July 2020|publisher=LaLiga|access-date=17 July 2020|archive-date=17 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200717010848/https://www.laliga.com/en-GB/news/real-madrid-win-2019-20-laliga-santander|url-status=dead}}</ref> [[2021–22 La Liga|2021–22]],<ref>{{cite web |last=Westwood |first=James |date=30 April 2022 |title=Real Madrid clinch 35th La Liga title with four games to spare after victory over Espanyol |url=https://www.goal.com/en-us/news/real-madrid-35th-la-liga-title/bltb8dfbd27f32f5feb |access-date=30 April 2022 |website=Goal.com}}</ref> [[2023–24 La Liga|2023–24]]<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/sport/football/articles/c0x05j54l8wo|title=Real Madrid crowned champions after Barca's defeat at Girona|website=BBC Sport|date=4 May 2024|access-date=4 May 2024}}</ref>
*[[Copa del Rey]]: [[2022–23 Copa del Rey|2022–23]]<ref>{{cite web|title=Real Madrid 2–1 Osasuna: Rodrygo scores twice as Madrid win Copa del Rey |url=https://www.bbc.com/sport/football/65500297|publisher=BBC|date=6 May 2023|access-date=6 May 2023}}</ref>
*[[Supercopa de España]]: [[2020 Supercopa de España|2020]],<ref>{{cite web|url=https://www.marca.com/en/football/real-madrid/cronica/2020/01/12/5e1b882ce2704e6d7a8b4598.html|title=Real Madrid win the Supercopa from the spot|date=12 January 2020|access-date=12 January 2020|website=Marca|location=Spain}}</ref> [[2022 Supercopa de España|2022]],<ref>{{cite news|url=https://www.marca.com/en/football/real-madrid/2022/01/16/61e481b0ca4741226d8b458c.html|title=Modric and Benzema fire Real Madrid to the Supercopa title |newspaper=Marca |first=Euan |last=Mctear |date=16 January 2022|access-date=16 January 2022}}</ref> [[2024 Supercopa de España|2024]]<ref>{{Cite web |date=14 January 2024 |title=El Real Madrid recupera su corona en la Supercopa (4–1) |url=https://rfef.es/es/noticias/cronica-el-real-madrid-recupera-su-corona-en-la-supercopa-4-1 |access-date=15 January 2024 |website=[[Real Federación Española de Fútbol]] |language=es}}</ref>
*[[UEFA Champions League]]: [[2021–22 UEFA Champions League|2021–22]],<ref>{{cite news |url=https://www.uefa.com/uefachampionsleague/news/0275-15415a62aaf0-36d3e17d7404-1000/ |title=Champions League final: Vinícius Júnior scores only goal as Real Madrid deny Liverpool again |website=UEFA.com |publisher=Union of European Football Associations |date=28 May 2022 |access-date=28 May 2022}}</ref> [[2023–24 UEFA Champions League|2023–24]]<ref>{{cite news|url=https://www.espn.co.uk/football/story/_/id/40257014/champions-league-real-madrid-beat-dortmund-15th-title|title=Champions League: Real Madrid beat Dortmund for 15th title|publisher=espn.co.uk|date=1 June 2024|access-date=1 June 2024}}</ref>
*[[UEFA Super Cup]]: [[2022 UEFA Super Cup|2022]]<ref>{{cite news |url=https://www.uefa.com/uefasupercup/news/0278-15d6268709ab-38bef8ec34df-1000--report-real-madrid-win-the-super-cup/ |title=Real Madrid 2–0 Eintracht Frankfurt: Five-star Madrid triumph in Helsinki |website=UEFA.com |publisher=Union of European Football Associations |date=10 August 2022 |access-date=11 August 2022}}</ref>
*[[FIFA Club World Cup]]: [[2018 FIFA Club World Cup|2018]],<ref>{{cite news|url=https://www.marca.com/futbol/mundial-de-clubes/cronica/2018/12/22/5c1e81a2e5fdea02688b4580.html|title=El Madrid agranda su leyenda|trans-title=Madrid largen their legend|newspaper=Marca|location=Spain|last=Rodríguez|first=José María|language=es|date=22 December 2018|access-date=22 December 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20191008171528/https://www.marca.com/futbol/mundial-de-clubes/cronica/2018/12/22/5c1e81a2e5fdea02688b4580.html|archive-date=8 October 2019|url-status=dead}}</ref> [[2022 FIFA Club World Cup|2022]]<ref>{{cite web |url=https://www.fifa.com/fifaplus/en/articles/real-madrid-al-hilal-final-report-review-vinicius-junior-federico-valverde-club-world-cup-morocco-2022 |title=Vinicius and Valverde dazzle as five-star Madrid conquer |publisher=[[FIFA]] |date=11 February 2023 |access-date=11 February 2023}}</ref>
'''Uruguay'''
*[[Copa América]] third place: [[2024 Copa América|2024]]<ref>{{cite web|title=Uruguay beats Canada on penalties to finish CONMEBOL Copa América™ in 3rd Place|url=https://copaamerica.com/en/news/highlights-uruguay-canada-third-place-penalties-copa-america-2024|date=14 July 2024|access-date=14 July 2024}}</ref>
'''Individual'''
* [[La Liga Awards#Team of the season|La Liga Team of the Season]]: [[2022–23 La Liga|2022–23]],<ref>{{cite news|title=Los Premios 'Team Of The Season' de EA SPORTSTM y LaLiga revelan a los mejores 15 jugadores de la temporada |trans-title=The EA SPORTSTM and LaLiga 'Team Of The Season' Awards reveal the best 15 players of the season|url=https://www.laliga.com/noticias/los-premios-team-of-the-season-de-ea-sportstm-y-laliga-revelan-a-los-mejores-15-jugadores-de-la-temporada|date=19 May 2023|access-date=21 May 2023|publisher=LaLiga}}</ref> [[2023–24 La Liga|2023–24]]<ref>{{cite news|title=Los Premios ‘Team Of The Season’ de LALIGA y EA SPORTS desvelan los 15 mejores jugadores de la temporada|url=https://www.laliga.com/noticias/los-premios-team-of-the-season-de-laliga-y-ea-sports-desvelan-los-15-mejores-jugadores-de-la-temporada|language=es|date=17 May 2024|access-date=17 May 2024|publisher=LaLiga}}</ref>
*[[FIFA U-20 World Cup]] [[FIFA U-20 World Cup#Awards|Silver Ball]]: [[2017 FIFA U-20 World Cup|2017]]<ref>{{cite web|title=FIFA U-20 World Cup Korea Republic 2017 – Awards|url=https://www.fifa.com/u20worldcup/awards/index.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20070903011434/http://www.fifa.com/u20worldcup/awards/index.html|url-status=dead|archive-date=3 September 2007|publisher=FIFA}}</ref>
*[[UEFA]] La Liga Revelation Team of the year: 2019–20<ref>{{cite web|url= https://es.uefa.com/uefaeuropaleague/news/025f-0ff091d12bcc-b8388f80644f-1000--equipo-revelacion-de-la-liga-2019-20|title= Equipo Revelación de La Liga 2019/20|publisher=UEFA|date=21 July 2020}}</ref>
*[[La Liga Player of the Month]]: [[2022–23 La Liga#Monthly|September 2022]]<ref>{{cite news|url=https://www.laliga.com/en-GB/news/fede-valverde-named-laliga-santander-player-of-the-month-for-september|title=Fede Valverde named LaLiga Santander Player of the Month for September|date=29 September 2022|access-date=29 September 2022|publisher=La Liga|archive-date=17 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221017165451/https://www.laliga.com/en-GB/news/fede-valverde-named-laliga-santander-player-of-the-month-for-september|url-status=dead}}</ref>
*[[FIFA Club World Cup awards|FIFA Club World Cup Silver Ball]]: [[2022 FIFA Club World Cup|2022]]<ref>{{Cite web |date=11 February 2023 |title=The adidas awards ceremony {{!}} FIFA Club World Cup Morocco 2022™ |url=https://www.fifa.com/fifaplus/en/watch/NnhEBCJKFEWYqDQn2YlgPQ |website=FIFA.com}}</ref>
==Notes==
{{notelist-ua}}
{{Reflist|group=note}}
{{reflist|group=lower-greek}}
==Kundivihira==
{{reflist}}
==External links==
{{Commons category}}
* [https://www.realmadrid.com/en/football/squad/federico-santiago-valverde-dipetta Profile] at the Real Madrid CF website
* [https://www.auf.org.uy/federico-valverde/ Profile] at the Uruguayan Football Association website {{in lang|es}}
* {{UEFA player}}
{{Real Madrid CF squad}}
{{Navboxes
| title = Uruguay squads
| bg = #5CBFEB
| fg = black
| bordercolor = gold
| list=
{{Uruguay squad 2019 Copa América}}
{{Uruguay squad 2021 Copa América}}
{{Uruguay squad 2022 FIFA World Cup}}
{{Uruguay squad 2024 Copa América}}
}}
{{Portal bar|Association football|Uruguay}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Valverde, Federico}}
[[Category:1998 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:Footballers from Montevideo]]
[[Category:Uruguayan men's footballers]]
[[Category:Men's association football midfielders]]
[[Category:Peñarol players]]
[[Category:Real Madrid Castilla footballers]]
[[Category:Real Madrid CF players]]
[[Category:Deportivo de La Coruña players]]
[[Category:Uruguayan Primera División players]]
[[Category:Segunda División B players]]
[[Category:La Liga players]]
[[Category:UEFA Champions League winning players]]
[[Category:Uruguay men's youth international footballers]]
[[Category:Uruguay men's under-20 international footballers]]
[[Category:Uruguay men's international footballers]]
[[Category:2019 Copa América players]]
[[Category:2021 Copa América players]]
[[Category:2022 FIFA World Cup players]]
[[Category:2024 Copa América players]]
[[Category:Uruguayan people of Spanish descent]]
[[Category:Uruguayan sportspeople of Italian descent]]
[[Category:Uruguayan expatriate men's footballers]]
[[Category:Expatriate men's footballers in Spain]]
[[Category:Uruguayan expatriate sportspeople in Spain]]
[[Category:Naturalised citizens of Spain]]
<references group="note" />
gq19ch0w4jmr974wsog05gmnr0nvbql
Bukunima duri din be Ghana yuya
0
18046
145355
145168
2026-07-31T01:39:22Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145355
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|none}}
{{Expand list|date=June 2013}}
Din doli ŋɔ na nyɛla bukunima duri yuya din be [[Ghana]].
== Tiɛbuli ==
{| class="wikitable sortable"
!Library
!Location
!Year Established
!Website
!Type
|-
|[[Street Library Ghana]]
|[[Accra]]
|2011 <ref name="saur2011" />
|<!--www.streetlibraryghana.org-->
|Public- Youth & Children
|-
|Accra Central Library <ref name="ghanaweb2007">{{cite web|date=29 May 2007|title=Library Board no longer dependant on donations|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=124811|work=[[GhanaWeb]]|accessdate=5 June 2013}}</ref>
|[[Accra]]
|1956 (approximate date) <ref>{{cite journal|author=E.J.A. Evans|year=1956|title=New Central Library Accra|journal=Library Association Record|volume=58}}</ref>
|<!--WEBSITE-->
|Public
|-
|Accra Technical University Library
|[[Accra]]
|1949 <ref name="saur2011" />
|http://atu.edu.gh/library/ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221126113656/https://atu.edu.gh/library/ |date=2022-11-26 }}
|Academic
|-
|Accra Technical Training Centre Library
|[[Accra]]
|1966 <ref name="saur2011" />
|<!--WEBSITE-->
|Academic
|-
|[[Achimota School]] Library
|[[Accra]]
|1927 <ref name="saur2011" />
|<!--WEBSITE-->
|Academic
|-
|Ashanti Regional Library <ref name="ghanaweb2007" />
|[[Kumasi]]
|1954 <ref name="saur2011">{{Citation|title=World Guide to Libraries|publication-date=2011|edition=25th|publisher=De Gruyter Saur|isbn=9783110230710}}</ref>
|<!--WEBSITE-->
|Public
|-
|[[The Balme Library|Balme Library, University of Ghana]]
|[[Legon]]
|1959 <ref>{{cite web|title=About Us|url=http://library.ug.edu.gh/screens/balme/about_us.html|publisher=University of Ghana, Balme Library|accessdate=5 June 2013}}</ref>
|[http://library.ug.edu.gh/screens/balme/index.html]
|Academic
|-
|Bolgatanga regional library <ref name="asamoah2012" />
|Bolgatanga<!--LOCATION-->
|<!--YEAR ESTABLISHED-->
|<!--WEBSITE-->
|<!--TYPE-->
|-
|Bolgatanga Technical Institute Library
|Bolgatanga
|
|
|Academic
|-
|Ghana Institute of Journalism Library
|[[Accra]]
|1958 <ref name="saur2011" />
|<!--WEBSITE-->
|Academic
|-
|Ghana Institute of Management and Public Administration Library
|[[Accra]]
|1961 <ref name="saur2011" />
|<!--WEBSITE-->
|Academic
|-
|Greater Accra Regional Library <ref name="ghanaweb2007" />
|Accra
|1949
|https://www.library.gov.gh/#/web-home/web-home
|Public
|-
|Ho regional library <ref name="asamoah2012" />
|<Ho>
|<!--YEAR ESTABLISHED-->
|<!--WEBSITE-->
|<!--TYPE-->
|-
|Kehillah Center and Public Library
|Accra
|2022
|https://goo.gl/maps/RbXrJxotK5gbDotb9
|Public
|-
|Koforidua regional library <ref name="asamoah2012" />
|<Koforidua>
|<!--YEAR ESTABLISHED-->
|<!--WEBSITE-->
|<!--TYPE-->
|-
|Kpandu Technical Institute Library
|[[Kpandu]]
|1972 <ref name="saur2011" />
|<!--WEBSITE-->
|Academic
|-
|[[Kwame Nkrumah University of Science and Technology]] Library
|[[Kumasi]]
|1952 <ref name="saur2011" />
|<!--WEBSITE-->
|Academic
|-
|Northern Regional Library <ref name="ghanaweb2007" />
|[[Tamale, Ghana|Tamale]]
|<!--YEAR ESTABLISHED-->
|<!--WEBSITE-->
|<!--TYPE-->
|-
|George Padmore Research Library <ref>{{cite web|title=George Padmore Research Library|url=http://www.ghanalibraryboard.com/glb_iSelect_detail.cfm?tblNewsCatID=11&tblNewsID=29|publisher=Ghana Library Board|accessdate=5 June 2013|access-date=4 January 2023|archive-date=1 March 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120301125356/http://www.ghanalibraryboard.com/glb_iSelect_detail.cfm?tblNewsCatID=11&tblNewsID=29|url-status=dead}}</ref>
|[[Accra]]
|<!--YEAR ESTABLISHED-->
|<!--WEBSITE-->
|National
|-
|Sunyani Technical University Library
|[[Sunyani]]
|1997 <ref name="saur2011" />
|<!--WEBSITE-->
|Academic
|-
|Sunyani regional library <ref name="asamoah2012" />
|<!--LOCATION-->
|<!--YEAR ESTABLISHED-->
|<!--WEBSITE-->
|<!--TYPE-->
|-
|Supreme Court Library
|<!--LOCATION-->
|1909 <ref name="asamoah2012">{{cite book|author=Helena Asamoah-Hassan|title=Libraries in the early 21st century|publisher=Walter de Gruyter|year=2012|isbn=9783110292855|editor=Ravindra N. Sharma|chapter=Libraries in Ghana in the Technological Age|editor2=International Federation of Library Associations and Institutions|editor2-link=International Federation of Library Associations and Institutions}}</ref>
|<!--WEBSITE-->
|<!--TYPE-->
|-
|Takoradi Polytechnic Library
|[[Takoradi]]
|1958 <ref name="saur2011" />
|<!--WEBSITE-->
|Academic
|-
|Todd and Ruth Warren Library, Ashesi University
|Berekuso
|2002
|http://www.ashesi.edu.gh/academics/library.html {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221005121905/https://www.ashesi.edu.gh/academics/library.html |date=2022-10-05 }}
|Academic
|-
|Trinity College Library
|[[Accra]]
|1948 <ref name="saur2011" />
|<!--WEBSITE-->
|Academic
|-
|University for Development Studies Library
|[[Tamale, Ghana|Tamale]]
|1993 <ref name="saur2011" />
|https://uds.edu.gh/library/
|Academic
|-
|University of Cape Coast Library
|[[Cape Coast]]
|1962 <ref name="saur2011" />
|[https://www.ucc.edu.gh/useful-facilities/library]{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}<!--WEBSITE-->
|Academic
|-
|University of Education Library
|[[Winneba]]
|1992 <ref name="saur2011" />
|https://www.uew.edu.gh/main/library {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230104001455/https://www.uew.edu.gh/main/library |date=2023-01-04 }}
|Academic
|-
|Upper East Regional Library <ref name="ghanaweb2007" />
|[Bolgatanga]
|<!--YEAR ESTABLISHED-->
|<!--WEBSITE-->
|<!--TYPE-->
|-
|Upper West Regional Library <ref name="asamoah2012" />
|<Wa>
|<!--YEAR ESTABLISHED-->
|<!--WEBSITE-->
|<!--TYPE-->
|-
|Western Regional Library <ref name="ghanaweb2007" />
|[[Sekondi]]
|1955 <ref name="saur2011" />
|<!--WEBSITE-->
|<!--TYPE-->
|-
|[[Wechiau Community Library]]
|[[Wechiau, Ghana|Wechiau]]
|2011
|www.wechiau.org
|General
|}
== Lihimi pahi ==
* [[List of universities in Ghana]]
* [[Ghana Library Authority]]
== Kundivihira ==
{{Reflist|2}}
== Karimi m-pahi ==
; Published in the 20th century
* {{cite journal|author=G.M. Pitcher|year=1970|title=Libraries and Librarianship in Ghana, 1944-1969|journal=Ghana Library Journal}}
* {{cite journal|author=A.A. Alemna|year=1983|title=Development of School Libraries in Ghana|journal=International Library Review|volume=15}}
== External links ==
* [http://www.carligh.org/ Consortium of Academic and Research Libraries in Ghana]
* [http://www.ghanalibraryboard.com/ Ghana Library Board] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230930052451/http://www.ghanalibraryboard.com/ |date=2023-09-30 }}
* [http://www.indiana.edu/~libsalc/african/ALN125/125DigLibsGhana.html Digital libraries in Ghana], 2008
{{Library nav}}
{{DEFAULTSORT:Libraries in Ghana}}
[[Pubu:Libraries in Ghana| ]]
[[Pubu:Lists of buildings and structures in Ghana|Libraries]]
[[Pubu:Lists of libraries by country|Ghana]]
[[Pubu:Ghana education-related lists|Libraries]]
cxyan63x8txe5xms1w5e6wmnd3zf9jx
Kim Hye-ok
0
26134
145359
81212
2026-07-31T06:10:38Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145359
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
{{short description|South Korean actress}}
{{About||the North Korean volleyball player|Kim Hye-ok (volleyball)|the North Korean diver|Kim Hye-ok (diver)}}
'''Kim Hye-ok''' (bɛ dɔɣi o la Anashaara goli May 9, 1958) ka o nyɛ South Korea kpɛrikpɛrita.<ref>{{cite web|last1=Jeong|first1=Han-seok|script-title=ko:푼수 엄마, 낯선 모성을 완성하다, <가족의 탄생>의 김혜옥|url=http://www.cine21.com/news/view/mag_id/38895|website=Cine21|language=ko|access-date=2014-08-01|date=3 June 2006}}</ref><ref>{{cite web|last1=Hun|first1=Mun-myung|title=Rising Star|url=http://english.donga.com/srv/service.php3?biid=2006060977358|website=[[The Dong-a Ilbo]]|access-date=2014-08-01|date=9 June 2006}}</ref><ref>{{cite web|last1=Lee|first1=Hyo-won|title=Feisty Grandmas Pull Off Bandit Acts|url=http://www.koreatimes.co.kr/www/news/art/2010/03/141_62186.html|website=[[The Korea Times]]|access-date=2014-08-01|date=11 March 2010}}</ref>
==Filim nima==
===Filim===
{| class="wikitable sortable"
|-
! Year
! Title
! Role
! scope="col" class="unsortable" | Notes
! scope="col" class="unsortable" | {{abbr|Ref.|Reference(s)}}
|-
|1989 || ''Today's Woman'' ||
|
|
|-
| 1991 || ''[[Theresa's Lover]]'' || Wife
|
|
|-
| 1992 || ''[[Our Twisted Hero (film)|Our Twisted Hero]]'' || Han Byeong-tae's mother
|
|
|-
| rowspan=2|1993 || ''Love Is Oh Yeah!'' || Byeong-soo's mother
|
|
|-
| ''[[Two Cops]]'' || Detective Jo's wife
|
|
|-
| rowspan=3|2003 || ''[[My Tutor Friend]]'' || Kim Ji-hoon's mother
|
|
|-
| ''Show Show Show'' || San-hae's mother
|
|
|-
| ''Spring Breeze'' || Madam Hong
|
|
|-
| 2004 || ''[[My Little Bride]]'' || Park Sang-min's mother
|
|
|-
| rowspan=3|2005 || ''[[This Charming Girl]]'' || Jeong-hae's mother
|
|
|-
| ''[[Green Chair]]'' || Seo Hyun's mother
|
|
|-
| ''[[Sa-kwa]]'' || Sang-hoon's relative from his hometown
|
|
|-
| rowspan=3|2006 || ''[[Family Ties (2006 film)|Family Ties]]'' || Mae-ja
|
|
|-
| ''[[Ad-lib Night]]'' || Myung-eun's mother
|
|
|-
| ''Old Miss Diary the Movie'' || Hye-ok
|
|
|-
| 2007 || ''[[Two Faces of My Girlfriend]]'' || Gu-chang's mother
|
|
|-
| rowspan=3|2008 || ''[[Lovers of Six Years]]'' || Lee Da-jin's mother
|
|
|-
| ''[[Do Re Mi Fa So La Ti Do (film)|Do Re Mi Fa So La Ti Do]]'' || Yoon Jung-won's mother
|
|
|-
| ''[[My Dear Enemy]]'' || Mrs. Han
|
|
|-
| rowspan=2|2009 || ''[[Kill Me (film)|Kill Me]]'' || Yoon Yeo-kyung
|
|
|-
| ''[[Girlfriends (2009 film)|Girlfriends]]'' || Song-yi's mother
|
|
|-
| 2010 || ''Twilight Gangsters'' || Gong Shin-ja
|
|
|-
| rowspan=2|2011 ||''[[Come Rain, Come Shine]]'' || Woman's mother on the phone
| ([[voice acting|voice]])
|
|-
| ''[[Sunny (2011 film)|Sunny]]'' || Im Na-mi's mother
|
|
|-
| rowspan=2|2016 || ''[[A Man and a Woman (2016 film)|A Man and a Woman]]'' || Moon-joo's mother
|
|
|-
| ''[[The Table (2016 film)|The Table]]'' || Sook-hee
|
|
|-
| 2017 || ''[[One Day (2017 film)|One Day]]'' || Sun-hwa's mother
|
|
|-
| 2019 || ''[[Cheer Up, Mr. Lee]]'' || Saet-byul's grandmother
|
|
|-
| 2022
| ''[[Life Is Beautiful (2022 film)|Life Is Beautiful]]''
| Jin-bong's mother
|Special appearance
|style="text-align:center"|<ref>{{cite web|url=https://entertain.naver.com/now/read?oid=076&aid=0003912758|author=Jo Ji-young|title=박영규→심달기까지 총출동"…'인생은 아름다워' 베테랑부터 신예 출격 버라이어티한 캐스팅|trans-title=Park Young-gyu → All-out until Shim Dal-gi"... 'Life is Beautiful' from veterans to newcomers Variety casting |publisher=Sports Chosun|via=Naver|date=September 6, 2022|access-date=September 6, 2022|language=ko}}</ref>
|}
=== Television series ===
{| class="wikitable sortable"
|-
! Year
! Title
! Role
! Notes
! scope="col" class="unsortable" | {{abbr|Ref.|Reference(s)}}
|-
| 1980 || ''Lifetime in the Country'' || Gi-hong's wife
|
|
|-
| 1987 || ''Daughter'' || Wife
|
|
|-
| 1988 || ''The Last Idol'' ||
|
|
|-
| 1991 || ''Lethe's Song'' ||
|
|
|-
| 1992 || ''Time and Tears'' ||
|
|
|-
| rowspan=2|1995 || ''Fourth Republic'' || Kim Myo-chun
|
|
|-
| ''Always Blue Hearts'' || Kyung-hwa's mother
|
|
|-
| rowspan=3|1996 || ''Im Kkeok-jeong'' || Im Kkeokjeong's mother
|
|
|-
| ''Hometown of Legends'' – "Ssangtaebawi" ||
|
|
|-
| ''Hometown of Legends'' – "Yaho" ||
|
|
|-
| 1997 || ''Generation of Sensibility'' || Mi-seon's mother ||
|-
| 1999 || ''[[The Clinic for Married Couples: Love and War]]'' || || Cameo
|
|-
| 2001 || ''Lovers'' || Fashion shop owner Kim Hye-ok
|
|
|-
| rowspan=3|2003 || ''Snowman'' || Hospital transplant coordinator
|
|
|-
| ''Garden of Eve'' || Baek Ji-ae's mother
|
|
|-
| ''Breathless'' || Shin Moo-chul's mother
|
|
|-
| rowspan=5|2004 || ''[[Something Happened in Bali]]'' || Choi Young-joo's mother
|
|
|-
| ''Beautiful Temptation'' || Min Hye-ok
|
|
|-
| ''Lotus Flower Fairy'' || Kim Moo-bin's mother
|
|
|-
| ''[[I'm Sorry, I Love You]]'' || Jang Hye-sook
|
|
|-
| ''Old Miss Diary'' || Small granny 2
|
|
|-
| rowspan=7| 2005 ||''[[Hong Kong Express (TV series)|Hong Kong Express]]'' || Ms. Min
|
|
|-
| ''[[Wonderful Life (2005 TV series)|Wonderful Life]]'' || Pyo Jae-kyung
|
|
|-
| ''The Hard Goodbye'' || Editor
|
|
|-
| ''[[Autumn Shower]]'' || Nam Kyung-mi
|
|
|-
| ''Let's Go to the Beach'' || Mrs. Hwang
|
|
|-
| ''[[Bizarre Bunch]]'' || Choi Yoo-jung
|
|
|-
| ''MBC Best Theater'' – "Garibong Ocean's Eleven" || Mrs. Jang
| one act-drama
|
|-
| rowspan=9|2006 || ''Wolf'' || Madam Han Kyung-shil
|
|
|-
| ''[[Dr. Kkang]]'' || Yeon-ji
|
|
|-
| ''[[Love Truly]]'' || First Lady Oh Young-sil
|
|
|-
| ''[[Over the Rainbow (2006 TV series)|Over the Rainbow]]'' || Lee Mi-ja
|
|
|-
| ''Common Single'' || Yoon Jung-shim
|
|
|-
| ''Fugitive Lee Doo-yong'' || Kim Bok-soon
|
|
|-
| ''[[90 Days, Time to Love]]'' || Hyun Ji-seok's mother
|
|
|-
| ''Love and Hate'' || Oh Geum-ja
|
|
|-
| ''Miracle'' || Lee Mi-so's fellow alumna
|
|
|-
| rowspan=7|2007 || ''Salt Doll'' || Kang Ji-seok's mother
|
|
|-
| ''Flowers for My Life'' <!--aka I Came in Search of a Flower--> || Park Cho-sun
|
|
|-
| ''Several Questions That Make Us Happy'' || Kyung-sook
|
|
|-
| ''[[Capital Scandal]]'' || Ueda Sachiko
|
|
|-
| ''Ground Zero'' || Han Yoo-jin's mother
|
|
|-
| ''[[Daughters-in-Law]]'' || Lee Myung-hee ||
|
|-
| ''[[Likeable or Not]]'' || Lee Jong-soon ||
|
|-
| rowspan=5|2008 || ''Formidable Rivals'' || Widow Oh Mi-ja ||
|
|-
| ''You Stole My Heart'' || Son Jeom-soon ||
|
|-
| ''My Sweet Seoul'' || Oh Eun-soo's mother ||
|
|-
| ''My Life's Golden Age'' || Bok Mi-ja ||
|
|-
| ''[[White Lie (TV series)|White Lie]]'' || Na Jin-soon ||
|
|-
| rowspan=4|2009 || ''[[My Too Perfect Sons]]'' || Ahn Moon-sook ||
|
|-
| ''[[Two Wives (2009 TV series)|Two Wives]]'' || Song Ji-ho's mother ||
|
|-
| ''[[Heading to the Ground]]'' || Oh Yeon-yi's mother ||
|
|-
| ''[[Don't Hesitate]]'' || Cha Young-ran ||
|
|-
| rowspan=4|2010 || ''[[Bad Guy (TV series)|Bad Guy]]'' || Mrs. Shin ||
|
|-
| ''The Scarlet Letter'' || Jung Soon-im ||
|
|-
| ''[[KBS Drama Special]]'' – "Stone" || Jung Myung-ja || one act-drama
|
|-
| ''[[It's Okay, Daddy's Girl]]'' || Heo Sook-hee ||
|
|-
| rowspan=7|2011 || ''[[Royal Family (TV series)|Royal Family]]'' || Seo Soon-ae ||
|
|-
| ''[[All My Love For You]]'' || Kim Hye-ok/Kim Gab-sun ||
|
|-
| ''[[Baby Faced Beauty]]'' || Jung-ok ||
|
|-
| ''[[Scent of a Woman (TV series)|Scent of a Woman]]'' || Kim Soon-jung ||
|
|-
| ''[[KBS Drama Special]]'' – "Daughters of Bilitis Club" || Choi Hyang-ja || one act-drama
|style="text-align:center"|<ref>{{cite web|last1=Park|first1=Charles Junwoo|title=Lesbians in drama test society's limits|url=http://koreajoongangdaily.joins.com/news/article/article.aspx?aid=2940397|website=[[Korea JoongAng Daily]]|access-date=2014-08-01|date=19 August 2011|archive-date=2014-07-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20140714233248/http://koreajoongangdaily.joins.com/news/article/article.aspx?aid=2940397|url-status=dead}}</ref>
|-
| ''My One and Only'' <!--aka Just You--> || Hong In-sook ||
|
|-
| ''Saving Mrs. Go Bong-shil'' || Park Won-sook ||
|-
| rowspan=4|2012 || ''[[Dr. Jin]]'' || Hong Young-rae's mother ||
|
|-
| ''[[Seoyoung, My Daughter]]'' || Cha Ji-sun ||
|
|-
| ''Ugly Cake'' || Lee Jung-ja ||
|
|-
| ''[[Here Comes Mr. Oh]]'' || Go Sung-sil ||
|
|-
| rowspan=4|2013 || ''[[All About My Romance]]'' || Na Young-sook ||
|
|-
| ''[[Two Weeks (TV series)|Two Weeks]]'' || Jo Seo-hee ||
|
|-
| ''[[KBS Drama Special]]'' – "Yeon-woo's Summer" || Park Soon-im ||
|
|-
| ''[[Melody of Love (TV series)|Melody of Love]]'' || Yoo Jin-soon ||
|
|-
| rowspan=5|2014 ||''[[Can We Fall in Love, Again?]]'' || Jung Soon-ok ||
|
|-
| ''[[Jang Bo-ri Is Here!]]'' || In-hwa ||
|
|-
| ''[[Doctor Stranger]]'' || ||
|
|-
| ''[[Discovery of Love]]'' || Shin Yoon-hee ||
|
|-
| ''[[Love & Secret]]'' || Oh Myung-hwa ||
|
|-
| rowspan=2|2015 || ''[[The Producers (TV series)|The Producers]]'' || Lee Hoo-nam ||
|
|-
| ''[[A Daughter Just Like You]]'' || Hong Ae-ja ||
|
|-
| rowspan=3 |2016 || ''[[Listen to Love]]'' ||
| Cameo ||
|-
| ''[[Father, I'll Take Care of You]]'' || Moon Jeong-Ae ||
|
|-
| ''Let's Make a New Start'' || Kim Ha-na||
|-
| rowspan=3 |2017 || ''[[Manhole (TV series)|Manhole]]'' || Yoon Kkeut-soon ||
|
|-
| ''Strong Family'' || Mrs. Jo ||
|
|-
| ''[[My Golden Life]]'' || Yang Mi-jung ||
|
|-
|rowspan=2|2018 ||''[[What's Wrong with Secretary Kim]]''|| Madame Choi
|
|style="text-align:center"| <ref>{{cite web|url=https://www.hancinema.net/kim-hye-ok-and-kim-byung-ok-in-why-secretary-kim-as-married-couple-117741.html|title=Kim Hye-ok and Kim Byung-ok in "Why Secretary Kim" as Married Couple|date=April 17, 2018|website=Hancinema|publisher=Star MK}}</ref>
|-
| ''[[Your Honor (South Korean TV series)|Your Honor]]'' || Im Geum-mi ||
|style="text-align:center"|<ref>{{cite web|url=http://sports.chosun.com/news/ntype.htm?id=201806270100224540017410&servicedate=20180626|title='친애하는 판사님께' 윤시윤X이유영, 화기애애 대본리딩 첫 공개|date=June 26, 2018|website=Sports Chosun|language=ko|access-date=July 14, 2018}}</ref>
|-
| 2019 || ''[[Home for Summer]]'' || Na Yeong-sim ||
|
|-
| 2020 || ''[[Oh My Baby]]'' || Lee Ok-ran ||
|
|-
|rowspan=2| 2022
| ''[[Through the Darkness (TV series)|Through the Darkness]]''
| Park Young-shin
|
|style="text-align:center"|<ref>{{cite web|url=https://entertain.naver.com/now/read?oid=215&aid=0001007122|author=Yoo Byung-chul|title=악의 마음을 읽는 자들’ 이대연X김원해X정순원X김혜옥, 명품배우 총출동|trans-title=‘Those who read the minds of evil’ Lee Dae-yeon X Kim Won-hae X Jeong Soon-won X Kim Hye-ok |publisher=Korea Economy TV |via = Naver |date=January 3, 2022|access-date= January 3, 2022|language=ko}}</ref>
|-
| ''[[It's Beautiful Now]]''
| Han Kyeong-ae
|
|style="text-align:center"|<ref>{{Cite news|url=https://n.news.naver.com/entertain/article/144/0000784326 |title=KBS2 ‘현재는 아름다워’ 캐스팅 공개 [공식]|trans-title=KBS2 'It's Beautiful Now' Casting Release [Official]|author=Lee Jae-eun |work=Sports Trend|publisher= Naver |date= December 31, 2021|access-date= January 2, 2021|language=ko}}</ref>
|-
| rowspan=1|2023
| ''[[The Real Has Come!]]''
| Kang Bong-nim
|
|style="text-align:center"|<ref>{{cite web|url=https://entertain.naver.com/now/read?oid=408&aid=0000183400 |author=Baek Ah-young|title=진짜가 나타났다' 강부자-홍요섭-차화연-김혜옥-김창완, 중견 어벤져스 총출동|trans-title=The real one appeared' Kang Bu-ja - Hong Yo-seop - Cha Hwa-yeon - Kim Hye-ok - Kim Chang-wan, middle-aged Avengers all out|publisher=iMBC Entertainment News|via=Naver|date=March 19, 2023|access-date=March 19, 2023|language=ko}}</ref>
|-
|}
==Pina mini Piibu==
{| class="wikitable sortable"
|-
! Year
! Award
! Category
! Nominated work
! Result
|-
| 1982 || 18th [[Baeksang Arts Awards]] || Best New Actress in Theater || || {{won}}
|-
| 1987 || Director's Group Awards <!--연출가 그룹상--> || Excellence Award || || {{won}}
|-
| rowspan=3| 2006 || 47th [[Thessaloniki International Film Festival]]<ref>{{cite web|title=The Awards of the 47th Thessaloniki International Film Festival|url=http://www.filmfestival.gr/2006/index.php?page=newsdetails&ln=en&box=news&id=158|website=[[Thessaloniki International Film Festival]]|access-date=2014-08-01|date=26 November 2006|archive-url=https://web.archive.org/web/20130920235355/http://www.filmfestival.gr/2006/index.php?page=newsdetails&ln=en&box=news&id=158|archive-date=20 September 2013|url-status=dead}}</ref> || Best Actress<ref>Best Actress award shared with [[Moon So-ri]], [[Go Doo-shim]] and [[Gong Hyo-jin]].</ref>|| ''[[Family Ties (2006 film)|Family Ties]]'' || {{won}}
|-
| [[MBC Drama Awards]] || Special Acting Award, Veteran Actress || ''[[Over the Rainbow (2006 TV series)|Over the Rainbow]]'' || {{won}}
|-
| [[2006 KBS Drama Awards|KBS Drama Awards]] || Best Supporting Actress || ''[[Bizarre Bunch]]'' || {{nom}}
|-
| rowspan=3| 2007 || [[44th Grand Bell Awards|44th]] [[Grand Bell Awards]] || Best Supporting Actress || ''[[Family Ties (2006 film)|Family Ties]]'' || {{nom}}
|-
| [[SBS Drama Awards]] || Best Supporting Actress in a Serial Drama || ''Love and Hate'' || {{nom}}
|-
| [[2007 KBS Drama Awards|KBS Drama Awards]] || Best Supporting Actress || ''[[Likeable or Not]]'', <br/> ''[[Daughters-in-Law|The Golden Age of Daughters-in-Law]]'' || {{won}}
|-
| rowspan=2| 2009 || [[2009 SBS Drama Awards|SBS Drama Awards]] || Best Supporting Actress in a Serial Drama || ''[[Don't Hesitate]]'' || {{nom}}
|-
| [[2009 KBS Drama Awards|KBS Drama Awards]] || Best Supporting Actress || ''[[My Too Perfect Sons]]'' || {{nom}}
|-
| 2010 || [[2010 SBS Drama Awards|SBS Drama Awards]] || Best Supporting Actress in a Drama Special || ''[[Bad Guy (TV series)|Bad Guy]]'' || {{nom}}
|-
| 2011 || [[2011 SBS Drama Awards|SBS Drama Awards]] || Special Acting Award, Actress in a Weekend Drama || ''[[Scent of a Woman (TV series)|Scent of a Woman]]'' || {{won}}
|-
| 2014 || [[2014 MBC Drama Awards|MBC Drama Awards]] || Golden Acting Award, Actress || ''[[Jang Bo-ri is Here!]]'' || {{won}}
|}
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
* {{HanCinema person}}
* {{KMDb person|00016914|Kim Hye-ok}}
* {{IMDb name|1564197|Kim Hye-ok}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Kim, Hye-ok}}
[[Category:1958 births]]
[[Category:Living people]]
[[Category:20th-century South Korean actresses]]
[[Category:21st-century South Korean actresses]]
[[Category:South Korean film actresses]]
[[Category:South Korean television actresses]]
[[Category:South Korean stage actresses]]
[[Category:Seoul Institute of the Arts alumni]]
[[Category:Chung-Ang University alumni]]
[[Category:South Korean Buddhists]]
[[Category:Actresses from Seoul]]
k2jsk0gl4iv0nqr2lwebt6y987554se
Abunuabunu
0
27459
145341
119239
2026-07-30T21:54:36Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145341
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abunuabunu''' nyɛla ʒeri din be [[Brong-Ahafo Region|Brong Ahafo]] tiŋgbani yaɣili, [[Ghana]].<ref>{{Cite web|date=2016-08-16|title=Going green with Abunuabunu|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/efie-aduane-series-going-green-with-abunuabunu/qz6353b|access-date=2019-04-30|website=www.pulse.com.gh|language=en-US|archive-date=2024-10-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20241007091950/https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/efie-aduane-series-going-green-with-abunuabunu/qz6353b|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Pulse Tv- Efie Aduane Episode 7- How To Prepare Abunuabunu {{!}} WatsupAfrica - Africa's Latest News & Entertainment Platform|url=http://ghana.watsupafrica.com/news/pulse-tv-efie-aduane-episode-7-how-to-prepare-abunuabunu/|access-date=2019-04-30|language=en-US}}{{Dead link|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Bankani vari ka bɛ mali duɣiri li (bɛ ni booni shɛli kontomire), n-ti pahi yurayura kamani (kamantoonsi, kontenima, zahim ŋɔra, alibaasa nima, naanzua vakahili, "turkey berries" ([[Asante dialect|Asante]] - [[twi]] ''kwahu nsusua)'' ni yɛlim).<ref>{{Cite web|date=2016-02-01|title=How to prepare 'Ebun ebunu' (Kontomire soup)|url=https://www.pulse.com.gh/diy-recipe-how-to-prepare-ebun-ebunu-kontomire-soup/sfqw6zt|access-date=2019-04-30|website=www.pulse.com.gh|language=en-US}}{{Dead link|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|title=How To Prepare The Green Soup called Ebunubunu.|url=https://www.naaoyooquartey.com/ganyobinaa/the-green-soup-called-ebunubunu/8/16/2015|access-date=2019-04-30|website=Naa Oyoo Quartey|language=en-GB}}{{Dead link|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-04-07|title=Nanaaba's Kitchen-how to make ebunuebunu soup (green soup)|url=https://www.afrotide.com/nanaabas-kitchen-how-to-make-ebunuebunu-soup-green-soup/|access-date=2019-04-30|website=AfroTide|language=en-US}}{{Dead link|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
[[Kumasi]] nima n tooi duɣiri li,<ref>{{Cite web|last=davidmawuligh|date=2016-07-19|title=5 delicious meals you will surely get to enjoy in Kumasi|url=https://ghanafuo.com/2016/07/5-delicious-meals-you-will-surely-ge.html|access-date=2019-04-30|website=Ghanafuo.com|language=en-GB}}</ref> ka tooi diri li ni dakunu mini bonku.<ref>{{Cite web|date=2015-08-17|title=JOSELYN DUMAS SPOTTED ENJOYING FUFU AND ABUNUABUNU|url=http://www.nkonkonsa.com/celebs-photos/joselyn-dumas-spotted-enjoying-fufu-and-abunuabunu/|access-date=2019-04-30|website=Nkonkonsa|language=en|archive-date=2019-06-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20190624062203/http://www.nkonkonsa.com/celebs-photos/joselyn-dumas-spotted-enjoying-fufu-and-abunuabunu/|url-status=dead}}</ref>
== Lihi pahi ==
* [[Ghanaian cuisine|Ghanaian Cuisine]]
== External links ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=OzlNAJGQ3Pw&t=44s Video: Let's make Ebunuebunu]
* [https://www.youtube.com/watch?v=6vBo-S3s8Gw Video:How to prepare Abunubunu]
== Kundivihira ==
{{Reflist}}{{Legume dishes}}{{African cuisine}}
kvyfqifrh20zv8iw5fa171ydnzesjn6
All Nations University
0
27929
145346
103904
2026-07-30T23:11:11Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145346
wikitext
text/x-wiki
{{short description|University in Ghana}}
{{Databox}}
{{Infobox university
|name = All Nations University
|image = Engineering School ANU.jpg
|image_size = 220
|caption = All Nations University College (ANUC) School of Engineering, Main Campus, Koforidua - Akwadum Highway.
|motto = Equipped for every good work
|established = October 2002
|type = [[Private University|Private]]
|endowment =
|chairman =
|chancellor =
|vice_chancellor=
|president = Dr. Samuel Donkor
|city = [[Koforidua]]
|state = [[Eastern Region (Ghana)|Eastern Region]]
|country = [[Ghana]]
|coor = {{coord|6|05|26|N|0|15|48|W|region:GH-EP_type:edu_source:kolossus-dewiki|display=inline,title}}
|undergrad =
|postgrad =
|staff =
|campus =
|mascot =
|free_label =
|free =
|website = [https://www.anuc.edu.gh www.anuc.edu.gh]
|logo = [[File:All Nations University logo.png|120px]]
|footnotes =
}}
'''All Nations University''' nyɛla Rev. Dr. Samuel Donkor ni daa piligi shɛli [[Ghana]]. Di daa pilgimi ni shikuru bihi ban kalinli daa yiɣisi pihita ni ayopɔin silimiin goli October yuuni 2002 ka nyɛ din pa mali shikuru bihi ban kalinli gari 2000.<ref>{{Cite web|title=History – All Nations University College|url=https://anuc.edu.gh/history/|language=en-US|access-date=2020-05-28|archive-date=2020-07-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712203854/https://anuc.edu.gh/history/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Citation|title=All Nations University|date=2021-09-08|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=All_Nations_University&oldid=1043033915|work=Wikipedia|language=en|access-date=2021-10-09}}</ref> Di daa leei universiti collagɛ zaŋ n-ti Ghana silimiin goli October yuuni 2002.<ref>{{Cite web|title=All Nations University College|url=http://www.nab.gov.gh/private-tertiary-institutions-offering-degree-programmes/125-all-nations-university-college|last=NAB|website=National Accreditation Board|language=en-gb|access-date=2020-05-28|archive-date=2020-02-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20200221181053/http://www.nab.gov.gh/private-tertiary-institutions-offering-degree-programmes/125-all-nations-university-college|url-status=dead}}</ref> Universiti maa nyɛla din mali saawara ni [[Kwame Nkrumah University of Science and Technology]] mini [[SRM Institute of Science and Technology]] ([[India]]).<ref>{{Cite web|title=The President – All Nations University College|url=https://anuc.edu.gh/personnel/6490/|language=en-US|access-date=2020-05-28|archive-date=2020-07-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712203825/https://anuc.edu.gh/personnel/6490/|url-status=dead}}</ref> Silimiin goli May biɛɣ'pihita ayi ka dali yuuni 2020, All Nations nyɛla tiŋgbani zuɣulan zaŋ n-ti Ghana ni daa ti shɛli "charter".<ref>{{Cite web|title=Pentecost, All Nations University receive presidential charters|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Pentecost-All-Nations-University-receive-presidential-charters-964867|date=2020-05-29|website=GhanaWeb|access-date=2020-05-29}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bureau|first=Communications|title=President Akufo-Addo Presents Charters To Pentecost University And All Nations University|url=http://presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/1594-president-akufo-addo-presents-charters-to-pentecost-university-and-all-nations-university|access-date=2020-07-05|website=presidency.gov.gh|language=en-gb|archive-date=2024-12-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20241214104801/https://presidency.gov.gh/index.php/briefing-room/news-style-2/1594-president-akufo-addo-presents-charters-to-pentecost-university-and-all-nations-university|url-status=dead}}</ref>
All Nations University nyɛla din dɔ [[Koforidua]] din be [[Eastern Region (Ghana)|Eastern Region]] zaŋ n-ti Ghana.
==Programmes==
Universiti ŋɔ nyɛla din mali undergraduati bɔhimbu yaɣa din nyɛ Oil and Gas Engineering, Biomedical Engineering, Computer Engineering, Computer Science (Hons.), Electronics, Communications Engineering, Entrepreneurship, Human Resource Management, Finance & Finance, Accounting mini Marketing n-ti pahi Nursing mini Biblical Studies.<ref>{{Cite web |title=Courses offered At All Nations University |url=https://myhealthbasics.site/courses-offered-at-all-nations-university-2/ |access-date=2024-06-08 |website=2024/2025 |language=en-ZA |archive-date=2023-05-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230505075321/https://myhealthbasics.site/courses-offered-at-all-nations-university-2/ |url-status=dead }}</ref>
==Notable Achievements==
Silimiin goli July yuuni 2017, [[GhanaSat-1]], Ghana tuuli satɛlaati nyɛla bɛ ni daa piligi shɛli [[International Space Station]].<ref name="Buzz Ghana">{{cite news|title=GhanaSat 1: Ghana's First Space Satellite To Be Launched in Japan|url=https://buzzghana.com/ghana-launch-first-satellite-ghanasat-1/|access-date=8 July 2017|work=BuzzGhana|date=2 June 2017}}</ref> GhanaSat-1 nyɛla shikuru bihi zaŋ n-ti universiti ŋɔ ni daa niŋ shɛli.<ref name="Buzz Ghana" /> Ban daa sɔŋ lala tuma ŋɔ nyɛ [[Kyushu Institute of Technology]] (Kyutech) ka di daa nyɛ din be Joint Global Multi-Nation Birds Satellite project.<ref name="News Ghana">{{cite news|title=Mongolia to send first satellite off to space on June 4|url=https://www.newsghana.com.gh/mongolia-to-send-first-satellite-off-to-space-on-june-4/|access-date=8 July 2017|work=News Ghana|date=5 June 2017}}</ref> Lala satɛlaati ŋɔ piligibu nyɛla din daa yina pohim zuɣu ka niriba ban kalinli gari kɔbisinahi nyɛ ban daa lihiri li All Nations University.<ref name="BBC">{{cite news|title=Ghana launches its first satellite into space|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-40538471|website=BBC News|access-date=8 July 2017|date=7 July 2017}}</ref>
==Gallery==
<gallery>
File:Engineering School ANU.jpg|All Nations University (ANU) School of Engineering at All Nations University, Koforidua Site.
All Nations University Corridor.jpg|[[Infinite corridor|Infinite Corridor]] in the All Nations University (ANU).
All Nations University second floor.jpg|Second floor in the All Nations University (ANU).
All Nations University 2.jpg|Third floor entrance to the All Nations University (ANU).
All Nations University 3.jpg|[[Stairwell]] on the third floor in the All Nations University (ANU).
</gallery>
==Lihimi m-pahi==
*[[List of universities in Ghana]]
==Noosi==
{{Reflist}}
==External links==
{{Commons category|All Nations University}}
*[https://gtec.edu.gh/ Ghana Tertiary Education Commission]
*[http://www.anuc.edu.gh Official website ]
*[https://www.facebook.com/anuc.edu.gh connect with us]
*[http://www.srmuniv.edu.in/ SRM University]
{{Ghana universities}}
{{Association of African Universities}}
{{Authority control}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:Education in the Eastern Region (Ghana)]]
[[Category:Universities in Ghana]]
[[Category:Universities and colleges established in 2002]]
[[Category:2002 establishments in Ghana]]
[[Category:Educational institutions established in 2002]]
[[Category:Private universities and colleges]]
[[Category:Universities and colleges established in the 2000s]]
{{Ghana-university-stub}}
sgctcwi8guu93w1upm4sd594j6aeon5
Edoheart
0
29766
145356
121496
2026-07-31T05:13:29Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145356
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Nigerian artist}}
{{Use dmy dates|date=October 2020}}
'''Eseohe Arhebamen''' bee '''Eseohe Arhebamen-Yamasaki''', bɛ ni lahi booni so '''Edoheart''' (o suuna yuli n-nyɛ '''Obehioye Eseohe Ikhianose Oghomwenyenmwen Cleopatra Anne Arhebamen'''), o niŋdi la yɛltɔɣataɣimalisi, ka wari waa, yiliyiina, binkumdi ŋmɛra, produsa, ŋun bɔmda.<ref>{{Cite web|url=https://www.demandafrica.com/entertainment/music/exclusive-inside-for-the-love-ep-with-nigerian-born-artist-edoheart/|title=Exclusive Interview Inside "For The Love – EP" With Nigerian Born Artist Edoheart|date=24 February 2020|website=Demand Africa|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200229165828/https://www.demandafrica.com/entertainment/music/exclusive-inside-for-the-love-ep-with-nigerian-born-artist-edoheart/ |archive-date=29 February 2020 }}</ref><ref name=EP>{{cite web | url=http://www.epl.ee/artikkel/466508 | title=Viies esituskunsti festival Diverse Universe meenutab maailma mitmekesisust | last=Kressa | first=Kaarel | work=Eesti Payaleht | date=24 April 2009 | accessdate=5 April 2010}}</ref><ref name=PP>{{cite web | url=http://www.parnupostimees.ee/?id=112386 | title=Pärnu kunstihallis kohtusid nüüdisaegne tants ja macho-metal | last=Kivila | first=Marian | work=Pärnu Postimees | date=28 April 2009 | accessdate=5 April 2010 }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref name=SIRP>{{cite web | url=http://www.sirp.ee/index.php?option=com_content&view=article&id=8743:ikka-teel&catid=6:kunst&Itemid=10&issue=3251 | title=Ikka teel | last=Kivila | first=Marian | work=SIRP Eesti Kultuurileht Number 18 (3251) | date=8 May 2009 | accessdate=5 April 2010}}</ref><ref name=Hankooki>{{cite web | url=http://weekly.hankooki.com/lpage/08_life/200809/wk20080903133924100510.htm | title=국내 최대 실험예술 축제 열린다 | last=정 |first=영주 | work=[[Hankook Ilbo]] | date=3 September 2008 | accessdate=5 April 2010}}</ref><ref name=12Q>{{cite web | url=https://12questionslmp.wordpress.com/2011/04/04/eseohe-arhebamen/ | title=Eseohe Arhebamen | last=Keralis | first=Spencer | work=12 Questions | date=4 April 2011 | accessdate=5 May 2011}}</ref><ref>{{cite web | url=http://www.akwaabamusic.com/blog/huuuuuuge-edoheart/ | title=Huuuuuuge: Edoheart - Akwaaba Music | last=Lebrave | first=Benjamin | publisher=Akwaaba Music | date=31 August 2010 | accessdate=5 October 2013}}</ref> Bɛ daa dɔɣi la Eseohe [[Zaria]], [[Nigeria]]<ref name=TPBBC>{{cite news | url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/talking_point/talking_point_programme/4556215.stm | title=What's it like to live in Africa? | work=Talking Point | publisher=BBC News | date=4 June 2005 | accessdate=5 April 2010}}</ref> ka o yina [[Benin Empire]] zuliya ni. Eseohe Arhebamen's ma yaɣili yab'paɣa n-nyɛ Princess Theresa Maria Nodumwenben Osazuwa, [[Edo people|Edo]] nima nabipuɣinga.<ref>{{cite web | url=http://www.performance.ee/2009/eseohe%20arhebamen.htm | title=Eseohe Arhebamen | last=Paldrok | first=Al | publisher=Diverse Universe Performance Festival | date=2009 | accessdate=5 October 2013 | access-date=15 December 2024 | archive-date=20 January 2025 | archive-url=https://web.archive.org/web/20250120055431/http://www.performance.ee/2009/eseohe%20arhebamen.htm | url-status=dead }}</ref><ref>{{cite news | url=http://allafrica.com/stories/200703030157.html | title=Nigeria: Help! Wicked People Have Sold Our Farmlands, Now We Have Nothing to Live On | last=Ebegbulem | first=Simon | newspaper=Vanguard | date=3 March 2007 | accessdate=2 April 2013}}</ref> Eseohe Arhebamen's yab'doo Osazuwa Eredia, Princess Theresa Osazuwa ba, n daa nyɛ Oba N’Ugu mini Enogie zaŋ ti Umoghumwun, ka di zuɣu che ka Eseohe Arhebamen yina nam zuliya ni. "Ŋun daa pili [[kingdom of Ugu]], ka di tinzuɣu be Umoghumwun nyɛla ŋun yina Prince Idu zuliya ni, [[Oba Eweka I]] bi'kpɛma sani."<ref>{{cite thesis | url=https://ediss.sub.uni-hamburg.de/volltexte/2001/544/pdf/Disse.pdf#page=89 | title=The Military System of Benin Kingdom, c.1440 - 1897 |page=77 | last=Osadolor Osarhieme | first=Benson |type=Doctoral thesis | publisher=University of Hamburg, Germany | date=23 July 2001 | accessdate=5 April 2010 }}</ref><ref>{{cite book | last=Eweka | first=E. B. | year=1992 | title=Evolution of Benin Chieftaincy Titles | location=Benin City | publisher=Uniben Press | pages=124–125}}</ref>
== Piligu biɛhigu ==
Eseohe Arhebamen n-nyɛ bi'kpɛma sani bihi anu ni.<ref>{{cite web | url=http://www.softblow.org/arhebamen.html | title=Eseohe Arhebamen | last=Wong | first=Cyril | work=Softblow | date=November 2005 | accessdate=5 April 2010 | access-date=15 December 2024 | archive-date=2 December 2024 | archive-url=https://web.archive.org/web/20241202104816/http://www.softblow.org/arhebamen.html | url-status=dead }}</ref> Eseohe's daa yila United States n kuli ti ʒini [[Detroit]], [[Michigan]]. O yuun pishi ata ka ni o daa chaŋ [[University of Michigan]] din be Residential College. Eseohe daa bɔhimmi jendi yɛltɔɣa taɣimalisi mini bala baŋsim ni nuuni tuunbaŋsim.<ref>{{cite news | url=http://www.pub.umich.edu/daily/2000/apr/04-07-2000/news/03.html | title="Night" march on Diag goes co-ed | last=Brill | first=Marta | newspaper=The Michigan Daily | date=7 April 2000 | accessdate=5 April 2010 | archive-url=https://web.archive.org/web/20050912095541/http://www.pub.umich.edu/daily/2000/apr/04-07-2000/news/03.html | archive-date=12 September 2005 | url-status=dead }}</ref><ref name=EJ>{{cite web | url=http://eji.snre.umich.edu/poetryslam.html | title=The Environmental Justice Poetry Slam Ann Arbor, MI | work=Environmental Justice Initiative | publisher=The University of Michigan - School of Natural Resources & Environment | date=21 November 2002 | accessdate=5 April 2010}}</ref> O ni daa chani University of Michigan, Eseohe daa di pina pam o sabbu nima ni<ref name=12Q /><ref name=120WA>{{cite web | url=http://www.ns.umich.edu/new/releases/3474-students-share-more-than-120-000-in-writing-awards | title=Students share more than $120,000 in writing awards | last=Mendler | first=Janet Nellis | publisher=University of Michigan News Service | date=3 May 2000 | accessdate=5 April 2010}}</ref> ka pahi University of Michigan Anthology of Hopwood Award pini diriba ni.<ref name=THA>{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=Hf7kPAVRZhkC&q=Eseohe+Arhebamen+hopwood+awards&pg=PA207 | title=The Hopwood Awards: 75 Years of Prized Writing | first1=Nicholas | last1=Delbanco | first2=Andrea | last2=Beauchamp | first3=Michael | last3=Barrett | publisher=The University of Michigan Press | year=2006 | isbn=0472069268 | accessdate=5 April 2010}}</ref>
== Amiliya ==
Yuuni 2006, Eseohe daa kuli Seth Yamasaki, Pulitzer Prize anfooni pini dira ŋun yuli booni [[Taro Yamasaki]], ni [[Minoru Yamasaki]] yaanga, Japanese-American tanmɛra ŋun daa mɛ [[World Trade Center (1973–2001)|World Trade Center]]. Bɛ niriba ayi maa zaa bela Brooklyn, [[New York (state)|New York]].
== Taɣimalisi bukunima ==
* 2003: Seeding the Clouds (Ornithology Press)
== Discography ==
* 2019: Okada 8000 (Edoheart & Nick Hook)
* 2019: 1H (Edoheart)
* 2018: Raw Cash Remix (Edoheart)
* 2018: Na Fiya Ft. Masterkraft (Edoheart)
* 2017: Majokko Olokun (Edoheart)
* 2013: Edoheart – Sosomoneycockplease EP (Akwaaba Music)
* 2012: Get As E Be - EP (Edoheart)
* 2010: Shchedryk Avant Remix (Clinical Archives)
* 2010: Monsoon in Ibadan (Clinical Archives)
* 2010: Wa Domo Edo (Edoheart)
* 2009: The Hunger Artist (Eseohe)
== Film and video ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=miC_zVIwi1Q "I'm That African" (2019)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=QnwlsBwcQP8 "Raw Cash Remix" (2018)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=UeE8bavfBxw "I No Send" (2018)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=EQIaM0VSuCs "Na Fiya Ft. Masterkraft" (2018)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=iT-abIQ1UV8 "Sugar In A Plum" (2012)]
* [http://vimeo.com/26835146 "Fire Butoh 4!" (2011)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=W54I8bDDDhc "Sometimes (Take me away)" (2011)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=NFdKNDHXLb4 "Sosomoneycockplease (Video edit)" (2010)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=hrwyHgRxTns "Excerpt of Fire Butoh 3 for the Low Lives Exhibition" (2010)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=aEsFGCy2WJ0 "Blue Butterfly Butoh" (2009)]
* [http://vimeo.com/channels/98263 "The Cement Factory" (2009)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=1TEThGNVycs "#18 / Number 18" (2009)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=KOFzL9AR_xE "eAir Butoh Sketch" (2009)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=SxNzfiYNXwc "Fire Butoh 3 Visuals" (2008)]
* [http://vimeo.com/5309251 "Fire Butoh 3" (2008)]
* [http://edoheart.org/fire-butoh-2-part-one-and-part-2.html "Fire Butoh 2" (2008)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=3I1GcIbtLP0 "Es Su Casa" (2008)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=olXFSOJFZ8k "Fire Butoh 1" (2007)]
== Anthologies and catalogues ==
* 2009: Diverse Universe Festival 2005–2009, Academia Gustaviana Selts Mty
* 2009: Low Lives, Jorge Rojas
* 2009: Kunsti Aastaraamat, Parnu Linnavalitsuse kultuuriosakond (Cultural Department of Parnu City Government), Printon Printing House
* 2009: 세계 실험예술의 메카, 홍대 앞 - 인터넷서점 인터파크도서
* 2006: The Hopwood Awards: 75 Years of Prized Writing, University of Michigan Press
* 2006: The New Spend Less Revolution, Harriman House
== Pina ==
* 2012: Tisch School of the Arts Department Sponsored Tuition Award, New York University
* 2006: Poet of the Day, Poets Against the War
* 2002: Environmental Justice Initiative First Place Award, University of Michigan<ref name=EJ />
* 2002: [[College Unions Poetry Slam Invitational]] National Champion First Place, University of Michigan Team<ref>{{cite web|title=History of the College Unions Poetry Slam Invitational|url=http://www.acui.org/content.aspx?menu_id=14&id=9852|website=acui.org|publisher=ACUI|accessdate=10 December 2014|archive-date=11 December 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141211092640/http://www.acui.org/content.aspx?menu_id=14&id=9852|url-status=dead}}</ref>
* 2000: Writer-in-Residence, InsideOut Literary/Arts Project
* 2000: Arthur Miller Award (Fiction)<ref name=120WA />
* 2000: Jeffrey L. Weisberg Memorial Prize in Poetry<ref name=120WA />
* 2000: Hopwood Minor Poetry Award<ref name=120WA />
* 2000: Hopwood Underclassmen Fiction Award<ref name=HUA>{{cite news |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |title=Hopwood Underclassmen awards announced |url=http://www.ns.umich.edu/new/releases/3307-hopwood-underclassmen-awards-announced |newspaper=University of Michigan News |agency=University of Michigan News Service |date=27 January 2000 |access-date=3 September 2016}}</ref>
* 1998: Residential College Fellowship, University of Michigan
== Kundivihira ==
<references/>
[[Category:Living people]]
[[Category:1981 births]]
[[Category:Nigerian women poets]]
[[Category:21st-century Nigerian women singers]]
[[Category:Musicians from Edo State]]
[[Category:University of Michigan College of Literature, Science, and the Arts alumni]]
[[Category:Butoh]]
[[Category:Nigerian artists]]
[[Category:People from Zaria]]
[[Category:Edo people]]
[[Category:21st-century Nigerian poets]]
[[Category:21st-century Nigerian women writers]]
[[Category:African poets]]
[[Category:Edo writers]]
[[Category:Nigerian dancers]]
gyradk7zka5g3ezwss40toz1schilm3
Akosua Adoma Owusu
0
29873
145343
137440
2026-07-30T22:45:50Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145343
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
{{short description|Ghanaian-American filmmaker and producer (born 1984)}}
'''Akosua Adoma Owusu''' (bɛ daa dɔɣi o la Anashaara goli January 1, 1984) ka o nyɛ ŋun yaari ka produsiri filimnima.<ref>{{Cite web|title = Akosua Adoma Owusu talks about triple consciousness|url = https://www.artforum.com/interviews/akosua-adoma-owusu-talks-about-triple-consciousness-79725|website = ArtForum|access-date = 2019-05-03}}</ref><ref>{{Cite web|url = https://www.cinema.utoronto.ca/events/aesthetics-triple-consciousness-interdisciplinary-approaches-films-akosua-adoma-owusu|title = The Aesthetics of Triple Consciousness|website = University of Toronto|access-date = 2019-10-10|first = Julie|last = MacArthur|date = 18 September 2019|archive-date = 2021-11-28|archive-url = https://web.archive.org/web/20211128025238/https://www.cinema.utoronto.ca/events/aesthetics-triple-consciousness-interdisciplinary-approaches-films-akosua-adoma-owusu|url-status = dead}}</ref>
O chanila shikuru [[Harvard University]] mini [[Pratt Institute]] din be [[Brooklyn]], New York.
