Wikipiideɛ dgawiki https://dga.wikipedia.org/wiki/A_Gamp%C9%9Bl%C9%9B_zu MediaWiki 1.47.0-wmf.4 first-letter Duoro bimbu zie Be o yoŋ Yeli Toma daana Toma daana yeli Wikipedia Wikipedia yeli Duoro kɔre Duoro kɔre yeli MediaWiki MediaWiki yeli Tɛmpileti Tɛmpileti yeli Sombo Sombo yeli Gbuli Gbuli yeli TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Sakuuri 0 74 61138 46979 2026-05-30T02:45:29Z CommonsDelinker 50 Replacing Farm_Security_Administration_school_in_Alabama_USA_1935.gif with [[File:Farm_Security_Administration-_School_in_Alabama_-_DPLA_-_3c404c0ee16ff88f0ecf4a81dc65463d.gif]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File ren 61138 wikitext text/x-wiki [[File:First primary school building in Nigeria in Badagry, Nigeria.jpg|alt=|thumb|upright=1.5|First [[primary school]] in Nigeria, built in 1845<ref>Kuhlmann, Stefan (27 January 2017). Research Handbook on Innovation Governance for Emerging Economies: Towards Better Models. Cheltehnham, UK: Edward Elgar. [[:en:Special:BookSources/978-1-78347-191-1|ISBN 978-1-78347-191-1]]. [[oclc:971520924|OCLC 971520924]].</ref> ]] [[File:1st High school of Argos, Greece.jpg|thumb|200px|haae sakuuri naŋ be Argos, Greece paaloŋ]]'''Sakuuri''' e la zie noba na maŋ gaa te zanne [[gama]], kyɛ bee gama ziiri [[neɛzaa]] naŋ na baŋ gaa te zanne yɛŋ, ka a tõɔ soŋ o bebiri kaŋa toma nyaabo bee o nyɔvore poɔ. Neɛ na baŋ gaa la sakuuri a piili [[Peramare|Peramere]],<ref>https://web.archive.org/web/20230518145614/https://ourworldindata.org/primary-and-secondary-education</ref> Gyunia Hae, Sinia Hae ane a taaba mine. A sakuuri dɛndɛŋ soba a [[Nigeria]] la Badagry, [[Nigeria]] [[zannoo]] ane wuluu zie. Sakuuri e la zie noba naŋ maŋ te zanne yɛŋ Kannebo a andonɛɛ zaa poɔ.<ref>[https://www.studyusa.com/en/a/58/understanding-the-american-education-system "Understanding the American Education System"]. ''www.studyusa.com''. [https://web.archive.org/web/20221109095023/https://www.studyusa.com/en/a/58/understanding-the-american-education-system Archived] from the original on 9 November 2022. Retrieved 9 November 2022.</ref> Neɛ na baŋ piili la [[Sakuuri gaabo tɔnɔ|sakuuri]] ayi bibile-purimo sakuuri te ta [[University of Education, Winneba|Yuniveniti]]. A Gyunia Hae dɛndɛŋ soba meŋ la a Argos, Greece. Ka neɛŋ gaa sakuuri o na baŋ waa la karema, [[laafeeloŋ tontona]], sɛrɛɛ dire bee ŋmaareba, ane a nansaale toma na zaa naŋ be a donnɛɛ zu. A sakue ama maŋ baŋ taa la yo-tɛɛtɛɛ teŋa la teŋɛ zaa poɔ. A peramere sakuuri maŋ e la bibiiri zie kyɛ ka Gyunia Hae Sakuuri e [[baapaaba]] naŋ baare ba peramere sakuuri. Sakuuri na poɔ ba naŋ maŋ zanna gambɛrɛ maŋ e la Yuniveniti [[Kolaagyi]] bee yuniveniti.<ref>https://web.archive.org/web/20190225223702/https://www.indoamericanpublicschool.com/ Archived from [https://www.indoamericanpublicschool.com/ the original] on 25 February 2019.</ref> A yi a saku-kparaama ama puoriŋ, sakubiiri naŋ baŋ gaa la sakuuri sɛre bee ka banaŋ wa baare peramere ane sɛkondere sakuuri.<ref>http://www.theguardian.com/commentisfree/2017/jun/12/schools-children-education-coding-toilet-unblocking-rote-learning ''The Guardian''. 12 June 2017. [https://web.archive.org/web/20210804172805/https://www.theguardian.com/commentisfree/2017/jun/12/schools-children-education-coding-toilet-unblocking-rote-learning Archived] from the original on 4 August 2021. Retrieved 4 August 2021.</ref> Zie na zanne kponni naŋ maŋ zanne la ka ba boɔlɔ yuniveniti kolaagye bee yuniveniti. Yelpaale a sakue ama poɔ la, karembiiri naŋ be tenne meŋ na baŋ gaa la sakue peramere piiluu bee o baaroo (bibil-purimo naŋ be [[Ursula Owusu Akufu|U.S]]) ane sɛkondere (baapaaba sakue naŋ be U.S) zannoo.<ref>Keogh, Barbara (9 September 2009). [https://www.greatschools.org/gk/articles/temperament-in-the-classroom-helping-each-child-find-a-good-fit/ "Why it's important to understand your child's temperament"]. ''www.greatschools.org''. [https://web.archive.org/web/20210804171157/https://www.greatschools.org/gk/articles/temperament-in-the-classroom-helping-each-child-find-a-good-fit/ Archived] from the original on 4 August 2021. Retrieved 4 August 2021.</ref> [[Kinda|Kindagaati]] bee bileɛ maŋ tere la sakue ko baapaaba (teseŋ yuomo 3-5). Yuniveniti, nuuri toma sakue, kolaagyi bee puoru sakue naŋ maŋ bebe sɛkondere sakuuri baaroŋ. Sakuuri naŋ baŋ kyaare la yelyenni yoŋ, teseŋ sakuuri kyaare bondaaneŋ bee seɛre. Sakue mine meŋ na terɛɛ [[Kare|karekɔlɔm]] naŋ ba kyaare sããkonnoŋ. Sakue na naŋ ba be gɔbenete nuureŋ, la ka ba maŋ boɔle ka someŋɛ sakue, <ref name=":1">Robinson, Sir Ken (27 June 2006), ''[https://www.ted.com/talks/sir_ken_robinson_do_schools_kill_creativity Do schools kill creativity?]'', [https://web.archive.org/web/20130915120806/http://www.ted.com//talks//ken_robinson_says_schools_kill_creativity.html archived] from the original on 15 September 2013, retrieved 4 August 2021</ref>naŋ baŋ nyɛ la boɔbo ka gɔbenente ba sakue, <ref name=":1" />naŋ baŋ nyɛ la boɔbo ka gɔbenente ba to nyɛ zannoo yeltare . [[Someŋɛsakue|Someŋɛ sakue]] mine meŋ na baŋ e la [[Ŋmempuori (Ghana)|ŋmempuori]], madrasa (Arabic sakue), Hawzas Shi'i madrasa (Arabic sakue), hawzas Shi'i Madrasa (Arabic sakue), hawzas (Shi'i Muslim sakue), Jeshivas (Jewish sakue), ane mine; bee sakue naŋ na taa zanne kponni zannoo bee boɔrɔ noba mine boɔbo. Sogyare sakue neŋ maale [[E-nyɛ|gyennoo]] ane toma gbama. [[Yiri poɔ sakuuri]] ane yelbalaa mine kyaare sakuuri mine kaŋ maŋ yi la sakuuri faale kyaare sakubiiri ba maale kyoɔrɔ  nendaare kaŋ nyɔvoe, <ref>[http://www.theguardian.com/education/2020/jan/28/schools-killing-curiosity-learn "'Schools are killing curiosity': why we need to stop telling children to shut up and learn"]. The Guardian. 28 January 2020. [https://web.archive.org/web/20210804181527/https://www.theguardian.com/education/2020/jan/28/schools-killing-curiosity-learn Archived] from the original on 4 August 2021. Retrieved 4 August 2021.</ref>kyaare ne yɛlɛ mine zɛgebo kyɛ bara a mine, <ref>[http://www.etymonline.com/index.php?term=school Online Etymology Dictionary] [https://web.archive.org/web/20090201150700/http://www.etymonline.com/index.php?term=school Archived] 1 February 2009 at the [[:en:Wayback_Machine|Wayback Machine]]; [https://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%23101960 H.G. Liddell & R. Scott, A Greek-English Lexicon] [https://web.archive.org/web/20090201150111/http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%23101960 Archived] 1 February 2009 at the [[:en:Wayback_Machine|Wayback Machine]]</ref>a wulo karembiiri bone na ba naŋ e, lɛ, saŋ na, zie na, ane neɛ na ba naŋ na e neŋ, naŋ na e seɛle ko kuribo, <ref>[https://web.archive.org/web/20200314023846/https://languages.oup.com/ School]<sup>[<nowiki/>[[:en:Wikipedia:Link_rot|dead link]]]</sup>, on Oxford Dictionaries</ref>ane tona neŋ yeŋɛ yeltuuri teseŋ geraadi ane [[yiri]] toma, naŋ na nyaare bibiiri eŋɛ kyɛ vɛŋ ka ba zanne.<ref>[https://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3Dsxolh%2F σχολή] [https://web.archive.org/web/20210225144050/http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus:text:1999.04.0057:entry=sxolh/ Archived] 25 February 2021 at the [[:en:Wayback_Machine|Wayback Machine]], Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus</ref> [[zitɔɔre sakuuri,]] [[wuluuzie e zannoo eebo zie maŋ eɛ tɛɛtɛɛ]] neŋ a sakuuri poɔ bee yege a sakuuri kampuusi poɔ. Sakuuri maŋ e la yelzu tɛɛtɛɛ, te paale laŋgbulo, zannoo zibilii, [[akadamisi]], integrated, ane sakuuri-a-sakuuri. == O Yuori Waabo Yɛlɛ == A yelbiri sakuuri yi la a Greek [[Kɔkɔre]] poɔ aseŋ: σχολή ''(scholē''), a [[Yuori -Noun|yuori]] meŋɛ la a Greek kɔkɔre poɔ. A wuli la ka o poɔ la ka ba boɔlɔ ba [[pɛnnoo]] wagere. A puoriŋ la ka ba de o eŋ a [[karemamine]] nuuriŋ, a sakue poɔ.<ref>Bentley, Jerry H. (2006). Traditions & Encounters a Global Perspective on the Past. New York: McGraw-Hill. p. 331.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20160414015817/https://oda.hio.no/jspui/bitstream/10642/888/2/802941.pdf "Leseferdighet og skolevesen 1740–1830"] (PDF). Open Digital Archive. Archived from [https://oda.hio.no/jspui/bitstream/10642/888/2/802941.pdf the original] (PDF) on 14 April 2016. Retrieved 15 May 2014.</ref><ref>[https://www.gov.uk/types-of-school "Types of school"]. ''GOV.UK''. [https://web.archive.org/web/20190325212300/https://www.gov.uk/types-of-school Archived] from the original on 25 March 2019. Retrieved 14 June 2023. </ref><ref>[https://www.britishcouncil.hk/en/stateschools_priavteschools#:~:text=Whilst%20independent%20schools%20are%20overseen,provide%20education%20free%20of%20charge. "What is the Difference Between State Schools & Private Schools?"]. British Council Hong Kong. [https://web.archive.org/web/20230620143705/https://www.britishcouncil.hk/en/stateschools_priavteschools#:~:text=Whilst%20independent%20schools%20are%20overseen,provide%20education%20free%20of%20charge. Archived] from the original on 20 June 2023. Retrieved 14 June 2023.</ref><ref>[https://thecommonwealth.org/our-work/education "Education"]. Commonwealth. [https://web.archive.org/web/20230428124533/https://thecommonwealth.org/our-work/education Archived] from the original on 28 April 2023. Retrieved 14 June 2023.</ref> == Dabaŋkoroŋ ane Baabo yɛlɛ == [[File:Plato's Academy mosaic from Pompeii.jpg|thumb|Plato's Academy mosaic from Pompeii]] A teɛroŋ po sakuubiiri eŋ gbulo zie naŋ vuo poɔ ka ba zanne daŋ bebe la koroŋ zaa. [[Saakom|Sããkoŋ]] sakue daŋ bebe la ane a ba ta zaa [[Ancient Greece]] (kaa zannoo yeltare), [[ancient Rome|Rome]] dakoroŋ (kaa a Rome zannoo dakoroŋ) dakoroŋ India (kaa [[Gurukul]]), ane [[China]] dakoroŋ (kaa [[History of education in China]]) saŋa zaa. A [[Byzantine Empire]] taa la sakuuri tuuruŋ koroŋ zaa ba naŋ tuuro a piili ne a peramere lɛvel. Aseŋ Sããkonnoŋ ''ane Dannyaa'' noba naŋ manne, peramere ganzanne tuuruŋ meɛbo piili la 425 AD poɔ ane "[[sogyare noba]] gbɛɛ yaga bazanne zaa maŋ taa la peramere ganzanne". A wagere kaŋa yɛlɛ soŋ ane gbɛɛ yaga a Empire gɔbenenti kpoŋ maŋ yeli ka ganzanneba la e nimizeɛ. Ane a zaa ka [[Byzantium Roman]] yipɔge ane boma lee la yaga ba nyɔvore boɔbo poɔ, a Empire da are la gyaŋgyãã o [[zɔɔzɔɔ]] boma sonnoŋ, kpieoŋ ane a tonsoŋ eŋɛ. A Byzantine ganzanne tuuruŋ kyogi la lɛ te ta saŋa na a empire naŋ gbi dumo 1453 AD poɔ. [[Western Europe]] poɔ, sakue yaga zie ta awola da mɛ la a baapaaloŋ yuomo wagere na wuli nandaare ŋmene yelmanneba ane yɛlɛ zukaareba, ona naŋ kore a zaa naŋ bebe, kyogi tona toma, katederal sakue naŋ e a sakuukpoŋ[[The King's School, Canterbury|, Canterbury]] (naŋ mɛ 597 CE poɔ), [[King's School, Rochester|namine sakue Rochester]] (naŋ mɛ 604 CE poɔ), [[St Peter's School, York]] (naŋ mɛ 627 CE poɔ) ane [[Thetford Grammar School]] (naŋ mɛ 631 CE poɔ). A yuomo anuu soba kɔɔ poɔ CE piiluu poɔ, noba naŋ de ba nyɔvore yel-erre zaa ko ŋmene sakue meŋ da mɛ la yɔ pampana Europe zaa, a wulo ŋmempuori ane ŋmem-ba-puoruu.[[File:BogdanovBelsky UstnySchet.jpg|thumb|upright|Mental calculations. In the school of S. Rachinsky by [[Nikolay Bogdanov-Belsky]]. Russia, 1895.|left|239x239px]] Europe poɔ, yunivenitiri daa yi la a 12th yuomo kɔɔre wagere poɔ; kyɛ ŋa, sagediibu ane [[Ŋmenaa|ŋmene]] yelbiri zannoo da e la nimizeɛ bone, ka ba da boɔlɔ a gambanneba ka "''[[schoolmen]]"''. A [[Middle Ages]] wagere ane a [[Early Modern]] vuo, a sakue yelnimizeɛ (naŋ ba sage ko yunivenitiri) da la ka ba wuli a [[Latin kɔkɔre]]. Ŋaa la wane a yelzu merɛ sakuuri, a [[United State Of America (USA)|United States]] poɔ ba naŋ maŋ yeli ka peramere sakuuri, kyɛ a [[United Kingdom]] poɔ o tɛgɛ la sakuuri naŋ maŋ iri noba a yi bone o soba naŋ na baŋ e bee nyooroo. A sakuuri yelnarebinni dɔlɔ kɔlaage la kɔkɔdɛŋ bambo ane nu toma, gɔɔroŋ, scientific, ane nuuri zannoo yelnyɔgere. Ferebo ka neɛzaa gaa sakuuri da porɛɛ la Europe ziiri mine, a 18th yuomo kɔɔre wagere poɔ. [[Denmark-Norway]] poɔ, ba da daŋ wane la a yeli ŋa 1739–1741 poɔ, a peramere lamboore na are ka o zɛge ''[[almue]] [[Baabol poɔ yelyelli zaa yelŋmaa|bambo]] fẽẽ'', aseŋ, a "wagere la wagere noba".<ref>Jolad, Shivakumar (2 February 2020). [https://medium.com/education-policy-flame/missionaries-and-expansion-of-mass-western-education-in-india-1700-1813-fa6d698c355b "Missionaries and expansion of mass western education in India 1700–1813"]. Medium. [https://web.archive.org/web/20230620142157/https://medium.com/education-policy-flame/missionaries-and-expansion-of-mass-western-education-in-india-1700-1813-fa6d698c355b Archived] from the original on 20 June 2023. Retrieved 14 June 2023.