Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.47.0-wmf.2 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Wikipeediya 0 1984 170562 101728 2026-05-19T15:11:42Z ~2026-30093-12 14609 170562 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Wikipedia '''insatkuulfiidiya mooɓtorde anndal innu Aadama ngal caahu ngal [[Jimmy wales|jimmy wales]] e heɓee nder [[Ɗemɗe Duuniyaaru]] e hiitaande 2001 [[jimmy wales]] mo [[lesdi]] [[Ameerika]] e diiwal <ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/English_Wikipedia#cite_ref-:0_2-0</ref>[[Sanfirasinko]] hakko e [[Larry sanger|larry]] [[senger]] too ndaatal winndande muqalaje e wooɓena,go,o<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/English_Wikipedia#cite_note-4</ref> ==Himobe== [[Category:Stub]] <references /> tewfoky3pqjo5g8gm29k9lsfk4zte6h Siligo 0 3939 170618 99968 2026-05-20T04:13:46Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 170618 wikitext text/x-wiki {| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<big><big>'''{{PAGENAME}}'''</big></big><br />''Siligo'' |- | style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 | {| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0" |- | align="center" width="140px" | |} |- | align=center colspan=2 | [[Fichier:450px-Siligo. Panorama da su Runaghe.JPG|250px]] |} '''Siligo''' - ko galluure nder [[Sardiniya]], [[Italiya]]. Labe no jogii hannde {{formatnum:891}} (2014) yimɓe. == Internet == * [https://web.archive.org/web/20110114150812/http://www.comunesiligo.it/] {{commons|Siligo}} [[Category:Italiya]] [[Category:Stub]] mb13nrdebksm00nhkm6nkkog89uze8m Abdulrahman Bello Dambazau 0 4730 170527 113855 2026-05-19T14:04:09Z MOIBARDE 10068 add reference 170527 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abdulrahman Bello Dambazau''' CFR GSS, psc, ndc, fwc(+) (jibinaa ko 14 mars 1954) ko seneraal konu leydi [[Naajeeriya]], ko o daraniiɗo politik, o woniino hooreejo konu leydi ndii gila 2008 haa 2010 e nder suudu sarɗiiji leydi ndii gila ministeer19. Dambazau ko strategist lolluɗo, haa teeŋti noon E nder geɗe kisal ngenndi e diiwaan. Ko o binndoowo ganndo, jogiiɗo wiɗtooji jaajɗi e luggiɗɗi e fannuuji keewɗi e jikkuuji aadee. Ko o ''Criminologist'' ganndiraaɗo darnde makko E nder fannu, kadi omo tiiɗnoo e janngude e toppitaade ñawɓe bonanndeeji, musibbaaji e fitinaaji. Ko kanko woni hannde Pro - kanselor duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Capital City'' [[Kano]].<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2018/05/kano-emir-confers-traditional-titles-dambazau-others/|title=Kano Emir confers traditional titles on Dambazau, others|date=2018-05-11|website=Vanguard News|language=en-US|access-date=2020-04-28}}</ref> == Nguurndam gadano == === Caalaje === Dambazau jibinaa ko e galle konunkooɓe aadaaji, leñol fulɓe Dambazawa. Baaba makko ina gollinoo e konu koloñaal, miñiraaɓe makko ina njoginoo postooji mawɗi e nder konu nguu. Omo jogii kadi tiitoonde aadaaji Baraden [[Kano]].<ref name="Eterno-Das">{{cite book|last1=Eterno & Das|title=Police Practices in Global Perspective|year=2010|publisher=Rowman & Littlefield, 2010|isbn=978-1-4422-0024-1|page=259}}</ref> === Jaangirde === Jaŋde Dambazau hakkundeere waɗi ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa, Zaria, ɗo o heɓi bakkaa makko e hitaande 1974. Caggal ɗuum e hitaande 1974, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Defense Nigeria'', o woni tergal e 17 Course de combattant régulier. O hokkaama lietnaa ɗiɗaɓo nder konu lesdi [[Naajeeriya]] nder lewru Juko hitaande 1977.<ref name="Vanguard">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2010/03/dambazau-what-the-army-thinks/|location=Lagos, Nigeria|title=Dambazau: What the army thinks|last1=Adefaye|first1=Gbenga|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|access-date=12 July 2015}}</ref>[citation needed] E hitaande 1979, Dambazau naati duɗal polis konu [[Amerik]] to Fort McClellan. Dambazau caggal ɗuum heɓi dipoloma mum ko fayti e ñaawoore to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kent State e hitaande 1982, o heɓi doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Keele e hitaande 1989. == Golle konu == === Emmugo === Dambazau wonnoo ko polis konu, balloowo hooreejo konu (1979), o ardii diwanuuji polis konu, o woniino wiɗtoowo keeriiɗo (1984-1985). Dambazau wonnoo ko binnditiiɗo e Akademi Defense [[Naajeeriya]] gila 1993 haa 1999. O woni kadi mawɗo jannginoowo, ''Support Weapon Wing'' e ''Centre Infantry'' e Duɗal gila 1999 haa 2001 e caggal mum ko gardiiɗo gollotooɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi ndii gila 2004 haa 2006 komannda (GOC) diɗɗal 2, [[Ibadan]].<ref>{{Cite magazine|url=http://content.time.com/time/world/article/0,8599,1957894,00.html|title=Nigerians Wonder: Could a Military Coup Help Us?|last=da Costa|first=Gilbert|date=31 January 2010|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20140814010116/http://content.time.com/time/world/article/0,8599,1957894,00.html|archive-date=2014-08-14}}</ref> === Mawɗo konu === Toɗɗaama hooreejo konu e hitaande 2008 e juuɗe hooreejo leydi ndi hono [[Umaru Yar'Adua]]. Hakkunde laamu Yar'Adua,<ref name="Siollun">{{cite web|last1=Siollun|first1=Max|title=Profile of Nigeria's New Military Service Chiefs|url=https://maxsiollun.wordpress.com/2008/08/25/profile-of-nigerias-new-military-service-chiefs/|website=Max Siollun's Website|date=25 August 2008|access-date=12 July 2015}}</ref> konu nguu tuumaama e yiɗde heɓtude laamu e nder cuuɗiindi sabu rafi Yar'Adua.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://secure.saharareporters.com/2010/02/23/updated-turai-coup-detat-how-turai-yar%E2%80%99adua-seized-power|location=New York City, United States|title=UPDATED: The Turai Coup D'etat: How Turai Yar'Adua seized power|date=2010-02-23|newspaper=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-28}}{{Dead link|date=August 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2010/03/dambazau-what-the-army-thinks/|location=Lagos, Nigeria|title=Dambazau: What the army thinks|date=2010-03-13|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US|access-date=2020-04-28}}</ref> Caggal nde Yar’Adua sankii, Dambazau woppi golle mum ko hooreejo leydi [[Goodluck Jonathan|Goodluck Jonathan.]] == Baɗte mawɗe ɗe o heɓi e wonde mawɗo konu == 1. Konu leydi [[Naajeeriya]] (NAWANI) nder hitaande 2010. 2. Mahngo 44 opitaal ''reference'' konu e ɓeydude ɗum e opitaal ONU to bannge tolno 4. 3. Mahaa Barak YarAdua e golle Direct Labour kuutortooɗe Innjiniyankooɓe konu. 4. Yaajnaade nokku toppitiiɗo jam konu ngam jogaade mbaawka jannginde bataliyoŋaaji ɗiɗi e sahaa gooto, heɓde njeenaari ONU ngam wonde nokku janngingol diiwaan. Rewindaade denndaangal defte janngirɗe konu leydi [[Najiriya|Najeriya]]. Lelni sosngo nokku janngirde ngam haɓaade ownugol e fitinaaji Jaji. == Jaambaraagal ko o jaagorgal nder leydi == 1. Wazde peeje men e nder gollorɗe 4 gonɗe e les njiimaandi ministeer oo, sosde laawol ngol aldaa e paltoor ngam yahrude yeeso e golle, haa teeŋti noon e heblooji, toɗɗagol e ƴellitgol. 2. Naatde e biometrik e dijital paaspoor winndereejo, ina heen humpitooji ko adii Travelers e ballondiral e ''INTERPOL''. 3. O wayla njuɓɓudi kasooji ngam ustude keeweendi yimɓe nanngaaɓe e ñaawoore, tawa ina ɗaɓɓi nde ɓe njogori jogaade ñalɗi maɓɓe e nder ñaawirdu tawa ɓe ngoppaani leelgol sabu ŋakkeende kaɓirɗe. Sodi otooji keewɗi, mahii nokkuuji coktirɗi 3000 neɗɗo, kadi ƴeewtindorii wonde sariya keso coktirgal siynaama ngam artirde faandaare kasoo oo gila e ñaawoore haa e safaara e moƴƴitingol no fotiri e kuule Fedde Ngenndiije Dentuɗe (Kuulal Mandelaa). udditgol otooji kesi ɗii ngam sarwiis toppitiiɗo ko feewti e njuɓɓudi 4. O sosi ''SITUATION ROOM'' ngam yuɓɓinde golle denndaangal juɓɓule kisal e kisal renndo, haa teeŋti noon e jaabaade caɗeele. 5. O ardii eɓɓaaɗe sektoraa kisal hakkunde [[Amerik]] e NIGERIA ngam moƴƴinde sektoraa kisal ngam jaabaade caɗeele, soodgol kaɓirɗe, e golle to bannge worgo-fuɗnaange. 6. O ƴetti miijo sosde INSTITUT DE SÉCURITÉ DOMESTICE ngam heblude strateeji ofiseeji mawɗi e nder gollorɗe kisal. 7. O hollitii miijo peewnugol paaspooruuji e nder leydi [[Naajeeriya]] wonaa caggal leydi ngam waɗde paaspooruuji ɓurɗi hoybude e Naajeeriyankooɓe kadi reende lowre ndee. 8. O fuɗɗii ministeer pijirlooji nder leydi e nder duuɓi ɗiɗi kala, o yuɓɓini laabi ɗiɗi hade makko ministeer. Miijo ngo wonnoo ko sosde lowre ngam ɓeydude gollondiral, jokkondiral, e gollondiral hakkunde gollorɗe ɗee. 9. O wuurtinii Fedde nde, gila e oto ɓooyɗo gooto tan e nder limlebbi mum haa e ko ina ɓura 40 oto keso, otooji ndiyam keewɗi. Kadi sosi ''HQs Zonal Fire'' jeegom, ko jiidaa e udditgol Duɗal Heblo Fire ngal ina jogii kaɓirɗe no moƴƴi. Yiylaade mahngo duɗal jaaɓi haaɗtirde Fedde nde 10. O sosi ''AGRO RANGERS'' e nder Korse ''Defense'' Siwil ngam reende njulaagu ndema wonande yimɓe, pelle e juɓɓule ngam haɓaade hareeji bandiiji e bonnooɓe woɗɓe. 11. O fuɗɗii batu diiwaan Toowngu e ballondiral e KOMISIYOŊ CEDEAO ngam yuɓɓinde PROTOKOOL CEDEAO TO TRANSHUMANCE ngam ƴeewtaade e yuurnitaade yah-ngartaa transhumance e nder keeri. 12. O waɗi dabare bee kawtal bee UE dow eggugo lesdi [[Naajeeriya]] haa Orop ngam naftoraago taskaramji UE ɗi ɗon mari ceede ɗuuɗɗe ngam eggugo Naajeeriya’en ɗon mari nafuuda, haa teeŋti bee ɓe ɗon mari nafuuda. 13. Naatde e Ministeer nder leydi mawɗo oo e Agencyuuji ɗii e nder peeje ngam wallitde gollotooɓe laamu ɓee e golle Agencyuuji ɗii. 14. O mahii biro potɗo wonde e ministeer oo, hay so o jogaaki ɗum hade makko yahde, e oon sahaa kadi o rokki mbaydi mahdi ɓooyndi e nder ministeer oo, o moƴƴini ɗum. 15. O fuɗɗii koɗki mooliiɓe [[Naajeeriya]] to leydi [[Kamerun|Kameruun]], ɓe [[Boko haram|Boko Haram]] riiwti. O waɗi ɗum ko e ballondiral e ministeer geɗe caggal leydi e laamu [[Kamerun|Kameruun]]. == Golle politik == Caggal nde o woppi golle e hitaande 2010, Dambazau naati e politik, caggal ɗuum o naati e fedde wiyeteende APC. E woote gardagol leydi 2015, ko kanko ardinoo goomu kisal kampaañ APC. <ref>{{Cite news|url=https://web.thecable.ng/exclusive-dambazau-lost-nsa-race|title=Exclusive: How Dambazau lost out in NSA race|date=2015-07-14|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US|access-date=2020-04-28}}{{Dead link|date=August 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>Ko kanko woni jaagorgal keeringal mawngal to kanndidaa hooreejo leydi to bannge jokkondiral peeje, Diiso kampaañ hooreejo leydi (2023). Ko kanko woni sosɗo e hooreejo Tinubu 4 ''Good Governance'', ngam kampaañ hooreejo leydi 2023 E nder diiwaan [[Kano]] e fuɗnaange-rewo e nder leydi hee. O tergal,2024 Kawtal lesdi Ondo (ONDO-NGCC). == Fedde, Terɗe e Yiilirde == Fedde, Koldaa Konu Ngenndiijo<ref>{{Cite news|date=2019-05-28|title=We have turned ministry of interior around in 4 years dambazau|url=https://dailytrust.com/we-have-turned-ministry-of-interior-around-in-4-years-dambazau/|access-date=2019-05-28|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref> Alumnus tedduɗo mo duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Defense National'', [[Naajeeriya]] ngam ƴellitaare golle<ref>{{Cite news|date=2019-05-28|title=We have turned ministry of interior around in 4 years dambazau|url=https://dailytrust.com/we-have-turned-ministry-of-interior-around-in-4-years-dambazau/|access-date=2019-05-28|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref> Sosɗo e hooreejo, Yiilirde Ngenndiire, Fooyre ngam Ƴellitaare Sukaaɓe (VCAF)<ref>{{Cite web|date=2018-03-10|title=prison congestion port-harcourt prison accommodates 4204 inmates dambazau|url=https://globalpatriotnews.com/prison-congestion-port-harcourt-prison-accommodates-4204-inmates-dambazau/|access-date=2018-03-10|website=Global patriot news|language=en-US|archive-date=11 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180311093327/http://globalpatriotnews.com/prison-congestion-port-harcourt-prison-accommodates-4204-inmates-dambazau/|url-status=dead}}</ref> Sosɗo e Hooreejo, Hooreejo Hooreejo, Fedde [[Naajeeriya]] Victimology Tergal, Fedde Adunaare Victimologie Tergal, Fedde winndereere ganndal bonanndeeji Fellow, Fedde ngam janngude e golloraade jam, Duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]] Hooreejo gooto, Fedde Jam [[Afrik]], Duɗal jaaɓi-haaɗtirde dowla [[Kaliforni]], Sacramento, [[Amerik]] Yiilirde Ngenndiire toppitiinde jaŋde toownde, to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]] Senior Fellow, Centre de la jam, demokaraasi e ƴellitaare, Duɗal jaaɓi haaɗtirde Massachusetts, Boston, USA Direkteer, gardiiɗo polis winndereejo (IPES),New York ''Fellow'' Teddungal, Duɗal [[Najiriya|Najeriya]] jokkondiral hakkunde yimɓe Yimɓe leydi Georgia, to [[Amerik]] ''Fellow'', Duɗal Seedanteeje Njuɓɓudi njoɓdi [[Naajeeriya]] ''Post - Fellowship doctoral'', Duɗal Hiisawal Jaayndeeji ''Certified'' [[Naajeeriya]] Hooreejo, Goomu Kisal teeŋtungal,''Arewa'' Fedde toppitiinde ko fayti e ''Arewa'' == Darnde e Jaŋde Toownde == Winnditorde, Catal Janngirde, Janngirde Faggudu [[Naajeeriya]] (1993-199) 1994-1999, ko jannginoowo (Pro bono) e ganndal bonanndeeji, to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ahmadu Bello]], to Zaria. Koolaaɗo kuuɓal, Pro-Chanceloe e hooreejo fedde laamu, Duɗal jaaɓi-haaɗtirde wuro laamorgo, [[Kano]] (2021 haa hannde) Porofesoor ko faati e bonanndeeji e kisal, to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Capital City'', [[Kano]]<ref>{{Cite web|date=2019-05-17|title=ecowas security ministers to work with Nigeria and other members states to tackle regional security|url=https://old22.ecowas.int/?p=33719/|access-date=2019-05-17|website=old22.ecowas|language=en-US|archive-date=9 July 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230709144428/https://old22.ecowas.int/?p=33719/|url-status=dead}}</ref> == Koolol hakkunde leyɗeele e nokkuuji == Koolol polis 15ɓol hitaande kala, e tiitoonde mum ko "Polis mo alaa keeri, ina famɗi ceertugol hakkunde nokkuuji e winndere", Cincinnati, Ohio, [[Amerik]], 16 mee 2008. XV Kongres winndereejo fedde winndereyankoore ko faati e bonanndeeji, Barselona, ​​Espaañ, 20-25 sulyee 2008. Koolol hakkunde leyɗeele fedde winndereyankoore ganndal ñawu nguu, Mito, Ibraki, [[Japan|Japon]], ñalnde 23-28 ut 2009.<ref>{{Cite news|date=2019-01-31|title=Nigeria to commence repatriation of refugees from Cameroon|url=https://cameroonconcordnews.com/nigeria-to-commence-repatriation-of-refugees-from-cameroon/|access-date=2019-01-31|newspaper=Cameroon Concord News|language=en-US}}</ref> Koolol polis renndo winndere, batu keeriiɗo fedde polis hakkunde leyɗeele (IPES), Kochi, Kerala, Inndo, ñalnde 4 noowammbar 2010. Simposium hakkunde leyɗeele 14, Fedde Adunaare toppitiinde ko faati e majjere," Njuɓɓudi ngam majjere, ''Cross'' - Yiyngo e fitinaaji, baasal, e nanondiral," La Haye, Pays-Bas, 20-24, lewru mee 2012. Koolol winndereewol 19ɓol fedde winndereere toppitiinde ko fayti e bonanndeeji, [[Doha]], [[Katar]], ñalnde 28-30 oktoobar 2019. Jam e janngirde jam, Duɗal golle jam, Williamsburg, Virginia, [[Amerik]], 13 sulyee 2010. Koolol Fedde Ngenndiije Dentuɗe toppitiinde ko fayti e mooliiɓe (UNHCR) ngam kaaldigal ngam reende diiwaanuuji e nder [[maayo Caad]], yuɓɓinaama to [[Abuja]], ñalnde 28-29 lewru Yarkomaa 2019. ''Seminar'' dowla [[Kaduna]] dow anndal kisal e anndal suudu nyaamdu, suudu Seneraal Hassan Usman [[Katsina]], [[Kaduna]], 26-28 mars 1996. Kuugal ngenndiwal ngam haɓugo bee nanta hukuumaaji pamari, haa nokkuure kawtal lesdi [[Abuja]] 20-22 lewru Mayru 1996. Koolol ngenndiwal ko faati e njuɓɓudi binnditagol e kabaruuji renndo, ñalnde 17 noowammbar 2016. ==Hiimoɓe== [[Category:Stub]] 1jew906sqki0eq5hfvnxdkgmijolp9i Abdullahi Umar Ganduje 0 5117 170518 36670 2026-05-19T13:09:48Z MOIBARDE 10068 Add link 170518 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdullahi Umar Ganduje OFR''' (own daayaama yande 25 liiyru Bowte, hiitadee dowgu alif 1949) goɗɗo siyasaji on hanko on Ngomnajo [[Kano]] Kaadi jonta hooreejo arduwgal partiwal lamatoongal Lesdi [[Naajeeriya]]. Ojaɓi lamu hiidetade dowgu 2015 fahin hanko on ballowo Rabi'u Kwankoso nde ɗiɗi bee dowgu alif 1999 faago 2003 be 2011 faago 2015.<ref>{{Cite web |date=2019-09-11 |title=Ganduje trains 60 youths, offers N30m take-off grant |url=https://thenationonlineng.net/ganduje-trains-60-youths-offers-n30m-take-off-grant/ |access-date=2022-03-03 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-03-24|title=It's Official: INEC declares APC's Ganduje winner of Kano supplementary guber election|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/322096-its-official-inec-declares-apcs-ganduje-winner-of-kano-supplementary-guber-election.html|access-date=2021-08-04|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ganduje Declared Winner In Kano, As APC Sweeps State Assembly {{!}} Channels Television|url=https://www.channelstv.com/2015/04/13/ganduje-declared-winner-in-kano-as-apc-sweeps-state-assembly/amp/|access-date=2021-08-04|website=www.channelstv.com}}</ref>Ko o tergal e gonnooɗo hooreejo leydi lannda laamu nguu, tuggi lewru ut 2023 haa lewru suwee 2025. == Ɓawo == Ganduje jibinaama nder hitaande 1949 nder saare Fulɓe nder wuro Ganduje, lesdi Dawakin Tofa nder jiha [[Kano]].[7] O fuɗɗorii jaŋde makko leslesre ko e duɗal qur’aana e islaamiyankaagal to wuro makko, o heblaa heen ganndal lislaam. Caggal ɗuum, o arti e gardiiɗo laamu makko ɗo o janngi duɗal leslesal Dawakin Tofa tuggi 1956 haa 1963. Ganduje janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu toowngal, ''Birnin Kudu'' tuggi 1964 haa 1968. Ganduje janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jannginooɓe, Kano hakkunde 1969 e 1972. Ndeen o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ahmadu Bello]], to Zaria, to diiwaan [[Kaduna]], ɗo o heɓi bakkaa makko e jaŋde ganndal e hitaande 1975. E hitaande 1979 o heɓi dipoloma makko master e jaŋde psychologie to Kayerono applied. Caggal ɗuum Ganduje arti e duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ahmadu Bello]] tuggi 1984 haa 1985 ngam heɓde seedantaagal Master e njuɓɓudi laamu. O heɓi doktoraa makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan e hitaande 1993.[8] == Fuɗɗoode golle politik == Ganduje nasti nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN) wakkati laamu lesdi [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓuru, o laati ardiiɗo lesdi Kano diga hitaande 1979 haa hitaande 1980. O ɗon mari haaje suɓol suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i nder hitaande 1979 les NPN amma o ɗonno ƴama suɓol ngol. Hakkunde 1984 e 1994, o joginoo golle laamu keewɗe e nder njuɓɓudi ƴellitaare laamorgo leydi ndii, e hitaande 1994 o wonti Komiseriyaa dowla Kano to Ministeer golle, koɗki, e yah-ngartaa. E hitaande 1998, o naati lannda Demokaraasi Leñol (PDP) o yiɗi wonde kanndidaa guwerneer lannda kaa, e nder wooteeji gardagol leydi ɗi Tony Momoh, Abdullahi Aliyu Sumaila e senaateer Bala Tafidan Yauri e woɗɓe ; o fooli ko [[Rabiu Kwankwaso]]. Ganduje suɓaama ɓaawo man ngam o laatoo cukko guwerneer [[Rabiu Kwankwaso]] hakkunde 1999 e 2003. Ko jiidaa e cukko guwerneer,[9] o suɓaama kadi o laatoo Komisinaajo laamu lesdi. Tuggi 2003 haa 2007 o wonii jaagorgal keeringal (politik) jaagorgal ndeenka. Ganduje wonnoo kadi ko gardiiɗo golle Komiseer toppitiiɗo ko fayti e maayo Caad to Ndjamena == Gomnaajo lesdi Kano == E hitaande 2014, o suɓaama ngam wonde kanndidaa gooto e nder fedde wiyeteende APC (APC) ngam suɓaade hooreejo leydi [[Kano]].[10] O yahi haa o fooli kanndidaa lannda PDP, Malam Salihu Takai, o heɓi 1 546 434 woote, Takai heɓi 509 726 woote e wooteeji guwerneer 2015.[11] Ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2015, o toɗɗaa e golle guwerneer diiwaan Kano, o lomtii Rabiu Kwankwaso, gardiiɗo politik makko. E nder manndaa makko gadano, Ganduje fooli Kwankwaso, mo o tuumi wonde ko goddo.[12] Laamu makko kadi ina waɗi hareeji keewɗi e Amir Muhammadu Sanusi II, mo o wiɗti ngam waasde jogaade ngalu.[13] E hitaande 2019, o heɓiino suɓaade kadi e manndaa ɗiɗaɓo, o fooli ɓiy-yumma Kwankwaso biyeteeɗo Abba Kabir Yusuf,[14] e nder wooteeji luulndiiɗi, ɗi njuumri wooteeji mbaɗi.[15] E hitaande 2019, guwerneer Abdullahi Umar Ganduje siifondirii e sariya sosde emiraaji nay kesi. Ndeeɗoo feere nde meeɗaa yiyeede, yiyri ko ustude domen aadaaji Amiir [[Muhammadu Sanusi II]] e wonde amir. E dow sariya oo, emir Kano oo ardotoo tan ko nokkuuji 10 laamu nokkuuji e nder 44 e nder diiwaan hee, tawi ko adii ɗuum domen emiraaji ɗii ko LGAaji 44 diiwaan [[Kano]] ɗii fof. E lewru marse 2020, suudu sarɗiiji leydi ndii fuɗɗii wiɗto keso dow Sanusi ngam bonnude golle aadaaji, ɗum noon ko caggal nde ñaawirde toownde ƴetti kuulal ngam haɗde wiɗto fenaande feewde e Sanusi. Ñalnde 9 marse 2020, Ganduje woppi laamu, riiwti Emir Sanusi, e dow tuugnaade e « ŋakkere ɗooftaare e hormaade jamirooje sariya ummoraade e biro guwerneer ».[16][17][18][19] == Ko fenaande == === Wideyooji njulaagu === E lewru Oktoobar 2018, nate wideyooji ɗi kameraaji njiylawu (spy) ƴetti, ɗi jaaynde wiyeteende Daily Nigerian yaltini, ina hollita guwerneer oo ina heɓa wads (wads) kaalis dolaar e ko nanndi e yoɓde njoɓdi ummoraade e kontraaji.[20] Gomnaajo on, bee nanta komisinaajo maako ngam anndinoore, ammaa o yeddi haalaaji ɗin, o wi'i wideyooji ɗin dokkiraama ngam o ɗon ƴama mo, nden o hulɓini kiitaaji dow bayyinoowo jaaynde ''Daily Nigerian'', jaayndiyanke mo wurtini wideyooji ɗin.[21] E lewru noowammbar 2018, Ganduje ñaawi Jaafar Jaafar, bayyinoowo jaaynde ''Daily Nigeria'', sabu mum wiyde ina bonna innde mum e baylugol wideyooji njulaagu ɗii.[22] Ñalnde 30 lewru juko hitaande 2021, Ganduje etinooma ittude ñaawoore ndee e lowre nde o wiyi omo anniya artirde ñaawoore ndee e ñalngu goɗɗo.[23] Kono ñalnde 6 sulyee, awokaajo jaaynde wiyeteende Daily Nigerian Muhammad Dan'Azumi, waɗii ɗaɓɓaande feewde e ñaawoore Ganduje ndee, nde alaa ko woni e mum so wonaa ñaawoore ndee, nde wonnoo ko ƴaañde waktuuji ñaawirdu nduu. Janngo mum, Ñaawirde S. B. Namalam jaɓi ɗaɓɓaande Ganduje nde o yaltata kono o yamiri yo o yoɓ ₦400 000 e Jaafar e Daily Nigerian gooto fof.[24][25] E lewru ut 2021, Jaafar wiyi Ganduje yoɓaani ₦800,000 walla jokkondirde e awokaaji mum ngam yuɓɓinde yoɓde.[26] Ñalnde 15 lewru juko hitaande 2021, Ganduje waɗi ñaawoore woɗnde ngam bonnude innde [[Jaafar jaafar|Jaafar]] e ''Daily Nigerian''. Ko adii ɗuum, Jaafar ina ñaawinoo ₦300 000.[27] === Kunaaje dow bayyinoowo === Ñalnde 19 mars 2021, Ganduje hollitii haala mum wonde wideyooji ɗii ko doktoraaɗi to BBC Hausa, o wiyi omo jogii peeje ngam ‘haɓde e’ jaayndiyankooɓe yaltinɓe wideyooji ɗii.[28] Ñalnde 22 mars 2021, Jaafar Jaafar neldi ɓataake feewde e inspekteer mawɗo polis Mohammed Adamu, ina hollita wonde yeewtere ndee ina waɗi kulhuli, Ganduje ina foti ñaaweede so tawii won ko heɓi ɗum. Ɓataake oo kadi hollitii wonde Jaafar ina wondi e caɗeele mawɗe gila nde wideyooji ɗii njalti, kadi o waɗtaama de facto "persona non-grata" e nder diiwaan [[Kano]] wondude e noddaango ngam wiɗto Ganduje.[29] Komiseriyaa dowla [[Kano]] mo [[Muhammad Garba|Mohammed Garba]] fawi Ganduje, o wi'i haala "deal with" ɗon tuuga dow kiitaaji ɗi ɗon jokki haa wakkati man.[30] [[Lewru]] arooru nduu, Jaafar dogi galle mum to [[Abuja]] sabu kulhuli warngo e worɓe ɓe nganndaaka ina njokki e makko (o woppiino hoɗde haa abada to [[Kano]] e hitaande 2018); caggal mum e lewru abriil, poliseeɓe njahi to birooji ''Daily Nigerian'' ngam yiylaade Jaafar. Ofiseeji ɗii ndokki gollotooɓe ɓataake nodduɗo Jaafar to gardiiɗo polis ngam naamnaade ɗum ko faati e "fedde bonnde, fenaande, fenaande bonnde e ustude fitinaaji."[31][32] Jaafar heddii e suuɗde e lewru mee, o dogi e ɓesngu makko to leydi Angalteer ngam hulde maayde th. O wiyi maa o heddo caggal leydi "haa nde laamu nguu waawa dañde kisal am e reende ndimaagu jaayndeeji."[33] === Daɗndo ngam ittude jaagorde haɓantoonde fenaande === E darorɗe lewru Juko hitaande 2021, jaaynde ''Daily Nigerian'' hollitii wonde Ganduje ina tiiɗnoo e suudu sarɗiiji diiwaan Kano ngam ittude Muhuyi MagaJi Rimin Gado e golle mum hono hooreejo komisiyoŋ wullitaango yimɓe e haɓaade fenaande e diiwaan Kano (PCACC). Ko adii lewru suwee, Rimingado, mo yimɓe fof ngoni e ƴaañde Ganduje gila e hitaande 2018, ɗaɓɓiriino humpito ko faati e mahngo nokku kanseer Kano e soodgol disel laamu diiwaan oo. Pewnugol nokku ''Cancer Centre'' oo, ina wiyee ko sehil galle Ganduje ardii ɗum, tawi noon soodgol disel laamu nguu ina woni e les njiimaandi terɗe galle Ganduje. Nde Rimingado fuɗɗii ƴeewtaade kontraaji e sifaa mahngo nokku kanseer e soodgol disel, Ganduje ƴaañii ngam ittude mo e nder lewru suwee 2021 fof.[34] E fuɗɗoode lewru sulyee 2021, suudu sarɗiiji diiwaan [[Kano]] dartinii Rimingado fotde lewru sabu ‘jaɓgol konte (accountant) nelaaɗo to Komiseer wullitaango renndo e haɓaade fenaande ummoraade e biro konte jeneral dowla’. Jaagorɗo suudu sarɗiiji, Uba Abdullahi, wi'i ofisru hooreejo lesdi ndi'i neldi ɗaɓɓaande haa suudu sarɗiiji leydi ndi'i ngam ɓe nasta nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i, nden ardiiɗo lesdi man Labaran Abdul Madari toɗɗi goomu wiɗitol.[35][36] Ganduje caggal mum toɗɗii [[Mahmoud Balarabe]], gardiiɗo ñaawoore renndo e nder ministeer ñaawoore diiwaan Kano, yo won hooreejo gollordu komisiyoŋ wullitaango renndo e haɓaade fenaande.[37] Ñalnde 24 sulyee 2021, Ñaawirde Sanusi Ado-Ma'aji jaɓi eɓɓaande nde Rimingado ƴetti ngam haɗde suudu sarɗiiji wiɗto mum. Ado-Ma'aji joɗɗini ñaawoore ndee haa ñalnde 6 lewru bowte ngam ɓeydaade heɗaade.[38][39] Ko wonaa ɗuum koo, ñalnde 27 sulyee, goomu wiɗto suudu sarɗiiji leydi ndii hollitii ciimtol mum, tawi ina wiya wonde Rimingado ina feññina ñawu nguu ngam daɗndude seedantaagal, tee waɗii ko fotaani e ustude biro konte konte jeneraal. Ndeen goomu nguu wasiyiima yo Rimingado woppu golle mum, nanngee, ñaawee wondude e wasiyaaji yo hiisaaji ɗii, hono Isah Yusif, fuɗɗo e PCACC, suudu nduu sosa goomu kesu ngam ƴeewtaade kaalis PCACC e les njiimaandi Rimingado.[40] Caggal nde ñalngu nguu joofi, konu polis diiwaan Kano nanngi Rimingado ngam naamnaade ɗum ko feewti e fenaande e bayyinaango fenaande.[41] == Hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare == Ñalnde 3 lewru nduu hitaande 2023, Goomu toppitiingu golle ngenndiije toɗɗaa Ganduje yo won hooreejo ngenndiijo lannda laamu nguu, caggal nde [[Abdullahi Adamu]] woppi laamu.[42] Ñalnde 23 lewru Seeɗto hitaande 2024, Ñaawirde Inyang Ekwo, mo Ñaawirde Toownde Fedde nde to [[Abuja]], jaɓi ñaawoore ɗaɓɓunde ittugol Dr Abdullahi Ganduje, e wonde hooreejo ngenndiijo fedde nde.[43] Ñaawoore, nde Forum APC to bannge worgo-cakaari, ardii ɗum ko Saleh Zazzaga, ina luulndii toɗɗagol Ganduje e gardagol hooreejo leydi APC e dow daliilu wonde o jeyaa ko e diiwaan Kano e nder diiwaan geopolitik worgo-fuɗnaange, tawi noon darnde nde, ko adii ɗuum, ko senateer Abdullahi Adamu joginoo doosgal APC e nder diiwaan hee, ina foti heddaade4. E lewru Yarkomaa 2025, hooreejo lesdi Tinubu toɗɗi mo hooreejo hukuumaaji pamari lesdi [[Naajeeriya]] (FAAN), hukuumaaji pamari lesdi [[Naajeeriya]].[45][46] == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Kano Mariya mahmuud bunkure ==Hiimoɓe== {{Reflist}} nb86pyv6r1mgv7d9z6xert88xt2raqr 170519 170518 2026-05-19T13:45:18Z MOIBARDE 10068 Add link 170519 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdullahi Umar Ganduje OFR''' (own daayaama yande 25 liiyru Bowte, hiitadee dowgu alif 1949) goɗɗo siyasaji on hanko on Ngomnajo [[Kano]] Kaadi jonta hooreejo arduwgal partiwal lamatoongal Lesdi [[Naajeeriya]]. Ojaɓi lamu hiidetade dowgu 2015 fahin hanko on ballowo Rabi'u Kwankoso nde ɗiɗi bee dowgu alif 1999 faago 2003 be 2011 faago 2015.<ref>{{Cite web |date=2019-09-11 |title=Ganduje trains 60 youths, offers N30m take-off grant |url=https://thenationonlineng.net/ganduje-trains-60-youths-offers-n30m-take-off-grant/ |access-date=2022-03-03 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-03-24|title=It's Official: INEC declares APC's Ganduje winner of Kano supplementary guber election|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/322096-its-official-inec-declares-apcs-ganduje-winner-of-kano-supplementary-guber-election.html|access-date=2021-08-04|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ganduje Declared Winner In Kano, As APC Sweeps State Assembly {{!}} Channels Television|url=https://www.channelstv.com/2015/04/13/ganduje-declared-winner-in-kano-as-apc-sweeps-state-assembly/amp/|access-date=2021-08-04|website=www.channelstv.com}}</ref>Ko o tergal e gonnooɗo hooreejo leydi lannda laamu nguu, tuggi lewru ut 2023 haa lewru suwee 2025. == Ɓawo == Ganduje jibinaama nder hitaande 1949 nder saare Fulɓe nder wuro Ganduje, lesdi Dawakin Tofa nder jiha [[Kano]].<ref>{{cite web|url=http://www.ganduje.com.ng/citation/|title=Citation &#124; Dr. Abdullahi Umar Ganduje (OFR)|access-date=30 January 2015|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150509215003/http://www.ganduje.com.ng/citation/|archive-date=9 May 2015}}</ref> O fuɗɗorii jaŋde makko leslesre ko e duɗal qur’aana e islaamiyankaagal to wuro makko, o heblaa heen ganndal [[Lislaamu|lislaam]]. Caggal ɗuum, o arti e gardiiɗo laamu makko ɗo o janngi duɗal leslesal [[Dawakin Tofa]] tuggi 1956 haa 1963. Ganduje janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu toowngal, ''[[Birnin Kudu]]'' tuggi 1964 haa 1968. Ganduje janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jannginooɓe, [[Kano]] hakkunde 1969 e 1972. Ndeen o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ahmadu Bello]], to Zaria, to diiwaan [[Kaduna]], ɗo o heɓi bakkaa makko e jaŋde ganndal e hitaande 1975. E hitaande 1979 o heɓi dipoloma makko master e jaŋde psychologie to Kayerono ''applied''. Caggal ɗuum Ganduje arti e duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ahmadu Bello]] tuggi 1984 haa 1985 ngam heɓde seedantaagal ''Master'' e njuɓɓudi laamu. O heɓi doktoraa makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan e hitaande 1993.<ref>{{cite news|url=http://www.democracynewsline.com/1/2015-dr-ganduje-the-best-man-to-succeed-governor-kwankwaso|title=2015: Dr. Ganduje, The Best Man to Succeed Governor Kwankwaso|access-date=6 January 2015|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150418075203/http://www.democracynewsline.com/1/2015-dr-ganduje-the-best-man-to-succeed-governor-kwankwaso|archive-date=18 April 2015}}</ref> == Fuɗɗoode golle politik == Ganduje nasti nder lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (NPN) wakkati laamu lesdi [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓuru, o laati ardiiɗo lesdi [[Kano]] diga hitaande 1979 haa hitaande 1980. O ɗon mari haaje suɓol suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i nder hitaande 1979 les NPN amma o ɗonno ƴama suɓol ngol. Hakkunde 1984 e 1994, o joginoo golle laamu keewɗe e nder njuɓɓudi ƴellitaare laamorgo leydi ndii, e hitaande 1994 o wonti Komiseriyaa dowla [[Kano]] to Ministeer golle, koɗki, e yah-ngartaa. E hitaande 1998,<ref>{{cite news|date=23 December 2020|last=Ibrahim|first=Nasir|title=Why Ganduje dethroned Emir Sanusi - Kwankwaso|url=https://premiumtimesng.com/regional/nwest/432762-why-ganduje-dethroned-emir-sanusi-kwankwaso.html|work=[[Premium Times]]|access-date=31 August 2024}}</ref> o naati lannda Demokaraasi Leñol (PDP) o yiɗi wonde kanndidaa guwerneer lannda kaa, e nder wooteeji gardagol leydi ɗi [[Tony Momoh]], [[Abdullahi Aliyu]] Sumaila e senaateer Bala Tafidan Yauri e woɗɓe ; o fooli ko [[Rabiu Kwankwaso]]. Ganduje suɓaama ɓaawo man ngam o laatoo cukko guwerneer [[Rabiu Kwankwaso]] hakkunde 1999 e 2003. Ko jiidaa e cukko guwerneer,<ref name="TNO">{{cite news|last=Kolade|first=Adeyemi|title=Ganduje scales screening in Kano governorship race|url=https://thenationonlineng.net/ganduje-scales-screening-kano-governorship-race/|location=Lagos, Nigeria|access-date=16 October 2018|date=2 December 2014|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> o suɓaama kadi o laatoo Komisinaajo laamu lesdi. Tuggi 2003 haa 2007 o wonii jaagorgal keeringal (politik) jaagorgal ndeenka. Ganduje wonnoo kadi ko gardiiɗo golle Komiseer toppitiiɗo ko fayti e maayo Caad to Ndjamena == Gomnaajo lesdi Kano == E hitaande 2014, o suɓaama ngam wonde kanndidaa gooto e nder fedde wiyeteende APC (APC) ngam suɓaade hooreejo leydi [[Kano]].<ref>{{cite news|url=https://www.punchng.com/news/kwankwasos-deputy-ganduje-wins-kano-gov-election/|title=Kwankwaso's deputy, Ganduje, wins Kano gov election|access-date=24 May 2015|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150413065558/https://www.punchng.com/news/kwankwasos-deputy-ganduje-wins-kano-gov-election/|archive-date=13 April 2015|newspaper=[[The Punch]]}}</ref> O yahi haa o fooli kanndidaa lannda PDP, Malam Salihu Takai, o heɓi 1 546 434 woote, Takai heɓi 509 726 woote e wooteeji guwerneer 2015.<ref>{{cite news|date=6 November 2016|title=Kano: The Red Cap Controversy|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/11/06/kano-the-red-cap-controversy/|access-date=3 July 2020|newspaper=[[This Day]]}}</ref> Ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2015, o toɗɗaa e golle guwerneer diiwaan [[Kano]], o lomtii [[Rabiu Kwankwaso]], gardiiɗo politik makko. E nder manndaa makko gadano, Ganduje fooli Kwankwaso, mo o tuumi wonde ko goddo.<ref>{{cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=24 April 2017|title=How we spent Kano Emirate funds, Emir Sanusi-led Council explains|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/229499-spent-kano-emirate-funds-emir-sanusi-led-council-explains.html|access-date=3 July 2020|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Laamu makko kadi ina waɗi hareeji keewɗi e Amir [[Muhammadu sanusi II|Muhammadu Sanusi II]], mo o wiɗti ngam waasde jogaade ngalu.<ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2020/01/breaking-supreme-court-upholds-gandujes-election-dismisses-appeal/|location=Lagos, Nigeria|last=Nnochiri|first=Ikechukwu|title=Supreme Court upholds Ganduje's election, dismisses appeal|date=20 January 2020|access-date=31 August 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> E hitaande 2019, o heɓiino suɓaade kadi e manndaa ɗiɗaɓo, o fooli ɓiy-yumma Kwankwaso biyeteeɗo [[Abba Kabir Yusuf]],<ref>{{cite news|date=11 March 2019|title=Kano's deputy gov, commissioner arrested|url=https://guardian.ng/news/kanos-deputy-gov-commissioner-arrested/|location=Lagos, Nigeria|access-date=31 August 2024|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> e nder wooteeji luulndiiɗi, ɗi njuumri wooteeji mbaɗi. E hitaande 2019, guwerneer Abdullahi Umar Ganduje siifondirii e sariya sosde emiraaji nay kesi. Ndeeɗoo feere nde meeɗaa yiyeede, yiyri ko ustude domen aadaaji Amiir [[Muhammadu Sanusi II]] e wonde amir. E dow sariya oo, emir Kano oo ardotoo tan ko nokkuuji 10 laamu nokkuuji e nder 44 e nder diiwaan hee, tawi ko adii ɗuum domen emiraaji ɗii ko LGAaji 44 diiwaan [[Kano]] ɗii fof. E lewru marse 2020, suudu sarɗiiji leydi ndii fuɗɗii wiɗto keso dow Sanusi ngam bonnude golle aadaaji, ɗum noon ko caggal nde ñaawirde toownde ƴetti kuulal ngam haɗde wiɗto fenaande feewde e Sanusi. Ñalnde 9 marse 2020, Ganduje woppi laamu, riiwti Emir Sanusi, e dow tuugnaade e « ŋakkere ɗooftaare e hormaade jamirooje sariya ummoraade e biro guwerneer ».<ref>Folorunso 'FSJ' Junior (10 March 2020). [https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/380921-why-we-dethroned-emir-sanusi-kano-govt.html "Why we dethroned Emir Sanusi – Kano Govt"]. ''[[Premium Times]]''. Retrieved 10 March 2020.</ref><ref>{{cite news|title=Why Sanusi was dethroned as Emir of Kano – Ganduje|url=https://punchng.com/why-sanusi-was-dethroned-as-emir-of-kano-ganduje/|last=Oyeleke|first=Sodiq|access-date=31 August 2024|date=9 March 2020|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite news|last=Sanusi|first=Emir|date=9 March 2020|title=Emir Sanusi II dethroned, banished|url=https://www.vanguardngr.com/2020/03/emir-sanusi-ii-dethroned-banished/|location=Lagos, Nigeria|access-date=31 August 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite news|date=9 March 2020|title=Disrespect to Lawful Instructions, Breach of Kano Emirate Law, Reasons Why Emir Sanusi Was Dethroned|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/03/09/disrespect-to-lawful-instructions-breach-of-kano-emirate-law-reasons-why-emir-sanusi-was-dethroned/|last=Sanusi|first=Muhammad|access-date=31 August 2024|newspaper=[[This Day]]}}</ref> == Ko fenaande == === Wideyooji njulaagu === E lewru Oktoobar 2018, nate wideyooji ɗi kameraaji njiylawu (spy) ƴetti, ɗi jaaynde wiyeteende Daily Nigerian yaltini, ina hollita guwerneer oo ina heɓa wads (wads) kaalis dolaar e ko nanndi e yoɓde njoɓdi ummoraade e kontraaji.<ref name="PT">{{cite news|last=Samuel|first=Ogundipe|title=Kano Governor Ganduje caught on video receiving dollars from suspected contractors|url=https://premiumtimesng.com/news/headlines/290358-kano-governor-ganduje-caught-on-video-receiving-dollars-from-suspected-contractors.html|access-date=16 October 2018|work=Premium Times}}</ref>Gomnaajo on, bee nanta komisinaajo maako ngam anndinoore, ammaa o yeddi haalaaji ɗin, o wi'i wideyooji ɗin dokkiraama ngam o ɗon ƴama mo, nden o hulɓini kiitaaji dow bayyinoowo jaaynde ''Daily Nigerian'', jaayndiyanke mo wurtini wideyooji ɗin.[<ref name="NT">{{cite news|title=Ganduje denies video of taking bribe, says videos are fake|url=https://newtelegraphonline.com/2018/10/ganduje-denies-video-of-taking-bribe-says-videos-are-fake/|access-date=16 October 2018}} {{Dead link|date=August 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> E [[lewru]] noowammbar 2018, Ganduje ñaawi Jaafar Jaafar, bayyinoowo jaaynde ''Daily Nigeria'', sabu mum wiyde ina bonna innde mum e baylugol wideyooji njulaagu ɗii.<ref>{{cite news|last=Ibrahim|first=Nasir|title=#Gandujegate: Kano Gov sues Daily Nigerian publisher, demands N3bn|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/295970-gandujegate-kano-gov-sues-daily-nigerian-publisher-demands-n3bn.html|access-date=5 July 2021|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Ñalnde 30 [[lewru]] juko hitaande 2021, Ganduje etinooma ittude ñaawoore ndee e lowre nde o wiyi omo anniya artirde ñaawoore ndee e ñalngu goɗɗo.<ref>{{cite news|last=Maishanu|first=Abubakar Ahmadu|title=Dollar Video: Ganduje withdraws suit against newspaper publisher|url=https://premiumtimesng.com/news/top-news/470864-dollar-video-ganduje-withdraws-suit-against-newspaper-publisher.html|work=Premium Times|access-date=5 July 2021}}</ref> Kono ñalnde 6 sulyee, awokaajo jaaynde wiyeteende Daily Nigerian Muhammad Dan'Azumi, waɗii ɗaɓɓaande feewde e ñaawoore Ganduje ndee, nde alaa ko woni e mum so wonaa ñaawoore ndee, nde wonnoo ko ƴaañde waktuuji ñaawirdu nduu. Janngo mum, Ñaawirde S. B. Namalam jaɓi ɗaɓɓaande Ganduje nde o yaltata kono o yamiri yo o yoɓ ₦400 000 e Jaafar e Daily Nigerian gooto fof.<ref>{{cite news|last=Usman|first=Mustapha|title=Dollar Videos: Court orders Ganduje to pay Jaafar Jaafar, company N800,000|url=https://dailynigerian.com/dollar-videos-court-orders/|date=6 July 2021|access-date=7 July 2021|newspaper=[[Daily Nigerian]]}}</ref><ref>{{cite news|last=Odogwu|first=Ted|title=Dollar video: Court fines Ganduje N800,000, publisher demands N400m|url=https://punchng.com/dollar-video-court-fines-ganduje-n800000-publisher-demands-n400m/|date=7 July 2021|access-date=7 July 2021|newspaper=[[The Punch]]}}</ref> E lewru ut 2021, Jaafar wiyi Ganduje yoɓaani ₦800,000 walla jokkondirde e awokaaji mum ngam yuɓɓinde yoɓde.<ref>{{cite news|last=Paki|first=Sani Ibrahim|title=Dollar Videos: Ganduje Yet To Pay Daily Nigerian Publisher N800,000 Fine|url=https://dailytrust.com/dollar-videos-ganduje-yet-to-pay-daily-nigerian-publisher-n800000-fine|date=6 August 2021|access-date=6 August 2021|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> Ñalnde 15 lewru juko hitaande 2021, Ganduje waɗi ñaawoore woɗnde ngam bonnude innde [[Jaafar jaafar|Jaafar]] e ''Daily Nigerian''. Ko adii ɗuum, Jaafar ina ñaawinoo ₦300 000.<ref>{{cite news|last=Alhassan|first=Rayyan|title=Just In: Ganduje files another case against Jaafar Jaafar|url=https://dailynigerian.com/just-ganduje-files-case/|date=15 July 2021|access-date=15 July 2021|newspaper=[[Daily Nigerian]]}}</ref> === Kunaaje dow bayyinoowo === Ñalnde 19 mars 2021, Ganduje hollitii haala mum wonde wideyooji ɗii ko doktoraaɗi to BBC Hausa, o wiyi omo jogii peeje ngam ‘haɓde e’ jaayndiyankooɓe yaltinɓe wideyooji ɗii.<ref>{{cite news|title=Ganduje Speaks On "Dollar" Video, Vows To Deal With Those Behind It|url=https://saharareporters.com/2021/03/20/ganduje-speaks-dollar-video-vows-deal-those-behind-it|location=New York City, United States|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=5 July 2021|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref> Ñalnde 22 mars 2021, Jaafar Jaafar neldi ɓataake feewde e inspekteer mawɗo polis Mohammed Adamu, ina hollita wonde yeewtere ndee ina waɗi kulhuli, Ganduje ina foti ñaaweede so tawii won ko heɓi ɗum. Ɓataake oo kadi hollitii wonde Jaafar ina wondi e caɗeele mawɗe gila nde wideyooji ɗii njalti, kadi o waɗtaama de facto "persona non-grata" e nder diiwaan [[Kano]] wondude e noddaango ngam wiɗto Ganduje.<ref>{{cite news|last=Alhassan|first=Rayyan|title=Dollar videos: Jaafar Jaafar writes IGP, says 'blame Ganduje if anything happens to me'|url=https://dailynigerian.com/dollar-videos-jaafar-jaafar/|date=22 March 2021|access-date=5 July 2021|newspaper=[[Daily Nigerian]]}}</ref> Komiseriyaa dowla [[Kano]] mo [[Muhammad Garba|Mohammed Garba]] fawi Ganduje, o wi'i haala "deal with" ɗon tuuga dow kiitaaji ɗi ɗon jokki haa wakkati man.<ref>{{cite web|title=Nigerian governor threatens to 'deal with' journalists who covered 2018 corruption case|date=7 April 2021|url=https://cpj.org/2021/04/nigerian-governor-threatens-to-deal-with-journalists-who-covered-2018-corruption-case/|publisher=[[Committee to Protect Journalists]]|access-date=5 July 2021}}</ref> [[Lewru]] arooru nduu, Jaafar dogi galle mum to [[Abuja]] sabu kulhuli warngo e worɓe ɓe nganndaaka ina njokki e makko (o woppiino hoɗde haa abada to [[Kano]] e hitaande 2018); caggal mum e lewru abriil, poliseeɓe njahi to birooji ''Daily Nigerian'' ngam yiylaade Jaafar. Ofiseeji ɗii ndokki gollotooɓe ɓataake nodduɗo Jaafar to gardiiɗo polis ngam naamnaade ɗum ko faati e "fedde bonnde, fenaande, fenaande bonnde e ustude fitinaaji."