Wikipedia
ffwiki
https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo
MediaWiki 1.47.0-wmf.3
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Senait Fisseha
0
38577
171208
168152
2026-05-24T09:18:12Z
MOIBARDE
10068
Add references
171208
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Senait Fisseha''' (e [[ɗemngal]] Amharik: ሰናይት ፍሰሃ) ko cafroowo, awokaa, doktoor jibinannde-rewɓe, [[Ecoppi|Ecoppinaajo]]-[[Amerik|Ameriknaajo]]. O janngi ko faati e endokrinologie to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o heɓi Doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Southern'' Illinois.<ref name=":3">{{Cite journal|last=Lane|first=Richard|date=October 19, 2019|title=Senait Fisseha: empowering women through reproductive health|url=https://doi.org/10.1016/S0140-6736(19)32308-6|journal=The Lancet|volume=394|issue=10207|pages=1405|doi=10.1016/S0140-6736(19)32308-6|pmid=31631846|s2cid=204758741|url-access=subscription}}</ref> O wonii hannde cukko hooreejo porogaraamuuji hakkunde leyɗeele to fedde Susan Thompson Buffet.<ref>{{Cite web|title=Commission Advisors|url=https://oneill.law.georgetown.edu/projects/the-oneill-lancet-commission-on-racism-structural-discrimination-and-global-health/commission-advisors/|access-date=2023-10-18|website=O'Neill|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132207/https://oneill.law.georgetown.edu/projects/the-oneill-lancet-commission-on-racism-structural-discrimination-and-global-health/commission-advisors/|url-status=dead}}</ref> O wonti daraniiɗo potal winndere, o gollodii e ardiiɓe e juɓɓule Afrik e nder dumunna mboros COVID-19.<ref>{{Cite news|date=2020-08-09|title=Africa: Progress for Women and Girls Is Essential Amid Covid-19 – Dr. Senait Fisseha|language=en|work=allAfrica.com|url=https://allafrica.com/stories/202008090050.html|access-date=2023-10-18}}</ref> O ardii kadi kampaañ woote e mbayliigu Tedros Adhanom, gardiiɗo Afriknaajo gadano e Fedde Adunaare Cellal, e hitaande 2016–17.<ref name=":4">{{Citation|last1=Bali|first1=Sulzhan|title=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|work=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|url-access=subscription}}</ref>
== Baɗte e jaŋde ==
Fisseha jibinaa ko to [[Adis Ababa|Addis Abeba]], to leydi Ecoppi, ɗo o janngi seeɗa to Tikur Anbessa (Duɗal Cafrirɗe ''Black Lion'') hade makko,<ref name=":5">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> o ummii to [[Amerik]], ''Rosary College'' (hannde ko Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Dominik), ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal.<ref name=":52">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> Senait caggal mum jokki e porogaraam Doktoraa Juris (J.D.)/Doktoraa Safaara (M.D.) to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Illinois to bannge worgo ɗo o heɓi bakkaa makko e teddungal<ref name=":2">{{Citation|last=Mihret Lema|title=Who Is Who Senait Fisseha an associate professor of obstetrics and gynecology|date=2014-10-11|url=https://www.youtube.com/watch?v=A7KtwSFdsfg|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111004156/https://www.youtube.com/watch?v=A7KtwSFdsfg|url-status=live|archive-date=2020-01-11}}</ref> o naatnaa e fedde teddungal Alpha Omega Alpha.<ref name=":53">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> O timmini jaŋde makko e nder safaara jibinannde e rewɓe, o timmini kadi jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan.<ref name=":9">{{Cite web|title=Senait Fisseha|url=https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|access-date=2023-10-18|website=EADG|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132209/https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|url-status=dead}}</ref>
[[File:Senait Fisseha attending the G20 leaders meeting.jpg|thumb|'''Senait Fisseha''' ina tawtoree batu ardiiɓe G20]]
== Kugal ==
Caggal nde o timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o naati e duɗal ngal ko o jannginoowo tokooso, caggal ɗuum o dañii darnde ''tenure track'', ɗum addani mo wonde professeur timmuɗo.<ref name=":10">{{Cite web|last=admin|date=2016-10-01|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://awibethiopia.org/woe/senait-fisseha-m-d/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref> E nder dumunna mo o woni to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, Fisseha joginoo golle keewɗe to bannge jaŋde e njuɓɓudi, ina jeyaa heen gardiiɗo safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan ngam safaara jibinannde, gardiiɗo diɗɗal ngam safaara jibinannde & ŋakkere jibinannde, e wonde kadi gardiiɗo duɗal safaara ngal ''Path of Excellence in Global Health<ref name=":102">{{Cite web|last=admin|date=2016-10-01|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://awibethiopia.org/woe/senait-fisseha-m-d/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref>''
== Nokku janngingol cellal jibinannde hakkunde leyɗeele ==
Fisseha sosi nokku janngirde cellal jibinannde hakkunde leyɗeele (CIRHT) to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 2014, o woni gardiiɗo gollordu nduu haa hitaande 2015.<ref name=":11">{{Cite web|date=2017-02-08|title=Expanding Women's Health Care in Ethiopia|url=https://www.michiganmedicine.org/health-lab/empowering-local-doctors-expand-womens-health-care-ethiopia|access-date=2023-10-18|website=www.michiganmedicine.org|language=en}}</ref> CIRHT sosaa ko ngam wonde nokku gollondiral hakkunde jannginooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e jannginooɓe ummoriiɓe e duɗe cafrirɗe e nder [[Afrik]] worgo Saharaa e Asii fuɗnaange worgo ɗo maayde yumma ina heewi. Darnde Fisseha addanii yonta mo ustaare maayde yummiraaɓe.<ref name=":6">{{Cite web|title=CIRHT Founder Dr. Senait Fisseha honored with University of Michigan Bicentennial Alumni Award|url=http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180912162703/http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|archive-date=2018-09-12|access-date=2018-11-28|publisher=Center for International Reproductive Health Training}}</ref> Yanti heen, o waɗii nafoore mawnde e sosde nokku keso, jahruɗo yeeso, ngam ƴellitde galleeji e cellal jibinannde, hono Michu, to leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite web|last=admin|date=2017-07-01|title=MICHU: Serving Women's Quality Reproductive Health Need|url=https://awibethiopia.org/pinnacle/michu-serving-womens-quality-reproductive-health-need/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref>
[[File:Senait Fisseha With President Cyril Ramaphosa.jpg|thumb|Senait Fisseha Wondude e Hooreejo leydi ndi Siiril Ramafosa]]
== Golle Cellal Aduna ==
E hitaande 2017, Fisseha ardii kampaañ jaajɗo e mbayliigu gardiiɗo Fedde Adunaare Cellal, hono Tedros Adhanom Ghebreyesus, gardiiɗo OMS gadano [[Afrik|Afriknaajo]] cuɓaaɗo.<ref name=":42">{{cite book|last1=Bali|first1=Sulzhan|chapter=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|chapter-url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|title=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|chapter-url-access=subscription}}</ref> Caggal mum o ƴetti golle makko e wonde mawɗo wasiyaaji makko.<ref name=":43">{{cite book|last1=Bali|first1=Sulzhan|chapter=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|chapter-url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|title=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|chapter-url-access=subscription}}</ref> Woote ɗee ko keertiiɗe, sibu denndaangal leyɗeele jeyaaɗe e Fedde Adunaare Cellal ina tawtoree kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi ndii ko adii fof. Ardorde makko teskinnde ina feeñi nde o dañi 133 e nder 185 woote.
Fisseha wonnoo ko tergal e goomuuji e goomuuji cellal winndereeji keewɗi, ina jeyaa heen Goomu Lancet– SIGHT ngam renndooji jam rewrude e cellal e potal rewɓe e worɓe, e Goomu OMS ngam faggudu cellal wonande kala.<ref>[https://sight.nu/commissioners/ Commissioners] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210511162546/https://sight.nu/commissioners/|date=2021-05-11}} ''[[The Lancet|Lancet]]''–SIGHT Commission on Peaceful Societies Through Health and Gender Equality.</ref>
E hitaande 2022,<ref>[https://www.who.int/news/item/06-05-2021-global-experts-of-new-who-council-on-the-economics-of-health-for-all-announced Global experts of new WHO Council on the Economics of Health For All announced] [[World Health Organization]] (WHO), press release of May 6, 2021.</ref> o naati e Komiseer Cellal Winndere mo Chatham House noddi.<ref>[https://www.chathamhouse.org/about-us/our-departments/global-health-programme/commission-universal-health Commission for Universal Health] [[Chatham House]].</ref> E nder golle makko, Senait ina jeyaa e pelle e feddeeji keewɗi ina jeyaa heen Fedde [[Amerik|Ameriknaare]] toppitiinde safaara jibinannde (ASRM), Fedde Oropnaare toppitiinde safaara jibinannde aadee (ESHRE), Koldaa [[Amerik|Ameriknaajo]] toppitiiɗo safaara sariya (ACLM), Fedde toppitiinde safaara rewɓe Norman F. Miller, Fedde [[Amerik|Ameriknaare]] toppitiinde safaara jibinannde e UUMAA). Yanti heen, Senait ina jogii ɗeeɗoo golle : Yeruuji e nder Cellal Aduna, Tergal e Yiilirde Wagginoore Mawnde (gila 2020);<ref>[https://www.exemplars.health/learn-more/about Senior Advisory Board] Exemplars in Global Health.</ref> Cellal Aduna 50/50, Tergal e Yiilirde Wagginoore (gila 2018);<ref>{{Cite press release|url=https://globalhealth5050.org/updates/global-health-50-50-welcomes-dr-senait-fisseha-to-its-advisory-council/|title=Global Health 50/50 welcomes Dr. Senait Fisseha to its Advisory Council|publisher=Global Health 50/50|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082019/https://globalhealth5050.org/updates/global-health-50-50-welcomes-dr-senait-fisseha-to-its-advisory-council/|archive-date=2018-12-22|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Global Health 50/50|url=https://globalhealth5050.org/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181120000823/https://globalhealth5050.org/|archive-date=2018-11-20|access-date=2018-11-28|publisher=Global Health 50/50}}</ref> Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Harvard Go, Porogaraam Ardorde Jaagorgal Jaagorgal HarvardH. Chan of Harvard Duɗal jaŋde toownde), tergal e yiilirde wasiyaaji (gila 2018);<ref>{{Cite news|date=2018-03-03|title=Celebrated Reproductive Health Expert Joins Advisory Board|work=Harvard Ministerial Leadership Program|url=https://ministerialleadership.harvard.edu/2018/03/celebrated-reproductive-health-expert-joins-advisory-board/|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173115/https://ministerialleadership.harvard.edu/2018/03/celebrated-reproductive-health-expert-joins-advisory-board/|archive-date=2018-12-22}}</ref><ref>{{Cite web|title=Harvard Ministerial Leadership Program|url=https://globalhealth.harvard.edu/links/harvard-ministerial-leadership-program|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082155/https://globalhealth.harvard.edu/links/harvard-ministerial-leadership-program|archive-date=2018-12-22|access-date=2018-11-28|publisher=Harvard Global Health Institute}}</ref> Duɗal jaaɓi-haaɗtirde potal cellal winnderewal (UGHE), tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e cellal (gila 2015);<ref>[https://ughe.org/meet-the-team/ Team] [[University of Global Health Equity]] (UGHE).</ref> Fedde safrooɓe [[Ecoppi]]-[[Amerik|Ameriknaaɓe]], gardinooɗo;<ref name=":8">{{Cite web|title=Senait Fisseha M.D., J.D.|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=379716928&privcapId=212193189&previousCapId=248606498&previousTitle=Global%20Ethiopian%20Medical%20Enterprise%20Inc|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173139/https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=379716928&privcapId=212193189&previousCapId=248606498&previousTitle=Global%20Ethiopian%20Medical%20Enterprise%20Inc|archive-date=2018-12-22|access-date=2023-11-09|website=Bloomberg}}</ref> Eɓɓoore Adunaare ngam Cellal Moƴƴungal Havislin the Me4.<ref>{{Cite web|title=Advisory Board|url=http://www.globh.org/advisory-board.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082522/http://www.globh.org/advisory-board.html|archive-date=2018-12-22|access-date=2018-11-28|publisher=Global Initiative for Better Health}}</ref> Tergal Yiilirde Ngenndiire ; Fooyre Willows ngam cellal jibinannde ([[Istanbul]], [[Turkiya|Turki]]), tergal yiilirde toppitiinde cellal;<ref name=":1">{{Cite news|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181112182326/http://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|archive-date=2018-11-12}}</ref> ''WomenLift Health'', tergal yiilirde toppitiinde cellal jibinannde e ko nanndi heen.<ref>[https://www.womenlifthealth.org/global-advisory-board Global Advisory Board] WomenLift Health.</ref>
== Golle jowitiiɗe e COVID 19 ==
E nder mboros COVID-19 oo fof, Fisseha yalti ko e daraniiɗo haɓaade ŋakkeende cellal winndere ndee jowitiinde e politik e peccugol ñawbuuli.<ref>{{Cite web|date=2022-06-22|title=Global system failed African people during Covid-19, says Prof Fisseha - PAN AFRICAN VISIONS|url=https://panafricanvisions.com/2022/06/global-system-failed-african-people-during-covid-19-says-prof-fisseha/|access-date=2023-10-18|language=en-US}}</ref> O golliima no feewi e ardiiɓe [[Afrik]] e nokku toppitiiɗo ko fayti e ñawuuji [[Afrik]] ngam ƴellitde yamiroore cellal renndo keso teeŋtinnde gollondiral winnderewal.<ref>{{Citation|title=Ministerial Executive Leadership Programme (MELP) 2023|url=https://www.youtube.com/watch?v=S9JFmDx_KPc|access-date=2023-10-18|language=en}}</ref> Teskaama, o woniino Komiseer e nder Dental [[Afrik]] ngam haɓaade COVID-19, tawi ko Cyril Ramaphosa mo [[Afrik]] worgo ardii ɗum.
Ko kanko woni sosɗo e hooreejo batu hakkunde leyɗeele gadano ngam cellal yimɓe e nder [[Afrik]] (CPHIA) yuɓɓinanoongu ko ina wona lewru Duujal 2021 e nder dumunna mboros ''COVID''-19. Ko ɓuri<ref>{{Cite web|title=African Heads of State and Health Experts Convene Virtually for the First International Conference on Public Health in Africa|url=https://africacdc.org/news-item/african-heads-of-state-and-health-experts-convene-virtually-for-the-first-international-conference-on-public-health-in-africa/|access-date=2023-10-18|website=Africa CDC|language=en-GB}}</ref> 12 000 neɗɗo tawtoraama batu nguu ina heen ardiiɓe laamuuji [[Afrik]] keewɗi ngam wallitde yaawnaade yahrude yeeso e jaabawol ''COVID''-19 e fooɗtude karallaagal e doole [[Afrik]]. Koolol ngol ko kewu mawngu hitaande kala to bannge cellal renndo e nder duunde he gila ndeen, omo jokki e wonde gooto e Hooreejo. E nder caggal ñawu ''COVID''-19, Fisseha wonnoo kadi ko daraniiɗo yamiroore cellal renndo keso winndereyankoore tawa ina jogii baawɗe e nder peewnugol geɗe safaara e nder nokkuuji tawa ina jeyaa heen ñawbuuli e geɗe cellal yumma wonande Fuɗnaange winndereyankeewo.<ref>{{Cite web|title=Showcasing the AFCFTA-Anchored Pharmaceutical Initiative: Lessons and Experiences {{!}} United Nations Economic Commission for Africa|url=https://www.uneca.org/stories/showcasing-the-afcfta-anchored-pharmaceutical-initiative-lessons-and-experiences|access-date=2023-10-18|website=www.uneca.org}}</ref>
[[File:Prof Senait Recieiving Honorary Obstetrics Fellowship From RCOG.jpg|thumb|Senait heɓi Fellowship honoris causa ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Royal'' to bannge safrooɓe jibinannde e safrooɓe rewɓe e hitaande 2019]]
== Njeenaaje ==
E hitaande 2018, o annditaama e nder 100 Afriknaaɓe ɓurɓe waawde golle e nder jaaynde wiyeteende ''New Africa''.<ref>{{Cite web|title=Senait Fisseha, Dr.|url=https://www.nairobisummiticpd.org/hlc-members/professor-senait-fisseha|access-date=2023-10-18|website=www.nairobisummiticpd.org|language=en}}</ref> O heɓi kadi njeenaari mawndi (''Award of Merit'') ummoraade e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ardorde [[Afrik]], ngam anndude darnde makko e cellal winndere.<ref>{{Cite web|last=Adesanya|first=Kofo|date=2023-08-03|title=Transforming Dreams into Reality: ALU Rwanda Graduation 2023|url=https://www.alueducation.com/transforming-dreams-into-reality-alu-rwanda-graduation-2023/|access-date=2023-10-18|website=ALU|language=en-US}}</ref> E hitaande 2013, ministeer cellal leydi [[Ecoppi]] rokki mo teddungal mum ɓurngal toowde sabu batte makko keewɗe e nder fannu cellal.<ref name=":92">{{Cite web|title=Senait Fisseha|url=https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|access-date=2023-10-18|website=EADG|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132209/https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|url-status=dead}}</ref> E hitaande 2016,<ref>{{Cite web|last=Team|first=AWiB|date=2023-05-25|title=Women of Excellence (WOE)|url=https://awibethiopia.org/woe/women-of-excellence-woe/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref> o heɓi njeenaari teskinndi e golle makko gadane ummoraade e renndo janngooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e o jeyaa ko e yimɓe 20 tan teddinaaɓe e njeenaari janngooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan Bicentennial ''Alumni Award'' ngam<ref name=":12">{{Cite web|date=12 February 2023|title=Professor Senait Fisseha: Global Health Leader Receives ESOG's 2023 Award of Honor|url=https://esog-eth.org/index.php/news/482-professor-senait-fisseha-global-health-leader-receives-esog-s-2023-award-of-honor|website=Ethiopian Society of Obstetricians and Gynecologists}}</ref> ardaade winndere ndee e yaajnude golle cellal jibinannde e nder ƴellitgol na1.<ref name=":62">{{Cite web|title=CIRHT Founder Dr. Senait Fisseha honored with University of Michigan Bicentennial Alumni Award|url=http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180912162703/http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|archive-date=2018-09-12|access-date=2018-11-28|publisher=Center for International Reproductive Health Training}}</ref> Yanti heen, Fedde Rewɓe e Njulaagu (AWiB) to [[Ecoppi]] suɓiima mo ngam heɓde njeenaari mum en "Rewɓe ɓurɓe waawde" e hitaande 2016. E hitaande 2019, Fisseha jeyaa ko e yimɓe 100 ɓurɓe waawde politik e nder politik jinnaaɓe, o limtaa e ‘Top Capanɗe Rewɓe ɓurɓe miijaade yeeso’ e hitaande 2020 e Athena40.<ref name=":122">{{Cite web|date=12 February 2023|title=Professor Senait Fisseha: Global Health Leader Receives ESOG's 2023 Award of Honor|url=https://esog-eth.org/index.php/news/482-professor-senait-fisseha-global-health-leader-receives-esog-s-2023-award-of-honor|website=Ethiopian Society of Obstetricians and Gynecologists}}</ref>
== Binndanɗe ==
Prof Senait yaltinii ko ina tolnoo e 50 deftere ganndal ko faati e ŋakkere jibinannde, ina heen huutoraade safaaraaji goɗɗi, mbaawka jibinannde ñawɓe kanseer caggal nde ɓe keɓi kimoterapi, e jibinannde caggal nde ɓe ngoppi [[lewru]].<ref name=":13">{{Cite news|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181112182326/http://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|archive-date=2018-11-12}}</ref>
== Nguurndam neɗɗo ==
Senait hawri e jom suudu mum Tewodros Fesseha M.D.,<ref name=":0">{{Citation|last=ldet yene|title=Helen Show Meet with Dr Senait Fiseha|date=2013-06-28|url=https://www.youtube.com/watch?v=ZqfnLNzwJAE|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111004151/https://www.youtube.com/watch?v=ZqfnLNzwJAE|archive-date=2020-01-11|url-status=live}}</ref> ganndo ko faati e robooji, nde o woni e waɗde wiɗtooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan. Ko o yumma sukaaɓe nayo, sukaaɓe tato worɓe e debbo gooto.<ref name=":7">{{Cite news|url=https://www.awib.org.et/currency/spotlight/item/880-the-power-of-one.html|title=The Power of ONE|access-date=2018-11-28|archive-date=2018-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173140/https://www.awib.org.et/currency/spotlight/item/880-the-power-of-one.html|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Ecoppi]]
tkuwpazas4jg4vrbunvt1kknmdtatin
Kristos Samra
0
38579
171216
168153
2026-05-24T09:31:54Z
MOIBARDE
10068
Add references
171216
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Kidist-kirstos-semera.jpg|thumb|'''Kristos Samra''']]
'''Kristos Samra''' (Ge'ez: ክርስቶስ ሠምራ, e ɗemngal [[Romaniya|romaan]]: Kristos Šemra, c. teeminannde 15ɓiire) ko debbo ceniɗo [[Ecoppi|Ecoppinaajo]], sosɗo suudu dewal eponim e nder maayo Tana.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Belcher|first=Wendy|title=The Life and Visions of Krəstos Śämra, a Fifteenth-Century Ethiopian Woman Saint|url=https://www.academia.edu/39782156|journal=African Christian Biography: Narratives, Beliefs, and Boundaries, ed. Dana Robert|date=January 2018|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref>
O jeyaa ko e [[Ecoppi|Ecoppinaaɓe]] ko ɓuri teemedde ɗiɗi seniiɓe ɓiɓɓe leydi e ko adii fof ko ina wona sappo e nayo rewɓe [[Ecoppi|Ecoppinaaɓe]] seniiɓe.<ref>Selamawit Mecca. 2006. "Hagiographies of Ethiopian Female Saints: With Special Reference to Gädlä Krestos Sämra and Gädlä Feqertä Krestos." ''Journal of African Cultural Studies'' 18, no. 2 (December): 153-167.</ref>
Eklesiya Tewahedo Ortodoks Eritree, Eklesiya Tewahedo Ortodoks [[Ecoppi]], e Eklesiya Koptik Alexandria fof ina teddini mo, e ñalawma juulde makko ko ñalnde 30 [[lewru]] nduu.<ref>Selamawit Mecca. 2006. "Hagiographies of Ethiopian Female Saints: With Special Reference to Gädlä Krestos Sämra and Gädlä Feqertä Krestos." ''Journal of African Cultural Studies'' 18, no. 2 (December): 153-167.</ref>
== Ngendam ==
Kristos Samra wuuri ko e teeminannde 15ɓiire (alaa ñalɗi jibinannde makko walla maayde makko laaɓtuɗi peeñi e hagiography makko).<ref name=":22">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref>
Ko ɓuri heewde e nguurndam makko ko Gadle Kristos Samra (Nguurndam Kristos Samra), deftere nde binndoowo gooto ina wiyee Filippos winndi e ɗemngal [[Ecoppi]], ko fayti e makko hedde hitaande 1508.<ref>Nosnitsin, Denis. 2007. "Krəstos Śämra." ''Encyclopaedia Aethiopica: He-N: Vol. 3'', ed. Siegbert Uhlig, 443-445. Wiesbaden: Harrassowitz.</ref> Ko adii nde o maayata, o haalani Filippos nguurndam makko e gite makko capanɗe tati. O winndi hagiography makko to dewal Debre Libanos won e sahaaji hakkunde 1450 e 1508.<ref name="Filəṗṗos. 1956">Filəṗṗos. ''Atti di Krestos Samra [Ethiopic Original].'' Ed. Enrico Cerulli. Corpus scriptorum Christianorum Orientalium. (Leuven, Belgium: Imprimerie orientaliste L. Durbecq, 1956).</ref> Firo pecce ɗiɗi hagiography ina tawee e ɗemngal Engele;<ref name=":12">{{Cite journal|last=Belcher|first=Wendy|title=The Life and Visions of Krəstos Śämra, a Fifteenth-Century Ethiopian Woman Saint|url=https://www.academia.edu/39782156|journal=African Christian Biography: Narratives, Beliefs, and Boundaries, ed. Dana Robert|date=January 2018|language=en}}</ref> 1firo binndaango firo e ɗemngal Amharic ina tawee kadi.
E wiyde hagiography Mallory, woni ƴoogirde tan e nguurndam makko, o jibinaa ko e nder galle alɗuɗo, juulɗo, ummoriiɗo e diiwaan keeriijo e nder laamu Kerecee’en [[Ecoppi]], o resi ɓiy almuudo laamɗo oo e hoore mum (almuudo ina waawi resde e nder Egliis Tewahedo Ortodoks [[Ecoppi]]). O jibini ɓiɓɓe worɓe njeetato e ɓiɓɓe rewɓe ɗiɗo.<ref name=":23">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref>
Nde o heɓi duuɓi capanɗe tati, ñalnde wootere o tikkani korɗo debbo gooto mo jikku mum boni, o werlii e daande makko feggere yiite, korɗo debbo oo maayi.<ref>[[d:Q112548186|Marie-Laure Derat]] . 2012. "Chrétiens et musulmans d’Éthiopie face à la traite et à l’esclavage aux XVe et XVIe siècles." ''Traites et esclavages en Afrique orientale et dans l'océan Indien'', ed. Thomas Vernet, Marie-Laure Derat, Henri Médard and Marie-Pierre Ballarin. Paris: Centre d'Etudes des Mondes Africains.</ref> Ndeen Kristos Samra nanii kulhuli e aybinde, o ñaagii Alla nde artirta nguurndam maccuɗo debbo oo. Ko moƴƴi heen tan, duwaawu makko jaabaama, korɗo oo artiraa e nguurndam. Kristos Samra, haawnii e ko waɗi koo, naamndii hoore mum "so Alla nanii duwaawu am tawa miɗo woni e ndee nguurndam aduna, hol no o jaabotoo duwaawu am e nder dewal?"
O felliti wonde moñño, o fuɗɗii yahde e nguurndam ruuhu. Kono nde o ari e suudu dewal nduu e 6icfcfo makko cukalel, 6e mbi’i mo hay wor6e gooto nja6ataa naatde e suudu dewal nduu.<ref name="Filəṗṗos. 19562">Filəṗṗos. ''Atti di Krestos Samra [Ethiopic Original].'' Ed. Enrico Cerulli. Corpus scriptorum Christianorum Orientalium. (Leuven, Belgium: Imprimerie orientaliste L. Durbecq, 1956).</ref> O yahdi e oon korɗo debbo, ina joginoo ɓiyiiko gorko, ina tiiɗnoo e wondude e Kristos Samra nde o yahrata to dewal too. Ndeen o acci cukalel ngel e yaasi, e sago Alla, debbo goɗɗo ari, hisni cukalel ngel, o mawni mo. ''Version'' goɗɗo ina hollita wonde Saint Michael Archangel ƴetti cukalel ngel to asamaan.<ref name=":24">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref>
Kristos Samra waɗii duuɓi ɗiɗi ko novice hade mum wontude nun. Ndeen o ummiima o fayi maayo Tana, nokku ganndiraaɗo monasteeruuji keewɗi e monk en e monk en ascetic, ngam wuurde nguurndam hermit. Ko golle makko gadane teeŋtuɗe, o waɗi duuɓi sappo e ɗiɗi omo juula, omo darii waktuuji keewɗi e ñalawma e nder ndiyam ɓuuɓɗam saraaji maayo, ko ɗum huunde nde Ecoppinaaɓe dewondirɓe mbaɗata. Wuurde e nder ŋoral, o yahri ko e maayo, o jooɗii e cuuɗi dewal, ina heen Narga Sellase e Tana Qirqos. E nder oo sahaa, o yi’i gite, omo haalda e maleykaaji e seniiɓe kam e Almasiihu e yumma mum Mariyam debbo.
E nder njillu makko ɓurngu anndeede, o yahi haa asamaan e jeynge ngam ñaagaade Almasiihu e Seyɗaane nde ɓe njuɓɓinta koye maɓɓe mbele aadee en natta metteede sabu gaño maɓɓe.<ref name=":25">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref><ref name="Filəṗṗos. 19563">Filəṗṗos. ''Atti di Krestos Samra [Ethiopic Original].'' Ed. Enrico Cerulli. Corpus scriptorum Christianorum Orientalium. (Leuven, Belgium: Imprimerie orientaliste L. Durbecq, 1956).</ref>
Ndeen Patriarchs biblique ngarii e makko e koyɗol, mbiyi mo yo o hoɗ to Gwangut, woni to bannge worgo-fuɗnaange maayo Tana. Ɓe mbi’i mo aduna fof maa artu toon sujjande koyɗe makko. E nder jaabawol, o woppi nguurndam hermit, o sosi dewal.<ref>R. E. Cheesman, ''Lake Tana and the Blue Nile'' (London: Macmillan, 1936).</ref>
Monk gooto ina wiyee Yishaq walli mo e mahde ekkol, e jannginde rewɓe novices, e mawninde liturgie. Haa jooni, o woppii laawol gootol kadi e nder solitude, o darii e nder ɓuuɓri duuɓi tati, e nder maayo duuɓi tati goɗɗi.<ref name="Filəṗṗos. 19564">Filəṗṗos. ''Atti di Krestos Samra [Ethiopic Original].'' Ed. Enrico Cerulli. Corpus scriptorum Christianorum Orientalium. (Leuven, Belgium: Imprimerie orientaliste L. Durbecq, 1956).</ref>
O wirnaa ko to Gwangwət, caggal ɗuum innde dewal makko inniraa e ooɗoo nokku.
