Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.47.0-wmf.13 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk User talk:Revi C. 3 3400 180541 180514 2026-08-02T14:21:01Z Pathoschild 122 global user pages ([[m:Synchbot|requested by Revi C.]]) 180541 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__<div class="mw-content-ltr" lang="en" dir="ltr">[[File:Revi logo (pink).png|thumb|center|<span style="color:red">PLEASE DO NOT LEAVE MESSAGE HERE!</span>]] '''<span style="color:red"> BEFORE YOU BLOCK MY ACCOUNT: IF MY EDIT SUMMARY INCLUDE PREFIX </span>''(Script)''<span style="color:red">, DON'T BLOCK ME, JUST TELL ME TO SLOW DOWN AT COMMONS' TALK PAGE. IT IS AN AUTOMATED SCRIPT BEING USED ON COMMONS TO MOVE FILES.</span>''' Instead, please leave your message following site: <br /> [[File:Wikidata-logo-en.svg|45px|link=d:User talk:Revi C.]] [[d:User talk:Revi C.]] for Wikidata (Interwiki links) stuff <!--(I am {{int:Group-sysop}} there)--> <br /> [[File:Commons-logo.svg|45px|link=commons:User talk:Revi C.]] [[commons:User talk:Revi C.]] for renaming stuff or [[User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] action (I am {{int:Group-sysop}} there) <br /> [[File:Wikimedia Community Logo optimized.svg|45px|link=m:User talk:Revi C.]] [[meta:User talk:Revi C.]] for other stuff (User right notification, revert message, etc...) Messages left on this page may be reverted or moved without any response.</div> 5b8qtz4dnjnrhc9ts3mku14m3gujbq8 Muhammadu Buhari 0 4186 180544 180352 2026-08-02T17:29:19Z MOIBARDE 10068 Add references and links 180544 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Muhammadu Buhari''' (HeɗtoR 17 Duujal 1942 – 13 Juko 2025) ko seneraal [[Naajeeriya]] e siyaasaajo laamɗo leydi [[Naajeeriya]]<ref>* {{cite web|last=Smith|first=David|title=Muhammadu Buhari: reformed dictator returns to power in democratic Nigeria|website=[[The Guardian]]|date=31 March 2015|url=https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|access-date=27 March 2025|archive-date=5 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170305153611/https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|url-status=live}} * {{cite news|url=https://www.ft.com/content/0919978c-dd91-4037-a6d7-ff11e8f2f5d8|last=Pilling|first=David|date=14 July 2025|title=Muhammadu Buhari, former Nigerian president, 1942-2025|newspaper=Financial Times|archive-date=15 July 2025|access-date=18 July 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250715234953/https://www.ft.com/content/0919978c-dd91-4037-a6d7-ff11e8f2f5d8|url-status=live}} * {{cite news|url=https://apnews.com/article/nigeria-buhari-death-legacy-president-ac665f4782ec981654a35a33544f2711|last=Adetayo|first=Ope|title=Here's how Nigerians remember Buhari, who ruled both as a dictator and a democrat|newspaper=Associated Press|date=14 July 2025}} * {{cite news|url=https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2025/07/14/muhammadu-buhari-failed-to-build-a-better-nigeria-twice|title=Muhammadu Buhari failed to build a better Nigeria, twice|newspaper=The Economist|date=14 July 2025|archive-date=16 July 2025|access-date=18 July 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250716143608/https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2025/07/14/muhammadu-buhari-failed-to-build-a-better-nigeria-twice|url-status=live}} * {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=-uQWEQAAQBAJ&dq=info:YKdBQVGR310J:scholar.google.com/&pg=PA1|last=Ogbonda|first=Chris Wolumati|year=2023|chapter=Nigerian Press Under Buhari Military Autocracy and Civil Democracy|title=Military-Media Relations in Post-Colonial Nigeria: Clashes, Ethics, and Prospects|publisher=Ethics International Press|page=2|isbn=978-1-80441-248-0}} * {{cite book|url=https://brill.com/display/book/9789004430013/BP000027.xml|last=Bergstresser|first=Heinrich|year=2020|chapter=Nigeria|title=Africa Yearbook Volume 16: Politics, Economy and Society South of the Sahara in 2019|page=148|doi=10.1163/9789004430013_017|isbn=978-90-04-43001-3}}</ref> gila 1983 haa 1985, caggal ɗuum o woni hooreejo leydi [[Naajeeriya]] cuɓaaɗo e dow demokaraasi gila 2015-2023.<ref>{{Cite web|date=15 June 2025|title=Muhammadu Buhari|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|access-date=21 June 2025|website=Britannica|archive-date=18 February 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|url-status=live}}</ref>. Buhari nasti sooje'en lesdi [[Naajeeriya]] ngam haɓugo nder konu lesdi [[Naajeeriya]], hiddeko o yahra yeeso nder laamuuji sooja'en ɓaawo man. Buhari heɓi innde cemmbiɗnde wakkati laamu [[Shehu Shagari]] ngam ardungal sooje'en maako nder konu Chad e Nigeria. Buhari laati ardiiɗo ɓaawo kuudetaa lesdi Naajeeriya nder hitaande 1983, ko laarani lesdi [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓre. Hay so tawii wonaa hooreejo fedde nde, Buhari wonti hooreejo laamu konu e nder yontaaji caɗeele faggudu luggiɗɗe e njulaagu yaajngu. E wiyde makko, ŋakkeende njuɓɓudi faggudu e ŋakkeende nehdi e les njiimaandi siwil, Buhari ƴettii laawol tiiɗngol e cemmbinngol laamu, e teeŋtinde nehdi, haɓaade fenaande, e moƴƴitingol faggudu rewrude e ko anndiraa hare luulndiinde nehdi (WAI). Sifaa politik doolnuɗo mo o sosi oo, ina wiyee Buharism. Haa ragare, laamu Buhari cemmbiɗɗum e dabareeji faggudu cemmbiɗɗi, waɗi ɓesdaari welwelo nder konu. Ñalnde 27 ut 1985, o liɓaa e kuudetaa laamɗo e gardagol Seneraal [[Ibraahiima Babangida]]. Buhari suɓaama hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] dow laylaytol e ballal lanyol yimɓe lesdi [[Naajeeriya]] fuu (ANPP) nder hitaande 2003 e 2007, nden boo dow laylaytol Kongres ngam waylaare yeeso (CPC) nder hitaande 2011.<ref>{{Cite news|date=12 December 2016|title=The frustrations of Buhari from 2003 to 2011|url=https://www.vanguardngr.com/2016/12/the-frustrations-of-buhari-from-2003-to-2011/|location=Lagos, Nigeria|access-date=1 October 2021|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001112806/https://www.vanguardngr.com/2016/12/the-frustrations-of-buhari-from-2003-to-2011/|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] Duujal 2014, o yalti e kanndidaa hooreejo leydi<ref>{{Cite news|date=1 April 2015|title=Nigeria election: Muhammadu Buhari wins presidency|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-32139858|access-date=23 September 2021|archive-date=10 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211110022117/https://www.bbc.com/news/world-africa-32139858|url-status=live}}</ref> lannda ''All Progressives Congress'' ngam suɓaade hooreejo leydi 2015.<ref>{{Cite news|date=31 March 2015|title=Buhari in historic election win, emerges Nigeria's President-elect|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/180374-buhari-in-historic-election-win-emerges-nigerias-president-elect.html|access-date=1 October 2021|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001113036/https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/180374-buhari-in-historic-election-win-emerges-nigerias-president-elect.html|url-status=live|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Buhari heɓi nasaraaku suɓol ngol, o fooli hooreejo lesdi jooɗiiɗo lesdi man.<ref>{{Cite web|title=Muhammadu Buhari|url=https://themuslim500.com/profiles/muhammadu-buhari/|access-date=11 December 2022|website=The Muslim 500|date=27 May 2018|archive-date=11 December 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221211151550/https://themuslim500.com/profiles/muhammadu-buhari/|url-status=live}}</ref> Ko ngol woni go’o ko e nder daartol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], hooreejo leydi ndii ina waasa suɓaade hooreejo leydi ndii. O huniima ñalnde 29 [[lewru]] mbooy hitaande 2015. E lewru feebariyee hitaande 2019, Buhari suɓaama kadi, o fooli ƴaañoowo makko ɓurɗo ɓadaade, gonnooɗo cukko hooreejo leydi [[Atiku Abubakar]], ko ina tolnoo e miliyoŋaaji tati woote.<ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/breaking-inec-declares-buhari-winner-of-2019-presidential-election/|title=UPDATED: Buhari wins second term|newspaper=[[The Punch]]|date=27 February 2019|access-date=30 August 2019|archive-date=6 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190906151856/https://punchng.com/breaking-inec-declares-buhari-winner-of-2019-presidential-election/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|author1=Stephanie Busari|author2=Aanu Adeoye|title=Nigeria's President Muhammadu Buhari reelected, but opponent rejects results|url=https://www.cnn.com/2019/02/26/africa/buhari-wins-nigeria-electionintl/index.html|access-date=1 October 2021|website=CNN|date=27 February 2019|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001113245/https://www.cnn.com/2019/02/26/africa/buhari-wins-nigeria-election-intl/index.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|date=27 February 2019|title=Nigeria's Buhari wins re-election, rival pursues fraud claim|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-nigeria-election-idUSKCN1QG11U|access-date=3 June 2023|archive-date=3 June 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230603151754/https://www.reuters.com/article/us-nigeria-election-idUSKCN1QG11U|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last=Okere|first=Alexander|date=13 July 2025|title=Former President Buhari Dies At 82|url=https://www.channelstv.com/2025/07/13/former-president-buhari-dies-at-82/|access-date=13 July 2025|website=Channels Television}}</ref> ==Nguurndam gadano== Muhammadu Buhari jibinaa ko ñalnde 17 Duujal hitaande 1942, to [[Daura]], hannde woni to diiwaan [[Katsina]], leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref name="auto">{{cite web|last=Zuber|first=David|title=Muhammadu Buhari (1942– )|website=BlackPast.org|date=19 April 2022|url=https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/muhammadu-buhari-1942/|access-date=28 March 2025}}</ref><ref>{{cite web|last=Smith|first=David|title=Muhammadu Buhari: reformed dictator returns to power in democratic Nigeria|website=[[The Guardian]]|date=31 March 2015|url=https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|access-date=27 March 2025|archive-date=5 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170305153611/https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|url-status=live}}</ref> Ko kanko woni ɓiɗɗo Mallam Hardo Adamu, mawɗo fulɓe ummoriiɗo Dumurkul to Mai'Adua e Zulaihat, jogiiɗo iwdi Hausa e Kanuri.<ref name="auto2">{{cite web|last=Zuber|first=David|title=Muhammadu Buhari (1942– )|website=BlackPast.org|date=19 April 2022|url=https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/muhammadu-buhari-1942/|access-date=28 March 2025}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> O inniraa ko ganndo [[Lislaamu|lislaam]] mo teeminannde jeenayaɓere, hono [[Muhammadu al-Bukhari]].<ref>{{Cite news|last1=Kperogi|first1=Farooq|title=Buhari's surname not his father's name; how he dumped it|url=https://pmnewsnigeria.com/2021/08/15/buharis-surname-not-his-fathers-name-how-he-dumped-it/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[P.M. News]]|access-date=8 December 2021}}</ref> Mawniiko Buhari, Yuusuf, ko mawɗo, o sosi gure keewɗe e nder Daura, ina heen Dumurkul.<ref name=":42">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Baaba Buhari maayi nde o mari duuɓi 4, Waziri Alhassan, ɓii Amiir Daura, Muusa dan Nuhu (laami: 1904-1911),<ref>{{Cite book|author=M. G. Smith|author-link=M. G. Smith|url=https://archive.org/details/the-affairs-of-daura/page/326/mode/2up?q=Waziri|title=The Affairs Of Daura|date=1978|pages=327}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Kirk-Greene|first1=A. H. M.|url=https://archive.org/details/emiratesofnorthe0000ahmk/mode/2up?view=theater|title=The Emirates of Northern Nigeria: A Preliminary Survey of Their Historical Traditions|last2=Hogben|first2=S. J.|date=1 January 1966|publisher=Oxford University Press|others=Internet Archive|pages=155}}</ref> wonti gardiiɗo Zulaihat e ɓiɓɓe mum njeegomo, hawtaade e Buhari.<ref name=":43">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Buhari janngi janngirde Qur’aana, ton o walliti nder ngurka jawdi. O heɓi jaŋde makko leslesre to Daura e Mai'Adua, o heɓi heen seedantaagal makko e hitaande 1953. O naatnaa e duɗal hakkundeewal Katsina (caggal ɗuum o wayli innde makko e duɗal hakkundeewal diiwaan Katsina), ɗo o heɓi jaŋde makko hakkundeere tuggi 1956 haa 1961. E nder dumunna makko jeegom, o woniino hooreejo galle e capboy. E hitaande 1960, o rokkaama bursi e juuɗe Elder Dempster Lines ngam njillu makko e nder leydi Angalteer e nder dumunna daɓɓo.<ref name=":44">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Buhari yiɗiino jokkude jaŋde safaara ngam wonde doktoor; cuɓal tan e oon sahaa ko janngude Farmasi to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Naajeeriya]] to Zaria, ɗum noon ina ƴetta duuɓi keewɗi. [[Mamm daura|Mamman Daura]], ɓiyiiko gorko, wasiyii mo yo o naata e konu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], o jannga toon jaŋde toownde.<ref name=":45">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> == Golle konu == E hitaande 1962, nde o heɓi duuɓi 19, Buhari jeyaa ko e sukaaɓe 70 cuɓaaɓe ngam naatde e duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] (NMTC).<ref>{{cite book|last=Obotetukudo|first=Solomon|title=The Inaugural Addresses and Ascension Speeches of Nigerian Elected and Non-elected presidents and prime minister from 1960–2010|publisher=University Press of America|year=2011|page=90}}</ref><ref name=":46">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] feebariyee 1964, NMTC ɓeydaama e nder suudu sarɗiiji leydi [[Naajeeriya]], ɓe innitiraa ɗum Akademi Defense [[Naajeeriya]]. Tuggi hitaande 1962 haa 1963, Buhari janngi ofiseeji haa janngirde ofiseeji Mons haa Aldershot, lesdi Angalteer.<ref>{{Cite web|date=2020|title=President Muhammadu Buhari|url=https://statehouse.gov.ng/people-old/president-muhammadu-buhari/|access-date=7 May 2025|website=The State house abuja|archive-date=8 April 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250408085905/https://statehouse.gov.ng/people-old/president-muhammadu-buhari/|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] Yarkomaa 1963, tawi omo yahra e duu6i 20, o yamiraa lietnaa ɗiɗaɓo, o toɗɗaa kadi hooreejo peloton e bataliyoŋ ɗiɗaɓo konu koyɗe to [[Abeokuta]], leydi Nijeer, o naati e kursus komanndaaji peloton to duɗal jaaɓi haaɗtirde heblo konu Nijeer, to [[Kaduna]], to diiwaan [[Kaduna]], tuggi [[lewru]] noowammbar193111 1964, o jokki e yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu to Borden, to leydi Angalteer.<ref name="Businessday NG 2015">{{Cite news|title=General Muhammadu Buhari: The dawn of a new era|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|date=31 May 2015|url=https://businessday.ng/bd-lunch/article/general-muhammadu-buhari-the-dawn-of-a-new-era/|location=Lagos, Nigeria|access-date=7 June 2023|archive-date=7 June 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230607070429/https://businessday.ng/bd-lunch/article/general-muhammadu-buhari-the-dawn-of-a-new-era/|url-status=live}}</ref> Tuggi 1965 haa 1967, Buhari woniino hooreejo bataliyoŋ ɗiɗmo konu koyɗe, o toɗɗaa kadi brigade major e sekteer ɗiɗaɓo, ''division'' infanterie gadano (abriil 1967 haa sulyee 1967). Caggal kuudetaa leydi [[Naajeeriya]] e hitaande 1966, warnoo hooreejo leydi [[Naajeeriya]] [[Ahmadu Bello]], Buhari, e wondude e ofiseeji goɗɗi ummoriiɗi Fuɗnaange [[Naajeeriya]], tawtoraama kuudetaa mbo leydi [[Naajeeriya]] waɗi e lewru juko, ngu riiwti Seneraal [[Aguiyi Ironsi]], lomtii ɗum Seneraal [[Yakubu Gowon]].<ref>{{Cite news|title=Prominent Nigerians who share birthday month with President Buhari|url=https://guardian.ng/news/birthdays-6/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=18 December 2022|language=en-US}}</ref> === Hare nder leydi Naajeeriya === Winndannde mawnde: Hare nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] Buhari halfinaama e Division 1 e les njiimaandi Lietnaa Kolonel [[Mohammed Shuwa]].<ref>{{Cite news|title=Prominent Nigerians who share birthday month with President Buhari|url=https://guardian.ng/news/birthdays-6/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=18 December 2022|language=en-US}}</ref> Diɗɗal ngal ummiima [[Kaduna]] haa [[Makurɗi|Makurdi]] e fuɗɗoode wolde hakkunde leyɗeele [[Naajeeriya]]. Diɗɗal 1 ngal feccii ko e sekteeruuji e bataliyoŋaaji, Shuwa ina wallita e komanndaaji sekteeruuji Martin Adamu e Sule Apollo, caggal ɗuum lomtii ɗum ko [[Teofilus Danjuma]].{{Sfn|Momoh|2000|p=343}} O adii wonde ko Adjutant e Komandaa Kompañi e nder bataliyoŋ 2, Infanterie Secteur Second de la ''Division'' 1e. Bataliyoŋ 2 oo ina jeyaa e diwanuuji tawtoraaɗi golle gadane wolde ndee : ɓe puɗɗii ko Gakem sara Afikpo, ɓe njahi feewde Ogoja, e ballal fedde artillerie Gado Nasko.{{sfn|Momoh|2000|p=69}} Ɓe njottii ɓe nanngi Ogoja, e anniya yahrude yeeso rewrude e banngeeji ɗii haa [[Enugu]], laamorgo leydi ndii.{{sfn|Momoh|2000|p=339}}O woniino Komandaajo bataliyoŋ 2 e nder dumunna juutɗo, o ardii bataliyoŋ oo haa Afikpo ngam hawrude e Komando Marine 3ɓo, o yahra yeeso feewde [[Enugu]] rewrude e Nkalagu e Abakaliki. Kono hade makko yahde [[Enugu]], o artiraa to [[Nsukka]], o woniino Biraam Major e Biraam 3ɓo, e gardagol Joshua Gin, caggal ɗuum Isa Bukar lomtii mo.{{sfn|Momoh|2000|p=340}} Buhari jooɗi bee sooja'en lesdi [[Naajeeriya]] lebbi seɗɗa nde sooja'en lesdi [[Naajeeriya]] fuɗɗi waɗugo dabareeji ɗi ɓe janngi diga konu arande'en. E nokkuuji yahrude yeeso ko yaawi, peeje kese ɗee ko jogaade e jogaade laabi jokkondiral e huutoraade gure nanngaaɗe ngam heblude ngam heblude soldateeɓe kesi adduɓe e nokkuuji konu to [[Abeokuta]] e Zaria.{{sfn|Momoh|2000|p=340}} E hitaande 1968, o artiraa e Sektora 4, ina wiyee kadi sektoraa Awka, kañum halfinaa ƴettude nanngugol [[Onitsha]] ummoraade e ''Division'' 2. Golle sektoraa oo ko e nder diiwaan Awka-Abagana-[[Onitsha]], ko ɗum huunde himmunde e doole Biafran sabu ko kañum woni nokku mawɗo ɗo nguura heɓetee. Ko e nder sekteer oo fedde Buhari heɓi caɗeele keewɗe ngam etaade reende laawol nguura ngol murtuɓe ɓee njogori reende e [[maayo Oji]] e [[Abagana]].{{sfn|Momoh|2000|p=340}} === Caggal wolde nde === Tuggude hitaande 1970 haa 1971, Buhari woniino Birigad Major/Komandant, Birigad 31 Infanterie. Ndeen o wonii balloowo seneraal, gardiiɗo diɗɗal gadanal konu koyɗe, tuggi 1971 haa 1972. O naati kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu, to kanton Wellington, to leydi Indiya, e hitaande 1973.<ref name="Quartz">{{cite news|author=Siddhartha Mitter|date=28 October 2015|title=India can rival China in Nigeria, by being exactly what China is not: Open and free|work=Quartz|url=http://qz.com/534257/india-can-rival-china-in-nigeria-by-being-exactly-what-china-is-not-open-and-free/|access-date=1 November 2015|archive-date=1 November 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20151101070327/http://qz.com/534257/india-can-rival-china-in-nigeria-by-being-exactly-what-china-is-not-open-and-free/|url-status=live}}</ref> Tuggi hitaande 1974 haa 1975 Buhari woni hooreejo kuugal yahdu e yahdu haa suudu konu lesdi [[Naajeeriya]].<ref>{{cite book|author=Solomon Williams Obotetukudo|title=The Inaugural Addresses and Ascension Speeches of Nigerian Elected and Non-Elected Presidents and Prime Minister, 1960–2010|publisher=University Press of America|year=2010|pages=91–92}}</ref> E nder kuudetaa konu e hitaande 1975, Lietnaa Kolonel Buhari ina jeyaa e fedde ofiseeji gaddanɗi Seneraal [[Murtala Muhammed|Murtala Mohammed]] laamu. Caggal ɗuum o toɗɗaa guwerneer diiwaan Fuɗnaange-rewo<ref>{{Cite web|url=https://thecommonwealth.org/our-member-countries/nigeria/constitution-politics|title=Nigeria : Constitution and politics|work=The Commonwealth|access-date=5 January 2020|archive-date=11 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190911145142/http://www.thecommonwealth.org/our-member-countries/nigeria/constitution-politics|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.mouau.edu.ng/index.php/node/134|title=PRESIDENT MUHAMMADU BUHARI (GCFR) &#124; Michael Okpara University of Agriculture, Umudike|access-date=5 January 2020|archive-date=13 June 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200613054012/https://www.mouau.edu.ng/index.php/node/134|url-status=live}}</ref> tuggi 1 ut 1975 haa 3 feebariyee 1976, ngam ƴeewtaade ɓamtaare renndo, faggudu e politik e nder diiwaan hee. Ñalnde 3 feebariyee 1976, Dowla Fuɗnaange-rewo feccii e dowlaaji tati [[Bauchi]], [[Borno]] e [[Gongola]].<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriaroute.com/state-structure.php|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160603080911/http://nigeriaroute.com/state-structure.php|archive-date=3 June 2016|title=Nigeriaroute.com}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200612192532/http://www.nigeriaroute.com/state-structure.php|date=12 June 2020}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/news/local/nigerian-states-this-is-how-the-36-states-were-created/mdtnq3e|title=This is how the 36 states were created|date=23 October 2017|access-date=5 January 2020|archive-date=12 June 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200612192656/https://www.pulse.ng/news/local/nigerian-states-this-is-how-the-36-states-were-created/mdtnq3e|url-status=live|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref><ref>{{cite journal|last1=Alapiki|first1=Henry E|date=2005|title=State Creation in Nigeria: Failed Approaches to National Integration and Local Autonomy|journal=African Studies Review|volume=48|issue=3|pages=49–65|doi=10.1353/arw.2006.0003|jstor=20065139|s2cid=146571948}}</ref> Buhari nden laati Gomnaajo arandeejo lesdi Borno diga 3 [[lewru]] feebariyee 1976 haa 15 mars 1976.<ref>{{Citation|title=Matthews, Norman Derek, (19 March 1922–21 July 1976), Governor of Montserrat, since 1974|date=1 December 2007|url=http://dx.doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u157278|work=Who Was Who|access-date=17 September 2023|publisher=Oxford University Press|doi=10.1093/ww/9780199540884.013.u157278|url-access=subscription}}</ref> E [[lewru]] marse 1976, caggal kuudetaa militeer en 1976, baɗnooɗo warngo Seneraal [[Murtala Muhammed|Murtala Mohammed]], cukko makko Seneraal [[Olusegun Obasanjo]] wonti hooreejo konu leydi ndii, toɗɗii Kolonel Buhari yo won komisariyaajo fedde toppitiinde ko fayti e petroŋ e Natur). E hitaande 1977, nde fedde petroŋ leydi [[Naajeeriya]] sosaa, Buhari toɗɗaama hooreejo fedde nde, nde o woni hooreejo fedde nde haa hitaande 1978.<ref>{{cite web|url=http://www.nnpcgroup.com/NNPCBusiness/Businessinformation/OilGasinNigeria/IndustryHistory.aspx|title=History of the Nigerian Petroleum Industry|publisher=Nigerian National Petroleum Company|access-date=13 August 2015|archive-date=12 September 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150912082300/http://www.nnpcgroup.com/NNPCBusiness/BusinessInformation/OilGasinNigeria/IndustryHistory.aspx|url-status=live}}</ref> E nder laamu makko Komisariyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam petroŋ e jawdi, laamu nguu waɗii heen ngalu mum ngam waɗde heen tuubakooɓe e gollorɗe desorɗe petroŋ. Laamu nguu mahii fotde 21 nokku ɗo petroŋ woni ɗoo e nder leydi ndii kala, gila [[Lagos]] haa [[Maiduguri]], gila [[Calabar]] haa Gusau ; njuɓɓudi ndii mahii lowre tuugnorgal jokkondirnde e terminal Bonny e refineeri Port Harcourt e depooji ɗii. Kadi, njuɓɓudi ndii siifondirii e mahngo refineeri to [[Kaduna]] e tuugnorgal petroŋ jokkondirngal e nokku petroŋ Escravos e refineeri [[Warri]] e refineeri [[Kaduna]] potɗo waɗeede oo.<ref>"Nigeria's Oil Production on Increase." ''Afro-American'' (1893–1988): 16. 16 December 1978.</ref> E nder laamu makko Komisinaajo Fedde nde ko feewti e petroŋ e jawdi leydi ndii, ina wiyee wonde 2,8 miliyaar dolaar [[Amerik]] ina ŋakki e konte fedde petroŋ leydi [[Naajeeriya]] (NNPC) to Banki Midlands to leydi Angalteer. Seneraal Ibrahiima Babangida caggal mum ina tuuma Buhari wonde ko kañum waɗi ndee fenaande.<ref>{{cite web|date=17 June 2013|title=IBB Hits Buhari Harder: Over N2.8Billion Was Stolen By Buhari and Seen In His UK Bank|url=http://www.brimtime.com/2013/06/ibb-hits-buhari-harder-over-28billion.html|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119183407/http://www.brimtime.com/2013/06/ibb-hits-buhari-harder-over-28billion.html|archive-date=19 January 2015|website=brimtime.com}}</ref><ref>{{cite book|last1=Uko|first1=Ndaeyo|title=Romancing the Gun: The Press as Promoter of Military Rule|date=December 2003|publisher=Africa World Press|isbn=978-1-59221-189-0|page=90|quote=Buhari's Decree 4, which led to his overthrow, was seen by Nigerians as an attempt to prevent the press from digging into a scandal which he was supposed to have known something about: the mysterious disappearance of the huge sum of N2.8 billion from the NNPC while it was under his supervision.}}</ref><ref>{{cite book|last1=Frynas|first1=Jedrzej Georg|url=https://books.google.com/books?id=0W8-vc7AlFAC&q=nnpc+buhari+2.8+billion&pg=PA41|title=Oil in Nigeria (Politics and Economics in Africa)|date=1 April 2000|publisher=Lit Verlag|isbn=978-3-8258-3921-5|page=41|quote=This followed evidence from a US accountancy firm that some 2.8 billion Naira (roughly US $4 billion) had not been accounted for by the bank records of the NNPC. The Irikife Tribunal, which investigated the matter, even failed to summon Generals Buhari and Obsanjo who were responsible for supervising the NNPC and controlled oil sales during the period in question.|access-date=19 January 2015}}</ref> Kono e nder joofnirde ñaawirde yeeyde petroŋ nde ñaawoowo Ayo Irikefe ardii ngam yuurnitaade tuumeede 2,8 miliyaar dolaar (2,8 miliyaar dolaar) e konte NNPC, ñaawirdu nduu yiytaani goonga e tuumeeji ɗii hay so tawii noon teskiima won ŋakkeende e konte NNPC.<ref>{{cite journal|last1=Zabadi|first1=Istifanus|last2=Sampson|first2=Isaac|date=2009|title=Modalities for Coordinating Nigeria's Anti-Corruption Strategies|url=https://www.academia.edu/415860|url-status=live|journal=Constructive Engagement|volume=1|issue=1|archive-url=https://web.archive.org/web/20211204194406/https://www.academia.edu/415860|archive-date=4 December 2021|access-date=5 December 2017}}</ref> Tuggi 1978 haa 1979, o woniino Sekereteer konu to Gardiiɗo konu, o woniino tergal e Diiso Toowngo Konu gila 1978 haa 1979. Tuggi 1979 haa 1980, e darnde kolonel Penn, Buhari (klaas 1980 to Army Warsy US to Warlisle Dowlaaji, e dañde dipolomaaji master e jaŋde strateeji.<ref>{{cite web|author=Muhammed Kabir Hassan|date=31 December 2014|title=Nigeria: The Mess 'Full Literates' Have Put Us All In!|url=http://allafrica.com/stories/201501020034.html|work=AllAfrica|access-date=2 January 2015|archive-date=2 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150102144609/http://allafrica.com/stories/201501020034.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|date=22 December 2014|title=A Rejoinder To 'Semi-Illiterate' PDP Secretary Prof. Wale Oladipo By Dr. M.K. Hassan|url=http://saharareporters.com/2014/12/22/rejoinder-semi-illiterate-pdp-secretary-prof-wale-oladipo-dr-mk-hassan|location=New York City, United States|access-date=2 January 2015|archive-date=2 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150102155050/http://saharareporters.com/2014/12/22/rejoinder-semi-illiterate-pdp-secretary-prof-wale-oladipo-dr-mk-hassan|url-status=live|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref> So tawii porogaraam jooɗiiɗo e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal timmiima, duumotooɗo lebbi sappo e porogaraam jaŋde toownde, duuɓi ɗiɗi, duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik (USAWC) rokkata ofiseeji mum dipolomaaji master e nder jaŋde strateeji.<ref>{{Cite news|date=17 January 2015|title=Buhari: From cradle to candidate|url=https://thenationonlineng.net/buhari-cradle-candidate/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250714235237/https://thenationonlineng.net/buhari-cradle-candidate/|archive-date=14 July 2025|access-date=19 June 2025|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> E hitaande 1983, nde konu Caad yani e leydi [[Naajeeriya]] e nder diiwaan Borno, Buhari huutoriima konu ngu o ardii nguu ngam riiwtude ɓe e nder leydi ndi, ɓe tacci e nder leydi Caad hay so tawii yamiroore hooreejo leydi ndi hono Shagari rokki ɓe yo ɓe ngurto.<ref name="Ayoade22">{{Cite book|last=Akinsanya|first=Adeoye A.|url=https://books.google.com/books?id=WUySAAAAQBAJ&q=buhari+1983+chad&pg=PA272|title=An Introduction to Political Science in Nigeria|publisher=John Adebunmi Ayoade|year=2013|isbn=978-0-7618-5743-3|page=272}}</ref> Ndeeɗoo haala konu Caad 1983 addani ko ina ɓura 100 neɗɗo maayde e "nanngaaɓe e wolde".<ref name="Ayoade222">{{Cite book|last=Akinsanya|first=Adeoye A.|url=https://books.google.com/books?id=WUySAAAAQBAJ&q=buhari+1983+chad&pg=PA272|title=An Introduction to Political Science in Nigeria|publisher=John Adebunmi Ayoade|year=2013|isbn=978-0-7618-5743-3|page=272}}</ref> '''Komandaaji divisions jogaaɗi nder konu leydi Naajeeriya''': Ofisee mawɗo gardinooɗo diɗɗal 4ɓo : lewru ut 1980 – lewru lewru mbooy 1981<ref>[http://newtelegraphonline.com/buhari-man-of-history/]{{dead link|date=November 2016}}</ref> Ofisee mawɗo gardinooɗo, diɗɗal 2ɓal konu koyɗe mekaniseeji : lewru Yarkomaa 1981 – lewru Oktoobar 1981<ref>[https://web.archive.org/web/20150723011300/http://www.thesourceng.com/RaceApril132015.htm The Source Magazine Online] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150723011300/http://www.thesourceng.com/RaceApril132015.htm|date=23 July 2015}}. Thesourceng.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> Ofisee mawɗo gardinooɗo diɗɗal 3ɓo: Oktoobar 1981 – Desammbar 1983 === Kuudetaa laamu hitaande 1983 === Winndannde mawnde: Kuudetaa laamu Nijeer 1983 Major-General Buhari jeyaa ko e ardiiɓe kuudetaa konu e lewru Duujal 1983, liɓɗo laamu leydi [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓuru. E sahaa nde kuudetaa oo waɗi, Buhari ko Ofisee Seneral (GOC), ''Division'' Armé tataɓo Jos.<ref>Matthews, Martin P. ''Nigeria: current issues and historical background.'' p. 121.</ref> E njuɓɓudi kuudetaa oo, Tunde Idiagbon toɗɗaa hooreejo konu (de facto No. 2 e nder njuɓɓudi laamu). Kuudetaa oo timminii laamu [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓuru ngu juutaani, wakkati demokaraasi lanndaaji keewɗi ummitini e hitaande 1979, caggal duuɓi 13 laamu konu.<ref>{{Cite news|title=No to another Republic of Nigerian Army!|url=https://guardian.ng/opinion/no-to-another-republic-of-nigerian-army/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=3 September 2023|language=en-US}}</ref> E wiyde jaaynde wiyeteende ''The New York Times'', ofiseeji ƴettuɗi laamu ɗii mbiyi « demokaraasi mo alaa ko bonnata ɓuri bonde e demokaraasi mo alaa ko woni e mum ». Buhari hollitii wonde militeer en keɓii laamu nguu, o ñaawii laamu siwil nguu, o darnii laamu ngu, o dartinii doosɗe leydi ndii ko yaawi. Dalillaaji goɗɗi ɗi kuudetaa oo waɗi ko ngam feewnude ŋakkeende faggudu e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. E nder jaaynde militeer en adannde caggal kuudetaa, [[Sani Abacha]] jokkondirii ‘ardorde nde alaa ko waawi, nde alaa ɗo haaɗi’{{sfn|Graf|1988|p=149}} e ŋakkeende faggudu huuɓtodinnde. E nder konngol Buhari ngol o waɗi ñalnde hitaande hesere, kanko ne o siftinii ko fayti e njuɓɓudi mbonndi e nder leydi ɗiɗaɓiri kono kadi ko kañum woni sabaabu ŋakkeende jikkuuji e nder renndo.{{sfn|Graf|1988|p=149}} == Hooreejo leydi (1983 haa 1985) == === Koolkisagol laamu === Sifaa ardungal sooja’en kesum—joyaɓal nder [[Naajeeriya]] diga ndimu—ina nanndi bee laamu sooja’en cakkitiingu, laamu [[Obasanjo]]/[[Yaradua]]. Laamu kesu nguu sosi Diiso Toowngo Konu, Diiso doosɗe Fedde nde e Diiso Dowlaaji.{{sfn|Graf|1988|p=150}} Limre ministeeruuji ɗii ustaama haa 18, tawi njuɓɓudi ndii waɗii golle ustude golle hakkunde mawɓe sarwiis siwil e polis. Nde woppi 17 binnditagol duumingol e won e ofiseeji mawɗi polis e laana ndiwoowa. Yanti heen, njuɓɓudi konu kesiri ndii yaltinii sariyaaji kesi ngam yettaade faandaare mum. Ɗeeɗoo sariyaaji ina njeyaa heen kuulal jowitiingal e wuyɓe e balɗe (Kuule keertiiɗe) ngam ñaawde geɗe wuyɓe balɗe, e kuulal kisal dowla (detention de personne), rokki mbaawka militeer en ngam nanngude yimɓe tuumanooɓe bonnude kisal dowla walla saabaade caɗeele faggudu{{sfn|Graf|1988|p=153}}. Dekereeji goɗɗi ina njeyaa heen Komisariyaa Sarwisaaji Siwil e Dekereeji Ñaawooɓe, ko ɗum woni tuugnorgal sariya e njuɓɓudi ngam waɗde purge e nder sarwisaaji laamu.{{sfn|Graf|1988|p=153}} E fawaade e kuulal 2 ngal hitaande 1984, kisal leydi ndii e hooreejo leydi ndii ndokkaama mbaawka nanngude, tawa alaa ko ñaawirtee, yimɓe ɓe nganndu-ɗaa ko kañum en ngoni baasal kisal leydi ndii, fotde lebbi tati.<ref>{{cite web|url=http://www.refworld.org/docid/3ae6ab5d3c.html|title=Nigeria: Repeal of Decree 2|date=1 October 1998|website=refworld.org|access-date=19 January 2015|archive-date=20 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120114352/http://www.refworld.org/docid/3ae6ab5d3c.html|url-status=live}}</ref> Seppooji e seppooji yimɓe ndartinaama, hukuuma kisal lesdi [[Naajeeriya]], hukuuma kisal lesdi [[Naajeeriya]] (NSO) hokkaama bawɗe ɗe meeɗaay waɗugo. NSO waɗii darnde mawnde e haɓaade luulndaare renndo, e hulɓinde, e ustude e uddude yimɓe ɓe mbonni haɗde seppooji. Haa lewru Oktoobar 1984, fotde 200 000 golloowo laamu ndartinaama.<ref>{{cite web|url=http://naijapolitica.com/2014/12/04/the-untold-tales-of-gen-buhari-a-must-read/|title=THE UNTOLD TALES OF GEN. BUHARI&nbsp;... [a must read]|date=4 December 2014|website=Naija Politica|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120004503/http://naijapolitica.com/2014/12/04/the-untold-tales-of-gen-buhari-a-must-read/|archive-date=20 January 2015}}</ref> Buhari waɗii hare dow nafooje cemmbiɗɗe. E nder lebbi 20 ko o hooreejo leydi, fotde 500 politik, ardiiɓe e jom en jawɗeele en ngoppitaa sabu fenaande e nder laamu makko.<ref name="autogenerated422">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.africa.upenn.edu/Urgent_Action/apic_52396.html|title=Nigeria: Human Rights Watch Africa|date=10 May 1996|website=africa.upenn.eu|access-date=19 January 2015|archive-date=15 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150315211922/http://www.africa.upenn.edu/Urgent_Action/apic_52396.html|url-status=live}}</ref> Nanngaaɓe ɓee njaltinaama caggal nde ɓe njaltini kaalis laamu nguu, ɓe njaɓi heen sarɗiiji. Laamu nguu kadi fawi e kasoo ñiŋooɓe ɗum, haa arti noon e [[Fela kuti|Fela Kuti]].<ref name="amnesty2">{{cite web|url=http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|title=Fela Kuti, PoC, Nigeria|date=2010|website=amnesty.org|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150404020006/http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|archive-date=4 April 2015|quote=On numerous occasions he was detained and harassed by the authorities}}</ref> O nanngaa ko ñalnde 4 suwee 1984 to laana ndiwoowa nde o woni e yahde njillu to [[Amerik]]. Fedde ''Amnesty International'' hollitii wonde tuume ɗe o tuumanoo ko e yaltinde kaalis leydi ngoɗndi ko "fewre". Huutoraade mbaawkaaji jaajɗi ɗi kuulal 2 rokki ɗum, laamu nguu ñaawii Fela duuɓi joy kasoo. O woppitaa caggal lebbi 18,<ref name="amnesty22">{{cite web|url=http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|title=Fela Kuti, PoC, Nigeria|date=2010|website=amnesty.org|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150404020006/http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|archive-date=4 April 2015|quote=On numerous occasions he was detained and harassed by the authorities}}</ref> nde laamu Buhari yani. Haala Dikko laati wakkati feere feere nder laamu sooja'en Buhari. [[Umaru Dikko]], gonnooɗo jaagorgal ko feewti e yah-ngartaa e laamu siwil ɓennungu nguu, hono Shagari, dognoowo leydi ndii ko juuti caggal kuudetaa, o tuumaama ko o ƴattoowo miliyaaruuji 1 dolaar njoɓdi petroŋ. E ballal neɗɗo tuumaaɗo wonde golloowo Mossad, NSO rewi e makko haa Londres, ɗo operateer en ummoriiɓe Niiseer e Israayiil ndartini mo, mbari mo. Ɓe mbaɗi mo e nder saak plastik, caggal ɗuum ɓe cuuɗii e nder saak ina winndaa heen « Bagaas Diplomatique ». Faandaare ndeeɗoo golle sirlu ko neldude Dikko to leydi Nijeer e nder laana ndiwoowa Boeing 707, ka alaa ko woni e mum, ngam ñaaweede sabu mum ƴattaade. Feere nde ko ofiseeji laamorgo leydi Angalteer ndartini ɗum.<ref>{{cite web|last=Alex|first=Last|date=12 November 2012|title=The foiled Nigerian kidnap plot|url=https://www.bbc.com/news/magazine-20211380|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181124114330/https://www.bbc.com/news/magazine-20211380|archive-date=24 November 2018|access-date=21 July 2018|website=bbc.co.uk}}</ref> Laamu Buhari ina wondi e caɗeele jowitiiɗe e baasal 53 valiseeji ɗi anndaaka ko woni e mum en.<ref>{{cite web|date=20 October 2014|title=S-H-O-C-K-I-N-G!!! 5 starnge things you never knew about Buhari – By Nzeribe Enz|url=http://www.transparentnigeria.com/news_entries/9088/S-H-O-C-K-I-N-G-5-starnge-things-you-never-knew-about-Buhari-%E2%80%93-By-Nzeribe-Enz|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119204253/http://www.transparentnigeria.com/news_entries/9088/S-H-O-C-K-I-N-G-5-starnge-things-you-never-knew-about-Buhari-%E2%80%93-By-Nzeribe-Enz|archive-date=19 January 2015|website=transparentnigeria.com|publisher=Nzeribe Enz}}</ref> Valiseeji ɗii ko Emir Gwandu, ɓiyiiko wonnoo aide-de-camp Buhari, nawnoo ɗi, ɗi laɓɓinaama e doosɗe ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1984 tawa ɗi ƴeewndaaka e nder diwgol makko gartugol ummoraade Arabi Sawdit.<ref>{{Cite journal|last=Ogbondah|first=Chris|date=1991|title=Origins and Interpretation of Nigerian Press Laws|url=http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|journal=Africa Media Review|access-date=19 January 2015|archive-date=24 December 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121224033156/http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|url-status=live}}</ref> E hitaande 1984, Buhari yaltini kuulal 4, kuulal reentaade tuumeede fenaande,<ref>{{Cite journal|last=Ogbondah|first=Chris|date=1991|title=Origins and Interpretation of Nigerian Press Laws|url=http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|journal=Africa Media Review|access-date=19 January 2015|archive-date=24 December 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121224033156/http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|url-status=live}}</ref> sariya jaayndeeji doolnuɗi. Taƴre 1 sariya oo hollitii wonde "Kala neɗɗo bayyinoowo e kala mbaadi, so tawii ko binndol walla ko wonaa ɗum, kala mesaas, haala, ciimtol walla haala [...] tawa ko fenaande e nder kala huunde teeŋtunde walla tawa ina addana laamu militeeruuji fedde ndee walla laamu dowla walla golloowo laamu gusense off this shaputilll walla disputilll Dekere".<ref>{{Cite news|url=http://www.nationalnetworkonline.com/vol10n40/nondisclosure.html|location=Port Harcourt, Nigeria|title=My Stance On 'Non Disclosure' Remains Unshakable – Tunde Thompson|date=9 October 2013|newspaper=[[National Network (newspaper)|National Network]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120114257/http://www.nationalnetworkonline.com/vol10n40/nondisclosure.html|archive-date=20 January 2015}}</ref> Sariya oo hollitii kadi wonde jaayndiyankooɓe e bayyinooɓe tooñooɓe ɓee maa ñaawe e ñaawirde militeer udditiinde, nde ñaawirdu nduu foti wonde joofnirde, tawa ñaawirdu nduu ina waawi ñaaweede e kala ñaawirde, tawa kadi ko ñaawirdu nduu foti yoɓeede ko famɗi fof 10 000 naira, e ñaawoore kasoo fotde duuɓi ɗiɗi.<ref>{{Cite news|title=CCT Chairman Advocates Return of Decree 2 to punish Journalists|date=7 June 2016|url=https://www.vanguardngr.com/2016/06/cct-chairman-advocates-return-decree-2-punish-journalists/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|archive-date=13 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231013075701/https://www.vanguardngr.com/2016/06/cct-chairman-advocates-return-decree-2-punish-journalists/|url-status=live|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> [[File:Nigerian Public Domain 144.jpg|thumb|Buhari e nder uniforme]] === Faggudu === Winndannde mawnde: Buharism Ngam moƴƴitinugo faggudu, bana hooreejo lesdi, Buhari fuɗɗi nyiɓugo laabi rento-siyaasa e faggudu lesdi, bee gooŋgaaji ngonka faggudu [[Naajeeriya]] cemmbiɗɗum.