Wikipiideɛ dgawiki https://dga.wikipedia.org/wiki/A_Gamp%C9%9Bl%C9%9B_zu MediaWiki 1.47.0-wmf.4 first-letter Duoro bimbu zie Be o yoŋ Yeli Toma daana Toma daana yeli Wikipedia Wikipedia yeli Duoro kɔre Duoro kɔre yeli MediaWiki MediaWiki yeli Tɛmpileti Tɛmpileti yeli Sombo Sombo yeli Gbuli Gbuli yeli TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Austin Akufo Gamey 0 2608 61186 59927 2026-05-30T22:12:20Z InternetArchiveBot 38 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 61186 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q99905201}} '''Austin Akufo Gamey''' (dɔgebɔ bebiri la 26 Ɔɔtoobare 1949) e la Ghana pɔleteesa aneŋ labor dispute resolution expert aneŋ consultant. O da e la [[Begemaaleba|begemaala]] a ko North Tongu gbandige naŋ be [[Volta Region|Volta region]] a [[Ghana|Gaana]] poɔ a yi 1992 te tɔ 2001. [[Jerry John Rawlings]] saŋa ne la ka o da e minisa potuuro a ko employment and social welfare. Pampana ŋa o e la minista a ko employment and labor relations. O e la labor expert aneŋ Alternative Dispute Resolution (ADR) practitioner a ko Gaana.<ref name=":0">''Ghana Parliamentary Register 1992-1996''. Ghana Publishing Corporation. 1993. p. 205.</ref><ref>https://www.myjoyonline.com/mediation-group-make-gamey-consultant/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20240611194252/https://www.cedidollar.com/leave-is-lost-when-you-dont-take-it-nothing-like-accumulated-leave-exists-austin-gamey/</ref><ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/republic/ndc_ministers.php</ref><ref name=":1">https://web.archive.org/web/20250126053755/https://cihrmghana.org/austin-gamey/</ref> == Nyɔvore Piilee Aneŋ Sakuuri Gaabo == Gamey dɔgebo bebiri la a 26 Ɔɔtoobare 1949, a yi [[Volo]], yiri kaŋa nan be Salem hood a North Tongu. Aŋa yiri ŋa be la Volta region a Gaana paaloŋ poɔ. O saa la Emmanuel T.T. Avorvuttor ka o MA la Madam Lucia Aya Avorvuttor naŋ da e dagara. Austin Gamey yuori da la christened Augustine Akufo Gameduabao. A puori la ka o da la iri a yuori gaa ne Austin Akufo Gamey. Gamey yiri deme da boɔrɔ ka Akufo. O da paare banuu o MA biiri poɔ.<ref name=":0" /><ref name=":1" /> Evangelical Presbyterian primary sakuuri la ka o da piile sakuuri Gaabo. O da la Local Authority middle sakuuri naŋ be volo. Aŋa Volo ŋa be la North Tongu. West African Examination Council (WAEC) da saaŋ la o sakuuri gama. Gamey da gaa la [[Ashaiman]] yiri kaŋa naŋ be [[Greater Accra Region|Greater Accra region]] a 1967 poɔ. A 1968 poɔ la ka o da la GAA Tema. O da kpɛ la boli yɛlɛ poɔ ka be la da sung ka o da neɛ Akodzo middle Sakuuri naŋ be Tema poɔ kpɛ. O [[sakuuri]] korɛɛ karema kpoŋ kaŋa ba naŋ da bonnɔ Mr McCarthy la da soŋ ka o neɛ ana sakuuri ŋa. A yuoni 1968 poɔ la ka Gamey da baare aŋa middle sakuuri ŋa saŋa ne o naŋ da be Akodzo a e la athletic ba naŋ da bɔna "Akodzo Miler."<ref name=":1" /> A yi yuoni 1970 a wa to 1971, la ka o da gaa te be Adabraka yiri kaŋa naŋ be Greater Accra poɔ . O da tuŋa la toma ana yiri ŋa kye da maŋ deɛ o saŋyɔɔ a yɔɔ o sakuuri feesi saŋa ne o naŋ da be Accra Polytechnic ba naŋ boŋa pampanna ŋa Accra Technical University.<ref name=":1" /> 1976, la ka o da e Advanced Industrial Relations a yie Fourah Bay College nan be [[Sierra Leone.]]<ref>https://adrdaily.com/austin-akufo-gamey-a-legend-in-adr-professional-practice/</ref> O da la e la Industrial relations and labor standards a yi Institute of labor studies, naŋ be Geneva aneŋ Turin. A yi a yuoni 1997 a wa to 1998 la ka o da e International labor relations and conflict resolution a yi univenitiri aneŋ naŋ be [[United State Of America (USA)|United States of America]] aneŋ Canada. ==Sommo Yiezie== [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Mainpage]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:Nensaala]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:Dɔɔ]] [[Gbuli:Dɔɔloŋ]] 70pjxom247ufb1nt3io487l9pf20qup Ahumkan Tigiri 0 6325 61183 56735 2026-05-30T20:57:35Z Vision L1 19 61183 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q98593807}} '''Ahumkan Festival''' e la tigiri naŋ taa diibu ko a naa ane o noba naŋ be [[Kibi, Ghana|Kibi]] naŋ e a [[Eastern Region (Ghana)|Eastern Region]] ko [[Ghana]]. Gbɛɛ yaga o maŋ di la Gyoone poɔ.<ref>{{Cite web|title=Festivals Ghana - Easy Track Ghana|url=https://www.easytrackghana.com/cultural-overview-ghana_festivals.php|access-date=2020-08-23|website=www.easytrackghana.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=International life in Ghana, Africa, P.O.BOX MD 1066 MADINA ACCRA GHANA, Accra (2020)|url=http://www.findglocal.com/GH/Accra/110243459088279/International-life-in-ghana-,-africa|access-date=2020-08-23|website=www.findglocal.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=GhanaReview International--- Ghana Tourism|url=http://ghanareview.com/festivals2.html|access-date=2020-08-23|website=ghanareview.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Festivals – Slutchtours|url=http://www.slutchtours.com/?page_id=21|access-date=2020-08-23|language=en-US|archive-date=2021-01-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20210118192700/http://www.slutchtours.com/?page_id=21|url-status=dead}}</ref> == Diibu == A tigiri wagere, ba maŋ de la bondirii ko saama. A tigiri diibu vinviŋ bebiri a naa ane o noba maŋ yԑre la a ba saakonnoŋ zarema a lantaa zeŋ gbaŋgbalaa. Ba meŋ maŋ taa la taa seԑre ane boŋŋmeԑre ŋmeԑbo meŋ.<ref>{{Cite web|title=Major Festivals|url=http://www.ghanaembassyiran.com/en/page/majorfestivals|access-date=2020-08-21|website=www.ghanaembassyiran.com|archive-date=2020-09-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20200926072838/http://ghanaembassyiran.com/en/page/majorfestivals|url-status=dead}}</ref> == Tonɔ == A tigiri ŋa diibu ananso la ka ba leԑ teԑre a ba dasaŋa saakoŋ yeltare.<ref>{{Cite web|title=The Consulate General Of The Republic of GHANA in The United Arab Emirates (Dubai)|url=https://www.ghanaconsulatedubai.com/tourism.html|access-date=2020-08-21|website=www.ghanaconsulatedubai.com}}</ref> .<ref>{{Cite web|date=2016-02-24|title=Festivals in Ghana|url=https://touringghana.com/festivals/|access-date=2020-08-23|website=touringghana.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ghana Festivals – Tour Ghana|url=https://tourghana.com/ghana-festivals/|access-date=2020-08-23|language=en-US}}{{Dead link|date=August 2023|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> == Sommo Yizie == <references /> {{Ghana-stub}} {{Africa-festival-stub}} [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] dwt3gxq8vwu4uf0jpb5n5y83klqsu6p 61184 61183 2026-05-30T21:00:02Z Vision L1 19 61184 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q98593807}} '''Ahumkan Festival''' e la tigiri naŋ taa diibu ko a naa ane o noba naŋ be [[Kibi, Ghana|Kibi]] naŋ e a [[Eastern Region (Ghana)|Eastern Region]] ko [[Ghana]]. Gbɛɛ yaga o maŋ di la Gyoone poɔ.<ref>{{Cite web|title=Festivals Ghana - Easy Track Ghana|url=https://www.easytrackghana.com/cultural-overview-ghana_festivals.php|access-date=2020-08-23|website=www.easytrackghana.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=International life in Ghana, Africa, P.O.BOX MD 1066 MADINA ACCRA GHANA, Accra (2020)|url=http://www.findglocal.com/GH/Accra/110243459088279/International-life-in-ghana-,-africa|access-date=2020-08-23|website=www.findglocal.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=GhanaReview International--- Ghana Tourism|url=http://ghanareview.com/festivals2.html|access-date=2020-08-23|website=ghanareview.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Festivals – Slutchtours|url=http://www.slutchtours.com/?page_id=21|access-date=2020-08-23|language=dga-GH|archive-date=2021-01-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20210118192700/http://www.slutchtours.com/?page_id=21|url-status=dead}}</ref> == Diibu == A tigiri wagere, ba maŋ de la bondirii ko saama. A tigiri diibu vinviŋ bebiri a naa ane o noba maŋ yԑre la a ba saakonnoŋ zarema a lantaa zeŋ gbaŋgbalaa. Ba meŋ maŋ taa la taa seԑre ane boŋŋmeԑre ŋmeԑbo meŋ.<ref>{{Cite web|title=Major Festivals|url=http://www.ghanaembassyiran.com/en/page/majorfestivals|access-date=2020-08-21|website=www.ghanaembassyiran.com|archive-date=2020-09-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20200926072838/http://ghanaembassyiran.com/en/page/majorfestivals|url-status=dead}}</ref> == Tonɔ == A tigiri ŋa diibu ananso la ka ba leԑ teԑre a ba dasaŋa saakoŋ yeltare.<ref>{{Cite web|title=The Consulate General Of The Republic of GHANA in The United Arab Emirates (Dubai)|url=https://www.ghanaconsulatedubai.com/tourism.html|access-date=2020-08-21|website=www.ghanaconsulatedubai.com}}</ref> .<ref>{{Cite web|date=2016-02-24|title=Festivals in Ghana|url=https://touringghana.com/festivals/|access-date=2020-08-23|website=touringghana.com|language=dga-GH}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ghana Festivals – Tour Ghana|url=https://tourghana.com/ghana-festivals/|access-date=2020-08-23|language=dga-GH}}{{Dead link|date=August 2023|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> == Sommo Yizie == [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] c42gl9ri32fvgztestwweljizf7gih0 Gani Tigiri 0 6371 61169 56763 2026-05-30T19:59:09Z Vision L1 19 61169 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q110927360}} '''Gani tigiri bee Sallar Gani''' a Hausa kɔkɔre poɔ o tɛgɛ la yuoni yuoni Zaa tigiri, a ŋa maŋ tembɛrɛ mine anaare naŋ be a Nigeria saZu seŋ, ka tenne ama la, Borno emirate, Hadejia, Daura Emirate, ane Gumel Emirate. A tigiri ŋa maŋ laŋ di ne la Durbar tigiri Eid al- Fitr ane Eid al-Adha. A tigiri ŋa maŋ piili la a yi a bebie pie ne ayi(12) a Rabi'al- Awwal yuoni Zaa poɔ ka ba la teɛre Prophet Muhammad. Emir ne o potuuribo maŋ Zom la wie a su bonsuure naŋ yitaa kyɔle viiri a teŋɛ Zaa. A teŋɛ deme meŋ maŋ su la suuuruŋ naŋ veɛlɛ a bebiri na daare kyɛ maale bondi-soŋ a poŋ ko yideme ane barɛ ane kyɛnemine. Hausa saaŋkompare yiele, puoruu ane seɛrɛ le laare a ZieZaa. Ka a tigiri wa baare a naa maŋ leɛ gaa la a nayiri a te Zɛŋ ne o potuuribo ane o nembɛrɛ ka ba di dɛmo a kyaare a teŋɛ baabo yɛlɛ. A tigiri ŋa maŋ tage la noba yaga a yi ne Ziiri Ziiri a wa ne ka ba na wa nyɛ lɛ a Hausa deme saakonnoŋ naŋ be lɛ a Nigeria saZu seŋ ==Sommo Yizie== [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] d55x92v3mlvqwsauxfyo8icf1fjhfqz 61170 61169 2026-05-30T20:00:06Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Gani Festival]] to [[Gani Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61169 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q110927360}} '''Gani tigiri bee Sallar Gani''' a Hausa kɔkɔre poɔ o tɛgɛ la yuoni yuoni Zaa tigiri, a ŋa maŋ tembɛrɛ mine anaare naŋ be a Nigeria saZu seŋ, ka tenne ama la, Borno emirate, Hadejia, Daura Emirate, ane Gumel Emirate. A tigiri ŋa maŋ laŋ di ne la Durbar tigiri Eid al- Fitr ane Eid al-Adha. A tigiri ŋa maŋ piili la a yi a bebie pie ne ayi(12) a Rabi'al- Awwal yuoni Zaa poɔ ka ba la teɛre Prophet Muhammad. Emir ne o potuuribo maŋ Zom la wie a su bonsuure naŋ yitaa kyɔle viiri a teŋɛ Zaa. A teŋɛ deme meŋ maŋ su la suuuruŋ naŋ veɛlɛ a bebiri na daare kyɛ maale bondi-soŋ a poŋ ko yideme ane barɛ ane kyɛnemine. Hausa saaŋkompare yiele, puoruu ane seɛrɛ le laare a ZieZaa. Ka a tigiri wa baare a naa maŋ leɛ gaa la a nayiri a te Zɛŋ ne o potuuribo ane o nembɛrɛ ka ba di dɛmo a kyaare a teŋɛ baabo yɛlɛ. A tigiri ŋa maŋ tage la noba yaga a yi ne Ziiri Ziiri a wa ne ka ba na wa nyɛ lɛ a Hausa deme saakonnoŋ naŋ be lɛ a Nigeria saZu seŋ ==Sommo Yizie== [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] d55x92v3mlvqwsauxfyo8icf1fjhfqz Paragbeile Tigiri 0 6388 61181 56694 2026-05-30T20:49:05Z Vision L1 19 61181 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q98568231}} '''Paragbeile Tigiri''' e la tigiri na maŋ taa diibu ko a naa ane a o tendeme a [[Tumu, Ghana|Tumu]] naŋ be a [[Upper West Region]] ko a [[Ghana]]. Gbɛɛ gyamaa o maŋ taa la diibu a January<ref>{{Cite web|title=Festivals Ghana - Easy Track Ghana|url=https://www.easytrackghana.com/cultural-overview-ghana_festivals.php|access-date=2020-08-23|website=www.easytrackghana.com}}</ref><ref>{{Cite book |last1=Briggs |first1=Philip |url=https://books.google.com/books?id=d2D0IQCQP9IC&q=Paragbeile+Festival&pg=PA417 |title=Ghana: The Bradt Travel Guide |last2=Rushton |first2=Katherine |date=2007 |publisher=Bradt Travel Guides |isbn=978-1-84162-205-7 |language=dga}}</ref> ane February.<ref>{{Cite web|title=Visit Tumu / Ghana - Travel guide of Tumu - Petit Fute|url=https://www.petitfute.co.uk/v49743-tumu/|access-date=2020-08-23|website=www.petitfute.co.uk}}</ref> == O Diidu == A tigiri poɔ, saama mang taa la vuo a mang ponna bondiiri. A bebi-vinviŋ a naa ane a tendeme mang lanzeŋ la. B a meŋ mang taa la seɛre ane boŋŋmeɛre a o poɔ.<ref>{{Cite web|title=Major Festivals|url=http://www.ghanaembassyiran.com/en/page/majorfestivals|access-date=2020-08-21|website=www.ghanaembassyiran.com}}</ref> == O Tona == A tigiri ŋa ananso la ka ba leɛ teɛre a yelkori nang da e tɔle wagere mine naŋ da pare a paaloŋ poɔ.<ref>{{Cite web|title=The Consulate General Of The Republic of GHANA in The United Arab Emirates (Dubai)|url=https://www.ghanaconsulatedubai.com/tourism.html|access-date=2020-08-21|website=www.ghanaconsulatedubai.com}}</ref> == Sommo Yizie == [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] hshwhr1kn0jf2467419qf6c9pqytelv 61182 61181 2026-05-30T20:51:54Z Vision L1 19 61182 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q98568231}} '''Paragbeile Tigiri''' e la tigiri na maŋ taa diibu ko a naa ane a o tendeme a [[Tumu, Ghana|Tumu]] naŋ be a [[Upper West Region]] ko a [[Ghana]]. Gbɛɛ gyamaa ba maŋ di o la Gyɛnoɔre<ref>{{Cite web|title=Festivals Ghana - Easy Track Ghana|url=https://www.easytrackghana.com/cultural-overview-ghana_festivals.php|access-date=2020-08-23|website=www.easytrackghana.com}}</ref><ref>{{Cite book |last1=Briggs |first1=Philip |url=https://books.google.com/books?id=d2D0IQCQP9IC&q=Paragbeile+Festival&pg=PA417 |title=Ghana: The Bradt Travel Guide |last2=Rushton |first2=Katherine |date=2007 |publisher=Bradt Travel Guides |isbn=978-1-84162-205-7 |language=dga}}</ref> bee Fɛboɔre poɔ.<ref>{{Cite web|title=Visit Tumu / Ghana - Travel guide of Tumu - Petit Fute|url=https://www.petitfute.co.uk/v49743-tumu/|access-date=2020-08-23|website=www.petitfute.co.uk}}</ref> == O Diidu == A tigiri poɔ, saama maŋ taa la vuo a na ponna bondiiri. A bebi-vinviŋ a naa ane a tendeme maŋ lanzeŋ la. Ba meŋ maŋ taa la seɛre ane boŋŋmeɛre a o poɔ.<ref>{{Cite web|title=Major Festivals|url=http://www.ghanaembassyiran.com/en/page/majorfestivals|access-date=2020-08-21|website=www.ghanaembassyiran.com}}</ref> == O Tona == A tigiri ŋa ananso la ka ba leɛ teɛre a yelkori naŋ da e tɔle wagere mine naŋ da pare a paaloŋ poɔ.<ref>{{Cite web|title=The Consulate General Of The Republic of GHANA in The United Arab Emirates (Dubai)|url=https://www.ghanaconsulatedubai.com/tourism.html|access-date=2020-08-21|website=www.ghanaconsulatedubai.com}}</ref> == Sommo Yizie == [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] 5fk0hqb00ywibwtvw7q0mtfmkebyol2 Golibe Tigiri 0 6403 61164 56705 2026-05-30T18:05:41Z Vision L1 19 61164 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108293172}} '''Golibe Festival,''' naŋ e a 'To Rejoice’, tigiri ko a paaloŋ naŋ e [[Onitsha]],<ref>{{Citation|title=How Onitsha Masquerade Looks Like - Golibe Festival 2018|url=https://www.youtube.com/watch?v=jRTeLQ5OUa0|language=en|access-date=2021-08-12}}</ref> nang kyaare a yelkori mine eebo. O e la a art, music, culture, family, ane community event naŋ be a Christmas Eve ko New Year, Golibe na maŋ tage laŋe a [[Anambra]] ane a southeastern tenne zaa ane saama mine naŋ be a Diaspora.<ref>{{Cite web|date=2018-12-25|title=Culture: Obi of Onitsha inaugurates 'Golibe festival'|url=https://www.vanguardngr.com/2018/12/culture-obi-of-onitsha-inaugurates-golibe-festival/|access-date=2021-08-12|website=Vanguard News|language=dga-GH}}</ref> == Festivity == A tigiri maŋ taa la video documentaries, history, culture ane traditions, cultural dances, yel-erre kyaare arts ane crafts, master seminars naŋ be local cuisine ane drinks, ane yaga zaa zie. === Yel-erre === A tigiri maŋ taa la a yel-erre ama; # 24 December, Opening Ceremony # Presentation of Drama on 25 December # Night of Comedy, December 25 # Finals for Food Competition, 26 December # 26 December, Football Finals # Presentation of drama on 26 December # 26 December, Highlife/Senior Night # 27 December, Pageantry (Face of Golibe) # 28 December, Carnival Parade # 29 December, Carnival Masquerade # 29 December, DJ Party/Hip Hop Night # 30 December, Musical Concert # 31 December, DJ Party/Crossover Night and Fireworks<ref>{{Cite web|last=InlandTown|date=2020-08-28|title=Anambra @ 29: Festivals, Carnivals, Events Showcasing Cultural Heritage|url=https://www.inlandtown.com/anambra-29-festivals-carnivals-events-showcasing-cultural-heritage/|access-date=2021-08-12|website=Welcome To InlandTown Online {{!}} Get hot information on Onitsha|language=dga-GH}}</ref> == Sommo Yizie == [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] 1qz86gbbembdu9tsq6w4fxdu1x5rk91 61165 61164 2026-05-30T18:07:24Z Vision L1 19 61165 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108293172}} '''Golibe Festival,''' naŋ e a 'To Rejoice’, tigiri ko a paaloŋ naŋ e [[Onitsha]],<ref>{{Citation|title=How Onitsha Masquerade Looks Like - Golibe Festival 2018|url=https://www.youtube.com/watch?v=jRTeLQ5OUa0|language=dga|access-date=2021-08-12}}</ref> nang kyaare a yelkori mine eebo. O e la a art, music, culture, family, ane community event naŋ be a Christmas Eve ko New Year, Golibe na maŋ tage laŋe a [[Anambra]] ane a southeastern tenne zaa ane saama mine naŋ be a Diaspora.<ref>{{Cite web|date=2018-12-25|title=Culture: Obi of Onitsha inaugurates 'Golibe festival'|url=https://www.vanguardngr.com/2018/12/culture-obi-of-onitsha-inaugurates-golibe-festival/|access-date=2021-08-12|website=Vanguard News|language=dga-GH}}</ref> == Festivity == A tigiri maŋ taa la video documentaries, history, culture ane traditions, cultural dances, yel-erre kyaare arts ane crafts, master seminars naŋ be local cuisine ane drinks, ane yaga zaa zie. === Yel-erre === A tigiri maŋ taa la a yel-erre ama; # 24 December, Opening Ceremony # Presentation of Drama on 25 December # Night of Comedy, December 25 # Finals for Food Competition, 26 December # 26 December, Football Finals # Presentation of drama on 26 December # 26 December, Highlife/Senior Night # 27 December, Pageantry (Face of Golibe) # 28 December, Carnival Parade # 29 December, Carnival Masquerade # 29 December, DJ Party/Hip Hop Night # 30 December, Musical Concert # 31 December, DJ Party/Crossover Night and Fireworks<ref>{{Cite web|last=InlandTown|date=2020-08-28|title=Anambra @ 29: Festivals, Carnivals, Events Showcasing Cultural Heritage|url=https://www.inlandtown.com/anambra-29-festivals-carnivals-events-showcasing-cultural-heritage/|access-date=2021-08-12|website=Welcome To InlandTown Online {{!}} Get hot information on Onitsha|language=dga-GH}}</ref> == Sommo Yizie == [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] ryhjg6xhriona22nl75udee3e7x8j03 61166 61165 2026-05-30T18:11:55Z Vision L1 19 61166 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108293172}} '''Golibe Tigiri,''' naŋ e a 'To Rejoice’, tigiri ko a paaloŋ naŋ e [[Onitsha]],<ref>{{Citation|title=How Onitsha Masquerade Looks Like - Golibe Festival 2018|url=https://www.youtube.com/watch?v=jRTeLQ5OUa0|language=dga|access-date=2021-08-12}}</ref> naŋ kyaare a yelkori mine eebo. O e la a gɔɔroŋ, yiele, yipɔge, baloŋ, ane laŋyiri yelnyɔgeraa naŋ be a Christmas Eve ko New Year, Golibe na maŋ tage laŋe a [[Anambra]] ane a southeastern tenne zaa ane saama mine naŋ be a Diaspora.<ref>{{Cite web|date=2018-12-25|title=Culture: Obi of Onitsha inaugurates 'Golibe festival'|url=https://www.vanguardngr.com/2018/12/culture-obi-of-onitsha-inaugurates-golibe-festival/|access-date=2021-08-12|website=Vanguard News|language=dga-GH}}</ref> == Festivity == A tigiri maŋ taa la sini yelsɛgere, yelkori, yipɔge ane saaŋkonnoŋ, yipɔgeloŋ seɛre, yel-erre kyaare gɔɔroŋ ane pɛnnoo, master seminars naŋ be local cuisine ane drinks, ane yaga zaa zie. === Yel-erre === A tigiri maŋ taa la a yel-erre ama; # 24 December, Opening Ceremony # Presentation of Drama on 25 December # Night of Comedy, December 25 # Finals for Food Competition, 26 December # 26 December, Football Finals # Presentation of drama on 26 December # 26 December, Highlife/Senior Night # 27 December, Pageantry (Face of Golibe) # 28 December, Carnival Parade # 29 December, Carnival Masquerade # 29 December, DJ Party/Hip Hop Night # 30 December, Musical Concert # 31 December, DJ Party/Crossover Night and Fireworks<ref>{{Cite web|last=InlandTown|date=2020-08-28|title=Anambra @ 29: Festivals, Carnivals, Events Showcasing Cultural Heritage|url=https://www.inlandtown.com/anambra-29-festivals-carnivals-events-showcasing-cultural-heritage/|access-date=2021-08-12|website=Welcome To InlandTown Online {{!