Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.47.0-wmf.3 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Senait Fisseha 0 38577 171208 168152 2026-05-24T09:18:12Z MOIBARDE 10068 Add references 171208 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Senait Fisseha''' (e [[ɗemngal]] Amharik: ሰናይት ፍሰሃ) ko cafroowo, awokaa, doktoor jibinannde-rewɓe, [[Ecoppi|Ecoppinaajo]]-[[Amerik|Ameriknaajo]]. O janngi ko faati e endokrinologie to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o heɓi Doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Southern'' Illinois.<ref name=":3">{{Cite journal|last=Lane|first=Richard|date=October 19, 2019|title=Senait Fisseha: empowering women through reproductive health|url=https://doi.org/10.1016/S0140-6736(19)32308-6|journal=The Lancet|volume=394|issue=10207|pages=1405|doi=10.1016/S0140-6736(19)32308-6|pmid=31631846|s2cid=204758741|url-access=subscription}}</ref> O wonii hannde cukko hooreejo porogaraamuuji hakkunde leyɗeele to fedde Susan Thompson Buffet.<ref>{{Cite web|title=Commission Advisors|url=https://oneill.law.georgetown.edu/projects/the-oneill-lancet-commission-on-racism-structural-discrimination-and-global-health/commission-advisors/|access-date=2023-10-18|website=O'Neill|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132207/https://oneill.law.georgetown.edu/projects/the-oneill-lancet-commission-on-racism-structural-discrimination-and-global-health/commission-advisors/|url-status=dead}}</ref> O wonti daraniiɗo potal winndere, o gollodii e ardiiɓe e juɓɓule Afrik e nder dumunna mboros COVID-19.<ref>{{Cite news|date=2020-08-09|title=Africa: Progress for Women and Girls Is Essential Amid Covid-19 – Dr. Senait Fisseha|language=en|work=allAfrica.com|url=https://allafrica.com/stories/202008090050.html|access-date=2023-10-18}}</ref> O ardii kadi kampaañ woote e mbayliigu Tedros Adhanom, gardiiɗo Afriknaajo gadano e Fedde Adunaare Cellal, e hitaande 2016–17.<ref name=":4">{{Citation|last1=Bali|first1=Sulzhan|title=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|work=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|url-access=subscription}}</ref> == Baɗte e jaŋde == Fisseha jibinaa ko to [[Adis Ababa|Addis Abeba]], to leydi Ecoppi, ɗo o janngi seeɗa to Tikur Anbessa (Duɗal Cafrirɗe ''Black Lion'') hade makko,<ref name=":5">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> o ummii to [[Amerik]], ''Rosary College'' (hannde ko Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Dominik), ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal.<ref name=":52">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> Senait caggal mum jokki e porogaraam Doktoraa Juris (J.D.)/Doktoraa Safaara (M.D.) to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Illinois to bannge worgo ɗo o heɓi bakkaa makko e teddungal<ref name=":2">{{Citation|last=Mihret Lema|title=Who Is Who Senait Fisseha an associate professor of obstetrics and gynecology|date=2014-10-11|url=https://www.youtube.com/watch?v=A7KtwSFdsfg|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111004156/https://www.youtube.com/watch?v=A7KtwSFdsfg|url-status=live|archive-date=2020-01-11}}</ref> o naatnaa e fedde teddungal Alpha Omega Alpha.<ref name=":53">{{Cite web|title=Dr.Senait Fisseha Awarded the Membership of Royal College of Obstetrician and Gynaecologists (RCOG)|url=https://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|last=Insight|first=Addis|date=2019-01-31|website=Addis Insight|language=en-US|access-date=2020-05-14|archive-date=2019-02-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20190203095518/http://www.addisinsight.net/2019/01/31/dr-senait-fisseha-awarded-the-membership-of-royal-college-of-obstetrician-and-gynaecologists-rcog/|url-status=dead}}</ref> O timmini jaŋde makko e nder safaara jibinannde e rewɓe, o timmini kadi jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan.<ref name=":9">{{Cite web|title=Senait Fisseha|url=https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|access-date=2023-10-18|website=EADG|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132209/https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|url-status=dead}}</ref> [[File:Senait Fisseha attending the G20 leaders meeting.jpg|thumb|'''Senait Fisseha''' ina tawtoree batu ardiiɓe G20]] == Kugal == Caggal nde o timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o naati e duɗal ngal ko o jannginoowo tokooso, caggal ɗuum o dañii darnde ''tenure track'', ɗum addani mo wonde professeur timmuɗo.<ref name=":10">{{Cite web|last=admin|date=2016-10-01|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://awibethiopia.org/woe/senait-fisseha-m-d/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref> E nder dumunna mo o woni to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, Fisseha joginoo golle keewɗe to bannge jaŋde e njuɓɓudi, ina jeyaa heen gardiiɗo safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan ngam safaara jibinannde, gardiiɗo diɗɗal ngam safaara jibinannde & ŋakkere jibinannde, e wonde kadi gardiiɗo duɗal safaara ngal ''Path of Excellence in Global Health<ref name=":102">{{Cite web|last=admin|date=2016-10-01|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://awibethiopia.org/woe/senait-fisseha-m-d/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref>'' == Nokku janngingol cellal jibinannde hakkunde leyɗeele == Fisseha sosi nokku janngirde cellal jibinannde hakkunde leyɗeele (CIRHT) to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 2014, o woni gardiiɗo gollordu nduu haa hitaande 2015.<ref name=":11">{{Cite web|date=2017-02-08|title=Expanding Women's Health Care in Ethiopia|url=https://www.michiganmedicine.org/health-lab/empowering-local-doctors-expand-womens-health-care-ethiopia|access-date=2023-10-18|website=www.michiganmedicine.org|language=en}}</ref> CIRHT sosaa ko ngam wonde nokku gollondiral hakkunde jannginooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e jannginooɓe ummoriiɓe e duɗe cafrirɗe e nder [[Afrik]] worgo Saharaa e Asii fuɗnaange worgo ɗo maayde yumma ina heewi. Darnde Fisseha addanii yonta mo ustaare maayde yummiraaɓe.<ref name=":6">{{Cite web|title=CIRHT Founder Dr. Senait Fisseha honored with University of Michigan Bicentennial Alumni Award|url=http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180912162703/http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|archive-date=2018-09-12|access-date=2018-11-28|publisher=Center for International Reproductive Health Training}}</ref> Yanti heen, o waɗii nafoore mawnde e sosde nokku keso, jahruɗo yeeso, ngam ƴellitde galleeji e cellal jibinannde, hono Michu, to leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite web|last=admin|date=2017-07-01|title=MICHU: Serving Women's Quality Reproductive Health Need|url=https://awibethiopia.org/pinnacle/michu-serving-womens-quality-reproductive-health-need/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref> [[File:Senait Fisseha With President Cyril Ramaphosa.jpg|thumb|Senait Fisseha Wondude e Hooreejo leydi ndi Siiril Ramafosa]] == Golle Cellal Aduna == E hitaande 2017, Fisseha ardii kampaañ jaajɗo e mbayliigu gardiiɗo Fedde Adunaare Cellal, hono Tedros Adhanom Ghebreyesus, gardiiɗo OMS gadano [[Afrik|Afriknaajo]] cuɓaaɗo.<ref name=":42">{{cite book|last1=Bali|first1=Sulzhan|chapter=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|chapter-url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|title=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|chapter-url-access=subscription}}</ref> Caggal mum o ƴetti golle makko e wonde mawɗo wasiyaaji makko.<ref name=":43">{{cite book|last1=Bali|first1=Sulzhan|chapter=Interview with Senait Fisseha, Clinical Professor of Obstetrics and Gynecology, University of Michigan Medical School, and Director of International Programs at the Susan T. Buffett Foundation|date=2022|chapter-url=https://doi.org/10.1007/978-3-030-84498-1_23|title=Women and Global Health Leadership: Power and Transformation|pages=235–242|editor-last=Morgan|editor-first=Rosemary|access-date=2023-10-18|place=Cham|publisher=Springer International Publishing|language=en|doi=10.1007/978-3-030-84498-1_23|isbn=978-3-030-84498-1|last2=Dhatt|first2=Roopa|s2cid=247005731|editor2-last=Hawkins|editor2-first=Kate|editor3-last=Dhatt|editor3-first=Roopa|editor4-last=Manzoor|editor4-first=Mehr|chapter-url-access=subscription}}</ref> Woote ɗee ko keertiiɗe, sibu denndaangal leyɗeele jeyaaɗe e Fedde Adunaare Cellal ina tawtoree kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi ndii ko adii fof. Ardorde makko teskinnde ina feeñi nde o dañi 133 e nder 185 woote. Fisseha wonnoo ko tergal e goomuuji e goomuuji cellal winndereeji keewɗi, ina jeyaa heen Goomu Lancet– SIGHT ngam renndooji jam rewrude e cellal e potal rewɓe e worɓe, e Goomu OMS ngam faggudu cellal wonande kala.<ref>[https://sight.nu/commissioners/ Commissioners] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210511162546/https://sight.nu/commissioners/|date=2021-05-11}} ''[[The Lancet|Lancet]]''–SIGHT Commission on Peaceful Societies Through Health and Gender Equality.</ref> E hitaande 2022,<ref>[https://www.who.int/news/item/06-05-2021-global-experts-of-new-who-council-on-the-economics-of-health-for-all-announced Global experts of new WHO Council on the Economics of Health For All announced] [[World Health Organization]] (WHO), press release of May 6, 2021.</ref> o naati e Komiseer Cellal Winndere mo Chatham House noddi.<ref>[https://www.chathamhouse.org/about-us/our-departments/global-health-programme/commission-universal-health Commission for Universal Health] [[Chatham House]].</ref> E nder golle makko, Senait ina jeyaa e pelle e feddeeji keewɗi ina jeyaa heen Fedde [[Amerik|Ameriknaare]] toppitiinde safaara jibinannde (ASRM), Fedde Oropnaare toppitiinde safaara jibinannde aadee (ESHRE), Koldaa [[Amerik|Ameriknaajo]] toppitiiɗo safaara sariya (ACLM), Fedde toppitiinde safaara rewɓe Norman F. Miller, Fedde [[Amerik|Ameriknaare]] toppitiinde safaara jibinannde e UUMAA). Yanti heen, Senait ina jogii ɗeeɗoo golle : Yeruuji e nder Cellal Aduna, Tergal e Yiilirde Wagginoore Mawnde (gila 2020);<ref>[https://www.exemplars.health/learn-more/about Senior Advisory Board] Exemplars in Global Health.</ref> Cellal Aduna 50/50, Tergal e Yiilirde Wagginoore (gila 2018);<ref>{{Cite press release|url=https://globalhealth5050.org/updates/global-health-50-50-welcomes-dr-senait-fisseha-to-its-advisory-council/|title=Global Health 50/50 welcomes Dr. Senait Fisseha to its Advisory Council|publisher=Global Health 50/50|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082019/https://globalhealth5050.org/updates/global-health-50-50-welcomes-dr-senait-fisseha-to-its-advisory-council/|archive-date=2018-12-22|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Global Health 50/50|url=https://globalhealth5050.org/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181120000823/https://globalhealth5050.org/|archive-date=2018-11-20|access-date=2018-11-28|publisher=Global Health 50/50}}</ref> Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Harvard Go, Porogaraam Ardorde Jaagorgal Jaagorgal HarvardH. Chan of Harvard Duɗal jaŋde toownde), tergal e yiilirde wasiyaaji (gila 2018);<ref>{{Cite news|date=2018-03-03|title=Celebrated Reproductive Health Expert Joins Advisory Board|work=Harvard Ministerial Leadership Program|url=https://ministerialleadership.harvard.edu/2018/03/celebrated-reproductive-health-expert-joins-advisory-board/|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173115/https://ministerialleadership.harvard.edu/2018/03/celebrated-reproductive-health-expert-joins-advisory-board/|archive-date=2018-12-22}}</ref><ref>{{Cite web|title=Harvard Ministerial Leadership Program|url=https://globalhealth.harvard.edu/links/harvard-ministerial-leadership-program|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082155/https://globalhealth.harvard.edu/links/harvard-ministerial-leadership-program|archive-date=2018-12-22|access-date=2018-11-28|publisher=Harvard Global Health Institute}}</ref> Duɗal jaaɓi-haaɗtirde potal cellal winnderewal (UGHE), tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e cellal (gila 2015);<ref>[https://ughe.org/meet-the-team/ Team] [[University of Global Health Equity]] (UGHE).</ref> Fedde safrooɓe [[Ecoppi]]-[[Amerik|Ameriknaaɓe]], gardinooɗo;<ref name=":8">{{Cite web|title=Senait Fisseha M.D., J.D.|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=379716928&privcapId=212193189&previousCapId=248606498&previousTitle=Global%20Ethiopian%20Medical%20Enterprise%20Inc|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173139/https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=379716928&privcapId=212193189&previousCapId=248606498&previousTitle=Global%20Ethiopian%20Medical%20Enterprise%20Inc|archive-date=2018-12-22|access-date=2023-11-09|website=Bloomberg}}</ref> Eɓɓoore Adunaare ngam Cellal Moƴƴungal Havislin the Me4.<ref>{{Cite web|title=Advisory Board|url=http://www.globh.org/advisory-board.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222082522/http://www.globh.org/advisory-board.html|archive-date=2018-12-22|access-date=2018-11-28|publisher=Global Initiative for Better Health}}</ref> Tergal Yiilirde Ngenndiire ; Fooyre Willows ngam cellal jibinannde ([[Istanbul]], [[Turkiya|Turki]]), tergal yiilirde toppitiinde cellal;<ref name=":1">{{Cite news|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181112182326/http://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|archive-date=2018-11-12}}</ref> ''WomenLift Health'', tergal yiilirde toppitiinde cellal jibinannde e ko nanndi heen.<ref>[https://www.womenlifthealth.org/global-advisory-board Global Advisory Board] WomenLift Health.</ref> == Golle jowitiiɗe e COVID 19 == E nder mboros COVID-19 oo fof, Fisseha yalti ko e daraniiɗo haɓaade ŋakkeende cellal winndere ndee jowitiinde e politik e peccugol ñawbuuli.<ref>{{Cite web|date=2022-06-22|title=Global system failed African people during Covid-19, says Prof Fisseha - PAN AFRICAN VISIONS|url=https://panafricanvisions.com/2022/06/global-system-failed-african-people-during-covid-19-says-prof-fisseha/|access-date=2023-10-18|language=en-US}}</ref> O golliima no feewi e ardiiɓe [[Afrik]] e nokku toppitiiɗo ko fayti e ñawuuji [[Afrik]] ngam ƴellitde yamiroore cellal renndo keso teeŋtinnde gollondiral winnderewal.<ref>{{Citation|title=Ministerial Executive Leadership Programme (MELP) 2023|url=https://www.youtube.com/watch?v=S9JFmDx_KPc|access-date=2023-10-18|language=en}}</ref> Teskaama, o woniino Komiseer e nder Dental [[Afrik]] ngam haɓaade COVID-19, tawi ko Cyril Ramaphosa mo [[Afrik]] worgo ardii ɗum. Ko kanko woni sosɗo e hooreejo batu hakkunde leyɗeele gadano ngam cellal yimɓe e nder [[Afrik]] (CPHIA) yuɓɓinanoongu ko ina wona lewru Duujal 2021 e nder dumunna mboros ''COVID''-19. Ko ɓuri<ref>{{Cite web|title=African Heads of State and Health Experts Convene Virtually for the First International Conference on Public Health in Africa|url=https://africacdc.org/news-item/african-heads-of-state-and-health-experts-convene-virtually-for-the-first-international-conference-on-public-health-in-africa/|access-date=2023-10-18|website=Africa CDC|language=en-GB}}</ref> 12 000 neɗɗo tawtoraama batu nguu ina heen ardiiɓe laamuuji [[Afrik]] keewɗi ngam wallitde yaawnaade yahrude yeeso e jaabawol ''COVID''-19 e fooɗtude karallaagal e doole [[Afrik]]. Koolol ngol ko kewu mawngu hitaande kala to bannge cellal renndo e nder duunde he gila ndeen, omo jokki e wonde gooto e Hooreejo. E nder caggal ñawu ''COVID''-19, Fisseha wonnoo kadi ko daraniiɗo yamiroore cellal renndo keso winndereyankoore tawa ina jogii baawɗe e nder peewnugol geɗe safaara e nder nokkuuji tawa ina jeyaa heen ñawbuuli e geɗe cellal yumma wonande Fuɗnaange winndereyankeewo.<ref>{{Cite web|title=Showcasing the AFCFTA-Anchored Pharmaceutical Initiative: Lessons and Experiences {{!}} United Nations Economic Commission for Africa|url=https://www.uneca.org/stories/showcasing-the-afcfta-anchored-pharmaceutical-initiative-lessons-and-experiences|access-date=2023-10-18|website=www.uneca.org}}</ref> [[File:Prof Senait Recieiving Honorary Obstetrics Fellowship From RCOG.jpg|thumb|Senait heɓi Fellowship honoris causa ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Royal'' to bannge safrooɓe jibinannde e safrooɓe rewɓe e hitaande 2019]] == Njeenaaje == E hitaande 2018, o annditaama e nder 100 Afriknaaɓe ɓurɓe waawde golle e nder jaaynde wiyeteende ''New Africa''.<ref>{{Cite web|title=Senait Fisseha, Dr.|url=https://www.nairobisummiticpd.org/hlc-members/professor-senait-fisseha|access-date=2023-10-18|website=www.nairobisummiticpd.org|language=en}}</ref> O heɓi kadi njeenaari mawndi (''Award of Merit'') ummoraade e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ardorde [[Afrik]], ngam anndude darnde makko e cellal winndere.<ref>{{Cite web|last=Adesanya|first=Kofo|date=2023-08-03|title=Transforming Dreams into Reality: ALU Rwanda Graduation 2023|url=https://www.alueducation.com/transforming-dreams-into-reality-alu-rwanda-graduation-2023/|access-date=2023-10-18|website=ALU|language=en-US}}</ref> E hitaande 2013, ministeer cellal leydi [[Ecoppi]] rokki mo teddungal mum ɓurngal toowde sabu batte makko keewɗe e nder fannu cellal.<ref name=":92">{{Cite web|title=Senait Fisseha|url=https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|access-date=2023-10-18|website=EADG|language=en-US|archive-date=2023-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20231019132209/https://new.ethioamericandoctors.com/profile/senait-fisseha-md/|url-status=dead}}</ref> E hitaande 2016,<ref>{{Cite web|last=Team|first=AWiB|date=2023-05-25|title=Women of Excellence (WOE)|url=https://awibethiopia.org/woe/women-of-excellence-woe/|access-date=2023-10-18|website=AWiB Ethiopia|language=en-US}}</ref> o heɓi njeenaari teskinndi e golle makko gadane ummoraade e renndo janngooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e o jeyaa ko e yimɓe 20 tan teddinaaɓe e njeenaari janngooɓe duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan Bicentennial ''Alumni Award'' ngam<ref name=":12">{{Cite web|date=12 February 2023|title=Professor Senait Fisseha: Global Health Leader Receives ESOG's 2023 Award of Honor|url=https://esog-eth.org/index.php/news/482-professor-senait-fisseha-global-health-leader-receives-esog-s-2023-award-of-honor|website=Ethiopian Society of Obstetricians and Gynecologists}}</ref> ardaade winndere ndee e yaajnude golle cellal jibinannde e nder ƴellitgol na1.<ref name=":62">{{Cite web|title=CIRHT Founder Dr. Senait Fisseha honored with University of Michigan Bicentennial Alumni Award|url=http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180912162703/http://cirht.med.umich.edu/2017/12/20/cirht-founder-dr-senait-fisseha-honored-with-university-of-michigan-bicentennial-alumni-award/|archive-date=2018-09-12|access-date=2018-11-28|publisher=Center for International Reproductive Health Training}}</ref> Yanti heen, Fedde Rewɓe e Njulaagu (AWiB) to [[Ecoppi]] suɓiima mo ngam heɓde njeenaari mum en "Rewɓe ɓurɓe waawde" e hitaande 2016. E hitaande 2019, Fisseha jeyaa ko e yimɓe 100 ɓurɓe waawde politik e nder politik jinnaaɓe, o limtaa e ‘Top Capanɗe Rewɓe ɓurɓe miijaade yeeso’ e hitaande 2020 e Athena40.<ref name=":122">{{Cite web|date=12 February 2023|title=Professor Senait Fisseha: Global Health Leader Receives ESOG's 2023 Award of Honor|url=https://esog-eth.org/index.php/news/482-professor-senait-fisseha-global-health-leader-receives-esog-s-2023-award-of-honor|website=Ethiopian Society of Obstetricians and Gynecologists}}</ref> == Binndanɗe == Prof Senait yaltinii ko ina tolnoo e 50 deftere ganndal ko faati e ŋakkere jibinannde, ina heen huutoraade safaaraaji goɗɗi, mbaawka jibinannde ñawɓe kanseer caggal nde ɓe keɓi kimoterapi, e jibinannde caggal nde ɓe ngoppi [[lewru]].<ref name=":13">{{Cite news|title=SENAIT FISSEHA (M.D)|url=https://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|url-status=live|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20181112182326/http://www.awib.org.et/woe-2017/woe-2016/item/983-senait-fisseha-m-d.html|archive-date=2018-11-12}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == Senait hawri e jom suudu mum Tewodros Fesseha M.D.,<ref name=":0">{{Citation|last=ldet yene|title=Helen Show Meet with Dr Senait Fiseha|date=2013-06-28|url=https://www.youtube.com/watch?v=ZqfnLNzwJAE|access-date=2018-11-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111004151/https://www.youtube.com/watch?v=ZqfnLNzwJAE|archive-date=2020-01-11|url-status=live}}</ref> ganndo ko faati e robooji, nde o woni e waɗde wiɗtooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan. Ko o yumma sukaaɓe nayo, sukaaɓe tato worɓe e debbo gooto.<ref name=":7">{{Cite news|url=https://www.awib.org.et/currency/spotlight/item/880-the-power-of-one.html|title=The Power of ONE|access-date=2018-11-28|archive-date=2018-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20181222173140/https://www.awib.org.et/currency/spotlight/item/880-the-power-of-one.html|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Ecoppi]] tkuwpazas4jg4vrbunvt1kknmdtatin Kristos Samra 0 38579 171216 168153 2026-05-24T09:31:54Z MOIBARDE 10068 Add references 171216 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Kidist-kirstos-semera.jpg|thumb|'''Kristos Samra''']] '''Kristos Samra''' (Ge'ez: ክርስቶስ ሠምራ, e ɗemngal [[Romaniya|romaan]]: Kristos Šemra, c. teeminannde 15ɓiire) ko debbo ceniɗo [[Ecoppi|Ecoppinaajo]], sosɗo suudu dewal eponim e nder maayo Tana.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Belcher|first=Wendy|title=The Life and Visions of Krəstos Śämra, a Fifteenth-Century Ethiopian Woman Saint|url=https://www.academia.edu/39782156|journal=African Christian Biography: Narratives, Beliefs, and Boundaries, ed. Dana Robert|date=January 2018|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref> O jeyaa ko e [[Ecoppi|Ecoppinaaɓe]] ko ɓuri teemedde ɗiɗi seniiɓe ɓiɓɓe leydi e ko adii fof ko ina wona sappo e nayo rewɓe [[Ecoppi|Ecoppinaaɓe]] seniiɓe.<ref>Selamawit Mecca. 2006. "Hagiographies of Ethiopian Female Saints: With Special Reference to Gädlä Krestos Sämra and Gädlä Feqertä Krestos." ''Journal of African Cultural Studies'' 18, no. 2 (December): 153-167.</ref> Eklesiya Tewahedo Ortodoks Eritree, Eklesiya Tewahedo Ortodoks [[Ecoppi]], e Eklesiya Koptik Alexandria fof ina teddini mo, e ñalawma juulde makko ko ñalnde 30 [[lewru]] nduu.<ref>Selamawit Mecca. 2006. "Hagiographies of Ethiopian Female Saints: With Special Reference to Gädlä Krestos Sämra and Gädlä Feqertä Krestos." ''Journal of African Cultural Studies'' 18, no. 2 (December): 153-167.</ref> == Ngendam == Kristos Samra wuuri ko e teeminannde 15ɓiire (alaa ñalɗi jibinannde makko walla maayde makko laaɓtuɗi peeñi e hagiography makko).<ref name=":22">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref> Ko ɓuri heewde e nguurndam makko ko Gadle Kristos Samra (Nguurndam Kristos Samra), deftere nde binndoowo gooto ina wiyee Filippos winndi e ɗemngal [[Ecoppi]], ko fayti e makko hedde hitaande 1508.<ref>Nosnitsin, Denis. 2007. "Krəstos Śämra." ''Encyclopaedia Aethiopica: He-N: Vol. 3'', ed. Siegbert Uhlig, 443-445. Wiesbaden: Harrassowitz.</ref> Ko adii nde o maayata, o haalani Filippos nguurndam makko e gite makko capanɗe tati. O winndi hagiography makko to dewal Debre Libanos won e sahaaji hakkunde 1450 e 1508.<ref name="Filəṗṗos. 1956">Filəṗṗos. ''Atti di Krestos Samra [Ethiopic Original].'' Ed. Enrico Cerulli. Corpus scriptorum Christianorum Orientalium. (Leuven, Belgium: Imprimerie orientaliste L. Durbecq, 1956).</ref> Firo pecce ɗiɗi hagiography ina tawee e ɗemngal Engele;<ref name=":12">{{Cite journal|last=Belcher|first=Wendy|title=The Life and Visions of Krəstos Śämra, a Fifteenth-Century Ethiopian Woman Saint|url=https://www.academia.edu/39782156|journal=African Christian Biography: Narratives, Beliefs, and Boundaries, ed. Dana Robert|date=January 2018|language=en}}</ref> 1firo binndaango firo e ɗemngal Amharic ina tawee kadi. E wiyde hagiography Mallory, woni ƴoogirde tan e nguurndam makko, o jibinaa ko e nder galle alɗuɗo, juulɗo, ummoriiɗo e diiwaan keeriijo e nder laamu Kerecee’en [[Ecoppi]], o resi ɓiy almuudo laamɗo oo e hoore mum (almuudo ina waawi resde e nder Egliis Tewahedo Ortodoks [[Ecoppi]]). O jibini ɓiɓɓe worɓe njeetato e ɓiɓɓe rewɓe ɗiɗo.<ref name=":23">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref> Nde o heɓi duuɓi capanɗe tati, ñalnde wootere o tikkani korɗo debbo gooto mo jikku mum boni, o werlii e daande makko feggere yiite, korɗo debbo oo maayi.<ref>[[d:Q112548186|Marie-Laure Derat]] . 2012. "Chrétiens et musulmans d’Éthiopie face à la traite et à l’esclavage aux XVe et XVIe siècles." ''Traites et esclavages en Afrique orientale et dans l'océan Indien'', ed. Thomas Vernet, Marie-Laure Derat, Henri Médard and Marie-Pierre Ballarin. Paris: Centre d'Etudes des Mondes Africains.</ref> Ndeen Kristos Samra nanii kulhuli e aybinde, o ñaagii Alla nde artirta nguurndam maccuɗo debbo oo. Ko moƴƴi heen tan, duwaawu makko jaabaama, korɗo oo artiraa e nguurndam. Kristos Samra, haawnii e ko waɗi koo, naamndii hoore mum "so Alla nanii duwaawu am tawa miɗo woni e ndee nguurndam aduna, hol no o jaabotoo duwaawu am e nder dewal?" O felliti wonde moñño, o fuɗɗii yahde e nguurndam ruuhu. Kono nde o ari e suudu dewal nduu e 6icfcfo makko cukalel, 6e mbi’i mo hay wor6e gooto nja6ataa naatde e suudu dewal nduu.<ref name="Filəṗṗos. 19562">Filəṗṗos. ''Atti di Krestos Samra [Ethiopic Original].'' Ed. Enrico Cerulli. Corpus scriptorum Christianorum Orientalium. (Leuven, Belgium: Imprimerie orientaliste L. Durbecq, 1956).</ref> O yahdi e oon korɗo debbo, ina joginoo ɓiyiiko gorko, ina tiiɗnoo e wondude e Kristos Samra nde o yahrata to dewal too. Ndeen o acci cukalel ngel e yaasi, e sago Alla, debbo goɗɗo ari, hisni cukalel ngel, o mawni mo. ''Version'' goɗɗo ina hollita wonde Saint Michael Archangel ƴetti cukalel ngel to asamaan.