<ref name="upa">{{cite book|author1=Nwachuku, Levi Akalazu|author2=G. N. Uzoigwe|title=Troubled Journey: Nigeria Since the Civil War|publisher=University Press of America|year=2004|page=192}}</ref> Mahngo ngoo ina waɗi ittude walla taƴde ko ɓuri heewde e ngalu ngenndi, momtude walla ittude haa laaɓa cer, njulaagu e nder renndo ngenndi, waylude ko ɓuri heewde e golle laamu, fayde e golle hoore mum. Buhari kadi hirjinii njulaagu lomto import tuugiiɗo e huutoraade geɗe nokkuuje.<ref name="upa2">{{cite book|author1=Nwachuku, Levi Akalazu|author2=G. N. Uzoigwe|title=Troubled Journey: Nigeria Since the Civil War|publisher=University Press of America|year=2004|page=192}}</ref> Kono noon, tiiɗtinde naatgol leydi ndii addani ustude kaɓirɗe ngam gollorɗe addani gollorɗe keewɗe golloraade ko famɗi fof,{{sfn|Graf|1988|p=162}} ustude gollotooɓe e nder won e nokkuuji uddugol gollorɗe.<ref name="autogenerated4222">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> Buhari taƴi jokkondiral mum e fedde nde wonaa laamuyankoore (FMI), nde fedde nde ɗaɓɓiri laamu nguu yo ustoy ceede naira fotde 60%. Kono noon, peeje ɗe Buhari ummini e hoore mum ɗee, ina tiiɗi no feewi, walla ko ɓuri ɗum, ko FMI ɗaɓɓi koo.<ref>{{cite book|last1=Vreeland|first1=James Raymond|title=The International Monetary Fund: Politics of Conditional Lending|date=19 December 2006|publisher=Routledge|isbn=978-0-415-37463-7|page=60|quote=Buhari proved his independence by pushing through economic austerity so severe it went beyond what many advised – all the while he refused IMF assistance.}}</ref><ref>{{cite book|last1=Mathews|first1=Martin P.|title=Nigeria: Current Issues and Historical Background|date=1 May 2002|publisher=[[Nova Science Publishers, Inc.]]|isbn=978-1-59033-316-7|page=122|url=https://books.google.com/books?id=hTs6GpM4zDMC&q=buhari+imf&pg=PA122|access-date=19 January 2015|archive-date=3 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210103155730/https://books.google.com/books?id=hTs6GpM4zDMC&q=buhari+imf&pg=PA122|url-status=live}}</ref> Ñalnde 7 lewru Mbooy hitaande 1984, Buhari hollitii bidsee leydi ndii e hitaande 1984. Bidjet oo ari ko e peeje timmuɗe : Haɗde ko juuti ƴettude gollotooɓe e nder sekteer laamu fedde nde Ɓeydude njoɓɗeele riiwa Haltinde eɓɓaaɗe kapitaal Haɗde laamuuji dowlaaji ñamlude 15% taƴaama e bidsee Shagari mo hitaande 1983 Reentaade njoɓɗeele naatgol Ustugol ŋakkeende njoɓdi e taƴde naatgol Nde rokki kadi teddungal e naatgol kaɓirɗe e geɗe baɗaaɗe ngam ndema e njulaagu. Peeje faggudu goɗɗe ɗe Buhari ƴetti, ko wayi no njulaagu, waylude kaalis, ustude coggu geɗe e golle. Politik makko faggudu dañaani mo laawɗingol jamaanu sabu ɓeydagol coodguuli geɗe nguura e huutoraade doole konu ngam jokkude ustude politikaaji keewɗi tuumaaɗi e ɓeydagol coggu nguura.{{sfn|Graf|1988|p=164}} === Mobbooji renndo mawɗi === Winndannde mawnde: Hare ngam haɓaade ŋakkeende nehdi Ina jeyaa e ko ɓuri duumaade e laamu Buhari, ko wolde ngam haɓaade majjere (WAI). Fuɗɗaama ñalnde 20 marse 1984, politik oo etinooma ƴellitde ŋakkeende nehdi renndo e jojjanɗe renndo leydi [[Najeriya]]. [[Naajeeriya|Naajeeriya'en]] ɓe ɗon mari haaje, ɓe ɗon mari haaje waɗugo laylaytol laaɓngol haa nokkuuje mootaaji, les gite sooje'en marɓe fijirde. Gollotooɓe laamu<ref>{{cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=11 December 2014|website=bbc.co.uk|access-date=21 July 2018|archive-date=13 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180813125916/https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> ɓe mbaawaano hollirde waktuuji mum en e golle, ɓe cemmbinaama, ɓe ndokkaama "diwgol paabi". Bonanndeeji tokoosi ina njogii ñaawoore juutnde, yeru, kala almuudo mo duuɓi mum njahrata e 17 nanngaaɗo ina fooɗa ekkol, ina heɓa duuɓi 21 kasoo. Bonanndeeji ɓurɗi teeŋtude ko wayi no fenaande e ustude ina mbaawi addude ñaawoore warngo.<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/1984/08/10/world/nigeria-s-discipline-campaign-not-sparing-the-rod.html|title=Nigeria's discipline campaign: Not sparing the rod|date=10 August 1984|work=The New York Times|author=Clifford D. May|access-date=11 February 2017|archive-date=9 June 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170609222757/http://www.nytimes.com/1984/08/10/world/nigeria-s-discipline-campaign-not-sparing-the-rod.html|url-status=live}}</ref> Laamu Buhari waɗii kuule tati ngam wiɗtude njulaagu e ƴellitde kaalis leydi ngoɗndi. Dekere banke (''Freezing of Accounts'') mo hitaande 1984, rokki laamu militeer fedde ndee mbaawka ustude konte bankeeji yimɓe tuumaaɓe waɗde fenaande. Kuulal ƴettugol jawdi laamu (''Tribunal'' militaire ''spécial'') ina rokki laamu nguu yamiroore ƴeewtaade jawdi liggotooɓe laamu jokkondirɓe e njulaagu, sosde ñaawirde konu ngam ñaawde ɓeeɗoo yimɓe. Dekeree jowitiingal e mbayliigu (''Anti-Sabotage'') hollitii kuuge wonande tooñooɓe sariyaaji mbayliigu caggal leydi.{{sfn|Graf|1988|p=154}} Decree 20 dow limngal laanaaji ndiyam e njulaagu dorog ko yeru goɗɗo dow laawol Buhari tiiɗngol ngam haɓugo bee aybeeji.<ref>{{cite web|url=http://www.country-data.com/cgi-bin/query/r-9485.html|title=Security and Anticrime Measures|date=June 1991|website=country-data.com|access-date=19 January 2015|archive-date=14 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150314231150/http://www.country-data.com/cgi-bin/query/r-9485.html|url-status=live}}</ref> Kuulal 3 (2) (K) hollitii wonde "kala neɗɗo mo alaa baawɗe sariya, ina huutoroo, ina yeeyda, ina ɓuuɓna walla ina foofa ñawu nguu, tawa ina fawee kuulal 6 (3) (K) tooñannge, tawa ina waawi faweede kuugal warngo e dow fenaande." E nder haala Bernard Ogedengebe, Dekere oo huutoraama ko caggal.<ref name="tdl22">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|title=Buhari: History and the Wilfully Blind|date=10 January 2015|newspaper=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113061304/http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|archive-date=13 January 2015}}</ref> O waraama hay so tawii e sahaa nde o nanngaa ndee, bonannde ndee yamiraani ñaawoore warngo, kono o waɗiino ñaawoore lebbi jeegom kasoo.<ref name="tdl222">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|title=Buhari: History and the Wilfully Blind|date=10 January 2015|newspaper=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113061304/http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|archive-date=13 January 2015}}</ref> E nder haala goɗɗa mawka e lewru abriil 1985, Naajeeriyankooɓe njeegomo ñaawaama warngo e dow yamiroore wootere : Sidikatu Tairi, Sola Oguntayo, Oladele Omosebi, Lasunkanmi Awolola, Jimi Adebayo e Gladys Iyamah.<ref>{{cite web|url=http://www.abiyamo.com/muhammadu-buhari-nigerias-strictest-leader/7/|title=Muhammadu Buhari, Nigeria's Strictest Leader|date=2 July 2013|website=abiyamo.com|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120113947/http://www.abiyamo.com/muhammadu-buhari-nigerias-strictest-leader/7/|archive-date=20 January 2015}}</ref> E hitaande 1985, sabu ŋakkeende faggudu e ɓeydagol bonanndeeji, laamu Buhari udditi keeri (udditaama gila e lewru abriil 1984) hakkunde Benin, [[Niiser|Niiseer]], [[Caad]] e [[Kamerun|Kameruun]] ngam yaawnude riiwtude 700 000 koɗdiiɗo e gollotooɓe e nder leydi ndi tawa ko e laawol<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/1985/05/05/world/expelled-foreigners-pouring-ved=0CHwQ6AEwDw#v=onepageout-of-nigeria-by-the-associated-press.html|title=Expelled foreigners pouring out of Nigeria By The Associated Press|date=5 May 1985|website=[[The New York Times]]}}</ref>. Buhari hannde ina anndaa e ooɗoo kiris; wonno hay heege to fuɗnaange leydi Nijeer nde inniraa "El Buhari".<ref>{{cite web|url=http://www.jeuneafrique.com/Article/ARTJAWEB20141211173541/|title=Présidentielle nigériane : Muhammadu Buhari affrontera Goodluck Jonathan|date=11 December 2014|website=jeuneafrique.com|access-date=19 January 2015|archive-date=4 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211204194311/https://www.jeuneafrique.com/37766/politique/pr-sidentielle-nig-riane-muhammadu-buhari-affrontera-goodluck-jonathan/|url-status=live}}</ref> Laamu makko heɓi ñiŋooje keewɗe, haa arti noon e [[Wole Soyinka]], keɓɗo njeenaari ''Nobel'' gadano to leydi [[Najeriya]], mo winndi e hitaande 2007, winndannde ina wiyee "Bonanndeeji Buhari"<ref>{{Cite news|url=http://saharareporters.com/2007/01/14/crimes-buhari-wole-soyinka|location=New York City, United States|title=The crimes of Buhari-Wole Soyinka|date=14 January 2007|newspaper=[[Sahara Reporters]]|access-date=19 January 2015|archive-date=20 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120115130/http://saharareporters.com/2007/01/14/crimes-buhari-wole-soyinka|url-status=live}}</ref>, nde o tuumi Buhari wonde ina ƴeewa bonanndeeji keewɗi e sahaa nde o woni laamɗo konu. Ko adii wooteeji mawɗi 2015, Buhari jaabtii ƴamɗe maako dow jojjanɗe aadee, o wi'i to o suɓaama, o tokka laawol, nden boo woodi laawol heɓugo kiitaaji ngam yimɓe [[Naajeeriya]] fuu e teddungal jojjanɗe aadee [[Naajeeriya|Naajeeriya'en]].<ref>[https://web.archive.org/web/20160304195948/http://www.vanguardngr.com/2015/03/my-contract-with-nigeria-buhari/ My contract with Nigeria – Buhari]. vanguardngr.com (17 March 2015)</ref> === Kuuɓal laamu hitaande 1985 === Winndannde mawnde: Kuudetaa laamu Nijeer 1985 E lewru ut 1985, Seneraal Buhari fooli laamu e nder kuudetaa mo Seneraal [[Ibrahim Babangida]] e woɗɓe terɗe fedde toppitiinde konu laamu (SMC) ardii.<ref name="Muhammad Buhari2">{{cite encyclopedia|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|title=Muhammadu Buhari|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|archive-date=18 February 2019|access-date=8 February 2015|encyclopedia=Encyclopaedia Britannica}}</ref> Babangida waddi ɗuuɗɓe nder yimɓe ɓurduɓe ƴamɗe Buhari nder laamu maako, hawtaade e miñiiko [[Fela kuti|Fela Kuti]], [[Olikoye Ransome-Kuti]], doktoor ardinooɗo seppo Buhari ngam salaade ustaare kuuɗe cellal. Ndeen Buhari ina jokki e nder wuro Benin haa hitaande 1988.<ref name="Muhammad Buhari22">{{cite encyclopedia|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|title=Muhammadu Buhari|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|archive-date=18 February 2019|access-date=8 February 2015|encyclopedia=Encyclopaedia Britannica}}</ref> == Ko adii laamu (1985-2015) == === Nanngugol === Buhari waɗi duuɓi tati e nder kasoo e nder suudu tokoosru gardiiɗo e nder wuro Benin.<ref>{{Cite news|date=7 November 2016|title=Buhari: Most part of my detention was in a small bungalow in Benin|url=https://www.thecable.ng/buhari-part-detention-small-bungalow-benin|access-date=17 September 2023|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US|archive-date=13 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231013075655/https://www.thecable.ng/buhari-part-detention-small-bungalow-benin|url-status=live}}</ref> O heɓi teleeji kollitooji laabi ɗiɗi e terɗe galle makko ina njaɓa yillaade mo e dow yamiroore Babangida.<ref>{{Cite news|last=Nwachukwu|first=John Owen|date=16 May 2017|title=How Ibrahim Babaginda sent bags of money to Buhari – John Parden|url=https://dailypost.ng/2017/05/16/ibrahim-babaginda-sent-bags-money-buhari-john-parden/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> === Nguurndam siwil en === E [[lewru]] desaambar 1988, caggal maayde yumma makko o woppitaa, o arti e hoɗorde makko to [[Daura]]. Nde o woni e kasoo ndee, ko banndiraaɓe makko njuɓɓinta ngesa makko. O seerti e debbo makko gadano e hitaande 1988, o resi Aisha Halilu. To [[Katsina]], o wonti hooreejo arano fedde [[Katsína|Katsina]] nde sosaa ngam semmbinde ƴellitaare renndo e faggudu e nder diiwaan [[Katsína|Katsina]].<ref>{{Cite web|title=GidauniyarJihar Katsina {{!}} Katsina State|url=https://www.gidauniyarjiharkatsina.org/|access-date=16 July 2025|website=Gidauniya|language=en|archive-date=14 August 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240814195626/https://www.gidauniyarjiharkatsina.org/|url-status=live}}</ref> Buhari laati hooreejo hukuumaaji pamari (PTF), hukuumaaji ɗi laamu Seneraal [[Sani Abacha]] sosi, ɗi ɗon hokka ceede ko hewti ceede ko ɓesdaari ceede ''petroleum'', ngam jokkugo kuuɗe ɓamtaare nder lesdi ndi'i. Rajo 1998 nder ''New African'' manti PTF e les Buhari ngam laaɓal maako, o wi'i ɗum "taariiha nasaraaku" ko seɗɗa.<ref name="PTF">{{cite web|title=Development: PTF – shining in the gloom|url=http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|date=June 1998|access-date=4 November 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120120225841/http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|archive-date=20 January 2012|url-status=dead}}</ref> Nde Buhari woni hooreejo fedde ''pétroleum trust Fund'' (PTF), ƴamooɓe lefol ngol ina naamnoo wonde PTF ina rokka 20% e jawdi mum e militeer en, tawi ɓe kulii wonde ɗum waawataa limteede e ngalu nguu.<ref name="PTF2">{{cite web|title=Development: PTF – shining in the gloom|url=http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|date=June 1998|access-date=4 November 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120120225841/http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|archive-date=20 January 2012|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=14 December 2014|title=The Buhari PTF Days: The Untold Story|url=http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/buhari-ptf-days-untold-story/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200719145545/http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/buhari-ptf-days-untold-story/|archive-date=19 July 2020|access-date=17 July 2020|website=Pointblank News|language=en-US}}</ref> O limti nder hitaande 2001 o wi'i, "Mi ɗon jokki hollugo nder peewal e nder am, darnde am timmunde ngam hukuumaaji pamari ɗi ɗon ƴaɓɓoo nder lesdi Naajeeriya fuu", nden o ɓesdi wi'ugo: "To Allah yiɗi, min ɗon haɗa agitaasiyoŋ ngam huuwugo kuugal sharia nder leydi ndi'i fuu."<ref>Akhaine, Saxone (27 August 2001) [http://m.allafrica.com/stories/200108270355.html Nigeria: Buhari Calls for Sharia in All States] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150123212623/http://m.allafrica.com/stories/200108270355.html/|date=23 January 2015}}</ref><ref>{{Cite news|date=24 December 2014|title=Insurgency and Buhari's call for full Sharia|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/insurgency-buharis-call-full-sharia/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119192839/http://www.vanguardngr.com/2014/12/insurgency-buharis-call-full-sharia/|archive-date=19 January 2015|access-date=19 January 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> ''allegations Islamist'' he had8ni. Ñalnde 6 [[lewru]] Yarkomaa 2015, Buhari wiyi: "Sabu ɓe mbaawaa ƴattaade binndanɗe amen, ɓe tuuma kam e fenaande e jingoism leñol; ɓe tuuma kam e fenaande e ''fundamentalism'' diine. Ngam ɓe mbaawaa ƴattaade binndanɗe amen, ɓe tuuma min e fenaande e noddude fitinaaji wooteeji – nde min njooɗii tan ko e ne peaad ''State Shari’a''.”<ref>Iginla, Ademola (6 January 2015) [https://web.archive.org/web/20151003041632/http://www.osundefender.org/?p=204013%2F A Great Message: Gen Buhari Tweets From His Heart This Morning]. osundefender.org</ref> E hitaande 2012, innde Buhari naati nder doggol yimɓe ɓe [[Boko haram|Boko Haram]] hooli ngam ɓe ndarna hakkunde fedde nde e laamu lesdi.<ref>[http://www.vanguardngr.com/2012/11/boko-haram-names-buhari-5-others-as-mediators/ Boko Haram names Buhari, 5 others as mediators – Vanguard News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150119224236/http://www.vanguardngr.com/2012/11/boko-haram-names-buhari-5-others-as-mediators/|date=19 January 2015}}. Vanguardngr.com (1 November 2012). Retrieved on 4 November 2016.</ref> Kono Buhari saliima no feewi, salii waɗde hakkunde laamu nguu e [[Boko haram|Boko Haram]]. E hitaande 2013, Muhammadu Buhari waɗi haalaaji ɗuuɗɗi, nde o ƴami laamu lesdi ndi'i ngam o darna wartugo yimɓe [[Boko haram|Boko Haram]], nden o wi'i ummaatoore hukuumaaji rento ɗon mari haaje ɗuuɗal hukuumaaji lesdi [[Naajeeriya]] haa lesdi [[Naajeeriya]]. Buhari hollitii<ref name="pbk2">[http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/stop-killing-boko-haram-members-buhari-tells-fg/ Stop Killing Boko Haram Members – Buhari Tells FG] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150119223446/http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/stop-killing-boko-haram-members-buhari-tells-fg/|date=19 January 2015}}. pointblanknews.com (2 June 2013)</ref> wonde "ko woni sabaabu ngonka kisal e nder leydi ndi ko golle jom en jawɗeele en [...] Hooreejo leydi Nijeer fuɗɗii ɗum fof".<ref>{{Cite news|date=13 December 2014|title=Why we're yet to crush Boko Haram – Jonathan|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/yet-crush-boko-haram-jonathan/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119225925/http://www.vanguardngr.com/2014/12/yet-crush-boko-haram-jonathan/|archive-date=19 January 2015|access-date=19 January 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> O naamndii kadi ko fayti e njuɓɓudi keeriindi ndi ina jeyaa heen fotde 500 miliyoŋ dolaar hitaande kala yoɓeteendi e 30 000 militeer e nder porogaraam yaafuya gila 2013<ref>[https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-22357597 Has Nigeria's Niger Delta managed to buy peace? – BBC News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20181119113737/https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-22357597|date=19 November 2018}}. Bbc.co.uk (1 May 2013). Retrieved on 4 November 2016.</ref> e laamu fedde ndee, o mettini heen no feewi nde terɗe Boko Haram mbaraa, galleeji mum en mbonni. === Kampaañuuji e woote hooreleydaagu === '''Woote hooreleydaagu 2003''' E hitaande 2003, Buhari suɓaama ngam suɓugo hooreejo lesdi<ref>{{cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/6508055.stm|work=BBC News|title=Nigeria: Facts and figures|date=17 April 2007|access-date=24 June 2009|archive-date=1 September 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170901035339/http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/6508055.stm|url-status=live}}</ref> bana kanndidaajo lanyol yimɓe lesdi [[Naajeeriya]] fuu (ANPP). O fooli hooreejo leydi ndi, hono [[Olusegun Obasanjo|Olusẹgun Ọbasanjọ]], ko ɓuri miliyoŋaaji 11 woote.<ref>{{Cite news|title=Buhari at 69: The leader Nigeria lacks|url=https://dailytrust.com/buhari-at-69-the-leader-nigeria-lacks/|access-date=17 September 2023|newspaper=[[Daily Trust]]|date=18 December 2011}}</ref> === Woote hooreleydaagu 2007 === Ñalnde 18 lewru Duujal hitaande 2006, Buhari suɓaama ngam won'de kanndidaa kawral e lannda yimɓe [[Naajeeriya]] fuu. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e wooteeji abriil 2007 ko kanndidaa PDP laamu nguu, hono [[Umaru Yar'Adua]], ummoriiɗo e diiwaan [[Katsina]] gooto. Buhari hoosi 18% nder wooteeji ɗi Yar'Adua heɓi 70%, ammaa Buhari sali ɗi'i limngal.<ref name="Huge">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6584393.stm "Huge win for Nigeria's Yar'Adua"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070426235748/http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6584393.stm|date=26 April 2007}}, BBC News, 23 April 2007.</ref> Caggal nde Yar'Adua heɓi laamu, o noddi laamu ngootaagu ngenndi ngam addude terɗe luulndo mettuɗe. ANPP naati e laamu nguu e toɗɗagol hooreejo mum ngenndiijo ngam wonde tergal e kabine Yar'Adua, kono Buhari ñiŋii ngal nanondiral.<ref>Felix Onuah and Camillus Eboh, {{Deprecated archive|url=https://archive.today/20070517203204/http://www.int.iol.co.za/index.php?set_id=1&click_id=68&art_id=nw20070704220154487C404988|title="Nigerian president picks ministers"}}, Reuters (''IOL''), 4 July 2007.</ref> === Woote hooreleydaagu 2011 === E lewru marse 2010, Buhari yalti lannda ANPP, o naati e lannda Kongres ngam Waylo-waylo (CPC), lannda mo o walli sosde. O wiyi o wallitoriima sosde CPC "hono feere ngam haɓaade luural cemmbinngal, etikaaji e miijooji e nder lannda am gonnooɗo ANPP".<ref name="Mamah20100318">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201003180375.html|title=Buhari Joins Congress for Progressive Change|work=Vanguard|author=Emeka Mamah|date=18 March 2010|access-date=22 April 2011|archive-date=19 October 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121019083100/http://allafrica.com/stories/201003180375.html|url-status=live}}</ref> Buhari woni kanndidaajo hooreejo lesdi CPC nder suɓol 2011, o ɗon nodda ardiiɗo lesdi [[Goodluck Jonathan]] mo lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (PDP), Mallam [[Nuhu Ribaɗo|Nuhu Ribadu]] mo lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (ACN), e [[Ibraahiima Shekarau]] mo lanyol ANPP. Ko kamɓe ngoni ɓurɓe waawde haɓaade e nder kanndidaaji 20.<ref name="INEC">{{cite web|title=Summary of the 2011 Presidential election results|url=http://www.inecnigeria.org/results/presidential/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110529123316/http://www.inecnigeria.org/results/presidential/|archive-date=29 May 2011}}</ref> Buhari waɗi kampaañ mum e dow laylaytol haɓaade fenaande, o fotnoo ko ittude reentaare immunity e dow ardiiɓe laamu. O hokki kadi ballal ngam tabitinki kiitaaji sharia nder jihaaji woyla lesdi [[Naajeeriya]], ko adii ɗum ko ɗum addani mo caɗeele politik hakkunde suɓooɓe Kirista'en nder fombina leydi ndi'i.<ref name="autogenerated4223">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> Suɓol ngol waɗii fitinaaji mawɗi hakkunde diinaaji, ɗi 800 neɗɗo maayi e nder leydi ndi, nde tawnoo wallidiiɓe Buhari njani e gure Kerecee’en e nder diiwaan caka leydi ndi.<ref name="cfr">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> Fitinaaji balɗe tati ɗii, ko huunde nde Buhari haali ko ina ɓuuɓna.<ref name="cfr2">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> Ko wonaa jamirooje ummoraade e ''Human Rights Watch'', ñaawoowo woote ɗee "ina jeyaa e ɓurɗe nuunɗude e daartol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]", Buhari wiyi wonde woote ɗee ina ŋakki, o jeertinii<ref name="cfr3">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> wonde "so ko waɗi e hitaande 2011 ina foti waɗde kadi e hitaande 2015, e dow moƴƴere Alla, baboon fof maa won dogdu e ƴiiƴam".<ref>{{cite web|last1=Soyombo|first1=Fisayo|title=Opinion Will Muhammadu Buhari be Nigeria's next president?|url=http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2014/12/will-muhammadu-buhari-be-niger-2014123191647111939.html|website=aljazeera.com|access-date=19 January 2015|date=31 December 2014|quote=In 2011, Buhari was accused of inciting the violence that followed his loss to Jonathan. The following year, he said "the dog and the baboon would all be soaked in blood" should the 2015 election be rigged. Buhari has shed blood before for his presidential ambition, some people believe. And they think he would do it again. Such a man, they reason, should never taste power.|archive-date=11 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150111054340/http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2014/12/will-muhammadu-buhari-be-niger-2014123191647111939.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|last1=Ndujihe|first1=Clifford|last2=Idonor|first2=Daniel|title=Post-election violence: FG panel report indicts Buhari|url=http://www.vanguardngr.com/2011/10/post-election-violence-fg-panel-report-indicts-buhari/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|access-date=19 January 2015|date=11 October 2011|archive-date=19 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119225955/http://www.vanguardngr.com/2011/10/post-election-violence-fg-panel-report-indicts-buhari/|url-status=live}}</ref> Buhari heddii ko "jaambaaro leñol" wonande won e yimɓe ngam salaade fenaande.<ref>{{cite web|url=http://www.naij.com/306026-buharis-presidential-attempts-and-2015-chances.html|title=Buhari's Presidential Attempts And 2015 Chances|date=November 2014|website=naij.com|access-date=21 January 2015|archive-date=13 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141113064255/http://www.naij.com/306026-buharis-presidential-attempts-and-2015-chances.html|url-status=live}}</ref> O heɓi 12 214 853 woote, o woni ɗiɗaɓo caggal Jonathan, mo heɓi 22 495 187 woote, o anndinaama o heɓi.<ref name="Next20110421">{{cite web|url=http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5691404-146/story.csp|title=Congress for Progressive Change considers going to court and Buhari declared that he will make Nigeria ungovernable for Jonathan. Since then the Boko Haram Sect has been bombing Nigerians|work=Next|author=Festus Owete|date=21 April 2011|access-date=22 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304095821/http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5691404-146/story.csp|archive-date=4 March 2016}}</ref> === Woote hooreleydaagu 2015 === Winndannde mawnde: Suɓol mawngol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] 2015 Buhari dogginaama nder suɓol hooreejo lesdi nder hitaande 2015 bana kanndidaajo lanyol Kongres. ''Platform'' makko mahiraa ko e natal makko no haɓantooɗo fenaande tiiɗnde e innde makko nde fenaande e nuunɗal, kono o wiyi o ƴeewtataa ardiiɓe fenaande ɓennuɓe, o rokkataa ardiiɓe wujjuɓe e fenaande ɓennunde so ɓe tuubnii.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/173941-buhari-will-not-probe-past-corrupt-nigerian-leaders-repent-apc.html|title=Buhari will not probe past corrupt Nigerian leaders if they repent – APC|date=29 December 2014|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=19 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119223627/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/173941-buhari-will-not-probe-past-corrupt-nigerian-leaders-repent-apc.html|url-status=live}}</ref> E nder doggol wooteeji 2015, kampaañ Jonathan ɗaɓɓiri yo Buhari woppu wooteeji ɗii, o wiyi o mbo rewi e doosɗe leydi ndii.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|title=#Nigeria2015: Jonathan wants Buhari disqualified|date=11 January 2015|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=18 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150118024219/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|url-status=live}}</ref> E wiyde winndannde teskinnde ndee, ngam waawde suɓaade hooreejo leydi, neɗɗo ina foti « jaŋngude ko famɗi fof tolno seedantaagal Duɗal walla ko nanndi heen ». Buhari waawaano hokkude hay hujja gooto, o wiyi o majjini koppiiji dipolomaaji makko asliiji nde galle makko yani caggal nde o fooli laamu e hitaande 1985.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|title=#Nigeria2015: Jonathan wants Buhari disqualified|date=11 January 2015|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=18 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150118024219/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|url-status=live}}</ref> E lewru mee 2014, caggal nde sukaaɓe rewɓe janngooɓe [[Chibok]] mbaraa, Buhari ñiŋii no feewi fitinaaji [[Boko haram|Boko Haram]]. O "eeri Naajeeriya'en ngam ɓe ndarna diina, siyaasaaku e kala senngooji goɗɗi ngam ɓe ɗon ƴama fitinaaji ɗi o wi'i ɗi ɗon ƴama yimɓe ɓe ngalaa hakkiilo, ɓe ɗon ƴama juulɓe".<ref>Ajasa, Femi. (8 May 2014) [http://www.vanguardngr.com/2014/05/buhari-boko-haram-youre-bigots-masquerading-muslims/ BUHARI TO BOKO HARAM: You're bigots masquerading as Muslims – Vanguard News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140509023342/http://www.vanguardngr.com/2014/05/buhari-boko-haram-youre-bigots-masquerading-muslims/|date=9 May 2014}}. Vanguardngr.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> E [[lewru]] juko hitaande 2014, Buhari daɗii e bommbooji ɗi [[Boko haram|Boko Haram]] waɗi e nguurndam mum to [[Kaduna]] ; 82 neɗɗo mbaraama heen.<ref>Muhammed, Garba. (24 July 2014) [http://uk.reuters.com/article/uk-nigeria-violence-idUKKBN0FS19N20140723 Suicide bombs in Nigeria's Kaduna kill 82, ex-leader Buhari targeted] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160821173244/http://uk.reuters.com/article/uk-nigeria-violence-idUKKBN0FS19N20140723|date=21 August 2016}} [[Reuters]]. Uk.reuters.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> E [[lewru]] Duujal hitaande 2014, Buhari fodani ɓesdugo kisal nder leydi [[Naajeeriya]] to o suɓaama hooreejo lesdi.<ref>[https://www.voanews.com/a/nigeria-opposition-leader-vows-to-improve-security/2557090.html Nigeria Opposition Leader Vows to Improve Security] . Voanews.com (12 December 2014). Retrieved on 4 November 2016.</ref> Caggal ngolɗoo bayyinaango, jaɓgol Buhari ɓeydiima no feewi, ko ɓuri heewde ko sabu Jonathan ina nanndi e waasde waawde haɓaade Boko Haram. Buhari waɗi kisal nder leydi e momtude fedde nde, ko huunde e geɗe teeŋtuɗe e nder kampaañ makko. E [[lewru]] Yarkomaa 2015, fedde wiyeteende "Mouvement pour l'émancipation du delta du Niger" (MEND) jaɓi Buhari.<ref>{{Cite news|url=http://www.punchng.com/news/mend-replies-pdp-says-buhari-best-candidate/|title=MEND replies PDP, says Buhari best candidate|date=9 January 2015|newspaper=[[The Punch]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150110195931/http://www.punchng.com/news/mend-replies-pdp-says-buhari-best-candidate/|archive-date=10 January 2015|df=dmy-all}}</ref> E [[lewru]] feebariyee 2015, hooreejo leydi [[Naajeeriya]] ɓooyɗo, hono [[Olusegun Obasanjo]], yalti e lannda PDP, o jaɓi Buhari.<ref>{{cite web|url=http://www.rfi.fr/afrique/20150218-nigeria-ex-president-olusegun-obasanjo-lache-goodluck-jonathan-pdp-apc-boko-haram-presidentielle/|title=Nigeria: l'ex-président Olusegun Obasanjo lâche Goodluck Jonathan|date=18 February 2015|access-date=4 March 2015|publisher=RFI|archive-date=10 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150310123841/http://www.rfi.fr/afrique/20150218-nigeria-ex-president-olusegun-obasanjo-lache-goodluck-jonathan-pdp-apc-boko-haram-presidentielle/|url-status=live}}</ref> Ñalnde 31 mars, Jonathan noddi Buhari ngam jaɓde e jaarnaade mo e suɓagol makko hooreejo leydi.<ref name="telegraph">{{cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/nigeria/11507102/Muhammadu-Buhari-claims-victory-in-Nigerias-presidential-elections.html|title=Muhammadu Buhari claims victory in Nigeria's presidential elections|work=The Telegraph|author=Colin Freeman|date=31 March 2015|access-date=31 March 2015|archive-date=1 April 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150401021040/http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/nigeria/11507102/Muhammadu-Buhari-claims-victory-in-Nigerias-presidential-elections.html|url-status=live}}</ref> Buhari hunnaama ñalnde 29 [[lewru]] Mbooy hitaande 2015 e nder kewu ngu ko famɗi fof 23 hooreejo leydi e laamu tawtoraama.<ref>{{Cite web|title=Historic succession complete as Buhari is sworn in as the president of Nigeria {{!}} Nigeria {{!}} The Guardian|url=https://www.theguardian.com/world/2015/may/29/historic-succession-complete-buhari-sworn-in-nigerian-president|access-date=17 September 2023|website=amp.theguardian.com|date=29 May 2015}}</ref> === Udditgol ɗiɗaɓol === ''Inauguration'' ɗiɗaɓo Buhari bana hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] 15ɓo, e hooreejo lesdi 4ɓo nder lesdi [[Naajeeriya]] nayaɓre waɗii nyande Alarba, 29 May 2019, ɓaawo suɓol hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] 2019 e maande fuɗɗam manndaa ɗiɗaɓo e ragare duuɓi nayi ɗi Muhammadu Buhari vijo hooreejo lesdi e Ye11.<ref>{{Cite web|title=Nigeria Presidential Elections Results 2019|url=https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-f0b25208-4a1d-4068-a204-940cbe88d1d3|date=26 February 2019|access-date=23 May 2023|website=[[BBC News]]|archive-date=4 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201104082004/https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-f0b25208-4a1d-4068-a204-940cbe88d1d3|url-status=live}}</ref> Ko ngol woni go’o ko ngol woni go’o ko hooreejo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], e 6ɓo e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref>{{cite web|url=https://fmic.gov.ng/inauguration-of-president-muhammadu-buhari-as-president-professor-yemi-osinbajo-as-vice-president-of-the-federal-republic-of-nigeria/|title=2019 Presidential Inauguration Ceremony|last1=Oyeyemi|first1=Tunji|date=29 May 2019|publisher=FMIC|access-date=23 May 2023}}</ref><ref name="speech">{{Cite news|last1=Erezi|first1=Dennis|title=Buhari sworn in for second term|url=https://guardian.ng/news/buhari-sworn-in-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|date=29 May 2019|access-date=23 May 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> Juulde hunnde laamu nguu waɗi ko to nokku biyeteeɗo ''Eagle Square to'' [[Abuja]], laamorgo leydi ndii. Ardiiɗo kiitaaji joonde diidaaɗi lesdi [[Tanko Muhammad]] waɗi hunnde hooreejo lesdi Buhari e cukko hooreejo lesdi [[Yemi Osinbajo]]. Haala udditgol aadaaji ka waɗaaka.<ref name="speech2">{{Cite news|last1=Erezi|first1=Dennis|title=Buhari sworn in for second term|url=https://guardian.ng/news/buhari-sworn-in-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|date=29 May 2019|access-date=23 May 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> == Hooreejo leydi (2015-2023) == Kabaruuji goɗɗi: Hooreejo leydi Muhammadu Buhari === Ngaska === Wasiya'en Buhari mawɓe ɗon mari: ɓiɗɗo mawniiko'en Mamman Daura, jom filu Ismaila Isa Funtua, ardiiɗo siyaasaaku Baba Gana Kingibe, Abba Kyari hooreejo kuuɗe hooreejo lesdi; e gila e daawal cakkitiingal manndaa makko gadano, Boss Mustapha Sekereteer laamu Fedde nde.[120] Doole kabine makko cooyngal caggal nde o heɓi laamu ɗiɗaɓuru, Buhari hollitii ɓural makko e terɗe kabine ɗaɓɓooɓe batuuji walla diisnondiral ngam ardude e ɗeen ɗaɓɓaande rewrude e hooreejo gollordu walla rewrude e binndoowo laamu.[120] Gila e Republique nayaɓere, golle jaagorɗe ina ɗaɓɓi e sariya wonde ina njogii mbaadi etno-demokaraasi fedde nde, tawa ina waɗi jaagorde lomto kala dowla fedde nde. Gagga mum ko batte miijooji politik ko huunde himmunde e toɗɗagol jaagorɗe ngam wonde ardiiɓe lanndaaji nokkuuji ɗi ngalaa jotondiral ngam heɓde golle kabine.[120] Nominaasiyoŋ nder kabine Buhari ɗon mari bawɗe dow ɗi'i miijooji siyaasaaku e boo ɓadaaki hooreejo lesdi e kabine maako nder.[120] E lewru ut 2019, hooreejo leydi ndi innitiri kabine mum ko ɓuri heewde e terɗe worɓe tawi duuɓi mum en ko 60, tawi ko gollotooɓe politik walla ɓadtiiɓe hooreejo leydi ndi ɓuri heewde heen.[121] Kabinee oo ina waɗi guwerneeruuji ɗiɗo alɗuɓe ummoriiɓe to Delta Niger, Timipre Sylva e Godswill Akpabio ɓe ngonnoo ko e fuɗɗoode lannda luulndo PDP e jaagorɗe sappo e nayo keɓtinaaɗe ɗe won heen ñaawooɓe mbiyata ko ɓe mbaɗaani golle moƴƴe walla ɓe njokkondirii e hooreejo leydi ɓennuɗo bonɗo]1. === Jam baandu === E lewru mee 2016, Buhari woppii njillu mum balɗe ɗiɗi to Lagos ngam udditde eɓɓooji e nder diiwaan hee kono o lomtii ɗum ko cukko hooreejo leydi ndii, hono Yemi Osinbajo, caggal nde o holliti "ñawu noppi" ngu tuumaama ko ñawu Ménière.[122] Ñalnde 6 lewru nduu, Buhari yahi leydi Angalteer ngam ɗaɓɓude safaara.[123][124] Ɗum waɗi balɗe seeɗa caggal nde kaaldiiɗo hooreejo leydi ndii, hono Femi Adesina, wiyi wonde Buhari ina "fotnoo fiɗtaandu" e "hale e ɓernde", ɗum noon ko mettere mawnde e ñiŋooje ummoraade e annduɓe politik e almudɓe mum.[125][126][127] E lewru feebariyee 2017, caggal ko siforaa ko "ƴeewndo safaara kuuɓtodinngo" to leydi Angalteer,[128] Buhari ɗaɓɓiri parlemaa yo ɓeydu balɗe safaara mum ngam faddaade njeñtudi ƴeewndo.[129] Biro makko rokkaani heen humpitooji goɗɗi ko fayti e ngonka cellal makko, walla ñalngu ngu o foti artude.[130] Ñalnde 8 lewru feebariyee, hooreejo leydi Buhari e hoore mum siifondiri ɓataake feewde e hooreejo leydi Naajeeriya ngam jeertinde ɗum ɓeydugol balɗe makko hitaande kala, o acci cukko hooreejo leydi makko e dow ballal.[131][132][133] Ɓaawo o wala balɗe 51 haa laamu, Ardiido Buhari hooti lesdi Naajeeriya. O ari ko e laana ndiwoowa Kaduna subaka ñalnde 10 marse.[134][135][136] Hay so tawii humpitooji ina pamɗi e nder dumunna mo o woni to Londres, o naatnaa e fotooje ñalnde 9 marse omo hawra e diine ɓurɗo mawnude e nder dental Angalteer, hono Arɗo diineeji Canterbury biyeteeɗo Justin Welby.[137][138] Cukko hooreejo leydi ndi, Yemi Osibanjo, woni hooreejo leydi ndi, tawi hooreejo leydi ndi ina jokki e cellal mum to Abuja.[139] Hooreejo leydi ndii ina ŋakki e jeewte mawɗe e nder laamuuji e nder renndo, ko ina wona lebbi ɗiɗi tan caggal nde o arti e laamu ummoraade Angalteer. E nder haala cakkitiika kaa, o tawtoraaka batu Diisnondiral Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FEC), kewu ñalngu golloowo yuɓɓinaangu to Eagle Square to Abuja ñalnde 15 mee 2017.[140][141][142] Miijooji ko faati e cellal hooreejo leydi ndii ina cirƴa e nder renndo ngo e nder balɗe garooje caggal nde hooreejo leydi ndii Buhari yiɗi "gollaade e galle".[143] Woɓɓe nder yimɓe mawɓe lesdi Naajeeriya ɗon ƴama hooreejo lesdi man ngam o hoosa balɗe juutɗe ngam nyawdugo,[144][145] ɓe ɗon holla o ɗon mari bawɗe waɗugo limngal yimɓe nder asaweeje ɗiɗi.[146][147] Hooreejo leydi Buhari kadi ummii leydi Naajeeriya ngam ƴeewde cellal mum to London ñalnde 7 lewru Mbooy hitaande 2017.[148] Hooreejo leydi Buhari warti lesdi Naajeeriya diga siwtaare maako haa lesdi Biritaniya balɗe 104 ɓaawo o dilli, nyande 19 lewru Ogost 2017.[149][150] Ñalnde 8 lewru nduu, Buhari ummiima leydi Naajeeriya fayde London ngam ƴeewndaade cellal mum, nde o arti e USA ; e o arti ñalnde alet 11 lewru mbooy hitaande 2018.[151] === Faggudu === Buhari wonnoo ko suɓngo welngo wonande Naajeeriyankooɓe heewɓe sabu jikku mo o yi’ata mo bonnataa.[152] Nde Buhari heɓi laamu, mo meeɗiino mooftude ballal mum e wooteeji tati ɓennuɗi ɗii, o leeltinii hollirde anniya makko ngam safrude caɗeele ɗe o haali e nder kampaañ makko. Pellital fuɗɗoraade ajendaaji makko politik nder leydi hono innde ardiiɓe kabine ƴetti lebbi jeegom,[152] tawi noon ƴettugol bidsee 2016 e 2017 ina leeltini sabu hareeji nder leydi. E hitaande arandeere nde Buhari ardi, Naajeeriya heɓi ustaare coggu ngu, ɗum waɗi ustaare faggudu.[153] Ngam heɓugo ceede ngam ustugo soynde ceede ngam heɓugo ceede ngam ɓesdugo budget kapitaal, Buhari yahi haa lesɗe 20 ngam ɗaɓɓitugo ceede.[154] Ndeen noon, dokkal bidsee yaajde ngam wallitde gollorɗe ɗee, artiraa e ñalngu goɗɗo.[155] E hitaande adannde laamu nguu, Naira, kaalis leydi Najeriya, ustii e nder luumo ɓaleejo, ɗum addani luural hakkunde njulaagu laamu nguu e njulaagu ɓaleejo.[156] Ko ɗum waɗi ŋakkeende kaalis leydi ndii, yanii e njulaagu keewngu haa arti noon e yeeyooɓe petroŋ. Kono noon, luural hakkunde tolnooji laamu e tolnooji luumo ɓaleejo udditii fartaŋŋe wonande yimɓe jokkondirɓe no feewi ngam waɗde arbitraas, waɗde ko ina ƴattoo natal hooreejo leydi ndii ngam haɓaade fenaande.[157] E lewru mee 2016, laamu nguu hollitii ɓeydagol coggu pompe petroŋ laawɗuɗo ngam ustude ŋakkeende kaalis sabu ŋakkeende kaalis caggal leydi.[158] E hitaande 2016, faggudu leydi ndii ustiima fotde 1,6% e hitaande 2017, ɓeydagol faggudu leydi ndii ina ɗaminaa maa won ko famɗi. Laamu Buhari gadano e laamu nguu hawri ko e ustaare coggu petroŋ nannduɗo e laamu makko ɗiɗaɓuru kono laamu makko hollirtaa darnde tiiɗnde ngam feewnude jolɗe laamu.[157] Bidjet 2018 hollitii politik fiskaal yaajɗo e kaalis baɗaaɗo e eɓɓooji njuɓɓudi ko wayi no laabi strateeji, ponte e jolngooji.[159] Gila ɓeydagol faggudu ummoraade e ustaare 2016, ƴellitaare leelnde ina addana leydi ndii caggal hoɗdiiɓe mum heewɓe e duunde he e ɓeydagol PIB. Toɓɓe ŋakkeende golle ina keddii e toowde e kala golle ngam ɓeydude ngalu ngu wonaa petroŋ moƴƴaani tawa ngalu laamu nguu ina waɗi heen geɗal mawngal e bidsee mum hitaande kala ko yowitii e ñamaale sarwisaaji.[160] Buhari e ballal hooreejo Banki Cakaari fuɗɗi dabareeji ngam ɓesdugo kuuɗe ndemri bee nanta lobbingo bankiiji feere-feere ngam hokkugo ceede ko hewti ceede lesdi ndi'i e limngal laamu ngam nastinugo kuuje nyamdu ɗe ndema nder lesdi ndi'i. E manndaa makko ɗiɗaɓo, jaagorde bidsee, Udo Udoma e jaagorgal njulaagu, Enemalah, kamɓe ɗiɗo fof ɓe njiɗi ko rimɗinde, ɓe ngartiraaka.