}} Get hot information on Onitsha|language=dga-GH}}</ref> == Sommo Yizie == [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] sr6baqo6ef4ne00o2hghikmyq5qibay 61167 61166 2026-05-30T18:12:23Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Golibe Festival]] to [[Golibe Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61166 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108293172}} '''Golibe Tigiri,''' naŋ e a 'To Rejoice’, tigiri ko a paaloŋ naŋ e [[Onitsha]],<ref>{{Citation|title=How Onitsha Masquerade Looks Like - Golibe Festival 2018|url=https://www.youtube.com/watch?v=jRTeLQ5OUa0|language=dga|access-date=2021-08-12}}</ref> naŋ kyaare a yelkori mine eebo. O e la a gɔɔroŋ, yiele, yipɔge, baloŋ, ane laŋyiri yelnyɔgeraa naŋ be a Christmas Eve ko New Year, Golibe na maŋ tage laŋe a [[Anambra]] ane a southeastern tenne zaa ane saama mine naŋ be a Diaspora.<ref>{{Cite web|date=2018-12-25|title=Culture: Obi of Onitsha inaugurates 'Golibe festival'|url=https://www.vanguardngr.com/2018/12/culture-obi-of-onitsha-inaugurates-golibe-festival/|access-date=2021-08-12|website=Vanguard News|language=dga-GH}}</ref> == Festivity == A tigiri maŋ taa la sini yelsɛgere, yelkori, yipɔge ane saaŋkonnoŋ, yipɔgeloŋ seɛre, yel-erre kyaare gɔɔroŋ ane pɛnnoo, master seminars naŋ be local cuisine ane drinks, ane yaga zaa zie. === Yel-erre === A tigiri maŋ taa la a yel-erre ama; # 24 December, Opening Ceremony # Presentation of Drama on 25 December # Night of Comedy, December 25 # Finals for Food Competition, 26 December # 26 December, Football Finals # Presentation of drama on 26 December # 26 December, Highlife/Senior Night # 27 December, Pageantry (Face of Golibe) # 28 December, Carnival Parade # 29 December, Carnival Masquerade # 29 December, DJ Party/Hip Hop Night # 30 December, Musical Concert # 31 December, DJ Party/Crossover Night and Fireworks<ref>{{Cite web|last=InlandTown|date=2020-08-28|title=Anambra @ 29: Festivals, Carnivals, Events Showcasing Cultural Heritage|url=https://www.inlandtown.com/anambra-29-festivals-carnivals-events-showcasing-cultural-heritage/|access-date=2021-08-12|website=Welcome To InlandTown Online {{!}} Get hot information on Onitsha|language=dga-GH}}</ref> == Sommo Yizie == [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:mainpage]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:tigiri]] [[Gbuli:Afirika tige]] sr6baqo6ef4ne00o2hghikmyq5qibay Igue Tigiri 0 6486 61162 57213 2026-05-30T18:01:15Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Igue festival]] to [[Igue Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 57213 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q16947416}} '''Igue festival''' (meŋ naŋ e '''King's Festival''') e la diibu ko a [[Benin Kingdom]] naŋ be a [[Edo State]], southern [[Nigeria]].<ref name="Ryder1981">{{cite book |last=Ryder |first=A.F.C. |title=General History of Africa: Africa from the Twelfth to the Sixteenth Century |publisher=UNESCO |year=1981 |editor=D.T. Niane |location=Paris |pages=339–370}}</ref> A saakonnoo mine wulee la a tigiri diibu da laŋ le ne la a kultaa ko [[Ewuare]] kyaare a pɔge yuori naŋ e Ewere.<ref name="Egharevba1960">{{cite book |last=Egharevba |first=Jacob |title=A Short History of Benin |publisher=Ibadan University Press |year=1960 |location=Ibadan}}</ref> Naŋ taa diibu ko a Christmas ane New Year, A tigiri maale pukyaare la Oba's maaloo ko a tensoga ane a teŋԑ noba. A Igue festival meŋ da leԑ ko la sommo ko a Obas naŋ da maale yuomo ayɔpoi.<ref name=":0">{{Cite web|title=Igue Festival: A unique Benin celebration|url=https://dailytrust.com/igue-festival-a-unique-benin-celebration|access-date=2021-08-30|website=Daily Trust|date=17 March 2019|language=dga}}</ref> A Igue saakonno vuo poɔ, a Oba ba senne ka o taa eebo ko neԑ eŋԑ naŋ ba nyagera.<ref name=":0" /> == Yelkori == [[Duoro_kɔre:Igue_Festival_The_Kings_men.jpg|thumb|Chiefs during Igue]] A Igue Festival da taa la piiluu ko a 14th century yi a saŋa na a reign naŋ da beb ko a Oba Ewuare I, naŋ da reigned naŋ da e a Benin yi 1440 ane 1473.<ref>{{Cite web|title=Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/|access-date=2023-01-25|website=Vanguard News|language=dga-GH}}</ref> Duoruu yi Oba Ewuare I's gɔɔloŋ naŋ da taa eebo ko a prince kyaare a Benin throne, meŋ naŋ be Prince Ogun, Oba Ohen bidɔɔ ana wagere na.<ref name=":1">{{Cite web|date=2018-01-28|title=There' nothing fetish about Igue Festival — Chief David Edebiri|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/there-nothing-fetish-about-igue-festival-chief-david-edebiri/|access-date=2021-08-31|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=dga-GH}}</ref> A Igue tigiri, neŋ a lԑ, meŋ naŋ taa eebo ko a [[Akenzua II|Oba Akenzua II.]] bonso o da boɔrɔ ka a tigiri da taa eebo ta beri mine. Igue festival e la tigiri naŋ taa yelsoŋ ko a tige mine ka a maŋ taa diibu ko a Benin noba.<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite journal|last1=Osahue|first1=Stevenson|last2=Omoera|date=2008-12-01|title=Igue Ceremony as a Theatrical Performance: An Appraisal|url=https://www.researchgate.net/publication/215711068|department=Department of Theatre and Media Arts, Ambrose Alli University, Ekpoma, Edo State, Nigeria|journal=Kamla-Raj 2008|language=dga|volume=Studies of Tribes and Tribals 6(2)|issue=2|pages=111–115|doi=10.1080/0972639X.2008.11886584|s2cid=194787661}}</ref> == Sommo Yizie == == Ziiri mine liŋkiri == * [https://web.archive.org/web/20250125182031/https://oldnaija.wordpress.com/2015/07/19/igue-festival/ The Igue Festival - Edo’s colourful festival] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20250125182031/https://oldnaija.wordpress.com/2015/07/19/igue-festival/|date=2025-01-25}} cekfzb6hw6pzwjfxpdvmv0rknq3dixi Imo Awka Tigiri 0 6499 61159 58564 2026-05-30T17:55:47Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Imo Awka festival]] to [[Imo Awka Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 58564 wikitext text/x-wiki Imo Awka Tigri (Imo Oka bee Imoka tigri ) e la tenkoroŋ tigri kaŋa ba naŋ maŋ di yuoni zaa a Awka kingdom naa paaloŋ poɔ a borenyɛ puori kyuuri anuu poɔ (May) ka ba de puori ne ba ŋmemɛ bee tebɛ bareka . Imo-Oka teebo naŋ yitaa ne a nobɔ yipɔge, ka ba korɔ o gyereme yaga. 9pstywnb7okkfzoqi7s8dwsno66q0fk 61161 61159 2026-05-30T17:58:12Z Vision L1 19 61161 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q108314956}} Imo Awka Tigri (Imo Oka bee Imoka tigri ) e la tenkoroŋ tigri kaŋa ba naŋ maŋ di yuoni zaa a Awka kingdom naa paaloŋ poɔ a borenyɛ puori kyuuri anuu poɔ (May) ka ba de puori ne ba ŋmemɛ bee tebɛ bareka . Imo-Oka teebo naŋ yitaa ne a nobɔ yipɔge, ka ba korɔ o gyereme yaga. fv6tf3espqjbs5r79bwnihgcggskg5s Ito Ogbo Tigiri 0 6500 61156 57549 2026-05-30T17:52:18Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Ito Ogbo festival]] to [[Ito Ogbo Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 57549 wikitext text/x-wiki Ito Ogbo Tigiri E la tigri ba naŋ baŋ ka Obosi paaloŋ deme maŋ di a Idemili North Local Government paaloŋ a Anambra State poɔ. Ba maŋ di la a tigri ŋa ko ba nenyaane mine naŋ be a teŋɛ poɔ a tõɔ nyɛ yuomo lezaanaare te tɔ yuomo lezaanaare ne awae (80 – 89) kyɛ naŋ voorɔ a paaloŋ na poɔ. Yuomo ata zaa puori la ka ba maŋ di a tigri ŋa a teŋɛ poɔ, ba maŋ di la ko nobɔ na naŋ mɛ a teŋɛ. lh973zh6aasha6c44lb4ujv9w5scu4m 61158 61156 2026-05-30T17:54:38Z Vision L1 19 61158 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q108113158}} Ito Ogbo Tigiri E la tigri ba naŋ baŋ ka Obosi paaloŋ deme maŋ di a Idemili North Local Government paaloŋ a Anambra State poɔ. Ba maŋ di la a tigri ŋa ko ba nenyaane mine naŋ be a teŋɛ poɔ a tõɔ nyɛ yuomo lezaanaare te tɔ yuomo lezaanaare ne awae (80 – 89) kyɛ naŋ voorɔ a paaloŋ na poɔ. Yuomo ata zaa puori la ka ba maŋ di a tigri ŋa a teŋɛ poɔ, ba maŋ di la ko nobɔ na naŋ mɛ a teŋɛ. 8lr767iqh8jihgwo3cw552o8bo96dch Ariginya Tigiri 0 6502 61175 57232 2026-05-30T20:06:30Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Ariginya Festival]] to [[Ariginya Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 57232 wikitext text/x-wiki Ariginya Tigri e la tigri kaŋa ba naŋ maŋ kyaara dire o a Ondo State town paalo kaŋa poɔ ba naŋ boɔlɔ o Ikare Akoko. A pãã maŋ yi la kɔkɔkpɛgelɛ na tɔ o soba naŋ yele, ba mine maŋ boɔle o la ka Aringinya. A tigri ŋa e tigrkpoŋ kaŋa a paaloŋ poɔ neɛ zaa naŋ baŋ ne saŋa zaa. Ikare-Akoko teŋɛ be la a southwest region naŋ be Nigeria poɔ, kyɛ pãã be a Yoruba paaloŋ. A tigri ŋa gbɛɛ yaga maŋ kyaare la pɔgebilii bee bitoro kponnuu poɔ kpeɛbo yɛlɛ. A tigri ŋa maŋ soŋ la ka pɔgebilii baŋ bemenne taabo vela kpɛ guro saŋa na zaa ba naŋ wa ta serɛ kulbu. Yipɔge lqh7jq4y2ixid9x074fadojm9nejddu 61177 61175 2026-05-30T20:07:31Z Vision L1 19 61177 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q108377759}} Ariginya Tigri e la tigri kaŋa ba naŋ maŋ kyaara dire o a Ondo State town paalo kaŋa poɔ ba naŋ boɔlɔ o Ikare Akoko. A pãã maŋ yi la kɔkɔkpɛgelɛ na tɔ o soba naŋ yele, ba mine maŋ boɔle o la ka Aringinya. A tigri ŋa e tigrkpoŋ kaŋa a paaloŋ poɔ neɛ zaa naŋ baŋ ne saŋa zaa. Ikare-Akoko teŋɛ be la a southwest region naŋ be Nigeria poɔ, kyɛ pãã be a Yoruba paaloŋ. A tigri ŋa gbɛɛ yaga maŋ kyaare la pɔgebilii bee bitoro kponnuu poɔ kpeɛbo yɛlɛ. A tigri ŋa maŋ soŋ la ka pɔgebilii baŋ bemenne taabo vela kpɛ guro saŋa na zaa ba naŋ wa ta serɛ kulbu. Yipɔge 1ru5o1u6d7sborsctq25u3fv2s2dsn8 Badagry Tigiri 0 6512 61172 57233 2026-05-30T20:02:33Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Badagry Festival]] to [[Badagry Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 57233 wikitext text/x-wiki Badagry Tigiri e la yuoni zaa tigri kaŋa ba naŋ maŋ di Badagry paaloŋ poɔ, teŋɛ kaŋa naŋ be Lagos State poɔ, Nigeria. A African Renaissance Foundation (AREFO) deme la maŋ de ba niŋɛ ka ba di a Tigiri ŋa . A yel-eree yaga zie maŋ kyaare la dasaŋa na gbaŋgbaaloŋ leɛteɛroo yɛlɛ. Noba maŋ yi la a tendaa ziiri yaga wa lantaa ka ba di a Tigiri ŋa. A dēɛne mine ne nobɔ naŋ maŋ deɛne la ka ba boɔlɔ ba masquerades, seɛre , ane vūū diriba. Ba meŋ maŋ gbɛ la bɔlɛ,a ŋmɛ gaŋgae, ane kõɔ baroo. cf6y0id22ph1si9m92p7jr7b54z522c 61174 61172 2026-05-30T20:05:11Z Vision L1 19 61174 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q24936530}} Badagry Tigiri e la yuoni zaa tigri kaŋa ba naŋ maŋ di Badagry paaloŋ poɔ, teŋɛ kaŋa naŋ be Lagos State poɔ, Nigeria. A African Renaissance Foundation (AREFO) deme la maŋ de ba niŋɛ ka ba di a Tigiri ŋa . A yel-eree yaga zie maŋ kyaare la dasaŋa na gbaŋgbaaloŋ leɛteɛroo yɛlɛ. Noba maŋ yi la a tendaa ziiri yaga wa lantaa ka ba di a Tigiri ŋa. A dēɛne mine ne nobɔ naŋ maŋ deɛne la ka ba boɔlɔ ba masquerades, seɛre , ane vūū diriba. Ba meŋ maŋ gbɛ la bɔlɛ,a ŋmɛ gaŋgae, ane kõɔ baroo. kn81rcmoh87f1jp2fbb21y29ejpmiqr Kayo-Kayo Tigiri 0 6519 61154 57553 2026-05-30T17:51:04Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Kayo-Kayo Festival]] to [[Kayo-Kayo Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 57553 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108366016}} Kayo-Kayo Tigri e la ŋmempuori tigri kaŋ ba naŋ maŋ di yuoni zaa, a Oba Kosoko ma pare biiri la maŋ maŋ di o ka ba leɛteɛre ba naa Kosoko naŋ wa Epe a yuoni 1851 poɔ. Kayo-Kayo pare la di tege “eating to satisfaction” a Epe teŋɛ deme naŋ be Lagos State poɔ la baŋ o yɛlɛ. 4sjdefupver9jvqldiyvqrxu9bou62j Agemo Tigiri 0 6548 61178 57495 2026-05-30T20:10:05Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Agemo festival]] to [[Agemo Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 57495 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q60775315}} '''Agemo Tigri''' e la masked bee masquerade sããkonnoo tigri Yoruba tembɛrɛ mine poɔ saŋa zaa kyɛ zuo a zaa Ijebu nobɔ naŋ be Ogun State Nigeria poɔ. A tigri ŋa yeltuuri zaa maŋ kyaare la seeloŋ ka ba ko a Agemo teebo gyeremɛ, ba sagediee ka a teebo ŋa maŋ guro la bibilii taa kyɛ naŋ maala a Ijebus paaloŋ nobɔ meŋ.[1]. A tigri kyaare la a Africa lesiri yeltuuri ane ba sããkompare yɛlɛ, zuo a zaa, Agemo maaloŋ yeltuuri cult ane amine kaŋa , a maŋ ta la wagre mine a tigri diibu daare ka ba ba la sage ka noba yire yeŋɛ poɔ bee a gaa zie zaa meŋ gba.[1] == Tigri == A maŋ di la gbɛɛ yaga June ane August vuo poɔ yuoni zaa,[2] kyɛ meŋ maŋ la kyaare ne wagre na koɔreba naŋ maŋ kyeɛrɛ ba kamaana Ijebu paaloŋ poɔ. A tigri kaŋ maŋ di la beri ayɔpoi, kyɛ laŋ zemmo maŋ be be la ayi a Awujale of Ijebu ane a "heads of the sixteen recognized or titled agemos also called Olofas". 71cb7j7qtsije26lugdgtozk8xds2qx Kwame Nkrumah Tigiri 0 6564 61150 57733 2026-05-30T17:33:23Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Kwame Nkrumah Festival]] to [[Kwame Nkrumah Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 57733 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108545727}} A '''Kwame Nkrumah Pan-African Intellectual Cultural Festival''' meŋ naŋ e '''Kwame Nkrumah Festival (KNF)''' e la tigiri na maŋ taa diibu ko [[Kwame Nkrumah]] Chair a [[Institute of African Studies]] naŋ be [[University of Ghana]].<ref>{{Cite web|date=2021-09-07|title=IAS to hold 3rd Kwame Nkrumah Pan-African Intellectual and Cultural Festival|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/IAS-to-hold-3rd-Kwame-Nkrumah-Pan-African-Intellectual-and-Cultural-Festival-1350955|access-date=2021-09-14|website=GhanaWeb|language=en|archive-date=2023-09-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20230928154548/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/IAS-to-hold-3rd-Kwame-Nkrumah-Pan-African-Intellectual-and-Cultural-Festival-1350955|url-status=dead}}</ref> == Dabaŋkoroŋ == A [[Tigre|tigiri]] da taa la diibu a September 2010 ka ba puori bareka [[Kwame Nkrumah]]'s naŋ kyaare lesiri ane intellectual activity naŋ be a [[Africa]].<ref>{{Cite web|date=2016-12-16|title=Kwame Nkrumah Pan-African Intellectual and Cultural Festival launched|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/kwame-nkrumah-pan-african-intellectual-and-cultural-festival-launched.html|access-date=2025-02-19|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> == 3rd Kwame Nkrumah Tigiri == A 3rd Kwame Nkrumah Tigiri<ref>{{Cite web|date=2021-05-19|title=Home - Kwame Nkrumah Festival|url=https://kwamenkrumahfestival.com/|access-date=2022-07-09|website=kwamenkrumahfestival.com|language=en-GB}}</ref> da taa la eebo yi 4th Kwame Nkrumah Chair, [[Amina Mama]].<ref>{{Cite web|title=Current Occupant {{!}} Institute of African Studies {{!}} University of Ghana|url=https://ias.ug.edu.gh/content/current-occupant|access-date=2022-07-09|website=ias.ug.edu.gh}}</ref> O da taa eebo yi a Pan-African curation ko alternative culture, ideas ane sobiiri mine kyaare nakoɔloŋ yeltare. O boɔbo la ka o da soŋ liberating [[Pan-African cultural economy]] naŋ na soŋ a boɔbo ko a boɔbonaŋ be a Africans. A tigiri taa la diibu ko a [[COVID-19 pandemic]] naŋ piiri Africa ka a ŋa da e a dɛndɛŋ soba naŋ da taa saseɛ kpeɛbo poɔ, naŋ be a saseɛ poɔ ane a tendaa gbuli zaa. A tigiri da taa la diibu ananso ka ba zɛge kyɛ naŋ tere fanne a ba teɛre sere pan-African morale ane [[advance pan-African digitalization]] kyɛ na dire a yelsonne eebo yi a Kwame Nkrumah. Yi a beri 10 yel-erre naŋ da wanneŋ saama 6,000 yi a 103 tenne, yi ziiri naŋ paale 48 ko Africa's 54 nations. A tigiri paa da leɛ eɛ saseɛ poɔ ka ba nyɛ sommo yi a Pan-African yel-erre bammo. A yelnyɔgeraa paale neŋ la latest intellectual ane political dialogues a [[pan-Africanist feminist]], youths ane other Information Age groups ane movements naŋ boɔrɔ ka ba wanneŋ yelsonne leɛbo. == Sommo Yizie == <references /> [[Gbuli:Nensaala]] [[Gbuli:Doo]] [[Gbuli:Ghanaian]] [[Gbuli:President]] [[Gbuli:First president]] 60gn5fjzi95i2p0xx0kqk4nzpu7wfti 61152 61150 2026-05-30T17:36:01Z Vision L1 19 61152 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108545727}} A '''Kwame Nkrumah Pan-African Intellectual Cultural Festival''' meŋ naŋ e '''Kwame Nkrumah Festival (KNF)''' e la tigiri na maŋ taa diibu ko [[Kwame Nkrumah]] Chair a [[Institute of African Studies]] naŋ be [[University of Ghana]].<ref>{{Cite web|date=2021-09-07|title=IAS to hold 3rd Kwame Nkrumah Pan-African Intellectual and Cultural Festival|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/IAS-to-hold-3rd-Kwame-Nkrumah-Pan-African-Intellectual-and-Cultural-Festival-1350955|access-date=2021-09-14|website=GhanaWeb|language=dga|archive-date=2023-09-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20230928154548/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/IAS-to-hold-3rd-Kwame-Nkrumah-Pan-African-Intellectual-and-Cultural-Festival-1350955|url-status=dead}}</ref> == Dabaŋkoroŋ == A [[Tigre|tigiri]] da taa la diibu a September 2010 ka ba puori bareka [[Kwame Nkrumah]]'s naŋ kyaare lesiri ane intellectual activity naŋ be a [[Africa]].<ref>{{Cite web|date=2016-12-16|title=Kwame Nkrumah Pan-African Intellectual and Cultural Festival launched|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/kwame-nkrumah-pan-african-intellectual-and-cultural-festival-launched.html|access-date=2025-02-19|website=Graphic Online|language=dga-gh}}</ref> == 3rd Kwame Nkrumah Tigiri == A 3rd Kwame Nkrumah Tigiri<ref>{{Cite web|date=2021-05-19|title=Home - Kwame Nkrumah Festival|url=https://kwamenkrumahfestival.com/|access-date=2022-07-09|website=kwamenkrumahfestival.com|language=dga-GH}}</ref> da taa la eebo yi 4th Kwame Nkrumah Chair, [[Amina Mama]].<ref>{{Cite web|title=Current Occupant {{!}} Institute of African Studies {{!}} University of Ghana|url=https://ias.ug.edu.gh/content/current-occupant|access-date=2022-07-09|website=ias.ug.edu.gh}}</ref> O da taa eebo yi a Pan-African curation ko alternative culture, ideas ane sobiiri mine kyaare nakoɔloŋ yeltare. O boɔbo la ka o da soŋ liberating [[Pan-African cultural economy]] naŋ na soŋ a boɔbo ko a boɔbonaŋ be a Africans. A tigiri taa la diibu ko a [[COVID-19 pandemic]] naŋ piiri Africa ka a ŋa da e a dɛndɛŋ soba naŋ da taa saseɛ kpeɛbo poɔ, naŋ be a saseɛ poɔ ane a tendaa gbuli zaa. A tigiri da taa la diibu ananso ka ba zɛge kyɛ naŋ tere fanne a ba teɛre sere pan-African morale ane [[advance pan-African digitalization]] kyɛ na dire a yelsonne eebo yi a Kwame Nkrumah. Yi a beri 10 yel-erre naŋ da wanneŋ saama 6,000 yi a 103 tenne, yi ziiri naŋ paale 48 ko Africa's 54 nations. A tigiri paa da leɛ eɛ saseɛ poɔ ka ba nyɛ sommo yi a Pan-African yel-erre bammo. A yelnyɔgeraa paale neŋ la latest intellectual ane political dialogues a [[pan-Africanist feminist]], youths ane other Information Age groups ane movements naŋ boɔrɔ ka ba wanneŋ yelsonne leɛbo. == Sommo Yizie == <references /> [[Gbuli:Nensaala]] [[Gbuli:Doo]] [[Gbuli:Ghanaian]] [[Gbuli:President]] [[Gbuli:First president]] k90ldrea3dacys6q06udcyocj4wo3p1 61153 61152 2026-05-30T17:41:04Z Vision L1 19 61153 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q108545727}} A '''Kwame Nkrumah Pan-African Intellectual Cultural Festival''' meŋ naŋ e '''Kwame Nkrumah Festival (KNF)''' e la tigiri na maŋ taa diibu ko [[Kwame Nkrumah]] Chair a [[Institute of African Studies]] naŋ be [[University of Ghana]].<ref>{{Cite web|date=2021-09-07|title=IAS to hold 3rd Kwame Nkrumah Pan-African Intellectual and Cultural Festival|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/IAS-to-hold-3rd-Kwame-Nkrumah-Pan-African-Intellectual-and-Cultural-Festival-1350955|access-date=2021-09-14|website=GhanaWeb|language=dga|archive-date=2023-09-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20230928154548/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/IAS-to-hold-3rd-Kwame-Nkrumah-Pan-African-Intellectual-and-Cultural-Festival-1350955|url-status=dead}}</ref> == Dabaŋkoroŋ == A [[Tigre|tigiri]] da taa la diibu a September 2010 ka ba puori bareka [[Kwame Nkrumah]]'s naŋ kyaare lesiri ane intellectual activity naŋ be a [[Africa]].<ref>{{Cite web|date=2016-12-16|title=Kwame Nkrumah Pan-African Intellectual and Cultural Festival launched|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/kwame-nkrumah-pan-african-intellectual-and-cultural-festival-launched.html|access-date=2025-02-19|website=Graphic Online|language=dga-gh}}</ref> == 3rd Kwame Nkrumah Tigiri == A 3rd Kwame Nkrumah Tigiri<ref>{{Cite web|date=2021-05-19|title=Home - Kwame Nkrumah Festival|url=https://kwamenkrumahfestival.com/|access-date=2022-07-09|website=kwamenkrumahfestival.com|language=dga-GH}}</ref> da taa la eebo yi 4th Kwame Nkrumah Chair, [[Amina Mama]].<ref>{{Cite web|title=Current Occupant {{!}} Institute of African Studies {{!