</ref> A bɔnne fɔrɔ sakue yaga zie a United States poɔ ane ziiri mine da e la die boŋyeni sakue zie karema boŋyeni naŋ da maŋ wuli bidɔɔbilii ane bipɔgebilii yelnyɔgere ayɔpõĩ karendie boŋyeni poɔŋ. A piile a 1920s poɔ, karendie boŋyeni sakue da laŋ la taa e karenderi yaga boma ne ba wuo lantaa, [[bibilii kuriwie]] ane [[sakuuri lɔɛ]] naŋ teɛ ka o do saa. [[Slaamɛɛ]] da la e la a yipɔge kaŋa naŋ baa sakuuri tuuruŋ a pampana donɛɛ leɛboŋ. Ba nimizeɛ da are la hakela naŋ boɔrɔ wulluu dɔlɔ tutaa ane hakela ŋmɛ yaaroo ne yel-pukyaare zimeɛre. Fɔrɔ, [[musie]] da maŋ laŋ la ŋmempuori yel-erre ane zannoo yɛlɛ. Ane a lɛ zaa, a 9th yuomo kɔɔre vuo poɔ, ba da wane la madrassa, sakuuri ba naŋ da mɛ ka o so o meŋɛ yi a musiri, a mine la, [[al-Qarawiyyin]], ba naŋ mɛ 859 CE poɔ. Bana meŋ da la fɔrɔ na e [[Madrassa tuuruŋ|''Madrassa'' tuuruŋ]] ka o e gyamaa zaa bone [[Caliph's]] nuuriŋ. A [[Ottomans]] nuuriŋ, [[Bursa]] ane [[Edirne]] tenne leɛ la zannoo zizuri. A Ottoman [[Külliye]] tuuruŋ, zimɛ kpoŋ naŋ taa musiri, [[asibiti]] madrassa, ane gyɛmaa bondimaale zie ane bondiziir, leɛre la ganzanne tuuruŋ, a vɛŋ ka zannoo tɔre ta gyɛmaa yaga a yi o bondi-weere, laanfẽẽloŋ guubo, ane wagere kaŋa kpɛzie zaala. == Irigyinal Yelbie == A yelbiri "sakuuri''"'' e la tɛɛtɛɛ paalonne, lɛ ka a ganzanne dabie a paaloŋ poɔ waa. == Kingdom Ane A Tensonne United == A United Kingdom poɔ, a yelbiri Sakuuri gbɛɛ yaga maŋ kyaare la peramere ane sɛkɔndere sakuuri, a ama na baŋ, gbɛɛ yaga, po eŋ la peramere ane sɛkɔndere bee bibilii sakue, peramere sakue (wagere kaŋa naŋ maŋ gaa niŋe po eŋ bibilii sakuuri ane gyuunia hae sakuuri), ane sɛkɔndere sakue. Sɛkɔndere sakue tɛɛtɛɛ parɛɛ England ane Wales poɔ la merɛ sakue, [[sɛkɔndere sakuuri]] naŋ derɛ neɛzaa, sɛkɔndere sakuuri naŋ ba nyɛrɛ nulɛne yire bɔnne zie daadaa.<ref>Bellenoit, Hayden J. A. (2007). [http://www.jstor.org/stable/4132356 "Missionary Education, Religion and Knowledge in India, c. 1880-1915"]. Modern Asian Studies. 41 (2): 369–394. [[doi:10.1017/S0026749X05002143]]. [[issn:0026-749X|ISSN 0026-749X]]. [https://www.jstor.org/stable/4132356 JSTOR 4132356]. [[:en:S2CID_(identifier)|S2CID]] [https://api.semanticscholar.org/CorpusID:145084555 145084555]. [https://web.archive.org/web/20230620152648/https://www.jstor.org/stable/4132356 Archived] from the original on 20 June 2023. Retrieved 14 June 2023.</ref> Aŋa aŋ na baŋ taa yo-tɛɛtɛɛ Scotland poɔ, kyɛ sɛkɔndere sakuuri pare boŋyeni yoŋ la bebe. Ane a lɛ zaa, bɔnne la na baŋ kaara a bee sommeŋɛ kaabo. A Napɔge la da naŋ kaara a [[zannoo]] yɛlɛ naŋ naŋ kyagera Scotland sakue zannoo yɛlɛ. Ofsted la maŋ terɛ duoro zannoo yɛlɛ [[E-nyɛ|poɔ]] [[England]] paaloŋ poɔ ane Estyn la maŋ terɛ [[Duori Baa|duoro]] zannoo yɛlɛ eŋɛ Wales poɔ. A United Kingdom poɔ, sakue yaga maŋ e la bɔnne kaabo ka ba baŋ ne a ka bɔnne sakue bee sakuuri kaare zannoo naŋ e weɛ lɛ.<ref name=":0">[https://www.gnu.org/education/edu-system-india.en.html#:~:text=The%20school%20system%20in%20India,and%20higher%20secondary%20into%20two. "The Education System in India - GNU Project - Free Software Foundation"]. GNU Operating System. [https://web.archive.org/web/20230531132333/https://www.gnu.org/education/edu-system-india.en.html#:~:text=The%20school%20system%20in%20India,and%20higher%20secondary%20into%20two. Archived] from the original on 31 May 2023. Retrieved 14 June 2023.</ref> Sommeŋɛ sakue meŋ be la be bee sommeŋɛ sakue naŋ derɛ zuyɔɔ. A sakuuri kaa-iri yaga zie ane sommeŋɛ sakue daaroŋ naŋ do da e la zuyɔɔ sakue, merɛ naŋ na baŋ wane buriburi [[North American Bɔrefɔ]] yelbe zie. [[North American]] merɛ poɔ, gyɛmaa zaa sakuuri bɔnne la maŋ kaara.<ref name=":0" /> A Tensonne ama yaga zie, a poɔ [[Australia]], [[New Zealand]], India, [[Pakistan]], Bangladesh, Sri Lanka, South Africa, Kenya, ane [[Tanzania]], a [[Yelbiri Ane Yɛlɛ|yelbiri]] ''sakuuri'' gbɛɛ yaga [[Kyaapela|kyaare]] la peramere ane sɛkɔndere sakue.<ref>[https://www.make-it-in-germany.com/en/living-in-germany/family-life/school-system#:~:text=Germany%27s%20school%20system,international%20schools%20which%20charge%20fees. "School system & compulsory education"]. Make it in Germany. [https://web.archive.org/web/20230620142200/https://www.make-it-in-germany.com/en/living-in-germany/family-life/school-system#:~:text=Germany%27s%20school%20system,international%20schools%20which%20charge%20fees. Archived] from the original on 20 June 2023. Retrieved 14 June 2023.</ref> == India == [[File:Loyola School.jpg|thumb|[[Loyola School, Chennai]], India&nbsp;– run by the [[Catholic Diocese of Madras]]. Christian missionaries played a pivotal role in establishing modern schools in India.]] A India dakoroŋ na poɔ, sakue da e ŋaa [[KURUKULS]]. Gurukuls da e la Hindus saakonnoo zannoo a karemamine deriŋ. Zenɛ ŋa sakue gɔɔloŋ e la Sankrite yelbie poɔ te seŋ, Vidyalayam, Vidya Mandir, Vidyayi, Bhavan a India poɔ.<ref>[https://shorelight.com/student-stories/the-us-higher-education-system-explained/ "The US Higher Education System Explained"]. Shorelight. [https://web.archive.org/web/20230620142158/https://shorelight.com/student-stories/the-us-higher-education-system-explained/ Archived] from the original on 20 June 2023. Retrieved 14 June 2023.</ref> A koɔmpare kɔkɔrɛɛ poɔ, o yuori la Pallikoodam bee PaadaSaalai. Ba da piili la Mughal wagere, Madrasahs a India poɔ ka ka ba tõɔ wuli bee ka ba ba tõɔ de wuli a Musiri puori puoribo bibiiri dɔgereba yɛlɛ. A British yelsɛgebinnii wulee ka sakuuri da pore la a 18th century wagere, ka Ŋmendie zaa maŋ taa o sakuuri, ka Musiri die zaa taa o sakuuri, bee ka tembile zaa maŋ taa sakuuri Irigen bile zaa poɔ. A zannoo bɔgere wuli mine la Kannoo, Sɛgere, Arithmetic, Theology, Lɔɔ, Astronomy, Metaphysics, [[Kɔkɔre]] yɛlɛ, Teenɛɛ lamboe, ane ŋmempuori yɛlɛ. [[File:Perumacheri AUP School.JPG|left|thumb|A school building in [[Kannur]], India]] A British Naa eŋɛ, Kiristabiiri Ŋmene yelmanneba naŋ yi England, a United States, ane paaloŋ mine mɛ la ŋmene yelmanne ane sakuuri kpeɛrɛ India poɔ. A sakue ama de la yuori, ka piili a taa gyamaa, ka mine nyɛ emmo. A sakue ama la piili ziyuo ganzanne India poɔ. A selabore ane yuoni yeltuuri ba naŋ tuuro da leɛ la dare ko sakue ziyuo India poɔ. Zenɛ sakue kpoŋ zie tuuro la a Ŋmene yelmanne sakuuri dare na wulo, zannoo bɔgere/selabore, ane gɔvenanse, ne tɛgebo fẽẽ lɛ.<ref>[https://www.encyclopedia.com/history/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/elementary-grammar-and-secondary-schools "Elementary, Grammar, and Secondary Schools | Encyclopedia.com"]. www.encyclopedia.com. [https://web.archive.org/web/20230620142157/https://www.encyclopedia.com/history/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/elementary-grammar-and-secondary-schools Archived] from the original on 20 June 2023. Retrieved 14 June 2023.</ref> Nyooroo (CBSE), kansil ko a India school satifikate nyooroo (CISCE), Madrasa Boards States mine, Matriculation Boards States mine, State Boards a mathematics, science-physics, general knowledge, ane information technology/computer science. Yɛlɛ mine naŋ ba paale a karekɔlɔm poɔ teseŋ physical education/sports ane cultural activities aŋa yiele, choreography, pɛnti, ane theatre/deɛne.<ref>Watkins Hanna, Mark (May 1943). "The West African "Bush" School". American Journal of Sociology. 48 (6): 666–675. [[doi:10.1086/219263]]. [[:en:S2CID_(identifier)|S2CID]] [https://api.semanticscholar.org/CorpusID:144208852 144208852].</ref> == Africa == A [[West Africa]] poɔ, "Sakuuri" meŋ naŋ baŋ e la "weɛ" poɔ Sakuuri, [[Musiri]] puoruu sakuuri bee nuuri toma sakue.<ref>Bonate, Liazat (2016). Islamic Education in Africa. Indiana University Press.</ref> [[File:Serrekundamadrassa.JPG|thumb|A ''[[madrasah]]'' in the Gambia|left]] Weɛ poɔ sakue la sakue na naŋ maŋ kanna sakubiiri ba saakonnoo, ba kɔkɔɛ yel-erre ana yelba-erre. A sakue ama taaba maŋ e ŋa sããkonnoo wuluu bonso a maŋ be la tembil-tɛɛtɛɛ. A sakue ama maŋ be la wɛgyare poɔ ka a ziiri e tɔɔre ne a tenne ane a yie poore. Ama, a ziiri ama a sakue naŋ na are maŋ e la a sakue ama yoŋ toma ziiri. Ka sakubie zaa wa tõɔ ta a ana zie na, o ba la gɛrɛ ziezaa kyɛ guuro ka a zannoo te baare. Dɔgereba ane ba neŋyɔnyɛreba ba gɛrɛ be na te nyɛ ba.<ref>Bonate, Lizzat (2016). Islamic Education in Africa. Indiana University Press.<sup>[<nowiki/>[[:en:Wikipedia:Citing_sources|ISBN missing]]]</sup></ref> [[Nigeria|Nageria]] poɔ, a yelbiri sakuuri kɔgelaare la bipurimo sakue, biyaale sakue, Peramere sakue, Gyunia Hae Sakue, Sɛkondere Sakue ane a gambɛrɛ muuluu zie bee Yunivenetiri ane Kolaagyiri poɔ ([[:en:Child_care|daycares]],[[:en:Preschool|bipurimo sakue]], [[:en:Primary_school|baapaaba sakue]] ane [[:en:Tertiary_education|nembɛrɛ sakue]]). Peramere ane sɛkondere sakue maŋ e la sommeŋɛ sakue bee a maŋ te kɔgelaare la puoruu kaŋa bee ka a noba naŋ lantaa a piili a, bee ka a la baŋ e gɔbenɛnte sakuu-piili. A gɔbenɛnte sakuu-piili ama, a sakubiiri maŋ bama maŋ e la yuomo ata a beyaala sakue poɔ, a e yuomo ayoɔbo a peramere poɔ, a e yuomo ata Gyunia Hae poɔ sakue poɔ, kyɛ meŋ te e yuomo ata a sinia haae sakuuri poɔ. A ba yuondɛŋ awai poɔ ba sakuuriŋ, a e la kparaama a yunivɛsal Basik zannoo yɛlɛ poɔ (UBEC)<ref>[https://www.ubec.gov.ng/about/who-we-are/ "Universal Basic Education Commission | Home"]. www.ubec.gov.ng. [https://web.archive.org/web/20191217011131/https://www.ubec.gov.ng/about/who-we-are/ Archived] from the original on 17 December 2019. Retrieved 17 December 2019.</ref> Gambɛrɛ muuluu sakue am maŋ la a sommeŋɛ yunivenitiri ane a gɔbenɛnte yunivenitiri ane kolaagyiri. Gɔbenɛnte maŋ baŋ piili la bee mɛ la yuniveniti ka sommeŋɛ noba meŋ baŋ mɛ, ka laŋgbuli noba meŋ baŋ mɛ bee ka puoruu iruuŋ kaŋa deme meŋ baŋ mɛ ba yuniveniti. == Soobo Ane A Tombo == A sakue kpoŋ ziiri zaa e la gɔbennte sakue. Sommeŋɛ sakue meŋ maŋ zanna la a yoŋ bee a erɛ ba yɛlɛ ba yoŋ.<ref>[https://nationalpost.com/full-comment/mosharraf-zaidi-why-we-wanted-to-believe-what-greg-mortenson-was-selling "Mosharraf Zaidi: Why we wanted to believe what Greg Mortenson was selling"]. National Post. Retrieved 19 June 2023.</ref> A sommeŋɛ sakue ama maŋ derɛ la zuyɔɔ yire ba sakubiiri dɔgereba ane ba kaareba zie ka a la maŋ tonna sonna ba ka ba maala ba yelferre, ama, [[Wagere Daga- yoe|wagere]] kaŋaŋ, a sommeŋɛ sakue ama mine meŋ maŋ dire la bee nyɛ la sommo mine yire a bɔnne zie. A sakue ama kpoŋ ziiri maŋ pukyaare la puoruu kaŋa; a ama la ka ba boɔlɔ meŋɛ maale-taabo sakue.<ref>[https://www.britannica.com/topic/parochial-education "Parochial education"]. Encyclopedia Britannica. [https://web.archive.org/web/20230619083404/https://www.britannica.com/topic/parochial-education Archived] from the original on 19 June 2023. Retrieved 19 June 2023.</ref> == Laafeeloŋ Tontone/Toma == Sakuuri taa la tɔna yaga ko laafeeloŋ tontoŋ ziiri, [[karemamine]] ane ganzanne noba mine ka ba tõɔ soŋ ba biiri laafeeloŋ ane bamenne, wagere mine, a laafeɛ [[yiri]] poɔ. A yeli ŋa la ka ba la leɛ maale eŋ a tendaa zaa poɔ. Kyɛ ne a lɛ zaa a naŋ tonna la; Noba wuluu kyaare neŋ ba laafeɛ yɛlɛ ane lɛ ba naŋ na e ka baaloŋ ta tõɔ [[Pɔgeba Gyambie Ŋmaabo|pɔgeba]] , bee toɔŋ maŋ de ba teene ka laafeɛ toɔŋ wa ba velaa ka dogɛɛ tɔɔ kyebe. Ka noba de ba, ba wanne la Madrasa (Arabic sakue), hawzas (Shi'i). == Taŋgaraa Miri Zu Sakue Ane Zannoo == Article meŋɛ: [[Taŋgaraa sakue]] Sakue mine maŋ tere la taŋgara zannoo a yi saseɛ poɔ. Taŋgaraa sakue meŋ maŋ tere la sommo ko sããkonnoŋ sakue, aŋa sakuuri naŋ be [[KanooNamibia|kannoo Namibia]]. [[Taŋgara|Taŋgaraa]] sakue mine meŋ maŋ tere la bammo ka noba de ba, ka noba de ba, ba zannoo parɛɛ ane bone naŋ na seŋ ka ba kyɛlɛɛ. [[Kannoo tɛgɛ|Kannoo]] la maŋ tere sakubɛrɛ/kolaagyiri sommo, maŋ vɛŋ la karembiiri ka ba de ba zannoo wagere na ba naŋ boɔrɔ. Taŋgaraa poɔ zannoo maŋe la libi-yɛlɛ deɛbo, kyɛ a mine maŋ eɛ zanne wēɛ lɛ. Taŋgaraa zu toɔre zannoo yelzuri ŋmɛ yaare la a [[University of Ghana|Yunivenitiri]] zaa. [[Karemamine]] maŋ wulli la yi taŋgaraa zuŋ yeltare ane toma. Taŋgaraa zu karemo maŋ eɛ aŋa nimie pataa wuluu na, ane karekɔlɔm yeni na. A [[karema]] maŋ wuli la zannoo yeltuuri naŋ senne teseŋ karenderi mine. [[Karembiiri]] maŋ naŋ toŋ la ba toma teseŋ wagere na a karema naŋ ko ba. Ŋaa maŋ e la yi ne [[e-maali]] bee karemo saseɛ miri poɔ. Ŋaa maŋ vɛŋ la ka [[Karembiiri Wuluu Bonteɛre|karembiiri]] ka ba toŋ ba popeɛle toma kyɛ ka wagere ba pare. Karembiiri naŋ na kpeɛrɛ taŋgaraa zu karemo maŋ taa la wagere naŋ na somma ko neŋ a karemo kyɛ zanne soŋ. Faaloŋ mine kyaare ne taŋgaraa zu karemo naŋ baŋ e la nimie ba taa neŋ a karema wuluu poɔ bee laŋ ne karembiiri mine vuo kaŋa poɔ. Taŋgaraa zu karemo na baŋ wuli la yɛŋ kyaare ne yelwonni mine, gaŋ a zaa ka fooŋ ba pɔge a karema wuluu wieoŋ. [[Taŋgara|Taŋgaraa]] zu karembiiri maŋ taa zunoɔ neŋ. taŋgaraa zu yelbulli mine naŋ taa toma bee gyennoo kyaare a wuluu na. Taŋgaraa zu wuluu meŋ taa la zunoɔ neŋ karembiiri naŋ koŋ yi ba dire gaa ziiri mine beguo wuluu bee taa teɛroŋ ne lɛnɛɛ ba naŋ na gaa a karandie. Karembiiri na baŋ zeŋ la o dieŋ kyɛ zanne te ta lɛnɛɛ a karekɔlɔm naŋ boɔrɔ.<ref>[https://www.bsarkari.com/school/meaning-sanskrit "School Meaning Sanskrit Arth Translate Kya Matlab"]. www.bsarkari.com. [https://web.archive.org/web/20220220194512/https://www.bsarkari.com/school/meaning-sanskrit Archived] from the original on 20 February 2022. Retrieved 20 February 2022.