[120] Laamu nguu jokki e golloraade mbayliigu nguu e nder manndaa ɗiɗaɓo laamu nguu hay so tawii noon ko ƴaañooɓe ɓee mbiyata ko mbayliigu nguu ina waawi waɗde ko ina wona arbitrage abuses e round-tripping e juuɗe cronies laamu nguu.[160] === Wellitaare renndo === E hitaande 2016, Buhari udditi porogaram ngenndiijo ngam wallitde renndo, porogaraam ngenndiijo ngam wellitaare renndo.[161] Porogaram oo sosaa ko ngam waawde feccude jawdi ndii e nder renndo ngo, tawa ina jeyaa heen sukaaɓe, sukaaɓe, e rewɓe. Wonno ko porogaraamuuji nay baɗɗi faayiida ngam haɓaade baasal, ŋakkeende golle e wallitde ɓeydude ƴellitaare faggudu:[162] Taskaram N-Power hokki sukaaɓe Naajeeriya'en janngirde kuuɗe e janngirde, nden boo hokki ɓe ceede lewru fuu ko yotti 30,000 Naira Naajeeriya (83.33 Dollars Amerika). Npower ko taskaramji limngal rento ɗi hooreejo lesdi Muhammadu Buhari fuɗɗi nyande 8 lewru Juko hitaande 2016 ngam ɓesdugo kuuɗe sukaaɓe. Eɓɓaande ndee sosaa ko e mbaadi kuuɓtodinndi e porogaraam ngenndiijo (Investissement Social Social) ngam ustude heblo keɓgol karallaagal e mahngo mbaawkaaji e nder naftortooɓe. Porogaraam (Conditional Cash Transfer Program) (CCTP) ina wallita no feewi e ɓurɓe waasde, e rokkude kaalis wonande ɓeen wonɓe e fedde ɓurnde famɗude ngalu, wallitde ustude baasal, moƴƴinde nguura e jogaade hoore mum, e wallitde ƴellitaare e ɓeydude ñaamde.[163] Porogaraam gollordu e doole laamu (GEEP) ko porogaram gollordu njulaagu (micro-lending) jowitiingu e remooɓe, yeeyooɓe tokosɓe e rewɓe luumooji tawa ina njogii fotde. Ndee ɗoo taskaram hokki nyamaande nde walaa ceede ngam heɓugo nafuuda, walliti ngam ustugo ceede fuɗɗam kuuɗe filu nder lesdi Naajeeriya. Porogaraamuuji ɗii ko : Moni njulaagu, Moni luumo e Moni remoowo. Porogaraam ngenndiijo ñamri duɗe (NHGSF) etinooma ɓeydude binnditagol duɗe ɗee e rokkude sukaaɓe duɗe ɗee ñaamdu tawa ko e njoɓdi, haa teeŋti noon e wonɓe e diiwanuuji baasal e ɗi ngalaa nguura. Porogaraam oo golliima e remooɓe nokkuuji ɗii, fawaade e semmbinde rewɓe e nder coodguuli, mahde renndo ngoo e jokkude ƴellitaare faggudu gila e ndema haa e taabal. Ko adii fof, porogaraam oo ina yuɓɓinee gila e biro cukko hooreejo leydi ndii, hono Yemi Osinbajo, haa hitaande 2019, nde porogaraam oo artiraa e ministeer keso oo, ko feewti e neɗɗankaagal, njuɓɓudi musiiba e ƴellitaare renndo, e gardagol Sadiya Umar Farouq. E nder konngol makko ñalnde jeytaare leydi ndii e hitaande 2019, hooreejo leydi ndii hollitii wonde dille ɗee ina poti waɗde porogaraamuuji ɗii e nder juɓɓule.[164] === Haɓde e fenaande === Winndannde mawnde: Hare Buhari ngam haɓaade fenaande Nafoore balmi nde 2 miliyaar dolaar feeñninaama ɓaawo ciimtol cakkitiingol goomu wiɗitaaki Buhari dow sooduki balmi les laamu Goodluck Jonathan. Ciimtol goomu nguu hollitii njoɓdi ɓeydaandi e bidsee ko ina tolnoo e miliyaaruuji N643,8 e ɓeydagol njoɓdi fotde miliyaaruuji 2,2 dolaar e nder feccere kaalis leydi ngoɗndi e les njiimaandi Goodluck Jonathan. Wiɗtooji gadani kollitii wonde fotde miliyaaruuji ɗiɗi dolaar ina waawi yoɓeede ngam soodde kaɓirɗe ngam haɓaade fedde Boko Haram to leydi Najeriya. Ciimtol wiɗto ngol hollitii wonde fotde miliyaaruuji 2,2 dolaar ina yoɓaa e biro jaagorgal ko feewti e kisal ngenndiwal e nder soodgol kaɓirɗe ngam haɓaade njiyaagu, kono ɗum yoɓaaka e faandaare nde kaalis oo yoɓaa. Wiɗtooji dow ngal nanondiral ngal rewaani laawol, waɗii nannguki Sambo Dasuki, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e kisal leydi ndii, caggal ɗuum o siftini yimɓe mawɓe Naajeeriya wonɓe e nanondiral ngal. Ɓeen limtaaɓe e nanngaaɓe ina jeyaa heen Raymond Dokpesi, hooreejo fedde DAAR Communications Plc, Attahiru Bafarawa, gonnooɗo guwerneer diiwaan Sokoto, e Bashir Yuguda, gonnooɗo jaagorgal leydi ndii, hono Alex, Azubuike Ihejirika, hooreejo konu Air Chief Nunasude, Attahiru the Nunasude Badeh e politikaaji keewɗi goɗɗi cifaama.[165] Ñalnde 21 lewru Duujal hitaande 2016, ministeer kaalis laamu nguu hollitii wonde ina jogori waɗde politik njulaagu nguu, tawi njoɓdi mum ko 2,5%–5%.[166] Faandaare ndee wonnoo ko heɓde humpitooji walla humpitooji jowitiiɗi e : ŋakkeende kuule kaalis, ŋakkeende njuɓɓudi kaalis e jawdi laamu, ŋakkeende kaalis, fenaande, e gujjugol.[167] E lewru suwee 2016, hooreejo leydi Buhari naati e ƴattooje mawɗe caggal nde ciimtol jaaynde tawi omo huutoroo konngol ngol o huutorii ngol, e nder udditgol kampaañ ngam ƴellitde ngenndi ndii, tawi ina wiyee « Waylo fuɗɗotoo ko e am ». Haala kaa caggal mum tawaama ina ittaa e haala gonnooɗo hooreejo leydi Amerik e hitaande 2009, hono Barak Obama.[168][169] Hooreejo leydi ndi caggal mum yaafnii, o wiyi wonde fenaande ndee ko "gollotooɓe ɓurɓe yaawde" ngaddi ɗum, "ɓeen waɗɓe heen ɓee" maa ñaawee.[170][171] Kono, yontere wootere caggal ɗuum, cukko hooreejo e nder suudu sarɗiiji jokkondirɗo e haala kaa, artiraa e golle mum, hooreejo leydi ndi hollitii wonde o ƴettii peeje ngam haɗde ɗum waɗde ko wayi nii, e huutoraade kuutorɗe dijital ngam yiytude fenaande.[172] E lewru mee 2018, Komitiiru Faggudu e Kaalis (EFCC), fedde haɓantoonde njulaagu e nder leydi Najeriya, hollitii wonde 603 neɗɗo Naajeeriya ñaawaama sabu njulaagu gila Buhari heɓi laamu e hitaande 2015.[173] EFCC anndini kadi ko adii fof e nder daartol leydi Naajeeriya, ñaawooɓe e mawɓe konu ina heen mawɓe sarwisaaji retireede ina ñaawee sabu fenaande.[173] Ñaawooje ɗe keɓii nafoore kadi ko hooreejo EFCC mo Buhari, hono Ibrahim Magu.[173] E laamu Buhari, hooreejo kiitaaji lesdi Naajeeriya Walter Onnoghen, kiitaama haa kiitaaji lesdi Naajeeriya nyande 18 lewru Abriil 2019, ngam bayyinki jawdi fenaande.[174] E lewru Duujal hitaande 2019, Mohammed Bello Adoke, gonnooɗo Jaagorgal Fedde Ngenndiije Dentuɗe, artiraa leydi Najeriya ngam ñaaweede sabu tuumeede fenaande.[175] Kono e lewru Yarkomaa 2020, fedde wiyeteende Transparency International ina rokka leydi Najeriya haa jooni golle seeɗa e nder limto mum ko fayti e njulaagu.[176][177] E lewru Siilo hitaande 2020, Ibrahim Magu hooreejo EFCC nanngaama e juuɗe Departemaa Kuuɓal Dowla (DSS) ngam bonnude ciimtol kisal ko faati e golle makko no laamu Buhari ardii haɓaade fenaande e tuumeede ŋakkeende ngalu. Caggal ɗuum lomtii mo ko Mohammed Umar. E lewru Duujal 2020, Gonnooɗo hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e pension, Abdulrasheed Maina, nanngaaɗo to leydi Nijeer koɗdiindi caggal nde o diwi kaalis, o feeñii e ñaawirde Abuja ngam tuumaade ko 12 fenaande e fenaande kaalis.[182] Ali Ndume, senateer lomtotooɗo Borno Sud, nanngaama caggal nde o diwi kaalis kadi.[183] === Geɗe kisal === === Delta Niiseer === Naajeeriya woni leydi ɗiɗaɓiri ɓurndi heewde petroŋ e nder Afrik, petroŋ oo ɓuri heewde ko e diiwaan Nijeer Delta e nder leydi ndii. Duuɓi peewnugol nebam ina njogii batte bonɗe e ndema e liɗɗi rewrude e ɓuuɓri nebam.[184] Laamu nguu fuɗɗiima eɓɓoore ngam wallitde laɓɓinde Ogoniland tawi guwerneeruuji goɗɗi e nder diiwaan hee ina njiɗi setup nannduɗo e oo. HYPREP fuɗɗii ko e hitaande 2005 kono ina leeli fuɗɗaade golle moƴƴitingol to Ogoniland.[184] Ɗum fof e wayde noon, ina woodi haa jooni njanguuji taƴondirɗi e nokkuuji petroŋ ɗi pelle bayɗe no Niger Delta Avengers mbaɗata. Ɗum battinii no feewi e peewnugol petroŋ addani taƴgol njeeyguuji e ngalu laamu.[185] Avengers ina mbaɗa hare ngam ɓeydaade heɓde ndimaagu faggudu e politik.[186] === Juulɓe Shi’a en === Movement islamique lesdi Naajeeriya mo Sheek Ibraahiima Zakzaky ardii, woni gooto nder hukuumaaji lesdi ndi'i ɗi julɓe Shi'a'en ardii. Yimɓe julɓe Naajeeriya ɓuri ɗuuɗugo ko Sunni'en ammaa Shia'en ɗon mari ɗuuɗal nder yimɓe ɗuuɗɓe.[187] Caggal nde dillere nde tuumaama warde hooreejo konu Tukur Buratai e lewru Duujal 2015, base Zakzaky yani e bommbooji, waɗi teemedde maayɓe tawi Zakzaky nanngaama.[187] Zakzaky nanngaama fotde duuɓi jeegom, so wonaa e yahdu safaara balɗe tati to leydi Indiya, haa o woppitaa, o woppitaa e lewru sulyee 2021.[188] === Seernooɓe Biafra === Ƴeew kadi: Ngenndiyaŋkaagal Igbo, Biafra, e fitinaaji e nder Fuɗnaange-rewo leydi Najeriya Fedde seerndiinde, Yimɓe Ɓiɓɓe leydi Biafra e ardorde Nnamdi Kanu wonti fedde mawnde e hitaande 2015 ngam wallitde jeytaare ngam leñol Biafra ceertungol.[187] Republique Biafra mo seerti e mum sosaa ko juuti e nder wolde hakkunde leyɗeele Najeriya. E lewru Oktoobar 2015, Kanu nanngaa ngam tuumeede janfa, nanngugol makko rewi heen ko seppooji ngam salaade nanngugol makko e nder diiwanuuji keewɗi to Fuɗnaange-rewo.[187] Kanu ɓaawo man diwi bail, o doggi haa lesdi feere ngam wallugo ardungal fitinaaji lesɗi haa Fombina-Fuunaange lesdi Naajeeriya ko adi o nannga Interpol, o wartira lesdi Naajeeriya.[189] Buhari yamiri warngo terɗe IPOB ɗe ngalaa kaɓirɗe[190] === Bokko haram === Binndanɗe mawɗe: Bokko Haram e fitinaaji Bokko Haram Gila 2015, hare luulndiinde tuugnorgal ƴettii mbaadi kesiri. E nder heen pelle ɗee peccii e fedde Boko Haram aadaaji nde Abubakar Shekau ardii e Dowla Islaamiyankeejo e nder diiwaan Afrik hirnaange mo Abu Musab al-Barnawi ardii.[191] Pelle goɗɗe ɗe Al Kaydaa walli e nder Magreb lislaam ko wayi no Ansaru, ɗe riiwaa e Mali sabu Operation Serval mo Farayse ardii, peeñii, ngollodii e Boko Haram hay so tawii ko kamɓe ngoni luulndiiɓe ɗum.[192] Ɗuum ɓuri wonde ko e haajuuji, sibu pelle ɗiɗi ɗee mbaawaano riisde leefɗinde koye mum en e haɓde hakkunde mum en.[193] E lewru feebariyee 2020, ko ina tolnoo e teemedde ɗiɗi e capanɗe joyi tergal Ansaru mbaraama e nder njillu polis to Birnin Gwari.[194] E lewru Oktoobar 2016, laamu nguu haaldii e fedde ownooɓe wiyeteende Boko Haram, nde heɓi yoɓde sukaaɓe rewɓe 21 Chibok.[195] Haa lewru Duujal 2016, laamu nguu heɓti ko heewi e leyɗeele ɗe Boko Haram joginoo ko adii ɗuum, caggal nde ɓe keɓi ladde Sambisa, Buhari hollitii wonde Boko Haram foolii e karallaagal. Fitinaaji ɗii ngummii fotde miliyoŋaaji ɗiɗi neɗɗo e nder galleeji mum en e heɓtude gure ɗee hannde ina addana en caɗeele neɗɗankaagal to bannge cellal, jaŋde e ñamri.[196] Ñalnde 6 lewru Mbooy hitaande 2017, laamu Buhari heɓi kadi yoɓde 82 e nder 276 sukaaɓe rewɓe nanngaaɓe e hitaande 2014, ngam waylude ardiiɓe Boko Haram joy.[197] Ñalnde 7 lewru Mbooy hitaande 2017, hooreejo leydi Buhari hawri e sukaaɓe rewɓe Chibok 82 woppitaaɓe, hade mum yahde London, leydi Angalteer, ngam safrude ñawu ngu o anndaaka.[198] Shekau wari hoore mum caggal nde fedde makko taarnaa e luulndiiɓe ISWAP e lewru mee 2021. E nder lebbi garooji ɗii, teemedde teemedde ownooɓe "tuubuɓe" ndokki hoore mum en e laamu nguu, heewɓe e maɓɓe ina mbiya ko lolluɓe e Shekau.[199] === Fitinaaji duroowo–demoowo === Winndannde mawnde: Feere hakkunde durooɓe e remooɓe e nder leydi Najeriya Ƴeew kadi: Feereeji renndo e nder leydi Najeriya e warngooji keewɗi e nder Fombina Kaduna Diiwaan Middle Belt leydi Naajeeriya ina wondi e caɗeele hakkunde remooɓe e durooɓe jawdi, pelle ɗiɗi ina njiɗi heɓde leydi ndema ngam remde walla remde e heɓde ndiyam.[187] Tiiɗnaare e siyaasaaku fitinaaji dow senndindirki leƴƴi e diinaaji ɓeydii wakkati laamu Buhari nde wakkati fitinaaji ɗon ɗon ɗon ɗon nder nokkuuje feere feere nder Fombina Naajeeriya.[187] Fotde 300 siwil en mbaraama e nder wuro wonngo e nder diiwaan Benue, Middle-Belt leydi ndi e fotde 40 siwil en mbaraama to Enugu to Fuɗnaange-rewo leydi Najeriya.[187] Fitinaaji ɗii njibinii ko ina tolnoo e 250 000 wuro[200] egguɓe e gure ɗe peewnaaka no feewi ngam haɓaade naatgol egguɓe. Feere hakkunde remooɓe ɓe ko ɓuri heewde e maɓɓe ko Kerecee’en e durooɓe ɓe ɓuri heewde ko juulɓe, waɗii jokkere enɗam hakkunde diineeji ɗi, ɗum wallitaani nde hooreejo leydi ndii neldi konu ngam ittude militeeruuji leƴƴi Kerecee’en, tawi noon ñaawooɓe ɓee ina mbaɗa tuumeede jaabawol makko ɓuuɓngol feewde e durooɓe jawdi jogiiɓe kaɓirɗe.[200] Tiɗnaare njuɓɓudi ndii ngam safrude luural ngal addani ɗum waɗde feere ngam waylude jawdi ngam ƴellitde jawdi e deeƴnude diiwaan Middle Belt.[200] E hitaande 2017, RUGA, ko firo Rural Grazing Area kono kadi ko konngol firti koɗki e ɗemngal Fulani, ko feere ƴettaande ummoraade e miijooji peeje waylo-waylo.[200] RUGA ina foti seerndude nokkuuji durngooji ngam durooɓe nde ɓe ngummotoo fuɗnaange ; kono dowlaaji Fuɗnaange keewɗi njaɓaani kala keɓgol leydi tawa ko e dow yamiroore RUGA, peeje ɗee dartinaama.[200] === Banndiraaɓe to Fuɗnaange Naajeeriya === Ƴeew kadi: Hare bandiiji Nijeer Gila hitaande 2015, laamu Buhari heɓi caɗeele e ɓeydagol golle jowitiiɗe e bandiiji e nder Fuɗnaange Naajeeriya.[201] Laawol mawngol Abuja-Kaduna inniraama "laawol mawngol kidnagol", sabu bonanndeeji keewɗi ɗi bandiiji mbaɗata.[202] E lewru feebariyee 2020, fedde mawɓe woylaare, fedde renndo-politik, wiyi wonde laamu nguu ina ŋakkiraa Naajeeriyankooɓe to bannge kisal.[203] Haa lewru juko 2021, fotde 45 neɗɗo e ñalawma gooto ina nanngee, ko ɓuri heewde e maɓɓe ko bandiiji ngam yoɓde njoɓdi.[204] Banndiraaɓe woɗɓe ina njokki e wujjude jawdi, gelooɗi, e jawdi goɗɗi, won heen pelle njani e gure fof e nokkuuji ɓurɗi yaajde. Banndiraaɓe ɓee ngaddi kulol gollondiral hakkunde banndiraaɓe e ownooɓe Fuɗnaange-rewo e ɗeen kulol tabitinaama e lewru ut 2021 nde sarwiis immigration leydi Najeriya holliti wonde pelle mawɗe bandiraaɓe Zamfara ina njaha to diiwaan Borno ngam janngude e Boko Haram.[205] === Geɗe ngenndiije === == Politik Ruga == Winndannde mawnde: Politik Ruga Laamu Buhari nastini politik Ruga (politik koɗki aadee) luulndiingo, fawaade e safrude luural hakkunde durooɓe Fulɓe hoɗɓe e remooɓe jooɗiiɓe. Politik oo, mo jooni dartinaama, maa "softu renndooji reserved ɗo durooɓe nguurdata, ndema, ndema jawdi mum en, mbaɗa kosam e waɗde golle goɗɗe jowitiiɗe e njulaagu jawdi tawa ɓe ngonaa e yahrude yeeso ngam yiylaade nokkuuji ɗo na’i maɓɓe nguurata."[206] === Ina wiyee ko militeeruuji === Buhari fotti bee ƴamol ɗuuɗngol nder laamu. E hitaande 2019 laamu makko naati e ñiŋooje mawɗe sabu ko o waɗiri[207] Sowore, daraniiɗo renndo Amerik, e nder ñaawoore makko, hay so tawii ñaawirdu nduu rokkii mo kaalis.[208] Ndee ɗoo feere noon ɓuri ñiŋeede, ko kanko Sowore o wiyi wonde Buhari bonnii nokku makko civic.[209] E lewru Duujal 2019, jaaynde Naajeeriya wiyeteende Punch hollitii wonde gila jooni ɓe mbiyata laamu Buhari ko "laamu"[210], caggal ɗuum ɓe mbiyata ɗum ko "Seneraal Buhari"[210] sabu laamu makko nannduɗo e konu nguu ina woɗɗi demokaraasi. Ɓe cemmbini wonde ko o ‘diktatoor militeer’,[211] ko ɗum huunde nde jaɓɓaama no feewi e nder laylayti renndo.[212] === Ñawu COVID-19 === Winndannde mawnde: Ñawu COVID-19 e nder leydi Nijeer Ƴeew kadi: Jaabawol laamu Najeriya e ñawu COVID-19 Caggal nde rafi COVID-19 fuɗɗii e nder leydi Najeriya, Buhari sosi fedde toppitiinde ko fayti e rafi o e nder leydi ndi.[213] Ñalnde 23 lewru marse, mawɗo gollordu Buhari, Abba Kyari, ƴeewtaama ina wonndi e rafi COVID-19, ɗum addani yimɓe hulde wonde Buhari ina waawi heɓde rafi o, caggal ɗuum hollitaama wonde Buhari ina wondi e rafi o.[214] Ñalnde 30 lewru mars, Buhari anndinii udditgol wurooji mawɗi Abuja, Lagos e Ogun fotde jonte ɗiɗi.[215] Ñalnde 14 oktoobar, goomu hooreejo leydi ndii e COVID-19 jeertinii wonde ina waawi arde e mbaydi ɗiɗmiri "so tawii kuule e porotokolle ɗee ɗooftaaka no feewi".[216] === Joofnude seppooji SARS === Winndannde mawnde: Jokkude SARS E lewru Oktoobar 2020, seppooji ngam haɓaade polis'en tuumaɓe waɗde bonanndeeji polis'en keertiiɗi e polis Naajeeriya, polis'en keertiiɗi haɓaade wuyɓe (SARS) puɗɗiima to Lagos e gure mawɗe goɗɗe. Diɗɗal End SARS ngal alaa ardorde cakkitiinde ko ɓuri kawral tokosal yuɓɓinngal seppooji gadani ɗii, ina nanndi e diɗɗal Occupy Nigeria ngal 2012.[217] Ñalnde 12 lewru nduu, ñalawma gooto caggal nde seppooɓe ɓee kolliti ɗaɓɓaande mum en, Buhari hollitii fusde SARS, fodani ɗum "mbayliigu polis yaajngu".[218] Gila nde leydi Naajeeriya heɓi ndimu mum e hitaande 1960, Polis leydi Naajeeriya woni ko e yeeso ngam haɓaade bonanndeeji yuɓɓinaaɗi e nder leydi Naajeeriya e nder balɗe cakkitiiɗe ɗee, ko wayi no bandiiji, kulhuli, njulaagu dorog, fenaande e njulaagu nguu ina toɗɗii no feewi mbaawkaaji gollooɓe mum,[219] ina ɗaccita nokku ɗo terɗe SARS mbaɗata extrajudi ki02. Ñalnde 13 lewru nduu, Mohammed Adamu, gardiiɗo polis, habri sosde fedde hesere wiyeteende kaɓirɗe e taktikuuji keertiiɗi (SWAT) ngam ƴettude golle SARS.[221] Ndee feere weltinaani ko ɓuri heewde e seppooɓe ɓee, ɓe cikkatnoo ko waylude no feewi njuɓɓudi polis.[222] Ñalnde 14 lewru nduu, seppooji ɗii njokki, ko famɗi fof sappo e seppooɓe mbaraama, e hareeji bonɗi mbaɗi hakkunde seppooɓe yiɗɓe SARS e seppooɓe yiɗɓe SARS e Brigade Garde Presidentielle elite naati e nder laamorgo fedde ndee.[223] Ñalnde 12 lewru nduu hitaande 2021, Buhari yamiri yo terɗe polis Naajeeriya e konu Naajeeriya, ngam haɗde seppooji baɗaaɗi ngam haɓaade laamu. Laamu nguu wiyi ko ngam haɗde ŋakkeende sariya e deeƴre wonnde e seppooji EndSARS lewru Oktoobar 2020.[224] === Haɗeede Twitter === Caggal nde Buhari waɗi winndannde e Twitter ina hulɓina fitinaaji dow yimɓe Biafra to fombina-fuɗnaange leydi Naajeeriya ñalnde 5 lewru nduu hitaande 2021, Twitter momti haala makko ka, sibu ko kañum bonnata sarɗiiji golle mum. Caggal ɗuum seeɗa, laamu leydi Najeriya haɗi Twitter yaltude leydi ndii fof.[225] Ɓe itti haɗugo man nyande 13 lewru Yarkomaa 2022, ɓaawo ɓe mbi'i Twitter jaɓi winnditugo kuuɗe maako haa lesdi Naajeeriya e yoɓugo ceede.[226] === Politik caggal leydi === Ƴeew kadi: Doggol ɗanle hooreejo leydi hakkunde leyɗeele ɗe Muhammadu Buhari waɗi Buhari siftinii ƴamol konu Myanmar e polis'en dow juulɓe Rohingya'en dow laɓɓinki lenyol, nden o jeertini dow musiiba bana warhoore Ruwannda.[227] E nder njillu makko to Almaañ, e darnde makko e sara hooreejo leydi Almaañ, hono Angela Merkel,[228] Buhari wiyi kadi "mi anndaa hol lannda debbo am jeyaa, kono o jeyaa ko e cuuɗi am e suudu am e suudu woɗndu nduu" [229] caggal nde debbo makko adii wasiyaade mo yo o ɓeydu ardorde makko[22]. Buhari woni hooreejo leydi gadano noddirde nanondiral winnderewal ngam haɗde fitinaaji rewɓe e sukaaɓe rewɓe.[230] == Caggal laamu (2023-2025) == Buhari hokki laamu bee jam haa lomto maako Bola Tinubu nyande 29 lewru Mayru 2023, wakkati 10 subaka (WAT) haa juulde udditgol laamu haa Eagle Square, lesdi laamorde lesdi ndi'i. O ummi jooɗorde laamu haa Abuja law ɓaawo juulde hokkugo laamu e nder aadaaji ardiiɓe lesɗe e hooreeɓe lesdi ɓennuɗi o warti haa lesdi maako Katsina to o jaɓɓaama bee mawɓe lesdi e aadaaji ko adii o ɗon no hokka joonde maako haa ngesa maako e jooɗorde saare maako haa Daura.[231] E nder ko yiytaa e nder ñaawoore nde ɓe mbaɗi e dow gonnooɗo guwerneer Banki Naajeeriya, Godwin Emefiele, Boss Mustapha, mawɗo jaagorɗe laamu Buhari, seedtii wonde tato tuumaaɓe ina tuuma wujjude miliyoŋaaji 6,2 dolaar (£4,9 miliyoŋ) e banke mawɗo leydi Naajeeriya, e huutoraade signature of32d Buhari. === Wade === E nder yontereeji ko adii maayde makko, Buhari, mo ɓurnoo heewde ko ruttaade e nguurndam renndo caggal nde o yalti e laamu e hitaande 2023, yahiino to London ngam safrude. O woni ko e toppitaade to opitaal leydi Angalteer sabu ko siforaa ko rafi juutɗo. E nder laamu makko, o ƴettiino leppi safaara keewɗi juutɗi to London, ɗum jibini ñiŋooje nder leydi e kulhuli ko fayti e laaɓal.[233] Buhari maayi ko e nder suudu safrirdu to Londres ko ina wona waktu 16ɓo e feccere kikiiɗe (15w30h UTC),[234] ñalnde 13 lewru juko hitaande 2025.[235] O waɗi duuɓi 82. Ñalnde 14 lewru juko, cukko hooreejo leydi ndii, hono Kashim Shettima, arii London ngam hawritde e debbo Buhari e sukaaɓe mum, tawi omo ardii delegaasiyoŋ ardiiɓe leydi Najeriya, ɓe ndaranii wartirde heddiiɓe makko to leydi Najeriya.[238][239] Ubbirde ndee leeltinii ñalnde wootere caggal nde o jokkondiri e ɓesngu makko.[240][241] Goomu ngu George Akume ardii nguu udditaa ngam waɗde wirwirnde Buhari "wirngo leydi ndii fof".[242] Ñalnde 15 lewru juko hitaande 2025, heddiiɓe e Buhari, ɓe ndarnanoo e lefol leydi Najeriya, neldaama to leydi Najeriya e nder laana ndiwoowa hooreejo leydi Najeriya, ɓe njottii laana ndiwoowa Umaru Musa Yar’adua to Katsina.[242][243][244] Ñalnde heen kadi, heddiiɓe e makko mbaraa e galle makko to Daura, to diiwaan Katsina[245] e dow sarɗiiji lislaam.[246] O rokkaama wirwirnde laamu e wirwirnde laamu e teleeji[247][248][249] tawi kadi ko ardiiɓe leydi e laamuuji jooni e wonnooɓe e laamu ummoriiɓe Gine Bisaawo e Niiseer tawtoraama.[250] === Teddungal === Caggal maayde Buhari, hooreejo leydi Naajeeriya, Bola Tinubu, siftinii wonde lefol makko ngol ina duumoo, ina maantini e laawol demokaraasi Naajeeriya, o bayyini balɗe jeeɗiɗi e sunaare, tawi ko bannge ngenndi ndii yamiri yo o waɗte e feccere mast balɗe jeeɗiɗi gila 13 lewru juko.[251][252] Tinubu yamiri cukko hooreejo leydi Kashim Shettima yo yah lesdi Biritaniya ngam yahdugo bee ɓanndu Buhari haa lesdi Naajeeriya ngam o wirna.[239] == Nguurndam neɗɗo == E hitaande 1971, Buhaari resi Safinatu Buhaari (jinaaɗo mum ko Yuusuf). Ɓe ndañi ɓiɓɓe njoyo gooto.[253] E hitaande 1988, ɓe ceerti. Ñalnde 14 lewru bowte hitaande 2006, Safinatu sankii ko e caɗeele jabet. E lewru Noowammbar 2012, ɓiɗɗo Buhari debbo gadano maayi e rafi ƴiiƴam, balɗe ɗiɗi caggal nde o dañi ɓiɗɗo to opitaal to Kaduna.[254] E lewru Duujal hitaande 1989, Buhari resi Aisha Buhari (jinaaɗo Halilu). Ɓe ndañi kadi ɓiɓɓe njoyo gooto.[255] Ɓiɗɗo maɓɓe Yuusuf resi Zahra Nasir Bayero, ɓiɗɗo Emir Nasiru Ado Bayero, e lewru ut 2021.[256] E hitaande 2015, Buhari hollitii 150 000 dolaar Amerik kaalis ; ko jiidaa e cuuɗi joy e cuuɗi ɗiɗi loope kam e gese, ngesa leɗɗe e ranwiiji 270 jawdi, 25 baali, pucci joy e colli ceertuɗi, geɗe e nder feddeeji tati, nokkuuji ɗiɗi ɗi ƴellitaaki, e otooji ɗiɗi ɗi o soodi e ngalu makko.[257] == Teddungal == === Teddungal ngenndiwal === Naajeeriya: Komanda mawɗo fedde nde (GCFR) (1983) === Teddungal caggal leydi === Benin: Kuraana mawɗo e nder leydi Benin (2015)[258] Gine Ekuwatoor: Koolaaɗo kuuɓal yamiroore jeytaare (2016)[259] Gine Bisaawo: Heɓɗo njeenaari Amilkar Kabral (8 desaambar 2022)[260] Liberiya: Kordon mawɗo fedde pioneer en Liberiya (27 sulyee 2019)[261][262] Nijeer: Kuraana mawɗo mo Ordo ngenndiijo Niiseer (17 mars 2021)[263] Portigaal: Koolaaɗo kuuɓal laamɗo Henri (30 suwee 2022)[264] Senegaal: Kurus mawɗo mo Ordo ngenndiijo Lion (7 sulyee 2022)[265] Serbi: Kalaas ɗiɗmo e yamiroore leydi Serbi (2016)[266] === Tiitooɗe aadaaji === E hitaande 2017, kawtal laamɓe aadaaji fuɗnaange-rewo teddinii hooreejo leydi Buhari e tiitooɗe laamɗo Enyioma I mo Ebonyi e Ochioha I mo Igboland.[267] E sahaa nde o woni e laamu, hooreejo leydi ndii ina joginoo tiitoonde, hono Ogbuagu I mo Igboland, e nder laamu leydi Najeriya.[268] Caggal mum o rokkaama kadi goɗɗo, hono Ikeogu I mo Igboland, e hitaande rewtunde ndee.[269][270] == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe Hausa en Doggol ardiiɓe lesɗe Naajeeriya Doggol yimɓe Naajeeriya == Himobe == [[Catégorie: Yimɓe]] [[Catégorie: Pelaajo Naajeeriya]] [[Catégorie: Naajeeriya]] [[Catégorie: Pelaajo Katsina]] [[Catégorie: Fulfulde]] 2onjiwnilhq1q8reikozssp6h5cco3v 180589 180544 2026-08-02T23:52:15Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 180589 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Muhammadu Buhari''' (HeɗtoR 17 Duujal 1942 – 13 Juko 2025) ko seneraal [[Naajeeriya]] e siyaasaajo laamɗo leydi [[Naajeeriya]]<ref>* {{cite web|last=Smith|first=David|title=Muhammadu Buhari: reformed dictator returns to power in democratic Nigeria|website=[[The Guardian]]|date=31 March 2015|url=https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|access-date=27 March 2025|archive-date=5 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170305153611/https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|url-status=live}} * {{cite news|url=https://www.ft.com/content/0919978c-dd91-4037-a6d7-ff11e8f2f5d8|last=Pilling|first=David|date=14 July 2025|title=Muhammadu Buhari, former Nigerian president, 1942-2025|newspaper=Financial Times|archive-date=15 July 2025|access-date=18 July 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250715234953/https://www.ft.com/content/0919978c-dd91-4037-a6d7-ff11e8f2f5d8|url-status=live}} * {{cite news|url=https://apnews.com/article/nigeria-buhari-death-legacy-president-ac665f4782ec981654a35a33544f2711|last=Adetayo|first=Ope|title=Here's how Nigerians remember Buhari, who ruled both as a dictator and a democrat|newspaper=Associated Press|date=14 July 2025}} * {{cite news|url=https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2025/07/14/muhammadu-buhari-failed-to-build-a-better-nigeria-twice|title=Muhammadu Buhari failed to build a better Nigeria, twice|newspaper=The Economist|date=14 July 2025|archive-date=16 July 2025|access-date=18 July 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250716143608/https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2025/07/14/muhammadu-buhari-failed-to-build-a-better-nigeria-twice|url-status=live}} * {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=-uQWEQAAQBAJ&dq=info:YKdBQVGR310J:scholar.google.com/&pg=PA1|last=Ogbonda|first=Chris Wolumati|year=2023|chapter=Nigerian Press Under Buhari Military Autocracy and Civil Democracy|title=Military-Media Relations in Post-Colonial Nigeria: Clashes, Ethics, and Prospects|publisher=Ethics International Press|page=2|isbn=978-1-80441-248-0}} * {{cite book|url=https://brill.com/display/book/9789004430013/BP000027.xml|last=Bergstresser|first=Heinrich|year=2020|chapter=Nigeria|title=Africa Yearbook Volume 16: Politics, Economy and Society South of the Sahara in 2019|page=148|doi=10.1163/9789004430013_017|isbn=978-90-04-43001-3}}</ref> gila 1983 haa 1985, caggal ɗuum o woni hooreejo leydi [[Naajeeriya]] cuɓaaɗo e dow demokaraasi gila 2015-2023.<ref>{{Cite web|date=15 June 2025|title=Muhammadu Buhari|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|access-date=21 June 2025|website=Britannica|archive-date=18 February 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|url-status=live}}</ref>. Buhari nasti sooje'en lesdi [[Naajeeriya]] ngam haɓugo nder konu lesdi [[Naajeeriya]], hiddeko o yahra yeeso nder laamuuji sooja'en ɓaawo man. Buhari heɓi innde cemmbiɗnde wakkati laamu [[Shehu Shagari]] ngam ardungal sooje'en maako nder konu Chad e Nigeria. Buhari laati ardiiɗo ɓaawo kuudetaa lesdi Naajeeriya nder hitaande 1983, ko laarani lesdi [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓre. Hay so tawii wonaa hooreejo fedde nde, Buhari wonti hooreejo laamu konu e nder yontaaji caɗeele faggudu luggiɗɗe e njulaagu yaajngu. E wiyde makko, ŋakkeende njuɓɓudi faggudu e ŋakkeende nehdi e les njiimaandi siwil, Buhari ƴettii laawol tiiɗngol e cemmbinngol laamu, e teeŋtinde nehdi, haɓaade fenaande, e moƴƴitingol faggudu rewrude e ko anndiraa hare luulndiinde nehdi (WAI). Sifaa politik doolnuɗo mo o sosi oo, ina wiyee Buharism. Haa ragare, laamu Buhari cemmbiɗɗum e dabareeji faggudu cemmbiɗɗi, waɗi ɓesdaari welwelo nder konu. Ñalnde 27 ut 1985, o liɓaa e kuudetaa laamɗo e gardagol Seneraal [[Ibraahiima Babangida]]. Buhari suɓaama hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] dow laylaytol e ballal lanyol yimɓe lesdi [[Naajeeriya]] fuu (ANPP) nder hitaande 2003 e 2007, nden boo dow laylaytol Kongres ngam waylaare yeeso (CPC) nder hitaande 2011.<ref>{{Cite news|date=12 December 2016|title=The frustrations of Buhari from 2003 to 2011|url=https://www.vanguardngr.com/2016/12/the-frustrations-of-buhari-from-2003-to-2011/|location=Lagos, Nigeria|access-date=1 October 2021|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001112806/https://www.vanguardngr.com/2016/12/the-frustrations-of-buhari-from-2003-to-2011/|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] Duujal 2014, o yalti e kanndidaa hooreejo leydi<ref>{{Cite news|date=1 April 2015|title=Nigeria election: Muhammadu Buhari wins presidency|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-32139858|access-date=23 September 2021|archive-date=10 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211110022117/https://www.bbc.com/news/world-africa-32139858|url-status=live}}</ref> lannda ''All Progressives Congress'' ngam suɓaade hooreejo leydi 2015.<ref>{{Cite news|date=31 March 2015|title=Buhari in historic election win, emerges Nigeria's President-elect|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/180374-buhari-in-historic-election-win-emerges-nigerias-president-elect.html|access-date=1 October 2021|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001113036/https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/180374-buhari-in-historic-election-win-emerges-nigerias-president-elect.html|url-status=live|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Buhari heɓi nasaraaku suɓol ngol, o fooli hooreejo lesdi jooɗiiɗo lesdi man.<ref>{{Cite web|title=Muhammadu Buhari|url=https://themuslim500.com/profiles/muhammadu-buhari/|access-date=11 December 2022|website=The Muslim 500|date=27 May 2018|archive-date=11 December 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221211151550/https://themuslim500.com/profiles/muhammadu-buhari/|url-status=live}}</ref> Ko ngol woni go’o ko e nder daartol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], hooreejo leydi ndii ina waasa suɓaade hooreejo leydi ndii. O huniima ñalnde 29 [[lewru]] mbooy hitaande 2015. E lewru feebariyee hitaande 2019, Buhari suɓaama kadi, o fooli ƴaañoowo makko ɓurɗo ɓadaade, gonnooɗo cukko hooreejo leydi [[Atiku Abubakar]], ko ina tolnoo e miliyoŋaaji tati woote.<ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/breaking-inec-declares-buhari-winner-of-2019-presidential-election/|title=UPDATED: Buhari wins second term|newspaper=[[The Punch]]|date=27 February 2019|access-date=30 August 2019|archive-date=6 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190906151856/https://punchng.com/breaking-inec-declares-buhari-winner-of-2019-presidential-election/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|author1=Stephanie Busari|author2=Aanu Adeoye|title=Nigeria's President Muhammadu Buhari reelected, but opponent rejects results|url=https://www.cnn.com/2019/02/26/africa/buhari-wins-nigeria-electionintl/index.html|access-date=1 October 2021|website=CNN|date=27 February 2019|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001113245/https://www.cnn.com/2019/02/26/africa/buhari-wins-nigeria-election-intl/index.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|date=27 February 2019|title=Nigeria's Buhari wins re-election, rival pursues fraud claim|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-nigeria-election-idUSKCN1QG11U|access-date=3 June 2023|archive-date=3 June 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230603151754/https://www.reuters.com/article/us-nigeria-election-idUSKCN1QG11U|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last=Okere|first=Alexander|date=13 July 2025|title=Former President Buhari Dies At 82|url=https://www.channelstv.com/2025/07/13/former-president-buhari-dies-at-82/|access-date=13 July 2025|website=Channels Television}}</ref> ==Nguurndam gadano== Muhammadu Buhari jibinaa ko ñalnde 17 Duujal hitaande 1942, to [[Daura]], hannde woni to diiwaan [[Katsina]], leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref name="auto">{{cite web|last=Zuber|first=David|title=Muhammadu Buhari (1942– )|website=BlackPast.org|date=19 April 2022|url=https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/muhammadu-buhari-1942/|access-date=28 March 2025}}</ref><ref>{{cite web|last=Smith|first=David|title=Muhammadu Buhari: reformed dictator returns to power in democratic Nigeria|website=[[The Guardian]]|date=31 March 2015|url=https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|access-date=27 March 2025|archive-date=5 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170305153611/https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|url-status=live}}</ref> Ko kanko woni ɓiɗɗo Mallam Hardo Adamu, mawɗo fulɓe ummoriiɗo Dumurkul to Mai'Adua e Zulaihat, jogiiɗo iwdi Hausa e Kanuri.<ref name="auto2">{{cite web|last=Zuber|first=David|title=Muhammadu Buhari (1942– )|website=BlackPast.org|date=19 April 2022|url=https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/muhammadu-buhari-1942/|access-date=28 March 2025}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> O inniraa ko ganndo [[Lislaamu|lislaam]] mo teeminannde jeenayaɓere, hono [[Muhammadu al-Bukhari]].<ref>{{Cite news|last1=Kperogi|first1=Farooq|title=Buhari's surname not his father's name; how he dumped it|url=https://pmnewsnigeria.com/2021/08/15/buharis-surname-not-his-fathers-name-how-he-dumped-it/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[P.M. News]]|access-date=8 December 2021}}</ref> Mawniiko Buhari, Yuusuf, ko mawɗo, o sosi gure keewɗe e nder Daura, ina heen Dumurkul.<ref name=":42">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Baaba Buhari maayi nde o mari duuɓi 4, Waziri Alhassan, ɓii Amiir Daura, Muusa dan Nuhu (laami: 1904-1911),<ref>{{Cite book|author=M. G. Smith|author-link=M. G. Smith|url=https://archive.org/details/the-affairs-of-daura/page/326/mode/2up?q=Waziri|title=The Affairs Of Daura|date=1978|pages=327}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Kirk-Greene|first1=A. H. M.|url=https://archive.org/details/emiratesofnorthe0000ahmk/mode/2up?view=theater|title=The Emirates of Northern Nigeria: A Preliminary Survey of Their Historical Traditions|last2=Hogben|first2=S. J.|date=1 January 1966|publisher=Oxford University Press|others=Internet Archive|pages=155}}</ref> wonti gardiiɗo Zulaihat e ɓiɓɓe mum njeegomo, hawtaade e Buhari.<ref name=":43">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Buhari janngi janngirde Qur’aana, ton o walliti nder ngurka jawdi. O heɓi jaŋde makko leslesre to Daura e Mai'Adua, o heɓi heen seedantaagal makko e hitaande 1953. O naatnaa e duɗal hakkundeewal Katsina (caggal ɗuum o wayli innde makko e duɗal hakkundeewal diiwaan Katsina), ɗo o heɓi jaŋde makko hakkundeere tuggi 1956 haa 1961. E nder dumunna makko jeegom, o woniino hooreejo galle e capboy. E hitaande 1960, o rokkaama bursi e juuɗe Elder Dempster Lines ngam njillu makko e nder leydi Angalteer e nder dumunna daɓɓo.<ref name=":44">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Buhari yiɗiino jokkude jaŋde safaara ngam wonde doktoor; cuɓal tan e oon sahaa ko janngude Farmasi to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Naajeeriya]] to Zaria, ɗum noon ina ƴetta duuɓi keewɗi. [[Mamm daura|Mamman Daura]], ɓiyiiko gorko, wasiyii mo yo o naata e konu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], o jannga toon jaŋde toownde.<ref name=":45">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> == Golle konu == E hitaande 1962, nde o heɓi duuɓi 19, Buhari jeyaa ko e sukaaɓe 70 cuɓaaɓe ngam naatde e duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] (NMTC).<ref>{{cite book|last=Obotetukudo|first=Solomon|title=The Inaugural Addresses and Ascension Speeches of Nigerian Elected and Non-elected presidents and prime minister from 1960–2010|publisher=University Press of America|year=2011|page=90}}</ref><ref name=":46">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] feebariyee 1964, NMTC ɓeydaama e nder suudu sarɗiiji leydi [[Naajeeriya]], ɓe innitiraa ɗum Akademi Defense [[Naajeeriya]]. Tuggi hitaande 1962 haa 1963, Buhari janngi ofiseeji haa janngirde ofiseeji Mons haa Aldershot, lesdi Angalteer.<ref>{{Cite web|date=2020|title=President Muhammadu Buhari|url=https://statehouse.gov.ng/people-old/president-muhammadu-buhari/|access-date=7 May 2025|website=The State house abuja|archive-date=8 April 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250408085905/https://statehouse.gov.ng/people-old/president-muhammadu-buhari/|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] Yarkomaa 1963, tawi omo yahra e duu6i 20, o yamiraa lietnaa ɗiɗaɓo, o toɗɗaa kadi hooreejo peloton e bataliyoŋ ɗiɗaɓo konu koyɗe to [[Abeokuta]], leydi Nijeer, o naati e kursus komanndaaji peloton to duɗal jaaɓi haaɗtirde heblo konu Nijeer, to [[Kaduna]], to diiwaan [[Kaduna]], tuggi [[lewru]] noowammbar193111 1964, o jokki e yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu to Borden, to leydi Angalteer.<ref name="Businessday NG 2015">{{Cite news|title=General Muhammadu Buhari: The dawn of a new era|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|date=31 May 2015|url=https://businessday.ng/bd-lunch/article/general-muhammadu-buhari-the-dawn-of-a-new-era/|location=Lagos, Nigeria|access-date=7 June 2023|archive-date=7 June 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230607070429/https://businessday.ng/bd-lunch/article/general-muhammadu-buhari-the-dawn-of-a-new-era/|url-status=live}}</ref> Tuggi 1965 haa 1967, Buhari woniino hooreejo bataliyoŋ ɗiɗmo konu koyɗe, o toɗɗaa kadi brigade major e sekteer ɗiɗaɓo, ''division'' infanterie gadano (abriil 1967 haa sulyee 1967). Caggal kuudetaa leydi [[Naajeeriya]] e hitaande 1966, warnoo hooreejo leydi [[Naajeeriya]] [[Ahmadu Bello]], Buhari, e wondude e ofiseeji goɗɗi ummoriiɗi Fuɗnaange [[Naajeeriya]], tawtoraama kuudetaa mbo leydi [[Naajeeriya]] waɗi e lewru juko, ngu riiwti Seneraal [[Aguiyi Ironsi]], lomtii ɗum Seneraal [[Yakubu Gowon]].<ref>{{Cite news|title=Prominent Nigerians who share birthday month with President Buhari|url=https://guardian.ng/news/birthdays-6/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=18 December 2022|language=en-US}}</ref> === Hare nder leydi Naajeeriya === Winndannde mawnde: Hare nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] Buhari halfinaama e Division 1 e les njiimaandi Lietnaa Kolonel [[Mohammed Shuwa]].<ref>{{Cite news|title=Prominent Nigerians who share birthday month with President Buhari|url=https://guardian.ng/news/birthdays-6/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=18 December 2022|language=en-US}}</ref> Diɗɗal ngal ummiima [[Kaduna]] haa [[Makurɗi|Makurdi]] e fuɗɗoode wolde hakkunde leyɗeele [[Naajeeriya]]. Diɗɗal 1 ngal feccii ko e sekteeruuji e bataliyoŋaaji, Shuwa ina wallita e komanndaaji sekteeruuji Martin Adamu e Sule Apollo, caggal ɗuum lomtii ɗum ko [[Teofilus Danjuma]].{{Sfn|Momoh|2000|p=343}} O adii wonde ko Adjutant e Komandaa Kompañi e nder bataliyoŋ 2, Infanterie Secteur Second de la ''Division'' 1e. Bataliyoŋ 2 oo ina jeyaa e diwanuuji tawtoraaɗi golle gadane wolde ndee : ɓe puɗɗii ko Gakem sara Afikpo, ɓe njahi feewde Ogoja, e ballal fedde artillerie Gado Nasko.{{sfn|Momoh|2000|p=69}} Ɓe njottii ɓe nanngi Ogoja, e anniya yahrude yeeso rewrude e banngeeji ɗii haa [[Enugu]], laamorgo leydi ndii.{{sfn|Momoh|2000|p=339}}O woniino Komandaajo bataliyoŋ 2 e nder dumunna juutɗo, o ardii bataliyoŋ oo haa Afikpo ngam hawrude e Komando Marine 3ɓo, o yahra yeeso feewde [[Enugu]] rewrude e Nkalagu e Abakaliki. Kono hade makko yahde [[Enugu]], o artiraa to [[Nsukka]], o woniino Biraam Major e Biraam 3ɓo, e gardagol Joshua Gin, caggal ɗuum Isa Bukar lomtii mo.{{sfn|Momoh|2000|p=340}} Buhari jooɗi bee sooja'en lesdi [[Naajeeriya]] lebbi seɗɗa nde sooja'en lesdi [[Naajeeriya]] fuɗɗi waɗugo dabareeji ɗi ɓe janngi diga konu arande'en. E nokkuuji yahrude yeeso ko yaawi, peeje kese ɗee ko jogaade e jogaade laabi jokkondiral e huutoraade gure nanngaaɗe ngam heblude ngam heblude soldateeɓe kesi adduɓe e nokkuuji konu to [[Abeokuta]] e Zaria.{{sfn|Momoh|2000|p=340}} E hitaande 1968, o artiraa e Sektora 4, ina wiyee kadi sektoraa Awka, kañum halfinaa ƴettude nanngugol [[Onitsha]] ummoraade e ''Division'' 2. Golle sektoraa oo ko e nder diiwaan Awka-Abagana-[[Onitsha]], ko ɗum huunde himmunde e doole Biafran sabu ko kañum woni nokku mawɗo ɗo nguura heɓetee. Ko e nder sekteer oo fedde Buhari heɓi caɗeele keewɗe ngam etaade reende laawol nguura ngol murtuɓe ɓee njogori reende e [[maayo Oji]] e [[Abagana]].{{sfn|Momoh|2000|p=340}} === Caggal wolde nde === Tuggude hitaande 1970 haa 1971, Buhari woniino Birigad Major/Komandant, Birigad 31 Infanterie. Ndeen o wonii balloowo seneraal, gardiiɗo diɗɗal gadanal konu koyɗe, tuggi 1971 haa 1972. O naati kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu, to kanton Wellington, to leydi Indiya, e hitaande 1973.