Dagbani Wikipedia dagwiki https://dag.wikipedia.org/wiki/Sol%C9%94%C9%A3u MediaWiki 1.47.0-wmf.17 first-letter Miidiya Diŋ'gahim Yɛltɔɣa Ŋun su Ŋun su yɛltɔɣa Wikipedia Wikipedia yɛltɔɣa Lahabali kɔligu Lahabali kɔligu yɛltɔɣa MiidiyaWiki MiidiyaWiki yɛltɔɣa Tɛmplet Tɛmplet yɛltɔɣa Sɔŋsim Sɔŋsim yɛltɔɣa Pubu Pubu yɛltɔɣa Salima Salima yɛltɔɣa MOS MOS yɛltɔɣa TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Ebola 0 3047 146833 146821 2026-08-30T08:17:46Z Kalakpagh 2501 /* Taarihi */ added information 146833 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ebola''' doro ŋɔ nyɛla salnima doro, ka di daalaama ninsala niŋgbuna ni piini dabaayi zaŋ chaŋ bakɔi dibaata,din dee yi niŋ ka daadam kɔbi ebola dor’bimbirili ŋɔ.<ref name=WHO2014/> Ebola daalaama nima maa ninsala niŋgbuna ni n¬-nyɛ:kpaɣ’ʒiɛɣu,lɔŋni Yuma,daadam jila ni biɛrim nti pahi zuɣuyaali.<ref name=WHO2014/> Di daalaama nima maa shɛŋa n-lahi nyɛ:tiri ka nyera nti pahi tiri.<ref name=WHO2014/> Ka daadam dulimsurugu nti pahi o binsabili dii bi lahi tumdi tuma viɛnyɛliŋga.<ref name=WHO2014>{{cite web | title = Ebola virus disease Fact sheet No. 103|url=http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs103/en/|work=World Health Organization | date = September 2014}}</ref> Di yi ti niŋ n-ŋɔ,daadam ʒim chandi o niŋgbuna ni nyɛla muɣusigu.<ref name=WHO2014/><ref name=Ruz2014>{{cite book|last1=Ruzek|first1=edited by Sunit K. Singh, Daniel|title=Viral hemorrhagic fevers|date=2014|publisher=CRC Press, Taylor & Francis Group|location=Boca Raton|isbn=9781439884294|page=444|url=http://books.google.ca/books?id=l5MtJdDhie0C&pg=PA444}}</ref> ==Tahili mini Vihigu== Daadam ni tooi kɔbi Ebola doro ŋɔ binkɔbiri ʒʒim ni bee bɛ niŋgbuŋ kom ni.<ref name=WHO2014/> Shɛhira kamani: Jansi n-ti pahi Zona n-nyɛ ban tiri Ebola doro ŋɔ.<ref name=WHOAir2014>{{cite web | title = 2014 Ebola Virus Disease (EVD) outbreak in West Africa | url = http://www.who.int/ith/updates/20140421/en/ | publisher = WHO | accessdate = 3 August 2014 | date = 21 April 2014 }}</ref> Tɔ amaa dor’bimbirili ŋɔ pɔhim zuɣu yɛligibu maa pala din sabi sɔŋ kundinima ni.<ref name=WHO2014/><ref name=CDCBreast2014>{{cite web|title=Recommendations for Breastfeeding/Infant Feeding in the Context of Ebola|url=http://www.cdc.gov/vhf/ebola/hcp/recommendations-breastfeeding-infant-feeding-ebola.html|website=cdc.gov|accessdate=26 October 2014|date=19 September 2014}}</ref> Baŋdiba ti yarida kadama zona n-nyɛ ban yɛligiri bee ban niŋdi Ebola doro ŋɔ bayana.<ref name=WHO2014/> Tɔ amaa Ebola doro ŋɔ pala din gbahiri zon ŋɔ.<ref name=WHO2014/> Din dee yi niŋ ka daadam yi kuli kɔbi doro ŋɔ,di nyɛla din yɛn lɔhi bee n-gbahi ninvuɣubɔbigu.Dabba ni tooi doli sɔ’shɛŋa bee sɔshɛŋa doro ŋɔ ni doli yiri doo ni n-kpɛri paɣa ni n-nyɛ manii.<ref name=WHO2014/> Pɔi ka bɛ ti yɛn zahim daadam n-nya ni o mali Ebola dor’bimbiri ŋɔ,faashee bɛ vihi o kamani chiraayi nyaaŋa n-nya o mali dor’shɛŋa din mali Ebola daalaama nima ŋɔ pɔi ka naai yi zahim o nya o mali Ebola doro maa. ==Taɣibu bee Gubu== [[Lahabali kɔligu:Biosafety level 4 hazmat suit.jpg|right|thumb|A researcher working with the Ebola virus while wearing a [[positive pressure personnel suit|BSL-4 positive pressure suit]] to avoid infection]]Ti ni yɛn niŋ shɛm m-baligi Ebola doro ŋɔ nyɛmi ni ti gu ti maŋa ka chɛ binkɔbi shɛba ban zaŋdi doro ŋɔ loori daadama nima. Lala binkɔbiri maa n-nyɛ: Jansi mini Kuruchunima.<ref name=WHO2014/><ref>{{cite web|url=http://www.cdc.gov/vhf/ebola/hcp/guidance-safe-handling-human-remains-ebola-patients-us-hospitals-mortuaries.html|title=Guidance for Safe Handling of Human Remains of Ebola Patients in U. S. Hospitals and Mortuaries|publisher=|accessdate=10 October 2014}}</ref> Ti yi yɛn niŋ li,faashee ti kurila lala binkobiri ŋɔ,n-zaŋdi ba labiri katiŋ ka chɛri daadama biɛhigu shee.<ref name=WHO2014/> Yaha,nimdi yi lahi duɣi bi viɛnyɛliŋga bee nira yi yeri neen’shɛli din yɛn gu o bee n-taɣi o ka chɛ doro ŋɔ kɔbbu,di yi niŋ ka o yɛn tabisi bee n-shihi nimdi maa.<ref name=WHO2014/> Bee ka o paɣiri o nuhi saha shɛli kam o yi shihi bee n-zani baɣili ŋun mali doro ŋɔ.<ref name=WHO2014/> ==Tibibu== Ebola doro ŋɔ ka tibiri chichi, kpaŋ maŋa shɛŋa niriba ni mali bee sɔŋsim shɛŋa niriba ni mali tiri ninvuɣu shɛba ban mali doro ŋɔ nyɛmi: Bindira bee binnyura din malisim bi yaɣi lala bee din bi malisi dibu.<ref name=WHO2014/> Vihigu wuhiya ni kɔbigu puuni,vaabu pihinu nti pahi pihiwɔi n-kɔŋdi bɛ nyɛvuya zaŋ chaŋ doro ŋɔ polo.<ref name=WHO2014/> [[Lahabali kɔligu:Ebola outbreak in Gulu Municipal Hospital.jpg|thumb|A hospital isolation ward in [[Gulu]], [[Uganda]], during the October 2000 outbreak]]Ebola doro ŋɔ daa tuu yila polo West Africa tiŋgbana ni kamani Sudan mini Democratic Republic of the Congo. Yuuni ɛ97ɣ ka doro ŋɔ daa yi polo. Zaŋ gbaai yuuni 20ɛ3 hali ni zɔŋɔ, daadam biɛlim ban kalinli bi paai tuhili n-gbaari ebola doro ŋɔ bee n-kɔbiri dor’bimbirili ŋɔ yuuni puli ni.<ref name=WHO2014/> Doro ŋɔ labina ni yaa pam ʒɛmana shɛli ti ni ʒiya.<ref name=who2014factsheet>{{cite web | url=http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs103/en/ | title=Ebola virus disease, Fact sheet N°103, Updated September 2014 | accessdate=2014-12-15 | publisher=[[World Health Organization]] | date=September 2014 }}</ref> 20ɛɔ yuuni ŋɔ puuni, tinsi kamani; Guinea,sierra leon n-ti pahi Liberia nyɛla doro ŋɔ ni niŋ bayana,Ka Nigeria gba na zali nuu ʒiya.<ref name=WHO2014/> Pirimla doro ŋɔ barina zuɣu,America nima kpahi bɛ yanima zuɣu ni ni bɛ niŋmi katiŋ ka chɛ gɔrim shɛŋa din bi kpa bee n-niŋ talahi zaŋ kpa tiŋ’duya din mali ebola doro ŋɔ chandi.<ref name=WHO2014/><ref name=MMWRJune2014>{{cite web|title=Ebola Viral Disease Outbreak — West Africa, 2014|url=http://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/mm6325a4.htm?s_cid=mm6325a4_w | website = CDC | accessdate = 26 June 2014 | date = 27 June 2014 }}</ref> Zaŋ gbaai silimiin goli August 20ɛɔ yuuni ŋɔ, daadam biɛlim ban kalinli yaɣi tuhi pia ni ayɔbu n-daa nyɛ dɔɣitɛnima ni vihi ka bɛ nyɛla ban mali Ebola doro ŋɔ bee ka dor’bimbirili ŋɔ be bɛ niŋgbuna ni.<ref name=WHO20141025>{{cite web|title=Ebola Response Roadmap Situation Report Update|url= http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/137185/1/roadmapupdate25Oct14_eng.pdf?ua=1|website=World Health Organization|accessdate=26 October 2014|date=25 October 2014}}</ref><ref name=CDC2014>{{cite web|title=CDC urges all US residents to avoid nonessential travel to Liberia, Guinea and Sierra Leone because of an unprecedented outbreak of Ebola. | url = http://wwwnc.cdc.gov/travel/notices/warning/ebola-liberia|website = CDC | accessdate = 2 August 2014 | date = 31 July 2014 }}</ref><ref name=CDCAug2014N>{{cite web|title=Outbreak of Ebola in Guinea, Liberia and Sierra Leone|url=http://www.cdc.gov/vhf/ebola/outbreaks/guinea/index.html|website=CDC|accessdate=5 August 2014|date=4 August 2014}}</ref> Salnima na kuli bela moli ni bee vihigu ni, ni bɛ nya Ebola dor’bimbirili ŋɔ tilaa. Tɔ amaa hali ni zɔŋɔ so nabi yina ni tilaa maa.<ref>{{cite web|title=EBOLA RESPONSE ROADMAP SITUATION REPORT|url=http://apps.who.int/ebolaweb/sitreps/20141231/20141231.pdf|website=http://apps.who.int/|accessdate=5 January 2015|date=31 December 2014}}</ref> ==Taarihi == Ebola nyɛla dɔr'shɛli din daa piligi yuuni 1976, di nyɛla din daa piligi tiŋgbana ayi ni, zaɣ'yini nyɛla din daa piligi Nzara (tiŋ din be [[South sudan|South Sudan]]) ka din bala maa nyɛ din daa niŋ Yambuku (Decrocratic Republic Of Congo), tiŋkpaŋ din miri mɔɣili yuli booni [[Ebola River|Ebola Mɔɣili]], lala mɔɣili ŋɔ yuli ka bɛ zaŋ n-ti dɔro maa.<ref name="WHO2014" /> Ebola nyɛla din daa wuligi gili gbaŋsabila tiŋgbana ni.<ref name="WHO2014" /> Bin din gbaai yuuni 1976 mini yuuni 2012, dɔro ŋɔ nyɛla din daa wuligi kpɛ tiŋgbana pishi ni anahi ka gbahi niriba ban kalinli yiɣisi 2, 387 ka di salo ban kalinli yiɣisi 1, 590 nyɛvuya.<ref name="WHO2014" /><ref name="MMWRJune2014" /> Ebola nyɛla din daa wuligi gili gbaŋsabila tiŋgbana bin din gbaai Silimiin goli December yuuni 2013 zaŋ hali ni Silimiin goli January yuuni 2016 ka dizuɣu daa chɛ ka niriba pam daa koŋ bɛ nyɛvuya lala gbaŋsabila tiŋgbana ŋɔ ni.<ref name="CDC2014" /><ref name="CDCAug2014N" /> Silimiin goli March yuuni 2016, di nyɛla din daa bi lahi gbahiri niriba.<ref name="who.int" /> Yaha, di nyɛla din daa lahi wuligi gili Democratic Republic of the Congo Silimiin goli May yuuni 2017,<ref>{{Cite web |title=Statement on Ebola in the Democratic Republic of the Congo |url=https://www.who.int/mediacentre/news/statements/2017/ebola-drc/en/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20170512203522/https://www.who.int/mediacentre/news/statements/2017/ebola-drc/en/ |archive-date=12 May 2017 |access-date=12 May 2017 |publisher=[[World Health Organization]] (WHO)}}</ref><ref>{{Cite news |date=12 May 2017 |title=Ebola outbreak declared in Democratic Republic of the Congo after three die |url=https://www.theguardian.com/world/2017/may/12/ebola-outbreak-declared-democratic-republic-of-congo-after-three-die |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20170512161809/https://www.theguardian.com/world/2017/may/12/ebola-outbreak-declared-democratic-republic-of-congo-after-three-die |archive-date=12 May 2017 |access-date=12 May 2017 |work=[[The Guardian]] |location=United Kingdom |issn=1756-3224 |oclc=60623878 |vauthors=Hodal K}}</ref> mini yuuni 2018.<ref>{{Cite news |title=Ebola outbreak declared in Democratic Republic of Congo |url=https://www.cnn.com/2018/05/08/health/ebola-outbreak-who-bn/index.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20180508212134/https://www.cnn.com/2018/05/08/health/ebola-outbreak-who-bn/index.html |archive-date=8 May 2018 |access-date=9 May 2018 |publisher=CNN |vauthors=Scutti S, Goldschmidt D}}</ref><ref name="WHO2018DRCOver" /> Silimiin goli July yuuni 2019, WHO din nyɛ alaafee ʒingama duu ŋɔ nyɛla ban daa yina nti yɛlli ni Congo Ebola ŋɔ yɛligi maa nyɛla binshɛli dunia zaa ni to ni bɛ niŋ zaɣa niŋ.<ref>{{Cite news |date=17 July 2019 |title=Congo's Ebola Outbreak Is Declared a Global Health Emergency |url=https://www.nytimes.com/2019/07/17/health/ebola-congo-who-emergency.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20190717180831/https://www.nytimes.com/2019/07/17/health/ebola-congo-who-emergency.html |archive-date=17 July 2019 |access-date=17 July 2019 |work=[[The New York Times]] |issn=1553-8095 |oclc=1645522 |vauthors=Grady D}}</ref> == Kundivihira == {{reflist}} <!--*Ebola virus disease Fact sheet N°103". World Health Organization. 2014-03-01. Retrieved 2014-04-12. *"2014 Ebola Virus Disease (EVD) outbreak in West Africa". WHO. 2014-04-21. Retrieved 2014-08-03. *C.M. Fauquet (2005). Virus taxonomy classification and nomenclature of viruses; 8th report of the International Committee on Taxonomy of Viruses. Oxford: Elsevier/Academic Press. p. 648. ISBN 9780080575483. *"Ebola Viral Disease Outbreak — West Africa, 2014". CDC. 2014-06-27. Retrieved 2014-06-26. *"CDC urges all US residents to avoid nonessential travel to Liberia, Guinea and Sierra Leone because of an unprecedented outbreak of Ebola.". CDC. 2014-07-31. Retrieved 2014-08-02. *"Outbreak of Ebola in Guinea, Liberia and Sierra Leone". CDC. 2014-08-04. Retrieved 2014-08-05. *"Ebola virus disease, West Africa - update 28 August 2014". WHO. 2014-08-28. Retrieved 2014-08-29. *"Ebola Hemorrhagic Fever: Signs and Symptoms". United States Centers for Disease Control and Prevention. Gatherer D (2014). "The 2014 Ebola virus disease outbreak in West Africa". J. Gen. Virol. 95 (Pt 8): 1619–1624. doi:10.1099/vir.0.067199-0. PMID 24795448. *"Ebola Hemorrhagic Fever Signs and Symptoms". CDC. 2014-01-28. Retrieved 2014-08-02. *"Ebola virus disease". Fact sheet N°103. World Health Organization. 2014-04-01. *Hoenen T, Groseth A, Falzarano D, Feldmann H (May 2006). "Ebola virus: unravelling pathogenesis to combat a deadly disease". Trends in Molecular Medicine 12 (5): 206–215. doi:10.1016/j.molmed.2006.03.006. PMID 16616875. "Ebola Virus, Clinical Presentation". Medscape. Retrieved 2012-07-30. *Simpson DIH (1977). "Marburg and Ebola virus infections: a guide for their diagnosis, management, and control" (PDF). WHO Offset Publication No. 36. p. 10f. *Fisher-Hoch SP, Platt GS, Neild GH, Southee T, Baskerville A, Raymond RT, Lloyd G, Simpson DI (1985). "Pathophysiology of shock and hemorrhage in a fulminating viral infection (Ebola)". J. Infect. Dis. 152 (5): 887–894. doi:10.1093/infdis/152.5.887. PMID 4045253. *Kuhn JH, Becker S, Ebihara H, Geisbert TW, Johnson KM, Kawaoka Y, Lipkin WI, Negredo AI, Netesov SV, Nichol ST, Palacios G, Peters CJ, Tenorio A, Volchkov VE, Jahrling PB (2010). "Proposal for a revised taxonomy of the family Filoviridae: Classification, names of taxa and viruses, and virus abbreviations". Archives of Virology 155 (12): 2083–103. doi:10.1007/s00705-010-0814-x. PMC 3074192. PMID 21046175. *"CDC Telebriefing on Ebola outbreak in West Africa". CDC. 2014-07-28. Retrieved 2014-08-03. *"WHO: Air travel is low-risk for Ebola transmission". WHO. 14 August 2014. Retrieved 8 September 2014. *Harden, Blaine (2001-02-18). "Dr. Matthew's Passion". New York Times Magazine. Retrieved 2008-02-25. *Chan, M (Aug 20, 2014). "Ebola Virus Disease in West Africa - No Early End to the Outbreak.". The New England journal of medicine. PMID 25140856--> [[Pubu:Tima malibu baŋsim]] [[Pubu:Binniɛma baŋsim]] [[Pubu:Daadam biɛhagu]] [[Pubu:Tabibi baŋsim]] [[Pubu:WikiProject Medicine]] [[Pubu:E-Class]] dqdhqfttggrv5qqxkeg45jrmpo6ib4x Joselyn Dumas 0 17673 146829 132854 2026-08-29T22:22:36Z InternetArchiveBot 118 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 146829 wikitext text/x-wiki {{Bio}} '''Joselyn Dumas''' ({{IPAc-en|ˌ|dʒ|ɔː|s|əl|ɪ|n|_|ˈ|d|ʊ|m|ɑː}}; bɛ daa dɔɣi o silimiin goli August biɛɣ'pihita ni yini dali yuuni 1980) <ref name="BuzzGhana">{{Cite web|url=https://buzzghana.com/joselyn-dumas-interesting-facts/|title=Joselyn Dumas Biography, Daughter, Relationships, Failures And Other Facts|date=2017-11-21|website=BuzzGhana|access-date=2019-04-13}}</ref> nyɛla [[Ghanaian]] televisa gbubira mini kpɛrikpɛrita.<ref>{{Cite web |title=Glitz top 100 inspirational women – Page 100 – Glitz Africa Magazine |url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/ |access-date=2022-05-28 |language=en-US |archive-date=2021-05-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210526112709/https://www.thestandpoint.com.gh/ |url-status=dead }}</ref> Yuuni 2014 o daa be sinii yuli booni ''[[A Northern Affair]]'', tun'shɛli o ni daa tum sinii ŋɔ ni daa che ka o deei [[Ghana Movie Awards|Ghana Movie Award]] ka daa lahi nya [[Africa Movie Academy Award]] piibu zaŋ n-ti [[Africa Movie Academy Award for Best Actress in a Leading Role|Best Actress]].<ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/114957-joselyn-dumas-bio-family-career-story.html|title=Joselyn Dumas bio: family, career and story|last=Gracia|first=Zindzy|date=2018-09-04|website=Yen.com.gh|access-date=2019-04-13}}</ref> ==Piligu biɛhigu== Dumas nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so [[Ghana]] ka nyɛ ŋun daa be [[Accra]], Ghana o bilim ni. O daa nya o basic education shikuru yuli booni Morning Star School<ref>{{Cite web|url=https://www.mostarschool.edu.gh/|title=Morning Star School|access-date=2019-04-13}}</ref> ka daa chaŋ [[Archbishop Porter Girls High School]]<ref>{{Cite web|url=https://www.ghlinks.com.gh/joselyn-dumas-full-biography-celebrity-bio/|title=Joselyn Dumas Full Biography [Celebrity Bio]|date=2018-07-23|website=GhLinks|access-date=2019-04-13|archive-date=2020-08-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20200809152444/https://www.ghlinks.com.gh/joselyn-dumas-full-biography-celebrity-bio/|url-status=dead}}</ref> ni ka o daa leei diɛma kpɛma. Joselyn daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔbu United States ni ka o daa deei degree in [[Administrative law|Administrative Law]]. ==Tuma== ===TV tuma=== Joselyn Dumas daa nyɛla ŋun bɔhindi [[paralegal]] hali ka daa ti labina [[Ghana]] n-daa ti tuɣi niya shɛli o ni daa mali ni o leei Television lahabalitira. O daa piligi telivisa tuma din daa niŋ ka o piligi Charter House's ''Rhythmz'', din daa nyɛ diɛma zaŋ wuhi salo.<ref name="BuzzGhana"/> O nyɛla ŋun daa tum TV Network, ViaSat 1 ka daa niŋdi Talk show, ''The One Show'',<ref>{{cite web | url=http://www.ghanacelebrities.com/2010/07/16/jocelyn-dumas-to-host-the-one-show-on-viasat-1/ | title=Dumas chosen to host The One Show on VIASAT1 | publisher=Ghana Celebrities | date=16 July 2010 | access-date=15 July 2014 | archive-date=25 May 2021 | archive-url=https://web.archive.org/web/20210525150559/https://www.ghanacelebrities.com/2010/07/16/jocelyn-dumas-to-host-the-one-show-on-viasat-1/ | url-status=dead }}</ref> ka bɛ daa yihi li na bin din gbaai yuuni 2010 zaŋ hali ni yuuni 2014. Ŋun daa gbubi TV talk show ''At Home with Joselyn Dumas'' ka bɛ daa zaŋ li wuhi gili gbaŋsabila tiŋgbana zaa n-ti pahi yaɣa shɛŋa zaŋ n-ti Europe<ref>{{cite web | url=http://www.ghanacelebrities.com/2013/07/27/at-home-with-joselyn-dumas-launched-check-out-all-the-photos/ | title=At Home with Joselyn Dumas Launched! Check out All the Photos | publisher=Ghana Celebrities | date=27 July 2013 | access-date=21 August 2014 | archive-date=6 August 2014 | archive-url=https://web.archive.org/web/20140806030825/http://www.ghanacelebrities.com/2013/07/27/at-home-with-joselyn-dumas-launched-check-out-all-the-photos/ | url-status=dead }}</ref> ===Sinii tuma=== O tuma ''Perfect Picture'',nyɛla din daa che ka dirata maa suhi daa paligi pam ka dizuɣu che ka nya tuma nima pam tumdi sinii nima ni. O daa chaŋ vuhim yuma ayi ka daa labina [[Shirley Frimpong-Manso]] sinii bɔbugu yuli booni ''[[Adams Apples (film series)|Adams Apples]]''. Din daa niŋ ka o nyɛ "Jennifer Adams" sinii yuli booni ''Adams Apples'' puuni daa che ka o nya piibu zaŋ n-ti Best Actress n-ti pahi Hollywood Actress Kimberly Elise yuuni [[2011 Ghana Movie Awards]].<ref>{{cite web| url=http://www.ghanacelebrities.com/2011/11/27/ghana-movie-awards-2011-nomination-list-jackie-appiah-lydia-forson-nominated-for-best-actress-but-some-shocking-names-in-others-out/| title=Ghana Movie Awards 2011 Nomination List| publisher=Ghana Celebrities| date=27 November 2011| access-date=21 August 2014}}{{Dead link|date=April 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Tum Joselyn Dumas ni piligi kpɛrigu kpɛribu Ghana. O nyɛla ŋun tum tuma pam sinii nima ni mini din nyɛ sinii bɔbugu ni kamani ''Love or Something Like That'', ''[[A Sting in a Tale]]'', ''Perfect Picture'', ''[[A Northern Affair]]'' n-ti pahi ''[[Lekki Wives]]''. O nyɛla ŋun kpɛri kpɛrigu ni gbaŋsabila kpɛrikpɛrita shɛna kamani [[John Dumelo]], [[Majid Michel]] zaŋ n-ti Ghana ni [[OC Ukeje]] zaŋ n-ti Nigeria. ===Producer=== O nyɛla ŋun daa tabi sɔŋ [[Miss Malaika Ghana]] yaabu,<ref>{{cite web | url=http://www.ameyawdebrah.com/joselyn-dumas/ | title=Joselyn Dumas | publisher=ameyawdebrah.com | access-date=21 August 2014}}</ref><ref>{{cite web | url=http://www.viasat1.com.gh/vone/presenters/joselyn-dumas.php | title=Meet Our Presenters | publisher=Viasat1 | access-date=21 August 2014 | archive-date=26 August 2014 | archive-url=https://web.archive.org/web/20140826161335/http://www.viasat1.com.gh/vone/presenters/joselyn-dumas.php | url-status=dead }}</ref> sinii viɛlla puuni zaɣ'yini zaŋ n-ti [[Ghana]], bin din gbaai yuuni 2008 zaŋ hali ni yuuni 2010. Ŋun nyɛ ŋun daa lahi piligi ka ny CEO of Virgo Sun Company Limited, o nyɛla ŋun daa lahi tabi sɔŋ movie ''Love or Something Like that yaabu ka'' [[UNAIDS]] nyɛ ban daa dihi bɛ nuu gbana n-ti li. O nyɛla ŋun mali niya ni o yaai o maŋmaŋ sinii ka ku liɣiri niŋ televisa tuma nima ni kamani ''V Republic'', telivisa sinii bɔbugu shɛli Sparrow Productions nima ni daa yaai ni Executive Production ka ŋun daa su di yaabu daa nyɛ VirgoSun. ===Special appearance=== Dumas nyɛla `ŋun daa pahi ka nyɛ amiliya Lynxx hit song "Fine Lady" mini [[Wizkid (musician)|Wizkid]] yila.<ref>{{cite web | url=http://www.bellanaija.com/2012/06/22/nigerian-rapper-lynxxx-weds-ghanaian-actress-jocelyn-dumas-in-the-video-of-his-single-fine-lady-featuring-wizkid-all-the-exclusive-on-set-photos-with-dr-sid-waje-sasha-oreka-godis-beverly-nay/ | title=Nigerian Rapper Lynxxx Weds Ghanaian Actress Jocelyn Dumas in the Video of his Single "Fine Lady" featuring Wizkid! | date=22 June 2012 | publisher=Bella Nija | access-date=28 August 2014}}</ref> ===Endorsements=== Saha ŋɔ ŋun nyɛ [[Brand ambassador]] zaŋ n-ti [[Range Rover Evoque]] Ghana<ref>{{cite web | url=http://www.etvghana.com/index.php?option=com_content&view=article&id=1461:joselyn-dumas-branded-face-of-range-rover-evoque&catid=140:entertainment-news&Itemid=533 | title=Joselyn Dumas Branded Face of Range Rover Evoque | publisher=etvghana.com | date=13 March 2012 | access-date=22 August 2014 }}{{Dead link|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{cite web | url=http://www.ghanacelebrities.com/2012/06/14/photos-joselyn-dumas-has-influenced-our-sales-since-making-her-face-of-evogue-phc-motors/ | title=Photos+Joselyn Dumas Has Influenced Our Sales Since Making Her 'Face of Evoque'-PHC Motors | publisher=Ghana Celebrities | date=14 June 2012 | access-date=22 August 2014 | archive-date=2 September 2014 | archive-url=https://web.archive.org/web/20140902232633/http://www.ghanacelebrities.com/2012/06/14/photos-joselyn-dumas-has-influenced-our-sales-since-making-her-face-of-evogue-phc-motors/ | url-status=dead }}</ref><ref name="myjoyonline.com">{{Cite web|title=Talented Joselyn Dumas joins Joy FM|url=https://www.myjoyonline.com/talented-joselyn-dumas-joins-joy-fm/|access-date=2021-02-03|website=MyJoyOnline.com}}</ref> mini [[Jobberman]] Ghana, kompani shɛli din mali tuma nima wuhiri salo.<ref>(28 August 2014). [http://www.ghanacelebrities.com/2014/08/27/joselyn-dumas-outdoored-jobberman-ghanas-brand-ambassador/#more-56585 "Joselyn Dumas Outdoored as Jobberman Ghana's Brand Ambassador"]{{Dead link|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}. ''Ghana Celebrities''. Accessed 2014-08-28.</ref> ===Events and shows=== O nyɛla ŋun daa tabi sɔŋ Ayo Makun yuuni 2018 Golden Movie Awards Africa din daa niŋ Movenpick Ambassador Hotel din be Accra silimiin goli June dabaa ayi dali yuuni 2018, Ghana<ref>{{cite web |url=https://www.zionfelix.net/joselyn-dumas-y-named-host-2018-golden-movie-awards-africa/|title=Joselyn Dumas and A.Y Named as Host of 2018 Golden Movie Awards Africa |date=26 May 2018 }}</ref> ==Foundation== O nyɛla ŋu zoogi pini tibu, bali'leei di yi ti kana bihibihi sɔŋsim. O niya ni ninsali nima sɔŋbu zuɣu che ka o piligi The Joselyn Canfor-Dumas Foundation (JCDF) din yɛn che ka o sɔŋ bia shɛba ban bori sŋɔsim Ghana. JCD foundation nyɛla din zaŋ di zaɣa niŋ [[Autism]] saha ŋɔ.