Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.47.0-wmf.3 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Isham F. Norris 0 24764 171298 96200 2026-05-24T15:37:30Z Ilya Discuss 10103 171298 wikitext text/x-wiki {{reflist}} {{Databox}} <references /> '''Isham Franklin Norris''' Jr. (15 oktoobar 1851 – 23 suwee 1928), ganndiraaɗo kadi Isaac Norris, ko jom ngalu e politik, o arti e darnde makko to Memphis, Tennessee hade makko yahde to Oklahoma Territory, caggal ɗuum to Seattle, to Wasinton. O waɗii manndaa gooto e nder suudu sarɗiiji Tennessee ngam tawtoreede Asaambele ngenndi 42ɓo e hitaande 1881 e hitaande 1882. Ko o Afriknaajo Ameriknaajo. Omo jogii debbo e ɓesngu. == Ndaare kadi == * Yimɓe Afriknaaɓe nder suudu amadaare wakkati e caggal wakkati fuɗɗam == Firooji == [[Category:Stub]] 9rvz2407xl3k427cefrp6qqopv4nj16 171299 171298 2026-05-24T15:39:41Z Ilya Discuss 10103 171299 wikitext text/x-wiki {{reflist}} {{Databox}} <references /> '''Isham Franklin Norris''' Jr. (15 oktoobar 1851 – 23 suwee 1928), ganndiraaɗo kadi Isaac Norris, ko jom ngalu e politik, o arti e darnde makko to Memphis, Tennessee hade makko yahde to Oklahoma Territory, caggal ɗuum to Seattle, to Wasinton. O waɗii manndaa gooto e nder suudu sarɗiiji Tennessee ngam tawtoreede Asaambele ngenndi 42ɓo e hitaande 1881 e hitaande 1882. Ko o Afriknaajo Ameriknaajo. Omo jogii debbo e ɓesngu.<ref name=":0">{{Cite news|date=September 27, 1928|title=Obituary for Isham Franklin Norris Sr.|url=https://www.newspapers.com/article/the-northwest-enterprise-obituary-for-is/193759317/|url-access=registration|access-date=2026-03-19|work=The Northwest Enterprise|pages=6|via=[[Newspapers.com]]}}</ref> == Ndaare kadi == * Yimɓe Afriknaaɓe nder suudu amadaare wakkati e caggal wakkati fuɗɗam == Firooji == [[Category:Stub]] cead1z890z2vxbyb18dld7efse1nbu7 171300 171299 2026-05-24T15:41:18Z Ilya Discuss 10103 171300 wikitext text/x-wiki {{reflist}} {{Databox}} <references /> '''Isham Franklin Norris''' Jr. .<ref>{{Cite journal|last=Cartwright|first=Joseph H.|date=1973|title=Black Legislators in Tennessee in the 1800's: A Case Study in Black Political Leadership|url=https://www.jstor.org/stable/42623393|journal=[[Tennessee Historical Quarterly]]|volume=32|issue=3|pages=265–284|issn=0040-3261|url-access=registration}}</ref>15 oktoobar 1851 – 23 suwee 1928), ganndiraaɗo kadi Isaac Norris, ko jom ngalu e politik, o arti e darnde makko to Memphis, Tennessee hade makko yahde to Oklahoma Territory, caggal ɗuum to Seattle, to Wasinton. O waɗii manndaa gooto e nder suudu sarɗiiji Tennessee ngam tawtoreede Asaambele ngenndi 42ɓo e hitaande 1881 e hitaande 1882. Ko o Afriknaajo Ameriknaajo. Omo jogii debbo e ɓesngu.<ref name=":0">{{Cite news|date=September 27, 1928|title=Obituary for Isham Franklin Norris Sr.|url=https://www.newspapers.com/article/the-northwest-enterprise-obituary-for-is/193759317/|url-access=registration|access-date=2026-03-19|work=The Northwest Enterprise|pages=6|via=[[Newspapers.com]]}}</ref> == Ndaare kadi == * Yimɓe Afriknaaɓe nder suudu amadaare wakkati e caggal wakkati fuɗɗam == Firooji == [[Category:Stub]] egmqw22f77t5z9i76jfvds16kq7rvs9 Timnit Gebru 0 38582 171258 168843 2026-05-24T12:10:03Z MOIBARDE 10068 Add references 171258 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya: ትምኒት ገብሩ; 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke]. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR).<ref name="x634">{{Cite news|last1=Harwell|first1=Drew|last2=Tiku|first2=Nitasha|date=2020-12-05|title=Google's star AI ethics researcher, one of a few Black women in the field, says she was fired for a critical email|language=en-US|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|access-date=2023-12-15|issn=0190-8286|archive-url=https://web.archive.org/web/20220501062746/https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|archive-date=2022-05-01}}</ref> <ref name="x634" /> E [[lewru]] Duujal 2020, luural hakkunde yimɓe fuɗɗii ko e ngonka Gebru e yaltude ''Google'', ɗo o wonnoo gardiiɗo karallaagal Goomu Hakkilantaagal Artifisiyel Etikal. Gebru wonnoo ko e winndude ɓataake ko faati e caɗeele ɗemɗe mawɗe (LLM) kuutortooɗe no parrot stochastique nii, o rokki ɗum ngam yaltineede. E wiyde Jeff Dean, ɓataake oo yettinaama tawa ɗaɓɓaani ƴeewndo nder ''Google'', ndeen noon, nde hollitii wonde nde yejjitaani wiɗtooji keewɗi jowitiiɗi e ɗuum. Njuɓɓudi ''Google'' ɗaɓɓiri Gebru yo ittu ɓataake oo walla ittude inɗe winndooɓe gollotooɓe e Google ɓee fof. Gebru naamndii anndinde e miijooji kala ƴeewtotooɗo, o wiyi so ''Google'' saliima maa o haaldu e gardiiɗo makko ko fayti e "ñalngu cakkitiingu". Google woppi golle makko ɗoon e ɗoon, wiyi ina njaɓa deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o ɗaɓɓaani e dow laawol yo o woppu laamu, o hunani tan.<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":6">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Gebru ina anndaa no feewi e karallaagal mum e nder etikaaji hakkille artificiel. O innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, hono ''Fortune'', kadi o jeyaa ko e yimɓe sappo ''Nature'', ɓe mbayli ganndal e hitaande 2021, e hitaande 2022, o jeyaa ko e yimɓe ɓurɓe waawde Time. ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== Gebru mawni ko to wuro [[Adis Ababa|Addis Abeba]], leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref> Baaba makko, ko injenieer elektirik, jogiiɗo Doktoraa Filosofi (PhD), maayi nde o yahrata e duuɓi joy, yumma makko, ko ganndo faggudu, mawni mo.<ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":62">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Jibnaaɓe makko ɗiɗo fof ko Eritree. Nde Gebru heɓi duuɓi 15, e nder wolde hakkunde Eritree e [[Ecoppi]], o dogi Ecoppi caggal nde won e ɓesngu makko ndiiwaa Eritree, o dogi o haɓa e wolde nde. E fuɗɗoode o haɗaama visa [[Amerik]],<ref name=":63">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|date=24 October 2019|title=Timnit Gebru {{!}} Timnit Gebru {{!}} Advocating for Diversity, Inclusion, and Ethics in AI|url=https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201207193031/https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|archive-date=7 December 2020|access-date=14 December 2020|website=Women in Data Science Conference}}</ref> o hoɗi ko juuti to Irlande, kono o heɓi asilo politik to [[Amerik]],ko huunde nde o wiyi ko "miskineeɓe". Gebru hoɗi to Somerville, Massachusetts, ngam yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde, ɗo o wiyi ɗoon e ɗoon o fuɗɗii heɓde njiyaagu, won jannginooɓe caliima jaɓde mo waɗde won e kursuuji ''Advanced Placement'', hay so tawii ko o baawɗo golle toowɗe.<ref name=":5">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref><ref name=":64">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre, kawral e polis waɗi Gebru e laawol feewde e ƴellitde etikaaji e nder karallaagal. Sehil makko gooto, debbo ɓaleejo, yani e nder bar, Gebru noddi polis ngam humpitaade ɗum. O wiyi, e nokku ɗo o waɗata ciimtol warngooji ɗii, sehil makko nanngaa, o rewnaa e suudu safrirdu. Gebru noddi ɗum wakkati piɓondiral e "yeru laaɓtuɗo njiyaagu njuɓɓudi."<ref name=":52">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> E hitaande 2001, Gebru jaɓaa to duɗal jaaɓi haaɗtirde <ref name=":0">{{Cite web|last=Lahde|first=Lisa|title=AI Innovators: How One Woman Followed Her Passion and Brought Diversity to AI|url=https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133721/https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=[[Forbes]]|language=en}}</ref><ref name=":65">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>Stanford.Ko ɗoon o heɓi dipolomaaji makko Bachelor e Master e ganndal elektoronik <ref name=":1">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref>e PhD makko e yiyngo ordinateer e hitaande 2017.<ref name=":7">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref> Gebru ko Fei-Fei Li wasiyii ɗum e nder porogaraam mum doktoraa.<ref name=":72">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref> E nder wooteeji hooreleydaagu Amerik e hitaande 2008, Gebru waɗii kampaañ ngam wallitde [[Barack Obama|Barak Obama]].<ref name=":66">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Gebru hollitii wiɗtooji mum doktoraa e kawgel 2017 LDV Capital Vision Summit, ɗo annduɓe yiyngo ordinateeruuji kolliti golle mum en e terɗe gollorɗe e kapitaaluuji njulaagu. Gebru heɓi kawgel ngel, o fuɗɗii gollodaade e gollotooɓe woɗɓe e jom jawdi en.<ref>{{Cite web|title=Speaker Details: EmTech MIT - Timnit Gebru|url=https://event.technologyreview.com/emtech-mit-2022/speaker/433025/timnit-gebru|access-date=2022-06-13|website=event.technologyreview.com|language=en-AG}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Timnit Gebru Wins 2017 ECVC: Leveraging Computer Vision to Predict Race, Education and Income via Google Streetview Images|url=https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073938/https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=LDV Capital|date=21 July 2017|language=en-US}}</ref> E nder porogaraam makko PhD e hitaande 2016 e hitaande 2018, Gebru artii Ecoppi e kampaañ porogaraam Jelani Nelson biyeteeɗo AddisCoder.<ref>{{Cite web|last=|first=|title=Timnit Gebru: Among Incredible Women Advancing A.I. Research at Tadias Magazine|url=http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074006/http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Tadias}}</ref><ref>{{Cite web|title=History {{!}} AddisCoder|url=https://www.addiscoder.com/history/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180321030309/http://www.addiscoder.com/history/|archive-date=21 March 2018|access-date=10 January 2019|website=www.addiscoder.com}}</ref> Nde o woni e golle PhD makko, Gebru winndii winndannde nde meeɗaa yaltineede, ko fayti e ngoƴa makko e ko fayti e AI. O winndii e batte ŋakkeende keewal e nder fannu oo,<ref name=":53">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> o tuugnii ko e humpitooji makko e polis e wiɗto ProPublica jowitiingo e polis teskaango, kolliroowo ƴeewndo mbayliigu aadee e nder janngugol masiŋaaji. E nder ɓataake o, o ƴattii "pinal fedde sukaaɓe", o miijii ko o yi'i e batuuji worɓe yarooɓe tawtoraaɓe ina njuuma e makko, o ñiŋi kadi dewal jaambaaro yimɓe mawɓe fannu oo.<ref name=":67">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> == Kugal == [[File:Visual Computational Sociology.jpg|thumb|Gebru yeewtude ko yiyti ko neɗɗo waawi teskaade, e won e hoolaare, no Ameriknaajo wootirta e sifaa oto mo ɓe njiylotoo]] === 2004–2013 : Ƴellitaare lowre to Apple === Gebru naati e ''Apple'' ko e stage nde o woni to ''Stanford'', omo gollina e diɗɗal maɓɓe hardware waɗde ''circuit'' ngam composanteeji audio, o rokkaama golle timmuɗe e hitaande rewtunde ndee.<ref name=":68">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> E golle makko e nder injenieer odio, gardiiɗo makko wiyi Wired wonde o "hulaani", kadi gollodiiɓe makko ina njiɗi mo no feewi. E nder golle makko to ''Apple'', Gebru ɓuri yiɗde mahde lowre, woni yiyngo ordinateer baawngo yiytude limooje aadee.<ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133713/https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Databricks|language=en-US}}</ref> O yahi haa o ƴetti algoritmeeji gollorɗi signal ngam iPad gadano oo. E oon sahaa, o wiyi o miijaaki huutoraade ɗum ngam ƴeewde, o wiyi "mi tawii tan ko ɗum huunde welnde e karallaagal."<ref name=":69">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Ko juuti caggal nde o yalti sosiyetee oo, e nder dille #''AppleToo'' e nder ndunngu 2021, ɗe injenieer Apple biyeteeɗo Cher Scarlett ardii, mo o jokkondiri e Gebru,<ref>{{Cite magazine|last=Harrington|first=Caitlin|title=Apple Together Brings Corporate Workers Into the Union Effort|language=en-US|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|url=https://www.wired.com/story/apple-together-solidarity-union-organizing/|access-date=2022-06-13|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Coulter|first1=Martin|last2=Langley|first2=Hugh|date=18 October 2021|title=Meet 18 Big Tech workers turned activists forcing scrutiny of everything from NDAs to military contracts|url=https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[Business Insider]]|language=en-US|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120171359/https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10}}</ref><ref name=":11">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref> Gebru hollitii wonde o heɓiino "geɗe keewɗe bonɗe" e "ko sahaa kala ina naamnoo no ɓe mbaawirta heɓde ɗum."<ref name=":15">{{Cite web|last=Schiffer|first=Zoe|date=23 August 2021|title=Apple employees are organizing, now under the banner #AppleToo|url=https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210828052718/https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|archive-date=28 August 2021|access-date=20 January 2022|website=[[The Verge]]|language=en}}</ref> ''Apple'' ɓooyii, jeertini ɓe mbaawataa jokkude diwde e les radar ko juuti.<ref>{{Cite web|last=Anguino|first=Dani|date=3 September 2021|title=#AppleToo: employees organize and allege harassment and discrimination|url=http://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120170308/https://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[The Guardian]]|language=en}}</ref> Gebru kadi ñiŋii no jaayɗe ɗee njuɓɓinirta Apple e jaayɗe goɗɗe, o wiyi wonde jaayndeeji ɗii ina mballita e reende sosiyeteeji ɗii e ƴeewndo yimɓe.<ref name=":112">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref> === 2013-2017: Wiɗtooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford e Mikrosoft === E hitaande 2013, Gebru naati e laboratuwaar Fei-Fei Li to Stanford, ɗo o hawri e jaŋde luggiɗnde e ''Google Street View'' ngam hiisaade demokaraasi hoɗdiiɓe [[Amerik]], hollirde wonde sifaaji renndo-faggudu ko wayi no no woote ɗee mbaɗirtee, ngalu, leñol, e jaŋde ina mbaawi ƴeewteede e ƴeewndorɗe otooji.<ref name=":12">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lufkin|first=Bryan|date=6 January 2018|title=What Google Street View tells us about income|url=http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110155225/http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Worklife|publisher=[[BBC]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2 March 2017|title=A machine-learning census of America's cities|newspaper=The Economist|url=https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133637/https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|archive-date=10 January 2019|issn=0013-0613}}</ref><ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=31 December 2017|title=How Do You Vote? 50 Million Google Images Give a Clue|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074121/https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|archive-date=10 January 2019|issn=0362-4331}}</ref> E hitaande 2015, Gebru tawtoraama batu mawngu fannu oo, hono Siistemaaji ƴellitgol humpitooji (NIPS), to Montreal, [[Kanada|Kanadaa]]. E nder 3 700 tawtoraaɓe, o teskiima wonde o jeyaa ko e wiɗtooɓe ɓaleeɓe seeɗa tan.<ref>{{Cite web|last=Hao|first=Karen|date=14 June 2021|title=Inside the fight to reclaim AI from Big Tech's control|url=https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/|url-status=live|access-date=22 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=22 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220122222510/https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/}}</ref> Nde o tawtoraama kadi hitaande rewtunde ndee, o waɗi limto, o teskiima wonde worɓe ɓaleeɓe njoyo tan ngoni heen, ko kanko tan woni debbo ɓaleejo e nder 8 500 depiteeji.<ref name=":610">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Wondude e gollodiiɗo mum Rediet Abebe, Gebru sosi ''Black in AI'', renndo wiɗtooɓe ɓaleeɓe gollotooɓe e hakkillaaji artificiel, tawi faandaare mum ko ɓeydude woodgol, yiyteede, e wellitaare annduɓe e ardiiɓe ɓaleeɓe e nder fannu oo.<ref>{{Cite web|title=Black in AI - MacArthur Foundation|url=https://www.macfound.org/grantee/black-in-ai-10115302/|access-date=2025-01-18|website=www.macfound.org}}</ref><ref>{{Cite news|last=Bass|first=Dina|date=20 September 2021|title=Google's Former AI Ethics Chief Has a Plan to Rethink Big Tech|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211206194622/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|archive-date=6 December 2021|access-date=19 January 2022|work=[[Bloomberg News|Bloomberg]]}}</ref> E nder ndunngu 2017, Gebru naati e ''Microsoft'' ngam wonde wiɗtoowo caggal doktoraa e nder laboratuwaar Nuunɗal, Jaɓɓungal, Laabi, e Neɗɗaagu e nder AI (FATE).<ref name=":611">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183344/https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Design Better}}</ref><ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073948/https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=World Science Festival|language=en-US}}</ref> E hitaande 2017, Gebru haaliino e batu Nuunɗal e laaɓal, ɗo MIT Technology Review yeewtidi e makko ko fayti e ŋakkeende gonnde e nder njuɓɓudi AI e no ɓeydugol keewal e nder kippuuji AI waawi feewnude oon caɗeele. E nder yeewtere makko e Jackie Snow, Snow naamndii Gebru : « hol no ŋakkeende keewal waylirta hakkille artificiel e teeŋti noon e yiyngo ordinateer ? e Gebru hollitii wonde ina woodi biases gonɗe e ƴellitooɓe lowre ndee.<ref>{{Cite book|last1=Mitchell|first1=Margaret|last2=Wu|first2=Simone|last3=Zaldivar|first3=Andrew|last4=Barnes|first4=Parker|last5=Vasserman|first5=Lucy|last6=Hutchinson|first6=Ben|last7=Spitzer|first7=Elena|last8=Raji|first8=Inioluwa Deborah|last9=Gebru|first9=Timnit|title=Proceedings of the Conference on Fairness, Accountability, and Transparency|chapter=Model Cards for Model Reporting|date=2019|location=New York, New York, US|publisher=ACM Press|pages=220–229|arxiv=1810.03993|doi=10.1145/3287560.3287596|isbn=978-1-4503-6125-5|author-link1=Margaret Mitchell (scientist)|s2cid=52946140}}</ref> Nde o woni to Microsoft, Gebru wondi e binndanɗe wiɗto biyeteeɗe ''Gender Shades'',<ref name=":54">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> ɗe ngoni innde eɓɓaande eɓɓaande ɓurnde yaajde to Duɗal Karallaagal to Massachusetts, nde winndiyanke gooto biyeteeɗo Joy Buolamwini ardii. Ɓe ɗiɗo fof ɓe njiyti lowre anndinde yeeso, ɓe tawi e nder gollal gootal, rewɓe ɓaleeɓe ina pamɗi 35% e worɓe ɓaleeɓe.<ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=9 February 2018|title=Facial Recognition Is Accurate, if You're a White Guy|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190109131036/https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|archive-date=9 January 2019|issn=0362-4331}}</ref> === 2018-2020: Etikaaji hakkille kuutorteeɗo to Google === Gebru naati ''Google'' e hitaande 2018, ɗo o ardii goomu ko faati e etikaaji hakkille kuuɓtodinɗo e Margaret Mitchell. O janngi ko woni e hakkille artificiel, o yiɗi ɓeydude mbaawka karallaagal ngam waɗde ko moƴƴi e renndo.<ref>{{Cite web|url=https://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|title=Digital Life Seminar {{!}} Timnit Gebru|website=Cornell University|language=en|access-date=9 January 2019|archive-date=10 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073903/http://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|url-status=live}}</ref> E hitaande 2019, Gebru e wiɗtooɓe woɗɓe hakkillaaji artifisiyel "siifondirii ɓataake ina ɗaɓɓi e ''Amazon'' yo woppu yeeyde karallaagal mum anndinde yeeso e juɓɓule toppitiiɗe sariya sabu ngal ƴaañii ko e rewɓe e yimɓe ɓaleeɓe", ɓe ciftorii wiɗto ngo wiɗtooɓe MIT mbaɗi kollitooji wonde karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' ina jogii ko ɓuri kala karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' sosiyetee oo lowre anndinde yeeso.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|title=A.I. Experts Question Amazons Facial-Recognition Technology|last=Mitchell|first=Andrea|date=April 2019|work=ICT Monitor Worldwide; Amman|archive-date=26 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191126211244/https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|url-status=live}}</ref> E nder yeewtere New York ''Times'', Gebru ɓeydi heen wonde omo sikki anndinde yeeso ina saɗi no feewi, tee ina waawi huutoreede ngam reentaade sariya e kisal e oo sahaa.<ref>{{Cite news|last=Ovide|first=Shira|date=9 June 2020|title=A Case for Banning Facial Recognition|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|access-date=12 July 2020|issn=0362-4331|archive-date=17 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200717094945/https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|url-status=live}}</ref> === Yaltu e Google === E hitaande 2020 Gebru e wondiiɓe mum njoyo mbinndi winndannde tiitoonde mum ko "Ko fayti e kulhuli parrot stochastic: Mbele Modeluuji ɗemɗe ina mbaawi mawnude no feewi?<ref name="parrots">{{cite Q|Q105943036}}</ref> 🦜". Ɗerewol ngol ƴeewtiima caɗeele moodeluuji ɗemɗe mawɗe no feewi, ina heen jokkere enɗam mum en e nokkuuji, njoɓdi kaalis, ŋakkeende ƴeewndo moodeluuji mawɗi, mbaawka LLM hollirde njiyaagu e won e pelle, waasde LLM faamde ɗemngal ngal ɓe kuutortoo, e huutoraade disinformation ngam saaktude.<ref name=":8">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref> E lewru Duujal 2020, golle makko e Google njoofi caggal nde njuɓɓudi Google naamndii mo yo o ittu ɓataake oo hade makko yaltude, walla o itta inɗe gollotooɓe Google ɓee fof e ɓataake oo. E nder winndooɓe jeegom ɓee, ko Emily M. Bender tan gollotoo e Google e oon sahaa. E nder jaabawol, Gebru neldii iimeel ngam ɗaɓɓude ittude hoore mum e ɓataake oo so tawii Google rokkii konte hol ƴeewtuɗo golle ɗee e hol no ɗe ƴeewtiri, e sosde feere ƴeewndo ɓurnde laaɓtude ngam wiɗtooji garooji. O jokki heen wonde maa o gollodo e Google<ref name=":82">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref> e ñalngu joofnirde golle caggal nde o waɗi waktuuji potɗi so tawii sarɗiiji makko njoɓaaka. Gebru kadi neldii iimeel ɗiɗaɓo e doggol iimeeluuji rewɓe gollotooɓe e ''Google Brain'' ina tuuma sosiyetee oo “muumtude daande marginaal” e ittude porogaraamuuji keewal nder ''Google'' ngam ustude waktuuji.<ref name="NPR_1">{{cite news|url=https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl|title=Ousted Black Google Researcher: 'They Wanted To Have My Presence, But Not Me Exactly'|last=Allyn|first=Bobby|newspaper=[[NPR]]|date=2020-12-17|url-status=live|quote=After Google demanded that Gebru retract the paper for not meeting the company's bar for publication, Gebru asked that the process be explained to her, including a list of everyone who was part of the decision. If Google refused, Gebru said she would talk to her manager about "a last date." Google took that to mean Gebru offered to resign immediately, and Google leadership say they accepted, but Gebru herself said no such offer was ever extended, only threatened.|access-date=19 December 2020|archive-date=18 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201218225953/https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl}}</ref> ''Google'' jaɓaani ɗaɓɓaande makko, o woppi golle makko ɗoon e ɗoon, o hollitii wonde ɓe njaɓii deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o riiwaama. Caggal ɗuum, Jeff Dean, gardiiɗo wiɗtooji AI to ''Google'', neldi iimeel feewde e gollotooɓe ''Google'' ngam haalde ko fayti e yahdu Gebru. E nder iimeel hee,<ref>{{cite news|last1=Wong|first1=Julia Carrie|author-link=Julia Carrie Wong|date=4 December 2020|title=More than 1,200 Google workers condemn firing of AI scientist Timnit Gebru|url=https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201215154825/https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|archive-date=15 December 2020|access-date=15 December 2020|work=The Guardian}}</ref><ref>{{cite news|last1=Grant|first1=Nico|last2=Bass|first2=Dina|date=20 January 2021|title=Google Sidelines Second Artificial Intelligence Researcher|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210121145858/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|archive-date=21 January 2021|access-date=21 January 2021|work=Bloomberg}}</ref> o winndi wonde ɓataake oo yahdaani e tolnooji ''Google'' ngam yaltinde ɗum sabu nde yejjitii wiɗtooji keewɗi baɗanooɗi ko ɓooyaani ko fayti e laabi ngam ustude won e caɗeele mbayliigu e kuutoragol semmbe sifotooɗe e mayre. O fawii kadi e laawol wiɗto Google ngol, sibu ina yiɗi "haɓaade caɗeele teeŋtuɗe, kono waɗde ɗum e dow nuunɗal." Ko ina tolnoo e 2 700 gollotooɗo ''Google'' e ko ina ɓura 4 300 jannginooɓe e wallitooɓe renndo siwil ciifi ɓataake ngam ñiŋde Gebru mo tuumaama woppiteede.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref> Terɗe Kongres 9 neldi ɓataake feewde e ''Google'' ngam ɗaɓɓude e mum yo laaɓtin ngonkaaji gonɗi e yaltude Timnit Gebru. Mitchell ƴetti Twitter ngam ñiŋde no ''Google'' waɗiri gollotooɓe gollotooɓe ngam ittude fenaande e tooke e nder AI, haa arti noon e wiyde ina woppira Gebru. Mitchell woppitaama caggal ɗuum caggal nde o tuumaa sosde binndanɗe otomaatik ngam ƴeewde serweeji nder ''Google'' ngam seedaade bonanndeeji Gebru.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref><ref>{{Cite news|last=Metz|first=Cade|date=20 February 2021|title=A second Google A.I. researcher says the company fired her.|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|access-date=19 January 2022|issn=0362-4331|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|url-status=live}}</ref> Caggal nde jaayndeeji bonɗi mbaɗi e ngonka yaltugol makko, Sundar Pichai, hooreejo Alphabet, sosiyetee mawɗo Google, fuɗɗii wiɗto lebbi keewɗi e ko waɗi koo.<ref name=":9">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref><ref>{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=9 December 2020|title=Google to examine the departure of a leading AI ethics researcher|url=https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html}}</ref> Nde ƴeewndo ngoo joofi, Dean hollitii wonde Google maa waylu "laabi mum ngam ƴellitde no won e gollotooɓe njaltirta e sosiyetee oo."Yanti heen, Dean wiyi maa won waylooji e no binndanɗe wiɗto jogiiɗe toɓɓe "sensitive" ƴeewtetee, e keewal, potal, e paandaale naatgol maa ciimte to ''Alphabet' directs''7.<ref name=":92">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref> Google waɗii kadi yeewtere ngam gollotooɓe ɓaleeɓe ngam yeewtidde e ko fayti e njiyaagu e nder sosiyetee oo,<ref>{{Cite web|last=Kramer|first=Anna|date=19 February 2021|title=Google vows to do better on DEI. Timnit Gebru is not impressed.|url=https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|access-date=20 January 2022|website=Protocol — The people, power and politics of tech|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120211634/https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|url-status=live}}</ref> caggal ɗuum joɗnde psychothérapie groupe e terapist jogiiɗo yamiroore. Won e gollotooɓe mbiyi ko therapy referrals ko ƴattaade bonannde nde ɓe cikkata ko Gebru wiyde ina woppi golle<ref name=":122">{{Cite web|last1=Glaser|first1=April|last2=Adams|first2=Char|date=7 March 2021|title=Complaints to Google about racism and sexism met with therapy referrals|url=https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[NBC News]]|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728}}</ref>. E lewru noowammbar 2021, Nathan ''Cummings Foundation'', gollondirɗo e ''Open MIC'' e ballondiral e Color of Change,<ref>{{Cite web|date=12 November 2021|title=Alphabet Shareholders File Proposal for Racial Equity Audit, Activists and Employees Endorse|url=https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Open MIC|language=en-US}}</ref>waɗii eɓɓaande jom jawdi en ina ɗaɓɓi "ƴeewndo potal leƴƴi" ngam yuurnitaade "batte bonɗe" Alfabet e "renndooji ɓaleeɓe, ɓiɓɓe leydi e yimɓe ɓaleeɓe (BIPOC)". Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi kadi wiɗto ngam anndude so tawii Google ina jogori yoɓde gollotooɓe tokosɓe ɓe nganndu-ɗaa ko kamɓe ngoni ŋakkere enɗam,<ref>{{Cite web|last=Langley|first=Hugh|title=A Google shareholder is pressing the company to investigate whether its products harm racial minorities|url=https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175402/https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Business Insider|language=en-US}}</ref> e wiyde Gebru, eɓɓaande makko adannde ngam Google yoɓ BIPOC ɓurɓe heewde, e wiɗtooji makko jowitiiɗi e ŋakkeende njiyaagu e nder karallaagal Google.<ref>{{Cite web|last=Herrera|first=Sonya|date=12 November 2021|title=A foundation that promotes social justice is calling on Alphabet to commission a racial equity audit|url=https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211113024121/https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|archive-date=13 November 2021|access-date=20 January 2022|website=[[Biz Journals]]}}</ref> Eɓɓaande ndee rewi ko e ɗaɓɓaande ɓurnde famɗude e fedde terɗe Senaa Democratic Caucus nde Cory Booker ardii gila e fuɗɗoode ndeen hitaande, kadi ina hollita seertude Gebru e sosiyetee oo e golle mum.<ref>{{Cite web|last=Lima|first=Cristiano|date=2 June 2021|title=Senate Democrats call on Google to conduct racial equity audit|url=https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120180533/https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[POLITICO]]|language=en}}</ref> E lewru Duujal 2021, jaaynde Reuters hollitii wonde Google ina woni e wiɗto to Departemaa Kaliforni toppitiiɗo golle e koɗki (DFEH) ngam waɗde ɗum e rewɓe ɓaleeɓe,<ref name=":14">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref> caggal wullitaango keewngo laaɓtungo e dow fenaande e majjere gollotooɓe hannde e ɓennuɓe.[ Wiɗto ngoo ari ko caggal nde Gebru, e gollotooɓe BIPOC woɗɓe, kolliti wonde nde ɓe ngaddi humpitooji maɓɓe e njiyaagu e njiyaagu to ''Human Resources'',<ref>{{Cite web|last=Clark|first=Mitchell|date=17 December 2021|title=Google reportedly under investigation for how it treats Black female workers|url=https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220202232010/https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|archive-date=2 February 2022|access-date=20 January 2022|website=The Verge|language=en}}</ref> ɓe wasiyiima yo ɓe ƴettu lekki safaara e terapi rewrude e porogaraam ballal gollotooɓe (EAP) sosiyetee oo.<ref>{{Cite news|last=Clayton|first=James|date=14 December 2020|title=Timnit Gebru: Google and big tech are 'institutionally racist'|url=https://www.bbc.com/news/technology-55281862|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.bbc.com/news/technology-55281862|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=[[BBC News]]|language=en-GB}}</ref> Gebru, e woɗɓe, ina cikki wonde ko o tuumaa ko ustude golle makko ko fenaande, kadi ko seedeeji wonde Google ko njiyaagu e nder juɓɓule. Google wiyi wonde "ina jokki e waɗde heen hakkille mum e ndee ɗoo golle teeŋtunde e wiɗtude no feewi kala ko ina addana ɗum, ngam tabitinde wonde [Google] ina jogii wakilaagu e potal."<ref name=":142">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref> === Wiɗtooji keertiiɗi === E lewru suwee 2021, Gebru hollitii wonde ina moofta kaalis ngam "udditaade duɗal wiɗto keeriiɗo tuugingal e golle makko e fedde ''Google Ethical'' AI e humpito makko e Black in AI." pelle, tawi ko ɓuri teeŋtude ko e Afrik e Afriknaaɓe eggiyankooɓe wonɓe e leyɗeele dentuɗe [[Amerik]].<ref name="WAPO">{{cite news|last1=Tiku|first1=Nitasha|title=Google fired its star AI researcher one year ago. Now she's launching her own institute|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|newspaper=[[The Washington Post]]|date=2 December 2021|access-date=2 December 2021|archive-date=2 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211202165034/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|url-status=live}}</ref>]<ref>{{Cite web|title=After being pushed out of Google, Timnit Gebru forms her own AI research institute: DAIR|url=https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|last=Coldewey|first=Devin|date=2 December 2021|website=TechCrunch|language=en-US|access-date=3 December 2021|archive-date=24 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220224204917/https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|url-status=live}}</ref> Gooto e eɓɓooje fedde nde adannde ina anniyii ƴeewtaade natal satelitaaji gure e nder Afrik worgo e AI ngam ɓeydaade faamde legacy apartaayd. Gebru e Émile P. Torres mbaɗii innde neologism TESCREAL ngam ñiŋde ko ɓe njiyri ko dental filosofiiji futurist gonɗi e dow mum en: waylo-waylo neɗɗo, ekstropianism, gootol, kosmism, hakkilantaagal, ballal moƴƴal, e juutngal. Gebru ina jokki e ƴeewde ɗeen geɗe ko batte njuumri e nder ''Big Tech'' e nanndinde ɗum en e "eugenicist en teeminannde 20ɓiire" e peewnugol eɓɓooji bonɗi ɗi ɓe kollirta ko "naftortooɗi neɗɗaagu".<ref>{{cite news|url=https://www.ft.com/content/edc30352-05fb-4fd8-a503-20b50ce014ab|title=We need to examine the beliefs of today's tech luminaries|newspaper=Financial Times|date=10 May 2023|last1=Ahuja|first1=Anjana}}</ref> <ref>{{Cite journal|last1=Gebru|first1=Timnit|last2=Torres|first2=Émile P.