<ref name="Quartz">{{cite news|author=Siddhartha Mitter|date=28 October 2015|title=India can rival China in Nigeria, by being exactly what China is not: Open and free|work=Quartz|url=http://qz.com/534257/india-can-rival-china-in-nigeria-by-being-exactly-what-china-is-not-open-and-free/|access-date=1 November 2015|archive-date=1 November 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20151101070327/http://qz.com/534257/india-can-rival-china-in-nigeria-by-being-exactly-what-china-is-not-open-and-free/|url-status=live}}</ref> Tuggi hitaande 1974 haa 1975 Buhari woni hooreejo kuugal yahdu e yahdu haa suudu konu lesdi [[Naajeeriya]].<ref>{{cite book|author=Solomon Williams Obotetukudo|title=The Inaugural Addresses and Ascension Speeches of Nigerian Elected and Non-Elected Presidents and Prime Minister, 1960–2010|publisher=University Press of America|year=2010|pages=91–92}}</ref> E nder kuudetaa konu e hitaande 1975, Lietnaa Kolonel Buhari ina jeyaa e fedde ofiseeji gaddanɗi Seneraal [[Murtala Muhammed|Murtala Mohammed]] laamu. Caggal ɗuum o toɗɗaa guwerneer diiwaan Fuɗnaange-rewo<ref>{{Cite web|url=https://thecommonwealth.org/our-member-countries/nigeria/constitution-politics|title=Nigeria : Constitution and politics|work=The Commonwealth|access-date=5 January 2020|archive-date=11 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190911145142/http://www.thecommonwealth.org/our-member-countries/nigeria/constitution-politics|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.mouau.edu.ng/index.php/node/134|title=PRESIDENT MUHAMMADU BUHARI (GCFR) &#124; Michael Okpara University of Agriculture, Umudike|access-date=5 January 2020|archive-date=13 June 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200613054012/https://www.mouau.edu.ng/index.php/node/134|url-status=live}}</ref> tuggi 1 ut 1975 haa 3 feebariyee 1976, ngam ƴeewtaade ɓamtaare renndo, faggudu e politik e nder diiwaan hee. Ñalnde 3 feebariyee 1976, Dowla Fuɗnaange-rewo feccii e dowlaaji tati [[Bauchi]], [[Borno]] e [[Gongola]].<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriaroute.com/state-structure.php|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160603080911/http://nigeriaroute.com/state-structure.php|archive-date=3 June 2016|title=Nigeriaroute.com}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200612192532/http://www.nigeriaroute.com/state-structure.php|date=12 June 2020}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/news/local/nigerian-states-this-is-how-the-36-states-were-created/mdtnq3e|title=This is how the 36 states were created|date=23 October 2017|access-date=5 January 2020|archive-date=12 June 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200612192656/https://www.pulse.ng/news/local/nigerian-states-this-is-how-the-36-states-were-created/mdtnq3e|url-status=live|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref><ref>{{cite journal|last1=Alapiki|first1=Henry E|date=2005|title=State Creation in Nigeria: Failed Approaches to National Integration and Local Autonomy|journal=African Studies Review|volume=48|issue=3|pages=49–65|doi=10.1353/arw.2006.0003|jstor=20065139|s2cid=146571948}}</ref> Buhari nden laati Gomnaajo arandeejo lesdi Borno diga 3 [[lewru]] feebariyee 1976 haa 15 mars 1976.<ref>{{Citation|title=Matthews, Norman Derek, (19 March 1922–21 July 1976), Governor of Montserrat, since 1974|date=1 December 2007|url=http://dx.doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u157278|work=Who Was Who|access-date=17 September 2023|publisher=Oxford University Press|doi=10.1093/ww/9780199540884.013.u157278|url-access=subscription}}</ref> E [[lewru]] marse 1976, caggal kuudetaa militeer en 1976, baɗnooɗo warngo Seneraal [[Murtala Muhammed|Murtala Mohammed]], cukko makko Seneraal [[Olusegun Obasanjo]] wonti hooreejo konu leydi ndii, toɗɗii Kolonel Buhari yo won komisariyaajo fedde toppitiinde ko fayti e petroŋ e Natur). E hitaande 1977, nde fedde petroŋ leydi [[Naajeeriya]] sosaa, Buhari toɗɗaama hooreejo fedde nde, nde o woni hooreejo fedde nde haa hitaande 1978.<ref>{{cite web|url=http://www.nnpcgroup.com/NNPCBusiness/Businessinformation/OilGasinNigeria/IndustryHistory.aspx|title=History of the Nigerian Petroleum Industry|publisher=Nigerian National Petroleum Company|access-date=13 August 2015|archive-date=12 September 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150912082300/http://www.nnpcgroup.com/NNPCBusiness/BusinessInformation/OilGasinNigeria/IndustryHistory.aspx|url-status=live}}</ref> E nder laamu makko Komisariyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam petroŋ e jawdi, laamu nguu waɗii heen ngalu mum ngam waɗde heen tuubakooɓe e gollorɗe desorɗe petroŋ. Laamu nguu mahii fotde 21 nokku ɗo petroŋ woni ɗoo e nder leydi ndii kala, gila [[Lagos]] haa [[Maiduguri]], gila [[Calabar]] haa Gusau ; njuɓɓudi ndii mahii lowre tuugnorgal jokkondirnde e terminal Bonny e refineeri Port Harcourt e depooji ɗii. Kadi, njuɓɓudi ndii siifondirii e mahngo refineeri to [[Kaduna]] e tuugnorgal petroŋ jokkondirngal e nokku petroŋ Escravos e refineeri [[Warri]] e refineeri [[Kaduna]] potɗo waɗeede oo.<ref>"Nigeria's Oil Production on Increase." ''Afro-American'' (1893–1988): 16. 16 December 1978.</ref> E nder laamu makko Komisinaajo Fedde nde ko feewti e petroŋ e jawdi leydi ndii, ina wiyee wonde 2,8 miliyaar dolaar [[Amerik]] ina ŋakki e konte fedde petroŋ leydi [[Naajeeriya]] (NNPC) to Banki Midlands to leydi Angalteer. Seneraal Ibrahiima Babangida caggal mum ina tuuma Buhari wonde ko kañum waɗi ndee fenaande.<ref>{{cite web|date=17 June 2013|title=IBB Hits Buhari Harder: Over N2.8Billion Was Stolen By Buhari and Seen In His UK Bank|url=http://www.brimtime.com/2013/06/ibb-hits-buhari-harder-over-28billion.html|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119183407/http://www.brimtime.com/2013/06/ibb-hits-buhari-harder-over-28billion.html|archive-date=19 January 2015|website=brimtime.com}}</ref><ref>{{cite book|last1=Uko|first1=Ndaeyo|title=Romancing the Gun: The Press as Promoter of Military Rule|date=December 2003|publisher=Africa World Press|isbn=978-1-59221-189-0|page=90|quote=Buhari's Decree 4, which led to his overthrow, was seen by Nigerians as an attempt to prevent the press from digging into a scandal which he was supposed to have known something about: the mysterious disappearance of the huge sum of N2.8 billion from the NNPC while it was under his supervision.}}</ref><ref>{{cite book|last1=Frynas|first1=Jedrzej Georg|url=https://books.google.com/books?id=0W8-vc7AlFAC&q=nnpc+buhari+2.8+billion&pg=PA41|title=Oil in Nigeria (Politics and Economics in Africa)|date=1 April 2000|publisher=Lit Verlag|isbn=978-3-8258-3921-5|page=41|quote=This followed evidence from a US accountancy firm that some 2.8 billion Naira (roughly US $4 billion) had not been accounted for by the bank records of the NNPC. The Irikife Tribunal, which investigated the matter, even failed to summon Generals Buhari and Obsanjo who were responsible for supervising the NNPC and controlled oil sales during the period in question.|access-date=19 January 2015}}</ref> Kono e nder joofnirde ñaawirde yeeyde petroŋ nde ñaawoowo Ayo Irikefe ardii ngam yuurnitaade tuumeede 2,8 miliyaar dolaar (2,8 miliyaar dolaar) e konte NNPC, ñaawirdu nduu yiytaani goonga e tuumeeji ɗii hay so tawii noon teskiima won ŋakkeende e konte NNPC.<ref>{{cite journal|last1=Zabadi|first1=Istifanus|last2=Sampson|first2=Isaac|date=2009|title=Modalities for Coordinating Nigeria's Anti-Corruption Strategies|url=https://www.academia.edu/415860|url-status=live|journal=Constructive Engagement|volume=1|issue=1|archive-url=https://web.archive.org/web/20211204194406/https://www.academia.edu/415860|archive-date=4 December 2021|access-date=5 December 2017}}</ref> Tuggi 1978 haa 1979, o woniino Sekereteer konu to Gardiiɗo konu, o woniino tergal e Diiso Toowngo Konu gila 1978 haa 1979. Tuggi 1979 haa 1980, e darnde kolonel Penn, Buhari (klaas 1980 to Army Warsy US to Warlisle Dowlaaji, e dañde dipolomaaji master e jaŋde strateeji.<ref>{{cite web|author=Muhammed Kabir Hassan|date=31 December 2014|title=Nigeria: The Mess 'Full Literates' Have Put Us All In!|url=http://allafrica.com/stories/201501020034.html|work=AllAfrica|access-date=2 January 2015|archive-date=2 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150102144609/http://allafrica.com/stories/201501020034.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|date=22 December 2014|title=A Rejoinder To 'Semi-Illiterate' PDP Secretary Prof. Wale Oladipo By Dr. M.K. Hassan|url=http://saharareporters.com/2014/12/22/rejoinder-semi-illiterate-pdp-secretary-prof-wale-oladipo-dr-mk-hassan|location=New York City, United States|access-date=2 January 2015|archive-date=2 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150102155050/http://saharareporters.com/2014/12/22/rejoinder-semi-illiterate-pdp-secretary-prof-wale-oladipo-dr-mk-hassan|url-status=live|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref> So tawii porogaraam jooɗiiɗo e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal timmiima, duumotooɗo lebbi sappo e porogaraam jaŋde toownde, duuɓi ɗiɗi, duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik (USAWC) rokkata ofiseeji mum dipolomaaji master e nder jaŋde strateeji.<ref>{{Cite news|date=17 January 2015|title=Buhari: From cradle to candidate|url=https://thenationonlineng.net/buhari-cradle-candidate/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250714235237/https://thenationonlineng.net/buhari-cradle-candidate/|archive-date=14 July 2025|access-date=19 June 2025|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> E hitaande 1983, nde konu Caad yani e leydi [[Naajeeriya]] e nder diiwaan Borno, Buhari huutoriima konu ngu o ardii nguu ngam riiwtude ɓe e nder leydi ndi, ɓe tacci e nder leydi Caad hay so tawii yamiroore hooreejo leydi ndi hono Shagari rokki ɓe yo ɓe ngurto.<ref name="Ayoade22">{{Cite book|last=Akinsanya|first=Adeoye A.|url=https://books.google.com/books?id=WUySAAAAQBAJ&q=buhari+1983+chad&pg=PA272|title=An Introduction to Political Science in Nigeria|publisher=John Adebunmi Ayoade|year=2013|isbn=978-0-7618-5743-3|page=272}}</ref> Ndeeɗoo haala konu Caad 1983 addani ko ina ɓura 100 neɗɗo maayde e "nanngaaɓe e wolde".<ref name="Ayoade222">{{Cite book|last=Akinsanya|first=Adeoye A.|url=https://books.google.com/books?id=WUySAAAAQBAJ&q=buhari+1983+chad&pg=PA272|title=An Introduction to Political Science in Nigeria|publisher=John Adebunmi Ayoade|year=2013|isbn=978-0-7618-5743-3|page=272}}</ref> '''Komandaaji divisions jogaaɗi nder konu leydi Naajeeriya''': Ofisee mawɗo gardinooɗo diɗɗal 4ɓo : lewru ut 1980 – lewru lewru mbooy 1981<ref>[http://newtelegraphonline.com/buhari-man-of-history/]{{dead link|date=November 2016}}</ref> Ofisee mawɗo gardinooɗo, diɗɗal 2ɓal konu koyɗe mekaniseeji : lewru Yarkomaa 1981 – lewru Oktoobar 1981<ref>[https://web.archive.org/web/20150723011300/http://www.thesourceng.com/RaceApril132015.htm The Source Magazine Online] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150723011300/http://www.thesourceng.com/RaceApril132015.htm|date=23 July 2015}}. Thesourceng.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> Ofisee mawɗo gardinooɗo diɗɗal 3ɓo: Oktoobar 1981 – Desammbar 1983 === Kuudetaa laamu hitaande 1983 === Winndannde mawnde: Kuudetaa laamu Nijeer 1983 Major-General Buhari jeyaa ko e ardiiɓe kuudetaa konu e lewru Duujal 1983, liɓɗo laamu leydi [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓuru. E sahaa nde kuudetaa oo waɗi, Buhari ko Ofisee Seneral (GOC), ''Division'' Armé tataɓo Jos.<ref>Matthews, Martin P. ''Nigeria: current issues and historical background.'' p. 121.</ref> E njuɓɓudi kuudetaa oo, Tunde Idiagbon toɗɗaa hooreejo konu (de facto No. 2 e nder njuɓɓudi laamu). Kuudetaa oo timminii laamu [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓuru ngu juutaani, wakkati demokaraasi lanndaaji keewɗi ummitini e hitaande 1979, caggal duuɓi 13 laamu konu.<ref>{{Cite news|title=No to another Republic of Nigerian Army!|url=https://guardian.ng/opinion/no-to-another-republic-of-nigerian-army/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=3 September 2023|language=en-US}}</ref> E wiyde jaaynde wiyeteende ''The New York Times'', ofiseeji ƴettuɗi laamu ɗii mbiyi « demokaraasi mo alaa ko bonnata ɓuri bonde e demokaraasi mo alaa ko woni e mum ». Buhari hollitii wonde militeer en keɓii laamu nguu, o ñaawii laamu siwil nguu, o darnii laamu ngu, o dartinii doosɗe leydi ndii ko yaawi. Dalillaaji goɗɗi ɗi kuudetaa oo waɗi ko ngam feewnude ŋakkeende faggudu e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. E nder jaaynde militeer en adannde caggal kuudetaa, [[Sani Abacha]] jokkondirii ‘ardorde nde alaa ko waawi, nde alaa ɗo haaɗi’{{sfn|Graf|1988|p=149}} e ŋakkeende faggudu huuɓtodinnde. E nder konngol Buhari ngol o waɗi ñalnde hitaande hesere, kanko ne o siftinii ko fayti e njuɓɓudi mbonndi e nder leydi ɗiɗaɓiri kono kadi ko kañum woni sabaabu ŋakkeende jikkuuji e nder renndo.{{sfn|Graf|1988|p=149}} == Hooreejo leydi (1983 haa 1985) == === Koolkisagol laamu === Sifaa ardungal sooja’en kesum—joyaɓal nder [[Naajeeriya]] diga ndimu—ina nanndi bee laamu sooja’en cakkitiingu, laamu [[Obasanjo]]/[[Yaradua]]. Laamu kesu nguu sosi Diiso Toowngo Konu, Diiso doosɗe Fedde nde e Diiso Dowlaaji.{{sfn|Graf|1988|p=150}} Limre ministeeruuji ɗii ustaama haa 18, tawi njuɓɓudi ndii waɗii golle ustude golle hakkunde mawɓe sarwiis siwil e polis. Nde woppi 17 binnditagol duumingol e won e ofiseeji mawɗi polis e laana ndiwoowa. Yanti heen, njuɓɓudi konu kesiri ndii yaltinii sariyaaji kesi ngam yettaade faandaare mum. Ɗeeɗoo sariyaaji ina njeyaa heen kuulal jowitiingal e wuyɓe e balɗe (Kuule keertiiɗe) ngam ñaawde geɗe wuyɓe balɗe, e kuulal kisal dowla (detention de personne), rokki mbaawka militeer en ngam nanngude yimɓe tuumanooɓe bonnude kisal dowla walla saabaade caɗeele faggudu{{sfn|Graf|1988|p=153}}. Dekereeji goɗɗi ina njeyaa heen Komisariyaa Sarwisaaji Siwil e Dekereeji Ñaawooɓe, ko ɗum woni tuugnorgal sariya e njuɓɓudi ngam waɗde purge e nder sarwisaaji laamu.{{sfn|Graf|1988|p=153}} E fawaade e kuulal 2 ngal hitaande 1984, kisal leydi ndii e hooreejo leydi ndii ndokkaama mbaawka nanngude, tawa alaa ko ñaawirtee, yimɓe ɓe nganndu-ɗaa ko kañum en ngoni baasal kisal leydi ndii, fotde lebbi tati.<ref>{{cite web|url=http://www.refworld.org/docid/3ae6ab5d3c.html|title=Nigeria: Repeal of Decree 2|date=1 October 1998|website=refworld.org|access-date=19 January 2015|archive-date=20 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120114352/http://www.refworld.org/docid/3ae6ab5d3c.html|url-status=live}}</ref> Seppooji e seppooji yimɓe ndartinaama, hukuuma kisal lesdi [[Naajeeriya]], hukuuma kisal lesdi [[Naajeeriya]] (NSO) hokkaama bawɗe ɗe meeɗaay waɗugo. NSO waɗii darnde mawnde e haɓaade luulndaare renndo, e hulɓinde, e ustude e uddude yimɓe ɓe mbonni haɗde seppooji. Haa lewru Oktoobar 1984, fotde 200 000 golloowo laamu ndartinaama.<ref>{{cite web|url=http://naijapolitica.com/2014/12/04/the-untold-tales-of-gen-buhari-a-must-read/|title=THE UNTOLD TALES OF GEN. BUHARI&nbsp;... [a must read]|date=4 December 2014|website=Naija Politica|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120004503/http://naijapolitica.com/2014/12/04/the-untold-tales-of-gen-buhari-a-must-read/|archive-date=20 January 2015}}</ref> Buhari waɗii hare dow nafooje cemmbiɗɗe. E nder lebbi 20 ko o hooreejo leydi, fotde 500 politik, ardiiɓe e jom en jawɗeele en ngoppitaa sabu fenaande e nder laamu makko.<ref name="autogenerated422">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.africa.upenn.edu/Urgent_Action/apic_52396.html|title=Nigeria: Human Rights Watch Africa|date=10 May 1996|website=africa.upenn.eu|access-date=19 January 2015|archive-date=15 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150315211922/http://www.africa.upenn.edu/Urgent_Action/apic_52396.html|url-status=live}}</ref> Nanngaaɓe ɓee njaltinaama caggal nde ɓe njaltini kaalis laamu nguu, ɓe njaɓi heen sarɗiiji. Laamu nguu kadi fawi e kasoo ñiŋooɓe ɗum, haa arti noon e [[Fela kuti|Fela Kuti]].<ref name="amnesty2">{{cite web|url=http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|title=Fela Kuti, PoC, Nigeria|date=2010|website=amnesty.org|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150404020006/http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|archive-date=4 April 2015|quote=On numerous occasions he was detained and harassed by the authorities}}</ref> O nanngaa ko ñalnde 4 suwee 1984 to laana ndiwoowa nde o woni e yahde njillu to [[Amerik]]. Fedde ''Amnesty International'' hollitii wonde tuume ɗe o tuumanoo ko e yaltinde kaalis leydi ngoɗndi ko "fewre". Huutoraade mbaawkaaji jaajɗi ɗi kuulal 2 rokki ɗum, laamu nguu ñaawii Fela duuɓi joy kasoo. O woppitaa caggal lebbi 18,<ref name="amnesty22">{{cite web|url=http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|title=Fela Kuti, PoC, Nigeria|date=2010|website=amnesty.org|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150404020006/http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|archive-date=4 April 2015|quote=On numerous occasions he was detained and harassed by the authorities}}</ref> nde laamu Buhari yani. Haala Dikko laati wakkati feere feere nder laamu sooja'en Buhari. [[Umaru Dikko]], gonnooɗo jaagorgal ko feewti e yah-ngartaa e laamu siwil ɓennungu nguu, hono Shagari, dognoowo leydi ndii ko juuti caggal kuudetaa, o tuumaama ko o ƴattoowo miliyaaruuji 1 dolaar njoɓdi petroŋ. E ballal neɗɗo tuumaaɗo wonde golloowo Mossad, NSO rewi e makko haa Londres, ɗo operateer en ummoriiɓe Niiseer e Israayiil ndartini mo, mbari mo. Ɓe mbaɗi mo e nder saak plastik, caggal ɗuum ɓe cuuɗii e nder saak ina winndaa heen « Bagaas Diplomatique ». Faandaare ndeeɗoo golle sirlu ko neldude Dikko to leydi Nijeer e nder laana ndiwoowa Boeing 707, ka alaa ko woni e mum, ngam ñaaweede sabu mum ƴattaade. Feere nde ko ofiseeji laamorgo leydi Angalteer ndartini ɗum.<ref>{{cite web|last=Alex|first=Last|date=12 November 2012|title=The foiled Nigerian kidnap plot|url=https://www.bbc.com/news/magazine-20211380|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181124114330/https://www.bbc.com/news/magazine-20211380|archive-date=24 November 2018|access-date=21 July 2018|website=bbc.co.uk}}</ref> Laamu Buhari ina wondi e caɗeele jowitiiɗe e baasal 53 valiseeji ɗi anndaaka ko woni e mum en.<ref>{{cite web|date=20 October 2014|title=S-H-O-C-K-I-N-G!!! 5 starnge things you never knew about Buhari – By Nzeribe Enz|url=http://www.transparentnigeria.com/news_entries/9088/S-H-O-C-K-I-N-G-5-starnge-things-you-never-knew-about-Buhari-%E2%80%93-By-Nzeribe-Enz|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119204253/http://www.transparentnigeria.com/news_entries/9088/S-H-O-C-K-I-N-G-5-starnge-things-you-never-knew-about-Buhari-%E2%80%93-By-Nzeribe-Enz|archive-date=19 January 2015|website=transparentnigeria.com|publisher=Nzeribe Enz}}</ref> Valiseeji ɗii ko Emir Gwandu, ɓiyiiko wonnoo aide-de-camp Buhari, nawnoo ɗi, ɗi laɓɓinaama e doosɗe ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1984 tawa ɗi ƴeewndaaka e nder diwgol makko gartugol ummoraade Arabi Sawdit.<ref>{{Cite journal|last=Ogbondah|first=Chris|date=1991|title=Origins and Interpretation of Nigerian Press Laws|url=http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|journal=Africa Media Review|access-date=19 January 2015|archive-date=24 December 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121224033156/http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|url-status=live}}</ref> E hitaande 1984, Buhari yaltini kuulal 4, kuulal reentaade tuumeede fenaande,<ref>{{Cite journal|last=Ogbondah|first=Chris|date=1991|title=Origins and Interpretation of Nigerian Press Laws|url=http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|journal=Africa Media Review|access-date=19 January 2015|archive-date=24 December 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121224033156/http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|url-status=live}}</ref> sariya jaayndeeji doolnuɗi. Taƴre 1 sariya oo hollitii wonde "Kala neɗɗo bayyinoowo e kala mbaadi, so tawii ko binndol walla ko wonaa ɗum, kala mesaas, haala, ciimtol walla haala [...] tawa ko fenaande e nder kala huunde teeŋtunde walla tawa ina addana laamu militeeruuji fedde ndee walla laamu dowla walla golloowo laamu gusense off this shaputilll walla disputilll Dekere".<ref>{{Cite news|url=http://www.nationalnetworkonline.com/vol10n40/nondisclosure.html|location=Port Harcourt, Nigeria|title=My Stance On 'Non Disclosure' Remains Unshakable – Tunde Thompson|date=9 October 2013|newspaper=[[National Network (newspaper)|National Network]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120114257/http://www.nationalnetworkonline.com/vol10n40/nondisclosure.html|archive-date=20 January 2015}}</ref> Sariya oo hollitii kadi wonde jaayndiyankooɓe e bayyinooɓe tooñooɓe ɓee maa ñaawe e ñaawirde militeer udditiinde, nde ñaawirdu nduu foti wonde joofnirde, tawa ñaawirdu nduu ina waawi ñaaweede e kala ñaawirde, tawa kadi ko ñaawirdu nduu foti yoɓeede ko famɗi fof 10 000 naira, e ñaawoore kasoo fotde duuɓi ɗiɗi.<ref>{{Cite news|title=CCT Chairman Advocates Return of Decree 2 to punish Journalists|date=7 June 2016|url=https://www.vanguardngr.com/2016/06/cct-chairman-advocates-return-decree-2-punish-journalists/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|archive-date=13 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231013075701/https://www.vanguardngr.com/2016/06/cct-chairman-advocates-return-decree-2-punish-journalists/|url-status=live|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> [[File:Nigerian Public Domain 144.jpg|thumb|Buhari e nder uniforme]] === Faggudu === Winndannde mawnde: Buharism Ngam moƴƴitinugo faggudu, bana hooreejo lesdi, Buhari fuɗɗi nyiɓugo laabi rento-siyaasa e faggudu lesdi, bee gooŋgaaji ngonka faggudu [[Naajeeriya]] cemmbiɗɗum.<ref name="upa">{{cite book|author1=Nwachuku, Levi Akalazu|author2=G. N. Uzoigwe|title=Troubled Journey: Nigeria Since the Civil War|publisher=University Press of America|year=2004|page=192}}</ref> Mahngo ngoo ina waɗi ittude walla taƴde ko ɓuri heewde e ngalu ngenndi, momtude walla ittude haa laaɓa cer, njulaagu e nder renndo ngenndi, waylude ko ɓuri heewde e golle laamu, fayde e golle hoore mum. Buhari kadi hirjinii njulaagu lomto import tuugiiɗo e huutoraade geɗe nokkuuje.<ref name="upa2">{{cite book|author1=Nwachuku, Levi Akalazu|author2=G. N. Uzoigwe|title=Troubled Journey: Nigeria Since the Civil War|publisher=University Press of America|year=2004|page=192}}</ref> Kono noon, tiiɗtinde naatgol leydi ndii addani ustude kaɓirɗe ngam gollorɗe addani gollorɗe keewɗe golloraade ko famɗi fof,{{sfn|Graf|1988|p=162}} ustude gollotooɓe e nder won e nokkuuji uddugol gollorɗe.<ref name="autogenerated4222">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> Buhari taƴi jokkondiral mum e fedde nde wonaa laamuyankoore (FMI), nde fedde nde ɗaɓɓiri laamu nguu yo ustoy ceede naira fotde 60%. Kono noon, peeje ɗe Buhari ummini e hoore mum ɗee, ina tiiɗi no feewi, walla ko ɓuri ɗum, ko FMI ɗaɓɓi koo.<ref>{{cite book|last1=Vreeland|first1=James Raymond|title=The International Monetary Fund: Politics of Conditional Lending|date=19 December 2006|publisher=Routledge|isbn=978-0-415-37463-7|page=60|quote=Buhari proved his independence by pushing through economic austerity so severe it went beyond what many advised – all the while he refused IMF assistance.}}</ref><ref>{{cite book|last1=Mathews|first1=Martin P.|title=Nigeria: Current Issues and Historical Background|date=1 May 2002|publisher=[[Nova Science Publishers, Inc.]]|isbn=978-1-59033-316-7|page=122|url=https://books.google.com/books?id=hTs6GpM4zDMC&q=buhari+imf&pg=PA122|access-date=19 January 2015|archive-date=3 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210103155730/https://books.google.com/books?id=hTs6GpM4zDMC&q=buhari+imf&pg=PA122|url-status=live}}</ref> Ñalnde 7 lewru Mbooy hitaande 1984, Buhari hollitii bidsee leydi ndii e hitaande 1984. Bidjet oo ari ko e peeje timmuɗe : Haɗde ko juuti ƴettude gollotooɓe e nder sekteer laamu fedde nde Ɓeydude njoɓɗeele riiwa Haltinde eɓɓaaɗe kapitaal Haɗde laamuuji dowlaaji ñamlude 15% taƴaama e bidsee Shagari mo hitaande 1983 Reentaade njoɓɗeele naatgol Ustugol ŋakkeende njoɓdi e taƴde naatgol Nde rokki kadi teddungal e naatgol kaɓirɗe e geɗe baɗaaɗe ngam ndema e njulaagu. Peeje faggudu goɗɗe ɗe Buhari ƴetti, ko wayi no njulaagu, waylude kaalis, ustude coggu geɗe e golle. Politik makko faggudu dañaani mo laawɗingol jamaanu sabu ɓeydagol coodguuli geɗe nguura e huutoraade doole konu ngam jokkude ustude politikaaji keewɗi tuumaaɗi e ɓeydagol coggu nguura.{{sfn|Graf|1988|p=164}} === Mobbooji renndo mawɗi === Winndannde mawnde: Hare ngam haɓaade ŋakkeende nehdi Ina jeyaa e ko ɓuri duumaade e laamu Buhari, ko wolde ngam haɓaade majjere (WAI). Fuɗɗaama ñalnde 20 marse 1984, politik oo etinooma ƴellitde ŋakkeende nehdi renndo e jojjanɗe renndo leydi [[Najeriya]]. [[Naajeeriya|Naajeeriya'en]] ɓe ɗon mari haaje, ɓe ɗon mari haaje waɗugo laylaytol laaɓngol haa nokkuuje mootaaji, les gite sooje'en marɓe fijirde. Gollotooɓe laamu<ref>{{cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=11 December 2014|website=bbc.co.uk|access-date=21 July 2018|archive-date=13 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180813125916/https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> ɓe mbaawaano hollirde waktuuji mum en e golle, ɓe cemmbinaama, ɓe ndokkaama "diwgol paabi". Bonanndeeji tokoosi ina njogii ñaawoore juutnde, yeru, kala almuudo mo duuɓi mum njahrata e 17 nanngaaɗo ina fooɗa ekkol, ina heɓa duuɓi 21 kasoo. Bonanndeeji ɓurɗi teeŋtude ko wayi no fenaande e ustude ina mbaawi addude ñaawoore warngo.<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/1984/08/10/world/nigeria-s-discipline-campaign-not-sparing-the-rod.html|title=Nigeria's discipline campaign: Not sparing the rod|date=10 August 1984|work=The New York Times|author=Clifford D. May|access-date=11 February 2017|archive-date=9 June 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170609222757/http://www.nytimes.com/1984/08/10/world/nigeria-s-discipline-campaign-not-sparing-the-rod.html|url-status=live}}</ref> Laamu Buhari waɗii kuule tati ngam wiɗtude njulaagu e ƴellitde kaalis leydi ngoɗndi. Dekere banke (''Freezing of Accounts'') mo hitaande 1984, rokki laamu militeer fedde ndee mbaawka ustude konte bankeeji yimɓe tuumaaɓe waɗde fenaande. Kuulal ƴettugol jawdi laamu (''Tribunal'' militaire ''spécial'') ina rokki laamu nguu yamiroore ƴeewtaade jawdi liggotooɓe laamu jokkondirɓe e njulaagu, sosde ñaawirde konu ngam ñaawde ɓeeɗoo yimɓe. Dekeree jowitiingal e mbayliigu (''Anti-Sabotage'') hollitii kuuge wonande tooñooɓe sariyaaji mbayliigu caggal leydi.{{sfn|Graf|1988|p=154}} Decree 20 dow limngal laanaaji ndiyam e njulaagu dorog ko yeru goɗɗo dow laawol Buhari tiiɗngol ngam haɓugo bee aybeeji.<ref>{{cite web|url=http://www.country-data.com/cgi-bin/query/r-9485.html|title=Security and Anticrime Measures|date=June 1991|website=country-data.com|access-date=19 January 2015|archive-date=14 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150314231150/http://www.country-data.com/cgi-bin/query/r-9485.html|url-status=live}}</ref> Kuulal 3 (2) (K) hollitii wonde "kala neɗɗo mo alaa baawɗe sariya, ina huutoroo, ina yeeyda, ina ɓuuɓna walla ina foofa ñawu nguu, tawa ina fawee kuulal 6 (3) (K) tooñannge, tawa ina waawi faweede kuugal warngo e dow fenaande." E nder haala Bernard Ogedengebe, Dekere oo huutoraama ko caggal.<ref name="tdl22">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|title=Buhari: History and the Wilfully Blind|date=10 January 2015|newspaper=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113061304/http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|archive-date=13 January 2015}}</ref> O waraama hay so tawii e sahaa nde o nanngaa ndee, bonannde ndee yamiraani ñaawoore warngo, kono o waɗiino ñaawoore lebbi jeegom kasoo.<ref name="tdl222">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|title=Buhari: History and the Wilfully Blind|date=10 January 2015|newspaper=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113061304/http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|archive-date=13 January 2015}}</ref> E nder haala goɗɗa mawka e lewru abriil 1985, Naajeeriyankooɓe njeegomo ñaawaama warngo e dow yamiroore wootere : Sidikatu Tairi, Sola Oguntayo, Oladele Omosebi, Lasunkanmi Awolola, Jimi Adebayo e Gladys Iyamah.<ref>{{cite web|url=http://www.abiyamo.com/muhammadu-buhari-nigerias-strictest-leader/7/|title=Muhammadu Buhari, Nigeria's Strictest Leader|date=2 July 2013|website=abiyamo.com|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120113947/http://www.abiyamo.com/muhammadu-buhari-nigerias-strictest-leader/7/|archive-date=20 January 2015}}</ref> E hitaande 1985, sabu ŋakkeende faggudu e ɓeydagol bonanndeeji, laamu Buhari udditi keeri (udditaama gila e lewru abriil 1984) hakkunde Benin, [[Niiser|Niiseer]], [[Caad]] e [[Kamerun|Kameruun]] ngam yaawnude riiwtude 700 000 koɗdiiɗo e gollotooɓe e nder leydi ndi tawa ko e laawol<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/1985/05/05/world/expelled-foreigners-pouring-ved=0CHwQ6AEwDw#v=onepageout-of-nigeria-by-the-associated-press.html|title=Expelled foreigners pouring out of Nigeria By The Associated Press|date=5 May 1985|website=[[The New York Times]]}}</ref>. Buhari hannde ina anndaa e ooɗoo kiris; wonno hay heege to fuɗnaange leydi Nijeer nde inniraa "El Buhari".<ref>{{cite web|url=http://www.jeuneafrique.com/Article/ARTJAWEB20141211173541/|title=Présidentielle nigériane : Muhammadu Buhari affrontera Goodluck Jonathan|date=11 December 2014|website=jeuneafrique.com|access-date=19 January 2015|archive-date=4 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211204194311/https://www.jeuneafrique.com/37766/politique/pr-sidentielle-nig-riane-muhammadu-buhari-affrontera-goodluck-jonathan/|url-status=live}}</ref> Laamu makko heɓi ñiŋooje keewɗe, haa arti noon e [[Wole Soyinka]], keɓɗo njeenaari ''Nobel'' gadano to leydi [[Najeriya]], mo winndi e hitaande 2007, winndannde ina wiyee "Bonanndeeji Buhari"<ref>{{Cite news|url=http://saharareporters.com/2007/01/14/crimes-buhari-wole-soyinka|location=New York City, United States|title=The crimes of Buhari-Wole Soyinka|date=14 January 2007|newspaper=[[Sahara Reporters]]|access-date=19 January 2015|archive-date=20 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120115130/http://saharareporters.com/2007/01/14/crimes-buhari-wole-soyinka|url-status=live}}</ref>, nde o tuumi Buhari wonde ina ƴeewa bonanndeeji keewɗi e sahaa nde o woni laamɗo konu. Ko adii wooteeji mawɗi 2015, Buhari jaabtii ƴamɗe maako dow jojjanɗe aadee, o wi'i to o suɓaama, o tokka laawol, nden boo woodi laawol heɓugo kiitaaji ngam yimɓe [[Naajeeriya]] fuu e teddungal jojjanɗe aadee [[Naajeeriya|Naajeeriya'en]].<ref>[https://web.archive.org/web/20160304195948/http://www.vanguardngr.com/2015/03/my-contract-with-nigeria-buhari/ My contract with Nigeria – Buhari]. vanguardngr.com (17 March 2015)</ref> === Kuuɓal laamu hitaande 1985 === Winndannde mawnde: Kuudetaa laamu Nijeer 1985 E lewru ut 1985, Seneraal Buhari fooli laamu e nder kuudetaa mo Seneraal [[Ibrahim Babangida]] e woɗɓe terɗe fedde toppitiinde konu laamu (SMC) ardii.<ref name="Muhammad Buhari2">{{cite encyclopedia|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|title=Muhammadu Buhari|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|archive-date=18 February 2019|access-date=8 February 2015|encyclopedia=Encyclopaedia Britannica}}</ref> Babangida waddi ɗuuɗɓe nder yimɓe ɓurduɓe ƴamɗe Buhari nder laamu maako, hawtaade e miñiiko [[Fela kuti|Fela Kuti]], [[Olikoye Ransome-Kuti]], doktoor ardinooɗo seppo Buhari ngam salaade ustaare kuuɗe cellal. Ndeen Buhari ina jokki e nder wuro Benin haa hitaande 1988.<ref name="Muhammad Buhari22">{{cite encyclopedia|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|title=Muhammadu Buhari|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|archive-date=18 February 2019|access-date=8 February 2015|encyclopedia=Encyclopaedia Britannica}}</ref> == Ko adii laamu (1985-2015) == === Nanngugol === Buhari waɗi duuɓi tati e nder kasoo e nder suudu tokoosru gardiiɗo e nder wuro Benin.<ref>{{Cite news|date=7 November 2016|title=Buhari: Most part of my detention was in a small bungalow in Benin|url=https://www.thecable.ng/buhari-part-detention-small-bungalow-benin|access-date=17 September 2023|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US|archive-date=13 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231013075655/https://www.thecable.ng/buhari-part-detention-small-bungalow-benin|url-status=live}}</ref> O heɓi teleeji kollitooji laabi ɗiɗi e terɗe galle makko ina njaɓa yillaade mo e dow yamiroore Babangida.<ref>{{Cite news|last=Nwachukwu|first=John Owen|date=16 May 2017|title=How Ibrahim Babaginda sent bags of money to Buhari – John Parden|url=https://dailypost.ng/2017/05/16/ibrahim-babaginda-sent-bags-money-buhari-john-parden/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> === Nguurndam siwil en === E [[lewru]] desaambar 1988, caggal maayde yumma makko o woppitaa, o arti e hoɗorde makko to [[Daura]]. Nde o woni e kasoo ndee, ko banndiraaɓe makko njuɓɓinta ngesa makko. O seerti e debbo makko gadano e hitaande 1988, o resi Aisha Halilu. To [[Katsina]], o wonti hooreejo arano fedde [[Katsína|Katsina]] nde sosaa ngam semmbinde ƴellitaare renndo e faggudu e nder diiwaan [[Katsína|Katsina]].<ref>{{Cite web|title=GidauniyarJihar Katsina {{!}} Katsina State|url=https://www.gidauniyarjiharkatsina.org/|access-date=16 July 2025|website=Gidauniya|language=en|archive-date=14 August 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240814195626/https://www.gidauniyarjiharkatsina.org/|url-status=live}}</ref> Buhari laati hooreejo hukuumaaji pamari (PTF), hukuumaaji ɗi laamu Seneraal [[Sani Abacha]] sosi, ɗi ɗon hokka ceede ko hewti ceede ko ɓesdaari ceede ''petroleum'', ngam jokkugo kuuɗe ɓamtaare nder lesdi ndi'i. Rajo 1998 nder ''New African'' manti PTF e les Buhari ngam laaɓal maako, o wi'i ɗum "taariiha nasaraaku" ko seɗɗa.<ref name="PTF">{{cite web|title=Development: PTF – shining in the gloom|url=http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|date=June 1998|access-date=4 November 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120120225841/http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|archive-date=20 January 2012|url-status=dead}}</ref> Nde Buhari woni hooreejo fedde ''pétroleum trust Fund'' (PTF), ƴamooɓe lefol ngol ina naamnoo wonde PTF ina rokka 20% e jawdi mum e militeer en, tawi ɓe kulii wonde ɗum waawataa limteede e ngalu nguu.<ref name="PTF2">{{cite web|title=Development: PTF – shining in the gloom|url=http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|date=June 1998|access-date=4 November 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120120225841/http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|archive-date=20 January 2012|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=14 December 2014|title=The Buhari PTF Days: The Untold Story|url=http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/buhari-ptf-days-untold-story/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200719145545/http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/buhari-ptf-days-untold-story/|archive-date=19 July 2020|access-date=17 July 2020|website=Pointblank News|language=en-US}}</ref> O limti nder hitaande 2001 o wi'i, "Mi ɗon jokki hollugo nder peewal e nder am, darnde am timmunde ngam hukuumaaji pamari ɗi ɗon ƴaɓɓoo nder lesdi Naajeeriya fuu", nden o ɓesdi wi'ugo: "To Allah yiɗi, min ɗon haɗa agitaasiyoŋ ngam huuwugo kuugal sharia nder leydi ndi'i fuu."<ref>Akhaine, Saxone (27 August 2001) [http://m.allafrica.com/stories/200108270355.html Nigeria: Buhari Calls for Sharia in All States] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150123212623/http://m.allafrica.com/stories/200108270355.html/|date=23 January 2015}}</ref><ref>{{Cite news|date=24 December 2014|title=Insurgency and Buhari's call for full Sharia|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/insurgency-buharis-call-full-sharia/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119192839/http://www.vanguardngr.com/2014/12/insurgency-buharis-call-full-sharia/|archive-date=19 January 2015|access-date=19 January 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> ''allegations Islamist'' he had8ni. Ñalnde 6 [[lewru]] Yarkomaa 2015, Buhari wiyi: "Sabu ɓe mbaawaa ƴattaade binndanɗe amen, ɓe tuuma kam e fenaande e jingoism leñol; ɓe tuuma kam e fenaande e ''fundamentalism'' diine. Ngam ɓe mbaawaa ƴattaade binndanɗe amen, ɓe tuuma min e fenaande e noddude fitinaaji wooteeji – nde min njooɗii tan ko e ne peaad ''State Shari’a''.”<ref>Iginla, Ademola (6 January 2015) [https://web.archive.org/web/20151003041632/http://www.osundefender.org/?p=204013%2F A Great Message: Gen Buhari Tweets From His Heart This Morning]. osundefender.org</ref> E hitaande 2012, innde Buhari naati nder doggol yimɓe ɓe [[Boko haram|Boko Haram]] hooli ngam ɓe ndarna hakkunde fedde nde e laamu lesdi.<ref>[http://www.vanguardngr.com/2012/11/boko-haram-names-buhari-5-others-as-mediators/ Boko Haram names Buhari, 5 others as mediators – Vanguard News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150119224236/http://www.vanguardngr.com/2012/11/boko-haram-names-buhari-5-others-as-mediators/|date=19 January 2015}}. Vanguardngr.com (1 November 2012). Retrieved on 4 November 2016.</ref> Kono Buhari saliima no feewi, salii waɗde hakkunde laamu nguu e [[Boko haram|Boko Haram]]. E hitaande 2013, Muhammadu Buhari waɗi haalaaji ɗuuɗɗi, nde o ƴami laamu lesdi ndi'i ngam o darna wartugo yimɓe [[Boko haram|Boko Haram]], nden o wi'i ummaatoore hukuumaaji rento ɗon mari haaje ɗuuɗal hukuumaaji lesdi [[Naajeeriya]] haa lesdi [[Naajeeriya]]. Buhari hollitii<ref name="pbk2">[http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/stop-killing-boko-haram-members-buhari-tells-fg/ Stop Killing Boko Haram Members – Buhari Tells FG] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150119223446/http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/stop-killing-boko-haram-members-buhari-tells-fg/|date=19 January 2015}}. pointblanknews.com (2 June 2013)</ref> wonde "ko woni sabaabu ngonka kisal e nder leydi ndi ko golle jom en jawɗeele en [...] Hooreejo leydi Nijeer fuɗɗii ɗum fof".<ref>{{Cite news|date=13 December 2014|title=Why we're yet to crush Boko Haram – Jonathan|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/yet-crush-boko-haram-jonathan/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119225925/http://www.vanguardngr.com/2014/12/yet-crush-boko-haram-jonathan/|archive-date=19 January 2015|access-date=19 January 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> O naamndii kadi ko fayti e njuɓɓudi keeriindi ndi ina jeyaa heen fotde 500 miliyoŋ dolaar hitaande kala yoɓeteendi e 30 000 militeer e nder porogaraam yaafuya gila 2013<ref>[https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-22357597 Has Nigeria's Niger Delta managed to buy peace? – BBC News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20181119113737/https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-22357597|date=19 November 2018}}. Bbc.co.uk (1 May 2013). Retrieved on 4 November 2016.</ref> e laamu fedde ndee, o mettini heen no feewi nde terɗe Boko Haram mbaraa, galleeji mum en mbonni. === Kampaañuuji e woote hooreleydaagu === '''Woote hooreleydaagu 2003''' E hitaande 2003, Buhari suɓaama ngam suɓugo hooreejo lesdi<ref>{{cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/6508055.stm|work=BBC News|title=Nigeria: Facts and figures|date=17 April 2007|access-date=24 June 2009|archive-date=1 September 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170901035339/http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/6508055.stm|url-status=live}}</ref> bana kanndidaajo lanyol yimɓe lesdi [[Naajeeriya]] fuu (ANPP). O fooli hooreejo leydi ndi, hono [[Olusegun Obasanjo|Olusẹgun Ọbasanjọ]], ko ɓuri miliyoŋaaji 11 woote.