<ref>{{cite web |url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/May-21st/photos-joselyn-dumas-gives-cctv-to-korle-bu-childrens-block.php |title=Photos: Joselyn Dumas donates CCTV to Korle-Bu Children's Block |website= MyJoyOnline.com |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20180522042416/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/May-21st/photos-joselyn-dumas-gives-cctv-to-korle-bu-childrens-block.php |archive-date=2018-05-22}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Joselyn-Dumas-Foundation-supports-children-living-with-autism-325404|title = Joselyn Dumas Foundation supports children living with autism|date = 11 September 2014}}</ref> ==Filmography== {| class="wikitable sortable" border="0" |+ |- ! width="50" scope="col" | Year ! width="300" scope="col" | Title ! width="300" scope="col" | Role !Note |-<ref>{{cite web|url=http://www.jamati.com/online/film/shirley-frimpong-manso%E2%80%99s-perfect-picture/ |title=Shirley Frimpong Manso releases Perfect Picture |publisher=jamati.com |access-date=15 July 2014 |url-status=dead |archive-url=https://archive.today/20100806001604/http://www.jamati.com/online/film/shirley-frimpong-manso%E2%80%99s-perfect-picture/ |archive-date= 6 August 2010 }}</ref> | 2009 || ''Perfect Picture'' || Cameo Role |-<ref>{{cite web | url=http://www.ghanacelebrities.com/2012/05/08/adams-apples-chapter-10-is-herewhat-is-your-take-the-success-of-the-movie-series/ | title=Adam's Apple Chapter 10 Movie premiere | date=8 April 2012 | access-date=15 July 2014 | archive-date=19 July 2014 | archive-url=https://web.archive.org/web/20140719142756/http://www.ghanacelebrities.com/2012/05/08/adams-apples-chapter-10-is-herewhat-is-your-take-the-success-of-the-movie-series/ | url-status=dead }}</ref> | 2009 || ''[[A Sting in a Tale]]'' || Esi |- | 2011 || ''[[Adams Apples (film series)|Adams Apples]]'' || Jennifer Adams |Drama |-<ref>{{cite web | url=http://www.modernghana.com/music/17683/3/cine-afrik-premieres-bed-of-roses-on-7th-april.html | title=CinAfrik premieres Bed of Roses on seventh of April | publisher=Modern Ghana | date=4 April 2012 | access-date=15 July 2014}}</ref> | 2011 || ''Bed of Roses'' || Medical Doctor |- | 2012 || ''Peep'' || Detective | |- | 2014 || ''[[A Northern Affair]]''<ref name="myjoyonline.com"/>|| Esaba |Romantic film |- | 2014 || ''[[Lekki Wives]]'' (season 2)<ref name="myjoyonline.com"/>|| Aisha | |- | 2014 || ''[[Love or Something Like That]]'' || Dr. Kwaaley Mettle |Drama |- | 2014 || ''[[V Republic]]'' || Mansa |TV Series |- | 2015 || ''Silver Rain''<ref>{{cite web|title=Silver Rain the movie|url=https://www.youtube.com/watch?v=ZRs5ZlKKHtI|website=You Tube|publisher=Silver Rain movie|access-date=24 September 2014}}</ref><ref>{{cite web|title=WATCH: TRAILER for Juliet Asante's 'Silver Rain' movie|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/artikel.php?ID=339372|website=GhanaWeb|date = 16 December 2014|access-date=16 December 2014}}</ref><ref>{{cite web|title='Silverain' Movie gets Amsterdam premiere date|url=http://pulse.ng/movies/silverain-movie-gets-amsterdam-premiere-date-id3820446.html|website=Pulse Nigeria|date=2 June 2015|publisher=Chidumga Izuzu|access-date=2 June 2015|archive-date=17 November 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161117064344/http://pulse.ng/movies/silverain-movie-gets-amsterdam-premiere-date-id3820446.html|url-status=dead}}</ref> || Adjoa |Drama |- | 2015 || ''Cartel the Genesis'' || Agent Naana |Action film |- |2016 |''[[Shampaign]]'' |Naana Akua Quansah |TV Series |- |2017 |''[[Potato Potahto]]''<ref>{{Cite web|url=https://eonlinegh.com/shirley%e2%80%99s-new-movie-%e2%80%98potato-potahto%e2%80%99-starring-joselyn-dumas-chris-attoh-nikki-adjetey-annan-others-to-premiere-in-ghana/|title=Shirley's New Movie 'Potato Potahto' Starring Joselyn Dumas, Chris Attoh, Nikki, Adjetey Annan & Others To Premiere In Ghana|website=E Ghana|access-date=2019-06-14|archive-date=2020-11-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20201121004956/https://www.eonlinegh.com/shirley%E2%80%99s-new-movie-%E2%80%98potato-potahto%E2%80%99-starring-joselyn-dumas-chris-attoh-nikki-adjetey-annan-others-to-premiere-in-ghana/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Citation|last=Frimpong-Manso|first=Shirley|title=Potato Potahto|date=2019-12-15|url=https://www.imdb.com/title/tt6950250/?ref_=nm_flmg_act_4|type=Comedy|others=O. C. Ukeje, Joselyn Dumas, Joke Silva, Kemi Lala Akindoju|access-date=2021-02-03}}</ref> |Lulu |Comedy film |- | rowspan="2" |2019 || Cold feet|| Omoye |Drama |- |''Perfect Picture - Ten Years Later''<ref>{{Cite web|date=2019-10-09|title=Sparrow Production shoots 'Perfect Picture' movie again 10 years later|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Sparrow-Production-shoots-Perfect-Picture-movie-again-10-years-later-787621|access-date=2021-02-03|website=GhanaWeb}}</ref><ref>{{Citation|last=Frimpong-Manso|first=Shirley|title=The Perfect Picture - Ten Years Later|date=2020-07-04|url=https://www.imdb.com/title/tt12058774/?ref_=nm_flmg_act_2|type=Comedy, Romance|others=Jackie Appiah, Naa Ashorkor Mensa-Doku, Lydia Forson, Adjetey Anang|publisher=Sparrow Pictures|access-date=2021-02-03}}</ref> |Flora Gaisie | |- |2022 |''Glamour Girls''<ref>{{Citation |title=Glamour Girls (2022) - IMDb |url=https://www.imdb.com/title/tt20604466/ |language=en-US |access-date=2022-07-08}}</ref> | Jemma |Drama |- |2023 |''Madam'' |Lankai Morgan |TV Series |- |} ==Awards and recognitions== {{Infobox actor awards | name = Joselyn Dumas | image = | image_size = 220px | alt = | caption = Joselyn Dumas receives an award at the 2013 [[Ghana Movie Awards]] | wins = 9 | nominations = 12 | award1 = [[Ghana Movie Awards]] | award1W = 1 | award1N = 1 | award2 = Radio and Television Personality Awards | award2W = 1 | award2N = 3 | award3 = 4syte TV Awards | award3W = 1 | award3N = 0 | award4 = [[City People Entertainment Awards]] | award4W = 2 | award4N = 0 | award5 = [[Africa Movie Academy Awards]] | award5W = 0 | award5N = 1 | award6 = [[Africa Magic Viewers' Choice Awards]] | award6W = 0 | award6N = 1 | award7 = All Africa Media Networks Award | award7W = 1 | award7N = 0 | award8 = [[Ghana Movie Awards]] | award8W = 1 | award8N = 2 | award9 = [[Africa Magic Viewers' Choice Awards]] | award9W = 0 | award9N = 1 | award10 = [[GN Bank Awards]] | award10W = 1 | award10N = 1 | award11 = [[Blog Ghana Awards]] | award11W = 1 | award11N = 1 | award12 = [[Golden Movie Awards]] | award12W = 1 | award12N = 1 | award13 = [[Ghana Blog Awards]] | award13W = 1 | award13N = 1 | award14 = [[Ghana Make-Up Awards]] | award14W = 1 | award14N = 1 | award15 = [[Glitz Style Awards]] | award15W = 1 | award15N = 2 }} {| class="wikitable sortable" border="0" |+ |- ! scope="col" | Year ! scope="col" | Award ! scope="col" | Category ! scope="col" | Result |- | 2011 || [[Ghana Movie Awards]] (GMA) || Best Actress in a Leading Role || {{nom}} |- | 2012 || Radio and Television Personality Awards (RTP) || Best Entertainment Host of the Year || {{won}} |- | 2013 || Radio and Television Personality Awards (RTP) || *Radio/TV Personality of the Year *Female Entertainment Host of the Year *Female Presenter of the Year |{{nom}} |- | 2013 || 4syte TV || Hottest Ghanaian Celebrity || {{won}} |- | 2013 || [[Ghana Movie Awards]] (GMA) || Best Supporting Actress || {{won}} |- | 2013 || [[City People Entertainment Awards]] || *Stellar Contribution to the Movie & Media Industry in Africa *Tremendous Growth in the Movie Industry | {{won}} |- | 2014 || [[Africa Movie Academy Awards]] (AMAA) || Best Actress in a Leading Role || {{nom}} |- | 2014 || [[Africa Magic Viewers' Choice Awards]] (AMVCA) || Best Actress in a Leading Role || {{nom}} |- | 2014 || All Africa Media Networks || Outstanding Personality in Creative Entrepreneurship || {{won}} |- | 2014 || [[Ghana Movie Awards]] || Best Actress in a Lead Role || {{won}} |- | 2015 || [[Africa Magic Viewers' Choice Awards]] (AMVCA) || Best Actress in a Drama || {{nom}} |- | 2015 || [[GN Bank Awards]] || Best Actress || {{won}} |- | 2015 || [[Blog Ghana Awards]] || Best [[Instagram]] Page || {{won}} |- | 2016 || [[Golden Movie Awards]] || Best Actress,TV Series [[Shampaign]] || {{won}} |- | 2016 || [[Ghana Make-Up Awards]] || Most Glamorous Celebrity || {{won}} |- | 2016 || [[Shortlisted]] || Among Africa's Top 3 Women in Entertainment || {{won}} |- | 2018 || [[International Achievement Recognition Award UK|IARA UK]] || Best Actress || {{won}} |} ==Kundivihira== {{reflist}} ==External links== *{{IMDb name|4443891}} {{Authority control}} {{DEFAULTSORT:Dumas, Joselyn}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Category:Living people]] [[Category:1980 births]] [[Category:Ghanaian film actresses]] [[Category:Archbishop Porter Girls' Senior High School alumni]] [[Category:Actors from Accra]] [[Category:Ghanaian television presenters]] [[Category:Ghanaian actresses]] [[Category:21st-century Ghanaian actresses]] [[Category:21st-century Ghanaian women]] gxvcta4a0nlojx9sfc3r6arhdr1wj8e Bukunima duri din be Ghana yuya 0 18046 146826 146756 2026-08-29T20:22:59Z InternetArchiveBot 118 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 146826 wikitext text/x-wiki {{Short description|none}} {{Expand list|date=June 2013}} Din doli ŋɔ na nyɛla bukunima duri yuya din be [[Ghana]]. == Tiɛbuli == {| class="wikitable sortable" !Library !Location !Year Established !Website !Type |- |[[Street Library Ghana]] |[[Accra]] |2011 <ref name="saur2011" /> |<!--www.streetlibraryghana.org--> |Public- Youth & Children |- |Accra Central Library <ref name="ghanaweb2007">{{cite web|date=29 May 2007|title=Library Board no longer dependant on donations|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=124811|work=[[GhanaWeb]]|accessdate=5 June 2013}}</ref> |[[Accra]] |1956 (approximate date) <ref>{{cite journal|author=E.J.A. Evans|year=1956|title=New Central Library Accra|journal=Library Association Record|volume=58}}</ref> |<!--WEBSITE--> |Public |- |Accra Technical University Library |[[Accra]] |1949 <ref name="saur2011" /> |http://atu.edu.gh/library/ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221126113656/https://atu.edu.gh/library/ |date=2022-11-26 }} |Academic |- |Accra Technical Training Centre Library |[[Accra]] |1966 <ref name="saur2011" /> |<!--WEBSITE--> |Academic |- |[[Achimota School]] Library |[[Accra]] |1927 <ref name="saur2011" /> |<!--WEBSITE--> |Academic |- |Ashanti Regional Library <ref name="ghanaweb2007" /> |[[Kumasi]] |1954 <ref name="saur2011">{{Citation|title=World Guide to Libraries|publication-date=2011|edition=25th|publisher=De Gruyter Saur|isbn=9783110230710}}</ref> |<!--WEBSITE--> |Public |- |[[The Balme Library|Balme Library, University of Ghana]] |[[Legon]] |1959 <ref>{{cite web|title=About Us|url=http://library.ug.edu.gh/screens/balme/about_us.html|publisher=University of Ghana, Balme Library|accessdate=5 June 2013}}</ref> |[http://library.ug.edu.gh/screens/balme/index.html] |Academic |- |Bolgatanga regional library <ref name="asamoah2012" /> |Bolgatanga<!--LOCATION--> |<!--YEAR ESTABLISHED--> |<!--WEBSITE--> |<!--TYPE--> |- |Bolgatanga Technical Institute Library |Bolgatanga | | |Academic |- |Ghana Institute of Journalism Library |[[Accra]] |1958 <ref name="saur2011" /> |<!--WEBSITE--> |Academic |- |Ghana Institute of Management and Public Administration Library |[[Accra]] |1961 <ref name="saur2011" /> |<!--WEBSITE--> |Academic |- |Greater Accra Regional Library <ref name="ghanaweb2007" /> |Accra |1949 |https://www.library.gov.gh/#/web-home/web-home |Public |- |Ho regional library <ref name="asamoah2012" /> |<Ho> |<!--YEAR ESTABLISHED--> |<!--WEBSITE--> |<!--TYPE--> |- |Kehillah Center and Public Library |Accra |2022 |https://goo.gl/maps/RbXrJxotK5gbDotb9 |Public |- |Koforidua regional library <ref name="asamoah2012" /> |<Koforidua> |<!--YEAR ESTABLISHED--> |<!--WEBSITE--> |<!--TYPE--> |- |Kpandu Technical Institute Library |[[Kpandu]] |1972 <ref name="saur2011" /> |<!--WEBSITE--> |Academic |- |[[Kwame Nkrumah University of Science and Technology]] Library |[[Kumasi]] |1952 <ref name="saur2011" /> |<!--WEBSITE--> |Academic |- |Northern Regional Library <ref name="ghanaweb2007" /> |[[Tamale, Ghana|Tamale]] |<!--YEAR ESTABLISHED--> |<!--WEBSITE--> |<!--TYPE--> |- |George Padmore Research Library <ref>{{cite web|title=George Padmore Research Library|url=http://www.ghanalibraryboard.com/glb_iSelect_detail.cfm?tblNewsCatID=11&tblNewsID=29|publisher=Ghana Library Board|accessdate=5 June 2013|access-date=4 January 2023|archive-date=1 March 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120301125356/http://www.ghanalibraryboard.com/glb_iSelect_detail.cfm?tblNewsCatID=11&tblNewsID=29|url-status=dead}}</ref> |[[Accra]] |<!--YEAR ESTABLISHED--> |<!--WEBSITE--> |National |- |Sunyani Technical University Library |[[Sunyani]] |1997 <ref name="saur2011" /> |<!--WEBSITE--> |Academic |- |Sunyani regional library <ref name="asamoah2012" /> |<!--LOCATION--> |<!--YEAR ESTABLISHED--> |<!--WEBSITE--> |<!--TYPE--> |- |Supreme Court Library |<!--LOCATION--> |1909 <ref name="asamoah2012">{{cite book|author=Helena Asamoah-Hassan|title=Libraries in the early 21st century|publisher=Walter de Gruyter|year=2012|isbn=9783110292855|editor=Ravindra N. Sharma|chapter=Libraries in Ghana in the Technological Age|editor2=International Federation of Library Associations and Institutions|editor2-link=International Federation of Library Associations and Institutions}}</ref> |<!--WEBSITE--> |<!--TYPE--> |- |Takoradi Polytechnic Library |[[Takoradi]] |1958 <ref name="saur2011" /> |<!--WEBSITE--> |Academic |- |Todd and Ruth Warren Library, Ashesi University |Berekuso |2002 |http://www.ashesi.edu.gh/academics/library.html {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221005121905/https://www.ashesi.edu.gh/academics/library.html |date=2022-10-05 }} |Academic |- |Trinity College Library |[[Accra]] |1948 <ref name="saur2011" /> |<!--WEBSITE--> |Academic |- |University for Development Studies Library |[[Tamale, Ghana|Tamale]] |1993 <ref name="saur2011" /> |https://uds.edu.gh/library/ |Academic |- |University of Cape Coast Library |[[Cape Coast]] |1962 <ref name="saur2011" /> |[https://www.ucc.edu.gh/useful-facilities/library]{{Dead link|date=August 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=August 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=August 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=August 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=August 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=August 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=August 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=August 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=August 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=August 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{Dead link|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}<!--WEBSITE--> |Academic |- |University of Education Library |[[Winneba]] |1992 <ref name="saur2011" /> |https://www.uew.edu.gh/main/library {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230104001455/https://www.uew.edu.gh/main/library |date=2023-01-04 }} |Academic |- |Upper East Regional Library <ref name="ghanaweb2007" /> |[Bolgatanga] |<!--YEAR ESTABLISHED--> |<!--WEBSITE--> |<!--TYPE--> |- |Upper West Regional Library <ref name="asamoah2012" /> |<Wa> |<!--YEAR ESTABLISHED--> |<!--WEBSITE--> |<!--TYPE--> |- |Western Regional Library <ref name="ghanaweb2007" /> |[[Sekondi]] |1955 <ref name="saur2011" /> |<!--WEBSITE--> |<!--TYPE--> |- |[[Wechiau Community Library]] |[[Wechiau, Ghana|Wechiau]] |2011 |www.wechiau.org |General |} == Lihimi pahi == * [[List of universities in Ghana]] * [[Ghana Library Authority]] == Kundivihira == {{Reflist|2}} == Karimi m-pahi == ; Published in the 20th century * {{cite journal|author=G.M. Pitcher|year=1970|title=Libraries and Librarianship in Ghana, 1944-1969|journal=Ghana Library Journal}} * {{cite journal|author=A.A. Alemna|year=1983|title=Development of School Libraries in Ghana|journal=International Library Review|volume=15}} == External links == * [http://www.carligh.org/ Consortium of Academic and Research Libraries in Ghana] * [http://www.ghanalibraryboard.com/ Ghana Library Board] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230930052451/http://www.ghanalibraryboard.com/ |date=2023-09-30 }} * [http://www.indiana.edu/~libsalc/african/ALN125/125DigLibsGhana.html Digital libraries in Ghana], 2008 {{Library nav}} {{DEFAULTSORT:Libraries in Ghana}} [[Pubu:Libraries in Ghana| ]] [[Pubu:Lists of buildings and structures in Ghana|Libraries]] [[Pubu:Lists of libraries by country|Ghana]] [[Pubu:Ghana education-related lists|Libraries]] re4xr9byjh942c2sd06ckks8exzuckb Nana Ama McBrown 0 28467 146831 132743 2026-08-29T23:45:41Z InternetArchiveBot 118 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 146831 wikitext text/x-wiki {{Short description|Ghanaian actress and media personally}} {{Use dmy dates|date=August 2020}} {{Bio}} '''Felicity Ama Agyemang''' (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli August biɛɣ'pinaanu dali yuuni 1973),<ref>{{Cite web |date=2024-05-27 |title=Nana Ama McBrown |url=https://yen.com.gh/tags/nana-ama-mcbrown/ |access-date=2024-05-27 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref> shɛba mi o la '''Nana Ama McBrown''', nyɛla [[Ghanaians|Ghanaian]] [[actress|kpɛrikpɛrita ŋun nyɛ paɣa]], TV show hostess n-ti pahi yili ŋmɛra .<ref>{{Cite web |title=Glitz top 100 inspirational women |work=Glitz Africa Magazine |url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/ |access-date=2022-05-28 |archive-date=26 May 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210526112709/https://www.thestandpoint.com.gh/ |url-status=dead }}</ref> O nyɛla niriba ni daa baŋ so din daa niŋ ka o yina television series yuli booni ''Tentacles, di nyaaŋa o daa lahi yina'' [[Twi]]-balli sinii "''Asoreba" and "Kumasi Yonko"''.<ref>{{ cite web|title=ASOREBA 1 - Latest 2017 Ghanaian Asante Akan Twi Movies|url=https://www.youtube.com/watch?v=JDau-n6sw24|publisher=YouTube|access-date=10 April 2018}}</ref> Ŋun nyɛ ŋun daa niŋdi television cooking show ''[[McBrown Kitchen]]'' n-ti pahi diɛma talk show ''United Showbiz'' din daa niŋdi [[United Television Ghana|UTV]] hali ni silimiin goli March yuuni 2023 din daa niŋ ka o labi Media General.<ref name=":1" /><ref name=":2" /><ref name=":3">{{Cite web |last=Owusu-Amoah |first=Gifty |date=March 13, 2023 |title=Mcbrown unveiled host of Onua TV's Onua Maakye show |url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/mcbrown-unveiled-host-of-onua-tvs-onua-maakye-show.html |access-date=March 15, 2023 |website=Graphic Online}}</ref> Saha ŋɔ o nyɛla TV show hostess din niŋdi Onua TV zaŋ n-ti tun'shɛli bɛ ni booni ''Onua'' ''Showtime.'' ==Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim == Nana Ama McBrown nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so ka boli o Felicity Ama Agyemang tiŋa yuli booni [[Kumasi]], Ghana, silimiin goli August biɛɣ'pinaanu dali yuuni 1973.<ref>{{Cite web |title=Nana Ama McBrown celebrates 41st birthday with stunning photos |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Nana-Ama-McBrown-celebrates-41st-birthday-with-stunning-photos-676985 |access-date=2019-04-13 |website=ghanaweb}}</ref> O ma nyɛ Cecilia Agyenim Boateng ka o leei be Germany ka o ba nyɛ Kwabena Nkrumah,<ref name="Biography">{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/788/biography-nana-ama-mcbrown.html|title=Biography- Nana Ama McBrown|date=2009-04-01|website=Modern Ghana|access-date=2019-04-13}}</ref>bɛ daa luhimi ka wurim saha shɛli McBrown ni daa na pora. Din daa niŋ ka o ba chaŋ ka o maa bi tooi lihi o ni o mabihi niriba ayobu, o mini o mabihi ŋɔ nyɛla Kofi McBrown ni daa kpuɣi shɛba ni o mapira Madam Betty Obiri Yeboah.<ref name="Biography"/> Din pahiri o mabihi ayobu ŋɔ ni, McBrown nyɛla ŋun zooi [[Kwadaso]]-[[Kumasi]] ni mapira mini o ba so ŋun daa kpuɣi o ŋɔ. McBrown nyɛla ŋun buɣisiri o mapira ŋɔ "o ma dɔɣiri o" ka nyɛ ŋun mi yili n-ti o.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://buzzghana.com/nana-ama-mcbrown/|title=Nana Ama Mcbrown Biography: 10 Surprising Facts About Her|date=2015-10-20|website=BuzzGhana|access-date=2020-04-03}}</ref> McBrown nyɛla ŋun chaŋ St. Peter's International Residential School, o daa lahi chaŋ Minnesota International mini Central International. O daa tuɣi o shikuru baŋsim bɔhimbu [[Kwadaso]] L.A. J.S.S, amaa ka daa leei yi ka bi tooi sabi [[Basic Education Certificate Examination|Basic Education Certificate Exams]].<ref>{{cite web|title=I dropped out of JSS|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2017/December-14th/i-dropped-out-of-school-in-jhs-2-nana-ama-mcbrown-reveals.php|publisher=MyJoyOnline|access-date=27 January 2018|archive-date=23 July 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190723143922/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2017/December-14th/i-dropped-out-of-school-in-jhs-2-nana-ama-mcbrown-reveals.php|url-status=dead}}</ref> Di nyaaŋa, McBrown nyɛla ŋun daa chaŋ College of Business ni ka o daa nya secretarial certificate.<ref name=":0" /> ==Tuma== === Kpɛrigu === McBrown's kpɛrigu kpɛribu tuma nyɛla din daa piligi din daa niŋ ka o saɣi n-ti boligu din daa nyɛ ladio zuɣu Miracle Films. O nyɛla bɛ ni daa kpuɣi so ni o lihi bɛ neema yabu zuɣu amaa ka dirata [[Samel Nyamekye|Samuel Nyamekye]] daa ti zaŋ o pahi kpɛrigu maa kpɛribu ni. Yuuni 2001, o tuuli sinii, ''That Day nyɛla bɛ ni daa bahi shɛli ka di daa piligi o sinii tuma''.<ref name="bio">{{cite web|title=Nana Ama McBrown|url=http://www.onlinenigeria.com/member/content.asp?ContentId=1771|publisher=Online Nigeria|access-date=22 February 2015|url-status=dead|archive-date=24 September 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924060642/http://www.onlinenigeria.com/member/content.asp?ContentId=1771}}</ref> O kpaŋmaŋ ni ''That Day'' daa sɔŋ ka o yina TV series ''Tentacles''.<ref>{{cite web|title=10 most beautiful Ghanaian Actresses 2015|url=http://www.africaranking.com/most-beautiful-ghanaian-actresses/|publisher=Africa Ranking|access-date=22 February 2015|archive-date=7 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211107093246/http://www.africaranking.com/most-beautiful-ghanaian-actresses/|url-status=dead}}</ref> Yuuni 2007, McBrown nyɛla ŋun daa yina sinii yuli booni "''Asoreba"'', o mini ban daa be lala sinii ŋɔ ni nyɛ [[Agya Koo]] mini Mercy Aseidu. Di nyaaŋa o nyɛla ŋun pahi kpɛri Ghana sinii nima pam.<ref>{{Cite web |last=Akwasi |first=Kofi |date=2019-02-22 |title=20 best Kumawood movies ever |url=https://yen.com.gh/123203-20-kumawood-movies-ever.html |access-date=2019-03-09 |website=Yen Ghana}}</ref> === Ambassadorial Deals === McBrown nyɛla brand ambassador zaŋ n-ti Royal Drinks.<ref>{{Cite web |title=Nana Ama Mcbrown as Royal drink Ambassador |url=https://kasapafmonline.com/2018/07/kasapreko-unveils-nana-ama-mcbrown-as-royal-drinks-brand-ambassador/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20200114161120/https://kasapafmonline.com/2018/07/kasapreko-unveils-nana-ama-mcbrown-as-royal-drinks-brand-ambassador/ |archive-date=14 January 2020 |access-date=2020-01-14 |website=kasapafmonline}}</ref> Ŋun nyɛ brand ambassador zaŋ n-ti So Klin washing powder.<ref>{{Cite web |date=2021-07-31 |title=Nana Ama McBrown Unveiled As So Klin Brand Ambassador |url=https://dailyguidenetwork.com/nana-ama-mcbrown-unveiled-as-so-klin-brand-ambassador/ |access-date=2023-01-28 |website=DailyGuide Network |language=en-US}}</ref> Silimiin goli March yuuni 2021, o nyɛla bɛ ni daa piigi so ambassador zaŋ n-ti [[COVID-19 pandemic in Ghana|COVID-19]] National Trust Fund.<ref>{{Cite web |title=Nana Ama Mcbrown, Israel Laryea, Reggie Rockstone named as first batch of Covid-19 Trust Fund Ambassadors |url=https://www.myjoyonline.com/nana-ama-mcbrown-israel-laryea-reggie-rockstone-named-as-first-batch-of-covid-19-trust-fund-ambassadors/ |access-date=2021-03-30 |website=MyJoy}}</ref> O lahi nyɛla brand ambassador zaŋ n-ti McBerry biscuits. Ŋun nyɛ ambassador zaŋ n-ti "brand" nima pam kamani [[Hisense]]<ref>{{Cite web |date=2021-11-09 |title=Hisense Ghana rewards Asante Kotoko and legends of the club - MyJoyOnline.com |url=https://www.myjoyonline.com/hisense-ghana-rewards-asante-kotoko-and-legends-of-the-club/ |access-date=2023-03-15 |website=myjoyonline |language=en-US}}</ref> mini Tasty Tom.<ref>{{Cite web |last=Emmanuel |first=Osei |date=2023-09-21 |title=Queen of Adverts: Top 10 brands that pays Nana Ama McBrown as their brand ambassador |url=https://www.ghpage.com/top-10-brands-that-pay-nana-ama-mcbrown-as-their-brand-ambassador/293497/ |access-date=2024-05-10 |website=GhPage |language=en-US}}</ref> === Television Host === Ŋun daa nyɛ ninvuɣ so gbubi television cooking show ''[[McBrown Kitchen|McBrown's Kitchen]]'' mini entertainment talk show United Showbiz din daa niŋdi [[United Television Ghana|UTV]] hali ni silimiin goli March yuuni 2023.<ref name=":1">{{Cite web |last=Tetteh |first=O. |date=2020-03-17 |title=McBrown gets massive praises from top American TV personality in new video |url=https://yen.com.gh/150539-american-entertainer-conan-obrien-praises-nana-ama-mcbrown-calls-fantastic-woman-video.html |access-date=2020-05-24 |website=Yen Ghana}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=McBrown stops Freda Rhymz from walking out of UTV studio after clash with Sista Afia (video)|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/mcbrown-stops-freda-rhymz-from-walking-out-of-utv-studio-after-clash-with-sista-afia/p2xhvln|date=2020-05-24|website=Pulse|access-date=2020-05-24}}</ref><ref name=":3" /> O nyɛla ŋun daa leei ŋun gbubiri Onua Showtime on Onua TV; Media General.<ref>{{Cite web |last=Tbwoy |first=Blacc |date=2023-08-23 |title=Nana Ama Mcbrown's Onua Showtime studio burn to ashes [Photos] |url=https://www.lawrence-postings.com/2023/08/23/nana-ama-mcbrowns-onua-showtime-studio-burn-to-ashes-photos/ |access-date=2023-08-23 |website=Lawrence Postings |language=en-GB |archive-date=23 August 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230823080051/https://www.lawrence-postings.com/2023/08/23/nana-ama-mcbrowns-onua-showtime-studio-burn-to-ashes-photos/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |last=Tbwoy |first=Blacc |date=2023-05-09 |title=Nana Ama Mcbrown drops 'secrets' behind her ONUA Showtime program |url=https://www.lawrence-postings.com/2023/05/09/nana-ama-mcbrown-drops-secrets-behind-her-onua-showtime-program/ |access-date=2023-08-23 |website=Lawrence Postings |language=en-GB |archive-date=22 September 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230922121939/https://www.lawrence-postings.com/2023/05/09/nana-ama-mcbrown-drops-secrets-behind-her-onua-showtime-program/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |last=Tbwoy |first=Blacc |date=2023-04-26 |title=Nana Ama McBrown's show on Onua TV premieres Sunday, April 30 |url=https://www.lawrence-postings.com/2023/04/26/nana-ama-mcbrowns-show-on-onua-tv-premieres-sunday-april-30/ |access-date=2023-08-23 |website=Lawrence Postings |language=en-GB |archive-date=29 May 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230529023309/https://www.lawrence-postings.com/2023/04/26/nana-ama-mcbrowns-show-on-onua-tv-premieres-sunday-april-30/ |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=When Nana Ama McBrown premiered Onua Showtime and how social media reacted |url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/mcbrown-takes-over-social-media-with-premiere-of-onua-showtime.html |access-date=2023-05-02 |website=Graphic Online |language=en-gb}}</ref> ==Maŋmaŋ biɛhigu== McBrown nyɛla ŋun tooi miriti [[Omar Sheriff Captan]],o sinii kpɛrikpɛrita kpee amaa bɛ zaa nyɛla ban yɛlli ni bɛ bi laɣari taba.<ref>{{cite web|title=Sexy Nana Ama McBrown is Single Again|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/blog.article.php?blog=1465&ID=1000001793|publisher=GhanaWeb|access-date=22 February 2015|archive-date=18 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221018150356/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/blog.article.php?blog=1465&ID=1000001793|url-status=dead}}</ref> Yuuni 2004, McBrown nyɛla ŋun mini [[Okyeame Kwame]] ŋun nyɛ Ghana yili yiinda daa laɣa taba bela. Lala yuuni maa, bɛ niriba ayi ŋɔ nyɛla ban daa laɣindi chani gili [[Ghana]] ka daa kpaŋsiri Kwame's solo bahibu.<ref>{{cite web|title=Nana Ama McBrown Broke My Heart – Okyeame Kwame|url=http://omgghana.com/nana-ama-mcbrown-broke-my-heart-okyeame-kwame/|publisher=OMG Ghana|access-date=22 February 2015|archive-date=22 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150222065833/http://omgghana.com/nana-ama-mcbrown-broke-my-heart-okyeame-kwame/|url-status=dead}}</ref> Silimiin goli July biɛɣ'pinaanu dali yuuni 2007, McBrown nyɛla bɛ ni daa piigi so "''Nkosuohemaa''" (bee ''queen-mother zaŋ n-ti lɛbiginsim'' ) zaŋ n-ti Assin-Basiako din miri Assin-[[Assin Fosu|Fosu]] din be [[Assin North District]] zaŋ n-ti [[Central Region, Ghana]].<ref>{{Cite web |title=GhanaWeb Blog: Nana Ama Mcbrown On Jackie And Nadia |url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/blog.article.php?blog=1603&ID=1000005412 |access-date=2022-10-18 |website=www.ghanaweb.com |archive-date=18 October 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221018151129/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/blog.article.php?blog=1603&ID=1000005412 |url-status=dead }}</ref> Yuuni 2016, o nyɛla ŋun daa kuli o saha waɣala dagɔrili Maxwell Mawu Mensah.<ref>{{cite web |last1=Duah |first1=Kofi |last2=Awen |first2=Ariel |title=Marriage is not easy – Nana Ama McBrown |url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/marriage-not-easy-nana-ama-mcbrown.html |website=Graphic Showbiz |access-date=10 November 2018|date=14 December 2017 }}</ref> Silimiin goli February yuuni 2019 McBrown nyɛla ŋun daa dɔɣi paɣa [[Canadian English|Canada]].