}} University of Ghana|url=https://ias.ug.edu.gh/content/current-occupant|access-date=2022-07-09|website=ias.ug.edu.gh}}</ref> O da taa eebo yi a Pan-African curation ko alternative culture, ideas ane sobiiri mine kyaare nakoɔloŋ yeltare. O boɔbo la ka o da soŋ liberating [[Pan-African cultural economy]] naŋ na soŋ a boɔbo ko a boɔbonaŋ be a Africans. A tigiri taa la diibu ko a [[COVID-19 pandemic]] naŋ piiri Africa ka a ŋa da e a dɛndɛŋ soba naŋ da taa saseɛ kpeɛbo poɔ, naŋ be a saseɛ poɔ ane a tendaa gbuli zaa. A tigiri da taa la diibu ananso ka ba zɛge kyɛ naŋ tere fanne a ba teɛre sere pan-African morale ane [[advance pan-African digitalization]] kyɛ na dire a yelsonne eebo yi a Kwame Nkrumah. Yi a beri 10 yel-erre naŋ da wanneŋ saama 6,000 yi a 103 tenne, yi ziiri naŋ paale 48 ko Africa's 54 nations. A tigiri paa da leɛ eɛ saseɛ poɔ ka ba nyɛ sommo yi a Pan-African yel-erre bammo. A yelnyɔgeraa paale neŋ la latest intellectual ane political dialogues a [[pan-Africanist feminist]], youths ane other Information Age groups ane movements naŋ boɔrɔ ka ba wanneŋ yelsonne leɛbo. == Sommo Yizie == <references /> [[Gbuli:Nensaala]] [[Gbuli:Dɔɔ]] [[Gbuli:Dɔɔloŋ]] [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Mainpage]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Ghana]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:Tigiri]] n1ps92gp0zcm06e3tc81fwa7yr2elp6 Asafo 0 6777 61185 59780 2026-05-30T21:57:09Z InternetArchiveBot 38 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 61185 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q720373}} [[Duoro_kɔre:Asafo_no_1_company_flag.jpg|thumb|Asafo flag, No. 1 Company]] '''Asafo''' e la lesiri zɔɔzɔreba kpaaroŋ naŋ be Akan culture, kyaare a ba lineal descent.<ref>{{cite journal|url=https://pdfs.semanticscholar.org/72fc/667b123a59e90491d9bb2597bdb89ee407f6.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20200215081331/https://pdfs.semanticscholar.org/72fc/667b123a59e90491d9bb2597bdb89ee407f6.pdf|url-status=dead|archive-date=2020-02-15|title=A tale of two polities: socio-political transformation on the Gold Coast in the Atlantic World|journal=Australasian Historical Archaeology|volume=27|first=Christopher R.|last=DeCorse|author2=Sam Spiers|page=36|date=2009|s2cid=67755840}}</ref> A yelbiri yizie la {{lang|ak|sa}}, muni la zɔɔre, ane fo{{lang|ak|fo}}, muni meŋ la noba. A lesiri yelboɔraa ko a Asafo companies da la a teŋɛ maale guubu. Yi yele nyaabo yi European colonial powers kyaare a Gold Coast (pampana-day Ghana), a Fante, naŋ kpeɛrɛ a coastal region, da maalɛɛ complex version yele kyaare a social ane political organization naŋ be a martial principles, ane saakonnoŋ yele kyaare visual art,<ref name="twi.bb">{{cite web|url=http://www.twi.bb/akan-asafo.php|title=Asafo Companies|publisher=twi.bb|access-date=23 April 2012}}</ref> te paale flag banners neŋ figurative scenes,<ref name="Casely-Hayford">{{cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=eXZd_oDMkeI|author=Casely-Hayford, Gus|author-link=Gus Casely-Hayford|title=Gus Casely-Hayford on Fante Asafo Flags – Artist & Empire|publisher=Tate|date=4 February 2016|via=YouTube}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=Uh2XaqB_pl0|title=Asafo Flags: Stitches Through Time|work=Heni Talks|date=24 April 2018}}</ref> kyɛ naŋ taa yele mine gɔɔloŋ kyaare yelkorɔ kpaare sere bee sekpɔgere .<ref>Ong, Jyni, [https://www.itsnicethat.com/articles/asafo-flags-fante-people-misc-110918 "Asafo flags embody cultural meanings and narratives from Ghana’s Fante people"], ''It's Nice That'', 11 September 2018.</ref><ref>{{cite web|url=https://www.asafoflags.com/post/posuban-shrines-of-ghana#:~:text=Posuban%20shrines%20are%20traditional%20fortified,%E2%80%9Cban%E2%80%9D%20meaning%20a%20fortification.|title=Posuban Shrines of Ghana|website=Asafo Flags|date=2 March 2023|access-date=25 December 2023}}</ref><ref>{{cite encyclopedia|url=https://www.culturalencyclopaedia.org/posuban-fante-military-shrines|title=Posuban: Fante Military Shrines|first=Désiré|last=Eli-Zafoe|encyclopedia=The Cultural Encyclopaedia|access-date=25 December 2023}}</ref> == Asafo societies kyaare a Gold Coast == === Elmina === [[Duoro_kɔre:Asafo_No._4_Wombir_post.JPG|thumb|{{lang|ak|Posuban}} of Asafo company No. 4 Wombir in [[Elmina]].]] [[Duoro_kɔre:Asafo_No._1_Ankobea_post.JPG|thumb|{{lang|ak|Posuban}} of Asafo company No. 1 Ankobea.]] [[Duoro_kɔre:Asafo_No._10_Akrampafo_flag.JPG|thumb|Flag of Asafo company No. 10 Akrampafo, also known as the ''Vrijburgers'', which is written (white-on-white, so difficult to see) on the white part of the flag.]] A [[Elmina]], Asafo companies da la a 18th century piiluu soba yi a kyɔɔtaare naŋ be a Elmina naŋ da tona yi a 17th century. A iri baroo a Asafo companies a Willem Bosman's {{lang|nl|Nauwkeurige beschrijving}} (1703) da gaaɛ a academic Harvey Feinberg kyaare a baaroo ko a companies da ba maale taa tona yi a bebiri na.{{sfn|Feinberg|1989|p=105}} A ŋaa da taa la kyilluu a 18th century sogaŋ, be a wards sere ata naŋ da nyɛ sommo neŋ wards paala sere anaare naŋ taa new immigrant kpaaroŋ sere ata a Elmina.{{sfn|Feinberg|1989|p=105}} * No. 1 {{lang|ak|Ankobea|italics=no}} (also {{lang|ak|Ankobia|italics=no}}) * No. 2 {{lang|ak|Akyemfo|italics=no}} (also {{lang|ak|Akim|italics=no}}) * No. 3 {{lang|ak|Akyem-Nkodwo|italics=no}} (also {{lang|ak|Encodjo|italics=no}}) * No. 4 {{lang|ak|Wombir|italics=no}} (previously {{lang|ak|Assamfoe|italics=no}}, {{lang|ak|Appendjafoe|italics=no}}) * No. 5 {{lang|ak|Abese|italics=no}} (also {{lang|ak|Abesi|italics=no}}) * No. 6 {{lang|ak|Alatamanfo|italics=no}} (also {{lang|ak|Allade|italics=no}}, {{lang|ak|Adjadie|italics=no}}) * No. 7 {{lang|ak|Eyampa|italics=no}} A 19th century, Asafo companies sere ata da paalɛɛ a ayɔpoi ana naŋ tona: * No. 8 {{lang|ak|Brofomba|italics=no}} * No. 9 {{lang|ak|Maa wore|italics=no}} * No. 10 {{lang|ak|Akrampafo|italics=no}} === Cape Coast === A [[Cape Coast]] (Oguaa traditional area) dasaŋa asafo companies ayoɔbo la bebe: {{lang|ak|Bentsir}}, {{lang|ak|Anaafo}}, {{lang|ak|Ntin}}, {{lang|ak|Nkum}}, {{lang|ak|Brofomba}}, {{lang|ak|Akrampa}} ane {{lang|ak|Amanful}}. A company kaŋa zaa taa la wederoŋ neŋ a superior captain ("{{lang|ak|Supi}}") naŋ paale a {{lang|ak|Supi}} la a captain ("{{lang|ak|Safohen}}"). A wederɛ ko a asafo companies la a {{lang|ak|Tufuhen}}, meŋ naŋ taa sɛgere {{lang|ak|Twafohen}} bee {{lang|ak|Twaafohen}}<ref>Baah-Acheamfour, Kwaku, [https://allafrica.com/stories/200808251181.html "Ghana: Heroes Are Better Honoured Alive"], ''[[AllAfrica]]'', 25 August 2008.</ref><ref>Asmah, Kobby, and Timothy Gobah, [https://www.graphic.com.gh/news/general-news/be-neutral-professional-political-parties-urge-stakeholders.html "Be neutral, professional — Political parties urge stakeholders"], ''Graphic Online'', 15 September 2016.</ref> (master of arms),<ref>Elicot Nana Kweku Okyere III, [https://elicotgroup.wordpress.com/2021/07/02/the-tufohen-stool-of-oguaa-traditional-areathe-general-commander-of-the-state-master-of-arms-of-the-seven-asafo-companies-in-oguaa/ "THE TUFOHEN STOOL OF OGUAA TRADITIONAL AREA (The General Commander of the State & Master of Arms of the Seven Asafo Companies in Oguaa)"], ''Oguaa in perspectives'', 2 July 2021.</ref> naŋ e a General Captain k'o ferebo toma e orders and directing affairs if war breaks out.<ref>[http://capecoast.ghanadistricts.gov.gh/?arrow=atd&_=50&sa=2655 Cape Coast metropolitan Assembly.]</ref> The asafo companies feature largely in the [[Fetu Afahye]] festival of Cape Coast, held annually on the first Saturday of September.<ref>Paintsil, David Allan, [http://thechronicle.com.gh/oguaa-to-showcase-potential-of-traditional-warriors-in-2012-fetu-afahye/ "Oguaa to showcase potential of traditional warriors…in 2012 Fetu Afahye"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141006075050/http://thechronicle.com.gh/oguaa-to-showcase-potential-of-traditional-warriors-in-2012-fetu-afahye/|date=6 October 2014}}, ''The Chronicle'' (Ghana), 11 May 2012.</ref> == Waaloŋ sere == A asafo company kaŋa zaa taa la suuruŋ waaloŋ sere na da taa dasaŋa mine kaŋa bimmu.<ref>Du Toit, Herman (ed.), [https://books.google.com/books?id=bfUZBwAAQBAJ&pg=PA118 ''Pageants and Processions: Images and Idiom as Spectacle''], Cambridge Scholars Publishing, 2009, p. 118.</ref> Esi Sutherland-Addy da taa la iruuŋ ko a Oguaa aŋa:<ref>Sutherland-Addy, Esi, [http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/Institue%20of%20African%20Studies%20Research%20Review/1998v14n2/asrv014002002.pdf "Women and Verbal Arts in the Oguaa-Edina Area"], ''Research Review (NS)'', Vol. 14, No. 2 (1998), p. 7.</ref> * No. 1. {{lang|ak|Bentsir}} – red * No. 2. {{lang|ak|Anafo}} – blue and white * No. 3. {{lang|ak|Ntsin}} – green * No. 4. {{lang|ak|Nkum}} – yellow * No. 5. {{lang|ak|Amanful}} – wine and black * No. 6. {{lang|ak|Abrofomba}} ({{lang|ak|Brofo Nkoa}}) – white * No. 7. {{lang|ak|Ankrampa}} – white and black == Nimitɔɔre Kannoo == * {{cite book |last=Anderson |first=George Jnr |url=https://www.researchgate.net/publication/320264773 |title=Colonial Heritage, Memory and Sustainability in Africa |date=2016 |publisher=Langaa RPCI |isbn= |editor-last=Mawere |editor-first=Munyaradzi |chapter=Akan Asafo Company: A Practical Model for Achieving True African Liberation and Sustainable Development |editor2=Tapuwa R. Mubaya}} * {{cite book |last=Casely-Hayford |first=Augustus Lavinus |author-link=Gus Casely-Hayford |url=https://eprints.soas.ac.uk/32194/1/Casely-Hayford_1702.pdf |title=A Genealogical History of Cape Coast Stool Families |date=1992 |publisher=The School of Oriental and African Studies}} PhD Thesis. * {{cite journal|url=https://www.cambridge.org/core/journals/africa/article/fante-asafo-a-reexamination/A13EE0A5A1F3B1D3764BFA4831E22189|title=The Fante ''Asafo'': a Re-examination|first=Ansu|last=Datta|journal=Africa|volume=42|issue=4|date=October 1972|pages=305–315|publisher=Cambridge University Press|doi=10.2307/1158498|jstor=1158498|s2cid=144209815|url-access=subscription}} * {{cite journal|url=http://www.jstor.org/stable/180884|title=The Asafo System in Historical Perspective|last=Datta|first=Ansu K.|author2=R. Porter|journal=[[The Journal of African History]]|volume=12|number=2|date=1971|pages=279–97|doi=10.1017/S0021853700010689|jstor=180884|s2cid=143911820|access-date=18 September 2020|url-access=subscription}} * {{cite book |last1=Feinberg |first1=Harvey M. |url=https://books.google.com/books?id=3SELAAAAIAAJ |title=Africans and Europeans in West Africa: Elminans and Dutchmen on the Gold Coast During the Eighteenth Century |publisher=American Philosophical Society |year=1989 |isbn=9780871697974 |location=Philadelphia}} * {{cite journal|jstor=216597|title=The Cape Coast Asafo Company Riot of 1932|last1=Shaloff|first1=Stanley|journal=The International Journal of African Historical Studies|year=1974|volume=7|issue=4|pages=591–607|doi=10.2307/216597}} * {{cite book |last1=Van der Meer |first1=Dirk |url=http://members.casema.nl/dirkvandermeer/goudkust/goudkust.htm |title=De goudkust na de slavenhandel: Plannen om de Nederlandse Bezittingen ter kuste van Guinea rendabel te maken |publisher=Universiteit Utrecht |year=1990 |location=Utrecht |access-date=2012-04-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304001606/http://members.casema.nl/dirkvandermeer/goudkust/goudkust.htm |archive-date=2016-03-04 |url-status=dead}} * {{cite journal|last1=Yarak|first1=Larry W.|year=2003|title=A West African Cosmopolis: Elmina (Ghana) in the Nineteenth Century|journal=Seascapes, Littoral Cultures, and Trans-Oceanic Exchanges|url=http://www.historycooperative.org/proceedings/seascapes/yarak.html|access-date=23 April 2012|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100329042920/http://www.historycooperative.org/proceedings/seascapes/yarak.html|archive-date=29 March 2010}} == Meŋ kaa kyɛ == * [[Akan chieftaincy]] == Sommo Yizie == {{Reflist|30em}} == Ziiri mine liŋkiri == * [https://web.archive.org/web/20190227223209/http://www.twi.bb/akan-asafo.php twi.bb Online dictionary for the Twi language of the Akan people of Ghana in West Africa.] * [https://www.youtube.com/watch?v=GpFVeWPQCAQ Fetu Afahye Festival 2010 2/2 Chiefs arrive, YouTube.] * Brian L. Perkins (10 January 1994), [http://digitalcollections.sit.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1001&context=african_diaspora_isp "Traditional Institution in Coastal Development: Asafo Companies in Cape Coast History"], DigitalCollections@SIT, African Diaspora Collection. * Ella Jeffreys, [https://web.archive.org/web/20240513191850/https://eprints.soas.ac.uk/37840/1/Jeffreys_2022.pdf "War People: A Cultural History of Violence among the Fante Asafo"] (PhD thesis). [[SOAS, University of London]], 2021. [[Gbuli:Dagaare]] [[Gbuli:Mainpage]] [[Gbuli:Gampɛlɛ zaa]] [[Gbuli:Africa]] [[Gbuli:West Africa]] [[Gbuli:Ghana]] dkoe625cvyf0he92tuslyqj1c5tx6iz October 1 0 6968 61192 60926 2026-05-31T07:46:54Z Vision L1 19 61192 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q16733965}} '''''October 1''''' e la 2014 Nigerian sini ka Tunde Babalola sɛge kyɛ ka Kunle Afolayan maale o, o taa deɛdeɛnɛ a ŋa Sadiq Daba, Kayode Olaiya, ane Demola Adedoyin. A sini deɛ la kyuu baaraa a Nigeria a yuoni 1960 poɔ. A kyaare la nɛkpeɛne naŋ kyaare Danladi Waziri (Daba), naŋ polisi dɔɔ a Northern Nigeria, i naŋ kaara neɛko yɛlɛ mine naŋ kyaare pɔgeba mine a Western Nigeria kɔraa kaŋa a Akote sɛre a October kyuu bebe dɛŋdɛŋ a yuoni 1960 poɔ a bebiri na a Nigeria naŋ meŋɛ faabo yi a British gbaŋgbaaloŋ poɔ. == '''Deɛdeɛnebe''' == == Cast == * Sadiq Daba naŋ e Inspector Danladi Waziri * Kayode Aderupoko naŋ e Inspector Sunday Afonja * Demola Adedoyin naŋ e Prince Aderopo * Kehinde Bankole naŋ e Miss Tawa * Kunle Afolayan naŋ e Agbekoya * Fabian Adeoye Lojede naŋ e Corporal Omolodun * Ogagbe Oghenechovwe Blessing naŋ e Musa * Kanayo O. Kanayo naŋ e Okafor * Ibrahim Chatta naŋ e Sumonu * Bimbo Manuel naŋ e Canon Kuforiji * Femi Adebayo naŋ e Banji * Abiodun Aleja naŋ e Olaitan * Nick Rhys naŋ e Winterbottom * Deola Sagoe naŋ e Funmilayo Ransome-Kuti * David Bailie naŋ e Ackerman * Colin David Reese naŋ e Reverend Dowling * Lawrence Stubbings naŋ eTomkins * Ifayemi Elebuibon naŋ e Baba Ifa * Meg Otanwa naŋ e Yejide {| class="wikitable sortable" !Award !Date of Ceremony !Category !Recipients !Result !<abbr>Ref.</abbr> |- | rowspan="3" |2014 Africa International Film Festival | rowspan="3" |16 November 2014 |Best Feature Film |Kunle Afolayan |Won | rowspan="3" | |- |Best Screenplay |Tunde Babalola |Won |- |Best Actor |Sadiq Daba |Won |- | rowspan="2" |2015 Pan African Film Festival | rowspan="2" |16 February 2015 |Best Narrative Feature | rowspan="5" |Kunle Afolayan |Nominated | rowspan="2" | |- |Programmers' Award – Narrative Feature |Won |- | rowspan="12" |2015 Africa Magic Viewers' Choice Awards | rowspan="12" |7 March 2015 |Best Movie of the Year |Won | rowspan="12" | |- |Best Movie Director |Won |- |Best Movie (Drama) |Nominated |- |Best Actress in a Drama |Kehinde Bankole |Won |- |Best Sound Editor |Kulanen Ikyo |Won |- |Best Video Editor |Mike Steve Adeleye |Nominated |- |Best Art Director |Pat Nebo |Won |- |Best Cinematographer |Yinka Edward |Nominated |- |Best Costume Designer |Deola Sagoe & Obijie Oru |Won |- |Best Drama Writer |Tunde Babalola |Won |- |Best Lighting Designer |Lanre Omofaye |Won |- |Best Make-Up Artist |Lola Maja |Won |- | rowspan="8" |11th Africa Movie Academy Awards | rowspan="8" |26 September 2015 |Best Film | rowspan="2" |Kunle Afolayan |Nominated | rowspan="8" | |- |Best Director |Nominated |- |Best Actor in a Leading Role |Sadiq Daba |Won |- |Most Promising Actor |Demola Adedoyin |Nominated |- |Best Nigerian Film |Kunle Afolayan |Won |- |Achievement in Editing |Mike Steve Adeleye |Nominated |- |Achievement in Costume Design |Deola Sagoe & Obijie Oru |Won |- |Achievement in Production Design |Yinka Edward |Nominated |} == Meŋ la nyɛ == * Film portal * Nigeria portal * 1960s portal * List of Nigerian films of 2014 * Cinema of Nigeria * Decolonisation of Africa == Sommo yizie == crt3of6eiv3ylnfn11q677yh29tnv14 Tsotsi 0 6969 61191 60928 2026-05-31T07:37:49Z Vision L1 19 61191 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q626215}} '''''Tsotsi''''' e la 2005 deɛne sine ka Gavin Hood sɛge kyɛ ka Peter Fudakowski maale. O sini ŋa yi la a selloo ŋa ''Tsotsi'' Athol Fugard naŋ sɛge, a e South African/UK soŋ maale o. Ka deɛ a Alexandra slum a Johannesburg, South Africa, o taa la deɛdeɛnebɛ a ŋa Presley Chweneyagae naŋ e David/Tsotsi ( o pare tonfatona meŋ la nyɛ Tsotsitaal), pɔdɔɔ naŋ naŋ maŋ be sokpoŋ zu a zu lɔɔre a nyɛ ka bie be la a lɔɔre puori koŋo poɔ. O meŋ la taa la deɛdeɛne ba ma Kenneth Nkosi, Jerry Mofokeng, ane Rapulana Seiphemo naŋ soŋ deɛdeɛne ne. == Soundtrack == {| class="wikitable" ! colspan="2" |Tsotsi |- ! colspan="2" |Soundtrack album by Various Artists |- !Released |16 February 2006 |- !Genre |Kwaito Hip hop Afro-pop |- !Length |1:08:15 |- !Label |Milan Entertainment |- !Producer |Emmanuel Chamboredon |} {| class="wikitable" !<abbr>No.</abbr> !Title !Writer(s) !Performed by !Length |- !1. |"Mdlwembe" |Kabelo "Kaybee" Ikaneng |Zola |4:17 |- !2. |"Bhambatha" |Thabiso Tsotetsi |Zola |4:22 |- !3. |"Zingu 7" |Kabelo "Kaybee" Ikaneng |Zola |2:43 |- !4. |"Matofotofo" |Composed by Cleopas Monyepao, Lyrics by T. Ngeobo, S. Msimanga |Pitch Black Afro featuring Bravo |4:52 |- !5. |"Sgubhu Sam" |Unathi |Unathi |4:10 |- !6. |"Munt'Omnyama" |Lyrics by T. Kgosinkwe, Additional Lyrics by T. Seate, A. Muphemi |Mafikizolo featuring Stoan & Jahseed from Bongo Maffin |4:31 |- !7. |"Palesa" |Thabiso Tsotetsi |Zola |3:59 |- !8. |"Seven" |Kabelo "Kaybee" Ikaneng |Zola |4:09 |- !9. |"Ehlala" |Lyrics by Bonginkosi "Zola" Dlamini, Composed by Thabiso Tsotetsi, Cleopas Monyepao |Zola |4:37 |- !10. |"C.R.A.Z.Y" |Bongani Fassie, 37 MPH |Ishmael featuring Bongz |4:10 |- !11. |"It's Your Life" |Bonginkosi "Zola" Dlamini, Thabiso Tsotetsi, Cleopas Monyepao |Zola |4:57 |- !12. |"Woof Woof" |Kabelo "Kaybee" Ikaneng |Zola |3:18 |- !13. |"Stolen Legs" |Mark Kilian, Paul Hepker |Mark Kilian and Paul Hepker featuring Vusi Mahlasela |0:59 |- !14. |"On The Tracks" |Mark Kilian, Paul Hepker |Mark Kilian and Paul Hepker featuring Vusi Mahlasela |1:11 |- !15. |"Silang Mabele" |Vusi Mahlasela |Vusi Mahlasela |5:38 |- !16. |"Bye Bye Baby" |Mark Kilian, Paul Hepker |Mark Kilian and Paul Hepker featuring Vusi Mahlasela |1:52 |- !17. |"Baby Handover" |Mark Kilian, Paul Hepker |Mark Kilian and Paul Hepker featuring Vusi Mahlasela |1:59 |- !18. |"E Sale Noka" |Mark Kilian, Paul Hepker, Vusi Mahlasela |Vusi Mahlasela and the A-Team |1:53 |- !19. |"Ghetto Scandalous" |Bonginkosi "Zola" Dlamini, Amu, Kabelo "Kaybee" Ikaneng |Zola |4:46 |- ! colspan="4" |Total length: |1:08:15 |} == Meŋ la nyɛ == * List of South African films * Cinema of South Africa == Sommo yizie == t9fugdfqxsh3473ndt2i520vyychxvc District 9 0 6979 61190 60971 2026-05-31T07:32:35Z Vision L1 19 61190 wikitext text/x-wiki {{databox|item=Q201819}} '''''District 9''''' e la 2009 sini ka Neill Blomkamp maale kyɛ sɛge. A sini taa la drɛdrɛnebe ka ba na la Sharlto Copley, Jason Cope, ane David James, ka ba di o yi ne Blomkamp's yuoni. 