== O piligu mini Shikuru ==
Owusu laamba nyɛla Ghananima ka bɛ wumsi o [[Alexandria, Virginia]]. Ŋuna n-nyɛ bi'bili o laamba bihi ata ni, ka o laamba nyɛ Grace mini Albert A. Owusu, Sr. Owusu malila shɛhira gbaŋ shɛli o ni deei School of Film/Video mini School of [[Fine Art]] nima sani [[California Institute of the Arts]], ka o daa deei ki yuuni 2008.<ref>{{Cite web|title = 40 Festivals and Counting: Me Broni Ba (my white baby) on the Film Circuit|url = https://blog.calarts.edu/2010/07/21/40-festivals-and-counting-me-broni-ba-my-white-baby-on-the-film-circuit/|website = California Institute of the Arts| date=21 July 2010 |access-date = 2010-07-21}}</ref> O daa lahi deei "Bachelors interdisciplinary degree in [[Media Studies]]"<ref>{{Cite web|title = School of Cinematic Arts|url = https://cinema.usc.edu/directories/profile.cfm?id=35474&first=&last=&title=&did=17&startpage=1&startrow=1|website = USC Department of Critical Studies|access-date = 2020-06-17|first = Nitin|last = Govil}}</ref> mini [[Studio Art]] shikuru yuli yuli booni [[University of Virginia]] yuuni 2005.<ref>{{Cite web|title = University of Virginia Arts Magazine - Akosua Adoma Owusu|url = https://magazine.arts.virginia.edu/stories/hoos-for-art-adoma|website = University of Virginia|access-date = 2015-12-09}}</ref> Owusu ni yɛn pili tuma o daa nyɛla ŋun tabiri sɔŋdi [[Chris Rock]]'s [[HBO]] [[documentary]]<ref>{{Cite web |title=ME BRONI BA (MY WHITE BABY) - Cinema Guild Non-Theatrical |url=http://store.cinemaguild.com/nontheatrical/product/2358.html |access-date=2023-10-11 |website=store.cinemaguild.com}}</ref> "[[Good Hair]]" (2009). Din nyaaŋa ka o daa pili o maŋmaŋa tuma, "[[experimental films]]".<ref>{{Cite web|title = Fowler In Focus: The Art of Hair in Africa|url = https://www.fowler.ucla.edu/wp-content/uploads/2017/12/Art-of-Hair-Press-Release-_Final_rev-4-17-15.pdf|website = Fowler Museum UCLA|access-date = 2015-01-14}}</ref>
== Selected exhibitions ==
*2020: ''Akosua Adoma Owusu: Welcome to the Jungle'' at the [[Museum of Modern Art]] Documentary Fortnight<ref>{{Cite web|title = MoMA Documentary Fortnight |url = https://www.moma.org/calendar/events/6387|website = Museum of Modern Art|access-date = 2020-02-08|language = en-US}}</ref>
*2019: ''Akosua Adoma Owusu: Welcome to the Jungle'' at [[Contemporary Arts Center (New Orleans)]]<ref>{{Cite web|title = Contemporary Arts Center New Orleans|url = https://cacno.org/welcometothejungle|website = Contemporary Arts Center New Orleans|access-date = 2020-02-03|archive-date = 2021-10-28|archive-url = https://web.archive.org/web/20211028072648/https://cacno.org/welcometothejungle|url-status = dead}}</ref>
*2019: ''Akosua Adoma Owusu: Welcome to the Jungle'' at [[Wattis Institute for Contemporary Arts]]<ref>{{Cite web|title = Wattis Institute for Contemporary Arts|url = https://wattis.org/view?id=687|website = CCA Wattis Institute|access-date = 2019-04-10}}</ref>
*2019: ''Between Three Worlds: Films by Akosua Adoma Owusu'' at [[REDCAT]]<ref>{{Cite web|title = REDCAT|url = https://www.redcat.org/event/between-three-worlds-films-akosua-adoma-owusu|website = REDCAT(Roy and Edna Disney/CalArts Theater)|access-date = 2018-12-28|archive-date = 2022-05-16|archive-url = https://web.archive.org/web/20220516084645/https://www.redcat.org/event/between-three-worlds-films-akosua-adoma-owusu|url-status = dead}}</ref>
*2019: ''Triple Consciousness: Films by Akosua Adoma Owusu'' at the [[Yerba Buena Center for the Arts]]<ref>{{Cite web|title = Yerba Buena Center for the Arts|url = http://www.sfcinematheque.org/screenings/triple-consciousness-films-by-akosua-adoma-owusu/|website = SF Cinematheque|access-date = 2019-04-11}}</ref>
*2019: ''Sala de Video: Akosua Adoma Owusu'' at the [[São Paulo Museum of Art]]<ref>{{Cite web|title = Video room: Akosua Adoma Owusu|url = https://masp.org.br/en/exhibitions/video-room-akosua-adoma-owusu|website = Museu de Arte de São Paulo|access-date = 2019-04-12}}</ref><ref>{{Cite web|title = Afro-Atlantic Histories|url = https://www.e-flux.com/announcements/204006/histrias-afro-atlnticas/|website = Museu de Arte de São Paulo|access-date = 2018-09-12}}</ref>
*2019: ''Triple Consciousness: Films by Akosua Adoma Owusu'' at the [[Institute for Contemporary Art, Richmond]]<ref>{{Cite web|title = Institute for Contemporary Art|url = https://icavcu.org/films/short-film-showcase-akosua-adoma-owusu/|website = Institute for Contemporary Art(ICA)|access-date = 2019-03-14|archive-date = 2023-02-17|archive-url = https://web.archive.org/web/20230217224129/https://icavcu.org/films/short-film-showcase-akosua-adoma-owusu/|url-status = dead}}</ref>
*2019: ''Screening: Akosua Adoma Owusu'' at the [[Museum of Contemporary Art, Chicago]]<ref>{{Cite web|title = Screening: Akosua Adoma Owusu|url = https://mcachicago.org/Calendar/2019/01/Screening-Akosua-Adoma-Owusu|website = MCA Chicago|access-date = 2018-12-27|archive-date = 2018-12-30|archive-url = https://web.archive.org/web/20181230025933/https://mcachicago.org/Calendar/2019/01/Screening-Akosua-Adoma-Owusu|url-status = dead}}</ref>
*2018: ''Triple Consciousness'' at BOZAR, [[Centre for Fine Arts, Brussels]];<ref>{{Cite web|title = Triple Consciousness: Films by Akosua Adoma Owusu|url = https://www.bozar.be/en/activities/147402-triple-consciousness|website = BOZAR Cinema|access-date = 2018-05-11|archive-date = 2020-08-10|archive-url = https://web.archive.org/web/20200810055234/https://www.bozar.be/en/activities/147402-triple-consciousness|url-status = dead}}</ref>
*2018: ''African Twilight'' at the [[Bowers Museum]];<ref>{{Cite web|title = African Twilight|url = https://www.bowers.org/index.php/component/yendifevents/event/1735-kwaku-ananse-screening-and-live-performance-by-baba-the-storyteller|website = African Twilight|access-date = 2018-09-15|archive-date = 2023-02-17|archive-url = https://web.archive.org/web/20230217224129/https://www.bowers.org/index.php/component/yendifevents/event/1735-kwaku-ananse-screening-and-live-performance-by-baba-the-storyteller|url-status = dead}}</ref>
*2018: ''Fragments of a Dream'' at the [[McNay Art Museum]];<ref>{{Cite web|title = Fragments of a Dream|url = https://www.mcnayart.org/exhibitions/upcoming/fragments-of-a-dream|website = McNay Art Museum|access-date = 2018-06-15|archive-date = 2018-06-24|archive-url = https://web.archive.org/web/20180624150923/https://www.mcnayart.org/exhibitions/upcoming/fragments-of-a-dream|url-status = dead}}</ref>
*2018: ''Screening and Conversation with Director Akosua Adoma Owusu'' at the [[Fowler Museum at UCLA]];<ref>{{Cite web|title = On Monday of Last Week|url = https://www.fowler.ucla.edu/events/screening-conversation-monday-last-week-akosua-adoma-owusu/|website = Fowler Museum|access-date = 2018-04-12}}</ref><ref>{{Cite web|title = Akosua Adoma Owusu - John Simon Memorial Foundation|url = https://www.gf.org/news/events/akosua-adoma-owusu/|website = John Simon Guggenheim Memorial Foundation|access-date = 2018-04-17|archive-date = 2022-01-23|archive-url = https://web.archive.org/web/20220123211850/https://www.gf.org/news/events/akosua-adoma-owusu/|url-status = dead}}</ref>
*2017: ''Akosua Adoma Owusu and Bus Nut'' at the [[Atlanta Contemporary Art Center]];<ref>{{Cite web|title = Atlanta Contemporary Art Center|url = https://atlantacontemporary.org/exhibitions/akosua-adoma-owusu|website = Atlanta Contemporary|access-date = 2017-06-05|archive-date = 2023-02-17|archive-url = https://web.archive.org/web/20230217224542/https://atlantacontemporary.org/exhibitions/akosua-adoma-owusu|url-status = dead}}</ref>
*2016: ''Making Africa: Akosua Adoma Owusu'' at [[Centre de Cultura Contemporània de Barcelona]]<ref>{{Cite web|title = New Voices of African Cinema - Akosua Adoma Owusu |url = http://www.cccb.org/en/participants/file/akosua-adoma-owusu/223091|website = Centre de Cultura Contemporània de Barcelona|access-date = 2016-04-18}}</ref><ref>{{Cite web|title = Making Africa - Akosua Adoma Owusu |url = http://www.cccb.org/en/activities/file/new-voices-of-african-cinema-akosua-adoma-owusu/223059|website = Centre de Cultura Contemporània de Barcelona - Akosua Adoma Owusu|access-date = 2016-04-21}}</ref>
*2016: ''Films by Akosua Adoma Owusu'' at [[Tabakalera]]<ref>{{Cite web|title = Tabakalera|url = https://www.tabakalera.eu/en/akosua-adoma-owusu|website = Tabakalera|access-date = 2016-04-06|archive-date = 2019-04-11|archive-url = https://web.archive.org/web/20190411052826/https://www.tabakalera.eu/en/akosua-adoma-owusu|url-status = dead}}</ref>
*2016: ''Encuentro con Akosua Adoma Owusu'' at the [[Museo de Arte Contemporáneo de Castilla y León]]<ref>{{Cite web|title = Encuentro con Akosua Adoma Owusu |url = http://www.laguiago.com/evento/encuentro-akosua-adoma-owusu-musac/|website = MUSAC| date=7 April 2016 |access-date = 2016-09-15}}</ref>
*2016: ''L'évènement Akosua Adoma Owusu'' at the [[Centre Georges Pompidou]]<ref>{{Cite web|title = L'évènement Akosua Adoma Owusu|url = https://www.centrepompidou.fr/cpv/resource/c45yK9a/rx5XKMR|website = Centre Pompidou|access-date = 2016-09-03|archive-date = 2018-06-24|archive-url = https://web.archive.org/web/20180624150435/https://www.centrepompidou.fr/cpv/resource/c45yK9a/rx5XKMR|url-status = dead}}</ref>
*2016: ''Triple Consciousness'' at the [[Museum of Fine Arts, Houston]]<ref>{{Cite web|title = Triple Consciousness: Films of Akosua Adoma Owusu |url = https://www.cinemahtx.org/3889-2/|website = Houston Cinema Arts Society| date=26 October 2016 |access-date = 2016-11-25}}</ref><ref>{{Cite web|title = Billy Woodberry - Bless Their Little Hearts |url = https://www.cinemahtx.org/introduction-to-the-2016-program/|website = Houston Cinema Arts Festival| date=26 October 2016 |access-date = 2016-10-26}}</ref>
*2016: ''Dreamlands: Immersive Cinema and Art, 1905–2016'' at the [[Whitney Museum of American Art]]<ref>{{Cite web|title = Dreamlands: Afrofuturism - Whitney Museum |url = https://whitney.org/Events/Afrofuturism|website = Whitney Museum of American Art|access-date = 2016-12-12}}</ref><ref>{{Cite web|title = Dreamlands: Pain Revisited - Whitney Museum|url = https://whitney.org/Events/PainRevisited|website = Whitney Museum of American Art|access-date = 2016-12-12|archive-date = 2020-10-28|archive-url = https://web.archive.org/web/20201028032813/https://whitney.org/Events/PainRevisited|url-status = dead}}</ref>
*2015: ''Modern Mondays: An Evening with Akosua Adoma Owusu'' at the [[Museum of Modern Art]]<ref>{{Cite web|title = An Evening With Akosua Adoma Owusu - MoMA |url = https://www.moma.org/calendar/events/1621|website = Museum of Modern Art|access-date = 2015-12-27}}</ref>
*2015: ''Existential Crisis'' at the [[Rochester Art Center]]<ref>{{Cite web|title = Rochester Art Center|url = http://rochesterartcenter.org/exhibition/akosua-adoma-owusu/|access-date = 2015-12-11|archive-date = 2021-06-14|archive-url = https://web.archive.org/web/20210614050241/https://rochesterartcenter.org/exhibition/akosua-adoma-owusu/|url-status = dead}}</ref>
*2015: ''America Is Hard to See'' at the [[Whitney Museum of American Art]]<ref>{{Cite web|title = America is Hard To See|url = https://whitney.org/Exhibitions/AmericaIsHardToSee|website = Whitney Museum of American Art|access-date = 2015-05-13}}</ref><ref>{{Cite web|title = 24700 News from CalArts|url = http://blog.calarts.edu/2015/04/20/calartians-named-2015-guggenheim-fellows/|website = California Institute of the Arts| date=20 April 2015 |access-date = 2015-07-09}}</ref>
*2015: ''The Art of Hair in Africa'' at the [[Fowler Museum at UCLA]]<ref>{{Cite web|title = Fowler in Focus: The Art of Hair in Africa|url = https://www.fowler.ucla.edu/exhibitions/fowler-focus-art-hair-africa/|website = Fowler Museum at UCLA|access-date = 2015-11-10}}</ref>
*2015: ''Two Films by Akosua Adoma Owusu'' at Art and Practice <ref>{{Cite web|title = In Conversation: Njideka Akunyili Crosby and Akosua Adoma Owusu with Jamillah James|url = https://www.artandpractice.org/public-programs/in-conversation-njideka-akunyili-crosby-and-akosua-adoma-owusu-with-jamillah-james/|website = Art and Practice|access-date = 2015-09-24|archive-date = 2020-06-03|archive-url = https://web.archive.org/web/20200603163249/https://www.artandpractice.org/public-programs/in-conversation-njideka-akunyili-crosby-and-akosua-adoma-owusu-with-jamillah-james/|url-status = dead}}</ref> in association with the [[Hammer Museum]]<ref>{{Cite web|title = Off-Site Program: In Conversation: Njideka Akunyili Crosby and Akosua Adoma Owusu|url = https://hammer.ucla.edu/programs-events/2015/09/off-site-program-in-conversation-njideka-akunyili-crosby-and-akosua-adoma-owusu/|website = Hammer Museum| date=24 September 2015 |access-date = 2015-09-27}}</ref>
*2015: ''Do/Tell'' at the [[Institute of Contemporary Art, Philadelphia]]<ref>{{Cite web|title = Do/Tell |url = https://icaphila.org/exhibitions/do-tell-erin-bernard-heather-hart-rachelle-mozman-and-akosua-adoma-owusu/|website = ICA Philadelphia| date=8 March 2015 |access-date = 2015-09-29|language = en-US}}</ref>
*2014: ''Prospect.3: Notes for Now'' New Orleans Triennial<ref>{{Cite web|title = Prospect.3 |url = https://www.artforum.com/inprint/issue=201501&id=49428|website = artforum.com|access-date = 2015-01-13|language = en-US}}</ref>
*2013: ''Films by Akosua Adoma Owusu'' at the [[Moderna Museet]]<ref>{{Cite web|title = CinemAfrica - Moderna Museet|url = https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/aktiviteter/cinemafrica-filmfestival/|language = en-US}}</ref>
*2012: ''Fore'' at the [[Studio Museum in Harlem]]<ref>{{Cite web|title = Fore - Smithsonian Libraries|url = https://siris-libraries.si.edu/ipac20/ipac.jsp?session=1546O9V395595.39270&profile=liball&source=~!silibraries&view=subscriptionsummary&uri=full=3100001~!1025889~!1&ri=2&aspect=Keyword&menu=search&ipp=20&spp=20&staffonly=&term=akosua+adoma+owusu&index=GW&uindex=&aspect=Keyword&menu=search&ri=2|language = en-US}}</ref>
*2012: ''The Bearden Project'' at the [[Studio Museum in Harlem]]<ref>{{Cite web|title = Beardenmania |url = http://gailgregg.com/wp-content/uploads/pdfs/Beardenmania.pdf|website = ARTnews|access-date = 2012-06-01|language = en-US}}</ref><ref>{{Cite book|title = The Bearden Project |url = https://www.worldcat.org/oclc/841590034|via = WorldCat|oclc = 841590034|access-date = 2012-12-20|language = en-US}}</ref>
*2011: ''VideoStudio: Changing Same'' at the [[Studio Museum in Harlem]]<ref>{{Cite web|title = VideoStudio: Changing Same|url = https://www.studiomuseum.org/exhibition/videostudio/changing-same|access-date = 2010-11-12|language = en-US|archive-url = https://web.archive.org/web/20181230025935/https://www.studiomuseum.org/exhibition/videostudio/changing-same|archive-date = 2018-12-30|url-status = dead}}</ref>
*2011: ''Quadruple Consciousness'' at the [[Vox Populi (art gallery)]]<ref>{{Cite web|title = Quadruple Consciousness|url = http://voxpopuligallery.org/exhibitions/quadruple-consciousness/|website = voxpopuligallery.org|access-date = 2011-01-06|language = en-US}}{{Dead link|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
*2009: ''30 Seconds Off an Inch'' at the [[Studio Museum in Harlem]]<ref>{{Cite web|title = A Beating Heart of Social Import |url = https://www.nytimes.com/2009/12/11/arts/design/11inch.html|website = NY Times|access-date = 2009-12-10|language = en-US}}</ref>
*2009: ''Me Broni Ba'' at the [[Museum of Modern Art]] Documentary Fortnight <ref>{{Cite web|title = MoMA Documentary Fortnight |url = http://press.moma.org/wp-content/press-archives/PRESS_RELEASE_ARCHIVE/DocMonth_Release.pdf|website = Museum of Modern Art|access-date = 2009-02-01|language = en-US}}</ref>
== Pina mini piibu ==
{| class="wikitable"
|+
!Year
!Award
!Work
!Category
!Result
!Ref.
|-
|2005
|Virginia Film Festival
|''Ajube Kete''
| [[Ken Jacobs]] Award for Best Experimental Short Film
|Won
|
|-
|2008
|Berlin International Film Festival
|''Me Broni Ba/My White Baby''
|Berlinale Talent Campus
|Won
|
|-
|2008
|[[California Institute of the Arts]]
|''Good Hair''
|[[Academy of Motion Pictures Arts and Sciences]] Grant
|Won
|
|-
|2008
|Detroit Docs
|''Intermittent Delight''
|Most Progressive Filmmaker Award
|Won
|
|-
|2008
|Mexico International Film Festival
|''Me Broni Ba/My White Baby''
|Silver Palm Award
|Won
|
|-
|2009
|[[Athens International Film and Video Festival]]
|''Me Broni Ba/My White Baby''
|Best Documentary Short
|Won
|
|-
|2009
|[[Chicago Underground Film Festival]]
|''Me Broni Ba/My White Baby''
|Best Documentary Short
|Won
|
|-
|2010
|[[Robert J. Flaherty]] Film Seminar
|Work
|Featured Artist
|Won
|
|-
|2010
|Real Life Documentary Festival
|''Me Broni Ba/My White Baby''
|Special Jury Mention, Best Short Film
|Won
|
|-
|2011
|Black Maria Film Festival
|''Drexciya''
|Jury's Citation Prize
|Won
|
|-
|2011
|African Film Festival, Tarifa
|''Drexciya''
|Special Jury Mention
|Won
|
|-
|2011
|[[Expresión en Corto International Film Festival]]
|''Drexciya''
|Best Experimental Short
|Won
|
|-
|2012
|[[Focus Features]] Africa First
|''Kwaku Ananse''
|Production Grant
|Won
|
|-
|2012
|[[Creative Capital]] Foundation
|''Black Sunshine''
|Film/Video Grant
|Won
|
|-
|2012
|Art Matters Foundation
|''Kwaku Ananse''
|Post-Production Grant
|Won
|
|-
|2013
|Ann Arbor Film Festival
|''Split Ends, I Feel Wonderful''
|Most Promising Filmmaker Prize
|Won
|
|-
|2013
|[[Berlin International Film Festival]]
|''Kwaku Ananse''
|[[Golden Bear]] Best Short Film
|Nominated
|
|-
|2013
|[[Africa Movie Academy Award]]
|''Kwaku Ananse''
|Best Short Film
|Won
|
|-
|2013
|[[Académie des Arts et Techniques du Cinéma]]
|''Kwaku Ananse''
|Best Short Film of the Year
|Won
|
|-
|2013
|[[Arte]] International Prize
|''Black Sunshine''
|Development Grant
|Won
|
|-
|2013
|[[MacDowell Colony]] Fellowship
|''Black Sunshine''
|Screenwriting Grant
|Won
|
|-
|2014
|[[Berlin International Film Festival]]
|''Black Sunshine''
|Production Grant
|Won
|
|-
|2015
|Association Cinémas et Cultures d'Afrique
|''Kwaku Ananse''
|Special Jury Mention
|Won
|
|-
|2015
|[[John Simon Guggenheim Memorial Foundation]]
|''Black Sunshine''
|[[Guggenheim Fellowship]]
|Won
|
|-
|2015
|[[Tribeca Film Institute]]
|''Black Sunshine''
|Tribeca All Access Development Grant
|Won
|
|-
|2016
|[[Berlin International Film Festival]]
|''Reluctantly Queer''
|[[Golden Bear]] for Best Short Film
|Nominated
|
|-
|2016
|[[Berlin International Film Festival]]
|''Reluctantly Queer''
|[[Teddy Award]] for Best Short Film
|Nominated
|
|-
|2016
|Baltimore International Black Film Festival
|''Reluctantly Queer''
|Audience Award for Best International Short Film
|Won
|
|-
|2016
|The Camargo Foundation
|''Save the Rex''
|Travel Grant
|Won
|
|-
|2017
|[[Africa Movie Academy Award]]
|''On Monday of Last Week''
|Best Short Film
|Nominated
|
|-
|2018
|[[Pratt Institute]]
|''On Monday of Last Week''
|Mellon Research Grant
|Won
|
|-
|2018
|[[International Short Film Festival Oberhausen]]
|Oberhausen Film Seminar
|Featured Artist
|Won
|
|-
|2018
|[[Goethe-Institut]] Vila Sul Salvador-Bahia
|''Black Sunshine''
|Artist-in-Residence
|Won
|
|-
|2018
|[[Cobo Center]] Marquee Video Art Series
|''Intermittent Delight''
|[[John S. and James L. Knight Foundation]]
|Won
|
|-
|2019
|[[Wattis Institute for Contemporary Arts]]
|''Akosua Adoma Owusu: Welcome to the Jungle''
|The Westridge Foundation
|Won
|
|}
== Filimnima ==
===Filmography===
{| class="wikitable" ;
|- style="text-align:center;"
! Year
! Film
! Role
|-
| 2005
| ''Ajube Kete''
| writer, director, producer, cinematographer
|-
|2006
|''Tea 4 Two''
|director, producer, cinematographer
|-
| 2007
| ''Intermittent Delight''
| director, producer, cinematographer
|-
|2008
|'' Revealing Roots''
|actress, director, producer
|-
| 2008
|''Boyant: A Michael Jordan in a Speedo is Far Beyond the Horizon''
| actress, producer
|-
| 2009
|''Me Broni Ba''
| director, producer, cinematographer
|-
| 2010-11
|''Drexciya''
| director, producer, cinematographer
|-
| 2012
|''Split Ends, I Feel Wonderful''
| director, producer
|-
| 2013
|''Kwaku Ananse''
| writer, director, producer
|-
| 2015
|''Bus Nut''
| director, producer, cinematographer
|-
| 2016
|''Reluctantly Queer''
| director, producer, cinematographer
|-
| 2017
|''On Monday of Last Week''
| writer, director, producer
|-
| 2018
|''Mahogany Too''
| director, producer, cinematographer
|-
| 2019
|''Pelourinho: They Don't Really Care About Us''
| director, producer, cinematographer
|-
| 2019
|''White Afro''
| director, producer, cinematographer
|-
| 2020
|''King of Sanwi''
| director, producer, cinematographer
|-
|in production
|''Black Sunshine'' (feature film)
|writer, director, producer
|-
|}
== Karim pahi ==
*Owusu, Akosua Adoma, and Adwoa Adu-Gyamfi. ''Me broni ba''. New York, NY: [http://store.cinemaguild.com/nontheatrical/product/2358.html Cinema Guild] (2009).
*Baron, Jaimie. ''Inappropriate Bodies: Contemporary Filmmakers Challenging Gender Constructions through Appropriation.'' [http://escholarship.org/uc/item/7mw7m95b] UCLA Center for the Study of Women (2009).
*Birchall, Danny. ''Things Said Again'' (2010) [https://online.ucpress.edu/fq/article/63/3/55/41775/Things-Said-Again Film Quarterly Volume 63, Issue 3], pg. 55-57
*Nelmes, Jill. ''Introduction to Film Studies'' (2012) [https://books.google.com/books?id=AnGrAgAAQBAJ&dq=%22erie%22+%2B+%22akosua+adoma+owusu%22&pg=PT620]
*Dovey, Lindiwe. ''African Feminist Engagements with Film'' (2012) [http://www.agi.ac.za/sites/default/files/image_tool/images/429/feminist_africa_journals/archive/16/fa16_full_pub.pdf] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220119221237/http://www.agi.ac.za/sites/default/files/image_tool/images/429/feminist_africa_journals/archive/16/fa16_full_pub.pdf |date=2022-01-19 }}, p. 18-23.
*Mask, Mia, [https://books.google.com/books?id=dX-kvyCFVF0C&q=%2522erie%2522%2520%252&pg=PA140 Contemporary Black American Cinema: Race, Gender and Sexuality at the Movies] (2012).
*Kendall, Nzingha, [http://muse.jhu.edu/article/525956 Commentary: Haunting in Akosua Adoma Owusu's Short Experimental Films] (2013). ''Black Camera''
*Agyeman, Erica. [http://www.festivaldecurtasbh.com.br/wp-content/uploads/2018/08/20_FESTCURTASBH_online.pdf Akosua Adoma Owusu: Exploring 'Threeness] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210509162156/https://www.festivaldecurtasbh.com.br/wp-content/uploads/2018/08/20_FESTCURTASBH_online.pdf |date=2021-05-09 }}, ''The International Review of African American Art'' 24.3 (2013), 11–13.
*Prabhu, Anjali. ''Contemporary Cinema of Africa and the Diaspora'' [https://books.google.com/books?id=ZZ5kAwAAQBAJ&dq=akosua+adoma+owusu&pg=PT307] (2014).
*Laderman, David. ''Sampling Media'' [https://books.google.com/books?id=B0WkAgAAQBAJ&dq=%22control%22+%2B+%22akosua+adoma+owusu%22&pg=PA179] (2014).
*UNESCO. ''Égalité des genres: patrimoine et créativité'' [https://books.google.com/books?id=brsPBgAAQBAJ&dq=Cinemas+D%E2%80%99Afrique+%2B+akosua+adoma+owusu&pg=PA109] (2014).
*Ellerson, Beti. ''Gaze Regimes: Film And Feminisms In Africa'' (2015) [https://books.google.com/books?id=3DZjDwAAQBAJ&dq=%22akosua+adoma+owusu%22+%22triple+consciousness%22&pg=PT50]
*Johnson, Elizabeth. ''Female Narratives in Nollywood Melodramas'' (2016) [https://books.google.com/books?id=x4vpDAAAQBAJ&dq=%22akosua+adoma+owusu%22+%22triple+consciousness%22&pg=PA113], p. 113.
*Kelly, Gabrielle. ''Celluloid Ceiling: Women Film Directors Breaking Through'' (2018) [https://books.google.com/books?id=N0KeDwAAQBAJ&dq=Celluloid+Ceiling%3A+Women+Film+Directors+Breaking+Through+%2B+%22akosua+adoma+owusu%22&pg=PT24]
*Lené Hole, Kristin. ''Film Feminisms: A Global Introduction'' [https://books.google.com/books?id=QCBtDwAAQBAJ&dq=%22akosua+adoma+owusu%22+ajube+kete&pg=PT251] (2018).
*Bisschoff, Lizelle. ''Women in African Cinema: Beyond the Body Politic.'' [https://books.google.com/books?id=4aS-DwAAQBAJ&dq=Lizelle+Bisschoff+%2B+%22akosua+adoma+owusu%22&pg=PT127] (2019).
*Nyeck, S.N. ''Routledge Handbook of Queer African Studies'' [https://books.google.com/books?id=lkPBDwAAQBAJ&dq=reluctantly+queer+akosua+adoma+owusu&pg=PT10] (2019).
*Williams, James S. ''Ethics and Aesthetics in Contemporary African Cinema: The Politics of Beauty'' [https://books.google.com/books?id=rrGIDwAAQBAJ&dq=reluctantly+queer+akosua+adoma+owusu&pg=PA179] (2019).
*Dasilva, Dax. ''Age of Union: Igniting The Changemaker'' [https://books.google.com/books?id=eD7YDwAAQBAJ&dq=akosua+adoma+owusu&pg=PT98] (2020).
*Huberman, Anthony. ''Abbas to Yuki: Writing Alongside Exhibitions'' [https://books.google.com/books?id=lMNLzAEACAAJ] (2020).
==External links==
{{sisterlinks|d=Q3607378|c=Category:Akosua Adoma Owusu|n=no|b=no|v=no|voy=no|m=no|mw=no|s=no|wikt=no|species=no}}
*[http://akosuaadoma.com/ Official Website]
*[https://www.imdb.com/name/nm3113362/?ref_=tt_ov_dr/ Akosua Adoma Owusu] at the [[Internet Movie Database]]
*[https://mubi.com/cast/akosua-adoma-owusu/ Akosua Adoma Owusu] on [[MUBI]]
*[[Black women filmmakers]]
*[[Ghanaian Filmmakers]]
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Owusu, Akosua Adoma}}
[[Category:Living people]]
[[Category:1984 births]]
[[Category:University of Virginia alumni]]
[[Category:Ghanaian women film directors]]
[[Category:Ghanaian film directors]]
[[Category:People from Virginia]]
[[Category:Film directors from Virginia]]
[[Category:Artists from Virginia]]
[[Category:American women film producers]]
[[Category:African-American film directors]]
[[Category:African-American women artists]]
[[Category:American women artists]]
[[Category:American women film directors]]
[[Category:American video artists]]
[[Category:California Institute of the Arts alumni]]
[[Category:People from Alexandria, Virginia]]
[[Category:African-American artists]]
[[Category:Ghanaian artists]]
[[Category:21st-century African-American people]]
[[Category:21st-century African-American women]]
[[Category:20th-century African-American people]]
[[Category:20th-century African-American women]]
[[Category:American people of Ghanaian descent]]
[[Category:Ghanaian diaspora in the United States]]
[[Category:American activists]]
3v8szan6pa36wowmg49w51baai0s2mf
Act Against Slavery
0
32090
145342
113443
2026-07-30T21:58:59Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145342
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Short description|Anti-slavery law passed in 1793 in Upper Canada}}
{{Use dmy dates|date=April 2022}}
{{italic title}}
[[File:An Act Against Slavery.jpg|thumb|The first two pages of the Act Against Slavery, taken from the statute volume]]
'''''Act Against Slavery''''' daa nyɛla dab' tali zaɣisibu zaligu din daa zali Anashaara goli July 9, 1793, "[[1st Parliament of Upper Canada|second legislative session]]" zaŋti [[Upper Canada]] ni, di ni daa niŋ ka [[British North America]] piri taba ka leei [[Ontario]].{{Sfn|Historica-Dominion Institute|nda}} Di daa mɔŋ daba ʒi n-kpe tiŋgbani maa ni ka daa yɛli ni dab' paɣaba ni dɔɣi b'shɛba ka bɛ paai yuun pinaanu nyɛla bɛ ni yƐn che shɛba bilichini nima.
==Synopsis==
[[John Graves Simcoe]], [[Lieutenant Governor of Upper Canada|Lieutenant Governor]] zaŋti lala tiŋgbani maa, daa nyɛla ŋun tuhi bɔri daba chabu pɔi ni Upper Canada; O ni daa nyɛ British jintɔriba puuni yino la zuɣu, o daa buɣisila dab'tali ka di nyɛ binshɛɣu din bi saɣiti Dolodolo Adiini ni.{{Sfn|Archives of Ontario|2011a}}{{Sfn|Bode|1993}} Zaŋ chaŋ yuuni 1792 daba ban daa be Upper Canada kalinli daa bi zooi. Amaa, di mini bɛ ni daa zaŋli maɣisi bɛ ni che shɛba bilichini nima, kalinli maa daa kuli bi du. [[York, Upper Canada|York]] tiŋgbani ni (luɣ'shɛli bɛ ni pa booni [[Toronto]]) African-Canadian niriba pinaanu n daa beni, ka kalinli tuhili laasabu daa be [[Quebec City|Quebec]].{{Sfn|Wilson|nd}}
Di ni daa niŋ ka [[Executive Council of Upper Canada]] yɛn ʒini bɛ laɣingu tuuli Anashaara goli March yuuni 1793, Simcoe daa deei [[Chloe Cooley]] lahabali, dab'paɣa so bɛ ni daa mirisi yihi Canada ni bɛ ti kɔhi [[United States]]. Simcoe nimmohi zaŋ chaŋ da'tali chabu Upper Canada nyɛla [[Legislative Assembly of Upper Canada|Legislative Assembly]] ni daa bɛ saɣiti shɛli di bahi bahindi ban daa mali daba.{{Sfn|Archives of Ontario|2011a}}{{Sfn|Taylor|2010}}
Zaligu din taachi daa nyɛ "''An Act to Prevent the further Introduction of Slaves and to limit the Term of Contracts for Servitude within this Province''," ni di ni niŋ ka ban pun nyɛ daba kuli yɛn be din ni hali ti kpi maa, soli lahi kani ni bab'palli kpena Upper Canada, ka dab'paɣaba ni dɔɣi shɛba ka bɛ paai yuuni pishi ni anu nyɛ bɛ ni yɛn che shɛba ka bɛ niŋ bilichininima.{{Sfn|CBC News|nd}}
Lala zaligu ŋɔ daa niŋ tuuli Upper Canada "ka lahi nyɛ [[British Empire]] zaligu tuuli din chari daba bilichini nima".{{Sfn|Taylor|2010}}{{Sfn|Jean|2007}} Zaligu maa daa kuli nyɛla din tumdi tuma zaŋ hali ni [[British Parliament]]'s [[Slavery Abolition Act 1833]] din daa nyɛ din saɣiritiri daba chabu [[British Empire]] yaɣa pam.
==Din nyaaŋa==
Yuuni 1798, [[Christopher Robinson (Upper Canada politician)|Christopher Robinson]]<nowiki/>daa zali zaligu Legislative Assembly din lahi tiri soli ni bɛ ʒiri dab'pala lahi kperina. Assembly daa saɣiti lala zaligu maa, amaa di daa kpalim [[Legislative Council of Upper Canada|Legislative Council]] ka daa kpi pɔi ka ʒia maa naan yi yiɣisi.{{Sfn|Bode|1993}}
[[Black Canadians]] tuhi zuɣa daa paɣi neei bɛ suhuri ni bɛ tuhi [[War of 1812]].{{Sfn|Archives of Ontario|2011}}{{Sfn|Historica-Dominion Institute|nd}}
==Lihi pahi==
{{Wikisource|Upper Canadian Act Against Slavery}}
*[[Slavery in Canada]]
*[[Black Canadians]]
*[[North American Black Historical Museum]]
*[[Slave Trade Act|Slave Acts]]
==Citations==
{{reflist|30em}}
== Kundivihira ==
* {{citation|url=https://www.archives.gov.on.ca/en/explore/online/alvin_mccurdy/settlement.aspx|title=From Slavery to Settlement|series=The Alvin D. McCurdy Collection|work=Archives of Ontario|date=28 December 2011|accessdate=19 March 2011|ref={{SfnRef|Archives of Ontario|2011}}|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130214020850/http://www.archives.gov.on.ca/en/explore/online/alvin_mccurdy/settlement.aspx|archivedate=14 February 2013}} See [[Archives of Ontario]]
* {{citation|url=https://www.archives.gov.on.ca/en/explore/online/slavery/index.aspx|title=Enslaved Africans in Upper Canada|series=Slavery|work=Archives of Ontario|date=28 December 2011a|accessdate=19 March 2011|ref={{SfnRef|Archives of Ontario|2011a}}|archive-url=https://web.archive.org/web/20130104050050/http://www.archives.gov.on.ca/en/explore/online/slavery/index.aspx|archive-date=2013-01-04|url-status=dead}} See [[Archives of Ontario]]
* {{citation|url=http://www.cbc.ca/news/interactives/tl-slaveryincanada/ |title=Slavery in Canada |author=CBC News Interactive |accessdate=2010-11-20 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20110120005727/http://www.cbc.ca/news/interactives/tl-slaveryincanada/ |archivedate=20 January 2011 |url-status=live |ref={{SfnRef|CBC News|nd}} }}
* {{citation|journal=[[Canada's History|The Beaver]]|last=Bode|first=Patrick|title=Simcoe and the slaves|page=17|volume=73|issue=3|date=June 1993}}
* {{citation|url=http://blackhistorycanada.ca/timeline.php?id=1800|series=Black History in Canada|work=Historica–Dominion Institute|title=Timeline 1800–1900: From Slavery to Settlement|date=nd|accessdate=19 March 2011|ref={{SfnRef|Historica-Dominion Institute|nd}}|archive-date=6 December 2007|archive-url=https://web.archive.org/web/20071206183457/http://blackhistorycanada.ca/timeline.php?id=1800|url-status=dead}} See [[The Historica Dominion Institute]], a series with Rosemary Sadlier, President, [[Ontario Black History Society]] as writer-consultant.
* {{citation|url=http://blackhistorycanada.ca/topic.php?id=112&themeid=1|series=Black History Canada|work=Historica–Dominion Institute|accessdate=2010-11-20|title=Abolition of Slavery|date=nda|ref={{SfnRef|Historica-Dominion Institute|nda}}|archive-date=6 July 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110706165957/http://blackhistorycanada.ca/topic.php?id=112&themeid=1|url-status=dead}}
* {{citation|last=Michaëlle|first=Jean|authorlink=Michaëlle Jean|title=Her Excellency the Right Honourable Michaëlle Jean Speech on the Occasion of the Student Forum: "From the Abolition of the Slave Trade to the Elimination of Racial Discrimination"|date=21 June 2007|accessdate=12 December 2022|url=https://www.canada.ca/en/news/archive/2007/03/speech-her-excellency-right-honourable-michaelle-jean-governor-general-canada-occasion-student-forum-abolition-slave-trade-elimination-racial-discrimination-.html|ref={{SfnRef|Jean|2007}}|archive-date=13 December 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221213035456/https://www.canada.ca/en/news/archive/2007/03/speech-her-excellency-right-honourable-michaelle-jean-governor-general-canada-occasion-student-forum-abolition-slave-trade-elimination-racial-discrimination-.html|url-status=dead}}
* {{citation|title=The Civil War of 1812: American Citizens, British Subjects, Irish Rebels, & Indian Allies|last=Taylor|first=Alan|at=Chapter 2, Location 964|publisher=Alfred A. Knopf|isbn=978-1-4000-4265-4|oclc=503042145|date= 2010|authorlink=Alan Taylor (historian)|location=New York |via=Kindle}}
* {{citation|url=http://www.uppercanadahistory.ca/lluc/lluc3.html|title=Early Canada Historical Narratives: an Act to Prevent the Further Introduction of Slaves|date=nd|accessdate=19 March 2014|first=William R. |last=Wilson|series=Upper Canada History}}
[[Category:1793 in law]]
[[Category:Legal history of Canada]]
[[Category:Upper Canada]]
[[Category:Slavery in Canada]]
[[Category:History of Black people in Canada]]
[[Category:Abolitionism in North America]]
[[Category:Canadian legislation]]
[[Category:Slavery legislation]]
[[Category:1793 in Upper Canada]]
[[Category:1793 in British law]]
[[Category:18th century in slavery]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
bpjlolg2wmywtnkhdef9qhkwgwbwl5k
Great Kwa River
0
33201
145358
138734
2026-07-31T05:43:26Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145358
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{short description|Waterfall in Cross River, Nigeria}}
{{coord|4.781903|N|8.398018|E|display=title}}
[[File:Kwafalls.jpg|thumb|Kwa Falls in [[Cross River National Park]]]]
''''''Great Kwa Mɔɣili''''' nyɛla din zori kpɛri [[Cross River State]], [[Nigeria]] ka nyɛ din lahi zori luri [[Calabar]].<ref>{{Cite web |title=The Mythology Behind the Great Kwa River - Guide to Nigeria tourism, local culture & investments |url=https://www.cometonigeria.com/uncategorized/the-great-kwa-river/ |access-date=2023-07-09 |website=www.cometonigeria.com |archive-date=2023-07-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230709135801/https://www.cometonigeria.com/uncategorized/the-great-kwa-river/ |url-status=dead }}</ref> Mɔɣili nyɛla mɔɣ'shɛli din gabisi ni ninsalinima tun tumsa.<ref name=":0">{{Cite web |title=The Mythology Behind the Great Kwa River - Guide to Nigeria tourism, local culture & investments |url=https://www.cometonigeria.com/uncategorized/the-great-kwa-river/ |access-date=2023-09-04 |website=www.cometonigeria.com |archive-date=2023-07-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230709135801/https://www.cometonigeria.com/uncategorized/the-great-kwa-river/ |url-status=dead }}</ref>
==Din be luɣ'shɛli ==
Mɔɣili maa nyɛla din piligi Oban Hills din be [[Cross River National Park]],<ref name=":0" /> ka nyɛ din zori wulinluhli chani n-ti chirigiri [[Cross River (Nigeria)|Cross River]].<ref name=Akpanetal/>
Di naabu shee nyɛla din muɣilim ka zori kpari [[Calabar]].<ref name=Akpanetal/>
==Ninsalinima tuma==
Ninsalinima tun tumsa mɔɣili ŋɔ nyɛla din tooi zoogi zahim gbahibu, kɔbu ni din kam pahi.<ref>{{Cite journal |last=Ephraim |first=Bassey |title=Compositional evaluation and quality status of surface waters of MBAT- ABIATI and Oberekkai Creeks of the great Kwa River, Southeastern Nigeria |url=https://www.academia.edu/36806612/Compositional_evaluation_and_quality_status_of_surface_waters_of_MBAT_ABIATI_and_Oberekkai_Creeks_of_the_great_Kwa_River_Southeastern_Nigeria}}</ref> Yaha, [[Calabar]] nyɛla din yɛligira pirinla din be [[Calabar Free Trade Zone]] ka dizuɣu chɛ niriba miri yanima mini tuma duri pam Great Kwa.<ref name=Akpanetal/> Shikuru yuli booni [[University of Calabar]] nyɛla din deegi yikanima kamani {{convert|17|ha|acre|adj=on}} Great Kwa mɔɣili mini [[Calabar River|Calabar mɔɣili]] sunsuun. Lala shikuru ŋɔ nyɛla din mali polo pam Great Kwa yaɣili..<ref>{{cite web
|url=http://www.unicaledu.com/about/Default.aspx
|title=About Us
|publisher=University of Calabar
|accessdate=2011-09-09
|archive-date=2012-04-02
|archive-url=https://web.archive.org/web/20120402092019/http://www.unicaledu.com/about/Default.aspx
|url-status=dead
}}</ref>
==Gabisibu ==
[[Calabar]] yaɣili din ka binshɛŋa bee maʒina din maani saɣiri ka lala zuɣu chɛ ka saɣiri ŋɔ tooi chani n-ti luri mɔɣa maa ni saha kam saa yi ti mi.<ref name=Akpanetal/> Yuuni 2008, vihigu din nyɛ "[[Vibrio]] bacteria" ni daa niŋ, lahabali nyɛla din daa wuhi ni Great Kwa mɔɣili ŋɔ nyɛla din gabisi ni bina. Din bɔŋɔ nyɛla di ni tooi chɛ ka salo koŋ bɛ alaafee kamani tiri ka nyari nyɛla di ni tooi gbahi niri kam ŋun nyu kom maa.<ref>{{cite journal
|journal=Bull Environ Contam Toxicol.
|volume=81 |issue=3 |pages=245–8 |date=15 July 2008
|title=Seasonal occurrence of vibrios in water and shellfish obtained from the Great Kwa River estuary, Calabar, Nigeria.
|vauthors=Eja ME, Abriba C, Etok CA, Ikpeme EM, Arikpo GE, Enyi-Idoh KH, Ofor UA |pmid=18626562 |doi=10.1007/s00128-008-9482-x}}<!--|accessdate=2011-09-09 --></ref>
==Kundivihira ==
<references>
<ref name=Akpanetal>{{cite web
|url=http://www.ecoservepublishers.org/article_11.htm
|title=Baseline ecological studies of the Great Kwa River, Nigeria I: Physico-chemical studies
|author1=E. R. Akpan
|author2=J. O. Offem
|author3=A. E. Nya
|work=EcoServ
|accessdate=2011-09-09
|url-status=dead
|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120402084001/http://www.ecoservepublishers.org/article_11.htm
|archivedate=2012-04-02
|access-date=2026-05-30
|archive-date=2012-04-02
|archive-url=https://web.archive.org/web/20120402084001/http://www.ecoservepublishers.org/article_11.htm
}}</ref>
</references>
[[Category:Rivers of Nigeria]]
[[Category:Cross River State]]
19gpb43z78lvepgjica34b4bmubb1ec
Lake Victoria
0
33216
145360
138241
2026-07-31T06:17:41Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145360
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{short description|Lake in East-central Africa}}
{{Use dmy dates|date=September 2019}}
{{Infobox body of water
| native_name = {{native name list |tag1=Sw|name1=Ukerewe |tag2=lg|name2='Nnalubaale |tag3=rw|name3=Nyanza |tag4=luo|name4=Nam Lolwe}}
| location = [[African Great Lakes]]
| image = ISS042-E-263206 - View of Earth.jpg
| alt = see caption
| caption = Lake Victoria partially obscured by clouds taken on the [[International Space Station]]
| image_bathymetry =
| caption_bathymetry = Lake Victoria is the largest lake in Africa.
| coords = {{Coord|1|S|33|E|type:waterbody_scale:3000000|display=inline,title}}
| outflow = [[White Nile]]
| inflow = [[Kagera River]]
| catchment = {{convert|169858|km2|sqmi|abbr=on}}<br />{{convert|229815|km2|sqmi|abbr=on}} basin <ref name="auto">{{Cite journal | doi=10.7910/DVN/Z5RMYD|title = Basin, Lake Victoria Watershed (inside), vector polygon, ~2015|last1 = Hamilton|first1 = Stuart (Salisbury University)| year=2016| journal=Harvard Dataverse|type = Data Set}}</ref>
| basin_countries = [[Burundi]], [[Kenya]], [[Rwanda]], [[Tanzania]], and [[Uganda]]<ref name="auto" />
| length = {{convert|359|km|mi|abbr=on}}<ref name="auto1">{{Cite journal | doi=10.7910/DVN/PWFW26|title = Shoreline, Lake Victoria, vector polygon, ~2015|last1 = Hamilton|first1 = Stuart (Salisbury University)| year=2016| journal=Harvard Dataverse|type = Data Set}}</ref>
| width = {{convert|337|km|mi|abbr=on}}<ref name="auto1" />
| area = {{convert|59947|km2|sqmi|abbr=on}}<ref name="auto2">{{Cite book | doi=10.7910/DVN/FVJJ4A|title = Lake Victoria Statistics from this Dataverse|last1 = Hamilton|first1 = Stuart| chapter=Earth and Environmental Sciences | year=2018| publisher=Harvard Dataverse|type = Data Set}}{{full|date = December 2024}}</ref>{{page needed|date = December 2024}}
| depth = {{convert|40.4|m|ft|abbr=on}}<ref name="auto2" />
| max-depth = {{convert|81|m|ft|abbr=on}}<ref name="auto2" />
| volume = {{convert|2424|km3|mi3|abbr=on}}<ref name="auto2" />
| shore = {{convert|7142|km|mi|abbr=on}}<ref name="auto2" />
| elevation = {{convert|1135|m|ft|abbr=on}}<ref>[http://dahiti.dgfi.tum.de/en/2/ ''Database for Hydrological Time Series of Inland Waters (DAHITI) – Victoria, Lake''], retrieved 20 April 2017.</ref>
| residence_time =
| islands = 985 ([[Ukerewe Island]], Tanzania; [[Ssese Islands]],<ref name="auto2" /> Uganda; [[Maboko Island]], Kenya)<ref>For a comprehensiwe list of these islands, see: [[:sw:Ziwa Viktoria]]</ref>
| islands_category = Islands of Lake Victoria
| cities = {{Plainlist}}
* [[Bukoba]], Tanzania
* [[Mwanza]], Tanzania
* [[Musoma]], Tanzania
* [[Kisumu]], Kenya
* [[Kendu Bay]], Kenya
* [[Homa Bay]], Kenya
* [[Kampala]], Uganda
* [[Entebbe]], Uganda
* [[Jinja, Uganda|Jinja]], Uganda
{{Endplainlist}}
<!-- Map -->| pushpin_map = Africa
| pushpin_label_position =
| pushpin_map_alt = Location of Lake Victoria in Africa.
| pushpin_map_caption = <!-- Below -->
| website =
| reference =
| name = Lake Victoria
}}
[[File:Victoria Nyanza.jpg|thumb|upright=1.4|Victoria Nyanza. The black line indicates Stanley's route.]]
'''Lake Victoria''' nyɛla ko'titali din be gbaŋsabila tiŋgbani .<ref>{{Cite web |title=Lake Victoria {{!}} AGLI |url=https://www.africangreatlakesinform.org/page/lake-victoria |access-date=2025-07-05 |website=www.africangreatlakesinform.org |archive-date=15 July 2025 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250715034133/https://www.africangreatlakesinform.org/page/lake-victoria |url-status=dead }}</ref> Di nyɛla din deegi polo kamani {{cvt|59947|km2|sqmi}} ,<ref>{{Cite journal |last=Stuart |first=Hamilton |date=2016-10-05 |title=Shoreline, Lake Victoria, vector polygon, ~2015 |language=en |doi=10.7910/dvn/pwfw26 |journal=Harvard Dataverse |type=Data Set}}</ref><ref name="auto3">{{Cite book |last=Stuart |first=Hamilton |date=2018-11-13 |title=Lake Victoria Statistics from this Dataverse |chapter=Earth and Environmental Sciences |language=en |doi=10.7910/dvn/fvjj4a |publisher=Harvard Dataverse |type=Data Set}}{{full|date = December 2024}}</ref> Lake Victoria nyɛ ko'titali din galisi nyaaŋa be Africa ,<ref>{{cite web |url=http://www.eoearth.org/view/article/154134/ |title=Lake Victoria |first=Peter |last=Saundry}}</ref> ka nyɛ din pahiri ayi dunia zaa ko'kara ni di kana polo shɛli di ni deegi, di nyɛla din pa [[Lake Superior]] din be North America zuɣu.<ref>{{cite web |url=https://www.britannica.com/place/Lake-Victoria |title=Lake Victoria |website=[[Encyclopædia Britannica]]}}</ref> Ti yi kana ko'shɛli din be mɔɣili ŋɔ ni, Lake Victoria nyɛ din pahiri awɔi ka nyɛ din mali kamani {{cvt|2424|km3|acre ft}}.<ref name="auto3" /><ref name="auto4">{{Cite journal |last1=Stuart |first1=Hamilton |last2=Taabu |first2=Anthony Munyaho |last3=Noah |first3=Krach |last4=Sarah |first4=Glaser |date=2018-05-17 |title=Bathymetry TIFF, Lake Victoria Bathymetry, raster, 2017, V7 |language=en |doi=10.7910/dvn/soeknr |journal=Harvard Dataverse |type=Data Set}}</ref> Lake Victoria ŋɔ ʒiliŋ nyɛla {{cvt|40|m|ft}} ka di luɣ'shɛŋa din kuli bi ʒilim zaa nyɛ {{cvt|80 - 81|m|ft}}.<ref name="auto3"/><ref name="auto4"/><ref name="UNEP99">United Nations, ''Development and Harmonisation of Environmental Laws Volume 1: Report on the Legal and Institutional Issues in the Lake Victoria Basin'', United Nations, 1999, page 17</ref> Di lihigu tarigi nyɛla {{cvt|169858|km2|sqmi}}.<ref>{{Cite journal |journal=Harvard Dataverse |last=Stuart |first=Hamilton |date=2017-11-12 |title=Basin, Lake Victoria Watershed (inside), vector polygon, ~2015 |language=en |doi=10.7910/dvn/z5rmyd |type=Data Set}}</ref><ref>{{Cite book |title=Shoreline, Lake Victoria, vector line – 2015 – LakeVicFish Dataverse |doi=10.7910/dvn/5y5ivf|date=2016-10-11 |last=Hamilton |first=Stuart |chapter=Earth and Environmental Sciences |publisher=Harvard Dataverse |type=Data Set}}{{full|date = December 2024}}</ref><ref name="Hickling61">{{cite book |author=Hickling, C. F. |year=1961 |title=Tropical Inland Fisheries |url=https://archive.org/details/tropicalinlandfi0000hick |url-access=registration |location=London |publisher=[[Longmans]]}}{{full|date = December 2024}}</ref>{{page needed|date = December 2024}}
Mɔɣili ŋɔ tiŋgbani polo nyɛla din pirigi zaŋ n-ti gbaŋsabila tiŋgbana dibaa ata: [[Tanzania]] nyɛla din deegi kɔbigi puuni vaabu pihinu yini ka ({{cvt|33,700|km2|sqmi}}), [[Uganda]] nyɛla din deegi kɔbigi puuni vaabu pihinahi ni anu ({{cvt|31,000|km2|sqmi}}) n-ti pahi [[Kenya]] ka di deegi kɔbigi puuni vaabu dibaa ayobu ({{cvt|4,100|km2|sqmi}}).
==Yuya==
Di nyɛla din mali yu'bɔbugu ({{langx|sw|Ukerewe}}; {{langx|luo|Nam Lolwe}}; {{langx|lg|'Nnalubaale}}; {{langx|rw|Nyanza}}),<ref name="WDL1">{{cite web |title=The Victoria. The Land, the Races and their Customs, with Specimens of Some of the Dialects |url=http://www.wdl.org/en/item/2557 |publisher=[[World Digital Library]] |access-date=18 February 2013 |year=1899 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160529091640/https://www.wdl.org/en/item/2557/ |archive-date=29 May 2016 }}</ref><ref>{{cite web
|url=https://ntz.info/gen/n01545.html
|title=Lake Ukerewe
|website=nTZ: An Information Resource for Northern Tanzania
|publisher=David Marsh
|access-date=17 October 2020
}}</ref> lala mɔɣili ŋɔ nyɛla bɛ ni daa labi boli shɛli [[Queen Victoria]] ka ŋun daa ti li lala yuli ŋɔ nyɛ [[John Hanning Speke]], tuuli Briton kundi yuuni 1858.<ref>{{cite news |title=How Feud Wrecked the Reputation of Explorer Who Discovered Nile's Source |url=https://www.theguardian.com/books/2011/sep/11/burton-speke-african-exploration-nile |newspaper=[[The Guardian]] |access-date=29 December 2013 |first=Dalya |last=Alberge |date=11 September 2011}}</ref><ref>{{cite book |last=Moorehead |first=Alan |title=The White Nile |chapter=Part One: The Exploration, Chapters 1-5 |url=https://archive.org/details/whitenile0000moor |url-access=registration |year=1960 | location=New York |publisher=Harper & Row |isbn=978-0-06-095639-4 |author-link=Alan Moorehead |lccn=61-6197 |pages=27, 36, 39, 43, 46, 50, 52, 54, 62, 66, 71, 98}} The expedition is detailed in Part One, Chapters 1–5 (pp. 9–98).</ref>[[File:Ukerewe-Mwanza Ferry.jpg|thumb|Ukerewe-Mwanza Ferry.]]
==Lihimi m pahi ==
* ''[[Darwin's Nightmare]]''
* [[Kishanda]]
{{Clear}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
== External links ==
{{Commons category|Lake Victoria}}
{{EB1911 Poster|Victoria Nyanza|Lake Victoria}}
* [http://www.ugpulse.com/articles/daily/homepage.asp?ID=306 Decreasing levels of Lake Victoria Worry East African Countries]
* [https://www.newscientist.com/article.ns?id=mg18925384.100 New Scientist article] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20081013113221/http://www.newscientist.com/article.ns?id=mg18925384.100 |date=13 October 2008 }} on Uganda's violation of the agreed curve for hydroelectric water flow.
* [http://internationalrivers.org/en/node/1056 Dams Draining Lake Victoria] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120310044431/http://internationalrivers.org/en/node/1056 |date=10 March 2012 }}
* [https://archive.org/details/naturalistonlake00carp ''A Naturalist on Lake Victoria, with an Account of Sleeping Sickness and the Tse-tse Fly''] (1920). T.F. Unwin Ltd, London; Biodiversity Archive
* [https://www.youtube.com/watch?v=v9VJ6cezlnU Video of Lake Victoria]
* Institutions of the East African Community: [https://web.archive.org/web/20120213132137/http://www.lvfo.org/ Lake Victoria Fisheries Organisation]
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Victoria}}
[[Category:Lake Victoria| ]]
[[Category:African Great Lakes]]
[[Category:Lakes of Kenya]]
[[Category:Lakes of Tanzania]]
[[Category:Lakes of Uganda]]
[[Category:Geography of Kampala]]
[[Category:Nile]]
[[Category:Kenya–Uganda border]]
[[Category:Kenya–Tanzania border]]
[[Category:Tanzania–Uganda border]]
[[Category:International lakes of Africa]]
[[Category:Border tripoints]]
[[Category:Geography of Kagera Region]]
[[Category:Geography of Mwanza Region]]
[[Category:Geography of Mara Region]]
[[Category:Kisumu County]]
[[Category:Homa Bay County]]
hf1h88g6b2yhcceclbyf4e3np73yqfd
Cape Malay curry
0
33603
145319
145164
2026-07-30T13:18:00Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a heading
145319
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"), bee ban palli bala pam puuni.
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari"), Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
6bbcokbjpplwov392xf5gk9ds3l7o1l
145320
145319
2026-07-30T13:18:57Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145320
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"), bee ban palli bala pam puuni.
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari"), Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
mbqjegj6803om427euvahry41xtu0g3
145321
145320
2026-07-30T13:20:17Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145321
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"), bee ban palli bala pam puuni.
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari"), Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
99aqbe4m6uur42w0lj3byfmf6q5em61
145322
145321
2026-07-30T13:21:23Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145322
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"), bee ban palli bala pam puuni.
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari"), Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
fpecvd3128or5nk1tx7m40s0kk7316m
145323
145322
2026-07-30T13:22:10Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145323
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"), bee ban palli bala pam puuni.
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari"), Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
sfnrxg0chg7qsptwvhsp5hvlnw0wtg4
145324
145323
2026-07-30T13:23:47Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145324
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban palli bala pam puuni.