Lowre
Won annduɓe, ko wayi no Efrayim Isaac, ina cikka ko o gooto e filosof en rewɓe adanɓe e nder leydi [[Ecoppi]], e leyɗeele keewɗe goɗɗe. <ref name=":26">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|last=Gebre-Medhin|first=Solomon|date=2015-03-03|title=Ethiopia: "Ethiopia Is a Land of Tolerance, Hospitality and Justice," Prof. Ephraim Issac|newspaper=The Ethiopian Herald (Addis Ababa)|url=http://allafrica.com/stories/201503030408.html|access-date=2016-10-18}}</ref>Zara Yacob mo [[Ecoppi]] e teeminannde 17ɓiire ina yiyee kadi ko filosof gadano [[Ecoppi]], e [[Afrik]].
Annduɗo gooto hollitii wonde hagiography makko ina jeyaa <ref name=":14">{{Cite journal|last=Belcher|first=Wendy|title=The Life and Visions of Krəstos Śämra, a Fifteenth-Century Ethiopian Woman Saint|url=https://www.academia.edu/39782156|journal=African Christian Biography: Narratives, Beliefs, and Boundaries, ed. Dana Robert|date=January 2018|language=en}}</ref>e "sappo tan anndaaɗe nguurndam rewɓe [[Afrik|Afriknaaɓe]] ɗe [[Afrik|Afriknaaɓe]] mbinndi ko adii teeminannde sappo e jeenay." aduna".<ref name=":13">{{Cite journal|last=Belcher|first=Wendy|title=The Life and Visions of Krəstos Śämra, a Fifteenth-Century Ethiopian Woman Saint|url=https://www.academia.edu/39782156|journal=African Christian Biography: Narratives, Beliefs, and Boundaries, ed. Dana Robert|date=January 2018|language=en}}</ref>
Kristos Samra ko debbo seniiɓe yi’ooɓe e yontaaji hakkundeeji hono Julian mo Norwich e Margery Kempe, Rabia mo Basri e Lalla Aziza, e Mirabai<ref name=":15">{{Cite journal|last=Belcher|first=Wendy|title=The Life and Visions of Krəstos Śämra, a Fifteenth-Century Ethiopian Woman Saint|url=https://www.academia.edu/39782156|journal=African Christian Biography: Narratives, Beliefs, and Boundaries, ed. Dana Robert|date=January 2018|language=en}}</ref>.
E jamaanu hannde oo, ko Kristos Samra woni seniiɗo ɓurɗo teddineede e nder leydi [[Ecoppi]]. E ñalngu juulde 30 lewru nduu, hijjoore makko ina addana ujunnaaje ujunnaaje yahooɓe e maayo Tana.
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Ecoppi]]
k5gr1d09hvayxb6a1abqnx6gmo8cnhy
Meseret Manne
0
38608
171221
168829
2026-05-24T09:38:43Z
MOIBARDE
10068
Add references
171221
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Meseret Manne''' (ina wiyee kadi '''Meseret Manni''') ko gardiiɗo fuku koyɗe [[Ecoppi]]. O woniino gardiiɗo kippu fuku koyɗe rewɓe [[Ecoppi]] gila 2016 haa 2017.<ref>{{Cite web|last=Osano|first=Bonface|title=Mereret Manne names Ethiopia Women's team for CECAFA|url=http://www.soka25east.com/mereret-manne-names-ethiopia-womens-team-cecafa/|archive-url=https://web.archive.org/web/20221124235233/http://www.soka25east.com/mereret-manne-names-ethiopia-womens-team-cecafa/|archive-date=2022-11-24|access-date=2026-04-04|website=www.soka25east.com|language=en-US}}</ref>
== Golle coftal ɓalli ==
E hitaande 2016, Manne toɗɗaama hooreejo kippu ngenndiijo rewɓe [[Ecoppi]] ko adii kawgel CECAFA 2016 to Jinja, [[Ugannda|Uganndaa]]. O inniri fedde 20 fiyooɓe ngam tawtoreede kawgel ngel, tawi heen fiyooɓe ko wayi no Loza Abera e Birtukan GebreKirstos.<ref>{{cite web|title=Lucy’s Coach Meseret names 20 for CECAFA, hopes to play good football|url=https://soka25east.com/lucys-coach-meseret-names-20-cecafa-hopes-play-good-football/|website=Soka25east.com|access-date=2026-04-02}}</ref>
E nder taskaram kippu nguu, o ardii nokku ɗo kippu nguu woni e heblanaade, ɗo kippu nguu waɗata pottitte taƴɗe, ina heen kadi pottitte hakkunde kippuuji worɓe. <ref>{{cite web|title=Lucy Gear Up for Maiden CECAFA Women Cup|url=https://www.soccerethiopia.net/football/16330/|website=SoccerEthiopia.net|access-date=2026-04-02}}</ref> O limtaama e gardiiɗo kippu rewɓe ngenndiijo e hitaande 2016–2017.[citation needed]
== '''Koolaaɗo kuuɓal''' ==
Ko adii darnde makko e nder fedde ngenndiire, Meseret Manne ko coftuɗo Dire Dawa Kenema (anndiraaɗo kadi Dire Dawa City SC) e nder diɗɗal toowngal [[Ecoppi]]. O jeyaa ko e rewɓe adanɓe ardineede fedde e nder Ligue des ''Champions'' Ethiopie.<ref>{{cite web|title=“I transcended the hurdles that I face.” DireDawa head coach Mesert Manni|url=https://soccer.et/2015/08/22/i-transcended-the-hurdles-that-i-face-diredawa-head-coach-mesert-manni/|website=Soccer Ethiopia|access-date=2026-04-02}}</ref><ref name=":1">{{cite web|title=Ethiopia: History as first ever woman coach leads Dire Dawa to the Ethiopian Premier League Promotion|url=https://www.soka25east.com/ethiopiahistory-as-first-ever-woman-coach-leads-dire-dawa-to-the-ethiopian-premier-league/|website=Soka25east.com|access-date=2026-04-02}}</ref>
Darnde makko e ardaade fedde nde haa yahra yeeso e nder Ligue des ''Champions'' Ethiopie, siforaama e nder jaayɗe wonde ko huunde tiiɗnde wonande coftal ɓalli rewɓe e nder fuku koyɗe [[Ecoppi]].<ref name=":12">{{cite web|title=Ethiopia: History as first ever woman coach leads Dire Dawa to the Ethiopian Premier League Promotion|url=https://www.soka25east.com/ethiopiahistory-as-first-ever-woman-coach-leads-dire-dawa-to-the-ethiopian-premier-league/|website=Soka25east.com|access-date=2026-04-02}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Ecoppi]]
2oy3u6b379luck1ucxp3avvjx1tsfpy
Abeba Birhane
0
38817
171257
168840
2026-05-24T11:18:52Z
MOIBARDE
10068
Add references
171257
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abeba Birhane''' ko ganndo ganndo jibinaaɗo to leydi [[Ecoppi]], golloowo e nokku ɗo njuɓɓudiiji mbayliigu caɗtuɗi, janngugol masiŋaaji, mbayliigu algoritme, e janngugol njiyaagu tiiɗngol. Golle Birhane e Vinay Prabhu peeñninii wonde nate mawɗe kuutorteeɗe ngam ƴellitde AI, ina heen ImageNet e 80 ''Million Tiny Images'', ina njogii nate njiyaagu e njiyaagu rewɓe e nate bonɗe. O anndiraama e ''VentureBeat'' wonde ko o baawɗo ƴellitde yiyngo ordinateer , o innitiraa ko gooto e 100 neɗɗo ɓurɗo waawde huutoraade AI 2023 e jaaynde ''TIME''.<ref>{{Cite web|last=Song|first=Victoria|date=2 July 2020|title=MIT Takes Down Popular AI Dataset Due to Racist, Misogynistic Content|url=https://gizmodo.com/mit-takes-down-popular-ai-dataset-due-to-racist-misogy-1844244206|access-date=2021-03-07|website=Gizmodo|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|title=UCD student's research takes down an 80-million image artificial intelligence database|url=https://www.independent.ie/business/technology/ucd-students-research-takes-down-an-80-million-image-artificial-intelligence-database-39363018.html|access-date=2021-03-05|website=independent|date=13 July 2020|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=From data strikes to data poisoning, how consumers can take back control from corporations|url=https://fortune.com/2021/02/23/your-data-is-a-weapon-that-can-help-change-corporate-behavior/|access-date=2021-03-05|website=Fortune|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2020-07-16|title=Announcing the AI Innovation Awards winners at Transform 2020|url=https://venturebeat.com/2020/07/15/announcing-the-ai-innovation-awards-winners-at-transform-2020/|access-date=2021-03-05|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite magazine|date=2023-09-07|title=TIME100 AI 2023: Abeba Birhane|url=https://time.com/collection/time100-ai/6308999/abeba-birhane-ai/|access-date=2023-09-19|magazine=Time|language=en}}</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Birhane jibinaa ko to leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite news|last=O'Connell|first=Claire|title=Getting to the heart of machine learning and complex humans|url=https://www.irishtimes.com/news/science/getting-to-the-heart-of-machine-learning-and-complex-humans-1.4330238|access-date=2021-03-07|newspaper=The Irish Times|language=en}}</ref> O heɓi Baccalauréat makko e ganndal hakkille e Baccalauréat makko e ganndal filosofi to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''The Open''.<ref>{{Cite web|title=TCD student wins 2018 Mary Mulvihill Award – Mary Mulvihill Award|url=https://marymulvihillaward.ie/2018/05/23/tcd-student-wins-2018-mary-mulvihill-award/|access-date=2021-03-07|website=marymulvihillaward.ie}}</ref> E hitaande 2015, o timminii ''Master'' makko e ganndal ganndal koɗki, e hitaande 2021, o heɓi Ph.D. to Laboratuwaar ''Software Complex'' to Duɗal Ganndal Informatik to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Dublin.<ref>{{Cite news|last=O'Connell|first=Claire|title=Getting to the heart of machine learning and complex humans|url=https://www.irishtimes.com/news/science/getting-to-the-heart-of-machine-learning-and-complex-humans-1.4330238|access-date=2021-03-07|newspaper=The Irish Times|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=TCD student wins 2018 Mary Mulvihill Award – Mary Mulvihill Award|url=https://marymulvihillaward.ie/2018/05/23/tcd-student-wins-2018-mary-mulvihill-award/|access-date=2021-03-07|website=marymulvihillaward.ie}}</ref>
== Golle e wiɗtooji ==
Birhane janngi batte karallaagal AI kesal e no ngal mbaylirta yimɓe e renndooji nokkuuji. O tawi algoritmeeji AI ina keewi battinde no feewi e pelle ɗe ngalaa baawɗe ko wayi no gollotooɓe mawɓe, yimɓe trans, eggooɓe, e sukaaɓe. Wiɗtooji makko dow ko yowitii e jikkuuji jokkondiral keɓii njeenaari ɓurndi moƴƴude e binndol NeurIPS’s Black in AI e hitaande 2019.<ref>{{Cite journal|last=Gibney|first=Elizabeth|date=2020-01-24|title=The battle for ethical AI at the world's biggest machine-learning conference|journal=[[Nature (journal)|Nature]]|volume=577|issue=7792|page=609|doi=10.1038/d41586-020-00160-y|pmid=31992885|bibcode=2020Natur.577..609G|s2cid=210938518|doi-access=free}}</ref> O janngi kadi o winndi ko faati e koloñaal algoritmik mo ajendaaji gollorɗe njiylotoo.<ref>{{Cite journal|last=Birhane|first=Abeba|date=2020-08-06|title=Algorithmic Colonization of Africa|url=https://script-ed.org/article/algorithmic-colonization-of-africa/|journal=SCRIPTed|language=en-GB|volume=17|issue=2|pages=389–409|doi=10.2966/scrip.170220.389|issn=1744-2567|doi-access=free}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-09-07|title=Building Wakanda|url=https://venturebeat.com/2020/09/07/building-wakanda/|access-date=2021-03-07|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref> Golle makko e dekolonizaasiyoŋ gannde hiisiwal ina kaala tooñanngeeji ndonaandi e nder njuɓɓudiiji hannde ɗii haa teeŋti noon e rewɓe ɓaleeɓe.
E hitaande 2020, Birhane e Vinay Prabhu, ganndo mawɗo janngugol masiŋaaji to UnifyID, njaltinii winndannde ƴeewndotoonde caɗeele mooftugol dokke, limto, renndinde, e batte dokke natal mawɗe.<ref>{{cite arXiv|last1=Prabhu|first1=Vinay Uday|last2=Birhane|first2=Abeba|date=2020-07-23|title=Large image datasets: A pyrrhic win for computer vision?|class=cs.CY|eprint=2006.16923}}</ref> Ɗeeɗoo geɗe, ina heen ImageNet e 80 Miliyoŋ Nate tokoose MIT, kuutoraama ngam ƴellitde ujunnaaje ujunnaaje algoritmeeji e njuɓɓudiiji AI.<ref>{{Cite web|last=Gorey|first=Colm|date=2020-07-13|title=80m images used to train AI pulled after researchers find string of racist terms|url=https://www.siliconrepublic.com/machines/mit-database-racist-misogynist-discovery-abeba-birhane|access-date=2021-03-05|website=Silicon Republic|language=en}}</ref> Birhane e Prabhu tawi eɗe njogii nate keewɗe njiyaagu e njiyaagu rewɓe e nate bonɗe. Ɗum waɗi MIT e yiɗde mum e no haanirta nii, ƴettude 80 Miliyoŋ Nate tokoose.<ref>{{Cite web|title=80 Million Tiny Images|url=https://groups.csail.mit.edu/vision/TinyImages/|access-date=2021-03-07|website=groups.csail.mit.edu}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-02|title=MIT takes down 80 Million Tiny Images data set due to racist and offensive content|url=https://venturebeat.com/2020/07/01/mit-takes-down-80-million-tiny-images-data-set-due-to-racist-and-offensive-content/|access-date=2021-03-07|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ustik|first=Georgina|date=2020-07-01|title=MIT removes huge dataset that teaches AI systems to use racist, misogynistic slurs|url=https://thenextweb.com/neural/2020/07/01/mit-removes-huge-dataset-that-teaches-ai-systems-to-use-racist-misogynistic-slurs/|access-date=2021-03-07|website=Neural {{!}} The Next Web|language=en-us}}</ref>
Ko ɓuri jooni, Birhane gollodiima e Rediet Abebe e George Obaido e Sekou Remy ngam wiɗtude caɗeele renndinde dokke e nder [[Afrik]]. Ɓe tawi ko ŋakkeende doole ina maantini e nder golle renndo, hay so tawii doosɗe ɗee ummorii ko [[Afrik]]. Wiɗtooji maɓɓe njaltinaama e batu ACM ko faati e nuunɗal, jaɓgol, e laaɓal.<ref name=":2">{{Cite web|date=2021-02-23|title=AI researchers detail obstacles to data sharing in Africa|url=https://venturebeat.com/2021/02/23/ai-researchers-detail-obstacles-to-data-sharing-in-africa/|access-date=2021-03-05|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref>
E hitaande 2024, Birhane sosi fedde wiɗtooji laboratuwaaruuji AI to duɗal jaaɓi haaɗtirde Trinity Dublin.<ref name="AILab">{{Cite web|date=2024-11-28|title=Trinity establishes AI Accountability Lab|url=https://www.tcd.ie/news_events/top-stories/featured/trinity-establishes-ai-accountability-lab-/|access-date=2021-03-05|website=Trinity College Dublin}}</ref>
== Njeenaaje cuɓaaɗe ==
2019 NeurIPS ɓaleejo e nder AI gollorde njeenaari ɓurndi moƴƴude e ɓataake<ref>{{Cite web|date=2019-12-16|title=AI experts urge machine learning researchers to tackle climate change|url=https://venturebeat.com/2019/12/16/ai-experts-urge-machine-learning-researchers-to-tackle-climate-change/|access-date=2021-03-05|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref>
2020 Venture Beat AI njeenaari kesiri e nder cate kesam-hesaagu yiyngo ordinateer (keɓaaɗo e Vinay Prabhu)<ref name=":02">{{Cite web|date=2020-07-16|title=Announcing the AI Innovation Awards winners at Transform 2020|url=https://venturebeat.com/2020/07/15/announcing-the-ai-innovation-awards-winners-at-transform-2020/|access-date=2021-03-05|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref>
2021 100 Rewɓe jom en hakkillaaji e nder AI Etikaaji Saal teddinaaɗo<ref>{{Cite web|title=Hall of Fame|url=https://100brilliantwomeninaiethics.com/the-list/hall-of-fame/|access-date=2021-02-27|website=100 Brilliant Women in AI Ethics|language=en-US}}</ref>
2022 Njeenaari Direkteer Lero ngam darnde PhD/PostDoktoraa.<ref>{{cite web|title=Seven researchers from Irish universities take home Lero prizes|url=https://www.siliconrepublic.com/innovation/lero-directors-prizes-2022-sfi|date=6 September 2022|website=siliconrepublic.com}}</ref>
2023 100 Yimɓe ɓurɓe waawde huutoraade AI e jaaynde ''TIME<ref name=":12">{{Cite magazine|date=2023-09-07|title=TIME100 AI 2023: Abeba Birhane|url=https://time.com/collection/time100-ai/6308999/abeba-birhane-ai/|access-date=2023-09-19|magazine=Time|language=en}}</ref>''<ref>{{Cite magazine|title=The 100 Most Influential People in AI 2023|url=https://time.com/collection/time100-ai/|access-date=2023-09-19|magazine=Time|language=en}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Ecoppi]]
lvsv3f569ae3f0m509v7id3guzv0ifp
Atsedeweine Tekle
0
38829
171228
168834
2026-05-24T09:59:02Z
MOIBARDE
10068
add reference
171228
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Atsedeweine Tekle Riggio''' (amharik: አፀደወይን ተክለ ሪጎ) ko awokaa [[Ecoppi|Ecoppinaajo]], ko o ñaawoowo debbo gadano leydi ndii, gollinooɗo e Ñaawirde Toownde e Ñaawirde Toownde.<ref name="bio">{{cite web|url=http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|first=Nassir|last=Mohammed|date=15 August 2013|accessdate=31 December 2017|work=Ethio Scoop|title=Atsedeweine Tekle Riggio|archive-url=https://web.archive.org/web/20171218023648/http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|archive-date=18 December 2017|url-status=dead}}</ref>
==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol==
Tekle jibinaa ko Asmara, Eritree (oon sahaa Fedde [[Ecoppi]] e Eritree) ñalnde 28 lewru nduu hitaande 1952, gooto e sukaaɓe rewɓe njeegomo e nder sukaaɓe njeeɗiɗo e nder galle hee. Sabu hirjinde baaba maɓɓe, sukaaɓe rewɓe njeegomo ɓee fof timminii jaŋde toownde, ko huunde nde meeɗaa waɗde e oon sahaa. O heɓi LLB to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Adis Ababa|Addis Abeba]] e hitaande 1978, o jeyaa ko e rewɓe adanɓe heɓde dipolomaaji sariya e nder leydi [[Ecoppi]], hay so tawii o ƴettii duuɓi ɗiɗi e jaŋde makko ngam timminde sarɗiiji golle ngenndiije laamu Derg, "Zemecha".<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201603151738.html|title=Ethiopia: Meaza Ashenafi - Women's Rights Activist|publisher=All Africa|date=13 March 2016|work=The Ethiopian herald|accessdate=31 December 2017}}</ref><ref name="bio2" />
==Kugal==
Tekle halfinaa ko ministeer ñaawoore toppitiiɗo njuɓɓudi ñaawirdu. Caggal duuɓi tati, o toɗɗaa ñaawoowo to Ñaawirde Toownde, caggal ɗuum o woni hooreejo Ñaawirde Toownde.<ref name="bio3">{{cite web|url=http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|first=Nassir|last=Mohammed|date=15 August 2013|accessdate=31 December 2017|work=Ethio Scoop|title=Atsedeweine Tekle Riggio|archive-url=https://web.archive.org/web/20171218023648/http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|archive-date=18 December 2017|url-status=dead}}</ref> Ko kanko woni debbo gadano ñaawoowo e nder leydi ndii.<ref>{{cite book|title=Activity Report|author=Ethiopian Women Lawyers Association|publisher=Ethiopian Women Lawyers Association|year=2001|url=https://books.google.com/books?id=KtycAAAAMAAJ}}</ref> O woppi laamu ngam golloraade sariya e nder suudu makko.<ref name="bio4">{{cite web|url=http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|first=Nassir|last=Mohammed|date=15 August 2013|accessdate=31 December 2017|work=Ethio Scoop|title=Atsedeweine Tekle Riggio|archive-url=https://web.archive.org/web/20171218023648/http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|archive-date=18 December 2017|url-status=dead}}</ref>
Tuggi 1992 haa 1994, Tekle ina jeyaa e rewɓe tato terɗe goomu ƴettugol doosɗe leydi [[Ecoppi]] 1992-1994, kadi ko kanko woni kalfinaaɗo naatgol ɗemngal tiiɗngal ballitoowal hakkeeji rewɓe e ustude njiyaagu hakkunde rewɓe e worɓe.<ref name="bio5">{{cite web|url=http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|first=Nassir|last=Mohammed|date=15 August 2013|accessdate=31 December 2017|work=Ethio Scoop|title=Atsedeweine Tekle Riggio|archive-url=https://web.archive.org/web/20171218023648/http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|archive-date=18 December 2017|url-status=dead}}</ref>
E hitaande 1995, o sosi fedde rewɓe awokaaji [[Ecoppi]] e Meaza Ashenafi e [[Maria Yusuf]].<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201603151738.html|title=Ethiopia: Meaza Ashenafi - Women's Rights Activist|publisher=All Africa|date=13 March 2016|work=The Ethiopian herald|accessdate=31 December 2017}}</ref> O woniino lomto rewɓe waasɓe pro bono, o winndii e o firti binndanɗe ko faati e hakkeeji rewɓe e hakkeeji aadee.<ref name="bio6">{{cite web|url=http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|first=Nassir|last=Mohammed|date=15 August 2013|accessdate=31 December 2017|work=Ethio Scoop|title=Atsedeweine Tekle Riggio|archive-url=https://web.archive.org/web/20171218023648/http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|archive-date=18 December 2017|url-status=dead}}</ref>
==Binndanɗe==
Tekle, Atsedeweyin (1978). Njiylawu nannditinoowo kuule sariyaaji dewgal leydi [[Ecoppi]] e leydi Siin (Tesis). Duɗal jaaɓi haaɗtirde Addas Abeba.
== Nguurndam neɗɗo ==
Tekle resii ko juuti caggal nde o timmini jaŋde makko to bannge sariya, o dañii ɓiɓɓe nayo.
==Tuugnorgal==
<references />
[[Category:Ecoppi]]
t8otgx8qq25qahpy0a6772lr6ljbihr
Roman Tesfaye
0
38940
171227
168831
2026-05-24T09:50:19Z
MOIBARDE
10068
Add references
171227
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Roman Tesfayee Abneh''' (amharik: ሮማን ተስፋዬ አብነህ; Wolaytta: Aabinee Tasfaayee Ooromaano; jibinaa ko ñalnde 16 lewru abriil hitaande 1968) ko politikyanke [[Ecoppi|Ecoppinaajo]], o woniino dawriyanke laamorɗo leydi ndii [[Ecoppi]] tuggi suwee 2012 haa feebariyee 2018.<ref>{{Cite web|title=The Ministry of Foreign Affairs of Ethiopia|url=https://www.facebook.com/MFAEthiopia/posts/1403504159676823|access-date=2020-10-19|website=www.facebook.com|language=en}}</ref> O resii gardiiɗo jaagorɗe leydi ndi hono Hailemariam Desalegn. Omo jogii dipolomaaji ɗiɗi master e faggudu e ardaade. Ko adii nde o woni debbo gadano, o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Arba Minch to diiwaan [[Ectopic pancreas|Ecoppi]] fuɗnaange, o woniino jannginoowo faggudu, o woniino jaagorgal faggudu to njuɓɓudi diiwaan oo, to bannge fedde nde ko ministeer fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe, o woniino gardiiɗo Biro diiwaan oo ko fayti e kaalis e Pocretarion the Economic Revelop Pewnugol kaayitaaji peeje, e Biro Peeje e Ƴellitaare Faggudu.<ref>{{Cite web|title=ECSC-SUN Hands Over the 2017 Scaling Up Nutrition (SUN) Champion's Award to Former First Lady {{!}} Ethiopia {{!}} Save the Children|url=https://ethiopia.savethechildren.net/news/ecsc-sun-hands-over-2017-scaling-nutrition-sun-champions-award-former-first-lady|access-date=2021-01-15|website=ethiopia.savethechildren.net}}</ref>
O meeɗiino kadi jogaade darnde toownde e nder ministeer geɗe rewɓe, e nder Komiseer jojjanɗe aadee [[Ecoppi]], e nder manndaaji ɗiɗi o woniino tergal tiiɗngal e nder Parlemaa diiwaan [[Ecoppi]] worgo. O waɗti hakkille makko e mahde fartaŋŋeeji faggudu wonande rewɓe [[Ecoppi]], e ƴellitde ñamri e jaŋde sukaaɓe, e ƴellitde eɓɓaande cellal winndereyankoore, ''Pink Ribbon Red Ribbon'' kaɓantoonde kanseer reedu e kanseer ɓernde, ko kañum woni sabaabu ɓurɗo teeŋtude e maayde kanseer e nder rewɓe e nder [[Afrik]] worgo Saharaa.
