Dagbani Wikipedia
dagwiki
https://dag.wikipedia.org/wiki/Sol%C9%94%C9%A3u
MediaWiki 1.47.0-wmf.14
first-letter
Miidiya
Diŋ'gahim
Yɛltɔɣa
Ŋun su
Ŋun su yɛltɔɣa
Wikipedia
Wikipedia yɛltɔɣa
Lahabali kɔligu
Lahabali kɔligu yɛltɔɣa
MiidiyaWiki
MiidiyaWiki yɛltɔɣa
Tɛmplet
Tɛmplet yɛltɔɣa
Sɔŋsim
Sɔŋsim yɛltɔɣa
Pubu
Pubu yɛltɔɣa
Salima
Salima yɛltɔɣa
MOS
MOS yɛltɔɣa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Tanzania
0
10145
145604
145020
2026-08-06T12:53:26Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145604
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
'''Tanzania'''{{efn|{{IPAc-en|ˌ|t|æ|n|z|ə|ˈ|n|iː|ə|audio=LL-Q1860 (eng)-Soundguys-Tanzania.wav}} {{respell|TAN|zə|NEE|ə}},<ref>{{cite web |url=https://dictionary.reference.com/browse/tanzania|title=Tanzania | Define Tanzania at Dictionary.com |website=Dictionary.reference.com |access- date=19 February 2014}}</ref><ref>{{citeweb|url=https://en.oxforddictionaries.com/definition/tanzania|archive-url=https://web.archive.org/web/20181028151705/https://en.oxforddictionaries.com/definition/tanzania|url-status=dead|archive-date=28 October 2018|title=Tanzania|work=Oxford Dictionaries Online|access-date=28 October 2018}}</ref> rarely {{IPAc-en|t|æ|n|ˈ|z|eɪ|n|i|ə}} {{respell|tan|ZAY|nee|ə}},{{IPA|sw|tɑⁿzɑˈni.ɑ|lang|small=no}}.}} nyɛla maŋ' sulunsi tiŋgbani shɛli din-be ''East Africa''.
'''Tanzania''' din yu maŋli nye '''United Republic of Tanzania'''{{efn|{{langx|sw|Jamhuri ya Muungano wa Tanzania}}.}},la nyɛla tiŋgbani shɛli din be East Africa zaŋ labi Africa mɔɣ'kara yaɣali. Di nyɛla din ba daansi ni tiŋsi ŋun doya ŋɔ, [[Uganda]] northwest yaɣali, [[Kenya]] northeast yaɣali, [[Indian ocean]] mi bɛla east yaɣali, ka [[Mozambique]] mini [[Malawi]] mi gba be di [[South Africa|south]] yaɣali, [[Zambia]] bɛla southwest yaɣali n ti pahi [[Rwanda]], [[Burundi]] mini "[[Democratic Republic of the Congo|Democratic Republic of the Congo"]] ka di mi be di west yaɣali. 2024 yuuni puuni Tanzania daa mali daadam biɛlim ban kalinli yiɣsi 67.5 miliyoŋ,<ref>{{Citation|title=Tanzania|date=2025-12-15|url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/tanzania/|work=The World Factbook|publisher=Central Intelligence Agency|language=en|access-date=2025-12-20|archive-date=2021-01-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20210109103650/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/tanzania/|url-status=dead}}</ref> ka dizuɣu che ka bi nyɛ tiŋgbani shɛli din galisi n gari south equator yaɣali tiŋgbana zaa.
Ninsal'kura pam ban daa benis ban daa pun be biehiguni shahiranim pam nyala din be Tanzania.Saha shali niriba ni daa na mali kuɣa mini kuriti ko n kuri bukaata, ninvuɣ'shaba daa nyala ban kpena n ti ʒini Tanzania, lala niriba ŋɔ daa ban yari bal'shali din chaŋ ti ŋmani "Southern Cushitic" nim ni yari bal'shaŋa ban ŋmahinli be ka ti ni pa mi shaba Iraqw nima la. Ka bɛ daa yi Ethiopia wulinluhili polo na.<ref name="Genetics" /> "Eastern Cushitic" niriba daa nyala ban yi "Lake Turkana" wulinpuhili polo n chaŋ n ti ʒini Tanzania, kaman yuun tusa ayi mini yuun tusa anahi nyaaŋa.<ref name="Genetics" /> "Southern Nilotes", bi puuni shaba n nye "Datoog" niriba, daa nyala ban ʒi border shali din be saha ŋɔ ti ni pa mi tiŋ sheli South Sudan mini Ethiopia sunsuuni, kaman yuun tusa ayi ni kɔbsiwɔi mini yuun yuun tusa ayi ni kɔbshii sunsuuni<ref name="Genetics"/>{{rp|page 18}}. Bɛ yibu saha mini Mashariki Bantu ban daa yi West Africa na n ti ʒini m baɣili Lake Victoria mini Lake Tanganyika la daa kamina nti niŋ saha yini.<ref name="Genetics" /> <ref name="auto">{{cite book |first=Christopher |last=Ehret |title=An African Classical Age: Easternand Southern Africa in World History, 1000 B.C. to A.D. 400 |url=https://books.google.com/books?id=1i-IBmCeNhUC |date=2001 |publisher=University Press of Virginia |isbn=978-0-8139-2057-3}}</ref> 19th Century saha (zuŋɔ yuun'kobshii ni sheli), tiŋgbani maa daa nyala German nim ni daa dee shali n su, ka dizuɣu che ka bɛ daa booni li German East Africa.Dunya yaanga zuɣu zaa tobu din daa nye tuuli la ni daa tuhi n naai,tingbani maa sulinsi daa nyala di yi German nim sani n labi British nim sani,ka di yuli daa pa leei Tanganyika, Zanzibar Archipelago gba daa nyala di ko tiŋgbani, din gba be British sulinsi ni.Tanganyika daa nyala ban deei bɛ maŋsulinsi yuuni 1961, ka Zanzibar Archipelago mi deei bɛ maŋsulinsi yuuni 1963. Tinsi ayi ŋɔ daa nyala ban laɣim taba n leei United Republic of Tanzania yuuni 1964.<ref name="factbook">{{cite web |work=The World Factbook |publisher=Central Intelligence Agency |title=Tanzania |date=7 July 2025 |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/tanzania/ |access-date=20 December 2025 |archive-date=9 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109103650/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/tanzania/ |url-status=dead }}</ref>
Tanganyika daa nyɛla ban pahi British Commonwealth zuɣu, dinzuɣu bi ni laɣim taba n naai Tanzania na kuli nyɛla din be Commonwealth maa puuni.<ref>{{Cite web|title=United Republic of Tanzania|url=https://thecommonwealth.org/our-member-countries/united-republic-tanzania|access-date=2025-12-20|website=Commonwealth|language=en}}</ref> Zuɣu tingbani maa pa nyɛla gomalanti zaligu ka bi tiŋzuɣu maa nyɛ Government City (Dodoma),<ref>{{Cite web|title=Wayback Machine|url=http://www.etsav.upc.es/personals/iphs2004/pdf/148_p.pdf|access-date=2025-12-20|website=www.etsav.upc.es|archive-date=2018-08-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20180809183913/http://www.etsav.upc.es/personals/iphs2004/pdf/148_p.pdf|url-status=dead}}</ref> di tiŋ zuɣu kuri Dar es Salaam, nyɛla din zali gomlati tum duri ka lahi nyɛ tiŋgbani maa fɔŋtiŋ kari, principal port n ti pahi dabiligu tuma duri pan bɛ ni,<ref name=":1">{{Citation|title=Tanzania|date=2025-12-15|url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/tanzania/|work=The World Factbook|publisher=Central Intelligence Agency|language=en|access-date=2025-12-20|archive-date=2021-01-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20210109103650/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/tanzania/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Wayback Machine|url=http://www.tanzania.go.tz/profilef.html|access-date=2025-12-20|website=www.tanzania.go.tz}}</ref><ref>{{Cite web|last=Administrator|title=Dar es Salaam Port|url=http://www.tanzaniaports.com/index.php?option=com_content&view=article&id=100&Itemid=270|access-date=2025-12-20|website=www.tanzaniaports.com|language=en-gb}}</ref> Yuun gbaliŋ Tanzania nyɛla di daa bɛ Chama Cha Mapinduzi sulinsi ni ka nyɛ Facto one-party state.<ref>{{Cite web|title=Wayback Machine|url=https://scholar.harvard.edu/files/kcroke/files/single_party_pre-print.pdf|access-date=2025-12-20|website=scholar.harvard.edu}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Tools of single party hegemony in Tanzania: evidence from surveys and survey experiments |url=https://scholar.harvard.edu/files/kcroke/files/single_party_pre-print.pdf |access-date=1 December 2024}}</ref>
Tanzania mali daadama bɛlim kamani German 120 zuliyanima,<ref>{{Cite web|title=East Africa Living Encyclopedia|url=https://www.africa.upenn.edu/NEH/tethnic.htm|access-date=2025-12-20|website=www.africa.upenn.edu}}</ref> bala n ti pahi Adiini yaɣa. Kristiɛnity nyɛ adiini shɛli ban galisi Tanzania , musilinima gba daa zoogi ka Animist mi lɛi nyɛ ban pora.<ref name=":2">{{Cite web|title=Wayback Machine|url=http://globalreligiousfutures.org/countries/tanzania|access-date=2025-12-20|website=www.globalreligiousfutures.org|archive-date=2019-03-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20190301140032/http://globalreligiousfutures.org/countries/tanzania|url-status=dead}}</ref> Baka balibu gari kɔbiga (100) ka bi yɛri Tanzania ka di chɛ ka di nyɛ tiŋgbani shɛli din mali bala pam di yi kana East Africa yaɣali. Tiŋgbani maa ka bali zuɣu amaa Swahili nyɛtiŋgbani maa balli. English nyɛla binyɛri shɛli bi dabiligu shɛi, diplomacy, cootini, din n lahi nyɛ balli shɛli bini la mali wuhiri secondary mini higher shikuru la,<ref name=":2" /><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com.gh/books?id=LMZm0w0k1c4C&pg=PA1967&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false|title=Sociolinguistics Soziolinguistik|date=2005|publisher=Walter de Gruyter|isbn=978-3-11-018418-1|language=en}}</ref> Laribawasili nyɛla bini shɛli Zanzibar , din wuhiri taarihi nyɛmi ni ban niŋdi daabiligu ni mani nyɛla Arabs ni ni zoogi.
Tanzania nyɛla tiŋ shɛli din mali zoya mini nyɔŋ North-east yaɣali, ni mani ka bi ni boli zoli shɛli Kilimanjaro la, din nyɛ zoli shɛli din waɣi African zaa ni zoli shɛli di zaya ka bin shɛli di gbebi li tiŋgbani, Africa mɔɣa kara dibaa ata nyɛla din gari Tanzania . Zaŋ labi north mini west yaɣa ŋɔ ka Lake Victoria bɛ din nyɛ African zaa mɔɣa kari, Lake Tanganyika tiŋgbani maa mɔɣa shɛli din zilima ka mali zahima balibu. South yaɣali, ka Lake Malawi mi gba bɛ . Eastern yaɣali maa mi nyɛ din tula ni Zanzibar din bɛ di yaɣalimaa. Menai Bay Conservation Area nyɛ Zanzibar yaɣa shɛli din galisi ka nyɛ baani. Kalambo Fall nyɛla din bɛ Kalambo mɔɣali ni din bɛ Zambian tiŋ tariga, din nyɛ ko shɛli din lurina zoli zuɣu ka bi bi muɣisiri.<ref>{{Cite news|title=Kalambo Falls {{!}} Tanzania, Rift Valley, Zambezi River {{!}} Britannica|language=en|work=Encyclopedia Britannica|url=https://www.britannica.com/place/Kalambo-Falls|access-date=2025-12-21}}</ref> Tanzania nyɛla tiŋgbani shɛli niriba ni kaa pam ka di nyɛla ninliha yulibu zuɣu Safaris.<ref>{{Cite web|last=Scholtz|first=Marco|date=2016-01-12|title=Why millions chose Africa as their safari destination|url=http://theconversation.com/why-millions-chose-africa-as-their-safari-destination-52503|access-date=2025-12-21|website=The Conversation|language=en-US}}</ref><ref name="auto"/>
Ninsal'kura pam ban daa benis ban daa pun be biehiguni shahiranim pam nyala din be Tanzania.Saha shali niriba ni daa na mali kuɣa mini kuriti ko n kuri bukaata, ninvuɣ'shaba daa nyala ban kpena n ti ʒini Tanzania, lala niriba ŋɔ daa ban yari bal'shali din chaŋ ti ŋmani "Southern Cushitic" nim ni yari bal'shaŋa ban ŋmahinli be ka ti ni pa mi shaba Iraqw nima la. Ka bɛ daa yi Ethiopia wulinluhili polo na.<ref name="Genetics" /> "Eastern Cushitic" niriba daa nyala ban yi "Lake Turkana" wulinpuhili polo n chaŋ n ti ʒini Tanzania, kaman yuun tusa ayi mini yuun tusa anahi nyaaŋa.<ref name="Genetics" /> "Southern Nilotes", bi puuni shaba n nye "Datoog" niriba, daa nyala ban ʒi border shali din be saha ŋɔ ti ni pa mi tiŋ sheli South Sudan mini Ethiopia sunsuuni, kaman yuun tusa ayi ni kɔbsiwɔi mini yuun yuun tusa ayi ni kɔbshii sunsuuni. Bɛ yibu saha mimi Mashariki Bantu ban daa yi West Africa na n ti ʒini m baɣili Lake Victoria mini Lake Tanganyika la daa kamina n ti niŋ saha yini.<ref name="Genetics"/>
== Etymology ==
Tanzania nyɛla bini laɣim bachi ni tiŋsi ayi shɛli din daa niŋ nagbaŋyini n lɛbi zaɣa yini ,lala tiŋsi maa n daa nyɛ Tanganyika mini Zanzibar.<ref>{{Cite web|title=Tanzania - Etymology, Origin & Meaning of the Name|url=https://www.etymonline.com/word/Tanzania|access-date=2025-12-21|website=etymonline|language=en-US}}</ref> Saha shɛli bini daa yan niŋ lala nagbaŋyini ŋɔ, tiŋgbani maa lahabali gbaŋ, the Standard daa nyɛla zani kpatabo shɛli bini daa zali ni bi no yuli palli nti tiŋgbani maa, ka Mohammad Iqbal Dar daa nyɛ ŋun di li. Iqbal daa yɛliya ni O nyɛ yuli maa tiŋsi ayi ŋɔ ni, Tan mini Zan tiŋsi shɛi maani, I mi daa nyɛla din yi O yulini, a maa mi daa yila Alhamadiyya ni na.<ref>{{Cite web|date=2025-03-04|title=Mohamed Iqbal Dar: Mjue mtunzi wa jina Tanzania aliyeaga dunia|url=https://www.bbc.com/swahili/articles/crrdq0v420ko|access-date=2025-12-21|website=BBC News Swahili|language=sw}}</ref>
Tanganyika nyɛla yuli shɛli din yi Swahili ni , bachi ŋɔ Tang, Sail mini nyika ka di gbeni nyɛ inhabitants plain, ninkunsi, saha shɛŋa bi mali n gbandi Lake Tanganyika la.<ref>{{Cite web|title=A Political World Gazetteer: Africa|url=http://home.frognet.net/~jaknouse/gaz-af.html|access-date=2025-12-21|website=home.frognet.net}}</ref>
Zanzibar gba nyɛla yuli shɛli bini nyɛ shɛli Zanj, di daa nyɛla yuli n ti dadanima, Laribawanima barr "coast" bɛi Shore.<ref>{{Cite web|title=Zanzibar - Etymology, Origin & Meaning of the Name|url=https://www.etymonline.com/word/Zanzibar|access-date=2025-12-21|website=etymonline|language=en-US}}</ref> Zanj yila Al-Zanjia, Laribawanim yuli din yi East African Coast na. Di mali bihigu ni Azania, Greek yuli ( bini yihi shɛli Sabaic yuli puuni) yaɣa shɛli bini daa boli Periplus of the Erythraensea, kundi shɛli bini daa sabi 1st century CE. Azania nyɛla bini boɣisi shɛli Mapharitis- zuliya shɛli ban daa (beni lala saha maa) tiŋ shɛli bini pa bolidi southwest Yemen.
== Di Pilli ==
Tanzania nyɛla tiŋgbani kur'sheli niriba ni na kuli bɛni hali ni saha ŋɔ. Olduvai Gorge din bɛ Ngorongoro Consevation Area, UNESCO World Heritage Site ka lahi mali bin bihi shɛŋŋa zuɣu bini zabiri bi tiŋgbani maa lɛibigimsi mini bi birisuŋ n para.
Africa dadanima ban daa bi kperi nirba , Hadza mini Sandawe tuhinima n daa laɣim Tanzania.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Tishkoff|first=Sarah A.|last2=Reed|first2=Floyd A.|last3=Friedlaender|first3=Françoise R.|last4=Ehret|first4=Christopher|last5=Ranciaro|first5=Alessia|last6=Froment|first6=Alain|last7=Hirbo|first7=Jibril B.|last8=Awomoyi|first8=Agnes A.|last9=Bodo|first9=Jean-Marie|last10=Doumbo|first10=Ogobara|last11=Ibrahim|first11=Muntaser|date=2009-05-22|title=The genetic structure and history of Africans and African Americans|url=https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC2947357/|journal=Science (New York, N.Y.)|volume=324|issue=5930|pages=1035–1044|doi=10.1126/science.1172257|issn=1095-9203|pmc=2947357|pmid=19407144}}</ref>
Tuuli saanba ban daa tuu n kpena daa nyɛla ban yi southern Cushitic yɛri ban daa yi South Ethiopia mini Somalia n kpe Tanzania. Bi daa nyɛla Irawq, Gorowa,mini Burunge yaansi.<ref name=":0" /> A yi yan doli bala, daa wuhiya ni zuliya dibaa ayi gba nyɛla ban kpena Tanzania, eastern cushitic niriba kamani 4,000 ni 2,000 yuma nyaaŋa,ban daa nyɛ Lake Turkana.<ref name=":0" />
Archaeological shahara wuhiya ni Southern Nilotes, ban nyɛ Datoog daa yi South yaɣali luɣu bini pa bolidi South Sudan/ Ethiopia tiŋtariga yaɣali n kpe Central Northern, Tanzania puuni kamani 2,900 mini 2,400 yuma puuni.<ref name=":0" />
Lala Chandler ŋɔ daa Niimah saha Hindi kamani Kuri maaniba Mashariki (Eastern) Bantu sweet Africa yaɣali Lake Victoria mini Lake Tanganyika polo din daa pahi saha wahila Bantu yʋligimsim ni. Bantu nim ŋɔ daa nyɛla ban kana ka ziri west Africa kubu baŋsim mini bi nubira. Bi daa yiŋsi lala yaɣali maa n ti ʒini Tanzania 2,300 hali ni 1,700 yuma nyaaŋa.<ref name=":0" /><ref name=":3">{{Cite book|last=Ehret|first=Christopher|url=https://books.google.com.gh/books?id=1i-IBmCeNhUC&redir_esc=y|title=An African Classical Age: Eastern and Southern Africa in World History, 1000 B.C. to A.D. 400|date=1998|publisher=University Press of Virginia|isbn=978-0-8139-2057-3|language=en}}</ref>
Eastern Nilotic niriba , kamani Maasia n nyɛ saanba ban garilsi ka yi shɛli polo bin pa bolidi South Sudan kamani 500 hali 1,500 yuma<ref name=":0" /><ref>{{Cite book|last=Martin|first=Phyllis|url=http://archive.org/details/africa00mart|title=Africa|last2=O'Meara|first2=Patrick|date=1995|publisher=Bloomington : Indiana University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-253-20984-9}}</ref>
Tanzania nima nyɛla ban bɛ kuriti tumani, n yɛrila machilinima. Pere niriba n daa nyɛ ban su kuriti binyɛra n tiri ban bɛ zoya yaɣali north-eastern polo Tanzani.<ref>{{Cite web|title=File:VysokePece1.jpg - Wikipedia|url=https://commons.wikimedia.org/wiki/File:VysokePece1.jpg|access-date=2025-12-21|website=commons.wikimedia.org|language=en}}</ref> Haya niriba ban bɛ Western yaɣali Lake Victoria ko duli da mali machine shɛli din daachɛ ka bi too tumdi n gari tiŋgbani maa zaa 1,500 yuma nyaaŋa.<ref>{{Cite journal|last=Schmidt|first=Peter|last2=Avery|first2=Donald H.|date=1978-09-22|title=Complex Iron Smelting and Prehistoric Culture in Tanzania|url=https://www.science.org/doi/10.1126/science.201.4361.1085|journal=Science|volume=201|issue=4361|pages=1085–1089|doi=10.1126/science.201.4361.1085}}</ref>
So chandiba mini daabihi daa nyɛla ban kaa east Africa coast kurinbunani AD.<ref>{{Cite book|last=Shillington|first=Kevin|url=https://books.google.com.gh/books?id=umyHqvAErOAC&pg=PA1510&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false|title=Encyclopedia of African History 3-Volume Set|date=2005|publisher=Routledge|isbn=978-1-135-45670-2|language=en}}</ref> Musilinsi daa nyɛla Swahili ban bɛ coast maa niriba pam ni bɛ adiini shɛlini kamani 8th mini 9th yumani AD.<ref>{{Cite web|title=The Story of Africa{{!}} BBC World Service|url=https://www.bbc.co.uk/worldservice/africa/features/storyofafrica/7chapter5.shtml|access-date=2025-12-21|website=www.bbc.co.uk}}</ref>
Tanzania yuli ŋɔ nyala din yi yaɣa dibaayi ni na, dini n nye, Tanganyika mini Zanzibar.<ref>{{OEtymD|tanzania}}</ref> Di ni daa niŋ ka Zanzibar mini Tanganyika daa laɣim n niŋ nangbanyini lahabali tiriba daa yina n ti kpa "contest" ni bɛ bo yuli n zaŋ n ti tinsi ayi ŋɔ zaŋ n laɣim taba Mohammed Iqbal Dar n daa nyɛ ŋun di lala "contest" ŋo. Iqbal daa yaliya ni o nyala ŋun kpa lala yuli ŋɔ ka di nyala o kpuɣila tisi ayi ŋɔ yuya piligu piligu, dina n nye tan, ni zan, ka bachi "i" mi daa nye o ni yihi shali na o yuli puuni, ka bachi "a" mi gba daa lahi nye o ni yihi shali na Ahmadiyya puuni.<ref>{{Cite news |last=Mazimu |first=Yusuph |date=4 March 2025 |title=Mohammed Iqbal Dar: Mjue mbunifu wa jina 'Tanzania' aliyeaga dunia |url=https://www.bbc.com/swahili/articles/crrdq0v420ko |access-date=24 March 2025 |work=BBC News Swahili}}</ref>
Tanganyika nyala din yi Swahili bachinim puuni na, dini n nye ''tanga'' ,"sail" ni nyika, ka di gbuuni nye tiŋgbani sheli di doya ka niriba ka dinni ni moɣuni. "sail" gbunni nyala moɣuni, dinzuɣu shalini di yuli maa ŋmahinli yimina "Lake Tanganyika." puuni ni na.<ref>[http://home.frognet.net/~jaknouse/gaz-af.html John Knouse: A Political World Gazetteer: Africa] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110610213113/http://home.frognet.net/~jaknouse/gaz-af.html |date=10 June 2011}} website accessed 1 May 2007.</ref>
= Medieval =
Bantu yɛli ka di zani nima daa nyɛla ban mɛ kuranima mini dabiligu tiŋkpaŋsi zaŋ labi Tanzania coast yaɣali yuun kuribunani. Archeological nim vihigu daa wuhiya ni, zaŋ labi north-west of Zanzibar daa nyɛla pukpariba mini zahim gbahiriba ni daa be tiŋ shɛli yuuni 6th century CE nyaaŋa. Shahara daa wuhiya ni daabiligu nyɛla din ka yaɣa nima ni. No kohiriba shɛba ban daa be nu daa nyɛla ban bi galisi, di kalinli daa nyɛla din pora n gari 1% no kuhiriba ban daa bɛ Gulf 5th mini 8th century yuma la saha. Di daa gbanila Mkokotoni mini Dar es Saalam wuhiya nagbayuni tiŋsi din daa nyɛ lɛbigimsim coastal Maritime kaya. Coastal tiŋsi maa daa nyɛla ban diri Indian Ocean mini Inland African dahi lala saha maa.dabiligu daa nyɛla din kpaŋsi lala saha maa din n nyɛ 8th century sunsuuni hali ni 10th century nyaaŋa Zanzibar daa nyɛla dakari Swahili dahi puuni.<ref>Horton, Mark and Middleton, Tom. "The Swahili: The Social Landscape of a Mercantile Community." (Oxford: Blackwell, 2010), 46.</ref>
Dabiligu ni daa kpaŋsi bini Egyptian mini Persian sunsuuni yaɣa shɛli bini boli Red Sea mini Persian Gulf la, dabiligu Indian Ocean ni daa nyɛla din labi nyaaŋa, kamani saha shɛli Fatimid Caliphate ni daa labi Fustat ( Cairo). Swahili pukpariba daa nyɛla ban ʒini ni bi kpaŋsi dabiligu, di nyɛbili n nyɛ Swahili-city zalibu. Venda- Shona tiŋgbani din be Mapungubewe mini Zimbabwe ka di be South Africa mini Zimbabwe daa nyɛla ban gberi salima lala saha maa, laɣi bobo, bihigu, mini adiini yaa daa kpaŋsi Kilwa tiŋgbani, Tanzania tiŋgbani kari m bala, Kilwa daa nyɛla din su tiŋkpaŋ bihi din baɣiba zaŋ gbaagi Mozambique. Sofala daa nyɛla ban gberi salima ka di kpema, ka kilwa mi nyɛ ban nyɛ laɣiri daabiligu nibini daa niŋdi shɛli Southern nyaaŋa zaŋ labi Indian Ocean Monsoons ni. Kilwa nim nyɛntahi daa nyɛla ban do north yaɣili din pa nyɛ Kenya la bi tiŋ shɛŋa bini boli Mambasa mini Malindi. Kilwa daa nyɛla din gbebi yaa East Africa poi ka Portuguese ti kana yuuni 15th century nyaaŋ<ref>Campbell, Gwyn. "Africa and the Indian Ocean World from Early Times to Circa 1900." Cambridge University Press. 2019</ref>
= Colonial =
Bin daa yɛli ni bi su coastal yaɣali, Omani sultan yɛliya ni bin Sultan daa zaŋ O tiŋ zuɣu n labi Zanzibar tiŋgbani yuuni 1840. Lala saha maa Zanzibar daa labi tiŋzuŋu n ti daba dabu n ti East Africa daba daani.<ref>{{cite encyclopedia |url=https://www.britannica.com/blackhistory/article-24157 |title=Slavery|encyclopedia=Encyclopædia Britannica |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20141006131931/http://www.britannica.com/blackhistory/article-24157 |archive-date=6 October 2014}}</ref> Kɔbiga puuni vaabu 65 mini 90 African niriba ban daa yi Zanzibar daa nyɛla daba.<ref>{{cite encyclopedia|url=https://www.britannica.com/EBchecked/topic/548305/slavery/24157/Slave-societies |title=Slave societies |encyclopedia=Encyclopædia Britannica |date=22 January 2014 |access-date=19 February 2014}}</ref>{{Clarify|date=November 2024|reason= By whom}} Daba dabikpeni n daa nyɛla Tippu Tip. Nyawwezi daba dabu zuɣu daa nyɛla Msiri mini Mirambo.<ref>[https://www.bbc.co.uk/worldservice/africa/features/storyofafrica/9chapter3.shtml "The Story of Africa |BBC World Service"]. BBC.</ref> Timothy Insoll yɛligi puuni, daba ban kalinli daa yiŋsi 718,000 daa nyɛla bini zaŋ shɛba n yi Swahili coast yuuni 19th century saha ka kalinli 769,000 daa nyɛ bini zaŋ shɛli labina,"<ref>{{cite book |first=Junius P. |last=Rodriguez |title=The Historical Encyclopedia of World Slavery|url=https://archive.org/details/historicalencycl01rodr |url-access=registration |date=1997|publisher=ABC-CLIO |isbn=978-0-87436-885-7}}</ref> yuuni 1890s puuni daba babu daa nyɛla bini yihi so.<ref>{{cite web |url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/zanzibar-map-history |title=On The Zanzibar Map: Spices, Slaves And A Bit Of History |date=17 February 2015}}</ref>
In 1863, Holy Ghost Mission daa nyɛla ban zali bini dɛiri bini zaŋ shɛba n labisi na Zimbabwe na. Yuuni 1877, Henry Stanley balima puuni O ni.daa bori ni O yɛligi Trans- Africa la ka King Mutessal I Buganda tiŋgbani daa daa niŋ O yɛda, Cheechi missionary yiŋnima daa nyɛla ban yihi Edward Baxter mini Henry Cole ni bi chanŋ ti koa inland mission. Yuunib1885, Germany daa nyɛla ban dɛigi. Tiŋgbani maa sulinsi din pa nyɛ Tanzania ŋɔ( gbaa yihi Zanzibar) ka daa zaŋ ba niŋ German East African (GEA).
Maji Maji Rebellion din daa niŋ yuuni 1905 mini 1907 sunsuuni la daa nyɛla di kpahi niigi Africans ban daa bɛ German East African laa ni bi yi shɛba sulinsi ni. Ka di daliri nyɛla bini daa tu zaŋ ba ka bi tumdi tum kpema ka lahi labisiri zuliya shɛba na maa. Di daa nyɛla din chɛ ka salo daa yina pam n tu pahi paɣaba zuɣu , ka nyɛviya din kalinli yiŋsi 300,000 daa kpi pam Tanganyikan salo puuni ban daa nyɛ miliyoŋ dibaa anahi.
Supreme Council nim yuuni 1919 Paris peace Conference da ti GEA nim zaa pini n ti biritish nima silimi gɔli May dabaa ayopion dali yuuni 1919. Ka Belgium ni daa nyɛ ban bi sahi n tili. British colonial Secretary, Alfred Milner mini Belgium minister Plenipotentiary bi laŋimgu la ni Peirre Orts, ka daa gbaagi ni Anglo-Belgian gbaabu din daa niŋ silimi gɔli May 39 dali yuuni 1919, ni ka British nim daa dɛigi north-western yaɣali GEA , Ruanda Urundi Belgium . Lala laɣimgu maa nima daa nyɛla ban gbaagi lala laiŋgu maa zuɣu daa nyɛla din niŋvsilimi gɔli July 1919 yuuni puuni,Supreme Council nim maa daa nyɛla ban sahi nti lala laɣigu ŋɔ silimi gɔli August 7 yuuni 1919. Silimi gɔli 12 July yuuni 1919 puuni, commission nim maa daa sahi n ti ni Kionga triangle tiŋ bili din beSouth Rovuma Muɣali polo nyɛla bin.yan zaŋ shɛli n ti Portuguese Mozambique , ka di daa niŋ hali ka di lɛbi Mozambique tiŋ beli saha shɛli din be din maŋsulinsi ni laa. Commission nim maa daa nyɛla ban nyɛ ka Germany nim maa garila Portugal ni yaa ka bi dɛigi yaɣa shɛli bini boli triangle la yuuni 1894. Vaserllian nim daa nyɛla ban diŋi nu ni Nagbayini laɣimgu din daa yan niŋ maa, hali din daa pa din piligi lala yuuni maa amaa di daa tum tuma yuuni 1920 silimi gɔli 10 January. Lala dabsili maa GEA daa nyɛla bini zaŋ labisi Britian, Belgium mini Portugal, lala dabisili maa noo Tanganyika daa lɛbi yuuli zaŋ ti british nim yaɣali. Yuuni 1920s sunsuuni British nim maa daa nyɛla ban zalindi zaligu Tanzania puuni.
Tɔbu shɛli bini boli World War II la saha, salo ban kalinli daa yiŋsi kamani 100,000 ban daa yi Tanganyika daa nyɛla ban pahi Allied forces bi daa nyɛla ban pahi niriba 375,000 African ban daa tuhi tɔbu ni lala prinsi maa. Tanganyika daa tuhi Sariysariya ni King African Rifles East African Campaign saha Somalia mini Abyssinian nima bimini Italian, Madagascar puuni bimini Vichy French Madagascar campaign la saha nti pahi Burma bimnini Japanese, Burma Campiagn la saha. Tanganyika daa nyɛla shɛli polo bini nyɛri binidirigu tɔbu maa saha ka bi nori daa nyɛ din kpaŋsi n gari tɔbu shɛŋa din pon tuhi gari. Wartime demand daa nyɛla din chɛ ka bi pahi bin yɛri laɣiri. Yuuni 1954 puuni, Julius Nyerere daa taɣi laɣigu shɛli lɛbi siyaasa laɣigu,Tanganyika African National Union (TANU). TANUs daliri daa nyɛmi.