2005 poɔ naŋ e dini ŋmaa ''Alive in Joburg''. A sini kyasre la yelbawontaa,duoro ane dini nsŋ yi naasasleba sɔnimie zie. A piili la a a1982 yuoni poɔ, ka waa kpaŋ a pare aJohannesburg, South Africa. Wagere na baslo ne bondirii biiri naŋ ba nyɛrɛ dire naŋ kpɛ a noba a koɔ gbori poɔ, a South African gɔbenenti ye ba la eŋ csmp kaŋa poɔ ka bw boɔlɔ o ka District 9. A yelzu ne o piiluu T''District 9'' da e bone neɛ zaa enbe naŋ da maa ne o a Cape Tenne, drsirokyire ayɔɔbo apartheid wagere na. A sini taa la yelnyɔgere a ŋa nensaaloŋ, ba nɔntaa. ''District 9'' piili la 23 July 2009 a San Diego Comic-Con poɔ, o yi la gbaŋgbale a New Zealand a13 August, a United States poɔ o yi a 14 August ane South Africa a 28 August, a yi TriStar enfuomo drme zie. O yelnyɛ la yelteɛ sonne a yi noba zie ka o libiyɛlɛ meŋ da nyɛ zunuo. O nyɛɛ libie ka a ta $211 million kyɛ $30 million ka ba nare ka ba di. O nyɛ la kyɔɔtare gymaa ka a mine la Academy kyɔɔtasre, ka o nyɛ tivi zu soŋ, kaabo soŋ,ane sini soŋ leɛ gyelebo. == Deɛdeɛnebe == * Sharlto Copley naŋ e Wikus van de Merwe, neɛ naŋ erɛ o e la bɛroŋ. * Jason Cope naŋ e Christopher "Chris" Johnson, a District 9 prawn naŋ soŋ Wikus ka o zɔɔ ne a MNU. ** Cope naŋ deɛ a UKNR * David James naŋ e Colonel Koobus Venter * Vanessa Haywood naŋ eTania Smit-van de Merwe, Wikus pɔge * Mandla Gaduka naŋ e Fundiswa Mhlanga * Eugene Wanangwa Khumbanyiwa naŋ e Obasanjo * Louis Minnaar naŋ e Piet Smit * Kenneth Nkosi naŋ e Thomas * William Allen Young naŋ e Dirk Michaels * Nathalie Boltt naŋ e Sarah Livingstone * Sylvaine Strike naŋ e Katrina McKenzie * John Sumner as Les Feldman * Nick Blake naŋ e Francois Moraneu * Jed Brophy naŋ e James Hope, * Vittorio Leonardi naŋ e Michael Bloemstein, * Johan van Schoor naŋ e Nicolaas van de Merwe, Wikus ba * Marian Hooman naŋ e Sandra van de Merwe, Wikus's ma * Jonathan Taylor naŋ e the Doctor * Stella Steenkamp naŋ e Phyllis Sinderson, MNU Alien Relations * Tim Gordon naŋ e Clive Henderson, an entomologist at WLG University * Nick Boraine naŋ e Lieutenant Weldon, Colonel Venter's right-hand man * Robert Hobbs naŋ e Ross Pienaar, an MNU mercenary * Trevor Coppola nsŋ e MNU Mercenary * Morne Erasmus naŋ e MNU Medic == '''Sommo yizie''' == kkc6aownq7tmpomnw9xg20d7acwgw5g Event:Cultural Festivals 2026 1728 6998 61180 61124 2026-05-30T20:45:28Z Vision L1 19 61180 wikitext text/x-wiki {| class="wikitable sortable" |- ! Serial No. !! English Title !! Wikidata !! Machine translated Target Title !! Category |- |1 || [[:en:Adaakoya Festival|Adaakoya Festival]] || [[d:Q98537083|Q98537083]] || [[:dga:Adaakoya Tigiri|Adaakoya Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |2 || [[:en:Addae Tuntum Festival|Addae Tuntum Festival]] || [[d:Q98566556|Q98566556]] || [[:dga:Addae Tuntum Tigiri|Addae Tuntum Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |3 || [[:en:Afrochic Diaspora Festival|Afrochic Diaspora Festival]] || [[d:Q104879135|Q104879135]] || [[:dga:Afrochic Diaspora Tigiri|Afrochic Diaspora Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |4 || [[:en:Agemo festival|Agemo festival]] || [[d:Q60775315|Q60775315]] || [[:dga:Agemo Tigiri|Agemo Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |5 || [[:en:Ahumkan Festival|Ahumkan Festival]] || [[d:Q98593807|Q98593807]] || [[:dga:Ahumkan Tigiri|Ahumkan Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |6 || [[:en:Akata Benue Fishing Festival|Akata Benue Fishing Festival]] || [[d:Q108392320|Q108392320]] || [[:dga:Akata Benue Zonnyɔge Tigiri|Akata Benue Zonnyɔge Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |7 || [[:en:Aké Arts and Book Festival|Aké Arts and Book Festival]] || [[d:Q25230902|Q25230902]] || [[:dga:Aké Arts and Book Festival|Aké Arts and Book Festival]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |8 || [[:en:Annang Festival of Arts and Culture|Annang Festival of Arts and Culture]] || [[d:Q108265827|Q108265827]] || [[:dga:Annang Festival of Arts and Culture|Annang Festival of Arts and Culture]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |9 || [[:en:Apafram Festival|Apafram Festival]] || [[d:Q98544599|Q98544599]] || [[:dga:Apafram Tigiri|Apafram Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |10 || [[:en:Apomasu Festival|Apomasu Festival]] || [[d:Q98567062|Q98567062]] || [[:dga:Apomasu Tigiri|Apomasu Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |11 || [[:en:Ariginya Festival|Ariginya Festival]] || [[d:Q108377759|Q108377759]] || [[:dga:Ariginya Tigiri|Ariginya Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |12 || [[:en:Asafotu|Asafotu]] || [[d:Q4803313|Q4803313]] || [[:dga:Asafotu|Asafotu]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |13 || [[:en:Atakpo Festival|Atakpo Festival]] || [[d:Q108380244|Q108380244]] || [[:dga:Atakpo Tigiri|Atakpo Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |14 || [[:en:Badagry Festival|Badagry Festival]] || [[d:Q24936530|Q24936530]] || [[:dga:Badagry Tigiri|Badagry Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |15 || [[:en:Bagri Festival|Bagri Festival]] || [[d:Q98684579|Q98684579]] || [[:dga:Bagri Tigiri|Bagri Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |16 || [[:en:Bayidie Festival|Bayidie Festival]] || [[d:Q98598374|Q98598374]] || [[:dga:Bayidie Tigiri|Bayidie Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |17 || [[:en:Beautiful Festival of the Valley|Beautiful Festival of the Valley]] || [[d:Q478205|Q478205]] || [[:dga:Beautiful Festival of the Valley|Beautiful Festival of the Valley]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |18 || [[:en:Boaram Festival|Boaram Festival]] || [[d:Q98537057|Q98537057]] || [[:dga:Boaram Tigiri|Boaram Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |19 || [[:en:Boat Regatta|Boat Regatta]] || [[d:Q118899307|Q118899307]] || [[:dga:Boat Regatta|Boat Regatta]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |20 || [[:en:Bob-Ngo Festival|Bob-Ngo Festival]] || [[d:Q98683830|Q98683830]] || [[:dga:Bob-Ngo Tigiri|Bob-Ngo Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |21 || [[:en:Cattle count|Cattle count]] || [[d:Q3094177|Q3094177]] || [[:dga:Cattle count|Cattle count]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |22 || [[:en:Coronation of the pharaoh|Coronation of the pharaoh]] || [[d:Q2429635|Q2429635]] || [[:dga:Coronation of the pharaoh|Coronation of the pharaoh]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |23 || [[:en:Daa Festival|Daa Festival]] || [[d:Q98636636|Q98636636]] || [[:dga:Daa Tigiri|Daa Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |24 || [[:en:Detty December (Ghana)|Detty December]] || [[d:Q124072314|Q124072314]] || [[:dga:Detty December (Ghana)|Detty December]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |25 || [[:en:Dumba Festival|Dumba Festival]] || [[d:Q98685112|Q98685112]] || [[:dga:Dumba Tigiri|Dumba Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |26 || [[:en:Dzimbi Festival|Dzimbi Festival]] || [[d:Q98593897|Q98593897]] || [[:dga:Dzimbi Tigiri|Dzimbi Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |27 || [[:en:Egungun Festival|Egungun Festival]] || [[d:Q65091071|Q65091071]] || [[:dga:Egungun Tigiri|Egungun Tigiri]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |28 || [[:en:Festival de Baía das Gatas|Festival de Baía das Gatas]] || [[d:Q3070106|Q3070106]] || [[:dga:Festival de Baía das Gatas|Festival de Baía das Gatas]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |29 || [[:en:Fofie Yam Festival|Fofie Yam Festival]] || [[d:Q5464027|Q5464027]] || [[:dga:Fofie Wao Tigiri |Fofie Wao Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |30 || [[:en:Fordjour Festival|Fordjour Festival]] || [[d:Q98598332|Q98598332]] || [[:dga:Fordjour Tigiri|Fordjour Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |31 || [[:en:Gani Festival|Gani Festival]] || [[d:Q110927360|Q110927360]] || [[:dga:Gani Tigiri|Gani Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |32 || [[:en:Gmayem festival|Gmayem festival]] || [[d:Q5573720|Q5573720]] || [[:dga:Gmayem Tigiri|Gmayem Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |33 || [[:en:Gobandawu Festival|Gobandawu Festival]] || [[d:Q98537038|Q98537038]] || [[:dga:Gobandawu Tigiri|Gobandawu Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |34 || [[:en:Godigbe festival|Godigbe festival]] || [[d:Q19570758|Q19570758]] || [[:dga:Godigbe Tigiri|Godigbe Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |35 || [[:en:Golibe Festival|Golibe Festival]] || [[d:Q108293172|Q108293172]] || [[:dga:Golibe Tigiri|Golibe Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |36 || [[:en:Gualla Festival|Gualla Festival]] || [[d:Q98684600|Q98684600]] || [[:dga:Gualla Tigiri|Gualla Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |37 || [[:en:Gyenpren Festival|Gyenpren Festival]] || [[d:Q98593851|Q98593851]] || [[:dga:Gyenpren Tigiri|Gyenpren Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |38 || [[:en:Igogo festival|Igogo festival]] || [[d:Q21003218|Q21003218]] || [[:dga:Igogo Tigiri|Igogo Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |39 || [[:en:Igue festival|Igue festival]] || [[d:Q16947416|Q16947416]] || [[:dga:Igue Tigiri|Igue Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |40 || [[:en:Igunnuko Festival|Igunnuko Festival]] || [[d:Q131933205|Q131933205]] || [[:dga:Igunnuko Tigiri|Igunnuko Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |41 || [[:en:Ilorin Emirate Durbar|Ilorin Emirate Durbar]] || [[d:Q137545258|Q137545258]] || [[:dga:Ilorin Emirate Durbar|Ilorin Emirate Durbar]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |42 || [[:en:Imo Awka festival|Imo Awka festival]] || [[d:Q108314956|Q108314956]] || [[:dga:Imo Awka Tigiri|Imo Awka Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |43 || [[:en:Iria ceremony|Iria ceremony]] || [[d:Q118896142|Q118896142]] || [[:dga:Iria ceremony|Iria ceremony]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |44 || [[:en:Ito Ogbo festival|Ito Ogbo festival]] || [[d:Q108113158|Q108113158]] || [[:dga:Ito Ogbo Tigiri|Ito Ogbo Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |45 || [[:en:Iwa Akwa|Iwa Akwa]] || [[d:Q115222790|Q115222790]] || [[:dga:Iwa Akwa|Iwa Akwa]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |46 || [[:en:Kaduna Book and Arts Festival|Kaduna Book and Arts Festival]] || [[d:Q48792945|Q48792945]] || [[:dga:Kaduna Gane ane Gɔɔroŋ Tigiri|Kaduna Gane ane Gɔɔroŋ Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |47 || [[:en:Kayo-Kayo Festival|Kayo-Kayo Festival]] || [[d:Q108366016|Q108366016]] || [[:dga:Kayo-Kayo Tigiri|Kayo-Kayo Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |48 || [[:en:Kobine festival|Kobine festival]] || [[d:Q16267972|Q16267972]] || [[:dga:Kobine festival|Kobine festival]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |49 || [[:en:Kwame Nkrumah Festival|Kwame Nkrumah Festival]] || [[d:Q108545727|Q108545727]] || [[:dga:Kwame Nkrumah Tigiri|Kwame Nkrumah Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |50 || [[:en:List of festivals in Ghana|List of festivals in Ghana]] || [[d:Q18344382|Q18344382]] || [[:dga:List of festivals in Ghana|List of festivals in Ghana]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |51 || [[:en:List of festivals in Nigeria|List of festivals in Nigeria]] || [[d:Q5445837|Q5445837]] || [[:dga:List of festivals in Nigeria|List of festivals in Nigeria]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |52 || [[:en:Live at the Pan-African Festival|Live at the Pan-African Festival]] || [[d:Q6656941|Q6656941]] || [[:dga:Live at the Pan-African Festival|Live at the Pan-African Festival]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |53 || [[:en:Min festival|Min festival]] || [[d:Q1936130|Q1936130]] || [[:dga:Min Tigiri|Min Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |54 || [[:en:Mysteries of Osiris|Mysteries of Osiris]] || [[d:Q1547788|Q1547788]] || [[:dga:Mysteries of Osiris|Mysteries of Osiris]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |55 || [[:en:New Yam Festivals in Nigeria|New Yam Festivals in Nigeria]] || [[d:Q108542503|Q108542503]] || [[:dga:Wapaala Tigiri Nigeria Poɔ|Wapaala Tigiri Nigeria Poɔ]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |56 || [[:en:Nigeria International Book Fair|Nigeria International Book Fair]] || [[d:Q108266406|Q108266406]] || [[:dga:Nigeria International Book Fair|Nigeria International Book Fair]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |57 || [[:en:Nnewi Afiaolu Festival|Nnewi Afiaolu Festival]] || [[d:Q25044500|Q25044500]] || [[:dga:Nnewi Afiaolu Tigiri|Nnewi Afiaolu Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |58 || [[:en:Nwonyo Fishing Festival|Nwonyo Fishing Festival]] || [[d:Q108392609|Q108392609]] || [[:dga:Nwonyo Zonnyɔge Tigiri|Nwonyo Zonnyɔge Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |59 || [[:en:Odunde Festival|Odunde Festival]] || [[d:Q16913628|Q16913628]] || [[:dga:Odunde Tigiri|Odunde Tigiri]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |60 || [[:en:Ogwu Ekpeye|Ogwu Ekpeye]] || [[d:Q118874500|Q118874500]] || [[:dga:Ogwu Ekpeye|Ogwu Ekpeye]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |61 || [[:en:Ojude Oba festival|Ojude Oba festival]] || [[d:Q20982117|Q20982117]] || [[:dga:Ojude Oba Tigiri|Ojude Oba Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |62 || [[:en:Olokun Festival|Olokun Festival]] || [[d:Q7088502|Q7088502]] || [[:dga:Olokun Tigiri|Olokun Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |63 || [[:en:Omabe Festival|Omabe Festival]] || [[d:Q108377525|Q108377525]] || [[:dga:Omabe Tigiri|Omabe Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |64 || [[:en:Opet Festival|Opet Festival]] || [[d:Q1194158|Q1194158]] || [[:dga:Opet Tigiri|Opet Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |65 || [[:en:Opobo Nwaotam Festival|Opobo Nwaotam Festival]] || [[d:Q133752663|Q133752663]] || [[:dga:Opobo Nwaotam Tigiri|Opobo Nwaotam Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |66 || [[:en:Ovia-Osese Festival|Ovia-Osese Festival]] || [[d:Q108365793|Q108365793]] || [[:dga:Ovia-Osese Tigiri|Ovia-Osese Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |67 || [[:en:Paragbeile Festival|Paragbeile Festival]] || [[d:Q98568231|Q98568231]] || [[:dga:Paragbeile Tigiri|Paragbeile Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |68 || [[:en:Port Harcourt Poetry Festival|Port Harcourt Poetry Festival]] || [[d:Q137591499|Q137591499]] || [[:dga:Port Harcourt Poetry Tigiri|Port Harcourt Poetry Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |69 || [[:en:Sed festival|Sed festival]] || [[d:Q604644|Q604644]] || [[:dga:Sed Tigiri|Sed Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in ancient Egypt|Category:Festivals in ancient Egypt]] |- |70 || [[:en:Sharo Festival|Sharo Festival]] || [[d:Q108403159|Q108403159]] || [[:dga:Sharo Tigiri|Sharo Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |71 || [[:en:Songs of Nigeria Festival|Songs of Nigeria Festival]] || [[d:Q108266042|Q108266042]] || [[:dga:Songs of Nigeria Tigiri|Songs of Nigeria Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |72 || [[:en:St. Louis African Arts Festival|St. Louis African Arts Festival]] || [[d:Q7589552|Q7589552]] || [[:dga:St. Louis African Arts Tigiri|St. Louis African Arts Tigiri]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |73 || [[:en:Umatu festival|Umatu festival]] || [[d:Q108293104|Q108293104]] || [[:dga:Umatu Tigiri|Umatu Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Nigeria|Category:Festivals in Nigeria]] |- |74 || [[:en:Willa Festival|Willa Festival]] || [[d:Q98593180|Q98593180]] || [[:dga:Willa Tigiri|Willa Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |75 || [[:en:World Damba Festival|World Damba Festival]] || [[d:Q16258828|Q16258828]] || [[:dga:World Damba Tigiri|World Damba Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |76 || [[:en:World Festival of Black Arts|World Festival of Black Arts]] || [[d:Q1069508|Q1069508]] || [[:dga:World Festival of Black Arts|World Festival of Black Arts]] || [[:en:Category:African festivals|Category:African festivals]] |- |77 || [[:en:Yagle-Kuure Festival|Yagle-Kuure Festival]] || [[d:Q98540726|Q98540726]] || [[:dga:Yagle-Kuure Tigiri|Yagle-Kuure Tigiri]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |78 || [[:en:Yam Festival (Aburi)|Yam Festival]] || [[d:Q98608922|Q98608922]] || [[:dga:Waare Tigiri (Aburi)|Waare Tigiri (Aburi)]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |79 || [[:en:Year of Return, Ghana 2019|Year of Return]] || [[d:Q80594928|Q80594928]] || [[:dga:Year of Return, Ghana 2019|Year of Return]] || [[:en:Category:Festivals in Ghana|Category:Festivals in Ghana]] |- |} 8hk4o4por8g3y84pzz9lplsuffpg5gb Women in African cinema 0 7005 61149 61148 2026-05-30T12:11:42Z Eric Gangman 92 /* Erotiɔism ane Sɛŋgaŋ yɛlɛ */ 61149 wikitext text/x-wiki Pɔgeba Afrikan sinii toma poɔbo, taa la yelerre gyamaa bee tonnoɔre gyamaa ba naŋ maŋ toŋ ka a sinii toɔ nyɛ maaloo, aneazaa ka ba da ba maŋ sage ba di ne a sinii maaloo. == Puoriŋ yɛlɛ == === Atikile meŋa: Cinema naŋ be Afrika poɔ. === A saŋa na a nempeɛle naŋ da de a Afrika paaloŋ a kaara, Afrika noba da iri la nu yi a Western sinii maaloo toma poɔ, a yɛlɛ ama mine la wane ka Afrika ane Afrika noba enne a mãã, a taa sumaaroŋ ane toma.<ref>Hayward, Susan. "Third World Cinemas: African Continent" in ''Cinema Studies: The Key Concepts'' (Third Edition). Routledge, 2006. p. 426-442</ref> A Afrikan naŋ zɔɔ faa baminne a yi a yuomo 1950 poɔ te tɔ a 1960 poɔ la ka ba de maale ne a sinii, a wager ŋa la ka be de enfuomo kompiita a ŋmaa ne enfuomo a ka anaŋ la are wuli lɛ a nempeɛle naŋ da maŋ nyɔge noba ka ba tona gbaŋgba toma. Pɔgeba da moɔ la nimiri yaga a Afrikan sinii maalo toma ŋa poɔ  a wagere na. kyɛ a yelbiri la ba tonnoɔre a sinii poɔ da maŋ e la fẽẽ lɛ kyɛ taa sommo gyamaa a sinii poɔ. A yelnimizeɛ naŋ wa ka pɔgeba kpɛ sinii maaloo yɛlɛ mine poɔ ka toɔ teɛ ba meŋ do saa Afrikan cinema<ref name=":0">Ellerson, Beti (2015). "African Women in Cinema". ''Gaze Regimes''. Wits University Press. pp. 1–9. ISBN <bdi>978-1-86814-856-1</bdi>. JSTOR 10.18772/22015068561.6.</ref> toma poɔ. A sini maalekare ba ma poɔ, gyamaa zie da e la pɔgeba, meŋ naŋ te piili ba meŋ meŋa sinii maalo kpaaroŋ ane tigiri maalo a kyaare ne a Afrika zaa sinii maalo tigiri a seŋ,  Panafrican Film and Television Festival of Ouagadougou (FESPACO) ane Pan African Federation of Filmmakers (FEPACI), a zaa ayi da laŋ maale a 1969/70<ref name=":0" /><ref>Martin, Michael T. (Fall 2020). "The Long Take: Gaston Kaboré on the Formation, Evolution & Challenges to FEPACI & FESPACO". ''Black Camera''. '''12''' (1). Indiana University Press: 208–236. ISSN 1947-4237. Retrieved 16 June 2025.</ref> yuoni poɔ. A World Festival of Blaɔk Arts, na maŋ de kuu gbuli sinii saaŋkonnoŋ tigiri la, a sinii tigiri ŋa diibu wagere poɔ o maŋ vɛŋ la ka noba gyamaa yi wuli ba gɔɔloŋ naŋ seŋ bee ta lɛ.ka noba nyɛ aseŋ; pɔloŋ maaloŋ, yieluŋ, sinii, suuruŋ parɛɛ, bombeɛrɛ tɛɛtɛɛ, bommaale tɛɛtɛɛ, ane seɛrɛ tɛɛtɛɛ a yi neŋ tɛɛtɛɛ naŋ viirikoli a Afrika paaloŋ zaa poɔ, a zuo a zaa banaŋ naŋ maŋ maala sinii a United State poɔ.<ref name=":0" /><ref>"Little Known Black History Fact: World Festival Of Black Arts". ''Black America Web''. 2019-04-01. Retrieved 2019-12-16.</ref> A 1970s yuomo na saŋa, kpaaroŋ kaŋa deme da boɔle la a tendaazaa pɔgeba naŋ voora kyɛ neŋ be a sinii maalo poɔ ka ba lantaa a maale kpaaroŋ kaŋ ba naŋ da boɔlɔ ka “women with the evolution of universal women's rights movemen”  a yele ŋa eebo da a second-wave feminism, a yelnimizeɛ ŋa da piili la ne a Senegal noba banaŋ naŋ wono kɔkɔɛ a ta ayi kyɛ e pɔgeba naŋ e peɛpeɛrebɛ ka ba laŋgbuli di “ Association of African Women for Research and Development (AAWORD), kyɛ naŋ ŋmɛ daworo a kyaare ne  United Nations Decade of Women naŋ piili a 1976 yuoni te tɔ a 1985 yuoni poɔ, a yɛlɛ mine ama taaba zaa la da toɔ soŋ a bɛlle pɔgeba eŋ karendie zannoo poɔ, aseŋ,  feminist film theory, ane the visual representation of women, globally. A kpaaroŋ ŋa da soŋ la a ko noba gyamaa a you vuo zagela lɛ ko noba ka ba te kyɛ ba yɔɔ kobo, a vuo ŋa pãã da you ko la ba pɔgetaaba yoŋ, a yi a be puoriŋ la ka ba kpɛ a nyɛ ka a seŋ ka ba e o ka o e tendaazaa bone.<ref name=":0" /> == Pɔgeba wuliwulibo == A 1950 te tɔ a 1960 yuomo na poɔ, Afrikan noba a sinii deɛne poɔ yelerre da maŋ e la fẽẽ lɛ, a Afrikan noba naŋ wa piili a yɔɔrɔ faara ba mine a yiri ne a nempeɛle nuuriŋ poɔ la, ka pɔgeba meŋ pãã nyɛ vuo a sinii maalo yeltarre poɔ. Pɔgeba fẽẽ lɛ la da nyɛ a vuo a toɔ kpɛ a sinii maalo poɔ, ba sereŋ da wuli la ba nimizeɛ ka o gaŋ a toma meŋa. Safi Faye naŋ e a wuliwulo kaŋa naŋ e a Afrikan pɔgeba sinii maaloo wulo danweɛŋ la da wuli a sobiri ka ba toɔ a maale a 1975 sini ka onaŋ la Kaddu Beykat, ona la ka sinii maalo peɛpeɛrɛ kaŋa naŋ di N. Frank Ukadike a yeli ka a sinii  ŋa e la a sinii kpoŋ kaŋa a blaɔk sinii-maaleba a Afrikan paaloŋ zaa poɔ.<ref name=":1">Ukadike, N. Frank (1994). "Reclaiming Images of Women in Films from Africa and the Black Diaspora". ''Frontiers: A Journal of Women Studies''. '''15''' (1): 102–122. doi:10.2307/3346615. JSTOR 3346615.</ref> Sini maala ane Sini maale enne kaŋa naŋ di Tsitsi Dangarembga da manne wuli la yelfaare mine kyaare ne a Afrikan sini maaloo tontonnema.<ref name=":2">Dangarembga, Tsitsi (29 April 2019). "OPINIONISTA: Double bind: Women film makers in Africa are edited too soon". ''Daily Maverick''. Retrieved 2019-12-16.</ref> Peɛpeɛrɛ kaŋa meŋ naŋ di Nancy Schmidt  meŋ da nyɛ a lɛ a 1997 yuoni poɔ, a wagere na poɔ la ka saseɛ dɔgere yɛlɛ pãã pore, daworo ŋmeɛbo, enfuomo sinii, sinii maaleba gyeremɛ terebo, sɛge bimmo,sinii ŋmaara ŋmaara, sinii kompiita saseɛ poɔ yelmanne boma, a yɛlɛ ama  mine la ka Afrikan Women (pɔgeba) maale bee wuli a sobie yuomo naŋ pare.<ref>Schmidt, Nancy J. (26 April 1997). "Sub-Saharan African Women Filmmakers: Agendas for Research with a Filmography". ''Matatu''. '''19''' (1): 163–190. doi:10.1163/18757421-90000264.</ref> Non-Profit Organization kaŋa da maale la kpaaroŋ kaŋa ka ba soŋ a toɔ vɛŋ ka Afrikan pɔgeba sinii poɔ kpeɛbo ane a sinii saseɛ poɔ kpeɛbo a saaŋ yeŋeŋ, aseŋ, Ladima Foundation, (Dada Trust) ane Women-Centred Sinii tigiri aseŋ International Image Film Festival a ko pɔgeba ane (Udada International Women's Film Festival) banaŋ da de ba wuli gyamaa.<ref name=":2" /><ref>Vourlias, Christopher (2019-02-07). "Female Filmmakers in Africa Take Control of Their Careers". ''Variety''. Retrieved 2019-12-16.</ref> A bondemanne mine aseŋ sinii de emm  a saseɛ poɔ boma mine a kyaare ne Afrikan Pɔgeba sinii poɔ toma, Beti Ellerson's Centre for the Study ane Research of African Women in Cinema, a yelŋa da piili la a 2008 yuoni poɔ ka Afrikan  Women sinii maaleba a kaara.<ref>"MISSION STATEMENT | LETTRE DE MISSION". ''African Women in Cinema''. Archived from the original on 2020-09-15. Retrieved 2019-12-14.</ref><ref>Williams, James S. (2019-03-21). ''Ethics and Aesthetics in Contemporary African Cinema: The Politics of Beauty''. Bloomsbury Publishing. ISBN <bdi>978-1-350-10506-5</bdi>.</ref> Wuliwulibo mine aseŋ Sarah Maldoror da nyɛ la dɔgɛɛ a yi lɛ noba naŋ na e baŋ ka ba e la Afrikan sinii maale emmɛ, azuiŋ ba yoe da ba paale a Afrikan sinii maaleba poɔ, kyɛ ka ba sinii e bone ka Afrikan noba zanne, anaŋ dire dɛmmo a kyaare ni.<ref>Tcheuyap, Alexie (January 2011). "A frican C inema(s): Definitions, Identity and Theoretical Considerations". ''Critical Interventions''. '''5''' (1): 10–26. doi:10.1080/19301944.2011.10781397. S2CID 193267410.</ref> Paulin Soumanou Vieyra da kaa iri la Afrikan sinii maale emmɛ mine a yeli ka banaŋ la e naŋ ba e Afrika noba meŋa, Alexie Tɔheuyap ŋmɛ la nɔkpeɛne ka, onaŋ meŋa koŋ de sage de Sarah Maldoror bee Raoul Peɔk, ba ba paale, Afrikan sinii toma poɔ baba sɔre ba paale. Peɛpeɛrebɛ mine, aseŋ Beatriz leal Riesɔo da nyɛ la ka Maldoror e la Afrikan naŋ maŋ danna noba ka a e ba yelnyɔgeraa.<ref name=":3">Riesco, Beatriz Leal. "The woman in Contemporary African Cinema: Protagonism and Representation | BUALA". ''Buala.org''. Retrieved 2019-12-17.