</ref> Zeŋ fo dieŋ poɔ kyɛ taa fo wuluu eɛ yelsoŋ kaŋa noba naŋ maŋ kaa kyɛ iri taŋgaraa zu wuluu. Karembiiri naŋ baŋ taa la o wuluu zie zaa [[kɔmpiita]] naŋ na baŋ     gaa- yie poɔ, [[laabere]], bee tuuri sori gɛrɛ teŋyuo gba. [[Taŋgara|Taŋgaraa]] zu sakuuri zannoo wa la ka o woɔ karembiiri wahala kyɛ maŋ ko ba vuo ka ba naŋ tona toma ane ba yie poɔ fɛroo toma.<ref>www.wisdomlib.org (13 January 2019). [https://www.wisdomlib.org/definition/vidyalaya "Vidyalaya, Vidyālaya, Vidya-alaya: 7 definitions"]. www.wisdomlib.org. [https://web.archive.org/web/20220220194503/https://www.wisdomlib.org/definition/vidyalaya Archived] from the original on 20 February 2022. Retrieved 20 February 2022.</ref>Taŋgaraa zu sakue po-eŋ la ziiri ata; Taŋgaraa zu bipurimo sakue, Taŋgaraa zu [[baapaaba]] sakue ane Taŋgaraa zu nembɛrɛ sakue. == Sakuuri Boma A Tembilii Poɔ == A tembilii poɔ, noba naŋ be pramere 32%, 43% naŋ be Gyunia Hae sakuuri ane 52% naŋ be sɛkondere sakuuri la maŋ taa [[fentedigili]].<ref>[https://pages.uoregon.edu/ftepfer/SchlFacilities/Spaces.html "Spaces for Education"]. pages.uoregon.edu. [https://web.archive.org/web/20230620142159/https://pages.uoregon.edu/ftepfer/SchlFacilities/Spaces.html Archived] from the original on 20 June 2023. Retrieved 14 June 2023.</ref> A ŋaa pãã ba maŋ vɛŋ sonna ba ka a ona nyɛ a ɛntɛnɛnte ([[:en:Internet|internet]]) tonna neŋ ba toma velaa, 37% deme yoŋ la a sɛkondere sakue poɔ a tembilii poɔ, te seŋ ka neɛ naŋ de a ŋaa te manne neŋ 59% noba naŋ be a tenne na naŋ seɛ a tembilii ama ane 93% deme meŋ pãã be a tembɛrɛ poɔ ([[:en:High_income_countries|tenne naŋ nyɛrɛ libi-gyamaa]])<ref>[https://www.architecturaldigest.in/story/how-educational-institutions-architecture-shapes-young-minds/ "How educational institutions' architecture shapes young minds"]. ''Architectural Digest India''. 6 February 2021. Retrieved 8 October 2023.</ref>. == Sapare Amɛleka Ane A United States == [[File:Farm Security Administration- School in Alabama - DPLA - 3c404c0ee16ff88f0ecf4a81dc65463d.gif|thumb|One-roome chool in 1935, [[Alabama]]]] A sapare Amɛleka, a yelbiri eakuuri na baŋ e zannoo zie zaa kyaare ne gaŋgye kaŋzaa, a kyaare la ama kaŋa sɛre kɛ neɛ na gaa sakuuri (bivoore) bibilepu-orimo sakue, Peramaare sakue, Gyunia Hai sakue a maŋ kyaare yuoni kaŋa bal bee ba kpɛ zie, sekɛndere sakue, kolaagyi, yunivaniti, ane yunivaniti bibɛrɛ sakue.<ref>[https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2022.2072480 O’Farrell, Liam; Hassan, Sara; Hoole, Charlotte (2 December 2022). "The university as a Just anchor: universities, anchor networks and participatory research"]. Studies in Higher Education. 47 (12): 2405–2416. [[doi:10.1080/03075079.2022.2072480]]. ISSN [[issn:0307-5079|0307-5079]]. [https://web.archive.org/web/20231018145138/https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2022.2072480 Archived] from the original on 18 October 2023 – via Taylor & Francis Online.</ref> A [[United State Of America (USA)|Amɛleka]] poɔ, sakuuri eebo ayi sɛkondere sakue maŋ e la bone ba naŋ kaara soŋ. A sakue mine e la sɛkondere naŋ e weɛlɛ a yi a bɛgɛ mine, kyilluu ane yɛlɛ mine meŋ naŋ erɛ a gɔmenɛnti sakue poɔ. A yelbiri kɔkɔre bɛŋɛ sakue maŋ ta soga e la peramere sakue a yi a British teŋɛ faabo.<ref>Karp, Sarah; Issa, Nader; FitzPatrick, Lauren; Loury, Alden (18 May 2023). [https://graphics.suntimes.com/education/2023/chicagos-50-closed-schools/buildings/ "Ten years later, more than half of Chicago's closed schools remain unused"]. Chicago Sun-Times Graphics. Retrieved 8 October 2023.</ref> A la ne meŋ lampo-yɔɔ sakue bebe naŋ wuluu bɔgere tɛɛtɛɛ naŋ ba kyɛbe dakoroŋ sakue na poɔ. == Fɛrebo == kaa kyɛ: [[:en:Cram_school|Cram school]] Meŋ nyɛ: [[yelbɛbɛ sakuuri]] A naŋ e fo tontonne, karemo taa la [[taabo kyaare neŋ toma-ferebo]] (WRS)<ref>[https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000370738 #CommitToEducation]. UNESCO. 2019. <nowiki>ISBN 978-92-3-100336-3</nowiki>. [https://web.archive.org/web/20200211003256/https://unesdoc.unesco.org/ark%3A/48223/pf0000370738 Archived] from the original on 11 February 2020. Retrieved 7 February 2020.</ref> naŋ be toma saazu yelboɔraa tenne mine, teseŋ [[United State Of America (USA)|United Kingdom]] ane a United States.<ref>[https://eu.usatoday.com/story/tech/2013/11/27/student-technology-tracking/3757459/ "Cards let schools, parents keep eye on their students"]. ''USA TODAY''. [https://web.archive.org/web/20230515165842/https://eu.usatoday.com/story/tech/2013/11/27/student-technology-tracking/3757459/ Archived] from the original on 15 May 2023. Retrieved 14 June 2023.</ref>A wahala waaloŋ duoro la saazu bambo kyɛ sommo yeltare bela lamboori mine.<ref>[https://web.archive.org/web/20091206091739/http://wrensolutions.com/EducationBlog/tabid/532/EntryID/55/Default.aspx "School Vandalism Takes Its Toll"]. UdisePlus.com. Archived from [https://web.archive.org/web/20091206091739/http://wrensolutions.com/EducationBlog/tabid/532/EntryID/55/Default.aspx the original] on 6 December 2009. Retrieved 3 October 2009.</ref><ref>[https://www.campaignforeducation.org/en/who-we-are/the-international-education-framework-2/the-sustainable-development-goal-4/sdg4s-10-targets/ "SDG4's 10 targets"]. Global Campaign For Education. [https://web.archive.org/web/20211207052027/https://campaignforeducation.org/en/who-we-are/the-international-education-framework-2/the-sustainable-development-goal-4/sdg4s-10-targets/ Archived] from the original on 7 December 2021. Retrieved 22 September 2020.</ref>Fɛrebo wagere mine maŋ pukyaare la nyooro min e semmo, kyɛ a wommu paaŋ be a karembiiri ka ba nyɛ magere gaŋ soga<ref>Laird, Ellen (March 2003). [https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=f6h&AN=9317914&site=eds-live&scope=site "I'm your teacher, not your Internet service provider"]. Education Digest. 68 (7): 41 – via EBSCOhost.</ref><ref>[https://www.usnews.com/education/online-education/articles/2009/04/02/online-education-offers-access-and-affordability "Online Education Offers Access and Affordability"]. Usnews.com. [https://web.archive.org/web/20150318135851/http://www.usnews.com/education/online-education/articles/2009/04/02/online-education-offers-access-and-affordability Archived] from the original on 18 March 2015. Retrieved 17 May 2015.</ref>A 2008 yɛŋ laafeeloŋ peɛroo a yi duor-derebɛ ane mtvU,<ref>http://www.paloaltoonline.com/weekly/morgue/2005/2005_05_06.stress06.shtml</ref> anii 10 U.S kolaagyi karembiiri mannoo ka ba taa la wagere mine bee wagere zaa maŋ nyɛ la fɛrebo a ba bebie nyɔvoe poɔ. Ŋaa dazɛge do la 20% yi peɛroo yomo anuu mine naŋ pare. Lazaare ne pie dɔgle anaare kɔɔ poɔ la nyɛ kyue ata mine naŋ pare, pie ne ata kɔɔ poɔ la meŋ peɛre kyaare neyɛŋ laafeeloŋ teseŋ suuri baaloŋ bee teɛroŋ baaloŋ, ane awae kɔɔ poɔ  meŋ be [[daseelɛ]] poɔ.<ref>Ross, Genesis R. (2010). [http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=miami1272643496 Teacher Stress, Burnout and NCLB: The U.S. Educational Ecosystem and the Adaptation of Teachers] (MS thesis). Miami University. Retrieved 18 December 2012.</ref> == Sakuuri Neŋkaare == [[File:Warning signs at CHS.jpg|thumb|To curtail violence, some schools have added [[Closed-circuit television|CCTV]] [[surveillance]] cameras. This is especially common in schools with [[gang activity]] or violence.]] A [[sakubiiri|sakuubiiri]] ane a [[karemamine]] laafeeloŋ zuiŋ, a sakuuri nembɛrɛ maŋ zeŋ la a bɔ noba [[:en:Metal_detectors#Security_screening|yɛŋ baaloŋ peɛrepeɛreba]], [[:en:Closed-circuit_television|sinii kaareba]] mine ka ba kaara a sakuuri gbaŋgbale zaa. Mine meŋ maŋ eŋ la boŋkaare mine te seŋ kameraa ane a taaba ka a maŋ soŋ a sakuuri yɛlɛ gɛrɛ nimitɔɔre.<ref>[http://www.teachersupport.info/ "Teacher Support for England & Wales"]. Teachersupport.info. [https://web.archive.org/web/20100213104109/http://www.teachersupport.info/ Archived] from the original on 13 February 2010. Retrieved 3 October 2009.</ref> Sakue mine meŋ maŋ eŋ la boma mine te seŋ; mie, ane boma mine na naŋ baŋ tõɔ gu a sakuuri.<ref>[http://www.teachersupport.info/scotland "Teacher Support for Scotland"]. Teachersupport.info. [https://web.archive.org/web/20091018174251/http://teachersupport.info/scotland/ Archived] from the original on 18 October 2009. Retrieved 3 October 2009.</ref> A yɛlɛ ama zuiŋ a United Nations [[:en:Sustainable_Development_Goal_4|boma leɛ maaloo yelboɔre]] poɔ sonnɔ la a biiri zannoo yeltarre, ka [[zɔɔre]] ta kpɛ ba zannoo poɔ.<ref>[http://www.paloaltoonline.com/weekly/morgue/2005/2005_05_06.stress06.shtml "Survey confirms student stress, but next step is unclear (May 06, 2005)"]. Paloaltoonline.com. 6 May 2005. [https://web.archive.org/web/20091206002853/http://www.paloaltoonline.com/weekly/morgue/2005/2005_05_06.stress06.shtml Archived] from the original on 6 December 2009. Retrieved 3 October 2009.</ref> == Meŋɛ Maale Kaabo == Sakue ane ba [[karemamine]] maŋ be kparema mine-teseŋ, feroŋ ka  kanne a karekɔlɔm gbuli zaa, vɛŋ a teseŋ ne sakue mine, kyɛ bare "nimibaaloŋ" yeltare bee "sããbo" kyaare ne karembiiri. Nyuuri tɛɛtɛɛloŋ, teseŋ meŋɛ maale taabo karembie boɔrɔ ka o yeli yɛlɛ, ane yelsonne eebo, teseŋ nuu teɛbo ka ona boɔrɔ ka yeli yɛlɛ, zaa maŋ wuli la yelnimizeɛ mine eebo eŋɛ. Noba naŋ taa a gɔɔroŋ kyaare ne a nyuuroŋ yelzuri ama maŋ vɛŋ la ka a nyuure na maŋ taa yelsonne [[Karembiiri Wuluu Bonteɛre|karembiiri]] zannoo lambori. Yelmeŋɛ, noba mine maŋ taa nɔkpeɛne ka nyooro eebo maŋ vɛŋ la zannoo duobo, maŋ yeli ka a sigire la a karembiiri zannoo' zɛgeroŋ ane meŋɛ nyaabo yelboɔre- a baara ba maŋ kpɛ be la ɔfere yaga a peramere karembiiri tontonne' [[yelboɔre tutaaloŋ.]] == Europe == [[File:1887 Bettannier Der Schwarze Fleck anagoria.jpg|thumb|[[Albert Bettannier]]'s 1887 painting ''La Tache noire'' depicts a child being taught about the "lost" province of [[Alsace-Lorraine]] in the aftermath of the [[Franco-Prussian War]] – an example of how European schools were often used in order to inoculate [[Nationalism]] in their pupils.]] A Europe tenne yaga zie, a yelbiri ŋa [[Sakuuri gaabo tɔnɔ|sakuuri]] maŋ e la bibile -purimo zannoo ne peramare sakuuri naŋ piili ne a yuomo anaare a te ta [[Yuompaalaa Yelwiiraa|yuomo]] awae, a ŋaa eŋ paa maŋ yi la a teŋɛ na zaa. A ŋaa meŋ maŋ e la sekondere sakuuri meŋ poɔ, a sekondere sakuuri eŋ maŋ poŋ eŋ la [[:en:Gymnasium_(school)|Gymnasiums]] ane nuuri toma zannoo zie, meŋ naŋ maŋ yi a teŋɛ zie ne a sakuuri balaa na, biiri wuluu a yi yuomo ata te ta yuomo ayoɔbo. [[Germany]] poɔ, karambiiri naŋ yiri Grundschule ba ba maŋ sage ka ba zaan enuuri toma sakue a daadaa lɛ. Kyɛ ba maŋ seŋ ka ba gaa nimitɔɔre te gaa a Germany's zannoo sakue ka a mine la; [[:en:Gesamtschule|Gesamtschule]], [[:en:Hauptschule|Hauptschule]], [[:en:Realschule|Realschule]] bee [[:en:Gymnasium_(Germany)|Gymnasium]]. <ref>[http://www.webmd.com/parenting/guide/school-stress-anxiety-children "Children & School Anxiety, Stress Management"]. Webmd.com. [https://web.archive.org/web/20100406222852/http://www.webmd.com/parenting/guide/school-stress-anxiety-children Archived] from the original on 6 April 2010. Retrieved 28 March 2010.</ref> Ka ba naŋ wa bare a sakue, gbɛɛ yaga a maŋ e la [[Yuompaalaa Yelwiiraa|yuomo]] pie ane anuu te ta yuomo pie ne awae, ba na baŋ gaa la nuuri toma sakue. A yelbiri sakuuri maŋ e la Kolaagyi zannoo kyɛ te kyɛre peramare bee [[Gyunia Hai Sakue|Gyunia Hae Sakue]] (German:Hochschule), naŋ maane kolaagyi ne yunivinitiri.<ref>[https://web.archive.org/web/20130228213137/http://www.halfofus.com/_media/_pr/mtvU_AP_College_Stress_and_Mental_Health_Poll_Executive_Summary.pdf "mtvU and Associated Press poll shows how stress, war, the economy and other factors are affecting college students' mental health"] (PDF). Half Of Us. 19 March 2008. Archived from [http://www.halfofus.com/_media/_pr/mtvU_AP_College_Stress_and_Mental_Health_Poll_Executive_Summary.pdf the original] (PDF) on 28 February 2013.