|date=2024-04-14|title=The TESCREAL bundle: Eugenics and the promise of utopia through artificial general intelligence|url=https://firstmonday.org/ojs/index.php/fm/article/view/13636|journal=First Monday|language=en|doi=10.5210/fm.v29i4.13636|doi-access=free|issn=1396-0466}}</ref>Gebru ñiŋii wiɗtooji jowitiiɗi e hakkille kuuɓtodinɗo artifisiyel (AGI) sibu ina tuugii e yuɓɓo (eugenics). Gebru hollitii wonde hakkille ina foti woɗɗitaade AGI, kadi etaade mahde AGI ko huunde nde alaa kisal.<ref>{{cite web|last=Artandi|first=Sophia|date=15 February 2023|title='Utopia for Whom?': Timnit Gebru on the dangers of Artificial General Intelligence|url=https://stanforddaily.com/2023/02/15/utopia-for-whom-timnit-gebru-on-the-dangers-of-artificial-general-intelligence/}}</ref> == Njeenaaje e njeenaari == Gebru, Buolamwini, e Inioluwa Deborah Raji keɓii njeenaari kesiri AI to VentureBeat e hitaande 2019 e nder cate AI ngam moƴƴere ngam wiɗtooji maɓɓe teeŋtinɗi caɗeele mawɗe jowitiiɗe e mbayliigu algoritme e nder anndinde yeeso.<ref>{{Cite web|date=12 July 2019|title=AI innovation winners announced in San Francisco|url=http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|access-date=12 July 2020|website=Innovation Matrix|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712215720/http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Burt|first1=Chris|date=18 July 2019|title=Buolamwini, Gebru and Raji win AI Innovation Award for research into biometric bias|url=https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|access-date=12 July 2020|website=Biometric Update|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712205601/https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|url-status=live}}</ref> Gebru innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, e hitaande 2021.<ref name=":10">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210514211251/https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|archive-date=14 May 2021|access-date=16 May 2021|website=[[Fortune (magazine)|Fortune]]|language=en}}</ref> Gebru naatii e doggol annduɓe sappo jogiiɓe darnde teeŋtunde e ƴellitaare ganndal e hitaande 2021 nde jaaynde ganndal wiyeteende ''Nature'' winndi.<ref name="Nature's 10">{{cite web|title=Nature's 10 Ten people who helped shape science in 2021|url=https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|website=Nature|access-date=19 December 2021|archive-date=18 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220218093418/https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|url-status=live}}</ref> Gebru innitiraa ko gooto e yimɓe ɓurɓe waawde ''Time'' e hitaande 2022.<ref>{{Cite magazine|last=Noble|first=Safiya|date=23 May 2022|title=Timnit Gebru: The 100 Most Influential People of 2022|url=https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|access-date=13 June 2022|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|language=en|archive-date=6 June 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220606213204/https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|url-status=live}}</ref> E hitaande 2023, Gebru innitiraa ko fedde Carnegie to New York, hono tedduɗo njeenaaje mawɗe eggooɓe. <ref>{{Cite web|date=2023-06-28|title=Pedro Pascal and World Bank's Ajay Banga among those named to Carnegie's 2023 Great Immigrants list|url=https://apnews.com/article/pedro-pascal-ajay-banga-carnegie-great-immigrants-f28abf588332dd3bf2fe089100efb279|access-date=2024-06-17|website=AP News|language=en}}</ref>O rokkaama njeenaari ngam darnde makko maantiniinde e fannu hakkille artificiel mo alaa ko woni e mum.<ref>{{Cite web|last=Carnegie Corporation of New York|title=Timnit Gebru {{!}} Carnegie Corporation of New York|url=https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-url=https://web.archive.org/web/20230628215146/https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-date=2023-06-28|access-date=2025-01-18|website=Carnegie Corporation of New York|language=en}}</ref> E [[lewru]] noowammbar 2023, o naati e doggol rewɓe 100 BBC, o jeyaa ko e rewɓe ɓurɓe waawde e nder winndere nde.<ref name="BBC">{{Cite web|date=November 23, 2023|title=BBC 100 Women 2023: Who is on the list this year?|url=https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-02d9060e-15dc-426c-bfe0-86a6437e5234|access-date=2023-11-24|website=BBC News|language=en-GB}}</ref> == Binndanɗe cuɓaaɗe == •Sosiyoloji hiisiwal yiyteende: laabi yiytere ordinateer e caɗeele<ref name="phd">{{cite thesis|year=2017|first=Timnit W.|last=Gebru|title=Visual computational sociology: computer vision methods and challenges|url=http://purl.stanford.edu/xg519hx1735|website=stanford.edu|publisher=Stanford University|id={{ProQuest| 28115618}}|degree=PhD}}</ref> •Geburu, Timnit; Krause, ko Yonatan; Waŋ, Yilun; Ɗen, Duyuun; Deŋ, Jia; Aiden, Eres Liberman; Fee-Fee, Li (12 desaambar 2017). "Naftoraade jannde luggiɗnde e Google Street View ngam hiisaade keewal yimɓe e nder gure Amerik". Koolol Akademi Ganndal Ngenndiwal. 114 (50): 13108-13113. Kod Bib:2017PNAS..11413108G. 10.1073/pnas.1700035114. Ɗemngal 0027-8424. PMC 5740675. <nowiki>PMID 29183967</nowiki>. •Buolamwini, Weltaare; Gebru, Timnit (2018). "Gender Shades: Ceerndagol laaɓal hakkundeeji e nder senngo jinnaaɓe njulaagu". Koolol wiɗtooji janngugol masiŋaaji. 81: 1-15. Ɗemngal 1938 haa 7288. •Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, ​​•Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere ''Oxford'' ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>. •Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, ​​Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere Oxford ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>. •Geburu, Timnit; Torres, Emil P. (1 abriil 2024). "Dental TESCREAL: Eugenics e fodoore utopia rewrude e hakkille kuuɓtodinɗo". Altine gadano. 29 (4). 10.5210/fm.v29i4.13636. == Ƴeew kadi == Bias kodde Kilaar Stapleton Meredit wittaker Sofi Zhang == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ecoppi]] hko1almdvoe8tzf0r0h4lgbple5juwt Agitu Ideo Gudeta 0 38597 171260 168845 2026-05-24T12:37:10Z MOIBARDE 10068 Add references 171260 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Agitu Ideo Gudeta''' (Oromo: Aggituu Ida'o Guddataa; Amharik: አጊቱ ጉደታ; 1 lewru Yarkomaa 1978 – 29 Duujal 2020) ko demoowo mum, jom ngalu, e daraniiɗo taariindi mum to [[Italiya|Itali]] caggal nde o ummii e leydi [[Italiya|Itali]] ƴettugol leydi e juuɗe militeer en ngam sosiyateeji winndereeji. O sosi gollordu ndema ngaari huutortoondu iwdi leydi ndii wiyeteende Pezzata Mòchena ngam feewnude geɗe kosam e beldital. Gudeta wonti maande ngenndiire wonande taariindi e naatgol mooliiɓe e nder renndo Itaali, jaayɗe e politikaaji. O waraa ko e lewru desaambar 2020; Adams Suleiman, golloowo sahaa gooto to leydi [[Gana|Ganaa]] mo o gollino, o tuumaama ko o leeptuɗo e warde mo.<ref name=":13">{{Cite web|last=|first=|date=2020-12-31|title=La storia di Agitu Ideo Gudeta ha insegnato agli altri rifugiati a credere nei sogni|url=https://www.ilriformista.it/la-storia-di-agitu-ideo-gudeta-ha-insegnato-agli-altri-rifugiati-a-credere-nei-sogni-185877/|archive-url=|archive-date=|access-date=2021-01-09|website=Il Riformista|language=it}}</ref><ref name=":14">{{Cite web|first=Annalisa|last=Camilli|date=2017-03-07|title=La ragazza etiope che alleva capre felici in Trentino|url=https://www.internazionale.it/notizie/annalisa-camilli/2017/03/07/etiopia-migranti-donne|archive-url=|archive-date=|access-date=2021-01-09|website=Internazionale|language=it}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Agitu Ideo Gudeta jibinaa ko ñalnde 1 [[lewru]] bowte hitaande 1978 to Addis Abeba. O janngi karallaagal ndema e mawniiko en hoɗɓe e ladde. Gudeta heɓi dipoloma mum ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Trento, o heɓi dipoloma makko ko faati e sosiyoloji.<ref name=":3">{{Cite news|first=Andrea|last=Vogt|date=December 30, 2020|title=Ethiopian farmer and celebrated conservation figure murdered in Italy|language=en|work=The Daily Telegraph|url=https://www.telegraph.co.uk/news/2020/12/30/ethiopian-farmer-celebrated-conservation-figure-murdered-italy/|access-date=December 31, 2020|issn=0307-1235}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|first=Redazione|last=Trento|date=December 30, 2020|title=Agitu, il collaboratore ghanese confessa: 'L'ho uccisa io'|url=https://www.lavocedeltrentino.it/2020/12/30/agitu-il-collaboratore-ghanese-confessa-lho-uccisa-io/|access-date=December 31, 2020|website=La voce del Trentino|language=it}}</ref><ref name=":7">{{Cite news|first=Lorenzo|last=Tondo|date=2021-01-01|title=Tributes paid to Ethiopian refugee farmer who championed integration in Italy|url=http://www.theguardian.com/global-development/2021/jan/01/tributes-paid-to-ethiopian-refugee-farmer-who-championed-integration-in-italy|archive-url=|archive-date=|access-date=2021-01-01|website=The Guardian|language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|date=December 30, 2020|title=Woman hailed as model for refugee integration slain in Italy|url=https://apnews.com/article/arrests-italy-f1531a2df8cbd92a966ac90b9370e3a8|access-date=December 31, 2020|website=AP NEWS}}</ref> == Kugal == Gudeta artii [[Ecoppi]] ngam golloraade eɓɓooji ndema duumotooɗi. O ardii eɓɓooji ngam yuɓɓinde remooɓe e ustude golle rewrude e heblo, jaŋde, e masiŋaaji. Faandaare makko wonnoo ko dañde ngalu keewngu. Gudeta wonti daraniiɗo politik, tawtoraaɗo seppooji to [[Adis Ababa|Addis Abeba]] ngam salaade njulaagu nguu e njulaagu leydi ndi laamu [[Ecoppi]] ƴetti e innde sosiyeteeji winndereeji. Detaay koloñaal fasist en hitaande 1938 caggal Monument Bozen-Bolzano ngam Nasaraaku e graffiti Yekatit 12 teddinoowo kadi siftorde Agitu Gudeta rewrude e be’i mum Nde o dogi e wolde ndee e hitaande 2010, Gudeta egginii Trentino, o woni mooliiɗo. Caggal nde o wiɗti jawdi ndema nokku oo, o sosi, ko adii fof to Val di Gresta,<ref name=":1">{{Cite web|date=January 12, 2019|title=Integration with Goat's Cheese|url=https://www.dw.com/en/integration-with-goats-cheese/av-47792587|archive-url=|archive-date=|access-date=December 31, 2020|website=[[Deutsche Welle]]|language=en}}</ref> caggal ɗuum to Valle dei Mocheni, La Capra Felice (Ngaari welndi), ko ngesa ngaari e dow leydi ngoɗndi, ndi meeɗaa woppeede. O janngi no waɗetee ñamri ngaari e ɗemngal [[Farayse]]. Gese makko ina peewna kosam e geɗe belɗe peewnaaɗe e mbaydi ɓiɗɓe leydi ndii, hono Pezzata Mòchena. Gudeta fuɗɗorii ko 15 ngaari hade mum yaajnaade golle ndema haa 180 daabaaji e hitaande 2018. Nguurndam makko e ngesa makko ko huunde nde Deutsche Welle yaltini. E lewru suwee 2020, o udditi yeeyirde makko adannde, Bottega della Capra Felice, to Piazza Venezia (Trento).<ref name=":33">{{Cite news|first=Andrea|last=Vogt|date=December 30, 2020|title=Ethiopian farmer and celebrated conservation figure murdered in Italy|language=en|work=The Daily Telegraph|url=https://www.telegraph.co.uk/news/2020/12/30/ethiopian-farmer-celebrated-conservation-figure-murdered-italy/|access-date=December 31, 2020|issn=0307-1235}}</ref> == Njeenaaje e teddungal == Gudeta wonti maande ngenndiire ngam taariindi e naatgol mooliiɓe e nder leydi Itali caggal nde politikyanke biyeteeɗo Emma Bonino yetti mo. E hitaande 2019, o wonnoo ko cuɓaaɗo e njeenaari Luisa Minazzi-Ciɓantooɗo Taariindi Hitaande ndi Legambiente rokki. Heen sahaaji jaayɗe ina mbiyatnoo mo « La Regina delle Capre Felici » (« Laamɗo be'i weltaare »).<ref>{{Cite web|title=La 'regina delle capre felici' è stata uccisa|url=https://www.agi.it/cronaca/news/2020-12-29/uccisa-agitu-ideo-gudeta-regina-capre-felici-10852715/|date=December 29, 2020|access-date=December 31, 2020|website=Agi|language=it}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|date=August 26, 2018|title=Agitu, la 'Regina delle capre felici' minacciata di morte: 'Brutta negra, io ti uccido. Tornatevene nel vostro Paese'|first=Luca|last=Pianesi|url=https://www.ildolomiti.it/cronaca/2018/agitu-la-regina-delle-capre-felici-minacciata-di-morte-brutta-negra-io-ti-uccido|access-date=December 31, 2020|website=il Dolomiti|language=it}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == Haa e hitaande 2020, o hoɗi ko e suudu sara ekkol to Plankerhoff, wuro kaaloowo ɗemngal [[Almaanya|Almaañ]] sara Frassilongo. O wonnoo ko sehil binndoowo e jimoowo biyeteeɗo [[Gabriella Ghermandi]].<ref name=":73">{{Cite news|first=Lorenzo|last=Tondo|date=2021-01-01|title=Tributes paid to Ethiopian refugee farmer who championed integration in Italy|url=http://www.theguardian.com/global-development/2021/jan/01/tributes-paid-to-ethiopian-refugee-farmer-who-championed-integration-in-italy|archive-url=|archive-date=|access-date=2021-01-01|website=The Guardian|language=en}}</ref> == Warngo == Ñalnde 29 desaambar 2020, Gudeta waraa, ina yahra e duuɓi 42, e nder suudu mum,<ref name=":32">{{Cite news|first=Andrea|last=Vogt|date=December 30, 2020|title=Ethiopian farmer and celebrated conservation figure murdered in Italy|language=en|work=The Daily Telegraph|url=https://www.telegraph.co.uk/news/2020/12/30/ethiopian-farmer-celebrated-conservation-figure-murdered-italy/|access-date=December 31, 2020|issn=0307-1235}}</ref> sabu fiyde ɗum e hoore mum e martolin,<ref name=":15">{{Cite web|date=December 30, 2020|title=L'agghiacciante omicidio di Agitu: dai carabinieri la ricostruzione|url=https://www.ladige.it/news/cronaca/2020/12/30/lagghiacciante-omicidio-agitu-carabinieri-ricostruzione-dellaccaduto|access-date=January 16, 2021|website=L'Adige|language=it}}</ref><ref name=":20">{{Cite web|date=December 30, 2020|title=Agitu uccisa e violentata mentre era agonizzante: l'aggressore trovato in una stalla|url=https://www.trentotoday.it/cronaca/agitu-uccisa-violentata.html|access-date=September 18, 2021|website=Trento Today|language=it}}</ref> caggal nde o heɓi eɓɓoore warngooji (o tawaama ina ɓoornii feccere).<ref name=":22">{{Cite web|date=April 16, 2021|title=L'esito dell'autopsia: Ideo Gudeta Agitu, lotta disperata per parare i colpi|url=https://www.ladige.it/territori/pergine/2021/04/16/l-esito-dell-autopsia-ideo-gudeta-agitu-lotta-disperata-per-parare-le-mazzate-1.2888832|access-date=September 18, 2021|website=L'Adige|language=it}}</ref> Otopsi oo hollitii caggal mum wonde alaa ko holliti majjere e nder reedu. <ref name=":52">{{Cite web|first=Redazione|last=Trento|date=December 30, 2020|title=Agitu, il collaboratore ghanese confessa: 'L'ho uccisa io'|url=https://www.lavocedeltrentino.it/2020/12/30/agitu-il-collaboratore-ghanese-confessa-lho-uccisa-io/|access-date=December 31, 2020|website=La voce del Trentino|language=it}}</ref><ref name=":02">{{Cite web|date=December 30, 2020|title=Woman hailed as model for refugee integration slain in Italy|url=https://apnews.com/article/arrests-italy-f1531a2df8cbd92a966ac90b9370e3a8|access-date=December 31, 2020|website=AP NEWS}}</ref>Ɓanndu makko yiytaa ko e hoɗdiiɓe caggal nde o woppi yeewtere njulaagu. Adams Suleiman, golloowo sahaa mo o gollini e leydi Gana, nanngaa, o tuuma warngo.<ref>{{Cite web|url=https://www.corriere.it/cronache/20_dicembre_30/agitu-ideo-gudeta-dipendente-confessato-90bcf64c-4a6a-11eb-bb9d-71fd23fa6a98.shtml|title=Ha confessato l'assassino di Agitu Ideo Gudeta: è un suo dipendente. L'ha anche violentata|first=Tommaso|last=Di Giannantonio|date=30 December 2020|access-date=January 20, 2021|website=Corriere della Sera|language=it}}</ref><ref name=":21">{{Cite web|date=December 31, 2020|title=L'ho uccisa, volevo i soldi|url=https://www.pressreader.com/italy/corriere-del-trentino/20201231/281539408576184|access-date=September 18, 2021|website=Press Reader: Corriere del Trentino|language=it}}</ref> Caggal nde o maayi, ammbasadeer leydi [[Ecoppi]] to leydi [[Italiya|Itali]],<ref name=":6">{{Cite news|last=|first=|date=December 31, 2020|title=የስደተኞች ተቆርቋሪና የስኬት ተምሳሌቷ አጊቱ ጉደታ ማን ነበረች?|language=am|work=BBC News አማርኛ|url=https://www.bbc.com/amharic/news-55496900|access-date=January 1, 2021}}</ref> hono Zenebu Tadesse, yahi Trentino ngam gollodaade e ministeer geɗe caggal leydi. Komiseriyaa mawɗo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Mooliiɓe hollitii mettere mum, o wiyi wonde Gudeta "hollii no mooliiɓe mbaawirta wallitde renndooji jaɓɓotooɗi ɗum en ɗii...Ko fayti e joofnirde makko mettunde, UNHCR ina ɗaminii wonde Agitu Ideo Gudeta ina siftoree, ina mawninee no feewi, hono no mbaydi nafoore e naatgol e lifruge to listruge maɓɓe nii.<ref name=":72">{{Cite news|first=Lorenzo|last=Tondo|date=2021-01-01|title=Tributes paid to Ethiopian refugee farmer who championed integration in Italy|url=http://www.theguardian.com/global-development/2021/jan/01/tributes-paid-to-ethiopian-refugee-farmer-who-championed-integration-in-italy|archive-url=|archive-date=|access-date=2021-01-01|website=The Guardian|language=en}}</ref> == Dokimaa == Waɗde ñamri e nder Alpes – daartol jokkondire, Dokimaa Deutsche Welle - 2019 == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Italiya]] asd2rn2oz00y3melfngo4uh8x3qpi90 Abebech Gobena 0 38624 171259 168844 2026-05-24T12:19:17Z MOIBARDE 10068 Add references 171259 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abebech Gobena''' (amharik: አበበች ጎበና; Afan Oromo: Abbabachi Goobanaa; 20 oktoobar 1935 – 4 sulyee 2021) ko neɗɗo [[Ecoppi|Ecoppinaajo]], kadi ko o sosɗo e gardiiɗo gooto e [[Ecoppi|Ecoppiyankooɓe]] O heewi wiyeede ko "Yumma Teresa [[Afrik]]".<ref name=":0">{{Cite news|title=Abebech Gobena, Ethiopian humanitarian known as 'Mother Teresa of Africa,' dies at 85|language=en-US|newspaper=Washington Post|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/abebech-gobena-dead/2021/08/06/8bdf09b2-f5eb-11eb-9068-bf463c8c74de_story.html|access-date=2022-07-13|issn=0190-8286}}</ref><ref name="worldaware">{{cite web|url=http://www.worldaware.org.uk/awards/awards2004/abebech.html|title=Worldaware Business Awards 2004 - The Worldaware Award|publisher=worldaware.org.uk|access-date=12 March 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140304162826/http://www.worldaware.org.uk/awards/awards2004/abebech.html|archive-date=4 March 2014|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref> == Nguurndam e golle == Abebech jibinaa ko ñalnde 20 [[lewru]] ut hitaande 1935, e nder wuro tokooso e nder diiwaan Oromia, shoa worgo, ina wiyee Shebel. Baaba makko waraa ko e wolde ɗiɗmere hakkunde [[Italiya|Itaali]] e [[Ecoppi]], ko ɗum waɗi mawniiko en njibini mo haa o dañi duuɓi jeenay. Nde o heɓi duuɓi 10, o resaama tawi o jaɓaani, kono o dogi o fayi laamorgo leydi ndii, hono [[Adis Ababa|Addis Abeba]]. Ko ɗoon o dañi jaŋde leslesre, caggal ɗuum o golliima e sosiyetee kafe e gawri.<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|title=Oromo Women In History|url=https://ethio-jobs.et/Mother-Teresa-of-Africa|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20250131044601/https://ethio-jobs.et/Mother-Teresa-of-Africa|archive-date=31 January 2025|access-date=2021-07-04|website=ethio-jobs.et|language=en}}</ref><ref name="ethioseed.org">{{cite web|url=http://www.ethioseed.org/docs/abebechGobena.pdf|title=Archived copy|access-date=2014-03-04|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20140304170206/http://www.ethioseed.org/docs/abebechGobena.pdf|archive-date=4 March 2014|df=dmy}}.</ref> O yahi Gishen Mariam, e nder diiwaan Wollo, ngam hijjoore e hitaande 1973. E oon sahaa, nokku oo ina wonnoo e heege no feewi. E nder nokku ñamri, Gobena yiyi cukalel ina sara yumma mum maayɗo. O renndini ko o joginoo tan e woɗɓe, mburu e liiteeruuji joy ndiyam ceniɗam, o addi cukalel ngel e yaɓɓoore woɗnde to galle makko to [[Adis Ababa|Addis Abeba]]. E nder hitaande wootere, o addi sukaaɓe 21 e galle makko. Abebech sosi ɗum e hitaande 1980, ɗum wonti gooto e cuuɗi sukaaɓe yaayaaɓe gadani golloraade sukaaɓe e nder leydi [[Ecoppi]]. AGOHELMA ina rokka golle keewɗe ko jiidaa e jaŋde sukaaɓe e hoore mum, ina jeyaa heen jaŋde toownde e nde wonaa jaŋde toownde, golle ngam haɓaade VIH/SIDA, moƴƴitingol nokkuuji e ƴellitgol gollorɗe, semmbinde rewɓe, e ko nanndi heen. Yanti heen, ina rokka toppitagol juɓɓule wonande 150 sukaaɓe waasɓe. Gila nde fedde nde sosaa, ko ina tolnoo e 12 000 sukaaɓe waasɓe ina mballita e fedde nde tawi ko ina tolnoo e miliyoŋaaji 1,5 neɗɗo ina naftoroo fedde nde e nder diiwanuuji leydi ndii ceertuɗi.<ref name="agohelma">{{cite web|url=http://agohelma.org.et/index.php/about-us|title=About Us|publisher=agohelma.org.et|access-date=12 March 2014|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20140527083255/http://agohelma.org.et/index.php/about-us|archive-date=27 May 2014}}</ref> E [[lewru]] Juko hitaande 2021, cellal Abebech ɓeydii bonde sabu COVID-19, o nawaa to opitaal St. Paul to [[Adis Ababa|Addis Abeba]]. Kono o maayi ko e caɗeele ɗee ñalnde 4 sulyee 2021.<ref>{{Cite web|title=Renowned humanitarian Abebech Gobena dies|url=https://www.fanabc.com/english/renowned-humanitarian-abebech-gobena-dies/|access-date=2021-07-04|website=Welcome to Fana Broadcasting Corporate S.C|date=4 July 2021|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=demoz|title=Prominent Ethiopian Philanthropist Abebech Gobena Dies aged 85 {{!}} Ethiopian News Agency|url=https://www.ena.et/en/?p=26141|access-date=2021-07-04|language=en-US}}</ref> Wirwirnde makko waɗi ko ñalnde 6 sulyee to galle laamorɗo (Cathedral) Sainte Trinité e wondude e ardiiɓe laamu e sunaare. Baaba Eklesiya Ortodoks [[Ecoppi]] Abune Matias, hooreejo diiwaan Oromia Shimelis Abdisa, cukko meer [[Adis Ababa|Addis Abeba]] Adanech Abebe e yimɓe woɗɓe kadi tawtoraama wirwirnde ndee.<ref>{{Cite web|title=Ethiopia's Beloved Humanitarian Abebech Gobena laid to rest in Saint Trinity Cathedral|url=https://www.fanabc.com/english/ethiopias-beloved-humanitarian-abebech-gobena-laid-to-rest-in-saint-trinity-cathedral/|access-date=2021-07-06|website=Welcome to Fana Broadcasting Corporate S.C|date=6 July 2021|language=en-US}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol Ecoppinaaɓe == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ecoppi]] js928oc982vhfn2txct9zj2zgi584a7 Yemane Gebreab 0 41646 171261 2026-05-24T12:44:56Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Yemane Gebreab (jibinaa ko 1954) ko hooreejo geɗe politik e jaagorgal hooreejo leydi Eritree. O jeyaa kadi ko e lannda wiyeteende « Front populaire pour la démocratie et la justice » (PFDJ), lannda politik gooto laamu nguu. Yemane heɓi dipoloma mum ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Washington to Seattle. Yemane Gebreab wonnoo ko jaagorgal keeringal hooreejo leydi Eritree, kadi ko dipolomaat mawɗo. O woniino e batuuji dipolomaasi to Ejipt, Venesuela, Israayiil, Siin,..." 171261 wikitext text/x-wiki Yemane Gebreab (jibinaa ko 1954) ko hooreejo geɗe politik e jaagorgal hooreejo leydi Eritree. O jeyaa kadi ko e lannda wiyeteende « Front populaire pour la démocratie et la justice » (PFDJ), lannda politik gooto laamu nguu. Yemane heɓi dipoloma mum ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Washington to Seattle. Yemane Gebreab wonnoo ko jaagorgal keeringal hooreejo leydi Eritree, kadi ko dipolomaat mawɗo. O woniino e batuuji dipolomaasi to Ejipt, Venesuela, Israayiil, Siin, Sudaan, Riisi, e Ecoppi. Omo jogii kadi darnde tiiɗnde e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York. Tuugnorgal kuuɓtodinngal "No hooreejo leydi Eritree laamirta – denndaangal cirƴam hooreejo leydi ndii". Martin Pulaat. 15 noowammbar 2023. Wonande 23 noowammbar 2024. Tuugnorgal 2ssl6wadxvwfyxcpj5ain431tviaqlf 171262 171261 2026-05-24T12:46:38Z Ilya Discuss 10103 171262 wikitext text/x-wiki {{DataSupportStatus}} Yemane Gebreab (jibinaa ko 1954) ko hooreejo geɗe politik e jaagorgal hooreejo leydi Eritree. O jeyaa kadi ko e lannda wiyeteende « Front populaire pour la démocratie et la justice » (PFDJ), lannda politik gooto laamu nguu. Yemane heɓi dipoloma mum ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Washington to Seattle. Yemane Gebreab wonnoo ko jaagorgal keeringal hooreejo leydi Eritree, kadi ko dipolomaat mawɗo. O woniino e batuuji dipolomaasi to Ejipt, Venesuela, Israayiil, Siin, Sudaan, Riisi, e Ecoppi. Omo jogii kadi darnde tiiɗnde e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York. Tuugnorgal kuuɓtodinngal "No hooreejo leydi Eritree laamirta – denndaangal cirƴam hooreejo leydi ndii". Martin Pulaat. 15 noowammbar 2023. Wonande 23 noowammbar 2024. Tuugnorgal ltigmwg1f78tx7qqcn15isomdx9zfya 171263 171262 2026-05-24T12:47:30Z Ilya Discuss 10103 171263 wikitext text/x-wiki {{DataSupportStatus}} '''Yemane Gebreab''' (jibinaa ko 1954) ko hooreejo geɗe politik e jaagorgal hooreejo leydi Eritree. O jeyaa kadi ko e lannda wiyeteende « Front populaire pour la démocratie et la justice » (PFDJ), lannda politik gooto laamu nguu. Yemane heɓi dipoloma mum ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Washington to Seattle. Yemane Gebreab wonnoo ko jaagorgal keeringal hooreejo leydi Eritree, kadi ko dipolomaat mawɗo. O woniino e batuuji dipolomaasi to Ejipt, Venesuela, Israayiil, Siin, Sudaan, Riisi, e Ecoppi. Omo jogii kadi darnde tiiɗnde e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York. Tuugnorgal kuuɓtodinngal "No hooreejo leydi Eritree laamirta – denndaangal cirƴam hooreejo leydi ndii". Martin Pulaat. 15 noowammbar 2023. Wonande 23 noowammbar 2024. == Tuugnorgal == 1hz0spgeongt92q89d7baoxihbtnlu6 171264 171263 2026-05-24T12:50:08Z Ilya Discuss 10103 171264 wikitext text/x-wiki {{DataSupportStatus}} '''Yemane Gebreab''' (jibinaa ko 1954) ko hooreejo geɗe politik e jaagorgal hooreejo leydi Eritree. O jeyaa kadi ko e lannda wiyeteende « Front populaire pour la démocratie et la justice » (PFDJ), lannda politik gooto laamu nguu.<ref>{{cite news|last1=Plaut|first1=Martin|title=Eritreans in the Netherlands complain of pressure to support youth congress|url=https://www.theguardian.com/global-development/2017/apr/13/eritreans-netherlands-pressure-youth-congress-yemane-gebreab|access-date=23 November 2024|work=The Guardian|date=13 April 2017}}</ref> Yemane heɓi dipoloma mum ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Washington to Seattle. Yemane Gebreab wonnoo ko jaagorgal keeringal hooreejo leydi Eritree, kadi ko dipolomaat mawɗo. O woniino e batuuji dipolomaasi to Ejipt, Venesuela, Israayiil, Siin, Sudaan, Riisi, e Ecoppi. Omo jogii kadi darnde tiiɗnde e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York. Tuugnorgal kuuɓtodinngal "No hooreejo leydi Eritree laamirta – denndaangal cirƴam hooreejo leydi ndii". Martin Pulaat. 15 noowammbar 2023. Wonande 23 noowammbar 2024. == Tuugnorgal == isbz83bkn5mkuzlxpda31qdb2zkma15 Yemane Ghebremichael 0 41647 171265 2026-05-24T12:58:23Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Beraki Gebreselassie ko dawruyanke leydi Eritree. O naati EPLF ko e hitaande 1972, gila nde o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal PFDJ, tergal e Asaambele ngenndi, Sekereteer Jaŋde, Jaagorgal kumpital e ammbasadeer to Almaañ, The Holy See, Poloñ, Hong Kong e Otiris. O nanngaa ko e hitaande 2001 e nder fedde G15, fedde jaagorɗe e ardiiɓe mawɓe EPLF, ƴaañooɓe ngam waylude politik. Alaa ñaawoore waɗaa e anndaaka so omo wuuri. Tu..." 171265 wikitext text/x-wiki Beraki Gebreselassie ko dawruyanke leydi Eritree. O naati EPLF ko e hitaande 1972, gila nde o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal PFDJ, tergal e Asaambele ngenndi, Sekereteer Jaŋde, Jaagorgal kumpital e ammbasadeer to Almaañ, The Holy See, Poloñ, Hong Kong e Otiris. O nanngaa ko e hitaande 2001 e nder fedde G15, fedde jaagorɗe e ardiiɓe mawɓe EPLF, ƴaañooɓe ngam waylude politik. Alaa ñaawoore waɗaa e anndaaka so omo wuuri. Tuugnorgal 0g4o2nlwmtlfzu023j8igb6sdoadnw6 171266 171265 2026-05-24T12:59:51Z Ilya Discuss 10103 171266 wikitext text/x-wiki '''Beraki Gebreselassie''' ko dawruyanke leydi Eritree. O naati EPLF ko e hitaande 1972, gila nde o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal PFDJ, tergal e Asaambele ngenndi, Sekereteer Jaŋde, Jaagorgal kumpital e ammbasadeer to Almaañ, The Holy See, Poloñ, Hong Kong e Otiris. O nanngaa ko e hitaande 2001 e nder fedde G15, fedde jaagorɗe e ardiiɓe mawɓe EPLF, ƴaañooɓe ngam waylude politik. Alaa ñaawoore waɗaa e anndaaka so omo wuuri. == Tuugnorgal == iporrvcj99xveqskacce6aqja0vjt9e 171267 171266 2026-05-24T13:02:19Z Ilya Discuss 10103 171267 wikitext text/x-wiki '''Beraki Gebreselassie''' ko dawruyanke leydi Eritree. O naati EPLF ko e hitaande 1972, gila nde o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal PFDJ, tergal e Asaambele ngenndi, Sekereteer Jaŋde, Jaagorgal kumpital e ammbasadeer to Almaañ, The Holy See, Poloñ, Hong Kong e Otiris. O nanngaa ko e hitaande 2001 e nder fedde G15, fedde jaagorɗe e ardiiɓe mawɓe EPLF, ƴaañooɓe ngam waylude politik. Alaa ñaawoore waɗaa e anndaaka so omo wuuri.<ref>{{cite book|last=Mussie Tesfagiorgis G|title=Eritrea (Africa in Focus)|year=2011|publisher=ABC Clio|isbn=978-1-59884-231-9|page=255}}</ref> == Tuugnorgal == 09zv6by7tewhkl873igkwcd0f28cre7 171268 171267 2026-05-24T13:02:53Z Ilya Discuss 10103 171268 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Beraki Gebreselassie''' ko dawruyanke leydi Eritree. O naati EPLF ko e hitaande 1972, gila nde o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal PFDJ, tergal e Asaambele ngenndi, Sekereteer Jaŋde, Jaagorgal kumpital e ammbasadeer to Almaañ, The Holy See, Poloñ, Hong Kong e Otiris. O nanngaa ko e hitaande 2001 e nder fedde G15, fedde jaagorɗe e ardiiɓe mawɓe EPLF, ƴaañooɓe ngam waylude politik. Alaa ñaawoore waɗaa e anndaaka so omo wuuri.<ref>{{cite book|last=Mussie Tesfagiorgis G|title=Eritrea (Africa in Focus)|year=2011|publisher=ABC Clio|isbn=978-1-59884-231-9|page=255}}</ref> == Tuugnorgal == b0rxbf2ns548098ax2if55pqpu247jq Tesfai Ghirmazion 0 41648 171269 2026-05-24T13:04:59Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Tesfai Ghirmazion woni jaagorgal gadanal ndema leydi Eritree, o ummii e hitaande 1997 to jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji, o woni jaagorgal mum gadanal. Tuugnorgal" 171269 wikitext text/x-wiki Tesfai Ghirmazion woni jaagorgal gadanal ndema leydi Eritree, o ummii e hitaande 1997 to jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji, o woni jaagorgal mum gadanal. Tuugnorgal 7kq3jdmy58v809csqgxqeanjit8sgza 171270 171269 2026-05-24T13:06:13Z Ilya Discuss 10103 171270 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Tesfai Ghirmazion woni jaagorgal gadanal ndema leydi Eritree, o ummii e hitaande 1997 to jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji, o woni jaagorgal mum gadanal. Tuugnorgal 3yw96r3v272ww492vbqqpmf35vfl46t 171271 171270 2026-05-24T13:06:42Z Ilya Discuss 10103 171271 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tesfai Ghirmazion''' woni jaagorgal gadanal ndema leydi Eritree, o ummii e hitaande 1997 to jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji, o woni jaagorgal mum gadanal. == Tuugnorgal == j2xff9gmpfz85h6p9z3fob5sdl3kppg 171272 171271 2026-05-24T13:11:04Z Ilya Discuss 10103 171272 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tesfai Ghirmazion''' woni jaagorgal gadanal ndema leydi Eritree, o ummii e hitaande 1997 to jaagorgal leydi, ndiyam, e nokkuuji, o woni jaagorgal mum gadanal.<ref>[http://www.africa.upenn.edu/eue_web/hoa0497.htm "President quietly shuffles cabinet"], ''Indian Ocean Newsletter'', 29 March 1997 (''Horn of Africa Monthly Review'', 21 February&#x2013;28 April 1997).</ref> == Tuugnorgal == 8j1xuuxl2e8us3t6jvwetk3zoes3ipz Tewelde Goitom 0 41649 171273 2026-05-24T13:14:37Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Tewelde Goitom, walla Walid walla Welid, (jibinaa ko hedde 1984) ko yeeyoowo e njulaagu aadee en Eritree. Hakkunde 2014 e 2018, o woniino « e ɓernde njulaagu teeŋtungu, bonngu, njulaagu nguu, e nder njulaagu nguu, ngu nganndu-ɗaa ko kañum woni sabaabu mum, o wiyi o nawtii « 15 000 neɗɗo e nder geec, o artiri Orop e hitaande 2015 tan ». O nanngaa ko e lewru marse 2020, o ñaawaa, e hitaande 2021 o nanngaa, o ñaawaa duuɓi 18 kasoo to leydi Ecoppi. Jaayndiyanke..." 