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari"), Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
h5tvd1c0kq3i2hu839i3yke82ny0cic
145325
145324
2026-07-30T13:24:44Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145325
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban palli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari"), Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
fhwmzn43wi3k2fam1zoxmblhwunretr
145326
145325
2026-07-30T13:26:03Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145326
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari"), Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
he6kjlw669tbl4hs600xi25wij0n84y
145327
145326
2026-07-30T13:27:32Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145327
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari")<ref>{{Cite book|last=Herman Gundert|first=H.|url=http://archive.org/details/MalayalamAndEnglishDictionary|title=Malayalam And English Dictionary|date=1872}}</ref>, Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
6jw3arkdqtrl0tguv0avsqkrr1ipsgf
145328
145327
2026-07-30T13:29:59Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145328
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari")<ref>{{Cite book|last=Herman Gundert|first=H.|url=http://archive.org/details/MalayalamAndEnglishDictionary|title=Malayalam And English Dictionary|date=1872}}</ref>, Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
8an8svxxekn0jx5vii57ewt0efjxa65
145329
145328
2026-07-30T13:30:57Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145329
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari")<ref>{{Cite book|last=Herman Gundert|first=H.|url=http://archive.org/details/MalayalamAndEnglishDictionary|title=Malayalam And English Dictionary|date=1872}}</ref>, Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|last=Brown|first=Charles Philip|date=1903|title=A Telugu-English Dictionary (1903)|url=https://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/app/brown_query.py|access-date=2026-07-30|website=dsal.uchicago.edu}}</ref>
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
2ns1n6n09snp0pk4gs9ya6qp4slb0m2
145330
145329
2026-07-30T13:33:59Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145330
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari")<ref>{{Cite book|last=Herman Gundert|first=H.|url=http://archive.org/details/MalayalamAndEnglishDictionary|title=Malayalam And English Dictionary|date=1872}}</ref>, Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|last=Brown|first=Charles Philip|date=1903|title=A Telugu-English Dictionary (1903)|url=https://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/app/brown_query.py|access-date=2026-07-30|website=dsal.uchicago.edu}}</ref>
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni<ref>{{Cite news|last=M|last2=o|last3=n|last4=i|last5=c|last6=a|last7=B|last8=h|last9=i|date=2011-09-28|title=Fresh Curry Leaves Add A Touch Of India|language=en|work=NPR|url=https://www.npr.org/2011/09/28/140735689/fresh-curry-leaves-add-a-touch-of-india|access-date=2026-07-30}}</ref>. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
jvemck1x54fou500ij481qncq7v7432
145331
145330
2026-07-30T13:34:48Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145331
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari")<ref>{{Cite book|last=Herman Gundert|first=H.|url=http://archive.org/details/MalayalamAndEnglishDictionary|title=Malayalam And English Dictionary|date=1872}}</ref>, Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|last=Brown|first=Charles Philip|date=1903|title=A Telugu-English Dictionary (1903)|url=https://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/app/brown_query.py|access-date=2026-07-30|website=dsal.uchicago.edu}}</ref>
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni<ref>{{Cite news|last=M|last2=o|last3=n|last4=i|last5=c|last6=a|last7=B|last8=h|last9=i|date=2011-09-28|title=Fresh Curry Leaves Add A Touch Of India|language=en|work=NPR|url=https://www.npr.org/2011/09/28/140735689/fresh-curry-leaves-add-a-touch-of-india|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Book sources - Wikipedia|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-8493-2842-8|access-date=2026-07-30|website=en.wikipedia.org|language=en}}</ref>. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
e6vncq9qymxrivtyhpz4h18prgtsxnq
145332
145331
2026-07-30T13:37:42Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145332
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari")<ref>{{Cite book|last=Herman Gundert|first=H.|url=http://archive.org/details/MalayalamAndEnglishDictionary|title=Malayalam And English Dictionary|date=1872}}</ref>, Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|last=Brown|first=Charles Philip|date=1903|title=A Telugu-English Dictionary (1903)|url=https://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/app/brown_query.py|access-date=2026-07-30|website=dsal.uchicago.edu}}</ref>
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni<ref>{{Cite news|last=M|last2=o|last3=n|last4=i|last5=c|last6=a|last7=B|last8=h|last9=i|date=2011-09-28|title=Fresh Curry Leaves Add A Touch Of India|language=en|work=NPR|url=https://www.npr.org/2011/09/28/140735689/fresh-curry-leaves-add-a-touch-of-india|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Book sources - Wikipedia|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-8493-2842-8|access-date=2026-07-30|website=en.wikipedia.org|language=en}}</ref>. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.<ref>{{Cite web|title=TOGEL138: Link Situs Slot Gacor Bet Resmi Situs Slot Thailand Maxwin Hari Ini|url=https://slot-gacor.bet/|access-date=2026-07-30|website=RTP Slot Gacor|language=id-ID}}</ref>
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
5yo5k5r9ffhndqw0sug5n125kdqxiu1
145333
145332
2026-07-30T13:39:17Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145333
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari")<ref>{{Cite book|last=Herman Gundert|first=H.|url=http://archive.org/details/MalayalamAndEnglishDictionary|title=Malayalam And English Dictionary|date=1872}}</ref>, Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|last=Brown|first=Charles Philip|date=1903|title=A Telugu-English Dictionary (1903)|url=https://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/app/brown_query.py|access-date=2026-07-30|website=dsal.uchicago.edu}}</ref>
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni<ref>{{Cite news|last=M|last2=o|last3=n|last4=i|last5=c|last6=a|last7=B|last8=h|last9=i|date=2011-09-28|title=Fresh Curry Leaves Add A Touch Of India|language=en|work=NPR|url=https://www.npr.org/2011/09/28/140735689/fresh-curry-leaves-add-a-touch-of-india|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Book sources - Wikipedia|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-8493-2842-8|access-date=2026-07-30|website=en.wikipedia.org|language=en}}</ref>. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.<ref>{{Cite web|title=TOGEL138: Link Situs Slot Gacor Bet Resmi Situs Slot Thailand Maxwin Hari Ini|url=https://slot-gacor.bet/|access-date=2026-07-30|website=RTP Slot Gacor|language=id-ID}}</ref>
=== South Africa ===
[[https://en.wikipedia.org/wiki/File:Durban's_Famous_Mutton_Bunny_Chow.jpg|thumb|Bunny chow, South Africa]]
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.<ref>{{Cite web|last=Seid|first=Shelley|date=2017-10-18|title=Curry is the story of South Africa on a plate|url=https://www.sundaytimes.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/food/2017-10-18-curry-is-the-story-of-south-africa-on-a-plate/|access-date=2026-07-30|website=Sunday Times|language=en}}</ref>
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli. Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
e9ffam2zgyzahl58evvhr9o3qdwmkhf
145334
145333
2026-07-30T13:41:50Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
145334
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari")<ref>{{Cite book|last=Herman Gundert|first=H.|url=http://archive.org/details/MalayalamAndEnglishDictionary|title=Malayalam And English Dictionary|date=1872}}</ref>, Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|last=Brown|first=Charles Philip|date=1903|title=A Telugu-English Dictionary (1903)|url=https://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/app/brown_query.py|access-date=2026-07-30|website=dsal.uchicago.edu}}</ref>
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni<ref>{{Cite news|last=M|last2=o|last3=n|last4=i|last5=c|last6=a|last7=B|last8=h|last9=i|date=2011-09-28|title=Fresh Curry Leaves Add A Touch Of India|language=en|work=NPR|url=https://www.npr.org/2011/09/28/140735689/fresh-curry-leaves-add-a-touch-of-india|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Book sources - Wikipedia|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-8493-2842-8|access-date=2026-07-30|website=en.wikipedia.org|language=en}}</ref>. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri shinkaafa zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.<ref>{{Cite web|title=TOGEL138: Link Situs Slot Gacor Bet Resmi Situs Slot Thailand Maxwin Hari Ini|url=https://slot-gacor.bet/|access-date=2026-07-30|website=RTP Slot Gacor|language=id-ID}}</ref>
=== South Africa ===
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.<ref>{{Cite web|last=Seid|first=Shelley|date=2017-10-18|title=Curry is the story of South Africa on a plate|url=https://www.sundaytimes.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/food/2017-10-18-curry-is-the-story-of-south-africa-on-a-plate/|access-date=2026-07-30|website=Sunday Times|language=en}}</ref>
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli.<ref>{{Citation|title=Colleen Taylor Sen|date=2026-07-16|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Colleen_Taylor_Sen&oldid=1364422709|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref> Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
5o1m2v2f1tyafltnv6hc3hmozui3gjy
145335
145334
2026-07-30T13:43:05Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a link
145335
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari")<ref>{{Cite book|last=Herman Gundert|first=H.|url=http://archive.org/details/MalayalamAndEnglishDictionary|title=Malayalam And English Dictionary|date=1872}}</ref>, Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|last=Brown|first=Charles Philip|date=1903|title=A Telugu-English Dictionary (1903)|url=https://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/app/brown_query.py|access-date=2026-07-30|website=dsal.uchicago.edu}}</ref>
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni<ref>{{Cite news|last=M|last2=o|last3=n|last4=i|last5=c|last6=a|last7=B|last8=h|last9=i|date=2011-09-28|title=Fresh Curry Leaves Add A Touch Of India|language=en|work=NPR|url=https://www.npr.org/2011/09/28/140735689/fresh-curry-leaves-add-a-touch-of-india|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Book sources - Wikipedia|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-8493-2842-8|access-date=2026-07-30|website=en.wikipedia.org|language=en}}</ref>. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri [[Shinkafa|shinkaafa]] zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asian nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.<ref>{{Cite web|title=TOGEL138: Link Situs Slot Gacor Bet Resmi Situs Slot Thailand Maxwin Hari Ini|url=https://slot-gacor.bet/|access-date=2026-07-30|website=RTP Slot Gacor|language=id-ID}}</ref>
=== South Africa ===
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. South Africa curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.<ref>{{Cite web|last=Seid|first=Shelley|date=2017-10-18|title=Curry is the story of South Africa on a plate|url=https://www.sundaytimes.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/food/2017-10-18-curry-is-the-story-of-south-africa-on-a-plate/|access-date=2026-07-30|website=Sunday Times|language=en}}</ref>
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima bindirigu. Indian bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli.<ref>{{Citation|title=Colleen Taylor Sen|date=2026-07-16|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Colleen_Taylor_Sen&oldid=1364422709|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref> Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
4hfgar8essc9zckvk6to6h3purtogkh
145336
145335
2026-07-30T13:47:23Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a link
145336
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari")<ref>{{Cite book|last=Herman Gundert|first=H.|url=http://archive.org/details/MalayalamAndEnglishDictionary|title=Malayalam And English Dictionary|date=1872}}</ref>, Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|last=Brown|first=Charles Philip|date=1903|title=A Telugu-English Dictionary (1903)|url=https://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/app/brown_query.py|access-date=2026-07-30|website=dsal.uchicago.edu}}</ref>
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni<ref>{{Cite news|last=M|last2=o|last3=n|last4=i|last5=c|last6=a|last7=B|last8=h|last9=i|date=2011-09-28|title=Fresh Curry Leaves Add A Touch Of India|language=en|work=NPR|url=https://www.npr.org/2011/09/28/140735689/fresh-curry-leaves-add-a-touch-of-india|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Book sources - Wikipedia|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-8493-2842-8|access-date=2026-07-30|website=en.wikipedia.org|language=en}}</ref>. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri [[Shinkafa|shinkaafa]] zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali zahim, nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, shinkaafa, ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asia nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.<ref>{{Cite web|title=TOGEL138: Link Situs Slot Gacor Bet Resmi Situs Slot Thailand Maxwin Hari Ini|url=https://slot-gacor.bet/|access-date=2026-07-30|website=RTP Slot Gacor|language=id-ID}}</ref>
=== South Africa ===
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. Africa curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. [[South Africa]] curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.<ref>{{Cite web|last=Seid|first=Shelley|date=2017-10-18|title=Curry is the story of South Africa on a plate|url=https://www.sundaytimes.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/food/2017-10-18-curry-is-the-story-of-south-africa-on-a-plate/|access-date=2026-07-30|website=Sunday Times|language=en}}</ref>
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima [[bindirigu]]. [[India]] bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli.<ref>{{Citation|title=Colleen Taylor Sen|date=2026-07-16|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Colleen_Taylor_Sen&oldid=1364422709|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref> Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
3vmsdacxd5id13fk4m1mv0rp1wu26j8
145337
145336
2026-07-30T13:48:22Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a link
145337
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Curry''' (silimiinsili: /kəɹiː/, Tamil: [kɐri]) nyɛla [[bindirigu]] din nyaɣisa, di tooi nyɛla [[India]] nima bindirigu, ka di lee kuli chaŋ hali ka [[Portugal|Portugue]] nima gba ti diri li, ni British nima, hali gba tiŋduya zaa.<ref>{{Citation|title=Oxford University Press|date=2026-07-19|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_University_Press&oldid=1365006495|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
currie nima pam nyɛla di be lala binira ŋan be Southeast [[Asia]] ni East Asia.<ref>{{Citation|title=ABC-Clio|date=2025-06-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=ABC-Clio&oldid=1296819425|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
Ayi yuli medieval India tingbanni, proto-curries nyɛla bɛ ni niŋdi binnyɔma n niŋdi shɛli puuni kamani asafoetida, cardamom, coriander, cumin, ni kaakaaduro, ni [[naanzua]].<ref>{{Citation|title=Nishant Batsha|date=2026-07-05|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nishant_Batsha&oldid=1362644540|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
curry balibu pam nyɛla din be tiŋsi pam puuni. Ayi yuli Southeast Asia, curry nyɛla bɛ ni tooi mali binnyɔma zaɣ' gari ni kpaakpa milki n niŋdi shɛli. Ka a kana India, ka ban chimdi binnyɔma maa kpam puuni; ka naan yi niŋ kom niŋ, bee milki bee kpaakpa milki.amaa [[China]] mini Korea, curries ban kuli dahala curry zaɣ' zim.
== Din yina shɛli ==
Silimiinsili ni bachi "curry"nyɛla din yina Dravidian balli dɔɣim puuni, dintooi kuli nyɛ Dutch ''carrijl'', Portuguese ''caris'' bee ''caril'', bee shɛli ni ka di laɣim taba ni. Lala Dravidian dini maa ni tooi nyɛ Tamil {{lang|ta|கறி}} ''kaṟi''<ref>{{Cite web|last=Snyder|first=Michael|date=2018-02-28|title=What We Know As "Curry" Has A Long And Curious History|url=https://www.thetakeout.com/what-we-know-as-curry-has-a-long-and-curious-history-1798252495/|access-date=2026-07-30|website=The Takeout|language=en-US}}</ref><ref>{{Citation|title=Oxford dictionary|date=2024-10-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxford_dictionary&oldid=1251072428|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>
"Binnyɔma din mini zahim,nimdi, ziɛ'vari gabi taba, ka bɛ dirili ni shinkaafa duɣira"),<ref>{{Cite book|last=Winslow|first=Miron|url=http://archive.org/details/winslowscomprehe00mwin|title=Winslow's A comprehensive Tamil and English dictionary = Vinculovin Tamil-Ankila akarati|date=1862|publisher=New Delhi : Asian Educational Services|others=Internet Archive|isbn=978-81-206-0000-3}}</ref> bee ban paŋli bala pam puuni.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oxford English Dictionary|url=https://www.oed.com/?tl=true|access-date=2026-07-30|website=www.oed.com|language=en}}</ref>
Dravidian bala pam puuni, kamani Malayalam (കറി ''kari'', "hot condiments; nimdi, vari vari")<ref>{{Cite book|last=Herman Gundert|first=H.|url=http://archive.org/details/MalayalamAndEnglishDictionary|title=Malayalam And English Dictionary|date=1872}}</ref>, Middle Kannada, Kodava, ni Telugu malila bachi yinsi.<ref>{{Citation|title=Etymonline|date=2026-07-26|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Etymonline&oldid=1366187620|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|last=Brown|first=Charles Philip|date=1903|title=A Telugu-English Dictionary (1903)|url=https://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/app/brown_query.py|access-date=2026-07-30|website=dsal.uchicago.edu}}</ref>
Lala yuli ŋo "curry" pala din yina curry tia ni na, amaa curries shɛŋa beni n ka curry vari pahi di binnyɔma ni<ref>{{Cite news|last=M|last2=o|last3=n|last4=i|last5=c|last6=a|last7=B|last8=h|last9=i|date=2011-09-28|title=Fresh Curry Leaves Add A Touch Of India|language=en|work=NPR|url=https://www.npr.org/2011/09/28/140735689/fresh-curry-leaves-add-a-touch-of-india|access-date=2026-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Book sources - Wikipedia|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-8493-2842-8|access-date=2026-07-30|website=en.wikipedia.org|language=en}}</ref>. ŋun sabiri di duɣibu maa chɛrimi ka bɛ baŋ ni bachi nima ayi ŋɔ nyɛla din ŋmani taba dini n nyɛ ''Karahi'' bee ''Kadai.''
== Di balibu ==
curry balibu zooya pam. Di zaa dolila di di binnyɔma ni niŋdi shɛm kali kam puuni ni bɛ [[Ninsalima|ninsalinima]] ni bɔrili hɛm. Lala [[bindirigu]] ŋɔ maa malila yuya kamani dopiaza ni rogan josh din binnyɔma wuhiri di ni nyɛ shɛli ni di duɣibu.
A yi yi India bahigu ha, curry nyɛla bindiri shɛli din yina Southeast Asia ka bɛ mali kpaakpa milki ni binnyɔma zaɣ' gati, n niŋdi shɛli ka bɛ tooi mali li n viri [[Shinkafa|shinkaafa]] zuɣu n dira. Curry nima ni tooi mali [[zahim]], nimdi, booni di, bee shellfish, dini tooi nyɛ diko bee ka vari vari pahi di zuɣu. Shɛba nyɛla vegetarian.
== Tiŋ shɛŋa din be ==
'''East Asiba'''
Japanese curry nyɛla bɛ ni tooi diri shɛli ka di nyɛ {{lang|ja-Latn|karē raisu}} (''カレーライス'' )– curry, [[Shinkafa|shinkaafa]], ni vari vari bela, ka bɛ laɣindili n niŋdi ŋmani yini ni ka mali dirigu n diri li, bindirigu dibu saha.Bɛ dii bɛ niŋdi binnyɔma n niŋdi li kamani India nima mini Southeast Asia nima curries, ka di ŋmanila kpam ka pa ni curry.<ref>{{Cite web|title=TOGEL138: Link Situs Slot Gacor Bet Resmi Situs Slot Thailand Maxwin Hari Ini|url=https://slot-gacor.bet/|access-date=2026-07-30|website=RTP Slot Gacor|language=id-ID}}</ref>
=== South Africa ===
Curry wuligi ya n kpe South Africa ka di nyɛla niriba ban yi India ni chaŋ ti zibi di tiŋkpankuɣa ni yaɣ' shɛŋa ŋan be ninneesim maa saha. [[Afrika|Africa]] curry nima, Cape Malay curries ni Natal curries nyɛla din mali Natal curry, Durban curry, bunny chow, ni roti kpila di puuni. [[South Africa]] curry nima nyɛla din nam ka di nyɛla KwaZulu-Natal mini Western Cape ni laɣim niŋli, ka din kpalim mi zooi gili tiŋ' maa zaa 20th mini 21st centuries maa ha ka pahi ekasi, colour, ni Afrikaner niɛma niɛma.<ref>{{Cite web|last=Seid|first=Shelley|date=2017-10-18|title=Curry is the story of South Africa on a plate|url=https://www.sundaytimes.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/food/2017-10-18-curry-is-the-story-of-south-africa-on-a-plate/|access-date=2026-07-30|website=Sunday Times|language=en}}</ref>
=== South Asia ===
Binnyɔma bindira din be Indian puuni, pɔi ni 20th century faa bɛ booni "curry" India nima sani: lala yuli maa daa nyɛla bɛ ni booni shɛli Anglo-India nima [[bindirigu]]. [[India]] bindira pam kamani dopiaza mini rogan josh daa mali la di dahalali yuya nima, taarihi bindira lana Colleen Sen daa sabita ni notes that India nima duɣiri biiŋa Madhur Jaffrey n daa bo lala yuli ŋo maa 'curry' "n labisili na India' nima bindirigu gahindili",amaa o sabbu maa daa ti nyɛla bɛ ni saɣi n-ti shɛli.<ref>{{Citation|title=Colleen Taylor Sen|date=2026-07-16|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Colleen_Taylor_Sen&oldid=1364422709|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref> Di yuya maa mini di ni duɣiri shɛm zaa.
== Kundivihira ==
jbuuyd0uq6t5d6j8no3pv1rbzuz7x22
Susan La Flesche Picotte
0
33614
145374
145263
2026-07-31T09:41:47Z
Ibn Dagara
1830
Added more information
145374
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Susan La Flesche Picotte''' nyɛla paɣa ŋun daa yina ghana tiŋgban puuni,(ka bɛ daa dɔɣu anashaara goli (June bɛɣu pinaayɔpoin dali, dali, yuuni 1865 – ka o kpi anashaara goli (September bɛɣu pinaanii dali , yuuni 1915 ni)<ref>{{cite web |url=http://www.nebraskastudies.org/1875-1899/susan-la-flesche-picotte-first-na-female-physician/ |title=Susan La Flesche Picotte First Indigenous Female Physician |website=Nebraska Studies |access-date=28 May 2019 |df=mdy-all}}</ref> o daa nyɛla [[America|ninvuɣi so ŋun yina]] ghana tudu din yuli bɔndi omaha zuliya,. O nyɛla bɛ ni daa mi so, ka o nyɛ tuuli paɣa so ŋun karim deegi shikuru shɛhirili gbaŋ din nyɛ "degree" ka jɛndi alaafee yaɣali.{{sfn|Speroff|2003|p=109}} O daa nyɛla ŋun niŋ alaafee kampeen n-ti salo, ni bɛ ŋmaai tiŋgbani yaɣa shɛli ti Omaha zuliya. O daa nyɛla ŋun tiribi Omaha niriba kalli ban paai tuhili ni kobshii (1200), hali n-gari dɔɣitɛ shuba ban be gɔmnanti ashibtinim ni. Yuuni 1913, o daa nyɛla ŋun yina ti yooi o dahalali ashibti America tiŋgbani ni.
Picotte daa nyɛla ŋun mali nimmohi pam zaŋ chaŋ salinim lɛbgibu polo ka lahi nyɛ dɔɣitɛ. O daa nyɛla ŋun niŋ kpaŋmaŋa ti tuhi kari dam nyubu luɣishɛli o ni daa tumdi dɔɣitɛ tali maa, di daa pahila kampeen shɛli o ni daa niŋdi ni di gu ka taɣi tubakulosis doro din daa ka tibkaŋ. O daa lahi nyɛla ŋun kpaŋ o maŋa soŋ omaha niriba ka be daa deegi bɛ amaana [[India]] kpamba sani di ni daa niŋ ka bɛ kohi bɛ tiŋgbani.
== Piligu Biɛhigu ==
Susan La Flesche daa nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimin goli June 1865, Omaha yiŋa ŋan be Eastern [[Nebraska]]. O lamba zaa daa nyɛla Omaha zuliyanima, ka bɛ piligu pili Europe, ka bɛ nyɛ ban ʒini dini yuui pam. Bɛ daa niŋ taba amiliya yuuni 1845 bee 1846.<ref name=Agonito-2016 />
La Flesche ba, Joseph La Flesche ka bɛ daa lahi mi "Iron Eye", daa nyɛla ŋun tabi Ponca ni French Canada. O daa nyɛla ŋun karim shikuru St. Louis, Missouri, amaa ka daa labi yiŋa. Bɛ mi o la Omaha nira. Yuuni 1853, Naa [Big Elk, ŋun daa piigi o ni o ti zani o zaani, ni La Flesche daa lee Omaha niriba toondana yuuni 1855.{{sfn|Tong|1999|p=13}} Iron Eye daa nyɛla ŋun kpaŋsi kali paɣisibu, saha shɛli be ni daa ŋmaari politi ka di zaŋ zabli na Omaha niriba.{{sfn|Sweetland|1994|p=203}}
La Flesche's ma, bihi piriba Mary Gale, ba n-daa nyɛ Dr. John Gale, America dɔitɛ biŋ ŋun tuma daa be "Fort Atkinson", ni Nicomi, Omaha paɣa, Otoe, ni Iowa zuliya.<ref name=Agonito-2016>{{cite book|author-last1=Agonito |author-first1=Joseph |title=Brave Hearts: Indian Women of the Plains |date=2016 |publisher=Rowman & Littlefield |isbn=9781493019069 |page=159 |url=https://books.google.com/books?id=QZ7RDAAAQBAJ |access-date=17 July 2017 |language=en}}</ref><ref name=":2">{{cite book|author-last1=Johansen |author-first1=Bruce Elliott |title=Native Americans Today: A Biographical Dictionary |date=2010 |publisher=ABC-CLIO |isbn=9780313355547 |page=155 |url=https://books.google.com/books?id=9FwyiW4rAD0C |access-date=17 July 2017 |language=en}}</ref> Gale daa lahi nyɛla [[Nebraska]] daabia kpɛŋ bipuɣinga, Peter A. Sarpy.<ref name=":1">{{cite thesis |author-first=Erin |author-last=Pedigo |title=The Gifted Pen: the Journalism Career of Susette "Bright Eyes" La Flesche Tibbles |type=Master's |publisher=University of Nebraska Lincoln |date=April 2011 |access-date=23 October 2018 |last= |first= |url=https://digitalcommons.unl.edu/journalismdiss/13/}}</ref> Kamani o yidana, Mary Gale gba nyɛla Omaha nira. Dimini o wumdi siliminsili mini French, o nyɛla ŋun daa zaɣisi ni o ku yɛli bali shɛli pahila Omaha.{{sfn|Tong|1999|p=13}}
La Flesche n-daa nyɛ bia o mabihi ni, Susette La Flesche Tibbles (yuuni 1854 hali ni1903), Rosalie La Flesche Farley (yuuni 1861 hali ni 1900), ni Marguerite La Flesche Diddock (yuuni 1862 hali ni1945).{{sfn|Tong|1999|p=21}} O dɔɣiri kpɛma, Francis La Flesche, bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1857, o ba paɣa ŋun daa pahi ayi n-daa dɔɣi o. O daa ti lee baŋdi kuɣinli ŋun baŋsim daa jɛndi Omaha mini Osage kaya ni ta'da. Di ni daa niŋ ka o zoora, La Flesche daa bɔhim o kaya ni ta'ada, amaa o laamba ban daa tɛhiya ni bɛ kaya ŋɔ nyɛla bɛ ni yɛn siŋ shɛli gbaŋ piɛla tiŋgbani ni. Bɛ daa bi ti La Flesche Omah yuli ka daa lahi zaɣisi ni bɛ bali o tapala.{{sfn|Tong|1999|p=25}} O nyɛla ŋun yari Omaha mini o laamba (balantee o ma), amaa o ba mini o biɛli kpɛma, Susette daa kpaŋsi o ni yali siliminsili ni o mabihi maa, din yɛn che ka o zinli tooi valigi bala maa zaa.{{sfn|Tong|1999|p=31}}
[[File:Missouri River near Omaha Indian Agency. Mrs. W.H. Jackson in foreground. - NARA - 516607.jpg|thumbnail|The Missouri River near the Omaha Indian Reservation]]
O ni daa nyɛ bia, La Flesche daa di shɛhira ka paɣa ninkurigu kpi dama America dɔɣitɛ daa zaɣisi o tibbu, dimini o daa kuli lo alikauli bushɛm ka bi palli. Picotte daa yɛliya ni dɔɣitɛ daa bi kpuɣi li ka di nyɛ yɛltɔɣa shɛli dama paɣa maa daa nyɛla yiŋ nira ka o che o ka chaŋla nohi piɛli. Lala yɛltɔɣa ŋɔ n-ti pahi o tizo ŋun daa kpi o dɔɣim dali, n-daa kpaŋsi o ka o chaŋ ti bohim dɔɣitɛ tali.<ref name=":0" /><ref name=":3">{{Cite journal |last=Ferry |first=Georgina |date=February 2019 |title=Susan La Flesche Picotte: a doctor who spanned two cultures |url=https://doi.org/10.1016/s0140-6736(19)30363-0 |journal=The Lancet |volume=393 |issue=10173 |pages=734 |doi=10.1016/s0140-6736(19)30363-0 |issn=0140-6736|url-access=subscription }}</ref> O daa teei yɛlli ŋɔ ka yɛli ni dini n-daa kpaŋsi ka o chaŋ bohim dɔɣitɛ tali ni o mali li tibiri Omaha niriba. <ref name="changingface">{{cite web|title=Dr. Susan La Flesche Picotte |url=https://cfmedicine.nlm.nih.gov/physicians/biography_253.html |website=Changing the Face of Medicine |publisher=U.S. National Library of Medicine |access-date=21 February 2018}} {{Source attribution}}</ref>
== Shikuru ==
=== Piligu shikuru ===
La Flesche ni daa nyɛ bia, o daa chaŋla adiini shikuru Omaha. Ban daa tuui gbubli n-nyɛ Presbyterians ka [[Quakers]] gba daa deegi, bɛ ni daa gbaai tiŋgbani zuɣulana Ulysses S. Grant suhudoo shaawara naai yuuni 1869.{{sfn|Tong|1999|p=31}} Lala shikuru ŋɔ daa nyɛla bihi ni gbɛri shɛli ka bɛ daa wuhiri bihi di ni tu ni America bihi taɣadeei ba shɛm.{{sfn|Hoxie|1984|p=54}}
Yuun gbaliŋ shɛli zaa o ni daa be shikuru, La Flesche daa yi dini lab Elizabeth, New Jersey, ka daa kpe Elizabeth Institute n-ti niŋ yuma ayi. <ref name=":4">Tony (1999), 40</ref> O daa lab Omaha yaɣali yuuni 1882 nti wuhi shikuru bela dini. O daa lahi yiya chaŋ ni o ti bɔhim "Hampton Institute" din be Hampton, Virginia, yuuni 1884 hali ni 1886.{{sfn|Tong|1999|p=47}} Di nyɛla bɛ ni daa yooi shɛli ni gbaŋ sabla shikuru di ni daa ka America tobu la ŋmɛ n-naai, amaa di daa wumsi America gba bihi.{{sfn|Mathes|1982|p=503}}
La Flesche daa chaŋla Hampton ni o biɛli Marguerite, o biɛli Cary, n-ti pahi Omaha bihi pia. Bipuɣinsi ŋɔ daa bɔhimdila paɣatali tuma ka bidibsi mi bɔhimdi nuuni baŋsim zaŋ pahi bɛ ni daa bɔhimdi shɛli shikuru maa ni. {{sfn|Tong|1999|p=50}} Di ni daa niŋ ka La Flesche daa na nyɛ Hampton Institute shikuru bila, nachinbila ŋun yuli daa booni Thomas Ikinicapi n-daa laɣiri o.{{sfn|Tong|1999|p=78}} O daa nyɛla ŋun booni o yurilim boligu, "T.I.", amaa ka o mini daa luhi wurim pɔi ka o naan karim siɣisi Hampton. La Flesche daa nyɛla ŋun karim siɣisi Hampton silimin goli May 20, 1886.<ref name=Mathes1993 /> O daa lahi nyɛla ŋun deei pingahindili din wuhi karim bia so ŋunŋun paasi gari sokam.<ref name=Mathes1993 />
Yuuni 1886, La Flesche daa gbaaya ni alaafee yaɣali shikuru.{{sfn|Tong|1999|p=57}}
== Alaafee shikuru ==
Di daa tooi niŋ ka paɣaba tibiri Omaha Indian yiŋa, amaa di daa bi zooi ka United States paɣaba chani alaafee bohimbu shikuru, ka sɛnchiri pishi yin'ka shikuruti biɛla daa piligi paɣaba deebu ni bɛ gba bɔhim alaafee tuma.<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref> La Flesche daa bo soli ni o chaŋ alaafee shikuru applied yuuni 1886<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref> ka bɛ daa deegi o niŋ Woman's Medical College of Pennsylvania (WMCP), ŋan be Philadelphia, bɛ ni daa yooi shikuru shɛli yuuni 1850, ka di daa nyɛ shikuru shɛli din pahi shikuru shɛŋa bɛ ni daa yooi ni di wumsi paɣaba.
La Flesche daa nyɛla ŋun ŋmɛ kuŋ n-ti yilikpɛrilana Alice Fletcher, ni o sɔŋ o laɣiri dama o. O yilkpɛrilana ŋɔ nyɛla fotogirafa ŋun tooi milisi ninvuɣu kara ban be paɣaba laɣinsi ni.<ref>Tong (1999), 61</ref> La Flesche daa nyɛla ŋun na min sɔŋ awuraba Fletcher ka o labi shikuru.<ref name=Mathes1993 /> Fletcher daa nyɛla ŋun kpaŋsi La Flesche ni o paami Connecticut Indian Association, laɣingu shɛli zaya ti "Women's National Indian Association" (WNIA).<ref name=":5">Tong (1999) 61</ref> Lala WNIA daa nyɛla din bɔri ni di neei paɣaba nini ka di zuɣu che ka bɛ kpaŋsiri yiŋ sabta ka tooi ʒiri ba chani ka bɛ ti lɛri ba sabta mini biɛhi viɛli baŋsim.<ref>Mathes (1990), 8</ref>
La Flesche, ni daa sabi ti laɣingu yuli booni "Connecticut Indian Association", o daa wuhi o sabbu maa ni, ni bɔrimi ni o kpɛri paɣaba ŋɔ yiŋsi ka mani dɔɣitɛ so ŋun kana ni o ti wuhi ba sabta tali ka tib bɛ doriti, yɛltɔɣa shɛli din daa lun zahim laɣingu ŋɔnim ni bɔri ni bɛ doli so shɛli.{{sfn|Mathes|1990|p=9}} Lala laɣingu n-daa nyɛ ban yo La Flesche shikuru yori, ka lahi yo o biɛhigu shee zuɣu, kunduma ni o bindara. Ŋuni n-nyɛ tuuli ŋun na min nyɛ lala sɔŋsim ŋɔ United States.{{sfn|Tong|1999|p=68}}<ref name="changingface" /> Lala laɣingu daa zami ni o miri ka bo doo hali naai o shikuru ka siɣisi din yɛn che ka o tooi mali saha ti bohimbu.{{sfn|Tong|1999|p=78}}
[[File:Susan La Flesche Picotte 253 12.jpg|left|thumb|Early photo of Susan La Flesche Picotte ]]
WMCP, La Flesche daa bɔhimla "chemistry]", "anatomy", "physiology", "histology", "pharmaceutical science", "obstetrics", ni alaafee zaa, ni ka mani o taba, o daa tumla ashibti kara ŋan be Philadelphia, nti pahi shikuru bihi shɛba ban gba daa naai shikuru shɛŋa dabam, dobba ni ppaɣaba zaa.{{sfn|Morantz-Sanchez|1985|p=75}} O ni daa piligi shikuru chandi saha shɛli, La Flesche daa pa yarila o taba maa ni yari.<ref name=Mathes1993 />
= Dohite tali tuma =
Yuuni 1889, La Flesche daa labi Omaha Reservation n-ti tumdi shikuru sheli daa be nimaani ka be India nima nuuni. Nimaani, o daa wuhiri la shikurubihi bini yen niŋ shɛm n gbubi bɛ ningbuna kashi ka mali alaafee <ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>
Hali tiŋ maa nim daalaafee lihibu zuɣu daa ka La Flesche tuma ni, amaa di ni daa niŋ ka shikuru maa miri tiŋ maa n-gari Official Reservation Agency maa zuɣu, o daa kpaŋdila o maŋa n-lihiri tiŋbihi maa mini shikurubihi maa zaa daalaafee zuɣu[35]. La Flesche daa tooi tumdi paari hawa pishi ( 20 hrs) dabisi sheŋa ni ka lihiri ninvuɣ' tuhuli ni kɔbisiyi ( 1,200 people) daalaafee zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. O ni daa yoli paai nimaa kikaa saha, o daa nye ya ka akpahala luhiri baririm' ban kalinli kuli yahiri kɔbisi yobu <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. O daa mali ti' sheŋa " Connecticut Indian Association" ni daa tiri ba ka di be shikuru maa ni n soŋdi shikurubihi maa mini tiŋ maa niriba ka daa lahi soŋdi ba ka be sabiri washiika nima ka lahi lebigiri bukunima be balli ni<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Tiŋ' maa nima daa ti La Flesche yeda pam hali ka daa booni o na ka o ti lihiri be bihi daalaafee zuɣu ka guriba ka tahiri cholera, influenza, tuberculosis, dysentery ni trachoma[38]. Bɛ daa yeligi o piligu tuma duu din barilim daa nye 12 by 16 feet la n zaŋli lebigi tiŋ' maa nim lahimbu dua<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Yuun gbaliŋ ka o daa tum Ohama Reservation n lihiri barinim' daalaafee zuɣu ka o yuuni yori nye $500.00 ka o daa lahi deeri $250.00 "Women's National Indian Association" o ni da nye Medical MIssionary maa zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Gomnanti dohite tuun tumdi sheba daa deeri yori gari lala lahi shɛli o ni daa deeri maa vaabu piya. Di daa ti niŋya ka tima naai Gomnanti nabi ti tima na, La daa zaŋla o yori n da tima n lihi niriba alaafee zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Yuuni 1892 December ni, doro daa gbaai La Flesche ka do doni bakoi dibaa shem. Yuuni 1893, La Flesche daa lihirila o ma daalaafee zuɣu ka tibiri o maŋ gba. O ni daa kuli nye alaafee naai, o daa chela tuma lala yuuni maa ka kuli yiŋ n-ti gbubi o ma ŋun daa beri doya la<ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>
Yuuni 1894, La Flesche mini doo yuli daa booni Henry Picotte (ka o daa Yankton Agency) daa nye taba ka be suhuri daa gbaai taba. Henry ŋun daa pun bola paɣa ka o mini o ʒi bi nani<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Di daa niŋ La Flesche zonim lahiʒibisi pam ni bɛ zo mini Henry ni golisiri shem maa, di daa bi niŋ dabaayi ka bɛ daa bo taba yuuni 1894 June ni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Henry mini o paɣa maa daa dɔhila bih' ayi bɛ ʒii puuni, bɛ bihi maa n daa nye Caryl bɛ ni daa dohi so 1895 bee 1896, ni Pierre bɛ ni daa dohi so 1898 la<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Picotte daa na kuli tibirimi o ni daa dohi o bihi maa naai, ka o yidana daa lahi soŋdi o ka o tibira. Picotte daa tibiri la Omaha ni bari sheba ban daa be Bancroft ni tinkpansi din daa kuli miriba<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Di yi daa tiŋ talahi, o daa ʒirila o bihi maa n cheni n-ti tibiri niriba bɛ yiŋsi bɛ yi daa ti bili o<ref name=":1" />.
= Public health reforms =
=== Temperance ===
M-pahi, Picotte daa sɔndi Omaha nim alaafe bo n-ti maa, o daa lahi bo saha ti o maŋa n wuhiriba ban yen doli so' sheŋa ka mali alaafe waawaayili. O daa leribala baŋsim din jendi danyubo barinanima dama Omaha niriba pam daa nyela danyuriba hali Henry, o duu lana<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Nimaa daabihi daa tooi mali daam n-fari niriba hankali ka bɛ kohiri bɛ politi n titiba. Picotee, daa baŋ danyuba ni pa mali barina sheŋa bɛ tingbani maa puuni<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. La Flesche daa soŋdi soli kam din yen tuhi ka kari lala yel' biɛhu ŋo maa hali di nyela bɛ yen darigila so tibili. O ba daa zali zaligu ka daa yihi fukumsi buhibahi ashilo ni ni bɛ darigiri ninvuɣ' so kam bɛ ni nya ka o nyuri daam <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Picotte daa yina n-ti tuhiri kariti danyubo, ka daa leri niriba baŋsim zaŋ bɛ beri viɛlli polo ni din tu ni bɛ sahi deei zali sheŋa ŋan yen tuhi kari ŋa ka di kpalim nye taali tingbani maa ni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Yuma 1890s maa ni, picotte daa moya ni Thurston Country zali zaligu ka so ku lahi nyu dam tingbani maa ni amaa, o daa bi nya nasara, dama da, kɔhiriba maa daa zaŋla bɛ kpalanzuya n-lo ban daa dii bi chaŋ shikuru vienyela n daa tuhi zahisili[<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Lahibal' sheŋa mii yina ti wuhiri kamani da' kɔhirib' maa daa bola biela biela n-ti salo maa ka bɛ daa tuhi zahisi lala zaligu maa.. Di nyaaŋa, Picotte kpaŋ maŋ puuuni, bɛ daa zali zaligu ka bolli " Meilklejohn law", zaligu daa moŋ da'kɔhiriba ka bi ku too lahi kɔhi daam n-ti ŋun mali polo ka Gomnanti mi dizuɣu ka mali yeda ni ŋuna. Yuuni 1897 January ni ka bɛ daa zali zaligu maa amaa ka di daa niŋ tom pam ni bɛ zaŋli tum tuma <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Hali woyo, Picotte daa na kuli tuhiri ni o kari danyubo o biɛhigu zaa, hali Peyote adiini di daa kuli kpena Omaha Reservation o daa tahila nuu n-deei li yuma 1890s maa ni., o daa kuli zaŋ la suhulo n dolli ka peyote adiini nim maa daa zaŋ bɛ kpalanzuya n-lo o ka tuhiri n kariti li niriba biɛhigu puuni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
=== Sabta, tuberculosis ni polo ni alaafee kpaŋsibu sochibsi ===
Picotte daa lahi nyela ŋun kpaŋ o maŋ pam zaŋ chaŋ binyahiri ŋan jendi maŋ kashitali mini ti bindira zaa, ni binshehu kam ŋan kuli yen soŋ ka tuberculosis doro yihi ka furi<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. o daa nyela ŋun tum Walthil town health board ka daa lahi nye ŋun kpa Thurston Country Medical Society yuuni 1907.<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
O tuhubu zaa daa kuli jendila tuberculosis daro maa din daa ku Omaha ninvuɣ' kobisi ni o yidana, Henry yuuni 1905<ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>. Yuuni 1907, o daa sabi washiika n-ti Indian Office m-balindi bori bɛ sɔŋsim amaa ka be daa bi tooi dama bi daa yeli o ni bɛ ka lihiri din yen son o maa<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Tim ni daa na kuli kani n-tibiri tuberculosis dor'yoli maa, Picotte daa kpaŋsi niriba maa ni bɛ niŋdi bɛ maŋ kashi ni bɛ ʒileli ni din yen che ka bɛ vuhiri pohim suma, ni bɛ lahi che ka bɛ bindira niŋ katiŋ ka che zɔhi dama bɛ daa tehiha ka bena n-ʒiri lala dor'yoli maa<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
=== Walthill ashibti ===
[[Lahabali kɔligu:Susan LaFlesche Picotte Hospital WalthillNE.jpg|thumb|Susan Walthill hospital ]]
Saha sheli Picotte ni daa na be shikuru m-bohinda, o daa malila nia ni o me ashibiti bɛ ya maa ni( Omaha Reservation community)<ref name=":2" />]. O biehigu puuni zaa, India tuma duzudu sheli daa bi ti sɔŋsim ni bɛ me ashibiti n-zaŋ ti salo maa, dimbɔŋo zuɣu daa che ka o yi bɛ yela ni ka daa zaŋ o zahisim n labi ʒingama zuɣu nim sɔŋsim polo<ref />]. O ni daa bi tooi nya soŋsim o yanima sani maa, o daa chaŋ pressbytarian church nim sani ka bɛ ti o $8,000, Society of friends daa ti $500. O tuzo mini o yidan daa ti o politi, o daa lahi deei soŋsim sheŋa m-pahi[3]. Ashibiti daa yooi January yuuni 1913, ka daa leei Reservation tuuli ashibiti <ref name=":5" />. Ashibiti daa malila barinim dugbebo shee (general one) dibaayi din mali doo she' pinaayi, private wards dibaanu, dɔhim duu, operating room, shinsheraayi, duhili duu, ni reception room. Ashibiti maa daa tibirila Omahanim mini gbaŋpiɛla zaa, yuuuni 1915, barinim kobisinahi ni pihinahi ni anii (448) ka bɛ daa deei ashibi maa ni ka India nim nye kobigi ni pishi ni ayobu (126) bɛ puuni[3]. Walthill ashibiti daa kparila yuuni 1945 ka bɛ daa ti lahi yooli yuuni 1989 ka bolli " Susan La Flesche Picotte Center" ka di zan jilin' sheli bɛ ni mali n-ti Picotte <ref />
Picotte daa yuya ni o pa niŋdi politiisi n gari ni o lihiri niriba daalaafee zuɣu. O yidana ni daa kani naai, o daa pa zaŋ o zaɣa n niŋ politiisi ni pam. Ŋuna n daa nye gbaŋ ŋmara n zaŋti "interior" ka daa tuhiri m bori lebiginsim n-tiri Omaha <ref />.
==Siyaasa mini polo ŋmaati==
===Fali dibu yɛltɔɣa muɣisira===
[[File:Pawnee01.png|thumbnail|A map of the original lands held by the Omaha and other Plains tribes (in green), and their reservations (in orange). The Omaha reservation borders the Winnebago reservation in eastern Nebraska]]
Polo ŋmaati yɛltɔɣa daa lahi yiɣisiya saha shɛli Picotte's yidana, Henry ni daa kpi yuuni 1905. O yidana ŋɔ daa kpimi ka che polo eeka kobiga ni pihinii ni anu (185) n-ti o mini be bidibsi ayi, Pierre mini Caryl, South Dakota amaa ka di naa niŋ yɛltɔɣa di kohibu saha. {{sfn|Tong|1999|p=147}} Saha shɛli Henry ni daa yɛn kpi, gɔmnanti n-daa nyɛ ŋun su di fukumsi, ka daa ʒia ni o iyaala ŋɔ yi yɛn deei li shee bɛ zaŋ shɛbira gbana na. {{sfn|Tong|1999|p=147}} Bibihi kamani Picotte bihi ŋɔ, di tumi ni bɛ mali gbana din wuhiri ni so sulinsi ni ka bɛ be.{{sfn|Tong|1999|p=147}}
So' shɛli bɛ ni daa doli ni bɛ labsi laɣiri ŋɔ ti ba daa nyɛla waɣa ka tɔ, ka Picotte sabi gbana n-labi gbana n-ti India ɔfis ni bɛ baŋ o viɛnyɛla ka yihi o chihili ti o, ka R. J. Taylor, daa ti bahi dihi nuu ka saɣiti yuuni 1907, yuma ayi nyaaŋa o yidana ni daa kpi.{{sfn|Tong|1999|p=150}} Amaa, o bihi maa ban chihili deebu n-daa lee niŋ tɔm. O mabia, Peter Picotte, n-daa nyɛ ŋun zani ti o bihi maa, amaa ka daa lee zaɣisi ni o saɣi ka bɛ kohi polo maa.{{sfn|Tong|1999|p=150}}
Picotte suhi daa yiɣisiya ka o dii gbaai gbana sabi n-ti Commissioner Leupp, ŋun nyɛ India ɔfisi maa kpɛma, ka booni Peter Picotte danyura ka booni R. J. Taylor mi ŋun yɛla bi ne nini, ka pa zaya ni o maŋmaŋa n-nyɛ ŋun ni tooi gbubi o bihi maa laɣiri viɛnyɛla.{{sfn|Tong|1999|p=151}} Lala saha maa ŋuna, bɛ daa pa garigi o yom, ka India ɔfisi sabi gbaŋ ti o wuhi ni bɛ yɛli Taylor ni o di doli Peter Picotte yɛltɔɣa maa.{{citation needed|date=June 2017}}
Picotte daa deei laɣiri maa zaŋli kpe haayibu haayibu daabiligu ni ka di daa soŋ o ka zaŋ gbubi bihi maa mini o maŋa.{{sfn|Tong|1999|p=152}} Ka ŋɔ n-daa bahindi o mini gɔmnanti nyɛnyonigu ni taba. O bihi maa daa di la polo fali o yidana biɛya sani, ka di gba daa lahi tahi yɛltɔɣa na o mini gɔmnanti sunsuuni ka di daa lee ti naai viɛnyɛla yuuni 1908.{{sfn|Tong|1999|p=153}}
=== Tuma zaŋ n-ti tiŋgbani ===
Picotte yanim ŋɔ shɛba gba daa yina ti tuɣi zani tuhiri gɔmnanti zaŋ chaŋ polo gbaabu zuɣu. Di ni daa niŋ ka o nyɛ dɔɣitɛ maa, Picotte daa nyɛla o yanim ŋɔ nini ni tiɣi so pam, ka toontali daa pa chaŋ yaɣi gbana saabu hali tu paai ka ŋuni m-pa zabiri bɛ zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋun yina ni o sɔŋ Omaha niriba ban daa bɔri ni bɛ kohi bɛ politi ka bɔri ni bɛ laɣiri kpe bɛ nuu ni, ka daa kpaŋ o maŋa ni o bo maligu n-na di ni daa niŋ ka siliminsi bɔri ni bɛ fa India nima ban daa bɔri ni bɛ zaŋ o polo ti.<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-29}}</ref><ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref>
[[File:Picotte House from SW.JPG|right|thumb|[[Susan La Flesche Picotte House]] in Walthill, Nebraska, where she lived from 1907 until her death in 1915]]
Tuma ŋɔ tumbu ni, o daa baŋya ka suhi daa biiya pam bahi ninvuɣu shɛba ban daa zaŋ gabbu kpe polo la yɛltɔɣa Omaha yaɣali polo. Picotte nini daa kuli miri cho bibiɛhi ŋɔ, ban daa nyɛ siliminsi ata ni Omaha niriba ban daa gabi bihi fali. Nyami lahiʒibu, Picotte, ŋun daa zaŋ o biɛhigu zaa kuli mondi ka yari ni Omaha nyɛla ban gba mali yiko ni ninneesim ka mani gbaŋ piɛla, daa sabi gbaŋ ti India gɔmnanti yuuni 1909 yɛli ni o niriba ŋɔ shɛba yɛla ni ne nini ka bɛ ni tooi guli bɛ maŋa ka che bibiɛhi, dinzuɣu bɛ na bɔri ni gɔmnanti ŋɔ zaɣa ni o nina pa bɛ zuɣu. Yuuni 1910, o daa goya chaŋ Washington, D.C. ni o ti niŋ tɔɣano ni tuma duzuɣu din zaya ti India yɛltɔaɣa ka bɛ booni li "Office of Indian Affairs (OIA)", ka yɛli ba di mini Omahanim pam yɛla ne nini ka bɛ ni tooi yuli bɛ maŋa yɛla zuɣu, lala India ɔfiisi ŋɔ nyɛla ban ŋmali daabiligu baŋsim mini tuun baŋsim kpa la India nim ko, ka di wuhiri ni gɔmnanti sani ka di yi ka Omaha shɛba yɛla ti bi ne nini.
== Kundivihira ==
clj8shpdxobujrsv2lhtlolrmjuu8p3
145375
145374
2026-07-31T09:45:46Z
Ibn Dagara
1830
Added a reference
145375
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Susan La Flesche Picotte''' nyɛla paɣa ŋun daa yina ghana tiŋgban puuni,(ka bɛ daa dɔɣu anashaara goli (June bɛɣu pinaayɔpoin dali, dali, yuuni 1865 – ka o kpi anashaara goli (September bɛɣu pinaanii dali , yuuni 1915 ni)<ref>{{cite web |url=http://www.nebraskastudies.org/1875-1899/susan-la-flesche-picotte-first-na-female-physician/ |title=Susan La Flesche Picotte First Indigenous Female Physician |website=Nebraska Studies |access-date=28 May 2019 |df=mdy-all}}</ref> o daa nyɛla [[America|ninvuɣi so ŋun yina]] ghana tudu din yuli bɔndi omaha zuliya,. O nyɛla bɛ ni daa mi so, ka o nyɛ tuuli paɣa so ŋun karim deegi shikuru shɛhirili gbaŋ din nyɛ "degree" ka jɛndi alaafee yaɣali.{{sfn|Speroff|2003|p=109}} O daa nyɛla ŋun niŋ alaafee kampeen n-ti salo, ni bɛ ŋmaai tiŋgbani yaɣa shɛli ti Omaha zuliya. O daa nyɛla ŋun tiribi Omaha niriba kalli ban paai tuhili ni kobshii (1200), hali n-gari dɔɣitɛ shuba ban be gɔmnanti ashibtinim ni. Yuuni 1913, o daa nyɛla ŋun yina ti yooi o dahalali ashibti America tiŋgbani ni.
Picotte daa nyɛla ŋun mali nimmohi pam zaŋ chaŋ salinim lɛbgibu polo ka lahi nyɛ dɔɣitɛ. O daa nyɛla ŋun niŋ kpaŋmaŋa ti tuhi kari dam nyubu luɣishɛli o ni daa tumdi dɔɣitɛ tali maa, di daa pahila kampeen shɛli o ni daa niŋdi ni di gu ka taɣi tubakulosis doro din daa ka tibkaŋ. O daa lahi nyɛla ŋun kpaŋ o maŋa soŋ omaha niriba ka be daa deegi bɛ amaana [[India]] kpamba sani di ni daa niŋ ka bɛ kohi bɛ tiŋgbani.
== Piligu Biɛhigu ==
Susan La Flesche daa nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimin goli June 1865, Omaha yiŋa ŋan be Eastern [[Nebraska]]. O lamba zaa daa nyɛla Omaha zuliyanima, ka bɛ piligu pili Europe, ka bɛ nyɛ ban ʒini dini yuui pam. Bɛ daa niŋ taba amiliya yuuni 1845 bee 1846.<ref name=Agonito-2016 />
La Flesche ba, Joseph La Flesche ka bɛ daa lahi mi "Iron Eye", daa nyɛla ŋun tabi Ponca ni French Canada. O daa nyɛla ŋun karim shikuru St. Louis, Missouri, amaa ka daa labi yiŋa. Bɛ mi o la Omaha nira. Yuuni 1853, Naa [Big Elk, ŋun daa piigi o ni o ti zani o zaani, ni La Flesche daa lee Omaha niriba toondana yuuni 1855.{{sfn|Tong|1999|p=13}} Iron Eye daa nyɛla ŋun kpaŋsi kali paɣisibu, saha shɛli be ni daa ŋmaari politi ka di zaŋ zabli na Omaha niriba.{{sfn|Sweetland|1994|p=203}}
La Flesche's ma, bihi piriba Mary Gale, ba n-daa nyɛ Dr. John Gale, America dɔitɛ biŋ ŋun tuma daa be "Fort Atkinson", ni Nicomi, Omaha paɣa, Otoe, ni Iowa zuliya.<ref name=Agonito-2016>{{cite book|author-last1=Agonito |author-first1=Joseph |title=Brave Hearts: Indian Women of the Plains |date=2016 |publisher=Rowman & Littlefield |isbn=9781493019069 |page=159 |url=https://books.google.com/books?id=QZ7RDAAAQBAJ |access-date=17 July 2017 |language=en}}</ref><ref name=":2">{{cite book|author-last1=Johansen |author-first1=Bruce Elliott |title=Native Americans Today: A Biographical Dictionary |date=2010 |publisher=ABC-CLIO |isbn=9780313355547 |page=155 |url=https://books.google.com/books?id=9FwyiW4rAD0C |access-date=17 July 2017 |language=en}}</ref> Gale daa lahi nyɛla [[Nebraska]] daabia kpɛŋ bipuɣinga, Peter A. Sarpy.<ref name=":1">{{cite thesis |author-first=Erin |author-last=Pedigo |title=The Gifted Pen: the Journalism Career of Susette "Bright Eyes" La Flesche Tibbles |type=Master's |publisher=University of Nebraska Lincoln |date=April 2011 |access-date=23 October 2018 |last= |first= |url=https://digitalcommons.unl.edu/journalismdiss/13/}}</ref> Kamani o yidana, Mary Gale gba nyɛla Omaha nira. Dimini o wumdi siliminsili mini French, o nyɛla ŋun daa zaɣisi ni o ku yɛli bali shɛli pahila Omaha.{{sfn|Tong|1999|p=13}}
La Flesche n-daa nyɛ bia o mabihi ni, Susette La Flesche Tibbles (yuuni 1854 hali ni1903), Rosalie La Flesche Farley (yuuni 1861 hali ni 1900), ni Marguerite La Flesche Diddock (yuuni 1862 hali ni1945).{{sfn|Tong|1999|p=21}} O dɔɣiri kpɛma, Francis La Flesche, bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1857, o ba paɣa ŋun daa pahi ayi n-daa dɔɣi o. O daa ti lee baŋdi kuɣinli ŋun baŋsim daa jɛndi Omaha mini Osage kaya ni ta'da. Di ni daa niŋ ka o zoora, La Flesche daa bɔhim o kaya ni ta'ada, amaa o laamba ban daa tɛhiya ni bɛ kaya ŋɔ nyɛla bɛ ni yɛn siŋ shɛli gbaŋ piɛla tiŋgbani ni. Bɛ daa bi ti La Flesche Omah yuli ka daa lahi zaɣisi ni bɛ bali o tapala.{{sfn|Tong|1999|p=25}} O nyɛla ŋun yari Omaha mini o laamba (balantee o ma), amaa o ba mini o biɛli kpɛma, Susette daa kpaŋsi o ni yali siliminsili ni o mabihi maa, din yɛn che ka o zinli tooi valigi bala maa zaa.{{sfn|Tong|1999|p=31}}
[[File:Missouri River near Omaha Indian Agency. Mrs. W.H. Jackson in foreground. - NARA - 516607.jpg|thumbnail|The Missouri River near the Omaha Indian Reservation]]
O ni daa nyɛ bia, La Flesche daa di shɛhira ka paɣa ninkurigu kpi dama America dɔɣitɛ daa zaɣisi o tibbu, dimini o daa kuli lo alikauli bushɛm ka bi palli. Picotte daa yɛliya ni dɔɣitɛ daa bi kpuɣi li ka di nyɛ yɛltɔɣa shɛli dama paɣa maa daa nyɛla yiŋ nira ka o che o ka chaŋla nohi piɛli. Lala yɛltɔɣa ŋɔ n-ti pahi o tizo ŋun daa kpi o dɔɣim dali, n-daa kpaŋsi o ka o chaŋ ti bohim dɔɣitɛ tali.<ref name=":0" /><ref name=":3">{{Cite journal |last=Ferry |first=Georgina |date=February 2019 |title=Susan La Flesche Picotte: a doctor who spanned two cultures |url=https://doi.org/10.1016/s0140-6736(19)30363-0 |journal=The Lancet |volume=393 |issue=10173 |pages=734 |doi=10.1016/s0140-6736(19)30363-0 |issn=0140-6736|url-access=subscription }}</ref> O daa teei yɛlli ŋɔ ka yɛli ni dini n-daa kpaŋsi ka o chaŋ bohim dɔɣitɛ tali ni o mali li tibiri Omaha niriba. <ref name="changingface">{{cite web|title=Dr. Susan La Flesche Picotte |url=https://cfmedicine.nlm.nih.gov/physicians/biography_253.html |website=Changing the Face of Medicine |publisher=U.S. National Library of Medicine |access-date=21 February 2018}} {{Source attribution}}</ref>
== Shikuru ==
=== Piligu shikuru ===
La Flesche ni daa nyɛ bia, o daa chaŋla adiini shikuru Omaha. Ban daa tuui gbubli n-nyɛ Presbyterians ka [[Quakers]] gba daa deegi, bɛ ni daa gbaai tiŋgbani zuɣulana Ulysses S. Grant suhudoo shaawara naai yuuni 1869.{{sfn|Tong|1999|p=31}} Lala shikuru ŋɔ daa nyɛla bihi ni gbɛri shɛli ka bɛ daa wuhiri bihi di ni tu ni America bihi taɣadeei ba shɛm.{{sfn|Hoxie|1984|p=54}}
Yuun gbaliŋ shɛli zaa o ni daa be shikuru, La Flesche daa yi dini lab Elizabeth, New Jersey, ka daa kpe Elizabeth Institute n-ti niŋ yuma ayi. <ref name=":4">Tony (1999), 40</ref> O daa lab Omaha yaɣali yuuni 1882 nti wuhi shikuru bela dini. O daa lahi yiya chaŋ ni o ti bɔhim "Hampton Institute" din be Hampton, Virginia, yuuni 1884 hali ni 1886.{{sfn|Tong|1999|p=47}} Di nyɛla bɛ ni daa yooi shɛli ni gbaŋ sabla shikuru di ni daa ka America tobu la ŋmɛ n-naai, amaa di daa wumsi America gba bihi.{{sfn|Mathes|1982|p=503}}
La Flesche daa chaŋla Hampton ni o biɛli Marguerite, o biɛli Cary, n-ti pahi Omaha bihi pia. Bipuɣinsi ŋɔ daa bɔhimdila paɣatali tuma ka bidibsi mi bɔhimdi nuuni baŋsim zaŋ pahi bɛ ni daa bɔhimdi shɛli shikuru maa ni. {{sfn|Tong|1999|p=50}} Di ni daa niŋ ka La Flesche daa na nyɛ Hampton Institute shikuru bila, nachinbila ŋun yuli daa booni Thomas Ikinicapi n-daa laɣiri o.{{sfn|Tong|1999|p=78}} O daa nyɛla ŋun booni o yurilim boligu, "T.I.", amaa ka o mini daa luhi wurim pɔi ka o naan karim siɣisi Hampton. La Flesche daa nyɛla ŋun karim siɣisi Hampton silimin goli May 20, 1886.<ref name=Mathes1993 /> O daa lahi nyɛla ŋun deei pingahindili din wuhi karim bia so ŋunŋun paasi gari sokam.<ref name=Mathes1993 />
Yuuni 1886, La Flesche daa gbaaya ni alaafee yaɣali shikuru.{{sfn|Tong|1999|p=57}}
== Alaafee shikuru ==
Di daa tooi niŋ ka paɣaba tibiri Omaha Indian yiŋa, amaa di daa bi zooi ka United States paɣaba chani alaafee bohimbu shikuru, ka sɛnchiri pishi yin'ka shikuruti biɛla daa piligi paɣaba deebu ni bɛ gba bɔhim alaafee tuma.<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref> La Flesche daa bo soli ni o chaŋ alaafee shikuru applied yuuni 1886<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref> ka bɛ daa deegi o niŋ Woman's Medical College of Pennsylvania (WMCP), ŋan be Philadelphia, bɛ ni daa yooi shikuru shɛli yuuni 1850, ka di daa nyɛ shikuru shɛli din pahi shikuru shɛŋa bɛ ni daa yooi ni di wumsi paɣaba.