''First Lady'' [[Romaniya|Roman]] ko daraniiɗo semmbinde faggudu rewɓe feewde e waylo-waylo renndo moƴƴo. Gila o sosi biro debbo gadano oo ; <ref>{{Cite web|date=2012-10-02|title=First Lady Roman Tesfaye profiled|url=https://ethiopiantimes.wordpress.com/2012/10/02/first-lady-roman-tesfaye-profiled/|access-date=2020-10-17|website=ethiopiantimes|language=en}}</ref>ko ɗum woni ko adii e nder daartol leydi ndii o golliima e tolno intervention jowitiingo e ƴellitaare karallaagal, ngam sosde nokkuuji baawɗi wonde fof kam e jokkondire e newnude jokkondiral rewɓe jom en ngalu e nder luumooji nokkuuji e nder luumooji caggal leydi.<ref name=":4">{{Cite web|title=Ethiopian extremists target Roman Tesfaye|url=http://www.tigraionline.com/articles/article121034.html|access-date=2020-10-17|website=www.tigraionline.com}}</ref>
== Ɓawo ==
=== Nguurndam arano ===
Roman Tesfaye jibinaa ko e wuro tokooso sara Wolaita Sodo ina wiyee Gacheno, leydi [[Ecoppi]] fuɗnaange, [[Ecoppi]].<ref name=":0">{{Cite web|title=HER EXCELLENCY ROMAN TESFAYE ABNEH – Center for Economic & Leadership Development|url=https://celdng.org/her-excellency-roman-tesfaye-abneh/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180406163505/http://celdng.org/her-excellency-roman-tesfaye-abneh/|url-status=usurped|archive-date=6 April 2018|access-date=2020-10-17|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref> O jeyaa ko e leñol Wolayta to Ecoppi, leñol gadanol ɓurngol mawnude e nder diiwaan Leƴƴi, Leƴƴi, e Yimɓe Hoɗɓe (SNNPR). Ɓesngu makko jeyaa ko e Egliis Apostolik [[Ecoppi]], diine Pentekosta gooto mo jeyaaka e diine Kerecee’en Protestant [[Ecoppi]] (Pentay), goongɗinɗo Trinitarianism. Dewgal makko e Hailemariam Desalegn, o anndaa kadi ko o debbo diineyanke, debbo galle.<ref name=":42">{{Cite web|title=Ethiopian extremists target Roman Tesfaye|url=http://www.tigraionline.com/articles/article121034.html|access-date=2020-10-17|website=www.tigraionline.com}}</ref>
===Doggol golle===
Jannginoowo faggudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Arba Minch
Wasiya faggudu njuɓɓudi Diiwaan Sud
Ministeer fedde toppitiinde ko feewti e rewɓe
Sekretariyaa diiwaan ngam peewnugol binndanɗe peeje ngam ustude baasal e nder leydi ndii
Hooreejo fedde Stop Kanser reedu, reedu e prostate e nder [[Afrik]]
Debbo gadano leydi [[Ecoppi]]
Hooreejo e nder Hailemariam e Fooyre Room (HRF)
===Njeenaaje===
Roman heɓi njeenaaje jaagorgal ko feewti e cellal to Abijaan, Kodduwaar ñalnde 8 noowammbar 2017 e rokkude njeenaaje ɗee ñalnde 31 mee 2018 to ministeer cellal leydi ndii, e tawtoreede Amir Aman, gonnooɗo jaagorgal cellal, Kebede Worku, jaagorde cellal leydi ndii e BoNN Ekidy Coordination e hooreejo leydi ndii Ogutogullari, hooreejo leydi ''Save the Children to'' [[Ecoppi]] e hooreejo fedde renndo siwil [[Ecoppi]] ngam ɓeydude nguura (ECSC-SUN) terɗe fedde nde e woɗɓe jeyaaɓe e fedde nde.<ref>{{Cite web|title=ECSC-SUN Hands Over the 2017 Scaling Up Nutrition (SUN) Champion's Award to Former First Lady {{!}} Ethiopia {{!}} Save the Children|url=https://ethiopia.savethechildren.net/news/ecsc-sun-hands-over-2017-scaling-nutrition-sun-champions-award-former-first-lady|access-date=2021-01-15|website=ethiopia.savethechildren.net}}</ref>
===Porogaraam ñamri duɗal===
Yumma ɓiɓɓe rewɓe tato, Roman, gonnooɗo debbo gadano hakkunde suwee 2012 e feebariyee 2018, ina jogii darnde tiiɗnde e jaŋde e ñamri sukaaɓe. Nde tawnoo o mawni ko e ladde, omo sikki jaŋde ko feere moƴƴere ngam ittude baasal. Caggal nde o janngi ciimtol Biro Jaŋde [[Adis Ababa|Addis Abeba]] e hitaande 2014 hollirngol wonde ujunnaaje ujunnaaje sukaaɓe ina njogori woppude jaŋde sabu ŋakkeende nguura, Roman ummii e golle ɗoon e ɗoon.<ref name=":12">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":22">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Addisstandard|date=2019-11-19|title=Feature: "Feeding school children is not charity, it is our duty and it is their right": Frealem Shibabaw|url=https://addisstandard.com/feature-feeding-school-children-is-not-charity-it-is-our-duty-and-it-is-their-right-frealem-shibabaw/|access-date=2020-10-17|website=Addis Standard|language=en-US}}</ref>
E hitaande 2015, e wondude e Fedde Siin ngam haɓaade baasal (CFPA), o fuɗɗiima eɓɓaande ñamri duɗe, wiyeteende ''Smiling Children Project'', tawi ina huutoroo duɗe leslese laamu 42 to [[Adis Ababa|Addis Abeba]]. Hannde, eɓɓaande ndee ina rokka 22 000 almuudo e nder laamorgo ngoo ñaamde e yarde tawa njoɓaani.<ref name=":13">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":23">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref>
E wiyde wiztooji[ko?], keewal jaqde sukaave tawtoraave e ndee zoo fedde, veydiima fotde 99 e nder teemedere.<ref name=":14">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":24">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref> Cellal maɓɓe ɓeydiima, golle maɓɓe e nder duɗe ina ɓeydoo. Kadi e nder ndee zoo evvoore, 1 200 yumma mo alaa ko woni e mum so wonaa tovo ngo, vursaama ngam waawde toppitaade vursugol, peewnugol e feccude nguura e almudve.<ref name=":15">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":25">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref> Ko noon eɓɓaande ndee naftortoo rewɓe e sukaaɓe fof. Roman ina jokki e daranaade golle ngam dañde ngalu mbele sukaaɓe heewɓe ina mbaawa naftoraade eɓɓoore ndee. So tawii e dow laabi o nattii wonde debbo gadano leydi [[Ecoppi]], [[Romaniya|Roman]] ina golloo e ngal ɗoon darnde haa jooni.<ref name=":16">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":02">{{Cite web|title=HER EXCELLENCY ROMAN TESFAYE ABNEH – Center for Economic & Leadership Development|url=https://celdng.org/her-excellency-roman-tesfaye-abneh/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180406163505/http://celdng.org/her-excellency-roman-tesfaye-abneh/|url-status=usurped|archive-date=6 April 2018|access-date=2020-10-17|language=en-US}}</ref><ref name=":26">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref>
== Fuɗorde ==
Roman Tesfaye woni hannde hooreejo fedde wiyeteende Hailemariyam e Fondaasiyoŋ [[Romaniya|Roman]]. Fooyre nde ina fadi ƴellitde cellal sukaaɓe e yummiraaɓe, ñamri renndooji, ƴellitde jokkondiral e weeyo e ekoturism e ɓeydude nafooje faggudu rewɓe e sukaaɓe.<ref>{{Cite web|title=FBC (Fana Broadcasting Corporate S.C.)|url=https://www.facebook.com/fanabroadcasting/posts/3445719932185388|access-date=2020-10-16|website=www.facebook.com|language=en}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Debbo gadano leydi [[Ecoppi]]
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Ecoppi]]
lkp7r2sth69cn7fcaglamc3ypt3c4fe
Semenawi Bahri National Park
0
41601
171070
2026-05-23T16:37:55Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Semenawi Bahri National Park is a national park in Eritrea. Made up of massive mountains as well as valleys, it is located at an altitude of between 900 and 2400 meters. A diverse range of wildlife live there, including duiker, klipspringer, warthog, leopard and bushbuck. Many species of birds have also been discovered recently.[1] A single asphalted road traverses it to facilitate transportation. The Park is also equipped with recreation centers at Meguo, Medhanit and..."
171070
wikitext
text/x-wiki
Semenawi Bahri National Park is a national park in Eritrea.
Made up of massive mountains as well as valleys, it is located at an altitude of between 900 and 2400 meters. A diverse range of wildlife live there, including duiker, klipspringer, warthog, leopard and bushbuck. Many species of birds have also been discovered recently.[1]
A single asphalted road traverses it to facilitate transportation. The Park is also equipped with recreation centers at Meguo, Medhanit and Sabur.[2] The Park is not well known to international and domestic tourists. However, its sights include rich flora and fauna, specifically bird-watching.[3]
References
glec1tlzbka76ckik1fbui9tvi1svcz
171071
171070
2026-05-23T16:39:53Z
Ilya Discuss
10103
171071
wikitext
text/x-wiki
SPark ngenndiijo Semenawi Bahri ko park ngenndiijo to leydi Eritree.
Nde waɗi ko koɗli mawɗi kam e falndeeji, nde woni ko e dow tooweeki hakkunde 900 e 2400 meeter. Kulle ladde keewɗe ina nguuri toon, ina heen duiker, klipspringer, warthog, leopard e bushbuck. Ko ɓooyaani koo kadi, leɗɗe keewɗe njiytaama.
Laawol gootol asfalt ina rewi heen ngam weeɓtinde yah-ngartaa. Park oo ina waɗi kadi nokkuuji fijirde to Meguo, Medhanit e Sabur.Park oo anndaaka no feewi e turismaaɓe winndere ndee e nder leydi ndii. Kono tan, ko yiyata heen koo ina waɗi leɗɗe e kullon keewkon, teeŋti noon e ƴeewde colli.
Tuugnorgal
nvdwhuomx957ewa23g2h68qxopdhb3a
171072
171071
2026-05-23T16:40:29Z
Ilya Discuss
10103
171072
wikitext
text/x-wiki
'''Park ngenndiijo Semenawi Bahri''' ko park ngenndiijo to leydi Eritree.
Nde waɗi ko koɗli mawɗi kam e falndeeji, nde woni ko e dow tooweeki hakkunde 900 e 2400 meeter. Kulle ladde keewɗe ina nguuri toon, ina heen duiker, klipspringer, warthog, leopard e bushbuck. Ko ɓooyaani koo kadi, leɗɗe keewɗe njiytaama.
Laawol gootol asfalt ina rewi heen ngam weeɓtinde yah-ngartaa. Park oo ina waɗi kadi nokkuuji fijirde to Meguo, Medhanit e Sabur.Park oo anndaaka no feewi e turismaaɓe winndere ndee e nder leydi ndii. Kono tan, ko yiyata heen koo ina waɗi leɗɗe e kullon keewkon, teeŋti noon e ƴeewde colli.
== Tuugnorgal ==
hia6tpfoh4p3dloyr2ndml5vddbd3ak
171073
171072
2026-05-23T16:41:29Z
Ilya Discuss
10103
171073
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Park ngenndiijo Semenawi Bahri''' ko park ngenndiijo to leydi Eritree.
Nde waɗi ko koɗli mawɗi kam e falndeeji, nde woni ko e dow tooweeki hakkunde 900 e 2400 meeter. Kulle ladde keewɗe ina nguuri toon, ina heen duiker, klipspringer, warthog, leopard e bushbuck. Ko ɓooyaani koo kadi, leɗɗe keewɗe njiytaama.
Laawol gootol asfalt ina rewi heen ngam weeɓtinde yah-ngartaa. Park oo ina waɗi kadi nokkuuji fijirde to Meguo, Medhanit e Sabur.Park oo anndaaka no feewi e turismaaɓe winndere ndee e nder leydi ndii. Kono tan, ko yiyata heen koo ina waɗi leɗɗe e kullon keewkon, teeŋti noon e ƴeewde colli.
== Tuugnorgal ==
lpq50x6qa37ljns2ddk7en2l81l0w8u
171074
171073
2026-05-23T16:43:35Z
Ilya Discuss
10103
171074
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Park ngenndiijo Semenawi Bahri''' ko park ngenndiijo to leydi Eritree.<ref>{{Cite web|title=Semenawi Bahri - Eritrea|url=http://www.eritrea.be/old/semenawi-bahri.htm|access-date=2021-02-03|website=www.eritrea.be}}</ref>
Nde waɗi ko koɗli mawɗi kam e falndeeji, nde woni ko e dow tooweeki hakkunde 900 e 2400 meeter. Kulle ladde keewɗe ina nguuri toon, ina heen duiker, klipspringer, warthog, leopard e bushbuck. Ko ɓooyaani koo kadi, leɗɗe keewɗe njiytaama.
Laawol gootol asfalt ina rewi heen ngam weeɓtinde yah-ngartaa. Park oo ina waɗi kadi nokkuuji fijirde to Meguo, Medhanit e Sabur.Park oo anndaaka no feewi e turismaaɓe winndere ndee e nder leydi ndii. Kono tan, ko yiyata heen koo ina waɗi leɗɗe e kullon keewkon, teeŋti noon e ƴeewde colli.
== Tuugnorgal ==
9z1jjn73hjlro0fa716hqgt8n2icgmg
171075
171074
2026-05-23T16:45:13Z
Ilya Discuss
10103
171075
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Park ngenndiijo Semenawi Bahri''' ko park ngenndiijo to leydi Eritree.<ref>{{Cite web|title=Semenawi Bahri - Eritrea|url=http://www.eritrea.be/old/semenawi-bahri.htm|access-date=2021-02-03|website=www.eritrea.be}}</ref>
Nde waɗi ko koɗli mawɗi kam e falndeeji, nde woni ko e dow tooweeki hakkunde 900 e 2400 meeter. Kulle ladde keewɗe ina nguuri toon, ina heen duiker, klipspringer, warthog, leopard e bushbuck. Ko ɓooyaani koo kadi, leɗɗe keewɗe njiytaama.
Laawol gootol asfalt ina rewi heen ngam weeɓtinde yah-ngartaa. Park oo ina waɗi kadi nokkuuji fijirde to Meguo, Medhanit e Sabur.Park oo anndaaka no feewi e turismaaɓe winndere ndee e nder leydi ndii. Kono tan, ko yiyata heen koo ina waɗi leɗɗe e kullon keewkon, teeŋti noon e ƴeewde colli.<ref>{{cite web|url=http://www.shaebia.org/artman/publish/article_4756.html|title=Serejeka-Shebah Road: Belt of Green Eritrea|accessdate=2006-12-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070210041528/http://www.shaebia.org/artman/publish/article_4756.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-02-10}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.birdlife.org/datazone/sites/index.html?action=SitHTMDetails.asp&sid=6223&m=0|title=BirdLife IBA Factsheet|accessdate=2006-12-01}}</ref>
== Tuugnorgal ==
q7cnuna7ok5qtl5atvm74x045z2p7t6
Semhar
0
41602
171076
2026-05-23T16:48:47Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Semhar woni innde diiwaan ɓooyɗo Eritree, mo jooni wonti ko famɗi fof naatde e diiwaan Fuɗnaange-rewo geec boɗeejo nde limoore e inɗe diiwaanuuji ɗii mbaylaa bannge gooto e hitaande 1996. Diiwaan oo koɗnoo ko no feewi, tawi ko Massawa woni laamorgo diiwaan oo. Yimɓe toon ɓuri heewde ko Tigre en, Afar en, Saho en e Tigrinaaɓe. Ɗemngal Tigre e Tigrinya ɓuri haaleede. Yimɓe ɓee ɓuri heewde ko durooɓe e ndema-durooɓe. Ko innde huuɓtodinnde wonande rewɓe..."
171076
wikitext
text/x-wiki
Semhar woni innde diiwaan ɓooyɗo Eritree, mo jooni wonti ko famɗi fof naatde e diiwaan Fuɗnaange-rewo geec boɗeejo nde limoore e inɗe diiwaanuuji ɗii mbaylaa bannge gooto e hitaande 1996. Diiwaan oo koɗnoo ko no feewi, tawi ko Massawa woni laamorgo diiwaan oo. Yimɓe toon ɓuri heewde ko Tigre en, Afar en, Saho en e Tigrinaaɓe. Ɗemngal Tigre e Tigrinya ɓuri haaleede. Yimɓe ɓee ɓuri heewde ko durooɓe e ndema-durooɓe.
Ko innde huuɓtodinnde wonande rewɓe Eritree e sahaaji worɓe kadi.[citation needed] Semhar kadi ko wuro e nder Eritree.
Tuugnorgal
bfpc11nviy1skwplp3wo1xcgykrlx4w
171077
171076
2026-05-23T16:50:48Z
Ilya Discuss
10103
171077
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Semhar woni innde diiwaan ɓooyɗo Eritree, mo jooni wonti ko famɗi fof naatde e diiwaan Fuɗnaange-rewo geec boɗeejo nde limoore e inɗe diiwaanuuji ɗii mbaylaa bannge gooto e hitaande 1996. Diiwaan oo koɗnoo ko no feewi, tawi ko Massawa woni laamorgo diiwaan oo. Yimɓe toon ɓuri heewde ko Tigre en, Afar en, Saho en e Tigrinaaɓe. Ɗemngal Tigre e Tigrinya ɓuri haaleede. Yimɓe ɓee ɓuri heewde ko durooɓe e ndema-durooɓe.
Ko innde huuɓtodinnde wonande rewɓe Eritree e sahaaji worɓe kadi.[citation needed] Semhar kadi ko wuro e nder Eritree.
Tuugnorgal
r3h13zf614a5iz87246op2nbm4tce88
171078
171077
2026-05-23T16:51:25Z
Ilya Discuss
10103
171078
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Semhar''' woni innde diiwaan ɓooyɗo Eritree, mo jooni wonti ko famɗi fof naatde e diiwaan Fuɗnaange-rewo geec boɗeejo nde limoore e inɗe diiwaanuuji ɗii mbaylaa bannge gooto e hitaande 1996. Diiwaan oo koɗnoo ko no feewi, tawi ko Massawa woni laamorgo diiwaan oo. Yimɓe toon ɓuri heewde ko Tigre en, Afar en, Saho en e Tigrinaaɓe. Ɗemngal Tigre e Tigrinya ɓuri haaleede. Yimɓe ɓee ɓuri heewde ko durooɓe e ndema-durooɓe.
Ko innde huuɓtodinnde wonande rewɓe Eritree e sahaaji worɓe kadi.[citation needed] Semhar kadi ko wuro e nder Eritree.
== Tuugnorgal ==
1653531kddqsvccvsqcl3oyofhdrkwz
171079
171078
2026-05-23T16:53:39Z
Ilya Discuss
10103
171079
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Semhar''' woni innde diiwaan ɓooyɗo Eritree, mo jooni wonti ko famɗi fof naatde e diiwaan Fuɗnaange-rewo geec boɗeejo nde limoore e inɗe diiwaanuuji ɗii mbaylaa bannge gooto e hitaande 1996. Diiwaan oo koɗnoo ko no feewi, tawi ko Massawa woni laamorgo diiwaan oo. Yimɓe toon ɓuri heewde ko Tigre en, Afar en, Saho en e Tigrinaaɓe. Ɗemngal Tigre e Tigrinya ɓuri haaleede. Yimɓe ɓee ɓuri heewde ko durooɓe e ndema-durooɓe.
Ko innde huuɓtodinnde wonande rewɓe Eritree e sahaaji worɓe kadi.[citation needed] Semhar kadi ko wuro e nder Eritree.<ref>{{Cite thesis|title=Transitional justice: framing a model for Eritrea|url=http://scholar.ufs.ac.za/xmlui/handle/11660/1741|publisher=University of the Free State|date=May 2008|degree=Thesis|language=en|first=Daniel Rezene|last=Mekonnen}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/27680597|title=The Rising tide of cultural pluralism : the nation-state at bay?|date=1993|publisher=University of Wisconsin Press|others=Crawford Young|isbn=0-299-13880-1|location=Madison, Wis.|pages=183-184|oclc=27680597}}</ref>
== Tuugnorgal ==
k3bq31m7abu5v4kuk4pl6yx9t44ivzm
Senafe subregion
0
41603
171080
2026-05-23T16:56:24Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Diiwaan Senafe ko diiwaan Debub (Zoba Debub) to fuɗnaange Eritree. Laamorde mayri ko Senafe e nokkuuji toowɗi ina heen Emba Soira. Yiyngo E nder diiwaan oo, ina woni e daande maayo Ecoppi, ko ɓuri heewde e mum en ko leƴƴi Tigrinya en e leƴƴi Saho en. Senafe ina anndaa e mborosaaji Metera (anndiraaɗi kadi Balaw Kalaw) e ekkol gootol biyeteeɗo Enda-Tsadkan. Tuugnorgal"
171080
wikitext
text/x-wiki
Diiwaan Senafe ko diiwaan Debub (Zoba Debub) to fuɗnaange Eritree. Laamorde mayri ko Senafe e nokkuuji toowɗi ina heen Emba Soira.
Yiyngo
E nder diiwaan oo, ina woni e daande maayo Ecoppi, ko ɓuri heewde e mum en ko leƴƴi Tigrinya en e leƴƴi Saho en.
Senafe ina anndaa e mborosaaji Metera (anndiraaɗi kadi Balaw Kalaw) e ekkol gootol biyeteeɗo Enda-Tsadkan.
Tuugnorgal
fan9d2vqwxgks2ncx5jnxsnoqm1oghk
171081
171080
2026-05-23T16:57:35Z
Ilya Discuss
10103
171081
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Diiwaan Senafe ko diiwaan Debub (Zoba Debub) to fuɗnaange Eritree. Laamorde mayri ko Senafe e nokkuuji toowɗi ina heen Emba Soira.
Yiyngo
E nder diiwaan oo, ina woni e daande maayo Ecoppi, ko ɓuri heewde e mum en ko leƴƴi Tigrinya en e leƴƴi Saho en.
Senafe ina anndaa e mborosaaji Metera (anndiraaɗi kadi Balaw Kalaw) e ekkol gootol biyeteeɗo Enda-Tsadkan.
Tuugnorgal
0rwwg8lj8onrdgqa20xajm8novcyur8
171082
171081
2026-05-23T16:58:17Z
Ilya Discuss
10103
171082
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Diiwaan Senafe''' ko diiwaan Debub (Zoba Debub) to fuɗnaange Eritree. Laamorde mayri ko Senafe e nokkuuji toowɗi ina heen Emba Soira.
== Yiyngo ==
E nder diiwaan oo, ina woni e daande maayo Ecoppi, ko ɓuri heewde e mum en ko leƴƴi Tigrinya en e leƴƴi Saho en.
Senafe ina anndaa e mborosaaji Metera (anndiraaɗi kadi Balaw Kalaw) e ekkol gootol biyeteeɗo Enda-Tsadkan.
== Tuugnorgal ==
qwoujcf5089tat81a0f9w4jwv3iwkjo
Serejaka subregion
0
41604
171083
2026-05-23T17:01:07Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Diiwaan Serejaka ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Serejaka. Tuugnorgal"
171083
wikitext
text/x-wiki
Diiwaan Serejaka ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Serejaka.
Tuugnorgal
6erzgbueqdctvy16i5gcc9000h9vfdm
171084
171083
2026-05-23T17:03:03Z
Ilya Discuss
10103
171084
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Diiwaan Serejaka ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Serejaka.
Tuugnorgal
43wl7f04v8ojjfugsaqeovnjgkaboag
171085
171084
2026-05-23T17:03:57Z
Ilya Discuss
10103
171085
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Diiwaan Serejaka''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Serejaka.
== Tuugnorgal ==
focomow1j2ndozw3dnq5h62dhnhgqoy
Serejeka
0
41605
171086
2026-05-23T17:06:31Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Serejeka ( Tigrenya : ሰረጀቓ ) (Aarabeere: سيريجاكا ) ko wuro e nder leydi Eritree. Woni ko e diiwaan Maekel (Caka), ko kañum woni laamorgo diiwaan Serejaka. Tuugnorgal"
171086
wikitext
text/x-wiki
Serejeka ( Tigrenya : ሰረጀቓ ) (Aarabeere: سيريجاكا ) ko wuro e nder leydi Eritree. Woni ko e diiwaan Maekel (Caka), ko kañum woni laamorgo diiwaan Serejaka.
Tuugnorgal
ri989ap1ifxo4igbk4rp90glwvtegc2
171087
171086
2026-05-23T17:07:58Z
Ilya Discuss
10103
171087
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Serejeka ( Tigrenya : ሰረጀቓ ) (Aarabeere: سيريجاكا ) ko wuro e nder leydi Eritree. Woni ko e diiwaan Maekel (Caka), ko kañum woni laamorgo diiwaan Serejaka.
Tuugnorgal
5njea47katzpmapxwr845miilazhm5i
171088
171087
2026-05-23T17:08:28Z
Ilya Discuss
10103
171088
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Serejeka''' ( Tigrenya : ሰረጀቓ ) (Aarabeere: سيريجاكا ) ko wuro e nder leydi Eritree. Woni ko e diiwaan Maekel (Caka), ko kañum woni laamorgo diiwaan Serejaka.
== Tuugnorgal ==
mewbiy637y0d5xy80n87ohx4uj1gm18
Serejeqa
0
41606
171089
2026-05-23T17:24:32Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Serejeqa (Aarabeere: سيريجاكا, Tigrinyaya: ሮረጃቓ) ko wuro wonngo e diiwaan Anseba to leydi Eritree. Nde woni ko hedde 20 km to fuɗnaange-rewo Asmara e laawol asfalt feewde Keren, ngol noon ina woɗɗi fotde 75 km. Wuro ngoo woni ko e dow ŋoral toowngal Eritree. Ko ɗoon woni damal toowngal laawol kaaƴe ngol rewata e ŋoral fuɗnaange, ina jogii ŋoral mum goɗngal to Seba, e dow ŋoral leslesal to les ŋoral. E ngalɗoo laawol kaaƴe, Serejeqa ina jokko..."
171089
wikitext
text/x-wiki
Serejeqa (Aarabeere: سيريجاكا, Tigrinyaya: ሮረጃቓ) ko wuro wonngo e diiwaan Anseba to leydi Eritree. Nde woni ko hedde 20 km to fuɗnaange-rewo Asmara e laawol asfalt feewde Keren, ngol noon ina woɗɗi fotde 75 km. Wuro ngoo woni ko e dow ŋoral toowngal Eritree. Ko ɗoon woni damal toowngal laawol kaaƴe ngol rewata e ŋoral fuɗnaange, ina jogii ŋoral mum goɗngal to Seba, e dow ŋoral leslesal to les ŋoral. E ngalɗoo laawol kaaƴe, Serejeqa ina jokkondiri e feccere worgo-fuɗnaange toownde ndee, haa arti noon e wuro Keren (wuro tataɓo ɓurngo mawnude e Eritree) e maayo geec e porto Massawa (wuro ɗiɗaɓo ɓurngo mawnude). Ndee laawol ina waawi yahde tawa rewaani e laamorgo leydi ndii e wuro ɓurngo mawnude wiyeteengo Asmara walla huutoraade laawol asfalt Asmara-Massawa ngol ina heewi yimɓe no feewi. E nder ɗuum, laawol kaaƴe ngol fuɗɗotoo ko Serejeqa to bannge gooto, ina jokkondiri e laawol asfalt She’eb-Gahtelai, ngol kadi ina hawra e feccere leslesre nde alaa ɗo haaɗi e laawol asfalt Massawa, ko 35 km tan e Massawa e hoore mum. Ngam ɓadaade e jokkondiral mum e Asmara, Serejeqa ina golloroo kadi no wuro laamorgo ngoo nii, hay so tawii noon ngo jeyaaka e diiwaan metropolitan laamorgo ngoo (ɗum woni Maekel walla Diiwaan Caka).
Tuugnorgal
tw8p5pi6rcijb7qyb3xw80cqagswxda
171090
171089
2026-05-23T17:25:56Z
Ilya Discuss
10103
171090
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Serejeqa (Aarabeere: سيريجاكا, Tigrinyaya: ሮረጃቓ) ko wuro wonngo e diiwaan Anseba to leydi Eritree. Nde woni ko hedde 20 km to fuɗnaange-rewo Asmara e laawol asfalt feewde Keren, ngol noon ina woɗɗi fotde 75 km. Wuro ngoo woni ko e dow ŋoral toowngal Eritree. Ko ɗoon woni damal toowngal laawol kaaƴe ngol rewata e ŋoral fuɗnaange, ina jogii ŋoral mum goɗngal to Seba, e dow ŋoral leslesal to les ŋoral. E ngalɗoo laawol kaaƴe, Serejeqa ina jokkondiri e feccere worgo-fuɗnaange toownde ndee, haa arti noon e wuro Keren (wuro tataɓo ɓurngo mawnude e Eritree) e maayo geec e porto Massawa (wuro ɗiɗaɓo ɓurngo mawnude). Ndee laawol ina waawi yahde tawa rewaani e laamorgo leydi ndii e wuro ɓurngo mawnude wiyeteengo Asmara walla huutoraade laawol asfalt Asmara-Massawa ngol ina heewi yimɓe no feewi. E nder ɗuum, laawol kaaƴe ngol fuɗɗotoo ko Serejeqa to bannge gooto, ina jokkondiri e laawol asfalt She’eb-Gahtelai, ngol kadi ina hawra e feccere leslesre nde alaa ɗo haaɗi e laawol asfalt Massawa, ko 35 km tan e Massawa e hoore mum. Ngam ɓadaade e jokkondiral mum e Asmara, Serejeqa ina golloroo kadi no wuro laamorgo ngoo nii, hay so tawii noon ngo jeyaaka e diiwaan metropolitan laamorgo ngoo (ɗum woni Maekel walla Diiwaan Caka).
Tuugnorgal
l6fhnegzv3f7l2jdjcmtv82aa0xzrsz
171091
171090
2026-05-23T17:26:26Z
Ilya Discuss
10103
171091
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Serejeqa''' (Aarabeere: سيريجاكا, Tigrinyaya: ሮረጃቓ) ko wuro wonngo e diiwaan Anseba to leydi Eritree. Nde woni ko hedde 20 km to fuɗnaange-rewo Asmara e laawol asfalt feewde Keren, ngol noon ina woɗɗi fotde 75 km. Wuro ngoo woni ko e dow ŋoral toowngal Eritree. Ko ɗoon woni damal toowngal laawol kaaƴe ngol rewata e ŋoral fuɗnaange, ina jogii ŋoral mum goɗngal to Seba, e dow ŋoral leslesal to les ŋoral. E ngalɗoo laawol kaaƴe, Serejeqa ina jokkondiri e feccere worgo-fuɗnaange toownde ndee, haa arti noon e wuro Keren (wuro tataɓo ɓurngo mawnude e Eritree) e maayo geec e porto Massawa (wuro ɗiɗaɓo ɓurngo mawnude). Ndee laawol ina waawi yahde tawa rewaani e laamorgo leydi ndii e wuro ɓurngo mawnude wiyeteengo Asmara walla huutoraade laawol asfalt Asmara-Massawa ngol ina heewi yimɓe no feewi. E nder ɗuum, laawol kaaƴe ngol fuɗɗotoo ko Serejeqa to bannge gooto, ina jokkondiri e laawol asfalt She’eb-Gahtelai, ngol kadi ina hawra e feccere leslesre nde alaa ɗo haaɗi e laawol asfalt Massawa, ko 35 km tan e Massawa e hoore mum. Ngam ɓadaade e jokkondiral mum e Asmara, Serejeqa ina golloroo kadi no wuro laamorgo ngoo nii, hay so tawii noon ngo jeyaaka e diiwaan metropolitan laamorgo ngoo (ɗum woni Maekel walla Diiwaan Caka).
== Tuugnorgal ==
r8p8ysars0dnrsv915i4pz4y10gg5t6
Shambuko
0
41607
171092
2026-05-23T17:29:14Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Shambuko (Aarabeere: شامبيكو, Tigrinya: ሻምቡቆ Tigrinya noddaango: [ʃambukʼo]) ko wuro tokooso e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. Wuro ngo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe mum ndogi toon. Tuugnorgal"
171092
wikitext
text/x-wiki
Shambuko (Aarabeere: شامبيكو, Tigrinya: ሻምቡቆ Tigrinya noddaango: [ʃambukʼo]) ko wuro tokooso e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. Wuro ngo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe mum ndogi toon.