171273 wikitext text/x-wiki Tewelde Goitom, walla Walid walla Welid, (jibinaa ko hedde 1984) ko yeeyoowo e njulaagu aadee en Eritree. Hakkunde 2014 e 2018, o woniino « e ɓernde njulaagu teeŋtungu, bonngu, njulaagu nguu, e nder njulaagu nguu, ngu nganndu-ɗaa ko kañum woni sabaabu mum, o wiyi o nawtii « 15 000 neɗɗo e nder geec, o artiri Orop e hitaande 2015 tan ». O nanngaa ko e lewru marse 2020, o ñaawaa, e hitaande 2021 o nanngaa, o ñaawaa duuɓi 18 kasoo to leydi Ecoppi. Jaayndiyanke Eritree biyeteeɗo Meron Estefanos hollitii wonde maa o waaw yoɓde gardeeji makko, o doga no gardiiɗo fedde nde, hono Kidane Zekariyas Habtemariam, dogɗo e nanngugol e cagataagal lewru feebariyee 2021. E hitaande 2022, Ecoppi rokki Tewelde Goitom to Pays-Bas, ñalnde 10 lewru Yarkomaa 2023, o feeñii e ñaawoore to wuro wiyeteengo Zwolle, to Pays-Bas, ɗo o wiyi ko o cokaaɗo e majjere. Ñaawirde ndee yiɗiino jokkondirde e ñaawoore makko e ñaawoore Kidane Zekariyas Habtemariam, nanngaaɗo kadi ñalnde 1 lewru Yarkomaa 2023 to Khartoum, leydi Sudaan. Ƴeew kadi Naatgol mooliiɓe to leydi Sina Kampaañ Bani Walid Tuugnorgal 3ska290kpxzxe5ysktkuwq66cr0o0qt 171274 171273 2026-05-24T13:16:14Z Ilya Discuss 10103 171274 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Tewelde Goitom, walla Walid walla Welid, (jibinaa ko hedde 1984) ko yeeyoowo e njulaagu aadee en Eritree. Hakkunde 2014 e 2018, o woniino « e ɓernde njulaagu teeŋtungu, bonngu, njulaagu nguu, e nder njulaagu nguu, ngu nganndu-ɗaa ko kañum woni sabaabu mum, o wiyi o nawtii « 15 000 neɗɗo e nder geec, o artiri Orop e hitaande 2015 tan ». O nanngaa ko e lewru marse 2020, o ñaawaa, e hitaande 2021 o nanngaa, o ñaawaa duuɓi 18 kasoo to leydi Ecoppi. Jaayndiyanke Eritree biyeteeɗo Meron Estefanos hollitii wonde maa o waaw yoɓde gardeeji makko, o doga no gardiiɗo fedde nde, hono Kidane Zekariyas Habtemariam, dogɗo e nanngugol e cagataagal lewru feebariyee 2021. E hitaande 2022, Ecoppi rokki Tewelde Goitom to Pays-Bas, ñalnde 10 lewru Yarkomaa 2023, o feeñii e ñaawoore to wuro wiyeteengo Zwolle, to Pays-Bas, ɗo o wiyi ko o cokaaɗo e majjere. Ñaawirde ndee yiɗiino jokkondirde e ñaawoore makko e ñaawoore Kidane Zekariyas Habtemariam, nanngaaɗo kadi ñalnde 1 lewru Yarkomaa 2023 to Khartoum, leydi Sudaan. Ƴeew kadi Naatgol mooliiɓe to leydi Sina Kampaañ Bani Walid Tuugnorgal bwxfi3pih8flqcrta50c4bzmg0t5jgo 171275 171274 2026-05-24T13:16:34Z Ilya Discuss 10103 171275 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tewelde Goitom,''' walla Walid walla Welid, (jibinaa ko hedde 1984) ko yeeyoowo e njulaagu aadee en Eritree. Hakkunde 2014 e 2018, o woniino « e ɓernde njulaagu teeŋtungu, bonngu, njulaagu nguu, e nder njulaagu nguu, ngu nganndu-ɗaa ko kañum woni sabaabu mum, o wiyi o nawtii « 15 000 neɗɗo e nder geec, o artiri Orop e hitaande 2015 tan ». O nanngaa ko e lewru marse 2020, o ñaawaa, e hitaande 2021 o nanngaa, o ñaawaa duuɓi 18 kasoo to leydi Ecoppi. Jaayndiyanke Eritree biyeteeɗo Meron Estefanos hollitii wonde maa o waaw yoɓde gardeeji makko, o doga no gardiiɗo fedde nde, hono Kidane Zekariyas Habtemariam, dogɗo e nanngugol e cagataagal lewru feebariyee 2021. E hitaande 2022, Ecoppi rokki Tewelde Goitom to Pays-Bas, ñalnde 10 lewru Yarkomaa 2023, o feeñii e ñaawoore to wuro wiyeteengo Zwolle, to Pays-Bas, ɗo o wiyi ko o cokaaɗo e majjere. Ñaawirde ndee yiɗiino jokkondirde e ñaawoore makko e ñaawoore Kidane Zekariyas Habtemariam, nanngaaɗo kadi ñalnde 1 lewru Yarkomaa 2023 to Khartoum, leydi Sudaan. Ƴeew kadi Naatgol mooliiɓe to leydi Sina Kampaañ Bani Walid Tuugnorgal azxe330d1qvc41i10eupi3prdjyb9o2 171276 171275 2026-05-24T13:17:35Z Ilya Discuss 10103 171276 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tewelde Goitom,''' walla Walid walla Welid, (jibinaa ko hedde 1984) ko yeeyoowo e njulaagu aadee en Eritree. Hakkunde 2014 e 2018, o woniino « e ɓernde njulaagu teeŋtungu, bonngu, njulaagu nguu, e nder njulaagu nguu, ngu nganndu-ɗaa ko kañum woni sabaabu mum, o wiyi o nawtii « 15 000 neɗɗo e nder geec, o artiri Orop e hitaande 2015 tan ». O nanngaa ko e lewru marse 2020, o ñaawaa, e hitaande 2021 o nanngaa, o ñaawaa duuɓi 18 kasoo to leydi Ecoppi. Jaayndiyanke Eritree biyeteeɗo Meron Estefanos hollitii wonde maa o waaw yoɓde gardeeji makko, o doga no gardiiɗo fedde nde, hono Kidane Zekariyas Habtemariam, dogɗo e nanngugol e cagataagal lewru feebariyee 2021. E hitaande 2022, Ecoppi rokki Tewelde Goitom to Pays-Bas, ñalnde 10 lewru Yarkomaa 2023, o feeñii e ñaawoore to wuro wiyeteengo Zwolle, to Pays-Bas, ɗo o wiyi ko o cokaaɗo e majjere. Ñaawirde ndee yiɗiino jokkondirde e ñaawoore makko e ñaawoore Kidane Zekariyas Habtemariam, nanngaaɗo kadi ñalnde 1 lewru Yarkomaa 2023 to Khartoum, leydi Sudaan. == Ƴeew kadi == Naatgol mooliiɓe to leydi Sina == Kampaañ Bani Walid == == Tuugnorgal == osj1dspg1l7ky3q03serm104nf3xbkj 171277 171276 2026-05-24T13:19:32Z Ilya Discuss 10103 171277 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tewelde Goitom,''' walla Walid walla Welid, (jibinaa ko hedde 1984) ko yeeyoowo e njulaagu aadee en Eritree.<ref>{{Cite web|last=Quell|first=Molly|title=Dutch court opens trial of accused Eritrean human trafficker|url=https://www.courthousenews.com/dutch-court-opens-trial-of-accused-eritrean-human-trafficker/|access-date=2025-08-18|website=www.courthousenews.com|language=en-US}}</ref><ref name="vice">{{Cite web|title=How Did One of North Africa’s Biggest Human Traffickers Escape Prison?|url=https://www.vice.com/en/article/how-did-one-of-north-africas-biggest-human-traffickers-escape-prison/|access-date=2021-05-08|website=Vice.com|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=Así se fugó Kidane, uno de los traficantes de personas más crueles de África|url=https://www.todonoticia.cl/2021/03/01/asi-se-fugo-kidane-uno-de-los-traficantes-de-personas-mas-crueles-de-africa-internacional/|website=Todonoticia.cl|language=es|date=2021-03-01|access-date=2021-05-08|publication-date=}}</ref> Hakkunde 2014 e 2018, o woniino « e ɓernde njulaagu teeŋtungu, bonngu, njulaagu nguu, e nder njulaagu nguu, ngu nganndu-ɗaa ko kañum woni sabaabu mum, o wiyi o nawtii « 15 000 neɗɗo e nder geec, o artiri Orop e hitaande 2015 tan ». O nanngaa ko e lewru marse 2020, o ñaawaa, e hitaande 2021 o nanngaa, o ñaawaa duuɓi 18 kasoo to leydi Ecoppi. Jaayndiyanke Eritree biyeteeɗo Meron Estefanos hollitii wonde maa o waaw yoɓde gardeeji makko, o doga no gardiiɗo fedde nde, hono Kidane Zekariyas Habtemariam, dogɗo e nanngugol e cagataagal lewru feebariyee 2021. E hitaande 2022, Ecoppi rokki Tewelde Goitom to Pays-Bas, ñalnde 10 lewru Yarkomaa 2023, o feeñii e ñaawoore to wuro wiyeteengo Zwolle, to Pays-Bas, ɗo o wiyi ko o cokaaɗo e majjere. Ñaawirde ndee yiɗiino jokkondirde e ñaawoore makko e ñaawoore Kidane Zekariyas Habtemariam, nanngaaɗo kadi ñalnde 1 lewru Yarkomaa 2023 to Khartoum, leydi Sudaan. == Ƴeew kadi == Naatgol mooliiɓe to leydi Sina == Kampaañ Bani Walid == == Tuugnorgal == hy1r5uoe6aaydbyyuysp83wwkylb2sj 171278 171277 2026-05-24T13:20:43Z Ilya Discuss 10103 171278 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tewelde Goitom,''' walla Walid walla Welid, (jibinaa ko hedde 1984) ko yeeyoowo e njulaagu aadee en Eritree.<ref>{{Cite web|last=Quell|first=Molly|title=Dutch court opens trial of accused Eritrean human trafficker|url=https://www.courthousenews.com/dutch-court-opens-trial-of-accused-eritrean-human-trafficker/|access-date=2025-08-18|website=www.courthousenews.com|language=en-US}}</ref><ref name="vice">{{Cite web|title=How Did One of North Africa’s Biggest Human Traffickers Escape Prison?|url=https://www.vice.com/en/article/how-did-one-of-north-africas-biggest-human-traffickers-escape-prison/|access-date=2021-05-08|website=Vice.com|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=Así se fugó Kidane, uno de los traficantes de personas más crueles de África|url=https://www.todonoticia.cl/2021/03/01/asi-se-fugo-kidane-uno-de-los-traficantes-de-personas-mas-crueles-de-africa-internacional/|website=Todonoticia.cl|language=es|date=2021-03-01|access-date=2021-05-08|publication-date=}}</ref> Hakkunde 2014 e 2018, o woniino « e ɓernde njulaagu teeŋtungu, bonngu, njulaagu nguu, e nder njulaagu nguu, ngu nganndu-ɗaa ko kañum woni sabaabu mum, o wiyi o nawtii « 15 000 neɗɗo e nder geec, o artiri Orop e hitaande 2015 tan ».<ref>{{cite web|title=Migrations. "Walid", l'un des pires trafiquants d’êtres humains en Afrique, condamné en Éthiopie|url=https://www.courrierinternational.com/article/migrations-walid-lun-des-pires-trafiquants-detres-humains-en-afrique-condamne-en-ethiopie|website=Courrier international|language=fr|date=2021-05-07|access-date=2021-05-08|publication-date=}}</ref> and boasted that he moved "15,000 people across the sea to Europe in 2015 alone".<ref name="vice2" /> O nanngaa ko e lewru marse 2020, o ñaawaa, e hitaande 2021 o nanngaa, o ñaawaa duuɓi 18 kasoo to leydi Ecoppi. Jaayndiyanke Eritree biyeteeɗo Meron Estefanos hollitii wonde maa o waaw yoɓde gardeeji makko, o doga no gardiiɗo fedde nde, hono Kidane Zekariyas Habtemariam, dogɗo e nanngugol e cagataagal lewru feebariyee 2021. E hitaande 2022, Ecoppi rokki Tewelde Goitom to Pays-Bas, ñalnde 10 lewru Yarkomaa 2023, o feeñii e ñaawoore to wuro wiyeteengo Zwolle, to Pays-Bas, ɗo o wiyi ko o cokaaɗo e majjere. Ñaawirde ndee yiɗiino jokkondirde e ñaawoore makko e ñaawoore Kidane Zekariyas Habtemariam, nanngaaɗo kadi ñalnde 1 lewru Yarkomaa 2023 to Khartoum, leydi Sudaan. == Ƴeew kadi == Naatgol mooliiɓe to leydi Sina == Kampaañ Bani Walid == == Tuugnorgal == 3yjvy64w3f8fs11f7wltfak3ukl442n 171279 171278 2026-05-24T13:23:39Z Ilya Discuss 10103 171279 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tewelde Goitom,''' walla Walid walla Welid, (jibinaa ko hedde 1984) ko yeeyoowo e njulaagu aadee en Eritree.<ref>{{Cite web|last=Quell|first=Molly|title=Dutch court opens trial of accused Eritrean human trafficker|url=https://www.courthousenews.com/dutch-court-opens-trial-of-accused-eritrean-human-trafficker/|access-date=2025-08-18|website=www.courthousenews.com|language=en-US}}</ref><ref name="vice">{{Cite web|title=How Did One of North Africa’s Biggest Human Traffickers Escape Prison?|url=https://www.vice.com/en/article/how-did-one-of-north-africas-biggest-human-traffickers-escape-prison/|access-date=2021-05-08|website=Vice.com|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=Así se fugó Kidane, uno de los traficantes de personas más crueles de África|url=https://www.todonoticia.cl/2021/03/01/asi-se-fugo-kidane-uno-de-los-traficantes-de-personas-mas-crueles-de-africa-internacional/|website=Todonoticia.cl|language=es|date=2021-03-01|access-date=2021-05-08|publication-date=}}</ref> Hakkunde 2014 e 2018, o woniino « e ɓernde njulaagu teeŋtungu, bonngu, njulaagu nguu, e nder njulaagu nguu, ngu nganndu-ɗaa ko kañum woni sabaabu mum, o wiyi o nawtii « 15 000 neɗɗo e nder geec, o artiri Orop e hitaande 2015 tan ».<ref>{{cite web|title=Migrations. "Walid", l'un des pires trafiquants d’êtres humains en Afrique, condamné en Éthiopie|url=https://www.courrierinternational.com/article/migrations-walid-lun-des-pires-trafiquants-detres-humains-en-afrique-condamne-en-ethiopie|website=Courrier international|language=fr|date=2021-05-07|access-date=2021-05-08|publication-date=}}</ref><ref name="vice2" /> O nanngaa ko e lewru marse 2020, o ñaawaa, e hitaande 2021 o nanngaa, o ñaawaa duuɓi 18 kasoo to leydi Ecoppi. Jaayndiyanke Eritree biyeteeɗo Meron Estefanos hollitii wonde maa o waaw yoɓde gardeeji makko, o doga no gardiiɗo fedde nde, hono Kidane Zekariyas Habtemariam, dogɗo e nanngugol e cagataagal lewru feebariyee 2021.<ref>{{cite web|title=People trafficking: 'They were killers. They have raped many women'|url=https://www.irishtimes.com/news/world/africa/people-trafficking-they-were-killers-they-have-raped-many-women-1.4508833|first=Sally|last=Hayden|author-link=Sally Hayden|website=[[The Irish Times]]|language=en|access-date=2021-05-08}}</ref><ref>{{Cite web|last=Hayden|first=Sally|title=Notorious human trafficker extradited to Netherlands from Ethiopia|url=https://www.irishtimes.com/world/europe/2022/10/07/convicted-human-trafficker-extradited-to-netherlands-from-ethiopia/|access-date=2025-11-03|website=The Irish Times|language=en}}</ref><ref name="girma">{{cite news|last1=Girma|first1=Kaleab|last2=Hayden|first2=Sally|title='Cruel' trafficker accused of torturing refugees found guilty in Ethiopia|url=https://www.theguardian.com/global-development/2021/apr/30/cruel-trafficker-accused-of-torturing-refugees-found-guilty-in-ethiopia|access-date=8 May 2021|work=[[The Guardian]]|date=30 April 2021|language=en}}</ref> E hitaande 2022, Ecoppi rokki Tewelde Goitom to Pays-Bas, ñalnde 10 lewru Yarkomaa 2023, o feeñii e ñaawoore to wuro wiyeteengo Zwolle, to Pays-Bas, ɗo o wiyi ko o cokaaɗo e majjere. Ñaawirde ndee yiɗiino jokkondirde e ñaawoore makko e ñaawoore Kidane Zekariyas Habtemariam, nanngaaɗo kadi ñalnde 1 lewru Yarkomaa 2023 to Khartoum, leydi Sudaan. == Ƴeew kadi == Naatgol mooliiɓe to leydi Sina == Kampaañ Bani Walid == == Tuugnorgal == 0nz97ym83vqw577qp7w3wvhjw1qehbi 171280 171279 2026-05-24T13:24:55Z Ilya Discuss 10103 171280 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tewelde Goitom,''' walla Walid walla Welid, (jibinaa ko hedde 1984) ko yeeyoowo e njulaagu aadee en Eritree.<ref>{{Cite web|last=Quell|first=Molly|title=Dutch court opens trial of accused Eritrean human trafficker|url=https://www.courthousenews.com/dutch-court-opens-trial-of-accused-eritrean-human-trafficker/|access-date=2025-08-18|website=www.courthousenews.com|language=en-US}}</ref><ref name="vice">{{Cite web|title=How Did One of North Africa’s Biggest Human Traffickers Escape Prison?|url=https://www.vice.com/en/article/how-did-one-of-north-africas-biggest-human-traffickers-escape-prison/|access-date=2021-05-08|website=Vice.com|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=Así se fugó Kidane, uno de los traficantes de personas más crueles de África|url=https://www.todonoticia.cl/2021/03/01/asi-se-fugo-kidane-uno-de-los-traficantes-de-personas-mas-crueles-de-africa-internacional/|website=Todonoticia.cl|language=es|date=2021-03-01|access-date=2021-05-08|publication-date=}}</ref> Hakkunde 2014 e 2018, o woniino « e ɓernde njulaagu teeŋtungu, bonngu, njulaagu nguu, e nder njulaagu nguu, ngu nganndu-ɗaa ko kañum woni sabaabu mum, o wiyi o nawtii « 15 000 neɗɗo e nder geec, o artiri Orop e hitaande 2015 tan ».<ref>{{cite web|title=Migrations. "Walid", l'un des pires trafiquants d’êtres humains en Afrique, condamné en Éthiopie|url=https://www.courrierinternational.com/article/migrations-walid-lun-des-pires-trafiquants-detres-humains-en-afrique-condamne-en-ethiopie|website=Courrier international|language=fr|date=2021-05-07|access-date=2021-05-08|publication-date=}}</ref><ref name="vice2" /> O nanngaa ko e lewru marse 2020, o ñaawaa, e hitaande 2021 o nanngaa, o ñaawaa duuɓi 18 kasoo to leydi Ecoppi. Jaayndiyanke Eritree biyeteeɗo Meron Estefanos hollitii wonde maa o waaw yoɓde gardeeji makko, o doga no gardiiɗo fedde nde, hono Kidane Zekariyas Habtemariam, dogɗo e nanngugol e cagataagal lewru feebariyee 2021.<ref>{{cite web|title=People trafficking: 'They were killers. They have raped many women'|url=https://www.irishtimes.com/news/world/africa/people-trafficking-they-were-killers-they-have-raped-many-women-1.4508833|first=Sally|last=Hayden|author-link=Sally Hayden|website=[[The Irish Times]]|language=en|access-date=2021-05-08}}</ref><ref>{{Cite web|last=Hayden|first=Sally|title=Notorious human trafficker extradited to Netherlands from Ethiopia|url=https://www.irishtimes.com/world/europe/2022/10/07/convicted-human-trafficker-extradited-to-netherlands-from-ethiopia/|access-date=2025-11-03|website=The Irish Times|language=en}}</ref><ref name="girma">{{cite news|last1=Girma|first1=Kaleab|last2=Hayden|first2=Sally|title='Cruel' trafficker accused of torturing refugees found guilty in Ethiopia|url=https://www.theguardian.com/global-development/2021/apr/30/cruel-trafficker-accused-of-torturing-refugees-found-guilty-in-ethiopia|access-date=8 May 2021|work=[[The Guardian]]|date=30 April 2021|language=en}}</ref> E hitaande 2022, Ecoppi rokki Tewelde Goitom to Pays-Bas, ñalnde 10 lewru Yarkomaa 2023, o feeñii e ñaawoore to wuro wiyeteengo Zwolle, to Pays-Bas, ɗo o wiyi ko o cokaaɗo e majjere. Ñaawirde ndee yiɗiino jokkondirde e ñaawoore makko e ñaawoore Kidane Zekariyas Habtemariam, nanngaaɗo kadi ñalnde 1 lewru Yarkomaa 2023 to Khartoum, leydi Sudaan.<ref name="us">{{Cite news|date=2023-01-10|title=Alleged Eritrean People Smuggler Appears in Dutch Court|work=US News|url=https://www.usnews.com/news/world/articles/2023-01-10/alleged-eritrean-people-smuggler-appears-in-dutch-court}}</ref><ref>{{Cite news|date=2023-01-24|title='One of the world's cruelest migrant smugglers' arrested in Sudan|url=https://www.lemonde.fr/en/le-monde-africa/article/2023/01/24/one-of-the-world-s-cruelest-migrant-smugglers-arrested-in-sudan_6012857_124.html|access-date=2025-11-03|language=en}}</ref> == Ƴeew kadi == Naatgol mooliiɓe to leydi Sina == Kampaañ Bani Walid == == Tuugnorgal == m0af59irncjqi58w7fyquald6xmtz4b Berhane Habtemariam 0 41650 171281 2026-05-24T13:52:58Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Berhane Habtemariam (e ɗemngal Tigrinya) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni jaagorgal kaalis leydi Eritree gila 2014. Ko kanko woni Auditeur-général gadano leydi Eritree. O janngi ko to leydi Angalteer ko fayti e hiisa. E lewru Yarkomaa 2007 o rokkaa njeenaari keeriindi sabu ƴellitde nehdi e karallaagal e nder golle makko e nder golle makko hono Auditeur-Général. Kanko woni Afriknaajo gadiiɗo heɓde ndii njeenaari. Tuugnorgal" 171281 wikitext text/x-wiki Berhane Habtemariam (e ɗemngal Tigrinya) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni jaagorgal kaalis leydi Eritree gila 2014. Ko kanko woni Auditeur-général gadano leydi Eritree. O janngi ko to leydi Angalteer ko fayti e hiisa. E lewru Yarkomaa 2007 o rokkaa njeenaari keeriindi sabu ƴellitde nehdi e karallaagal e nder golle makko e nder golle makko hono Auditeur-Général. Kanko woni Afriknaajo gadiiɗo heɓde ndii njeenaari. Tuugnorgal 4d4g7lod7oirvhc3j8ho0vuhaq0r7dl 171282 171281 2026-05-24T15:16:04Z Ilya Discuss 10103 171282 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Berhane Habtemariam (e ɗemngal Tigrinya) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni jaagorgal kaalis leydi Eritree gila 2014. Ko kanko woni Auditeur-général gadano leydi Eritree. O janngi ko to leydi Angalteer ko fayti e hiisa. E lewru Yarkomaa 2007 o rokkaa njeenaari keeriindi sabu ƴellitde nehdi e karallaagal e nder golle makko e nder golle makko hono Auditeur-Général. Kanko woni Afriknaajo gadiiɗo heɓde ndii njeenaari. Tuugnorgal rvue4vh5bp8at78p0iivmp8ghq617ta 171283 171282 2026-05-24T15:16:45Z Ilya Discuss 10103 171283 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Berhane Habtemariam''' (e ɗemngal Tigrinya) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni jaagorgal kaalis leydi Eritree gila 2014. Ko kanko woni Auditeur-général gadano leydi Eritree. O janngi ko to leydi Angalteer ko fayti e hiisa. E lewru Yarkomaa 2007 o rokkaa njeenaari keeriindi sabu ƴellitde nehdi e karallaagal e nder golle makko e nder golle makko hono Auditeur-Général. Kanko woni Afriknaajo gadiiɗo heɓde ndii njeenaari. == Tuugnorgal == mgempppvit0rsjn2lzgcujsbhqicem7 171284 171283 2026-05-24T15:17:53Z Ilya Discuss 10103 171284 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Berhane Habtemariam''' (e ɗemngal Tigrinya) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni jaagorgal kaalis leydi Eritree gila 2014. Ko kanko woni Auditeur-général gadano leydi Eritree. O janngi ko to leydi Angalteer ko fayti e hiisa.<ref>{{Cite web|url=https://erena.org/eritreas-former-finance-minister-is-to-publish-a-book-on-the-countrys-past-and-present-state-of-affairs/|title=Eritrea's former finance minister is to publish a book on the country's past and Present state of affairs|date=October 26, 2014}}</ref> E lewru Yarkomaa 2007 o rokkaa njeenaari keeriindi sabu ƴellitde nehdi e karallaagal e nder golle makko e nder golle makko hono Auditeur-Général. Kanko woni Afriknaajo gadiiɗo heɓde ndii njeenaari. == Tuugnorgal == 5cpd9kivvrqkdnwhnicsabphs5sr08r 171285 171284 2026-05-24T15:18:56Z Ilya Discuss 10103 171285 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Berhane Habtemariam''' (e ɗemngal Tigrinya) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni jaagorgal kaalis leydi Eritree gila 2014. Ko kanko woni Auditeur-général gadano leydi Eritree. O janngi ko to leydi Angalteer ko fayti e hiisa.<ref>{{Cite web|url=https://erena.org/eritreas-former-finance-minister-is-to-publish-a-book-on-the-countrys-past-and-present-state-of-affairs/|title=Eritrea's former finance minister is to publish a book on the country's past and Present state of affairs|date=October 26, 2014}}</ref> E lewru Yarkomaa 2007 o rokkaa njeenaari keeriindi sabu ƴellitde nehdi e karallaagal e nder golle makko e nder golle makko hono Auditeur-Général. Kanko woni Afriknaajo gadiiɗo heɓde ndii njeenaari..<ref>{{cite web|url=http://www.accaglobal.com/news/general/2819877|title=ACCA Achievement Awards|accessdate=2007-01-26|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070124215403/http://www.accaglobal.com/news/general/2819877|archivedate=2007-01-24}}</ref> == Tuugnorgal == gaiy224o3pb9di2xt6voo5dhzp57j89 Abeba Haile 0 41651 171286 2026-05-24T15:21:30Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abeba Haile ( e ɗemngal Tigrinya : ኣበባ ሃይለ ; jibinaa ko ñalnde 2 ut 1970) ko jimoowo mawɗo to leydi Eritree. O waɗii albomuuji keewɗi e ɗemngal Tigrinya, omo waawi fiyde kuutorɗe keewɗe : kirar gaadanteejo, piyanɗe, gitaar bas, e gitaar. Abeba wonnoo kadi ko tergal Fedde Ndimaagu Yimɓe Eritree (EPLF), fedde konu ndimɗinnde Eritree e koloñaal Ecoppi. O naati fedde nde ko e cukaagu makko. Abeba ko jimoowo baawɗo wonde fof, haa teeŋti noon e wolde..." 171286 wikitext text/x-wiki Abeba Haile ( e ɗemngal Tigrinya : ኣበባ ሃይለ ; jibinaa ko ñalnde 2 ut 1970) ko jimoowo mawɗo to leydi Eritree. O waɗii albomuuji keewɗi e ɗemngal Tigrinya, omo waawi fiyde kuutorɗe keewɗe : kirar gaadanteejo, piyanɗe, gitaar bas, e gitaar. Abeba wonnoo kadi ko tergal Fedde Ndimaagu Yimɓe Eritree (EPLF), fedde konu ndimɗinnde Eritree e koloñaal Ecoppi. O naati fedde nde ko e cukaagu makko. Abeba ko jimoowo baawɗo wonde fof, haa teeŋti noon e wolde 1998–2001 hakkunde makko e Ecoppi, ɗo jimɗi makko mbaɗi darnde mawnde e doolnude e doolnude ɓesngu nguu. Diskogaraafi Alkule Toɓɓere. 1 Hits ɓurɗo mawnude 1996 Toɓɓere. 2 hitaande 2001 Toɓɓere. 3 hitaande 2004 Toɓɓere. 4 Afrik 2007 Toɓɓere. 5 Kuutorgal 2011 Toɓɓere. 6 Ezis Men Yirekbo 2017 Hit gooto yaltini Amanido Ayenay Yhaysh Bahri Eirab Gahdi woni Hadas ina woodi Hade Libi Pewnugol gollondiral Melodi Nejem (Toɓɓere 1) Tuugnorgal ob2rkgln824he5amlyts2ver0189b3g 171287 171286 2026-05-24T15:22:51Z Ilya Discuss 10103 171287 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Abeba Haile ( e ɗemngal Tigrinya : ኣበባ ሃይለ ; jibinaa ko ñalnde 2 ut 1970) ko jimoowo mawɗo to leydi Eritree. O waɗii albomuuji keewɗi e ɗemngal Tigrinya, omo waawi fiyde kuutorɗe keewɗe : kirar gaadanteejo, piyanɗe, gitaar bas, e gitaar. Abeba wonnoo kadi ko tergal Fedde Ndimaagu Yimɓe Eritree (EPLF), fedde konu ndimɗinnde Eritree e koloñaal Ecoppi. O naati fedde nde ko e cukaagu makko. Abeba ko jimoowo baawɗo wonde fof, haa teeŋti noon e wolde 1998–2001 hakkunde makko e Ecoppi, ɗo jimɗi makko mbaɗi darnde mawnde e doolnude e doolnude ɓesngu nguu. Diskogaraafi Alkule Toɓɓere. 1 Hits ɓurɗo mawnude 1996 Toɓɓere. 2 hitaande 2001 Toɓɓere. 3 hitaande 2004 Toɓɓere. 4 Afrik 2007 Toɓɓere. 5 Kuutorgal 2011 Toɓɓere. 6 Ezis Men Yirekbo 2017 Hit gooto yaltini Amanido Ayenay Yhaysh Bahri Eirab Gahdi woni Hadas ina woodi Hade Libi Pewnugol gollondiral Melodi Nejem (Toɓɓere 1) Tuugnorgal 76wbkkhzp88be386agrplt21ssiaxpj 171288 171287 2026-05-24T15:24:37Z Ilya Discuss 10103 171288 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abeba Haile''' ( e ɗemngal Tigrinya : ኣበባ ሃይለ ; jibinaa ko ñalnde 2 ut 1970) ko jimoowo mawɗo to leydi Eritree. O waɗii albomuuji keewɗi e ɗemngal Tigrinya, omo waawi fiyde kuutorɗe keewɗe : kirar gaadanteejo, piyanɗe, gitaar bas, e gitaar. Abeba wonnoo kadi ko tergal Fedde Ndimaagu Yimɓe Eritree (EPLF), fedde konu ndimɗinnde Eritree e koloñaal Ecoppi. O naati fedde nde ko e cukaagu makko. Abeba ko jimoowo baawɗo wonde fof, haa teeŋti noon e wolde 1998–2001 hakkunde makko e Ecoppi, ɗo jimɗi makko mbaɗi darnde mawnde e doolnude e doolnude ɓesngu nguu. == Diskogaraafi == == Alkule == Toɓɓere. 1 Hits ɓurɗo mawnude 1996 Toɓɓere. 2 hitaande 2001 Toɓɓere. 3 hitaande 2004 Toɓɓere. 4 Afrik 2007 Toɓɓere. 5 Kuutorgal 2011 Toɓɓere. 6 Ezis Men Yirekbo 2017 Hit gooto yaltini == Amanido == Ayenay Yhaysh == Bahri == == Eirab == Gahdi woni Hadas ina woodi == Hade Libi == Pewnugol gollondiral Melodi Nejem (Toɓɓere 1) == Tuugnorgal == ccg3v9117m56tn8ox4j41hfzpjoff5j 171289 171288 2026-05-24T15:25:44Z Ilya Discuss 10103 171289 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abeba Haile''' ( e ɗemngal Tigrinya : ኣበባ ሃይለ ; jibinaa ko ñalnde 2 ut 1970) ko jimoowo mawɗo to leydi Eritree. O waɗii albomuuji keewɗi e ɗemngal Tigrinya, omo waawi fiyde kuutorɗe keewɗe : kirar gaadanteejo, piyanɗe, gitaar bas, e gitaar. Abeba wonnoo kadi ko tergal Fedde Ndimaagu Yimɓe Eritree (EPLF), fedde konu ndimɗinnde Eritree e koloñaal Ecoppi. O naati fedde nde ko e cukaagu makko. Abeba ko jimoowo baawɗo wonde fof, haa teeŋti noon e wolde 1998–2001 hakkunde makko e Ecoppi, ɗo jimɗi makko mbaɗi darnde mawnde e doolnude e doolnude ɓesngu nguu.<ref>{{cite web|url=http://erivoice.com/eritrean-music-singers/abeba-haile|title=Abeba Haile Eritrean singer - Eritrean Music online - EriVoice.com &#124;|website=erivoice.com|access-date=22 May 2022|archive-url=https://archive.today/20130215235843/http://erivoice.com/eritrean-music-singers/abeba-haile|archive-date=15 February 2013|url-status=dead}}</ref> == Diskogaraafi == == Alkule == Toɓɓere. 1 Hits ɓurɗo mawnude 1996 Toɓɓere. 2 hitaande 2001 Toɓɓere. 3 hitaande 2004 Toɓɓere. 4 Afrik 2007 Toɓɓere. 5 Kuutorgal 2011 Toɓɓere. 6 Ezis Men Yirekbo 2017 Hit gooto yaltini == Amanido == Ayenay Yhaysh == Bahri == == Eirab == Gahdi woni Hadas ina woodi == Hade Libi == Pewnugol gollondiral Melodi Nejem (Toɓɓere 1) == Tuugnorgal == qhjr8ctvt60urb5niixrigldjnkyk7f Fozia Hashim 0 41652 171290 2026-05-24T15:27:46Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Lannda PFDJ Fozia Hashim ko gonnooɗo hooreejo Ñaawirde Toownde leydi Eritree. Ko debbo juulɗo iwdi Tigray. E hitaande 1993, o toɗɗaa jaagorgal ko fayti e Ñaawooje. Ko o jaagorgal ko fayti e sariya ko kanko halfinaa yuɓɓinde njuɓɓudi Ñaawirde ndee e winndude kuulal kesal. Denndaangal Proclamations e kuule sariya ko biro makko ƴeewtotoo ɗum en. E gardagol makko ñaawirɗe renndo cuɓiima ñaawooɓe mum en. Tuugnorgal" 171290 wikitext text/x-wiki Lannda PFDJ Fozia Hashim ko gonnooɗo hooreejo Ñaawirde Toownde leydi Eritree. Ko debbo juulɗo iwdi Tigray. E hitaande 1993, o toɗɗaa jaagorgal ko fayti e Ñaawooje. Ko o jaagorgal ko fayti e sariya ko kanko halfinaa yuɓɓinde njuɓɓudi Ñaawirde ndee e winndude kuulal kesal. Denndaangal Proclamations e kuule sariya ko biro makko ƴeewtotoo ɗum en. E gardagol makko ñaawirɗe renndo cuɓiima ñaawooɓe mum en. Tuugnorgal mngo117zoun9g1kyk49ugj7zzlk2xwx 171291 171290 2026-05-24T15:29:26Z Ilya Discuss 10103 171291 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Lannda PFDJ Fozia Hashim ko gonnooɗo hooreejo Ñaawirde Toownde leydi Eritree. Ko debbo juulɗo iwdi Tigray. E hitaande 1993, o toɗɗaa jaagorgal ko fayti e Ñaawooje. Ko o jaagorgal ko fayti e sariya ko kanko halfinaa yuɓɓinde njuɓɓudi Ñaawirde ndee e winndude kuulal kesal. Denndaangal Proclamations e kuule sariya ko biro makko ƴeewtotoo ɗum en. E gardagol makko ñaawirɗe renndo cuɓiima ñaawooɓe mum en. Tuugnorgal dtkee1ilraob6dgqxnwpjip0tjxj9a1 171292 171291 2026-05-24T15:30:03Z Ilya Discuss 10103 171292 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Lannda PFDJ''' Fozia Hashim ko gonnooɗo hooreejo Ñaawirde Toownde leydi Eritree. Ko debbo juulɗo iwdi Tigray. E hitaande 1993, o toɗɗaa jaagorgal ko fayti e Ñaawooje. Ko o jaagorgal ko fayti e sariya ko kanko halfinaa yuɓɓinde njuɓɓudi Ñaawirde ndee e winndude kuulal kesal. Denndaangal Proclamations e kuule sariya ko biro makko ƴeewtotoo ɗum en. E gardagol makko ñaawirɗe renndo cuɓiima ñaawooɓe mum en. == Tuugnorgal == 3f9tncy8linsy5qqnom0mumn0f78po2 171293 171292 2026-05-24T15:31:02Z Ilya Discuss 10103 171293 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Lannda PFDJ''' Fozia Hashim ko gonnooɗo hooreejo Ñaawirde Toownde leydi Eritree. Ko debbo juulɗo iwdi Tigray. E hitaande 1993, o toɗɗaa jaagorgal ko fayti e Ñaawooje.<ref>{{cite book|last=Killion|first=Tom|title=Historical Dictionary of Eritrea|isbn=0-8108-3437-5|publisher=The Scarecrow Press|year=1998}}</ref> Ko o jaagorgal ko fayti e sariya ko kanko halfinaa yuɓɓinde njuɓɓudi Ñaawirde ndee e winndude kuulal kesal. Denndaangal Proclamations e kuule sariya ko biro makko ƴeewtotoo ɗum en. E gardagol makko ñaawirɗe renndo cuɓiima ñaawooɓe mum en. == Tuugnorgal == 784esui3pqadr5ai2enuwfabmmrwm5d 171294 171293 2026-05-24T15:32:02Z Ilya Discuss 10103 171294 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Lannda PFDJ''' Fozia Hashim ko gonnooɗo hooreejo Ñaawirde Toownde leydi Eritree. Ko debbo juulɗo iwdi Tigray. E hitaande 1993, o toɗɗaa jaagorgal ko fayti e Ñaawooje.<ref>{{cite book|last=Killion|first=Tom|title=Historical Dictionary of Eritrea|isbn=0-8108-3437-5|publisher=The Scarecrow Press|year=1998}}</ref> Ko o jaagorgal ko fayti e sariya ko kanko halfinaa yuɓɓinde njuɓɓudi Ñaawirde ndee e winndude kuulal kesal. Denndaangal Proclamations e kuule sariya ko biro makko ƴeewtotoo ɗum en. E gardagol makko ñaawirɗe renndo cuɓiima ñaawooɓe mum en..<ref>{{cite book|last=Killion|first=Tom|title=Historical Dictionary of Eritrea|isbn=0-8108-3437-5|publisher=The Scarecrow Press|year=1998}}</ref> == Tuugnorgal == pf8g6cm34l3boy7z1arcya11y2smjcd 171295 171294 2026-05-24T15:33:01Z Ilya Discuss 10103 171295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Lannda PFDJ''' Fozia Hashim ko gonnooɗo hooreejo Ñaawirde Toownde leydi Eritree. Ko debbo juulɗo iwdi Tigray. E hitaande 1993, o toɗɗaa jaagorgal ko fayti e Ñaawooje.<ref>{{cite book|last=Killion|first=Tom|title=Historical Dictionary of Eritrea|isbn=0-8108-3437-5|publisher=The Scarecrow Press|year=1998}}</ref> Ko o jaagorgal ko fayti e sariya ko kanko halfinaa yuɓɓinde njuɓɓudi Ñaawirde ndee e winndude kuulal kesal. Denndaangal Proclamations e kuule sariya ko biro makko ƴeewtotoo ɗum en. E gardagol makko ñaawirɗe renndo cuɓiima ñaawooɓe mum en..<ref>{{cite book|last=Killion|first=Tom|title=Historical Dictionary of Eritrea|isbn=0-8108-3437-5|publisher=The Scarecrow Press|year=1998}}</ref>ref>{{cite web|title=Community Courts: Helping Citizens Settle Disputes out of Courts|url=http://www.shaebia.org/artman/publish/article_4206.html|accessdate=2006-09-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060929111536/http://www.shaebia.org/artman/publish/article_4206.html|archivedate=2006-09-29|url-status=dead}}<nowiki></ref></nowiki> == Tuugnorgal == o5xqebcu81k8yu0ps7kpyara6q5pqo4 171296 171295 2026-05-24T15:33:46Z Ilya Discuss 10103 171296 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Lannda PFDJ''' Fozia Hashim ko gonnooɗo hooreejo Ñaawirde Toownde leydi Eritree. Ko debbo juulɗo iwdi Tigray. E hitaande 1993, o toɗɗaa jaagorgal ko fayti e Ñaawooje.<ref>{{cite book|last=Killion|first=Tom|title=Historical Dictionary of Eritrea|isbn=0-8108-3437-5|publisher=The Scarecrow Press|year=1998}}</ref> Ko o jaagorgal ko fayti e sariya ko kanko halfinaa yuɓɓinde njuɓɓudi Ñaawirde ndee e winndude kuulal kesal. Denndaangal Proclamations e kuule sariya ko biro makko ƴeewtotoo ɗum en. E gardagol makko ñaawirɗe renndo cuɓiima ñaawooɓe mum en..<ref>{{cite book|last=Killion|first=Tom|title=Historical Dictionary of Eritrea|isbn=0-8108-3437-5|publisher=The Scarecrow Press|year=1998}}</ref> == Tuugnorgal == pf8g6cm34l3boy7z1arcya11y2smjcd Selma Hassan 0 41653 171297 2026-05-24T15:36:28Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Selma Hassan ko jaagorgal golle e wellitaare aadee to leydi Eritree. Ko adii nde o toɗɗaa jaagorgal, Selma wonnoo ko gardiiɗo diiwaan Anseba. Ƴeew kadi Politik leydi Eritree Tuugnorgal" 171297 wikitext text/x-wiki Selma Hassan ko jaagorgal golle e wellitaare aadee to leydi Eritree. Ko adii nde o toɗɗaa jaagorgal, Selma wonnoo ko gardiiɗo diiwaan Anseba. Ƴeew kadi Politik leydi Eritree Tuugnorgal nuq3uym0vvtf27ywqu196faiho99wh0 Umar Hassan 0 41654 171301 2026-05-24T15:49:44Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Umar Hassan walla Omar Hassan ko hannde woni Kumaniiɗo Operation Zone 3 wonande ngenndi Afrik Eritree. Leydi ndii ina jogii nokkuuji joy gollorɗi, heen gooto fof ina ardii hooreejo konu toowɗo. Ɗeeɗoo zoneeji ina kawri e diiwanuuji jeegom njuɓɓudi ɗii. Doole komanndaaji Zone Operation ina lomtoo doole njuɓɓudi ardiiɓe diiwanuuji jeegom ɗii.[citation needed] Tuugnorgal" 171301 wikitext text/x-wiki Umar Hassan walla Omar Hassan ko hannde woni Kumaniiɗo Operation Zone 3 wonande ngenndi Afrik Eritree. Leydi ndii ina jogii nokkuuji joy gollorɗi, heen gooto fof ina ardii hooreejo konu toowɗo. Ɗeeɗoo zoneeji ina kawri e diiwanuuji jeegom njuɓɓudi ɗii. Doole komanndaaji Zone Operation ina lomtoo doole njuɓɓudi ardiiɓe diiwanuuji jeegom ɗii.[citation needed] Tuugnorgal 1dy8ectyzpejo1gt8r8z780hfno6l56 171302 171301 2026-05-24T15:51:59Z Ilya Discuss 10103 171302 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Umar Hassan walla Omar Hassan ko hannde woni Kumaniiɗo Operation Zone 3 wonande ngenndi Afrik Eritree. Leydi ndii ina jogii nokkuuji joy gollorɗi, heen gooto fof ina ardii hooreejo konu toowɗo. Ɗeeɗoo zoneeji ina kawri e diiwanuuji jeegom njuɓɓudi ɗii. Doole komanndaaji Zone Operation ina lomtoo doole njuɓɓudi ardiiɓe diiwanuuji jeegom ɗii.[citation needed] Tuugnorgal 27s5afb2aagcmsuinx00kddn3ujvame 171303 171302 2026-05-24T15:52:33Z Ilya Discuss 10103 171303 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Umar Hassan''' walla Omar Hassan ko hannde woni Kumaniiɗo Operation Zone 3 wonande ngenndi Afrik Eritree. Leydi ndii ina jogii nokkuuji joy gollorɗi, heen gooto fof ina ardii hooreejo konu toowɗo. Ɗeeɗoo zoneeji ina kawri e diiwanuuji jeegom njuɓɓudi ɗii. Doole komanndaaji Zone Operation ina lomtoo doole njuɓɓudi ardiiɓe diiwanuuji jeegom ɗii.