</ref> == Saadayel a kyaare Women naŋ be Afrikan Sinii poɔ. == === 1960 ane 1970 yuomo poɔ === A saŋa a nempeɛle naŋ da kaara a Afrikan noba zu, saaŋkonnoŋ ane merɛ aseŋ 1934 Laval Deɔree, la da kaara a Frenɔh noba zu, Afrikan noba meŋa naŋ ba boɔrɔ ba naŋ meŋa sinii,  bonso ba da nyɛ la ka Afrikan sinii maŋ kyaare la paati paati yɛlɛ, saaŋkom yɛlɛ ane ba bommaale.<ref>Halhoul, Khalid. "Using African Cinema to Shift Cultural Perceptions". ''Utne''.</ref><ref>Barlet, Olivier (2012). "The Ambivalence of French Funding". ''Black Camera''. '''3''' (2): 205–216. doi:10.2979/blackcamera.3.2.205. JSTOR 10.2979/blackcamera.3.2.205. S2CID 143881053.</ref><ref>Diawara, Manthia (1992). ''African Cinema: Politics and Culture''. Bloomington, Indiana: Indiana University Press, pp. 22–23.</ref> Aŋa Afrika naŋ zɔɔ faa ba menne a yi a meŋ are ba toɔraa lɛ. Afrikan da piili la ba meŋ meŋa zu kaabo.Afrikan paaŋ da piili maala ba meŋa sinii, be poɔ la ka pɔgeba pãã tu be a nyɛ sinii toma. Ane ka ba da nyɛ la vuo kpɛ a sinii toma poɔ kyɛ a ba vuo banaŋ da ko ba e la fẽẽ lɛ. A aneazaa ka ba wederɛ na, naŋ da poɔ a kyakya a ba di, a noba da de la ka onaŋ ba e naŋ ba e ba neɛ la so , bee ka onaŋ yi a koraa poɔ so bee noba la yeli ka ta neɛɛ a nu ko o, ŋaa ka Kenneth W ane o taa da di ba dɛmɛ. Harrow yeli ka “ A zɔɔre na ba naŋ da are ka ba zɔɔ faa ba menne a 1950 te tɔ a 1960 yuomo poɔ, a yelŋa da kyaare la a European nempeɛle naŋ da kaara ba, ba da de ba la ka ba e saama, naŋ wa ka ba wa fere ba , azuiŋ a pãã da e feroo ka ba leɛ kyaare ne a Afrikan paaloŋ noba aseŋ  kpaaroŋ ,paaloŋ nembɛrɛ, noba naŋ de yuori a teŋa poɔ, a paale noba gba naŋ de a paaloŋ libiyɛlɛ ane noba naŋ kaara a koraa deme noba zu. O da naŋ ŋmɛ nɔkpeɛne ka<ref>Harrow, Kenneth W. (1999). ''African Cinema: Postcolonial and Feminist Readings''. Africa World Press. p. xiv. ISBN <bdi>978-0-86543-697-8</bdi>.</ref>   A 1957 yuoni poɔ, Safi Faye da yi ne la sinii kaŋa ka a yelzu e Kaddu Beykat, a ŋa la ka Afrikan paaloŋ noba gyama sage de ka a sinii e la libi-bɔ bone, a yi be meŋ Afrikan pɔge la wuli a sinii ŋa maaloo sobiri. A ŋa puoriŋ kyɛ o da yi neŋ la sinii ŋmaa kaŋa gbaŋgbale ka a yelzu di, “La Passante” a yi be puoriŋ a te ta ŋa yuomo ata a yi a 1972 yuoni poɔ.<ref>"La PASSANTE (1972)". ''BFI''. Archived from the original on April 27, 2018. Retrieved 2019-12-17.</ref>  O da la ba kaa iri ka o e a Afrikan pɔgeba  sinii sobiri wulibu ka a tendaazaa baŋ o, Kaddu Beykat la da di kyɔɔtaa gyamaa ka amine la FIPRESCI kyɔɔtaa.<ref>Armes, Roy (2006). ''African Filmmaking: North and South of the Sahara''. Indiana University Press. p. 177. ISBN <bdi>978-0-253-34853-1</bdi>.</ref><ref>Beti Ellerson, "African through a Woman's Eyes: Safi Faye's Cinema" in ''Focus on African Cinema''(ed) Francoise Pfaff, (Bloomington: Indiana University, 2004), 185</ref> A sinii mine onaŋ maale da yi la gbaŋgbale a saŋa na a Maldoror 1972 sinii Sambizanga.<ref>Petty, Sheila (1 October 2012). "Aesthetic and narrative strategies in the films of selected African women directors". ''Journal of African Cinemas''. '''4''' (2): 145–155. doi:10.1386/jac.4.2.145_1.</ref> == Pɔgeba naŋ be 1980S ane 1990s poɔ == Per Harrow, Afrikan sinii maala kaŋa da leɛ la sinii maalekara naŋ taa tɔnɔ yaga a 1980 ane 1990 yuomo na poɔ, a da maŋ sonnɔ ne ba yeltegere a gaŋ Sembene naŋ male ka o be la a be kɔɔre, a taa pɔgeba ane pɔgeyaare, kyɛ ka a zisoŋ zie fo naŋ na baŋ bɔ pɔge la a sinii maaloo poɔ, a sinii sobiri wulibu wagere bee maaloo poɔ onaŋ maŋ wa wulo pɔgeba a Afrikan baaba yɛlɛ. A saŋa na pɔgeba  sinii a Afrikan poɔ da ba taa tɔnɔ ko neɛzaa ba da ba maŋ sɔre a eŋ Afrikan saaŋkonnoŋ ane a Western meŋ saaŋkonnoŋ. == Yelnyɔgyeraa == Yelnyɔgeraa  e la yelgyamaa naŋ be a sinii toma ane a Afrika sinii poɔ, a e la yɛlɛ naŋ maŋ e pɔge a gbaŋgbaaloŋ na banaŋ da nyɛ a saŋa a nempeɛle naŋ da kaara ba, a yelzuri mine maŋ e la yɛlɛ soŋ ka Afrikan<ref>Mh, Martin; o (2000-07-18). "Approaches to African Cinema Study". ''Senses of Cinema''. Retrieved 2019-12-17.</ref> paaloŋ nyɔvore yɛlɛ gaa nimitoɔre. Sinii anaŋ Afrikan pɔgeba naŋ wuli a sobie ka a tu kyɛ maale yi gbaŋgbale yelnyɔgere mine la  eroticism, African feminism, objectification, bee pɔgeba bayi deebo bee kultaa<ref>The Women's Companion to International Film by Annette Kuhn and Susannah Radstone. University of California Press, 1990, pp. 85</ref><ref>Schuhmann, Antje; Mistry, Jyoti (2015). "Puk Nini – A Filmic Instruction in Seduction". ''Gaze Regimes''. Wits University Press. pp. 81–96. ISBN <bdi>978-1-86814-856-1</bdi>. JSTOR 10.18772/22015068561.12.</ref>. A yelnyɔgere mine meŋ e la, kpimaroo, pɔgeba meŋa yoŋ arebo, a ŋa Cameroon sinii maala, Rosine Mbakam's ''Chez Jolie Coiffur''e.<ref>"Meet The Filmmaker Reinventing How African Women Are Portrayed In Movies". ''NPR.org''. Retrieved 2019-12-17.</ref> A yelnycgere mine la sakuuri zannoo yeltarre, emmaaroŋ yeltarre, bibiiluŋ saŋa yeltarre, zɔɔre yeltarre, a yɛlɛ ama e la saaŋkompare yɛlɛ noba naŋ maŋ kaa nyɛ a yi lɛ  Beatriz Leal Riesco naŋ yeli,<ref name=":3" /> == Afrikan Pɔgeba sinii poɔ are leɛroo == Afrikan Pɔgeba sinii poɔ are leɛroo e la bone ba naŋ nyɛ ka o taa yelnyɔgere gyamaa a ko pɔgeba banaŋ na maŋ wulo sinii maale emmo sobie, aseŋ Safi Faye ane Sarah Maldoror. Saadayel yeli la ka pɔgeba la maale bɔ yelnyɔgere gyamaa a kyaare ne a sinii yelpeɛre. Sinii mine aseŋ; Karmen Gei ane U-Carmen eKhayelitsha ka onaŋ la e deɛdeɛkaraa. Riesco, sɛge la biŋ kyɛ ka sinii wuli bee ekyaare ne pɔgeba yoŋ.<ref name=":3" /> == Erotiɔism ane Sɛŋgaŋ yɛlɛ == N. Frank Ukadike da nyɛ la ka Afrikan pɔgeba la maŋ e soŋ  a kyaare sɛŋgaŋ yɛlɛ a saaŋkonnoŋ  a kyaare dɔba, anaŋ ka nansaala maŋ boɔle chauvinism; a yelbie<ref name=":1" /> anaŋ be a Ousmane Sembene, ba zagre a o yelbie na bare aneazaa ka anaŋ la a yelmeŋa. Sinii mine, aseŋ ''Ceddo'' ane ''Sarraounia''  da vɛŋɛɛ la ka neɛzaa teɛre ka Afrikan pɔgeba zaa noŋ sɛŋgaŋ yɛlɛ bee a maŋ boɔrɔ bɔtaa yɛlɛ wagere zaa, a be ka Ukadike yuori meŋ te pore a be bonso a nempeɛle naŋ da kaara a Afrikan paaloŋ a wagere na poɔ, a saaŋkompare teɛroŋ da la lɛ, ka o poɔ la a yelŋa poɔ.<ref name=":1" /> == Pɔgeba laafeɛloŋ yɛlɛ. == Pɔgeba laafeɛloŋ yɛlɛ meŋ e la a yelnyɔgeraa kaŋa naŋ be sinii gyamaa poɔ a seŋ Ousmane Sembene Moolaade, a sinii ŋa yel-ekyaaraa zaa la pɔgeba degree iribu anaŋ ka bɔrefɔ kɔkɔre maŋ boɔle ka “female genital multilation,” wagere mine wa ta ka noba yeli ka noba maŋ tu be a de yɔ kpeɛrɛ ne bagere dire poɔ a Afrika paaloŋ ziiri mine. A pɔgeba dɛgere iribu ŋa wa e la nɔkpeɛne yaga, ka paaloŋ noba mine yele ka a e dɔgeroŋ kpoŋ kaŋ bale a ko pɔgeba, kyɛ ka paaloŋ noba mine meŋ ka a e saaŋkompare yeltuuri naŋ senne, bonso a maŋ pɛge la a pɔge balaa na yelfaare zaa bare, a dige sefaare yi o sɛŋ. Aneazaa ka ba ŋmɛ la nɔkpeɛne kyɛ Sembene naŋ are la o gbɛɛ poɔ ka a e la ba saaŋkompare yeltuuraa. A “pornotroping” noba naŋ nyɛ ka o yelseɛ, noba maŋ de la a enfuoni eŋ ba endaa enne ka are leɛre ne,  aseŋ a sinii poɔ.<ref>Chikafa-Chipiro, Rosemary (1 December 2017). "The representation of African womanhood in Sembene's Moolaade: An Africana womanist reading". ''Journal of African Cinemas''. '''9''' (2): 243–258. doi:10.1386/jac.9.2-3.243_1.</ref> == Yelwonni == A yelwonni mine naŋ kyaare Afrikan pɔgeba a sinii toma poɔ la, sɛŋgaŋ ferebo yeltarre  ane bɔtaa, a pãã de ne toma ane nensaala nyɔvore yeltarre.<ref name=":4">"African women filmmakers break down barriers and challenge taboos". ''Deutsche Welle''. August 3, 2018. Retrieved 2019-12-17.</ref> Lucy Gebre-Egziabher bigiri la a Afrikan pɔgeba sinii maaleba ka ba e “zɔɔzɔɔreba”  ba maŋ nyɛ yelkabegere ane yelwonni gyamaa , N na la leɛ teɛre la ka n nyɛ la Kenyan sinii maala kaŋa enfuoni […] o da mare o bie a puoriŋ kyɛ wulo noba noba deɛnɛ deɛne a sinii maaloo poɔ. Wagere ŋa yoŋ da yelkpeɛŋaa n naŋ nyɛ n nyɔvore poɔ, anaŋ waana ŋaa a yelbiri naŋ be la n zie.<ref>"Lucy Gebre-Egziabher, Ethiopia." In Sisters of the Screen. Women of Africa on Film, Video and Television, 109–24. Trenton, NJ; Asmara, Eritrea: Africa World Press, Inc., 2000.</ref> Maa yoŋ eŋɛ N da de la ka Afrikan pɔgeba sinii maala la. A mine meŋ aseŋ; Kenyan sinii wuliwulo kaŋa naŋ di Wanjiru Kinyanjui yeli la o meq yelferaa, a yi o neŋ neɛ kaŋ naŋ da dire dɛmɛ ka ba sooro o yelsoore mine a kyaare ne a sinii zannoo yeltarre a  Deutsche Film und Fernsehakademie a Berlin paaloŋ. A lammo ŋa yelboɔraa la ka toɔ nyɛ a tuure paaloŋ noba banaŋ ne a blaɔk woman banaŋ yeli ka zugbuli la ka ba laŋ tontoma ka ba nyɛ.<ref>"Wanjiru Kinyanjui, Kenya." In Sisters of the Screen. Women of Africa on Film, Video and Television, 146–57. Trenton, NJ; Asmara, Eritrea: Africa World Press, Inc., 2000.</ref> A yelwonii mine meŋ la, pɔgeba mine maŋ di la dɔgɛɛ a kyaare ne a sini maaloo a yi lɛ a sinii naŋ maŋ poŋi eŋ ziiri ayi Afrikan paaloŋ ane a Tendaazaa poɔ nyɔvore ane lɛ noba naŋ maŋ de ba taaba ka waa. Benin sinii maale ennɛ kaŋa naŋ di  Giovannia Atodjinou-Zinsou meŋ yeli ka a yelwonnaa naŋ na ferɛ a Afrika  pɔgeba la “ Pɔgeba noɔre yelyaga ba maŋ taa kpɛzie.   == '''Sexual harassment and abuse''' == Pɔgeba gyamaa naŋ naŋ wuli ka ba maŋ wulo la sini maaloo sobie, ŋmɛ daworo gbɛɛ yaga a kyaare ne noba na maŋ boɔrɔ ka gaŋ ne ba ka ba ba bɔ ba. Deutsche Welle, noɔre yelyaga la lɛ. A South Afrikan pɔgeba naŋ tona a sinii toma ane a TV toma nyɛ la ka a South Afrika pɔgeba gyamaa toma ama ba maŋ gaa toɔre .<ref name=":4" /> == Sommo Yizie == 0d0oncr8hfyb4jzqqhsxc4pmqkouq24 Kwame Nkrumah Festival 0 7006 61151 2026-05-30T17:33:23Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Kwame Nkrumah Festival]] to [[Kwame Nkrumah Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61151 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Kwame Nkrumah Tigiri]] 347k351vza51nw3v4rllalfikr8d5z7 Kayo-Kayo Festival 0 7007 61155 2026-05-30T17:51:04Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Kayo-Kayo Festival]] to [[Kayo-Kayo Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61155 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Kayo-Kayo Tigiri]] sa7jd7f5efk2qmhthmvisvax1jmb6ru Ito Ogbo festival 0 7008 61157 2026-05-30T17:52:18Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Ito Ogbo festival]] to [[Ito Ogbo Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61157 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Ito Ogbo Tigiri]] gtrxbow8pxc7bz9lnmdk2qf1qpm1bzu Imo Awka festival 0 7009 61160 2026-05-30T17:55:47Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Imo Awka festival]] to [[Imo Awka Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61160 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Imo Awka Tigiri]] c9audtrv7xq1epdxu7w08otuqsooev9 Igue festival 0 7010 61163 2026-05-30T18:01:15Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Igue festival]] to [[Igue Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61163 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Igue Tigiri]] av8zii2b37ij5ltpb0wpmsxynhkiou0 Golibe Festival 0 7011 61168 2026-05-30T18:12:23Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Golibe Festival]] to [[Golibe Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61168 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Golibe Tigiri]] 7hp8o4jpwx89sbcw71pkdjfboxafkm2 Gani Festival 0 7012 61171 2026-05-30T20:00:06Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Gani Festival]] to [[Gani Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61171 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Gani Tigiri]] pzcxmlywdjww8dqlnnh5crtfado7k6i Badagry Festival 0 7013 61173 2026-05-30T20:02:33Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Badagry Festival]] to [[Badagry Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61173 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Badagry Tigiri]] mbrhwutca6ef5u1gjdvkuc3dx8ddr3l Ariginya Festival 0 7014 61176 2026-05-30T20:06:30Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Ariginya Festival]] to [[Ariginya Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61176 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Ariginya Tigiri]] 88qb2paeomkcmsrk3wk4gw88daj4hls Agemo festival 0 7015 61179 2026-05-30T20:10:05Z Vision L1 19 Vision L1 moved page [[Agemo festival]] to [[Agemo Tigiri]]: Misspelled title: en to dga 61179 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Agemo Tigiri]] 2jqcqw0c2s8rmgoaf9sur1ojyznn8xc Half of a Yellow Sun 0 7016 61187 2026-05-31T00:19:03Z Eric Gangman 92 Bompaala maaloo 61187 wikitext text/x-wiki '''Half of a Yellow Sun''' e la 2006 Nigerian deme sinii kaŋa, Chimamanda Ngozi Adichie naŋ sɛge. A sinii ŋa sɛgebo da piili la a 1960s yuomo poɔ, a senselluŋ tu la Ugwu bibiiluŋ saŋa o naŋ te leɛ neɛkaŋa yikaara, naŋ yi koraa poɔ a gaa ka o te tontmoa yuniveniti kaŋa a teŋkpoŋ poɔ; A o karema kaŋa naŋ di Odenigbo, onaŋ da la mathematics professor banaŋ sage ko o ane Olanna, o naŋ meŋ la o karema pɔgeyaa soŋ kaŋa meŋ naŋ taa libie gyamaa ka o saa e Nigerian dɔɔ, ona la ka o karema Odenigbo a meŋ pãã da boɔrɔ nimizeɛ zaa. A saŋa a Nigerian (Civil War ) naŋ da iri a ba zɔɔre (1967-1970) yuomo na poɔ, da ŋmaare noba yideme laŋkpeɛbo a bare, ka nyɔvore yeltarre zaa a gyɛre. A senselluŋ bee a sinii ŋa manne la wuli dɔgɛɛ noba naŋ nyɛ a yi zɔɔre na poɔ, a sinii wuli la a saamo naŋ da saaŋ, noba naŋ da kɔŋ ba nyɔvoɛ, ka noba nyɛ dɔgɛɛ a nempeɛle naŋ wa de a teŋɛ a kaara. A yelŋa la e wuli a begre kyaare ne British yelfaare, a are ne gbɛɛ ka ba nyɛ a tɛɛtɛɛ naŋ be a nansaala tɔrebogi ane a naaŋmen nensaalba bale tɛɛtɛɛ kaa iruu aseŋ a Igbo noba. Lɛ noba naŋ e yɛlɛ kyaare a sinii ŋa gbaŋgbale poɔ yiibu da e la e soŋ gyamaa, gyamaa da puge o a puori ko o neŋ a nyɔvore soŋ onaŋ taa kyaare ne a Biafran zɔɔre. Half of a Yellow Sun la da de a 2007 pɔgeba kyɔɔtaa ane a 2013 a sinii kyɔɔtaa poɔ o da la nyɛ la boɔlaa, Biyi Bandele da la sɛge la sinii kaŋa ka a yuori naŋ di a lɛ kyɛ  ka Gali Egan ane Andrea Calderwood la maale a sinii ka o yi gbaŋgbale. A lɛ a deɛne naŋ deɛne tutaa a sinii poɔ A sinii ŋa ba e bone banaŋ sɛge ka o tutaa, a sinii ŋa poŋi eŋ la ziiri parɛɛ anaare, a sinii piilu yi a 1960 yuomo pare piilaa ane a pare baaraa. A yunivenite teŋa yuori la Nsukka, Ugwu, naŋ e yuomo pie ne ata bidɔɔlee naŋ piili o yiri tontonna toma a ko Odenigbo, naŋ professor mathematiɔs karema. Odenigbo yiri e zannoo zie ka ka nɔkpeɛne ŋmeɛbo a kyaare ne a Afrika a nempeɛle naŋ da de a teŋa a kaara ba zu. A nɔkpeɛne ba kɔɔre kyɛ ka Olanna, naŋ e Odenigbo pɔgesare velaa naŋ e sakuuri bie ka o boɔrɔ la wa kpɛ, neɛ naŋ da inni o yɛlɛ a Lagos o naŋ da boɔrɔ ka oneŋ onaŋ be, ane o yee tɔ naŋ di Kainene, o naŋ la da kaara ba saa kompani yeltarre zaa. Kainene meŋ da taa la o meŋ sɛne ka o yuori di Riɔhard, a neɛ naŋ sɛgerɛ Bɔrefɔ, naŋ gaa ka o te nyɛ Nigeria naŋ waa lɛ kyɛ meŋ yɔ baŋ a Igbo-Ukwu paaloŋ bontarre. Yuomo anaare puoriŋ, ka zɔɔre le a Hausa ane Igbo bale tɛɛtɛɛ ŋa noba kpaɛyagaŋ ka noba te kɔŋ ba nyɔvoɛ. A zɔɔre ama naŋ pãã da e tutaa a lɛ ba da ko la noba gyamaa, a pale ne Olanna puree ane o areba kaŋa bee ka o saa kaŋa la, a southeast Nigeria noba da toɔ laŋ ba menne a yi are ba yoŋ ka nansaala ba boɔle ne a bɔrefɔ ka t Republic of Biafra. Odenigbo, Olanna, ane ba pɔgeyalee bie ane Ugwu e la noba ba naŋ fere a de ba kpɛ alopelee age gaa ne Nsukka paaloŋ, ba da pɔge ba la a nensaama zie kaŋa ba naŋ boɔlɔ ka Umuahia. Ba nyɛ la lɛ bondirii naŋ ba kye a paaloŋ na poɔ, kɔŋ da kpɛ ba la soŋ, wagere a Nigeria sogyɛre da maŋ dɛ be la a ba laŋkpeɛbo poɔ wagere zaa. A senselluŋ ware la a leɛ gaa puori, a te manne dasaŋa yɛlɛ naŋ sɛre kyɛ ka zɔɔre pãã wa piili, a manna lɛ Odenigb naŋ kaa o pɔgeyaa naŋ di Amala, a yi a bie ma naŋ da zagere o bare. A wagere ŋa la ka o meŋ boɔrɔ ka o e a yɔɔ sane. Olanna da gaŋ ne Riɔhard. A yi a ŋaa puoriŋ ba o puree kaŋa yuori naŋ di Aunty Ifeka,  da boɔle ba la a lantaa a kanne ba, Olanna da di la suuri a ko Odenigbo kyɛ de Amala naŋ e o bie ka o e o meŋa toɔre ka o na kaa ka o baa. Ba naŋ leɛ gɛrɛ a zɔɔre poɔ la, a be la ka Biafran paaloŋ kpi la neɛzaa ba la kyebe, a ba kyɛlle ne zaa da gaa be a a nensaama kpezie ne a Kainene, onaŋ zo ne a Umuahia a gaa ne a nensaama kpɛzie. A sommo naŋ da ba la waana soŋ, Kainene da yi la a kyɛŋ pare lɛ a mɛrɛ naŋ wuli ka o te bɔ sommo ka lɛ naane ba dire la dɔgɛɛ. O naŋ yi o ba la leɛ gaa togitogi,  a te tɔ a wagere na gba banaŋ zɔɔ a zɔɔre baare. Puoriŋ yɛlɛ naŋ e pare Half of a Yellow Sun e la sinii bee senselluŋ ayi soba la Chimamanda Ngozi Adichie; a o piili la , ''Purple Hibiscus'', a sinii ŋa da yi gbaŋgbale a 2003 yuoni poɔ. O de la yuomo ata kyɛ sɛge la Half of a Yellow sun senselluŋ bee sinii ŋa, o de la a yelzu yi neŋ Biafran flag eŋɛ. A yi a be puoriŋ la ka leɛre a senselluŋ yelzu eŋ ka “ The Story behind the Book “ o naŋ yeli: N baa la Biafran lige poɔ. A da eŋa a zɔɔre poŋi eŋ la n yideme ka maa na la baŋ teɛre. N dɔgereba da maŋ moɔrɔ la ba moɔbo zaa ka n baŋ, N ba teɛre ka a yɛlɛ ama taaba poɔ la ka kpɛ a yi kyɛ wa toɔ a baa. N da taa la noba naŋ kpeɛrɛ Biafra paaloŋ nyɔvore yɛlɛ n zu poɔ, a manna ba yɛlɛ naŋ ba naŋ da e ka ba yuori yi kyɛ ka a zaa e yelmeŋa. Adiɔhie, e la neɛ banaŋ dɔge yuomo ayɔpoi puoriŋ a Nigerian zɔɔre poɔ, ane ka senelluŋ a kyaare paati paati yɛlɛ a Nigeria poɔ a 1960s yuomo poɔ, a senselluŋ naŋ sɛge manne wuli la Half of a Yellow Sun meŋa nyɔvore yɛlɛ naŋ piili, ka o leɛ teɛrɛ lɛ o naŋ kɔŋ o ma pare ane o saa pare ane o saaŋkompare zaa a zɔɔre na poɔ. Aneazaa ka onaŋ o kpi la a sakuuri zannoo peɛroo gane sɛgebo poɔ, Adichie de la a senselluŋ a yi ne o dɔgereba  ane o yideme zie, a de maale ne daparɛɛ a senselluŋ poɔ. A yi a sinii danweɛŋ soba puoriŋ, Adichie da ŋmɔre la a leɛ a senselluŋ a kyaare ne paati paati yɛlɛ ane nensaala yelerre. A 2013 yuoni poɔ, o da yeli ko la Ellah Allfrey ka “ N boɔrɔ la noba kaba sɔre a kanne a gane kyɛ teɛre lɛ nensaalba yɛlɛ a wuli nensaalba tɛge. Gbaŋgbale poɔ yiibu Half of a Yellow Sun sini ŋa da yi la gbaŋgbale poɔ o meŋa zaa a 2006 yuoni poɔ a UK paaloŋ poɔ, 4<sup>th</sup> Estate (an imprint of HarperCollins) ane a Us paaloŋ poɔ, Knop/Anchor naŋ be (an imprint of Penguin Random House) poɔ. A Nigerian maale emmo de eŋ gbaŋgbale poɔ la Farafina Books. A senselluŋ da yi la a Czech, BBart la da soŋ ka o yi gbaŋgbale poɔ a be a 2008 yuoni poɔ. Yelnyɔgere {| class="wikitable" | valign="top" |A foɔlaa kpoŋ kyaare bee kyaare la yiibu zie yeni yoŋ. Dɛmɛ anaŋ taa tɔnɔ yoŋ na baŋ be gampɛle ŋa poɔ. Zɛlloo soŋ ka a atikile ŋa kyeyuobu taa gyeremɛ a yi be a yɛlɛ naŋ yiri. Bɔ a yiibu zie: Half of a Yellow Sun”- yelsaama . duoro gampɛlɛ . gama . peɛroo zie . JSTOR ( Kɛkɛŋmɛ kyuu 2026) |} {| class="wikitable" | valign="top" |A foɔlaa yelboɔraa la ka o yɛle neŋ: a foɔlaa 1 Feminism ane Gender yelerre 2 aŋ la kaara a dakoreŋ yelmanne. Fo na baŋ soŋ a paale yɛlɛ anaŋ na ba kyebe (kɛkɛŋmɛ kyuu 2026) |} Peɛpeɛrebɛ gyamaa bigiri la a sini ŋa ka o Bildungsroman, ka o wuli Ugwu wagere zɔɔre, ka koraa bie naŋ ba baŋ kyɛ toɔ zɔɔ a kɔŋ noba nyɔvoɛ a Biafran senselluŋ poɔ. Peɛpeɛrebɛ nyɛ la ka Adichie manne la senselluŋ naŋ noma a ne a deɛdeɛmɛ a wuli ba ziyiraa ane ba zannoo are ziiri a Nigeria poɔ, kyɛ naŋ bigiri lɛ a zɔɔre naŋ vɛŋ ka nensaama di dɔgɛɛ a fere leɛre ba meŋa. A sini bee a senselluŋ ŋa kyaare la Biafran zɔɔre a ba eŋa ba saaŋkonnoŋ yɛlɛ kyɛ o wuli yeltegerɛ ane dɔgɛɛ noba naŋ nyɛ. '''Postcolonialism ane diaspora''' Gbɛɛ yaga peɛpeɛrebɛ da gyene la a senselluŋ ka nyɛ a postcolonial yɛlɛ ba naŋ e kyaare a Nigeria ka wuli ka a yɛlɛ e colonial yelpare binnaa ane lɛ onaŋ pore paale ziiri a yi banaŋ wa zɔɔ faa ba meŋa yi a nempeɛle nuuriŋ. Susan Strehle ŋmɛ la nɔkpeɛne ka a senselluŋ wulluu bɔgere taa la sane ŋmɛ a ko a Nigeria paaloŋ deme a nempeɛle naŋ da di naa ba zu. O sɛge la ka, Adichie maale meele eŋ yɛlɛ gyamaa a ko a Nigeria dakoreŋ paaloŋ noba ka a yɛlɛ yi gbaŋgbale ane o yelerre, ka fo maŋ leɛ teɛre lɛ anaŋ poŋi ba a yi a nempeɛle naŋ da kaara ba puoriŋ; kyɛ o da neŋ manne la lɛ noba gyamaa naŋ fãã kyɛ zo gaa nensaama kpɛzie a yi a Biafran zɔɔre ŋa poɔ. A yeli ŋa da saaŋ la a Nigeria meraa naŋ kyaare nensaalba lantaa, a ŋaa yoŋ da wuli la lɛ o naŋ bebe a nyɛ lɛ a zɔɔre naŋ da zɔɔ, ka a mine la ba dire zaa ŋmɔre ka ba kpɛzie zaa saaŋ, a Biafra poɔ. Adichie la neɛ naŋ de weɛŋ a yi onaŋ wa nyɛ yuomo pie ne awai, a wagere ŋa la ka o de piili ne a sɛgebo a paaloŋ yɛlɛ. A yi Half of a Yellow Sun senselluŋ onaŋ sɛge baare, o da taa la yelnyɔgere a kyaare noba naŋ maŋ yi tateŋa kyɛ gaa te be tateŋa kaŋa poɔ, a o senselluŋ danweɛŋ soba poɔ,  ''Purple Hibiscus''. A senselluŋ poɔ o wuli la a Southerners a paale ne Odenigbo naŋ ba sage ka ba ba bare la ba toɔraa ka noba mine a de ba ka ba e saama.    '''National and personal identity in postcolonial Africa''' A senselluŋ ŋa vɛŋ ka Nigeria baŋ dakoreŋ a kyaare nempeɛle banaŋ naŋ yi a tuure paaloŋ a da wa di naa ba zu. A yelŋa piilu zie la demɛ diibu a kyaare noba a  University of Nigeria, Nsukka, gama Ugwu naŋ kanne senselluŋ kaŋa Riɔhard naŋ sɛge, ka a gane yelnyɔgeraa kyaa ne ka British noba la wane bale puobu ane lɛ bale zaa naŋ maŋ yi be, a pãã tu ka ba sonna a northern bale noba. A demɛ diibu poɔ a kyaare ne Afrika yiibu ziie a Igbo ane a Yoruba noba a Nsukka bee Odenigbo bee o taaba na kaŋa zaa, Lara Adebayo sage la ka onaŋ e la Nigeria neɛ, kyɛ ka Lara sage ka o naŋ e la Pan-Afrikan neɛ, a be la ka o ŋmɛ nɔkpeɛne “ ka Nigeria noba zaa e la yeni”, Pdenigbo naŋ are la o gbɛɛ na poɔ ka ba taa bale tɛɛtɛɛ, a yeli ka Pan-Igbo la daŋ bebe sɛre ka nempeɛle a wa di naa ba zu a Afrika poɔ.   