<ref name=":24">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref> Kristos Samra waɗii duuɓi ɗiɗi ko novice hade mum wontude nun. Ndeen o ummiima o fayi maayo Tana, nokku ganndiraaɗo monasteeruuji keewɗi e monk en e monk en ascetic, ngam wuurde nguurndam hermit. Ko golle makko gadane teeŋtuɗe, o waɗi duuɓi sappo e ɗiɗi omo juula, omo darii waktuuji keewɗi e ñalawma e nder ndiyam ɓuuɓɗam saraaji maayo, ko ɗum huunde nde Ecoppinaaɓe dewondirɓe mbaɗata. Wuurde e nder ŋoral, o yahri ko e maayo, o jooɗii e cuuɗi dewal, ina heen Narga Sellase e Tana Qirqos. E nder oo sahaa, o yi’i gite, omo haalda e maleykaaji e seniiɓe kam e Almasiihu e yumma mum Mariyam debbo. E nder njillu makko ɓurngu anndeede, o yahi haa asamaan e jeynge ngam ñaagaade Almasiihu e Seyɗaane nde ɓe njuɓɓinta koye maɓɓe mbele aadee en natta metteede sabu gaño maɓɓe.<ref name=":25">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref><ref name="Filəṗṗos. 19563">Filəṗṗos. ''Atti di Krestos Samra [Ethiopic Original].'' Ed. Enrico Cerulli. Corpus scriptorum Christianorum Orientalium. (Leuven, Belgium: Imprimerie orientaliste L. Durbecq, 1956).</ref> Ndeen Patriarchs biblique ngarii e makko e koyɗol, mbiyi mo yo o hoɗ to Gwangut, woni to bannge worgo-fuɗnaange maayo Tana. Ɓe mbi’i mo aduna fof maa artu toon sujjande koyɗe makko. E nder jaabawol, o woppi nguurndam hermit, o sosi dewal.<ref>R. E. Cheesman, ''Lake Tana and the Blue Nile'' (London: Macmillan, 1936).</ref> Monk gooto ina wiyee Yishaq walli mo e mahde ekkol, e jannginde rewɓe novices, e mawninde liturgie. Haa jooni, o woppii laawol gootol kadi e nder solitude, o darii e nder ɓuuɓri duuɓi tati, e nder maayo duuɓi tati goɗɗi.<ref name="Filəṗṗos. 19564">Filəṗṗos. ''Atti di Krestos Samra [Ethiopic Original].'' Ed. Enrico Cerulli. Corpus scriptorum Christianorum Orientalium. (Leuven, Belgium: Imprimerie orientaliste L. Durbecq, 1956).</ref> O wirnaa ko to Gwangwət, caggal ɗuum innde dewal makko inniraa e ooɗoo nokku. Lowre Won annduɓe, ko wayi no Efrayim Isaac, ina cikka ko o gooto e filosof en rewɓe adanɓe e nder leydi [[Ecoppi]], e leyɗeele keewɗe goɗɗe. <ref name=":26">{{Cite web|last=de Birhan Media|date=2011|title=Gedle Kristos Semra (Miracles/Hagiography Kirstos Semra)|url=https://www.scribd.com/document/68019468/Saint-Kirstos-Semra-s-Hagiography-2011-de-Birhan|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-08-08|website=Scribd|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|last=Gebre-Medhin|first=Solomon|date=2015-03-03|title=Ethiopia: "Ethiopia Is a Land of Tolerance, Hospitality and Justice," Prof. Ephraim Issac|newspaper=The Ethiopian Herald (Addis Ababa)|url=http://allafrica.com/stories/201503030408.html|access-date=2016-10-18}}</ref>Zara Yacob mo [[Ecoppi]] e teeminannde 17ɓiire ina yiyee kadi ko filosof gadano [[Ecoppi]], e [[Afrik]]. Annduɗo gooto hollitii wonde hagiography makko ina jeyaa <ref name=":14">{{Cite journal|last=Belcher|first=Wendy|title=The Life and Visions of Krəstos Śämra, a Fifteenth-Century Ethiopian Woman Saint|url=https://www.academia.edu/39782156|journal=African Christian Biography: Narratives, Beliefs, and Boundaries, ed. Dana Robert|date=January 2018|language=en}}</ref>e "sappo tan anndaaɗe nguurndam rewɓe [[Afrik|Afriknaaɓe]] ɗe [[Afrik|Afriknaaɓe]] mbinndi ko adii teeminannde sappo e jeenay." aduna".<ref name=":13">{{Cite journal|last=Belcher|first=Wendy|title=The Life and Visions of Krəstos Śämra, a Fifteenth-Century Ethiopian Woman Saint|url=https://www.academia.edu/39782156|journal=African Christian Biography: Narratives, Beliefs, and Boundaries, ed. Dana Robert|date=January 2018|language=en}}</ref> Kristos Samra ko debbo seniiɓe yi’ooɓe e yontaaji hakkundeeji hono Julian mo Norwich e Margery Kempe, Rabia mo Basri e Lalla Aziza, e Mirabai<ref name=":15">{{Cite journal|last=Belcher|first=Wendy|title=The Life and Visions of Krəstos Śämra, a Fifteenth-Century Ethiopian Woman Saint|url=https://www.academia.edu/39782156|journal=African Christian Biography: Narratives, Beliefs, and Boundaries, ed. Dana Robert|date=January 2018|language=en}}</ref>. E jamaanu hannde oo, ko Kristos Samra woni seniiɗo ɓurɗo teddineede e nder leydi [[Ecoppi]]. E ñalngu juulde 30 lewru nduu, hijjoore makko ina addana ujunnaaje ujunnaaje yahooɓe e maayo Tana. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ecoppi]] k5gr1d09hvayxb6a1abqnx6gmo8cnhy Meseret Manne 0 38608 171221 168829 2026-05-24T09:38:43Z MOIBARDE 10068 Add references 171221 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Meseret Manne''' (ina wiyee kadi '''Meseret Manni''') ko gardiiɗo fuku koyɗe [[Ecoppi]]. O woniino gardiiɗo kippu fuku koyɗe rewɓe [[Ecoppi]] gila 2016 haa 2017.<ref>{{Cite web|last=Osano|first=Bonface|title=Mereret Manne names Ethiopia Women's team for CECAFA|url=http://www.soka25east.com/mereret-manne-names-ethiopia-womens-team-cecafa/|archive-url=https://web.archive.org/web/20221124235233/http://www.soka25east.com/mereret-manne-names-ethiopia-womens-team-cecafa/|archive-date=2022-11-24|access-date=2026-04-04|website=www.soka25east.com|language=en-US}}</ref> == Golle coftal ɓalli == E hitaande 2016, Manne toɗɗaama hooreejo kippu ngenndiijo rewɓe [[Ecoppi]] ko adii kawgel CECAFA 2016 to Jinja, [[Ugannda|Uganndaa]]. O inniri fedde 20 fiyooɓe ngam tawtoreede kawgel ngel, tawi heen fiyooɓe ko wayi no Loza Abera e Birtukan GebreKirstos.<ref>{{cite web|title=Lucy’s Coach Meseret names 20 for CECAFA, hopes to play good football|url=https://soka25east.com/lucys-coach-meseret-names-20-cecafa-hopes-play-good-football/|website=Soka25east.com|access-date=2026-04-02}}</ref> E nder taskaram kippu nguu, o ardii nokku ɗo kippu nguu woni e heblanaade, ɗo kippu nguu waɗata pottitte taƴɗe, ina heen kadi pottitte hakkunde kippuuji worɓe. <ref>{{cite web|title=Lucy Gear Up for Maiden CECAFA Women Cup|url=https://www.soccerethiopia.net/football/16330/|website=SoccerEthiopia.net|access-date=2026-04-02}}</ref> O limtaama e gardiiɗo kippu rewɓe ngenndiijo e hitaande 2016–2017.[citation needed] == '''Koolaaɗo kuuɓal''' == Ko adii darnde makko e nder fedde ngenndiire, Meseret Manne ko coftuɗo Dire Dawa Kenema (anndiraaɗo kadi Dire Dawa City SC) e nder diɗɗal toowngal [[Ecoppi]]. O jeyaa ko e rewɓe adanɓe ardineede fedde e nder Ligue des ''Champions'' Ethiopie.<ref>{{cite web|title=“I transcended the hurdles that I face.” DireDawa head coach Mesert Manni|url=https://soccer.et/2015/08/22/i-transcended-the-hurdles-that-i-face-diredawa-head-coach-mesert-manni/|website=Soccer Ethiopia|access-date=2026-04-02}}</ref><ref name=":1">{{cite web|title=Ethiopia: History as first ever woman coach leads Dire Dawa to the Ethiopian Premier League Promotion|url=https://www.soka25east.com/ethiopiahistory-as-first-ever-woman-coach-leads-dire-dawa-to-the-ethiopian-premier-league/|website=Soka25east.com|access-date=2026-04-02}}</ref> Darnde makko e ardaade fedde nde haa yahra yeeso e nder Ligue des ''Champions'' Ethiopie, siforaama e nder jaayɗe wonde ko huunde tiiɗnde wonande coftal ɓalli rewɓe e nder fuku koyɗe [[Ecoppi]].<ref name=":12">{{cite web|title=Ethiopia: History as first ever woman coach leads Dire Dawa to the Ethiopian Premier League Promotion|url=https://www.soka25east.com/ethiopiahistory-as-first-ever-woman-coach-leads-dire-dawa-to-the-ethiopian-premier-league/|website=Soka25east.com|access-date=2026-04-02}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ecoppi]] 2oy3u6b379luck1ucxp3avvjx1tsfpy Abeba Birhane 0 38817 171257 168840 2026-05-24T11:18:52Z MOIBARDE 10068 Add references 171257 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abeba Birhane''' ko ganndo ganndo jibinaaɗo to leydi [[Ecoppi]], golloowo e nokku ɗo njuɓɓudiiji mbayliigu caɗtuɗi, janngugol masiŋaaji, mbayliigu algoritme, e janngugol njiyaagu tiiɗngol. Golle Birhane e Vinay Prabhu peeñninii wonde nate mawɗe kuutorteeɗe ngam ƴellitde AI, ina heen ImageNet e 80 ''Million Tiny Images'', ina njogii nate njiyaagu e njiyaagu rewɓe e nate bonɗe. O anndiraama e ''VentureBeat'' wonde ko o baawɗo ƴellitde yiyngo ordinateer , o innitiraa ko gooto e 100 neɗɗo ɓurɗo waawde huutoraade AI 2023 e jaaynde ''TIME''.<ref>{{Cite web|last=Song|first=Victoria|date=2 July 2020|title=MIT Takes Down Popular AI Dataset Due to Racist, Misogynistic Content|url=https://gizmodo.com/mit-takes-down-popular-ai-dataset-due-to-racist-misogy-1844244206|access-date=2021-03-07|website=Gizmodo|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|title=UCD student's research takes down an 80-million image artificial intelligence database|url=https://www.independent.ie/business/technology/ucd-students-research-takes-down-an-80-million-image-artificial-intelligence-database-39363018.html|access-date=2021-03-05|website=independent|date=13 July 2020|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=From data strikes to data poisoning, how consumers can take back control from corporations|url=https://fortune.com/2021/02/23/your-data-is-a-weapon-that-can-help-change-corporate-behavior/|access-date=2021-03-05|website=Fortune|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2020-07-16|title=Announcing the AI Innovation Awards winners at Transform 2020|url=https://venturebeat.com/2020/07/15/announcing-the-ai-innovation-awards-winners-at-transform-2020/|access-date=2021-03-05|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite magazine|date=2023-09-07|title=TIME100 AI 2023: Abeba Birhane|url=https://time.com/collection/time100-ai/6308999/abeba-birhane-ai/|access-date=2023-09-19|magazine=Time|language=en}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Birhane jibinaa ko to leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite news|last=O'Connell|first=Claire|title=Getting to the heart of machine learning and complex humans|url=https://www.irishtimes.com/news/science/getting-to-the-heart-of-machine-learning-and-complex-humans-1.4330238|access-date=2021-03-07|newspaper=The Irish Times|language=en}}</ref> O heɓi Baccalauréat makko e ganndal hakkille e Baccalauréat makko e ganndal filosofi to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''The Open''.<ref>{{Cite web|title=TCD student wins 2018 Mary Mulvihill Award – Mary Mulvihill Award|url=https://marymulvihillaward.ie/2018/05/23/tcd-student-wins-2018-mary-mulvihill-award/|access-date=2021-03-07|website=marymulvihillaward.ie}}</ref> E hitaande 2015, o timminii ''Master'' makko e ganndal ganndal koɗki, e hitaande 2021, o heɓi Ph.D. to Laboratuwaar ''Software Complex'' to Duɗal Ganndal Informatik to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Dublin.<ref>{{Cite news|last=O'Connell|first=Claire|title=Getting to the heart of machine learning and complex humans|url=https://www.irishtimes.com/news/science/getting-to-the-heart-of-machine-learning-and-complex-humans-1.4330238|access-date=2021-03-07|newspaper=The Irish Times|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=TCD student wins 2018 Mary Mulvihill Award – Mary Mulvihill Award|url=https://marymulvihillaward.ie/2018/05/23/tcd-student-wins-2018-mary-mulvihill-award/|access-date=2021-03-07|website=marymulvihillaward.ie}}</ref> == Golle e wiɗtooji == Birhane janngi batte karallaagal AI kesal e no ngal mbaylirta yimɓe e renndooji nokkuuji. O tawi algoritmeeji AI ina keewi battinde no feewi e pelle ɗe ngalaa baawɗe ko wayi no gollotooɓe mawɓe, yimɓe trans, eggooɓe, e sukaaɓe. Wiɗtooji makko dow ko yowitii e jikkuuji jokkondiral keɓii njeenaari ɓurndi moƴƴude e binndol NeurIPS’s Black in AI e hitaande 2019.<ref>{{Cite journal|last=Gibney|first=Elizabeth|date=2020-01-24|title=The battle for ethical AI at the world's biggest machine-learning conference|journal=[[Nature (journal)|Nature]]|volume=577|issue=7792|page=609|doi=10.1038/d41586-020-00160-y|pmid=31992885|bibcode=2020Natur.577..609G|s2cid=210938518|doi-access=free}}</ref> O janngi kadi o winndi ko faati e koloñaal algoritmik mo ajendaaji gollorɗe njiylotoo.<ref>{{Cite journal|last=Birhane|first=Abeba|date=2020-08-06|title=Algorithmic Colonization of Africa|url=https://script-ed.org/article/algorithmic-colonization-of-africa/|journal=SCRIPTed|language=en-GB|volume=17|issue=2|pages=389–409|doi=10.2966/scrip.170220.389|issn=1744-2567|doi-access=free}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-09-07|title=Building Wakanda|url=https://venturebeat.com/2020/09/07/building-wakanda/|access-date=2021-03-07|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref> Golle makko e dekolonizaasiyoŋ gannde hiisiwal ina kaala tooñanngeeji ndonaandi e nder njuɓɓudiiji hannde ɗii haa teeŋti noon e rewɓe ɓaleeɓe. E hitaande 2020, Birhane e Vinay Prabhu, ganndo mawɗo janngugol masiŋaaji to UnifyID, njaltinii winndannde ƴeewndotoonde caɗeele mooftugol dokke, limto, renndinde, e batte dokke natal mawɗe.<ref>{{cite arXiv|last1=Prabhu|first1=Vinay Uday|last2=Birhane|first2=Abeba|date=2020-07-23|title=Large image datasets: A pyrrhic win for computer vision?|class=cs.CY|eprint=2006.16923}}</ref> Ɗeeɗoo geɗe, ina heen ImageNet e 80 Miliyoŋ Nate tokoose MIT, kuutoraama ngam ƴellitde ujunnaaje ujunnaaje algoritmeeji e njuɓɓudiiji AI.<ref>{{Cite web|last=Gorey|first=Colm|date=2020-07-13|title=80m images used to train AI pulled after researchers find string of racist terms|url=https://www.siliconrepublic.com/machines/mit-database-racist-misogynist-discovery-abeba-birhane|access-date=2021-03-05|website=Silicon Republic|language=en}}</ref> Birhane e Prabhu tawi eɗe njogii nate keewɗe njiyaagu e njiyaagu rewɓe e nate bonɗe. Ɗum waɗi MIT e yiɗde mum e no haanirta nii, ƴettude 80 Miliyoŋ Nate tokoose.<ref>{{Cite web|title=80 Million Tiny Images|url=https://groups.csail.mit.edu/vision/TinyImages/|access-date=2021-03-07|website=groups.csail.mit.edu}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-02|title=MIT takes down 80 Million Tiny Images data set due to racist and offensive content|url=https://venturebeat.com/2020/07/01/mit-takes-down-80-million-tiny-images-data-set-due-to-racist-and-offensive-content/|access-date=2021-03-07|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ustik|first=Georgina|date=2020-07-01|title=MIT removes huge dataset that teaches AI systems to use racist, misogynistic slurs|url=https://thenextweb.com/neural/2020/07/01/mit-removes-huge-dataset-that-teaches-ai-systems-to-use-racist-misogynistic-slurs/|access-date=2021-03-07|website=Neural {{!}} The Next Web|language=en-us}}</ref> Ko ɓuri jooni, Birhane gollodiima e Rediet Abebe e George Obaido e Sekou Remy ngam wiɗtude caɗeele renndinde dokke e nder [[Afrik]]. Ɓe tawi ko ŋakkeende doole ina maantini e nder golle renndo, hay so tawii doosɗe ɗee ummorii ko [[Afrik]]. Wiɗtooji maɓɓe njaltinaama e batu ACM ko faati e nuunɗal, jaɓgol, e laaɓal.<ref name=":2">{{Cite web|date=2021-02-23|title=AI researchers detail obstacles to data sharing in Africa|url=https://venturebeat.com/2021/02/23/ai-researchers-detail-obstacles-to-data-sharing-in-africa/|access-date=2021-03-05|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref> E hitaande 2024, Birhane sosi fedde wiɗtooji laboratuwaaruuji AI to duɗal jaaɓi haaɗtirde Trinity Dublin.<ref name="AILab">{{Cite web|date=2024-11-28|title=Trinity establishes AI Accountability Lab|url=https://www.tcd.ie/news_events/top-stories/featured/trinity-establishes-ai-accountability-lab-/|access-date=2021-03-05|website=Trinity College Dublin}}</ref> == Njeenaaje cuɓaaɗe == 2019 NeurIPS ɓaleejo e nder AI gollorde njeenaari ɓurndi moƴƴude e ɓataake<ref>{{Cite web|date=2019-12-16|title=AI experts urge machine learning researchers to tackle climate change|url=https://venturebeat.com/2019/12/16/ai-experts-urge-machine-learning-researchers-to-tackle-climate-change/|access-date=2021-03-05|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref> 2020 Venture Beat AI njeenaari kesiri e nder cate kesam-hesaagu yiyngo ordinateer (keɓaaɗo e Vinay Prabhu)<ref name=":02">{{Cite web|date=2020-07-16|title=Announcing the AI Innovation Awards winners at Transform 2020|url=https://venturebeat.com/2020/07/15/announcing-the-ai-innovation-awards-winners-at-transform-2020/|access-date=2021-03-05|website=VentureBeat|language=en-US}}</ref> 2021 100 Rewɓe jom en hakkillaaji e nder AI Etikaaji Saal teddinaaɗo<ref>{{Cite web|title=Hall of Fame|url=https://100brilliantwomeninaiethics.com/the-list/hall-of-fame/|access-date=2021-02-27|website=100 Brilliant Women in AI Ethics|language=en-US}}</ref> 2022 Njeenaari Direkteer Lero ngam darnde PhD/PostDoktoraa.<ref>{{cite web|title=Seven researchers from Irish universities take home Lero prizes|url=https://www.siliconrepublic.com/innovation/lero-directors-prizes-2022-sfi|date=6 September 2022|website=siliconrepublic.com}}</ref> 2023 100 Yimɓe ɓurɓe waawde huutoraade AI e jaaynde ''TIME<ref name=":12">{{Cite magazine|date=2023-09-07|title=TIME100 AI 2023: Abeba Birhane|url=https://time.com/collection/time100-ai/6308999/abeba-birhane-ai/|access-date=2023-09-19|magazine=Time|language=en}}</ref>''<ref>{{Cite magazine|title=The 100 Most Influential People in AI 2023|url=https://time.com/collection/time100-ai/|access-date=2023-09-19|magazine=Time|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ecoppi]] lvsv3f569ae3f0m509v7id3guzv0ifp Atsedeweine Tekle 0 38829 171228 168834 2026-05-24T09:59:02Z MOIBARDE 10068 add reference 171228 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Atsedeweine Tekle Riggio''' (amharik: አፀደወይን ተክለ ሪጎ) ko awokaa [[Ecoppi|Ecoppinaajo]], ko o ñaawoowo debbo gadano leydi ndii, gollinooɗo e Ñaawirde Toownde e Ñaawirde Toownde.<ref name="bio">{{cite web|url=http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|first=Nassir|last=Mohammed|date=15 August 2013|accessdate=31 December 2017|work=Ethio Scoop|title=Atsedeweine Tekle Riggio|archive-url=https://web.archive.org/web/20171218023648/http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|archive-date=18 December 2017|url-status=dead}}</ref> ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== Tekle jibinaa ko Asmara, Eritree (oon sahaa Fedde [[Ecoppi]] e Eritree) ñalnde 28 lewru nduu hitaande 1952, gooto e sukaaɓe rewɓe njeegomo e nder sukaaɓe njeeɗiɗo e nder galle hee. Sabu hirjinde baaba maɓɓe, sukaaɓe rewɓe njeegomo ɓee fof timminii jaŋde toownde, ko huunde nde meeɗaa waɗde e oon sahaa. O heɓi LLB to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Adis Ababa|Addis Abeba]] e hitaande 1978, o jeyaa ko e rewɓe adanɓe heɓde dipolomaaji sariya e nder leydi [[Ecoppi]], hay so tawii o ƴettii duuɓi ɗiɗi e jaŋde makko ngam timminde sarɗiiji golle ngenndiije laamu Derg, "Zemecha".<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201603151738.html|title=Ethiopia: Meaza Ashenafi - Women's Rights Activist|publisher=All Africa|date=13 March 2016|work=The Ethiopian herald|accessdate=31 December 2017}}</ref><ref name="bio2" /> ==Kugal== Tekle halfinaa ko ministeer ñaawoore toppitiiɗo njuɓɓudi ñaawirdu. Caggal duuɓi tati, o toɗɗaa ñaawoowo to Ñaawirde Toownde, caggal ɗuum o woni hooreejo Ñaawirde Toownde.<ref name="bio3">{{cite web|url=http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|first=Nassir|last=Mohammed|date=15 August 2013|accessdate=31 December 2017|work=Ethio Scoop|title=Atsedeweine Tekle Riggio|archive-url=https://web.archive.org/web/20171218023648/http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|archive-date=18 December 2017|url-status=dead}}</ref> Ko kanko woni debbo gadano ñaawoowo e nder leydi ndii.<ref>{{cite book|title=Activity Report|author=Ethiopian Women Lawyers Association|publisher=Ethiopian Women Lawyers Association|year=2001|url=https://books.google.com/books?id=KtycAAAAMAAJ}}</ref> O woppi laamu ngam golloraade sariya e nder suudu makko.<ref name="bio4">{{cite web|url=http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|first=Nassir|last=Mohammed|date=15 August 2013|accessdate=31 December 2017|work=Ethio Scoop|title=Atsedeweine Tekle Riggio|archive-url=https://web.archive.org/web/20171218023648/http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|archive-date=18 December 2017|url-status=dead}}</ref> Tuggi 1992 haa 1994, Tekle ina jeyaa e rewɓe tato terɗe goomu ƴettugol doosɗe leydi [[Ecoppi]] 1992-1994, kadi ko kanko woni kalfinaaɗo naatgol ɗemngal tiiɗngal ballitoowal hakkeeji rewɓe e ustude njiyaagu hakkunde rewɓe e worɓe.<ref name="bio5">{{cite web|url=http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|first=Nassir|last=Mohammed|date=15 August 2013|accessdate=31 December 2017|work=Ethio Scoop|title=Atsedeweine Tekle Riggio|archive-url=https://web.archive.org/web/20171218023648/http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|archive-date=18 December 2017|url-status=dead}}</ref> E hitaande 1995, o sosi fedde rewɓe awokaaji [[Ecoppi]] e Meaza Ashenafi e [[Maria Yusuf]].<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201603151738.html|title=Ethiopia: Meaza Ashenafi - Women's Rights Activist|publisher=All Africa|date=13 March 2016|work=The Ethiopian herald|accessdate=31 December 2017}}</ref> O woniino lomto rewɓe waasɓe pro bono, o winndii e o firti binndanɗe ko faati e hakkeeji rewɓe e hakkeeji aadee.<ref name="bio6">{{cite web|url=http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|first=Nassir|last=Mohammed|date=15 August 2013|accessdate=31 December 2017|work=Ethio Scoop|title=Atsedeweine Tekle Riggio|archive-url=https://web.archive.org/web/20171218023648/http://www.ethionation.com/sites/biography/3478-atsedeweine-tekle-riggio.html|archive-date=18 December 2017|url-status=dead}}</ref> ==Binndanɗe== Tekle, Atsedeweyin (1978). Njiylawu nannditinoowo kuule sariyaaji dewgal leydi [[Ecoppi]] e leydi Siin (Tesis). Duɗal jaaɓi haaɗtirde Addas Abeba. == Nguurndam neɗɗo == Tekle resii ko juuti caggal nde o timmini jaŋde makko to bannge sariya, o dañii ɓiɓɓe nayo. ==Tuugnorgal== <references /> [[Category:Ecoppi]] t8otgx8qq25qahpy0a6772lr6ljbihr Roman Tesfaye 0 38940 171227 168831 2026-05-24T09:50:19Z MOIBARDE 10068 Add references 171227 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Roman Tesfayee Abneh''' (amharik: ሮማን ተስፋዬ አብነህ; Wolaytta: Aabinee Tasfaayee Ooromaano; jibinaa ko ñalnde 16 lewru abriil hitaande 1968) ko politikyanke [[Ecoppi|Ecoppinaajo]], o woniino dawriyanke laamorɗo leydi ndii [[Ecoppi]] tuggi suwee 2012 haa feebariyee 2018.<ref>{{Cite web|title=The Ministry of Foreign Affairs of Ethiopia|url=https://www.facebook.com/MFAEthiopia/posts/1403504159676823|access-date=2020-10-19|website=www.facebook.com|language=en}}</ref> O resii gardiiɗo jaagorɗe leydi ndi hono Hailemariam Desalegn. Omo jogii dipolomaaji ɗiɗi master e faggudu e ardaade. Ko adii nde o woni debbo gadano, o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Arba Minch to diiwaan [[Ectopic pancreas|Ecoppi]] fuɗnaange, o woniino jannginoowo faggudu, o woniino jaagorgal faggudu to njuɓɓudi diiwaan oo, to bannge fedde nde ko ministeer fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe, o woniino gardiiɗo Biro diiwaan oo ko fayti e kaalis e Pocretarion the Economic Revelop Pewnugol kaayitaaji peeje, e Biro Peeje e Ƴellitaare Faggudu.<ref>{{Cite web|title=ECSC-SUN Hands Over the 2017 Scaling Up Nutrition (SUN) Champion's Award to Former First Lady {{!}} Ethiopia {{!}} Save the Children|url=https://ethiopia.savethechildren.net/news/ecsc-sun-hands-over-2017-scaling-nutrition-sun-champions-award-former-first-lady|access-date=2021-01-15|website=ethiopia.savethechildren.net}}</ref> O meeɗiino kadi jogaade darnde toownde e nder ministeer geɗe rewɓe, e nder Komiseer jojjanɗe aadee [[Ecoppi]], e nder manndaaji ɗiɗi o woniino tergal tiiɗngal e nder Parlemaa diiwaan [[Ecoppi]] worgo. O waɗti hakkille makko e mahde fartaŋŋeeji faggudu wonande rewɓe [[Ecoppi]], e ƴellitde ñamri e jaŋde sukaaɓe, e ƴellitde eɓɓaande cellal winndereyankoore, ''Pink Ribbon Red Ribbon'' kaɓantoonde kanseer reedu e kanseer ɓernde, ko kañum woni sabaabu ɓurɗo teeŋtude e maayde kanseer e nder rewɓe e nder [[Afrik]] worgo Saharaa. ''First Lady'' [[Romaniya|Roman]] ko daraniiɗo semmbinde faggudu rewɓe feewde e waylo-waylo renndo moƴƴo. Gila o sosi biro debbo gadano oo ; <ref>{{Cite web|date=2012-10-02|title=First Lady Roman Tesfaye profiled|url=https://ethiopiantimes.wordpress.com/2012/10/02/first-lady-roman-tesfaye-profiled/|access-date=2020-10-17|website=ethiopiantimes|language=en}}</ref>ko ɗum woni ko adii e nder daartol leydi ndii o golliima e tolno intervention jowitiingo e ƴellitaare karallaagal, ngam sosde nokkuuji baawɗi wonde fof kam e jokkondire e newnude jokkondiral rewɓe jom en ngalu e nder luumooji nokkuuji e nder luumooji caggal leydi.<ref name=":4">{{Cite web|title=Ethiopian extremists target Roman Tesfaye|url=http://www.tigraionline.com/articles/article121034.html|access-date=2020-10-17|website=www.tigraionline.com}}</ref> == Ɓawo == === Nguurndam arano === Roman Tesfaye jibinaa ko e wuro tokooso sara Wolaita Sodo ina wiyee Gacheno, leydi [[Ecoppi]] fuɗnaange, [[Ecoppi]].<ref name=":0">{{Cite web|title=HER EXCELLENCY ROMAN TESFAYE ABNEH – Center for Economic & Leadership Development|url=https://celdng.org/her-excellency-roman-tesfaye-abneh/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180406163505/http://celdng.org/her-excellency-roman-tesfaye-abneh/|url-status=usurped|archive-date=6 April 2018|access-date=2020-10-17|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref> O jeyaa ko e leñol Wolayta to Ecoppi, leñol gadanol ɓurngol mawnude e nder diiwaan Leƴƴi, Leƴƴi, e Yimɓe Hoɗɓe (SNNPR). Ɓesngu makko jeyaa ko e Egliis Apostolik [[Ecoppi]], diine Pentekosta gooto mo jeyaaka e diine Kerecee’en Protestant [[Ecoppi]] (Pentay), goongɗinɗo Trinitarianism. Dewgal makko e Hailemariam Desalegn, o anndaa kadi ko o debbo diineyanke, debbo galle.