= Modern =
British sulinsi daa nyɛla din naagi yuuni 1961 Silimi gɔli December dabaa awɔi dali ( 9 December) Elizabeth II ŋun daa di British fali n ʒini nam kuɣu zuɣu daa nyɛla ŋun gbebi tiŋgbani maa tuuli yuuni maa Tanganyika nim ni daa dɛigi bi maŋ sulisi ma amaa bi O daa pa napaɣa n ti Tanganyika ŋun daa ya zani gomlanti zaani.Tanganyika daa nyɛla ban kpe British Commonwealth puuni yuuni 1971. Silimi gɔli 9 dali yuuni 1962 Tanganyika daa lɛbi democratiyi tiŋgbani n bɛ executive gomlanti.
Zanzibar ni daa tuhi nyɛŋ Laribawnima ban be Zanzibar tiŋ kuɣila, di. Daa doli bini daa kuri Laribawnim ban kali yaɣi tuha Zanzibar ni ka daa dɛigi bi maŋsulinsi yuuni 1963. Archipelago daa nyɛla ban pahi mainland Tanganyika nim zuɣu silimi gɔli 26 April 1964. Tiŋ pali maa daa nyɛla bini labi boli shɛli United Republic of Tanganyika mini Zanzibar. Silimi gɔli October 28 lala yuuni maa no tiŋgbani maa daa nyɛla bini labi boli shɛli Republic of Tanzania (Tan yila Tanganyika nina, ka zan yi Zanzibar ni na. Tiŋgbani dibaa ayi ŋɔ laɣimgu ŋɔ daa nyɛla din mali lahiziba , bi puuni zanzibaris n daa galisi ( ban daa lahi nyɛ bini zori shɛba nanbuɣu) amaa bi daa nyɛla Nyerere gomlanti mini Revolutionary gomlanti n ti Zanzibar daa nyɛla ba sahi ni bini siyaasa zalisi mini bin boro
== Kali ==
=== Media ===
Tanzania Broadcasting Corporation
=== Yila ===
Kamani tiŋgbani shɛʋani, Tanzania yila nyɛla din taɣira saha kam, ka lahi pa yim din yi kana zuliyamaani,yaɣali, saha mini laɣigu shɛli bini mali. Yila balibu di baa anu n bi Tanzania ka di nyɛla BASATA ni buɣisi shɛli, dini n nyɛ ngoma, dansi, Kwaya, mini Taarab ni Bongo Flava bini daa zaŋ shɛli n pahi yuuni 2001,<ref>{{Cite book|last=Askew|first=Kelly|url=https://books.google.com.gh/books?id=i7riV5SvDe8C&redir_esc=y|title=Performing the Nation: Swahili Music and Cultural Politics in Tanzania|date=2002-07-28|publisher=University of Chicago Press|isbn=978-0-226-02981-8|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Ivaska|first=Andrew|url=https://books.google.com.gh/books?id=lVxVFJRiRO8C&redir_esc=y|title=Cultured States: Youth, Gender, and Modern Style in 1960s Dar Es Salaam|date=2011-01-25|publisher=Duke University Press|isbn=978-0-8223-4770-5|language=en}}</ref> Singeli daa nyɛla din bɛni yuuni 2000s saha amaa ka di mɛ pam bini kali shɛŋa n pahi jina ni naŋila 2020 ka lala unswahili yila ŋɔ din daa nyɛ tiŋkpaŋ bini shɛli bini boli Dar es Saalam maa yili ŋɔ pa dɛigi luɣilikamyuuni 2020 hali bu zuŋɔ.<ref name=":7">{{Cite news|last=Hutchinson|first=Kate|date=2018-12-17|title='This cuts across society': how singeli music went from Tanzania to the world|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/music/2018/dec/17/this-cuts-across-society-how-singeli-music-went-from-tanzania-to-the-world|access-date=2025-12-25|issn=0261-3077}}</ref>
Ngoma ( Bantu gbini nyɛmi waa, binkumda mini dɛima)<ref name=":5">{{Cite book|last=Stone|first=Ruth M.|url=https://books.google.com.gh/books?id=XEeTAgAAQBAJ&redir_esc=y|title=The Garland Handbook of African Music|date=2010-04-02|publisher=Routledge|isbn=978-1-135-90001-4|language=en}}</ref> nyɛla kali waa yiladin wuligi gili Tanzania zaa.<ref name=":4">{{Cite book|last=Njogu|first=Kimani|url=https://books.google.com.gh/books?id=q_lWEAAAQBAJ&redir_esc=y|title=Songs and Politics in Eastern Africa|last2=Maupeu|first2=Herv|date=2007-10-15|publisher=African Books Collective|isbn=978-9987-08-108-0|language=en}}</ref><ref name=":6">{{Cite book|last=Edmondson|first=Laura|url=https://books.google.com.gh/books?id=7EPcIVSHESEC&redir_esc=y|title=Performance and Politics in Tanzania: The Nation on Stage|date=2007-07-20|publisher=Indiana University Press|isbn=978-0-253-11705-2|language=en}}</ref> Dansi nyɛla yili shɛli bini boli Jazz la,<ref name=":4" /><ref>{{Cite journal|last=Mahenge|first=Elizabeth|date=2022-04-16|title=Matumizi ya Mbinu ya Usimulizi katika Kuibua Dhamira ya Ukombozi wa Kisiasa Kusini mwa Afrika: Uchunguzi wa Nyimbo Teule za Muziki wa Dansi nchini Tanzania 1940-1990|url=http://www.journals.udsm.ac.tz/index.php/mj/article/view/4823|journal=Mulika Journal|language=SW|volume=40|issue=2}}</ref> Taara nyɛla Kiswahili nim yɛtɔltaɣimasi ka bi niŋ dili ni yila ka bi niŋdili ni zamani, amaa ka bi kpaŋsiri waa bɛi nu kpahibu.<ref name=":4" /> Kwaya daa nyɛla yil shɛli bini yilidi cheechi ni amaa saha ŋɔ bi pa yilidili shikurunini, laɣingu ni nti pahi siyaasa laɣinsini.<ref name=":5" /><ref name=":6" />
Bongo Flava nyɛla yili shɛli bini boli pop la ka di nyɛla yuuni 20000 la ka di yini ka di nyɛla Muziki Wa Kizazi kpiya ka di gbini nyɛ yili zaŋ ti bipoliba, ka din piligi yuuni 1890s la ni. Kizazi kipya nyɛla yili kamani reggae, RnB mini hip pop, amaa ka bongo flava yili kura n daa nyɛ taarab mini dansi.<ref>{{Cite journal|last=Mahenge|first=Elizabeth|date=2022-04-16|title=Matumizi ya Mbinu ya Usimulizi katika Kuibua Dhamira ya Ukombozi wa Kisiasa Kusini mwa Afrika: Uchunguzi wa Nyimbo Teule za Muziki wa Dansi nchini Tanzania 1940-1990|url=http://www.journals.udsm.ac.tz/index.php/mj/article/view/4823|journal=Mulika Journal|language=SW|volume=40|issue=2}}</ref> Saha ŋɔ Bongo flava dibaa ata shɛli din bɛni n nyɛ Afropop yuuni 2010, amapiano din yi south Africa maa mini Singeli din yi Tanzania maa, di zaa yuuni 2020.<ref>{{Cite journal|last=Suriano|first=M.|date=2011|title=Hip-Hop and Bongo Flavour Music in Contemporary Tanzania: Youths’ Experiences, Agency, Aspirations and Contradictions|url=https://www.ajol.info/index.php/ad/article/view/74118|journal=Africa Development|language=en|volume=36|issue=3-4|pages=113–126|issn=0850-3907}}</ref> <ref>{{Cite journal|last=Suriano|first=M.|date=2011|title=Hip-Hop and Bongo Flavour Music in Contemporary Tanzania: Youths’ Experiences, Agency, Aspirations and Contradictions|url=https://www.ajol.info/index.php/ad/article/view/74118|journal=Africa Development|language=en|volume=36|issue=3-4|pages=113–126|issn=0850-3907}}</ref>Singeli nyɛla ngoma yili din yi Manzese, uswahilini n bɛ north-west Dar es Saalam<ref name=":7" />
== Dɛima ni yiŋjam ==
Bolli nyɛla din yuli tiŋgbani maa ni.<ref>{{Cite book|last=Wairagala|first=Wakabi|url=https://books.google.com.gh/books?id=tViQJkGh06YC&pg=PA36&redir_esc=y|title=Tanzania|date=2004|publisher=Gareth Stevens|isbn=978-0-8368-3119-1|language=en}}</ref> bolli Bihambu shɛhi nyɛla Young Africans FC mini Simba SC. Tanzania Football Federation nu n pa bolli yaɣa kam zuɣu
Dɛima ni yiŋjam din pahi n nyɛ Basketball, netball, boxing, volleyball, Atlantis n ti pahi rugby.<ref>{{Cite book|last=Wairagala|first=Wakabi|url=https://books.google.com.gh/books?id=tViQJkGh06YC&pg=PA36&redir_esc=y|title=Tanzania|date=2004|publisher=Gareth Stevens|isbn=978-0-8368-3119-1|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Pritchett|first=Bev|url=https://books.google.com.gh/books?id=GoKnbA1c1DsC&pg=PA53&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false|title=Tanzania in Pictures|date=2007-12-15|publisher=Twenty-First Century Books|isbn=978-0-8225-8571-8|language=en}}</ref> National Sports Council bini mi shɛli Baraza la Michezo la nu n pa bolla ni yiŋjam polo di yi kana Minister of Information, youth Sports mini Culture.<ref>{{Cite web|last=Saria|first=Israel|date=2011-10-01|title=NSC should perfect all sports categories|url=https://tanzaniasports.com/nsc-should-perfect-all-sports-categories/|access-date=2025-12-21|website=Tanzania Sports|language=en-GB}}</ref>
== Siini ==
Tanzania nim malila Siini tuma du ka bi mili Bongo Movie.<ref>{{Cite web|date=2021-04-02|title=Investments key to Bongo films growth|url=https://www.thecitizen.co.tz/tanzania/magazines/the-beat/investments-key-to-bongo-films-growth-2576026|access-date=2025-12-21|website=The Citizen|language=en}}</ref> Bi daa lahi zali duniya zaa siini chuɣu, dini nyɛ Zanzibar International Film Festival.
[[File:Ngoma_Tanzania.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Ngoma_Tanzania.jpg|right|thumb|Anfooni din wuhiri tingbani Tanzania Ngoma dɛɛn diɛmdiba]]
[[File:Tanzanian_tea_farmers.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Tanzanian_tea_farmers.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri Tanzania tingbani paɣaba ni ŋmari tea vari puuni]]
[[File:Life_expectancy_in_Tanzania.svg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Life_expectancy_in_Tanzania.svg|thumb|Anfooni din wuhiri Tanzania tingbani salo biɛhigu anduniya yaangi zuɣu zaŋ kpa bɛ yuubu polo]]
[[File:Nkrumah.JPG|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Nkrumah.JPG|right|thumb|Anfooni din wuhiri Nkrumah Hall din bie karimzɔŋ titali yuli booni [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|University of Dar es Salaam]] Tanzania tingbani ni]]
[[File:Zanzibar_door_carved.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Zanzibar_door_carved.jpg|right|thumb|Anfooni din wuhiri dundɔli bɛ ni yaɣi yaɣi laribanchi m diɣi nachiinsi kari di bie Zanzibar tingbani ni ]]
[[File:Stone_Town,_St._Joseph_Cathedral.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Stone_Town,_St._Joseph_Cathedral.jpg|left|thumb|Anfooni din wuhiri [[:en:St._Joseph's_Cathedral,_Zanzibar|St. Joseph's Catholic Cathedral, Zanzibar]] Tanzania tingbani ni]]
[[File:Hadzabe_Hunters.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Hadzabe_Hunters.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri [[:en:Hadza_people|Hadza]] niriba ban biɛhigu zaa chaŋ n ti jandi [[:en:Hunter-gatherers|tɔhigu ni bindira kɔbu ni di laɣimbu]].]]
[[File:Researchers_(HC)_in_Southern_Africa_per_million_inhabitants,_2013_or_closest_year.svg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Researchers_(HC)_in_Southern_Africa_per_million_inhabitants,_2013_or_closest_year.svg|thumb|Anfooni din wuhiri vihigu vihiriba ban bie Gbaŋsabila tingbana din bie South ban zan ti salo ban kalinli paai million, yuuni 2013 bee yuun shɛli din miri li.]]
[[File:Food_Items_in_World_Food_Programme_Food_Parcels.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Food_Items_in_World_Food_Programme_Food_Parcels.jpg|left|thumb|Anfooni din wuhiri bindira shɛhiranima din yina Anduniya yaangi zuɣu ʒemgama zuɣu yilinima ban su bindira fukumsi ]]
[[File:Farmers_harvesting_rice.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Farmers_harvesting_rice.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri pukariba ni mali shinkaafa chɛbu maʒini n chɛri shinkaafa Igunga District yaɣili, Tanzania tingbani ni]]
[[File:Pilua_for_many.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Pilua_for_many.jpg|left|thumb|Anfooni din wuhiri Tanzania paɣa ni duɣiri Pilau shinkaafa bindirigu ka ye bɛ kaya ni taada chinchini bɛ ni bɔli shɛli [[:en:Kanga_(African_garment)|Kanga]].]]
[[File:Zanzibar_Harbour.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Zanzibar_Harbour.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri Zanzibar harbour, Tanzania tingbani ni]]
[[File:Trunk_road_Tanzania.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Trunk_road_Tanzania.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri pali daa yino din bie Tanzania tingbani ni ]]
[[File:Uhuru_Peak_Mt._Kilimanjaro_1.JPG|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Uhuru_Peak_Mt._Kilimanjaro_1.JPG|thumb|Anfooni din wuhiri snowcapped [[:en:Uhuru_Peak|Uhuru Peak]] zɔli din bie Tanzania tingbani ni]]
[[File:Nyerere_Bridge_-_Kigamboni_.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Nyerere_Bridge_-_Kigamboni_.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri [[:en:Nyerere_Bridge|Nyerere ko'dɔriko]] din bie Kigamboni, Dar es Salaam tingbani ni ]]
[[File:Seychelles_and_South_Africa_have_the_most_publications_per_million_inhabitants.svg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Seychelles_and_South_Africa_have_the_most_publications_per_million_inhabitants.svg|thumb|Anfooni din wuhiri Tabibi tabibi vihigu zan ti salo ban kalinli paai million ban bie SADC gbaŋsabila tingbana ni yuuni 2014. Kunduvihirili: UNESCO Tabibi tabibi Vihigu (yuuni 2015), Lahabali din yina Thomson Reuters' Web of Science, Science Citation Index Expanded.]]
[[File:Amani-TT4798.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Amani-TT4798.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri [[:en:Tingatinga_(painting)|Tingatinga]] anfooni nambu]]
{{multiple image|align=left|direction=vertical|width=200|image1=Williamson Diamond Mine, Mwazui, Tanzania.JPG|caption1=Anfooni din wuhiri [[Williamson diamond mine]]|image2=Songo Songo Gas Plant.jpg|caption2=Anfooni din wuhiri [[Songo Songo Island|Songo Songo]] Gas Plant|image3=|caption3=|header=|header_align=centre}}
[[File:Tea_fields,_Tukuyu,_Tanzania.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Tea_fields,_Tukuyu,_Tanzania.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri Tea puri di bie Tukuyu tingbani ni]]
[[File:GDP_per_capita_development_in_Tanzania.svg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:GDP_per_capita_development_in_Tanzania.svg|thumb|Anfooni din wuhiri taarihi ni biƐhigu lɛbigimsim zaŋ kpa GDP per capita Tanzania tingbani ni tuun yuuni 1950]]
[[File:East_African_Legislative_Assembly.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:East_African_Legislative_Assembly.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri [[:en:East_African_Legislative_Assembly|East African Legislative jintɔri duu]] din bie Arusha tingbani ni]]
[[File:Ictr_office_3.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Ictr_office_3.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri [[:en:International_Criminal_Tribunal_for_Rwanda|International Criminal Tribunal for Rwanda]] din bie [[:en:Arusha|Arusha]] tingbani ni]]
[[File:Kigoma_High_Court,_Bangwe_Ward,_Kigoma.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Kigoma_High_Court,_Bangwe_Ward,_Kigoma.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri Kootu yili din bie [[:en:Kigoma|Kigoma]] tingbani ni ]]
[[File:Ictr_office_3.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Ictr_office_3.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri [[:en:International_Criminal_Tribunal_for_Rwanda|International Criminal Tribunal for Rwanda]] din bie [[:en:Arusha|Arusha]] tingbani ni]]
[[File:Tundu_Lissu.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Tundu_Lissu.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri Tanzania siyaasa nira ŋun nye toondana n ti paaa ti shɛli din bɛ sahi n ti paati shɛli din na bie nam ni ŋun yuli nye [[:en:Tundu_Lissu|Tundu Lissu]] bɛ ni daa gbaai so' n kpari ka dama ni o daa lɔ' ni o ku tingbani zuɣulana so ŋun daa bie nam ni silimiin gɔli April yuuni 2025]]
{{multiple image|caption_align=center|align=right|direction=horizontal|image1=Samia Suluhu Hassan in May 2017.jpg|width1=125|caption1=[[Samia Suluhu|Tingbaŋ zuɣulana Samia Suluhu Hassan]]|image2=Emmanuel Nchimbi.jpg|width2=125|caption2=[[Emmanuel Nchimbi|Tingbaŋ zuɣulan' paa Emmanuel Nchimbi]]|image3=Mwigulu Nchemba.jpg|caption3=[[Mwigulu Nchemba|Prime Minister Mwigulu Nchemba]]|width3=125}}
[[File:Olduvai stone chopping tool (cropped).jpg|thumb|upright=1.1|right|Anfooni din wuhiri 1.8-million-year-old kuɣ'li ŋmaabu bini bin daa nŋɛli [[Olduvai Gorge]] ka yihi lina [[British Museum]]]]
[[File:City of Kilwa, 1572.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri yuuni 1572 puuni [[Kilwa]] tingbani ni daa bie shɛm, [[UNESCO World Heritage Site]] nima nambu]]
[[File:089_Le_marché_aux_esclaves_à_Zanzibar.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:089_Le_march%C3%A9_aux_esclaves_%C3%A0_Zanzibar.jpg|left|thumb|Bi dabli daa din be [[:en:Zanzibar|Zanzibar]], {{circa|1860}} yuuni ]]
[[File:Wilhelm_Kuhnert_Schlacht_bei_Mahenge_2.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Wilhelm_Kuhnert_Schlacht_bei_Mahenge_2.jpg|thumb|Tɔbu maa ni [[:en:Maji_Maji_Rebellion|Maji Maji Rebellion]] din daa lu bɛ mini [[:en:German_East_Africa|German]] do'ʒɛɣu colonial zalikpana din daa niŋ 1905 yuuni ]]
[[File:Arusha_Declaration_Monument.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Arusha_Declaration_Monument.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri [[:en:Arusha_Declaration_Monument|Arusha Declaration Monument]] anfooni mɛra]]
[[File:The_close_view_of_the_Kariakoo_market_in_Dar_es_Salaam.JPG|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:The_close_view_of_the_Kariakoo_market_in_Dar_es_Salaam.JPG|thumb|Anfooni din wuhiri Tanzania tiŋ zuɣu din nye Dar es Salaam yuuni 2015]]
[[File:Wildebeest_Migration_in_Serengeti_National_Park,_Tanzania.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Wildebeest_Migration_in_Serengeti_National_Park,_Tanzania.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri yo\niɣiri ban nye Wildebeest gɔbu din be [[:en:Serengeti|Serengeti]]]]
[[File:Spice_Islands_(Zanzibar_highlighted)_sv.svg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Spice_Islands_(Zanzibar_highlighted)_sv.svg|left|thumb|Anfooni din wuhir [[:en:Zanzibar_Archipelago|Zanzibar Archipelago]] yaɣili din na bɛ za di gama zuɣu naai ]]
[[File:Tanzania,_administrative_divisions_-_de_-_colored_(+details).svg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Tanzania,_administrative_divisions_-_de_-_colored_(+details).svg|thumb|Anfooni din wuhiri yaɣa yaɣa din bie Tanzania tingbani ni]]
[[File:Embassy_of_Tanzania,_Washington,_D.C.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Embassy_of_Tanzania,_Washington,_D.C.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri [[:en:Embassy_of_Tanzania,_Washington,_D.C.|Tanzanian Embassy]] din bie [[:en:West_End_(Washington,_D.C.)|West End, Washington, D.C.]] Amɛrika tingbani ni]]
[[File:Samia_Suluhu_Hassan,_Joe_Biden,_Jill_Biden.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Samia_Suluhu_Hassan,_Joe_Biden,_Jill_Biden.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri Tanzania zuɣulana [[:en:Samia_Suluhu_Hassan|Samia Suluhu Hassan]] mini US zuɣulana [[:en:Joe_Biden|Joe Biden]] Washington, D.C tingbani ni., silimin gɔli December 2022 yuuni ]]
[[File:FIB-training-22_(9311333487).jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:FIB-training-22_(9311333487).jpg|thumb|Anfooni din wuhiri linjima ban nye FIB ban bie Tanzania saha shɛli bɛ ni bɔhimdi a n maani shili ]]
{{Listen|filename=Tanzanian national anthem, performed by the United States Navy Band.oga|title=National Anthem of Tanzania|description=National Anthem of Tanzania performed by United States Navy Band<ref>{{Cite web |year=1967 |title=United States Navy Ceremonial Music and National Anthems |url=https://www.navyband.navy.mil/media/ceremonial |access-date=3 June 2022 |website=United States Navy Band |archive-date=7 April 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220407200810/https://www.navyband.navy.mil/media/ceremonial |url-status=live}}</ref>|header=<big>[[Mungu ibariki Afrika]]</big>|type=music|pos=right}}
''Problems playing this file? See [[:en:Help:Media|media help]].''[[File:Koppen-Geiger_Map_TZA_present.svg|link=|class=mw-file-element|440x440px]]]]
[[File:Mannetjes_masaigiraffe_in_de_Serengeti,_Tanzania,_-12_januari_2013_a.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Mannetjes_masaigiraffe_in_de_Serengeti,_Tanzania,_-12_januari_2013_a.jpg|thumb|Anfooni din wuhiri [[:en:Masai_giraffe|Masai giraffe]] ni bie Tanzania tingbani binkɔbiri ya]]<nowiki> </nowiki><ref>{{cite web|url=https://childmortality.org/data/Tanzania|title=Child mortality in Tanzania}}{{Dead link|date=December 2021 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes}}</ref>
{{Largest cities|country=Tanzania|stat_ref=[http://www.nbs.go.tz/sensa/PDF/Census%20General%20Report%20-%2029%20March%202013_Combined_Final%20for%20Printing.pdf 2012 Census General Report, March 2013 Combined Final for Printing]|div_name=Region|city_1=Dar es Salaam|div_1=Dar es Salaam|pop_1=4,364,541|city_2=Mwanza|div_2=Mwanza Region{{!}}Mwanza|pop_2=706,543|city_3=Arusha|div_3=Arusha Region{{!}}Arusha|pop_3=416,442|city_4=Dodoma|div_4=Dodoma Region{{!}}Dodoma|pop_4=410,956|city_5=Mbeya|div_5=Mbeya Region{{!}}Mbeya|pop_5=385,279|city_6=Morogoro|div_6=Morogoro Region{{!}}Morogoro|pop_6=315,866|city_7=Tanga, Tanzania{{!}}Tanga|div_7=Tanga Region{{!}}Tanga|pop_7=273,332|city_8=Kahama, Tanzania{{!}}Kahama|div_8=Shinyanga Region{{!}}Shinyanga|pop_8=242,208|city_9=Tabora|div_9=Tabora Region{{!}}Tabora|pop_9=226,999|city_10=Zanzibar City|div_10=Zanzibar West Region{{!}}Zanzibar West|pop_10=223,033}}
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Tinsi]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Africa]]
7l0cfonyodime095cc4j3zgbzjlg306
Fetty Wap discography
0
23483
145608
118674
2026-08-06T17:09:06Z
~2026-43573-28
9040
/* Promotional singles */
145608
wikitext
text/x-wiki
{{More citations needed|date=March 2017}}
{{Short description|None}}
{{Infobox artist discography
| Artist = [[Fetty Wap]]
| Image = Fetty Wap.jpg
| Caption = Performing in 2015
| Studio = 2
| EP = 2
| Singles = 67<!-- 39+28 -->
| 2Option = 11
| 2Option name = Mixtapes
}}
American yɛliparim nira [[Fetty Wap]] nyɛla ŋun bahi [[studio albums|studio album]] nim ayi, two [[extended play]] nim ayi, [[mixtape]] nim pin'yini, [[Single (music)|single]] nim pisopɔin ayi ka(ka o mini o yili yiinda taba ni yili shɛŋa nyɛ pishi ni anii), n-ti pahi promotional single nim ayobu.