[citation needed] == Tuugnorgal == mm4e8yxef0i8ewlvtyheknjeg0m7b9t 171304 171303 2026-05-24T15:53:48Z Ilya Discuss 10103 171304 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Umar Hassan''' walla Omar Hassan ko hannde woni Kumaniiɗo Operation Zone 3 wonande ngenndi Afrik Eritree. Leydi ndii ina jogii nokkuuji joy gollorɗi, heen gooto fof ina ardii hooreejo konu toowɗo. Ɗeeɗoo zoneeji ina kawri e diiwanuuji jeegom njuɓɓudi ɗii. Doole komanndaaji Zone Operation ina lomtoo doole njuɓɓudi ardiiɓe diiwanuuji jeegom ɗii.[citation needed]<ref>Mukhtar, Mejlis Ibrahim. "ERITREA’s CIVIL SERVANTS | Farajat English Page." Www.farajat.net | موقع ارتري اخباري مستقل. Farajat, 10 Feb. 2010. Web. 12 Oct. 2010. <{{cite web|url=http://www.farajat.net/en/archives/252|title=ERITREA's CIVIL SERVANTS &#124; Farajat English Page|accessdate=2012-06-08|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120313155137/http://www.farajat.net/en/archives/252|archivedate=2012-03-13}}>.</ref> == Tuugnorgal == kzfyszbno8prsnxdiryvg4yspw1sxjy Hamid Himid 0 41655 171305 2026-05-24T15:57:31Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Hamid Himid (jibinaa ko hedde 1955) ko dawriyanke Eritree. Gila nde Eritree heɓi jeytaare mum, o wonii e ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal PFDJ tuggi 1994 haa 2001, tergal e Asaambele ngenndi, hooreejo departemaa Fuɗnaange hakkundeejo e nder ministeer geɗe caggal leydi, gardiiɗo Fuɗnaange hakkundeejo to Hembador the Saudi Arabia e Departemaa Afrik worgo e Departemaa Politik to Ministeer geɗe caggal leydi. O nanngaa ko ñalnde 18 (walla 19) suwee 2001 sabu makko..." 171305 wikitext text/x-wiki Hamid Himid (jibinaa ko hedde 1955) ko dawriyanke Eritree. Gila nde Eritree heɓi jeytaare mum, o wonii e ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal PFDJ tuggi 1994 haa 2001, tergal e Asaambele ngenndi, hooreejo departemaa Fuɗnaange hakkundeejo e nder ministeer geɗe caggal leydi, gardiiɗo Fuɗnaange hakkundeejo to Hembador the Saudi Arabia e Departemaa Afrik worgo e Departemaa Politik to Ministeer geɗe caggal leydi. O nanngaa ko ñalnde 18 (walla 19) suwee 2001 sabu makko wonde tergal G-15 wondude e terɗe 11 goɗɗe, won heen mbiyata ko ɗum woni warngooji ngam ñiŋde e yeeso yimɓe fof golle laamu Eritree. Tuugnorgal ksrcuvnfk5xu763m7wa9u7f1oi54b7a 171306 171305 2026-05-24T15:59:19Z Ilya Discuss 10103 171306 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Hamid Himid (jibinaa ko hedde 1955) ko dawriyanke Eritree. Gila nde Eritree heɓi jeytaare mum, o wonii e ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal PFDJ tuggi 1994 haa 2001, tergal e Asaambele ngenndi, hooreejo departemaa Fuɗnaange hakkundeejo e nder ministeer geɗe caggal leydi, gardiiɗo Fuɗnaange hakkundeejo to Hembador the Saudi Arabia e Departemaa Afrik worgo e Departemaa Politik to Ministeer geɗe caggal leydi. O nanngaa ko ñalnde 18 (walla 19) suwee 2001 sabu makko wonde tergal G-15 wondude e terɗe 11 goɗɗe, won heen mbiyata ko ɗum woni warngooji ngam ñiŋde e yeeso yimɓe fof golle laamu Eritree. Tuugnorgal iedabbylcgnqx11c0jayt9g1x25wub1 171307 171306 2026-05-24T16:00:37Z Ilya Discuss 10103 171307 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hamid Himid''' (jibinaa ko hedde 1955) ko dawriyanke Eritree. Gila nde Eritree heɓi jeytaare mum, o wonii e ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal PFDJ tuggi 1994 haa 2001, tergal e Asaambele ngenndi, hooreejo departemaa Fuɗnaange hakkundeejo e nder ministeer geɗe caggal leydi, gardiiɗo Fuɗnaange hakkundeejo to Hembador the Saudi Arabia e Departemaa Afrik worgo e Departemaa Politik to Ministeer geɗe caggal leydi. O nanngaa ko ñalnde 18 (walla 19) suwee 2001 sabu makko wonde tergal G-15 wondude e terɗe 11 goɗɗe, won heen mbiyata ko ɗum woni warngooji ngam ñiŋde e yeeso yimɓe fof golle laamu Eritree. == Tuugnorgal == b6rho6q4w9cihqkpg2859fw68ok6lbc 171308 171307 2026-05-24T16:02:27Z Ilya Discuss 10103 171308 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hamid Himid''' (jibinaa ko hedde 1955) ko dawriyanke Eritree. Gila nde Eritree heɓi jeytaare mum, o wonii e ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal PFDJ tuggi 1994 haa 2001, tergal e Asaambele ngenndi, hooreejo departemaa Fuɗnaange hakkundeejo e nder ministeer geɗe caggal leydi, gardiiɗo Fuɗnaange hakkundeejo to Hembador the Saudi Arabia e Departemaa Afrik worgo e Departemaa Politik to Ministeer geɗe caggal leydi. O nanngaa ko ñalnde 18 (walla 19) suwee 2001 sabu makko wonde tergal G-15 wondude e terɗe 11 goɗɗe, won heen mbiyata ko ɗum woni warngooji ngam ñiŋde e yeeso yimɓe fof golle laamu Eritree..<ref>{{cite book|last1=Connell|first1=Dan|title=Conversations with Eritrean Political Prisoners|date=2005|publisher=The Red Sea Press|isbn=978-1-56902-235-1|url=https://books.google.com/books?id=dwXLUyjuwJMC&dq=%22hamid+himid%22+eritrea&pg=PA14|language=en|access-date=2020-09-19|archive-date=2024-05-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20240503014850/https://books.google.com/books?id=dwXLUyjuwJMC&pg=PA14&dq=%22hamid+himid%22+eritrea#v=onepage&q=%22hamid%20himid%22%20eritrea&f=false#q=%22hamid%20himid%22%20eritrea|url-status=live}}</ref> == Tuugnorgal == 8z5j6ahhpp2ehp1mr0snavnv27sej4p Embet Ilen 0 41656 171309 2026-05-24T16:05:25Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Embet Ilen (hedde 1801 – 1851) ko debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo politik e jamaanu Zemene Mesafint to Eritree hannde oo. Yumma Woldemichael Suleymaani, Embet Ilen siforaama wonde "sikke alaa ko debbo ɓurɗo rimɗude e nder Marab-Millash (toownde Eritree) e teeminannde sappo e jeenay."[e wiyde hol?] Embet Ilen rokkaa dewgal ko Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazzega. Caggal nde o heɓi laamu e cakkital kitaale 1820, Selemon yani e Tse'azzega...." 171309 wikitext text/x-wiki Embet Ilen (hedde 1801 – 1851) ko debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo politik e jamaanu Zemene Mesafint to Eritree hannde oo. Yumma Woldemichael Suleymaani, Embet Ilen siforaama wonde "sikke alaa ko debbo ɓurɗo rimɗude e nder Marab-Millash (toownde Eritree) e teeminannde sappo e jeenay."[e wiyde hol?] Embet Ilen rokkaa dewgal ko Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazzega. Caggal nde o heɓi laamu e cakkital kitaale 1820, Selemon yani e Tse'azzega. Ko yaawi foolde, o dogi o fayi Gura'e. Caggal nde o waɗi eɓɓooji ɗiɗi ɗi o dañaani ngam yoɓde jom suudu makko, Ilen hawri e Shum-Agame Subagadis, toɗɗii Ilen guwerneer Hamasen, kono ndeen kanko e hoore makko o maayi e hitaande 1831. Ilen jokki golle mum nde o dañi hawrude e Wube Haile Maryam. E darorɗe kitaale 1840 o rokki laamu makko e juuɗe ɓiyiiko biyeteeɗo Woldemichael Suleymaani. Kono, caggal nde o tuumaa warde gaño ɓooyɗo, hono Kantiba Woldegaber, o dañaani nokku ɗo o waawi hoɗde e eggude. Tuugnorgal d52332u0wt8p7p6y5vr5dq0crc25ne6 171310 171309 2026-05-24T16:06:37Z Ilya Discuss 10103 171310 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Embet Ilen (hedde 1801 – 1851) ko debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo politik e jamaanu Zemene Mesafint to Eritree hannde oo. Yumma Woldemichael Suleymaani, Embet Ilen siforaama wonde "sikke alaa ko debbo ɓurɗo rimɗude e nder Marab-Millash (toownde Eritree) e teeminannde sappo e jeenay."[e wiyde hol?] Embet Ilen rokkaa dewgal ko Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazzega. Caggal nde o heɓi laamu e cakkital kitaale 1820, Selemon yani e Tse'azzega. Ko yaawi foolde, o dogi o fayi Gura'e. Caggal nde o waɗi eɓɓooji ɗiɗi ɗi o dañaani ngam yoɓde jom suudu makko, Ilen hawri e Shum-Agame Subagadis, toɗɗii Ilen guwerneer Hamasen, kono ndeen kanko e hoore makko o maayi e hitaande 1831. Ilen jokki golle mum nde o dañi hawrude e Wube Haile Maryam. E darorɗe kitaale 1840 o rokki laamu makko e juuɗe ɓiyiiko biyeteeɗo Woldemichael Suleymaani. Kono, caggal nde o tuumaa warde gaño ɓooyɗo, hono Kantiba Woldegaber, o dañaani nokku ɗo o waawi hoɗde e eggude. Tuugnorgal k1f8pjtv2q1m11oqx8cgbxykqkk9tw6 171311 171310 2026-05-24T16:07:13Z Ilya Discuss 10103 171311 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Embet Ilen''' (hedde 1801 – 1851) ko debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo politik e jamaanu Zemene Mesafint to Eritree hannde oo. Yumma Woldemichael Suleymaani, Embet Ilen siforaama wonde "sikke alaa ko debbo ɓurɗo rimɗude e nder Marab-Millash (toownde Eritree) e teeminannde sappo e jeenay."[e wiyde hol?] Embet Ilen rokkaa dewgal ko Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazzega. Caggal nde o heɓi laamu e cakkital kitaale 1820, Selemon yani e Tse'azzega. Ko yaawi foolde, o dogi o fayi Gura'e. Caggal nde o waɗi eɓɓooji ɗiɗi ɗi o dañaani ngam yoɓde jom suudu makko, Ilen hawri e Shum-Agame Subagadis, toɗɗii Ilen guwerneer Hamasen, kono ndeen kanko e hoore makko o maayi e hitaande 1831. Ilen jokki golle mum nde o dañi hawrude e Wube Haile Maryam. E darorɗe kitaale 1840 o rokki laamu makko e juuɗe ɓiyiiko biyeteeɗo Woldemichael Suleymaani. Kono, caggal nde o tuumaa warde gaño ɓooyɗo, hono Kantiba Woldegaber, o dañaani nokku ɗo o waawi hoɗde e eggude. == Tuugnorgal == kdpw2sd5kyqg32z209i4z7yuzt8bbdm 171312 171311 2026-05-24T16:08:28Z Ilya Discuss 10103 171312 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Embet Ilen''' (hedde 1801 – 1851) ko debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo politik e jamaanu Zemene Mesafint to Eritree hannde oo. Yumma Woldemichael Suleymaani, Embet Ilen siforaama wonde "sikke alaa ko debbo ɓurɗo rimɗude e nder Marab-Millash (toownde Eritree) e teeminannde sappo e jeenay."[e wiyde hol?] Embet Ilen rokkaa dewgal ko Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazzega. Caggal nde o heɓi laamu e cakkital kitaale 1820, Selemon yani e Tse'azzega. Ko yaawi foolde, o dogi o fayi Gura'e. Caggal nde o waɗi eɓɓooji ɗiɗi ɗi o dañaani ngam yoɓde jom suudu makko, Ilen hawri e Shum-Agame Subagadis, toɗɗii Ilen guwerneer Hamasen, kono ndeen kanko e hoore makko o maayi e hitaande 1831. Ilen jokki golle mum nde o dañi hawrude e Wube Haile Maryam. E darorɗe kitaale 1840 o rokki laamu makko e juuɗe ɓiyiiko biyeteeɗo Woldemichael Suleymaani. Kono, caggal nde o tuumaa warde gaño ɓooyɗo, hono Kantiba Woldegaber, o dañaani nokku ɗo o waawi hoɗde e eggude.<ref name="AkyeampongGates2012">{{cite book|editor1=Emmanuel Kwaku Akyeampong|editor2=Henry Louis Gates|title=Dictionary of African Biography|chapter-url=https://books.google.com/books?id=39JMAgAAQBAJ&pg=RA2-PA151|volume=2|year=2012|publisher=OUP USA|isbn=978-0-19-538207-5|page=151|author=Bairu Tafla|chapter=Ilen, Embet}}</ref> == Tuugnorgal == t34n8gvtaqnzcznonjrxuh4ifa080oz Ileni Hagos 0 41657 171313 2026-05-24T16:11:59Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ileni Hagos (hedde 1805-1851) ko laamɗo leydi Hamasien e sahaa nde ɓiyiiko ina famɗi hakkunde 1837 e 1841. Ngendam Ko o debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo teeŋtuɗo iwdi Tigray-Tigrinya e sahaa Zemene Mesafint e nder Mereb Melash hannde oo, diiwaan mo e oon sahaa hawri ko e nokkuuji toowɗi Eritree tan, kono kadi won e nokkuuji worgo Tigray hannde oo. Ko adii fof, Ileni Hagos rokkaama dewgal e Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazega. Caggal maay..." 171313 wikitext text/x-wiki Ileni Hagos (hedde 1805-1851) ko laamɗo leydi Hamasien e sahaa nde ɓiyiiko ina famɗi hakkunde 1837 e 1841. Ngendam Ko o debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo teeŋtuɗo iwdi Tigray-Tigrinya e sahaa Zemene Mesafint e nder Mereb Melash hannde oo, diiwaan mo e oon sahaa hawri ko e nokkuuji toowɗi Eritree tan, kono kadi won e nokkuuji worgo Tigray hannde oo. Ko adii fof, Ileni Hagos rokkaama dewgal e Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazega. Caggal maayde cakkitiiɗo oo e cakkital kitaale 1820, Selemon yani e Tse'azzega, kono o yaawi foolde, o dogi o fayi Gura'e. Ɗum addani Ileni ƴellitde, ƴettude darnde ɓurnde teeŋtude e politik nokku oo. Ndeen o etiima laabi ɗiɗi ngam yoɓde jom suudu makko, kono o dañaani heen. Caggal ɗuum, Ilen hawri e joom mum biyeteeɗo Shum Agame Sabagadis Woldu, toɗɗaaɗo guwerneer mum to Hamassien haa o maayi e hitaande 1831 e wolde Debre Abbay. Caggal nde Sabagadis maayi, Ilen dañii jogaade darnde mum, nde tawnoo o jokkondirii e joom leydi Tigre keso oo, hono Wube Haile Maryam. E hitaande 1837, gorko makko maayi, Ilen wonti laamɗo ɓiyiiko (Woldemichael Solomon garoowo). Heewɓe e leñol makko ɓe njiɗaa yiyde debbo ina jogii laamu, e laamu makko ina maantini e njoɓdi toowndi e hareeji keewɗi baɗanooɗi e laamɓe nokkuuji ɗii, ɗum addani mo waasde jogaade darnde e darnde makko e hitaande 1841. Caggal nde o maayi, o woppi golle to Egliis St. Mary's a nuna a local playing haa jooni ngam wonde. So gooto e añɓe makko ɓooyɓe, hono Kantiba Woldegaber, mo o fooli e wolde, yilliima mo, ɓe luurdi e jawdi jom suudu makko maayɗo. Woldegaber waraa, Ilen tuumaama bonannde ndee.Sabu ndeen tuumeede, o dañaani nokku ɗo o waawi wonde, o etiima hoɗde e eggude e nder diiwaan hoɗdiiɓe, haa o woppitaa, o waraa e hitaande 1851. Ɓiɓɓe makko caggal ɗuum njooɗiima e maayde makko, ɓe mbaɗti fitina ƴiiƴam, haa joofni tan ko nde ɓiyiiko debbo resi ɓiyiiko gorko gaño makko mawɗo. Tuugnorgal i136d9qhai3u4h9ytqc8be57v4qblo3 171314 171313 2026-05-24T16:13:17Z Ilya Discuss 10103 171314 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ileni Hagos (hedde 1805-1851) ko laamɗo leydi Hamasien e sahaa nde ɓiyiiko ina famɗi hakkunde 1837 e 1841. Ngendam Ko o debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo teeŋtuɗo iwdi Tigray-Tigrinya e sahaa Zemene Mesafint e nder Mereb Melash hannde oo, diiwaan mo e oon sahaa hawri ko e nokkuuji toowɗi Eritree tan, kono kadi won e nokkuuji worgo Tigray hannde oo. Ko adii fof, Ileni Hagos rokkaama dewgal e Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazega. Caggal maayde cakkitiiɗo oo e cakkital kitaale 1820, Selemon yani e Tse'azzega, kono o yaawi foolde, o dogi o fayi Gura'e. Ɗum addani Ileni ƴellitde, ƴettude darnde ɓurnde teeŋtude e politik nokku oo. Ndeen o etiima laabi ɗiɗi ngam yoɓde jom suudu makko, kono o dañaani heen. Caggal ɗuum, Ilen hawri e joom mum biyeteeɗo Shum Agame Sabagadis Woldu, toɗɗaaɗo guwerneer mum to Hamassien haa o maayi e hitaande 1831 e wolde Debre Abbay. Caggal nde Sabagadis maayi, Ilen dañii jogaade darnde mum, nde tawnoo o jokkondirii e joom leydi Tigre keso oo, hono Wube Haile Maryam. E hitaande 1837, gorko makko maayi, Ilen wonti laamɗo ɓiyiiko (Woldemichael Solomon garoowo). Heewɓe e leñol makko ɓe njiɗaa yiyde debbo ina jogii laamu, e laamu makko ina maantini e njoɓdi toowndi e hareeji keewɗi baɗanooɗi e laamɓe nokkuuji ɗii, ɗum addani mo waasde jogaade darnde e darnde makko e hitaande 1841. Caggal nde o maayi, o woppi golle to Egliis St. Mary's a nuna a local playing haa jooni ngam wonde. So gooto e añɓe makko ɓooyɓe, hono Kantiba Woldegaber, mo o fooli e wolde, yilliima mo, ɓe luurdi e jawdi jom suudu makko maayɗo. Woldegaber waraa, Ilen tuumaama bonannde ndee.Sabu ndeen tuumeede, o dañaani nokku ɗo o waawi wonde, o etiima hoɗde e eggude e nder diiwaan hoɗdiiɓe, haa o woppitaa, o waraa e hitaande 1851. Ɓiɓɓe makko caggal ɗuum njooɗiima e maayde makko, ɓe mbaɗti fitina ƴiiƴam, haa joofni tan ko nde ɓiyiiko debbo resi ɓiyiiko gorko gaño makko mawɗo. Tuugnorgal 9l36qk6icdcr9u7eicvy49moivxvcdg 171315 171314 2026-05-24T16:13:57Z Ilya Discuss 10103 171315 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ileni Hagos''' (hedde 1805-1851) ko laamɗo leydi Hamasien e sahaa nde ɓiyiiko ina famɗi hakkunde 1837 e 1841. == Ngendam == Ko o debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo teeŋtuɗo iwdi Tigray-Tigrinya e sahaa Zemene Mesafint e nder Mereb Melash hannde oo, diiwaan mo e oon sahaa hawri ko e nokkuuji toowɗi Eritree tan, kono kadi won e nokkuuji worgo Tigray hannde oo. Ko adii fof, Ileni Hagos rokkaama dewgal e Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazega. Caggal maayde cakkitiiɗo oo e cakkital kitaale 1820, Selemon yani e Tse'azzega, kono o yaawi foolde, o dogi o fayi Gura'e. Ɗum addani Ileni ƴellitde, ƴettude darnde ɓurnde teeŋtude e politik nokku oo. Ndeen o etiima laabi ɗiɗi ngam yoɓde jom suudu makko, kono o dañaani heen. Caggal ɗuum, Ilen hawri e joom mum biyeteeɗo Shum Agame Sabagadis Woldu, toɗɗaaɗo guwerneer mum to Hamassien haa o maayi e hitaande 1831 e wolde Debre Abbay. Caggal nde Sabagadis maayi, Ilen dañii jogaade darnde mum, nde tawnoo o jokkondirii e joom leydi Tigre keso oo, hono Wube Haile Maryam. E hitaande 1837, gorko makko maayi, Ilen wonti laamɗo ɓiyiiko (Woldemichael Solomon garoowo). Heewɓe e leñol makko ɓe njiɗaa yiyde debbo ina jogii laamu, e laamu makko ina maantini e njoɓdi toowndi e hareeji keewɗi baɗanooɗi e laamɓe nokkuuji ɗii, ɗum addani mo waasde jogaade darnde e darnde makko e hitaande 1841. Caggal nde o maayi, o woppi golle to Egliis St. Mary's a nuna a local playing haa jooni ngam wonde. So gooto e añɓe makko ɓooyɓe, hono Kantiba Woldegaber, mo o fooli e wolde, yilliima mo, ɓe luurdi e jawdi jom suudu makko maayɗo. Woldegaber waraa, Ilen tuumaama bonannde ndee.Sabu ndeen tuumeede, o dañaani nokku ɗo o waawi wonde, o etiima hoɗde e eggude e nder diiwaan hoɗdiiɓe, haa o woppitaa, o waraa e hitaande 1851. Ɓiɓɓe makko caggal ɗuum njooɗiima e maayde makko, ɓe mbaɗti fitina ƴiiƴam, haa joofni tan ko nde ɓiyiiko debbo resi ɓiyiiko gorko gaño makko mawɗo. == Tuugnorgal == lqxcqfjselaoj6bl4m6f0hko37fkr1t 171316 171315 2026-05-24T16:15:44Z Ilya Discuss 10103 171316 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ileni Hagos''' (hedde 1805-1851) ko laamɗo leydi Hamasien e sahaa nde ɓiyiiko ina famɗi hakkunde 1837 e 1841.<ref name="AkyeampongGates2012">{{cite book|editor1=Emmanuel Kwaku Akyeampong|editor2=Henry Louis Gates|title=Dictionary of African Biography|chapter-url=https://books.google.com/books?id=39JMAgAAQBAJ&pg=RA2-PA151|volume=2|year=2012|publisher=OUP USA|isbn=978-0-19-538207-5|page=151|author=Bairu Tafla|chapter=Ilen, Embet}}</ref><ref>{{cite book|last1=Bruce|first1=James|title=Travels to Discover the Source of the Nile, In the Years 1768, 1769, 1770, 1771, 1772 and 1773|pages=95|url=https://electricscotland.com/history/other/bruce03a.pdf}}</ref><ref>{{cite book|last1=Bruce|first1=James|title=Bruce's Travels and Adventures in Abyssinia|date=1860|pages=72|url=https://electricscotland.com/history/other/bruce06.pdf}}</ref><ref name="A11">Henry Salt [[iarchive:avoyagetoabyssi00saltgoog/page/n383|A Voyage to Abyssinia]]. Published in 1816 pp. 378–382 Google Books</ref><ref>{{cite book|title=Penny Cyclopaedia of the Society for the Diffusion of Useful Knowledge|publisher=Charles Knight|year=1833|page=53|url=https://books.google.com/books?id=sttPAAAAMAAJ&pg=PA53}}</ref><ref>{{cite book|title=The Penny Cyclopaedia of the Society for the Diffusion of Useful Knowledge: Bassantin – Bloemaart, Volume 4|publisher=Charles Knight|year=1835|page=170|url=https://archive.org/details/pennycyclopdias12longgoog/page/n177}}</ref> == Ngendam == Ko o debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo teeŋtuɗo iwdi Tigray-Tigrinya e sahaa Zemene Mesafint e nder Mereb Melash hannde oo, diiwaan mo e oon sahaa hawri ko e nokkuuji toowɗi Eritree tan, kono kadi won e nokkuuji worgo Tigray hannde oo. Ko adii fof, Ileni Hagos rokkaama dewgal e Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazega. Caggal maayde cakkitiiɗo oo e cakkital kitaale 1820, Selemon yani e Tse'azzega, kono o yaawi foolde, o dogi o fayi Gura'e. Ɗum addani Ileni ƴellitde, ƴettude darnde ɓurnde teeŋtude e politik nokku oo. Ndeen o etiima laabi ɗiɗi ngam yoɓde jom suudu makko, kono o dañaani heen. Caggal ɗuum, Ilen hawri e joom mum biyeteeɗo Shum Agame Sabagadis Woldu, toɗɗaaɗo guwerneer mum to Hamassien haa o maayi e hitaande 1831 e wolde Debre Abbay. Caggal nde Sabagadis maayi, Ilen dañii jogaade darnde mum, nde tawnoo o jokkondirii e joom leydi Tigre keso oo, hono Wube Haile Maryam. E hitaande 1837, gorko makko maayi, Ilen wonti laamɗo ɓiyiiko (Woldemichael Solomon garoowo). Heewɓe e leñol makko ɓe njiɗaa yiyde debbo ina jogii laamu, e laamu makko ina maantini e njoɓdi toowndi e hareeji keewɗi baɗanooɗi e laamɓe nokkuuji ɗii, ɗum addani mo waasde jogaade darnde e darnde makko e hitaande 1841. Caggal nde o maayi, o woppi golle to Egliis St. Mary's a nuna a local playing haa jooni ngam wonde. So gooto e añɓe makko ɓooyɓe, hono Kantiba Woldegaber, mo o fooli e wolde, yilliima mo, ɓe luurdi e jawdi jom suudu makko maayɗo. Woldegaber waraa, Ilen tuumaama bonannde ndee.Sabu ndeen tuumeede, o dañaani nokku ɗo o waawi wonde, o etiima hoɗde e eggude e nder diiwaan hoɗdiiɓe, haa o woppitaa, o waraa e hitaande 1851. Ɓiɓɓe makko caggal ɗuum njooɗiima e maayde makko, ɓe mbaɗti fitina ƴiiƴam, haa joofni tan ko nde ɓiyiiko debbo resi ɓiyiiko gorko gaño makko mawɗo. == Tuugnorgal == 678wjavvqg2kxuibnn9dvk7x6ukwg32 171317 171316 2026-05-24T16:17:01Z Ilya Discuss 10103 171317 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ileni Hagos''' (hedde 1805-1851) ko laamɗo leydi Hamasien e sahaa nde ɓiyiiko ina famɗi hakkunde 1837 e 1841.<ref name="AkyeampongGates2012">{{cite book|editor1=Emmanuel Kwaku Akyeampong|editor2=Henry Louis Gates|title=Dictionary of African Biography|chapter-url=https://books.google.com/books?id=39JMAgAAQBAJ&pg=RA2-PA151|volume=2|year=2012|publisher=OUP USA|isbn=978-0-19-538207-5|page=151|author=Bairu Tafla|chapter=Ilen, Embet}}</ref><ref>{{cite book|last1=Bruce|first1=James|title=Travels to Discover the Source of the Nile, In the Years 1768, 1769, 1770, 1771, 1772 and 1773|pages=95|url=https://electricscotland.com/history/other/bruce03a.pdf}}</ref><ref>{{cite book|last1=Bruce|first1=James|title=Bruce's Travels and Adventures in Abyssinia|date=1860|pages=72|url=https://electricscotland.com/history/other/bruce06.pdf}}</ref><ref name="A11">Henry Salt [[iarchive:avoyagetoabyssi00saltgoog/page/n383|A Voyage to Abyssinia]]. Published in 1816 pp. 378–382 Google Books</ref><ref>{{cite book|title=Penny Cyclopaedia of the Society for the Diffusion of Useful Knowledge|publisher=Charles Knight|year=1833|page=53|url=https://books.google.com/books?id=sttPAAAAMAAJ&pg=PA53}}</ref><ref>{{cite book|title=The Penny Cyclopaedia of the Society for the Diffusion of Useful Knowledge: Bassantin – Bloemaart, Volume 4|publisher=Charles Knight|year=1835|page=170|url=https://archive.org/details/pennycyclopdias12longgoog/page/n177}}</ref> == Ngendam == Ko o debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo teeŋtuɗo iwdi Tigray-Tigrinya e sahaa Zemene Mesafint e nder Mereb Melash hannde oo, diiwaan mo e oon sahaa hawri ko e nokkuuji toowɗi Eritree tan, kono kadi won e nokkuuji worgo Tigray hannde oo. Ko adii fof, Ileni Hagos rokkaama dewgal e Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazega. Caggal maayde cakkitiiɗo oo e cakkital kitaale 1820, Selemon yani e Tse'azzega, kono o yaawi foolde, o dogi o fayi Gura'e. Ɗum addani Ileni ƴellitde, ƴettude darnde ɓurnde teeŋtude e politik nokku oo. Ndeen o etiima laabi ɗiɗi ngam yoɓde jom suudu makko, kono o dañaani heen. Caggal ɗuum, Ilen hawri e joom mum biyeteeɗo Shum Agame Sabagadis Woldu, toɗɗaaɗo guwerneer mum to Hamassien haa o maayi e hitaande 1831 e wolde Debre Abbay. Caggal nde Sabagadis maayi, Ilen dañii jogaade darnde mum, nde tawnoo o jokkondirii e joom leydi Tigre keso oo, hono Wube Haile Maryam.<ref name=":0">{{cite web|title=Ilen Embet, dirigeante habile|website=L'Histoire par les femmes|date=15 November 2018|url=https://histoireparlesfemmes.com/2018/11/15/ilen-embet-dirigeante-habile/|access-date=22 October 2020|language=fr}}</ref><ref>{{cite web|title=UNESCO Women in Africa History &#124; Women|url=https://en.unesco.org/womeninafrica/|website=en.unesco.org|access-date=28 March 2020|language=en}}</ref> E hitaande 1837, gorko makko maayi, Ilen wonti laamɗo ɓiyiiko (Woldemichael Solomon garoowo). Heewɓe e leñol makko ɓe njiɗaa yiyde debbo ina jogii laamu, e laamu makko ina maantini e njoɓdi toowndi e hareeji keewɗi baɗanooɗi e laamɓe nokkuuji ɗii, ɗum addani mo waasde jogaade darnde e darnde makko e hitaande 1841. Caggal nde o maayi, o woppi golle to Egliis St. Mary's a nuna a local playing haa jooni ngam wonde. So gooto e añɓe makko ɓooyɓe, hono Kantiba Woldegaber, mo o fooli e wolde, yilliima mo, ɓe luurdi e jawdi jom suudu makko maayɗo. Woldegaber waraa, Ilen tuumaama bonannde ndee.Sabu ndeen tuumeede, o dañaani nokku ɗo o waawi wonde, o etiima hoɗde e eggude e nder diiwaan hoɗdiiɓe, haa o woppitaa, o waraa e hitaande 1851. Ɓiɓɓe makko caggal ɗuum njooɗiima e maayde makko, ɓe mbaɗti fitina ƴiiƴam, haa joofni tan ko nde ɓiyiiko debbo resi ɓiyiiko gorko gaño makko mawɗo. == Tuugnorgal == m3dubc4y8iq27jrdtkeypp9c5btcuf8 171318 171317 2026-05-24T16:18:11Z Ilya Discuss 10103 171318 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ileni Hagos''' (hedde 1805-1851) ko laamɗo leydi Hamasien e sahaa nde ɓiyiiko ina famɗi hakkunde 1837 e 1841.<ref name="AkyeampongGates2012">{{cite book|editor1=Emmanuel Kwaku Akyeampong|editor2=Henry Louis Gates|title=Dictionary of African Biography|chapter-url=https://books.google.com/books?id=39JMAgAAQBAJ&pg=RA2-PA151|volume=2|year=2012|publisher=OUP USA|isbn=978-0-19-538207-5|page=151|author=Bairu Tafla|chapter=Ilen, Embet}}</ref><ref>{{cite book|last1=Bruce|first1=James|title=Travels to Discover the Source of the Nile, In the Years 1768, 1769, 1770, 1771, 1772 and 1773|pages=95|url=https://electricscotland.com/history/other/bruce03a.pdf}}</ref><ref>{{cite book|last1=Bruce|first1=James|title=Bruce's Travels and Adventures in Abyssinia|date=1860|pages=72|url=https://electricscotland.com/history/other/bruce06.pdf}}</ref><ref name="A11">Henry Salt [[iarchive:avoyagetoabyssi00saltgoog/page/n383|A Voyage to Abyssinia]]. Published in 1816 pp. 378–382 Google Books</ref><ref>{{cite book|title=Penny Cyclopaedia of the Society for the Diffusion of Useful Knowledge|publisher=Charles Knight|year=1833|page=53|url=https://books.google.com/books?id=sttPAAAAMAAJ&pg=PA53}}</ref><ref>{{cite book|title=The Penny Cyclopaedia of the Society for the Diffusion of Useful Knowledge: Bassantin – Bloemaart, Volume 4|publisher=Charles Knight|year=1835|page=170|url=https://archive.org/details/pennycyclopdias12longgoog/page/n177}}</ref> == Ngendam == Ko o debbo jibinaaɗo toowɗo, gardiiɗo teeŋtuɗo iwdi Tigray-Tigrinya e sahaa Zemene Mesafint e nder Mereb Melash hannde oo, diiwaan mo e oon sahaa hawri ko e nokkuuji toowɗi Eritree tan, kono kadi won e nokkuuji worgo Tigray hannde oo. Ko adii fof, Ileni Hagos rokkaama dewgal e Ayte Selomon, ɓiy mawɗo Kantiba Zar’ay, laamɗo Hazega. Caggal maayde cakkitiiɗo oo e cakkital kitaale 1820, Selemon yani e Tse'azzega, kono o yaawi foolde, o dogi o fayi Gura'e. Ɗum addani Ileni ƴellitde, ƴettude darnde ɓurnde teeŋtude e politik nokku oo. Ndeen o etiima laabi ɗiɗi ngam yoɓde jom suudu makko, kono o dañaani heen. Caggal ɗuum, Ilen hawri e joom mum biyeteeɗo Shum Agame Sabagadis Woldu, toɗɗaaɗo guwerneer mum to Hamassien haa o maayi e hitaande 1831 e wolde Debre Abbay. Caggal nde Sabagadis maayi, Ilen dañii jogaade darnde mum, nde tawnoo o jokkondirii e joom leydi Tigre keso oo, hono Wube Haile Maryam.<ref name=":0">{{cite web|title=Ilen Embet, dirigeante habile|website=L'Histoire par les femmes|date=15 November 2018|url=https://histoireparlesfemmes.com/2018/11/15/ilen-embet-dirigeante-habile/|access-date=22 October 2020|language=fr}}</ref><ref>{{cite web|title=UNESCO Women in Africa History &#124; Women|url=https://en.unesco.org/womeninafrica/|website=en.unesco.org|access-date=28 March 2020|language=en}}</ref> E hitaande 1837, gorko makko maayi, Ilen wonti laamɗo ɓiyiiko (Woldemichael Solomon garoowo). Heewɓe e leñol makko ɓe njiɗaa yiyde debbo ina jogii laamu, e laamu makko ina maantini e njoɓdi toowndi e hareeji keewɗi baɗanooɗi e laamɓe nokkuuji ɗii, ɗum addani mo waasde jogaade darnde e darnde makko e hitaande 1841. Caggal nde o maayi, o woppi golle to Egliis St. Mary's a nuna a local playing haa jooni ngam wonde. So gooto e añɓe makko ɓooyɓe, hono Kantiba Woldegaber, mo o fooli e wolde, yilliima mo, ɓe luurdi e jawdi jom suudu makko maayɗo. Woldegaber waraa, Ilen tuumaama bonannde ndee.Sabu ndeen tuumeede, o dañaani nokku ɗo o waawi wonde, o etiima hoɗde e eggude e nder diiwaan hoɗdiiɓe, haa o woppitaa, o waraa e hitaande 1851.<ref name="Sheldon2005">{{cite book|author=Kathleen E. Sheldon|title=Historical Dictionary of Women in Sub-Saharan Africa|url=https://books.google.com/books?id=36BViNOAu3sC|year=2005|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-0-8108-5331-7}}</ref> Ɓiɓɓe makko caggal ɗuum njooɗiima e maayde makko, ɓe mbaɗti fitina ƴiiƴam, haa joofni tan ko nde ɓiyiiko debbo resi ɓiyiiko gorko gaño makko mawɗo. == Tuugnorgal == 7wn3cpxlhy7hk03ugqbbrcx6fp99qus Haji Jaber 0 41658 171319 2026-05-24T16:20:43Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Winndiyanke Haji Jabir (jibinaa ko 1976) ko winndiyanke, jaayndiyanke Eritree. O jibinaa ko to wuro wiyateengo Massawa daande maayo geec. Binndol makko e ɗemngal aarabeeɓe, o yaltinii defte joy gila 2021. E noddaango Black Foam (2018), Jabir wonti binndoowo Eritree gadano limteede e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari winndereeri ngam fijirde aarabeeɓe. Nguurndam e golle Golle binndol Jaber ina kaala ko fayti e ko ɓenni e ko hannde e Eritree, e diaspora mum e Horn..." 171319 wikitext text/x-wiki Winndiyanke Haji Jabir (jibinaa ko 1976) ko winndiyanke, jaayndiyanke Eritree. O jibinaa ko to wuro wiyateengo Massawa daande maayo geec. Binndol makko e ɗemngal aarabeeɓe, o yaltinii defte joy gila 2021. E noddaango Black Foam (2018), Jabir wonti binndoowo Eritree gadano limteede e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari winndereeri ngam fijirde aarabeeɓe. Nguurndam e golle Golle binndol Jaber ina kaala ko fayti e ko ɓenni e ko hannde e Eritree, e diaspora mum e Horn Afrik ɓurɗo yaajde. Deftere makko wiyeteende Black Foam, tuugniinde e kewuuji goonga, ina haala daartol fenaande fedde yahuud en Ecoppi, egguɓe to Israayiil ngam daɗde e baasal e yiylaade nguurndam moƴƴam. E hitaande 2023, nde yalti ko e firo Engele, nde Sawad Huseyn e Marsiya Lynx Qualey mbaɗi. Jaber ina hoɗi to Doha, to leydi Kataar, omo gollina jaayndiyanke to Al Jazeera. O jannginii kadi kursuuji binndol teskinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al Jazeera. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde ArabLit, o wiyi : Miɗo winnda e yimɓe leydi am, sabu ko ɓe leñol tooñaaɗo e torla, ko noon kadi defte am ngarata e ngalɗoo laawol. Miɗo yiɗi winndude ko woɗɗi politik, kono mi janfotoo ɓeeɗoo yimɓe so mi woppii geɗe maɓɓe. E nder leydi Eritree, eɗen nguuri haa hannde caggal daartol, maccuɓe laamu tooñannge e mbaadiiji keewɗi, ɗum fof ina hiisee wonde ko maanaa « leydi », ndi alaa ko bonnata. — Haji Jaber, winndiyanke Eritree, 1990. Golle Samrawit (2012), keɓɗo njeenaari Sharjah ngam ƴellitde ganndal aarabeeɓe e hitaande 2012. Port Fatma (2013), firti ko e ɗemngal itaali. Pijirlooji Spindle (2015), limtaaɗi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari deftere Sheek Zayed 2016 . Black Foam (2018), keɓɗo njeenaari deftere Katara e hitaande 2019, kadi limtaa e doggol juutngol njeenaari winndereeri ngam defte aarabeeɓe. Rimbaadu Abisiniijo (2021). Tuugnorgal op1qukaptaxs99cp03w7oa2gecel5pq 171320 171319 2026-05-24T16:21:59Z Ilya Discuss 10103 171320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Winndiyanke Haji Jabir (jibinaa ko 1976) ko winndiyanke, jaayndiyanke Eritree. O jibinaa ko to wuro wiyateengo Massawa daande maayo geec. Binndol makko e ɗemngal aarabeeɓe, o yaltinii defte joy gila 2021. E noddaango Black Foam (2018), Jabir wonti binndoowo Eritree gadano limteede e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari winndereeri ngam fijirde aarabeeɓe. Nguurndam e golle Golle binndol Jaber ina kaala ko fayti e ko ɓenni e ko hannde e Eritree, e diaspora mum e Horn Afrik ɓurɗo yaajde. Deftere makko wiyeteende Black Foam, tuugniinde e kewuuji goonga, ina haala daartol fenaande fedde yahuud en Ecoppi, egguɓe to Israayiil ngam daɗde e baasal e yiylaade nguurndam moƴƴam. E hitaande 2023, nde yalti ko e firo Engele, nde Sawad Huseyn e Marsiya Lynx Qualey mbaɗi. Jaber ina hoɗi to Doha, to leydi Kataar, omo gollina jaayndiyanke to Al Jazeera. O jannginii kadi kursuuji binndol teskinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al Jazeera. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde ArabLit, o wiyi : Miɗo winnda e yimɓe leydi am, sabu ko ɓe leñol tooñaaɗo e torla, ko noon kadi defte am ngarata e ngalɗoo laawol. Miɗo yiɗi winndude ko woɗɗi politik, kono mi janfotoo ɓeeɗoo yimɓe so mi woppii geɗe maɓɓe. E nder leydi Eritree, eɗen nguuri haa hannde caggal daartol, maccuɓe laamu tooñannge e mbaadiiji keewɗi, ɗum fof ina hiisee wonde ko maanaa « leydi », ndi alaa ko bonnata. — Haji Jaber, winndiyanke Eritree, 1990. Golle Samrawit (2012), keɓɗo njeenaari Sharjah ngam ƴellitde ganndal aarabeeɓe e hitaande 2012. Port Fatma (2013), firti ko e ɗemngal itaali. Pijirlooji Spindle (2015), limtaaɗi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari deftere Sheek Zayed 2016 . Black Foam (2018), keɓɗo njeenaari deftere Katara e hitaande 2019, kadi limtaa e doggol juutngol njeenaari winndereeri ngam defte aarabeeɓe. Rimbaadu Abisiniijo (2021). Tuugnorgal su19wirb7hs7o28esaqt7vskrpszqzx 171321 171320 2026-05-24T16:23:09Z Ilya Discuss 10103 171321 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Winndiyanke Haji Jabir (jibinaa ko 1976) ko winndiyanke, jaayndiyanke Eritree. O jibinaa ko to wuro wiyateengo Massawa daande maayo geec. Binndol makko e ɗemngal aarabeeɓe, o yaltinii defte joy gila 2021. E noddaango Black Foam (2018), Jabir wonti binndoowo Eritree gadano limteede e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari winndereeri ngam fijirde aarabeeɓe. Nguurndam e golle Golle binndol Jaber ina kaala ko fayti e ko ɓenni e ko hannde e Eritree, e diaspora mum e Horn Afrik ɓurɗo yaajde. Deftere makko wiyeteende Black Foam, tuugniinde e kewuuji goonga, ina haala daartol fenaande fedde yahuud en Ecoppi, egguɓe to Israayiil ngam daɗde e baasal e yiylaade nguurndam moƴƴam. E hitaande 2023, nde yalti ko e firo Engele, nde Sawad Huseyn e Marsiya Lynx Qualey mbaɗi. Jaber ina hoɗi to Doha, to leydi Kataar, omo gollina jaayndiyanke to Al Jazeera. O jannginii kadi kursuuji binndol teskinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al Jazeera. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde ArabLit, o wiyi : Miɗo winnda e yimɓe leydi am, sabu ko ɓe leñol tooñaaɗo e torla, ko noon kadi defte am ngarata e ngalɗoo laawol. Miɗo yiɗi winndude ko woɗɗi politik, kono mi janfotoo ɓeeɗoo yimɓe so mi woppii geɗe maɓɓe. E nder leydi Eritree, eɗen nguuri haa hannde caggal daartol, maccuɓe laamu tooñannge e mbaadiiji keewɗi, ɗum fof ina hiisee wonde ko maanaa « leydi », ndi alaa ko bonnata. — Haji Jaber, winndiyanke Eritree, 1990. Golle Samrawit (2012), keɓɗo njeenaari Sharjah ngam ƴellitde ganndal aarabeeɓe e hitaande 2012. Port Fatma (2013), firti ko e ɗemngal itaali. Pijirlooji Spindle (2015), limtaaɗi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari deftere Sheek Zayed 2016 . Black Foam (2018), keɓɗo njeenaari deftere Katara e hitaande 2019, kadi limtaa e doggol juutngol njeenaari winndereeri ngam defte aarabeeɓe. Rimbaadu Abisiniijo (2021). Tuugnorgal idiyo66kaf1gj0l6tzv9hs4dah6ystg 171322 171321 2026-05-24T16:23:35Z Ilya Discuss 10103 171322 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Winndiyanke '''Haji Jabir''' (jibinaa ko 1976) ko winndiyanke, jaayndiyanke Eritree. O jibinaa ko to wuro wiyateengo Massawa daande maayo geec. Binndol makko e ɗemngal aarabeeɓe, o yaltinii defte joy gila 2021. E noddaango Black Foam (2018), Jabir wonti binndoowo Eritree gadano limteede e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari winndereeri ngam fijirde aarabeeɓe. Nguurndam e golle Golle binndol Jaber ina kaala ko fayti e ko ɓenni e ko hannde e Eritree, e diaspora mum e Horn Afrik ɓurɗo yaajde. Deftere makko wiyeteende Black Foam, tuugniinde e kewuuji goonga, ina haala daartol fenaande fedde yahuud en Ecoppi, egguɓe to Israayiil ngam daɗde e baasal e yiylaade nguurndam moƴƴam. E hitaande 2023, nde yalti ko e firo Engele, nde Sawad Huseyn e Marsiya Lynx Qualey mbaɗi. Jaber ina hoɗi to Doha, to leydi Kataar, omo gollina jaayndiyanke to Al Jazeera. O jannginii kadi kursuuji binndol teskinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al Jazeera. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde ArabLit, o wiyi : Miɗo winnda e yimɓe leydi am, sabu ko ɓe leñol tooñaaɗo e torla, ko noon kadi defte am ngarata e ngalɗoo laawol. Miɗo yiɗi winndude ko woɗɗi politik, kono mi janfotoo ɓeeɗoo yimɓe so mi woppii geɗe maɓɓe. E nder leydi Eritree, eɗen nguuri haa hannde caggal daartol, maccuɓe laamu tooñannge e mbaadiiji keewɗi, ɗum fof ina hiisee wonde ko maanaa « leydi », ndi alaa ko bonnata. — Haji Jaber, winndiyanke Eritree, 1990. Golle Samrawit (2012), keɓɗo njeenaari Sharjah ngam ƴellitde ganndal aarabeeɓe e hitaande 2012. Port Fatma (2013), firti ko e ɗemngal itaali. Pijirlooji Spindle (2015), limtaaɗi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari deftere Sheek Zayed 2016 . Black Foam (2018), keɓɗo njeenaari deftere Katara e hitaande 2019, kadi limtaa e doggol juutngol njeenaari winndereeri ngam defte aarabeeɓe. Rimbaadu Abisiniijo (2021). Tuugnorgal mmequs2km400juzpk0fqtvkkudwyts2 171323 171322 2026-05-24T16:24:11Z Ilya Discuss 10103 171323 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Haji Jabir''' (jibinaa ko 1976) ko winndiyanke, jaayndiyanke Eritree. O jibinaa ko to wuro wiyateengo Massawa daande maayo geec. Binndol makko e ɗemngal aarabeeɓe, o yaltinii defte joy gila 2021. E noddaango Black Foam (2018), Jabir wonti binndoowo Eritree gadano limteede e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari winndereeri ngam fijirde aarabeeɓe. == Nguurndam e golle == Golle binndol Jaber ina kaala ko fayti e ko ɓenni e ko hannde e Eritree, e diaspora mum e Horn Afrik ɓurɗo yaajde. Deftere makko wiyeteende Black Foam, tuugniinde e kewuuji goonga, ina haala daartol fenaande fedde yahuud en Ecoppi, egguɓe to Israayiil ngam daɗde e baasal e yiylaade nguurndam moƴƴam. E hitaande 2023, nde yalti ko e firo Engele, nde Sawad Huseyn e Marsiya Lynx Qualey mbaɗi. Jaber ina hoɗi to Doha, to leydi Kataar, omo gollina jaayndiyanke to Al Jazeera. O jannginii kadi kursuuji binndol teskinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al Jazeera. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde ArabLit, o wiyi : Miɗo winnda e yimɓe leydi am, sabu ko ɓe leñol tooñaaɗo e torla, ko noon kadi defte am ngarata e ngalɗoo laawol. Miɗo yiɗi winndude ko woɗɗi politik, kono mi janfotoo ɓeeɗoo yimɓe so mi woppii geɗe maɓɓe. E nder leydi Eritree, eɗen nguuri haa hannde caggal daartol, maccuɓe laamu tooñannge e mbaadiiji keewɗi, ɗum fof ina hiisee wonde ko maanaa « leydi », ndi alaa ko bonnata. — Haji Jaber, winndiyanke Eritree, 1990. == Golle == Samrawit (2012), keɓɗo njeenaari Sharjah ngam ƴellitde ganndal aarabeeɓe e hitaande 2012. Port Fatma (2013), firti ko e ɗemngal itaali. Pijirlooji Spindle (2015), limtaaɗi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari deftere Sheek Zayed 2016 . Black Foam (2018), keɓɗo njeenaari deftere Katara e hitaande 2019, kadi limtaa e doggol juutngol njeenaari winndereeri ngam defte aarabeeɓe. Rimbaadu Abisiniijo (2021). == Tuugnorgal == 404lxrlxy1tljax4dooctn808pv3iww 171324 171323 2026-05-24T16:28:03Z Ilya Discuss 10103 171324 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Haji Jabir''' (jibinaa ko 1976) ko winndiyanke, jaayndiyanke Eritree. O jibinaa ko to wuro wiyateengo Massawa daande maayo geec. Binndol makko e ɗemngal aarabeeɓe, o yaltinii defte joy gila 2021. E noddaango Black Foam (2018), Jabir wonti binndoowo Eritree gadano limteede e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari winndereeri ngam fijirde aarabeeɓe.<ref>{{Cite web|title=Haji Jaber {{!}} International Prize for Arabic Fiction|url=https://www.arabicfiction.org/en/node/1369|access-date=2021-04-05|website=www.arabicfiction.org}}</ref> == Nguurndam e golle == Golle binndol Jaber ina kaala ko fayti e ko ɓenni e ko hannde e Eritree, e diaspora mum e Horn Afrik ɓurɗo yaajde. Deftere makko wiyeteende Black Foam, tuugniinde e kewuuji goonga, ina haala daartol fenaande fedde yahuud en Ecoppi, egguɓe to Israayiil ngam daɗde e baasal e yiylaade nguurndam moƴƴam. E hitaande 2023, nde yalti ko e firo Engele, nde Sawad Huseyn e Marsiya Lynx Qualey mbaɗi. Jaber ina hoɗi to Doha, to leydi Kataar, omo gollina jaayndiyanke to Al Jazeera. O jannginii kadi kursuuji binndol teskinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al Jazeera. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde ArabLit, o wiyi : Miɗo winnda e yimɓe leydi am, sabu ko ɓe leñol tooñaaɗo e torla, ko noon kadi defte am ngarata e ngalɗoo laawol. Miɗo yiɗi winndude ko woɗɗi politik, kono mi janfotoo ɓeeɗoo yimɓe so mi woppii geɗe maɓɓe. E nder leydi Eritree, eɗen nguuri haa hannde caggal daartol, maccuɓe laamu tooñannge e mbaadiiji keewɗi, ɗum fof ina hiisee wonde ko maanaa « leydi », ndi alaa ko bonnata. — Haji Jaber, winndiyanke Eritree, 1990. == Golle == Samrawit (2012), keɓɗo njeenaari Sharjah ngam ƴellitde ganndal aarabeeɓe e hitaande 2012. Port Fatma (2013), firti ko e ɗemngal itaali. Pijirlooji Spindle (2015), limtaaɗi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari deftere Sheek Zayed 2016 . Black Foam (2018), keɓɗo njeenaari deftere Katara e hitaande 2019, kadi limtaa e doggol juutngol njeenaari winndereeri ngam defte aarabeeɓe. Rimbaadu Abisiniijo (2021). == Tuugnorgal == as7popjeuotn0uidrg75nwkv533mdr0 171325 171324 2026-05-24T16:29:34Z Ilya Discuss 10103 171325 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Haji Jabir''' (jibinaa ko 1976) ko winndiyanke, jaayndiyanke Eritree. O jibinaa ko to wuro wiyateengo Massawa daande maayo geec. Binndol makko e ɗemngal aarabeeɓe, o yaltinii defte joy gila 2021. E noddaango Black Foam (2018), Jabir wonti binndoowo Eritree gadano limteede e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari winndereeri ngam fijirde aarabeeɓe.<ref>{{Cite web|title=Haji Jaber {{!}} International Prize for Arabic Fiction|url=https://www.arabicfiction.org/en/node/1369|access-date=2021-04-05|website=www.arabicfiction.org}}</ref> == Nguurndam e golle == Golle binndol Jaber ina kaala ko fayti e ko ɓenni e ko hannde e Eritree, e diaspora mum e Horn Afrik ɓurɗo yaajde. Deftere makko wiyeteende Black Foam, tuugniinde e kewuuji goonga, ina haala daartol fenaande fedde yahuud en Ecoppi, egguɓe to Israayiil ngam daɗde e baasal e yiylaade nguurndam moƴƴam. E hitaande 2023, nde yalti ko e firo Engele, nde Sawad Huseyn e Marsiya Lynx Qualey mbaɗi.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-01-21|title=Eritrean Novelist Haji Jaber: On Writing the Stories of the Falasha Jews|url=https://arablit.org/2019/01/21/eritrean-novelist-haji-jaber-on-writing-the-stories-of-the-falasha-jews/|access-date=2023-02-09|website=Arablit & Arablit Quarterly|language=en-US}}</ref><ref name=":0" /> Jaber ina hoɗi to Doha, to leydi Kataar, omo gollina jaayndiyanke to Al Jazeera. O jannginii kadi kursuuji binndol teskinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al Jazeera. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde ArabLit, o wiyi : Miɗo winnda e yimɓe leydi am, sabu ko ɓe leñol tooñaaɗo e torla, ko noon kadi defte am ngarata e ngalɗoo laawol. Miɗo yiɗi winndude ko woɗɗi politik, kono mi janfotoo ɓeeɗoo yimɓe so mi woppii geɗe maɓɓe. E nder leydi Eritree, eɗen nguuri haa hannde caggal daartol, maccuɓe laamu tooñannge e mbaadiiji keewɗi, ɗum fof ina hiisee wonde ko maanaa « leydi », ndi alaa ko bonnata. — Haji Jaber, winndiyanke Eritree, 1990. == Golle == Samrawit (2012), keɓɗo njeenaari Sharjah ngam ƴellitde ganndal aarabeeɓe e hitaande 2012. Port Fatma (2013), firti ko e ɗemngal itaali. Pijirlooji Spindle (2015), limtaaɗi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari deftere Sheek Zayed 2016 . Black Foam (2018), keɓɗo njeenaari deftere Katara e hitaande 2019, kadi limtaa e doggol juutngol njeenaari winndereeri ngam defte aarabeeɓe. Rimbaadu Abisiniijo (2021). == Tuugnorgal == lc6nefxz206ehdhwqoolc5todvtqye1 171326 171325 2026-05-24T16:31:39Z Ilya Discuss 10103 171326 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Haji Jabir''' (jibinaa ko 1976) ko winndiyanke, jaayndiyanke Eritree. O jibinaa ko to wuro wiyateengo Massawa daande maayo geec. Binndol makko e ɗemngal aarabeeɓe, o yaltinii defte joy gila 2021. E noddaango Black Foam (2018), Jabir wonti binndoowo Eritree gadano limteede e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari winndereeri ngam fijirde aarabeeɓe.<ref>{{Cite web|title=Haji Jaber {{!}} International Prize for Arabic Fiction|url=https://www.arabicfiction.org/en/node/1369|access-date=2021-04-05|website=www.arabicfiction.org}}</ref> == Nguurndam e golle == Golle binndol Jaber ina kaala ko fayti e ko ɓenni e ko hannde e Eritree, e diaspora mum e Horn Afrik ɓurɗo yaajde. Deftere makko wiyeteende Black Foam, tuugniinde e kewuuji goonga, ina haala daartol fenaande fedde yahuud en Ecoppi, egguɓe to Israayiil ngam daɗde e baasal e yiylaade nguurndam moƴƴam. E hitaande 2023, nde yalti ko e firo Engele, nde Sawad Huseyn e Marsiya Lynx Qualey mbaɗi.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-01-21|title=Eritrean Novelist Haji Jaber: On Writing the Stories of the Falasha Jews|url=https://arablit.org/2019/01/21/eritrean-novelist-haji-jaber-on-writing-the-stories-of-the-falasha-jews/|access-date=2023-02-09|website=Arablit & Arablit Quarterly|language=en-US}}</ref><ref name=":0" /> Jaber ina hoɗi to Doha, to leydi Kataar, omo gollina jaayndiyanke to Al Jazeera. O jannginii kadi kursuuji binndol teskinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al Jazeera. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde ArabLit, o wiyi : Miɗo winnda e yimɓe leydi am, sabu ko ɓe leñol tooñaaɗo e torla, ko noon kadi defte am ngarata e ngalɗoo laawol. Miɗo yiɗi winndude ko woɗɗi politik, kono mi janfotoo ɓeeɗoo yimɓe so mi woppii geɗe maɓɓe. E nder leydi Eritree, eɗen nguuri haa hannde caggal daartol, maccuɓe laamu tooñannge e mbaadiiji keewɗi, ɗum fof ina hiisee wonde ko maanaa « leydi », ndi alaa ko bonnata. — Haji Jaber, winndiyanke Eritree, 1990.<ref>{{Cite web|title=Haji Jabir Abubeker {{!}} Al Jazeera Media Institute|url=https://institute.aljazeera.net/en/trainer/13|access-date=2023-02-09|website=institute.aljazeera.net}}</ref> == Golle == Samrawit (2012), keɓɗo njeenaari Sharjah ngam ƴellitde ganndal aarabeeɓe e hitaande 2012. Port Fatma (2013), firti ko e ɗemngal itaali. Pijirlooji Spindle (2015), limtaaɗi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari deftere Sheek Zayed 2016 . Black Foam (2018), keɓɗo njeenaari deftere Katara e hitaande 2019, kadi limtaa e doggol juutngol njeenaari winndereeri ngam defte aarabeeɓe. Rimbaadu Abisiniijo (2021). == Tuugnorgal == 12qvwj5ymq4l9zkqoyidhflcxt7wn2t 171327 171326 2026-05-24T16:32:54Z Ilya Discuss 10103 171327 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Haji Jabir''' (jibinaa ko 1976) ko winndiyanke, jaayndiyanke Eritree. O jibinaa ko to wuro wiyateengo Massawa daande maayo geec. Binndol makko e ɗemngal aarabeeɓe, o yaltinii defte joy gila 2021. E noddaango Black Foam (2018), Jabir wonti binndoowo Eritree gadano limteede e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari winndereeri ngam fijirde aarabeeɓe.<ref>{{Cite web|title=Haji Jaber {{!}} International Prize for Arabic Fiction|url=https://www.arabicfiction.org/en/node/1369|access-date=2021-04-05|website=www.arabicfiction.org}}</ref> == Nguurndam e golle == Golle binndol Jaber ina kaala ko fayti e ko ɓenni e ko hannde e Eritree, e diaspora mum e Horn Afrik ɓurɗo yaajde. Deftere makko wiyeteende Black Foam, tuugniinde e kewuuji goonga, ina haala daartol fenaande fedde yahuud en Ecoppi, egguɓe to Israayiil ngam daɗde e baasal e yiylaade nguurndam moƴƴam. E hitaande 2023, nde yalti ko e firo Engele, nde Sawad Huseyn e Marsiya Lynx Qualey mbaɗi.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-01-21|title=Eritrean Novelist Haji Jaber: On Writing the Stories of the Falasha Jews|url=https://arablit.org/2019/01/21/eritrean-novelist-haji-jaber-on-writing-the-stories-of-the-falasha-jews/|access-date=2023-02-09|website=Arablit & Arablit Quarterly|language=en-US}}</ref><ref name=":0" /> Jaber ina hoɗi to Doha, to leydi Kataar, omo gollina jaayndiyanke to Al Jazeera. O jannginii kadi kursuuji binndol teskinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al Jazeera. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde ArabLit, o wiyi : Miɗo winnda e yimɓe leydi am, sabu ko ɓe leñol tooñaaɗo e torla, ko noon kadi defte am ngarata e ngalɗoo laawol. Miɗo yiɗi winndude ko woɗɗi politik, kono mi janfotoo ɓeeɗoo yimɓe so mi woppii geɗe maɓɓe. E nder leydi Eritree, eɗen nguuri haa hannde caggal daartol, maccuɓe laamu tooñannge e mbaadiiji keewɗi, ɗum fof ina hiisee wonde ko maanaa « leydi », ndi alaa ko bonnata. — Haji Jaber, winndiyanke Eritree, 1990.<ref>{{Cite web|title=Haji Jabir Abubeker {{!}} Al Jazeera Media Institute|url=https://institute.aljazeera.net/en/trainer/13|access-date=2023-02-09|website=institute.aljazeera.net}}</ref> == Golle == Samrawit (2012), keɓɗo njeenaari Sharjah ngam ƴellitde ganndal aarabeeɓe e hitaande 2012. Port Fatma (2013), firti ko e ɗemngal itaali.<ref>{{Cite web|date=2019-01-21|title=Eritrean Novelist Haji Jaber: On Writing the Stories of the Falasha Jews|url=https://arablit.org/2019/01/21/eritrean-novelist-haji-jaber-on-writing-the-stories-of-the-falasha-jews/|access-date=2023-02-09|website=Arablit & Arablit Quarterly|language=en-US}}</ref> Pijirlooji Spindle (2015), limtaaɗi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari deftere Sheek Zayed 2016 . Black Foam (2018), keɓɗo njeenaari deftere Katara e hitaande 2019, kadi limtaa e doggol juutngol njeenaari winndereeri ngam defte aarabeeɓe. Rimbaadu Abisiniijo (2021). == Tuugnorgal == 0xus43w8owjsueotkagzux3esfz1ssl 171328 171327 2026-05-24T16:34:18Z Ilya Discuss 10103 171328 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Haji Jabir''' (jibinaa ko 1976) ko winndiyanke, jaayndiyanke Eritree. O jibinaa ko to wuro wiyateengo Massawa daande maayo geec. Binndol makko e ɗemngal aarabeeɓe, o yaltinii defte joy gila 2021. E noddaango Black Foam (2018), Jabir wonti binndoowo Eritree gadano limteede e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari winndereeri ngam fijirde aarabeeɓe.<ref>{{Cite web|title=Haji Jaber {{!}} International Prize for Arabic Fiction|url=https://www.arabicfiction.org/en/node/1369|access-date=2021-04-05|website=www.arabicfiction.org}}</ref> == Nguurndam e golle == Golle binndol Jaber ina kaala ko fayti e ko ɓenni e ko hannde e Eritree, e diaspora mum e Horn Afrik ɓurɗo yaajde. Deftere makko wiyeteende Black Foam, tuugniinde e kewuuji goonga, ina haala daartol fenaande fedde yahuud en Ecoppi, egguɓe to Israayiil ngam daɗde e baasal e yiylaade nguurndam moƴƴam. E hitaande 2023, nde yalti ko e firo Engele, nde Sawad Huseyn e Marsiya Lynx Qualey mbaɗi.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-01-21|title=Eritrean Novelist Haji Jaber: On Writing the Stories of the Falasha Jews|url=https://arablit.org/2019/01/21/eritrean-novelist-haji-jaber-on-writing-the-stories-of-the-falasha-jews/|access-date=2023-02-09|website=Arablit & Arablit Quarterly|language=en-US}}</ref><ref name=":0" /> Jaber ina hoɗi to Doha, to leydi Kataar, omo gollina jaayndiyanke to Al Jazeera. O jannginii kadi kursuuji binndol teskinngol to duɗal jaaɓi haaɗtirde Al Jazeera. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde ArabLit, o wiyi : Miɗo winnda e yimɓe leydi am, sabu ko ɓe leñol tooñaaɗo e torla, ko noon kadi defte am ngarata e ngalɗoo laawol. Miɗo yiɗi winndude ko woɗɗi politik, kono mi janfotoo ɓeeɗoo yimɓe so mi woppii geɗe maɓɓe. E nder leydi Eritree, eɗen nguuri haa hannde caggal daartol, maccuɓe laamu tooñannge e mbaadiiji keewɗi, ɗum fof ina hiisee wonde ko maanaa « leydi », ndi alaa ko bonnata. — Haji Jaber, winndiyanke Eritree, 1990.<ref>{{Cite web|title=Haji Jabir Abubeker {{!}} Al Jazeera Media Institute|url=https://institute.aljazeera.net/en/trainer/13|access-date=2023-02-09|website=institute.aljazeera.net}}</ref> == Golle == Samrawit (2012), keɓɗo njeenaari Sharjah ngam ƴellitde ganndal aarabeeɓe e hitaande 2012. Port Fatma (2013), firti ko e ɗemngal itaali.<ref>{{Cite web|date=2019-01-21|title=Eritrean Novelist Haji Jaber: On Writing the Stories of the Falasha Jews|url=https://arablit.org/2019/01/21/eritrean-novelist-haji-jaber-on-writing-the-stories-of-the-falasha-jews/|access-date=2023-02-09|website=Arablit & Arablit Quarterly|language=en-US}}</ref> Pijirlooji Spindle (2015), limtaaɗi e doggol juutngol ngam heɓde njeenaari deftere Sheek Zayed 2016 . Black Foam (2018), keɓɗo njeenaari deftere Katara e hitaande 2019, kadi limtaa e doggol juutngol njeenaari winndereeri ngam defte aarabeeɓe.<ref>{{Cite web|title=Haji Jabir presenta in prima nazionale "Fuga dalla piccola Roma"|url=https://www.forlitoday.it/eventi/haji-jabir-presenta-in-prima-nazionale-fuga-dalla-piccola-roma.html|access-date=2021-04-05|website=ForlìToday|language=it}}</ref> Rimbaadu Abisiniijo (2021). == Tuugnorgal == szs9646nzyzz79ocddz70e8qdlsartx Abdalla Jabir 0 41659 171329 2026-05-24T16:36:01Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abdalla Jabir (ዓብደላ ጃብር) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo geɗe njuɓɓudi to Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, lannda laamu Eritree, lannda politik gooto, kadi ko kanko woni jaagorgal hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki. Jooni o woni ko e kasoo sabu jokkondirde e kuudetaa baɗnooɗo Afwerki ñalnde 20 lewru Yarkomaa 2013. Jokkondire yaajɗe" 171329 wikitext text/x-wiki Abdalla Jabir (ዓብደላ ጃብር) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo geɗe njuɓɓudi to Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, lannda laamu Eritree, lannda politik gooto, kadi ko kanko woni jaagorgal hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki. Jooni o woni ko e kasoo sabu jokkondirde e kuudetaa baɗnooɗo Afwerki ñalnde 20 lewru Yarkomaa 2013. Jokkondire yaajɗe 8p1ewfqfhp1fqemb2ax9wcramlfdj6h 171330 171329 2026-05-24T16:37:41Z Ilya Discuss 10103 171330 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Abdalla Jabir (ዓብደላ ጃብር) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo geɗe njuɓɓudi to Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, lannda laamu Eritree, lannda politik gooto, kadi ko kanko woni jaagorgal hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki. Jooni o woni ko e kasoo sabu jokkondirde e kuudetaa baɗnooɗo Afwerki ñalnde 20 lewru Yarkomaa 2013. Jokkondire yaajɗe 6ueilnmttpapt0sdzhces7q6oycbz49 171331 171330 2026-05-24T16:38:30Z Ilya Discuss 10103 171331 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abdalla Jabir''' (ዓብደላ ጃብር) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo geɗe njuɓɓudi to Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, lannda laamu Eritree, lannda politik gooto, kadi ko kanko woni jaagorgal hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki. Jooni o woni ko e kasoo sabu jokkondirde e kuudetaa baɗnooɗo Afwerki ñalnde 20 lewru Yarkomaa 2013. == Jokkondire yaajɗe == ih833lvmdkpvxcpnveiqyny6ofe8w5v 171352 171331 2026-05-25T08:41:47Z Fulani215 7983 /* */ Fixed typo 171352 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abdalla Jabir''' (ዓብደላ ጃብር) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo geɗe njuɓɓudi to Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, lannda laamu Eritree, lannda politik gooto, kadi ko kanko woni jaagorgal hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki. Jooni o woni ko e kasoo sabu jokkondirde e kuudetaa baɗnooɗo Afwerki ñalnde 20 lewru Yarkomaa 2013. == Jokkondire yaajɗe == lnzk4dkyov2hqatipgmuzaelos4ajmx 171353 171352 2026-05-25T08:42:15Z Fulani215 7983 /* Jokkondire yaajɗe */ Fixed typo 171353 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abdalla Jabir''' (ዓብደላ ጃብር) ko dawruyanke leydi Eritree. Ko kanko woni hooreejo geɗe njuɓɓudi to Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, lannda laamu Eritree, lannda politik gooto, kadi ko kanko woni jaagorgal hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki. Jooni o woni ko e kasoo sabu jokkondirde e kuudetaa baɗnooɗo Afwerki ñalnde 20 lewru Yarkomaa 2013. == Jokkondire yaajɗe == ==Himobe== njvg6ciq5i1mqee9bgsjtv6ds1j2dtc Abu Bakr Khaal 0 41660 171332 2026-05-24T16:40:31Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abuu Bakri Hamid Khaal ko binndoowo leydi Eritree. O ɓuri anndeede ko e deftere makko wiyeteende African Titanics nde Charis Bredin firti e ɗemngal Engele e hitaande 2008. O winndii defte goɗɗe ɗiɗi, p.m. Uurugo Balɗe e Barkantiyya: Leydi Debbo Hakkille. Khaal jeyaa ko e fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree » haɓannde laamu Ecoppi, kadi o hoɗiino to Libi duuɓi keewɗi hade makko yahde Danemark. Njeenaaje Njeenaari Banipal ngam firo binndol aa..." 171332 wikitext text/x-wiki Abuu Bakri Hamid Khaal ko binndoowo leydi Eritree. O ɓuri anndeede ko e deftere makko wiyeteende African Titanics nde Charis Bredin firti e ɗemngal Engele e hitaande 2008. O winndii defte goɗɗe ɗiɗi, p.m. Uurugo Balɗe e Barkantiyya: Leydi Debbo Hakkille. Khaal jeyaa ko e fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree » haɓannde laamu Ecoppi, kadi o hoɗiino to Libi duuɓi keewɗi hade makko yahde Danemark. Njeenaaje Njeenaari Banipal ngam firo binndol aarabeeɓe (2015) Tuugnorgal 3q9xxe88nozgs94agi413yo4veg19k7 171333 171332 2026-05-24T16:41:24Z Ilya Discuss 10103 171333 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Abuu Bakri Hamid Khaal ko binndoowo leydi Eritree. O ɓuri anndeede ko e deftere makko wiyeteende African Titanics nde Charis Bredin firti e ɗemngal Engele e hitaande 2008. O winndii defte goɗɗe ɗiɗi, p.m. Uurugo Balɗe e Barkantiyya: Leydi Debbo Hakkille. Khaal jeyaa ko e fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree » haɓannde laamu Ecoppi, kadi o hoɗiino to Libi duuɓi keewɗi hade makko yahde Danemark. Njeenaaje Njeenaari Banipal ngam firo binndol aarabeeɓe (2015) Tuugnorgal jscfgku49rkrmix3v4cjtc5tfufukf7 171334 171333 2026-05-24T16:42:17Z Ilya Discuss 10103 171334 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abuu Bakri Hamid Khaal''' ko binndoowo leydi Eritree. O ɓuri anndeede ko e deftere makko wiyeteende African Titanics nde Charis Bredin firti e ɗemngal Engele e hitaande 2008. O winndii defte goɗɗe ɗiɗi, p.m. Uurugo Balɗe e Barkantiyya: Leydi Debbo Hakkille. Khaal jeyaa ko e fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree » haɓannde laamu Ecoppi, kadi o hoɗiino to Libi duuɓi keewɗi hade makko yahde Danemark. == Njeenaaje == Njeenaari Banipal ngam firo binndol aarabeeɓe (2015) == Tuugnorgal == qncs78o9qidvq9w16daeahpq8e308fx 171335 171334 2026-05-24T16:43:04Z Ilya Discuss 10103 171335 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abuu Bakri Hamid Khaal''' ko binndoowo leydi Eritree. O ɓuri anndeede ko e deftere makko wiyeteende African Titanics nde Charis Bredin firti e ɗemngal Engele e hitaande 2008. O winndii defte goɗɗe ɗiɗi, p.m. Uurugo Balɗe e Barkantiyya: Leydi Debbo Hakkille.<ref>[https://www.the-tls.co.uk/articles/eritrean-fiction/ Review]</ref> Khaal jeyaa ko e fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree » haɓannde laamu Ecoppi, kadi o hoɗiino to Libi duuɓi keewɗi hade makko yahde Danemark. == Njeenaaje == Njeenaari Banipal ngam firo binndol aarabeeɓe (2015) == Tuugnorgal == 9ed8zojf1mmzqis80aevt3w1ht15wjm 171336 171335 2026-05-24T16:44:08Z Ilya Discuss 10103 171336 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abuu Bakri Hamid Khaal''' ko binndoowo leydi Eritree. O ɓuri anndeede ko e deftere makko wiyeteende African Titanics nde Charis Bredin firti e ɗemngal Engele e hitaande 2008. O winndii defte goɗɗe ɗiɗi, p.m. Uurugo Balɗe e Barkantiyya: Leydi Debbo Hakkille.<ref>[https://www.the-tls.co.uk/articles/eritrean-fiction/ Review]</ref> Khaal jeyaa ko e fedde wiyeteende « Front de libération d’Eritree » haɓannde laamu Ecoppi, kadi o hoɗiino to Libi duuɓi keewɗi hade makko yahde Danemark.<ref>[https://darfpublishers.co.uk/product/african-titanics-2/ Bio]</ref> == Njeenaaje == Njeenaari Banipal ngam firo binndol aarabeeɓe (2015) == Tuugnorgal == f2d7f0oet9sblj1gu7kfw7d5ce0eslm Abraham Kidane 0 41661 171337 2026-05-24T16:46:36Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abraham Kidane woni jaagorgal mawngal to bannge faggudu to laamu leydi Eritree e to ministeer ƴellitaare ngenndi. O heɓi doktoraa makko e faggudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, to Los Angeles. Caggal nde o janngi to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Kaliforni fuɗnaange, duɗal jaaɓi-haaɗtirde Pepperdine, e duɗal jaaɓi-haaɗtirde dowla Kaliforni, Dominguez Hill), o arti leydi makko jibinannde e hitaande 1995 ngam golloraade laamu Eritree. Kidane ina gollina to minis..." 171337 wikitext text/x-wiki Abraham Kidane woni jaagorgal mawngal to bannge faggudu to laamu leydi Eritree e to ministeer ƴellitaare ngenndi. O heɓi doktoraa makko e faggudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, to Los Angeles. Caggal nde o janngi to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Kaliforni fuɗnaange, duɗal jaaɓi-haaɗtirde Pepperdine, e duɗal jaaɓi-haaɗtirde dowla Kaliforni, Dominguez Hill), o arti leydi makko jibinannde e hitaande 1995 ngam golloraade laamu Eritree. Kidane ina gollina to ministeer ƴellitaare ngenndi, nde tawnoo ko adii ɗuum o joginoo ko golle to Banke Eritree e to Biro hooreejo leydi. Tuugnorgal mtpwkp1t0r51yiamw1duununzw33qb8 171338 171337 2026-05-24T16:49:00Z Ilya Discuss 10103 171338 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Abraham Kidane woni jaagorgal mawngal to bannge faggudu to laamu leydi Eritree e to ministeer ƴellitaare ngenndi. O heɓi doktoraa makko e faggudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, to Los Angeles. Caggal nde o janngi to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Kaliforni fuɗnaange, duɗal jaaɓi-haaɗtirde Pepperdine, e duɗal jaaɓi-haaɗtirde dowla Kaliforni, Dominguez Hill), o arti leydi makko jibinannde e hitaande 1995 ngam golloraade laamu Eritree. Kidane ina gollina to ministeer ƴellitaare ngenndi, nde tawnoo ko adii ɗuum o joginoo ko golle to Banke Eritree e to Biro hooreejo leydi. Tuugnorgal 0stly20n9hlldfoap3xlatgxz14spss 171339 171338 2026-05-24T16:49:29Z Ilya Discuss 10103 171339 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abraham Kidane''' woni jaagorgal mawngal to bannge faggudu to laamu leydi Eritree e to ministeer ƴellitaare ngenndi. O heɓi doktoraa makko e faggudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, to Los Angeles. Caggal nde o janngi to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Kaliforni fuɗnaange, duɗal jaaɓi-haaɗtirde Pepperdine, e duɗal jaaɓi-haaɗtirde dowla Kaliforni, Dominguez Hill), o arti leydi makko jibinannde e hitaande 1995 ngam golloraade laamu Eritree. Kidane ina gollina to ministeer ƴellitaare ngenndi, nde tawnoo ko adii ɗuum o joginoo ko golle to Banke Eritree e to Biro hooreejo leydi. == Tuugnorgal == o01wgfmjf7dyldj3u2vbvpvfc99com5 171340 171339 2026-05-24T16:50:23Z Ilya Discuss 10103 171340 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abraham Kidane''' woni jaagorgal mawngal to bannge faggudu to laamu leydi Eritree e to ministeer ƴellitaare ngenndi. O heɓi doktoraa makko e faggudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni, to Los Angeles. Caggal nde o janngi to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Kaliforni fuɗnaange, duɗal jaaɓi-haaɗtirde Pepperdine, e duɗal jaaɓi-haaɗtirde dowla Kaliforni, Dominguez Hill), o arti leydi makko jibinannde e hitaande 1995 ngam golloraade laamu Eritree. Kidane ina gollina to ministeer ƴellitaare ngenndi, nde tawnoo ko adii ɗuum o joginoo ko golle to Banke Eritree e to Biro hooreejo leydi.<ref>[https://books.google.com/books?id=xbQTEF0rd7wC&dq=%22Abraham+Kidane%22&pg=PA229 Eritrea and Ethiopia: from conflict to cooperation] by Amare Tekle via GoogleBooks</ref> == Tuugnorgal == tehjfrmflmgjar19jkeuv5f1al2po5y Saba Kidane 0 41662 171341 2026-05-24T16:56:26Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Saba Kidane (jibinaa ko 1978) ko jaayndiyanke, jimoowo, daraniiɗo politik Eritree. Nguurndam gadano Saba Kidane jibinaa ko Asmara, o woppi jaŋde, o naati e fedde wiyeteende « Front de la libération populaire de l’Eritree » nde o yahrata e duuɓi 13. O arti e jaŋde ko e hitaande 1995. O woniino gardiiɗo porogaraamuuji e rajo sukaaɓe, ko o yumma gooto. Ko ɓuri heewde e jimɗi makko ko e ɗemngal Tigrinya. Yimre makko ina haala sukaaɓe, nguurndam ñalnde kala,..." 171341 wikitext text/x-wiki Saba Kidane (jibinaa ko 1978) ko jaayndiyanke, jimoowo, daraniiɗo politik Eritree. Nguurndam gadano Saba Kidane jibinaa ko Asmara, o woppi jaŋde, o naati e fedde wiyeteende « Front de la libération populaire de l’Eritree » nde o yahrata e duuɓi 13. O arti e jaŋde ko e hitaande 1995. O woniino gardiiɗo porogaraamuuji e rajo sukaaɓe, ko o yumma gooto. Ko ɓuri heewde e jimɗi makko ko e ɗemngal Tigrinya. Yimre makko ina haala sukaaɓe, nguurndam ñalnde kala, geɗe renndo, e batte hare e rewɓe Eritree. Yimre makko, "Tsiruy guhaf nafiqe" ("miɗo ŋakkiraa mbuuɗu laaɓɗo"), ina hirjina ustude kaɓirɗe e hakkille sabu baasal saabaade VIH. Saba Kidane haɗaama wiisaaji njillu Amerik e hitaande 2001. Tuugnorgal 13g5150fjntivceikbsdpq5wtxbi7ji 171342 171341 2026-05-24T16:58:06Z Ilya Discuss 10103 171342 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Saba Kidane (jibinaa ko 1978) ko jaayndiyanke, jimoowo, daraniiɗo politik Eritree. Nguurndam gadano Saba Kidane jibinaa ko Asmara, o woppi jaŋde, o naati e fedde wiyeteende « Front de la libération populaire de l’Eritree » nde o yahrata e duuɓi 13. O arti e jaŋde ko e hitaande 1995. O woniino gardiiɗo porogaraamuuji e rajo sukaaɓe, ko o yumma gooto. Ko ɓuri heewde e jimɗi makko ko e ɗemngal Tigrinya. Yimre makko ina haala sukaaɓe, nguurndam ñalnde kala, geɗe renndo, e batte hare e rewɓe Eritree. Yimre makko, "Tsiruy guhaf nafiqe" ("miɗo ŋakkiraa mbuuɗu laaɓɗo"), ina hirjina ustude kaɓirɗe e hakkille sabu baasal saabaade VIH. Saba Kidane haɗaama wiisaaji njillu Amerik e hitaande 2001. Tuugnorgal magpsr6n5ya30q5vyb1is9k89pl4nuh 171343 171342 2026-05-24T16:58:45Z Ilya Discuss 10103 171343 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Saba Kidane''' (jibinaa ko 1978) ko jaayndiyanke, jimoowo, daraniiɗo politik Eritree. == Nguurndam gadano == Saba Kidane jibinaa ko Asmara, o woppi jaŋde, o naati e fedde wiyeteende « Front de la libération populaire de l’Eritree » nde o yahrata e duuɓi 13. O arti e jaŋde ko e hitaande 1995. O woniino gardiiɗo porogaraamuuji e rajo sukaaɓe, ko o yumma gooto. Ko ɓuri heewde e jimɗi makko ko e ɗemngal Tigrinya. Yimre makko ina haala sukaaɓe, nguurndam ñalnde kala, geɗe renndo, e batte hare e rewɓe Eritree. Yimre makko, "Tsiruy guhaf nafiqe" ("miɗo ŋakkiraa mbuuɗu laaɓɗo"), ina hirjina ustude kaɓirɗe e hakkille sabu baasal saabaade VIH. Saba Kidane haɗaama wiisaaji njillu Amerik e hitaande 2001. == Tuugnorgal == q30amqm7z63yjzq9qay6bmhip766549 171344 171343 2026-05-24T17:00:41Z Ilya Discuss 10103 171344 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Saba Kidane''' (jibinaa ko 1978) ko jaayndiyanke, jimoowo, daraniiɗo politik Eritree.