<ref>{{cite web |last1=Osafo-Nkansah |first1=Eugene |title=Nana Ama McBrown And Husband Welcome Bouncy Baby Girl |url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201903/377133.php |website=PeaceFMOnline |access-date=8 March 2019 |archive-date=7 November 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211107094303/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201903/377133.php |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/news/nana-ama-mcbrown-welcomes-baby-girl.html#&ts=undefined|website=Graphic Showbiz|access-date=2019-03-23|title=Nana Ama McBrown excites social media with baby news}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nana Ama Mcbrown shows baby's face for the first time as she celebrates her first anniversary|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62655/nana-ama-mcbrown-shows-babys-face-for-the-first.html|last=firm|first=Odartey Lamptey Odartey GH Media House is a new Ghanaian entertainment|website=Modern Ghana|access-date=2020-05-24}}</ref><ref>{{Cite web |last=Mensah |first=Jeffrey |date=2019-05-25 |title=Nana Ama McBrown officially names her daughter in a private ceremony |url=https://yen.com.gh/128155-nana-ama-mcbrown-holds-naming-ceremony-baby-maxin-mawushi-mensah-name.html |access-date=2020-05-24 |website=Yen Ghana}}</ref> ==Selected filmography== <!--A list of some of Nana Ama's popular movies.--> {{div col|colwidth=30em}} *''[[Coming to Africa]]'' (2020) - Akosua *''Nnipa ye bad'' *''[[Side Chick Gang|SideChic Gang]]'' (2018) - Pokua *''Abro Nnye'' (2014) - Julie *''[[He Is Mine]]'' *''Madam Joan'' (2004) - Joan *''[[Nsem Pii]]'' *''[[Kumasi Yonko]] '' (2002) - Yaa Akyaa *''Odo Ntira'' *''Madam Moke'' (2009) *''[[Love Comes Back]]'' *''Kae Dabi'' *''Asoreba'' (2007) *''Wo Nyame som po ni'' *''Alicia'' (2006) - Alicia *''[[Fools Paradise]]'' *''Dea Ade Wo No'' (2008) - Queen Mother *''Girl Connection'' (2008) Vanessa *''Playboy'' *''My Own Mother'' (2007) *''Friday Night'' (2008) - Missy *''Di Asempa (Osofo Maame)'' *''Asabea (The Blind Girl)'' *''Evil Heart'' (2008) - Judith *''The Pastor's Wife'' (2008) - Georgina *''Pastors Club'' *''[[Onyame Tumi]]'' *''I Know My Rights'' *''The End'' *''Onyame ye Onyame'' *''[[John and John]]'' (2017) *''Obidea Aba'' (2005) - Maame Serwaa (snr) *''My Soldier Father'' *''Alhaji Grusa'' *''Agya Koo trotro Driver'' (2012) *''Nana Goes To Mecca'' *''Games of the Heart'' *''That Day'' (2001) *''[[Otan Hunu Kwah]]'' *''[[Aloe Vera (film)|Aloe Vera]]'' *''[[Asantewaa: Battle for the Golden Stool|Asantewaa]]'' * Soantie Pastor {{div col end}} == Honors and awards == McBrown nyɛla ŋun kpɛri sinii nima pam ka nyɛ ŋun deei pina, pina maa shɛŋa nyɛ Best English Actress, Best Actress in a Leading Role, Best Traditional movie and Best Story yuuni 2011 [[Kumawood]] Awards. O nyɛla ŋun daa lahi di favorite Actress yuuni 2016 Ghana Movie Awards mini Eurostar Best Dressed Female Celebrity on the red carpet yuuni 2016 Ghana Movie Awards. O nyɛla ŋun daa lahi di Golden Actress asafihili sinii ni sinii yuli booni ''SideChic Gang'' n-ti [[Golden Movie Awards]] yuuni 2018.<ref>{{Cite web|date=2018-11-02|title=Here's Everything You Probably Didn't Know About Nana Ama McBrown » GhBase•com™|url=https://www.ghbase.com/heres-everything-you-probably-didnt-know-about-nana-ama-mcbrown/|access-date=2021-03-03|website=GhBase|archive-date=15 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211115124349/https://www.ghbase.com/heres-everything-you-probably-didnt-know-about-nana-ama-mcbrown/|url-status=dead}}</ref> Yuuni 2020, o daa deei pini din nyɛ Radio and Television Personality Awards TV Female Entertainment Show Host Of The Year 2019–2020. [https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/From-selling-charcoal-to-street-hawking-The-untold-story-of-McBrown-1892195#google_vignette She] o daa lahi deei TV Female Presenter Of The Year 2019–2020 award.<ref>{{Cite web|title=Full list of 2020 RTP Award winners|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/full-list-of-2020-rtp-award-winners.html|access-date=2020-11-26|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Yuuni 2020 o daa deei pini din nyɛ Outstanding Woman Brand Influencer di niŋsim din daa pahiri ata Ghana Outstanding Women Awards (GOWA).<ref>{{Cite web|last=Agency|first=Ghana News|date=2020-10-17|title=Delay wins big at Verna Ghana Outstanding Women Awards|url=https://newsghana.com.gh/delay-wins-big-at-verna-ghana-outstanding-women-awards/|access-date=2020-10-18|website=News Ghana|language=en-US}}</ref> Silimiin goli March yuuni 2021, o daa deei pini din nyɛ Female Actor of the Year zaŋ n-ti Entertainment Achievement Awards.<ref>{{Cite web|date=2021-03-27|title=Winners of Entertainment Achievement Awards 2021 [Full list]|url=https://citinewsroom.com/2021/03/winners-of-entertainment-achievement-awards-2021-full-list/|access-date=2021-03-29|website=Citinewsroom}}</ref> ==Surgery== Yuuni 2013, o daa nyɛla mɔtoo sarati N1 Highway din be Accra.<ref>{{Cite web |last=Mwendwa |first=Venic |date=2021-09-30 |title=Actress Nana Ama Mcbrown age, children, husband, surgery, latest updates |url=https://yen.com.gh/193889-ghanaian-actress-nana-ama-mcbrown-age-children-husband-surgery-latest-updates.html |access-date=2024-04-10 |website=Yen.com.gh - Ghana news. |language=en}}</ref> Lala sarati ŋɔ daa kɔbi la o nuu. Bɛ daa niŋ o apolasa lala sarati ŋɔ nyaaŋa. O daa lahi apolasa yaha yuuni 2021 tiŋgbani yuli booni Germany ni bɛ mali li niŋ. ==Lihimi m-pahi== *[[McBrown Kitchen]] *''[[Sidechic Gang|SideChic Gang]]'' *[[List of Ghanaian actors]] ==Kundivihira== {{reflist}} ==External links== *{{IMDb name|2747914}} *[http://www.modernghana.com/columnlifestyle/788/16/biography-nana-ama-mcbrown.html Biography- Nana Ama McBrown] {{authority control}} {{DEFAULTSORT:McBrown, Nana Ama}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Category:Living people]] [[Category:Ghanaian film actresses]] [[Category:People from Kumasi]] [[Category:1977 births]] dkr8np8nuc5o1ky9p5f7cr9tedmhudl Grace Nortey 0 28699 146828 92622 2026-08-29T21:39:27Z InternetArchiveBot 118 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 146828 wikitext text/x-wiki {{Bio}} '''Grace Nortey ('''bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli February dahin yina dali yuuni 1937) nyɛla Ghananima kpɛrikpɛrita ŋun nyɛ paɣa ka nyɛ ŋun pahi Ghana telivisa sinii nima .<ref>{{Cite web |title=Glitz top 100 inspirational women – Page 100 – Glitz Africa Magazine |url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/ |access-date=2022-05-28 |language=en-US |archive-date=2021-05-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210526112709/https://www.thestandpoint.com.gh/ |url-status=dead }}</ref> O nyɛla ŋun tooi yirina sinii nima mini kpɛrigu nima yuma ashɛm din gari maa. <ref name="r741">{{cite web | title=Grace Nortey Marks 87th Birthday | website=DailyGuide Network | date=2024-02-05 | url=https://dailyguidenetwork.com/grace-nortey-marks-87th-birthday/ | access-date=2024-08-19}}</ref> == Maŋmaŋ biɛhigu == Nortey nyɛla ŋun mali bihi anu. Grace bia nyɛ Sheila Nortey ka o gba nyɛ kpɛrikpɛrita ŋun nyɛ paɣa. ==Sinii nima== ===sinii=== {| class="wikitable" |- ! Year ! Film ! Role ! Notes |- | 1985 | ''Nana Akoto'' | | |- | 1992 | ''The Other Side of the Rich'' | Mrs. Ampofo | |- | 2006 | ''Frozen Emotion'' | | Direct-to-video |- | 2008 | ''Before My Eyes'' | Wummi | Direct-to-video |- |2009 |''My Sister's honour'' |Mrs. Wills |Drama |- | rowspan="2"|2011 | ''[[Sinking Sands]]'' | Grandma | |- | ''[[Ties That Bind (film)|Ties That Bind]]'' | Church Member | |- | 2015 | ''[[Beasts of No Nation (film)|Beasts of No Nation]]'' | Old Witch Woman | |- |2016 |''Amakye and Dede'' | |Comedy |- | rowspan="2"|2019 | ''P over D'' | Ayorkor | |- | '''95'' | Old Woman | |- |} == Pina == *Best Cameo Actress (Movie: "Adams Apple") - Ghana Movie Awards (2011<ref name=":0" />) *Excellence in Arts - Glitz Women of the Year Honours (2016) *Lifetime Achievement Award - Black Star International Film Festival (BSIFF) Awards (2018) *Legendary Award for Outstanding Contributions: Ghana Actors Entertainment Award (GAEA) - (2020) *Outstanding Contribution to Women's Excellence in The Performing Arts - 3Music Awards Women's Brunch (2021) == Kundivihira == {{reflist}} {{authority control}} {{DEFAULTSORT:Nortey, Grace}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Category:20th-century Ghanaian actresses]] [[Category:Ghanaian television actresses]] [[Category:Living people]] [[Category:Place of birth missing (living people)]] [[Category:1937 births]] bbzn410uzpxszzbl4qujwj225qdgmv6 Edvard Munch 0 30097 146832 145753 2026-08-30T02:33:22Z CommonsDelinker 128 Replacing Edvard_Munch_-_Shore_with_Red_House_-_Google_Art_Project.jpg with [[File:Edvard_Munch_-_Beach_-_Google_Art_Project.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: 3). 146832 wikitext text/x-wiki {{Bio}} {{Short description|Norwegian painter (1863–1944)}} {{For|the film|Edvard Munch (film){{!}}''Edvard Munch'' (film)}} {{Use dmy dates|date=December 2024}} '''Edvard Munch''' ({{IPAc-en|m|ʊ|ŋ|k}} {{Respell|MUUNK}};{{sfn|Wells|2008|p=}} {{IPA-no|ˈɛ̀dvɑɖ ˈmʊŋk|lang|Edvard_Munch_pronunciation.ogg}}; 12 December 1863 – 23 January 1944) o daa nyɛla Norway peenta-peenta. O yuuni 1893 tuuni ''[[The Scream]]'' nyɛla di leei "Western art's" anfooni shɛli niriba ni taɣi deei pam.<ref>{{Cite web|title=Eyiah Kyei Baffour, Biography|url=https://mobile.ghanaweb.com/person/Eyiah-Kyei-Baffour-2461|access-date=2024-12-30|website=mobile.ghanaweb.com|language=en}}</ref> [[File:Edvard Munch - Evening. Melancholy - MM.M.00058 - Munch Museum.jpg|thumb|''[[Melancholy (Munch)|Melancholy]]'', 1891, oil, pencil and crayon on canvas, 73 × 101&nbsp;cm, [[Munch Museum]], Oslo]] [[File:Edvard Munch im Lindeschen Garten, Lübeck 1902.jpg|thumb|Munch in 1902, in the garden of his patron [[Max Linde]] in [[Lübeck]]; in the background is a cast of [[Auguste Rodin]]'s sculpture ''[[The Age of Bronze]]'']] <blockquote></blockquote> [[File:Edvard Munch - Madonna - Google Art Project.jpg|thumb|Although it is a highly unusual representation, [[Madonna (Edvard Munch)|this painting]] might be of the [[Mary (mother of Jesus)|Virgin Mary]]. Whether the painting is specifically intended as a representation of Mary is disputed. Munch used more than one title, including both ''Loving Woman'' and ''Madonna''.{{sfn|Bischoff|2000|p=42}}{{efn|Munch is not famous for religious artwork and was not known as a Christian. The affinity to Mary might be intended nevertheless, as an emphasis on the beauty and perfection of his friend [[Dagny Juel-Przybyszewska]], the model for the work, and an expression of his worship of her as an ideal of womanhood.{{sfn|Gerner|1993|p=}}<small>(1894, oil on canvas, {{cvt|90|×|68|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo)</small>}}]] [[File:Thuringian Forest by Edvard Munch, Dallas Museum of Art.jpg|thumb|300x300px|''From Thuringerwald'', 1905, oil on canvas. The work depicts a sinuous cut through the forest with a fleshy earth that harkens back to a physical connection to the viewer.]] [[File:Edvard Munch - The sick child (1907) - Tate Modern.jpg|right|thumb|''[[The Sick Child (Munch)|The Sick Child]]'' (1907)]] [[File:Aase and Harald Nørregaard.jpeg|thumb|[[Harald Nørregaard]] (with his wife, painted by Munch in 1899, [[National Gallery (Norway)|National Gallery]]) was one of Munch's closest friends since adolescence, and his adviser and lawyer.{{sfn|Thiis|1933|p=279}}]] [[File:Une des salles du musée Munch (Oslo) (4857491003).jpg|thumb|300px|[[Munch Museum]], Oslo]] [[File:Atelier de restauration du musée Munch (Oslo) (4858110206).jpg|thumb|300px|Munch Museum, Oslo]] {{Quote box |width=200px |align=right |quoted=true |bgcolor=#FFFFF0 |salign=right |quote = <poem>From my rotting body, flowers shall grow and I am in them and that is eternity.</poem> |source = Edvard Munch{{sfn|Thompson|Sorvig |2008|p=30}} }} ==Tuun-zuɣuri== [[File:La salle Munch dans lhôtel de ville dOslo (4853547949).jpg|thumb|300px|''Life'' by Munch, at the [[Rådhuset]] (City Hall) in Oslo. The room is called ''The Munch room''.]] {{main|List of paintings by Edvard Munch}} * 1885–1886: ''[[The Sick Child (Munch)|The Sick Child]]'' * 1892: ''[[:File:Evening on Karl Johan Street.jpg|Evening on Karl Johan]]'' * 1893: ''[[The Scream]]'' * 1894: ''[[Ashes (Munch)|Ashes]]'' * 1894: ''Despair'' * 1894: ''Woman in Three Stages'' * 1894–1895: ''[[Madonna (Edvard Munch)|Madonna]]'' * 1894–1896: ''[[Melancholy (Munch)|Melancholy]]'' * 1895: ''[[Puberty (Munch painting)|Puberty]]'' * 1895: ''[[Self-Portrait with Cigarette]]'' * 1895: ''Death in the Sickroom'' * 1899–1900: ''The Dance of Life'' * 1899–1900: ''The Dead Mother'' * 1903: ''Village in Moonlight'' * 1940–1942: ''[[Self-Portrait. Between the Clock and the Bed.]]'' ==Tuun'shɛŋa== <gallery widths="140" heights="140" mode="packed"> File:Edvard Munch - Ashes (1895).jpg|''[[Ashes (Munch)|Ashes]]'', 1894, oil on canvas, {{cvt|120.5|×|141|cm|in|frac=4}}. [[National Gallery of Norway|Nasjonalgalleriet]], Oslo File:Edvard Munch - The dance of life (1899-1900).jpg|alt=The Dance of Life, 1899–1900, oil on canvas, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}126&nbsp;cm × 191&nbsp;cm (49+1⁄2 in × 75 in), Nasjonalgalleriet, Oslo|''[[The Dance of Life (painting)|The Dance of Life]]'', 1899–1900, oil on canvas, {{cvt|49+1/2|×|75|in|cm|0|order=flip}}, [[National Gallery of Norway|Nasjonalgalleriet]], Oslo File:Edvard Munch - At the Roulette Table in Monte Carlo - Google Art Project.jpg|alt=At the Roulette Table in Monte Carlo, 1892, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}74.5&nbsp;cm × 116&nbsp;cm (29+1⁄4 in × 45+3⁄4 in), Munch Museum, Oslo|''At the Roulette Table in Monte Carlo'', 1892, {{cvt|74.5|×|116|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Death in the Sickroom - Google Art Project.jpg|alt=Death in the Sickroom, 1893, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}134&nbsp;cm × 160&nbsp;cm (52+3⁄4 in × 63 in), Munch Museum, Oslo|''Death in the Sickroom'', 1893, {{cvt|134|×|160|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Starry Night (1893 Getty).jpg|alt=Starry Night, 1893, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}135.6&nbsp;cm × 140&nbsp;cm (53+1⁄2 in × 55 in), J. Paul Getty Museum|''[[Starry Night (Munch)|Starry Night]]'', 1893, {{cvt|135.6|×|140|cm|in|frac=4}}, [[J. Paul Getty Museum]] File:Edvard Munch - Anxiety - Google Art Project.jpg|alt=Anxiety, 1894, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}94&nbsp;cm × 74&nbsp;cm (37 in × 29+1⁄4 in), Munch Museum, Oslo|''[[Anxiety (Munch)|Anxiety]]'', 1894, {{cvt|94|×|74|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Despair Edvard Munch 1894.jpeg|alt=Despair, 1894, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}92&nbsp;cm × 72.5&nbsp;cm (36+1⁄4 in × 28+1⁄2 in), Munch Museum, Oslo|''Despair'', 1894, {{cvt|92|x|72.5|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Vampire (1895) - Google Art Project.jpg|alt=Love and Pain (Vampire), 1895, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}91&nbsp;cm × 109&nbsp;cm (35+3⁄4 in × 43 in), Munch Museum, Oslo|''[[Vampire (Edvard Munch)|Love and Pain (Vampire)]]'', 1895, {{cvt|91|×|109|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Munch deathSickroom.jpg|''Death in the Sickroom'', {{circa|1895}}, oil on canvas, {{cvt|59|×|66|in|cm|0|order=flip}}, [[National Gallery (Norway)|Nasjonalgalleriet]], Oslo File:Edvard Munch - Separation - Google Art Project.jpg|alt=Separation, 1896, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}96&nbsp;cm × 127&nbsp;cm (37+3⁄4 in × 50 in), Munch Museum, Oslo|''Separation'', 1896, {{cvt|96|×|127|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - The Voice , Summer Night - Google Art Project.jpg|alt=The Voice / Summer Night, 1896, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}90&nbsp;cm × 119&nbsp;cm (35+1⁄2 in × 46+3⁄4 in), Munch Museum, Oslo|''The Voice / Summer Night'', 1896, {{cvt|90|×|119|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Red and White - Google Art Project.jpg|alt=Red and White, 1899–1900, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}93&nbsp;cm × 129&nbsp;cm (36+1⁄2 in × 50+3⁄4 in), Munch Museum, Oslo|''Red and White'', 1899–1900, {{cvt|93|×|129|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Golgotha (1900).jpg|''Golgotha'', 1900, oil on canvas, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Kiss IV - Google Art Project.jpg|alt=Kiss IV, 1902, woodcut print on wood, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}47&nbsp;cm × 47&nbsp;cm (18+1⁄2 in × 18+1⁄2 in), Munch Museum, Oslo|''Kiss IV'', 1902, woodcut print on wood, {{cvt|47|×|47|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Four Girls in Åsgårdstrand - Google Art Project.jpg|alt=Four Girls in Åsgårdstrand, 1903, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}87&nbsp;cm × 111&nbsp;cm (34+1⁄4 in × 43+3⁄4 in), Munch Museum, Oslo|''Four Girls in Åsgårdstrand'', 1903, {{cvt|87|×|111|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - The Brooch. Eva Mudocci - Google Art Project.jpg|''The Brooch, Eva Mudocci'', 1903, lithograph print on paper, {{cvt|76|×|53.2|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Friederich Nietzsche.jpg|''Portrait of [[Friedrich Nietzsche]]'', 1906, [[Thiel Gallery]], Stockholm File:Edvard Munch - Jealousy - Google Art Project.jpg|alt=Jealousy, 1907, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}75&nbsp;cm × 98&nbsp;cm (29+1⁄2 in × 38+1⁄2 in), Munch Museum, Oslo|''Jealousy'', 1907, {{cvt|75|×|98|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - The Sun - Google Art Project.jpg|alt=The Sun, 1910–1911, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}450&nbsp;cm × 772&nbsp;cm (177+1⁄4 in × 304 in), Munch Museum, Oslo|''The Sun'', 1910–1911, {{cvt|450|×|772|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Galloping Horse - Google Art Project.jpg|alt=Galloping Horse, 1910–12, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}148&nbsp;cm × 120&nbsp;cm (58+1⁄4 in × 47+1⁄4 in), Munch Museum, Oslo|''Galloping Horse'', 1910–12, {{cvt|148|×|120|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - The Yellow Log - Google Art Project.jpg|alt=The Yellow Log, 1912, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}129.5&nbsp;cm × 159.5&nbsp;cm (51 in × 62+3⁄4 in), Munch Museum, Oslo|''The Yellow Log'', 1912, {{cvt|129.5|×|159.5|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Workers on their Way Home - Google Art Project.jpg|alt=Workers on their Way Home, 1913–14, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}227&nbsp;cm × 201&nbsp;cm (89+1⁄4 in × 79+1⁄4 in), Munch Museum, Oslo|''Workers on their Way Home'', 1913–14, {{cvt|227|×|201|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo </gallery> === Nudes === <gallery mode="packed" heights="160"> File:Edvard Munch - The Hands (1893).jpg|''The Hands'', 1893, oil on canvas, 91 x 77&nbsp;cm, [[Munch Museum]], Oslo File:Puberty (1894-95) by Edvard Munch.jpg|''[[Puberty (Munch painting)|Puberty]]'', 1894–1895, oil on canvas, 151.5 x 110&nbsp;cm, [[National Gallery (Norway)]] File:Edvard Munch, Lady from the sea.jpg|alt=Lady From the Sea (detail), 1896, oil on canvas. .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}100&nbsp;cm × 320&nbsp;cm (39+1⁄2 in × 126 in)|''Lady From the Sea'' (detail), 1896, oil on canvas. {{cvt|39+1/2|×|126|in|cm|0|order=flip}} File:Edvard Munch - Metabolism - Google Art Project.jpg|alt=Metabolism, 1898–1899, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}172&nbsp;cm × 142&nbsp;cm (67+3⁄4 in × 56 in), Munch Museum, Oslo|''Metabolism'', 1898–1899, {{cvt|172|×|142|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:MunchDerToddesMarat1907.JPG|''Death of Marat I'' 1907, 150 x 199&nbsp;cm, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Bathing Men (Ateneum).jpg|''Bathing Men'', 1907–1908, oil on canvas, 206 x 227.5&nbsp;cm, [[Ateneum]], [[Helsinki]] File:Edvard Munch, Gråtende kvinne.JPG|''Weeping Woman'', 1907–1909, oil on canvas, private collection File:'Morning Yawn' by Edvard Munch, 1913, Bergen Kunstmuseum.JPG|''[[Morning Yawn]]'', 1913, oil on canvas, 108 × 98&nbsp;cm, Art Museums of Bergen File:Edvard Munch - Weeping Nude - Google Art Project.jpg|alt=Weeping Nude, 1913–1914, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}110&nbsp;cm × 135&nbsp;cm (43+1⁄4 in × 53+1⁄4 in), Munch Museum, Oslo|''Weeping Nude'', 1913–1914, {{cvt|110|×|135|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Model by the Wicker Chair.jpeg|''[[Model by the Wicker Chair]]'', 1919–1921, oil on canvas, 122.5 × 100&nbsp;cm, [[Munch Museum]], Oslo </gallery> ===Self-portraits=== ==== See also: [[Self-portraiture]] ==== <gallery widths="140" heights="160" mode="packed"> File:Edvard Munch - Self-Portrait - Google Art Project (533070).jpg|alt=Self-Portrait, 1882, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}26&nbsp;cm × 19&nbsp;cm (10+1⁄4 in × 7+1⁄2 in), Munch Museum, Oslo|''Self-Portrait'', 1882, {{cvt|26|×|19|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Self-Portrait in Hell - Google Art Project.jpg|alt=Self-Portrait in Hell, 1903, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}82&nbsp;cm × 66&nbsp;cm (32+1⁄4 in × 26 in), Munch Museum, Oslo|''Self-Portrait in Hell'', 1903, {{cvt|82|×|66|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Self-Portrait with Brushes - Google Art Project.jpg|alt=Self-Portrait with Brushes, 1904, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}197&nbsp;cm × 91&nbsp;cm (77+1⁄2 in × 35+3⁄4 in), Munch Museum, Oslo|''Self-Portrait with Brushes'', 1904, {{cvt|197|×|91|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Self-Portrait with a Bottle of Wine - Google Art Project.jpg|alt=Self-Portrait with a Bottle of Wine, 1906, .mw-parser-output .frac{white-space:nowrap}.mw-parser-output .frac .num,.mw-parser-output .frac .den{font-size:80%;line-height:0;vertical-align:super}.mw-parser-output .frac .den{vertical-align:sub}.mw-parser-output .sr-only{border:0;clip:rect(0,0,0,0);clip-path:polygon(0px 0px,0px 0px,0px 0px);height:1px;margin:-1px;overflow:hidden;padding:0;position:absolute;width:1px}110&nbsp;cm × 120&nbsp;cm (43+1⁄4 in × 47+1⁄4 in), Munch Museum, Oslo|''Self-Portrait with a Bottle of Wine'', 1906, {{cvt|110|×|120|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Self-Portrait with the Spanish Flu (1919).jpg|''Self-Portrait with the Spanish Flu'', 1919, oil on canvas, 150 x 131&nbsp;cm, [[National Gallery (Norway)]] File:Edvard Munch, Selvportrett. Mellom klokken og sengen.JPG|''[[Self-Portrait. Between the Clock and the Bed.]]'' c. 1940–1943, [[Munch Museum]], Oslo </gallery> ===Landscapes=== <gallery widths="140" heights="140" mode="packed"> File:SmallLakewithBoatMunch.jpg|''Small Lake with Boat'', 1880, oil on paper on board, 12 x 18&nbsp;cm, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - From Sandviken (c. 1882).jpg|''From Sandviken'', {{circa|1882}}, oil on cardboard, 20 x 25&nbsp;cm, Flaten Art Museum File:Fra Saxegårdsgate - Edvard Munch.jpg|''From Saxegårdsgate'', {{circa|1882}}, oil on canvas, [[Lillehammer Art Museum]], Lillehammer File:Sketch for 'Ashes' by Edvard Munch, Bergen Kunstmuseum.JPG|''Sketch for 'Ashes' '', 1894, oil on canvas, Bergen Kunstmuseum File:Edvard Munch - Train Smoke - Google Art Project.jpg|''Train Smoke'', 1900, {{cvt|84|×|109|cm|in|frac=4}}, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Beach - Google Art Project.jpg|''Shore with Red House'', 1904, oil on canvas, 69 × 109&nbsp;cm, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch, 1918, Coastal Landscape, oil on canvas, 120.9 x 160 cm, Kunstmuseum Basel.jpg|''Landscape at the Sea'', 1918, oil on canvas, 120.9 x 160, [[Kunstmuseum Basel]] File:Edvard Munch, 1922, Starry Night, Munch Museum, Oslo.jpg|''Starry Night'', 1922–1924, oil on canvas, 120.5 x 100&nbsp;cm, [[Munch Museum]], Oslo File:'Winter Night, Ekely' by Edvard Munch, 1930-31.JPG|''Winter Night, Ekely'', 1930–1931, oil on canvas </gallery> ===Photographs=== <gallery widths="140" heights="140" mode="packed"> File:Edvard Munch - Self-Portrait at 53 Am Strom in Warnemünde - Google Art Project (cropped).jpg|''Self-Portrait at 53 Am Strom in Warnemünde'', 1907, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Edvard Munch at the Beach in Warnemünde - Google Art Project.jpg|''Edvard Munch at the Beach in Warnemünde'', 1907, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Self-Portrait “à la Marat” - Google Art Project.jpg|''Self-Portrait "à la Marat"'', 1908–09, [[Munch Museum]], Oslo File:Edvard Munch - Self-Portrait Somewhere on the Continent I - Google Art Project.jpg|''Self-Portrait Somewhere on the Continent I'', 1906, [[Munch Museum]], Oslo File:Portrett av Edvard Munch, 26 år gammel.jpg|Portrait at 26 years File:Portrait photographique dEdvard Munch (4865295519).jpg|Portrait of Edvard Munch 1902 File:Portrett av Edvard Munch.jpg|Portrait of Edvard Munch File:Edvard Munch 1912.jpg|Munch in 1912 File:Edvard Munch - Rosa Meissner at the Hotel Rohn in Warnemünde - Google Art Project.jpg|''Rosa Meissner at the Hotel Rohn in Warnemünde'', 1907, photograph, [[Munch Museum]], Oslo </gallery> ==Lihi pahi== * ''[[Edvard Munch (film)|Edvard Munch]]'', a 1974 biographical film * [[List of claims for restitution for Nazi-looted art]] ==Notes== {{notelist|refs= {{efn|name=NIH20163|{{cite web |title=Borderline Personality Disorder |url=http://www.nimh.nih.gov/health/topics/borderline-personality-disorder/index.shtml |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20160322130612/http://www.nimh.nih.gov/health/topics/borderline-personality-disorder/index.shtml |archive-date=22 March 2016 |access-date=16 March 2016 |website=NIMH}}}} }} ==Kundivihira== ===Citations=== {{Reflist|2|refs= <ref name="TaurisBlog">{{cite web |url=http://theibtaurisblog.com/2012/08/06/the-graphic-works-and-prints-of-edvard-munch/ |title=The Graphic Works and Prints of Edvard Munch |website=I. B. Tauris Blog |date=6 August 2012 |access-date=11 January 2016 |archive-date=13 January 2016 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160113004242/http://theibtaurisblog.com/2012/08/06/the-graphic-works-and-prints-of-edvard-munch/ |url-status=live }}</ref> <ref name="KODE">{{cite web |url=http://kodebergen.no/en/exhibitions/nikolai-astrup |title=Nikolai Astrup |website=KODE |publisher=Art Museums of Bergen. |date=11 January 2016 |access-date=11 January 2016 |archive-date=4 March 2016 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304141514/http://kodebergen.no/en/exhibitions/nikolai-astrup |url-status=live }}</ref> <ref name="YT">{{YouTube|id=37eQXuinlwA|title=Crown Princess Mette-Marit opens Munch exhibition}}. 