<ref>{{Cite news|title=Buhari at 69: The leader Nigeria lacks|url=https://dailytrust.com/buhari-at-69-the-leader-nigeria-lacks/|access-date=17 September 2023|newspaper=[[Daily Trust]]|date=18 December 2011}}</ref> === Woote hooreleydaagu 2007 === Ñalnde 18 lewru Duujal hitaande 2006, Buhari suɓaama ngam won'de kanndidaa kawral e lannda yimɓe [[Naajeeriya]] fuu. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e wooteeji abriil 2007 ko kanndidaa PDP laamu nguu, hono [[Umaru Yar'Adua]], ummoriiɗo e diiwaan [[Katsina]] gooto. Buhari hoosi 18% nder wooteeji ɗi Yar'Adua heɓi 70%, ammaa Buhari sali ɗi'i limngal.<ref name="Huge">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6584393.stm "Huge win for Nigeria's Yar'Adua"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070426235748/http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6584393.stm|date=26 April 2007}}, BBC News, 23 April 2007.</ref> Caggal nde Yar'Adua heɓi laamu, o noddi laamu ngootaagu ngenndi ngam addude terɗe luulndo mettuɗe. ANPP naati e laamu nguu e toɗɗagol hooreejo mum ngenndiijo ngam wonde tergal e kabine Yar'Adua, kono Buhari ñiŋii ngal nanondiral.<ref>Felix Onuah and Camillus Eboh, {{Deprecated archive|url=https://archive.today/20070517203204/http://www.int.iol.co.za/index.php?set_id=1&click_id=68&art_id=nw20070704220154487C404988|title="Nigerian president picks ministers"}}, Reuters (''IOL''), 4 July 2007.</ref> === Woote hooreleydaagu 2011 === E lewru marse 2010, Buhari yalti lannda ANPP, o naati e lannda Kongres ngam Waylo-waylo (CPC), lannda mo o walli sosde. O wiyi o wallitoriima sosde CPC "hono feere ngam haɓaade luural cemmbinngal, etikaaji e miijooji e nder lannda am gonnooɗo ANPP".<ref name="Mamah20100318">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201003180375.html|title=Buhari Joins Congress for Progressive Change|work=Vanguard|author=Emeka Mamah|date=18 March 2010|access-date=22 April 2011|archive-date=19 October 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121019083100/http://allafrica.com/stories/201003180375.html|url-status=live}}</ref> Buhari woni kanndidaajo hooreejo lesdi CPC nder suɓol 2011, o ɗon nodda ardiiɗo lesdi [[Goodluck Jonathan]] mo lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (PDP), Mallam [[Nuhu Ribaɗo|Nuhu Ribadu]] mo lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (ACN), e [[Ibraahiima Shekarau]] mo lanyol ANPP. Ko kamɓe ngoni ɓurɓe waawde haɓaade e nder kanndidaaji 20.<ref name="INEC">{{cite web|title=Summary of the 2011 Presidential election results|url=http://www.inecnigeria.org/results/presidential/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110529123316/http://www.inecnigeria.org/results/presidential/|archive-date=29 May 2011}}</ref> Buhari waɗi kampaañ mum e dow laylaytol haɓaade fenaande, o fotnoo ko ittude reentaare immunity e dow ardiiɓe laamu. O hokki kadi ballal ngam tabitinki kiitaaji sharia nder jihaaji woyla lesdi [[Naajeeriya]], ko adii ɗum ko ɗum addani mo caɗeele politik hakkunde suɓooɓe Kirista'en nder fombina leydi ndi'i.<ref name="autogenerated4223">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> Suɓol ngol waɗii fitinaaji mawɗi hakkunde diinaaji, ɗi 800 neɗɗo maayi e nder leydi ndi, nde tawnoo wallidiiɓe Buhari njani e gure Kerecee’en e nder diiwaan caka leydi ndi.<ref name="cfr">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> Fitinaaji balɗe tati ɗii, ko huunde nde Buhari haali ko ina ɓuuɓna.<ref name="cfr2">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> Ko wonaa jamirooje ummoraade e ''Human Rights Watch'', ñaawoowo woote ɗee "ina jeyaa e ɓurɗe nuunɗude e daartol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]", Buhari wiyi wonde woote ɗee ina ŋakki, o jeertinii<ref name="cfr3">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> wonde "so ko waɗi e hitaande 2011 ina foti waɗde kadi e hitaande 2015, e dow moƴƴere Alla, baboon fof maa won dogdu e ƴiiƴam".<ref>{{cite web|last1=Soyombo|first1=Fisayo|title=Opinion Will Muhammadu Buhari be Nigeria's next president?|url=http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2014/12/will-muhammadu-buhari-be-niger-2014123191647111939.html|website=aljazeera.com|access-date=19 January 2015|date=31 December 2014|quote=In 2011, Buhari was accused of inciting the violence that followed his loss to Jonathan. The following year, he said "the dog and the baboon would all be soaked in blood" should the 2015 election be rigged. Buhari has shed blood before for his presidential ambition, some people believe. And they think he would do it again. Such a man, they reason, should never taste power.|archive-date=11 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150111054340/http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2014/12/will-muhammadu-buhari-be-niger-2014123191647111939.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|last1=Ndujihe|first1=Clifford|last2=Idonor|first2=Daniel|title=Post-election violence: FG panel report indicts Buhari|url=http://www.vanguardngr.com/2011/10/post-election-violence-fg-panel-report-indicts-buhari/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|access-date=19 January 2015|date=11 October 2011|archive-date=19 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119225955/http://www.vanguardngr.com/2011/10/post-election-violence-fg-panel-report-indicts-buhari/|url-status=live}}</ref> Buhari heddii ko "jaambaaro leñol" wonande won e yimɓe ngam salaade fenaande.<ref>{{cite web|url=http://www.naij.com/306026-buharis-presidential-attempts-and-2015-chances.html|title=Buhari's Presidential Attempts And 2015 Chances|date=November 2014|website=naij.com|access-date=21 January 2015|archive-date=13 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141113064255/http://www.naij.com/306026-buharis-presidential-attempts-and-2015-chances.html|url-status=live}}</ref> O heɓi 12 214 853 woote, o woni ɗiɗaɓo caggal Jonathan, mo heɓi 22 495 187 woote, o anndinaama o heɓi.<ref name="Next20110421">{{cite web|url=http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5691404-146/story.csp|title=Congress for Progressive Change considers going to court and Buhari declared that he will make Nigeria ungovernable for Jonathan. Since then the Boko Haram Sect has been bombing Nigerians|work=Next|author=Festus Owete|date=21 April 2011|access-date=22 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304095821/http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5691404-146/story.csp|archive-date=4 March 2016}}</ref> === Woote hooreleydaagu 2015 === Winndannde mawnde: Suɓol mawngol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] 2015 Buhari dogginaama nder suɓol hooreejo lesdi nder hitaande 2015 bana kanndidaajo lanyol Kongres. ''Platform'' makko mahiraa ko e natal makko no haɓantooɗo fenaande tiiɗnde e innde makko nde fenaande e nuunɗal, kono o wiyi o ƴeewtataa ardiiɓe fenaande ɓennuɓe, o rokkataa ardiiɓe wujjuɓe e fenaande ɓennunde so ɓe tuubnii.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/173941-buhari-will-not-probe-past-corrupt-nigerian-leaders-repent-apc.html|title=Buhari will not probe past corrupt Nigerian leaders if they repent – APC|date=29 December 2014|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=19 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119223627/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/173941-buhari-will-not-probe-past-corrupt-nigerian-leaders-repent-apc.html|url-status=live}}</ref> E nder doggol wooteeji 2015, kampaañ Jonathan ɗaɓɓiri yo Buhari woppu wooteeji ɗii, o wiyi o mbo rewi e doosɗe leydi ndii.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|title=#Nigeria2015: Jonathan wants Buhari disqualified|date=11 January 2015|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=18 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150118024219/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|url-status=live}}</ref> E wiyde winndannde teskinnde ndee, ngam waawde suɓaade hooreejo leydi, neɗɗo ina foti « jaŋngude ko famɗi fof tolno seedantaagal Duɗal walla ko nanndi heen ». Buhari waawaano hokkude hay hujja gooto, o wiyi o majjini koppiiji dipolomaaji makko asliiji nde galle makko yani caggal nde o fooli laamu e hitaande 1985.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|title=#Nigeria2015: Jonathan wants Buhari disqualified|date=11 January 2015|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=18 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150118024219/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|url-status=live}}</ref> E lewru mee 2014, caggal nde sukaaɓe rewɓe janngooɓe [[Chibok]] mbaraa, Buhari ñiŋii no feewi fitinaaji [[Boko haram|Boko Haram]]. O "eeri Naajeeriya'en ngam ɓe ndarna diina, siyaasaaku e kala senngooji goɗɗi ngam ɓe ɗon ƴama fitinaaji ɗi o wi'i ɗi ɗon ƴama yimɓe ɓe ngalaa hakkiilo, ɓe ɗon ƴama juulɓe".<ref>Ajasa, Femi. (8 May 2014) [http://www.vanguardngr.com/2014/05/buhari-boko-haram-youre-bigots-masquerading-muslims/ BUHARI TO BOKO HARAM: You're bigots masquerading as Muslims – Vanguard News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140509023342/http://www.vanguardngr.com/2014/05/buhari-boko-haram-youre-bigots-masquerading-muslims/|date=9 May 2014}}. Vanguardngr.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> E [[lewru]] juko hitaande 2014, Buhari daɗii e bommbooji ɗi [[Boko haram|Boko Haram]] waɗi e nguurndam mum to [[Kaduna]] ; 82 neɗɗo mbaraama heen.<ref>Muhammed, Garba. (24 July 2014) [https://web.archive.org/web/20160821173244/http://uk.reuters.com/article/uk-nigeria-violence-idUKKBN0FS19N20140723 Suicide bombs in Nigeria's Kaduna kill 82, ex-leader Buhari targeted] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160821173244/http://uk.reuters.com/article/uk-nigeria-violence-idUKKBN0FS19N20140723|date=21 August 2016}} [[Reuters]]. Uk.reuters.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> E [[lewru]] Duujal hitaande 2014, Buhari fodani ɓesdugo kisal nder leydi [[Naajeeriya]] to o suɓaama hooreejo lesdi.<ref>[https://www.voanews.com/a/nigeria-opposition-leader-vows-to-improve-security/2557090.html Nigeria Opposition Leader Vows to Improve Security] . Voanews.com (12 December 2014). Retrieved on 4 November 2016.</ref> Caggal ngolɗoo bayyinaango, jaɓgol Buhari ɓeydiima no feewi, ko ɓuri heewde ko sabu Jonathan ina nanndi e waasde waawde haɓaade Boko Haram. Buhari waɗi kisal nder leydi e momtude fedde nde, ko huunde e geɗe teeŋtuɗe e nder kampaañ makko. E [[lewru]] Yarkomaa 2015, fedde wiyeteende "Mouvement pour l'émancipation du delta du Niger" (MEND) jaɓi Buhari.<ref>{{Cite news|url=http://www.punchng.com/news/mend-replies-pdp-says-buhari-best-candidate/|title=MEND replies PDP, says Buhari best candidate|date=9 January 2015|newspaper=[[The Punch]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150110195931/http://www.punchng.com/news/mend-replies-pdp-says-buhari-best-candidate/|archive-date=10 January 2015|df=dmy-all}}</ref> E [[lewru]] feebariyee 2015, hooreejo leydi [[Naajeeriya]] ɓooyɗo, hono [[Olusegun Obasanjo]], yalti e lannda PDP, o jaɓi Buhari.<ref>{{cite web|url=http://www.rfi.fr/afrique/20150218-nigeria-ex-president-olusegun-obasanjo-lache-goodluck-jonathan-pdp-apc-boko-haram-presidentielle/|title=Nigeria: l'ex-président Olusegun Obasanjo lâche Goodluck Jonathan|date=18 February 2015|access-date=4 March 2015|publisher=RFI|archive-date=10 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150310123841/http://www.rfi.fr/afrique/20150218-nigeria-ex-president-olusegun-obasanjo-lache-goodluck-jonathan-pdp-apc-boko-haram-presidentielle/|url-status=live}}</ref> Ñalnde 31 mars, Jonathan noddi Buhari ngam jaɓde e jaarnaade mo e suɓagol makko hooreejo leydi.<ref name="telegraph">{{cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/nigeria/11507102/Muhammadu-Buhari-claims-victory-in-Nigerias-presidential-elections.html|title=Muhammadu Buhari claims victory in Nigeria's presidential elections|work=The Telegraph|author=Colin Freeman|date=31 March 2015|access-date=31 March 2015|archive-date=1 April 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150401021040/http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/nigeria/11507102/Muhammadu-Buhari-claims-victory-in-Nigerias-presidential-elections.html|url-status=live}}</ref> Buhari hunnaama ñalnde 29 [[lewru]] Mbooy hitaande 2015 e nder kewu ngu ko famɗi fof 23 hooreejo leydi e laamu tawtoraama.<ref>{{Cite web|title=Historic succession complete as Buhari is sworn in as the president of Nigeria {{!}} Nigeria {{!}} The Guardian|url=https://www.theguardian.com/world/2015/may/29/historic-succession-complete-buhari-sworn-in-nigerian-president|access-date=17 September 2023|website=amp.theguardian.com|date=29 May 2015}}</ref> === Udditgol ɗiɗaɓol === ''Inauguration'' ɗiɗaɓo Buhari bana hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] 15ɓo, e hooreejo lesdi 4ɓo nder lesdi [[Naajeeriya]] nayaɓre waɗii nyande Alarba, 29 May 2019, ɓaawo suɓol hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] 2019 e maande fuɗɗam manndaa ɗiɗaɓo e ragare duuɓi nayi ɗi Muhammadu Buhari vijo hooreejo lesdi e Ye11.<ref>{{Cite web|title=Nigeria Presidential Elections Results 2019|url=https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-f0b25208-4a1d-4068-a204-940cbe88d1d3|date=26 February 2019|access-date=23 May 2023|website=[[BBC News]]|archive-date=4 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201104082004/https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-f0b25208-4a1d-4068-a204-940cbe88d1d3|url-status=live}}</ref> Ko ngol woni go’o ko ngol woni go’o ko hooreejo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], e 6ɓo e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref>{{cite web|url=https://fmic.gov.ng/inauguration-of-president-muhammadu-buhari-as-president-professor-yemi-osinbajo-as-vice-president-of-the-federal-republic-of-nigeria/|title=2019 Presidential Inauguration Ceremony|last1=Oyeyemi|first1=Tunji|date=29 May 2019|publisher=FMIC|access-date=23 May 2023}}</ref><ref name="speech">{{Cite news|last1=Erezi|first1=Dennis|title=Buhari sworn in for second term|url=https://guardian.ng/news/buhari-sworn-in-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|date=29 May 2019|access-date=23 May 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> Juulde hunnde laamu nguu waɗi ko to nokku biyeteeɗo ''Eagle Square to'' [[Abuja]], laamorgo leydi ndii. Ardiiɗo kiitaaji joonde diidaaɗi lesdi [[Tanko Muhammad]] waɗi hunnde hooreejo lesdi Buhari e cukko hooreejo lesdi [[Yemi Osinbajo]]. Haala udditgol aadaaji ka waɗaaka.<ref name="speech2">{{Cite news|last1=Erezi|first1=Dennis|title=Buhari sworn in for second term|url=https://guardian.ng/news/buhari-sworn-in-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|date=29 May 2019|access-date=23 May 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> == Hooreejo leydi (2015-2023) == Kabaruuji goɗɗi: Hooreejo leydi Muhammadu Buhari === Ngaska === Wasiya'en Buhari mawɓe ɗon mari: ɓiɗɗo mawniiko'en Mamman Daura, jom filu Ismaila Isa Funtua, ardiiɗo siyaasaaku Baba Gana Kingibe, Abba Kyari hooreejo kuuɗe hooreejo lesdi; e gila e daawal cakkitiingal manndaa makko gadano, Boss Mustapha Sekereteer laamu Fedde nde.[120] Doole kabine makko cooyngal caggal nde o heɓi laamu ɗiɗaɓuru, Buhari hollitii ɓural makko e terɗe kabine ɗaɓɓooɓe batuuji walla diisnondiral ngam ardude e ɗeen ɗaɓɓaande rewrude e hooreejo gollordu walla rewrude e binndoowo laamu.[120] Gila e Republique nayaɓere, golle jaagorɗe ina ɗaɓɓi e sariya wonde ina njogii mbaadi etno-demokaraasi fedde nde, tawa ina waɗi jaagorde lomto kala dowla fedde nde. Gagga mum ko batte miijooji politik ko huunde himmunde e toɗɗagol jaagorɗe ngam wonde ardiiɓe lanndaaji nokkuuji ɗi ngalaa jotondiral ngam heɓde golle kabine.[120] Nominaasiyoŋ nder kabine Buhari ɗon mari bawɗe dow ɗi'i miijooji siyaasaaku e boo ɓadaaki hooreejo lesdi e kabine maako nder.[120] E lewru ut 2019, hooreejo leydi ndi innitiri kabine mum ko ɓuri heewde e terɗe worɓe tawi duuɓi mum en ko 60, tawi ko gollotooɓe politik walla ɓadtiiɓe hooreejo leydi ndi ɓuri heewde heen.[121] Kabinee oo ina waɗi guwerneeruuji ɗiɗo alɗuɓe ummoriiɓe to Delta Niger, Timipre Sylva e Godswill Akpabio ɓe ngonnoo ko e fuɗɗoode lannda luulndo PDP e jaagorɗe sappo e nayo keɓtinaaɗe ɗe won heen ñaawooɓe mbiyata ko ɓe mbaɗaani golle moƴƴe walla ɓe njokkondirii e hooreejo leydi ɓennuɗo bonɗo]1. === Jam baandu === E lewru mee 2016, Buhari woppii njillu mum balɗe ɗiɗi to Lagos ngam udditde eɓɓooji e nder diiwaan hee kono o lomtii ɗum ko cukko hooreejo leydi ndii, hono Yemi Osinbajo, caggal nde o holliti "ñawu noppi" ngu tuumaama ko ñawu Ménière.[122] Ñalnde 6 lewru nduu, Buhari yahi leydi Angalteer ngam ɗaɓɓude safaara.[123][124] Ɗum waɗi balɗe seeɗa caggal nde kaaldiiɗo hooreejo leydi ndii, hono Femi Adesina, wiyi wonde Buhari ina "fotnoo fiɗtaandu" e "hale e ɓernde", ɗum noon ko mettere mawnde e ñiŋooje ummoraade e annduɓe politik e almudɓe mum.[125][126][127] E lewru feebariyee 2017, caggal ko siforaa ko "ƴeewndo safaara kuuɓtodinngo" to leydi Angalteer,[128] Buhari ɗaɓɓiri parlemaa yo ɓeydu balɗe safaara mum ngam faddaade njeñtudi ƴeewndo.[129] Biro makko rokkaani heen humpitooji goɗɗi ko fayti e ngonka cellal makko, walla ñalngu ngu o foti artude.[130] Ñalnde 8 lewru feebariyee, hooreejo leydi Buhari e hoore mum siifondiri ɓataake feewde e hooreejo leydi Naajeeriya ngam jeertinde ɗum ɓeydugol balɗe makko hitaande kala, o acci cukko hooreejo leydi makko e dow ballal.[131][132][133] Ɓaawo o wala balɗe 51 haa laamu, Ardiido Buhari hooti lesdi Naajeeriya. O ari ko e laana ndiwoowa Kaduna subaka ñalnde 10 marse.[134][135][136] Hay so tawii humpitooji ina pamɗi e nder dumunna mo o woni to Londres, o naatnaa e fotooje ñalnde 9 marse omo hawra e diine ɓurɗo mawnude e nder dental Angalteer, hono Arɗo diineeji Canterbury biyeteeɗo Justin Welby.[137][138] Cukko hooreejo leydi ndi, Yemi Osibanjo, woni hooreejo leydi ndi, tawi hooreejo leydi ndi ina jokki e cellal mum to Abuja.[139] Hooreejo leydi ndii ina ŋakki e jeewte mawɗe e nder laamuuji e nder renndo, ko ina wona lebbi ɗiɗi tan caggal nde o arti e laamu ummoraade Angalteer. E nder haala cakkitiika kaa, o tawtoraaka batu Diisnondiral Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FEC), kewu ñalngu golloowo yuɓɓinaangu to Eagle Square to Abuja ñalnde 15 mee 2017.[140][141][142] Miijooji ko faati e cellal hooreejo leydi ndii ina cirƴa e nder renndo ngo e nder balɗe garooje caggal nde hooreejo leydi ndii Buhari yiɗi "gollaade e galle".[143] Woɓɓe nder yimɓe mawɓe lesdi Naajeeriya ɗon ƴama hooreejo lesdi man ngam o hoosa balɗe juutɗe ngam nyawdugo,[144][145] ɓe ɗon holla o ɗon mari bawɗe waɗugo limngal yimɓe nder asaweeje ɗiɗi.[146][147] Hooreejo leydi Buhari kadi ummii leydi Naajeeriya ngam ƴeewde cellal mum to London ñalnde 7 lewru Mbooy hitaande 2017.[148] Hooreejo leydi Buhari warti lesdi Naajeeriya diga siwtaare maako haa lesdi Biritaniya balɗe 104 ɓaawo o dilli, nyande 19 lewru Ogost 2017.[149][150] Ñalnde 8 lewru nduu, Buhari ummiima leydi Naajeeriya fayde London ngam ƴeewndaade cellal mum, nde o arti e USA ; e o arti ñalnde alet 11 lewru mbooy hitaande 2018.[151] === Faggudu === Buhari wonnoo ko suɓngo welngo wonande Naajeeriyankooɓe heewɓe sabu jikku mo o yi’ata mo bonnataa.[152] Nde Buhari heɓi laamu, mo meeɗiino mooftude ballal mum e wooteeji tati ɓennuɗi ɗii, o leeltinii hollirde anniya makko ngam safrude caɗeele ɗe o haali e nder kampaañ makko. Pellital fuɗɗoraade ajendaaji makko politik nder leydi hono innde ardiiɓe kabine ƴetti lebbi jeegom,[152] tawi noon ƴettugol bidsee 2016 e 2017 ina leeltini sabu hareeji nder leydi. E hitaande arandeere nde Buhari ardi, Naajeeriya heɓi ustaare coggu ngu, ɗum waɗi ustaare faggudu.[153] Ngam heɓugo ceede ngam ustugo soynde ceede ngam heɓugo ceede ngam ɓesdugo budget kapitaal, Buhari yahi haa lesɗe 20 ngam ɗaɓɓitugo ceede.[154] Ndeen noon, dokkal bidsee yaajde ngam wallitde gollorɗe ɗee, artiraa e ñalngu goɗɗo.[155] E hitaande adannde laamu nguu, Naira, kaalis leydi Najeriya, ustii e nder luumo ɓaleejo, ɗum addani luural hakkunde njulaagu laamu nguu e njulaagu ɓaleejo.[156] Ko ɗum waɗi ŋakkeende kaalis leydi ndii, yanii e njulaagu keewngu haa arti noon e yeeyooɓe petroŋ. Kono noon, luural hakkunde tolnooji laamu e tolnooji luumo ɓaleejo udditii fartaŋŋe wonande yimɓe jokkondirɓe no feewi ngam waɗde arbitraas, waɗde ko ina ƴattoo natal hooreejo leydi ndii ngam haɓaade fenaande.[157] E lewru mee 2016, laamu nguu hollitii ɓeydagol coggu pompe petroŋ laawɗuɗo ngam ustude ŋakkeende kaalis sabu ŋakkeende kaalis caggal leydi.[158] E hitaande 2016, faggudu leydi ndii ustiima fotde 1,6% e hitaande 2017, ɓeydagol faggudu leydi ndii ina ɗaminaa maa won ko famɗi. Laamu Buhari gadano e laamu nguu hawri ko e ustaare coggu petroŋ nannduɗo e laamu makko ɗiɗaɓuru kono laamu makko hollirtaa darnde tiiɗnde ngam feewnude jolɗe laamu.[157] Bidjet 2018 hollitii politik fiskaal yaajɗo e kaalis baɗaaɗo e eɓɓooji njuɓɓudi ko wayi no laabi strateeji, ponte e jolngooji.[159] Gila ɓeydagol faggudu ummoraade e ustaare 2016, ƴellitaare leelnde ina addana leydi ndii caggal hoɗdiiɓe mum heewɓe e duunde he e ɓeydagol PIB. Toɓɓe ŋakkeende golle ina keddii e toowde e kala golle ngam ɓeydude ngalu ngu wonaa petroŋ moƴƴaani tawa ngalu laamu nguu ina waɗi heen geɗal mawngal e bidsee mum hitaande kala ko yowitii e ñamaale sarwisaaji.[160] Buhari e ballal hooreejo Banki Cakaari fuɗɗi dabareeji ngam ɓesdugo kuuɗe ndemri bee nanta lobbingo bankiiji feere-feere ngam hokkugo ceede ko hewti ceede lesdi ndi'i e limngal laamu ngam nastinugo kuuje nyamdu ɗe ndema nder lesdi ndi'i. E manndaa makko ɗiɗaɓo, jaagorde bidsee, Udo Udoma e jaagorgal njulaagu, Enemalah, kamɓe ɗiɗo fof ɓe njiɗi ko rimɗinde, ɓe ngartiraaka.[120] Laamu nguu jokki e golloraade mbayliigu nguu e nder manndaa ɗiɗaɓo laamu nguu hay so tawii noon ko ƴaañooɓe ɓee mbiyata ko mbayliigu nguu ina waawi waɗde ko ina wona arbitrage abuses e round-tripping e juuɗe cronies laamu nguu.[160] === Wellitaare renndo === E hitaande 2016, Buhari udditi porogaram ngenndiijo ngam wallitde renndo, porogaraam ngenndiijo ngam wellitaare renndo.[161] Porogaram oo sosaa ko ngam waawde feccude jawdi ndii e nder renndo ngo, tawa ina jeyaa heen sukaaɓe, sukaaɓe, e rewɓe. Wonno ko porogaraamuuji nay baɗɗi faayiida ngam haɓaade baasal, ŋakkeende golle e wallitde ɓeydude ƴellitaare faggudu:[162] Taskaram N-Power hokki sukaaɓe Naajeeriya'en janngirde kuuɗe e janngirde, nden boo hokki ɓe ceede lewru fuu ko yotti 30,000 Naira Naajeeriya (83.33 Dollars Amerika). Npower ko taskaramji limngal rento ɗi hooreejo lesdi Muhammadu Buhari fuɗɗi nyande 8 lewru Juko hitaande 2016 ngam ɓesdugo kuuɗe sukaaɓe. Eɓɓaande ndee sosaa ko e mbaadi kuuɓtodinndi e porogaraam ngenndiijo (Investissement Social Social) ngam ustude heblo keɓgol karallaagal e mahngo mbaawkaaji e nder naftortooɓe. Porogaraam (Conditional Cash Transfer Program) (CCTP) ina wallita no feewi e ɓurɓe waasde, e rokkude kaalis wonande ɓeen wonɓe e fedde ɓurnde famɗude ngalu, wallitde ustude baasal, moƴƴinde nguura e jogaade hoore mum, e wallitde ƴellitaare e ɓeydude ñaamde.[163] Porogaraam gollordu e doole laamu (GEEP) ko porogaram gollordu njulaagu (micro-lending) jowitiingu e remooɓe, yeeyooɓe tokosɓe e rewɓe luumooji tawa ina njogii fotde. Ndee ɗoo taskaram hokki nyamaande nde walaa ceede ngam heɓugo nafuuda, walliti ngam ustugo ceede fuɗɗam kuuɗe filu nder lesdi Naajeeriya. Porogaraamuuji ɗii ko : Moni njulaagu, Moni luumo e Moni remoowo. Porogaraam ngenndiijo ñamri duɗe (NHGSF) etinooma ɓeydude binnditagol duɗe ɗee e rokkude sukaaɓe duɗe ɗee ñaamdu tawa ko e njoɓdi, haa teeŋti noon e wonɓe e diiwanuuji baasal e ɗi ngalaa nguura. Porogaraam oo golliima e remooɓe nokkuuji ɗii, fawaade e semmbinde rewɓe e nder coodguuli, mahde renndo ngoo e jokkude ƴellitaare faggudu gila e ndema haa e taabal. Ko adii fof, porogaraam oo ina yuɓɓinee gila e biro cukko hooreejo leydi ndii, hono Yemi Osinbajo, haa hitaande 2019, nde porogaraam oo artiraa e ministeer keso oo, ko feewti e neɗɗankaagal, njuɓɓudi musiiba e ƴellitaare renndo, e gardagol Sadiya Umar Farouq. E nder konngol makko ñalnde jeytaare leydi ndii e hitaande 2019, hooreejo leydi ndii hollitii wonde dille ɗee ina poti waɗde porogaraamuuji ɗii e nder juɓɓule.[164] === Haɓde e fenaande === Winndannde mawnde: Hare Buhari ngam haɓaade fenaande Nafoore balmi nde 2 miliyaar dolaar feeñninaama ɓaawo ciimtol cakkitiingol goomu wiɗitaaki Buhari dow sooduki balmi les laamu Goodluck Jonathan. Ciimtol goomu nguu hollitii njoɓdi ɓeydaandi e bidsee ko ina tolnoo e miliyaaruuji N643,8 e ɓeydagol njoɓdi fotde miliyaaruuji 2,2 dolaar e nder feccere kaalis leydi ngoɗndi e les njiimaandi Goodluck Jonathan. Wiɗtooji gadani kollitii wonde fotde miliyaaruuji ɗiɗi dolaar ina waawi yoɓeede ngam soodde kaɓirɗe ngam haɓaade fedde Boko Haram to leydi Najeriya. Ciimtol wiɗto ngol hollitii wonde fotde miliyaaruuji 2,2 dolaar ina yoɓaa e biro jaagorgal ko feewti e kisal ngenndiwal e nder soodgol kaɓirɗe ngam haɓaade njiyaagu, kono ɗum yoɓaaka e faandaare nde kaalis oo yoɓaa. Wiɗtooji dow ngal nanondiral ngal rewaani laawol, waɗii nannguki Sambo Dasuki, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e kisal leydi ndii, caggal ɗuum o siftini yimɓe mawɓe Naajeeriya wonɓe e nanondiral ngal. Ɓeen limtaaɓe e nanngaaɓe ina jeyaa heen Raymond Dokpesi, hooreejo fedde DAAR Communications Plc, Attahiru Bafarawa, gonnooɗo guwerneer diiwaan Sokoto, e Bashir Yuguda, gonnooɗo jaagorgal leydi ndii, hono Alex, Azubuike Ihejirika, hooreejo konu Air Chief Nunasude, Attahiru the Nunasude Badeh e politikaaji keewɗi goɗɗi cifaama.[165] Ñalnde 21 lewru Duujal hitaande 2016, ministeer kaalis laamu nguu hollitii wonde ina jogori waɗde politik njulaagu nguu, tawi njoɓdi mum ko 2,5%–5%.[166] Faandaare ndee wonnoo ko heɓde humpitooji walla humpitooji jowitiiɗi e : ŋakkeende kuule kaalis, ŋakkeende njuɓɓudi kaalis e jawdi laamu, ŋakkeende kaalis, fenaande, e gujjugol.[167] E lewru suwee 2016, hooreejo leydi Buhari naati e ƴattooje mawɗe caggal nde ciimtol jaaynde tawi omo huutoroo konngol ngol o huutorii ngol, e nder udditgol kampaañ ngam ƴellitde ngenndi ndii, tawi ina wiyee « Waylo fuɗɗotoo ko e am ». Haala kaa caggal mum tawaama ina ittaa e haala gonnooɗo hooreejo leydi Amerik e hitaande 2009, hono Barak Obama.[168][169] Hooreejo leydi ndi caggal mum yaafnii, o wiyi wonde fenaande ndee ko "gollotooɓe ɓurɓe yaawde" ngaddi ɗum, "ɓeen waɗɓe heen ɓee" maa ñaawee.[170][171] Kono, yontere wootere caggal ɗuum, cukko hooreejo e nder suudu sarɗiiji jokkondirɗo e haala kaa, artiraa e golle mum, hooreejo leydi ndi hollitii wonde o ƴettii peeje ngam haɗde ɗum waɗde ko wayi nii, e huutoraade kuutorɗe dijital ngam yiytude fenaande.[172] E lewru mee 2018, Komitiiru Faggudu e Kaalis (EFCC), fedde haɓantoonde njulaagu e nder leydi Najeriya, hollitii wonde 603 neɗɗo Naajeeriya ñaawaama sabu njulaagu gila Buhari heɓi laamu e hitaande 2015.[173] EFCC anndini kadi ko adii fof e nder daartol leydi Naajeeriya, ñaawooɓe e mawɓe konu ina heen mawɓe sarwisaaji retireede ina ñaawee sabu fenaande.[173] Ñaawooje ɗe keɓii nafoore kadi ko hooreejo EFCC mo Buhari, hono Ibrahim Magu.[173] E laamu Buhari, hooreejo kiitaaji lesdi Naajeeriya Walter Onnoghen, kiitaama haa kiitaaji lesdi Naajeeriya nyande 18 lewru Abriil 2019, ngam bayyinki jawdi fenaande.[174] E lewru Duujal hitaande 2019, Mohammed Bello Adoke, gonnooɗo Jaagorgal Fedde Ngenndiije Dentuɗe, artiraa leydi Najeriya ngam ñaaweede sabu tuumeede fenaande.[175] Kono e lewru Yarkomaa 2020, fedde wiyeteende Transparency International ina rokka leydi Najeriya haa jooni golle seeɗa e nder limto mum ko fayti e njulaagu.[176][177] E lewru Siilo hitaande 2020, Ibrahim Magu hooreejo EFCC nanngaama e juuɗe Departemaa Kuuɓal Dowla (DSS) ngam bonnude ciimtol kisal ko faati e golle makko no laamu Buhari ardii haɓaade fenaande e tuumeede ŋakkeende ngalu. Caggal ɗuum lomtii mo ko Mohammed Umar. E lewru Duujal 2020, Gonnooɗo hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e pension, Abdulrasheed Maina, nanngaaɗo to leydi Nijeer koɗdiindi caggal nde o diwi kaalis, o feeñii e ñaawirde Abuja ngam tuumaade ko 12 fenaande e fenaande kaalis.[182] Ali Ndume, senateer lomtotooɗo Borno Sud, nanngaama caggal nde o diwi kaalis kadi.[183] === Geɗe kisal === === Delta Niiseer === Naajeeriya woni leydi ɗiɗaɓiri ɓurndi heewde petroŋ e nder Afrik, petroŋ oo ɓuri heewde ko e diiwaan Nijeer Delta e nder leydi ndii. Duuɓi peewnugol nebam ina njogii batte bonɗe e ndema e liɗɗi rewrude e ɓuuɓri nebam.[184] Laamu nguu fuɗɗiima eɓɓoore ngam wallitde laɓɓinde Ogoniland tawi guwerneeruuji goɗɗi e nder diiwaan hee ina njiɗi setup nannduɗo e oo. HYPREP fuɗɗii ko e hitaande 2005 kono ina leeli fuɗɗaade golle moƴƴitingol to Ogoniland.[184] Ɗum fof e wayde noon, ina woodi haa jooni njanguuji taƴondirɗi e nokkuuji petroŋ ɗi pelle bayɗe no Niger Delta Avengers mbaɗata. Ɗum battinii no feewi e peewnugol petroŋ addani taƴgol njeeyguuji e ngalu laamu.[185] Avengers ina mbaɗa hare ngam ɓeydaade heɓde ndimaagu faggudu e politik.[186] === Juulɓe Shi’a en === Movement islamique lesdi Naajeeriya mo Sheek Ibraahiima Zakzaky ardii, woni gooto nder hukuumaaji lesdi ndi'i ɗi julɓe Shi'a'en ardii. Yimɓe julɓe Naajeeriya ɓuri ɗuuɗugo ko Sunni'en ammaa Shia'en ɗon mari ɗuuɗal nder yimɓe ɗuuɗɓe.[187] Caggal nde dillere nde tuumaama warde hooreejo konu Tukur Buratai e lewru Duujal 2015, base Zakzaky yani e bommbooji, waɗi teemedde maayɓe tawi Zakzaky nanngaama.[187] Zakzaky nanngaama fotde duuɓi jeegom, so wonaa e yahdu safaara balɗe tati to leydi Indiya, haa o woppitaa, o woppitaa e lewru sulyee 2021.[188] === Seernooɓe Biafra === Ƴeew kadi: Ngenndiyaŋkaagal Igbo, Biafra, e fitinaaji e nder Fuɗnaange-rewo leydi Najeriya Fedde seerndiinde, Yimɓe Ɓiɓɓe leydi Biafra e ardorde Nnamdi Kanu wonti fedde mawnde e hitaande 2015 ngam wallitde jeytaare ngam leñol Biafra ceertungol.[187] Republique Biafra mo seerti e mum sosaa ko juuti e nder wolde hakkunde leyɗeele Najeriya. E lewru Oktoobar 2015, Kanu nanngaa ngam tuumeede janfa, nanngugol makko rewi heen ko seppooji ngam salaade nanngugol makko e nder diiwanuuji keewɗi to Fuɗnaange-rewo.[187] Kanu ɓaawo man diwi bail, o doggi haa lesdi feere ngam wallugo ardungal fitinaaji lesɗi haa Fombina-Fuunaange lesdi Naajeeriya ko adi o nannga Interpol, o wartira lesdi Naajeeriya.[189] Buhari yamiri warngo terɗe IPOB ɗe ngalaa kaɓirɗe[190] === Bokko haram === Binndanɗe mawɗe: Bokko Haram e fitinaaji Bokko Haram Gila 2015, hare luulndiinde tuugnorgal ƴettii mbaadi kesiri. E nder heen pelle ɗee peccii e fedde Boko Haram aadaaji nde Abubakar Shekau ardii e Dowla Islaamiyankeejo e nder diiwaan Afrik hirnaange mo Abu Musab al-Barnawi ardii.[191] Pelle goɗɗe ɗe Al Kaydaa walli e nder Magreb lislaam ko wayi no Ansaru, ɗe riiwaa e Mali sabu Operation Serval mo Farayse ardii, peeñii, ngollodii e Boko Haram hay so tawii ko kamɓe ngoni luulndiiɓe ɗum.[192] Ɗuum ɓuri wonde ko e haajuuji, sibu pelle ɗiɗi ɗee mbaawaano riisde leefɗinde koye mum en e haɓde hakkunde mum en.[193] E lewru feebariyee 2020, ko ina tolnoo e teemedde ɗiɗi e capanɗe joyi tergal Ansaru mbaraama e nder njillu polis to Birnin Gwari.[194] E lewru Oktoobar 2016, laamu nguu haaldii e fedde ownooɓe wiyeteende Boko Haram, nde heɓi yoɓde sukaaɓe rewɓe 21 Chibok.[195] Haa lewru Duujal 2016, laamu nguu heɓti ko heewi e leyɗeele ɗe Boko Haram joginoo ko adii ɗuum, caggal nde ɓe keɓi ladde Sambisa, Buhari hollitii wonde Boko Haram foolii e karallaagal. Fitinaaji ɗii ngummii fotde miliyoŋaaji ɗiɗi neɗɗo e nder galleeji mum en e heɓtude gure ɗee hannde ina addana en caɗeele neɗɗankaagal to bannge cellal, jaŋde e ñamri.[196] Ñalnde 6 lewru Mbooy hitaande 2017, laamu Buhari heɓi kadi yoɓde 82 e nder 276 sukaaɓe rewɓe nanngaaɓe e hitaande 2014, ngam waylude ardiiɓe Boko Haram joy.[197] Ñalnde 7 lewru Mbooy hitaande 2017, hooreejo leydi Buhari hawri e sukaaɓe rewɓe Chibok 82 woppitaaɓe, hade mum yahde London, leydi Angalteer, ngam safrude ñawu ngu o anndaaka.[198] Shekau wari hoore mum caggal nde fedde makko taarnaa e luulndiiɓe ISWAP e lewru mee 2021. E nder lebbi garooji ɗii, teemedde teemedde ownooɓe "tuubuɓe" ndokki hoore mum en e laamu nguu, heewɓe e maɓɓe ina mbiya ko lolluɓe e Shekau.[199] === Fitinaaji duroowo–demoowo === Winndannde mawnde: Feere hakkunde durooɓe e remooɓe e nder leydi Najeriya Ƴeew kadi: Feereeji renndo e nder leydi Najeriya e warngooji keewɗi e nder Fombina Kaduna Diiwaan Middle Belt leydi Naajeeriya ina wondi e caɗeele hakkunde remooɓe e durooɓe jawdi, pelle ɗiɗi ina njiɗi heɓde leydi ndema ngam remde walla remde e heɓde ndiyam.[187] Tiiɗnaare e siyaasaaku fitinaaji dow senndindirki leƴƴi e diinaaji ɓeydii wakkati laamu Buhari nde wakkati fitinaaji ɗon ɗon ɗon ɗon nder nokkuuje feere feere nder Fombina Naajeeriya.[187] Fotde 300 siwil en mbaraama e nder wuro wonngo e nder diiwaan Benue, Middle-Belt leydi ndi e fotde 40 siwil en mbaraama to Enugu to Fuɗnaange-rewo leydi Najeriya.[187] Fitinaaji ɗii njibinii ko ina tolnoo e 250 000 wuro[200] egguɓe e gure ɗe peewnaaka no feewi ngam haɓaade naatgol egguɓe. Feere hakkunde remooɓe ɓe ko ɓuri heewde e maɓɓe ko Kerecee’en e durooɓe ɓe ɓuri heewde ko juulɓe, waɗii jokkere enɗam hakkunde diineeji ɗi, ɗum wallitaani nde hooreejo leydi ndii neldi konu ngam ittude militeeruuji leƴƴi Kerecee’en, tawi noon ñaawooɓe ɓee ina mbaɗa tuumeede jaabawol makko ɓuuɓngol feewde e durooɓe jawdi jogiiɓe kaɓirɗe.[200] Tiɗnaare njuɓɓudi ndii ngam safrude luural ngal addani ɗum waɗde feere ngam waylude jawdi ngam ƴellitde jawdi e deeƴnude diiwaan Middle Belt.[200] E hitaande 2017, RUGA, ko firo Rural Grazing Area kono kadi ko konngol firti koɗki e ɗemngal Fulani, ko feere ƴettaande ummoraade e miijooji peeje waylo-waylo.[200] RUGA ina foti seerndude nokkuuji durngooji ngam durooɓe nde ɓe ngummotoo fuɗnaange ; kono dowlaaji Fuɗnaange keewɗi njaɓaani kala keɓgol leydi tawa ko e dow yamiroore RUGA, peeje ɗee dartinaama.[200] === Banndiraaɓe to Fuɗnaange Naajeeriya === Ƴeew kadi: Hare bandiiji Nijeer Gila hitaande 2015, laamu Buhari heɓi caɗeele e ɓeydagol golle jowitiiɗe e bandiiji e nder Fuɗnaange Naajeeriya.[201] Laawol mawngol Abuja-Kaduna inniraama "laawol mawngol kidnagol", sabu bonanndeeji keewɗi ɗi bandiiji mbaɗata.[202] E lewru feebariyee 2020, fedde mawɓe woylaare, fedde renndo-politik, wiyi wonde laamu nguu ina ŋakkiraa Naajeeriyankooɓe to bannge kisal.[203] Haa lewru juko 2021, fotde 45 neɗɗo e ñalawma gooto ina nanngee, ko ɓuri heewde e maɓɓe ko bandiiji ngam yoɓde njoɓdi.[204] Banndiraaɓe woɗɓe ina njokki e wujjude jawdi, gelooɗi, e jawdi goɗɗi, won heen pelle njani e gure fof e nokkuuji ɓurɗi yaajde. Banndiraaɓe ɓee ngaddi kulol gollondiral hakkunde banndiraaɓe e ownooɓe Fuɗnaange-rewo e ɗeen kulol tabitinaama e lewru ut 2021 nde sarwiis immigration leydi Najeriya holliti wonde pelle mawɗe bandiraaɓe Zamfara ina njaha to diiwaan Borno ngam janngude e Boko Haram.[205] === Geɗe ngenndiije === == Politik Ruga == Winndannde mawnde: Politik Ruga Laamu Buhari nastini politik Ruga (politik koɗki aadee) luulndiingo, fawaade e safrude luural hakkunde durooɓe Fulɓe hoɗɓe e remooɓe jooɗiiɓe. Politik oo, mo jooni dartinaama, maa "softu renndooji reserved ɗo durooɓe nguurdata, ndema, ndema jawdi mum en, mbaɗa kosam e waɗde golle goɗɗe jowitiiɗe e njulaagu jawdi tawa ɓe ngonaa e yahrude yeeso ngam yiylaade nokkuuji ɗo na’i maɓɓe nguurata."[206] === Ina wiyee ko militeeruuji === Buhari fotti bee ƴamol ɗuuɗngol nder laamu. E hitaande 2019 laamu makko naati e ñiŋooje mawɗe sabu ko o waɗiri[207] Sowore, daraniiɗo renndo Amerik, e nder ñaawoore makko, hay so tawii ñaawirdu nduu rokkii mo kaalis.[208] Ndee ɗoo feere noon ɓuri ñiŋeede, ko kanko Sowore o wiyi wonde Buhari bonnii nokku makko civic.[209] E lewru Duujal 2019, jaaynde Naajeeriya wiyeteende Punch hollitii wonde gila jooni ɓe mbiyata laamu Buhari ko "laamu"[210], caggal ɗuum ɓe mbiyata ɗum ko "Seneraal Buhari"[210] sabu laamu makko nannduɗo e konu nguu ina woɗɗi demokaraasi. Ɓe cemmbini wonde ko o ‘diktatoor militeer’,[211] ko ɗum huunde nde jaɓɓaama no feewi e nder laylayti renndo.[212] === Ñawu COVID-19 === Winndannde mawnde: Ñawu COVID-19 e nder leydi Nijeer Ƴeew kadi: Jaabawol laamu Najeriya e ñawu COVID-19 Caggal nde rafi COVID-19 fuɗɗii e nder leydi Najeriya, Buhari sosi fedde toppitiinde ko fayti e rafi o e nder leydi ndi.[213] Ñalnde 23 lewru marse, mawɗo gollordu Buhari, Abba Kyari, ƴeewtaama ina wonndi e rafi COVID-19, ɗum addani yimɓe hulde wonde Buhari ina waawi heɓde rafi o, caggal ɗuum hollitaama wonde Buhari ina wondi e rafi o.[214] Ñalnde 30 lewru mars, Buhari anndinii udditgol wurooji mawɗi Abuja, Lagos e Ogun fotde jonte ɗiɗi.[215] Ñalnde 14 oktoobar, goomu hooreejo leydi ndii e COVID-19 jeertinii wonde ina waawi arde e mbaydi ɗiɗmiri "so tawii kuule e porotokolle ɗee ɗooftaaka no feewi".[216] === Joofnude seppooji SARS === Winndannde mawnde: Jokkude SARS E lewru Oktoobar 2020, seppooji ngam haɓaade polis'en tuumaɓe waɗde bonanndeeji polis'en keertiiɗi e polis Naajeeriya, polis'en keertiiɗi haɓaade wuyɓe (SARS) puɗɗiima to Lagos e gure mawɗe goɗɗe. Diɗɗal End SARS ngal alaa ardorde cakkitiinde ko ɓuri kawral tokosal yuɓɓinngal seppooji gadani ɗii, ina nanndi e diɗɗal Occupy Nigeria ngal 2012.[217] Ñalnde 12 lewru nduu, ñalawma gooto caggal nde seppooɓe ɓee kolliti ɗaɓɓaande mum en, Buhari hollitii fusde SARS, fodani ɗum "mbayliigu polis yaajngu".[218] Gila nde leydi Naajeeriya heɓi ndimu mum e hitaande 1960, Polis leydi Naajeeriya woni ko e yeeso ngam haɓaade bonanndeeji yuɓɓinaaɗi e nder leydi Naajeeriya e nder balɗe cakkitiiɗe ɗee, ko wayi no bandiiji, kulhuli, njulaagu dorog, fenaande e njulaagu nguu ina toɗɗii no feewi mbaawkaaji gollooɓe mum,[219] ina ɗaccita nokku ɗo terɗe SARS mbaɗata extrajudi ki02. Ñalnde 13 lewru nduu, Mohammed Adamu, gardiiɗo polis, habri sosde fedde hesere wiyeteende kaɓirɗe e taktikuuji keertiiɗi (SWAT) ngam ƴettude golle SARS.[221] Ndee feere weltinaani ko ɓuri heewde e seppooɓe ɓee, ɓe cikkatnoo ko waylude no feewi njuɓɓudi polis.[222] Ñalnde 14 lewru nduu, seppooji ɗii njokki, ko famɗi fof sappo e seppooɓe mbaraama, e hareeji bonɗi mbaɗi hakkunde seppooɓe yiɗɓe SARS e seppooɓe yiɗɓe SARS e Brigade Garde Presidentielle elite naati e nder laamorgo fedde ndee.[223] Ñalnde 12 lewru nduu hitaande 2021, Buhari yamiri yo terɗe polis Naajeeriya e konu Naajeeriya, ngam haɗde seppooji baɗaaɗi ngam haɓaade laamu. Laamu nguu wiyi ko ngam haɗde ŋakkeende sariya e deeƴre wonnde e seppooji EndSARS lewru Oktoobar 2020.[224] === Haɗeede Twitter === Caggal nde Buhari waɗi winndannde e Twitter ina hulɓina fitinaaji dow yimɓe Biafra to fombina-fuɗnaange leydi Naajeeriya ñalnde 5 lewru nduu hitaande 2021, Twitter momti haala makko ka, sibu ko kañum bonnata sarɗiiji golle mum. Caggal ɗuum seeɗa, laamu leydi Najeriya haɗi Twitter yaltude leydi ndii fof.[225] Ɓe itti haɗugo man nyande 13 lewru Yarkomaa 2022, ɓaawo ɓe mbi'i Twitter jaɓi winnditugo kuuɗe maako haa lesdi Naajeeriya e yoɓugo ceede.[226] === Politik caggal leydi === Ƴeew kadi: Doggol ɗanle hooreejo leydi hakkunde leyɗeele ɗe Muhammadu Buhari waɗi Buhari siftinii ƴamol konu Myanmar e polis'en dow juulɓe Rohingya'en dow laɓɓinki lenyol, nden o jeertini dow musiiba bana warhoore Ruwannda.[227] E nder njillu makko to Almaañ, e darnde makko e sara hooreejo leydi Almaañ, hono Angela Merkel,[228] Buhari wiyi kadi "mi anndaa hol lannda debbo am jeyaa, kono o jeyaa ko e cuuɗi am e suudu am e suudu woɗndu nduu" [229] caggal nde debbo makko adii wasiyaade mo yo o ɓeydu ardorde makko[22]. Buhari woni hooreejo leydi gadano noddirde nanondiral winnderewal ngam haɗde fitinaaji rewɓe e sukaaɓe rewɓe.[230] == Caggal laamu (2023-2025) == Buhari hokki laamu bee jam haa lomto maako Bola Tinubu nyande 29 lewru Mayru 2023, wakkati 10 subaka (WAT) haa juulde udditgol laamu haa Eagle Square, lesdi laamorde lesdi ndi'i. O ummi jooɗorde laamu haa Abuja law ɓaawo juulde hokkugo laamu e nder aadaaji ardiiɓe lesɗe e hooreeɓe lesdi ɓennuɗi o warti haa lesdi maako Katsina to o jaɓɓaama bee mawɓe lesdi e aadaaji ko adii o ɗon no hokka joonde maako haa ngesa maako e jooɗorde saare maako haa Daura.