==Album nima==
===Studio album nima===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|-
! scope="col" rowspan="2" style="width:8em;"| Title
! scope="col" rowspan="2" style="width:20em;"| Album details
! scope="col" colspan="10"| Peak chart positions
! rowspan="2" scope="col" style="width:8em;" | Sales
! scope="col" rowspan="2" style="width:12em;"| [[List of music recording certifications|Certifications]]
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;"| [[Billboard 200|US]]<br/><ref name="US200">{{cite magazine|url=http://www.billboard.com/artist/6407961/fetty-wap/chart?f=305|title=Fetty Wap – Chart history: Billboard 200 |magazine=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|publisher=[[Prometheus Global Media]]}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;"| [[Top R&B/Hip-Hop Albums|US<br/>R&B<br/>/HH]]<br/><ref name="US R&B/HH ALBUMS">{{cite magazine|url=http://www.billboard.com/artist/6407961/fetty-wap/chart?f=333|title=Fetty Wap – Chart history: Top R&B/Hip Hop Albums|magazine=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|publisher=[[Prometheus Global Media]]}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;"| [[ARIA Charts|AUS]]<br/><ref name="AUS"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;"| [[Canadian Albums Chart|CAN]]<br/><ref name="CAN-ALBUMS">{{cite magazine|url=http://www.billboard.com/artist/6407961/fetty-wap/chart?f=309|title=Fetty Wap – Chart history: Canadian Albums |magazine=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|publisher=[[Prometheus Global Media]]}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;"| [[Syndicat national de l'édition phonographique|FRA]]<br/><ref>{{cite web|url=http://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Fetty+Wap |title=Discographie Fetty Wap |website=Lescharts.com |accessdate=2016-07-16}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;"| [[Irish Albums Chart|IRE]]<br/><ref name="IRE"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;"| [[MegaCharts|NL]]<br/><ref name="NL"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;"| [[Official New Zealand Music Chart|NZ]]<br/><ref name="NZ"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;"| [[Swiss Hitparade|SWI]]<br/><ref name="SWI"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;"| [[UK Albums Chart|UK]]<br/><ref name="UK"/>
|-
! scope="row"| ''[[Fetty Wap (album)|Fetty Wap]]''
|
* Released: September 25, 2015 {{small|(US)}}<ref>{{cite web|title = Fetty Wap's Debut Album is Releasing on September 25|url = http://www.fashionably-early.com/2015/08/13/fetty-waps-debut-album-is-releasing-on-september-25/|website = Fashionably-Early| date=13 August 2015 |accessdate = 2016-01-14}}</ref>
* Label: RGF, [[300 Entertainment|300]]
* Format: [[Compact disc|CD]], [[LP record|LP]], [[Music download|digital download]]
| 1 || 1 || 13 || 13 || 57 || 56 || 73 || 30 || 81 || 15
|
* US: 300,000{{efn|group=upper-alpha|Sales as of 2016.|name=2016Sales}}<ref name="Sales">{{cite web |url=http://www.hotnewhiphop.com/charts-dont-lie-march-2-news.20430.html|title=Charts Don't Lie: March 2|work=hotnewhiphop.com |date=March 2, 2016 |accessdate=March 2, 2016}}</ref>
|
* [[Recording Industry Association of America|RIAA]]: 2× Platinum<ref name="RIAA"/>
* [[British Phonographic Industry|BPI]]: Gold<ref name="BPI">{{cite certification|region=United Kingdom|artist=Fetty Wap|access-date=January 29, 2023}}</ref>
|-
! scope="row"| ''The Butterfly Effect''
|
* Released: October 22, 2021
* Label: RGF, [[300 Entertainment|300]]
* Formats: CD, LP, digital download
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
*
|
*
|}
===Compilation albums===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
! rowspan="2" scope="col" style="width:12em;" | Title
! rowspan="2" scope="col" style="width:16em;" | Album details
! colspan="3" scope="col" | Peak chart positions
|-
! style="width:3em; font-size:90%" |[[Billboard Hot 100|US]]
! style="width:3em; font-size:90%" |[[Hot R&B/Hip-Hop Songs|US R&B]]
! style="width:3em; font-size:90%" |[[Hot Rap Songs|US Rap]]
|-
! scope="row" |''RGF Island, Vol. 1''<br />{{Small|(with RGF)}}
|
*Released: June 17, 2016
*Label: RGF Productions
*Format: [[Compact disc|CD]], [[Music download|digital download]]
| 198 || 40 || 39
|}
===Mixtapes===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+
|-
! scope="col" style="width:10em;" | Titles
! scope="col" | Details
|-
! scope="row" |''Up Next''<br />{{small|(with DJ Louie Styles)}}
|
* Released: July 31, 2014
* Format: [[Music download|Digital download]]
|-
! scope="row" |''Zoo Style''<br />{{small|(with DJ Louie Styles)}}
|
*Released: February 22, 2015
*Format: Digital download
|-
! scope="row" |''[[Coke Zoo]]''<br />{{small|(with [[French Montana]])}}
|
* Released: October 26, 2015
* Format: Digital download
|-
! scope="row" |''Zoo '16''
|
*Released: February 2, 2016
*Format: Digital download
|-
! scope="row" |''Money, Hoes & Flows''<br />{{small|(with [[PnB Rock]])}}
|
*Released: July 12, 2016
*Format: Digital download
|-
! scope="row" |''Zoovier''
|
*Released: November 21, 2016
*Format: Digital download
|-
! scope="row" |''For My Fans 2''
|
* Released: October 15, 2017
* Format: Digital download
|-
|-
! scope="row" |''For My Fans 3: The Final Chapter''<ref>{{cite web|last1=Goddard|first1=Kevin|title=Stream Fetty Wap's "For My Fans 3: The Final Chapter"|url=https://www.hotnewhiphop.com/stream-fetty-wap-s-for-my-fans-3-the-final-chapter-new-mixtape.117773.html|website=HotNewHipHop|date=19 January 2018 |accessdate=19 January 2018}}</ref>
|
* Released: January 19, 2018
* Format: Digital download
|-
! scope="row" |''Bruce Wayne''<ref>{{cite web |last1=India |first1=Lindsey |title=Fetty Wap Drops 'Bruce Wayne' Mixtape - XXL |url=http://www.xxlmag.com/rap-music/new-music/2018/06/fetty-wap-bruce-wayne-mixtape/ |website=XXL Mag |accessdate=15 June 2018 |language=en}}</ref>
|
* Released: June 7, 2018
* Format: Digital download
|-
! scope="row" |''Trap & B''<ref>{{cite web|last=Mahadevan|first=Tara C.|title=Listen to Fetty Wap's Project 'Trap & B'|url=https://www.complex.com/music/2020/02/fetty-wap-trap-b-stream|website=Complex|date=February 15, 2020|accessdate=April 24, 2020|access-date=August 19, 2023|archive-date=October 22, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201022072045/https://www.complex.com/music/2020/02/fetty-wap-trap-b-stream|url-status=dead}}</ref>
|
* Released: February 14, 2020
* Format: Digital download
|-
! scope="row" |''Big Zoovie''
|
* Released: June 30, 2020
* Format: Digital download
|-
! scope="row" |''You Know The Vibes''
|
* Released: December 12, 2020
* Format: Digital download
|}
==EPs==
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
! scope="col" style="width:12em;" | Title
! scope="col" style="width:18em;" | Details
|-
! scope="row" |''For My Fans''
|
* Released: December 1, 2015
* Format: [[Music download|Digital download]]
|-
! scope="row" |''Lucky No. 7''<ref name="Lucky No 7">{{cite web|last1=Goddard|first1=Kevin|title=Fetty Wap - Lucky No. 7 - Download & Listen [New Mixtape]|url=http://www.hotnewhiphop.com/fetty-wap-lucky-no-7-new-mixtape.117238.html|website=Hot New Hip Hop|date=7 June 2017 |accessdate=7 June 2017}}</ref>
|
*Released: June 7, 2017
*Format: Digital download
|-
|}
== Singles ==
=== As lead artist ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|-
! scope="col" rowspan="2" style="width:16.5em"| Title
! scope="col" rowspan="2" style="width:1em"| Year
! scope="col" colspan="10"| Peak chart positions
! scope="col" rowspan="2" style="width:12em;"| [[List of music recording certifications|Certifications]]
! scope="col" rowspan="2" style="width:8em"| Album
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Billboard Hot 100|US]]<br/><ref name="US100">{{cite magazine|url=https://www.billboard.com/artist/fetty-wap/chart-history/hsi/|title=Fetty Wap – Chart history: The Hot 100|magazine=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|access-date=December 6, 2022}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Hot R&B/Hip-Hop Songs|US<br/>R&B<br />/HH]]<br/><ref name="US R&B/HH songs">{{cite magazine|url=https://www.billboard.com/artist/fetty-wap/chart-history/bsi/|title=Fetty Wap – Chart history: Hot R&B/Hip-Hop Songs|magazine=Billboard|access-date=December 6, 2022}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[ARIA Charts|AUS]]<br/><ref name="AUS">{{cite web|url=http://australian-charts.com/showinterpret.asp?interpret=Fetty+Wap|title=Discography Fetty Wap|publisher=Australian Charts Portal. Hung Medien}}
* "Again": {{cite web|url=http://www.noise11.com/news/aria-singles-calvin-harris-how-deep-is-your-love-is-no-1-20150829|title=ARIA Singles: Calvin Harris 'How Deep Is Your Love' Is No 1|publisher=Noise11|last=Ryan|first=Gavin|date=August 29, 2015|accessdate=August 29, 2015}}
* "My Way": {{cite web|url=http://www.noise11.com/news/aria-singles-delta-goodrem-wings-spends-second-week-on-top-of-australian-chart-20150822|title=ARIA Singles: Delta Goodrem 'Wings' Spends Second Week on Top of Australian Chart|publisher=Noise11|last=Ryan|first=Gavin|date=August 22, 2015|accessdate=August 22, 2015}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Canadian Hot 100|CAN]]<br/><ref name="CANSongs">{{cite magazine|url=https://www.billboard.com/artist/fetty-wap/chart-history/can/|title=Fetty Wap – Chart history: Billboard Canadian Hot 100|magazine=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|access-date=December 6, 2022}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Tracklisten|DEN]]<br/><ref name="DEN">{{cite web|url=https://danishcharts.dk/showinterpret.asp?interpret=Fetty+Wap|title=Discography Fetty Wap|publisher=Danish Charts Portal. Hung Medien}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Irish Singles Chart|IRE]]<br/><ref name="IRE">{{cite web|url=http://irish-charts.com/showinterpret.asp?interpret=Fetty+Wap|title=Discography Fetty Wap|publisher=Irish Charts Portal. Hung Medien}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Dutch Single Top 100|NL]]<br/><ref name="NL">{{cite web|url=http://dutchcharts.nl/showinterpret.asp?interpret=Fetty+Wap|title=Diccografie Fetty Wap|publisher=Dutch Charts Portal. Hung Medien}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Official New Zealand Music Chart|NZ]]<br/><ref name="NZ">{{cite web|url=https://charts.nz/showinterpret.asp?interpret=Fetty+Wap|title=Discography Fetty Wap|publisher=New Zealand Charts Portal. Hung Medien}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Swiss Hitparade|SWI]]<br /><ref name="SWI">{{cite web | url=http://swisscharts.com/artist/Fetty_Wap | title=Fetty Wap | publisher=Hung Medien | work=swisscharts.com | accessdate=August 30, 2015 | language=German | format=select "Charts" tab}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[UK Singles Chart|UK]]<br/><ref name="UK">{{cite web|url=http://www.officialcharts.com/search/artists/fetty%20wap/|title=Artist search > Fetty Wap|publisher=[[Official Charts Company]]|work=Officialcharts.com/}}</ref>
|-
! scope="row"| "[[Trap Queen]]"
| 2014
| 2 || 2 || 25 || 11 || 8 || 26 || 36 || 13 || 55 || 8
|
* [[Recording Industry Association of America|RIAA]]: Diamond<ref name=RIAA>{{cite certification|region=United States|artist=Fetty Wap}}</ref>
* [[Federazione Industria Musicale Italiana|FIMI]]: Gold<ref>{{Cite certification|type=single|accessdate=22 March 2014|title=Trap Queen|artist=Fetty Wap|region=Italy}}</ref>
* [[Australian Recording Industry Association|ARIA]]: Platinum<ref>{{cite web|url=http://www.noise11.com/news/music-news-aria-singles-adele-earns-platinum-status-with-hello-at-no-1-20151107|title=ARIA Singles: Adele Earns Platinum Status with 'Hello' at No 1|publisher=Noise11|last=Ryan|first=Gavin|date=November 7, 2015|accessdate=November 7, 2015}}</ref>
* [[British Phonographic Industry|BPI]]: 2× Platinum<ref name=BPI/>
* [[IFPI Denmark|IFPI DEN]]: Platinum<ref>{{cite certification|region=Denmark|artist=Fetty Wap|certyear=2015|source=chart|id=28|type=single}}</ref>
* [[Recorded Music NZ|RMNZ]]: Platinum<ref name=RMNZ>{{cite certification|region=New Zealand|type=single|id=4158|accessdate=September 25, 2015}}</ref>
| rowspan="4"| ''Fetty Wap''
|-
! scope="row"| "[[679 (song)|679]]"<br/><span style="font-size:85%;">(featuring Remy Boyz)</span>
| rowspan="4"| 2015
| 4 || 3 || 19 || 15 || — || 41 || 67 || 12 || 65 || 20
|
* RIAA: 6× Platinum<ref name=RIAA/>
* ARIA: Gold<ref>{{cite web|url=http://www.noise11.com/news/music-news-aria-singles-hello-is-no-1-again-20151128|title=ARIA Singles: 'Hello' Is No 1 Again|publisher=Noise11|last=Ryan|first=Gavin|date=November 28, 2015|accessdate=November 28, 2015}}</ref>
* BPI: 2× Platinum<ref name=BPI/>
* FIMI: Gold<ref>{{Cite certification|type=single|accessdate=March 12, 2018|title=679|artist=Fetty Wap|region=Italy}}</ref>
* RMNZ: Platinum<ref>{{cite certification|region=New Zealand|type=single|id=4171|accessdate=November 13, 2015}}</ref>
|-
! scope="row"| "[[My Way (Fetty Wap song)|My Way]]"<br/><span style="font-size:85%;">(featuring Monty)</span>
| 7 || 5 || 94 || 32 || — || — || — || — || — || 80
|
* RIAA: 3× Platinum<ref name=RIAA/>
* BPI: Silver<ref name=BPI/>
|-
! scope="row"| "[[Again (Fetty Wap song)|Again]]"
| 33 || 12 || 63 || 71 || — || — || — || 37 || — || 79
|
* RIAA: 3× Platinum<ref name=RIAA/>
* BPI: Silver<ref name=BPI/>
|-
! scope="row"| "Merry Xmas"<ref>{{cite web | url=https://itunes.apple.com/us/album/merry-xmas-feat-monty-single/id1069592217| title=Merry Xmas (feat. Monty) - Single by Fetty Wap on iTunes | work=[[iTunes Store]] | publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |date=December 21, 2015 | accessdate=March 10, 2017}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(featuring Monty)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| rowspan="13" {{N/A|Non-album singles}}
|-
! scope="row"| "[[Jimmy Choo (Fetty Wap song)|Jimmy Choo]]"
|rowspan="8"| 2016
| 65 || 19 || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "[[Wake Up (Fetty Wap song)|Wake Up]]"
| 50 || 15 || — || — || — || — || — || — || — || —
|
* RIAA: Platinum<ref name=RIAA/>
|-
! scope="row"| "My Environment"<ref>{{cite web | url=https://itunes.apple.com/us/album/my-environment-single/id1118089151| title=My Environment - Single by Fetty Wap on iTunes | work=[[iTunes Store]] | publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |date=June 3, 2016 | accessdate=March 10, 2017}}</ref>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Queen of the Zoo"<ref>{{cite web | url=https://itunes.apple.com/us/album/queen-of-the-zoo-single/id1104709720| title=Queen of the Zoo - Single by Fetty Wap on iTunes | work=[[iTunes Store]] | publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |date=June 3, 2016 | accessdate=March 10, 2017}}</ref>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Westside"<ref>{{cite web | url=https://itunes.apple.com/us/album/westside-feat-snoop-dogg-single/id1104709702| title=Westside (feat. Snoop Dogg) - Single by Fetty Wap on iTunes | work=[[iTunes Store]] | publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |date=June 3, 2016 | accessdate=March 10, 2017}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(featuring [[Snoop Dogg]])</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Different Now"<ref>{{cite web | url=https://itunes.apple.com/us/album/different-now-single/id1143662927| title=Different Now - Single by Fetty Wap on iTunes | work=[[iTunes Store]] |date=August 19, 2016 | accessdate=March 10, 2017}}</ref>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Make You Feel Good"<ref>{{cite web | url=https://itunes.apple.com/us/album/make-you-feel-good-single/id1147385516| title=Make You Feel Good - Single by Fetty Wap on iTunes | work=iTunes Store | date=August 26, 2016 | accessdate=March 10, 2017}}</ref>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Like a Star"<ref>{{cite web | url=https://itunes.apple.com/us/album/like-a-star-feat-nicki-minaj-single/id1183484237| title=Like a Star (feat. Nicki Minaj) - Single by Fetty Wap on iTunes | work=iTunes Store |date=December 9, 2016 | accessdate=March 10, 2017}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(featuring [[Nicki Minaj]])</span>
| — || —{{efn|group=upper-alpha|"Like a Star" did not enter the [[Hot R&B/Hip-Hop Songs]] chart, but peaked at number nine on the [[Bubbling Under R&B/Hip-Hop Singles]] chart.<ref name="BubblingR&B">{{cite magazine|url=http://www.billboard.com/biz/search/charts?f[0]=ts_chart_artistname%3AFetty%20Wap&f[1]=itm_field_chart_id%3A345&f[2]=ss_bb_type%3Achart_item&type=2&artist=Fetty%20Wap|title=Chart Search for Fetty Wap (Bubbling Under R&B/Hip-Hop Singles) | Billboard|magazine=Billboard|accessdate=December 22, 2016}}</ref>}} || — || 86 || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "With You"
| rowspan="7" |2017
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Way You Are"<ref>{{cite web | url=https://itunes.apple.com/us/album/way-you-are-feat-monty-single/id1200012568| title=Way You Are (feat. Monty) - Single by Fetty Wap on iTunes | work=iTunes Store |date=February 3, 2017 | accessdate=March 10, 2017}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(featuring Monty)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Flip Phone"<ref>{{cite web | url=https://itunes.apple.com/us/album/flip-phone-single/id1202323563| title=Flip Phone - Single by Fetty Wap on iTunes | work=iTunes Store |date=February 10, 2017 | accessdate=March 10, 2017}}</ref>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Aye"<ref>{{cite web|last1=Craighead|first1=Olivia|title=Fetty Wap Releases New Video For "Aye"|url=http://www.thefader.com/2017/05/12/watch-fetty-waps-new-video-aye|website=The FADER|accessdate=12 May 2017}}</ref>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Got a Thang"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| rowspan="2"| ''Lucky No. 7''
|-
! scope="row"| "Dont Know What to Do"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "There She Go"<br/><span style="font-size:85%;">(featuring Monty)</span><ref>{{cite web|last1=India|first1=Lindsey|title=Listen to Fetty Wap's New Song 'There She Go' - XXL|url=http://www.xxlmag.com/rap-music/new-music/2017/08/fetty-waps-new-song-there-she-go/|website=XXL Mag|accessdate=30 August 2017}}</ref>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| {{Non-album single}}
|-
! scope="row"| "[[Keke (song)|Keke]]"<ref>{{cite web|url=https://itunes.apple.com/us/album/keke-single/1332809142|title=KEKE - Single by 6ix9ine, Fetty Wap & A Boogie wit da Hoodie on Apple Music|date=14 January 2018 |publisher=iTunes|accessdate=January 24, 2018}}</ref><br />{{small|(with [[6ix9ine]] and [[A Boogie wit da Hoodie]])}}
| rowspan="4" | 2018
| 43 || 24 || — || 37 || — || — || — || — || — || 98
|
* RIAA: Gold<ref name="RIAA" />
| ''[[Day69]]''
|-
! scope="row" | "KissWowie"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| {{N/A|Non-album single}}
|-
! scope="row" | "Love The Way"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| ''For My Fans 3: The Final Chapter''
|-
! scope="row" | "Westin"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| ''Bruce Wayne''
|-
! scope="row" | "Trap God"
| rowspan="8" | 2019
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| rowspan="10" {{Non-album singles}}
|-
! scope="row" | "Trippin Baby"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row" | "Hold On"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row" | "Thug Lovin"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row" | "Birthday"<br/><small>(featuring Monty)</small>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row" | "Zoo"<br/><small>(featuring [[Tee Grizzley]])</small>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row" | "Brand New"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row" | "Fresh N Clean"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row" | "Everyday"
| rowspan="4" | 2020
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row" | "Pretty Thang"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row" | "Speed"
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| rowspan="3" | ''You Know the Vibes''
|-
! scope="row" | "Way Past 12"<br/><small>(featuring Monty)</small>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row" | "Klassic"
| rowspan="2"| 2021
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Leck"<br>{{small|(with [[Imanbek]] and [[Morgenshtern]] featuring KDDK)}}
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| rowspan="3" {{Non-album singles}}
|-
! scope="row" | "Sweet Yamz"
| 2022
| —{{efn|group=upper-alpha|"Sweet Yamz" did not enter the ''Billboard'' Hot 100 chart, but peaked at number 19 on the [[Bubbling Under Hot 100 Singles]] chart.<ref>{{cite magazine|url=https://www.billboard.com/artist/fetty-wap/chart-history/hbu/|title=Fetty Wap Chart History: Bubbling Under Hot 100 Singles|magazine=Billboard|access-date=December 6, 2022}}</ref>}} || 48 || — || — || — || — || — || —{{efn|group=upper-alpha|"Sweet Yamz" did not enter the [[Official New Zealand Music Chart|NZ Top 40 Singles Chart]], but peaked at number six on the NZ Hot Singles Chart.<ref>{{cite web|url=https://nztop40.co.nz/chart/hotsingles?chart=5460|title=NZ Hot Singles Chart|publisher=[[Recorded Music NZ]]|date=December 5, 2022|access-date=December 3, 2022|archive-date=December 2, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221202222210/https://nztop40.co.nz/chart/hotsingles?chart=5460|url-status=dead}}</ref>}} || — || —
|
|-
! scope="row"| "Tonight"
| rowspan="1"| 2023
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
| colspan="14" style="font-size:90%" | "—" denotes a recording that did not chart or was not released in that territory.
|}
=== As featured artist ===
<!--As featured artist: At least for US charts, they need to be sourced to the Lead artist as Billboard does not show "credit" at the featured artist's charts.-->
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|-
! scope="col" rowspan="2" style="width:16.5em"| Title
! scope="col" rowspan="2" style="width:1em"| Year
! scope="col" colspan="10"| Peak chart positions
! scope="col" rowspan="2" style="width:12em;"| [[List of music recording certifications|Certifications]]
! scope="col" rowspan="2"| Album
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Billboard Hot 100|US]]<br/><ref>{{cite magazine|title=Billboard Chart Archive|url=http://www.billboard.com/biz/search/charts?f|magazine=Billboard|accessdate=June 14, 2017|format=To access, type "Fetty Wap" in the artist bar, then select "The Billboard Hot 100"}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Hot R&B/Hip-Hop Songs|US<br/>R&B<br/>/HH]]<br/><ref>{{cite magazine|title=Billboard Chart Archive|url=http://www.billboard.com/biz/search/charts?f|magazine=Billboard|accessdate=June 14, 2017|format=To access, type "Fetty Wap" in the artist bar, then select "Hot R&B/Hip-Hop Songs"}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[ARIA Charts|AUS]]<br/><ref name="AUS"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Canadian Hot 100|CAN]]<br/><ref name="CANSongs"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Tracklisten|DEN]]<br/><ref name="DEN"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Irish Singles Chart|IRE]]<br/><ref name="IRE"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Single Top 100|NL]]<br/><ref name="NL"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Official New Zealand Music Chart|NZ]]<br/><ref name="NZ"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Swiss Hitparade|SWI]]<br /><ref name="SWI"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[UK Singles Chart|UK]]<br/><ref name="UK"/>
|-
! scope="row"| "That Work"<ref>{{cite web |url=https://itunes.apple.com/us/album/that-work-feat.-fetty-wap/id912377609 |title=That Work (feat. Fetty Wap) – Single by Dylie Dollas |work=[[iTunes Store]] |location=United States |publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |accessdate=February 25, 2015}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(Dylie Dollas featuring Fetty Wap)</span>
| rowspan="3"| 2014
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| rowspan="4" {{N/A|Non-album singles}}
|-
! scope="row"| "Roll Up"<ref>{{cite web |url=https://itunes.apple.com/us/album/roll-up-feat.-fetty-wap-mike/id920337467 |title=Roll Up (feat. Fetty Wap & Mike Rosa) – Single by Steve Stylez |work=[[iTunes Store]] |location=United States |publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |accessdate=February 25, 2015}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(Steve Stylez featuring Fetty Wap and Mike Rosa)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Lit"<ref>{{cite web |url=https://itunes.apple.com/us/album/lit-feat.-fetty-wap-mike-rosa/id943472731 |title=Lit (feat. Fetty Wap, Mike Rosa & D Millz) – Single by Steve Stylez |work=[[iTunes Store]] |date=18 November 2014 |location=United States |publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |accessdate=February 25, 2015}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(Steve Stylez featuring Fetty Wap, Mike Rosa, and D Millz)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Ice Cream"<ref>{{cite web |url=https://itunes.apple.com/us/album/ice-cream-feat.-remy-ma-fetty/id962826559 |title=Ice Cream (feat. Remy Ma & Fetty Wap) – Single by Audrey Rose |work=[[iTunes Store]] |location=United States |publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |accessdate=February 25, 2015}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(Audrey Rose featuring [[Remy Ma]] and Fetty Wap)</span>
| rowspan="18"| 2015
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Dope Boy"<ref>{{cite web |url=https://soundcloud.com/dj-spinking/dope-boy-ft-cash-out-fetty-wap |title=Dope Boy Ft. Cash Out & Fetty Wap by Dj SpinKing |website=[[SoundCloud]] |date=February 9, 2015 |accessdate=April 23, 2015}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(DJ SpinKing featuring [[Cash Out]] and Fetty Wap)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| ''The Connect''
|-
! scope="row"| "Buddy"<ref>{{cite web |url=https://itunes.apple.com/us/album/buddy-feat.-fetty-wap-single/id984751467 |title=Buddy (feat. Fetty Wap) – Single by JY |work=[[iTunes Store]] |location=United States |publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |accessdate=April 23, 2015}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(J.Y. featuring Fetty Wap)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| rowspan="2" {{N/A|Non-album singles}}
|-
! scope="row"| "Promises"<ref>{{cite web |url=https://soundcloud.com/baauer/promises |title=Promises (feat. Fetty Wap & Dubbel Dutch) #songsfromscratch by Baauer |website=[[SoundCloud]] |date=March 31, 2015 |accessdate=April 23, 2015}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">([[Baauer]] featuring Fetty Wap and Dubbel Dutch)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Keep It 100"<ref>{{cite web |url=https://soundcloud.com/rich-the-kid/rich-the-kid-keep-it-100-ft-fetty-wap-prod-by-zaytoven |title=Rich The Kid - Keep It 100 Ft. Fetty Wap (Prod. By Zaytoven) by Rich The Kid |website=[[SoundCloud]] |date=April 18, 2015 |accessdate=April 27, 2015}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">([[Rich The Kid]] featuring Fetty Wap)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| ''[[Flexxin on Purpose]]''
|-
! scope="row"| "[[Around the World (Natalie La Rose song)|Around the World]]"<ref name="hotnewhiphop">{{cite web|url=http://www.hotnewhiphop.com/natalie-la-rose-around-the-world-feat-fetty-wap-new-song.1964771.html|title=Natalie La Rose - Around The World Feat. Fetty Wap New Song|date=Jun 2, 2015|work=hotnewhiphop}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">([[Natalie La Rose]] featuring Fetty Wap)</span>
| —{{efn|group=upper-alpha|"Around the World" did not enter the US [[Billboard Hot 100|''Billboard'' Hot 100]], but peaked at number three on the [[Bubbling Under Hot 100 Singles]] chart.<ref>{{cite magazine | url={{BillboardURLbyName|artist=Natalie La Rose|chart=Bubbling Under Hot 100}} | title=Natalie La Rose – Chart History: Bubbling Under Hot 100 | publisher=[[Prometheus Global Media]] | magazine=[[Billboard (magazine)|Billboard]] | accessdate=February 9, 2013}}</ref>}} || 30 || — || — || — || 85 || — || — || — || 14
|
| rowspan="4" {{N/A|Non-album singles}}
|-
! scope="row"| "Candy Land"<ref>{{cite web|title = Justina Valentine Ft. Fetty Wap- "Candy Land"|url = http://allhiphop.com/2015/07/07/justina-valentine-ft-fetty-wap-candy-land-2/|website = Hip-Hop News, Rumors, Rap Music & Videos {{!}}AllHipHop| date=7 July 2015 |access-date = 2016-01-14}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(Justina Valentine featuring Fetty Wap)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Nobody's Better"<ref>{{cite web |url=https://music.apple.com/us/album/nobodys-better-feat-fetty-wap-single/1057412226 |title=Nobody's Better (feat. Fetty Wap) - Single by Z |work=[[iTunes Store]] |location=United States |publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |accessdate=November 3, 2015 |access-date=August 19, 2023 |archive-date=August 19, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230819105841/https://music.apple.com/us/album/nobodys-better-feat-fetty-wap-single/1057412226 |url-status=dead }}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(Z featuring Fetty Wap)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Over Night"<ref>{{cite web|title = Monty & Fetty Wap - OverNight (Remy Boyz) 2015|url = https://soundcloud.com/harlem_fetty/monty-fetty-wap-overnight-remy-boyz-2015|website = SoundCloud|access-date = 2016-01-14}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(Monty featuring Fetty Wap)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "Worry Bout It"<br/><span style="font-size:85%;">([[Kirko Bangz]] featuring Fetty Wap)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| ''Fallin' Up Mix''
|-
! scope="row"| "[[Save Dat Money]]"<br/><span style="font-size:85%;">([[Lil Dicky]] featuring Fetty Wap and [[Rich Homie Quan]])</span>
| 71 || 23 || — || 54 || — || — || — || — || — || —
|
* RIAA: 2× Platinum<ref name=RIAA/>
| ''[[Professional Rapper (Lil Dicky album)|Professional Rapper]]''
|-
! scope="row"| "[[Walk (Kwabs song)|Walk]]"<br/>{{small|([[Kwabs]] featuring Fetty Wap)}}
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
* BPI: Gold<ref name="BPI"/>
| {{non-album single}}
|-
! scope="row"| "[[Gold Slugs]]"<ref>{{cite web|url=http://rnbxhiphop.com/2015/10/12/new-music-dj-khaled-ft-august-alsina-chris-brown-fetty-wap-gold-slugs/|title=New Music: DJ Khaled ft. August Alsina, Chris Brown, & Fetty Wap – Gold Slugs|date=2015-10-12|website=RnB X Hip-Hop|access-date=2016-11-18|archive-date=2016-03-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20160315185253/http://rnbxhiphop.com/2015/10/12/new-music-dj-khaled-ft-august-alsina-chris-brown-fetty-wap-gold-slugs/|url-status=dead}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">([[DJ Khaled]] featuring [[Chris Brown]], [[August Alsina]], and Fetty Wap)</span>
| —{{efn|group=upper-alpha|"Gold Slugs" did not enter the ''Billboard'' Hot 100, but peaked at number 19 on the Bubbling Under Hot 100 Singles chart.<ref>{{cite magazine | url={{BillboardURLbyName|artist=DJ Khaled|chart=Bubbling Under Hot 100}} | title=DJ Khaled – Chart History: Bubbling Under Hot 100 | publisher=[[Prometheus Global Media]] | magazine=[[Billboard (magazine)|Billboard]] | accessdate=February 9, 2013}}</ref>}} || 49 || — || — || — || — || — || — || — || —
|
* RIAA: Gold<ref name=RIAA />
* ARIA: Gold<ref>{{cite certification|region=Australia|certyear=2022|type=single|access-date=August 1, 2022}}</ref>
| ''[[I Changed a Lot]]''
|-
! scope="row"| "When I See Ya"<br/><span style="font-size:85%;">([[Ty Dolla Sign]] featuring Fetty Wap)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| ''[[Free TC]]''
|-
! scope="row"| "[[Bang My Head]]"<br/><span style="font-size:85%;">([[David Guetta]] featuring [[Sia]] and Fetty Wap)</span>
| 76 || — || 21 || 51 || 38 || 87 || 19 || 17 || 18 || 18
|
* RIAA: Gold<ref name="RIAA"/>
* BPI: Gold<ref name="BPI"/>
* IFPI SWI: Gold<ref name="IFPI SWI">{{cite certification|region=Switzerland|artist=David Guetta|title=Bang My Head|type=single|certyear=2015|accessdate=June 14, 2017}}</ref>
| ''[[Listen (David Guetta album)|Listen Again]]''
|-
! scope="row"| "1Hunnid"<br/><span style="font-size:85%;">([[K Camp]] featuring Fetty Wap)</span>
| —{{efn|group=upper-alpha|"1Hunnid" did not enter the ''Billboard'' Hot 100, but peaked at number 13 on the Bubbling Under Hot 100 Singles chart.<ref>{{cite magazine | url={{BillboardURLbyName|artist=K Camp|chart=Bubbling Under Hot 100}} | title=K Camp – Chart History: Bubbling Under Hot 100 | publisher=[[Prometheus Global Media]] | magazine=[[Billboard (magazine)|Billboard]] | accessdate=February 9, 2013}}</ref>}} || 36 || — || — || — || — || — || — || — || —
|
* RIAA: Gold<ref name=RIAA/>
| ''[[Only Way Is Up]]''
|-
! scope="row"| "Classic"<br/><span style="font-size:85%;">([[The Knocks]] featuring Fetty Wap and POWERS)</span>
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| ''[[55 (album)|55]]''
|-
! scope="row"| "[[Promise (Kid Ink song)|Promise]]"<br/><span style="font-size:85%;">([[Kid Ink]] featuring Fetty Wap)</span>
| 57 || 19 || 78 || 86 || — || — || — || — || — || —
|
* RIAA: Platinum<ref name=RIAA/>
* BPI: Silver<ref name="BPI"/>
| ''[[Summer in the Winter]]''
|-
! scope="row"| "[[All in My Head (Flex)]]"<ref>{{cite web|last=Roth|first=Madeline|title=Fifth Harmony's Track List is Here — And So Are Some Intimate Studio Pics|url=http://www.mtv.com/news/2874356/fifth-harmony-reveal-727-tracklist/|publisher=MTV|date=28 April 2016|accessdate=28 April 2016|access-date=19 August 2023|archive-date=29 April 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160429075658/http://www.mtv.com/news/2874356/fifth-harmony-reveal-727-tracklist/|url-status=dead}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">([[Fifth Harmony]] featuring Fetty Wap)</span>
| rowspan="2"| 2016
| 24<br /><ref>{{cite magazine|url=http://www.billboard.com/artist/5665538/fifth-harmony/chart?f=379 |title=Fifth Harmony - Chart history |magazine=Billboard |accessdate=2017-06-30}}</ref> || — || 19 || 21 || — || 27 || 42 || 8 || — || 25
|
* RIAA: Platinum<ref name="RIAA"/>
* ARIA: Platinum<ref>{{cite web|url=https://www.auspop.com.au/2016/10/aria-chart-watch-388/|title=CHART WATCH #388|publisher=auspOp|date=October 1, 2016|accessdate=October 1, 2016|access-date=August 19, 2023|archive-date=October 3, 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161003083121/https://www.auspop.com.au/2016/10/aria-chart-watch-388/|url-status=dead}}</ref>
* BPI: Gold<ref name="BPI"/>
* RMNZ: Gold<ref>{{cite certification|region=New Zealand|type=single|id=4266|accessdate=September 4, 2016}}</ref>
| ''[[7/27]]''
|-
! scope="row"| "[[The Mack (Nevada song)|The Mack]]"<br/><span style="font-size:85%;">(Nevada featuring [[Mark Morrison]] and Fetty Wap)</span>
| — || — || 9 || 79 || — || 14 || 46 || 7 || 66 || 14
|
* ARIA: 2× Platinum<ref>{{cite web|url=https://www.auspop.com.au/2017/04/aria-chart-watch-414/|title=ARIA CHART WATCH #414|publisher=auspOp|date=April 1, 2017|accessdate=April 1, 2017|access-date=August 19, 2023|archive-date=April 1, 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170401232601/https://www.auspop.com.au/2017/04/aria-chart-watch-414/|url-status=dead}}</ref>
* BPI: Platinum<ref name=BPI/>
* RMNZ: Gold<ref>{{cite certification|region=New Zealand|type=single|artist=Nevada feat. Mark Morrison & Fetty Wap|title=The Mack|id=4312|accessdate=December 23, 2016}}</ref>
| {{N/A|Non-album single}}
|-
! scope="row"| "Text Ur Number"<br/><small>([[DJ Envy]] featuring Fetty Wap and DJ Sliink)</small>
| rowspan="2"| 2017
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
| ''Just A Kid From Queens''
|-
! scope="row"| "[[Feels Great]]"<ref>{{Cite web|url=https://itunes.apple.com/us/album/feels-great-feat-fetty-wap-cvbz/id1294478639?i=1294478944|title=Feels Great (feat. Fetty Wap & CVBZ) - Single by Cheat Codes on Apple Music|website=iTunes|language=en|access-date=September 12, 2017}}</ref> <br /><span style="font-size:85%;">([[Cheat Codes (DJs)|Cheat Codes]] featuring Fetty Wap and CVBZ)</span>
| — || — || 39 || — || — || — || — || 37 || — || —
|
* RIAA: Gold<ref name=RIAA />
* ARIA: Platinum<ref>{{cite web|url=https://www.auspop.com.au/2018/3/aria-chart-watch-463/|title=ARIA Chart Watch #463|publisher=auspOp|date=March 10, 2018|accessdate=March 10, 2018|access-date=August 19, 2023|archive-date=March 10, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180310135813/https://www.auspop.com.au/2018/3/aria-chart-watch-463/|url-status=dead}}</ref>
* RMNZ: Gold<ref>{{cite certification|region=New Zealand|type=single|artist=Cheat Codes feat. Fetty Wap and CVBZ|title=Feels Great|id=4449|accessdate=February 9, 2018}}</ref>
| rowspan="4" {{N/A|Non-album singles}}
|-
! scope="row"| "100k"<br/><small>(Just Chase featuring Fetty Wap)</small>
| 2019
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
! scope="row"| "[[Firefly (Drax Project song)|Firefly]]"<br/><span style="font-size:85%;">([[Drax Project]] featuring Fetty Wap and AACACIA)</span>
| 2020
| — || — || — || — || — || — || — || 27<br/><ref name="Firefly">{{cite web|url=https://nztop40.co.nz/chart/singles?chart=5023|title=NZ Top 40 Singles Chart|publisher=[[Recorded Music NZ]]|date=15 February 2021|accessdate=13 February 2021|access-date=19 August 2023|archive-date=13 February 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210213122422/https://nztop40.co.nz/chart/singles?chart=5023|url-status=dead}}</ref> || — || —
|
* RMNZ: Platinum<ref name="FireflyPlatinum">{{cite web|url=https://nztop40.co.nz/chart/nzsingles?chart=5072|title=NZ Top 40 Singles Chart|publisher=[[Recorded Music NZ]]|date=29 May 2021|accessdate=29 May 2021|access-date=19 August 2023|archive-date=2 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210602232312/https://nztop40.co.nz/chart/nzsingles?chart=5072|url-status=dead}}</ref>
|-
! scope="row"| "Got Me"<ref>{{cite web |url=https://music.apple.com/us/album/got-me-feat-fetty-wap-single/1558004343 |title=Got Me (feat. Fetty Wap) – Single by Rhino! |work=[[iTunes Store]] |location=United States |publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |accessdate=April 13, 2021 |access-date=August 19, 2023 |archive-date=April 19, 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210419093335/https://music.apple.com/us/album/got-me-feat-fetty-wap-single/1558004343 |url-status=dead }}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(Rhino! featuring Fetty Wap)</span>
| 2021
| — || — || — || — || — || — || — || — || — || —
|
|-
| colspan="15" style="font-size:85%"| "—" denotes a recording that did not chart or was not released in that territory.