N e la Nigerian bonso a nempeɛlaa la wane Nigeria a ko ma ka n e la Nigeria. N e la nensɔɔla bonso a nempeɛlaa la nyɛ ka te taa la tɛɛtɛɛ a yi lɛ onaŋ teɛrɛ. kyɛ maa eŋ daŋ e la Igbo sɛre ka nempeɛlaa a baŋ wa. -      Odenigbo, in Half of a Yellow sun Yelerre A 2009 onaŋ piili, a da ta ŋa gama mɛlleyoŋ kyɛlle onaŋ da koɔre ko a Uk yoŋ noba, The Guardian naŋ manne lɛ, A France 24 meŋ poɔ a gama lɛ noɔre ne o zu la da koɔre a Unite State paaloŋ poɔ a Yuompaala kyuu a 2015 yuoni poɔ. A Hindustan Times meŋ da ŋmɛ daworo a 2013 yuoni poɔ ka  gama 800,000 Bɔrefɔ gama da leɛre la kɔkɔyuo poɔ a ta ŋa kɔkɔrɛɛ 35. 3fxrlia94kwtve7dl7omerkf7d8rl3g 61188 61187 2026-05-31T00:29:00Z Eric Gangman 92 61188 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=(Q3235393)}} '''Half of a Yellow Sun''' e la 2006 Nigerian deme sinii kaŋa, Chimamanda Ngozi Adichie naŋ sɛge. A sinii ŋa sɛgebo da piili la a 1960s yuomo poɔ, a senselluŋ tu la Ugwu bibiiluŋ saŋa o naŋ te leɛ neɛkaŋa yikaara, naŋ yi koraa poɔ a gaa ka o te tontmoa yuniveniti kaŋa a teŋkpoŋ poɔ; A o karema kaŋa naŋ di Odenigbo, onaŋ da la mathematics professor banaŋ sage ko o ane Olanna, o naŋ meŋ la o karema pɔgeyaa soŋ kaŋa meŋ naŋ taa libie gyamaa ka o saa e Nigerian dɔɔ, ona la ka o karema Odenigbo a meŋ pãã da boɔrɔ nimizeɛ zaa. A saŋa a Nigerian (Civil War ) naŋ da iri a ba zɔɔre (1967-1970) yuomo na poɔ, da ŋmaare noba yideme laŋkpeɛbo a bare, ka nyɔvore yeltarre zaa a gyɛre. A senselluŋ bee a sinii ŋa manne la wuli dɔgɛɛ noba naŋ nyɛ a yi zɔɔre na poɔ, a sinii wuli la a saamo naŋ da saaŋ, noba naŋ da kɔŋ ba nyɔvoɛ, ka noba nyɛ dɔgɛɛ a nempeɛle naŋ wa de a teŋɛ a kaara. A yelŋa la e wuli a begre kyaare ne British yelfaare, a are ne gbɛɛ ka ba nyɛ a tɛɛtɛɛ naŋ be a nansaala tɔrebogi ane a naaŋmen nensaalba bale tɛɛtɛɛ kaa iruu aseŋ a Igbo noba. Lɛ noba naŋ e yɛlɛ kyaare a sinii ŋa gbaŋgbale poɔ yiibu da e la e soŋ gyamaa, gyamaa da puge o a puori ko o neŋ a nyɔvore soŋ onaŋ taa kyaare ne a Biafran zɔɔre. Half of a Yellow Sun la da de a 2007 pɔgeba kyɔɔtaa ane a 2013 a sinii kyɔɔtaa poɔ o da la nyɛ la boɔlaa, Biyi Bandele da la sɛge la sinii kaŋa ka a yuori naŋ di a lɛ kyɛ  ka Gali Egan ane Andrea Calderwood la maale a sinii ka o yi gbaŋgbale. == A lɛ a deɛne naŋ deɛne tutaa a sinii poɔ == A sinii ŋa ba e bone banaŋ sɛge ka o tutaa, a sinii ŋa poŋi eŋ la ziiri parɛɛ anaare, a sinii piilu yi a 1960 yuomo pare piilaa ane a pare baaraa. A yunivenite teŋa yuori la Nsukka, Ugwu, naŋ e yuomo pie ne ata bidɔɔlee naŋ piili o yiri tontonna toma a ko Odenigbo, naŋ professor mathematiɔs karema. Odenigbo yiri e zannoo zie ka ka nɔkpeɛne ŋmeɛbo a kyaare ne a Afrika a nempeɛle naŋ da de a teŋa a kaara ba zu. A nɔkpeɛne ba kɔɔre kyɛ ka Olanna, naŋ e Odenigbo pɔgesare velaa naŋ e sakuuri bie ka o boɔrɔ la wa kpɛ, neɛ naŋ da inni o yɛlɛ a Lagos o naŋ da boɔrɔ ka oneŋ onaŋ be, ane o yee tɔ naŋ di Kainene, o naŋ la da kaara ba saa kompani yeltarre zaa. Kainene meŋ da taa la o meŋ sɛne ka o yuori di Riɔhard, a neɛ naŋ sɛgerɛ Bɔrefɔ, naŋ gaa ka o te nyɛ Nigeria naŋ waa lɛ kyɛ meŋ yɔ baŋ a Igbo-Ukwu paaloŋ bontarre. Yuomo anaare puoriŋ, ka zɔɔre le a Hausa ane Igbo bale tɛɛtɛɛ ŋa noba kpaɛyagaŋ ka noba te kɔŋ ba nyɔvoɛ. A zɔɔre ama naŋ pãã da e tutaa a lɛ ba da ko la noba gyamaa, a pale ne Olanna puree ane o areba kaŋa bee ka o saa kaŋa la, a southeast Nigeria noba da toɔ laŋ ba menne a yi are ba yoŋ ka nansaala ba boɔle ne a bɔrefɔ ka t Republic of Biafra. Odenigbo, Olanna, ane ba pɔgeyalee bie ane Ugwu e la noba ba naŋ fere a de ba kpɛ alopelee age gaa ne Nsukka paaloŋ, ba da pɔge ba la a nensaama zie kaŋa ba naŋ boɔlɔ ka Umuahia. Ba nyɛ la lɛ bondirii naŋ ba kye a paaloŋ na poɔ, kɔŋ da kpɛ ba la soŋ, wagere a Nigeria sogyɛre da maŋ dɛ be la a ba laŋkpeɛbo poɔ wagere zaa. A senselluŋ ware la a leɛ gaa puori, a te manne dasaŋa yɛlɛ naŋ sɛre kyɛ ka zɔɔre pãã wa piili, a manna lɛ Odenigb naŋ kaa o pɔgeyaa naŋ di Amala, a yi a bie ma naŋ da zagere o bare. A wagere ŋa la ka o meŋ boɔrɔ ka o e a yɔɔ sane. Olanna da gaŋ ne Riɔhard. A yi a ŋaa puoriŋ ba o puree kaŋa yuori naŋ di Aunty Ifeka,  da boɔle ba la a lantaa a kanne ba, Olanna da di la suuri a ko Odenigbo kyɛ de Amala naŋ e o bie ka o e o meŋa toɔre ka o na kaa ka o baa. Ba naŋ leɛ gɛrɛ a zɔɔre poɔ la, a be la ka Biafran paaloŋ kpi la neɛzaa ba la kyebe, a ba kyɛlle ne zaa da gaa be a a nensaama kpezie ne a Kainene, onaŋ zo ne a Umuahia a gaa ne a nensaama kpɛzie. A sommo naŋ da ba la waana soŋ, Kainene da yi la a kyɛŋ pare lɛ a mɛrɛ naŋ wuli ka o te bɔ sommo ka lɛ naane ba dire la dɔgɛɛ. O naŋ yi o ba la leɛ gaa togitogi,  a te tɔ a wagere na gba banaŋ zɔɔ a zɔɔre baare. == Puoriŋ yɛlɛ naŋ e pare == [[Duoro kɔre:Flag of Biafra.svg|thumb|''Half of a Yellow Sun'' is a reference to the symbol on the Biafran flag]] Half of a Yellow Sun e la sinii bee senselluŋ ayi soba la Chimamanda Ngozi Adichie; a o piili la , ''Purple Hibiscus'', a sinii ŋa da yi gbaŋgbale a 2003 yuoni poɔ. O de la yuomo ata kyɛ sɛge la Half of a Yellow sun senselluŋ bee sinii ŋa, o de la a yelzu yi neŋ Biafran flag eŋɛ. A yi a be puoriŋ la ka leɛre a senselluŋ yelzu eŋ ka “ The Story behind the Book “ o naŋ yeli: N baa la Biafran lige poɔ. A da eŋa a zɔɔre poŋi eŋ la n yideme ka maa na la baŋ teɛre. N dɔgereba da maŋ moɔrɔ la ba moɔbo zaa ka n baŋ, N ba teɛre ka a yɛlɛ ama taaba poɔ la ka kpɛ a yi kyɛ wa toɔ a baa. N da taa la noba naŋ kpeɛrɛ Biafra paaloŋ nyɔvore yɛlɛ n zu poɔ, a manna ba yɛlɛ naŋ ba naŋ da e ka ba yuori yi kyɛ ka a zaa e yelmeŋa. Adiɔhie, e la neɛ banaŋ dɔge yuomo ayɔpoi puoriŋ a Nigerian zɔɔre poɔ, ane ka senelluŋ a kyaare paati paati yɛlɛ a Nigeria poɔ a 1960s yuomo poɔ, a senselluŋ naŋ sɛge manne wuli la Half of a Yellow Sun meŋa nyɔvore yɛlɛ naŋ piili, ka o leɛ teɛrɛ lɛ o naŋ kɔŋ o ma pare ane o saa pare ane o saaŋkompare zaa a zɔɔre na poɔ. Aneazaa ka onaŋ o kpi la a sakuuri zannoo peɛroo gane sɛgebo poɔ, Adichie de la a senselluŋ a yi ne o dɔgereba  ane o yideme zie, a de maale ne daparɛɛ a senselluŋ poɔ. A yi a sinii danweɛŋ soba puoriŋ, Adichie da ŋmɔre la a leɛ a senselluŋ a kyaare ne paati paati yɛlɛ ane nensaala yelerre. A 2013 yuoni poɔ, o da yeli ko la Ellah Allfrey ka “ N boɔrɔ la noba kaba sɔre a kanne a gane kyɛ teɛre lɛ nensaalba yɛlɛ a wuli nensaalba tɛge. == Gbaŋgbale poɔ yiibu == Half of a Yellow Sun sini ŋa da yi la gbaŋgbale poɔ o meŋa zaa a 2006 yuoni poɔ a UK paaloŋ poɔ, 4<sup>th</sup> Estate (an imprint of HarperCollins) ane a Us paaloŋ poɔ, Knop/Anchor naŋ be (an imprint of Penguin Random House) poɔ. A Nigerian maale emmo de eŋ gbaŋgbale poɔ la Farafina Books. A senselluŋ da yi la a Czech, BBart la da soŋ ka o yi gbaŋgbale poɔ a be a 2008 yuoni poɔ. == Yelnyɔgere == {| class="wikitable" | valign="top" |A foɔlaa kpoŋ kyaare bee kyaare la yiibu zie yeni yoŋ. Dɛmɛ anaŋ taa tɔnɔ yoŋ na baŋ be gampɛle ŋa poɔ. Zɛlloo soŋ ka a atikile ŋa kyeyuobu taa gyeremɛ a yi be a yɛlɛ naŋ yiri. Bɔ a yiibu zie: Half of a Yellow Sun”- yelsaama . duoro gampɛlɛ . gama . peɛroo zie . JSTOR ( Kɛkɛŋmɛ kyuu 2026) |} {| class="wikitable" | valign="top" |A foɔlaa yelboɔraa la ka o yɛle neŋ: a foɔlaa 1 Feminism ane Gender yelerre 2 aŋ la kaara a dakoreŋ yelmanne. Fo na baŋ soŋ a paale yɛlɛ anaŋ na ba kyebe (kɛkɛŋmɛ kyuu 2026) |} Peɛpeɛrebɛ gyamaa bigiri la a sini ŋa ka o Bildungsroman, ka o wuli Ugwu wagere zɔɔre, ka koraa bie naŋ ba baŋ kyɛ toɔ zɔɔ a kɔŋ noba nyɔvoɛ a Biafran senselluŋ poɔ. Peɛpeɛrebɛ nyɛ la ka Adichie manne la senselluŋ naŋ noma a ne a deɛdeɛmɛ a wuli ba ziyiraa ane ba zannoo are ziiri a Nigeria poɔ, kyɛ naŋ bigiri lɛ a zɔɔre naŋ vɛŋ ka nensaama di dɔgɛɛ a fere leɛre ba meŋa. A sini bee a senselluŋ ŋa kyaare la Biafran zɔɔre a ba eŋa ba saaŋkonnoŋ yɛlɛ kyɛ o wuli yeltegerɛ ane dɔgɛɛ noba naŋ nyɛ. == '''Postcolonialism ane diaspora''' == Gbɛɛ yaga peɛpeɛrebɛ da gyene la a senselluŋ ka nyɛ a postcolonial yɛlɛ ba naŋ e kyaare a Nigeria ka wuli ka a yɛlɛ e colonial yelpare binnaa ane lɛ onaŋ pore paale ziiri a yi banaŋ wa zɔɔ faa ba meŋa yi a nempeɛle nuuriŋ. Susan Strehle ŋmɛ la nɔkpeɛne ka a senselluŋ wulluu bɔgere taa la sane ŋmɛ a ko a Nigeria paaloŋ deme a nempeɛle naŋ da di naa ba zu. O sɛge la ka, Adichie maale meele eŋ yɛlɛ gyamaa a ko a Nigeria dakoreŋ paaloŋ noba ka a yɛlɛ yi gbaŋgbale ane o yelerre, ka fo maŋ leɛ teɛre lɛ anaŋ poŋi ba a yi a nempeɛle naŋ da kaara ba puoriŋ; kyɛ o da neŋ manne la lɛ noba gyamaa naŋ fãã kyɛ zo gaa nensaama kpɛzie a yi a Biafran zɔɔre ŋa poɔ. A yeli ŋa da saaŋ la a Nigeria meraa naŋ kyaare nensaalba lantaa, a ŋaa yoŋ da wuli la lɛ o naŋ bebe a nyɛ lɛ a zɔɔre naŋ da zɔɔ, ka a mine la ba dire zaa ŋmɔre ka ba kpɛzie zaa saaŋ, a Biafra poɔ. Adichie la neɛ naŋ de weɛŋ a yi onaŋ wa nyɛ yuomo pie ne awai, a wagere ŋa la ka o de piili ne a sɛgebo a paaloŋ yɛlɛ. A yi Half of a Yellow Sun senselluŋ onaŋ sɛge baare, o da taa la yelnyɔgere a kyaare noba naŋ maŋ yi tateŋa kyɛ gaa te be tateŋa kaŋa poɔ, a o senselluŋ danweɛŋ soba poɔ,  ''Purple Hibiscus''. A senselluŋ poɔ o wuli la a Southerners a paale ne Odenigbo naŋ ba sage ka ba ba bare la ba toɔraa ka noba mine a de ba ka ba e saama. ==    '''National and personal identity in postcolonial Africa''' == A senselluŋ ŋa vɛŋ ka Nigeria baŋ dakoreŋ a kyaare nempeɛle banaŋ naŋ yi a tuure paaloŋ a da wa di naa ba zu. A yelŋa piilu zie la demɛ diibu a kyaare noba a  University of Nigeria, Nsukka, gama Ugwu naŋ kanne senselluŋ kaŋa Riɔhard naŋ sɛge, ka a gane yelnyɔgeraa kyaa ne ka British noba la wane bale puobu ane lɛ bale zaa naŋ maŋ yi be, a pãã tu ka ba sonna a northern bale noba. A demɛ diibu poɔ a kyaare ne Afrika yiibu ziie a Igbo ane a Yoruba noba a Nsukka bee Odenigbo bee o taaba na kaŋa zaa, Lara Adebayo sage la ka onaŋ e la Nigeria neɛ, kyɛ ka Lara sage ka o naŋ e la Pan-Afrikan neɛ, a be la ka o ŋmɛ nɔkpeɛne “ ka Nigeria noba zaa e la yeni”, Pdenigbo naŋ are la o gbɛɛ na poɔ ka ba taa bale tɛɛtɛɛ, a yeli ka Pan-Igbo la daŋ bebe sɛre ka nempeɛle a wa di naa ba zu a Afrika poɔ.   N e la Nigerian bonso a nempeɛlaa la wane Nigeria a ko ma ka n e la Nigeria. N e la nensɔɔla bonso a nempeɛlaa la nyɛ ka te taa la tɛɛtɛɛ a yi lɛ onaŋ teɛrɛ. kyɛ maa eŋ daŋ e la Igbo sɛre ka nempeɛlaa a baŋ wa. -      Odenigbo, in Half of a Yellow sun == Yelerre == A 2009 onaŋ piili, a da ta ŋa gama mɛlleyoŋ kyɛlle onaŋ da koɔre ko a Uk yoŋ noba, The Guardian naŋ manne lɛ, A France 24 meŋ poɔ a gama lɛ noɔre ne o zu la da koɔre a Unite State paaloŋ poɔ a Yuompaala kyuu a 2015 yuoni poɔ. A Hindustan Times meŋ da ŋmɛ daworo a 2013 yuoni poɔ ka  gama 800,000 Bɔrefɔ gama da leɛre la kɔkɔyuo poɔ a ta ŋa kɔkɔrɛɛ 35. q5bzoe99zg7p7os34edz0e2wnzx3ntl 61189 61188 2026-05-31T00:29:50Z Eric Gangman 92 61189 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q3235393}} '''Half of a Yellow Sun''' e la 2006 Nigerian deme sinii kaŋa, Chimamanda Ngozi Adichie naŋ sɛge. A sinii ŋa sɛgebo da piili la a 1960s yuomo poɔ, a senselluŋ tu la Ugwu bibiiluŋ saŋa o naŋ te leɛ neɛkaŋa yikaara, naŋ yi koraa poɔ a gaa ka o te tontmoa yuniveniti kaŋa a teŋkpoŋ poɔ; A o karema kaŋa naŋ di Odenigbo, onaŋ da la mathematics professor banaŋ sage ko o ane Olanna, o naŋ meŋ la o karema pɔgeyaa soŋ kaŋa meŋ naŋ taa libie gyamaa ka o saa e Nigerian dɔɔ, ona la ka o karema Odenigbo a meŋ pãã da boɔrɔ nimizeɛ zaa. A saŋa a Nigerian (Civil War ) naŋ da iri a ba zɔɔre (1967-1970) yuomo na poɔ, da ŋmaare noba yideme laŋkpeɛbo a bare, ka nyɔvore yeltarre zaa a gyɛre. A senselluŋ bee a sinii ŋa manne la wuli dɔgɛɛ noba naŋ nyɛ a yi zɔɔre na poɔ, a sinii wuli la a saamo naŋ da saaŋ, noba naŋ da kɔŋ ba nyɔvoɛ, ka noba nyɛ dɔgɛɛ a nempeɛle naŋ wa de a teŋɛ a kaara. A yelŋa la e wuli a begre kyaare ne British yelfaare, a are ne gbɛɛ ka ba nyɛ a tɛɛtɛɛ naŋ be a nansaala tɔrebogi ane a naaŋmen nensaalba bale tɛɛtɛɛ kaa iruu aseŋ a Igbo noba. Lɛ noba naŋ e yɛlɛ kyaare a sinii ŋa gbaŋgbale poɔ yiibu da e la e soŋ gyamaa, gyamaa da puge o a puori ko o neŋ a nyɔvore soŋ onaŋ taa kyaare ne a Biafran zɔɔre. Half of a Yellow Sun la da de a 2007 pɔgeba kyɔɔtaa ane a 2013 a sinii kyɔɔtaa poɔ o da la nyɛ la boɔlaa, Biyi Bandele da la sɛge la sinii kaŋa ka a yuori naŋ di a lɛ kyɛ  ka Gali Egan ane Andrea Calderwood la maale a sinii ka o yi gbaŋgbale. == A lɛ a deɛne naŋ deɛne tutaa a sinii poɔ == A sinii ŋa ba e bone banaŋ sɛge ka o tutaa, a sinii ŋa poŋi eŋ la ziiri parɛɛ anaare, a sinii piilu yi a 1960 yuomo pare piilaa ane a pare baaraa. A yunivenite teŋa yuori la Nsukka, Ugwu, naŋ e yuomo pie ne ata bidɔɔlee naŋ piili o yiri tontonna toma a ko Odenigbo, naŋ professor mathematiɔs karema. Odenigbo yiri e zannoo zie ka ka nɔkpeɛne ŋmeɛbo a kyaare ne a Afrika a nempeɛle naŋ da de a teŋa a kaara ba zu. A nɔkpeɛne ba kɔɔre kyɛ ka Olanna, naŋ e Odenigbo pɔgesare velaa naŋ e sakuuri bie ka o boɔrɔ la wa kpɛ, neɛ naŋ da inni o yɛlɛ a Lagos o naŋ da boɔrɔ ka oneŋ onaŋ be, ane o yee tɔ naŋ di Kainene, o naŋ la da kaara ba saa kompani yeltarre zaa. Kainene meŋ da taa la o meŋ sɛne ka o yuori di Riɔhard, a neɛ naŋ sɛgerɛ Bɔrefɔ, naŋ gaa ka o te nyɛ Nigeria naŋ waa lɛ kyɛ meŋ yɔ baŋ a Igbo-Ukwu paaloŋ bontarre. Yuomo anaare puoriŋ, ka zɔɔre le a Hausa ane Igbo bale tɛɛtɛɛ ŋa noba kpaɛyagaŋ ka noba te kɔŋ ba nyɔvoɛ. A zɔɔre ama naŋ pãã da e tutaa a lɛ ba da ko la noba gyamaa, a pale ne Olanna puree ane o areba kaŋa bee ka o saa kaŋa la, a southeast Nigeria noba da toɔ laŋ ba menne a yi are ba yoŋ ka nansaala ba boɔle ne a bɔrefɔ ka t Republic of Biafra. Odenigbo, Olanna, ane ba pɔgeyalee bie ane Ugwu e la noba ba naŋ fere a de ba kpɛ alopelee age gaa ne Nsukka paaloŋ, ba da pɔge ba la a nensaama zie kaŋa ba naŋ boɔlɔ ka Umuahia. Ba nyɛ la lɛ bondirii naŋ ba kye a paaloŋ na poɔ, kɔŋ da kpɛ ba la soŋ, wagere a Nigeria sogyɛre da maŋ dɛ be la a ba laŋkpeɛbo poɔ wagere zaa. A senselluŋ ware la a leɛ gaa puori, a te manne dasaŋa yɛlɛ naŋ sɛre kyɛ ka zɔɔre pãã wa piili, a manna lɛ Odenigb naŋ kaa o pɔgeyaa naŋ di Amala, a yi a bie ma naŋ da zagere o bare. A wagere ŋa la ka o meŋ boɔrɔ ka o e a yɔɔ sane. Olanna da gaŋ ne Riɔhard. A yi a ŋaa puoriŋ ba o puree kaŋa yuori naŋ di Aunty Ifeka,  da boɔle ba la a lantaa a kanne ba, Olanna da di la suuri a ko Odenigbo kyɛ de Amala naŋ e o bie ka o e o meŋa toɔre ka o na kaa ka o baa. Ba naŋ leɛ gɛrɛ a zɔɔre poɔ la, a be la ka Biafran paaloŋ kpi la neɛzaa ba la kyebe, a ba kyɛlle ne zaa da gaa be a a nensaama kpezie ne a Kainene, onaŋ zo ne a Umuahia a gaa ne a nensaama kpɛzie. A sommo naŋ da ba la waana soŋ, Kainene da yi la a kyɛŋ pare lɛ a mɛrɛ naŋ wuli ka o te bɔ sommo ka lɛ naane ba dire la dɔgɛɛ. O naŋ yi o ba la leɛ gaa togitogi,  a te tɔ a wagere na gba banaŋ zɔɔ a zɔɔre baare. == Puoriŋ yɛlɛ naŋ e pare == [[Duoro kɔre:Flag of Biafra.svg|thumb|''Half of a Yellow Sun'' is a reference to the symbol on the Biafran flag]] Half of a Yellow Sun e la sinii bee senselluŋ ayi soba la Chimamanda Ngozi Adichie; a o piili la , ''Purple Hibiscus'', a sinii ŋa da yi gbaŋgbale a 2003 yuoni poɔ. O de la yuomo ata kyɛ sɛge la Half of a Yellow sun senselluŋ bee sinii ŋa, o de la a yelzu yi neŋ Biafran flag eŋɛ. A yi a be puoriŋ la ka leɛre a senselluŋ yelzu eŋ ka “ The Story behind the Book “ o naŋ yeli: N baa la Biafran lige poɔ. A da eŋa a zɔɔre poŋi eŋ la n yideme ka maa na la baŋ teɛre. N dɔgereba da maŋ moɔrɔ la ba moɔbo zaa ka n baŋ, N ba teɛre ka a yɛlɛ ama taaba poɔ la ka kpɛ a yi kyɛ wa toɔ a baa. N da taa la noba naŋ kpeɛrɛ Biafra paaloŋ nyɔvore yɛlɛ n zu poɔ, a manna ba yɛlɛ naŋ ba naŋ da e ka ba yuori yi kyɛ ka a zaa e yelmeŋa. Adiɔhie, e la neɛ banaŋ dɔge yuomo ayɔpoi puoriŋ a Nigerian zɔɔre poɔ, ane ka senelluŋ a kyaare paati paati yɛlɛ a Nigeria poɔ a 1960s yuomo poɔ, a senselluŋ naŋ sɛge manne wuli la Half of a Yellow Sun meŋa nyɔvore yɛlɛ naŋ piili, ka o leɛ teɛrɛ lɛ o naŋ kɔŋ o ma pare ane o saa pare ane o saaŋkompare zaa a zɔɔre na poɔ. Aneazaa ka onaŋ o kpi la a sakuuri zannoo peɛroo gane sɛgebo poɔ, Adichie de la a senselluŋ a yi ne o dɔgereba  ane o yideme zie, a de maale ne daparɛɛ a senselluŋ poɔ. A yi a sinii danweɛŋ soba puoriŋ, Adichie da ŋmɔre la a leɛ a senselluŋ a kyaare ne paati paati yɛlɛ ane nensaala yelerre. A 2013 yuoni poɔ, o da yeli ko la Ellah Allfrey ka “ N boɔrɔ la noba kaba sɔre a kanne a gane kyɛ teɛre lɛ nensaalba yɛlɛ a wuli nensaalba tɛge. == Gbaŋgbale poɔ yiibu == Half of a Yellow Sun sini ŋa da yi la gbaŋgbale poɔ o meŋa zaa a 2006 yuoni poɔ a UK paaloŋ poɔ, 4<sup>th</sup> Estate (an imprint of HarperCollins) ane a Us paaloŋ poɔ, Knop/Anchor naŋ be (an imprint of Penguin Random House) poɔ. A Nigerian maale emmo de eŋ gbaŋgbale poɔ la Farafina Books. A senselluŋ da yi la a Czech, BBart la da soŋ ka o yi gbaŋgbale poɔ a be a 2008 yuoni poɔ. == Yelnyɔgere == {| class="wikitable" | valign="top" |A foɔlaa kpoŋ kyaare bee kyaare la yiibu zie yeni yoŋ. Dɛmɛ anaŋ taa tɔnɔ yoŋ na baŋ be gampɛle ŋa poɔ. Zɛlloo soŋ ka a atikile ŋa kyeyuobu taa gyeremɛ a yi be a yɛlɛ naŋ yiri. Bɔ a yiibu zie: Half of a Yellow Sun”- yelsaama . duoro gampɛlɛ . gama . peɛroo zie . JSTOR ( Kɛkɛŋmɛ kyuu 2026) |} {| class="wikitable" | valign="top" |A foɔlaa yelboɔraa la ka o yɛle neŋ: a foɔlaa 1 Feminism ane Gender yelerre 2 aŋ la kaara a dakoreŋ yelmanne. Fo na baŋ soŋ a paale yɛlɛ anaŋ na ba kyebe (kɛkɛŋmɛ kyuu 2026) |} Peɛpeɛrebɛ gyamaa bigiri la a sini ŋa ka o Bildungsroman, ka o wuli Ugwu wagere zɔɔre, ka koraa bie naŋ ba baŋ kyɛ toɔ zɔɔ a kɔŋ noba nyɔvoɛ a Biafran senselluŋ poɔ. Peɛpeɛrebɛ nyɛ la ka Adichie manne la senselluŋ naŋ noma a ne a deɛdeɛmɛ a wuli ba ziyiraa ane ba zannoo are ziiri a Nigeria poɔ, kyɛ naŋ bigiri lɛ a zɔɔre naŋ vɛŋ ka nensaama di dɔgɛɛ a fere leɛre ba meŋa. A sini bee a senselluŋ ŋa kyaare la Biafran zɔɔre a ba eŋa ba saaŋkonnoŋ yɛlɛ kyɛ o wuli yeltegerɛ ane dɔgɛɛ noba naŋ nyɛ. == '''Postcolonialism ane diaspora''' == Gbɛɛ yaga peɛpeɛrebɛ da gyene la a senselluŋ ka nyɛ a postcolonial yɛlɛ ba naŋ e kyaare a Nigeria ka wuli ka a yɛlɛ e colonial yelpare binnaa ane lɛ onaŋ pore paale ziiri a yi banaŋ wa zɔɔ faa ba meŋa yi a nempeɛle nuuriŋ. Susan Strehle ŋmɛ la nɔkpeɛne ka a senselluŋ wulluu bɔgere taa la sane ŋmɛ a ko a Nigeria paaloŋ deme a nempeɛle naŋ da di naa ba zu. O sɛge la ka, Adichie maale meele eŋ yɛlɛ gyamaa a ko a Nigeria dakoreŋ paaloŋ noba ka a yɛlɛ yi gbaŋgbale ane o yelerre, ka fo maŋ leɛ teɛre lɛ anaŋ poŋi ba a yi a nempeɛle naŋ da kaara ba puoriŋ; kyɛ o da neŋ manne la lɛ noba gyamaa naŋ fãã kyɛ zo gaa nensaama kpɛzie a yi a Biafran zɔɔre ŋa poɔ. A yeli ŋa da saaŋ la a Nigeria meraa naŋ kyaare nensaalba lantaa, a ŋaa yoŋ da wuli la lɛ o naŋ bebe a nyɛ lɛ a zɔɔre naŋ da zɔɔ, ka a mine la ba dire zaa ŋmɔre ka ba kpɛzie zaa saaŋ, a Biafra poɔ. Adichie la neɛ naŋ de weɛŋ a yi onaŋ wa nyɛ yuomo pie ne awai, a wagere ŋa la ka o de piili ne a sɛgebo a paaloŋ yɛlɛ. A yi Half of a Yellow Sun senselluŋ onaŋ sɛge baare, o da taa la yelnyɔgere a kyaare noba naŋ maŋ yi tateŋa kyɛ gaa te be tateŋa kaŋa poɔ, a o senselluŋ danweɛŋ soba poɔ,  ''Purple Hibiscus''. A senselluŋ poɔ o wuli la a Southerners a paale ne Odenigbo naŋ ba sage ka ba ba bare la ba toɔraa ka noba mine a de ba ka ba e saama. ==    '''National and personal identity in postcolonial Africa''' == A senselluŋ ŋa vɛŋ ka Nigeria baŋ dakoreŋ a kyaare nempeɛle banaŋ naŋ yi a tuure paaloŋ a da wa di naa ba zu. A yelŋa piilu zie la demɛ diibu a kyaare noba a  University of Nigeria, Nsukka, gama Ugwu naŋ kanne senselluŋ kaŋa Riɔhard naŋ sɛge, ka a gane yelnyɔgeraa kyaa ne ka British noba la wane bale puobu ane lɛ bale zaa naŋ maŋ yi be, a pãã tu ka ba sonna a northern bale noba. A demɛ diibu poɔ a kyaare ne Afrika yiibu ziie a Igbo ane a Yoruba noba a Nsukka bee Odenigbo bee o taaba na kaŋa zaa, Lara Adebayo sage la ka onaŋ e la Nigeria neɛ, kyɛ ka Lara sage ka o naŋ e la Pan-Afrikan neɛ, a be la ka o ŋmɛ nɔkpeɛne “ ka Nigeria noba zaa e la yeni”, Pdenigbo naŋ are la o gbɛɛ na poɔ ka ba taa bale tɛɛtɛɛ, a yeli ka Pan-Igbo la daŋ bebe sɛre ka nempeɛle a wa di naa ba zu a Afrika poɔ.   