[231] E nder ko yiytaa e nder ñaawoore nde ɓe mbaɗi e dow gonnooɗo guwerneer Banki Naajeeriya, Godwin Emefiele, Boss Mustapha, mawɗo jaagorɗe laamu Buhari, seedtii wonde tato tuumaaɓe ina tuuma wujjude miliyoŋaaji 6,2 dolaar (£4,9 miliyoŋ) e banke mawɗo leydi Naajeeriya, e huutoraade signature of32d Buhari. === Wade === E nder yontereeji ko adii maayde makko, Buhari, mo ɓurnoo heewde ko ruttaade e nguurndam renndo caggal nde o yalti e laamu e hitaande 2023, yahiino to London ngam safrude. O woni ko e toppitaade to opitaal leydi Angalteer sabu ko siforaa ko rafi juutɗo. E nder laamu makko, o ƴettiino leppi safaara keewɗi juutɗi to London, ɗum jibini ñiŋooje nder leydi e kulhuli ko fayti e laaɓal.[233] Buhari maayi ko e nder suudu safrirdu to Londres ko ina wona waktu 16ɓo e feccere kikiiɗe (15w30h UTC),[234] ñalnde 13 lewru juko hitaande 2025.[235] O waɗi duuɓi 82. Ñalnde 14 lewru juko, cukko hooreejo leydi ndii, hono Kashim Shettima, arii London ngam hawritde e debbo Buhari e sukaaɓe mum, tawi omo ardii delegaasiyoŋ ardiiɓe leydi Najeriya, ɓe ndaranii wartirde heddiiɓe makko to leydi Najeriya.[238][239] Ubbirde ndee leeltinii ñalnde wootere caggal nde o jokkondiri e ɓesngu makko.[240][241] Goomu ngu George Akume ardii nguu udditaa ngam waɗde wirwirnde Buhari "wirngo leydi ndii fof".[242] Ñalnde 15 lewru juko hitaande 2025, heddiiɓe e Buhari, ɓe ndarnanoo e lefol leydi Najeriya, neldaama to leydi Najeriya e nder laana ndiwoowa hooreejo leydi Najeriya, ɓe njottii laana ndiwoowa Umaru Musa Yar’adua to Katsina.[242][243][244] Ñalnde heen kadi, heddiiɓe e makko mbaraa e galle makko to Daura, to diiwaan Katsina[245] e dow sarɗiiji lislaam.[246] O rokkaama wirwirnde laamu e wirwirnde laamu e teleeji[247][248][249] tawi kadi ko ardiiɓe leydi e laamuuji jooni e wonnooɓe e laamu ummoriiɓe Gine Bisaawo e Niiseer tawtoraama.[250] === Teddungal === Caggal maayde Buhari, hooreejo leydi Naajeeriya, Bola Tinubu, siftinii wonde lefol makko ngol ina duumoo, ina maantini e laawol demokaraasi Naajeeriya, o bayyini balɗe jeeɗiɗi e sunaare, tawi ko bannge ngenndi ndii yamiri yo o waɗte e feccere mast balɗe jeeɗiɗi gila 13 lewru juko.[251][252] Tinubu yamiri cukko hooreejo leydi Kashim Shettima yo yah lesdi Biritaniya ngam yahdugo bee ɓanndu Buhari haa lesdi Naajeeriya ngam o wirna.[239] == Nguurndam neɗɗo == E hitaande 1971, Buhaari resi Safinatu Buhaari (jinaaɗo mum ko Yuusuf). Ɓe ndañi ɓiɓɓe njoyo gooto.[253] E hitaande 1988, ɓe ceerti. Ñalnde 14 lewru bowte hitaande 2006, Safinatu sankii ko e caɗeele jabet. E lewru Noowammbar 2012, ɓiɗɗo Buhari debbo gadano maayi e rafi ƴiiƴam, balɗe ɗiɗi caggal nde o dañi ɓiɗɗo to opitaal to Kaduna.[254] E lewru Duujal hitaande 1989, Buhari resi Aisha Buhari (jinaaɗo Halilu). Ɓe ndañi kadi ɓiɓɓe njoyo gooto.[255] Ɓiɗɗo maɓɓe Yuusuf resi Zahra Nasir Bayero, ɓiɗɗo Emir Nasiru Ado Bayero, e lewru ut 2021.[256] E hitaande 2015, Buhari hollitii 150 000 dolaar Amerik kaalis ; ko jiidaa e cuuɗi joy e cuuɗi ɗiɗi loope kam e gese, ngesa leɗɗe e ranwiiji 270 jawdi, 25 baali, pucci joy e colli ceertuɗi, geɗe e nder feddeeji tati, nokkuuji ɗiɗi ɗi ƴellitaaki, e otooji ɗiɗi ɗi o soodi e ngalu makko.[257] == Teddungal == === Teddungal ngenndiwal === Naajeeriya: Komanda mawɗo fedde nde (GCFR) (1983) === Teddungal caggal leydi === Benin: Kuraana mawɗo e nder leydi Benin (2015)[258] Gine Ekuwatoor: Koolaaɗo kuuɓal yamiroore jeytaare (2016)[259] Gine Bisaawo: Heɓɗo njeenaari Amilkar Kabral (8 desaambar 2022)[260] Liberiya: Kordon mawɗo fedde pioneer en Liberiya (27 sulyee 2019)[261][262] Nijeer: Kuraana mawɗo mo Ordo ngenndiijo Niiseer (17 mars 2021)[263] Portigaal: Koolaaɗo kuuɓal laamɗo Henri (30 suwee 2022)[264] Senegaal: Kurus mawɗo mo Ordo ngenndiijo Lion (7 sulyee 2022)[265] Serbi: Kalaas ɗiɗmo e yamiroore leydi Serbi (2016)[266] === Tiitooɗe aadaaji === E hitaande 2017, kawtal laamɓe aadaaji fuɗnaange-rewo teddinii hooreejo leydi Buhari e tiitooɗe laamɗo Enyioma I mo Ebonyi e Ochioha I mo Igboland.[267] E sahaa nde o woni e laamu, hooreejo leydi ndii ina joginoo tiitoonde, hono Ogbuagu I mo Igboland, e nder laamu leydi Najeriya.[268] Caggal mum o rokkaama kadi goɗɗo, hono Ikeogu I mo Igboland, e hitaande rewtunde ndee.[269][270] == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe Hausa en Doggol ardiiɓe lesɗe Naajeeriya Doggol yimɓe Naajeeriya == Himobe == [[Catégorie: Yimɓe]] [[Catégorie: Pelaajo Naajeeriya]] [[Catégorie: Naajeeriya]] [[Catégorie: Pelaajo Katsina]] [[Catégorie: Fulfulde]] g0rubsuuooy3we7xmb23v5pzx6fjzhw 180591 180589 2026-08-03T07:56:12Z MOIBARDE 10068 180591 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Muhammadu Buhari''' (HeɗtoR 17 Duujal 1942 – 13 Juko 2025) ko seneraal [[Naajeeriya]] e siyaasaajo laamɗo leydi [[Naajeeriya]]<ref>* {{cite web|last=Smith|first=David|title=Muhammadu Buhari: reformed dictator returns to power in democratic Nigeria|website=[[The Guardian]]|date=31 March 2015|url=https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|access-date=27 March 2025|archive-date=5 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170305153611/https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|url-status=live}} * {{cite news|url=https://www.ft.com/content/0919978c-dd91-4037-a6d7-ff11e8f2f5d8|last=Pilling|first=David|date=14 July 2025|title=Muhammadu Buhari, former Nigerian president, 1942-2025|newspaper=Financial Times|archive-date=15 July 2025|access-date=18 July 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250715234953/https://www.ft.com/content/0919978c-dd91-4037-a6d7-ff11e8f2f5d8|url-status=live}} * {{cite news|url=https://apnews.com/article/nigeria-buhari-death-legacy-president-ac665f4782ec981654a35a33544f2711|last=Adetayo|first=Ope|title=Here's how Nigerians remember Buhari, who ruled both as a dictator and a democrat|newspaper=Associated Press|date=14 July 2025}} * {{cite news|url=https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2025/07/14/muhammadu-buhari-failed-to-build-a-better-nigeria-twice|title=Muhammadu Buhari failed to build a better Nigeria, twice|newspaper=The Economist|date=14 July 2025|archive-date=16 July 2025|access-date=18 July 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250716143608/https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2025/07/14/muhammadu-buhari-failed-to-build-a-better-nigeria-twice|url-status=live}} * {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=-uQWEQAAQBAJ&dq=info:YKdBQVGR310J:scholar.google.com/&pg=PA1|last=Ogbonda|first=Chris Wolumati|year=2023|chapter=Nigerian Press Under Buhari Military Autocracy and Civil Democracy|title=Military-Media Relations in Post-Colonial Nigeria: Clashes, Ethics, and Prospects|publisher=Ethics International Press|page=2|isbn=978-1-80441-248-0}} * {{cite book|url=https://brill.com/display/book/9789004430013/BP000027.xml|last=Bergstresser|first=Heinrich|year=2020|chapter=Nigeria|title=Africa Yearbook Volume 16: Politics, Economy and Society South of the Sahara in 2019|page=148|doi=10.1163/9789004430013_017|isbn=978-90-04-43001-3}}</ref> gila 1983 haa 1985, caggal ɗuum o woni hooreejo leydi [[Naajeeriya]] cuɓaaɗo e dow demokaraasi gila 2015-2023.<ref>{{Cite web|date=15 June 2025|title=Muhammadu Buhari|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|access-date=21 June 2025|website=Britannica|archive-date=18 February 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|url-status=live}}</ref>. Buhari nasti sooje'en lesdi [[Naajeeriya]] ngam haɓugo nder konu lesdi [[Naajeeriya]], hiddeko o yahra yeeso nder laamuuji sooja'en ɓaawo man. Buhari heɓi innde cemmbiɗnde wakkati laamu [[Shehu Shagari]] ngam ardungal sooje'en maako nder konu Chad e Nigeria. Buhari laati ardiiɗo ɓaawo kuudetaa lesdi Naajeeriya nder hitaande 1983, ko laarani lesdi [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓre. Hay so tawii wonaa hooreejo fedde nde, Buhari wonti hooreejo laamu konu e nder yontaaji caɗeele faggudu luggiɗɗe e njulaagu yaajngu. E wiyde makko, ŋakkeende njuɓɓudi faggudu e ŋakkeende nehdi e les njiimaandi siwil, Buhari ƴettii laawol tiiɗngol e cemmbinngol laamu, e teeŋtinde nehdi, haɓaade fenaande, e moƴƴitingol faggudu rewrude e ko anndiraa hare luulndiinde nehdi (WAI). Sifaa politik doolnuɗo mo o sosi oo, ina wiyee Buharism. Haa ragare, laamu Buhari cemmbiɗɗum e dabareeji faggudu cemmbiɗɗi, waɗi ɓesdaari welwelo nder konu. Ñalnde 27 ut 1985, o liɓaa e kuudetaa laamɗo e gardagol Seneraal [[Ibraahiima Babangida]]. Buhari suɓaama hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] dow laylaytol e ballal lanyol yimɓe lesdi [[Naajeeriya]] fuu (ANPP) nder hitaande 2003 e 2007, nden boo dow laylaytol Kongres ngam waylaare yeeso (CPC) nder hitaande 2011.<ref>{{Cite news|date=12 December 2016|title=The frustrations of Buhari from 2003 to 2011|url=https://www.vanguardngr.com/2016/12/the-frustrations-of-buhari-from-2003-to-2011/|location=Lagos, Nigeria|access-date=1 October 2021|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001112806/https://www.vanguardngr.com/2016/12/the-frustrations-of-buhari-from-2003-to-2011/|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] Duujal 2014, o yalti e kanndidaa hooreejo leydi<ref>{{Cite news|date=1 April 2015|title=Nigeria election: Muhammadu Buhari wins presidency|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-32139858|access-date=23 September 2021|archive-date=10 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211110022117/https://www.bbc.com/news/world-africa-32139858|url-status=live}}</ref> lannda ''All Progressives Congress'' ngam suɓaade hooreejo leydi 2015.<ref>{{Cite news|date=31 March 2015|title=Buhari in historic election win, emerges Nigeria's President-elect|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/180374-buhari-in-historic-election-win-emerges-nigerias-president-elect.html|access-date=1 October 2021|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001113036/https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/180374-buhari-in-historic-election-win-emerges-nigerias-president-elect.html|url-status=live|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Buhari heɓi nasaraaku suɓol ngol, o fooli hooreejo lesdi jooɗiiɗo lesdi man.<ref>{{Cite web|title=Muhammadu Buhari|url=https://themuslim500.com/profiles/muhammadu-buhari/|access-date=11 December 2022|website=The Muslim 500|date=27 May 2018|archive-date=11 December 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221211151550/https://themuslim500.com/profiles/muhammadu-buhari/|url-status=live}}</ref> Ko ngol woni go’o ko e nder daartol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], hooreejo leydi ndii ina waasa suɓaade hooreejo leydi ndii. O huniima ñalnde 29 [[lewru]] mbooy hitaande 2015. E lewru feebariyee hitaande 2019, Buhari suɓaama kadi, o fooli ƴaañoowo makko ɓurɗo ɓadaade, gonnooɗo cukko hooreejo leydi [[Atiku Abubakar]], ko ina tolnoo e miliyoŋaaji tati woote.<ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/breaking-inec-declares-buhari-winner-of-2019-presidential-election/|title=UPDATED: Buhari wins second term|newspaper=[[The Punch]]|date=27 February 2019|access-date=30 August 2019|archive-date=6 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190906151856/https://punchng.com/breaking-inec-declares-buhari-winner-of-2019-presidential-election/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|author1=Stephanie Busari|author2=Aanu Adeoye|title=Nigeria's President Muhammadu Buhari reelected, but opponent rejects results|url=https://www.cnn.com/2019/02/26/africa/buhari-wins-nigeria-electionintl/index.html|access-date=1 October 2021|website=CNN|date=27 February 2019|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001113245/https://www.cnn.com/2019/02/26/africa/buhari-wins-nigeria-election-intl/index.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|date=27 February 2019|title=Nigeria's Buhari wins re-election, rival pursues fraud claim|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-nigeria-election-idUSKCN1QG11U|access-date=3 June 2023|archive-date=3 June 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230603151754/https://www.reuters.com/article/us-nigeria-election-idUSKCN1QG11U|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last=Okere|first=Alexander|date=13 July 2025|title=Former President Buhari Dies At 82|url=https://www.channelstv.com/2025/07/13/former-president-buhari-dies-at-82/|access-date=13 July 2025|website=Channels Television}}</ref> ==Nguurndam gadano== Muhammadu Buhari jibinaa ko ñalnde 17 Duujal hitaande 1942, to [[Daura]], hannde woni to diiwaan [[Katsina]], leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref name="auto">{{cite web|last=Zuber|first=David|title=Muhammadu Buhari (1942– )|website=BlackPast.org|date=19 April 2022|url=https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/muhammadu-buhari-1942/|access-date=28 March 2025}}</ref><ref>{{cite web|last=Smith|first=David|title=Muhammadu Buhari: reformed dictator returns to power in democratic Nigeria|website=[[The Guardian]]|date=31 March 2015|url=https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|access-date=27 March 2025|archive-date=5 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170305153611/https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|url-status=live}}</ref> Ko kanko woni ɓiɗɗo Mallam Hardo Adamu, mawɗo fulɓe ummoriiɗo Dumurkul to Mai'Adua e Zulaihat, jogiiɗo iwdi Hausa e Kanuri.<ref name="auto2">{{cite web|last=Zuber|first=David|title=Muhammadu Buhari (1942– )|website=BlackPast.org|date=19 April 2022|url=https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/muhammadu-buhari-1942/|access-date=28 March 2025}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> O inniraa ko ganndo [[Lislaamu|lislaam]] mo teeminannde jeenayaɓere, hono [[Muhammadu al-Bukhari]].<ref>{{Cite news|last1=Kperogi|first1=Farooq|title=Buhari's surname not his father's name; how he dumped it|url=https://pmnewsnigeria.com/2021/08/15/buharis-surname-not-his-fathers-name-how-he-dumped-it/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[P.M. News]]|access-date=8 December 2021}}</ref> Mawniiko Buhari, Yuusuf, ko mawɗo, o sosi gure keewɗe e nder Daura, ina heen Dumurkul.<ref name=":42">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Baaba Buhari maayi nde o mari duuɓi 4, Waziri Alhassan, ɓii Amiir Daura, Muusa dan Nuhu (laami: 1904-1911),<ref>{{Cite book|author=M. G. Smith|author-link=M. G. Smith|url=https://archive.org/details/the-affairs-of-daura/page/326/mode/2up?q=Waziri|title=The Affairs Of Daura|date=1978|pages=327}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Kirk-Greene|first1=A. H. M.|url=https://archive.org/details/emiratesofnorthe0000ahmk/mode/2up?view=theater|title=The Emirates of Northern Nigeria: A Preliminary Survey of Their Historical Traditions|last2=Hogben|first2=S. J.|date=1 January 1966|publisher=Oxford University Press|others=Internet Archive|pages=155}}</ref> wonti gardiiɗo Zulaihat e ɓiɓɓe mum njeegomo, hawtaade e Buhari.<ref name=":43">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Buhari janngi janngirde Qur’aana, ton o walliti nder ngurka jawdi. O heɓi jaŋde makko leslesre to Daura e Mai'Adua, o heɓi heen seedantaagal makko e hitaande 1953. O naatnaa e duɗal hakkundeewal Katsina (caggal ɗuum o wayli innde makko e duɗal hakkundeewal diiwaan Katsina), ɗo o heɓi jaŋde makko hakkundeere tuggi 1956 haa 1961. E nder dumunna makko jeegom, o woniino hooreejo galle e capboy. E hitaande 1960, o rokkaama bursi e juuɗe Elder Dempster Lines ngam njillu makko e nder leydi Angalteer e nder dumunna daɓɓo.<ref name=":44">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Buhari yiɗiino jokkude jaŋde safaara ngam wonde doktoor; cuɓal tan e oon sahaa ko janngude Farmasi to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Naajeeriya]] to Zaria, ɗum noon ina ƴetta duuɓi keewɗi. [[Mamm daura|Mamman Daura]], ɓiyiiko gorko, wasiyii mo yo o naata e konu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], o jannga toon jaŋde toownde.<ref name=":45">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> == Golle konu == E hitaande 1962, nde o heɓi duuɓi 19, Buhari jeyaa ko e sukaaɓe 70 cuɓaaɓe ngam naatde e duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] (NMTC).<ref>{{cite book|last=Obotetukudo|first=Solomon|title=The Inaugural Addresses and Ascension Speeches of Nigerian Elected and Non-elected presidents and prime minister from 1960–2010|publisher=University Press of America|year=2011|page=90}}</ref><ref name=":46">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] feebariyee 1964, NMTC ɓeydaama e nder suudu sarɗiiji leydi [[Naajeeriya]], ɓe innitiraa ɗum Akademi Defense [[Naajeeriya]]. Tuggi hitaande 1962 haa 1963, Buhari janngi ofiseeji haa janngirde ofiseeji Mons haa Aldershot, lesdi Angalteer.<ref>{{Cite web|date=2020|title=President Muhammadu Buhari|url=https://statehouse.gov.ng/people-old/president-muhammadu-buhari/|access-date=7 May 2025|website=The State house abuja|archive-date=8 April 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250408085905/https://statehouse.gov.ng/people-old/president-muhammadu-buhari/|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] Yarkomaa 1963, tawi omo yahra e duu6i 20, o yamiraa lietnaa ɗiɗaɓo, o toɗɗaa kadi hooreejo peloton e bataliyoŋ ɗiɗaɓo konu koyɗe to [[Abeokuta]], leydi Nijeer, o naati e kursus komanndaaji peloton to duɗal jaaɓi haaɗtirde heblo konu Nijeer, to [[Kaduna]], to diiwaan [[Kaduna]], tuggi [[lewru]] noowammbar193111 1964, o jokki e yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu to Borden, to leydi Angalteer.<ref name="Businessday NG 2015">{{Cite news|title=General Muhammadu Buhari: The dawn of a new era|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|date=31 May 2015|url=https://businessday.ng/bd-lunch/article/general-muhammadu-buhari-the-dawn-of-a-new-era/|location=Lagos, Nigeria|access-date=7 June 2023|archive-date=7 June 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230607070429/https://businessday.ng/bd-lunch/article/general-muhammadu-buhari-the-dawn-of-a-new-era/|url-status=live}}</ref> Tuggi 1965 haa 1967, Buhari woniino hooreejo bataliyoŋ ɗiɗmo konu koyɗe, o toɗɗaa kadi brigade major e sekteer ɗiɗaɓo, ''division'' infanterie gadano (abriil 1967 haa sulyee 1967). Caggal kuudetaa leydi [[Naajeeriya]] e hitaande 1966, warnoo hooreejo leydi [[Naajeeriya]] [[Ahmadu Bello]], Buhari, e wondude e ofiseeji goɗɗi ummoriiɗi Fuɗnaange [[Naajeeriya]], tawtoraama kuudetaa mbo leydi [[Naajeeriya]] waɗi e lewru juko, ngu riiwti Seneraal [[Aguiyi Ironsi]], lomtii ɗum Seneraal [[Yakubu Gowon]].<ref>{{Cite news|title=Prominent Nigerians who share birthday month with President Buhari|url=https://guardian.ng/news/birthdays-6/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=18 December 2022|language=en-US}}</ref> === Hare nder leydi Naajeeriya === Winndannde mawnde: Hare nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] Buhari halfinaama e Division 1 e les njiimaandi Lietnaa Kolonel [[Mohammed Shuwa]].<ref>{{Cite news|title=Prominent Nigerians who share birthday month with President Buhari|url=https://guardian.ng/news/birthdays-6/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=18 December 2022|language=en-US}}</ref> Diɗɗal ngal ummiima [[Kaduna]] haa [[Makurɗi|Makurdi]] e fuɗɗoode wolde hakkunde leyɗeele [[Naajeeriya]]. Diɗɗal 1 ngal feccii ko e sekteeruuji e bataliyoŋaaji, Shuwa ina wallita e komanndaaji sekteeruuji Martin Adamu e Sule Apollo, caggal ɗuum lomtii ɗum ko [[Teofilus Danjuma]].{{Sfn|Momoh|2000|p=343}} O adii wonde ko Adjutant e Komandaa Kompañi e nder bataliyoŋ 2, Infanterie Secteur Second de la ''Division'' 1e. Bataliyoŋ 2 oo ina jeyaa e diwanuuji tawtoraaɗi golle gadane wolde ndee : ɓe puɗɗii ko Gakem sara Afikpo, ɓe njahi feewde Ogoja, e ballal fedde artillerie Gado Nasko.{{sfn|Momoh|2000|p=69}} Ɓe njottii ɓe nanngi Ogoja, e anniya yahrude yeeso rewrude e banngeeji ɗii haa [[Enugu]], laamorgo leydi ndii.{{sfn|Momoh|2000|p=339}}O woniino Komandaajo bataliyoŋ 2 e nder dumunna juutɗo, o ardii bataliyoŋ oo haa Afikpo ngam hawrude e Komando Marine 3ɓo, o yahra yeeso feewde [[Enugu]] rewrude e Nkalagu e Abakaliki. Kono hade makko yahde [[Enugu]], o artiraa to [[Nsukka]], o woniino Biraam Major e Biraam 3ɓo, e gardagol Joshua Gin, caggal ɗuum Isa Bukar lomtii mo.{{sfn|Momoh|2000|p=340}} Buhari jooɗi bee sooja'en lesdi [[Naajeeriya]] lebbi seɗɗa nde sooja'en lesdi [[Naajeeriya]] fuɗɗi waɗugo dabareeji ɗi ɓe janngi diga konu arande'en. E nokkuuji yahrude yeeso ko yaawi, peeje kese ɗee ko jogaade e jogaade laabi jokkondiral e huutoraade gure nanngaaɗe ngam heblude ngam heblude soldateeɓe kesi adduɓe e nokkuuji konu to [[Abeokuta]] e Zaria.{{sfn|Momoh|2000|p=340}} E hitaande 1968, o artiraa e Sektora 4, ina wiyee kadi sektoraa Awka, kañum halfinaa ƴettude nanngugol [[Onitsha]] ummoraade e ''Division'' 2. Golle sektoraa oo ko e nder diiwaan Awka-Abagana-[[Onitsha]], ko ɗum huunde himmunde e doole Biafran sabu ko kañum woni nokku mawɗo ɗo nguura heɓetee. Ko e nder sekteer oo fedde Buhari heɓi caɗeele keewɗe ngam etaade reende laawol nguura ngol murtuɓe ɓee njogori reende e [[maayo Oji]] e [[Abagana]].{{sfn|Momoh|2000|p=340}} === Caggal wolde nde === Tuggude hitaande 1970 haa 1971, Buhari woniino Birigad Major/Komandant, Birigad 31 Infanterie. Ndeen o wonii balloowo seneraal, gardiiɗo diɗɗal gadanal konu koyɗe, tuggi 1971 haa 1972. O naati kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu, to kanton Wellington, to leydi Indiya, e hitaande 1973.<ref name="Quartz">{{cite news|author=Siddhartha Mitter|date=28 October 2015|title=India can rival China in Nigeria, by being exactly what China is not: Open and free|work=Quartz|url=http://qz.com/534257/india-can-rival-china-in-nigeria-by-being-exactly-what-china-is-not-open-and-free/|access-date=1 November 2015|archive-date=1 November 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20151101070327/http://qz.com/534257/india-can-rival-china-in-nigeria-by-being-exactly-what-china-is-not-open-and-free/|url-status=live}}</ref> Tuggi hitaande 1974 haa 1975 Buhari woni hooreejo kuugal yahdu e yahdu haa suudu konu lesdi [[Naajeeriya]].<ref>{{cite book|author=Solomon Williams Obotetukudo|title=The Inaugural Addresses and Ascension Speeches of Nigerian Elected and Non-Elected Presidents and Prime Minister, 1960–2010|publisher=University Press of America|year=2010|pages=91–92}}</ref> E nder kuudetaa konu e hitaande 1975, Lietnaa Kolonel Buhari ina jeyaa e fedde ofiseeji gaddanɗi Seneraal [[Murtala Muhammed|Murtala Mohammed]] laamu. Caggal ɗuum o toɗɗaa guwerneer diiwaan Fuɗnaange-rewo<ref>{{Cite web|url=https://thecommonwealth.org/our-member-countries/nigeria/constitution-politics|title=Nigeria : Constitution and politics|work=The Commonwealth|access-date=5 January 2020|archive-date=11 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190911145142/http://www.thecommonwealth.org/our-member-countries/nigeria/constitution-politics|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.mouau.edu.ng/index.php/node/134|title=PRESIDENT MUHAMMADU BUHARI (GCFR) &#124; Michael Okpara University of Agriculture, Umudike|access-date=5 January 2020|archive-date=13 June 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200613054012/https://www.mouau.edu.ng/index.php/node/134|url-status=live}}</ref> tuggi 1 ut 1975 haa 3 feebariyee 1976, ngam ƴeewtaade ɓamtaare renndo, faggudu e politik e nder diiwaan hee. Ñalnde 3 feebariyee 1976, Dowla Fuɗnaange-rewo feccii e dowlaaji tati [[Bauchi]], [[Borno]] e [[Gongola]].<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriaroute.com/state-structure.php|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160603080911/http://nigeriaroute.com/state-structure.php|archive-date=3 June 2016|title=Nigeriaroute.com}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200612192532/http://www.nigeriaroute.com/state-structure.php|date=12 June 2020}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/news/local/nigerian-states-this-is-how-the-36-states-were-created/mdtnq3e|title=This is how the 36 states were created|date=23 October 2017|access-date=5 January 2020|archive-date=12 June 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200612192656/https://www.pulse.ng/news/local/nigerian-states-this-is-how-the-36-states-were-created/mdtnq3e|url-status=live|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref><ref>{{cite journal|last1=Alapiki|first1=Henry E|date=2005|title=State Creation in Nigeria: Failed Approaches to National Integration and Local Autonomy|journal=African Studies Review|volume=48|issue=3|pages=49–65|doi=10.1353/arw.2006.0003|jstor=20065139|s2cid=146571948}}</ref> Buhari nden laati Gomnaajo arandeejo lesdi Borno diga 3 [[lewru]] feebariyee 1976 haa 15 mars 1976.<ref>{{Citation|title=Matthews, Norman Derek, (19 March 1922–21 July 1976), Governor of Montserrat, since 1974|date=1 December 2007|url=http://dx.doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u157278|work=Who Was Who|access-date=17 September 2023|publisher=Oxford University Press|doi=10.1093/ww/9780199540884.013.u157278|url-access=subscription}}</ref> E [[lewru]] marse 1976, caggal kuudetaa militeer en 1976, baɗnooɗo warngo Seneraal [[Murtala Muhammed|Murtala Mohammed]], cukko makko Seneraal [[Olusegun Obasanjo]] wonti hooreejo konu leydi ndii, toɗɗii Kolonel Buhari yo won komisariyaajo fedde toppitiinde ko fayti e petroŋ e Natur). E hitaande 1977, nde fedde petroŋ leydi [[Naajeeriya]] sosaa, Buhari toɗɗaama hooreejo fedde nde, nde o woni hooreejo fedde nde haa hitaande 1978.<ref>{{cite web|url=http://www.nnpcgroup.com/NNPCBusiness/Businessinformation/OilGasinNigeria/IndustryHistory.aspx|title=History of the Nigerian Petroleum Industry|publisher=Nigerian National Petroleum Company|access-date=13 August 2015|archive-date=12 September 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150912082300/http://www.nnpcgroup.com/NNPCBusiness/BusinessInformation/OilGasinNigeria/IndustryHistory.aspx|url-status=live}}</ref> E nder laamu makko Komisariyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam petroŋ e jawdi, laamu nguu waɗii heen ngalu mum ngam waɗde heen tuubakooɓe e gollorɗe desorɗe petroŋ. Laamu nguu mahii fotde 21 nokku ɗo petroŋ woni ɗoo e nder leydi ndii kala, gila [[Lagos]] haa [[Maiduguri]], gila [[Calabar]] haa Gusau ; njuɓɓudi ndii mahii lowre tuugnorgal jokkondirnde e terminal Bonny e refineeri Port Harcourt e depooji ɗii. Kadi, njuɓɓudi ndii siifondirii e mahngo refineeri to [[Kaduna]] e tuugnorgal petroŋ jokkondirngal e nokku petroŋ Escravos e refineeri [[Warri]] e refineeri [[Kaduna]] potɗo waɗeede oo.<ref>"Nigeria's Oil Production on Increase." ''Afro-American'' (1893–1988): 16. 16 December 1978.</ref> E nder laamu makko Komisinaajo Fedde nde ko feewti e petroŋ e jawdi leydi ndii, ina wiyee wonde 2,8 miliyaar dolaar [[Amerik]] ina ŋakki e konte fedde petroŋ leydi [[Naajeeriya]] (NNPC) to Banki Midlands to leydi Angalteer. Seneraal Ibrahiima Babangida caggal mum ina tuuma Buhari wonde ko kañum waɗi ndee fenaande.<ref>{{cite web|date=17 June 2013|title=IBB Hits Buhari Harder: Over N2.8Billion Was Stolen By Buhari and Seen In His UK Bank|url=http://www.brimtime.com/2013/06/ibb-hits-buhari-harder-over-28billion.html|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119183407/http://www.brimtime.com/2013/06/ibb-hits-buhari-harder-over-28billion.html|archive-date=19 January 2015|website=brimtime.com}}</ref><ref>{{cite book|last1=Uko|first1=Ndaeyo|title=Romancing the Gun: The Press as Promoter of Military Rule|date=December 2003|publisher=Africa World Press|isbn=978-1-59221-189-0|page=90|quote=Buhari's Decree 4, which led to his overthrow, was seen by Nigerians as an attempt to prevent the press from digging into a scandal which he was supposed to have known something about: the mysterious disappearance of the huge sum of N2.8 billion from the NNPC while it was under his supervision.}}</ref><ref>{{cite book|last1=Frynas|first1=Jedrzej Georg|url=https://books.google.com/books?id=0W8-vc7AlFAC&q=nnpc+buhari+2.8+billion&pg=PA41|title=Oil in Nigeria (Politics and Economics in Africa)|date=1 April 2000|publisher=Lit Verlag|isbn=978-3-8258-3921-5|page=41|quote=This followed evidence from a US accountancy firm that some 2.8 billion Naira (roughly US $4 billion) had not been accounted for by the bank records of the NNPC. The Irikife Tribunal, which investigated the matter, even failed to summon Generals Buhari and Obsanjo who were responsible for supervising the NNPC and controlled oil sales during the period in question.|access-date=19 January 2015}}</ref> Kono e nder joofnirde ñaawirde yeeyde petroŋ nde ñaawoowo Ayo Irikefe ardii ngam yuurnitaade tuumeede 2,8 miliyaar dolaar (2,8 miliyaar dolaar) e konte NNPC, ñaawirdu nduu yiytaani goonga e tuumeeji ɗii hay so tawii noon teskiima won ŋakkeende e konte NNPC.<ref>{{cite journal|last1=Zabadi|first1=Istifanus|last2=Sampson|first2=Isaac|date=2009|title=Modalities for Coordinating Nigeria's Anti-Corruption Strategies|url=https://www.academia.edu/415860|url-status=live|journal=Constructive Engagement|volume=1|issue=1|archive-url=https://web.archive.org/web/20211204194406/https://www.academia.edu/415860|archive-date=4 December 2021|access-date=5 December 2017}}</ref> Tuggi 1978 haa 1979, o woniino Sekereteer konu to Gardiiɗo konu, o woniino tergal e Diiso Toowngo Konu gila 1978 haa 1979. Tuggi 1979 haa 1980, e darnde kolonel Penn, Buhari (klaas 1980 to Army Warsy US to Warlisle Dowlaaji, e dañde dipolomaaji master e jaŋde strateeji.<ref>{{cite web|author=Muhammed Kabir Hassan|date=31 December 2014|title=Nigeria: The Mess 'Full Literates' Have Put Us All In!|url=http://allafrica.com/stories/201501020034.html|work=AllAfrica|access-date=2 January 2015|archive-date=2 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150102144609/http://allafrica.com/stories/201501020034.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|date=22 December 2014|title=A Rejoinder To 'Semi-Illiterate' PDP Secretary Prof. Wale Oladipo By Dr. M.K. Hassan|url=http://saharareporters.com/2014/12/22/rejoinder-semi-illiterate-pdp-secretary-prof-wale-oladipo-dr-mk-hassan|location=New York City, United States|access-date=2 January 2015|archive-date=2 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150102155050/http://saharareporters.com/2014/12/22/rejoinder-semi-illiterate-pdp-secretary-prof-wale-oladipo-dr-mk-hassan|url-status=live|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref> So tawii porogaraam jooɗiiɗo e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal timmiima, duumotooɗo lebbi sappo e porogaraam jaŋde toownde, duuɓi ɗiɗi, duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik (USAWC) rokkata ofiseeji mum dipolomaaji master e nder jaŋde strateeji.<ref>{{Cite news|date=17 January 2015|title=Buhari: From cradle to candidate|url=https://thenationonlineng.net/buhari-cradle-candidate/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250714235237/https://thenationonlineng.net/buhari-cradle-candidate/|archive-date=14 July 2025|access-date=19 June 2025|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> E hitaande 1983, nde konu Caad yani e leydi [[Naajeeriya]] e nder diiwaan Borno, Buhari huutoriima konu ngu o ardii nguu ngam riiwtude ɓe e nder leydi ndi, ɓe tacci e nder leydi Caad hay so tawii yamiroore hooreejo leydi ndi hono Shagari rokki ɓe yo ɓe ngurto.<ref name="Ayoade22">{{Cite book|last=Akinsanya|first=Adeoye A.|url=https://books.google.com/books?id=WUySAAAAQBAJ&q=buhari+1983+chad&pg=PA272|title=An Introduction to Political Science in Nigeria|publisher=John Adebunmi Ayoade|year=2013|isbn=978-0-7618-5743-3|page=272}}</ref> Ndeeɗoo haala konu Caad 1983 addani ko ina ɓura 100 neɗɗo maayde e "nanngaaɓe e wolde".<ref name="Ayoade222">{{Cite book|last=Akinsanya|first=Adeoye A.|url=https://books.google.com/books?id=WUySAAAAQBAJ&q=buhari+1983+chad&pg=PA272|title=An Introduction to Political Science in Nigeria|publisher=John Adebunmi Ayoade|year=2013|isbn=978-0-7618-5743-3|page=272}}</ref> '''Komandaaji divisions jogaaɗi nder konu leydi Naajeeriya''': Ofisee mawɗo gardinooɗo diɗɗal 4ɓo : lewru ut 1980 – lewru lewru mbooy 1981<ref>[http://newtelegraphonline.com/buhari-man-of-history/]{{dead link|date=November 2016}}</ref> Ofisee mawɗo gardinooɗo, diɗɗal 2ɓal konu koyɗe mekaniseeji : lewru Yarkomaa 1981 – lewru Oktoobar 1981<ref>[https://web.archive.org/web/20150723011300/http://www.thesourceng.com/RaceApril132015.htm The Source Magazine Online] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150723011300/http://www.thesourceng.com/RaceApril132015.htm|date=23 July 2015}}. Thesourceng.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> Ofisee mawɗo gardinooɗo diɗɗal 3ɓo: Oktoobar 1981 – Desammbar 1983 === Kuudetaa laamu hitaande 1983 === Winndannde mawnde: Kuudetaa laamu Nijeer 1983 Major-General Buhari jeyaa ko e ardiiɓe kuudetaa konu e lewru Duujal 1983, liɓɗo laamu leydi [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓuru. E sahaa nde kuudetaa oo waɗi, Buhari ko Ofisee Seneral (GOC), ''Division'' Armé tataɓo Jos.<ref>Matthews, Martin P. ''Nigeria: current issues and historical background.'' p. 121.</ref> E njuɓɓudi kuudetaa oo, Tunde Idiagbon toɗɗaa hooreejo konu (de facto No. 2 e nder njuɓɓudi laamu). Kuudetaa oo timminii laamu [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓuru ngu juutaani, wakkati demokaraasi lanndaaji keewɗi ummitini e hitaande 1979, caggal duuɓi 13 laamu konu.<ref>{{Cite news|title=No to another Republic of Nigerian Army!|url=https://guardian.ng/opinion/no-to-another-republic-of-nigerian-army/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=3 September 2023|language=en-US}}</ref> E wiyde jaaynde wiyeteende ''The New York Times'', ofiseeji ƴettuɗi laamu ɗii mbiyi « demokaraasi mo alaa ko bonnata ɓuri bonde e demokaraasi mo alaa ko woni e mum ». Buhari hollitii wonde militeer en keɓii laamu nguu, o ñaawii laamu siwil nguu, o darnii laamu ngu, o dartinii doosɗe leydi ndii ko yaawi. Dalillaaji goɗɗi ɗi kuudetaa oo waɗi ko ngam feewnude ŋakkeende faggudu e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. E nder jaaynde militeer en adannde caggal kuudetaa, [[Sani Abacha]] jokkondirii ‘ardorde nde alaa ko waawi, nde alaa ɗo haaɗi’{{sfn|Graf|1988|p=149}} e ŋakkeende faggudu huuɓtodinnde. E nder konngol Buhari ngol o waɗi ñalnde hitaande hesere, kanko ne o siftinii ko fayti e njuɓɓudi mbonndi e nder leydi ɗiɗaɓiri kono kadi ko kañum woni sabaabu ŋakkeende jikkuuji e nder renndo.{{sfn|Graf|1988|p=149}} == Hooreejo leydi (1983 haa 1985) == === Koolkisagol laamu === Sifaa ardungal sooja’en kesum—joyaɓal nder [[Naajeeriya]] diga ndimu—ina nanndi bee laamu sooja’en cakkitiingu, laamu [[Obasanjo]]/[[Yaradua]]. Laamu kesu nguu sosi Diiso Toowngo Konu, Diiso doosɗe Fedde nde e Diiso Dowlaaji.{{sfn|Graf|1988|p=150}} Limre ministeeruuji ɗii ustaama haa 18, tawi njuɓɓudi ndii waɗii golle ustude golle hakkunde mawɓe sarwiis siwil e polis. Nde woppi 17 binnditagol duumingol e won e ofiseeji mawɗi polis e laana ndiwoowa. Yanti heen, njuɓɓudi konu kesiri ndii yaltinii sariyaaji kesi ngam yettaade faandaare mum. Ɗeeɗoo sariyaaji ina njeyaa heen kuulal jowitiingal e wuyɓe e balɗe (Kuule keertiiɗe) ngam ñaawde geɗe wuyɓe balɗe, e kuulal kisal dowla (detention de personne), rokki mbaawka militeer en ngam nanngude yimɓe tuumanooɓe bonnude kisal dowla walla saabaade caɗeele faggudu{{sfn|Graf|1988|p=153}}. Dekereeji goɗɗi ina njeyaa heen Komisariyaa Sarwisaaji Siwil e Dekereeji Ñaawooɓe, ko ɗum woni tuugnorgal sariya e njuɓɓudi ngam waɗde purge e nder sarwisaaji laamu.{{sfn|Graf|1988|p=153}} E fawaade e kuulal 2 ngal hitaande 1984, kisal leydi ndii e hooreejo leydi ndii ndokkaama mbaawka nanngude, tawa alaa ko ñaawirtee, yimɓe ɓe nganndu-ɗaa ko kañum en ngoni baasal kisal leydi ndii, fotde lebbi tati.<ref>{{cite web|url=http://www.refworld.org/docid/3ae6ab5d3c.html|title=Nigeria: Repeal of Decree 2|date=1 October 1998|website=refworld.org|access-date=19 January 2015|archive-date=20 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120114352/http://www.refworld.org/docid/3ae6ab5d3c.html|url-status=live}}</ref> Seppooji e seppooji yimɓe ndartinaama, hukuuma kisal lesdi [[Naajeeriya]], hukuuma kisal lesdi [[Naajeeriya]] (NSO) hokkaama bawɗe ɗe meeɗaay waɗugo. NSO waɗii darnde mawnde e haɓaade luulndaare renndo, e hulɓinde, e ustude e uddude yimɓe ɓe mbonni haɗde seppooji. Haa lewru Oktoobar 1984, fotde 200 000 golloowo laamu ndartinaama.<ref>{{cite web|url=http://naijapolitica.com/2014/12/04/the-untold-tales-of-gen-buhari-a-must-read/|title=THE UNTOLD TALES OF GEN. BUHARI&nbsp;... [a must read]|date=4 December 2014|website=Naija Politica|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120004503/http://naijapolitica.com/2014/12/04/the-untold-tales-of-gen-buhari-a-must-read/|archive-date=20 January 2015}}</ref> Buhari waɗii hare dow nafooje cemmbiɗɗe. E nder lebbi 20 ko o hooreejo leydi, fotde 500 politik, ardiiɓe e jom en jawɗeele en ngoppitaa sabu fenaande e nder laamu makko.<ref name="autogenerated422">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.africa.upenn.edu/Urgent_Action/apic_52396.html|title=Nigeria: Human Rights Watch Africa|date=10 May 1996|website=africa.upenn.eu|access-date=19 January 2015|archive-date=15 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150315211922/http://www.africa.upenn.edu/Urgent_Action/apic_52396.html|url-status=live}}</ref> Nanngaaɓe ɓee njaltinaama caggal nde ɓe njaltini kaalis laamu nguu, ɓe njaɓi heen sarɗiiji. Laamu nguu kadi fawi e kasoo ñiŋooɓe ɗum, haa arti noon e [[Fela kuti|Fela Kuti]].<ref name="amnesty2">{{cite web|url=http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|title=Fela Kuti, PoC, Nigeria|date=2010|website=amnesty.org|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150404020006/http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|archive-date=4 April 2015|quote=On numerous occasions he was detained and harassed by the authorities}}</ref> O nanngaa ko ñalnde 4 suwee 1984 to laana ndiwoowa nde o woni e yahde njillu to [[Amerik]]. Fedde ''Amnesty International'' hollitii wonde tuume ɗe o tuumanoo ko e yaltinde kaalis leydi ngoɗndi ko "fewre". Huutoraade mbaawkaaji jaajɗi ɗi kuulal 2 rokki ɗum, laamu nguu ñaawii Fela duuɓi joy kasoo. O woppitaa caggal lebbi 18,<ref name="amnesty22">{{cite web|url=http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|title=Fela Kuti, PoC, Nigeria|date=2010|website=amnesty.org|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150404020006/http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|archive-date=4 April 2015|quote=On numerous occasions he was detained and harassed by the authorities}}</ref> nde laamu Buhari yani. Haala Dikko laati wakkati feere feere nder laamu sooja'en Buhari. [[Umaru Dikko]], gonnooɗo jaagorgal ko feewti e yah-ngartaa e laamu siwil ɓennungu nguu, hono Shagari, dognoowo leydi ndii ko juuti caggal kuudetaa, o tuumaama ko o ƴattoowo miliyaaruuji 1 dolaar njoɓdi petroŋ. E ballal neɗɗo tuumaaɗo wonde golloowo Mossad, NSO rewi e makko haa Londres, ɗo operateer en ummoriiɓe Niiseer e Israayiil ndartini mo, mbari mo. Ɓe mbaɗi mo e nder saak plastik, caggal ɗuum ɓe cuuɗii e nder saak ina winndaa heen « Bagaas Diplomatique ». Faandaare ndeeɗoo golle sirlu ko neldude Dikko to leydi Nijeer e nder laana ndiwoowa Boeing 707, ka alaa ko woni e mum, ngam ñaaweede sabu mum ƴattaade. Feere nde ko ofiseeji laamorgo leydi Angalteer ndartini ɗum.<ref>{{cite web|last=Alex|first=Last|date=12 November 2012|title=The foiled Nigerian kidnap plot|url=https://www.bbc.com/news/magazine-20211380|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181124114330/https://www.bbc.com/news/magazine-20211380|archive-date=24 November 2018|access-date=21 July 2018|website=bbc.co.uk}}</ref> Laamu Buhari ina wondi e caɗeele jowitiiɗe e baasal 53 valiseeji ɗi anndaaka ko woni e mum en.