<ref name=":42">{{Cite web|title=Ethiopian extremists target Roman Tesfaye|url=http://www.tigraionline.com/articles/article121034.html|access-date=2020-10-17|website=www.tigraionline.com}}</ref> ===Doggol golle=== Jannginoowo faggudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Arba Minch Wasiya faggudu njuɓɓudi Diiwaan Sud Ministeer fedde toppitiinde ko feewti e rewɓe Sekretariyaa diiwaan ngam peewnugol binndanɗe peeje ngam ustude baasal e nder leydi ndii Hooreejo fedde Stop Kanser reedu, reedu e prostate e nder [[Afrik]] Debbo gadano leydi [[Ecoppi]] Hooreejo e nder Hailemariam e Fooyre Room (HRF) ===Njeenaaje=== Roman heɓi njeenaaje jaagorgal ko feewti e cellal to Abijaan, Kodduwaar ñalnde 8 noowammbar 2017 e rokkude njeenaaje ɗee ñalnde 31 mee 2018 to ministeer cellal leydi ndii, e tawtoreede Amir Aman, gonnooɗo jaagorgal cellal, Kebede Worku, jaagorde cellal leydi ndii e BoNN Ekidy Coordination e hooreejo leydi ndii Ogutogullari, hooreejo leydi ''Save the Children to'' [[Ecoppi]] e hooreejo fedde renndo siwil [[Ecoppi]] ngam ɓeydude nguura (ECSC-SUN) terɗe fedde nde e woɗɓe jeyaaɓe e fedde nde.<ref>{{Cite web|title=ECSC-SUN Hands Over the 2017 Scaling Up Nutrition (SUN) Champion's Award to Former First Lady {{!}} Ethiopia {{!}} Save the Children|url=https://ethiopia.savethechildren.net/news/ecsc-sun-hands-over-2017-scaling-nutrition-sun-champions-award-former-first-lady|access-date=2021-01-15|website=ethiopia.savethechildren.net}}</ref> ===Porogaraam ñamri duɗal=== Yumma ɓiɓɓe rewɓe tato, Roman, gonnooɗo debbo gadano hakkunde suwee 2012 e feebariyee 2018, ina jogii darnde tiiɗnde e jaŋde e ñamri sukaaɓe. Nde tawnoo o mawni ko e ladde, omo sikki jaŋde ko feere moƴƴere ngam ittude baasal. Caggal nde o janngi ciimtol Biro Jaŋde [[Adis Ababa|Addis Abeba]] e hitaande 2014 hollirngol wonde ujunnaaje ujunnaaje sukaaɓe ina njogori woppude jaŋde sabu ŋakkeende nguura, Roman ummii e golle ɗoon e ɗoon.<ref name=":12">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":22">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Addisstandard|date=2019-11-19|title=Feature: "Feeding school children is not charity, it is our duty and it is their right": Frealem Shibabaw|url=https://addisstandard.com/feature-feeding-school-children-is-not-charity-it-is-our-duty-and-it-is-their-right-frealem-shibabaw/|access-date=2020-10-17|website=Addis Standard|language=en-US}}</ref> E hitaande 2015, e wondude e Fedde Siin ngam haɓaade baasal (CFPA), o fuɗɗiima eɓɓaande ñamri duɗe, wiyeteende ''Smiling Children Project'', tawi ina huutoroo duɗe leslese laamu 42 to [[Adis Ababa|Addis Abeba]]. Hannde, eɓɓaande ndee ina rokka 22 000 almuudo e nder laamorgo ngoo ñaamde e yarde tawa njoɓaani.<ref name=":13">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":23">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref> E wiyde wiztooji[ko?], keewal jaqde sukaave tawtoraave e ndee zoo fedde, veydiima fotde 99 e nder teemedere.<ref name=":14">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":24">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref> Cellal maɓɓe ɓeydiima, golle maɓɓe e nder duɗe ina ɓeydoo. Kadi e nder ndee zoo evvoore, 1 200 yumma mo alaa ko woni e mum so wonaa tovo ngo, vursaama ngam waawde toppitaade vursugol, peewnugol e feccude nguura e almudve.<ref name=":15">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":25">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref> Ko noon eɓɓaande ndee naftortoo rewɓe e sukaaɓe fof. Roman ina jokki e daranaade golle ngam dañde ngalu mbele sukaaɓe heewɓe ina mbaawa naftoraade eɓɓoore ndee. So tawii e dow laabi o nattii wonde debbo gadano leydi [[Ecoppi]], [[Romaniya|Roman]] ina golloo e ngal ɗoon darnde haa jooni.<ref name=":16">{{Cite web|title=Former Ethiopian first lady partners with CFPA to promote the welfare of women and children in Ethiopia - Company News - China Foundation For Poverty Alleviation|url=http://en.cfpa.org.cn/index.php?file=article&cmd=show&artid=149|access-date=2020-10-17|website=en.cfpa.org.cn}}</ref><ref name=":02">{{Cite web|title=HER EXCELLENCY ROMAN TESFAYE ABNEH – Center for Economic & Leadership Development|url=https://celdng.org/her-excellency-roman-tesfaye-abneh/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180406163505/http://celdng.org/her-excellency-roman-tesfaye-abneh/|url-status=usurped|archive-date=6 April 2018|access-date=2020-10-17|language=en-US}}</ref><ref name=":26">{{Cite web|last=Semonegna|date=2019-01-16|title=First lady Roman Tesfaye, CFP promote the welfare of women & children|url=https://semonegna.com/first-lady-roman-tesfaye-cfpa-promote-women-children-welfare/|access-date=2020-10-17|website=Semonegna Ethiopia|language=en-US}}</ref> == Fuɗorde == Roman Tesfaye woni hannde hooreejo fedde wiyeteende Hailemariyam e Fondaasiyoŋ [[Romaniya|Roman]]. Fooyre nde ina fadi ƴellitde cellal sukaaɓe e yummiraaɓe, ñamri renndooji, ƴellitde jokkondiral e weeyo e ekoturism e ɓeydude nafooje faggudu rewɓe e sukaaɓe.<ref>{{Cite web|title=FBC (Fana Broadcasting Corporate S.C.)|url=https://www.facebook.com/fanabroadcasting/posts/3445719932185388|access-date=2020-10-16|website=www.facebook.com|language=en}}</ref> == Ƴeew kadi == Debbo gadano leydi [[Ecoppi]] == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ecoppi]] lkp7r2sth69cn7fcaglamc3ypt3c4fe Semenawi Bahri National Park 0 41601 171070 2026-05-23T16:37:55Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Semenawi Bahri National Park is a national park in Eritrea. Made up of massive mountains as well as valleys, it is located at an altitude of between 900 and 2400 meters. A diverse range of wildlife live there, including duiker, klipspringer, warthog, leopard and bushbuck. Many species of birds have also been discovered recently.[1] A single asphalted road traverses it to facilitate transportation. The Park is also equipped with recreation centers at Meguo, Medhanit and..." 171070 wikitext text/x-wiki Semenawi Bahri National Park is a national park in Eritrea. Made up of massive mountains as well as valleys, it is located at an altitude of between 900 and 2400 meters. A diverse range of wildlife live there, including duiker, klipspringer, warthog, leopard and bushbuck. Many species of birds have also been discovered recently.[1] A single asphalted road traverses it to facilitate transportation. The Park is also equipped with recreation centers at Meguo, Medhanit and Sabur.[2] The Park is not well known to international and domestic tourists. However, its sights include rich flora and fauna, specifically bird-watching.[3] References glec1tlzbka76ckik1fbui9tvi1svcz 171071 171070 2026-05-23T16:39:53Z Ilya Discuss 10103 171071 wikitext text/x-wiki SPark ngenndiijo Semenawi Bahri ko park ngenndiijo to leydi Eritree. Nde waɗi ko koɗli mawɗi kam e falndeeji, nde woni ko e dow tooweeki hakkunde 900 e 2400 meeter. Kulle ladde keewɗe ina nguuri toon, ina heen duiker, klipspringer, warthog, leopard e bushbuck. Ko ɓooyaani koo kadi, leɗɗe keewɗe njiytaama. Laawol gootol asfalt ina rewi heen ngam weeɓtinde yah-ngartaa. Park oo ina waɗi kadi nokkuuji fijirde to Meguo, Medhanit e Sabur.Park oo anndaaka no feewi e turismaaɓe winndere ndee e nder leydi ndii. Kono tan, ko yiyata heen koo ina waɗi leɗɗe e kullon keewkon, teeŋti noon e ƴeewde colli. Tuugnorgal nvdwhuomx957ewa23g2h68qxopdhb3a 171072 171071 2026-05-23T16:40:29Z Ilya Discuss 10103 171072 wikitext text/x-wiki '''Park ngenndiijo Semenawi Bahri''' ko park ngenndiijo to leydi Eritree. Nde waɗi ko koɗli mawɗi kam e falndeeji, nde woni ko e dow tooweeki hakkunde 900 e 2400 meeter. Kulle ladde keewɗe ina nguuri toon, ina heen duiker, klipspringer, warthog, leopard e bushbuck. Ko ɓooyaani koo kadi, leɗɗe keewɗe njiytaama. Laawol gootol asfalt ina rewi heen ngam weeɓtinde yah-ngartaa. Park oo ina waɗi kadi nokkuuji fijirde to Meguo, Medhanit e Sabur.Park oo anndaaka no feewi e turismaaɓe winndere ndee e nder leydi ndii. Kono tan, ko yiyata heen koo ina waɗi leɗɗe e kullon keewkon, teeŋti noon e ƴeewde colli. == Tuugnorgal == hia6tpfoh4p3dloyr2ndml5vddbd3ak 171073 171072 2026-05-23T16:41:29Z Ilya Discuss 10103 171073 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Park ngenndiijo Semenawi Bahri''' ko park ngenndiijo to leydi Eritree. Nde waɗi ko koɗli mawɗi kam e falndeeji, nde woni ko e dow tooweeki hakkunde 900 e 2400 meeter. Kulle ladde keewɗe ina nguuri toon, ina heen duiker, klipspringer, warthog, leopard e bushbuck. Ko ɓooyaani koo kadi, leɗɗe keewɗe njiytaama. Laawol gootol asfalt ina rewi heen ngam weeɓtinde yah-ngartaa. Park oo ina waɗi kadi nokkuuji fijirde to Meguo, Medhanit e Sabur.Park oo anndaaka no feewi e turismaaɓe winndere ndee e nder leydi ndii. Kono tan, ko yiyata heen koo ina waɗi leɗɗe e kullon keewkon, teeŋti noon e ƴeewde colli. == Tuugnorgal == lpq50x6qa37ljns2ddk7en2l81l0w8u 171074 171073 2026-05-23T16:43:35Z Ilya Discuss 10103 171074 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Park ngenndiijo Semenawi Bahri''' ko park ngenndiijo to leydi Eritree.<ref>{{Cite web|title=Semenawi Bahri - Eritrea|url=http://www.eritrea.be/old/semenawi-bahri.htm|access-date=2021-02-03|website=www.eritrea.be}}</ref> Nde waɗi ko koɗli mawɗi kam e falndeeji, nde woni ko e dow tooweeki hakkunde 900 e 2400 meeter. Kulle ladde keewɗe ina nguuri toon, ina heen duiker, klipspringer, warthog, leopard e bushbuck. Ko ɓooyaani koo kadi, leɗɗe keewɗe njiytaama. Laawol gootol asfalt ina rewi heen ngam weeɓtinde yah-ngartaa. Park oo ina waɗi kadi nokkuuji fijirde to Meguo, Medhanit e Sabur.Park oo anndaaka no feewi e turismaaɓe winndere ndee e nder leydi ndii. Kono tan, ko yiyata heen koo ina waɗi leɗɗe e kullon keewkon, teeŋti noon e ƴeewde colli. == Tuugnorgal == 9z1jjn73hjlro0fa716hqgt8n2icgmg 171075 171074 2026-05-23T16:45:13Z Ilya Discuss 10103 171075 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Park ngenndiijo Semenawi Bahri''' ko park ngenndiijo to leydi Eritree.<ref>{{Cite web|title=Semenawi Bahri - Eritrea|url=http://www.eritrea.be/old/semenawi-bahri.htm|access-date=2021-02-03|website=www.eritrea.be}}</ref> Nde waɗi ko koɗli mawɗi kam e falndeeji, nde woni ko e dow tooweeki hakkunde 900 e 2400 meeter. Kulle ladde keewɗe ina nguuri toon, ina heen duiker, klipspringer, warthog, leopard e bushbuck. Ko ɓooyaani koo kadi, leɗɗe keewɗe njiytaama. Laawol gootol asfalt ina rewi heen ngam weeɓtinde yah-ngartaa. Park oo ina waɗi kadi nokkuuji fijirde to Meguo, Medhanit e Sabur.Park oo anndaaka no feewi e turismaaɓe winndere ndee e nder leydi ndii. Kono tan, ko yiyata heen koo ina waɗi leɗɗe e kullon keewkon, teeŋti noon e ƴeewde colli.<ref>{{cite web|url=http://www.shaebia.org/artman/publish/article_4756.html|title=Serejeka-Shebah Road: Belt of Green Eritrea|accessdate=2006-12-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070210041528/http://www.shaebia.org/artman/publish/article_4756.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-02-10}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.birdlife.org/datazone/sites/index.html?action=SitHTMDetails.asp&sid=6223&m=0|title=BirdLife IBA Factsheet|accessdate=2006-12-01}}</ref> == Tuugnorgal == q7cnuna7ok5qtl5atvm74x045z2p7t6 Semhar 0 41602 171076 2026-05-23T16:48:47Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Semhar woni innde diiwaan ɓooyɗo Eritree, mo jooni wonti ko famɗi fof naatde e diiwaan Fuɗnaange-rewo geec boɗeejo nde limoore e inɗe diiwaanuuji ɗii mbaylaa bannge gooto e hitaande 1996. Diiwaan oo koɗnoo ko no feewi, tawi ko Massawa woni laamorgo diiwaan oo. Yimɓe toon ɓuri heewde ko Tigre en, Afar en, Saho en e Tigrinaaɓe. Ɗemngal Tigre e Tigrinya ɓuri haaleede. Yimɓe ɓee ɓuri heewde ko durooɓe e ndema-durooɓe. Ko innde huuɓtodinnde wonande rewɓe..." 171076 wikitext text/x-wiki Semhar woni innde diiwaan ɓooyɗo Eritree, mo jooni wonti ko famɗi fof naatde e diiwaan Fuɗnaange-rewo geec boɗeejo nde limoore e inɗe diiwaanuuji ɗii mbaylaa bannge gooto e hitaande 1996. Diiwaan oo koɗnoo ko no feewi, tawi ko Massawa woni laamorgo diiwaan oo. Yimɓe toon ɓuri heewde ko Tigre en, Afar en, Saho en e Tigrinaaɓe. Ɗemngal Tigre e Tigrinya ɓuri haaleede. Yimɓe ɓee ɓuri heewde ko durooɓe e ndema-durooɓe. Ko innde huuɓtodinnde wonande rewɓe Eritree e sahaaji worɓe kadi.[citation needed] Semhar kadi ko wuro e nder Eritree. Tuugnorgal bfpc11nviy1skwplp3wo1xcgykrlx4w 171077 171076 2026-05-23T16:50:48Z Ilya Discuss 10103 171077 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Semhar woni innde diiwaan ɓooyɗo Eritree, mo jooni wonti ko famɗi fof naatde e diiwaan Fuɗnaange-rewo geec boɗeejo nde limoore e inɗe diiwaanuuji ɗii mbaylaa bannge gooto e hitaande 1996. Diiwaan oo koɗnoo ko no feewi, tawi ko Massawa woni laamorgo diiwaan oo. Yimɓe toon ɓuri heewde ko Tigre en, Afar en, Saho en e Tigrinaaɓe. Ɗemngal Tigre e Tigrinya ɓuri haaleede. Yimɓe ɓee ɓuri heewde ko durooɓe e ndema-durooɓe. Ko innde huuɓtodinnde wonande rewɓe Eritree e sahaaji worɓe kadi.[citation needed] Semhar kadi ko wuro e nder Eritree. Tuugnorgal r3h13zf614a5iz87246op2nbm4tce88 171078 171077 2026-05-23T16:51:25Z Ilya Discuss 10103 171078 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Semhar''' woni innde diiwaan ɓooyɗo Eritree, mo jooni wonti ko famɗi fof naatde e diiwaan Fuɗnaange-rewo geec boɗeejo nde limoore e inɗe diiwaanuuji ɗii mbaylaa bannge gooto e hitaande 1996. Diiwaan oo koɗnoo ko no feewi, tawi ko Massawa woni laamorgo diiwaan oo. Yimɓe toon ɓuri heewde ko Tigre en, Afar en, Saho en e Tigrinaaɓe. Ɗemngal Tigre e Tigrinya ɓuri haaleede. Yimɓe ɓee ɓuri heewde ko durooɓe e ndema-durooɓe. Ko innde huuɓtodinnde wonande rewɓe Eritree e sahaaji worɓe kadi.[citation needed] Semhar kadi ko wuro e nder Eritree. == Tuugnorgal == 1653531kddqsvccvsqcl3oyofhdrkwz 171079 171078 2026-05-23T16:53:39Z Ilya Discuss 10103 171079 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Semhar''' woni innde diiwaan ɓooyɗo Eritree, mo jooni wonti ko famɗi fof naatde e diiwaan Fuɗnaange-rewo geec boɗeejo nde limoore e inɗe diiwaanuuji ɗii mbaylaa bannge gooto e hitaande 1996. Diiwaan oo koɗnoo ko no feewi, tawi ko Massawa woni laamorgo diiwaan oo. Yimɓe toon ɓuri heewde ko Tigre en, Afar en, Saho en e Tigrinaaɓe. Ɗemngal Tigre e Tigrinya ɓuri haaleede. Yimɓe ɓee ɓuri heewde ko durooɓe e ndema-durooɓe. Ko innde huuɓtodinnde wonande rewɓe Eritree e sahaaji worɓe kadi.[citation needed] Semhar kadi ko wuro e nder Eritree.<ref>{{Cite thesis|title=Transitional justice: framing a model for Eritrea|url=http://scholar.ufs.ac.za/xmlui/handle/11660/1741|publisher=University of the Free State|date=May 2008|degree=Thesis|language=en|first=Daniel Rezene|last=Mekonnen}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/27680597|title=The Rising tide of cultural pluralism : the nation-state at bay?|date=1993|publisher=University of Wisconsin Press|others=Crawford Young|isbn=0-299-13880-1|location=Madison, Wis.|pages=183-184|oclc=27680597}}</ref> == Tuugnorgal == k3bq31m7abu5v4kuk4pl6yx9t44ivzm Senafe subregion 0 41603 171080 2026-05-23T16:56:24Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan Senafe ko diiwaan Debub (Zoba Debub) to fuɗnaange Eritree. Laamorde mayri ko Senafe e nokkuuji toowɗi ina heen Emba Soira. Yiyngo E nder diiwaan oo, ina woni e daande maayo Ecoppi, ko ɓuri heewde e mum en ko leƴƴi Tigrinya en e leƴƴi Saho en. Senafe ina anndaa e mborosaaji Metera (anndiraaɗi kadi Balaw Kalaw) e ekkol gootol biyeteeɗo Enda-Tsadkan. Tuugnorgal" 171080 wikitext text/x-wiki Diiwaan Senafe ko diiwaan Debub (Zoba Debub) to fuɗnaange Eritree. Laamorde mayri ko Senafe e nokkuuji toowɗi ina heen Emba Soira. Yiyngo E nder diiwaan oo, ina woni e daande maayo Ecoppi, ko ɓuri heewde e mum en ko leƴƴi Tigrinya en e leƴƴi Saho en. Senafe ina anndaa e mborosaaji Metera (anndiraaɗi kadi Balaw Kalaw) e ekkol gootol biyeteeɗo Enda-Tsadkan. Tuugnorgal fan9d2vqwxgks2ncx5jnxsnoqm1oghk 171081 171080 2026-05-23T16:57:35Z Ilya Discuss 10103 171081 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Diiwaan Senafe ko diiwaan Debub (Zoba Debub) to fuɗnaange Eritree. Laamorde mayri ko Senafe e nokkuuji toowɗi ina heen Emba Soira. Yiyngo E nder diiwaan oo, ina woni e daande maayo Ecoppi, ko ɓuri heewde e mum en ko leƴƴi Tigrinya en e leƴƴi Saho en. Senafe ina anndaa e mborosaaji Metera (anndiraaɗi kadi Balaw Kalaw) e ekkol gootol biyeteeɗo Enda-Tsadkan. Tuugnorgal 0rwwg8lj8onrdgqa20xajm8novcyur8 171082 171081 2026-05-23T16:58:17Z Ilya Discuss 10103 171082 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Senafe''' ko diiwaan Debub (Zoba Debub) to fuɗnaange Eritree. Laamorde mayri ko Senafe e nokkuuji toowɗi ina heen Emba Soira. == Yiyngo == E nder diiwaan oo, ina woni e daande maayo Ecoppi, ko ɓuri heewde e mum en ko leƴƴi Tigrinya en e leƴƴi Saho en. Senafe ina anndaa e mborosaaji Metera (anndiraaɗi kadi Balaw Kalaw) e ekkol gootol biyeteeɗo Enda-Tsadkan. == Tuugnorgal == qwoujcf5089tat81a0f9w4jwv3iwkjo Serejaka subregion 0 41604 171083 2026-05-23T17:01:07Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan Serejaka ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Serejaka. Tuugnorgal" 171083 wikitext text/x-wiki Diiwaan Serejaka ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Serejaka. Tuugnorgal 6erzgbueqdctvy16i5gcc9000h9vfdm 171084 171083 2026-05-23T17:03:03Z Ilya Discuss 10103 171084 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Diiwaan Serejaka ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Serejaka. Tuugnorgal 43wl7f04v8ojjfugsaqeovnjgkaboag 171085 171084 2026-05-23T17:03:57Z Ilya Discuss 10103 171085 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Serejaka''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Serejaka. == Tuugnorgal == focomow1j2ndozw3dnq5h62dhnhgqoy Serejeka 0 41605 171086 2026-05-23T17:06:31Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Serejeka ( Tigrenya : ሰረጀቓ ) (Aarabeere: سيريجاكا ) ko wuro e nder leydi Eritree. Woni ko e diiwaan Maekel (Caka), ko kañum woni laamorgo diiwaan Serejaka. Tuugnorgal" 171086 wikitext text/x-wiki Serejeka ( Tigrenya : ሰረጀቓ ) (Aarabeere: سيريجاكا ) ko wuro e nder leydi Eritree. Woni ko e diiwaan Maekel (Caka), ko kañum woni laamorgo diiwaan Serejaka. Tuugnorgal ri989ap1ifxo4igbk4rp90glwvtegc2 171087 171086 2026-05-23T17:07:58Z Ilya Discuss 10103 171087 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Serejeka ( Tigrenya : ሰረጀቓ ) (Aarabeere: سيريجاكا ) ko wuro e nder leydi Eritree. Woni ko e diiwaan Maekel (Caka), ko kañum woni laamorgo diiwaan Serejaka. Tuugnorgal 5njea47katzpmapxwr845miilazhm5i 171088 171087 2026-05-23T17:08:28Z Ilya Discuss 10103 171088 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Serejeka''' ( Tigrenya : ሰረጀቓ ) (Aarabeere: سيريجاكا ) ko wuro e nder leydi Eritree. Woni ko e diiwaan Maekel (Caka), ko kañum woni laamorgo diiwaan Serejaka. == Tuugnorgal == mewbiy637y0d5xy80n87ohx4uj1gm18 Serejeqa 0 41606 171089 2026-05-23T17:24:32Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Serejeqa (Aarabeere: سيريجاكا, Tigrinyaya: ሮረጃቓ) ko wuro wonngo e diiwaan Anseba to leydi Eritree. Nde woni ko hedde 20 km to fuɗnaange-rewo Asmara e laawol asfalt feewde Keren, ngol noon ina woɗɗi fotde 75 km. Wuro ngoo woni ko e dow ŋoral toowngal Eritree. Ko ɗoon woni damal toowngal laawol kaaƴe ngol rewata e ŋoral fuɗnaange, ina jogii ŋoral mum goɗngal to Seba, e dow ŋoral leslesal to les ŋoral. E ngalɗoo laawol kaaƴe, Serejeqa ina jokko..." 171089 wikitext text/x-wiki Serejeqa (Aarabeere: سيريجاكا, Tigrinyaya: ሮረጃቓ) ko wuro wonngo e diiwaan Anseba to leydi Eritree. Nde woni ko hedde 20 km to fuɗnaange-rewo Asmara e laawol asfalt feewde Keren, ngol noon ina woɗɗi fotde 75 km. Wuro ngoo woni ko e dow ŋoral toowngal Eritree. Ko ɗoon woni damal toowngal laawol kaaƴe ngol rewata e ŋoral fuɗnaange, ina jogii ŋoral mum goɗngal to Seba, e dow ŋoral leslesal to les ŋoral. E ngalɗoo laawol kaaƴe, Serejeqa ina jokkondiri e feccere worgo-fuɗnaange toownde ndee, haa arti noon e wuro Keren (wuro tataɓo ɓurngo mawnude e Eritree) e maayo geec e porto Massawa (wuro ɗiɗaɓo ɓurngo mawnude). Ndee laawol ina waawi yahde tawa rewaani e laamorgo leydi ndii e wuro ɓurngo mawnude wiyeteengo Asmara walla huutoraade laawol asfalt Asmara-Massawa ngol ina heewi yimɓe no feewi. E nder ɗuum, laawol kaaƴe ngol fuɗɗotoo ko Serejeqa to bannge gooto, ina jokkondiri e laawol asfalt She’eb-Gahtelai, ngol kadi ina hawra e feccere leslesre nde alaa ɗo haaɗi e laawol asfalt Massawa, ko 35 km tan e Massawa e hoore mum. Ngam ɓadaade e jokkondiral mum e Asmara, Serejeqa ina golloroo kadi no wuro laamorgo ngoo nii, hay so tawii noon ngo jeyaaka e diiwaan metropolitan laamorgo ngoo (ɗum woni Maekel walla Diiwaan Caka). Tuugnorgal tw8p5pi6rcijb7qyb3xw80cqagswxda 171090 171089 2026-05-23T17:25:56Z Ilya Discuss 10103 171090 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Serejeqa (Aarabeere: سيريجاكا, Tigrinyaya: ሮረጃቓ) ko wuro wonngo e diiwaan Anseba to leydi Eritree. Nde woni ko hedde 20 km to fuɗnaange-rewo Asmara e laawol asfalt feewde Keren, ngol noon ina woɗɗi fotde 75 km. Wuro ngoo woni ko e dow ŋoral toowngal Eritree. Ko ɗoon woni damal toowngal laawol kaaƴe ngol rewata e ŋoral fuɗnaange, ina jogii ŋoral mum goɗngal to Seba, e dow ŋoral leslesal to les ŋoral. E ngalɗoo laawol kaaƴe, Serejeqa ina jokkondiri e feccere worgo-fuɗnaange toownde ndee, haa arti noon e wuro Keren (wuro tataɓo ɓurngo mawnude e Eritree) e maayo geec e porto Massawa (wuro ɗiɗaɓo ɓurngo mawnude). Ndee laawol ina waawi yahde tawa rewaani e laamorgo leydi ndii e wuro ɓurngo mawnude wiyeteengo Asmara walla huutoraade laawol asfalt Asmara-Massawa ngol ina heewi yimɓe no feewi. E nder ɗuum, laawol kaaƴe ngol fuɗɗotoo ko Serejeqa to bannge gooto, ina jokkondiri e laawol asfalt She’eb-Gahtelai, ngol kadi ina hawra e feccere leslesre nde alaa ɗo haaɗi e laawol asfalt Massawa, ko 35 km tan e Massawa e hoore mum. Ngam ɓadaade e jokkondiral mum e Asmara, Serejeqa ina golloroo kadi no wuro laamorgo ngoo nii, hay so tawii noon ngo jeyaaka e diiwaan metropolitan laamorgo ngoo (ɗum woni Maekel walla Diiwaan Caka). Tuugnorgal l6fhnegzv3f7l2jdjcmtv82aa0xzrsz 171091 171090 2026-05-23T17:26:26Z Ilya Discuss 10103 171091 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Serejeqa''' (Aarabeere: سيريجاكا, Tigrinyaya: ሮረጃቓ) ko wuro wonngo e diiwaan Anseba to leydi Eritree. Nde woni ko hedde 20 km to fuɗnaange-rewo Asmara e laawol asfalt feewde Keren, ngol noon ina woɗɗi fotde 75 km. Wuro ngoo woni ko e dow ŋoral toowngal Eritree. Ko ɗoon woni damal toowngal laawol kaaƴe ngol rewata e ŋoral fuɗnaange, ina jogii ŋoral mum goɗngal to Seba, e dow ŋoral leslesal to les ŋoral. E ngalɗoo laawol kaaƴe, Serejeqa ina jokkondiri e feccere worgo-fuɗnaange toownde ndee, haa arti noon e wuro Keren (wuro tataɓo ɓurngo mawnude e Eritree) e maayo geec e porto Massawa (wuro ɗiɗaɓo ɓurngo mawnude). Ndee laawol ina waawi yahde tawa rewaani e laamorgo leydi ndii e wuro ɓurngo mawnude wiyeteengo Asmara walla huutoraade laawol asfalt Asmara-Massawa ngol ina heewi yimɓe no feewi. E nder ɗuum, laawol kaaƴe ngol fuɗɗotoo ko Serejeqa to bannge gooto, ina jokkondiri e laawol asfalt She’eb-Gahtelai, ngol kadi ina hawra e feccere leslesre nde alaa ɗo haaɗi e laawol asfalt Massawa, ko 35 km tan e Massawa e hoore mum. Ngam ɓadaade e jokkondiral mum e Asmara, Serejeqa ina golloroo kadi no wuro laamorgo ngoo nii, hay so tawii noon ngo jeyaaka e diiwaan metropolitan laamorgo ngoo (ɗum woni Maekel walla Diiwaan Caka). == Tuugnorgal == r8p8ysars0dnrsv915i4pz4y10gg5t6 Shambuko 0 41607 171092 2026-05-23T17:29:14Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Shambuko (Aarabeere: شامبيكو, Tigrinya: ሻምቡቆ Tigrinya noddaango: [ʃambukʼo]) ko wuro tokooso e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. Wuro ngo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe mum ndogi toon. Tuugnorgal" 171092 wikitext text/x-wiki Shambuko (Aarabeere: شامبيكو, Tigrinya: ሻምቡቆ Tigrinya noddaango: [ʃambukʼo]) ko wuro tokooso e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. Wuro ngo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe mum ndogi toon. Tuugnorgal rp1ik0ezq07moxf9b725qo57c59n3ah 171093 171092 2026-05-23T17:30:00Z Ilya Discuss 10103 171093 wikitext text/x-wiki '''Shambuko''' (Aarabeere: شامبيكو, Tigrinya: ሻምቡቆ Tigrinya noddaango: [ʃambukʼo]) ko wuro tokooso e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. Wuro ngo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe mum ndogi toon. == Tuugnorgal == kar7dqkbu981u44jigrhoc7nwtxo9ky 171094 171093 2026-05-23T17:30:53Z Ilya Discuss 10103 171094 wikitext text/x-wiki '''Shambuko''' (Aarabeere: شامبيكو, Tigrinya: ሻምቡቆ Tigrinya noddaango: [ʃambukʼo]) ko wuro tokooso e nder diiwaan Gash-Barka to leydi Eritree. Wuro ngo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe mum ndogi toon.<ref>{{cite book|last1=Connell|first1=Dan|title=Building a New Nation: Collected Articles on the Eritrean Revolution (1983-2002)|date=2004|publisher=Red Sea Press|isbn=978-1-56902-198-9|url=https://www.google.com/books/edition/Building_a_New_Nation/zQgOAQAAMAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=%22Shambuko%22+Gash-Barka&dq=%22Shambuko%22+Gash-Barka&printsec=frontcover|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == bhc8aw3h6s8y0b3uwfezb9yrwv4skpz Shambuko subregion 0 41608 171095 2026-05-23T17:32:35Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan Shambuko ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Shambuko. Tariya Wuro ngo e diiwaan oo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe ɓee ndogi. Wurooji e gure Bonɗo Sammbuko Tuugnorgal" 171095 wikitext text/x-wiki Diiwaan Shambuko ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Shambuko. Tariya Wuro ngo e diiwaan oo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe ɓee ndogi. Wurooji e gure Bonɗo Sammbuko Tuugnorgal c5luzba8u2brsi5zb7nv76y73vm5f6z 171096 171095 2026-05-23T17:33:33Z Ilya Discuss 10103 171096 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Diiwaan Shambuko ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Shambuko. Tariya Wuro ngo e diiwaan oo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe ɓee ndogi. Wurooji e gure Bonɗo Sammbuko Tuugnorgal lyujs1i98c4n8q4i43na9smt344fta4 171097 171096 2026-05-23T17:34:09Z Ilya Discuss 10103 171097 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Shambuko''' ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Shambuko. Tariya Wuro ngo e diiwaan oo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe ɓee ndogi. Wurooji e gure Bonɗo Sammbuko Tuugnorgal 376ieca55f03hhw99gqg7m4iv60htv8 171098 171097 2026-05-23T17:34:40Z Ilya Discuss 10103 171098 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Shambuko''' ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorgo mayre woni ko Shambuko. == Tariya == Wuro ngo e diiwaan oo ko Ecoppi heɓti ɗum e wolde Eritree e Ecoppi nde yimɓe ɓee ndogi. == Wurooji e gure == == Bonɗo == == Sammbuko == == Tuugnorgal == kk45s7wmjsl6le8c3ir5hmupw9v6695 Shebah 0 41609 171099 2026-05-23T19:29:43Z Ilya Discuss 10103 Created page with "She'eb (Tigre: ሽዕብ) ko wuro wonngo e diiwaan Fuɗnaange maayo geec to leydi Eritree. Ngo woni ko e dow ŋoral ɓuuɓngal to les ŋoral fuɗnaange-rewo toowngal Eritree. Tariya Ko ɗoon warngooji mbaɗnoo e wolde ndimaagu Eritree. Wuro ngoo fof yani, yani e leydi e hitaande 1988, yimɓe ɓe mbaawaano dogde ɓee njamiraa yo mooftu, caggal ɗuum ndoga e tankaaji tawi yiɗɓe dogde ɓee mbaraa. Warngo ngoo waɗii fotde 400 neɗɗo maayɗo, tawi heen heewɓe ko mawɓe..." 