N e la Nigerian bonso a nempeɛlaa la wane Nigeria a ko ma ka n e la Nigeria. N e la nensɔɔla bonso a nempeɛlaa la nyɛ ka te taa la tɛɛtɛɛ a yi lɛ onaŋ teɛrɛ. kyɛ maa eŋ daŋ e la Igbo sɛre ka nempeɛlaa a baŋ wa. -      Odenigbo, in Half of a Yellow sun == Yelerre == A 2009 onaŋ piili, a da ta ŋa gama mɛlleyoŋ kyɛlle onaŋ da koɔre ko a Uk yoŋ noba, The Guardian naŋ manne lɛ, A France 24 meŋ poɔ a gama lɛ noɔre ne o zu la da koɔre a Unite State paaloŋ poɔ a Yuompaala kyuu a 2015 yuoni poɔ. A Hindustan Times meŋ da ŋmɛ daworo a 2013 yuoni poɔ ka  gama 800,000 Bɔrefɔ gama da leɛre la kɔkɔyuo poɔ a ta ŋa kɔkɔrɛɛ 35. lm359twd4reso5515qijsh0dgyp5ox6 61193 61189 2026-05-31T10:25:20Z Eric Gangman 92 maale embo 61193 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q3235393}} '''Half of a Yellow Sun''' e la 2006 Nigerian deme sinii kaŋa, Chimamanda Ngozi Adichie naŋ sɛge. A sinii ŋa sɛgebo da piili la a 1960s yuomo poɔ, a senselluŋ tu la Ugwu bibiiluŋ saŋa o naŋ te leɛ neɛkaŋa yikaara, naŋ yi koraa poɔ a gaa ka o te tontmoa yuniveniti kaŋa a teŋkpoŋ poɔ; A o karema kaŋa naŋ di Odenigbo, onaŋ da la mathematics professor banaŋ sage ko o ane Olanna, o naŋ meŋ la o karema pɔgeyaa soŋ kaŋa meŋ naŋ taa libie gyamaa ka o saa e Nigerian dɔɔ, ona la ka o karema Odenigbo a meŋ pãã da boɔrɔ nimizeɛ zaa. A saŋa a Nigerian (Civil War ) naŋ da iri a ba zɔɔre (1967-1970) yuomo na poɔ, da ŋmaare noba yideme laŋkpeɛbo a bare, ka nyɔvore yeltarre zaa a gyɛre. A senselluŋ bee a sinii ŋa manne la wuli dɔgɛɛ noba naŋ nyɛ a yi zɔɔre na poɔ, a sinii wuli la a saamo naŋ da saaŋ, noba naŋ da kɔŋ ba nyɔvoɛ, ka noba nyɛ dɔgɛɛ a nempeɛle naŋ wa de a teŋɛ a kaara. A yelŋa la e wuli a begre kyaare ne British yelfaare, a are ne gbɛɛ ka ba nyɛ a tɛɛtɛɛ naŋ be a nansaala tɔrebogi ane a naaŋmen nensaalba bale tɛɛtɛɛ kaa iruu aseŋ a Igbo noba. Lɛ noba naŋ e yɛlɛ kyaare a sinii ŋa gbaŋgbale poɔ yiibu da e la e soŋ gyamaa, gyamaa da puge o a puori ko o neŋ a nyɔvore soŋ onaŋ taa kyaare ne a Biafran zɔɔre. Half of a Yellow Sun la da de a 2007 pɔgeba kyɔɔtaa ane a 2013 a sinii kyɔɔtaa poɔ o da la nyɛ la boɔlaa, Biyi Bandele da la sɛge la sinii kaŋa ka a yuori naŋ di a lɛ kyɛ  ka Gali Egan ane Andrea Calderwood la maale a sinii ka o yi gbaŋgbale. == A lɛ a deɛne naŋ deɛne tutaa a sinii poɔ == A sinii ŋa ba e bone banaŋ sɛge ka o tutaa, a sinii ŋa poŋi eŋ la ziiri parɛɛ anaare, a sinii piilu yi a 1960 yuomo pare piilaa ane a pare baaraa. A yunivenite teŋa yuori la Nsukka, Ugwu, naŋ e yuomo pie ne ata bidɔɔlee naŋ piili o yiri tontonna toma a ko Odenigbo, naŋ professor mathematiɔs karema. Odenigbo yiri e zannoo zie ka ka nɔkpeɛne ŋmeɛbo a kyaare ne a Afrika a nempeɛle naŋ da de a teŋa a kaara ba zu. A nɔkpeɛne ba kɔɔre kyɛ ka Olanna, naŋ e Odenigbo pɔgesare velaa naŋ e sakuuri bie ka o boɔrɔ la wa kpɛ, neɛ naŋ da inni o yɛlɛ a Lagos o naŋ da boɔrɔ ka oneŋ onaŋ be, ane o yee tɔ naŋ di Kainene, o naŋ la da kaara ba saa kompani yeltarre zaa. Kainene meŋ da taa la o meŋ sɛne ka o yuori di Riɔhard, a neɛ naŋ sɛgerɛ Bɔrefɔ, naŋ gaa ka o te nyɛ Nigeria naŋ waa lɛ kyɛ meŋ yɔ baŋ a Igbo-Ukwu paaloŋ bontarre. Yuomo anaare puoriŋ, ka zɔɔre le a Hausa ane Igbo bale tɛɛtɛɛ ŋa noba kpaɛyagaŋ ka noba te kɔŋ ba nyɔvoɛ. A zɔɔre ama naŋ pãã da e tutaa a lɛ ba da ko la noba gyamaa, a pale ne Olanna puree ane o areba kaŋa bee ka o saa kaŋa la, a southeast Nigeria noba da toɔ laŋ ba menne a yi are ba yoŋ ka nansaala ba boɔle ne a bɔrefɔ ka t Republic of Biafra. Odenigbo, Olanna, ane ba pɔgeyalee bie ane Ugwu e la noba ba naŋ fere a de ba kpɛ alopelee age gaa ne Nsukka paaloŋ, ba da pɔge ba la a nensaama zie kaŋa ba naŋ boɔlɔ ka Umuahia. Ba nyɛ la lɛ bondirii naŋ ba kye a paaloŋ na poɔ, kɔŋ da kpɛ ba la soŋ, wagere a Nigeria sogyɛre da maŋ dɛ be la a ba laŋkpeɛbo poɔ wagere zaa. A senselluŋ ware la a leɛ gaa puori, a te manne dasaŋa yɛlɛ naŋ sɛre kyɛ ka zɔɔre pãã wa piili, a manna lɛ Odenigb naŋ kaa o pɔgeyaa naŋ di Amala, a yi a bie ma naŋ da zagere o bare. A wagere ŋa la ka o meŋ boɔrɔ ka o e a yɔɔ sane. Olanna da gaŋ ne Riɔhard. A yi a ŋaa puoriŋ ba o puree kaŋa yuori naŋ di Aunty Ifeka,  da boɔle ba la a lantaa a kanne ba, Olanna da di la suuri a ko Odenigbo kyɛ de Amala naŋ e o bie ka o e o meŋa toɔre ka o na kaa ka o baa. Ba naŋ leɛ gɛrɛ a zɔɔre poɔ la, a be la ka Biafran paaloŋ kpi la neɛzaa ba la kyebe, a ba kyɛlle ne zaa da gaa be a a nensaama kpezie ne a Kainene, onaŋ zo ne a Umuahia a gaa ne a nensaama kpɛzie. A sommo naŋ da ba la waana soŋ, Kainene da yi la a kyɛŋ pare lɛ a mɛrɛ naŋ wuli ka o te bɔ sommo ka lɛ naane ba dire la dɔgɛɛ. O naŋ yi o ba la leɛ gaa togitogi,  a te tɔ a wagere na gba banaŋ zɔɔ a zɔɔre baare. == Puoriŋ yɛlɛ naŋ e pare == [[Duoro kɔre:Flag of Biafra.svg|thumb|''Half of a Yellow Sun'' is a reference to the symbol on the Biafran flag]] Half of a Yellow Sun e la sinii bee senselluŋ ayi soba la Chimamanda Ngozi Adichie; a o piili la , ''Purple Hibiscus'', a sinii ŋa da yi gbaŋgbale a 2003 yuoni poɔ. O de la yuomo ata kyɛ sɛge la Half of a Yellow sun senselluŋ bee sinii ŋa, o de la a yelzu yi neŋ Biafran flag eŋɛ. A yi a be puoriŋ la ka leɛre a senselluŋ yelzu eŋ ka “ The Story behind the Book “ o naŋ yeli: N baa la Biafran lige poɔ. A da eŋa a zɔɔre poŋi eŋ la n yideme ka maa na la baŋ teɛre. N dɔgereba da maŋ moɔrɔ la ba moɔbo zaa ka n baŋ, N ba teɛre ka a yɛlɛ ama taaba poɔ la ka kpɛ a yi kyɛ wa toɔ a baa. N da taa la noba naŋ kpeɛrɛ Biafra paaloŋ nyɔvore yɛlɛ n zu poɔ, a manna ba yɛlɛ naŋ ba naŋ da e ka ba yuori yi kyɛ ka a zaa e yelmeŋa. Adiɔhie, e la neɛ banaŋ dɔge yuomo ayɔpoi puoriŋ a Nigerian zɔɔre poɔ, ane ka senelluŋ a kyaare paati paati yɛlɛ a Nigeria poɔ a 1960s yuomo poɔ, a senselluŋ naŋ sɛge manne wuli la Half of a Yellow Sun meŋa nyɔvore yɛlɛ naŋ piili, ka o leɛ teɛrɛ lɛ o naŋ kɔŋ o ma pare ane o saa pare ane o saaŋkompare zaa a zɔɔre na poɔ. Aneazaa ka onaŋ o kpi la a sakuuri zannoo peɛroo gane sɛgebo poɔ, Adichie de la a senselluŋ a yi ne o dɔgereba  ane o yideme zie, a de maale ne daparɛɛ a senselluŋ poɔ. A yi a sinii danweɛŋ soba puoriŋ, Adichie da ŋmɔre la a leɛ a senselluŋ a kyaare ne paati paati yɛlɛ ane nensaala yelerre. A 2013 yuoni poɔ, o da yeli ko la Ellah Allfrey ka “ N boɔrɔ la noba kaba sɔre a kanne a gane kyɛ teɛre lɛ nensaalba yɛlɛ a wuli nensaalba tɛge. == Gbaŋgbale poɔ yiibu == Half of a Yellow Sun sini ŋa da yi la gbaŋgbale poɔ o meŋa zaa a 2006 yuoni poɔ a UK paaloŋ poɔ, 4<sup>th</sup> Estate (an imprint of HarperCollins) ane a Us paaloŋ poɔ, Knop/Anchor naŋ be (an imprint of Penguin Random House) poɔ. A Nigerian maale emmo de eŋ gbaŋgbale poɔ la Farafina Books. A senselluŋ da yi la a Czech, BBart la da soŋ ka o yi gbaŋgbale poɔ a be a 2008 yuoni poɔ. == Yelnyɔgere == {| class="wikitable" | valign="top" |A foɔlaa kpoŋ kyaare bee kyaare la yiibu zie yeni yoŋ. Dɛmɛ anaŋ taa tɔnɔ yoŋ na baŋ be gampɛle ŋa poɔ. Zɛlloo soŋ ka a atikile ŋa kyeyuobu taa gyeremɛ a yi be a yɛlɛ naŋ yiri. Bɔ a yiibu zie: Half of a Yellow Sun”- yelsaama . duoro gampɛlɛ . gama . peɛroo zie . JSTOR ( Kɛkɛŋmɛ kyuu 2026) |} {| class="wikitable" | valign="top" |A foɔlaa yelboɔraa la ka o yɛle neŋ: a foɔlaa 1 Feminism ane Gender yelerre 2 aŋ la kaara a dakoreŋ yelmanne. Fo na baŋ soŋ a paale yɛlɛ anaŋ na ba kyebe (kɛkɛŋmɛ kyuu 2026) |} Peɛpeɛrebɛ gyamaa bigiri la a sini ŋa ka o Bildungsroman, ka o wuli Ugwu wagere zɔɔre, ka koraa bie naŋ ba baŋ kyɛ toɔ zɔɔ a kɔŋ noba nyɔvoɛ a Biafran senselluŋ poɔ. Peɛpeɛrebɛ nyɛ la ka Adichie manne la senselluŋ naŋ noma a ne a deɛdeɛmɛ a wuli ba ziyiraa ane ba zannoo are ziiri a Nigeria poɔ, kyɛ naŋ bigiri lɛ a zɔɔre naŋ vɛŋ ka nensaama di dɔgɛɛ a fere leɛre ba meŋa. A sini bee a senselluŋ ŋa kyaare la Biafran zɔɔre a ba eŋa ba saaŋkonnoŋ yɛlɛ kyɛ o wuli yeltegerɛ ane dɔgɛɛ noba naŋ nyɛ. == '''Postcolonialism ane diaspora''' == Gbɛɛ yaga peɛpeɛrebɛ da gyene la a senselluŋ ka nyɛ a postcolonial yɛlɛ ba naŋ e kyaare a Nigeria ka wuli ka a yɛlɛ e colonial yelpare binnaa ane lɛ onaŋ pore paale ziiri a yi banaŋ wa zɔɔ faa ba meŋa yi a nempeɛle nuuriŋ. Susan Strehle ŋmɛ la nɔkpeɛne ka a senselluŋ wulluu bɔgere taa la sane ŋmɛ a ko a Nigeria paaloŋ deme a nempeɛle naŋ da di naa ba zu. O sɛge la ka, Adichie maale meele eŋ yɛlɛ gyamaa a ko a Nigeria dakoreŋ paaloŋ noba ka a yɛlɛ yi gbaŋgbale ane o yelerre, ka fo maŋ leɛ teɛre lɛ anaŋ poŋi ba a yi a nempeɛle naŋ da kaara ba puoriŋ; kyɛ o da neŋ manne la lɛ noba gyamaa naŋ fãã kyɛ zo gaa nensaama kpɛzie a yi a Biafran zɔɔre ŋa poɔ. A yeli ŋa da saaŋ la a Nigeria meraa naŋ kyaare nensaalba lantaa, a ŋaa yoŋ da wuli la lɛ o naŋ bebe a nyɛ lɛ a zɔɔre naŋ da zɔɔ, ka a mine la ba dire zaa ŋmɔre ka ba kpɛzie zaa saaŋ, a Biafra poɔ. Adichie la neɛ naŋ de weɛŋ a yi onaŋ wa nyɛ yuomo pie ne awai, a wagere ŋa la ka o de piili ne a sɛgebo a paaloŋ yɛlɛ. A yi Half of a Yellow Sun senselluŋ onaŋ sɛge baare, o da taa la yelnyɔgere a kyaare noba naŋ maŋ yi tateŋa kyɛ gaa te be tateŋa kaŋa poɔ, a o senselluŋ danweɛŋ soba poɔ,  ''Purple Hibiscus''. A senselluŋ poɔ o wuli la a Southerners a paale ne Odenigbo naŋ ba sage ka ba ba bare la ba toɔraa ka noba mine a de ba ka ba e saama. ==    '''National and personal identity in postcolonial Africa''' == A senselluŋ ŋa vɛŋ ka Nigeria baŋ dakoreŋ a kyaare nempeɛle banaŋ naŋ yi a tuure paaloŋ a da wa di naa ba zu. A yelŋa piilu zie la demɛ diibu a kyaare noba a  University of Nigeria, Nsukka, gama Ugwu naŋ kanne senselluŋ kaŋa Riɔhard naŋ sɛge, ka a gane yelnyɔgeraa kyaa ne ka British noba la wane bale puobu ane lɛ bale zaa naŋ maŋ yi be, a pãã tu ka ba sonna a northern bale noba. A demɛ diibu poɔ a kyaare ne Afrika yiibu ziie a Igbo ane a Yoruba noba a Nsukka bee Odenigbo bee o taaba na kaŋa zaa, Lara Adebayo sage la ka onaŋ e la Nigeria neɛ, kyɛ ka Lara sage ka o naŋ e la Pan-Afrikan neɛ, a be la ka o ŋmɛ nɔkpeɛne “ ka Nigeria noba zaa e la yeni”, Pdenigbo naŋ are la o gbɛɛ na poɔ ka ba taa bale tɛɛtɛɛ, a yeli ka Pan-Igbo la daŋ bebe sɛre ka nempeɛle a wa di naa ba zu a Afrika poɔ.   N e la Nigerian bonso a nempeɛlaa la wane Nigeria a ko ma ka n e la Nigeria. N e la nensɔɔla bonso a nempeɛlaa la nyɛ ka te taa la tɛɛtɛɛ a yi lɛ onaŋ teɛrɛ. kyɛ maa eŋ daŋ e la Igbo sɛre ka nempeɛlaa a baŋ wa. -      Odenigbo, in Half of a Yellow sun == Yelerre == A 2009 onaŋ piili, a da ta ŋa gama mɛlleyoŋ kyɛlle onaŋ da koɔre ko a Uk yoŋ noba, The Guardian naŋ manne lɛ, A France 24 meŋ poɔ a gama lɛ noɔre ne o zu la da koɔre a Unite State paaloŋ poɔ a Yuompaala kyuu a 2015 yuoni poɔ. A Hindustan Times meŋ da ŋmɛ daworo a 2013 yuoni poɔ ka  gama 800,000 Bɔrefɔ gama da leɛre la kɔkɔyuo poɔ a ta ŋa kɔkɔrɛɛ 35. == Critical reception == The New Yorker puge la a deɛdeɛmɛ naŋ be a senselluŋ poɔ, a sɛge a ka deɛdeɛmɛ naŋ be a sinii poɔ waa ŋa lɛ a ba e erre naŋ waa a senselluŋ poɔ, a ba e erre meŋa na zaa taa nembaaloŋ yaga, a ŋaa meŋa ne o zu la Ny Tid a meŋ yeli paale, “ bone naŋ vɛŋ ka a senselluŋ a sereŋ wuli a senselluŋ yelmennoo la a deɛdeɛmɛ a sinii poɔ. Siobhan Murphy sɛge la eŋ Metro poɔ “ Adichie la kaa te ne o nommo, kyɛ ka Merle Rubin naŋ yi Los Angeles Times a sɛge ka Adichie sereŋ e la neɛ naŋ taa bammo a kyaare senselluŋ onaŋ sɛgerɛ, kyɛ meŋ wuli o, o teɛroŋ ka o meŋ leɛ kaa nyɛ lɛ onaŋ na baŋ de a teɛroŋ soŋ ŋa a soŋ ne o taaba. English Art Alastair Sooke, meŋ naŋ leɛ kaa a The Daily Telegraph poɔ la ka o meŋ wuli o poɔ saamo a kyaare ne a senselluŋ, bonso ane a sinii ŋa na da nyɛ a kyɔɔtaa boɔlaa a Booker Prize banaŋ maŋ e yuoi yuoni zaa. O da naŋ yeli paale “ ka a sinii bee a senselluŋ wa taa gbɛ-ŋmɛ, ka lɛ Adiɔhie la ba e soŋ, boŋ tɛɛtɛɛ la be a Ugwu, Olanna ane Riɔhard kɔkɔɛ poɔ, ane ka a ba yelnyɔgeraa zaa taa la tɔnɔ a ko kɔkɔre a paati kyakya yɛlɛ poɔ. Andree Greene naŋ yi Boston meŋ la maaleŋ sɛge la Half of a Yellow sun ka o meŋ tɔ a yelnyɔgere anaŋ zaa a ''Purple Hibiscus naŋ'' taa. A leɛ kaabo poɔ, The Million, Kevin Hartnett meŋ da yeli la daadaa lɛ ka a senselluŋ wullo la zɔɔre ane neɛ naŋ so paaloŋ bee teŋa kaŋa. A yi a senselluŋ yelnyɔgeraa naŋ kyaare zɔɔre, Maya Jaggi da pɛre ne  Pat Barker's ''Regeneration Trilogy'' ane Helen Dunmore's, ka o yi ne aŋa Siege of Leningrad senselluŋ a yelzu naŋ e The Siege. Janet Maslin yeli ka o noŋ la a sɛgesɛgere a yi o naŋ sɛge kyaare a daŋsaŋ zɔɔre, a Half of a Yellow Sun ba la e zɔɔre senselluŋ o e la moore terebo a ko banaŋ kɔŋ ba nyɔvoɛ a zɔɔre ŋa poɔ anaŋ ka bɔrefɔ kɔkɔre maŋ yeli ka “''A Farewell to Arms'' or ''For Whom the Bell Tolls'' ". Heather Thompson a The Telegraph poɔ, o yeli ka Adichie yelboɔraa zaa nyɛ eebo, “ o naŋ terɛ o teɛroŋ a kyaara ne a zɔɔre ŋa, o manne la wuli yɛlɛ mine ata ka anaŋ la; a pɔge, a dɔɔlee, ane a Bɔrefɔ dawori ŋmeɛbɛ, a de poɔpeɛloŋ a puori ne ba bareka a kyaare ne nensaala nyɔvore. Rob Nixon naŋ yi The New York Times meŋ sɛge la o teɛroŋ a kyaare ne a Half of a Yellow Sun senselluŋ ŋa, ka o leɛ teɛre a zɔɔre, a Nigeria noba banaŋ teɛre ka ba inni la a yɛlɛ ŋa, a puge Adiɔhie yaga zaane o naŋ toɔ de ba saaŋkompare yelkoro a sɛge ne a senselluŋ ŋa ka e ŋa yɛlɛ naŋ e pampana na. Christina Patterson of ''The Independent sɛge la ka a'' senselluŋ wuli yelfaare zɔɔre naŋ taa bee a na baŋ wane ko nensaalba a ba laŋkpeɛbo poɔ: A nensaala suuri ane a dabeɛŋ yi lɛ noba naŋ kooro taa. A senselluŋ ŋa e la bone naŋ laŋ yɛlɛ noba naŋ be a poɔ bee a kpɛ a poɔ kyɛ ka ba daŋ koŋ baŋ inni a, a yi dɔɔlee naŋ yiri guubu toma a toɔ sɛge senselluŋ ka o taa zɛgeroŋ a seŋ a ŋaa. Naomi Jackson naŋ yi ''Chimurenga'' sɛge la kyaare ne a sinii senselluŋ ŋa, “ ŋaa la ka senselluŋ kpeɛŋaa seŋ ka o waa. A senselluŋ maŋ nyɔge la a kanne kanna ka o e o teɛroŋ see bee feroo la ka o kanne a senselluŋ zaa a nyɛ ka zirii la bee ka yelmeŋa la. Kyɛ ka anaŋ pãã wa e yelmeŋa- a kanekanna yɛŋ maŋ be la a saseɛ poɔ ne a sɛge sɛgerɛ naŋ toɔ zeŋ a nyɔge yɛlɛ lantaa, a sɛge ne a nensaaloŋ a ŋaa, a manne lɛ noba naŋ e nontaa bee a taa teɛroŋ ka neɛ e yelkaŋa see la ka o meŋ te e  yaa sane. Edwina Preston, sɛge, “ Boŋ enyuo mɔɔ la be a Half of a Yellow Sun ka Adiɔhie a de a toɔ de a saaŋkonnoŋ yelerre a dasaŋa na a de manne a pampana yelerre, a yele ŋa e la yeltegeroŋ kyɛ taa dabeɛŋ ne onaŋ toɔ la zeŋ a de lantaa a sɛge ka o waa ŋa lɛ a yɛlɛ meŋa ne o zu la ka o kaara kyɛ sɛgerɛ. Martin Rubin bigiri la a senselluŋ ŋa “ a senselluŋ e la nensaaloŋ toma deɛmbaŋ naŋ taa yelzaa o poɔ ka onaŋ la e a Nigeria sinii naŋ veɛlɛ gaŋ o taaba zaa, a gba ba e a Nigeria yoŋ a Afrika paaloŋ zaa poɔ a senselluŋ bee a sinii ŋa la veɛlɛ gaŋ o taaba zaa. ''Scroll.in'', Zachary Bushnell, naŋ e Karema a University of Delhi, yeli ka, “ a Half of a Yellow Sun gampɛle leɛ taa la ennoɔ ane wieŋ wieŋ ane dakoreŋ yelmennoo. ''Literary Review''<nowiki/>'s William Brett wrote: Adiɔhie a yeli vɛŋ ka a yelmeŋ de weɛŋ tɛ nyegɛ sɛre,kyɛ bare vuo ka o nyɛɛrɛ a fẽẽfẽẽ a kpeɛrɛ teŋɛ. A senselluŋ ŋa tɔ maŋ vɛŋ la ka a sɔroo e o toɔraa lɛ, kyɛ vɛŋ ka neɛ naŋ sɔro ka o taa bammo kaŋa a kyaare ne a yelzu.  ''The Guardian'', Maya Jaggi sɛge la a boɔle o ka landmark novel senselluŋ. Aïssatou Sidimé naŋ yi San Antonia Express-News meŋ leɛ Adichie segebo ŋa poɔ  “ O faaŋ la kyɛ yeli ka bonsoŋ meŋa” anaŋ yeli paale ka “ Adichie e wieŋ ane o naŋ toɔ ko o meŋa a yi dabeɛŋ zaa poɔ a yi saaŋkompare yɛlɛ poɔ ane a Afrikan gaŋ-sɛgerebɛ poɔ. Nigeria gane sɛgerɛ kaŋa naŋ di Chinua Achebe meŋ yeli eŋ la “ Yelzaa piilu neɛzaa ba maŋ taa sagedeebo ko o, kyɛ ŋa eŋ nempaala la a sɛgesɛgerɛ la naŋ taa a naaŋmene ane a saaŋkominne kyɔɔtaazaa, anaŋ yeli ka ka Adichie da e neɛ naŋ taa dabeɛŋ o da koŋ baŋ sɛge a senselluŋ ŋa a kyaare ne a Nigeria zɔɔre ŋa naŋ e pare. ''Africultures'' sɛge la ka Adichie “ taa la gɔɔloŋ ne senselluŋ sɛgebo ane meŋ “ o kɔkɔre na meŋ meele ne la Igbo ane Pidgin yeluu, a meele ne bɔrefɔ fẽẽ, kyɛ ka ba pãã de leɛre eŋ a Nigerian saaŋkonnoŋ poɔ. Zainab Jah, James Kidd praised Jah, naŋ sɔre bee a kanne a senselluŋ ŋa yeli ka o sereŋ taa la a gɔɔloŋ ne a lɛ o naŋ vɛŋ ka a deɛdeɛmɛ a deɛne kyɛ koro taa, ane lɛ onaŋ meelɛ a Bɔrefɔ ane Igbo kɔkɔɛ. == Kyɔɔtaa == Half of a Yellow Sun, la di a 2007 yuoni pɔgeba sinii kyɔɔtaa. A senselluŋ bee a sinii ŋa be la a New York Times, o da poɔ a gama 100 na poɔ a yuori naŋ yi yaga 2008 yuoni poɔ. A Kpankyaa kyuu beri pie ne awai 2019 yuoni poɔ, o na la ka ba da ka  ''The Guardian''  kaa iri a sinii gama poɔ ka onaŋ la e bonsoŋ a yi a 200 yuomo poɔ a waana, ka o e a gane soŋ pie (10<sup>th</sup> ) soba. A kakyɛ kyuu beri anuu daare a yuoni yenaa na poɔ, o na la da e a senselluŋ yeninaa kaŋa a BBC naŋ da iri paale a senselluŋ sonne 100 na poɔ. A Kakyɛ kyuu a 2020 yuoni poɔ, onaŋ la ka ba da neɛ iri ka o di a e a gane soŋ a Pɔgeba kyɔɔtaa a wagere na ka o nyɛ yuomo 25, yelseɛle ka o e neɛzaa naŋ daŋ ba e a taaba. A 2022 yuoni poɔ, Half of a Yellow Sun da poɔ la a  Big Jubilee Read gama  70 na poɔ, a Commonwealth authors naŋ da kaa iri ka ba di  Platinum Jubilee of Elizabeth II tigiri. == '''Censorship''' == A Gonseɛ kyuu beri pie ne anaare a 2022 yuoni poɔ, Half of a Yellow Sun da e la bone banaŋ ŋmɛ fɛre a   Hudsonville Public Schools district in Michigan bonso, a gane da taa la sɛŋ gaŋ enfuomo yeltarre o poɔ, azuiŋ ba merɛ poɔ a ba taa sori.  Clay County School District in Florida, poɔ ba meŋ da ŋmɛ o la fɛre, ane Beaufort County School District in South Carolina, ane Granite School District a Utah poɔ. == Zie banaŋ sage de o == ===                                              Atikile meŋa: Half of a Yellow Sun (sinii) === A senselluŋ ŋa pãã da leɛre la eŋ sinii ka a yuori naŋ di a lɛ a 2013 yuoni na poɔ, Toronto International Film Festival poɔ la ka da daŋ de weɛŋ iri a sinii ka noba yɔɔ kyɛ kpɛ kaa. Biyi Bandele la a sɛgesɛgerɛ kyɛ ka Gail Egan ane Andrea Calderwood la e noba naq maale a sinii ka o yi gbaŋgbale, a sinii meŋa pãã da yi saseɛ poɔ a ko neɛzaa naŋ be a tendaa poɔ a 2014 yuoni poɔ, a noba banaŋ deɛne a deɛne ŋa la  Chiwetel Ejiofor (as Odenigbo), Thandiwe Newton (as Olanna) and John Boyega (as Ugwu). == Sommo Yizie == pyiqkonip9sjgx55y3trmjc2em4k6hr 61194 61193 2026-05-31T11:08:09Z Eric Gangman 92 maale embo 61194 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q3235393}} '''Half of a Yellow Sun''' e la 2006 Nigerian deme sinii kaŋa, Chimamanda Ngozi Adichie naŋ sɛge. A sinii ŋa sɛgebo da piili la a 1960s yuomo poɔ, a senselluŋ tu la Ugwu bibiiluŋ saŋa o naŋ te leɛ neɛkaŋa yikaara, naŋ yi koraa poɔ a gaa ka o te tontmoa yuniveniti kaŋa a teŋkpoŋ poɔ; A o karema kaŋa naŋ di Odenigbo, onaŋ da la mathematics professor banaŋ sage ko o ane Olanna, o naŋ meŋ la o karema pɔgeyaa soŋ kaŋa meŋ naŋ taa libie gyamaa ka o saa e Nigerian dɔɔ, ona la ka o karema Odenigbo a meŋ pãã da boɔrɔ nimizeɛ zaa.<ref>Moyo, Sigcino (19 October 2006). "Chimamanda Ngozi Adichie". ''NOW Toronto''. Retrieved 20 April 2025.</ref> A saŋa a Nigerian (Civil War ) naŋ da iri a ba zɔɔre (1967-1970) yuomo na poɔ, da ŋmaare noba yideme laŋkpeɛbo a bare, ka nyɔvore yeltarre zaa a gyɛre. A senselluŋ bee a sinii ŋa manne la wuli dɔgɛɛ noba naŋ nyɛ a yi zɔɔre na poɔ, a sinii wuli la a saamo naŋ da saaŋ, noba naŋ da kɔŋ ba nyɔvoɛ, ka noba nyɛ dɔgɛɛ a nempeɛle naŋ wa de a teŋɛ a kaara. A yelŋa la e wuli a begre kyaare ne British yelfaare, a are ne gbɛɛ ka ba nyɛ a tɛɛtɛɛ naŋ be a nansaala tɔrebogi ane a naaŋmen nensaalba bale tɛɛtɛɛ kaa iruu aseŋ a Igbo noba. Lɛ noba naŋ e yɛlɛ kyaare a sinii ŋa gbaŋgbale poɔ yiibu da e la e soŋ gyamaa, gyamaa da puge o a puori ko o neŋ a nyɔvore soŋ onaŋ taa kyaare ne a Biafran zɔɔre. Half of a Yellow Sun la da de a 2007 pɔgeba kyɔɔtaa ane a 2013 a sinii kyɔɔtaa poɔ o da la nyɛ la boɔlaa, Biyi Bandele da la sɛge la sinii kaŋa ka a yuori naŋ di a lɛ kyɛ  ka Gali Egan ane Andrea Calderwood la maale a sinii ka o yi gbaŋgbale. == A lɛ a deɛne naŋ deɛne tutaa a sinii poɔ == A sinii ŋa ba e bone banaŋ sɛge ka o tutaa, a sinii ŋa poŋi eŋ la ziiri parɛɛ anaare, a sinii piilu yi a 1960 yuomo pare piilaa ane a pare baaraa. A yunivenite teŋa yuori la Nsukka, Ugwu, naŋ e yuomo pie ne ata bidɔɔlee naŋ piili o yiri tontonna toma a ko Odenigbo, naŋ professor mathematiɔs karema. Odenigbo yiri e zannoo zie ka ka nɔkpeɛne ŋmeɛbo a kyaare ne a Afrika a nempeɛle naŋ da de a teŋa a kaara ba zu. A nɔkpeɛne ba kɔɔre kyɛ ka Olanna, naŋ e Odenigbo pɔgesare velaa naŋ e sakuuri bie ka o boɔrɔ la wa kpɛ, neɛ naŋ da inni o yɛlɛ a Lagos o naŋ da boɔrɔ ka oneŋ onaŋ be, ane o yee tɔ naŋ di Kainene, o naŋ la da kaara ba saa kompani yeltarre zaa. Kainene meŋ da taa la o meŋ sɛne ka o yuori di Riɔhard, a neɛ naŋ sɛgerɛ Bɔrefɔ, naŋ gaa ka o te nyɛ Nigeria naŋ waa lɛ kyɛ meŋ yɔ baŋ a Igbo-Ukwu paaloŋ bontarre. Yuomo anaare puoriŋ, ka zɔɔre le a Hausa ane Igbo bale tɛɛtɛɛ ŋa noba kpaɛyagaŋ ka noba te kɔŋ ba nyɔvoɛ. A zɔɔre ama naŋ pãã da e tutaa a lɛ ba da ko la noba gyamaa, a pale ne Olanna puree ane o areba kaŋa bee ka o saa kaŋa la, a southeast Nigeria noba da toɔ laŋ ba menne a yi are ba yoŋ ka nansaala ba boɔle ne a bɔrefɔ ka t Republic of Biafra. Odenigbo, Olanna, ane ba pɔgeyalee bie ane Ugwu e la noba ba naŋ fere a de ba kpɛ alopelee age gaa ne Nsukka paaloŋ, ba da pɔge ba la a nensaama zie kaŋa ba naŋ boɔlɔ ka Umuahia. Ba nyɛ la lɛ bondirii naŋ ba kye a paaloŋ na poɔ, kɔŋ da kpɛ ba la soŋ, wagere a Nigeria sogyɛre da maŋ dɛ be la a ba laŋkpeɛbo poɔ wagere zaa. A senselluŋ ware la a leɛ gaa puori, a te manne dasaŋa yɛlɛ naŋ sɛre kyɛ ka zɔɔre pãã wa piili, a manna lɛ Odenigb naŋ kaa o pɔgeyaa naŋ di Amala, a yi a bie ma naŋ da zagere o bare. A wagere ŋa la ka o meŋ boɔrɔ ka o e a yɔɔ sane. Olanna da gaŋ ne Riɔhard. A yi a ŋaa puoriŋ ba o puree kaŋa yuori naŋ di Aunty Ifeka,  da boɔle ba la a lantaa a kanne ba, Olanna da di la suuri a ko Odenigbo kyɛ de Amala naŋ e o bie ka o e o meŋa toɔre ka o na kaa ka o baa. Ba naŋ leɛ gɛrɛ a zɔɔre poɔ la, a be la ka Biafran paaloŋ kpi la neɛzaa ba la kyebe, a ba kyɛlle ne zaa da gaa be a a nensaama kpezie ne a Kainene, onaŋ zo ne a Umuahia a gaa ne a nensaama kpɛzie. A sommo naŋ da ba la waana soŋ, Kainene da yi la a kyɛŋ pare lɛ a mɛrɛ naŋ wuli ka o te bɔ sommo ka lɛ naane ba dire la dɔgɛɛ. O naŋ yi o ba la leɛ gaa togitogi,  a te tɔ a wagere na gba banaŋ zɔɔ a zɔɔre baare. == Puoriŋ yɛlɛ naŋ e pare == [[Duoro kɔre:Flag of Biafra.svg|thumb|''Half of a Yellow Sun'' is a reference to the symbol on the Biafran flag<ref>Murphy, Siobhan (22 August 2006). "Half of A Yellow Sun". ''Metro''. Archived from the original on 24 January 2018. Retrieved 20 April 2025.