11 February 2012. Retrieved 16 June 2013.</ref> }} === General sources === {{refbegin|2|indent=yes}} *{{cite book|title=Edvard Munch: The Life of a Person with Borderline Personality as Seen Through His Art|trans-title=Edvard Munch, et livsløb af en grænsepersonlighed forstået gennem hans billeder|isbn=978-8798352419| last = Aarkrog |first=T |year=1990|publisher=Lundbeck Pharma A/S|location=Danmark}} * {{cite book |last=Altern |first=Arne |date=1961 |entry=Tanker omkring et nedrevet hus |title=St. Hallvard}} * {{cite book |editor-last=Berman |editor-first=Patricia G. |date=1986 |title=Edvard Munch: Mirror Reflections |location=West Palm Beach, FL |publisher=Norton Gallery & School of Art |oclc=757178143}} * {{cite book |last=Bernau |first=Nikolaus |entry=Wo hing Munchs ''Lebens-Fries''? Zu dem Bau der Kammerspiele und ihrem berühmtesten Schmuck |editor1-first=Roland |editor1-last=Koberg |editor2-first=Bernd |editor2-last=Stegemann |editor3-first=Henrike |editor3-last=Thomsen |title=Blätter des Deutschen Theaters |publisher=Max Reinhard, Das Deutsche Theater |location=Berlin |date=2005 }} * {{cite book |last=Bischoff |first=Ulrich |url=https://books.google.com/books?id=ETahibk334cC&pg=PA43 |title=Edvard Munch: 1863–1944 |publisher=Taschen |date=2000 |isbn=3-8228-5971-0 |access-date=28 December 2019 |archive-date=24 October 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211024182555/https://books.google.com/books?id=ETahibk334cC&pg=PA43 |url-status=live}} * {{cite book |last=Chipp |first=Herschel B. |title=Theories of Modern Art: A Source Book by Artists and Critics |url=https://archive.org/details/theoriesofmodern00chip |url-access=registration |year=1968 |publisher=[[University of California Press]] |location=Berkeley, CA |isbn=0-520-05256-0 |page=[https://archive.org/details/theoriesofmodern00chip/page/114 114]}} * {{cite book |last=Eggum |first=Arne |title=Edvard Munch: Paintings, Sketches, and Studies |url=https://books.google.com/books?id=bxjqAAAAMAAJ |editor-last=Munch |editor-first=Edvard |publisher=[[C.N. Potter]] |location=New York, NY |year=1984 |pages=305 |isbn=0-517-55617-0 |access-date=20 August 2019 |archive-date=4 June 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210604012837/https://books.google.com/books?id=bxjqAAAAMAAJ |url-status=live }} * {{cite book |last=Faerna |first=José María |title=Munch |publisher=Harry N. Abrams |location=New York, NY |year=1995 |isbn=0-8109-4694-7 |page=[https://archive.org/details/munch00munc/page/16 16] |url-access=registration |url=https://archive.org/details/munch00munc/page/16 }} * {{cite book |last=Gerner |first=Cornelia |title=Die "Madonna" in Edvard Munchs Werk – Frauenbilder und Frauenbild im ausgehenden 19. Jahrhundert |publisher=Knut Brynhildsvoll, Literaturverlag Norden Mark Reinhard, Morsbach |date=1993 |isbn=978-3-927153-40-0}} * {{cite news |last=Gibbs |first=Walter |date=10 March 2005 |title=Arts, Briefly; Munch Theft Confessions |work=The New York Times |url=https://www.nytimes.com/2005/03/10/arts/arts-briefly-munch-theft-confessions.html |access-date=4 March 2010 |archive-date=22 June 2011 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110622003854/http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9D03EFD7163CF933A25750C0A9639C8B63 |url-status=live }} * {{cite news |last=Jones |first=Jonathan |date=12 November 2013 |title=Why Francis Bacon Deserves to Beat The Scream's record-breaking Pricetag |url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2013/nov/12/francis-bacon-triptych-lucian-freud-auction |access-date=18 May 2014 |newspaper=the Guardian |archive-date=12 October 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141012230252/http://www.theguardian.com/artanddesign/2013/nov/12/francis-bacon-triptych-lucian-freud-auction |url-status=live}} * {{cite book |editor-last=MacDonald |editor-first=Margaret F. |year=2003 |title=Whistler's Mother: An American Icon |url=https://archive.org/details/whistlersmothera0000unse |url-access=registration |location=Burlington, VT |publisher=Lund Humphries |isbn=0-85331-856-5}} * {{cite book |last=Morehead |first=Allison |chapter=Hands, Dissection, and Embodied Seeing: Strindberg and Munch |date=2019 |title=August Strindberg and Visual Culture: The Emergence of Optical Modernity in Image, Text and Theatre |publisher=Bloomsbury |isbn=978-1-5013-3800-7 |editor1-first=Jonathan |editor1-last=Schroeder |editor2-first=Anna |editor2-last=Westerstahl Stenport |editor3-first=Eszter |editor3-last=Szalczer |doi=10.5040/9781501338038.ch-002 |s2cid=192530363}} * {{cite book |first=Edvard |last=Munch |editor-last=Holland |editor-first=J. Gill |year=2005 |title=The Private Journals of Edvard Munch: We Are Flames Which Pour Out of the Earth |url=https://archive.org/details/privatejournalso0000munc |publisher=University of Wisconsin Press |location=Madison, WI |isbn=0-299-19814-6}} * {{cite book |last=O'Neill |first=Amanda |title=The Life and Works of Munch |url=https://archive.org/details/lifeworksofemunc0000onei |publisher=Parragon Book Service |location=Bristol |year=1996 |isbn=0-7525-1690-6 }} * {{cite book |last=Prideaux |first=Sue |title=Edvard Munch: Behind the Scream |year=2005 |publisher=Yale University Press |location=New Haven, CT |isbn=978-0-300-12401-9 |author-link=Sue Prideaux |url=https://archive.org/details/edvardmunchbehin00prid |url-access=registration}} * {{cite book |last=Thiis |first=Jens |author-link=Jens Thiis |title=Edvard Munch og hans samtid. Slekten, livet og kunsten, geniet |url=https://books.google.com/books?id=u3BHAQAAIAAJ |year=1933 |publisher=Gyldendal |location=Oslo |oclc=637507959 |access-date=12 September 2019 |archive-date=1 August 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200801100739/https://books.google.com/books?id=u3BHAQAAIAAJ |url-status=live}} * {{cite book |last1=Thompson |first1=J. William |title=Sustainable Landscape Construction: A Guide to Green Building Outdoors |url=https://archive.org/details/sustainablelands0000thom_r4o9 |year=2008 |publisher=Island Press |edition=2nd |location=Washington, DC |isbn=978-1-59726-142-5 |last2=Sorvig |first2=Kim}} * {{Cite news |last=Thorpe |first=Vanessa |date=7 April 2019 |title=Edvard Munch 'reunited' with fiancée for British Museum show |url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2019/apr/07/edvard-munch-portrait-fiance-british-museum |work=The Observer |access-date=8 April 2019 |language=en-GB |issn=0029-7712 |archive-date=7 April 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190407232941/https://www.theguardian.com/artanddesign/2019/apr/07/edvard-munch-portrait-fiance-british-museum |url-status=live}} * {{cite news |first=Carol |last=Vogel |date=17 September 2012 |title=Munch's 'Scream' to Hang for Six Months at MoMA |url=https://www.nytimes.com/2012/09/18/arts/design/munchs-scream-to-hang-for-six-months-at-moma.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20161223235533/http://www.nytimes.com/2012/09/18/arts/design/munchs-scream-to-hang-for-six-months-at-moma.html?hpw |url-status=live |work=The New York Times |access-date=15 February 2017 |archive-date=23 December 2016}} * {{cite book |last=Wells |first=John |author-link=John C. Wells |date=2008 |title=Longman Pronunciation Dictionary |url=https://archive.org/details/longmanpronuncia0000unse |publisher=Pearson Longman |edition=3rd |isbn=978-1-4058-8118-0}} *{{cite journal | last = Wylie |first=H.W. | title = Edvard Munch | journal = The American Imago; A Psychoanalytic Journal for the Arts and Sciences | volume = 37 | issue = 4 | pages = 413–443 | year = 1980 | pmid = 7008567 | url = https://www.jstor.org/stable/26303797 | publisher = [[Johns Hopkins University Press]] | jstor = 26303797 }} {{refend}} == Further reading == {{refbegin|2|indent=yes}} * {{cite book|editor1-last=Black|editor1-first=Peter|editor2-last=Bruteig|editor2-first=Magne |title=Edvard Munch: Prints|url=https://archive.org/details/edvardmunch0000pete|year=2009|publisher=Philip Wilson|location=London|isbn=978-0-85667-677-2}} Catalogue of exhibition at the Hunterian Museum and Art Gallery, University of Glasgow and the National Gallery of Ireland, Dublin. * {{cite journal|last=Clarke |first=Jay |date=2014 |title=Munch on Paper |journal=Print Quarterly |volume=31 |pages=237–243}} * {{cite book|last=Dolnick|first=Edward|title=The Rescue Artist: A True Story of Art, Thieves, and the Hunt for a Missing Masterpiece|url=https://archive.org/details/rescueartist0000edwa|year=2005|publisher=HarperCollins Publishers|location=New York, NY|isbn=0-06-053118-5|author-link=Edward Dolnick}} Recounts the 1994 theft of ''The Scream'' from Norway's National Gallery in Oslo, and its eventual recovery * {{cite book|title=Munch: His Life and Work|url=https://archive.org/details/munchhislifework0000hell_s3g1|year=1984|publisher=Murray|location=London|editor-last=Heller|editor1-first=Reinhold|isbn=0-7195-4116-6}} * {{cite news |last1=Kerr |first1=Caroline V. |author-link1=Caroline V. Kerr |last2= |first2= |author-link2= |last3= |first3= |author-link3= |last4= |first4= |author-link4= |last5= |first5= |author-link5= |display-authors= |author-mask= |name-list-style= |date= |year= |orig-date= |title=Edvard Munch: Exhibition of His Work in Berlin Reveals Three Periods |script-title= |trans-title= |url=https://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1927/04/17/106922152.html?pageNumber=173 |url-status= |format= |editor1-last= |editor1-first= |editor1-link= |editor2-last= |editor2-first= |editor2-link= |editor3-last= |editor3-first= |editor3-link= |editor4-last= |editor4-first= |editor4-link= |editor5-last= |editor5-first= |editor5-link= |display-editors= |department= |work=[[The New York Times]]|type= |series= |language=English |volume= |issue= |edition= |location= |publication-date=17 April 1927 |agency= |page=173 |pages= |at= |no-pp= |arxiv= |asin= |bibcode= |doi= |isbn= |issn= |jfm= |jstor= |lccn= |mr= |oclc= |ol= |osti= |pmc= |pmid= |rfc= |ssrn= |zbl= |id= |archive-url= |archive-date= |access-date=10 August 2024 |via= |url-access= |quote= |trans-quote= }} * {{cite journal|last=Morehead |first=Allison |date=2014 |title=Lithographic and Biological Error in Edvard Munch's ''Women in the Hospital'' |journal=Print Quarterly |volume=31 |pages=308–315}} * {{cite book|last=Schiefler|first=Gustav|title=Verzeichnis des Graphischen Werks Edvard Munchs bis 1906|url=https://archive.org/details/gri_33125010866610|year=1907|publisher=B. Cassirer|location=Berlin|oclc=39789318|language=de}} * {{cite book|last=Schiefler|first=Gustav|title=Das Graphische Werk von Edvard Munch: 1906–1926|year=1927|publisher=Euphorion Verlag|location=Berlin|oclc=638113186|language=de}} * {{cite book|last=Woll|first=Gerd|title=Edvard Munch: Complete Paintings: Catalogue Raisonné|year=2009|publisher=Thames & Hudson|location=London|isbn=978-0-500-09345-0|volume=4}} {{refend}} ==External links== {{Commons}} {{Wikiquote}} * {{MoMA artist|4164}} * [http://www.thehindu.com/opinion/op-ed/oslo-goes-high-on-old-munch/article4775730.ece Oslo goes high on Old Munch] * [http://abcgallery.com/M/munch/munch.html Munch at Olga's Gallery] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070831104129/http://www.abcgallery.com/M/munch/munch.html |date=31 August 2007 }}—large online collection of Munch's works (over 200 paintings) * [http://www.artcyclopedia.com/artists/munch_edvard.html Munch at artcyclopedia] * [http://www.wikigallery.org/wiki/artist36535/Edvard-Munch/page-1 Edvard Munch at WikiGallery.org] * [http://www.moreeuw.com/histoire-art/exposition-munch-pompidou.htm Exhibition "Edvard Munch L'oeil moderne"—Centre Pompidou, Paris 2011] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210420045040/http://www.moreeuw.com/histoire-art/exposition-munch-pompidou.htm |date=20 April 2021 }} * [http://samling.nasjonalmuseet.no/en/folder/34 Edvard Munch at Norway's National Museum of Art, Architecture and Design] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20190325040146/http://samling.nasjonalmuseet.no/en/folder/34 |date=25 March 2019 }} {{Edvard Munch}} {{Post-Impressionism}} {{Authority control (arts)}} {{DEFAULTSORT:Munch, Edvard}} [[Category:Edvard Munch| ]] [[Category:1863 births]] [[Category:1944 deaths]] [[Category:19th-century Norwegian male artists]] [[Category:19th-century Norwegian painters]] [[Category:20th-century male artists]] [[Category:20th-century Norwegian painters]] [[Category:Art Nouveau painters]] [[Category:Burials at the Cemetery of Our Saviour]] [[Category:Expressionist painters]] [[Category:Norwegian male painters]] [[Category:People from Løten]] [[Category:Symbolist painters]] [[Category:Pastel artists]] 1v8g4n78vcw2vn62k4y45vg4ct0gffu Francisca Ashietey-Odunton 0 30657 146827 117945 2026-08-29T21:30:39Z InternetArchiveBot 118 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 146827 wikitext text/x-wiki {{Bio}} '''Francisca Ashietey-Odunton''' ({{nee}} Ashietey) nyɛla [[Ghana]] lahabali tira, televisor, broadcaster nti pahi diplomat. Ŋuna n daa n nyɛ bɛ ni n boli so ni Acting Director-General n-ti [[Ghana Broadcasting Corporation]] ka daa lahi n-nyɛ ''Ghana ambassador'' n-ti Turkey tum yuuni 2021 la. Tɔ amaa pɔi ni ŋɔ, o daa na nyɛla ''Ghana's High Commissioner'' n-ti Kenya bin din gbaai yuuni 2017 la puuni hali ni yuuni 2021 puuni.<ref name="FRANCISCA">Graphic Ghana,[https://www.graphic.com.gh/news/general-news/gbc-s-francisca-ashitey-odunton-appointed-high-commissioner-to-kenya.html "GBC's Francisca Ashitey-Odunton appointed High Commissioner to Kenya"], Graphic Online, 03 August 2017.</ref><ref>{{cite web |title=Former newscaster appointed acting D-G of GBC |url=http://pulse.com.gh/news/francisca-ashietey-odunton-former-newscaster-appointed-acting-d-g-of-gbc-id4748430.html |accessdate=20 August 2016 |website=pulse ghana |publisher= |access-date=12 March 2025 |archive-date=20 June 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180620015426/http://www.pulse.com.gh/news/francisca-ashietey-odunton-former-newscaster-appointed-acting-d-g-of-gbc-id4748430.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |title=Glitz top 100 inspirational women – Page 100 – Glitz Africa Magazine |url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/ |access-date=2022-05-28 |language=en-US |archive-date=2021-05-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210526112709/https://www.thestandpoint.com.gh/ |url-status=dead }}</ref> ==O piligu biɛhigu == Francisca Ashietey daa n chaŋla [[Aburi Girls' Senior High School]] puuni n ti niŋ o bɛ ni n boli shɛli ni ''Ordinary'' mini ''Advanced Level Certificates'' nima. O daa lahi nyɛla ŋun n chaŋ [[Kwame Nkrumah University of Science and Technology]] puuni n ti niŋ o bɔhimbu ka daa n ti yina ni Bachelors of Arts degree Social Sciences puuni ka o bɔhimbu yaa daa lee n dahi English puuni.<ref name=":0">{{Cite web |date=2021-03-01 |title=The Ambassador {{!}} Ghana Embassy - Ankara, Turkey |url=https://ghanaembassy-turkey.com/mission/ambassador/ |access-date=2024-08-31 |language=en-US |archive-date=2024-08-31 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240831111433/https://ghanaembassy-turkey.com/mission/ambassador/ |url-status=dead }}</ref> O nyɛla ''barrister'' law puuni ka mali di baŋsim yuun'pia ni ayɔbu. O nyɛla Ghana Bar nima ni daa n boli so saha shɛli o ni daa n niŋ o LLB n naagi [[Ghana School of Law]] puuni ka daa n yina yuuni 1997 puuni la. O nyɛla ŋun daa n deegi o master's degree ''media'' mini ''communication'' puuni n yina [[London School of Economics]] puuni. O daa lahi n chaŋmi n ti bo bɔhimbu certificate ''human rights/international cooperation'' puuni [[United Nations University]] din n be [[Tokyo]], [[Japan]] la puuni n yina.<ref>{{cite web |title=Francisca Ashitey competent for GBC job – Kate Addo |url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/regional/Francisca-Ashitey-competent-for-GBC-job-Kate-Addo-424068 |accessdate=20 August 2016 |website= |publisher=GhanaWeb}}</ref> == Kundivihira == cl20shb7uqxapqko3ff8af08uwn58m5 Doxycycline 0 32635 146850 122332 2026-08-30T08:40:29Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146850 wikitext text/x-wiki '''Doxycycline''' nyɛla tila' shɛli din nye ''antibiotic'' ka tibiri dɔri shɛŋa binnɛma ban nye ''bacteria'' la ni tahiri shɛŋa na n ti pahi binnɛma shɛŋa ban nye ''parasites'' la<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Doxycycline calcium|url=https://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=Aug 18, 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923232739/http://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|archive-date=23 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Di nyɛla din tibiri dɔriti kamani ''bacterial pneuminia'', ''acne'', ''chlamydia infections'', tuuli ''lyme'' doro, tiri ka nyɛri a, ''typhus'' n ti pahi ''syphilis''.<ref name="AHFS20152" /> Di nyƐla tila'shɛli din lahi tibiri kpaɣu ʒɛɣu doro bɛ yi zaŋ li n pahi quinine zuɣu.<ref name="AHFS20152" /> Doxycycline ni tooi vali noli ni bee ka bɛ chibi li n niŋ ʒi'soya ni<ref name="AHFS20152" /> == References == [[Pubu:Translated from MDWiki]] bddzdf88whowzhai3nu1e26kyiu7cru 146851 146850 2026-08-30T08:41:23Z Kalakpagh 2501 added databox 146851 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Doxycycline''' nyɛla tila' shɛli din nye ''antibiotic'' ka tibiri dɔri shɛŋa binnɛma ban nye ''bacteria'' la ni tahiri shɛŋa na n ti pahi binnɛma shɛŋa ban nye ''parasites'' la<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Doxycycline calcium|url=https://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=Aug 18, 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923232739/http://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|archive-date=23 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Di nyɛla din tibiri dɔriti kamani ''bacterial pneuminia'', ''acne'', ''chlamydia infections'', tuuli ''lyme'' doro, tiri ka nyɛri a, ''typhus'' n ti pahi ''syphilis''.<ref name="AHFS20152" /> Di nyƐla tila'shɛli din lahi tibiri kpaɣu ʒɛɣu doro bɛ yi zaŋ li n pahi quinine zuɣu.<ref name="AHFS20152" /> Doxycycline ni tooi vali noli ni bee ka bɛ chibi li n niŋ ʒi'soya ni<ref name="AHFS20152" /> == References == [[Pubu:Translated from MDWiki]] b5vyg5o9lbltmvm0hz25frq4hhqvret 146852 146851 2026-08-30T08:42:46Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146852 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Doxycycline''' nyɛla tila' shɛli din nyɛ tupaya balishɛli din tibiri dɔri shɛŋa binnɛma ban nye ''bacteria'' la ni tahiri shɛŋa na n ti pahi binnɛma shɛŋa ban nye ''parasites'' la<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Doxycycline calcium|url=https://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=Aug 18, 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923232739/http://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|archive-date=23 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Di nyɛla din tibiri dɔriti kamani ''bacterial pneuminia'', ''acne'', ''chlamydia infections'', tuuli ''lyme'' doro, tiri ka nyɛri a, ''typhus'' n ti pahi ''syphilis''.<ref name="AHFS20152" /> Di nyƐla tila'shɛli din lahi tibiri kpaɣu ʒɛɣu doro bɛ yi zaŋ li n pahi quinine zuɣu.<ref name="AHFS20152" /> Doxycycline ni tooi vali noli ni bee ka bɛ chibi li n niŋ ʒi'soya ni<ref name="AHFS20152" /> == References == [[Pubu:Translated from MDWiki]] iryi8m5v5dfcjmpqn8mobwjqpl1t065 146853 146852 2026-08-30T08:43:00Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146853 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Doxycycline''' nyɛla tila' shɛli din nyɛ tupaya balishɛli din tibiri dɔri shɛŋa binnɛma ban nyɛ ''bacteria'' la ni tahiri shɛŋa na n ti pahi binnɛma shɛŋa ban nye ''parasites'' la<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Doxycycline calcium|url=https://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=Aug 18, 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923232739/http://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|archive-date=23 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Di nyɛla din tibiri dɔriti kamani ''bacterial pneuminia'', ''acne'', ''chlamydia infections'', tuuli ''lyme'' doro, tiri ka nyɛri a, ''typhus'' n ti pahi ''syphilis''.<ref name="AHFS20152" /> Di nyƐla tila'shɛli din lahi tibiri kpaɣu ʒɛɣu doro bɛ yi zaŋ li n pahi quinine zuɣu.<ref name="AHFS20152" /> Doxycycline ni tooi vali noli ni bee ka bɛ chibi li n niŋ ʒi'soya ni<ref name="AHFS20152" /> == References == [[Pubu:Translated from MDWiki]] qvxgq91ypz6pnyf3r9kdmi9xcs44vhq 146854 146853 2026-08-30T08:43:45Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146854 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Doxycycline''' nyɛla tila' shɛli din nyɛ tupaya balishɛli din tibiri dɔri shɛŋa binnɛma ban nyɛ "''bacteria"'' la ni tahiri shɛŋa na n ti pahi binnɛma shɛŋa ban nye "''parasites"'' la<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Doxycycline calcium|url=https://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=Aug 18, 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923232739/http://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|archive-date=23 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Di nyɛla din tibiri dɔriti kamani ''bacterial pneuminia'', ''acne'', ''chlamydia infections'', tuuli ''lyme'' doro, tiri ka nyɛri a, ''typhus'' n ti pahi ''syphilis''.<ref name="AHFS20152" /> Di nyƐla tila'shɛli din lahi tibiri kpaɣu ʒɛɣu doro bɛ yi zaŋ li n pahi quinine zuɣu.<ref name="AHFS20152" /> Doxycycline ni tooi vali noli ni bee ka bɛ chibi li n niŋ ʒi'soya ni<ref name="AHFS20152" /> == References == [[Pubu:Translated from MDWiki]] g5eekr4gebiaozsglusiwyux1vdezvb 146855 146854 2026-08-30T08:45:09Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146855 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Doxycycline''' nyɛla tila' shɛli din nyɛ tupaya balishɛli din tibiri dɔri shɛŋa binnɛma ban nyɛ "''bacteria"'' la ni tahiri shɛŋa na n ti pahi binnɛma shɛŋa ban nye "''parasites"'' la<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Doxycycline calcium|url=https://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=Aug 18, 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923232739/http://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|archive-date=23 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Di nyɛla din tibiri dɔriti kamani "''bacterial pneuminia"'', "''acne'', ''chlamydia infections"'', tuuli ''lyme'' doro, tiri ka nyɛra n ti pahi "''syphilis"''.<ref name="AHFS20152" /> Di nyƐla tila'shɛli din lahi tibiri kpaɣu ʒɛɣu doro bɛ yi zaŋ li n pahi quinine zuɣu.<ref name="AHFS20152" /> Doxycycline ni tooi vali noli ni bee ka bɛ chibi li n niŋ ʒi'soya ni<ref name="AHFS20152" /> == References == [[Pubu:Translated from MDWiki]] 12afsebpnxx6dx3rssfaqkcbk6ygqgj 146856 146855 2026-08-30T08:46:09Z Kalakpagh 2501 /* References */ Updated Content 146856 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Doxycycline''' nyɛla tila' shɛli din nyɛ tupaya balishɛli din tibiri dɔri shɛŋa binnɛma ban nyɛ "''bacteria"'' la ni tahiri shɛŋa na n ti pahi binnɛma shɛŋa ban nye "''parasites"'' la<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Doxycycline calcium|url=https://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=Aug 18, 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923232739/http://www.drugs.com/monograph/doxycycline-calcium.html|archive-date=23 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Di nyɛla din tibiri dɔriti kamani "''bacterial pneuminia"'', "''acne'', ''chlamydia infections"'', tuuli ''lyme'' doro, tiri ka nyɛra n ti pahi "''syphilis"''.<ref name="AHFS20152" /> Di nyƐla tila'shɛli din lahi tibiri kpaɣu ʒɛɣu doro bɛ yi zaŋ li n pahi quinine zuɣu.<ref name="AHFS20152" /> Doxycycline ni tooi vali noli ni bee ka bɛ chibi li n niŋ ʒi'soya ni<ref name="AHFS20152" /> == Kundivihira == [[Pubu:Translated from MDWiki]] cs21gglnutce4h9cvy1zlmpw3hjq2xa Metronidazole 0 32652 146857 122422 2026-08-30T08:46:43Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146857 wikitext text/x-wiki '''Metronidazole''', bɛ ni lahi mi tila shɛli '''Flagyl''' la nyɛla tila shɛli din pahi antibiotic mini anitiprotozoal medication zuliyanima puuni<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali di konko bee n- pahiri tila shɛŋa din gba nye antibiotis n tibiri pelvic inflammatory disease, endocarditis an ti pahi bacterial vaginosis<ref name="AHFS20152" /> == References == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] pttoqhw7cdd0zer6mlkuzigeag37i35 146858 146857 2026-08-30T08:47:46Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146858 wikitext text/x-wiki '''Metronidazole''', bɛ ni lahi mi tila shɛli '''Flagyl''' la nyɛla tila shɛli din pahi tupaya mini "anitiprotozoal medication" zuliyanima puuni<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali di konko bee n- pahiri tila shɛŋa din gba nye antibiotis n tibiri pelvic inflammatory disease, endocarditis an ti pahi bacterial vaginosis<ref name="AHFS20152" /> == References == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] ikb3upu1lv5tsborn9gsmpznehhfajy 146859 146858 2026-08-30T08:48:16Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146859 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Metronidazole''', bɛ ni lahi mi tila shɛli '''Flagyl''' la nyɛla tila shɛli din pahi tupaya mini "anitiprotozoal medication" zuliyanima puuni<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali di konko bee n- pahiri tila shɛŋa din gba nye antibiotis n tibiri pelvic inflammatory disease, endocarditis an ti pahi bacterial vaginosis<ref name="AHFS20152" /> == References == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] 1111ginaf7t1ygtsk25kcqx0hggqzyv 146860 146859 2026-08-30T08:51:26Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146860 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Metronidazole''', bɛ ni lahi mi tila shɛli '''Flagyl''' la nyɛla tila shɛli din pahi tupaya mini "anitiprotozoal medication" zuliyanima puuni<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali di konko bee n- pahiri tila shɛŋa din gba be tupaya balibu maa ni n tibiri kpiligu dɔroti, endocarditis an ti pahi bacterial vaginosis<ref name="AHFS20152" /> == References == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] qv6etbwqlxfwh3hnbe1md9t1mxm56ac 146861 146860 2026-08-30T08:53:13Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146861 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Metronidazole''', bɛ ni lahi mi tila shɛli '''Flagyl''' la nyɛla tila shɛli din pahi tupaya mini "anitiprotozoal medication" zuliyanima puuni<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali di koŋko bee n- pahiri tila shɛŋa din gba be tupaya balibu maa ni n tibiri kpiligu dɔroti, "endocarditis" n ti pahi "bacterial vaginosis".