<ref>{{cite news|title=Journalist Who Exposed Ganduje's Bribery Video Flees Home Over Death Threats|url=https://saharareporters.com/2021/04/19/journalist-who-exposed-ganduje%E2%80%99s-bribery-video-flees-home-over-death-threats|location=New York City, United States|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=5 July 2021|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref><ref>{{cite web|title=Police summon Daily Nigerian publisher Jaafar Jaafar following governor's threat|date=27 April 2021|url=https://cpj.org/2021/04/police-summon-daily-nigerian-publisher-jaafar-jaafar-following-governors-threat/|publisher=Committee to Protect Journalists|access-date=5 July 2021}}</ref> Jaafar heddii e suuɗde e lewru mee, o dogi e ɓesngu makko to leydi Angalteer ngam hulde maayde th. O wiyi maa o heddo caggal leydi "haa nde laamu nguu waawa dañde kisal am e reende ndimaagu jaayndeeji."<ref>{{cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|title=Journalist who exposed Ganduje bribe video flees to UK|url=https://premiumtimesng.com/news/top-news/459073-journalist-who-exposed-ganduje-bribe-video-flees-to-uk.html|work=[[Premium Times]]|access-date=5 July 2021}}</ref> === Daɗndo ngam ittude jaagorde haɓantoonde fenaande === E darorɗe lewru Juko hitaande 2021, jaaynde ''Daily Nigerian'' hollitii wonde Ganduje ina tiiɗnoo e suudu sarɗiiji diiwaan [[Kano]] ngam ittude [[Muhuyi MagaJi Rimin Gado]] e golle mum hono hooreejo komisiyoŋ wullitaango yimɓe e haɓaade fenaande e diiwaan [[Kano]] (PCACC). Ko adii lewru suwee, Rimingado, mo yimɓe fof ngoni e ƴaañde Ganduje gila e hitaande 2018, ɗaɓɓiriino humpito ko faati e mahngo nokku kanseer [[Kano]] e soodgol disel laamu diiwaan oo. Pewnugol nokku ''Cancer Centre'' oo, ina wiyee ko sehil galle Ganduje ardii ɗum, tawi noon soodgol disel laamu nguu ina woni e les njiimaandi terɗe galle Ganduje. Nde Rimingado fuɗɗii ƴeewtaade kontraaji e sifaa mahngo nokku kanseer e soodgol disel, Ganduje ƴaañii ngam ittude mo e nder lewru suwee 2021 fof.<ref>{{cite news|last1=Adewale|first1=Murtala|last2=Muhammad|first2=Ahmad|title=Police detain Kano anti-graft boss for alleged forgery|url=https://guardian.ng/news/police-detain-kano-anti-graft-boss-for-alleged-forgery/|location=Lagos, Nigeria|date=27 July 2021|access-date=4 August 2021|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> E fuɗɗoode lewru sulyee 2021, suudu sarɗiiji diiwaan [[Kano]] dartinii Rimingado fotde lewru sabu ‘jaɓgol konte (''accountant'') nelaaɗo to Komiseer wullitaango renndo e haɓaade fenaande ummoraade e biro konte jeneral dowla’. Jaagorɗo suudu sarɗiiji, Uba Abdullahi, wi'i ofisru hooreejo lesdi ndi'i neldi ɗaɓɓaande haa suudu sarɗiiji leydi ndi'i ngam ɓe nasta nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i, nden ardiiɗo lesdi man Labaran Abdul Madari toɗɗi goomu wiɗitol.<ref>{{cite news|last=Ajayi|first=Omeiza|date=3 August 2023|title=Ganduje emerges APC National Chairman; Ajibola, Secretary|url=https://www.vanguardngr.com/2023/08/breaking-ganduje-emerges-apc-national-chairman-ajibola-secretary/|location=Lagos, Nigeria|access-date=3 August 2023|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Musa|first=Deborah|date=2024-09-23|title=Court dismisses suit seeking Ganduje's sack as APC national chairman|url=https://punchng.com/court-dismisses-suit-seeking-gandujes-sack-as-apc-national-chairman/|access-date=2024-09-29|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Ganduje caggal mum toɗɗii [[Mahmoud Balarabe]], gardiiɗo ñaawoore renndo e nder ministeer ñaawoore diiwaan Kano, yo won hooreejo gollordu komisiyoŋ wullitaango renndo e haɓaade fenaande.<ref>{{Cite web|title=Despite Ongoing Corruption Case, Tinubu Appoints Ruling APC Chairman Ganduje As FAAN Board Chairman, Names Others As Board Chairpersons, CEOs For 42 Organisations {{!}} Sahara Reporters|url=https://saharareporters.com/2025/01/24/despite-ongoing-corruption-case-tinubu-appoints-ruling-apc-chairman-ganduje-faan-board|access-date=2025-01-24|website=saharareporters.com}}</ref> Ñalnde 24 sulyee 2021, Ñaawirde Sanusi Ado-Ma'aji jaɓi eɓɓaande nde Rimingado ƴetti ngam haɗde suudu sarɗiiji wiɗto mum. Ado-Ma'aji joɗɗini ñaawoore ndee haa ñalnde 6 lewru bowte ngam ɓeydaade heɗaade. Ko wonaa ɗuum koo, ñalnde 27 sulyee, goomu wiɗto suudu sarɗiiji leydi ndii hollitii ciimtol mum, tawi ina wiya wonde Rimingado ina feññina ñawu nguu ngam daɗndude seedantaagal, tee waɗii ko fotaani e ustude biro konte konte jeneraal. Ndeen goomu nguu wasiyiima yo Rimingado woppu golle mum, nanngee, ñaawee wondude e wasiyaaji yo hiisaaji ɗii, hono Isah Yusif, fuɗɗo e PCACC, suudu nduu sosa goomu kesu ngam ƴeewtaade kaalis PCACC e les njiimaandi Rimingado. Caggal nde ñalngu nguu joofi, konu polis diiwaan Kano nanngi Rimingado ngam naamnaade ɗum ko feewti e fenaande e bayyinaango fenaande. == Hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare == Ñalnde 3 lewru nduu hitaande 2023, Goomu toppitiingu golle ngenndiije toɗɗaa Ganduje yo won hooreejo ngenndiijo lannda laamu nguu, caggal nde [[Abdullahi Adamu]] woppi laamu. Ñalnde 23 lewru Seeɗto hitaande 2024, Ñaawirde Inyang Ekwo, mo Ñaawirde Toownde Fedde nde to [[Abuja]], jaɓi ñaawoore ɗaɓɓunde ittugol Dr Abdullahi Ganduje, e wonde hooreejo ngenndiijo fedde nde. Ñaawoore, nde Forum APC to bannge worgo-cakaari, ardii ɗum ko Saleh Zazzaga, ina luulndii toɗɗagol Ganduje e gardagol hooreejo leydi APC e dow daliilu wonde o jeyaa ko e diiwaan [[Kano]] e nder diiwaan geopolitik worgo-fuɗnaange, tawi noon darnde nde, ko adii ɗuum, ko senateer Abdullahi Adamu joginoo doosgal APC e nder diiwaan hee, ina foti heddaade4. E lewru Yarkomaa 2025, hooreejo lesdi Tinubu toɗɗi mo hooreejo hukuumaaji pamari lesdi [[Naajeeriya]] (FAAN), hukuumaaji pamari lesdi [[Naajeeriya]]. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Kano Mariya mahmuud bunkure ==Hiimoɓe== {{Reflist}} avxvq5fqzp41j1v0m1ghw2qrm73wdej Abdullahi Sule 0 5129 170516 103987 2026-05-19T12:45:03Z MOIBARDE 10068 Add links 170516 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdullahi Sule''' (O danƴaama de hitaade dubi alif 1959 nɗer chi'on Gudi) Un too liyde naasaarawa Woyla lisde [[Naajeeriya]] Daga dowgu 2019 (ɓawo [[Umaru Tanko Al-makura]]). Abdullahi Sule nyalɗe Margo maaka Innde maako kewude un de Abdullahi Sule daygo akwanga, ƴande 26 liiyru Jolal hiitande dowgo alif 1959 duuɓi 62.<ref>{{Cite web|url=https://www.dailytrust.com.ng/inec-declares-apcs-abdullahi-sule-governor-elect-in-nasarawa.html|title=INEC declares APC's Abdullahi Sule Governor-elect in Nasarawa|last=Muhammad|first=Ibraheem Hamza|last2=Lafia|date=11 March 2019|website=Daily Trust|access-date=12 March 2019}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/inec-declares-abdullahi-sule-winner-nasarawa-guber-poll/|title=INEC declares Abdullahi Sule winner Nasarawa guber poll|date=11 March 2019|website=The Sun Nigeria|access-date=12 March 2019}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-01-16|title=Govs not against direct primaries, says Gov Sule|url=https://punchng.com/govs-not-against-direct-primaries-says-gov-sule/|access-date=6 March 2022|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> ==Nassiji== {{reflist}} [[Category:Pelaajo Naajeeriya]] [[Category:Yimɓe]] [[Category:Pelaajo Naasaraawa]] [[Category:Stub]] 4ejnxikeqxpg758upft99ps3eqpwcmg Abdullahi Abdi Omar 0 5272 170514 36473 2026-05-19T12:41:20Z MOIBARDE 10068 Add link 170514 wikitext text/x-wiki {{1}} {{P1|Alkule lateŋ}} {{P2|[[Abdullahi Abdi Omar/adlam|𞤀𞤣𞤤𞤢𞤥 𞤆𞤵𞤤𞤢𞤪]]}} {{2}} {{databox}} '''Abdullahi Abdi Omar Jawaan''' ([[Somaaliya|Somaali]]: Cabdullaahi Cabdi Cumar Jawaan, [[Arabre]]: عبد الله عبدي عمر; dannyimo hiitande alif 1949) un gimɗo cuɓal tufleeji leydi [[Somaaliya]] e hannko wami kollinddo gabatanaaki ɓee [[Somaaliya]] ɓi’al [[leydi]] kuɓɓal ba’lal noodiraa ''National Emblem'' ɗer lookkatire hitaande 1996.<ref>{{Cite web|url=https://geeska.net/siyaasi-cabdilaahi-jawaan-oo-ka-hadlay-wada-hadalada-[[somaliya]]-ee-fashilmay-iyo-goaanka-sucuudiga-ee-dhoofka-xoolaha/|title=Siyaasi Cabdilaahi Jawaan Oo Ka Hadlay Wada Hadalada [[Somaliya]] Ee Fashilmay Iyo Go'aanka Sucuudiga Ee Dhoofka Xoolaha|date=27 June 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://somalilandtoday.com/2019/01/27/siyaasi-cabdillaahi-jawaan-oo-naqdiyay-guddi-wasiirro-ah-oo-uu-madaxweyne-muuse-biixi-u-magacaabay-saami-qaybsiga/|title=DAAWO: Siyaasi Cabdillaahi Jawaan Oo Naqdiyay Guddi Wasiirro Ah Oo Uu Madaxweyne Muuse Biixi U Magacaabay Saami-qaybsiga – somalilandtoday.com|accessdate=12 December 2022}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://barkulannews.com/articles/10348/Daawo-Cabdilaahi-Jawaan-Oo-Xukumada-Ku-Canaantay-In-Astaanta-Qaranka-Ee-Uu-Isagu-Sameeyay-magaciisa-Lagu-Xusi-Waayo|title=Daawo:-Cabdilaahi Jawaan Oo Xukumada Ku Canaantay In Astaanta Qaranka Ee Uu Isagu Sameeyay magaciisa Lagu Xusi Waayo|date=5 April 2015|website=barkulannews.com}}</ref> Omar haa nobo lattake artuɗow arduujow hukuuma cubal nɗer [[leydi]] [[Somaaliya]].<ref>{{Cite web|title=NEC Commissioners|url=https://slnec.org/nec-commissionaires/|access-date=2021-10-28|website=SLNEC|language=en}}</ref> [[File:Abdullahi Abdi Omar (Jawaan) who introduced Somaliland national emblem.jpg|thumb|upright|Abdullahi Abdi Omar (Jawaan) who introduced Somaliland national emblem in 1996.]] ==Nassiji== {{reflist}} [[Category:Somaali]] [[Category:Yimɓe Somaaliya]] 8xtq48epj1cm6nm9m83urxdk7sgotsv Aboh-mbaise 0 5991 170609 115771 2026-05-20T00:57:28Z MOIBARDE 10068 170609 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Aboh Mbaise''' ko nokku laamu nokkuyankeewo e nder diiwaan Imo, leydi [[Najiriya|Najeriya]]. Joɗnde mayre woni ko e wuro wiyeteengo Aboh.<ref>{{Cite web|date=2020-05-25|title=Mbaise Local Government Areas|url=https://www.mbaiseonline.com/government/local-government-areas/|access-date=2021-02-20|website=MBAISEONLINE.COM|language=en-GB}}</ref> Wertallo mayri ko 184 km2, e limto 2006 ko 194 779 neɗɗo. Gure feere-feere woodi nder Aboh-Mbaise bana Nguru, Uvuru, Mbutu, Okwuato, Lorji, Amuzu, Enyiogugu. Aboh-Mbaise ina jogii pinal keewngal nafoore. Nguru, haa teeŋti noon, ina mawnina ñalngu pinal mum Itu hono Nguru Uboma ahia ise hitaande kala e lewru feebariyee. ITU AKA Nguru Uboma Ahia Ise ina yuɓɓina to Nguru Centre ko ɓuri heewde ko ñalnde aset ɓennuɗo e lewru feebariyee hitaande kala. Kewuuji ɗii puɗɗotoo ko e Ike Aka, njokka e Egwu Onwa. ITU AKA Ngwuru Uboma Ahia Ise ko mawningol mawningol ngol gila e daartol. Itu Aka firti ko "hollitde" walla hollirde. E jamaanu nde Nguru e ɓiɓɓe mum koɗi e leydi Nguru, ndema ko golle ɓurɗe teeŋtude e yimɓe ɓee, ko ndema mbaylaandi, ndema ndema e nokku gooto e hitaande wootere, ndema e nokku goɗɗo hitaande woɗnde. Kewu nguu meeɗiino wonde kewu diine e aadaaji, ɗo mawɓe e almuɓɓe Nguru puɗɗortoo sahaa ndema, tawa ina mbaɗa sadakeeji e "hollitde" walla "hollitde" yimɓe ɓee, hol feccere ladde nde ɓe ndemata e ndeen hitaande. Kewuuji ɗii puɗɗotoo ko e Kewuuji Ike Aka, rewi heen ko Igwo Onwa garoowo yontere wootere caggal ɗuum e joofnirde Kewuuji ITU AKA ko ɗum woni finale mawɗo. Kod posto nokku oo ko 462001. == Tariya == == Neɗɗaagal teskiingal == [[Emeka Ihediyoha]] [[Matiyo Nwogu]] [[Obioma Nasaraaku Akagburoony]] [[Ugorji Okechuwu Ugorji]] [[Ugochukwu Amuchie]] == Tuugnorgal == Agulanna, E.C. (2008). Mbaiseness mo Mbaise, 2e. ed. Owerri: Bayyinooɓe golle.|Agulanna, E.C. Mbaiseness mo Mbaise, 2e. ed. Owerri: Bayyinooɓe golle. [[Category:Stub]] g4fgmklpku7hie9pa48bvqdjm1xg6yz 170610 170609 2026-05-20T01:03:05Z MOIBARDE 10068 Add references 170610 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Aboh Mbaise''' ko nokku laamu nokkuyankeewo e nder diiwaan Imo, leydi [[Najiriya|Najeriya]]. Joɗnde mayre woni ko e wuro wiyeteengo Aboh.<ref>{{Cite web|date=2020-05-25|title=Mbaise Local Government Areas|url=https://www.mbaiseonline.com/government/local-government-areas/|access-date=2021-02-20|website=MBAISEONLINE.COM|language=en-GB}}</ref> Wertallo mayri ko 184 km2, e limto 2006 ko 194 779 neɗɗo.<ref>{{Cite book|last=Federal Republic of Nigeria|title=Federal Republic of Nigeria 2006 Population and Housing Census|publisher=National Population Commission|year=2010|location=Abuja|pages=54}}</ref> Gure feere-feere woodi nder Aboh-Mbaise bana Nguru, Uvuru, Mbutu, Okwuato, Lorji, Amuzu, Enyiogugu.<ref>{{Cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-04-19|title=List Of Towns And Villages In Aboh Mbaise L.G.A, Imo State|url=https://www.medianigeria.com/list-of-towns-and-villages-in-aboh-mbaise-l-g-a-imo-state/|access-date=2023-05-11|website=Media Nigeria|language=en-US}}</ref> Aboh-Mbaise ina jogii pinal keewngal nafoore. Nguru, haa teeŋti noon, ina mawnina ñalngu pinal mum Itu hono Nguru Uboma ahia ise hitaande kala e lewru feebariyee. ITU AKA Nguru Uboma Ahia Ise ina yuɓɓina to Nguru Centre ko ɓuri heewde ko ñalnde aset ɓennuɗo e lewru feebariyee hitaande kala. Kewuuji ɗii puɗɗotoo ko e Ike Aka, njokka e Egwu Onwa. ITU AKA Ngwuru Uboma Ahia Ise ko mawningol mawningol ngol gila e daartol. Itu Aka firti ko "hollitde" walla hollirde. E jamaanu nde Nguru e ɓiɓɓe mum koɗi e leydi Nguru, ndema ko golle ɓurɗe teeŋtude e yimɓe ɓee, ko ndema mbaylaandi, ndema ndema e nokku gooto e hitaande wootere, ndema e nokku goɗɗo hitaande woɗnde. Kewu nguu meeɗiino wonde kewu diine e aadaaji, ɗo mawɓe e almuɓɓe Nguru puɗɗortoo sahaa ndema, tawa ina mbaɗa sadakeeji e "hollitde" walla "hollitde" yimɓe ɓee, hol feccere ladde nde ɓe ndemata e ndeen hitaande. Kewuuji ɗii puɗɗotoo ko e Kewuuji Ike Aka, rewi heen ko Igwo Onwa garoowo yontere wootere caggal ɗuum e joofnirde Kewuuji ITU AKA ko ɗum woni finale mawɗo. Kod posto nokku oo ko 462001.<ref>{{Cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-04-19|title=List Of Towns And Villages In Aboh Mbaise L.G.A, Imo State|url=https://www.medianigeria.com/list-of-towns-and-villages-in-aboh-mbaise-l-g-a-imo-state/|access-date=2023-05-11|website=Media Nigeria|language=en-US}}</ref> == Tariya == == Neɗɗaagal teskiingal == [[Emeka Ihediyoha]]<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Imo/lga/Aboh%20Mbaise|access-date=2025-07-03|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> [[Matiyo Nwogu]]<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Imo/lga/Aboh%20Mbaise|access-date=2025-07-03|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> [[Obioma Nasaraaku Akagburoony]]<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Imo/lga/Aboh%20Mbaise|access-date=2025-07-03|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> [[Ugorji Okechuwu Ugorji]] [[Ugochukwu Amuchie]]<ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2022-02-09|title=2023: Aboh Mbaise PDP backs Amuchie for State Assembly|url=https://thesun.ng/2023-aboh-mbaise-pdp-backs-amuchie-for-state-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-06|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == Agulanna, E.C. (2008). Mbaiseness mo Mbaise, 2e. ed. Owerri: Bayyinooɓe golle.|Agulanna, E.C. Mbaiseness mo Mbaise, 2e. ed. Owerri: Bayyinooɓe golle. [[Category:Stub]] dixwz80qzgglc9sd4hqvkho41i99kfg 170611 170610 2026-05-20T01:04:56Z MOIBARDE 10068 170611 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Aboh Mbaise''' ko nokku laamu nokkuyankeewo e nder diiwaan Imo, leydi [[Najiriya|Najeriya]]. Joɗnde mayre woni ko e wuro wiyeteengo Aboh.<ref>{{Cite web|date=2020-05-25|title=Mbaise Local Government Areas|url=https://www.mbaiseonline.com/government/local-government-areas/|access-date=2021-02-20|website=MBAISEONLINE.COM|language=en-GB}}</ref> Wertallo mayri ko 184 km2, e limto 2006 ko 194 779 neɗɗo.<ref>{{Cite book|last=Federal Republic of Nigeria|title=Federal Republic of Nigeria 2006 Population and Housing Census|publisher=National Population Commission|year=2010|location=Abuja|pages=54}}</ref> Gure feere-feere woodi nder Aboh-Mbaise bana Nguru, Uvuru, Mbutu, Okwuato, Lorji, Amuzu, Enyiogugu.<ref>{{Cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-04-19|title=List Of Towns And Villages In Aboh Mbaise L.G.A, Imo State|url=https://www.medianigeria.com/list-of-towns-and-villages-in-aboh-mbaise-l-g-a-imo-state/|access-date=2023-05-11|website=Media Nigeria|language=en-US}}</ref> Aboh-Mbaise ina jogii pinal keewngal nafoore. Nguru, haa teeŋti noon, ina mawnina ñalngu pinal mum Itu hono Nguru Uboma ahia ise hitaande kala e lewru feebariyee. ITU AKA Nguru Uboma Ahia Ise ina yuɓɓina to Nguru Centre ko ɓuri heewde ko ñalnde aset ɓennuɗo e lewru feebariyee hitaande kala. Kewuuji ɗii puɗɗotoo ko e Ike Aka, njokka e Egwu Onwa. ITU AKA Ngwuru Uboma Ahia Ise ko mawningol mawningol ngol gila e daartol. Itu Aka firti ko "hollitde" walla hollirde. E jamaanu nde Nguru e ɓiɓɓe mum koɗi e leydi Nguru, ndema ko golle ɓurɗe teeŋtude e yimɓe ɓee, ko ndema mbaylaandi, ndema ndema e nokku gooto e hitaande wootere, ndema e nokku goɗɗo hitaande woɗnde. Kewu nguu meeɗiino wonde kewu diine e aadaaji, ɗo mawɓe e almuɓɓe Nguru puɗɗortoo sahaa ndema, tawa ina mbaɗa sadakeeji e "hollitde" walla "hollitde" yimɓe ɓee, hol feccere ladde nde ɓe ndemata e ndeen hitaande. Kewuuji ɗii puɗɗotoo ko e Kewuuji Ike Aka, rewi heen ko Igwo Onwa garoowo yontere wootere caggal ɗuum e joofnirde Kewuuji ITU AKA ko ɗum woni finale mawɗo. Kod posto nokku oo ko 462001.<ref>{{Cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-04-19|title=List Of Towns And Villages In Aboh Mbaise L.G.A, Imo State|url=https://www.medianigeria.com/list-of-towns-and-villages-in-aboh-mbaise-l-g-a-imo-state/|access-date=2023-05-11|website=Media Nigeria|language=en-US}}</ref> == Tariya == == Neɗɗaagal teskiingal == [[Emeka Ihediyoha]]<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Imo/lga/Aboh%20Mbaise|access-date=2025-07-03|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> [[Matiyo Nwogu]]<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Imo/lga/Aboh%20Mbaise|access-date=2025-07-03|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> [[Obioma Nasaraaku Akagburoony]]<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Imo/lga/Aboh%20Mbaise|access-date=2025-07-03|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> [[Ugorji Okechuwu Ugorji]] [[Ugochukwu Amuchie]]<ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2022-02-09|title=2023: Aboh Mbaise PDP backs Amuchie for State Assembly|url=https://thesun.ng/2023-aboh-mbaise-pdp-backs-amuchie-for-state-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-06|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] sq6ryuu6did2p8lld2qpiafnvl3gp5q 170612 170611 2026-05-20T01:07:39Z MOIBARDE 10068 i add category 170612 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Aboh Mbaise''' ko nokku laamu nokkuyankeewo e nder diiwaan Imo, leydi [[Najiriya|Najeriya]]. Joɗnde mayre woni ko e wuro wiyeteengo Aboh.<ref>{{Cite web|date=2020-05-25|title=Mbaise Local Government Areas|url=https://www.mbaiseonline.com/government/local-government-areas/|access-date=2021-02-20|website=MBAISEONLINE.COM|language=en-GB}}</ref> Wertallo mayri ko 184 km2, e limto 2006 ko 194 779 neɗɗo.<ref>{{Cite book|last=Federal Republic of Nigeria|title=Federal Republic of Nigeria 2006 Population and Housing Census|publisher=National Population Commission|year=2010|location=Abuja|pages=54}}</ref> Gure feere-feere woodi nder Aboh-Mbaise bana Nguru, Uvuru, Mbutu, Okwuato, Lorji, Amuzu, Enyiogugu.<ref>{{Cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-04-19|title=List Of Towns And Villages In Aboh Mbaise L.G.A, Imo State|url=https://www.medianigeria.com/list-of-towns-and-villages-in-aboh-mbaise-l-g-a-imo-state/|access-date=2023-05-11|website=Media Nigeria|language=en-US}}</ref> Aboh-Mbaise ina jogii pinal keewngal nafoore. Nguru, haa teeŋti noon, ina mawnina ñalngu pinal mum Itu hono Nguru Uboma ahia ise hitaande kala e lewru feebariyee. ITU AKA Nguru Uboma Ahia Ise ina yuɓɓina to Nguru Centre ko ɓuri heewde ko ñalnde aset ɓennuɗo e lewru feebariyee hitaande kala. Kewuuji ɗii puɗɗotoo ko e Ike Aka, njokka e Egwu Onwa. ITU AKA Ngwuru Uboma Ahia Ise ko mawningol mawningol ngol gila e daartol. Itu Aka firti ko "hollitde" walla hollirde. E jamaanu nde Nguru e ɓiɓɓe mum koɗi e leydi Nguru, ndema ko golle ɓurɗe teeŋtude e yimɓe ɓee, ko ndema mbaylaandi, ndema ndema e nokku gooto e hitaande wootere, ndema e nokku goɗɗo hitaande woɗnde. Kewu nguu meeɗiino wonde kewu diine e aadaaji, ɗo mawɓe e almuɓɓe Nguru puɗɗortoo sahaa ndema, tawa ina mbaɗa sadakeeji e "hollitde" walla "hollitde" yimɓe ɓee, hol feccere ladde nde ɓe ndemata e ndeen hitaande. Kewuuji ɗii puɗɗotoo ko e Kewuuji Ike Aka, rewi heen ko Igwo Onwa garoowo yontere wootere caggal ɗuum e joofnirde Kewuuji ITU AKA ko ɗum woni finale mawɗo. Kod posto nokku oo ko 462001.<ref>{{Cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-04-19|title=List Of Towns And Villages In Aboh Mbaise L.G.A, Imo State|url=https://www.medianigeria.com/list-of-towns-and-villages-in-aboh-mbaise-l-g-a-imo-state/|access-date=2023-05-11|website=Media Nigeria|language=en-US}}</ref> == Tariya == == Neɗɗaagal teskiingal == [[Emeka Ihediyoha]]<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Imo/lga/Aboh%20Mbaise|access-date=2025-07-03|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> [[Matiyo Nwogu]]<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Imo/lga/Aboh%20Mbaise|access-date=2025-07-03|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> [[Obioma Nasaraaku Akagburoony]]<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Imo/lga/Aboh%20Mbaise|access-date=2025-07-03|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> [[Ugorji Okechuwu Ugorji]] [[Ugochukwu Amuchie]]<ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2022-02-09|title=2023: Aboh Mbaise PDP backs Amuchie for State Assembly|url=https://thesun.ng/2023-aboh-mbaise-pdp-backs-amuchie-for-state-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-06|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] <references /> [[Category:Naajeeriya]] kqgwvk9muw672czktq03kw707kn4bfn Abiola Abrams 0 7033 170567 115531 2026-05-19T15:21:39Z MOIBARDE 10068 Add link 170567 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abiola Abrams''' (jibinaa ko ñalnde 29 sulyee 1976) ko binndoowo [[Amerik|Ameriknaajo]], podcaster, haaloowo ko faati e semmbeeji e jannginoowo nguurndam ruuhu. Abrams winndii defte tati, ina heen : Fuɗɗoode Alla [[Afrik]]: Laabi ceniiɗi ngam yiɗde hoore mum, ɓamtaare,<ref name=":0">{{Cite book|last=Abrams|first=Abiola|url=https://www.worldcat.org/oclc/1198217780|title=African Goddess Initiation: Sacred Rituals for Self-Love, Prosperity, and Joy.|publisher=HAY HOUSE INC|year=2021|isbn=978-1401962944|location=Carlsbad, CA|oclc=1198217780}}</ref><ref>{{Cite web|last=Abiola|date=2021-03-19|title=Hay House Presents African Goddess Initiation: My New Book Cover Reveal|url=https://womanifesting.com/african-goddess-initiation-book-cover-reveal/|access-date=2021-05-06|website=Womanifest Your Power with Abiola: Spirit, Mindset, Success|language=en-US}}</ref> e weltaare,deftere makko adannde ummoraade e bayyinoowo ballal hoore mum biyeteeɗo Hay House, yaltunde ñalnde 20 sulyee 2021.<ref name=":1">{{Cite web|title=African Goddess Initiation by Abiola Abrams: 9781401962944 {{!}} PenguinRandomHouse.com: Books|url=https://www.penguinrandomhouse.com/books/671881/african-goddess-initiation-by-abiola-abrams/|access-date=2021-05-06|website=PenguinRandomhouse.com|language=en-US}}</ref> Deftere makko ɗiɗmere, ''The Sacred Bombshell Self Handbook'' ngam yiɗde hoore mum [[Afrik]]. ''Black Enterprise'' nastini podcast maako cemmbiɗɗum nder "Podcastji 20 ɗi rewɓe ɓaleeɓe foti heɗitaago ngam hitaande 2019" nden nder hitaande 2020, podcast maako suɓaama diga Success.com bana gooto nder "16 Podcastji cemmbiɗinɗi ɗi jaɓɓotooɓe ɓaleeɓe ɗon mari haaje heɗitaago." ''Magazine Essence'' hawti bee Abrams' hitaande fuu nder limngal maɓɓe "Ɓiɗɗo debbo ɓaleejo jaɓi e huuwtinirgo wellitaare." Lowre Abrams, Womanifesting.com, ina yeewta ko fayti e ruuhu, ɓeydagol neɗɗo, e njulaagu. Koolol makko wasiyaaji ɓennuɗi ina jeyaa heen : Naatgol e nder lowre Essence.com e Jaŋde yiɗde Abiola to MommyNoire.com. == Nguurndam e jaŋde adannde == Ko o Guyanese-Ameriknaajo gadano mo yonta gadano, mo umminoo e wuro New York. Abrams janngii Duɗal Brearley. O heɓi dipolomaaji Baccalauréat e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence e duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Vermont to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Unit'' to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Unit''. Abrams wonnoo ko haaloowo teskinɗo e batu doole rewɓe NYC. == Kugal == ''Magazine Black Enterprise'' inniri lowre makko gooto e blogs nguurndam Afriknaajo Ameriknaajo ɓurɗo mawnude. Eɓɓoore makko adannde e binndol, ko adii fof, pijirlooji doole peewnaaɗi to nokku biyeteeɗo Schomburg ngam wiɗtooji e nder pinal ɓaleeɓe, yalti e konngol ''anthology Say''! e duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Michigan Press''. Dare, Deftere Abrams adannde, ko Simon & Schuster yaltini ñalnde 11 desaambar 2007. Yimre makko "''Groceries''" feeñii e anto-activist Eve Ensler 2007 anthology A ''Memory'', ''Monologue'' a Monologie rant e A Duwaawu e sara golle binndooɓe hono Maya Angelou, Edward Albee, Alice Walker e Edwidge Dantikat. Essays ''by'' Abrams ina tawee e antolooji caggal Daande suudu (2008), e nder Paula Derrow, e konnguɗi Dirtuɗi: Konnguɗi binndol ''Sex'' (2008), mo Ellen Sussman wayli. E nder jaaynde New York ''Times Style'' Magazine, fijoowo filmo biyeteeɗo Miranda July hollitii wonde Abrams ummorii ko e fijoowo fijoowo naalankaagal jarriborɗo debbo, ko "gooto tan e laabi keewɗi cemmbinɗi, jokkondirɗi e wideyoo Chainletter mo waawataa taƴde." Filmu naalankaagal jarriborɗo juutɗo mo Abrams waɗi "Opera Ophelia" naatɗo e filmuuji Miranda July biyeteeɗi Joanie 4 Jackie Chainletter[ keɓaama e hitaande 2017 e juuɗe Criterion Channel e Duɗal Wiɗtooji Getty. === Teleeji e filmuuji === Abrams to suudu balɗe toowndu to Manhattan ina yuɓɓina eɓɓoore teleeji web. Abrams wonnoo ko jaayndiyanke BBC ko fayti e wellitaare gila 2011 haa 2012, o wonnoo ko gardiiɗo ''The Best Shorts'', teleeji ''Black Entertainment Television'' (BET) kollirooji filmuuji e kawgel gila 2006 haa 2008 Chat Zone, ko eɓɓoore yeewtere hakkundeere HBO, nde ɓe mbiyata ko "ko sellaani e politik" wonande set MTV, kadi feeñii e Jimmy Kimmel Live ! e nder yeewtere makko e tapi boɗeejo e yeewtere njeenaari BET 2007 to Los Angeles. Abrams ardii filmuuji biyeteeɗi Taboo : Luural ‘Jillondiral leƴƴi’ ɓaleeɓe/boɗeejo e nder [[Amerik]] (2005), Laɓi e nder daande am: Hitaande nde nguurdu-mi nde hakkille am etinooma warde mi (2005); e filmuuji juutɗi « Ɓooyɗi » (2004), « Opera Ofeliya » (2001). == Golle == Fuɗɗoode Laamɗo debbo [[Afrik]]: Laabi ceniiɗi ngam yiɗde hoore mum, ɓamtaare, e weltaare (2021) Laamɗo debbo [[Afrik]] ummotooɗo kaaruuji Oracle (2021) Naatde e suudu dewal (2021) Deftere Bommbo Ceniinde Yiɗde Hoore (2014) Dare: Daartol giɗli (2008) Wuro Laamɗo debbo (2011) == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] q6ntkyh864qf0r5mb933t935feqyddd 170568 170567 2026-05-19T15:29:31Z MOIBARDE 10068 Add links 170568 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abiola Abrams''' (jibinaa ko ñalnde 29 sulyee 1976) ko binndoowo [[Amerik|Ameriknaajo]], podcaster, haaloowo ko faati e semmbeeji e jannginoowo nguurndam ruuhu. Abrams winndii defte tati, ina heen : Fuɗɗoode Alla [[Afrik]]: Laabi ceniiɗi ngam yiɗde hoore mum, ɓamtaare,<ref name=":0">{{Cite book|last=Abrams|first=Abiola|url=https://www.worldcat.org/oclc/1198217780|title=African Goddess Initiation: Sacred Rituals for Self-Love, Prosperity, and Joy.|publisher=HAY HOUSE INC|year=2021|isbn=978-1401962944|location=Carlsbad, CA|oclc=1198217780}}</ref><ref>{{Cite web|last=Abiola|date=2021-03-19|title=Hay House Presents African Goddess Initiation: My New Book Cover Reveal|url=https://womanifesting.com/african-goddess-initiation-book-cover-reveal/|access-date=2021-05-06|website=Womanifest Your Power with Abiola: Spirit, Mindset, Success|language=en-US}}</ref> e weltaare,deftere makko adannde ummoraade e bayyinoowo ballal hoore mum biyeteeɗo Hay House, yaltunde ñalnde 20 sulyee 2021.<ref name=":1">{{Cite web|title=African Goddess Initiation by Abiola Abrams: 9781401962944 {{!}} PenguinRandomHouse.com: Books|url=https://www.penguinrandomhouse.com/books/671881/african-goddess-initiation-by-abiola-abrams/|access-date=2021-05-06|website=PenguinRandomhouse.com|language=en-US}}</ref> Deftere makko ɗiɗmere, ''The Sacred Bombshell Self Handbook'' ngam yiɗde hoore mum [[Afrik]].<ref>{{Cite web|title=African American Literary Awards Show|url=https://www.facebook.com/literaryawardshow/posts/698937050182679|website=Facebook}}</ref> ''Black Enterprise'' nastini podcast maako cemmbiɗɗum nder "Podcastji 20 ɗi rewɓe ɓaleeɓe foti heɗitaago ngam hitaande 2019" <ref>{{Cite web|last=gaynete|date=2019-03-19|title=20 Must-Listen to Black Women Podcasts for 2019|url=https://www.blackenterprise.com/black-women-podcasts-for-2019/|access-date=2021-05-06|website=Black Enterprise|language=en-US}}</ref>nden nder hitaande 2020, podcast maako suɓaama diga Success.<ref>{{Cite web|last=STAFF|first=SUCCESS|date=2020-06-09|title=16 Motivational Podcasts by Black Hosts You Need to Listen To|url=https://www.success.com/motivational-podcasts-by-black-hosts-you-need-to-listen-to/|url-status=live|access-date=|website=SUCCESS|language=en-US|archive-url=https://web.archive.org/web/20200719205644/https://www.success.com/motivational-podcasts-by-black-hosts-you-need-to-listen-to/|archive-date=July 19, 2020}}</ref>com bana gooto nder "16 Podcastji cemmbiɗinɗi ɗi jaɓɓotooɓe ɓaleeɓe ɗon mari haaje heɗitaago." ''Magazine Essence'' hawti bee Abrams' hitaande fuu nder limngal maɓɓe "Ɓiɗɗo debbo ɓaleejo jaɓi e huuwtinirgo wellitaare." <ref>{{Cite web|last=Butler|first=Sana|date=July 2, 2019|title=Black Girl-Approved and Operated Wellness Escapes For Your Next Vacation|url=https://www.essence.com/feature/wellness-retreats-vacations-for-black-women-reviews/|url-status=live|access-date=|website=Essence|language=en-US|archive-url=https://web.archive.org/web/20190702141928/https://www.essence.com/feature/wellness-retreats-vacations-for-black-women-reviews/|archive-date=July 2, 2019}}</ref>Lowre Abrams, Womanifesting.com,<ref>{{Cite web|last=Abrams|first=Abiola|date=2018-02-14|title=Womanifesting|url=https://womanifesting.com/|url-status=live|access-date=|website=Womanifest Your Power with Abiola: Spirit, Mindset, Success|language=en-US|archive-url=https://web.archive.org/web/20110209083228/http://womanifesting.com/|archive-date=February 9, 2011}}</ref> ina yeewta ko fayti e ruuhu, ɓeydagol neɗɗo, e njulaagu.<ref>Essence.com [http://www.essence.com/2013/07/29/intimacy-intervention-i-need-more-confidence-between-sheets/ Intimacy-Intervention]</ref> Koolol makko wasiyaaji ɓennuɗi ina jeyaa heen : Naatgol e nder lowre Essence.com e Jaŋde yiɗde Abiola to MommyNoire.com.<ref>MommyNoire.com [http://mommynoire.com/tag/abiola-abrams/ Abiola's Love Class]</ref> == Nguurndam e jaŋde adannde == Ko o Guyanese-Ameriknaajo gadano mo yonta gadano, mo umminoo e wuro New York. Abrams janngii Duɗal Brearley. O heɓi dipolomaaji Baccalauréat e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence e duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Vermont to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Unit'' to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Unit''.<ref>{{cite book|title=[[Alpha Kappa Alpha]] Sorority, Inc. International Membership Directory|year=2004|pages=2}}</ref> Abrams wonnoo ko haaloowo teskinɗo e batu doole rewɓe NYC<ref>{{cite web|last=|first=|date=July 25, 2011|title=NYC Women's Empowerment Summit Electrifies the Big Apple|url=https://famenycmagazine.com/tag/alycia-kaback/|url-status=live|website=F.A.M.E. NYC Magazine|publisher=|accessdate=|archive-url=https://web.archive.org/web/20120809080339/http://famenycmagazine.com:80/tag/alycia-kaback/|archive-date=August 9, 2012}}</ref>. == Kugal == ''Magazine Black Enterprise'' inniri lowre makko gooto e blogs nguurndam Afriknaajo Ameriknaajo ɓurɗo mawnude.<ref>''Black Enterprise'' [http://www.blackenterprise.com/lifestyle/black-blogger-month-abiola-tv/ Black-Blogger]</ref> Eɓɓoore makko adannde e binndol, ko adii fof, pijirlooji doole peewnaaɗi to nokku biyeteeɗo Schomburg ngam wiɗtooji e nder pinal ɓaleeɓe,<ref>New York Public Library [http://legacy.www.nypl.org/research/sc/sce/1998.htm/ NYPL] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120524041410/http://legacy.www.nypl.org/research/sc/sce/1998.htm/|date=May 24, 2012}}</ref> yalti e konngol ''anthology Say''! e duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Michigan Press''.<ref>University of Michigan Press [http://www.press.umich.edu/322638/say_word! ''Say Word!'']</ref> Dare,<ref name=":3">{{Cite book|url=https://www.simonandschuster.com/books/Dare/Abiola-Abrams/9781416541660|title=Dare|date=2007-12-11|isbn=978-1-4165-7737-9|language=en|last1=Abrams|first1=Abiola|publisher=Simon and Schuster}}</ref>Deftere Abrams adannde, ko Simon & Schuster yaltini ñalnde 11 desaambar 2007.<ref name="ss">{{cite web|url=http://authors.simonandschuster.com/Abiola-Abrams/42382996/biography|publisher=Simon & Schuster|title=Abiola Abrams Biography|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110716073349/http://authors.simonandschuster.com/Abiola-Abrams/42382996/biography|archivedate=July 16, 2011}}</ref> Yimre makko "''Groceries''" feeñii e anto-activist Eve Ensler 2007 anthology A ''Memory'', ''Monologue'' a Monologie rant e A Duwaawu <ref name="ss2">{{cite web|url=http://authors.simonandschuster.com/Abiola-Abrams/42382996/biography|publisher=Simon & Schuster|title=Abiola Abrams Biography|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110716073349/http://authors.simonandschuster.com/Abiola-Abrams/42382996/biography|archivedate=July 16, 2011}}</ref> e sara golle binndooɓe hono Maya Angelou, Edward Albee, Alice Walker e Edwidge Dantikat. Essays ''by'' Abrams ina tawee e antolooji caggal Daande suudu (2008),<ref>{{Cite book|last=Derrow|first=Paula|url=https://www.penguinrandomhouse.com/books/39721/behind-the-bedroom-door-by-paula-derrow-editor/|title=Behind the Bedroom Door: Getting it, Giving it, Loving it, Missing it|publisher=Delacorte Press|year=2008|isbn=978-0-440-33824-6|location=New York|oclc=}}</ref> e nder Paula Derrow, e konnguɗi Dirtuɗi: Konnguɗi binndol ''Sex'' (2008), mo Ellen Sussman wayli.<ref>{{Cite book|last=Sussman|first=Ellen|url=https://www.bloomsbury.com/us/dirty-words-9781596914742/|title=Dirty Words: A Literary Encyclopedia of Sex|publisher=Bloomsbury USA|year=2008|isbn=978-1-59691-474-2|edition=|location=New York|oclc=191697286}}{{Dead link|date=August 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> E nder jaaynde New York ''Times Style'' Magazine, fijoowo filmo biyeteeɗo Miranda July hollitii wonde Abrams ummorii ko e fijoowo fijoowo naalankaagal jarriborɗo debbo, ko "gooto tan e laabi keewɗi cemmbinɗi, jokkondirɗi e wideyoo Chainletter mo waawataa taƴde." Filmu naalankaagal jarriborɗo juutɗo mo Abrams waɗi "Opera Ophelia" naatɗo e filmuuji Miranda July biyeteeɗi Joanie 4 Jackie Chainletter[ keɓaama e hitaande 2017 e juuɗe Criterion Channel e Duɗal Wiɗtooji Getty. === Teleeji e filmuuji === Abrams to suudu balɗe toowndu to Manhattan ina yuɓɓina eɓɓoore teleeji web. Abrams wonnoo ko jaayndiyanke BBC ko fayti e wellitaare gila 2011 haa 2012, o wonnoo ko gardiiɗo ''The Best Shorts'', teleeji ''Black Entertainment Television'' (BET) kollirooji filmuuji e kawgel gila 2006 haa 2008 Chat Zone, ko eɓɓoore yeewtere hakkundeere HBO, nde ɓe mbiyata ko "ko sellaani e politik" wonande set MTV, kadi feeñii e Jimmy Kimmel Live ! e nder yeewtere makko e tapi boɗeejo e yeewtere njeenaari BET 2007 to Los Angeles. Abrams ardii filmuuji biyeteeɗi Taboo : Luural ‘Jillondiral leƴƴi’ ɓaleeɓe/boɗeejo e nder [[Amerik]] (2005), Laɓi e nder daande am: Hitaande nde nguurdu-mi nde hakkille am etinooma warde mi (2005); e filmuuji juutɗi « Ɓooyɗi » (2004), « Opera Ofeliya » (2001). == Golle == Fuɗɗoode Laamɗo debbo [[Afrik]]: Laabi ceniiɗi ngam yiɗde hoore mum, ɓamtaare, e weltaare (2021) Laamɗo debbo [[Afrik]] ummotooɗo kaaruuji Oracle (2021) Naatde e suudu dewal (2021) Deftere Bommbo Ceniinde Yiɗde Hoore (2014) Dare: Daartol giɗli (2008) Wuro Laamɗo debbo (2011) == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] 28ksefv9dxvbbi2seru7a2opslh1wpq 170603 170568 2026-05-20T00:37:28Z MOIBARDE 10068 Add references and image 170603 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abiola Abrams''' (jibinaa ko ñalnde 29 sulyee 1976) ko binndoowo [[Amerik|Ameriknaajo]], podcaster, haaloowo ko faati e semmbeeji e jannginoowo nguurndam ruuhu. Abrams winndii defte tati, ina heen : Fuɗɗoode Alla [[Afrik]]: Laabi ceniiɗi ngam yiɗde hoore mum, ɓamtaare,<ref name=":0">{{Cite book|last=Abrams|first=Abiola|url=https://www.worldcat.org/oclc/1198217780|title=African Goddess Initiation: Sacred Rituals for Self-Love, Prosperity, and Joy.|publisher=HAY HOUSE INC|year=2021|isbn=978-1401962944|location=Carlsbad, CA|oclc=1198217780}}</ref><ref>{{Cite web|last=Abiola|date=2021-03-19|title=Hay House Presents African Goddess Initiation: My New Book Cover Reveal|url=https://womanifesting.com/african-goddess-initiation-book-cover-reveal/|access-date=2021-05-06|website=Womanifest Your Power with Abiola: Spirit, Mindset, Success|language=en-US}}</ref> e weltaare,deftere makko adannde ummoraade e bayyinoowo ballal hoore mum biyeteeɗo Hay House, yaltunde ñalnde 20 sulyee 2021.<ref name=":1">{{Cite web|title=African Goddess Initiation by Abiola Abrams: 9781401962944 {{!}} PenguinRandomHouse.com: Books|url=https://www.penguinrandomhouse.com/books/671881/african-goddess-initiation-by-abiola-abrams/|access-date=2021-05-06|website=PenguinRandomhouse.com|language=en-US}}</ref> Deftere makko ɗiɗmere, ''The Sacred Bombshell Self Handbook'' ngam yiɗde hoore mum [[Afrik]].<ref>{{Cite web|title=African American Literary Awards Show|url=https://www.facebook.com/literaryawardshow/posts/698937050182679|website=Facebook}}</ref> ''Black Enterprise'' nastini podcast maako cemmbiɗɗum nder "Podcastji 20 ɗi rewɓe ɓaleeɓe foti heɗitaago ngam hitaande 2019" <ref>{{Cite web|last=gaynete|date=2019-03-19|title=20 Must-Listen to Black Women Podcasts for 2019|url=https://www.blackenterprise.com/black-women-podcasts-for-2019/|access-date=2021-05-06|website=Black Enterprise|language=en-US}}</ref>nden nder hitaande 2020, podcast maako suɓaama diga Success.<ref>{{Cite web|last=STAFF|first=SUCCESS|date=2020-06-09|title=16 Motivational Podcasts by Black Hosts You Need to Listen To|url=https://www.success.com/motivational-podcasts-by-black-hosts-you-need-to-listen-to/|url-status=live|access-date=|website=SUCCESS|language=en-US|archive-url=https://web.archive.org/web/20200719205644/https://www.success.com/motivational-podcasts-by-black-hosts-you-need-to-listen-to/|archive-date=July 19, 2020}}</ref>com bana gooto nder "16 Podcastji cemmbiɗinɗi ɗi jaɓɓotooɓe ɓaleeɓe ɗon mari haaje heɗitaago." ''Magazine Essence'' hawti bee Abrams' hitaande fuu nder limngal maɓɓe "Ɓiɗɗo debbo ɓaleejo jaɓi e huuwtinirgo wellitaare." <ref>{{Cite web|last=Butler|first=Sana|date=July 2, 2019|title=Black Girl-Approved and Operated Wellness Escapes For Your Next Vacation|url=https://www.essence.com/feature/wellness-retreats-vacations-for-black-women-reviews/|url-status=live|access-date=|website=Essence|language=en-US|archive-url=https://web.archive.org/web/20190702141928/https://www.essence.com/feature/wellness-retreats-vacations-for-black-women-reviews/|archive-date=July 2, 2019}}</ref>Lowre Abrams, Womanifesting.com,<ref>{{Cite web|last=Abrams|first=Abiola|date=2018-02-14|title=Womanifesting|url=https://womanifesting.com/|url-status=live|access-date=|website=Womanifest Your Power with Abiola: Spirit, Mindset, Success|language=en-US|archive-url=https://web.archive.org/web/20110209083228/http://womanifesting.com/|archive-date=February 9, 2011}}</ref> ina yeewta ko fayti e ruuhu, ɓeydagol neɗɗo, e njulaagu.<ref>Essence.com [http://www.essence.com/2013/07/29/intimacy-intervention-i-need-more-confidence-between-sheets/ Intimacy-Intervention]</ref> Koolol makko wasiyaaji ɓennuɗi ina jeyaa heen : Naatgol e nder lowre Essence.com e Jaŋde yiɗde Abiola to MommyNoire.com.<ref>MommyNoire.com [http://mommynoire.com/tag/abiola-abrams/ Abiola's Love Class]</ref> == Nguurndam e jaŋde adannde == Ko o Guyanese-Ameriknaajo gadano mo yonta gadano, mo umminoo e wuro New York. Abrams janngii Duɗal Brearley. O heɓi dipolomaaji Baccalauréat e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence e duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Vermont to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Unit'' to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Unit''.<ref>{{cite book|title=[[Alpha Kappa Alpha]] Sorority, Inc. International Membership Directory|year=2004|pages=2}}</ref> Abrams wonnoo ko haaloowo teskinɗo e batu doole rewɓe NYC<ref>{{cite web|last=|first=|date=July 25, 2011|title=NYC Women's Empowerment Summit Electrifies the Big Apple|url=https://famenycmagazine.com/tag/alycia-kaback/|url-status=live|website=F.A.M.E. NYC Magazine|publisher=|accessdate=|archive-url=https://web.archive.org/web/20120809080339/http://famenycmagazine.com:80/tag/alycia-kaback/|archive-date=August 9, 2012}}</ref>. == Kugal == ''Magazine Black Enterprise'' inniri lowre makko gooto e blogs nguurndam Afriknaajo Ameriknaajo ɓurɗo mawnude.<ref>''Black Enterprise'' [http://www.blackenterprise.com/lifestyle/black-blogger-month-abiola-tv/ Black-Blogger]</ref> Eɓɓoore makko adannde e binndol, ko adii fof, pijirlooji doole peewnaaɗi to nokku biyeteeɗo Schomburg ngam wiɗtooji e nder pinal ɓaleeɓe,<ref>New York Public Library [http://legacy.www.nypl.org/research/sc/sce/1998.htm/ NYPL] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120524041410/http://legacy.www.nypl.org/research/sc/sce/1998.htm/|date=May 24, 2012}}</ref> yalti e konngol ''anthology Say''! e duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Michigan Press''.<ref>University of Michigan Press [http://www.press.umich.edu/322638/say_word! ''Say Word!'']</ref> Dare,<ref name=":3">{{Cite book|url=https://www.simonandschuster.com/books/Dare/Abiola-Abrams/9781416541660|title=Dare|date=2007-12-11|isbn=978-1-4165-7737-9|language=en|last1=Abrams|first1=Abiola|publisher=Simon and Schuster}}</ref>Deftere Abrams adannde, ko Simon & Schuster yaltini ñalnde 11 desaambar 2007.