</ref> A [[:en:Eastern_Europe|goɔŋ Europe]] pampana sakue (a tendaazaa zɔɔre buyi soba [[:en:World_War_II|tendaa gbulli zɔɔre II]]), a peramare ne a sekondere sakuuri zannoo, gbɛɛ yaga maŋ laŋ la taa. A la waana meŋ, sɛkondere zannoo na baŋ poŋ eŋ la maale nyɔgebo bee ka lɛ naane. A sakue poŋ eŋ la middle sakue zannoo yɛrɛɛ lɛ. A nuuri toma zannoo zuiŋ kaa ana la; digirii a zannoo naŋ ko a biiri yi a ama a ata puoriŋ: a dendɛŋ; peramare, a ayi soba,ba baaroo sekondere ane a ata soba a baaroo sekondere sakuuri. Gbɛɛ yaga a [[Dɛŋɛɛ Naŋ Gaŋ - Dagaare poem|dendɛŋ]] ne a ayi soba digirii [[zannoo]] (yuomo anii) maŋ poɔ la. A baaraa soba (yuomo ayi) maŋ vɛŋ la ka a biiri zanne nuuri toma [[:en:Vocational_education|(nuuri toma]]) bee gɔɔloŋ zannoo. == United Kingdom ane Commonwealth Tenne == [[Duoro_kɔre:Fairfield_Public_School.jpg|thumb|A classroom block with schoolbag racks in [[Western Sydney]], Australia]] A [[United State Of America (USA)|United Kingdom]], a yelbiri sakuuri e la a yuori te ta Yuniveniti sakue, ka ama na baŋ e la , a parɛɛ mine na baŋ poŋ eŋ la bibilpurimo sakue, peramere sakue. (gbɛɛ yaga na baŋ poŋ eŋ bibilpurimo sakue ane gyunia haae sakue) ane sɛkɔndere sakue. Sɛkondere sakue parɛɛ waa la yaga a England ane a Wales, ka ana la; kɔkɔre merɛ sakue, kannebaŋ a bare, pampana sɛkondere, ane tembɛrɛ sakue. Ane ka a baŋ taa la yoe tɛɛtɛɛ Scotland poɔ,sɛkondere sakuuri pare boŋyeni yoŋ la. Ane a zaa, kyɛ la baŋ e la ka teŋɛ la kaara a bee neŋyɛmɛ. Scotland's sakue eebo ne kaabo yɛlɛ be la a neŋkpoŋ naŋ kaara zannoo yɛlɛ. Ofsted maŋ manne la a eebo ko la a [[England]] ne a Estyn mannoo eebo a Wales poɔ. == Meɛbo == [[File:Online_Classroom_example.png|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Online_Classroom_example.png|right|thumb|A staged example of an online classroom using [[:en:Jitsi|Jitsi]]. The teacher is sharing their screen.]] A zie ŋa yi la zannoo meɛbo. Tenne gyamaa eebo kyille la neŋ ba teɛroŋ kyaare ne zannoo ziiri, a naŋ kyilluu naŋ kpɛ a teŋɛ naŋ kyaare gɔmenɛnte meŋɛ somo ane a kyilluu kpoŋ naŋ kpɛ ganzanneba teɛroŋ. == Meŋ Kaa Kyɛ Nyɛ == [[:en:Bullying_in_teaching|Bullying in teaching]] [[:en:Criticism_of_schooling|Criticism of schooling]] [[:en:Educational_technology|Educational technology]] [[:en:School_pedagogy|School pedagogy]] [[:en:Free_education|Free education]] [[:en:List_of_colleges_and_universities_by_country|List of colleges and universities by country]] [[:en:List_of_schools_by_country|List of schools by country]] [[:en:List_of_songs_about_school|List of songs about school]] [[:en:List_of_television_series_about_school|List of television series about school]] [[:en:Mobile_phone_use_in_schools|Mobile phone use in schools]] [[:en:Music_school|Music school]] [[:en:Secular_education|Secular education]] [[:en:School_bullying|School bullying]] [[:en:School_meal|School meal]] [[:en:School_story|School story]] [[:en:School_uniform|School uniform]] [[:en:School-to-prison_pipeline|School-to-prison pipeline]] [[:en:Student_transport|Student transport]] [[:en:Teaching_for_social_justice|Teaching for social justice]] [[:en:University-preparatory_school|University-preparatory school]] [[:en:Year-round_school|Year-round school]] == Sommo Yizie == [[Category:Dagaare]] [[Category:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:DWUG - Article of the week 2024]] [[gbuli:ghana]] [[gbuli:Africa]] [[Category:Educational environment]] [[Category:Schools]] <references /> ra3kcuq7qqddk7s9cb72aqridwrw31g Dagaare 0 468 61135 56298 2026-05-29T21:31:46Z Vision L1 19 61135 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q35159}} * A bie ama boɔloo ane lɛ anaŋ naŋ voonoo: ⟨à è ɛ̀ ì ɩ̀ ò ɔ̀ ù ʋ̀⟩ ; * A bie naŋ maŋ sagra kpeɛŋaa: ⟨á é ɛ́ í ɩ́ ó ɔ́ ú ʋ́⟩ ; * [[Duoro kɔre:Dagaare Wikidata Lexicon Contest 1, first prize winner.jpg|thumb|'''Dagaare Wikidata Lexicon Contest 1, first prize winner''']]Anaŋ meŋ naŋ sagra a zele soga poɔŋ:[a]. [[Duoro kɔre:Labial-velar nasal IPA.svg|thumb]] === Nyɔ-ɛremɛ ne nyɔ-ɛroŋ sɛgebinyaane bee voonebinyaane. === * Nyɔ-ɛremɛ sɛgebinyaŋene; ana la sɛgebie na a boɔloo saŋa a nɔpoɔ nandaare mine naŋ maŋ tage laŋ, a pigi noɔre pɛnnoŋ tuyiibu foɔlaa, ka a pɛnnoo wa fãã kyɛ leɛ te tu a nyɔbogoŋ yi. A nyɔbogo tuyiibu la maŋ wane a nyɔ-ɛremɛ voonoo. Ka ana la: {m, n ane ŋ}. A zaaŋ voona * Nyɔ-eɛroŋ sɛgebinyaŋene; a nyɔ-eremɛ bondemannewulaa ŋa (~) la maŋ wuli sɛgebinyaŋaa nyɔ-eɛroŋ Dagaareŋ, ka onaŋ wa do dɔgle sɛgebinyaŋaa zusoga aseŋ {ã, ẽ, ĩ, õ, ũ, ɛ̃,} ane a mine wuli ka ana sɛgebinyaŋaa na erɛ la nyoore. Aseŋ yelbie poɔ; kãã, kõɔ, pãã ane amine. '''Kyɛlle kyɛ''' Ka sɛgebinyaŋaa wa are tu nyɔ-eremɛ sɛgebidaa, o maŋ ferɛ la a sɛgebinyaŋaa ka o meŋ ferɛ erɛ nyoore, a lɛ na a ba maŋ la maale ka fo de a nyɔ-eremɛ bondemannewulaa na dɔgle a sɛgebinyaŋaa zu na wuli o nyɔ-eɛroŋ. {| class="wikitable" style="text-align: center; vertical-align: middle;" |+Dagaare sɛgebie (Ghana) ! colspan="39" |Uppercase |- |A |B |D |E |Ɛ |F |G |H |I |J |K |L |M |N |Ŋ |O |Ɔ |P |R |S |T |U |V |W |Y |Z |- ! colspan="39" |Lowercase |- |a |b |d |e |ɛ |f |g |h |i |j |k |l |m |n |ŋ |o |ɔ |p |r |s |t |u |v |w |y |z |} == Voonebie Tutaaloŋ "Phonology" == Voonebidaare ane Voonebinyaane naŋ na voono a Dagaare Kɔkɔre poɔŋ la ama a puliŋ kyɛ. === Voonebinyaane "Vowels" === {| class="wikitable" style="text-align:center" ! !Niŋe !Soga !puoriŋ |- align="center" !Close |i | |u |- !Near-close |ɪ | |ʊ |- align="center" !Close-mid |e | |o |- !Open-mid |ɛ | |ɔ |- align="center" !Open | |a | |} {| class="wikitable" style="text-align:center" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Palatal !Velar !Labio-<br>velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Plosive/<br /><br />Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |t͡ɕ |k |k͡p |ʔ |- !<small>voiced</small> |b |d |d͡ʑ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="3" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | |- !<small>glottalized</small> | | | | | |ˀh |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>plain</small> |m |n |ɲ |ŋ |ŋ͡m | |- !<small>glottalized</small> |ˀm | | | | | |- ! rowspan="2" |Lateral !<small>plain</small> | |l | | | | |- !<small>glottalized</small> | |ˀl | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | | |j | |w | |} Allophones of /d, ɡ/ include [r, ɣ~ɡ̆]. == Kɔkɔre Merɛ == === Voonoo"Tone" === Dagaare eɛ kɔkɔre maŋ e bone bee Kɔkɔre naŋ voona ka yelbo poɔ pãã la, gbɛɛ yaga yaga o maŋ sagra la kpeɛŋaa. A Kɔkɔre taa la merɛ; anaŋ la a Kɔkɔre sɛgebo merɛŋ ane a begɛ. ==== Yelbie Maaloŋ Tɔna ==== <div class="interlinear" style="margin-left:2em"><div style="float: left; margin-bottom: 0.3em;margin-right: 1em;"> Bà </div>Bà „to fix the ground“<ref name=":0">{{Cite book|last=Bodomo|first=Adams|title=Handbook of the Mabia Languages of West Africa|last2=Abubakari|first2=Hasiyatu|last3=Issah|first3=Samuel Alhassan|publisher=Galda Verlag|year=2020|location=Glienicke|isbn=978-3-9620311-7-6}}</ref><div style="clear: left; display: block;"></div> </div>  ==== Kɔkɔre Begɛ bee Merɛ ====    === Yuori Yelbie zagere === {| class="wikitable" |+ !Yuori Yelbie Gaŋgyereŋ !Singular Form !Noun Stem !Plural Form |- |'''Class I''' |'''[-Vocal]''' | |'''[-bɔ']''' |- |(+human cl.) |pɔ'ɤɔ' ('woman') |pɔ'g- |pɔ'ɤíbɔ' ('women') |- |'''Class II''' |'''[-Vocal]''' | |'''[-rí]''' |- |IIa |[-é] | |[-rí] |- | |bìé ('child') |bì- |bíírí ('children') |- |IIb |[-ó] | |[-rí] |- | |dùó ('pig') |dò- |dòrí ('pigs') |- |IIc |[-í] | |[-rí] |- | |síɤí ('hut') |síg- |síɤrí ('huts') |- |'''Class III''' |'''[-í]''' | |'''[-Vocal]''' |- |IIIa |[-í] | |[-é] |- | |gyìlí ('xylophone') |gyìl- |gyìlé ('xylophones') |- |IIIb |[-í] | |[-ɔ'] |- | |pɔ'lí ('path') |pɔ'- |pɔ'lɔ' ('paths') |- |IIIc |[-í] | |[-á] |- | |váálí ('rubbish') |váál- |váálá ('rubbish') |- |'''Class IV''' |'''[-rʊʊ]''' | |'''[-rì]''' |- | |pírʊʊ ('sheep') |pí- |píírì ('sheep') |- |'''Class V''' |'''[-∅]''' | |'''[-rí]''' |- | |túú ('forest') |tùù- |túúrí ('forest') |- |'''Class VI''' |'''[-rì]''' | |'''[-Vocal]''' |- |VIa |[-rì] | |[-è] |- | |bírì ('seed') |bí- |bíè ('seeds') |- |VIb |[-rí] | |[-ó] |- | |tóórí ('ear') |tóó- |tòbó ('ears') |- |VIc |[-rí] | |[-á] |- | |yàgrí ('cheek') |yàg- |yàɤá ('cheeks') |- |'''Class VII''' |'''Nasal+Vocal''' | |'''Nasal+Vocal''' |- |VIIa |[-ní] | |[-mà] |- | |gání ('book') |gán- |gámà ('books') |- |VIIb |[-mʊ] | |[-má] |- | |táamʊ ('bow') |tàn- |támá ('bows') |- |VIIc |[-ŋé] | |[-ní] |- | |bìŋé ('pen') |bìŋ- |bìnní ('pens') |- |VIId |[-ŋó] | |[-ní] |- | |bòŋó ('donkey') |bòŋ- |bònní ('donkeys') |- |VIIe |[-'''∅'''] | |[-nɛɛ] |- | -count plurals |dɑ̃ɑ̃' ('pito') |dɑ̃ɑ̃'- |dɑ̃ɑ̃'nɛɛ ('pito') |- |'''Class VIII''' |'''[-áá]''' | |'''[-í]''' |- | |gbíŋgbíláá ('drying spot') |gbígbíl- |gbíŋgbíllí ('drying spots') |- |'''Class IX''' |'''[-ù]''' | |'''(no plural)''' |- |(derived n.) |Dúóù ('climbing') |dó- | |- |'''Class X''' |'''(no singular)''' | |'''[-úŋ]''' |- | | |bùùl- |búúlúŋ ('porridge') |} === Yo-leɛrɛ === ==== Yo-leɛrɛ ==== Dagaare, yo-leɛrɛ yelbie maŋ eɛ yelbie baŋ na maŋ are ko yuori yelbie poɔ, a meŋ maŋ wulo tɛɛtɛɛloŋ nensaalba poɔŋ. {| class="wikitable" |+ ! !Subject (Nom) ! !Object (Acc) |- | |'''Weak Form''' |'''Strong Form''' | |- |'''(human)''' | | | |- |1st SG |n |maa |ma |- |2nd SG |fo |foo |fo |- |3rd SG |o |onɔ |o |- |1st PL |te |tenee |te |- |2nd PL |yɛ |yɛnee |yɛ |- |3rd PL |ba |bana |ba |- |'''(non-human)''' | | | |- |3rd PL |a |ana |a |} ==== Yo-leɛre Saane ==== A meŋ maŋ wuli la yelluŋ bee yelbie aŋa ''meŋɛ bee'' ''meŋɛ tɔr'' yelyenaa meŋ e ''menne'' bee ''menne tɔr'' meŋ wulo yagroŋ. {| class="wikitable" |+ !Weak reflexive pronouns !Strong reflexive pronouns |- |n mengɛ (tɔr) ('myself') |maa mengɛ ('me, myself') |- |fo mengɛ (tɔr) ('yourself') |foo mengɛ ('you, yourself') |- |o mengɛ (tɔr) ('him-/herself') |onɔ mengɛ ('s/he, him-/herself') |- |te menne (tɔr) ('ourselves') |tenee menne ('we, ourselves') |- |yɛ menne (tɔr) ('yourselves') |yɛnee menne ('you, yourselves') |- |ba menne (tɔr) ('themselves') |bana menne ('they, themselves') |- |a menne (tɔr) ('themselves', ''non-human'') |ana menne ('they, themselves', ''non-human'') |} ==== De-koobu Yo-leɛre ==== Dagaare, te seŋ ''tɔ, tɔ soba, taa'' ane ''taaba''.   ==== Sooroo yo-leɛre ==== {| class="wikitable" !Dagaare !Bɔrefɔ |- |bong, boluu |what |- |boo |which one, which of them |- |baboo, babobo |which of them (human) |- |aboo, abobo |which of them (non-human) |- |ang |who (human, singular) |- |ang mine |who (human, plural) |} ==== Sooba yo-leɛrɛ ==== ==== Mannoo Yo-leɛrɛYo-leɛrɛ ==== == Sommo Yizie == [[Category: Dagaare]] [[Category: Gampɛlɛ zaa]] [[Category: Ghana]] lnurygxh7137sn0dz6jw2e3xeupwq8m 61136 61135 2026-05-29T21:42:06Z Vision L1 19 Replaced "ng" and "ɣ" with 'ŋ' and 'g' respectively. 61136 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q35159}} * ŊA bie ama boɔloo ane lɛ anaŋ naŋ voonoo: ⟨à è ɛ̀ ì ɩ̀ ò ɔ̀ ù ʋ̀⟩ ; * A bie naŋ maŋ sagra kpeɛŋaa: ⟨á é ɛ́ í ɩ́ ó ɔ́ ú ʋ́⟩ ; * [[Duoro kɔre:Dagaare Wikidata Lexicon Contest 1, first prize winner.jpg|thumb|'''Dagaare Wikidata Lexicon Contest 1, first prize winner''']]Anaŋ meŋ naŋ sagra a zele soga poɔŋ:[a]. [[Duoro kɔre:Labial-velar nasal IPA.svg|thumb]] === Nyɔ-ɛremɛ ne nyɔ-ɛroŋ sɛgebinyaane bee voonebinyaane. === * Nyɔ-ɛremɛ sɛgebinyaŋene; ana la sɛgebie na a boɔloo saŋa a nɔpoɔ nandaare mine naŋ maŋ tage laŋ, a pigi noɔre pɛnnoŋ tuyiibu foɔlaa, ka a pɛnnoo wa fãã kyɛ leɛ te tu a nyɔbogoŋ yi. A nyɔbogo tuyiibu la maŋ wane a nyɔ-ɛremɛ voonoo. Ka ana la: {m, n ane ŋ}. A zaaŋ voona * Nyɔ-eɛroŋ sɛgebinyaŋene; a nyɔ-eremɛ bondemannewulaa ŋa (~) la maŋ wuli sɛgebinyaŋaa nyɔ-eɛroŋ Dagaareŋ, ka onaŋ wa do dɔgle sɛgebinyaŋaa zusoga aseŋ {ã, ẽ, ĩ, õ, ũ, ɛ̃,} ane a mine wuli ka ana sɛgebinyaŋaa na erɛ la nyoore. Aseŋ yelbie poɔ; kãã, kõɔ, pãã ane amine. '''Kyɛlle kyɛ''' Ka sɛgebinyaŋaa wa are tu nyɔ-eremɛ sɛgebidaa, o maŋ ferɛ la a sɛgebinyaŋaa ka o meŋ ferɛ erɛ nyoore, a lɛ na a ba maŋ la maale ka fo de a nyɔ-eremɛ bondemannewulaa na dɔgle a sɛgebinyaŋaa zu na wuli o nyɔ-eɛroŋ. {| class="wikitable" style="text-align: center; vertical-align: middle;" |+Dagaare sɛgebie (Ghana) ! colspan="39" |Uppercase |- |A |B |D |E |Ɛ |F |G |H |I |J |K |L |M |N |Ŋ |O |Ɔ |P |R |S |T |U |V |W |Y |Z |- ! colspan="39" |Lowercase |- |a |b |d |e |ɛ |f |g |h |i |j |k |l |m |n |ŋ |o |ɔ |p |r |s |t |u |v |w |y |z |} == Voonebie Tutaaloŋ "Phonology" == Voonebidaare ane Voonebinyaane naŋ na voono a Dagaare Kɔkɔre poɔŋ la ama a puliŋ kyɛ. === Voonebinyaane "Vowels" === {| class="wikitable" style="text-align:center" ! !Niŋe !Soga !puoriŋ |- align="center" !Close |i | |u |- !Near-close |ɪ | |ʊ |- align="center" !Close-mid |e | |o |- !Open-mid |ɛ | |ɔ |- align="center" !Open | |a | |} {| class="wikitable" style="text-align:center" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Palatal !Velar !Labio-<br>velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Plosive/<br /><br />Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |t͡ɕ |k |k͡p |ʔ |- !<small>voiced</small> |b |d |d͡ʑ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="3" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | |- !<small>glottalized</small> | | | | | |ˀh |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>plain</small> |m |n |ɲ |ŋ |ŋ͡m | |- !<small>glottalized</small> |ˀm | | | | | |- ! rowspan="2" |Lateral !<small>plain</small> | |l | | | | |- !