<ref name="AHFS20152" /> == References == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] gtnzuvzyov9wm4yuoxcjq4uj48n2bex 146862 146861 2026-08-30T08:53:32Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146862 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Metronidazole''', bɛ ni lahi mi tila shɛli '''Flagyl''' la nyɛla tila shɛli din pahi tupaya mini "anitiprotozoal medication" zuliyanima puuni<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali di koŋko bee n- pahiri tila shɛŋa din gba be tupaya balibu maa ni n tibiri kpiligu dɔroti, "endocarditis" n ti pahi "bacterial vaginosis".<ref name="AHFS20152" /> == Kundivihira == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] kjmd52zkmvv0itryiuc6ow7ygt1nsci Tetracycline 0 32653 146839 122424 2026-08-30T08:29:30Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146839 wikitext text/x-wiki '''Tetracycline''', bɛ ni lahi mi tila shɛli '''Sumycin''' la nyɛla tila shɛli din pahi antibiotic zuliyan puuni din bƐ ni mali shɛli n tibiri dɔriti pam<ref name="AHFS201522">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali tilaa ŋɔ n tibiri dɔri shɛŋa n nye ningbuŋ bin tɔra, tiri ka nyɛra, brucellosis, palgue, kpaɣuʒɛɣu doro n-ti pahi syphilis.<ref name="AHFS201522" /> Tilaa ŋɔ vaani mi. == References == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] l2z6fl87tpxk93w5lyrkkszfuzxou0o 146840 146839 2026-08-30T08:29:54Z Kalakpagh 2501 146840 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tetracycline''', bɛ ni lahi mi tila shɛli '''Sumycin''' la nyɛla tila shɛli din pahi antibiotic zuliyan puuni din bƐ ni mali shɛli n tibiri dɔriti pam<ref name="AHFS201522">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali tilaa ŋɔ n tibiri dɔri shɛŋa n nye ningbuŋ bin tɔra, tiri ka nyɛra, brucellosis, palgue, kpaɣuʒɛɣu doro n-ti pahi syphilis.<ref name="AHFS201522" /> Tilaa ŋɔ vaani mi. == References == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] njwcpgpzusvm00zx0x5jik4metwd4ge 146841 146840 2026-08-30T08:30:37Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146841 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tetracycline''', bɛ ni lahi mi tim ŋɔ shɛm nyɛ '''Sumycin''' la nyɛla tila shɛli din pahi antibiotic zuliyan puuni din bƐ ni mali shɛli n tibiri dɔriti pam<ref name="AHFS201522">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali tilaa ŋɔ n tibiri dɔri shɛŋa n nye ningbuŋ bin tɔra, tiri ka nyɛra, brucellosis, palgue, kpaɣuʒɛɣu doro n-ti pahi syphilis.<ref name="AHFS201522" /> Tilaa ŋɔ vaani mi. == References == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] 72rrn5rsziffeintdx2ui69l6ibovob 146842 146841 2026-08-30T08:32:27Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146842 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tetracycline''', bɛ ni lahi mi tim ŋɔ shɛm nyɛ '''Sumycin,''' di nyɛla tila shɛli din pahi tupaya balibunima puuni shɛŋa bɛ ni mali tibiri dɔriti pam<ref name="AHFS201522">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali tilaa ŋɔ n tibiri dɔri shɛŋa n nye ningbuŋ bin tɔra, tiri ka nyɛra, brucellosis, palgue, kpaɣuʒɛɣu doro n-ti pahi syphilis.<ref name="AHFS201522" /> Tilaa ŋɔ vaani mi. == References == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] 59e72svuoo8ljyz82zmzemdjtrhy1r5 146843 146842 2026-08-30T08:34:00Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146843 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tetracycline''', bɛ ni lahi mi tim ŋɔ shɛm nyɛ '''Sumycin,''' di nyɛla tila shɛli din pahi tupaya balibunima puuni shɛŋa bɛ ni mali tibiri dɔriti pam<ref name="AHFS201522">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali tilaa ŋɔ n tibiri dɔri shɛŋa n nyɛ ningbuŋ zuɣu bin tɔra, tiri ka nyɛra, "brucellosis", kpaɣuʒɛɣu doro n-ti pahi "syphilis".<ref name="AHFS201522" /> Tilaa ŋɔ vaani mi. == References == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] eu49xp0dd1g8ifih0lzezlp1ykd9na6 146844 146843 2026-08-30T08:34:23Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146844 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tetracycline''', bɛ ni lahi mi tim ŋɔ shɛm nyɛ '''Sumycin,''' di nyɛla tila shɛli din pahi tupaya balibunima puuni shɛŋa bɛ ni mali tibiri dɔriti pam<ref name="AHFS201522">{{cite web|title=Metronidazole|url=https://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|publisher=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=31 July 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150906002140/http://www.drugs.com/monograph/metronidazole.html|archive-date=6 September 2015|df=dmy-all}}</ref> Bɛ tooi mali tilaa ŋɔ n tibiri dɔri shɛŋa n nyɛ ningbuŋ zuɣu bin tɔra, tiri ka nyɛra, "brucellosis", kpaɣuʒɛɣu doro n-ti pahi "syphilis".<ref name="AHFS201522" /> Tilaa ŋɔ vaani mi. == Kundivihira == <references /> [[Pubu:Translated from MDWiki]] klsivbad28qqqf3p2mmsdn0e6ikvvrf Mariam El-Boakye Gyasi 0 32942 146830 131871 2026-08-29T23:29:44Z InternetArchiveBot 118 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 146830 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Prof. '''Mariam El-Boakye Gyasi''' Nya la Associate Professor Pharmaceutics department la ni din bei Faculty of Pharmacy mini Pharmceutical Sciences, [[Kwame Nkrumah University of Science and Technology]] (KNUST).<ref name=":0">{{Cite web|last=Website Development Services, UITS (http://uits.knust.edu.gh)|title=Profile of Prof. (Mrs.) Mariam El, Boakye-Gyasi - Staff Web Directory, KNUST|url=https://webapps.knust.edu.gh/staff/dirsearch/profile/summary/80c362e858f6.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20250619155729/https://webapps.knust.edu.gh/staff/dirsearch/profile/summary/80c362e858f6.html|archive-date=2025-06-19|access-date=2026-03-12|website=webapps.knust.edu.gh|language=en-gb|url-status=live}}</ref> O wuhirila Pharmaceutics mini Pharmaceutical Technology . Undergraduate mini postgraduate levels ka o wuhira. O nyala ninvuhiso o gbebi undergraduate, MPhil mini PHD zan nmahim prestigious fields KNUST puuni.<ref name=":0" /> == Early life and Education == == Career == O Nya la Pharmacist ni Pharmaceutical Society of Ghana polo Nirah ka lahi Nya Chairperson zan ti Lady of Pharmacists Association of Ghana.<ref>{{Cite web|title=LADY STUDENT PHARMACIST ASSOCIATION – KNUST – GPSA KNUST|url=https://gpsaknust.org/lady-student-pharmacist-association-ghana|access-date=2026-03-12|language=en-US|archive-date=2026-04-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20260416063148/https://gpsaknust.org/lady-student-pharmacist-association-ghana|url-status=dead}}</ref> Prof. Boakye-Gyasi <ref>{{Cite web|title=Honoring Two Pillars Of Excellence: Prof. Mariam El Boakye-Gyasi & Dr. Evelyn Asante-Kwatia – GPSA KNUST|url=https://gpsaknust.org/honoring-two-pillars-of-excellence-prof-mariam-el-boakye-gyasi-dr-evelyn-asante-kwatia|access-date=2026-03-12|language=en-US}}</ref> nyala University of Michigan African polo Nirah zag Chang Presidential Scholars' Program.<ref>{{Cite web|title=Profile of Prof. (Mrs.) Mariam El, Boakye-Gyasi - Staff Web Directory, KNUST|url=https://webapps.knust.edu.gh/staff/dirsearch/profile/summary/}}</ref> Prof. Mariam lahi nyala Senior Lecturer Pharmaceutics Department maa ni , di nya Faculty of Pharmacy mini Pharmaceutical Sciences, Kwame Nkrumah University of Science and Technology in Kumasi, Ghana.<ref name="ghanapharmaceuticaljournal.com">{{Cite web|title=Editorial Board {{!}} Ghana Pharmaceutical Journal|url=https://ghanapharmaceuticaljournal.com/ojs/index.php/gpj/editorialboard|access-date=2026-03-12|website=ghanapharmaceuticaljournal.com}}</ref><ref>{{Cite web|last=Larnyoh|first=Magdalene|date=2023-07-05|title=Meet Prof. Mariam El-Boakye Gyasi, The First Female Associate Professor Of Pharmaceutics In Ghana - YEN.COM.GH|url=https://yen.com.gh/education/236831-meet-prof-mariam-el-boakye-gyasi-female-associate-professor-pharmaceutics-ghana/|access-date=2026-03-12|website=yen.com.gh|language=en}}</ref> O pa nyala Head of Monitoring mini Evaluation zag chag Quality Assurance mini Planning Office (QAPO-KNUST).O nyala Academic Capacity kpema Zag ti FIP-UNESCO UNITWIN Center for Excellence , Africa puuni ni member of FIP-WISE. Prof. Boakye-Gyasi nyala Fellow of the University of Michigan African Presidential Scholars' Program. O nyala Associate Editor of Tek Connect, Oficial Alumni Newsletter zag ti KNUST Alumni mini o sim Nima F<ref name=":0"/> == Books and Research == These include: * [https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1155/2016/7608693 Physicochemical and antimicrobial properties of cocoa pod husk pectin intended as a versatile pharmaceutical excipient and nutraceutical]<ref name="MARIAM EL BOAKYE-GYASI">{{Cite web|title=MARIAM EL BOAKYE-GYASI|url=https://scholar.google.com/citations?user=X7GKsz4AAAAJ&hl=en|access-date=2026-03-12|website=scholar.google.com}}</ref> * [https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1319016415000687 Development and evaluation of natural gum-based extended release matrix tablets of two model drugs of different water solubilities by direct compression]<ref name="MARIAM EL BOAKYE-GYASI" /> * [https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1155/2016/6459280 Development of Oral Dissolvable Films of Diclofenac Sodium for Osteoarthritis Using ''Albizia'' and ''Khaya'' Gums as Hydrophilic Film Formers]<ref name="MARIAM EL BOAKYE-GYASI" /> * [https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1155/2022/6869122 Pharmaceutical applications of glucose syrup from high quality cassava flour in oral liquid formulations]<ref name="MARIAM EL BOAKYE-GYASI" /> * [https://scholar.google.com/citations?view_op=view_citation&hl=en&user=X7GKsz4AAAAJ&citation_for_view=X7GKsz4AAAAJ:edDO8Oi4QzsC Potential and Comparative Tablet Disintegrant Properties of Pectin Obtained from Five Okra Genotypes in Ghana]<ref name="MARIAM EL BOAKYE-GYASI" /> * [https://www.scielo.org.za/scielo.php?pid=S0038-23532021000600017&script=sci_arttext Evaluation of the binding and disintegrating properties of gum obtained from the stem bark of Cinnamomum zeylanicum]<ref name="MARIAM EL BOAKYE-GYASI" /> * [https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1155/2021/6519346 ''In Vivo'' Antimalarial Activity of ''Polyalthia longifolia'' (Annonaceae) Leaf Extract and Assessment of Its Formulated Oral Dosage Forms]<ref name="MARIAM EL BOAKYE-GYASI" /> * [https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1155/2024/5461358 Biogenic Waste from Two Varieties of Plantain in Ghana Contain Pectin with Potential Binding Properties in Conventional Tablets]<ref name="MARIAM EL BOAKYE-GYASI" /> * [https://scholar.google.com/citations?view_op=view_citation&hl=en&user=X7GKsz4AAAAJ&cstart=20&pagesize=80&citation_for_view=X7GKsz4AAAAJ:4vMrXwiscB8C Formulation and evaluation of topical gels containing Phyllanthus muellerianus leaf extract using various gelling agents]<ref name="MARIAM EL BOAKYE-GYASI" /> == References == {{Reflist}} 30enx28lshaj2az1zhqitndaa4sspxr Amoxicillin 0 33207 146845 138182 2026-08-30T08:35:31Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146845 wikitext text/x-wiki '''Amoxicillin''' nyɛla antibiotic bɛ ni mali shɛli n-tibiri bacteria binnɛma dɔriti.<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Amoxicillin|url=https://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|work=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=1 August 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150905150500/http://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|archive-date=5 September 2015}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150905150500/http://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|date=5 September 2015}}</ref> Ka dɔriti ŋƆ shɛŋa n nye tibili puuni doro bee lɔŋni doro bee pneumonia bee ningbuŋ gbaŋ doro bee dulim doro ni din pahi<ref name="Ritter2">{{cite book|last1=Ritter|first1=James M.|last2=Flower|first2=Rod|last3=Henderson|first3=Graeme|last4=Loke|first4=Yoon Kong|last5=Robinson|first5=Emma|last6=Fullerton|first6=James|title=Rang & Dale's Pharmacology|date=2024|publisher=Elsevier|isbn=978-0-7020-7448-6|page=707|chapter-url=https://books.google.com/books?id=66G_EAAAQBAJ&pg=PA707|language=English|edition=10th|chapter=52. Antibacterial drugs|access-date=2024-01-30|archive-date=2024-02-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20240210013403/https://books.google.com/books?id=66G_EAAAQBAJ&pg=PA707#v=onepage&q&f=false|url-status=live}}</ref><ref name="AHFS20152" /> Di nyɛla din vaani nɔli ni bee n-chibiri n-niŋdi ʒisɔya ni, amaa ŋa bɛ yɔli.<ref name="AHFS20152" /><ref>{{cite web|title=Amoxicillin Sodium for Injection|url=https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|website=EMC|access-date=26 October 2016|date=10 February 2016|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20161027054630/https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|archive-date=27 October 2016}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161027054630/https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|date=27 October 2016}}</ref> == References == {{Reflist}} [[Pubu:Translated from MDWiki]] gicizoaga3n3wl2ptyta15c2qmgq982 146846 146845 2026-08-30T08:36:07Z Kalakpagh 2501 added databox 146846 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amoxicillin''' nyɛla antibiotic bɛ ni mali shɛli n-tibiri bacteria binnɛma dɔriti.<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Amoxicillin|url=https://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|work=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=1 August 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150905150500/http://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|archive-date=5 September 2015}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150905150500/http://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|date=5 September 2015}}</ref> Ka dɔriti ŋƆ shɛŋa n nye tibili puuni doro bee lɔŋni doro bee pneumonia bee ningbuŋ gbaŋ doro bee dulim doro ni din pahi<ref name="Ritter2">{{cite book|last1=Ritter|first1=James M.|last2=Flower|first2=Rod|last3=Henderson|first3=Graeme|last4=Loke|first4=Yoon Kong|last5=Robinson|first5=Emma|last6=Fullerton|first6=James|title=Rang & Dale's Pharmacology|date=2024|publisher=Elsevier|isbn=978-0-7020-7448-6|page=707|chapter-url=https://books.google.com/books?id=66G_EAAAQBAJ&pg=PA707|language=English|edition=10th|chapter=52. Antibacterial drugs|access-date=2024-01-30|archive-date=2024-02-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20240210013403/https://books.google.com/books?id=66G_EAAAQBAJ&pg=PA707#v=onepage&q&f=false|url-status=live}}</ref><ref name="AHFS20152" /> Di nyɛla din vaani nɔli ni bee n-chibiri n-niŋdi ʒisɔya ni, amaa ŋa bɛ yɔli.<ref name="AHFS20152" /><ref>{{cite web|title=Amoxicillin Sodium for Injection|url=https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|website=EMC|access-date=26 October 2016|date=10 February 2016|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20161027054630/https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|archive-date=27 October 2016}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161027054630/https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|date=27 October 2016}}</ref> == References == {{Reflist}} [[Pubu:Translated from MDWiki]] a989vx9iqs6js0vm0p88sclf4g24pf0 146847 146846 2026-08-30T08:37:13Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146847 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amoxicillin''' nyɛla tupaya balishɛli bɛ ni mali n-tibiri "bacteria" binnɛma dɔriti.<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Amoxicillin|url=https://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|work=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=1 August 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150905150500/http://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|archive-date=5 September 2015}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150905150500/http://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|date=5 September 2015}}</ref> Ka dɔriti ŋƆ shɛŋa n nye tibili puuni doro bee lɔŋni doro bee pneumonia bee ningbuŋ gbaŋ doro bee dulim doro ni din pahi<ref name="Ritter2">{{cite book|last1=Ritter|first1=James M.|last2=Flower|first2=Rod|last3=Henderson|first3=Graeme|last4=Loke|first4=Yoon Kong|last5=Robinson|first5=Emma|last6=Fullerton|first6=James|title=Rang & Dale's Pharmacology|date=2024|publisher=Elsevier|isbn=978-0-7020-7448-6|page=707|chapter-url=https://books.google.com/books?id=66G_EAAAQBAJ&pg=PA707|language=English|edition=10th|chapter=52. Antibacterial drugs|access-date=2024-01-30|archive-date=2024-02-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20240210013403/https://books.google.com/books?id=66G_EAAAQBAJ&pg=PA707#v=onepage&q&f=false|url-status=live}}</ref><ref name="AHFS20152" /> Di nyɛla din vaani nɔli ni bee n-chibiri n-niŋdi ʒisɔya ni, amaa ŋa bɛ yɔli.<ref name="AHFS20152" /><ref>{{cite web|title=Amoxicillin Sodium for Injection|url=https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|website=EMC|access-date=26 October 2016|date=10 February 2016|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20161027054630/https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|archive-date=27 October 2016}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161027054630/https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|date=27 October 2016}}</ref> == References == {{Reflist}} [[Pubu:Translated from MDWiki]] g43avyfdd7445xss93twkk1yu9a0dd2 146848 146847 2026-08-30T08:38:32Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146848 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amoxicillin''' nyɛla tupaya balishɛli bɛ ni mali n-tibiri "bacteria" binnɛma dɔriti.<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Amoxicillin|url=https://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|work=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=1 August 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150905150500/http://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|archive-date=5 September 2015}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150905150500/http://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|date=5 September 2015}}</ref> Ka dɔriti ŋɔ shɛŋa n nyɛ tibili puuni doro bee lɔŋni doro bee "pneumonia" bee ningbuŋ gbaŋ doro bee dulim doro ni din pahi<ref name="Ritter2">{{cite book|last1=Ritter|first1=James M.|last2=Flower|first2=Rod|last3=Henderson|first3=Graeme|last4=Loke|first4=Yoon Kong|last5=Robinson|first5=Emma|last6=Fullerton|first6=James|title=Rang & Dale's Pharmacology|date=2024|publisher=Elsevier|isbn=978-0-7020-7448-6|page=707|chapter-url=https://books.google.com/books?id=66G_EAAAQBAJ&pg=PA707|language=English|edition=10th|chapter=52. Antibacterial drugs|access-date=2024-01-30|archive-date=2024-02-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20240210013403/https://books.google.com/books?id=66G_EAAAQBAJ&pg=PA707#v=onepage&q&f=false|url-status=live}}</ref><ref name="AHFS20152" /> Di nyɛla din vaani nɔli ni bee n-chibiri n-niŋdi ʒisɔya ni, amaa ŋa bɛ yɔli.<ref name="AHFS20152" /><ref>{{cite web|title=Amoxicillin Sodium for Injection|url=https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|website=EMC|access-date=26 October 2016|date=10 February 2016|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20161027054630/https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|archive-date=27 October 2016}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161027054630/https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|date=27 October 2016}}</ref> == References == {{Reflist}} [[Pubu:Translated from MDWiki]] 1de8mbh1lsjouuq6tafaxgnmz3atn2x 146849 146848 2026-08-30T08:38:52Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146849 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amoxicillin''' nyɛla tupaya balishɛli bɛ ni mali n-tibiri "bacteria" binnɛma dɔriti.<ref name="AHFS20152">{{cite web|title=Amoxicillin|url=https://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|work=The American Society of Health-System Pharmacists|access-date=1 August 2015|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150905150500/http://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|archive-date=5 September 2015}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150905150500/http://www.drugs.com/monograph/amoxicillin.html|date=5 September 2015}}</ref> Ka dɔriti ŋɔ shɛŋa n nyɛ tibili puuni doro bee lɔŋni doro bee "pneumonia" bee ningbuŋ gbaŋ doro bee dulim doro ni din pahi<ref name="Ritter2">{{cite book|last1=Ritter|first1=James M.|last2=Flower|first2=Rod|last3=Henderson|first3=Graeme|last4=Loke|first4=Yoon Kong|last5=Robinson|first5=Emma|last6=Fullerton|first6=James|title=Rang & Dale's Pharmacology|date=2024|publisher=Elsevier|isbn=978-0-7020-7448-6|page=707|chapter-url=https://books.google.com/books?id=66G_EAAAQBAJ&pg=PA707|language=English|edition=10th|chapter=52. Antibacterial drugs|access-date=2024-01-30|archive-date=2024-02-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20240210013403/https://books.google.com/books?id=66G_EAAAQBAJ&pg=PA707#v=onepage&q&f=false|url-status=live}}</ref><ref name="AHFS20152" /> Di nyɛla din vaani nɔli ni bee n-chibiri n-niŋdi ʒisɔya ni, amaa ŋa bɛ yɔli.<ref name="AHFS20152" /><ref>{{cite web|title=Amoxicillin Sodium for Injection|url=https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|website=EMC|access-date=26 October 2016|date=10 February 2016|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20161027054630/https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|archive-date=27 October 2016}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161027054630/https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/5359|date=27 October 2016}}</ref> == Kundivihira == {{Reflist}} [[Pubu:Translated from MDWiki]] e0rew7vu0nwkpwy085htjv1y218zs1g Nitrofurantoin 0 33664 146834 144951 2026-08-30T08:22:21Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146834 wikitext text/x-wiki '''Nitrofurantoin''', bɛ ni lahi mi ti' shɛli '''Macrobid''' la nyɛla antibiotic din tahiri ka tibiri dulinsurugu dɔriti, amaa ka dii ka yaa yaannina dɔriti tibibu polo<ref name="BNF82">{{Cite book|title=[[British National Formulary|British National Formulary (BNF)]]|date=September 2021 - March 2022|publisher=BMJ Group and the Pharmaceutical Press|location=London|isbn=978-0-85711-413-6|edition=82|pages=534-535|chapter=5. Infection}}</ref> Di nyɛla tila shɛli din vaani nɔli ni.<ref name="AHFS2015" /> Tilaa ŋɔ yɛlimuɣisira shɛŋa n nye tiri kpuɣibo bee nɔli ni bɛ nyaɣisa bee chibibu bee zuɣu yaali bee [[Binsaa]] . Saha shɛ`na gba dilindihi bee sapuɣu doro bee binsabili yɛlimuɣisira nyɛla ŋa ni tooi tahi shɛŋa na.<ref name="AHFS2015" /> Ban mali yaannina dɔriti nyɛla tilaa ŋɔ ni bɛ alaafee n ti ( Ban GFR kalinli bi paai 30).<ref name="AHFS2015" />Di valibu lahi nyɛla din ka alaafee n ti ban dulim mali alkali pam di puuni.<ref>{{Cite journal|last=Ordaz|first=G|last2=Dagà|first2=U|last3=Budia|first3=A|last4=Pérez-Lanzac|first4=A|last5=Fernández|first5=JM|last6=Jordán|first6=C|title=Urinary pH and antibiotics, choose carefully. A systematic review.|journal=Actas urologicas espanolas|date=September 2023|volume=47|issue=7|pages=408-415|doi=10.1016/j.acuroe.2023.02.002|pmid=36754205}}</ref> Hali baŋdiba ni sahi ni di ka barina n ti paɣapuulana nima valibu amaa bɛ paɣapuulana nima di vali ŋa bɛ yi ti saɣi dɔɣim. sahisiya ni tilaa ŋɔ<ref name="AHFS2015" /> Yaha hali baŋdiba ni wuhi ni tilaa ŋɔ baligiri bacteria binnɛma zoobu la di lahi nyɛla din ni tooi ku bacteria binnɛma ŋɔ din zooi dulim puuni.<ref name="AHFS2015" /> Nitrofurantoin tuuli daabilim daa niŋ la yuuni 1953.<ref name="Ben2015">{{Cite book|last=Blass|first=Benjamin|title=Basic Principles of Drug Discovery and Development|date=2015|publisher=Elsevier|isbn=9780124115255|page=511|url=https://books.google.com/books?id=YTvLAwAAQBAJ&pg=PA511|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20170908150204/https://books.google.com/books?id=YTvLAwAAQBAJ&pg=PA511|archive-date=2017-09-08}}</ref> Di pahila World Health Organization tilahi din mali anfaani pam n ti salo.<ref name="WHO21st">{{Cite book|vauthors=((World Health Organization))|title=World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019|year=2019|hdl=10665/325771|author-link=World Health Organization|publisher=World Health Organization|location=Geneva|id=WHO/MVP/EMP/IAU/2019.06. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO|hdl-access=free}}</ref> Di nyɛla alaafee tilaa din yɔli. Di daa nyɛla din be Amɛrika laɣizuɣu 0.10 mini 9.20 sunsuuni tingban shɛŋa din na zoori puuni di zan n ku bukaata ni == References == {{Reflist}} [[Pubu:Translated from MDWiki]] 1zn1vy5tuy98tn9qzor7q9t8lj8ne8o 146835 146834 2026-08-30T08:23:02Z Kalakpagh 2501 added databox 146835 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Nitrofurantoin''', bɛ ni lahi mi ti' shɛli '''Macrobid''' la nyɛla antibiotic din tahiri ka tibiri dulinsurugu dɔriti, amaa ka dii ka yaa yaannina dɔriti tibibu polo<ref name="BNF82">{{Cite book|title=[[British National Formulary|British National Formulary (BNF)]]|date=September 2021 - March 2022|publisher=BMJ Group and the Pharmaceutical Press|location=London|isbn=978-0-85711-413-6|edition=82|pages=534-535|chapter=5. Infection}}</ref> Di nyɛla tila shɛli din vaani nɔli ni.<ref name="AHFS2015" /> Tilaa ŋɔ yɛlimuɣisira shɛŋa n nye tiri kpuɣibo bee nɔli ni bɛ nyaɣisa bee chibibu bee zuɣu yaali bee [[Binsaa]] . Saha shɛ`na gba dilindihi bee sapuɣu doro bee binsabili yɛlimuɣisira nyɛla ŋa ni tooi tahi shɛŋa na.<ref name="AHFS2015" /> Ban mali yaannina dɔriti nyɛla tilaa ŋɔ ni bɛ alaafee n ti ( Ban GFR kalinli bi paai 30).<ref name="AHFS2015" />Di valibu lahi nyɛla din ka alaafee n ti ban dulim mali alkali pam di puuni.<ref>{{Cite journal|last=Ordaz|first=G|last2=Dagà|first2=U|last3=Budia|first3=A|last4=Pérez-Lanzac|first4=A|last5=Fernández|first5=JM|last6=Jordán|first6=C|title=Urinary pH and antibiotics, choose carefully. A systematic review.