<ref name="ss">{{cite web|url=http://authors.simonandschuster.com/Abiola-Abrams/42382996/biography|publisher=Simon & Schuster|title=Abiola Abrams Biography|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110716073349/http://authors.simonandschuster.com/Abiola-Abrams/42382996/biography|archivedate=July 16, 2011}}</ref> Yimre makko "''Groceries''" feeñii e anto-activist Eve Ensler 2007 anthology A ''Memory'', ''Monologue'' a Monologie rant e A Duwaawu <ref name="ss2">{{cite web|url=http://authors.simonandschuster.com/Abiola-Abrams/42382996/biography|publisher=Simon & Schuster|title=Abiola Abrams Biography|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110716073349/http://authors.simonandschuster.com/Abiola-Abrams/42382996/biography|archivedate=July 16, 2011}}</ref> e sara golle binndooɓe hono Maya Angelou, Edward Albee, Alice Walker e Edwidge Dantikat. Essays ''by'' Abrams ina tawee e antolooji caggal Daande suudu (2008),<ref>{{Cite book|last=Derrow|first=Paula|url=https://www.penguinrandomhouse.com/books/39721/behind-the-bedroom-door-by-paula-derrow-editor/|title=Behind the Bedroom Door: Getting it, Giving it, Loving it, Missing it|publisher=Delacorte Press|year=2008|isbn=978-0-440-33824-6|location=New York|oclc=}}</ref> e nder Paula Derrow, e konnguɗi Dirtuɗi: Konnguɗi binndol ''Sex'' (2008), mo Ellen Sussman wayli.<ref>{{Cite book|last=Sussman|first=Ellen|url=https://www.bloomsbury.com/us/dirty-words-9781596914742/|title=Dirty Words: A Literary Encyclopedia of Sex|publisher=Bloomsbury USA|year=2008|isbn=978-1-59691-474-2|edition=|location=New York|oclc=191697286}}{{Dead link|date=August 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> E nder jaaynde New York ''Times Style'' Magazine,<ref>{{Cite news|last=Schilling|first=Mary Kaye|date=2017-01-30|title=Miranda July Shares Her Vintage Feminist Film Archive|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2017/01/30/t-magazine/miranda-july-joanie-4-jackie-film.html|access-date=|issn=0362-4331}}</ref> fijoowo filmo biyeteeɗo Miranda July hollitii wonde Abrams ummorii ko e fijoowo fijoowo naalankaagal jarriborɗo debbo, ko "gooto tan e laabi keewɗi cemmbinɗi, jokkondirɗi e wideyoo Chainletter mo waawataa taƴde." Filmu naalankaagal jarriborɗo juutɗo mo Abrams waɗi "Opera Ophelia"<ref>{{Cite web|date=2003|title=Ophelia's Opera – Joanie 4 Jackie|url=http://www.joanie4jackie.com/video/ophelias-opera/|url-status=live|access-date=|language=en-US|archive-url=https://web.archive.org/web/20201217070233/http://www.joanie4jackie.com/video/ophelias-opera/|archive-date=December 17, 2020}}</ref> naatɗo e filmuuji Miranda July biyeteeɗi Joanie 4 Jackie Chainletter[ keɓaama e hitaande 2017 e juuɗe Criterion Channel e Duɗal Wiɗtooji Getty.<ref>{{Cite web|title=Joanie 4 Jackie|url=https://www.criterionchannel.com/joanie-4-jackie|access-date=2021-05-06|website=The Criterion Channel|language=en}}</ref> [[File:Abiola Abrams 2.JPG|thumb|Abrams to suudu balɗe toowndu to Manhattan ina yuɓɓina eɓɓoore teleeji web.]] === Teleeji e filmuuji === Abrams wonnoo ko jaayndiyanke BBC ko fayti e wellitaare gila 2011 haa 2012, o wonnoo ko gardiiɗo ''The Best Shorts'', teleeji <ref name="ss3">{{cite web|url=http://authors.simonandschuster.com/Abiola-Abrams/42382996/biography|publisher=Simon & Schuster|title=Abiola Abrams Biography|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110716073349/http://authors.simonandschuster.com/Abiola-Abrams/42382996/biography|archivedate=July 16, 2011}}</ref>''Black Entertainment Television'' (BET) kollirooji filmuuji e kawgel gila 2006 haa 2008 Chat Zone,<ref name="aabio">{{cite web|title=Abiola Abrams|url=http://www.abiolatv.com/media-kit-lifestyle-expert-tv-personality-love-columnist-speaker-inspirational-coach/|website=AbiolaAbrams.com|accessdate=November 25, 2015|archive-date=February 7, 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160207061655/http://www.abiolatv.com/media-kit-lifestyle-expert-tv-personality-love-columnist-speaker-inspirational-coach/|url-status=dead}}</ref> ko eɓɓoore yeewtere hakkundeere HBO, nde ɓe mbiyata ko "ko sellaani e politik" wonande set MTV, kadi feeñii e Jimmy Kimmel Live ! e nder yeewtere makko e tapi boɗeejo e yeewtere njeenaari BET 2007 to Los Angeles. Abrams ardii filmuuji biyeteeɗi Taboo : Luural ‘Jillondiral leƴƴi’ ɓaleeɓe/boɗeejo e nder [[Amerik]] (2005), Laɓi e nder daande am: Hitaande nde nguurdu-mi nde hakkille am etinooma warde mi (2005); e filmuuji juutɗi « Ɓooyɗi » (2004), « Opera Ofeliya » (2001).<ref name="aabio2">{{cite web|title=Abiola Abrams|url=http://www.abiolatv.com/media-kit-lifestyle-expert-tv-personality-love-columnist-speaker-inspirational-coach/|website=AbiolaAbrams.com|accessdate=November 25, 2015|archive-date=February 7, 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160207061655/http://www.abiolatv.com/media-kit-lifestyle-expert-tv-personality-love-columnist-speaker-inspirational-coach/|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|title=Abiola Abrams|url=https://www.co-creatornetwork.com/guests/Abrams_Abiola/_bio.htm|website=Co-Creator Network|date=2009|access-date=May 12, 2019|archive-date=May 8, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210508215552/http://co-creatornetwork.com/guests/Abrams_Abiola/_bio.htm|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|title=CineWomen On Screen - A NYWIFT series|url=http://nywift.org/printarticle.aspx?id=2151|website=[[New York Women in Film and Television]]|date=March 1, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101009161202/http://nywift.org/printarticle.aspx?id=2151|archivedate=October 9, 2010}}</ref><ref>{{cite web|title=CineWomen On Screen - A NYWIFT series|url=http://nywift.org/printarticle.aspx?id=2151|website=[[New York Women in Film and Television]]|date=March 1, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101009161202/http://nywift.org/printarticle.aspx?id=2151|archivedate=October 9, 2010}}</ref> == Golle == Fuɗɗoode Laamɗo debbo [[Afrik]]: Laabi ceniiɗi ngam yiɗde hoore mum, ɓamtaare, e weltaare (2021)<ref name=":02">{{Cite book|last=Abrams|first=Abiola|title=African Goddess Initiation: Sacred Rituals for Self-Love, Prosperity, and Joy.|publisher=HAY HOUSE INC|year=2021|isbn=978-1401962944|location=Carlsbad, CA|oclc=1198217780}}</ref><ref name=":12">{{Cite web|title=African Goddess Initiation by Abiola Abrams: 9781401962944 {{!}} PenguinRandomHouse.com: Books|url=https://www.penguinrandomhouse.com/books/671881/african-goddess-initiation-by-abiola-abrams/|access-date=2021-05-06|website=PenguinRandomhouse.com|language=en-US}}</ref> Laamɗo debbo [[Afrik]] ummotooɗo kaaruuji Oracle (2021)<ref>{{Cite web|title=African Goddess Rising Oracle by Abiola Abrams: 9781401963101 {{!}} PenguinRandomHouse.com: Books|url=https://www.penguinrandomhouse.com/books/676137/african-goddess-rising-oracle-by-abiola-abrams/|access-date=2021-05-06|website=PenguinRandomhouse.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite book|last=Abrams|first=Abiola|title=African Goddess Rising Oracle|publisher=Hay House|year=2021|isbn=9781401963101|location=Calsbad, CA}}</ref> Naatde e suudu dewal (2021)<ref>{{Cite web|title=Goddess Temple Podcast - Motivation, Inspiration, Spirituality - Divine Feminine Goddess Gifts of the Spring Equinox|url=https://www.hipcast.com/podcast/H267S2B9|access-date=2021-05-06|website=www.hipcast.com}}</ref> Deftere Bommbo Ceniinde Yiɗde Hoore (2014)<ref name=":2">{{Cite book|last=Abrams|first=Abiola|title=The Sacred Bombshell Handbook of Self-Love : The 11 Forbidden Secrets of Feminine Power|publisher=Love University Press|year=2014|isbn=978-0-9660707-8-1|edition=|location=New York, NY|oclc=884459838}}</ref> Dare: Daartol giɗli (2008)<ref name=":32">{{Cite book|url=https://www.simonandschuster.com/books/Dare/Abiola-Abrams/9781416541660|title=Dare|date=2007-12-11|isbn=978-1-4165-7737-9|language=en|last1=Abrams|first1=Abiola|publisher=Simon and Schuster}}</ref> Wuro Laamɗo debbo (2011)<ref>{{Cite book|url=https://www.press.umich.edu/322638/say_word!|title=Say Word!|isbn=978-0-472-07132-6|language=en|last1=Banks|first1=Daniel|year=2011|publisher=University of Michigan Press}}</ref><ref>{{Cite book|title=Goddess City|url=https://www.press.umich.edu/special/hiphop/goddess_city|url-status=live|access-date=|website=University of Michigan Press|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20151031234808/http://www.press.umich.edu/special/hiphop/goddess_city|archive-date=October 31, 2015}}</ref> == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] k1d4nlc28sd0d04lmqhzdw1dztk15d1 Abimbola Alao 0 7148 170555 115290 2026-05-19T14:32:39Z MOIBARDE 10068 minor edit 170555 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abimbola Gbemi Alao''' ko ganndo binndol, binndoowo, wiɗtoowo ko faati e dementia, mo [[Angalteer]]-[[Niiser|Niiseer]]. O anndaa ko e darnde makko e binndol teskinngol, e binndol sukaaɓe, e toppitagol ñawu nguu, haa arti noon e ƴellitde porogaraamuuji psychosocial ɗi ngonaa farmakoloji wonande yimɓe wonduɓe e ñawu nguu. Alao winndii defte ko wayi no ''Desert'' Haiku e ''Dear'' Toriola, Kaalden ko fayti e Perimenopause, o firti defte sukaaɓe ɓooyɗe, o gollodii e eɓɓooji ko wayi no eɓɓoore kafe ciftorgol fedde ''Alzheimer'', ko ɗum addani antoloji "''Narrative Adventures Cafémory from Ply''". Alao ina joginoo kadi golle jaŋde e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde to leydi Angalteer, ɗo o janngini binndol teskinngol e gannde neɗɗankaagal safaara. Golle makko e toppitagol ñawu nguu addani mo heɓde njeenaari gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii e nder cate duɗe jaaɓi haaɗtirde e bursi BBC Breeze. O waɗata kadi ko daartol, jimɗi, e jimɗi rajooji ngam yimɓe heewɓe. == Nguurndam == Abimbola jibinaa ko to wuro [[Ibadan]], to leydi Nijeer, o fuɗɗii jaŋde makko ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]], ɗo o heɓi dipolom BA (Hon) e ganndal ''classics'' e hitaande 1988 e ''MA Classics'' e hitaande 1991. Caggal ɗuum o yahi to leydi ''[[Angalteer]]'', o jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Creative the P e hitaande 1991 2001 e 2009.<ref>{{Cite web|title=The university of pioneers, advancing knowledge and transforming lives|url=https://www.plymouth.ac.uk/|access-date=2022-05-24|website=University of Plymouth|language=en}}</ref> E hitaande 2023, o timmini doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lapland, Lapin yliopisto to [[Finland|Finlande]].<ref>{{Cite web|title=Dissertation: Drama as a tool to raise awareness of dementia|url=https://www.ulapland.fi/news/Dissertation-Drama-as-a-tool-to-raise-awareness-of-dementia/10917/8a362ac8-7a9c-4ca5-8298-d2bfd7733ae1|access-date=2023-06-02|website=University of Lapland|language=en}}</ref> teeŋtinde keeweendi ñawu nguu (FTD) e ɓeydude humpito ngam anndude ɗum ko yaawi.<ref>{{Cite web|title=NACER TEAM, Abimbola Alao|url=https://nacerteam.weebly.com/abimbola-alao.html|access-date=2023-03-09|website=University of Lapland|language=en}}</ref> Abimbola ko binnduɗo defte keewɗe teskinɗe, ina jeyaa heen Desert Haiku (2023), Toriola tedduɗo, Haaldu e Perimenopause (2019), Haalaaji fenaande ngam haalde (2016), No ɓeydirtaa haala maa e jimɗi (Egendary:The00). 2011), e Kuulal Gosen: Hoɗorde e sahaa henndu (2010). Golle makko peeñɗe ina njahdi e defte, ina waɗi jimɗi, daartol juutngol, e pijirlooji ngam teddinde mo. E hitaande 2008, pijirlooji makko juutɗi, ‘''Legal Stuff''’, keɓii njeenaari e kawgel binndol ‘24 ''Degrees''’ to BBC e Tiyaatir ''Royal Court''. Darnde makko e daartol ina yaaji kadi e darnde makko e ƴellitde mooɓondiral daartol ngam ''KidsOut World Stories'', eɓɓoore nde heɓi njeenaari ''Talk'' ''Talk Digital Heroes'' e hitaande 2013 wonande Fuɗnaange [[Angalteer]]. Darnde makko e binndol sukaaɓe ina foti wonde, haa teeŋti noon e firo. Abimbola firti ko daartol sukaaɓe keewngol, ina jeyaa heen: ‘Hansel e Gretel’, ‘Heen boɗeejo tokooso e gawri alkamaari’ e defte keewɗe goɗɗe, ɗe bayyinooɓe Mantra Lingua njaltini. Golle janngingol Abimbola puɗɗii ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Plymouth'', ɗo o woni jannginoowo gila 2003 haa 2007. E hitaande 2007, o toɗɗaa ko jannginoowo binndol teskinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde St Mark & ​​St John (MARJON), ''to Plymouth'', ɗo o janngini duuɓi1. E nder oon sahaa, o heɓi bursi mawɗo biyeteeɗo ''Mayflower'' e hitaande 2017, ballitooɗo wiɗtooji makko jowitiiɗi e nafoore jokkondire psychosocial e nder toppitagol ñawu nguu. Nafooje wiɗto Abimbola e yiɗde mum e toppitagol ñawu nguu, haa arti noon e sosde porogaraam "''StoryWeavers'' for Dementia". Tuggi 2016 haa 2023, o woniino jannginoowo njillu to Duɗal [[Peninsula]] to bannge safaara e dental, to Plymouth, ɗo o ardii fedde janngirɗe keertiiɗe (SSU) to bannge gannde safaara. Ndee ɗoo fedde hesere ina yuurnitoo laabi ɗi ngonaa farmakoloji ngam toppitaade ñawu nguu, ina rokka ballal e yimɓe wonduɓe e ñawuuji keewɗi. E hitaande 2015, e ballondiral e Fedde Alzheimer, Abimbola ardii eɓɓaande jonte 12 e nder kafeeji ciimtol ''Plymouth'', ɗum jibini antoloji ‘Aventures narratives des cafés de mémoire de ''Plymouth''’. Eɓɓooje Abimbola ngam ustude ŋakkeende hakkunde jokkondire hakkilantaagal e toppitagol ñawu nguu, addani mo ɓeydaade anndeede e hitaande 2014, nde duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Stoke'' Damerel, tawtoraaɗo e porogaraam makko ''StoryWeavers'', heɓi njeenaari gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii e nder cate duɗe. Koɗo keewɗo e rajo BBC Devon, Abimbola ina jokki e renndinde humpitooji mum e humpitooji mum e nder toppitagol dementia, binndol teskinngol, e daartol, ina waɗa darnde mawnde e nder renndooji jaŋde e cellal. == Njeenaaje == 2022, Jaaliiɗo ''Box Plymouth'' Caggal Eɓɓoore Niwre. 2005, njeenaari bursi BBC 'Breeze'. 2008, kawgel binndol '24 Degereeji' to suudu laamɗo.[citation needed] == Koolol nguurndam == Abimbola ko haaloowo e kewuuji binndol O waɗata kadi Haalaaji, Rajo Musicals e Yimre e dingiral. Heɗtiiɓe mo ina mbaɗi sukaaɓe, mawɓe e mawɓe. == Bibliyogaraafi == === Fiction e ko wonaa Fiction === Haiku jeereende (2023, <nowiki>ISBN 978-1916266827</nowiki>) Toriola tedduɗo, kaalden ko fayti e ɓuuɓri (2019, <nowiki>ISBN 978-0954625580</nowiki>) Haalaaji fenaande ngam haalde (2016, <nowiki>ISBN 9780954625542</nowiki>) No ɓeydirtaa daartol maa e jimɗi (2016, <nowiki>ISBN 9781452003139</nowiki>) Koolaaɗo kuuɓal: Ɗemngal Kesal (2011, <nowiki>ISBN 9780954625504</nowiki>) Kuulal Gosen: Koɗorɗe e sahaa henndu (2010, <nowiki>ISBN 9781452003139</nowiki>)[20] Haalaaji winndere (2011) Koolaaɗo kuuɓal (2003, <nowiki>ISBN 9780954625504</nowiki>) == Firooji == Hansel e Gretel: "Hansel e Gretel" Dual Language [[Yoruba language|Yoruba]] traduction by Abimbola Alao. (2005) Ɗemngal Mantra. Koɗo boɗeejo e ɓiɗɓe leɗɗe: Koɗo boɗeejo tokooso e ɓiɗɓe leɗɗe' Ɗemɗe ɗiɗi Yoruba firo Abimbola Alao. (2005) Ɗemngal Mantra. Sehilaaɓe ''Floppy'': "Sehilaaɓe ''Floppy''" Ɗemɗe ɗiɗi Yoruba firo Abimbola Alao. (2004) Ɗemngal Mantra. Nita yahi suudu safrirdu: 'Nita yahi suudu nyawndiigu' ɗemɗe ɗiɗi yoruba firo Abimbola Alao. (2005) Ɗemngal Mantra. Suupo Asaweere Neene: 'Ko nyalde nde ɓe muɗi inna am' Facciro [[Yoruba language|Yoruba]] e ɗemɗe ɗiɗi ɗe Abimbola Alao waɗi. (2005) Ɗemngal Mantra. On njaaraama e aduna ɓiɗɗo: 'Gila e ɓiɗɗo aduna' Ɗemɗe ɗiɗi [[Yoruba language|Yoruba]] firo Abimbola Alao. (2005) Ɗemngal Mantra. Saggitorde am haalooɓe & CD ROM jokkondirɗo e Engele & Engele firo Abimbola Alao. (2005) Ɗemngal Mantra. == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] 3s6tcpp7cofacm086s5tymbrkb9elmq Abiola Odejide 0 8190 170604 115297 2026-05-20T00:40:27Z MOIBARDE 10068 i add category 170604 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abiola Odejide''' woni jannginoowo jaaynde e ɗemngal e Jaŋde [[Ibadan]].O laati ardiiɗo ''Vice-Chancellor'' to jaŋde nden,o woni debbo ardiiɗo heɓugo darnde nden to jaŋnde nden duuɓi 58.<ref>{{Cite web|title=People asked who'd take care of my home if I became DVC –Prof Odejide, UI ex-deputy vice-chancellor|url=https://punchng.com/people-asked-whod-take-care-of-my-home-if-i-became-dvc-prof-odejide-ui-ex-deputy-vice-chancellor/|website=Punch Newspapers|language=en-US|access-date=2020-05-28}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Odejide heɓi dipolom mum gadano e ɗemngal Engele, o heɓi dipolom makko e duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]] e hitaande 1968. Ndeen o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds ngam heɓde dipolomaaji makko ''master'' e ɗemngal e janngingol ɗemngal Engele, o timmini e hitaande 1974. Tesis makko PhD e binndol sukaaɓe I ''professor full'' at1 to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]] e hitaande 1991.<ref>{{Cite web|url=http://arts.ui.edu.ng/sites/default/files/AOdejide.pdf|title=Abiola Odejide CV|last=admin|date=2017-11-21|website=University of Ibadan|access-date=2017-11-21|archive-date=2019-07-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20190701065203/http://arts.ui.edu.ng/sites/default/files/AOdejide.pdf|url-status=dead}}</ref> == Binndanɗe == E nder winndannde 2014 tiitoonde mum ko "Hol ko debbo waawi waɗde?" Nokkuuji jinnaaɓe nder duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Naajeeriya]] winndaangal ngam ''Feminist Africa'', Odejide hollitii wonde ƴaañorgal jinnaaɓe ko luutndii doosɗe duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ina heddii e wonde haala ɓurka heewde e nder duɗal ngal. O hollitii miijooji ɗi mbiyata rewɓe ko "luulndiiɓe", "ɓe ngalaa baawɗe jaŋde", "miijooji ɗi ngalaa ɗo tuugii" e "ɓe ngonaa bonɓe" ko kam en ngoni sabaabu jokkude miijooji ɗi ngonaa gootum, ɗi njiidaa e mbaydiiji renndo. O teskiima kadi wonde hay so tawii renndo jaŋde hono Unibadan ina feeñnina jaŋde, hoɗɓe mum ina njaɓa aadaaji jowitiiɗi e ɓurondiral hakkunde rewɓe e worɓe ina njogii darnde mawnde e nder geɗe mum en. E nder wasiya makko, o hollitii eɓɓaande njulaagu ngam moƴƴinde nguurndam rewɓe. O wiyi kadi yo njuɓɓudi ndii waɗ politik moƴƴo, baawɗo ƴellitde potal rewɓe e worɓe.<ref>{{Cite web|url=https://www.opendemocracy.net/5050/abiola-odejide/what-can-woman-do-gender-norms-in-nigerian-university|title="What can a woman do?" Gender norms in a Nigerian university|last=Odejide|first=Abiola|date=September 22, 2014|website=Open Democracy|access-date=2017-11-21|archive-date=2017-12-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20171201045155/https://www.opendemocracy.net/5050/abiola-odejide/what-can-woman-do-gender-norms-in-nigerian-university|url-status=dead}}</ref> E hitaande 2017, Odejide waɗii yeewtere e yeewtere wiyeteende Duuɓi capanɗe tati e dow: Hol ko rewɓe njiɗi, hol ko rewɓe poti yiɗde?. Nder wolde maako, o waggini laamu lesdi [[Naajeeriya]] ngam waɗugo kuuɗe cemmbiɗɗe ngam ɓamtugo jokkirgol hakkunde rewɓe e worɓe. O holli rewɓe ardiiɓe lesɗe duuniyaaru fuu bana misaalu no [[Naajeeriya]] waawata wooɗugo to rewɓe hokkaama fartaŋŋe. O ñiŋi kadi kabine hooreejo leydi ndii, sibu ina famɗi ɗo rewɓe ngoni ɗoo, o wiyi ina hollita ŋakkeende hoolaare e rewɓe. == Darnde njuɓɓudi == Odejide woni debbo gadano cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. Yanti heen, o meeɗiino jogaade golle keewɗe e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ina jeyaa heen gardiiɗo, ''Distance Learning Center''. O woppi golle makko e Unibadan e lewru noowammbar 2011 == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] <references /> [[Category:Naajeeriya]] l5zlatwoojh4os9ipht3hiobftrvy2r 170621 170604 2026-05-20T04:40:18Z Adamu mc 10501 Edit 170621 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abiola Odejide''' woni jannginoowo jaaynde e ɗemngal e Jaŋde [[Ibadan]].O laati ardiiɗo ''Vice-Chancellor'' to jaŋde nden,o woni debbo ardiiɗo heɓugo darnde nden to jaŋnde nden duuɓi 58.<ref>{{Cite web|title=People asked who'd take care of my home if I became DVC –Prof Odejide, UI ex-deputy vice-chancellor|url=https://punchng.com/people-asked-whod-take-care-of-my-home-if-i-became-dvc-prof-odejide-ui-ex-deputy-vice-chancellor/|website=Punch Newspapers|language=en-US|access-date=2020-05-28}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Odejide heɓi dipolom mum gadano e ɗemngal Engele, o heɓi dipolom makko e duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]] e hitaande 1968. Ndeen o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds ngam heɓde dipolomaaji makko ''master'' e ɗemngal e janngingol ɗemngal Engele, o timmini e hitaande 1974. Tesis makko PhD e binndol sukaaɓe I ''professor full'' at1 to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]] e hitaande 1991.<ref>{{Cite web|url=http://arts.ui.edu.ng/sites/default/files/AOdejide.pdf|title=Abiola Odejide CV|last=admin|date=2017-11-21|website=University of Ibadan|access-date=2017-11-21|archive-date=2019-07-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20190701065203/http://arts.ui.edu.ng/sites/default/files/AOdejide.pdf|url-status=dead}}</ref> == Binndanɗe == E nder winndannde nder hiitande 2014 tiitoonde mum ko "Hol ko debbo waawi waɗde?" Nokkuuji jinnaaɓe nder duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Naajeeriya]] winndaangal ngam ''Feminist Africa'', Odejide hollitii wonde ƴaañorgal jinnaaɓe ko luutndii doosɗe duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ina heddii e wonde haala ɓurka heewde e nder duɗal ngal. O hollitii miijooji ɗi mbiyata rewɓe ko "luulndiiɓe", "ɓe ngalaa baawɗe jaŋde", "miijooji ɗi ngalaa ɗo tuugii" e "ɓe ngonaa bonɓe" ko kam en ngoni sabaabu jokkude miijooji ɗi ngonaa gootum, ɗi njiidaa e mbaydiiji renndo. O teskiima kadi wonde hay so tawii renndo jaŋde hono Unibadan ina feeñnina jaŋde, hoɗɓe mum ina njaɓa aadaaji jowitiiɗi e ɓurondiral hakkunde rewɓe e worɓe ina njogii darnde mawnde e nder geɗe mum en. E nder wasiya makko, o hollitii eɓɓaande njulaagu ngam moƴƴinde nguurndam rewɓe. O wiyi kadi yo njuɓɓudi ndii waɗ politik moƴƴo, baawɗo ƴellitde potal rewɓe e worɓe.<ref>{{Cite web|url=https://www.opendemocracy.net/5050/abiola-odejide/what-can-woman-do-gender-norms-in-nigerian-university|title="What can a woman do?" Gender norms in a Nigerian university|last=Odejide|first=Abiola|date=September 22, 2014|website=Open Democracy|access-date=2017-11-21|archive-date=2017-12-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20171201045155/https://www.opendemocracy.net/5050/abiola-odejide/what-can-woman-do-gender-norms-in-nigerian-university|url-status=dead}}</ref> E hitaande 2017, Odejide waɗii yeewtere e yeewtere wiyeteende Duuɓi capanɗe tati e dow: Hol ko rewɓe njiɗi, hol ko rewɓe poti yiɗde?. Nder wolde maako, o waggini laamu lesdi [[Naajeeriya]] ngam waɗugo kuuɗe cemmbiɗɗe ngam ɓamtugo jokkirgol hakkunde rewɓe e worɓe. O holli rewɓe ardiiɓe lesɗe duuniyaaru fuu bana misaalu no [[Naajeeriya]] waawata wooɗugo to rewɓe hokkaama fartaŋŋe. O ñiŋi kadi kabine hooreejo leydi ndii, sibu ina famɗi ɗo rewɓe ngoni ɗoo, o wiyi ina hollita ŋakkeende hoolaare e rewɓe. == Darnde njuɓɓudi == Odejide woni debbo gadano cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. Yanti heen, o meeɗiino jogaade golle keewɗe e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ina jeyaa heen gardiiɗo, ''Distance Learning Center''. O woppi golle makko e Unibadan e lewru noowammbar 2011 == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] <references /> [[Category:Naajeeriya]] n3mkqspllwstdblhobcam3lvryk0xsa 170622 170621 2026-05-20T04:41:17Z Adamu mc 10501 170622 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abiola Odejide''' woni jannginoowo jaaynde e [[ɗemngal]] e Jaŋde [[Ibadan]].O laati ardiiɗo ''Vice-Chancellor'' to jaŋde nden,o woni debbo ardiiɗo heɓugo darnde nden to jaŋnde nden duuɓi 58.<ref>{{Cite web|title=People asked who'd take care of my home if I became DVC –Prof Odejide, UI ex-deputy vice-chancellor|url=https://punchng.com/people-asked-whod-take-care-of-my-home-if-i-became-dvc-prof-odejide-ui-ex-deputy-vice-chancellor/|website=Punch Newspapers|language=en-US|access-date=2020-05-28}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Odejide heɓi dipolom mum gadano e ɗemngal Engele, o heɓi dipolom makko e duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]] e hitaande 1968. Ndeen o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds ngam heɓde dipolomaaji makko ''master'' e ɗemngal e janngingol ɗemngal Engele, o timmini e hitaande 1974. Tesis makko PhD e binndol sukaaɓe I ''professor full'' at1 to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]] e hitaande 1991.<ref>{{Cite web|url=http://arts.ui.edu.ng/sites/default/files/AOdejide.pdf|title=Abiola Odejide CV|last=admin|date=2017-11-21|website=University of Ibadan|access-date=2017-11-21|archive-date=2019-07-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20190701065203/http://arts.ui.edu.ng/sites/default/files/AOdejide.pdf|url-status=dead}}</ref> == Binndanɗe == E nder winndannde nder hiitande 2014 tiitoonde mum ko "Hol ko debbo waawi waɗde?" Nokkuuji jinnaaɓe nder duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Naajeeriya]] winndaangal ngam ''Feminist Africa'', Odejide hollitii wonde ƴaañorgal jinnaaɓe ko luutndii doosɗe duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ina heddii e wonde haala ɓurka heewde e nder duɗal ngal. O hollitii miijooji ɗi mbiyata rewɓe ko "luulndiiɓe", "ɓe ngalaa baawɗe jaŋde", "miijooji ɗi ngalaa ɗo tuugii" e "ɓe ngonaa bonɓe" ko kam en ngoni sabaabu jokkude miijooji ɗi ngonaa gootum, ɗi njiidaa e mbaydiiji renndo. O teskiima kadi wonde hay so tawii renndo jaŋde hono Unibadan ina feeñnina jaŋde, hoɗɓe mum ina njaɓa aadaaji jowitiiɗi e ɓurondiral hakkunde rewɓe e worɓe ina njogii darnde mawnde e nder geɗe mum en. E nder wasiya makko, o hollitii eɓɓaande njulaagu ngam moƴƴinde nguurndam rewɓe. O wiyi kadi yo njuɓɓudi ndii waɗ politik moƴƴo, baawɗo ƴellitde potal rewɓe e worɓe.<ref>{{Cite web|url=https://www.opendemocracy.net/5050/abiola-odejide/what-can-woman-do-gender-norms-in-nigerian-university|title="What can a woman do?" Gender norms in a Nigerian university|last=Odejide|first=Abiola|date=September 22, 2014|website=Open Democracy|access-date=2017-11-21|archive-date=2017-12-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20171201045155/https://www.opendemocracy.net/5050/abiola-odejide/what-can-woman-do-gender-norms-in-nigerian-university|url-status=dead}}</ref> E hitaande 2017, Odejide waɗii yeewtere e yeewtere wiyeteende Duuɓi capanɗe tati e dow: Hol ko rewɓe njiɗi, hol ko rewɓe poti yiɗde?. Nder wolde maako, o waggini laamu lesdi [[Naajeeriya]] ngam waɗugo kuuɗe cemmbiɗɗe ngam ɓamtugo jokkirgol hakkunde rewɓe e worɓe. O holli rewɓe ardiiɓe lesɗe duuniyaaru fuu bana misaalu no [[Naajeeriya]] waawata wooɗugo to rewɓe hokkaama fartaŋŋe. O ñiŋi kadi kabine hooreejo leydi ndii, sibu ina famɗi ɗo rewɓe ngoni ɗoo, o wiyi ina hollita ŋakkeende hoolaare e rewɓe. == Darnde njuɓɓudi == Odejide woni debbo gadano cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. Yanti heen, o meeɗiino jogaade golle keewɗe e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ina jeyaa heen gardiiɗo, ''Distance Learning Center''. O woppi golle makko e Unibadan e lewru noowammbar 2011 == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] <references /> [[Category:Naajeeriya]] 1spni7bw29ks3dw8m76ihmm3mmkxiyh Abla kahlawi 0 10977 170606 115689 2026-05-20T00:44:18Z MOIBARDE 10068 Add link 170606 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abla al-Kahlawi''' (15 anni Duujal 1948 – 25 anni Yarkomaa 2021) ko ganndo [[Ejipte|Ejiptnaajo]], jannginoowo sariya [[Lislaamu|lislaam]], kadi ko gardiiɗo diine, waajotooɗo, e yeewtanoowo teleeji. O jannginii to daaɓi haaɗtirde Al Azhar to Kayhayɗi, to leydi [[Ejipte|Ejipt]], ɗo o wonie hooreejo yeeso jaaɓi haaɗtirde lislaam e aarabeeɓe to daaɓi haaɗtirde. O limtaama e nder deftere adannde wiyeteende ''The 500 Most Influence Muslims'' ngam golle makko e diine e, e hitaande 2009, o yaltinii defte ko fayiti e juɓule [[Lislaamu|lislaam]]. O waajiima e nder leydi [[Ejipte|Ejipt]], e makko makko e teleeji, kam e leydi Arabi Sawdit, o tiiɗnii kadi o waajotoo ko ina wona duuɓi 1987 e hitaande 1989. == Ngendam == Abla kahlawi jibinaa ko 15 desaambar 1948, to [[misra]].<ref name=":0">{{Cite web|title=COVID-19: Iconic Egyptian preacher Abla Al Kahlawi dies of coronavirus|url=https://gulfnews.com/world/mena/covid-19-iconic-egyptian-preacher-abla-al-kahlawi-dies-of-coronavirus-1.76716174|access-date=2021-12-11|website=gulfnews.com|date=25 January 2021|language=en}}</ref> Baaba makko, Mohammed al-Kahlawi ko naalanke lolluɗo. O maayi ko omo yahra e duuɓi 72, e rafi ''COVID-19''.<ref name=":3">{{Cite web|last=Admin|title=The death of Dr. Abla Al-Kahlawi, at the age of 72|url=https://www.cairotimes24.com/2021/01/the-death-of-dr-abla-al-kahlawi-at-age.html|access-date=2021-12-11|website=Cairo Times 24 - Post for Life|date=24 January 2021|language=en}}</ref> == Kugal == Al-Kahlawi janngii sariya lislaam to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar, to Kayhayɗi, leydi Ejipt heɓi dipoloma mum master e hitaande 1974 e doktoraa mum e hitaande 1978 e fannu oo. E hitaande 1979, o toɗɗaa yo o won gardiiɗo departemaa sharia to Faculté d’éducation to duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe to Makka. Caggal mum o toɗɗaa Dekan jaŋde [[Lislaamu|Lislaam]] e Arab to duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar. O jannginii kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde sukaaɓe rewɓe to Riyaad to leydi Arabi Sawdit. Tuggi 1987 haa 1989, Al-Kahlawi ina waajoo ñalnde kala e nder jumaa Masjid al-Haram, jumaa ɓurɗo teeŋtude e Lislaam, gonɗo to leydi Arabi Sawdit. Janngirɗe makko ina tawtoraa rewɓe hijjooɓe ummoriiɓe e nder winndere ndee kala. O jokki e waajaade rewɓe e nder leydi [[Ejipte|Ejipt]] caggal ɗuum, e nder juulirɗe keewɗe lolluɗe ko wayi no juulirde Al-Azhar, al- Hamd, e Al-Hossari, kam e juulirde nde baaba makko sosi, e juulirɗe ɗe yimɓe heewɓe tawtortee. O hollitii kadi eɓɓooji diineeji diiwaanuuji keewɗi ɗi yimɓe heewɓe njiyri, ɗi nganndu-ɗaa ko ‘Mama Abla’. ''Lectures'' Al-Kahlawi ina waɗi jeewte ko faati e sariyaaji e doosɗe lislaam, e firo binndanɗe diine, e jaabaade naamne ko faati e fiqh. E wiyde ''Oxford Encyclopedia of Islam and Women'', ganndal makko e waaju makko "....ina ñiŋa firooji binndi lislaam ɗi njiɗaa rewɓe e etaade ustude jikkuuji ɓurɗi yaawde," tawa kadi omo daranii hakkeeji rewɓe e nder ceergal, e hirjinde nafooje "...moƴƴere, muñal, e muñal." E hitaande 2009, o limtaama e nder 500 juulɓe ɓurɓe waawde, ko ɗum woni limto gadano e doggol hitaande kala ngol nokku janngirɗe peeje [[Lislaamu|lislaam]] laamɗo to Jordani sosi, e yaltinaaɗo hitaande kala e ballondiral e nokku laamɗo Al-Waleed Bin Talal ngam faamde juulɓe e kerecee en to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Georgetown'' to [[Amerik]]. Doggol ngol holliti mo wonde "... hooreejo mawɗo e geɗe keewɗe ɗe rewɓe ngoni e mum’en, e hooreejo gooto e nokkuuji ɓurɗi teddineede ngam janngude rewɓe juulɓe e nder winndere nde." Oxford Encyclopedia of Lislaam e Rewɓe siftini mo wonde "... e nder rewɓe ulamā (annduɓe Lislaam) ɓurɓe anndeede e nder winndere aarabeeɓe." E hitaande 2006, o jeyaa ko e fedde 41 ardiiɓe e annduɓe lislaam mawɓe winnduɓe ngam ñiŋde bonanndeeji baɗnooɗi caggal luural karte Jyllands-Posten Muhammad, tawi e oon sahaa kadi o saliima karte ɗee e koye mum en. O jeyaa ko e siynuɓe ''A Common Word Between Us and You'', ɓataake udditirɗo mo ardiiɓe diine lislaam neldi ardiiɓe diineeji kerecee en, ngam noddude jam hakkunde diineeji ɗiɗi ɗii. Golle makko e waaju, ko Entissar Amer, debbo gadano leydi [[Misra|Misra,]] o siftini golle makko ko "....seppo teddungo e teddungo e laawol sadak e waaju." To leydi Ejipt, al-Kahlawi sosi fedde toppitiinde ko fayti e ballal mawnde to Mokattam, to Kayhayɗi, ngam wallitde sukaaɓe waasɓe, kam e yimɓe wonduɓe e rafi kanseer e rafi Alzheimer. == Binndanɗe == Al-Kahlawy winndii defte keewɗe maantiniiɗe ko fayti e fiqhuuji lislaam. Ina jeyaa e ɗeen : Faʿlyat al-Zakāt fi Himayat al-Iqtisad wa al-Tanmiya (Nafoore sadaka e nder kisal faggudu e ɓamtaare, 1996) Al-Marā bayn Taharat al-Batin wa al-Zāhir (Rewɓe: Senngo nder e yaasi, 1997) Qadāy al- Marʾa fi al-Hajj wa-al-Umra (Haalaaji rewɓe e nder hajju e umra, 2005) == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] biuz7i9bnheueq81lw9npp6milu850m 170608 170606 2026-05-20T00:55:46Z MOIBARDE 10068 Add references and category 170608 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abla al-Kahlawi''' (15 anni Duujal 1948 – 25 anni Yarkomaa 2021) ko ganndo [[Ejipte|Ejiptnaajo]], jannginoowo sariya [[Lislaamu|lislaam]], kadi ko gardiiɗo diine, waajotooɗo, e yeewtanoowo teleeji. O jannginii to daaɓi haaɗtirde Al Azhar to Kayhayɗi, to leydi [[Ejipte|Ejipt]], ɗo o wonie hooreejo yeeso jaaɓi haaɗtirde lislaam e aarabeeɓe to daaɓi haaɗtirde. O limtaama e nder deftere adannde wiyeteende ''The 500 Most Influence Muslims'' ngam golle makko e diine e, e hitaande 2009, o yaltinii defte ko fayiti e juɓule [[Lislaamu|lislaam]]. O waajiima e nder leydi [[Ejipte|Ejipt]], e makko makko e teleeji, kam e leydi Arabi Sawdit, o tiiɗnii kadi o waajotoo ko ina wona duuɓi 1987 e hitaande 1989. == Ngendam == Abla kahlawi jibinaa ko 15 desaambar 1948, to [[misra]].<ref name=":0">{{Cite web|title=COVID-19: Iconic Egyptian preacher Abla Al Kahlawi dies of coronavirus|url=https://gulfnews.com/world/mena/covid-19-iconic-egyptian-preacher-abla-al-kahlawi-dies-of-coronavirus-1.76716174|access-date=2021-12-11|website=gulfnews.com|date=25 January 2021|language=en}}</ref> Baaba makko, Mohammed al-Kahlawi ko naalanke lolluɗo. O maayi ko omo yahra e duuɓi 72, e rafi ''COVID-19''.<ref name=":3">{{Cite web|last=Admin|title=The death of Dr. Abla Al-Kahlawi, at the age of 72|url=https://www.cairotimes24.com/2021/01/the-death-of-dr-abla-al-kahlawi-at-age.html|access-date=2021-12-11|website=Cairo Times 24 - Post for Life|date=24 January 2021|language=en}}</ref> == Kugal == Al-Kahlawi janngii sariya lislaam to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar, to Kayhayɗi, leydi [[Ejipte|Ejipt]] heɓi dipoloma mum master e hitaande 1974 e doktoraa mum e hitaande 1978 e fannu oo.<ref name=":2">{{Citation|last=Allam|first=Nermin|title=Kahlawy, Abla al-|date=2013|url=https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001/acref-9780199764464-e-0146|encyclopedia=The Oxford Encyclopedia of Islam and Women|publisher=Oxford University Press|language=en|doi=10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001|isbn=978-0-19-976446-4|access-date=2021-12-11|url-access=subscription}}</ref> E hitaande 1979, o toɗɗaa yo o won gardiiɗo departemaa sharia to Faculté d’éducation to duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe to Makka. Caggal mum o toɗɗaa Dekan jaŋde [[Lislaamu|Lislaam]] e Arab to duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar. O jannginii kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde sukaaɓe rewɓe to Riyaad to leydi Arabi Sawdit.<ref name=":32">{{Cite web|title=The death of Dr. Abla Al-Kahlawi, at the age of 72|url=https://www.cairotimes24.com/2021/01/the-death-of-dr-abla-al-kahlawi-at-age.html|access-date=2021-12-11|website=Cairo Times 24 - Post for Life|date=24 January 2021|language=en}}</ref> Tuggi 1987 haa 1989, Al-Kahlawi ina waajoo ñalnde kala e nder jumaa Masjid al-Haram, jumaa ɓurɗo teeŋtude e Lislaam, gonɗo to leydi Arabi Sawdit.<ref name=":02">{{Cite web|title=COVID-19: Iconic Egyptian preacher Abla Al Kahlawi dies of coronavirus|url=https://gulfnews.com/world/mena/covid-19-iconic-egyptian-preacher-abla-al-kahlawi-dies-of-coronavirus-1.76716174|access-date=2021-12-11|website=gulfnews.com|date=25 January 2021|language=en}}</ref> Janngirɗe makko ina tawtoraa rewɓe hijjooɓe ummoriiɓe e nder winndere ndee kala.<ref name=":1">{{Cite web|title=Egyptian Islamic preacher Abla El-Kahlawy dies from coronavirus at 72 - Politics - Egypt|url=https://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/399566/Egypt/Politics-/Egyptian-Islamic-preacher-Abla-ElKahlawy-dies-from.aspx|access-date=2021-12-11|website=Ahram Online}}</ref><ref name=":22">{{Citation|last=Allam|first=Nermin|title=Kahlawy, Abla al-|date=2013|url=https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001/acref-9780199764464-e-0146|encyclopedia=The Oxford Encyclopedia of Islam and Women|publisher=Oxford University Press|language=en|doi=10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001|isbn=978-0-19-976446-4|access-date=2021-12-11|url-access=subscription}}</ref> O jokki e waajaade rewɓe e nder leydi [[Ejipte|Ejipt]] caggal ɗuum, e nder juulirɗe keewɗe lolluɗe ko wayi no juulirde Al-Azhar, al- Hamd, e Al-Hossari, kam e juulirde nde baaba makko sosi, e juulirɗe ɗe yimɓe heewɓe tawtortee. O hollitii kadi eɓɓooji diineeji diiwaanuuji keewɗi ɗi yimɓe heewɓe njiyri, ɗi nganndu-ɗaa ko ‘Mama Abla’.<ref name=":23">{{Citation|last=Allam|first=Nermin|title=Kahlawy, Abla al-|date=2013|url=https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001/acref-9780199764464-e-0146|encyclopedia=The Oxford Encyclopedia of Islam and Women|publisher=Oxford University Press|language=en|doi=10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001|isbn=978-0-19-976446-4|access-date=2021-12-11|url-access=subscription}}</ref> ''Lectures'' Al-Kahlawi ina waɗi jeewte ko faati e sariyaaji e doosɗe [[Lislaamu|lislaam]], e firo binndanɗe diine, e jaabaade naamne ko faati e fiqh. E wiyde ''Oxford Encyclopedia of Islam and Women'', <ref name=":33">{{Cite web|title=The death of Dr. Abla Al-Kahlawi, at the age of 72|url=https://www.cairotimes24.com/2021/01/the-death-of-dr-abla-al-kahlawi-at-age.html|access-date=2021-12-11|website=Cairo Times 24 - Post for Life|date=24 January 2021|language=en}}</ref>ganndal makko e waaju makko "....ina ñiŋa firooji binndi [[Lislaamu|lislaam]] ɗi njiɗaa rewɓe e etaade ustude jikkuuji ɓurɗi yaawde," tawa kadi omo daranii hakkeeji rewɓe e nder ceergal, e hirjinde nafooje "...moƴƴere, muñal, e muñal."<ref name=":24">{{Citation|last=Allam|first=Nermin|title=Kahlawy, Abla al-|date=2013|url=https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001/acref-9780199764464-e-0146|encyclopedia=The Oxford Encyclopedia of Islam and Women|publisher=Oxford University Press|language=en|doi=10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001|isbn=978-0-19-976446-4|access-date=2021-12-11|url-access=subscription}}</ref> E hitaande 2009, o limtaama e nder 500 juulɓe ɓurɓe waawde, ko ɗum woni limto gadano e doggol hitaande kala ngol nokku janngirɗe peeje [[Lislaamu|lislaam]] laamɗo to Jordani sosi, e yaltinaaɗo hitaande kala e ballondiral e nokku laamɗo Al-Waleed Bin Talal ngam faamde juulɓe e kerecee en to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Georgetown'' to [[Amerik]].<ref name=":4">{{Cite web|last=The Royal Islamic Studies Center|date=2009|title=The 500 Most Influential Muslims|url=https://themuslim500.com/wp-content/uploads/2018/05/TheMuslim500-2009-low.pdf|url-status=live|access-date=11 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20180913185349/http://www.themuslim500.com/wp-content/uploads/2018/05/TheMuslim500-2009-low.pdf|archive-date=2018-09-13}}</ref> Doggol ngol holliti mo wonde "... hooreejo mawɗo e geɗe keewɗe ɗe rewɓe ngoni e mum’en, e hooreejo gooto e nokkuuji ɓurɗi teddineede ngam janngude rewɓe juulɓe e nder winndere nde.<ref name=":42">{{Cite web|last=The Royal Islamic Studies Center|date=2009|title=The 500 Most Influential Muslims|url=https://themuslim500.com/wp-content/uploads/2018/05/TheMuslim500-2009-low.pdf|url-status=live|access-date=11 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20180913185349/http://www.themuslim500.com/wp-content/uploads/2018/05/TheMuslim500-2009-low.pdf|archive-date=2018-09-13}}</ref>" Oxford Encyclopedia of [[Lislaamu|Lislaam]] e Rewɓe siftini mo wonde "... e nder rewɓe ulamā (annduɓe [[Lislaamu|Lislaam]]) ɓurɓe anndeede e nder winndere aarabeeɓe."<ref name=":25">{{Citation|last=Allam|first=Nermin|title=Kahlawy, Abla al-|date=2013|url=https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001/acref-9780199764464-e-0146|encyclopedia=The Oxford Encyclopedia of Islam and Women|publisher=Oxford University Press|language=en|doi=10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001|isbn=978-0-19-976446-4|access-date=2021-12-11|url-access=subscription}}</ref> E hitaande 2006, o jeyaa ko e fedde 41 ardiiɓe e annduɓe [[Lislaamu|lislaam]] mawɓe winnduɓe ngam ñiŋde bonanndeeji baɗnooɗi caggal luural karte Jyllands-Posten Muhammad,<ref>{{Cite book|last=Hatina|first=Meir|url=https://books.google.com/books?id=6l1z8Q_N3QQC&dq=Abla+al-Kahlawi&pg=PA304|title=Guardians of Faith in Modern Times: ʻulamaʼ in the Middle East|date=2009|publisher=BRILL|isbn=978-90-04-16953-1|pages=304|language=en}}</ref> tawi e oon sahaa kadi o saliima karte ɗee e koye mum en. O jeyaa ko e siynuɓe ''A Common Word Between Us and You'', ɓataake udditirɗo mo ardiiɓe diine [[Lislaamu|lislaam]] neldi ardiiɓe diineeji kerecee en,<ref>{{Cite book|last=Hatina|first=Meir|url=https://books.google.com/books?id=6l1z8Q_N3QQC&dq=Abla+al-Kahlawi&pg=PA304|title=Guardians of Faith in Modern Times: ʻulamaʼ in the Middle East|date=2009|publisher=BRILL|isbn=978-90-04-16953-1|pages=304|language=en}}</ref> ngam noddude jam hakkunde diineeji ɗiɗi ɗii. Golle makko e waaju, ko Entissar Amer, debbo gadano leydi [[Misra|Misra,]] o siftini golle makko ko "....seppo teddungo e teddungo e laawol sadak e waaju."<ref name=":5">{{Cite web|date=2021-01-25|title=Sisi's spouse mourns Islamic preacher Abla Al Kahlawi|url=https://www.egypttoday.com/Article/1/96822/Sisi-s-spouse-mourns-Islamic-preacher-Abla-Al-Kahlawi|access-date=2021-12-11|website=EgyptToday}}</ref> To leydi [[Ejipte|Ejipt]], al-Kahlawi sosi fedde toppitiinde ko fayti e ballal mawnde to Mokattam, to Kayhayɗi, ngam wallitde sukaaɓe waasɓe, kam e yimɓe wonduɓe e rafi kanseer e rafi Alzheimer.<ref name=":52">{{Cite web|date=2021-01-25|title=Sisi's spouse mourns Islamic preacher Abla Al Kahlawi|url=https://www.egypttoday.com/Article/1/96822/Sisi-s-spouse-mourns-Islamic-preacher-Abla-Al-Kahlawi|access-date=2021-12-11|website=EgyptToday}}</ref> == Binndanɗe == Al-Kahlawy winndii defte keewɗe maantiniiɗe ko fayti e fiqhuuji [[Lislaamu|lislaam]].<ref name=":26">{{Citation|last=Allam|first=Nermin|title=Kahlawy, Abla al-|date=2013|url=https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001/acref-9780199764464-e-0146|encyclopedia=The Oxford Encyclopedia of Islam and Women|publisher=Oxford University Press|language=en|doi=10.1093/acref:oiso/9780199764464.001.0001|isbn=978-0-19-976446-4|access-date=2021-12-11|url-access=subscription}}</ref> Ina jeyaa e ɗeen : Faʿlyat al-Zakāt fi Himayat al-Iqtisad wa al-Tanmiya (Nafoore sadaka e nder kisal faggudu e ɓamtaare, 1996) Al-Marā bayn Taharat al-Batin wa al-Zāhir (Rewɓe: Senngo nder e yaasi, 1997) Qadāy al- Marʾa fi al-Hajj wa-al-Umra (Haalaaji rewɓe e nder hajju e umra, 2005) == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] <references /> [[Category:Misra]] 2gsfeuf9kcevlm7h56nedj7c8tm3j0q Amal Elsana Alh'jooj 0 11642 170569 169768 2026-05-19T17:25:55Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 170569 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amal Elsana Alh'jooj''' (aarabeeɓe: أمل الصانع الحجوج; e ɗemngal aarabeeɓe: אמל אלסאנע אלחג'וג'; jibinaa ko hitaande 1972)<ref name=":3">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> ko debbo Beduin, daraniiɗo jam, e yuɓɓinoowo jojjanɗe renndo ngam ƴellitde golle mum e nder winndere ndee nuunɗal e nder Fuɗnaange Aduna. Ko o ɓiyleydi Palestiinnaajo [[Israa’iila|Israayiil]].