<ref>{{cite web|date=20 October 2014|title=S-H-O-C-K-I-N-G!!! 5 starnge things you never knew about Buhari – By Nzeribe Enz|url=http://www.transparentnigeria.com/news_entries/9088/S-H-O-C-K-I-N-G-5-starnge-things-you-never-knew-about-Buhari-%E2%80%93-By-Nzeribe-Enz|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119204253/http://www.transparentnigeria.com/news_entries/9088/S-H-O-C-K-I-N-G-5-starnge-things-you-never-knew-about-Buhari-%E2%80%93-By-Nzeribe-Enz|archive-date=19 January 2015|website=transparentnigeria.com|publisher=Nzeribe Enz}}</ref> Valiseeji ɗii ko Emir Gwandu, ɓiyiiko wonnoo aide-de-camp Buhari, nawnoo ɗi, ɗi laɓɓinaama e doosɗe ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1984 tawa ɗi ƴeewndaaka e nder diwgol makko gartugol ummoraade Arabi Sawdit.<ref>{{Cite journal|last=Ogbondah|first=Chris|date=1991|title=Origins and Interpretation of Nigerian Press Laws|url=http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|journal=Africa Media Review|access-date=19 January 2015|archive-date=24 December 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121224033156/http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|url-status=live}}</ref> E hitaande 1984, Buhari yaltini kuulal 4, kuulal reentaade tuumeede fenaande,<ref>{{Cite journal|last=Ogbondah|first=Chris|date=1991|title=Origins and Interpretation of Nigerian Press Laws|url=http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|journal=Africa Media Review|access-date=19 January 2015|archive-date=24 December 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121224033156/http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|url-status=live}}</ref> sariya jaayndeeji doolnuɗi. Taƴre 1 sariya oo hollitii wonde "Kala neɗɗo bayyinoowo e kala mbaadi, so tawii ko binndol walla ko wonaa ɗum, kala mesaas, haala, ciimtol walla haala [...] tawa ko fenaande e nder kala huunde teeŋtunde walla tawa ina addana laamu militeeruuji fedde ndee walla laamu dowla walla golloowo laamu gusense off this shaputilll walla disputilll Dekere".<ref>{{Cite news|url=http://www.nationalnetworkonline.com/vol10n40/nondisclosure.html|location=Port Harcourt, Nigeria|title=My Stance On 'Non Disclosure' Remains Unshakable – Tunde Thompson|date=9 October 2013|newspaper=[[National Network (newspaper)|National Network]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120114257/http://www.nationalnetworkonline.com/vol10n40/nondisclosure.html|archive-date=20 January 2015}}</ref> Sariya oo hollitii kadi wonde jaayndiyankooɓe e bayyinooɓe tooñooɓe ɓee maa ñaawe e ñaawirde militeer udditiinde, nde ñaawirdu nduu foti wonde joofnirde, tawa ñaawirdu nduu ina waawi ñaaweede e kala ñaawirde, tawa kadi ko ñaawirdu nduu foti yoɓeede ko famɗi fof 10 000 naira, e ñaawoore kasoo fotde duuɓi ɗiɗi.<ref>{{Cite news|title=CCT Chairman Advocates Return of Decree 2 to punish Journalists|date=7 June 2016|url=https://www.vanguardngr.com/2016/06/cct-chairman-advocates-return-decree-2-punish-journalists/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|archive-date=13 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231013075701/https://www.vanguardngr.com/2016/06/cct-chairman-advocates-return-decree-2-punish-journalists/|url-status=live|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> [[File:Nigerian Public Domain 144.jpg|thumb|Buhari e nder uniforme]] === Faggudu === Winndannde mawnde: Buharism Ngam moƴƴitinugo faggudu, bana hooreejo lesdi, Buhari fuɗɗi nyiɓugo laabi rento-siyaasa e faggudu lesdi, bee gooŋgaaji ngonka faggudu [[Naajeeriya]] cemmbiɗɗum.<ref name="upa">{{cite book|author1=Nwachuku, Levi Akalazu|author2=G. N. Uzoigwe|title=Troubled Journey: Nigeria Since the Civil War|publisher=University Press of America|year=2004|page=192}}</ref> Mahngo ngoo ina waɗi ittude walla taƴde ko ɓuri heewde e ngalu ngenndi, momtude walla ittude haa laaɓa cer, njulaagu e nder renndo ngenndi, waylude ko ɓuri heewde e golle laamu, fayde e golle hoore mum. Buhari kadi hirjinii njulaagu lomto import tuugiiɗo e huutoraade geɗe nokkuuje.<ref name="upa2">{{cite book|author1=Nwachuku, Levi Akalazu|author2=G. N. Uzoigwe|title=Troubled Journey: Nigeria Since the Civil War|publisher=University Press of America|year=2004|page=192}}</ref> Kono noon, tiiɗtinde naatgol leydi ndii addani ustude kaɓirɗe ngam gollorɗe addani gollorɗe keewɗe golloraade ko famɗi fof,{{sfn|Graf|1988|p=162}} ustude gollotooɓe e nder won e nokkuuji uddugol gollorɗe.<ref name="autogenerated4222">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> Buhari taƴi jokkondiral mum e fedde nde wonaa laamuyankoore (FMI), nde fedde nde ɗaɓɓiri laamu nguu yo ustoy ceede naira fotde 60%. Kono noon, peeje ɗe Buhari ummini e hoore mum ɗee, ina tiiɗi no feewi, walla ko ɓuri ɗum, ko FMI ɗaɓɓi koo.<ref>{{cite book|last1=Vreeland|first1=James Raymond|title=The International Monetary Fund: Politics of Conditional Lending|date=19 December 2006|publisher=Routledge|isbn=978-0-415-37463-7|page=60|quote=Buhari proved his independence by pushing through economic austerity so severe it went beyond what many advised – all the while he refused IMF assistance.}}</ref><ref>{{cite book|last1=Mathews|first1=Martin P.|title=Nigeria: Current Issues and Historical Background|date=1 May 2002|publisher=[[Nova Science Publishers, Inc.]]|isbn=978-1-59033-316-7|page=122|url=https://books.google.com/books?id=hTs6GpM4zDMC&q=buhari+imf&pg=PA122|access-date=19 January 2015|archive-date=3 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210103155730/https://books.google.com/books?id=hTs6GpM4zDMC&q=buhari+imf&pg=PA122|url-status=live}}</ref> Ñalnde 7 lewru Mbooy hitaande 1984, Buhari hollitii bidsee leydi ndii e hitaande 1984. Bidjet oo ari ko e peeje timmuɗe : Haɗde ko juuti ƴettude gollotooɓe e nder sekteer laamu fedde nde Ɓeydude njoɓɗeele riiwa Haltinde eɓɓaaɗe kapitaal Haɗde laamuuji dowlaaji ñamlude 15% taƴaama e bidsee Shagari mo hitaande 1983 Reentaade njoɓɗeele naatgol Ustugol ŋakkeende njoɓdi e taƴde naatgol Nde rokki kadi teddungal e naatgol kaɓirɗe e geɗe baɗaaɗe ngam ndema e njulaagu. Peeje faggudu goɗɗe ɗe Buhari ƴetti, ko wayi no njulaagu, waylude kaalis, ustude coggu geɗe e golle. Politik makko faggudu dañaani mo laawɗingol jamaanu sabu ɓeydagol coodguuli geɗe nguura e huutoraade doole konu ngam jokkude ustude politikaaji keewɗi tuumaaɗi e ɓeydagol coggu nguura.{{sfn|Graf|1988|p=164}} === Mobbooji renndo mawɗi === Winndannde mawnde: Hare ngam haɓaade ŋakkeende nehdi Ina jeyaa e ko ɓuri duumaade e laamu Buhari, ko wolde ngam haɓaade majjere (WAI). Fuɗɗaama ñalnde 20 marse 1984, politik oo etinooma ƴellitde ŋakkeende nehdi renndo e jojjanɗe renndo leydi [[Najeriya]]. [[Naajeeriya|Naajeeriya'en]] ɓe ɗon mari haaje, ɓe ɗon mari haaje waɗugo laylaytol laaɓngol haa nokkuuje mootaaji, les gite sooje'en marɓe fijirde. Gollotooɓe laamu<ref>{{cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=11 December 2014|website=bbc.co.uk|access-date=21 July 2018|archive-date=13 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180813125916/https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> ɓe mbaawaano hollirde waktuuji mum en e golle, ɓe cemmbinaama, ɓe ndokkaama "diwgol paabi". Bonanndeeji tokoosi ina njogii ñaawoore juutnde, yeru, kala almuudo mo duuɓi mum njahrata e 17 nanngaaɗo ina fooɗa ekkol, ina heɓa duuɓi 21 kasoo. Bonanndeeji ɓurɗi teeŋtude ko wayi no fenaande e ustude ina mbaawi addude ñaawoore warngo.<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/1984/08/10/world/nigeria-s-discipline-campaign-not-sparing-the-rod.html|title=Nigeria's discipline campaign: Not sparing the rod|date=10 August 1984|work=The New York Times|author=Clifford D. May|access-date=11 February 2017|archive-date=9 June 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170609222757/http://www.nytimes.com/1984/08/10/world/nigeria-s-discipline-campaign-not-sparing-the-rod.html|url-status=live}}</ref> Laamu Buhari waɗii kuule tati ngam wiɗtude njulaagu e ƴellitde kaalis leydi ngoɗndi. Dekere banke (''Freezing of Accounts'') mo hitaande 1984, rokki laamu militeer fedde ndee mbaawka ustude konte bankeeji yimɓe tuumaaɓe waɗde fenaande. Kuulal ƴettugol jawdi laamu (''Tribunal'' militaire ''spécial'') ina rokki laamu nguu yamiroore ƴeewtaade jawdi liggotooɓe laamu jokkondirɓe e njulaagu, sosde ñaawirde konu ngam ñaawde ɓeeɗoo yimɓe. Dekeree jowitiingal e mbayliigu (''Anti-Sabotage'') hollitii kuuge wonande tooñooɓe sariyaaji mbayliigu caggal leydi.{{sfn|Graf|1988|p=154}} Decree 20 dow limngal laanaaji ndiyam e njulaagu dorog ko yeru goɗɗo dow laawol Buhari tiiɗngol ngam haɓugo bee aybeeji.<ref>{{cite web|url=http://www.country-data.com/cgi-bin/query/r-9485.html|title=Security and Anticrime Measures|date=June 1991|website=country-data.com|access-date=19 January 2015|archive-date=14 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150314231150/http://www.country-data.com/cgi-bin/query/r-9485.html|url-status=live}}</ref> Kuulal 3 (2) (K) hollitii wonde "kala neɗɗo mo alaa baawɗe sariya, ina huutoroo, ina yeeyda, ina ɓuuɓna walla ina foofa ñawu nguu, tawa ina fawee kuulal 6 (3) (K) tooñannge, tawa ina waawi faweede kuugal warngo e dow fenaande." E nder haala Bernard Ogedengebe, Dekere oo huutoraama ko caggal.<ref name="tdl22">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|title=Buhari: History and the Wilfully Blind|date=10 January 2015|newspaper=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113061304/http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|archive-date=13 January 2015}}</ref> O waraama hay so tawii e sahaa nde o nanngaa ndee, bonannde ndee yamiraani ñaawoore warngo, kono o waɗiino ñaawoore lebbi jeegom kasoo.<ref name="tdl222">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|title=Buhari: History and the Wilfully Blind|date=10 January 2015|newspaper=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113061304/http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|archive-date=13 January 2015}}</ref> E nder haala goɗɗa mawka e lewru abriil 1985, Naajeeriyankooɓe njeegomo ñaawaama warngo e dow yamiroore wootere : Sidikatu Tairi, Sola Oguntayo, Oladele Omosebi, Lasunkanmi Awolola, Jimi Adebayo e Gladys Iyamah.<ref>{{cite web|url=http://www.abiyamo.com/muhammadu-buhari-nigerias-strictest-leader/7/|title=Muhammadu Buhari, Nigeria's Strictest Leader|date=2 July 2013|website=abiyamo.com|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120113947/http://www.abiyamo.com/muhammadu-buhari-nigerias-strictest-leader/7/|archive-date=20 January 2015}}</ref> E hitaande 1985, sabu ŋakkeende faggudu e ɓeydagol bonanndeeji, laamu Buhari udditi keeri (udditaama gila e lewru abriil 1984) hakkunde Benin, [[Niiser|Niiseer]], [[Caad]] e [[Kamerun|Kameruun]] ngam yaawnude riiwtude 700 000 koɗdiiɗo e gollotooɓe e nder leydi ndi tawa ko e laawol<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/1985/05/05/world/expelled-foreigners-pouring-ved=0CHwQ6AEwDw#v=onepageout-of-nigeria-by-the-associated-press.html|title=Expelled foreigners pouring out of Nigeria By The Associated Press|date=5 May 1985|website=[[The New York Times]]}}</ref>. Buhari hannde ina anndaa e ooɗoo kiris; wonno hay heege to fuɗnaange leydi Nijeer nde inniraa "El Buhari".<ref>{{cite web|url=http://www.jeuneafrique.com/Article/ARTJAWEB20141211173541/|title=Présidentielle nigériane : Muhammadu Buhari affrontera Goodluck Jonathan|date=11 December 2014|website=jeuneafrique.com|access-date=19 January 2015|archive-date=4 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211204194311/https://www.jeuneafrique.com/37766/politique/pr-sidentielle-nig-riane-muhammadu-buhari-affrontera-goodluck-jonathan/|url-status=live}}</ref> Laamu makko heɓi ñiŋooje keewɗe, haa arti noon e [[Wole Soyinka]], keɓɗo njeenaari ''Nobel'' gadano to leydi [[Najeriya]], mo winndi e hitaande 2007, winndannde ina wiyee "Bonanndeeji Buhari"<ref>{{Cite news|url=http://saharareporters.com/2007/01/14/crimes-buhari-wole-soyinka|location=New York City, United States|title=The crimes of Buhari-Wole Soyinka|date=14 January 2007|newspaper=[[Sahara Reporters]]|access-date=19 January 2015|archive-date=20 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120115130/http://saharareporters.com/2007/01/14/crimes-buhari-wole-soyinka|url-status=live}}</ref>, nde o tuumi Buhari wonde ina ƴeewa bonanndeeji keewɗi e sahaa nde o woni laamɗo konu. Ko adii wooteeji mawɗi 2015, Buhari jaabtii ƴamɗe maako dow jojjanɗe aadee, o wi'i to o suɓaama, o tokka laawol, nden boo woodi laawol heɓugo kiitaaji ngam yimɓe [[Naajeeriya]] fuu e teddungal jojjanɗe aadee [[Naajeeriya|Naajeeriya'en]].<ref>[https://web.archive.org/web/20160304195948/http://www.vanguardngr.com/2015/03/my-contract-with-nigeria-buhari/ My contract with Nigeria – Buhari]. vanguardngr.com (17 March 2015)</ref> === Kuuɓal laamu hitaande 1985 === Winndannde mawnde: Kuudetaa laamu Nijeer 1985 E lewru ut 1985, Seneraal Buhari fooli laamu e nder kuudetaa mo Seneraal [[Ibrahim Babangida]] e woɗɓe terɗe fedde toppitiinde konu laamu (SMC) ardii.<ref name="Muhammad Buhari2">{{cite encyclopedia|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|title=Muhammadu Buhari|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|archive-date=18 February 2019|access-date=8 February 2015|encyclopedia=Encyclopaedia Britannica}}</ref> Babangida waddi ɗuuɗɓe nder yimɓe ɓurduɓe ƴamɗe Buhari nder laamu maako, hawtaade e miñiiko [[Fela kuti|Fela Kuti]], [[Olikoye Ransome-Kuti]], doktoor ardinooɗo seppo Buhari ngam salaade ustaare kuuɗe cellal. Ndeen Buhari ina jokki e nder wuro Benin haa hitaande 1988.<ref name="Muhammad Buhari22">{{cite encyclopedia|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|title=Muhammadu Buhari|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|archive-date=18 February 2019|access-date=8 February 2015|encyclopedia=Encyclopaedia Britannica}}</ref> == Ko adii laamu (1985-2015) == === Nanngugol === Buhari waɗi duuɓi tati e nder kasoo e nder suudu tokoosru gardiiɗo e nder wuro Benin.<ref>{{Cite news|date=7 November 2016|title=Buhari: Most part of my detention was in a small bungalow in Benin|url=https://www.thecable.ng/buhari-part-detention-small-bungalow-benin|access-date=17 September 2023|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US|archive-date=13 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231013075655/https://www.thecable.ng/buhari-part-detention-small-bungalow-benin|url-status=live}}</ref> O heɓi teleeji kollitooji laabi ɗiɗi e terɗe galle makko ina njaɓa yillaade mo e dow yamiroore Babangida.<ref>{{Cite news|last=Nwachukwu|first=John Owen|date=16 May 2017|title=How Ibrahim Babaginda sent bags of money to Buhari – John Parden|url=https://dailypost.ng/2017/05/16/ibrahim-babaginda-sent-bags-money-buhari-john-parden/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> === Nguurndam siwil en === E [[lewru]] desaambar 1988, caggal maayde yumma makko o woppitaa, o arti e hoɗorde makko to [[Daura]]. Nde o woni e kasoo ndee, ko banndiraaɓe makko njuɓɓinta ngesa makko. O seerti e debbo makko gadano e hitaande 1988, o resi Aisha Halilu. To [[Katsina]], o wonti hooreejo arano fedde [[Katsína|Katsina]] nde sosaa ngam semmbinde ƴellitaare renndo e faggudu e nder diiwaan [[Katsína|Katsina]].<ref>{{Cite web|title=GidauniyarJihar Katsina {{!}} Katsina State|url=https://www.gidauniyarjiharkatsina.org/|access-date=16 July 2025|website=Gidauniya|language=en|archive-date=14 August 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240814195626/https://www.gidauniyarjiharkatsina.org/|url-status=live}}</ref> Buhari laati hooreejo hukuumaaji pamari (PTF), hukuumaaji ɗi laamu Seneraal [[Sani Abacha]] sosi, ɗi ɗon hokka ceede ko hewti ceede ko ɓesdaari ceede ''petroleum'', ngam jokkugo kuuɗe ɓamtaare nder lesdi ndi'i. Rajo 1998 nder ''New African'' manti PTF e les Buhari ngam laaɓal maako, o wi'i ɗum "taariiha nasaraaku" ko seɗɗa.<ref name="PTF">{{cite web|title=Development: PTF – shining in the gloom|url=http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|date=June 1998|access-date=4 November 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120120225841/http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|archive-date=20 January 2012|url-status=dead}}</ref> Nde Buhari woni hooreejo fedde ''pétroleum trust Fund'' (PTF), ƴamooɓe lefol ngol ina naamnoo wonde PTF ina rokka 20% e jawdi mum e militeer en, tawi ɓe kulii wonde ɗum waawataa limteede e ngalu nguu.<ref name="PTF2">{{cite web|title=Development: PTF – shining in the gloom|url=http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|date=June 1998|access-date=4 November 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120120225841/http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|archive-date=20 January 2012|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=14 December 2014|title=The Buhari PTF Days: The Untold Story|url=http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/buhari-ptf-days-untold-story/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200719145545/http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/buhari-ptf-days-untold-story/|archive-date=19 July 2020|access-date=17 July 2020|website=Pointblank News|language=en-US}}</ref> O limti nder hitaande 2001 o wi'i, "Mi ɗon jokki hollugo nder peewal e nder am, darnde am timmunde ngam hukuumaaji pamari ɗi ɗon ƴaɓɓoo nder lesdi Naajeeriya fuu", nden o ɓesdi wi'ugo: "To Allah yiɗi, min ɗon haɗa agitaasiyoŋ ngam huuwugo kuugal sharia nder leydi ndi'i fuu."<ref>Akhaine, Saxone (27 August 2001) [http://m.allafrica.com/stories/200108270355.html Nigeria: Buhari Calls for Sharia in All States] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150123212623/http://m.allafrica.com/stories/200108270355.html/|date=23 January 2015}}</ref><ref>{{Cite news|date=24 December 2014|title=Insurgency and Buhari's call for full Sharia|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/insurgency-buharis-call-full-sharia/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119192839/http://www.vanguardngr.com/2014/12/insurgency-buharis-call-full-sharia/|archive-date=19 January 2015|access-date=19 January 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> ''allegations Islamist'' he had8ni. Ñalnde 6 [[lewru]] Yarkomaa 2015, Buhari wiyi: "Sabu ɓe mbaawaa ƴattaade binndanɗe amen, ɓe tuuma kam e fenaande e jingoism leñol; ɓe tuuma kam e fenaande e ''fundamentalism'' diine. Ngam ɓe mbaawaa ƴattaade binndanɗe amen, ɓe tuuma min e fenaande e noddude fitinaaji wooteeji – nde min njooɗii tan ko e ne peaad ''State Shari’a''.”<ref>Iginla, Ademola (6 January 2015) [https://web.archive.org/web/20151003041632/http://www.osundefender.org/?p=204013%2F A Great Message: Gen Buhari Tweets From His Heart This Morning]. osundefender.org</ref> E hitaande 2012, innde Buhari naati nder doggol yimɓe ɓe [[Boko haram|Boko Haram]] hooli ngam ɓe ndarna hakkunde fedde nde e laamu lesdi.<ref>[http://www.vanguardngr.com/2012/11/boko-haram-names-buhari-5-others-as-mediators/ Boko Haram names Buhari, 5 others as mediators – Vanguard News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150119224236/http://www.vanguardngr.com/2012/11/boko-haram-names-buhari-5-others-as-mediators/|date=19 January 2015}}. Vanguardngr.com (1 November 2012). Retrieved on 4 November 2016.</ref> Kono Buhari saliima no feewi, salii waɗde hakkunde laamu nguu e [[Boko haram|Boko Haram]]. E hitaande 2013, Muhammadu Buhari waɗi haalaaji ɗuuɗɗi, nde o ƴami laamu lesdi ndi'i ngam o darna wartugo yimɓe [[Boko haram|Boko Haram]], nden o wi'i ummaatoore hukuumaaji rento ɗon mari haaje ɗuuɗal hukuumaaji lesdi [[Naajeeriya]] haa lesdi [[Naajeeriya]]. Buhari hollitii<ref name="pbk2">[http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/stop-killing-boko-haram-members-buhari-tells-fg/ Stop Killing Boko Haram Members – Buhari Tells FG] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150119223446/http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/stop-killing-boko-haram-members-buhari-tells-fg/|date=19 January 2015}}. pointblanknews.com (2 June 2013)</ref> wonde "ko woni sabaabu ngonka kisal e nder leydi ndi ko golle jom en jawɗeele en [...] Hooreejo leydi Nijeer fuɗɗii ɗum fof".<ref>{{Cite news|date=13 December 2014|title=Why we're yet to crush Boko Haram – Jonathan|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/yet-crush-boko-haram-jonathan/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119225925/http://www.vanguardngr.com/2014/12/yet-crush-boko-haram-jonathan/|archive-date=19 January 2015|access-date=19 January 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> O naamndii kadi ko fayti e njuɓɓudi keeriindi ndi ina jeyaa heen fotde 500 miliyoŋ dolaar hitaande kala yoɓeteendi e 30 000 militeer e nder porogaraam yaafuya gila 2013<ref>[https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-22357597 Has Nigeria's Niger Delta managed to buy peace? – BBC News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20181119113737/https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-22357597|date=19 November 2018}}. Bbc.co.uk (1 May 2013). Retrieved on 4 November 2016.</ref> e laamu fedde ndee, o mettini heen no feewi nde terɗe Boko Haram mbaraa, galleeji mum en mbonni. === Kampaañuuji e woote hooreleydaagu === '''Woote hooreleydaagu 2003''' E hitaande 2003, Buhari suɓaama ngam suɓugo hooreejo lesdi<ref>{{cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/6508055.stm|work=BBC News|title=Nigeria: Facts and figures|date=17 April 2007|access-date=24 June 2009|archive-date=1 September 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170901035339/http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/6508055.stm|url-status=live}}</ref> bana kanndidaajo lanyol yimɓe lesdi [[Naajeeriya]] fuu (ANPP). O fooli hooreejo leydi ndi, hono [[Olusegun Obasanjo|Olusẹgun Ọbasanjọ]], ko ɓuri miliyoŋaaji 11 woote.<ref>{{Cite news|title=Buhari at 69: The leader Nigeria lacks|url=https://dailytrust.com/buhari-at-69-the-leader-nigeria-lacks/|access-date=17 September 2023|newspaper=[[Daily Trust]]|date=18 December 2011}}</ref> === Woote hooreleydaagu 2007 === Ñalnde 18 [[lewru]] Duujal hitaande 2006, Buhari suɓaama ngam won'de kanndidaa kawral e lannda yimɓe [[Naajeeriya]] fuu. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e wooteeji abriil 2007 ko kanndidaa PDP laamu nguu, hono [[Umaru Yar'Adua]], ummoriiɗo e diiwaan [[Katsina]] gooto. Buhari hoosi 18% nder wooteeji ɗi Yar'Adua heɓi 70%, ammaa Buhari sali ɗi'i limngal.<ref name="Huge">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6584393.stm "Huge win for Nigeria's Yar'Adua"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070426235748/http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6584393.stm|date=26 April 2007}}, BBC News, 23 April 2007.</ref> Caggal nde Yar'Adua heɓi laamu, o noddi laamu ngootaagu ngenndi ngam addude terɗe luulndo mettuɗe. ANPP naati e laamu nguu e toɗɗagol hooreejo mum ngenndiijo ngam wonde tergal e kabine Yar'Adua, kono Buhari ñiŋii ngal nanondiral.<ref>Felix Onuah and Camillus Eboh, {{Deprecated archive|url=https://archive.today/20070517203204/http://www.int.iol.co.za/index.php?set_id=1&click_id=68&art_id=nw20070704220154487C404988|title="Nigerian president picks ministers"}}, Reuters (''IOL''), 4 July 2007.</ref> === Woote hooreleydaagu 2011 === E lewru marse 2010, Buhari yalti lannda ANPP, o naati e lannda Kongres ngam Waylo-waylo (CPC), lannda mo o walli sosde. O wiyi o wallitoriima sosde CPC "hono feere ngam haɓaade luural cemmbinngal, etikaaji e miijooji e nder lannda am gonnooɗo ANPP".<ref name="Mamah20100318">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201003180375.html|title=Buhari Joins Congress for Progressive Change|work=Vanguard|author=Emeka Mamah|date=18 March 2010|access-date=22 April 2011|archive-date=19 October 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121019083100/http://allafrica.com/stories/201003180375.html|url-status=live}}</ref> Buhari woni kanndidaajo hooreejo lesdi CPC nder suɓol 2011, o ɗon nodda ardiiɗo lesdi [[Goodluck Jonathan]] mo lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (PDP), Mallam [[Nuhu Ribaɗo|Nuhu Ribadu]] mo lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (ACN), e [[Ibraahiima Shekarau]] mo lanyol ANPP. Ko kamɓe ngoni ɓurɓe waawde haɓaade e nder kanndidaaji 20.<ref name="INEC">{{cite web|title=Summary of the 2011 Presidential election results|url=http://www.inecnigeria.org/results/presidential/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110529123316/http://www.inecnigeria.org/results/presidential/|archive-date=29 May 2011}}</ref> Buhari waɗi kampaañ mum e dow laylaytol haɓaade fenaande, o fotnoo ko ittude reentaare immunity e dow ardiiɓe laamu. O hokki kadi ballal ngam tabitinki kiitaaji sharia nder jihaaji woyla lesdi [[Naajeeriya]], ko adii ɗum ko ɗum addani mo caɗeele politik hakkunde suɓooɓe Kirista'en nder fombina leydi ndi'i.<ref name="autogenerated4223">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> Suɓol ngol waɗii fitinaaji mawɗi hakkunde diinaaji, ɗi 800 neɗɗo maayi e nder leydi ndi, nde tawnoo wallidiiɓe Buhari njani e gure Kerecee’en e nder diiwaan caka leydi ndi.<ref name="cfr">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> Fitinaaji balɗe tati ɗii, ko huunde nde Buhari haali ko ina ɓuuɓna.<ref name="cfr2">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> Ko wonaa jamirooje ummoraade e ''Human Rights Watch'', ñaawoowo woote ɗee "ina jeyaa e ɓurɗe nuunɗude e daartol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]", Buhari wiyi wonde woote ɗee ina ŋakki, o jeertinii<ref name="cfr3">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> wonde "so ko waɗi e hitaande 2011 ina foti waɗde kadi e hitaande 2015, e dow moƴƴere Alla, baboon fof maa won dogdu e ƴiiƴam".<ref>{{cite web|last1=Soyombo|first1=Fisayo|title=Opinion Will Muhammadu Buhari be Nigeria's next president?|url=http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2014/12/will-muhammadu-buhari-be-niger-2014123191647111939.html|website=aljazeera.com|access-date=19 January 2015|date=31 December 2014|quote=In 2011, Buhari was accused of inciting the violence that followed his loss to Jonathan. The following year, he said "the dog and the baboon would all be soaked in blood" should the 2015 election be rigged. Buhari has shed blood before for his presidential ambition, some people believe. And they think he would do it again. Such a man, they reason, should never taste power.|archive-date=11 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150111054340/http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2014/12/will-muhammadu-buhari-be-niger-2014123191647111939.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|last1=Ndujihe|first1=Clifford|last2=Idonor|first2=Daniel|title=Post-election violence: FG panel report indicts Buhari|url=http://www.vanguardngr.com/2011/10/post-election-violence-fg-panel-report-indicts-buhari/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|access-date=19 January 2015|date=11 October 2011|archive-date=19 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119225955/http://www.vanguardngr.com/2011/10/post-election-violence-fg-panel-report-indicts-buhari/|url-status=live}}</ref> Buhari heddii ko "jaambaaro leñol" wonande won e yimɓe ngam salaade fenaande.<ref>{{cite web|url=http://www.naij.com/306026-buharis-presidential-attempts-and-2015-chances.html|title=Buhari's Presidential Attempts And 2015 Chances|date=November 2014|website=naij.com|access-date=21 January 2015|archive-date=13 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141113064255/http://www.naij.com/306026-buharis-presidential-attempts-and-2015-chances.html|url-status=live}}</ref> O heɓi 12 214 853 woote, o woni ɗiɗaɓo caggal Jonathan, mo heɓi 22 495 187 woote, o anndinaama o heɓi.<ref name="Next20110421">{{cite web|url=http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5691404-146/story.csp|title=Congress for Progressive Change considers going to court and Buhari declared that he will make Nigeria ungovernable for Jonathan. Since then the Boko Haram Sect has been bombing Nigerians|work=Next|author=Festus Owete|date=21 April 2011|access-date=22 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304095821/http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5691404-146/story.csp|archive-date=4 March 2016}}</ref> === Woote hooreleydaagu 2015 === Winndannde mawnde: Suɓol mawngol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] 2015 Buhari dogginaama nder suɓol hooreejo lesdi nder hitaande 2015 bana kanndidaajo lanyol Kongres. ''Platform'' makko mahiraa ko e natal makko no haɓantooɗo fenaande tiiɗnde e innde makko nde fenaande e nuunɗal, kono o wiyi o ƴeewtataa ardiiɓe fenaande ɓennuɓe, o rokkataa ardiiɓe wujjuɓe e fenaande ɓennunde so ɓe tuubnii.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/173941-buhari-will-not-probe-past-corrupt-nigerian-leaders-repent-apc.html|title=Buhari will not probe past corrupt Nigerian leaders if they repent – APC|date=29 December 2014|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=19 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119223627/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/173941-buhari-will-not-probe-past-corrupt-nigerian-leaders-repent-apc.html|url-status=live}}</ref> E nder doggol wooteeji 2015, kampaañ Jonathan ɗaɓɓiri yo Buhari woppu wooteeji ɗii, o wiyi o mbo rewi e doosɗe leydi ndii.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|title=#Nigeria2015: Jonathan wants Buhari disqualified|date=11 January 2015|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=18 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150118024219/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|url-status=live}}</ref> E wiyde winndannde teskinnde ndee, ngam waawde suɓaade hooreejo leydi, neɗɗo ina foti « jaŋngude ko famɗi fof tolno seedantaagal Duɗal walla ko nanndi heen ». Buhari waawaano hokkude hay hujja gooto, o wiyi o majjini koppiiji dipolomaaji makko asliiji nde galle makko yani caggal nde o fooli laamu e hitaande 1985.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|title=#Nigeria2015: Jonathan wants Buhari disqualified|date=11 January 2015|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=18 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150118024219/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|url-status=live}}</ref> E lewru mee 2014, caggal nde sukaaɓe rewɓe janngooɓe [[Chibok]] mbaraa, Buhari ñiŋii no feewi fitinaaji [[Boko haram|Boko Haram]]. O "eeri Naajeeriya'en ngam ɓe ndarna diina, siyaasaaku e kala senngooji goɗɗi ngam ɓe ɗon ƴama fitinaaji ɗi o wi'i ɗi ɗon ƴama yimɓe ɓe ngalaa hakkiilo, ɓe ɗon ƴama juulɓe".<ref>Ajasa, Femi. (8 May 2014) [http://www.vanguardngr.com/2014/05/buhari-boko-haram-youre-bigots-masquerading-muslims/ BUHARI TO BOKO HARAM: You're bigots masquerading as Muslims – Vanguard News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140509023342/http://www.vanguardngr.com/2014/05/buhari-boko-haram-youre-bigots-masquerading-muslims/|date=9 May 2014}}. Vanguardngr.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> E [[lewru]] juko hitaande 2014, Buhari daɗii e bommbooji ɗi [[Boko haram|Boko Haram]] waɗi e nguurndam mum to [[Kaduna]] ; 82 neɗɗo mbaraama heen.<ref>Muhammed, Garba. (24 July 2014) [https://web.archive.org/web/20160821173244/http://uk.reuters.com/article/uk-nigeria-violence-idUKKBN0FS19N20140723 Suicide bombs in Nigeria's Kaduna kill 82, ex-leader Buhari targeted] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160821173244/http://uk.reuters.com/article/uk-nigeria-violence-idUKKBN0FS19N20140723|date=21 August 2016}} [[Reuters]]. Uk.reuters.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> E [[lewru]] Duujal hitaande 2014, Buhari fodani ɓesdugo kisal nder leydi [[Naajeeriya]] to o suɓaama hooreejo lesdi.<ref>[https://www.voanews.com/a/nigeria-opposition-leader-vows-to-improve-security/2557090.html Nigeria Opposition Leader Vows to Improve Security] . Voanews.com (12 December 2014). Retrieved on 4 November 2016.</ref> Caggal ngolɗoo bayyinaango, jaɓgol Buhari ɓeydiima no feewi, ko ɓuri heewde ko sabu Jonathan ina nanndi e waasde waawde haɓaade Boko Haram. Buhari waɗi kisal nder leydi e momtude fedde nde, ko huunde e geɗe teeŋtuɗe e nder kampaañ makko. E [[lewru]] Yarkomaa 2015, fedde wiyeteende "Mouvement pour l'émancipation du delta du Niger" (MEND) jaɓi Buhari.<ref>{{Cite news|url=http://www.punchng.com/news/mend-replies-pdp-says-buhari-best-candidate/|title=MEND replies PDP, says Buhari best candidate|date=9 January 2015|newspaper=[[The Punch]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150110195931/http://www.punchng.com/news/mend-replies-pdp-says-buhari-best-candidate/|archive-date=10 January 2015|df=dmy-all}}</ref> E [[lewru]] feebariyee 2015, hooreejo leydi [[Naajeeriya]] ɓooyɗo, hono [[Olusegun Obasanjo]], yalti e lannda PDP, o jaɓi Buhari.<ref>{{cite web|url=http://www.rfi.fr/afrique/20150218-nigeria-ex-president-olusegun-obasanjo-lache-goodluck-jonathan-pdp-apc-boko-haram-presidentielle/|title=Nigeria: l'ex-président Olusegun Obasanjo lâche Goodluck Jonathan|date=18 February 2015|access-date=4 March 2015|publisher=RFI|archive-date=10 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150310123841/http://www.rfi.fr/afrique/20150218-nigeria-ex-president-olusegun-obasanjo-lache-goodluck-jonathan-pdp-apc-boko-haram-presidentielle/|url-status=live}}</ref> Ñalnde 31 mars, Jonathan noddi Buhari ngam jaɓde e jaarnaade mo e suɓagol makko hooreejo leydi.<ref name="telegraph">{{cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/nigeria/11507102/Muhammadu-Buhari-claims-victory-in-Nigerias-presidential-elections.html|title=Muhammadu Buhari claims victory in Nigeria's presidential elections|work=The Telegraph|author=Colin Freeman|date=31 March 2015|access-date=31 March 2015|archive-date=1 April 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150401021040/http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/nigeria/11507102/Muhammadu-Buhari-claims-victory-in-Nigerias-presidential-elections.html|url-status=live}}</ref> Buhari hunnaama ñalnde 29 [[lewru]] Mbooy hitaande 2015 e nder kewu ngu ko famɗi fof 23 hooreejo leydi e laamu tawtoraama.<ref>{{Cite web|title=Historic succession complete as Buhari is sworn in as the president of Nigeria {{!}} Nigeria {{!}} The Guardian|url=https://www.theguardian.com/world/2015/may/29/historic-succession-complete-buhari-sworn-in-nigerian-president|access-date=17 September 2023|website=amp.theguardian.com|date=29 May 2015}}</ref> === Udditgol ɗiɗaɓol === ''Inauguration'' ɗiɗaɓo Buhari bana hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] 15ɓo, e hooreejo lesdi 4ɓo nder lesdi [[Naajeeriya]] nayaɓre waɗii nyande Alarba, 29 May 2019, ɓaawo suɓol hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] 2019 e maande fuɗɗam manndaa ɗiɗaɓo e ragare duuɓi nayi ɗi Muhammadu Buhari vijo hooreejo lesdi e Ye11.<ref>{{Cite web|title=Nigeria Presidential Elections Results 2019|url=https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-f0b25208-4a1d-4068-a204-940cbe88d1d3|date=26 February 2019|access-date=23 May 2023|website=[[BBC News]]|archive-date=4 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201104082004/https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-f0b25208-4a1d-4068-a204-940cbe88d1d3|url-status=live}}</ref> Ko ngol woni go’o ko ngol woni go’o ko hooreejo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], e 6ɓo e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref>{{cite web|url=https://fmic.gov.ng/inauguration-of-president-muhammadu-buhari-as-president-professor-yemi-osinbajo-as-vice-president-of-the-federal-republic-of-nigeria/|title=2019 Presidential Inauguration Ceremony|last1=Oyeyemi|first1=Tunji|date=29 May 2019|publisher=FMIC|access-date=23 May 2023}}</ref><ref name="speech">{{Cite news|last1=Erezi|first1=Dennis|title=Buhari sworn in for second term|url=https://guardian.ng/news/buhari-sworn-in-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|date=29 May 2019|access-date=23 May 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> Juulde hunnde laamu nguu waɗi ko to nokku biyeteeɗo ''Eagle Square to'' [[Abuja]], laamorgo leydi ndii. Ardiiɗo kiitaaji joonde diidaaɗi lesdi [[Tanko Muhammad]] waɗi hunnde hooreejo lesdi Buhari e cukko hooreejo lesdi [[Yemi Osinbajo]]. Haala udditgol aadaaji ka waɗaaka.<ref name="speech2">{{Cite news|last1=Erezi|first1=Dennis|title=Buhari sworn in for second term|url=https://guardian.ng/news/buhari-sworn-in-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|date=29 May 2019|access-date=23 May 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> == Hooreejo leydi (2015-2023) == Kabaruuji goɗɗi: Hooreejo leydi [[Muhammadu Buhari]] === Ngaska === Wasiya'en Buhari mawɓe ɗon mari: ɓiɗɗo mawniiko'en [[Mamman Daura]], jom filu Ismaila Isa Funtua, ardiiɗo siyaasaaku [[Baba Gana Kingibe]], [[Abba Kyari]] hooreejo kuuɗe hooreejo lesdi; e gila e daawal cakkitiingal manndaa makko gadano, [[Boss Mustapha]] Sekereteer laamu Fedde nde.[120] Doole kabine makko cooyngal caggal nde o heɓi laamu ɗiɗaɓuru, Buhari hollitii ɓural makko e terɗe kabine ɗaɓɓooɓe batuuji walla diisnondiral ngam ardude e ɗeen ɗaɓɓaande rewrude e hooreejo gollordu walla rewrude e binndoowo laamu.[120] Gila e Republique nayaɓere, golle jaagorɗe ina ɗaɓɓi e sariya wonde ina njogii mbaadi etno-demokaraasi fedde nde, tawa ina waɗi jaagorde lomto kala dowla fedde nde. Gagga mum ko batte miijooji politik ko huunde himmunde e toɗɗagol jaagorɗe ngam wonde ardiiɓe lanndaaji nokkuuji ɗi ngalaa jotondiral ngam heɓde golle kabine.[120] Nominaasiyoŋ nder kabine Buhari ɗon mari bawɗe dow ɗi'i miijooji siyaasaaku e boo ɓadaaki hooreejo lesdi e kabine maako nder.[120] E lewru ut 2019, hooreejo leydi ndi innitiri kabine mum ko ɓuri heewde e terɗe worɓe tawi duuɓi mum en ko 60, tawi ko gollotooɓe politik walla ɓadtiiɓe hooreejo leydi ndi ɓuri heewde heen.[121] Kabinee oo ina waɗi guwerneeruuji ɗiɗo alɗuɓe ummoriiɓe to Delta Niger, Timipre Sylva e Godswill Akpabio ɓe ngonnoo ko e fuɗɗoode lannda luulndo PDP e jaagorɗe sappo e nayo keɓtinaaɗe ɗe won heen ñaawooɓe mbiyata ko ɓe mbaɗaani golle moƴƴe walla ɓe njokkondirii e hooreejo leydi ɓennuɗo bonɗo]1. === Jam baandu === E lewru mee 2016, Buhari woppii njillu mum balɗe ɗiɗi to Lagos ngam udditde eɓɓooji e nder diiwaan hee kono o lomtii ɗum ko cukko hooreejo leydi ndii, hono Yemi Osinbajo, caggal nde o holliti "ñawu noppi" ngu tuumaama ko ñawu Ménière.[122] Ñalnde 6 lewru nduu, Buhari yahi leydi Angalteer ngam ɗaɓɓude safaara.[123][124] Ɗum waɗi balɗe seeɗa caggal nde kaaldiiɗo hooreejo leydi ndii, hono Femi Adesina, wiyi wonde Buhari ina "fotnoo fiɗtaandu" e "hale e ɓernde", ɗum noon ko mettere mawnde e ñiŋooje ummoraade e annduɓe politik e almudɓe mum.[125][126][127] E lewru feebariyee 2017, caggal ko siforaa ko "ƴeewndo safaara kuuɓtodinngo" to leydi Angalteer,[128] Buhari ɗaɓɓiri parlemaa yo ɓeydu balɗe safaara mum ngam faddaade njeñtudi ƴeewndo.[129] Biro makko rokkaani heen humpitooji goɗɗi ko fayti e ngonka cellal makko, walla ñalngu ngu o foti artude.[130] Ñalnde 8 lewru feebariyee, hooreejo leydi Buhari e hoore mum siifondiri ɓataake feewde e hooreejo leydi Naajeeriya ngam jeertinde ɗum ɓeydugol balɗe makko hitaande kala, o acci cukko hooreejo leydi makko e dow ballal.[131][132][133] Ɓaawo o wala balɗe 51 haa laamu, Ardiido Buhari hooti lesdi Naajeeriya. O ari ko e laana ndiwoowa Kaduna subaka ñalnde 10 marse.[134][135][136] Hay so tawii humpitooji ina pamɗi e nder dumunna mo o woni to Londres, o naatnaa e fotooje ñalnde 9 marse omo hawra e diine ɓurɗo mawnude e nder dental Angalteer, hono Arɗo diineeji Canterbury biyeteeɗo Justin Welby.[137][138] Cukko hooreejo leydi ndi, Yemi Osibanjo, woni hooreejo leydi ndi, tawi hooreejo leydi ndi ina jokki e cellal mum to Abuja.[139] Hooreejo leydi ndii ina ŋakki e jeewte mawɗe e nder laamuuji e nder renndo, ko ina wona lebbi ɗiɗi tan caggal nde o arti e laamu ummoraade Angalteer. E nder haala cakkitiika kaa, o tawtoraaka batu Diisnondiral Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FEC), kewu ñalngu golloowo yuɓɓinaangu to Eagle Square to Abuja ñalnde 15 mee 2017.[140][141][142] Miijooji ko faati e cellal hooreejo leydi ndii ina cirƴa e nder renndo ngo e nder balɗe garooje caggal nde hooreejo leydi ndii Buhari yiɗi "gollaade e galle".