<small>glottalized</small> | |ˀl | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | | |j | |w | |} Allophones of /d, ɡ/ include [r, ɣ~ɡ̆]. == Kɔkɔre Merɛ == === Voonoo"Tone" === Dagaare eɛ kɔkɔre maŋ e bone bee Kɔkɔre naŋ voona ka yelbo poɔ pãã la, gbɛɛ yaga yaga o maŋ sagra la kpeɛŋaa. A Kɔkɔre taa la merɛ; anaŋ la a Kɔkɔre sɛgebo merɛŋ ane a begɛ. ==== Yelbie Maaloŋ Tɔna ==== <div class="interlinear" style="margin-left:2em"><div style="float: left; margin-bottom: 0.3em;margin-right: 1em;"> Bà </div>Bà „to fix the ground“<ref name=":0">{{Cite book|last=Bodomo|first=Adams|title=Handbook of the Mabia Languages of West Africa|last2=Abubakari|first2=Hasiyatu|last3=Issah|first3=Samuel Alhassan|publisher=Galda Verlag|year=2020|location=Glienicke|isbn=978-3-9620311-7-6}}</ref><div style="clear: left; display: block;"></div> </div>  ==== Kɔkɔre Begɛ bee Merɛ ====    === Yuori Yelbie zagere === {| class="wikitable" |+ !Yuori Yelbie Gaŋgyereŋ !Singular Form !Noun Stem !Plural Form |- |'''Class I''' |'''[-Vocal]''' | |'''[-bɔ']''' |- |(+human cl.) |pɔ'gɔ' ('woman') |pɔ'g- |pɔ'gíbɔ' ('women') |- |'''Class II''' |'''[-Vocal]''' | |'''[-rí]''' |- |IIa |[-é] | |[-rí] |- | |bìé ('child') |bì- |bíírí ('children') |- |IIb |[-ó] | |[-rí] |- | |dùó ('pig') |dò- |dòrí ('pigs') |- |IIc |[-í] | |[-rí] |- | |sígí ('hut') |síg- |sígrí ('huts') |- |'''Class III''' |'''[-í]''' | |'''[-Vocal]''' |- |IIIa |[-í] | |[-é] |- | |gyìlí ('xylophone') |gyìl- |gyìlé ('xylophones') |- |IIIb |[-í] | |[-ɔ'] |- | |pɔ'lí ('path') |pɔ'- |pɔ'lɔ' ('paths') |- |IIIc |[-í] | |[-á] |- | |váálí ('rubbish') |váál- |váálá ('rubbish') |- |'''Class IV''' |'''[-rʊʊ]''' | |'''[-rì]''' |- | |pírʊʊ ('sheep') |pí- |píírì ('sheep') |- |'''Class V''' |'''[-∅]''' | |'''[-rí]''' |- | |túú ('forest') |tùù- |túúrí ('forest') |- |'''Class VI''' |'''[-rì]''' | |'''[-Vocal]''' |- |VIa |[-rì] | |[-è] |- | |bírì ('seed') |bí- |bíè ('seeds') |- |VIb |[-rí] | |[-ó] |- | |tóórí ('ear') |tóó- |tòbó ('ears') |- |VIc |[-rí] | |[-á] |- | |yàgrí ('cheek') |yàg- |yàgá ('cheeks') |- |'''Class VII''' |'''Nasal+Vocal''' | |'''Nasal+Vocal''' |- |VIIa |[-ní] | |[-mà] |- | |gání ('book') |gán- |gámà ('books') |- |VIIb |[-mʊ] | |[-má] |- | |táamʊ ('bow') |tàn- |támá ('bows') |- |VIIc |[-ŋé] | |[-ní] |- | |bìŋé ('pen') |bìŋ- |bìnní ('pens') |- |VIId |[-ŋó] | |[-ní] |- | |bòŋó ('donkey') |bòŋ- |bònní ('donkeys') |- |VIIe |[-'''∅'''] | |[-nɛɛ] |- | -count plurals |dɑ̃ɑ̃' ('pito') |dɑ̃ɑ̃'- |dɑ̃ɑ̃'nɛɛ ('pito') |- |'''Class VIII''' |'''[-áá]''' | |'''[-í]''' |- | |gbíŋgbíláá ('drying spot') |gbígbíl- |gbíŋgbíllí ('drying spots') |- |'''Class IX''' |'''[-ù]''' | |'''(no plural)''' |- |(derived n.) |Dúóù ('climbing') |dó- | |- |'''Class X''' |'''(no singular)''' | |'''[-úŋ]''' |- | | |bùùl- |búúlúŋ ('porridge') |} === Yo-leɛrɛ === ==== Yo-leɛrɛ ==== Dagaare, yo-leɛrɛ yelbie maŋ eɛ yelbie baŋ na maŋ are ko yuori yelbie poɔ, a meŋ maŋ wulo tɛɛtɛɛloŋ nensaalba poɔŋ. {| class="wikitable" |+ ! !Subject (Nom) ! !Object (Acc) |- | |'''Weak Form''' |'''Strong Form''' | |- |'''(human)''' | | | |- |1st SG |n |maa |ma |- |2nd SG |fo |foo |fo |- |3rd SG |o |onɔ |o |- |1st PL |te |tenee |te |- |2nd PL |yɛ |yɛnee |yɛ |- |3rd PL |ba |bana |ba |- |'''(non-human)''' | | | |- |3rd PL |a |ana |a |} ==== Yo-leɛre Saane ==== A meŋ maŋ wuli la yelluŋ bee yelbie aŋa ''meŋɛ bee'' ''meŋɛ tɔr'' yelyenaa meŋ e ''menne'' bee ''menne tɔr'' meŋ wulo yagroŋ. {| class="wikitable" |+ !Weak reflexive pronouns !Strong reflexive pronouns |- |n meŋɛ (tɔr) ('myself') |maa meŋɛ ('me, myself') |- |fo meŋɛ (tɔr) ('yourself') |foo meŋɛ ('you, yourself') |- |o meŋɛ (tɔr) ('him-/herself') |onɔ meŋɛ ('s/he, him-/herself') |- |te menne (tɔr) ('ourselves') |tenee menne ('we, ourselves') |- |yɛ menne (tɔr) ('yourselves') |yɛnee menne ('you, yourselves') |- |ba menne (tɔr) ('themselves') |bana menne ('they, themselves') |- |a menne (tɔr) ('themselves', ''non-human'') |ana menne ('they, themselves', ''non-human'') |} ==== De-koobu Yo-leɛre ==== Dagaare, te seŋ ''tɔ, tɔ soba, taa'' ane ''taaba''.   ==== Sooroo yo-leɛre ==== {| class="wikitable" !Dagaare !Bɔrefɔ |- |boŋ, boluu |what |- |boo |which one, which of them |- |baboo, babobo |which of them (human) |- |aboo, abobo |which of them (non-human) |- |aŋ |who (human, singular) |- |aŋ mine |who (human, plural) |} ==== Sooba yo-leɛrɛ ==== ==== Mannoo Yo-leɛrɛYo-leɛrɛ ==== == Sommo Yizie == [[Category: Dagaare]] [[Category: Gampɛlɛ zaa]] [[Category: Ghana]] qdkib5einwfcv9jg85s6e8buug2lbf7 61137 61136 2026-05-29T21:44:18Z Vision L1 19 61137 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q35159}} * ŊA bie ama boɔloo ane lɛ anaŋ naŋ voonoo: ⟨à è ɛ̀ ì ɩ̀ ò ɔ̀ ù ʋ̀⟩ ; * A bie naŋ maŋ sagra kpeɛŋaa: ⟨á é ɛ́ í ɩ́ ó ɔ́ ú ʋ́⟩ ; * Anaŋ meŋ naŋ sagra a zele soga poɔŋ:[a]. [[Duoro kɔre:Labial-velar nasal IPA.svg|thumb]] === Nyɔ-ɛremɛ ne nyɔ-ɛroŋ sɛgebinyaane bee voonebinyaane. === * Nyɔ-ɛremɛ sɛgebinyaŋene; ana la sɛgebie na a boɔloo saŋa a nɔpoɔ nandaare mine naŋ maŋ tage laŋ, a pigi noɔre pɛnnoŋ tuyiibu foɔlaa, ka a pɛnnoo wa fãã kyɛ leɛ te tu a nyɔbogoŋ yi. A nyɔbogo tuyiibu la maŋ wane a nyɔ-ɛremɛ voonoo. Ka ana la: {m, n ane ŋ}. A zaaŋ voona * Nyɔ-eɛroŋ sɛgebinyaŋene; a nyɔ-eremɛ bondemannewulaa ŋa (~) la maŋ wuli sɛgebinyaŋaa nyɔ-eɛroŋ Dagaareŋ, ka onaŋ wa do dɔgle sɛgebinyaŋaa zusoga aseŋ {ã, ẽ, ĩ, õ, ũ, ɛ̃,} ane a mine wuli ka ana sɛgebinyaŋaa na erɛ la nyoore. Aseŋ yelbie poɔ; kãã, kõɔ, pãã ane amine. '''Kyɛlle kyɛ''' Ka sɛgebinyaŋaa wa are tu nyɔ-eremɛ sɛgebidaa, o maŋ ferɛ la a sɛgebinyaŋaa ka o meŋ ferɛ erɛ nyoore, a lɛ na a ba maŋ la maale ka fo de a nyɔ-eremɛ bondemannewulaa na dɔgle a sɛgebinyaŋaa zu na wuli o nyɔ-eɛroŋ. {| class="wikitable" style="text-align: center; vertical-align: middle;" |+Dagaare sɛgebie (Ghana) ! colspan="39" |Uppercase |- |A |B |D |E |Ɛ |F |G |H |I |J |K |L |M |N |Ŋ |O |Ɔ |P |R |S |T |U |V |W |Y |Z |- ! colspan="39" |Lowercase |- |a |b |d |e |ɛ |f |g |h |i |j |k |l |m |n |ŋ |o |ɔ |p |r |s |t |u |v |w |y |z |} == Voonebie Tutaaloŋ "Phonology" == Voonebidaare ane Voonebinyaane naŋ na voono a Dagaare Kɔkɔre poɔŋ la ama a puliŋ kyɛ. === Voonebinyaane "Vowels" === {| class="wikitable" style="text-align:center" ! !Niŋe !Soga !puoriŋ |- align="center" !Close |i | |u |- !Near-close |ɪ | |ʊ |- align="center" !Close-mid |e | |o |- !Open-mid |ɛ | |ɔ |- align="center" !Open | |a | |} {| class="wikitable" style="text-align:center" ! colspan="2" | !Labial !Alveolar !Palatal !Velar !Labio-<br>velar !Glottal |- ! rowspan="2" |Plosive/<br /><br />Affricate !<small>voiceless</small> |p |t |t͡ɕ |k |k͡p |ʔ |- !<small>voiced</small> |b |d |d͡ʑ |ɡ |ɡ͡b | |- ! rowspan="3" |Fricative !<small>voiceless</small> |f |s | | | |h |- !<small>voiced</small> |v |z | | | | |- !<small>glottalized</small> | | | | | |ˀh |- ! rowspan="2" |Nasal !<small>plain</small> |m |n |ɲ |ŋ |ŋ͡m | |- !<small>glottalized</small> |ˀm | | | | | |- ! rowspan="2" |Lateral !<small>plain</small> | |l | | | | |- !<small>glottalized</small> | |ˀl | | | | |- ! colspan="2" |Approximant | | |j | |w | |} Allophones of /d, ɡ/ include [r, ɣ~ɡ̆]. == Kɔkɔre Merɛ == === Voonoo"Tone" === Dagaare eɛ kɔkɔre maŋ e bone bee Kɔkɔre naŋ voona ka yelbo poɔ pãã la, gbɛɛ yaga yaga o maŋ sagra la kpeɛŋaa. A Kɔkɔre taa la merɛ; anaŋ la a Kɔkɔre sɛgebo merɛŋ ane a begɛ. ==== Yelbie Maaloŋ Tɔna ==== <div class="interlinear" style="margin-left:2em"><div style="float: left; margin-bottom: 0.3em;margin-right: 1em;"> Bà </div>Bà „to fix the ground“<ref name=":0">{{Cite book|last=Bodomo|first=Adams|title=Handbook of the Mabia Languages of West Africa|last2=Abubakari|first2=Hasiyatu|last3=Issah|first3=Samuel Alhassan|publisher=Galda Verlag|year=2020|location=Glienicke|isbn=978-3-9620311-7-6}}</ref><div style="clear: left; display: block;"></div> </div>  ==== Kɔkɔre Begɛ bee Merɛ ====    === Yuori Yelbie zagere === {| class="wikitable" |+ !Yuori Yelbie Gaŋgyereŋ !Singular Form !Noun Stem !Plural Form |- |'''Class I''' |'''[-Vocal]''' | |'''[-bɔ']''' |- |(+human cl.) |pɔ'gɔ' ('woman') |pɔ'g- |pɔ'gíbɔ' ('women') |- |'''Class II''' |'''[-Vocal]''' | |'''[-rí]''' |- |IIa |[-é] | |[-rí] |- | |bìé ('child') |bì- |bíírí ('children') |- |IIb |[-ó] | |[-rí] |- | |dùó ('pig') |dò- |dòrí ('pigs') |- |IIc |[-í] | |[-rí] |- | |sígí ('hut') |síg- |sígrí ('huts') |- |'''Class III''' |'''[-í]''' | |'''[-Vocal]''' |- |IIIa |[-í] | |[-é] |- | |gyìlí ('xylophone') |gyìl- |gyìlé ('xylophones') |- |IIIb |[-í] | |[-ɔ'] |- | |pɔ'lí ('path') |pɔ'- |pɔ'lɔ' ('paths') |- |IIIc |[-í] | |[-á] |- | |váálí ('rubbish') |váál- |váálá ('rubbish') |- |'''Class IV''' |'''[-rʊʊ]''' | |'''[-rì]''' |- | |pírʊʊ ('sheep') |pí- |píírì ('sheep') |- |'''Class V''' |'''[-∅]''' | |'''[-rí]''' |- | |túú ('forest') |tùù- |túúrí ('forest') |- |'''Class VI''' |'''[-rì]''' | |'''[-Vocal]''' |- |VIa |[-rì] | |[-è] |- | |bírì ('seed') |bí- |bíè ('seeds') |- |VIb |[-rí] | |[-ó] |- | |tóórí ('ear') |tóó- |tòbó ('ears') |- |VIc |[-rí] | |[-á] |- | |yàgrí ('cheek') |yàg- |yàgá ('cheeks') |- |'''Class VII''' |'''Nasal+Vocal''' | |'''Nasal+Vocal''' |- |VIIa |[-ní] | |[-mà] |- | |gání ('book') |gán- |gámà ('books') |- |VIIb |[-mʊ] | |[-má] |- | |táamʊ ('bow') |tàn- |támá ('bows') |- |VIIc |[-ŋé] | |[-ní] |- | |bìŋé ('pen') |bìŋ- |bìnní ('pens') |- |VIId |[-ŋó] | |[-ní] |- | |bòŋó ('donkey') |bòŋ- |bònní ('donkeys') |- |VIIe |[-'''∅'''] | |[-nɛɛ] |- | -count plurals |dɑ̃ɑ̃' ('pito') |dɑ̃ɑ̃'- |dɑ̃ɑ̃'nɛɛ ('pito') |- |'''Class VIII''' |'''[-áá]''' | |'''[-í]''' |- | |gbíŋgbíláá ('drying spot') |gbígbíl- |gbíŋgbíllí ('drying spots') |- |'''Class IX''' |'''[-ù]''' | |'''(no plural)''' |- |(derived n.) |Dúóù ('climbing') |dó- | |- |'''Class X''' |'''(no singular)''' | |'''[-úŋ]''' |- | | |bùùl- |búúlúŋ ('porridge') |} === Yo-leɛrɛ === ==== Yo-leɛrɛ ==== Dagaare, yo-leɛrɛ yelbie maŋ eɛ yelbie baŋ na maŋ are ko yuori yelbie poɔ, a meŋ maŋ wulo tɛɛtɛɛloŋ nensaalba poɔŋ. {| class="wikitable" |+ ! !Subject (Nom) ! !Object (Acc) |- | |'''Weak Form''' |'''Strong Form''' | |- |'''(human)''' | | | |- |1st SG |n |maa |ma |- |2nd SG |fo |foo |fo |- |3rd SG |o |onɔ |o |- |1st PL |te |tenee |te |- |2nd PL |yɛ |yɛnee |yɛ |- |3rd PL |ba |bana |ba |- |'''(non-human)''' | | | |- |3rd PL |a |ana |a |} ==== Yo-leɛre Saane ==== A meŋ maŋ wuli la yelluŋ bee yelbie aŋa ''meŋɛ bee'' ''meŋɛ tɔr'' yelyenaa meŋ e ''menne'' bee ''menne tɔr'' meŋ wulo yagroŋ. {| class="wikitable" |+ !Weak reflexive pronouns !Strong reflexive pronouns |- |n meŋɛ (tɔr) ('myself') |maa meŋɛ ('me, myself') |- |fo meŋɛ (tɔr) ('yourself') |foo meŋɛ ('you, yourself') |- |o meŋɛ (tɔr) ('him-/herself') |onɔ meŋɛ ('s/he, him-/herself') |- |te menne (tɔr) ('ourselves') |tenee menne ('we, ourselves') |- |yɛ menne (tɔr) ('yourselves') |yɛnee menne ('you, yourselves') |- |ba menne (tɔr) ('themselves') |bana menne ('they, themselves') |- |a menne (tɔr) ('themselves', ''non-human'') |ana menne ('they, themselves', ''non-human'') |} ==== De-koobu Yo-leɛre ==== Dagaare, te seŋ ''tɔ, tɔ soba, taa'' ane ''taaba''.   ==== Sooroo yo-leɛre ==== {| class="wikitable" !Dagaare !Bɔrefɔ |- |boŋ, boluu |what |- |boo |which one, which of them |- |baboo, babobo |which of them (human) |- |aboo, abobo |which of them (non-human) |- |aŋ |who (human, singular) |- |aŋ mine |who (human, plural) |} ==== Sooba yo-leɛrɛ ==== ==== Mannoo Yo-leɛrɛYo-leɛrɛ ==== == Sommo Yizie == [[Category: Dagaare]] [[Category: Gampɛlɛ zaa]] [[Category: Ghana]] dztniq9bs7zhadgtj0qu2sxgexs1dst Wapaala Tigiri Nigeria poɔ 0 6357 61146 56773 2026-05-30T06:43:31Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[New Yam Festivals in Nigeria]] to [[Wapaala Tigiri Nigeria poɔ]]: Misspelled title: en to dga 56773 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108542503}} Waare eɛ bondidiraa kaŋa a Wɛst Afrika ane a tendaare mine ba maŋ de poɔ te-wɔmɔ maŋ taa nyegɛ nyɛ a waa yuoni zaa boŋkoɔraa. A wa-paalaa tigre e la tigre na bal tɛɛtɛɛ naŋ be Nigeria naŋ maŋ di yuoni zaa a Gyune baaroo. == Tɔnɔ bammo == Na baŋ a wa-paala tigre te tɔ aseŋ ka te deweɛŋ a baŋ a ananso a tigre ŋa ba naŋ maŋ di o a tembɛrɛ poɔ a Nigeria poɔ. ==Sommo Yizie== [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] 83yninfww9zdx2aa6vth9dru7b76w5f Omabe Tigiri 0 6409 61125 56702 2026-05-29T12:04:13Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Omabe Festival]] to [[Omabe Tigiri]]: Misspelled title 56702 wikitext text/x-wiki == '''Omabe Tigiri''' == '''Omabe Tigiri''' e la Nigeria deme tigiri. O maŋ di la yuomo anuu anuu poɔ. A tigiri ŋa e la mba waawa teŋɛ, Nsukka paaloŋ, Enugu-Ezike naŋ be a Enugu paaloŋ poɔ. A tigiri ŋa bebe la yuomo yaga naŋ pare, kyɛ e Imufu noba tigiri nimizeɛ, ona la are a teŋɛ a yi ne yelfaare zaa poɔ. Ba sage di la ka Masquerade taa la kpeo ka ona wa yi o maŋ digi la bonfaare zaa naŋ e bonnyɛrɛ ane anaŋ zaa meŋ e bombanyɛrɛ a teŋɛ poɔ bare. ka onaŋ wa yi, o maŋ yi ne la vuu, a teŋɛ taa masquerade, agaŋ bonyeni, ka a mine la, eshiwe, obele monwu, Oshagenyi, Eji, eshiwe, Mgbedike, mukwu monwu, Ajulaka, Agbe-Eji, Ajija, Agelle. ==Sommo Yizie== [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] mlydbzjndq8fawxkhe3bawqjjjf13vn 61127 61125 2026-05-29T12:07:18Z Vision L1 19 61127 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108377525}} '''Omabe Tigiri''' e la Nigeria deme tigiri. O maŋ di la yuomo anuu anuu poɔ. A tigiri ŋa e la mba waawa teŋɛ, Nsukka paaloŋ, Enugu-Ezike naŋ be a Enugu paaloŋ poɔ. A tigiri ŋa bebe la yuomo yaga naŋ pare, kyɛ e Imufu noba tigiri nimizeɛ, ona la are a teŋɛ a yi ne yelfaare zaa poɔ. Ba sage di la ka Masquerade taa la kpeo ka ona wa yi o maŋ digi la bonfaare zaa naŋ e bonnyɛrɛ ane anaŋ zaa meŋ e bombanyɛrɛ a teŋɛ poɔ bare. ka onaŋ wa yi, o maŋ yi ne la vuu, a teŋɛ taa masquerade, agaŋ bonyeni, ka a mine la, eshiwe, obele monwu, Oshagenyi, Eji, eshiwe, Mgbedike, mukwu monwu, Ajulaka, Agbe-Eji, Ajija, Agelle. ==Sommo Yizie== [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] stgmif02jps2nl8gf8hc0rjjp4i71dl Nwonyo Zonnyɔge Tigiri 0 6487 61140 57092 2026-05-30T06:17:26Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Nwonyo Fishing Festival]] to [[Nwonyo Zonnyɔge Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 57092 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108392609}} A '''Nwonyo Fishing Festival''' e la tigir nang taa diibu ko a noba nang be a Ibi [[Taraba State]], [[Nigeria]]. A [[lake]] bezie e la 5 kilometres North of Ibi community, e la yuoni zaa tigiri nang mang taa maaloo ko a Ibi ane a tempeԑle mine mang wa la a wa nyɔge zoma kyɛ lantaa. A [[lake]] e la a bakpong nang be a [[west Africa]] o nang taa wigrong nang e 15 kilometres ko a Benue River.<ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival, Festivals And Carnivals In Taraba State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Taraba/Nwonyo-Fishing-Festival-Taraba.html|access-date=2021-08-19|website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> A yuori Nwonyo kyɛ Hide-out ko huge ane dangerous aquatic Animals teseng Crocodiles, Snakes, Hippopotamus ane yagrong zaa zie.<ref>{{Cite web|date=2010-04-29|title=Taraba celebrates yet another Nwonyo fishing festival|url=https://www.vanguardngr.com/2010/04/taraba-celebrates-yet-another-nwonyo-fishing-festival/|access-date=2021-08-19|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival in Taraba State, Nigeria - Finelib.com Events|url=https://www.finelib.com/events/festivals/nwonyo-fishing-festival/252|access-date=2021-08-19|website=www.finelib.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-26|title=Nwonyo Fishing Festival {{!}} Hometown.ng™|url=https://hometown.ng/listing-item/nwonyo-fishing-festival/|access-date=2021-08-19|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival, Festivals And Carnivals In Taraba State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Taraba/Nwonyo-Fishing-Festival-Taraba.html|access-date=2021-08-19|website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> == Sommo Yizie == <references /> 0s0p62dnrd4uur4sxwozdoga05uomuk 61142 61140 2026-05-30T06:23:34Z Vision L1 19 61142 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108392609}} A '''Nwonyo Zonnyɔge Tigiri''' e la tigir naŋ taa diibu ko a noba naŋ be a Ibi [[Taraba State]], [[Nigeria]]. A [[lake]] bezie e la 5 kilometres North of Ibi community, e la yuoni zaa tigiri naŋ maŋ taa maaloo ko a Ibi ane a tempeԑle mine maŋ wa la a wa nyɔge zoma kyɛ lantaa. A [[lake]] e la a bakpoŋ naŋ be a [[west Africa]] o nang taa wigroŋ naŋ e 15 kilometres ko a Benue River.<ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival, Festivals And Carnivals In Taraba State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Taraba/Nwonyo-Fishing-Festival-Taraba.html|access-date=2021-08-19|website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> A yuori Nwonyo kyɛ Hide-out ko kõɔ poɔ dombɛre faare teseŋ Ɛbaa, Weere, Hippopotamus ane yagrong zaa zie.<ref>{{Cite web|date=2010-04-29|title=Taraba celebrates yet another Nwonyo fishing festival|url=https://www.vanguardngr.com/2010/04/taraba-celebrates-yet-another-nwonyo-fishing-festival/|access-date=2021-08-19|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival in Taraba State, Nigeria - Finelib.com Events|url=https://www.finelib.com/events/festivals/nwonyo-fishing-festival/252|access-date=2021-08-19|website=www.finelib.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-26|title=Nwonyo Fishing Festival {{!}} Hometown.ng™|url=https://hometown.ng/listing-item/nwonyo-fishing-festival/|access-date=2021-08-19|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival, Festivals And Carnivals In Taraba State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Taraba/Nwonyo-Fishing-Festival-Taraba.html|access-date=2021-08-19|website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> == Sommo Yizie == <references /> rme5e56okw0j5mmqgmtwxxehdyz9f14 61143 61142 2026-05-30T06:31:20Z Vision L1 19 61143 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108392609}} A '''Nwonyo Zonnyɔge Tigiri''' e la tigir naŋ taa diibu ko a noba naŋ be a Ibi [[Taraba State]], [[Nigeria]]. A [[lake]] bezie e la 5 kilometres North of Ibi community, e la yuoni zaa tigiri naŋ maŋ taa maaloo ko a Ibi ane a tempeԑle mine maŋ wa la a wa nyɔge zoma kyɛ lantaa. A [[lake]] e la a bakpoŋ naŋ be a [[west Africa]] o nang taa wigroŋ naŋ e 15 kilometres ko a Benue River.<ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival, Festivals And Carnivals In Taraba State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Taraba/Nwonyo-Fishing-Festival-Taraba.html|access-date=2021-08-19|website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> A yuori Nwonyo kyɛ Hide-out ko kõɔ poɔ dombɛre faare teseŋ Ɛbaa, Weere, Hippopotamus ane yagrong zaa zie.<ref>{{Cite web|date=2010-04-29|title=Taraba celebrates yet another Nwonyo fishing festival|url=https://www.vanguardngr.com/2010/04/taraba-celebrates-yet-another-nwonyo-fishing-festival/|access-date=2021-08-19|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival in Taraba State, Nigeria - Finelib.com Events|url=https://www.finelib.com/events/festivals/nwonyo-fishing-festival/252|access-date=2021-08-19|website=www.finelib.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-26|title=Nwonyo Fishing Festival {{!}} Hometown.ng™|url=https://hometown.ng/listing-item/nwonyo-fishing-festival/|access-date=2021-08-19|language=dga-GH}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival, Festivals And Carnivals In Taraba State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Taraba/Nwonyo-Fishing-Festival-Taraba.html|access-date=2021-08-19|website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> == Sommo Yizie == <references /> gxkyo7fbqlguzxc34nkjt56nfvtuy3j 61144 61143 2026-05-30T06:33:02Z Vision L1 19 61144 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108392609}} A '''Nwonyo Zonnyɔge Tigiri''' e la tigir naŋ taa diibu ko a noba naŋ be a Ibi [[Taraba State]], [[Nigeria]]. A [[lake]] bezie e la 5 kilometres North of Ibi community, e la yuoni zaa tigiri naŋ maŋ taa maaloo ko a Ibi ane a tempeԑle mine maŋ wa la a wa nyɔge zoma kyɛ lantaa. A [[lake]] e la a bakpoŋ naŋ be a [[west Africa]] o nang taa wigroŋ naŋ e 15 kilometres ko a Benue River.<ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival, Festivals And Carnivals In Taraba State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Taraba/Nwonyo-Fishing-Festival-Taraba.html|access-date=2021-08-19|website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> A yuori Nwonyo kyɛ Hide-out ko kõɔ poɔ dombɛre faare teseŋ Ɛbaa, Weere, Hippopotamus ane yagrong zaa zie.<ref>{{Cite web|date=2010-04-29|title=Taraba celebrates yet another Nwonyo fishing festival|url=https://www.vanguardngr.com/2010/04/taraba-celebrates-yet-another-nwonyo-fishing-festival/|access-date=2021-08-19|website=Vanguard News|language=dga-GH}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival in Taraba State, Nigeria - Finelib.com Events|url=https://www.finelib.com/events/festivals/nwonyo-fishing-festival/252|access-date=2021-08-19|website=www.finelib.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-26|title=Nwonyo Fishing Festival {{!}} Hometown.ng™|url=https://hometown.ng/listing-item/nwonyo-fishing-festival/|access-date=2021-08-19|language=dga-GH}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival, Festivals And Carnivals In Taraba State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Taraba/Nwonyo-Fishing-Festival-Taraba.html|access-date=2021-08-19|website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> == Sommo Yizie == <references /> geu4to8acsjve99d4ic1hgcoeuah4z1 61145 61144 2026-05-30T06:34:57Z Vision L1 19 61145 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108392609}} A '''Nwonyo Zonnyɔge Tigiri''' e la tigir naŋ taa diibu ko a noba naŋ be a Ibi [[Taraba State]], [[Nigeria]]. A [[lake]] bezie e la 5 kilometres North of Ibi community, e la yuoni zaa tigiri naŋ maŋ taa maaloo ko a Ibi ane a tempeԑle mine maŋ wa la a wa nyɔge zoma kyɛ lantaa. A [[lake]] e la a bakpoŋ naŋ be a [[west Africa]] o naŋ taa wigroŋ naŋ e 15 kilomitare ko a Benue River.<ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival, Festivals And Carnivals In Taraba State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Taraba/Nwonyo-Fishing-Festival-Taraba.html|access-date=2021-08-19|website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> A yuori Nwonyo e la Sɔgle-zie ko kõɔ poɔ dombɛre faare teseŋ Ɛbaa, Weere, Hippopotamus ane a yagrong zaa zie.<ref>{{Cite web|date=2010-04-29|title=Taraba celebrates yet another Nwonyo fishing festival|url=https://www.vanguardngr.com/2010/04/taraba-celebrates-yet-another-nwonyo-fishing-festival/|access-date=2021-08-19|website=Vanguard News|language=dga-GH}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival in Taraba State, Nigeria - Finelib.com Events|url=https://www.finelib.com/events/festivals/nwonyo-fishing-festival/252|access-date=2021-08-19|website=www.finelib.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-26|title=Nwonyo Fishing Festival {{!}} Hometown.ng™|url=https://hometown.ng/listing-item/nwonyo-fishing-festival/|access-date=2021-08-19|language=dga-GH}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nwonyo Fishing Festival, Festivals And Carnivals In Taraba State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Taraba/Nwonyo-Fishing-Festival-Taraba.html|access-date=2021-08-19|website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> == Sommo Yizie == <references /> 0xbmyrzsbmp4wvdzwfrrs59e3ogpb3c Ovia-Osese Tigiri 0 6511 61130 57231 2026-05-29T12:13:28Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Ovia-Osese Festival]] to [[Ovia-Osese Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 57231 wikitext text/x-wiki Ovia-Osese e la yuoni zaa tigri kaŋa Ogori's deme naŋ maŋ di. A teŋɛ ŋa be la Ogori-Magongo local government area a Kogi state poɔ , naŋ be Nigeria. Ba kpeɛrɛ peɛle la Edo state ane a Yoruba's. A teŋɛ ŋa la maŋ di a Ovia-Osese tigri yuoni gbuli zaa ka ba de so ba bipɔgebilii eŋ kponoŋ kpeɛbo poɔ. Ba e la ko pɔgebilii na naŋ ba baŋ dɔɔ sɛre. A tigri ŋa soŋ kpaana la a bipɔgebilii ka ba tõɔ gu baminne taa vela.[ 3xi4k4y77f8e4bp4uamxq6axmnpsbmq 61132 61130 2026-05-29T12:16:21Z Vision L1 19 61132 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108365793}} Ovia-Osese e la yuoni zaa tigri kaŋa Ogori's deme naŋ maŋ di. A teŋɛ ŋa be la Ogori-Magongo local government area a Kogi state poɔ , naŋ be Nigeria. Ba kpeɛrɛ peɛle la Edo state ane a Yoruba's. A teŋɛ ŋa la maŋ di a Ovia-Osese tigri yuoni gbuli zaa ka ba de so ba bipɔgebilii eŋ kponoŋ kpeɛbo poɔ. Ba e la ko pɔgebilii na naŋ ba baŋ dɔɔ sɛre. A tigri ŋa soŋ kpaana la a bipɔgebilii ka ba tõɔ gu baminne taa vela.