|journal=Actas urologicas espanolas|date=September 2023|volume=47|issue=7|pages=408-415|doi=10.1016/j.acuroe.2023.02.002|pmid=36754205}}</ref> Hali baŋdiba ni sahi ni di ka barina n ti paɣapuulana nima valibu amaa bɛ paɣapuulana nima di vali ŋa bɛ yi ti saɣi dɔɣim. sahisiya ni tilaa ŋɔ<ref name="AHFS2015" /> Yaha hali baŋdiba ni wuhi ni tilaa ŋɔ baligiri bacteria binnɛma zoobu la di lahi nyɛla din ni tooi ku bacteria binnɛma ŋɔ din zooi dulim puuni.<ref name="AHFS2015" /> Nitrofurantoin tuuli daabilim daa niŋ la yuuni 1953.<ref name="Ben2015">{{Cite book|last=Blass|first=Benjamin|title=Basic Principles of Drug Discovery and Development|date=2015|publisher=Elsevier|isbn=9780124115255|page=511|url=https://books.google.com/books?id=YTvLAwAAQBAJ&pg=PA511|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20170908150204/https://books.google.com/books?id=YTvLAwAAQBAJ&pg=PA511|archive-date=2017-09-08}}</ref> Di pahila World Health Organization tilahi din mali anfaani pam n ti salo.<ref name="WHO21st">{{Cite book|vauthors=((World Health Organization))|title=World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019|year=2019|hdl=10665/325771|author-link=World Health Organization|publisher=World Health Organization|location=Geneva|id=WHO/MVP/EMP/IAU/2019.06. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO|hdl-access=free}}</ref> Di nyɛla alaafee tilaa din yɔli. Di daa nyɛla din be Amɛrika laɣizuɣu 0.10 mini 9.20 sunsuuni tingban shɛŋa din na zoori puuni di zan n ku bukaata ni == References == {{Reflist}} [[Pubu:Translated from MDWiki]] gu8cg24rd2rnocfy52q2j41gsbpluwl 146836 146835 2026-08-30T08:25:21Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146836 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Nitrofurantoin''', bɛ ni lahi mi ti' shɛli '''Macrobid''' la nyɛla tupaai balishɛli din tibiri dulinsurugu dɔriti, amaa ka dii ka yaa yaannina dɔriti tibibu polo<ref name="BNF82">{{Cite book|title=[[British National Formulary|British National Formulary (BNF)]]|date=September 2021 - March 2022|publisher=BMJ Group and the Pharmaceutical Press|location=London|isbn=978-0-85711-413-6|edition=82|pages=534-535|chapter=5. Infection}}</ref> Di nyɛla tila shɛli din vaani nɔli ni.<ref name="AHFS2015" /> Tilaa ŋɔ yɛlimuɣisira shɛŋa n nye tiri kpuɣibo bee nɔli ni bɛ nyaɣisa bee chibibu bee zuɣu yaali bee [[Binsaa]] . Saha shɛ`na gba dilindihi bee sapuɣu doro bee binsabili yɛlimuɣisira nyɛla ŋa ni tooi tahi shɛŋa na.<ref name="AHFS2015" /> Ban mali yaannina dɔriti nyɛla tilaa ŋɔ ni bɛ alaafee n ti ( Ban GFR kalinli bi paai 30).<ref name="AHFS2015" />Di valibu lahi nyɛla din ka alaafee n ti ban dulim mali alkali pam di puuni.<ref>{{Cite journal|last=Ordaz|first=G|last2=Dagà|first2=U|last3=Budia|first3=A|last4=Pérez-Lanzac|first4=A|last5=Fernández|first5=JM|last6=Jordán|first6=C|title=Urinary pH and antibiotics, choose carefully. A systematic review.|journal=Actas urologicas espanolas|date=September 2023|volume=47|issue=7|pages=408-415|doi=10.1016/j.acuroe.2023.02.002|pmid=36754205}}</ref> Hali baŋdiba ni sahi ni di ka barina n ti paɣapuulana nima valibu amaa bɛ paɣapuulana nima di vali ŋa bɛ yi ti saɣi dɔɣim. sahisiya ni tilaa ŋɔ<ref name="AHFS2015" /> Yaha hali baŋdiba ni wuhi ni tilaa ŋɔ baligiri bacteria binnɛma zoobu la di lahi nyɛla din ni tooi ku bacteria binnɛma ŋɔ din zooi dulim puuni.<ref name="AHFS2015" /> Nitrofurantoin tuuli daabilim daa niŋ la yuuni 1953.<ref name="Ben2015">{{Cite book|last=Blass|first=Benjamin|title=Basic Principles of Drug Discovery and Development|date=2015|publisher=Elsevier|isbn=9780124115255|page=511|url=https://books.google.com/books?id=YTvLAwAAQBAJ&pg=PA511|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20170908150204/https://books.google.com/books?id=YTvLAwAAQBAJ&pg=PA511|archive-date=2017-09-08}}</ref> Di pahila World Health Organization tilahi din mali anfaani pam n ti salo.<ref name="WHO21st">{{Cite book|vauthors=((World Health Organization))|title=World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019|year=2019|hdl=10665/325771|author-link=World Health Organization|publisher=World Health Organization|location=Geneva|id=WHO/MVP/EMP/IAU/2019.06. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO|hdl-access=free}}</ref> Di nyɛla alaafee tilaa din yɔli. Di daa nyɛla din be Amɛrika laɣizuɣu 0.10 mini 9.20 sunsuuni tingban shɛŋa din na zoori puuni di zan n ku bukaata ni == References == {{Reflist}} [[Pubu:Translated from MDWiki]] 6zxtsxcr31f4is7n7xxdqoy06uaoq3u 146837 146836 2026-08-30T08:26:06Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146837 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Nitrofurantoin''', bɛ ni lahi mi ti' shɛli '''Macrobid''' la nyɛla tupaai balishɛli din tibiri dulinsurugu dɔriti, amaa ka dii ka yaa yaannina dɔriti tibibu polo<ref name="BNF82">{{Cite book|title=[[British National Formulary|British National Formulary (BNF)]]|date=September 2021 - March 2022|publisher=BMJ Group and the Pharmaceutical Press|location=London|isbn=978-0-85711-413-6|edition=82|pages=534-535|chapter=5. Infection}}</ref> Di nyɛla tila shɛli din vaani nɔli ni.<ref name="AHFS2015" /> Tilaa ŋɔ yɛlimuɣisira shɛŋa n nye tiri kpuɣibo bee nɔli ni bɛ nyaɣisa bee chibibu bee zuɣu yaali bee [[Binsaa]] . Saha shɛ`na gba dilindihi bee sapuɣu doro bee binsabili yɛlimuɣisira nyɛla ŋa ni tooi tahi shɛŋa na.<ref name="AHFS2015" /> Ban mali yaannina dɔriti nyɛla tilaa ŋɔ ni bɛ alaafee n ti ( Ban GFR kalinli bi paai 30).<ref name="AHFS2015" />Di valibu lahi nyɛla din ka alaafee n ti ban dulim mali alkali pam di puuni.<ref>{{Cite journal|last=Ordaz|first=G|last2=Dagà|first2=U|last3=Budia|first3=A|last4=Pérez-Lanzac|first4=A|last5=Fernández|first5=JM|last6=Jordán|first6=C|title=Urinary pH and antibiotics, choose carefully. A systematic review.|journal=Actas urologicas espanolas|date=September 2023|volume=47|issue=7|pages=408-415|doi=10.1016/j.acuroe.2023.02.002|pmid=36754205}}</ref> Hali baŋdiba ni sahi ni di ka barina n ti paɣapuulana nima valibu amaa bɛ paɣapuulana nima di vali ŋa bɛ yi ti saɣi dɔɣim. sahisiya ni tilaa ŋɔ<ref name="AHFS2015" /> Yaha hali baŋdiba ni wuhi ni tilaa ŋɔ baligiri bacteria binnɛma zoobu la di lahi nyɛla din ni tooi ku bacteria binnɛma ŋɔ din zooi dulim puuni.<ref name="AHFS2015" /> Nitrofurantoin tuuli daabilim daa niŋ la yuuni 1953.<ref name="Ben2015">{{Cite book|last=Blass|first=Benjamin|title=Basic Principles of Drug Discovery and Development|date=2015|publisher=Elsevier|isbn=9780124115255|page=511|url=https://books.google.com/books?id=YTvLAwAAQBAJ&pg=PA511|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20170908150204/https://books.google.com/books?id=YTvLAwAAQBAJ&pg=PA511|archive-date=2017-09-08}}</ref> Di pahila World Health Organization tilahi din mali anfaani pam n ti salo.<ref name="WHO21st">{{Cite book|vauthors=((World Health Organization))|title=World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019|year=2019|hdl=10665/325771|author-link=World Health Organization|publisher=World Health Organization|location=Geneva|id=WHO/MVP/EMP/IAU/2019.06. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO|hdl-access=free}}</ref> Di nyɛla alaafee tilaa din yɔli. Di daa nyɛla din be Amɛrika laɣizuɣu 0.10 mini 9.20 sunsuuni tingban shɛŋa din na zoori puuni di zan n ku bukaata ni == Kundivihira == {{Reflist}} [[Pubu:Translated from MDWiki]] tlh43f2jrl7lek4o4qnryj5z398h4ac 146838 146837 2026-08-30T08:28:22Z Kalakpagh 2501 Updated Content 146838 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Nitrofurantoin''', bɛ ni lahi mi ti' shɛli '''Macrobid''' la nyɛla tupaai balishɛli din tibiri dulinsurugu dɔriti, amaa ka dii ka yaa yaannina dɔriti tibibu polo<ref name="BNF82">{{Cite book|title=[[British National Formulary|British National Formulary (BNF)]]|date=September 2021 - March 2022|publisher=BMJ Group and the Pharmaceutical Press|location=London|isbn=978-0-85711-413-6|edition=82|pages=534-535|chapter=5. Infection}}</ref> Di nyɛla tila shɛli din vaani nɔli ni.<ref name="AHFS2015" /> Tilaa ŋɔ yɛlimuɣisira shɛŋa n nyɛ tiri kpuɣibo bee nɔli ni bɛ nyaɣisa bee chibibu bee zuɣu yaali bee [[Binsaa]] . Saha shɛŋa gba dilindihi bee sapuɣu doro bee binsabili yɛlimuɣisira nyɛla ŋa ni tooi tahi shɛŋa na.<ref name="AHFS2015" /> Ban mali yaannina dɔriti nyɛla tilaa ŋɔ ni bɛ alaafee n ti ( Ban GFR kalinli bi paai 30).<ref name="AHFS2015" />Di valibu lahi nyɛla din ka alaafee n ti ban dulim mali alkali pam di puuni.<ref>{{Cite journal|last=Ordaz|first=G|last2=Dagà|first2=U|last3=Budia|first3=A|last4=Pérez-Lanzac|first4=A|last5=Fernández|first5=JM|last6=Jordán|first6=C|title=Urinary pH and antibiotics, choose carefully. A systematic review.|journal=Actas urologicas espanolas|date=September 2023|volume=47|issue=7|pages=408-415|doi=10.1016/j.acuroe.2023.02.002|pmid=36754205}}</ref> Hali baŋdiba ni sahi ni di ka barina n ti paɣapuulana nima valibu amaa bɛ paɣapuulana nima di vali ŋa bɛ yi ti saɣi dɔɣim. sahisiya ni tilaa ŋɔ<ref name="AHFS2015" /> Yaha hali baŋdiba ni wuhi ni tilaa ŋɔ baligiri bacteria binnɛma zoobu la di lahi nyɛla din ni tooi ku bacteria binnɛma ŋɔ din zooi dulim puuni.<ref name="AHFS2015" /> Nitrofurantoin tuuli daabilim daa niŋ la yuuni 1953.<ref name="Ben2015">{{Cite book|last=Blass|first=Benjamin|title=Basic Principles of Drug Discovery and Development|date=2015|publisher=Elsevier|isbn=9780124115255|page=511|url=https://books.google.com/books?id=YTvLAwAAQBAJ&pg=PA511|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20170908150204/https://books.google.com/books?id=YTvLAwAAQBAJ&pg=PA511|archive-date=2017-09-08}}</ref> Di pahila World Health Organization tilahi din mali anfaani pam n ti salo.<ref name="WHO21st">{{Cite book|vauthors=((World Health Organization))|title=World Health Organization model list of essential medicines: 21st list 2019|year=2019|hdl=10665/325771|author-link=World Health Organization|publisher=World Health Organization|location=Geneva|id=WHO/MVP/EMP/IAU/2019.06. License: CC BY-NC-SA 3.0 IGO|hdl-access=free}}</ref> Di nyɛla alaafee tilaa din yɔli. Di daa nyɛla din be Amɛrika laɣizuɣu 0.10 mini 9.20 sunsuuni tingban shɛŋa din na zoori puuni di zan n ku bukaata ni == Kundivihira == {{Reflist}} [[Pubu:Translated from MDWiki]] 08itl4vgv4cj5rrhq1hynatdudewzje Adolf Hitler 0 33734 146823 2026-08-29T18:23:02Z Abdul Gafaru 100% 6794 Created an article 146823 wikitext text/x-wiki == Adolf Hitler; == Adolf Hitler (bɛ dɔɣi o la 20 April 1889 – 30 April 1945) daa nyɛ Austrian-born German politician ŋun daa nyɛ dictator Germany Nazi saha 1933 zaŋ chaŋ o maŋa kum 1945. O daa du power ni o nyɛ leader Nazi Party, ka lebi chancellor Germany 1933 ka nyaaŋa deei yuli Führer und Reichskanzler 1934. Germany ni kpe Poland 1 September 1939 o leadership gbaŋ ni n daa nyɛ Second World War piligu. Zabli maa zaa, Hitler daa be German military operations tooni ka daa nyɛ central niŋsim din daa ku Jews miliyɔŋ 6 Holocaust puuni n-ti pahi victims miliyɔŋ pam.[a] Bɛ dɔɣi Hitler Braunau am Inn Austria-Hungary ka daa labi Germany 1913. Bɛ daa ti o pina o ni be German Army First World War, ka deei Iron Cross. 1919, o daa pahi German Workers' Party (DAP), precursor Nazi Party, ka 1921 bɛ boli o leader Nazi Party. 1923, o daa bɔri ni o deei governmental power failed coup Munich puuni ka bɛ sentence o yuma 5 prison, o ni zani yuma 1 gari. Ni ka o dictate volume tuuli o autobiography mini political manifesto Mein Kampf ('N Struggle'). O early release 1924 nyaaŋa, o daa deei popular support o ni attack Treaty of Versailles n-ti pahi promoting pan-Germanism, antisemitism, mini anti-communism ni charismatic oratory mini Nazi propaganda. O daa tooi yɛri communism part international Jewish conspiracy. Elections Reichstag November 1932 nyaaŋa, Nazi Party daa mali seats pam Reichstag, amaa ka bi mali majority. Former chancellor Franz von Papen mini other conservative politicians daa yɛli President Paul von Hindenburg ni o boli Hitler chancellor 30 January 1933. Shortly nyaaŋa, 23 March, Reichstag daa saɣi Enabling Act 1933, din daa piligi Weimar Republic transformation Nazi Germany n-ti. Hindenburg kum 2 August 1934 nyaaŋa, Hitler daa taɣi o head of state ka Germany lebi totalitarian dictatorship. Domestically, Hitler daa piligi numerous racist policies, din daa marginalize mini scapegoat German Jews. O tuuli yuma 6 power puuni daa wuhi rapid economic recovery Great Depression nyaaŋa, abrogation restrictions Germany zuɣu First World War nyaaŋa, mini annexation territories inhabited by miliyɔŋ pam ethnic Germans, din daa ti o significant popular support. Hitler goals puuni yini daa nyɛ Lebensraum ('living space') German people Eastern Europe n-ti. O aggressive, expansionist foreign policy daa nyɛ primary cause World War II Europe. 1 September 1939, Hitler daa oversee German invasion Poland, ka chɛ Britain mini France ni bɛ yɛli war Germany. O ni order invasion Soviet Union June 1941, o daa yɛli war United States December same year. 1941 bahigu, German forces mini European Axis powers daa deei most Europe mini North Africa. Gains ŋɔ daa gradually labi nyaaŋa 1941 zaŋ chaŋ Allied forces ni daa di German military 1945. 29 April 1945, Hitler daa kpuɣi o longtime partner, Eva Braun, Führerbunker Berlin. Bɛ daa ku bɛ maŋa next day ni bɛ k avoiding capture Soviet Red Army. Historian mini biographer Ian Kershaw daa buɣisi Hitler "embodiment modern political evil". Hitler leadership mini racist ideology gbaŋ ni, Nazi regime daa nyɛ responsible genocide estimated 6 million Jews mini miliyɔŋ pam other victims, o mini o followers ni daa boli Untermenschen ('subhumans') bee socially undesirable. Hitler mini Nazis daa lahi nyɛ responsible deliberate killing estimated 19.3 million civilians mini prisoners of war. Plus, 28.7 million soldiers mini civilians daa kpi result military action European theatre. Civilians kalinli bɛ ni ku World War II daa nyɛ unprecedented warfare, casualties daa chɛ li deadliest conflict history. '''Ancestry''' Hitler ba, Alois Hitler, daa nyɛ illegitimate child Maria Schicklgruber. Baptismal register bi daa wuhi o ba yuli, Alois daa initially mali o ma surname, "Schicklgruber". 1842, Johann Georg Hiedler daa kpuɣi Alois ma. Bɛ daa wumsi Alois Hiedler brother, Johann Nepomuk Hiedler family. Alois daa tum civil servant 1855 zaŋ chaŋ o retirement 1895. 1876, bɛ daa lebi Alois legitimate ka o baptismal record annotated priest ni o register Johann Georg Hiedler Alois ba (recorded "Georg Hitler"). Alois daa nyaaŋa deei surname "Hitler", also spelled "Hiedler", "Hüttler", bee "Huettler". Yuli probably based German word Hütte ('hut'), meaning "one ŋun be hut puuni". Nazi official Hans Frank daa yɛli ni Alois ma daa tum housekeeper Jewish family Graz, family 19-year-old son Leopold Frankenberger daa dɔɣi Alois, claim bɛ ni boli Frankenberger thesis. Nobody named Frankenberger daa register Graz that period, no record produce Leopold Frankenberger existence, historians kari claim ni Alois ba daa nyɛ Jewish. 2025, blood sofa Hitler study daa zaŋ Turi King University of Bath DNA analysis n-ti. Blood daa confirm Hitler own comparison male-line relative, DNA analysis daa lahi wuhi ni Hitler bi mali Jewish ancestry o ba polo. "If that was the case, we wouldn't have got the DNA match with him," King daa yɛli. '''Early life - Childhood mini education''' Adolf Hitler bɛ dɔɣi o 20 April 1889 Braunau am Inn, town Austria-Hungary (present-day Austria), close border Germany. O daa nyɛ 4th 6 children Alois Hitler mini o 3rd wife, Klara Pölzl sani. 3 Hitler siblings - Gustav, Ida, mini Otto - daa kpi infancy. Also be household daa nyɛ Alois children o 2nd marriage: Alois Jr. (1882) mini Angela (1883). 1892, family daa labi Passau, Germany, Alois promotion customs administration Passau nyaaŋa. Hitler daa nyɛ yuma 3 that time. Alois daa promote ka transfer Linz, Austria, 1 April 1893, amaa family kpalim Passau. Family daa labi Austria ka zani Leonding 9 May 1894, June 1895, Alois daa retire Hafeld, near Lambach, ni o puri ka guli bees. Hitler daa chaŋ Volksschule (state-funded primary school) nearby Fischlham. Ŋmaliŋ Hafeld daa coincided ni father-son conflicts din daa piligi six-year-old Hitler ni kari conform strict discipline o shikuru. Alois daa bɔri ni o browbeat o bia obedience, Adolf daa bɔri ni o nyɛ opposite whatever o ba bɔri. Alois daa lahi ŋmɛri o bia, o ma ni bɔri ni o guli o regular beatings. Alois farming efforts Hafeld bi daa nyɛ nasara, 1897, family daa labi Lambach. Eight-year-old Hitler daa deei singing lessons, yiini church choir, ka even tɛhi ni o lebi priest. 1898, family daa labi permanently Leonding. Hitler daa deeply affected o younger brother Edmund kum 1900 measles nyaaŋa. Hitler daa taɣi confident, outgoing, conscientious student lebi morose, detached bia ŋun tooi clash o ba mini teachers. Paula Hitler daa teeri ni Adolf daa nyɛ teenage bully ŋun tooi slap o. Alois daa mali successful career customs bureau ka bɔri ni o bia doli o footsteps. Hitler nyaaŋa daa dramatise episode this period o ba ni zaŋ o visit customs office, depicting it event din ti rise unforgiving antagonism father mini son, both strong-willed. O ni kari o bia desire ni o chaŋ classical high school ka lebi artist nyaaŋa, Alois daa zaŋ Hitler Realschule Linz September 1900. Hitler daa kari decision ŋɔ, Mein Kampf puuni o yɛli ni o intentionally ŋmɛ poorly shikuru, hoping once o ba nya "what little progress n daa mali technical school o yɛn chɛ ma ni n zaŋ n maŋa n-ti n dream". Austrian Germans pam, Hitler daa piligi German nationalist ideas o ni nyɛ billa. O daa wuhi loyalty only Germany, ka kari declining Habsburg monarchy mini o rule ethnically diverse empire. Hitler mini o friends daa zaŋ greeting "Heil", ka yiini "Deutschlandlied" instead Austrian Imperial anthem. Alois sudden kum 3 January 1903 nyaaŋa, Hitler performance shikuru daa siɣi, o ma daa chɛ o ni o yi. O daa kpɛ Realschule Steyr September 1904, ni o behaviour mini performance daa viɛli. 1905, o ni paasi repeat final exam nyaaŋa, Hitler daa yi shikuru without ambitions further education bee clear plans career. '''Early adulthood Vienna mini Munich''' 1907, Hitler daa yi Linz ni o be ka bɔhim fine art Vienna, financed orphan benefits mini support o ma sani. O daa apply admission Academy of Fine Arts Vienna amaa bɛ daa kari buyi. Director daa yɛli Hitler ni o apply School of Architecture, amaa o bi mali necessary academic credentials o ni bi naai secondary school. 21 December 1907, o ma daa kpi breast cancer yuma 47; Hitler daa nyɛ yuma 18 that time. 1909, Hitler laɣiri daa naai ka bɛ kari o ni o be bohemian life homeless shelters mini Meldemannstraße dormitory. O daa deei liɣiri casual labourer ka ŋmɛri ka kɔhiri watercolours Vienna sights. O saha Vienna, o daa doli growing passion architecture mini music, ka chaŋ performances 10 Lohengrin, o favourite Richard Wagner operas. Vienna, bɛ tuui wuhi Hitler racist rhetoric. Populists kamani mayor Karl Lueger daa zaŋ city prevalent antisemitic sentiment, occasionally espousing German nationalist notions political benefit n-ti. German nationalism daa especially widespread Mariahilf district, ni Hitler daa be. Georg Ritter von Schönerer daa lebi major influence Hitler zuɣu, o daa develop admiration Martin Luther n-ti. Hitler daa karim newspapers mini pamphlets din promote prejudice mini warn influx Eastern European Jews, n-ti pahi writings figures kamani Houston Stewart Chamberlain, Charles Darwin, Friedrich Nietzsche, Gustave Le Bon, mini Arthur Schopenhauer. O yuma Vienna o daa lahi develop strong anti-Slavic sentiments. Origin mini development Hitler antisemitism kpalim matter debate. O zo Daniel August Kubizek daa claim ni Hitler daa nyɛ "confirmed antisemite" poi ka yi Linz. Amaa historian Brigitte Hamann buɣisi Kubizek claim "problematical". Hitler ni yɛli Mein Kampf ni o tuui lebi antisemite Vienna, Reinhold Hanisch, ŋun daa sɔŋ o kɔhi o paintings, kari. Hitler daa lahi kɔhi o art Jewish businessman Samuel Morgenstern o ni be Vienna. Morgenstern clients pam daa nyɛ Jewish; lawyer Josef Feingold daa da watercolours Hitler paintings Vienna historical architecture. Historian Richard J. Evans yɛli ni "historians now generally agree ni o notorious, murderous antisemitism daa yi well after Germany defeat World War I, product paranoid 'stab-in-the-back' explanation catastrophe". Hitler daa deei final part o ba estate May 1913 ka daa labi Munich. Bɛ ni conscript o Austro-Hungarian Army, o daa chaŋ Salzburg 5 February 1914 medical assessment n-ti. O ni deemed unfit service nyaaŋa, o daa labi Munich. Hitler nyaaŋa daa claim ni o bi bɔri ni o tum Habsburg Empire mixture races army puuni mini o belief ni collapse Austria-Hungary imminent. === '''World War I''' === August 1914, outbreak World War I, Hitler daa be Munich ka voluntarily kpɛ Bavarian Army. According 1924 report Bavarian authorities, chɛ Hitler ni o tum daa most likely administrative error, Austrian citizen nyaaŋa, bɛ tu ni bɛ labi o Austria. Bɛ zaŋ o ti Bavarian Reserve Infantry Regiment 16, o daa tum dispatch runner Western Front France mini Belgium, spending almost half time regimental headquarters Fournes-en-Weppes, well behind front lines. 1914, o daa be First Battle Ypres ka that year bɛ decorate o bravery, deei Iron Cross, Second Class. War saha, bɛ daa fa o commanding officer, Fritz Wiedemann, ŋun daa yihi Hitler rubble collapsed building heavy fire gbaŋ ni. O service headquarters, Hitler daa doli o artistic interests, ŋmɛri cartoons ka tiri instructions army newspaper n-ti. Battle Somme October 1916, bɛ daa ŋmɛ o left thigh shell ni explode dispatch runners dugout nyaaŋa. Hitler daa be almost 2 months recovering hospital Beelitz, ka labi o regiment 5 March 1917. O daa be Battle Arras 1917 mini Battle Passchendaele. O daa deei black Wound Badge 18 May 1918. 3 months nyaaŋa, August 1918, recommendation Lieutenant Hugo Gutmann, o Jewish superior, Hitler daa deei Iron Cross, First Class, decoration rarely awarded Hitler Gefreiter rank. 15 October 1918, bɛ daa jo o temporarily mustard gas attack puuni ka hospitalise o Pasewalk. Ni, Hitler daa nya Germany defeat, o maŋmaŋ account, o daa nya second bout blindness o ni deei lahabali ŋɔ nyaaŋa. Hitler daa buɣisi o role World War I "greatest of all experiences" ka bɛ paɣi o commanding officers bravery zuɣu. O wartime experience daa ti o German patriotism, o daa niŋ shock Germany capitulation November 1918. O displeasure collapse war effort daa piligi shape o ideology. German nationalists shɛba, o daa yɛli Dolchstoßlegende (stab-in-the-back myth), din yɛli ni German army, "undefeated field", bɛ daa "stab in the back" home front civilian leaders, Jews, Marxists, mini ban daa dihi armistice din naai zabli - nyaaŋa bɛ boli "November criminals". Treaty Versailles daa yɛli ni Germany tu ni o chɛ several territories mini demilitarise Rhineland. Treaty daa zaŋ economic sanctions mini levied heavy reparations country zuɣu. Germans pam daa nya treaty unjust humiliation. Bɛ especially kari Article 231, bɛ ni interpret declaring Germany responsible war n-ti. Versailles Treaty mini economic, social, mini political conditions Germany war nyaaŋa bɛ nyaaŋa daa zaŋ Hitler political gain n-ti. ===== '''Entry into politics''' ===== War nyaaŋa, Hitler daa labi Munich. Without formal education bee career prospects, o daa kpalim army. July 1919, bɛ daa boli o Verbindungsmann (intelligence agent) Aufklärungskommando Reichswehr, assigned influence other soldiers mini infiltrate German Workers' Party (DAP). DAP meeting 12 September 1919, Party chairman Anton Drexler daa niŋ kasi Hitler oratorical skills. O daa ti o copy pamphlet My Political Awakening, din mali antisemitic, nationalist, anti-capitalist, mini anti-Marxist ideas. Orders o army superiors, Hitler daa apply ni o pahi party, week puuni bɛ daa saɣi o party member 555 (party daa piligi counting membership 500 ni bɛ wuhi bɛ nyɛ much larger party). Hitler daa sabi earliest known written statement Jewish question 16 September 1919 letter Adolf Gemlich (now known Gemlich letter). Letter puuni, Hitler argue ni aim government "must unshakably be removal Jews altogether". DAP, Hitler daa nya Dietrich Eckart, yino party founders mini member occult Thule Society. Eckart daa lebi Hitler mentor, exchanging ideas o nyaaŋa ka introduce o wide Munich society. Ni bɛ increase appeal, DAP daa taɣi yuli Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (NSDAP, now known "Nazi Party"). Hitler daa design party banner swastika white circle red background. Bɛ daa yihi Hitler army 31 March 1920, ka piligi tum full-time party n-ti. Party headquarters daa be Munich, centre anti-government German nationalists determined eliminate Marxism mini undermine Weimar Republic. February 1921, already highly effective crowd manipulation, Hitler daa yɛli crowd gari 6,000. Ni bɛ publicise meeting, truckloads 2 party supporters daa gili Munich ka waving swastika flags ka distributing leaflets. Hitler daa yoma deei notoriety o rowdy polemic speeches Treaty of Versailles, rival politicians, mini especially Marxists mini Jews sani. June 1921, Hitler mini Eckart ni be fundraising trip Berlin, mutiny daa yi Nazi Party Munich puuni. Members executive committee daa bɔri ni bɛ laɣim Nuremberg-based German Socialist Party (DSP). Hitler daa labi Munich 11 July ka angrily ti o resignation. Committee members daa baŋ ni resignation bɛ leading public figure mini speaker daa yɛn nyɛ end party. Hitler daa yɛli ni o yɛn labi pahi condition ni o yɛn taɣi Drexler party chairman, party headquarters yɛn kpalim Munich. Committee daa saɣi, o daa labi pahi party 26 July member 3,680. ==== '''Beer Hall Putsch mini Landsberg Prison''' ==== 1923, Hitler daa deei help World War I General Erich Ludendorff attempted coup known Beer Hall Putsch. Nazi Party daa zaŋ Italian Fascism model bɛ appearance mini policies n-ti. Hitler daa bɔri ni o emulate Benito Mussolini March on Rome 1922 ni o stage o coup Bavaria, din nyaaŋa challenge government Berlin. Hitler mini Ludendorff daa bɔri support Staatskommissar Gustav Ritter von Kahr, Bavaria de facto ruler. Amaa Kahr, n-ti pahi Police Chief Hans Ritter von Seisser mini Reichswehr General Otto von Lossow, daa bɔri ni bɛ zaŋ nationalist dictatorship without Hitler. 