<ref name=":6">{{Cite web|last=Smith|first=Simone|date=2025-05-25|title=Celebrating 10 years of the Festival of Literary Diversity at The Great Readception: A Literary Cabaret|url=https://torontocaribbean.com/celebrating-10-years-of-the-festival-of-literary-diversity-at-the-great-readception-a-literary-cabaret/|access-date=2025-08-14|website=Toronto Caribbean Newspaper|language=en-US}}</ref> O yuɓɓinii dille e eɓɓooji renndo siwil ko faati e geɗe jojjanɗe aadee e nder [[Israa’iila|Israayiil]], haa teeŋti noon wonande rewɓe e leƴƴi koɗdiiɗi.<ref>https://web.archive.org/web/20250613161050/https://www.pledj.org/amalelsanaalhjooj</ref> O jogii ko BA e golle renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ben-Gurion to Negev, MA e yuɓɓinde renndo e PhD e golle renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde McGill to bannge golle renndo. O waɗii kadi wiɗtooji caggal doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard Kennedy to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard Kennedy, o tawtoraama kadi ko o golloowo caggal doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde McGill. O woni ko e wuro Montreal, ɗo o gollotoo ko gardiiɗo PLEDJ | [[Kanada|Kanadaa]].<ref name=":1">{{Cite web|last=Arnold|first=Janice|date=2023-03-02|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US}}</ref> == Nguurndam puɗal e jaŋde puɗal == Elsana Alh'jooj jibinaa ko e wuro Beduin en ngo anndaaka, wiyeteengo Tel Arad, o mawni ko to Laqiya, wuro Beduin en to worgo Negev.<ref name=":32">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Profile: Amal Elsana Alh'jooj|url=https://www.mcgill.ca/ican/article/my-community-bigger-i-thought-evolution-leader|access-date=2023-10-09|website=International Community Action Network|language=en}}</ref> Ko kanko woni ɓiɗɗo debbo joyaɓo jibnaaɓe makko, kadi ko kanko woni gadano e ɓiɓɓe maɓɓe jibinaaɓe e opitaal Soroka wonaa e nder laylaytol.<ref name=":12">{{Cite web|last=Arnold|first=Janice|date=2023-03-02|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US}}</ref> Baaba makko ko golloowo ndema to [[Israa’iila|Israayiil]], o inniri mo Amal, maanaa ‘yaakaare’ e ɗemngal Arab, e yaakaare wonde debbo makko ina jogori jibinde ɓiɓɓe worɓe caggal makko.<ref name=":33">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref><ref name=":13">{{Cite web|last=Arnold|first=Janice|date=2023-03-02|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US}}</ref> Galle makko alaa ndiyam, alaa ko woni e mum, alaa dame, alaa kadi windooji.<ref name=":02">{{Cite web|title=Profile: Amal Elsana Alh'jooj|url=https://www.mcgill.ca/ican/article/my-community-bigger-i-thought-evolution-leader|access-date=2023-10-09|website=International Community Action Network|language=en}}</ref> Gila e duuɓi joyi haa e duuɓi 17, o golliima e gaynaako.<ref name=":03">{{Cite web|title=Profile: Amal Elsana Alh'jooj|url=https://www.mcgill.ca/ican/article/my-community-bigger-i-thought-evolution-leader|access-date=2023-10-09|website=International Community Action Network|language=en}}</ref><ref name=":34">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> E hitaande 1993, Elsana Alh’jooj naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ben-Gurion to Negev, o janngi golle renndo.<ref name=":14">{{Cite web|last=Arnold|first=Janice|date=2023-03-02|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|last=Hundt|first=Gillian Lewando|date=2023-01-27|title=Hope is a Woman's Name: The autobiography of Dr. Amal Elsana Alh’jooj|url=https://www.jpost.com/jerusalem-report/article-729594|access-date=2023-10-09|website=[[The Jerusalem Post]]|language=en-US|issn=0792-822X}}</ref> E oon sahaa, ko kanko woni debbo gadano e nder leñol makko yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde, kadi ko kanko woni gooto e almudɓe Beduin en ɗiɗo tan e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal e oon sahaa.<ref name=":35">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref><ref name=":15">{{Cite web|last=Arnold|first=Janice|date=2023-03-02|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US}}</ref> E nder dumunna mo o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde, o woniino hooreejo fedde janngooɓe aarabeeɓe.<ref name=":36">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> O heɓi bak makko ko e hitaande 1996.<ref name=":37">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> Ko o almuudo ''master'', o woniino e nder fedde adannde e fedde MSW fellows ngam tawtoreede porogaraam McGill Fuɗnaange hakkundeejo e nder renndo siwil e mahngo jam (MMEP), porogaraam golle renndoyankeewo mo hawrata e almudɓe Jordani, Palestiin, [[Israa’iila|Israayiil]], e Siri ngam... janngude hitaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde McGill.<ref name=":38">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref><ref name=":16">{{Cite web|last=Arnold|first=Janice|date=2023-03-02|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US}}</ref> O yahi haa o heɓi doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde McGill e hitaande 2012.<ref name=":17">{{Cite web|last=Arnold|first=Janice|date=2023-03-02|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US}}</ref> E hitaande 2019, Elsana Alh'jooj heɓi jaŋde mum caggal doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard Kennedy to bannge politik renndo.<ref name=":18">{{Cite web|last=Arnold|first=Janice|date=2023-03-02|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US}}</ref><ref name=":39">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> O tiiɗtinii ko fayti e fitinaaji baɗeteeɗi e nder renndooji [[aarabeeɓe]]-[[Israa’iila|israayiil]].<ref name=":310">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> == Golle == Nde o woni cukalel mawnuɗo e nder pinal baabiraaɓe, Elsana Alh'jooj, ina heewi waɗde ko ɓuri miñiraaɓe makko njoyo.<ref name=":311">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref><ref name=":04">{{Cite web|title=Profile: Amal Elsana Alh'jooj|url=https://www.mcgill.ca/ican/article/my-community-bigger-i-thought-evolution-leader|access-date=2023-10-09|website=International Community Action Network|language=en}}</ref><ref name=":19">{{Cite web|last=Arnold|first=Janice|date=2023-03-02|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US}}</ref> Ɗuum wonnoo ko ɓuuɓri e nder cukaagu makko, neene makko ina wallita mo e ardude e oon mettere feewde e doosɗe tooñanngeeji baɗnooɗi ŋakkeende potal, wonaa e yimɓe.<ref name=":05">{{Cite web|title=Profile: Amal Elsana Alh'jooj|url=https://www.mcgill.ca/ican/article/my-community-bigger-i-thought-evolution-leader|access-date=2023-10-09|website=International Community Action Network|language=en}}</ref> Hay so tawii Elsana Alh'jooj adii anndude ko fayti e baaba, o ɓooyaani kadi o anndi no renndo makko bonnirtee e politik laamu nguu e ŋakkeende njuɓɓudi laamu nguu, tawa ina rokka renndooji Palestiinnaaɓe ballal seeɗa, haa arti noon e renndooji Beduin en.<ref name=":312">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|last=Leichman|first=Abigail Klein|date=2011-12-06|title=Empower the Bedouin, and build a future|url=https://www.israel21c.org/empower-the-bedouin-and-build-a-future/|access-date=2023-10-10|website=ISRAEL21c|language=en-US}}</ref>Elsana Ahl'jooj waɗii konngol mum gadanol politik e nder duɗal ɗiɗaɓal e nder seppo ngam haɓaade wolde [[Liban]] 1982, ɗo o salii wolde nde, o wiyi kadi ngam jam.<ref name=":313">{{Cite web|last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> No o faamniri nii, "[A] caggal ɗuum, nde seppo waɗata ngam salaade ustude cuuɗi laamu walla ustude leɗɗe e nder wuro amen, ko miin woni baawɗo rokkude konngol ngol."<ref name=":54">{{Cite web |last=Hopkinson|first=Amanda|title=Hope is a Woman’s Name by Amal Elsana Alh’Jooj book review: A feminist’s battle for peace|url=https://www.thejc.com/life-and-culture/all/hope-is-a-woman's-name-by-amal-elsana-alh'jooj-book-review-a-feminist's-battle-for-peace-3AbSJ92dMilVNFL0JqAw9X|access-date=2023-10-10|website=www.thejc.com|date=July 21, 2022}}</ref> Nde o heɓi duuɓi 12, o... winndi ɓataake feewde e baaba mum ngam ɗaɓɓude e hoore mum nde o naatata e duɗal Hebree to Haifa.<ref name=":53">{{Cite web |last=Hopkinson|first=Amanda|title=Hope is a Woman’s Name by Amal Elsana Alh’Jooj book review: A feminist’s battle for peace|url=https://www.thejc.com/life-and-culture/all/hope-is-a-woman's-name-by-amal-elsana-alh'jooj-book-review-a-feminist's-battle-for-peace-3AbSJ92dMilVNFL0JqAw9X|access-date=2023-10-10|website=www.thejc.com|date=July 21, 2022}}</ref> Hay so tawii o dañaani heen, baaba makko ina yetta binndol makko, Elsana Alh'jooj ina anndi ndee hiirde ko "eɓɓoore makko adannde ngam daranaade hakkeeji rewɓe".<ref name=":52">{{Cite web |last=Hopkinson|first=Amanda|title=Hope is a Woman’s Name by Amal Elsana Alh’Jooj book review: A feminist’s battle for peace|url=https://www.thejc.com/life-and-culture/all/hope-is-a-woman's-name-by-amal-elsana-alh'jooj-book-review-a-feminist's-battle-for-peace-3AbSJ92dMilVNFL0JqAw9X|access-date=2023-10-10|website=www.thejc.com|date=July 21, 2022}}</ref> E nder duuɓi seeɗa garooji o dañii innde wonde ƴattoowo caggal nde o sosi fedde jannginooɓe ngam jannginde rewɓe nokku oo janngude e winndude.<ref name=":116">{{Cite web |last=Arnold|first=Janice|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US|date=2023-03-02}}</ref><ref name=":5">{{Cite web |last=Hopkinson|first=Amanda|title=Hope is a Woman’s Name by Amal Elsana Alh’Jooj book review: A feminist’s battle for peace|url=https://www.thejc.com/life-and-culture/all/hope-is-a-woman's-name-by-amal-elsana-alh'jooj-book-review-a-feminist's-battle-for-peace-3AbSJ92dMilVNFL0JqAw9X|access-date=2023-10-10|website=www.thejc.com|date=July 21, 2022}}</ref> E nder duuɓi 15, o nanngaa ko e "seppo ngam salaade politik Israayiil feewde e Palestiinnaaɓe to duɗal makko toowngal",<ref name=":318">{{Cite web |last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> caggal ɗuum o waɗi jamma e nder kasoo.<ref name=":317">{{Cite web |last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> Nde o woni e kasoo, gooto e poliseeɓe ɓee hirjinii mo ngam jokkude jaŋde makko ngam ɓeydaade waawde waylude, ko ɗum huunde nde addani mo waɗde golle garooje.<ref name=":316">{{Cite web |last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> Nde o heɓi duuɓi 17, Elsana Alh'jooj sosi fedde adannde ngam rewɓe Beduin en, ''Desert Embroidery,'' nde daranii ko semmbinde, heblo golle e semmbinde darnde imbroidery e nder nguurndam rewɓe [Bedouin]".<ref name=":315">{{Cite web |last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> Nde o woni to duɗal jaaɓi haaɗtirde McGill to [[Kanada|Kanadaa]], Elsana Alh'jooj ɓeydii anndude yahuud en e diine yahuud en.<ref name=":115">{{Cite web |last=Arnold|first=Janice|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US|date=2023-03-02}}</ref> Caggal nde o timmini jaŋde makko master e hitaande 1999, o arti [[Israa’iila|Israayiil]], o felliti fuɗɗaade mahde jolɗe hakkunde renndooji Israayiil e Palestiin, haa teeŋti noon e rewrude e rewɓe.<ref name=":114">{{Cite web |last=Arnold|first=Janice|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US|date=2023-03-02}}</ref> O golliima e nokku ɗo renndo ngoo wallitoo e nokku ɗo yahuud en ngalaa golle e nder Beersheba, ɗo o jokki e mahde jokkondiral e janngude.<ref name=":46">{{Cite web |last=Leichman|first=Abigail Klein|date=2011-12-06|title=Empower the Bedouin, and build a future|url=https://www.israel21c.org/empower-the-bedouin-and-build-a-future/|access-date=2023-10-10|website=ISRAEL21c|language=en-US}}</ref> Elsana Alh'jooj sosi nokku aarabeeɓe e yahuud en ngam potal, doole e gollondiral (AJEEC) e hitaande 2000 e nder fedde Negev ngam peeje jam e ƴellitaare (NISPED),<ref name=":113">{{Cite web |last=Arnold|first=Janice|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US|date=2023-03-02}}</ref>Ƴellitaare (NISPED),<ref name=":44">{{Cite web |last=Leichman|first=Abigail Klein|date=2011-12-06|title=Empower the Bedouin, and build a future|url=https://www.israel21c.org/empower-the-bedouin-and-build-a-future/|access-date=2023-10-10|website=ISRAEL21c|language=en-US}}</ref> nde o ardii e bannge Vivian Silver hono AJEEC-NISPED tuggi 2005 haa 2012.<ref name=":45">{{Cite web |last=Leichman|first=Abigail Klein|date=2011-12-06|title=Empower the Bedouin, and build a future|url=https://www.israel21c.org/empower-the-bedouin-and-build-a-future/|access-date=2023-10-10|website=ISRAEL21c|language=en-US}}</ref> E nder fedde nde, Elsana Alh'jooj tiiɗnii e ƴellitde nguurndam hakkunde renndooji Beduin en e nder Israayiil e mahde jokkondiral hakkunde renndooji Beduin en e yahuud en.<ref name=":43">{{Cite web |last=Leichman|first=Abigail Klein|date=2011-12-06|title=Empower the Bedouin, and build a future|url=https://www.israel21c.org/empower-the-bedouin-and-build-a-future/|access-date=2023-10-10|website=ISRAEL21c|language=en-US}}</ref> E hitaande 2010, ɓe ɗiɗo fof keɓii njeenaari Victor J. Goldberg ngam jam e nder Fuɗnaange hakkundeejo, ndi Duɗal Jaŋde hakkunde leyɗeele rokki.<ref name=":42">{{Cite web |last=Leichman|first=Abigail Klein|date=2011-12-06|title=Empower the Bedouin, and build a future|url=https://www.israel21c.org/empower-the-bedouin-and-build-a-future/|access-date=2023-10-10|website=ISRAEL21c|language=en-US}}</ref> Tuggi 2015 haa 2020, Elsana Alh’jooj wonnoo ko gardiiɗo fedde toppitiinde golle renndo (ICAN) to duɗal jaaɓi haaɗtirde McGill, nde o tawtoraa nde o woni almuudo nde o wiyetee ko adii ɗuum « Porogaraam McGill Fuɗnaange hakkundeejo e nder renndo siwil e mahngo jam ( MMEP).<ref name=":06">{{Cite web |title=Profile: Amal Elsana Alh'jooj|url=https://www.mcgill.ca/ican/article/my-community-bigger-i-thought-evolution-leader|access-date=2023-10-09|website=International Community Action Network|language=en}}</ref><ref name=":112">{{Cite web |last=Arnold|first=Janice|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US|date=2023-03-02}}</ref> Ko o tergal yiilirde Fedde [[Israa’iila|Israayiil]] Keso.<ref name=":63">{{Cite web |last=Smith|first=Simone|date=2025-05-25|title=Celebrating 10 years of the Festival of Literary Diversity at The Great Readception: A Literary Cabaret|url=https://torontocaribbean.com/celebrating-10-years-of-the-festival-of-literary-diversity-at-the-great-readception-a-literary-cabaret/|access-date=2025-08-14|website=Toronto Caribbean Newspaper|language=en-US}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Dinshaw|first=Fram|date=2025-06-11|title=Nearly $60,000 raised at Vivian Silver Legacy Event|url=https://nifcan.org/inspiration-and-grim-determination-at-vivian-silver-legacy-event/|access-date=2025-08-14|language=en-US}}</ref> Ko Elsana Alh'jooj sosi PLEDJ | Kanadaa e hitaande 2020, wiɗtooji e heblooji ɗi ngonaa laamuyankooji, jowitiiɗi e gannde ɓiɗɓe leydi e marginalized ngam mooftude nuunɗal renndo e haɓaade luural hakkunde leyɗeele. Fedde nde ina semmbina ardorde nokkuure ndee e semmbinde jokkondiral hakkunde jannginooɓe e golle renndo e nder Fuɗnaange Aduna. O waɗi taskaramji kawtal ngam ɓesnguuji kesi bee ''Mission Montreal City'', ko wallitata eggooɓe yahooɓe haa Montreal.<ref>{{Cite news|last=Green|first=David B.|date=February 5, 2023|title=The Fearless Activist Bringing Hope to Israel's Bedouin Women|language=en|work=Haaretz|url=https://www.haaretz.com/israel-news/2023-02-05/ty-article-magazine/.premium/the-fearless-activist-bringing-hope-to-israels-bedouin-women/00000185-e358-d2a0-aded-f7fdf5bd0000|access-date=2023-10-09}}</ref><ref name=":62">{{Cite web |last=Smith|first=Simone|date=2025-05-25|title=Celebrating 10 years of the Festival of Literary Diversity at The Great Readception: A Literary Cabaret|url=https://torontocaribbean.com/celebrating-10-years-of-the-festival-of-literary-diversity-at-the-great-readception-a-literary-cabaret/|access-date=2025-08-14|website=Toronto Caribbean Newspaper|language=en-US}}</ref> == Bindi == E hitaande 2023, Alh'jooj yaltinii deftere, Yaakaare ko Innde Debbo, ko fayti e golle makko e nder njuɓɓudi tooñanngeeji baabiraaɓe e ngenndiiji. Ko bayyinoowo Halban yaltini nde.<ref>{{Cite news|last=Green|first=David B.|date=February 5, 2023|title=The Fearless Activist Bringing Hope to Israel's Bedouin Women|language=en|work=Haaretz|url=https://www.haaretz.com/israel-news/2023-02-05/ty-article-magazine/.premium/the-fearless-activist-bringing-hope-to-israels-bedouin-women/00000185-e358-d2a0-aded-f7fdf5bd0000|access-date=2023-10-09}}</ref><ref name=":22">{{Cite web |last=Hundt|first=Gillian Lewando|date=2023-01-27|title=Hope is a Woman's Name: The autobiography of Dr. Amal Elsana Alh’jooj|url=https://www.jpost.com/jerusalem-report/article-729594|access-date=2023-10-09|website=[[The Jerusalem Post]]|language=en-US|issn=0792-822X}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == Alh'jooj ummiima [[Kanada|Kanadaa]] e hitaande 2012, jooni o woni ko e wuro Montreal e jom suudu makko e sukaaɓe ɗiɗo ɗiɗo.<ref name=":111">{{Cite web |last=Arnold|first=Janice|date=2023-03-02|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US}}</ref><ref name=":314">{{Cite web |last=Sarner|first=Robert|title=Far from her village, rare Bedouin feminist fights for Israeli women and peace|url=https://www.timesofisrael.com/far-from-her-village-rare-bedouin-feminist-fights-for-israeli-women-and-peace/|access-date=2023-10-10|website=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> Ko o juulɗo, omo ɓoornii hijab ko huunde nde o suɓii.<ref name=":110">{{Cite web |last=Arnold|first=Janice|date=2023-03-02|title=Amal Elsana Alh’jooj, a Bedouin peace activist and director of a McGill program for human rights, is alarmed by new Israeli political landscape|url=https://thecjn.ca/news/amal-elsana-alhjooj-a-bedouin-peace-activist-and-director-of-a-mcgill-program-for-human-rights-is-alarmed-by-new-israeli-political-landscape/|access-date=2023-10-09|website=The Canadian Jewish News|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 23fbmvrxsbo6guc8nv6t9u5l1u91z4l Abdul Lateef A. Hussein 0 12376 170506 104510 2026-05-19T12:16:49Z MOIBARDE 10068 Add links 170506 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abdul Lateef Akanni Husein''' (1946 – 31 [[lewru]] Juko hitaande 2022) ko ganndo fisik e gardiiɗo jaŋde [[Naajeeriya]].  Ko kanko woni 6th cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Diiwal [[Lagos]].<ref>{{cite web|title=Lateef Akanni Hussain: Executive Profile & Biography – Bloomberg|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=25009991&privcapId=22994894&previousCapId=22994894&previousTitle=Lagos%20State%20University|website=www.bloomberg.com|accessdate=8 April 2018}}</ref> Hussein maayi ko ñalnde 31 lewru juko hitaande 2022, tawi ina yahra e duuɓi 75.<ref>{{Cite web|last=Abisoye|first=Olusegun|date=August 2022|title=JUST IN: Ex-LASU VC, Hussein, Dies At 75|url=https://independent.ng/just-in-ex-lasu-vc-hussein-dies-at-75/|access-date=1 August 2022|website=Independent.ng}}</ref> == Kugal == Hussain wonnoo ko cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Janngirde mawɓe [[Lagos]] gila 2005 haa 2011.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/opinion/547167-lateef-akanni-hussein-1946-2022-a-memorial-by-yemi-s-aselebe.html?tztc=1|access-date=2025-04-13|website=www.premiumtimesng.com}}</ref> Ko adii ɗuum ko o gardiiɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, gardiiɗo departemaa fisik to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]] e hooreejo renndo juulɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]].<ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2011/09/22/fashola-appoints-new-vc-for-lasu/|title=Lagos University Gets New Vice Chancellor|website=PM News|access-date=8 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|last=Voice|first=Muslim|date=2022-07-26|title=Prof. Lateef Hussein, a former LASU VC, passed away {{!}} The Muslim Voice, Nigeria|url=https://muslimvoice.com.ng/2022/07/26/prof-lateef-hussein-a-former-lasu-vc-passed-away/|access-date=2025-04-13|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ogwo|first=Charles|date=2022-08-01|title=Lateef Hussein former VC of LASU is dead|url=https://businessday.ng/news/article/lateef-hussein-former-vc-of-lasu-is-dead/|access-date=2025-04-13|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Stub]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] b0r8dja848cwczqqjdvhhyjrnx5uw0q Abisogun Leigh 0 12500 170605 115549 2026-05-20T00:41:58Z MOIBARDE 10068 i add category 170605 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abisogun Leigh''' ko jannginoowo e njuɓɓudi leydi [[Najeeriya (Nigeria)|Najeriya]]. Ko kanko woni cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Lagos]] tuggi 2001 haa 2005.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200207310514.html|title=Nigeria: Abisogun Leigh, Vice-Chancellor, Lagos State University: 'Yes, Our Students Are Armed'|author=|date=31 July 2002|publisher=|accessdate=20 May 2017|via=[[allAfrica]]}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-06-26|title=Even in Saudi Arabia, no one roams about with cattle –Prof. Abisogun Leigh, animal scientist and former LASU VC|url=https://www.sunnewsonline.com/even-in-saudi-arabia-no-one-roams-about-with-cattle-prof-abisogun-leigh-animal-scientist-and-former-lasu-vc/|access-date=2022-05-24|website=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref> O lomtii [[Fatiu Ademola Akesode]] mo maayi ko adii nde laamu mum joofata e lewru marse 2001 ; e toɗɗaaɗo mo ko [[Bola Tinubu]]. == Nguurndam neɗɗo == Leigh ina yiɗi lummbaade, kadi ko o gardiiɗo fedde lummbaade e nder fedde [[Lagos]] Country Club<ref>{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2017/01/lasus-ex-vc-abisogun-leigh-charges-govt-support-swimming/|title=LASU’s Ex-VC, Abisogun Leigh charges govt to support swimming - Vanguard News|author=|date=27 January 2017|website=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|accessdate=20 May 2017}}</ref> == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] <references /> [[Category:Naajeeriya]] [[Category:Lagos]] a54o3yc9o9k65eg4t07z5qfa0pv678j Abia State Ministry of Health 0 12683 170548 159428 2026-05-19T14:27:09Z MOIBARDE 10068 Add links 170548 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jaagorgal men ko feewti e cellal e nder diiwaan Abia''' ko fedde ministeer laamu [[diiwaan Abia]], nde halfinaa huutoraade politik laamu nguu e dow cellal, tawa ina rokka humpitooji, e ƴellitde humpitooji e jaŋde cellal, e ƴellitde keɓgol golle cellal, e ƴeewtaade no golle cellal ɗee mbaɗirtee to ɓiɓɓe leydi e hoɓɓe nder diiwal Abia..<ref>{{cite news |date=23 September 2015 |title=Abia Govt To Sanction Operators Of Illegal Health Institutions |url=http://www.thetidenewsonline.com/2015/09/23/abia-govt-to-sanction-operators-of-illegal-health-institutions/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20210927200210/http://www.thetidenewsonline.com/2015/09/23/abia-govt-to-sanction-operators-of-illegal-health-institutions/ |archive-date=September 27, 2021 |accessdate=26 September 2015 |work=The Tide}}</ref><ref>{{Cite news |last=Chibuike |first=Daniel |date=2025-06-19 |title=Abia govt suspends employment of health workers, recalls online advertisement |url=https://dailypost.ng/2025/06/19/abia-govt-suspends-employment-of-health-workers-recalls-online-advertisement/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-12-02 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> == Ƴeew kadi == Laamu leydi Abia == Himobe == "Abia Govt Ngam Sanction Operateurs E Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Cellal". Tide oo. 23 suwee 2015. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 27 suwee 2021. Heɓtinaama ñalnde 26 suwee 2015. [[Category:Stub]] 4zp3jvlt4djgd3e56lu9bub8tmmx889 Abdulfatah Ahmed 0 13609 170509 141853 2026-05-19T12:27:48Z MOIBARDE 10068 Add links 170509 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abdulfatah AhmedListenR''' (jibinaa ko 29 lewru Duujal hitaande 1963) ko banke [[Naajeeriya|Najeriya]], ko o dawriyaŋke. Kanko woni Gomnaajo lesdi Kwara.State]].<ref>{{Cite web|url=https://dailypost.ng/2019/05/29/kwara-gov-abdulrazaq-makes-promises-drives-self-govt-house-swearing/|title=Kwara: Gov. Abdulrazaq makes promises, drives self to Govt House after swearing in|last=Opejobi|first=Seun|date=2019-05-29|website=Daily Post Nigeria|language=en-US|access-date=2020-03-13}}</ref> == Ɓawo == Ahmed jibinaa ko ñalnde 29 lewru Duujal hitaande 1963 to Share, nokku laamu Ifelodun to [[Diiwal Kwara|diiwaan Kwara]]. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu Funtua, to diiwaan Katsina (1973-1978) e duɗal jaŋde leslesre to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to [[Diiwal Kwara|diiwaan Kwara]] (hannde Politeknik to [[Diiwal Kwara|diiwaan Kwara]]), to Ilorin (1978-1980). O yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ilorin ɗo o heɓi BSc e ganndal kemikal (1986) e Master e njuɓɓudi njulaagu (MBA, 1992).<ref>{{Cite web|url=http://www.nggovernorsforum.org/index.php/the-ngf/governors/549-kwara-state-governor|title=Kwara State Governor|last=ene|website=www.nggovernorsforum.org|language=en-gb|access-date=2018-08-21}}</ref> Ahmed wonnoo ko jannginoowo e ganndal kemikal, caggal ɗuum o woni hooreejo departemaa to duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ganndal e gannde, Sokoto, to diiwaan Sokoto (1986–1990). E hitaande 1993, o fuɗɗii golle e banke Guaranty Trust to bannge njulaagu e njulaagu. E hitaande 1998, o yahi to Societe Generale ''Bank Nigeria'', o woni hooreejo mawɗo/hooreejo fedde, Banke njulaagu. Caggal ɗuum, o wonti Goomu Sektoraaji laamu wonande diiwaan Fuɗnaange-rewo.<ref>{{Cite news|url=https://www.proshareng.com/news/POLITICS/-Election2019--Ahmed-Makarfi%E2%80%99s-Profile-/38827|title=#Election2019: Ahmed Makarfi's Profile|access-date=2018-08-21|language=en}}</ref> == Golle politik == Ahmed toɗɗaama Komiseer ngam kaalis e ƴellitaare faggudu e fuɗɗoode laamu dowla Kwara mo [[Abubakar Bukola Saraki]] (2003–2009).Ndeen o wonti Komiseer Ministeer peewnugol e ƴellitaare faggudu keso sosaa. E nder oon sahaa, Ahmed wonnoo kadi ko keso forum komisinaajo kaalis e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] fotde duuɓi jeegom, e hooreejo, komitiiru njuɓɓudi budget e ekipaaji faggudu leydi Kwara. O toɗɗaa ko tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e diwooje hakkunde leyɗeele, Ilorin, hooreejo goomu toppitiingu golle ƴellitaare ujunnaaje ujunnaaje e hooreejo Shonga Farms Holdings Ltd.<ref>{{Cite web|last=Godspower|first=Samuel|title=Kwara former governor Abdulfatah Ahmed arrested over multiple fraud allegations|url=https://www.capitalpost.ng/2020/12/kwara-former-governor-abdulfatah-ahmed-arrested-over-multiple-fraud-allegations/|access-date=2021-01-03|language=en-US|archive-date=27 February 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210227061839/https://www.capitalpost.ng/2020/12/kwara-former-governor-abdulfatah-ahmed-arrested-over-multiple-fraud-allegations/|url-status=dead}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-08-13|title=EFCC traces cash to Kwara ex-governor's wife's account|url=https://thenationonlineng.net/efcc-traces-cash-to-kwara-ex-governors-wifes-account/|access-date=2021-01-03|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|date=Aug 23, 2022|title=Ex-Kwara governor, Abdulfatah Ahmed, denies being grilled by EFCC over alleged N9bn fraud|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/550129-ex-kwara-governor-abdulfatah-ahmed-denies-being-grilled-by-efcc-over-alleged-n9bn-fraud.html?tztc=1|access-date=2023-06-22|website=www.premiumtimesng.com}}</ref> E nder wooteeji gardagol leydi PDP, Ahmed heɓi 695 woote, o fooli hooreejo Bashir Omoloja Bolarinwa (39 woote) e Alhaji Yekinni Alabi (9 woote).E wooteeji 26 abriil 2011, Ahmed heɓi 254 969 woote. Ɗiɗaɓo on, Dele Belgore mo kawtal hoore lesdi [[Naajeeriya]] (ACN) heɓi 152,580 woote. Ahmed anndinii o woppii diɗɗal ''All Progressives Congress'' ko juuti caggal nde hooreejo leydi ndi, hono Bukola Saraki, anndini o woppii diɗɗal ngal (APC) ñalnde 31 sulyee 2018. Wiɗtooji e nanngugol EFCC == Ngwika == E lewru Duujal 2020, Ahmed nanngaama e juuɗe laamu Naajeeriya ngam tuumaade wonde o waɗii fenaande kaalis nde juuti. Komisiyoŋ toppitiiɗo ko fayti e bonanndeeji faggudu e kaalis ina wonnoo e ƴeewde ko debbo makko waɗi koo kadi.Fooyre ndee ina waawi yettaade miliyaaruuji ɗiɗi naira. == Diwgol kaalis laamu Kwara == Ñalnde 17 lewru Mbooy hitaande 2021, Komisiyoŋ toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis nanngi Ahmed laabi ɗiɗi caggal waktuuji jeeɗiɗi naamnaade ko ina tolnoo e miliyaaruuji ₦9 tawi ina tuumaa ko laamu diiwaan Kwara. Kaalis oo ina wiyee ko diwtuɗo e nder dumunna mo Ahmed woni Guwerneer e dumunna mo o woni Komisinaajo kaalis e nder laamu Guwerneer Bukola Saraki. Gomnaa lesdi KwaraE nder laamu makko, Gov. Ahmed waɗii porogaraamuuji e eɓɓooji keewɗi ; Ajendaaji Shared Prosperity, ɗi nganndu-ɗaa ko ngam moƴƴinde nguurndam denndaangal hoɗɓe e Kwara rewrude e sosde golle, ƴellitaare gollorɗe, e porogaraamuuji wellitaare renndo. Sifaa semmbiɗinki pontooji lesdi Kwara (KWABES), hokki janngooɓe ɓe ngalaa kuugal fartaŋŋe heɓugo anndal e anndal kuugal. Kaalis ƴellitaare gollorɗe Kwara (IF-K). IF-K ko peeje ballitooje ngam mooftude kaalis ngam eɓɓooji njuɓɓudi toowndi, kuutorteeɗi ngam wallitde mahngo laabi kesi, duɗe, e opitaaluuji, porogaraam wellitaare renndo, ballitoowo kaalis mawɓe, rewɓe, e sukaaɓe waasɓe. Laamu Ahmed kadi ina joginoo teddeendi ngam moƴƴinde jaŋde leydi ndii, E nder darnde mum e ƴellitaare jaŋde, guwerneer Abdulfatah Ahmed mahii e moƴƴitinde 400 block janngirɗe to bannge jaŋde leslesre e hakkundeere. Njuɓɓudi makko naatnii jaŋde e kaayitaaji ɗi ngalaa njoɓdi to tolno duɗal hakkundeewal mawngal. Ngam yajjingo heɓuki jangirde mawnde nder jiha kan, Dr. Ahmed jaɓi kadi ustugo ceede janngirde ngam janngirde mawnde nden (KWASU) bee 30 nder teemerre nden boo o fuɗɗi nyiɓugo suudu janngirde mawnde nde N800m ngam jangirde mawnde nden, nde jooni ɗon ɓadi timmugo. njuɓɓudi cellal, e kisal. == Caggal laamu == Caggal nde o yalti e laamu e hitaande 2019, Gov. Ahmed artii e bankeeji. Ko kanko woni hannde gardiiɗo banke ''monument City First''. Yeeyde e huutoraade jawdi laamu Kwara tawa ko e laawol E lewru mee 2021, komisiyoŋ ñaawoore ngam ƴeewde yeeyde jawdi laamu diiwaan Kwara hakkunde lewru mee 1999 e lewru mee 2019, komisiyoŋ mo guwerneer diiwaan Kwara, AbdulRahman AbdulRazaq, sosi, tuumi Ahmed yeeyde jawdi laamu nguu e cogguuji ɗi o sikkata ina famɗi no feewi Guwerneer Bukola Saraki ngam ñaaweede. Saraki, wondude e Ahmed e woɗɓe, mbiyi ko ɓe yeeyooɓe jawdi laamu nguu e nder leydi ndi, ɓe njuɓɓini jawdi laamu nguu no feewi. == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe Hausa en Doggol guwerneeruuji Kwara == Tuugnorgal == slpw09j28jx70puqae0ahao74ma9smk 170510 170509 2026-05-19T12:32:10Z MOIBARDE 10068 Add links 170510 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abdulfatah AhmedListenR''' (jibinaa ko 29 lewru Duujal hitaande 1963) ko banke [[Naajeeriya|Najeriya]], ko o dawriyaŋke. Kanko woni Gomnaajo lesdi Kwara.State]].<ref>{{Cite web|url=https://dailypost.ng/2019/05/29/kwara-gov-abdulrazaq-makes-promises-drives-self-govt-house-swearing/|title=Kwara: Gov. Abdulrazaq makes promises, drives self to Govt House after swearing in|last=Opejobi|first=Seun|date=2019-05-29|website=Daily Post Nigeria|language=en-US|access-date=2020-03-13}}</ref> == Ɓawo == Ahmed jibinaa ko ñalnde 29 lewru Duujal hitaande 1963 to Share, nokku laamu Ifelodun to [[Diiwal Kwara|diiwaan Kwara]]. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu Funtua, to diiwaan Katsina (1973-1978) e duɗal jaŋde leslesre to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to [[Diiwal Kwara|diiwaan Kwara]] (hannde Politeknik to [[Diiwal Kwara|diiwaan Kwara]]), to Ilorin (1978-1980). O yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ilorin ɗo o heɓi BSc e ganndal kemikal (1986) e Master e njuɓɓudi njulaagu (MBA, 1992).<ref>{{Cite web|url=http://www.nggovernorsforum.org/index.php/the-ngf/governors/549-kwara-state-governor|title=Kwara State Governor|last=ene|website=www.nggovernorsforum.org|language=en-gb|access-date=2018-08-21}}</ref> Ahmed wonnoo ko jannginoowo e ganndal kemikal, caggal ɗuum o woni hooreejo departemaa to duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ganndal e gannde, Sokoto, to diiwaan Sokoto (1986–1990). E hitaande 1993, o fuɗɗii golle e banke Guaranty Trust to bannge njulaagu e njulaagu. E hitaande 1998, o yahi to Societe Generale ''Bank Nigeria'', o woni hooreejo mawɗo/hooreejo fedde, Banke njulaagu. Caggal ɗuum, o wonti Goomu Sektoraaji laamu wonande diiwaan Fuɗnaange-rewo.<ref>{{Cite news|url=https://www.proshareng.com/news/POLITICS/-Election2019--Ahmed-Makarfi%E2%80%99s-Profile-/38827|title=#Election2019: Ahmed Makarfi's Profile|access-date=2018-08-21|language=en}}</ref> == Golle politik == Ahmed toɗɗaama Komiseer ngam kaalis e ƴellitaare faggudu e fuɗɗoode laamu dowla Kwara mo [[Abubakar Bukola Saraki]] (2003–2009).Ndeen o wonti Komiseer Ministeer peewnugol e ƴellitaare faggudu keso sosaa. E nder oon sahaa, Ahmed wonnoo kadi ko keso forum komisinaajo kaalis e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] fotde duuɓi jeegom, e hooreejo, komitiiru njuɓɓudi budget e ekipaaji faggudu leydi Kwara. O toɗɗaa ko tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e diwooje hakkunde leyɗeele, Ilorin, hooreejo goomu toppitiingu golle ƴellitaare ujunnaaje ujunnaaje e hooreejo Shonga Farms Holdings Ltd.<ref>{{Cite web|last=Godspower|first=Samuel|title=Kwara former governor Abdulfatah Ahmed arrested over multiple fraud allegations|url=https://www.capitalpost.ng/2020/12/kwara-former-governor-abdulfatah-ahmed-arrested-over-multiple-fraud-allegations/|access-date=2021-01-03|language=en-US|archive-date=27 February 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210227061839/https://www.capitalpost.ng/2020/12/kwara-former-governor-abdulfatah-ahmed-arrested-over-multiple-fraud-allegations/|url-status=dead}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-08-13|title=EFCC traces cash to Kwara ex-governor's wife's account|url=https://thenationonlineng.net/efcc-traces-cash-to-kwara-ex-governors-wifes-account/|access-date=2021-01-03|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|date=Aug 23, 2022|title=Ex-Kwara governor, Abdulfatah Ahmed, denies being grilled by EFCC over alleged N9bn fraud|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/550129-ex-kwara-governor-abdulfatah-ahmed-denies-being-grilled-by-efcc-over-alleged-n9bn-fraud.html?tztc=1|access-date=2023-06-22|website=www.premiumtimesng.com}}</ref> E nder wooteeji gardagol leydi PDP, Ahmed heɓi 695 woote, o fooli hooreejo Bashir Omoloja Bolarinwa (39 woote) e Alhaji Yekinni Alabi (9 woote).E wooteeji 26 abriil 2011, Ahmed heɓi 254 969 woote. Ɗiɗaɓo on, Dele Belgore mo kawtal hoore lesdi [[Naajeeriya]] (ACN) heɓi 152,580 woote. Ahmed anndinii o woppii diɗɗal ''All Progressives Congress'' ko juuti caggal nde hooreejo leydi ndi, hono Bukola Saraki, anndini o woppii diɗɗal ngal (APC) ñalnde 31 sulyee 2018. Wiɗtooji e nanngugol EFCC == Ngwika == E [[lewru]] Duujal 2020, Ahmed nanngaama e juuɗe laamu [[Naajeeriya]] ngam tuumaade wonde o waɗii fenaande kaalis nde juuti. Komisiyoŋ toppitiiɗo ko fayti e bonanndeeji faggudu e kaalis ina wonnoo e ƴeewde ko debbo makko waɗi koo kadi.Fooyre ndee ina waawi yettaade miliyaaruuji ɗiɗi naira. == Diwgol kaalis laamu Kwara == Ñalnde 17 lewru Mbooy hitaande 2021, Komisiyoŋ toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis nanngi Ahmed laabi ɗiɗi caggal waktuuji jeeɗiɗi naamnaade ko ina tolnoo e miliyaaruuji ₦9 tawi ina tuumaa ko laamu [[Diiwal Kwara|diiwaan Kwara]]. Kaalis oo ina wiyee ko diwtuɗo e nder dumunna mo Ahmed woni Guwerneer e dumunna mo o woni Komisinaajo kaalis e nder laamu Guwerneer Bukola Saraki. Gomnaa lesdi KwaraE nder laamu makko, Gov. Ahmed waɗii porogaraamuuji e eɓɓooji keewɗi ; Ajendaaji ''Shared Prosperity'', ɗi nganndu-ɗaa ko ngam moƴƴinde nguurndam denndaangal hoɗɓe e Kwara rewrude e sosde golle, ƴellitaare gollorɗe, e porogaraamuuji wellitaare renndo. Sifaa semmbiɗinki pontooji lesdi Kwara (KWABES), hokki janngooɓe ɓe ngalaa kuugal fartaŋŋe heɓugo anndal e anndal kuugal. Kaalis ƴellitaare gollorɗe Kwara (IF-K). IF-K ko peeje ballitooje ngam mooftude kaalis ngam eɓɓooji njuɓɓudi toowndi, kuutorteeɗi ngam wallitde mahngo laabi kesi, duɗe, e opitaaluuji, porogaraam wellitaare renndo, ballitoowo kaalis mawɓe, rewɓe, e sukaaɓe waasɓe. Laamu Ahmed kadi ina joginoo teddeendi ngam moƴƴinde jaŋde leydi ndii, E nder darnde mum e ƴellitaare jaŋde, guwerneer Abdulfatah Ahmed mahii e moƴƴitinde 400 block janngirɗe to bannge jaŋde leslesre e hakkundeere. Njuɓɓudi makko naatnii jaŋde e kaayitaaji ɗi ngalaa njoɓdi to tolno duɗal hakkundeewal mawngal. Ngam yajjingo heɓuki jangirde mawnde nder jiha kan, Dr. Ahmed jaɓi kadi ustugo ceede janngirde ngam janngirde mawnde nden (KWASU) bee 30 nder teemerre nden boo o fuɗɗi nyiɓugo suudu janngirde mawnde nde N800m ngam jangirde mawnde nden, nde jooni ɗon ɓadi timmugo. njuɓɓudi cellal, e kisal. == Caggal laamu == Caggal nde o yalti e laamu e hitaande 2019, Gov. Ahmed artii e bankeeji. Ko kanko woni hannde gardiiɗo banke ''monument City First''. Yeeyde e huutoraade jawdi laamu Kwara tawa ko e laawol E lewru mee 2021, komisiyoŋ ñaawoore ngam ƴeewde yeeyde jawdi laamu [[Diiwal Kwara|diiwaan Kwara]] hakkunde lewru mee 1999 e lewru mee 2019, komisiyoŋ mo guwerneer [[Diiwal Kwara|diiwaan Kwara]], AbdulRahman AbdulRazaq, sosi, tuumi Ahmed yeeyde jawdi laamu nguu e cogguuji ɗi o sikkata ina famɗi no feewi Guwerneer [[Bukola Saraki]] ngam ñaaweede. Saraki, wondude e Ahmed e woɗɓe, mbiyi ko ɓe yeeyooɓe jawdi laamu nguu e nder leydi ndi, ɓe njuɓɓini jawdi laamu nguu no feewi. == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe Hausa en Doggol guwerneeruuji Kwara == Tuugnorgal == 57rzu6svkt9ubm7j845kacw1iro1va5 Abdoul Kabèlè Camara 0 15965 170501 170500 2026-05-19T12:04:01Z MOIBARDE 10068 Add references 170501 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abdoul Kabèlè Camara''' (jibinaa ko 12 lewru feebariyee 1950)<ref name=":0">{{Cite web|last=|first=|date=2019|title=Biographie de Abdoul Kabèlè Camara|url=https://rgd-gn.com/le-president/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200406131025/https://rgd-gn.com/le-president/|archive-date=2020-04-06|access-date=20 October 2020|website=Rassemblement guinéen pour le développement|language=fr}}</ref> ko dipolomaasiyanke Gine, dipolomaat. == Golle sariya == Camara heɓi seedantaagal gannde sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cheikh Anta Diop, o heɓi kadi bakkaa makko to Duɗal Ngenndiwal Njuɓɓudi e Magistraasi to [[Senegaal]]. Caggal nde o golli stageeji keewɗi to Montreal to Kanadaa hakkunde 1976 e 1977, o naati e Magistrat Senegaal e hitaande 1977. O joginoo ko golle : Ñaawirde wiɗto to ñaawirde Saint-Louis tuggi 1977 haa 1979 ; Hooreejo Ñaawirde Gollal Saint-Louis (Laamorde Senegaal adannde) tuggi 1979 haa 1983 ; Hooreejo Ñaawirde Toownde Saint-Louis, tuggi 1983 haa 1985 ; Deenoowo Ñaawirde Toownde to Ñaawirde Toownde Dakar tuggi 1985 haa 1988, kalfinaaɗo geɗe faggudu e konu ; Wasiyaajo suudu sarɗiiji gadano ñaawirde kuuge Dakaar. Camara wonnoo kadi ko jannginoowo to Duɗal Ngenndiwal Njuɓɓudi e Magistrat Dakar (''Division'' Judiciaire) tuggi 1988 haa 1990. Camara huniima wonde awokaa, o winnditii e fedde awokaaji Gine ñalnde 16 ut 1990, o wonii hooreejo fedde awokaaji tuggi 2002 haa 2006. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde awokaaji [[Afrik]] hirnaange (ABAO) . e hitaande 2004.<ref name=":02">{{Cite web|last=|first=|date=2019|title=Biographie de Abdoul Kabèlè Camara|url=https://rgd-gn.com/le-president/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200406131025/https://rgd-gn.com/le-president/|archive-date=2020-04-06|access-date=20 October 2020|website=Rassemblement guinéen pour le développement|language=fr}}</ref> E nder oon sahaa, o woniino awokaa to Ñaawirde Toownde to Conakry.<ref>[http://www.jeuneafrique.com/jeune_afrique/article_afrique_dossier.asp?art_cle=XIN00817listeeniuga0&dos_id=186&dosweb=186 "Liste du nouveau gouvernement de la Guinée"], Jeuneafrique.com, March 29, 2008 {{in lang|fr}}.{{Dead link|date=October 2020}}</ref> == Golle politik == Camara fuɗɗii golle mum politik ko e hitaande 1993, o suɓaa yo won tergal Asaambele ngenndi. E hitaande 1995, o walli hooreejo leydi Lansana Conté sosde lannda ngootaagu e yahrude yeeso (PUP). E hitaande 2002, o woppi PUP caggal nde o salii nanngugol laamu nguu, Alpha Condé, luulndo ngoo.<ref>{{Cite web|last=|first=|date=29 March 2007|title=Guinea PM appoints new government|url=https://www.aljazeera.com/news/2007/3/29/guinea-pm-appoints-new-government|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201023170637/https://www.aljazeera.com/news/2007/3/29/guinea-pm-appoints-new-government|archive-date=2020-10-23|access-date=2020-10-20|website=Al Jazeera|language=en}}</ref> E nder laamu gardiiɗo jaagorɗe Lansana Kouyaté, ngu inniraa ñalnde 28 mars 2007, Camara toɗɗaama jaagorgal geɗe caggal leydi, ballondiral, naatgol [[Afrik]], e Ginenaaɓe wonɓe caggal leydi. O wonii jaagorgal caggal leydi haa laamu kesu toɗɗaa ñalnde 19 lewru juko hitaande 2008. O wonii cukko jaagorgal ko fayti e ndeenka tuggi 2010 haa 2015 e gardagol Alpha Condé,<ref>[https://web.archive.org/web/20120920075231/http://www.guinee.gov.gn/ministeres.php "Ministeres Guinée"], Guinee Ministere, August 30, 2012 {{in lang|fr}}.</ref> o woniino jaagorgal dowla e jaagorgal toppitiingal kisal e ndeenka siwil gila... 2015 haa Mars 2018. O toɗɗaama hooreejo lannda Gine ngam ɓamtaare ñalnde 17 lewru Oktoobar 2018. == Tuugnorgai == egnj353eqabmjka3t373ety7901c17y Abdulkareem elemosho 0 16826 170512 108892 2026-05-19T12:36:50Z MOIBARDE 10068 Add link 170512 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abdulkareem Elemosho''' (jibinaa ko ñalnde 10 [[lewru]] Augost hitaande 1977 to Ilorin) ko fijoowo fuku koyɗe (soccer) [[Naajeeriya|Naajeeriyaajo]], jooni ko e Kwara UnijeriyaF.C. leydi [[Naajeeriya]].<ref>[http://www.kwaraunited.net/squad1.htm Kwara United F.C. Goalkeeper Profiles]{{dead link|date=October 2016|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{Cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-06-09|title=Biography Of Abdulkareem Elemosho (Footballer)|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-abdulkareem-elemosho-footballer/|access-date=2023-06-11|website=Media Nigeria|language=en-US}}</ref> == Trivia == Limoore jersey makko ɓurɗo yiɗeede ko 22 e njaajeendi booto makko ko 10, yiɗde makko ko wonde coftuɗo. O fiyiino fedde Kwara ''United'' F.C. mo Ilorin (1998-1999), Fedde dingiral koode (3SC) mo Ibadan (2000-2001), Koode naange F.C. mo Akure (2003-2004) Kwara ''United'' F.C. e [[Ilorin]] 2001–2003, 2004 haa hannde). Ko o jaaliiɗo kawgel ngel e hitaande 2000.