|}
=== Promotional singles ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|-
! scope="col" style="width:16.5em" rowspan="2"| Title
! scope="col" rowspan="2"| Year
! scope="col" colspan="2"| Peak chart<br />positions
! scope="col" rowspan="2" style="width:10em;"| [[List of music recording certifications|Certifications]]
! scope="col" rowspan="2" style="width:10em"| Album
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Billboard Hot 100|US]]<br/><ref name="US100"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Hot R&B/Hip-Hop Songs|US<br/>R&B<br />/HH]]<br/><ref name="US R&B/HH songs"/>
|-
! scope="row"| "Spaceship"<ref>{{cite web |url=https://soundcloud.com/seegoldent/fetty-wap-nikosi-north-maine-spaceship-new-2014 |title=Fetty Wap ft. Nikosi & North Maine - Spaceship by SeeGold Entertainment |website=[[SoundCloud]] |date=October 28, 2014 |accessdate=April 23, 2015}}</ref><ref>{{cite web |url=https://itunes.apple.com/us/album/spaceship-feat.-nikosi-north/id979308241 |title=Spaceship (feat. Nikosi & North Maine) – Single by Fetty Wap |work=[[iTunes Store]] |location=United States |publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |date=February 23, 2015 |accessdate=April 23, 2015}}</ref><br/><span style="font-size:85%;">(Nikosi featuring Fetty Wap and North Maine)</span>
| 2014
| — || —
|
| {{N/A|Non-album single}}
|-
! scope="row"| "RGF Island"<ref>{{cite magazine | url=http://www.rap-up.com/2015/09/16/new-music-fetty-wap-rgf-island/ | title=New Music: Fetty Wap – 'RGF Island' | magazine=Rap-Up | date=September 16, 2015 | accessdate=September 19, 2015}}</ref>
| rowspan="2"| 2015
| 57 || 19
|
*RIAA: Platinum<ref name="RIAA"/>
| rowspan="2"| ''Fetty Wap''
|-
! scope="row"| "Jugg"<br/><span style="font-size:85%;">(featuring Monty)</span>
| 86 || 32
|
*RIAA: Gold<ref name="RIAA"/>
|-
! scope="row" | "High Thoughts"
| 2017
| — || —
|
| rowspan="2" {{n/a|Non-album singles}}
|-
! scope="row" | "Air It Out"
| rowspan="2" | 2018
| — || —
|-
! scope="row" | "Bruce Wayne"
| — || —
|
| ''Bruce Wayne''
|}
== Other charted songs ==
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|-
! scope="col" style="width:22.5em" rowspan="2"| Title
! scope="col" rowspan="2"| Year
! scope="col" colspan="2"| Peak chart positions
! scope="col" rowspan="2"| Album
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Billboard Hot 100|US]]<br/><ref name="US100"/>
! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;"| [[Hot R&B/Hip-Hop Songs|US<br/>R&B/HH]]<br/><ref name="US R&B/HH songs"/>
|-
! scope="row"| "How We Do Things"<br/><span style="font-size:85%;">(featuring Monty)</span>
| rowspan="3"| 2015
| —{{efn|group=upper-alpha|"How We Do Things" did not enter the ''Billboard'' Hot 100, but peaked at number 14 on the Bubbling Under Hot 100 Singles chart.<ref name="USBBU100">{{cite magazine | url={{BillboardURLbyName|artist=Fetty Wap|chart=Bubbling Under Hot 100}} | title=Fetty Wap – Chart History: Bubbling Under Hot 100 | publisher=[[Prometheus Global Media]] | magazine=[[Billboard (magazine)|Billboard]] | accessdate=February 9, 2013}}</ref>}} || 50
| rowspan="3"| ''Fetty Wap''
|-
! scope="row"| "D.A.M."
| — || —{{efn|group=upper-alpha|"D.A.M." did not enter the US [[Hot R&B/Hip-Hop Songs]] chart, but peaked at number three on the [[Bubbling Under R&B/Hip-Hop Singles]] chart.{{citation needed|date=August 2016}}}}
|-
! scope="row"| "No Days Off"<br/><span style="font-size:85%;">(featuring Monty)</span>
| — || —{{efn|group=upper-alpha|"No Days Off" did not enter the Hot R&B/Hip-Hop Songs chart, but peaked at number 10 on the Bubbling Under R&B/Hip-Hop Singles chart.{{citation needed|date=August 2016}}}}
|}
== Guest appearances ==
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|-
! scope="col" style="width:17em;"| Title
! scope="col" style="width:1em;"| Year
! scope="col"| Artist(s)
! scope="col"| Album
|-
! scope="row"| "Tonight" (Remix)<ref>{{cite web |url=https://us.7digital.com/artist/fetty-wap/release/tonight-remix-feat-50-cent-tank-and-fetty-wap |title=Tonight (featuring Fetty Wap... |website=[[7digital]] |date=September 9, 2014 |accessdate=April 23, 2015 |access-date=August 19, 2023 |archive-date=August 19, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230819105841/https://us.7digital.com/artist/fetty-wap/release/tonight-remix-feat-50-cent-tank-and-fetty-wap |url-status=dead }}</ref>
| 2014
| Choo Biggz, [[50 Cent]], [[Tank (American singer)|Tank]]
| rowspan="3" {{n/a|none}}
|-
! scope="row"| "[[Somebody (Natalie La Rose song)|Somebody]]" (Remix)<ref>{{cite web |url=http://www.complex.com/music/2015/04/premiere-natalie-la-rose-somebody-remix-fetty-wap-sage-the-gemini-troy-ave |title=Premiere: Natalie La Rose Enlists Jeremih, Fetty Wap, Sage The Gemini and Troy Ave For the "Somebody" Remix |last=Elliott |first=James |work=[[Complex (magazine)|Complex]] |date=April 8, 2015 |accessdate=April 23, 2015 |access-date=August 19, 2023 |archive-date=January 28, 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230128010631/https://www.complex.com/music/2015/04/premiere-natalie-la-rose-somebody-remix-fetty-wap-sage-the-gemini-troy-ave |url-status=dead }}</ref>
| rowspan="19"| 2015
| [[Natalie La Rose]], [[Jeremih]], [[Sage the Gemini]], [[Troy Ave]]
|-
! scope="row"| "Pretty Girl Dance, Pt. 2"<!-- Note this is a remix of a previously released single by this artist -- virtually identical with the exception of Fetty's added verse --><ref>{{cite web |url=https://itunes.apple.com/us/album/pretty-girl-dance-pt.-2-feat./id981354804 |title=Pretty Girl Dance Pt. 2 (featuring Fetty Wap) – Single by Yalee |work=[[iTunes Store]] |location=United States |publisher=[[Apple Inc.|Apple]] |date=March 30, 2015 |accessdate=April 23, 2015}}</ref>
| Yalee
|-
! scope="row"| "Still Selling Dope"<ref>{{cite web|url=http://www.hotnewhiphop.com/gucci-mane-still-selling-dope-feat-fetty-wap-prod-by-metro-boomin-new-song.1964544.html|title=Gucci Mane - Still Selling Dope Feat. Fetty Wap (Prod. By Metro Boomin) - Download & Listen [New Song]|author=Rose Lilah|date=20 May 2015|work=HotNewHipHop|accessdate=30 April 2016}}</ref>
| [[Gucci Mane]]
| ''King Gucci''
|-
! scope="row"| "Young Niggas"<ref>{{cite web|url=https://itunes.apple.com/us/album/trapology-deluxe/id1062094349 |title=Trapology (Deluxe) by Gucci Mane on Apple Music |website=Itunes.apple.com |date= |accessdate=2017-06-30}}</ref>
| Gucci Mane, [[Jadakiss]]
| ''Trapology''
|-
! scope="row"| "Money"<ref>{{cite web|url=https://soundcloud.com/lilsilk/09-lil-silk-money-feat-dc|title=Lil Silk - Money (Feat DC Young Fly & Fetty Wap)|website=Soundcloud|accessdate=April 24, 2020}}</ref>
| Lil Silk, DC Young Fly
| ''Son of a Hustler 2''
|-
! scope="row"| "Rollin Dank"<ref>{{cite web|url=https://www.thefader.com/2015/06/11/project-pat-fetty-wap-big-trill-rollin-dank|title=Project Pat Recruits Fetty Wap And Big Trill For "Rollin Dank"|website=The Fader|accessdate=April 24, 2020}}</ref>
| [[Project Pat]], Big Trill
| ''Pistol and a Scale''
|-
! scope="row"| "I Think I Love Her"<ref>{{cite web|url=https://soundcloud.com/reup-6/15-fat-trel-i-think-i-love-her|title=15 - Fat Trel - I Think I Love Her (Feat. Fetty Wap)|website=Soundcloud|accessdate=April 24, 2020}}</ref>
| [[Fat Trel]]
| ''Georgetown''
|-
! scope="row"| "[[Flicka Da Wrist]]" (Remix)<ref>{{cite web|url=https://www.complex.com/music/2015/06/chedda-da-connect-new-song-flicka-da-wrist-remix-f-boosie-yo-gotti-fetty-wap-boston-george|title=Chedda Da Connect Grabs Boosie Badazz, Yo Gotti, Fetty Wap, and Boston George For the "Flicka Da Wrist" Remix|website=Complex|accessdate=April 24, 2020|access-date=August 19, 2023|archive-date=November 30, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211130084359/https://www.complex.com/music/2015/06/chedda-da-connect-new-song-flicka-da-wrist-remix-f-boosie-yo-gotti-fetty-wap-boston-george|url-status=dead}}</ref>
| [[Chedda Da Connect]], [[Yo Gotti]], [[Boosie Badazz]], Boston George
| ''Chedda World: The Album''
|-
! scope="row"| "Valet"<ref>{{cite web|url=https://music.apple.com/nz/album/valet-feat-fetty-wap-2-chainz-single/1022159251|title=Valet (feat. Fetty Wap & 2 Chainz) - Single|website=Apple Music|accessdate=April 24, 2020}}</ref>
| [[Eric Bellinger]], [[2 Chainz]]
| ''Cuffing Season Part 2''
|-
! scope="row"| "[[Body on Me (Rita Ora song)|Body on Me]]" (Remix)
| [[Rita Ora]], [[Chris Brown]]
| rowspan="3" {{n/a|none}}
|-
! scope="row"| "Your Number" (Remix)<ref>{{cite web | url=https://itunes.apple.com/us/album/your-number-feat.-fetty-wap/id1044445698 | title=Your Number (feat. Fetty Wap) | publisher=iTunes | accessdate=February 24, 2016}}</ref>
| [[Ayo Jay]]
|-
! scope="row"| "Like Me" (Remix)
| [[Lil Durk]], Jeremih, [[Lil Wayne]]
|-
! scope="row"| "Tell Me"
| [[Yo Gotti]]
| ''The Return''
|-
! scope="row"| "Hell of a Night"
| Chris Brown, [[French Montana]]
| ''Before the Party''
|-
! scope="row" | "Andale"
| [[Masika Kalysha]]
| rowspan="2" {{n/a|none}}
|-
! scope="row"| "[[Same Old Love]]" (Remix)<ref>{{cite magazine | url=http://www.billboard.com/articles/news/6835401/fetty-wap-selena-gomez-same-old-love | title=Fetty Wap Teams with Selena Gomez on 'Same Old Love' Remix: Listen | publisher=Prometheus Global Media | magazine=Billboard | date=January 7, 2016 | accessdate=January 7, 2016}}</ref>
| [[Selena Gomez]]
|-
! scope="row"| "When I See Ya"
| [[Ty Dolla Sign]]
| ''[[Free TC]]''
|-
! scope="row"| "Not Poppin'"
| rowspan="2" | Monty
| rowspan="2"|''Monty Zoo''
|-
! scope="row"| "6 AM"
|-
! scope="row"| "Beat It"
| rowspan="8" | 2016
| [[Migos]]
| {{n/a|none}}
|-
! scope="row"| "I Got It"
| [[Sophie Beem]]
| ''Sophie Beem - EP''
|-
! scope="row"| "[[Asking 4 It]]"
| [[Gwen Stefani]]
| ''[[This Is What the Truth Feels Like]]''
|-
! scope="row"| "The Agreement"
| [[The Lox]], Dyce Payne
| ''[[Filthy America... It's Beautiful]]''
|-
! scope="row"| "Make You Smile"
| Bleek Blaze
| {{n/a|none}}
|-
! scope="row"| "Right Back"
| rowspan="2" | Monty
|''Monty Zoo II''
|-
! scope="row"| "Nun Else"
| {{n/a|none}}
|-
! scope="row"| "Fetti"
| Yung Ralph, [[Young Thug]], [[Lil Uzi Vert]]
| ''I Am Juugman 2''
|-
! scope="row"| "Loosing Control"
| 2017
| [[Farruko]]
| ''TrapXficante''
|-
! scope="row"| "Jackpot"
| rowspan="2" | 2018
| [[Red Cafe]], [[Fabolous]]
| ''Less Talk More Hustle''
|-
! scope="row"| "F.L.Y."
| [[De La Ghetto]]
| rowspan="2" {{n/a|none}}
|-
! scope="row"| "With U"<ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/articles/columns/hip-hop/8511676/meg-donnelly-fetty-wap-with-u|title=Meg Donnelly Connects With Fetty Wap for Bubbly New Single 'With U': Premiere|website=www.billboard.com|access-date=June 26, 2021}}</ref>
| 2019
| [[Meg Donnelly]]
|-
|}
<!--
== Notes ==
{{notelist-ua}}
-->
== Notes ==
{{refbegin}}
{{col-begin}}
{{col-2}}
{{col-end}}
{{refend}}
{{notelist-ua}}
== Kundivihira ==
{{Reflist|30em}}
{{Fetty Wap}}
[[Category:Discographies of American artists]]
[[Category:Hip hop discographies]]
f1nja8rt482dml2e0crih1ubmhy2my8
University of Benin (Nigeria)
0
27475
145606
133075
2026-08-06T13:56:21Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145606
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Public university in Benin City, Nigeria}}
{{Use dmy dates|date=April 2023}}
{{Databox}}
{{Infobox university
|name = University of Benin
|other_name = UNIBEN
|image = John Harris Library, UNIBEN.jpg
|caption = John Harris Library, University of Benin
|motto = Knowledge for Service
|established = 23 November 1970
|closed =
|type = [[Public university|Public]] [[research university]]
|affiliation = [[Association of African Universities]]<ref>{{Cite web|url=https://www.aau.org/subs/membership|title=AAU Member Universities|publisher=Association of African Universities|language=en-CA|access-date=2019-07-05}}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
|chancellor = [[Tor TIV, Prof. James Ortese Ayatse]]
|vice_chancellor = [[Lilian Salami|Lilian Imuetinyan Salami]]<ref>{{Cite web|url=https://news.uniben.edu/index.php/2019/12/02/live-event-swearing-in-ceremony-for-prof-lilian-salami/#more/|title=Live Event: Swearing-in Ceremony For Prof Lilian Salami|date=2019-12-02|website=University of Benin News|access-date=2019-12-05|archive-date=22 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191222114355/https://news.uniben.edu/index.php/2019/12/02/live-event-swearing-in-ceremony-for-prof-lilian-salami/#more/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/new-uniben-vc-launches-anti-corruption-campaign/|title=New UNIBEN VC launches anti-corruption campaign|date=2019-12-03|website=Punch Newspaper|access-date=2019-12-05}}</ref><!-- Do not update this field without providing a reliable source -->
|rector =
|principal =
|dean =
|head_label =
|head =
|faculty =
|staff =
|students = 77,000 (estimate)
|undergrad =
|postgrad =
|doctoral =
|other =
|city = [[Benin City, Edo State]]
|province =
|country = Nigeria
|coordinates = {{coord|6|20.022|N|5|36.009|E|type:edu|display=inline,title}}
|campus = Ugbowo Campus and Ekehuan Campus
|former_names =
|free_label =
|free =
|sports =
|colors = {{nowrap|{{color box|Purple}}{{color box|Gold}}{{color box|Yellow}} Purple, gold, yellow}}
|mascot =
|affiliations =
|website = {{URL|https://www.uniben.edu/}}
|logo =
|footnotes =
}}
'''University of Benin''' ('''UNIBEN''') nyɛla [[Public university|public]] [[research university]] din be [[Benin City, Edo State]], Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://www.fme.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=82&Itemid=53|title=Departments -Tertiary|website=Ministry of Education (Nigeria)|archive-url=https://web.archive.org/web/20110723180148/http://www.fme.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=82&Itemid=53|language=en-US|access-date=2019-07-07|archive-date=2011-07-23}}</ref> IDi nyɛla din be [[List of universities in Nigeria|universities]] shɛŋa [[Federal Government of Nigeria]] ni su puuni ka bɛ daa zali li yuuni 1970.<ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/uniben-x-raying-48-year-old/|title=UNIBEN… X-raying a 48-year-old|date=2018-03-22|website=The Nation Nigeria|language=en-US|access-date=2019-07-07}}</ref> University ŋɔ nyɛla din mali shikuruti dibaa ayi ka mali bɔhimbu yaɣa pinaanu mini central [[library]] ka bɛ booni li John Harris Library.<ref>{{Cite journal|last1=Umukoro|first1=Immanuel Ovemeso|last2=Tiamiyu|first2=Mutawakilu Adisa|date=2017-12-01|title=Determinants of e-library services' use among university students: A study of John Harris Library, University of Benin, Nigeria|url=https://doi.org/10.1177/0961000616653176|journal=Journal of Librarianship and Information Science|language=en|volume=49|issue=4|pages=438–453|doi=10.1177/0961000616653176|s2cid=32173962 |issn=0961-0006}}</ref> Duri shɛŋa bɛ ni mi UNIBEN nyɛla din wali taba ka bi miri taba.<ref>{{Cite web |title=Trek Zone: Travel News & Best Tourist Attractions |url=https://trek.zone/en |access-date=2023-01-29 |website=Trek Zone |language=en}}</ref>
UNIBEN nyɛla din mali teaching hospital ka bɛ booni li [[University of Benin Teaching Hospital]] (UBTH).<ref>{{Cite web |date=2017-08-04 |title=Uneasy calm as UBTH awaits new CMD |url=https://guardian.ng/features/uneasy-calm-as-ubth-awaits-new-cmd/ |access-date=2022-05-23 |website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News |language=en-US |archive-date=23 May 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220523173932/https://guardian.ng/features/uneasy-calm-as-ubth-awaits-new-cmd/ |url-status=dead }}</ref>
==Taarihi==
[[File:Unibenmaingate.jpg|right|thumb|University Main Gate Ugbowo Campus]]
[[File:Faculty-of-Management-Science-University-of-Benin.jpg|thumb|Faculty of Management Science University of Benin]]
University zaŋ n-ti Benin nyɛla bɛ ni daa zali shɛli yuuni 1970.<ref>{{Cite web |title=University of Benin on The Conversation |url=https://theconversation.com/institutions/university-of-benin-3614 |access-date=2023-04-01 |website=theconversation.com}}</ref> Di daa tumi piligi ka nyɛ shikuru zaŋ n-ti [[Technology]] hali ka bɛ daa ti nya di kpaŋmaŋ ka di daa leei "full-fledged university" ka daa zaŋ li pahi[[National Universities Commission]] (NUC) silimiin goli July dahin yini dali yuuni 1971.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2018/11/uniben-retains-2nd-position-in-nuc-programme-accreditation-vc|title=Uniben retains second position in Nuc programme accreditation-VC|date=2018-11-15|website=Vanguard News|access-date=2019-07-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://uniben.edu/about-us.html|title=Brief History|publisher=University of Benin|language=en-CA|access-date=2019-07-06}}</ref> Di daa leei federal government ni su University shɛli silimiin goli April dahin yini dali yuuni 1975.<ref>{{Cite web |title=UniBEN - ABOUT Us |url=https://www.uniben.edu/about-uniben.html#:~:text=HISTORY%20OF%20THE%20UNIVERSITY%20OF,as%20Midwest%20Institute%20of%20Technology |access-date=2023-07-30 |website=www.uniben.edu}}</ref>
==John Harris Library==
[[File:John Harris Library, UNIBEN.jpg|thumb|John Harris Library, UNIBEN]]
John Harris Library nyɛla [[academic library]] din be Ugbowo shikuru ni. Bɛ daa zaŋ la [[librarian]], John Harris yuli zaŋ n-ti University ŋɔ karimbu shee ŋɔ. Shikuru shɛli din su karimbu shee ŋɔ nyɛ University of Benin, bɛ daa zali la yuuni 1970 ka bɛ daa na booni li Institute of Technology.<ref>{{Cite journal|title=View of The Pioneers: William John Harris (1903-1980) {{!}} World Libraries|url=https://worldlibraries.dom.edu/index.php/worldlib/article/view/241/197|access-date=2021-07-13|journal=World Libraries|year=1992 |volume=2 |issue=2 |last1=Oyinloye |first1=Maxwell A. }}</ref>
John Harris Library daa piligimi ni [[promulgation]] zaŋ n-ti Institute of Technology edict yuuni 1970 amaa ka National University Commission (NUC) daa lɛbigi li university silimiin goli July dahin yini dali yuuni 1971.<ref>{{Cite web|title=University of Benin, Nigeria|url=https://www.topuniversities.com/universities/university-benin-nigeria|access-date=2021-07-13|website=Top Universities|language=en}}</ref>
==College of Medical Sciences==
UNIBEN College of Medical Sciences nyɛla din wuhiri "medicine" ka mali professional degree n-tiri [[Physician|physicians]] mini [[Surgeon|surgeons]]. College of Medical Sciences nyɛla din mali shikuruti ata,din doli na ŋɔ:
===School of Medicine===
School of Medicine nyɛla bɛ ni daa zali shɛli yuuni 1973, bɛ ni daa mi shɛli [[Faculty of Medicine]] ka di niŋdi yuma ayobu ka deeri [[Bachelor's degree|Bachelor]] of [[Medicine]] mini Bachelor of Surgery (MBBS). Ŋun daa nyɛ tuuli Dean of the school n-daa nyɛ Professor T. Belo-Osagie. O daa nyɛla Dean ŋɔ bin din gbaai yuuni 1973 zaŋ hali ni yuuni 1975. Din daa niŋ ka Professor T. Belo-Osagie yi Professor K. Diete-Koki n-daa leei Dean of the school. Tum lala saha maa, shikuru maa nyɛla din taɣi Deans mini Heads of Departments yuun pihita din gari maa. Dean of the school ŋun na yoli chaŋ nyɛ Prof. Dr. (med.) E. Oviasu ka saha ŋɔ Dean nyɛ Professor Wilson E. Sadoh.<ref name=":2">{{Cite web|url=http://colmed.uniben.edu/?page_id=65|title=About – College of Medical Sciences|website=colmed.uniben.edu|language=en-US|access-date=2018-10-02|archive-date=22 July 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240722181354/http://colmed.uniben.edu/?page_id=65|url-status=dead}}</ref>
===School of Basic Medical Science===
School of Basic Medical Science nyɛla din daa piligi silimiin goli December yuuni 2003, College of Medical Sciences n-daa piligi li ka di daa pili tuma silimiin January yuuni 2004. Shikuru ŋɔ nyɛla din niŋdi 'undergraduate programs" ka tiri B.Sc.
Din pahira, shikuru maa nyɛla din tumdi n-tiri shikuru shɛŋa din be collagɛ maa ni: din tumdi sɔŋdi shikuru shɛŋa maa nyɛ Schools of Medicine and Dentistry n-ti pahi bɔhimbu yaɣa din be university ŋɔ ni kamani "Sciences and School of Pharmacy".
School of Basic Medical Science nyɛla din mali bɔhimbu yaɣa din doli na ŋɔ:
#[[Anatomy]]
#[[Clinical chemistry|Medical Biochemistry]]
#[[Medical laboratory scientist|Medical Laboratory Science]]<ref>{{Cite web|date=2021-01-31|title=2022 Updated List of UNIBEN Faculties and Departments|url=https://alluniversity.com.ng/uniben-faculties-and-departments/|access-date=2022-02-08|website=Latest JAMB News {{!}} All Nigerian Universities News|language=en-US|archive-date=8 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220208133246/https://alluniversity.com.ng/uniben-faculties-and-departments/|url-status=dead}}</ref>
#[[Nursing|Nursing Science]]
#[[Physiology]]
#[[Physical therapy|Physiotherapy]]
#[[Radiography]] and [[Radiation therapy|Radiation Science]].<ref name=":2" />
== Faculties in the University of Benin ==
{| class="wikitable"
!Code
!Title
|-
|AGR
|Faculty of [[Agriculture]] (AGR)
|-
|ART
|Faculty of [[The arts|Arts]] (ART)
|-
|BMS
|School of Basic Medical Sciences (BMS)
|-
|CBT
|CBT Practice Categories (CBT)
|-
|CED
|Centre for [[Entrepreneurship]] Development (CED)
|-
|CERHI
|Centre of Excellence in Reproductive Health Innovation (CERHI)
|-
|CFPDS
|Centre for Forensic Programmes and DNA Studies (CFPDS)
|-
|COEW
|College of Education Warri (COEW)
|-
|CPGE
|College of Petroleum and Gas Engineering, PTI Campus (CPGE)
|-
|DCOEM
|College of Education Mosogar (Delta State) (DCOEM)
|-
|DEN
|Faculty of [[Dentistry]] (DEN)
|-
|EDU
|Faculty of Education (EDU)
|-
|ENG
|Faculty of Engineering (ENG)
|-
|ENV
|Faculty of Environmental Sciences (ENV)
|-
|FCETA
|Federal College of Education (Technical) Asaba (FCETA)
|-
|FCETAL
|Federal College of Education (Technical) Akoka (FCETAL)
|-
|FLC
|French Language Centre (FLC)
|-
|GST
|Office for General Studies (GST)
|-
|ICH
|Institute of Child Health (ICH)
|-
|INE
|Institute of Education (INE)
|-
|INP
|Institute of Public Administration and Extension Services (INP)
|-
|JUPEB
|Joint Universities Preliminary Examinations Board (JUPEB)
|-
|JUPEB_AK
|Joint Universities Preliminary Examinations Board (FCET AKOKA) (JUPEB_AK)
|-
|LAW
|Faculty of Law (LAW)
|-
|LSC
|Faculty of Life Sciences (LSC)
|-
|MED
|Faculty of Medicine (MED)
|-
|MGS
|Faculty of Management Sciences (MGS)
|-
|NILS
|The National Institute for Legislative and Democratic Studies (NILS)
|-
|PHA
|Faculty of Pharmacy (PHA)
|-
|PSC
|Faculty of Physical Sciences (PSC)
|-
|SAGMS
|St. Albert The Great Major Seminary (SAGMS)
|-
|SAS
|All Saints Ekpoma (SAS)
|-
|SCN
|School of Science, PTI Campus (SCN)
|-
|SPESSE
|Centre for SUSTAINABLE PROCUREMENT, ENVIRONMENTAL & SOCIAL STANDARDS ENHANCEMENT (SPESSE) (SPESSE)
|-
|SSC
|Faculty of Social Sciences (SSC)
|-
|UBITS
|Office for University of Benin Industrial Training and Graded Reports Scheme (UBITS)
|-
|VNM
|Faculty of Veterinary Medicine (VNM)
|}
<ref>{{Cite web |title=WAeUP.Kofa - Student Management System |url=https://waeup.uniben.edu/@@login?camefrom=%2Ffaculties%2F%40%40index |access-date=2023-07-30 |website=waeup.uniben.edu |archive-date=22 July 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240722191934/https://waeup.uniben.edu/@@login?camefrom=/faculties/@@index |url-status=dead }}</ref>
== Vice chancellors ==
* [[Kenneth Hill (academic)|Kenneth Robson Hill]], pioneer Vice Chancellor<ref name="noang.org">{{Cite web|title=University of Benin {{!}} Nigerian Optometric Association|url=https://noang.org/university-of-benin/|access-date=2021-07-16|website=noang.org}}</ref>
* [[T. M. Yesufu|T.M. Yesufu]], the first indigenous Vice Chancellor<ref name="noang.org"/>
* [[Adamu Baike]], 2nd indigenous Vice Chancellor
*[[Grace Alele-Williams]], Nigeria's first female vice-chancellor. She served from 1985 to 1991<ref>{{Cite web|title=Grace Alele-Williams - Biography|url=https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/Biographies/Alele-Williams/|access-date=2021-07-16|website=Maths History|language=en}}</ref>
*Andrew Onokheroraye<ref name="vanguardngr.com">{{Cite web|date=2009-08-09|title=UNIBEN VC tussle: A contest of indigene or merit?|url=https://www.vanguardngr.com/2009/08/uniben-vc-tussle-a-contest-of-indigene-or-merit/|access-date=2021-07-16|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
*Abhulimen Richard Anao<ref name="vanguardngr.com"/>
*Emmanuel Nwanze<ref>[https://blerf.org/index.php/biography/nwanze-dr-emmanuel-andrew-chukwuedo/ Emmanuel Nwanze]</ref>
*[[Osayuki Godwin Oshodin]], 2009-2014<ref>{{Cite web|date=2015-02-27|title=OSHODIN: A Study In University Administration|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/c105-saturday-magazine/oshodin-a-study-in-university-administration/|access-date=2021-07-16|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archive-date=9 April 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230409203834/https://guardian.ng/saturday-magazine/c105-saturday-magazine/oshodin-a-study-in-university-administration/|url-status=dead}}</ref>
*Faraday [[Osasere Orumwense]], 2014- 2019<ref>{{Cite web|date=2018-05-31|title=UNIBEN'S giant strides at 48|url=https://www.sunnewsonline.com/unibens-giant-strides-at-48/|access-date=2021-07-16|website=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref>
*[[Lilian Salami]], 2019–present<ref>{{Cite web|date=2019-10-27|title=UNIBEN appoints second female vice-chancellor {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/359826-uniben-appoints-second-female-vice-chancellor.html|access-date=2021-07-16|language=en-GB}}</ref>
==Notable alumni==
{{Category see also|University of Benin (Nigeria) alumni}}
<!---♦♦♦ Only add a person to this list if they already have their OWN article on the English Wikipedia ♦♦♦--->
<!---♦♦♦ Include a citation to a reliable source indicating the connection to the University of Benin ♦♦♦--->
<!---♦♦♦ Please keep the list in alphabetical order by LAST NAME ♦♦♦--->
* [[Enyinnaya Abaribe]], a politician from Abia State<ref>{{Cite web |last=Kassim |first=Felix |date=2021-12-30 |title=Abaribe, Ramatu Tijjani Aliyu bag HURIWA Man/Woman of the year award |url=https://platinumpost.ng/2021/12/30/abaribe-ramatu-tijjani-aliyu-bag-huriwa-man-woman-of-the-year-award/ |access-date=2022-05-24 |website=Platinum Post News |language=en-GB}}</ref>
* [[Oladipo Agboluaje]],<ref>{{cite web |title=Oladipo Agboluaje |url=https://www.geisteswissenschaften.fu-berlin.de/en/v/interweaving-performance-cultures/fellows/fellows_2017_2018/oladipo_agboluaje/index.html |website=International Research Center |publisher=Freie Universität Berlin |access-date=February 25, 2019 |language=en |date=10 October 2008}}</ref> actor