8 November 1923, Hitler mini SA daa kpe public meeting 3,000 people Kahr ni organize Bürgerbräukeller, beer hall Munich. O ni chɛ Kahr speech, o daa yɛli ni national revolution piligi ka yɛli formation new government Ludendorff nyaaŋa. O forces initially daa di occupying local Reichswehr mini police headquarters, amaa Kahr mini o cohorts daa yoma yi support. Neither Army bee state police daa pahi Hitler. Next day, Hitler mini o followers daa chaŋ beer hall zaŋ chaŋ Bavarian War Ministry ni bɛ overthrow Bavarian government, amaa police daa bɔri ba. Failed coup, 16 Nazi Party members mini 4 police officers daa kpi. Hitler daa zo Ernst Hanfstaengl yiŋ ka some accounts tɛhi suicide. Bɛ daa gbaai o 11 November 1923 high treason n-ti. O trial special People's Court Munich daa piligi February 1924. 1 April, bɛ daa sentence Hitler yuma 5 Festungshaft Landsberg Prison. Ni, o daa deei friendly treatment guards sani ka chɛ mail supporters mini regular visits party comrades. Pardoned Bavarian Supreme Court, bɛ daa yihi o jail 20 December 1924. Including time remand, Hitler daa zani just over 1 year prison. Landsberg, Hitler daa dictate most tuuli volume Mein Kampf at first o chauffeur, Emil Maurice, nyaaŋa o deputy, Rudolf Hess. Buku, dedicated Thule Society member Dietrich Eckart, daa nyɛ autobiography mini exposition o ideology. Buku daa zaŋ Hitler plans territorial expansion n-ti pahi transforming German society dictatorship based race. Buku zaa, Jews bɛ equate "germs" ka wuhi "international poisoners" society. According Hitler ideology, only solution daa nyɛ extermination. Hitler bi buɣisi exactly ni ŋɔ yɛn niŋ shɛm, o "inherent genocidal thrust is undeniable", according Ian Kershaw. Published volumes 2 1925 mini 1926, Mein Kampf daa kɔhi 228,000 copies 1925 mini 1932 sunsuuni. One million copies daa kɔhi 1933, Hitler tuuli year office. === '''Rebuilding Nazi Party''' === Hitler release prison saha, politics Germany daa lebi less combative, economy viɛli, limiting Hitler opportunities political agitation. Result failed Beer Hall Putsch, Nazi Party mini o affiliated organisations bɛ daa ban Bavaria. Meeting prime minister Bavaria, Heinrich Held, 4 January 1925, Hitler daa saɣi respect state authority ka promise ni o yɛn bɔ political power only democratic process. Meeting daa chɛ ban Nazi Party lifted 16 February. Amaa after inflammatory speech o ni ti 27 February, bɛ daa ban Hitler public speaking Bavarian authorities, ban din daa kpalim zaŋ chaŋ 1927. Ni o tuɣi o political ambitions ban nyaaŋa, Hitler daa piigi Gregor Strasser, Otto Strasser, mini Joseph Goebbels ni bɛ organize mini enlarge Nazi Party northern Germany. Stock market United States daa crash 24 October 1929. Impact Germany daa nyɛ dire: miliyɔŋ pam daa lebi unemployed, several major banks daa kɔŋ. Hitler mini Nazi Party daa prepare ni bɛ deei advantage emergency ni bɛ deei support bɛ party n-ti. Bɛ daa promise ni bɛ yɛn kari Versailles Treaty, strengthen economy, mini ti jobs. Hitler daa yɛri Nazi Party yuli October 1923: "Why," n bɔhi Hitler, "a booni a maŋa National Socialist, since a party program nyɛ very antithesis din commonly accredited socialism?" "Socialism," o daa labsi, ka zaŋ o cup of tea, pugnaciously, "nyɛ science dealing with common weal. Communism is not Socialism. Marxism is not Socialism. Marxians zu Socialism yuli ka confuse o meaning. N yɛn deei Socialism Socialists sani. Socialism nyɛ ancient Aryan, Germanic institution... Ti bɔri fulfilment just claims productive classes by state based race solidarity. Ti sani, state mini race nyɛ one." s4ghbqocx0wn387ktw0vy28zyth0zjf 146824 146823 2026-08-29T18:25:30Z Abdul Gafaru 100% 6794 Added information 146824 wikitext text/x-wiki [[Lahabali kɔligu:Adolf Hitler cropped restored 3x4.jpg|thumb|Adolf Hitler ]] == Adolf Hitler; == Adolf Hitler (bɛ dɔɣi o la 20 April 1889 – 30 April 1945) daa nyɛ Austrian-born German politician ŋun daa nyɛ dictator Germany Nazi saha 1933 zaŋ chaŋ o maŋa kum 1945. O daa du power ni o nyɛ leader Nazi Party, ka lebi chancellor Germany 1933 ka nyaaŋa deei yuli Führer und Reichskanzler 1934. Germany ni kpe Poland 1 September 1939 o leadership gbaŋ ni n daa nyɛ Second World War piligu. Zabli maa zaa, Hitler daa be German military operations tooni ka daa nyɛ central niŋsim din daa ku Jews miliyɔŋ 6 Holocaust puuni n-ti pahi victims miliyɔŋ pam.[a] Bɛ dɔɣi Hitler Braunau am Inn Austria-Hungary ka daa labi Germany 1913. Bɛ daa ti o pina o ni be German Army First World War, ka deei Iron Cross. 1919, o daa pahi German Workers' Party (DAP), precursor Nazi Party, ka 1921 bɛ boli o leader Nazi Party. 1923, o daa bɔri ni o deei governmental power failed coup Munich puuni ka bɛ sentence o yuma 5 prison, o ni zani yuma 1 gari. Ni ka o dictate volume tuuli o autobiography mini political manifesto Mein Kampf ('N Struggle'). O early release 1924 nyaaŋa, o daa deei popular support o ni attack Treaty of Versailles n-ti pahi promoting pan-Germanism, antisemitism, mini anti-communism ni charismatic oratory mini Nazi propaganda. O daa tooi yɛri communism part international Jewish conspiracy. Elections Reichstag November 1932 nyaaŋa, Nazi Party daa mali seats pam Reichstag, amaa ka bi mali majority. Former chancellor Franz von Papen mini other conservative politicians daa yɛli President Paul von Hindenburg ni o boli Hitler chancellor 30 January 1933. Shortly nyaaŋa, 23 March, Reichstag daa saɣi Enabling Act 1933, din daa piligi Weimar Republic transformation Nazi Germany n-ti. Hindenburg kum 2 August 1934 nyaaŋa, Hitler daa taɣi o head of state ka Germany lebi totalitarian dictatorship. Domestically, Hitler daa piligi numerous racist policies, din daa marginalize mini scapegoat German Jews. O tuuli yuma 6 power puuni daa wuhi rapid economic recovery Great Depression nyaaŋa, abrogation restrictions Germany zuɣu First World War nyaaŋa, mini annexation territories inhabited by miliyɔŋ pam ethnic Germans, din daa ti o significant popular support. Hitler goals puuni yini daa nyɛ Lebensraum ('living space') German people Eastern Europe n-ti. O aggressive, expansionist foreign policy daa nyɛ primary cause World War II Europe. 1 September 1939, Hitler daa oversee German invasion Poland, ka chɛ Britain mini France ni bɛ yɛli war Germany. O ni order invasion Soviet Union June 1941, o daa yɛli war United States December same year. 1941 bahigu, German forces mini European Axis powers daa deei most Europe mini North Africa. Gains ŋɔ daa gradually labi nyaaŋa 1941 zaŋ chaŋ Allied forces ni daa di German military 1945. 29 April 1945, Hitler daa kpuɣi o longtime partner, Eva Braun, Führerbunker Berlin. Bɛ daa ku bɛ maŋa next day ni bɛ k avoiding capture Soviet Red Army. Historian mini biographer Ian Kershaw daa buɣisi Hitler "embodiment modern political evil". Hitler leadership mini racist ideology gbaŋ ni, Nazi regime daa nyɛ responsible genocide estimated 6 million Jews mini miliyɔŋ pam other victims, o mini o followers ni daa boli Untermenschen ('subhumans') bee socially undesirable. Hitler mini Nazis daa lahi nyɛ responsible deliberate killing estimated 19.3 million civilians mini prisoners of war. Plus, 28.7 million soldiers mini civilians daa kpi result military action European theatre. Civilians kalinli bɛ ni ku World War II daa nyɛ unprecedented warfare, casualties daa chɛ li deadliest conflict history. '''Ancestry''' Hitler ba, Alois Hitler, daa nyɛ illegitimate child Maria Schicklgruber. Baptismal register bi daa wuhi o ba yuli, Alois daa initially mali o ma surname, "Schicklgruber". 1842, Johann Georg Hiedler daa kpuɣi Alois ma. Bɛ daa wumsi Alois Hiedler brother, Johann Nepomuk Hiedler family. Alois daa tum civil servant 1855 zaŋ chaŋ o retirement 1895. 1876, bɛ daa lebi Alois legitimate ka o baptismal record annotated priest ni o register Johann Georg Hiedler Alois ba (recorded "Georg Hitler"). Alois daa nyaaŋa deei surname "Hitler", also spelled "Hiedler", "Hüttler", bee "Huettler". Yuli probably based German word Hütte ('hut'), meaning "one ŋun be hut puuni". Nazi official Hans Frank daa yɛli ni Alois ma daa tum housekeeper Jewish family Graz, family 19-year-old son Leopold Frankenberger daa dɔɣi Alois, claim bɛ ni boli Frankenberger thesis. Nobody named Frankenberger daa register Graz that period, no record produce Leopold Frankenberger existence, historians kari claim ni Alois ba daa nyɛ Jewish. 2025, blood sofa Hitler study daa zaŋ Turi King University of Bath DNA analysis n-ti. Blood daa confirm Hitler own comparison male-line relative, DNA analysis daa lahi wuhi ni Hitler bi mali Jewish ancestry o ba polo. "If that was the case, we wouldn't have got the DNA match with him," King daa yɛli. '''Early life - Childhood mini education''' Adolf Hitler bɛ dɔɣi o 20 April 1889 Braunau am Inn, town Austria-Hungary (present-day Austria), close border Germany. O daa nyɛ 4th 6 children Alois Hitler mini o 3rd wife, Klara Pölzl sani. 3 Hitler siblings - Gustav, Ida, mini Otto - daa kpi infancy. Also be household daa nyɛ Alois children o 2nd marriage: Alois Jr. (1882) mini Angela (1883). 1892, family daa labi Passau, Germany, Alois promotion customs administration Passau nyaaŋa. Hitler daa nyɛ yuma 3 that time. Alois daa promote ka transfer Linz, Austria, 1 April 1893, amaa family kpalim Passau. Family daa labi Austria ka zani Leonding 9 May 1894, June 1895, Alois daa retire Hafeld, near Lambach, ni o puri ka guli bees. Hitler daa chaŋ Volksschule (state-funded primary school) nearby Fischlham. Ŋmaliŋ Hafeld daa coincided ni father-son conflicts din daa piligi six-year-old Hitler ni kari conform strict discipline o shikuru. Alois daa bɔri ni o browbeat o bia obedience, Adolf daa bɔri ni o nyɛ opposite whatever o ba bɔri. Alois daa lahi ŋmɛri o bia, o ma ni bɔri ni o guli o regular beatings. Alois farming efforts Hafeld bi daa nyɛ nasara, 1897, family daa labi Lambach. Eight-year-old Hitler daa deei singing lessons, yiini church choir, ka even tɛhi ni o lebi priest. 1898, family daa labi permanently Leonding. Hitler daa deeply affected o younger brother Edmund kum 1900 measles nyaaŋa. Hitler daa taɣi confident, outgoing, conscientious student lebi morose, detached bia ŋun tooi clash o ba mini teachers. Paula Hitler daa teeri ni Adolf daa nyɛ teenage bully ŋun tooi slap o. Alois daa mali successful career customs bureau ka bɔri ni o bia doli o footsteps. Hitler nyaaŋa daa dramatise episode this period o ba ni zaŋ o visit customs office, depicting it event din ti rise unforgiving antagonism father mini son, both strong-willed. O ni kari o bia desire ni o chaŋ classical high school ka lebi artist nyaaŋa, Alois daa zaŋ Hitler Realschule Linz September 1900. Hitler daa kari decision ŋɔ, Mein Kampf puuni o yɛli ni o intentionally ŋmɛ poorly shikuru, hoping once o ba nya "what little progress n daa mali technical school o yɛn chɛ ma ni n zaŋ n maŋa n-ti n dream". Austrian Germans pam, Hitler daa piligi German nationalist ideas o ni nyɛ billa. O daa wuhi loyalty only Germany, ka kari declining Habsburg monarchy mini o rule ethnically diverse empire. Hitler mini o friends daa zaŋ greeting "Heil", ka yiini "Deutschlandlied" instead Austrian Imperial anthem. Alois sudden kum 3 January 1903 nyaaŋa, Hitler performance shikuru daa siɣi, o ma daa chɛ o ni o yi. O daa kpɛ Realschule Steyr September 1904, ni o behaviour mini performance daa viɛli. 1905, o ni paasi repeat final exam nyaaŋa, Hitler daa yi shikuru without ambitions further education bee clear plans career. '''Early adulthood Vienna mini Munich''' 1907, Hitler daa yi Linz ni o be ka bɔhim fine art Vienna, financed orphan benefits mini support o ma sani. O daa apply admission Academy of Fine Arts Vienna amaa bɛ daa kari buyi. Director daa yɛli Hitler ni o apply School of Architecture, amaa o bi mali necessary academic credentials o ni bi naai secondary school. 21 December 1907, o ma daa kpi breast cancer yuma 47; Hitler daa nyɛ yuma 18 that time. 1909, Hitler laɣiri daa naai ka bɛ kari o ni o be bohemian life homeless shelters mini Meldemannstraße dormitory. O daa deei liɣiri casual labourer ka ŋmɛri ka kɔhiri watercolours Vienna sights. O saha Vienna, o daa doli growing passion architecture mini music, ka chaŋ performances 10 Lohengrin, o favourite Richard Wagner operas. Vienna, bɛ tuui wuhi Hitler racist rhetoric. Populists kamani mayor Karl Lueger daa zaŋ city prevalent antisemitic sentiment, occasionally espousing German nationalist notions political benefit n-ti. German nationalism daa especially widespread Mariahilf district, ni Hitler daa be. Georg Ritter von Schönerer daa lebi major influence Hitler zuɣu, o daa develop admiration Martin Luther n-ti. Hitler daa karim newspapers mini pamphlets din promote prejudice mini warn influx Eastern European Jews, n-ti pahi writings figures kamani Houston Stewart Chamberlain, Charles Darwin, Friedrich Nietzsche, Gustave Le Bon, mini Arthur Schopenhauer. O yuma Vienna o daa lahi develop strong anti-Slavic sentiments. Origin mini development Hitler antisemitism kpalim matter debate. O zo Daniel August Kubizek daa claim ni Hitler daa nyɛ "confirmed antisemite" poi ka yi Linz. Amaa historian Brigitte Hamann buɣisi Kubizek claim "problematical". Hitler ni yɛli Mein Kampf ni o tuui lebi antisemite Vienna, Reinhold Hanisch, ŋun daa sɔŋ o kɔhi o paintings, kari. Hitler daa lahi kɔhi o art Jewish businessman Samuel Morgenstern o ni be Vienna. Morgenstern clients pam daa nyɛ Jewish; lawyer Josef Feingold daa da watercolours Hitler paintings Vienna historical architecture. Historian Richard J. Evans yɛli ni "historians now generally agree ni o notorious, murderous antisemitism daa yi well after Germany defeat World War I, product paranoid 'stab-in-the-back' explanation catastrophe". Hitler daa deei final part o ba estate May 1913 ka daa labi Munich. Bɛ ni conscript o Austro-Hungarian Army, o daa chaŋ Salzburg 5 February 1914 medical assessment n-ti. O ni deemed unfit service nyaaŋa, o daa labi Munich. Hitler nyaaŋa daa claim ni o bi bɔri ni o tum Habsburg Empire mixture races army puuni mini o belief ni collapse Austria-Hungary imminent. === '''World War I''' === August 1914, outbreak World War I, Hitler daa be Munich ka voluntarily kpɛ Bavarian Army. According 1924 report Bavarian authorities, chɛ Hitler ni o tum daa most likely administrative error, Austrian citizen nyaaŋa, bɛ tu ni bɛ labi o Austria. Bɛ zaŋ o ti Bavarian Reserve Infantry Regiment 16, o daa tum dispatch runner Western Front France mini Belgium, spending almost half time regimental headquarters Fournes-en-Weppes, well behind front lines. 1914, o daa be First Battle Ypres ka that year bɛ decorate o bravery, deei Iron Cross, Second Class. War saha, bɛ daa fa o commanding officer, Fritz Wiedemann, ŋun daa yihi Hitler rubble collapsed building heavy fire gbaŋ ni. O service headquarters, Hitler daa doli o artistic interests, ŋmɛri cartoons ka tiri instructions army newspaper n-ti. Battle Somme October 1916, bɛ daa ŋmɛ o left thigh shell ni explode dispatch runners dugout nyaaŋa. Hitler daa be almost 2 months recovering hospital Beelitz, ka labi o regiment 5 March 1917. O daa be Battle Arras 1917 mini Battle Passchendaele. O daa deei black Wound Badge 18 May 1918. 3 months nyaaŋa, August 1918, recommendation Lieutenant Hugo Gutmann, o Jewish superior, Hitler daa deei Iron Cross, First Class, decoration rarely awarded Hitler Gefreiter rank. 15 October 1918, bɛ daa jo o temporarily mustard gas attack puuni ka hospitalise o Pasewalk. Ni, Hitler daa nya Germany defeat, o maŋmaŋ account, o daa nya second bout blindness o ni deei lahabali ŋɔ nyaaŋa. Hitler daa buɣisi o role World War I "greatest of all experiences" ka bɛ paɣi o commanding officers bravery zuɣu. O wartime experience daa ti o German patriotism, o daa niŋ shock Germany capitulation November 1918. O displeasure collapse war effort daa piligi shape o ideology. German nationalists shɛba, o daa yɛli Dolchstoßlegende (stab-in-the-back myth), din yɛli ni German army, "undefeated field", bɛ daa "stab in the back" home front civilian leaders, Jews, Marxists, mini ban daa dihi armistice din naai zabli - nyaaŋa bɛ boli "November criminals". Treaty Versailles daa yɛli ni Germany tu ni o chɛ several territories mini demilitarise Rhineland. Treaty daa zaŋ economic sanctions mini levied heavy reparations country zuɣu. Germans pam daa nya treaty unjust humiliation. Bɛ especially kari Article 231, bɛ ni interpret declaring Germany responsible war n-ti. Versailles Treaty mini economic, social, mini political conditions Germany war nyaaŋa bɛ nyaaŋa daa zaŋ Hitler political gain n-ti. ===== '''Entry into politics''' ===== War nyaaŋa, Hitler daa labi Munich. Without formal education bee career prospects, o daa kpalim army. July 1919, bɛ daa boli o Verbindungsmann (intelligence agent) Aufklärungskommando Reichswehr, assigned influence other soldiers mini infiltrate German Workers' Party (DAP). DAP meeting 12 September 1919, Party chairman Anton Drexler daa niŋ kasi Hitler oratorical skills. O daa ti o copy pamphlet My Political Awakening, din mali antisemitic, nationalist, anti-capitalist, mini anti-Marxist ideas. Orders o army superiors, Hitler daa apply ni o pahi party, week puuni bɛ daa saɣi o party member 555 (party daa piligi counting membership 500 ni bɛ wuhi bɛ nyɛ much larger party). Hitler daa sabi earliest known written statement Jewish question 16 September 1919 letter Adolf Gemlich (now known Gemlich letter). Letter puuni, Hitler argue ni aim government "must unshakably be removal Jews altogether". DAP, Hitler daa nya Dietrich Eckart, yino party founders mini member occult Thule Society. Eckart daa lebi Hitler mentor, exchanging ideas o nyaaŋa ka introduce o wide Munich society. Ni bɛ increase appeal, DAP daa taɣi yuli Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (NSDAP, now known "Nazi Party"). Hitler daa design party banner swastika white circle red background. Bɛ daa yihi Hitler army 31 March 1920, ka piligi tum full-time party n-ti. Party headquarters daa be Munich, centre anti-government German nationalists determined eliminate Marxism mini undermine Weimar Republic. February 1921, already highly effective crowd manipulation, Hitler daa yɛli crowd gari 6,000. Ni bɛ publicise meeting, truckloads 2 party supporters daa gili Munich ka waving swastika flags ka distributing leaflets. Hitler daa yoma deei notoriety o rowdy polemic speeches Treaty of Versailles, rival politicians, mini especially Marxists mini Jews sani. June 1921, Hitler mini Eckart ni be fundraising trip Berlin, mutiny daa yi Nazi Party Munich puuni. Members executive committee daa bɔri ni bɛ laɣim Nuremberg-based German Socialist Party (DSP). Hitler daa labi Munich 11 July ka angrily ti o resignation. Committee members daa baŋ ni resignation bɛ leading public figure mini speaker daa yɛn nyɛ end party. Hitler daa yɛli ni o yɛn labi pahi condition ni o yɛn taɣi Drexler party chairman, party headquarters yɛn kpalim Munich. Committee daa saɣi, o daa labi pahi party 26 July member 3,680. ==== '''Beer Hall Putsch mini Landsberg Prison''' ==== 1923, Hitler daa deei help World War I General Erich Ludendorff attempted coup known Beer Hall Putsch. Nazi Party daa zaŋ Italian Fascism model bɛ appearance mini policies n-ti. Hitler daa bɔri ni o emulate Benito Mussolini March on Rome 1922 ni o stage o coup Bavaria, din nyaaŋa challenge government Berlin. Hitler mini Ludendorff daa bɔri support Staatskommissar Gustav Ritter von Kahr, Bavaria de facto ruler. Amaa Kahr, n-ti pahi Police Chief Hans Ritter von Seisser mini Reichswehr General Otto von Lossow, daa bɔri ni bɛ zaŋ nationalist dictatorship without Hitler. 8 November 1923, Hitler mini SA daa kpe public meeting 3,000 people Kahr ni organize Bürgerbräukeller, beer hall Munich. O ni chɛ Kahr speech, o daa yɛli ni national revolution piligi ka yɛli formation new government Ludendorff nyaaŋa. O forces initially daa di occupying local Reichswehr mini police headquarters, amaa Kahr mini o cohorts daa yoma yi support. Neither Army bee state police daa pahi Hitler. Next day, Hitler mini o followers daa chaŋ beer hall zaŋ chaŋ Bavarian War Ministry ni bɛ overthrow Bavarian government, amaa police daa bɔri ba. Failed coup, 16 Nazi Party members mini 4 police officers daa kpi. Hitler daa zo Ernst Hanfstaengl yiŋ ka some accounts tɛhi suicide. Bɛ daa gbaai o 11 November 1923 high treason n-ti. O trial special People's Court Munich daa piligi February 1924. 1 April, bɛ daa sentence Hitler yuma 5 Festungshaft Landsberg Prison. Ni, o daa deei friendly treatment guards sani ka chɛ mail supporters mini regular visits party comrades. Pardoned Bavarian Supreme Court, bɛ daa yihi o jail 20 December 1924. Including time remand, Hitler daa zani just over 1 year prison. Landsberg, Hitler daa dictate most tuuli volume Mein Kampf at first o chauffeur, Emil Maurice, nyaaŋa o deputy, Rudolf Hess. Buku, dedicated Thule Society member Dietrich Eckart, daa nyɛ autobiography mini exposition o ideology. Buku daa zaŋ Hitler plans territorial expansion n-ti pahi transforming German society dictatorship based race. Buku zaa, Jews bɛ equate "germs" ka wuhi "international poisoners" society. According Hitler ideology, only solution daa nyɛ extermination. Hitler bi buɣisi exactly ni ŋɔ yɛn niŋ shɛm, o "inherent genocidal thrust is undeniable", according Ian Kershaw. Published volumes 2 1925 mini 1926, Mein Kampf daa kɔhi 228,000 copies 1925 mini 1932 sunsuuni. One million copies daa kɔhi 1933, Hitler tuuli year office. === '''Rebuilding Nazi Party''' === Hitler release prison saha, politics Germany daa lebi less combative, economy viɛli, limiting Hitler opportunities political agitation. Result failed Beer Hall Putsch, Nazi Party mini o affiliated organisations bɛ daa ban Bavaria. Meeting prime minister Bavaria, Heinrich Held, 4 January 1925, Hitler daa saɣi respect state authority ka promise ni o yɛn bɔ political power only democratic process. Meeting daa chɛ ban Nazi Party lifted 16 February. Amaa after inflammatory speech o ni ti 27 February, bɛ daa ban Hitler public speaking Bavarian authorities, ban din daa kpalim zaŋ chaŋ 1927. Ni o tuɣi o political ambitions ban nyaaŋa, Hitler daa piigi Gregor Strasser, Otto Strasser, mini Joseph Goebbels ni bɛ organize mini enlarge Nazi Party northern Germany. Stock market United States daa crash 24 October 1929. Impact Germany daa nyɛ dire: miliyɔŋ pam daa lebi unemployed, several major banks daa kɔŋ. Hitler mini Nazi Party daa prepare ni bɛ deei advantage emergency ni bɛ deei support bɛ party n-ti. Bɛ daa promise ni bɛ yɛn kari Versailles Treaty, strengthen economy, mini ti jobs. Hitler daa yɛri Nazi Party yuli October 1923: "Why," n bɔhi Hitler, "a booni a maŋa National Socialist, since a party program nyɛ very antithesis din commonly accredited socialism?" "Socialism," o daa labsi, ka zaŋ o cup of tea, pugnaciously, "nyɛ science dealing with common weal. Communism is not Socialism. Marxism is not Socialism. Marxians zu Socialism yuli ka confuse o meaning. N yɛn deei Socialism Socialists sani. Socialism nyɛ ancient Aryan, Germanic institution... Ti bɔri fulfilment just claims productive classes by state based race solidarity. Ti sani, state mini race nyɛ one." nfqpy24frrpwherhbsef3pkf2huqt0v 146825 146824 2026-08-29T18:31:39Z Abdul Gafaru 100% 6794 Added information 146825 wikitext text/x-wiki [[Lahabali kɔligu:Adolf Hitler cropped restored 3x4.jpg|thumb|Adolf Hitler ]] == Adolf Hitler; == Adolf Hitler (bɛ dɔɣi o la 20 April 1889 – 30 April 1945) daa nyɛ Austrian-born German politician ŋun daa nyɛ dictator Germany Nazi saha 1933 zaŋ chaŋ o maŋa kum 1945. O daa du power ni o nyɛ leader Nazi Party, ka lebi chancellor Germany 1933 ka nyaaŋa deei yuli Führer und Reichskanzler 1934. Germany ni kpe Poland 1 September 1939 o leadership gbaŋ ni n daa nyɛ Second World War piligu. Zabli maa zaa, Hitler daa be German military operations tooni ka daa nyɛ central niŋsim din daa ku Jews miliyɔŋ 6 Holocaust puuni n-ti pahi victims miliyɔŋ pam.[a] Bɛ dɔɣi Hitler Braunau am Inn Austria-Hungary ka daa labi Germany 1913. Bɛ daa ti o pina o ni be German Army First World War, ka deei Iron Cross. 1919, o daa pahi German Workers' Party (DAP), precursor Nazi Party, ka 1921 bɛ boli o leader Nazi Party. 1923, o daa bɔri ni o deei governmental power failed coup Munich puuni ka bɛ sentence o yuma 5 prison, o ni zani yuma 1 gari. Ni ka o dictate volume tuuli o autobiography mini political manifesto Mein Kampf ('N Struggle'). O early release 1924 nyaaŋa, o daa deei popular support o ni attack Treaty of Versailles n-ti pahi promoting pan-Germanism, antisemitism, mini anti-communism ni charismatic oratory mini Nazi propaganda. O daa tooi yɛri communism part international Jewish conspiracy. Elections Reichstag November 1932 nyaaŋa, Nazi Party daa mali seats pam Reichstag, amaa ka bi mali majority. Former chancellor Franz von Papen mini other conservative politicians daa yɛli President Paul von Hindenburg ni o boli Hitler chancellor 30 January 1933. Shortly nyaaŋa, 23 March, Reichstag daa saɣi Enabling Act 1933, din daa piligi Weimar Republic transformation Nazi Germany n-ti. Hindenburg kum 2 August 1934 nyaaŋa, Hitler daa taɣi o head of state ka Germany lebi totalitarian dictatorship. Domestically, Hitler daa piligi numerous racist policies, din daa marginalize mini scapegoat German Jews. O tuuli yuma 6 power puuni daa wuhi rapid economic recovery Great Depression nyaaŋa, abrogation restrictions Germany zuɣu First World War nyaaŋa, mini annexation territories inhabited by miliyɔŋ pam ethnic Germans, din daa ti o significant popular support. Hitler goals puuni yini daa nyɛ Lebensraum ('living space') German people Eastern Europe n-ti. O aggressive, expansionist foreign policy daa nyɛ primary cause World War II Europe. 1 September 1939, Hitler daa oversee German invasion Poland, ka chɛ Britain mini France ni bɛ yɛli war Germany. O ni order invasion Soviet Union June 1941, o daa yɛli war United States December same year. 1941 bahigu, German forces mini European Axis powers daa deei most Europe mini North Africa. Gains ŋɔ daa gradually labi nyaaŋa 1941 zaŋ chaŋ Allied forces ni daa di German military 1945. 29 April 1945, Hitler daa kpuɣi o longtime partner, Eva Braun, Führerbunker Berlin. Bɛ daa ku bɛ maŋa next day ni bɛ k avoiding capture Soviet Red Army. Historian mini biographer Ian Kershaw daa buɣisi Hitler "embodiment modern political evil". Hitler leadership mini racist ideology gbaŋ ni, Nazi regime daa nyɛ responsible genocide estimated 6 million Jews mini miliyɔŋ pam other victims, o mini o followers ni daa boli Untermenschen ('subhumans') bee socially undesirable. Hitler mini Nazis daa lahi nyɛ responsible deliberate killing estimated 19.3 million civilians mini prisoners of war. Plus, 28.7 million soldiers mini civilians daa kpi result military action European theatre. Civilians kalinli bɛ ni ku World War II daa nyɛ unprecedented warfare, casualties daa chɛ li deadliest conflict history. '''Ancestry''' Hitler ba, Alois Hitler, daa nyɛ illegitimate child Maria Schicklgruber. Baptismal register bi daa wuhi o ba yuli, Alois daa initially mali o ma surname, "Schicklgruber". 