[citation needed] == Tuugnorgal == [[Category:Stub]] 8mbw1agod1nw0bgsckq0i4l0bae23ux Abdu Gusau Polytechnic 0 20705 170502 88616 2026-05-19T12:08:27Z MOIBARDE 10068 Add link 170502 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abdu Gusau Politeknik''' ko politeknik laamu diiwaan Talata Mafara, [[Diiwal Zamfara|Diiwaan Zamfara]], [[Naajeeriya]] == Tariya == Politeknik oo sosaa ko e hitaande 1992 caggal nde gonnooɗo guwerneer [[diiwaan Sokoto]], Yahaya Abdulkarim siifondiri e kuulal ngal sosnoo ‘Politeknik Talata Mafara’.<ref name="history">{{Cite web|url=https://agpmafara.edu.ng/about-us/history/|title=History|website=agpmafara.edu.ng|date=23 May 2020}}</ref> Laamu diiwaan Sokoto wayli innde Politeknik oo, waɗti ɗum ‘Polyteknik Abdu Gusau’ e lewru feebariyee, hitaande 1995. Ɗum waɗi ko ngam teddinde maayɗo injenieer Abdu Gusau mo maayi e lewru noowammbar, hitaande 1994, ngam anndinde darnde makko e ƴellitaare Dowla oo.<ref>{{cite web|title=Historical Background of the Polytechnic|url=https://agpmafara.edu.ng/about-us/history/|website=Abdu Gusau Polytechnic Talata Mafara|date=23 May 2020|access-date=5 September 2020}}</ref>. ] [[Diiwal Zamfara]] lesdi [[Naajeeriya]] sosaama bee yamiroore Fedde nden nder hitaande 1996,<ref>{{cite web|last1=NIPC|title=Nigerian States, Zamfara state|url=https://nipc.gov.ng/nigeria-states/zamfara-state/|website=Nigerian Investment Promotion Commission|date=9 January 2019|access-date=5 September 2020}}</ref> nden ɗum haani ummaago politeknik man haa nokkuure hesere duumotoonde haa Talata Mafara. Laamu diiwal Sokoto nattii jogaade ɗum, kadi ɗum waawataa jogaade njuɓɓudi jeyaaɗo e [[Diiwal Zamfara|diiwaan Zamfara]] tawa ina woni e Sokoto. == Gila hitaande 2020 == Politeknik Abdu Gusau ko hannde woni duɗal jaaɓi haaɗtirde, rokkata porogaraamuuji e nder fannuuji golle aadee kala. Jooni noon ina jogori hawrude e caɗeele ƴellitaare karallaagal winndere ndee.<ref>{{cite journal|last1=Alapiki|first1=Henry E.|title=State Creation in Nigeria: Failed Approaches to National Integration and Local Autonomy|journal=African Studies Review|date=2005|volume=48|issue=3|pages=49–65|doi=10.1353/arw.2006.0003|jstor=20065139|s2cid=146571948}}</ref> Haa hitaande 2020 Politeknik ina jogii departemaaji 19, e 2524 almudɓe, ina ndokka porogaraamuuji e fannuuji keewɗi.<ref>{{Cite web|date=2020-05-23|title=History|url=https://agpmafara.edu.ng/about-us/history/,%20https://agpmafara.edu.ng/about-us/history/|access-date=2023-09-05|language=en-US}}</ref> Duɗal ngal ina rokka hannde ND’s (Diploma ngenndiijo)[citation needed] e nder kursuuji ko wayi no; jokkondiral mawngal, bankeeji & kaalis, sariya siwil, innde mahdi, innde elektirik e HND's (Diploma ngenndiijo toowɗo) e nder njuɓɓudi karallaagal birooji, njulaagu, bio-chemistry, ganndal ordinateer e limto.<ref>{{Cite web|url=https://agpmafara.edu.ng/,%20https://agpmafara.edu.ng/|title=Home|date=23 May 2020}}</ref> == Kursuuji ina ndokkee == === National Diploma Programmes === * ND Business Administration * ND Office Technology Management * ND Mass Communication * ND Banking & Finance, * ND Accounting * ND Science Laboratory Technology * ND Computer Science * ND Computer Engineering, Statistics, Architecture, Mechanical Engineering, * ND Civil Engineering * ND Building engineering * ND Quantity survey * ND Electrical Engineering * ND Mechatronic * ND Library Science, * Diploma In Civil Law * Diploma in Sharia and Civil Law === Higher National Diploma Programmes === * HND Business Administration * HND Office Technology Management * HND Accounting, Applied Science * HND Microbiology * HND Biochemistry * HND Environmental Sciences * HND Physics * HND Computer Science * HND Statistics * Higher Diploma in Arabic and Islamic Sharia == Tuugnorgal == {{Reflist}} e4e14wt872wchkpfsc3hil837wtdg72 Abdulqadir al-Baghdadi 0 23643 170520 113627 2026-05-19T13:50:04Z MOIBARDE 10068 Add link 170520 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Doktoo Abdulqaadir Muhammed al-Bagdaadi''' (1952 – lewru Agusta 2011, Tarhuna) wonnoo ko Sekreteruuji Jeneral Goomu Leñol Jaŋde [[Libiya]] e gardagol [[Muammar Kaddaafi]]. O ardiima diiso petroŋ e gaas kam e toppitiiɗo njeeyguuji leydi Libiya. O wonii kadi hooreejo jokkondiral Goomuuji Rewolison. O jeyaa ko e fedde ndernderiire Kaddaafi.<ref name=":02">{{Cite web|title=Inside Gaddafi’s inner circle|url=https://www.aljazeera.com/news/2011/2/27/inside-gaddafis-inner-circle|access-date=11 February 2023|website=www.aljazeera.com|language=en}}</ref> Caggal nde wolde adannde Libiya fuɗɗii, Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe fawi mo kuuge.<ref>{{Cite web|title=Abdulqader Mohammed al-Baghdadi {{!}} United Nations Security Council|url=https://www.un.org/securitycouncil/sanctions/1970/materials/summaries/individual/abdulqader-mohammed-al-baghdadi|access-date=11 February 2023|website=www.un.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=Isle of Man Government - Financial Sanctions: Libya|url=https://www.gov.im/news/2019/aug/05/financial-sanctions-libya/|access-date=11 February 2023|website=www.gov.im}}</ref><ref name=":02" /> *O ɗon wondi haɓɓoowo nder ''Embassy'' [[Libiya|Libya]] to [[London]] e 17 April 1984, wakkati WPC Yvonne Fletcher waɗi boɗɗi yeeso embassy.<ref name="Independent">{{Cite journal|title=WPC Fletcher suspect 'killed in vendetta'|author=Richard Hall|date=31 August 2011|journal=[[The Independent]]|url=https://www.independent.co.uk/news/world/africa/wpc-fletcher-suspect-killed-in-vendetta-2346602.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20121112014443/http://www.independent.co.uk/news/world/africa/wpc-fletcher-suspect-killed-in-vendetta-2346602.html|archive-date=12 November 2012|url-access=limited|url-status=live}}</ref><ref name="Telegraph">{{Cite journal|title=Libyan 'behind Yvonne Fletcher's killing' found dead|author=Richard Spencer|date=30 August 2011|journal=[[The Daily Telegraph]]|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/libya/8731283/Libyan-behind-Yvonne-Fletchers-killing-found-dead.html}}</ref> *maako ɗon ɓadake nder Tarhuna nder lewru Agusta 2011 ɓaawo sahaaji [[Tripoli]].<ref>{{Cite news|last=Bowcott|first=Owen|date=31 August 2011|title=Embassy murder suspect found dead|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/uk/2011/aug/30/libyan-embassy-murder-suspect-dead|access-date=11 February 2023|issn=0261-3077}}</ref><ref name="Telegraph2">{{Cite journal|title=Libyan 'behind Yvonne Fletcher's killing' found dead|author=Richard Spencer|date=30 August 2011|journal=[[The Daily Telegraph]]|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/libya/8731283/Libyan-behind-Yvonne-Fletchers-killing-found-dead.html}}</ref> == Himobe == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe Libi]] [[Category:Stub]] nf268m49v5ccgikw0ydfquy5fw277t4 Abdul Majid al-Qa'ud 0 23671 170507 104514 2026-05-19T12:19:05Z MOIBARDE 10068 Add links 170507 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abdul Majid al-Qaʿud''' (e ɗemngal Arab: عبد المجيد القعود ; 1943 – 4 mars 2021) ko neɗɗo dawruɗo Libi mawɗo e les njiimaandi [[Muammar Kaddaafi]]. O wonii meer [[Tripoli|Tiripoli]] tuggi 1971 haa 1972, o wonii jaagorgal ndema tuggi 1972 haa 1976, o wonii jaagorgal semmbe tuggi 1978 haa 1982, e gardiiɗo Goomu yimɓe (Premier Ministre) tuggi 29 lewru Yarkomaa 1994 haa 19 mars 1997.<ref>"Libya." World Statesmen.org. Web. 3 October 2010.<http://www.worldstatesmen.org/Libya.htm>.</ref><ref name=":0">{{cite news|title=وفاة عبدالمجيد القعود أحد كبار المسؤولين في النظام السابق|url=https://alwasat.ly/news/libya/313086|access-date=12 February 2023|publisher=Alwasat|date=4 March 2021}}</ref> Nder lewru Mee 2018, al-Qa'ud ɗon nder yimɓe gaddiɓe Gaddafi ɓe ɗon anndina ɓe ɗon jaɓɓa Khalifa Haftar nder forum nder [[Benghazi]].<ref>{{Cite web|date=2018-05-15|title=Libya has its first electoral alliance between Haftar and Gaddafi loyalists|url=https://www.middleeastmonitor.com/20180515-libya-has-its-first-electoral-alliance-between-haftar-and-gaddafi-loyalists/|access-date=2023-01-26|website=Middle East Monitor|language=en-GB}}</ref> Al-Qaʿud maayi nder [[Istanbul]], [[Turkiya|Turki]] e 4 mars 2021, e duuɓi 78.<ref name=":02">{{cite news|title=وفاة عبدالمجيد القعود أحد كبار المسؤولين في النظام السابق|url=https://alwasat.ly/news/libya/313086|access-date=12 February 2023|publisher=Alwasat|date=4 March 2021}}</ref> == Firooji == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe Libi]] [[Category:Stub]] smieet57btpdcshmpzby69ay330cuh9 Abdul Ati al-Obeidi 0 23737 170504 104728 2026-05-19T12:12:57Z MOIBARDE 10068 Add links 170504 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abdul Ati al-Obeidi''' (/ ̈etdəl ̈ ̈ ̈ddol oʊ ̈beɪdi; Arab: عب العاطي الي) wonnoo ko dawriyanke e dipolomaat Libiya. O joginoo golle toowɗe keewɗe e nder leydi [[Libiya]] e gardagol Muammar Kaddaafi ; o woniino gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii tuggi 1977 haa 1979, o woniino kadi Sekreteruuji mawɗi Kongres yimɓe leydi ndii tuggi 1979 haa 1981. O jeyaa ko e tato mawɓe kaaldigal e kuulal Libiya ngam ñiŋde e woppude porogaraam maɓɓe kaɓirɗe nukliyaa. E hitaande ndungu alif 2011, e nder hare siwil Libi adannde hakkunde loyalist en Gaddaafi e luulndiiɓe Gaddaafi, o toɗɗaa ko jaagorgal caggal leydi caggal nde Moussa Koussa yalti. E goonga, o wondi e Koussa to Djerba, Tuunus hade makko hootde Libi, tawi Koussa ina ŋakki, o yahi Londres. Ñalnde 3 saawiyee 2011 (yontere caggal nde Koussa waɗi), Obeidi fiyi to leydi Geres ngam hollirde eɓɓaande jam e jiiloowo makko Dimitrios Droutsas.<ref>{{Cite web|date=3 April 2011|title=Gaddafi's deputy foreign minister flies to Athens with peace proposal|url=http://www.theguardian.com/world/2011/apr/03/muammar-gaddafi-abdul-ati-al-obeidi|access-date=19 January 2023|website=the Guardian|language=en}}</ref> E 31 lewru August 2011, o haɓɓii hirnaange Tripoli e juuɗe leƴƴi.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/world/video/2011/sep/01/libya-abdel-ati-al-obeidi-foreign-minister-surrenders-video|title=Libya's former foreign minister surrenders - video|newspaper=The Guardian|date=September 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.channel4.com/news/its-over-for-gaddafi-says-his-foreign-minister|title='It's over for Gaddafi' says his foreign minister|date=24 August 2011}}</ref> E [[lewru]] Yuuni 2013, suudu maaɓuɗo wootere wi'i o walaa hakke dow hakkeeji mo o waɗi dow jaɓugo laamu.<ref>[https://www.middleeastmonitor.com/20170403-former-gaddafi-official-given-senior-position-in-libyan-eastern-ruling-body/ Former Gaddafi official given senior position in Libyan eastern ruling body] [[Middle East Monitor]], 3 April 2017</ref><ref>{{Cite news|date=17 June 2013|title=Gaddafi officials acquitted but stay behind bars|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-libya-trial-idUKBRE95G0S120130617|access-date=15 June 2023}}</ref> Abdul Ati al-Obeidi maayi e nder ɓernde e [[Tripoli]] e 16 lewru Sillaama 2023, e duuɓi 83.<ref>[https://www.arabnews.com/node/2375056/middle-east Former Libyan Prime Minister Abdel Ati Al-Obeidi passes away at 84]</ref> == Kuugal == ; Winndannde yeesoJawre mawɗo jaaynde yimɓe (Premier) ; Winndannde yeesoJamgal ngal, hooreejo leydi == Himobe == <references /> [[Category:Libyan]] [[Category:Yimɓe Libi]] m9t5s773oepfo1k555m2ozgicmkazeb 170505 170504 2026-05-19T12:15:16Z MOIBARDE 10068 Add link 170505 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abdul Ati al-Obeidi''' (/ ̈etdəl ̈ ̈ ̈ddol oʊ ̈beɪdi; Arab: عب العاطي الي) wonnoo ko dawriyanke e dipolomaat Libiya. O joginoo golle toowɗe keewɗe e nder leydi [[Libiya]] e gardagol Muammar Kaddaafi ; o woniino gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii tuggi 1977 haa 1979, o woniino kadi Sekreteruuji mawɗi Kongres yimɓe leydi ndii tuggi 1979 haa 1981. O jeyaa ko e tato mawɓe kaaldigal e kuulal [[Libiya]] ngam ñiŋde e woppude porogaraam maɓɓe kaɓirɗe nukliyaa. E hitaande ndungu alif 2011, e nder hare siwil Libi adannde hakkunde loyalist en Gaddaafi e luulndiiɓe Gaddaafi, o toɗɗaa ko jaagorgal caggal leydi caggal nde Moussa Koussa yalti. E goonga, o wondi e Koussa to Djerba, Tuunus hade makko hootde Libi, tawi Koussa ina ŋakki, o yahi Londres. Ñalnde 3 saawiyee 2011 (yontere caggal nde Koussa waɗi), Obeidi fiyi to leydi Geres ngam hollirde eɓɓaande jam e jiiloowo makko Dimitrios Droutsas.<ref>{{Cite web|date=3 April 2011|title=Gaddafi's deputy foreign minister flies to Athens with peace proposal|url=http://www.theguardian.com/world/2011/apr/03/muammar-gaddafi-abdul-ati-al-obeidi|access-date=19 January 2023|website=the Guardian|language=en}}</ref> E 31 lewru August 2011, o haɓɓii hirnaange [[Tripoli]] e juuɗe leƴƴi.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/world/video/2011/sep/01/libya-abdel-ati-al-obeidi-foreign-minister-surrenders-video|title=Libya's former foreign minister surrenders - video|newspaper=The Guardian|date=September 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.channel4.com/news/its-over-for-gaddafi-says-his-foreign-minister|title='It's over for Gaddafi' says his foreign minister|date=24 August 2011}}</ref> E [[lewru]] Yuuni 2013, suudu maaɓuɗo wootere wi'i o walaa hakke dow hakkeeji mo o waɗi dow jaɓugo laamu.<ref>[https://www.middleeastmonitor.com/20170403-former-gaddafi-official-given-senior-position-in-libyan-eastern-ruling-body/ Former Gaddafi official given senior position in Libyan eastern ruling body] [[Middle East Monitor]], 3 April 2017</ref><ref>{{Cite news|date=17 June 2013|title=Gaddafi officials acquitted but stay behind bars|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-libya-trial-idUKBRE95G0S120130617|access-date=15 June 2023}}</ref> Abdul Ati al-Obeidi maayi e nder ɓernde e [[Tripoli]] e 16 lewru Sillaama 2023, e duuɓi 83.<ref>[https://www.arabnews.com/node/2375056/middle-east Former Libyan Prime Minister Abdel Ati Al-Obeidi passes away at 84]</ref> == Kuugal == ; Winndannde yeesoJawre mawɗo jaaynde yimɓe (Premier) ; Winndannde yeesoJamgal ngal, hooreejo leydi == Himobe == <references /> [[Category:Libyan]] [[Category:Yimɓe Libi]] gg6o2cl6m0lf1s22wgkt2tgt7hlzpid Abdul Aminu Mahmud 0 28784 170503 107379 2026-05-19T12:10:58Z MOIBARDE 10068 Add link 170503 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abdul Mahmud''' ko awokaajo [[Naajeeriya]], ƴamoowo rento, winndiyanke, daraniiɗo hakkeeji aadee, golloowo ganndal, binndoowo, yimoowo,<ref name="chidoonumah">{{cite web|url=http://www.chidoonumah.com/public-interest-lawyers-league-writes-minister-for-trade-on-complaint-of-sexual-harassment%E2%80%8F/#|title=Public interest lawyers league writes Minister for Trade|website=Chidoonumah|access-date=July 31, 2013}}</ref> gonnooɗo hooreejo fedde janngooɓe e daraniiɗo.<ref name="lawyard">{{cite web|url=https://www.lawyard.ng/tag/abdul-mahmud/|title=Abdul Mahmud|website=Lawyard|access-date=24 July 2017}}</ref> Ko kanko woni hannde hooreejo, Ligue des avocats d’intérêt ''public'' (PILL), fedde awokaaji karallaagal e jeytaare, daraniinde ƴellitde e ƴellitde hakkeeji pelle ɗe ngonaa laamuyankooje e ɗe ngonaa laamuyankooje, luggiɗnde demokaraasi e laamu e yaajtinde sariyaaji nafooje renndo. Ko o yimoowo [[Najiriya|Najeriya]] mo yonta tataɓo, golle makko peeñii e innde Obemata. Won e jimɗi makko kadi firaama e ɗemɗe Poloñ, Lituwaani e [[Farayse]]. == Nguurndam gadano, jaŋde e golle == === Jaangirde === Abdul 'Aminu' Mahmud jibinaa ko Bauchi, Fuɗnaange-rewo [[Naajeeriya]] ñalnde 20 lewru Noowammbar hitaande 1968.<ref>{{cite book|last1=Opeyemi|first1=Bamidele|title=Errands for progress|year=2003|publisher=Datkeem Press|isbn=9783681648}}</ref> O janngi to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Fedde nde, to diiwaan Ondo e to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde [[Jos]], to diiwaan Plateau ɗo o heɓi ''Bachelor'' makko to bannge sariyaaji, LL.B (''Honours''), caggal ɗuum o yahri to Duɗal ''Master'' to bannge sariyaaji to [[Naajeeriya]], to duɗal sariyaaji leydi [[Naajeeriya]].<ref>{{cite web|last1=Refugees|first1=United Nations High Commissioner for|title=Refworld {{!}} Nigeria: Information on whether Mahmud Abdul Aminu is still the president of the National Association of Nigerian Students (NANS) and if not, what has happened to him|url=https://www.refworld.org/docid/3ae6ad3e4c.html|website=Refworld}}</ref> == Kugal == === Golle sariya === Ko kanko woni mawɗo Awokaa, Efesis Lex, (Autorneys & Solicitors), Abuja e hooreejo Ligue des Awokaaji Jawdi (PILL). Ko adii ɗuum, ko kanko woni Teknoloji Tivoli mawɗo, to bannge sariya, to Angalteer, o wonii kadi gardiiɗo sarwisaaji sariya, fedde Liberties Siwil, CLO, Nijeer.<ref>{{cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2014/03/list-national-conference-delegates/|title=List of national conference delegates|date=6 March 2014}}</ref> O woni ko e ƴellitaare Holanndee en ko faati e ƴellitaare, sariya & Njuɓɓudi renndo hakkunde leyɗeele ganndal renndo (klaas 1998), kadi ko o jannginoowo e nder sariyaaji jojjanɗe aadee, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Olabisi, Ogun.<ref>{{Cite web|url=https://atlanticpostng.com/civil-rights-lawyer-questions-the-quality-of-legal-education-over-support-of-some-sans-for-extra-judicial-killing-of-electoral-offenders/|title=Civil Rights Lawyer Questions The Quality Of Legal Education Over Support Of Some SANs For Extra-Judicial Killing Of Electoral Offenders|last=Post|first=The Atlantic|date=2019-02-19|website=The Atlantic Post|language=en-GB|access-date=2019-10-28}}</ref> O woniino depiteeji batu ngenndiwal 2014 e nder leydi [[Najiriya|Najeriya]] lomtotooɗi Feddeeji Feddeeji siwil. === Miijo renndo === Obemata, nom de guerre makko ko balloowo sahaa kala e geɗe sariya[8] e geɗe renndo, ngenndiije e geɗe winndereyankooje e nder jaayɗe mawɗe ngenndiije e winndereyankooje binndaaɗe e jaayɗe elektoronik, ina jeyaa heen jaaynde ''The Guardian'' (Niiseer), ''Daily'' ''Times'' (Niiseer), Teleeji ''Channels'', Teleeji [[Afrik]] jeytaare [[Afrik]], Rajo Biritaan en Broadcasting Corporation e nder bologaaji keewɗi e nder internet e nder laylayti renndo. === Antolooji === *Bindi ɓantol *Natal hoore mum *Wonande WS, wonande Breytenbach *E nder koyɗe makko *Ɓernde am ina ɓuuɓtoo, Prometheus *Wallugo naange *Laabi Seppooji *Siftorde === Fewre === *Toɓɓere ƴeewndo Charlie === Rewindaade binndol === Yiɗde Lola Shoneyin mo laana ndiwoowa Faggudu sariya leydi Naajeeriya'en to bannge faggudu leydi [[Naajeeriya]]: Review de l’assoconomique de l'Àr'siase e Musa Babayo Enen fof ko en Biafrans - Naatoowo e Naatoowo e nder fedde toppitiinde ko faati e ñawu nguu e nder leydi Chido OnumahBinndanɗe e binndanɗe cuɓaaɗe Maayde Aud safrude Konngol sariya [[File:Jimmy Wales Fundraiser Appeal.JPG|thumb]] Tarif Ko NERC foti waɗde ngam ustude hoolaare jom jawdi en Standards de l’Educations et de réducations et de l’Ense toownde e nder leydi [[Najiriya|Najeriya]] Laɓɓinɗe e njuɓɓudi laamu ngam golle Politik e nder leydi Naajeeria Abuja, 2013 Waɗde Sense ñaawoore Ñaawirde Toownde (Taraba) e nder [[Diiwal Taraba|diiwaan Taraba]] NANS e nder gite men: Journey rewrude e waktu e weeyo, Kano, 2015 E dow Koroowo Cyber ​​maa: Doole Nanngugol EFCC ƴeewndaa Politik en e Ñaawirɗe ina ndartina INEC Digs Dowla e nder sahaa gooto: Teskagol adanngol e nder Seerndude yah-ngartaa e Ajenda transformation, [[Abuja]], 2012. === Binndanɗe cuɓaaɗe === 12 Kuule teeŋtuɗe ngam gollooɓe e ardiiɓe janngooɓe Ngenndiiji Basket Buhari, Critics makko e Case ngam laamu nguu Dame, Woto ''Abuse'' Kong EFCC ina ŋakki ngam jogaade caɗeele bonɗe/ ==Laamu nguu== Kabiru Mohammed e fenaande daartol Halkaare men e Assuraasiyoŋ men. Ko waɗi CJN ina foti waɗde bayyinaango jawdi renndo. === Defte === Triptych- Koolol jimɗi Rajooji Delivery Sarwiis ngam ko ɓuri heewde e duɗe renndo ɓurɗe yaajde e nder leydi [[Naajeeriya]] (Co-Authhored); Hakkeeji aadee e nder leydi Najeriya, Rajooji defenderuuji winndereeji Demokaraasi, UDD, Desammbar, 1994 (Ko ɓuri heewde e mawɗo Ozekhome, SAN) == Golle politik == *Delgate, 2014 Naajeeriya Batu ngenndi *Gonnooɗo cukko hooreejo ngenndiijo kampaañ ngam demokaraasi(1991-1992) *Gonnooɗo hooreejo leydi Demokaraat (1994-1999) *Tergal, Group Annduɓe elektoraa == Siftordeeji cuɓaaɗi == *Waylude mbayliigu e Politikuuji Identiteeji e nder njuɓɓudi njuɓɓudi e nder leydi [[Najiriya|Najeriya]] *Karen Sorensen nder leydi Naajeeriya nyalaade yewtere: Waylude hol ko woni? *Hakkeeji siwil e pelle Pro-Demokaraasi e nder leydi [[Najiriya|Najeriya]] e caggal leydi. == Himobe == quanasspbnxdvz5n12ugc1tn9zibkh8 Abigail dellen 0 28866 170554 107930 2026-05-19T14:30:53Z MOIBARDE 10068 Add link 170554 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abigail Dillen''' ko awokaa ko faati e taariindi, ko gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e taariindi wiyeteende Earthjustice.<ref>{{Cite web|title=Using litigation and the courts to protect human health and our planet (interview with Abbie Dillen of Earthjustice)|url=https://greendreamer.com/podcast/abigail-dillen-earthjustice|access-date=2020-12-24|website=GREEN DREAMER|date=4 June 2019|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|date=|title=The Environmental Effects of Social Distancing w/ Abigail Dillen|url=https://www.welcometomannys.com/e/the-environmental-effects-of-social-distancing-w-abigail-dillen-100501370304/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200930210748/https://www.welcometomannys.com/e/the-environmental-effects-of-social-distancing-w-abigail-dillen-100501370304/|archive-date=2020-09-30|access-date=2020-12-24|website=Manny's|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=How Much Does the President Matter for the Climate? {{!}} How to Save a Planet|url=https://gimletmedia.com:443/shows/howtosaveaplanet/dvhlrgv|access-date=2020-12-24|website=Gimlet|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-04-30|title=Trump Administration Rolls Back Environmental Rules During COVID-19|url=https://www.wbez.org/stories/trump-administration-rolls-back-environmental-rules-during-covid-19/33cbc362-be04-4e46-95cb-9b3a6fdeb33d|access-date=2020-12-24|website=WBEZ Chicago|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=New Earthjustice Prez's Game Plan: Fight Feds, Coax States - Law360|url=https://www.law360.com/articles/1057910/new-earthjustice-prez-s-game-plan-fight-feds-coax-states|access-date=2020-12-24|website=www.law360.com|language=en}}</ref> Golle makko ina mbiyaa "''setting preceden''t" e pelle keewɗe ko faati e weeyo.<ref>{{Cite web|title=Green Dreamer: Sustainability and Regeneration From Ideas to Life: 143) Using litigation and the courts to protect human health and our planet with Earthjustice's Abbie Dillen on Apple Podcasts|url=https://podcasts.apple.com/is/podcast/143-using-litigation-courts-to-protect-human-health/id1382371884?i=1000440568392|access-date=2020-12-24|website=Apple Podcasts|language=en-gb}}</ref><ref name="rachelsnetwork.org">{{Cite web|title=Earthjustice President Abigail Dillen Joins Rachel's Network as Liaison {{!}} Rachel's Network|url=https://rachelsnetwork.org/abigaildillen/|access-date=2020-12-24|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|last=Magazine|first=E.-The Environmental|date=2018-06-14|title=Earthjustice Names Abigail Dillen as New President|url=https://emagazine.com/earthjustice-names-abigail-dillen-as-new-president/|access-date=2020-12-24|website=Emagazine.com|language=en-US}}</ref> Ina jeyaa heen, yeru, daranaade laamu ngu alaa laawol.<ref>{{Cite book|last=Turner|first=Tom|url=https://books.google.com/books?id=PG3aRFgQ3Z0C&q=Abigail+Dillen+-site%3Ahttps%3A%2F%2Fearthjustice.org%2F&pg=PR14|title=Roadless Rules: The Struggle for the Last Wild Forests|date=2010-04-14|publisher=Island Press|isbn=978-1-59726-797-7|location=|pages=xiv|language=en}}</ref> Marie Claire hollitii wonde o wayliima e hitaande 2020.<ref>{{Cite web|last=|first=|date=|title=The Environmental Effects of Social Distancing w/ Abigail Dillen|url=https://www.welcometomannys.com/e/the-environmental-effects-of-social-distancing-w-abigail-dillen-100501370304/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200930210748/https://www.welcometomannys.com/e/the-environmental-effects-of-social-distancing-w-abigail-dillen-100501370304/|archive-date=2020-09-30|access-date=2020-12-24|website=Manny's|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=How Much Does the President Matter for the Climate? {{!}} How to Save a Planet|url=https://gimletmedia.com:443/shows/howtosaveaplanet/dvhlrgv|access-date=2020-12-24|website=Gimlet|language=en}}</ref> Dillen ina jogii dipolom Doktoraa Juris to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde UC Berkeley, BA to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Yale, o naati e ''Earthjustice'' e hitaande 2000.<ref name="rachelsnetwork.org" /><ref name=":2">{{Cite web|date=2018-10-22|title=Insider Briefing: Meet Abigail Dillen|url=https://earthjustice.org/features/insider-briefing-meet-abigail-dillen|access-date=2020-12-24|website=Earthjustice|language=en|archive-date=2021-04-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20210417005612/https://earthjustice.org/features/insider-briefing-meet-abigail-dillen|url-status=dead}}</ref><ref name=":1">{{Cite magazine|last=McKibben|first=Bill|title=There's Nothing Sacred about Nine Justices; a Livable Planet, on the Other Hand . . .|url=https://www.newyorker.com/news/annals-of-a-warming-planet/theres-nothing-sacred-about-nine-justices-a-livable-planet-on-the-other-hand|access-date=2020-12-24|magazine=The New Yorker|language=en-us}}</ref> O ardii porogaraamuuji semmbe laaɓɗo e kuuraa to Earthjustice. O wonti mawɗo gollordu e hitaande 2018 o lomtii Trip Van Noppen.<ref name="eenews.net">{{Cite web|title=OFF TOPIC: Earthjustice chief: 'Basic norms are getting blown up'|url=https://www.eenews.net/stories/1060086185|access-date=2020-12-24|website=www.eenews.net|language=en}}</ref><ref name=":1" /> Dillen wonnoo ko ballitooɗo e nder deftere nde mbaaw-ɗen hisnude fof. O yaltinii kadi binndanɗe miijooji ngam USA ''Today'', Huffington ''Post'', ''The Hill, EcoWatch'' e lowre kabaruuji goɗɗe.<ref>{{Cite web|date=2020-04-30|title=Trump Administration Rolls Back Environmental Rules During COVID-19|url=https://www.wbez.org/stories/trump-administration-rolls-back-environmental-rules-during-covid-19/33cbc362-be04-4e46-95cb-9b3a6fdeb33d|access-date=2020-12-24|website=WBEZ Chicago|language=en}}</ref> == Firooji == {{Reflist}} 417kuybz1xan2d3kjzvkuhy5onwuaz5 Abiodun Essiet 0 29055 170559 108747 2026-05-19T14:35:33Z MOIBARDE 10068 170559 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abiodun Essie'''t (jibinaa ko 3 [[lewru]] Yarkomaa 1986) ko infirmiyee [[Naajeeriya]], koolaaɗo kuuɓal renndo, ko o golloowo e ƴellitaare renndo, e ko o dawriyanke.<ref>{{Cite web|last=Agberebi|first=James|date=2024-10-16|title=FG unveils citizens assembly volunteers in Niger|url=https://guardian.ng/news/fg-unveils-citizens-assembly-volunteers-in-niger/|access-date=2025-02-07|website=The Guardian Nigeria News|language=en-US}}</ref> Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Abiodun Essiet jibinaa ko to wuro Oyo, to [[diiwaan Oyo]], to leydi Najeriya, o mawni ko to wuro Ibadan. O naati duɗal leslesal e duɗal leslesal Ifeoluwa, caggal ɗuum duɗal ''Queens'', [[Ibadan]], ngam jaŋde makko leslesre. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde misiyoŋaaji dentuɗi, Molete, Ibadan, ɗo o heɓi seedantaagal makko hakkundeewal mawngal e hitaande 2002..<ref>{{Cite web|last=Agberebi|first=James|date=2024-10-16|title=FG unveils citizens assembly volunteers in Niger|url=https://guardian.ng/news/fg-unveils-citizens-assembly-volunteers-in-niger/|access-date=2025-02-07|website=The Guardian Nigeria News|language=en-US}}</ref><ref name="news.uibe.edu.cn">{{cite web|title=Abiodun O Essiet, a PhD student at the Institute for International Development Cooperation, has been appointed Special Assistant to the President of Nigeria|url=https://news.uibe.edu.cn/info/1365/56518.htm|website=news.uibe.edu.cn|access-date=7 February 2025}}</ref><ref>{{Cite web|title=对外经济贸易大学国际发展合作学院|url=https://sidc.uibe.edu.cn/xwdt/xyxw/909cac6c9e4d4db1b3740e968a7bbfd2.htm|access-date=2025-02-10|website=sidc.uibe.edu.cn}}</ref> Essiet heɓi dipoloma mum ko faati e ganndal e nder safaara (BNSC) to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Ladoke Akintola (LAUTECH), to wuro Ogbomosho, to [[Diiwal Osun|diiwaan Osun]]. E hitaande 2016, o heɓi dipoloma makko ko faati e cellal renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan.[1][5] O jogii kadi Dipolomaaji e Ardorde Ƴellitaare e Seedantaagal Ardorde Ƴellitaare Renndo e mahngo Jam to Coady International Institute, Kanadaa. hwa1f254fg25k2xdlyhtpunnmeohhd2 170561 170559 2026-05-19T14:43:45Z MOIBARDE 10068 170561 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abiodun Essie'''t (jibinaa ko 3 [[lewru]] Yarkomaa 1986) ko infirmiyee [[Naajeeriya]], koolaaɗo kuuɓal renndo, ko o golloowo e ƴellitaare renndo, e ko o dawriyanke.<ref>{{Cite web|last=Agberebi|first=James|date=2024-10-16|title=FG unveils citizens assembly volunteers in Niger|url=https://guardian.ng/news/fg-unveils-citizens-assembly-volunteers-in-niger/|access-date=2025-02-07|website=The Guardian Nigeria News|language=en-US}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Abiodun Essiet jibinaa ko to wuro Oyo, to [[diiwaan Oyo]], to leydi Najeriya, o mawni ko to wuro [[Ibadan]]. O naati duɗal leslesal e duɗal leslesal Ifeoluwa, caggal ɗuum duɗal ''Queens'', [[Ibadan]], ngam jaŋde makko leslesre. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde misiyoŋaaji dentuɗi, Molete, Ibadan, ɗo o heɓi seedantaagal makko hakkundeewal mawngal e hitaande 2002..<ref>{{Cite web|last=Agberebi|first=James|date=2024-10-16|title=FG unveils citizens assembly volunteers in Niger|url=https://guardian.ng/news/fg-unveils-citizens-assembly-volunteers-in-niger/|access-date=2025-02-07|website=The Guardian Nigeria News|language=en-US}}</ref><ref name="news.uibe.edu.cn">{{cite web|title=Abiodun O Essiet, a PhD student at the Institute for International Development Cooperation, has been appointed Special Assistant to the President of Nigeria|url=https://news.uibe.edu.cn/info/1365/56518.htm|website=news.uibe.edu.cn|access-date=7 February 2025}}</ref><ref>{{Cite web|title=对外经济贸易大学国际发展合作学院|url=https://sidc.uibe.edu.cn/xwdt/xyxw/909cac6c9e4d4db1b3740e968a7bbfd2.htm|access-date=2025-02-10|website=sidc.uibe.edu.cn}}</ref> Essiet heɓi dipoloma mum ko faati e ganndal e nder safaara (BNSC) to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Ladoke Akintola (LAUTECH), to wuro Ogbomosho, to [[Diiwal Osun|diiwaan Osun]]. E hitaande 2016, o heɓi dipoloma makko ko faati e cellal renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan.[1][5] O jogii kadi Dipolomaaji e Ardorde Ƴellitaare e Seedantaagal Ardorde Ƴellitaare Renndo e mahngo Jam to Coady International Institute, Kanadaa. E hitaande 2025, o heɓi Doktoraa Filosofi (PhD) e ƴellitaare winndereere to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Njulaagu e Faggudu hakkunde leyɗeele, to Pekin.[8][9] == Kugal == === Golle karallaagal === Essiet ina jogii humpito e ƴellitaare renndo, jojjanɗe aadee, e wallitde rewɓe e worɓe, omo jogii kadi humpito to bannge golle laamu e politik.[6][3] O wonii e yiilirde fedde wiyeteende Abiodun Essiet ngam sukaaɓe rewɓe, kadi ko o tergal e fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC).[10][11] O nasti nder kuugal ngam wallugo jaangirde kuugal ko laarani jokkirgol nder leydi Naajeeriya, o ɗon huuwa ngam haɓugo bee cemmbiɗinki e mahgo ballal ngam ngal fannu cellal e jangirde.Rewrugo bee NGO maako, Abiodun Essiet Initiative for Girls, o ɗon huuwa ngam haɓugo bee filu ɓiɓɓe aadama, o ɗon huuwa ngam haɓugo bee yimɓe marɓe semmbe haa teeŋti bee rewɓe e sukaaɓe rewɓe Fedde ngenndiire toppitiinde haɓaade njulaagu yimɓe (NAPTIP). === Golle politik === Essiet wayliima gila e golle renndo siwil, fayti e politik timmuɗo e hitaande 2016, tawi ko yiɗde ustude ŋakkeende mawnde hakkunde laamiiɓe e laamiiɓe to bannge nokku.[13] E hitaande 2018, o dañii suɓngooji ngam suɓaade hooreejo leydi Abuja ngam wonde hooreejo leydi Abuja e hitaande 2022.[1] E lewru mee 2022, o toɗɗaama e o wonii balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo tedduɗo Diiso Municipal Abuja, Abdullahi Candido e dow TIC, Agencies Donateurs e Sociétés Civiles[14][15] Essiet wonnoo ko e dogginde eɓɓooji keewɗi hakkunde laamu nguu e semmbinde renndo ngoo jogiiɓe heen geɗe e darnde makko. E hitaande 2024, hooreejo leydi Bola Ahmed Tinubu toɗɗii Essiet ngam wonde balloowo mawɗo keeriiɗo e jokkondiral renndo ngam diiwaan worgo-cakaari Naajeeriya[16][17][18] E nder darnde makko ngam ɓamtaare renndo, ɓeydude laamu, e tabitinde golle moƴƴe ngam Cissemblish of the North Diiwaan Cakaari nder Naajeeriya, platform ngam wallugo ɓiɓɓe lesdi ngam nastugo nder kuuɗe laamu.[19] === Haalde engagement === Joɗnde Meeruuji hakkunde leyɗeele to Dakaar, [[Senegaal]][20] Batu hitaande kala ngam ardaade politik sukaaɓe rewɓe to leydi Zambie. Fedde ardiiɓe rewɓe Afrik (AWLF) == Nguurndam neɗɗo == Essiet ina resndi debbo biyeteeɗo Victor Udoeka Essiet, ɓe ndañii ɓiɓɓe tato.[1] == Feddeeji == Fedde, Porogaraam Demokaraasi Sukaaɓe Afrik PAN (2018).[21] Seedantaagal e nder Ƴellitaare - Ɓeydude Daande Ɓiɓɓe leydi e Agency, Duɗal hakkunde leyɗeele Coady, Kanadaa.[22] Mandelaa Wasinton ko banndiiko.[6][23] == Njeenaaje e njeenaari == Njeenaari ɓurndi moƴƴude e hooreejo leydi, batu mooɓondiral CEDEAO, Ganaa (2018).[22] Njeenaari Ardungal Baɗte Renndo, Njeenaaje nayaɓere kuugal Naajeeriya.[24] == Ƴeew kadi == Dokkal Johnbull – SSA to hooreejo leydi dow ko laarani jokkirgol rento (Fuɗnaange Fuɗnaange) == Tuugnorgal == dcu6a4jto0ta0isi22g33isa7vi06f5 170563 170561 2026-05-19T15:12:38Z MOIBARDE 10068 Add references 170563 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abiodun Essie'''t (jibinaa ko 3 [[lewru]] Yarkomaa 1986) ko infirmiyee [[Naajeeriya]], koolaaɗo kuuɓal renndo, ko o golloowo e ƴellitaare renndo, e ko o dawriyanke.<ref>{{Cite web|last=Agberebi|first=James|date=2024-10-16|title=FG unveils citizens assembly volunteers in Niger|url=https://guardian.ng/news/fg-unveils-citizens-assembly-volunteers-in-niger/|access-date=2025-02-07|website=The Guardian Nigeria News|language=en-US}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Abiodun Essiet jibinaa ko to wuro Oyo, to [[diiwaan Oyo]], to leydi Najeriya, o mawni ko to wuro [[Ibadan]]. O naati duɗal leslesal e duɗal leslesal Ifeoluwa, caggal ɗuum duɗal ''Queens'', [[Ibadan]], ngam jaŋde makko leslesre. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde misiyoŋaaji dentuɗi, Molete, [[Ibadan]], ɗo o heɓi seedantaagal makko hakkundeewal mawngal e hitaande 2002..<ref>{{Cite web|last=Agberebi|first=James|date=2024-10-16|title=FG unveils citizens assembly volunteers in Niger|url=https://guardian.ng/news/fg-unveils-citizens-assembly-volunteers-in-niger/|access-date=2025-02-07|website=The Guardian Nigeria News|language=en-US}}</ref><ref name="news.uibe.edu.cn">{{cite web|title=Abiodun O Essiet, a PhD student at the Institute for International Development Cooperation, has been appointed Special Assistant to the President of Nigeria|url=https://news.uibe.edu.cn/info/1365/56518.htm|website=news.uibe.edu.cn|access-date=7 February 2025}}</ref><ref>{{Cite web|title=对外经济贸易大学国际发展合作学院|url=https://sidc.uibe.edu.cn/xwdt/xyxw/909cac6c9e4d4db1b3740e968a7bbfd2.htm|access-date=2025-02-10|website=sidc.uibe.edu.cn}}</ref> Essiet heɓi dipoloma mum ko faati e ganndal e nder safaara (BNSC) to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Ladoke Akintola (LAUTECH), to wuro Ogbomosho, to [[Diiwal Osun|diiwaan Osun]]. E hitaande 2016, o heɓi dipoloma makko ko faati e cellal renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara, to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]].<ref name="premiumtimesng">{{Cite news|title=2019: Meet candidate who wants to be first female councillor of Abuja ward|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/279053-2019-meet-candidate-who-wants-to-be-female-councillor-of-abuja-ward.html?tztc=1|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=7 February 2025}}</ref><ref name="independent">{{Cite news|title=My Appointment Will Foster Closer Ties Between Govt, Communities, Tinubu's Aide|url=https://independent.ng/my-appointment-will-foster-closer-ties-between-govt-communities-tinubus-aide/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]|date=24 September 2023|access-date=7 February 2025}}</ref> O jogii kadi Dipolomaaji e Ardorde Ƴellitaare e Seedantaagal Ardorde Ƴellitaare Renndo e mahngo Jam to Coady ''International Institute'', [[Kanada|Kanadaa]].<ref>{{Cite web|title=Coady graduate, Abiodun Essiet|url=https://coady.stfx.ca/coady-graduate-abiodun-essiet/|access-date=2025-02-07|website=Coady Institute|language=en-US}}</ref> E hitaande 2025, o heɓi Doktoraa Filosofi (PhD) e ƴellitaare winndereere to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Njulaagu e Faggudu hakkunde leyɗeele, to Pekin.<ref name="news.uibe.edu.cn2">{{cite web|title=Abiodun O Essiet, a PhD student at the Institute for International Development Cooperation, has been appointed Special Assistant to the President of Nigeria|url=https://news.uibe.edu.cn/info/1365/56518.htm|website=news.uibe.edu.cn|access-date=7 February 2025}}</ref><ref>{{Cite web|title=对外经济贸易大学国际发展合作学院|url=https://sidc.uibe.edu.cn/xwdt/xyxw/909cac6c9e4d4db1b3740e968a7bbfd2.htm|access-date=2025-02-10|website=sidc.uibe.edu.cn}}</ref> == Kugal == === Golle karallaagal === Essiet ina jogii humpito e ƴellitaare renndo, jojjanɗe aadee, e wallitde rewɓe e worɓe, omo jogii kadi humpito to bannge golle laamu e politik.<ref name="independent2">{{Cite news|title=My Appointment Will Foster Closer Ties Between Govt, Communities, Tinubu's Aide|url=https://independent.ng/my-appointment-will-foster-closer-ties-between-govt-communities-tinubus-aide/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]|date=24 September 2023|access-date=7 February 2025}}</ref><ref name="Aina">{{Cite news|last=Aina|first=Damilola|date=2023-10-13|title=FG to reduce unemployment with tech skills — Presidential aide|url=https://punchng.com/fg-to-reduce-unemployment-with-tech-skills-presidential-aide/#google_vignette|access-date=2025-02-07|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> O wonii e yiilirde fedde wiyeteende Abiodun Essiet ngam sukaaɓe rewɓe, kadi ko o tergal e fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC).<ref>{{Cite web|last=Report|first=News Agency|date=2022-09-23|title=NGO Collaborates with Abuja Community on Sexual, Gender-Based Violence|url=https://pharmanewsonline.com/ngo-collaborates-with-abuja-community-on-sexual-gender-based-violence/|access-date=2025-02-07|website=Pharmanewsonline|language=en-GB}}</ref><ref name="punchng">{{Cite news|title=Abiodun, Adebutu clash as APC clears Ogun LG seats|url=https://punchng.com/abiodun-adebutu-clash-as-apc-clears-ogun-lg-seats/#google_vignette|newspaper=[[The Punch]]|date=18 November 2024|access-date=7 February 2025}}</ref> O nasti nder kuugal ngam wallugo jaangirde kuugal ko laarani jokkirgol nder leydi [[Naajeeriya]], o ɗon huuwa ngam haɓugo bee cemmbiɗinki e mahgo ballal ngam ngal fannu cellal e jangirde.Rewrugo bee NGO maako, Abiodun Essiet ''Initiative for Girls'', o ɗon huuwa ngam haɓugo bee filu ɓiɓɓe aadama,<ref>{{Cite web|date=2022-01-27|title=Nigeria: appointive positons serve as entry point for women in politics – Abiodun Essiet|url=https://iknowpolitics.org/en/learn/knowledge-resources/nigeria-appointive-positons-serve-entry-point-women-politics-%E2%80%93-abiodun|access-date=2025-02-15|website=iknowpolitics.org|language=en}}</ref> o ɗon huuwa ngam haɓugo bee yimɓe marɓe semmbe haa teeŋti bee rewɓe e sukaaɓe rewɓe Fedde ngenndiire toppitiinde haɓaade njulaagu yimɓe (NAPTIP). === Golle politik === Essiet wayliima gila e golle renndo siwil, fayti e politik timmuɗo e hitaande 2016, tawi ko yiɗde ustude ŋakkeende mawnde hakkunde laamiiɓe e laamiiɓe to bannge nokku.<ref>{{Cite web|date=2023-09-24|title=President Tinubu's Appointment Of SSA Community Development'll Engender Impact Of Democracy In Local Communities - Essiet|url=https://swiftreporters.com/president-tinubus-appointment-of-ssa-community-developmentll-engender-impact-of-democracy-in-local-communities-essiet/|access-date=2025-02-15|language=en-US}}</ref> E hitaande 2018, o dañii suɓngooji ngam suɓaade hooreejo leydi [[Abuja]] ngam wonde hooreejo leydi [[Abuja]] e hitaande 2022.<ref name="premiumtimesng2">{{Cite news|title=2019: Meet candidate who wants to be first female councillor of Abuja ward|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/279053-2019-meet-candidate-who-wants-to-be-female-councillor-of-abuja-ward.html?tztc=1|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=7 February 2025}}</ref> E lewru mee 2022, o toɗɗaama e o wonii balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo tedduɗo Diiso Municipal [[Abuja]], Abdullahi Candido e dow TIC, Agencies Donateurs e Sociétés Civiles<ref>{{Cite news|date=2022-01-23|title=Appointive positons serve as entry point for women in politics – Abiodun Essiet|url=https://dailytrust.com/appointive-positons-serve-as-entry-point-for-women-in-politics-abiodun-essiet/|access-date=2025-02-07|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Onyekwelu|first=Stephen|date=2021-02-24|title=Abuja has the potential and resources to attain smart city status – Essiet|url=https://businessday.ng/interview/article/abuja-has-the-potential-and-resources-to-attain-smart-city-status-essiet/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-07|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> Essiet wonnoo ko e dogginde eɓɓooji keewɗi hakkunde laamu nguu e semmbinde renndo ngoo jogiiɓe heen geɗe e darnde makko. E hitaande 2024, hooreejo leydi [[Bola Ahmed Tinubu]] toɗɗii Essiet ngam wonde balloowo mawɗo keeriiɗo e jokkondiral renndo ngam diiwaan worgo-cakaari [[Naajeeriya]]<ref>{{Cite news|title=Tinubu's aide launches Abuja Citizens' Assembly|url=https://pmnewsnigeria.com/2024/07/30/tinubus-aide-launches-abuja-citizens-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-07|language=en-US|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{Cite web|last=AriseNews|date=2024-07-30|title=Nigeria Launches Citizens Assembly to Enhance Grassroots Engagement|url=https://www.arise.tv/nigeria-launches-citizens-assembly-to-enhance-grassroots-engagement/|access-date=2025-02-07|website=Arise News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Presidency launches Citizens Assembly to Address Governance Gaps|url=https://www.communityengagementnc.presidency.gov.ng/presidency-launches-citizens-assembly-to-address-governance-gaps/|access-date=2025-02-07|language=en-US}}</ref> E nder darnde makko ngam ɓamtaare renndo, ɓeydude laamu, e tabitinde golle moƴƴe ngam Cissemblish of the North Diiwaan Cakaari nder [[Naajeeriya]], platform ngam wallugo ɓiɓɓe lesdi ngam nastugo nder kuuɗe laamu.