* [[Emmanuel Agwoje]],<ref>{{cite news |last1=Fyn-Sydney |first1=Seiperi |title=Emmanuel Osa Agwoje, a phenomenal example in Nigeria Capital Market |url=https://www.modernghana.com/news/273740/1/emmanuel-osa-agwoje-a-phenomenal-example-in-nigeri.html |access-date=February 25, 2019 |work=Modern Ghana |date=May 1, 2010 |language=en}}</ref> banker
*[[Winifred Akpani]], businesswoman, and founder/CEO of Northwest Petroleum & Gas Company Limited
* [[Aigboje Aig-Imoukhuede]],<ref>{{cite web |title=Company Overview of Coronation Capital (Mauritius) Limited |url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=30716517&privcapId=305358086&previousCapId=22818286&previousTitle=TRANSNATIONAL%20CORP%20OF%20NIGERI |publisher=Bloomberg |date=February 25, 2019 |access-date=February 26, 2019}}</ref> co-founder [[Access Bank Plc]] and founder & chairman, Africa Initiative for Governance
* [[Josephine Anenih]],<ref>{{cite web |title=ANENIH, Barr Josephine Nwogo |url=https://blerf.org/index.php/biography/anenih-josephine-nwogo/ |website=BLERF's Who's Who in Nigeria |publisher=Biographical Legacy and Research Foundation |access-date=February 25, 2019 |date=11 November 2016}}</ref> lawyer and former minister
* [[Helen Asemota]],<ref>{{Cite web|url=https://www.mona.uwi.edu/marcom/newsroom/entry/2828|title=HELEN ASEMOTA PROMOTED TO PROFESSOR {{!}} Marketing and Communications Office, The University of West Indies at Mona|website=www.mona.uwi.edu|access-date=2019-12-21}}</ref> professor of biochemistry and biotechnology
* [[Lota Chukwu]],<ref>{{Cite web|title=Meet Lota Chukwu The Nollywood Elixir {{!}} Celeb Of The Week - Evatese Blog|url=https://www.evatese.com/meet-lota-chukwu-the-nollywood-elixir-celeb-of-the-week/|access-date=2021-02-08|website=www.evatese.com}}</ref> actress
* [[George Edozie]],<ref>{{cite news |title=New Nigerian Conjunctures: The Art of George Edozie |url=https://artstrings.africa/new-nigerian-conjunctures-the-art-of-george-edozie/ |access-date=February 25, 2019 |work=Artstrings |date=September 21, 2018 |archive-date=26 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190226111401/https://artstrings.africa/new-nigerian-conjunctures-the-art-of-george-edozie/ |url-status=dead }}</ref> artist
* [[Abiodun Falodun]], rector, [[Edo State Polytechnic]]<ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/dvc-delivers-unibens-150th-inaugural-lecture/|title=DVC delivers UNIBEN's 150th inaugural lecture|date=2015-03-11|website=The Nation Newspaper|language=en-US|access-date=2019-07-20}}</ref>
* [[Babatunde Fashola]],<ref>{{cite news |title=Fashola Reunites With Former Law Classmates At UNIBEN For 30 Years Anniversary |url=https://www.nationalhelm.co/2017/11/fashola-reunites-former-law-classmates-uniben-30-years-anniversary.html |access-date=February 25, 2019 |work=National Helm |date=November 13, 2017 |archive-date=26 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190226172801/https://www.nationalhelm.co/2017/11/fashola-reunites-former-law-classmates-uniben-30-years-anniversary.html |url-status=dead }}</ref> former Lagos State governor, who served two terms from May 29, 2007, to May 29, 2015, and current minister of Power, Work & Housing in Nigeria
* [[James Ibori]],<ref>{{cite news |title=Ibori, our convocation speaker? Not here! UNIBEN students, staff and alumni tell Acting VC Kubeyinje |url=http://saharareporters.com/2009/11/12/ibori-our-convocation-speaker-not-here-uniben-students-staff-and-alumni-tell-acting-vc |access-date=February 26, 2019 |work=Sahara Reporters |date=November 12, 2009}}</ref> former Governor of Delta State from 29 May 1999 to 29 May 2007
* [[Tom Ilube]],<ref>{{cite news |title=Tom Ilube receives honorary degree from City |url=https://www.city.ac.uk/news/2018/january/in-conversation-with-tom-ilube |access-date=February 25, 2019 |work=City, University of London |date=January 30, 2018 |language=en}}</ref> founder and CEO, Crossword Cybersecurity
* [[Wellington Jighere]], 2015 WESPA ''[[Scrabble]]'' champion<ref>{{cite news |last1=Wang |first1=Yanan |title=With the word 'felty,' for 36 points, Wellington Jighere becomes the first African world Scrabble champion |url=https://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2015/11/10/meet-wellington-jighere-the-unlikely-first-african-winner-of-the-world-scrabble-championship/ |newspaper=Washington Post |access-date=25 February 2019 |ref=WaPo}}</ref>
* [[Patience Maseli]], first female deputy director of Upstream Division at the [[Department of Petroleum Resources]]<ref>{{cite news |last1=Thomas-Odia |first1=Ijeoma |title=Women must work hard to be relevant in male-dominated field |url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/women-must-work-hard-to-be-relevant-in-male-dominated-fields/ |access-date=16 April 2019 |agency=Guardian |date=13 April 2019}}</ref>
*[[Richard Mofe-Damijo]],<ref>{{cite news|url=http://www.businessdayliberia.com/2018/03/20/biography-net-worth-of-nollywood-actor-rmd/|title=Biography & Net Worth of Nollywood Actor RMD|date=March 20, 2018|work=Business Day Liberia|access-date=February 26, 2019|archive-date=26 February 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190226111324/http://www.businessdayliberia.com/2018/03/20/biography-net-worth-of-nollywood-actor-rmd/|url-status=dead}}</ref> Nollywood actor
* [[Darlington Obaseki]],<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/08/fg-appoints-obaseki-substantive-cmd-ubth/|title=FG appoints Obaseki substantive CMD of UBTH|date=2017-08-26|website=Vanguard News|access-date=2019-07-05}}</ref> medical doctor and professor
* [[Gideon Obhakhan]], former Commissioner for Education, [[Edo State]], Nigeria<ref name=":0">{{Cite web |date=2020-05-17 |title=Gideon Obhakhan: A man in a class of his own |url=https://www.vanguardngr.com/2020/05/gideon-obhakhan-a-man-in-a-class-of-his-own/ |access-date=2022-01-26 |website=Vanguard News |language=en-US}}</ref>
*[[Omoni Oboli]], a Nigerian actress, film director and producer<ref>{{Cite web|title=Omoni Oboli|url=https://www.nyfa.edu/nyfa-news/alumni/omoni-oboli-2/|access-date=2021-07-15|website=Alumni {{!}} New York Film Academy|language=en-US|archive-date=8 December 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221208024218/https://www.nyfa.edu/nyfa-news/alumni/omoni-oboli-2/|url-status=dead}}</ref>
*[[Loretta Ogboro-Okor]]<ref>{{Cite web |title=Loretta Oduware Ogboro-Okor – UNUEDO Renaissance |url=https://unuedo.org/loretta-oduware-ogboro-okor/ |access-date=2023-08-12 |language=en-US |archive-date=12 August 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230812200252/https://unuedo.org/loretta-oduware-ogboro-okor/ |url-status=dead }}</ref>
* [[Basketmouth|Bright Okpocha]] ("Basketmouth"),<ref>{{cite news |last1=Kagire |first1=Linda M. |title=Basketmouth to perform in Kigali |url=https://www.newtimes.co.rw/entertainment/basketmouth-perform-kigali |access-date=February 25, 2019 |work=New Times (Rwanda) |date=February 22, 2019}}</ref> comedian
*[[Suyi Davies Okungbowa]],<ref>{{cite news |last1=Reader |first1=Civilian |title=Interview with Suyi Davies Okungbowa |url=https://civilianreader.com/2019/05/23/interview-with-suyi-davies-okungbowa/ |access-date=January 18, 2022 |work=Civilian Reader |date=May 23, 2019}}</ref> author and scholar
* [[Ovie Omo-Agege]],<ref>{{cite news |last1=Adurokiya |first1=Ebenezer |title=Things you should know about Senator Ovie Omo-Agege |url=https://www.tribuneonlineng.com/142797/ |access-date=February 25, 2019 |work=Nigerian Tribune |date=April 18, 2018 |archive-date=26 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190226054434/https://www.tribuneonlineng.com/142797/ |url-status=dead }}</ref> senator in the [[Senate of Nigeria|Nigerian eighth senate]]
* [[Chike Onuorah]]<ref>{{Cite web |last=Nigeria |first=Guardian |date=2016-07-03 |title=A journey through discerning minds of Onuorah |url=https://editor.guardian.ng/art/a-journey-through-discerning-minds-of-onuorah/ |access-date=2023-12-18 |website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News |language=en-US |archive-date=18 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231218142419/https://editor.guardian.ng/art/a-journey-through-discerning-minds-of-onuorah/ |url-status=dead }}</ref> artist and painter
* [[Osonye Tess Onwueme]],<ref>{{cite web |title=Tess Osonye Onwueme |url=http://www.africanbookscollective.com/authors-editors/osonye-tess-onwueme |website=African Books Collective |access-date=February 25, 2019 |archive-date=1 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190201125536/http://www.africanbookscollective.com/authors-editors/osonye-tess-onwueme |url-status=dead }}</ref> writer and professor
* [[Victor F. Peretomode]],<ref>{{cite news |last1=Okafor |first1=Chido |title=How we tamed Cultism in DELSU, by vice chancellor |url=https://m.guardian.ng/news/how-we-tamed-cultism-in-delsu-by-vice-chancellor |access-date=June 27, 2019 |work=Guardian Newspapers |date=May 17, 2019}}</ref> academic and professor
* [[Benedict Peters]],<ref>{{cite news |last1=Mikva |first1=Keren |title=12 Things You Didn't Know About Nigerian Billionaire Benedict Peters |url=https://moguldom.com/88726/12-things-didnt-know-benedict-peters/3/ |access-date=February 25, 2019 |work=Moguldom |date=February 19, 2015}}</ref> founder of [[Aiteo]] group
* [[Amaju Pinnick]],<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/sport/amaju-pinnick-others-for-uniben-alumni-awards/|title=Amaju Pinnick, others For UNIBEN Alumni Awards|website=guardian.ng|date=25 August 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190415195209/https://guardian.ng/sport/amaju-pinnick-others-for-uniben-alumni-awards/|archive-date=15 April 2019|url-status=live|access-date=15 April 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://aitonline.tv/post-uniben_honours_nff_president_pinnick__others_for_sports_excellence/|title=Post UNIBEN honours NFF President and others for sports excellence|website=aitonline.tv|access-date=28 August 2019}}{{Dead link|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> President [[Nigeria Football Federation]]
* [[Ijeoma Uchegbu]],<ref>{{cite journal |author1=BioPharm International Editors |title=The Talent Pool |url=http://www.biopharminternational.com/talent-pool |journal=BioPharm International |series=BioPharm International-12-02-2006 |access-date=February 25, 2019 |date=December 2, 2006 |volume=2006 |issue=7 |archive-date=21 October 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181021232552/http://www.biopharminternational.com/talent-pool |url-status=dead }}</ref> scientist and professor
* [[Emmanuel Uduaghan]],<ref>{{cite web |title=Company Overview of Niger Delta Power Holding Company Limited |url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=241355340&privcapId=128471872&previousCapId=128471872&previousTitle=Niger%20Delta%20Power%20Holding%20Company%20Limited |publisher=Bloomberg |access-date=February 25, 2019 |date=February 25, 2019}}</ref> former governor, [[Delta State]]
* [[Sabina Umeh-Akamune|Sabina Umeh]],<ref>{{cite news |title=Entrepreneur Kese Jabari & his Beauty Queen/Musician Wife Sabina Umeh cover Mode Men Magazine's February Issue as they dish on their 30-Year Romance |url=https://www.bellanaija.com/2017/02/entrepreneur-kese-jabari-his-former-beauty-queen-wife-sabina-umeh-cover-mode-men-magazines-february-issue-as-they-dish-on-their-30-year-romance/ |access-date=February 25, 2019 |work=BellaNaija |date=February 9, 2017}}</ref> singer
<!---♦♦♦ Only add a person to this list if they already have their own article on the English Wikipedia ♦♦♦--->
<!---♦♦♦ Please keep the list in alphabetical order by LAST NAME ♦♦♦--->
==Awards==
'''Africa Outstanding University of the Year Award, 2023''' <ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/uniben-wins-africa-outstanding-varsity-award/|title=UNIBEN wins Africa outstanding varsity award|date=26 March 2023|accessdate=7 April 2023}}</ref>
==Notable faculty==
* [[Alexander Oppenheim]] (1973–1977),<ref>{{cite news |last1=Greenfield |first1=Richard |title=Obituary: Sir Alexander Oppenheim |url=https://www.malkin-71.net/news/obituaries/obituary-sir-alexander-oppenheim-1289007.html |access-date=March 12, 2021 |work=The Independent |date=December 15, 1997 |language=en |archive-date=25 November 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211125061341/https://www.malkin-71.net/news/obituaries/obituary-sir-alexander-oppenheim-1289007.html |url-status=dead }}</ref> mathematician
<!---♦♦♦ Only add a person to this list if they already have their own article on the English Wikipedia ♦♦♦--->
<!---♦♦♦ Include a citation to a reliable source indicating the connection to the University of Benin ♦♦♦--->
<!---♦♦♦ Please keep the list in alphabetical order by LAST NAME ♦♦♦--->
== Photo gallery ==
{{Cleanup gallery|date=January 2022}}
<gallery>
File:University of Benin front view.jpg
File:Faculty of Education, University of Benin.jpg|Faculty of Education, UNIBEN
File:Faculty of Law, University of Benin.jpg|Faculty of Law, UNIBEN
File:Faculty of Pharmacy, University of Benin.jpg|Faculty of Pharmacy, UNIBEN
File:University of Benin Main Gate 02, Benin City, Edo State.jpg|University of Benin Main Gate
File:University of Benin, Gate Entrance, University of Benin, Edo State.jpg|University of Benin, Gate Entrance
File:St. Albert Catholic Church main gate, University of Benin, Benin City, Edo State.jpg|St. Albert Catholic Church, University of Benin
File:Erastus B.O. Akingbola Hostel, University of Benin, Edo State.jpg|Erastus B.O. Akingbola Hostel, University of Benin
File:Faculty of Environmental Sciences, University of Benin, Edo State.jpg|Faculty of Environmental Sciences, University of Benin
File:Faculty of Management Sciences, University of Benin, Edo State.jpg|Faculty of Management Sciences, University of Benin
File:Centre for Research, Innovation and Development, University of Benin, Edo State.jpg|Centre for Research, Innovation and Development, University of Benin
File:Department of Quantity Surveying 03, University of Benin, Edo State.jpg|Department of Quantity Surveying, University of Benin
</gallery>
==References==
{{reflist}}
==External links==
{{commons category}}
* {{Official website}}
{{Association of African Universities}}
{{Universities in Nigeria}}{{Edo State}}{{Authority control}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Universities and colleges in Nigeria]]
[[Pubu:Universities and colleges established in 1970]]
[[Category:Education in Benin City|University of Benin]]
[[Category:1970 establishments in Nigeria]]
[[Category:Public universities in Nigeria]]
aooaze84cu2sgiqy0a1wrnokzfh94co
Skunder Boghossian
0
29857
145597
129659
2026-08-06T12:22:49Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145597
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Alexander''' "'''Skunder'''" '''Boghossian''' (July 22, 1937 – May 4, 2003) daa nyɛla [[Ethiopian people|Ethiopian]]-[[Armenians|Armenian]] peenta mini nuuni tuunbaŋsim karimba. O bela United States ka kahi tumdi ni<ref name="blen">{{cite web|last=Legesse|first=Selamawit|year=2005|title=Skunderism (The Third Annual Blen Art Show)|url=http://www.blengrafix.com/blenmagazine/skunderism.htm|publisher=Blen|accessdate=16 October 2010|access-date=20 December 2024|archive-date=13 March 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120313200639/http://www.blengrafix.com/blenmagazine/skunderism.htm|url-status=dead}}</ref><ref name=":2" />
==Piligu biɛhigu==
Bɛ daa dɔɣi la Boghossian la silimin goli July 22, 1937, Addis Ababa, Ethiopia tiŋzuɣu, yuuni ni pirigili Italo-Abyssinian tobu din pahipahiri nyaaŋa.<ref name="Adejumobi">{{cite book|last=Adejumobi|first=Saheed A.|title=The History of Ethiopia|year=2006|publisher=Greenwood Press|isbn=978-0-313-32273-0|page=167}}</ref><ref name="blen"/> O ma, Weizero Tsedale Wolde Tekle, daa nyɛla Ethiopia nira.<ref name="blen"/> O ba, Kosrof Gorgorios Boghossian, daa nyɛla ŋun be Kebur Zabagna (Imperial Bodyguard) ka yina Armenian. Boghossian lahi nyɛla ŋun mali tuzupaɣa , Aster Boghossian, ni bɛli ŋun nya doo, Mulugeta Kassa.<ref name="Debela">{{cite web|url=http://www.blengrafix.com/blenmagazine/skunder_jewel.htm|title=A Jewel of a Painter of the 21st Century (1937–2003)|last=Debela|first=Achamyeleh|date=April 2004|work=Prepared for Arts Council of the African Studies Association Conference: 13th Triennial Symposium on African Art, 04/04|publisher=Blen|accessdate=17 October 2010|access-date=23 May 2025|archive-date=16 June 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110616164014/http://www.blengrafix.com/blenmagazine/skunder_jewel.htm|url-status=dead}}</ref><ref name=":5" />
Boghossian ba daa nyɛla ŋun pahi ka bɛ zaɣ'siri Italian tuma tumbu ka di ŋa zuɣu daa che ka be kpɛhi o sarika yuma ayopɔin ka Boghossian na nyɛla yuun’ yini bia.<ref name="blen"/><ref name=":5" /> O ma ŋun yiya ti lahi kuli doo che bɛ mini bɛ ba, amaa o mini tuzupaɣa Aster (Esther) daa kuli nyɛla ban kaari bɛ ma ŋɔ saha kam, bɛ daa wumsiba la bɛ ba Kathig Boghassian yiŋa.<ref name="Debela"/> Kathig, ŋun daa nya kparilim minisita paa, n-ti pahi bɛ pirinima ni bapira n-daa kuli nye ban sɔŋ wumsiba saha shɛli bɛ ba ni daa sarika ni.<ref name="Debela"/>
O daa nyɛla ŋun chaŋ bihi shikuru ka bɛ daa wuhi o Ge'ez script.<ref name="blen"/> O piraamari mini sɛkɛndiri shikuru ŋuna, ban daa wuhi o daa nyɛla Ethiopia kaeimbanima mini tiŋduya karimbanima ka o zinli daa valigi Amharic, Armenian, English, ni French.<ref name="blen"/> O daa bɔhim bobu la Teferi Mekonnen School.<ref name="Giorgis">{{cite web|url=http://www.the3rdman.com/ethiopianart/articles/boghossian.html|title=Skunder Boghossian: Artist of the Universal and the Specific|last=Giorgis|first=Elizabeth W.|publisher=Debre Hayq Ethiopian Art Gallery|accessdate=17 October 2010}}</ref> O lahi nyɛla ŋun bɔhim Stanislaw Chojnacki sani, Ethiopia bobu taarihi baŋda ni watakala peenta.<ref name="Giorgis"/> French Canadian filosofa ni peenta, Jacques Goudbet, gba daa lahi nyɛla ŋun mali nuu timbu Boghossian ni, n-daa che ka o peentira ka di pala muɣisiɣu.<ref name=":5" />
Bipoli tali zuŋu, African American ʒiʒindi kpee ni daŋ mabia, Larry Erskine daa bi ti o la o zilinkom ko zaŋ kpa o bobu polo, amaa o daa lahi zaŋ o wuhi America yila ŋan nya jazzi la, ka hali ni o nyɛvuli tariga, lala jazzi yila ŋɔ n-daa yi kuli ŋmɛra saha kam o yi ti peentira. O wuhiya ni jazzi yili ŋɔ nyɛla "yɛltɔɣa kpeeni sɛnchiri pishi ŋɔ ni. Di pa ninvuɣu yino; di pa tiɛha kaŋa, di nyɛla hankali parisi sin gahim yi di ko laɣimbu... hankali parisi niŋimbu saha kam... di nyɛla ti ni mali shɛli, gbaŋ sabila, ban nya boburiba...".<ref name=":4">{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/200305051135.html|title=Ethiopia: Pioneer Artist Skunder Boghossian Dies in Washington, DC|last=Cobb|first=Charles|date=5 May 2003|website=all Africa|archive-url=https://web.archive.org/web/20250104103415/https://allafrica.com/stories/200305051135.html|archive-date=4 January 2025|access-date=|url-status=dead}}</ref><ref name=":5" />
==Maŋmaŋa biɛhigu==
Boghossian mini Marily Pryce daa baŋla taba Paris, yuuni 1964, sahashɛli o ni daa bɔhindi shiniinima yaabu. Bɛ daa niŋla amikiya Tuskegee, Alabama, Pryce's, amaa di bahigu bɛ daa chela taba. O malila bihi ayi, Aida Mariam mini Edward Addisu, tizo-paɣa, ni yaansi anahi.<ref name="nyt-obit"/><ref name="Giorgis"/><ref name=":3" /><ref name=":5">{{Cite book|last=Jegede|first=Dele|title=Encyclopedia of African American Artists|publisher=Greenwood Press|year=2009|isbn=978-0-313-33761-1|location=Westport, CT|pages=30–34}}</ref>
==Siyaasa mini kaya ni taɣada hankali==
Dini daa niŋ ka saha shɛŋa o be Paris la, Boghossian daa tooi diri fiila jɛndiri siyaasa mini kaya ni kpɛri tab’ ni shɛm, n-tiriti wuhiri Frantz Fanon, Aimé Césaire, Cheikh Anta Diop ni hankali parisi ŋan be bobu ni kamani [[Paul Klee]]. Peentanima ban yuya di ka polo ni kamani [[Gerard Sekoto]] n-daa nya ŋun wuhi o Cuban peenta biinga, Wifredo Lam. O daa lahi nyɛla ŋun tum ni West Africa boburiba shɛba.<ref name=":4" />
"Black Power" nim mini "Black Arts Movement" siyaasa United States nyɛla din dɔ polo ka ŋmani di daa kpaŋsi o peentibu ni taachi shɛŋa kamani ''Black Emblem'' (1969), ''The End of the Beginning'' (1972), ni ''DMZ'' (1975).<ref name=":0" /> O niŋgbuna niŋbu ni “Black Arts Movement” nyɛla din sɔŋ o tuma pam.
== tima mini di nuu timbu ==
Boghossian, kamani gbaŋ sabila ban daa nyɛ Amarikanima lala saha maa, daa nyɛla kaɣa yɛl’ bɔbigu ni shihiranima. O daa nyɛla zaŋ adiini bɔbigu simbulinim' pahi o biɛhigu mini o tuma ni, adiininim’ kamani dolodolo hali ti kpa Africa [[Santería|Santerian]]. O daa piligiri la o dabsili ni St. Michael kom yɔɣ'gili o yiŋa, ni ma di buɣa fiila, bɔri chɛlpaŋ mini abarika O daa ti zaɣisi tuun shɛli o ni daa tumdi tiri Ethiopia ɛmbezi ka ni nyɛla ŋun doli o tumdi ni daa piligi tuma ka o na bi di o buɣa fiila. O zaɣa ni lala bɛnyɛra ŋɔ daa pala adiini zuɣu, amaa karachi ŋun bɔri ni o ti o yaanima jiima, di ni ka o yina Armenia mini Ethiopia la zuɣu. Hankali shɛli o ni daa nya “däbtära” anfooninim’ ni, o daa zaŋ binshɛɣu shɛli o ni booni “quflfu,” bee “interlocked” ku bukaata. Lala beni ŋɔ nyɛla zaŋ anfooninima mini mihi laɣim taba. Laɣa ti laɣimbu ŋɔ nyɛla din lahi wuhiri Ethiopian machɛli tali kamani piɛri ni kaɣa nɛma, ni “tebab”. Boghossian daa lahi nyɛla ŋun ni tooi zaŋ [[Debtera|däbtära]], n-yihi anfooni maŋmaŋa ka che di shilinʒia.<ref name=":6" />
Tim’ yiriŋ valibu mini o tima tima yɛltɔɣa ŋɔ gba daa nyɛla sɔŋdi o tuma polo. Yɛltɔɣa ŋmahi ŋɔ, “a visualization of “Franz Kafka”, ni ''The Metamorphosis'', nyɛla din laɣim diba ayi ŋɔ viɛnyɛla. O yi daa tooi nyu dam naai, Boghossian nyɛla ŋun yɛn buɣisi birimbu zaŋ chaŋ zaɣ’ biɛɣu mini zaɣ’ viɛlli polo. Ŋɔ nyɛla a ni yɛn nya shɛli ''Metamorphoses'' ka zaɣ’ biɛtali voori o labisiri dam polo, ka zaɣ’ viɛl’ tali mi kpamdi o jaande ni o che. Lala birimbu ŋɔ nyɛla din be tuma nim pam puuni.<ref name=":6" />
==Sitaali mini baŋsim==
[[File:Bird Icon.jpg|thumb|''Bird Icon'' (1964)]]
A yi kpuɣi a zuɣu lihi o tuma, a ni nya ka be peenti peenti Ethiopia dolodolo duri dikiya ka di nyɛla kurumbuni ha dina. Lala It is from this cultural fountain that once included three-fourths of "Ancient Egypt", the builders of the great pyramids and the cradle of civilization, that the artist drew inspiration from.<ref name=":1" />
A yi lihi o peentibu ŋɔ zaa, o nyɛla zaɣisim nyɛla din be ni o zaŋ peentibu wuhi, n-nam bobu ka a yi tuui lihili ka di ŋmani zaɣ'yini, anfooni din piripiri, ka di zaa mali di ni ŋmani binshɛɣu.<ref name=":0" /> O daa bori ni o yi peenti, ka ŋun kam lihili mali o tiɛha ni nya shɛm zaŋ chaŋ di polo, n-tiɛhiri ka mani o ni niŋ shɛm hali ka di be lala maa. Boghossian daa nyɛla peentiri viɛla pam.<ref name=":0" />
==Shikuru mini tuma==
Boghossian daa pini saha shɛli bɛ ni daa puhiri Haile Selassie I chuɣu yuuni 1954.<ref name="nmaa-bio">{{cite web|url=http://africa.si.edu/exhibits/passages/boghossian.html|title=Alexander "Skunder" Boghossian. Ethiopian Passages: Dialogues in the Diaspora|publisher=National Museum of African Art|accessdate=16 October 2010|access-date=25 May 2025|archive-date=6 June 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100606141849/http://africa.si.edu/exhibits/passages/boghossian.html|url-status=dead}}</ref> Yuuni din daa pa di zuɣu, o daa nya gɔmnanti sikolaship chaŋ London ni o ti bɔhim “Saint Martin's School of Art” shikuru ni, “Central School of Art and Design”, ni “Slade School of Fine Art”, ka daa tuɣi chaŋ Paris yuma ayi nyaaŋa n-ti bɔhim ka lahi wuhi "Académie de la Grande Chaumière" mini "Beaux-Arts de Paris|Ecole Nationale Supérieure des Beaux Arts". O ni daa nya taba ban gba zaɣa be peentibu ni bobu ŋɔ ni kamani, Leopold Sedar Sendhor minj Madelaine Rousseux, Boghossian daa nya soli ka laɣingu yuli “Negro Artis and Writers” boli o ni o kana bɛ laɣim jabgu din pahiri ayi ka daa yɛn niŋ Rome yiŋ tiŋgbani ni. Ŋɔ n-ti pahi o ni daa lahi di shɛli yuuni 1964 din daa niŋ ka o zaŋ o peentibu wuhi salo Galerie Lambert la daa yooi soli ti o ka bɛ boli o ni o pahi avant-garde movement nim.zuɣu, ka di daa bi yuui ka o yi dini ti pahi André Breton zuɣu ka bɛ tumda.<ref name=":5" /> Yuuni 1966, o daa labi yiŋa n-ti wuhiri Addis Ababa shikuru yuli booni “School of Fine Arts” hali ni 1969. Yuuni 1970, o daa yiya labi [[United States]], n-ti lu Atlanta tuuli, dini ka o daa niŋ niŋgbuna Black Arts Movement ka daa wuhi shikuru yuli booni Atlanta yaɣ'li din tam gbaŋ sabila peentibu, n-daa yi dini ti lahi Washington, D.C., ka daa wuhi Howard University yuuni 1972 hali 2001.<ref name=":0" /><ref name=":5" />
Boghossian n-daa nyɛ tuuli gbaŋ sabinli peenta so ŋun peentibu daa kpe "Musee d’Art Moderne" ban be Paris ni daa yuuni 1963. Yuuni 1965, ʒɛmana aati mɛʒium din be New York la daa da o peentibu din yuli booni ''Juju's Wedding'' (1964).<ref name=":5"/>
Yuuni 1977, o daa lee gbaŋ sabinli tuuli ŋun peenti "First Day Cover" zaŋ n-ti [[United Nations]].<ref name="nmaa-bio2">{{cite web|url=https://africa.si.edu/collections/view/people/asitem/person@ARTIST:B/14 |title=Alexander 'Skunder'bBoghossian |publisher=National Museum of African Art |access-date=27 December 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151227025032/https://africa.si.edu/collections/view/people/asitem/items%40null%3A863/0?t%3Astate%3Aflow=2055e7c7-621f-4dad-a9e4-237569a95acbhttps%3A%2F%2Fafrica.si.edu%2Fcollections%2Fview%2Fpeople%2Fasitem%2Fperson%40ARTIST%3AB%2F14 |archive-date=27 December 2015 |url-status=dead }}</ref> Laɣingu yuli booni "World Federation of United Nations Associations" n-daa zaŋ o wuhi salo.<ref name="nmaa-bio2"/> O alikkalimi mini inki din daa bo "Tuhimi Niŋgbuŋ kom gaŋbu" niŋ gbaŋ nyaaŋa ni sitaamp din daa doli li daa nyɛla ŋan yina silimin goli September 19, 1977.<ref name="nmaa-bio2"/>
Yuuni 2001, Boghossia daa tumya ni Kebedech Tekleab komitii din yuli daa booni ''Nexus'' zaŋ n-ti [[Ethiopia]] Ɛmbɛzi din be Washington, D.C la.<ref name="nexus">{{cite web|url=http://africa.si.edu/exhibits/passages/mural.html|title=Nexus|year=2003|publisher=National Museum of African Art|accessdate=16 October 2010}}</ref> Lala tuun' shɛli bɛ ni daa tum ŋɔ nyɛla bɛ ni zaŋ alimiinium baɣya'da mɛ tampima (365 x 1585 cm) ka zaŋ li tam ɛmbɛzi ŋɔ dikili zuɣu.<ref name="nexus"/> ''Nexus'' ŋɔ nyɛla naɣ'chiinsi nɛma, Ethiopia adiini pateesanim’ mini simbulinima din nya dolodolo adiini, Judaiz adiini, musulinsi ni kaya ni taɣada simbuli shɛŋa din nya yili kurima kpatuɣa.<ref name="nexus"/>
Di bi yuui, Boghossian nyɛla “Contemporary African Art Gallery” nim ni zani n-ti New York tiŋgbani ni.<ref name="nyt-obit" />
Ethiopia anashaara karim zɔŋda nyɛla bɛ ni zaŋ o yuli boli, ni "Skunder Boghossian College of Performing and Visual Arts".