171099 wikitext text/x-wiki She'eb (Tigre: ሽዕብ) ko wuro wonngo e diiwaan Fuɗnaange maayo geec to leydi Eritree. Ngo woni ko e dow ŋoral ɓuuɓngal to les ŋoral fuɗnaange-rewo toowngal Eritree. Tariya Ko ɗoon warngooji mbaɗnoo e wolde ndimaagu Eritree. Wuro ngoo fof yani, yani e leydi e hitaande 1988, yimɓe ɓe mbaawaano dogde ɓee njamiraa yo mooftu, caggal ɗuum ndoga e tankaaji tawi yiɗɓe dogde ɓee mbaraa. Warngo ngoo waɗii fotde 400 neɗɗo maayɗo, tawi heen heewɓe ko mawɓe e sukaaɓe ɓe mbaawaano dogde ko adii. Konu leydi Ecoppi wiyi wuro ngo ina anndaa ko e hoɗde e ownooɓe beeli Eritree. Ɓe njahdi e warde ko famɗi fof 100 siwil goɗɗo e nder gure hoɗdiiɓe. Wuro ngoo ƴellitii gila nde Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1991 (de facto)/1993 (de jure), hannde ko nokku ndema ƴellitiiɗo. Nde jokkondiri ko e laawol asfalt feewde e porto Massawa rewrude e Gahtelai e huutoraade laawol gootol, ina woodi jokkondire to wuro Shebah e laawol kaaƴe gonngol e dow ŋoral fuɗnaange haa Serejeqa ngam jokkondirde e laawol asfalt Asmara-Keren, ko noon jokkondirta e nokku oo e cmaajoruuji tati ɗii fof. Tuugnorgal 9mmxt2s43asl0tehugfd4u7k0gig5a1 171100 171099 2026-05-23T19:32:02Z Ilya Discuss 10103 171100 wikitext text/x-wiki {{Databox}} She'eb (Tigre: ሽዕብ) ko wuro wonngo e diiwaan Fuɗnaange maayo geec to leydi Eritree. Ngo woni ko e dow ŋoral ɓuuɓngal to les ŋoral fuɗnaange-rewo toowngal Eritree. Tariya Ko ɗoon warngooji mbaɗnoo e wolde ndimaagu Eritree. Wuro ngoo fof yani, yani e leydi e hitaande 1988, yimɓe ɓe mbaawaano dogde ɓee njamiraa yo mooftu, caggal ɗuum ndoga e tankaaji tawi yiɗɓe dogde ɓee mbaraa. Warngo ngoo waɗii fotde 400 neɗɗo maayɗo, tawi heen heewɓe ko mawɓe e sukaaɓe ɓe mbaawaano dogde ko adii. Konu leydi Ecoppi wiyi wuro ngo ina anndaa ko e hoɗde e ownooɓe beeli Eritree. Ɓe njahdi e warde ko famɗi fof 100 siwil goɗɗo e nder gure hoɗdiiɓe. Wuro ngoo ƴellitii gila nde Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1991 (de facto)/1993 (de jure), hannde ko nokku ndema ƴellitiiɗo. Nde jokkondiri ko e laawol asfalt feewde e porto Massawa rewrude e Gahtelai e huutoraade laawol gootol, ina woodi jokkondire to wuro Shebah e laawol kaaƴe gonngol e dow ŋoral fuɗnaange haa Serejeqa ngam jokkondirde e laawol asfalt Asmara-Keren, ko noon jokkondirta e nokku oo e cmaajoruuji tati ɗii fof. Tuugnorgal msi8ql6fy2rrlu8kwnbo9vxy3fcf8je 171101 171100 2026-05-23T19:34:40Z Ilya Discuss 10103 171101 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''She'eb''' (Tigre: ሽዕብ) ko wuro wonngo e diiwaan Fuɗnaange maayo geec to leydi Eritree. Ngo woni ko e dow ŋoral ɓuuɓngal to les ŋoral fuɗnaange-rewo toowngal Eritree. == Tariya == Ko ɗoon warngooji mbaɗnoo e wolde ndimaagu Eritree. Wuro ngoo fof yani, yani e leydi e hitaande 1988, yimɓe ɓe mbaawaano dogde ɓee njamiraa yo mooftu, caggal ɗuum ndoga e tankaaji tawi yiɗɓe dogde ɓee mbaraa. Warngo ngoo waɗii fotde 400 neɗɗo maayɗo, tawi heen heewɓe ko mawɓe e sukaaɓe ɓe mbaawaano dogde ko adii. Konu leydi Ecoppi wiyi wuro ngo ina anndaa ko e hoɗde e ownooɓe beeli Eritree. Ɓe njahdi e warde ko famɗi fof 100 siwil goɗɗo e nder gure hoɗdiiɓe. Wuro ngoo ƴellitii gila nde Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1991 (de facto)/1993 (de jure), hannde ko nokku ndema ƴellitiiɗo. Nde jokkondiri ko e laawol asfalt feewde e porto Massawa rewrude e Gahtelai e huutoraade laawol gootol, ina woodi jokkondire to wuro Shebah e laawol kaaƴe gonngol e dow ŋoral fuɗnaange haa Serejeqa ngam jokkondirde e laawol asfalt Asmara-Keren, ko noon jokkondirta e nokku oo e cmaajoruuji tati ɗii fof. == Tuugnorgal == c2nj5dfnuww6l9tyglb8gp240jv0kgx She'eb subregion 0 41610 171102 2026-05-23T20:05:17Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan She'eb ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Fuɗnaange maayo geec (Zoba Semienawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko She'eb. Tuugnorgal" 171102 wikitext text/x-wiki Diiwaan She'eb ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Fuɗnaange maayo geec (Zoba Semienawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko She'eb. Tuugnorgal 3824vfp6sy3agxcyg76uvbacm8l2zi6 171103 171102 2026-05-23T20:07:33Z Ilya Discuss 10103 171103 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Diiwaan She'eb ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Fuɗnaange maayo geec (Zoba Semienawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko She'eb. Tuugnorgal 0luxjtf9425kkce6pjihbmyzkwrtd3q 171104 171103 2026-05-23T20:08:04Z Ilya Discuss 10103 171104 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan She'eb''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Fuɗnaange maayo geec (Zoba Semienawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Laamorde mayre woni ko She'eb. == Tuugnorgal == tesezubugrfxlnl8pwivvlcz99dsqth South Eastern Asmara administration 0 41611 171105 2026-05-23T20:10:31Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree. Tuugnorgal" 171105 wikitext text/x-wiki Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree. Tuugnorgal k5w07dvzh5lavxtgq84e20imhjikb7q 171106 171105 2026-05-23T20:11:26Z Ilya Discuss 10103 171106 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree. Tuugnorgal ard9r6058xmvw91d9dkzt8hukeqxlb9 171107 171106 2026-05-23T20:11:47Z Ilya Discuss 10103 171107 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree. == Tuugnorgal == qnf5i74o701ls6attrc6w132vmos4ew 171108 171107 2026-05-23T20:12:14Z Ilya Discuss 10103 171108 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo''' ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree. == Tuugnorgal == earfsszd2xoosq2jx5w1mzqq9b4ddm9 South Eastern subregion 0 41612 171109 2026-05-23T20:14:10Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel (Maakel) hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Tuugnorgal" 171109 wikitext text/x-wiki Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel (Maakel) hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Tuugnorgal a1dqg6pxspabiyj149a15r477pa0y2h 171110 171109 2026-05-23T20:15:18Z Ilya Discuss 10103 171110 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel (Maakel) hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Tuugnorgal 97e7vmgdqwlwnvsplntbcz52pjun6oa 171111 171110 2026-05-23T20:15:53Z Ilya Discuss 10103 171111 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Fuɗnaange-rewo''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel (Maakel) hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. == Tuugnorgal == l30ks2skpiyed3zidp7pdjm4cgyjy90 South Western Asmara administration 0 41613 171112 2026-05-23T20:17:51Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree. Tuugnorgal" 171112 wikitext text/x-wiki Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree. Tuugnorgal k5w07dvzh5lavxtgq84e20imhjikb7q 171113 171112 2026-05-23T20:19:02Z Ilya Discuss 10103 171113 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree. Tuugnorgal ard9r6058xmvw91d9dkzt8hukeqxlb9 171114 171113 2026-05-23T20:19:31Z Ilya Discuss 10103 171114 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Njuɓɓudi Asmara Fuɗnaange-rewo''' ko njuɓɓudi to Asmara, leydi Eritree. == Tuugnorgal == earfsszd2xoosq2jx5w1mzqq9b4ddm9 South Western subregion 0 41614 171115 2026-05-23T20:21:24Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Tuugnorgal" 171115 wikitext text/x-wiki Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Tuugnorgal 9e4ltz0kdg5we0s5q5488m0fwfvbq93 171116 171115 2026-05-23T20:22:45Z Ilya Discuss 10103 171116 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Diiwaan Fuɗnaange-rewo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. Tuugnorgal 0l0xt8pr6spuhis6jlkjpu6p2kjijjo 171117 171116 2026-05-23T20:23:17Z Ilya Discuss 10103 171117 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Fuɗnaange-rewo''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Maekel hakkundeejo (Zoba Maekel) to leydi Eritree. == Tuugnorgal == 3uupy17psnq1dk3zpwz5evsgmtk9ndh Southern Denkalya subregion 0 41615 171118 2026-05-23T20:26:17Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Denkalya fuɗnaange ko diiwaan tokooso e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Tuugnorgal" 171118 wikitext text/x-wiki Denkalya fuɗnaange ko diiwaan tokooso e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Tuugnorgal 66uyq3u66ctr94fq404t9zbfccyl3uv 171119 171118 2026-05-23T20:28:21Z Ilya Discuss 10103 171119 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Denkalya fuɗnaange ko diiwaan tokooso e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. Tuugnorgal 02w118kmwydzigyp7nravau664cc51i 171120 171119 2026-05-23T20:34:55Z Ilya Discuss 10103 171120 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Denkalya fuɗnaange''' ko diiwaan tokooso e nder diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange (Zoba Debubawi Keyih Bahri) to leydi Eritree. == Tuugnorgal == jx5i8ef245zepxvpwbxrxxz42pc93ze Subregions of Eritrea 0 41616 171121 2026-05-23T20:40:19Z Ilya Discuss 10103 Created page with "diiwanuuji jeegom Eritree ina peccii e diiwanuuji njuɓɓudi (Tigrinya: ንኡስ ዞባ). Politik leydi Eritree Doosgal leydi (ko huutoraaka) Je jonta Suudu sarɗiiji Ñaawirde Wooteeji Lanndaaji dawrugol Feccere njuɓɓudi laamu Jokkondiral caggal leydi Tiitooɗe jokkondirɗe bannge portal leydi Eritree Leyɗe goɗɗe vte Diiwaan Anseba Adi Tekelezan Asmat Hamelmalo Elabereede Geleb Hagaas Halhal Habero Keren Kerkebet Sela Diiwaan Cakaare (Maekel). Berik Ghala Nefhi..." 171121 wikitext text/x-wiki diiwanuuji jeegom Eritree ina peccii e diiwanuuji njuɓɓudi (Tigrinya: ንኡስ ዞባ). Politik leydi Eritree Doosgal leydi (ko huutoraaka) Je jonta Suudu sarɗiiji Ñaawirde Wooteeji Lanndaaji dawrugol Feccere njuɓɓudi laamu Jokkondiral caggal leydi Tiitooɗe jokkondirɗe bannge portal leydi Eritree Leyɗe goɗɗe vte Diiwaan Anseba Adi Tekelezan Asmat Hamelmalo Elabereede Geleb Hagaas Halhal Habero Keren Kerkebet Sela Diiwaan Cakaare (Maekel). Berik Ghala Nefhi Fuɗnaange-rewo Fuɗnaange-rewo Sereeka Fuɗnaange-rewo Fuɗnaange-rewo Diiwaan Gaas-Barka Akurdet Barentu Dghe Forto Gogne Omhajer Haykota Logo Anseba Mensuura Mogolo Molki Sammbuko Teseney Gash dow Diiwaan maayo woɗeewo worgo Afabet Adobha Dahlak Gela'elo Foro Ginda Karura Masawa Nakfa She'eb Diiwaan Fuɗnaange (Debub). Mai ani Tsoronaa Kudo Be'ur Adi Keyh Adi Quala Areza Debarwa Dekemhaare Mai-Mne Mendeferaa Segeneiti Senaafe Diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange Are'eta Assab Denkalya hakkundeejo Denkalya fuɗnaange Tuugnorgal plj6erk94iyc8a4ic3tlhk0lju9qs3o 171122 171121 2026-05-23T20:42:48Z Ilya Discuss 10103 171122 wikitext text/x-wiki {{Databox}} diiwanuuji jeegom Eritree ina peccii e diiwanuuji njuɓɓudi (Tigrinya: ንኡስ ዞባ). Politik leydi Eritree Doosgal leydi (ko huutoraaka) Je jonta Suudu sarɗiiji Ñaawirde Wooteeji Lanndaaji dawrugol Feccere njuɓɓudi laamu Jokkondiral caggal leydi Tiitooɗe jokkondirɗe bannge portal leydi Eritree Leyɗe goɗɗe vte Diiwaan Anseba Adi Tekelezan Asmat Hamelmalo Elabereede Geleb Hagaas Halhal Habero Keren Kerkebet Sela Diiwaan Cakaare (Maekel). Berik Ghala Nefhi Fuɗnaange-rewo Fuɗnaange-rewo Sereeka Fuɗnaange-rewo Fuɗnaange-rewo Diiwaan Gaas-Barka Akurdet Barentu Dghe Forto Gogne Omhajer Haykota Logo Anseba Mensuura Mogolo Molki Sammbuko Teseney Gash dow Diiwaan maayo woɗeewo worgo Afabet Adobha Dahlak Gela'elo Foro Ginda Karura Masawa Nakfa She'eb Diiwaan Fuɗnaange (Debub). Mai ani Tsoronaa Kudo Be'ur Adi Keyh Adi Quala Areza Debarwa Dekemhaare Mai-Mne Mendeferaa Segeneiti Senaafe Diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange Are'eta Assab Denkalya hakkundeejo Denkalya fuɗnaange Tuugnorgal a4rebwbnr8pjind53liravpwm3eq3eb 171123 171122 2026-05-23T20:56:33Z Ilya Discuss 10103 171123 wikitext text/x-wiki {{Databox}} diiwanuuji jeegom Eritree ina peccii e diiwanuuji njuɓɓudi (Tigrinya: ንኡስ ዞባ). Politik leydi Eritree Doosgal leydi (ko huutoraaka) Je jonta Suudu sarɗiiji Ñaawirde Wooteeji Lanndaaji dawrugol Feccere njuɓɓudi laamu Jokkondiral caggal leydi Tiitooɗe jokkondirɗe bannge portal leydi Eritree Leyɗe goɗɗe vte Diiwaan Anseba Adi Tekelezan Asmat Hamelmalo Elabereede Geleb Hagaas Halhal Habero Keren Kerkebet Sela Diiwaan Cakaare (Maekel). Berik Ghala Nefhi Fuɗnaange-rewo Fuɗnaange-rewo Sereeka Fuɗnaange-rewo Fuɗnaange-rewo Diiwaan Gaas-Barka Akurdet Barentu Dghe Forto Gogne Omhajer Haykota Logo Anseb Mensuura Mogolo Molki Sammbuko Teseney Gash dow Diiwaan maayo woɗeewo worgo Afabet Adobha Dahlak Gela'elo Foro Ginda Karura Masawa Nakfa She'eb Diiwaan Fuɗnaange (Debub). Mai ani Tsoronaa Kudo Be'ur Adi Keyh Adi Quala Areza Debarwa Dekemhaare Mai-Mne Mendeferaa Segeneiti Senaafe Diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange Are'eta Assab Denkalya hakkundeejo Denkalya fuɗnaange Tuugnorgal 6uclsvzzeylxyzgzsm03z3aag63utcj 171124 171123 2026-05-23T20:57:47Z Ilya Discuss 10103 171124 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''diiwanuuji jeegom Eritree''' ina peccii e diiwanuuji njuɓɓudi (Tigrinya: ንኡስ ዞባ). Politik leydi Eritree Doosgal leydi (ko huutoraaka) == Je jonta == Suudu sarɗiiji Ñaawirde Wooteeji Lanndaaji dawrugol Feccere njuɓɓudi laamu Jokkondiral caggal leydi Tiitooɗe jokkondirɗe bannge portal leydi Eritree == Leyɗe goɗɗe == == vte == Diiwaan Anseba Adi Tekelezan == Asmat == Hamelmalo Elabereede == Geleb == Hagaas Halhal Habero Keren Kerkebet Sela == Diiwaan Cakaare (Maekel). == Berik Ghala Nefhi Fuɗnaange-rewo Fuɗnaange-rewo Sereeka Fuɗnaange-rewo Fuɗnaange-rewo Diiwaan Gaas-Barka Akurdet Barentu Dghe Forto Gogne Omhajer Haykota Logo Anseb Mensuura Mogolo Molki Sammbuko Teseney Gash dow == Diiwaan maayo woɗeewo worgo == Afabet Adobha Dahlak Gela'elo Foro Ginda Karura Masawa Nakfa She'eb Diiwaan Fuɗnaange (Debub). Mai ani Tsoronaa Kudo Be'ur Adi Keyh Adi Quala Areza Debarwa Dekemhaare Mai-Mne Mendeferaa Segeneiti Senaafe == Diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange == Are'eta Assab == Denkalya hakkundeejo == Denkalya fuɗnaange == Tuugnorgal == 50ejwstknvpox1dxqo942dkqkymq2rk Tauda 0 41617 171125 2026-05-23T21:32:15Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Tauda (aarabeere: تاودا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Wakere Koɗorde ndee woni ko e diiwaan Gogne to diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 10,0 km to fuɗnaange-rewo wuro diiwaan Gogne, e 13 km to fuɗnaange-rewo wuro Barentu. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Alegada (9,8 km), Gogne (10,0 km), Ili (10,1 km), Gonye (12,4 km), Dedda (12,4 km), Mescul (12,2 km) e Marke122 km kiloomeeteeruuji 20,0)." 171125 wikitext text/x-wiki Tauda (aarabeere: تاودا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Wakere Koɗorde ndee woni ko e diiwaan Gogne to diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 10,0 km to fuɗnaange-rewo wuro diiwaan Gogne, e 13 km to fuɗnaange-rewo wuro Barentu. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Alegada (9,8 km), Gogne (10,0 km), Ili (10,1 km), Gonye (12,4 km), Dedda (12,4 km), Mescul (12,2 km) e Marke122 km kiloomeeteeruuji 20,0). 98tnt95aefy1drc67cpin42n2c2fhbk 171126 171125 2026-05-23T21:34:22Z Ilya Discuss 10103 171126 wikitext text/x-wiki '''Tauda''' (aarabeere: تاودا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. Wakere Koɗorde ndee woni ko e diiwaan Gogne to diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 10,0 km to fuɗnaange-rewo wuro diiwaan Gogne, e 13 km to fuɗnaange-rewo wuro Barentu. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Alegada (9,8 km), Gogne (10,0 km), Ili (10,1 km), Gonye (12,4 km), Dedda (12,4 km), Mescul (12,2 km) e Marke122 km kiloomeeteeruuji 20,0). ip2nq7j3huuop2lfdlbymd36vtijfr4 171127 171126 2026-05-23T21:35:04Z Ilya Discuss 10103 171127 wikitext text/x-wiki '''Tauda''' (aarabeere: تاودا) ko wuro wonngo hirnaange leydi Eritree. == Wakere == Koɗorde ndee woni ko e diiwaan Gogne to diiwaan Gash-Barka. Nde woni ko 10,0 km to fuɗnaange-rewo wuro diiwaan Gogne, e 13 km to fuɗnaange-rewo wuro Barentu. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Alegada (9,8 km), Gogne (10,0 km), Ili (10,1 km), Gonye (12,4 km), Dedda (12,4 km), Mescul (12,2 km) e Marke122 km kiloomeeteeruuji 20,0). 1cudr0keosdwsxaykjc31uhqag454je Teseney subregion 0 41618 171128 2026-05-23T21:37:21Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan Teseney ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorde mayri woni ko barentu . Tuugnorgal" 171128 wikitext text/x-wiki Diiwaan Teseney ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorde mayri woni ko barentu . Tuugnorgal r9s5uhy7ge0wey0eqr04ozfbhpltkxh 171129 171128 2026-05-23T21:40:01Z Ilya Discuss 10103 171129 wikitext text/x-wiki '''Diiwaan Teseney''' ko diiwaan gonɗo e hirnaange Gaas-Barka (Zoba Gaas-Barka) to leydi Eritree. Laamorde mayri woni ko barentu . == Tuugnorgal == 13b6dzy3z7wy985ootn14qld4rmayr0 Tiyo 0 41619 171130 2026-05-23T21:42:44Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Tiyo (T'í'o, Arab: طيعوا walla طع) ko wuro daande maayo to fuɗnaange-caka leydi Eritree, laamorgo diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Anrata (0,6 nm), Ad Gaban (6,3 nm), Sahli (8,0 nm), Babaiu (15,4 nm) e Faraon (17,9 nm). Tuugnorgal" 171130 wikitext text/x-wiki Tiyo (T'í'o, Arab: طيعوا walla طع) ko wuro daande maayo to fuɗnaange-caka leydi Eritree, laamorgo diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Anrata (0,6 nm), Ad Gaban (6,3 nm), Sahli (8,0 nm), Babaiu (15,4 nm) e Faraon (17,9 nm). Tuugnorgal 4h2k3b50nowdnoep0a11676koj6cxf0 171131 171130 2026-05-23T21:44:02Z Ilya Discuss 10103 171131 wikitext text/x-wiki '''Tiyo''' (T'í'o, Arab: طيعوا walla طع) ko wuro daande maayo to fuɗnaange-caka leydi Eritree, laamorgo diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Anrata (0,6 nm), Ad Gaban (6,3 nm), Sahli (8,0 nm), Babaiu (15,4 nm) e Faraon (17,9 nm). == Tuugnorgal == mx4rfg26quhc08b3mxu5z2sa2fx6bh5 171132 171131 2026-05-23T21:45:09Z Ilya Discuss 10103 171132 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tiyo''' (T'í'o, Arab: طيعوا walla طع) ko wuro daande maayo to fuɗnaange-caka leydi Eritree, laamorgo diiwaan Are'eta to diiwaan maayo woɗeewo fuɗnaange. Wurooji e gure ɓadiiɗe ina mbaɗi Anrata (0,6 nm), Ad Gaban (6,3 nm), Sahli (8,0 nm), Babaiu (15,4 nm) e Faraon (17,9 nm). == Tuugnorgal == 36u3ak9tx8xxo6se3y7p39hpwjkqmx4 Tserona subregion 0 41620 171133 2026-05-23T21:47:34Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Tsoronaa Leydi Eritree Diiwaan Fuɗnaange Tsorona (Ge'ez: ጾሮና) ko diiwaan tokooso e nder diiwaan Fuɗnaange Eritree. Innde mayre ɓooynde ko Atkaro. Nokku oo wonnoo ko nokku hare mawɗo e wolde Eritree e Ecoppi (1998–2000). Tuugnorgal" 171133 wikitext text/x-wiki Tsoronaa Leydi Eritree Diiwaan Fuɗnaange Tsorona (Ge'ez: ጾሮና) ko diiwaan tokooso e nder diiwaan Fuɗnaange Eritree. Innde mayre ɓooynde ko Atkaro. Nokku oo wonnoo ko nokku hare mawɗo e wolde Eritree e Ecoppi (1998–2000). Tuugnorgal 461k4wix0gubmwnprs8ftjgqgvdmz2s 171134 171133 2026-05-23T21:49:30Z Ilya Discuss 10103 171134 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Tsoronaa Leydi Eritree Diiwaan Fuɗnaange Tsorona (Ge'ez: ጾሮና) ko diiwaan tokooso e nder diiwaan Fuɗnaange Eritree. Innde mayre ɓooynde ko Atkaro. Nokku oo wonnoo ko nokku hare mawɗo e wolde Eritree e Ecoppi (1998–2000). Tuugnorgal 94x73fmb1gvtzjkohcj0szlbkw2e3ca 171135 171134 2026-05-23T21:50:17Z Ilya Discuss 10103 171135 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tsoronaa''' Leydi Eritree Diiwaan Fuɗnaange Tsorona (Ge'ez: ጾሮና) ko diiwaan tokooso e nder diiwaan Fuɗnaange Eritree. Innde mayre ɓooynde ko Atkaro. Nokku oo wonnoo ko nokku hare mawɗo e wolde Eritree e Ecoppi (1998–2000). == Tuugnorgal == clx52z7uv72xbr15cp6p3rfpfyonoh6 Upper Gash subregion 0 41621 171136 2026-05-23T21:52:33Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Diiwaan Gaas toowɗo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Gaas-Barka (Zoba Gash-Barka) to hirnaange leydi Eritree. Tuugnorgal" 171136 wikitext text/x-wiki Diiwaan Gaas toowɗo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Gaas-Barka (Zoba Gash-Barka) to hirnaange leydi Eritree. Tuugnorgal fwp0johkhei6w2nmqmr5235qt9xu53j 171137 171136 2026-05-23T21:54:29Z Ilya Discuss 10103 171137 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Diiwaan Gaas toowɗo ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Gaas-Barka (Zoba Gash-Barka) to hirnaange leydi Eritree. Tuugnorgal 95szubvayip6dh3srywt4t1sw92xuap 171138 171137 2026-05-23T21:56:24Z Ilya Discuss 10103 171138 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Gaas toowɗo''' ko diiwaan gonɗo e nder diiwaan Gaas-Barka (Zoba Gash-Barka) to hirnaange leydi Eritree. == Tuugnorgal == lgfxe76dmnwvodk7w2afpzg5jr0zd2a Wadi Laba River 0 41622 171139 2026-05-23T21:59:33Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Maayo Wadi Laba ko maayo ɓuuɓngo e nder leydi Eritree, ngo heewi waɗde ko kewuuji ɓuuɓɗi, ɗi njuuteendi mum en ko waktuuji seeɗa tan, kadi ko laabi joy haa sappo tan e nder dumunna dabbunde juutɗo. Nde ummotoo ko fuɗnaange Massawa, nde ummotoo ko e maayo geec. Ko adii nde joofata, maayo ngoo hawrata ko e maayo Wokiro. Ƴeew kadi Doggol maayooji leydi Eritree Tuugnorgal" 171139 wikitext text/x-wiki Maayo Wadi Laba ko maayo ɓuuɓngo e nder leydi Eritree, ngo heewi waɗde ko kewuuji ɓuuɓɗi, ɗi njuuteendi mum en ko waktuuji seeɗa tan, kadi ko laabi joy haa sappo tan e nder dumunna dabbunde juutɗo. Nde ummotoo ko fuɗnaange Massawa, nde ummotoo ko e maayo geec. Ko adii nde joofata, maayo ngoo hawrata ko e maayo Wokiro. Ƴeew kadi Doggol maayooji leydi Eritree Tuugnorgal aekt0nm82j809q6cgc6avya49gx96sq 171140 171139 2026-05-23T22:01:05Z Ilya Discuss 10103 171140 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Maayo Wadi Laba ko maayo ɓuuɓngo e nder leydi Eritree, ngo heewi waɗde ko kewuuji ɓuuɓɗi, ɗi njuuteendi mum en ko waktuuji seeɗa tan, kadi ko laabi joy haa sappo tan e nder dumunna dabbunde juutɗo. Nde ummotoo ko fuɗnaange Massawa, nde ummotoo ko e maayo geec. Ko adii nde joofata, maayo ngoo hawrata ko e maayo Wokiro. Ƴeew kadi Doggol maayooji leydi Eritree Tuugnorgal bodd38xpla31o8qyxiptmqrqx5nutd6 171141 171140 2026-05-23T22:02:05Z Ilya Discuss 10103 171141 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Maayo Wadi Laba''' ko maayo ɓuuɓngo e nder leydi Eritree, ngo heewi waɗde ko kewuuji ɓuuɓɗi, ɗi njuuteendi mum en ko waktuuji seeɗa tan, kadi ko laabi joy haa sappo tan e nder dumunna dabbunde juutɗo. Nde ummotoo ko fuɗnaange Massawa, nde ummotoo ko e maayo geec. Ko adii nde joofata, maayo ngoo hawrata ko e maayo Wokiro. == Ƴeew kadi == Doggol maayooji leydi Eritree == Tuugnorgal == f35sx5zpi04vaazfqohj44f2wvihh7j 171142 171141 2026-05-23T22:03:41Z Ilya Discuss 10103 171142 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Maayo Wadi Laba''' ko maayo ɓuuɓngo e nder leydi Eritree, ngo heewi waɗde ko kewuuji ɓuuɓɗi, ɗi njuuteendi mum en ko waktuuji seeɗa tan, kadi ko laabi joy haa sappo tan e nder dumunna dabbunde juutɗo. Nde ummotoo ko fuɗnaange Massawa, nde ummotoo ko e maayo geec. Ko adii nde joofata, maayo ngoo hawrata ko e maayo Wokiro.<ref>{{cite journal|last=Grabow|first=Garry L.|author2=McCornick, Peter G.|author3=Rankl, James G.|title=Stream Gauging of Torrential Rivers of Eastern Eritrea|journal=Journal of Hydrologic Engineering|volume=3|issue=3|pages=211–214|date=July 1998|doi=10.1061/(ASCE)1084-0699(1998)3:3(211)}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol maayooji leydi Eritree == Tuugnorgal == 2q6qxn7d5vk0oy1mds83ljj5azcmpir Wokiro River 0 41623 171143 2026-05-23T22:06:36Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Maayo Wokiro ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba. Ƴeew kadi Doggol maayooji leydi Eritree Tuugnorgal" 171143 wikitext text/x-wiki Maayo Wokiro ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba. Ƴeew kadi Doggol maayooji leydi Eritree Tuugnorgal l6q744fsio26r934vb4at9069e9tpqt 171144 171143 2026-05-23T22:09:02Z Ilya Discuss 10103 171144 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Maayo Wokiro ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba. Ƴeew kadi Doggol maayooji leydi Eritree Tuugnorgal 3evq7uat92py7e1ey7sri3lppxbgykm 171145 171144 2026-05-23T22:12:03Z Ilya Discuss 10103 171145 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Maayo Wokiro''' ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba. == Ƴeew kadi == Doggol maayooji leydi Eritree == Tuugnorgal == tnn1xjojer1gb5xgq102gisl3f5c7vh 171146 171145 2026-05-23T22:15:18Z Ilya Discuss 10103 171146 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Maayo Wokiro''' ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba.<ref name=":26">{{Cite web|title=River|url=https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/river|website=Cambridge Dictionary|access-date=23 July 2024|archive-date=27 June 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240627205402/https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/river|url-status=live}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol maayooji leydi Eritree == Tuugnorgal == 1ropop71tjhwzvsgbcj5kt6bvcgdjvm 171193 171146 2026-05-24T07:59:33Z Fulani215 7983 /* Himobe */ Fixed typo 171193 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Maayo Wokiro''' ko maayo ndiyam ɓuuɓngo e nder leydi Eritree. Nde joofi ko worgo Massawa, to maayo geec. Ko adii nde joofnata, Wokiro ina hawra e maayo Wadi Laba.<ref name=":26">{{Cite web|title=River|url=https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/river|website=Cambridge Dictionary|access-date=23 July 2024|archive-date=27 June 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240627205402/https://dictionary.cambridge.org/us/dictionary/english/river|url-status=live}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol maayooji leydi Eritree == Himobe == 2kiqkpno7plhk574m3re570vjs7whxv Yob Wildlife Reserve 0 41624 171147 2026-05-23T22:17:43Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Yob Wildlife Reserve ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee. Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yark..." 171147 wikitext text/x-wiki Yob Wildlife Reserve ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee. Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975. Tuugnorgal 2iw2oqmj5lahggay8kc7ulkng1vgeip 171148 171147 2026-05-23T22:18:45Z Ilya Discuss 10103 171148 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Yob Wildlife Reserve ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee. Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975. Tuugnorgal 3x9s1p1z22qp3xdi06lpygjpwvyk8u1 171149 171148 2026-05-23T22:20:56Z Ilya Discuss 10103 171149 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Yob Wildlife Reserve''' ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee. Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975. == Tuugnorgal == j8cm65j6tptp4cml26i78n3buh9c2uz 171150 171149 2026-05-23T22:22:05Z Ilya Discuss 10103 171150 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Yob Wildlife Reserve''' ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee.<ref>{{cite web|url=http://www.protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|title=Yob Wildlife Reserve|publisher=Protectedplanet.net|archive-url=https://web.archive.org/web/20130330141447/http://protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|archive-date=30 March 2013|access-date=30 May 2012}}</ref> Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975. == Tuugnorgal == 4mzq8q9b1cqu4yxsanma315l5p3l5nh 171151 171150 2026-05-23T22:23:52Z Ilya Discuss 10103 171151 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Yob Wildlife Reserve''' ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee.<ref>{{cite web|url=http://www.protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|title=Yob Wildlife Reserve|publisher=Protectedplanet.net|archive-url=https://web.archive.org/web/20130330141447/http://protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|archive-date=30 March 2013|access-date=30 May 2012}}</ref> Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975.<ref name="ShackletonGroup1997">{{cite book|last=Shackleton|first=David M.|title=Wild Sheep and Goats and Their Relatives: Status Survey and Conservation Action Plan for Caprinae|url=https://books.google.com/books?id=hJBodAXB9eoC&pg=PA26|access-date=30 May 2012|year=1997|publisher=International Union for Conservation of Nature and Natural Resources. Species Survival Commission. Caprinae Specialist Group|isbn=978-2-8317-0353-4|page=26}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.nationalparks-worldwide.info/eritrea.htm|title=National Parks of Eritrea|publisher=National Parks Worldwide.info|access-date=30 May 2012|archive-date=18 January 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180118181849/http://www.nationalparks-worldwide.info/eritrea.htm|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == qxfndmnku2z4ltwen0ek63sk4ksyzak 171192 171151 2026-05-24T07:58:02Z Fulani215 7983 /* Himobe */ Fixed typo 171192 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Yob Wildlife Reserve''' ko nokku reenaaɗo e nder diiwanuuji Fuɗnaange maayo geec e Anseba to worgo Eritree. E wiyde Gazetta Eritrea, ko Biritaannaaɓe sosi ɗum ñalnde 16 marse 1959, teeŋti noon ngam reende yimɓe heewɓe e ƴiye Nubiyankooje e nder nokku hee.<ref>{{cite web|url=http://www.protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|title=Yob Wildlife Reserve|publisher=Protectedplanet.net|archive-url=https://web.archive.org/web/20130330141447/http://protectedplanet.net/sites/Yob_Wildlife_Reserve|archive-date=30 March 2013|access-date=30 May 2012}}</ref> Ko Departemaa toppitiiɗo ko fayti e kullon ladde to ministeer ndema leydi Eritree toppitii rezerw oo. Nde ina waɗi 265 800 ektaar (657 000 ektaar), tee ndeenka mayre ina wayi no tabitinaama ñalnde 1 lewru Yarkomaa 1975.<ref name="ShackletonGroup1997">{{cite book|last=Shackleton|first=David M.|title=Wild Sheep and Goats and Their Relatives: Status Survey and Conservation Action Plan for Caprinae|url=https://books.google.com/books?id=hJBodAXB9eoC&pg=PA26|access-date=30 May 2012|year=1997|publisher=International Union for Conservation of Nature and Natural Resources. Species Survival Commission. Caprinae Specialist Group|isbn=978-2-8317-0353-4|page=26}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.nationalparks-worldwide.info/eritrea.htm|title=National Parks of Eritrea|publisher=National Parks Worldwide.info|access-date=30 May 2012|archive-date=18 January 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180118181849/http://www.nationalparks-worldwide.info/eritrea.htm|url-status=dead}}</ref> ==Himobe == 3fwl78ak7kmqg8ap6clumsbhst5jyqx Ogbe Abraha 0 41625 171152 2026-05-24T06:10:33Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ogbe Abraha (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, Sekereteer e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa..." 171152 wikitext text/x-wiki Ogbe Abraha (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, Sekereteer e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma. Nanngugol E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka. Tuugnorgal p0f7od7pc8mwkbw6m7h599171lt48tz 171153 171152 2026-05-24T06:11:47Z Ilya Discuss 10103 171153 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ogbe Abraha (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, Sekereteer e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma. Nanngugol E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka. Tuugnorgal 3l2miiz2ubms2w7erm29rlzu544qpkh 171154 171153 2026-05-24T06:12:12Z Ilya Discuss 10103 171154 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ogbe Abraha''' (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, Sekereteer e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma. Nanngugol E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka. Tuugnorgal 0jtj28ipqkboq4705vol54iz32409y5 171155 171154 2026-05-24T06:12:53Z Ilya Discuss 10103 171155 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ogbe Abraha''' (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, Sekereteer e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma. == Nanngugol == E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka. == Tuugnorgal == sce2r8mtw8dcjoskxxtm8t6fvmd6qg0 171156 171155 2026-05-24T06:14:24Z Ilya Discuss 10103 171156 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ogbe Abraha''' (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, <ref>[http://www.africa.upenn.edu/eue_web/hoa0497.htm "President quietly shuffles cabinet"], ''Indian Ocean Newsletter'', 29 March 1997 (''Horn of Africa Monthly Review'', 21 February – 28 April 1997).</ref> e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma. == Nanngugol == E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka. == Tuugnorgal == pk3kost1bj2khs68ivoq3s1n5n9p87g 171157 171156 2026-05-24T06:15:26Z Ilya Discuss 10103 171157 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ogbe Abraha''' (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, <ref>[http://www.africa.upenn.edu/eue_web/hoa0497.htm "President quietly shuffles cabinet"], ''Indian Ocean Newsletter'', 29 March 1997 (''Horn of Africa Monthly Review'', 21 February – 28 April 1997).</ref> e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma.<ref name="Amnesty_Ogbe_Abraha">{{cite web|title=General Ogbe Abraha|publisher=[[Amnesty International]]|date=2019-09-27|url=https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2019/09/general-ogbe-abraha-eritrea-hrds-arrested-never-seen-or-heard-from-again|access-date=2021-07-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20210702232929/https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2019/09/general-ogbe-abraha-eritrea-hrds-arrested-never-seen-or-heard-from-again|archive-date=2021-07-02|url-status=live}}</ref> == Nanngugol == E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka. == Tuugnorgal == saj9f1cgu8yyy7qjdh70mmnuka6slqi 171158 171157 2026-05-24T06:16:28Z Ilya Discuss 10103 171158 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ogbe Abraha''' (jibinaa ko 1948) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati e fedde wiyeteende Eritree (EPLF) e hitaande 1972, gila nde o heɓi ndimaagu makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal (PFDJ), tergal e Diiso Ngenndiijo, <ref>[http://www.africa.upenn.edu/eue_web/hoa0497.htm "President quietly shuffles cabinet"], ''Indian Ocean Newsletter'', 29 March 1997 (''Horn of Africa Monthly Review'', 21 February – 28 April 1997).</ref> e ndeen Ministeer Labour e Febrube Ministeer njulaagu e Indulf 1997), hooreejo logistik, njuɓɓudi e cellal e nder ministeer defansiyoŋ, hooreejo konu ndeenka leydi Eritree. Abraha riiwaa e golle mum, hooreejo leydi ndii itti ɗum darnde militeer e lewru feebariyee 2000. O nanngaa ko e lewru suwee 2001 sabu makko jeyeede e fedde jaagorɗe G-15, ɗaɓɓooɓe peeje politik. O woni ko e incommunicado gila ndeen. Hollitaama o mbo wonndi e rafi asma.<ref name="Amnesty_Ogbe_Abraha">{{cite web|title=General Ogbe Abraha|publisher=[[Amnesty International]]|date=2019-09-27|url=https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2019/09/general-ogbe-abraha-eritrea-hrds-arrested-never-seen-or-heard-from-again|access-date=2021-07-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20210702232929/https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2019/09/general-ogbe-abraha-eritrea-hrds-arrested-never-seen-or-heard-from-again|archive-date=2021-07-02|url-status=live}}</ref> == Nanngugol == E hitaande 2010, gonnooɗo gardiiɗo kasoo wiyi wonde Ogbe etinooma warde hoore mum e nder kasoo Eiraeiro ɗo o nanngaa ɗoo, o maayi ko e asma e hitaande 2002. Haa e hitaande 2019, Amnesty International miijii wonde ngonka Ogbe anndaaka.<ref name="Asmarino_6_leaders_died">{{cite news|title=Six Eritrean political leaders have died in prison: ex-guard|date=2010-05-07|newspaper=[[Asmarino]]|url=https://www.asmarino.com/news/661-six-eritrean-political-leaders-have-died-in-prison-ex-guard|access-date=2021-07-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20210702235244/https://www.asmarino.com/news/661-six-eritrean-political-leaders-have-died-in-prison-ex-guard|archive-date=2021-07-02|url-status=live}}</ref> == Tuugnorgal == rwowoz22snx7229qjmj0a2snlwj7lw6 Woldemichael Abraha 0 41626 171159 2026-05-24T06:18:36Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Woldemichael Abraha woni jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii. Tuugnorgal" 171159 wikitext text/x-wiki Woldemichael Abraha woni jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii. Tuugnorgal 31fxlhl6oh39z7w4vr8y559rzdbvths 171160 171159 2026-05-24T06:20:54Z Ilya Discuss 10103 171160 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Woldemichael Abraha woni jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii. Tuugnorgal oxanjb7lkua209nr02hhf2s3l3c392k 171161 171160 2026-05-24T06:21:42Z Ilya Discuss 10103 171161 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Woldemichael Abraha woni''' jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii. == Tuugnorgal == msv3nml4liyp7v3uufty4bsym190tn5 171162 171161 2026-05-24T06:24:27Z Ilya Discuss 10103 171162 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Woldemichael Abraha woni''' jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii.<ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/contacts/government-contact/77-ministers-ministries-in-alphabetical-order|title=MINISTERS (Ministers in Alphabetical Order)|publisher=Ministry of Information, Eritrea|accessdate=18 December 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/articles/q-a-a/4864-ministry-of-transport-and-communications-symposium-reviewing-work-accomplishments-and-challenges|title=Ministry Of Transport And Communications Symposium: Reviewing Work Accomplishments And Challenges|accessdate=4 March 2011|publisher=Ministry of Information, Eritrea}}</ref><ref>{{Cite web|title=Funeral service of veteran Fighter Woldenkiel Gebremariam conducted With patriotic Fervor|url=http://50.7.16.234/eritrea-profile/eritrea_profile_07082013.pdf|website=eritrea-profile/eritrea_profile}}</ref><ref>{{cite news|title=Eritrea Appoints New Chief of Staff|url=http://www.tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|publisher=TesfaNews|date=19 March 2014|accessdate=17 October 2016|archive-date=21 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210421120150/https://tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == 08bwi0imunfni75hny73f0k2n24ea19 171194 171162 2026-05-24T08:01:09Z Fulani215 7983 /* Himobe */ Fixed typo 171194 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Woldemichael Abraha woni''' jaagorgal nayaɓal ko feewti e yah-ngartaa e jokkondiral e nder leydi Eritree fuɗɗoraade hitaande 2004. O toɗɗaa ko jaagorgal laamu nokkuuji caggal nde Woldemichael Gebremariam maayi e hitaande 2013. E wiyde kawral laamu leydi Eritree nde Abraha – woni jaagorgal laamu nokkuuji – hooreejo leydi ndii.<ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/contacts/government-contact/77-ministers-ministries-in-alphabetical-order|title=MINISTERS (Ministers in Alphabetical Order)|publisher=Ministry of Information, Eritrea|accessdate=18 December 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/articles/q-a-a/4864-ministry-of-transport-and-communications-symposium-reviewing-work-accomplishments-and-challenges|title=Ministry Of Transport And Communications Symposium: Reviewing Work Accomplishments And Challenges|accessdate=4 March 2011|publisher=Ministry of Information, Eritrea}}</ref><ref>{{Cite web|title=Funeral service of veteran Fighter Woldenkiel Gebremariam conducted With patriotic Fervor|url=http://50.7.16.234/eritrea-profile/eritrea_profile_07082013.pdf|website=eritrea-profile/eritrea_profile}}</ref><ref>{{cite news|title=Eritrea Appoints New Chief of Staff|url=http://www.tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|publisher=TesfaNews|date=19 March 2014|accessdate=17 October 2016|archive-date=21 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210421120150/https://tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|url-status=dead}}</ref> == Himobe == n8ervesxmovllzdwyczq29zbnxl3sds Fessehaie Abraham 0 41627 171163 2026-05-24T06:26:47Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Fessehaie Abraham woni Ambasadeer Eritree gadano to Ostarali mo manndaa mum juuti tuggi 1993 haa 1997. Ko kanko woni mooliiɗo Eritree Ostarali gadano anndiraaɗo. O walli kadi e sosde Fedde Wallitoore Eritree (ERA) e wallude Fedde Fred Hollows ngam saaktude boarduuji mum e nder Eritree. Nguurndam e golle Jibinaa ko e hitaande 1952 to leydi Eritree e nder galle remooɓe, Ibraahiima ko kanko adii yahde jaŋde e nder galle makko. E hitaande 1970, o yahi Addis Abeba, laamo..." 171163 wikitext text/x-wiki Fessehaie Abraham woni Ambasadeer Eritree gadano to Ostarali mo manndaa mum juuti tuggi 1993 haa 1997. Ko kanko woni mooliiɗo Eritree Ostarali gadano anndiraaɗo. O walli kadi e sosde Fedde Wallitoore Eritree (ERA) e wallude Fedde Fred Hollows ngam saaktude boarduuji mum e nder Eritree. Nguurndam e golle Jibinaa ko e hitaande 1952 to leydi Eritree e nder galle remooɓe, Ibraahiima ko kanko adii yahde jaŋde e nder galle makko. E hitaande 1970, o yahi Addis Abeba, laamorgo leydi Ecoppi ngam janngude ganndal kemikal, kono duɗal makko jaaɓi-haaɗtirde ngal uddaa e hitaande 1974 sabu wolde ndimaagu Eritree. Ibraahiima etinooma yaltude Ecoppi, hoota Eritree, e hitaande 1976, o etinooma rewde Somali, kono o woppi. E hitaande 1977, o yahi Keñiya, kono o nanngaa sabu ko o neɗɗo mo alaa ko woni e mum so wonaa sariya. O jaɓaama Sudaan ngam wonde mooliiɗo kono o ummiima Ostarali e hitaande 1978, o wonti mooliiɗo Ostarali gadano Eritree. E hitaande 1979, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales, o janngi ganndal kemikal, o sosi kadi Fedde toppitiinde ko fayti e ballal Eritree (ERA) ngam wallitde sosde ballal Ostarali ngam haajuuji Eritree. E hitaande 1987, o walli Fred Hollows yahde Eritree, ɗum addani Hollows yaajtinde Foundation Fred Hollows haa e keeri Eritree, ɗum wallitii moƴƴinde haajuuji jowitiiɗi e gite e leñol Eritree nde tawnoo ɗum yiyraa ko huunde mawnde—hay Ibraahiima e hoore mum ina wondi e trachoma, ñawu gite Eritree keewngu no feewi. E hitaande 1991, Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1993 Eritree yaawi sosde ammbasadeer Eritree to laamorgo leydi Canberra e toɗɗaade Ibraahiima ngam wonde ammbasadeer gadano Eritree to Ostarali, sabu makko Eritrenaaɓe heewɓe njaɓaama naatde Ostarali e dow weeyo sabu rules makko job o poliis Ostarali creun Eritrenaaɓe, kono o ittiraa ko e hitaande 1997 sabu makko jogaade ɓiyleydaagu ɗiɗi Eritrenaaɓe e Ostarali. Jooni o woni ko e retireede kanko e debbo makko e ɓiyiiko debbo gooto. Tuugnorgal he3p0bwdy9mozu6cq9y6cwr0y1xbyor 171164 171163 2026-05-24T06:27:55Z Ilya Discuss 10103 171164 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Fessehaie Abraham woni Ambasadeer Eritree gadano to Ostarali mo manndaa mum juuti tuggi 1993 haa 1997. Ko kanko woni mooliiɗo Eritree Ostarali gadano anndiraaɗo. O walli kadi e sosde Fedde Wallitoore Eritree (ERA) e wallude Fedde Fred Hollows ngam saaktude boarduuji mum e nder Eritree. Nguurndam e golle Jibinaa ko e hitaande 1952 to leydi Eritree e nder galle remooɓe, Ibraahiima ko kanko adii yahde jaŋde e nder galle makko. E hitaande 1970, o yahi Addis Abeba, laamorgo leydi Ecoppi ngam janngude ganndal kemikal, kono duɗal makko jaaɓi-haaɗtirde ngal uddaa e hitaande 1974 sabu wolde ndimaagu Eritree. Ibraahiima etinooma yaltude Ecoppi, hoota Eritree, e hitaande 1976, o etinooma rewde Somali, kono o woppi. E hitaande 1977, o yahi Keñiya, kono o nanngaa sabu ko o neɗɗo mo alaa ko woni e mum so wonaa sariya. O jaɓaama Sudaan ngam wonde mooliiɗo kono o ummiima Ostarali e hitaande 1978, o wonti mooliiɗo Ostarali gadano Eritree. E hitaande 1979, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales, o janngi ganndal kemikal, o sosi kadi Fedde toppitiinde ko fayti e ballal Eritree (ERA) ngam wallitde sosde ballal Ostarali ngam haajuuji Eritree. E hitaande 1987, o walli Fred Hollows yahde Eritree, ɗum addani Hollows yaajtinde Foundation Fred Hollows haa e keeri Eritree, ɗum wallitii moƴƴinde haajuuji jowitiiɗi e gite e leñol Eritree nde tawnoo ɗum yiyraa ko huunde mawnde—hay Ibraahiima e hoore mum ina wondi e trachoma, ñawu gite Eritree keewngu no feewi. E hitaande 1991, Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1993 Eritree yaawi sosde ammbasadeer Eritree to laamorgo leydi Canberra e toɗɗaade Ibraahiima ngam wonde ammbasadeer gadano Eritree to Ostarali, sabu makko Eritrenaaɓe heewɓe njaɓaama naatde Ostarali e dow weeyo sabu rules makko job o poliis Ostarali creun Eritrenaaɓe, kono o ittiraa ko e hitaande 1997 sabu makko jogaade ɓiyleydaagu ɗiɗi Eritrenaaɓe e Ostarali. Jooni o woni ko e retireede kanko e debbo makko e ɓiyiiko debbo gooto. Tuugnorgal cudenl7zp5tk8by5hncif2sfxf42yek 171165 171164 2026-05-24T06:28:44Z Ilya Discuss 10103 171165 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Fessehaie Abraham''' woni Ambasadeer Eritree gadano to Ostarali mo manndaa mum juuti tuggi 1993 haa 1997. Ko kanko woni mooliiɗo Eritree Ostarali gadano anndiraaɗo. O walli kadi e sosde Fedde Wallitoore Eritree (ERA) e wallude Fedde Fred Hollows ngam saaktude boarduuji mum e nder Eritree. == Nguurndam e golle == Jibinaa ko e hitaande 1952 to leydi Eritree e nder galle remooɓe, Ibraahiima ko kanko adii yahde jaŋde e nder galle makko. E hitaande 1970, o yahi Addis Abeba, laamorgo leydi Ecoppi ngam janngude ganndal kemikal, kono duɗal makko jaaɓi-haaɗtirde ngal uddaa e hitaande 1974 sabu wolde ndimaagu Eritree. Ibraahiima etinooma yaltude Ecoppi, hoota Eritree, e hitaande 1976, o etinooma rewde Somali, kono o woppi. E hitaande 1977, o yahi Keñiya, kono o nanngaa sabu ko o neɗɗo mo alaa ko woni e mum so wonaa sariya. O jaɓaama Sudaan ngam wonde mooliiɗo kono o ummiima Ostarali e hitaande 1978, o wonti mooliiɗo Ostarali gadano Eritree. E hitaande 1979, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales, o janngi ganndal kemikal, o sosi kadi Fedde toppitiinde ko fayti e ballal Eritree (ERA) ngam wallitde sosde ballal Ostarali ngam haajuuji Eritree. E hitaande 1987, o walli Fred Hollows yahde Eritree, ɗum addani Hollows yaajtinde Foundation Fred Hollows haa e keeri Eritree, ɗum wallitii moƴƴinde haajuuji jowitiiɗi e gite e leñol Eritree nde tawnoo ɗum yiyraa ko huunde mawnde—hay Ibraahiima e hoore mum ina wondi e trachoma, ñawu gite Eritree keewngu no feewi. E hitaande 1991, Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1993 Eritree yaawi sosde ammbasadeer Eritree to laamorgo leydi Canberra e toɗɗaade Ibraahiima ngam wonde ammbasadeer gadano Eritree to Ostarali, sabu makko Eritrenaaɓe heewɓe njaɓaama naatde Ostarali e dow weeyo sabu rules makko job o poliis Ostarali creun Eritrenaaɓe, kono o ittiraa ko e hitaande 1997 sabu makko jogaade ɓiyleydaagu ɗiɗi Eritrenaaɓe e Ostarali. Jooni o woni ko e retireede kanko e debbo makko e ɓiyiiko debbo gooto. == Tuugnorgal == o81yw1g8yj8tmknmjb7gq8jgfbcnbyj 171166 171165 2026-05-24T06:30:12Z Ilya Discuss 10103 171166 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Fessehaie Abraham''' woni Ambasadeer Eritree gadano to Ostarali mo manndaa mum juuti tuggi 1993 haa 1997. Ko kanko woni mooliiɗo Eritree Ostarali gadano anndiraaɗo. O walli kadi e sosde Fedde Wallitoore Eritree (ERA) e wallude Fedde Fred Hollows ngam saaktude boarduuji mum e nder Eritree.