</ref>]] Half of a Yellow Sun e la sinii bee senselluŋ ayi soba la Chimamanda Ngozi Adichie; a o piili la , ''Purple Hibiscus'', a sinii ŋa da yi gbaŋgbale a 2003 yuoni poɔ. O de la yuomo ata kyɛ sɛge la Half of a Yellow sun senselluŋ bee sinii ŋa, o de la a yelzu yi neŋ Biafran flag<ref name=":0">Maslin, Janet (21 September 2006), "The Complex Business of Living While War Rages in Nigeria", ''The New York Times'', ISSN 0362-4331, archived from the original on 19 January 2025, retrieved 20 April 2025</ref><ref>Armitstead, Claire (19 August 2015). "Half of a Yellow Sun Shocked Me into a Sense of My Own Expatriate Identity". ''The Guardian''. Retrieved 30 September 2025.</ref> eŋɛ. A yi a be puoriŋ la ka leɛre a senselluŋ yelzu eŋ ka “ The Story behind the Book “ o naŋ yeli: N baa la Biafran lige poɔ. A da eŋa a zɔɔre poŋi eŋ la n yideme ka maa na la baŋ teɛre. N dɔgereba da maŋ moɔrɔ la ba moɔbo zaa ka n baŋ, N ba teɛre ka a yɛlɛ ama taaba poɔ la ka kpɛ a yi kyɛ wa toɔ a baa. N da taa la noba naŋ kpeɛrɛ Biafra paaloŋ nyɔvore yɛlɛ n zu poɔ, a manna ba yɛlɛ naŋ ba naŋ da e ka ba yuori yi kyɛ ka a zaa e yelmeŋa.<ref name=":1">Obi-Young, Otosirieze (22 June 2016). "'Half of a Yellow Sun': A Decade On". ''Brittle Paper''. Retrieved 27 March 2025.</ref> Adiɔhie, e la neɛ banaŋ dɔge yuomo ayɔpoi puoriŋ a Nigerian zɔɔre poɔ<ref>Brennan, Mary (22 September 2006). "Half of a Yellow Sun: The Sweeping Story of a Nation Erased". ''The Seattle Times''. Archived from the original on 19 May 2011. Retrieved 27 July 2008.</ref>, ane ka senelluŋ a kyaare paati paati yɛlɛ a Nigeria poɔ a 1960s<ref name=":2">"Half of a Yellow Sun". ''The New Yorker''. 9 October 2006. Retrieved 19 April 2025.</ref> yuomo poɔ, a senselluŋ naŋ sɛge manne wuli la Half of a Yellow Sun meŋa nyɔvore yɛlɛ naŋ piili, ka o leɛ teɛrɛ lɛ o naŋ kɔŋ o ma pare ane o saa pare ane o saaŋkompare zaa a zɔɔre na poɔ. Aneazaa ka onaŋ o kpi la a sakuuri zannoo peɛroo gane sɛgebo poɔ, Adichie de la a senselluŋ a yi ne o dɔgereba  ane o yideme zie, a de maale ne daparɛɛ a senselluŋ poɔ. A yi a sinii danweɛŋ soba puoriŋ, Adichie da ŋmɔre la a leɛ a senselluŋ a kyaare ne paati paati yɛlɛ ane nensaala yelerre.<ref name=":1" /> A 2013 yuoni poɔ, o da yeli ko la Ellah Allfrey ka “ N boɔrɔ la noba kaba sɔre a kanne a gane kyɛ teɛre lɛ nensaalba yɛlɛ a wuli nensaalba tɛge.<ref name=":1" /> == Gbaŋgbale poɔ yiibu == Half of a Yellow Sun sini ŋa da yi la gbaŋgbale poɔ o meŋa zaa a 2006 yuoni poɔ a UK paaloŋ poɔ, 4<sup>th</sup> Estate (an imprint of HarperCollins)<ref>Kirsch, Adam. "From Nigeria to New York". ''www.prospectmagazine.co.uk''. Retrieved 15 April 2026.</ref><ref>"Poets & Writers to Honor Chimamanda Ngozi Adichie, Richard Russo, and Riverhead's Rebecca Saletan". ''penguinrandomhouse.com''. 28 November 2017. Retrieved 15 April 2026.</ref> ane a Us paaloŋ poɔ, Knop/Anchor naŋ be (an imprint of Penguin Random House) poɔ. A Nigerian maale emmo de eŋ gbaŋgbale poɔ la Farafina Books.<ref>"Excerpt: Half Of A Yellow Sun". ''Farafina Books''. 9 April 2013. Retrieved 15 April 2026.</ref> A senselluŋ da yi la a Czech, BBart la da soŋ ka o yi gbaŋgbale poɔ a be a 2008 yuoni poɔ.<ref>"Americanah: New Novel by Chimamanda Ngozi Adichie in Czech Language". ''Embassy of the Czech Republic in Abuja''. 7 June 2017. Retrieved 9 October 2025.</ref> == Yelnyɔgere == {| class="wikitable" | valign="top" |A foɔlaa kpoŋ kyaare bee kyaare la yiibu zie yeni yoŋ. Dɛmɛ anaŋ taa tɔnɔ yoŋ na baŋ be gampɛle ŋa poɔ. Zɛlloo soŋ ka a atikile ŋa kyeyuobu taa gyeremɛ a yi be a yɛlɛ naŋ yiri. Bɔ a yiibu zie: Half of a Yellow Sun”- yelsaama . duoro gampɛlɛ . gama . peɛroo zie . JSTOR ( Kɛkɛŋmɛ kyuu 2026) |} {| class="wikitable" | valign="top" |A foɔlaa yelboɔraa la ka o yɛle neŋ: a foɔlaa 1 Feminism ane Gender yelerre 2 aŋ la kaara a dakoreŋ yelmanne. Fo na baŋ soŋ a paale yɛlɛ anaŋ na ba kyebe (kɛkɛŋmɛ kyuu 2026) |} Peɛpeɛrebɛ gyamaa bigiri la a sini ŋa ka o Bildungsroman, ka o wuli Ugwu wagere zɔɔre, ka koraa bie naŋ ba baŋ kyɛ toɔ zɔɔ a kɔŋ noba nyɔvoɛ a Biafran senselluŋ poɔ.<ref>Addei, Cecilia; Osei, Cynthia Elizabeth; Addai-Mununkum, Theresah (2 July 2020). "Coming of Age through War: Exploring Bildung in Adichie's half of a Yellow Sun". ''Journal of Arts & Humanities''. '''9''' (6): 75–85.</ref><ref>Donnelly, Michael A. (4 May 2018). "The Bildungsroman and Biafran Sovereignty in Chimamanda Ngozi Adichie's ''Half of a Yellow Sun''". ''Law & Literature''. '''30''' (2): 245–266. doi:10.1080/1535685X.2017.1392025. ISSN 1535-685X.</ref><ref>Al-Harbi, Aisha O. (5 August 2021). "Half of a Yellow Sun as a Post-colonial Bildungsroman" (PDF). ''مجلة بحوث کلیة الآداب . جامعة المنوفیة'' (in Arabic). '''0''': 0. doi:10.21608/sjam.2021.87761.1204. ISSN 2735-329X. Archived from the original on 8 March 2022.</ref> Peɛpeɛrebɛ nyɛ la ka Adichie manne la senselluŋ naŋ noma a ne a deɛdeɛmɛ a wuli ba ziyiraa ane ba zannoo are ziiri a Nigeria poɔ, kyɛ naŋ bigiri lɛ a zɔɔre naŋ vɛŋ ka nensaama di dɔgɛɛ a fere leɛre ba meŋa. A sini bee a senselluŋ ŋa kyaare la Biafran zɔɔre a ba eŋa ba saaŋkonnoŋ yɛlɛ kyɛ o wuli yeltegerɛ ane dɔgɛɛ noba naŋ nyɛ.<ref>Makosso, Alphonse Dorien (10 April 2022). "Chimamanda Ngozi Adichie as a Hierophant of the Biafran Civil War: A New Historicist Approach to ''Half of A Yellow Sun''" (PDF). ''Scholars Journal of Arts, Humanities and Social Sciences''. '''10''' (4): 119–136. doi:10.36347/sjahss.2022.v10i04.002.</ref><ref>Ojinmah, Umelo (Fall 2012). "No Humanity in War: Chimamanda Adichie's ''Half of a Yellow Sun''" (PDF). ''Journal of Nigeria Studies''. '''1''' (2): 4.</ref> === '''Postcolonialism ane diaspora''' === Gbɛɛ yaga peɛpeɛrebɛ da gyene la a senselluŋ ka nyɛ a postcolonial yɛlɛ ba naŋ e kyaare a Nigeria ka wuli ka a yɛlɛ e colonial yelpare binnaa ane lɛ onaŋ pore paale ziiri a yi banaŋ wa zɔɔ faa ba meŋa yi a nempeɛle nuuriŋ.<ref>Muhammad, Aisha Mustapha (22 May 2018). "Divergent Struggles for Identity and Safeguarding Human Values: A Postcolonial Analysis of Chimamanda Ngozi Adichie's Half of a Yellow Sun". ''IRA-International Journal of Management & Social Sciences (ISSN 2455-2267)''. '''11''' (2): 60. doi:10.21013/jmss.v11.n2.p1. ISSN 2455-2267.</ref> Susan Strehle ŋmɛ la nɔkpeɛne ka a senselluŋ wulluu bɔgere taa la sane ŋmɛ a ko a Nigeria paaloŋ deme a nempeɛle naŋ da di naa ba zu. O sɛge la ka, Adichie maale meele eŋ yɛlɛ gyamaa a ko a Nigeria dakoreŋ paaloŋ noba ka a yɛlɛ yi gbaŋgbale ane o yelerre, ka fo maŋ leɛ teɛre lɛ anaŋ poŋi ba a yi a nempeɛle naŋ da kaara ba puoriŋ; kyɛ o da neŋ manne la lɛ noba gyamaa naŋ fãã kyɛ zo gaa nensaama kpɛzie a yi a Biafran zɔɔre ŋa poɔ.<ref name=":3">Strehle, Susan (2011). "Producing Exile: Diasporic Vision in Adichie's ''Half of a Yellow Sun''". ''MFS Modern Fiction Studies''. '''57''' (4): 650–672. doi:10.1353/mfs.2011.0086. ISSN 1080-658X. Retrieved 1 October 2025.</ref> A yeli ŋa da saaŋ la a Nigeria meraa naŋ kyaare nensaalba lantaa, a ŋaa yoŋ da wuli la lɛ o naŋ bebe a nyɛ lɛ a zɔɔre naŋ da zɔɔ, ka a mine la ba dire zaa ŋmɔre ka ba kpɛzie zaa saaŋ, a Biafra poɔ.<ref name=":3" /> Adichie la neɛ naŋ de weɛŋ a yi onaŋ wa nyɛ yuomo pie ne awai, a wagere ŋa la ka o de piili ne a sɛgebo a paaloŋ yɛlɛ. A yi Half of a Yellow Sun senselluŋ onaŋ sɛge baare, o da taa la yelnyɔgere a kyaare noba naŋ maŋ yi tateŋa kyɛ gaa te be tateŋa kaŋa poɔ, a o senselluŋ danweɛŋ soba poɔ,  ''Purple Hibiscus''.<ref name=":3" /> A senselluŋ poɔ o wuli la a Southerners a paale ne Odenigbo naŋ ba sage ka ba ba bare la ba toɔraa ka noba mine a de ba ka ba e saama.<ref name=":3" /> ===    '''National and personal identity in postcolonial Africa''' === A senselluŋ ŋa vɛŋ ka Nigeria baŋ dakoreŋ a kyaare nempeɛle banaŋ naŋ yi a tuure paaloŋ a da wa di naa ba zu.<ref name=":3" /> A yelŋa piilu zie la demɛ diibu a kyaare noba a  University of Nigeria, Nsukka, gama Ugwu naŋ kanne senselluŋ kaŋa Riɔhard naŋ sɛge, ka a gane yelnyɔgeraa kyaa ne ka British noba la wane bale puobu ane lɛ bale zaa naŋ maŋ yi be, a pãã tu ka ba sonna a northern bale<ref name=":3" /> noba. A demɛ diibu poɔ a kyaare ne Afrika yiibu ziie a Igbo ane a Yoruba noba a Nsukka bee Odenigbo bee o taaba na kaŋa zaa, Lara Adebayo sage la ka onaŋ e la Nigeria neɛ, kyɛ ka Lara sage ka o naŋ e la Pan-Afrikan neɛ, a be la ka o ŋmɛ nɔkpeɛne “ ka Nigeria noba zaa e la yeni”, Pdenigbo naŋ are la o gbɛɛ na poɔ ka ba taa bale tɛɛtɛɛ, a yeli ka Pan-Igbo la daŋ bebe sɛre ka nempeɛle a wa di naa ba zu a Afrika poɔ.<ref name=":3" />   N e la Nigerian bonso a nempeɛlaa la wane Nigeria a ko ma ka n e la Nigeria. N e la nensɔɔla bonso a nempeɛlaa la nyɛ ka te taa la tɛɛtɛɛ a yi lɛ onaŋ teɛrɛ. kyɛ maa eŋ daŋ e la Igbo sɛre ka nempeɛlaa a baŋ wa. -      Odenigbo, in Half of a Yellow sun == Yelerre == A 2009 onaŋ piili, a da ta ŋa gama mɛlleyoŋ kyɛlle onaŋ da koɔre ko a Uk yoŋ noba, The Guardian<ref>Jordison, Sam (12 October 2009). "Guardian book club: Half of a Yellow Sun by Chimamanda Ngozi Adichie". ''The Guardian''. ISSN 0261-3077. Retrieved 15 April 2026.</ref> naŋ manne lɛ, A France 24 meŋ poɔ a gama lɛ noɔre ne o zu la da koɔre a Unite State paaloŋ poɔ a Yuompaala kyuu a 2015<ref>Germain, Nicolas (23 January 2015). "Video: Nigerian author's 'Americanah' comes to France". ''France 24''. Retrieved 15 April 2026.</ref> yuoni poɔ. A Hindustan Times meŋ da ŋmɛ daworo a 2013 yuoni poɔ ka  gama 800,000 Bɔrefɔ gama da leɛre la kɔkɔyuo poɔ a ta ŋa kɔkɔrɛɛ 35.<ref>"Nigeria's Adichie says bestseller helped recall painful past". ''Hindustan Times''. 14 October 2013. Retrieved 15 April 2026.</ref> == Critical reception == The New Yorker puge la a deɛdeɛmɛ naŋ be a senselluŋ poɔ, a sɛge a ka deɛdeɛmɛ naŋ be a sinii poɔ waa ŋa lɛ a ba e erre naŋ waa a senselluŋ poɔ, a ba e erre meŋa na zaa taa nembaaloŋ<ref name=":2" /> yaga, a ŋaa meŋa ne o zu la Ny Tid a meŋ yeli paale, “ bone naŋ vɛŋ ka a senselluŋ a sereŋ wuli a senselluŋ yelmennoo la a deɛdeɛmɛ a sinii poɔ.<ref>"Biafra Som Romankunst". ''Ny Tid''. 20 December 2007. Retrieved 19 April 2025.</ref> Siobhan Murphy sɛge la eŋ Metro poɔ “ Adichie la kaa te ne o nommo, kyɛ ka Merle Rubin naŋ yi Los Angeles Times a sɛge ka Adichie sereŋ e la neɛ naŋ taa bammo a kyaare senselluŋ onaŋ sɛgerɛ, kyɛ meŋ wuli o, o teɛroŋ ka o meŋ leɛ kaa nyɛ lɛ onaŋ na baŋ de a teɛroŋ soŋ ŋa a soŋ ne o taaba.<ref>Rubin, Merle (23 September 2008). "Nigeria Civil War Seen from Sharpened Angles". ''Los Angeles Times''. Retrieved 20 April 2025.</ref> English Art Alastair Sooke, meŋ naŋ leɛ kaa a The Daily Telegraph poɔ la ka o meŋ wuli o poɔ saamo a kyaare ne a senselluŋ, bonso ane a sinii ŋa na da nyɛ a kyɔɔtaa boɔlaa a Booker Prize banaŋ maŋ e yuoi yuoni zaa. O da naŋ yeli paale “ ka a sinii bee a senselluŋ wa taa gbɛ-ŋmɛ, ka lɛ Adiɔhie la ba e soŋ, boŋ tɛɛtɛɛ la be a Ugwu, Olanna ane Riɔhard kɔkɔɛ poɔ, ane ka a ba yelnyɔgeraa zaa taa la tɔnɔ a ko kɔkɔre a paati kyakya yɛlɛ poɔ.<ref>"Vandals at the Gates". ''The Telegraph''. 3 September 2006. Archived from the original on 7 July 2016. Retrieved 20 April 2025.</ref> Andree Greene naŋ yi Boston meŋ la maaleŋ sɛge la Half of a Yellow sun ka o meŋ tɔ a yelnyɔgere anaŋ zaa a ''Purple Hibiscus''<ref>Greene, Andrée (1 March 2007). "Homeland". ''Boston Review''. Archived from the original on 17 June 2024. Retrieved 19 April 2025.</ref> ''naŋ'' taa. A leɛ kaabo poɔ, The Million, Kevin Hartnett meŋ da yeli la daadaa lɛ ka a senselluŋ wullo la zɔɔre ane neɛ naŋ so paaloŋ bee teŋa kaŋa.<ref>Hartnett, Kevin (27 May 2008). "Indomitable Suffering: Chimamanda Ngozi Adichie's Half of a Yellow Sun". ''The Millions''. Archived from the original on 21 May 2022. Retrieved 20 April 2025.</ref> A yi a senselluŋ yelnyɔgeraa naŋ kyaare zɔɔre, Maya Jaggi da pɛre ne  Pat Barker's ''Regeneration Trilogy'' ane Helen Dunmore's, ka o yi ne aŋa Siege of Leningrad senselluŋ a yelzu naŋ e The Siege.<ref>Jaggi, Maya (18 August 2006). "The Master and his houseboy | Review: Half of a Yellow Sun by Chimamanda Ngozi Adichie". ''The Guardian''. Retrieved 20 April 2025.</ref> Janet Maslin yeli ka o noŋ la a sɛgesɛgere a yi o naŋ sɛge kyaare a daŋsaŋ zɔɔre, a Half of a Yellow Sun ba la e zɔɔre senselluŋ o e la moore terebo a ko banaŋ kɔŋ ba nyɔvoɛ a zɔɔre ŋa poɔ anaŋ ka bɔrefɔ kɔkɔre maŋ yeli ka “''A Farewell to Arms'' or ''For Whom the Bell Tolls'' ".<ref name=":0" /> Heather Thompson a The Telegraph poɔ, o yeli ka Adichie yelboɔraa zaa nyɛ eebo, “ o naŋ terɛ o teɛroŋ a kyaara ne a zɔɔre ŋa, o manne la wuli yɛlɛ mine ata ka anaŋ la; a pɔge, a dɔɔlee, ane a Bɔrefɔ dawori ŋmeɛbɛ, a de poɔpeɛloŋ a puori ne ba bareka a kyaare ne nensaala nyɔvore.<ref>"Paperbacks". ''The Telegraph''. 18 February 2007. Retrieved 20 April 2025.</ref> Rob Nixon naŋ yi The New York Times meŋ sɛge la o teɛroŋ a kyaare ne a Half of a Yellow Sun senselluŋ ŋa, ka o leɛ teɛre a zɔɔre, a Nigeria noba banaŋ teɛre ka ba inni la a yɛlɛ ŋa, a puge Adiɔhie yaga zaane o naŋ toɔ de ba saaŋkompare yelkoro a sɛge ne a senselluŋ ŋa ka e ŋa yɛlɛ naŋ e pampana na.<ref>Nixon, Rob (1 October 2006). "A Biafran Story". ''The New York Times''. Retrieved 20 April 2025.</ref> Christina Patterson of ''The Independent sɛge la ka a'' senselluŋ wuli yelfaare zɔɔre naŋ taa bee a na baŋ wane ko nensaalba a ba laŋkpeɛbo poɔ: A nensaala suuri ane a dabeɛŋ yi lɛ noba naŋ kooro taa. A senselluŋ ŋa e la bone naŋ laŋ yɛlɛ noba naŋ be a poɔ bee a kpɛ a poɔ kyɛ ka ba daŋ koŋ baŋ inni a, a yi dɔɔlee naŋ yiri guubu toma a toɔ sɛge senselluŋ ka o taa zɛgeroŋ a seŋ a ŋaa.<ref>Patterson, Christina (9 February 2007). "Half of a Yellow Sun, By Chimamanda Ngozi Adichie". ''The Independent''. Archived from the original on 6 July 2022. Retrieved 20 April 2025.</ref> Naomi Jackson naŋ yi ''Chimurenga'' sɛge la kyaare ne a sinii senselluŋ ŋa, “ ŋaa la ka senselluŋ kpeɛŋaa seŋ ka o waa. A senselluŋ maŋ nyɔge la a kanne kanna ka o e o teɛroŋ see bee feroo la ka o kanne a senselluŋ zaa a nyɛ ka zirii la bee ka yelmeŋa la. Kyɛ ka anaŋ pãã wa e yelmeŋa- a kanekanna yɛŋ maŋ be la a saseɛ poɔ ne a sɛge sɛgerɛ naŋ toɔ zeŋ a nyɔge yɛlɛ lantaa, a sɛge ne a nensaaloŋ a ŋaa, a manne lɛ noba naŋ e nontaa bee a taa teɛroŋ ka neɛ e yelkaŋa see la ka o meŋ te e  yaa sane.<ref>Jackson, Naomi (15 December 2006). "Half of a Yellow Sun, A Novel by Chimamanda Ngozi Adichie". ''Chimurenga''. Archived from the original on 10 October 2015. Retrieved 20 April 2025.</ref> Edwina Preston, sɛge, “ Boŋ enyuo mɔɔ la be a Half of a Yellow Sun ka Adiɔhie a de a toɔ de a saaŋkonnoŋ yelerre a dasaŋa na a de manne a pampana yelerre, a yele ŋa e la yeltegeroŋ kyɛ taa dabeɛŋ ne onaŋ toɔ la zeŋ a de lantaa a sɛge ka o waa ŋa lɛ a yɛlɛ meŋa ne o zu la ka o kaara kyɛ sɛgerɛ<ref>Preston, Edwina (23 September 2006). "Half of a Yellow Sun". ''The Sydney Morning Herald''. Retrieved 20 April 2025.</ref>. Martin Rubin bigiri la a senselluŋ ŋa “ a senselluŋ e la nensaaloŋ toma deɛmbaŋ naŋ taa yelzaa o poɔ ka onaŋ la e a Nigeria sinii naŋ veɛlɛ gaŋ o taaba zaa, a gba ba e a Nigeria yoŋ a Afrika paaloŋ<ref>Rubin, Martin (5 September 2006). "The Birth and Death of an African Nation". ''SFGate''. Retrieved 20 April 2025.</ref> zaa poɔ a senselluŋ bee a sinii ŋa la veɛlɛ gaŋ o taaba zaa. ''Scroll.in'', Zachary Bushnell, naŋ e Karema a University of Delhi, yeli ka, “ a Half of a Yellow Sun gampɛle leɛ taa la ennoɔ ane wieŋ wieŋ ane dakoreŋ yelmennoo.<ref>Bushnell, Zachary (12 December 2015). "Why 'Half of a Yellow Sun' Won the 'Best of the Best' of the Baileys Women's Prize for Fiction". ''Scroll.in''. Archived from the original on 6 December 2022. Retrieved 19 April 2025.</ref> ''Literary Review''<nowiki/>'s William Brett wrote: Adiɔhie a yeli vɛŋ ka a yelmeŋ de weɛŋ tɛ nyegɛ sɛre,kyɛ bare vuo ka o nyɛɛrɛ a fẽẽfẽẽ a kpeɛrɛ teŋɛ.<ref>Brett, William (5 October 2023). "Eating Misery". ''Literary Review''. Archived from the original on 25 February 2024. Retrieved 5 October 2023.</ref> A senselluŋ ŋa tɔ maŋ vɛŋ la ka a sɔroo e o toɔraa lɛ, kyɛ vɛŋ ka neɛ naŋ sɔro ka o taa bammo kaŋa a kyaare ne a yelzu.  ''The Guardian'', Maya Jaggi sɛge la a boɔle o ka landmark novel<ref>Jaggi, Maya (19 August 2006). "The Master and His Houseboy". ''The Guardian''. Retrieved 6 October 2019.</ref> senselluŋ. Aïssatou Sidimé naŋ yi San Antonia Express-News meŋ leɛ Adichie segebo ŋa poɔ  “ O faaŋ la kyɛ yeli ka bonsoŋ meŋa” anaŋ yeli paale ka “ Adichie e wieŋ ane o naŋ toɔ ko o meŋa a yi dabeɛŋ zaa poɔ a yi saaŋkompare yɛlɛ poɔ ane a Afrikan gaŋ-sɛgerebɛ poɔ.<ref>"''Half of a Yellow Sun'' by Chimamanda Ngozi Adichie". Penguin Random House. Archived from the original on 5 March 2022. Retrieved 11 May 2026.</ref> Nigeria gane sɛgerɛ kaŋa naŋ di Chinua Achebe meŋ yeli eŋ la “ Yelzaa piilu neɛzaa ba maŋ taa sagedeebo ko o, kyɛ ŋa eŋ nempaala la a sɛgesɛgerɛ la naŋ taa a naaŋmene ane a saaŋkominne kyɔɔtaazaa, anaŋ yeli ka ka Adichie da e neɛ naŋ taa dabeɛŋ o da koŋ baŋ sɛge a senselluŋ ŋa a kyaare ne a Nigeria zɔɔre ŋa naŋ e pare.<ref>Nixon, Rob (1 October 2006). "A Biafran Story". ''The New York Times''. Archived from the original on 28 August 2012. Retrieved 26 April 2026.</ref> ''Africultures'' sɛge la ka Adichie “ taa la gɔɔloŋ ne senselluŋ sɛgebo ane meŋ “ o kɔkɔre na meŋ meele ne la Igbo ane Pidgin yeluu, a meele ne bɔrefɔ fẽẽ, kyɛ ka ba pãã de leɛre eŋ a Nigerian saaŋkonnoŋ<ref>Brezault, Eloïse (9 March 2009). "L'autre Moitié Du Soleil". ''Africultures'' (in French). Archived from the original on 26 January 2025. Retrieved 19 April 2025.</ref> poɔ. Zainab Jah, James Kidd praised Jah, naŋ sɔre bee a kanne a senselluŋ ŋa yeli ka o sereŋ taa la a gɔɔloŋ ne a lɛ o naŋ vɛŋ ka a deɛdeɛmɛ a deɛne kyɛ koro taa, ane lɛ onaŋ meelɛ a Bɔrefɔ ane Igbo kɔkɔɛ.<ref>Kidd, James (14 October 2017). "Half of a Yellow Sun Audiobook Does Gentle Justice to the 2006 Novel". ''South China Morning Post''. Retrieved 20 April 2025.</ref> == Kyɔɔtaa == Half of a Yellow Sun, la di a 2007 yuoni pɔgeba sinii kyɔɔtaa.<ref>"Nigeria's Chimamanda Wins Women's Prize for Fiction". ''Africanews''. 12 November 2020. Archived from the original on 10 April 2025. Retrieved 23 March 2025.</ref> <ref>Reynolds, Nigel (7 June 2007). "Nigerian Author Wins Top Literary Prize". ''The Telegraph''. London. p. 1. Archived from the original on 24 February 2024. Retrieved 27 July 2008.</ref>A senselluŋ bee a sinii ŋa be la a New York Times, o da poɔ a gama 100 na poɔ a yuori naŋ yi yaga 2008<ref>"100 Notable Books of the Year". ''The New York Times''. 22 November 2006. Archived from the original on 19 March 2008. Retrieved 18 March 2008.</ref> yuoni poɔ. A Kpankyaa kyuu beri pie ne awai 2019<ref>"The 100 Best Books of the 21st Century". ''The Guardian''. 21 September 2019. Archived from the original on 6 December 2019. Retrieved 21 September 2019.</ref> yuoni poɔ, o na la ka ba da ka  ''The Guardian''  kaa iri a sinii gama poɔ ka onaŋ la e bonsoŋ a yi a 200 yuomo poɔ a waana, ka o e a gane soŋ pie (10<sup>th</sup> ) soba. A kakyɛ kyuu beri anuu daare a yuoni yenaa na poɔ, o na la da e a senselluŋ yeninaa kaŋa a BBC naŋ da iri paale a senselluŋ sonne 100 na poɔ. A Kakyɛ kyuu a 2020 yuoni poɔ, onaŋ la ka ba da neɛ iri ka o di a e a gane soŋ a Pɔgeba kyɔɔtaa a wagere na ka o nyɛ yuomo 25, yelseɛle ka o e neɛzaa naŋ daŋ ba e a taaba. A 2022 yuoni poɔ, Half of a Yellow Sun da poɔ la a  Big Jubilee Read gama  70 na poɔ, a Commonwealth authors naŋ da kaa iri ka ba di  Platinum Jubilee of Elizabeth II tigiri. == '''Censorship''' == A Gonseɛ kyuu beri pie ne anaare a 2022 yuoni poɔ, Half of a Yellow Sun da e la bone banaŋ ŋmɛ fɛre a   Hudsonville Public Schools district in Michigan bonso, a gane da taa la sɛŋ gaŋ enfuomo<ref>"'i Want These Books Out': Hudsonville Parents Get Book off Reading List Due to Content". ''FOX 17 West Michigan News (WXMI)''. 14 February 2022. Retrieved 28 September 2024.</ref> yeltarre o poɔ, azuiŋ ba merɛ poɔ a ba taa sori.  Clay County School District in Florida<ref>DeLuca, Alex; Finkel, Tom (23 August 2024). "Updated List: Every Known Florida School District Book Ban, July 2021–june 2024". ''Miami New Times''. Retrieved 28 September 2024.</ref>, poɔ ba meŋ da ŋmɛ o la fɛre, ane Beaufort County School District in South Carolina, ane Granite School District a Utah poɔ.<ref>"PEN America Index of School Book Bans – 2022-2023". ''PEN America''. Retrieved 28 September 2024.</ref> == Zie banaŋ sage de o == ===                                              Atikile meŋa: Half of a Yellow Sun (sinii) === A senselluŋ ŋa pãã da leɛre la eŋ sinii ka a yuori naŋ di a lɛ a 2013 yuoni na poɔ, Toronto International Film Festival poɔ la ka da daŋ de weɛŋ iri a sinii ka noba yɔɔ kyɛ kpɛ kaa. Biyi Bandele<ref>"Lennon childhood film gets grant". ''BBC''. 18 July 2008. Retrieved 4 February 2026.</ref> la a sɛgesɛgerɛ kyɛ ka Gail Egan ane Andrea Calderwood la e noba naq maale a sinii ka o yi gbaŋgbale, a sinii meŋa pãã da yi saseɛ poɔ a ko neɛzaa naŋ be a tendaa poɔ a 2014 yuoni poɔ, a noba banaŋ deɛne a deɛne ŋa la  Chiwetel Ejiofor (as Odenigbo), Thandiwe Newton (as Olanna) and John Boyega (as Ugwu).<ref>Soffel, Jenny (21 October 2013). "'Half of a Yellow Sun': Thandie Newton, Typhoid and a Tale of Civil War". ''Inside Africa''. CNN. Archived from the original on 29 April 2014. Retrieved 21 January 2014.</ref> == Sommo Yizie == gxgyy0wtidjxsdnfl98q70dzaehot8l