==Kpibu==
Boghossian daa kpila Anashaara goli May 4, 2003, Howard University Hospital din be Washington, DC. O daa nyɛla yuun pihiyɔbu ni anu.<ref name="nyt-obit" />
==Pina==
* O daa di Haile Selassie tuuli pini zaŋ jɛndi aati viɛli, yuuni1967.<ref name="Hayq">{{cite web|url=http://www.ethiopianart.org/whoswho/whoswho.php?letter=s|title=Skunder Boghossian|publisher=Debre Hayq Ethiopian Art Gallery|accessdate=16 October 2010|access-date=20 December 2024|archive-date=20 December 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241220103509/http://www.ethiopianart.org/whoswho/whoswho.php%3Fletter%3Ds|url-status=dead}}</ref>
* O daa di "Contemporary African Painter"s, First Prize, din daa niŋ Munich, Germany la, yuuni 1967.<ref name="Hayq"/>
* O daa di gbaŋ sabila ʒii din pahiri pihita yin'ka pini, din daa niŋ Spelman College, Atlanta, Georgia la, yuuni 1970.<ref name="Hayq"/>
* O daa lahi deei "District of Columbia" nintiɣ'bo shɛhirili gbaŋ.<ref name="Hayq"/>
* O daa deei[[United Nations]] Special Committee Against Apartheid nintiɣ'bo shɛhirili gbaŋ, yuuni 1984.<ref name="Hayq"/>
* O daa di "City of Miami Beach", Florida, nintiɣ'bo shɛhirili gbaŋ, yuuni 1985.<ref name="Hayq"/>
*O daa di Ethiopian Ɛbɛzi
kpaŋmaŋa pini, yuuni 2000.<ref name=":3" />
== Tuma din gahim ==
* ''Night Flight of Dread and Delight'' 1964<ref>{{Cite web |title=Skunder Boghossian, Night Flight of Dread and Delight – Smarthistory |url=https://smarthistory.org/boghossian-night-flight/ |access-date=2022-12-09 |website=smarthistory.org |archive-date=2022-12-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221209021859/https://smarthistory.org/boghossian-night-flight/ |url-status=dead }}</ref>
* ''Axum'' 1967<ref name=":7">{{Cite web |title=Alexander Boghossian - 10 artworks - painting |url=https://www.wikiart.org/en/alexander-boghossian |access-date=2022-12-09 |website=www.wikiart.org}}</ref>
* ''The End of the Beginning'' 1973<ref name=":7" />
* ''African Images'' 1980<ref name=":7" />
* ''Time Cycle III'' 1981<ref name=":7" />
* ''The Metamorphoses'' 1982<ref name=":7" />
* ''Jacob’s Ladder'' 1984<ref name=":7" />
* ''Nexus'' 2001<ref name=":7" />
==Zaŋ wuhi==
Din dɔ gbunni ŋɔ nyɛla o ni daa zaŋ o peentibu tumanima wuhi salo luɣi shɛŋa
* Contemporary Ethiopian art din daa niŋ "Smithsonian Institution" National Museum of African Art.<ref name=":3" />
*Musée d'Art Moderne de la Ville de Paris.<ref name="caag">{{cite web|url=http://www.contempafricanart.com/toc_inl.asp|title=Skunder Boghossian|publisher=Contemporary African Art Gallery|accessdate=16 October 2010}}</ref>
*National Museum of African Art din daa niŋ Washington D.C.<ref name="caag" />
*Tiŋduya Minisita duu, Addis Ababa.<ref name=":3" />
*Yuuni 1965: Biennale din pahiri anahi, Paris.<ref name=":5" />
*Yuuni 1966: Salon de Comparison.<ref name=":5" />
*Yuuni 1972: Studio Museum din be Harlem.<ref name=":6" />
*Yuuni 2002: The Short Century: Independence and Liberation Movements in Africa, 1945-1994<ref name=":6">{{Cite journal |last=Giorgis |first=Elsabet |date=December 2004 |title=Modernist Spirits: The Images of Skunder Boghossian |url=https://www.jstor.org/stable/41966162 |journal=Journal of Ethiopian Studies |volume=37 |issue=2 |pages=139-151, 153-160 |jstor=41966162 |via=JSTOR}}</ref>
==Kundivihira==
<ref name=":0">{{cite journal |last1=Rowell |first1=Charles Henry |title=Alexander "Skunder" Boghossian |journal=Callaloo |date=2017 |volume=40 |issue=5 |pages=7–9 |doi=10.1353/cal.2017.0148 |s2cid=198678260 |id={{ProQuest|2273753093}} }}</ref>
<ref>{{cite journal |last1=Sturgis |first1=Ingrid |title=Ethiopian Passages: Contemporary Art From the Diaspora |journal=Black Issues Book Review |date=2003 |volume=5 |issue=5 |id={{ProQuest|217754771}} }}</ref>
<ref name=":1">{{cite journal |last1=Tritobia |first1=Benjamin H. |title=Skunder Boghossian: A Different Magnificence |journal=African Arts |date=1972 |volume=5 |issue=4 |pages=22–25 |jstor=3334587|doi=10.2307/3334587 }}</ref>
<ref name=":2">{{cite journal |last1=Boghossian |first1=Alexander Skunder |title=Alexander Skunder Boghossian |journal=Black Renaissance/Renaissance Noire |date=10 March 2010 |volume=10 |issue=1 |pages=126+ }}</ref>
<ref name=":3">{{cite news |last1=Barnes |first1=Bart |title=Ethiopian Artist Alexander 'Skunder' Boghossian |url=https://www.washingtonpost.com/archive/local/2003/05/09/ethiopian-artist-alexander-skunder-boghossian/b994ac70-84ce-48bd-9de1-b2e1b795d684/ |newspaper=The Washington Post |publisher=WP Company |accessdate=22 October 2019}}</ref>
{{Reflist}}
{{Commons category|Alexander Boghossian}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Boghossian, Alexander}}
[[Category:1937 births]]
[[Category:2003 deaths]]
[[Category:Ethiopian painters]]
[[Category:Ethiopian people of Armenian descent]]
[[Category:People from Addis Ababa]]
[[Category:Ethiopian emigrants to the United States]]
[[Category:Howard University faculty]]
[[Category:Alumni of the Académie de la Grande Chaumière]]
[[Category:20th-century Ethiopian painters]]
jwfqaqyy4vd2nkn1bv0ohqv8vj2i6wg
Slavery in Haiti
0
32031
145599
113305
2026-08-06T12:25:55Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145599
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{short description|none}} <!-- "none" is preferred when the title is sufficiently descriptive; see [[WP:SDNONE]] -->
[[File:Haiti topographic map-fr.png|thumb|right|[[Haiti]] today]]
'''Slavery in Haiti''' ni pili saha shɛli bi yi polo amaa di tiŋ'bihi n-nyɛ ban daa pili li di ni daa niŋ ka European kpe ni yuuni 1492. European nim daa nyɛla ban mali lala tiŋ ŋɔ nim tumdi tuma ka di pa la bɛ suhuyurilim puuni hali ka dori bimbirili daa ti lu ni. Lala zaŋ tuma tuma ŋɔ nyaaŋa, daba shɛba bɛ ni daa gbahi nyɛla bɛ ni daa zaŋ shɛba duri tiŋ'duya 16th century. Zaŋ chaŋ 17th century piligu [[Saint-Domingue]] (saha ŋɔ bɛ ni booni shɛli [[Haiti]]) daa nyɛla daba tiŋa, ka ban daa be din ni pam daa nyɛ ban be da'lim ni.<ref name="kevinfilan">{{cite book |title=The Haitian Vodou Handbook|author=Kevin Filan|year=2007|publisher=Destiny Books|pages=14}}</ref>
Haiti n-nyɛ tiŋa din do buyi zuɣu dab'tali polo.<ref>{{Cite web|url=https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20170628043920/https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|url-status=dead|archive-date=2017-06-28|title=Trafficking in Persons Report 2017: Tier Placements|website=www.state.gov|language=en-US|access-date=2017-12-01}}</ref>
==Taarihi==
===Spanish Hispaniola (1492–1625)===
[[Taino]] tiŋ'bihi ban be island maa ni ka bɛ ni tooi boli ba Hispaniola daa taɣi deei [[Christopher Columbus]] mini o niriba saha shɛli bɛ ni daa paai island maa ni Anashaara goli October 1492.{{sfn|Meltzer|1971|p=105}} [[Pre-Columbian era]] saha, Caribbean bali shɛba daa liriti la island n-gbahiri daba.{{sfn|Rodriguez|2007|p=227}} European nim daa zaŋli mi n-niŋ daabiligu .{{sfn|Blackburn|1998|p=137}}
[[File:Columbus landing on Hispaniola adj.jpg|thumb|left|The natives of the island of [[Hispaniola]] initially approached Columbus and his soldiers with friendliness and generosity.{{sfn|Meltzer|1971|p=105}}]]
European daa ti pa malila daba ŋɔ kɔri boraade ni lache nima zaa.{{sfn|Rodriguez|2007|p=499}}Bɛ daa lahi mirisiriba mi ka bɛ gbiri salimanima.{{sfn|Rodriguez|2007|pp=227–228}}
<!--NATIVE RESISTANCE-->
Bɛ nahimbu ŋɔ ni, bɛ shɛba daa ti nyɛla ban yina ŋme ka fa bi maŋa.{{sfn|Meltzer|1971|p=106}}{{sfn|Rodriguez|2007|p=500}} Spanish nim ŋɔ daa zaŋ di samyoo ti bɛ ni daa na gbubi shɛba bɛ nuuni lka di nyɛla bɛ daa chami ka bɛ gberi kum.{{sfn|Meltzer|1971|p=106}} Yuuni 1495, Spaniards daa lahi ʒi ni tiŋ'bihi paai kɔbisinu chaŋ Spain n-ti gbubi ba daba, amaa niriba kɔbishi daa bi tooi tiligi lala dabilim ŋɔ ni, ka bɛ shɛba daa kpi din nyaaŋa.{{sfn|Chrisp|2006|p=34}}<ref name="Thomas2013">{{cite book|last=Thomas|first=Hugh|title=The Slave Trade: The Story of the Atlantic Slave Trade: 1440–1870|url=https://books.google.com/books?id=lzuEzmO81GwC&pg=PA89|date=16 April 2013|publisher=Simon and Schuster|isbn=978-1-4767-3745-4|page=89}}</ref>
<!-- TAINO POPULATION NUMBERS -->
Taino niriba ban daa be island pɔi ka Columbus ti kpe ni kalinli bi yi polo –buɣisibu wuhila tuhi gbaliŋ zaŋ chaŋ miliyɔŋ dibaa anii {{sfn|Rodriguez|1997|p=606, 626}} Yuuni 1492 zaŋ chaŋ yuuni 1494 sunsuuni, salo maa vaabu ban daa be island daa nyɛla ban kpi ka zaŋ chaŋ yuuni 1514, vaabu 92% ban daa be island daa kpi.{{sfn|Rodriguez|2007|p=499}}{{sfn|Accilien et al.|2003|p=2}}
<!-- RELIGION -->
Spanish missionary [[Bartolomé de las Casas]] spoke out against enslavement of the natives and the brutality of the Spaniards.{{sfn|Ferguson|1988|pp=1–2}} Las Casas' campaign led to an official end of the enslavement of Tainos in 1542; however, it was replaced by the African slave trade.{{sfn|Ferguson|1988|pp=1–2}}
<!-- AFRICAN SLAVE TRADE -->=== Saint Domingue (1625–1789) ===
{{see|Saint-Domingue|St. Dominicans}}
[[File:Petit Blanc que J'aime.jpg|thumb|left|A ''petit blanc'' and an African woman. The caption reads "the ''petit blanc'' whom I love." Intermarriage between Africans and Europeans created a [[free people of color|multiracial Creole population]] in Saint-Domingue.]]
[[File:Anne-Louis_Girodet_De_Roucy-Trioson_-_Portrait_of_J._B._Belley,_Deputy_for_Saint-Domingue_-_WGA09508.jpg|right|thumb|upright=1|[[Jean-Baptiste Belley]], an ''[[free people of color|affranchi]]'' who became a rich planter, an elected member of the [[Estates General (France)| Estates General]] for [[Saint-Domingue]], and later Deputy of the [[National Convention|French National Convention]]]]
[[File:Dominica Linen Market 1770s.jpg|left|thumb|upright=1.7|A ''grand blanc'' planter and his wife visiting a Creole linen market.]]<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/world/2010/jan/14/haiti-history-earthquake-disaster|title=Haiti: a long descent to hell|last=Henley|first=Jon|date=14 January 2010|website=The Guardian|language=en|access-date=15 October 2018}}</ref><ref>Clammer, Paul, (2016) ''Bradt Travel Guide – Haiti'', p. 13</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.theafricareport.com/32162/when-haiti-paid-france-for-freedom-the-greatest-heist-in-history/|title=When Haiti paid France for freedom: The greatest heist in history|date=2 July 2020}}</ref>
=== Reparations for slavery in Haiti ===
{{See also|Reparations for slavery in the United States}}
Yuuni 2004, Haitian gɔmnanti daa ʒimi ni France labi yo Haiti doola miliyɔŋ gbaliŋ bini din gbaai yuuni 1825 mini yuuni 1947 sunsuuni.<ref>Copied from the article [[External debt of Haiti]]</ref>
==Lihi pahi==
* [[Human rights in Haiti]]
* [[Women's rights in Haiti]]
* [[Dominican Republic–Haiti relations]]
==Kundivihira==
{{reflist|2|refs=
<ref name="10.1503/cmaj.100526">{{Cite journal | last1 = Gupta | first1 = J. | last2 = Agrawal | first2 = A. | doi = 10.1503/cmaj.100526 | title = Chronic aftershocks of an earthquake on the well-being of children in Haiti: Violence, psychosocial health and slavery | journal = Canadian Medical Association Journal | volume = 182 | issue = 18 | pages = 1997–1999 | year = 2010 | pmid = 20682730| pmc =3001506 }}</ref>
<ref name="Abrams10">{{ cite journal |last= Abrams |first=J.S. |title= <nowiki>"</nowiki>The Kids Aren't Alright<nowiki>"</nowiki>: Using a Comprehensive Anti-Trafficking Program to Combat the Restavek System in Haiti |journal=Temple International & Comparative Law Journal|volume=24 |issue= 443|year=2010 }}</ref>
<ref name="Agency2015">{{cite book|author=Central Intelligence Agency|title=The World Factbook|url=https://books.google.com/books?id=kskkBgAAQBAJ&pg=PT1606|date=January 1, 2015|publisher=Masterlab|isbn=978-83-7991-213-1|page=1606}}</ref>
<ref name="AlJazeera12-25-11">{{cite web|url=http://www.aljazeera.com/video/americas/2011/09/20119258016915223.html |title=Child trafficking surges in Haiti |publisher=Al Jazeera English|date=December 25, 2011 |access-date=2015-05-15}}</ref>
<ref name="Alsan">{{Cite journal | last1 = Alsan | first1 = M.M. | last2 = Westerhaus | first2 = M. | last3 = Herce | first3 = M. | last4 = Nakashima | first4 = K. | last5 = Farmer | first5 = P. E. | title = Poverty, Global Health, and Infectious Disease: Lessons from Haiti and Rwanda | doi = 10.1016/j.idc.2011.05.004 | journal = Infectious Disease Clinics of North America | volume = 25 | issue = 3 | pages = 611–622, ix | year = 2011 | pmid = 21896362| pmc =3168775 }}</ref>
<ref name="Balsari10">{{Cite journal | doi = 10.1056/NEJMp1001820| pmid = 20164477| title = Protecting the Children of Haiti| journal = New England Journal of Medicine| volume = 362| issue = 9| pages = e25| year = 2010| last1 = Balsari | first1 = S. | last2 = Lemery | first2 = J. | last3 = Williams | first3 = T.P. | last4 = Nelson | first4 = B.D. | url = http://nrs.harvard.edu/urn-3:HUL.InstRepos:30207998| doi-access = free}}</ref>
<ref name="BryskChoi-Fitzpatrick2012">{{cite book|author1= Brysk, A.|author2= Choi-Fitzpatrick, A.|title=From Human Trafficking to Human Rights: Reframing Contemporary Slavery|url=https://books.google.com/books?id=i85Cjj976jsC&pg=PA129|year=2012|publisher=University of Pennsylvania Press|isbn=978-0-8122-0573-2|pages=129–30}}</ref>
<ref name=Capitalist>Pena, S. 2012. [http://www.ncurproceedings.org/ojs/index.php/NCUR2012/article/viewFile/635/284 Qualitative Analysis of Child Trafficking in Haiti and the Dominican Republic Using the Capitalist Theory] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20231214025450/http://www.ncurproceedings.org/ojs/index.php/NCUR2012/article/viewFile/635/284/ |date=2023-12-14 }}. Proceedings of the National Conference on Undergraduate Research (NCUR).</ref>
<ref name="CNN2009">{{cite news|url=http://www.cnn.com/2009/WORLD/americas/12/24/haiti.child.slaves/index.html |title=Study: Thousands of Haitian children work as slaves |publisher=CNN.com |date= December 24, 2009|access-date=2013-02-21}}</ref>
<ref name="CNNorgans">{{cite news|url=http://www.cnn.com/2010/WORLD/americas/01/27/haiti.earthquake.orphans/ |title=Traffickers targeting Haiti's children, human organs, PM says|last=Evans |first=Tom |publisher=CNN.com |date= January 27, 2010 |access-date=2015-05-12}}</ref>
<ref name="flawed">{{cite web|url=http://www.businessinsider.com/flawed-arrangement-turns-haitian-restaveks-into-slaves-2014-8|title=Why Haiti Is One Of The Worst Countries For Child Slavery|last=Adwar|first=Corey |date=September 3, 2014|work=Business Insider}}</ref>
<ref name="fox2012">{{cite web|url=https://www.foxnews.com/world/haiti-to-overhaul-adoption-laws-to-protect-its-children-curb-child-trafficking-and-neglect/ |title=Haiti to overhaul adoption laws to protect its children, curb child trafficking and neglect |publisher=Fox News |date=November 30, 2012 |access-date=2015-05-15}}</ref>
<ref name="Gunther">{{cite journal|last=Gunther|first=J.|title=Hispaniola|journal= Foreign Affairs|date=July 1941|volume= 19| issue = 4| pages=764–77|doi=10.2307/20029111|jstor=20029111}}</ref>
<ref name="ijdh14">{{cite web|title=The Plight of Restavèk (Child Domestic Servants)|url=http://www.ijdh.org/wp-content/uploads/2014/09/HRC_Restavek-Sept-12.pdf|work=112th Session of the United Nations Human Rights Committee, October 8 & 9, 2014|date=September 12, 2014}}</ref>
<ref name="news24">{{cite web|url=http://www.news24.com/World/News/Haiti-child-slavery-shock-20121205|title=Haiti child slavery shock|work=News24|author= Moloney, A.|date=December 5, 2012}}</ref>
<ref name="Padgett">{{cite news| title=Of Haitian bondage: Haitian practice of child slavery brought to United States|last= Padgett|first= T.|publisher= Time|date= March 5, 2001|volume= 157|issue= 9|pages=50–51}}</ref>
<ref name=Persist>United Nations. 2011. [http://lib.ohchr.org/HRBodies/UPR/Documents/session12/HT/RF-Restav%C3%A8kFreedom-eng.pdf Haiti – Restavek: The Persistence of Child Labour and Slavery] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211025165512/https://lib.ohchr.org/HRBodies/UPR/Documents/session12/HT/RF-Restav%C3%A8kFreedom-eng.pdf |date=2021-10-25 }}.</ref>
<ref name="refugeeTar">{{cite web|url=http://www.stuff.co.nz/marlborough-express/opinion/68322516/quake-refugees-easy-targets|title=Quake refugees easy targets|last=Butterfield|first=Tania|date=6 May 2015|work=Stuff}}</ref>
<ref name=Salve>Kuhl, M. 2011. [http://digitalcommons.salve.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1069&context=pell_theses Modern-Day Slavery and Human Trafficking: An Overlooked Issue]. Salve Regina University.</ref>
<ref name=Shaking>{{cite journal | journal = Diversities | volume = 13 | issue = 1 | year = 2011 | issn = 2079-6595 | url = https://newdiversities.mmg.mpg.de/fileadmin/user_upload/2011_13-01_Wooding.pdf | title = Shaking up the Grounds for Human Trafficking on Hispaniola | first = Bridget | last = Wooding | access-date = 2025-05-25 | archive-date = 2024-08-07 | archive-url = https://web.archive.org/web/20240807011949/https://newdiversities.mmg.mpg.de/fileadmin/user_upload/2011_13-01_Wooding.pdf | url-status = dead }}</ref>
<ref name=Smith11>{{Cite journal | doi = 10.1007/s12142-010-0181-8| title = Human Trafficking in Conflict Zones: The Role of Peacekeepers in the Formation of Networks| journal = Human Rights Review| volume = 12| issue = 3| pages = 287| year = 2010| last1 = Smith | first1 = C.A. | last2 = Miller-de la Cuesta | first2 = B. | doi-access = free}}</ref>
<ref name=TIP>United States Department of State. [https://2009-2017.state.gov/documents/organization/210739.pdf Trafficking in Persons Report 2013 – Haiti].</ref>
<ref name="UNCHR2012">United States Department of State. [http://www.unhcr.org/refworld/docid/4fe30cc4c.html 2012 Trafficking in Persons Report – Haiti]. June 19, 2012. Accessed 12 May 2015.</ref>
<ref name=UNHRC13>United Nations General Assembly Human Rights Council. 2013. [http://www.ohchr.org/Documents/HRBodies/HRCouncil/RegularSession/Session22/A-HRC-22-65_EN.pdf Report of the Independent Expert on the Situation of Human Rights in Haiti].</ref>
<ref name="usstate2014">United States Department of State. [https://2009-2017.state.gov/documents/organization/226846.pdf Trafficking in Persons Report 2014]. Accessed 12 May 2015.</ref>
<ref name=women>{{cite journal|author1=Wooding, B. |author2=Petrozziello A.J. |year= 2013|title=New Challenges for the Realisation of Migrants' Rights Following the Haiti 2010 Earthquake: Haitian Women on the Borderlands|journal=Bulletin of Latin American Research|volume= 32| issue= 4|pages=407–20|doi= 10.1111/blar.12073|doi-access=free}}</ref>
}}
== Maŋmaŋ lahabali ==
{{refbegin|30em}}
* {{cite book
|last=Abbott
|first=E.
|title=Haiti: A Shattered Nation
|url=https://books.google.com/books?id=6p6QrBL79xEC&pg=PT26
|access-date=21 February 2013
|year=2011
|publisher=[[Penguin Books]]
|isbn=978-1-4683-0160-1
|via=[[Google Books]]
}}
* {{cite book
|last=Abbot
|first=E.
|title=Sugar: A Bittersweet History
|url=https://books.google.com/books?id=aaxc1WdKmwEC
|access-date=5 March 2013
|year=2010
|publisher=[[Penguin Books]]
|isbn=978-1-59020-772-7
|via=[[Google Books]]
}}
* {{cite book
|last1=Accilien
|first1=Cécile
|last2= Adams
|first2=Jessica
|last3=Méléance
|first3=Elmide
|title=Revolutionary Freedoms: A History of Survival, Strength and Imagination in Haiti
|url=https://books.google.com/books?id=O-p7qRKl_G0C&pg=PA1
|access-date=21 February 2013
|year=2006
|publisher=Educa Vision Inc
|isbn=978-1-58432-293-1
|via=[[Google Books]]
|ref={{sfnref|Accilien et al.|2003}}
}}
* {{cite book
|last=Adamson
|first=E.M.
|title=MUDHA: History of Haitian and Dominican-Haitian Women's Organizing in the Dominican Republic
|url=https://books.google.com/books?id=0ZgD4RHRsMAC&pg=PA39
|access-date=27 February 2013
|year=2007
|isbn=978-0-549-13413-8
|via=[[Google Books]]
}}
* {{cite book
|last=Blackburn
|first=R.
|title=The Making of New World Slavery: From the Baroque to the Modern,1492–1800
|url=https://books.google.com/books?id=cpd5igMpvzgC&pg=PA459
|year=1998
|publisher=[[Verso Books]]
|isbn=978-1-85984-195-2
|pages=459
|via=[[Google Books]]
}}
* {{cite book
|last=Chrisp
|first=P.
|title=DK Discoveries: Christopher Columbus
|url=https://books.google.com/books?id=twyVezztw_UC&pg=PA34
|access-date=5 March 2013
|year=2006
|publisher=[[Penguin Books]]
|isbn=978-0-7566-8616-1
|via=[[Google Books]]
}}
* {{cite book
|last=Dubois
|first=L.
|title=Haiti: The Aftershocks of History
|publisher=Metropolitan Books
|location=New York, NY
|year=2012
}}
* {{cite book
|last=Ferguson
|first=J.
|title=Papa Doc, Baby Doc: Haiti and the Duvaliers
|url=https://books.google.com/books?id=e8VyQgAACAAJ
|access-date=22 February 2013
|year=1988
|publisher=[[John Wiley & Sons]], Limited
|isbn=978-0-631-16579-8
|via=[[Google Books]]
}}
* {{cite book
|last=Ferrer
|first=A.
|title=Freedom's Mirror: Cuba and Haiti in the Age of Revolution
|url=https://books.google.com/books?id=yrwrBQAAQBAJ&pg=PT8
|year=2014
|publisher=[[Cambridge University Press]]
|isbn=978-1-316-14799-3
|via=[[Google Books]]
}}
* {{cite book
|last=Loewen
|first=J.W.
|title=Lies My Teacher Told Me: Everything Your American History Textbook Got Wrong
|url=https://books.google.com/books?id=5m2_xeJ4VdwC&pg=PA58
|access-date=21 February 2013
|year=2008
|publisher=The New Press
|isbn=978-1-59558-326-0
|via=[[Google Books]]
}}
* {{cite book
|last=Meltzer
|first=M.
|title=Slavery: A World History
|url=https://books.google.com/books?id=8qMc-y3ya9UC&pg=RA1-PA106
|access-date=21 February 2013
|year=1971
|publisher=Da Capo Press
|isbn=978-0-306-80536-3
|via=[[Google Books]]
}}
* {{cite book
|last=Nicholls
|first=D.
|title=From Dessalines to Duvalier: Race, Colour, and National Independence in Haiti
|url=https://archive.org/details/fromdessalinesto00davi
|url-access=registration
|page=[https://archive.org/details/fromdessalinesto00davi/page/54 54]
|year=1996
|publisher=[[Rutgers University Press]]
|isbn=978-0-8135-2240-1
}}
* {{cite book
|last=Palmiotto
|first=M.J.
|title=Combating Human Trafficking: A Multidisciplinary Approach
|url=https://books.google.com/books?id=BhYeBQAAQBAJ&pg=PA35
|year=2014
|publisher=[[CRC Press]]
|isbn=978-1-4822-4039-9
|via=[[Google Books]]
}}
*{{cite book
|last=Reinhardt
|first=C.A.
|title=Claims to Memory: Beyond Slavery and Emancipation in the French Caribbean
|url=https://books.google.com/books?id=7hgqAQAAMAAJ
|access-date=19 March 2013
|year=2008
|publisher=[[Berghahn Books]]
|isbn=978-1-84545-412-8
|via=[[Google Books]]
}}
*{{cite book
|last= Renda
|first = M.A.
|title=Taking Haiti: Military Occupation and the Culture of U.S. Imperialism, 1915-1940
|url=https://books.google.com/books?id=F10WW5_MNmEC&pg=PA284
|access-date=21 February 2013
|year= 2001
|publisher=[[University of North Carolina Press]]
|isbn=978-0-8078-6218-6
|via=[[Google Books]]
}}
*{{cite book
|last = Rodriguez
|first = J.P.
|title=The Historical Encyclopedia of World Slavery. 1. A - K
|url=https://books.google.com/books?id=ATq5_6h2AT0C&pg=PA625
|access-date=2 October 2015
|year=1997
|publisher=[[ABC-CLIO]]
|isbn=978-0-87436-885-7
|via=[[Google Books]]
}}
*{{cite book
|last=Rodriguez
|first=J.P.
|title=Encyclopedia of Slave Resistance and Rebellion
|url=https://books.google.com/books?id=g_kuS42BxIYC&pg=PA227
|access-date=3 March 2013
|year=2007
|publisher=[[Greenwood Publishing Group]]
|isbn=978-0-313-33272-2
|via=[[Google Books]]
}}
*{{cite book
|last= Skinner
|first=E.B.
|title=A Crime So Monstrous: Face-to-Face with Modern-Day Slavery
|url=https://books.google.com/books?id=XSgF4X__dEYC
|year=2008
|publisher=[[Simon & Schuster]]
|isbn=978-0-7432-9007-4
|via=[[Google Books]]
}}
*{{cite book
|last1=Sommerfelt
|first1=T.
|last2=Pederson
|first2=J.
|chapter=Child labor in Haiti
|editor= Hindman, H.D.
|title=The World of Child Labor: An Historical and Regional Survey
|chapter-url=https://books.google.com/books?id=lrKec5YTVYAC&pg=PA429
|access-date=22 February 2013
|year=2011
|publisher=[[M.E. Sharpe]]
|isbn=978-0-7656-2647-9
|via=[[Google Books]]
}}
{{refend}}
{{Haiti topics}}
{{North America topic|Slavery in}}
{{Good article}}
[[Category:Slavery in Haiti| ]]
[[Category:Social history of Haiti]]
[[Category:Human rights abuses in Haiti]]
[[Category:Reparations for slavery]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
3kc06utgprgbdbq48mve5yb5dz9d8w9
Tiyan Alile
0
32354
145605
118756
2026-08-06T13:14:03Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145605
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Tiyan Alile''' nyɛla Nigeria ni America ninvuɣ'so sokam ni mi so ka o pii duɣili mini ''restaurateur'' n-lɛbi o tuma. Ŋuna n-daa yooi duduɣigu shikuru, din nyɛ tuuli duɣibu shikuru la [[Nigeria]].<ref name=businessday/> O ''restaurants'' kura shɛŋa n-nyɛ a grill din be Ibadan Goli Club la mini ''a modernized Nigerian restaurant.''<ref name=arik>{{cite magazine |last=Otas |first=Belinda |date=September 2015 |title=Flavour Country (Food and Drink) |url=http://viewer.epageview.com/Viewer.aspx?docid=c48e78d7-08eb-440a-a08c-a50600ccdfe0#?page=25 |magazine=Wings |issue=24 |page=25 |access-date=November 20, 2015 |archive-date=June 22, 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180622165101/http://viewer.epageview.com/Viewer.aspx?docid=c48e78d7-08eb-440a-a08c-a50600ccdfe0#?page=25 |url-status=dead }}</ref> Ŋuna n-na nyɛ zuɣulana n-ti duduɣigu laŋgu yuli booni "The Culinary Arts Practitioners Association" din m-be Nigeria, ka lahi nyɛ ninvuɣ'so bɛ ni boli ni founder mini promoter la n-ti Culinary Academy nti pahi ''Executive Chef'' n-ti Tarragon, din nyɛ duduɣugu shɛli din viɛla ka lahi n-nyɛ ''wine club'' la. O nyɛla ŋun n tabiri n sɔŋda ka bɛ tumdi tuma pam ''hospitality space'' ka lahi n wuhiri ''masterclasses'' Fiesta of Flavours Food Fairs, the GTBank Food and Drink Fair, the Mzansi Culinary Festival (SA) nima puuni.<ref name="thisdaylive.com">{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/06/19/guaranty-stands-for-food-and-drink/|title=Guaranty Stands for Food and Drink|last=admin|date=2016-06-18|website=THISDAYLIVE|language=en-US|access-date=2019-09-16}}</ref>
==Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim ==
Bɛ daa doɣila Alile la Benin City. O ba nyɛla dɔɣitɛ ka o ma mi nyɛ alikaali nira. Di ni daa niŋ ka o deei alikaale tali shɛhirili gbaŋ din nyɛ "degree" la, ka daa lahi tum alikaale daabiligu yuun' pia zuɣu, <ref name="style"/> o daa kpe bindirigu yaɣali yuuni 1993 ka di daa sɔŋ o ka o nya nineesim viɛnyɛlinga zaŋ kpa o mini o ma duduɣugu polo, ka bɛ malindi cakes mini barbecue grills.<ref name="arik"/> Yuuni 2012, ka o daa labi shikuru ni o ti lahi bo baŋsim duduɣigu ŋɔ ni.<ref name="style">{{cite web|url=http://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282110635366425/TextView|title=Tiyan Alile|website=Thisday (Pressreader)|accessdate=November 20, 2015}}</ref>
==Tuma==
O ni daa na m be ''high school'', Alile daa m malila a cupcake shitoɣu ka di yuli m boli Tea Time Cupcakes. O daa nyɛla ŋun m pili tuma tumbu lala culinary arts maa puuni yuuni 1999 la puuni saha shɛli o ni daa m pili ''grill house'' Ibadan Golf Club din yuli m boli Tees Hot Bites puuni.<ref name="style"/><ref name="star"/> Yuma anahi nyaaŋa, 2003 yuuni puuni, o daa nyɛla ŋun n yooi Nigerian restaurant din yuli boli Matchsticks Concepts la ka daa lahi n-nyɛ ''food columnist'' n-ti ''Genevieve Magazine''.<ref name="style"/> 2015 yuuni la puuni ka Tiyan daa n yooi o ''restaurant'' din yuli m boli Tarragon (din nyɛ o ni daa n zaŋ o ''spice'' yorili yuli m boli shɛli la), din daa nyɛ din m pili ka nyɛ ''dinner club'' la.<ref name="arik"/>
===Sabbu ===
Alile n-nyɛ buku ŋɔ, ''Tale in a pie'', din nyɛ bɛ ni m buɣisi yɛli ni shɛli nyɛ "''the most scandalous story cook book out there''" la [[sasabira]].<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/tiyan-alile-shaping-the-future-of-grand-cuisine/|title=Tiyan Alile: Shaping The Future Of Grand Cuisine|last=|first=|date=4 March 2018|website=guardian.ng|archive-url=|archive-date=|access-date=2019-09-16}}</ref> Lala buku ŋɔ nyɛla bɛ ni daa n yihi shɛli na silimin gɔli May dabaa anu dali, 2017 yuuni puuni. O nyɛla ŋun n lihiiri soya zuɣu ka buku balibu karimbu nima tooi n niŋda tingbana ni mini tinduya ni.<ref>{{Cite web |last=BellaNaija.com |date=2017-08-16 |title=Chef Tiyan Alile and Temple Muse host Friends & Guests to a Book Reading Session from New Book ‘Tale in a Pie’ |url=https://www.bellanaija.com/2017/08/chef-tiyan-alile-book-reading/ |access-date=2025-06-24 |website=BellaNaija |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=BellaNaija.com |date=2017-06-12 |title=BN Book Excerpt: Tale in a Pie by Tiyan Alile |url=https://www.bellanaija.com/2017/06/bn-book-excerpt-tale-pie-tiyan-alile/ |access-date=2025-06-24 |website=BellaNaija |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Nigeria |first=Guardian |date=2018-03-04 |title=Tiyan Alile: Shaping The Future Of Grand Cuisine |url=https://guardian.ng/life/tiyan-alile-shaping-the-future-of-grand-cuisine/ |access-date=2025-06-24 |website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News |language=en-US}}</ref>
===Wuhibu===
Yuuni 2007 la puuni, Alile daa m pilila duɣibu wuhibu ka daa n yooi Nigeria tuuli culinary school Culinary Academy la yuuni 2012 puuni ka di m be Lagos, Nigeria.<ref name="akins">{{cite web|last1=Akins|first1=Richard|title=10 influential Nigerian business women inspiring the next generation|url=http://www.businessdayonline.com/10-influential-nigerian-business-women-inspiring-the-next-generation/|website=businessdayonline.com|accessdate=November 17, 2016|access-date=July 12, 2025|archive-date=July 1, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190701092251/http://www.businessdayonline.com/10-influential-nigerian-business-women-inspiring-the-next-generation/|url-status=dead}}</ref><ref name="style"/> Lala culinary arts education ŋɔ nyɛla din n doli tinduya zalisi ka lahi n lihiri Nigeria bindira balibu ni duɣiri shɛm zuɣu. Ŋuna n la n-nyɛ Culinary Arts Practitioners Association of Nigeria nima zuɣulana.<ref name="star">{{cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/2015/08/star-spotlight-tiyan-alile-culinary-academy/|publisher=Nigerian Guardian|title=Star Spotlight: Tiyan Alile (Culinary Academy)|accessdate=November 20, 2015}}</ref>
Tiyan nyɛla ŋun n wuhi ''master-classes'' Central Johannesburg College puuni ka daa lahi n wuhi o ''academy'' maa puuni shikuru bil'yino so bɛ ni daa m pii m pahi yuuni 2016 puuni Young Chef Olympiad din daa n niŋ [[India]]<ref>{{cite web|title=Changing the Food Game in Nigeria|url=http://theupperdecklx.com/changing-the-food-game-in-nigeria/|website=theupperdecklx.com|accessdate=November 20, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150222033249/http://theupperdecklx.com/changing-the-food-game-in-nigeria/|archivedate=February 22, 2015|access-date=July 12, 2025|archive-date=February 22, 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150222033249/http://theupperdecklx.com/changing-the-food-game-in-nigeria/|url-status=dead}}</ref> Yuuni 2016 edition of the GTBank Food and Drink Fair la puuni, Tiyan, nti tabili ''chefs'' shɛba ban gba yuya m be zuɣusaa la, daa nyɛla ban n laɣim n wuhi bi'polla shɛba ban daa m bori ni bɛ lɛbi chefs la ''culinary'' baŋsim palla.<ref name="thisdaylive.com" /> Yuuni 2017 la puuni ka o daa n yooi o "''brainchild''" tuma la, the African Young Chefs Competition (AYCC), din daa n-nyɛ laɣingu n-ti African chefs bi'polla la ka bɛ zaɣasim be African ''indigenous cuisine'' din m be tinduya ''scale'' puuni la.<ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/06/theres-always-lesson-learn-everything-even-burn-kitchen-founder-culinary-academy-ikoyi/|title=There's always a lesson to learn from everything, even when I burn myself in the kitchen—Founder, culinary academy, Ikoyi|author=Chris Onouha|date=June 24, 2017|accessdate=February 15, 2018|publisher =Vanguard}}</ref><ref name="businessday">{{cite journal|url=http://www.businessdayonline.com/hey-young-african-chef-youve-got-cooking/|title=Hey Young African Chef! What you've got cooking?|publisher=Business day|date=April 28, 2018|accessdate=February 16, 2018|access-date=July 12, 2025|archive-date=July 1, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190701092248/http://www.businessdayonline.com/hey-young-african-chef-youve-got-cooking/|url-status=dead}}</ref>
==''Charity and campaigning''==
'''Alile''' n daa n-nyɛ zuɣulana n-ti '''Rotary club of Victoria Island East''' bin din n gbaai 2013 yuuni la puuni hal ni 2014 yuuni puuni.<ref>{{cite web |title=Site |url=http://rotaryvieast.com/index.php/old-site |website=Rotary VI East |archiveurl=https://web.archive.org/web/20180622164846/http://rotaryvieast.com/index.php/old-site |archivedate=June 22, 2018 |access-date=July 12, 2025 |archive-date=June 22, 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180622164846/http://rotaryvieast.com/index.php/old-site |url-status=dead }}</ref>
==Pin'gahinda mini paɣibunima==
{{BLP unreferenced section|date=February 2020}}
'''Alile''' nyɛla ŋun n di pin'gahinda pam won ŋanima shɛŋa n-nyɛ, ''Luxury Travel Guide Best Restaurant awards, World Luxury Restaurant Award for fine dining and food presentation'' nti pahi the ''World Chefs Global Connect''.