<ref>{{Cite news|last=Usigbe|first=Leon|date=2024-11-20|title=Tinubu's hope to explore citizens' assemblies for inclusive governance, accelerated development|url=https://tribuneonlineng.com/tinubus-hope-to-explore-citizens-assemblies-for-inclusive-governance-accelerated-development/|access-date=2025-02-07|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref>Haalde engagement Joɗnde Meeruuji hakkunde leyɗeele to [[Dakaar]], [[Senegaal]]<ref>{{Cite web|title=[2023] 2023 International Mayors Forum|url=https://unosd.un.org/events/2023_IMF|access-date=February 15, 2025}}</ref> Batu hitaande kala ngam ardaade politik sukaaɓe rewɓe to leydi Zambie. Fedde ardiiɓe rewɓe Afrik (AWLF) == Nguurndam neɗɗo == Essiet ina resndi debbo biyeteeɗo Victor Udoeka Essiet, ɓe ndañii ɓiɓɓe tato.<ref name="premiumtimesng3">{{Cite news|title=2019: Meet candidate who wants to be first female councillor of Abuja ward|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/279053-2019-meet-candidate-who-wants-to-be-female-councillor-of-abuja-ward.html?tztc=1|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=7 February 2025}}</ref> == Feddeeji == Fedde, Porogaraam Demokaraasi Sukaaɓe Afrik PAN (2018).<ref>{{Cite news|last=III|first=Admin|date=2020-01-25|title=Why I dumped nursing for politics – Abiodun Essiet|url=https://blueprint.ng/why-i-dumped-nursing-for-politics-abiodun-essiet/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2025-02-09|newspaper=[[Blueprint (newspaper)|Blueprint]]|language=en-US}}</ref> Seedantaagal e nder Ƴellitaare - Ɓeydude Daande Ɓiɓɓe leydi e Agency, Duɗal hakkunde leyɗeele Coady, [[Kanada|Kanadaa]].<ref name="Utoronto">{{cite web|title=CCDS is hosting the 2018 Women Research Fellows from the International Centre for Women's Leadership at the Coady Institute|url=https://www.utsc.utoronto.ca/dgds/ccds-hosting-2018-women-research-fellows-international-centre-womens-leadership-coady-institute|website=utsc.utoronto.ca|access-date=10 February 2025}}</ref> Mandelaa Wasinton ko banndiiko.<ref name="independent3">{{Cite news|title=My Appointment Will Foster Closer Ties Between Govt, Communities, Tinubu's Aide|url=https://independent.ng/my-appointment-will-foster-closer-ties-between-govt-communities-tinubus-aide/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]|date=24 September 2023|access-date=7 February 2025}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mandela Washington Fellows, Lagos, Nigeria - Abiodun Essiet - GFMER picture of the week|url=https://www.gfmer.ch/gfmervoices/Abiodun-Essiet-9.htm|access-date=2025-02-09|website=www.gfmer.ch}}</ref> == Njeenaaje e njeenaari == Njeenaari ɓurndi moƴƴude e hooreejo leydi, batu mooɓondiral CEDEAO, Ganaa (2018).<ref name="Utoronto2">{{cite web|title=CCDS is hosting the 2018 Women Research Fellows from the International Centre for Women's Leadership at the Coady Institute|url=https://www.utsc.utoronto.ca/dgds/ccds-hosting-2018-women-research-fellows-international-centre-womens-leadership-coady-institute|website=utsc.utoronto.ca|access-date=10 February 2025}}</ref> Njeenaari Ardungal Baɗte Renndo, Njeenaaje nayaɓere kuugal [[Naajeeriya]].<ref>{{Cite web|title=Mrs. Abiodun Essiet|url=https://www.communityengagementnc.presidency.gov.ng/mrs-abiodun-essiet/|access-date=2025-02-09|language=en-US}}</ref> == Ƴeew kadi == Dokkal Johnbull – SSA to hooreejo leydi dow ko laarani jokkirgol rento (Fuɗnaange Fuɗnaange) == Tuugnorgal == 6p0bu64o0tsovo1764w6fhx84xm0tb3 Grainville School 0 31328 170623 129304 2026-05-20T05:54:25Z Adamu mc 10501 Edit 170623 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Duɗal Grainville''' walla, ɓurngal anndeede ko Grainville, ko duɗal hakkundeewal laamu ngal yoɓataa njoɓdi, e nder parwisaaji St Savior to Jersey. Duɗal ngal udditaa ko e hitaande 1980. == Tariya == Duɗal Grainville ko duɗal hakkundeewal 11–16 ngal yoɓataa njoɓdi to Jersey, duuɗe Channel. Nde sosaa ko e hitaande 1980.Gardiiɗo Fletcher Cox wonti ɓurɗo lollude e gonnooɗo almuudo duɗal Grainville e lewru suwee 2022 nde o jeyaa e 8 pallooɓe e wirwirnde Elizabeth II. E hitaande alif 1978, laamɗo debbo biyeteeɗo Elizabeth II yilliima duɗal Grainville e nder njillu mum e nder duunde ndee. == Golle jaŋde == E hitaande 2022, 82% e almudɓe keɓii 9-4 e [[ɗemngal]] Engele e 78% e ɗemngal Hiisawal so renndinaama e 81,6% e Jersey. == Njeenaaje == Njeenaari Institut des Directeurs, UK: Gardiiɗo janngirde heɓi njeenaari Direkteer hitaande ngam golle laamu/Sektora tataɓo e Direkteer ɗiɗaɓo kuuɓtodinɗo hitaande to Angalteer 2014 Hooreeɓe jannginooɓe *Mariyo Lundi: hitaande 1980 haa 2004 *Keeth Shannon: 2004-2006 *David Cahill: 2006-2009 *John McGinness 2009 - 2015, 2016 - 2017 *Suusan : 2015 - 2016, 2018 - hannde == Ƴeew kadi == Doggol duɗe e nder leydi Jersey Ko nokku kirikit Grainville ==Himobe==<ref[http://www.gov.je/Education/Schools/FindingSchool/TypesSchools/Pages/SecondarySchools.aspx Secondary schools]</ref> <ref name=":0">{{Cite web|title=Grainville School - Jerripedia|url=https://www.theislandwiki.org/index.php/Grainville_School|access-date=2024-12-02|website=www.theislandwiki.org}}</ref> <ref>{{Citation|last=Schlabach|first=Elizabeth Schroeder|title=Chicago’s Most Famous Policy Queen|date=2022-11-22|work=Dream Books and Gamblers|pages=54–74|url=http://dx.doi.org/10.5622/illinois/9780252044786.003.0004|access-date=2024-12-02|publisher=University of Illinois Press|isbn=978-0-252-04478-6}}</ref> <ref>{{Cite web|last=Jersey|first=States of|title=Government of Jersey|url=https://www.gov.je/news/2022/pages/GCSERESULTS2022.aspx|access-date=2024-12-02|website=gov.je|language=en}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|title=Grainville School - Jerripedia|url=https://www.theislandwiki.org/index.php/Grainville_School|access-date=2024-12-02|website=www.theislandwiki.org}}</ref> == rezqgqmchwaj96zbwwit3teob2aj9gp 170624 170623 2026-05-20T05:56:08Z Adamu mc 10501 170624 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Duɗal Grainville''' walla, ɓurngal anndeede ko Grainville, ko duɗal hakkundeewal laamu ngal yoɓataa njoɓdi, e nder parwisaaji St Savior to Jersey. Duɗal ngal udditaa ko e hitaande 1980. == Tariya == Duɗal Grainville ko duɗal hakkundeewal 11–16 ngal yoɓataa njoɓdi to Jersey, duuɗe Channel. Nde sosaa ko e hitaande 1980.Gardiiɗo Fletcher Cox wonti ɓurɗo lollude e gonnooɗo almuudo duɗal Grainville e lewru suwee 2022 nde o jeyaa e 8 pallooɓe e wirwirnde Elizabeth II. E hitaande alif 1978, laamɗo debbo biyeteeɗo [[Elizabeth II]] yilliima duɗal Grainville e nder njillu mum e nder duunde ndee. == Golle jaŋde == E hitaande 2022, 82% e almudɓe keɓii 9-4 e [[ɗemngal]] Engele e 78% e ɗemngal Hiisawal so renndinaama e 81,6% e Jersey. == Njeenaaje == Njeenaari Institut des Directeurs, UK: Gardiiɗo janngirde heɓi njeenaari Direkteer hitaande ngam golle laamu/Sektora tataɓo e Direkteer ɗiɗaɓo kuuɓtodinɗo hitaande to Angalteer 2014 Hooreeɓe jannginooɓe *Mariyo Lundi: hitaande 1980 haa 2004 *Keeth Shannon: 2004-2006 *David Cahill: 2006-2009 *John McGinness 2009 - 2015, 2016 - 2017 *Suusan : 2015 - 2016, 2018 - hannde == Ƴeew kadi == Doggol duɗe e nder leydi Jersey Ko nokku kirikit Grainville ==Himobe==<ref[http://www.gov.je/Education/Schools/FindingSchool/TypesSchools/Pages/SecondarySchools.aspx Secondary schools]</ref> <ref name=":0">{{Cite web|title=Grainville School - Jerripedia|url=https://www.theislandwiki.org/index.php/Grainville_School|access-date=2024-12-02|website=www.theislandwiki.org}}</ref> <ref>{{Citation|last=Schlabach|first=Elizabeth Schroeder|title=Chicago’s Most Famous Policy Queen|date=2022-11-22|work=Dream Books and Gamblers|pages=54–74|url=http://dx.doi.org/10.5622/illinois/9780252044786.003.0004|access-date=2024-12-02|publisher=University of Illinois Press|isbn=978-0-252-04478-6}}</ref> <ref>{{Cite web|last=Jersey|first=States of|title=Government of Jersey|url=https://www.gov.je/news/2022/pages/GCSERESULTS2022.aspx|access-date=2024-12-02|website=gov.je|language=en}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|title=Grainville School - Jerripedia|url=https://www.theislandwiki.org/index.php/Grainville_School|access-date=2024-12-02|website=www.theislandwiki.org}}</ref> == 2owcegurq9iepq0s3aaco7aaed6ssw8 Abeni (film) 0 31832 170537 131761 2026-05-19T14:14:01Z MOIBARDE 10068 Add links 170537 wikitext text/x-wiki '''''Abeni''''' ko filmo njiimaandi [[Naajeeriya|Najeriya]]-Benin mo pecce ɗiɗi, mo Tunde Kelani waɗi e ardii ɗum e hitaande 2007. Ina hollita peccitagol renndo ngol waɗi ko e batte koloñaal hay so tawii noon ko nokkuuji ɓadtiiɗi hakkunde leydi [[Benen|Benin]] e [[Naajeeriya|leydi Nijeer]].<ref name=":02">{{cite web|last=Akande|first=Victor|date=2007-04-28|title=Movie Review: Abeni|url=http://www.thenationonlineng.net/archive2/tblnews_Detail.php?id=17520|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20141031233325/http://www.thenationonlineng.net/archive2/tblnews_Detail.php?id=17520|archive-date=2014-10-31|publisher=[[The Nation (Nigeria)]]|accessdate=31 October 2014}}</ref><ref name=":12">{{Cite journal|last=Iyiola|first=Amos Damilare|date=2021-01-17|title=Code-Switching, Code-Mixing and Code-Conflicting in Abeni by Tunde Kelani|url=https://www.ijhumas.com/ojs/index.php/kiuhums/article/view/1112|journal=KIU Journal of Humanities|language=en|volume=5|issue=4|pages=169–174|issn=2522-2821}}</ref><ref>{{Cite book|last=Ogunleye|first=Foluke|url=https://books.google.com/books?id=2msxBwAAQBAJ&dq=Abeni+2006+Tunde+kelani&pg=PA171|title=African Film: Looking Back and Looking Forward|date=2014-03-17|publisher=Cambridge Scholars Publishing|isbn=978-1-4438-5749-9|language=en}}</ref> == Ngeesa == Abeni tokki daartol Abeni eponymous jibinaaɗo e cukalel kaalis. O fotti e Akanni mo ummorii ko e galle ɓurɗo famɗude. Ɓe ndarni ngam resde yimɓe woɗɓe kono kawral maɓɓe waylata laawol peeje ɗe ɓe mbaɗi. == Sakinugo == * Kareem Adepoju no baba wande * Abdel hakim amzat no Akanni * Sola asedeko ko abeni * Samuwel Ajirebi * [[Jide kosoko]] ni baba abini * Bukkii Raayit * Idowu Filip * Ayo Badmus * Moufoutaou akadiri * Aboh M. Akinocho == Pewnugol e yaltinde == ''Abeni'' woni ko e nokkuuji kaaleteeɗi Yoruba e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e Cotonu . Nde huutoriima laabi ''Code-Switching'', ''Code-Mixing'' e ''Code-Conflicting'' nde tawnoo nde hawri ko e ɗemɗe ɗiɗi, nde holliri no alkule ɗee njahri yeeso e mbaydi ɗemngal e waɗde hakkille no feewi e huutoraade geɗe geɗe.<ref name=":13">{{Cite journal|last=Iyiola|first=Amos Damilare|date=2021-01-17|title=Code-Switching, Code-Mixing and Code-Conflicting in Abeni by Tunde Kelani|url=https://www.ijhumas.com/ojs/index.php/kiuhums/article/view/1112|journal=KIU Journal of Humanities|language=en|volume=5|issue=4|pages=169–174|issn=2522-2821}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Soetan|first=Olusegun|date=2019-01-01|title=The Hearthstone: Language, Culture, and Politics in the Films of Tunde Kelani.|url=https://ojcs.siue.edu/ojs/index.php/polymath/article/view/3305|journal=Polymath: An Interdisciplinary Arts and Sciences Journal|language=en|volume=8|issue=2|pages=1–26|issn=2153-4314|access-date=2021-07-11|archive-date=2021-11-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20211130113936/https://ojcs.siue.edu/ojs/index.php/polymath/article/view/3305|url-status=dead}}</ref> Ko peewnugol kawral hakkunde peewnugol filmuuji e teleeji ''Mainframe'' e peewnugol Laha. Nde yaltinaa ko ñalnde 31 marse 2006 e koppiiji ɓalli yeeyeteeɗi e nder postooji, bankeeji e jokkondire fast food.<ref>{{Cite journal|last=Afolabi|first=Omoniyi|date=2011|title=Yoruba Films By Tunde Kelani: Primary Cultural And Linguistic Data Collection|url=https://www.coerll.utexas.edu/coerll/sites/coerll.utexas.edu.coerll/files/nollywood-kelani-film-selections.pdf|journal=|via=Center for Open Educational Resources and Language Learning (COERLL) at the University of Texas at Austin|access-date=2021-07-11|archive-date=2021-10-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014134835/https://www.coerll.utexas.edu/coerll/sites/coerll.utexas.edu.coerll/files/nollywood-kelani-film-selections.pdf|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abeni... love across borders|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/2382/abeni-love-across-borders.html|access-date=2021-07-11|website=Nigerian Voice}}</ref> == Jaɓɓungal tiiɗngal == E nder ƴeewndo ''The Nation'', Victor Akande winndi "E nder daartol teskinngol gonngol e nder daartol giɗli e dañal, ɗum ko natal teskinngal e nder wuro [[Yoruba language|Yoruba]], ngo rewata hakkunde [[Naajeeriya]] e leydi Benin." Filma oo suɓaama e nder cate 11 e nder njeenaari 3ɓiire [[Afrik]] ''Movie Academy Awards'', o heɓi njeenaari e nder cate 2 ɗee.<ref name=":22">{{Cite web|date=2012-03-03|title=Africa Celebrates Film Industry at AMAA 2007 - Mshale News|url=http://www.mshale.com/article.cfm?articleID=1407|access-date=2021-07-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20120303204433/http://www.mshale.com/article.cfm?articleID=1407|archive-date=2012-03-03}}</ref> == Tuugnorgal == fwcg8vy7pu52bl007p4h4udm6e3te16 170538 170537 2026-05-19T14:16:09Z MOIBARDE 10068 Add data box 170538 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''''Abeni''''' ko filmo njiimaandi [[Naajeeriya|Najeriya]]-Benin mo pecce ɗiɗi, mo Tunde Kelani waɗi e ardii ɗum e hitaande 2007. Ina hollita peccitagol renndo ngol waɗi ko e batte koloñaal hay so tawii noon ko nokkuuji ɓadtiiɗi hakkunde leydi [[Benen|Benin]] e [[Naajeeriya|leydi Nijeer]].<ref name=":02">{{cite web|last=Akande|first=Victor|date=2007-04-28|title=Movie Review: Abeni|url=http://www.thenationonlineng.net/archive2/tblnews_Detail.php?id=17520|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20141031233325/http://www.thenationonlineng.net/archive2/tblnews_Detail.php?id=17520|archive-date=2014-10-31|publisher=[[The Nation (Nigeria)]]|accessdate=31 October 2014}}</ref><ref name=":12">{{Cite journal|last=Iyiola|first=Amos Damilare|date=2021-01-17|title=Code-Switching, Code-Mixing and Code-Conflicting in Abeni by Tunde Kelani|url=https://www.ijhumas.com/ojs/index.php/kiuhums/article/view/1112|journal=KIU Journal of Humanities|language=en|volume=5|issue=4|pages=169–174|issn=2522-2821}}</ref><ref>{{Cite book|last=Ogunleye|first=Foluke|url=https://books.google.com/books?id=2msxBwAAQBAJ&dq=Abeni+2006+Tunde+kelani&pg=PA171|title=African Film: Looking Back and Looking Forward|date=2014-03-17|publisher=Cambridge Scholars Publishing|isbn=978-1-4438-5749-9|language=en}}</ref> == Ngeesa == Abeni tokki daartol Abeni eponymous jibinaaɗo e cukalel kaalis. O fotti e Akanni mo ummorii ko e galle ɓurɗo famɗude. Ɓe ndarni ngam resde yimɓe woɗɓe kono kawral maɓɓe waylata laawol peeje ɗe ɓe mbaɗi. == Sakinugo == * Kareem Adepoju no baba wande * Abdel hakim amzat no Akanni * Sola asedeko ko abeni * Samuwel Ajirebi * [[Jide kosoko]] ni baba abini * Bukkii Raayit * Idowu Filip * Ayo Badmus * Moufoutaou akadiri * Aboh M. Akinocho == Pewnugol e yaltinde == ''Abeni'' woni ko e nokkuuji kaaleteeɗi Yoruba e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e Cotonu . Nde huutoriima laabi ''Code-Switching'', ''Code-Mixing'' e ''Code-Conflicting'' nde tawnoo nde hawri ko e ɗemɗe ɗiɗi, nde holliri no alkule ɗee njahri yeeso e mbaydi ɗemngal e waɗde hakkille no feewi e huutoraade geɗe geɗe.<ref name=":13">{{Cite journal|last=Iyiola|first=Amos Damilare|date=2021-01-17|title=Code-Switching, Code-Mixing and Code-Conflicting in Abeni by Tunde Kelani|url=https://www.ijhumas.com/ojs/index.php/kiuhums/article/view/1112|journal=KIU Journal of Humanities|language=en|volume=5|issue=4|pages=169–174|issn=2522-2821}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Soetan|first=Olusegun|date=2019-01-01|title=The Hearthstone: Language, Culture, and Politics in the Films of Tunde Kelani.|url=https://ojcs.siue.edu/ojs/index.php/polymath/article/view/3305|journal=Polymath: An Interdisciplinary Arts and Sciences Journal|language=en|volume=8|issue=2|pages=1–26|issn=2153-4314|access-date=2021-07-11|archive-date=2021-11-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20211130113936/https://ojcs.siue.edu/ojs/index.php/polymath/article/view/3305|url-status=dead}}</ref> Ko peewnugol kawral hakkunde peewnugol filmuuji e teleeji ''Mainframe'' e peewnugol Laha. Nde yaltinaa ko ñalnde 31 marse 2006 e koppiiji ɓalli yeeyeteeɗi e nder postooji, bankeeji e jokkondire fast food.<ref>{{Cite journal|last=Afolabi|first=Omoniyi|date=2011|title=Yoruba Films By Tunde Kelani: Primary Cultural And Linguistic Data Collection|url=https://www.coerll.utexas.edu/coerll/sites/coerll.utexas.edu.coerll/files/nollywood-kelani-film-selections.pdf|journal=|via=Center for Open Educational Resources and Language Learning (COERLL) at the University of Texas at Austin|access-date=2021-07-11|archive-date=2021-10-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014134835/https://www.coerll.utexas.edu/coerll/sites/coerll.utexas.edu.coerll/files/nollywood-kelani-film-selections.pdf|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abeni... love across borders|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/2382/abeni-love-across-borders.html|access-date=2021-07-11|website=Nigerian Voice}}</ref> == Jaɓɓungal tiiɗngal == E nder ƴeewndo ''The Nation'', Victor Akande winndi "E nder daartol teskinngol gonngol e nder daartol giɗli e dañal, ɗum ko natal teskinngal e nder wuro [[Yoruba language|Yoruba]], ngo rewata hakkunde [[Naajeeriya]] e leydi Benin." Filma oo suɓaama e nder cate 11 e nder njeenaari 3ɓiire [[Afrik]] ''Movie Academy Awards'', o heɓi njeenaari e nder cate 2 ɗee.<ref name=":22">{{Cite web|date=2012-03-03|title=Africa Celebrates Film Industry at AMAA 2007 - Mshale News|url=http://www.mshale.com/article.cfm?articleID=1407|access-date=2021-07-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20120303204433/http://www.mshale.com/article.cfm?articleID=1407|archive-date=2012-03-03}}</ref> == Tuugnorgal == bdu3mxa2sqwpc03ms3jp35fpm4gins2 Abdul Rahim Malhas 0 32694 170508 135349 2026-05-19T12:23:29Z MOIBARDE 10068 Add link 170508 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abdul Rahim Malhas''' (28 suwee 1937 - 29 suwee 2012) ko dawriyanke Jordani, gonnooɗo jaagorgal cellal e laamu Abdelsalaam al-Majali hakkunde 1993 e 1994. O woniino tergal e suudu sarɗiiji 14ɓuru hakkunde 2003 e 2020. == Nguurndam e golle == Abdul Rahim Malhas jibinaa ko ñalnde 28 lewru nduu hitaande 1937 to Ammaan, leydi Jordani, e baaba mum, Doktoor Palestiinnaajo, e yumma mum, Suad Jude. O jeyaa ko e sukaaɓe njeegomo, kanko e miñiraaɓe makko Usmaan, Muhammadu, Rehab, Ghazwa e Basma Malhas. Baaba makko, Doktoor Qassem Malhas, ko cafroowo gadano, sosɗo opitaal keeriiɗo gadano jeyaaɗo e leydi Jordani to Amman e hitaande 1945, anndiraaɗo "Opitaal Malhas". Malhas heɓi BSc e hitaande 1959, o heɓi kadi MD to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Amerik]] to Beyruut e hitaande 1963. Caggal ɗuum o golliima e opitaaluuji konu Jordani. E hitaande 1994 o hollitii fenaande e njulaagu e nder fannuuji cellal e nguura e bayyinaango e jaaynde Shihan. Golle bayyinaaɗe limatha nahnu hakadha – asabab al-taraju'i al-'arabiyi (Ko waɗi en ngoni nii - Sabaabuuji ruttaade aarabeeɓe), 2011 == Tuugnorgal == == <ref name="jt">{{cite web|author=|url=http://www.jordantimes.com/news/local/abdul-rahim-malhas-passes-away|title=Abdul Rahim Malhas passes away|publisher=[[The Jordan Times]]|date=29 September 2012|accessdate=16 August 2015}}{{dead link|date=June 2017|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{Cite book|last=Publications|first=Publitec|url=https://books.google.com/books?id=NHCQBAFMwawC&pg=PA524|title=Who's Who in the Arab World 2007-2008|date=2011-12-22|publisher=Walter de Gruyter|isbn=978-3-11-093004-7|language=en}}</ref><ref>{{Cite journal|date=October 2014|title=INTRODUCTION|url=http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1179/1752726014Z.00000000020|journal=Bulletin of the Council for British Research in the Levant|language=en|volume=9|issue=1|pages=1–20|doi=10.1179/1752726014Z.00000000020|issn=1752-7260}}</ref><ref name="Kilani2007">{{cite book|author=Sa'eda Kilani|title=Against Corruption: The role of Arab Civil Society in Fighting Corruption|url=https://books.google.com/books?id=_X9GAQAAQBAJ&pg=PA64|date=1 September 2007|publisher=Arab Archives Institute for Human Rights|pages=64–|id=GGKEY:5LSLRFCZZBU}}</ref> == 1r0anzzew2ui03r77gyo4qov22d43k6 Abortion in Brunei 0 33173 170614 137419 2026-05-20T01:11:07Z MOIBARDE 10068 I added category 170614 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Resde ɓiɗɗo e nder leydi Brunei''' ko huunde nde sariya yamiri so tawii ko ngam hisnude nguurndam debbo.<ref>{{Cite news|url=https://thediplomat.com/2015/05/the-implications-of-bruneis-sharia-law/|title=The Implications of Brunei's Sharia Law|last=Ozanick|first=Bill|work=The Diplomat|access-date=2017-06-25|language=en-US}}</ref> Debbo gonɗo e reedu ina waawi faweede kuugal duuɓi jeeɗiɗi kasoo. Ñaawoore neɗɗo baɗɗo reedu ko duuɓi 10–15.<ref name="UN">{{cite book|title=Abortion Policies: A Global Review|url=https://www.un.org/esa/population/publications/abortion/|chapter=Brunei Darussalam|chapter-url=https://www.un.org/esa/population/publications/abortion/doc/brunei1.doc|year=2002|publisher=United Nations Population Division|volume=Country Profiles|format=DOC|access-date=14 March 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.hsph.harvard.edu/population/abortion/Brunei.abo.htm|title=BRUNEI. Penal Code. Causing of Miscarriage; Injuries to Unborn Children; Exposure of Infants; and Concealment of Birth|website=www.hsph.harvard.edu|archive-url=https://web.archive.org/web/20160325230126/https://www.hsph.harvard.edu/population/abortion/Brunei.abo.htm|archive-date=2016-03-25|url-status=dead|access-date=2017-06-25}}</ref> E hitaande 2014, laamu [[Burkina Faso|Burkinaa]] yaltinii sariya kuuɓtodinɗo, sariya kuuɓtodinɗo ruttaade e warngooji e kaaƴe. Ndeeɗoo kuulal fuɗɗiima huutoreede ko e hitaande 2016.<ref name="beverly hills">{{cite news|last1=Cohen|first1=Sandy|title=Beverly Hills Hotel Boycotted Over Brunei's Sharia Penal Code|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/05/06/beverly-hills-hotel-boycott-brunei_n_5271996.html|access-date=1 December 2014|agency=Associated Press|work=The Huffington Post|date=6 May 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140508164432/http://www.huffingtonpost.com/2014/05/06/beverly-hills-hotel-boycott-brunei_n_5271996.html|archive-date=8 May 2014}}</ref><ref>{{cite news|title=Sultan of Brunei introduces death by stoning under new Sharia laws|url=https://www.thenational.ae/world/asia/sultan-of-brunei-introduces-death-by-stoning-under-new-sharia-laws-1.651947|access-date=14 April 2018|work=The National|agency=Agence France-Presse|date=22 October 2013}}</ref> E hitaande 2016, debbo gooto jahroowo e duuɓi 22, ñaawaa lebbi jeegom kasoo sabu mum heɓde ɓiɗɗo gorko huutoraade pillol ɓiɗɗo, hay so tawii noon ina waawi faweede kuugal duuɓi jeeɗiɗi.<ref>{{Cite web|url=https://www.brudirect.com/news.php?id=15474|title=Local Woman Receive 6 Months Jail Sentenced for Aborting Baby|date=5 October 2016|website=www.brudirect.com|access-date=2018-04-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.brudirect.com/news.php?id=14492|title=Youth in Abortion Case Set for Time in Jail, fine|date=21 September 2016|website=www.brudirect.com|access-date=2017-06-25}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Brunei]] m07btf85otpnmxftx725zijp48vceda Abortion in Burkina Faso 0 33175 170615 137423 2026-05-20T01:13:51Z MOIBARDE 10068 I added category 170615 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ruttude ɓiɗɗo e nder leydi Burkinaa''' ina laawɗi tan e ɗeeɗoo geɗe ; 1.So tawii ruttaade ina hisna nguurndam debbo oo 2. So tawii reedu nduu ina bonna no feewi cellal ɓanndu walla hakkille debbo oo 3. So tawii cukalel ngel ina waawi jibineede e rafi mo safraaka 4. E nder geɗe reedu ummoriiɗe e ''rape'' walla ''incest'', so tawii ko ñaawoowo dowla seedtini ɗum. 5. Hay ɗeen ruttaade ina keewi e nder yontereeji sappo gadani reedu. To leydi [[Burkina Faso]], kala ruttaade e nder sarɗiiji goɗɗi, ina fawee e dow sarɗiiji goɗɗi, baɗɗo ɗum ina fawee duuɓi 1 haa 5 kasoo, tawa ina fawee kuugal 300 000 haa 1 500 000 faraŋ CFA.<ref name=":0">{{Cite book|title=Abortion policies. 3, 2002: Oman to Zimbabwe|date=2002|publisher=United Nations|isbn=978-92-1-151365-3|series=Population studies|location=New York}}</ref> == Batte sariyaaji keertiiɗi ruttaade == E fuɗɗoode kitaale 1990, ko famɗi fof 5% e rewɓe naatɓe e nokkuuji cellal ngam rafi cellal yumma ina njogii caɗeele nguurndam, tawi noon 70% e ɓeeɗoo rewɓe ina njogii duuɓi hakkunde 16 e 24. E nder oon sahaa gooto, 35% e rewɓe ɗaɓɓooɓe safaara ngam waasde jibinde, ko adii ɗuum, ko keɓooɓe ruttaade e nder reedu.<ref name="UN">{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=3iNmQIP7S2AC&q=abortion+in+burkina+faso|title=Abortion Policies: Afghanistan to France|date=2001|publisher=United Nations Publications|isbn=9789211513653|access-date=4 December 2014}}</ref> Waasde heɓde safaara ngam caɗeele jibinannde ina waawi addude batte bonɗe, sibu caɗeele jibinannde ina addana 10-18% e maayɗeele yumma, tawi noon e 330 e nder 100 000 jibinannde ina heddii no feewi e dow paandaale SDG 2030. Ko rewɓe njiyata e ruttaade ina mbaylee no feewi e ŋakkeende potal to bannge njuɓɓudi jowitiindi e jinnaaɓe e jawdi.<ref>{{Cite journal|last1=Bazié|first1=Fiacre|last2=Thomas|first2=Haley L.|last3=Byrne|first3=Meagan E.|last4=Kindo|first4=Boukary|last5=Bell|first5=Suzanne O.|last6=Moreau|first6=Caroline|date=2022-11-28|title=Typologies of women's abortion trajectories in Burkina Faso: findings from a qualitative study|journal=Reproductive Health|language=en|volume=19|issue=1|page=212|doi=10.1186/s12978-022-01526-3|issn=1742-4755|pmc=9707265|pmid=36443828|doi-access=free}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Burkina Faso]] 4hv9nrv6adobiqupizpk3mx2w1c31tz Abortion in Cape Verde 0 33588 170616 139351 2026-05-20T01:16:11Z MOIBARDE 10068 170616 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Resde e nder leydi Kap Verde''' ina laawɗi so ɗaɓɓaama ko adii jonte 12 jibinannde gila 1986.<ref>{{Cite news|title=Cape Verde Abortion Legislation|journal=Annual Review of Population Law|date=31 December 1986|volume=14|page=34|pmid=12346696}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|url=https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/files/documents/2021/Nov/undesa_pd_2001_abortion-policies-a-global-review-volume-i-afghanistan-to-france.pdf|title=Abortion Policies: Afghanistan to France|author=United Nations Dept of Economic and Social Affairs Population Division|date=2001-01-01|publisher=United Nations Publications|isbn=9789211513516|language=en}}</ref> Caggal jonte 12, debbo e nder leydi [[Kapu Werde|Kap Verde]] ina waawi heɓde reedu laawɗundu so tawii reedu nduu ina addana ɗum baasal e cellal ɓanndu mum walla hakkille mum walla so tawii ɓiɗɗo oo ina ŋakki. Kap Verde ina jeyaa e leyɗe jeegom tan e nder [[Afrik]] jaɓɗe ruttaade e cuɓagol, ina jeyaa heen [[Gine-Bissaawo|Gine Bisaawo]], [[Mozammbik|Mosammbik]], Sao Tome e Principe, [[Afrik]] worgo e Tuunus. == Politik wuro Meksik == Ñalnde 23 lewru bowte hitaande 2017, [[Donald Trump]] artiri politik wuro Meksik, yamiroore gag haɗnde kaalis feewde e ONG Ameriknaajo baɗoowo, ƴellitoowo, walla siftorde ruttaade e reedu ko feere peewnugol ɓesngu.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2017/01/23/world/trump-ban-foreign-aid-abortions.html|title=Trump Revives Ban on Foreign Aid to Groups That Give Abortion Counseling|last=Sengupta|first=Somini|date=2017-01-23|newspaper=The New York Times|access-date=2017-02-23|issn=0362-4331|archive-date=2017-01-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20170124010149/https://www.nytimes.com/2017/01/23/world/trump-ban-foreign-aid-abortions.html|url-status=live}}</ref> Won annduɓe ina cikki ndeeɗoo politik maa addan 6,5 miliyoŋ reedu ndu anniyaaka, 2,1 miliyoŋ ɓiɗɗo jibinaaka tawa alaa kisal, e 21 700 maayɗo yumma.<ref>{{Cite web|url=http://www.cnn.com/2017/01/23/politics/trump-mexico-city-policy/index.html|title=Trump reverses abortion policy for aid to NGOs|first1=Laura|last1=Koran|first2=James|last2=Masters|website=CNN|date=23 January 2017|access-date=2017-02-23|archive-date=2017-02-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20170221183524/http://www.cnn.com/2017/01/23/politics/trump-mexico-city-policy/index.html|url-status=live}}</ref> E nder jaabawol ŋakkeende kaalis nde ɗum addanta, haa teeŋti noon e rewɓe leyɗeele ƴellitooje, [[Kapu Werde|Kap Verde]] ina jokkondiri e leƴƴi jeeɗiɗi goɗɗi e eɓɓaande ngam dañde kaalis ngam cellal rewɓe.<ref>{{Cite news|url=https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-abortion-europe-idUSKBN15O0H7|title=Eight countries sign up to counter Trump's global anti-abortion move|date=2017-02-09|newspaper=Reuters|access-date=2017-02-23|archive-date=2017-02-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20170223125905/http://www.reuters.com/article/us-usa-trump-abortion-europe-idUSKBN15O0H7|url-status=live}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Cape Verde]] pgxf9wuluzvpzwza9f19btxm2mac0ya Abortion in Cyprus 0 33612 170617 139355 2026-05-20T01:18:38Z MOIBARDE 10068 i add category 170617 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Resde ɓiɗɗo e nder leydi [[Šiprage|Siprus]]''' ina waawi waɗeede gila 2018 e dow ɗaɓɓaande haa yontere 12ɓiire reedu e haa yontere 19ɓiire e nder ñaawirɗe ''rape''.<ref>{{Cite news|url=https://cyprus-mail.com/2018/03/30/parliament-decriminalises-abortion/|title=Parliament decriminalises abortion (Updated) - Cyprus Mail|date=2018-03-30|work=Cyprus Mail|access-date=2018-08-18|language=en-GB|archive-date=2018-08-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20180819051108/https://cyprus-mail.com/2018/03/30/parliament-decriminalises-abortion/|url-status=dead}}</ref> Ko adii ɗuum, ɗum waɗatnoo ko so tawii won ko waawi bonnude yumma oo e ɓanndu mum walla hakkille mum, walla so tawii ñawɗo oo ina waawi bonnude walla so tawii ko huunde woɗnde.<ref name="un">{{cite book|url=https://www.un.org/esa/population/publications/abortion/|title=Abortion Policies: A Global Review|publisher=United Nations Population Division|year=2002|volume=Country Profiles|chapter=Cyprus|format=DOC|access-date=14 March 2017|chapter-url=https://www.un.org/esa/population/publications/abortion/doc/cyprus1.doc}}</ref><ref name="ippf">{{cite report|author=International Planned Parenthood Foundation European Network|date=January 2009|title=Abortion Legislation in Europe|url=http://www.spdc.pt/files/publicacoes/Pub_AbortionlegislationinEuropeIPPFEN_Feb2009.pdf|pages=16–17|access-date=14 March 2017}}</ref> So tawii alaa ɗo tuugnorgal keeringal holliti nde ɓiɗɗo ruttaade ina waawi waɗeede e dow sariya [[Šiprage|Siprus]], e nder golle mum, alaa ko ɓiɗɗo ruttoo waɗata caggal yontere 28ɓiire. Siprus ina jogii politik natalist, ɗum noon rokkataa peeje ruttaade e nder opitaaluuji laamu, ko ɗum waɗi ɗe keewi waɗeede ko e kilinikuuji keertiiɗi, tawi opitaaluuji ɗii ina ndokka peeje ɗee tan so tawii yumma oo ina wondi e caɗeele mawɗe. No ruttaade reedu yoɓirtee e poosi debbo baɗɗo golle ɗee nii, safrooɓe keeriiɓe ina mbaawi, kadi mbaɗii ruttaade e nder leydi tawa ko e yaasi sariya. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Siprus]] 1wjzophovyd2u7pidav78u6ks4qjmh3 Abortion in Monaco 0 33667 170625 139527 2026-05-20T06:44:46Z MOIBARDE 10068 Add references 170625 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Resde ɓiɗɗo e nder leydi Monako''' ko huunde nde sariya haɗi so wonaa tawa ko e mboros, walla e mboros, ñawu, walla e baasal maayde e yumma. Sariya cakkitiiɗo oo, ko ñalnde 8 abriil 2009 ; ko adii ɗuum [[Monako]] ina joginoo gooto e sariyaaji I abortion e nder Orop, ina jaɓa tan ko so tawii ina sikkaa ina waɗi caɗeele mawɗe no feewi e maayde debbo oo.<ref>{{Cite web|date=2019-08-05|title=Monaco to decriminalise abortion, but no legalisation|url=https://www.france24.com/en/20190805-monaco-decriminalise-abortion-but-no-legalisation|access-date=2024-02-28|website=France 24|language=en}}</ref><ref name="un">{{Cite web|url=https://www.un.org/esa/population/publications/abortion/doc/monaco.doc|title=Monaco - Abortion policy - United Nations|access-date=2017-06-28|archive-date=2019-10-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20191007150417/https://www.un.org/esa/population/publications/abortion/doc/monaco.doc|url-status=live}}</ref> Sariya gadano oo, gila 1967, ina haɗi ruttaade e kala sahaa, kono ñaawirɗe goɗɗe gadiiɗe ɗee ina njaɓi ruttaade ina jaɓee so tawii ina hisna nguurndam debbo oo. E nder sariya ɓooyɗo oo, rewɓe ƴettuɓe ɓiɗɓe mum en tawa ko e laawol, ina mbaawi faweede kuugal kasoo fotde duuɓi tati, tawi noon ƴettuɓe ɓiɗɓe mum en ina mbaawi faweede kuugal kasoo haa duuɓi joy. So tawii dokkuɗo ɓiɗɗo oo ina woni e golle safaara, hakke maɓɓe e waɗde safaara ina ittanee.<ref name="un2" /><ref name="un2" /><ref name="un2" /> E lewru ut 2019, ruttaade e nder leydi [[Monako]], hay so tawii noon ɗum laawɗinaaka.<ref>{{cite news|language=fr|author1=|title=Monaco prêt à dépénaliser l'avortement, mais sans l'autoriser|periodical=Le Monde|date=2019-08-05|issn=|url=https://www.lemonde.fr/international/article/2019/08/05/monaco-pret-a-depenaliser-l-avortement-mais-sans-l-autoriser_5496872_3210.html|access-date=2019-10-07|pages=|archive-date=2019-10-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20191007150414/https://www.lemonde.fr/international/article/2019/08/05/monaco-pret-a-depenaliser-l-avortement-mais-sans-l-autoriser_5496872_3210.html|url-status=live}}.</ref> So tawii ruttaade ina seerti e sariya e nder leydi [[Monako]], Monako e hoore mum ina taarnaa [[Farayse]] banngeeji tati, ɗo toppitagol ruttaade cuɓaaɗo ina laawɗi no feewi, ina woodi. Alaa ko anndaa e ko hoɗɓe Monegasque mbaɗata ngam ruttaade caggal leydi [[Monako]], tee kilinik ɓurɗo ɓadaade [[Monako]] ina woni hedde 120m to fuɗnaange-rewo keeri ''Avenue'' d'Alsace.<ref>{{Cite web|url=https://www.bottin.fr/fiche-locale/edhcibbcgegiacgddfc--centre-ivg-rdv-en-24h--beausoleil.htm|language=fr|title=Centre IVG - RDV en 24H à Beausoleil|access-date=3 October 2025|publisher=Bottin.fr}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Monaco]] lpt4am9ttlkfwzvq95vg4zbzue561c8 Abortion in Nauru 0 33671 170626 139561 2026-05-20T06:48:45Z MOIBARDE 10068 Add references 170626 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Resde ɓiɗɗo e nder leydi Nauru''' ina laawɗi tan so tawii resde ɓiɗɗo oo ina hisna nguurndam debbo oo.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=PexIy7c5mG0C&dq=abortion+in+nauru&pg=PA155|title=Abortion Policies: A Global Review|last=Division|first=United Nations Dept of Economic and Social Affairs Population|date=2001-01-01|publisher=United Nations Publications|isbn=9789211513615|language=en}}</ref> To leydi [[Nawru|Nauru]], so tawii ɓiɗɗo gorko ina waɗi sabaabu goɗɗo, ɓiɗɗo gorko oo ina waawi faweede duuɓi sappo e nay kasoo. Debbo jaɓɗo ruttaade walla waɗde ɓiɗɗo mum ina waawi faweede kasoo fotde duuɓi jeeɗiɗi. == Toppitagol ruttaade e reedu wonande mooliiɓe e ɗaɓɓooɓe asilo == === Mooliiɗo Afrik S99 === E hitaande 2016, suka gorko Afriknaajo mooliiɗo to [[Nawru|Nauru]], anndiraaɗo e ñaawirɗe tan ko « S99 », leeptaa tawi ina wondi e semi-conscience e nder mboros epilepsi. S99 heɓi reedu e rape o, o ɗaɓɓi ruttaade ngam haɗde reedu nduu.<ref name=":1">{{Cite news|url=http://www.smh.com.au/federal-politics/political-news/refugee-battles-for-abortion-after-rape-on-nauru-20160414-go67o6.html|title=First she was raped on Nauru. Now 'S99' is trapped in another nightmare|last=Hall|first=Bianca|date=2016-05-11|newspaper=The Sydney Morning Herald|access-date=2017-02-21|language=en-US}}</ref> Nde tawnoo laabi ɗii ko ko rewaani laawol to [[Nawru|Nauru]], hay so tawii ko e nder geɗe njulaagu, S99 ɗaɓɓirii sarwisaaji safaara to [[Ostarali]].<ref>{{Cite news|url=http://www.abc.net.au/news/2016-05-10/government-will-not-appeal-federal-court-s99-abortion-ruling/7402364|title=Dutton rules out appeal on PNG rape ruling|date=2016-05-10|newspaper=ABC News|access-date=2017-02-21|language=en-AU}}</ref> E nder ɗuum, laamu [[Ostarali]] neldi S99 to Papouasie-Nouvelle-Guinée, hay so tawii noon ruttaade e Papouasie-Nouvelle-Guinée kadi ko huunde nde sariya haɗi so wonaa tawa cellal ɓanndu walla hakkille yumma oo ina anndaa ina waawi wonde e baasal.<ref>{{Cite news|url=http://www.abc.net.au/news/2016-05-06/refugee-raped-on-nauru-flown-to-png/7392600|title=Dutton ordered not to seek abortion in PNG for raped refugee|date=2016-05-06|newspaper=ABC News|access-date=2017-02-21|language=en-AU}}</ref> S99 ina wondi e sunaare e batte sariya e kisal heɓde ɓiɗɓe yumma e nder leydi Papouasie-Nouvelle-Guinée sabu caɗeele mum e rafi epilepsi, ɗum noon o naamndii awokaa makko yo o waɗte e leydi [[Ostarali]]. Ñaawirde ndee, haa jooni, ina jogii darnde e toppitaade debbo oo, yamiri yo o accu ɓiɗɗo oo. === Sariyaaji ƴettaaɗi ngam ruttaade e reedu === E lewru noowammbar 2016, jaagorgal leydi Nauru ko feewti e ndeenka keeri, hono David Adeang,<ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.abc.net.au/news/2016-11-11/nauru-scraps-abortion-laws-for-refugees-asylum-seekers/8018504|title=Nauru scraps proposed abortion laws for refugees and asylum seekers|date=2016-11-11|newspaper=ABC News|access-date=2017-02-21|language=en-AU}}</ref> yaltinii kuulal ngam newnude sarwisaaji ruttaade e reedu wonande mooliiɓe <ref name=":22">{{Cite news|url=http://www.abc.net.au/news/2016-11-11/nauru-scraps-abortion-laws-for-refugees-asylum-seekers/8018504|title=Nauru scraps proposed abortion laws for refugees and asylum seekers|date=2016-11-11|newspaper=ABC News|access-date=2017-02-21|language=en-AU}}</ref>e ɗaɓɓooɓe asilo, tawa ina nelda ɗum en to Papouasie-Nouvelle-Guinée walla to [[Ostarali]] daliilu gooto ngam luulndaade.<ref name=":23">{{Cite news|url=http://www.abc.net.au/news/2016-11-11/nauru-scraps-abortion-laws-for-refugees-asylum-seekers/8018504|title=Nauru scraps proposed abortion laws for refugees and asylum seekers|date=2016-11-11|newspaper=ABC News|access-date=2017-02-21|language=en-AU}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Nauru]] goni7s9495wwq8l6kywwsh0p6omrf15 Abortion in Saudi Arabia 0 33712 170627 140079 2026-05-20T06:54:18Z MOIBARDE 10068 Add references 170627 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Resde ɓiɗɗo e nder leydi [[Sawuud]] ina laawɗinaa tan so tawii ina waawi bonnude nguurndam debbo, walla so tawii ko mboros bonɗo, walla ngam reende cellal ɓanndu e hakkille mum.<ref>Maffi, I., & Tønnessen, L. (2019). [https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6927385/ The Limits of the Law: Abortion in the Middle East and North Africa]. ''Health and Human Rights'', ''21''(2), 1–6.</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://qz.com/1628427/saudi-arabias-abortion-laws-are-more-forgiving-than-alabamas/|title=Saudi Arabia's abortion laws are more forgiving than Alabama's|last=Livni|first=Ephrat|website=Quartz|date=25 May 2019|language=en|access-date=2019-06-25}}</ref><ref name=":1" /><ref>{{Cite web|last1=Maffi|first1=Irene|last2=Tønnessen|first2=Liv|date=2019-12-09|title=EDITORIAL The Limits of the Law: Abortion in the Middle East and North Africa|url=https://www.hhrjournal.org/2019/12/editorial-the-limits-of-the-law-abortion-in-the-middle-east-and-north-africa/|access-date=2021-09-12|website=Health and Human Rights}}</ref> Reedu ummoriindu e jom suudu walla jom suudu ina waawi kadi ruttaade e sariya e nder njuɓɓudi cellal hakkille.<ref name=":0">{{Cite book|last1=Toebes|first1=Brigit|url=https://books.google.com/books?id=HzNwBAAAQBAJ|title=The Right to Health: A Multi-Country Study of Law, Policy and Practice|last2=Ferguson|first2=Rhonda|last3=Markovic|first3=Milan M.|last4=Nnamuchi|first4=Obiajulu|date=2014-09-05|publisher=Springer|isbn=9789462650145|language=en}}</ref> Reedu nduu ina foti wonde ko famɗi fof lebbi nay, so tawii ko mawni, ina ɗaɓɓi e juɓɓule annduɓe jaɓɗe ngam bayyinde wonde reedu nduu ina addana debbo oo maayde walla bonnude cellal mum no feewi. Kala ruttaade ina ɗaɓɓi yamiroore safrooɓe tato kam e ñawɗo oo e sehil mum.<ref name="UN">{{cite book|url=https://www.un.org/en/development/desa/population/theme/policy/AbortionPoliciesAGlobalReview2002_Vol3.PDF|title=Abortion Policies: Oman to Zimbabwe|date=2002|publisher=United Nations Publications|isbn=9211513650|access-date=10 May 2022}}</ref> So tawii debbo ruttinaama e dow daliilu goɗɗo, ina waawi ɗaɓɓude yoɓde kaalis ƴiiƴam e galle ɓiɗɗo jibinaaɗo oo. Sariyaaji ina kaɗa ruttaade e galleeji kulɓiniiɗi ŋakkeende ngalu walla waasde waawde rokkude cukalel ngel jaŋde.<ref name="UN2">{{cite book|url=https://www.un.org/en/development/desa/population/theme/policy/AbortionPoliciesAGlobalReview2002_Vol3.PDF|title=Abortion Policies: Oman to Zimbabwe|date=2002|publisher=United Nations Publications|isbn=9211513650|access-date=10 May 2022}}</ref> Yeeyde pillitol baawngol saabaade ruttaade ko huunde nde sariya haɗi, ina waawi kadi addande neɗɗo nanngeede.<ref>{{Cite web|url=https://www.msn.com/en-ae/news/world/man-arrested-for-selling-abortion-pills-in-saudi-arabia-triggering-debate/ar-BBOecdt|title=Man arrested for selling abortion pills in Saudi Arabia, triggering debate|website=www.msn.com|access-date=2019-06-25}}</ref> E wiyde nokku toppitiiɗo ko fayti e jibinannde to [[Amerik]],<ref>{{Cite web|title=Abortion Hospital in UAE - Dubai, Abu Dhabi, Riyadh, Jeddah, and Doha|url=https://drrupaliabortioncentre.com/international/abortion-hospital-in-uae-dubai-abu-dhabi-riyadh-jeddah-and-doha/|access-date=2024-08-27|website=Best Abortion Centre in South Delhi {{!}} Abortion in India|language=en-US}}</ref> sariyaaji leydi Sawuud jowitiiɗi e ruttaade ina ɓuri yaawde so yerondiraama e leyɗe goɗɗe Fuɗnaange hakkundeejo e Fuɗnaange [[Afrik|Afrik.]]