[ tp4aapyj85a4iv8rknwcad7dv0mkmxr Sharo Tigiri 0 6513 61133 57230 2026-05-29T12:18:16Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Sharo Festival]] to [[Sharo Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 57230 wikitext text/x-wiki Sharo Tigiri gbɛɛ yaga Fulanis la maŋ di a Tigiri ŋa. Sharo e la Fulani kɔkɔ yelbiri ka ba maŋ de nyoore ne dɔɔ dɔɔloŋ kyɛ feɛ fo dɔɔloŋ. A Fulanis be la Northern Region of Nigeria poɔ. Ba maŋ di la a ŋa gbɛre boyi Fulani paaloŋ poɔ yuoni zaa, a dendeŋ soba maŋ uoni saŋa kyi ŋmaabo saŋa kyɛ ka a ayi sobɔ meŋ di wagre na Muslim naŋ maŋ di ba Eid-el-Kabir tigri . A tigri ŋa yelnyɔgeraa la ka ba nyoore dɔɔbilii ka ba tõɔ kpɛ dɔɔloŋ poɔ. cllq8zovems4lhc2djnztlu430zy972 61139 61133 2026-05-30T06:16:01Z Vision L1 19 61139 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q108403159}} Sharo Tigiri gbɛɛ yaga Fulanis la maŋ di a Tigiri ŋa. Sharo e la Fulani kɔkɔ yelbiri ka ba maŋ de nyoore ne dɔɔ dɔɔloŋ kyɛ feɛ fo dɔɔloŋ. A Fulanis be la Northern Region of Nigeria poɔ. Ba maŋ di la a ŋa gbɛre boyi Fulani paaloŋ poɔ yuoni zaa, a dendeŋ soba maŋ uoni saŋa kyi ŋmaabo saŋa kyɛ ka a ayi sobɔ meŋ di wagre na Muslim naŋ maŋ di ba Eid-el-Kabir tigri . A tigri ŋa yelnyɔgeraa la ka ba nyoore dɔɔbilii ka ba tõɔ kpɛ dɔɔloŋ poɔ. 3wd4vg7airsbnsd3tv17v55zmt9xho7 Ojude Oba Tigiri 0 6521 61128 57552 2026-05-29T12:11:49Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Ojude Oba festival]] to [[Ojude Oba Tigiri]]: Misspelled title: En to dga 57552 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q20982117}} Ojude Oba (The King's Forecourt) e la dakoroŋ tigri ba naŋ maŋ di, A Yoruba noba naŋ yi Ijebu-Ode, tenkpoŋ kaŋa naŋ be Ogun State, Southwestern Nigeria. A yuoni zaa tigri ŋa maŋ piili la a Eid al-Kabir (Ileya) diibu puori beri ata daare , ba maŋ di la ka ba ko ba naa Royal Majesty, Awujale of Ijebuland gyeremɛ . A tigri ŋa yeleree kyaare la seeloŋ yɛlɛ ka ba maŋ di o Ijebuland ane Ogun State zaa gbuli poɔ. av0s23qnp7q37lnpcqr8aayc9ayng4x Event:Cultural Festivals 2026 1728 6998 61124 61123 2026-05-29T12:02:15Z Vision L1 19 61124 wikitext text/x-wiki {| class="wikitable sortable" |- ! Serial No. !! English Title !! Wikidata !! Machine translated Target Title !! Category |- |1 || [[:en:Adaakoya Festival|Adaakoya Festival]] || [[d:Q98537083|Q98537083]] || [[:dga:Adaakoya Festival|Adaakoya Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |2 || [[:en:Addae Tuntum Festival|Addae Tuntum Festival]] || [[d:Q98566556|Q98566556]] || [[:dga:Addae Tuntum Festival|Addae Tuntum Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |3 || [[:en:Afrochic Diaspora Festival|Afrochic Diaspora Festival]] || [[d:Q104879135|Q104879135]] || [[:dga:Afrochic Diaspora Festival|Afrochic Diaspora Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |4 || [[:en:Agemo festival|Agemo festival]] || [[d:Q60775315|Q60775315]] || [[:dga:Agemo festival|Agemo festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |5 || [[:en:Ahumkan Festival|Ahumkan Festival]] || [[d:Q98593807|Q98593807]] || [[:dga:Ahumkan Festival|Ahumkan Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |6 || [[:en:Akata Benue Fishing Festival|Akata Benue Fishing Festival]] || [[d:Q108392320|Q108392320]] || [[:dga:Akata Benue Fishing Festival|Akata Benue Fishing Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |7 || [[:en:Aké Arts and Book Festival|Aké Arts and Book Festival]] || [[d:Q25230902|Q25230902]] || [[:dga:Aké Arts and Book Festival|Aké Arts and Book Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |8 || [[:en:Annang Festival of Arts and Culture|Annang Festival of Arts and Culture]] || [[d:Q108265827|Q108265827]] || [[:dga:Annang Festival of Arts and Culture|Annang Festival of Arts and Culture]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |9 || [[:en:Apafram Festival|Apafram Festival]] || [[d:Q98544599|Q98544599]] || [[:dga:Apafram Festival|Apafram Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |10 || [[:en:Apomasu Festival|Apomasu Festival]] || [[d:Q98567062|Q98567062]] || [[:dga:Apomasu Festival|Apomasu Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |11 || [[:en:Ariginya Festival|Ariginya Festival]] || [[d:Q108377759|Q108377759]] || [[:dga:Ariginya Festival|Ariginya Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |12 || [[:en:Asafotu|Asafotu]] || [[d:Q4803313|Q4803313]] || [[:dga:Asafotu|Asafotu]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |13 || [[:en:Atakpo Festival|Atakpo Festival]] || [[d:Q108380244|Q108380244]] || [[:dga:Atakpo Festival|Atakpo Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |14 || [[:en:Badagry Festival|Badagry Festival]] || [[d:Q24936530|Q24936530]] || [[:dga:Badagry Festival|Badagry Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |15 || [[:en:Bagri Festival|Bagri Festival]] || [[d:Q98684579|Q98684579]] || [[:dga:Bagri Festival|Bagri Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |16 || [[:en:Bayidie Festival|Bayidie Festival]] || [[d:Q98598374|Q98598374]] || [[:dga:Bayidie Festival|Bayidie Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |17 || [[:en:Beautiful Festival of the Valley|Beautiful Festival of the Valley]] || [[d:Q478205|Q478205]] || [[:dga:Beautiful Festival of the Valley|Beautiful Festival of the Valley]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |18 || [[:en:Boaram Festival|Boaram Festival]] || [[d:Q98537057|Q98537057]] || [[:dga:Boaram Festival|Boaram Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |19 || [[:en:Boat Regatta|Boat Regatta]] || [[d:Q118899307|Q118899307]] || [[:dga:Boat Regatta|Boat Regatta]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |20 || [[:en:Bob-Ngo Festival|Bob-Ngo Festival]] || [[d:Q98683830|Q98683830]] || [[:dga:Bob-Ngo Festival|Bob-Ngo Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |21 || [[:en:Cattle count|Cattle count]] || [[d:Q3094177|Q3094177]] || [[:dga:Cattle count|Cattle count]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |22 || [[:en:Coronation of the pharaoh|Coronation of the pharaoh]] || [[d:Q2429635|Q2429635]] || [[:dga:Coronation of the pharaoh|Coronation of the pharaoh]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |23 || [[:en:Daa Festival|Daa Festival]] || [[d:Q98636636|Q98636636]] || [[:dga:Daa Festival|Daa Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |24 || [[:en:Detty December (Ghana)|Detty December]] || [[d:Q124072314|Q124072314]] || [[:dga:Detty December (Ghana)|Detty December]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |25 || [[:en:Dumba Festival|Dumba Festival]] || [[d:Q98685112|Q98685112]] || [[:dga:Dumba Festival|Dumba Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |26 || [[:en:Dzimbi Festival|Dzimbi Festival]] || [[d:Q98593897|Q98593897]] || [[:dga:Dzimbi Festival|Dzimbi Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |27 || [[:en:Egungun Festival|Egungun Festival]] || [[d:Q65091071|Q65091071]] || [[:dga:Egungun Festival|Egungun Festival]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |28 || [[:en:Festival de Baía das Gatas|Festival de Baía das Gatas]] || [[d:Q3070106|Q3070106]] || [[:dga:Festival de Baía das Gatas|Festival de Baía das Gatas]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |29 || [[:en:Fofie Yam Festival|Fofie Yam Festival]] || [[d:Q5464027|Q5464027]] || [[:dga:Fofie Yam Festival|Fofie Yam Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |30 || [[:en:Fordjour Festival|Fordjour Festival]] || [[d:Q98598332|Q98598332]] || [[:dga:Fordjour Festival|Fordjour Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |31 || [[:en:Gani Festival|Gani Festival]] || [[d:Q110927360|Q110927360]] || [[:dga:Gani Festival|Gani Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |32 || [[:en:Gmayem festival|Gmayem festival]] || [[d:Q5573720|Q5573720]] || [[:dga:Gmayem festival|Gmayem festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |33 || [[:en:Gobandawu Festival|Gobandawu Festival]] || [[d:Q98537038|Q98537038]] || [[:dga:Gobandawu Festival|Gobandawu Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |34 || [[:en:Godigbe festival|Godigbe festival]] || [[d:Q19570758|Q19570758]] || [[:dga:Godigbe festival|Godigbe festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |35 || [[:en:Golibe Festival|Golibe Festival]] || [[d:Q108293172|Q108293172]] || [[:dga:Golibe Festival|Golibe Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |36 || [[:en:Gualla Festival|Gualla Festival]] || [[d:Q98684600|Q98684600]] || [[:dga:Gualla Festival|Gualla Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |37 || [[:en:Gyenpren Festival|Gyenpren Festival]] || [[d:Q98593851|Q98593851]] || [[:dga:Gyenpren Festival|Gyenpren Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |38 || [[:en:Igogo festival|Igogo festival]] || [[d:Q21003218|Q21003218]] || [[:dga:Igogo festival|Igogo festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |39 || [[:en:Igue festival|Igue festival]] || [[d:Q16947416|Q16947416]] || [[:dga:Igue festival|Igue festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |40 || [[:en:Igunnuko Festival|Igunnuko Festival]] || [[d:Q131933205|Q131933205]] || [[:dga:Igunnuko Festival|Igunnuko Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |41 || [[:en:Ilorin Emirate Durbar|Ilorin Emirate Durbar]] || [[d:Q137545258|Q137545258]] || [[:dga:Ilorin Emirate Durbar|Ilorin Emirate Durbar]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |42 || [[:en:Imo Awka festival|Imo Awka festival]] || [[d:Q108314956|Q108314956]] || [[:dga:Imo Awka festival|Imo Awka festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |43 || [[:en:Iria ceremony|Iria ceremony]] || [[d:Q118896142|Q118896142]] || [[:dga:Iria ceremony|Iria ceremony]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |44 || [[:en:Ito Ogbo festival|Ito Ogbo festival]] || [[d:Q108113158|Q108113158]] || [[:dga:Ito Ogbo festival|Ito Ogbo festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |45 || [[:en:Iwa Akwa|Iwa Akwa]] || [[d:Q115222790|Q115222790]] || [[:dga:Iwa Akwa|Iwa Akwa]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |46 || [[:en:Kaduna Book and Arts Festival|Kaduna Book and Arts Festival]] || [[d:Q48792945|Q48792945]] || [[:dga:Kaduna Book and Arts Festival|Kaduna Book and Arts Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |47 || [[:en:Kayo-Kayo Festival|Kayo-Kayo Festival]] || [[d:Q108366016|Q108366016]] || [[:dga:Kayo-Kayo Festival|Kayo-Kayo Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |48 || [[:en:Kobine festival|Kobine festival]] || [[d:Q16267972|Q16267972]] || [[:dga:Kobine festival|Kobine festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |49 || [[:en:Kwame Nkrumah Festival|Kwame Nkrumah Festival]] || [[d:Q108545727|Q108545727]] || [[:dga:Kwame Nkrumah Festival|Kwame Nkrumah Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |50 || [[:en:List of festivals in Ghana|List of festivals in Ghana]] || [[d:Q18344382|Q18344382]] || [[:dga:List of festivals in Ghana|List of festivals in Ghana]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |51 || [[:en:List of festivals in Nigeria|List of festivals in Nigeria]] || [[d:Q5445837|Q5445837]] || [[:dga:List of festivals in Nigeria|List of festivals in Nigeria]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |52 || [[:en:Live at the Pan-African Festival|Live at the Pan-African Festival]] || [[d:Q6656941|Q6656941]] || [[:dga:Live at the Pan-African Festival|Live at the Pan-African Festival]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |53 || [[:en:Min festival|Min festival]] || [[d:Q1936130|Q1936130]] || [[:dga:Min festival|Min festival]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |54 || [[:en:Mysteries of Osiris|Mysteries of Osiris]] || [[d:Q1547788|Q1547788]] || [[:dga:Mysteries of Osiris|Mysteries of Osiris]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |55 || [[:en:New Yam Festivals in Nigeria|New Yam Festivals in Nigeria]] || [[d:Q108542503|Q108542503]] || [[:dga:New Yam Festivals in Nigeria|New Yam Festivals in Nigeria]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |56 || [[:en:Nigeria International Book Fair|Nigeria International Book Fair]] || [[d:Q108266406|Q108266406]] || [[:dga:Nigeria International Book Fair|Nigeria International Book Fair]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |57 || [[:en:Nnewi Afiaolu Festival|Nnewi Afiaolu Festival]] || [[d:Q25044500|Q25044500]] || [[:dga:Nnewi Afiaolu Festival|Nnewi Afiaolu Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |58 || [[:en:Nwonyo Fishing Festival|Nwonyo Fishing Festival]] || [[d:Q108392609|Q108392609]] || [[:dga:Nwonyo Fishing Festival|Nwonyo Fishing Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |59 || [[:en:Odunde Festival|Odunde Festival]] || [[d:Q16913628|Q16913628]] || [[:dga:Odunde Festival|Odunde Tigiri]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |60 || [[:en:Ogwu Ekpeye|Ogwu Ekpeye]] || [[d:Q118874500|Q118874500]] || [[:dga:Ogwu Ekpeye|Ogwu Ekpeye]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |61 || [[:en:Ojude Oba festival|Ojude Oba festival]] || [[d:Q20982117|Q20982117]] || [[:dga:Ojude Oba festival|Ojude Oba Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |62 || [[:en:Olokun Festival|Olokun Festival]] || [[d:Q7088502|Q7088502]] || [[:dga:Olokun Festival|Olokun Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |63 || [[:en:Omabe Festival|Omabe Festival]] || [[d:Q108377525|Q108377525]] || [[:dga:Omabe Festival|Omabe Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |64 || [[:en:Opet Festival|Opet Festival]] || [[d:Q1194158|Q1194158]] || [[:dga:Opet Festival|Opet Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |65 || [[:en:Opobo Nwaotam Festival|Opobo Nwaotam Festival]] || [[d:Q133752663|Q133752663]] || [[:dga:Opobo Nwaotam Festival|Opobo Nwaotam Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |66 || [[:en:Ovia-Osese Festival|Ovia-Osese Festival]] || [[d:Q108365793|Q108365793]] || [[:dga:Ovia-Osese Festival|Ovia-Osese Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |67 || [[:en:Paragbeile Festival|Paragbeile Festival]] || [[d:Q98568231|Q98568231]] || [[:dga:Paragbeile Festival|Paragbeile Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |68 || [[:en:Port Harcourt Poetry Festival|Port Harcourt Poetry Festival]] || [[d:Q137591499|Q137591499]] || [[:dga:Port Harcourt Poetry Festival|Port Harcourt Poetry Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |69 || [[:en:Sed festival|Sed festival]] || [[d:Q604644|Q604644]] || [[:dga:Sed festival|Sed Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |70 || [[:en:Sharo Festival|Sharo Festival]] || [[d:Q108403159|Q108403159]] || [[:dga:Sharo Festival|Sharo Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |71 || [[:en:Songs of Nigeria