La Flesche daa nyɛla ŋun ŋmɛ kuŋ n-ti yilikpɛrilana Alice Fletcher, ni o sɔŋ o laɣiri dama o. O yilkpɛrilana ŋɔ nyɛla fotogirafa ŋun tooi milisi ninvuɣu kara ban be paɣaba laɣinsi ni.<ref>Tong (1999), 61</ref> La Flesche daa nyɛla ŋun na min sɔŋ awuraba Fletcher ka o labi shikuru.<ref name=Mathes1993 /> Fletcher daa nyɛla ŋun kpaŋsi La Flesche ni o paami Connecticut Indian Association, laɣingu shɛli zaya ti "Women's National Indian Association" (WNIA).<ref name=":5">Tong (1999) 61</ref> Lala WNIA daa nyɛla din bɔri ni di neei paɣaba nini ka di zuɣu che ka bɛ kpaŋsiri yiŋ sabta ka tooi ʒiri ba chani ka bɛ ti lɛri ba sabta mini biɛhi viɛli baŋsim.<ref>Mathes (1990), 8</ref>
La Flesche, ni daa sabi ti laɣingu yuli booni "Connecticut Indian Association", o daa wuhi o sabbu maa ni, ni bɔrimi ni o kpɛri paɣaba ŋɔ yiŋsi ka mani dɔɣitɛ so ŋun kana ni o ti wuhi ba sabta tali ka tib bɛ doriti, yɛltɔɣa shɛli din daa lun zahim laɣingu ŋɔnim ni bɔri ni bɛ doli so shɛli.{{sfn|Mathes|1990|p=9}} Lala laɣingu n-daa nyɛ ban yo La Flesche shikuru yori, ka lahi yo o biɛhigu shee zuɣu, kunduma ni o bindara. Ŋuni n-nyɛ tuuli ŋun na min nyɛ lala sɔŋsim ŋɔ United States.{{sfn|Tong|1999|p=68}}<ref name="changingface" /> Lala laɣingu daa zami ni o miri ka bo doo hali naai o shikuru ka siɣisi din yɛn che ka o tooi mali saha ti bohimbu.{{sfn|Tong|1999|p=78}}
[[File:Susan La Flesche Picotte 253 12.jpg|left|thumb|Early photo of Susan La Flesche Picotte ]]
WMCP, La Flesche daa bɔhimla "chemistry]", "anatomy", "physiology", "histology", "pharmaceutical science", "obstetrics", ni alaafee zaa, ni ka mani o taba, o daa tumla ashibti kara ŋan be Philadelphia, nti pahi shikuru bihi shɛba ban gba daa naai shikuru shɛŋa dabam, dobba ni ppaɣaba zaa.{{sfn|Morantz-Sanchez|1985|p=75}} O ni daa piligi shikuru chandi saha shɛli, La Flesche daa pa yarila o taba maa ni yari.<ref name=Mathes1993 />
= Dohite tali tuma =
Yuuni 1889, La Flesche daa labi Omaha Reservation n-ti tumdi shikuru sheli daa be nimaani ka be India nima nuuni. Nimaani, o daa wuhiri la shikurubihi bini yen niŋ shɛm n gbubi bɛ ningbuna kashi ka mali alaafee <ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>
Hali tiŋ maa nim daalaafee lihibu zuɣu daa ka La Flesche tuma ni, amaa di ni daa niŋ ka shikuru maa miri tiŋ maa n-gari Official Reservation Agency maa zuɣu, o daa kpaŋdila o maŋa n-lihiri tiŋbihi maa mini shikurubihi maa zaa daalaafee zuɣu[35]. La Flesche daa tooi tumdi paari hawa pishi ( 20 hrs) dabisi sheŋa ni ka lihiri ninvuɣ' tuhuli ni kɔbisiyi ( 1,200 people) daalaafee zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. O ni daa yoli paai nimaa kikaa saha, o daa nye ya ka akpahala luhiri baririm' ban kalinli kuli yahiri kɔbisi yobu <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. O daa mali ti' sheŋa " Connecticut Indian Association" ni daa tiri ba ka di be shikuru maa ni n soŋdi shikurubihi maa mini tiŋ maa niriba ka daa lahi soŋdi ba ka be sabiri washiika nima ka lahi lebigiri bukunima be balli ni<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Tiŋ' maa nima daa ti La Flesche yeda pam hali ka daa booni o na ka o ti lihiri be bihi daalaafee zuɣu ka guriba ka tahiri cholera, influenza, tuberculosis, dysentery ni trachoma[38]. Bɛ daa yeligi o piligu tuma duu din barilim daa nye 12 by 16 feet la n zaŋli lebigi tiŋ' maa nim lahimbu dua<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Yuun gbaliŋ ka o daa tum Ohama Reservation n lihiri barinim' daalaafee zuɣu ka o yuuni yori nye $500.00 ka o daa lahi deeri $250.00 "Women's National Indian Association" o ni da nye Medical MIssionary maa zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Gomnanti dohite tuun tumdi sheba daa deeri yori gari lala lahi shɛli o ni daa deeri maa vaabu piya. Di daa ti niŋya ka tima naai Gomnanti nabi ti tima na, La daa zaŋla o yori n da tima n lihi niriba alaafee zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Yuuni 1892 December ni, doro daa gbaai La Flesche ka do doni bakoi dibaa shem. Yuuni 1893, La Flesche daa lihirila o ma daalaafee zuɣu ka tibiri o maŋ gba. O ni daa kuli nye alaafee naai, o daa chela tuma lala yuuni maa ka kuli yiŋ n-ti gbubi o ma ŋun daa beri doya la<ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>
Yuuni 1894, La Flesche mini doo yuli daa booni Henry Picotte (ka o daa Yankton Agency) daa nye taba ka be suhuri daa gbaai taba. Henry ŋun daa pun bola paɣa ka o mini o ʒi bi nani<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Di daa niŋ La Flesche zonim lahiʒibisi pam ni bɛ zo mini Henry ni golisiri shem maa, di daa bi niŋ dabaayi ka bɛ daa bo taba yuuni 1894 June ni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Henry mini o paɣa maa daa dɔhila bih' ayi bɛ ʒii puuni, bɛ bihi maa n daa nye Caryl bɛ ni daa dohi so 1895 bee 1896, ni Pierre bɛ ni daa dohi so 1898 la<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Picotte daa na kuli tibirimi o ni daa dohi o bihi maa naai, ka o yidana daa lahi soŋdi o ka o tibira. Picotte daa tibiri la Omaha ni bari sheba ban daa be Bancroft ni tinkpansi din daa kuli miriba<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Di yi daa tiŋ talahi, o daa ʒirila o bihi maa n cheni n-ti tibiri niriba bɛ yiŋsi bɛ yi daa ti bili o<ref name=":1" />.
= Public health reforms =
=== Temperance ===
M-pahi, Picotte daa sɔndi Omaha nim alaafe bo n-ti maa, o daa lahi bo saha ti o maŋa n wuhiriba ban yen doli so' sheŋa ka mali alaafe waawaayili. O daa leribala baŋsim din jendi danyubo barinanima dama Omaha niriba pam daa nyela danyuriba hali Henry, o duu lana<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Nimaa daabihi daa tooi mali daam n-fari niriba hankali ka bɛ kohiri bɛ politi n titiba. Picotee, daa baŋ danyuba ni pa mali barina sheŋa bɛ tingbani maa puuni<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. La Flesche daa soŋdi soli kam din yen tuhi ka kari lala yel' biɛhu ŋo maa hali di nyela bɛ yen darigila so tibili. O ba daa zali zaligu ka daa yihi fukumsi buhibahi ashilo ni ni bɛ darigiri ninvuɣ' so kam bɛ ni nya ka o nyuri daam <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Picotte daa yina n-ti tuhiri kariti danyubo, ka daa leri niriba baŋsim zaŋ bɛ beri viɛlli polo ni din tu ni bɛ sahi deei zali sheŋa ŋan yen tuhi kari ŋa ka di kpalim nye taali tingbani maa ni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Yuma 1890s maa ni, picotte daa moya ni Thurston Country zali zaligu ka so ku lahi nyu dam tingbani maa ni amaa, o daa bi nya nasara, dama da, kɔhiriba maa daa zaŋla bɛ kpalanzuya n-lo ban daa dii bi chaŋ shikuru vienyela n daa tuhi zahisili[<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Lahibal' sheŋa mii yina ti wuhiri kamani da' kɔhirib' maa daa bola biela biela n-ti salo maa ka bɛ daa tuhi zahisi lala zaligu maa.. Di nyaaŋa, Picotte kpaŋ maŋ puuuni, bɛ daa zali zaligu ka bolli " Meilklejohn law", zaligu daa moŋ da'kɔhiriba ka bi ku too lahi kɔhi daam n-ti ŋun mali polo ka Gomnanti mi dizuɣu ka mali yeda ni ŋuna. Yuuni 1897 January ni ka bɛ daa zali zaligu maa amaa ka di daa niŋ tom pam ni bɛ zaŋli tum tuma <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Hali woyo, Picotte daa na kuli tuhiri ni o kari danyubo o biɛhigu zaa, hali Peyote adiini di daa kuli kpena Omaha Reservation o daa tahila nuu n-deei li yuma 1890s maa ni., o daa kuli zaŋ la suhulo n dolli ka peyote adiini nim maa daa zaŋ bɛ kpalanzuya n-lo o ka tuhiri n kariti li niriba biɛhigu puuni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
=== Sabta, tuberculosis ni polo ni alaafee kpaŋsibu sochibsi ===
Picotte daa lahi nyela ŋun kpaŋ o maŋ pam zaŋ chaŋ binyahiri ŋan jendi maŋ kashitali mini ti bindira zaa, ni binshehu kam ŋan kuli yen soŋ ka tuberculosis doro yihi ka furi<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. o daa nyela ŋun tum Walthil town health board ka daa lahi nye ŋun kpa Thurston Country Medical Society yuuni 1907.<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
O tuhubu zaa daa kuli jendila tuberculosis daro maa din daa ku Omaha ninvuɣ' kobisi ni o yidana, Henry yuuni 1905<ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>. Yuuni 1907, o daa sabi washiika n-ti Indian Office m-balindi bori bɛ sɔŋsim amaa ka be daa bi tooi dama bi daa yeli o ni bɛ ka lihiri din yen son o maa<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Tim ni daa na kuli kani n-tibiri tuberculosis dor'yoli maa, Picotte daa kpaŋsi niriba maa ni bɛ niŋdi bɛ maŋ kashi ni bɛ ʒileli ni din yen che ka bɛ vuhiri pohim suma, ni bɛ lahi che ka bɛ bindira niŋ katiŋ ka che zɔhi dama bɛ daa tehiha ka bena n-ʒiri lala dor'yoli maa<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
=== Walthill ashibti ===
[[Lahabali kɔligu:Susan LaFlesche Picotte Hospital WalthillNE.jpg|thumb|Susan Walthill hospital ]]
Saha sheli Picotte ni daa na be shikuru m-bohinda, o daa malila nia ni o me ashibiti bɛ ya maa ni( Omaha Reservation community)<ref name=":2" />]. O biehigu puuni zaa, India tuma duzudu sheli daa bi ti sɔŋsim ni bɛ me ashibiti n-zaŋ ti salo maa, dimbɔŋo zuɣu daa che ka o yi bɛ yela ni ka daa zaŋ o zahisim n labi ʒingama zuɣu nim sɔŋsim polo<ref />]. O ni daa bi tooi nya soŋsim o yanima sani maa, o daa chaŋ pressbytarian church nim sani ka bɛ ti o $8,000, Society of friends daa ti $500. O tuzo mini o yidan daa ti o politi, o daa lahi deei soŋsim sheŋa m-pahi[3]. Ashibiti daa yooi January yuuni 1913, ka daa leei Reservation tuuli ashibiti <ref name=":5" />. Ashibiti daa malila barinim dugbebo shee (general one) dibaayi din mali doo she' pinaayi, private wards dibaanu, dɔhim duu, operating room, shinsheraayi, duhili duu, ni reception room. Ashibiti maa daa tibirila Omahanim mini gbaŋpiɛla zaa, yuuuni 1915, barinim kobisinahi ni pihinahi ni anii (448) ka bɛ daa deei ashibi maa ni ka India nim nye kobigi ni pishi ni ayobu (126) bɛ puuni[3]. Walthill ashibiti daa kparila yuuni 1945 ka bɛ daa ti lahi yooli yuuni 1989 ka bolli " Susan La Flesche Picotte Center" ka di zan jilin' sheli bɛ ni mali n-ti Picotte <ref />
Picotte daa yuya ni o pa niŋdi politiisi n gari ni o lihiri niriba daalaafee zuɣu. O yidana ni daa kani naai, o daa pa zaŋ o zaɣa n niŋ politiisi ni pam. Ŋuna n daa nye gbaŋ ŋmara n zaŋti "interior" ka daa tuhiri m bori lebiginsim n-tiri Omaha <ref />.
==Siyaasa mini polo ŋmaati==
===Fali dibu yɛltɔɣa muɣisira===
[[File:Pawnee01.png|thumbnail|A map of the original lands held by the Omaha and other Plains tribes (in green), and their reservations (in orange). The Omaha reservation borders the Winnebago reservation in eastern Nebraska]]
Polo ŋmaati yɛltɔɣa daa lahi yiɣisiya saha shɛli Picotte's yidana, Henry ni daa kpi yuuni 1905. O yidana ŋɔ daa kpimi ka che polo eeka kobiga ni pihinii ni anu (185) n-ti o mini be bidibsi ayi, Pierre mini Caryl, South Dakota amaa ka di naa niŋ yɛltɔɣa di kohibu saha. {{sfn|Tong|1999|p=147}} Saha shɛli Henry ni daa yɛn kpi, gɔmnanti n-daa nyɛ ŋun su di fukumsi, ka daa ʒia ni o iyaala ŋɔ yi yɛn deei li shee bɛ zaŋ shɛbira gbana na. {{sfn|Tong|1999|p=147}} Bibihi kamani Picotte bihi ŋɔ, di tumi ni bɛ mali gbana din wuhiri ni so sulinsi ni ka bɛ be.{{sfn|Tong|1999|p=147}}
So' shɛli bɛ ni daa doli ni bɛ labsi laɣiri ŋɔ ti ba daa nyɛla waɣa ka tɔ, ka Picotte sabi gbana n-labi gbana n-ti India ɔfis ni bɛ baŋ o viɛnyɛla ka yihi o chihili ti o, ka R. J. Taylor, daa ti bahi dihi nuu ka saɣiti yuuni 1907, yuma ayi nyaaŋa o yidana ni daa kpi.{{sfn|Tong|1999|p=150}} Amaa, o bihi maa ban chihili deebu n-daa lee niŋ tɔm. O mabia, Peter Picotte, n-daa nyɛ ŋun zani ti o bihi maa, amaa ka daa lee zaɣisi ni o saɣi ka bɛ kohi polo maa.{{sfn|Tong|1999|p=150}}
Picotte suhi daa yiɣisiya ka o dii gbaai gbana sabi n-ti Commissioner Leupp, ŋun nyɛ India ɔfisi maa kpɛma, ka booni Peter Picotte danyura ka booni R. J. Taylor mi ŋun yɛla bi ne nini, ka pa zaya ni o maŋmaŋa n-nyɛ ŋun ni tooi gbubi o bihi maa laɣiri viɛnyɛla.{{sfn|Tong|1999|p=151}} Lala saha maa ŋuna, bɛ daa pa garigi o yom, ka India ɔfisi sabi gbaŋ ti o wuhi ni bɛ yɛli Taylor ni o di doli Peter Picotte yɛltɔɣa maa.{{citation needed|date=June 2017}}
Picotte daa deei laɣiri maa zaŋli kpe haayibu haayibu daabiligu ni ka di daa soŋ o ka zaŋ gbubi bihi maa mini o maŋa.{{sfn|Tong|1999|p=152}} Ka ŋɔ n-daa bahindi o mini gɔmnanti nyɛnyonigu ni taba. O bihi maa daa di la polo fali o yidana biɛya sani, ka di gba daa lahi tahi yɛltɔɣa na o mini gɔmnanti sunsuuni ka di daa lee ti naai viɛnyɛla yuuni 1908.{{sfn|Tong|1999|p=153}}
=== Tuma zaŋ n-ti tiŋgbani ===
Picotte yanim ŋɔ shɛba gba daa yina ti tuɣi zani tuhiri gɔmnanti zaŋ chaŋ polo gbaabu zuɣu. Di ni daa niŋ ka o nyɛ dɔɣitɛ maa, Picotte daa nyɛla o yanim ŋɔ nini ni tiɣi so pam, ka toontali daa pa chaŋ yaɣi gbana saabu hali tu paai ka ŋuni m-pa zabiri bɛ zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋun yina ni o sɔŋ Omaha niriba ban daa bɔri ni bɛ kohi bɛ politi ka bɔri ni bɛ laɣiri kpe bɛ nuu ni, ka daa kpaŋ o maŋa ni o bo maligu n-na di ni daa niŋ ka siliminsi bɔri ni bɛ fa India nima ban daa bɔri ni bɛ zaŋ o polo ti.<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-29}}</ref><ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref>
[[File:Picotte House from SW.JPG|right|thumb|[[Susan La Flesche Picotte House]] in Walthill, Nebraska, where she lived from 1907 until her death in 1915]]
Tuma ŋɔ tumbu ni, o daa baŋya ka suhi daa biiya pam bahi ninvuɣu shɛba ban daa zaŋ gabbu kpe polo la yɛltɔɣa Omaha yaɣali polo.<ref>{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref> Picotte nini daa kuli miri cho bibiɛhi ŋɔ, ban daa nyɛ siliminsi ata ni Omaha niriba ban daa gabi bihi fali.<ref>{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref> Nyami lahiʒibu, Picotte, ŋun daa zaŋ o biɛhigu zaa kuli mondi ka yari ni Omaha nyɛla ban gba mali yiko ni ninneesim ka mani gbaŋ piɛla, daa sabi gbaŋ ti India gɔmnanti yuuni 1909 yɛli ni o niriba ŋɔ shɛba yɛla ni ne nini ka bɛ ni tooi guli bɛ maŋa ka che bibiɛhi, dinzuɣu bɛ na bɔri ni gɔmnanti ŋɔ zaɣa ni o nina pa bɛ zuɣu.<ref>{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref> Yuuni 1910, o daa goya chaŋ Washington, D.C. ni o ti niŋ tɔɣano ni tuma duzuɣu din zaya ti India yɛltɔaɣa ka bɛ booni li "Office of Indian Affairs (OIA)", ka yɛli ba di mini Omahanim pam yɛla ne nini ka bɛ ni tooi yuli bɛ maŋa yɛla zuɣu, lala India ɔfiisi ŋɔ nyɛla ban ŋmali daabiligu baŋsim mini tuun baŋsim kpa la India nim ko, ka di wuhiri ni gɔmnanti sani ka di yi ka Omaha shɛba yɛla ti bi ne nini.<ref>{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref>
== Kundivihira ==
1py3spbqvr2nn4z02vcf9hz0doudk43
145376
145375
2026-07-31T10:30:31Z
Ibn Dagara
1830
Added more information
145376
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Susan La Flesche Picotte''' nyɛla paɣa ŋun daa yina ghana tiŋgban puuni,(ka bɛ daa dɔɣu anashaara goli (June bɛɣu pinaayɔpoin dali, dali, yuuni 1865 – ka o kpi anashaara goli (September bɛɣu pinaanii dali , yuuni 1915 ni)<ref>{{cite web |url=http://www.nebraskastudies.org/1875-1899/susan-la-flesche-picotte-first-na-female-physician/ |title=Susan La Flesche Picotte First Indigenous Female Physician |website=Nebraska Studies |access-date=28 May 2019 |df=mdy-all}}</ref> o daa nyɛla [[America|ninvuɣi so ŋun yina]] ghana tudu din yuli bɔndi omaha zuliya,. O nyɛla bɛ ni daa mi so, ka o nyɛ tuuli paɣa so ŋun karim deegi shikuru shɛhirili gbaŋ din nyɛ "degree" ka jɛndi alaafee yaɣali.{{sfn|Speroff|2003|p=109}} O daa nyɛla ŋun niŋ alaafee kampeen n-ti salo, ni bɛ ŋmaai tiŋgbani yaɣa shɛli ti Omaha zuliya. O daa nyɛla ŋun tiribi Omaha niriba kalli ban paai tuhili ni kobshii (1200), hali n-gari dɔɣitɛ shuba ban be gɔmnanti ashibtinim ni. Yuuni 1913, o daa nyɛla ŋun yina ti yooi o dahalali ashibti America tiŋgbani ni.
Picotte daa nyɛla ŋun mali nimmohi pam zaŋ chaŋ salinim lɛbgibu polo ka lahi nyɛ dɔɣitɛ. O daa nyɛla ŋun niŋ kpaŋmaŋa ti tuhi kari dam nyubu luɣishɛli o ni daa tumdi dɔɣitɛ tali maa, di daa pahila kampeen shɛli o ni daa niŋdi ni di gu ka taɣi tubakulosis doro din daa ka tibkaŋ. O daa lahi nyɛla ŋun kpaŋ o maŋa soŋ omaha niriba ka be daa deegi bɛ amaana [[India]] kpamba sani di ni daa niŋ ka bɛ kohi bɛ tiŋgbani.
== Piligu Biɛhigu ==
Susan La Flesche daa nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimin goli June 1865, Omaha yiŋa ŋan be Eastern [[Nebraska]]. O lamba zaa daa nyɛla Omaha zuliyanima, ka bɛ piligu pili Europe, ka bɛ nyɛ ban ʒini dini yuui pam. Bɛ daa niŋ taba amiliya yuuni 1845 bee 1846.<ref name=Agonito-2016 />
La Flesche ba, Joseph La Flesche ka bɛ daa lahi mi "Iron Eye", daa nyɛla ŋun tabi Ponca ni French Canada. O daa nyɛla ŋun karim shikuru St. Louis, Missouri, amaa ka daa labi yiŋa. Bɛ mi o la Omaha nira. Yuuni 1853, Naa [Big Elk, ŋun daa piigi o ni o ti zani o zaani, ni La Flesche daa lee Omaha niriba toondana yuuni 1855.{{sfn|Tong|1999|p=13}} Iron Eye daa nyɛla ŋun kpaŋsi kali paɣisibu, saha shɛli be ni daa ŋmaari politi ka di zaŋ zabli na Omaha niriba.{{sfn|Sweetland|1994|p=203}}
La Flesche's ma, bihi piriba Mary Gale, ba n-daa nyɛ Dr. John Gale, America dɔitɛ biŋ ŋun tuma daa be "Fort Atkinson", ni Nicomi, Omaha paɣa, Otoe, ni Iowa zuliya.<ref name=Agonito-2016>{{cite book|author-last1=Agonito |author-first1=Joseph |title=Brave Hearts: Indian Women of the Plains |date=2016 |publisher=Rowman & Littlefield |isbn=9781493019069 |page=159 |url=https://books.google.com/books?id=QZ7RDAAAQBAJ |access-date=17 July 2017 |language=en}}</ref><ref name=":2">{{cite book|author-last1=Johansen |author-first1=Bruce Elliott |title=Native Americans Today: A Biographical Dictionary |date=2010 |publisher=ABC-CLIO |isbn=9780313355547 |page=155 |url=https://books.google.com/books?id=9FwyiW4rAD0C |access-date=17 July 2017 |language=en}}</ref> Gale daa lahi nyɛla [[Nebraska]] daabia kpɛŋ bipuɣinga, Peter A. Sarpy.<ref name=":1">{{cite thesis |author-first=Erin |author-last=Pedigo |title=The Gifted Pen: the Journalism Career of Susette "Bright Eyes" La Flesche Tibbles |type=Master's |publisher=University of Nebraska Lincoln |date=April 2011 |access-date=23 October 2018 |last= |first= |url=https://digitalcommons.unl.edu/journalismdiss/13/}}</ref> Kamani o yidana, Mary Gale gba nyɛla Omaha nira. Dimini o wumdi siliminsili mini French, o nyɛla ŋun daa zaɣisi ni o ku yɛli bali shɛli pahila Omaha.{{sfn|Tong|1999|p=13}}
La Flesche n-daa nyɛ bia o mabihi ni, Susette La Flesche Tibbles (yuuni 1854 hali ni1903), Rosalie La Flesche Farley (yuuni 1861 hali ni 1900), ni Marguerite La Flesche Diddock (yuuni 1862 hali ni1945).{{sfn|Tong|1999|p=21}} O dɔɣiri kpɛma, Francis La Flesche, bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1857, o ba paɣa ŋun daa pahi ayi n-daa dɔɣi o. O daa ti lee baŋdi kuɣinli ŋun baŋsim daa jɛndi Omaha mini Osage kaya ni ta'da. Di ni daa niŋ ka o zoora, La Flesche daa bɔhim o kaya ni ta'ada, amaa o laamba ban daa tɛhiya ni bɛ kaya ŋɔ nyɛla bɛ ni yɛn siŋ shɛli gbaŋ piɛla tiŋgbani ni. Bɛ daa bi ti La Flesche Omah yuli ka daa lahi zaɣisi ni bɛ bali o tapala.{{sfn|Tong|1999|p=25}} O nyɛla ŋun yari Omaha mini o laamba (balantee o ma), amaa o ba mini o biɛli kpɛma, Susette daa kpaŋsi o ni yali siliminsili ni o mabihi maa, din yɛn che ka o zinli tooi valigi bala maa zaa.{{sfn|Tong|1999|p=31}}
[[File:Missouri River near Omaha Indian Agency. Mrs. W.H. Jackson in foreground. - NARA - 516607.jpg|thumbnail|The Missouri River near the Omaha Indian Reservation]]
O ni daa nyɛ bia, La Flesche daa di shɛhira ka paɣa ninkurigu kpi dama America dɔɣitɛ daa zaɣisi o tibbu, dimini o daa kuli lo alikauli bushɛm ka bi palli. Picotte daa yɛliya ni dɔɣitɛ daa bi kpuɣi li ka di nyɛ yɛltɔɣa shɛli dama paɣa maa daa nyɛla yiŋ nira ka o che o ka chaŋla nohi piɛli. Lala yɛltɔɣa ŋɔ n-ti pahi o tizo ŋun daa kpi o dɔɣim dali, n-daa kpaŋsi o ka o chaŋ ti bohim dɔɣitɛ tali.<ref name=":0" /><ref name=":3">{{Cite journal |last=Ferry |first=Georgina |date=February 2019 |title=Susan La Flesche Picotte: a doctor who spanned two cultures |url=https://doi.org/10.1016/s0140-6736(19)30363-0 |journal=The Lancet |volume=393 |issue=10173 |pages=734 |doi=10.1016/s0140-6736(19)30363-0 |issn=0140-6736|url-access=subscription }}</ref> O daa teei yɛlli ŋɔ ka yɛli ni dini n-daa kpaŋsi ka o chaŋ bohim dɔɣitɛ tali ni o mali li tibiri Omaha niriba. <ref name="changingface">{{cite web|title=Dr. Susan La Flesche Picotte |url=https://cfmedicine.nlm.nih.gov/physicians/biography_253.html |website=Changing the Face of Medicine |publisher=U.S. National Library of Medicine |access-date=21 February 2018}} {{Source attribution}}</ref>
== Shikuru ==
=== Piligu shikuru ===
La Flesche ni daa nyɛ bia, o daa chaŋla adiini shikuru Omaha. Ban daa tuui gbubli n-nyɛ Presbyterians ka [[Quakers]] gba daa deegi, bɛ ni daa gbaai tiŋgbani zuɣulana Ulysses S. Grant suhudoo shaawara naai yuuni 1869.{{sfn|Tong|1999|p=31}} Lala shikuru ŋɔ daa nyɛla bihi ni gbɛri shɛli ka bɛ daa wuhiri bihi di ni tu ni America bihi taɣadeei ba shɛm.{{sfn|Hoxie|1984|p=54}}
Yuun gbaliŋ shɛli zaa o ni daa be shikuru, La Flesche daa yi dini lab Elizabeth, New Jersey, ka daa kpe Elizabeth Institute n-ti niŋ yuma ayi. <ref name=":4">Tony (1999), 40</ref> O daa lab Omaha yaɣali yuuni 1882 nti wuhi shikuru bela dini. O daa lahi yiya chaŋ ni o ti bɔhim "Hampton Institute" din be Hampton, Virginia, yuuni 1884 hali ni 1886.{{sfn|Tong|1999|p=47}} Di nyɛla bɛ ni daa yooi shɛli ni gbaŋ sabla shikuru di ni daa ka America tobu la ŋmɛ n-naai, amaa di daa wumsi America gba bihi.{{sfn|Mathes|1982|p=503}}
La Flesche daa chaŋla Hampton ni o biɛli Marguerite, o biɛli Cary, n-ti pahi Omaha bihi pia. Bipuɣinsi ŋɔ daa bɔhimdila paɣatali tuma ka bidibsi mi bɔhimdi nuuni baŋsim zaŋ pahi bɛ ni daa bɔhimdi shɛli shikuru maa ni. {{sfn|Tong|1999|p=50}} Di ni daa niŋ ka La Flesche daa na nyɛ Hampton Institute shikuru bila, nachinbila ŋun yuli daa booni Thomas Ikinicapi n-daa laɣiri o.{{sfn|Tong|1999|p=78}} O daa nyɛla ŋun booni o yurilim boligu, "T.I.", amaa ka o mini daa luhi wurim pɔi ka o naan karim siɣisi Hampton. La Flesche daa nyɛla ŋun karim siɣisi Hampton silimin goli May 20, 1886.<ref name=Mathes1993 /> O daa lahi nyɛla ŋun deei pingahindili din wuhi karim bia so ŋunŋun paasi gari sokam.<ref name=Mathes1993 />
Yuuni 1886, La Flesche daa gbaaya ni alaafee yaɣali shikuru.{{sfn|Tong|1999|p=57}}
== Alaafee shikuru ==
Di daa tooi niŋ ka paɣaba tibiri Omaha Indian yiŋa, amaa di daa bi zooi ka United States paɣaba chani alaafee bohimbu shikuru, ka sɛnchiri pishi yin'ka shikuruti biɛla daa piligi paɣaba deebu ni bɛ gba bɔhim alaafee tuma.<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref> La Flesche daa bo soli ni o chaŋ alaafee shikuru applied yuuni 1886<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref> ka bɛ daa deegi o niŋ Woman's Medical College of Pennsylvania (WMCP), ŋan be Philadelphia, bɛ ni daa yooi shikuru shɛli yuuni 1850, ka di daa nyɛ shikuru shɛli din pahi shikuru shɛŋa bɛ ni daa yooi ni di wumsi paɣaba.
La Flesche daa nyɛla ŋun ŋmɛ kuŋ n-ti yilikpɛrilana Alice Fletcher, ni o sɔŋ o laɣiri dama o. O yilkpɛrilana ŋɔ nyɛla fotogirafa ŋun tooi milisi ninvuɣu kara ban be paɣaba laɣinsi ni.<ref>Tong (1999), 61</ref> La Flesche daa nyɛla ŋun na min sɔŋ awuraba Fletcher ka o labi shikuru.<ref name=Mathes1993 /> Fletcher daa nyɛla ŋun kpaŋsi La Flesche ni o paami Connecticut Indian Association, laɣingu shɛli zaya ti "Women's National Indian Association" (WNIA).<ref name=":5">Tong (1999) 61</ref> Lala WNIA daa nyɛla din bɔri ni di neei paɣaba nini ka di zuɣu che ka bɛ kpaŋsiri yiŋ sabta ka tooi ʒiri ba chani ka bɛ ti lɛri ba sabta mini biɛhi viɛli baŋsim.<ref>Mathes (1990), 8</ref>
La Flesche, ni daa sabi ti laɣingu yuli booni "Connecticut Indian Association", o daa wuhi o sabbu maa ni, ni bɔrimi ni o kpɛri paɣaba ŋɔ yiŋsi ka mani dɔɣitɛ so ŋun kana ni o ti wuhi ba sabta tali ka tib bɛ doriti, yɛltɔɣa shɛli din daa lun zahim laɣingu ŋɔnim ni bɔri ni bɛ doli so shɛli.{{sfn|Mathes|1990|p=9}} Lala laɣingu n-daa nyɛ ban yo La Flesche shikuru yori, ka lahi yo o biɛhigu shee zuɣu, kunduma ni o bindara. Ŋuni n-nyɛ tuuli ŋun na min nyɛ lala sɔŋsim ŋɔ United States.{{sfn|Tong|1999|p=68}}<ref name="changingface" /> Lala laɣingu daa zami ni o miri ka bo doo hali naai o shikuru ka siɣisi din yɛn che ka o tooi mali saha ti bohimbu.{{sfn|Tong|1999|p=78}}
[[File:Susan La Flesche Picotte 253 12.jpg|left|thumb|Early photo of Susan La Flesche Picotte ]]
WMCP, La Flesche daa bɔhimla "chemistry]", "anatomy", "physiology", "histology", "pharmaceutical science", "obstetrics", ni alaafee zaa, ni ka mani o taba, o daa tumla ashibti kara ŋan be Philadelphia, nti pahi shikuru bihi shɛba ban gba daa naai shikuru shɛŋa dabam, dobba ni ppaɣaba zaa.{{sfn|Morantz-Sanchez|1985|p=75}} O ni daa piligi shikuru chandi saha shɛli, La Flesche daa pa yarila o taba maa ni yari.<ref name=Mathes1993 />
= Dohite tali tuma =
Yuuni 1889, La Flesche daa labi Omaha Reservation n-ti tumdi shikuru sheli daa be nimaani ka be India nima nuuni. Nimaani, o daa wuhiri la shikurubihi bini yen niŋ shɛm n gbubi bɛ ningbuna kashi ka mali alaafee <ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>
Hali tiŋ maa nim daalaafee lihibu zuɣu daa ka La Flesche tuma ni, amaa di ni daa niŋ ka shikuru maa miri tiŋ maa n-gari Official Reservation Agency maa zuɣu, o daa kpaŋdila o maŋa n-lihiri tiŋbihi maa mini shikurubihi maa zaa daalaafee zuɣu[35]. La Flesche daa tooi tumdi paari hawa pishi ( 20 hrs) dabisi sheŋa ni ka lihiri ninvuɣ' tuhuli ni kɔbisiyi ( 1,200 people) daalaafee zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. O ni daa yoli paai nimaa kikaa saha, o daa nye ya ka akpahala luhiri baririm' ban kalinli kuli yahiri kɔbisi yobu <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. O daa mali ti' sheŋa " Connecticut Indian Association" ni daa tiri ba ka di be shikuru maa ni n soŋdi shikurubihi maa mini tiŋ maa niriba ka daa lahi soŋdi ba ka be sabiri washiika nima ka lahi lebigiri bukunima be balli ni<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Tiŋ' maa nima daa ti La Flesche yeda pam hali ka daa booni o na ka o ti lihiri be bihi daalaafee zuɣu ka guriba ka tahiri cholera, influenza, tuberculosis, dysentery ni trachoma[38]. Bɛ daa yeligi o piligu tuma duu din barilim daa nye 12 by 16 feet la n zaŋli lebigi tiŋ' maa nim lahimbu dua<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Yuun gbaliŋ ka o daa tum Ohama Reservation n lihiri barinim' daalaafee zuɣu ka o yuuni yori nye $500.00 ka o daa lahi deeri $250.00 "Women's National Indian Association" o ni da nye Medical MIssionary maa zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Gomnanti dohite tuun tumdi sheba daa deeri yori gari lala lahi shɛli o ni daa deeri maa vaabu piya. Di daa ti niŋya ka tima naai Gomnanti nabi ti tima na, La daa zaŋla o yori n da tima n lihi niriba alaafee zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Yuuni 1892 December ni, doro daa gbaai La Flesche ka do doni bakoi dibaa shem. Yuuni 1893, La Flesche daa lihirila o ma daalaafee zuɣu ka tibiri o maŋ gba. O ni daa kuli nye alaafee naai, o daa chela tuma lala yuuni maa ka kuli yiŋ n-ti gbubi o ma ŋun daa beri doya la<ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>
Yuuni 1894, La Flesche mini doo yuli daa booni Henry Picotte (ka o daa Yankton Agency) daa nye taba ka be suhuri daa gbaai taba. Henry ŋun daa pun bola paɣa ka o mini o ʒi bi nani<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Di daa niŋ La Flesche zonim lahiʒibisi pam ni bɛ zo mini Henry ni golisiri shem maa, di daa bi niŋ dabaayi ka bɛ daa bo taba yuuni 1894 June ni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Henry mini o paɣa maa daa dɔhila bih' ayi bɛ ʒii puuni, bɛ bihi maa n daa nye Caryl bɛ ni daa dohi so 1895 bee 1896, ni Pierre bɛ ni daa dohi so 1898 la<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Picotte daa na kuli tibirimi o ni daa dohi o bihi maa naai, ka o yidana daa lahi soŋdi o ka o tibira. Picotte daa tibiri la Omaha ni bari sheba ban daa be Bancroft ni tinkpansi din daa kuli miriba<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Di yi daa tiŋ talahi, o daa ʒirila o bihi maa n cheni n-ti tibiri niriba bɛ yiŋsi bɛ yi daa ti bili o<ref name=":1" />.
= Public health reforms =
=== Temperance ===
M-pahi, Picotte daa sɔndi Omaha nim alaafe bo n-ti maa, o daa lahi bo saha ti o maŋa n wuhiriba ban yen doli so' sheŋa ka mali alaafe waawaayili. O daa leribala baŋsim din jendi danyubo barinanima dama Omaha niriba pam daa nyela danyuriba hali Henry, o duu lana<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Nimaa daabihi daa tooi mali daam n-fari niriba hankali ka bɛ kohiri bɛ politi n titiba. Picotee, daa baŋ danyuba ni pa mali barina sheŋa bɛ tingbani maa puuni<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. La Flesche daa soŋdi soli kam din yen tuhi ka kari lala yel' biɛhu ŋo maa hali di nyela bɛ yen darigila so tibili. O ba daa zali zaligu ka daa yihi fukumsi buhibahi ashilo ni ni bɛ darigiri ninvuɣ' so kam bɛ ni nya ka o nyuri daam <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Picotte daa yina n-ti tuhiri kariti danyubo, ka daa leri niriba baŋsim zaŋ bɛ beri viɛlli polo ni din tu ni bɛ sahi deei zali sheŋa ŋan yen tuhi kari ŋa ka di kpalim nye taali tingbani maa ni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Yuma 1890s maa ni, picotte daa moya ni Thurston Country zali zaligu ka so ku lahi nyu dam tingbani maa ni amaa, o daa bi nya nasara, dama da, kɔhiriba maa daa zaŋla bɛ kpalanzuya n-lo ban daa dii bi chaŋ shikuru vienyela n daa tuhi zahisili[<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Lahibal' sheŋa mii yina ti wuhiri kamani da' kɔhirib' maa daa bola biela biela n-ti salo maa ka bɛ daa tuhi zahisi lala zaligu maa.. Di nyaaŋa, Picotte kpaŋ maŋ puuuni, bɛ daa zali zaligu ka bolli " Meilklejohn law", zaligu daa moŋ da'kɔhiriba ka bi ku too lahi kɔhi daam n-ti ŋun mali polo ka Gomnanti mi dizuɣu ka mali yeda ni ŋuna. Yuuni 1897 January ni ka bɛ daa zali zaligu maa amaa ka di daa niŋ tom pam ni bɛ zaŋli tum tuma <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Hali woyo, Picotte daa na kuli tuhiri ni o kari danyubo o biɛhigu zaa, hali Peyote adiini di daa kuli kpena Omaha Reservation o daa tahila nuu n-deei li yuma 1890s maa ni., o daa kuli zaŋ la suhulo n dolli ka peyote adiini nim maa daa zaŋ bɛ kpalanzuya n-lo o ka tuhiri n kariti li niriba biɛhigu puuni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
=== Sabta, tuberculosis ni polo ni alaafee kpaŋsibu sochibsi ===
Picotte daa lahi nyela ŋun kpaŋ o maŋ pam zaŋ chaŋ binyahiri ŋan jendi maŋ kashitali mini ti bindira zaa, ni binshehu kam ŋan kuli yen soŋ ka tuberculosis doro yihi ka furi<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. o daa nyela ŋun tum Walthil town health board ka daa lahi nye ŋun kpa Thurston Country Medical Society yuuni 1907.<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
O tuhubu zaa daa kuli jendila tuberculosis daro maa din daa ku Omaha ninvuɣ' kobisi ni o yidana, Henry yuuni 1905<ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>. Yuuni 1907, o daa sabi washiika n-ti Indian Office m-balindi bori bɛ sɔŋsim amaa ka be daa bi tooi dama bi daa yeli o ni bɛ ka lihiri din yen son o maa<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Tim ni daa na kuli kani n-tibiri tuberculosis dor'yoli maa, Picotte daa kpaŋsi niriba maa ni bɛ niŋdi bɛ maŋ kashi ni bɛ ʒileli ni din yen che ka bɛ vuhiri pohim suma, ni bɛ lahi che ka bɛ bindira niŋ katiŋ ka che zɔhi dama bɛ daa tehiha ka bena n-ʒiri lala dor'yoli maa<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
=== Walthill ashibti ===
[[Lahabali kɔligu:Susan LaFlesche Picotte Hospital WalthillNE.jpg|thumb|Susan Walthill hospital ]]
Saha sheli Picotte ni daa na be shikuru m-bohinda, o daa malila nia ni o me ashibiti bɛ ya maa ni( Omaha Reservation community)<ref name=":2" />]. O biehigu puuni zaa, India tuma duzudu sheli daa bi ti sɔŋsim ni bɛ me ashibiti n-zaŋ ti salo maa, dimbɔŋo zuɣu daa che ka o yi bɛ yela ni ka daa zaŋ o zahisim n labi ʒingama zuɣu nim sɔŋsim polo<ref />]. O ni daa bi tooi nya soŋsim o yanima sani maa, o daa chaŋ pressbytarian church nim sani ka bɛ ti o $8,000, Society of friends daa ti $500. O tuzo mini o yidan daa ti o politi, o daa lahi deei soŋsim sheŋa m-pahi[3]. Ashibiti daa yooi January yuuni 1913, ka daa leei Reservation tuuli ashibiti <ref name=":5" />. Ashibiti daa malila barinim dugbebo shee (general one) dibaayi din mali doo she' pinaayi, private wards dibaanu, dɔhim duu, operating room, shinsheraayi, duhili duu, ni reception room. Ashibiti maa daa tibirila Omahanim mini gbaŋpiɛla zaa, yuuuni 1915, barinim kobisinahi ni pihinahi ni anii (448) ka bɛ daa deei ashibi maa ni ka India nim nye kobigi ni pishi ni ayobu (126) bɛ puuni[3]. Walthill ashibiti daa kparila yuuni 1945 ka bɛ daa ti lahi yooli yuuni 1989 ka bolli " Susan La Flesche Picotte Center" ka di zan jilin' sheli bɛ ni mali n-ti Picotte <ref />
Picotte daa yuya ni o pa niŋdi politiisi n gari ni o lihiri niriba daalaafee zuɣu. O yidana ni daa kani naai, o daa pa zaŋ o zaɣa n niŋ politiisi ni pam. Ŋuna n daa nye gbaŋ ŋmara n zaŋti "interior" ka daa tuhiri m bori lebiginsim n-tiri Omaha <ref />.
==Siyaasa mini polo ŋmaati==
===Fali dibu yɛltɔɣa muɣisira===
[[File:Pawnee01.png|thumbnail|A map of the original lands held by the Omaha and other Plains tribes (in green), and their reservations (in orange). The Omaha reservation borders the Winnebago reservation in eastern Nebraska]]
Polo ŋmaati yɛltɔɣa daa lahi yiɣisiya saha shɛli Picotte's yidana, Henry ni daa kpi yuuni 1905. O yidana ŋɔ daa kpimi ka che polo eeka kobiga ni pihinii ni anu (185) n-ti o mini be bidibsi ayi, Pierre mini Caryl, South Dakota amaa ka di naa niŋ yɛltɔɣa di kohibu saha. {{sfn|Tong|1999|p=147}} Saha shɛli Henry ni daa yɛn kpi, gɔmnanti n-daa nyɛ ŋun su di fukumsi, ka daa ʒia ni o iyaala ŋɔ yi yɛn deei li shee bɛ zaŋ shɛbira gbana na. {{sfn|Tong|1999|p=147}} Bibihi kamani Picotte bihi ŋɔ, di tumi ni bɛ mali gbana din wuhiri ni so sulinsi ni ka bɛ be.{{sfn|Tong|1999|p=147}}
So' shɛli bɛ ni daa doli ni bɛ labsi laɣiri ŋɔ ti ba daa nyɛla waɣa ka tɔ, ka Picotte sabi gbana n-labi gbana n-ti India ɔfis ni bɛ baŋ o viɛnyɛla ka yihi o chihili ti o, ka R. J. Taylor, daa ti bahi dihi nuu ka saɣiti yuuni 1907, yuma ayi nyaaŋa o yidana ni daa kpi.{{sfn|Tong|1999|p=150}} Amaa, o bihi maa ban chihili deebu n-daa lee niŋ tɔm. O mabia, Peter Picotte, n-daa nyɛ ŋun zani ti o bihi maa, amaa ka daa lee zaɣisi ni o saɣi ka bɛ kohi polo maa.{{sfn|Tong|1999|p=150}}
Picotte suhi daa yiɣisiya ka o dii gbaai gbana sabi n-ti Commissioner Leupp, ŋun nyɛ India ɔfisi maa kpɛma, ka booni Peter Picotte danyura ka booni R. J. Taylor mi ŋun yɛla bi ne nini, ka pa zaya ni o maŋmaŋa n-nyɛ ŋun ni tooi gbubi o bihi maa laɣiri viɛnyɛla.{{sfn|Tong|1999|p=151}} Lala saha maa ŋuna, bɛ daa pa garigi o yom, ka India ɔfisi sabi gbaŋ ti o wuhi ni bɛ yɛli Taylor ni o di doli Peter Picotte yɛltɔɣa maa.{{citation needed|date=June 2017}}
Picotte daa deei laɣiri maa zaŋli kpe haayibu haayibu daabiligu ni ka di daa soŋ o ka zaŋ gbubi bihi maa mini o maŋa.{{sfn|Tong|1999|p=152}} Ka ŋɔ n-daa bahindi o mini gɔmnanti nyɛnyonigu ni taba. O bihi maa daa di la polo fali o yidana biɛya sani, ka di gba daa lahi tahi yɛltɔɣa na o mini gɔmnanti sunsuuni ka di daa lee ti naai viɛnyɛla yuuni 1908.{{sfn|Tong|1999|p=153}}
=== Tuma zaŋ n-ti tiŋgbani ===
Picotte yanim ŋɔ shɛba gba daa yina ti tuɣi zani tuhiri gɔmnanti zaŋ chaŋ polo gbaabu zuɣu. Di ni daa niŋ ka o nyɛ dɔɣitɛ maa, Picotte daa nyɛla o yanim ŋɔ nini ni tiɣi so pam, ka toontali daa pa chaŋ yaɣi gbana saabu hali tu paai ka ŋuni m-pa zabiri bɛ zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋun yina ni o sɔŋ Omaha niriba ban daa bɔri ni bɛ kohi bɛ politi ka bɔri ni bɛ laɣiri kpe bɛ nuu ni, ka daa kpaŋ o maŋa ni o bo maligu n-na di ni daa niŋ ka siliminsi bɔri ni bɛ fa India nima ban daa bɔri ni bɛ zaŋ o polo ti.<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-29}}</ref><ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref>
[[File:Picotte House from SW.JPG|right|thumb|[[Susan La Flesche Picotte House]] in Walthill, Nebraska, where she lived from 1907 until her death in 1915]]
Tuma ŋɔ tumbu ni, o daa baŋya ka suhi daa biiya pam bahi ninvuɣu shɛba ban daa zaŋ gabbu kpe polo la yɛltɔɣa Omaha yaɣali polo.<ref>{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref> Picotte nini daa kuli miri cho bibiɛhi ŋɔ, ban daa nyɛ siliminsi ata ni Omaha niriba ban daa gabi bihi fali.<ref>{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref> Nyami lahiʒibu, Picotte, ŋun daa zaŋ o biɛhigu zaa kuli mondi ka yari ni Omaha nyɛla ban gba mali yiko ni ninneesim ka mani gbaŋ piɛla, daa sabi gbaŋ ti India gɔmnanti yuuni 1909 yɛli ni o niriba ŋɔ shɛba yɛla ni ne nini ka bɛ ni tooi guli bɛ maŋa ka che bibiɛhi, dinzuɣu bɛ na bɔri ni gɔmnanti ŋɔ zaɣa ni o nina pa bɛ zuɣu.<ref>{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref> Yuuni 1910, o daa goya chaŋ Washington, D.C. ni o ti niŋ tɔɣano ni tuma duzuɣu din zaya ti India yɛltɔaɣa ka bɛ booni li "Office of Indian Affairs (OIA)", ka yɛli ba di mini Omahanim pam yɛla ne nini ka bɛ ni tooi yuli bɛ maŋa yɛla zuɣu, lala India ɔfiisi ŋɔ nyɛla ban ŋmali daabiligu baŋsim mini tuun baŋsim kpa la India nim ko, ka di wuhiri ni gɔmnanti sani ka di yi ka Omaha shɛba yɛla ti bi ne nini.<ref>{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref>
Picotte daa piligi o tuma ni kaya ni taɣada paɣisibu zalisi tabsɔŋ, ka daa dihi tabli ni shikuru, dolodolo, siliminsi tima nyɛla din ni tooi sɔŋ kpaŋsi Omaha biɛhigu.<ref name="Pripas2015" /> India gɔmnanti gu' biɛri mini alikawli lo ka yiɣisi daa che ka o lee ŋun tuhiri gɔmnanti zalisi.<ref name="Pripas2015" /> Lala ŋɔ zuɣu, taarihi sabiriba nyɛla ban zaŋ o yuli pahi bɛ ni booni shɛba "Indian progressivism," ninvuɣu shɛba ban daa tabiri sɔŋdi kaya paɣasibu ka daa ti lahi yi nyaaŋa zabiri gɔmnanti zaŋyi gɔmnanti ni be niriba shɛm.<ref name="Pripas2015" />
Din tahili nyɛla, di ni daa niŋ ka o yina ti niŋdi kampeen bɛ laɣim Omaha mini Winnebago tuma duzuɣ, bɛ ni daa pun gbaai shɛli yuuni 1904 ka daa labi yuli li yuuni 1910. Picotte daa nyɛla ŋun ninvuɣu shɛba ban daa jɛ ni bɛ laɣim lala zuliya diba ayi taba, ka di zuɣu daa che ka o sabi gbana ni yɛltɔɣa niŋ lahabaya gbana zuɣu ni di paai India gɔmnanti. O daa zami ni yɛltɔɣa shɛli bɛ ni bɔri ŋɔ maa nyɛla din zaŋ wahala na Omaha zuɣu, ka wuhi shɛhira ni India gɔmnanti ŋɔ be ba mi kamani bihi la, ka bi yuuni ba ka bɛ ŋmani ban gba ni tooi pahi niŋ dɛmokiraatiya. O daa nyɛla ŋun kuli be ku' maŋ ti o ya hali ni o nyɛvuli tariga, amaa di ŋmani la di pam nyɛla din bahi yoli o kalinsi maa nyaaŋa, dama o niriba ŋɔ pam nyɛla ban kɔŋ bi poloti, ka gɔmnanti n-nyɛ ŋun kpalim su bɛ yɛlli kam.
== Kundivihira ==
4l4tp1eby9owfxitmpqx5fzn4tljsvx
145377
145376
2026-07-31T10:33:57Z
Ibn Dagara
1830
Referenced
145377
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Susan La Flesche Picotte''' nyɛla paɣa ŋun daa yina ghana tiŋgban puuni,(ka bɛ daa dɔɣu anashaara goli (June bɛɣu pinaayɔpoin dali, dali, yuuni 1865 – ka o kpi anashaara goli (September bɛɣu pinaanii dali , yuuni 1915 ni)<ref>{{cite web |url=http://www.nebraskastudies.org/1875-1899/susan-la-flesche-picotte-first-na-female-physician/ |title=Susan La Flesche Picotte First Indigenous Female Physician |website=Nebraska Studies |access-date=28 May 2019 |df=mdy-all}}</ref> o daa nyɛla [[America|ninvuɣi so ŋun yina]] ghana tudu din yuli bɔndi omaha zuliya,. O nyɛla bɛ ni daa mi so, ka o nyɛ tuuli paɣa so ŋun karim deegi shikuru shɛhirili gbaŋ din nyɛ "degree" ka jɛndi alaafee yaɣali.{{sfn|Speroff|2003|p=109}} O daa nyɛla ŋun niŋ alaafee kampeen n-ti salo, ni bɛ ŋmaai tiŋgbani yaɣa shɛli ti Omaha zuliya. O daa nyɛla ŋun tiribi Omaha niriba kalli ban paai tuhili ni kobshii (1200), hali n-gari dɔɣitɛ shuba ban be gɔmnanti ashibtinim ni. Yuuni 1913, o daa nyɛla ŋun yina ti yooi o dahalali ashibti America tiŋgbani ni.
Picotte daa nyɛla ŋun mali nimmohi pam zaŋ chaŋ salinim lɛbgibu polo ka lahi nyɛ dɔɣitɛ. O daa nyɛla ŋun niŋ kpaŋmaŋa ti tuhi kari dam nyubu luɣishɛli o ni daa tumdi dɔɣitɛ tali maa, di daa pahila kampeen shɛli o ni daa niŋdi ni di gu ka taɣi tubakulosis doro din daa ka tibkaŋ. O daa lahi nyɛla ŋun kpaŋ o maŋa soŋ omaha niriba ka be daa deegi bɛ amaana [[India]] kpamba sani di ni daa niŋ ka bɛ kohi bɛ tiŋgbani.
== Piligu Biɛhigu ==
Susan La Flesche daa nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimin goli June 1865, Omaha yiŋa ŋan be Eastern [[Nebraska]]. O lamba zaa daa nyɛla Omaha zuliyanima, ka bɛ piligu pili Europe, ka bɛ nyɛ ban ʒini dini yuui pam. Bɛ daa niŋ taba amiliya yuuni 1845 bee 1846.<ref name=Agonito-2016 />
La Flesche ba, Joseph La Flesche ka bɛ daa lahi mi "Iron Eye", daa nyɛla ŋun tabi Ponca ni French Canada. O daa nyɛla ŋun karim shikuru St. Louis, Missouri, amaa ka daa labi yiŋa. Bɛ mi o la Omaha nira. Yuuni 1853, Naa [Big Elk, ŋun daa piigi o ni o ti zani o zaani, ni La Flesche daa lee Omaha niriba toondana yuuni 1855.{{sfn|Tong|1999|p=13}} Iron Eye daa nyɛla ŋun kpaŋsi kali paɣisibu, saha shɛli be ni daa ŋmaari politi ka di zaŋ zabli na Omaha niriba.{{sfn|Sweetland|1994|p=203}}
La Flesche's ma, bihi piriba Mary Gale, ba n-daa nyɛ Dr. John Gale, America dɔitɛ biŋ ŋun tuma daa be "Fort Atkinson", ni Nicomi, Omaha paɣa, Otoe, ni Iowa zuliya.<ref name=Agonito-2016>{{cite book|author-last1=Agonito |author-first1=Joseph |title=Brave Hearts: Indian Women of the Plains |date=2016 |publisher=Rowman & Littlefield |isbn=9781493019069 |page=159 |url=https://books.google.com/books?id=QZ7RDAAAQBAJ |access-date=17 July 2017 |language=en}}</ref><ref name=":2">{{cite book|author-last1=Johansen |author-first1=Bruce Elliott |title=Native Americans Today: A Biographical Dictionary |date=2010 |publisher=ABC-CLIO |isbn=9780313355547 |page=155 |url=https://books.google.com/books?id=9FwyiW4rAD0C |access-date=17 July 2017 |language=en}}</ref> Gale daa lahi nyɛla [[Nebraska]] daabia kpɛŋ bipuɣinga, Peter A. Sarpy.<ref name=":1">{{cite thesis |author-first=Erin |author-last=Pedigo |title=The Gifted Pen: the Journalism Career of Susette "Bright Eyes" La Flesche Tibbles |type=Master's |publisher=University of Nebraska Lincoln |date=April 2011 |access-date=23 October 2018 |last= |first= |url=https://digitalcommons.unl.edu/journalismdiss/13/}}</ref> Kamani o yidana, Mary Gale gba nyɛla Omaha nira. Dimini o wumdi siliminsili mini French, o nyɛla ŋun daa zaɣisi ni o ku yɛli bali shɛli pahila Omaha.{{sfn|Tong|1999|p=13}}
La Flesche n-daa nyɛ bia o mabihi ni, Susette La Flesche Tibbles (yuuni 1854 hali ni1903), Rosalie La Flesche Farley (yuuni 1861 hali ni 1900), ni Marguerite La Flesche Diddock (yuuni 1862 hali ni1945).{{sfn|Tong|1999|p=21}} O dɔɣiri kpɛma, Francis La Flesche, bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1857, o ba paɣa ŋun daa pahi ayi n-daa dɔɣi o. O daa ti lee baŋdi kuɣinli ŋun baŋsim daa jɛndi Omaha mini Osage kaya ni ta'da. Di ni daa niŋ ka o zoora, La Flesche daa bɔhim o kaya ni ta'ada, amaa o laamba ban daa tɛhiya ni bɛ kaya ŋɔ nyɛla bɛ ni yɛn siŋ shɛli gbaŋ piɛla tiŋgbani ni. Bɛ daa bi ti La Flesche Omah yuli ka daa lahi zaɣisi ni bɛ bali o tapala.{{sfn|Tong|1999|p=25}} O nyɛla ŋun yari Omaha mini o laamba (balantee o ma), amaa o ba mini o biɛli kpɛma, Susette daa kpaŋsi o ni yali siliminsili ni o mabihi maa, din yɛn che ka o zinli tooi valigi bala maa zaa.{{sfn|Tong|1999|p=31}}
[[File:Missouri River near Omaha Indian Agency. Mrs. W.H. Jackson in foreground. - NARA - 516607.jpg|thumbnail|The Missouri River near the Omaha Indian Reservation]]
O ni daa nyɛ bia, La Flesche daa di shɛhira ka paɣa ninkurigu kpi dama America dɔɣitɛ daa zaɣisi o tibbu, dimini o daa kuli lo alikauli bushɛm ka bi palli. Picotte daa yɛliya ni dɔɣitɛ daa bi kpuɣi li ka di nyɛ yɛltɔɣa shɛli dama paɣa maa daa nyɛla yiŋ nira ka o che o ka chaŋla nohi piɛli. Lala yɛltɔɣa ŋɔ n-ti pahi o tizo ŋun daa kpi o dɔɣim dali, n-daa kpaŋsi o ka o chaŋ ti bohim dɔɣitɛ tali.<ref name=":0" /><ref name=":3">{{Cite journal |last=Ferry |first=Georgina |date=February 2019 |title=Susan La Flesche Picotte: a doctor who spanned two cultures |url=https://doi.org/10.1016/s0140-6736(19)30363-0 |journal=The Lancet |volume=393 |issue=10173 |pages=734 |doi=10.1016/s0140-6736(19)30363-0 |issn=0140-6736|url-access=subscription }}</ref> O daa teei yɛlli ŋɔ ka yɛli ni dini n-daa kpaŋsi ka o chaŋ bohim dɔɣitɛ tali ni o mali li tibiri Omaha niriba. <ref name="changingface">{{cite web|title=Dr. Susan La Flesche Picotte |url=https://cfmedicine.nlm.nih.gov/physicians/biography_253.html |website=Changing the Face of Medicine |publisher=U.S. National Library of Medicine |access-date=21 February 2018}} {{Source attribution}}</ref>
== Shikuru ==
=== Piligu shikuru ===
La Flesche ni daa nyɛ bia, o daa chaŋla adiini shikuru Omaha. Ban daa tuui gbubli n-nyɛ Presbyterians ka [[Quakers]] gba daa deegi, bɛ ni daa gbaai tiŋgbani zuɣulana Ulysses S. Grant suhudoo shaawara naai yuuni 1869.{{sfn|Tong|1999|p=31}} Lala shikuru ŋɔ daa nyɛla bihi ni gbɛri shɛli ka bɛ daa wuhiri bihi di ni tu ni America bihi taɣadeei ba shɛm.{{sfn|Hoxie|1984|p=54}}
Yuun gbaliŋ shɛli zaa o ni daa be shikuru, La Flesche daa yi dini lab Elizabeth, New Jersey, ka daa kpe Elizabeth Institute n-ti niŋ yuma ayi. <ref name=":4">Tony (1999), 40</ref> O daa lab Omaha yaɣali yuuni 1882 nti wuhi shikuru bela dini. O daa lahi yiya chaŋ ni o ti bɔhim "Hampton Institute" din be Hampton, Virginia, yuuni 1884 hali ni 1886.{{sfn|Tong|1999|p=47}} Di nyɛla bɛ ni daa yooi shɛli ni gbaŋ sabla shikuru di ni daa ka America tobu la ŋmɛ n-naai, amaa di daa wumsi America gba bihi.{{sfn|Mathes|1982|p=503}}
La Flesche daa chaŋla Hampton ni o biɛli Marguerite, o biɛli Cary, n-ti pahi Omaha bihi pia. Bipuɣinsi ŋɔ daa bɔhimdila paɣatali tuma ka bidibsi mi bɔhimdi nuuni baŋsim zaŋ pahi bɛ ni daa bɔhimdi shɛli shikuru maa ni. {{sfn|Tong|1999|p=50}} Di ni daa niŋ ka La Flesche daa na nyɛ Hampton Institute shikuru bila, nachinbila ŋun yuli daa booni Thomas Ikinicapi n-daa laɣiri o.{{sfn|Tong|1999|p=78}} O daa nyɛla ŋun booni o yurilim boligu, "T.I.", amaa ka o mini daa luhi wurim pɔi ka o naan karim siɣisi Hampton. La Flesche daa nyɛla ŋun karim siɣisi Hampton silimin goli May 20, 1886.<ref name=Mathes1993 /> O daa lahi nyɛla ŋun deei pingahindili din wuhi karim bia so ŋunŋun paasi gari sokam.<ref name=Mathes1993 />
Yuuni 1886, La Flesche daa gbaaya ni alaafee yaɣali shikuru.{{sfn|Tong|1999|p=57}}
== Alaafee shikuru ==
Di daa tooi niŋ ka paɣaba tibiri Omaha Indian yiŋa, amaa di daa bi zooi ka United States paɣaba chani alaafee bohimbu shikuru, ka sɛnchiri pishi yin'ka shikuruti biɛla daa piligi paɣaba deebu ni bɛ gba bɔhim alaafee tuma.<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref> La Flesche daa bo soli ni o chaŋ alaafee shikuru applied yuuni 1886<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref> ka bɛ daa deegi o niŋ Woman's Medical College of Pennsylvania (WMCP), ŋan be Philadelphia, bɛ ni daa yooi shikuru shɛli yuuni 1850, ka di daa nyɛ shikuru shɛli din pahi shikuru shɛŋa bɛ ni daa yooi ni di wumsi paɣaba.