<ref name="DPC">{{Cite web|url=http://devpolicy.org/aidprofiles/2017/11/30/fessehaie-abraham-the-refugee-who-brought-eritrea-to-australia/|title=Fessehaie Abraham: the refugee who brought Eritrea to Australia|last=Howes|first=Stephen|publisher=Development Policy Centre|date=2017|access-date=2020-03-03}}</ref><ref name="SBS">{{Cite web|url=https://www.sbs.com.au/language/english/the-african-refugee-who-bridged-the-gap-between-australia-and-eritrea|title=The African refugee who bridged the gap between Australia and Eritrea|last=Semere|first=Beyene|publisher=SBS|date=2018|access-date=2020-03-03}}</ref> == Nguurndam e golle == Jibinaa ko e hitaande 1952 to leydi Eritree e nder galle remooɓe, Ibraahiima ko kanko adii yahde jaŋde e nder galle makko. E hitaande 1970, o yahi Addis Abeba, laamorgo leydi Ecoppi ngam janngude ganndal kemikal, kono duɗal makko jaaɓi-haaɗtirde ngal uddaa e hitaande 1974 sabu wolde ndimaagu Eritree. Ibraahiima etinooma yaltude Ecoppi, hoota Eritree, e hitaande 1976, o etinooma rewde Somali, kono o woppi. E hitaande 1977, o yahi Keñiya, kono o nanngaa sabu ko o neɗɗo mo alaa ko woni e mum so wonaa sariya. O jaɓaama Sudaan ngam wonde mooliiɗo kono o ummiima Ostarali e hitaande 1978, o wonti mooliiɗo Ostarali gadano Eritree. E hitaande 1979, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New South Wales, o janngi ganndal kemikal, o sosi kadi Fedde toppitiinde ko fayti e ballal Eritree (ERA) ngam wallitde sosde ballal Ostarali ngam haajuuji Eritree. E hitaande 1987, o walli Fred Hollows yahde Eritree, ɗum addani Hollows yaajtinde Foundation Fred Hollows haa e keeri Eritree, ɗum wallitii moƴƴinde haajuuji jowitiiɗi e gite e leñol Eritree nde tawnoo ɗum yiyraa ko huunde mawnde—hay Ibraahiima e hoore mum ina wondi e trachoma, ñawu gite Eritree keewngu no feewi. E hitaande 1991, Eritree heɓi jeytaare mum e hitaande 1993 Eritree yaawi sosde ammbasadeer Eritree to laamorgo leydi Canberra e toɗɗaade Ibraahiima ngam wonde ammbasadeer gadano Eritree to Ostarali, sabu makko Eritrenaaɓe heewɓe njaɓaama naatde Ostarali e dow weeyo sabu rules makko job o poliis Ostarali creun Eritrenaaɓe, kono o ittiraa ko e hitaande 1997 sabu makko jogaade ɓiyleydaagu ɗiɗi Eritrenaaɓe e Ostarali. Jooni o woni ko e retireede kanko e debbo makko e ɓiyiiko debbo gooto. == Tuugnorgal == qma5axyw04hplegfjqiqnh6eoyym5wc Michael Adonai 0 41628 171167 2026-05-24T06:33:24Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Michael Adonai (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree. E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e..." 171167 wikitext text/x-wiki Michael Adonai (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree. E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e duuɓi 14. Ndee fedde rewolison fuɗɗii jaŋde Adonai’en to bannge pentugol e binnditagol makko to EPLF Cultural Establishment e hitaande 1978 Hare ndimaagu leydi Eritree. Golle makko caggal ɗuum njowitii ko e mbaadi pentugol aadaaji e nder leydi Eritree anndiraandi naalankaagal koptik. Ndeeɗoo waylo-waylo weeyo mawni ko gila nde Michael ummii e dow leydi Eritree, ndi o jaɓi e hoore makko « Udditi gite am e aduna oo fof ». Ko ɗoon o adii hawrude e ekkolaaji e cuuɗi dewal kopte ɓooyɗi ɗi o sikkata ko misiyoŋaaji kerecee en Ejiptnaaɓe walla Sirinaaɓe penti e kalaaji jalbooji.Ngolɗoo kuutoragol colour jalboowo, laaɓtuɗo, e kuutoragol mbaadiiji e maandeeji kopte ngari ko siftinde golle makko e nder duuɓi capanɗe. E lewru noowammbar 2012 o ummii Ostarali (ɗo o hoɗi hannde to Werribee, Victoria) e yaawre, o woppi golle makko to Eritree. Ko ɗoon o janngi Fine Art fotde duuɓi tati, o woni ko e pentugol. O tawtoraama eɓɓooji naalankaagal keewɗi, o heɓi njeenaaje keewɗe. Golle makko kolliraama e nder leydi Eritree fof, haa arti noon e Ecoppi, Sudaan e Itali. Adonai winndii kadi defte joy e ɗemngal Tigrinya, o wondi e winnduɓe ɗiɗi, ɓurɗe teeŋtude heen ko deftere Hanetay’s Destiny Collection of play, 2012, Ñaawoore tufnde Arey, 2012, Winndere Mai Mne, 1998, e Deftere Red Mosob, 1998 kawgel, ina heen njeenaari mawndi Raimok e hitaande 2002. Tuugnorgal svfhj9srdt3vk65w5woko3echgv98ig 171168 171167 2026-05-24T06:35:05Z Ilya Discuss 10103 171168 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Michael Adonai (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree. E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e duuɓi 14. Ndee fedde rewolison fuɗɗii jaŋde Adonai’en to bannge pentugol e binnditagol makko to EPLF Cultural Establishment e hitaande 1978 Hare ndimaagu leydi Eritree. Golle makko caggal ɗuum njowitii ko e mbaadi pentugol aadaaji e nder leydi Eritree anndiraandi naalankaagal koptik. Ndeeɗoo waylo-waylo weeyo mawni ko gila nde Michael ummii e dow leydi Eritree, ndi o jaɓi e hoore makko « Udditi gite am e aduna oo fof ». Ko ɗoon o adii hawrude e ekkolaaji e cuuɗi dewal kopte ɓooyɗi ɗi o sikkata ko misiyoŋaaji kerecee en Ejiptnaaɓe walla Sirinaaɓe penti e kalaaji jalbooji.Ngolɗoo kuutoragol colour jalboowo, laaɓtuɗo, e kuutoragol mbaadiiji e maandeeji kopte ngari ko siftinde golle makko e nder duuɓi capanɗe. E lewru noowammbar 2012 o ummii Ostarali (ɗo o hoɗi hannde to Werribee, Victoria) e yaawre, o woppi golle makko to Eritree. Ko ɗoon o janngi Fine Art fotde duuɓi tati, o woni ko e pentugol. O tawtoraama eɓɓooji naalankaagal keewɗi, o heɓi njeenaaje keewɗe. Golle makko kolliraama e nder leydi Eritree fof, haa arti noon e Ecoppi, Sudaan e Itali. Adonai winndii kadi defte joy e ɗemngal Tigrinya, o wondi e winnduɓe ɗiɗi, ɓurɗe teeŋtude heen ko deftere Hanetay’s Destiny Collection of play, 2012, Ñaawoore tufnde Arey, 2012, Winndere Mai Mne, 1998, e Deftere Red Mosob, 1998 kawgel, ina heen njeenaari mawndi Raimok e hitaande 2002. Tuugnorgal mwuhb4ltvxqiophct5nuq0dvjwnug1y 171169 171168 2026-05-24T06:36:22Z Ilya Discuss 10103 171169 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Michael Adonai''' (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree. E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e duuɓi 14. Ndee fedde rewolison fuɗɗii jaŋde Adonai’en to bannge pentugol e binnditagol makko to EPLF Cultural Establishment e hitaande 1978 Hare ndimaagu leydi Eritree. Golle makko caggal ɗuum njowitii ko e mbaadi pentugol aadaaji e nder leydi Eritree anndiraandi naalankaagal koptik. Ndeeɗoo waylo-waylo weeyo mawni ko gila nde Michael ummii e dow leydi Eritree, ndi o jaɓi e hoore makko « Udditi gite am e aduna oo fof ». Ko ɗoon o adii hawrude e ekkolaaji e cuuɗi dewal kopte ɓooyɗi ɗi o sikkata ko misiyoŋaaji kerecee en Ejiptnaaɓe walla Sirinaaɓe penti e kalaaji jalbooji.Ngolɗoo kuutoragol colour jalboowo, laaɓtuɗo, e kuutoragol mbaadiiji e maandeeji kopte ngari ko siftinde golle makko e nder duuɓi capanɗe. E lewru noowammbar 2012 o ummii Ostarali (ɗo o hoɗi hannde to Werribee, Victoria) e yaawre, o woppi golle makko to Eritree. Ko ɗoon o janngi Fine Art fotde duuɓi tati, o woni ko e pentugol. O tawtoraama eɓɓooji naalankaagal keewɗi, o heɓi njeenaaje keewɗe. Golle makko kolliraama e nder leydi Eritree fof, haa arti noon e Ecoppi, Sudaan e Itali. Adonai winndii kadi defte joy e ɗemngal Tigrinya, o wondi e winnduɓe ɗiɗi, ɓurɗe teeŋtude heen ko deftere Hanetay’s Destiny Collection of play, 2012, Ñaawoore tufnde Arey, 2012, Winndere Mai Mne, 1998, e Deftere Red Mosob, 1998 kawgel, ina heen njeenaari mawndi Raimok e hitaande 2002. == Tuugnorgal == t2l7qmktrqegl4mh1x0nt8uqi70bx6l 171170 171169 2026-05-24T06:38:17Z Ilya Discuss 10103 171170 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Michael Adonai''' (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/about-eritrea/art-a-sport/53-michael-adonai-inspiration-of-a-great-eritrean-artist|title=Michael Adonai: Inspiration of a great Eritrean artist|last=Administrator|first=shabait|website=shabait.com|access-date=2016-12-13}}</ref> E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e duuɓi 14. Ndee fedde rewolison fuɗɗii jaŋde Adonai’en to bannge pentugol e binnditagol makko to EPLF Cultural Establishment e hitaande 1978 Hare ndimaagu leydi Eritree. Golle makko caggal ɗuum njowitii ko e mbaadi pentugol aadaaji e nder leydi Eritree anndiraandi naalankaagal koptik. Ndeeɗoo waylo-waylo weeyo mawni ko gila nde Michael ummii e dow leydi Eritree, ndi o jaɓi e hoore makko « Udditi gite am e aduna oo fof ». Ko ɗoon o adii hawrude e ekkolaaji e cuuɗi dewal kopte ɓooyɗi ɗi o sikkata ko misiyoŋaaji kerecee en Ejiptnaaɓe walla Sirinaaɓe penti e kalaaji jalbooji.Ngolɗoo kuutoragol colour jalboowo, laaɓtuɗo, e kuutoragol mbaadiiji e maandeeji kopte ngari ko siftinde golle makko e nder duuɓi capanɗe. E lewru noowammbar 2012 o ummii Ostarali (ɗo o hoɗi hannde to Werribee, Victoria) e yaawre, o woppi golle makko to Eritree. Ko ɗoon o janngi Fine Art fotde duuɓi tati, o woni ko e pentugol. O tawtoraama eɓɓooji naalankaagal keewɗi, o heɓi njeenaaje keewɗe. Golle makko kolliraama e nder leydi Eritree fof, haa arti noon e Ecoppi, Sudaan e Itali. Adonai winndii kadi defte joy e ɗemngal Tigrinya, o wondi e winnduɓe ɗiɗi, ɓurɗe teeŋtude heen ko deftere Hanetay’s Destiny Collection of play, 2012, Ñaawoore tufnde Arey, 2012, Winndere Mai Mne, 1998, e Deftere Red Mosob, 1998 kawgel, ina heen njeenaari mawndi Raimok e hitaande 2002. == Tuugnorgal == ingzvjjkcii9h15be94bqc0577z46ki 171171 171170 2026-05-24T06:39:46Z Ilya Discuss 10103 171171 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Michael Adonai''' (jibinaa ko 5 desaambar 1962) ko naalanke jiyoowo, jeyaaɗo to leydi Eritree. Gila e cukaagu makko, Adonai ina joginoo nafoore e pentugol, tawi ko mawniiko gorko biyeteeɗo Berhane, o yahi haa o dañi kadi heen seeɗa e pentugol Eritree.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=http://www.shabait.com/about-eritrea/art-a-sport/53-michael-adonai-inspiration-of-a-great-eritrean-artist|title=Michael Adonai: Inspiration of a great Eritrean artist|last=Administrator|first=shabait|website=shabait.com|access-date=2016-12-13}}</ref> E duuɓi 10 o yani e luumo nokkuyankeewo mo Ecoppi bommbi e kaɓirɗe keewɗe napalm ɗe mbonni ɓalndu makko[citation needed]. O naati e fedde ndimaagu leñol Eritree e miñiiko Berhane e hitaande 1977, tawi omo yahra e duuɓi 14. Ndee fedde rewolison fuɗɗii jaŋde Adonai’en to bannge pentugol e binnditagol makko to EPLF Cultural Establishment e hitaande 1978 Hare ndimaagu leydi Eritree. Golle makko caggal ɗuum njowitii ko e mbaadi pentugol aadaaji e nder leydi Eritree anndiraandi naalankaagal koptik. Ndeeɗoo waylo-waylo weeyo mawni ko gila nde Michael ummii e dow leydi Eritree, ndi o jaɓi e hoore makko « Udditi gite am e aduna oo fof ». Ko ɗoon o adii hawrude e ekkolaaji e cuuɗi dewal kopte ɓooyɗi ɗi o sikkata ko misiyoŋaaji kerecee en Ejiptnaaɓe walla Sirinaaɓe penti e kalaaji jalbooji.Ngolɗoo kuutoragol colour jalboowo, laaɓtuɗo, e kuutoragol mbaadiiji e maandeeji kopte ngari ko siftinde golle makko e nder duuɓi capanɗe. E lewru noowammbar 2012 o ummii Ostarali (ɗo o hoɗi hannde to Werribee, Victoria) e yaawre, o woppi golle makko to Eritree. Ko ɗoon o janngi Fine Art fotde duuɓi tati, o woni ko e pentugol. O tawtoraama eɓɓooji naalankaagal keewɗi, o heɓi njeenaaje keewɗe. Golle makko kolliraama e nder leydi Eritree fof, haa arti noon e Ecoppi, Sudaan e Itali. Adonai winndii kadi defte joy e ɗemngal Tigrinya, o wondi e winnduɓe ɗiɗi, ɓurɗe teeŋtude heen ko deftere Hanetay’s Destiny Collection of play, 2012, Ñaawoore tufnde Arey, 2012, Winndere Mai Mne, 1998, e Deftere Red Mosob, 1998 kawgel, ina heen njeenaari mawndi Raimok e hitaande 2002.<ref>{{Cite web|url=http://michaeladonai.net/michael-adonai-a-treasure-for-australia-art/|title=Michael Adonai, A Treasure For Australia Art|website=michaeladonai.net|access-date=2016-12-13}}</ref> == Tuugnorgal == f076s8sq9ezjazko7jsxial8vy2x32m Ahmed Haj Ali 0 41629 171172 2026-05-24T06:42:04Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ahmed Haj Ali ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree. Golle politik Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Gila 2011, ko kanko woni jaagorgal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu..." 171172 wikitext text/x-wiki Ahmed Haj Ali ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree. Golle politik Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Gila 2011, ko kanko woni jaagorgal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu ngam wallitde huutoraade ngalu leydi Eritree. Tuugnorgal mls8l0c3hj9kzvkimjfcv54ktgaigw2 171173 171172 2026-05-24T06:43:28Z Ilya Discuss 10103 171173 wikitext text/x-wiki Ahmed Haj Ali ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree. Golle politik Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Gila 2011, ko kanko woni jaagor {{Databox}} gal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu ngam wallitde huutoraade ngalu leydi Eritree. Tuugnorgal aq9xpy814q2whpzb5ts6f9iotxpsubi 171174 171173 2026-05-24T06:44:11Z Ilya Discuss 10103 171174 wikitext text/x-wiki '''Ahmed Haj Ali''' ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree. == Golle politik == Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Gila 2011, ko kanko woni jaagor {{Databox}} gal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu ngam wallitde huutoraade ngalu leydi Eritree. == Tuugnorgal == 9bbye6u5g2lwa53mr8q44ew12x9v7w5 171175 171174 2026-05-24T06:45:33Z Ilya Discuss 10103 171175 wikitext text/x-wiki '''Ahmed Haj Ali''' ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree. == Golle politik == Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe.<ref>[http://www.africa.upenn.edu/eue_web/hoa0497.htm "President quietly shuffles cabinet"], ''Indian Ocean Newsletter'', 29 March 1997 (''Horn of Africa Monthly Review'', 21 February&#x2013;28 April 1997).</ref> Gila 2011, ko kanko woni jaagor {{Databox}} gal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu ngam wallitde huutoraade ngalu leydi Eritree. == Tuugnorgal == 8jcval7w1xn8jzkknxejqbw3bsdsy8t 171176 171175 2026-05-24T06:49:52Z Ilya Discuss 10103 171176 wikitext text/x-wiki '''Ahmed Haj Ali''' ko dawriyanke Eritree, joginooɗo golle keewɗe e nder laamu Eritree. == Golle politik == Caggal nde o woni jaagorgal golle e wellitaare aadee, o artiraa e jaagorde turism e lewru feebariyee 1997. Caggal ɗuum o woni jaagorgal liɗɗi e jawdi ndiyam. Ko kanko kadi woni nulaaɗo Eritree gadano to Fedde Ngenndiije Dentuɗe.<ref>[http://www.africa.upenn.edu/eue_web/hoa0497.htm "President quietly shuffles cabinet"], ''Indian Ocean Newsletter'', 29 March 1997 (''Horn of Africa Monthly Review'', 21 February&#x2013;28 April 1997).</ref> Gila 2011, ko kanko woni jaagor {{Databox}} gal ko feewti e semmbe e miniraaji. O siifondirii e sosiyeteeji leyɗeele hirnaange e Siin nanondiral njulaagu ngam wallitde huutoraade ngalu leydi Eritree.<ref>[http://www.africa-confidential.com/article-preview/id/3869/No-Title "Gold rush"], ''Africa Confidential'', volume 52, number 5, 4 March 2011.</ref> == Tuugnorgal == 3c9a8mph81hz6i6fgmnpz1awdx4lpke Alamin Usman Alamin 0 41630 171177 2026-05-24T06:51:57Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Alamin Usmaan Alamin woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt. Ƴeew kadi Doggol Muftiiji leydi Eritree Tuugnorgal" 171177 wikitext text/x-wiki Alamin Usmaan Alamin woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt. Ƴeew kadi Doggol Muftiiji leydi Eritree Tuugnorgal nx2e6fd9edjj3ltefwtzab4w893wjqg 171178 171177 2026-05-24T06:53:56Z Ilya Discuss 10103 171178 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alamin Usmaan Alamin woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt. Ƴeew kadi Doggol Muftiiji leydi Eritree Tuugnorgal 4kxb56l13ui4v6c4727ssg84x91p27t 171179 171178 2026-05-24T06:54:26Z Ilya Discuss 10103 171179 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alamin Usmaan Alamin''' woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt. Ƴeew kadi Doggol Muftiiji leydi Eritree Tuugnorgal em07688inwu1in3848ncrk5z0edmtfb 171180 171179 2026-05-24T06:55:01Z Ilya Discuss 10103 171180 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alamin Usmaan Alamin''' woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt. == Ƴeew kadi == Doggol Muftiiji leydi Eritree == Tuugnorgal == q1e2arsbnaha16epuk5oscq7vrwj2sq 171181 171180 2026-05-24T06:57:01Z Ilya Discuss 10103 171181 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alamin Usmaan Alamin''' woni mufti ɗiɗaɓo leydi Eritree. O toɗɗaa e hitaande 1996, o sankii ñalnde 17 mee 2017. E hitaande 1954 o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al-Azhar to Ejipt.<ref>{{cite journal|last=Werner|first=Louis|title=Forging Plowshares in Eritrea|journal=Aramco World|volume=47|issue=6|publisher=Saudi Aramco|date=November–December 1996|url=http://www.saudiaramcoworld.com/issue/199606/forging.plowshares.in.eritrea.htm|accessdate=2007-02-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20081120191514/http://www.saudiaramcoworld.com/issue/199606/forging.plowshares.in.eritrea.htm|archive-date=2008-11-20|url-status=dead}} https://shabait.com/2017/05/17/sheik-alamin-osman-passes-away/</ref> == Ƴeew kadi == Doggol Muftiiji leydi Eritree == Tuugnorgal == q0mg71su8nd8wdu3r5v574ikmrlwink Abraha Asfaha 0 41631 171182 2026-05-24T06:59:49Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abraha Asfaha ko jaagorgal leydi Eritree ko feewti e golle laamu e mahngo, ko ngol woni go’o ko o joginoo gila o heɓi jeytaare makko. Tuugnorgal" 171182 wikitext text/x-wiki Abraha Asfaha ko jaagorgal leydi Eritree ko feewti e golle laamu e mahngo, ko ngol woni go’o ko o joginoo gila o heɓi jeytaare makko. Tuugnorgal i8e47l0tnfu9e7t7lhenanwtb4tr7x0 171183 171182 2026-05-24T07:01:07Z Ilya Discuss 10103 171183 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Abraha Asfaha ko jaagorgal leydi Eritree ko feewti e golle laamu e mahngo, ko ngol woni go’o ko o joginoo gila o heɓi jeytaare makko. Tuugnorgal ppehe1vsoji66cueo446hy47szijwae 171184 171183 2026-05-24T07:01:34Z Ilya Discuss 10103 171184 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abraha Asfaha''' ko jaagorgal leydi Eritree ko feewti e golle laamu e mahngo, ko ngol woni go’o ko o joginoo gila o heɓi jeytaare makko. == Tuugnorgal == ilnn268v2loypndc2b0sr29903hnikl 171185 171184 2026-05-24T07:02:56Z Ilya Discuss 10103 171185 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abraha Asfaha''' ko jaagorgal leydi Eritree ko feewti e golle laamu e mahngo, ko ngol woni go’o ko o joginoo gila o heɓi jeytaare makko.<ref>{{Cite news|url=https://www.questia.com/read/1G1-62534084|date=1 April 1998|publisher=African Business|first=Jennie|last=Street|title=Building the nation}}{{Dead link|date=August 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> == Tuugnorgal == b8u7b3fa3hnolkvz8vegkry9ay5v61l Girma Asmerom 0 41632 171186 2026-05-24T07:07:29Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Girma Asmerom Tesfai (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik. Kugal Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe n..." 171186 wikitext text/x-wiki Girma Asmerom Tesfai (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik. Kugal Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o... Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3. Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree. Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic. Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001. Wade O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016. Tuugnorgal 0iptjq7rpqxc2woy97x8owdh41l9o6u 171187 171186 2026-05-24T07:09:49Z Ilya Discuss 10103 171187 wikitext text/x-wiki '''Girma Asmerom Tesfai''' (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik. == Kugal == Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o... Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3. Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree. Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic. Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001. Wade O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016. == Tuugnorgal == t8gmh3n1gan8qstl9xfbpacsx5tmhz3 171188 171187 2026-05-24T07:11:50Z Ilya Discuss 10103 171188 wikitext text/x-wiki '''Girma Asmerom Tesfai''' (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik.<ref>{{cite web|url=https://www.un.org/press/en/2014/bio4580.doc.htm|title=New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials|publisher=United Nations Press}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.sudantribune.com/spip.php?mot1334|title=Girma Asmerom|work=[[Sudan Tribune]]|accessdate=May 24, 2015}}</ref><ref>{{cite web|publisher=[[Madote]]|url=http://www.madote.com/2014/02/asmerom-girma-to-become-eritreas.html|title=Girma Asmerom to Become Eritrea's Ambassador to the United Nations|date=February 2014|accessdate=March 24, 2015}}</ref> == Kugal == Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o... Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3. Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree. Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic. Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001. Wade O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016. == Tuugnorgal == frfowto8po2lsdnmgwqxxkp92dha37b 171189 171188 2026-05-24T07:14:15Z Ilya Discuss 10103 171189 wikitext text/x-wiki '''Girma Asmerom Tesfai''' (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik.<ref>{{cite web|url=https://www.un.org/press/en/2014/bio4580.doc.htm|title=New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials|publisher=United Nations Press}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.sudantribune.com/spip.php?mot1334|title=Girma Asmerom|work=[[Sudan Tribune]]|accessdate=May 24, 2015}}</ref><ref>{{cite web|publisher=[[Madote]]|url=http://www.madote.com/2014/02/asmerom-girma-to-become-eritreas.html|title=Girma Asmerom to Become Eritrea's Ambassador to the United Nations|date=February 2014|accessdate=March 24, 2015}}</ref> == Kugal == Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o...<ref>{{cite web|url=http://www.ethiosports.com/2016/10/07/former-ethiopian-soccer-star-eritreas-ambassador-to-the-un-passed-away-in-new-york/|title=Former Ethiopian Soccer Star & Eritrea's Ambassador To The UN Passed Away In New York.|publisher=Ethiosports|date=7 October 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/2016/nov/0805.html|title=Eritrea: Girma Asmerom has passed away, the man of Asmara diplomacy.|publisher=Dehai News|date=7 October 2016}}</ref> Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3. Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree. Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic. Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001. Wade O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016. == Tuugnorgal == b2jvs2ryhi8h19q25q8lau5qe2bs091 171190 171189 2026-05-24T07:17:07Z Ilya Discuss 10103 171190 wikitext text/x-wiki '''Girma Asmerom Tesfai''' (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik.<ref>{{cite web|url=https://www.un.org/press/en/2014/bio4580.doc.htm|title=New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials|publisher=United Nations Press}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.sudantribune.com/spip.php?mot1334|title=Girma Asmerom|work=[[Sudan Tribune]]|accessdate=May 24, 2015}}</ref><ref>{{cite web|publisher=[[Madote]]|url=http://www.madote.com/2014/02/asmerom-girma-to-become-eritreas.html|title=Girma Asmerom to Become Eritrea's Ambassador to the United Nations|date=February 2014|accessdate=March 24, 2015}}</ref> == Kugal == Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o...<ref>{{cite web|url=http://www.ethiosports.com/2016/10/07/former-ethiopian-soccer-star-eritreas-ambassador-to-the-un-passed-away-in-new-york/|title=Former Ethiopian Soccer Star & Eritrea's Ambassador To The UN Passed Away In New York.|publisher=Ethiosports|date=7 October 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/2016/nov/0805.html|title=Eritrea: Girma Asmerom has passed away, the man of Asmara diplomacy.|publisher=Dehai News|date=7 October 2016}}</ref> Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3. <ref>{{Cite web|date=2016-10-09|title=Ambassador Girma Asmerom Embodiment of Valor and Victory|url=https://www.tesfanews.net/ambassador-girma-asmerom-embodiment-valor-victory/|access-date=2022-06-13|website=TesfaNews|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-02-24|title=Special Report: Behind the refugee crisis, families in the West willing to pay and pay|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-europe-migrants-eritrean-specialrepor-idUSKCN0VX14U|access-date=2022-06-13}}</ref> Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree. Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic. Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001. Wade O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016. == Tuugnorgal == 50bkway3d67o32eqidw473d0z6o56h0 171191 171190 2026-05-24T07:18:20Z Ilya Discuss 10103 171191 wikitext text/x-wiki '''Girma Asmerom Tesfai''' (10 desaambar 1949 – 5 oktoobar 2016) ko dawriyanke, dipolomaat, fuku koyɗe leydi Eritree. Ko kanko wonnoo ammbasadeer leydi Eritree to Fedde Ngenndiije Dentuɗe e sahaa nde o sankii ndee. O woniino kadi ammbasadeer to Afrik worgo, to Dental Dowlaaji Amerik, to Dental Orop (2006–2011) e to Dental Afrik.<ref>{{cite web|url=https://www.un.org/press/en/2014/bio4580.doc.htm|title=New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials|publisher=United Nations Press}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.sudantribune.com/spip.php?mot1334|title=Girma Asmerom|work=[[Sudan Tribune]]|accessdate=May 24, 2015}}</ref><ref>{{cite web|publisher=[[Madote]]|url=http://www.madote.com/2014/02/asmerom-girma-to-become-eritreas.html|title=Girma Asmerom to Become Eritrea's Ambassador to the United Nations|date=February 2014|accessdate=March 24, 2015}}</ref> == Kugal == Nde Eritrea jeyaa e Ecoppi o fiyi toon fuku koyɗe professionnel e Dagnew FC e ELPA e kitaale 1960 o woniino tergal e fedde fuku koyɗe ngenndiire Ecoppi hakkunde 1968 e 1969. O tawtoraama kawgel fuku Afrik 1968 e nokku jaɓɓiiɗo Ecoppi, ɗo o...<ref>{{cite web|url=http://www.ethiosports.com/2016/10/07/former-ethiopian-soccer-star-eritreas-ambassador-to-the-un-passed-away-in-new-york/|title=Former Ethiopian Soccer Star & Eritrea's Ambassador To The UN Passed Away In New York.|publisher=Ethiosports|date=7 October 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/2016/nov/0805.html|title=Eritrea: Girma Asmerom has passed away, the man of Asmara diplomacy.|publisher=Dehai News|date=7 October 2016}}</ref> Diplomaat oo kadi meeɗiino wonde hoodere fuku koyɗe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bowdoin, to Brunswick, to leydi Maine. O heɓi dipolom makko BA ko e lewru suwee, hitaande 1973 ɗo o janngi jaŋde laamu. O woniino kadi almuudo-atleet Honor, o waɗii doggol Dean. O woniino kadi golloowo no feewi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal, o woniino kadi Student Proctor hakkunde 1971 e 1972. Yaasi suudu janngirdu nduu o woniino keɓɗo njeenaari George Levine Memorial Soccer Trophy kadi ko kanko woni Bowdoin ɓurɗo waawde golloraade golle e nder yontaaji kala haa hitaande 2007 nde ɗum loppitaa e jolfo goɗɗo mo duuɓi mum fof4 . Ambasadeer Girma timminii limngal ngal e nder duuɓi 3. <ref>{{Cite web|date=2016-10-09|title=Ambassador Girma Asmerom Embodiment of Valor and Victory|url=https://www.tesfanews.net/ambassador-girma-asmerom-embodiment-valor-victory/|access-date=2022-06-13|website=TesfaNews|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-02-24|title=Special Report: Behind the refugee crisis, families in the West willing to pay and pay|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-europe-migrants-eritrean-specialrepor-idUSKCN0VX14U|access-date=2022-06-13}}</ref> Caggal nde o heɓi dipolomaaji makko to Amerik, o yahi to koɗli Nakfa, to leydi Eritree e hitaande 1977, o naati e fedde EPLF ngam haɓaade ndimaagu Eritree. Duuɓi 14 garooji ɗii, o wallitii e hare ndimaagu e nder geɗe keewɗe – ɓurɗe teeŋtude e ɗeen geɗe fof ko sosde porogaraam rajo EPLF e ɗemngal Amharic. Ñalnde 10 abriil 2001, o toɗɗaa ammbasadeer Eritree to Amerik, ɗo o heɓi seedantaagal ñalnde 20 suwee 2001. Wade O sankii ko to wuro New York to Amerik e hitaande 2016..