Tuugnorgal
rp1ik0ezq07moxf9b725qo57c59n3ah
171093
171092
2026-05-23T17:30:00Z
Ilya Discuss
10103
171093
wikitext
text/x-wiki
'''Shambuko''' (Aarabeere: شامبيكو, Tigrinya: ሻምቡቆ Tigrinya noddaango: [ʃambukʼo]) ko wuro tokooso e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. Wuro ngo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe mum ndogi toon.
== Tuugnorgal ==
kar7dqkbu981u44jigrhoc7nwtxo9ky
171094
171093
2026-05-23T17:30:53Z
Ilya Discuss
10103
171094
wikitext
text/x-wiki
'''Shambuko''' (Aarabeere: شامبيكو, Tigrinya: ሻምቡቆ Tigrinya noddaango: [ʃambukʼo]) ko wuro tokooso e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. Wuro ngo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe mum ndogi toon.<ref>{{cite book|last1=Connell|first1=Dan|title=Building a New Nation: Collected Articles on the Eritrean Revolution (1983-2002)|date=2004|publisher=Red Sea Press|isbn=978-1-56902-198-9|url=https://www.google.com/books/edition/Building_a_New_Nation/zQgOAQAAMAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=%22Shambuko%22+Gash-Barka&dq=%22Shambuko%22+Gash-Barka&printsec=frontcover|language=en}}</ref>
== Tuugnorgal ==
bhc8aw3h6s8y0b3uwfezb9yrwv4skpz
Shambuko subregion
0
41608
171095
2026-05-23T17:32:35Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Diiwaan Shambuko ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Shambuko. Tariya Wuro ngo e diiwaan oo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe ɓee ndogi. Wurooji e gure Bonɗo Sammbuko Tuugnorgal"
171095
wikitext
text/x-wiki
Diiwaan Shambuko ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Shambuko.
Tariya
Wuro ngo e diiwaan oo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe ɓee ndogi.
Wurooji e gure
Bonɗo
Sammbuko
Tuugnorgal
c5luzba8u2brsi5zb7nv76y73vm5f6z
171096
171095
2026-05-23T17:33:33Z
Ilya Discuss
10103
171096
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Diiwaan Shambuko ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Shambuko.
Tariya
Wuro ngo e diiwaan oo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe ɓee ndogi.
Wurooji e gure
Bonɗo
Sammbuko
Tuugnorgal
lyujs1i98c4n8q4i43na9smt344fta4
171097
171096
2026-05-23T17:34:09Z
Ilya Discuss
10103
171097
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Diiwaan Shambuko''' ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Shambuko.
Tariya
Wuro ngo e diiwaan oo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe ɓee ndogi.
Wurooji e gure
Bonɗo
Sammbuko
Tuugnorgal
376ieca55f03hhw99gqg7m4iv60htv8
171098
171097
2026-05-23T17:34:40Z
Ilya Discuss
10103
171098
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Diiwaan Shambuko''' ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Shambuko.
== Tariya ==
Wuro ngo e diiwaan oo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe ɓee ndogi.
== Wurooji e gure ==
== Bonɗo ==
== Sammbuko ==
== Tuugnorgal ==
kk45s7wmjsl6le8c3ir5hmupw9v6695
Shebah
0
41609
171099
2026-05-23T19:29:43Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "She'eb (Tigre: ሽዕብ) ko wuro wonngo e diiwaan Fuɗnaange maayo geec to leydi Eritree. Ngo woni ko e dow ŋoral ɓuuɓngal to les ŋoral fuɗnaange-rewo toowngal Eritree. Tariya Ko ɗoon warngooji mbaɗnoo e wolde ndimaagu Eritree. Wuro ngoo fof yani, yani e leydi e hitaande 1988, yimɓe ɓe mbaawaano dogde ɓee njamiraa yo mooftu, caggal ɗuum ndoga e tankaaji tawi yiɗɓe dogde ɓee mbaraa. Warngo ngoo waɗii fotde 400 neɗɗo maayɗo, tawi heen heewɓe ko mawɓe..."
171099
wikitext
text/x-wiki
She'eb (Tigre: ሽዕብ) ko wuro wonngo e diiwaan Fuɗnaange maayo geec to leydi Eritree. Ngo woni ko e dow ŋoral ɓuuɓngal to les ŋoral fuɗnaange-rewo toowngal Eritree.
Tariya
Ko ɗoon warngooji mbaɗnoo e wolde ndimaagu Eritree. Wuro ngoo fof yani, yani e leydi e hitaande 1988, yimɓe ɓe mbaawaano dogde ɓee njamiraa yo mooftu, caggal ɗuum ndoga e tankaaji tawi yiɗɓe dogde ɓee mbaraa. Warngo ngoo waɗii fotde 400 neɗɗo maayɗo, tawi heen heewɓe ko mawɓe e sukaaɓe ɓe mbaawaano dogde ko adii. Konu leydi Ecoppi wiyi wuro ngo ina anndaa ko e hoɗde e ownooɓe beeli Eritree. Ɓe njahdi e warde ko famɗi fof 100 siwil goɗɗo e nder gure hoɗdiiɓe.
Wuro ngoo ƴellitii gila nde Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1991 (de facto)/1993 (de jure), hannde ko nokku ndema ƴellitiiɗo. Nde jokkondiri ko e laawol asfalt feewde e porto Massawa rewrude e Gahtelai e huutoraade laawol gootol, ina woodi jokkondire to wuro Shebah e laawol kaaƴe gonngol e dow ŋoral fuɗnaange haa Serejeqa ngam jokkondirde e laawol asfalt Asmara-Keren, ko noon jokkondirta e nokku oo e cmaajoruuji tati ɗii fof.
Tuugnorgal
9mmxt2s43asl0tehugfd4u7k0gig5a1
171100
171099
2026-05-23T19:32:02Z
Ilya Discuss
10103
171100
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
She'eb (Tigre: ሽዕብ) ko wuro wonngo e diiwaan Fuɗnaange maayo geec to leydi Eritree. Ngo woni ko e dow ŋoral ɓuuɓngal to les ŋoral fuɗnaange-rewo toowngal Eritree.
Tariya
Ko ɗoon warngooji mbaɗnoo e wolde ndimaagu Eritree. Wuro ngoo fof yani, yani e leydi e hitaande 1988, yimɓe ɓe mbaawaano dogde ɓee njamiraa yo mooftu, caggal ɗuum ndoga e tankaaji tawi yiɗɓe dogde ɓee mbaraa. Warngo ngoo waɗii fotde 400 neɗɗo maayɗo, tawi heen heewɓe ko mawɓe e sukaaɓe ɓe mbaawaano dogde ko adii. Konu leydi Ecoppi wiyi wuro ngo ina anndaa ko e hoɗde e ownooɓe beeli Eritree. Ɓe njahdi e warde ko famɗi fof 100 siwil goɗɗo e nder gure hoɗdiiɓe.
Wuro ngoo ƴellitii gila nde Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1991 (de facto)/1993 (de jure), hannde ko nokku ndema ƴellitiiɗo. Nde jokkondiri ko e laawol asfalt feewde e porto Massawa rewrude e Gahtelai e huutoraade laawol gootol, ina woodi jokkondire to wuro Shebah e laawol kaaƴe gonngol e dow ŋoral fuɗnaange haa Serejeqa ngam jokkondirde e laawol asfalt Asmara-Keren, ko noon jokkondirta e nokku oo e cmaajoruuji tati ɗii fof.
Tuugnorgal
msi8ql6fy2rrlu8kwnbo9vxy3fcf8je
171101
171100
2026-05-23T19:34:40Z
Ilya Discuss
10103
171101
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''She'eb''' (Tigre: ሽዕብ) ko wuro wonngo e diiwaan Fuɗnaange maayo geec to leydi Eritree. Ngo woni ko e dow ŋoral ɓuuɓngal to les ŋoral fuɗnaange-rewo toowngal Eritree.
== Tariya ==
Ko ɗoon warngooji mbaɗnoo e wolde ndimaagu Eritree. Wuro ngoo fof yani, yani e leydi e hitaande 1988, yimɓe ɓe mbaawaano dogde ɓee njamiraa yo mooftu, caggal ɗuum ndoga e tankaaji tawi yiɗɓe dogde ɓee mbaraa. Warngo ngoo waɗii fotde 400 neɗɗo maayɗo, tawi heen heewɓe ko mawɓe e sukaaɓe ɓe mbaawaano dogde ko adii. Konu leydi Ecoppi wiyi wuro ngo ina anndaa ko e hoɗde e ownooɓe beeli Eritree. Ɓe njahdi e warde ko famɗi fof 100 siwil goɗɗo e nder gure hoɗdiiɓe.
Wuro ngoo ƴellitii gila nde Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1991 (de facto)/1993 (de jure), hannde ko nokku ndema ƴellitiiɗo. Nde jokkondiri ko e laawol asfalt feewde e porto Massawa rewrude e Gahtelai e huutoraade laawol gootol, ina woodi jokkondire to wuro Shebah e laawol kaaƴe gonngol e dow ŋoral fuɗnaange haa Serejeqa ngam jokkondirde e laawol asfalt Asmara-Keren, ko noon jokkondirta e nokku oo e cmaajoruuji tati ɗii fof.
== Tuugnorgal ==
c2nj5dfnuww6l9tyglb8gp240jv0kgx
She'eb subregion
0
41610
171102
2026-05-23T20:05:17Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Diiwaan She'eb ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Fuɗnaange maayo geec (Zoba Semienawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko She'eb. Tuugnorgal"
171102
wikitext
text/x-wiki
Diiwaan She'eb ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Fuɗnaange maayo geec (Zoba Semienawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko She'eb.
Tuugnorgal
3824vfp6sy3agxcyg76uvbacm8l2zi6
171103
171102
2026-05-23T20:07:33Z
Ilya Discuss
10103
171103
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Diiwaan She'eb ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Fuɗnaange maayo geec (Zoba Semienawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko She'eb.
Tuugnorgal
0luxjtf9425kkce6pjihbmyzkwrtd3q
171104
171103
2026-05-23T20:08:04Z
Ilya Discuss
10103
171104
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Diiwaan She'eb''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Fuɗnaange maayo geec (Zoba Semienawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko She'eb.
== Tuugnorgal ==
tesezubugrfxlnl8pwivvlcz99dsqth
South Eastern Asmara administration
0
41611
171105
2026-05-23T20:10:31Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree. Tuugnorgal"
171105
wikitext
text/x-wiki
Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree.
Tuugnorgal
k5w07dvzh5lavxtgq84e20imhjikb7q
171106
171105
2026-05-23T20:11:26Z
Ilya Discuss
10103
171106
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree.
Tuugnorgal
ard9r6058xmvw91d9dkzt8hukeqxlb9
171107
171106
2026-05-23T20:11:47Z
Ilya Discuss
10103
171107
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree.
== Tuugnorgal ==
qnf5i74o701ls6attrc6w132vmos4ew
171108
171107
2026-05-23T20:12:14Z
Ilya Discuss
10103
171108
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo''' ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree.
== Tuugnorgal ==
earfsszd2xoosq2jx5w1mzqq9b4ddm9
South Eastern subregion
0
41612
171109
2026-05-23T20:14:10Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel (Maakel) hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Tuugnorgal"
171109
wikitext
text/x-wiki
Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel (Maakel) hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree.
Tuugnorgal
a1dqg6pxspabiyj149a15r477pa0y2h
171110
171109
2026-05-23T20:15:18Z
Ilya Discuss
10103
171110
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel (Maakel) hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree.
Tuugnorgal
97e7vmgdqwlwnvsplntbcz52pjun6oa
171111
171110
2026-05-23T20:15:53Z
Ilya Discuss
10103
171111
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Diiwaan Fuɗnaange-rewo''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel (Maakel) hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree.
== Tuugnorgal ==
l30ks2skpiyed3zidp7pdjm4cgyjy90
South Western Asmara administration
0
41613
171112
2026-05-23T20:17:51Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree. Tuugnorgal"
171112
wikitext
text/x-wiki
Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree.
Tuugnorgal
k5w07dvzh5lavxtgq84e20imhjikb7q
171113
171112
2026-05-23T20:19:02Z
Ilya Discuss
10103
171113
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree.
Tuugnorgal
ard9r6058xmvw91d9dkzt8hukeqxlb9
171114
171113
2026-05-23T20:19:31Z
Ilya Discuss
10103
171114
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo''' ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree.
== Tuugnorgal ==
earfsszd2xoosq2jx5w1mzqq9b4ddm9
South Western subregion
0
41614
171115
2026-05-23T20:21:24Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Tuugnorgal"
171115
wikitext
text/x-wiki
Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree.
Tuugnorgal
9e4ltz0kdg5we0s5q5488m0fwfvbq93
171116
171115
2026-05-23T20:22:45Z
Ilya Discuss
10103
171116
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree.
Tuugnorgal
0l0xt8pr6spuhis6jlkjpu6p2kjijjo
171117
171116
2026-05-23T20:23:17Z
Ilya Discuss
10103
171117
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Diiwaan Fuɗnaange-rewo''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree.
== Tuugnorgal ==
3uupy17psnq1dk3zpwz5evsgmtk9ndh
Southern Denkalya subregion
0
41615
171118
2026-05-23T20:26:17Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Denkalya fuɗnaange ko diiwaan tokooso e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Tuugnorgal"
171118
wikitext
text/x-wiki
Denkalya fuɗnaange ko diiwaan tokooso e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree.
Tuugnorgal
66uyq3u66ctr94fq404t9zbfccyl3uv
171119
171118
2026-05-23T20:28:21Z
Ilya Discuss
10103
171119
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Denkalya fuɗnaange ko diiwaan tokooso e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree.
Tuugnorgal
02w118kmwydzigyp7nravau664cc51i
171120
171119
2026-05-23T20:34:55Z
Ilya Discuss
10103
171120
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Denkalya fuɗnaange''' ko diiwaan tokooso e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree.
== Tuugnorgal ==
jx5i8ef245zepxvpwbxrxxz42pc93ze
Subregions of Eritrea
0
41616
171121
2026-05-23T20:40:19Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "diiwanuuji jeegom Eritree ina peccii e diiwanuuji njuɓɓudi (Tigrinya: ንኡስ ዞባ). Politik leydi Eritree Doosgal leydi (ko huutoraaka) Je jonta Suudu sarɗiiji Ñaawirde Wooteeji Lanndaaji dawrugol Feccere njuɓɓudi laamu Jokkondiral caggal leydi Tiitooɗe jokkondirɗe bannge portal leydi Eritree Leyɗe goɗɗe vte Diiwaan Anseba Adi Tekelezan Asmat Hamelmalo Elabereede Geleb Hagaas Halhal Habero Keren Kerkebet Sela Diiwaan Cakaare (Maekel). Berik Ghala Nefhi..."
171121
wikitext
text/x-wiki
diiwanuuji jeegom Eritree ina peccii e diiwanuuji njuɓɓudi (Tigrinya: ንኡስ ዞባ).
Politik leydi Eritree
Doosgal leydi (ko huutoraaka)
Je jonta
Suudu sarɗiiji
Ñaawirde
Wooteeji
Lanndaaji dawrugol
Feccere njuɓɓudi laamu
Jokkondiral caggal leydi
Tiitooɗe jokkondirɗe
bannge portal leydi Eritree
Leyɗe goɗɗe
vte
Diiwaan Anseba
Adi Tekelezan
Asmat
Hamelmalo
Elabereede
Geleb
Hagaas
Halhal
Habero
Keren
Kerkebet
Sela
Diiwaan Cakaare (Maekel).
Berik
Ghala Nefhi
Fuɗnaange-rewo
Fuɗnaange-rewo
Sereeka
Fuɗnaange-rewo
Fuɗnaange-rewo
Diiwaan Gaas-Barka
Akurdet
Barentu
Dghe
Forto
Gogne
Omhajer
Haykota
Logo Anseba
Mensuura
Mogolo
Molki
Sammbuko
Teseney
Gash dow
Diiwaan maayo woɗeewo worgo
Afabet
Adobha
Dahlak
Gela'elo
Foro
Ginda
Karura
Masawa
Nakfa
She'eb
Diiwaan Fuɗnaange (Debub).
Mai ani
Tsoronaa
Kudo Be'ur
Adi Keyh
Adi Quala
Areza
Debarwa
Dekemhaare
Mai-Mne
Mendeferaa
Segeneiti
Senaafe
Diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange
Are'eta
Assab
Denkalya hakkundeejo
Denkalya fuɗnaange
Tuugnorgal
plj6erk94iyc8a4ic3tlhk0lju9qs3o
171122
171121
2026-05-23T20:42:48Z
Ilya Discuss
10103
171122
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
diiwanuuji jeegom Eritree ina peccii e diiwanuuji njuɓɓudi (Tigrinya: ንኡስ ዞባ).
Politik leydi Eritree
Doosgal leydi (ko huutoraaka)
Je jonta
Suudu sarɗiiji
Ñaawirde
Wooteeji
Lanndaaji dawrugol
Feccere njuɓɓudi laamu
Jokkondiral caggal leydi
Tiitooɗe jokkondirɗe
bannge portal leydi Eritree
Leyɗe goɗɗe
vte
Diiwaan Anseba
Adi Tekelezan
Asmat
Hamelmalo
Elabereede
Geleb
Hagaas
Halhal
Habero
Keren
Kerkebet
Sela
Diiwaan Cakaare (Maekel).
Berik
Ghala Nefhi
Fuɗnaange-rewo
Fuɗnaange-rewo
Sereeka
Fuɗnaange-rewo
Fuɗnaange-rewo
Diiwaan Gaas-Barka
Akurdet
Barentu
Dghe
Forto
Gogne
Omhajer
Haykota
Logo Anseba
Mensuura
Mogolo
Molki
Sammbuko
Teseney
Gash dow
Diiwaan maayo woɗeewo worgo
Afabet
Adobha
Dahlak
Gela'elo
Foro
Ginda
Karura
Masawa
Nakfa
She'eb
Diiwaan Fuɗnaange (Debub).
Mai ani
Tsoronaa
Kudo Be'ur
Adi Keyh
Adi Quala
Areza
Debarwa
Dekemhaare
Mai-Mne
Mendeferaa
Segeneiti
Senaafe
Diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange
Are'eta
Assab
Denkalya hakkundeejo
Denkalya fuɗnaange
Tuugnorgal
a4rebwbnr8pjind53liravpwm3eq3eb
171123
171122
2026-05-23T20:56:33Z
Ilya Discuss
10103
171123
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
diiwanuuji jeegom Eritree ina peccii e diiwanuuji njuɓɓudi (Tigrinya: ንኡስ ዞባ).
Politik leydi Eritree
Doosgal leydi (ko huutoraaka)
Je jonta
Suudu sarɗiiji
Ñaawirde
Wooteeji
Lanndaaji dawrugol
Feccere njuɓɓudi laamu
Jokkondiral caggal leydi
Tiitooɗe jokkondirɗe
bannge portal leydi Eritree
Leyɗe goɗɗe
vte
Diiwaan Anseba
Adi Tekelezan
Asmat
Hamelmalo
Elabereede
Geleb
Hagaas
Halhal
Habero
Keren
Kerkebet
Sela
Diiwaan Cakaare (Maekel).
Berik
Ghala Nefhi
Fuɗnaange-rewo
Fuɗnaange-rewo
Sereeka
Fuɗnaange-rewo
Fuɗnaange-rewo
Diiwaan Gaas-Barka
Akurdet
Barentu
Dghe
Forto
Gogne
Omhajer
Haykota
Logo Anseb
Mensuura
Mogolo
Molki
Sammbuko
Teseney
Gash dow
Diiwaan maayo woɗeewo worgo
Afabet
Adobha
Dahlak
Gela'elo
Foro
Ginda
Karura
Masawa
Nakfa
She'eb
Diiwaan Fuɗnaange (Debub).
Mai ani
Tsoronaa
Kudo Be'ur
Adi Keyh
Adi Quala
Areza
Debarwa
Dekemhaare
Mai-Mne
Mendeferaa
Segeneiti
Senaafe
Diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange
Are'eta
Assab
Denkalya hakkundeejo
Denkalya fuɗnaange
Tuugnorgal
6uclsvzzeylxyzgzsm03z3aag63utcj
171124
171123
2026-05-23T20:57:47Z
Ilya Discuss
10103
171124
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''diiwanuuji jeegom Eritree''' ina peccii e diiwanuuji njuɓɓudi (Tigrinya: ንኡስ ዞባ).
Politik leydi Eritree
Doosgal leydi (ko huutoraaka)
== Je jonta ==
Suudu sarɗiiji
Ñaawirde
Wooteeji
Lanndaaji dawrugol
Feccere njuɓɓudi laamu
Jokkondiral caggal leydi
Tiitooɗe jokkondirɗe
bannge portal leydi Eritree
== Leyɗe goɗɗe ==
== vte ==
Diiwaan Anseba
Adi Tekelezan
== Asmat ==
Hamelmalo
Elabereede
== Geleb ==
Hagaas
Halhal
Habero
Keren
Kerkebet
Sela
== Diiwaan Cakaare (Maekel). ==
Berik
Ghala Nefhi
Fuɗnaange-rewo
Fuɗnaange-rewo
Sereeka
Fuɗnaange-rewo
Fuɗnaange-rewo
Diiwaan Gaas-Barka
Akurdet
Barentu
Dghe
Forto
Gogne
Omhajer
Haykota
Logo Anseb
Mensuura
Mogolo
Molki
Sammbuko
Teseney
Gash dow
== Diiwaan maayo woɗeewo worgo ==
Afabet
Adobha
Dahlak
Gela'elo
Foro
Ginda
Karura
Masawa
Nakfa
She'eb
Diiwaan Fuɗnaange (Debub).
Mai ani
Tsoronaa
Kudo Be'ur
Adi Keyh
Adi Quala
Areza
Debarwa
Dekemhaare
Mai-Mne
Mendeferaa
Segeneiti
Senaafe
== Diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange ==
Are'eta
Assab
== Denkalya hakkundeejo ==
Denkalya fuɗnaange
== Tuugnorgal ==
50ejwstknvpox1dxqo942dkqkymq2rk
Tauda
0
41617
171125
2026-05-23T21:32:15Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Tauda (aarabeere: تاودا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Wakere Koɗorde ndee woni ko e diiwaan Gogne to diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 10,0 km to fuɗnaange-rewo wuro diiwaan Gogne, e 13 km to fuɗnaange-rewo wuro Barentu. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Alegada (9,8 km), Gogne (10,0 km), Ili (10,1 km), Gonye (12,4 km), Dedda (12,4 km), Mescul (12,2 km) e Marke122 km kiloomeeteeruuji 20,0)."
171125
wikitext
text/x-wiki
Tauda (aarabeere: تاودا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree.
Wakere
Koɗorde ndee woni ko e diiwaan Gogne to diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 10,0 km to fuɗnaange-rewo wuro diiwaan Gogne, e 13 km to fuɗnaange-rewo wuro Barentu.
Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Alegada (9,8 km), Gogne (10,0 km), Ili (10,1 km), Gonye (12,4 km), Dedda (12,4 km), Mescul (12,2 km) e Marke122 km kiloomeeteeruuji 20,0).
98tnt95aefy1drc67cpin42n2c2fhbk
171126
171125
2026-05-23T21:34:22Z
Ilya Discuss
10103
171126
wikitext
text/x-wiki
'''Tauda''' (aarabeere: تاودا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree.
Wakere
Koɗorde ndee woni ko e diiwaan Gogne to diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 10,0 km to fuɗnaange-rewo wuro diiwaan Gogne, e 13 km to fuɗnaange-rewo wuro Barentu.
Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Alegada (9,8 km), Gogne (10,0 km), Ili (10,1 km), Gonye (12,4 km), Dedda (12,4 km), Mescul (12,2 km) e Marke122 km kiloomeeteeruuji 20,0).
ip2nq7j3huuop2lfdlbymd36vtijfr4
171127
171126
2026-05-23T21:35:04Z
Ilya Discuss
10103
171127
wikitext
text/x-wiki
'''Tauda''' (aarabeere: تاودا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree.
== Wakere ==
Koɗorde ndee woni ko e diiwaan Gogne to diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 10,0 km to fuɗnaange-rewo wuro diiwaan Gogne, e 13 km to fuɗnaange-rewo wuro Barentu.
Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Alegada (9,8 km), Gogne (10,0 km), Ili (10,1 km), Gonye (12,4 km), Dedda (12,4 km), Mescul (12,2 km) e Marke122 km kiloomeeteeruuji 20,0).
1cudr0keosdwsxaykjc31uhqag454je
Teseney subregion
0
41618
171128
2026-05-23T21:37:21Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Diiwaan Teseney ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorde mayri woni ko barentu . Tuugnorgal"
171128
wikitext
text/x-wiki
Diiwaan Teseney ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorde mayri woni ko barentu .
Tuugnorgal
r9s5uhy7ge0wey0eqr04ozfbhpltkxh
171129
171128
2026-05-23T21:40:01Z
Ilya Discuss
10103
171129
wikitext
text/x-wiki
'''Diiwaan Teseney''' ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorde mayri woni ko barentu .
== Tuugnorgal ==
13b6dzy3z7wy985ootn14qld4rmayr0
Tiyo
0
41619
171130
2026-05-23T21:42:44Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Tiyo (T'í'o, Arab: طيعوا walla طع) ko wuro daande maayo to fuɗnaange-caka leydi Eritree, laamorgo diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Anrata (0,6 nm), Ad Gaban (6,3 nm), Sahli (8,0 nm), Babaiu (15,4 nm) e Faraon (17,9 nm). Tuugnorgal"
171130
wikitext
text/x-wiki
Tiyo (T'í'o, Arab: طيعوا walla طع) ko wuro daande maayo to fuɗnaange-caka leydi Eritree, laamorgo diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Anrata (0,6 nm), Ad Gaban (6,3 nm), Sahli (8,0 nm), Babaiu (15,4 nm) e Faraon (17,9 nm).
Tuugnorgal
4h2k3b50nowdnoep0a11676koj6cxf0
171131
171130
2026-05-23T21:44:02Z
Ilya Discuss
10103
171131
wikitext
text/x-wiki
'''Tiyo''' (T'í'o, Arab: طيعوا walla طع) ko wuro daande maayo to fuɗnaange-caka leydi Eritree, laamorgo diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Anrata (0,6 nm), Ad Gaban (6,3 nm), Sahli (8,0 nm), Babaiu (15,4 nm) e Faraon (17,9 nm).
== Tuugnorgal ==
mx4rfg26quhc08b3mxu5z2sa2fx6bh5
171132
171131
2026-05-23T21:45:09Z
Ilya Discuss
10103
171132
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tiyo''' (T'í'o, Arab: طيعوا walla طع) ko wuro daande maayo to fuɗnaange-caka leydi Eritree, laamorgo diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Anrata (0,6 nm), Ad Gaban (6,3 nm), Sahli (8,0 nm), Babaiu (15,4 nm) e Faraon (17,9 nm).
== Tuugnorgal ==
36u3ak9tx8xxo6se3y7p39hpwjkqmx4
Tserona subregion
0
41620
171133
2026-05-23T21:47:34Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Tsoronaa Leydi Eritree Diiwaan Fuɗnaange Tsorona (Ge'ez: ጾሮና) ko diiwaan tokooso e nder diiwaan Fuɗnaange Eritree. Innde mayre ɓooynde ko Atkaro. Nokku oo wonnoo ko nokku hare mawɗo e wolde Eritree e Ecoppi (1998–2000). Tuugnorgal"
171133
wikitext
text/x-wiki
Tsoronaa
Leydi Eritree
Diiwaan Fuɗnaange
Tsorona (Ge'ez: ጾሮና) ko diiwaan tokooso e nder diiwaan Fuɗnaange Eritree. Innde mayre ɓooynde ko Atkaro. Nokku oo wonnoo ko nokku hare mawɗo e wolde Eritree e Ecoppi (1998–2000).
Tuugnorgal
461k4wix0gubmwnprs8ftjgqgvdmz2s
171134
171133
2026-05-23T21:49:30Z
Ilya Discuss
10103
171134
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Tsoronaa
Leydi Eritree
Diiwaan Fuɗnaange
Tsorona (Ge'ez: ጾሮና) ko diiwaan tokooso e nder diiwaan Fuɗnaange Eritree. Innde mayre ɓooynde ko Atkaro. Nokku oo wonnoo ko nokku hare mawɗo e wolde Eritree e Ecoppi (1998–2000).
Tuugnorgal
94x73fmb1gvtzjkohcj0szlbkw2e3ca
171135
171134
2026-05-23T21:50:17Z
Ilya Discuss
10103
171135
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tsoronaa'''
Leydi Eritree
Diiwaan Fuɗnaange
Tsorona (Ge'ez: ጾሮና) ko diiwaan tokooso e nder diiwaan Fuɗnaange Eritree. Innde mayre ɓooynde ko Atkaro. Nokku oo wonnoo ko nokku hare mawɗo e wolde Eritree e Ecoppi (1998–2000).