La Flesche daa nyɛla ŋun ŋmɛ kuŋ n-ti yilikpɛrilana Alice Fletcher, ni o sɔŋ o laɣiri dama o. O yilkpɛrilana ŋɔ nyɛla fotogirafa ŋun tooi milisi ninvuɣu kara ban be paɣaba laɣinsi ni.<ref>Tong (1999), 61</ref> La Flesche daa nyɛla ŋun na min sɔŋ awuraba Fletcher ka o labi shikuru.<ref name=Mathes1993 /> Fletcher daa nyɛla ŋun kpaŋsi La Flesche ni o paami Connecticut Indian Association, laɣingu shɛli zaya ti "Women's National Indian Association" (WNIA).<ref name=":5">Tong (1999) 61</ref> Lala WNIA daa nyɛla din bɔri ni di neei paɣaba nini ka di zuɣu che ka bɛ kpaŋsiri yiŋ sabta ka tooi ʒiri ba chani ka bɛ ti lɛri ba sabta mini biɛhi viɛli baŋsim.<ref>Mathes (1990), 8</ref>
La Flesche, ni daa sabi ti laɣingu yuli booni "Connecticut Indian Association", o daa wuhi o sabbu maa ni, ni bɔrimi ni o kpɛri paɣaba ŋɔ yiŋsi ka mani dɔɣitɛ so ŋun kana ni o ti wuhi ba sabta tali ka tib bɛ doriti, yɛltɔɣa shɛli din daa lun zahim laɣingu ŋɔnim ni bɔri ni bɛ doli so shɛli.{{sfn|Mathes|1990|p=9}} Lala laɣingu n-daa nyɛ ban yo La Flesche shikuru yori, ka lahi yo o biɛhigu shee zuɣu, kunduma ni o bindara. Ŋuni n-nyɛ tuuli ŋun na min nyɛ lala sɔŋsim ŋɔ United States.{{sfn|Tong|1999|p=68}}<ref name="changingface" /> Lala laɣingu daa zami ni o miri ka bo doo hali naai o shikuru ka siɣisi din yɛn che ka o tooi mali saha ti bohimbu.{{sfn|Tong|1999|p=78}}
[[File:Susan La Flesche Picotte 253 12.jpg|left|thumb|Early photo of Susan La Flesche Picotte ]]
WMCP, La Flesche daa bɔhimla "chemistry]", "anatomy", "physiology", "histology", "pharmaceutical science", "obstetrics", ni alaafee zaa, ni ka mani o taba, o daa tumla ashibti kara ŋan be Philadelphia, nti pahi shikuru bihi shɛba ban gba daa naai shikuru shɛŋa dabam, dobba ni ppaɣaba zaa.{{sfn|Morantz-Sanchez|1985|p=75}} O ni daa piligi shikuru chandi saha shɛli, La Flesche daa pa yarila o taba maa ni yari.<ref name=Mathes1993 />
= Dohite tali tuma =
Yuuni 1889, La Flesche daa labi Omaha Reservation n-ti tumdi shikuru sheli daa be nimaani ka be India nima nuuni. Nimaani, o daa wuhiri la shikurubihi bini yen niŋ shɛm n gbubi bɛ ningbuna kashi ka mali alaafee <ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>
Hali tiŋ maa nim daalaafee lihibu zuɣu daa ka La Flesche tuma ni, amaa di ni daa niŋ ka shikuru maa miri tiŋ maa n-gari Official Reservation Agency maa zuɣu, o daa kpaŋdila o maŋa n-lihiri tiŋbihi maa mini shikurubihi maa zaa daalaafee zuɣu[35]. La Flesche daa tooi tumdi paari hawa pishi ( 20 hrs) dabisi sheŋa ni ka lihiri ninvuɣ' tuhuli ni kɔbisiyi ( 1,200 people) daalaafee zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. O ni daa yoli paai nimaa kikaa saha, o daa nye ya ka akpahala luhiri baririm' ban kalinli kuli yahiri kɔbisi yobu <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. O daa mali ti' sheŋa " Connecticut Indian Association" ni daa tiri ba ka di be shikuru maa ni n soŋdi shikurubihi maa mini tiŋ maa niriba ka daa lahi soŋdi ba ka be sabiri washiika nima ka lahi lebigiri bukunima be balli ni<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Tiŋ' maa nima daa ti La Flesche yeda pam hali ka daa booni o na ka o ti lihiri be bihi daalaafee zuɣu ka guriba ka tahiri cholera, influenza, tuberculosis, dysentery ni trachoma[38]. Bɛ daa yeligi o piligu tuma duu din barilim daa nye 12 by 16 feet la n zaŋli lebigi tiŋ' maa nim lahimbu dua<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Yuun gbaliŋ ka o daa tum Ohama Reservation n lihiri barinim' daalaafee zuɣu ka o yuuni yori nye $500.00 ka o daa lahi deeri $250.00 "Women's National Indian Association" o ni da nye Medical MIssionary maa zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Gomnanti dohite tuun tumdi sheba daa deeri yori gari lala lahi shɛli o ni daa deeri maa vaabu piya. Di daa ti niŋya ka tima naai Gomnanti nabi ti tima na, La daa zaŋla o yori n da tima n lihi niriba alaafee zuɣu<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Yuuni 1892 December ni, doro daa gbaai La Flesche ka do doni bakoi dibaa shem. Yuuni 1893, La Flesche daa lihirila o ma daalaafee zuɣu ka tibiri o maŋ gba. O ni daa kuli nye alaafee naai, o daa chela tuma lala yuuni maa ka kuli yiŋ n-ti gbubi o ma ŋun daa beri doya la<ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>
Yuuni 1894, La Flesche mini doo yuli daa booni Henry Picotte (ka o daa Yankton Agency) daa nye taba ka be suhuri daa gbaai taba. Henry ŋun daa pun bola paɣa ka o mini o ʒi bi nani<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Di daa niŋ La Flesche zonim lahiʒibisi pam ni bɛ zo mini Henry ni golisiri shem maa, di daa bi niŋ dabaayi ka bɛ daa bo taba yuuni 1894 June ni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
Henry mini o paɣa maa daa dɔhila bih' ayi bɛ ʒii puuni, bɛ bihi maa n daa nye Caryl bɛ ni daa dohi so 1895 bee 1896, ni Pierre bɛ ni daa dohi so 1898 la<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Picotte daa na kuli tibirimi o ni daa dohi o bihi maa naai, ka o yidana daa lahi soŋdi o ka o tibira. Picotte daa tibiri la Omaha ni bari sheba ban daa be Bancroft ni tinkpansi din daa kuli miriba<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Di yi daa tiŋ talahi, o daa ʒirila o bihi maa n cheni n-ti tibiri niriba bɛ yiŋsi bɛ yi daa ti bili o<ref name=":1" />.
= Public health reforms =
=== Temperance ===
M-pahi, Picotte daa sɔndi Omaha nim alaafe bo n-ti maa, o daa lahi bo saha ti o maŋa n wuhiriba ban yen doli so' sheŋa ka mali alaafe waawaayili. O daa leribala baŋsim din jendi danyubo barinanima dama Omaha niriba pam daa nyela danyuriba hali Henry, o duu lana<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Nimaa daabihi daa tooi mali daam n-fari niriba hankali ka bɛ kohiri bɛ politi n titiba. Picotee, daa baŋ danyuba ni pa mali barina sheŋa bɛ tingbani maa puuni<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. La Flesche daa soŋdi soli kam din yen tuhi ka kari lala yel' biɛhu ŋo maa hali di nyela bɛ yen darigila so tibili. O ba daa zali zaligu ka daa yihi fukumsi buhibahi ashilo ni ni bɛ darigiri ninvuɣ' so kam bɛ ni nya ka o nyuri daam <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Picotte daa yina n-ti tuhiri kariti danyubo, ka daa leri niriba baŋsim zaŋ bɛ beri viɛlli polo ni din tu ni bɛ sahi deei zali sheŋa ŋan yen tuhi kari ŋa ka di kpalim nye taali tingbani maa ni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Yuma 1890s maa ni, picotte daa moya ni Thurston Country zali zaligu ka so ku lahi nyu dam tingbani maa ni amaa, o daa bi nya nasara, dama da, kɔhiriba maa daa zaŋla bɛ kpalanzuya n-lo ban daa dii bi chaŋ shikuru vienyela n daa tuhi zahisili[<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Lahibal' sheŋa mii yina ti wuhiri kamani da' kɔhirib' maa daa bola biela biela n-ti salo maa ka bɛ daa tuhi zahisi lala zaligu maa.. Di nyaaŋa, Picotte kpaŋ maŋ puuuni, bɛ daa zali zaligu ka bolli " Meilklejohn law", zaligu daa moŋ da'kɔhiriba ka bi ku too lahi kɔhi daam n-ti ŋun mali polo ka Gomnanti mi dizuɣu ka mali yeda ni ŋuna. Yuuni 1897 January ni ka bɛ daa zali zaligu maa amaa ka di daa niŋ tom pam ni bɛ zaŋli tum tuma <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
Hali woyo, Picotte daa na kuli tuhiri ni o kari danyubo o biɛhigu zaa, hali Peyote adiini di daa kuli kpena Omaha Reservation o daa tahila nuu n-deei li yuma 1890s maa ni., o daa kuli zaŋ la suhulo n dolli ka peyote adiini nim maa daa zaŋ bɛ kpalanzuya n-lo o ka tuhiri n kariti li niriba biɛhigu puuni <ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>.
=== Sabta, tuberculosis ni polo ni alaafee kpaŋsibu sochibsi ===
Picotte daa lahi nyela ŋun kpaŋ o maŋ pam zaŋ chaŋ binyahiri ŋan jendi maŋ kashitali mini ti bindira zaa, ni binshehu kam ŋan kuli yen soŋ ka tuberculosis doro yihi ka furi<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. o daa nyela ŋun tum Walthil town health board ka daa lahi nye ŋun kpa Thurston Country Medical Society yuuni 1907.<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
O tuhubu zaa daa kuli jendila tuberculosis daro maa din daa ku Omaha ninvuɣ' kobisi ni o yidana, Henry yuuni 1905<ref>{{Cite web|date=2017-03-10|title=Elizabeth Blackwell {{!}} Walnut Hills Historical Society|url=https://walnuthillsstories.org/stories/elizabeth-blackwell/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref>. Yuuni 1907, o daa sabi washiika n-ti Indian Office m-balindi bori bɛ sɔŋsim amaa ka be daa bi tooi dama bi daa yeli o ni bɛ ka lihiri din yen son o maa<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>. Tim ni daa na kuli kani n-tibiri tuberculosis dor'yoli maa, Picotte daa kpaŋsi niriba maa ni bɛ niŋdi bɛ maŋ kashi ni bɛ ʒileli ni din yen che ka bɛ vuhiri pohim suma, ni bɛ lahi che ka bɛ bindira niŋ katiŋ ka che zɔhi dama bɛ daa tehiha ka bena n-ʒiri lala dor'yoli maa<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-25}}</ref>
=== Walthill ashibti ===
[[Lahabali kɔligu:Susan LaFlesche Picotte Hospital WalthillNE.jpg|thumb|Susan Walthill hospital ]]
Saha sheli Picotte ni daa na be shikuru m-bohinda, o daa malila nia ni o me ashibiti bɛ ya maa ni( Omaha Reservation community)<ref name=":2" />]. O biehigu puuni zaa, India tuma duzudu sheli daa bi ti sɔŋsim ni bɛ me ashibiti n-zaŋ ti salo maa, dimbɔŋo zuɣu daa che ka o yi bɛ yela ni ka daa zaŋ o zahisim n labi ʒingama zuɣu nim sɔŋsim polo<ref />]. O ni daa bi tooi nya soŋsim o yanima sani maa, o daa chaŋ pressbytarian church nim sani ka bɛ ti o $8,000, Society of friends daa ti $500. O tuzo mini o yidan daa ti o politi, o daa lahi deei soŋsim sheŋa m-pahi[3]. Ashibiti daa yooi January yuuni 1913, ka daa leei Reservation tuuli ashibiti <ref name=":5" />. Ashibiti daa malila barinim dugbebo shee (general one) dibaayi din mali doo she' pinaayi, private wards dibaanu, dɔhim duu, operating room, shinsheraayi, duhili duu, ni reception room. Ashibiti maa daa tibirila Omahanim mini gbaŋpiɛla zaa, yuuuni 1915, barinim kobisinahi ni pihinahi ni anii (448) ka bɛ daa deei ashibi maa ni ka India nim nye kobigi ni pishi ni ayobu (126) bɛ puuni[3]. Walthill ashibiti daa kparila yuuni 1945 ka bɛ daa ti lahi yooli yuuni 1989 ka bolli " Susan La Flesche Picotte Center" ka di zan jilin' sheli bɛ ni mali n-ti Picotte <ref />
Picotte daa yuya ni o pa niŋdi politiisi n gari ni o lihiri niriba daalaafee zuɣu. O yidana ni daa kani naai, o daa pa zaŋ o zaɣa n niŋ politiisi ni pam. Ŋuna n daa nye gbaŋ ŋmara n zaŋti "interior" ka daa tuhiri m bori lebiginsim n-tiri Omaha <ref />.
==Siyaasa mini polo ŋmaati==
===Fali dibu yɛltɔɣa muɣisira===
[[File:Pawnee01.png|thumbnail|A map of the original lands held by the Omaha and other Plains tribes (in green), and their reservations (in orange). The Omaha reservation borders the Winnebago reservation in eastern Nebraska]]
Polo ŋmaati yɛltɔɣa daa lahi yiɣisiya saha shɛli Picotte's yidana, Henry ni daa kpi yuuni 1905. O yidana ŋɔ daa kpimi ka che polo eeka kobiga ni pihinii ni anu (185) n-ti o mini be bidibsi ayi, Pierre mini Caryl, South Dakota amaa ka di naa niŋ yɛltɔɣa di kohibu saha. {{sfn|Tong|1999|p=147}} Saha shɛli Henry ni daa yɛn kpi, gɔmnanti n-daa nyɛ ŋun su di fukumsi, ka daa ʒia ni o iyaala ŋɔ yi yɛn deei li shee bɛ zaŋ shɛbira gbana na. {{sfn|Tong|1999|p=147}} Bibihi kamani Picotte bihi ŋɔ, di tumi ni bɛ mali gbana din wuhiri ni so sulinsi ni ka bɛ be.{{sfn|Tong|1999|p=147}}
So' shɛli bɛ ni daa doli ni bɛ labsi laɣiri ŋɔ ti ba daa nyɛla waɣa ka tɔ, ka Picotte sabi gbana n-labi gbana n-ti India ɔfis ni bɛ baŋ o viɛnyɛla ka yihi o chihili ti o, ka R. J. Taylor, daa ti bahi dihi nuu ka saɣiti yuuni 1907, yuma ayi nyaaŋa o yidana ni daa kpi.{{sfn|Tong|1999|p=150}} Amaa, o bihi maa ban chihili deebu n-daa lee niŋ tɔm. O mabia, Peter Picotte, n-daa nyɛ ŋun zani ti o bihi maa, amaa ka daa lee zaɣisi ni o saɣi ka bɛ kohi polo maa.{{sfn|Tong|1999|p=150}}
Picotte suhi daa yiɣisiya ka o dii gbaai gbana sabi n-ti Commissioner Leupp, ŋun nyɛ India ɔfisi maa kpɛma, ka booni Peter Picotte danyura ka booni R. J. Taylor mi ŋun yɛla bi ne nini, ka pa zaya ni o maŋmaŋa n-nyɛ ŋun ni tooi gbubi o bihi maa laɣiri viɛnyɛla.{{sfn|Tong|1999|p=151}} Lala saha maa ŋuna, bɛ daa pa garigi o yom, ka India ɔfisi sabi gbaŋ ti o wuhi ni bɛ yɛli Taylor ni o di doli Peter Picotte yɛltɔɣa maa.{{citation needed|date=June 2017}}
Picotte daa deei laɣiri maa zaŋli kpe haayibu haayibu daabiligu ni ka di daa soŋ o ka zaŋ gbubi bihi maa mini o maŋa.{{sfn|Tong|1999|p=152}} Ka ŋɔ n-daa bahindi o mini gɔmnanti nyɛnyonigu ni taba. O bihi maa daa di la polo fali o yidana biɛya sani, ka di gba daa lahi tahi yɛltɔɣa na o mini gɔmnanti sunsuuni ka di daa lee ti naai viɛnyɛla yuuni 1908.{{sfn|Tong|1999|p=153}}
=== Tuma zaŋ n-ti tiŋgbani ===
Picotte yanim ŋɔ shɛba gba daa yina ti tuɣi zani tuhiri gɔmnanti zaŋ chaŋ polo gbaabu zuɣu. Di ni daa niŋ ka o nyɛ dɔɣitɛ maa, Picotte daa nyɛla o yanim ŋɔ nini ni tiɣi so pam, ka toontali daa pa chaŋ yaɣi gbana saabu hali tu paai ka ŋuni m-pa zabiri bɛ zuɣu.<ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref>
O daa lahi nyɛla ŋun yina ni o sɔŋ Omaha niriba ban daa bɔri ni bɛ kohi bɛ politi ka bɔri ni bɛ laɣiri kpe bɛ nuu ni, ka daa kpaŋ o maŋa ni o bo maligu n-na di ni daa niŋ ka siliminsi bɔri ni bɛ fa India nima ban daa bɔri ni bɛ zaŋ o polo ti.<ref>{{Citation|title=Susan La Flesche Picotte|date=2026-07-25|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Susan_La_Flesche_Picotte&oldid=1365893695|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-29}}</ref><ref>{{Cite book|last=Tong|first=Benson|url=http://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer|date=1999|publisher=Norman : University of Oklahoma Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-8061-3140-5}}</ref>
[[File:Picotte House from SW.JPG|right|thumb|[[Susan La Flesche Picotte House]] in Walthill, Nebraska, where she lived from 1907 until her death in 1915]]
Tuma ŋɔ tumbu ni, o daa baŋya ka suhi daa biiya pam bahi ninvuɣu shɛba ban daa zaŋ gabbu kpe polo la yɛltɔɣa Omaha yaɣali polo.<ref>{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref> Picotte nini daa kuli miri cho bibiɛhi ŋɔ, ban daa nyɛ siliminsi ata ni Omaha niriba ban daa gabi bihi fali.<ref name=":6">{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref> Nyami lahiʒibu, Picotte, ŋun daa zaŋ o biɛhigu zaa kuli mondi ka yari ni Omaha nyɛla ban gba mali yiko ni ninneesim ka mani gbaŋ piɛla, daa sabi gbaŋ ti India gɔmnanti yuuni 1909 yɛli ni o niriba ŋɔ shɛba yɛla ni ne nini ka bɛ ni tooi guli bɛ maŋa ka che bibiɛhi, dinzuɣu bɛ na bɔri ni gɔmnanti ŋɔ zaɣa ni o nina pa bɛ zuɣu.<ref>{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref> Yuuni 1910, o daa goya chaŋ Washington, D.C. ni o ti niŋ tɔɣano ni tuma duzuɣu din zaya ti India yɛltɔaɣa ka bɛ booni li "Office of Indian Affairs (OIA)", ka yɛli ba di mini Omahanim pam yɛla ne nini ka bɛ ni tooi yuli bɛ maŋa yɛla zuɣu, lala India ɔfiisi ŋɔ nyɛla ban ŋmali daabiligu baŋsim mini tuun baŋsim kpa la India nim ko, ka di wuhiri ni gɔmnanti sani ka di yi ka Omaha shɛba yɛla ti bi ne nini.<ref name=":7">{{Cite web|title=Susan La Flesche Picotte, M.D. : Omaha Indian leader and reformer : Tong, Benson, 1964- : Free Download, Borrow, and Streaming|url=https://archive.org/details/susanlafleschepi0000tong|access-date=2026-07-31|website=Internet Archive|language=en}}</ref>
Picotte daa piligi o tuma ni kaya ni taɣada paɣisibu zalisi tabsɔŋ, ka daa dihi tabli ni shikuru, dolodolo, siliminsi tima nyɛla din ni tooi sɔŋ kpaŋsi Omaha biɛhigu.<ref name="Pripas2015" /> India gɔmnanti gu' biɛri mini alikawli lo ka yiɣisi daa che ka o lee ŋun tuhiri gɔmnanti zalisi.<ref name="Pripas2015" /> Lala ŋɔ zuɣu, taarihi sabiriba nyɛla ban zaŋ o yuli pahi bɛ ni booni shɛba "Indian progressivism," ninvuɣu shɛba ban daa tabiri sɔŋdi kaya paɣasibu ka daa ti lahi yi nyaaŋa zabiri gɔmnanti zaŋyi gɔmnanti ni be niriba shɛm.<ref name="Pripas2015" />
Din tahili nyɛla, di ni daa niŋ ka o yina ti niŋdi kampeen bɛ laɣim Omaha mini Winnebago tuma duzuɣ, bɛ ni daa pun gbaai shɛli yuuni 1904 ka daa labi yuli li yuuni 1910.<ref name=":6" /> Picotte daa nyɛla ŋun ninvuɣu shɛba ban daa jɛ ni bɛ laɣim lala zuliya diba ayi taba, ka di zuɣu daa che ka o sabi gbana ni yɛltɔɣa niŋ lahabaya gbana zuɣu ni di paai India gɔmnanti. <ref name=":7" />O daa zami ni yɛltɔɣa shɛli bɛ ni bɔri ŋɔ maa nyɛla din zaŋ wahala na Omaha zuɣu, ka wuhi shɛhira ni India gɔmnanti ŋɔ be ba mi kamani bihi la, ka bi yuuni ba ka bɛ ŋmani ban gba ni tooi pahi niŋ dɛmokiraatiya.<ref name=":7" /> O daa nyɛla ŋun kuli be ku' maŋ ti o ya hali ni o nyɛvuli tariga, amaa di ŋmani la di pam nyɛla din bahi yoli o kalinsi maa nyaaŋa, dama o niriba ŋɔ pam nyɛla ban kɔŋ bi poloti, ka gɔmnanti n-nyɛ ŋun kpalim su bɛ yɛlli kam.<ref name=":7" />
== Kundivihira ==
8xma1yqlphpgjkrwbp4ztc8rv4xx5jd
Salome Gluecksohn-Waelsch
0
33615
145344
145295
2026-07-30T22:52:41Z
Samaru Samaru
6396
145344
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salome Gluecksohn-Waelsch''' (October 6, 1907 – November 7, 2007)
nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Germany|Gernam]] tingbani ka O leei bɛ [[:en:United_States|U.S]], nyɛ geneticist. Ka nyɛ ŋun pahi pili [[:en:Developmental_biology|Development genetics]] <ref><nowiki>https://www.cell.com/developmental-cell/fulltext/S1534-5807(07)00495-9?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS1534580707004959%3Fshowall%3Dtrue</nowiki></ref>din nyɛ din vihiri silimiinsi ni bɔli binshɛɣu genetics development <ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>
== O Taarihi ==
Salome Gluecksohn-Waelsch nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Gdańsk|Danzig]], Gernamy, ka O laamba nyɛ Nadia mini Ilya Gluecksoh. O daa nyɛla ŋun zooi [[:en:Germany|Gernamy]] Dunia tɔbu I mini II sunsuuni, ka di zuɣu daa chɛ ka miisim tɔ O mini O dɔɣim n-ti pahi O Ba kun yuuni [[:en:Spanish_flu|1918 influenza epidemic]] doro lani, ni tɔbu nyaaŋa fitiina nahingu<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref><ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun bohim [[:en:Chemistry|chemistry]] mini [[:en:Zoology|zoology]] [[:en:Königsberg|Konigsberg]] ni [[:en:Berlin|Berlin]] pɔi ka naan yi chaŋ ti pahi [[:en:Hans_Spemann|spemann's]] laboratory [[:en:University_of_Freiburg|University of Freiburg]] yuuni 1928. O daa nyɛla ŋun di alizama n-wuhiri paɣiba tuma nyabu ni bi galisi pam Germany tingbani<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref><ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. Salome mini O taba daa nyɛla ban bi saɣi Spemann ka bi niya nyɛ mi ni genetics mini embryonic lebiginsim bi pa taba. Amaa ka O daa kɔŋ ni O suhukpeeni ni O niŋ birigi O Professor ka di daa chɛ ka O bi shɛli hali ni saha shɛli O tuma maa puuni<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Yuuni 1932 O daa nyɛla ŋun dee O [[:en:Doctorate|doctorate]] shahira gbaŋ University of Feriburg<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref> domini O kpaŋmaŋa zaŋ jɛndi embryoligical limb development of aquatic [[:en:Salamander|salamanders]]. Lala yuuni maa puuni ka O daa niŋ amiliya O mini biochemist [[:en:Rudolph_Schoenheimer|Rudolph Schonheimer]], ŋuni n-daa nyɛ ninvuɣu so, O mini O ni daa zo n-yi [[:en:Nazi_Germany|Nazi Germany]] yuuni 1933.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Joy_Harvey</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun lebi karimba [[:en:Columbia_University|Columbia University]] yuuni 1936, ka ʒi silimiin ni boli shɛli embryoligical acumen n-chaŋ [[:en:L._C._Dunn|Leslie C. Duun's]] genetics laboratory, ka biɛ nimaani yuma 17<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>.
1938 yuuni, O daa nyɛla ŋun dee [[:en:Citizenship_of_the_United_States|US citizenship]], n-lɛbi US bilichini. O yidana maa kalinsi nyaaŋa 1941 yuuni, O daa kulila doo ŋun nyɛ neurochemist, ka di mi O Heinrich Waelsch yuuni 1943 ka O mini O dɔɣi bihi ayi.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
Columbia University zalikpana daa bi ti O soli ni O tooi zani toontali shɛli di mini O kpaŋmaŋa zaa yɔli.<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref> O daa nyɛla ŋun che Columbia University yuuni 1953 n-chaŋ n-ti pili Professor [[:en:Anatomy|anatomy]] yaɣali karimzɔŋ palli [[:en:Albert_Einstein_College_of_Medicine|Albert Einstein College of Medicine]](AECOM), ni ka O daa Professor yuuni 1958 ka lɛbi kuɣulana zaŋ ti molecular genetics yuuni 1963 hali ni yuuni 1976<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. O daa nyɛla ŋun lahi tirisi tooni n-ti lɛbi [[:en:Emeritus|emeritus]] yuuni 1978, ka daa na kuli niŋdi vihisi, ka sabiri gbana ni science laɣinsi hali ni yuuni 1990s.
O daa nyɛla ŋun kani goli nyaaŋa dini daa niŋ ka O puhi O 100th yuuni dɔɣim dabisili [[:en:New_York_City|New York City.]]<ref><nowiki>https://www.nytimes.com/2007/11/15/science/15waelsch.html</nowiki></ref>
== O Science Tuma ==
Gluecsohn-Waelsch science tuma daa pilila din daa niŋ ka L.C. Dunn kpuɣi O ni O sɔŋ ka bi niŋ vihigu din jɛndi jengbarisi mini T locus. Gluecksohb-Waelsch daa lahi nyɛla ŋun tum n-niŋ vihigu zaŋ kpa silimiinsi ni bɔli shɛli genetics of differentiation. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pili silimiinsi ni bɔli shɛli mammalian developmental genetics. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pahi sabi gbana din gari 100 zaŋ jɛndi genetics.
Yuuni 1968 hali ni 1983, O daa tumya ni Carl Ferdinand Cori, ŋun daa di 1947 Nobel Prize Physiology or Medicine
== Kpaŋmaŋ Pina ==
== Reference ==
12sft5drl7dj3w09wg5dc26gik4cc1q
145345
145344
2026-07-30T22:59:50Z
Samaru Samaru
6396
Added text, references and hyperlinks
145345
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salome Gluecksohn-Waelsch''' (October 6, 1907 – November 7, 2007)
nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Germany|Gernam]] tingbani ka O leei bɛ [[:en:United_States|U.S]], nyɛ geneticist. Ka nyɛ ŋun pahi pili [[:en:Developmental_biology|Development genetics]] <ref><nowiki>https://www.cell.com/developmental-cell/fulltext/S1534-5807(07)00495-9?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS1534580707004959%3Fshowall%3Dtrue</nowiki></ref>din nyɛ din vihiri silimiinsi ni bɔli binshɛɣu genetics development <ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>
== O Taarihi ==
Salome Gluecksohn-Waelsch nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Gdańsk|Danzig]], Gernamy, ka O laamba nyɛ Nadia mini Ilya Gluecksoh. O daa nyɛla ŋun zooi [[:en:Germany|Gernamy]] Dunia tɔbu I mini II sunsuuni, ka di zuɣu daa chɛ ka miisim tɔ O mini O dɔɣim n-ti pahi O Ba kun yuuni [[:en:Spanish_flu|1918 influenza epidemic]] doro lani, ni tɔbu nyaaŋa fitiina nahingu<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref><ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun bohim [[:en:Chemistry|chemistry]] mini [[:en:Zoology|zoology]] [[:en:Königsberg|Konigsberg]] ni [[:en:Berlin|Berlin]] pɔi ka naan yi chaŋ ti pahi [[:en:Hans_Spemann|spemann's]] laboratory [[:en:University_of_Freiburg|University of Freiburg]] yuuni 1928. O daa nyɛla ŋun di alizama n-wuhiri paɣiba tuma nyabu ni bi galisi pam Germany tingbani<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref><ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. Salome mini O taba daa nyɛla ban bi saɣi Spemann ka bi niya nyɛ mi ni genetics mini embryonic lebiginsim bi pa taba. Amaa ka O daa kɔŋ ni O suhukpeeni ni O niŋ birigi O Professor ka di daa chɛ ka O bi shɛli hali ni saha shɛli O tuma maa puuni<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Yuuni 1932 O daa nyɛla ŋun dee O [[:en:Doctorate|doctorate]] shahira gbaŋ University of Feriburg<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref> domini O kpaŋmaŋa zaŋ jɛndi embryoligical limb development of aquatic [[:en:Salamander|salamanders]]. Lala yuuni maa puuni ka O daa niŋ amiliya O mini biochemist [[:en:Rudolph_Schoenheimer|Rudolph Schonheimer]], ŋuni n-daa nyɛ ninvuɣu so, O mini O ni daa zo n-yi [[:en:Nazi_Germany|Nazi Germany]] yuuni 1933.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Joy_Harvey</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun lebi karimba [[:en:Columbia_University|Columbia University]] yuuni 1936, ka ʒi silimiin ni boli shɛli embryoligical acumen n-chaŋ [[:en:L._C._Dunn|Leslie C. Duun's]] genetics laboratory, ka biɛ nimaani yuma 17<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>.
1938 yuuni, O daa nyɛla ŋun dee [[:en:Citizenship_of_the_United_States|US citizenship]], n-lɛbi US bilichini. O yidana maa kalinsi nyaaŋa 1941 yuuni, O daa kulila doo ŋun nyɛ neurochemist, ka di mi O Heinrich Waelsch yuuni 1943 ka O mini O dɔɣi bihi ayi.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
Columbia University zalikpana daa bi ti O soli ni O tooi zani toontali shɛli di mini O kpaŋmaŋa zaa yɔli.<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref> O daa nyɛla ŋun che Columbia University yuuni 1953 n-chaŋ n-ti pili Professor [[:en:Anatomy|anatomy]] yaɣali karimzɔŋ palli [[:en:Albert_Einstein_College_of_Medicine|Albert Einstein College of Medicine]](AECOM), ni ka O daa Professor yuuni 1958 ka lɛbi kuɣulana zaŋ ti molecular genetics yuuni 1963 hali ni yuuni 1976<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. O daa nyɛla ŋun lahi tirisi tooni n-ti lɛbi [[:en:Emeritus|emeritus]] yuuni 1978, ka daa na kuli niŋdi vihisi, ka sabiri gbana ni science laɣinsi hali ni yuuni 1990s.
O daa nyɛla ŋun kani goli nyaaŋa dini daa niŋ ka O puhi O 100th yuuni dɔɣim dabisili [[:en:New_York_City|New York City.]]<ref><nowiki>https://www.nytimes.com/2007/11/15/science/15waelsch.html</nowiki></ref>
== O Science Tuma ==
Gluecsohn-Waelsch science tuma daa pilila din daa niŋ ka L.C. Dunn kpuɣi O ni O sɔŋ ka bi niŋ vihigu din jɛndi jengbarisi mini T locus<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Gluecksohb-Waelsch daa lahi nyɛla ŋun tum n-niŋ vihigu zaŋ kpa silimiinsi ni bɔli shɛli genetics of [[:en:Cellular_differentiation|differentiation]]. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pili silimiinsi ni bɔli shɛli [[:en:Mammal|mammalian]] developmental genetics. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pahi sabi gbana din gari 100 zaŋ jɛndi genetics.
Yuuni 1968 hali ni 1983, O daa tumya ni [[:en:Carl_Ferdinand_Cori|Carl Ferdinand Cori]], ŋun daa di 1947 [[:en:Nobel_Prize_in_Physiology_or_Medicine|Nobel Prize Physiology or Medicine]]
== Kpaŋmaŋ Pina ==
== Reference ==
jr4j56umztrxzm87efkhhx4jvonu3yg
145348
145345
2026-07-30T23:26:20Z
Samaru Samaru
6396
145348
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salome Gluecksohn-Waelsch''' (October 6, 1907 – November 7, 2007)
nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Germany|Gernam]] tingbani ka O leei bɛ [[:en:United_States|U.S]], nyɛ geneticist. Ka nyɛ ŋun pahi pili [[:en:Developmental_biology|Development genetics]] <ref><nowiki>https://www.cell.com/developmental-cell/fulltext/S1534-5807(07)00495-9?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS1534580707004959%3Fshowall%3Dtrue</nowiki></ref>din nyɛ din vihiri silimiinsi ni bɔli binshɛɣu genetics development <ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>
== O Taarihi ==
Salome Gluecksohn-Waelsch nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Gdańsk|Danzig]], Gernamy, ka O laamba nyɛ Nadia mini Ilya Gluecksoh. O daa nyɛla ŋun zooi [[:en:Germany|Gernamy]] Dunia tɔbu I mini II sunsuuni, ka di zuɣu daa chɛ ka miisim tɔ O mini O dɔɣim n-ti pahi O Ba kun yuuni [[:en:Spanish_flu|1918 influenza epidemic]] doro lani, ni tɔbu nyaaŋa fitiina nahingu<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref><ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun bohim [[:en:Chemistry|chemistry]] mini [[:en:Zoology|zoology]] [[:en:Königsberg|Konigsberg]] ni [[:en:Berlin|Berlin]] pɔi ka naan yi chaŋ ti pahi [[:en:Hans_Spemann|spemann's]] laboratory [[:en:University_of_Freiburg|University of Freiburg]] yuuni 1928. O daa nyɛla ŋun di alizama n-wuhiri paɣiba tuma nyabu ni bi galisi pam Germany tingbani<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref><ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. Salome mini O taba daa nyɛla ban bi saɣi Spemann ka bi niya nyɛ mi ni genetics mini embryonic lebiginsim bi pa taba. Amaa ka O daa kɔŋ ni O suhukpeeni ni O niŋ birigi O Professor ka di daa chɛ ka O bi shɛli hali ni saha shɛli O tuma maa puuni<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Yuuni 1932 O daa nyɛla ŋun dee O [[:en:Doctorate|doctorate]] shahira gbaŋ University of Feriburg<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref> domini O kpaŋmaŋa zaŋ jɛndi embryoligical limb development of aquatic [[:en:Salamander|salamanders]]. Lala yuuni maa puuni ka O daa niŋ amiliya O mini biochemist [[:en:Rudolph_Schoenheimer|Rudolph Schonheimer]], ŋuni n-daa nyɛ ninvuɣu so, O mini O ni daa zo n-yi [[:en:Nazi_Germany|Nazi Germany]] yuuni 1933.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Joy_Harvey</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun lebi karimba [[:en:Columbia_University|Columbia University]] yuuni 1936, ka ʒi silimiin ni boli shɛli embryoligical acumen n-chaŋ [[:en:L._C._Dunn|Leslie C. Duun's]] genetics laboratory, ka biɛ nimaani yuma 17<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>.
1938 yuuni, O daa nyɛla ŋun dee [[:en:Citizenship_of_the_United_States|US citizenship]], n-lɛbi US bilichini. O yidana maa kalinsi nyaaŋa 1941 yuuni, O daa kulila doo ŋun nyɛ neurochemist, ka di mi O Heinrich Waelsch yuuni 1943 ka O mini O dɔɣi bihi ayi.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
Columbia University zalikpana daa bi ti O soli ni O tooi zani toontali shɛli di mini O kpaŋmaŋa zaa yɔli.<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref> O daa nyɛla ŋun che Columbia University yuuni 1953 n-chaŋ n-ti pili Professor [[:en:Anatomy|anatomy]] yaɣali karimzɔŋ palli [[:en:Albert_Einstein_College_of_Medicine|Albert Einstein College of Medicine]](AECOM), ni ka O daa Professor yuuni 1958 ka lɛbi kuɣulana zaŋ ti molecular genetics yuuni 1963 hali ni yuuni 1976<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. O daa nyɛla ŋun lahi tirisi tooni n-ti lɛbi [[:en:Emeritus|emeritus]] yuuni 1978, ka daa na kuli niŋdi vihisi, ka sabiri gbana ni science laɣinsi hali ni yuuni 1990s.
O daa nyɛla ŋun kani goli nyaaŋa dini daa niŋ ka O puhi O 100th yuuni dɔɣim dabisili [[:en:New_York_City|New York City.]]<ref><nowiki>https://www.nytimes.com/2007/11/15/science/15waelsch.html</nowiki></ref>
== O Science Tuma ==
Gluecsohn-Waelsch science tuma daa pilila din daa niŋ ka L.C. Dunn kpuɣi O ni O sɔŋ ka bi niŋ vihigu din jɛndi jengbarisi mini T locus<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Gluecksohb-Waelsch daa lahi nyɛla ŋun tum n-niŋ vihigu zaŋ kpa silimiinsi ni bɔli shɛli genetics of [[:en:Cellular_differentiation|differentiation]]. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pili silimiinsi ni bɔli shɛli [[:en:Mammal|mammalian]] developmental genetics. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pahi sabi gbana din gari 100 zaŋ jɛndi genetics.
Yuuni 1968 hali ni 1983, O daa tumya ni [[:en:Carl_Ferdinand_Cori|Carl Ferdinand Cori]], ŋun daa di 1947 [[:en:Nobel_Prize_in_Physiology_or_Medicine|Nobel Prize Physiology or Medicine]]
== Kpaŋmaŋ Pina ==
Yuuni 1979, O daa nyɛla ŋun pahi laɣingu shɛli din mi National Academy of Science. O daa lahi nyɛla bini pii so pahi America Academy of Art and Science yuuni 1980. Yuuni 1982 University of Feriburg daa nyɛla ban ti O pini shɛli din nyɛ "Golden Promotion", ni 1993 America zuɣulana Bill Clinton daa ti O la pini din nyɛ National Medal of Science. O daa lahi nyɛla toondana m-pahi Royal Society yuuni 1995 ka daa lahi nyɛ bi ni ti so Thomas Hunt Morgan Medal pini yuuni 1999.
Yuuni 2010, Feriburg University Spemann Graduate School of Biology and Medicine(SGBM) yaɣili ni AECOM yaɣi shɛli dini mi Department of Genetics, daa nyɛla ban pili Salome Gluecksohn-Waelsch pini, n-zaŋ dili tiri shikurubihi ban kpaŋ bi maŋa viɛnyɛla
== Reference ==
jf90w9b3aembe0o6dks2vkddirdmv74
145354
145348
2026-07-30T23:38:48Z
Samaru Samaru
6396
Added reference and hyperlinks
145354
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salome Gluecksohn-Waelsch''' (October 6, 1907 – November 7, 2007)
nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Germany|Gernam]] tingbani ka O leei bɛ [[:en:United_States|U.S]], nyɛ geneticist. Ka nyɛ ŋun pahi pili [[:en:Developmental_biology|Development genetics]] <ref><nowiki>https://www.cell.com/developmental-cell/fulltext/S1534-5807(07)00495-9?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS1534580707004959%3Fshowall%3Dtrue</nowiki></ref>din nyɛ din vihiri silimiinsi ni bɔli binshɛɣu genetics development <ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>
== O Taarihi ==
Salome Gluecksohn-Waelsch nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Gdańsk|Danzig]], Gernamy, ka O laamba nyɛ Nadia mini Ilya Gluecksoh. O daa nyɛla ŋun zooi [[:en:Germany|Gernamy]] Dunia tɔbu I mini II sunsuuni, ka di zuɣu daa chɛ ka miisim tɔ O mini O dɔɣim n-ti pahi O Ba kun yuuni [[:en:Spanish_flu|1918 influenza epidemic]] doro lani, ni tɔbu nyaaŋa fitiina nahingu<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref><ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun bohim [[:en:Chemistry|chemistry]] mini [[:en:Zoology|zoology]] [[:en:Königsberg|Konigsberg]] ni [[:en:Berlin|Berlin]] pɔi ka naan yi chaŋ ti pahi [[:en:Hans_Spemann|spemann's]] laboratory [[:en:University_of_Freiburg|University of Freiburg]] yuuni 1928. O daa nyɛla ŋun di alizama n-wuhiri paɣiba tuma nyabu ni bi galisi pam Germany tingbani<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref><ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. Salome mini O taba daa nyɛla ban bi saɣi Spemann ka bi niya nyɛ mi ni genetics mini embryonic lebiginsim bi pa taba. Amaa ka O daa kɔŋ ni O suhukpeeni ni O niŋ birigi O Professor ka di daa chɛ ka O bi shɛli hali ni saha shɛli O tuma maa puuni<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Yuuni 1932 O daa nyɛla ŋun dee O [[:en:Doctorate|doctorate]] shahira gbaŋ University of Feriburg<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref> domini O kpaŋmaŋa zaŋ jɛndi embryoligical limb development of aquatic [[:en:Salamander|salamanders]]. Lala yuuni maa puuni ka O daa niŋ amiliya O mini biochemist [[:en:Rudolph_Schoenheimer|Rudolph Schonheimer]], ŋuni n-daa nyɛ ninvuɣu so, O mini O ni daa zo n-yi [[:en:Nazi_Germany|Nazi Germany]] yuuni 1933.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Joy_Harvey</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun lebi karimba [[:en:Columbia_University|Columbia University]] yuuni 1936, ka ʒi silimiin ni boli shɛli embryoligical acumen n-chaŋ [[:en:L._C._Dunn|Leslie C. Duun's]] genetics laboratory, ka biɛ nimaani yuma 17<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>.
1938 yuuni, O daa nyɛla ŋun dee [[:en:Citizenship_of_the_United_States|US citizenship]], n-lɛbi US bilichini. O yidana maa kalinsi nyaaŋa 1941 yuuni, O daa kulila doo ŋun nyɛ neurochemist, ka di mi O Heinrich Waelsch yuuni 1943 ka O mini O dɔɣi bihi ayi.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
Columbia University zalikpana daa bi ti O soli ni O tooi zani toontali shɛli di mini O kpaŋmaŋa zaa yɔli.<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref> O daa nyɛla ŋun che Columbia University yuuni 1953 n-chaŋ n-ti pili Professor [[:en:Anatomy|anatomy]] yaɣali karimzɔŋ palli [[:en:Albert_Einstein_College_of_Medicine|Albert Einstein College of Medicine]](AECOM), ni ka O daa Professor yuuni 1958 ka lɛbi kuɣulana zaŋ ti molecular genetics yuuni 1963 hali ni yuuni 1976<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. O daa nyɛla ŋun lahi tirisi tooni n-ti lɛbi [[:en:Emeritus|emeritus]] yuuni 1978, ka daa na kuli niŋdi vihisi, ka sabiri gbana ni science laɣinsi hali ni yuuni 1990s.
O daa nyɛla ŋun kani goli nyaaŋa dini daa niŋ ka O puhi O 100th yuuni dɔɣim dabisili [[:en:New_York_City|New York City.]]<ref><nowiki>https://www.nytimes.com/2007/11/15/science/15waelsch.html</nowiki></ref>
== O Science Tuma ==
Gluecsohn-Waelsch science tuma daa pilila din daa niŋ ka L.C. Dunn kpuɣi O ni O sɔŋ ka bi niŋ vihigu din jɛndi jengbarisi mini T locus<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Gluecksohb-Waelsch daa lahi nyɛla ŋun tum n-niŋ vihigu zaŋ kpa silimiinsi ni bɔli shɛli genetics of [[:en:Cellular_differentiation|differentiation]]. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pili silimiinsi ni bɔli shɛli [[:en:Mammal|mammalian]] developmental genetics. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pahi sabi gbana din gari 100 zaŋ jɛndi genetics.
Yuuni 1968 hali ni 1983, O daa tumya ni [[:en:Carl_Ferdinand_Cori|Carl Ferdinand Cori]], ŋun daa di 1947 [[:en:Nobel_Prize_in_Physiology_or_Medicine|Nobel Prize Physiology or Medicine]]
== Kpaŋmaŋ Pina ==
Yuuni 1979, O daa nyɛla ŋun pahi laɣingu shɛli din mi [[:en:National_Academy_of_Sciences|National Academy of Science]]. O daa lahi nyɛla bini pii so pahi [[:en:American_Academy_of_Arts_and_Sciences|America Academy of Art and Science]] yuuni 1980. Yuuni 1982 University of Feriburg daa nyɛla ban ti O pini shɛli din nyɛ "Golden Promotion", ni 1993 America zuɣulana [[:en:Bill_Clinton|Bill Clinton]] daa ti O la pini din nyɛ [[:en:National_Medal_of_Science|National Medal of Science]]. O daa lahi nyɛla toondana m-pahi [[:en:Royal_Society|Royal Society]] yuuni 1995<ref><nowiki>https://royalsocietypublishing.org/rsbm/article/doi/10.1098/rsbm.2019.0024/116022/Salome-Gluecksohn-Waelsch-6-October-1907-7</nowiki></ref> ka daa lahi nyɛ bi ni ti so [[:en:Thomas_Hunt_Morgan_Medal|Thomas Hunt Morgan Medal]] pini yuuni 1999.
Yuuni 2010, [[:en:Freiburg_im_Breisgau|Feriburg]] University [[:en:University_of_Freiburg_Faculty_of_Medicine#Education|Spemann Graduate School of Biology and Medicine]](SGBM) yaɣili ni AECOM yaɣi shɛli dini mi Department of Genetics, daa nyɛla ban pili Salome Gluecksohn-Waelsch pini, n-zaŋ dili tiri shikurubihi ban kpaŋ bi maŋa viɛnyɛla<ref><nowiki>https://www.pr.uni-freiburg.de/pm/2010/pm.2010-12-29.309</nowiki></ref>
== Reference ==
j0qduy9czuu0yao9ftvzz8tgtuf4q86
145363
145354
2026-07-31T07:27:46Z
Mbahayam
8851
Added text
145363
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salome Gluecksohn-Waelsch''' nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimiin-goli (October dabaayɔbu dali, yuuni 1907 – November 7, 2007)
nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Germany|Gernam]] tingbani ka O leei bɛ [[:en:United_States|U.S]], nyɛ geneticist. Ka nyɛ ŋun pahi pili [[:en:Developmental_biology|Development genetics]] <ref><nowiki>https://www.cell.com/developmental-cell/fulltext/S1534-5807(07)00495-9?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS1534580707004959%3Fshowall%3Dtrue</nowiki></ref>din nyɛ din vihiri silimiinsi ni bɔli binshɛɣu genetics development <ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>
== O Taarihi ==
Salome Gluecksohn-Waelsch nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Gdańsk|Danzig]], Gernamy, ka O laamba nyɛ Nadia mini Ilya Gluecksoh. O daa nyɛla ŋun zooi [[:en:Germany|Gernamy]] Dunia tɔbu I mini II sunsuuni, ka di zuɣu daa chɛ ka miisim tɔ O mini O dɔɣim n-ti pahi O Ba kun yuuni [[:en:Spanish_flu|1918 influenza epidemic]] doro lani, ni tɔbu nyaaŋa fitiina nahingu<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref><ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun bohim [[:en:Chemistry|chemistry]] mini [[:en:Zoology|zoology]] [[:en:Königsberg|Konigsberg]] ni [[:en:Berlin|Berlin]] pɔi ka naan yi chaŋ ti pahi [[:en:Hans_Spemann|spemann's]] laboratory [[:en:University_of_Freiburg|University of Freiburg]] yuuni 1928. O daa nyɛla ŋun di alizama n-wuhiri paɣiba tuma nyabu ni bi galisi pam Germany tingbani<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref><ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. Salome mini O taba daa nyɛla ban bi saɣi Spemann ka bi niya nyɛ mi ni genetics mini embryonic lebiginsim bi pa taba. Amaa ka O daa kɔŋ ni O suhukpeeni ni O niŋ birigi O Professor ka di daa chɛ ka O bi shɛli hali ni saha shɛli O tuma maa puuni<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Yuuni 1932 O daa nyɛla ŋun dee O [[:en:Doctorate|doctorate]] shahira gbaŋ University of Feriburg<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref> domini O kpaŋmaŋa zaŋ jɛndi embryoligical limb development of aquatic [[:en:Salamander|salamanders]]. Lala yuuni maa puuni ka O daa niŋ amiliya O mini biochemist [[:en:Rudolph_Schoenheimer|Rudolph Schonheimer]], ŋuni n-daa nyɛ ninvuɣu so, O mini O ni daa zo n-yi [[:en:Nazi_Germany|Nazi Germany]] yuuni 1933.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Joy_Harvey</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun lebi karimba [[:en:Columbia_University|Columbia University]] yuuni 1936, ka ʒi silimiin ni boli shɛli embryoligical acumen n-chaŋ [[:en:L._C._Dunn|Leslie C. Duun's]] genetics laboratory, ka biɛ nimaani yuma 17<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>.
1938 yuuni, O daa nyɛla ŋun dee [[:en:Citizenship_of_the_United_States|US citizenship]], n-lɛbi US bilichini. O yidana maa kalinsi nyaaŋa 1941 yuuni, O daa kulila doo ŋun nyɛ neurochemist, ka di mi O Heinrich Waelsch yuuni 1943 ka O mini O dɔɣi bihi ayi.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
Columbia University zalikpana daa bi ti O soli ni O tooi zani toontali shɛli di mini O kpaŋmaŋa zaa yɔli.<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref> O daa nyɛla ŋun che Columbia University yuuni 1953 n-chaŋ n-ti pili Professor [[:en:Anatomy|anatomy]] yaɣali karimzɔŋ palli [[:en:Albert_Einstein_College_of_Medicine|Albert Einstein College of Medicine]](AECOM), ni ka O daa Professor yuuni 1958 ka lɛbi kuɣulana zaŋ ti molecular genetics yuuni 1963 hali ni yuuni 1976<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. O daa nyɛla ŋun lahi tirisi tooni n-ti lɛbi [[:en:Emeritus|emeritus]] yuuni 1978, ka daa na kuli niŋdi vihisi, ka sabiri gbana ni science laɣinsi hali ni yuuni 1990s.
O daa nyɛla ŋun kani goli nyaaŋa dini daa niŋ ka O puhi O 100th yuuni dɔɣim dabisili [[:en:New_York_City|New York City.]]<ref><nowiki>https://www.nytimes.com/2007/11/15/science/15waelsch.html</nowiki></ref>
== O Science Tuma ==
Gluecsohn-Waelsch science tuma daa pilila din daa niŋ ka L.C. Dunn kpuɣi O ni O sɔŋ ka bi niŋ vihigu din jɛndi jengbarisi mini T locus<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Gluecksohb-Waelsch daa lahi nyɛla ŋun tum n-niŋ vihigu zaŋ kpa silimiinsi ni bɔli shɛli genetics of [[:en:Cellular_differentiation|differentiation]]. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pili silimiinsi ni bɔli shɛli [[:en:Mammal|mammalian]] developmental genetics. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pahi sabi gbana din gari 100 zaŋ jɛndi genetics.
Yuuni 1968 hali ni 1983, O daa tumya ni [[:en:Carl_Ferdinand_Cori|Carl Ferdinand Cori]], ŋun daa di 1947 [[:en:Nobel_Prize_in_Physiology_or_Medicine|Nobel Prize Physiology or Medicine]]
== Kpaŋmaŋ Pina ==
Yuuni 1979, O daa nyɛla ŋun pahi laɣingu shɛli din mi [[:en:National_Academy_of_Sciences|National Academy of Science]]. O daa lahi nyɛla bini pii so pahi [[:en:American_Academy_of_Arts_and_Sciences|America Academy of Art and Science]] yuuni 1980. Yuuni 1982 University of Feriburg daa nyɛla ban ti O pini shɛli din nyɛ "Golden Promotion", ni 1993 America zuɣulana [[:en:Bill_Clinton|Bill Clinton]] daa ti O la pini din nyɛ [[:en:National_Medal_of_Science|National Medal of Science]]. O daa lahi nyɛla toondana m-pahi [[:en:Royal_Society|Royal Society]] yuuni 1995<ref><nowiki>https://royalsocietypublishing.org/rsbm/article/doi/10.1098/rsbm.2019.0024/116022/Salome-Gluecksohn-Waelsch-6-October-1907-7</nowiki></ref> ka daa lahi nyɛ bi ni ti so [[:en:Thomas_Hunt_Morgan_Medal|Thomas Hunt Morgan Medal]] pini yuuni 1999.
Yuuni 2010, [[:en:Freiburg_im_Breisgau|Feriburg]] University [[:en:University_of_Freiburg_Faculty_of_Medicine#Education|Spemann Graduate School of Biology and Medicine]](SGBM) yaɣili ni AECOM yaɣi shɛli dini mi Department of Genetics, daa nyɛla ban pili Salome Gluecksohn-Waelsch pini, n-zaŋ dili tiri shikurubihi ban kpaŋ bi maŋa viɛnyɛla<ref><nowiki>https://www.pr.uni-freiburg.de/pm/2010/pm.2010-12-29.309</nowiki></ref>
== Reference ==
iovmnssas2qyzq0d752o6dzf90g08vq
145364
145363
2026-07-31T07:29:39Z
Mbahayam
8851
Added text
145364
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salome Gluecksohn-Waelsch''' nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimiin-goli (October dabaayɔbu dali, yuuni 1907 ni – ka o kani silimiin-goli November dabaayɔpoin dali, yuuni 2007 ni)
nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Germany|Gernam]] tingbani ka O leei bɛ [[:en:United_States|U.S]], nyɛ geneticist. Ka nyɛ ŋun pahi pili [[:en:Developmental_biology|Development genetics]] <ref><nowiki>https://www.cell.com/developmental-cell/fulltext/S1534-5807(07)00495-9?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS1534580707004959%3Fshowall%3Dtrue</nowiki></ref>din nyɛ din vihiri silimiinsi ni bɔli binshɛɣu genetics development <ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>
== O Taarihi ==
Salome Gluecksohn-Waelsch nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Gdańsk|Danzig]], Gernamy, ka O laamba nyɛ Nadia mini Ilya Gluecksoh. O daa nyɛla ŋun zooi [[:en:Germany|Gernamy]] Dunia tɔbu I mini II sunsuuni, ka di zuɣu daa chɛ ka miisim tɔ O mini O dɔɣim n-ti pahi O Ba kun yuuni [[:en:Spanish_flu|1918 influenza epidemic]] doro lani, ni tɔbu nyaaŋa fitiina nahingu<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref><ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun bohim [[:en:Chemistry|chemistry]] mini [[:en:Zoology|zoology]] [[:en:Königsberg|Konigsberg]] ni [[:en:Berlin|Berlin]] pɔi ka naan yi chaŋ ti pahi [[:en:Hans_Spemann|spemann's]] laboratory [[:en:University_of_Freiburg|University of Freiburg]] yuuni 1928. O daa nyɛla ŋun di alizama n-wuhiri paɣiba tuma nyabu ni bi galisi pam Germany tingbani<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref><ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. Salome mini O taba daa nyɛla ban bi saɣi Spemann ka bi niya nyɛ mi ni genetics mini embryonic lebiginsim bi pa taba. Amaa ka O daa kɔŋ ni O suhukpeeni ni O niŋ birigi O Professor ka di daa chɛ ka O bi shɛli hali ni saha shɛli O tuma maa puuni<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Yuuni 1932 O daa nyɛla ŋun dee O [[:en:Doctorate|doctorate]] shahira gbaŋ University of Feriburg<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref> domini O kpaŋmaŋa zaŋ jɛndi embryoligical limb development of aquatic [[:en:Salamander|salamanders]]. Lala yuuni maa puuni ka O daa niŋ amiliya O mini biochemist [[:en:Rudolph_Schoenheimer|Rudolph Schonheimer]], ŋuni n-daa nyɛ ninvuɣu so, O mini O ni daa zo n-yi [[:en:Nazi_Germany|Nazi Germany]] yuuni 1933.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Joy_Harvey</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun lebi karimba [[:en:Columbia_University|Columbia University]] yuuni 1936, ka ʒi silimiin ni boli shɛli embryoligical acumen n-chaŋ [[:en:L._C._Dunn|Leslie C. Duun's]] genetics laboratory, ka biɛ nimaani yuma 17<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>.
1938 yuuni, O daa nyɛla ŋun dee [[:en:Citizenship_of_the_United_States|US citizenship]], n-lɛbi US bilichini. O yidana maa kalinsi nyaaŋa 1941 yuuni, O daa kulila doo ŋun nyɛ neurochemist, ka di mi O Heinrich Waelsch yuuni 1943 ka O mini O dɔɣi bihi ayi.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
Columbia University zalikpana daa bi ti O soli ni O tooi zani toontali shɛli di mini O kpaŋmaŋa zaa yɔli.<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref> O daa nyɛla ŋun che Columbia University yuuni 1953 n-chaŋ n-ti pili Professor [[:en:Anatomy|anatomy]] yaɣali karimzɔŋ palli [[:en:Albert_Einstein_College_of_Medicine|Albert Einstein College of Medicine]](AECOM), ni ka O daa Professor yuuni 1958 ka lɛbi kuɣulana zaŋ ti molecular genetics yuuni 1963 hali ni yuuni 1976<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. O daa nyɛla ŋun lahi tirisi tooni n-ti lɛbi [[:en:Emeritus|emeritus]] yuuni 1978, ka daa na kuli niŋdi vihisi, ka sabiri gbana ni science laɣinsi hali ni yuuni 1990s.
O daa nyɛla ŋun kani goli nyaaŋa dini daa niŋ ka O puhi O 100th yuuni dɔɣim dabisili [[:en:New_York_City|New York City.]]<ref><nowiki>https://www.nytimes.com/2007/11/15/science/15waelsch.html</nowiki></ref>
== O Science Tuma ==
Gluecsohn-Waelsch science tuma daa pilila din daa niŋ ka L.C. Dunn kpuɣi O ni O sɔŋ ka bi niŋ vihigu din jɛndi jengbarisi mini T locus<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Gluecksohb-Waelsch daa lahi nyɛla ŋun tum n-niŋ vihigu zaŋ kpa silimiinsi ni bɔli shɛli genetics of [[:en:Cellular_differentiation|differentiation]]. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pili silimiinsi ni bɔli shɛli [[:en:Mammal|mammalian]] developmental genetics. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pahi sabi gbana din gari 100 zaŋ jɛndi genetics.
Yuuni 1968 hali ni 1983, O daa tumya ni [[:en:Carl_Ferdinand_Cori|Carl Ferdinand Cori]], ŋun daa di 1947 [[:en:Nobel_Prize_in_Physiology_or_Medicine|Nobel Prize Physiology or Medicine]]
== Kpaŋmaŋ Pina ==
Yuuni 1979, O daa nyɛla ŋun pahi laɣingu shɛli din mi [[:en:National_Academy_of_Sciences|National Academy of Science]]. O daa lahi nyɛla bini pii so pahi [[:en:American_Academy_of_Arts_and_Sciences|America Academy of Art and Science]] yuuni 1980. Yuuni 1982 University of Feriburg daa nyɛla ban ti O pini shɛli din nyɛ "Golden Promotion", ni 1993 America zuɣulana [[:en:Bill_Clinton|Bill Clinton]] daa ti O la pini din nyɛ [[:en:National_Medal_of_Science|National Medal of Science]]. O daa lahi nyɛla toondana m-pahi [[:en:Royal_Society|Royal Society]] yuuni 1995<ref><nowiki>https://royalsocietypublishing.org/rsbm/article/doi/10.1098/rsbm.2019.0024/116022/Salome-Gluecksohn-Waelsch-6-October-1907-7</nowiki></ref> ka daa lahi nyɛ bi ni ti so [[:en:Thomas_Hunt_Morgan_Medal|Thomas Hunt Morgan Medal]] pini yuuni 1999.
Yuuni 2010, [[:en:Freiburg_im_Breisgau|Feriburg]] University [[:en:University_of_Freiburg_Faculty_of_Medicine#Education|Spemann Graduate School of Biology and Medicine]](SGBM) yaɣili ni AECOM yaɣi shɛli dini mi Department of Genetics, daa nyɛla ban pili Salome Gluecksohn-Waelsch pini, n-zaŋ dili tiri shikurubihi ban kpaŋ bi maŋa viɛnyɛla<ref><nowiki>https://www.pr.uni-freiburg.de/pm/2010/pm.2010-12-29.309</nowiki></ref>
== Reference ==
9wm5zhzmg62s6qy2b2wnutd2yqvxy37
145365
145364
2026-07-31T07:30:23Z
Mbahayam
8851
Clean
145365
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salome Gluecksohn-Waelsch''' nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimiin-goli (October dabaayɔbu dali, yuuni 1907 ni – ka o kani silimiin-goli November dabaayɔpoin dali, yuuni 2007 ni) nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Germany|Gernam]] tingbani ka O leei bɛ [[:en:United_States|U.S]], nyɛ geneticist. Ka nyɛ ŋun pahi pili [[:en:Developmental_biology|Development genetics]] <ref><nowiki>https://www.cell.com/developmental-cell/fulltext/S1534-5807(07)00495-9?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS1534580707004959%3Fshowall%3Dtrue</nowiki></ref>din nyɛ din vihiri silimiinsi ni bɔli binshɛɣu genetics development <ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>
== O Taarihi ==
Salome Gluecksohn-Waelsch nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Gdańsk|Danzig]], Gernamy, ka O laamba nyɛ Nadia mini Ilya Gluecksoh. O daa nyɛla ŋun zooi [[:en:Germany|Gernamy]] Dunia tɔbu I mini II sunsuuni, ka di zuɣu daa chɛ ka miisim tɔ O mini O dɔɣim n-ti pahi O Ba kun yuuni [[:en:Spanish_flu|1918 influenza epidemic]] doro lani, ni tɔbu nyaaŋa fitiina nahingu<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref><ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun bohim [[:en:Chemistry|chemistry]] mini [[:en:Zoology|zoology]] [[:en:Königsberg|Konigsberg]] ni [[:en:Berlin|Berlin]] pɔi ka naan yi chaŋ ti pahi [[:en:Hans_Spemann|spemann's]] laboratory [[:en:University_of_Freiburg|University of Freiburg]] yuuni 1928. O daa nyɛla ŋun di alizama n-wuhiri paɣiba tuma nyabu ni bi galisi pam Germany tingbani<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref><ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. Salome mini O taba daa nyɛla ban bi saɣi Spemann ka bi niya nyɛ mi ni genetics mini embryonic lebiginsim bi pa taba. Amaa ka O daa kɔŋ ni O suhukpeeni ni O niŋ birigi O Professor ka di daa chɛ ka O bi shɛli hali ni saha shɛli O tuma maa puuni<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Yuuni 1932 O daa nyɛla ŋun dee O [[:en:Doctorate|doctorate]] shahira gbaŋ University of Feriburg<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref> domini O kpaŋmaŋa zaŋ jɛndi embryoligical limb development of aquatic [[:en:Salamander|salamanders]]. Lala yuuni maa puuni ka O daa niŋ amiliya O mini biochemist [[:en:Rudolph_Schoenheimer|Rudolph Schonheimer]], ŋuni n-daa nyɛ ninvuɣu so, O mini O ni daa zo n-yi [[:en:Nazi_Germany|Nazi Germany]] yuuni 1933.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Joy_Harvey</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun lebi karimba [[:en:Columbia_University|Columbia University]] yuuni 1936, ka ʒi silimiin ni boli shɛli embryoligical acumen n-chaŋ [[:en:L._C._Dunn|Leslie C. Duun's]] genetics laboratory, ka biɛ nimaani yuma 17<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>.