<ref>{{cite web|url=http://www.asmarino.com/news/155-breaking-news/4803-ambassador-girma-asmerom-tesfay-has-passed-away-in-new-york|title=Ambassador Girma Asmerom Tesfay has passed away in New York|publisher=Asmariono Independent}}</ref> == Tuugnorgal == rxkycftm1eqkbevuglbzx7mife38zmu Ahmed Baduri 0 41633 171195 2026-05-24T08:55:45Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ahmed Tahir Baduri (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta. Nguurndam Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi h..." 171195 wikitext text/x-wiki Ahmed Tahir Baduri (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta. Nguurndam Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Halab to Siri, o janngi safaara, kono o woppi jaŋde makko e hitaande 1969, o naati fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree ». Ndeen o naatii e Fedde Ndimaagu Leñol, PLF, nde seerti e ELF e hitaande 1970, o woni tergal sosngal Fedde Ndimaagu Leñol Eritree. O jeyaa ko e goomu hakkundeejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ndimaagu Leñol Eritree. Caggal nde Eritree woppitaa, o golliima e laamu nguu e mbaadiiji ceertuɗi, o wonii hooreejo biro njulaagu e suudu njulaagu. Baduri sankii ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 2024, tawi ina yahra e duuɓi 77. Teskorɗe les ar2vagjeps0lakl8mz3mpsy1y2hkwbx 171196 171195 2026-05-24T08:57:11Z Ilya Discuss 10103 171196 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ahmed Tahir Baduri (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta. Nguurndam Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Halab to Siri, o janngi safaara, kono o woppi jaŋde makko e hitaande 1969, o naati fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree ». Ndeen o naatii e Fedde Ndimaagu Leñol, PLF, nde seerti e ELF e hitaande 1970, o woni tergal sosngal Fedde Ndimaagu Leñol Eritree. O jeyaa ko e goomu hakkundeejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ndimaagu Leñol Eritree. Caggal nde Eritree woppitaa, o golliima e laamu nguu e mbaadiiji ceertuɗi, o wonii hooreejo biro njulaagu e suudu njulaagu. Baduri sankii ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 2024, tawi ina yahra e duuɓi 77. Teskorɗe les hlq17o0w8ij3sgochnne7tk7v5z0pvs 171197 171196 2026-05-24T08:57:43Z Ilya Discuss 10103 171197 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ahmed Tahir Baduri''' (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta. == Nguurndam == Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Halab to Siri, o janngi safaara, kono o woppi jaŋde makko e hitaande 1969, o naati fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree ». Ndeen o naatii e Fedde Ndimaagu Leñol, PLF, nde seerti e ELF e hitaande 1970, o woni tergal sosngal Fedde Ndimaagu Leñol Eritree. O jeyaa ko e goomu hakkundeejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ndimaagu Leñol Eritree. Caggal nde Eritree woppitaa, o golliima e laamu nguu e mbaadiiji ceertuɗi, o wonii hooreejo biro njulaagu e suudu njulaagu. Baduri sankii ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 2024, tawi ina yahra e duuɓi 77. == Teskorɗe les == 4zcrhnpthlt6w35pkgrdy8ogr2hyyz6 171198 171197 2026-05-24T08:58:46Z Ilya Discuss 10103 171198 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ahmed Tahir Baduri''' (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta.<ref>[https://press.un.org/en/2001/bio3344.doc.htm "New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials", UN website, 8 February 2001]</ref> == Nguurndam == Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Halab to Siri, o janngi safaara, kono o woppi jaŋde makko e hitaande 1969, o naati fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree ». Ndeen o naatii e Fedde Ndimaagu Leñol, PLF, nde seerti e ELF e hitaande 1970, o woni tergal sosngal Fedde Ndimaagu Leñol Eritree. O jeyaa ko e goomu hakkundeejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ndimaagu Leñol Eritree. Caggal nde Eritree woppitaa, o golliima e laamu nguu e mbaadiiji ceertuɗi, o wonii hooreejo biro njulaagu e suudu njulaagu. Baduri sankii ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 2024, tawi ina yahra e duuɓi 77. == Teskorɗe les == gdj44xxql5nqwfif43spdnpquq05xho 171199 171198 2026-05-24T08:59:45Z Ilya Discuss 10103 171199 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ahmed Tahir Baduri''' (23 oktoobar 1946 – 30 lewru bowte 2024) ko politik e dipolomaat Eritree, wonnoo ko ammbasadeer e nulaaɗo duumotooɗo to Fedde Ngenndiije Dentuɗe wonande Eritree hakkunde 2001 e 2005, lomtii Haile Menkerios. Ko Baduri lomtii ɗum ko Araya Desta.<ref>[https://press.un.org/en/2001/bio3344.doc.htm "New Permanent Representative of Eritrea Presents Credentials", UN website, 8 February 2001]</ref> == Nguurndam == Ahmed Tahir Baduri jibinaa ko to Hargigo ñalnde 23 ut 1946. Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre to Hargigo, o yahi to Ejipt ɗo o timmini jaŋde makko hakkundeere. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Halab to Siri, o janngi safaara, kono o woppi jaŋde makko e hitaande 1969, o naati fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree ». Ndeen o naatii e Fedde Ndimaagu Leñol, PLF, nde seerti e ELF e hitaande 1970, o woni tergal sosngal Fedde Ndimaagu Leñol Eritree. O jeyaa ko e goomu hakkundeejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ndimaagu Leñol Eritree. Caggal nde Eritree woppitaa, o golliima e laamu nguu e mbaadiiji ceertuɗi, o wonii hooreejo biro njulaagu e suudu njulaagu. Baduri sankii ko ñalnde 30 lewru bowte hitaande 2024, tawi ina yahra e duuɓi 77.<ref>{{cite news|title=Eritrea: Ambassador Ahmed Tahir Baduri passed away|url=https://www.africa.com/eritrea-ambassador-ahmed-tahir-baduri-passed-away/|access-date=2 February 2024|publisher=Africa.com|date=31 January 2024}}</ref> == Teskorɗe les == 3neh6fvdtb81m5w1sodueklws9qjyfg Tekeste Baire 0 41634 171200 2026-05-24T09:01:40Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Tekeste Baire (hedde 1953 – 6 oktoobar 2022) ko daraniiɗo Eritree, gonnooɗo Sekereteer Jeneral Fedde Ngenndiije Dentuɗe Gollotooɓe Eritree. O fuɗɗii suɓaade e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 1994 nde Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Eritree waylaa wonti NCEW. Tuugnorgal" 171200 wikitext text/x-wiki Tekeste Baire (hedde 1953 – 6 oktoobar 2022) ko daraniiɗo Eritree, gonnooɗo Sekereteer Jeneral Fedde Ngenndiije Dentuɗe Gollotooɓe Eritree. O fuɗɗii suɓaade e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 1994 nde Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Eritree waylaa wonti NCEW. Tuugnorgal 1aklyc2twjaua0j3qp4gjjal6h85t14 171201 171200 2026-05-24T09:02:15Z Ilya Discuss 10103 171201 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Tekeste Baire (hedde 1953 – 6 oktoobar 2022) ko daraniiɗo Eritree, gonnooɗo Sekereteer Jeneral Fedde Ngenndiije Dentuɗe Gollotooɓe Eritree. O fuɗɗii suɓaade e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 1994 nde Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Eritree waylaa wonti NCEW. Tuugnorgal m8atlvq10f9fxrfcsig5uaopddcz28i 171202 171201 2026-05-24T09:03:20Z Ilya Discuss 10103 171202 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tekeste Baire''' (hedde 1953 – 6 oktoobar 2022) ko daraniiɗo Eritree, gonnooɗo Sekereteer Jeneral Fedde Ngenndiije Dentuɗe Gollotooɓe Eritree. O fuɗɗii suɓaade e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 1994 nde Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Eritree waylaa wonti NCEW. == Tuugnorgal == mpuser7ghfbw4vqo9hchmni1dmw0ecl 171203 171202 2026-05-24T09:05:11Z Ilya Discuss 10103 171203 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tekeste Baire''' (hedde 1953 – 6 oktoobar 2022) ko daraniiɗo Eritree, gonnooɗo Sekereteer Jeneral Fedde Ngenndiije Dentuɗe Gollotooɓe Eritree. O fuɗɗii suɓaade e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 1994 nde Dental Ngenndiwal Gollotooɓe Eritree waylaa wonti NCEW.<ref>{{Cite web|url=https://african.business/2022/10/apo-newsfeed/eritrea-veteran-freedom-fighter-tekeste-baire-passes-away/|title=Eritrea: Veteran freedom fighter Tekeste Baire passes away|access-date=6 October 2022|archive-date=6 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221006174313/https://african.business/2022/10/apo-newsfeed/eritrea-veteran-freedom-fighter-tekeste-baire-passes-away/|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|title=International Workers Conference Convened in Asmara|url=http://shabait.com/news/local-news/21466-international-workers-conference-convened-in-asmara|date=26 March 2016|publisher=Shabait.com|archive-date=2 August 2017|access-date=13 October 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20170802000835/http://shabait.com/news/local-news/21466-international-workers-conference-convened-in-asmara|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite book|title=Historical Dictionary of Eritrea|last1=Connell|first1=Dan|last2=Killion|first2=Tom|page=342|publisher=Scarecrow Press|ISBN=978-0-8108-5952-4|edition=2nd|year=2011|url=https://books.google.com/books?id=SYsgpIc3mrs}}</ref> == Tuugnorgal == 1fb887tjvfe9bkm7g2qrv44tslel2dd Tedla Bairu 0 41635 171204 2026-05-24T09:07:33Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Tedla Bairu (1914 haa 1981) ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree cakkitiiɗo jeytaare mum e hitaande 1952. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree gadano gila 1952 e nder fedde nde e Ecoppi, haa o woppi laamu e hitaande 1955. Caggal nde laamɗo biyeteeɗo Haile Selassie dooli mo woppude laamu, o toɗɗaa ammbasadeer to Suwed ummoraade Ecoppi, e hitaande 1967 o woppi fedde ndimaagu Eritree. Tuugnorgal" 171204 wikitext text/x-wiki Tedla Bairu (1914 haa 1981) ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree cakkitiiɗo jeytaare mum e hitaande 1952. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree gadano gila 1952 e nder fedde nde e Ecoppi, haa o woppi laamu e hitaande 1955. Caggal nde laamɗo biyeteeɗo Haile Selassie dooli mo woppude laamu, o toɗɗaa ammbasadeer to Suwed ummoraade Ecoppi, e hitaande 1967 o woppi fedde ndimaagu Eritree. Tuugnorgal fokc877i6xo3td9iiiyt758eag4l8no 171205 171204 2026-05-24T09:08:39Z Ilya Discuss 10103 171205 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Tedla Bairu (1914 haa 1981) ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree cakkitiiɗo jeytaare mum e hitaande 1952. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree gadano gila 1952 e nder fedde nde e Ecoppi, haa o woppi laamu e hitaande 1955. Caggal nde laamɗo biyeteeɗo Haile Selassie dooli mo woppude laamu, o toɗɗaa ammbasadeer to Suwed ummoraade Ecoppi, e hitaande 1967 o woppi fedde ndimaagu Eritree. Tuugnorgal s0pxdwmfnpztumrlln5jczpjrzicmkc 171206 171205 2026-05-24T09:09:15Z Ilya Discuss 10103 171206 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tedla Bairu''' (1914 haa 1981) ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree cakkitiiɗo jeytaare mum e hitaande 1952. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree gadano gila 1952 e nder fedde nde e Ecoppi, haa o woppi laamu e hitaande 1955. Caggal nde laamɗo biyeteeɗo Haile Selassie dooli mo woppude laamu, o toɗɗaa ammbasadeer to Suwed ummoraade Ecoppi, e hitaande 1967 o woppi fedde ndimaagu Eritree. == Tuugnorgal == 0co1t9sjmap15b4wvqi5q4ltitfitgw 171207 171206 2026-05-24T09:10:23Z Ilya Discuss 10103 171207 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tedla Bairu''' (1914 haa 1981) ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree cakkitiiɗo jeytaare mum e hitaande 1952. Ko kanko woni hooreejo leydi Eritree gadano gila 1952 e nder fedde nde e Ecoppi, haa o woppi laamu e hitaande 1955.<ref>{{cite book|last=Killion|first=Tom|title=Historical Dictionary of Eritrea|isbn=0-8108-3437-5|publisher=The Scarecrow Press|year=1998}}</ref> Caggal nde laamɗo biyeteeɗo Haile Selassie dooli mo woppude laamu, o toɗɗaa ammbasadeer to Suwed ummoraade Ecoppi, e hitaande 1967 o woppi fedde ndimaagu Eritree. == Tuugnorgal == tje6trhwmukza3se7dwlu5jkfx5o1lg Mohammed Said Bareh 0 41636 171209 2026-05-24T09:20:59Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Mohammed Said Bareh ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. O meeɗiino wonde gardiiɗo diiwaan Anseba, kadi o woniino jaagorgal geɗe caggal leydi. O sankii ko e lewru abriil 2008, wirwirnde laamu waɗanaa mo tawtoreede hooreejo leydi Eritree e mawɓe toowɓe wonnooɓe kadi wonnooɓe sehilaaɓe makko e hare nde. O woppi debbo makko e sukaaɓe makko tato. Tuugnorgal" 171209 wikitext text/x-wiki Mohammed Said Bareh ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. O meeɗiino wonde gardiiɗo diiwaan Anseba, kadi o woniino jaagorgal geɗe caggal leydi. O sankii ko e lewru abriil 2008, wirwirnde laamu waɗanaa mo tawtoreede hooreejo leydi Eritree e mawɓe toowɓe wonnooɓe kadi wonnooɓe sehilaaɓe makko e hare nde. O woppi debbo makko e sukaaɓe makko tato. Tuugnorgal ne2qzl37f6wlb2mourwaiddr9zf21yb 171210 171209 2026-05-24T09:22:25Z Ilya Discuss 10103 171210 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Mohammed Said Bareh ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. O meeɗiino wonde gardiiɗo diiwaan Anseba, kadi o woniino jaagorgal geɗe caggal leydi. O sankii ko e lewru abriil 2008, wirwirnde laamu waɗanaa mo tawtoreede hooreejo leydi Eritree e mawɓe toowɓe wonnooɓe kadi wonnooɓe sehilaaɓe makko e hare nde. O woppi debbo makko e sukaaɓe makko tato. Tuugnorgal e544r2n1olpj4x0uybrbmods2jmz1rw 171211 171210 2026-05-24T09:22:52Z Ilya Discuss 10103 171211 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mohammed Said Bareh''' ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. O meeɗiino wonde gardiiɗo diiwaan Anseba, kadi o woniino jaagorgal geɗe caggal leydi. O sankii ko e lewru abriil 2008, wirwirnde laamu waɗanaa mo tawtoreede hooreejo leydi Eritree e mawɓe toowɓe wonnooɓe kadi wonnooɓe sehilaaɓe makko e hare nde. O woppi debbo makko e sukaaɓe makko tato. == Tuugnorgal == qigqg25b2731yjgwt70lutknyoydhz3 171212 171211 2026-05-24T09:24:08Z Ilya Discuss 10103 171212 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mohammed Said Bareh''' ko neɗɗo dawrugol leydi Eritree. O meeɗiino wonde gardiiɗo diiwaan Anseba, kadi o woniino jaagorgal geɗe caggal leydi. O sankii ko e lewru abriil 2008, wirwirnde laamu waɗanaa mo tawtoreede hooreejo leydi Eritree e mawɓe toowɓe wonnooɓe kadi wonnooɓe sehilaaɓe makko e hare nde. O woppi debbo makko e sukaaɓe makko tato.<ref>{{Cite web|date=2019-10-03|title=Unsafe for dissenters and human rights defenders|url=https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2019/10/eritrea-repression-past-and-present/|access-date=2022-09-13|website=Amnesty International|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == 2bdnsy3tzkncl8jd1d8o8073uve493r Hamid Barole Abdu 0 41637 171213 2026-05-24T09:26:47Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Hamid Barole Abdu jibinaa ko 10 oktoobar 1953) ko binndoowo leydi Eritree. Caggal nde o janngi binndol to leydi Eritree, o ummii o fayi Modena, to leydi Itali, e hitaande 1974, o golliima toon e ganndo hakkunde pine, o yaltinii binndanɗe keewɗe ko faati e fenoore egguɓe. Golle Hamiid barole abdu. Eritree: ko pinal kisal. Kuugal limngal limngal lesdi Reggio Emilia, hitaande 1986. Hamiid barole abdu. Akhria - io jimoowo ɓuuɓɗo e kala innde. Reggio Emilia, deftere f..." 171213 wikitext text/x-wiki Hamid Barole Abdu jibinaa ko 10 oktoobar 1953) ko binndoowo leydi Eritree. Caggal nde o janngi binndol to leydi Eritree, o ummii o fayi Modena, to leydi Itali, e hitaande 1974, o golliima toon e ganndo hakkunde pine, o yaltinii binndanɗe keewɗe ko faati e fenoore egguɓe. Golle Hamiid barole abdu. Eritree: ko pinal kisal. Kuugal limngal limngal lesdi Reggio Emilia, hitaande 1986. Hamiid barole abdu. Akhria - io jimoowo ɓuuɓɗo e kala innde. Reggio Emilia, deftere fijirle, hitaande 1996. Hamiid barole abdu. Sogni ed incubi e nder sirlu. Udine, AIET, hitaande 2001. ISBN 978-888090-726. Hamiid barole abdu. Seppellite la mia pelle e nder Afrik. Modena, Artistampa, hitaande 2006. ISBN 88-89123-24-9. Hamiid barole abdu. Miɗo yiɗi Mohammed. Faenza (RA), Artestampa, 2009. ISBN 978-888090-726. Hamiid barole abdu. Rinnoversi e segni ... erranti. Faenza (RA), Laynde Nate, 2013. Hamiid barole abdu. Yimre e nder perle Afrik. Faenza (RA), Laynde Nate, 2015. Tuugnorgal 60x3imzcrgpvr43q4f44b88yv74tue4 171214 171213 2026-05-24T09:28:07Z Ilya Discuss 10103 171214 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Hamid Barole Abdu jibinaa ko 10 oktoobar 1953) ko binndoowo leydi Eritree. Caggal nde o janngi binndol to leydi Eritree, o ummii o fayi Modena, to leydi Itali, e hitaande 1974, o golliima toon e ganndo hakkunde pine, o yaltinii binndanɗe keewɗe ko faati e fenoore egguɓe. Golle Hamiid barole abdu. Eritree: ko pinal kisal. Kuugal limngal limngal lesdi Reggio Emilia, hitaande 1986. Hamiid barole abdu. Akhria - io jimoowo ɓuuɓɗo e kala innde. Reggio Emilia, deftere fijirle, hitaande 1996. Hamiid barole abdu. Sogni ed incubi e nder sirlu. Udine, AIET, hitaande 2001. ISBN 978-888090-726. Hamiid barole abdu. Seppellite la mia pelle e nder Afrik. Modena, Artistampa, hitaande 2006. ISBN 88-89123-24-9. Hamiid barole abdu. Miɗo yiɗi Mohammed. Faenza (RA), Artestampa, 2009. ISBN 978-888090-726. Hamiid barole abdu. Rinnoversi e segni ... erranti. Faenza (RA), Laynde Nate, 2013. Hamiid barole abdu. Yimre e nder perle Afrik. Faenza (RA), Laynde Nate, 2015. Tuugnorgal 1iaj7zlweld6kkuiskp4lll4s355aig 171215 171214 2026-05-24T09:30:26Z Ilya Discuss 10103 171215 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hamid Barole Abdu jibinaa''' ko 10 oktoobar 1953) ko binndoowo leydi Eritree. Caggal nde o janngi binndol to leydi Eritree, o ummii o fayi Modena, to leydi Itali, e hitaande 1974, o golliima toon e ganndo hakkunde pine, o yaltinii binndanɗe keewɗe ko faati e fenoore egguɓe. == Golle == Hamiid barole abdu. Eritree: ko pinal kisal. Kuugal limngal limngal lesdi Reggio Emilia, hitaande 1986. Hamiid barole abdu. Akhria - io jimoowo ɓuuɓɗo e kala innde. Reggio Emilia, deftere fijirle, hitaande 1996. Hamiid barole abdu. Sogni ed incubi e nder sirlu. Udine, AIET, hitaande 2001. ISBN 978-888090-726. Hamiid barole abdu. Seppellite la mia pelle e nder Afrik. Modena, Artistampa, hitaande 2006. ISBN 88-89123-24-9. Hamiid barole abdu. Miɗo yiɗi Mohammed. Faenza (RA), Artestampa, 2009. ISBN 978-888090-726. Hamiid barole abdu. Rinnoversi e segni ... erranti. Faenza (RA), Laynde Nate, 2013. Hamiid barole abdu. Yimre e nder perle Afrik. Faenza (RA), Laynde Nate, 2015. == Tuugnorgal == 9bc7wxn2bnf101zvyuua8d9ki7j7wk6 171217 171215 2026-05-24T09:32:23Z Ilya Discuss 10103 171217 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hamid Barole Abdu jibinaa''' ko 10 oktoobar 1953) ko binndoowo leydi Eritree. Caggal nde o janngi binndol to leydi Eritree, o ummii o fayi Modena, to leydi Itali, e hitaande 1974, o golliima toon e ganndo hakkunde pine, o yaltinii binndanɗe keewɗe ko faati e fenoore egguɓe.<ref>{{cite book|last=Hassan|first=Waïl S.|title=The Oxford Handbook of Arab Novelistic Traditions|url=https://books.google.com/books?id=hH7JDgAAQBAJ&q=%22Hamid+Barole+Abdu%22&pg=PT231|accessdate=17 October 2017|year=2017|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0199349807|page=238}}</ref> == Golle == Hamiid barole abdu. Eritree: ko pinal kisal. Kuugal limngal limngal lesdi Reggio Emilia, hitaande 1986. Hamiid barole abdu. Akhria - io jimoowo ɓuuɓɗo e kala innde. Reggio Emilia, deftere fijirle, hitaande 1996. Hamiid barole abdu. Sogni ed incubi e nder sirlu. Udine, AIET, hitaande 2001. ISBN 978-888090-726. Hamiid barole abdu. Seppellite la mia pelle e nder Afrik. Modena, Artistampa, hitaande 2006. ISBN 88-89123-24-9. Hamiid barole abdu. Miɗo yiɗi Mohammed. Faenza (RA), Artestampa, 2009. ISBN 978-888090-726. Hamiid barole abdu. Rinnoversi e segni ... erranti. Faenza (RA), Laynde Nate, 2013. Hamiid barole abdu. Yimre e nder perle Afrik. Faenza (RA), Laynde Nate, 2015. == Tuugnorgal == kiiqa8yem5b30rdb3vmg0tyelh408nv Tsehaytu Beraki 0 41638 171218 2026-05-24T09:35:59Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Tsehaytu Beraki (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy]. Nguurndam gadano Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 19..." 171218 wikitext text/x-wiki Tsehaytu Beraki (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy]. Nguurndam gadano Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 1999, ko miñiiko debbo biyeteeɗo Rishan haali ɗum daartol ngol timmungol.[better source needed] Kugal Beraki fuɗɗii fiyde krar, woni jimɗi joy, ko nde o yahrata e duuɓi jeetati, haa o dañi fiyde e dewgal e kewuuji. Ko o ƴattoowo ko Tsehaytu Ghergish, Fana Etel, haa teeŋti e Tsehaytu Zennar, mo jimɗi mum mbaɗi heen Annes Ay keremneye Wala Hankas Yekunye (miɗo haani gorko ko yaawi, hay so tawii ko o jom gacce). Beraki yalti duɗal ko duuɓi sappo e jeegom, o fiyi krar ko golle makko timmuɗe. O winndi denndaangal jimɗi makko e jimɗi makko, yimɓe ina ngara haa Addis Abeba to Ecoppi ngam winndude mo. Gila 1964, jimɗi makko ɓeydii ko politik, "yimɓe ina kaawaa nde cuusi-mi yimde ɗi". Gila marse 1977, o naati e hare ndimaagu Eritree. O fotnoo ko yaltude, o fayi Sudaan, e hitaande 1988, o fayi Rotterdam, Pays-Bas. O arti Asmara e hitaande 1999. Ko noon ne kadi krar, Beraki ina fija kebero e bass-krar. O sosi albom biyeteeɗo Selam e hitaande 2004. Tuugnorgal 0f4uzs3j4b9pcljancj0ct1st16lm2f 171219 171218 2026-05-24T09:37:24Z Ilya Discuss 10103 171219 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Tsehaytu Beraki (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy]. Nguurndam gadano Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 1999, ko miñiiko debbo biyeteeɗo Rishan haali ɗum daartol ngol timmungol.[better source needed] Kugal Beraki fuɗɗii fiyde krar, woni jimɗi joy, ko nde o yahrata e duuɓi jeetati, haa o dañi fiyde e dewgal e kewuuji. Ko o ƴattoowo ko Tsehaytu Ghergish, Fana Etel, haa teeŋti e Tsehaytu Zennar, mo jimɗi mum mbaɗi heen Annes Ay keremneye Wala Hankas Yekunye (miɗo haani gorko ko yaawi, hay so tawii ko o jom gacce). Beraki yalti duɗal ko duuɓi sappo e jeegom, o fiyi krar ko golle makko timmuɗe. O winndi denndaangal jimɗi makko e jimɗi makko, yimɓe ina ngara haa Addis Abeba to Ecoppi ngam winndude mo. Gila 1964, jimɗi makko ɓeydii ko politik, "yimɓe ina kaawaa nde cuusi-mi yimde ɗi". Gila marse 1977, o naati e hare ndimaagu Eritree. O fotnoo ko yaltude, o fayi Sudaan, e hitaande 1988, o fayi Rotterdam, Pays-Bas. O arti Asmara e hitaande 1999. Ko noon ne kadi krar, Beraki ina fija kebero e bass-krar. O sosi albom biyeteeɗo Selam e hitaande 2004. Tuugnorgal jkl20y9n5r8a4uk0te8eyemr69oc3us 171220 171219 2026-05-24T09:38:20Z Ilya Discuss 10103 171220 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tsehaytu Beraki''' (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy]. == Nguurndam gadano == Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 1999, ko miñiiko debbo biyeteeɗo Rishan haali ɗum daartol ngol timmungol.[better source needed] == Kugal == Beraki fuɗɗii fiyde krar, woni jimɗi joy, ko nde o yahrata e duuɓi jeetati, haa o dañi fiyde e dewgal e kewuuji. Ko o ƴattoowo ko Tsehaytu Ghergish, Fana Etel, haa teeŋti e Tsehaytu Zennar, mo jimɗi mum mbaɗi heen Annes Ay keremneye Wala Hankas Yekunye (miɗo haani gorko ko yaawi, hay so tawii ko o jom gacce). Beraki yalti duɗal ko duuɓi sappo e jeegom, o fiyi krar ko golle makko timmuɗe. O winndi denndaangal jimɗi makko e jimɗi makko, yimɓe ina ngara haa Addis Abeba to Ecoppi ngam winndude mo. Gila 1964, jimɗi makko ɓeydii ko politik, "yimɓe ina kaawaa nde cuusi-mi yimde ɗi". Gila marse 1977, o naati e hare ndimaagu Eritree. O fotnoo ko yaltude, o fayi Sudaan, e hitaande 1988, o fayi Rotterdam, Pays-Bas. O arti Asmara e hitaande 1999. Ko noon ne kadi krar, Beraki ina fija kebero e bass-krar. O sosi albom biyeteeɗo Selam e hitaande 2004. == Tuugnorgal == 0sje9tapduxuh6z628t53xiefpywlde 171222 171220 2026-05-24T09:39:20Z Ilya Discuss 10103 171222 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tsehaytu Beraki''' (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy].<ref name="musicinafrica.net">{{cite web|url=https://www.musicinafrica.net/directory/tsehaytu-beraki|title=Tsehaytu Beraki|author=|date=|website=Music in Africa|accessdate=November 5, 2017}}</ref> == Nguurndam gadano == Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 1999, ko miñiiko debbo biyeteeɗo Rishan haali ɗum daartol ngol timmungol.[better source needed] == Kugal == Beraki fuɗɗii fiyde krar, woni jimɗi joy, ko nde o yahrata e duuɓi jeetati, haa o dañi fiyde e dewgal e kewuuji. Ko o ƴattoowo ko Tsehaytu Ghergish, Fana Etel, haa teeŋti e Tsehaytu Zennar, mo jimɗi mum mbaɗi heen Annes Ay keremneye Wala Hankas Yekunye (miɗo haani gorko ko yaawi, hay so tawii ko o jom gacce). Beraki yalti duɗal ko duuɓi sappo e jeegom, o fiyi krar ko golle makko timmuɗe. O winndi denndaangal jimɗi makko e jimɗi makko, yimɓe ina ngara haa Addis Abeba to Ecoppi ngam winndude mo. Gila 1964, jimɗi makko ɓeydii ko politik, "yimɓe ina kaawaa nde cuusi-mi yimde ɗi". Gila marse 1977, o naati e hare ndimaagu Eritree. O fotnoo ko yaltude, o fayi Sudaan, e hitaande 1988, o fayi Rotterdam, Pays-Bas. O arti Asmara e hitaande 1999. Ko noon ne kadi krar, Beraki ina fija kebero e bass-krar. O sosi albom biyeteeɗo Selam e hitaande 2004. == Tuugnorgal == 1wjfhsuz3jlcxzna3qb8iikp2v4507l 171223 171222 2026-05-24T09:40:58Z Ilya Discuss 10103 171223 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tsehaytu Beraki''' (e ɗemngal Tigrinya: ጽሃይቱ በራኺ; 1 suwee 1939 – 24 mee 2018) ko jimoowo, yimoowo e daraniiɗo politik Eritree, ganndiraaɗo yimde e fiyde krar (harp joy joy].<ref name="musicinafrica.net">{{cite web|url=https://www.musicinafrica.net/directory/tsehaytu-beraki|title=Tsehaytu Beraki|author=|date=|website=Music in Africa|accessdate=November 5, 2017}}</ref> == Nguurndam gadano == Tsehaytu Beraki jibinaa ko e hitaande 1939, e nder wuro tokooso wiyeteengo Quatit. O sikkatnoo ko o jibinaa ko e wuro laamorgo leydi Eritree, hono Asmara, kono e goonga o ummiima toon tan ko nde o woni cukalel.[better source needed] Ko nde o arti Asmara e hitaande 1999, ko miñiiko debbo biyeteeɗo Rishan haali ɗum daartol ngol timmungol.[better source needed] == Kugal == Beraki fuɗɗii fiyde krar, woni jimɗi joy, ko nde o yahrata e duuɓi jeetati, haa o dañi fiyde e dewgal e kewuuji. Ko o ƴattoowo ko Tsehaytu Ghergish, Fana Etel, haa teeŋti e Tsehaytu Zennar, mo jimɗi mum mbaɗi heen Annes Ay keremneye Wala Hankas Yekunye (miɗo haani gorko ko yaawi, hay so tawii ko o jom gacce).