== Tuugnorgal ==
clx52z7uv72xbr15cp6p3rfpfyonoh6
Upper Gash subregion
0
41621
171136
2026-05-23T21:52:33Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Diiwaan Gaas toowɗo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Gaas-Barka (Zoba Gash-Barka) to hirnaange leydi Eritree. Tuugnorgal"
171136
wikitext
text/x-wiki
Diiwaan Gaas toowɗo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Gaas-Barka (Zoba Gash-Barka) to hirnaange leydi Eritree.
Tuugnorgal
fwp0johkhei6w2nmqmr5235qt9xu53j
171137
171136
2026-05-23T21:54:29Z
Ilya Discuss
10103
171137
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Diiwaan Gaas toowɗo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Gaas-Barka (Zoba Gash-Barka) to hirnaange leydi Eritree.
Tuugnorgal
95szubvayip6dh3srywt4t1sw92xuap
171138
171137
2026-05-23T21:56:24Z
Ilya Discuss
10103
171138
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Diiwaan Gaas toowɗo''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Gaas-Barka (Zoba Gash-Barka) to hirnaange leydi Eritree.
== Tuugnorgal ==
lgfxe76dmnwvodk7w2afpzg5jr0zd2a
Wadi Laba River
0
41622
171139
2026-05-23T21:59:33Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Maayo Wadi Laba ko maayo ɓuuɓngo e nder leydi Eritree, ngo heewi waɗde ko kewuuji ɓuuɓɗi, ɗi njuuteendi mum en ko waktuuji seeɗa tan, kadi ko laabi joy haa sappo tan e nder dumunna dabbunde juutɗo. Nde ummotoo ko fuɗnaange Massawa, nde ummotoo ko e maayo geec. Ko adii nde joofata, maayo ngoo hawrata ko e maayo Wokiro. Ƴeew kadi Doggol maayooji leydi Eritree Tuugnorgal"
171139
wikitext
text/x-wiki
Maayo Wadi Laba ko maayo ɓuuɓngo e nder leydi Eritree, ngo heewi waɗde ko kewuuji ɓuuɓɗi, ɗi njuuteendi mum en ko waktuuji seeɗa tan, kadi ko laabi joy haa sappo tan e nder dumunna dabbunde juutɗo. Nde ummotoo ko fuɗnaange Massawa, nde ummotoo ko e maayo geec. Ko adii nde joofata, maayo ngoo hawrata ko e maayo Wokiro.
Ƴeew kadi
Doggol maayooji leydi Eritree
Tuugnorgal
aekt0nm82j809q6cgc6avya49gx96sq
171140
171139
2026-05-23T22:01:05Z
Ilya Discuss
10103
171140
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Maayo Wadi Laba ko maayo ɓuuɓngo e nder leydi Eritree, ngo heewi waɗde ko kewuuji ɓuuɓɗi, ɗi njuuteendi mum en ko waktuuji seeɗa tan, kadi ko laabi joy haa sappo tan e nder dumunna dabbunde juutɗo. Nde ummotoo ko fuɗnaange Massawa, nde ummotoo ko e maayo geec. Ko adii nde joofata, maayo ngoo hawrata ko e maayo Wokiro.
Ƴeew kadi
Doggol maayooji leydi Eritree
Tuugnorgal
bodd38xpla31o8qyxiptmqrqx5nutd6
171141
171140
2026-05-23T22:02:05Z
Ilya Discuss
10103
171141
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Maayo Wadi Laba''' ko maayo ɓuuɓngo e nder leydi Eritree, ngo heewi waɗde ko kewuuji ɓuuɓɗi, ɗi njuuteendi mum en ko waktuuji seeɗa tan, kadi ko laabi joy haa sappo tan e nder dumunna dabbunde juutɗo. Nde ummotoo ko fuɗnaange Massawa, nde ummotoo ko e maayo geec. Ko adii nde joofata, maayo ngoo hawrata ko e maayo Wokiro.
== Ƴeew kadi ==
Doggol maayooji leydi Eritree
== Tuugnorgal ==
f35sx5zpi04vaazfqohj44f2wvihh7j
171142
171141
2026-05-23T22:03:41Z
Ilya Discuss
10103
171142
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Maayo Wadi Laba''' ko maayo ɓuuɓngo e nder leydi Eritree, ngo heewi waɗde ko kewuuji ɓuuɓɗi, ɗi njuuteendi mum en ko waktuuji seeɗa tan, kadi ko laabi joy haa sappo tan e nder dumunna dabbunde juutɗo. Nde ummotoo ko fuɗnaange Massawa, nde ummotoo ko e maayo geec. Ko adii nde joofata, maayo ngoo hawrata ko e maayo Wokiro.<ref>{{cite journal|last=Grabow|first=Garry L.|author2=McCornick, Peter G.|author3=Rankl, James G.|title=Stream Gauging of Torrential Rivers of Eastern Eritrea|journal=Journal of Hydrologic Engineering|volume=3|issue=3|pages=211–214|date=July 1998|doi=10.1061/(ASCE)1084-0699(1998)3:3(211)}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Doggol maayooji leydi Eritree
== Tuugnorgal ==
2q6qxn7d5vk0oy1mds83ljj5azcmpir
Wokiro River
0
41623
171143
2026-05-23T22:06:36Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Maayo Wokiro ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba. Ƴeew kadi Doggol maayooji leydi Eritree Tuugnorgal"
171143
wikitext
text/x-wiki
Maayo Wokiro ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba.
Ƴeew kadi
Doggol maayooji leydi Eritree
Tuugnorgal
l6q744fsio26r934vb4at9069e9tpqt
171144
171143
2026-05-23T22:09:02Z
Ilya Discuss
10103
171144
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Maayo Wokiro ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba.
Ƴeew kadi
Doggol maayooji leydi Eritree
Tuugnorgal
3evq7uat92py7e1ey7sri3lppxbgykm
171145
171144
2026-05-23T22:12:03Z
Ilya Discuss
10103
171145
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Maayo Wokiro''' ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba.
== Ƴeew kadi ==
Doggol maayooji leydi Eritree
== Tuugnorgal ==
tnn1xjojer1gb5xgq102gisl3f5c7vh
171146
171145
2026-05-23T22:15:18Z
Ilya Discuss
10103
171146
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Maayo Wokiro''' ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba.<ref name=":26">{{Cite web|title=River|url=https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/river|website=Cambridge Dictionary|access-date=23 July 2024|archive-date=27 June 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240627205402/https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/river|url-status=live}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Doggol maayooji leydi Eritree
== Tuugnorgal ==
1ropop71tjhwzvsgbcj5kt6bvcgdjvm
171193
171146
2026-05-24T07:59:33Z
Fulani215
7983
/* Himobe */ Fixed typo
171193
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Maayo Wokiro''' ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba.<ref name=":26">{{Cite web|title=River|url=https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/river|website=Cambridge Dictionary|access-date=23 July 2024|archive-date=27 June 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240627205402/https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/river|url-status=live}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Doggol maayooji leydi Eritree
== Himobe ==
2kiqkpno7plhk574m3re570vjs7whxv
Yob Wildlife Reserve
0
41624
171147
2026-05-23T22:17:43Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Yob Wildlife Reserve ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee. Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yark..."
171147
wikitext
text/x-wiki
Yob Wildlife Reserve ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee.
Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975.
Tuugnorgal
2iw2oqmj5lahggay8kc7ulkng1vgeip
171148
171147
2026-05-23T22:18:45Z
Ilya Discuss
10103
171148
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Yob Wildlife Reserve ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee.
Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975.
Tuugnorgal
3x9s1p1z22qp3xdi06lpygjpwvyk8u1
171149
171148
2026-05-23T22:20:56Z
Ilya Discuss
10103
171149
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Yob Wildlife Reserve''' ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee.
Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975.
== Tuugnorgal ==
j8cm65j6tptp4cml26i78n3buh9c2uz
171150
171149
2026-05-23T22:22:05Z
Ilya Discuss
10103
171150
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Yob Wildlife Reserve''' ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee.<ref>{{cite web|url=http://www.protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|title=Yob Wildlife Reserve|publisher=Protectedplanet.net|archive-url=https://web.archive.org/web/20130330141447/http://protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|archive-date=30 March 2013|access-date=30 May 2012}}</ref>
Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975.
== Tuugnorgal ==
4mzq8q9b1cqu4yxsanma315l5p3l5nh
171151
171150
2026-05-23T22:23:52Z
Ilya Discuss
10103
171151
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Yob Wildlife Reserve''' ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee.<ref>{{cite web|url=http://www.protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|title=Yob Wildlife Reserve|publisher=Protectedplanet.net|archive-url=https://web.archive.org/web/20130330141447/http://protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|archive-date=30 March 2013|access-date=30 May 2012}}</ref>
Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975.<ref name="ShackletonGroup1997">{{cite book|last=Shackleton|first=David M.|title=Wild Sheep and Goats and Their Relatives: Status Survey and Conservation Action Plan for Caprinae|url=https://books.google.com/books?id=hJBodAXB9eoC&pg=PA26|access-date=30 May 2012|year=1997|publisher=International Union for Conservation of Nature and Natural Resources. Species Survival Commission. Caprinae Specialist Group|isbn=978-2-8317-0353-4|page=26}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.nationalparks-worldwide.info/eritrea.htm|title=National Parks of Eritrea|publisher=National Parks Worldwide.info|access-date=30 May 2012|archive-date=18 January 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180118181849/http://www.nationalparks-worldwide.info/eritrea.htm|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
qxfndmnku2z4ltwen0ek63sk4ksyzak
171192
171151
2026-05-24T07:58:02Z
Fulani215
7983
/* Himobe */ Fixed typo
171192
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Yob Wildlife Reserve''' ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee.<ref>{{cite web|url=http://www.protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|title=Yob Wildlife Reserve|publisher=Protectedplanet.net|archive-url=https://web.archive.org/web/20130330141447/http://protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|archive-date=30 March 2013|access-date=30 May 2012}}</ref>
Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975.<ref name="ShackletonGroup1997">{{cite book|last=Shackleton|first=David M.|title=Wild Sheep and Goats and Their Relatives: Status Survey and Conservation Action Plan for Caprinae|url=https://books.google.com/books?id=hJBodAXB9eoC&pg=PA26|access-date=30 May 2012|year=1997|publisher=International Union for Conservation of Nature and Natural Resources. Species Survival Commission. Caprinae Specialist Group|isbn=978-2-8317-0353-4|page=26}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.nationalparks-worldwide.info/eritrea.htm|title=National Parks of Eritrea|publisher=National Parks Worldwide.info|access-date=30 May 2012|archive-date=18 January 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180118181849/http://www.nationalparks-worldwide.info/eritrea.htm|url-status=dead}}</ref>
==Himobe ==
3fwl78ak7kmqg8ap6clumsbhst5jyqx
Ogbe Abraha
0
41625
171152
2026-05-24T06:10:33Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Ogbe Abraha (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, Sekereteer e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa..."
171152
wikitext
text/x-wiki
Ogbe Abraha (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, Sekereteer e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma.
Nanngugol
E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka.
Tuugnorgal
p0f7od7pc8mwkbw6m7h599171lt48tz
171153
171152
2026-05-24T06:11:47Z
Ilya Discuss
10103
171153
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ogbe Abraha (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, Sekereteer e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma.
Nanngugol
E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka.
Tuugnorgal
3l2miiz2ubms2w7erm29rlzu544qpkh
171154
171153
2026-05-24T06:12:12Z
Ilya Discuss
10103
171154
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ogbe Abraha''' (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, Sekereteer e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma.
Nanngugol
E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka.
Tuugnorgal
0jtj28ipqkboq4705vol54iz32409y5
171155
171154
2026-05-24T06:12:53Z
Ilya Discuss
10103
171155
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ogbe Abraha''' (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, Sekereteer e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma.
== Nanngugol ==
E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka.
== Tuugnorgal ==
sce2r8mtw8dcjoskxxtm8t6fvmd6qg0
171156
171155
2026-05-24T06:14:24Z
Ilya Discuss
10103
171156
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ogbe Abraha''' (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, <ref>[http://www.africa.upenn.edu/eue_web/hoa0497.htm "President quietly shuffles cabinet"], ''Indian Ocean Newsletter'', 29 March 1997 (''Horn of Africa Monthly Review'', 21 February – 28 April 1997).</ref> e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma.
== Nanngugol ==
E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka.
== Tuugnorgal ==
pk3kost1bj2khs68ivoq3s1n5n9p87g
171157
171156
2026-05-24T06:15:26Z
Ilya Discuss
10103
171157
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ogbe Abraha''' (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, <ref>[http://www.africa.upenn.edu/eue_web/hoa0497.htm "President quietly shuffles cabinet"], ''Indian Ocean Newsletter'', 29 March 1997 (''Horn of Africa Monthly Review'', 21 February – 28 April 1997).</ref> e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma.<ref name="Amnesty_Ogbe_Abraha">{{cite web|title=General Ogbe Abraha|publisher=[[Amnesty International]]|date=2019-09-27|url=https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2019/09/general-ogbe-abraha-eritrea-hrds-arrested-never-seen-or-heard-from-again|access-date=2021-07-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20210702232929/https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2019/09/general-ogbe-abraha-eritrea-hrds-arrested-never-seen-or-heard-from-again|archive-date=2021-07-02|url-status=live}}</ref>
== Nanngugol ==
E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka.
== Tuugnorgal ==
saj9f1cgu8yyy7qjdh70mmnuka6slqi
171158
171157
2026-05-24T06:16:28Z
Ilya Discuss
10103
171158
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ogbe Abraha''' (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, <ref>[http://www.africa.upenn.edu/eue_web/hoa0497.htm "President quietly shuffles cabinet"], ''Indian Ocean Newsletter'', 29 March 1997 (''Horn of Africa Monthly Review'', 21 February – 28 April 1997).</ref> e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma.<ref name="Amnesty_Ogbe_Abraha">{{cite web|title=General Ogbe Abraha|publisher=[[Amnesty International]]|date=2019-09-27|url=https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2019/09/general-ogbe-abraha-eritrea-hrds-arrested-never-seen-or-heard-from-again|access-date=2021-07-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20210702232929/https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2019/09/general-ogbe-abraha-eritrea-hrds-arrested-never-seen-or-heard-from-again|archive-date=2021-07-02|url-status=live}}</ref>
== Nanngugol ==
E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka.<ref name="Asmarino_6_leaders_died">{{cite news|title=Six Eritrean political leaders have died in prison: ex-guard|date=2010-05-07|newspaper=[[Asmarino]]|url=https://www.asmarino.com/news/661-six-eritrean-political-leaders-have-died-in-prison-ex-guard|access-date=2021-07-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20210702235244/https://www.asmarino.com/news/661-six-eritrean-political-leaders-have-died-in-prison-ex-guard|archive-date=2021-07-02|url-status=live}}</ref>
== Tuugnorgal ==
rwowoz22snx7229qjmj0a2snlwj7lw6
Woldemichael Abraha
0
41626
171159
2026-05-24T06:18:36Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Woldemichael Abraha woni jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii. Tuugnorgal"
171159
wikitext
text/x-wiki
Woldemichael Abraha woni jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii.
Tuugnorgal
31fxlhl6oh39z7w4vr8y559rzdbvths
171160
171159
2026-05-24T06:20:54Z
Ilya Discuss
10103
171160
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Woldemichael Abraha woni jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii.
Tuugnorgal
oxanjb7lkua209nr02hhf2s3l3c392k
171161
171160
2026-05-24T06:21:42Z
Ilya Discuss
10103
171161
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Woldemichael Abraha woni''' jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii.
== Tuugnorgal ==
msv3nml4liyp7v3uufty4bsym190tn5
171162
171161
2026-05-24T06:24:27Z
Ilya Discuss
10103
171162
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Woldemichael Abraha woni''' jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii.<ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/contacts/government-contact/77-ministers-ministries-in-alphabetical-order|title=MINISTERS (Ministers in Alphabetical Order)|publisher=Ministry of Information, Eritrea|accessdate=18 December 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/articles/q-a-a/4864-ministry-of-transport-and-communications-symposium-reviewing-work-accomplishments-and-challenges|title=Ministry Of Transport And Communications Symposium: Reviewing Work Accomplishments And Challenges|accessdate=4 March 2011|publisher=Ministry of Information, Eritrea}}</ref><ref>{{Cite web|title=Funeral service of veteran Fighter Woldenkiel Gebremariam conducted With patriotic Fervor|url=http://50.7.16.234/eritrea-profile/eritrea_profile_07082013.pdf|website=eritrea-profile/eritrea_profile}}</ref><ref>{{cite news|title=Eritrea Appoints New Chief of Staff|url=http://www.tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|publisher=TesfaNews|date=19 March 2014|accessdate=17 October 2016|archive-date=21 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210421120150/https://tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
08bwi0imunfni75hny73f0k2n24ea19
171194
171162
2026-05-24T08:01:09Z
Fulani215
7983
/* Himobe */ Fixed typo
171194
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Woldemichael Abraha woni''' jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii.<ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/contacts/government-contact/77-ministers-ministries-in-alphabetical-order|title=MINISTERS (Ministers in Alphabetical Order)|publisher=Ministry of Information, Eritrea|accessdate=18 December 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/articles/q-a-a/4864-ministry-of-transport-and-communications-symposium-reviewing-work-accomplishments-and-challenges|title=Ministry Of Transport And Communications Symposium: Reviewing Work Accomplishments And Challenges|accessdate=4 March 2011|publisher=Ministry of Information, Eritrea}}</ref><ref>{{Cite web|title=Funeral service of veteran Fighter Woldenkiel Gebremariam conducted With patriotic Fervor|url=http://50.7.16.234/eritrea-profile/eritrea_profile_07082013.pdf|website=eritrea-profile/eritrea_profile}}</ref><ref>{{cite news|title=Eritrea Appoints New Chief of Staff|url=http://www.tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|publisher=TesfaNews|date=19 March 2014|accessdate=17 October 2016|archive-date=21 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210421120150/https://tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|url-status=dead}}</ref>
== Himobe ==
n8ervesxmovllzdwyczq29zbnxl3sds
Fessehaie Abraham
0
41627
171163
2026-05-24T06:26:47Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Fessehaie Abraham woni Ambasadeer Eritree gadano to Ostarali mo manndaa mum juuti tuggi 1993 haa 1997. Ko kanko woni mooliiɗo Eritree Ostarali gadano anndiraaɗo. O walli kadi e sosde Fedde Wallitoore Eritree (ERA) e wallude Fedde Fred Hollows ngam saaktude boarduuji mum e nder Eritree. Nguurndam e golle Jibinaa ko e hitaande 1952 to leydi Eritree e nder galle remooɓe, Ibraahiima ko kanko adii yahde jaŋde e nder galle makko. E hitaande 1970, o yahi Addis Abeba, laamo..."
171163
wikitext
text/x-wiki
Fessehaie Abraham woni Ambasadeer Eritree gadano to Ostarali mo manndaa mum juuti tuggi 1993 haa 1997. Ko kanko woni mooliiɗo Eritree Ostarali gadano anndiraaɗo. O walli kadi e sosde Fedde Wallitoore Eritree (ERA) e wallude Fedde Fred Hollows ngam saaktude boarduuji mum e nder Eritree.
Nguurndam e golle
Jibinaa ko e hitaande 1952 to leydi Eritree e nder galle remooɓe, Ibraahiima ko kanko adii yahde jaŋde e nder galle makko. E hitaande 1970, o yahi Addis Abeba, laamorgo leydi Ecoppi ngam janngude ganndal kemikal, kono duɗal makko jaaɓi-haaɗtirde ngal uddaa e hitaande 1974 sabu wolde ndimaagu Eritree. Ibraahiima etinooma yaltude Ecoppi, hoota Eritree, e hitaande 1976, o etinooma rewde Somali, kono o woppi. E hitaande 1977, o yahi Keñiya, kono o nanngaa sabu ko o neɗɗo mo alaa ko woni e mum so wonaa sariya. O jaɓaama Sudaan ngam wonde mooliiɗo kono o ummiima Ostarali e hitaande 1978, o wonti mooliiɗo Ostarali gadano Eritree. E hitaande 1979, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales, o janngi ganndal kemikal, o sosi kadi Fedde toppitiinde ko fayti e ballal Eritree (ERA) ngam wallitde sosde ballal Ostarali ngam haajuuji Eritree. E hitaande 1987, o walli Fred Hollows yahde Eritree, ɗum addani Hollows yaajtinde Foundation Fred Hollows haa e keeri Eritree, ɗum wallitii moƴƴinde haajuuji jowitiiɗi e gite e leñol Eritree nde tawnoo ɗum yiyraa ko huunde mawnde—hay Ibraahiima e hoore mum ina wondi e trachoma, ñawu gite Eritree keewngu no feewi. E hitaande 1991, Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1993 Eritree yaawi sosde ammbasadeer Eritree to laamorgo leydi Canberra e toɗɗaade Ibraahiima ngam wonde ammbasadeer gadano Eritree to Ostarali, sabu makko Eritrenaaɓe heewɓe njaɓaama naatde Ostarali e dow weeyo sabu rules makko job o poliis Ostarali creun Eritrenaaɓe, kono o ittiraa ko e hitaande 1997 sabu makko jogaade ɓiyleydaagu ɗiɗi Eritrenaaɓe e Ostarali. Jooni o woni ko e retireede kanko e debbo makko e ɓiyiiko debbo gooto.
Tuugnorgal
he3p0bwdy9mozu6cq9y6cwr0y1xbyor
171164
171163
2026-05-24T06:27:55Z
Ilya Discuss
10103
171164
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Fessehaie Abraham woni Ambasadeer Eritree gadano to Ostarali mo manndaa mum juuti tuggi 1993 haa 1997. Ko kanko woni mooliiɗo Eritree Ostarali gadano anndiraaɗo. O walli kadi e sosde Fedde Wallitoore Eritree (ERA) e wallude Fedde Fred Hollows ngam saaktude boarduuji mum e nder Eritree.
Nguurndam e golle
Jibinaa ko e hitaande 1952 to leydi Eritree e nder galle remooɓe, Ibraahiima ko kanko adii yahde jaŋde e nder galle makko. E hitaande 1970, o yahi Addis Abeba, laamorgo leydi Ecoppi ngam janngude ganndal kemikal, kono duɗal makko jaaɓi-haaɗtirde ngal uddaa e hitaande 1974 sabu wolde ndimaagu Eritree. Ibraahiima etinooma yaltude Ecoppi, hoota Eritree, e hitaande 1976, o etinooma rewde Somali, kono o woppi. E hitaande 1977, o yahi Keñiya, kono o nanngaa sabu ko o neɗɗo mo alaa ko woni e mum so wonaa sariya. O jaɓaama Sudaan ngam wonde mooliiɗo kono o ummiima Ostarali e hitaande 1978, o wonti mooliiɗo Ostarali gadano Eritree. E hitaande 1979, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales, o janngi ganndal kemikal, o sosi kadi Fedde toppitiinde ko fayti e ballal Eritree (ERA) ngam wallitde sosde ballal Ostarali ngam haajuuji Eritree. E hitaande 1987, o walli Fred Hollows yahde Eritree, ɗum addani Hollows yaajtinde Foundation Fred Hollows haa e keeri Eritree, ɗum wallitii moƴƴinde haajuuji jowitiiɗi e gite e leñol Eritree nde tawnoo ɗum yiyraa ko huunde mawnde—hay Ibraahiima e hoore mum ina wondi e trachoma, ñawu gite Eritree keewngu no feewi. E hitaande 1991, Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1993 Eritree yaawi sosde ammbasadeer Eritree to laamorgo leydi Canberra e toɗɗaade Ibraahiima ngam wonde ammbasadeer gadano Eritree to Ostarali, sabu makko Eritrenaaɓe heewɓe njaɓaama naatde Ostarali e dow weeyo sabu rules makko job o poliis Ostarali creun Eritrenaaɓe, kono o ittiraa ko e hitaande 1997 sabu makko jogaade ɓiyleydaagu ɗiɗi Eritrenaaɓe e Ostarali. Jooni o woni ko e retireede kanko e debbo makko e ɓiyiiko debbo gooto.
Tuugnorgal
cudenl7zp5tk8by5hncif2sfxf42yek
171165
171164
2026-05-24T06:28:44Z
Ilya Discuss
10103
171165
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Fessehaie Abraham''' woni Ambasadeer Eritree gadano to Ostarali mo manndaa mum juuti tuggi 1993 haa 1997. Ko kanko woni mooliiɗo Eritree Ostarali gadano anndiraaɗo. O walli kadi e sosde Fedde Wallitoore Eritree (ERA) e wallude Fedde Fred Hollows ngam saaktude boarduuji mum e nder Eritree.
== Nguurndam e golle ==
Jibinaa ko e hitaande 1952 to leydi Eritree e nder galle remooɓe, Ibraahiima ko kanko adii yahde jaŋde e nder galle makko. E hitaande 1970, o yahi Addis Abeba, laamorgo leydi Ecoppi ngam janngude ganndal kemikal, kono duɗal makko jaaɓi-haaɗtirde ngal uddaa e hitaande 1974 sabu wolde ndimaagu Eritree. Ibraahiima etinooma yaltude Ecoppi, hoota Eritree, e hitaande 1976, o etinooma rewde Somali, kono o woppi. E hitaande 1977, o yahi Keñiya, kono o nanngaa sabu ko o neɗɗo mo alaa ko woni e mum so wonaa sariya. O jaɓaama Sudaan ngam wonde mooliiɗo kono o ummiima Ostarali e hitaande 1978, o wonti mooliiɗo Ostarali gadano Eritree. E hitaande 1979, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales, o janngi ganndal kemikal, o sosi kadi Fedde toppitiinde ko fayti e ballal Eritree (ERA) ngam wallitde sosde ballal Ostarali ngam haajuuji Eritree. E hitaande 1987, o walli Fred Hollows yahde Eritree, ɗum addani Hollows yaajtinde Foundation Fred Hollows haa e keeri Eritree, ɗum wallitii moƴƴinde haajuuji jowitiiɗi e gite e leñol Eritree nde tawnoo ɗum yiyraa ko huunde mawnde—hay Ibraahiima e hoore mum ina wondi e trachoma, ñawu gite Eritree keewngu no feewi. E hitaande 1991, Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1993 Eritree yaawi sosde ammbasadeer Eritree to laamorgo leydi Canberra e toɗɗaade Ibraahiima ngam wonde ammbasadeer gadano Eritree to Ostarali, sabu makko Eritrenaaɓe heewɓe njaɓaama naatde Ostarali e dow weeyo sabu rules makko job o poliis Ostarali creun Eritrenaaɓe, kono o ittiraa ko e hitaande 1997 sabu makko jogaade ɓiyleydaagu ɗiɗi Eritrenaaɓe e Ostarali. Jooni o woni ko e retireede kanko e debbo makko e ɓiyiiko debbo gooto.
== Tuugnorgal ==
o81yw1g8yj8tmknmjb7gq8jgfbcnbyj
171166
171165
2026-05-24T06:30:12Z
Ilya Discuss
10103
171166
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Fessehaie Abraham''' woni Ambasadeer Eritree gadano to Ostarali mo manndaa mum juuti tuggi 1993 haa 1997. Ko kanko woni mooliiɗo Eritree Ostarali gadano anndiraaɗo. O walli kadi e sosde Fedde Wallitoore Eritree (ERA) e wallude Fedde Fred Hollows ngam saaktude boarduuji mum e nder Eritree.<ref name="DPC">{{Cite web|url=http://devpolicy.org/aidprofiles/2017/11/30/fessehaie-abraham-the-refugee-who-brought-eritrea-to-australia/|title=Fessehaie Abraham: the refugee who brought Eritrea to Australia|last=Howes|first=Stephen|publisher=Development Policy Centre|date=2017|access-date=2020-03-03}}</ref><ref name="SBS">{{Cite web|url=https://www.sbs.com.au/language/english/the-african-refugee-who-bridged-the-gap-between-australia-and-eritrea|title=The African refugee who bridged the gap between Australia and Eritrea|last=Semere|first=Beyene|publisher=SBS|date=2018|access-date=2020-03-03}}</ref>
== Nguurndam e golle ==
Jibinaa ko e hitaande 1952 to leydi Eritree e nder galle remooɓe, Ibraahiima ko kanko adii yahde jaŋde e nder galle makko. E hitaande 1970, o yahi Addis Abeba, laamorgo leydi Ecoppi ngam janngude ganndal kemikal, kono duɗal makko jaaɓi-haaɗtirde ngal uddaa e hitaande 1974 sabu wolde ndimaagu Eritree. Ibraahiima etinooma yaltude Ecoppi, hoota Eritree, e hitaande 1976, o etinooma rewde Somali, kono o woppi. E hitaande 1977, o yahi Keñiya, kono o nanngaa sabu ko o neɗɗo mo alaa ko woni e mum so wonaa sariya. O jaɓaama Sudaan ngam wonde mooliiɗo kono o ummiima Ostarali e hitaande 1978, o wonti mooliiɗo Ostarali gadano Eritree. E hitaande 1979, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales, o janngi ganndal kemikal, o sosi kadi Fedde toppitiinde ko fayti e ballal Eritree (ERA) ngam wallitde sosde ballal Ostarali ngam haajuuji Eritree. E hitaande 1987, o walli Fred Hollows yahde Eritree, ɗum addani Hollows yaajtinde Foundation Fred Hollows haa e keeri Eritree, ɗum wallitii moƴƴinde haajuuji jowitiiɗi e gite e leñol Eritree nde tawnoo ɗum yiyraa ko huunde mawnde—hay Ibraahiima e hoore mum ina wondi e trachoma, ñawu gite Eritree keewngu no feewi. E hitaande 1991, Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1993 Eritree yaawi sosde ammbasadeer Eritree to laamorgo leydi Canberra e toɗɗaade Ibraahiima ngam wonde ammbasadeer gadano Eritree to Ostarali, sabu makko Eritrenaaɓe heewɓe njaɓaama naatde Ostarali e dow weeyo sabu rules makko job o poliis Ostarali creun Eritrenaaɓe, kono o ittiraa ko e hitaande 1997 sabu makko jogaade ɓiyleydaagu ɗiɗi Eritrenaaɓe e Ostarali. Jooni o woni ko e retireede kanko e debbo makko e ɓiyiiko debbo gooto.