== Kundivihira ==
<references />
[[Pubu:Living people]]
[[Pubu:Nigerian chefs]]
[[Pubu:20th-century Nigerian businesswomen]]
[[Pubu:Women chefs]]
[[Pubu:Nigerian restaurateurs]]
[[Pubu:Founders of Nigerian schools and colleges]]
[[Pubu:Businesspeople from Ibadan]]
[[Pubu:Businesspeople from Lagos]]
[[Pubu:Year of birth missing (living people)]]
sw7xdj5on6dfuqsdyn1lq46jq4piolf
Veronica Quarshie
0
32466
145607
132809
2026-08-06T14:17:40Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
145607
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Veronica Martha Agowa Quarshie''' nyɛla Ghana filim produsa kuro, dareta, shinii sabira ka o nyɛ ŋun kana ti taɣi shinii kpɛribu biɛhigu ka paɣaba pa pahi kpɛriti kpɛrigu.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/July-5th/in-which-i-celebrate-the-pioneer-veronica-quarshie.php|title=In which I celebrate the Pioneer - Veronica Quarshie - MyJoyOnline.com|website=www.myjoyonline.com|access-date=2019-10-23}}{{Dead link|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/35761/one-on-one-with-veronica-quarshie-a-veteran-femal.html|title=One-On-One With Veronica Quarshie. A Veteran Female Filmmaker|website=Modern Ghana|language=en|access-date=2019-10-23}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201602/270175.php|title=Veronica Quarshie Pops Up As First Ghanaian Female Director|date=|website=www.peacefmonline.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20230213083742/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201602/270175.php|archive-date=2023-02-13|access-date=2019-10-23|url-status=dead}}</ref>
== Shikuru ==
Quarshie bɔhim la shinii kpɛrigu tuma "[[National Film and Television Institute]]" nim sani yuuni 1992, ka daa naai ni shinii daretibu baŋsim shɛhira gbaŋ.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/ahmed-boulane-nominated-as-2019-golden-movie-awards-grand-jury-lead/|title=Ahmed Boulane nominated as 2019 Golden Movie Awards Grand Jury Lead |date=|website=News Ghana|language=en-US|archive-url=|archive-date=|access-date=2019-10-23}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|url=https://yen.com.gh/38148-veteran-movie-director-applauds-new-crop-filmmakers.html|title=Veteran movie director applauds new crop of filmmakers|last=Eyra Doe|first=Esther|date=2016-02-22|website=yen.com.gh|language=en|access-date=2019-10-23|archive-date=2019-10-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20191023063936/https://yen.com.gh/38148-veteran-movie-director-applauds-new-crop-filmmakers.html|url-status=dead}}</ref>
== Tuma ==
O ni siɣisi lala shikuru ŋɔ ni naai, Quarshie pilila o tuma ni shinii produsibu. O daa produsi o tuuli shiini yuli booni "''Twin Lover''," yuuni 1994. Tum din nyaaŋa, o nyɛla ŋu produsi shiniinima pam ka lahi di pini bɔbigu.<ref name=":3" /><ref name=":1" /><ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Moroccan-filmmaker-Ahmed-Boulane-heads-up-2019-Golden-Movie-Awards-grand-jury-736965|title=Moroccan filmmaker Ahmed Boulane heads up 2019 Golden Movie Awards grand jury|website=www.ghanaweb.com|language=en|access-date=2019-10-23}}</ref> O mini kompini kara pam tumya, kamani [[Ghana Broadcasting Corporation]], [[TV Africa]], Film Africa Limited nti pahi Princess Films din be Accra.<ref name=":2" /> O nyɛla ŋun daa be shinii kpɛriti pina tibu looya nim ni ka na kuli be di shɛŋa ni kamani [[Golden Movie Awards]].<ref name=":5" /><ref name=":3" /><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2019/04/09/moroccan-filmmaker-ahmed-boulane-heads-up-experienced-and-diverse-2019-golden-movie-awards-grand-jury/|title=Moroccan Filmmaker Ahmed Boulane Heads Up Experienced and Diverse 2019 Golden Movie Awards Grand Jury|date=2019-04-09|website=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|access-date=2019-10-23|archive-date=2019-10-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20191023094525/https://www.ghanacelebrities.com/2019/04/09/moroccan-filmmaker-ahmed-boulane-heads-up-experienced-and-diverse-2019-golden-movie-awards-grand-jury/|url-status=dead}}</ref>
== Pini shɛŋa o ni di mini nintiɣili ==
O di pina pam o tuma ni. O ni di pini shɛŋa n-nyɛ:<ref name=":6">{{Cite web|date=2017-09-01|title='Forbidden Fruit' shows at Goethe-Institut|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/events/forbidden-fruit-shows-at-goethe-institut.html|access-date=2019-10-23|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref name=":32">{{Cite web|date=|title=Ahmed Boulane nominated as 2019 Golden Movie Awards Grand Jury Lead|url=https://www.newsghana.com.gh/ahmed-boulane-nominated-as-2019-golden-movie-awards-grand-jury-lead/|archive-url=|archive-date=|access-date=2019-10-23|website=News Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Artsghana {{!}} Veronica Martha Agowa Quarshie|url=http://ghana.spla.pro/file.person.veronica-martha-agowa-quarshie.52410.html|access-date=2019-10-23|website=ghana.spla.pro|archive-date=2019-10-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20191023095919/http://ghana.spla.pro/file.person.veronica-martha-agowa-quarshie.52410.html|url-status=dead}}</ref>
* "1992 - Best Student Directing Award - National Film mini Television Institute Awards"
* "2001 - Best Film Directing Award - Ghana Film Awards"
* "2002 - Best Film Directing Award - Ghana Film Awards"
== Tumanima ==
O ni produsi shinii shɛŋa shɛli n-nyɛ:<ref name=":32" /><ref name=":12">{{Cite web|title=One-On-One With Veronica Quarshie. A Veteran Female Filmmaker|url=https://www.modernghana.com/entertainment/35761/one-on-one-with-veronica-quarshie-a-veteran-femal.html|access-date=2019-10-23|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref name=":42">{{Cite web|last=Eyra Doe|first=Esther|date=2016-02-22|title=Veteran movie director applauds new crop of filmmakers|url=https://yen.com.gh/38148-veteran-movie-director-applauds-new-crop-filmmakers.html|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20191023063936/https://yen.com.gh/38148-veteran-movie-director-applauds-new-crop-filmmakers.html|archive-date=2019-10-23|access-date=2019-10-23|website=yen.com.gh|language=en}}</ref><ref name=":6" /><ref>{{Cite journal|last=Adejunmobi|first=Moradewun|date=2005|title=Reading Video Film and Narrative Commerce in West Africa|url=https://journals.library.ualberta.ca/crcl/index.php/crcl/article/view/10877|journal=Canadian Review of Comparative Literature|language=en|volume=32|issue=3–4|issn=1913-9659}}</ref>
* 1994 - Twin Lover
* 1995 - ''Tears of Joy''
* 1996 - ''Come Back Lucy''
* 1997 - ''Thicker Than Blood''
* 1999 - ''[[A Stab in the Dark (film)|A Stab in the Dark]]''
* 2000 - ''A Stab in the Dark 2''
* 2000 - ''Ripples: A Stab in the Dark 3''
* ''The 3rd Night''
* 2000 - ''Shadows from the Past''
* 2001 - ''A Call at Midnight''
* 2003 - ''Rage: Ripples 2''
* Otilia and Xcapades
* 2017 - ''Forbidden Fruit''
== Maŋmaŋa biɛhigu ==
O yidana n-nyɛ Samuel Nai ka o mini dɔɣi bi'dibiga.<ref name=":02">{{Cite web|title=In which I celebrate the Pioneer - Veronica Quarshie - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/July-5th/in-which-i-celebrate-the-pioneer-veronica-quarshie.php|access-date=2019-10-23|website=www.myjoyonline.com}}{{Dead link|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref name=":42" /><ref name=":22">{{Cite web|date=|title=Veronica Quarshie Pops Up As First Ghanaian Female Director|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201602/270175.php|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20230213083742/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201602/270175.php|archive-date=2023-02-13|access-date=2019-10-23|website=www.peacefmonline.com}}</ref>
==Kundivihira==
{{reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
mzztqypioorjuhd6edv8v8quxm41axf
Kanjeyili
0
33406
145609
140289
2026-08-07T08:31:31Z
Kamal deen Tia
6781
Bela
145609
wikitext
text/x-wiki
'''Kanjeyili''' nyela tinŋ din be Ghana, Savannah region, Jantonŋ yaɣili ŋɔ.
ogbipr4momfspk9ayufn7nz1ip8c3w4
Gro Harlem Brundtland
0
33612
145595
145490
2026-08-06T12:16:22Z
Alhaj Darajaati
22
Made corrections
145595
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Gro Brundtland''' (Norwegian yuli bolibu: [ˈɡruː ˈhɑ̀ːlɛm ˈbrʉ̀ntlɑnː]; o yuli dɔɣim yuli daa nyɛla Harlem; bɛ dɔɣi o la April bɛgu pishi 1939), ka bɛ lahi booni o Gro Harlem Brundtland, o nyɛla Norway tingbana dɔɣite ni siyaasa nira Labour Party ni. O daa nyɛla Norway tiŋzuɣu kpema pam pɔi, o daa tum li goli ata: yuuni 1981, 1986–1989, n-ti pahi 1990–1996. O lahi daa nyɛla o paati kpema yuuni 1981 hali ni 1992, n-ti pahi World Health Organization kpamba kpema yuuni 1998 hali ni 2003. Bɛ lahi mi o mi ni o daa nyɛla ŋun du Brundtland Komitii zuɣu ka komitii maa daa ti Brundtland Report din jɛndi "sustainable development" - biɛhigu din yɛn naagi.Bɛ ni daa wuhi o dɔɣite tuma, Brundtland daa kpɛ Labour Party ni ka lahi kpe government ni yuuni 1974 ka daa nyɛ Environment Minister. O daa lee Norway tuuli paɣa so ŋun lee tiŋzuɣu kpema yuuni February dabaa anahi 1981, amaa ka chɛ li October dabaa pinaayi 1981. O daa lahi labi n-lee tiŋzuɣu kpema May dabaa awɔi 1986 ka tum hali ni October dabaa pia ni ayɔbu 1989. O daa lahi labi o tuuni ata November dabaa ata 1990. O ni daa chɛ tiŋzuɣu kpema tali yuuni 1996, o daa lee dunia zaa toondana "sustainable development" ni salo dɔro wumbu polo, ka daa tum World Health Organization kpamba kpema, n-ti pahi UN tuma daan so Climate Change polo yuuni 2007 hali ni 2010. O lahi nyɛla The Elders kpamba kpema sɔŋda, n-ti pahi Socialist International vice-president kura.
Brundtland daa be la o paati sunsuuni yaɣili, ka daa sɔŋ Norway ni o kpe European Union ni yuuni 1994 bɔhimbu puuni. O ni daa nyɛ tiŋzuɣu kpema saha, bɛ daa bɔnna o mi ni "tiŋa maa ma". Brundtland daa deei 1994 Charlemagne Pini, ka lahi deei pina pam.
== Piligu biɛhigu ==
Gro Harlem bɛ dɔɣi o la Oslo yuuni 1939. O nyɛla dɔɣite mini siyaasa nira Gudmund Harlem mini Inga Margareta Elisabet Brynolf (1918–2005) bia. O mali o tizodoo yini, Lars, n-ti pahi o tizopaɣa yini, Hanne.
Yuuni 1963, Brundtland daa naai University of Oslo ka deei dɔɣite shɛhira gbaŋ, <nowiki>http://cand.med</nowiki>. O daa lahi chaŋ Harvard University yuuni 1965 n-ti deei o master's degree, Master of Public Health.
Yuuni 1966 hali ni 1969, o daa tum dɔɣite tuma Directorate of Health (Helsedirektoratet) ni, ka yuuni 1969 piligi, o daa lahi tum dɔɣite tuma Oslo public shikuru dɔro wumbu tuma ni.
== Siyaasa tuma ==
Brundtland daa nyɛla Environment Minister yuuni 1974 hali ni 1979.
==== Norway Tiŋzuɣu Kpema ====
Brundtland daa lee Norway tuuli paɣa so ŋun lee tiŋzuɣu kpema yuuni 1981. O daa tum February hali ni October.
O ni daa nyɛ yuun pihinahi ni yini, o daa lee niriba puuni so ŋun daa nyɛ biɛɣu ka lee Norway tiŋzuɣu kpema.
Brundtland daa lahi tum tiŋzuɣu kpema tuma goli ayi, ka di daa yuui pam. O tuuni ayi daa nyɛla May dabaa awɔi 1986 hali ni October dabaa pia ni ayɔbu 1989. Cabinet ŋɔ daa du dunia zaa yuli domin paɣaba pam ni daa be di ni: di zaɣ'kpani, bihi wɔbu ni, ministeri pishi ni anii puuni, paɣaba anii n-daa be di ni. O tuuni ata daa nyɛla November dabaa ata 1990 hali ni October dabaa pishi ni anu 1996.
Brundtland daa lee Labour Party kpema yuuni 1981 ka daa be nam maa ni hali ni yuuni 1992, o ni daa chɛ tiŋzuɣu kpema tali o tuuni ata saha. Yuuni 1996, o daa chɛ nam maa ka zali siyaasa gbaŋsabila. Ŋun daa zani o zaani nyɛla Thorbjørn Jagland, o daa lee Labour Party kpema yuuni 1992, n-ti pahi tiŋzuɣu kpema yuuni 1996.
Brundtland daa lee Labour Party kpema yuuni 1981 ka daa be nam maa ni hali ni yuuni 1992, o ni daa be o tiŋzuɣu kpema tali tuuni ata ni. Yuuni 1996, o daa chɛ nam maa ka zali siyaasa gbaŋsabila. Ŋun daa zani o zaani nyɛla Thorbjørn Jagland, o daa lee Labour Party kpema yuuni 1992, n-ti pahi tiŋzuɣu kpema yuuni 1996.
== Tiŋduya tuma ==
== Brundtland daa labi siyaasa ni saha shɛli o ni daa lee Oslo City Council bɔhira yuuni 2023 tiŋa ni piibupiibu ni. Ka o daa di kuɣu din ni. ==
Yuuni 1983, United Nations Secretary-General saha maa, Javier Pérez de Cuéllar daa boli Brundtland ni o yo World Commission on Environment and Development (WCED), ka o lahi du li zuɣu. Bɛ mi li mi ni Brundtland Commission. O daa yo siyaasa yaɣili din nyɛ "sustainable development" - biɛhigu din yɛn naagi, ka di daa niŋla ninvuɣu pam bɔhimbu ni, ka di mali ninvuɣu zaa. Komitii maa daa yihi o lahabali "Our Common Future" April 1987, ka di daa che ka bɛ tiŋgi 1992 Earth Summit/UNCED. Maurice Strong ŋun daa be komitii maa ni daa nyɛla ŋun du li zuɣu. Brundtland Commission lahi daa che ka Agenda 21 fa.
O ni daa be o tuuni ata ni, Norway government daa pili tuma yuuni 1993 ni bɛ sɔŋ secret suhudoo yɛltɔɣa Israel Government ni, Yitzchak Rabin ŋun daa nyɛ Labour Party kpema kamani Brundtland, n-ti pahi PLO ni Yasser Arafat. Di daa naai la Oslo Accords nuu sabbu. Yuun pam nyaaŋa, Norway daa lahi nyɛla ŋun be tooni Israeli-Palestinian suhudoo tuma ni, amaa America mi daa nyaaŋa deei bɛ zaani saha ŋmabu ni.
O ni daa naai o tiŋzuɣu kpema tali, bɛ daa piigi Brundtland n-lee world Health Organization kpamba kpema May 1998. O saha ni, o daa zaŋla dɔro wumbu nɔhi waɣila. O daa yo Commission on Macroeconomics and Health, Jeffrey Sachs ni daa du zuɣu,ka lahi yɛli ni wɔɣu nyɛla dɔro wumbu tuma kpema. Brundtland daa nyɛla ŋun tooni dunia zaa tuma ni bɛ chɛ cigarette niŋbu ni bɛ wuhiri salo, ni bɛ yɛri ba, n-ti pahi ni bɛ kpaɣiri liɣiri maa zuɣu. O ni daa du zuɣu, World Health Organization daa nyɛla tuuli kompini shɛŋa ban yɛli ni yɛn tum bɛ ni, a kɔŋ mi ni chɛ cigarette niŋbu. Brundtland saha ni, bɛ daa lahi yɛliya ni dɔɣu kompini nima mali nuu pam World Health Organization tuma ni.
Yuuni 2003, Scientific American daa yɛli ni Brundtland nyɛla 'Yuun maa Siyaasa Toondana' domin o ni daa sɔŋ ni bɛ dam SARS yɛligibu dunia zaa. Jong-Wook Lee daa zani o zaani July dabaa pishi ni yini 2003. Yuuni 1994, bɛ daa ti Brundtland Charlemagne Pini Aachen tiŋa ni.
Yuuni 2006 Brundtland daa nyɛla Panel of Eminent Persons ni, ban daa lihi United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) tuma. May 2007, UN Secretary-General Ban Ki-moon daa piigi Brundtland, n-ti pahi Ricardo Lagos (Chile tuuli tiŋzuɣu kpema), n-ti pahi Han Seung-soo (South Korea tuuli tiŋgbani naa), ni bɛ ti tum UN tuma daanima Climate Change polo.
== O kun'nyɛhigi ==
Brundtland daa nyɛla ninvuɣ'so ŋun di nasara dini daa niŋ ka Anders Behring Breivik daa na o kubu nari yuuni 2011 silimin goli July biɛɣu pishi ni ayi dali. Brundtland daa chaŋla Utoya fiila dibu ka Breivik daa na o kubu nari m-bori ni o paa Brundtland Utoya ŋɔ nti di o nyevuli amaa ka yɛl' kpahira daa gbai ŋun Breivik soli ni ka o daa ti yɛn paai ka Brundtland daa yi Utoya hawa dibaayi nyaanga. Kootu ni daa diri Breivik sariya zaŋ jɛndi o ni daa bori ni o ku Brundtland o daa yɛliya ni o daa borimi ni o gbaa Brundtland ka che ka Brundtland karim ŋun Brundtland Karim o raya din che ka o yɛn ku o maa.
== Dooyili biɛhigu ==
O daa kulila o yidana ŋun yuli booni Arne Olav Brundtland yuuni 1960 silimin goli December dabaawei. Bɛ dɔɣila bihi anahi ka yino lahi kani. Bɛ mɛla bɛ yili France.
== O daalaafee ==
Di bi soɣi ni yuuni 2002 Brundtland daa niŋla apulesa n-yihi <nowiki>''</nowiki>Uterine cancer<nowiki>''</nowiki> ashibiti shɛli ni din be Oslo University la. Yuuni 2008 salo daa baŋya ni yuun' shɛli din daa gari maa Brundtland daa nyɛla ŋun chaŋ Ulleval ashibiti buyi zaa nti tibi o maŋa ka di nyɛla Norway gomnanti n daa yo di zuɣu. Di nyaanga, o daa baŋsi Norway nim' ni o yi pa yila Norway n-kuli France. Di nyaanga Norway salo daa galim ka feegi o pam ka o daa lahi labina Norway.
Brundtland yɛliya ni o biɛrimi ka di nyɛla <nowiki>''electrical sensitive''</nowiki> din tiri o zuɣuyaali sahakam so yi ti ʒini baɣi o ka mali tabgalu mia( Phone) kuri bukaata.
== Kundivihira ==
https://en.wikipedia.org/wiki/Council_of_Women_World_Leaders
stnu92v8rk8sja5gqngkgltsv86qyud
145596
145595
2026-08-06T12:16:51Z
Alhaj Darajaati
22
/* Tiŋduya tuma */
145596
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Gro Brundtland''' (Norwegian yuli bolibu: [ˈɡruː ˈhɑ̀ːlɛm ˈbrʉ̀ntlɑnː]; o yuli dɔɣim yuli daa nyɛla Harlem; bɛ dɔɣi o la April bɛgu pishi 1939), ka bɛ lahi booni o Gro Harlem Brundtland, o nyɛla Norway tingbana dɔɣite ni siyaasa nira Labour Party ni. O daa nyɛla Norway tiŋzuɣu kpema pam pɔi, o daa tum li goli ata: yuuni 1981, 1986–1989, n-ti pahi 1990–1996. O lahi daa nyɛla o paati kpema yuuni 1981 hali ni 1992, n-ti pahi World Health Organization kpamba kpema yuuni 1998 hali ni 2003. Bɛ lahi mi o mi ni o daa nyɛla ŋun du Brundtland Komitii zuɣu ka komitii maa daa ti Brundtland Report din jɛndi "sustainable development" - biɛhigu din yɛn naagi.Bɛ ni daa wuhi o dɔɣite tuma, Brundtland daa kpɛ Labour Party ni ka lahi kpe government ni yuuni 1974 ka daa nyɛ Environment Minister. O daa lee Norway tuuli paɣa so ŋun lee tiŋzuɣu kpema yuuni February dabaa anahi 1981, amaa ka chɛ li October dabaa pinaayi 1981. O daa lahi labi n-lee tiŋzuɣu kpema May dabaa awɔi 1986 ka tum hali ni October dabaa pia ni ayɔbu 1989. O daa lahi labi o tuuni ata November dabaa ata 1990. O ni daa chɛ tiŋzuɣu kpema tali yuuni 1996, o daa lee dunia zaa toondana "sustainable development" ni salo dɔro wumbu polo, ka daa tum World Health Organization kpamba kpema, n-ti pahi UN tuma daan so Climate Change polo yuuni 2007 hali ni 2010. O lahi nyɛla The Elders kpamba kpema sɔŋda, n-ti pahi Socialist International vice-president kura.
Brundtland daa be la o paati sunsuuni yaɣili, ka daa sɔŋ Norway ni o kpe European Union ni yuuni 1994 bɔhimbu puuni. O ni daa nyɛ tiŋzuɣu kpema saha, bɛ daa bɔnna o mi ni "tiŋa maa ma". Brundtland daa deei 1994 Charlemagne Pini, ka lahi deei pina pam.
== Piligu biɛhigu ==
Gro Harlem bɛ dɔɣi o la Oslo yuuni 1939. O nyɛla dɔɣite mini siyaasa nira Gudmund Harlem mini Inga Margareta Elisabet Brynolf (1918–2005) bia. O mali o tizodoo yini, Lars, n-ti pahi o tizopaɣa yini, Hanne.
Yuuni 1963, Brundtland daa naai University of Oslo ka deei dɔɣite shɛhira gbaŋ, <nowiki>http://cand.med</nowiki>. O daa lahi chaŋ Harvard University yuuni 1965 n-ti deei o master's degree, Master of Public Health.
Yuuni 1966 hali ni 1969, o daa tum dɔɣite tuma Directorate of Health (Helsedirektoratet) ni, ka yuuni 1969 piligi, o daa lahi tum dɔɣite tuma Oslo public shikuru dɔro wumbu tuma ni.
== Siyaasa tuma ==
Brundtland daa nyɛla Environment Minister yuuni 1974 hali ni 1979.
==== Norway Tiŋzuɣu Kpema ====
Brundtland daa lee Norway tuuli paɣa so ŋun lee tiŋzuɣu kpema yuuni 1981. O daa tum February hali ni October.
O ni daa nyɛ yuun pihinahi ni yini, o daa lee niriba puuni so ŋun daa nyɛ biɛɣu ka lee Norway tiŋzuɣu kpema.
Brundtland daa lahi tum tiŋzuɣu kpema tuma goli ayi, ka di daa yuui pam. O tuuni ayi daa nyɛla May dabaa awɔi 1986 hali ni October dabaa pia ni ayɔbu 1989. Cabinet ŋɔ daa du dunia zaa yuli domin paɣaba pam ni daa be di ni: di zaɣ'kpani, bihi wɔbu ni, ministeri pishi ni anii puuni, paɣaba anii n-daa be di ni. O tuuni ata daa nyɛla November dabaa ata 1990 hali ni October dabaa pishi ni anu 1996.
Brundtland daa lee Labour Party kpema yuuni 1981 ka daa be nam maa ni hali ni yuuni 1992, o ni daa chɛ tiŋzuɣu kpema tali o tuuni ata saha. Yuuni 1996, o daa chɛ nam maa ka zali siyaasa gbaŋsabila. Ŋun daa zani o zaani nyɛla Thorbjørn Jagland, o daa lee Labour Party kpema yuuni 1992, n-ti pahi tiŋzuɣu kpema yuuni 1996.
Brundtland daa lee Labour Party kpema yuuni 1981 ka daa be nam maa ni hali ni yuuni 1992, o ni daa be o tiŋzuɣu kpema tali tuuni ata ni. Yuuni 1996, o daa chɛ nam maa ka zali siyaasa gbaŋsabila. Ŋun daa zani o zaani nyɛla Thorbjørn Jagland, o daa lee Labour Party kpema yuuni 1992, n-ti pahi tiŋzuɣu kpema yuuni 1996.
== Tiŋduya tuma ==
Brundtland daa labi siyaasa ni saha shɛli o ni daa lee Oslo City Council bɔhira yuuni 2023 tiŋa ni piibupiibu ni. Ka o daa di kuɣu din ni.
Yuuni 1983, United Nations Secretary-General saha maa, Javier Pérez de Cuéllar daa boli Brundtland ni o yo World Commission on Environment and Development (WCED), ka o lahi du li zuɣu. Bɛ mi li mi ni Brundtland Commission. O daa yo siyaasa yaɣili din nyɛ "sustainable development" - biɛhigu din yɛn naagi, ka di daa niŋla ninvuɣu pam bɔhimbu ni, ka di mali ninvuɣu zaa. Komitii maa daa yihi o lahabali "Our Common Future" April 1987, ka di daa che ka bɛ tiŋgi 1992 Earth Summit/UNCED. Maurice Strong ŋun daa be komitii maa ni daa nyɛla ŋun du li zuɣu. Brundtland Commission lahi daa che ka Agenda 21 fa.
O ni daa be o tuuni ata ni, Norway government daa pili tuma yuuni 1993 ni bɛ sɔŋ secret suhudoo yɛltɔɣa Israel Government ni, Yitzchak Rabin ŋun daa nyɛ Labour Party kpema kamani Brundtland, n-ti pahi PLO ni Yasser Arafat. Di daa naai la Oslo Accords nuu sabbu. Yuun pam nyaaŋa, Norway daa lahi nyɛla ŋun be tooni Israeli-Palestinian suhudoo tuma ni, amaa America mi daa nyaaŋa deei bɛ zaani saha ŋmabu ni.
O ni daa naai o tiŋzuɣu kpema tali, bɛ daa piigi Brundtland n-lee world Health Organization kpamba kpema May 1998. O saha ni, o daa zaŋla dɔro wumbu nɔhi waɣila. O daa yo Commission on Macroeconomics and Health, Jeffrey Sachs ni daa du zuɣu,ka lahi yɛli ni wɔɣu nyɛla dɔro wumbu tuma kpema. Brundtland daa nyɛla ŋun tooni dunia zaa tuma ni bɛ chɛ cigarette niŋbu ni bɛ wuhiri salo, ni bɛ yɛri ba, n-ti pahi ni bɛ kpaɣiri liɣiri maa zuɣu. O ni daa du zuɣu, World Health Organization daa nyɛla tuuli kompini shɛŋa ban yɛli ni yɛn tum bɛ ni, a kɔŋ mi ni chɛ cigarette niŋbu. Brundtland saha ni, bɛ daa lahi yɛliya ni dɔɣu kompini nima mali nuu pam World Health Organization tuma ni.
Yuuni 2003, Scientific American daa yɛli ni Brundtland nyɛla 'Yuun maa Siyaasa Toondana' domin o ni daa sɔŋ ni bɛ dam SARS yɛligibu dunia zaa. Jong-Wook Lee daa zani o zaani July dabaa pishi ni yini 2003. Yuuni 1994, bɛ daa ti Brundtland Charlemagne Pini Aachen tiŋa ni.
Yuuni 2006 Brundtland daa nyɛla Panel of Eminent Persons ni, ban daa lihi United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) tuma. May 2007, UN Secretary-General Ban Ki-moon daa piigi Brundtland, n-ti pahi Ricardo Lagos (Chile tuuli tiŋzuɣu kpema), n-ti pahi Han Seung-soo (South Korea tuuli tiŋgbani naa), ni bɛ ti tum UN tuma daanima Climate Change polo.
== O kun'nyɛhigi ==
Brundtland daa nyɛla ninvuɣ'so ŋun di nasara dini daa niŋ ka Anders Behring Breivik daa na o kubu nari yuuni 2011 silimin goli July biɛɣu pishi ni ayi dali. Brundtland daa chaŋla Utoya fiila dibu ka Breivik daa na o kubu nari m-bori ni o paa Brundtland Utoya ŋɔ nti di o nyevuli amaa ka yɛl' kpahira daa gbai ŋun Breivik soli ni ka o daa ti yɛn paai ka Brundtland daa yi Utoya hawa dibaayi nyaanga. Kootu ni daa diri Breivik sariya zaŋ jɛndi o ni daa bori ni o ku Brundtland o daa yɛliya ni o daa borimi ni o gbaa Brundtland ka che ka Brundtland karim ŋun Brundtland Karim o raya din che ka o yɛn ku o maa.
== Dooyili biɛhigu ==
O daa kulila o yidana ŋun yuli booni Arne Olav Brundtland yuuni 1960 silimin goli December dabaawei. Bɛ dɔɣila bihi anahi ka yino lahi kani. Bɛ mɛla bɛ yili France.
== O daalaafee ==
Di bi soɣi ni yuuni 2002 Brundtland daa niŋla apulesa n-yihi <nowiki>''</nowiki>Uterine cancer<nowiki>''</nowiki> ashibiti shɛli ni din be Oslo University la. Yuuni 2008 salo daa baŋya ni yuun' shɛli din daa gari maa Brundtland daa nyɛla ŋun chaŋ Ulleval ashibiti buyi zaa nti tibi o maŋa ka di nyɛla Norway gomnanti n daa yo di zuɣu. Di nyaanga, o daa baŋsi Norway nim' ni o yi pa yila Norway n-kuli France. Di nyaanga Norway salo daa galim ka feegi o pam ka o daa lahi labina Norway.
Brundtland yɛliya ni o biɛrimi ka di nyɛla <nowiki>''electrical sensitive''</nowiki> din tiri o zuɣuyaali sahakam so yi ti ʒini baɣi o ka mali tabgalu mia( Phone) kuri bukaata.
== Kundivihira ==
https://en.wikipedia.org/wiki/Council_of_Women_World_Leaders
awiemdejil4u9nxom8zy6wfvno811hu
Joanne Liu
0
33619
145598
145482
2026-08-06T12:24:16Z
Alhaj Darajaati
22
145598
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Joanne Liu''' nyɛla bilɛri bee bihi dokte ka daa lahi nye duniya zaa dokta shɛba bɛn tumdi ka ka tarisi ( Doctors Without Borders) niriba pam ni lahi mi shɛba (Medecins Sans Frontieres) la zuɣulana din gbaai yuuni 2013 hali ni yuuni 2019.
== O Pilli ==
Joanne Liu nyɛla bini dɔɣi so silimin goli November dabaanahi dali, yuuni 1965 ni, Quebec city, Quebec, Canada. Joanne Liu laamba nyɛla china nima amaa ka bɛ leei ʒi Canada. Joanne Liu m-pahiri o laamba maa bihi anu. O laambi maa daa kɔhirila bindira. O ni daa nye yuun' pia ni ata, o daa karim buku ka lala buku maa yɛri dokte so ni daa tumdi tiri Medecins San Frontieres (MSF) sham. Lala saha maa ka o suhi daa gbai Medecins San Frontieres (MSF) ka o daa yɛli ni o bɔri ni o ti tum ti lala MSF ŋɔ.