<ref name="musicinafrica.net2" /><ref name="qienit.com">{{cite web|url=http://www.qienit.com/love-for-one-country-is-incomparable-eritreas-tsehaytu-beraki/|title="Love for one country is Incomparable" Eritrea’s Tsehaytu Beraki - QieNit.com|author=|date=|website=www.qienit.com|accessdate=November 5, 2017}}</ref> Beraki yalti duɗal ko duuɓi sappo e jeegom, o fiyi krar ko golle makko timmuɗe. O winndi denndaangal jimɗi makko e jimɗi makko, yimɓe ina ngara haa Addis Abeba to Ecoppi ngam winndude mo. Gila 1964, jimɗi makko ɓeydii ko politik, "yimɓe ina kaawaa nde cuusi-mi yimde ɗi". Gila marse 1977, o naati e hare ndimaagu Eritree. O fotnoo ko yaltude, o fayi Sudaan, e hitaande 1988, o fayi Rotterdam, Pays-Bas. O arti Asmara e hitaande 1999. Ko noon ne kadi krar, Beraki ina fija kebero e bass-krar. O sosi albom biyeteeɗo Selam e hitaande 2004. == Tuugnorgal == 09wqkwzl9fnk2146hid3clboc4zz1v9 Arefaine Berhe 0 41639 171224 2026-05-24T09:44:15Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Arefaine Berhe woni jaagorgal ndema leydi Eritree gila Tesfai Ghirmazion artiraa e jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji e lewru feebariyee 1997. Tuugnorgal" 171224 wikitext text/x-wiki Arefaine Berhe woni jaagorgal ndema leydi Eritree gila Tesfai Ghirmazion artiraa e jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji e lewru feebariyee 1997. Tuugnorgal oodziksc0zz2nnmuxxxgz973ocar5kn 171225 171224 2026-05-24T09:46:19Z Ilya Discuss 10103 171225 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Arefaine Berhe woni jaagorgal ndema leydi Eritree gila Tesfai Ghirmazion artiraa e jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji e lewru feebariyee 1997. Tuugnorgal p5sj5bx5b23wa32mxzs1npzu1xea98g 171226 171225 2026-05-24T09:47:50Z Ilya Discuss 10103 171226 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Arefaine Berhe woni jaagorgal ndema leydi Eritree gila Tesfai Ghirmazion artiraa e jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji e lewru feebariyee 1997. == Tuugnorgal == 5z12xy45flqdcgnzebtxszw9znqwnqn Hamid Ferej 0 41640 171229 2026-05-24T10:04:18Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Hamid Ferej jibinaa ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962.[1] Tuugnorgal" 171229 wikitext text/x-wiki Hamid Ferej jibinaa ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962.[1] Tuugnorgal bmjg2ina6z455k6yn8zt76n1ov64zun 171230 171229 2026-05-24T10:07:01Z Ilya Discuss 10103 171230 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Hamid Ferej jibinaa ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962.[1] Tuugnorgal t1qschp8r0zrdg296h410tw2btvew77 171231 171230 2026-05-24T10:09:34Z Ilya Discuss 10103 171231 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hamid Ferej jibinaa''' ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962.[1] == Tuugnorgal == 4mtruimd1jkm6ysj4olcn5oatg57i9w 171232 171231 2026-05-24T10:10:05Z Ilya Discuss 10103 171232 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hamid Ferej jibinaa''' ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962. == Tuugnorgal == 2gpah93s9ertk6vzmyu4zz6w3zlgbsc 171233 171232 2026-05-24T10:13:53Z Ilya Discuss 10103 171233 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hamid Ferej jibinaa''' ko to Barka e nder leydi Eritree hannde ndii. Ko o neɗɗo mawɗo e dawrugol leydi Eritree. E hitaande 1956 o suɓaa hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Eritree tuggi hitaande 1956 haa 1962.1962.<ref>{{cite book|last1=Iyob|first1=Ruth|title=The Eritrean struggle for independence : domination, resistance, nationalism, 1941-1993|date=1995|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|isbn=978-0521595919}}</ref><ref>{{cite journal|title=[[Africa: Rivista trimestrale di studi e documentazione|Africa: Rivista trimestrale di studi e documentazione dell'Istituto italiano per l'Africa e l'Oriente]] Anno 60, No. 1 (Marzo 2005), pp. 1-64 (64 pages)}}</ref><ref>{{cite web|title=THE SECOND ASSEMBLY OF ERITREA Asmara, 12 September 1956|url=https://ደጊም.com/2022/02/25/the-second-assembly-of-eritrea-asmara-12-september-1956/|publisher=ደጊም.com|access-date=8 October 2022}}</ref> == Tuugnorgal == 2g6m4mnq8merwke1r8q8q8u0rx4bny7 Filipos Woldeyohannes 0 41641 171234 2026-05-24T10:18:24Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Filipos Woldeyohannes (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014. Golle konu Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini. Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee E lewru u..." 171234 wikitext text/x-wiki Filipos Woldeyohannes (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014. Golle konu Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini. Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee E lewru ut 2021, leyɗeele dentuɗe Amerik kollitii kuuge pawaaɗe e dow Filipos sabu bonanndeeji wolde e nder wolde Tigray, ina jeyaa heen torla e warngooji siwil en, fitinaaji jowitiiɗi e njulaagu e politik leydi ɓuuɓndi, njulaagu e halkaare tuugnorgal konu Eritree. Filipos ina ñaawee sabu darnde mum « gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e jojjanɗe aadee bonɗe baɗaaɗe e nder wolde Tigray » , hono no kaalis Amerik wiyri e sariya Magnitsky nii. Tuugnorgal clvdn3hpai9t0xz5zhkqecz9c2ydivj 171235 171234 2026-05-24T10:19:54Z Ilya Discuss 10103 171235 wikitext text/x-wiki '''Filipos Woldeyohannes''' (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014. == Golle konu == Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini. Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee E lewru ut 2021, leyɗeele dentuɗe Amerik kollitii kuuge pawaaɗe e dow Filipos sabu bonanndeeji wolde e nder wolde Tigray, ina jeyaa heen torla e warngooji siwil en, fitinaaji jowitiiɗi e njulaagu e politik leydi ɓuuɓndi, njulaagu e halkaare tuugnorgal konu Eritree. Filipos ina ñaawee sabu darnde mum « gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e jojjanɗe aadee bonɗe baɗaaɗe e nder wolde Tigray » , hono no kaalis Amerik wiyri e sariya Magnitsky nii. == Tuugnorgal == 6e9zg86ij4y2d1butk83i2g3cq7hw1l 171236 171235 2026-05-24T10:22:12Z Ilya Discuss 10103 171236 wikitext text/x-wiki '''Filipos Woldeyohannes''' (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014.<ref name="Birthdate">{{cite web|title=Sanctions Search|url=https://sanctionssearch.ofac.treas.gov/Details.aspx?id=32892|website=Sanctions List Search|publisher=U.S. DEPARTMENT OF THE TREASURY|access-date=8 December 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|title=Eritrea Appoints New Chief of Staff|date=Mar 19, 2014|website=TesfaNews|accessdate=Aug 25, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003104004/https://www.tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|archive-date=2023-10-03|url-status=dead}}</ref> == Golle konu == Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini. Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee E lewru ut 2021, leyɗeele dentuɗe Amerik kollitii kuuge pawaaɗe e dow Filipos sabu bonanndeeji wolde e nder wolde Tigray, ina jeyaa heen torla e warngooji siwil en, fitinaaji jowitiiɗi e njulaagu e politik leydi ɓuuɓndi, njulaagu e halkaare tuugnorgal konu Eritree. Filipos ina ñaawee sabu darnde mum « gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e jojjanɗe aadee bonɗe baɗaaɗe e nder wolde Tigray » , hono no kaalis Amerik wiyri e sariya Magnitsky nii. == Tuugnorgal == nue5km4v7ou56oauz1tr30gad9rsng6 171237 171236 2026-05-24T10:24:23Z Ilya Discuss 10103 171237 wikitext text/x-wiki '''Filipos Woldeyohannes''' (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014.<ref name="Birthdate">{{cite web|title=Sanctions Search|url=https://sanctionssearch.ofac.treas.gov/Details.aspx?id=32892|website=Sanctions List Search|publisher=U.S. DEPARTMENT OF THE TREASURY|access-date=8 December 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|title=Eritrea Appoints New Chief of Staff|date=Mar 19, 2014|website=TesfaNews|accessdate=Aug 25, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003104004/https://www.tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|archive-date=2023-10-03|url-status=dead}}</ref> == Golle konu == Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=R4iWDwAAQBAJ&dq=Filipos+Woldeyohannes&pg=PA46|title=Ethiopian-Eritrean Wars. Volume 2: Eritrean War of Independence, 1988-1991 & Badme War, 1998-2001|isbn=9781913118358|last1=Cooper|first1=Tom|last2=Fontanellaz|first2=Adrien|date=31 July 2018|publisher=Helion and Company|page=50}}</ref><ref>Mukhtar, Mejlis Ibrahim. Eritrea's Civil Servants | Farajat English Page. | موقع ارتري اخباري مستقل. Farajat, 10 Feb. 2010. Web. 12 Oct. 2010. {{cite web|url=http://www.farajat.net/en/archives/252|title=ERITREA's CIVIL SERVANTS &#124; Farajat English Page|accessdate=June 8, 2012|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120313155137/http://www.farajat.net/en/archives/252|archivedate=March 13, 2012}}</ref><ref name="Borkena_Filipos_visit_ET" /> Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee E lewru ut 2021, leyɗeele dentuɗe Amerik kollitii kuuge pawaaɗe e dow Filipos sabu bonanndeeji wolde e nder wolde Tigray, ina jeyaa heen torla e warngooji siwil en, fitinaaji jowitiiɗi e njulaagu e politik leydi ɓuuɓndi, njulaagu e halkaare tuugnorgal konu Eritree. Filipos ina ñaawee sabu darnde mum « gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e jojjanɗe aadee bonɗe baɗaaɗe e nder wolde Tigray » , hono no kaalis Amerik wiyri e sariya Magnitsky nii. == Tuugnorgal == 5rkkd756c573egz87vgddzed67ur0lm 171238 171237 2026-05-24T10:25:34Z Ilya Discuss 10103 171238 wikitext text/x-wiki '''Filipos Woldeyohannes''' (jibinaa ko 1955) ko seneraal Eritree, gonnooɗo hooreejo konu Eritree gila lewru marse 2014.O toɗɗaa ko caggal nde gardiiɗo makko maayi e puɗal lewru marse 2014.<ref name="Birthdate">{{cite web|title=Sanctions Search|url=https://sanctionssearch.ofac.treas.gov/Details.aspx?id=32892|website=Sanctions List Search|publisher=U.S. DEPARTMENT OF THE TREASURY|access-date=8 December 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|title=Eritrea Appoints New Chief of Staff|date=Mar 19, 2014|website=TesfaNews|accessdate=Aug 25, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20231003104004/https://www.tesfanews.net/eritrea-appoints-new-chief-of-staff/|archive-date=2023-10-03|url-status=dead}}</ref> == Golle konu == Filipos Woldeyohannes jibinaa ko to Asmara. Filipos wonnoo ko gardiiɗo konu Hirnaange e nder wolde hakkunde Eritree e Ecoppi, caggal ɗuum o woni koolaaɗo kuuɓal Operation Zone 2 Eritrea Jaayɗe Eritree ɗe Borkena ciftini.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=R4iWDwAAQBAJ&dq=Filipos+Woldeyohannes&pg=PA46|title=Ethiopian-Eritrean Wars. Volume 2: Eritrean War of Independence, 1988-1991 & Badme War, 1998-2001|isbn=9781913118358|last1=Cooper|first1=Tom|last2=Fontanellaz|first2=Adrien|date=31 July 2018|publisher=Helion and Company|page=50}}</ref><ref>Mukhtar, Mejlis Ibrahim. Eritrea's Civil Servants | Farajat English Page. | موقع ارتري اخباري مستقل. Farajat, 10 Feb. 2010. Web. 12 Oct. 2010. {{cite web|url=http://www.farajat.net/en/archives/252|title=ERITREA's CIVIL SERVANTS &#124; Farajat English Page|accessdate=June 8, 2012|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120313155137/http://www.farajat.net/en/archives/252|archivedate=March 13, 2012}}</ref><ref name="Borkena_Filipos_visit_ET" /> Kuuge ngam ƴattaade jojjanɗe aadee E lewru ut 2021, leyɗeele dentuɗe Amerik kollitii kuuge pawaaɗe e dow Filipos sabu bonanndeeji wolde e nder wolde Tigray, ina jeyaa heen torla e warngooji siwil en, fitinaaji jowitiiɗi e njulaagu e politik leydi ɓuuɓndi, njulaagu e halkaare tuugnorgal konu Eritree. Filipos ina ñaawee sabu darnde mum « gardiiɗo fedde toppitiinde ko fayti e jojjanɗe aadee bonɗe baɗaaɗe e nder wolde Tigray » , hono no kaalis Amerik wiyri e sariya Magnitsky nii.<ref>{{Cite news|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-08-23/u-s-sanctions-eritrean-military-chief-for-abuses-in-ethiopia|title=U.S. Sanctions Eritrea Military Chief for Abuses in Ethiopia|newspaper=Bloomberg.com|date=23 August 2021}}</ref><ref name="USTreasury_sanctions_ER_mil_leader" /> == Tuugnorgal == 979k1732cxf28v0adetbbs5vm3octtb Woldai Futur 0 41642 171239 2026-05-24T10:27:39Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Doktoor Woldai Futur (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande..." 171239 wikitext text/x-wiki Doktoor Woldai Futur (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii. Tuugnorgal iiu3mig5462qgrmvxbqus0tnmfqmkzh 171240 171239 2026-05-24T10:28:58Z Ilya Discuss 10103 171240 wikitext text/x-wiki {{DataSupportStatus}} Doktoor Woldai Futur (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii. Tuugnorgal 302uc79tg2kc63kfdks5y51fuj831c6 171241 171240 2026-05-24T10:30:02Z Ilya Discuss 10103 171241 wikitext text/x-wiki {{DataSupportStatus}} Doktoor Woldai Futur (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii. {{DataSupportStatus}} Tuugnorgal da9624k0z8ho164glk7ldh5lef4ekl2 171242 171241 2026-05-24T10:31:22Z Ilya Discuss 10103 171242 wikitext text/x-wiki {{DataSupportStatus}} '''Doktoor Woldai Futur''' (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii. {{DataSupportStatus}} Tuugnorgal adjjdjcwqar9z041fbdc3ocmha300zz 171243 171242 2026-05-24T10:32:15Z Ilya Discuss 10103 171243 wikitext text/x-wiki {{DataSupportStatus}} '''Doktoor Woldai Futur''' (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii. {{DataSupportStatus}} == Tuugnorgal == 4fibqpb9du1b3ndl65vx2xun48sx2iu 171244 171243 2026-05-24T10:34:35Z Ilya Discuss 10103 171244 wikitext text/x-wiki {{DataSupportStatus}} '''Doktoor Woldai Futur''' (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii.<ref>{{Cite news|title=ERITREA: Coping with economic hardships|url=http://www.irinnews.org/S_report.asp?ReportID=47189&SelectRegion=Horn_of_Africa|accessdate=2007-01-28}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii. {{DataSupportStatus}} == Tuugnorgal == fet8psiqsxplw74hq5ry0n8fdovfhij 171245 171244 2026-05-24T10:35:56Z Ilya Discuss 10103 171245 wikitext text/x-wiki {{DataSupportStatus}} '''Doktoor Woldai Futur''' (alt. Wolday) woni jaagorgal gadanal ƴellitaare ngenndi leydi Eritree. Posto makko ɓennuɗo oo ko jaagorgal faggudu hooreejo leydi ndii.<ref>{{Cite news|title=ERITREA: Coping with economic hardships|url=http://www.irinnews.org/S_report.asp?ReportID=47189&SelectRegion=Horn_of_Africa|accessdate=2007-01-28}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Woldai Futur heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde to wuro wiyeteengo Carbondale to bannge faggudu. Woldai kadi ko gonnooɗo golloowo e Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Jaagorgal ko feewti e ƴellitaare ngenndi leydi Eritree E nder yeewtere nde o waɗdunoo e IRIN News e hitaande 2003, Futur wiyi wonde o sikkaani so tawii ŋakkeende ngalu leydi Eritree ina addana ɗum en faggudu mawndu, njulaagu, njulaagu, walla politik faggudu. O teskiima wonde ndeeɗoo bonannde ummorii ko e juɓɓule ɗe ngalaa semmbe, ɗe ngoni ko e ƴellitde politikaaji ɗii.<ref name="IRIN Interview">{{cite news|title=ERITREA: Interview with presidential adviser Dr Woldai Futur|url=http://www.irinnews.org/Report/42359/ERITREA-Interview-with-presidential-adviser-Dr-Woldai-Futur|accessdate=30 November 2012|newspaper=IRIN News|date=1 April 2003}}</ref> {{DataSupportStatus}} == Tuugnorgal == hraalsup0jbayf4j7n4irbvmwfxw6hh Jacopo Gasparini 0 41643 171246 2026-05-24T10:38:00Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Jacopo Gasparini (23 marse 1879 - 16 mee 1941) ko Guwerneer Italinaajo to leydi Eritree. Ko o keɓɗo njeenaari Seniiɓe Maurice e Lazarus. Ko o ofisee Legion d’honneur wonnoo. Ardi ɗum ko... Giyovanni Cerrina Feroni Guwerneer leydi Itali to leydi Eritree 1923-1928 Lomti ɗum ko... Koraado Zoli Jokkondire yaajɗe" 171246 wikitext text/x-wiki Jacopo Gasparini (23 marse 1879 - 16 mee 1941) ko Guwerneer Italinaajo to leydi Eritree. Ko o keɓɗo njeenaari Seniiɓe Maurice e Lazarus. Ko o ofisee Legion d’honneur wonnoo. Ardi ɗum ko... Giyovanni Cerrina Feroni Guwerneer leydi Itali to leydi Eritree 1923-1928 Lomti ɗum ko... Koraado Zoli Jokkondire yaajɗe d4xyfzgwuvc2cz5b41arfpcbtpa3xcx 171247 171246 2026-05-24T10:39:29Z Ilya Discuss 10103 171247 wikitext text/x-wiki Jacopo Gasparini (23 marse 1879 - 16 mee 1941) ko Guwerneer Italinaajo to leydi Eritree. Ko o keɓɗo njeenaari Seniiɓe Maurice e Lazarus. Ko o ofisee Legion d’honneur wonnoo. Ardi ɗum ko... Giyovanni Cerrina Feroni Guwerneer leydi Itali to leydi Eritree 1923-1928 Lomti ɗum ko... Koraado Zoli Jokkondire yaajɗe {{Databox}} 9out6s9mvyq6uapskylvtqep0nw0ytu 171248 171247 2026-05-24T10:40:23Z Ilya Discuss 10103 171248 wikitext text/x-wiki '''Jacopo Gasparini''' (23 marse 1879 - 16 mee 1941) ko Guwerneer Italinaajo to leydi Eritree. Ko o keɓɗo njeenaari Seniiɓe Maurice e Lazarus. Ko o ofisee Legion d’honneur wonnoo. == Ardi ɗum ko... == Giyovanni Cerrina Feroni Guwerneer leydi Itali to leydi Eritree 1923-1928 Lomti ɗum ko... == Koraado Zoli == Jokkondire yaajɗe {{Databox}} 3hxy600vl95qi51z4qjnar3mfmgeo0c Tesfaye Gebreab 0 41644 171249 2026-05-24T10:42:44Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Tesfaye Gebreab (Tigrinya: ተስፋዬ ገብረኣብ, Amharic: ተስፋዬ ገብረአብ, 28 lewru bowte hitaande 1968 – 24 lewru desaambar 2021) ko winndiyanke. Ko o jaayndiyanke, ko o bayyinoowo e nder jaayndeeji Ecoppi. To leydi Eritree, o ɓuri anndeede ko e defte makko e jokkondiral makko e leñol Oromo.[citation needed] Deftere makko የቡርቃ ዝምታ (Silence de la Burqa) ko deftere yeewtannde daartol daartol reentaare Oromo e yaakaare yeeso. Sabu da..." 171249 wikitext text/x-wiki Tesfaye Gebreab (Tigrinya: ተስፋዬ ገብረኣብ, Amharic: ተስፋዬ ገብረአብ, 28 lewru bowte hitaande 1968 – 24 lewru desaambar 2021) ko winndiyanke. Ko o jaayndiyanke, ko o bayyinoowo e nder jaayndeeji Ecoppi. To leydi Eritree, o ɓuri anndeede ko e defte makko e jokkondiral makko e leñol Oromo.[citation needed] Deftere makko የቡርቃ ዝምታ (Silence de la Burqa) ko deftere yeewtannde daartol daartol reentaare Oromo e yaakaare yeeso. Sabu darnde makko e binndol Oromo, o rokkaa innde teddunde ‘Gadaa’.[citation needed] Gebreab golliima jaayndeyaagal hade mum wontude binndoowo timmuɗo. O winndii defte jeetati, ina heen defte daartol, daartol goonga, daartol juutngol, e ciimtol. Gooto e defte makko caggal ɗuum, የኑረነቢ ማህደር (Dosiye Nurenebi), daartol duuɓi teemedere ko fayti e Eritree e Ecoppi, heɓi njeenaari mawndi e nder nokkuuji e nder diiwaanuuji. Gebreab winndi ko e ɗemngal Amharique.[ina haani ciimtol] Nguurndam e maayde neɗɗo Gebreab jibinaa ko ñalnde 28 ut 1968 to Ecoppi, to wuro Bishoftu. Jibnaaɓe makko ummorii ko e diiwaan Eritree. E kitaale 1950 ɓe ngummii Mendefera ɓe payi Ecoppi. Tesfaye wonnoo ko gardiiɗo ministeer humpito leydi Ecoppi. Ko kanko kadi woni hooreejo jaaynde nokkuure ndee. O winndii binndanɗe e defte keewɗe. Caggal nde o wonti jaagorde humpito, o ustii kuule senngo, o addani banndiraaɓe makko winndooɓe e jaayndiyankooɓe ɓe limotaako yaltinde golle mum en. O winndi defte maako fuu bee ɗemngal Amharic nden seɗɗa nder maaji o firi ɗemngal Tigrinya e ɗemngal Afan Oromo. O sankii ko to Nairobi, leydi Kenya ñalnde 24 lewru Duujal hitaande 2021, omo yahra e duuɓi 53. Tuugnorgal ftupqli8bf5tj1q38m5ex69h4pnyjhr 171250 171249 2026-05-24T10:44:04Z Ilya Discuss 10103 171250 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Tesfaye Gebreab (Tigrinya: ተስፋዬ ገብረኣብ, Amharic: ተስፋዬ ገብረአብ, 28 lewru bowte hitaande 1968 – 24 lewru desaambar 2021) ko winndiyanke. Ko o jaayndiyanke, ko o bayyinoowo e nder jaayndeeji Ecoppi. To leydi Eritree, o ɓuri anndeede ko e defte makko e jokkondiral makko e leñol Oromo.[citation needed] Deftere makko የቡርቃ ዝምታ (Silence de la Burqa) ko deftere yeewtannde daartol daartol reentaare Oromo e yaakaare yeeso. Sabu darnde makko e binndol Oromo, o rokkaa innde teddunde ‘Gadaa’.[citation needed] Gebreab golliima jaayndeyaagal hade mum wontude binndoowo timmuɗo. O winndii defte jeetati, ina heen defte daartol, daartol goonga, daartol juutngol, e ciimtol. Gooto e defte makko caggal ɗuum, የኑረነቢ ማህደር (Dosiye Nurenebi), daartol duuɓi teemedere ko fayti e Eritree e Ecoppi, heɓi njeenaari mawndi e nder nokkuuji e nder diiwaanuuji. Gebreab winndi ko e ɗemngal Amharique.[ina haani ciimtol] Nguurndam e maayde neɗɗo Gebreab jibinaa ko ñalnde 28 ut 1968 to Ecoppi, to wuro Bishoftu. Jibnaaɓe makko ummorii ko e diiwaan Eritree. E kitaale 1950 ɓe ngummii Mendefera ɓe payi Ecoppi. Tesfaye wonnoo ko gardiiɗo ministeer humpito leydi Ecoppi. Ko kanko kadi woni hooreejo jaaynde nokkuure ndee. O winndii binndanɗe e defte keewɗe. Caggal nde o wonti jaagorde humpito, o ustii kuule senngo, o addani banndiraaɓe makko winndooɓe e jaayndiyankooɓe ɓe limotaako yaltinde golle mum en. O winndi defte maako fuu bee ɗemngal Amharic nden seɗɗa nder maaji o firi ɗemngal Tigrinya e ɗemngal Afan Oromo. O sankii ko to Nairobi, leydi Kenya ñalnde 24 lewru Duujal hitaande 2021, omo yahra e duuɓi 53. Tuugnorgal crmieb3vq5qpnx1i8410cjllndm2c12 171251 171250 2026-05-24T10:44:47Z Ilya Discuss 10103 171251 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tesfaye Gebreab''' (Tigrinya: ተስፋዬ ገብረኣብ, Amharic: ተስፋዬ ገብረአብ, 28 lewru bowte hitaande 1968 – 24 lewru desaambar 2021) ko winndiyanke. Ko o jaayndiyanke, ko o bayyinoowo e nder jaayndeeji Ecoppi. To leydi Eritree, o ɓuri anndeede ko e defte makko e jokkondiral makko e leñol Oromo.[citation needed] Deftere makko የቡርቃ ዝምታ (Silence de la Burqa) ko deftere yeewtannde daartol daartol reentaare Oromo e yaakaare yeeso. Sabu darnde makko e binndol Oromo, o rokkaa innde teddunde ‘Gadaa’.[citation needed] Gebreab golliima jaayndeyaagal hade mum wontude binndoowo timmuɗo. O winndii defte jeetati, ina heen defte daartol, daartol goonga, daartol juutngol, e ciimtol. Gooto e defte makko caggal ɗuum, የኑረነቢ ማህደር (Dosiye Nurenebi), daartol duuɓi teemedere ko fayti e Eritree e Ecoppi, heɓi njeenaari mawndi e nder nokkuuji e nder diiwaanuuji. Gebreab winndi ko e ɗemngal Amharique.[ina haani ciimtol] == Nguurndam e maayde neɗɗo == Gebreab jibinaa ko ñalnde 28 ut 1968 to Ecoppi, to wuro Bishoftu. Jibnaaɓe makko ummorii ko e diiwaan Eritree. E kitaale 1950 ɓe ngummii Mendefera ɓe payi Ecoppi. Tesfaye wonnoo ko gardiiɗo ministeer humpito leydi Ecoppi. Ko kanko kadi woni hooreejo jaaynde nokkuure ndee. O winndii binndanɗe e defte keewɗe. Caggal nde o wonti jaagorde humpito, o ustii kuule senngo, o addani banndiraaɓe makko winndooɓe e jaayndiyankooɓe ɓe limotaako yaltinde golle mum en. O winndi defte maako fuu bee ɗemngal Amharic nden seɗɗa nder maaji o firi ɗemngal Tigrinya e ɗemngal Afan Oromo. O sankii ko to Nairobi, leydi Kenya ñalnde 24 lewru Duujal hitaande 2021, omo yahra e duuɓi 53. == Tuugnorgal == sdtyverxh5ztf15wqdfi3ijh8w7dnp6 171252 171251 2026-05-24T10:46:30Z Ilya Discuss 10103 171252 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tesfaye Gebreab''' (Tigrinya: ተስፋዬ ገብረኣብ, Amharic: ተስፋዬ ገብረአብ, 28 lewru bowte hitaande 1968 – 24 lewru desaambar 2021) ko winndiyanke. Ko o jaayndiyanke, ko o bayyinoowo e nder jaayndeeji Ecoppi. To leydi Eritree, o ɓuri anndeede ko e defte makko e jokkondiral makko e leñol Oromo.[citation needed] Deftere makko የቡርቃ ዝምታ (Silence de la Burqa) ko deftere yeewtannde daartol daartol reentaare Oromo e yaakaare yeeso. Sabu darnde makko e binndol Oromo, o rokkaa innde teddunde ‘Gadaa’.[citation needed] Gebreab golliima jaayndeyaagal hade mum wontude binndoowo timmuɗo. O winndii defte jeetati, ina heen defte daartol, daartol goonga, daartol juutngol, e ciimtol. Gooto e defte makko caggal ɗuum, የኑረነቢ ማህደር (Dosiye Nurenebi), daartol duuɓi teemedere ko fayti e Eritree e Ecoppi, heɓi njeenaari mawndi e nder nokkuuji e nder diiwaanuuji. Gebreab winndi ko e ɗemngal Amharique.[ina haani ciimtol] == Nguurndam e maayde neɗɗo == Gebreab jibinaa ko ñalnde 28 ut 1968 to Ecoppi, to wuro Bishoftu. Jibnaaɓe makko ummorii ko e diiwaan Eritree. E kitaale 1950 ɓe ngummii Mendefera ɓe payi Ecoppi. Tesfaye wonnoo ko gardiiɗo ministeer humpito leydi Ecoppi. Ko kanko kadi woni hooreejo jaaynde nokkuure ndee. O winndii binndanɗe e defte keewɗe. Caggal nde o wonti jaagorde humpito, o ustii kuule senngo, o addani banndiraaɓe makko winndooɓe e jaayndiyankooɓe ɓe limotaako yaltinde golle mum en. O winndi defte maako fuu bee ɗemngal Amharic nden seɗɗa nder maaji o firi ɗemngal Tigrinya e ɗemngal Afan Oromo.<ref>{{Cite web|url=https://addiszeybe.com/tesfaye-gebreab-passed-away|title=Tesfaye Gebreab passed away|first=Addis|last=Zeybe|date=25 December 2021|website=Addis Zeybe}}</ref><ref name="MoI" /> O sankii ko to Nairobi, leydi Kenya ñalnde 24 lewru Duujal hitaande 2021, omo yahra e duuɓi 53. == Tuugnorgal == o5wic0ud4ug5pv7o07nbvneeeaozarn Woldemichael Ghebremariam 0 41645 171253 2026-05-24T10:50:00Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Woldemichael Ghebremariam woni jaagorgal ɗiɗaɓal ko feewti e leydi, ndiyam, e nokkuuji leydi Eritree. Gardiiɗo mo oo nanngaa ko tergal G-15. Tuugnorgal" 171253 wikitext text/x-wiki Woldemichael Ghebremariam woni jaagorgal ɗiɗaɓal ko feewti e leydi, ndiyam, e nokkuuji leydi Eritree. Gardiiɗo mo oo nanngaa ko tergal G-15. Tuugnorgal l7szmwalvwd0vpvinl2ihvoy0df3rdl 171254 171253 2026-05-24T10:51:16Z Ilya Discuss 10103 171254 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Woldemichael Ghebremariam woni jaagorgal ɗiɗaɓal ko feewti e leydi, ndiyam, e nokkuuji leydi Eritree. Gardiiɗo mo oo nanngaa ko tergal G-15. Tuugnorgal ibb3cyka3e3k2xsg27hhv6eu4rks2sp 171255 171254 2026-05-24T10:51:41Z Ilya Discuss 10103 171255 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Woldemichael Ghebremariam''' woni jaagorgal ɗiɗaɓal ko feewti e leydi, ndiyam, e nokkuuji leydi Eritree. Gardiiɗo mo oo nanngaa ko tergal G-15. == Tuugnorgal == 39rj3advn74e1b3h3hyl0ardn8udiyj 171256 171255 2026-05-24T10:52:37Z Ilya Discuss 10103 171256 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Woldemichael Ghebremariam''' woni jaagorgal ɗiɗaɓal ko feewti e leydi, ndiyam, e nokkuuji leydi Eritree. Gardiiɗo mo oo nanngaa ko tergal G-15.<ref>"Eritrea Chiefs of State and Cabinet Members of Foreign Governments." World Leaders. Central Intelligence Agency, 23 Apr. 2007. Web. 27 Oct. 2010. <[https://web.archive.org/web/20070612233210/https://www.cia.gov/library/publications/world-leaders-1/world-leaders-e/eritrea.html]>.</ref> == Tuugnorgal == 498cc7tzoghiag7jn69v11a7dyv8yr2