1842, Johann Georg Hiedler daa kpuɣi Alois ma. Bɛ daa wumsi Alois Hiedler brother, Johann Nepomuk Hiedler family. Alois daa tum civil servant 1855 zaŋ chaŋ o retirement 1895. 1876, bɛ daa lebi Alois legitimate ka o baptismal record annotated priest ni o register Johann Georg Hiedler Alois ba (recorded "Georg Hitler"). Alois daa nyaaŋa deei surname "Hitler", also spelled "Hiedler", "Hüttler", bee "Huettler". Yuli probably based German word Hütte ('hut'), meaning "one ŋun be hut puuni". Nazi official Hans Frank daa yɛli ni Alois ma daa tum housekeeper Jewish family Graz, family 19-year-old son Leopold Frankenberger daa dɔɣi Alois, claim bɛ ni boli Frankenberger thesis. Nobody named Frankenberger daa register Graz that period, no record produce Leopold Frankenberger existence, historians kari claim ni Alois ba daa nyɛ Jewish. 2025, blood sofa Hitler study daa zaŋ Turi King University of Bath DNA analysis n-ti. Blood daa confirm Hitler own comparison male-line relative, DNA analysis daa lahi wuhi ni Hitler bi mali Jewish ancestry o ba polo. "If that was the case, we wouldn't have got the DNA match with him," King daa yɛli. '''Early life - Childhood mini education''' Adolf Hitler bɛ dɔɣi o 20 April 1889 Braunau am Inn, town Austria-Hungary (present-day Austria), close border Germany. O daa nyɛ 4th 6 children Alois Hitler mini o 3rd wife, Klara Pölzl sani. 3 Hitler siblings - Gustav, Ida, mini Otto - daa kpi infancy. Also be household daa nyɛ Alois children o 2nd marriage: Alois Jr. (1882) mini Angela (1883). 1892, family daa labi Passau, Germany, Alois promotion customs administration Passau nyaaŋa. Hitler daa nyɛ yuma 3 that time. Alois daa promote ka transfer Linz, Austria, 1 April 1893, amaa family kpalim Passau. Family daa labi Austria ka zani Leonding 9 May 1894, June 1895, Alois daa retire Hafeld, near Lambach, ni o puri ka guli bees. Hitler daa chaŋ Volksschule (state-funded primary school) nearby Fischlham. Ŋmaliŋ Hafeld daa coincided ni father-son conflicts din daa piligi six-year-old Hitler ni kari conform strict discipline o shikuru. Alois daa bɔri ni o browbeat o bia obedience, Adolf daa bɔri ni o nyɛ opposite whatever o ba bɔri. Alois daa lahi ŋmɛri o bia, o ma ni bɔri ni o guli o regular beatings. Alois farming efforts Hafeld bi daa nyɛ nasara, 1897, family daa labi Lambach. Eight-year-old Hitler daa deei singing lessons, yiini church choir, ka even tɛhi ni o lebi priest. 1898, family daa labi permanently Leonding. Hitler daa deeply affected o younger brother Edmund kum 1900 measles nyaaŋa. Hitler daa taɣi confident, outgoing, conscientious student lebi morose, detached bia ŋun tooi clash o ba mini teachers. Paula Hitler daa teeri ni Adolf daa nyɛ teenage bully ŋun tooi slap o. Alois daa mali successful career customs bureau ka bɔri ni o bia doli o footsteps. Hitler nyaaŋa daa dramatise episode this period o ba ni zaŋ o visit customs office, depicting it event din ti rise unforgiving antagonism father mini son, both strong-willed. O ni kari o bia desire ni o chaŋ classical high school ka lebi artist nyaaŋa, Alois daa zaŋ Hitler Realschule Linz September 1900. Hitler daa kari decision ŋɔ, Mein Kampf puuni o yɛli ni o intentionally ŋmɛ poorly shikuru, hoping once o ba nya "what little progress n daa mali technical school o yɛn chɛ ma ni n zaŋ n maŋa n-ti n dream". Austrian Germans pam, Hitler daa piligi German nationalist ideas o ni nyɛ billa. O daa wuhi loyalty only Germany, ka kari declining Habsburg monarchy mini o rule ethnically diverse empire. Hitler mini o friends daa zaŋ greeting "Heil", ka yiini "Deutschlandlied" instead Austrian Imperial anthem. Alois sudden kum 3 January 1903 nyaaŋa, Hitler performance shikuru daa siɣi, o ma daa chɛ o ni o yi. O daa kpɛ Realschule Steyr September 1904, ni o behaviour mini performance daa viɛli. 1905, o ni paasi repeat final exam nyaaŋa, Hitler daa yi shikuru without ambitions further education bee clear plans career. '''Early adulthood Vienna mini Munich''' 1907, Hitler daa yi Linz ni o be ka bɔhim fine art Vienna, financed orphan benefits mini support o ma sani. O daa apply admission Academy of Fine Arts Vienna amaa bɛ daa kari buyi. Director daa yɛli Hitler ni o apply School of Architecture, amaa o bi mali necessary academic credentials o ni bi naai secondary school. 21 December 1907, o ma daa kpi breast cancer yuma 47; Hitler daa nyɛ yuma 18 that time. 1909, Hitler laɣiri daa naai ka bɛ kari o ni o be bohemian life homeless shelters mini Meldemannstraße dormitory. O daa deei liɣiri casual labourer ka ŋmɛri ka kɔhiri watercolours Vienna sights. O saha Vienna, o daa doli growing passion architecture mini music, ka chaŋ performances 10 Lohengrin, o favourite Richard Wagner operas. Vienna, bɛ tuui wuhi Hitler racist rhetoric. Populists kamani mayor Karl Lueger daa zaŋ city prevalent antisemitic sentiment, occasionally espousing German nationalist notions political benefit n-ti. German nationalism daa especially widespread Mariahilf district, ni Hitler daa be. Georg Ritter von Schönerer daa lebi major influence Hitler zuɣu, o daa develop admiration Martin Luther n-ti. Hitler daa karim newspapers mini pamphlets din promote prejudice mini warn influx Eastern European Jews, n-ti pahi writings figures kamani Houston Stewart Chamberlain, Charles Darwin, Friedrich Nietzsche, Gustave Le Bon, mini Arthur Schopenhauer. O yuma Vienna o daa lahi develop strong anti-Slavic sentiments. Origin mini development Hitler antisemitism kpalim matter debate. O zo Daniel August Kubizek daa claim ni Hitler daa nyɛ "confirmed antisemite" poi ka yi Linz. Amaa historian Brigitte Hamann buɣisi Kubizek claim "problematical". Hitler ni yɛli Mein Kampf ni o tuui lebi antisemite Vienna, Reinhold Hanisch, ŋun daa sɔŋ o kɔhi o paintings, kari. Hitler daa lahi kɔhi o art Jewish businessman Samuel Morgenstern o ni be Vienna. Morgenstern clients pam daa nyɛ Jewish; lawyer Josef Feingold daa da watercolours Hitler paintings Vienna historical architecture. Historian Richard J. Evans yɛli ni "historians now generally agree ni o notorious, murderous antisemitism daa yi well after Germany defeat World War I, product paranoid 'stab-in-the-back' explanation catastrophe". Hitler daa deei final part o ba estate May 1913 ka daa labi Munich. Bɛ ni conscript o Austro-Hungarian Army, o daa chaŋ Salzburg 5 February 1914 medical assessment n-ti. O ni deemed unfit service nyaaŋa, o daa labi Munich. Hitler nyaaŋa daa claim ni o bi bɔri ni o tum Habsburg Empire mixture races army puuni mini o belief ni collapse Austria-Hungary imminent. === '''World War I''' === August 1914, outbreak World War I, Hitler daa be Munich ka voluntarily kpɛ Bavarian Army. According 1924 report Bavarian authorities, chɛ Hitler ni o tum daa most likely administrative error, Austrian citizen nyaaŋa, bɛ tu ni bɛ labi o Austria. Bɛ zaŋ o ti Bavarian Reserve Infantry Regiment 16, o daa tum dispatch runner Western Front France mini Belgium, spending almost half time regimental headquarters Fournes-en-Weppes, well behind front lines. 1914, o daa be First Battle Ypres ka that year bɛ decorate o bravery, deei Iron Cross, Second Class. War saha, bɛ daa fa o commanding officer, Fritz Wiedemann, ŋun daa yihi Hitler rubble collapsed building heavy fire gbaŋ ni. O service headquarters, Hitler daa doli o artistic interests, ŋmɛri cartoons ka tiri instructions army newspaper n-ti. Battle Somme October 1916, bɛ daa ŋmɛ o left thigh shell ni explode dispatch runners dugout nyaaŋa. Hitler daa be almost 2 months recovering hospital Beelitz, ka labi o regiment 5 March 1917. O daa be Battle Arras 1917 mini Battle Passchendaele. O daa deei black Wound Badge 18 May 1918. 3 months nyaaŋa, August 1918, recommendation Lieutenant Hugo Gutmann, o Jewish superior, Hitler daa deei Iron Cross, First Class, decoration rarely awarded Hitler Gefreiter rank. 15 October 1918, bɛ daa jo o temporarily mustard gas attack puuni ka hospitalise o Pasewalk. Ni, Hitler daa nya Germany defeat, o maŋmaŋ account, o daa nya second bout blindness o ni deei lahabali ŋɔ nyaaŋa. Hitler daa buɣisi o role World War I "greatest of all experiences" ka bɛ paɣi o commanding officers bravery zuɣu. O wartime experience daa ti o German patriotism, o daa niŋ shock Germany capitulation November 1918. O displeasure collapse war effort daa piligi shape o ideology. German nationalists shɛba, o daa yɛli Dolchstoßlegende (stab-in-the-back myth), din yɛli ni German army, "undefeated field", bɛ daa "stab in the back" home front civilian leaders, Jews, Marxists, mini ban daa dihi armistice din naai zabli - nyaaŋa bɛ boli "November criminals". Treaty Versailles daa yɛli ni Germany tu ni o chɛ several territories mini demilitarise Rhineland. Treaty daa zaŋ economic sanctions mini levied heavy reparations country zuɣu. Germans pam daa nya treaty unjust humiliation. Bɛ especially kari Article 231, bɛ ni interpret declaring Germany responsible war n-ti. Versailles Treaty mini economic, social, mini political conditions Germany war nyaaŋa bɛ nyaaŋa daa zaŋ Hitler political gain n-ti. ===== '''Entry into politics''' ===== War nyaaŋa, Hitler daa labi Munich. Without formal education bee career prospects, o daa kpalim army. July 1919, bɛ daa boli o Verbindungsmann (intelligence agent) Aufklärungskommando Reichswehr, assigned influence other soldiers mini infiltrate German Workers' Party (DAP). DAP meeting 12 September 1919, Party chairman Anton Drexler daa niŋ kasi Hitler oratorical skills. O daa ti o copy pamphlet My Political Awakening, din mali antisemitic, nationalist, anti-capitalist, mini anti-Marxist ideas. Orders o army superiors, Hitler daa apply ni o pahi party, week puuni bɛ daa saɣi o party member 555 (party daa piligi counting membership 500 ni bɛ wuhi bɛ nyɛ much larger party). Hitler daa sabi earliest known written statement Jewish question 16 September 1919 letter Adolf Gemlich (now known Gemlich letter). Letter puuni, Hitler argue ni aim government "must unshakably be removal Jews altogether". DAP, Hitler daa nya Dietrich Eckart, yino party founders mini member occult Thule Society. Eckart daa lebi Hitler mentor, exchanging ideas o nyaaŋa ka introduce o wide Munich society. Ni bɛ increase appeal, DAP daa taɣi yuli Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (NSDAP, now known "Nazi Party"). Hitler daa design party banner swastika white circle red background. Bɛ daa yihi Hitler army 31 March 1920, ka piligi tum full-time party n-ti. Party headquarters daa be Munich, centre anti-government German nationalists determined eliminate Marxism mini undermine Weimar Republic. February 1921, already highly effective crowd manipulation, Hitler daa yɛli crowd gari 6,000. Ni bɛ publicise meeting, truckloads 2 party supporters daa gili Munich ka waving swastika flags ka distributing leaflets. Hitler daa yoma deei notoriety o rowdy polemic speeches Treaty of Versailles, rival politicians, mini especially Marxists mini Jews sani. June 1921, Hitler mini Eckart ni be fundraising trip Berlin, mutiny daa yi Nazi Party Munich puuni. Members executive committee daa bɔri ni bɛ laɣim Nuremberg-based German Socialist Party (DSP). Hitler daa labi Munich 11 July ka angrily ti o resignation. Committee members daa baŋ ni resignation bɛ leading public figure mini speaker daa yɛn nyɛ end party. Hitler daa yɛli ni o yɛn labi pahi condition ni o yɛn taɣi Drexler party chairman, party headquarters yɛn kpalim Munich. Committee daa saɣi, o daa labi pahi party 26 July member 3,680. ==== '''Beer Hall Putsch mini Landsberg Prison''' ==== 1923, Hitler daa deei help World War I General Erich Ludendorff attempted coup known Beer Hall Putsch. Nazi Party daa zaŋ Italian Fascism model bɛ appearance mini policies n-ti. Hitler daa bɔri ni o emulate Benito Mussolini March on Rome 1922 ni o stage o coup Bavaria, din nyaaŋa challenge government Berlin. Hitler mini Ludendorff daa bɔri support Staatskommissar Gustav Ritter von Kahr, Bavaria de facto ruler. Amaa Kahr, n-ti pahi Police Chief Hans Ritter von Seisser mini Reichswehr General Otto von Lossow, daa bɔri ni bɛ zaŋ nationalist dictatorship without Hitler. 8 November 1923, Hitler mini SA daa kpe public meeting 3,000 people Kahr ni organize Bürgerbräukeller, beer hall Munich. O ni chɛ Kahr speech, o daa yɛli ni national revolution piligi ka yɛli formation new government Ludendorff nyaaŋa. O forces initially daa di occupying local Reichswehr mini police headquarters, amaa Kahr mini o cohorts daa yoma yi support. Neither Army bee state police daa pahi Hitler. Next day, Hitler mini o followers daa chaŋ beer hall zaŋ chaŋ Bavarian War Ministry ni bɛ overthrow Bavarian government, amaa police daa bɔri ba. Failed coup, 16 Nazi Party members mini 4 police officers daa kpi. Hitler daa zo Ernst Hanfstaengl yiŋ ka some accounts tɛhi suicide. Bɛ daa gbaai o 11 November 1923 high treason n-ti. O trial special People's Court Munich daa piligi February 1924. 1 April, bɛ daa sentence Hitler yuma 5 Festungshaft Landsberg Prison. Ni, o daa deei friendly treatment guards sani ka chɛ mail supporters mini regular visits party comrades. Pardoned Bavarian Supreme Court, bɛ daa yihi o jail 20 December 1924. Including time remand, Hitler daa zani just over 1 year prison. Landsberg, Hitler daa dictate most tuuli volume Mein Kampf at first o chauffeur, Emil Maurice, nyaaŋa o deputy, Rudolf Hess. Buku, dedicated Thule Society member Dietrich Eckart, daa nyɛ autobiography mini exposition o ideology. Buku daa zaŋ Hitler plans territorial expansion n-ti pahi transforming German society dictatorship based race. Buku zaa, Jews bɛ equate "germs" ka wuhi "international poisoners" society. According Hitler ideology, only solution daa nyɛ extermination. Hitler bi buɣisi exactly ni ŋɔ yɛn niŋ shɛm, o "inherent genocidal thrust is undeniable", according Ian Kershaw. Published volumes 2 1925 mini 1926, Mein Kampf daa kɔhi 228,000 copies 1925 mini 1932 sunsuuni. One million copies daa kɔhi 1933, Hitler tuuli year office. === '''Rebuilding Nazi Party''' === Hitler release prison saha, politics Germany daa lebi less combative, economy viɛli, limiting Hitler opportunities political agitation. Result failed Beer Hall Putsch, Nazi Party mini o affiliated organisations bɛ daa ban Bavaria. Meeting prime minister Bavaria, Heinrich Held, 4 January 1925, Hitler daa saɣi respect state authority ka promise ni o yɛn bɔ political power only democratic process. Meeting daa chɛ ban Nazi Party lifted 16 February. Amaa after inflammatory speech o ni ti 27 February, bɛ daa ban Hitler public speaking Bavarian authorities, ban din daa kpalim zaŋ chaŋ 1927. Ni o tuɣi o political ambitions ban nyaaŋa, Hitler daa piigi Gregor Strasser, Otto Strasser, mini Joseph Goebbels ni bɛ organize mini enlarge Nazi Party northern Germany. Stock market United States daa crash 24 October 1929. Impact Germany daa nyɛ dire: miliyɔŋ pam daa lebi unemployed, several major banks daa kɔŋ. Hitler mini Nazi Party daa prepare ni bɛ deei advantage emergency ni bɛ deei support bɛ party n-ti. Bɛ daa promise ni bɛ yɛn kari Versailles Treaty, strengthen economy, mini ti jobs. Hitler daa yɛri Nazi Party yuli October 1923: "Why," n bɔhi Hitler, "a booni a maŋa National Socialist, since a party program nyɛ very antithesis din commonly accredited socialism?" "Socialism," o daa labsi, ka zaŋ o cup of tea, pugnaciously, "nyɛ science dealing with common weal. Communism is not Socialism. Marxism is not Socialism. Marxians zu Socialism yuli ka confuse o meaning. N yɛn deei Socialism Socialists sani. Socialism nyɛ ancient Aryan, Germanic institution... Ti bɔri fulfilment just claims productive classes by state based race solidarity. Ti sani, state mini race nyɛ one." Great Depression daa ti Hitler soli ni o deei political opportunity. Germans daa bi saɣi parliamentary republic, din daa mali challenges right mini left-wing extremists sani. Moderate political parties daa bi lahi tooi chɛ extremism tide, German referendum 1929 daa sɔŋ Nazi ideology du. Elections September 1930 daa chɛ grand coalition wurim ka taɣi li minority cabinet. O leader, chancellor Heinrich Brüning Centre Party ni, daa gɔri ni emergency decrees President Paul von Hindenburg sani. Governance by decree daa lebi new norm, ka chɛ soli authoritarian forms government. Nazi Party daa yi obscurity n deei 18.3% vote mini 107 parliamentary seats 1930 election, ka lebi 2nd largest party parliament puuni. Hitler daa yi polo prominent trial Reichswehr officers 2, Lieutenants Richard Scheringer mini Hanns Ludin, late 1930. Bɛ 2 maa bɛ daa bɔri membership Nazi Party, din daa nyɛ illegal Reichswehr personnel saha. Prosecution daa yɛli Nazi Party nyɛ extremist, ka chɛ defence lawyer Hans Frank boli Hitler ni o di evidence. 25 September 1930, Hitler daa di evidence ni o party yɛn bɔ political power only democratic elections, din daa deei supporters pam officer corps. Brüning austerity measures daa bi sɔŋ economic viɛlim, ka daa nyɛ extremely unpopular. Hitler daa zaŋ ŋɔ n bɔri o political messages specifically ninvuɣu shɛba inflation 1920s mini Depression ni daa nyam - kamani farmers, war veterans, mini middle class. Hitler ni daa naai o Austrian citizenship 1925 nyaaŋa, o bi daa deei German citizenship hali yuma 7 nyaaŋa. Di wuhiri ni o daa nyɛ stateless, legally bi tooi zani public office, ka kpalim risk deportation. 25 February 1932, interior minister Brunswick, Dietrich Klagges, ŋun daa nyɛ member Nazi Party, daa piigi Hitler administrator state delegation Reichsrat Berlin, ka chɛ Hitler lebi citizen Brunswick, ka di zuɣu lebi Germany. Hitler daa zani against Hindenburg 1932 presidential election. Speech Industry Club Düsseldorf 27 January 1932 daa deei o support Germany most powerful industrialists sani. Hindenburg daa mali support various nationalist, monarchist, Catholic, mini republican parties, mini some Social Democrats. Hitler daa zaŋ campaign slogan "Hitler über Deutschland" ("Hitler over Germany"), reference o political ambitions mini o campaigning aircraft. O daa nyɛ tuuli politicians ban daa zaŋ aircraft travel campaigning n-ti ka daa zaŋ li effectively. Hitler daa dɔni 2nd both rounds election, ka deei gari 35% vote final election. O ni daa luhi Hindenburg nyaaŋa, election ŋɔ daa zaŋ Hitler as strong force German politics. '''Appointment as chancellor''' Effective government kalinsi daa chɛ influential politicians 2, Franz von Papen mini Alfred Hugenberg, n-ti pahi several industrialists mini businessmen, sabi gbaŋ Hindenburg. Signers daa yɛli Hindenburg ni o piigi Hitler leader government "independent from parliamentary parties", din ni tooi lebi movement din "yɛn enrapture miliyɔŋ pam people". Hindenburg reluctantly daa saɣi piigi Hitler chancellor after 2 further parliamentary elections - July mini November 1932 - bi daa bi deei majority government. Hitler daa headed short-lived coalition government Nazi Party (din daa mali seats pam Reichstag) mini Hugenberg party, German National People's Party (DNVP) ni. 30 January 1933, new cabinet bɛ daa pɔ o brief ceremony Hindenburg office puuni. Nazi Party daa deei posts 3: Hitler daa boli chancellor, Wilhelm Frick Minister Interior, mini Hermann Göring Minister Interior Prussia. Hitler daa insist ministerial positions way ni o deei control police pam Germany. '''Reichstag fire mini March elections''' Chancellor, Hitler daa tum against attempts Nazi Party opponents ni bɛ maŋ coalition majority government. Political stalemate zuɣu, o daa bɔhi Hindenburg ni o lahi dissolve Reichstag, elections daa schedule early March. 27 February 1933, Reichstag building bɛ daa ŋmɛ buɣim. Göring daa blame communist plot, Dutch communist Marinus van der Lubbe bɛ ni nya incriminating circumstances burning building puuni. Zaŋ chaŋ 1960s, historians shɛba, including William L. Shirer mini Alan Bullock, daa tɛhi Nazi Party n daa nyɛ responsible; pumpɔŋɔ historians pam view van der Lubbe n daa piligi buɣim maŋa. Hitler urging, Hindenburg daa saɣi signing Reichstag Fire Decree 28 February, Nazis ni draft, din daa kari basic rights ka chɛ detention without trial. Decree daa chɛ Article 48 Weimar Constitution gbaŋ ni, din daa ti president power ni o deei emergency measures protect public safety mini order. Activities German Communist Party (KPD) bɛ daa suppress, 4,000 KPD members bɛ daa gbaai. Political campaigning nyaaŋa, Nazi Party daa kpe paramilitary violence mini spread anti-communist propaganda, days preceding election. Election day, 6 March 1933, Nazis share vote daa du 44%, party daa deei seats pam parliament. Hitler party bi daa deei absolute majority, needing another coalition DNVP. '''Day of Potsdam mini Enabling Act''' 21 March 1933, new Reichstag daa constitute opening ceremony Garrison Church Potsdam. "Day of Potsdam" ŋɔ bɛ daa niŋ ni bɛ wuhi unity Nazi movement mini old Prussian elite mini military sunsuuni. Hitler daa yi morning coat ka humbly puhi Hindenburg. Ni o deei full political control despite ka bi mali absolute majority parliament, Hitler government daa zaŋ Ermächtigungsgesetz (Enabling Act) vote newly elected Reichstag. Act - officially Gesetz zur Behebung der Not von Volk und Reich ("Law to Remedy the Distress of People and Reich") - daa ti Hitler cabinet power ni bɛ enact laws without consent Reichstag yuma 4. Laws ŋɔ (with certain exceptions) daa tooi deviate constitution. Since di yɛn affect constitution, Enabling Act daa bɔri two-thirds majority ni bɛ paasi. Ka chɛ nothing chance, Nazis daa zaŋ provisions Reichstag Fire Decree gbaai all 81 Communist deputies (despite bɛ virulent campaign party, Nazis daa chɛ KPD ni bɛ contest election) ka kari several Social Democrats chɛ bɛ chaŋ. 23 March 1933, Reichstag daa laɣim Kroll Opera House turbulent circumstances gbaŋ ni. Ranks SA men daa tum guards building puuni, large groups outside, opposing proposed legislation, daa kuhi slogans mini threats towards arriving members parliament. Hitler ni verbally promise Centre party leader Ludwig Kaas ni Hindenburg yɛn kpalim o power veto nyaaŋa, Kaas daa yɛli Centre Party yɛn support Enabling Act. Act daa paasi vote 444-94, parties zaa except Social Democrats daa voti in favour. Enabling Act, along Reichstag Fire Decree, daa taɣi Hitler government legal dictatorship. '''Dictatorship''' At risk appearing talk nonsense, n yɛli ya ni National Socialist movement yɛn be 1,000 years! ... Di tam yɛla niriba ni daa lahi ma 15 years nyaaŋa n ni daa yɛli ni dabisili n yɛn gɔri Germany. Bɛ lahi ma pumpɔŋɔ, foolishly same, n ni yɛli ni n yɛn kpalim power! Adolf Hitler to British correspondent Berlin, June 1934 O ni deei full control legislative mini executive branches government, Hitler mini o allies daa piligi suppress remaining opposition. Social Democratic Party bɛ daa chɛ illegal, o assets bɛ daa deei. Trade union delegates pam ni be Berlin May Day activities, SA stormtroopers daa deei union offices country zaa. 2 May 1933, trade unions zaa bɛ daa kari dissolve, bɛ leaders bɛ daa gbaai. Shɛba bɛ daa zaŋ chaŋ concentration camps. German Labour Front bɛ daa maŋ umbrella organisation represent workers zaa, administrators, mini company owners, thus reflecting concept Nazism spirit Hitler Volksgemeinschaft ("people's community"). June bahigu, parties shɛŋa bɛ daa intimidate ni bɛ wurim. Ŋɔ daa pahi Nazis nominal coalition partner, DNVP; SA sɔŋsim, Hitler daa kari o leader, Hugenberg, ni o yi 29 June. 14 July 1933, Nazi Party bɛ daa yɛli only legal political party Germany. Demands SA more political mini military power daa chɛ anxiety military, industrial, mini political leaders sunsuuni. Response, Hitler daa purge entire SA leadership Night of the Long Knives, din daa niŋ 30 June to 2 July 1934. Hitler daa target Ernst Röhm mini other SA leaders ŋa, n-ti pahi several Hitler political adversaries (kamani Gregor Strasser mini former chancellor Kurt von Schleicher), bɛ daa gbaai, arrest, ka ku ba. International community mini Germans shɛba daa niŋ shock killings, Germans pam daa tɛhi Hitler labiri restoring order. Hindenburg daa kpi 2 August 1934. Dabsili yini poi, cabinet daa enact Law Concerning Head of State German Reich. Law ŋɔ daa yɛli ni Hindenburg kum nyaaŋa, office president yɛn abolish, o powers merge chancellor. Hitler daa lebi head of state as well as head of government ka formally boli Führer und Reichskanzler, although Reichskanzler eventually daa drop. With action ŋɔ, Hitler daa elim last legal remedy by which bɛ tooi yihi o office. Head of state, Hitler daa lebi commander-in-chief armed forces. Immediately Hindenburg kum nyaaŋa, instigation leadership Reichswehr, traditional loyalty oath soldiers bɛ daa taɣi ni bɛ affirm loyalty Hitler maŋa, yuli, rather than office commander-in-chief bee Germany. 19 August, merger presidency chancellorship bɛ daa saɣi 88% electorate voting plebiscite. Early 1938, Hitler daa zaŋ blackmail consolidate o hold military gbaŋ ni instigating Blomberg-Fritsch affair. O daa kari o War Minister, Field Marshal Werner von Blomberg, ni o yi using police dossier din wuhi Blomberg new wife mali record prostitution. Army commander Colonel-General Werner von Fritsch bɛ daa yihi after Schutzstaffel (SS) daa produce allegations o ni kpe homosexual relationship. Dobba ayi ŋɔ zaa daa lu disfavour because bɛ daa kari Hitler demand ni Wehrmacht ready war as early as 1938. Hitler daa deei Blomberg title Commander-in-Chief, thus taking personal command armed forces. O daa taɣi Ministry War Oberkommando der Wehrmacht (OKW), headed General Wilhelm Keitel. Same day, 16 generals bɛ daa yihi commands, 44 more bɛ daa transfer; zaa bɛ daa tɛhi bi sufficiently pro-Nazi. Hitler daa guli ni o ti o dictatorship appearance legality. O decrees pam explicitly based Reichstag Fire Decree mini hence Article 48 Weimar Constitution. Reichstag daa renew Enabling Act buyi, each time yuma 4. While elections Reichstag still daa be (1933, 1936, 1938), voters bɛ daa wuhi single list Nazis mini pro-Nazi "guests" din daa deei well over 90% vote. Sham elections ŋɔ bɛ daa niŋ far-from-secret conditions; Nazis daa threaten severe reprisals against anyone ŋun bi voti bee ŋun voti against n1zs0pbedy9hy7z9aeaashizvl9g99a