== Tuugnorgal ==
qma5axyw04hplegfjqiqnh6eoyym5wc
Michael Adonai
0
41628
171167
2026-05-24T06:33:24Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Michael Adonai (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree. E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e..."
171167
wikitext
text/x-wiki
Michael Adonai (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree.
E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e duuɓi 14. Ndee fedde rewolison fuɗɗii jaŋde Adonai’en to bannge pentugol e binnditagol makko to EPLF Cultural Establishment e hitaande 1978 Hare ndimaagu leydi Eritree.
Golle makko caggal ɗuum njowitii ko e mbaadi pentugol aadaaji e nder leydi Eritree anndiraandi naalankaagal koptik. Ndeeɗoo waylo-waylo weeyo mawni ko gila nde Michael ummii e dow leydi Eritree, ndi o jaɓi e hoore makko « Udditi gite am e aduna oo fof ». Ko ɗoon o adii hawrude e ekkolaaji e cuuɗi dewal kopte ɓooyɗi ɗi o sikkata ko misiyoŋaaji kerecee en Ejiptnaaɓe walla Sirinaaɓe penti e kalaaji jalbooji.Ngolɗoo kuutoragol colour jalboowo, laaɓtuɗo, e kuutoragol mbaadiiji e maandeeji kopte ngari ko siftinde golle makko e nder duuɓi capanɗe.
E lewru noowammbar 2012 o ummii Ostarali (ɗo o hoɗi hannde to Werribee, Victoria) e yaawre, o woppi golle makko to Eritree. Ko ɗoon o janngi Fine Art fotde duuɓi tati, o woni ko e pentugol. O tawtoraama eɓɓooji naalankaagal keewɗi, o heɓi njeenaaje keewɗe. Golle makko kolliraama e nder leydi Eritree fof, haa arti noon e Ecoppi, Sudaan e Itali. Adonai winndii kadi defte joy e ɗemngal Tigrinya, o wondi e winnduɓe ɗiɗi, ɓurɗe teeŋtude heen ko deftere Hanetay’s Destiny Collection of play, 2012, Ñaawoore tufnde Arey, 2012, Winndere Mai Mne, 1998, e Deftere Red Mosob, 1998 kawgel, ina heen njeenaari mawndi Raimok e hitaande 2002.
Tuugnorgal
svfhj9srdt3vk65w5woko3echgv98ig
171168
171167
2026-05-24T06:35:05Z
Ilya Discuss
10103
171168
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Michael Adonai (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree.
E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e duuɓi 14. Ndee fedde rewolison fuɗɗii jaŋde Adonai’en to bannge pentugol e binnditagol makko to EPLF Cultural Establishment e hitaande 1978 Hare ndimaagu leydi Eritree.
Golle makko caggal ɗuum njowitii ko e mbaadi pentugol aadaaji e nder leydi Eritree anndiraandi naalankaagal koptik. Ndeeɗoo waylo-waylo weeyo mawni ko gila nde Michael ummii e dow leydi Eritree, ndi o jaɓi e hoore makko « Udditi gite am e aduna oo fof ». Ko ɗoon o adii hawrude e ekkolaaji e cuuɗi dewal kopte ɓooyɗi ɗi o sikkata ko misiyoŋaaji kerecee en Ejiptnaaɓe walla Sirinaaɓe penti e kalaaji jalbooji.Ngolɗoo kuutoragol colour jalboowo, laaɓtuɗo, e kuutoragol mbaadiiji e maandeeji kopte ngari ko siftinde golle makko e nder duuɓi capanɗe.
E lewru noowammbar 2012 o ummii Ostarali (ɗo o hoɗi hannde to Werribee, Victoria) e yaawre, o woppi golle makko to Eritree. Ko ɗoon o janngi Fine Art fotde duuɓi tati, o woni ko e pentugol. O tawtoraama eɓɓooji naalankaagal keewɗi, o heɓi njeenaaje keewɗe. Golle makko kolliraama e nder leydi Eritree fof, haa arti noon e Ecoppi, Sudaan e Itali. Adonai winndii kadi defte joy e ɗemngal Tigrinya, o wondi e winnduɓe ɗiɗi, ɓurɗe teeŋtude heen ko deftere Hanetay’s Destiny Collection of play, 2012, Ñaawoore tufnde Arey, 2012, Winndere Mai Mne, 1998, e Deftere Red Mosob, 1998 kawgel, ina heen njeenaari mawndi Raimok e hitaande 2002.
Tuugnorgal
mwuhb4ltvxqiophct5nuq0dvjwnug1y
171169
171168
2026-05-24T06:36:22Z
Ilya Discuss
10103
171169
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Michael Adonai''' (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree.
E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e duuɓi 14. Ndee fedde rewolison fuɗɗii jaŋde Adonai’en to bannge pentugol e binnditagol makko to EPLF Cultural Establishment e hitaande 1978 Hare ndimaagu leydi Eritree.
Golle makko caggal ɗuum njowitii ko e mbaadi pentugol aadaaji e nder leydi Eritree anndiraandi naalankaagal koptik. Ndeeɗoo waylo-waylo weeyo mawni ko gila nde Michael ummii e dow leydi Eritree, ndi o jaɓi e hoore makko « Udditi gite am e aduna oo fof ». Ko ɗoon o adii hawrude e ekkolaaji e cuuɗi dewal kopte ɓooyɗi ɗi o sikkata ko misiyoŋaaji kerecee en Ejiptnaaɓe walla Sirinaaɓe penti e kalaaji jalbooji.Ngolɗoo kuutoragol colour jalboowo, laaɓtuɗo, e kuutoragol mbaadiiji e maandeeji kopte ngari ko siftinde golle makko e nder duuɓi capanɗe.
E lewru noowammbar 2012 o ummii Ostarali (ɗo o hoɗi hannde to Werribee, Victoria) e yaawre, o woppi golle makko to Eritree. Ko ɗoon o janngi Fine Art fotde duuɓi tati, o woni ko e pentugol. O tawtoraama eɓɓooji naalankaagal keewɗi, o heɓi njeenaaje keewɗe. Golle makko kolliraama e nder leydi Eritree fof, haa arti noon e Ecoppi, Sudaan e Itali. Adonai winndii kadi defte joy e ɗemngal Tigrinya, o wondi e winnduɓe ɗiɗi, ɓurɗe teeŋtude heen ko deftere Hanetay’s Destiny Collection of play, 2012, Ñaawoore tufnde Arey, 2012, Winndere Mai Mne, 1998, e Deftere Red Mosob, 1998 kawgel, ina heen njeenaari mawndi Raimok e hitaande 2002.
== Tuugnorgal ==
t2l7qmktrqegl4mh1x0nt8uqi70bx6l
171170
171169
2026-05-24T06:38:17Z
Ilya Discuss
10103
171170
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Michael Adonai''' (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/about-eritrea/art-a-sport/53-michael-adonai-inspiration-of-a-great-eritrean-artist|title=Michael Adonai: Inspiration of a great Eritrean artist|last=Administrator|first=shabait|website=shabait.com|access-date=2016-12-13}}</ref>
E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e duuɓi 14. Ndee fedde rewolison fuɗɗii jaŋde Adonai’en to bannge pentugol e binnditagol makko to EPLF Cultural Establishment e hitaande 1978 Hare ndimaagu leydi Eritree.
Golle makko caggal ɗuum njowitii ko e mbaadi pentugol aadaaji e nder leydi Eritree anndiraandi naalankaagal koptik. Ndeeɗoo waylo-waylo weeyo mawni ko gila nde Michael ummii e dow leydi Eritree, ndi o jaɓi e hoore makko « Udditi gite am e aduna oo fof ». Ko ɗoon o adii hawrude e ekkolaaji e cuuɗi dewal kopte ɓooyɗi ɗi o sikkata ko misiyoŋaaji kerecee en Ejiptnaaɓe walla Sirinaaɓe penti e kalaaji jalbooji.Ngolɗoo kuutoragol colour jalboowo, laaɓtuɗo, e kuutoragol mbaadiiji e maandeeji kopte ngari ko siftinde golle makko e nder duuɓi capanɗe.
E lewru noowammbar 2012 o ummii Ostarali (ɗo o hoɗi hannde to Werribee, Victoria) e yaawre, o woppi golle makko to Eritree. Ko ɗoon o janngi Fine Art fotde duuɓi tati, o woni ko e pentugol. O tawtoraama eɓɓooji naalankaagal keewɗi, o heɓi njeenaaje keewɗe. Golle makko kolliraama e nder leydi Eritree fof, haa arti noon e Ecoppi, Sudaan e Itali. Adonai winndii kadi defte joy e ɗemngal Tigrinya, o wondi e winnduɓe ɗiɗi, ɓurɗe teeŋtude heen ko deftere Hanetay’s Destiny Collection of play, 2012, Ñaawoore tufnde Arey, 2012, Winndere Mai Mne, 1998, e Deftere Red Mosob, 1998 kawgel, ina heen njeenaari mawndi Raimok e hitaande 2002.
== Tuugnorgal ==
ingzvjjkcii9h15be94bqc0577z46ki
171171
171170
2026-05-24T06:39:46Z
Ilya Discuss
10103
171171
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Michael Adonai''' (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/about-eritrea/art-a-sport/53-michael-adonai-inspiration-of-a-great-eritrean-artist|title=Michael Adonai: Inspiration of a great Eritrean artist|last=Administrator|first=shabait|website=shabait.com|access-date=2016-12-13}}</ref>
E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e duuɓi 14. Ndee fedde rewolison fuɗɗii jaŋde Adonai’en to bannge pentugol e binnditagol makko to EPLF Cultural Establishment e hitaande 1978 Hare ndimaagu leydi Eritree.
Golle makko caggal ɗuum njowitii ko e mbaadi pentugol aadaaji e nder leydi Eritree anndiraandi naalankaagal koptik. Ndeeɗoo waylo-waylo weeyo mawni ko gila nde Michael ummii e dow leydi Eritree, ndi o jaɓi e hoore makko « Udditi gite am e aduna oo fof ». Ko ɗoon o adii hawrude e ekkolaaji e cuuɗi dewal kopte ɓooyɗi ɗi o sikkata ko misiyoŋaaji kerecee en Ejiptnaaɓe walla Sirinaaɓe penti e kalaaji jalbooji.Ngolɗoo kuutoragol colour jalboowo, laaɓtuɗo, e kuutoragol mbaadiiji e maandeeji kopte ngari ko siftinde golle makko e nder duuɓi capanɗe.
E lewru noowammbar 2012 o ummii Ostarali (ɗo o hoɗi hannde to Werribee, Victoria) e yaawre, o woppi golle makko to Eritree. Ko ɗoon o janngi Fine Art fotde duuɓi tati, o woni ko e pentugol. O tawtoraama eɓɓooji naalankaagal keewɗi, o heɓi njeenaaje keewɗe. Golle makko kolliraama e nder leydi Eritree fof, haa arti noon e Ecoppi, Sudaan e Itali. Adonai winndii kadi defte joy e ɗemngal Tigrinya, o wondi e winnduɓe ɗiɗi, ɓurɗe teeŋtude heen ko deftere Hanetay’s Destiny Collection of play, 2012, Ñaawoore tufnde Arey, 2012, Winndere Mai Mne, 1998, e Deftere Red Mosob, 1998 kawgel, ina heen njeenaari mawndi Raimok e hitaande 2002.<ref>{{Cite web|url=http://michaeladonai.net/michael-adonai-a-treasure-for-australia-art/|title=Michael Adonai, A Treasure For Australia Art|website=michaeladonai.net|access-date=2016-12-13}}</ref>
== Tuugnorgal ==
f076s8sq9ezjazko7jsxial8vy2x32m
Ahmed Haj Ali
0
41629
171172
2026-05-24T06:42:04Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Ahmed Haj Ali ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree. Golle politik Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Gila 2011, ko kanko woni jaagorgal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu..."
171172
wikitext
text/x-wiki
Ahmed Haj Ali ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree.
Golle politik
Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
Gila 2011, ko kanko woni jaagorgal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu ngam wallitde huutoraade ngalu leydi Eritree.
Tuugnorgal
mls8l0c3hj9kzvkimjfcv54ktgaigw2
171173
171172
2026-05-24T06:43:28Z
Ilya Discuss
10103
171173
wikitext
text/x-wiki
Ahmed Haj Ali ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree.
Golle politik
Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
Gila 2011, ko kanko woni jaagor
{{Databox}}
gal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu ngam wallitde huutoraade ngalu leydi Eritree.
Tuugnorgal
aq9xpy814q2whpzb5ts6f9iotxpsubi
171174
171173
2026-05-24T06:44:11Z
Ilya Discuss
10103
171174
wikitext
text/x-wiki
'''Ahmed Haj Ali''' ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree.
== Golle politik ==
Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
Gila 2011, ko kanko woni jaagor
{{Databox}}
gal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu ngam wallitde huutoraade ngalu leydi Eritree.
== Tuugnorgal ==
9bbye6u5g2lwa53mr8q44ew12x9v7w5
171175
171174
2026-05-24T06:45:33Z
Ilya Discuss
10103
171175
wikitext
text/x-wiki
'''Ahmed Haj Ali''' ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree.
== Golle politik ==
Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe.<ref>[http://www.africa.upenn.edu/eue_web/hoa0497.htm "President quietly shuffles cabinet"], ''Indian Ocean Newsletter'', 29 March 1997 (''Horn of Africa Monthly Review'', 21 February–28 April 1997).</ref>
Gila 2011, ko kanko woni jaagor
{{Databox}}
gal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu ngam wallitde huutoraade ngalu leydi Eritree.
== Tuugnorgal ==
8jcval7w1xn8jzkknxejqbw3bsdsy8t
171176
171175
2026-05-24T06:49:52Z
Ilya Discuss
10103
171176
wikitext
text/x-wiki
'''Ahmed Haj Ali''' ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree.
== Golle politik ==
Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe.<ref>[http://www.africa.upenn.edu/eue_web/hoa0497.htm "President quietly shuffles cabinet"], ''Indian Ocean Newsletter'', 29 March 1997 (''Horn of Africa Monthly Review'', 21 February–28 April 1997).</ref>
Gila 2011, ko kanko woni jaagor
{{Databox}}
gal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu ngam wallitde huutoraade ngalu leydi Eritree.<ref>[http://www.africa-confidential.com/article-preview/id/3869/No-Title "Gold rush"], ''Africa Confidential'', volume 52, number 5, 4 March 2011.</ref>
== Tuugnorgal ==
3c9a8mph81hz6i6fgmnpz1awdx4lpke
Alamin Usman Alamin
0
41630
171177
2026-05-24T06:51:57Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Alamin Usmaan Alamin woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt. Ƴeew kadi Doggol Muftiiji leydi Eritree Tuugnorgal"
171177
wikitext
text/x-wiki
Alamin Usmaan Alamin woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt.
Ƴeew kadi
Doggol Muftiiji leydi Eritree
Tuugnorgal
nx2e6fd9edjj3ltefwtzab4w893wjqg
171178
171177
2026-05-24T06:53:56Z
Ilya Discuss
10103
171178
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Alamin Usmaan Alamin woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt.
Ƴeew kadi
Doggol Muftiiji leydi Eritree
Tuugnorgal
4kxb56l13ui4v6c4727ssg84x91p27t
171179
171178
2026-05-24T06:54:26Z
Ilya Discuss
10103
171179
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Alamin Usmaan Alamin''' woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt.
Ƴeew kadi
Doggol Muftiiji leydi Eritree
Tuugnorgal
em07688inwu1in3848ncrk5z0edmtfb
171180
171179
2026-05-24T06:55:01Z
Ilya Discuss
10103
171180
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Alamin Usmaan Alamin''' woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt.
== Ƴeew kadi ==
Doggol Muftiiji leydi Eritree
== Tuugnorgal ==
q1e2arsbnaha16epuk5oscq7vrwj2sq
171181
171180
2026-05-24T06:57:01Z
Ilya Discuss
10103
171181
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Alamin Usmaan Alamin''' woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt.<ref>{{cite journal|last=Werner|first=Louis|title=Forging Plowshares in Eritrea|journal=Aramco World|volume=47|issue=6|publisher=Saudi Aramco|date=November–December 1996|url=http://www.saudiaramcoworld.com/issue/199606/forging.plowshares.in.eritrea.htm|accessdate=2007-02-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20081120191514/http://www.saudiaramcoworld.com/issue/199606/forging.plowshares.in.eritrea.htm|archive-date=2008-11-20|url-status=dead}} https://shabait.com/2017/05/17/sheik-alamin-osman-passes-away/</ref>
== Ƴeew kadi ==
Doggol Muftiiji leydi Eritree
== Tuugnorgal ==
q0mg71su8nd8wdu3r5v574ikmrlwink
Abraha Asfaha
0
41631
171182
2026-05-24T06:59:49Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Abraha Asfaha ko jaagorgal leydi Eritree ko feewti e golle laamu e mahngo, ko ngol woni go’o ko o joginoo gila o heɓi jeytaare makko. Tuugnorgal"
171182
wikitext
text/x-wiki
Abraha Asfaha ko jaagorgal leydi Eritree ko feewti e golle laamu e mahngo, ko ngol woni go’o ko o joginoo gila o heɓi jeytaare makko.
Tuugnorgal
i8e47l0tnfu9e7t7lhenanwtb4tr7x0
171183
171182
2026-05-24T07:01:07Z
Ilya Discuss
10103
171183
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Abraha Asfaha ko jaagorgal leydi Eritree ko feewti e golle laamu e mahngo, ko ngol woni go’o ko o joginoo gila o heɓi jeytaare makko.
Tuugnorgal
ppehe1vsoji66cueo446hy47szijwae
171184
171183
2026-05-24T07:01:34Z
Ilya Discuss
10103
171184
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abraha Asfaha''' ko jaagorgal leydi Eritree ko feewti e golle laamu e mahngo, ko ngol woni go’o ko o joginoo gila o heɓi jeytaare makko.
== Tuugnorgal ==
ilnn268v2loypndc2b0sr29903hnikl
171185
171184
2026-05-24T07:02:56Z
Ilya Discuss
10103
171185
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abraha Asfaha''' ko jaagorgal leydi Eritree ko feewti e golle laamu e mahngo, ko ngol woni go’o ko o joginoo gila o heɓi jeytaare makko.<ref>{{Cite news|url=https://www.questia.com/read/1G1-62534084|date=1 April 1998|publisher=African Business|first=Jennie|last=Street|title=Building the nation}}{{Dead link|date=August 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
== Tuugnorgal ==
b8u7b3fa3hnolkvz8vegkry9ay5v61l
Girma Asmerom
0
41632
171186
2026-05-24T07:07:29Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Girma Asmerom Tesfai (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik. Kugal Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe n..."
171186
wikitext
text/x-wiki
Girma Asmerom Tesfai (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik.
Kugal
Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o...
Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3.
Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree.
Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic.
Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001.
Wade
O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016.
Tuugnorgal
0iptjq7rpqxc2woy97x8owdh41l9o6u
171187
171186
2026-05-24T07:09:49Z
Ilya Discuss
10103
171187
wikitext
text/x-wiki
'''Girma Asmerom Tesfai''' (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik.
== Kugal ==
Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o...
Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3.
Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree.
Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic.
Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001.
Wade
O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016.
== Tuugnorgal ==
t8gmh3n1gan8qstl9xfbpacsx5tmhz3
171188
171187
2026-05-24T07:11:50Z
Ilya Discuss
10103
171188
wikitext
text/x-wiki
'''Girma Asmerom Tesfai''' (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik.<ref>{{cite web|url=https://www.un.org/press/en/2014/bio4580.doc.htm|title=New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials|publisher=United Nations Press}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.sudantribune.com/spip.php?mot1334|title=Girma Asmerom|work=[[Sudan Tribune]]|accessdate=May 24, 2015}}</ref><ref>{{cite web|publisher=[[Madote]]|url=http://www.madote.com/2014/02/asmerom-girma-to-become-eritreas.html|title=Girma Asmerom to Become Eritrea's Ambassador to the United Nations|date=February 2014|accessdate=March 24, 2015}}</ref>
== Kugal ==
Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o...
Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3.
Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree.
Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic.
Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001.
Wade
O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016.
== Tuugnorgal ==
frfowto8po2lsdnmgwqxxkp92dha37b
171189
171188
2026-05-24T07:14:15Z
Ilya Discuss
10103
171189
wikitext
text/x-wiki
'''Girma Asmerom Tesfai''' (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik.<ref>{{cite web|url=https://www.un.org/press/en/2014/bio4580.doc.htm|title=New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials|publisher=United Nations Press}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.sudantribune.com/spip.php?mot1334|title=Girma Asmerom|work=[[Sudan Tribune]]|accessdate=May 24, 2015}}</ref><ref>{{cite web|publisher=[[Madote]]|url=http://www.madote.com/2014/02/asmerom-girma-to-become-eritreas.html|title=Girma Asmerom to Become Eritrea's Ambassador to the United Nations|date=February 2014|accessdate=March 24, 2015}}</ref>
== Kugal ==
Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o...<ref>{{cite web|url=http://www.ethiosports.com/2016/10/07/former-ethiopian-soccer-star-eritreas-ambassador-to-the-un-passed-away-in-new-york/|title=Former Ethiopian Soccer Star & Eritrea's Ambassador To The UN Passed Away In New York.|publisher=Ethiosports|date=7 October 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/2016/nov/0805.html|title=Eritrea: Girma Asmerom has passed away, the man of Asmara diplomacy.|publisher=Dehai News|date=7 October 2016}}</ref>
Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3.
Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree.
Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic.
Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001.
Wade
O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016.
== Tuugnorgal ==
b2jvs2ryhi8h19q25q8lau5qe2bs091
171190
171189
2026-05-24T07:17:07Z
Ilya Discuss
10103
171190
wikitext
text/x-wiki
'''Girma Asmerom Tesfai''' (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik.<ref>{{cite web|url=https://www.un.org/press/en/2014/bio4580.doc.htm|title=New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials|publisher=United Nations Press}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.sudantribune.com/spip.php?mot1334|title=Girma Asmerom|work=[[Sudan Tribune]]|accessdate=May 24, 2015}}</ref><ref>{{cite web|publisher=[[Madote]]|url=http://www.madote.com/2014/02/asmerom-girma-to-become-eritreas.html|title=Girma Asmerom to Become Eritrea's Ambassador to the United Nations|date=February 2014|accessdate=March 24, 2015}}</ref>
== Kugal ==
Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o...<ref>{{cite web|url=http://www.ethiosports.com/2016/10/07/former-ethiopian-soccer-star-eritreas-ambassador-to-the-un-passed-away-in-new-york/|title=Former Ethiopian Soccer Star & Eritrea's Ambassador To The UN Passed Away In New York.|publisher=Ethiosports|date=7 October 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/2016/nov/0805.html|title=Eritrea: Girma Asmerom has passed away, the man of Asmara diplomacy.|publisher=Dehai News|date=7 October 2016}}</ref>
Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3.
<ref>{{Cite web|date=2016-10-09|title=Ambassador Girma Asmerom Embodiment of Valor and Victory|url=https://www.tesfanews.net/ambassador-girma-asmerom-embodiment-valor-victory/|access-date=2022-06-13|website=TesfaNews|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-02-24|title=Special Report: Behind the refugee crisis, families in the West willing to pay and pay|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-europe-migrants-eritrean-specialrepor-idUSKCN0VX14U|access-date=2022-06-13}}</ref>
Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree.
Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic.
Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001.
Wade
O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016.
== Tuugnorgal ==
50bkway3d67o32eqidw473d0z6o56h0
171191
171190
2026-05-24T07:18:20Z
Ilya Discuss
10103
171191
wikitext
text/x-wiki
'''Girma Asmerom Tesfai''' (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik.<ref>{{cite web|url=https://www.un.org/press/en/2014/bio4580.doc.htm|title=New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials|publisher=United Nations Press}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.sudantribune.com/spip.php?mot1334|title=Girma Asmerom|work=[[Sudan Tribune]]|accessdate=May 24, 2015}}</ref><ref>{{cite web|publisher=[[Madote]]|url=http://www.madote.com/2014/02/asmerom-girma-to-become-eritreas.html|title=Girma Asmerom to Become Eritrea's Ambassador to the United Nations|date=February 2014|accessdate=March 24, 2015}}</ref>
== Kugal ==
Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o...<ref>{{cite web|url=http://www.ethiosports.com/2016/10/07/former-ethiopian-soccer-star-eritreas-ambassador-to-the-un-passed-away-in-new-york/|title=Former Ethiopian Soccer Star & Eritrea's Ambassador To The UN Passed Away In New York.|publisher=Ethiosports|date=7 October 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/2016/nov/0805.html|title=Eritrea: Girma Asmerom has passed away, the man of Asmara diplomacy.|publisher=Dehai News|date=7 October 2016}}</ref>
Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3.
<ref>{{Cite web|date=2016-10-09|title=Ambassador Girma Asmerom Embodiment of Valor and Victory|url=https://www.tesfanews.net/ambassador-girma-asmerom-embodiment-valor-victory/|access-date=2022-06-13|website=TesfaNews|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-02-24|title=Special Report: Behind the refugee crisis, families in the West willing to pay and pay|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-europe-migrants-eritrean-specialrepor-idUSKCN0VX14U|access-date=2022-06-13}}</ref>
Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree.
Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic.
Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001.
Wade
O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016..<ref>{{cite web|url=http://www.asmarino.com/news/155-breaking-news/4803-ambassador-girma-asmerom-tesfay-has-passed-away-in-new-york|title=Ambassador Girma Asmerom Tesfay has passed away in New York|publisher=Asmariono Independent}}</ref>
== Tuugnorgal ==
rxkycftm1eqkbevuglbzx7mife38zmu
Ahmed Baduri
0
41633
171195
2026-05-24T08:55:45Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Ahmed Tahir Baduri (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta. Nguurndam Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi h..."
171195
wikitext
text/x-wiki
Ahmed Tahir Baduri (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta.
Nguurndam
Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Halab to Siri, o janngi safaara, kono o woppi jaŋde makko e hitaande 1969, o naati fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree ». Ndeen o naatii e Fedde Ndimaagu Leñol, PLF, nde seerti e ELF e hitaande 1970, o woni tergal sosngal Fedde Ndimaagu Leñol Eritree. O jeyaa ko e goomu hakkundeejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ndimaagu Leñol Eritree. Caggal nde Eritree woppitaa, o golliima e laamu nguu e mbaadiiji ceertuɗi, o wonii hooreejo biro njulaagu e suudu njulaagu. Baduri sankii ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 2024, tawi ina yahra e duuɓi 77.
Teskorɗe les
ar2vagjeps0lakl8mz3mpsy1y2hkwbx
171196
171195
2026-05-24T08:57:11Z
Ilya Discuss
10103
171196
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ahmed Tahir Baduri (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta.
Nguurndam
Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Halab to Siri, o janngi safaara, kono o woppi jaŋde makko e hitaande 1969, o naati fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree ». Ndeen o naatii e Fedde Ndimaagu Leñol, PLF, nde seerti e ELF e hitaande 1970, o woni tergal sosngal Fedde Ndimaagu Leñol Eritree. O jeyaa ko e goomu hakkundeejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ndimaagu Leñol Eritree. Caggal nde Eritree woppitaa, o golliima e laamu nguu e mbaadiiji ceertuɗi, o wonii hooreejo biro njulaagu e suudu njulaagu. Baduri sankii ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 2024, tawi ina yahra e duuɓi 77.
Teskorɗe les
hlq17o0w8ij3sgochnne7tk7v5z0pvs
171197
171196
2026-05-24T08:57:43Z
Ilya Discuss
10103
171197
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ahmed Tahir Baduri''' (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta.
== Nguurndam ==
Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Halab to Siri, o janngi safaara, kono o woppi jaŋde makko e hitaande 1969, o naati fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree ». Ndeen o naatii e Fedde Ndimaagu Leñol, PLF, nde seerti e ELF e hitaande 1970, o woni tergal sosngal Fedde Ndimaagu Leñol Eritree. O jeyaa ko e goomu hakkundeejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ndimaagu Leñol Eritree. Caggal nde Eritree woppitaa, o golliima e laamu nguu e mbaadiiji ceertuɗi, o wonii hooreejo biro njulaagu e suudu njulaagu. Baduri sankii ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 2024, tawi ina yahra e duuɓi 77.