<ref>{{Cite news|date=25 June 2022|title=Greater abortion access in Saudi Arabia than in over ten US states after Roe v Wade repeal|pages=2|work=The New Arab|url=https://english.alaraby.co.uk/news/greater-abortion-access-saudi-arabia-us-states|access-date=26 June 2022}}</ref><ref>{{Cite web|last=admin|date=2024-02-07|title=Level 2 Ultrasound - Importance in your Pregnancy Journey|url=https://www.drrupalidiagnostics.com/pregnancy-journey-level-2-ultrasound-for-second-trimester/|access-date=2024-02-07|website=4D Colour Ultrasound in South Delhi {{!}} Dr Rupali's Medical & Diagnostic|language=en-US}}</ref> == Ƴeew kadi == Hakkeeji rewɓe e nder leydi Arabi Sawdit == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Saudi Arabia]] 64zy8ch3sx2aa1vtshms0mgtjusb03s Abdullahi Ibrahim Ali 0 34092 170515 141945 2026-05-19T12:43:20Z MOIBARDE 10068 Add links 170515 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abdullahi Ibraahiima Ali Halims''' (// C; jibinaa ko hitaande 1964) ko o daraniiɗo dawrugol leydi [[Naajeeriya]], ko o wakiiliijo diiwaan Ankpa/Omala/Olamaboro e nder suudu sarɗiiji leydi [[Naajeeriya]], ko o suɓaa e hitaande 2019. O woniino hooreejo, komite suudu sarɗiiji dow njamndi.<ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/person/ali-abdullahi-ibrahim|access-date=2021-07-13|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-11-18|title=Hon. Ali Ibrahim Abdullahi|url=https://accountablenigeria.org/?q=profile/hon-ali-ibrahim-abdullahi|access-date=2021-07-13|website=accountablenigeria.org|language=en|archive-date=16 July 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210716135046/https://accountablenigeria.org/?q=profile/hon-ali-ibrahim-abdullahi|url-status=dead}}</ref>.<ref>{{Cite web|date=2020-07-12|title=Rt Honourable Abdullahi Ibrahim Ali(Halims), Propagating Indigenous Politics To The People, Has Added Another Year. Abubakar Yusuf|url=https://observerstimes.com/rt-honourable-abdullahi-ibrahim-alihalimspropagating-indigenous-politics-to-the-people-has-added-another-year-abubakar-yusuf/|access-date=2021-07-13|website=Observers Times|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Public offices held by Ali Ibrahim Abdullahi in Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ali-ibrahim-abdullahi/|access-date=2021-07-13|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> == Golle politik == Ali Halims suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi [[Naajeeriya]] nder suɓol mawngol ngol hitaande 2019 ngam o wakiili Ankpa/Omala/Olamaboro. E nder oo sahaa ko kanko woni Hooreejo, Goomu suudu sarɗiiji ko faati e njamndi. Ñalnde 4 sulyee 2023, Ali Halims toɗɗaa cukko hooreejo ko ɓuri heewde e Asammbele 10ɓo.<ref>{{Cite web|date=2019-07-25|title=House Committees: APC gets 80, PDP 21|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/343008-house-committees-apc-gets-80-pdp-21.html|access-date=2021-07-13|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Hon. Abdullahi Ibrahim Ali: Instilling life into moribund Iron and Steel industry through legislative instruments|url=https://www.capitalpost.ng/2020/08/hon-abdullahi-ibrahim-ali-instilling-life-into-moribund-iron-and-steel-industry-through-legislative-instruments/|access-date=2021-07-13|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-07-09|title=List of House of Reps members and their political parties|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/list-of-house-of-reps-members-and-their-political-parties/|access-date=2021-07-13|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-08-22|title=Ankpa Elites Group Commends ASCO For Honouring Rep Abdullahi Ibrahim Ali Halims|url=http://thereflection.com.ng/2020/08/22/ankpa-elites-group-commends-asco-for-honouring-rep-abdullahi-ibrahim-ali-halims/|access-date=2021-07-13|website=The Reflection|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-12-24|title=Yuletide: Hon Halims Felicitates With Constituents, Nigerians|url=http://kogireports.com/yuletide-hon-halims-felicitates-with-constituents-nigerians/|access-date=2021-07-13|website=Kogi Reports|language=en-GB}}</ref> == Tuugnorgal == i8ct3agzy32qk1bj0fj6edrfbzgubqm Abdulkareem Jubreel Ayodeji 0 34114 170513 142463 2026-05-19T12:39:09Z MOIBARDE 10068 Add link 170513 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abdulkareem Jubreel AyodejilistenR''' ko siyaasaajo [[Naajeeriya]], mo ardiiɗo lesdi Agege II, nokkuure laamu lesdi Agege nder suudu joonde diidaaɗi lesdi [[Lagos]]. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Abdulkareem jibinaa ko e hitaande 1960 to nokku laamu Agege to diiwaan [[Lagos]], to leydi Najeriya. E hitaande 2008 o heɓi dipolom makko gadano e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Olabisi Onabanjo Ago Iwoye e dipolom makko gadano e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos State (LASU) e hitaande 2014. == Kugal == Abdulkareem ko ardiiɗo o meeɗiino wonde gardiiɗo cellal Agege nokku laamu nokkuyankeewo e nder diiwaan Lagos ko adii nde o suɓaa e nder Asamblee 10ɓo e nder diiwaan [[Lagos]] e hitaande 2023 e les njiimaandi ''All Progressive Congress'' e nder suɓngooji mawɗi 2023.<ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/person/jubreel-abdulkareem-ayodeji|access-date=2025-12-03|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=LeaderBox - Political Leadership Platform|url=https://leaderbox.africa/leaders/abdulkareem-jubreel-ayodeji|access-date=2025-12-03|website=leaderbox.africa|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Countdown to 2019: Profile of 'Jubi', the Accord Party candidate for Agege Constituency 1|url=https://pmnewsnigeria.com/2019/03/07/countdown-to-march-9-profile-of-jubi-the-accord-party-candidate-for-agege-constituency-1/|access-date=2025-12-03|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == j1rfc9glej6y6fxgb8vnw8wjkareo10 Abdulrazak Namdas 0 34225 170533 143386 2026-05-19T14:10:24Z MOIBARDE 10068 Add links 170533 wikitext text/x-wiki '''Abdulrazak Saad Namdas''' (jibinaa ko ñalnde 1 lewru bowte hitaande 1969) ko jaayndiyanke mawɗo, ko o dawriyanke. Namdas tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi [[Naajeeriya]], ɗon wakilta Jada/Ganye/MayoBelwa/Toungo lesdi [[Naajeeriya]], lesdi Adamawa, woyla-fuunaange lesdi [[Naajeeriya]]. Kanko woni kaaldoowo suudu dipiteeji nder batu 8ɓu lesdi [[Naajeeriya]]. O woniino hooreejo jaayndeeji to guwerneer Boni Haruna mo [[Diiwal Aadamaawa|diiwaan Adamawa]]. Namdas ko cukko hooreejo parlema ​​Pan [[Afirik|Afrik]] wonnoo. E hitaande 2019, o fooli hooreejo suudu sarɗiiji 9ɓo kono o woppi laamu ngam [[Femi Gbajabiamila]] mo lannda maɓɓe All Progressives Congress, APC, jaɓi ngam suɓaade hooreejo leydi ndi.<ref>{{Cite web|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-abdulrazak-namdas/|title=Biography Of Abdulrazak Namdas|last=Nigeria|first=Media|date=2018-06-07|website=Media Nigeria|language=en-US|access-date=2019-12-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ilorin.info/fullnews.php?id=13367|title=Journalists that made it to the House of Reps {{!}} Ilorin, Kwara News|website=www.ilorin.info|access-date=2019-12-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://tribuneonlineng.com/ninth-assembly-reps-spokesman-abdulrazak-declares-for-speakership/|title=Ninth Assembly: Reps spokesman, Namdas declares for Speakership|date=2019-03-26|website=Tribune Online|language=en-GB|access-date=2019-12-21}}</ref>{{Databox}} == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Namdas jibinaa ko e nokku biyeteeɗo Ganye Local Council Area to [[Diiwal Aadamaawa|diiwaan Adamawa]] e nder wolde hakkunde leyɗeele [[Naajeeriya]], humpito makko e cukaagu makko ina waɗi batte no feewi e nehdi makko, kadi aawdi neɗɗankaagal, e njuɓɓudi politik e njuɓɓudi winndereyankoori ina aawa e makko Caggal nde o heɓi BSC e Sosiyoloji to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Usmanu Danfodiyo]], Sokoto, caggal ɗuum o heɓi dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaayndeyaagal leydi Najeriya e hitaande 1998.<ref>{{Cite web|url=http://namdasadamawa.wordpress.com/about-2/biography/|title=Biography ABDULRAZAK SAAD NAMDAS|last=|first=|date=31 May 2016|website=Hon Abdulrazak Saad Namdas|archive-url=|archive-date=|access-date=December 12, 2019}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.apaunr.org/team|title=Welcome to The African Parliamentary Alliance for UN Reforms|last=Reforms|first=African Parliamentary Alliance for UN|website=African Parliamentary Alliance for UN Reforms|language=en|access-date=2019-12-21|archive-date=2019-12-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20191221160803/http://www.apaunr.org/team|url-status=dead}}</ref> Namdas woniino jaayndiyanke laamu to jaaynde [[Naajeeriya|Najeriya]]. Ɗum addani mo toɗɗaade hooreejo jaayndeeji to guwerneer [[Boni Haruna]] mo [[Diiwal Aadamaawa|diiwaan Adamawa]]. == Golle politik == Namdas laati ardiiɗo siyaasaaku ɓaawo o toɗɗaama hooreejo kawtal ''Atiku Support Group'' – kawtal kampaañ siyaasaaku mawngal ngal [[Atiku Abubakar]], gonnooɗo cukko hooreejo leydi [[Naajeeriya]], mo huuwata bee hooreejo lesdi [[Olusegun Obasanjo|Olusengun Obasanjo]] hakkunde hitaande 1999 e 2007.<ref>{{Cite web|url=https://dailypost.ng/2019/03/26/rep-member-abdulrazak-namdas-declares-speaker/|title=Rep member, Abdulrazak Namdas declares for Speaker|last=Nseyen|first=Nsikak|date=2019-03-26|website=Daily Post Nigeria|language=en-US|access-date=2019-12-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/03/26/more-lawmakers-scheme-for-speakership-position/|title=More Lawmakers Scheme for Speakership Position|last=Oyeyipo|first=Shola|date=March 26, 2019|website=Thisday|archive-url=|archive-date=|access-date=December 12, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://frontlinenews.com.ng/reps-spokesman-formally-declares-for-speaker/|title=Reps spokesman, Namdas, formally declares for Speaker|website=Frontline News|date=26 March 2019|language=en-GB|access-date=2019-12-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://leadership.ng/2019/04/05/as-a-pan-nigerian-i-deserve-to-be-house-speaker-namdas/|title=StackPath|website=leadership.ng|access-date=2019-12-21|archive-date=2019-12-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20191221160801/https://leadership.ng/2019/04/05/as-a-pan-nigerian-i-deserve-to-be-house-speaker-namdas/|url-status=dead}}</ref> == Fiilngo suudu sarɗiiji == Namdas tergal kawtal hoore lesdi [[Naajeeriya]] suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi [[Naajeeriya]] nder hitaande 2015. O ɗon wakilta lesdi Jada/Ganye/[[Mayo-Belwa|Mayo Belwa]]/Toungo lesdi [[Naajeeriya]] lesdi Adamawa. Caggal udditgol batu 8ɓo ñalnde 6 lewru juko hitaande 2015 o toɗɗaa hooreejo goomu suudu sarɗiiji ko faati e jaayɗe e geɗe renndo. Gardagol nguun goomu firti ko kanko woni kaaldigal suudu nduu. E hitaande 2019 o toɗɗaa e manndaa ɗiɗaɓo e nder suudu nduu. == Rajo ngam haaloowo == Caggal nde o heɓi suɓol ngam suɓaade manndaa ɗiɗaɓo e nder suudu nduu e hitaande 2019, Namdas fuɗɗii kampaañ ngam suɓaade hooreejo suudu sarɗiiji leydi ndi e nder asamblee 9ɓo. Haalaaji kampaañ maako mawɗi ɗin woni rebranding image asambleaa lesdi ndin wakkati man ɗon mari ƴamol mawngol ngam daliilaaji feere-feere ɗi Naajeeriya’en ɗon mari haaje, nden boo haala ɗiɗaɓa ka woni hokkugo sukaaɓe ɓen darnde siyaasaaku mawnde. Kampaañ makko heɓi ballal yimɓe heewɓe kono geɗe keewɗe ko wayi no zoning ''position speakership'' to fuɗnaange-rewo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e haala ranking (''seniority'') golliima e makko. O woppii njillu makko ngam suɓaade kanndidaajo APC mo Femi Gbajabiamila ummoriiɗo fuɗnaange leydi ndii. [ciimtol ina haani] == Tuugnorgal == i2ucliyx1lfyeac2noffq56uxt8unpz Abiodun Orekoya 0 34279 170564 143787 2026-05-19T15:15:14Z MOIBARDE 10068 Add link 170564 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abiodun Orekoya''' ko siyaasyanke [[Naajeeriya]]. O wonii hannde wakiliijo diiwaan Somolu I to suudu sarɗiiji leydi [[Lagos]]..<ref>{{Cite web|last=Nigeria|first=News Agency of|date=2023-03-19|title=APC candidate Orekoya wins Somolu house of assembly seat in Lagos|url=https://gazettengr.com/apc-candidate-orekoya-wins-somolu-house-of-assembly-seat-in-lagos/|access-date=2025-01-07|website=Peoples Gazette Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=miftaudeenraji@vanguardngr.com|date=2022-08-26|title=LAHA 2023: I'll be there for youths, Orekoya makes case for development in Somolu|url=https://www.vanguardngr.com/2022/08/laha-2023-ill-be-there-for-you-orekoya-makes-case-for-youths-development-in-somolu/|access-date=2025-01-07|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ochicha|first=Lovette|date=2023-12-08|title=Chairman of House Committee on Sports, Abiodun Orekoya Tours Mobolaji Johnson Centre in Yaba|url=https://www.sports247.ng/chairman-of-house-committee-on-sports-abiodun-orekoya-tours-mobolaji-johnson-centre-in-yaba/|access-date=2025-01-07|website=Sports247 Nigeria|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == kew3dq9jmhqcmhsu2jcx1csiiiip33p Abiodun Tobun 0 34344 170565 144313 2026-05-19T15:18:26Z MOIBARDE 10068 Add links 170565 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abiodun Mustainu Tobun''' (jibinaama hitaande 1963) ko siyaasaajo e ardiiɗo lesdi [[Naajeeriya]], jooni o woni tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi [[Lagos]], o wakiiliijo diiwal Epe I les njiimaandi kawtal hoore lesdi [[Naajeeriya]] (APC).<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Tobun Abiodun – Lagos House Of Assembly|url=https://lagoshouseofassembly.gov.ng/home/hon-tobun-abiodun/|access-date=2025-12-17|language=en-US}}</ref> == Nguurndam e Jaŋde Fuɗɗoode == Abiodun Tobun jibinaa ko e hitaande 1963 e nder diiwaan Epe to diiwaan [[Lagos]].O fuɗɗii jaŋde makko leslesre to duɗal leslesal St.<ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/tobun-mustainu-abiodun|access-date=2025-12-17|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> O janngi jaŋde toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos, Ikorodu, ɗo o janngi faggudu ndema e njuɓɓudi ƴellitaare, o heɓi dipolomaaji ngenndiiji toowɗi (HND) e njuɓɓudi toowndi e hitaande 1990 e hitaande 1999, caggal ɗuum o heɓi Master e jaŋde sariya (MLS) e hitaande 2003..<ref>{{Cite news|last=Izuora|first=Chika|title=Lawmaker, Monarch, Others Harp On Unity, Peaceful Co-existence In Lagos|url=https://leadership.ng/lawmaker-monarch-others-harp-on-unity-peaceful-co-existence-in-lagos/}}</ref> == Kugal == == Sarwiis Siwil == Ko adii nde o naatata e politik, Tobun ina joginoo golle maantiniiɗe e nder sarwiis laamu leydi [[Lagos]]. O fuɗɗii ko e defterdu to opitaal mawɗo Epe, o ummii ko e darnde e nder Komisariyaa toppitiiɗo golle laamu nokku. O joofniri ko e yiɗde makko e hitaande 2010, o woni hooreejo departemaa (HOD) ngam ndema, laddeeji e ƴellitaare renndo ngam jokkude golle e nder politik. E nder duuɓi maako ɗi o woni nder kuugal laamu, o laati hooreejo hukuumaaji lesdi [[Naajeeriya]], o laati hooreejo hukuuma lesdi [[Naajeeriya]] (NULGE) ngam laamu lesdi Alimosho, ɓaawo man o laati hooreejo hukuumaaji lesdi [[Naajeeriya]] ngam laataago hooreejo NULGE nder jiha Lagos.<ref>{{Cite web|title=How Obasa scaled Tobun's hurdle to become third-term Speaker|url=https://thenationonlineng.net/how-obasa-scaled-tobuns-hurdle-to-become-third-term-speaker-2/|access-date=2025-12-17|publisher=The Nation}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bankole|first=Idowu|date=2023-05-24|title=Lagos: Tobun dares Obasa for Assembly speakership seat|url=https://www.vanguardngr.com/2023/05/lagos-tobun-dares-obasa-for-assembly-speakership-seat/|access-date=2025-12-17|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> == Golle politik == Tobun adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi [[Lagos]] e hitaande 2011 ngam wallitde diiwaan Epe I. O suɓaama kadi e wooteeji tati garooji ɗii (2015, 2019, e 2023), ɗum waɗi mo tergal nayaɓal e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. E nder laamu makko, o joginoo ko golle ardorde keewɗe teeŋtuɗe :<ref>{{Cite web|title=How Obasa scaled Tobun's hurdle to become third-term Speaker|url=https://thenationonlineng.net/how-obasa-scaled-tobuns-hurdle-to-become-third-term-speaker-2/|access-date=2025-12-17|publisher=The Nation}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bankole|first=Idowu|date=2023-05-24|title=Lagos: Tobun dares Obasa for Assembly speakership seat|url=https://www.vanguardngr.com/2023/05/lagos-tobun-dares-obasa-for-assembly-speakership-seat/|access-date=2025-12-17|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> 2011–2015 : Hooreejo, Goomu suudu sarɗiiji ngam taariindi. 2015–2023 : Hooreejo, Goomu suudu sarɗiiji golle e njuɓɓudi. 2023–Hannde: Hooreejo, Goomu suudu sarɗiiji ngam njulaagu, njulaagu, njulaagu, e koperatiif. E hitaande 2023, ko adii udditgol Asaambele 10ɓo, Tobun hollitii anniya mum ngam tawtoreede woote hooreejo suudu sarɗiiji, teeŋtinii wonde ina haani waylude ardorde, hay so tawii noon hooreejo leydi ndii, hono Mudashiru Obasa, suɓaama caggal ɗuum. == Njeenaaje e njeenaari == Hon. Tobun ina jogii tiitooɗe aadaaji keewɗe, ina heen Balogun leydi Epe, tiitoonde nde laamɓe aadaaji Laamu Epe ndokki mo ngam anndude darnde makko e ƴellitaare diiwaan oo. == Tuugnorgal == 3ihmvck9g1mwfzq6tsgafhtdjlin1qw 170566 170565 2026-05-19T15:19:47Z MOIBARDE 10068 I added category 170566 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abiodun Mustainu Tobun''' (jibinaama hitaande 1963) ko siyaasaajo e ardiiɗo lesdi [[Naajeeriya]], jooni o woni tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi [[Lagos]], o wakiiliijo diiwal Epe I les njiimaandi kawtal hoore lesdi [[Naajeeriya]] (APC).<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Tobun Abiodun – Lagos House Of Assembly|url=https://lagoshouseofassembly.gov.ng/home/hon-tobun-abiodun/|access-date=2025-12-17|language=en-US}}</ref> == Nguurndam e Jaŋde Fuɗɗoode == Abiodun Tobun jibinaa ko e hitaande 1963 e nder diiwaan Epe to diiwaan [[Lagos]].O fuɗɗii jaŋde makko leslesre to duɗal leslesal St.<ref name=":1">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/tobun-mustainu-abiodun|access-date=2025-12-17|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> O janngi jaŋde toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos, Ikorodu, ɗo o janngi faggudu ndema e njuɓɓudi ƴellitaare, o heɓi dipolomaaji ngenndiiji toowɗi (HND) e njuɓɓudi toowndi e hitaande 1990 e hitaande 1999, caggal ɗuum o heɓi Master e jaŋde sariya (MLS) e hitaande 2003..<ref>{{Cite news|last=Izuora|first=Chika|title=Lawmaker, Monarch, Others Harp On Unity, Peaceful Co-existence In Lagos|url=https://leadership.ng/lawmaker-monarch-others-harp-on-unity-peaceful-co-existence-in-lagos/}}</ref> == Kugal == == Sarwiis Siwil == Ko adii nde o naatata e politik, Tobun ina joginoo golle maantiniiɗe e nder sarwiis laamu leydi [[Lagos]]. O fuɗɗii ko e defterdu to opitaal mawɗo Epe, o ummii ko e darnde e nder Komisariyaa toppitiiɗo golle laamu nokku. O joofniri ko e yiɗde makko e hitaande 2010, o woni hooreejo departemaa (HOD) ngam ndema, laddeeji e ƴellitaare renndo ngam jokkude golle e nder politik. E nder duuɓi maako ɗi o woni nder kuugal laamu, o laati hooreejo hukuumaaji lesdi [[Naajeeriya]], o laati hooreejo hukuuma lesdi [[Naajeeriya]] (NULGE) ngam laamu lesdi Alimosho, ɓaawo man o laati hooreejo hukuumaaji lesdi [[Naajeeriya]] ngam laataago hooreejo NULGE nder jiha Lagos.<ref>{{Cite web|title=How Obasa scaled Tobun's hurdle to become third-term Speaker|url=https://thenationonlineng.net/how-obasa-scaled-tobuns-hurdle-to-become-third-term-speaker-2/|access-date=2025-12-17|publisher=The Nation}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bankole|first=Idowu|date=2023-05-24|title=Lagos: Tobun dares Obasa for Assembly speakership seat|url=https://www.vanguardngr.com/2023/05/lagos-tobun-dares-obasa-for-assembly-speakership-seat/|access-date=2025-12-17|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> == Golle politik == Tobun adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi [[Lagos]] e hitaande 2011 ngam wallitde diiwaan Epe I. O suɓaama kadi e wooteeji tati garooji ɗii (2015, 2019, e 2023), ɗum waɗi mo tergal nayaɓal e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. E nder laamu makko, o joginoo ko golle ardorde keewɗe teeŋtuɗe :<ref>{{Cite web|title=How Obasa scaled Tobun's hurdle to become third-term Speaker|url=https://thenationonlineng.net/how-obasa-scaled-tobuns-hurdle-to-become-third-term-speaker-2/|access-date=2025-12-17|publisher=The Nation}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bankole|first=Idowu|date=2023-05-24|title=Lagos: Tobun dares Obasa for Assembly speakership seat|url=https://www.vanguardngr.com/2023/05/lagos-tobun-dares-obasa-for-assembly-speakership-seat/|access-date=2025-12-17|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> 2011–2015 : Hooreejo, Goomu suudu sarɗiiji ngam taariindi. 2015–2023 : Hooreejo, Goomu suudu sarɗiiji golle e njuɓɓudi. 2023–Hannde: Hooreejo, Goomu suudu sarɗiiji ngam njulaagu, njulaagu, njulaagu, e koperatiif. E hitaande 2023, ko adii udditgol Asaambele 10ɓo, Tobun hollitii anniya mum ngam tawtoreede woote hooreejo suudu sarɗiiji, teeŋtinii wonde ina haani waylude ardorde, hay so tawii noon hooreejo leydi ndii, hono Mudashiru Obasa, suɓaama caggal ɗuum. == Njeenaaje e njeenaari == Hon. Tobun ina jogii tiitooɗe aadaaji keewɗe, ina heen Balogun leydi Epe, tiitoonde nde laamɓe aadaaji Laamu Epe ndokki mo ngam anndude darnde makko e ƴellitaare diiwaan oo. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Naajeeriya]] [[Category:Lagos]] m2g6zj1zhttn3tv0oww0abfiu36celi Abdulkadir Mohammed Nasir 0 34473 170511 145724 2026-05-19T12:33:56Z MOIBARDE 10068 Add links 170511 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abdulkadir Mohammed Nasir ListenR'''(jibinaama 6 lewru Yarkomaa 1965) woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i, o wakiiliijo [[Diiwal Katsína|diiwal Katsina]]/[[MalumFashi]]/Kafur diga hitaande 2007 haa hitaande 2011 les njiimaandi lanyol yimɓe.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/abdulkadir-mohammed-nasir|access-date=2024-12-13|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> == Footol == Abdulkadir Mohammed Nasir toɗɗaama dow ardiiɗo lesdi ngam hukuumaaji rento lesdi (NSIP) diga [[Muhammadu Buhari]]..<ref>{{Cite web|last=Jimoh|first=Yekini|date=2023-06-01|title=Stakeholders commend FG's appointment of Abdulkadir Nasir as NSIP national coordinator|url=https://tribuneonlineng.com/stakeholders-commend-fgs-appointment-of-abdulkadir-nasir-as-nsip-national-coordinator/|access-date=2024-12-13|website=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Abdulkadir Mohammed Nasir Archives|url=https://kogireports.com/tag/abdulkadir-mohammed-nasir/|access-date=2024-12-13|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref> == Tuugnorgal == mvoirt1eobamnh54bkxr77x14ekcbn8 Abdullahi T. Yeldu 0 34550 170517 145596 2026-05-19T12:46:17Z MOIBARDE 10068 Add link 170517 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abdullahi T. Yeldu''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Kebbi, o wakiiliijo diiwal Arewa. O maayi ko e hitaande 2015 e nder ƴaañgal Mina to hijjoore to leydi Arabi Sawdit. O woniino ko adii ɗuum ko Sekreteruuji duumotooɗi e nder laamu [[Diiwal Kebbi|diiwaan Kebbi]].<ref>{{Cite news|title='Kebbi lawmaker died in Hajj stampede'|url=https://dailytrust.com/kebbi-lawmaker-died-in-hajj-stampede/}}</ref><ref>{{Cite news|title=Kebbi gets 5 new permanent secretaries|url=https://dailytrust.com/kebbi-gets-5-new-permanent-secretaries/}}</ref><ref>{{Cite web|last=|date=2015-10-11|title=Kebbi Lawmaker Among Hundreds Lost in Hajj Stampede Tragedy|url=https://caretakernewsnow.com/kebbi-lawmaker-among-hundreds-lost-in-hajj-stampede-tragedy/|access-date=2026-01-14|website=CareTaker News Now|language=en-US}}</ref> == Wade == Abdullahi T. Yeldu sankii ko ñalnde 7 oktoobar 2015 e nder njillu Mina (ina wiyee kadi njillu Jamarat) e nder hijjoore to Arabi Sawdit. Haala ka waɗii 769 maayɗo e ko ina tolnoo e 900 gaañiiɗo.<ref>{{Cite news|title=Hajj stampede: Bagudu condoles lawmaker's family|url=https://dailytrust.com/hajj-stampede-bagudu-condoles-lawmakers-family/}}</ref> == Tuugnorgal == 6r8v6r0nme2exbc1ysrplovbf27mqr1 Abonsam 0 34831 170613 146581 2026-05-20T01:09:08Z MOIBARDE 10068 I added category 170613 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abonsam''' ko innde ruuhu bonɗo ummoriiɗo e diiwaan Gold Coast to [[Afrik]] hirnaange e [[Gana|Ganaa]].<ref>{{cite book|last1=Coulter|first1=Charles Russell|last2=Turner|first2=Patricia|title=Encyclopedia of Ancient Deities|date=4 July 2013|publisher=Routledge|isbn=978-1-135-96397-2|page=7|language=en|quote=Abonsam (Guinea, Africa). Also known as: Abasoms. Evil spirits. Water or tree deities. To drive the Abonsam from the village or home and to cleanse the area it was necessary to have four weeks of silence. During this period, it was hoped that the evil spirits would be frightened away.}}</ref> So aksidaaji, ñawuuji ekn ina mbonna nokku, tawa shaman en nokku oo ina teskii wonde Abonsam ina waɗi aybinde, ruuhu oo ina riiwee e nder geec e nder njuɓɓudi fuɗɗotoondi e jonte nay deƴƴere timmunde, rewi heen ko ittude denndaangal mobelaaji e nder galleeji ɗi ngoni ɗii. Ndeen nder galleeji ɗii ina piyee e leɗɗe, ina mbaɗa ɓuuɓri mawndi e wullaango e balɗe.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/encyclopediaofgo00jord|url-access=registration|title=Encyclopedia of gods : over 2,500 deities of the world|last=Jordan|first=Michael|date=1993|publisher=New York : Facts on File|others=Internet Archive|pages=[https://archive.org/details/encyclopediaofgo00jord/page/1 1]|isbn=978-0-8160-2909-9}}</ref><ref>{{Cite book|last=Burton|first=Richard Francis|url=https://books.google.com/books?id=Qy0646wBQu8C&q=Abonsam++spirit+from+the+Gold+Coast&pg=PA101|title=Wanderings in West Africa from Liverpool to Fernando Po|date=2011-04-18|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-1-108-03052-6|volume=2|pages=101|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Gana]] 6uay4kcckczyfswwu64nkej0pcdcxqp Abere 0 35365 170539 148380 2026-05-19T14:17:19Z MOIBARDE 10068 Add links 170539 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abere''' ko jinne ummoriiɗo e taariik [[Melanesiya]]. O hollitaama ko debbo "ladde" e sukaaɓe rewɓe gollooɓe. Ina wiyee omo hoɗi e marseeji. O fooɗata yimɓe e makko ko e ŋarɗugol makko, o nannga ɓe e waɗde reedu ina mawna e saraaji maɓɓe.So ɓe nanngaama, o jokka e ñaamde ɓiɗɓe makko.<ref name="Abere">{{cite book|title=Spirits, Fairies, Leprechauns and Goblin. The Abere is a particularly vicious mermaid species|publisher=Norton|isbn=978-0-393-31792-3|chapter=A|pages=1|year=1998|last=Rose|first=Carol}}</ref><ref>{{cite book|last1=Coulter|first1=Charles Russell|last2=Turner|first2=Patricia|title=Encyclopedia of Ancient Deities|date=4 July 2013|publisher=Routledge|isbn=978-1-135-96397-2|page=7|language=en|quote=Abere (Melanesia): Demoness. Abere was known as a wild, provocative woman who murdered men. It was said that the mimia reed grew around her to hide her from her victims. She was known for having a number of young female companions.}}</ref><ref>{{Cite book|last=Rose|first=Carol|title=Giants, monsters, and dragons: an encyclopedia of folklore, legend, and myth|date=2000|publisher=ABC-Clio, inc|isbn=978-0-87436-988-5}}</ref> == Himobe == sg20m68wft5e2toxxz7hck9impyxapv Maenad: A Women's Literary Journal 0 35882 170607 151616 2026-05-20T00:53:56Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 170607 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Maenad: Jaaynde binndol rewɓe''' ko jaaynde Ameriknaaɓe yaltunde e nder wuro Gloucester, Massachusetts e fuɗɗoode kitaale 1980. Ko ɓuri heewde e ko jaaynde ndee waɗi ko binndanɗe teskinɗe rewɓe, naalankaagal yiyteende, e binndol teskinngol. Kadi ina heewi waɗde ƴeewndorɗe defte, ɓataakeeji feewde e winndooɓe, e jeeyngal feewde e binndanɗe goɗɗe rewɓe ko wayi no HERESIES. Maenad woppii yaltude caggal duuɓi seeɗa.<ref>Mellisa Harwood (1981) Maenad: A Women's Literary Journal, Serials Review, 7:4, 26, {{doi|10.1080/00987913.1981.10763312}}</ref> Ina wiyee wonde tiitoonde jaaynde ndee ummorii ko e Maenad en ummoriiɓe e daartol Gerek en. Ko ɓuri heewde e rewɓe "frenzied" tokkooɓe laamɗo Giriik Dionysus, Maenad: Jaaynde binndol rewɓe ina hollita "tikkere e ƴoƴre e nder mbaydi kelle mum."<ref>Loeb, Catherine. "New Periodicals." ''Feminist Collections,'' vol. 3, no.1, Fall 1981. University of Wisconsin, p. 18, February 1985. https://web.archive.org/web/20260215012940/https://minds.wisconsin.edu/bitstream/handle/1793/21528/FC_3.1_Fall1981.pdf?sequence=1&isAllowed=y</ref> ''Magazine'' oo ina heewi wasiyaade wallidiiɓe mum en e nder laabi jokkondire mum en : "Emin njiɗi miijooji e miijooji luulndiiɗi e radikal ''feminism'', ina heen binndanɗe lesbiyen en e binndanɗe aduna tataɓo. Fannuuji amen ina mawni: binndanɗe goonga e miijooji, golle nguurndam e daartol, fijirde, ƴeewte, ñiŋooje e defte binndaaɗe." Maenad hollitii golle rewɓe heewɓe ko wayi no Adrienne Rich, Zita N. Dresner, e Elaine Wing. E hitaande 1983, Maenad udditaa sabu ŋakkeende kaalis e ñamaale. == Tuugnorgal == g7p3kc9aw7gxegcdd1t80l8d7tz82d1 Abgar V 0 39833 170545 163791 2026-05-19T14:23:32Z MOIBARDE 10068 Add link 170545 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abgar V''' (hedde teeminannde 1ɓiire ko adii jibineede Iisaa – hedde teeminannde 50 caggal jibineede Iisaa), ina wiyee Ukkāmā (maanaa "ɓaleejo" e ɗemngal Siriya e ɗemɗe arameeje goɗɗe),[a] ko laamɗo aarabeeɓe Osroene, laamorgo mum ko Edessa, siforaama "laamɗo aarabeeɓe"..<ref name="vailhe">{{Cite CE1913|last=Vailhé|first=Siméon|wstitle=Edessa}}</ref><ref name="DrijversHealey1999">{{cite book|last=Drijvers|first=Han J.W.|url=https://brill.com/downloadpdf/display/title/6605.pdf|title=The Old Syriac Inscriptions of Edessa and Osrhoene: Texts, Translations and Commentary|last2=Healey|first2=John F.|publisher=Brill|year=1999|pages=35–36|quote=Most of the kings are called Abgar or Ma'nu and they were actually Arab sheikhs who settled in an urban centre.}}</ref> == Ɓawo == Abgar V e dow kaalis Armeni Abgar siforaama ko "laamɗo Aarabeeɓe" e daartoowo Room biyeteeɗo Tacitus, ƴoogirde ɓadtiinde jamaanu.<ref>{{Cite book|title=Treasures from the Ark: 1700 Years of Armenian Christian Art|last=Nersessian|first=Vrej|publisher=Oxford University Press|year=2001|isbn=978-0892366392|pages=224}}</ref><ref>Armenian Van/Vaspurakan - p.68, Richard G. Hovannisian</ref> Daartol Armeniijo biyeteeɗo Muusaa mo Chorene mo teeminannde 5ɓiire hollitii Abgar ko Armeniijo,[5][6] kono nanondiral annduɓe hannde ina kawri wonde Abgarid en ko laamu aarabeeɓe<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Osroene|title=Osroëne &#124; ancient kingdom, Mesopotamia, Asia}}</ref><ref>{{cite book|last1=Skolnik|first1=Fred|last2=Berenbaum|first2=Michael|title=Encyclopaedia Judaica|date=2007|publisher=Macmillan Reference USA|isbn=9780028659435|url=https://books.google.com/books?id=JD0OAQAAMAAJ&q=%22the+Arab+kingdom%22|language=en}}</ref><ref>{{cite book|last1=Roberts|first1=John Morris|last2=Westad|first2=Odd Arne|title=The History of the World|date=2013|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199936762|url=https://books.google.com/books?id=A2cfZkU5aQgC&q=Abgar+%22nabataean+arabic+state%22&pg=PA246|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=ABGAR Encyclopaedia Iranica|url=http://www.iranicaonline.org/articles/abgar-dynasty-of-edessa-2nd-century-bc-to-3rd-century-ad|website=www.iranicaonline.org|language=en}}</ref><ref name="DrijversHealey19992">{{cite book|last=Drijvers|first=Han J.W.|url=https://brill.com/downloadpdf/display/title/6605.pdf|title=The Old Syriac Inscriptions of Edessa and Osrhoene: Texts, Translations and Commentary|last2=Healey|first2=John F.|publisher=Brill|year=1999|pages=35–36|quote=Most of the kings are called Abgar or Ma'nu and they were actually Arab sheikhs who settled in an urban centre.}}</ref> Muusaa Chorene teskiima wonde debbo mawɗo Abgar V ko laamɗo debbo biyeteeɗo Helena mo Adiabene,<ref>{{Cite book|title=Treasures from the Ark: 1700 Years of Armenian Christian Art|last=Nersessian|first=Vrej|publisher=Oxford University Press|year=2001|isbn=978-0892366392|pages=224}}</ref><ref>Armenian Van/Vaspurakan - p.68, Richard G. Hovannisian</ref> kono e wiyde daartoowo yahuud en hannde biyeteeɗo Josephus ko debbo laamɗo Monobaz I mo Adiabene. Wikisource Engele ina jogii binndol asliwol jowitiingol e ndee winndannde: == Almasiihu e Abgarus == Abgar V ina wiyee ina jeyaa e laamɓe Kerecee'en adanɓe, nde tawnoo ko Thaddeus mo Edessa, gooto e almuɓɓe capanɗe jeeɗiɗi, tuugnii e diine.<ref>{{Cite book|title=Treasures from the Ark: 1700 Years of Armenian Christian Art|last=Nersessian|first=Vrej|publisher=Oxford University Press|year=2001|isbn=978-0892366392|pages=224}}</ref><ref>Armenian Van/Vaspurakan - p.68, Richard G. Hovannisian</ref> Daartoowo eklesiya biyeteeɗo Eusebius winndi wonde defte binndaaɗe Edessan ina njogii koppi binndanɗe mbaylaandi hakkunde Abgar mo Edessa e Iisaa. Koolol ngol ina waɗi ɓataake Abgar e jaabawol ngol Iisaa dikti. Ñalnde 15 lewru bowte hitaande 944, Egliis Sainte Marie de Blachernae to Konstantinopol heɓi ɓataake oo e Mandylion. Ndeen heddiiɓe ɓee fof njaltinaama to Egliis Debbo Pharos. Ndee ɗoo tinndinoore ina joginoo nafoore mawnde e Fuɗnaange e Hirnaange e nder yontaaji hakkundeeji. Ɓataake Iisaa oo ina winndaa e ɓataake, ina winndaa e marbere e njamndi, ina huutoree no talisman walla amulet nii. E nder ndeeɗoo winndannde, wonaa binndol Siri tan heddii, kono kadi ko firo Armeni, binndi ɗiɗi ceertuɗi e ɗemngal Gerek, ɓurɗi juutde e Siri, e binndi keewɗi e dow kaaƴe.[citation needed] Annduɓe ina luurdi e geɗe keewɗe e ndeeɗoo tinndinoore ko wayi no so tawii Abgar ina wondi e rafi gout walla rafi mboros, walla so tawii binndanɗe ɗee ko e dow pergitte walla e dow papyrus. Binndol ɓataake oo ko : Abgar, laamiiɗo Edessa, haa Yeesu cafroowo booɗɗum mo feenyi haa lesdi Yerusalaam, salminaago. Mi nanii ciimtol maa e safaaraaji maa no mbaɗirɗaa tawa aɗa jogii leɗɗe walla leɗɗe. Sabu ina wiyee aɗa waɗa wumɓe ina njiya, aɗa laɓɓina ñawɓe, aɗa riiwta jinneeji e jinneeji, aɗa sellina ñawɓe ñawu nguu, aɗa ummina maayɓe. Nde nan-mi cfuum fof e dow maa, mi miijii wonde gootel e gecfe cficfi ina foti wonde goonga: maa a woni Alla, a jippiima e asamaan, aɗa waɗa cfii cfii, walla ko aan bacfcfo cfii cfii, ko a 6icfcfo Alla. Mi winndii ma ngam naamnaade ma so tawii aɗa waawi ƴettude caɗeele ngam arde e am, sellinde ñawuuji ɗi nji’mi ɗii fof. Ngam mi nani Yahuudu'en ɗon ngulla dow ma, ɗon pewja ngam nawnugo ma. Kono miɗo jogii wuro tokooso no feewi, kono teddungo, ngo mawni no feewi e men enen ɗiɗo fof. Iisa hokki nelaaɗo oo jaabawol ngam hootde to Abgar: Barke woodanii aan goonɗinɗo kam tawa a yiyaani kam. Sabo ɗum winndaa dow am: Yi'uɓe kam ngoonɗintaa kam, ɓe nji'aay kam boo nuɗɗin, kisne. Kono ko mbinnduɗaa mi koo, ko mi arɗo e maa koo, ina haani mi timmina ɗoo fof ko neldaa mi koo, caggal nde timminir mi ɗum, mi artira mi to nulɗo mi oo. Ammaa ɓaawo mi ɗon hoosa, mi neldan ma gooto nder almuɓɓe am, ngam sembiɗin nyaw maaɗa, o hokka ma nguurdam e maaɗa. Egeria winndi ɓataake oo e nder daartol mum hijjoore mum to Edessa. O janngi ɓataake oo e nder dumunna mo o woni hedde hitaande 384, o teskiima wonde koppiiji ɗi o waɗi e Edessa ɗii "ɓuri heewde" e koppiiji ɗi o waɗi e galle makko ɗii (ina gasa tawa ko [[Farayse]]).[21] Gaa gaa nafoore nde heɓi e nder cirƴam apokrifa, binndanɗe laamɗo Abgar kadi keɓii nokku e nder liturgi ko ina wona jooni. Liturgiiji Siiri ina ciftora binndanɗe Abgar e nder ñalngu koorka. Liturgie Celtique ina wayi no ina joginoo heen nafoore ; Liber Hymnorum, deftere nde resndaa e duɗal jaaɓi haaɗtirde Trinity, to Dublin (E. 4, 2), ina rokka defte ɗiɗi e dow diidi ɓataake feewde e Abgar. Ina gasa tawa kadi ndeeɗoo ɓataake, rewrude e duwaawu ceertuɗo, ina waawi wonde birooji liturgi tokoosi e nder won e ekkolaaji katolik en. Ndee hiirde waɗii geɗe keewɗe e nder sifaade hoore mum e nder ekklesiyaaji Fuɗnaange keewɗi. Abgar ina limtee e senngo, e juuldeeji ñalnde 11 mee e 28 oktoobar e nder Egliis Ortodoks Fuɗnaange, alkamiisa yontere tataɓere (Mid-Lent) e nder Egliis Ortodoks Siri, e ñalnde kala e nder Misa Eklesiya Apostolik Armeni.<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Osroene|title=Osroëne &#124; ancient kingdom, Mesopotamia, Asia}}</ref><ref>{{cite book|last1=Skolnik|first1=Fred|last2=Berenbaum|first2=Michael|title=Encyclopaedia Judaica|date=2007|publisher=Macmillan Reference USA|isbn=9780028659435|url=https://books.google.com/books?id=JD0OAQAAMAAJ&q=%22the+Arab+kingdom%22|language=en}}</ref><ref>{{cite book|last1=Roberts|first1=John Morris|last2=Westad|first2=Odd Arne|title=The History of the World|date=2013|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199936762|url=https://books.google.com/books?id=A2cfZkU5aQgC&q=Abgar+%22nabataean+arabic+state%22&pg=PA246|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=ABGAR Encyclopaedia Iranica|url=http://www.iranicaonline.org/articles/abgar-dynasty-of-edessa-2nd-century-bc-to-3rd-century-ad|website=www.iranicaonline.org|language=en}}</ref><ref name="DrijversHealey199922">{{cite book|last=Drijvers|first=Han J.W.|url=https://brill.com/downloadpdf/display/title/6605.pdf|title=The Old Syriac Inscriptions of Edessa and Osrhoene: Texts, Translations and Commentary|last2=Healey|first2=John F.|publisher=Brill|year=1999|pages=35–36|quote=Most of the kings are called Abgar or Ma'nu and they were actually Arab sheikhs who settled in an urban centre.}}</ref> Fresco ummoraade e suudu dewal Varaga St. Gevorg ina hollira laamɗo Abgar e natal Almasiihu == Bursiiji teskinɗi == Heewɓe e annduɓe hannde ɓee kollitii iwdi aadaaji tuubgol Abgar tawa ko e binndi daartol. Walter Bauer wiyi lefol ngol winndaama tawa alaa ko woni e mum ngam semmbinde jokkondiral fedde, ortodoksi, e doggol nulaaɓe e dow skismatik en seernaaɓe. Kono tan, iwdiiji keewɗi ceertuɗi, anndaaɗi jokkondirtaako e woɗɓe, mbiyi njiyii ɓataakeeji ɗii e nder defte binndaaɗe, ɗum noon haala makko ina sikkaa. Yahrugol yeeso mawngol e nder ganndal e dow toɓɓere ndee waɗii ina jeyaa heen firo Desreumaux e firo, M. Illert mooɓondiral seedeeji binndaaɗi e lefol ngol, e wiɗtooji laaɓtuɗi e miijooji iwdiiji ɗi Brock, Griffirko mbaɗi. Ko ɓuri heewde e annduɓe hannde ina mbiya faandaare winndooɓe e ƴeewooɓe binndanɗe ko faati e tuubgol Abgar, wonaano tan ko fayti e mahngo daartol Kerecee’en Edessa, ko jokkondire hakkunde ekkol e laamu, tuugiiɗe e miijooji politik e ekklesiyaaji Efrayim Siirinaajo33. Kono tan, iwdi daartol ngol ina woɗɗi haa jooni, hay so tawii daartol ngol no winndiraa nii ina wayi no ko luural teeminannde tataɓere caggal jibineede Iisaa, haa teeŋti noon e jaabawol Bardaisan. Ɓataakeeji Abgar feewde e Tiberiyus Ɓataakeeji hakkunde Abgar V e laamɗo Room biyeteeɗo Tiberius kadi ina mbinndaa e nder daartol, yeru daartoowo Armeni biyeteeɗo Movses Khorenatsi, annduɓe hono Ilaria Ramelli mbiyata ko ɓuri heewde e ɗeen ɓataakeeji ko goongaaji tuugiiɗi e: Ndee ɗoo golle ina wayi no ina reena geɗe ɓooyɗe no feewi, ko wayi no humpitooji jowitiiɗi e sehilaagal hakkunde Abgar, biyeteeɗo no feewi toparkhês mo Edessa, e prefekt [[Misra]], e miijo am ina gasa tawa ko A. Avillius Flaccus, laamiiɗo [[Misra]] e hitaande 32 haa 38 caggal jibineede Iisaa—duuɓi tan Vitellius’en ko manndaa Fuɗnaange e AbTibe-d anndaa en no feewi sabu Filo, E nder Flaccum, 1-3; 25; 40; 116; 158. O jeyaa ko e sehilaaɓe Tiberius ɓurɓe tiiɗde; o jibinaa o mawni ko to Rome e ɓiɗɓe yumma makko Augustus, o heɓi laamu Misra, jeyi laamɗo oo, ina gasa tawa kadi o wallitii jokkondiral moƴƴal hakkunde Abgar e Tiberius ngal ina feeñi e binndanɗe maɓɓe. Ɓataake Abgar gadano feewde e Tiberius ina winndaa heen: Abgar, laamcfo Armeni, e joom am Tiberius, laamcfo [[Room Full of Mirrors|Roomnaaɓe]], salminaango:— Micfo anndi alaa ko anndaa e mawcfo maa, kono, hono sehil maa, mido yicfi 6eydude anndude gecfe cfee e binndol. Yahuudiyankooɓe hoɗɓe e kantonuuji Palestiin mbarii Iisaa e leggal bardugal: Iisaa mo alaa bakkaat, Iisaa caggal golle moƴƴe keewɗe, kaawisaaji e kaawisaaji keewɗi mbaɗaama ngam moƴƴere maɓɓe, haa e ummital maayɓe. Hoto yejjit wonde ɗeeɗoo geɗe ngonaa batte doole neɗɗo maayɗo, kono ko batte Alla. E nder dumunna mo 6e 6oornii mo leggal bardugal, naange ni66i, leydi diwti, diwti; Kanko Iisaa, balɗe tati caggal ɗuum, ummiima e maayde, o feeñii e heewɓe. Jooni noon, e kala nokku, innde makko tan, nde almuɓɓe makko noddi, ina addana kaawisaaji ɓurɗi mawnude : ko kewi e hoore am koo, ko ɗum woni seede ɓurɗo laaɓtude. Jaagorgal maa august ina anndi gila jooni ko foti waɗeede e ko fayi arde e leñol yahuud en, baɗngol ndee bonannde; Jaagorgal maa ina anndi so tawii yamiroore fotaani yaltineede e nder winndere ndee fof ngam rewde Almasiihu hono Alla goonga oo. Kisal e cellal. Jaabawol Tiberius ngol ina winndaa heen : Tiberius, laamcfo Roomnaaɓe, feewde e Abgar, laamcfo Armeninaaɓe, salminaama:— Ɓataake maa moƴƴo oo janngaama e am, miɗo yiɗi yettude ma ummoraade e am. Hay so tawii en naniino yim6e heew6e ina kaala cfee gecfe, Pilaatu humpitiima en e dow laabi kaawisaaji Iisaa. O seedtinii en wonde caggal ummital makko e maayde, heewɓe njaɓii wonde ko o Alla. Ko ɗuum waɗi miin e hoore am kadi miɗo yiɗi waɗde ko njiɗ-ɗaa waɗde koo; kono, no woniri aada Roomnaaɓe nii, waasde jaɓde laamɗo tan e yamiroore joom mum, kono tan nde jaɓgol ngol yeewtaa, ƴeewtaama e nder senaa timmuɗo, miɗo eɓɓa haala kaa e senaa, ɓe njaɓaani ɗum e majjere, sikke alaa, sabu ko kamɓe ƴeewtaaki ɗum ko adii. Kono min njamirii kala mo Iisaa fotnoo, yo njaɓɓo mo e nder laamɓe. Min mbeltiima e maayde kala mo haali ko boni e Kerecee’en. Ko fayti e leñol yahuud en cuusngol leggal bardugal Iisaa, ngol, no nan-mi nii, woɗɗaani fotde leggal bardugal e maayde, fotnoo ko teddineede, fotnoo ko teddineede yimɓe — so mi woppii hare nde mbaɗdu-mi e Espaañ murtuɗo, maa mi ƴeewto haala kaa, mi waɗa yahuud en no haanirta nii. == Ƴeew kadi == Jaŋde Addai == Teskorɗe == Arab: أَبْجَر ٱلْخَامِس أُوكَامَا, e ɗemngal romaan: ʾAbǧar al-Ḫāmis ʾŪkāmā, [citation needed] Siiriya: ܐܒܓܪ ܚܡܝܫܝܐ ܐܡܝܫܐ Ḥmīšāyā ʾUkkāmā,[ciimtol ina haani] Armeni: Աբգար Ե Եդեսացի, e ɗemngal romaan: Abgar Hingerord Yedesatsi,[ciimtol ina haani] Gerek ɓooyɗo: Ἄβγαροgaed, Latin. == Tuugnorgal == e8qrw8qw6ghzam58pum12o0nxblkv1m Abibon 0 39836 170551 163797 2026-05-19T14:28:54Z MOIBARDE 10068 minor edit 170551 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abibon''' (fl. teeminannde 1ɓiire caggal Iisaa), ganndiraaɗo kadi Abibas, ko ɓiy Gamaliyel, jannginoowo Pool nulaaɗo. Kanko e baaba makko ɓe njiytiraa ko seniiɓe e nder Egliis Katolik e Ortodoks Fuɗnaange. Yiytude ƴiiƴam maɓɓe ina mawninee ñalnde 3 lewru nduu.<ref>{{cite web|title=Saint of the Day – 3 August – The Finding of the Relics of St Stephen, Protomartyr.