1938 yuuni, O daa nyɛla ŋun dee [[:en:Citizenship_of_the_United_States|US citizenship]], n-lɛbi US bilichini. O yidana maa kalinsi nyaaŋa 1941 yuuni, O daa kulila doo ŋun nyɛ neurochemist, ka di mi O Heinrich Waelsch yuuni 1943 ka O mini O dɔɣi bihi ayi.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
Columbia University zalikpana daa bi ti O soli ni O tooi zani toontali shɛli di mini O kpaŋmaŋa zaa yɔli.<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref> O daa nyɛla ŋun che Columbia University yuuni 1953 n-chaŋ n-ti pili Professor [[:en:Anatomy|anatomy]] yaɣali karimzɔŋ palli [[:en:Albert_Einstein_College_of_Medicine|Albert Einstein College of Medicine]](AECOM), ni ka O daa Professor yuuni 1958 ka lɛbi kuɣulana zaŋ ti molecular genetics yuuni 1963 hali ni yuuni 1976<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. O daa nyɛla ŋun lahi tirisi tooni n-ti lɛbi [[:en:Emeritus|emeritus]] yuuni 1978, ka daa na kuli niŋdi vihisi, ka sabiri gbana ni science laɣinsi hali ni yuuni 1990s.
O daa nyɛla ŋun kani goli nyaaŋa dini daa niŋ ka O puhi O 100th yuuni dɔɣim dabisili [[:en:New_York_City|New York City.]]<ref><nowiki>https://www.nytimes.com/2007/11/15/science/15waelsch.html</nowiki></ref>
== O Science Tuma ==
Gluecsohn-Waelsch science tuma daa pilila din daa niŋ ka L.C. Dunn kpuɣi O ni O sɔŋ ka bi niŋ vihigu din jɛndi jengbarisi mini T locus<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Gluecksohb-Waelsch daa lahi nyɛla ŋun tum n-niŋ vihigu zaŋ kpa silimiinsi ni bɔli shɛli genetics of [[:en:Cellular_differentiation|differentiation]]. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pili silimiinsi ni bɔli shɛli [[:en:Mammal|mammalian]] developmental genetics. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pahi sabi gbana din gari 100 zaŋ jɛndi genetics.
Yuuni 1968 hali ni 1983, O daa tumya ni [[:en:Carl_Ferdinand_Cori|Carl Ferdinand Cori]], ŋun daa di 1947 [[:en:Nobel_Prize_in_Physiology_or_Medicine|Nobel Prize Physiology or Medicine]]
== Kpaŋmaŋ Pina ==
Yuuni 1979, O daa nyɛla ŋun pahi laɣingu shɛli din mi [[:en:National_Academy_of_Sciences|National Academy of Science]]. O daa lahi nyɛla bini pii so pahi [[:en:American_Academy_of_Arts_and_Sciences|America Academy of Art and Science]] yuuni 1980. Yuuni 1982 University of Feriburg daa nyɛla ban ti O pini shɛli din nyɛ "Golden Promotion", ni 1993 America zuɣulana [[:en:Bill_Clinton|Bill Clinton]] daa ti O la pini din nyɛ [[:en:National_Medal_of_Science|National Medal of Science]]. O daa lahi nyɛla toondana m-pahi [[:en:Royal_Society|Royal Society]] yuuni 1995<ref><nowiki>https://royalsocietypublishing.org/rsbm/article/doi/10.1098/rsbm.2019.0024/116022/Salome-Gluecksohn-Waelsch-6-October-1907-7</nowiki></ref> ka daa lahi nyɛ bi ni ti so [[:en:Thomas_Hunt_Morgan_Medal|Thomas Hunt Morgan Medal]] pini yuuni 1999.
Yuuni 2010, [[:en:Freiburg_im_Breisgau|Feriburg]] University [[:en:University_of_Freiburg_Faculty_of_Medicine#Education|Spemann Graduate School of Biology and Medicine]](SGBM) yaɣili ni AECOM yaɣi shɛli dini mi Department of Genetics, daa nyɛla ban pili Salome Gluecksohn-Waelsch pini, n-zaŋ dili tiri shikurubihi ban kpaŋ bi maŋa viɛnyɛla<ref><nowiki>https://www.pr.uni-freiburg.de/pm/2010/pm.2010-12-29.309</nowiki></ref>
== Reference ==
rt6s8dht8fdfoj65w74bhga28aahf5v
145366
145365
2026-07-31T07:31:03Z
Mbahayam
8851
Added text
145366
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salome Gluecksohn-Waelsch''' nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimiin-goli (October dabaayɔbu dali, yuuni 1907 ni – ka o kani silimiin-goli November dabaayɔpoin dali, yuuni 2007 ni) nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Germany|Gernam]] tingbani ka O leei bɛ [[:en:United_States|U.S]], nyɛ geneticist. Ka nyɛ ŋun pahi pili [[:en:Developmental_biology|Development genetics]] <ref><nowiki>https://www.cell.com/developmental-cell/fulltext/S1534-5807(07)00495-9?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS1534580707004959%3Fshowall%3Dtrue</nowiki></ref>din nyɛ din vihiri silimiinsi ni bɔli binshɛɣu genetics development <ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>
== O Taarihi ==
Salome Gluecksohn-Waelsch nyɛla bini dɔɣi so [[:en:Gdańsk|Danzig]], Gernamy, ka O laamba nyɛ Nadia mini Ilya Gluecksoh. O daa nyɛla ŋun zooi [[:en:Germany|Gernamy]] Dunia tɔbu I mini II sunsuuni, ka di zuɣu daa chɛ ka miisim tɔ O mini O dɔɣim n-ti pahi O Ba kun yuuni [[:en:Spanish_flu|1918 influenza epidemic]] doro lani, ni tɔbu nyaaŋa fitiina nahingu<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref><ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun bohim [[:en:Chemistry|chemistry]] mini [[:en:Zoology|zoology]] [[:en:Königsberg|Konigsberg]] ni [[:en:Berlin|Berlin]] pɔi ka naan yi chaŋ ti pahi [[:en:Hans_Spemann|spemann's]] laboratory [[:en:University_of_Freiburg|University of Freiburg]] yuuni 1928. O daa nyɛla ŋun di alizama n-wuhiri paɣiba tuma nyabu ni bi galisi pam Germany tingbani<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref><ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. Salome mini O taba daa nyɛla ban bi saɣi Spemann ka bi niya nyɛ mi ni genetics mini embryonic lebiginsim bi pa taba. Amaa ka O daa kɔŋ ni O suhukpeeni ni O niŋ birigi O Professor ka di daa chɛ ka O bi shɛli hali ni saha shɛli O tuma maa puuni<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Yuuni 1932 O daa nyɛla ŋun dee O [[:en:Doctorate|doctorate]] shahira gbaŋ University of Feriburg<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref> domini O kpaŋmaŋa zaŋ jɛndi embryoligical limb development of aquatic [[:en:Salamander|salamanders]]. Lala yuuni maa puuni ka O daa niŋ amiliya O mini biochemist [[:en:Rudolph_Schoenheimer|Rudolph Schonheimer]], ŋuni n-daa nyɛ ninvuɣu so, O mini O ni daa zo n-yi [[:en:Nazi_Germany|Nazi Germany]] yuuni 1933.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Joy_Harvey</nowiki></ref>
O daa nyɛla ŋun lebi karimba [[:en:Columbia_University|Columbia University]] yuuni 1936, ka ʒi silimiin ni boli shɛli embryoligical acumen n-chaŋ [[:en:L._C._Dunn|Leslie C. Duun's]] genetics laboratory, ka biɛ nimaani yuma 17<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>.
1938 yuuni, O daa nyɛla ŋun dee [[:en:Citizenship_of_the_United_States|US citizenship]], n-lɛbi US bilichini. O yidana maa kalinsi nyaaŋa 1941 yuuni, O daa kulila doo ŋun nyɛ neurochemist, ka di mi O Heinrich Waelsch yuuni 1943 ka O mini O dɔɣi bihi ayi.<ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Marilyn_Bailey_Ogilvie</nowiki></ref>
Columbia University zalikpana daa bi ti O soli ni O tooi zani toontali shɛli di mini O kpaŋmaŋa zaa yɔli.<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref> O daa nyɛla ŋun che Columbia University yuuni 1953 n-chaŋ n-ti pili Professor [[:en:Anatomy|anatomy]] yaɣali karimzɔŋ palli [[:en:Albert_Einstein_College_of_Medicine|Albert Einstein College of Medicine]](AECOM), ni ka O daa Professor yuuni 1958 ka lɛbi kuɣulana zaŋ ti molecular genetics yuuni 1963 hali ni yuuni 1976<ref><nowiki>https://jwa.org/encyclopedia/article/waelsch-salome-gluecksohn</nowiki></ref>. O daa nyɛla ŋun lahi tirisi tooni n-ti lɛbi [[:en:Emeritus|emeritus]] yuuni 1978, ka daa na kuli niŋdi vihisi, ka sabiri gbana ni science laɣinsi hali ni yuuni 1990s.
O daa nyɛla ŋun kani goli nyaaŋa dini daa niŋ ka O puhi O 100th yuuni dɔɣim dabisili [[:en:New_York_City|New York City.]]<ref><nowiki>https://www.nytimes.com/2007/11/15/science/15waelsch.html</nowiki></ref>
== O Science Tuma ==
Gluecsohn-Waelsch science tuma daa pilila din daa niŋ ka L.C. Dunn kpuɣi O ni O sɔŋ ka bi niŋ vihigu din jɛndi jengbarisi mini T locus<ref><nowiki>https://www.nature.com/articles/ng0408-376</nowiki></ref>. Gluecksohb-Waelsch daa lahi nyɛla ŋun tum n-niŋ vihigu zaŋ kpa silimiinsi ni bɔli shɛli genetics of [[:en:Cellular_differentiation|differentiation]]. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pili silimiinsi ni bɔli shɛli [[:en:Mammal|mammalian]] developmental genetics. O lahi nyɛla ninvuɣ' so ŋun pahi sabi gbana din gari 100 zaŋ jɛndi genetics.
Yuuni 1968 hali ni 1983, O daa tumya ni [[:en:Carl_Ferdinand_Cori|Carl Ferdinand Cori]], ŋun daa di 1947 [[:en:Nobel_Prize_in_Physiology_or_Medicine|Nobel Prize Physiology or Medicine]]
== Kpaŋmaŋ Pina ==
Yuuni 1979, O daa nyɛla ŋun pahi laɣingu shɛli din mi [[:en:National_Academy_of_Sciences|National Academy of Science]]. O daa lahi nyɛla bini pii so pahi [[:en:American_Academy_of_Arts_and_Sciences|America Academy of Art and Science]] yuuni 1980. Yuuni 1982 University of Feriburg daa nyɛla ban ti O pini shɛli din nyɛ "Golden Promotion", ni 1993 America zuɣulana [[:en:Bill_Clinton|Bill Clinton]] daa ti O la pini din nyɛ [[:en:National_Medal_of_Science|National Medal of Science]]. O daa lahi nyɛla toondana m-pahi [[:en:Royal_Society|Royal Society]] yuuni 1995<ref><nowiki>https://royalsocietypublishing.org/rsbm/article/doi/10.1098/rsbm.2019.0024/116022/Salome-Gluecksohn-Waelsch-6-October-1907-7</nowiki></ref> ka daa lahi nyɛ bi ni ti so [[:en:Thomas_Hunt_Morgan_Medal|Thomas Hunt Morgan Medal]] pini yuuni 1999.
Yuuni 2010, [[:en:Freiburg_im_Breisgau|Feriburg]] University [[:en:University_of_Freiburg_Faculty_of_Medicine#Education|Spemann Graduate School of Biology and Medicine]](SGBM) yaɣili ni AECOM yaɣi shɛli dini mi Department of Genetics, daa nyɛla ban pili Salome Gluecksohn-Waelsch pini, n-zaŋ dili tiri shikurubihi ban kpaŋ bi maŋa viɛnyɛla<ref><nowiki>https://www.pr.uni-freiburg.de/pm/2010/pm.2010-12-29.309</nowiki></ref>
== Kundivihira ==
cn1n9u0ngqmyze7x3igda53t5ecd2rs
Emily Blackwell
0
33616
145339
145277
2026-07-30T17:37:23Z
N-Nyeyam4
8708
145339
wikitext
text/x-wiki
== Emily Blackwell ==
Emily Blackwell nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimiin-goli October dabaa nii dali, yuuni 1826 ni - ka o kani silimiin - goli "September" dabaa ayɔpoin dali, 1910 yuuni ni.Daa nyɛla America physician ŋun lahi nyɛ paɣaba yee duhibu Nira.O daa nyɛla paɣa so ŋun pahi ayi nyɛ ŋun mali "medical degree" shikuru shɛli din boli Case Western Reserve University, ŋuni daa pa Nancy Talbot Clark zuɣu ŋun daa nyɛ tuuli niri la. O daa nye nasara kurili Medical tuma ni, O daa sɔla New York infirmary for indigent women and children<ref>{{Citation|title=Emily Blackwell|date=2026-05-12|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Emily_Blackwell&oldid=1353741705|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-26}}</ref> ka lahi kpa "Women's Central Association of Relief"<ref>{{Citation|title=Emily Blackwell|date=2026-05-12|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Emily_Blackwell&oldid=1353741705|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-26}}</ref>.
Blackwell ti pahi O tuzo paɣa Elizabeth daa zali Medical College New York City.<ref>{{Citation|title=Emily Blackwell|date=2026-05-12|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Emily_Blackwell&oldid=1353741705|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-26}}</ref> Di daa bi yuui ka O daa sɔŋ ka bɛ kpa "London School of Medicine for women"<ref>{{Citation|title=Emily Blackwell|date=2026-05-12|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Emily_Blackwell&oldid=1353741705|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-26}}</ref>. Yuuni 1993, bɛ daa kpehi O la "National Women's Hall of Fame".
'''O yiɣisibu na biɛhigu mini baŋsim bɔbu'''
[[Lahabali kɔligu:Emily-Blackwell.jpg|thumb|Emily Blackwell's picture ]]
Bɛ daa dɔɣi la Blackwell Bristol, England, October 8, yuuni 1826. Bihi awei puuni, ŋuna daa pahiri ayɔbu zaŋ ti Samuel mini Hannah Lane Blackwell. Blackwell daŋ maa daa nyɛla ban tibigi lala saha maa, bɛ daa nyala karimbanima ti Emily kɔ ka bɛ wuhiri O. Bɛ yɛliya ni Blackwell daŋ maa daa nyɛla ban mali baŋsim pam. Di daa sɔŋ O pam di bahi bahindi O ba Samuel ni daa di nyɛ binyɛra pam nti pahi O daa nyɛla "dissident", O daa lahi nyɛla ŋun bɔri lɛbiginsim, ka lahi nyɛ ŋun yɛri Naawuni yɛltɔɣa. Emily daa zɔri vi pam O ni daa nyɛ bia amaa ka lee mali baŋsim. O daa niŋdi "expirements" balibu bi daŋ yili ni. Yaha, O paɣasarilim ni O daa lɛbi "amateur" baŋda yaɣa kamani "flowers" mini noombihi. O daa nye yuli ŋɔ ka di nyala O ni daa karim di ka lahi kpahindi "flowers" mini noombihi bɛ yiŋ la<ref>{{Citation|title=Emily Blackwell|date=2026-05-12|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Emily_Blackwell&oldid=1353741705|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-26}}</ref>. Ka O ba daa kani lala saha maa, yuuni 1838, Emily daa nyɛ yuun pia ni yini ka zaŋ chaŋ yuuni 1844, O mini yiŋnima daa be Lane Theological Seminar din be Walnut Hills. Dini ka bihi maa mini Henry Ward Beecher ni Harriet Beecher Stowe ban ba daa mali Seminar maa daa laɣi taba zɔri<ref>{{Citation|title=Emily Blackwell|date=2026-05-12|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Emily_Blackwell&oldid=1353741705|work=Wikipedia|language=en|access-date=2026-07-30}}</ref>.
== Kundivihira ==
dyya98632qsc3hm93vy5pcf9pp3djeb
Yvonne Sylvain
0
33624
145316
144300
2026-07-30T12:56:56Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
145316
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Yvonne Sylvain''' (bƐ dɔɣi o la anashara goli June bɛgu pishi ni anii dali, yuuni 1907 ni– ka o kani anashara goli October dabaa-ata dali, yuuni 1989 puuni) , o daa nyɛla tiŋ'yuli booni Haitian dɔɣite paɣa ŋun daa tuuli deei dɔɣite shɛhira gbaŋ tiŋa maa ni. O daa lahi nyɛla tuuli paɣa so bɛ ni daa deei niŋ shikuru din yuli booni University of Haiti Medical School la ni, ka daa deei o dɔɣite tali shɛhira gbaŋ yuuni 1940 ni. O ni naai shikuru, o daa tumla bihi dɔhibu mini paɣaba doro dɔɣite Port-au-Prince General Hospital. Domin o daa nyɛla Haitian tuuli paɣa dɔɣite, o daa tum tuma pam ni o sɔŋ Haitian nim nya dɔɣite tuma ni dɔɣu faliŋa. O tuma shɛŋa puuni, o daa lahi nyɛla ŋun yɛri ni bɛ ti Haitian paɣaba bɛ niŋsim, liɣiri, salo, n-ti pahi nam yaa zaa.
== Piligu biɛhigu ni karimbu ==
Dr. Yvonne Sylvain bɛ daa dɔɣi o la Port-au-Prince, Eugénie Mallebranche mini Georges Sylvain bia. O ba daa nyɛla Haitian tuhira ni ninvuɣu kpema so ŋun daa chɛri American nim ni daa deei Haiti. Bɛ daa mali bihi ayɔbu, ka di puuni yini nyɛ Suzanne Comhaire-Sylvain, ŋun daa nyɛ Haiti tuuli paɣa anthropologist.
O ba daa kpaŋsi o pam, ka o chaŋ Ecole Normale d’institutrices, ka daa naai ka piligi karim baŋda tuma. O ni daa nyɛ yuun pishi ni anii, o daa lee tuuli paɣa so bɛ ni daa deei University of Haiti dɔɣite shikuru, ka daa deei o dɔɣite shɛhira gbaŋ yuuni 1940. Nyaaŋa, o daa deei scholarship Inter-American Health Bureau sani ka bɛ daa lahi deei o Columbia University Medical School. O ni daa tum internship yuun ata nyaaŋa, o daa tum New York Post-Graduate Medical School and Hospital Pan-American Sanitary Bureau Fellowship zuɣu.
== Tuma ==
Sylvain daa tum tuma pam Haitian dɔɣite tuma ni, ka kpaŋsi Haitian paɣaba ban gba bɔri ni bɛ lee dɔɣite. Hali ni 1953, yuun pinaata o ni daa naai shikuru nyaaŋa, Haitian paɣaba anii daa naai dɔɣite shikuru University of Haiti ka piligi tuma Haiti. Saha maa, University of Haiti mali dɔɣite shikuru bihi pihiwɔi ni anahi, ka di puuni pishi ni ayɔbu nyɛ paɣaba.
O ni daa naai shikuru nyaaŋa, o daa tum yuun pam General Hospital ni bihi dɔɣibu mini paɣaba doro yaɣili. Haiti dɔɣim ni kum pam daa kpaŋsi o ka o lee dɔɣite, ka o zaŋ o waɣa ni o baŋsim n-wari Haitian nima doro pam. O daa bɔri ni o sɔŋ doro shɛŋa din daa kpaŋsi Haitian nim saha maa: dɔɣu kɔbu, salo pam, n-ti pahi cancer. O lahi daa lee karim baŋda University of Haiti. O daa sabi yɛltɔɣa pam dɔɣite journal nima ni, ka daa lahi bɔri baŋsim doro shɛŋa din mali Haiti nim.
Nyaaŋa o daa lee Vice-President Haitian Foundation for Health and Education. O ni daa nya Haiti bi mali cancer dɔɣu faliŋa, Sylvain daa niŋ n-yurilim ni bɛ zaŋ X-ray mini dɔɣu faliŋa shɛŋa din yɛn baŋ cancer. O suhuri daa nyɛla ni dɔɣu faliŋa pam na Haiti ni di che ka Haiti nim ku kpi cancer. O daa be Haitian League Against Cancer ni, ka sɔŋ ni bɛ naai papanicolaou test Haiti ni bɛ testiri paɣaba uterine cancer. O daa yo committee shɛli din daa laɣim liɣiri France mini Haitian nim ban be tiŋgbani yaɣa ka bɛ mɛ hospital Frères, tiŋa shɛli din be Pétion-Ville waɣilim miniti pishi, ni di sɔŋ ninvuɣu kɔbisɔŋ pii n-gari 100,000. O daa be Haitian Foundation for Health and Education Vice-President hali ni o ni daa kpi.
O ni daa sɔŋ ni bɛ taɣi Haitian hospital nima, o daa lahi tum WHO ni public health delegate, pam n-daa nyɛ paɣaba dɔɣibu ni bɔhimbu polo. O lahi daa zaŋ o dɔɣite baŋsim chaŋ Africa tiŋa shɛŋa kamani Nigeria mini Senegal, ka lahi tum dɔɣite Costa Rica.
Seni / Art;
O daa kpaŋsi Haitian alahaala o seni tuma ni. O daa karim Normil Charles sani ka lahi nya anfaani Petion Savain sani. O daa tum tuma pam seni, nɔbu, sabu, seni yɛltɔɣa, theater, n-ti pahi radio ni. O daa nyɛla ninvuɣu kpema o salo puuni. Seni, nɔbu, ni theater daa nyɛla o bɔri shɛli pam o biɛhigu piligu domin o daa be alahaala salo sunsuuni. Hali ni 1932, o daa wuhi o nɔbu ni dini pihita n-gari. Amaa o ma kum daa che ka o niŋ suhigu ka o zaŋ yuun pishi ni anii tum dɔɣite tuma.
== Kundivihira ==
https://www.oac.cdlib.org/findaid/ark:/13030/c8k074wr/entire_text/
9n4sppgvuvvb0xdncs6bvchuevfipba
145317
145316
2026-07-30T12:57:59Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
145317
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
* '''HiYvonne Sylvain''' (bƐ dɔɣi o la anashara goli June bɛgu pishi ni anii dali, yuuni 1907 ni– ka o kani anashara goli October dabaa-ata dali, yuuni 1989 puuni) , o daa nyɛla tiŋ'yuli booni Haitian dɔɣite paɣa ŋun daa tuuli deei dɔɣite shɛhira gbaŋ tiŋa maa ni. O daa lahi nyɛla tuuli paɣa so bɛ ni daa deei niŋ shikuru din yuli booni University of Haiti Medical School la ni, ka daa deei o dɔɣite tali shɛhira gbaŋ yuuni 1940 ni. O ni naai shikuru, o daa tumla bihi dɔhibu mini paɣaba doro dɔɣite Port-au-Prince General Hospital. Domin o daa nyɛla Haitian tuuli paɣa dɔɣite, o daa tum tuma pam ni o sɔŋ Haitian nim nya dɔɣite tuma ni dɔɣu faliŋa. O tuma shɛŋa puuni, o daa lahi nyɛla ŋun yɛri ni bɛ ti Haitian paɣaba bɛ niŋsim, liɣiri, salo, n-ti pahi nam yaa zaa.
== Piligu biɛhigu ni karimbu ==
Dr. Yvonne Sylvain bɛ daa dɔɣi o la Port-au-Prince, Eugénie Mallebranche mini Georges Sylvain bia. O ba daa nyɛla Haitian tuhira ni ninvuɣu kpema so ŋun daa chɛri American nim ni daa deei Haiti. Bɛ daa mali bihi ayɔbu, ka di puuni yini nyɛ Suzanne Comhaire-Sylvain, ŋun daa nyɛ Haiti tuuli paɣa anthropologist.
O ba daa kpaŋsi o pam, ka o chaŋ Ecole Normale d’institutrices, ka daa naai ka piligi karim baŋda tuma. O ni daa nyɛ yuun pishi ni anii, o daa lee tuuli paɣa so bɛ ni daa deei University of Haiti dɔɣite shikuru, ka daa deei o dɔɣite shɛhira gbaŋ yuuni 1940. Nyaaŋa, o daa deei scholarship Inter-American Health Bureau sani ka bɛ daa lahi deei o Columbia University Medical School. O ni daa tum internship yuun ata nyaaŋa, o daa tum New York Post-Graduate Medical School and Hospital Pan-American Sanitary Bureau Fellowship zuɣu.
== Tuma ==
Sylvain daa tum tuma pam Haitian dɔɣite tuma ni, ka kpaŋsi Haitian paɣaba ban gba bɔri ni bɛ lee dɔɣite. Hali ni 1953, yuun pinaata o ni daa naai shikuru nyaaŋa, Haitian paɣaba anii daa naai dɔɣite shikuru University of Haiti ka piligi tuma Haiti. Saha maa, University of Haiti mali dɔɣite shikuru bihi pihiwɔi ni anahi, ka di puuni pishi ni ayɔbu nyɛ paɣaba.
O ni daa naai shikuru nyaaŋa, o daa tum yuun pam General Hospital ni bihi dɔɣibu mini paɣaba doro yaɣili. Haiti dɔɣim ni kum pam daa kpaŋsi o ka o lee dɔɣite, ka o zaŋ o waɣa ni o baŋsim n-wari Haitian nima doro pam. O daa bɔri ni o sɔŋ doro shɛŋa din daa kpaŋsi Haitian nim saha maa: dɔɣu kɔbu, salo pam, n-ti pahi cancer. O lahi daa lee karim baŋda University of Haiti. O daa sabi yɛltɔɣa pam dɔɣite journal nima ni, ka daa lahi bɔri baŋsim doro shɛŋa din mali Haiti nim.
Nyaaŋa o daa lee Vice-President Haitian Foundation for Health and Education. O ni daa nya Haiti bi mali cancer dɔɣu faliŋa, Sylvain daa niŋ n-yurilim ni bɛ zaŋ X-ray mini dɔɣu faliŋa shɛŋa din yɛn baŋ cancer. O suhuri daa nyɛla ni dɔɣu faliŋa pam na Haiti ni di che ka Haiti nim ku kpi cancer. O daa be Haitian League Against Cancer ni, ka sɔŋ ni bɛ naai papanicolaou test Haiti ni bɛ testiri paɣaba uterine cancer. O daa yo committee shɛli din daa laɣim liɣiri France mini Haitian nim ban be tiŋgbani yaɣa ka bɛ mɛ hospital Frères, tiŋa shɛli din be Pétion-Ville waɣilim miniti pishi, ni di sɔŋ ninvuɣu kɔbisɔŋ pii n-gari 100,000. O daa be Haitian Foundation for Health and Education Vice-President hali ni o ni daa kpi.
O ni daa sɔŋ ni bɛ taɣi Haitian hospital nima, o daa lahi tum WHO ni public health delegate, pam n-daa nyɛ paɣaba dɔɣibu ni bɔhimbu polo. O lahi daa zaŋ o dɔɣite baŋsim chaŋ Africa tiŋa shɛŋa kamani Nigeria mini Senegal, ka lahi tum dɔɣite Costa Rica.
Seni / Art;
O daa kpaŋsi Haitian alahaala o seni tuma ni. O daa karim Normil Charles sani ka lahi nya anfaani Petion Savain sani. O daa tum tuma pam seni, nɔbu, sabu, seni yɛltɔɣa, theater, n-ti pahi radio ni. O daa nyɛla ninvuɣu kpema o salo puuni. Seni, nɔbu, ni theater daa nyɛla o bɔri shɛli pam o biɛhigu piligu domin o daa be alahaala salo sunsuuni. Hali ni 1932, o daa wuhi o nɔbu ni dini pihita n-gari. Amaa o ma kum daa che ka o niŋ suhigu ka o zaŋ yuun pishi ni anii tum dɔɣite tuma.
== Kundivihira ==
https://www.oac.cdlib.org/findaid/ark:/13030/c8k074wr/entire_text/
* Sanders, Grace Louise (2013). La Voix des Femmes: Haitian Women's Rights, National Politics, and Black Activism in Port-au-Prince and Montreal, 1934-1986 (Thesis) (in French). deepblue.lib.umich.edu. hdl:2027.42/99799.
hjt0eqqhz6c732rw8gheyksuo1uiqmv
Helen Octavia Dickens
0
33632
145361
145306
2026-07-31T07:22:57Z
Mbahayam
8851
Added text
145361
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Helen Octavia Dickens'''February bɛgu pishi ni yini dali, yuuni 1909 – December dabaa ayi 2001 daa nyɛla American dɔɣite, dɔɣite ni salo tuhira, lahiʒibu zaa nyɛ yini tuhira, bɔhimbu tumda, lahiʒibu kpema, n-ti pahi lahiʒibu karim baŋda. O daa nyɛla tuuli African-American paɣa so bɛ ni daa deei American College of Surgeons ni yuuni 1950, ka o daa tum bihi dɔɣibu ni paɣaba doro yaɣili.
Dickens daa tum dɔɣite shee pam n-ti pahi Aspiranto Health Home ŋun daa yo li Dr. Virginia Alexander, n-ti pahi Teen Clinic University of Pennsylvania ni ŋun daa pili li. O suhuri daa nyɛla ni o sɔŋ African-American nima nya dɔɣite tuma, ka tuma maa sɔŋ o ka o chɛri racial ni bɛ ni daa pirigi salo ni be dɔɣite tuma ni saha maa.[1]
== Biɛhigu ==
Bɛ daa dɔɣi Dickens February dabaa pishi ni yini 1909, Dayton, Ohio. O nyɛla Charles Warren Dickens mini Daisy Jane Green Dickens bia kpema bɛ bihi ata puuni.
== O Ba mini O Ma ==
O ba, Charles Warren Dickens, daa nyɛla dɔɣim dapaɣa Civil War ni kom yihira. Union colonel daa zooi o yuun awɔi naai. O ni daa nya British sabira Charles Dickens, o daa zaŋ o yuli. O daa karim o maŋa, ka o baŋsim galisi, amaa salo biɛhigu daa che ka o tumdi yili gbaabu tuma. O ni daa mi karimbu niŋgbuna, Charles Dickens daa chaŋ Wilberforce University ni Oberlin College, ka daa naai chaŋ Dayton, Ohio ka o daa nya ka awari Helen Dickens ma.
O ma, Daisy Jane Dickens (née Green), daa yi Canada, ka o daa tum tuma Reynolds family bɛ ni tumdi paper tuma ni. Daisy tizopaɣa nyɛla Chicago director Pearl G. Pachaco.
== Karimbu ==
Dickens ba mini ma daa kpaŋsi o ni o chaŋ shikuru shɛŋa din bi pirigi niriba ni di sɔŋ o karim. O ba daa yɛli o bihi zaa ni bɛ kpaŋsi ba ka karim ka tum tuma shɛli bɛ ni bɔri. Di zuɣu Dickens daa bɔri ni o naai high school yuun pinaayɔbu ka di paai pinaayɔbu ni yini, ka o daa niŋ li domin o daa chaŋdi wuntaŋi karimbu.
O ni naai o piligu karimbu, Dickens daa deei scholarship ka chaŋ Crane Junior College Chicago ka o daa karim dɔɣite piligu karimbu. O ni daa be Crane Junior College, o daa nya wahala pam domin o nyɛla paɣa n-ti pahi o kulisi. O tɔɣada pam daa niŋdi o alaabee; amaa o daa kuli be professor tooni ni o nya board ni karim baŋda ayibu ka chɛ o tɔɣada.
O ni naai Crane Junior College, Dickens daa deei B.S. University of Illinois yuuni 1932, M.D. University of Illinois College of Medicine yuuni 1934, n-ti pahi master's degree medical science University of Pennsylvania yuuni 1943. O daa nyɛla paɣaba ayi o class ni, ka o ko nyɛ African-American paɣa.
== Dooyili ni daŋ ==
Dickens daa awara Dr. Purvis Henderson yuuni 1943, ka bɛ mali bihi ayi: Dr. Jayne Henderson Brown ni Norman Henderson.
== Tuma ==
Dickens daa tum internship Chicago Provident Hospital yuun ayi, ka o daa wari tuberculosis bɛ ni bi mali liɣiri, ka naai lee resident bihi dɔɣibu yaɣili. O daa nyɛla Virginia M. Alexander so ŋun daa pili Aspiranto Health Home, din daa be North Philadelphia gbaŋgbana ata ni. Saha maa o daa tum paɣaba doro ni bihi dɔɣibu tuma n-ti pahi general tuma. O daa tumdi ni bɛ ni bi mali so, ka di daa kani pam. Kamani saha shɛli o ni daa chaŋ paɣa yini dɔɣibu yili ka bɛ bi mali light. Bɛ daa chɛ ka bed maa labi ka bɛ zaŋ chani ni tiŋa ni light maa n-dɔɣi. Ni di sɔŋ lala toba, Dr. Alexander daa zaŋ bed naayi Aspiranto.
O ni daa tum di ni yuun ayɔbu nyaaŋa, o daa bɔri ni o lahi karim paɣaba doro ni bihi dɔɣibu, ka daa be Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania yuuni yini. O daa naai board exam, ka lee tuuli African American paɣa Ob/gyn board-certified Philadelphia.
Yuuni 1943, Dickens daa kpe residency Harlem Hospital, New York City. O daa naai yuuni 1946 ka bɛ daa ti o American College of Obstetricians and Gynecologists shɛhira gbaŋ.
Yuuni 1948, o daa lee director Obstetrics and Gynecology Department Mercy Douglass hospital, din daa nyɛ racial hospital Philadelphia. O daa be di ni hali ni 1967.
O ni daa chɛ hospital yuuni 1967, Dickens daa yo clinic Penn ni di sɔŋ bihi ban mali bihi. Clinic maa daa ti laɣingu yɛltɔɣa, therapy, karimbu, n-ti pahi dɔɣim tooni lihibu. Yuun ayi nyaaŋa 1969, bɛ daa piigi o dean minority admissions. Yuun anu ni, o daa sɔŋ ka bɛ kpaŋsi minority bihi Penn ni yi 3 paai 64.
O ni daa tum Penn, bɛ daa ti o honorary degree yuuni 1982, ka o daa lahi deei yini yuuni 1979 Medical College of Pennsylvania.
O tuma ni, Dickens daa sabi yɛltɔɣa pam n-ti pahi buku yaɣa bihi dɔɣibu, di chɛbu, n-ti pahi bia doro polo. O daa yɛliya ni o sabu be "Pan American Medical Women's Journal, American Practice and Diagnosis of Treatment, American Journal of OB/GYN, American Journal of Public Health, Journal of Marriage and Family Counseling, American Journal of Orthopsychiatry, ni Women's Wellness".
== Bɔhimbu ==
O ni daa tum clinic maa, Dickens daa bɔri baŋsim bihi dɔɣibu ni doro din yiri o ni polo polo, ka o daa zaŋ o ni nyaa wuhiri bihi ban mali bihi.
O lahi daa tum pam cancer tuma ni karimbu. Dickens daa pili program, National Institute of Health ni daa sɔŋ li, ni bɛ niŋ pap test bɛ baŋ cervical cancer.
O ni daa tum o tuma, bɛ daa ti o pina pam. Di puuni shɛŋa: Gimbel Philadelphia Award "tuma din galisi zaŋ ti niriba", Medical Woman of the Year, Distinguished Daughter of Pennsylvania, Daisy Lumpkin Award, Mercy Douglass Hospital Award, ni Sadie Alexander Award Delta Sigma Theta ni ti li community tuma zuɣu.
== Kum ==
Dickens daa kpi stroke zuɣu o ni daa nyɛ yuun pishi ni anahi, Hahnemann University Hospital, December dabaa ayi 2001.
Pina mini o ni daa chɛ
Yuuni 1986, National Coalition of 100 Black Women daa ti o Candace Award.
Yuuni 1991, Penn Women of Color celebration ni bɛ daa ti o pini din galisi. Bɛ daa boli li Dr. Helen O. Dickens Lifetime Achievement Award. Bɛ ti li ninvuɣu shɛba ban sɔŋ Women of Color pam Penn ni Delaware Valley.
Yuuni 1994, o daa ti University of Pennsylvania o sabu (accession number 1994: 62), ka daa lahi ti yini yuuni 2002 (accession number 2002:7).
Dickens ni Georgios mini Andromachi Papanikolaou n-ti pahi Hashime Murayama ni daa tum cervical cancer polo daa be documentary The Cancer Detectives, din daa piligi March dabaa pishi ni ayɔbu 2024 American Experience.
== Kundivihira; ==
* https://cfmedicine.nlm.nih.gov/physicians/biography_82.html
* https://www.kpbs.org/news/2024/02/27/american-experience-the-cancer-detectives
* Shakir, Ameenah. "Rattling the Collective Consciousness: Helen Dickens and Medical Activism in Philadelphia, 1935–1980." Order No. 3434030 University of Miami, 2010. Ann Arbor: ProQuest. Web. 19 Nov. 2020.
* https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2001-dec-08-me-12828-story.html
* https://cfmedicine.nlm.nih.gov/physicians/biography_82.html
* https://almanac.upenn.edu/archive/v48/n15/deaths.html
* Smith, Jessie Carney (1991). Notable Black American Women: Book 2. Gale Research.
* Notable Black American Women, Book 2. Thomson Gale. 1996. p. 179. <nowiki>ISBN 0810391775</nowiki>.
2b9h7cviev152rzdr2jlk6r73bgx4le
145362
145361
2026-07-31T07:24:32Z
Mbahayam
8851
Added text
145362
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Helen Octavia Dickens'''February bɛgu pishi ni yini dali, yuuni 1909 – ka o daa kani silimiin-goli December dabaa ayi dali, yuuni2001 daa nyɛla American dɔɣite, dɔɣite ni salo tuhira, lahiʒibu zaa nyɛ yini tuhira, bɔhimbu tumda, lahiʒibu kpema, n-ti pahi lahiʒibu karim baŋda. O daa nyɛla tuuli African-American paɣa so bɛ ni daa deei American College of Surgeons ni yuuni 1950, ka o daa tum bihi dɔɣibu ni paɣaba doro yaɣili.
Dickens daa tum dɔɣite shee pam n-ti pahi Aspiranto Health Home ŋun daa yo li Dr. Virginia Alexander, n-ti pahi Teen Clinic University of Pennsylvania ni ŋun daa pili li. O suhuri daa nyɛla ni o sɔŋ African-American nima nya dɔɣite tuma, ka tuma maa sɔŋ o ka o chɛri racial ni bɛ ni daa pirigi salo ni be dɔɣite tuma ni saha maa.[1]
== Biɛhigu ==
Bɛ daa dɔɣi Dickens February dabaa pishi ni yini 1909, Dayton, Ohio. O nyɛla Charles Warren Dickens mini Daisy Jane Green Dickens bia kpema bɛ bihi ata puuni.
== O Ba mini O Ma ==
O ba, Charles Warren Dickens, daa nyɛla dɔɣim dapaɣa Civil War ni kom yihira. Union colonel daa zooi o yuun awɔi naai. O ni daa nya British sabira Charles Dickens, o daa zaŋ o yuli. O daa karim o maŋa, ka o baŋsim galisi, amaa salo biɛhigu daa che ka o tumdi yili gbaabu tuma. O ni daa mi karimbu niŋgbuna, Charles Dickens daa chaŋ Wilberforce University ni Oberlin College, ka daa naai chaŋ Dayton, Ohio ka o daa nya ka awari Helen Dickens ma.
O ma, Daisy Jane Dickens (née Green), daa yi Canada, ka o daa tum tuma Reynolds family bɛ ni tumdi paper tuma ni. Daisy tizopaɣa nyɛla Chicago director Pearl G. Pachaco.
== Karimbu ==
Dickens ba mini ma daa kpaŋsi o ni o chaŋ shikuru shɛŋa din bi pirigi niriba ni di sɔŋ o karim. O ba daa yɛli o bihi zaa ni bɛ kpaŋsi ba ka karim ka tum tuma shɛli bɛ ni bɔri. Di zuɣu Dickens daa bɔri ni o naai high school yuun pinaayɔbu ka di paai pinaayɔbu ni yini, ka o daa niŋ li domin o daa chaŋdi wuntaŋi karimbu.
O ni naai o piligu karimbu, Dickens daa deei scholarship ka chaŋ Crane Junior College Chicago ka o daa karim dɔɣite piligu karimbu. O ni daa be Crane Junior College, o daa nya wahala pam domin o nyɛla paɣa n-ti pahi o kulisi. O tɔɣada pam daa niŋdi o alaabee; amaa o daa kuli be professor tooni ni o nya board ni karim baŋda ayibu ka chɛ o tɔɣada.
O ni naai Crane Junior College, Dickens daa deei B.S. University of Illinois yuuni 1932, M.D. University of Illinois College of Medicine yuuni 1934, n-ti pahi master's degree medical science University of Pennsylvania yuuni 1943. O daa nyɛla paɣaba ayi o class ni, ka o ko nyɛ African-American paɣa.
== Dooyili ni daŋ ==
Dickens daa awara Dr. Purvis Henderson yuuni 1943, ka bɛ mali bihi ayi: Dr. Jayne Henderson Brown ni Norman Henderson.
== Tuma ==
Dickens daa tum internship Chicago Provident Hospital yuun ayi, ka o daa wari tuberculosis bɛ ni bi mali liɣiri, ka naai lee resident bihi dɔɣibu yaɣili. O daa nyɛla Virginia M. Alexander so ŋun daa pili Aspiranto Health Home, din daa be North Philadelphia gbaŋgbana ata ni. Saha maa o daa tum paɣaba doro ni bihi dɔɣibu tuma n-ti pahi general tuma. O daa tumdi ni bɛ ni bi mali so, ka di daa kani pam. Kamani saha shɛli o ni daa chaŋ paɣa yini dɔɣibu yili ka bɛ bi mali light. Bɛ daa chɛ ka bed maa labi ka bɛ zaŋ chani ni tiŋa ni light maa n-dɔɣi. Ni di sɔŋ lala toba, Dr. Alexander daa zaŋ bed naayi Aspiranto.
O ni daa tum di ni yuun ayɔbu nyaaŋa, o daa bɔri ni o lahi karim paɣaba doro ni bihi dɔɣibu, ka daa be Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania yuuni yini. O daa naai board exam, ka lee tuuli African American paɣa Ob/gyn board-certified Philadelphia.
Yuuni 1943, Dickens daa kpe residency Harlem Hospital, New York City. O daa naai yuuni 1946 ka bɛ daa ti o American College of Obstetricians and Gynecologists shɛhira gbaŋ.
Yuuni 1948, o daa lee director Obstetrics and Gynecology Department Mercy Douglass hospital, din daa nyɛ racial hospital Philadelphia. O daa be di ni hali ni 1967.
O ni daa chɛ hospital yuuni 1967, Dickens daa yo clinic Penn ni di sɔŋ bihi ban mali bihi. Clinic maa daa ti laɣingu yɛltɔɣa, therapy, karimbu, n-ti pahi dɔɣim tooni lihibu. Yuun ayi nyaaŋa 1969, bɛ daa piigi o dean minority admissions. Yuun anu ni, o daa sɔŋ ka bɛ kpaŋsi minority bihi Penn ni yi 3 paai 64.
O ni daa tum Penn, bɛ daa ti o honorary degree yuuni 1982, ka o daa lahi deei yini yuuni 1979 Medical College of Pennsylvania.
O tuma ni, Dickens daa sabi yɛltɔɣa pam n-ti pahi buku yaɣa bihi dɔɣibu, di chɛbu, n-ti pahi bia doro polo. O daa yɛliya ni o sabu be "Pan American Medical Women's Journal, American Practice and Diagnosis of Treatment, American Journal of OB/GYN, American Journal of Public Health, Journal of Marriage and Family Counseling, American Journal of Orthopsychiatry, ni Women's Wellness".
== Bɔhimbu ==
O ni daa tum clinic maa, Dickens daa bɔri baŋsim bihi dɔɣibu ni doro din yiri o ni polo polo, ka o daa zaŋ o ni nyaa wuhiri bihi ban mali bihi.
O lahi daa tum pam cancer tuma ni karimbu. Dickens daa pili program, National Institute of Health ni daa sɔŋ li, ni bɛ niŋ pap test bɛ baŋ cervical cancer.
O ni daa tum o tuma, bɛ daa ti o pina pam. Di puuni shɛŋa: Gimbel Philadelphia Award "tuma din galisi zaŋ ti niriba", Medical Woman of the Year, Distinguished Daughter of Pennsylvania, Daisy Lumpkin Award, Mercy Douglass Hospital Award, ni Sadie Alexander Award Delta Sigma Theta ni ti li community tuma zuɣu.
== Kum ==
Dickens daa kpi stroke zuɣu o ni daa nyɛ yuun pishi ni anahi, Hahnemann University Hospital, December dabaa ayi 2001.
Pina mini o ni daa chɛ
Yuuni 1986, National Coalition of 100 Black Women daa ti o Candace Award.
Yuuni 1991, Penn Women of Color celebration ni bɛ daa ti o pini din galisi. Bɛ daa boli li Dr. Helen O. Dickens Lifetime Achievement Award. Bɛ ti li ninvuɣu shɛba ban sɔŋ Women of Color pam Penn ni Delaware Valley.
Yuuni 1994, o daa ti University of Pennsylvania o sabu (accession number 1994: 62), ka daa lahi ti yini yuuni 2002 (accession number 2002:7).
Dickens ni Georgios mini Andromachi Papanikolaou n-ti pahi Hashime Murayama ni daa tum cervical cancer polo daa be documentary The Cancer Detectives, din daa piligi March dabaa pishi ni ayɔbu 2024 American Experience.
== Kundivihira; ==
* https://cfmedicine.nlm.nih.gov/physicians/biography_82.html
* https://www.kpbs.org/news/2024/02/27/american-experience-the-cancer-detectives
* Shakir, Ameenah. "Rattling the Collective Consciousness: Helen Dickens and Medical Activism in Philadelphia, 1935–1980." Order No. 3434030 University of Miami, 2010. Ann Arbor: ProQuest. Web. 19 Nov. 2020.
* https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2001-dec-08-me-12828-story.html
* https://cfmedicine.nlm.nih.gov/physicians/biography_82.html
* https://almanac.upenn.edu/archive/v48/n15/deaths.html
* Smith, Jessie Carney (1991). Notable Black American Women: Book 2. Gale Research.
* Notable Black American Women, Book 2. Thomson Gale. 1996. p. 179. <nowiki>ISBN 0810391775</nowiki>.
p1pxz4m5w0tqaelews0hxip6y70mnyg
Patricia Bath
0
33636
145378
145293
2026-07-31T10:55:26Z
Abdul Gafaru 100%
6794
/* Kundivihira; */ added information
145378
wikitext
text/x-wiki
'''PARTRICIA BATH''';
'''Bɛ dɔɣi o la silimiin-goli November dabaa nahi dali, yuuni 1942 ni, New York City, U.S.'''
[[Lahabali kɔligu:Patriciabath.jpg|thumb|Patricia bathBe doɣi o la]]
'''O kpi''' dabaa nahi '''bɛgu pihita 2019, o ni daa nyɛ yuun pisopoin ni ayɔbu , San Francisco, California, U.S.'''
Patricia Era Bath daa nyɛh African American nina dɔɣatei ni salo sɔŋda. Bɛ mi o domin o ni daa kpaŋsi "community eye care" ni o ni daa mali faliŋa din pali cataract tuma. O daa nyɛla tuuli paɣa so ŋun ti kpɛm postgraduate training program nini doro polo, n-ti pahi tuuli paɣa so bɛ ni piigi UCLA Medical Center honorary staff. Bath mi daa nyɛla tuuli African-American so ŋun tum residency nini doro polo New York University. O lahi nyɛla tuuli African-American paɣa so ŋun lee surgeon UCLA Medical Center.
'''Piligu biɛhigu ni Karimbu''';
Bɛ daa dɔɣi Bath yuuni 1942 Harlem, New York. O ba yuli booni o la Rupert, o yi Trinidad, ka o daa nyɛ newspaper sabira, n-ti pahi tuuli black man so ŋun tum New York City Subway motorman. O ba daa kpaŋsi o ni o bɔri alahaala ni tiŋsi din pa o tiŋa. O ma mi daa yi African dapaɣaba mini Cherokee Native Americans.
O ba mini o ma daa kuli wuhiri o ni: "Di chɛ ka a zaŋ a maŋa duŋ di ka a naai o parigibu". O ma daa teli o chemistry set o ni daa nyɛ yuun 12. O ni daa be high school, Bath daa nyɛla National Science Foundation Scholar. Di zuɣu o cancer research daa chaŋ New York saha tooni.
Bath mini o tizobiga daa chaŋ Charles Evans Hughes High School, ka bɛ daa kpaŋsi ba science ni mathematics.
O ni daa nya National Science Foundation Scholarship, o daa tum research Yeshiva University ni Harlem Hospital ni bɛ baŋ cancer, nuhi, ni suhigu laɣimbu. O daa nya ni tumor nyɛla cancer yuli. O lahi daa mali equation din tooi saɣi cancer cell kpaŋbu. Bɛ daa sabi o nyaaŋa scientific paper ni.
Yuuni 1960, o ni daa nyɛ yuun 18, Mademoiselle magazine daa ti o Merit pini.
Bath daa deei Bachelor of Arts chemistry Hunter College yuuni 1964. Ka daa chaŋ Howard University College of Medicine Washington, D.C. O ni daa be Howard, o daa pili Student National Medical Association ka lee o tuuli paɣa president yuuni 1965. O daa naai ka deei M.D. yuuni 1968.
Martin Luther King Jr. ni daa kpi yuuni 1968 nyaaŋa, Bath daa kpe Poor People's Campaign. O daa kpaŋsi Howard medical bihi ka bɛ chaŋ Resurrection City ni bɛ sɔŋ salo.
Bath daa labi Harlem Hospital Center ni o tum internship. O daa nya ni bɛ ni bi nya nini dɔɣite Harlem Hospital. Di zuɣu o daa pili ni o ti bɔri data blind nima polo. O ni daa kpe NYU residency yuuni 1970 hali ni 1973, o daa nyɛla tuuli African American so ŋun naai di.
'''Tuma''';
O ni naai residency, Bath daa tum corneal fellowship Columbia University. Nyaaŋa bɛ daa boli o UCLA Jules Stein Eye Institute ni Charles R. Drew University ni bɛ zaŋ o pili ophthalmology residency program Martin Luther King Jr. Hospital. O daa lee tuuli paɣa dɔɣite UCLA medical school faculty ni.
Yuuni 1974 bɛ daa piigi o assistant chief King-Drew-UCLA Ophthalmology Residency Program, ka yuuni 1983 o daa lee chief. O daa nyɛla tuuli paɣa US puuni zaa ŋun kpɛm ophthalmology residency program.
Yuuni 1978 UCLA, Bath daa pili Ophthalmic Assistant Training Program (OATP). Bɛ ni wuhi so daa nyɛla ni bɛ sɔŋdi blind prevention tuma.
Bath daa pili Keratoprosthesis Program UCLA ni di sɔŋ blind nima nya nini. Ninvuɣu tuhi pam daa nya baŋsim di zuɣu. Yuuni 1983 bɛ daa piigi o kpɛm national keratoprosthesis study.
O ni daa bɔri ni o tum research amaa bɛ daa bi ti o liɣiri, Bath daa chaŋ Europe: France, England, Germany ni o lahi karim. Yuuni 1993 o daa yi UCLA tuma ni, ka bɛ piigi o tuuli paɣa UCLA honorary staff.
Bath daa lahi wuhiri Howard University School of Medicine ni St. George's University. O daa nyɛla telemedicine tuhira, ka yɛli ni virtual labs sɔŋdi dɔɣite nima ni bɛ nya 3D ni bɛ wuhim.
Nini biɛhigu bɔhimbu ni "Community Ophthalmology"
Bath daa sabi tuuli paper din wuhiri ni black nima mali blind pam. O daa nya ni African Americans mali glaucoma din che blind yaa 8 times.
Yuuni 1976, o mini o tɔɣada daa pili nonprofit American Institute for the Prevention of Blindness AIPB Washington D.C. Di niya daa nyɛla "community ophthalmology" - ni bɛ zaŋ nini lihibu, karimbu, ni chɛbu chaŋ tiŋsi ban bi nya dɔɣite.
'''Salo sɔŋsim tuma''';
AIPB daa wuhiri ni "nini nyɛla niriba hakki". Bɛ daa tiri bihi nini kom, vitamin, ni vaccination din chɛri blind. Bath daa chani tiŋsi pam ni o tum tuma, wuhiri, ni yɛli yɛltɔɣa.
O "biɛhigu niŋgbuna din galisi" daa nyɛla o ni daa zaŋ keratoprosthesis labi paɣa yini nini din daa bi nya yuun pihita. Yuuni 2005, o daa chaŋ Tanzania domin cataract daa nyɛla din che bihi blind pam. AIPB daa lahi ti blind shikuru nima computer Tanzania ni Kenya.
President Barack Obama daa bo o na yuuni 2009 ni o sɔŋ commission din lihiri blind bihi digital tuma.
April 2019, Bath daa yɛli Senate ni paɣaba biɛla STEM ni inventors puuni.
O ni mali faliŋa
Yuuni 1980s, Bath daa mali laserphaco probe - faliŋa din zaŋ laser n-chɛ cataract. Di daa pali ka di bi kɔŋdi pam. Di zuɣu o daa lee tuuli African-American paɣa so ŋun deei patent medical tuma zuɣu yuuni 1988.
O device maa nyɛla din zaŋ laser n-nyɛri cataract, n-wari li, n-wi nini, ka zaŋ lens palli kpe. Dunia zaa pa tumdi li. Bath mali patent anu US. 3 zaŋ jɛndi Laserphaco Probe, 1 zaŋ jɛndi ultrasound, 1 zaŋ jɛndi laser mini ultrasound laɣimbu.
O daa kpi yuuni 2019, amaa o tuma pa lahi sɔŋdi niriba miliyɔŋ pam ka bɛ nya baŋsim.
== O Nintiɣili nim mini kpaŋmaŋ pina ==
* Yuuni 1995 ni : o nyɛla ŋun daa deegi kpaŋmaŋ pini yuli booni NAACP Legal Defense mini Educational Fund's Black Woman din nyɛ pin-gahindili .<ref name="StGeorgesUniversity" />
* Yuuni 2000 ni: Smithsonian Museum's Lemelson Center for the Study of Invention and Innovation included her in the Innovative Lives program
* Yuuni 2001 ni : American Medical Women's Association induction into Hall of Fame<ref name="LessonsIveLearned" />
* Yuuni 2006 ni : Tubman's Sheila Award
* Yuuni 2011 ni : Dr. Bath was interviewed for the American Academy of Ophthalmology's Museum of Vision oral history collection that "preserves the memories and experiences of people whose lives are an inspiration."
* Yuuni 2012 ni : Tribeca Film Festival Disruptive Innovation Award
* Yuuni 2013 ni : Association of Black Women Physicians Lifetime Achievement Award for Ophthalmology Contributions<ref name="Dr. Patricia Bath – Just another WordPress site" />
* Yuuni 2014 ni : Alpha Kappa Alpha Presidential Award for Health and medical Sciences
* Yuuni 2014 ni : Howard University Charter Day Award for Distinguished Achievement in Ophthalmology and Medicine<ref name="Dr. Patricia Bath – Just another WordPress site" />
* Yuuni 2017 ni : Medscape one of 12 "Women Physicians who Changed the Course of American Medicine"
* Yuuni 2017 ni : ''Time Magazine'' "Firsts: Women Who Are Changing the World" for being the first to invent and demonstrate laserphaco cataract surgery
* Yuuni 2017 ni : Hunter College Hall of Fame induction
* Yuuni 2018 ni : New York Academy of Medicine John Stearns Medal for Distinguished Contributions in Clinical Practice, for invention of laserphaco cataract surgery
* Yuuni 2018 ni: Alliance for Aging research: Silver Innovator Award for contributions and research towards blindness prevention
* Yuuni 2021 ni , it was announced that she would be one of the first two black women (along with Marian Croak) to be inducted into the National Inventors Hall of Fame.
* Yuuni 2024 ni , inducted into the National Women's Hall of Fame
== Kundivihira; ==
<references group="https://www.uclahealth.org/news/release/in-memoriam-dr-patricia-bath-76-physician-and-inventor-who-helped-restore-or-improve-vision-for-millions" />
8y9294hsqpg82vn6jhiteahts4eusk3
145379
145378
2026-07-31T10:56:25Z
Abdul Gafaru 100%
6794
/* Kundivihira; */ added information
145379
wikitext
text/x-wiki
'''PARTRICIA BATH''';
'''Bɛ dɔɣi o la silimiin-goli November dabaa nahi dali, yuuni 1942 ni, New York City, U.S.'''
[[Lahabali kɔligu:Patriciabath.jpg|thumb|Patricia bathBe doɣi o la]]
'''O kpi''' dabaa nahi '''bɛgu pihita 2019, o ni daa nyɛ yuun pisopoin ni ayɔbu , San Francisco, California, U.S.'''
Patricia Era Bath daa nyɛh African American nina dɔɣatei ni salo sɔŋda. Bɛ mi o domin o ni daa kpaŋsi "community eye care" ni o ni daa mali faliŋa din pali cataract tuma. O daa nyɛla tuuli paɣa so ŋun ti kpɛm postgraduate training program nini doro polo, n-ti pahi tuuli paɣa so bɛ ni piigi UCLA Medical Center honorary staff. Bath mi daa nyɛla tuuli African-American so ŋun tum residency nini doro polo New York University. O lahi nyɛla tuuli African-American paɣa so ŋun lee surgeon UCLA Medical Center.
'''Piligu biɛhigu ni Karimbu''';
Bɛ daa dɔɣi Bath yuuni 1942 Harlem, New York. O ba yuli booni o la Rupert, o yi Trinidad, ka o daa nyɛ newspaper sabira, n-ti pahi tuuli black man so ŋun tum New York City Subway motorman. O ba daa kpaŋsi o ni o bɔri alahaala ni tiŋsi din pa o tiŋa. O ma mi daa yi African dapaɣaba mini Cherokee Native Americans.
O ba mini o ma daa kuli wuhiri o ni: "Di chɛ ka a zaŋ a maŋa duŋ di ka a naai o parigibu". O ma daa teli o chemistry set o ni daa nyɛ yuun 12. O ni daa be high school, Bath daa nyɛla National Science Foundation Scholar. Di zuɣu o cancer research daa chaŋ New York saha tooni.
Bath mini o tizobiga daa chaŋ Charles Evans Hughes High School, ka bɛ daa kpaŋsi ba science ni mathematics.
O ni daa nya National Science Foundation Scholarship, o daa tum research Yeshiva University ni Harlem Hospital ni bɛ baŋ cancer, nuhi, ni suhigu laɣimbu. O daa nya ni tumor nyɛla cancer yuli. O lahi daa mali equation din tooi saɣi cancer cell kpaŋbu. Bɛ daa sabi o nyaaŋa scientific paper ni.
Yuuni 1960, o ni daa nyɛ yuun 18, Mademoiselle magazine daa ti o Merit pini.
Bath daa deei Bachelor of Arts chemistry Hunter College yuuni 1964. Ka daa chaŋ Howard University College of Medicine Washington, D.C. O ni daa be Howard, o daa pili Student National Medical Association ka lee o tuuli paɣa president yuuni 1965. O daa naai ka deei M.D. yuuni 1968.
Martin Luther King Jr. ni daa kpi yuuni 1968 nyaaŋa, Bath daa kpe Poor People's Campaign. O daa kpaŋsi Howard medical bihi ka bɛ chaŋ Resurrection City ni bɛ sɔŋ salo.
Bath daa labi Harlem Hospital Center ni o tum internship. O daa nya ni bɛ ni bi nya nini dɔɣite Harlem Hospital. Di zuɣu o daa pili ni o ti bɔri data blind nima polo. O ni daa kpe NYU residency yuuni 1970 hali ni 1973, o daa nyɛla tuuli African American so ŋun naai di.
'''Tuma''';
O ni naai residency, Bath daa tum corneal fellowship Columbia University. Nyaaŋa bɛ daa boli o UCLA Jules Stein Eye Institute ni Charles R. Drew University ni bɛ zaŋ o pili ophthalmology residency program Martin Luther King Jr. Hospital. O daa lee tuuli paɣa dɔɣite UCLA medical school faculty ni.
Yuuni 1974 bɛ daa piigi o assistant chief King-Drew-UCLA Ophthalmology Residency Program, ka yuuni 1983 o daa lee chief. O daa nyɛla tuuli paɣa US puuni zaa ŋun kpɛm ophthalmology residency program.
Yuuni 1978 UCLA, Bath daa pili Ophthalmic Assistant Training Program (OATP). Bɛ ni wuhi so daa nyɛla ni bɛ sɔŋdi blind prevention tuma.
Bath daa pili Keratoprosthesis Program UCLA ni di sɔŋ blind nima nya nini. Ninvuɣu tuhi pam daa nya baŋsim di zuɣu. Yuuni 1983 bɛ daa piigi o kpɛm national keratoprosthesis study.
O ni daa bɔri ni o tum research amaa bɛ daa bi ti o liɣiri, Bath daa chaŋ Europe: France, England, Germany ni o lahi karim. Yuuni 1993 o daa yi UCLA tuma ni, ka bɛ piigi o tuuli paɣa UCLA honorary staff.
Bath daa lahi wuhiri Howard University School of Medicine ni St. George's University. O daa nyɛla telemedicine tuhira, ka yɛli ni virtual labs sɔŋdi dɔɣite nima ni bɛ nya 3D ni bɛ wuhim.
Nini biɛhigu bɔhimbu ni "Community Ophthalmology"
Bath daa sabi tuuli paper din wuhiri ni black nima mali blind pam. O daa nya ni African Americans mali glaucoma din che blind yaa 8 times.
Yuuni 1976, o mini o tɔɣada daa pili nonprofit American Institute for the Prevention of Blindness AIPB Washington D.C. Di niya daa nyɛla "community ophthalmology" - ni bɛ zaŋ nini lihibu, karimbu, ni chɛbu chaŋ tiŋsi ban bi nya dɔɣite.
'''Salo sɔŋsim tuma''';
AIPB daa wuhiri ni "nini nyɛla niriba hakki". Bɛ daa tiri bihi nini kom, vitamin, ni vaccination din chɛri blind. Bath daa chani tiŋsi pam ni o tum tuma, wuhiri, ni yɛli yɛltɔɣa.
O "biɛhigu niŋgbuna din galisi" daa nyɛla o ni daa zaŋ keratoprosthesis labi paɣa yini nini din daa bi nya yuun pihita. Yuuni 2005, o daa chaŋ Tanzania domin cataract daa nyɛla din che bihi blind pam. AIPB daa lahi ti blind shikuru nima computer Tanzania ni Kenya.