== Teskorɗe les ==
4zcrhnpthlt6w35pkgrdy8ogr2hyyz6
171198
171197
2026-05-24T08:58:46Z
Ilya Discuss
10103
171198
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ahmed Tahir Baduri''' (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta.<ref>[https://press.un.org/en/2001/bio3344.doc.htm "New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials", UN website, 8 February 2001]</ref>
== Nguurndam ==
Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Halab to Siri, o janngi safaara, kono o woppi jaŋde makko e hitaande 1969, o naati fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree ». Ndeen o naatii e Fedde Ndimaagu Leñol, PLF, nde seerti e ELF e hitaande 1970, o woni tergal sosngal Fedde Ndimaagu Leñol Eritree. O jeyaa ko e goomu hakkundeejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ndimaagu Leñol Eritree. Caggal nde Eritree woppitaa, o golliima e laamu nguu e mbaadiiji ceertuɗi, o wonii hooreejo biro njulaagu e suudu njulaagu. Baduri sankii ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 2024, tawi ina yahra e duuɓi 77.
== Teskorɗe les ==
gdj44xxql5nqwfif43spdnpquq05xho
171199
171198
2026-05-24T08:59:45Z
Ilya Discuss
10103
171199
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ahmed Tahir Baduri''' (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta.<ref>[https://press.un.org/en/2001/bio3344.doc.htm "New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials", UN website, 8 February 2001]</ref>
== Nguurndam ==
Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Halab to Siri, o janngi safaara, kono o woppi jaŋde makko e hitaande 1969, o naati fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree ». Ndeen o naatii e Fedde Ndimaagu Leñol, PLF, nde seerti e ELF e hitaande 1970, o woni tergal sosngal Fedde Ndimaagu Leñol Eritree. O jeyaa ko e goomu hakkundeejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ndimaagu Leñol Eritree. Caggal nde Eritree woppitaa, o golliima e laamu nguu e mbaadiiji ceertuɗi, o wonii hooreejo biro njulaagu e suudu njulaagu. Baduri sankii ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 2024, tawi ina yahra e duuɓi 77.<ref>{{cite news|title=Eritrea: Ambassador Ahmed Tahir Baduri passed away|url=https://www.africa.com/eritrea-ambassador-ahmed-tahir-baduri-passed-away/|access-date=2 February 2024|publisher=Africa.com|date=31 January 2024}}</ref>
== Teskorɗe les ==
3neh6fvdtb81m5w1sodueklws9qjyfg
Tekeste Baire
0
41634
171200
2026-05-24T09:01:40Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Tekeste Baire (hedde 1953 – 6 oktoobar 2022) ko daraniiɗo Eritree, gonnooɗo Sekereteer Jeneral Fedde Ngenndiije Dentuɗe Gollotooɓe Eritree. O fuɗɗii suɓaade e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 1994 nde Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Eritree waylaa wonti NCEW. Tuugnorgal"
171200
wikitext
text/x-wiki
Tekeste Baire (hedde 1953 – 6 oktoobar 2022) ko daraniiɗo Eritree, gonnooɗo Sekereteer Jeneral Fedde Ngenndiije Dentuɗe Gollotooɓe Eritree. O fuɗɗii suɓaade e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 1994 nde Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Eritree waylaa wonti NCEW.
Tuugnorgal
1aklyc2twjaua0j3qp4gjjal6h85t14
171201
171200
2026-05-24T09:02:15Z
Ilya Discuss
10103
171201
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Tekeste Baire (hedde 1953 – 6 oktoobar 2022) ko daraniiɗo Eritree, gonnooɗo Sekereteer Jeneral Fedde Ngenndiije Dentuɗe Gollotooɓe Eritree. O fuɗɗii suɓaade e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 1994 nde Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Eritree waylaa wonti NCEW.
Tuugnorgal
m8atlvq10f9fxrfcsig5uaopddcz28i
171202
171201
2026-05-24T09:03:20Z
Ilya Discuss
10103
171202
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Tekeste Baire''' (hedde 1953 – 6 oktoobar 2022) ko daraniiɗo Eritree, gonnooɗo Sekereteer Jeneral Fedde Ngenndiije Dentuɗe Gollotooɓe Eritree. O fuɗɗii suɓaade e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 1994 nde Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Eritree waylaa wonti NCEW.
== Tuugnorgal ==
mpuser7ghfbw4vqo9hchmni1dmw0ecl
171203
171202
2026-05-24T09:05:11Z
Ilya Discuss
10103
171203
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Tekeste Baire''' (hedde 1953 – 6 oktoobar 2022) ko daraniiɗo Eritree, gonnooɗo Sekereteer Jeneral Fedde Ngenndiije Dentuɗe Gollotooɓe Eritree. O fuɗɗii suɓaade e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 1994 nde Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Eritree waylaa wonti NCEW.<ref>{{Cite web|url=https://african.business/2022/10/apo-newsfeed/eritrea-veteran-freedom-fighter-tekeste-baire-passes-away/|title=Eritrea: Veteran freedom fighter Tekeste Baire passes away|access-date=6 October 2022|archive-date=6 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221006174313/https://african.business/2022/10/apo-newsfeed/eritrea-veteran-freedom-fighter-tekeste-baire-passes-away/|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|title=International Workers Conference Convened in Asmara|url=http://shabait.com/news/local-news/21466-international-workers-conference-convened-in-asmara|date=26 March 2016|publisher=Shabait.com|archive-date=2 August 2017|access-date=13 October 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20170802000835/http://shabait.com/news/local-news/21466-international-workers-conference-convened-in-asmara|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite book|title=Historical Dictionary of Eritrea|last1=Connell|first1=Dan|last2=Killion|first2=Tom|page=342|publisher=Scarecrow Press|ISBN=978-0-8108-5952-4|edition=2nd|year=2011|url=https://books.google.com/books?id=SYsgpIc3mrs}}</ref>
== Tuugnorgal ==
1fb887tjvfe9bkm7g2qrv44tslel2dd
Tedla Bairu
0
41635
171204
2026-05-24T09:07:33Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Tedla Bairu (1914 haa 1981) ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree cakkitiiɗo jeytaare mum e hitaande 1952. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree gadano gila 1952 e nder fedde nde e Ecoppi, haa o woppi laamu e hitaande 1955. Caggal nde laamɗo biyeteeɗo Haile Selassie dooli mo woppude laamu, o toɗɗaa ammbasadeer to Suwed ummoraade Ecoppi, e hitaande 1967 o woppi fedde ndimaagu Eritree. Tuugnorgal"
171204
wikitext
text/x-wiki
Tedla Bairu (1914 haa 1981) ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree cakkitiiɗo jeytaare mum e hitaande 1952. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree gadano gila 1952 e nder fedde nde e Ecoppi, haa o woppi laamu e hitaande 1955.
Caggal nde laamɗo biyeteeɗo Haile Selassie dooli mo woppude laamu, o toɗɗaa ammbasadeer to Suwed ummoraade Ecoppi, e hitaande 1967 o woppi fedde ndimaagu Eritree.
Tuugnorgal
fokc877i6xo3td9iiiyt758eag4l8no
171205
171204
2026-05-24T09:08:39Z
Ilya Discuss
10103
171205
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Tedla Bairu (1914 haa 1981) ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree cakkitiiɗo jeytaare mum e hitaande 1952. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree gadano gila 1952 e nder fedde nde e Ecoppi, haa o woppi laamu e hitaande 1955.
Caggal nde laamɗo biyeteeɗo Haile Selassie dooli mo woppude laamu, o toɗɗaa ammbasadeer to Suwed ummoraade Ecoppi, e hitaande 1967 o woppi fedde ndimaagu Eritree.
Tuugnorgal
s0pxdwmfnpztumrlln5jczpjrzicmkc
171206
171205
2026-05-24T09:09:15Z
Ilya Discuss
10103
171206
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tedla Bairu''' (1914 haa 1981) ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree cakkitiiɗo jeytaare mum e hitaande 1952. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree gadano gila 1952 e nder fedde nde e Ecoppi, haa o woppi laamu e hitaande 1955.
Caggal nde laamɗo biyeteeɗo Haile Selassie dooli mo woppude laamu, o toɗɗaa ammbasadeer to Suwed ummoraade Ecoppi, e hitaande 1967 o woppi fedde ndimaagu Eritree.
== Tuugnorgal ==
0co1t9sjmap15b4wvqi5q4ltitfitgw
171207
171206
2026-05-24T09:10:23Z
Ilya Discuss
10103
171207
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tedla Bairu''' (1914 haa 1981) ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree cakkitiiɗo jeytaare mum e hitaande 1952. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree gadano gila 1952 e nder fedde nde e Ecoppi, haa o woppi laamu e hitaande 1955.<ref>{{cite book|last=Killion|first=Tom|title=Historical Dictionary of Eritrea|isbn=0-8108-3437-5|publisher=The Scarecrow Press|year=1998}}</ref>
Caggal nde laamɗo biyeteeɗo Haile Selassie dooli mo woppude laamu, o toɗɗaa ammbasadeer to Suwed ummoraade Ecoppi, e hitaande 1967 o woppi fedde ndimaagu Eritree.
== Tuugnorgal ==
tje6trhwmukza3se7dwlu5jkfx5o1lg
Mohammed Said Bareh
0
41636
171209
2026-05-24T09:20:59Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Mohammed Said Bareh ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. O meeɗiino wonde gardiiɗo diiwaan Anseba, kadi o woniino jaagorgal geɗe caggal leydi. O sankii ko e lewru abriil 2008, wirwirnde laamu waɗanaa mo tawtoreede hooreejo leydi Eritree e mawɓe toowɓe wonnooɓe kadi wonnooɓe sehilaaɓe makko e hare nde. O woppi debbo makko e sukaaɓe makko tato. Tuugnorgal"
171209
wikitext
text/x-wiki
Mohammed Said Bareh ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. O meeɗiino wonde gardiiɗo diiwaan Anseba, kadi o woniino jaagorgal geɗe caggal leydi. O sankii ko e lewru abriil 2008, wirwirnde laamu waɗanaa mo tawtoreede hooreejo leydi Eritree e mawɓe toowɓe wonnooɓe kadi wonnooɓe sehilaaɓe makko e hare nde. O woppi debbo makko e sukaaɓe makko tato.
Tuugnorgal
ne2qzl37f6wlb2mourwaiddr9zf21yb
171210
171209
2026-05-24T09:22:25Z
Ilya Discuss
10103
171210
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Mohammed Said Bareh ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. O meeɗiino wonde gardiiɗo diiwaan Anseba, kadi o woniino jaagorgal geɗe caggal leydi. O sankii ko e lewru abriil 2008, wirwirnde laamu waɗanaa mo tawtoreede hooreejo leydi Eritree e mawɓe toowɓe wonnooɓe kadi wonnooɓe sehilaaɓe makko e hare nde. O woppi debbo makko e sukaaɓe makko tato.
Tuugnorgal
e544r2n1olpj4x0uybrbmods2jmz1rw
171211
171210
2026-05-24T09:22:52Z
Ilya Discuss
10103
171211
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Mohammed Said Bareh''' ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. O meeɗiino wonde gardiiɗo diiwaan Anseba, kadi o woniino jaagorgal geɗe caggal leydi. O sankii ko e lewru abriil 2008, wirwirnde laamu waɗanaa mo tawtoreede hooreejo leydi Eritree e mawɓe toowɓe wonnooɓe kadi wonnooɓe sehilaaɓe makko e hare nde. O woppi debbo makko e sukaaɓe makko tato.
== Tuugnorgal ==
qigqg25b2731yjgwt70lutknyoydhz3
171212
171211
2026-05-24T09:24:08Z
Ilya Discuss
10103
171212
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Mohammed Said Bareh''' ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. O meeɗiino wonde gardiiɗo diiwaan Anseba, kadi o woniino jaagorgal geɗe caggal leydi. O sankii ko e lewru abriil 2008, wirwirnde laamu waɗanaa mo tawtoreede hooreejo leydi Eritree e mawɓe toowɓe wonnooɓe kadi wonnooɓe sehilaaɓe makko e hare nde. O woppi debbo makko e sukaaɓe makko tato.<ref>{{Cite web|date=2019-10-03|title=Unsafe for dissenters and human rights defenders|url=https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2019/10/eritrea-repression-past-and-present/|access-date=2022-09-13|website=Amnesty International|language=en}}</ref>
== Tuugnorgal ==
2bdnsy3tzkncl8jd1d8o8073uve493r
Hamid Barole Abdu
0
41637
171213
2026-05-24T09:26:47Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Hamid Barole Abdu jibinaa ko 10 oktoobar 1953) ko binndoowo leydi Eritree. Caggal nde o janngi binndol to leydi Eritree, o ummii o fayi Modena, to leydi Itali, e hitaande 1974, o golliima toon e ganndo hakkunde pine, o yaltinii binndanɗe keewɗe ko faati e fenoore egguɓe. Golle Hamiid barole abdu. Eritree: ko pinal kisal. Kuugal limngal limngal lesdi Reggio Emilia, hitaande 1986. Hamiid barole abdu. Akhria - io jimoowo ɓuuɓɗo e kala innde. Reggio Emilia, deftere f..."
171213
wikitext
text/x-wiki
Hamid Barole Abdu jibinaa ko 10 oktoobar 1953) ko binndoowo leydi Eritree.
Caggal nde o janngi binndol to leydi Eritree, o ummii o fayi Modena, to leydi Itali, e hitaande 1974, o golliima toon e ganndo hakkunde pine, o yaltinii binndanɗe keewɗe ko faati e fenoore egguɓe.
Golle
Hamiid barole abdu. Eritree: ko pinal kisal. Kuugal limngal limngal lesdi Reggio Emilia, hitaande 1986.
Hamiid barole abdu. Akhria - io jimoowo ɓuuɓɗo e kala innde. Reggio Emilia, deftere fijirle, hitaande 1996.
Hamiid barole abdu. Sogni ed incubi e nder sirlu. Udine, AIET, hitaande 2001. ISBN 978-888090-726.
Hamiid barole abdu. Seppellite la mia pelle e nder Afrik. Modena, Artistampa, hitaande 2006. ISBN 88-89123-24-9.
Hamiid barole abdu. Miɗo yiɗi Mohammed. Faenza (RA), Artestampa, 2009. ISBN 978-888090-726.
Hamiid barole abdu. Rinnoversi e segni ... erranti. Faenza (RA), Laynde Nate, 2013.
Hamiid barole abdu. Yimre e nder perle Afrik. Faenza (RA), Laynde Nate, 2015.
Tuugnorgal
60x3imzcrgpvr43q4f44b88yv74tue4
171214
171213
2026-05-24T09:28:07Z
Ilya Discuss
10103
171214
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Hamid Barole Abdu jibinaa ko 10 oktoobar 1953) ko binndoowo leydi Eritree.
Caggal nde o janngi binndol to leydi Eritree, o ummii o fayi Modena, to leydi Itali, e hitaande 1974, o golliima toon e ganndo hakkunde pine, o yaltinii binndanɗe keewɗe ko faati e fenoore egguɓe.
Golle
Hamiid barole abdu. Eritree: ko pinal kisal. Kuugal limngal limngal lesdi Reggio Emilia, hitaande 1986.
Hamiid barole abdu. Akhria - io jimoowo ɓuuɓɗo e kala innde. Reggio Emilia, deftere fijirle, hitaande 1996.
Hamiid barole abdu. Sogni ed incubi e nder sirlu. Udine, AIET, hitaande 2001. ISBN 978-888090-726.
Hamiid barole abdu. Seppellite la mia pelle e nder Afrik. Modena, Artistampa, hitaande 2006. ISBN 88-89123-24-9.
Hamiid barole abdu. Miɗo yiɗi Mohammed. Faenza (RA), Artestampa, 2009. ISBN 978-888090-726.
Hamiid barole abdu. Rinnoversi e segni ... erranti. Faenza (RA), Laynde Nate, 2013.
Hamiid barole abdu. Yimre e nder perle Afrik. Faenza (RA), Laynde Nate, 2015.
Tuugnorgal
1iaj7zlweld6kkuiskp4lll4s355aig
171215
171214
2026-05-24T09:30:26Z
Ilya Discuss
10103
171215
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hamid Barole Abdu jibinaa''' ko 10 oktoobar 1953) ko binndoowo leydi Eritree.
Caggal nde o janngi binndol to leydi Eritree, o ummii o fayi Modena, to leydi Itali, e hitaande 1974, o golliima toon e ganndo hakkunde pine, o yaltinii binndanɗe keewɗe ko faati e fenoore egguɓe.
== Golle ==
Hamiid barole abdu. Eritree: ko pinal kisal. Kuugal limngal limngal lesdi Reggio Emilia, hitaande 1986.
Hamiid barole abdu. Akhria - io jimoowo ɓuuɓɗo e kala innde. Reggio Emilia, deftere fijirle, hitaande 1996.
Hamiid barole abdu. Sogni ed incubi e nder sirlu. Udine, AIET, hitaande 2001. ISBN 978-888090-726.
Hamiid barole abdu. Seppellite la mia pelle e nder Afrik. Modena, Artistampa, hitaande 2006. ISBN 88-89123-24-9.
Hamiid barole abdu. Miɗo yiɗi Mohammed. Faenza (RA), Artestampa, 2009. ISBN 978-888090-726.
Hamiid barole abdu. Rinnoversi e segni ... erranti. Faenza (RA), Laynde Nate, 2013.
Hamiid barole abdu. Yimre e nder perle Afrik. Faenza (RA), Laynde Nate, 2015.
== Tuugnorgal ==
9bc7wxn2bnf101zvyuua8d9ki7j7wk6
171217
171215
2026-05-24T09:32:23Z
Ilya Discuss
10103
171217
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hamid Barole Abdu jibinaa''' ko 10 oktoobar 1953) ko binndoowo leydi Eritree.
Caggal nde o janngi binndol to leydi Eritree, o ummii o fayi Modena, to leydi Itali, e hitaande 1974, o golliima toon e ganndo hakkunde pine, o yaltinii binndanɗe keewɗe ko faati e fenoore egguɓe.<ref>{{cite book|last=Hassan|first=Waïl S.|title=The Oxford Handbook of Arab Novelistic Traditions|url=https://books.google.com/books?id=hH7JDgAAQBAJ&q=%22Hamid+Barole+Abdu%22&pg=PT231|accessdate=17 October 2017|year=2017|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0199349807|page=238}}</ref>
== Golle ==
Hamiid barole abdu. Eritree: ko pinal kisal. Kuugal limngal limngal lesdi Reggio Emilia, hitaande 1986.
Hamiid barole abdu. Akhria - io jimoowo ɓuuɓɗo e kala innde. Reggio Emilia, deftere fijirle, hitaande 1996.
Hamiid barole abdu. Sogni ed incubi e nder sirlu. Udine, AIET, hitaande 2001. ISBN 978-888090-726.
Hamiid barole abdu. Seppellite la mia pelle e nder Afrik. Modena, Artistampa, hitaande 2006. ISBN 88-89123-24-9.
Hamiid barole abdu. Miɗo yiɗi Mohammed. Faenza (RA), Artestampa, 2009. ISBN 978-888090-726.
Hamiid barole abdu. Rinnoversi e segni ... erranti. Faenza (RA), Laynde Nate, 2013.
Hamiid barole abdu. Yimre e nder perle Afrik. Faenza (RA), Laynde Nate, 2015.
== Tuugnorgal ==
kiiqa8yem5b30rdb3vmg0tyelh408nv
Tsehaytu Beraki
0
41638
171218
2026-05-24T09:35:59Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Tsehaytu Beraki (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy]. Nguurndam gadano Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 19..."
171218
wikitext
text/x-wiki
Tsehaytu Beraki (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy].
Nguurndam gadano
Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 1999, ko miñiiko debbo biyeteeɗo Rishan haali ɗum daartol ngol timmungol.[better source needed]
Kugal
Beraki fuɗɗii fiyde krar, woni jimɗi joy, ko nde o yahrata e duuɓi jeetati, haa o dañi fiyde e dewgal e kewuuji. Ko o ƴattoowo ko Tsehaytu Ghergish, Fana Etel, haa teeŋti e Tsehaytu Zennar, mo jimɗi mum mbaɗi heen Annes Ay keremneye Wala Hankas Yekunye (miɗo haani gorko ko yaawi, hay so tawii ko o jom gacce).
Beraki yalti duɗal ko duuɓi sappo e jeegom, o fiyi krar ko golle makko timmuɗe. O winndi denndaangal jimɗi makko e jimɗi makko, yimɓe ina ngara haa Addis Abeba to Ecoppi ngam winndude mo. Gila 1964, jimɗi makko ɓeydii ko politik, "yimɓe ina kaawaa nde cuusi-mi yimde ɗi".
Gila marse 1977, o naati e hare ndimaagu Eritree. O fotnoo ko yaltude, o fayi Sudaan, e hitaande 1988, o fayi Rotterdam, Pays-Bas. O arti Asmara e hitaande 1999.
Ko noon ne kadi krar, Beraki ina fija kebero e bass-krar.
O sosi albom biyeteeɗo Selam e hitaande 2004.
Tuugnorgal
0f4uzs3j4b9pcljancj0ct1st16lm2f
171219
171218
2026-05-24T09:37:24Z
Ilya Discuss
10103
171219
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Tsehaytu Beraki (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy].
Nguurndam gadano
Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 1999, ko miñiiko debbo biyeteeɗo Rishan haali ɗum daartol ngol timmungol.[better source needed]
Kugal
Beraki fuɗɗii fiyde krar, woni jimɗi joy, ko nde o yahrata e duuɓi jeetati, haa o dañi fiyde e dewgal e kewuuji. Ko o ƴattoowo ko Tsehaytu Ghergish, Fana Etel, haa teeŋti e Tsehaytu Zennar, mo jimɗi mum mbaɗi heen Annes Ay keremneye Wala Hankas Yekunye (miɗo haani gorko ko yaawi, hay so tawii ko o jom gacce).
Beraki yalti duɗal ko duuɓi sappo e jeegom, o fiyi krar ko golle makko timmuɗe. O winndi denndaangal jimɗi makko e jimɗi makko, yimɓe ina ngara haa Addis Abeba to Ecoppi ngam winndude mo. Gila 1964, jimɗi makko ɓeydii ko politik, "yimɓe ina kaawaa nde cuusi-mi yimde ɗi".
Gila marse 1977, o naati e hare ndimaagu Eritree. O fotnoo ko yaltude, o fayi Sudaan, e hitaande 1988, o fayi Rotterdam, Pays-Bas. O arti Asmara e hitaande 1999.
Ko noon ne kadi krar, Beraki ina fija kebero e bass-krar.
O sosi albom biyeteeɗo Selam e hitaande 2004.
Tuugnorgal
jkl20y9n5r8a4uk0te8eyemr69oc3us
171220
171219
2026-05-24T09:38:20Z
Ilya Discuss
10103
171220
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tsehaytu Beraki''' (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy].
== Nguurndam gadano ==
Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 1999, ko miñiiko debbo biyeteeɗo Rishan haali ɗum daartol ngol timmungol.[better source needed]
== Kugal ==
Beraki fuɗɗii fiyde krar, woni jimɗi joy, ko nde o yahrata e duuɓi jeetati, haa o dañi fiyde e dewgal e kewuuji. Ko o ƴattoowo ko Tsehaytu Ghergish, Fana Etel, haa teeŋti e Tsehaytu Zennar, mo jimɗi mum mbaɗi heen Annes Ay keremneye Wala Hankas Yekunye (miɗo haani gorko ko yaawi, hay so tawii ko o jom gacce).
Beraki yalti duɗal ko duuɓi sappo e jeegom, o fiyi krar ko golle makko timmuɗe. O winndi denndaangal jimɗi makko e jimɗi makko, yimɓe ina ngara haa Addis Abeba to Ecoppi ngam winndude mo. Gila 1964, jimɗi makko ɓeydii ko politik, "yimɓe ina kaawaa nde cuusi-mi yimde ɗi".
Gila marse 1977, o naati e hare ndimaagu Eritree. O fotnoo ko yaltude, o fayi Sudaan, e hitaande 1988, o fayi Rotterdam, Pays-Bas. O arti Asmara e hitaande 1999.
Ko noon ne kadi krar, Beraki ina fija kebero e bass-krar.
O sosi albom biyeteeɗo Selam e hitaande 2004.
== Tuugnorgal ==
0sje9tapduxuh6z628t53xiefpywlde
171222
171220
2026-05-24T09:39:20Z
Ilya Discuss
10103
171222
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tsehaytu Beraki''' (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy].<ref name="musicinafrica.net">{{cite web|url=https://www.musicinafrica.net/directory/tsehaytu-beraki|title=Tsehaytu Beraki|author=|date=|website=Music in Africa|accessdate=November 5, 2017}}</ref>
== Nguurndam gadano ==
Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 1999, ko miñiiko debbo biyeteeɗo Rishan haali ɗum daartol ngol timmungol.[better source needed]
== Kugal ==
Beraki fuɗɗii fiyde krar, woni jimɗi joy, ko nde o yahrata e duuɓi jeetati, haa o dañi fiyde e dewgal e kewuuji. Ko o ƴattoowo ko Tsehaytu Ghergish, Fana Etel, haa teeŋti e Tsehaytu Zennar, mo jimɗi mum mbaɗi heen Annes Ay keremneye Wala Hankas Yekunye (miɗo haani gorko ko yaawi, hay so tawii ko o jom gacce).
Beraki yalti duɗal ko duuɓi sappo e jeegom, o fiyi krar ko golle makko timmuɗe. O winndi denndaangal jimɗi makko e jimɗi makko, yimɓe ina ngara haa Addis Abeba to Ecoppi ngam winndude mo. Gila 1964, jimɗi makko ɓeydii ko politik, "yimɓe ina kaawaa nde cuusi-mi yimde ɗi".
Gila marse 1977, o naati e hare ndimaagu Eritree. O fotnoo ko yaltude, o fayi Sudaan, e hitaande 1988, o fayi Rotterdam, Pays-Bas. O arti Asmara e hitaande 1999.
Ko noon ne kadi krar, Beraki ina fija kebero e bass-krar.
O sosi albom biyeteeɗo Selam e hitaande 2004.
== Tuugnorgal ==
1wjfhsuz3jlcxzna3qb8iikp2v4507l
171223
171222
2026-05-24T09:40:58Z
Ilya Discuss
10103
171223
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tsehaytu Beraki''' (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy].<ref name="musicinafrica.net">{{cite web|url=https://www.musicinafrica.net/directory/tsehaytu-beraki|title=Tsehaytu Beraki|author=|date=|website=Music in Africa|accessdate=November 5, 2017}}</ref>
== Nguurndam gadano ==
Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 1999, ko miñiiko debbo biyeteeɗo Rishan haali ɗum daartol ngol timmungol.[better source needed]
== Kugal ==
Beraki fuɗɗii fiyde krar, woni jimɗi joy, ko nde o yahrata e duuɓi jeetati, haa o dañi fiyde e dewgal e kewuuji. Ko o ƴattoowo ko Tsehaytu Ghergish, Fana Etel, haa teeŋti e Tsehaytu Zennar, mo jimɗi mum mbaɗi heen Annes Ay keremneye Wala Hankas Yekunye (miɗo haani gorko ko yaawi, hay so tawii ko o jom gacce).<ref name="musicinafrica.net2" /><ref name="qienit.com">{{cite web|url=http://www.qienit.com/love-for-one-country-is-incomparable-eritreas-tsehaytu-beraki/|title="Love for one country is Incomparable" Eritrea’s Tsehaytu Beraki - QieNit.com|author=|date=|website=www.qienit.com|accessdate=November 5, 2017}}</ref>
Beraki yalti duɗal ko duuɓi sappo e jeegom, o fiyi krar ko golle makko timmuɗe. O winndi denndaangal jimɗi makko e jimɗi makko, yimɓe ina ngara haa Addis Abeba to Ecoppi ngam winndude mo. Gila 1964, jimɗi makko ɓeydii ko politik, "yimɓe ina kaawaa nde cuusi-mi yimde ɗi".
Gila marse 1977, o naati e hare ndimaagu Eritree. O fotnoo ko yaltude, o fayi Sudaan, e hitaande 1988, o fayi Rotterdam, Pays-Bas. O arti Asmara e hitaande 1999.
Ko noon ne kadi krar, Beraki ina fija kebero e bass-krar.
O sosi albom biyeteeɗo Selam e hitaande 2004.
== Tuugnorgal ==
09wqkwzl9fnk2146hid3clboc4zz1v9
Arefaine Berhe
0
41639
171224
2026-05-24T09:44:15Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Arefaine Berhe woni jaagorgal ndema leydi Eritree gila Tesfai Ghirmazion artiraa e jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji e lewru feebariyee 1997. Tuugnorgal"
171224
wikitext
text/x-wiki
Arefaine Berhe woni jaagorgal ndema leydi Eritree gila Tesfai Ghirmazion artiraa e jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji e lewru feebariyee 1997.
Tuugnorgal
oodziksc0zz2nnmuxxxgz973ocar5kn
171225
171224
2026-05-24T09:46:19Z
Ilya Discuss
10103
171225
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Arefaine Berhe woni jaagorgal ndema leydi Eritree gila Tesfai Ghirmazion artiraa e jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji e lewru feebariyee 1997.