Festival|Songs of Nigeria Festival]] || [[d:Q108266042|Q108266042]] || [[:dga:Songs of Nigeria Festival|Songs of Nigeria Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |72 || [[:en:St. Louis African Arts Festival|St. Louis African Arts Festival]] || [[d:Q7589552|Q7589552]] || [[:dga:St. Louis African Arts Festival|St. Louis African Arts Tigiri]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |73 || [[:en:Umatu festival|Umatu festival]] || [[d:Q108293104|Q108293104]] || [[:dga:Umatu festival|Umatu Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |74 || [[:en:Willa Festival|Willa Festival]] || [[d:Q98593180|Q98593180]] || [[:dga:Willa Festival|Willa Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |75 || [[:en:World Damba Festival|World Damba Festival]] || [[d:Q16258828|Q16258828]] || [[:dga:World Damba Tigiri|World Damba Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |76 || [[:en:World Festival of Black Arts|World Festival of Black Arts]] || [[d:Q1069508|Q1069508]] || [[:dga:World Festival of Black Arts|World Festival of Black Arts]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |77 || [[:en:Yagle-Kuure Festival|Yagle-Kuure Festival]] || [[d:Q98540726|Q98540726]] || [[:dga:Yagle-Kuure Tigiri|Yagle-Kuure Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |78 || [[:en:Yam Festival (Aburi)|Yam Festival]] || [[d:Q98608922|Q98608922]] || [[:dga:Waare Tigiri (Aburi)|Waare Tigiri (Aburi)]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |79 || [[:en:Year of Return, Ghana 2019|Year of Return]] || [[d:Q80594928|Q80594928]] || [[:dga:Year of Return, Ghana 2019|Year of Return]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |} j3cxpz5sl4ijhci5xnru8u05trwcb8t Omabe Festival 0 6999 61126 2026-05-29T12:04:13Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Omabe Festival]] to [[Omabe Tigiri]]: Misspelled title 61126 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Omabe Tigiri]] cv80428njaks9wg0jwjka3ej0p66dyc Ojude Oba festival 0 7000 61129 2026-05-29T12:11:49Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Ojude Oba festival]] to [[Ojude Oba Tigiri]]: Misspelled title: En to dga 61129 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Ojude Oba Tigiri]] lb08166znbi6a8zugwsazp4ho1ov7e1 Ovia-Osese Festival 0 7001 61131 2026-05-29T12:13:28Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Ovia-Osese Festival]] to [[Ovia-Osese Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61131 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Ovia-Osese Tigiri]] t2rv8ftaim8jxs11hca2dvg5qeby53e Sharo Festival 0 7002 61134 2026-05-29T12:18:16Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Sharo Festival]] to [[Sharo Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61134 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Sharo Tigiri]] low8k3qv9ptchpr3yfo2m0up3oavplo Nwonyo Fishing Festival 0 7003 61141 2026-05-30T06:17:26Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Nwonyo Fishing Festival]] to [[Nwonyo Zonnyɔge Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61141 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Nwonyo Zonnyɔge Tigiri]] 2xbyht6k5jaiwiqqcfp580cq8g8ghri New Yam Festivals in Nigeria 0 7004 61147 2026-05-30T06:43:31Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[New Yam Festivals in Nigeria]] to [[Wapaala Tigiri Nigeria poɔ]]: Misspelled title: en to dga 61147 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Wapaala Tigiri Nigeria poɔ]] kl5q5ekc8k5ctaoqlezsz92336n4185 Women in African cinema 0 7005 61148 2026-05-30T10:04:25Z Eric Gangman 92 Bompaala maaloo 61148 wikitext text/x-wiki Pɔgeba Afrikan sinii toma poɔbo, taa la yelerre gyamaa bee tonnoɔre gyamaa ba naŋ maŋ toŋ ka a sinii toɔ nyɛ maaloo, aneazaa ka ba da ba maŋ sage ba di ne a sinii maaloo. == Puoriŋ yɛlɛ == === Atikile meŋa: Cinema naŋ be Afrika poɔ. === A saŋa na a nempeɛle naŋ da de a Afrika paaloŋ a kaara, Afrika noba da iri la nu yi a Western sinii maaloo toma poɔ, a yɛlɛ ama mine la wane ka Afrika ane Afrika noba enne a mãã, a taa sumaaroŋ ane toma. A Afrikan naŋ zɔɔ faa baminne a yi a yuomo 1950 poɔ te tɔ a 1960 poɔ la ka ba de maale ne a sinii, a wager ŋa la ka be de enfuomo kompiita a ŋmaa ne enfuomo a ka anaŋ la are wuli lɛ a nempeɛle naŋ da maŋ nyɔge noba ka ba tona gbaŋgba toma. Pɔgeba da moɔ la nimiri yaga a Afrikan sinii maalo toma ŋa poɔ  a wagere na. kyɛ a yelbiri la ba tonnoɔre a sinii poɔ da maŋ e la fẽẽ lɛ kyɛ taa sommo gyamaa a sinii poɔ. A yelnimizeɛ naŋ wa ka pɔgeba kpɛ sinii maaloo yɛlɛ mine poɔ ka toɔ teɛ ba meŋ do saa Afrikan cinema toma poɔ. A sini maalekare ba ma poɔ, gyamaa zie da e la pɔgeba, meŋ naŋ te piili ba meŋ meŋa sinii maalo kpaaroŋ ane tigiri maalo a kyaare ne a Afrika zaa sinii maalo tigiri a seŋ,  Panafrican Film and Television Festival of Ouagadougou (FESPACO) ane Pan African Federation of Filmmakers (FEPACI), a zaa ayi da laŋ maale a 1969/70 yuoni poɔ. A World Festival of Blaɔk Arts, na maŋ de kuu gbuli sinii saaŋkonnoŋ tigiri la, a sinii tigiri ŋa diibu wagere poɔ o maŋ vɛŋ la ka noba gyamaa yi wuli ba gɔɔloŋ naŋ seŋ bee ta lɛ.ka noba nyɛ aseŋ; pɔloŋ maaloŋ, yieluŋ, sinii, suuruŋ parɛɛ, bombeɛrɛ tɛɛtɛɛ, bommaale tɛɛtɛɛ, ane seɛrɛ tɛɛtɛɛ a yi neŋ tɛɛtɛɛ naŋ viirikoli a Afrika paaloŋ zaa poɔ, a zuo a zaa banaŋ naŋ maŋ maala sinii a United State poɔ. A 1970s yuomo na saŋa, kpaaroŋ kaŋa deme da boɔle la a tendaazaa pɔgeba naŋ voora kyɛ neŋ be a sinii maalo poɔ ka ba lantaa a maale kpaaroŋ kaŋ ba naŋ da boɔlɔ ka “women with the evolution of universal women's rights movemen”  a yele ŋa eebo da a second-wave feminism, a yelnimizeɛ ŋa da piili la ne a Senegal noba banaŋ naŋ wono kɔkɔɛ a ta ayi kyɛ e pɔgeba naŋ e peɛpeɛrebɛ ka ba laŋgbuli di “ Association of African Women for Research and Development (AAWORD), kyɛ naŋ ŋmɛ daworo a kyaare ne  United Nations Decade of Women naŋ piili a 1976 yuoni te tɔ a 1985 yuoni poɔ, a yɛlɛ mine ama taaba zaa la da toɔ soŋ a bɛlle pɔgeba eŋ karendie zannoo poɔ, aseŋ,  feminist film theory, ane the visual representation of women, globally. A kpaaroŋ ŋa da soŋ la a ko noba gyamaa a you vuo zagela lɛ ko noba ka ba te kyɛ ba yɔɔ kobo, a vuo ŋa pãã da you ko la ba pɔgetaaba yoŋ, a yi a be puoriŋ la ka ba kpɛ a nyɛ ka a seŋ ka ba e o ka o e tendaazaa bone. == Pɔgeba wuliwulibo == A 1950 te tɔ a 1960 yuomo na poɔ, Afrikan noba a sinii deɛne poɔ yelerre da maŋ e la fẽẽ lɛ, a Afrikan noba naŋ wa piili a yɔɔrɔ faara ba mine a yiri ne a nempeɛle nuuriŋ poɔ la, ka pɔgeba meŋ pãã nyɛ vuo a sinii maalo yeltarre poɔ. Pɔgeba fẽẽ lɛ la da nyɛ a vuo a toɔ kpɛ a sinii maalo poɔ, ba sereŋ da wuli la ba nimizeɛ ka o gaŋ a toma meŋa. Safi Faye naŋ e a wuliwulo kaŋa naŋ e a Afrikan pɔgeba sinii maaloo wulo danweɛŋ la da wuli a sobiri ka ba toɔ a maale a 1975 sini ka onaŋ la Kaddu Beykat, ona la ka sinii maalo peɛpeɛrɛ kaŋa naŋ di N. Frank Ukadike a yeli ka a sinii  ŋa e la a sinii kpoŋ kaŋa a blaɔk sinii-maaleba a Afrikan paaloŋ zaa poɔ. Sini maala ane Sini maale enne kaŋa naŋ di Tsitsi Dangarembga da manne wuli la yelfaare mine kyaare ne a Afrikan sini maaloo tontonnema. Peɛpeɛrɛ kaŋa meŋ naŋ di Nancy Schmidt  meŋ da nyɛ a lɛ a 1997 yuoni poɔ, a wagere na poɔ la ka saseɛ dɔgere yɛlɛ pãã pore, daworo ŋmeɛbo, enfuomo sinii, sinii maaleba gyeremɛ terebo, sɛge bimmo,sinii ŋmaara ŋmaara, sinii kompiita saseɛ poɔ yelmanne boma, a yɛlɛ ama  mine la ka Afrikan Women (pɔgeba) maale bee wuli a sobie yuomo naŋ pare. Non-Profit Organization kaŋa da maale la kpaaroŋ kaŋa ka ba soŋ a toɔ vɛŋ ka Afrikan pɔgeba sinii poɔ kpeɛbo ane a sinii saseɛ poɔ kpeɛbo a saaŋ yeŋeŋ, aseŋ, Ladima Foundation, (Dada Trust) ane Women-Centred Sinii tigiri aseŋ International Image Film Festival a ko pɔgeba ane (Udada International Women's Film Festival) banaŋ da de ba wuli gyamaa. A bondemanne mine aseŋ sinii de emm  a saseɛ poɔ boma mine a kyaare ne Afrikan Pɔgeba sinii poɔ toma, Beti Ellerson's Centre for the Study ane Research of African Women in Cinema, a yelŋa da piili la a 2008 yuoni poɔ ka Afrikan  Women sinii maaleba a kaara. Wuliwulibo mine aseŋ Sarah Maldoror da nyɛ la dɔgɛɛ a yi lɛ noba naŋ na e baŋ ka ba e la Afrikan sinii maale emmɛ, azuiŋ ba yoe da ba paale a Afrikan sinii maaleba poɔ, kyɛ ka ba sinii e bone ka Afrikan noba zanne, anaŋ dire dɛmmo a kyaare ni. Paulin Soumanou Vieyra da kaa iri la Afrikan sinii maale emmɛ mine a yeli ka banaŋ la e naŋ ba e Afrika noba meŋa, Alexie Tɔheuyap ŋmɛ la nɔkpeɛne ka, onaŋ meŋa koŋ de sage de Sarah Maldoror bee Raoul Peɔk, ba ba paale, Afrikan sinii toma poɔ baba sɔre ba paale. Peɛpeɛrebɛ mine, aseŋ Beatriz leal Riesɔo da nyɛ la ka Maldoror e la Afrikan naŋ maŋ danna noba ka a e ba yelnyɔgeraa. == Saadayel a kyaare Women naŋ be Afrikan Sinii poɔ. == === 1960 ane 1970 yuomo poɔ === A saŋa a nempeɛle naŋ da kaara a Afrikan noba zu, saaŋkonnoŋ ane merɛ aseŋ 1934 Laval Deɔree, la da kaara a Frenɔh noba zu, Afrikan noba meŋa naŋ ba boɔrɔ ba naŋ meŋa sinii,  bonso ba da nyɛ la ka Afrikan sinii maŋ kyaare la paati paati yɛlɛ, saaŋkom yɛlɛ ane ba bommaale. Aŋa Afrika naŋ zɔɔ faa ba menne a yi a meŋ are ba toɔraa lɛ. Afrikan da piili la ba meŋ meŋa zu kaabo.Afrikan paaŋ da piili maala ba meŋa sinii, be poɔ la ka pɔgeba pãã tu be a nyɛ sinii toma. Ane ka ba da nyɛ la vuo kpɛ a sinii toma poɔ kyɛ a ba vuo banaŋ da ko ba e la fẽẽ lɛ. A aneazaa ka ba wederɛ na, naŋ da poɔ a kyakya a ba di, a noba da de la ka onaŋ ba e naŋ ba e ba neɛ la so , bee ka onaŋ yi a koraa poɔ so bee noba la yeli ka ta neɛɛ a nu ko o, ŋaa ka Kenneth W ane o taa da di ba dɛmɛ. Harrow yeli ka “ A zɔɔre na ba naŋ da are ka ba zɔɔ faa ba menne a 1950 te tɔ a 1960 yuomo poɔ, a yelŋa da kyaare la a European nempeɛle naŋ da kaara ba, ba da de ba la ka ba e saama, naŋ wa ka ba wa fere ba , azuiŋ a pãã da e feroo ka ba leɛ kyaare ne a Afrikan paaloŋ noba aseŋ  kpaaroŋ ,paaloŋ nembɛrɛ, noba naŋ de yuori a teŋa poɔ, a paale noba gba naŋ de a paaloŋ libiyɛlɛ ane noba naŋ kaara a koraa deme noba zu. O da naŋ ŋmɛ nɔkpeɛne ka   A 1957 yuoni poɔ, Safi Faye da yi ne la sinii kaŋa ka a yelzu e Kaddu Beykat, a ŋa la ka Afrikan paaloŋ noba gyama sage de ka a sinii e la libi-bɔ bone, a yi be meŋ Afrikan pɔge la wuli a sinii ŋa maaloo sobiri. A ŋa puoriŋ kyɛ o da yi neŋ la sinii ŋmaa kaŋa gbaŋgbale ka a yelzu di, “La Passante” a yi be puoriŋ a te ta ŋa yuomo ata a yi a 1972 yuoni poɔ.  O da la ba kaa iri ka o e a Afrikan pɔgeba  sinii sobiri wulibu ka a tendaazaa baŋ o, Kaddu Beykat la da di kyɔɔtaa gyamaa ka amine la FIPRESCI kyɔɔtaa. A sinii mine onaŋ maale da yi la gbaŋgbale a saŋa na a Maldoror 1972 sinii Sambizanga. == Pɔgeba naŋ be 1980S ane 1990s poɔ == Per Harrow, Afrikan sinii maala kaŋa da leɛ la sinii maalekara naŋ taa tɔnɔ yaga a 1980 ane 1990 yuomo na poɔ, a da maŋ sonnɔ ne ba yeltegere a gaŋ Sembene naŋ male ka o be la a be kɔɔre, a taa pɔgeba ane pɔgeyaare, kyɛ ka a zisoŋ zie fo naŋ na baŋ bɔ pɔge la a sinii maaloo poɔ, a sinii sobiri wulibu wagere bee maaloo poɔ onaŋ maŋ wa wulo pɔgeba a Afrikan baaba yɛlɛ. A saŋa na pɔgeba  sinii a Afrikan poɔ da ba taa tɔnɔ ko neɛzaa ba da ba maŋ sɔre a eŋ Afrikan saaŋkonnoŋ ane a Western meŋ saaŋkonnoŋ. == Yelnyɔgyeraa == Yelnyɔgeraa  e la yelgyamaa naŋ be a sinii toma ane a Afrika sinii poɔ, a e la yɛlɛ naŋ maŋ e pɔge a gbaŋgbaaloŋ na banaŋ da nyɛ a saŋa a nempeɛle naŋ da kaara ba, a yelzuri mine maŋ e la yɛlɛ soŋ ka Afrikan paaloŋ nyɔvore yɛlɛ gaa nimitoɔre. Sinii anaŋ Afrikan pɔgeba naŋ wuli a sobie ka a tu kyɛ maale yi gbaŋgbale yelnyɔgere mine la  eroticism, African feminism, objectification, bee pɔgeba bayi deebo bee kultaa. A yelnyɔgere mine meŋ e la, kpimaroo, pɔgeba meŋa yoŋ arebo, a ŋa Cameroon sinii maala, Rosine Mbakam's ''Chez Jolie Coiffur''e . A yelnycgere mine la sakuuri zannoo yeltarre, emmaaroŋ yeltarre, bibiiluŋ saŋa yeltarre, zɔɔre yeltarre, a yɛlɛ ama e la saaŋkompare yɛlɛ noba naŋ maŋ kaa nyɛ a yi lɛ  Beatriz Leal Riesco naŋ yeli, == Afrikan Pɔgeba sinii poɔ are leɛroo == Afrikan Pɔgeba sinii poɔ are leɛroo e la bone ba naŋ nyɛ ka o taa yelnyɔgere gyamaa a ko pɔgeba banaŋ na maŋ wulo sinii maale emmo sobie, aseŋ Safi Faye ane Sarah Maldoror. Saadayel yeli la ka pɔgeba la maale bɔ yelnyɔgere gyamaa a kyaare ne a sinii yelpeɛre. Sinii mine aseŋ; Karmen Gei ane U-Carmen eKhayelitsha ka onaŋ la e deɛdeɛkaraa. Riesco, sɛge la biŋ kyɛ ka sinii wuli bee ekyaare ne pɔgeba yoŋ. == Erotiɔism ane Sɛŋgaŋ yɛlɛ == N. Frank Ukadike da nyɛ la ka Afrikan pɔgeba la maŋ e soŋ  a kyaare sɛŋgaŋ yɛlɛ a saaŋkonnoŋ  a kyaare dɔba, anaŋ ka nansaala maŋ boɔle chauvinism; a yelbie anaq be a Ousmane Sembene, ba zagre a o yelbie na bare aneazaa ka anaŋ la a yelmeŋa. Sinii mine, aseŋ ''Ceddo'' ane ''Sarraounia''  da vɛŋɛɛ la ka neɛzaa teɛre ka Afrikan pɔgeba zaa noŋ sɛŋgaŋ yɛlɛ bee a maŋ boɔrɔ bɔtaa yɛlɛ wagere zaa, a be ka Ukadike yuori meŋ te pore a be bonso a nempeɛle naŋ da kaara a Afrikan paaloŋ a wagere na poɔ, a saaŋkompare teɛroŋ da la lɛ, ka o poɔ la a yelŋa poɔ. Pɔgeba laafeɛloŋ yɛlɛ. h0wnwqwq51h38fwzg9e7agbmjr1payh