|url=https://anastpaul.com/2022/08/03/saint-of-the-day-3-august-the-finding-of-the-relics-of-st-stephen-protomartyr/|website=Ana St Paul|language=en|date=3 August 2022}}</ref>Ñalɗi ciftorgol goɗɗi ina mbaɗee e teddungal maɓɓe e nder diiwaan ; yeru ñalnde 2 desaambar ina mawninee haa teeŋti to Pisa. == Ngendam == Ko heewi anndaaka e nguurndam Abibon. Ko kanko woni ɓiy Gamaliyel ɗiɗaɓo, mawɗo terɗe Sanhedrin e fuɗɗoode teeminannde adannde. Won e binndanɗe ina mbiya wonde o lootaama e baaba makko e miñiiko Nikodemus. Caggal nde o lootaa e bannge baaba makko o maayi e duuɓi capanɗe ɗiɗi e sabaabuuji naftooji.<ref>{{cite web|title=Saint of the Day – 3 August – The Finding of the Relics of St Stephen, Protomartyr.|url=https://anastpaul.com/2022/08/03/saint-of-the-day-3-august-the-finding-of-the-relics-of-st-stephen-protomartyr/|website=Ana St Paul|language=en|date=3 August 2022}}</ref> == Relikuuji == E hitaande 415, ɓanndu Abibon tawaama e sara ɓalli Saint Stephen, Nikodemus e baaba mum to Kapergamela, wuro ngo kilooji capanɗe ɗiɗi (20) to Urusaliima.<ref>Paton James Gloag, ''A Critical and Exegetical Commentary on The Acts of the Apostles'', Volume 1, page 191, citing Photius, ''Cod. 171'' (Edinburgh: T & T Clark, 1870).</ref><ref>Paton James Gloag, ''A Critical and Exegetical Commentary on The Acts of the Apostles'', Volume 1, page 191, citing Photius, ''Cod. 171'' (Edinburgh: T & T Clark, 1870).</ref> ai2oosy0y40cmz0x489p1ifv5sbjyml Chamsia Sagaf 0 41457 170570 170379 2026-05-19T19:13:47Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 170570 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Chamsia Sagaf''' (jibinaa ko 1955) ko jimoowo leydi Komoor, jimoowo to Shingazidja.<ref name="com">[https://web.archive.org/web/20171014044440/http://www.abidjan.net/qui/profil.asp?id=581 Chamsia Sagaf] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20171014044440/http://www.abidjan.net/qui/profil.asp?id=581|date=2017-10-14}}, Abidjan.net, Retrieved 10 February 2016</ref> == Ngendam == Sagaf jibinaa ko to leydi Komoor, jibnaaɓe mum alɗuɓe to wuro wiyeteengo Mitsamiouli. Omo anndaa yimde ko fayti e rewɓe e sukaaɓe. O adii yimde ko e pelle rewɓe ko e kitaale 1970, o waɗii alkule tati. O hoɗi ko Farayse gila 1975.<ref>[https://web.archive.org/web/20170924070747/http://www.afrisson.com/Chamsia-Sagaf-289.html Chamsia Sagaf] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170924070747/http://www.afrisson.com/Chamsia-Sagaf-289.html|date=2017-09-24}}, Afrisson.net, Retrieved 11 February 2016</ref><ref name="commor">{{Cite web|date=2021-12-16|title=Les femmes dans l’industrie musicale comorienne|url=https://www.musicinafrica.net/fr/magazine/les-femmes-dans-lindustrie-musicale-comorienne|access-date=2025-04-15|website=Music In Africa|language=fr}}</ref><ref name="com2" /><ref name="bit" /> E hitaande 2003, o suɓaama ngam heɓde njeenaari ɓurndi waawde yimde e Afrik fuɗnaange. O waɗiino njillu e jimoowo Ivoire biyeteeɗo Monique Séka caggal nde ɓe mbaɗdi njillu to Pari. Omo sikkaa ko o waɗi darnde mawnde e jimɗi Komorre. O woniino e waɗde jimɗi to Kariibi e hitaande 2008.<ref name="bit2">{{Cite web|title=Chamsia SAGAF|url=https://www.comores-online.com/mwezinet/musique/sagaf.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20030913205400/http://www.comores-online.com/mwezinet/musique/sagaf.htm|url-status=usurped|archive-date=September 13, 2003|access-date=2020-06-10|website=www.comores-online.com}}</ref><ref name="commor2" /> == Nguurndam keeriɗam == O resii, omo jogii ɓiɓɓe njoyo, gooto e maɓɓe ko jimoowo Komoor biyeteeɗo Naima. == Tuugnorgal == 6z2a11t4qm7mfo1ousyd65zmvf61g73 Ameli, Eritrea 0 41478 170521 2026-05-19T13:57:47Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ameli (Arabeere: أملي ) ko nokku keewɗo yimɓe e hirnaange leydi Eritree. Tuugnorgal" 170521 wikitext text/x-wiki Ameli (Arabeere: أملي ) ko nokku keewɗo yimɓe e hirnaange leydi Eritree. Tuugnorgal r1i3i9zbhrmfm0m68n6ui7pfolz629k 170522 170521 2026-05-19T13:58:18Z Ilya Discuss 10103 170522 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Ameli (Arabeere: أملي ) ko nokku keewɗo yimɓe e hirnaange leydi Eritree. Tuugnorgal 35k8gmgkeq3h6n53xvmm30rzpfhru0k 170523 170522 2026-05-19T13:59:48Z Ilya Discuss 10103 170523 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ameli''' (Arabeere: أملي ) ko nokku keewɗo yimɓe e hirnaange leydi Eritree. == Tuugnorgal == rtje3fl52a53ojv5xkctdcn5tq1qk0s Anfila 0 41479 170524 2026-05-19T14:01:32Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Anfila (aarabeere: أنفيلا) ko diiwaan koɗki e daartol to daande maayo geec, to Eritree hannde oo. Yanti e Bay Zula ɓadiiɗo, ko Ecoppi wiyi ɗum e teeminannde 19ɓiire. Nde wonnoo ko porto karawanuuji, Bay Anfila alaa ɗo hoɗi. Tuugnorgal" 170524 wikitext text/x-wiki Anfila (aarabeere: أنفيلا) ko diiwaan koɗki e daartol to daande maayo geec, to Eritree hannde oo. Yanti e Bay Zula ɓadiiɗo, ko Ecoppi wiyi ɗum e teeminannde 19ɓiire. Nde wonnoo ko porto karawanuuji, Bay Anfila alaa ɗo hoɗi. Tuugnorgal 9kg3q6vcpcm62wzp8xkepf8rylxg2eh 170525 170524 2026-05-19T14:02:31Z Ilya Discuss 10103 170525 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Anfila (aarabeere: أنفيلا) ko diiwaan koɗki e daartol to daande maayo geec, to Eritree hannde oo. Yanti e Bay Zula ɓadiiɗo, ko Ecoppi wiyi ɗum e teeminannde 19ɓiire. Nde wonnoo ko porto karawanuuji, Bay Anfila alaa ɗo hoɗi. Tuugnorgal ecx4omgjyo5quz2xkqe0oym9n8nya8g 170526 170525 2026-05-19T14:02:56Z Ilya Discuss 10103 170526 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anfila''' (aarabeere: أنفيلا) ko diiwaan koɗki e daartol to daande maayo geec, to Eritree hannde oo. Yanti e Bay Zula ɓadiiɗo, ko Ecoppi wiyi ɗum e teeminannde 19ɓiire. Nde wonnoo ko porto karawanuuji, Bay Anfila alaa ɗo hoɗi. == Tuugnorgal == li7w6bqlygm8yd8f69rie2ty9rz5889 Anrata 0 41480 170528 2026-05-19T14:04:40Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Araata (Araعتا)Afar af (Araqta) ko wuro daande maayo to fuɗnaange leydi Eritree. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Nde jooɗii ko e dow 14° 40’ 60N e njuuteendi 40° 58’ 0E. Anrata woni ko 0,6 km e laamorgo diiwaan Tiyo, to bannge worgo wuro ngo. Tuugnorgal" 170528 wikitext text/x-wiki Araata (Araعتا)Afar af (Araqta) ko wuro daande maayo to fuɗnaange leydi Eritree. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Nde jooɗii ko e dow 14° 40’ 60N e njuuteendi 40° 58’ 0E. Anrata woni ko 0,6 km e laamorgo diiwaan Tiyo, to bannge worgo wuro ngo. Tuugnorgal r0jvynbyfsot3tkruv8aduo3io2o6u6 170529 170528 2026-05-19T14:05:15Z Ilya Discuss 10103 170529 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Araata (Araعتا)Afar af (Araqta) ko wuro daande maayo to fuɗnaange leydi Eritree. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Nde jooɗii ko e dow 14° 40’ 60N e njuuteendi 40° 58’ 0E. Anrata woni ko 0,6 km e laamorgo diiwaan Tiyo, to bannge worgo wuro ngo. Tuugnorgal pm32vwjz6aotf0ez1opgst59ycoi6c3 170530 170529 2026-05-19T14:06:32Z Ilya Discuss 10103 170530 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Araata''' (Araعتا)Afar af (Araqta) ko wuro daande maayo to fuɗnaange leydi Eritree. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Nde jooɗii ko e dow 14° 40’ 60N e njuuteendi 40° 58’ 0E. Anrata woni ko 0,6 km e laamorgo diiwaan Tiyo, to bannge worgo wuro ngo. == Tuugnorgal == 4vj7jyk7h2v9imch0k7ticzyh2js2ak Anseba River 0 41481 170531 2026-05-19T14:08:41Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Maayo Anseba (e ɗemngal Tigre: ሩባ ዓንሰባ, e ɗemngal Tigre: عنسبا) ko maayo Barka e nder leydi Eritree, njuuteendi maggo ko 346 kiloomeeteer. Nde ummotoo ko e dow leydi Eritree caggal Asmara, nde ummotoo ko to bannge worgo-fuɗnaange rewrude e Keren. Ina hawra e maayo Barka sara keerol hakkunde mum e Sudaan. Tuugnorgal" 170531 wikitext text/x-wiki Maayo Anseba (e ɗemngal Tigre: ሩባ ዓንሰባ, e ɗemngal Tigre: عنسبا) ko maayo Barka e nder leydi Eritree, njuuteendi maggo ko 346 kiloomeeteer. Nde ummotoo ko e dow leydi Eritree caggal Asmara, nde ummotoo ko to bannge worgo-fuɗnaange rewrude e Keren. Ina hawra e maayo Barka sara keerol hakkunde mum e Sudaan. Tuugnorgal 95f055d2q0sc192hx6ny71qcd4vc414 170532 170531 2026-05-19T14:09:56Z Ilya Discuss 10103 170532 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Maayo Anseba (e ɗemngal Tigre: ሩባ ዓንሰባ, e ɗemngal Tigre: عنسبا) ko maayo Barka e nder leydi Eritree, njuuteendi maggo ko 346 kiloomeeteer. Nde ummotoo ko e dow leydi Eritree caggal Asmara, nde ummotoo ko to bannge worgo-fuɗnaange rewrude e Keren. Ina hawra e maayo Barka sara keerol hakkunde mum e Sudaan. Tuugnorgal bwd36kukvujibl7a7onjlg3fe0ky4k0 170534 170532 2026-05-19T14:11:02Z Ilya Discuss 10103 170534 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Maayo Anseba''' (e ɗemngal Tigre: ሩባ ዓንሰባ, e ɗemngal Tigre: عنسبا) ko maayo Barka e nder leydi Eritree, njuuteendi maggo ko 346 kiloomeeteer. Nde ummotoo ko e dow leydi Eritree caggal Asmara, nde ummotoo ko to bannge worgo-fuɗnaange rewrude e Keren. Ina hawra e maayo Barka sara keerol hakkunde mum e Sudaan. == Tuugnorgal == b2asnlex43i485relyf4e7i9kj8rij7 170535 170534 2026-05-19T14:12:32Z Ilya Discuss 10103 170535 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Maayo Anseba''' (e ɗemngal Tigre: ሩባ ዓንሰባ, e ɗemngal Tigre: عنسبا) ko maayo Barka e nder leydi Eritree, njuuteendi maggo ko 346 kiloomeeteer. Nde ummotoo ko e dow leydi Eritree caggal Asmara, nde ummotoo ko to bannge worgo-fuɗnaange rewrude e Keren. Ina hawra e maayo Barka sara keerol hakkunde mum e Sudaan.<nowiki><ref>[http://web.natur.cuni.cz/geografie/vzgr/monografie/gm/gm_hickey.pdf Estimation of Water Harvesting Potential and Ground water recharge in Anseba-Basin, ERITREA (East Africa)] (PDF; 1,42 MB)</ref></nowiki> == Tuugnorgal == 7fceady5gu3ofx3vaq0stlyu3ktgnm1 170536 170535 2026-05-19T14:13:17Z Ilya Discuss 10103 170536 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Maayo Anseba''' (e ɗemngal Tigre: ሩባ ዓንሰባ, e ɗemngal Tigre: عنسبا) ko maayo Barka e nder leydi Eritree, njuuteendi maggo ko 346 kiloomeeteer. Nde ummotoo ko e dow leydi Eritree caggal Asmara, nde ummotoo ko to bannge worgo-fuɗnaange rewrude e Keren. Ina hawra e maayo Barka sara keerol hakkunde mum e Sudaan. == Tuugnorgal == b2asnlex43i485relyf4e7i9kj8rij7 Antalla 0 41482 170540 2026-05-19T14:17:23Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Antalla ( أنتلا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Ngo woni ko hedde 50 km to fuɗnaange-rewo Barentu. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan Haykota, ina woɗɗi laamorgo diiwaan Haykota e nder diiwaan Gash-Barka. Wurooji e gure saraaji ɗii ko Elit (12,7 nm), Algeden (13,3 nm), Ad Casub (8,9 nm), Gonye (9,0 nm) e Markaugh (10,0 nm)." 170540 wikitext text/x-wiki Antalla ( أنتلا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Ngo woni ko hedde 50 km to fuɗnaange-rewo Barentu. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan Haykota, ina woɗɗi laamorgo diiwaan Haykota e nder diiwaan Gash-Barka. Wurooji e gure saraaji ɗii ko Elit (12,7 nm), Algeden (13,3 nm), Ad Casub (8,9 nm), Gonye (9,0 nm) e Markaugh (10,0 nm). suhe2d83jkfl1x8fw0auhzxk62y80mw 170541 170540 2026-05-19T14:19:25Z Ilya Discuss 10103 170541 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Antalla ( أنتلا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Ngo woni ko hedde 50 km to fuɗnaange-rewo Barentu. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan Haykota, ina woɗɗi laamorgo diiwaan Haykota e nder diiwaan Gash-Barka. Wurooji e gure saraaji ɗii ko Elit (12,7 nm), Algeden (13,3 nm), Ad Casub (8,9 nm), Gonye (9,0 nm) e Markaugh (10,0 nm). 1gqb5gixexs1gn92le8ui361mj6uplc 170542 170541 2026-05-19T14:19:48Z Ilya Discuss 10103 170542 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Antalla''' ( أنتلا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Ngo woni ko hedde 50 km to fuɗnaange-rewo Barentu. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan Haykota, ina woɗɗi laamorgo diiwaan Haykota e nder diiwaan Gash-Barka. Wurooji e gure saraaji ɗii ko Elit (12,7 nm), Algeden (13,3 nm), Ad Casub (8,9 nm), Gonye (9,0 nm) e Markaugh (10,0 nm). pqhlemb6u91daqsukf12p4rmhn5050l 170543 170542 2026-05-19T14:20:10Z Ilya Discuss 10103 170543 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Antalla''' ( أنتلا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Ngo woni ko hedde 50 km to fuɗnaange-rewo Barentu. == Wakere == Wuro ngo woni ko e diiwaan Haykota, ina woɗɗi laamorgo diiwaan Haykota e nder diiwaan Gash-Barka. Wurooji e gure saraaji ɗii ko Elit (12,7 nm), Algeden (13,3 nm), Ad Casub (8,9 nm), Gonye (9,0 nm) e Markaugh (10,0 nm). 1by3hd64tor43yq95vohkbo6s4q5tit Arcugi 0 41483 170544 2026-05-19T14:22:43Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Arcugi (aarabeere: أركوجي ) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree . O woni ko e diiwaan Omhajer e nder diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko e nder nokku ladde Gash-Setit, kilooji 6 to fuɗnaange-rewo Giamal Biscia. No innde ndee hollirta nii, ko Itaalinaaɓe sosi wuro ngoo e sahaa njiimaandi. Nde woni ko 12,7 kiloomeeteer to fuɗnaange-rewo Teseney" 170544 wikitext text/x-wiki Arcugi (aarabeere: أركوجي ) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree . O woni ko e diiwaan Omhajer e nder diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko e nder nokku ladde Gash-Setit, kilooji 6 to fuɗnaange-rewo Giamal Biscia. No innde ndee hollirta nii, ko Itaalinaaɓe sosi wuro ngoo e sahaa njiimaandi. Nde woni ko 12,7 kiloomeeteer to fuɗnaange-rewo Teseney qq1bo73kv20800m9wlkkicqo4b1k5ui 170546 170544 2026-05-19T14:24:18Z Ilya Discuss 10103 170546 wikitext text/x-wiki Arcugi {{Databox}} (aarabeere: أركوجي ) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree . O woni ko e diiwaan Omhajer e nder diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko e nder nokku ladde Gash-Setit, kilooji 6 to fuɗnaange-rewo Giamal Biscia. No innde ndee hollirta nii, ko Itaalinaaɓe sosi wuro ngoo e sahaa njiimaandi. Nde woni ko 12,7 kiloomeeteer to fuɗnaange-rewo Teseney 6b060iew0apuzkfeym4aig48u8omuee 170547 170546 2026-05-19T14:24:44Z Ilya Discuss 10103 170547 wikitext text/x-wiki '''Arcugi''' {{Databox}} (aarabeere: أركوجي ) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree . O woni ko e diiwaan Omhajer e nder diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko e nder nokku ladde Gash-Setit, kilooji 6 to fuɗnaange-rewo Giamal Biscia. No innde ndee hollirta nii, ko Itaalinaaɓe sosi wuro ngoo e sahaa njiimaandi. Nde woni ko 12,7 kiloomeeteer to fuɗnaange-rewo Teseney ppks3tyjzm8aqp98gr8mmb7o6s6yzhi Are'eta subregion 0 41484 170549 2026-05-19T14:27:13Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan Are'eta ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. E laamorde mum to Tiyo, daande maayo diiwaan njuɓɓudi ndii ina waɗi Bay Anfilla. Tuugnorgal" 170549 wikitext text/x-wiki Diiwaan Are'eta ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. E laamorde mum to Tiyo, daande maayo diiwaan njuɓɓudi ndii ina waɗi Bay Anfilla. Tuugnorgal sw8odc7z79r1t84craixnam8gmxzgz5 170550 170549 2026-05-19T14:28:47Z Ilya Discuss 10103 170550 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Diiwaan Are'eta ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. E laamorde mum to Tiyo, daande maayo diiwaan njuɓɓudi ndii ina waɗi Bay Anfilla. Tuugnorgal rqe54lgq3ve3sj74nzf58126t2mfj33 170552 170550 2026-05-19T14:29:06Z Ilya Discuss 10103 170552 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Are'eta''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. E laamorde mum to Tiyo, daande maayo diiwaan njuɓɓudi ndii ina waɗi Bay Anfilla. Tuugnorgal cqd70d20wfzwzpfu52yx4r7j8wabtfl 170553 170552 2026-05-19T14:29:23Z Ilya Discuss 10103 170553 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Are'eta''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. E laamorde mum to Tiyo, daande maayo diiwaan njuɓɓudi ndii ina waɗi Bay Anfilla. == Tuugnorgal == rz21fu9l95q379ji15i50wl2kbbhh3d Arsinoe (Eritrea) 0 41485 170556 2026-05-19T14:33:42Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Arsinoe (e ɗemngal Gerek ɓooyngal: Ἀρσινόη), sahaa e sahaa fof ina wiyee Arsinoe Epidires, ko wuro ɓooyngo Avalitæ, to ŋoral Dire to Eritree, to fuɗnaange Berenice Epideres, e sara damal maayo woɗeewo (Bab-el-Mandeb). Wuro ngo ko Ptolémée II sosi ngo, o inniri ɗum ko Arsinoe II mo Misra, debbo makko e miñiiko debbo. Nokku mayre woni ko sara wuro Assab hannde ngoo, to leydi Eritree. Tuugnorgal" 170556 wikitext text/x-wiki Arsinoe (e ɗemngal Gerek ɓooyngal: Ἀρσινόη), sahaa e sahaa fof ina wiyee Arsinoe Epidires, ko wuro ɓooyngo Avalitæ, to ŋoral Dire to Eritree, to fuɗnaange Berenice Epideres, e sara damal maayo woɗeewo (Bab-el-Mandeb). Wuro ngo ko Ptolémée II sosi ngo, o inniri ɗum ko Arsinoe II mo Misra, debbo makko e miñiiko debbo. Nokku mayre woni ko sara wuro Assab hannde ngoo, to leydi Eritree. Tuugnorgal 65mxinuyir5y272zh9gjrap87ujt77y 170557 170556 2026-05-19T14:34:55Z Ilya Discuss 10103 170557 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Arsinoe (e ɗemngal Gerek ɓooyngal: Ἀρσινόη), sahaa e sahaa fof ina wiyee Arsinoe Epidires, ko wuro ɓooyngo Avalitæ, to ŋoral Dire to Eritree, to fuɗnaange Berenice Epideres, e sara damal maayo woɗeewo (Bab-el-Mandeb). Wuro ngo ko Ptolémée II sosi ngo, o inniri ɗum ko Arsinoe II mo Misra, debbo makko e miñiiko debbo. Nokku mayre woni ko sara wuro Assab hannde ngoo, to leydi Eritree. Tuugnorgal 5uuvoctusdqtb4atnp33x7zf7j8ks2d 170558 170557 2026-05-19T14:35:25Z Ilya Discuss 10103 170558 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Arsinoe''' (e ɗemngal Gerek ɓooyngal: Ἀρσινόη), sahaa e sahaa fof ina wiyee Arsinoe Epidires, ko wuro ɓooyngo Avalitæ, to ŋoral Dire to Eritree, to fuɗnaange Berenice Epideres, e sara damal maayo woɗeewo (Bab-el-Mandeb). Wuro ngo ko Ptolémée II sosi ngo, o inniri ɗum ko Arsinoe II mo Misra, debbo makko e miñiiko debbo. Nokku mayre woni ko sara wuro Assab hannde ngoo, to leydi Eritree. == Tuugnorgal == s5tmqsbld0tj9c2rrskqyaxp1hfwkg2 170560 170558 2026-05-19T14:36:18Z Ilya Discuss 10103 170560 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Arsinoe''' (e ɗemngal Gerek ɓooyngal: Ἀρσινόη), sahaa e sahaa fof ina wiyee Arsinoe Epidires, ko wuro ɓooyngo Avalitæ, to ŋoral Dire to Eritree, to fuɗnaange Berenice Epideres, e sara damal maayo woɗeewo (Bab-el-Mandeb). Wuro ngo ko Ptolémée II sosi ngo, o inniri ɗum ko Arsinoe II mo Misra, debbo makko e miñiiko debbo. Nokku mayre woni ko sara wuro Assab hannde ngoo, to leydi Eritree.<ref>{{Cite Strabo|xvi. p. 773}}</ref><ref>{{Cite Mela|3.8}}</ref><ref>{{Cite Pliny|6.34}}</ref><ref>{{Cite Ptolemy|4.5.14}}</ref><ref>{{Barrington Atlas|page=4}}</ref><ref>{{cite web|url=https://pleiades.stoa.org/places/39295|title=Places: 39295 (Arsinoe)|author=Potts, D.|access-date=2024-03-22|publisher=Pleiades}}</ref><ref>{{Cite web|title=Arsinoe, ETH – Digital Atlas of the Roman Empire|url=https://imperium.ahlfeldt.se/places/36125.html|access-date=2024-03-23|website=imperium.ahlfeldt.se}}</ref> == Tuugnorgal == 7kbla9byjzep7b6kcdarbdaarwx50km Assab volcanic field 0 41486 170571 2026-05-19T20:21:47Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ladde wulnde Assab ko fedde ɓulli basaltik e ɓulli laawɗi jokkondirɗi tawaaɗi e diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange leydi Eritree. E dow tooweeki 987 m (3 238 ft), ɓuuɓol maggol ɓurngol ɓadaade ngol waɗi ko e nder duuɓi 12 000 cakkitiiɗi ɗii e nder yonta Holosen hannde oo. Ƴeew kadi Doggol nokkuuji ɓuuɓɗi Tuugnorgal" 170571 wikitext text/x-wiki Ladde wulnde Assab ko fedde ɓulli basaltik e ɓulli laawɗi jokkondirɗi tawaaɗi e diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange leydi Eritree. E dow tooweeki 987 m (3 238 ft), ɓuuɓol maggol ɓurngol ɓadaade ngol waɗi ko e nder duuɓi 12 000 cakkitiiɗi ɗii e nder yonta Holosen hannde oo. Ƴeew kadi Doggol nokkuuji ɓuuɓɗi Tuugnorgal ie5zvh4wisufw43najy5bt6dmejm0tp 170572 170571 2026-05-19T20:23:06Z Ilya Discuss 10103 170572 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ladde wulnde Assab ko fedde ɓulli basaltik e ɓulli laawɗi jokkondirɗi tawaaɗi e diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange leydi Eritree. E dow tooweeki 987 m (3 238 ft), ɓuuɓol maggol ɓurngol ɓadaade ngol waɗi ko e nder duuɓi 12 000 cakkitiiɗi ɗii e nder yonta Holosen hannde oo. Ƴeew kadi Doggol nokkuuji ɓuuɓɗi Tuugnorgal ma7q2y9uhk0istz998rlr3xz0uy7yx9 170573 170572 2026-05-19T20:24:25Z Ilya Discuss 10103 170573 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ladde wulnde Assab''' ko fedde ɓulli basaltik e ɓulli laawɗi jokkondirɗi tawaaɗi e diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange leydi Eritree. E dow tooweeki 987 m (3 238 ft), ɓuuɓol maggol ɓurngol ɓadaade ngol waɗi ko e nder duuɓi 12 000 cakkitiiɗi ɗii e nder yonta Holosen hannde oo. Ƴeew kadi Doggol nokkuuji ɓuuɓɗi Tuugnorgal n52pg982889h1u3lqocwk335r1r8824 170574 170573 2026-05-19T20:25:22Z Ilya Discuss 10103 170574 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ladde wulnde Assab''' ko fedde ɓulli basaltik e ɓulli laawɗi jokkondirɗi tawaaɗi e diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange leydi Eritree. E dow tooweeki 987 m (3 238 ft), ɓuuɓol maggol ɓurngol ɓadaade ngol waɗi ko e nder duuɓi 12 000 cakkitiiɗi ɗii e nder yonta Holosen hannde oo. == Ƴeew kadi == Doggol nokkuuji ɓuuɓɗi == Tuugnorgal == t3qapp4cquuhbw87i0dndxxseeg6yet 170575 170574 2026-05-19T20:27:34Z Ilya Discuss 10103 170575 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ladde wulnde Assab''' ko fedde ɓulli basaltik e ɓulli laawɗi jokkondirɗi tawaaɗi e diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange leydi Eritree. E dow tooweeki 987 m (3 238 ft), ɓuuɓol maggol ɓurngol ɓadaade ngol waɗi ko e nder duuɓi 12 000 cakkitiiɗi ɗii e nder yonta Holosen hannde oo.<ref name="gvp">{{cite gvp|name=Assab Volcanic Field|vn=221125|access-date=2021-06-24}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol nokkuuji ɓuuɓɗi == Tuugnorgal == 4uggfsogkwfcocq5z1sarlidrd64k7p Aredda 0 41487 170576 2026-05-19T20:30:05Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Aredda (aarabeere: أردا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan lesleso diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 5,1 kiloomeeteer e Attai. Tuugnorgal" 170576 wikitext text/x-wiki Aredda (aarabeere: أردا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan lesleso diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 5,1 kiloomeeteer e Attai. Tuugnorgal 52ykfrkfpiak2ktpey0aiyl4xpekkov 170577 170576 2026-05-19T20:31:40Z Ilya Discuss 10103 170577 wikitext text/x-wiki Aredda (aarabeere: أردا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan lesleso diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 5,1 kiloomeeteer e Attai. Tuugnorgal {{Databox}} jt93j3vfa3e2ycsio3p1x8jbqc5tr81 170578 170577 2026-05-19T20:32:11Z Ilya Discuss 10103 170578 wikitext text/x-wiki '''Aredda''' (aarabeere: أردا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. == Wakere == Wuro ngo woni ko e diiwaan lesleso diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 5,1 kiloomeeteer e Attai. == Tuugnorgal == {{Databox}} 8h1oab1dv6ar9trgijcxq38vvmxr4l3 170579 170578 2026-05-19T20:33:19Z Ilya Discuss 10103 170579 wikitext text/x-wiki '''Aredda''' (aarabeere: أردا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree.<ref name="Mindat.org_2020-07-23">{{Citation|url=https://www.mindat.org/feature-343605.html|title=Aredda, Gash-Barka Region, Eritrea|newspaper=Mindat.org|access-date=July 23, 2020}}</ref> == Wakere == Wuro ngo woni ko e diiwaan lesleso diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 5,1 kiloomeeteer e Attai. == Tuugnorgal == {{Databox}} 86w2zem0a91b7b7vx66wv1ijgvholtr Areza subregion 0 41488 170580 2026-05-19T20:35:26Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan Areza ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Debub (Fuɗnaange) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko Areza. Tuugnorgal" 170580 wikitext text/x-wiki Diiwaan Areza ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Debub (Fuɗnaange) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko Areza. Tuugnorgal sopujo19jy1k1yo66sx07abwjbnoqvs 170581 170580 2026-05-19T20:37:11Z Ilya Discuss 10103 170581 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Diiwaan Areza ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Debub (Fuɗnaange) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko Areza. Tuugnorgal gvnl6kernvbxrw2tzopbz68qw17zfqm 170582 170581 2026-05-19T20:37:47Z Ilya Discuss 10103 170582 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Areza''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Debub (Fuɗnaange) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko Areza. == Tuugnorgal == m6278nn88mk1892saz7voz93v2g52cq Asmat subregion 0 41489 170583 2026-05-19T20:39:57Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan Asmat ko diiwaan gonɗo e worgo-fuɗnaange diiwaan Anseba (Zoba Anseba) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko Asmat." 170583 wikitext text/x-wiki Diiwaan Asmat ko diiwaan gonɗo e worgo-fuɗnaange diiwaan Anseba (Zoba Anseba) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko Asmat. ffrmbr5utwr3brqeiwtv3tu00oo7me7 170584 170583 2026-05-19T20:42:24Z Ilya Discuss 10103 170584 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Diiwaan Asmat ko diiwaan gonɗo e worgo-fuɗnaange diiwaan Anseba (Zoba Anseba) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko Asmat. fhpacke4d4odca3h2lkqsyqlqqrwf6a 170585 170584 2026-05-19T20:42:51Z Ilya Discuss 10103 170585 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Asmat''' ko diiwaan gonɗo e worgo-fuɗnaange diiwaan Anseba (Zoba Anseba) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko Asmat. s3e286hocohvnq9srfh6u2r4arxhp1w Assab subregion 0 41490 170586 2026-05-19T20:44:32Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan Assab ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange leydi Eritree. Tuugnorgal" 170586 wikitext text/x-wiki Diiwaan Assab ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange leydi Eritree. Tuugnorgal 32pltxfven5x03g6pttezzveiwncbnk 170587 170586 2026-05-19T20:45:42Z Ilya Discuss 10103 170587 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Diiwaan Assab ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange leydi Eritree. Tuugnorgal jzpw67puhm0e9c0u0sa12bmwo33xu02 170588 170587 2026-05-19T20:46:09Z Ilya Discuss 10103 170588 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Assab''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange leydi Eritree. == Tuugnorgal == 7xk5nq7u7yhzsth7q85v6dilb09idfh Attai 0 41491 170589 2026-05-19T20:49:09Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Attai (aarabeere: أتاي) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan Mogolo e nder diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko e 4,1 kiloomeeteer e laamorgo diiwaan Mogolo. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Hambok (7,4 nm), Meskul (5,7 nm), Aredda (5,1 nm), Chibabo (4,4 nm) e Abaredda (4,1 nm)." 170589 wikitext text/x-wiki Attai (aarabeere: أتاي) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan Mogolo e nder diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko e 4,1 kiloomeeteer e laamorgo diiwaan Mogolo. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Hambok (7,4 nm), Meskul (5,7 nm), Aredda (5,1 nm), Chibabo (4,4 nm) e Abaredda (4,1 nm). is3ykxumfpk6qucpox57okhnq5rb25y 170590 170589 2026-05-19T20:49:57Z Ilya Discuss 10103 170590 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Attai (aarabeere: أتاي) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Wakere Wuro ngo woni ko e diiwaan Mogolo e nder diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko e 4,1 kiloomeeteer e laamorgo diiwaan Mogolo. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Hambok (7,4 nm), Meskul (5,7 nm), Aredda (5,1 nm), Chibabo (4,4 nm) e Abaredda (4,1 nm). 6poog1pobo2uthzujfxz5l942wzmvth 170591 170590 2026-05-19T20:50:56Z Ilya Discuss 10103 170591 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Attai''' (aarabeere: أتاي) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. == Wakere == Wuro ngo woni ko e diiwaan Mogolo e nder diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko e 4,1 kiloomeeteer e laamorgo diiwaan Mogolo. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Hambok (7,4 nm), Meskul (5,7 nm), Aredda (5,1 nm), Chibabo (4,4 nm) e Abaredda (4,1 nm). 3wv4hky7usxervac2liqanvrpq91sie Aula, Eritrea 0 41492 170592 2026-05-19T20:53:13Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Aula (Aarabeere: أولا) ko koɗki e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. Tuugnorgal" 170592 wikitext text/x-wiki Aula (Aarabeere: أولا) ko koɗki e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. Tuugnorgal 6q3va4c74awqpmwztfixesqtaft431o 170593 170592 2026-05-19T20:54:23Z Ilya Discuss 10103 170593 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Aula (Aarabeere: أولا) ko koɗki e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. Tuugnorgal 6tcof0llh50epalcaoshkvbvr1gl87t 170594 170593 2026-05-19T20:54:52Z Ilya Discuss 10103 170594 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aula''' (Aarabeere: أولا) ko koɗki e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. == Tuugnorgal == b1xeewtos9kqy31ezh618kioyh2s5qd 170595 170594 2026-05-19T20:55:50Z Ilya Discuss 10103 170595 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aula''' (Aarabeere: أولا) ko koɗki e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree.<ref name="mindat.org">{{cite web|url=https://www.mindat.org/feature-343162.html|title=Aula, Eritrea|work=mindat.org}}</ref> == Tuugnorgal == eneg0tbcan9houeivecs2pzzef1kevz Bar Zilli 0 41493 170596 2026-05-19T22:22:35Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Bar Zilli ko galle gonɗo e caka wuro Asmara, to leydi Eritree. Hannde, nde gollotoo ko no restoraa nii, nde woni ko e nokku keewɗo anndeede e hoɗɓe Asmara. Tariya Bar Zilli mahiraa ko e yontaaji cakkitiiɗi laamu koloñaal Itaali, o mahiraa ko e mbaadi naalankaagal Art Deco. Mahdi Bar Zilli ko galle mo nganndu-ɗaa ina weeɓi anndeede, mo njiylotonoo ko e bayyinaango Fodor wiyeteengo Architectural. Architecture oo ina siforee wonde ina waɗi "fasaad curved e jillon..." 170596 wikitext text/x-wiki Bar Zilli ko galle gonɗo e caka wuro Asmara, to leydi Eritree. Hannde, nde gollotoo ko no restoraa nii, nde woni ko e nokku keewɗo anndeede e hoɗɓe Asmara. Tariya Bar Zilli mahiraa ko e yontaaji cakkitiiɗi laamu koloñaal Itaali, o mahiraa ko e mbaadi naalankaagal Art Deco. Mahdi Bar Zilli ko galle mo nganndu-ɗaa ina weeɓi anndeede, mo njiylotonoo ko e bayyinaango Fodor wiyeteengo Architectural. Architecture oo ina siforee wonde ina waɗi "fasaad curved e jillondiral hakkunde windooji dartiiɗi e strips tokoosi gonɗi e ŋoral ko ɗum addani annduɓe innirde ndeeɗoo mbaydi “idiosyncratic” e “distinctive.” E wiyde winndannde New York Times winndaande e hitaande 2017, "Suudu Bar Zilli ina nanndi e rajo ɓooyɗo, ina waɗi windooji no butoŋ tuning nii." Galle Bar Zilli Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bannge Bar Zilli. Bannge Bar Zilli. Tendinowo 2maca7caoph001hnri0lkusrg3g4lsn 170597 170596 2026-05-19T22:24:25Z Ilya Discuss 10103 170597 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Bar Zilli ko galle gonɗo e caka wuro Asmara, to leydi Eritree. Hannde, nde gollotoo ko no restoraa nii, nde woni ko e nokku keewɗo anndeede e hoɗɓe Asmara. Tariya Bar Zilli mahiraa ko e yontaaji cakkitiiɗi laamu koloñaal Itaali, o mahiraa ko e mbaadi naalankaagal Art Deco. Mahdi Bar Zilli ko galle mo nganndu-ɗaa ina weeɓi anndeede, mo njiylotonoo ko e bayyinaango Fodor wiyeteengo Architectural. Architecture oo ina siforee wonde ina waɗi "fasaad curved e jillondiral hakkunde windooji dartiiɗi e strips tokoosi gonɗi e ŋoral ko ɗum addani annduɓe innirde ndeeɗoo mbaydi “idiosyncratic” e “distinctive.” E wiyde winndannde New York Times winndaande e hitaande 2017, "Suudu Bar Zilli ina nanndi e rajo ɓooyɗo, ina waɗi windooji no butoŋ tuning nii." Galle Bar Zilli Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bannge Bar Zilli. Bannge Bar Zilli. Tendinowo 3lpigb5mi4bf310eiqcthhrjrdl74d5 170598 170597 2026-05-19T22:26:33Z Ilya Discuss 10103 170598 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bar Zilli''' ko galle gonɗo e caka wuro Asmara, to leydi Eritree. Hannde, nde gollotoo ko no restoraa nii, nde woni ko e nokku keewɗo anndeede e hoɗɓe Asmara. == Tariya == Bar Zilli mahiraa ko e yontaaji cakkitiiɗi laamu koloñaal Itaali, o mahiraa ko e mbaadi naalankaagal Art Deco. == Mahdi == Bar Zilli ko galle mo nganndu-ɗaa ina weeɓi anndeede, mo njiylotonoo ko e bayyinaango Fodor wiyeteengo Architectural. Architecture oo ina siforee wonde ina waɗi "fasaad curved e jillondiral hakkunde windooji dartiiɗi e strips tokoosi gonɗi e ŋoral ko ɗum addani annduɓe innirde ndeeɗoo mbaydi “idiosyncratic” e “distinctive.” E wiyde winndannde New York Times winndaande e hitaande 2017, "Suudu Bar Zilli ina nanndi e rajo ɓooyɗo, ina waɗi windooji no butoŋ tuning nii." == Galle Bar Zilli == Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bannge Bar Zilli. == Tendinowo == pt7x63mmb8pynto479gj0q5dvhb042p 170599 170598 2026-05-19T22:27:50Z Ilya Discuss 10103 170599 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bar Zilli''' ko galle gonɗo e caka wuro Asmara, to leydi Eritree. Hannde, nde gollotoo ko no restoraa nii, nde woni ko e nokku keewɗo anndeede e hoɗɓe Asmara.<ref>{{Cite web|url=https://er.usembassy.gov/asmara-modernist-city-africa/site_1550_0006-500-333-20170708173257/|title=Bar-Zili}}</ref> == Tariya == Bar Zilli mahiraa ko e yontaaji cakkitiiɗi laamu koloñaal Itaali, o mahiraa ko e mbaadi naalankaagal Art Deco. == Mahdi == Bar Zilli ko galle mo nganndu-ɗaa ina weeɓi anndeede, mo njiylotonoo ko e bayyinaango Fodor wiyeteengo Architectural. Architecture oo ina siforee wonde ina waɗi "fasaad curved e jillondiral hakkunde windooji dartiiɗi e strips tokoosi gonɗi e ŋoral ko ɗum addani annduɓe innirde ndeeɗoo mbaydi “idiosyncratic” e “distinctive.” E wiyde winndannde New York Times winndaande e hitaande 2017, "Suudu Bar Zilli ina nanndi e rajo ɓooyɗo, ina waɗi windooji no butoŋ tuning nii." == Galle Bar Zilli == Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bannge Bar Zilli. == Tendinowo == firqhoc4pktwmwkijevuhjzzwe0cr4f 170600 170599 2026-05-19T22:29:37Z Ilya Discuss 10103 170600 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bar Zilli''' ko galle gonɗo e caka wuro Asmara, to leydi Eritree. Hannde, nde gollotoo ko no restoraa nii, nde woni ko e nokku keewɗo anndeede e hoɗɓe Asmara.<ref>{{Cite web|url=https://er.usembassy.gov/asmara-modernist-city-africa/site_1550_0006-500-333-20170708173257/|title=Bar-Zili}}</ref> == Tariya == Bar Zilli mahiraa ko e yontaaji cakkitiiɗi laamu koloñaal Itaali, o mahiraa ko e mbaadi naalankaagal Art Deco.<ref>{{Cite web|url=https://www.lonelyplanet.com/eritrea/asmara/nightlife/bar-zilli/a/poi-dri/437800/355285|title=Bar Zilli &#124; Asmara, Eritrea Nightlife|website=Lonely Planet}}</ref> == Mahdi == Bar Zilli ko galle mo nganndu-ɗaa ina weeɓi anndeede, mo njiylotonoo ko e bayyinaango Fodor wiyeteengo Architectural. Architecture oo ina siforee wonde ina waɗi "fasaad curved e jillondiral hakkunde windooji dartiiɗi e strips tokoosi gonɗi e ŋoral ko ɗum addani annduɓe innirde ndeeɗoo mbaydi “idiosyncratic” e “distinctive.” E wiyde winndannde New York Times winndaande e hitaande 2017, "Suudu Bar Zilli ina nanndi e rajo ɓooyɗo, ina waɗi windooji no butoŋ tuning nii." == Galle Bar Zilli == Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bannge Bar Zilli. == Tendinowo == 88vihmnxngipwap4molz1hmxez8ns35 170601 170600 2026-05-19T22:30:54Z Ilya Discuss 10103 170601 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bar Zilli''' ko galle gonɗo e caka wuro Asmara, to leydi Eritree. Hannde, nde gollotoo ko no restoraa nii, nde woni ko e nokku keewɗo anndeede e hoɗɓe Asmara.<ref>{{Cite web|url=https://er.usembassy.gov/asmara-modernist-city-africa/site_1550_0006-500-333-20170708173257/|title=Bar-Zili}}</ref> == Tariya == Bar Zilli mahiraa ko e yontaaji cakkitiiɗi laamu koloñaal Itaali, o mahiraa ko e mbaadi naalankaagal Art Deco.<ref>{{Cite web|url=https://www.lonelyplanet.com/eritrea/asmara/nightlife/bar-zilli/a/poi-dri/437800/355285|title=Bar Zilli &#124; Asmara, Eritrea Nightlife|website=Lonely Planet}}</ref> == Mahdi == Bar Zilli ko galle mo nganndu-ɗaa ina weeɓi anndeede, mo njiylotonoo ko e bayyinaango Fodor wiyeteengo Architectural. Architecture oo ina siforee wonde ina waɗi "fasaad curved e jillondiral hakkunde windooji dartiiɗi e strips tokoosi gonɗi e ŋoral ko ɗum addani annduɓe innirde ndeeɗoo mbaydi “idiosyncratic” e “distinctive.”<ref>{{Cite web|url=https://www.fodors.com/news/photos/youll-fall-in-love-with-the-unexpected-architecture-in-this-far-away-town|title=The Beautiful Architecture of Eritrea|first=Suzi|last=Siegel|date=August 26, 2019|website=Fodors Travel Guide}}</ref> E wiyde winndannde New York Times winndaande e hitaande 2017, "Suudu Bar Zilli ina nanndi e rajo ɓooyɗo, ina waɗi windooji no butoŋ tuning nii." == Galle Bar Zilli == Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bannge Bar Zilli. == Tendinowo == gc3h01reiauv5142x1ddnyqt0omqfz1 170602 170601 2026-05-19T22:32:50Z Ilya Discuss 10103 170602 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bar Zilli''' ko galle gonɗo e caka wuro Asmara, to leydi Eritree. Hannde, nde gollotoo ko no restoraa nii, nde woni ko e nokku keewɗo anndeede e hoɗɓe Asmara.<ref>{{Cite web|url=https://er.usembassy.gov/asmara-modernist-city-africa/site_1550_0006-500-333-20170708173257/|title=Bar-Zili}}</ref> == Tariya == Bar Zilli mahiraa ko e yontaaji cakkitiiɗi laamu koloñaal Itaali, o mahiraa ko e mbaadi naalankaagal Art Deco.<ref>{{Cite web|url=https://www.lonelyplanet.com/eritrea/asmara/nightlife/bar-zilli/a/poi-dri/437800/355285|title=Bar Zilli &#124; Asmara, Eritrea Nightlife|website=Lonely Planet}}</ref> == Mahdi == Bar Zilli ko galle mo nganndu-ɗaa ina weeɓi anndeede, mo njiylotonoo ko e bayyinaango Fodor wiyeteengo Architectural. Architecture oo ina siforee wonde ina waɗi "fasaad curved e jillondiral hakkunde windooji dartiiɗi e strips tokoosi gonɗi e ŋoral ko ɗum addani annduɓe innirde ndeeɗoo mbaydi “idiosyncratic” e “distinctive.”<ref>{{Cite web|url=https://www.fodors.com/news/photos/youll-fall-in-love-with-the-unexpected-architecture-in-this-far-away-town|title=The Beautiful Architecture of Eritrea|first=Suzi|last=Siegel|date=August 26, 2019|website=Fodors Travel Guide}}</ref> E wiyde winndannde New York Times winndaande e hitaande 2017, "Suudu Bar Zilli ina nanndi e rajo ɓooyɗo, ina waɗi windooji no butoŋ tuning nii." == Galle Bar Zilli == Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere.<ref>{{Cite web|url=https://er.usembassy.gov/asmara-modernist-city-africa/|title=Asmara: a Modernist City of Africa|date=July 10, 2017|website=U.S. Embassy in Eritrea}}</ref> Bannge Bar Zilli. == Tendinowo == 02w1fhz6gnghfuez4p6n7vlap8d7qvz 170619 170602 2026-05-20T04:38:19Z Adamu mc 10501 Added link 170619 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bar Zilli''' ko galle gonɗo e caka wuro Asmara, to [[leydi]] Eritree. Hannde, nde gollotoo ko no restoraa nii, nde woni ko e nokku keewɗo anndeede e hoɗɓe Asmara.<ref>{{Cite web|url=https://er.usembassy.gov/asmara-modernist-city-africa/site_1550_0006-500-333-20170708173257/|title=Bar-Zili}}</ref> == Tariya == Bar Zilli mahiraa ko e yontaaji cakkitiiɗi laamu koloñaal Itaali, o mahiraa ko e mbaadi naalankaagal Art Deco.<ref>{{Cite web|url=https://www.lonelyplanet.com/eritrea/asmara/nightlife/bar-zilli/a/poi-dri/437800/355285|title=Bar Zilli &#124; Asmara, Eritrea Nightlife|website=Lonely Planet}}</ref> == Mahdi == Bar Zilli ko galle mo nganndu-ɗaa ina weeɓi anndeede, mo njiylotonoo ko e bayyinaango Fodor wiyeteengo Architectural. Architecture oo ina siforee wonde ina waɗi "fasaad curved e jillondiral hakkunde windooji dartiiɗi e strips tokoosi gonɗi e ŋoral ko ɗum addani annduɓe innirde ndeeɗoo mbaydi “idiosyncratic” e “distinctive.”<ref>{{Cite web|url=https://www.fodors.com/news/photos/youll-fall-in-love-with-the-unexpected-architecture-in-this-far-away-town|title=The Beautiful Architecture of Eritrea|first=Suzi|last=Siegel|date=August 26, 2019|website=Fodors Travel Guide}}</ref> E wiyde winndannde New York Times winndaande e hitaande 2017, "Suudu Bar Zilli ina nanndi e rajo ɓooyɗo, ina waɗi windooji no butoŋ tuning nii." == Galle Bar Zilli == Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere.<ref>{{Cite web|url=https://er.usembassy.gov/asmara-modernist-city-africa/|title=Asmara: a Modernist City of Africa|date=July 10, 2017|website=U.S. Embassy in Eritrea}}</ref> Bannge Bar Zilli. == Tendinowo == t9pzr7xqw1fiaaep93prhxa63jx9p1y 170620 170619 2026-05-20T04:39:10Z Adamu mc 10501 170620 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bar Zilli''' ko galle gonɗo e caka wuro Asmara, to [[leydi]] Eritree. Hannde, nde gollotoo ko no restoraa nii, nde woni ko e nokku keewɗo anndeede e hoɗɓe Asmara.<ref>{{Cite web|url=https://er.usembassy.gov/asmara-modernist-city-africa/site_1550_0006-500-333-20170708173257/|title=Bar-Zili}}</ref> == Tariya == Bar Zilli mahiraa ko e yontaaji cakkitiiɗi laamu koloñaal Itaali, o mahiraa ko e mbaadi naalankaagal Art Deco.<ref>{{Cite web|url=https://www.lonelyplanet.com/eritrea/asmara/nightlife/bar-zilli/a/poi-dri/437800/355285|title=Bar Zilli &#124; Asmara, Eritrea Nightlife|website=Lonely Planet}}</ref> == Mahdi == Bar Zilli ko galle mo nganndu-ɗaa ina weeɓi anndeede, mo njiylotonoo ko e bayyinaango Fodor wiyeteengo Architectural. Architecture oo ina siforee wonde ina waɗi "fasaad curved e jillondiral hakkunde windooji dartiiɗi e strips tokoosi gonɗi e ŋoral ko ɗum addani annduɓe innirde ndeeɗoo mbaydi “idiosyncratic” e “distinctive.”<ref>{{Cite web|url=https://www.fodors.com/news/photos/youll-fall-in-love-with-the-unexpected-architecture-in-this-far-away-town|title=The Beautiful Architecture of Eritrea|first=Suzi|last=Siegel|date=August 26, 2019|website=Fodors Travel Guide}}</ref> E wiyde winndannde [[New York]] Times winndaande e hitaande 2017, "Suudu Bar Zilli ina nanndi e rajo ɓooyɗo, ina waɗi windooji no butoŋ tuning nii." == Galle Bar Zilli == Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere. Bar Zilli ina darii e maande diisnondiral wuro Asmara keeriiɗo. No UNESCO anndiri ɗum nokku ndonaandi winndere.<ref>{{Cite web|url=https://er.usembassy.gov/asmara-modernist-city-africa/|title=Asmara: a Modernist City of Africa|date=July 10, 2017|website=U.S. Embassy in Eritrea}}</ref> Bannge Bar Zilli. == Tendinowo == in7qr9ul4j40d2cvgy4dcwkaw8lqw76