Tuugnorgal
p5sj5bx5b23wa32mxzs1npzu1xea98g
171226
171225
2026-05-24T09:47:50Z
Ilya Discuss
10103
171226
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Arefaine Berhe woni jaagorgal ndema leydi Eritree gila Tesfai Ghirmazion artiraa e jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji e lewru feebariyee 1997.
== Tuugnorgal ==
5z12xy45flqdcgnzebtxszw9znqwnqn
Hamid Ferej
0
41640
171229
2026-05-24T10:04:18Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Hamid Ferej jibinaa ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962.[1] Tuugnorgal"
171229
wikitext
text/x-wiki
Hamid Ferej jibinaa ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962.[1]
Tuugnorgal
bmjg2ina6z455k6yn8zt76n1ov64zun
171230
171229
2026-05-24T10:07:01Z
Ilya Discuss
10103
171230
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Hamid Ferej jibinaa ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962.[1]
Tuugnorgal
t1qschp8r0zrdg296h410tw2btvew77
171231
171230
2026-05-24T10:09:34Z
Ilya Discuss
10103
171231
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hamid Ferej jibinaa''' ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962.[1]
== Tuugnorgal ==
4mtruimd1jkm6ysj4olcn5oatg57i9w
171232
171231
2026-05-24T10:10:05Z
Ilya Discuss
10103
171232
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hamid Ferej jibinaa''' ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962.
== Tuugnorgal ==
2gpah93s9ertk6vzmyu4zz6w3zlgbsc
171233
171232
2026-05-24T10:13:53Z
Ilya Discuss
10103
171233
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hamid Ferej jibinaa''' ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962.1962.<ref>{{cite book|last1=Iyob|first1=Ruth|title=The Eritrean struggle for independence : domination, resistance, nationalism, 1941-1993|date=1995|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|isbn=978-0521595919}}</ref><ref>{{cite journal|title=[[Africa: Rivista trimestrale di studi e documentazione|Africa: Rivista trimestrale di studi e documentazione dell'Istituto italiano per l'Africa e l'Oriente]] Anno 60, No. 1 (Marzo 2005), pp. 1-64 (64 pages)}}</ref><ref>{{cite web|title=THE SECOND ASSEMBLY OF ERITREA Asmara, 12 September 1956|url=https://ደጊም.com/2022/02/25/the-second-assembly-of-eritrea-asmara-12-september-1956/|publisher=ደጊም.com|access-date=8 October 2022}}</ref>
== Tuugnorgal ==
2g6m4mnq8merwke1r8q8q8u0rx4bny7
Filipos Woldeyohannes
0
41641
171234
2026-05-24T10:18:24Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Filipos Woldeyohannes (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014. Golle konu Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini. Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee E lewru u..."
171234
wikitext
text/x-wiki
Filipos Woldeyohannes (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014.
Golle konu
Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini.
Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee
E lewru ut 2021, leyɗeele dentuɗe Amerik kollitii kuuge pawaaɗe e dow Filipos sabu bonanndeeji wolde e nder wolde Tigray, ina jeyaa heen torla e warngooji siwil en, fitinaaji jowitiiɗi e njulaagu e politik leydi ɓuuɓndi, njulaagu e halkaare tuugnorgal konu Eritree. Filipos ina ñaawee sabu darnde mum « gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e jojjanɗe aadee bonɗe baɗaaɗe e nder wolde Tigray » , hono no kaalis Amerik wiyri e sariya Magnitsky nii.
Tuugnorgal
clvdn3hpai9t0xz5zhkqecz9c2ydivj
171235
171234
2026-05-24T10:19:54Z
Ilya Discuss
10103
171235
wikitext
text/x-wiki
'''Filipos Woldeyohannes''' (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014.
== Golle konu ==
Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini.
Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee
E lewru ut 2021, leyɗeele dentuɗe Amerik kollitii kuuge pawaaɗe e dow Filipos sabu bonanndeeji wolde e nder wolde Tigray, ina jeyaa heen torla e warngooji siwil en, fitinaaji jowitiiɗi e njulaagu e politik leydi ɓuuɓndi, njulaagu e halkaare tuugnorgal konu Eritree. Filipos ina ñaawee sabu darnde mum « gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e jojjanɗe aadee bonɗe baɗaaɗe e nder wolde Tigray » , hono no kaalis Amerik wiyri e sariya Magnitsky nii.
== Tuugnorgal ==
6e9zg86ij4y2d1butk83i2g3cq7hw1l
171236
171235
2026-05-24T10:22:12Z
Ilya Discuss
10103
171236
wikitext
text/x-wiki
'''Filipos Woldeyohannes''' (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014.<ref name="Birthdate">{{cite web|title=Sanctions Search|url=https://sanctionssearch.ofac.treas.gov/Details.aspx?id=32892|website=Sanctions List Search|publisher=U.S. DEPARTMENT OF THE TREASURY|access-date=8 December 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|title=Eritrea Appoints New Chief of Staff|date=Mar 19, 2014|website=TesfaNews|accessdate=Aug 25, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003104004/https://www.tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|archive-date=2023-10-03|url-status=dead}}</ref>
== Golle konu ==
Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini.
Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee
E lewru ut 2021, leyɗeele dentuɗe Amerik kollitii kuuge pawaaɗe e dow Filipos sabu bonanndeeji wolde e nder wolde Tigray, ina jeyaa heen torla e warngooji siwil en, fitinaaji jowitiiɗi e njulaagu e politik leydi ɓuuɓndi, njulaagu e halkaare tuugnorgal konu Eritree. Filipos ina ñaawee sabu darnde mum « gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e jojjanɗe aadee bonɗe baɗaaɗe e nder wolde Tigray » , hono no kaalis Amerik wiyri e sariya Magnitsky nii.
== Tuugnorgal ==
nue5km4v7ou56oauz1tr30gad9rsng6
171237
171236
2026-05-24T10:24:23Z
Ilya Discuss
10103
171237
wikitext
text/x-wiki
'''Filipos Woldeyohannes''' (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014.<ref name="Birthdate">{{cite web|title=Sanctions Search|url=https://sanctionssearch.ofac.treas.gov/Details.aspx?id=32892|website=Sanctions List Search|publisher=U.S. DEPARTMENT OF THE TREASURY|access-date=8 December 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|title=Eritrea Appoints New Chief of Staff|date=Mar 19, 2014|website=TesfaNews|accessdate=Aug 25, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003104004/https://www.tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|archive-date=2023-10-03|url-status=dead}}</ref>
== Golle konu ==
Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=R4iWDwAAQBAJ&dq=Filipos+Woldeyohannes&pg=PA46|title=Ethiopian-Eritrean Wars. Volume 2: Eritrean War of Independence, 1988-1991 & Badme War, 1998-2001|isbn=9781913118358|last1=Cooper|first1=Tom|last2=Fontanellaz|first2=Adrien|date=31 July 2018|publisher=Helion and Company|page=50}}</ref><ref>Mukhtar, Mejlis Ibrahim. Eritrea's Civil Servants | Farajat English Page. | موقع ارتري اخباري مستقل. Farajat, 10 Feb. 2010. Web. 12 Oct. 2010. {{cite web|url=http://www.farajat.net/en/archives/252|title=ERITREA's CIVIL SERVANTS | Farajat English Page|accessdate=June 8, 2012|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120313155137/http://www.farajat.net/en/archives/252|archivedate=March 13, 2012}}</ref><ref name="Borkena_Filipos_visit_ET" />
Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee
E lewru ut 2021, leyɗeele dentuɗe Amerik kollitii kuuge pawaaɗe e dow Filipos sabu bonanndeeji wolde e nder wolde Tigray, ina jeyaa heen torla e warngooji siwil en, fitinaaji jowitiiɗi e njulaagu e politik leydi ɓuuɓndi, njulaagu e halkaare tuugnorgal konu Eritree. Filipos ina ñaawee sabu darnde mum « gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e jojjanɗe aadee bonɗe baɗaaɗe e nder wolde Tigray » , hono no kaalis Amerik wiyri e sariya Magnitsky nii.
== Tuugnorgal ==
5rkkd756c573egz87vgddzed67ur0lm
171238
171237
2026-05-24T10:25:34Z
Ilya Discuss
10103
171238
wikitext
text/x-wiki
'''Filipos Woldeyohannes''' (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014.<ref name="Birthdate">{{cite web|title=Sanctions Search|url=https://sanctionssearch.ofac.treas.gov/Details.aspx?id=32892|website=Sanctions List Search|publisher=U.S. DEPARTMENT OF THE TREASURY|access-date=8 December 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|title=Eritrea Appoints New Chief of Staff|date=Mar 19, 2014|website=TesfaNews|accessdate=Aug 25, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003104004/https://www.tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|archive-date=2023-10-03|url-status=dead}}</ref>
== Golle konu ==
Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=R4iWDwAAQBAJ&dq=Filipos+Woldeyohannes&pg=PA46|title=Ethiopian-Eritrean Wars. Volume 2: Eritrean War of Independence, 1988-1991 & Badme War, 1998-2001|isbn=9781913118358|last1=Cooper|first1=Tom|last2=Fontanellaz|first2=Adrien|date=31 July 2018|publisher=Helion and Company|page=50}}</ref><ref>Mukhtar, Mejlis Ibrahim. Eritrea's Civil Servants | Farajat English Page. | موقع ارتري اخباري مستقل. Farajat, 10 Feb. 2010. Web. 12 Oct. 2010. {{cite web|url=http://www.farajat.net/en/archives/252|title=ERITREA's CIVIL SERVANTS | Farajat English Page|accessdate=June 8, 2012|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120313155137/http://www.farajat.net/en/archives/252|archivedate=March 13, 2012}}</ref><ref name="Borkena_Filipos_visit_ET" />
Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee
E lewru ut 2021, leyɗeele dentuɗe Amerik kollitii kuuge pawaaɗe e dow Filipos sabu bonanndeeji wolde e nder wolde Tigray, ina jeyaa heen torla e warngooji siwil en, fitinaaji jowitiiɗi e njulaagu e politik leydi ɓuuɓndi, njulaagu e halkaare tuugnorgal konu Eritree. Filipos ina ñaawee sabu darnde mum « gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e jojjanɗe aadee bonɗe baɗaaɗe e nder wolde Tigray » , hono no kaalis Amerik wiyri e sariya Magnitsky nii.<ref>{{Cite news|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-08-23/u-s-sanctions-eritrean-military-chief-for-abuses-in-ethiopia|title=U.S. Sanctions Eritrea Military Chief for Abuses in Ethiopia|newspaper=Bloomberg.com|date=23 August 2021}}</ref><ref name="USTreasury_sanctions_ER_mil_leader" />
== Tuugnorgal ==
979k1732cxf28v0adetbbs5vm3octtb
Woldai Futur
0
41642
171239
2026-05-24T10:27:39Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Doktoor Woldai Futur (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande..."
171239
wikitext
text/x-wiki
Doktoor Woldai Futur (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii.
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol
Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii.
Tuugnorgal
iiu3mig5462qgrmvxbqus0tnmfqmkzh
171240
171239
2026-05-24T10:28:58Z
Ilya Discuss
10103
171240
wikitext
text/x-wiki
{{DataSupportStatus}}
Doktoor Woldai Futur (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii.
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol
Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii.
Tuugnorgal
302uc79tg2kc63kfdks5y51fuj831c6
171241
171240
2026-05-24T10:30:02Z
Ilya Discuss
10103
171241
wikitext
text/x-wiki
{{DataSupportStatus}}
Doktoor Woldai Futur (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii.
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol
Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii.
{{DataSupportStatus}}
Tuugnorgal
da9624k0z8ho164glk7ldh5lef4ekl2
171242
171241
2026-05-24T10:31:22Z
Ilya Discuss
10103
171242
wikitext
text/x-wiki
{{DataSupportStatus}}
'''Doktoor Woldai Futur''' (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii.
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol
Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii.
{{DataSupportStatus}}
Tuugnorgal
adjjdjcwqar9z041fbdc3ocmha300zz
171243
171242
2026-05-24T10:32:15Z
Ilya Discuss
10103
171243
wikitext
text/x-wiki
{{DataSupportStatus}}
'''Doktoor Woldai Futur''' (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii.
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii.
{{DataSupportStatus}}
== Tuugnorgal ==
4fibqpb9du1b3ndl65vx2xun48sx2iu
171244
171243
2026-05-24T10:34:35Z
Ilya Discuss
10103
171244
wikitext
text/x-wiki
{{DataSupportStatus}}
'''Doktoor Woldai Futur''' (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii.<ref>{{Cite news|title=ERITREA: Coping with economic hardships|url=http://www.irinnews.org/S_report.asp?ReportID=47189&SelectRegion=Horn_of_Africa|accessdate=2007-01-28}}</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii.
{{DataSupportStatus}}
== Tuugnorgal ==
fet8psiqsxplw74hq5ry0n8fdovfhij
171245
171244
2026-05-24T10:35:56Z
Ilya Discuss
10103
171245
wikitext
text/x-wiki
{{DataSupportStatus}}
'''Doktoor Woldai Futur''' (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii.<ref>{{Cite news|title=ERITREA: Coping with economic hardships|url=http://www.irinnews.org/S_report.asp?ReportID=47189&SelectRegion=Horn_of_Africa|accessdate=2007-01-28}}</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii.<ref name="IRIN Interview">{{cite news|title=ERITREA: Interview with presidential adviser Dr Woldai Futur|url=http://www.irinnews.org/Report/42359/ERITREA-Interview-with-presidential-adviser-Dr-Woldai-Futur|accessdate=30 November 2012|newspaper=IRIN News|date=1 April 2003}}</ref>
{{DataSupportStatus}}
== Tuugnorgal ==
hraalsup0jbayf4j7n4irbvmwfxw6hh
Jacopo Gasparini
0
41643
171246
2026-05-24T10:38:00Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Jacopo Gasparini (23 marse 1879 - 16 mee 1941) ko Guwerneer Italinaajo to leydi Eritree. Ko o keɓɗo njeenaari Seniiɓe Maurice e Lazarus. Ko o ofisee Legion d’honneur wonnoo. Ardi ɗum ko... Giyovanni Cerrina Feroni Guwerneer leydi Itali to leydi Eritree 1923-1928 Lomti ɗum ko... Koraado Zoli Jokkondire yaajɗe"
171246
wikitext
text/x-wiki
Jacopo Gasparini (23 marse 1879 - 16 mee 1941) ko Guwerneer Italinaajo to leydi Eritree. Ko o keɓɗo njeenaari Seniiɓe Maurice e Lazarus. Ko o ofisee Legion d’honneur wonnoo.
Ardi ɗum ko...
Giyovanni Cerrina Feroni
Guwerneer leydi Itali to leydi Eritree
1923-1928 Lomti ɗum ko...
Koraado Zoli
Jokkondire yaajɗe
d4xyfzgwuvc2cz5b41arfpcbtpa3xcx
171247
171246
2026-05-24T10:39:29Z
Ilya Discuss
10103
171247
wikitext
text/x-wiki
Jacopo Gasparini (23 marse 1879 - 16 mee 1941) ko Guwerneer Italinaajo to leydi Eritree. Ko o keɓɗo njeenaari Seniiɓe Maurice e Lazarus. Ko o ofisee Legion d’honneur wonnoo.
Ardi ɗum ko...
Giyovanni Cerrina Feroni
Guwerneer leydi Itali to leydi Eritree
1923-1928 Lomti ɗum ko...
Koraado Zoli
Jokkondire yaajɗe
{{Databox}}
9out6s9mvyq6uapskylvtqep0nw0ytu
171248
171247
2026-05-24T10:40:23Z
Ilya Discuss
10103
171248
wikitext
text/x-wiki
'''Jacopo Gasparini''' (23 marse 1879 - 16 mee 1941) ko Guwerneer Italinaajo to leydi Eritree. Ko o keɓɗo njeenaari Seniiɓe Maurice e Lazarus. Ko o ofisee Legion d’honneur wonnoo.
== Ardi ɗum ko... ==
Giyovanni Cerrina Feroni
Guwerneer leydi Itali to leydi Eritree
1923-1928 Lomti ɗum ko...
== Koraado Zoli ==
Jokkondire yaajɗe
{{Databox}}
3hxy600vl95qi51z4qjnar3mfmgeo0c
Tesfaye Gebreab
0
41644
171249
2026-05-24T10:42:44Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Tesfaye Gebreab (Tigrinya: ተስፋዬ ገብረኣብ, Amharic: ተስፋዬ ገብረአብ, 28 lewru bowte hitaande 1968 – 24 lewru desaambar 2021) ko winndiyanke. Ko o jaayndiyanke, ko o bayyinoowo e nder jaayndeeji Ecoppi. To leydi Eritree, o ɓuri anndeede ko e defte makko e jokkondiral makko e leñol Oromo.[citation needed] Deftere makko የቡርቃ ዝምታ (Silence de la Burqa) ko deftere yeewtannde daartol daartol reentaare Oromo e yaakaare yeeso. Sabu da..."
171249
wikitext
text/x-wiki
Tesfaye Gebreab (Tigrinya: ተስፋዬ ገብረኣብ, Amharic: ተስፋዬ ገብረአብ, 28 lewru bowte hitaande 1968 – 24 lewru desaambar 2021) ko winndiyanke. Ko o jaayndiyanke, ko o bayyinoowo e nder jaayndeeji Ecoppi. To leydi Eritree, o ɓuri anndeede ko e defte makko e jokkondiral makko e leñol Oromo.[citation needed]
Deftere makko የቡርቃ ዝምታ (Silence de la Burqa) ko deftere yeewtannde daartol daartol reentaare Oromo e yaakaare yeeso. Sabu darnde makko e binndol Oromo, o rokkaa innde teddunde ‘Gadaa’.[citation needed]
Gebreab golliima jaayndeyaagal hade mum wontude binndoowo timmuɗo. O winndii defte jeetati, ina heen defte daartol, daartol goonga, daartol juutngol, e ciimtol. Gooto e defte makko caggal ɗuum, የኑረነቢ ማህደር (Dosiye Nurenebi), daartol duuɓi teemedere ko fayti e Eritree e Ecoppi, heɓi njeenaari mawndi e nder nokkuuji e nder diiwaanuuji. Gebreab winndi ko e ɗemngal Amharique.[ina haani ciimtol]
Nguurndam e maayde neɗɗo
Gebreab jibinaa ko ñalnde 28 ut 1968 to Ecoppi, to wuro Bishoftu. Jibnaaɓe makko ummorii ko e diiwaan Eritree. E kitaale 1950 ɓe ngummii Mendefera ɓe payi Ecoppi. Tesfaye wonnoo ko gardiiɗo ministeer humpito leydi Ecoppi. Ko kanko kadi woni hooreejo jaaynde nokkuure ndee. O winndii binndanɗe e defte keewɗe. Caggal nde o wonti jaagorde humpito, o ustii kuule senngo, o addani banndiraaɓe makko winndooɓe e jaayndiyankooɓe ɓe limotaako yaltinde golle mum en. O winndi defte maako fuu bee ɗemngal Amharic nden seɗɗa nder maaji o firi ɗemngal Tigrinya e ɗemngal Afan Oromo.
O sankii ko to Nairobi, leydi Kenya ñalnde 24 lewru Duujal hitaande 2021, omo yahra e duuɓi 53.
Tuugnorgal
ftupqli8bf5tj1q38m5ex69h4pnyjhr
171250
171249
2026-05-24T10:44:04Z
Ilya Discuss
10103
171250
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Tesfaye Gebreab (Tigrinya: ተስፋዬ ገብረኣብ, Amharic: ተስፋዬ ገብረአብ, 28 lewru bowte hitaande 1968 – 24 lewru desaambar 2021) ko winndiyanke. Ko o jaayndiyanke, ko o bayyinoowo e nder jaayndeeji Ecoppi. To leydi Eritree, o ɓuri anndeede ko e defte makko e jokkondiral makko e leñol Oromo.[citation needed]
Deftere makko የቡርቃ ዝምታ (Silence de la Burqa) ko deftere yeewtannde daartol daartol reentaare Oromo e yaakaare yeeso. Sabu darnde makko e binndol Oromo, o rokkaa innde teddunde ‘Gadaa’.[citation needed]
Gebreab golliima jaayndeyaagal hade mum wontude binndoowo timmuɗo. O winndii defte jeetati, ina heen defte daartol, daartol goonga, daartol juutngol, e ciimtol. Gooto e defte makko caggal ɗuum, የኑረነቢ ማህደር (Dosiye Nurenebi), daartol duuɓi teemedere ko fayti e Eritree e Ecoppi, heɓi njeenaari mawndi e nder nokkuuji e nder diiwaanuuji. Gebreab winndi ko e ɗemngal Amharique.[ina haani ciimtol]
Nguurndam e maayde neɗɗo
Gebreab jibinaa ko ñalnde 28 ut 1968 to Ecoppi, to wuro Bishoftu. Jibnaaɓe makko ummorii ko e diiwaan Eritree. E kitaale 1950 ɓe ngummii Mendefera ɓe payi Ecoppi. Tesfaye wonnoo ko gardiiɗo ministeer humpito leydi Ecoppi. Ko kanko kadi woni hooreejo jaaynde nokkuure ndee. O winndii binndanɗe e defte keewɗe. Caggal nde o wonti jaagorde humpito, o ustii kuule senngo, o addani banndiraaɓe makko winndooɓe e jaayndiyankooɓe ɓe limotaako yaltinde golle mum en. O winndi defte maako fuu bee ɗemngal Amharic nden seɗɗa nder maaji o firi ɗemngal Tigrinya e ɗemngal Afan Oromo.
O sankii ko to Nairobi, leydi Kenya ñalnde 24 lewru Duujal hitaande 2021, omo yahra e duuɓi 53.
Tuugnorgal
crmieb3vq5qpnx1i8410cjllndm2c12
171251
171250
2026-05-24T10:44:47Z
Ilya Discuss
10103
171251
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tesfaye Gebreab''' (Tigrinya: ተስፋዬ ገብረኣብ, Amharic: ተስፋዬ ገብረአብ, 28 lewru bowte hitaande 1968 – 24 lewru desaambar 2021) ko winndiyanke. Ko o jaayndiyanke, ko o bayyinoowo e nder jaayndeeji Ecoppi. To leydi Eritree, o ɓuri anndeede ko e defte makko e jokkondiral makko e leñol Oromo.[citation needed]
Deftere makko የቡርቃ ዝምታ (Silence de la Burqa) ko deftere yeewtannde daartol daartol reentaare Oromo e yaakaare yeeso. Sabu darnde makko e binndol Oromo, o rokkaa innde teddunde ‘Gadaa’.[citation needed]
Gebreab golliima jaayndeyaagal hade mum wontude binndoowo timmuɗo. O winndii defte jeetati, ina heen defte daartol, daartol goonga, daartol juutngol, e ciimtol. Gooto e defte makko caggal ɗuum, የኑረነቢ ማህደር (Dosiye Nurenebi), daartol duuɓi teemedere ko fayti e Eritree e Ecoppi, heɓi njeenaari mawndi e nder nokkuuji e nder diiwaanuuji. Gebreab winndi ko e ɗemngal Amharique.[ina haani ciimtol]
== Nguurndam e maayde neɗɗo ==
Gebreab jibinaa ko ñalnde 28 ut 1968 to Ecoppi, to wuro Bishoftu. Jibnaaɓe makko ummorii ko e diiwaan Eritree. E kitaale 1950 ɓe ngummii Mendefera ɓe payi Ecoppi. Tesfaye wonnoo ko gardiiɗo ministeer humpito leydi Ecoppi. Ko kanko kadi woni hooreejo jaaynde nokkuure ndee. O winndii binndanɗe e defte keewɗe. Caggal nde o wonti jaagorde humpito, o ustii kuule senngo, o addani banndiraaɓe makko winndooɓe e jaayndiyankooɓe ɓe limotaako yaltinde golle mum en. O winndi defte maako fuu bee ɗemngal Amharic nden seɗɗa nder maaji o firi ɗemngal Tigrinya e ɗemngal Afan Oromo.
O sankii ko to Nairobi, leydi Kenya ñalnde 24 lewru Duujal hitaande 2021, omo yahra e duuɓi 53.
== Tuugnorgal ==
sdtyverxh5ztf15wqdfi3ijh8w7dnp6
171252
171251
2026-05-24T10:46:30Z
Ilya Discuss
10103
171252
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tesfaye Gebreab''' (Tigrinya: ተስፋዬ ገብረኣብ, Amharic: ተስፋዬ ገብረአብ, 28 lewru bowte hitaande 1968 – 24 lewru desaambar 2021) ko winndiyanke. Ko o jaayndiyanke, ko o bayyinoowo e nder jaayndeeji Ecoppi. To leydi Eritree, o ɓuri anndeede ko e defte makko e jokkondiral makko e leñol Oromo.[citation needed]
Deftere makko የቡርቃ ዝምታ (Silence de la Burqa) ko deftere yeewtannde daartol daartol reentaare Oromo e yaakaare yeeso. Sabu darnde makko e binndol Oromo, o rokkaa innde teddunde ‘Gadaa’.[citation needed]
Gebreab golliima jaayndeyaagal hade mum wontude binndoowo timmuɗo. O winndii defte jeetati, ina heen defte daartol, daartol goonga, daartol juutngol, e ciimtol. Gooto e defte makko caggal ɗuum, የኑረነቢ ማህደር (Dosiye Nurenebi), daartol duuɓi teemedere ko fayti e Eritree e Ecoppi, heɓi njeenaari mawndi e nder nokkuuji e nder diiwaanuuji. Gebreab winndi ko e ɗemngal Amharique.[ina haani ciimtol]
== Nguurndam e maayde neɗɗo ==
Gebreab jibinaa ko ñalnde 28 ut 1968 to Ecoppi, to wuro Bishoftu. Jibnaaɓe makko ummorii ko e diiwaan Eritree. E kitaale 1950 ɓe ngummii Mendefera ɓe payi Ecoppi. Tesfaye wonnoo ko gardiiɗo ministeer humpito leydi Ecoppi. Ko kanko kadi woni hooreejo jaaynde nokkuure ndee. O winndii binndanɗe e defte keewɗe. Caggal nde o wonti jaagorde humpito, o ustii kuule senngo, o addani banndiraaɓe makko winndooɓe e jaayndiyankooɓe ɓe limotaako yaltinde golle mum en. O winndi defte maako fuu bee ɗemngal Amharic nden seɗɗa nder maaji o firi ɗemngal Tigrinya e ɗemngal Afan Oromo.<ref>{{Cite web|url=https://addiszeybe.com/tesfaye-gebreab-passed-away|title=Tesfaye Gebreab passed away|first=Addis|last=Zeybe|date=25 December 2021|website=Addis Zeybe}}</ref><ref name="MoI" />
O sankii ko to Nairobi, leydi Kenya ñalnde 24 lewru Duujal hitaande 2021, omo yahra e duuɓi 53.
== Tuugnorgal ==
o5wic0ud4ug5pv7o07nbvneeeaozarn
Woldemichael Ghebremariam
0
41645
171253
2026-05-24T10:50:00Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Woldemichael Ghebremariam woni jaagorgal ɗiɗaɓal ko feewti e leydi, ndiyam, e nokkuuji leydi Eritree. Gardiiɗo mo oo nanngaa ko tergal G-15. Tuugnorgal"
171253
wikitext
text/x-wiki
Woldemichael Ghebremariam woni jaagorgal ɗiɗaɓal ko feewti e leydi, ndiyam, e nokkuuji leydi Eritree. Gardiiɗo mo oo nanngaa ko tergal G-15.
Tuugnorgal
l7szmwalvwd0vpvinl2ihvoy0df3rdl
171254
171253
2026-05-24T10:51:16Z
Ilya Discuss
10103
171254
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Woldemichael Ghebremariam woni jaagorgal ɗiɗaɓal ko feewti e leydi, ndiyam, e nokkuuji leydi Eritree. Gardiiɗo mo oo nanngaa ko tergal G-15.
Tuugnorgal
ibb3cyka3e3k2xsg27hhv6eu4rks2sp
171255
171254
2026-05-24T10:51:41Z
Ilya Discuss
10103
171255
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Woldemichael Ghebremariam''' woni jaagorgal ɗiɗaɓal ko feewti e leydi, ndiyam, e nokkuuji leydi Eritree. Gardiiɗo mo oo nanngaa ko tergal G-15.
== Tuugnorgal ==
39rj3advn74e1b3h3hyl0ardn8udiyj
171256
171255
2026-05-24T10:52:37Z
Ilya Discuss
10103
171256
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Woldemichael Ghebremariam''' woni jaagorgal ɗiɗaɓal ko feewti e leydi, ndiyam, e nokkuuji leydi Eritree. Gardiiɗo mo oo nanngaa ko tergal G-15.<ref>"Eritrea Chiefs of State and Cabinet Members of Foreign Governments." World Leaders. Central Intelligence Agency, 23 Apr. 2007. Web. 27 Oct. 2010. <[https://web.archive.org/web/20070612233210/https://www.cia.gov/library/publications/world-leaders-1/world-leaders-e/eritrea.html]>.</ref>
== Tuugnorgal ==
498cc7tzoghiag7jn69v11a7dyv8yr2