<ref name="DAB" /><ref name="Benet">{{cite news|last1=Benet|first1=Siobhan|title=Eritrean Women Poets Lifting Post-War Voices|url=http://womensenews.org/story/arts/010522/eritrean-women-poets-lifting-post-war-voices|work=Women's eNews|date=May 22, 2001}}</ref><ref>{{cite news|last1=Bahrampour|first1=Tara|title=A Poet, Barred at the Gate|url=https://www.nytimes.com/2001/03/25/nyregion/a-poet-barred-at-the-gate.html?pagewanted=all|work=The New York Times|date=March 25, 2001}}</ref> == Nguurndam gadano == Saba Kidane jibinaa ko Asmara, o woppi jaŋde, o naati e fedde wiyeteende « Front de la libération populaire de l’Eritree » nde o yahrata e duuɓi 13. O arti e jaŋde ko e hitaande 1995. O woniino gardiiɗo porogaraamuuji e rajo sukaaɓe, ko o yumma gooto. Ko ɓuri heewde e jimɗi makko ko e ɗemngal Tigrinya. Yimre makko ina haala sukaaɓe, nguurndam ñalnde kala, geɗe renndo, e batte hare e rewɓe Eritree. Yimre makko, "Tsiruy guhaf nafiqe" ("miɗo ŋakkiraa mbuuɗu laaɓɗo"), ina hirjina ustude kaɓirɗe e hakkille sabu baasal saabaade VIH. Saba Kidane haɗaama wiisaaji njillu Amerik e hitaande 2001. == Tuugnorgal == ofme14hlvrmzzawvkebl1vq3lmf8vub Naizghi Kiflu 0 41663 171345 2026-05-24T17:03:18Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Naizghi Kiflu (Ge’ez: ናየዝጊ ክፍሉ nāyʾizgī kiflū, e ɗemngal Tigrinya « Joomiraawo », « feccere makko ») ko jaagorgal ko fayti e geɗe laamu nokkuuje to hooreejo leydi Eritree, hono Isaias Afewerki. O hoɗiino to London, leydi Angalteer sabu diisnondiral ngal o haani waɗde e ƴiiƴam makko kono haa jooni o maayi e rafi o. O ari Angalteer ko e hitaande 2005 e anniya wonde ammbasadeer. Ɓanndu makko ina sikkaa ko hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwer..." 171345 wikitext text/x-wiki Naizghi Kiflu (Ge’ez: ናየዝጊ ክፍሉ nāyʾizgī kiflū, e ɗemngal Tigrinya « Joomiraawo », « feccere makko ») ko jaagorgal ko fayti e geɗe laamu nokkuuje to hooreejo leydi Eritree, hono Isaias Afewerki. O hoɗiino to London, leydi Angalteer sabu diisnondiral ngal o haani waɗde e ƴiiƴam makko kono haa jooni o maayi e rafi o. O ari Angalteer ko e hitaande 2005 e anniya wonde ammbasadeer. Ɓanndu makko ina sikkaa ko hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki, haɗi ɗum naatde leydi Eritree, sibu omo wondi e makko luural neɗɗaagu. Tuugnorgal sssc7hg88rtv2s8nej8zmcqmja46oe4 171346 171345 2026-05-24T17:04:35Z Ilya Discuss 10103 171346 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Naizghi Kiflu (Ge’ez: ናየዝጊ ክፍሉ nāyʾizgī kiflū, e ɗemngal Tigrinya « Joomiraawo », « feccere makko ») ko jaagorgal ko fayti e geɗe laamu nokkuuje to hooreejo leydi Eritree, hono Isaias Afewerki. O hoɗiino to London, leydi Angalteer sabu diisnondiral ngal o haani waɗde e ƴiiƴam makko kono haa jooni o maayi e rafi o. O ari Angalteer ko e hitaande 2005 e anniya wonde ammbasadeer. Ɓanndu makko ina sikkaa ko hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki, haɗi ɗum naatde leydi Eritree, sibu omo wondi e makko luural neɗɗaagu. Tuugnorgal awfjbkd5x5l7slhg67ymovgimmeazfx 171347 171346 2026-05-24T17:06:03Z Ilya Discuss 10103 171347 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Naizghi Kiflu''' (Ge’ez: ናየዝጊ ክፍሉ nāyʾizgī kiflū, e ɗemngal Tigrinya « Joomiraawo », « feccere makko ») ko jaagorgal ko fayti e geɗe laamu nokkuuje to hooreejo leydi Eritree, hono Isaias Afewerki. O hoɗiino to London, leydi Angalteer sabu diisnondiral ngal o haani waɗde e ƴiiƴam makko kono haa jooni o maayi e rafi o. O ari Angalteer ko e hitaande 2005 e anniya wonde ammbasadeer. Ɓanndu makko ina sikkaa ko hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki, haɗi ɗum naatde leydi Eritree, sibu omo wondi e makko luural neɗɗaagu. == Tuugnorgal == bdvlkrj7u7ylo205owtwhp95c9o5y02 171348 171347 2026-05-24T17:08:50Z Ilya Discuss 10103 171348 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Naizghi Kiflu''' (Ge’ez: ናየዝጊ ክፍሉ nāyʾizgī kiflū, e ɗemngal Tigrinya « Joomiraawo », « feccere makko ») ko jaagorgal ko fayti e geɗe laamu nokkuuje to hooreejo leydi Eritree, hono Isaias Afewerki. O hoɗiino to London, leydi Angalteer sabu diisnondiral ngal o haani waɗde e ƴiiƴam makko kono haa jooni o maayi e rafi o. O ari Angalteer ko e hitaande 2005 e anniya wonde ammbasadeer. Ɓanndu makko ina sikkaa ko hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki, haɗi ɗum naatde leydi Eritree, sibu omo wondi e makko luural neɗɗaagu.<ref>{{cite web|title=The Jack Kramer Papers: Historical Perspective (Part IV)|url=http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/jan04/0195.html|accessdate=2006-12-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070311050857/http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/jan04/0195.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-03-11}}</ref><ref name="dn">{{cite news|url=https://www.dn.se/nyheter/varlden/exminister-fran-eritrea-utreds/|title=Exminister från Eritrea utreds|first=Jens|last=Littorin|date=2009-04-27|newspaper=[[Dagens Nyheter]]|access-date=2011-11-23}}</ref><ref>[http://www.rsf.org/IMG/pdf/Download_the_full_report.pdf Eritrea Naizghi Kiflu, the dictatorship’seminence grise], Reporters Without Borders</ref><ref name="dn" /> == Tuugnorgal == 3hnuj29gb6lxcclffps02fkx1eo9hyz 171350 171348 2026-05-25T08:40:30Z Fulani215 7983 /* Himobe */ Fixed typo 171350 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Naizghi Kiflu''' (Ge’ez: ናየዝጊ ክፍሉ nāyʾizgī kiflū, e ɗemngal Tigrinya « Joomiraawo », « feccere makko ») ko jaagorgal ko fayti e geɗe laamu nokkuuje to hooreejo leydi Eritree, hono Isaias Afewerki. O hoɗiino to London, leydi Angalteer sabu diisnondiral ngal o haani waɗde e ƴiiƴam makko kono haa jooni o maayi e rafi o. O ari Angalteer ko e hitaande 2005 e anniya wonde ammbasadeer. Ɓanndu makko ina sikkaa ko hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki, haɗi ɗum naatde leydi Eritree, sibu omo wondi e makko luural neɗɗaagu.<ref>{{cite web|title=The Jack Kramer Papers: Historical Perspective (Part IV)|url=http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/jan04/0195.html|accessdate=2006-12-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070311050857/http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/jan04/0195.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-03-11}}</ref><ref name="dn">{{cite news|url=https://www.dn.se/nyheter/varlden/exminister-fran-eritrea-utreds/|title=Exminister från Eritrea utreds|first=Jens|last=Littorin|date=2009-04-27|newspaper=[[Dagens Nyheter]]|access-date=2011-11-23}}</ref><ref>[http://www.rsf.org/IMG/pdf/Download_the_full_report.pdf Eritrea Naizghi Kiflu, the dictatorship’seminence grise], Reporters Without Borders</ref><ref name="dn" /> == Himobe== hee5vn8odq34yys8uaxow80wv5dcmll 171351 171350 2026-05-25T08:41:03Z Fulani215 7983 /* */ Fixed typo 171351 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Naizghi Kiflu''' (Ge’ez: ናየዝጊ ክፍሉ nāyʾizgī kiflū, e ɗemngal Tigrinya « Joomiraawo », « feccere makko ») ko jaagorgal ko fayti e geɗe laamu nokkuuje to hooreejo leydi Eritree, hono Isaias Afewerki. O hoɗiino to London, leydi Angalteer sabu diisnondiral ngal o haani waɗde e ƴiiƴam makko kono haa jooni o maayi e rafi o. O ari Angalteer ko e hitaande 2005 e anniya wonde ammbasadeer. Ɓanndu makko ina sikkaa ko hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afwerki, haɗi ɗum naatde leydi Eritree, sibu omo wondi e makko luural neɗɗaagu.<ref>{{cite web|title=The Jack Kramer Papers: Historical Perspective (Part IV)|url=http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/jan04/0195.html|accessdate=2006-12-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070311050857/http://www.dehai.org/archives/dehai_news_archive/jan04/0195.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-03-11}}</ref><ref name="dn">{{cite news|url=https://www.dn.se/nyheter/varlden/exminister-fran-eritrea-utreds/|title=Exminister från Eritrea utreds|first=Jens|last=Littorin|date=2009-04-27|newspaper=[[Dagens Nyheter]]|access-date=2011-11-23}}</ref><ref>[http://www.rsf.org/IMG/pdf/Download_the_full_report.pdf Eritrea Naizghi Kiflu, the dictatorship’seminence grise], Reporters Without Borders</ref><ref name="dn" /> == Himobe== bxz4fvgkw1omjjjdryaonj4e2o6229f Aaron Rai 0 41664 171349 2026-05-25T02:38:35Z Häscschhfüer 14674 Created page with "{{Databox}} '''Aaron Rai''' (jibinaa ko ñalnde 3 marse 1995) ko golfoowo ganndo Engele, fiyoowo e PGA Tour e Tour Orop. O dañii njeenaari mawndi wootiri, woni njeenaari PGA 2026. Rai heɓi njeenaari tati e nder Challenge Tour e hitaande 2017, o dañi kadi njeenaari makko gadani e nder Tour Orop e hitaande 2018. O heɓi darnde PGA Tour rewrude e Final Korn Ferry Tour 2021, o fuɗɗii tawtoreede ko ɓuri heewde e leyɗeele dentuɗe Amerik. Rai heɓi tiitoonde mum adannd..." 171349 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aaron Rai''' (jibinaa ko ñalnde 3 marse 1995) ko golfoowo ganndo Engele, fiyoowo e PGA Tour e Tour Orop. O dañii njeenaari mawndi wootiri, woni njeenaari PGA 2026. Rai heɓi njeenaari tati e nder Challenge Tour e hitaande 2017, o dañi kadi njeenaari makko gadani e nder Tour Orop e hitaande 2018. O heɓi darnde PGA Tour rewrude e Final Korn Ferry Tour 2021, o fuɗɗii tawtoreede ko ɓuri heewde e leyɗeele dentuɗe Amerik. Rai heɓi tiitoonde mum adannde e PGA Tour e hitaande 2024 to kawgel Wyndham. ==Firooji== {{reflist}} 60xiu3k39nv6wucjmtizxgl1ekua3mc Germano Nati 0 41665 171354 2026-05-25T09:03:18Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Germano Nati (1946-2008) ko dawruyanke leydi Eritree. O naati EPLF e hitaande 1977, gila o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal e Goomu Ngatamaare PFDJ, tergal e Asaambele ngenndi, gardiiɗo diiwaan Gash-Setit e gardiiɗo geɗe renndo e nder diiwaan Geec Woɗeejo Fuɗnaange. Mr. Nati maayi ko ñalnde 17 mars 2008, e nder suudu kasoo laamu PFDJ, caggal nde o nanngaa e hitaande 2001 e juuɗe Isaias Afwerki sabu wonde e nder G-15 noddinoowo..." 171354 wikitext text/x-wiki Germano Nati (1946-2008) ko dawruyanke leydi Eritree. O naati EPLF e hitaande 1977, gila o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal e Goomu Ngatamaare PFDJ, tergal e Asaambele ngenndi, gardiiɗo diiwaan Gash-Setit e gardiiɗo geɗe renndo e nder diiwaan Geec Woɗeejo Fuɗnaange. Mr. Nati maayi ko ñalnde 17 mars 2008, e nder suudu kasoo laamu PFDJ, caggal nde o nanngaa e hitaande 2001 e juuɗe Isaias Afwerki sabu wonde e nder G-15 noddinoowo demokaraasi. Tuugnorgal eh34ikniftocwub9idjpxvprqlpbvy4 171355 171354 2026-05-25T09:04:35Z Ilya Discuss 10103 171355 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Germano Nati (1946-2008) ko dawruyanke leydi Eritree. O naati EPLF e hitaande 1977, gila o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal e Goomu Ngatamaare PFDJ, tergal e Asaambele ngenndi, gardiiɗo diiwaan Gash-Setit e gardiiɗo geɗe renndo e nder diiwaan Geec Woɗeejo Fuɗnaange. Mr. Nati maayi ko ñalnde 17 mars 2008, e nder suudu kasoo laamu PFDJ, caggal nde o nanngaa e hitaande 2001 e juuɗe Isaias Afwerki sabu wonde e nder G-15 noddinoowo demokaraasi. Tuugnorgal 6ral18pkiommvvtf3qry09caa6m5u4t 171356 171355 2026-05-25T09:05:08Z Ilya Discuss 10103 171356 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Germano Nati''' (1946-2008) ko dawruyanke leydi Eritree. O naati EPLF e hitaande 1977, gila o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal e Goomu Ngatamaare PFDJ, tergal e Asaambele ngenndi, gardiiɗo diiwaan Gash-Setit e gardiiɗo geɗe renndo e nder diiwaan Geec Woɗeejo Fuɗnaange. Mr. Nati maayi ko ñalnde 17 mars 2008, e nder suudu kasoo laamu PFDJ, caggal nde o nanngaa e hitaande 2001 e juuɗe Isaias Afwerki sabu wonde e nder G-15 noddinoowo demokaraasi. == Tuugnorgal == 1usdoazxptck46o7pdv5pz01jimokzt 171357 171356 2026-05-25T09:05:58Z Ilya Discuss 10103 171357 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Germano Nati''' (1946-2008) ko dawruyanke leydi Eritree. O naati EPLF e hitaande 1977, gila o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal e Goomu Ngatamaare PFDJ, tergal e Asaambele ngenndi, gardiiɗo diiwaan Gash-Setit e gardiiɗo geɗe renndo e nder diiwaan Geec Woɗeejo Fuɗnaange.<ref>{{cite web|title=A TRIBUTE TO THE LATE MR. MISHSHO GERMANO NATI|url=http://www.ehrea.org/germano_nati.htm|work=ehrea.org|accessdate=11 November 2010}}</ref> Mr. Nati maayi ko ñalnde 17 mars 2008, e nder suudu kasoo laamu PFDJ, caggal nde o nanngaa e hitaande 2001 e juuɗe Isaias Afwerki sabu wonde e nder G-15 noddinoowo demokaraasi. == Tuugnorgal == 1xrrbw22lafokb7v1wcu8h7bl4ol12r Saleh Meki 0 41666 171358 2026-05-25T09:13:16Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Lannda PFDJ Saleh Meki (1948 – 2 oktoobar 2009) ko dawriyanke, jaagorgal laamu leydi Eritree. O jeyaa ko e fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree », joginoonde birooji to nokku biyeteeɗo San Francisco Bay Area to Amerik, e sahaa wolde ndimaagu Eritree. Meki janngi ko no infirmiyee anestesioloji to leyɗeele dentuɗe Amerik. O artii leydi Eritree caggal nde wolde leydi ndi joofi ngam heɓtude jeytaare mum e leydi Ecoppi. Meki toɗɗaama, t..." 171358 wikitext text/x-wiki Lannda PFDJ Saleh Meki (1948 – 2 oktoobar 2009) ko dawriyanke, jaagorgal laamu leydi Eritree. O jeyaa ko e fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree », joginoonde birooji to nokku biyeteeɗo San Francisco Bay Area to Amerik, e sahaa wolde ndimaagu Eritree. Meki janngi ko no infirmiyee anestesioloji to leyɗeele dentuɗe Amerik. O artii leydi Eritree caggal nde wolde leydi ndi joofi ngam heɓtude jeytaare mum e leydi Ecoppi. Meki toɗɗaama, tabitinaama wonde jaagorgal gadanal ko feewti e jawdi ndiyam caggal nde leydi Eritree heɓi jeytaare mum. O woniino kadi caggal ɗuum jaagorgal cellal leydi ndii, hade makko toɗɗaade jaagorgal geɗe nder leydi ndii laawol gootol e nder mbayliigu kabine. Saleh Meki sankii ko ñalnde aset 2 oktoobar 2009, caggal rafi ɓernde, tawi omo yahra e duuɓi 62. O wirnaa ko e yanaande martiriiji to Asmara, laamorgo leydi Eritree. Tuugnorgal 1ui08oypvihqmoimm2edpxhp6hzv98b 171359 171358 2026-05-25T09:14:49Z Ilya Discuss 10103 171359 wikitext text/x-wiki Lannda PFDJ Saleh Meki (1948 – 2 oktoobar 2009) ko dawriyanke, jaagorgal laamu leydi Eritree. O jeyaa ko e fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree », joginoonde birooji to nokku biyeteeɗo San Francisco Bay Area to Amerik, e sahaa wolde ndimaagu Eritree. Meki janngi ko no infirmiyee anestesioloji to leyɗeele dentuɗe Amerik. O artii leydi Eritree caggal nde wolde leydi ndi joofi ngam heɓtude jeytaare mum e leydi Ecoppi. Meki toɗɗaama, tabitinaama wonde jaagorgal gadanal ko feewti e jawdi ndiyam caggal nde leydi Eritree heɓi jeytaare mum. O woniino kadi caggal ɗuum jaagorgal cellal leydi ndii, hade makko toɗɗaade jaagorgal geɗe nder leydi ndii laawol gootol e nder mbayliigu kabine. Saleh Meki sankii ko ñalnde aset 2 oktoobar 2009, caggal rafi ɓernde, tawi omo yahra e duuɓi 62. O wirnaa ko e yanaande martiriiji to Asmara, laamorgo leydi Eritree. Tuugnorgal 9lzyb1padaspqw4k41ow33o8i60798b 171360 171359 2026-05-25T09:15:13Z Ilya Discuss 10103 171360 wikitext text/x-wiki == Lannda PFDJ == Saleh Meki (1948 – 2 oktoobar 2009) ko dawriyanke, jaagorgal laamu leydi Eritree. O jeyaa ko e fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree », joginoonde birooji to nokku biyeteeɗo San Francisco Bay Area to Amerik, e sahaa wolde ndimaagu Eritree. Meki janngi ko no infirmiyee anestesioloji to leyɗeele dentuɗe Amerik. O artii leydi Eritree caggal nde wolde leydi ndi joofi ngam heɓtude jeytaare mum e leydi Ecoppi. Meki toɗɗaama, tabitinaama wonde jaagorgal gadanal ko feewti e jawdi ndiyam caggal nde leydi Eritree heɓi jeytaare mum. O woniino kadi caggal ɗuum jaagorgal cellal leydi ndii, hade makko toɗɗaade jaagorgal geɗe nder leydi ndii laawol gootol e nder mbayliigu kabine. Saleh Meki sankii ko ñalnde aset 2 oktoobar 2009, caggal rafi ɓernde, tawi omo yahra e duuɓi 62. O wirnaa ko e yanaande martiriiji to Asmara, laamorgo leydi Eritree. == Tuugnorgal == sfk87eyer5x2wgxyejr9i9bpg4qdhi7 171361 171360 2026-05-25T09:16:25Z Ilya Discuss 10103 171361 wikitext text/x-wiki == Lannda PFDJ == Saleh Meki (1948 – 2 oktoobar 2009) ko dawriyanke, jaagorgal laamu leydi Eritree. O jeyaa ko e fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree », joginoonde birooji to nokku biyeteeɗo San Francisco Bay Area to Amerik, e sahaa wolde ndimaagu Eritree.<ref name="shaebia">{{cite news|title=A hero… "When you go home tell them of us and say: ‘for your tomorrow we gave our today"|url=http://www.shaebia.org/artman/publish/article_5964.shtml|work=[[Shaebia]]|date=2009-10-04|access-date=2009-10-06|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20101003085738/http://www.shaebia.org/artman/publish/article_5964.shtml|archive-date=2010-10-03}}</ref> Meki janngi ko no infirmiyee anestesioloji to leyɗeele dentuɗe Amerik. O artii leydi Eritree caggal nde wolde leydi ndi joofi ngam heɓtude jeytaare mum e leydi Ecoppi. Meki toɗɗaama, tabitinaama wonde jaagorgal gadanal ko feewti e jawdi ndiyam caggal nde leydi Eritree heɓi jeytaare mum. O woniino kadi caggal ɗuum jaagorgal cellal leydi ndii, hade makko toɗɗaade jaagorgal geɗe nder leydi ndii laawol gootol e nder mbayliigu kabine. Saleh Meki sankii ko ñalnde aset 2 oktoobar 2009, caggal rafi ɓernde, tawi omo yahra e duuɓi 62. O wirnaa ko e yanaande martiriiji to Asmara, laamorgo leydi Eritree. == Tuugnorgal == m4lv2ptx7dfet3fqcqkkxhtuim8e646 Askalu Menkerios 0 41667 171362 2026-05-25T09:18:27Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Askalu Menkerios woni jaagorgal ko feewti e turism hannde, gonnooɗo jaagorgal golle e wellitaare renndo leydi Eritree.[citation needed] Tuugnorgal" 171362 wikitext text/x-wiki Askalu Menkerios woni jaagorgal ko feewti e turism hannde, gonnooɗo jaagorgal golle e wellitaare renndo leydi Eritree.[citation needed] Tuugnorgal 688conjtlicjbssxp1byo1xwrkaw4n3 171363 171362 2026-05-25T09:19:47Z Ilya Discuss 10103 171363 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Askalu Menkerios woni jaagorgal ko feewti e turism hannde, gonnooɗo jaagorgal golle e wellitaare renndo leydi Eritree.[citation needed] Tuugnorgal q9k67xt8l7laoiuldjaxnliek36rad6 171364 171363 2026-05-25T09:20:10Z Ilya Discuss 10103 171364 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Askalu Menkerios''' woni jaagorgal ko feewti e turism hannde, gonnooɗo jaagorgal golle e wellitaare renndo leydi Eritree.[citation needed] Tuugnorgal kttlghwytfyl4lrn9nme3vu58akvv5x 171365 171364 2026-05-25T09:20:29Z Ilya Discuss 10103 171365 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Askalu Menkerios''' woni jaagorgal ko feewti e turism hannde, gonnooɗo jaagorgal golle e wellitaare renndo leydi Eritree.[citation needed] == Tuugnorgal == 91fk5hj7mh6syms20pdqbwpq15aokvy 171366 171365 2026-05-25T09:21:29Z Ilya Discuss 10103 171366 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Askalu Menkerios''' woni jaagorgal ko feewti e turism hannde, gonnooɗo jaagorgal golle e wellitaare renndo leydi Eritree.[citation needed]<ref>[https://web.archive.org/web/20131005015639/https://www.cia.gov/library/publications/world-leaders-1/ER.html "Chiefs of State and Cabinet Members of Foreign Governments"]. Central Intelligence Agency, 24 April 2014. Accessed 14 October 2014.</ref> == Tuugnorgal == egy0dg78xy0e8r8sckkbtvriumbjon3 Yegizaw Michael 0 41668 171367 2026-05-25T09:24:27Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Yegizaw Michael lollirɗo kadi Yeggy ko naalanke leydi Eritree jooɗiiɗo to leyɗeele dentuɗe Amerik. O hollitii golle makko to Keñiya, Uganndaa, Otiris, Eritree, e Amerik. Nguurndam gadano Michael mawni ko to wuro Addis Abeba, to leydi Ecoppi. Caggal ɗuum o dogi o fayti leydi Keñiya sabu kulol tooñanngeeji. Kugal Michael hollitii golle mum e nder winndere ndee to Keñiya, Uganndaa, Otiris, Eritree, e Amerik. E hitaande 1997, o fuɗɗii, o yuɓɓini, o wonii gar..." 171367 wikitext text/x-wiki Yegizaw Michael lollirɗo kadi Yeggy ko naalanke leydi Eritree jooɗiiɗo to leyɗeele dentuɗe Amerik. O hollitii golle makko to Keñiya, Uganndaa, Otiris, Eritree, e Amerik. Nguurndam gadano Michael mawni ko to wuro Addis Abeba, to leydi Ecoppi. Caggal ɗuum o dogi o fayti leydi Keñiya sabu kulol tooñanngeeji. Kugal Michael hollitii golle mum e nder winndere ndee to Keñiya, Uganndaa, Otiris, Eritree, e Amerik. E hitaande 1997, o fuɗɗii, o yuɓɓini, o wonii gardiiɗo naalankaagal kampaañ daartol naalankooɓe haɓaade SIDA to leydi Eritree. Kampaañ oo waɗii ko ina tolnoo e 30 naalanke, jimoowo, e yimoowo Eritree, gollondirɗo e leydi ndii kala ngam jannginde e humpitaade ko faati e SIDA. Gila o hoɗi to Amerik, Michael woni ko e wuro wiyeteengo Seattle, ɗo o sosi golle naalankaagal keewɗe, ina jeyaa heen mosaïques ngam waɗde galle sukaaɓe Seattle e eɓɓaande Yesler Terrace nde njuɓɓudi koɗki Seattle. E hitaande 2024, nate makko "Toɓɓere Jokkondire" ko Sound Transit jolni ɗum to nokku ɗo wuro Marymoor woni ɗoo e wuro Redmond, Washington. Njeenaaje Naalanke ɓurɗo moƴƴude e hitaande ndee, Keñiya (1995) Njeenaari ngenndi Naalankaagal Raimok, Eritree (1996 e 1997) Tuugnorgal suzttpolmi9piilrnvzjk318kiau8p9 171368 171367 2026-05-25T09:29:00Z Ilya Discuss 10103 171368 wikitext text/x-wiki '''Yegizaw Michael''' lollirɗo kadi Yeggy ko naalanke leydi Eritree jooɗiiɗo to leyɗeele dentuɗe Amerik. O hollitii golle makko to Keñiya, Uganndaa, Otiris, Eritree, e Amerik. == Nguurndam gadano == Michael mawni ko to wuro Addis Abeba, to leydi Ecoppi. Caggal ɗuum o dogi o fayti leydi Keñiya sabu kulol tooñanngeeji. == Kugal == Michael hollitii golle mum e nder winndere ndee to Keñiya, Uganndaa, Otiris, Eritree, e Amerik. E hitaande 1997, o fuɗɗii, o yuɓɓini, o wonii gardiiɗo naalankaagal kampaañ daartol naalankooɓe haɓaade SIDA to leydi Eritree. Kampaañ oo waɗii ko ina tolnoo e 30 naalanke, jimoowo, e yimoowo Eritree, gollondirɗo e leydi ndii kala ngam jannginde e humpitaade ko faati e SIDA. Gila o hoɗi to Amerik, Michael woni ko e wuro wiyeteengo Seattle, ɗo o sosi golle naalankaagal keewɗe, ina jeyaa heen mosaïques ngam waɗde galle sukaaɓe Seattle e eɓɓaande Yesler Terrace nde njuɓɓudi koɗki Seattle. E hitaande 2024, nate makko "Toɓɓere Jokkondire" ko Sound Transit jolni ɗum to nokku ɗo wuro Marymoor woni ɗoo e wuro Redmond, Washington. == Njeenaaje == Naalanke ɓurɗo moƴƴude e hitaande ndee, Keñiya (1995) Njeenaari ngenndi Naalankaagal Raimok, Eritree (1996 e 1997) == Tuugnorgal == s9yowe99hy0f6an86s14zzomzzoh5jh 171369 171368 2026-05-25T09:30:14Z Ilya Discuss 10103 171369 wikitext text/x-wiki '''Yegizaw Michael''' lollirɗo kadi Yeggy ko naalanke leydi Eritree jooɗiiɗo to leyɗeele dentuɗe Amerik. O hollitii golle makko to Keñiya, Uganndaa, Otiris, Eritree, e Amerik.<ref name="Brittle">{{cite news|last=Dawit|first=Delina Yemane|date=March 22, 2024|title=A Life in Color: The Artistic Journey of Yegizaw Michael|url=https://brittlepaper.com/2024/03/a-life-in-color-the-artistic-journey-of-yegizaw-michael-delina-yemane-dawit-essay/|work=[[Brittle Paper]]|accessdate=December 4, 2024}}</ref> == Nguurndam gadano == Michael mawni ko to wuro Addis Abeba, to leydi Ecoppi. Caggal ɗuum o dogi o fayti leydi Keñiya sabu kulol tooñanngeeji. == Kugal == Michael hollitii golle mum e nder winndere ndee to Keñiya, Uganndaa, Otiris, Eritree, e Amerik. E hitaande 1997, o fuɗɗii, o yuɓɓini, o wonii gardiiɗo naalankaagal kampaañ daartol naalankooɓe haɓaade SIDA to leydi Eritree. Kampaañ oo waɗii ko ina tolnoo e 30 naalanke, jimoowo, e yimoowo Eritree, gollondirɗo e leydi ndii kala ngam jannginde e humpitaade ko faati e SIDA. Gila o hoɗi to Amerik, Michael woni ko e wuro wiyeteengo Seattle, ɗo o sosi golle naalankaagal keewɗe, ina jeyaa heen mosaïques ngam waɗde galle sukaaɓe Seattle e eɓɓaande Yesler Terrace nde njuɓɓudi koɗki Seattle. E hitaande 2024, nate makko "Toɓɓere Jokkondire" ko Sound Transit jolni ɗum to nokku ɗo wuro Marymoor woni ɗoo e wuro Redmond, Washington. == Njeenaaje == Naalanke ɓurɗo moƴƴude e hitaande ndee, Keñiya (1995) Njeenaari ngenndi Naalankaagal Raimok, Eritree (1996 e 1997) == Tuugnorgal == 8oqyvcmngd4famprb6f0d5ncbjcnq6f 171370 171369 2026-05-25T09:43:16Z Ilya Discuss 10103 171370 wikitext text/x-wiki '''Yegizaw Michael''' lollirɗo kadi Yeggy ko naalanke leydi Eritree jooɗiiɗo to leyɗeele dentuɗe Amerik. O hollitii golle makko to Keñiya, Uganndaa, Otiris, Eritree, e Amerik.<ref name="Brittle">{{cite news|last=Dawit|first=Delina Yemane|date=March 22, 2024|title=A Life in Color: The Artistic Journey of Yegizaw Michael|url=https://brittlepaper.com/2024/03/a-life-in-color-the-artistic-journey-of-yegizaw-michael-delina-yemane-dawit-essay/|work=[[Brittle Paper]]|accessdate=December 4, 2024}}</ref> == Nguurndam gadano == Michael mawni ko to wuro Addis Abeba, to leydi Ecoppi. Caggal ɗuum o dogi o fayti leydi Keñiya sabu kulol tooñanngeeji. == Kugal == Michael hollitii golle mum e nder winndere ndee to Keñiya, Uganndaa, Otiris, Eritree, e Amerik. E hitaande 1997, o fuɗɗii, o yuɓɓini, o wonii gardiiɗo naalankaagal kampaañ daartol naalankooɓe haɓaade SIDA to leydi Eritree. Kampaañ oo waɗii ko ina tolnoo e 30 naalanke, jimoowo, e yimoowo Eritree, gollondirɗo e leydi ndii kala ngam jannginde e humpitaade ko faati e SIDA.<ref>{{cite press release|title=New public work of art to be unveiled at Yesler Terrace|date=December 11, 2015|publisher=[[Seattle Housing Authority]]|url=https://www.seattlehousing.org/news/new-public-work-art-be-unveiled-yesler-terrace|accessdate=December 4, 2024}}</ref><ref>{{cite news|last=Thomas|first=Monica|date=December 10, 2015|title=Seattle artist honors Yesler Terrace families with 'Harmony' mosaic|url=https://seattleglobalist.com/2015/12/10/seattle-yeggi-michael-yesler-terrace-families-with-harmony-mosaic/45060|accessdate=December 4, 2024|work=[[The Seattle Globalist]]}}</ref><ref>{{cite news|last=Minier|first=Sarah|date=November 12, 2024|title=Yeggy Michael's 'Point of Connection': Redmond's story, told through art|url=https://www.soundtransit.org/blog/platform/yeggy-michaels-point-connection-redmonds-story-told-through-art|accessdate=December 4, 2024|work=The Platform|publisher=Sound Transit}}</ref><ref>{{cite news|date=December 4, 2024|title=Artwork installed at Marymoor Village Station|url=https://www.djc.com/news/ae/12167214.html|url-access=subscription|accessdate=December 4, 2024|work=[[Seattle Daily Journal of Commerce]]}}</ref> Gila o hoɗi to Amerik, Michael woni ko e wuro wiyeteengo Seattle, ɗo o sosi golle naalankaagal keewɗe, ina jeyaa heen mosaïques ngam waɗde galle sukaaɓe Seattle e eɓɓaande Yesler Terrace nde njuɓɓudi koɗki Seattle. E hitaande 2024, nate makko "Toɓɓere Jokkondire" ko Sound Transit jolni ɗum to nokku ɗo wuro Marymoor woni ɗoo e wuro Redmond, Washington. == Njeenaaje == Naalanke ɓurɗo moƴƴude e hitaande ndee, Keñiya (1995) Njeenaari ngenndi Naalankaagal Raimok, Eritree (1996 e 1997) == Tuugnorgal == fyerjb69mswlrxp9s1frl0dr5luh5zk Ibrahim Mukhtar 0 41669 171371 2026-05-25T09:47:47Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ibraahiima Mukhtar (1909 - 1969) woni Mufti mawɗo gadano leydi Eritree no njuɓɓudi koloñaal Itaali toɗɗii ɗum nii. Ɗemngal Ibraahiima gadanal ko Saho. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde al-Azhar e hitaande 1937. Mufti mawɗo oo haɓaaki e tooñanngeeji Ecoppinaaɓe e Eritree. Oon noon, o jokkii e balance pragmatic e delicate hakkunde defiance laaɓtuɗo e darnde makko laawɗunde e nder renndo juulɓe e les njiimaandi Ecoppi. E hitaande 1960 o yaltini w..." 171371 wikitext text/x-wiki Ibraahiima Mukhtar (1909 - 1969) woni Mufti mawɗo gadano leydi Eritree no njuɓɓudi koloñaal Itaali toɗɗii ɗum nii. Ɗemngal Ibraahiima gadanal ko Saho. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde al-Azhar e hitaande 1937. Mufti mawɗo oo haɓaaki e tooñanngeeji Ecoppinaaɓe e Eritree. Oon noon, o jokkii e balance pragmatic e delicate hakkunde defiance laaɓtuɗo e darnde makko laawɗunde e nder renndo juulɓe e les njiimaandi Ecoppi. E hitaande 1960 o yaltini winndannde sifotoonde laamu Ecoppi to Eritree ko « koloñaal ». Caggal maayde Sheek Ibraahiima, biro Mufti mawɗo leydi Eritree dartinaama haa lewru ut 1992, caggal nde Eritree ndimɗinaa. Ibrahiima Mukhtar ko binndoowo keewɗo faayiida, jogiiɗo binndanɗe keewɗe ɗe njaltinaaka, ko fayti e geɗe diine, daartol, ɗemngal e binndol. Tuugnorgal tsrmlkogdif6sywad9sud152sj6mf1s 171372 171371 2026-05-25T09:53:39Z Ilya Discuss 10103 171372 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ibraahiima Mukhtar (1909 - 1969) woni Mufti mawɗo gadano leydi Eritree no njuɓɓudi koloñaal Itaali toɗɗii ɗum nii. Ɗemngal Ibraahiima gadanal ko Saho. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde al-Azhar e hitaande 1937. Mufti mawɗo oo haɓaaki e tooñanngeeji Ecoppinaaɓe e Eritree. Oon noon, o jokkii e balance pragmatic e delicate hakkunde defiance laaɓtuɗo e darnde makko laawɗunde e nder renndo juulɓe e les njiimaandi Ecoppi. E hitaande 1960 o yaltini winndannde sifotoonde laamu Ecoppi to Eritree ko « koloñaal ». Caggal maayde Sheek Ibraahiima, biro Mufti mawɗo leydi Eritree dartinaama haa lewru ut 1992, caggal nde Eritree ndimɗinaa. Ibrahiima Mukhtar ko binndoowo keewɗo faayiida, jogiiɗo binndanɗe keewɗe ɗe njaltinaaka, ko fayti e geɗe diine, daartol, ɗemngal e binndol. Tuugnorgal 8advls5v7ya8fc3jk5v1b4plv8ja7zk 171373 171372 2026-05-25T09:54:50Z Ilya Discuss 10103 171373 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ibraahiima Mukhtar''' (1909 - 1969) woni Mufti mawɗo gadano leydi Eritree no njuɓɓudi koloñaal Itaali toɗɗii ɗum nii. Ɗemngal Ibraahiima gadanal ko Saho. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde al-Azhar e hitaande 1937. Mufti mawɗo oo haɓaaki e tooñanngeeji Ecoppinaaɓe e Eritree. Oon noon, o jokkii e balance pragmatic e delicate hakkunde defiance laaɓtuɗo e darnde makko laawɗunde e nder renndo juulɓe e les njiimaandi Ecoppi. E hitaande 1960 o yaltini winndannde sifotoonde laamu Ecoppi to Eritree ko « koloñaal ». Caggal maayde Sheek Ibraahiima, biro Mufti mawɗo leydi Eritree dartinaama haa lewru ut 1992, caggal nde Eritree ndimɗinaa. Ibrahiima Mukhtar ko binndoowo keewɗo faayiida, jogiiɗo binndanɗe keewɗe ɗe njaltinaaka, ko fayti e geɗe diine, daartol, ɗemngal e binndol. == Tuugnorgal == l50l8n9e17dofow64y2igydapz0lngv Mohammed Saeed Nawed 0 41670 171374 2026-05-25T10:01:48Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Mohammed Saeed Nawed (Aarabeere: محمد سعيد ناود) (1926 - 2010) ko hooreejo leydi Eritree, sosɗo Dillere Ndimaagu Eritree (ELM), kadi ko neɗɗo mawɗo pinal e politik e nder Eritree. Ko kanko winndi ko sikkaa ko deftere Eritree adannde winndaande e ɗemngal Arab, wiyeteende « Jaɓɓungal ndunngu : Salih », yaltunde e hitaande 1978. Wade Nawed sankii ko ñalnde 16 suwee 2010. to Asmara nde o arti Kuwoyt. Tuugnorgal" 171374 wikitext text/x-wiki Mohammed Saeed Nawed (Aarabeere: محمد سعيد ناود) (1926 - 2010) ko hooreejo leydi Eritree, sosɗo Dillere Ndimaagu Eritree (ELM), kadi ko neɗɗo mawɗo pinal e politik e nder Eritree. Ko kanko winndi ko sikkaa ko deftere Eritree adannde winndaande e ɗemngal Arab, wiyeteende « Jaɓɓungal ndunngu : Salih », yaltunde e hitaande 1978. Wade Nawed sankii ko ñalnde 16 suwee 2010. to Asmara nde o arti Kuwoyt. Tuugnorgal 82nw32e6kx6hjqegwp1zr278j5s3icp 171375 171374 2026-05-25T10:03:13Z Ilya Discuss 10103 171375 wikitext text/x-wiki '''Mohammed Saeed Nawed''' (Aarabeere: محمد سعيد ناود) (1926 - 2010) ko hooreejo leydi Eritree, sosɗo Dillere Ndimaagu Eritree (ELM), kadi ko neɗɗo mawɗo pinal e politik e nder Eritree. Ko kanko winndi ko sikkaa ko deftere Eritree adannde winndaande e ɗemngal Arab, wiyeteende « Jaɓɓungal ndunngu : Salih », yaltunde e hitaande 1978. Wade Nawed sankii ko ñalnde 16 suwee 2010. to Asmara nde o arti Kuwoyt. == Tuugnorgal == gl426ejc6rxwfsm9ne4dq3aa7hwajau 171376 171375 2026-05-25T10:05:14Z Ilya Discuss 10103 171376 wikitext text/x-wiki '''Mohammed Saeed Nawed''' (Aarabeere: محمد سعيد ناود) (1926 - 2010) ko hooreejo leydi Eritree, sosɗo Dillere Ndimaagu Eritree (ELM), kadi ko neɗɗo mawɗo pinal e politik e nder Eritree.<ref>{{cite web|title=Good Bye Mohammed Saeed Nawed: The Father of Eritrean Nationhood|url=http://www.ehrea.org/NAU.php}}</ref> Ko kanko winndi ko sikkaa ko deftere Eritree adannde winndaande e ɗemngal Arab, wiyeteende « Jaɓɓungal ndunngu : Salih », yaltunde e hitaande 1978. Wade Nawed sankii ko ñalnde 16 suwee 2010. to Asmara nde o arti Kuwoyt. == Tuugnorgal == ol47vpji8u66060x983g117zk0dpx5g 171377 171376 2026-05-25T10:06:46Z Ilya Discuss 10103 171377 wikitext text/x-wiki '''Mohammed Saeed Nawed''' (Aarabeere: محمد سعيد ناود) (1926 - 2010) ko hooreejo leydi Eritree, sosɗo Dillere Ndimaagu Eritree (ELM), kadi ko neɗɗo mawɗo pinal e politik e nder Eritree.