President Barack Obama daa bo o na yuuni 2009 ni o sɔŋ commission din lihiri blind bihi digital tuma.
April 2019, Bath daa yɛli Senate ni paɣaba biɛla STEM ni inventors puuni.
O ni mali faliŋa
Yuuni 1980s, Bath daa mali laserphaco probe - faliŋa din zaŋ laser n-chɛ cataract. Di daa pali ka di bi kɔŋdi pam. Di zuɣu o daa lee tuuli African-American paɣa so ŋun deei patent medical tuma zuɣu yuuni 1988.
O device maa nyɛla din zaŋ laser n-nyɛri cataract, n-wari li, n-wi nini, ka zaŋ lens palli kpe. Dunia zaa pa tumdi li. Bath mali patent anu US. 3 zaŋ jɛndi Laserphaco Probe, 1 zaŋ jɛndi ultrasound, 1 zaŋ jɛndi laser mini ultrasound laɣimbu.
O daa kpi yuuni 2019, amaa o tuma pa lahi sɔŋdi niriba miliyɔŋ pam ka bɛ nya baŋsim.
== O Nintiɣili nim mini kpaŋmaŋ pina ==
* Yuuni 1995 ni : o nyɛla ŋun daa deegi kpaŋmaŋ pini yuli booni NAACP Legal Defense mini Educational Fund's Black Woman din nyɛ pin-gahindili .<ref name="StGeorgesUniversity" />
* Yuuni 2000 ni: Smithsonian Museum's Lemelson Center for the Study of Invention and Innovation included her in the Innovative Lives program
* Yuuni 2001 ni : American Medical Women's Association induction into Hall of Fame<ref name="LessonsIveLearned" />
* Yuuni 2006 ni : Tubman's Sheila Award
* Yuuni 2011 ni : Dr. Bath was interviewed for the American Academy of Ophthalmology's Museum of Vision oral history collection that "preserves the memories and experiences of people whose lives are an inspiration."
* Yuuni 2012 ni : Tribeca Film Festival Disruptive Innovation Award
* Yuuni 2013 ni : Association of Black Women Physicians Lifetime Achievement Award for Ophthalmology Contributions<ref name="Dr. Patricia Bath – Just another WordPress site" />
* Yuuni 2014 ni : Alpha Kappa Alpha Presidential Award for Health and medical Sciences
* Yuuni 2014 ni : Howard University Charter Day Award for Distinguished Achievement in Ophthalmology and Medicine<ref name="Dr. Patricia Bath – Just another WordPress site" />
* Yuuni 2017 ni : Medscape one of 12 "Women Physicians who Changed the Course of American Medicine"
* Yuuni 2017 ni : ''Time Magazine'' "Firsts: Women Who Are Changing the World" for being the first to invent and demonstrate laserphaco cataract surgery
* Yuuni 2017 ni : Hunter College Hall of Fame induction
* Yuuni 2018 ni : New York Academy of Medicine John Stearns Medal for Distinguished Contributions in Clinical Practice, for invention of laserphaco cataract surgery
* Yuuni 2018 ni: Alliance for Aging research: Silver Innovator Award for contributions and research towards blindness prevention
* Yuuni 2021 ni , it was announced that she would be one of the first two black women (along with Marian Croak) to be inducted into the National Inventors Hall of Fame.
* Yuuni 2024 ni , inducted into the National Women's Hall of Fame
== Kundivihira; ==
<references group="https://www.uclahealth.org/news/release/in-memoriam-dr-patricia-bath-76-physician-and-inventor-who-helped-restore-or-improve-vision-for-millions" />
<references group="https://www.uclahealth.org/news/release/in-memoriam-dr-patricia-bath-76-physician-and-inventor-who-helped-restore-or-improve-vision-for-millions" />
0legjhkznsxsnhn16if2t9jhdrny3s2
Dorothy Lavinia Brown
0
33637
145380
145307
2026-07-31T10:58:11Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
145380
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Dorothy Lavinia Brown.jpg|thumb|'''Bɛ dɔɣi o:''' January dabaa ayɔbu, 1914 '''Be:''' Philadelphia, Pennsylvania, U.S.
'''O kpi:''' June dabaa pinaata, 2004 (o ni daa nyɛ yuun 90)
'''Be:''' Nashville, Tennessee, U.S.
'''O tuma:'''
dɔɣite so ŋun chɛri niriba, siyaasa nira, karim baŋda
'''Bɛ mi o:''' tuuli African American paɣa so ŋun kpe Tennessee General Assembly ni
'''O siyaasa laɣingu:''' Democratic Party.]]
=== '''Dorothy Lavinia Brown;''' ===
Dr. Dorothy Lavinia Brown
"Dr. D."<ref>{{Cite web|last=Rust|first=Randal|title=Brown, Dorothy Lavinia|url=https://tennesseeencyclopedia.net/entries/dorothy-lavinia-brown/|access-date=2026-07-28|website=Tennessee Encyclopedia|language=en-US}}</ref>
Bɛ dɔɣi o January dabaa ayɔbu 1914 – O kpi June bɛgu pinaata 2004
Dr. Dorothy Lavinia Brown daa nyɛla African-American dɔɣite so ŋun chɛri, siyaasa nim kpema, ni karim baŋda. O daa nyɛla tuuli paɣa African-American ancestry so ŋun lee surgeon United States Southeast yaɣili. O lahi nyɛla tuuli African American paɣa so ŋun tum Tennessee General Assembly ni domin bɛ daa piigi o Tennessee House of Representatives.<ref>{{Cite book|last=Windsor|first=Laura|url=https://books.google.com.gh/books?id=QtZtkf35CF0C&pg=PA37&redir_esc=y|title=Women in Medicine: An Encyclopedia|date=2002-11-14|publisher=Bloomsbury Academic|isbn=978-1-57607-392-6|language=en}}</ref> O ni daa be House of Representatives, Brown daa tuhiri paɣaba hakki ni black nima hakki. Yuuni 1956, Brown daa lee tuuli paɣa so ŋun bi mali awara Tennessee ka bɛ ti o soli ni o deei bia.
==== Piligu biɛhigu ni Karimbu ====
January 1914, bɛ daa dɔɣi Brown Philadelphia, Pennsylvania. O ni daa nyɛ dabaa anu, o ma Edna Brown daa chɛ o Troy Orphan Asylum, orphanage Troy, New York. Dorothy daa be orphanage maa hali o ni daa pa yuun 12.
O ma ni daa bɔri ni o chaŋ be o sani, Brown daa bolgi o maŋa dabaa anu, amaa o daa labi orphanage maa o dabaa zaa. O ni daa pa yuun 15, Brown daa kpe Troy High School. Shikuru kpema daa baŋ ni Brown bi mali yili, ka o daa saɣisi ni Lola mini Samuel Wesley Redmon zaŋ o. O daa lahi tum mother's helper Mrs. W. F. Jarrett yili Albany, New York. O ni daa nyɛ yuun 15, o daa lahi tum self-service laundry.
O ni naai high school, Brown daa chaŋ Bennett College, historically black college Greensboro, North Carolina. Women's Division of Christian Service of the Methodist Church daa ti o scholarship. Saha maa o daa lahi tum inspector Rochester Army Ordnance Department. O daa naai o class puuni niriba ayi yuuni 1941.
Yuuni 1944, bɛ daa deei Brown ni o chaŋ karim dɔɣite tuma Meharry Medical College, historically black college Nashville. O daa tum internship Harlem Hospital New York City. O ni naai yuuni 1948, ka o be o class puuni niriba ata puuni yini, Brown daa lee resident Hubbard Hospital Meharry yuuni 1949, di ni daa bi bɔri ni bɛ wuhi paɣaba surgery maa. Chief surgeon Matthew Walker, Sr., M.D. daa saɣiti li. Brown daa naai o residency yuuni 1954.
Shɛli din kpaŋsi Brown ni o lee surgeon: o ni daa nya lihibu o ni daa chɛri o tonsil, n-ti pahi o ni daa nya wumbu din che ka o bɔri ni o tum shɛli din che ka African Americans yɛli ba ni ba yɛla.
===== Tuma =====
O piligu, Brown daa sɔŋ World War II ni o dɔɣite tuma. O daa lahi tum inspector Rochester Army Ordnance Department. Brown daa nyɛla chief surgeon Riverside Hospital Nashville yuuni 1957 hali ni 1983. Yuuni 1966, o daa lee tuuli African-American paɣa so bɛ ni piigi Tennessee General Assembly, ka o daa tum di ni yuun ayi.
O ni daa be siyaasa ni, o daa kpaŋma ni bɛ saɣiti abortion rape bee incest ni, n-ti pahi "ma biɛhigu be goli ni" saha. O lahi daa sɔŋ Negro History Act, din yɛli ni public shikuru nima Tennessee niŋ program Negro History Week ni bɛ teei African Americans tuma.
Yuuni 1959, Brown daa lee tuuli black paɣa surgeon so ŋun lee fellow American College of Surgeons.
Yuuni 1968, Brown daa bɔri ni o kpe Tennessee Senate, amaa o daa bi nya nasara domin o ni daa sɔŋ abortion soli zuɣu. Di nyaaŋa o daa labi o dɔɣite tuma Riverside Hospital. O daa lahi tum attending surgeon George W. Hubbard mini General Hospitals, ka o daa nyɛ director education Riverside mini Meharry Hospitals. O daa lahi nyɛla surgery professor Meharry Medical College, ka sɔŋ National Institutes of Health National Heart, Lung and Blood Institute.
Brown daa lahi be Joint Committee on Opportunities for Women in Medicine, American Medical Association ni daa pili li. O daa nyɛla NAACP member ni o tuhiri black nima hakki.
Brown daa sabi o biɛhigu taarihi, yɛltɔɣa, ni kpaŋsibu buku.
====== Pina ======
Yuuni 1959, o daa lee paɣaba ata so ŋun lee Fellow American College of Surgeons, ka o nyɛ tuuli African-American paɣa. Yuuni 1971, bɛ daa zaŋ o yuli boli Dorothy L. Brown Women's Residence Meharry Medical College. O daa lahi deei honorary doctorate degree Russell Sage College Troy, New York, ni Bennett College Greensboro, North Carolina. Bennett College ni Cumberland University daa lahi ti o honorary degree Humanities polo.
Brown daa be Bennett College board of trustees ni Delta Sigma Theta sorority. Bɛ daa ti o Horatio Alger Award yuuni 1994 ni Carnegie Foundation humanitarian award yuuni 1993.
====== O biɛhigu ======
Yuuni 1956, Brown daa saɣiti ni o deei bia so o patient so ŋun daa bi mali awara Riverside Hospital ni daa dɔɣi. Brown daa bɔri bia ka mi ni di kani. Di zuɣu o daa lee tuuli paɣa so ŋun bi mali awara Tennessee ka bɛ saɣiti ni o deei bia. O daa boli bia maa Lola Denise Brown, ni o teei o so ŋun zooi o Lola. Nyaaŋa o daa lahi deei bidibiga Kevin.
Brown daa nyɛla United Methodist Church member.
== Kundivihira; ==
<references group="http://archives.gcah.org/bitstream/handle/10516/7304/article24.aspx.htm?sequence=2" />
<references />https://chaamp.virginia.edu/node/4175
r6k0tw3n22xkk5zsvl5ndbck279ccha
Mona Hanna-Attisha
0
33645
145318
145256
2026-07-30T13:00:51Z
Abdul Gafaru 100%
6794
Added information
145318
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Dr. Mona Hanna-Attisha .jpg|thumb|Dr. Mona Hanna Attisha
{| class="wikitable"
!Born
|Mona Hanna9 December 1976 (age 49)
Sheffield, England, UK
|-
!Other names
|
* Dr. Mona
* Mona Hanna-Attisha
|-
!Alma mater
|University of Michigan (B.S., M.P.H)Michigan State University (M.D.)
|-
!Occupations
|Pediatrician and professor
|-
!Employer(s)
|Michigan State University (professor)Hurley Medical Center (pediatrician)
|-
!Known for
|Uncovering the Flint water crisis
|-
!Awards
|
* Time100 Impact Awards in Health (2026)
* Bernard Lown Award for Social Responsibility in Medicine (2022)
* Vilcek-Gold Award for Humanism in Healthcare (2019)
* Heinz Award in Public Policy (2017)
* Time Magazine's Most Influential People (2016)
* Politico 50 (2016)
* Ridenhour Prize for Truth-Telling (2016)
* PEN American Center James C. Goodall Freedom of Expression Award (2016)
|}
]]
== '''Dr. Mona Hanna''' ; ==
Bɛ dɔɣi o December dabaa awɔi 1976, Sheffield, England
O daa na mi o yuli: Mona Hanna-Attisha
Dr. Mona Hanna nyɛla bihi dɔɣite, karim baŋda, ni salo lahiʒibu tuhira. O research daa wuhiya Flint kom doro maa. January 2024, o daa pili tiŋa zaa "prenatal ni bia cash prescription" program din tuuli US - o boli li *Rx Kids. O lahi sabi buku yuuni 2018 ka boli li What the Eyes Don't See. The New York Times daa piigi li yuun maa buku 100 din be tooni ni.
=== '''Piligu biɛhigu;''' ===
Bɛ daa dɔɣi Mona Hanna Sheffield, England. O ba mini o ma nyɛla Iraqi scientists ban daa bolgi Baath gomnanti saha. O daa zooi Royal Oak, Michigan ka naai Kimball High School.
Karimbu
O daa deei Bachelor of Science University of Michigan School for Environment and Sustainability. O daa lahi deei Master of Public Health Management and Policy University of Michigan School of Public Health. O daa lahi deei medical degree Michigan State University College of Human Medicine.
O daa naai o residency ni chief residency Wayne State University / Children's Hospital of Michigan.
===== '''Tuma'''; =====
Yuuni 2009, Hanna daa tum associate pediatric program director Children's Hospital of Michigan. O daa wuhiri residents 100+, ka pili karimbu, ni online karimbu.
Yuuni 2011, bɛ daa piigi o director Hurley Medical Center pediatric residency program. O daa lahi wuhi faculty ni "master clinical teacher series". Yuuni 2012, bɛ daa piigi o Michigan Board of Directors American Academy of Pediatrics (AAP).
Yuuni 2013, Michigan Governor Rick Snyder daa piigi o Public Health Code Advisory Committee ni bɛ ti lihi Michigan Public Health Code.
Yuuni 2015, Hanna daa chɛ ka Hurley Children's Clinic labi Flint Farmers' Market zuɣu domin dɔɣite nima ni tooi yɛli o bɔra ni bɛ di binbindira din mali vitamins. O peers daa ti o Michigan State University's William B. Weil, Jr., MD Endowed Distinguished Pediatric Faculty Award domin o tuma nabiɛla.
====== Flint Kom Doro ======
Late 2015, o zɔɣu Elin Betanzo daa yɛli o ni Flint kom puuni ka treatment ka, ka lead tooi be di ni. Engineer Marc Edwards mi daa nya ni corrosion inhibitors ka ka di che ka lead kpɛ kom ni.
Hanna daa pili research ni electronic medical records data. O daa nya ni bihi ban mali lead pam 5 micrograms blood ni daa yi 2.1% kpaŋ chaŋ 4% saha shɛli bɛ ni taɣi Flint kom Lake Huron ni ka chaŋ Flint River. Tiŋa yaɣa kom ni lead pam maa, bihi maa lead mi daa kpaŋ pam.
Domin di nyɛla salo doro, o daa yɛli salo o nyaaŋa September 24, 2015 press conference ni, ka o research na bi peer-review. Nandoya Flint daa yɛli ni niriba, taba bihi, chɛ Flint tap kom. Michigan Department of Environmental Quality daa wuɣi o ka boli o "unfortunate researcher". Amaa dabaa 10 nyaaŋa Detroit Free Press daa lahi nya din gba gari o ni nya. Di nyaaŋa Michigan gomnanti daa saɣiti ni o daa yɛli tiɛhi.
Bɛ daa lahi pahi o Flint Water Interagency Coordinating Committee ni Michigan Child Lead Poisoning Elimination Board.
January 14, 2016, Michigan State University ni Hurley Children's Hospital daa yɛli ni Hanna kpɛm "Pediatric Public Health Initiative" ni bɛ sɔŋ Flint bihi ban nya lead. Governor Snyder daa lahi teei o ni Edwards January 19, 2016. Community Foundation of Greater Flint mi daa pili "Flint Child Health and Development Fund" - yuun yini ni bɛ daa laɣim liɣiri 17 million dollars.
O research daa bahi American Journal of Public Health February 2016. O daa lahi yɛli US House of Representatives April 2016 ni bɛ sɔŋ Flint. July 2016, CDC daa lahi saɣiti o nyaaŋa. Di zuɣu federal gomnanti daa ti Flint 100 million dollars, state mi 250 million dollars.
January 2017, Hanna daa nya grant ni o pili "Flint Registry" - program din lihiri Flint kom doro niriba yuun kpee. March 2017, Governor daa piigi o vice-chair Child Lead Exposure Elimination Commission.
====== Buku ======
Yuuni 2018, o buku What the Eyes Don't See daa bahi Random House. Bɛ daa yɛli ni di nyɛla "Grisham thriller" bɛhigu. New York Times daa piigi li 100 Notable Books 2018, n-ti pahi NPR Science Friday "Best Science Book 2018". O daa bo liɣiri shɛli ni o ti Flint Child Health and Development Fund. Hollywood mi daa ti o soli ni bɛ zaŋ li n-lee movie.
Yuuni 2019, Michigan daa lahi piigi li "Michigan Notable Book". Shikuru nima pam Michigan, Rhode Island, Maryland daa lahi zaŋ li n-ti karim.;
February 2020
Hanna daa chaŋ yɛli U.S. House of Representatives Committee on Energy and Commerce Subcommittee on Environment and Climate Change ni EPA's Lead and Copper Rule taɣibu maa nyɛla "din nyɛ bɔbigu ka bi galisi". O daa yɛli ni "di bi saɣi di tuuli doro maa, ka di bi che ka bɛ nya salo doro din be ti kom ni namin."[68]
July 2020
Bɛ daa piigi Hanna C.S. Mott Endowed Professor of Public Health Michigan State University College of Human Medicine. Bɛ daa lahi piigi o ni o ni Michigan Governor Gretchen Whitmer kpɛm "Protect Michigan Commission".[69][70]
April 2021
Hanna daa lahi chaŋ yɛli U.S. House of Representatives' Committee on Ways and Means ni bɛ sɔŋ tiŋgbani maa kom tuunsi, ni bɛ niŋ maani ni bɛ yi lead pipes ni.[71][72]
February 2022
O daa lahi yɛli Committee on Ways and Means Subcommittee on Select Revenue Measures ni "ti kom tuunsi nyɛla salo doro" ka yɛli ni Infrastructure Investment and Job Act sɔŋbu galisi ni bɛ yi lead pipes ni.[73][74]
March 2023
Bɛ daa piigi Hanna Associate Dean for Public Health Michigan State University College of Human Medicine.[75]
Rx Kids Program - Liɣiri Sɔŋsim Bihi mini Ma
April 2023
Charles Stewart Mott Foundation daa ti liɣiri sɔŋ Hanna ni o kpɛm Rx Kids - US puuni tuuli tiŋa zaa program din bɔri ni di chɛ biɛhigu tuhi ka che doro. Di nyɛla ni bɛ ti ma ban be puu ni ni bihi liɣiri ka bi bɔri ni bɛ labi.[76]
Bɛ daa pili Rx Kids domin research wuhi ni yili ni liɣiri soŋdi paa ka bihi dɔɣim naai, ka biɛhigu tuhi kpaŋ chaŋ yuun yini puuni. Bɛ daa nya sɔɣu Child Tax Credit 2021 ni daa chɛ ka bihi biɛhigu tuhi gbai hali. Dr. Hanna mi daa yɛli ni "biɛhigu tuhi chɛbu nyɛla dɔɣite tuma".[77][78][79][80][81]
Di ni tumdi shɛm:
Ma ni be puu ni: $1,500 cash
Bia ni dɔɣi hali ni yuun yini: $500 yuuni kam
Di niya nyɛla ni di chɛ biɛhigu tuhi, n-ti pahi ni ma mini bia nya lahiʒibu.[81]
August 2024
Rx Kids daa yɛli ni Kalamazoo lee o tuuli tiŋa din pahi. Bɛ daa mi ni yuuni kam di tooi sɔŋ bihi 800. Bɛ daa pili niŋdi yuli February 1, 2025.[82][83]
2025
Hanna daa kpaŋsi Rx Kids chaŋ Michigan yaɣa pam: Upper Peninsula, Detroit, ni Lansing yaɣa.[84][85][86][87][88][89]
June 2025
Rx Kids daa yɛli ni bɛ daa ti Michigan yili nima liɣiri gari $10 million. July 2025 data wuhi ni:
Kom di bɔra kpaŋa
Yili tuhi gbaai gbai
Bihi dɔɣim piligu ni doro gbaai gbai[90][91]
October 2025
Michigan gomnanti daa ti liɣiri $270 million ni bɛ kpaŋsi program maa tiŋgbani zaa yuun 3 puuni. Bɛ daa mi ni di tooi pa bihi 100,000.[92][93]
January - May 2026
Rx Kids daa lahi kpaŋ chaŋ Michigan yaɣa pam. Detroit daa lee tiŋa din galisi - yuuni kam o sɔŋdi bihi 8,000. Bɛ daa lahi kpe Upper Peninsula, Montmorency County, Mount Clemens, ni Center Line.
Di nyaaŋa program maa daa pa tiŋsi 60+, ka yuuni kam o sɔŋdi bihi 23,000.[94][95][96][97][98]
Bɛ ni nya shɛli:
Bɛ daa nya ni bihi dɔɣim piligu gbaai, bia niɣisi gbaai, ni NICU kpibu gbaai. Yili ni liɣiri lihibu mi kpaŋa, ka bihi yɛligu doro gbaai. Liɣiri mi lahi wolgi tiŋsi ni daa.[99][100]
== Kundivihira; ==
i70gf9as1jqk2nqqde86asj1y774vhi
145370
145318
2026-07-31T07:39:51Z
Mbahayam
8851
Added text
145370
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Dr. Mona Hanna-Attisha .jpg|thumb|Dr. Mona Hanna Attisha
{| class="wikitable"
!Born
|Mona Hanna9 December 1976 (age 49)
Sheffield, England, UK
|-
!Other names
|
* Dr. Mona
* Mona Hanna-Attisha
|-
!Alma mater
|University of Michigan (B.S., M.P.H)Michigan State University (M.D.)
|-
!Occupations
|Pediatrician and professor
|-
!Employer(s)
|Michigan State University (professor)Hurley Medical Center (pediatrician)
|-
!Known for
|Uncovering the Flint water crisis
|-
!Awards
|
* Time100 Impact Awards in Health (2026)
* Bernard Lown Award for Social Responsibility in Medicine (2022)
* Vilcek-Gold Award for Humanism in Healthcare (2019)
* Heinz Award in Public Policy (2017)
* Time Magazine's Most Influential People (2016)
* Politico 50 (2016)
* Ridenhour Prize for Truth-Telling (2016)
* PEN American Center James C. Goodall Freedom of Expression Award (2016)
|}
]]
== '''Dr. Mona Hanna''' ; ==
Bɛ dɔɣi o la silimiin-goli December dabaa awɔi dali, yuuni 1976 ni, Sheffield, England
O daa na mi o yuli: Mona Hanna-Attisha
Dr. Mona Hanna nyɛla bihi dɔɣite, karim baŋda, ni salo lahiʒibu tuhira. O research daa wuhiya Flint kom doro maa. January 2024, o daa pili tiŋa zaa "prenatal ni bia cash prescription" program din tuuli US - o boli li *Rx Kids. O lahi sabi buku yuuni 2018 ka boli li What the Eyes Don't See. The New York Times daa piigi li yuun maa buku 100 din be tooni ni.
=== '''Piligu biɛhigu;''' ===
Bɛ daa dɔɣi Mona Hanna Sheffield, England. O ba mini o ma nyɛla Iraqi scientists ban daa bolgi Baath gomnanti saha. O daa zooi Royal Oak, Michigan ka naai Kimball High School.
Karimbu
O daa deei Bachelor of Science University of Michigan School for Environment and Sustainability. O daa lahi deei Master of Public Health Management and Policy University of Michigan School of Public Health. O daa lahi deei medical degree Michigan State University College of Human Medicine.
O daa naai o residency ni chief residency Wayne State University / Children's Hospital of Michigan.
===== '''Tuma'''; =====
Yuuni 2009, Hanna daa tum associate pediatric program director Children's Hospital of Michigan. O daa wuhiri residents 100+, ka pili karimbu, ni online karimbu.
Yuuni 2011, bɛ daa piigi o director Hurley Medical Center pediatric residency program. O daa lahi wuhi faculty ni "master clinical teacher series". Yuuni 2012, bɛ daa piigi o Michigan Board of Directors American Academy of Pediatrics (AAP).
Yuuni 2013, Michigan Governor Rick Snyder daa piigi o Public Health Code Advisory Committee ni bɛ ti lihi Michigan Public Health Code.
Yuuni 2015, Hanna daa chɛ ka Hurley Children's Clinic labi Flint Farmers' Market zuɣu domin dɔɣite nima ni tooi yɛli o bɔra ni bɛ di binbindira din mali vitamins. O peers daa ti o Michigan State University's William B. Weil, Jr., MD Endowed Distinguished Pediatric Faculty Award domin o tuma nabiɛla.
====== Flint Kom Doro ======
Late 2015, o zɔɣu Elin Betanzo daa yɛli o ni Flint kom puuni ka treatment ka, ka lead tooi be di ni. Engineer Marc Edwards mi daa nya ni corrosion inhibitors ka ka di che ka lead kpɛ kom ni.
Hanna daa pili research ni electronic medical records data. O daa nya ni bihi ban mali lead pam 5 micrograms blood ni daa yi 2.1% kpaŋ chaŋ 4% saha shɛli bɛ ni taɣi Flint kom Lake Huron ni ka chaŋ Flint River. Tiŋa yaɣa kom ni lead pam maa, bihi maa lead mi daa kpaŋ pam.
Domin di nyɛla salo doro, o daa yɛli salo o nyaaŋa September 24, 2015 press conference ni, ka o research na bi peer-review. Nandoya Flint daa yɛli ni niriba, taba bihi, chɛ Flint tap kom. Michigan Department of Environmental Quality daa wuɣi o ka boli o "unfortunate researcher". Amaa dabaa 10 nyaaŋa Detroit Free Press daa lahi nya din gba gari o ni nya. Di nyaaŋa Michigan gomnanti daa saɣiti ni o daa yɛli tiɛhi.
Bɛ daa lahi pahi o Flint Water Interagency Coordinating Committee ni Michigan Child Lead Poisoning Elimination Board.
January 14, 2016, Michigan State University ni Hurley Children's Hospital daa yɛli ni Hanna kpɛm "Pediatric Public Health Initiative" ni bɛ sɔŋ Flint bihi ban nya lead. Governor Snyder daa lahi teei o ni Edwards January 19, 2016. Community Foundation of Greater Flint mi daa pili "Flint Child Health and Development Fund" - yuun yini ni bɛ daa laɣim liɣiri 17 million dollars.
O research daa bahi American Journal of Public Health February 2016. O daa lahi yɛli US House of Representatives April 2016 ni bɛ sɔŋ Flint. July 2016, CDC daa lahi saɣiti o nyaaŋa. Di zuɣu federal gomnanti daa ti Flint 100 million dollars, state mi 250 million dollars.
January 2017, Hanna daa nya grant ni o pili "Flint Registry" - program din lihiri Flint kom doro niriba yuun kpee. March 2017, Governor daa piigi o vice-chair Child Lead Exposure Elimination Commission.
====== Buku ======
Yuuni 2018, o buku What the Eyes Don't See daa bahi Random House. Bɛ daa yɛli ni di nyɛla "Grisham thriller" bɛhigu. New York Times daa piigi li 100 Notable Books 2018, n-ti pahi NPR Science Friday "Best Science Book 2018". O daa bo liɣiri shɛli ni o ti Flint Child Health and Development Fund. Hollywood mi daa ti o soli ni bɛ zaŋ li n-lee movie.
Yuuni 2019, Michigan daa lahi piigi li "Michigan Notable Book". Shikuru nima pam Michigan, Rhode Island, Maryland daa lahi zaŋ li n-ti karim.;
February 2020
Hanna daa chaŋ yɛli U.S. House of Representatives Committee on Energy and Commerce Subcommittee on Environment and Climate Change ni EPA's Lead and Copper Rule taɣibu maa nyɛla "din nyɛ bɔbigu ka bi galisi". O daa yɛli ni "di bi saɣi di tuuli doro maa, ka di bi che ka bɛ nya salo doro din be ti kom ni namin."[68]
July 2020
Bɛ daa piigi Hanna C.S. Mott Endowed Professor of Public Health Michigan State University College of Human Medicine. Bɛ daa lahi piigi o ni o ni Michigan Governor Gretchen Whitmer kpɛm "Protect Michigan Commission".[69][70]
April 2021
Hanna daa lahi chaŋ yɛli U.S. House of Representatives' Committee on Ways and Means ni bɛ sɔŋ tiŋgbani maa kom tuunsi, ni bɛ niŋ maani ni bɛ yi lead pipes ni.[71][72]
February 2022
O daa lahi yɛli Committee on Ways and Means Subcommittee on Select Revenue Measures ni "ti kom tuunsi nyɛla salo doro" ka yɛli ni Infrastructure Investment and Job Act sɔŋbu galisi ni bɛ yi lead pipes ni.[73][74]
March 2023
Bɛ daa piigi Hanna Associate Dean for Public Health Michigan State University College of Human Medicine.[75]
Rx Kids Program - Liɣiri Sɔŋsim Bihi mini Ma
April 2023
Charles Stewart Mott Foundation daa ti liɣiri sɔŋ Hanna ni o kpɛm Rx Kids - US puuni tuuli tiŋa zaa program din bɔri ni di chɛ biɛhigu tuhi ka che doro. Di nyɛla ni bɛ ti ma ban be puu ni ni bihi liɣiri ka bi bɔri ni bɛ labi.[76]
Bɛ daa pili Rx Kids domin research wuhi ni yili ni liɣiri soŋdi paa ka bihi dɔɣim naai, ka biɛhigu tuhi kpaŋ chaŋ yuun yini puuni. Bɛ daa nya sɔɣu Child Tax Credit 2021 ni daa chɛ ka bihi biɛhigu tuhi gbai hali. Dr. Hanna mi daa yɛli ni "biɛhigu tuhi chɛbu nyɛla dɔɣite tuma".[77][78][79][80][81]
Di ni tumdi shɛm:
Ma ni be puu ni: $1,500 cash
Bia ni dɔɣi hali ni yuun yini: $500 yuuni kam
Di niya nyɛla ni di chɛ biɛhigu tuhi, n-ti pahi ni ma mini bia nya lahiʒibu.[81]
August 2024
Rx Kids daa yɛli ni Kalamazoo lee o tuuli tiŋa din pahi. Bɛ daa mi ni yuuni kam di tooi sɔŋ bihi 800. Bɛ daa pili niŋdi yuli February 1, 2025.[82][83]
2025
Hanna daa kpaŋsi Rx Kids chaŋ Michigan yaɣa pam: Upper Peninsula, Detroit, ni Lansing yaɣa.[84][85][86][87][88][89]
June 2025
Rx Kids daa yɛli ni bɛ daa ti Michigan yili nima liɣiri gari $10 million. July 2025 data wuhi ni:
Kom di bɔra kpaŋa
Yili tuhi gbaai gbai
Bihi dɔɣim piligu ni doro gbaai gbai[90][91]
October 2025
Michigan gomnanti daa ti liɣiri $270 million ni bɛ kpaŋsi program maa tiŋgbani zaa yuun 3 puuni. Bɛ daa mi ni di tooi pa bihi 100,000.[92][93]
January - May 2026
Rx Kids daa lahi kpaŋ chaŋ Michigan yaɣa pam. Detroit daa lee tiŋa din galisi - yuuni kam o sɔŋdi bihi 8,000. Bɛ daa lahi kpe Upper Peninsula, Montmorency County, Mount Clemens, ni Center Line.
Di nyaaŋa program maa daa pa tiŋsi 60+, ka yuuni kam o sɔŋdi bihi 23,000.[94][95][96][97][98]
Bɛ ni nya shɛli:
Bɛ daa nya ni bihi dɔɣim piligu gbaai, bia niɣisi gbaai, ni NICU kpibu gbaai. Yili ni liɣiri lihibu mi kpaŋa, ka bihi yɛligu doro gbaai. Liɣiri mi lahi wolgi tiŋsi ni daa.[99][100]
== Kundivihira; ==
5lnlleyhlst5alntd0rso06kvgm47qw
145371
145370
2026-07-31T07:40:47Z
Mbahayam
8851
Added text
145371
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Dr. Mona Hanna-Attisha .jpg|thumb|Dr. Mona Hanna Attisha
{| class="wikitable"
!Born
|Mona Hanna9 December 1976 (age 49)
Sheffield, England, UK
|-
!Other names
|
* Dr. Mona
* Mona Hanna-Attisha
|-
!Alma mater
|University of Michigan (B.S., M.P.H)Michigan State University (M.D.)
|-
!Occupations
|Pediatrician and professor
|-
!Employer(s)
|Michigan State University (professor)Hurley Medical Center (pediatrician)
|-
!Known for
|Uncovering the Flint water crisis
|-
!Awards
|
* Time100 Impact Awards in Health (2026)
* Bernard Lown Award for Social Responsibility in Medicine (2022)
* Vilcek-Gold Award for Humanism in Healthcare (2019)
* Heinz Award in Public Policy (2017)
* Time Magazine's Most Influential People (2016)
* Politico 50 (2016)
* Ridenhour Prize for Truth-Telling (2016)
* PEN American Center James C. Goodall Freedom of Expression Award (2016)
|}
]]
== '''Dr. Mona Hanna''' ; ==
Bɛ dɔɣi o la silimiin-goli December dabaa awɔi dali, yuuni 1976 ni, Sheffield, England
O daa na mi o yuli: Mona Hanna-Attisha
Dr. Mona Hanna nyɛla bihi dɔɣite, karim baŋda, ni salo lahiʒibu tuhira. O research daa wuhiya Flint kom doro maa. Silimiin-goli January puuni yuuni 2024 ni, o daa pili tiŋa zaa "prenatal ni bia cash prescription" program din tuuli US - o boli li *Rx Kids. O lahi sabi buku yuuni 2018 ka boli li What the Eyes Don't See. The New York Times daa piigi li yuun maa buku 100 din be tooni ni.
=== '''Piligu biɛhigu;''' ===
Bɛ daa dɔɣi Mona Hanna Sheffield, England. O ba mini o ma nyɛla Iraqi scientists ban daa bolgi Baath gomnanti saha. O daa zooi Royal Oak, Michigan ka naai Kimball High School.
Karimbu
O daa deei Bachelor of Science University of Michigan School for Environment and Sustainability. O daa lahi deei Master of Public Health Management and Policy University of Michigan School of Public Health. O daa lahi deei medical degree Michigan State University College of Human Medicine.
O daa naai o residency ni chief residency Wayne State University / Children's Hospital of Michigan.
===== '''Tuma'''; =====
Yuuni 2009, Hanna daa tum associate pediatric program director Children's Hospital of Michigan. O daa wuhiri residents 100+, ka pili karimbu, ni online karimbu.
Yuuni 2011, bɛ daa piigi o director Hurley Medical Center pediatric residency program. O daa lahi wuhi faculty ni "master clinical teacher series". Yuuni 2012, bɛ daa piigi o Michigan Board of Directors American Academy of Pediatrics (AAP).
Yuuni 2013, Michigan Governor Rick Snyder daa piigi o Public Health Code Advisory Committee ni bɛ ti lihi Michigan Public Health Code.
Yuuni 2015, Hanna daa chɛ ka Hurley Children's Clinic labi Flint Farmers' Market zuɣu domin dɔɣite nima ni tooi yɛli o bɔra ni bɛ di binbindira din mali vitamins. O peers daa ti o Michigan State University's William B. Weil, Jr., MD Endowed Distinguished Pediatric Faculty Award domin o tuma nabiɛla.
====== Flint Kom Doro ======
Late 2015, o zɔɣu Elin Betanzo daa yɛli o ni Flint kom puuni ka treatment ka, ka lead tooi be di ni. Engineer Marc Edwards mi daa nya ni corrosion inhibitors ka ka di che ka lead kpɛ kom ni.
Hanna daa pili research ni electronic medical records data. O daa nya ni bihi ban mali lead pam 5 micrograms blood ni daa yi 2.1% kpaŋ chaŋ 4% saha shɛli bɛ ni taɣi Flint kom Lake Huron ni ka chaŋ Flint River. Tiŋa yaɣa kom ni lead pam maa, bihi maa lead mi daa kpaŋ pam.
Domin di nyɛla salo doro, o daa yɛli salo o nyaaŋa September 24, 2015 press conference ni, ka o research na bi peer-review. Nandoya Flint daa yɛli ni niriba, taba bihi, chɛ Flint tap kom. Michigan Department of Environmental Quality daa wuɣi o ka boli o "unfortunate researcher". Amaa dabaa 10 nyaaŋa Detroit Free Press daa lahi nya din gba gari o ni nya. Di nyaaŋa Michigan gomnanti daa saɣiti ni o daa yɛli tiɛhi.
Bɛ daa lahi pahi o Flint Water Interagency Coordinating Committee ni Michigan Child Lead Poisoning Elimination Board.
January 14, 2016, Michigan State University ni Hurley Children's Hospital daa yɛli ni Hanna kpɛm "Pediatric Public Health Initiative" ni bɛ sɔŋ Flint bihi ban nya lead. Governor Snyder daa lahi teei o ni Edwards January 19, 2016. Community Foundation of Greater Flint mi daa pili "Flint Child Health and Development Fund" - yuun yini ni bɛ daa laɣim liɣiri 17 million dollars.
O research daa bahi American Journal of Public Health February 2016. O daa lahi yɛli US House of Representatives April 2016 ni bɛ sɔŋ Flint. July 2016, CDC daa lahi saɣiti o nyaaŋa. Di zuɣu federal gomnanti daa ti Flint 100 million dollars, state mi 250 million dollars.
January 2017, Hanna daa nya grant ni o pili "Flint Registry" - program din lihiri Flint kom doro niriba yuun kpee. March 2017, Governor daa piigi o vice-chair Child Lead Exposure Elimination Commission.
====== Buku ======
Yuuni 2018, o buku What the Eyes Don't See daa bahi Random House. Bɛ daa yɛli ni di nyɛla "Grisham thriller" bɛhigu. New York Times daa piigi li 100 Notable Books 2018, n-ti pahi NPR Science Friday "Best Science Book 2018". O daa bo liɣiri shɛli ni o ti Flint Child Health and Development Fund. Hollywood mi daa ti o soli ni bɛ zaŋ li n-lee movie.
Yuuni 2019, Michigan daa lahi piigi li "Michigan Notable Book". Shikuru nima pam Michigan, Rhode Island, Maryland daa lahi zaŋ li n-ti karim.;
February 2020
Hanna daa chaŋ yɛli U.S. House of Representatives Committee on Energy and Commerce Subcommittee on Environment and Climate Change ni EPA's Lead and Copper Rule taɣibu maa nyɛla "din nyɛ bɔbigu ka bi galisi". O daa yɛli ni "di bi saɣi di tuuli doro maa, ka di bi che ka bɛ nya salo doro din be ti kom ni namin."[68]
July 2020
Bɛ daa piigi Hanna C.S. Mott Endowed Professor of Public Health Michigan State University College of Human Medicine. Bɛ daa lahi piigi o ni o ni Michigan Governor Gretchen Whitmer kpɛm "Protect Michigan Commission".[69][70]
April 2021
Hanna daa lahi chaŋ yɛli U.S. House of Representatives' Committee on Ways and Means ni bɛ sɔŋ tiŋgbani maa kom tuunsi, ni bɛ niŋ maani ni bɛ yi lead pipes ni.[71][72]
February 2022
O daa lahi yɛli Committee on Ways and Means Subcommittee on Select Revenue Measures ni "ti kom tuunsi nyɛla salo doro" ka yɛli ni Infrastructure Investment and Job Act sɔŋbu galisi ni bɛ yi lead pipes ni.[73][74]
March 2023
Bɛ daa piigi Hanna Associate Dean for Public Health Michigan State University College of Human Medicine.[75]
Rx Kids Program - Liɣiri Sɔŋsim Bihi mini Ma
April 2023
Charles Stewart Mott Foundation daa ti liɣiri sɔŋ Hanna ni o kpɛm Rx Kids - US puuni tuuli tiŋa zaa program din bɔri ni di chɛ biɛhigu tuhi ka che doro. Di nyɛla ni bɛ ti ma ban be puu ni ni bihi liɣiri ka bi bɔri ni bɛ labi.[76]
Bɛ daa pili Rx Kids domin research wuhi ni yili ni liɣiri soŋdi paa ka bihi dɔɣim naai, ka biɛhigu tuhi kpaŋ chaŋ yuun yini puuni. Bɛ daa nya sɔɣu Child Tax Credit 2021 ni daa chɛ ka bihi biɛhigu tuhi gbai hali. Dr. Hanna mi daa yɛli ni "biɛhigu tuhi chɛbu nyɛla dɔɣite tuma".[77][78][79][80][81]
Di ni tumdi shɛm:
Ma ni be puu ni: $1,500 cash
Bia ni dɔɣi hali ni yuun yini: $500 yuuni kam
Di niya nyɛla ni di chɛ biɛhigu tuhi, n-ti pahi ni ma mini bia nya lahiʒibu.[81]
August 2024
Rx Kids daa yɛli ni Kalamazoo lee o tuuli tiŋa din pahi. Bɛ daa mi ni yuuni kam di tooi sɔŋ bihi 800. Bɛ daa pili niŋdi yuli February 1, 2025.[82][83]
2025
Hanna daa kpaŋsi Rx Kids chaŋ Michigan yaɣa pam: Upper Peninsula, Detroit, ni Lansing yaɣa.[84][85][86][87][88][89]
June 2025
Rx Kids daa yɛli ni bɛ daa ti Michigan yili nima liɣiri gari $10 million. July 2025 data wuhi ni:
Kom di bɔra kpaŋa
Yili tuhi gbaai gbai
Bihi dɔɣim piligu ni doro gbaai gbai[90][91]
October 2025
Michigan gomnanti daa ti liɣiri $270 million ni bɛ kpaŋsi program maa tiŋgbani zaa yuun 3 puuni. Bɛ daa mi ni di tooi pa bihi 100,000.[92][93]
January - May 2026
Rx Kids daa lahi kpaŋ chaŋ Michigan yaɣa pam. Detroit daa lee tiŋa din galisi - yuuni kam o sɔŋdi bihi 8,000. Bɛ daa lahi kpe Upper Peninsula, Montmorency County, Mount Clemens, ni Center Line.
Di nyaaŋa program maa daa pa tiŋsi 60+, ka yuuni kam o sɔŋdi bihi 23,000.[94][95][96][97][98]
Bɛ ni nya shɛli:
Bɛ daa nya ni bihi dɔɣim piligu gbaai, bia niɣisi gbaai, ni NICU kpibu gbaai. Yili ni liɣiri lihibu mi kpaŋa, ka bihi yɛligu doro gbaai. Liɣiri mi lahi wolgi tiŋsi ni daa.[99][100]
== Kundivihira; ==
jf2ja1xaopuvixhdsju3mf4gqi153en
Catherine Hamlin
0
33648
145372
145314
2026-07-31T07:44:30Z
Mbahayam
8851
Added text
145372
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Elinor Catherine Hamlin'''(nee Nicholson; nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimiin -goli January bɛɣu pishi ni anahi dali , yuuni 1924 ni– March 18, 2020) nyɛla Australian bia dɔɣibu dɔɣite ni paɣaba dɔɣite. O mini o yidaana, New Zealander Reginald Hamlin, bɛ zaa daa pili Addis Ababa Fistula Hospital - tiŋgbani zaa hospital din yɛn lihiri paɣaba ban mali childbirth injury ka ti ba free surgery. Bɛ lahi daa pili laɣingu din ka paashee, Hamlin Fistula Ethiopia.[1]
United Nations agency UNFPA daa mi Hamlin ni o nyɛ tuuli fistula surgery niŋda domin o daa mali yaɣa paɣaba ban mali obstetric fistula. Hamlin nima mini hospital tumtumda daa ti paɣaba gari 60,000 obstetric fistula tuma. O daa kpi Addis Ababa March 18, 2020.[2][3]
== O daŋ mini shikuru bohimbu ==
Elinor Catherine Nicholson daa zo Sydney suburb Ryde, "The Hermitage". O nyɛla o ba Elinor mini Theodore Nicholson bihi ayɔbu ni yino. O daa chaŋ Frensham School, Mittagong, ka naai o chaŋ University of Sydney ka naai medical school yuuni 1946. O ni daa naai internship St Joseph's Hospital, Auburn NSW, ni St George's Hospital, Kogarah, o daa lee Crown Street Women's Hospital bia dɔɣibu resident.[4][5]
Yuuni 1950, o daa kuli New Zealander Reginald Hamlin QSO OBE, ŋun daa nyɛ dɔɣite ni Crown Street medical superintendent.[4]
== Addis Ababa Fistula Hospital ==
Yuuni 1958, Hamlin nima daa nya Ethiopian gomnanti advert The Lancet medical journal ni bɛ bɔra obstetrician ni gynaecologist ni o pili midwifery school Princess Tsehai Hospital, Addis Ababa. Hospital maa nyɛla emperor ni daa mɛ li o bia ni o bia ka bɛ kpi dɔɣim zuɣu. Bɛ daa garim yuuni 1959 ni bɛ bia Richard ŋun daa nyɛ yuun 6.[5][6]
Saha maa Australia ni America obstetric fistula daa lee "academic rarity". Amaa bɛ ni daa nya paɣaba pam ni o na, bɛ daa mi ni bɛ mɛ hospital din lihiri li ko. Yuuni 1974, bɛ daa pili Addis Ababa Fistula Hospital - tiŋgbani zaa tuuli modern fistula hospital.[7][8]
2003 ni 2010 sunsuuni, Catherine Hamlin daa lahi pili fistula treatment shee bunahi Ethiopia yaɣa din be ka chɛ. Di nyɛla domin yaɣa maa puuni fistula galisi domin bɛ bi nya prenatal care. Shee anahi maa be Bahir Dar, Mekele, Yirgalem, Harar, ni Mettu. Addis Ababa Fistula Hospital ni Hamlin Fistula Ethiopia shee anahi maa daa ti paɣaba gari 60,000.[2][9]
Hamlin daa be o cottage hospital maa yili puuni, ka daa lahi tumdi hospital tuma ni paɣaba lihibu hali ni o kpibu 2020. Reg Hamlin mi daa tumdi hospital tuma, ka be board of trustees hali ni o kpibu 1993.[8]
== Fistula chɛbu ni labi dabiɛm program ==
Hamlin daa pili program Ethiopia zaa ni bɛ chɛ obstetric fistula. O daa yɛli ni midwifery nyɛla din kpaŋsi ni fistula ku niŋ. O daa yɛli ni "di yi niŋ ka bɛ pahi midwife baŋda yili kam, fistula ni gbaai gbai".*[10]
Yuuni 2007 o daa pili Hamlin College of Midwives. Hamlin Fistula Ethiopia deeri bihi miri tiŋsi ni, ka ti ba scholarship yuun 4 ni bɛ naai Bachelor of Science (Midwifery). Bɛ ni naai, bɛ labi bɛ tiŋsi ni bɛ tum tuma. November 2019 hali, midwives 170 naai; 92 na be karimbu ni. *Hamlin Fistula Ethiopia mini Ethiopian gomnanti tumda ni bɛ ti resources ni midwives 80 government midwifery clinics Ethiopia yaɣa.[11]
O ni daa bɔri ni o lih paɣa zaa, o daa lahi mɛ rehabilitation centre 2002. Bɛ boli li Desta Mender - Amharic ni di gbunni nyɛ "Joy Village". Ethiopian gomnanti daa ti li tiŋa. Di be Addis Ababa Fistula Hospital bɔbigu km 10. Desta Mender mali yili 10 zaŋ n-ti paɣaba ban mali doro katiŋa ka bɛ na bɔri lihibu. Centre maa puuni paɣaba karim karimbu, kalinli, yɛltɔɣa sɔŋsim, *ni tuma baŋsim.*[12][13][14]
== Kundivihira ==
https://en.wikipedia.org/wiki/File:Globe_current.svg
* Hamlin, Catherine; Little, John (2016). The hospital by the river (2nd ed.). Sydney, Australia: Pan Macmillan Australia Pty Ltd. <nowiki>ISBN 978-1-74353-781-7</nowiki>.
* Awards and Culture Branch, Department of Prime Minister and Cabinet (26 January 1983). "Its an Honour". itsanhonour.gov.au. Canberra: Commonwealth of Australia. Archived from the original on 29 June 2011. Retrieved 20 June 2010
r0slyirqyd5fr3ip435yv4goik2wv94
145373
145372
2026-07-31T07:45:43Z
Mbahayam
8851
Added text
145373
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Elinor Catherine Hamlin'''(nee Nicholson; nyɛla bɛ ni dɔɣi so silimiin -goli January bɛɣu pishi ni anahi dali , yuuni 1924 ni– ka o kani silimiin-goli March bɛɣu pinaanii dali, yuuni 2020 ni) nyɛla Australian bia dɔɣibu dɔɣite ni paɣaba dɔɣite. O mini o yidaana, New Zealander Reginald Hamlin, bɛ zaa daa pili Addis Ababa Fistula Hospital - tiŋgbani zaa hospital din yɛn lihiri paɣaba ban mali childbirth injury ka ti ba free surgery. Bɛ lahi daa pili laɣingu din ka paashee, Hamlin Fistula Ethiopia.[1]
United Nations agency UNFPA daa mi Hamlin ni o nyɛ tuuli fistula surgery niŋda domin o daa mali yaɣa paɣaba ban mali obstetric fistula. Hamlin nima mini hospital tumtumda daa ti paɣaba gari 60,000 obstetric fistula tuma. O daa kpi Addis Ababa March 18, 2020.[2][3]
== O daŋ mini shikuru bohimbu ==
Elinor Catherine Nicholson daa zo Sydney suburb Ryde, "The Hermitage". O nyɛla o ba Elinor mini Theodore Nicholson bihi ayɔbu ni yino. O daa chaŋ Frensham School, Mittagong, ka naai o chaŋ University of Sydney ka naai medical school yuuni 1946. O ni daa naai internship St Joseph's Hospital, Auburn NSW, ni St George's Hospital, Kogarah, o daa lee Crown Street Women's Hospital bia dɔɣibu resident.[4][5]
Yuuni 1950, o daa kuli New Zealander Reginald Hamlin QSO OBE, ŋun daa nyɛ dɔɣite ni Crown Street medical superintendent.[4]
== Addis Ababa Fistula Hospital ==
Yuuni 1958, Hamlin nima daa nya Ethiopian gomnanti advert The Lancet medical journal ni bɛ bɔra obstetrician ni gynaecologist ni o pili midwifery school Princess Tsehai Hospital, Addis Ababa. Hospital maa nyɛla emperor ni daa mɛ li o bia ni o bia ka bɛ kpi dɔɣim zuɣu. Bɛ daa garim yuuni 1959 ni bɛ bia Richard ŋun daa nyɛ yuun 6.[5][6]
Saha maa Australia ni America obstetric fistula daa lee "academic rarity". Amaa bɛ ni daa nya paɣaba pam ni o na, bɛ daa mi ni bɛ mɛ hospital din lihiri li ko. Yuuni 1974, bɛ daa pili Addis Ababa Fistula Hospital - tiŋgbani zaa tuuli modern fistula hospital.[7][8]
2003 ni 2010 sunsuuni, Catherine Hamlin daa lahi pili fistula treatment shee bunahi Ethiopia yaɣa din be ka chɛ. Di nyɛla domin yaɣa maa puuni fistula galisi domin bɛ bi nya prenatal care. Shee anahi maa be Bahir Dar, Mekele, Yirgalem, Harar, ni Mettu. Addis Ababa Fistula Hospital ni Hamlin Fistula Ethiopia shee anahi maa daa ti paɣaba gari 60,000.[2][9]
Hamlin daa be o cottage hospital maa yili puuni, ka daa lahi tumdi hospital tuma ni paɣaba lihibu hali ni o kpibu 2020. Reg Hamlin mi daa tumdi hospital tuma, ka be board of trustees hali ni o kpibu 1993.[8]
== Fistula chɛbu ni labi dabiɛm program ==
Hamlin daa pili program Ethiopia zaa ni bɛ chɛ obstetric fistula. O daa yɛli ni midwifery nyɛla din kpaŋsi ni fistula ku niŋ. O daa yɛli ni "di yi niŋ ka bɛ pahi midwife baŋda yili kam, fistula ni gbaai gbai".*[10]
Yuuni 2007 o daa pili Hamlin College of Midwives. Hamlin Fistula Ethiopia deeri bihi miri tiŋsi ni, ka ti ba scholarship yuun 4 ni bɛ naai Bachelor of Science (Midwifery). Bɛ ni naai, bɛ labi bɛ tiŋsi ni bɛ tum tuma. November 2019 hali, midwives 170 naai; 92 na be karimbu ni. *Hamlin Fistula Ethiopia mini Ethiopian gomnanti tumda ni bɛ ti resources ni midwives 80 government midwifery clinics Ethiopia yaɣa.[11]
O ni daa bɔri ni o lih paɣa zaa, o daa lahi mɛ rehabilitation centre 2002. Bɛ boli li Desta Mender - Amharic ni di gbunni nyɛ "Joy Village". Ethiopian gomnanti daa ti li tiŋa. Di be Addis Ababa Fistula Hospital bɔbigu km 10. Desta Mender mali yili 10 zaŋ n-ti paɣaba ban mali doro katiŋa ka bɛ na bɔri lihibu. Centre maa puuni paɣaba karim karimbu, kalinli, yɛltɔɣa sɔŋsim, *ni tuma baŋsim.*[12][13][14]
== Kundivihira ==
https://en.wikipedia.org/wiki/File:Globe_current.svg
* Hamlin, Catherine; Little, John (2016). The hospital by the river (2nd ed.). Sydney, Australia: Pan Macmillan Australia Pty Ltd. <nowiki>ISBN 978-1-74353-781-7</nowiki>.
* Awards and Culture Branch, Department of Prime Minister and Cabinet (26 January 1983). "Its an Honour". itsanhonour.gov.au. Canberra: Commonwealth of Australia. Archived from the original on 29 June 2011. Retrieved 20 June 2010
60pwmp1ujaaak14wxe9dg7skepq2w6h
Margaret Chan
0
33656
145347
145257
2026-07-30T23:25:54Z
Abdul Gafaru 100%
6794
/* Kundivihira; */ added information
145347
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Margaret Hamilton 1966.jpg|thumb|Margaret]]
Margaret Chan nyɛla China mini Canada bilchina ka bɛ dɔɣi o silimin goli August biɛɣu pishi ni yini, yuuni 1947. O nyɛla ʒɛmana alaafee baŋda mini siyaasa nira. O nyɛla dooyili lana ŋun yidana yuli booni David Chan ŋun nye nina dokte.
== '''O Pilli mini Shikuru''' ==
Margaret Chan nyɛla bɛ ni dɔɣi so ka lahi wumsi o Hong Kong. O yaan nim' yila Shunde Guangdong. Margaret Chan nyɛla ŋun daa chaŋ Northecote college of Education nti Karim ka deei degree din jɛndi Home Economics. O daa Lani chaŋ University of Western Ontario din be Canada la nti karim alaafee bomma baŋsim shɛli ti ni booni Doctor of Medicine yuuni 1977. O daa lahi chaŋ National University Of Singapore nti Karim Masters din jɛndi salo alaafee ti ni mi shɛli Public Health yuuni 1985.
== '''Tuma''' ==
Margaret Chan ni daa yɛn pili tuma o daa pilimi ni dokte tuma yuuni 1978 silimin goli December Hong Kong dundoŋ ni. Di yuun' pia ni yini nyaanga, silimin goli November yuuni 1989, ka o daa nye kpamli n-lɛbi kpeen paa zaŋti Hong Kong yaɣili. Yuuni 1994, silimin goli June ni Margaret Chan daa lɛbi Hong Kong paɣ' tuuli bɛ ni pii so ni o lɛbi kpɛma nti bɛ alaafee yaɣili ( department of Health).
Margaret Chan ni daa nye Hong Kong alaafee yaɣili kpema daa chaŋ viɛnyala amaa doriti ayi ndaa nahim bɛ tiŋgbani maa ka daa bii o zuɣu pam. Tuuli maa n-nye doro daa kana ka di yuli booni Influenza. Lala doro daa gbaarila binkobiri nti tabili daadama. Binkobiri kamani noonsi, ni nohi ka lala doro ŋɔ daa gbaara. Di ni daa kana o daa niŋ kam ni o tɔɣisi ti salo maa ka bɛ baŋ doro ni yi shɛli na. O daa moni mi hali nti yɛri ba ni biɛɣu kam ŋun ŋubirila noo nimdi. Doro ŋɔ ni daa chaŋ ka ti labina, bɛ daa galim o pam amaa baŋdiba ni daa niŋ bɛ vihigu, bɛ daa yɛliya ni ka o sani bee o gɛltoɣ' yɛra ndaa che ka doro ŋɔ labina.
Doro din pahi ayi ndaa nye ti ni boli shɛli SARS bee Severe acute respiratory syndrome. Lala doro ŋɔ daa kamina yuuni 2002. Lala doro ŋɔ daa kula niriba paa kobisita yini ka ka di daa che ka niri galim ka feei Margaret Chan pam.
Margaret Chan daa lɛbi andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) zuɣulan' paa. Poi ka o daa naan lɛbi zuɣulan' paa ŋɔ, o daa chala o Hong Kong alaafee yaɣili ( department of health) zuɣulan' talila ka daa naan yi chaŋ ti doli lala Andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2003. O daa lɛbila zuɣulan' paa nti andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2005.
Margaret Chan daa lɛbi anduniya alaafee laɣingu( World Health Organization) zuɣulana yuuni 2006 hali ni yuuni 2017. Andunia alaafee laɣingu ( World health organization) zuɣulana tali nyɛla din diri yuma anu anu ka Margaret Chan dili buyi zuɣu din gbai silimin goli November yuuni 2006 hali ni silimin goli June yuuni 2012 ka bɛ daa naan labi piigi o silimin goli July dahin yini yuuni 2012 hali ni silimin goli June biɛɣu pihita yuuni 2017.
=== O Tuuli Saha - First Term ===
Margaret Chan ni Russian Prime Minister Vladimir Putin 2009
February 2007, Chan daa chɛ ka humanitarian ni civil society niriba ni Doctors Without Borders yina ka bɔli o zuɣu. Di sɔŋ o ni daa chaŋ Thailand ka yɛli ni generic medicines maa viɛla ka.[24]
2010, ninsala daa yina ka bɔli Chan ni o "crying wolf" 2009 flu pandemic zuɣu, dama di daa bi galisi ka bɛ ni daa teei shɛm.[25]
April 2010 o ni daa chaŋ North Korea, Chan daa yɛli ni kom bɔbu be tiŋgbani maa ni, amma North Korea lafee yaɣili nyɛla tiŋgbana pam ni bori ni bɛ mali shɛm dama doctor nima galisi. O daa lahi yɛli ni buɣim ka bɛ niŋ tiŋgbani maa ni, ka di nyɛla yɛla paa Asia yaɣili shɛŋa ni.
Chan yɛltɔɣa maa daa yo ka gari o paɣa Gro Harlem Brundtland so ŋun daa yɛli 2001 ni North Korea lafee yaɣili bɛhi ka di kɔhira. Ninsala pam daa yina ka bɔli o yɛltɔɣa maa, ni Wall Street Journal editorial shɛli ni daa boli di "surreal". Di daa lahi yɛli, _"Ms. Chan either winking at the reality to maintain contact with the North bee o zali o maŋa ka bɛ nyaɣisi o."_[26][27][28]
2011, dama donor tiŋgbana mali laɣiri taɣibu, WHO daa gbarigi o budget $1 billion ka yi tuma 300 headquarters ni Chan sani.[29]
O 2nd Saha - Second Term
Margaret Chan ni Brazilian President Dilma Rousseff 2016
WHO daa bɔli ni o daa sabi Syria government President Bashar al-Assad zuɣu saha ka polio labi tiŋgbani maa ni 2013 naabu.[30]
2014 ni 2015, bɛ daa lahi bɔli Chan pam dama WHO daa bi yɛri yɛri Ebola virus West Africa ni.[31][32]
2016, WHA ni daa bɔli o, Chan daa pili Health Emergencies Programme.
WHO Nyaaŋa
2018, Chan daa kpe Task Force on Fiscal Policy for Health ni, group shɛli Michael R. Bloomberg ni Lawrence H. Summers ni daa kpa ka di tooi chɛ ka niriba ku ni noncommunicable diseases laɣiri policy ni.
Di yuuni maa, bɛ daa lahi pi o Boao Forum for Asia Council of Advisors.[33][34]
December 2021, 2021 Hong Kong legislative election saha, Chan daa yɛli ni election maa ni "patriots" ko ka tooi tum government ni:
_"Election system paa maa nyɛla din viɛla Hong Kong, ni o yuma naabu, ni Hong Kong democracy ni yi kpe dabisili dabisili."_[35]
August 2022, Nancy Pelosi ni daa chaŋ Taiwan, Chan daa yɛli:
_"O nyɛla US government niriba 3rd, Pelosi ni daa chaŋ Taiwan US sooja bɔri puuni nyɛla China yili yɛla kpebu, ka di chɛ ka China suhudoo ni o tiŋgbani gɔli, ka nyɛ one-China yɛltɔɣa taɣibu, ka chɛri Taiwan Strait suhudoo ni Sino-US yɛltɔɣa taɣibu."_[36]
== Kundivihira; ==
* http://lfpress.ca/newsstand/News/Local/2006/10/13/2017113.html
agbpzjijcfb6tljiqxhevyqzv7isrqe
145349
145347
2026-07-30T23:26:40Z
Abdul Gafaru 100%
6794
/* Kundivihira; */ added information
145349
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Margaret Hamilton 1966.jpg|thumb|Margaret]]
Margaret Chan nyɛla China mini Canada bilchina ka bɛ dɔɣi o silimin goli August biɛɣu pishi ni yini, yuuni 1947. O nyɛla ʒɛmana alaafee baŋda mini siyaasa nira. O nyɛla dooyili lana ŋun yidana yuli booni David Chan ŋun nye nina dokte.