== Tuma ==
Joanne Liu daa chaŋla McGill University nti karim alaafee bom'ma yaɣili ka daa lahi chaŋ Universite de Montreal kparibɔɣu yuli booni center hospitalier universitaire sainte- justine nti bo baŋsim parigu din jɛndi bilɛri daalaafee. O daa lahi labi McGill university nti niŋ Master's degree zaŋ jɛndi alaafee bomma yaɣili toondaantali.
Joane Liu daa pili Medecins San Frontieres tum ti yuuni 1996 di ni daa niŋ ka o chaŋ Mauritania tiŋgbani nti yuuni Mali ninvuɣ' shɛba bɛn zo yaakooro kuli Mali la. Di nyaanŋa o daa lahi sɔŋ india nima di ni daa niŋ yuuni 2004 ka bɛ tiŋgbani maa dam bee n kabi la. O daa lahi sɔŋ Somali yaakooro zoriba bɛn daa zo n-kuli Kenya la. O lahi bo alaafee sɔŋsim nti yaɣi shɛŋa tɔburi ni be kamani Palestine, Central African Republic ni Sudan Darfur yaɣili.
Joanne Liu n daa nye tuma yaɣili kpɛma zaŋti Medecins Sans Frontieres du' zuɣu din be Paris yuuni 1999 hali ni 2002. O daa sɔŋ ya ka bɛ nam alaafee bomma tabiibi pariga din laɣim anduniya alaafee bomma yaɣa paagi kobiga ni pihinu ka alaafee bomma tuun tumdiba paagi kobisita lala tabiibi ŋɔ zuɣu. Lala tabiibi ŋɔ zuɣu, ashibiti tum tumdiba ŋɔ ni tooi baŋ dori shɛli din mali bɛ bara, ka lahi baŋ bɛ ni yɛn tibi o shɛm.
Joanne Liu daa tumla bihi daŋ tula yaɣili ashibiti yuli booni Ste-Justine Hospital din be Montreal la yuuni 2002 hali ni 2013. O lahi nyɛla profesa zaŋti Universite de Montreal.
Joanne Liu daa lɛbi Medecins San Frontieres zuɣulana yuuni 2013 hali ni 2019.
Ebola ni daa yina ka mali yaa, Joanne Liu daa ti andunia laɣim beni ka di yuli booni United Nations tibili ni di simdi ni sokam gbini o kpalim zuya ka bɛ tuhi nyaŋli yuuni 2014, silimin goli September dabaayi dali.
Silimin goli October dabaayopɔi dali, yuuni 2015, o daa taai saɣisi zaa ni di simsi ni vihigu vihi zan jɛndi America nim' ni yina ti bombi wurim bɛ ashibiti din be Kunduz, Afghanistan. O daa yɛliya ni tɔbu ka America ni loba maa.
Yuuni 2020 hali na ni zuŋɔ, Joanne Liu nyɛla ŋun pahi ka tumdi tiri Independent Panel for Pandemic Preparedness and Response (IPPR). Di nyɛla laɣingu din yuuni World Health Organization mini tiŋgbana ni tuhiri Corona Virus shɛm.
== Kundivihira ==
https://www.universiteitleiden.nl/en/news/2016/08/doctor-joanne-liu-to-be-cleverina-lecturer
https://www.msf.org/dr-christos-christou-new-international-president-msf
https://en.wikipedia.org/wiki/Joanne_Liu#cite_ref-McGill20130710_3-1
nternational President". MEDECINS SANS FRONTIERES - DOCTORS WITHOUT BORDERS. Archived from the original on 7 April 2023. Retrieved 7 April 2023. Past international presidents of MSF ° 2013-2019 Joanne Liu
lknwzfr5od15k728caj6yjzq5ejekce
Helen Rodríguez Trías
0
33647
145602
145481
2026-08-06T12:36:34Z
Alhaj Darajaati
22
145602
wikitext
text/x-wiki
'''Helen Rodriguez Trias''' Bɛ dɔɣi o la siliminn-goli July dabaa ayɔbu dali, yuuni 1929 – O kpi silimiin- goli December bɛgu pishi ni ayɔbu dali, yuuni 2001 ni
Dr. Helen Rodríguez Trías nyɛla American bihi dɔɣite, karim baŋda, ni paɣaba zaɣisi tuma nira. O daa nyɛla tuuli Latina so ŋun lee American Public Health Association (APHA) kpɛma. O lahi nyɛla ŋun pili APHA Women's Caucus, ka lahi deei Presidential Citizens Medal. Bɛ mi o ni o sɔŋ ka bɛ kpaŋsi public health tuma zaŋ n-ti paɣaba mini bihi minority ni biɛhigu tuhi niriba tiŋgbani zaa.
== Piligu biɛhigu ==
Rodríguez Trías ba mini o ma daa be New York 20th century piligu. O ni daa dɔɣi o July dabaa awɔi 1929, o family daa labi Puerto Rico. O ni daa pa yuun 10, bɛ daa labi New York. Di ni, o daa nya racism ni lihibu din bi galisi. O ni daa nya karimbu kpɛma ni o mi English, bɛ daa lahi pahi o bihi ban mali karimbu doro class. Hali ka o daa chaŋ poem karibu ni, o karim baŋda daa nya ni o baŋsim galisi ka tim o gifted bihi class. O daa piigi dɔɣite tuma domin o daa yɛli ni "di laɣim n bɔri bini pam, science ni niriba."[1][2][3]
== Karimbu ==
Yuuni 1948, o daa pili o karimbu University of Puerto Rico, San Juan ka naai o BA. Yuuni 1957 o daa kpe University of Puerto Rico School of Medicine. O daa naai o medical degree yuuni 1960, o ni daa nyɛ yuun 31.[2][4]
Puerto Rican independence tuhira
Rodríguez Trías ma daa nyɛla karim baŋda Puerto Rico. Amaa New York, bɛ daa bi saɣiti ni o deei teacher's license. Di zuɣu o ma daa deei o yili ni o deei liɣiri ni o pa rent.[3]
O ni daa naai high school, o daa bɔri ni o karim dɔɣite tuma. O daa mi ni o chance galisi Puerto Rico domin di mali scholarship galisi.
<nowiki>*</nowiki>University of Puerto Rico daa mali independence tuhili kpaŋ. Rodríguez Trías daa kpe Puerto Rican Nationalist Party student yaɣili. Saha shɛli Nationalist kpɛma Don Pedro Albizu Campos ni daa bo ni o yɛli yɛltɔɣa, university chancellor Jaime Rexach Benítez daa yɛli ni o ku kpe campus. Di zuɣu bihi daa strike, Rodríguez Trías mi daa be di ni. O yabihi daa bi saɣiti li. O ni daa dɛri ni o ti chɛ o karimbu liɣiri, o daa labi New York.[3]
Yuuni 1949, o daa kuli ka dɔɣi bihi ata ni David Neumark Brainin. Di nyaaŋa o daa labi Puerto Rico ni o naai o karimbu. O ni daa labi University of Puerto Rico, o daa labi kpe bihi tuhira ni zaŋ n-ti yɛltɔɣa soli ni Puerto Rican independence.
====== Doɣite Tuma ======
'''O ni daa be residency University Hospital, San Juan, o daa pili tuuli center din lihiri bihi ŋun naa dɔɣi o. Hospital maa ni bihi ŋun kpi dɔɣim nyaaŋa daa gbaai gbai 50% yuun 3 puuni.''' O ni daa naai o residency, o daa pili o maŋa dɔɣite shee bihi dɔɣite tuma puuni island maa. Saha maa ni o daa lahi che o yidaana ayi ni, Eliezer Curet. Yuuni 1970 o daa labi New York. O daa yɛli ni o kuli mini o che maa daa sɔŋ o ni o kpaŋ o maŋa.[3][4]
====== Paɣaba zaɣisi tuhira ======
'''Rodríguez Trías daa kpɛm pediatrics department Lincoln Hospital, South Bronx. Lincoln Hospital, Rodríguez Trías daa tuhiri ni bɛ ti tumtumda zaa soli ni bɛ yɛli bɛ yɛla hospital lihibu ni administrative tuma polo. O daa lahi kpe Puerto Rican niriba puuni, ka kpaŋsi hospital dɔɣite nima ni bɛ baŋ tiŋa maa alizama ni bɛ bɔhigu.''' Rodríguez Trías lahi daa nyɛla associate professor of medicine Albert Einstein College of Medicine, Yeshiva University. Di nyaaŋa o daa lahi wuhi Columbia ni Fordham universities.[5]
Rodríguez Trías zaɣisi tuhili daa pili saha shɛli o ni daa chaŋ abortion yɛltɔɣa Bernard College. O daa pili ni o yɛli ni bɛ ti paɣaba ban biɛhigu tuhi abortion din ka liɣiri, ni bɛ niŋ birth control galisi.[6]
O ni daa be Puerto Rico, o daa baŋ ni America daa mali sterilization campaign din be din. 1960s ni 1970s, bɛ daa pili program pam America, ka bɛ daa lihiri paɣaba ban nyɛ bikpeeni (African Americans/Latinas) ni bɛ ti bɛ sterilization ka bi bohi ba. Dɔɣite nima daa zaŋdi bihi dɔɣibu nyaaŋa niŋdi paɣaba fallopian tubes ka bi yɛli ba shɛli.[6][7]
America mi daa zaŋ Puerto Rico n-lee laboratory ni bɛ daa mɛrila birth control technology.[5]
Yuuni 1970, o daa nyɛla ŋun pili Committee to End Sterilization Abuse. Yuuni 1971, o daa lahi pili Women's Caucus of the American Public Health Association. O daa sɔŋ abortion zaɣisi, ka tuhiri ni bɛ chɛ forced sterilization, ka bɔra ni bɛ ti bihi ŋun naa dɔɣi o care paɣaba ban be biɛhigu tuhi ni.
Yuuni 1979, o daa pili Committee for Abortion Rights and Against Sterilization Abuse. O daa lahi chaŋ yɛli Department of Health, Education, and Welfare ni bɛ saɣi federal sterilization guidelines. O daa yɛli Boston yɛltɔɣa 1974 ni:
"Ti daa mali panel zaŋ n-ti sterilization abuse, din daa jɛndi ni bɛ bi lihiri paɣaba bɔhigu, bɛ bɔri shɛli, ni bɛ niŋgban. Ti daa yɛli Relf suit maa, bɛ ni daa zaŋ li n-ti bikpɛn paɣaba ayi, Minnie Lee Relf yuun 12, ni Mary Alice Relf yuun 14, ban daa sterilize ba ka bi mi, ka bi saɣiti, federal program puuni Montgomery, Alabama."[1]
Guidelines din o sabi daa bɔri ni paɣa ni saɣi o ni o nuu ni, ni yɛltɔɣa o mi, ka bɛ chɛ wɔɣu saha din daa bi sterilization ni.
<nowiki>*</nowiki>Bɛ mi o ni o sɔŋ ka bɛ kpaŋsi public health tuma zaŋ n-ti paɣaba ni bihi minority ni biɛhigu tuhi niriba America, Central America, South America, Africa, Asia, ni Middle East.[5]
====== O Tuma Zaŋ n-ti Doro ======
1980s, Rodríguez Trías daa tum New York State Department of Health AIDS Institute medical director. O daa tumdi bikpeeni paɣaba ban nya HIV zuɣu.
1990s, o daa nyɛ Pacific Institute for Women's Health health co-director. Di nyɛla laɣingu din bɔri ni di kpaŋsi paɣaba lahiʒibu tiŋgbani zaa, ka lihiri dɔɣibu yaɣa. O daa nyɛla ŋun pili Women's Caucus mini Hispanic Caucus of APHA, ka daa lahi nyɛ tuuli Latina so ŋun lee APHA kpɛma.[2][5]
====== O Naabu Yuma ======
Rodríguez Trías daa yɛli ni o tuuli kpɛma nyɛla o ma, o pizaa, ni o sɔɣa, "ban daa nya dɔri pam bɛ ni daa bɔri ni bɛ kpaŋ ba maŋa". O karim baŋda Dr. Jose Sifontes, ŋun daa nyɛ pediatric tuberculosis pioneer, mi daa lahi kpɛm o. O daa wuhiya ni tiŋa puuni shɛli din be ni ni tooi taɣi tiŋa maa lahiʒibu.[8]
January 8, 2001, President Bill Clinton daa ti Rodríguez Trías Presidential Citizen's Medal - America civilian award din pahiri ayi. Di nyɛla domin o tuma zaŋ n-ti paɣaba, bihi, HIV/AIDS niriba, ni biɛhigu tuhi niriba.[2][5][9]
Rodriguez Trias daa kpi yuun maa ni, December 27, lung cancer zuɣu.[10]
Silimiin-goli July dabaayɔpoin dali, yuuni 2018 ni, din daa nyɛ o dɔɣim dabisili yuun 89, Google daa zaŋ o n-lee Google Doodle America, Puerto Rico, ni Singapore.[11]
Yuuni 2019, Chirlane McCray daa yɛli ni New York City yɛn mɛ o statue St. Mary's Park, Lincoln Hospital bɔbigu, Bronx. [12]
====== O ni chɛli nyaaŋa ======
"Ti bɔra lahiʒibu, amaa ti bɔra ni ti pili lahiʒibu policy din saɣi ka chɛ tiŋgbani ni biɛhigu bi laɣim. Ti ku tooi nya ti lahiʒibu ka ti ku nya healthcare system din laɣim, ka di nyaaŋa tiŋgbani din laɣim."[1]
== Kundivihira; ==
# https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1447119/pdf/0920566.pdf
# https://cfmedicine.nlm.nih.gov/physicians/biography_273.html
# https://doodles.google/doodle/helen-rodriguez-trias-89th-birthday/
# Orleck, Annelise (2022). Rethinking American Women's Activism. ROUTLEDGE. p. 96.
8kmu8queid2kg43oxuuqp8wyqa85day
145603
145602
2026-08-06T12:38:54Z
Alhaj Darajaati
22
Added a databox
145603
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Helen Rodriguez Trias''' Bɛ dɔɣi o la siliminn-goli July dabaa ayɔbu dali, yuuni 1929 – O kpi silimiin- goli December bɛgu pishi ni ayɔbu dali, yuuni 2001 ni
Dr. Helen Rodríguez Trías nyɛla American bihi dɔɣite, karim baŋda, ni paɣaba zaɣisi tuma nira. O daa nyɛla tuuli Latina so ŋun lee American Public Health Association (APHA) kpɛma. O lahi nyɛla ŋun pili APHA Women's Caucus, ka lahi deei Presidential Citizens Medal. Bɛ mi o ni o sɔŋ ka bɛ kpaŋsi public health tuma zaŋ n-ti paɣaba mini bihi minority ni biɛhigu tuhi niriba tiŋgbani zaa.
== Piligu biɛhigu ==
Rodríguez Trías ba mini o ma daa be New York 20th century piligu. O ni daa dɔɣi o July dabaa awɔi 1929, o family daa labi Puerto Rico. O ni daa pa yuun 10, bɛ daa labi New York. Di ni, o daa nya racism ni lihibu din bi galisi. O ni daa nya karimbu kpɛma ni o mi English, bɛ daa lahi pahi o bihi ban mali karimbu doro class. Hali ka o daa chaŋ poem karibu ni, o karim baŋda daa nya ni o baŋsim galisi ka tim o gifted bihi class. O daa piigi dɔɣite tuma domin o daa yɛli ni "di laɣim n bɔri bini pam, science ni niriba."[1][2][3]
== Karimbu ==
Yuuni 1948, o daa pili o karimbu University of Puerto Rico, San Juan ka naai o BA. Yuuni 1957 o daa kpe University of Puerto Rico School of Medicine. O daa naai o medical degree yuuni 1960, o ni daa nyɛ yuun 31.[2][4]
Puerto Rican independence tuhira
Rodríguez Trías ma daa nyɛla karim baŋda Puerto Rico. Amaa New York, bɛ daa bi saɣiti ni o deei teacher's license. Di zuɣu o ma daa deei o yili ni o deei liɣiri ni o pa rent.[3]
O ni daa naai high school, o daa bɔri ni o karim dɔɣite tuma. O daa mi ni o chance galisi Puerto Rico domin di mali scholarship galisi.
<nowiki>*</nowiki>University of Puerto Rico daa mali independence tuhili kpaŋ. Rodríguez Trías daa kpe Puerto Rican Nationalist Party student yaɣili. Saha shɛli Nationalist kpɛma Don Pedro Albizu Campos ni daa bo ni o yɛli yɛltɔɣa, university chancellor Jaime Rexach Benítez daa yɛli ni o ku kpe campus. Di zuɣu bihi daa strike, Rodríguez Trías mi daa be di ni. O yabihi daa bi saɣiti li. O ni daa dɛri ni o ti chɛ o karimbu liɣiri, o daa labi New York.[3]
Yuuni 1949, o daa kuli ka dɔɣi bihi ata ni David Neumark Brainin. Di nyaaŋa o daa labi Puerto Rico ni o naai o karimbu. O ni daa labi University of Puerto Rico, o daa labi kpe bihi tuhira ni zaŋ n-ti yɛltɔɣa soli ni Puerto Rican independence.
====== Doɣite Tuma ======
'''O ni daa be residency University Hospital, San Juan, o daa pili tuuli center din lihiri bihi ŋun naa dɔɣi o. Hospital maa ni bihi ŋun kpi dɔɣim nyaaŋa daa gbaai gbai 50% yuun 3 puuni.''' O ni daa naai o residency, o daa pili o maŋa dɔɣite shee bihi dɔɣite tuma puuni island maa. Saha maa ni o daa lahi che o yidaana ayi ni, Eliezer Curet. Yuuni 1970 o daa labi New York. O daa yɛli ni o kuli mini o che maa daa sɔŋ o ni o kpaŋ o maŋa.[3][4]
====== Paɣaba zaɣisi tuhira ======
'''Rodríguez Trías daa kpɛm pediatrics department Lincoln Hospital, South Bronx. Lincoln Hospital, Rodríguez Trías daa tuhiri ni bɛ ti tumtumda zaa soli ni bɛ yɛli bɛ yɛla hospital lihibu ni administrative tuma polo. O daa lahi kpe Puerto Rican niriba puuni, ka kpaŋsi hospital dɔɣite nima ni bɛ baŋ tiŋa maa alizama ni bɛ bɔhigu.''' Rodríguez Trías lahi daa nyɛla associate professor of medicine Albert Einstein College of Medicine, Yeshiva University. Di nyaaŋa o daa lahi wuhi Columbia ni Fordham universities.[5]
Rodríguez Trías zaɣisi tuhili daa pili saha shɛli o ni daa chaŋ abortion yɛltɔɣa Bernard College. O daa pili ni o yɛli ni bɛ ti paɣaba ban biɛhigu tuhi abortion din ka liɣiri, ni bɛ niŋ birth control galisi.[6]
O ni daa be Puerto Rico, o daa baŋ ni America daa mali sterilization campaign din be din. 1960s ni 1970s, bɛ daa pili program pam America, ka bɛ daa lihiri paɣaba ban nyɛ bikpeeni (African Americans/Latinas) ni bɛ ti bɛ sterilization ka bi bohi ba. Dɔɣite nima daa zaŋdi bihi dɔɣibu nyaaŋa niŋdi paɣaba fallopian tubes ka bi yɛli ba shɛli.[6][7]
America mi daa zaŋ Puerto Rico n-lee laboratory ni bɛ daa mɛrila birth control technology.[5]
Yuuni 1970, o daa nyɛla ŋun pili Committee to End Sterilization Abuse. Yuuni 1971, o daa lahi pili Women's Caucus of the American Public Health Association. O daa sɔŋ abortion zaɣisi, ka tuhiri ni bɛ chɛ forced sterilization, ka bɔra ni bɛ ti bihi ŋun naa dɔɣi o care paɣaba ban be biɛhigu tuhi ni.
Yuuni 1979, o daa pili Committee for Abortion Rights and Against Sterilization Abuse. O daa lahi chaŋ yɛli Department of Health, Education, and Welfare ni bɛ saɣi federal sterilization guidelines. O daa yɛli Boston yɛltɔɣa 1974 ni:
"Ti daa mali panel zaŋ n-ti sterilization abuse, din daa jɛndi ni bɛ bi lihiri paɣaba bɔhigu, bɛ bɔri shɛli, ni bɛ niŋgban. Ti daa yɛli Relf suit maa, bɛ ni daa zaŋ li n-ti bikpɛn paɣaba ayi, Minnie Lee Relf yuun 12, ni Mary Alice Relf yuun 14, ban daa sterilize ba ka bi mi, ka bi saɣiti, federal program puuni Montgomery, Alabama."[1]
Guidelines din o sabi daa bɔri ni paɣa ni saɣi o ni o nuu ni, ni yɛltɔɣa o mi, ka bɛ chɛ wɔɣu saha din daa bi sterilization ni.
<nowiki>*</nowiki>Bɛ mi o ni o sɔŋ ka bɛ kpaŋsi public health tuma zaŋ n-ti paɣaba ni bihi minority ni biɛhigu tuhi niriba America, Central America, South America, Africa, Asia, ni Middle East.[5]
====== O Tuma Zaŋ n-ti Doro ======
1980s, Rodríguez Trías daa tum New York State Department of Health AIDS Institute medical director. O daa tumdi bikpeeni paɣaba ban nya HIV zuɣu.
1990s, o daa nyɛ Pacific Institute for Women's Health health co-director. Di nyɛla laɣingu din bɔri ni di kpaŋsi paɣaba lahiʒibu tiŋgbani zaa, ka lihiri dɔɣibu yaɣa. O daa nyɛla ŋun pili Women's Caucus mini Hispanic Caucus of APHA, ka daa lahi nyɛ tuuli Latina so ŋun lee APHA kpɛma.[2][5]
====== O Naabu Yuma ======
Rodríguez Trías daa yɛli ni o tuuli kpɛma nyɛla o ma, o pizaa, ni o sɔɣa, "ban daa nya dɔri pam bɛ ni daa bɔri ni bɛ kpaŋ ba maŋa". O karim baŋda Dr. Jose Sifontes, ŋun daa nyɛ pediatric tuberculosis pioneer, mi daa lahi kpɛm o. O daa wuhiya ni tiŋa puuni shɛli din be ni ni tooi taɣi tiŋa maa lahiʒibu.[8]
January 8, 2001, President Bill Clinton daa ti Rodríguez Trías Presidential Citizen's Medal - America civilian award din pahiri ayi. Di nyɛla domin o tuma zaŋ n-ti paɣaba, bihi, HIV/AIDS niriba, ni biɛhigu tuhi niriba.[2][5][9]
Rodriguez Trias daa kpi yuun maa ni, December 27, lung cancer zuɣu.[10]
Silimiin-goli July dabaayɔpoin dali, yuuni 2018 ni, din daa nyɛ o dɔɣim dabisili yuun 89, Google daa zaŋ o n-lee Google Doodle America, Puerto Rico, ni Singapore.[11]
Yuuni 2019, Chirlane McCray daa yɛli ni New York City yɛn mɛ o statue St. Mary's Park, Lincoln Hospital bɔbigu, Bronx. [12]
====== O ni chɛli nyaaŋa ======
"Ti bɔra lahiʒibu, amaa ti bɔra ni ti pili lahiʒibu policy din saɣi ka chɛ tiŋgbani ni biɛhigu bi laɣim. Ti ku tooi nya ti lahiʒibu ka ti ku nya healthcare system din laɣim, ka di nyaaŋa tiŋgbani din laɣim."[1]
== Kundivihira; ==
# https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1447119/pdf/0920566.pdf
# https://cfmedicine.nlm.nih.gov/physicians/biography_273.html
# https://doodles.google/doodle/helen-rodriguez-trias-89th-birthday/
# Orleck, Annelise (2022). Rethinking American Women's Activism. ROUTLEDGE. p. 96.
2n2q95ws4ffzsn9grjoyu0tezzfyhhx
Regine Kollek
0
33665
145600
145261
2026-08-06T12:32:13Z
Alhaj Darajaati
22
145600
wikitext
text/x-wiki
'''Regine Kollek'''
O Tuma Bioteknoloji Ni Etiiksi Puuni
== Piligu ==
Regine Kollek nyɛla German karimdeera ni ninvuɣu so ŋun niŋdi vihigu..O niŋ kpaŋ maŋ Zaŋ chaŋ biotechnology, genetics, ethics bohimbu puuni.O tuma maa zaa jɛndi la ni shɛm ka vihigu din be science puuni, ka di pahi genetic engineering ni genetic testing, niriba, biɛhigu ni, ni ti biɛhigu shee.
O dihitabli kadama science ni technology ni tooi chɛ ka ninsala biɛhigu nyɛ din viɛliɣi. amma bɛ ni niŋdi li ni adalsi ni sariya din gari n-nyɛ din tiri li soli.
=== Bioteknoloji Ni Di Tima ===
Bioteknoloji nyɛla di ni zaŋ binneŋa bee binneŋa niŋbu saha n-me di bori shɛŋa ni teknoloji. O laɣim anfaani pam na biɛhigu ni,dini nyɛ ,
Tima yaɣili
Binbila di viɛliɣibu
Doriti
==== Dɔriti niŋbu ni lɛbigibu ====
Regine Kollek mi di faida, amma o yɛliya ni vihigu kam ni bɛ kpaŋsi li ka di bi saɣiri ka bɛ zaŋ li tumdi ninsala zuɣu.
Bioteknoloji Faida
Kollek tuma ni wuhiya ni biotechnology mali faida pam:
O sɔŋdi scientist nim ka bɛ mɛ vaccini ni magani dɔriti lɛbigibu
O sɔŋdi dokta nim ka bɛ tooi nya dɔriti din be ti laasili puuni - genetic testing
O chɛri nimbila ni di ku nya ninyɔɣu, dɔriti, ni biɛɣu
O sɔŋdi bindira kpaŋma ka chɛ ka bindira yi pam
O sɔŋdi vihigu din chɛri ninsala biɛhigu niŋ viɛnyɛla
Sɔŋsim Din Chɛri Kpebu - Ethical Concerns
Regine Kollek yɛliya ni sayansi kpaŋma kam ni di zani etiiksu zuɣu. Sɔŋsim shɛŋa o ni yɛli:
Sirili - Privacy: Ninvuɣu genetic lahibali ni di nyɛla din zani
Niŋdi binshɛɣu bi niŋdi so - Discrimination: Tuma duu bee insurance company ku zaŋ a genetic lahibali niŋ a tabiibi
Ninvuɣu ni o saɣi: Ninvuɣu ni o mi ni bɛ ni niŋ o shɛli pɔi ka o saɣi ni genetic testing
Ninsala kpeŋsim - Human Dignity: Ninvuɣu kam ni o kpeŋsim di yi ni o genetic shɛm
Ti Biɛhigu Shee Sɔŋsim - Environmental Concerns
Kollek lahi wuhiya ni di yi ka di tibgibu, bioteknoloji ni tooi chɛ ti biɛhigu shee alaaba:
GMO - Genetically modified organisms ni tooi taɣi kɔbiga biɛhigu
Teknoloji paa ni tooi chɛ ka nimbila yovilisi kɔŋ ka di taɣi bɛ tuuli nimbila
Bɛ ni bɔri ni bɛ yihi GMO na ti biɛhigu shee ni, bɛ ni di vihili ni o sariya pam pɔi
===== Sokam zaa Niŋbu Tuma Ni =====
Kollek o yɛltɔɣa shɛli din galisi nyɛla o ni yɛli ni biotechnology yɛltɔɣa ku nyɛla scientist nim ni government ko ka niŋdi li. Sokam zaa m-be di ni, domin di shɛli di shiri zaŋdi sokam zaa.
Yɛltɔɣa ni ninsalinima chani di ni, di sɔŋdi ti ka ti baŋ ni science kpaŋma ni di be Ninsalinima suhudoo ni.
====== Naabu ======
Regine Kollek o tuma wuhiya ti ni sayansi ni teknoloji ni di sɔŋ ninsala, ka di lahi tibgi etiiksu, ninsala haqi, ni ti biɛhigu shee tibgibu.
O daɣirila government, scientist nim, ni alaasiba ni bɛ laɣim tuma ni bɛ tibgi ni bɛ zaŋ bioteknoloji tumdi salima ni.
O yɛltɔɣa maa zuŋɔ lahi nyɛla din galisi yɛltɔɣa puuni zaŋ chaŋ genetics, dɔriti lɛbigibu, bindira, ni science vihigu puuni.
== Kundivihira ==
fdxg3v01k4hj91otchpbxwg3h80iqi4
145601
145600
2026-08-06T12:34:02Z
Alhaj Darajaati
22
Added a databox
145601
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Regine Kollek'''
O Tuma Bioteknoloji Ni Etiiksi Puuni
== Piligu ==
Regine Kollek nyɛla German karimdeera ni ninvuɣu so ŋun niŋdi vihigu..O niŋ kpaŋ maŋ Zaŋ chaŋ biotechnology, genetics, ethics bohimbu puuni.O tuma maa zaa jɛndi la ni shɛm ka vihigu din be science puuni, ka di pahi genetic engineering ni genetic testing, niriba, biɛhigu ni, ni ti biɛhigu shee.
O dihitabli kadama science ni technology ni tooi chɛ ka ninsala biɛhigu nyɛ din viɛliɣi. amma bɛ ni niŋdi li ni adalsi ni sariya din gari n-nyɛ din tiri li soli.
=== Bioteknoloji Ni Di Tima ===
Bioteknoloji nyɛla di ni zaŋ binneŋa bee binneŋa niŋbu saha n-me di bori shɛŋa ni teknoloji. O laɣim anfaani pam na biɛhigu ni,dini nyɛ ,
Tima yaɣili
Binbila di viɛliɣibu
Doriti
==== Dɔriti niŋbu ni lɛbigibu ====
Regine Kollek mi di faida, amma o yɛliya ni vihigu kam ni bɛ kpaŋsi li ka di bi saɣiri ka bɛ zaŋ li tumdi ninsala zuɣu.
Bioteknoloji Faida
Kollek tuma ni wuhiya ni biotechnology mali faida pam:
O sɔŋdi scientist nim ka bɛ mɛ vaccini ni magani dɔriti lɛbigibu
O sɔŋdi dokta nim ka bɛ tooi nya dɔriti din be ti laasili puuni - genetic testing
O chɛri nimbila ni di ku nya ninyɔɣu, dɔriti, ni biɛɣu
O sɔŋdi bindira kpaŋma ka chɛ ka bindira yi pam
O sɔŋdi vihigu din chɛri ninsala biɛhigu niŋ viɛnyɛla
Sɔŋsim Din Chɛri Kpebu - Ethical Concerns
Regine Kollek yɛliya ni sayansi kpaŋma kam ni di zani etiiksu zuɣu. Sɔŋsim shɛŋa o ni yɛli:
Sirili - Privacy: Ninvuɣu genetic lahibali ni di nyɛla din zani
Niŋdi binshɛɣu bi niŋdi so - Discrimination: Tuma duu bee insurance company ku zaŋ a genetic lahibali niŋ a tabiibi
Ninvuɣu ni o saɣi: Ninvuɣu ni o mi ni bɛ ni niŋ o shɛli pɔi ka o saɣi ni genetic testing
Ninsala kpeŋsim - Human Dignity: Ninvuɣu kam ni o kpeŋsim di yi ni o genetic shɛm
Ti Biɛhigu Shee Sɔŋsim - Environmental Concerns
Kollek lahi wuhiya ni di yi ka di tibgibu, bioteknoloji ni tooi chɛ ti biɛhigu shee alaaba:
GMO - Genetically modified organisms ni tooi taɣi kɔbiga biɛhigu
Teknoloji paa ni tooi chɛ ka nimbila yovilisi kɔŋ ka di taɣi bɛ tuuli nimbila
Bɛ ni bɔri ni bɛ yihi GMO na ti biɛhigu shee ni, bɛ ni di vihili ni o sariya pam pɔi
===== Sokam zaa Niŋbu Tuma Ni =====
Kollek o yɛltɔɣa shɛli din galisi nyɛla o ni yɛli ni biotechnology yɛltɔɣa ku nyɛla scientist nim ni government ko ka niŋdi li. Sokam zaa m-be di ni, domin di shɛli di shiri zaŋdi sokam zaa.
Yɛltɔɣa ni ninsalinima chani di ni, di sɔŋdi ti ka ti baŋ ni science kpaŋma ni di be Ninsalinima suhudoo ni.
====== Naabu ======
Regine Kollek o tuma wuhiya ti ni sayansi ni teknoloji ni di sɔŋ ninsala, ka di lahi tibgi etiiksu, ninsala haqi, ni ti biɛhigu shee tibgibu.
O daɣirila government, scientist nim, ni alaasiba ni bɛ laɣim tuma ni bɛ tibgi ni bɛ zaŋ bioteknoloji tumdi salima ni.
O yɛltɔɣa maa zuŋɔ lahi nyɛla din galisi yɛltɔɣa puuni zaŋ chaŋ genetics, dɔriti lɛbigibu, bindira, ni science vihigu puuni.
== Kundivihira ==
lfwlwt04yy8kgzn9ynupowafe833qt4