<ref>{{cite web|title=Good Bye Mohammed Saeed Nawed: The Father of Eritrean Nationhood|url=http://www.ehrea.org/NAU.php}}</ref> Ko kanko winndi ko sikkaa ko deftere Eritree adannde winndaande e ɗemngal Arab, wiyeteende « Jaɓɓungal ndunngu : Salih », yaltunde e hitaande 1978..<ref>{{cite news|last1=عبد الرحمن|first1=محمد|title=100 رواية أفريقية.. "رحلة الشتاء" حكاية بسطاء من إريتريا دمرهم الاستعمار|url=https://www.youm7.com/story/2020/4/23/100-%D8%B1%D9%88%D8%A7%D9%8A%D8%A9-%D8%A3%D9%81%D8%B1%D9%8A%D9%82%D9%8A%D8%A9-%D8%B1%D8%AD%D9%84%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%B4%D8%AA%D8%A7%D8%A1-%D8%AD%D9%83%D8%A7%D9%8A%D8%A9-%D8%A8%D8%B3%D8%B7%D8%A7%D8%A1-%D9%85%D9%86-%D8%A5%D8%B1%D9%8A%D8%AA%D8%B1%D9%8A%D8%A7-%D8%AF%D9%85%D8%B1%D9%87%D9%85/4738566|access-date=21 July 2024|work=Youm7|date=23 April 2020}}</ref> Wade Nawed sankii ko ñalnde 16 suwee 2010. to Asmara nde o arti Kuwoyt. == Tuugnorgal == sxrxbhjop8a8xjml7rainecrp3r9o3o 171378 171377 2026-05-25T10:07:05Z Ilya Discuss 10103 171378 wikitext text/x-wiki '''Mohammed Saeed Nawed''' (Aarabeere: محمد سعيد ناود) (1926 - 2010) ko hooreejo leydi Eritree, sosɗo Dillere Ndimaagu Eritree (ELM), kadi ko neɗɗo mawɗo pinal e politik e nder Eritree.<ref>{{cite web|title=Good Bye Mohammed Saeed Nawed: The Father of Eritrean Nationhood|url=http://www.ehrea.org/NAU.php}}</ref> Ko kanko winndi ko sikkaa ko deftere Eritree adannde winndaande e ɗemngal Arab, wiyeteende « Jaɓɓungal ndunngu : Salih », yaltunde e hitaande 1978..<ref>{{cite news|last1=عبد الرحمن|first1=محمد|title=100 رواية أفريقية.. "رحلة الشتاء" حكاية بسطاء من إريتريا دمرهم الاستعمار|url=https://www.youm7.com/story/2020/4/23/100-%D8%B1%D9%88%D8%A7%D9%8A%D8%A9-%D8%A3%D9%81%D8%B1%D9%8A%D9%82%D9%8A%D8%A9-%D8%B1%D8%AD%D9%84%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%B4%D8%AA%D8%A7%D8%A1-%D8%AD%D9%83%D8%A7%D9%8A%D8%A9-%D8%A8%D8%B3%D8%B7%D8%A7%D8%A1-%D9%85%D9%86-%D8%A5%D8%B1%D9%8A%D8%AA%D8%B1%D9%8A%D8%A7-%D8%AF%D9%85%D8%B1%D9%87%D9%85/4738566|access-date=21 July 2024|work=Youm7|date=23 April 2020}}</ref> == Wade == Nawed sankii ko ñalnde 16 suwee 2010. to Asmara nde o arti Kuwoyt. == Tuugnorgal == qr0ofhpdy1zso7huzahj01emlhqzr2s Amna Nurhusein 0 41671 171379 2026-05-25T10:10:49Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Amna Nurhuseyn ko jaagorgal cellal to leydi Eritree. O toɗɗaa e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 2009. O woniino jaagorde turism hakkunde 2001 e 2009. Tuugnorgal" 171379 wikitext text/x-wiki Amna Nurhuseyn ko jaagorgal cellal to leydi Eritree. O toɗɗaa e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 2009. O woniino jaagorde turism hakkunde 2001 e 2009. Tuugnorgal axok2grc457lws76eel3feru7zfum4i 171380 171379 2026-05-25T10:12:55Z Ilya Discuss 10103 171380 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Amna Nurhuseyn ko jaagorgal cellal to leydi Eritree. O toɗɗaa e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 2009. O woniino jaagorde turism hakkunde 2001 e 2009. Tuugnorgal 8ht5ge6lbu0amc6fo0u0z6mwq05wlfg 171381 171380 2026-05-25T10:14:26Z Ilya Discuss 10103 171381 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amna Nurhuseyn''' ko jaagorgal cellal to leydi Eritree. O toɗɗaa e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 2009. O woniino jaagorde turism hakkunde 2001 e 2009. == Tuugnorgal == 7veyoisebjux037g39topxi667t9px0 171382 171381 2026-05-25T10:18:26Z Ilya Discuss 10103 171382 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amna Nurhuseyn''' ko jaagorgal cellal to leydi Eritree. O toɗɗaa e ndeeɗoo jappeere ko e hitaande 2009. O woniino jaagorde turism hakkunde 2001 e 2009.<ref>{{cite web|url=https://www.cia.gov/resources/government/eritrea/|title=Governments - Eritrea|publisher=[[CIA]]|access-date=2021-01-09|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/200807081057.html|title=Eritrea: Efforts Being Exerted to Develop Tourism Potentials in Anseba Region, Minister Says|work=allAfrica|date=8 July 2008}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=1AwhtSYO87kC&pg=PA145|title=A Directory of World Leaders & Cabinet Members of Foreign Governments 2008-2009|isbn=9781604501551|date=March 2008|last1=Manor|first1=Arc}}</ref> == Tuugnorgal == arptypby09kn1i0eze48vf8b9qxykov Mohamed Omer (Eritrean politician) 0 41672 171383 2026-05-25T10:21:28Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Mohamed Omer wonnoo ko jaagorgal caggal leydi Eritree caggal maayde Ali Said Abdella e lewru ut 2005. O wonii hannde[nde?] gardiiɗo jaagorɗe caggal leydi Eritree to Fuɗnaange worgo e Fuɗnaange hakkundeejo. Tuugnorgal" 171383 wikitext text/x-wiki Mohamed Omer wonnoo ko jaagorgal caggal leydi Eritree caggal maayde Ali Said Abdella e lewru ut 2005. O wonii hannde[nde?] gardiiɗo jaagorɗe caggal leydi Eritree to Fuɗnaange worgo e Fuɗnaange hakkundeejo. Tuugnorgal 8wvpfbakm9bng2tra5f5v2a2c0dfj2r 171384 171383 2026-05-25T10:23:07Z Ilya Discuss 10103 171384 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Mohamed Omer wonnoo ko jaagorgal caggal leydi Eritree caggal maayde Ali Said Abdella e lewru ut 2005. O wonii hannde[nde?] gardiiɗo jaagorɗe caggal leydi Eritree to Fuɗnaange worgo e Fuɗnaange hakkundeejo. Tuugnorgal tbzzdjyr5f2uqo4g785q9aiilgqp2k2 171385 171384 2026-05-25T10:24:34Z Ilya Discuss 10103 171385 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mohamed Omer wonnoo''' ko jaagorgal caggal leydi Eritree caggal maayde Ali Said Abdella e lewru ut 2005. O wonii hannde[nde?] gardiiɗo jaagorɗe caggal leydi Eritree to Fuɗnaange worgo e Fuɗnaange hakkundeejo. == Tuugnorgal == q2whhssbiw2fnvkdlsrdlji1aa88ubb 171386 171385 2026-05-25T10:27:19Z Ilya Discuss 10103 171386 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mohamed Omer wonnoo''' ko jaagorgal caggal leydi Eritree caggal maayde Ali Said Abdella e lewru ut 2005. O wonii hannde[nde?] gardiiɗo jaagorɗe caggal leydi Eritree to Fuɗnaange worgo e Fuɗnaange hakkundeejo.<ref name="alert">{{cite news|url=http://www.alertnet.org/thenews/newsdesk/B601503.htm|title=Eritrea appoints new foreign affairs minister|accessdate=2007-04-18|archive-date=29 April 2007|archive-url=https://web.archive.org/web/20070429213920/http://www.alertnet.org/thenews/newsdesk/B601503.htm|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == 4lso36b3teslnn1mrjtwzkanljioet9 Abune Phillipos 0 41673 171387 2026-05-25T10:31:15Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abune Phillipos (Endadeko) (29 suwee 1901 – 17 suwee 2002) ko hooreejo gadano e nder Egliis Tewahedo Ortodoks Eritree. Ngendam ikon Ndee feccere limtaani hay lowre wootere. Tiiɗno, mballu ngam moƴƴinde ndee feccere e ɓeydude ciimtol e lowre koolkisaande. Kaɓirɗe ɗe ngalaa iwdi ina mbaawi luulndaade e ittude. Yiytu iwdiiji: "Abune Phillipos" – kabaruuji · jaayɗe · defte · ganndo · JSTOR (Noowammbar 2024) (Anndu no e ndeer nde ittata ndee mesaas) O jibinaa..." 171387 wikitext text/x-wiki Abune Phillipos (Endadeko) (29 suwee 1901 – 17 suwee 2002) ko hooreejo gadano e nder Egliis Tewahedo Ortodoks Eritree. Ngendam ikon Ndee feccere limtaani hay lowre wootere. Tiiɗno, mballu ngam moƴƴinde ndee feccere e ɓeydude ciimtol e lowre koolkisaande. Kaɓirɗe ɗe ngalaa iwdi ina mbaawi luulndaade e ittude. Yiytu iwdiiji: "Abune Phillipos" – kabaruuji · jaayɗe · defte · ganndo · JSTOR (Noowammbar 2024) (Anndu no e ndeer nde ittata ndee mesaas) O jibinaa ko to Endadeko, Ighelehames, Akeleguzay, Eritree o fuɗɗii jaŋde makko diine to duɗal jaaɓi haaɗtirde Debre Bizen nde o yahrata e duuɓi sappo e go’o, o ƴetti toon alkule diine e almudɓe. O ummiima e darnde Biskop, caggal mum o woni Arɗo Biskop Eklesiya Ortodoks Ecoppi to Addis Abeba, kono caggal mum o yalti e oon eklesiya ngam naatde e Sinode Eritree nde Eklesiya Tewahedo Ortodoks Eritre seerti e eklesiya Ecoppi nde Palev he6i jeytaare to9 Eritree e lewru abriil 1999, nde o yettii duuɓi 98 e juuɗe Pape Koptik biyeteeɗo Shenouda III, o jooɗii e jappeere laamu to Asmara. O hawri e mawɗo leydi Ecoppi biyeteeɗo Abuna Paulos e nder golle ɗe o dañaani ngam haɓaade hare hakkunde Ecoppi e Eritree. Phillipos sankii caggal rafi juutɗo ñalnde 17 suwee 2002 to Asmara e nder duuɓi mum 101, o wirnaa to suudu dewal Debre Bizen. Lomtii mo ko Yaakuuba. Tuugnorgal bzdzqg4grag1uukf3r8tbljasx06efx 171388 171387 2026-05-25T10:32:33Z Ilya Discuss 10103 171388 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Abune Phillipos (Endadeko) (29 suwee 1901 – 17 suwee 2002) ko hooreejo gadano e nder Egliis Tewahedo Ortodoks Eritree. Ngendam ikon Ndee feccere limtaani hay lowre wootere. Tiiɗno, mballu ngam moƴƴinde ndee feccere e ɓeydude ciimtol e lowre koolkisaande. Kaɓirɗe ɗe ngalaa iwdi ina mbaawi luulndaade e ittude. Yiytu iwdiiji: "Abune Phillipos" – kabaruuji · jaayɗe · defte · ganndo · JSTOR (Noowammbar 2024) (Anndu no e ndeer nde ittata ndee mesaas) O jibinaa ko to Endadeko, Ighelehames, Akeleguzay, Eritree o fuɗɗii jaŋde makko diine to duɗal jaaɓi haaɗtirde Debre Bizen nde o yahrata e duuɓi sappo e go’o, o ƴetti toon alkule diine e almudɓe. O ummiima e darnde Biskop, caggal mum o woni Arɗo Biskop Eklesiya Ortodoks Ecoppi to Addis Abeba, kono caggal mum o yalti e oon eklesiya ngam naatde e Sinode Eritree nde Eklesiya Tewahedo Ortodoks Eritre seerti e eklesiya Ecoppi nde Palev he6i jeytaare to9 Eritree e lewru abriil 1999, nde o yettii duuɓi 98 e juuɗe Pape Koptik biyeteeɗo Shenouda III, o jooɗii e jappeere laamu to Asmara. O hawri e mawɗo leydi Ecoppi biyeteeɗo Abuna Paulos e nder golle ɗe o dañaani ngam haɓaade hare hakkunde Ecoppi e Eritree. Phillipos sankii caggal rafi juutɗo ñalnde 17 suwee 2002 to Asmara e nder duuɓi mum 101, o wirnaa to suudu dewal Debre Bizen. Lomtii mo ko Yaakuuba. Tuugnorgal 4fgoba68hjkyjsnck68p5doq6rhaexr 171389 171388 2026-05-25T10:33:27Z Ilya Discuss 10103 171389 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abune Phillipos''' (Endadeko) (29 suwee 1901 – 17 suwee 2002) ko hooreejo gadano e nder Egliis Tewahedo Ortodoks Eritree. Ngendam ikon Ndee feccere limtaani hay lowre wootere. Tiiɗno, mballu ngam moƴƴinde ndee feccere e ɓeydude ciimtol e lowre koolkisaande. Kaɓirɗe ɗe ngalaa iwdi ina mbaawi luulndaade e ittude. Yiytu iwdiiji: "Abune Phillipos" – kabaruuji · jaayɗe · defte · ganndo · JSTOR (Noowammbar 2024) (Anndu no e ndeer nde ittata ndee mesaas) O jibinaa ko to Endadeko, Ighelehames, Akeleguzay, Eritree o fuɗɗii jaŋde makko diine to duɗal jaaɓi haaɗtirde Debre Bizen nde o yahrata e duuɓi sappo e go’o, o ƴetti toon alkule diine e almudɓe. O ummiima e darnde Biskop, caggal mum o woni Arɗo Biskop Eklesiya Ortodoks Ecoppi to Addis Abeba, kono caggal mum o yalti e oon eklesiya ngam naatde e Sinode Eritree nde Eklesiya Tewahedo Ortodoks Eritre seerti e eklesiya Ecoppi nde Palev he6i jeytaare to9 Eritree e lewru abriil 1999, nde o yettii duuɓi 98 e juuɗe Pape Koptik biyeteeɗo Shenouda III, o jooɗii e jappeere laamu to Asmara. O hawri e mawɗo leydi Ecoppi biyeteeɗo Abuna Paulos e nder golle ɗe o dañaani ngam haɓaade hare hakkunde Ecoppi e Eritree. Phillipos sankii caggal rafi juutɗo ñalnde 17 suwee 2002 to Asmara e nder duuɓi mum 101, o wirnaa to suudu dewal Debre Bizen. Lomtii mo ko Yaakuuba. == Tuugnorgal == blhdytn9gtaw4z8cdi9go4heqqii45e 171390 171389 2026-05-25T10:34:30Z Ilya Discuss 10103 171390 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abune Phillipos''' (Endadeko) (29 suwee 1901 – 17 suwee 2002) ko hooreejo gadano e nder Egliis Tewahedo Ortodoks Eritree.<ref>{{cite web|last1=Alexander J.|first1=Miguel|title=Eritrean Clergy in Captivity|url=https://providencemag.com/2023/04/eritrean-clergy-in-captivity/|website=providencemag.com|access-date=1 November 2024|date=6 April 2023}}</ref> Ngendam ikon Ndee feccere limtaani hay lowre wootere. Tiiɗno, mballu ngam moƴƴinde ndee feccere e ɓeydude ciimtol e lowre koolkisaande. Kaɓirɗe ɗe ngalaa iwdi ina mbaawi luulndaade e ittude. Yiytu iwdiiji: "Abune Phillipos" – kabaruuji · jaayɗe · defte · ganndo · JSTOR (Noowammbar 2024) (Anndu no e ndeer nde ittata ndee mesaas) O jibinaa ko to Endadeko, Ighelehames, Akeleguzay, Eritree o fuɗɗii jaŋde makko diine to duɗal jaaɓi haaɗtirde Debre Bizen nde o yahrata e duuɓi sappo e go’o, o ƴetti toon alkule diine e almudɓe. O ummiima e darnde Biskop, caggal mum o woni Arɗo Biskop Eklesiya Ortodoks Ecoppi to Addis Abeba, kono caggal mum o yalti e oon eklesiya ngam naatde e Sinode Eritree nde Eklesiya Tewahedo Ortodoks Eritre seerti e eklesiya Ecoppi nde Palev he6i jeytaare to9 Eritree e lewru abriil 1999, nde o yettii duuɓi 98 e juuɗe Pape Koptik biyeteeɗo Shenouda III, o jooɗii e jappeere laamu to Asmara. O hawri e mawɗo leydi Ecoppi biyeteeɗo Abuna Paulos e nder golle ɗe o dañaani ngam haɓaade hare hakkunde Ecoppi e Eritree. Phillipos sankii caggal rafi juutɗo ñalnde 17 suwee 2002 to Asmara e nder duuɓi mum 101, o wirnaa to suudu dewal Debre Bizen. Lomtii mo ko Yaakuuba. == Tuugnorgal == omez52hzfy3yxs0k4z1nn9tna4nl2w5 171391 171390 2026-05-25T10:34:52Z Ilya Discuss 10103 171391 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abune Phillipos''' (Endadeko) (29 suwee 1901 – 17 suwee 2002) ko hooreejo gadano e nder Egliis Tewahedo Ortodoks Eritree.<ref>{{cite web|last1=Alexander J.|first1=Miguel|title=Eritrean Clergy in Captivity|url=https://providencemag.com/2023/04/eritrean-clergy-in-captivity/|website=providencemag.com|access-date=1 November 2024|date=6 April 2023}}</ref> == Ngendam == == ikon == Ndee feccere limtaani hay lowre wootere. Tiiɗno, mballu ngam moƴƴinde ndee feccere e ɓeydude ciimtol e lowre koolkisaande. Kaɓirɗe ɗe ngalaa iwdi ina mbaawi luulndaade e ittude. Yiytu iwdiiji: "Abune Phillipos" – kabaruuji · jaayɗe · defte · ganndo · JSTOR (Noowammbar 2024) (Anndu no e ndeer nde ittata ndee mesaas) O jibinaa ko to Endadeko, Ighelehames, Akeleguzay, Eritree o fuɗɗii jaŋde makko diine to duɗal jaaɓi haaɗtirde Debre Bizen nde o yahrata e duuɓi sappo e go’o, o ƴetti toon alkule diine e almudɓe. O ummiima e darnde Biskop, caggal mum o woni Arɗo Biskop Eklesiya Ortodoks Ecoppi to Addis Abeba, kono caggal mum o yalti e oon eklesiya ngam naatde e Sinode Eritree nde Eklesiya Tewahedo Ortodoks Eritre seerti e eklesiya Ecoppi nde Palev he6i jeytaare to9 Eritree e lewru abriil 1999, nde o yettii duuɓi 98 e juuɗe Pape Koptik biyeteeɗo Shenouda III, o jooɗii e jappeere laamu to Asmara. O hawri e mawɗo leydi Ecoppi biyeteeɗo Abuna Paulos e nder golle ɗe o dañaani ngam haɓaade hare hakkunde Ecoppi e Eritree. Phillipos sankii caggal rafi juutɗo ñalnde 17 suwee 2002 to Asmara e nder duuɓi mum 101, o wirnaa to suudu dewal Debre Bizen. Lomtii mo ko Yaakuuba. == Tuugnorgal == 0id7j8upq3vbh431v4advpykirr1uz2 171392 171391 2026-05-25T10:37:32Z Ilya Discuss 10103 171392 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abune Phillipos''' (Endadeko) (29 suwee 1901 – 17 suwee 2002) ko hooreejo gadano e nder Egliis Tewahedo Ortodoks Eritree.<ref>{{cite web|last1=Alexander J.|first1=Miguel|title=Eritrean Clergy in Captivity|url=https://providencemag.com/2023/04/eritrean-clergy-in-captivity/|website=providencemag.com|access-date=1 November 2024|date=6 April 2023}}</ref> == Ngendam == == ikon == Ndee feccere limtaani hay lowre wootere. Tiiɗno, mballu ngam moƴƴinde ndee feccere e ɓeydude ciimtol e lowre koolkisaande. Kaɓirɗe ɗe ngalaa iwdi ina mbaawi luulndaade e ittude. Yiytu iwdiiji: "Abune Phillipos" – kabaruuji · jaayɗe · defte · ganndo · JSTOR (Noowammbar 2024) (Anndu no e ndeer nde ittata ndee mesaas) O jibinaa ko to Endadeko, Ighelehames, Akeleguzay, Eritree o fuɗɗii jaŋde makko diine to duɗal jaaɓi haaɗtirde Debre Bizen nde o yahrata e duuɓi sappo e go’o, o ƴetti toon alkule diine e almudɓe. O ummiima e darnde Biskop, caggal mum o woni Arɗo Biskop Eklesiya Ortodoks Ecoppi to Addis Abeba, kono caggal mum o yalti e oon eklesiya ngam naatde e Sinode Eritree nde Eklesiya Tewahedo Ortodoks Eritre seerti e eklesiya Ecoppi nde Palev he6i jeytaare to9 Eritree e lewru abriil 1999, nde o yettii duuɓi 98 e juuɗe Pape Koptik biyeteeɗo Shenouda III, o jooɗii e jappeere laamu to Asmara. O hawri e mawɗo leydi Ecoppi biyeteeɗo Abuna Paulos e nder golle ɗe o dañaani ngam haɓaade hare hakkunde Ecoppi e Eritree. Phillipos sankii caggal rafi juutɗo ñalnde 17 suwee 2002 to Asmara e nder duuɓi mum 101, o wirnaa to suudu dewal Debre Bizen. Lomtii mo ko Yaakuuba.<ref>{{Cite web|title=Eritrean Orthodox Tewahdo|url=https://www.ssppeotc.org/eritreanorthodoxtewahdo1.html|access-date=2025-12-05|website=SS Peter & Paul Eritrean Orthodox Church}}</ref> == Tuugnorgal == gu9yjbq1paekcqw4v4xgqayw2bj82m1 Kidane Wedi Qeshi 0 41674 171393 2026-05-25T10:39:34Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Kidane "Wedi Qeshi" ko Jaagorgal laamu Eritree. O woni ko e kasoo gila desaambar 2001. Kidane wonnoo ko tergal e fedde toppitiinde konu, Biraam 72,("sebAn klten")[laɓɓingol ina haani] nde meeɗnoo ardaade ko Petros Solomon gooto e peewnitooɓe nanngaaɓe. Kidane toɗɗanooma hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e humpito e kisal ko hitaande tan ko adii ɗuum. Ina wiyee wonde nanngugol makko ina jokkondiri e salaade nanngude reforme G-15 (Eritree) sabu o sikki ko nanngu..." 171393 wikitext text/x-wiki Kidane "Wedi Qeshi" ko Jaagorgal laamu Eritree. O woni ko e kasoo gila desaambar 2001. Kidane wonnoo ko tergal e fedde toppitiinde konu, Biraam 72,("sebAn klten")[laɓɓingol ina haani] nde meeɗnoo ardaade ko Petros Solomon gooto e peewnitooɓe nanngaaɓe. Kidane toɗɗanooma hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e humpito e kisal ko hitaande tan ko adii ɗuum. Ina wiyee wonde nanngugol makko ina jokkondiri e salaade nanngude reforme G-15 (Eritree) sabu o sikki ko nanngugol makko « ngol rewaani laawol ». Tuugnorgal 3qupef5swb8t91k7nd7550l93201ha6 171394 171393 2026-05-25T10:40:40Z Ilya Discuss 10103 171394 wikitext text/x-wiki '''Kidane "Wedi Qeshi'''" ko Jaagorgal laamu Eritree. O woni ko e kasoo gila desaambar 2001. Kidane wonnoo ko tergal e fedde toppitiinde konu, Biraam 72,("sebAn klten")[laɓɓingol ina haani] nde meeɗnoo ardaade ko Petros Solomon gooto e peewnitooɓe nanngaaɓe. Kidane toɗɗanooma hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e humpito e kisal ko hitaande tan ko adii ɗuum. Ina wiyee wonde nanngugol makko ina jokkondiri e salaade nanngude reforme G-15 (Eritree) sabu o sikki ko nanngugol makko « ngol rewaani laawol ». == Tuugnorgal == 9wnn1if9jukcv9qqhe4bcqt5hzc90iv 171395 171394 2026-05-25T10:41:47Z Ilya Discuss 10103 171395 wikitext text/x-wiki '''Kidane "Wedi Qeshi'''" ko Jaagorgal laamu Eritree. O woni ko e kasoo gila desaambar 2001. Kidane wonnoo ko tergal e fedde toppitiinde konu, Biraam 72,("sebAn klten")[laɓɓingol ina haani] nde meeɗnoo ardaade ko Petros Solomon gooto e peewnitooɓe nanngaaɓe. Kidane toɗɗanooma hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e humpito e kisal ko hitaande tan ko adii ɗuum. Ina wiyee wonde nanngugol makko ina jokkondiri e salaade nanngude reforme G-15 (Eritree) sabu o sikki ko nanngugol makko « ngol rewaani laawol ».<ref>{{Cite web|url=http://www.awate.com/artman/publish/article_4577.shtml|title=The Obscure & Tragic End of the G-15<!-- Bot generated title -->|access-date=2008-04-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20080427125711/http://www.awate.com/artman/publish/article_4577.shtml|archive-date=2008-04-27|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == 8tlz4defcnjf2whph2rloxmvl6u8uau Ali Radai 0 41675 171396 2026-05-25T10:47:53Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Sheek Ali Radai ko politikyanke to Eritree, o waɗii darnde tiiɗnde e nder dingiral politik Eritree gadanal. Sheek Ali Radai woni hooreejo gadano suudu sarɗiiji leydi Eritree. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sheek Aali Radai jibinaa ko hitaande 1913 to Keren, leydi Eritree. Baaba Radai, Mohammed Muusaa ko jom jawdi en. Radai winnditaama e duɗal Qur'aana Keren kadi o woniino almuudo e duɗal ñeeñal e karallaagal ("Salvago Raggi"). O golliima e kaɓirgal kam e kaŋŋe,..." 171396 wikitext text/x-wiki Sheek Ali Radai ko politikyanke to Eritree, o waɗii darnde tiiɗnde e nder dingiral politik Eritree gadanal. Sheek Ali Radai woni hooreejo gadano suudu sarɗiiji leydi Eritree. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sheek Aali Radai jibinaa ko hitaande 1913 to Keren, leydi Eritree. Baaba Radai, Mohammed Muusaa ko jom jawdi en. Radai winnditaama e duɗal Qur'aana Keren kadi o woniino almuudo e duɗal ñeeñal e karallaagal ("Salvago Raggi"). O golliima e kaɓirgal kam e kaŋŋe, haa o dañi udditde yeeyirdu makko ndu o mahi e hitaande 1934 e yeeyirdu mawndu e geɗe mbaylaandi e geɗe mbaylaandi. Golle politik Sheek Ali Radai ina jeyaa e sosɓe fedde juulɓe leydi Eritree. E darorɗe kitaale 1940 Radai suɓaama yo won binndoowo laawɗuɗo e fedde Keren fedde juulɓe. Ko o baawɗo no feewi e nder njuɓɓudi ndii. E hitaande 1952 Sheek Ali Radai suɓaama e nder parlemaa leydi Eritree. Caggal nde parlemaa e sariyaaji fedde nde peewni, Sheek Ali Radai suɓaama ngam wonde hooreejo gadano parlemaa Eritree e hitaande 1952. O wonii hooreejo laawɗuɗo parlemaa gila hitaande 1952 haa 1955. Caggal hitaande 1956 o golliima e jaagorde njuɓɓudi laamu Eritrea e ran. Tuugnorgal gx0xe9koisisztyewvqv3to2figs4qx 171397 171396 2026-05-25T10:49:12Z Ilya Discuss 10103 171397 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Sheek Ali Radai ko politikyanke to Eritree, o waɗii darnde tiiɗnde e nder dingiral politik Eritree gadanal. Sheek Ali Radai woni hooreejo gadano suudu sarɗiiji leydi Eritree. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sheek Aali Radai jibinaa ko hitaande 1913 to Keren, leydi Eritree. Baaba Radai, Mohammed Muusaa ko jom jawdi en. Radai winnditaama e duɗal Qur'aana Keren kadi o woniino almuudo e duɗal ñeeñal e karallaagal ("Salvago Raggi"). O golliima e kaɓirgal kam e kaŋŋe, haa o dañi udditde yeeyirdu makko ndu o mahi e hitaande 1934 e yeeyirdu mawndu e geɗe mbaylaandi e geɗe mbaylaandi. Golle politik Sheek Ali Radai ina jeyaa e sosɓe fedde juulɓe leydi Eritree. E darorɗe kitaale 1940 Radai suɓaama yo won binndoowo laawɗuɗo e fedde Keren fedde juulɓe. Ko o baawɗo no feewi e nder njuɓɓudi ndii. E hitaande 1952 Sheek Ali Radai suɓaama e nder parlemaa leydi Eritree. Caggal nde parlemaa e sariyaaji fedde nde peewni, Sheek Ali Radai suɓaama ngam wonde hooreejo gadano parlemaa Eritree e hitaande 1952. O wonii hooreejo laawɗuɗo parlemaa gila hitaande 1952 haa 1955. Caggal hitaande 1956 o golliima e jaagorde njuɓɓudi laamu Eritrea e ran. Tuugnorgal 55uy2n6o9tvsdpgq6o1ssga2ur7pg2s 171398 171397 2026-05-25T10:49:59Z Ilya Discuss 10103 171398 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sheek Ali Radai''' ko politikyanke to Eritree, o waɗii darnde tiiɗnde e nder dingiral politik Eritree gadanal. Sheek Ali Radai woni hooreejo gadano suudu sarɗiiji leydi Eritree. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Sheek Aali Radai jibinaa ko hitaande 1913 to Keren, leydi Eritree. Baaba Radai, Mohammed Muusaa ko jom jawdi en. Radai winnditaama e duɗal Qur'aana Keren kadi o woniino almuudo e duɗal ñeeñal e karallaagal ("Salvago Raggi"). O golliima e kaɓirgal kam e kaŋŋe, haa o dañi udditde yeeyirdu makko ndu o mahi e hitaande 1934 e yeeyirdu mawndu e geɗe mbaylaandi e geɗe mbaylaandi. == Golle politik == Sheek Ali Radai ina jeyaa e sosɓe fedde juulɓe leydi Eritree. E darorɗe kitaale 1940 Radai suɓaama yo won binndoowo laawɗuɗo e fedde Keren fedde juulɓe. Ko o baawɗo no feewi e nder njuɓɓudi ndii. E hitaande 1952 Sheek Ali Radai suɓaama e nder parlemaa leydi Eritree. Caggal nde parlemaa e sariyaaji fedde nde peewni, Sheek Ali Radai suɓaama ngam wonde hooreejo gadano parlemaa Eritree e hitaande 1952. O wonii hooreejo laawɗuɗo parlemaa gila hitaande 1952 haa 1955. Caggal hitaande 1956 o golliima e jaagorde njuɓɓudi laamu Eritrea e ran. == Tuugnorgal == klfuyymzqmmaqwpktsx8gkru5ss4zwc 171399 171398 2026-05-25T10:51:07Z Ilya Discuss 10103 171399 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sheek Ali Radai''' ko politikyanke to Eritree, o waɗii darnde tiiɗnde e nder dingiral politik Eritree gadanal. Sheek Ali Radai woni hooreejo gadano suudu sarɗiiji leydi Eritree. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Sheek Aali Radai jibinaa ko hitaande 1913 to Keren, leydi Eritree. Baaba Radai, Mohammed Muusaa ko jom jawdi en. Radai winnditaama e duɗal Qur'aana Keren kadi o woniino almuudo e duɗal ñeeñal e karallaagal ("Salvago Raggi"). O golliima e kaɓirgal kam e kaŋŋe, haa o dañi udditde yeeyirdu makko ndu o mahi e hitaande 1934 e yeeyirdu mawndu e geɗe mbaylaandi e geɗe mbaylaandi.<ref>{{Cite book|last1=Killion|first1=Tom|title=Historical dictionary of Eritrea|date=1998|publisher=Scarecrow Press|location=Lanham, Md.|isbn=978-0-8108-3437-8}}</ref> == Golle politik == Sheek Ali Radai ina jeyaa e sosɓe fedde juulɓe leydi Eritree. E darorɗe kitaale 1940 Radai suɓaama yo won binndoowo laawɗuɗo e fedde Keren fedde juulɓe. Ko o baawɗo no feewi e nder njuɓɓudi ndii. E hitaande 1952 Sheek Ali Radai suɓaama e nder parlemaa leydi Eritree. Caggal nde parlemaa e sariyaaji fedde nde peewni, Sheek Ali Radai suɓaama ngam wonde hooreejo gadano parlemaa Eritree e hitaande 1952. O wonii hooreejo laawɗuɗo parlemaa gila hitaande 1952 haa 1955. Caggal hitaande 1956 o golliima e jaagorde njuɓɓudi laamu Eritrea e ran. == Tuugnorgal == jpxl0yl4vdej7q8ndje68fs7ya0m9jp 171400 171399 2026-05-25T10:52:07Z Ilya Discuss 10103 171400 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sheek Ali Radai''' ko politikyanke to Eritree, o waɗii darnde tiiɗnde e nder dingiral politik Eritree gadanal. Sheek Ali Radai woni hooreejo gadano suudu sarɗiiji leydi Eritree. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Sheek Aali Radai jibinaa ko hitaande 1913 to Keren, leydi Eritree. Baaba Radai, Mohammed Muusaa ko jom jawdi en. Radai winnditaama e duɗal Qur'aana Keren kadi o woniino almuudo e duɗal ñeeñal e karallaagal ("Salvago Raggi"). O golliima e kaɓirgal kam e kaŋŋe, haa o dañi udditde yeeyirdu makko ndu o mahi e hitaande 1934 e yeeyirdu mawndu e geɗe mbaylaandi e geɗe mbaylaandi.<ref>{{Cite book|last1=Killion|first1=Tom|title=Historical dictionary of Eritrea|date=1998|publisher=Scarecrow Press|location=Lanham, Md.|isbn=978-0-8108-3437-8}}</ref> == Golle politik == Sheek Ali Radai ina jeyaa e sosɓe fedde juulɓe leydi Eritree. E darorɗe kitaale 1940 Radai suɓaama yo won binndoowo laawɗuɗo e fedde Keren fedde juulɓe. Ko o baawɗo no feewi e nder njuɓɓudi ndii. E hitaande 1952 Sheek Ali Radai suɓaama e nder parlemaa leydi Eritree. Caggal nde parlemaa e sariyaaji fedde nde peewni, Sheek Ali Radai suɓaama ngam wonde hooreejo gadano parlemaa Eritree e hitaande 1952. O wonii hooreejo laawɗuɗo parlemaa gila hitaande 1952 haa 1955. Caggal hitaande 1956 o golliima e jaagorde njuɓɓudi laamu Eritrea e ran.<ref name="auto">{{Cite journal|title=[[Africa: Rivista trimestrale di studi e documentazione|Africa: Rivista trimestrale di studi e documentazione dell'Istituto italiano per l'Africa e l'Oriente]]}}</ref> == Tuugnorgal == 09bsesk823n8tikgddlrlo6ljp56mfm Semere Russom 0 41676 171401 2026-05-25T10:59:12Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Semere Russom (jibinaa ko ñalnde 27 sulyee 1943) fuɗɗii nguurndam mum ko e jannginoowo. O yahiino Amerik, o woni almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oklahoma, kono o joofni jaŋde makko ko e hitaande 1976 ngam golloraade fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree ». Caggal nde leydi Eritree heɓi jeytaare mum o woniino ammbasadeer leydi Eritree to leyɗeele dentuɗe Amerik e Kanadaa. Caggal ɗuum o jokki golle makko e nder golle laamu, o woni..." 171401 wikitext text/x-wiki Semere Russom (jibinaa ko ñalnde 27 sulyee 1943) fuɗɗii nguurndam mum ko e jannginoowo. O yahiino Amerik, o woni almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oklahoma, kono o joofni jaŋde makko ko e hitaande 1976 ngam golloraade fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree ». Caggal nde leydi Eritree heɓi jeytaare mum o woniino ammbasadeer leydi Eritree to leyɗeele dentuɗe Amerik e Kanadaa. Caggal ɗuum o jokki golle makko e nder golle laamu, o woni gardiiɗo geɗe Orop to ministeer geɗe caggal leydi Eritree haa hitaande 2001. Ñalnde 1 lewru bowte hitaande 2002, o yalti e ministeer geɗe caggal leydi ngam wontude meer Asmara e gardiiɗo diiwaan hakkundeejo Eritree. E lewru abriil 2007 o toɗɗaa yo ardo ministeer jaŋde nde o jokki golle makko e wonde meer e gardiiɗo Asmara, e diiwaan hakkundeejo. Ñalnde 21 sulyee 2018, o toɗɗaa yo won ammbasadeer Eritree to Ecoppi, ko juuti caggal nde jokkondiral hakkunde leyɗeele ɗiɗi ɗee artiraa. Tuugnorgal d1ae3puig9ivmvkv7fbcb37ba463gkj 171402 171401 2026-05-25T11:01:11Z Ilya Discuss 10103 171402 wikitext text/x-wiki '''Semere Russom''' (jibinaa ko ñalnde 27 sulyee 1943) fuɗɗii nguurndam mum ko e jannginoowo. O yahiino Amerik, o woni almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oklahoma, kono o joofni jaŋde makko ko e hitaande 1976 ngam golloraade fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree ». Caggal nde leydi Eritree heɓi jeytaare mum o woniino ammbasadeer leydi Eritree to leyɗeele dentuɗe Amerik e Kanadaa. Caggal ɗuum o jokki golle makko e nder golle laamu, o woni gardiiɗo geɗe Orop to ministeer geɗe caggal leydi Eritree haa hitaande 2001. Ñalnde 1 lewru bowte hitaande 2002, o yalti e ministeer geɗe caggal leydi ngam wontude meer Asmara e gardiiɗo diiwaan hakkundeejo Eritree. E lewru abriil 2007 o toɗɗaa yo ardo ministeer jaŋde nde o jokki golle makko e wonde meer e gardiiɗo Asmara, e diiwaan hakkundeejo. Ñalnde 21 sulyee 2018, o toɗɗaa yo won ammbasadeer Eritree to Ecoppi, ko juuti caggal nde jokkondiral hakkunde leyɗeele ɗiɗi ɗee artiraa. == Tuugnorgal == bw0fzkgl5lbhloug2nhhn1yhrtv7pqv 171403 171402 2026-05-25T11:02:00Z Ilya Discuss 10103 171403 wikitext text/x-wiki '''Semere Russom''' (jibinaa ko ñalnde 27 sulyee 1943) fuɗɗii nguurndam mum ko e jannginoowo. O yahiino Amerik, o woni almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oklahoma, kono o joofni jaŋde makko ko e hitaande 1976 ngam golloraade fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree ».<ref>{{cite web|url=http://www.glocalforumus.org/conference/images/speakers/pdfs/semere_hadera.pdf|title=Semere Hadera|accessdate=2007-01-12|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070928152830/http://www.glocalforumus.org/conference/images/speakers/pdfs/semere_hadera.pdf|archivedate=2007-09-28|df=}}</ref> Caggal nde leydi Eritree heɓi jeytaare mum o woniino ammbasadeer leydi Eritree to leyɗeele dentuɗe Amerik e Kanadaa. Caggal ɗuum o jokki golle makko e nder golle laamu, o woni gardiiɗo geɗe Orop to ministeer geɗe caggal leydi Eritree haa hitaande 2001. Ñalnde 1 lewru bowte hitaande 2002, o yalti e ministeer geɗe caggal leydi ngam wontude meer Asmara e gardiiɗo diiwaan hakkundeejo Eritree. E lewru abriil 2007 o toɗɗaa yo ardo ministeer jaŋde nde o jokki golle makko e wonde meer e gardiiɗo Asmara, e diiwaan hakkundeejo. Ñalnde 21 sulyee 2018, o toɗɗaa yo won ammbasadeer Eritree to Ecoppi, ko juuti caggal nde jokkondiral hakkunde leyɗeele ɗiɗi ɗee artiraa. == Tuugnorgal == gmr5v6mwk0bhvumkllj7928ar497jzo 171404 171403 2026-05-25T11:02:59Z Ilya Discuss 10103 171404 wikitext text/x-wiki '''Semere Russom''' (jibinaa ko ñalnde 27 sulyee 1943) fuɗɗii nguurndam mum ko e jannginoowo. O yahiino Amerik, o woni almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oklahoma, kono o joofni jaŋde makko ko e hitaande 1976 ngam golloraade fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree ».<ref>{{cite web|url=http://www.glocalforumus.org/conference/images/speakers/pdfs/semere_hadera.pdf|title=Semere Hadera|accessdate=2007-01-12|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070928152830/http://www.glocalforumus.org/conference/images/speakers/pdfs/semere_hadera.pdf|archivedate=2007-09-28|df=}}</ref> Caggal nde leydi Eritree heɓi jeytaare mum o woniino ammbasadeer leydi Eritree to leyɗeele dentuɗe Amerik e Kanadaa. Caggal ɗuum o jokki golle makko e nder golle laamu, o woni gardiiɗo geɗe Orop to ministeer geɗe caggal leydi Eritree haa hitaande 2001.<ref>{{cite news|last=Last|first=Alex|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/1574910.stm|title=Eritrea plays down diplomatic row|date=2001-10-02|publisher=BBC|accessdate=2007-01-12}}</ref> Ñalnde 1 lewru bowte hitaande 2002, o yalti e ministeer geɗe caggal leydi ngam wontude meer Asmara e gardiiɗo diiwaan hakkundeejo Eritree. E lewru abriil 2007 o toɗɗaa yo ardo ministeer jaŋde nde o jokki golle makko e wonde meer e gardiiɗo Asmara, e diiwaan hakkundeejo. Ñalnde 21 sulyee 2018, o toɗɗaa yo won ammbasadeer Eritree to Ecoppi, ko juuti caggal nde jokkondiral hakkunde leyɗeele ɗiɗi ɗee artiraa. == Tuugnorgal == mfc688q1g4brtbw9qgi7od2h0xxl17a 171405 171404 2026-05-25T11:03:54Z Ilya Discuss 10103 171405 wikitext text/x-wiki '''Semere Russom''' (jibinaa ko ñalnde 27 sulyee 1943) fuɗɗii nguurndam mum ko e jannginoowo. O yahiino Amerik, o woni almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oklahoma, kono o joofni jaŋde makko ko e hitaande 1976 ngam golloraade fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree ».<ref>{{cite web|url=http://www.glocalforumus.org/conference/images/speakers/pdfs/semere_hadera.pdf|title=Semere Hadera|accessdate=2007-01-12|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070928152830/http://www.glocalforumus.org/conference/images/speakers/pdfs/semere_hadera.pdf|archivedate=2007-09-28|df=}}</ref> Caggal nde leydi Eritree heɓi jeytaare mum o woniino ammbasadeer leydi Eritree to leyɗeele dentuɗe Amerik e Kanadaa. Caggal ɗuum o jokki golle makko e nder golle laamu, o woni gardiiɗo geɗe Orop to ministeer geɗe caggal leydi Eritree haa hitaande 2001.<ref>{{cite news|last=Last|first=Alex|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/1574910.stm|title=Eritrea plays down diplomatic row|date=2001-10-02|publisher=BBC|accessdate=2007-01-12}}</ref> Ñalnde 1 lewru bowte hitaande 2002, o yalti e ministeer geɗe caggal leydi ngam wontude meer Asmara e gardiiɗo diiwaan hakkundeejo Eritree. E lewru abriil 2007 o toɗɗaa yo ardo ministeer jaŋde nde o jokki golle makko e wonde meer e gardiiɗo Asmara, e diiwaan hakkundeejo.<ref>{{cite news|url=http://www.alertnet.org/thenews/newsdesk/B601503.htm|title=Eritrea appoints new foreign affairs minister|accessdate=2007-04-18}}</ref> Ñalnde 21 sulyee 2018, o toɗɗaa yo won ammbasadeer Eritree to Ecoppi, ko juuti caggal nde jokkondiral hakkunde leyɗeele ɗiɗi ɗee artiraa. == Tuugnorgal == 15q41grwyxfkm9bvrevnv782vnx77b4 171406 171405 2026-05-25T11:04:44Z Ilya Discuss 10103 171406 wikitext text/x-wiki '''Semere Russom''' (jibinaa ko ñalnde 27 sulyee 1943) fuɗɗii nguurndam mum ko e jannginoowo. O yahiino Amerik, o woni almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oklahoma, kono o joofni jaŋde makko ko e hitaande 1976 ngam golloraade fedde wiyeteende « Front de libération du peuple de l’Eritree ».<ref>{{cite web|url=http://www.glocalforumus.org/conference/images/speakers/pdfs/semere_hadera.pdf|title=Semere Hadera|accessdate=2007-01-12|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070928152830/http://www.glocalforumus.org/conference/images/speakers/pdfs/semere_hadera.pdf|archivedate=2007-09-28|df=}}</ref> Caggal nde leydi Eritree heɓi jeytaare mum o woniino ammbasadeer leydi Eritree to leyɗeele dentuɗe Amerik e Kanadaa. Caggal ɗuum o jokki golle makko e nder golle laamu, o woni gardiiɗo geɗe Orop to ministeer geɗe caggal leydi Eritree haa hitaande 2001.<ref>{{cite news|last=Last|first=Alex|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/1574910.stm|title=Eritrea plays down diplomatic row|date=2001-10-02|publisher=BBC|accessdate=2007-01-12}}</ref> Ñalnde 1 lewru bowte hitaande 2002, o yalti e ministeer geɗe caggal leydi ngam wontude meer Asmara e gardiiɗo diiwaan hakkundeejo Eritree. E lewru abriil 2007 o toɗɗaa yo ardo ministeer jaŋde nde o jokki golle makko e wonde meer e gardiiɗo Asmara, e diiwaan hakkundeejo.<ref>{{cite news|url=http://www.alertnet.org/thenews/newsdesk/B601503.htm|title=Eritrea appoints new foreign affairs minister|accessdate=2007-04-18}}</ref> Ñalnde 21 sulyee 2018, o toɗɗaa yo won ammbasadeer Eritree to Ecoppi, ko juuti caggal nde jokkondiral hakkunde leyɗeele ɗiɗi ɗee artiraa.<ref>{{Cite web|url=https://www.aljazeera.com/news/2018/07/eritrea-appoints-ambassador-ethiopia-20-years-180721114224795.html|title=Eritrea appoints first ambassador to Ethiopia in 20 years|last=Aregay|first=Daniel|date=|website=www.aljazeera.com|archive-url=|archive-date=|access-date=2018-07-21}}</ref> == Tuugnorgal == fogqboa1uz8orlc817ayhpoaia6u09k Osman Saleh 0 41677 171407 2026-05-25T11:07:54Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Osmaan Saleh Mohammed ko dawriyanke, dipolomaat leydi Eritree. O wonii jaagorde jaŋde gadane caggal jeytaare, o wonii e oon ɗoon darnde tuggi 1993 haa 2007. O woniino gardiiɗo jaŋde ummoraade e jaŋde EPLF rewrude e jaŋde ngenndiire. E saawiyee 2007, o suɓaa yo o won jaagorgal geɗe caggal leydi. Ƴeew kadi Doggol jaagorɗe caggal leydi jooni Tuugnorgal" 171407 wikitext text/x-wiki Osmaan Saleh Mohammed ko dawriyanke, dipolomaat leydi Eritree. O wonii jaagorde jaŋde gadane caggal jeytaare, o wonii e oon ɗoon darnde tuggi 1993 haa 2007. O woniino gardiiɗo jaŋde ummoraade e jaŋde EPLF rewrude e jaŋde ngenndiire. E saawiyee 2007, o suɓaa yo o won jaagorgal geɗe caggal leydi. Ƴeew kadi Doggol jaagorɗe caggal leydi jooni Tuugnorgal dfmeox28v1crrw72xpg4cfrzbbhq0nj 171408 171407 2026-05-25T11:10:19Z Ilya Discuss 10103 171408 wikitext text/x-wiki '''Osmaan Saleh Mohammed''' ko dawriyanke, dipolomaat leydi Eritree. O wonii jaagorde jaŋde gadane caggal jeytaare, o wonii e oon ɗoon darnde tuggi 1993 haa 2007. O woniino gardiiɗo jaŋde ummoraade e jaŋde EPLF rewrude e jaŋde ngenndiire. E saawiyee 2007, o suɓaa yo o won jaagorgal geɗe caggal leydi. == Ƴeew kadi == Doggol jaagorɗe caggal leydi jooni == Tuugnorgal == 4nmqvla813e6gfcw3279aztfi0wrgmq 171409 171408 2026-05-25T11:10:56Z Ilya Discuss 10103 171409 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Osmaan Saleh Mohammed''' ko dawriyanke, dipolomaat leydi Eritree. O wonii jaagorde jaŋde gadane caggal jeytaare, o wonii e oon ɗoon darnde tuggi 1993 haa 2007. O woniino gardiiɗo jaŋde ummoraade e jaŋde EPLF rewrude e jaŋde ngenndiire. E saawiyee 2007, o suɓaa yo o won jaagorgal geɗe caggal leydi. == Ƴeew kadi == Doggol jaagorɗe caggal leydi jooni == Tuugnorgal == njvppr6lojo03jk7xkml3ihgty58wqm 171410 171409 2026-05-25T11:11:44Z Ilya Discuss 10103 171410 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Osmaan Saleh Mohammed''' ko dawriyanke, dipolomaat leydi Eritree. O wonii jaagorde jaŋde gadane caggal jeytaare, o wonii e oon ɗoon darnde tuggi 1993 haa 2007. O woniino gardiiɗo jaŋde ummoraade e jaŋde EPLF rewrude e jaŋde ngenndiire. E saawiyee 2007, o suɓaa yo o won jaagorgal geɗe caggal leydi.<ref>{{Cite web|title=Eritrea Chiefs of State and Cabinet Members of Foreign Governments|url=https://www.cia.gov/library/publications/world-leaders-1/world-leaders-e/eritrea.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20070612233210/https://www.cia.gov/library/publications/world-leaders-1/world-leaders-e/eritrea.html|archive-date=2007-06-12|access-date=2010-10-27|publisher=Central Intelligence Agency}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol jaagorɗe caggal leydi jooni == Tuugnorgal == fybqcutjnfagszwym54a4137a3h6t4p Alamin Mohammed Seid 0 41678 171411 2026-05-25T11:14:25Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Alamin Mohammed Seid (Aarabeere : الأمين محمد سيد ; 1946 walla 1947 – 15 noowammbar 2021) ko dawriyaŋke leydi Eritree. O jibinaa ko to Massawa, to leydi Eritree. Alamin ina jeyaa e wolde ndimaagu Eritree gila 1964 nde o naati e fedde ndimaagu Eritree. Caggal ɗuum o naati e ko wiyetee Fedde Ndimaagu Leñol Eritree (EPLF) e hitaande 1970. E nder wolde ndimaagu o woniino hooreejo departemaa jokkondiral caggal leydi EPLF. Alamin waɗii kadi ko juuti jaago..." 171411 wikitext text/x-wiki Alamin Mohammed Seid (Aarabeere : الأمين محمد سيد ; 1946 walla 1947 – 15 noowammbar 2021) ko dawriyaŋke leydi Eritree. O jibinaa ko to Massawa, to leydi Eritree. Alamin ina jeyaa e wolde ndimaagu Eritree gila 1964 nde o naati e fedde ndimaagu Eritree. Caggal ɗuum o naati e ko wiyetee Fedde Ndimaagu Leñol Eritree (EPLF) e hitaande 1970. E nder wolde ndimaagu o woniino hooreejo departemaa jokkondiral caggal leydi EPLF. Alamin waɗii kadi ko juuti jaagorgal kumpital e pinal. Kanko e Isaias Afewerki ko kamɓe tan ngoni terɗe Goomu Ngatamaare EPLF, tawi ko kamɓe ngoni e nder Goomu Ngatamaare Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal e nder batu tataɓo. E nder ndeeɗoo Kongres o suɓaama e jappeere Sekereteer, ɗo o gollinoo. Tuugnorgal dtj0droxcobf3fhmuugaqo53f84143m 171412 171411 2026-05-25T11:16:11Z Ilya Discuss 10103 171412 wikitext text/x-wiki Alamin Mohammed Seid (Aarabeere : الأمين محمد سيد ; 1946 walla 1947 – 15 noowammbar 2021) ko dawriyaŋke leydi Eritree. O jibinaa ko to Massawa, to leydi Eritree. Alamin ina jeyaa e wolde ndimaagu Eritree gila 1964 nde o naati e fedde ndimaagu Eritree. Caggal ɗuum o naati e ko wiyetee Fedde Ndimaagu Leñol Eritree (EPLF) e hitaande 1970. E nder wolde ndimaagu o woniino hooreejo departemaa jokkondiral caggal leydi EPLF. Alamin waɗii kadi ko juuti jaagorgal kumpital e pinal. Kanko e Isaias Afewerki ko kamɓe tan ngoni terɗe Goomu Ngatamaare EPLF, tawi ko kamɓe ngoni e nder Goomu Ngatamaare Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal e nder batu tataɓo. E nder ndeeɗoo Kongres o suɓaama e jappeere Sekereteer, ɗo o gollinoo. == Tuugnorgal == 7fw4i7rj6aijn0bxrrveaelbqyw1wdh 171413 171412 2026-05-25T11:16:37Z Ilya Discuss 10103 171413 wikitext text/x-wiki '''Alamin Mohammed Seid''' (Aarabeere : الأمين محمد سيد ; 1946 walla 1947 – 15 noowammbar 2021) ko dawriyaŋke leydi Eritree. O jibinaa ko to Massawa, to leydi Eritree. Alamin ina jeyaa e wolde ndimaagu Eritree gila 1964 nde o naati e fedde ndimaagu Eritree. Caggal ɗuum o naati e ko wiyetee Fedde Ndimaagu Leñol Eritree (EPLF) e hitaande 1970. E nder wolde ndimaagu o woniino hooreejo departemaa jokkondiral caggal leydi EPLF. Alamin waɗii kadi ko juuti jaagorgal kumpital e pinal. Kanko e Isaias Afewerki ko kamɓe tan ngoni terɗe Goomu Ngatamaare EPLF, tawi ko kamɓe ngoni e nder Goomu Ngatamaare Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal e nder batu tataɓo. E nder ndeeɗoo Kongres o suɓaama e jappeere Sekereteer, ɗo o gollinoo. == Tuugnorgal == 7yy5y2h66or60twjxkovsxlzanix8gx 171414 171413 2026-05-25T11:18:01Z Ilya Discuss 10103 171414 wikitext text/x-wiki '''Alamin Mohammed Seid''' (Aarabeere : الأمين محمد سيد ; 1946 walla 1947 – 15 noowammbar 2021) ko dawriyaŋke leydi Eritree.<ref>[https://allafrica.com/stories/202111160139.html Eritrea: Mr. Alamin Mohammed-Sied, Secretary of PFDJ, Passes Away]</ref> O jibinaa ko to Massawa, to leydi Eritree. Alamin ina jeyaa e wolde ndimaagu Eritree gila 1964 nde o naati e fedde ndimaagu Eritree. Caggal ɗuum o naati e ko wiyetee Fedde Ndimaagu Leñol Eritree (EPLF) e hitaande 1970. E nder wolde ndimaagu o woniino hooreejo departemaa jokkondiral caggal leydi EPLF. Alamin waɗii kadi ko juuti jaagorgal kumpital e pinal. Kanko e Isaias Afewerki ko kamɓe tan ngoni terɗe Goomu Ngatamaare EPLF, tawi ko kamɓe ngoni e nder Goomu Ngatamaare Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal e nder batu tataɓo. E nder ndeeɗoo Kongres o suɓaama e jappeere Sekereteer, ɗo o gollinoo. == Tuugnorgal == lzuak915znhivrw1kb021lrind41drs 171415 171414 2026-05-25T11:19:23Z Ilya Discuss 10103 171415 wikitext text/x-wiki '''Alamin Mohammed Seid''' (Aarabeere : الأمين محمد سيد ; 1946 walla 1947 – 15 noowammbar 2021) ko dawriyaŋke leydi Eritree.<ref>[https://allafrica.com/stories/202111160139.html Eritrea: Mr. Alamin Mohammed-Sied, Secretary of PFDJ, Passes Away]</ref> O jibinaa ko to Massawa, to leydi Eritree. Alamin ina jeyaa e wolde ndimaagu Eritree gila 1964 nde o naati e fedde ndimaagu Eritree. Caggal ɗuum o naati e ko wiyetee Fedde Ndimaagu Leñol Eritree (EPLF) e hitaande 1970. E nder wolde ndimaagu o woniino hooreejo departemaa jokkondiral caggal leydi EPLF. Alamin waɗii kadi ko juuti jaagorgal kumpital e pinal. Kanko e Isaias Afewerki ko kamɓe tan ngoni terɗe Goomu Ngatamaare EPLF, tawi ko kamɓe ngoni e nder Goomu Ngatamaare Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal e nder batu tataɓo. E nder ndeeɗoo Kongres o suɓaama e jappeere Sekereteer, ɗo o gollinoo.<ref>{{cite book|last=Killion|first=Tom|title=Historical Dictionary of Eritrea|isbn=0-8108-3437-5|publisher=The Scarecrow Press|year=1998}}</ref> == Tuugnorgal == lrakn7myip8ew4hu6xm8ce4zz0knxfj Estifanos Seyoum 0 41679 171416 2026-05-25T11:21:55Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Estifanos Seyoum (jibinaa ko 1947) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati fedde wiyeteende « Front de la libération populaire de l’Eritree » e hitaande 1972. Gila o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal tergal Asaambele ngenndi Sekereteer kaalis Gardiiɗo kaalis e nder konu leydi Eritree Direkteer mawɗo fedde toppitiinde ko fayti e njeeygu nder leydi Seneraal Birigaad O janngi to duɗal jaaɓi..." 171416 wikitext text/x-wiki Estifanos Seyoum (jibinaa ko 1947) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati fedde wiyeteende « Front de la libération populaire de l’Eritree » e hitaande 1972. Gila o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal tergal Asaambele ngenndi Sekereteer kaalis Gardiiɗo kaalis e nder konu leydi Eritree Direkteer mawɗo fedde toppitiinde ko fayti e njeeygu nder leydi Seneraal Birigaad O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin–Madison, ɗo o heɓi dipoloma makko ko faati e kaalis e faggudu. Tuggi 2005, o woni ko e kasoo e nder fedde haɓantonoonde G-15. Ndee fedde, anndiraande G-15, siifondiriino ɓataake udditiiɗo ngam ɗaɓɓude mbayliigu demokaraasi jam e nder dowla gooto. Caggal nde o nanngaa, Mr Seyoum nanngaama tawa o ñaawaaka. Fedde ndee fof meeɗaa ñaaweede e dow laabi, walla ñaaweede, tee ɓe ngoppaani jokkondirde e aduna caggal leydi. Haa e hitaande 2005, o anndaa ko o woni e kasoo haa jooni. Caggal nde o wuuri duuɓi jeegom e nder kasoo caɗtuɗo, ina sikkaa wonde Estifanos Seyoum maayi ko e lewru suwee 2007 sabu rafiiji jowitiiɗi e jabet ɓuuɓɗo. Seyoum jibinii ɓiɓɓe 5: Sewit, Ariyam, Mariyam, Kibrom e Natnael. Tuugnorgal iayvvq7761s2xeiqrrcfq9f3423ozqf 171417 171416 2026-05-25T11:23:17Z Ilya Discuss 10103 171417 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Estifanos Seyoum (jibinaa ko 1947) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati fedde wiyeteende « Front de la libération populaire de l’Eritree » e hitaande 1972. Gila o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal tergal Asaambele ngenndi Sekereteer kaalis Gardiiɗo kaalis e nder konu leydi Eritree Direkteer mawɗo fedde toppitiinde ko fayti e njeeygu nder leydi Seneraal Birigaad O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin–Madison, ɗo o heɓi dipoloma makko ko faati e kaalis e faggudu. Tuggi 2005, o woni ko e kasoo e nder fedde haɓantonoonde G-15. Ndee fedde, anndiraande G-15, siifondiriino ɓataake udditiiɗo ngam ɗaɓɓude mbayliigu demokaraasi jam e nder dowla gooto. Caggal nde o nanngaa, Mr Seyoum nanngaama tawa o ñaawaaka. Fedde ndee fof meeɗaa ñaaweede e dow laabi, walla ñaaweede, tee ɓe ngoppaani jokkondirde e aduna caggal leydi. Haa e hitaande 2005, o anndaa ko o woni e kasoo haa jooni. Caggal nde o wuuri duuɓi jeegom e nder kasoo caɗtuɗo, ina sikkaa wonde Estifanos Seyoum maayi ko e lewru suwee 2007 sabu rafiiji jowitiiɗi e jabet ɓuuɓɗo. Seyoum jibinii ɓiɓɓe 5: Sewit, Ariyam, Mariyam, Kibrom e Natnael. Tuugnorgal nmc83fxrv15buoj7uwbwg5dxtlovhwk 171418 171417 2026-05-25T11:23:54Z Ilya Discuss 10103 171418 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Estifanos Seyoum''' (jibinaa ko 1947) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati fedde wiyeteende « Front de la libération populaire de l’Eritree » e hitaande 1972. Gila o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle : tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal tergal Asaambele ngenndi Sekereteer kaalis Gardiiɗo kaalis e nder konu leydi Eritree Direkteer mawɗo fedde toppitiinde ko fayti e njeeygu nder leydi Seneraal Birigaad O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin–Madison, ɗo o heɓi dipoloma makko ko faati e kaalis e faggudu. Tuggi 2005, o woni ko e kasoo e nder fedde haɓantonoonde G-15. Ndee fedde, anndiraande G-15, siifondiriino ɓataake udditiiɗo ngam ɗaɓɓude mbayliigu demokaraasi jam e nder dowla gooto. Caggal nde o nanngaa, Mr Seyoum nanngaama tawa o ñaawaaka. Fedde ndee fof meeɗaa ñaaweede e dow laabi, walla ñaaweede, tee ɓe ngoppaani jokkondirde e aduna caggal leydi. Haa e hitaande 2005, o anndaa ko o woni e kasoo haa jooni. Caggal nde o wuuri duuɓi jeegom e nder kasoo caɗtuɗo, ina sikkaa wonde Estifanos Seyoum maayi ko e lewru suwee 2007 sabu rafiiji jowitiiɗi e jabet ɓuuɓɗo. Seyoum jibinii ɓiɓɓe 5: Sewit, Ariyam, Mariyam, Kibrom e Natnael. == Tuugnorgal == kfyvlaq0si3sd7uog7la4b4it3qhwxo 171419 171418 2026-05-25T11:25:01Z Ilya Discuss 10103 171419 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Estifanos Seyoum''' (jibinaa ko 1947) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati fedde wiyeteende « Front de la libération populaire de l’Eritree » e hitaande 1972. Gila o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle :<ref name="Connell2005">{{cite book|last=Connell|first=Dan|title=Conversations with Eritrean political prisoners|url=https://books.google.com/books?id=dwXLUyjuwJMC&pg=PA14|year=2005|publisher=The Red Sea Press|isbn=978-1-56902-235-1|page=14}}</ref> tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal tergal Asaambele ngenndi Sekereteer kaalis Gardiiɗo kaalis e nder konu leydi Eritree Direkteer mawɗo fedde toppitiinde ko fayti e njeeygu nder leydi Seneraal Birigaad O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin–Madison, ɗo o heɓi dipoloma makko ko faati e kaalis e faggudu. Tuggi 2005, o woni ko e kasoo e nder fedde haɓantonoonde G-15. Ndee fedde, anndiraande G-15, siifondiriino ɓataake udditiiɗo ngam ɗaɓɓude mbayliigu demokaraasi jam e nder dowla gooto. Caggal nde o nanngaa, Mr Seyoum nanngaama tawa o ñaawaaka. Fedde ndee fof meeɗaa ñaaweede e dow laabi, walla ñaaweede, tee ɓe ngoppaani jokkondirde e aduna caggal leydi. Haa e hitaande 2005, o anndaa ko o woni e kasoo haa jooni. Caggal nde o wuuri duuɓi jeegom e nder kasoo caɗtuɗo, ina sikkaa wonde Estifanos Seyoum maayi ko e lewru suwee 2007 sabu rafiiji jowitiiɗi e jabet ɓuuɓɗo. Seyoum jibinii ɓiɓɓe 5: Sewit, Ariyam, Mariyam, Kibrom e Natnael. == Tuugnorgal == qz2nom8g8gll7ct2nbhrrs80268yv91 171420 171419 2026-05-25T11:26:14Z Ilya Discuss 10103 171420 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Estifanos Seyoum''' (jibinaa ko 1947) ko dawriyanke leydi Eritree. O naati fedde wiyeteende « Front de la libération populaire de l’Eritree » e hitaande 1972. Gila o heɓi jeytaare makko, o joginoo ɗeeɗoo golle :<ref name="Connell2005">{{cite book|last=Connell|first=Dan|title=Conversations with Eritrean political prisoners|url=https://books.google.com/books?id=dwXLUyjuwJMC&pg=PA14|year=2005|publisher=The Red Sea Press|isbn=978-1-56902-235-1|page=14}}</ref> tergal e Diiso Catal Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal tergal Asaambele ngenndi Sekereteer kaalis Gardiiɗo kaalis e nder konu leydi Eritree Direkteer mawɗo fedde toppitiinde ko fayti e njeeygu nder leydi Seneraal Birigaad O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wisconsin–Madison, ɗo o heɓi dipoloma makko ko faati e kaalis e faggudu. Tuggi 2005, o woni ko e kasoo e nder fedde haɓantonoonde G-15. Ndee fedde, anndiraande G-15, siifondiriino ɓataake udditiiɗo ngam ɗaɓɓude mbayliigu demokaraasi jam e nder dowla gooto.<ref>{{Cite web|date=2025-10-19|title=Estifanos Seyoum, Eritrea|url=https://www.ipu.org/news/features/human-rights-cases/2014-05/estifanos-seyoum-eritrea|access-date=2025-09-18|website=Inter-Parliamentary Union|language=en}}</ref> Caggal nde o nanngaa, Mr Seyoum nanngaama tawa o ñaawaaka. Fedde ndee fof meeɗaa ñaaweede e dow laabi, walla ñaaweede, tee ɓe ngoppaani jokkondirde e aduna caggal leydi. Haa e hitaande 2005, o anndaa ko o woni e kasoo haa jooni. Caggal nde o wuuri duuɓi jeegom e nder kasoo caɗtuɗo, ina sikkaa wonde Estifanos Seyoum maayi ko e lewru suwee 2007 sabu rafiiji jowitiiɗi e jabet ɓuuɓɗo. Seyoum jibinii ɓiɓɓe 5: Sewit, Ariyam, Mariyam, Kibrom e Natnael. == Tuugnorgal == 019gizgg5cx8rug67lrf2eu4pclijq7 Ruth Simon 0 41680 171421 2026-05-25T11:32:00Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ruth Simon (jibinaa ko hedde 1962) ko jaaynoowo leydi Eritree. Nguurndam gadano Simon gollodiima e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e nder wolde ndimaagu Eritree, o ardii binndanɗe mum sirlu. O woniino kadi hooreejo jaaynde wiyeteende Bana, Fedde ngam naatgol rewɓe harbiyankooɓe Eritree. Caggal wolde ndee, o nanngaa ñalnde 25 abriil 1997 e juuɗe laamu Eritree, tawi omo golloroo jaaynde wiyeteende Agence France-Presse (AFP). Goomu toppitiingu reende jaaynooɓe to Amerik h..." 171421 wikitext text/x-wiki Ruth Simon (jibinaa ko hedde 1962) ko jaaynoowo leydi Eritree. Nguurndam gadano Simon gollodiima e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e nder wolde ndimaagu Eritree, o ardii binndanɗe mum sirlu. O woniino kadi hooreejo jaaynde wiyeteende Bana, Fedde ngam naatgol rewɓe harbiyankooɓe Eritree. Caggal wolde ndee, o nanngaa ñalnde 25 abriil 1997 e juuɗe laamu Eritree, tawi omo golloroo jaaynde wiyeteende Agence France-Presse (AFP). Goomu toppitiingu reende jaaynooɓe to Amerik hollitii wonde o nanngaama sabu makko humpitaade haala ka hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afewerki, wiyi wonde soldateeɓe leydi Eritree ina kaɓa e pelle daraniiɗe jojjanɗe aadee Sudaan. Lannda Afewerki, hono Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, yaltinii bayyinaango ñalnde heen caggal ciimtol mum, ina wiya ɗum « mbayliigu mawngu » , ina hollita kadi wonde konu Eritree tawtoraaka wolde ɗiɗmere Sudaan. Simon woni jaayndiyanke gadano nanngeede e nder leydi Eritree gila nde heɓi jeytaare mum duuɓi nay ko adii ɗuum. Simon nanngaa ko aldaa e ñaawoore haa e lewru mee 1998, nde Afewerki habri wonde kabaaru oo maa ñaawe, tee Eritree ina ñaawa AFP sabu mum sarde kabaruuji fenaande rewrude e « ko wiyetee agent ». Fedde wiyeteende Reporters sans frontières, jooɗiiɗo to Pari, wullitii e innde makko, hono no Goomu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade njiyaagu e CPJ. E lewru noowammbar ndeen hitaande, Simon rokkaama njeenaari ndimaagu jaayndeeji hakkunde leyɗeele CPJ e nder leydi hee, tawi ko kanko woni Eritreenaajo gadano heɓde njeenaari ndii. Ñalnde 29 desaambar 1998, Simon woppitaa tawi meeɗaa ñaaweede. Simon ina seerti e jom suudu mum, ina jogii ɓiɓɓe tato. Tuugnorgal f2aq9dmyn97ev2ntmvx1z6a973hulhb 171422 171421 2026-05-25T11:33:30Z Ilya Discuss 10103 171422 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ruth Simon (jibinaa ko hedde 1962) ko jaaynoowo leydi Eritree. Nguurndam gadano Simon gollodiima e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e nder wolde ndimaagu Eritree, o ardii binndanɗe mum sirlu. O woniino kadi hooreejo jaaynde wiyeteende Bana, Fedde ngam naatgol rewɓe harbiyankooɓe Eritree. Caggal wolde ndee, o nanngaa ñalnde 25 abriil 1997 e juuɗe laamu Eritree, tawi omo golloroo jaaynde wiyeteende Agence France-Presse (AFP). Goomu toppitiingu reende jaaynooɓe to Amerik hollitii wonde o nanngaama sabu makko humpitaade haala ka hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afewerki, wiyi wonde soldateeɓe leydi Eritree ina kaɓa e pelle daraniiɗe jojjanɗe aadee Sudaan. Lannda Afewerki, hono Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, yaltinii bayyinaango ñalnde heen caggal ciimtol mum, ina wiya ɗum « mbayliigu mawngu » , ina hollita kadi wonde konu Eritree tawtoraaka wolde ɗiɗmere Sudaan. Simon woni jaayndiyanke gadano nanngeede e nder leydi Eritree gila nde heɓi jeytaare mum duuɓi nay ko adii ɗuum. Simon nanngaa ko aldaa e ñaawoore haa e lewru mee 1998, nde Afewerki habri wonde kabaaru oo maa ñaawe, tee Eritree ina ñaawa AFP sabu mum sarde kabaruuji fenaande rewrude e « ko wiyetee agent ». Fedde wiyeteende Reporters sans frontières, jooɗiiɗo to Pari, wullitii e innde makko, hono no Goomu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade njiyaagu e CPJ. E lewru noowammbar ndeen hitaande, Simon rokkaama njeenaari ndimaagu jaayndeeji hakkunde leyɗeele CPJ e nder leydi hee, tawi ko kanko woni Eritreenaajo gadano heɓde njeenaari ndii. Ñalnde 29 desaambar 1998, Simon woppitaa tawi meeɗaa ñaaweede. Simon ina seerti e jom suudu mum, ina jogii ɓiɓɓe tato. Tuugnorgal rkpzf7xo8foaps6f63vi448hb17bqc3 171423 171422 2026-05-25T11:34:08Z Ilya Discuss 10103 171423 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ruth Simon''' (jibinaa ko hedde 1962) ko jaaynoowo leydi Eritree. == Nguurndam gadano == Simon gollodiima e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e nder wolde ndimaagu Eritree, o ardii binndanɗe mum sirlu. O woniino kadi hooreejo jaaynde wiyeteende Bana, Fedde ngam naatgol rewɓe harbiyankooɓe Eritree. Caggal wolde ndee, o nanngaa ñalnde 25 abriil 1997 e juuɗe laamu Eritree, tawi omo golloroo jaaynde wiyeteende Agence France-Presse (AFP). Goomu toppitiingu reende jaaynooɓe to Amerik hollitii wonde o nanngaama sabu makko humpitaade haala ka hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afewerki, wiyi wonde soldateeɓe leydi Eritree ina kaɓa e pelle daraniiɗe jojjanɗe aadee Sudaan. Lannda Afewerki, hono Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, yaltinii bayyinaango ñalnde heen caggal ciimtol mum, ina wiya ɗum « mbayliigu mawngu » , ina hollita kadi wonde konu Eritree tawtoraaka wolde ɗiɗmere Sudaan. Simon woni jaayndiyanke gadano nanngeede e nder leydi Eritree gila nde heɓi jeytaare mum duuɓi nay ko adii ɗuum. Simon nanngaa ko aldaa e ñaawoore haa e lewru mee 1998, nde Afewerki habri wonde kabaaru oo maa ñaawe, tee Eritree ina ñaawa AFP sabu mum sarde kabaruuji fenaande rewrude e « ko wiyetee agent ». Fedde wiyeteende Reporters sans frontières, jooɗiiɗo to Pari, wullitii e innde makko, hono no Goomu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade njiyaagu e CPJ. E lewru noowammbar ndeen hitaande, Simon rokkaama njeenaari ndimaagu jaayndeeji hakkunde leyɗeele CPJ e nder leydi hee, tawi ko kanko woni Eritreenaajo gadano heɓde njeenaari ndii. Ñalnde 29 desaambar 1998, Simon woppitaa tawi meeɗaa ñaaweede. Simon ina seerti e jom suudu mum, ina jogii ɓiɓɓe tato. == Tuugnorgal == ew6j0ef1icmxbx1giv6o9vmpmaxewen 171424 171423 2026-05-25T11:35:16Z Ilya Discuss 10103 171424 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ruth Simon''' (jibinaa ko hedde 1962) ko jaaynoowo leydi Eritree.<ref name="CPJ2">{{cite web|url=http://cpj.org/news/1998/Eritrea29dec98.html|title=CPJ Welcomes Release of Eritrean Journalist Ruth Simon|date=29 December 1998|publisher=The Committee to Protect Journalists|url-status=live|archive-date=5 June 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120605094232/https://www.cpj.org/news/1998/Eritrea29dec98.html|access-date=26 August 2012}}</ref> == Nguurndam gadano == Simon gollodiima e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e nder wolde ndimaagu Eritree, o ardii binndanɗe mum sirlu. O woniino kadi hooreejo jaaynde wiyeteende Bana, Fedde ngam naatgol rewɓe harbiyankooɓe Eritree. Caggal wolde ndee, o nanngaa ñalnde 25 abriil 1997 e juuɗe laamu Eritree, tawi omo golloroo jaaynde wiyeteende Agence France-Presse (AFP). Goomu toppitiingu reende jaaynooɓe to Amerik hollitii wonde o nanngaama sabu makko humpitaade haala ka hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afewerki, wiyi wonde soldateeɓe leydi Eritree ina kaɓa e pelle daraniiɗe jojjanɗe aadee Sudaan. Lannda Afewerki, hono Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, yaltinii bayyinaango ñalnde heen caggal ciimtol mum, ina wiya ɗum « mbayliigu mawngu » , ina hollita kadi wonde konu Eritree tawtoraaka wolde ɗiɗmere Sudaan. Simon woni jaayndiyanke gadano nanngeede e nder leydi Eritree gila nde heɓi jeytaare mum duuɓi nay ko adii ɗuum. Simon nanngaa ko aldaa e ñaawoore haa e lewru mee 1998, nde Afewerki habri wonde kabaaru oo maa ñaawe, tee Eritree ina ñaawa AFP sabu mum sarde kabaruuji fenaande rewrude e « ko wiyetee agent ». Fedde wiyeteende Reporters sans frontières, jooɗiiɗo to Pari, wullitii e innde makko, hono no Goomu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade njiyaagu e CPJ. E lewru noowammbar ndeen hitaande, Simon rokkaama njeenaari ndimaagu jaayndeeji hakkunde leyɗeele CPJ e nder leydi hee, tawi ko kanko woni Eritreenaajo gadano heɓde njeenaari ndii. Ñalnde 29 desaambar 1998, Simon woppitaa tawi meeɗaa ñaaweede. Simon ina seerti e jom suudu mum, ina jogii ɓiɓɓe tato. == Tuugnorgal == 9vdfew3voktc1qocfudzq457hz7b3fx 171425 171424 2026-05-25T11:38:20Z Ilya Discuss 10103 171425 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ruth Simon''' (jibinaa ko hedde 1962) ko jaaynoowo leydi Eritree.<ref name="CPJ2">{{cite web|url=http://cpj.org/news/1998/Eritrea29dec98.html|title=CPJ Welcomes Release of Eritrean Journalist Ruth Simon|date=29 December 1998|publisher=The Committee to Protect Journalists|url-status=live|archive-date=5 June 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120605094232/https://www.cpj.org/news/1998/Eritrea29dec98.html|access-date=26 August 2012}}</ref> == Nguurndam gadano == Simon gollodiima e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e nder wolde ndimaagu Eritree, o ardii binndanɗe mum sirlu. O woniino kadi hooreejo jaaynde wiyeteende Bana, Fedde ngam naatgol rewɓe harbiyankooɓe Eritree. Caggal wolde ndee, o nanngaa ñalnde 25 abriil 1997 e juuɗe laamu Eritree, tawi omo golloroo jaaynde wiyeteende Agence France-Presse (AFP). Goomu toppitiingu reende jaaynooɓe to Amerik hollitii wonde o nanngaama sabu makko humpitaade haala ka hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afewerki, wiyi wonde soldateeɓe leydi Eritree ina kaɓa e pelle daraniiɗe jojjanɗe aadee Sudaan. Lannda Afewerki, hono Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, yaltinii bayyinaango ñalnde heen caggal ciimtol mum, ina wiya ɗum « mbayliigu mawngu » , ina hollita kadi wonde konu Eritree tawtoraaka wolde ɗiɗmere Sudaan. Simon woni jaayndiyanke gadano nanngeede e nder leydi Eritree gila nde heɓi jeytaare mum duuɓi nay ko adii ɗuum.<ref>{{cite news|agency=Reuters|url=http://www.highbeam.com/doc/1P2-4851763.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20131105233145/http://www.highbeam.com/doc/1P2-4851763.html|url-status=dead|archive-date=5 November 2013|title=Eritrea detains journalist|date=13 June 1997|work=The Independent|access-date=29 August 2012}}{{subscription required}}</ref><ref name="CPJ22" /> Simon nanngaa ko aldaa e ñaawoore haa e lewru mee 1998, nde Afewerki habri wonde kabaaru oo maa ñaawe, tee Eritree ina ñaawa AFP sabu mum sarde kabaruuji fenaande rewrude e « ko wiyetee agent ». Fedde wiyeteende Reporters sans frontières, jooɗiiɗo to Pari, wullitii e innde makko, hono no Goomu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade njiyaagu e CPJ. E lewru noowammbar ndeen hitaande, Simon rokkaama njeenaari ndimaagu jaayndeeji hakkunde leyɗeele CPJ e nder leydi hee, tawi ko kanko woni Eritreenaajo gadano heɓde njeenaari ndii. Ñalnde 29 desaambar 1998, Simon woppitaa tawi meeɗaa ñaaweede. Simon ina seerti e jom suudu mum, ina jogii ɓiɓɓe tato. == Tuugnorgal == 6jvz39n1x8vh6j33mi1yj68t7o2uhfi 171426 171425 2026-05-25T11:40:12Z Ilya Discuss 10103 171426 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ruth Simon''' (jibinaa ko hedde 1962) ko jaaynoowo leydi Eritree.<ref name="CPJ2">{{cite web|url=http://cpj.org/news/1998/Eritrea29dec98.html|title=CPJ Welcomes Release of Eritrean Journalist Ruth Simon|date=29 December 1998|publisher=The Committee to Protect Journalists|url-status=live|archive-date=5 June 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120605094232/https://www.cpj.org/news/1998/Eritrea29dec98.html|access-date=26 August 2012}}</ref> == Nguurndam gadano == Simon gollodiima e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e nder wolde ndimaagu Eritree, o ardii binndanɗe mum sirlu. O woniino kadi hooreejo jaaynde wiyeteende Bana, Fedde ngam naatgol rewɓe harbiyankooɓe Eritree. Caggal wolde ndee, o nanngaa ñalnde 25 abriil 1997 e juuɗe laamu Eritree, tawi omo golloroo jaaynde wiyeteende Agence France-Presse (AFP). Goomu toppitiingu reende jaaynooɓe to Amerik hollitii wonde o nanngaama sabu makko humpitaade haala ka hooreejo leydi ndii, hono Isaias Afewerki, wiyi wonde soldateeɓe leydi Eritree ina kaɓa e pelle daraniiɗe jojjanɗe aadee Sudaan. Lannda Afewerki, hono Fedde Yimɓe ngam Demokaraasi e Nuunɗal, yaltinii bayyinaango ñalnde heen caggal ciimtol mum, ina wiya ɗum « mbayliigu mawngu » , ina hollita kadi wonde konu Eritree tawtoraaka wolde ɗiɗmere Sudaan. Simon woni jaayndiyanke gadano nanngeede e nder leydi Eritree gila nde heɓi jeytaare mum duuɓi nay ko adii ɗuum.<ref>{{cite news|agency=Reuters|url=http://www.highbeam.com/doc/1P2-4851763.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20131105233145/http://www.highbeam.com/doc/1P2-4851763.html|url-status=dead|archive-date=5 November 2013|title=Eritrea detains journalist|date=13 June 1997|work=The Independent|access-date=29 August 2012}}{{subscription required}}</ref><ref name="CPJ22" /> Simon nanngaa ko aldaa e ñaawoore haa e lewru mee 1998, nde Afewerki habri wonde kabaaru oo maa ñaawe, tee Eritree ina ñaawa AFP sabu mum sarde kabaruuji fenaande rewrude e « ko wiyetee agent ». Fedde wiyeteende Reporters sans frontières, jooɗiiɗo to Pari, wullitii e innde makko, hono no Goomu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade njiyaagu e CPJ. E lewru noowammbar ndeen hitaande, Simon rokkaama njeenaari ndimaagu jaayndeeji hakkunde leyɗeele CPJ e nder leydi hee, tawi ko kanko woni Eritreenaajo gadano heɓde njeenaari ndii. Ñalnde 29 desaambar 1998, Simon woppitaa tawi meeɗaa ñaaweede. Simon ina seerti e jom suudu mum, ina jogii ɓiɓɓe tato.<ref>{{cite web|url=http://www.ifex.org/eritrea/1998/04/29/journalist_remains_in_detention/|title=Journalist remains in detention|date=29 April 1998|publisher=International Freedom of Expression Exchange|archive-date=10 December 2011|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20111210164220/http://ifex.org/eritrea/1998/04/29/journalist_remains_in_detention/|access-date=26 August 2012}}</ref><ref name="CPJ23" />.<ref name="CPJ23" />.<ref name="CPJ23" /> == Tuugnorgal == prtiuprotiqnb52u49zlwvtww5uaq4h