== '''O Pilli mini Shikuru''' ==
Margaret Chan nyɛla bɛ ni dɔɣi so ka lahi wumsi o Hong Kong. O yaan nim' yila Shunde Guangdong. Margaret Chan nyɛla ŋun daa chaŋ Northecote college of Education nti Karim ka deei degree din jɛndi Home Economics. O daa Lani chaŋ University of Western Ontario din be Canada la nti karim alaafee bomma baŋsim shɛli ti ni booni Doctor of Medicine yuuni 1977. O daa lahi chaŋ National University Of Singapore nti Karim Masters din jɛndi salo alaafee ti ni mi shɛli Public Health yuuni 1985.
== '''Tuma''' ==
Margaret Chan ni daa yɛn pili tuma o daa pilimi ni dokte tuma yuuni 1978 silimin goli December Hong Kong dundoŋ ni. Di yuun' pia ni yini nyaanga, silimin goli November yuuni 1989, ka o daa nye kpamli n-lɛbi kpeen paa zaŋti Hong Kong yaɣili. Yuuni 1994, silimin goli June ni Margaret Chan daa lɛbi Hong Kong paɣ' tuuli bɛ ni pii so ni o lɛbi kpɛma nti bɛ alaafee yaɣili ( department of Health).
Margaret Chan ni daa nye Hong Kong alaafee yaɣili kpema daa chaŋ viɛnyala amaa doriti ayi ndaa nahim bɛ tiŋgbani maa ka daa bii o zuɣu pam. Tuuli maa n-nye doro daa kana ka di yuli booni Influenza. Lala doro daa gbaarila binkobiri nti tabili daadama. Binkobiri kamani noonsi, ni nohi ka lala doro ŋɔ daa gbaara. Di ni daa kana o daa niŋ kam ni o tɔɣisi ti salo maa ka bɛ baŋ doro ni yi shɛli na. O daa moni mi hali nti yɛri ba ni biɛɣu kam ŋun ŋubirila noo nimdi. Doro ŋɔ ni daa chaŋ ka ti labina, bɛ daa galim o pam amaa baŋdiba ni daa niŋ bɛ vihigu, bɛ daa yɛliya ni ka o sani bee o gɛltoɣ' yɛra ndaa che ka doro ŋɔ labina.
Doro din pahi ayi ndaa nye ti ni boli shɛli SARS bee Severe acute respiratory syndrome. Lala doro ŋɔ daa kamina yuuni 2002. Lala doro ŋɔ daa kula niriba paa kobisita yini ka ka di daa che ka niri galim ka feei Margaret Chan pam.
Margaret Chan daa lɛbi andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) zuɣulan' paa. Poi ka o daa naan lɛbi zuɣulan' paa ŋɔ, o daa chala o Hong Kong alaafee yaɣili ( department of health) zuɣulan' talila ka daa naan yi chaŋ ti doli lala Andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2003. O daa lɛbila zuɣulan' paa nti andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2005.
Margaret Chan daa lɛbi anduniya alaafee laɣingu( World Health Organization) zuɣulana yuuni 2006 hali ni yuuni 2017. Andunia alaafee laɣingu ( World health organization) zuɣulana tali nyɛla din diri yuma anu anu ka Margaret Chan dili buyi zuɣu din gbai silimin goli November yuuni 2006 hali ni silimin goli June yuuni 2012 ka bɛ daa naan labi piigi o silimin goli July dahin yini yuuni 2012 hali ni silimin goli June biɛɣu pihita yuuni 2017.
=== O Tuuli Saha - First Term ===
Margaret Chan ni Russian Prime Minister Vladimir Putin 2009
February 2007, Chan daa chɛ ka humanitarian ni civil society niriba ni Doctors Without Borders yina ka bɔli o zuɣu. Di sɔŋ o ni daa chaŋ Thailand ka yɛli ni generic medicines maa viɛla ka.[24]
2010, ninsala daa yina ka bɔli Chan ni o "crying wolf" 2009 flu pandemic zuɣu, dama di daa bi galisi ka bɛ ni daa teei shɛm.[25]
April 2010 o ni daa chaŋ North Korea, Chan daa yɛli ni kom bɔbu be tiŋgbani maa ni, amma North Korea lafee yaɣili nyɛla tiŋgbana pam ni bori ni bɛ mali shɛm dama doctor nima galisi. O daa lahi yɛli ni buɣim ka bɛ niŋ tiŋgbani maa ni, ka di nyɛla yɛla paa Asia yaɣili shɛŋa ni.
Chan yɛltɔɣa maa daa yo ka gari o paɣa Gro Harlem Brundtland so ŋun daa yɛli 2001 ni North Korea lafee yaɣili bɛhi ka di kɔhira. Ninsala pam daa yina ka bɔli o yɛltɔɣa maa, ni Wall Street Journal editorial shɛli ni daa boli di "surreal". Di daa lahi yɛli, _"Ms. Chan either winking at the reality to maintain contact with the North bee o zali o maŋa ka bɛ nyaɣisi o."_[26][27][28]
2011, dama donor tiŋgbana mali laɣiri taɣibu, WHO daa gbarigi o budget $1 billion ka yi tuma 300 headquarters ni Chan sani.[29]
O 2nd Saha - Second Term
Margaret Chan ni Brazilian President Dilma Rousseff 2016
WHO daa bɔli ni o daa sabi Syria government President Bashar al-Assad zuɣu saha ka polio labi tiŋgbani maa ni 2013 naabu.[30]
2014 ni 2015, bɛ daa lahi bɔli Chan pam dama WHO daa bi yɛri yɛri Ebola virus West Africa ni.[31][32]
2016, WHA ni daa bɔli o, Chan daa pili Health Emergencies Programme.
WHO Nyaaŋa
2018, Chan daa kpe Task Force on Fiscal Policy for Health ni, group shɛli Michael R. Bloomberg ni Lawrence H. Summers ni daa kpa ka di tooi chɛ ka niriba ku ni noncommunicable diseases laɣiri policy ni.
Di yuuni maa, bɛ daa lahi pi o Boao Forum for Asia Council of Advisors.[33][34]
December 2021, 2021 Hong Kong legislative election saha, Chan daa yɛli ni election maa ni "patriots" ko ka tooi tum government ni:
_"Election system paa maa nyɛla din viɛla Hong Kong, ni o yuma naabu, ni Hong Kong democracy ni yi kpe dabisili dabisili."_[35]
August 2022, Nancy Pelosi ni daa chaŋ Taiwan, Chan daa yɛli:
_"O nyɛla US government niriba 3rd, Pelosi ni daa chaŋ Taiwan US sooja bɔri puuni nyɛla China yili yɛla kpebu, ka di chɛ ka China suhudoo ni o tiŋgbani gɔli, ka nyɛ one-China yɛltɔɣa taɣibu, ka chɛri Taiwan Strait suhudoo ni Sino-US yɛltɔɣa taɣibu."_[36]
== Kundivihira; ==
* http://lfpress.ca/newsstand/News/Local/2006/10/13/2017113.html
* https://www.bloomberg.org/press/releases/task-force-address-preventable-leading-causes-death-noncommunicable-diseases-fiscal-policy/
h75522yl1677fkpx6ol4yqqzn7om4av
145350
145349
2026-07-30T23:27:18Z
Abdul Gafaru 100%
6794
/* Kundivihira; */ added information
145350
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Margaret Hamilton 1966.jpg|thumb|Margaret]]
Margaret Chan nyɛla China mini Canada bilchina ka bɛ dɔɣi o silimin goli August biɛɣu pishi ni yini, yuuni 1947. O nyɛla ʒɛmana alaafee baŋda mini siyaasa nira. O nyɛla dooyili lana ŋun yidana yuli booni David Chan ŋun nye nina dokte.
== '''O Pilli mini Shikuru''' ==
Margaret Chan nyɛla bɛ ni dɔɣi so ka lahi wumsi o Hong Kong. O yaan nim' yila Shunde Guangdong. Margaret Chan nyɛla ŋun daa chaŋ Northecote college of Education nti Karim ka deei degree din jɛndi Home Economics. O daa Lani chaŋ University of Western Ontario din be Canada la nti karim alaafee bomma baŋsim shɛli ti ni booni Doctor of Medicine yuuni 1977. O daa lahi chaŋ National University Of Singapore nti Karim Masters din jɛndi salo alaafee ti ni mi shɛli Public Health yuuni 1985.
== '''Tuma''' ==
Margaret Chan ni daa yɛn pili tuma o daa pilimi ni dokte tuma yuuni 1978 silimin goli December Hong Kong dundoŋ ni. Di yuun' pia ni yini nyaanga, silimin goli November yuuni 1989, ka o daa nye kpamli n-lɛbi kpeen paa zaŋti Hong Kong yaɣili. Yuuni 1994, silimin goli June ni Margaret Chan daa lɛbi Hong Kong paɣ' tuuli bɛ ni pii so ni o lɛbi kpɛma nti bɛ alaafee yaɣili ( department of Health).
Margaret Chan ni daa nye Hong Kong alaafee yaɣili kpema daa chaŋ viɛnyala amaa doriti ayi ndaa nahim bɛ tiŋgbani maa ka daa bii o zuɣu pam. Tuuli maa n-nye doro daa kana ka di yuli booni Influenza. Lala doro daa gbaarila binkobiri nti tabili daadama. Binkobiri kamani noonsi, ni nohi ka lala doro ŋɔ daa gbaara. Di ni daa kana o daa niŋ kam ni o tɔɣisi ti salo maa ka bɛ baŋ doro ni yi shɛli na. O daa moni mi hali nti yɛri ba ni biɛɣu kam ŋun ŋubirila noo nimdi. Doro ŋɔ ni daa chaŋ ka ti labina, bɛ daa galim o pam amaa baŋdiba ni daa niŋ bɛ vihigu, bɛ daa yɛliya ni ka o sani bee o gɛltoɣ' yɛra ndaa che ka doro ŋɔ labina.
Doro din pahi ayi ndaa nye ti ni boli shɛli SARS bee Severe acute respiratory syndrome. Lala doro ŋɔ daa kamina yuuni 2002. Lala doro ŋɔ daa kula niriba paa kobisita yini ka ka di daa che ka niri galim ka feei Margaret Chan pam.
Margaret Chan daa lɛbi andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) zuɣulan' paa. Poi ka o daa naan lɛbi zuɣulan' paa ŋɔ, o daa chala o Hong Kong alaafee yaɣili ( department of health) zuɣulan' talila ka daa naan yi chaŋ ti doli lala Andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2003. O daa lɛbila zuɣulan' paa nti andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2005.
Margaret Chan daa lɛbi anduniya alaafee laɣingu( World Health Organization) zuɣulana yuuni 2006 hali ni yuuni 2017. Andunia alaafee laɣingu ( World health organization) zuɣulana tali nyɛla din diri yuma anu anu ka Margaret Chan dili buyi zuɣu din gbai silimin goli November yuuni 2006 hali ni silimin goli June yuuni 2012 ka bɛ daa naan labi piigi o silimin goli July dahin yini yuuni 2012 hali ni silimin goli June biɛɣu pihita yuuni 2017.
=== O Tuuli Saha - First Term ===
Margaret Chan ni Russian Prime Minister Vladimir Putin 2009
February 2007, Chan daa chɛ ka humanitarian ni civil society niriba ni Doctors Without Borders yina ka bɔli o zuɣu. Di sɔŋ o ni daa chaŋ Thailand ka yɛli ni generic medicines maa viɛla ka.[24]
2010, ninsala daa yina ka bɔli Chan ni o "crying wolf" 2009 flu pandemic zuɣu, dama di daa bi galisi ka bɛ ni daa teei shɛm.[25]
April 2010 o ni daa chaŋ North Korea, Chan daa yɛli ni kom bɔbu be tiŋgbani maa ni, amma North Korea lafee yaɣili nyɛla tiŋgbana pam ni bori ni bɛ mali shɛm dama doctor nima galisi. O daa lahi yɛli ni buɣim ka bɛ niŋ tiŋgbani maa ni, ka di nyɛla yɛla paa Asia yaɣili shɛŋa ni.
Chan yɛltɔɣa maa daa yo ka gari o paɣa Gro Harlem Brundtland so ŋun daa yɛli 2001 ni North Korea lafee yaɣili bɛhi ka di kɔhira. Ninsala pam daa yina ka bɔli o yɛltɔɣa maa, ni Wall Street Journal editorial shɛli ni daa boli di "surreal". Di daa lahi yɛli, _"Ms. Chan either winking at the reality to maintain contact with the North bee o zali o maŋa ka bɛ nyaɣisi o."_[26][27][28]
2011, dama donor tiŋgbana mali laɣiri taɣibu, WHO daa gbarigi o budget $1 billion ka yi tuma 300 headquarters ni Chan sani.[29]
O 2nd Saha - Second Term
Margaret Chan ni Brazilian President Dilma Rousseff 2016
WHO daa bɔli ni o daa sabi Syria government President Bashar al-Assad zuɣu saha ka polio labi tiŋgbani maa ni 2013 naabu.[30]
2014 ni 2015, bɛ daa lahi bɔli Chan pam dama WHO daa bi yɛri yɛri Ebola virus West Africa ni.[31][32]
2016, WHA ni daa bɔli o, Chan daa pili Health Emergencies Programme.
WHO Nyaaŋa
2018, Chan daa kpe Task Force on Fiscal Policy for Health ni, group shɛli Michael R. Bloomberg ni Lawrence H. Summers ni daa kpa ka di tooi chɛ ka niriba ku ni noncommunicable diseases laɣiri policy ni.
Di yuuni maa, bɛ daa lahi pi o Boao Forum for Asia Council of Advisors.[33][34]
December 2021, 2021 Hong Kong legislative election saha, Chan daa yɛli ni election maa ni "patriots" ko ka tooi tum government ni:
_"Election system paa maa nyɛla din viɛla Hong Kong, ni o yuma naabu, ni Hong Kong democracy ni yi kpe dabisili dabisili."_[35]
August 2022, Nancy Pelosi ni daa chaŋ Taiwan, Chan daa yɛli:
_"O nyɛla US government niriba 3rd, Pelosi ni daa chaŋ Taiwan US sooja bɔri puuni nyɛla China yili yɛla kpebu, ka di chɛ ka China suhudoo ni o tiŋgbani gɔli, ka nyɛ one-China yɛltɔɣa taɣibu, ka chɛri Taiwan Strait suhudoo ni Sino-US yɛltɔɣa taɣibu."_[36]
== Kundivihira; ==
* http://lfpress.ca/newsstand/News/Local/2006/10/13/2017113.html
* https://www.bloomberg.org/press/releases/task-force-address-preventable-leading-causes-death-noncommunicable-diseases-fiscal-policy/
* https://news.rthk.hk/rthk/en/component/k2/1624924-20211219.htm
p1agy3dv7m2p0kox2y34xmv3bl3rps3
145351
145350
2026-07-30T23:28:04Z
Abdul Gafaru 100%
6794
/* Kundivihira; */ added information
145351
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Margaret Hamilton 1966.jpg|thumb|Margaret]]
Margaret Chan nyɛla China mini Canada bilchina ka bɛ dɔɣi o silimin goli August biɛɣu pishi ni yini, yuuni 1947. O nyɛla ʒɛmana alaafee baŋda mini siyaasa nira. O nyɛla dooyili lana ŋun yidana yuli booni David Chan ŋun nye nina dokte.
== '''O Pilli mini Shikuru''' ==
Margaret Chan nyɛla bɛ ni dɔɣi so ka lahi wumsi o Hong Kong. O yaan nim' yila Shunde Guangdong. Margaret Chan nyɛla ŋun daa chaŋ Northecote college of Education nti Karim ka deei degree din jɛndi Home Economics. O daa Lani chaŋ University of Western Ontario din be Canada la nti karim alaafee bomma baŋsim shɛli ti ni booni Doctor of Medicine yuuni 1977. O daa lahi chaŋ National University Of Singapore nti Karim Masters din jɛndi salo alaafee ti ni mi shɛli Public Health yuuni 1985.
== '''Tuma''' ==
Margaret Chan ni daa yɛn pili tuma o daa pilimi ni dokte tuma yuuni 1978 silimin goli December Hong Kong dundoŋ ni. Di yuun' pia ni yini nyaanga, silimin goli November yuuni 1989, ka o daa nye kpamli n-lɛbi kpeen paa zaŋti Hong Kong yaɣili. Yuuni 1994, silimin goli June ni Margaret Chan daa lɛbi Hong Kong paɣ' tuuli bɛ ni pii so ni o lɛbi kpɛma nti bɛ alaafee yaɣili ( department of Health).
Margaret Chan ni daa nye Hong Kong alaafee yaɣili kpema daa chaŋ viɛnyala amaa doriti ayi ndaa nahim bɛ tiŋgbani maa ka daa bii o zuɣu pam. Tuuli maa n-nye doro daa kana ka di yuli booni Influenza. Lala doro daa gbaarila binkobiri nti tabili daadama. Binkobiri kamani noonsi, ni nohi ka lala doro ŋɔ daa gbaara. Di ni daa kana o daa niŋ kam ni o tɔɣisi ti salo maa ka bɛ baŋ doro ni yi shɛli na. O daa moni mi hali nti yɛri ba ni biɛɣu kam ŋun ŋubirila noo nimdi. Doro ŋɔ ni daa chaŋ ka ti labina, bɛ daa galim o pam amaa baŋdiba ni daa niŋ bɛ vihigu, bɛ daa yɛliya ni ka o sani bee o gɛltoɣ' yɛra ndaa che ka doro ŋɔ labina.
Doro din pahi ayi ndaa nye ti ni boli shɛli SARS bee Severe acute respiratory syndrome. Lala doro ŋɔ daa kamina yuuni 2002. Lala doro ŋɔ daa kula niriba paa kobisita yini ka ka di daa che ka niri galim ka feei Margaret Chan pam.
Margaret Chan daa lɛbi andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) zuɣulan' paa. Poi ka o daa naan lɛbi zuɣulan' paa ŋɔ, o daa chala o Hong Kong alaafee yaɣili ( department of health) zuɣulan' talila ka daa naan yi chaŋ ti doli lala Andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2003. O daa lɛbila zuɣulan' paa nti andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2005.
Margaret Chan daa lɛbi anduniya alaafee laɣingu( World Health Organization) zuɣulana yuuni 2006 hali ni yuuni 2017. Andunia alaafee laɣingu ( World health organization) zuɣulana tali nyɛla din diri yuma anu anu ka Margaret Chan dili buyi zuɣu din gbai silimin goli November yuuni 2006 hali ni silimin goli June yuuni 2012 ka bɛ daa naan labi piigi o silimin goli July dahin yini yuuni 2012 hali ni silimin goli June biɛɣu pihita yuuni 2017.
=== O Tuuli Saha - First Term ===
Margaret Chan ni Russian Prime Minister Vladimir Putin 2009
February 2007, Chan daa chɛ ka humanitarian ni civil society niriba ni Doctors Without Borders yina ka bɔli o zuɣu. Di sɔŋ o ni daa chaŋ Thailand ka yɛli ni generic medicines maa viɛla ka.[24]
2010, ninsala daa yina ka bɔli Chan ni o "crying wolf" 2009 flu pandemic zuɣu, dama di daa bi galisi ka bɛ ni daa teei shɛm.[25]
April 2010 o ni daa chaŋ North Korea, Chan daa yɛli ni kom bɔbu be tiŋgbani maa ni, amma North Korea lafee yaɣili nyɛla tiŋgbana pam ni bori ni bɛ mali shɛm dama doctor nima galisi. O daa lahi yɛli ni buɣim ka bɛ niŋ tiŋgbani maa ni, ka di nyɛla yɛla paa Asia yaɣili shɛŋa ni.
Chan yɛltɔɣa maa daa yo ka gari o paɣa Gro Harlem Brundtland so ŋun daa yɛli 2001 ni North Korea lafee yaɣili bɛhi ka di kɔhira. Ninsala pam daa yina ka bɔli o yɛltɔɣa maa, ni Wall Street Journal editorial shɛli ni daa boli di "surreal". Di daa lahi yɛli, _"Ms. Chan either winking at the reality to maintain contact with the North bee o zali o maŋa ka bɛ nyaɣisi o."_[26][27][28]
2011, dama donor tiŋgbana mali laɣiri taɣibu, WHO daa gbarigi o budget $1 billion ka yi tuma 300 headquarters ni Chan sani.[29]
O 2nd Saha - Second Term
Margaret Chan ni Brazilian President Dilma Rousseff 2016
WHO daa bɔli ni o daa sabi Syria government President Bashar al-Assad zuɣu saha ka polio labi tiŋgbani maa ni 2013 naabu.[30]
2014 ni 2015, bɛ daa lahi bɔli Chan pam dama WHO daa bi yɛri yɛri Ebola virus West Africa ni.[31][32]
2016, WHA ni daa bɔli o, Chan daa pili Health Emergencies Programme.
WHO Nyaaŋa
2018, Chan daa kpe Task Force on Fiscal Policy for Health ni, group shɛli Michael R. Bloomberg ni Lawrence H. Summers ni daa kpa ka di tooi chɛ ka niriba ku ni noncommunicable diseases laɣiri policy ni.
Di yuuni maa, bɛ daa lahi pi o Boao Forum for Asia Council of Advisors.[33][34]
December 2021, 2021 Hong Kong legislative election saha, Chan daa yɛli ni election maa ni "patriots" ko ka tooi tum government ni:
_"Election system paa maa nyɛla din viɛla Hong Kong, ni o yuma naabu, ni Hong Kong democracy ni yi kpe dabisili dabisili."_[35]
August 2022, Nancy Pelosi ni daa chaŋ Taiwan, Chan daa yɛli:
_"O nyɛla US government niriba 3rd, Pelosi ni daa chaŋ Taiwan US sooja bɔri puuni nyɛla China yili yɛla kpebu, ka di chɛ ka China suhudoo ni o tiŋgbani gɔli, ka nyɛ one-China yɛltɔɣa taɣibu, ka chɛri Taiwan Strait suhudoo ni Sino-US yɛltɔɣa taɣibu."_[36]
== Kundivihira; ==
* http://lfpress.ca/newsstand/News/Local/2006/10/13/2017113.html
* https://www.bloomberg.org/press/releases/task-force-address-preventable-leading-causes-death-noncommunicable-diseases-fiscal-policy/
* https://news.rthk.hk/rthk/en/component/k2/1624924-20211219.htm
* Ma, Ngok (2004). "SARS and the Limits of the Hong Kong SAR Administrative State". Asian Perspective. 28 (1): 107. doi:10.1353/apr.2004.0035.
pn83isorjzhdv57htnpj7i1bw3td7c9
145352
145351
2026-07-30T23:29:14Z
Abdul Gafaru 100%
6794
/* Kundivihira; */ added information
145352
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Margaret Hamilton 1966.jpg|thumb|Margaret]]
Margaret Chan nyɛla China mini Canada bilchina ka bɛ dɔɣi o silimin goli August biɛɣu pishi ni yini, yuuni 1947. O nyɛla ʒɛmana alaafee baŋda mini siyaasa nira. O nyɛla dooyili lana ŋun yidana yuli booni David Chan ŋun nye nina dokte.
== '''O Pilli mini Shikuru''' ==
Margaret Chan nyɛla bɛ ni dɔɣi so ka lahi wumsi o Hong Kong. O yaan nim' yila Shunde Guangdong. Margaret Chan nyɛla ŋun daa chaŋ Northecote college of Education nti Karim ka deei degree din jɛndi Home Economics. O daa Lani chaŋ University of Western Ontario din be Canada la nti karim alaafee bomma baŋsim shɛli ti ni booni Doctor of Medicine yuuni 1977. O daa lahi chaŋ National University Of Singapore nti Karim Masters din jɛndi salo alaafee ti ni mi shɛli Public Health yuuni 1985.
== '''Tuma''' ==
Margaret Chan ni daa yɛn pili tuma o daa pilimi ni dokte tuma yuuni 1978 silimin goli December Hong Kong dundoŋ ni. Di yuun' pia ni yini nyaanga, silimin goli November yuuni 1989, ka o daa nye kpamli n-lɛbi kpeen paa zaŋti Hong Kong yaɣili. Yuuni 1994, silimin goli June ni Margaret Chan daa lɛbi Hong Kong paɣ' tuuli bɛ ni pii so ni o lɛbi kpɛma nti bɛ alaafee yaɣili ( department of Health).
Margaret Chan ni daa nye Hong Kong alaafee yaɣili kpema daa chaŋ viɛnyala amaa doriti ayi ndaa nahim bɛ tiŋgbani maa ka daa bii o zuɣu pam. Tuuli maa n-nye doro daa kana ka di yuli booni Influenza. Lala doro daa gbaarila binkobiri nti tabili daadama. Binkobiri kamani noonsi, ni nohi ka lala doro ŋɔ daa gbaara. Di ni daa kana o daa niŋ kam ni o tɔɣisi ti salo maa ka bɛ baŋ doro ni yi shɛli na. O daa moni mi hali nti yɛri ba ni biɛɣu kam ŋun ŋubirila noo nimdi. Doro ŋɔ ni daa chaŋ ka ti labina, bɛ daa galim o pam amaa baŋdiba ni daa niŋ bɛ vihigu, bɛ daa yɛliya ni ka o sani bee o gɛltoɣ' yɛra ndaa che ka doro ŋɔ labina.
Doro din pahi ayi ndaa nye ti ni boli shɛli SARS bee Severe acute respiratory syndrome. Lala doro ŋɔ daa kamina yuuni 2002. Lala doro ŋɔ daa kula niriba paa kobisita yini ka ka di daa che ka niri galim ka feei Margaret Chan pam.
Margaret Chan daa lɛbi andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) zuɣulan' paa. Poi ka o daa naan lɛbi zuɣulan' paa ŋɔ, o daa chala o Hong Kong alaafee yaɣili ( department of health) zuɣulan' talila ka daa naan yi chaŋ ti doli lala Andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2003. O daa lɛbila zuɣulan' paa nti andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2005.
Margaret Chan daa lɛbi anduniya alaafee laɣingu( World Health Organization) zuɣulana yuuni 2006 hali ni yuuni 2017. Andunia alaafee laɣingu ( World health organization) zuɣulana tali nyɛla din diri yuma anu anu ka Margaret Chan dili buyi zuɣu din gbai silimin goli November yuuni 2006 hali ni silimin goli June yuuni 2012 ka bɛ daa naan labi piigi o silimin goli July dahin yini yuuni 2012 hali ni silimin goli June biɛɣu pihita yuuni 2017.
=== O Tuuli Saha - First Term ===
Margaret Chan ni Russian Prime Minister Vladimir Putin 2009
February 2007, Chan daa chɛ ka humanitarian ni civil society niriba ni Doctors Without Borders yina ka bɔli o zuɣu. Di sɔŋ o ni daa chaŋ Thailand ka yɛli ni generic medicines maa viɛla ka.[24]
2010, ninsala daa yina ka bɔli Chan ni o "crying wolf" 2009 flu pandemic zuɣu, dama di daa bi galisi ka bɛ ni daa teei shɛm.[25]
April 2010 o ni daa chaŋ North Korea, Chan daa yɛli ni kom bɔbu be tiŋgbani maa ni, amma North Korea lafee yaɣili nyɛla tiŋgbana pam ni bori ni bɛ mali shɛm dama doctor nima galisi. O daa lahi yɛli ni buɣim ka bɛ niŋ tiŋgbani maa ni, ka di nyɛla yɛla paa Asia yaɣili shɛŋa ni.
Chan yɛltɔɣa maa daa yo ka gari o paɣa Gro Harlem Brundtland so ŋun daa yɛli 2001 ni North Korea lafee yaɣili bɛhi ka di kɔhira. Ninsala pam daa yina ka bɔli o yɛltɔɣa maa, ni Wall Street Journal editorial shɛli ni daa boli di "surreal". Di daa lahi yɛli, _"Ms. Chan either winking at the reality to maintain contact with the North bee o zali o maŋa ka bɛ nyaɣisi o."_[26][27][28]
2011, dama donor tiŋgbana mali laɣiri taɣibu, WHO daa gbarigi o budget $1 billion ka yi tuma 300 headquarters ni Chan sani.[29]
O 2nd Saha - Second Term
Margaret Chan ni Brazilian President Dilma Rousseff 2016
WHO daa bɔli ni o daa sabi Syria government President Bashar al-Assad zuɣu saha ka polio labi tiŋgbani maa ni 2013 naabu.[30]
2014 ni 2015, bɛ daa lahi bɔli Chan pam dama WHO daa bi yɛri yɛri Ebola virus West Africa ni.[31][32]
2016, WHA ni daa bɔli o, Chan daa pili Health Emergencies Programme.
WHO Nyaaŋa
2018, Chan daa kpe Task Force on Fiscal Policy for Health ni, group shɛli Michael R. Bloomberg ni Lawrence H. Summers ni daa kpa ka di tooi chɛ ka niriba ku ni noncommunicable diseases laɣiri policy ni.
Di yuuni maa, bɛ daa lahi pi o Boao Forum for Asia Council of Advisors.[33][34]
December 2021, 2021 Hong Kong legislative election saha, Chan daa yɛli ni election maa ni "patriots" ko ka tooi tum government ni:
_"Election system paa maa nyɛla din viɛla Hong Kong, ni o yuma naabu, ni Hong Kong democracy ni yi kpe dabisili dabisili."_[35]
August 2022, Nancy Pelosi ni daa chaŋ Taiwan, Chan daa yɛli:
_"O nyɛla US government niriba 3rd, Pelosi ni daa chaŋ Taiwan US sooja bɔri puuni nyɛla China yili yɛla kpebu, ka di chɛ ka China suhudoo ni o tiŋgbani gɔli, ka nyɛ one-China yɛltɔɣa taɣibu, ka chɛri Taiwan Strait suhudoo ni Sino-US yɛltɔɣa taɣibu."_[36]
== Kundivihira; ==
* http://lfpress.ca/newsstand/News/Local/2006/10/13/2017113.html
* https://www.bloomberg.org/press/releases/task-force-address-preventable-leading-causes-death-noncommunicable-diseases-fiscal-policy/
* https://news.rthk.hk/rthk/en/component/k2/1624924-20211219.htm
* Ma, Ngok (2004). "SARS and the Limits of the Hong Kong SAR Administrative State". Asian Perspective. 28 (1): 107. doi:10.1353/apr.2004.0035.
* https://web.archive.org/web/20061114235812/http://www.who.int/dg/chan/en/index.html
eumlrwhs204fdybmlfvcg8aq2jmd8sp
145353
145352
2026-07-30T23:30:45Z
Abdul Gafaru 100%
6794
/* Kundivihira; */ added information
145353
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Margaret Hamilton 1966.jpg|thumb|Margaret]]
Margaret Chan nyɛla China mini Canada bilchina ka bɛ dɔɣi o silimin goli August biɛɣu pishi ni yini, yuuni 1947. O nyɛla ʒɛmana alaafee baŋda mini siyaasa nira. O nyɛla dooyili lana ŋun yidana yuli booni David Chan ŋun nye nina dokte.
== '''O Pilli mini Shikuru''' ==
Margaret Chan nyɛla bɛ ni dɔɣi so ka lahi wumsi o Hong Kong. O yaan nim' yila Shunde Guangdong. Margaret Chan nyɛla ŋun daa chaŋ Northecote college of Education nti Karim ka deei degree din jɛndi Home Economics. O daa Lani chaŋ University of Western Ontario din be Canada la nti karim alaafee bomma baŋsim shɛli ti ni booni Doctor of Medicine yuuni 1977. O daa lahi chaŋ National University Of Singapore nti Karim Masters din jɛndi salo alaafee ti ni mi shɛli Public Health yuuni 1985.
== '''Tuma''' ==
Margaret Chan ni daa yɛn pili tuma o daa pilimi ni dokte tuma yuuni 1978 silimin goli December Hong Kong dundoŋ ni. Di yuun' pia ni yini nyaanga, silimin goli November yuuni 1989, ka o daa nye kpamli n-lɛbi kpeen paa zaŋti Hong Kong yaɣili. Yuuni 1994, silimin goli June ni Margaret Chan daa lɛbi Hong Kong paɣ' tuuli bɛ ni pii so ni o lɛbi kpɛma nti bɛ alaafee yaɣili ( department of Health).
Margaret Chan ni daa nye Hong Kong alaafee yaɣili kpema daa chaŋ viɛnyala amaa doriti ayi ndaa nahim bɛ tiŋgbani maa ka daa bii o zuɣu pam. Tuuli maa n-nye doro daa kana ka di yuli booni Influenza. Lala doro daa gbaarila binkobiri nti tabili daadama. Binkobiri kamani noonsi, ni nohi ka lala doro ŋɔ daa gbaara. Di ni daa kana o daa niŋ kam ni o tɔɣisi ti salo maa ka bɛ baŋ doro ni yi shɛli na. O daa moni mi hali nti yɛri ba ni biɛɣu kam ŋun ŋubirila noo nimdi. Doro ŋɔ ni daa chaŋ ka ti labina, bɛ daa galim o pam amaa baŋdiba ni daa niŋ bɛ vihigu, bɛ daa yɛliya ni ka o sani bee o gɛltoɣ' yɛra ndaa che ka doro ŋɔ labina.
Doro din pahi ayi ndaa nye ti ni boli shɛli SARS bee Severe acute respiratory syndrome. Lala doro ŋɔ daa kamina yuuni 2002. Lala doro ŋɔ daa kula niriba paa kobisita yini ka ka di daa che ka niri galim ka feei Margaret Chan pam.
Margaret Chan daa lɛbi andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) zuɣulan' paa. Poi ka o daa naan lɛbi zuɣulan' paa ŋɔ, o daa chala o Hong Kong alaafee yaɣili ( department of health) zuɣulan' talila ka daa naan yi chaŋ ti doli lala Andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2003. O daa lɛbila zuɣulan' paa nti andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2005.
Margaret Chan daa lɛbi anduniya alaafee laɣingu( World Health Organization) zuɣulana yuuni 2006 hali ni yuuni 2017. Andunia alaafee laɣingu ( World health organization) zuɣulana tali nyɛla din diri yuma anu anu ka Margaret Chan dili buyi zuɣu din gbai silimin goli November yuuni 2006 hali ni silimin goli June yuuni 2012 ka bɛ daa naan labi piigi o silimin goli July dahin yini yuuni 2012 hali ni silimin goli June biɛɣu pihita yuuni 2017.
=== O Tuuli Saha - First Term ===
Margaret Chan ni Russian Prime Minister Vladimir Putin 2009
February 2007, Chan daa chɛ ka humanitarian ni civil society niriba ni Doctors Without Borders yina ka bɔli o zuɣu. Di sɔŋ o ni daa chaŋ Thailand ka yɛli ni generic medicines maa viɛla ka.[24]
2010, ninsala daa yina ka bɔli Chan ni o "crying wolf" 2009 flu pandemic zuɣu, dama di daa bi galisi ka bɛ ni daa teei shɛm.[25]
April 2010 o ni daa chaŋ North Korea, Chan daa yɛli ni kom bɔbu be tiŋgbani maa ni, amma North Korea lafee yaɣili nyɛla tiŋgbana pam ni bori ni bɛ mali shɛm dama doctor nima galisi. O daa lahi yɛli ni buɣim ka bɛ niŋ tiŋgbani maa ni, ka di nyɛla yɛla paa Asia yaɣili shɛŋa ni.
Chan yɛltɔɣa maa daa yo ka gari o paɣa Gro Harlem Brundtland so ŋun daa yɛli 2001 ni North Korea lafee yaɣili bɛhi ka di kɔhira. Ninsala pam daa yina ka bɔli o yɛltɔɣa maa, ni Wall Street Journal editorial shɛli ni daa boli di "surreal". Di daa lahi yɛli, _"Ms. Chan either winking at the reality to maintain contact with the North bee o zali o maŋa ka bɛ nyaɣisi o."_[26][27][28]
2011, dama donor tiŋgbana mali laɣiri taɣibu, WHO daa gbarigi o budget $1 billion ka yi tuma 300 headquarters ni Chan sani.[29]
O 2nd Saha - Second Term
Margaret Chan ni Brazilian President Dilma Rousseff 2016
WHO daa bɔli ni o daa sabi Syria government President Bashar al-Assad zuɣu saha ka polio labi tiŋgbani maa ni 2013 naabu.[30]
2014 ni 2015, bɛ daa lahi bɔli Chan pam dama WHO daa bi yɛri yɛri Ebola virus West Africa ni.[31][32]
2016, WHA ni daa bɔli o, Chan daa pili Health Emergencies Programme.
WHO Nyaaŋa
2018, Chan daa kpe Task Force on Fiscal Policy for Health ni, group shɛli Michael R. Bloomberg ni Lawrence H. Summers ni daa kpa ka di tooi chɛ ka niriba ku ni noncommunicable diseases laɣiri policy ni.
Di yuuni maa, bɛ daa lahi pi o Boao Forum for Asia Council of Advisors.[33][34]
December 2021, 2021 Hong Kong legislative election saha, Chan daa yɛli ni election maa ni "patriots" ko ka tooi tum government ni:
_"Election system paa maa nyɛla din viɛla Hong Kong, ni o yuma naabu, ni Hong Kong democracy ni yi kpe dabisili dabisili."_[35]
August 2022, Nancy Pelosi ni daa chaŋ Taiwan, Chan daa yɛli:
_"O nyɛla US government niriba 3rd, Pelosi ni daa chaŋ Taiwan US sooja bɔri puuni nyɛla China yili yɛla kpebu, ka di chɛ ka China suhudoo ni o tiŋgbani gɔli, ka nyɛ one-China yɛltɔɣa taɣibu, ka chɛri Taiwan Strait suhudoo ni Sino-US yɛltɔɣa taɣibu."_[36]
== Kundivihira; ==
* http://lfpress.ca/newsstand/News/Local/2006/10/13/2017113.html
* https://www.bloomberg.org/press/releases/task-force-address-preventable-leading-causes-death-noncommunicable-diseases-fiscal-policy/
* https://news.rthk.hk/rthk/en/component/k2/1624924-20211219.htm
* Ma, Ngok (2004). "SARS and the Limits of the Hong Kong SAR Administrative State". Asian Perspective. 28 (1): 107. doi:10.1353/apr.2004.0035.
* https://web.archive.org/web/20061114235812/http://www.who.int/dg/chan/en/index.html
* http://english.boaoforum.org/gyltqrlsen/index.jhtml
1z8tdarznd731y3wuhx5oojxx4lq7q3
145367
145353
2026-07-31T07:32:32Z
Mbahayam
8851
Added text
145367
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Margaret Hamilton 1966.jpg|thumb|Margaret]]
Margaret Chan nyɛla China mini Canada bilchina ka bɛ dɔɣi o silimin goli August biɛɣu pishi ni yini dali, yuuni 1947ni . O nyɛla ʒɛmana alaafee baŋda mini siyaasa nira. O nyɛla dooyili lana ŋun yidana yuli booni David Chan ŋun nye nina dokte.
== '''O Pilli mini Shikuru''' ==
Margaret Chan nyɛla bɛ ni dɔɣi so ka lahi wumsi o Hong Kong. O yaan nim' yila Shunde Guangdong. Margaret Chan nyɛla ŋun daa chaŋ Northecote college of Education nti Karim ka deei degree din jɛndi Home Economics. O daa Lani chaŋ University of Western Ontario din be Canada la nti karim alaafee bomma baŋsim shɛli ti ni booni Doctor of Medicine yuuni 1977. O daa lahi chaŋ National University Of Singapore nti Karim Masters din jɛndi salo alaafee ti ni mi shɛli Public Health yuuni 1985.
== '''Tuma''' ==
Margaret Chan ni daa yɛn pili tuma o daa pilimi ni dokte tuma yuuni 1978 silimin goli December Hong Kong dundoŋ ni. Di yuun' pia ni yini nyaanga, silimin goli November yuuni 1989, ka o daa nye kpamli n-lɛbi kpeen paa zaŋti Hong Kong yaɣili. Yuuni 1994, silimin goli June ni Margaret Chan daa lɛbi Hong Kong paɣ' tuuli bɛ ni pii so ni o lɛbi kpɛma nti bɛ alaafee yaɣili ( department of Health).
Margaret Chan ni daa nye Hong Kong alaafee yaɣili kpema daa chaŋ viɛnyala amaa doriti ayi ndaa nahim bɛ tiŋgbani maa ka daa bii o zuɣu pam. Tuuli maa n-nye doro daa kana ka di yuli booni Influenza. Lala doro daa gbaarila binkobiri nti tabili daadama. Binkobiri kamani noonsi, ni nohi ka lala doro ŋɔ daa gbaara. Di ni daa kana o daa niŋ kam ni o tɔɣisi ti salo maa ka bɛ baŋ doro ni yi shɛli na. O daa moni mi hali nti yɛri ba ni biɛɣu kam ŋun ŋubirila noo nimdi. Doro ŋɔ ni daa chaŋ ka ti labina, bɛ daa galim o pam amaa baŋdiba ni daa niŋ bɛ vihigu, bɛ daa yɛliya ni ka o sani bee o gɛltoɣ' yɛra ndaa che ka doro ŋɔ labina.
Doro din pahi ayi ndaa nye ti ni boli shɛli SARS bee Severe acute respiratory syndrome. Lala doro ŋɔ daa kamina yuuni 2002. Lala doro ŋɔ daa kula niriba paa kobisita yini ka ka di daa che ka niri galim ka feei Margaret Chan pam.
Margaret Chan daa lɛbi andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) zuɣulan' paa. Poi ka o daa naan lɛbi zuɣulan' paa ŋɔ, o daa chala o Hong Kong alaafee yaɣili ( department of health) zuɣulan' talila ka daa naan yi chaŋ ti doli lala Andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2003. O daa lɛbila zuɣulan' paa nti andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2005.
Margaret Chan daa lɛbi anduniya alaafee laɣingu( World Health Organization) zuɣulana yuuni 2006 hali ni yuuni 2017. Andunia alaafee laɣingu ( World health organization) zuɣulana tali nyɛla din diri yuma anu anu ka Margaret Chan dili buyi zuɣu din gbai silimin goli November yuuni 2006 hali ni silimin goli June yuuni 2012 ka bɛ daa naan labi piigi o silimin goli July dahin yini yuuni 2012 hali ni silimin goli June biɛɣu pihita yuuni 2017.
=== O Tuuli Saha - First Term ===
Margaret Chan ni Russian Prime Minister Vladimir Putin 2009
February 2007, Chan daa chɛ ka humanitarian ni civil society niriba ni Doctors Without Borders yina ka bɔli o zuɣu. Di sɔŋ o ni daa chaŋ Thailand ka yɛli ni generic medicines maa viɛla ka.[24]
2010, ninsala daa yina ka bɔli Chan ni o "crying wolf" 2009 flu pandemic zuɣu, dama di daa bi galisi ka bɛ ni daa teei shɛm.[25]
April 2010 o ni daa chaŋ North Korea, Chan daa yɛli ni kom bɔbu be tiŋgbani maa ni, amma North Korea lafee yaɣili nyɛla tiŋgbana pam ni bori ni bɛ mali shɛm dama doctor nima galisi. O daa lahi yɛli ni buɣim ka bɛ niŋ tiŋgbani maa ni, ka di nyɛla yɛla paa Asia yaɣili shɛŋa ni.
Chan yɛltɔɣa maa daa yo ka gari o paɣa Gro Harlem Brundtland so ŋun daa yɛli 2001 ni North Korea lafee yaɣili bɛhi ka di kɔhira. Ninsala pam daa yina ka bɔli o yɛltɔɣa maa, ni Wall Street Journal editorial shɛli ni daa boli di "surreal". Di daa lahi yɛli, _"Ms. Chan either winking at the reality to maintain contact with the North bee o zali o maŋa ka bɛ nyaɣisi o."_[26][27][28]
2011, dama donor tiŋgbana mali laɣiri taɣibu, WHO daa gbarigi o budget $1 billion ka yi tuma 300 headquarters ni Chan sani.[29]
O 2nd Saha - Second Term
Margaret Chan ni Brazilian President Dilma Rousseff 2016
WHO daa bɔli ni o daa sabi Syria government President Bashar al-Assad zuɣu saha ka polio labi tiŋgbani maa ni 2013 naabu.[30]
2014 ni 2015, bɛ daa lahi bɔli Chan pam dama WHO daa bi yɛri yɛri Ebola virus West Africa ni.[31][32]
2016, WHA ni daa bɔli o, Chan daa pili Health Emergencies Programme.
WHO Nyaaŋa
2018, Chan daa kpe Task Force on Fiscal Policy for Health ni, group shɛli Michael R. Bloomberg ni Lawrence H. Summers ni daa kpa ka di tooi chɛ ka niriba ku ni noncommunicable diseases laɣiri policy ni.
Di yuuni maa, bɛ daa lahi pi o Boao Forum for Asia Council of Advisors.[33][34]
December 2021, 2021 Hong Kong legislative election saha, Chan daa yɛli ni election maa ni "patriots" ko ka tooi tum government ni:
_"Election system paa maa nyɛla din viɛla Hong Kong, ni o yuma naabu, ni Hong Kong democracy ni yi kpe dabisili dabisili."_[35]
August 2022, Nancy Pelosi ni daa chaŋ Taiwan, Chan daa yɛli:
_"O nyɛla US government niriba 3rd, Pelosi ni daa chaŋ Taiwan US sooja bɔri puuni nyɛla China yili yɛla kpebu, ka di chɛ ka China suhudoo ni o tiŋgbani gɔli, ka nyɛ one-China yɛltɔɣa taɣibu, ka chɛri Taiwan Strait suhudoo ni Sino-US yɛltɔɣa taɣibu."_[36]
== Kundivihira; ==
* http://lfpress.ca/newsstand/News/Local/2006/10/13/2017113.html
* https://www.bloomberg.org/press/releases/task-force-address-preventable-leading-causes-death-noncommunicable-diseases-fiscal-policy/
* https://news.rthk.hk/rthk/en/component/k2/1624924-20211219.htm
* Ma, Ngok (2004). "SARS and the Limits of the Hong Kong SAR Administrative State". Asian Perspective. 28 (1): 107. doi:10.1353/apr.2004.0035.
* https://web.archive.org/web/20061114235812/http://www.who.int/dg/chan/en/index.html
* http://english.boaoforum.org/gyltqrlsen/index.jhtml
dxo7mf5vff6nkhssfgqj5tet0osdquw
145368
145367
2026-07-31T07:33:41Z
Mbahayam
8851
Added text
145368
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Margaret Hamilton 1966.jpg|thumb|Margaret]]
Margaret Chan nyɛla China mini Canada bilchina ka bɛ dɔɣi o silimin goli August biɛɣu pishi ni yini dali, yuuni 1947ni . O nyɛla ʒɛmana alaafee baŋda mini siyaasa nira. O nyɛla dooyili lana ŋun yidana yuli booni David Chan ŋun nye nina dokte.
== '''O Pilli mini Shikuru''' ==
Margaret Chan nyɛla bɛ ni dɔɣi so ka lahi wumsi o Hong Kong. O yaan nim' yila Shunde Guangdong. Margaret Chan nyɛla ŋun daa chaŋ Northecote college of Education nti Karim ka deei degree din jɛndi Home Economics. O daa Lani chaŋ University of Western Ontario din be Canada la nti karim alaafee bomma baŋsim shɛli ti ni booni Doctor of Medicine yuuni 1977. O daa lahi chaŋ National University Of Singapore nti Karim Masters din jɛndi salo alaafee ti ni mi shɛli Public Health yuuni 1985.
== '''Tuma''' ==
Margaret Chan ni daa yɛn pili tuma o daa pilimi ni dokte tuma yuuni 1978 silimin goli December Hong Kong dundoŋ ni. Di yuun' pia ni yini nyaanga, silimin goli November yuuni 1989, ka o daa nye kpamli n-lɛbi kpeen paa zaŋti Hong Kong yaɣili. Yuuni 1994, silimin goli June ni Margaret Chan daa lɛbi Hong Kong paɣ' tuuli bɛ ni pii so ni o lɛbi kpɛma nti bɛ alaafee yaɣili ( department of Health).
Margaret Chan ni daa nye Hong Kong alaafee yaɣili kpema daa chaŋ viɛnyala amaa doriti ayi ndaa nahim bɛ tiŋgbani maa ka daa bii o zuɣu pam. Tuuli maa n-nye doro daa kana ka di yuli booni Influenza. Lala doro daa gbaarila binkobiri nti tabili daadama. Binkobiri kamani noonsi, ni nohi ka lala doro ŋɔ daa gbaara. Di ni daa kana o daa niŋ kam ni o tɔɣisi ti salo maa ka bɛ baŋ doro ni yi shɛli na. O daa moni mi hali nti yɛri ba ni biɛɣu kam ŋun ŋubirila noo nimdi. Doro ŋɔ ni daa chaŋ ka ti labina, bɛ daa galim o pam amaa baŋdiba ni daa niŋ bɛ vihigu, bɛ daa yɛliya ni ka o sani bee o gɛltoɣ' yɛra ndaa che ka doro ŋɔ labina.
Doro din pahi ayi ndaa nye ti ni boli shɛli SARS bee Severe acute respiratory syndrome. Lala doro ŋɔ daa kamina yuuni 2002. Lala doro ŋɔ daa kula niriba paa kobisita yini ka ka di daa che ka niri galim ka feei Margaret Chan pam.
Margaret Chan daa lɛbi andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) zuɣulan' paa. Poi ka o daa naan lɛbi zuɣulan' paa ŋɔ, o daa chala o Hong Kong alaafee yaɣili ( department of health) zuɣulan' talila ka daa naan yi chaŋ ti doli lala Andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2003. O daa lɛbila zuɣulan' paa nti andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2005.
Margaret Chan daa lɛbi anduniya alaafee laɣingu( World Health Organization) zuɣulana yuuni 2006 hali ni yuuni 2017. Andunia alaafee laɣingu ( World health organization) zuɣulana tali nyɛla din diri yuma anu anu ka Margaret Chan dili buyi zuɣu din gbai silimin goli November yuuni 2006 hali ni silimin goli June yuuni 2012 ka bɛ daa naan labi piigi o silimin goli July dahin yini yuuni 2012 hali ni silimin goli June biɛɣu pihita yuuni 2017.
=== O Tuuli Saha - First Term ===
Margaret Chan ni Russian Prime Minister Vladimir Putin 2009
February 2007, Chan daa chɛ ka humanitarian ni civil society niriba ni Doctors Without Borders yina ka bɔli o zuɣu. Di sɔŋ o ni daa chaŋ Thailand ka yɛli ni generic medicines maa viɛla ka.[24]
2010, ninsala daa yina ka bɔli Chan ni o "crying wolf" 2009 flu pandemic zuɣu, dama di daa bi galisi ka bɛ ni daa teei shɛm.[25]
April 2010 o ni daa chaŋ North Korea, Chan daa yɛli ni kom bɔbu be tiŋgbani maa ni, amma North Korea lafee yaɣili nyɛla tiŋgbana pam ni bori ni bɛ mali shɛm dama doctor nima galisi. O daa lahi yɛli ni buɣim ka bɛ niŋ tiŋgbani maa ni, ka di nyɛla yɛla paa Asia yaɣili shɛŋa ni.
Chan yɛltɔɣa maa daa yo ka gari o paɣa Gro Harlem Brundtland so ŋun daa yɛli 2001 ni North Korea lafee yaɣili bɛhi ka di kɔhira. Ninsala pam daa yina ka bɔli o yɛltɔɣa maa, ni Wall Street Journal editorial shɛli ni daa boli di "surreal". Di daa lahi yɛli, _"Ms. Chan either winking at the reality to maintain contact with the North bee o zali o maŋa ka bɛ nyaɣisi o."_[26][27][28]
2011, dama donor tiŋgbana mali laɣiri taɣibu, WHO daa gbarigi o budget $1 billion ka yi tuma 300 headquarters ni Chan sani.[29]
O 2nd Saha - Second Term
Margaret Chan ni Brazilian President Dilma Rousseff 2016
WHO daa bɔli ni o daa sabi Syria government President Bashar al-Assad zuɣu saha ka polio labi tiŋgbani maa ni 2013 naabu.[30]
2014 ni 2015, bɛ daa lahi bɔli Chan pam dama WHO daa bi yɛri yɛri Ebola virus West Africa ni.[31][32]
2016, WHA ni daa bɔli o, Chan daa pili Health Emergencies Programme.
WHO Nyaaŋa
2018, Chan daa kpe Task Force on Fiscal Policy for Health ni, group shɛli Michael R. Bloomberg ni Lawrence H. Summers ni daa kpa ka di tooi chɛ ka niriba ku ni noncommunicable diseases laɣiri policy ni.
Di yuuni maa, bɛ daa lahi pi o Boao Forum for Asia Council of Advisors.[33][34]
December 2021, 2021 Hong Kong legislative election saha, Chan daa yɛli ni election maa ni "patriots" ko ka tooi tum government ni:
_"Election system paa maa nyɛla din viɛla Hong Kong, ni o yuma naabu, ni Hong Kong democracy ni yi kpe dabisili dabisili."_[35]
August 2022, Nancy Pelosi ni daa chaŋ Taiwan, Chan daa yɛli:
_"O nyɛla US government niriba ŋun pahi ata , Pelosi ni daa chaŋ Taiwan US sooja bɔri puuni nyɛla China yili yɛla kpebu, ka di chɛ ka China suhudoo ni o tiŋgbani gɔli, ka nyɛ one-China yɛltɔɣa taɣibu, ka chɛri Taiwan Strait suhudoo ni Sino-US yɛltɔɣa taɣibu."_[36]
== Kundivihira; ==
* http://lfpress.ca/newsstand/News/Local/2006/10/13/2017113.html
* https://www.bloomberg.org/press/releases/task-force-address-preventable-leading-causes-death-noncommunicable-diseases-fiscal-policy/
* https://news.rthk.hk/rthk/en/component/k2/1624924-20211219.htm
* Ma, Ngok (2004). "SARS and the Limits of the Hong Kong SAR Administrative State". Asian Perspective. 28 (1): 107. doi:10.1353/apr.2004.0035.
* https://web.archive.org/web/20061114235812/http://www.who.int/dg/chan/en/index.html
* http://english.boaoforum.org/gyltqrlsen/index.jhtml
t5qodtp22jptjpwrfh8aymrxcwugjik
145369
145368
2026-07-31T07:35:19Z
Mbahayam
8851
Added a text
145369
wikitext
text/x-wiki
[[Lahabali kɔligu:Margaret Hamilton 1966.jpg|thumb|Margaret]]
Margaret Chan nyɛla China mini Canada bilchina ka bɛ dɔɣi o silimin goli August biɛɣu pishi ni yini dali, yuuni 1947ni . O nyɛla ʒɛmana alaafee baŋda mini siyaasa nira. O nyɛla dooyili lana ŋun yidana yuli booni David Chan ŋun nye nina dokte.
== '''O Pilli mini Shikuru''' ==
Margaret Chan nyɛla bɛ ni dɔɣi so ka lahi wumsi o Hong Kong. O yaan nim' yila Shunde Guangdong. Margaret Chan nyɛla ŋun daa chaŋ Northecote college of Education nti Karim ka deei degree din jɛndi Home Economics. O daa Lani chaŋ University of Western Ontario din be Canada la nti karim alaafee bomma baŋsim shɛli ti ni booni Doctor of Medicine yuuni 1977. O daa lahi chaŋ National University Of Singapore nti Karim Masters din jɛndi salo alaafee ti ni mi shɛli Public Health yuuni 1985.
== '''Tuma''' ==
Margaret Chan ni daa yɛn pili tuma o daa pilimi ni dokte tuma yuuni 1978 silimin goli December Hong Kong dundoŋ ni. Di yuun' pia ni yini nyaanga, silimin goli November yuuni 1989, ka o daa nye kpamli n-lɛbi kpeen paa zaŋti Hong Kong yaɣili. Yuuni 1994, silimin goli June ni Margaret Chan daa lɛbi Hong Kong paɣ' tuuli bɛ ni pii so ni o lɛbi kpɛma nti bɛ alaafee yaɣili ( department of Health).
Margaret Chan ni daa nye Hong Kong alaafee yaɣili kpema daa chaŋ viɛnyala amaa doriti ayi ndaa nahim bɛ tiŋgbani maa ka daa bii o zuɣu pam. Tuuli maa n-nye doro daa kana ka di yuli booni Influenza. Lala doro daa gbaarila binkobiri nti tabili daadama. Binkobiri kamani noonsi, ni nohi ka lala doro ŋɔ daa gbaara. Di ni daa kana o daa niŋ kam ni o tɔɣisi ti salo maa ka bɛ baŋ doro ni yi shɛli na. O daa moni mi hali nti yɛri ba ni biɛɣu kam ŋun ŋubirila noo nimdi. Doro ŋɔ ni daa chaŋ ka ti labina, bɛ daa galim o pam amaa baŋdiba ni daa niŋ bɛ vihigu, bɛ daa yɛliya ni ka o sani bee o gɛltoɣ' yɛra ndaa che ka doro ŋɔ labina.
Doro din pahi ayi ndaa nye ti ni boli shɛli SARS bee Severe acute respiratory syndrome. Lala doro ŋɔ daa kamina yuuni 2002. Lala doro ŋɔ daa kula niriba paa kobisita yini ka ka di daa che ka niri galim ka feei Margaret Chan pam.
Margaret Chan daa lɛbi andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) zuɣulan' paa. Poi ka o daa naan lɛbi zuɣulan' paa ŋɔ, o daa chala o Hong Kong alaafee yaɣili ( department of health) zuɣulan' talila ka daa naan yi chaŋ ti doli lala Andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2003. O daa lɛbila zuɣulan' paa nti andunia alaafee laɣingu ( World Health Organization) yuuni 2005.
Margaret Chan daa lɛbi anduniya alaafee laɣingu( World Health Organization) zuɣulana yuuni 2006 hali ni yuuni 2017. Andunia alaafee laɣingu ( World health organization) zuɣulana tali nyɛla din diri yuma anu anu ka Margaret Chan dili buyi zuɣu din gbai silimin goli November yuuni 2006 hali ni silimin goli June yuuni 2012 ka bɛ daa naan labi piigi o silimin goli July dahin yini yuuni 2012 hali ni silimin goli June biɛɣu pihita yuuni 2017.
=== O Tuuli Saha - First Term ===
Margaret Chan ni Russian Prime Minister Vladimir Putin 2009
February 2007, Chan daa chɛ ka humanitarian ni civil society niriba ni Doctors Without Borders yina ka bɔli o zuɣu. Di sɔŋ o ni daa chaŋ Thailand ka yɛli ni generic medicines maa viɛla ka.[24]
2010, ninsala daa yina ka bɔli Chan ni o "crying wolf" 2009 flu pandemic zuɣu, dama di daa bi galisi ka bɛ ni daa teei shɛm.[25]
April 2010 o ni daa chaŋ North Korea, Chan daa yɛli ni kom bɔbu be tiŋgbani maa ni, amma North Korea lafee yaɣili nyɛla tiŋgbana pam ni bori ni bɛ mali shɛm dama doctor nima galisi. O daa lahi yɛli ni buɣim ka bɛ niŋ tiŋgbani maa ni, ka di nyɛla yɛla paa Asia yaɣili shɛŋa ni.
Chan yɛltɔɣa maa daa yo ka gari o paɣa Gro Harlem Brundtland so ŋun daa yɛli 2001 ni North Korea lafee yaɣili bɛhi ka di kɔhira. Ninsala pam daa yina ka bɔli o yɛltɔɣa maa, ni Wall Street Journal editorial shɛli ni daa boli di "surreal". Di daa lahi yɛli, _"Ms. Chan either winking at the reality to maintain contact with the North bee o zali o maŋa ka bɛ nyaɣisi o."_[26][27][28]
2011, dama donor tiŋgbana mali laɣiri taɣibu, WHO daa gbarigi o budget $1 billion ka yi tuma 300 headquarters ni Chan sani.[29]
O 2nd Saha - Second Term
Margaret Chan ni Brazilian President Dilma Rousseff 2016
WHO daa bɔli ni o daa sabi Syria government President Bashar al-Assad zuɣu saha ka polio labi tiŋgbani maa ni 2013 naabu.[30]
2014 ni 2015, bɛ daa lahi bɔli Chan pam dama WHO daa bi yɛri yɛri Ebola virus West Africa ni.[31][32]
2016, WHA ni daa bɔli o, Chan daa pili Health Emergencies Programme.
WHO Nyaaŋa
2018, Chan daa kpe Task Force on Fiscal Policy for Health ni, group shɛli Michael R. Bloomberg ni Lawrence H. Summers ni daa kpa ka di tooi chɛ ka niriba ku ni noncommunicable diseases laɣiri policy ni.
Di yuuni maa, bɛ daa lahi pi o Boao Forum for Asia Council of Advisors.[33][34]
December 2021, 2021 Hong Kong legislative election saha, Chan daa yɛli ni election maa ni "patriots" ko ka tooi tum government ni:
_"Election system paa maa nyɛla din viɛla Hong Kong, ni o yuma naabu, ni Hong Kong democracy ni yi kpe dabisili dabisili."_[35]
Silimiin-goli August puuni yuuni 2022 ni, Nancy Pelosi ni daa chaŋ Taiwan, Chan daa yɛli:
_"O nyɛla US government niriba ŋun pahi ata , Pelosi ni daa chaŋ Taiwan US sooja bɔri puuni nyɛla China yili yɛla kpebu, ka di chɛ ka China suhudoo ni o tiŋgbani gɔli, ka nyɛ one-China yɛltɔɣa taɣibu, ka chɛri Taiwan Strait suhudoo ni Sino-US yɛltɔɣa taɣibu."_[36]
== Kundivihira; ==
* http://lfpress.ca/newsstand/News/Local/2006/10/13/2017113.html
* https://www.bloomberg.org/press/releases/task-force-address-preventable-leading-causes-death-noncommunicable-diseases-fiscal-policy/
* https://news.rthk.hk/rthk/en/component/k2/1624924-20211219.htm
* Ma, Ngok (2004). "SARS and the Limits of the Hong Kong SAR Administrative State". Asian Perspective. 28 (1): 107. doi:10.1353/apr.2004.0035.
* https://web.archive.org/web/20061114235812/http://www.who.int/dg/chan/en/index.html
* http://english.boaoforum.org/gyltqrlsen/index.jhtml
comnv621gf41l5nfjeq5tnxxuq44hh1
Yɛltɔɣa:Emily Blackwell
1
33677
145340
2026-07-30T21:48:28Z
Dnshitobu
19
/* Update the reference */ new section
145340
wikitext
text/x-wiki
== Update the reference ==
== @[[Ŋun su:Abdul Mutim|Abdul Mutim]],@[[Ŋun su:WATTARA TIZAABENI|WATTARA TIZAABENI]] @[[Ŋun su:N-Nyeyam4|N-Nyeyam4]] @[[Ŋun su:Mbahayam|Mbahayam]] ==
Please review the references and try to update it. It is not proper to use one language wiki like the English WIkipedia to reference another language Wiki [[Ŋun su:Dnshitobu|Dnshitobu]] ([[Ŋun su yɛltɔɣa:Dnshitobu|Yɛltɔɣa]]) 21:48, 30 Silimin gɔli July 2026 (GMT)
rfckaazp9vouc3g02tezdcvdx5n2woi