[143] Woɓɓe nder yimɓe mawɓe lesdi Naajeeriya ɗon ƴama hooreejo lesdi man ngam o hoosa balɗe juutɗe ngam nyawdugo,[144][145] ɓe ɗon holla o ɗon mari bawɗe waɗugo limngal yimɓe nder asaweeje ɗiɗi.[146][147] Hooreejo leydi Buhari kadi ummii leydi Naajeeriya ngam ƴeewde cellal mum to London ñalnde 7 lewru Mbooy hitaande 2017.[148] Hooreejo leydi Buhari warti lesdi Naajeeriya diga siwtaare maako haa lesdi Biritaniya balɗe 104 ɓaawo o dilli, nyande 19 lewru Ogost 2017.[149][150] Ñalnde 8 lewru nduu, Buhari ummiima leydi Naajeeriya fayde London ngam ƴeewndaade cellal mum, nde o arti e USA ; e o arti ñalnde alet 11 lewru mbooy hitaande 2018.[151] === Faggudu === Buhari wonnoo ko suɓngo welngo wonande Naajeeriyankooɓe heewɓe sabu jikku mo o yi’ata mo bonnataa.[152] Nde Buhari heɓi laamu, mo meeɗiino mooftude ballal mum e wooteeji tati ɓennuɗi ɗii, o leeltinii hollirde anniya makko ngam safrude caɗeele ɗe o haali e nder kampaañ makko. Pellital fuɗɗoraade ajendaaji makko politik nder leydi hono innde ardiiɓe kabine ƴetti lebbi jeegom,[152] tawi noon ƴettugol bidsee 2016 e 2017 ina leeltini sabu hareeji nder leydi. E hitaande arandeere nde Buhari ardi, Naajeeriya heɓi ustaare coggu ngu, ɗum waɗi ustaare faggudu.[153] Ngam heɓugo ceede ngam ustugo soynde ceede ngam heɓugo ceede ngam ɓesdugo budget kapitaal, Buhari yahi haa lesɗe 20 ngam ɗaɓɓitugo ceede.[154] Ndeen noon, dokkal bidsee yaajde ngam wallitde gollorɗe ɗee, artiraa e ñalngu goɗɗo.[155] E hitaande adannde laamu nguu, Naira, kaalis leydi Najeriya, ustii e nder luumo ɓaleejo, ɗum addani luural hakkunde njulaagu laamu nguu e njulaagu ɓaleejo.[156] Ko ɗum waɗi ŋakkeende kaalis leydi ndii, yanii e njulaagu keewngu haa arti noon e yeeyooɓe petroŋ. Kono noon, luural hakkunde tolnooji laamu e tolnooji luumo ɓaleejo udditii fartaŋŋe wonande yimɓe jokkondirɓe no feewi ngam waɗde arbitraas, waɗde ko ina ƴattoo natal hooreejo leydi ndii ngam haɓaade fenaande.[157] E lewru mee 2016, laamu nguu hollitii ɓeydagol coggu pompe petroŋ laawɗuɗo ngam ustude ŋakkeende kaalis sabu ŋakkeende kaalis caggal leydi.[158] E hitaande 2016, faggudu leydi ndii ustiima fotde 1,6% e hitaande 2017, ɓeydagol faggudu leydi ndii ina ɗaminaa maa won ko famɗi. Laamu Buhari gadano e laamu nguu hawri ko e ustaare coggu petroŋ nannduɗo e laamu makko ɗiɗaɓuru kono laamu makko hollirtaa darnde tiiɗnde ngam feewnude jolɗe laamu.[157] Bidjet 2018 hollitii politik fiskaal yaajɗo e kaalis baɗaaɗo e eɓɓooji njuɓɓudi ko wayi no laabi strateeji, ponte e jolngooji.[159] Gila ɓeydagol faggudu ummoraade e ustaare 2016, ƴellitaare leelnde ina addana leydi ndii caggal hoɗdiiɓe mum heewɓe e duunde he e ɓeydagol PIB. Toɓɓe ŋakkeende golle ina keddii e toowde e kala golle ngam ɓeydude ngalu ngu wonaa petroŋ moƴƴaani tawa ngalu laamu nguu ina waɗi heen geɗal mawngal e bidsee mum hitaande kala ko yowitii e ñamaale sarwisaaji.[160] Buhari e ballal hooreejo Banki Cakaari fuɗɗi dabareeji ngam ɓesdugo kuuɗe ndemri bee nanta lobbingo bankiiji feere-feere ngam hokkugo ceede ko hewti ceede lesdi ndi'i e limngal laamu ngam nastinugo kuuje nyamdu ɗe ndema nder lesdi ndi'i. E manndaa makko ɗiɗaɓo, jaagorde bidsee, Udo Udoma e jaagorgal njulaagu, Enemalah, kamɓe ɗiɗo fof ɓe njiɗi ko rimɗinde, ɓe ngartiraaka.[120] Laamu nguu jokki e golloraade mbayliigu nguu e nder manndaa ɗiɗaɓo laamu nguu hay so tawii noon ko ƴaañooɓe ɓee mbiyata ko mbayliigu nguu ina waawi waɗde ko ina wona arbitrage abuses e round-tripping e juuɗe cronies laamu nguu.[160] === Wellitaare renndo === E hitaande 2016, Buhari udditi porogaram ngenndiijo ngam wallitde renndo, porogaraam ngenndiijo ngam wellitaare renndo.[161] Porogaram oo sosaa ko ngam waawde feccude jawdi ndii e nder renndo ngo, tawa ina jeyaa heen sukaaɓe, sukaaɓe, e rewɓe. Wonno ko porogaraamuuji nay baɗɗi faayiida ngam haɓaade baasal, ŋakkeende golle e wallitde ɓeydude ƴellitaare faggudu:[162] Taskaram N-Power hokki sukaaɓe Naajeeriya'en janngirde kuuɗe e janngirde, nden boo hokki ɓe ceede lewru fuu ko yotti 30,000 Naira Naajeeriya (83.33 Dollars Amerika). Npower ko taskaramji limngal rento ɗi hooreejo lesdi Muhammadu Buhari fuɗɗi nyande 8 lewru Juko hitaande 2016 ngam ɓesdugo kuuɗe sukaaɓe. Eɓɓaande ndee sosaa ko e mbaadi kuuɓtodinndi e porogaraam ngenndiijo (Investissement Social Social) ngam ustude heblo keɓgol karallaagal e mahngo mbaawkaaji e nder naftortooɓe. Porogaraam (Conditional Cash Transfer Program) (CCTP) ina wallita no feewi e ɓurɓe waasde, e rokkude kaalis wonande ɓeen wonɓe e fedde ɓurnde famɗude ngalu, wallitde ustude baasal, moƴƴinde nguura e jogaade hoore mum, e wallitde ƴellitaare e ɓeydude ñaamde.[163] Porogaraam gollordu e doole laamu (GEEP) ko porogaram gollordu njulaagu (micro-lending) jowitiingu e remooɓe, yeeyooɓe tokosɓe e rewɓe luumooji tawa ina njogii fotde. Ndee ɗoo taskaram hokki nyamaande nde walaa ceede ngam heɓugo nafuuda, walliti ngam ustugo ceede fuɗɗam kuuɗe filu nder lesdi Naajeeriya. Porogaraamuuji ɗii ko : Moni njulaagu, Moni luumo e Moni remoowo. Porogaraam ngenndiijo ñamri duɗe (NHGSF) etinooma ɓeydude binnditagol duɗe ɗee e rokkude sukaaɓe duɗe ɗee ñaamdu tawa ko e njoɓdi, haa teeŋti noon e wonɓe e diiwanuuji baasal e ɗi ngalaa nguura. Porogaraam oo golliima e remooɓe nokkuuji ɗii, fawaade e semmbinde rewɓe e nder coodguuli, mahde renndo ngoo e jokkude ƴellitaare faggudu gila e ndema haa e taabal. Ko adii fof, porogaraam oo ina yuɓɓinee gila e biro cukko hooreejo leydi ndii, hono Yemi Osinbajo, haa hitaande 2019, nde porogaraam oo artiraa e ministeer keso oo, ko feewti e neɗɗankaagal, njuɓɓudi musiiba e ƴellitaare renndo, e gardagol Sadiya Umar Farouq. E nder konngol makko ñalnde jeytaare leydi ndii e hitaande 2019, hooreejo leydi ndii hollitii wonde dille ɗee ina poti waɗde porogaraamuuji ɗii e nder juɓɓule.[164] === Haɓde e fenaande === Winndannde mawnde: Hare Buhari ngam haɓaade fenaande Nafoore balmi nde 2 miliyaar dolaar feeñninaama ɓaawo ciimtol cakkitiingol goomu wiɗitaaki Buhari dow sooduki balmi les laamu Goodluck Jonathan. Ciimtol goomu nguu hollitii njoɓdi ɓeydaandi e bidsee ko ina tolnoo e miliyaaruuji N643,8 e ɓeydagol njoɓdi fotde miliyaaruuji 2,2 dolaar e nder feccere kaalis leydi ngoɗndi e les njiimaandi Goodluck Jonathan. Wiɗtooji gadani kollitii wonde fotde miliyaaruuji ɗiɗi dolaar ina waawi yoɓeede ngam soodde kaɓirɗe ngam haɓaade fedde Boko Haram to leydi Najeriya. Ciimtol wiɗto ngol hollitii wonde fotde miliyaaruuji 2,2 dolaar ina yoɓaa e biro jaagorgal ko feewti e kisal ngenndiwal e nder soodgol kaɓirɗe ngam haɓaade njiyaagu, kono ɗum yoɓaaka e faandaare nde kaalis oo yoɓaa. Wiɗtooji dow ngal nanondiral ngal rewaani laawol, waɗii nannguki Sambo Dasuki, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e kisal leydi ndii, caggal ɗuum o siftini yimɓe mawɓe Naajeeriya wonɓe e nanondiral ngal. Ɓeen limtaaɓe e nanngaaɓe ina jeyaa heen Raymond Dokpesi, hooreejo fedde DAAR Communications Plc, Attahiru Bafarawa, gonnooɗo guwerneer diiwaan Sokoto, e Bashir Yuguda, gonnooɗo jaagorgal leydi ndii, hono Alex, Azubuike Ihejirika, hooreejo konu Air Chief Nunasude, Attahiru the Nunasude Badeh e politikaaji keewɗi goɗɗi cifaama.[165] Ñalnde 21 lewru Duujal hitaande 2016, ministeer kaalis laamu nguu hollitii wonde ina jogori waɗde politik njulaagu nguu, tawi njoɓdi mum ko 2,5%–5%.[166] Faandaare ndee wonnoo ko heɓde humpitooji walla humpitooji jowitiiɗi e : ŋakkeende kuule kaalis, ŋakkeende njuɓɓudi kaalis e jawdi laamu, ŋakkeende kaalis, fenaande, e gujjugol.[167] E lewru suwee 2016, hooreejo leydi Buhari naati e ƴattooje mawɗe caggal nde ciimtol jaaynde tawi omo huutoroo konngol ngol o huutorii ngol, e nder udditgol kampaañ ngam ƴellitde ngenndi ndii, tawi ina wiyee « Waylo fuɗɗotoo ko e am ». Haala kaa caggal mum tawaama ina ittaa e haala gonnooɗo hooreejo leydi Amerik e hitaande 2009, hono Barak Obama.[168][169] Hooreejo leydi ndi caggal mum yaafnii, o wiyi wonde fenaande ndee ko "gollotooɓe ɓurɓe yaawde" ngaddi ɗum, "ɓeen waɗɓe heen ɓee" maa ñaawee.[170][171] Kono, yontere wootere caggal ɗuum, cukko hooreejo e nder suudu sarɗiiji jokkondirɗo e haala kaa, artiraa e golle mum, hooreejo leydi ndi hollitii wonde o ƴettii peeje ngam haɗde ɗum waɗde ko wayi nii, e huutoraade kuutorɗe dijital ngam yiytude fenaande.[172] E lewru mee 2018, Komitiiru Faggudu e Kaalis (EFCC), fedde haɓantoonde njulaagu e nder leydi Najeriya, hollitii wonde 603 neɗɗo Naajeeriya ñaawaama sabu njulaagu gila Buhari heɓi laamu e hitaande 2015.[173] EFCC anndini kadi ko adii fof e nder daartol leydi Naajeeriya, ñaawooɓe e mawɓe konu ina heen mawɓe sarwisaaji retireede ina ñaawee sabu fenaande.[173] Ñaawooje ɗe keɓii nafoore kadi ko hooreejo EFCC mo Buhari, hono Ibrahim Magu.[173] E laamu Buhari, hooreejo kiitaaji lesdi Naajeeriya Walter Onnoghen, kiitaama haa kiitaaji lesdi Naajeeriya nyande 18 lewru Abriil 2019, ngam bayyinki jawdi fenaande.[174] E lewru Duujal hitaande 2019, Mohammed Bello Adoke, gonnooɗo Jaagorgal Fedde Ngenndiije Dentuɗe, artiraa leydi Najeriya ngam ñaaweede sabu tuumeede fenaande.[175] Kono e lewru Yarkomaa 2020, fedde wiyeteende Transparency International ina rokka leydi Najeriya haa jooni golle seeɗa e nder limto mum ko fayti e njulaagu.[176][177] E lewru Siilo hitaande 2020, Ibrahim Magu hooreejo EFCC nanngaama e juuɗe Departemaa Kuuɓal Dowla (DSS) ngam bonnude ciimtol kisal ko faati e golle makko no laamu Buhari ardii haɓaade fenaande e tuumeede ŋakkeende ngalu. Caggal ɗuum lomtii mo ko Mohammed Umar. E lewru Duujal 2020, Gonnooɗo hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e pension, Abdulrasheed Maina, nanngaaɗo to leydi Nijeer koɗdiindi caggal nde o diwi kaalis, o feeñii e ñaawirde Abuja ngam tuumaade ko 12 fenaande e fenaande kaalis.[182] Ali Ndume, senateer lomtotooɗo Borno Sud, nanngaama caggal nde o diwi kaalis kadi.[183] === Geɗe kisal === === Delta Niiseer === Naajeeriya woni leydi ɗiɗaɓiri ɓurndi heewde petroŋ e nder Afrik, petroŋ oo ɓuri heewde ko e diiwaan Nijeer Delta e nder leydi ndii. Duuɓi peewnugol nebam ina njogii batte bonɗe e ndema e liɗɗi rewrude e ɓuuɓri nebam.[184] Laamu nguu fuɗɗiima eɓɓoore ngam wallitde laɓɓinde Ogoniland tawi guwerneeruuji goɗɗi e nder diiwaan hee ina njiɗi setup nannduɗo e oo. HYPREP fuɗɗii ko e hitaande 2005 kono ina leeli fuɗɗaade golle moƴƴitingol to Ogoniland.[184] Ɗum fof e wayde noon, ina woodi haa jooni njanguuji taƴondirɗi e nokkuuji petroŋ ɗi pelle bayɗe no Niger Delta Avengers mbaɗata. Ɗum battinii no feewi e peewnugol petroŋ addani taƴgol njeeyguuji e ngalu laamu.[185] Avengers ina mbaɗa hare ngam ɓeydaade heɓde ndimaagu faggudu e politik.[186] === Juulɓe Shi’a en === Movement islamique lesdi Naajeeriya mo Sheek Ibraahiima Zakzaky ardii, woni gooto nder hukuumaaji lesdi ndi'i ɗi julɓe Shi'a'en ardii. Yimɓe julɓe Naajeeriya ɓuri ɗuuɗugo ko Sunni'en ammaa Shia'en ɗon mari ɗuuɗal nder yimɓe ɗuuɗɓe.[187] Caggal nde dillere nde tuumaama warde hooreejo konu Tukur Buratai e lewru Duujal 2015, base Zakzaky yani e bommbooji, waɗi teemedde maayɓe tawi Zakzaky nanngaama.[187] Zakzaky nanngaama fotde duuɓi jeegom, so wonaa e yahdu safaara balɗe tati to leydi Indiya, haa o woppitaa, o woppitaa e lewru sulyee 2021.[188] === Seernooɓe Biafra === Ƴeew kadi: Ngenndiyaŋkaagal Igbo, Biafra, e fitinaaji e nder Fuɗnaange-rewo leydi Najeriya Fedde seerndiinde, Yimɓe Ɓiɓɓe leydi Biafra e ardorde Nnamdi Kanu wonti fedde mawnde e hitaande 2015 ngam wallitde jeytaare ngam leñol Biafra ceertungol.[187] Republique Biafra mo seerti e mum sosaa ko juuti e nder wolde hakkunde leyɗeele Najeriya. E lewru Oktoobar 2015, Kanu nanngaa ngam tuumeede janfa, nanngugol makko rewi heen ko seppooji ngam salaade nanngugol makko e nder diiwanuuji keewɗi to Fuɗnaange-rewo.[187] Kanu ɓaawo man diwi bail, o doggi haa lesdi feere ngam wallugo ardungal fitinaaji lesɗi haa Fombina-Fuunaange lesdi Naajeeriya ko adi o nannga Interpol, o wartira lesdi Naajeeriya.[189] Buhari yamiri warngo terɗe IPOB ɗe ngalaa kaɓirɗe[190] === Bokko haram === Binndanɗe mawɗe: Bokko Haram e fitinaaji Bokko Haram Gila 2015, hare luulndiinde tuugnorgal ƴettii mbaadi kesiri. E nder heen pelle ɗee peccii e fedde Boko Haram aadaaji nde Abubakar Shekau ardii e Dowla Islaamiyankeejo e nder diiwaan Afrik hirnaange mo Abu Musab al-Barnawi ardii.[191] Pelle goɗɗe ɗe Al Kaydaa walli e nder Magreb lislaam ko wayi no Ansaru, ɗe riiwaa e Mali sabu Operation Serval mo Farayse ardii, peeñii, ngollodii e Boko Haram hay so tawii ko kamɓe ngoni luulndiiɓe ɗum.[192] Ɗuum ɓuri wonde ko e haajuuji, sibu pelle ɗiɗi ɗee mbaawaano riisde leefɗinde koye mum en e haɓde hakkunde mum en.[193] E lewru feebariyee 2020, ko ina tolnoo e teemedde ɗiɗi e capanɗe joyi tergal Ansaru mbaraama e nder njillu polis to Birnin Gwari.[194] E lewru Oktoobar 2016, laamu nguu haaldii e fedde ownooɓe wiyeteende Boko Haram, nde heɓi yoɓde sukaaɓe rewɓe 21 Chibok.[195] Haa lewru Duujal 2016, laamu nguu heɓti ko heewi e leyɗeele ɗe Boko Haram joginoo ko adii ɗuum, caggal nde ɓe keɓi ladde Sambisa, Buhari hollitii wonde Boko Haram foolii e karallaagal. Fitinaaji ɗii ngummii fotde miliyoŋaaji ɗiɗi neɗɗo e nder galleeji mum en e heɓtude gure ɗee hannde ina addana en caɗeele neɗɗankaagal to bannge cellal, jaŋde e ñamri.[196] Ñalnde 6 lewru Mbooy hitaande 2017, laamu Buhari heɓi kadi yoɓde 82 e nder 276 sukaaɓe rewɓe nanngaaɓe e hitaande 2014, ngam waylude ardiiɓe Boko Haram joy.[197] Ñalnde 7 lewru Mbooy hitaande 2017, hooreejo leydi Buhari hawri e sukaaɓe rewɓe Chibok 82 woppitaaɓe, hade mum yahde London, leydi Angalteer, ngam safrude ñawu ngu o anndaaka.[198] Shekau wari hoore mum caggal nde fedde makko taarnaa e luulndiiɓe ISWAP e lewru mee 2021. E nder lebbi garooji ɗii, teemedde teemedde ownooɓe "tuubuɓe" ndokki hoore mum en e laamu nguu, heewɓe e maɓɓe ina mbiya ko lolluɓe e Shekau.[199] === Fitinaaji duroowo–demoowo === Winndannde mawnde: Feere hakkunde durooɓe e remooɓe e nder leydi Najeriya Ƴeew kadi: Feereeji renndo e nder leydi Najeriya e warngooji keewɗi e nder Fombina Kaduna Diiwaan Middle Belt leydi Naajeeriya ina wondi e caɗeele hakkunde remooɓe e durooɓe jawdi, pelle ɗiɗi ina njiɗi heɓde leydi ndema ngam remde walla remde e heɓde ndiyam.[187] Tiiɗnaare e siyaasaaku fitinaaji dow senndindirki leƴƴi e diinaaji ɓeydii wakkati laamu Buhari nde wakkati fitinaaji ɗon ɗon ɗon ɗon nder nokkuuje feere feere nder Fombina Naajeeriya.[187] Fotde 300 siwil en mbaraama e nder wuro wonngo e nder diiwaan Benue, Middle-Belt leydi ndi e fotde 40 siwil en mbaraama to Enugu to Fuɗnaange-rewo leydi Najeriya.[187] Fitinaaji ɗii njibinii ko ina tolnoo e 250 000 wuro[200] egguɓe e gure ɗe peewnaaka no feewi ngam haɓaade naatgol egguɓe. Feere hakkunde remooɓe ɓe ko ɓuri heewde e maɓɓe ko Kerecee’en e durooɓe ɓe ɓuri heewde ko juulɓe, waɗii jokkere enɗam hakkunde diineeji ɗi, ɗum wallitaani nde hooreejo leydi ndii neldi konu ngam ittude militeeruuji leƴƴi Kerecee’en, tawi noon ñaawooɓe ɓee ina mbaɗa tuumeede jaabawol makko ɓuuɓngol feewde e durooɓe jawdi jogiiɓe kaɓirɗe.[200] Tiɗnaare njuɓɓudi ndii ngam safrude luural ngal addani ɗum waɗde feere ngam waylude jawdi ngam ƴellitde jawdi e deeƴnude diiwaan Middle Belt.[200] E hitaande 2017, RUGA, ko firo Rural Grazing Area kono kadi ko konngol firti koɗki e ɗemngal Fulani, ko feere ƴettaande ummoraade e miijooji peeje waylo-waylo.[200] RUGA ina foti seerndude nokkuuji durngooji ngam durooɓe nde ɓe ngummotoo fuɗnaange ; kono dowlaaji Fuɗnaange keewɗi njaɓaani kala keɓgol leydi tawa ko e dow yamiroore RUGA, peeje ɗee dartinaama.[200] === Banndiraaɓe to Fuɗnaange Naajeeriya === Ƴeew kadi: Hare bandiiji Nijeer Gila hitaande 2015, laamu Buhari heɓi caɗeele e ɓeydagol golle jowitiiɗe e bandiiji e nder Fuɗnaange Naajeeriya.[201] Laawol mawngol Abuja-Kaduna inniraama "laawol mawngol kidnagol", sabu bonanndeeji keewɗi ɗi bandiiji mbaɗata.[202] E lewru feebariyee 2020, fedde mawɓe woylaare, fedde renndo-politik, wiyi wonde laamu nguu ina ŋakkiraa Naajeeriyankooɓe to bannge kisal.[203] Haa lewru juko 2021, fotde 45 neɗɗo e ñalawma gooto ina nanngee, ko ɓuri heewde e maɓɓe ko bandiiji ngam yoɓde njoɓdi.[204] Banndiraaɓe woɗɓe ina njokki e wujjude jawdi, gelooɗi, e jawdi goɗɗi, won heen pelle njani e gure fof e nokkuuji ɓurɗi yaajde. Banndiraaɓe ɓee ngaddi kulol gollondiral hakkunde banndiraaɓe e ownooɓe Fuɗnaange-rewo e ɗeen kulol tabitinaama e lewru ut 2021 nde sarwiis immigration leydi Najeriya holliti wonde pelle mawɗe bandiraaɓe Zamfara ina njaha to diiwaan Borno ngam janngude e Boko Haram.[205] === Geɗe ngenndiije === == Politik Ruga == Winndannde mawnde: Politik Ruga Laamu Buhari nastini politik Ruga (politik koɗki aadee) luulndiingo, fawaade e safrude luural hakkunde durooɓe Fulɓe hoɗɓe e remooɓe jooɗiiɓe. Politik oo, mo jooni dartinaama, maa "softu renndooji reserved ɗo durooɓe nguurdata, ndema, ndema jawdi mum en, mbaɗa kosam e waɗde golle goɗɗe jowitiiɗe e njulaagu jawdi tawa ɓe ngonaa e yahrude yeeso ngam yiylaade nokkuuji ɗo na’i maɓɓe nguurata."[206] === Ina wiyee ko militeeruuji === Buhari fotti bee ƴamol ɗuuɗngol nder laamu. E hitaande 2019 laamu makko naati e ñiŋooje mawɗe sabu ko o waɗiri[207] Sowore, daraniiɗo renndo Amerik, e nder ñaawoore makko, hay so tawii ñaawirdu nduu rokkii mo kaalis.[208] Ndee ɗoo feere noon ɓuri ñiŋeede, ko kanko Sowore o wiyi wonde Buhari bonnii nokku makko civic.[209] E lewru Duujal 2019, jaaynde Naajeeriya wiyeteende Punch hollitii wonde gila jooni ɓe mbiyata laamu Buhari ko "laamu"[210], caggal ɗuum ɓe mbiyata ɗum ko "Seneraal Buhari"[210] sabu laamu makko nannduɗo e konu nguu ina woɗɗi demokaraasi. Ɓe cemmbini wonde ko o ‘diktatoor militeer’,[211] ko ɗum huunde nde jaɓɓaama no feewi e nder laylayti renndo.[212] === Ñawu COVID-19 === Winndannde mawnde: Ñawu COVID-19 e nder leydi Nijeer Ƴeew kadi: Jaabawol laamu Najeriya e ñawu COVID-19 Caggal nde rafi COVID-19 fuɗɗii e nder leydi Najeriya, Buhari sosi fedde toppitiinde ko fayti e rafi o e nder leydi ndi.[213] Ñalnde 23 lewru marse, mawɗo gollordu Buhari, Abba Kyari, ƴeewtaama ina wonndi e rafi COVID-19, ɗum addani yimɓe hulde wonde Buhari ina waawi heɓde rafi o, caggal ɗuum hollitaama wonde Buhari ina wondi e rafi o.[214] Ñalnde 30 lewru mars, Buhari anndinii udditgol wurooji mawɗi Abuja, Lagos e Ogun fotde jonte ɗiɗi.[215] Ñalnde 14 oktoobar, goomu hooreejo leydi ndii e COVID-19 jeertinii wonde ina waawi arde e mbaydi ɗiɗmiri "so tawii kuule e porotokolle ɗee ɗooftaaka no feewi".[216] === Joofnude seppooji SARS === Winndannde mawnde: Jokkude SARS E lewru Oktoobar 2020, seppooji ngam haɓaade polis'en tuumaɓe waɗde bonanndeeji polis'en keertiiɗi e polis Naajeeriya, polis'en keertiiɗi haɓaade wuyɓe (SARS) puɗɗiima to Lagos e gure mawɗe goɗɗe. Diɗɗal End SARS ngal alaa ardorde cakkitiinde ko ɓuri kawral tokosal yuɓɓinngal seppooji gadani ɗii, ina nanndi e diɗɗal Occupy Nigeria ngal 2012.[217] Ñalnde 12 lewru nduu, ñalawma gooto caggal nde seppooɓe ɓee kolliti ɗaɓɓaande mum en, Buhari hollitii fusde SARS, fodani ɗum "mbayliigu polis yaajngu".[218] Gila nde leydi Naajeeriya heɓi ndimu mum e hitaande 1960, Polis leydi Naajeeriya woni ko e yeeso ngam haɓaade bonanndeeji yuɓɓinaaɗi e nder leydi Naajeeriya e nder balɗe cakkitiiɗe ɗee, ko wayi no bandiiji, kulhuli, njulaagu dorog, fenaande e njulaagu nguu ina toɗɗii no feewi mbaawkaaji gollooɓe mum,[219] ina ɗaccita nokku ɗo terɗe SARS mbaɗata extrajudi ki02. Ñalnde 13 lewru nduu, Mohammed Adamu, gardiiɗo polis, habri sosde fedde hesere wiyeteende kaɓirɗe e taktikuuji keertiiɗi (SWAT) ngam ƴettude golle SARS.[221] Ndee feere weltinaani ko ɓuri heewde e seppooɓe ɓee, ɓe cikkatnoo ko waylude no feewi njuɓɓudi polis.[222] Ñalnde 14 lewru nduu, seppooji ɗii njokki, ko famɗi fof sappo e seppooɓe mbaraama, e hareeji bonɗi mbaɗi hakkunde seppooɓe yiɗɓe SARS e seppooɓe yiɗɓe SARS e Brigade Garde Presidentielle elite naati e nder laamorgo fedde ndee.[223] Ñalnde 12 lewru nduu hitaande 2021, Buhari yamiri yo terɗe polis Naajeeriya e konu Naajeeriya, ngam haɗde seppooji baɗaaɗi ngam haɓaade laamu. Laamu nguu wiyi ko ngam haɗde ŋakkeende sariya e deeƴre wonnde e seppooji EndSARS lewru Oktoobar 2020.[224] === Haɗeede Twitter === Caggal nde Buhari waɗi winndannde e Twitter ina hulɓina fitinaaji dow yimɓe Biafra to fombina-fuɗnaange leydi Naajeeriya ñalnde 5 lewru nduu hitaande 2021, Twitter momti haala makko ka, sibu ko kañum bonnata sarɗiiji golle mum. Caggal ɗuum seeɗa, laamu leydi Najeriya haɗi Twitter yaltude leydi ndii fof.[225] Ɓe itti haɗugo man nyande 13 lewru Yarkomaa 2022, ɓaawo ɓe mbi'i Twitter jaɓi winnditugo kuuɗe maako haa lesdi Naajeeriya e yoɓugo ceede.[226] === Politik caggal leydi === Ƴeew kadi: Doggol ɗanle hooreejo leydi hakkunde leyɗeele ɗe Muhammadu Buhari waɗi Buhari siftinii ƴamol konu Myanmar e polis'en dow juulɓe Rohingya'en dow laɓɓinki lenyol, nden o jeertini dow musiiba bana warhoore Ruwannda.[227] E nder njillu makko to Almaañ, e darnde makko e sara hooreejo leydi Almaañ, hono Angela Merkel,[228] Buhari wiyi kadi "mi anndaa hol lannda debbo am jeyaa, kono o jeyaa ko e cuuɗi am e suudu am e suudu woɗndu nduu" [229] caggal nde debbo makko adii wasiyaade mo yo o ɓeydu ardorde makko[22]. Buhari woni hooreejo leydi gadano noddirde nanondiral winnderewal ngam haɗde fitinaaji rewɓe e sukaaɓe rewɓe.[230] == Caggal laamu (2023-2025) == Buhari hokki laamu bee jam haa lomto maako Bola Tinubu nyande 29 lewru Mayru 2023, wakkati 10 subaka (WAT) haa juulde udditgol laamu haa Eagle Square, lesdi laamorde lesdi ndi'i. O ummi jooɗorde laamu haa Abuja law ɓaawo juulde hokkugo laamu e nder aadaaji ardiiɓe lesɗe e hooreeɓe lesdi ɓennuɗi o warti haa lesdi maako Katsina to o jaɓɓaama bee mawɓe lesdi e aadaaji ko adii o ɗon no hokka joonde maako haa ngesa maako e jooɗorde saare maako haa Daura.[231] E nder ko yiytaa e nder ñaawoore nde ɓe mbaɗi e dow gonnooɗo guwerneer Banki Naajeeriya, Godwin Emefiele, Boss Mustapha, mawɗo jaagorɗe laamu Buhari, seedtii wonde tato tuumaaɓe ina tuuma wujjude miliyoŋaaji 6,2 dolaar (£4,9 miliyoŋ) e banke mawɗo leydi Naajeeriya, e huutoraade signature of32d Buhari. === Wade === E nder yontereeji ko adii maayde makko, Buhari, mo ɓurnoo heewde ko ruttaade e nguurndam renndo caggal nde o yalti e laamu e hitaande 2023, yahiino to London ngam safrude. O woni ko e toppitaade to opitaal leydi Angalteer sabu ko siforaa ko rafi juutɗo. E nder laamu makko, o ƴettiino leppi safaara keewɗi juutɗi to London, ɗum jibini ñiŋooje nder leydi e kulhuli ko fayti e laaɓal.[233] Buhari maayi ko e nder suudu safrirdu to Londres ko ina wona waktu 16ɓo e feccere kikiiɗe (15w30h UTC),[234] ñalnde 13 lewru juko hitaande 2025.[235] O waɗi duuɓi 82. Ñalnde 14 lewru juko, cukko hooreejo leydi ndii, hono Kashim Shettima, arii London ngam hawritde e debbo Buhari e sukaaɓe mum, tawi omo ardii delegaasiyoŋ ardiiɓe leydi Najeriya, ɓe ndaranii wartirde heddiiɓe makko to leydi Najeriya.[238][239] Ubbirde ndee leeltinii ñalnde wootere caggal nde o jokkondiri e ɓesngu makko.[240][241] Goomu ngu George Akume ardii nguu udditaa ngam waɗde wirwirnde Buhari "wirngo leydi ndii fof".[242] Ñalnde 15 lewru juko hitaande 2025, heddiiɓe e Buhari, ɓe ndarnanoo e lefol leydi Najeriya, neldaama to leydi Najeriya e nder laana ndiwoowa hooreejo leydi Najeriya, ɓe njottii laana ndiwoowa Umaru Musa Yar’adua to Katsina.[242][243][244] Ñalnde heen kadi, heddiiɓe e makko mbaraa e galle makko to Daura, to diiwaan Katsina[245] e dow sarɗiiji lislaam.[246] O rokkaama wirwirnde laamu e wirwirnde laamu e teleeji[247][248][249] tawi kadi ko ardiiɓe leydi e laamuuji jooni e wonnooɓe e laamu ummoriiɓe Gine Bisaawo e Niiseer tawtoraama.[250] === Teddungal === Caggal maayde Buhari, hooreejo leydi Naajeeriya, Bola Tinubu, siftinii wonde lefol makko ngol ina duumoo, ina maantini e laawol demokaraasi Naajeeriya, o bayyini balɗe jeeɗiɗi e sunaare, tawi ko bannge ngenndi ndii yamiri yo o waɗte e feccere mast balɗe jeeɗiɗi gila 13 lewru juko.[251][252] Tinubu yamiri cukko hooreejo leydi Kashim Shettima yo yah lesdi Biritaniya ngam yahdugo bee ɓanndu Buhari haa lesdi Naajeeriya ngam o wirna.[239] == Nguurndam neɗɗo == E hitaande 1971, Buhaari resi Safinatu Buhaari (jinaaɗo mum ko Yuusuf). Ɓe ndañi ɓiɓɓe njoyo gooto.[253] E hitaande 1988, ɓe ceerti. Ñalnde 14 lewru bowte hitaande 2006, Safinatu sankii ko e caɗeele jabet. E lewru Noowammbar 2012, ɓiɗɗo Buhari debbo gadano maayi e rafi ƴiiƴam, balɗe ɗiɗi caggal nde o dañi ɓiɗɗo to opitaal to Kaduna.[254] E lewru Duujal hitaande 1989, Buhari resi Aisha Buhari (jinaaɗo Halilu). Ɓe ndañi kadi ɓiɓɓe njoyo gooto.[255] Ɓiɗɗo maɓɓe Yuusuf resi Zahra Nasir Bayero, ɓiɗɗo Emir Nasiru Ado Bayero, e lewru ut 2021.[256] E hitaande 2015, Buhari hollitii 150 000 dolaar Amerik kaalis ; ko jiidaa e cuuɗi joy e cuuɗi ɗiɗi loope kam e gese, ngesa leɗɗe e ranwiiji 270 jawdi, 25 baali, pucci joy e colli ceertuɗi, geɗe e nder feddeeji tati, nokkuuji ɗiɗi ɗi ƴellitaaki, e otooji ɗiɗi ɗi o soodi e ngalu makko.[257] == Teddungal == === Teddungal ngenndiwal === Naajeeriya: Komanda mawɗo fedde nde (GCFR) (1983) === Teddungal caggal leydi === Benin: Kuraana mawɗo e nder leydi Benin (2015)[258] Gine Ekuwatoor: Koolaaɗo kuuɓal yamiroore jeytaare (2016)[259] Gine Bisaawo: Heɓɗo njeenaari Amilkar Kabral (8 desaambar 2022)[260] Liberiya: Kordon mawɗo fedde pioneer en Liberiya (27 sulyee 2019)[261][262] Nijeer: Kuraana mawɗo mo Ordo ngenndiijo Niiseer (17 mars 2021)[263] Portigaal: Koolaaɗo kuuɓal laamɗo Henri (30 suwee 2022)[264] Senegaal: Kurus mawɗo mo Ordo ngenndiijo Lion (7 sulyee 2022)[265] Serbi: Kalaas ɗiɗmo e yamiroore leydi Serbi (2016)[266] === Tiitooɗe aadaaji === E hitaande 2017, kawtal laamɓe aadaaji fuɗnaange-rewo teddinii hooreejo leydi Buhari e tiitooɗe laamɗo Enyioma I mo Ebonyi e Ochioha I mo Igboland.[267] E sahaa nde o woni e laamu, hooreejo leydi ndii ina joginoo tiitoonde, hono Ogbuagu I mo Igboland, e nder laamu leydi Najeriya.[268] Caggal mum o rokkaama kadi goɗɗo, hono Ikeogu I mo Igboland, e hitaande rewtunde ndee.[269][270] == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe Hausa en Doggol ardiiɓe lesɗe Naajeeriya Doggol yimɓe Naajeeriya == Himobe == [[Catégorie: Yimɓe]] [[Catégorie: Pelaajo Naajeeriya]] [[Catégorie: Naajeeriya]] [[Catégorie: Pelaajo Katsina]] [[Catégorie: Fulfulde]] na1j2wfak933giamxbbc067p6sv11z1 180592 180591 2026-08-03T08:43:15Z MOIBARDE 10068 Add links and references 180592 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Muhammadu Buhari''' (HeɗtoR 17 Duujal 1942 – 13 Juko 2025) ko seneraal [[Naajeeriya]] e siyaasaajo laamɗo leydi [[Naajeeriya]]<ref>* {{cite web|last=Smith|first=David|title=Muhammadu Buhari: reformed dictator returns to power in democratic Nigeria|website=[[The Guardian]]|date=31 March 2015|url=https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|access-date=27 March 2025|archive-date=5 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170305153611/https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|url-status=live}} * {{cite news|url=https://www.ft.com/content/0919978c-dd91-4037-a6d7-ff11e8f2f5d8|last=Pilling|first=David|date=14 July 2025|title=Muhammadu Buhari, former Nigerian president, 1942-2025|newspaper=Financial Times|archive-date=15 July 2025|access-date=18 July 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250715234953/https://www.ft.com/content/0919978c-dd91-4037-a6d7-ff11e8f2f5d8|url-status=live}} * {{cite news|url=https://apnews.com/article/nigeria-buhari-death-legacy-president-ac665f4782ec981654a35a33544f2711|last=Adetayo|first=Ope|title=Here's how Nigerians remember Buhari, who ruled both as a dictator and a democrat|newspaper=Associated Press|date=14 July 2025}} * {{cite news|url=https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2025/07/14/muhammadu-buhari-failed-to-build-a-better-nigeria-twice|title=Muhammadu Buhari failed to build a better Nigeria, twice|newspaper=The Economist|date=14 July 2025|archive-date=16 July 2025|access-date=18 July 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250716143608/https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2025/07/14/muhammadu-buhari-failed-to-build-a-better-nigeria-twice|url-status=live}} * {{cite book|url=https://books.google.com/books?id=-uQWEQAAQBAJ&dq=info:YKdBQVGR310J:scholar.google.com/&pg=PA1|last=Ogbonda|first=Chris Wolumati|year=2023|chapter=Nigerian Press Under Buhari Military Autocracy and Civil Democracy|title=Military-Media Relations in Post-Colonial Nigeria: Clashes, Ethics, and Prospects|publisher=Ethics International Press|page=2|isbn=978-1-80441-248-0}} * {{cite book|url=https://brill.com/display/book/9789004430013/BP000027.xml|last=Bergstresser|first=Heinrich|year=2020|chapter=Nigeria|title=Africa Yearbook Volume 16: Politics, Economy and Society South of the Sahara in 2019|page=148|doi=10.1163/9789004430013_017|isbn=978-90-04-43001-3}}</ref> gila 1983 haa 1985, caggal ɗuum o woni hooreejo leydi [[Naajeeriya]] cuɓaaɗo e dow demokaraasi gila 2015-2023.<ref>{{Cite web|date=15 June 2025|title=Muhammadu Buhari|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|access-date=21 June 2025|website=Britannica|archive-date=18 February 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|url-status=live}}</ref>. Buhari nasti sooje'en lesdi [[Naajeeriya]] ngam haɓugo nder konu lesdi [[Naajeeriya]], hiddeko o yahra yeeso nder laamuuji sooja'en ɓaawo man. Buhari heɓi innde cemmbiɗnde wakkati laamu [[Shehu Shagari]] ngam ardungal sooje'en maako nder konu Chad e Nigeria. Buhari laati ardiiɗo ɓaawo kuudetaa lesdi Naajeeriya nder hitaande 1983, ko laarani lesdi [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓre. Hay so tawii wonaa hooreejo fedde nde, Buhari wonti hooreejo laamu konu e nder yontaaji caɗeele faggudu luggiɗɗe e njulaagu yaajngu. E wiyde makko, ŋakkeende njuɓɓudi faggudu e ŋakkeende nehdi e les njiimaandi siwil, Buhari ƴettii laawol tiiɗngol e cemmbinngol laamu, e teeŋtinde nehdi, haɓaade fenaande, e moƴƴitingol faggudu rewrude e ko anndiraa hare luulndiinde nehdi (WAI). Sifaa politik doolnuɗo mo o sosi oo, ina wiyee Buharism. Haa ragare, laamu Buhari cemmbiɗɗum e dabareeji faggudu cemmbiɗɗi, waɗi ɓesdaari welwelo nder konu. Ñalnde 27 ut 1985, o liɓaa e kuudetaa laamɗo e gardagol Seneraal [[Ibraahiima Babangida]]. Buhari suɓaama hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] dow laylaytol e ballal lanyol yimɓe lesdi [[Naajeeriya]] fuu (ANPP) nder hitaande 2003 e 2007, nden boo dow laylaytol Kongres ngam waylaare yeeso (CPC) nder hitaande 2011.<ref>{{Cite news|date=12 December 2016|title=The frustrations of Buhari from 2003 to 2011|url=https://www.vanguardngr.com/2016/12/the-frustrations-of-buhari-from-2003-to-2011/|location=Lagos, Nigeria|access-date=1 October 2021|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001112806/https://www.vanguardngr.com/2016/12/the-frustrations-of-buhari-from-2003-to-2011/|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] Duujal 2014, o yalti e kanndidaa hooreejo leydi<ref>{{Cite news|date=1 April 2015|title=Nigeria election: Muhammadu Buhari wins presidency|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-32139858|access-date=23 September 2021|archive-date=10 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211110022117/https://www.bbc.com/news/world-africa-32139858|url-status=live}}</ref> lannda ''All Progressives Congress'' ngam suɓaade hooreejo leydi 2015.<ref>{{Cite news|date=31 March 2015|title=Buhari in historic election win, emerges Nigeria's President-elect|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/180374-buhari-in-historic-election-win-emerges-nigerias-president-elect.html|access-date=1 October 2021|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001113036/https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/180374-buhari-in-historic-election-win-emerges-nigerias-president-elect.html|url-status=live|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Buhari heɓi nasaraaku suɓol ngol, o fooli hooreejo lesdi jooɗiiɗo lesdi man.<ref>{{Cite web|title=Muhammadu Buhari|url=https://themuslim500.com/profiles/muhammadu-buhari/|access-date=11 December 2022|website=The Muslim 500|date=27 May 2018|archive-date=11 December 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221211151550/https://themuslim500.com/profiles/muhammadu-buhari/|url-status=live}}</ref> Ko ngol woni go’o ko e nder daartol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], hooreejo leydi ndii ina waasa suɓaade hooreejo leydi ndii. O huniima ñalnde 29 [[lewru]] mbooy hitaande 2015. E lewru feebariyee hitaande 2019, Buhari suɓaama kadi, o fooli ƴaañoowo makko ɓurɗo ɓadaade, gonnooɗo cukko hooreejo leydi [[Atiku Abubakar]], ko ina tolnoo e miliyoŋaaji tati woote.<ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/breaking-inec-declares-buhari-winner-of-2019-presidential-election/|title=UPDATED: Buhari wins second term|newspaper=[[The Punch]]|date=27 February 2019|access-date=30 August 2019|archive-date=6 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190906151856/https://punchng.com/breaking-inec-declares-buhari-winner-of-2019-presidential-election/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|author1=Stephanie Busari|author2=Aanu Adeoye|title=Nigeria's President Muhammadu Buhari reelected, but opponent rejects results|url=https://www.cnn.com/2019/02/26/africa/buhari-wins-nigeria-electionintl/index.html|access-date=1 October 2021|website=CNN|date=27 February 2019|archive-date=1 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211001113245/https://www.cnn.com/2019/02/26/africa/buhari-wins-nigeria-election-intl/index.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|date=27 February 2019|title=Nigeria's Buhari wins re-election, rival pursues fraud claim|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-nigeria-election-idUSKCN1QG11U|access-date=3 June 2023|archive-date=3 June 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230603151754/https://www.reuters.com/article/us-nigeria-election-idUSKCN1QG11U|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last=Okere|first=Alexander|date=13 July 2025|title=Former President Buhari Dies At 82|url=https://www.channelstv.com/2025/07/13/former-president-buhari-dies-at-82/|access-date=13 July 2025|website=Channels Television}}</ref> ==Nguurndam gadano== Muhammadu Buhari jibinaa ko ñalnde 17 Duujal hitaande 1942, to [[Daura]], hannde woni to diiwaan [[Katsina]], leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref name="auto">{{cite web|last=Zuber|first=David|title=Muhammadu Buhari (1942– )|website=BlackPast.org|date=19 April 2022|url=https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/muhammadu-buhari-1942/|access-date=28 March 2025}}</ref><ref>{{cite web|last=Smith|first=David|title=Muhammadu Buhari: reformed dictator returns to power in democratic Nigeria|website=[[The Guardian]]|date=31 March 2015|url=https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|access-date=27 March 2025|archive-date=5 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170305153611/https://www.theguardian.com/world/2015/mar/31/muhammadu-buhari-military-dictator-nigeria-new-democratic-president|url-status=live}}</ref> Ko kanko woni ɓiɗɗo Mallam Hardo Adamu, mawɗo fulɓe ummoriiɗo Dumurkul to Mai'Adua e Zulaihat, jogiiɗo iwdi Hausa e Kanuri.<ref name="auto2">{{cite web|last=Zuber|first=David|title=Muhammadu Buhari (1942– )|website=BlackPast.org|date=19 April 2022|url=https://www.blackpast.org/global-african-history/people-global-african-history/muhammadu-buhari-1942/|access-date=28 March 2025}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> O inniraa ko ganndo [[Lislaamu|lislaam]] mo teeminannde jeenayaɓere, hono [[Muhammadu al-Bukhari]].<ref>{{Cite news|last1=Kperogi|first1=Farooq|title=Buhari's surname not his father's name; how he dumped it|url=https://pmnewsnigeria.com/2021/08/15/buharis-surname-not-his-fathers-name-how-he-dumped-it/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[P.M. News]]|access-date=8 December 2021}}</ref> Mawniiko Buhari, Yuusuf, ko mawɗo, o sosi gure keewɗe e nder Daura, ina heen Dumurkul.<ref name=":42">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Baaba Buhari maayi nde o mari duuɓi 4, Waziri Alhassan, ɓii Amiir Daura, Muusa dan Nuhu (laami: 1904-1911),<ref>{{Cite book|author=M. G. Smith|author-link=M. G. Smith|url=https://archive.org/details/the-affairs-of-daura/page/326/mode/2up?q=Waziri|title=The Affairs Of Daura|date=1978|pages=327}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Kirk-Greene|first1=A. H. M.|url=https://archive.org/details/emiratesofnorthe0000ahmk/mode/2up?view=theater|title=The Emirates of Northern Nigeria: A Preliminary Survey of Their Historical Traditions|last2=Hogben|first2=S. J.|date=1 January 1966|publisher=Oxford University Press|others=Internet Archive|pages=155}}</ref> wonti gardiiɗo Zulaihat e ɓiɓɓe mum njeegomo, hawtaade e Buhari.<ref name=":43">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Buhari janngi janngirde Qur’aana, ton o walliti nder ngurka jawdi. O heɓi jaŋde makko leslesre to Daura e Mai'Adua, o heɓi heen seedantaagal makko e hitaande 1953. O naatnaa e duɗal hakkundeewal Katsina (caggal ɗuum o wayli innde makko e duɗal hakkundeewal diiwaan Katsina), ɗo o heɓi jaŋde makko hakkundeere tuggi 1956 haa 1961. E nder dumunna makko jeegom, o woniino hooreejo galle e capboy. E hitaande 1960, o rokkaama bursi e juuɗe Elder Dempster Lines ngam njillu makko e nder leydi Angalteer e nder dumunna daɓɓo.<ref name=":44">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> Buhari yiɗiino jokkude jaŋde safaara ngam wonde doktoor; cuɓal tan e oon sahaa ko janngude Farmasi to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Naajeeriya]] to Zaria, ɗum noon ina ƴetta duuɓi keewɗi. [[Mamm daura|Mamman Daura]], ɓiyiiko gorko, wasiyii mo yo o naata e konu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], o jannga toon jaŋde toownde.<ref name=":45">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> == Golle konu == E hitaande 1962, nde o heɓi duuɓi 19, Buhari jeyaa ko e sukaaɓe 70 cuɓaaɓe ngam naatde e duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] (NMTC).<ref>{{cite book|last=Obotetukudo|first=Solomon|title=The Inaugural Addresses and Ascension Speeches of Nigerian Elected and Non-elected presidents and prime minister from 1960–2010|publisher=University Press of America|year=2011|page=90}}</ref><ref name=":46">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|title=Muhammadu Buhari: The Challenges of Leadership in Nigeria|date=2016|publisher=Huda Huda Publishing Company|isbn=978-978-951-423-6|pages=3–10|archive-date=21 January 2025|access-date=11 January 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250121080618/https://books.google.com/books?id=83c8nQAACAAJ|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] feebariyee 1964, NMTC ɓeydaama e nder suudu sarɗiiji leydi [[Naajeeriya]], ɓe innitiraa ɗum Akademi Defense [[Naajeeriya]]. Tuggi hitaande 1962 haa 1963, Buhari janngi ofiseeji haa janngirde ofiseeji Mons haa Aldershot, lesdi Angalteer.<ref>{{Cite web|date=2020|title=President Muhammadu Buhari|url=https://statehouse.gov.ng/people-old/president-muhammadu-buhari/|access-date=7 May 2025|website=The State house abuja|archive-date=8 April 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250408085905/https://statehouse.gov.ng/people-old/president-muhammadu-buhari/|url-status=live}}</ref> E [[lewru]] Yarkomaa 1963, tawi omo yahra e duu6i 20, o yamiraa lietnaa ɗiɗaɓo, o toɗɗaa kadi hooreejo peloton e bataliyoŋ ɗiɗaɓo konu koyɗe to [[Abeokuta]], leydi Nijeer, o naati e kursus komanndaaji peloton to duɗal jaaɓi haaɗtirde heblo konu Nijeer, to [[Kaduna]], to diiwaan [[Kaduna]], tuggi [[lewru]] noowammbar193111 1964, o jokki e yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu to Borden, to leydi Angalteer.<ref name="Businessday NG 2015">{{Cite news|title=General Muhammadu Buhari: The dawn of a new era|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|date=31 May 2015|url=https://businessday.ng/bd-lunch/article/general-muhammadu-buhari-the-dawn-of-a-new-era/|location=Lagos, Nigeria|access-date=7 June 2023|archive-date=7 June 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230607070429/https://businessday.ng/bd-lunch/article/general-muhammadu-buhari-the-dawn-of-a-new-era/|url-status=live}}</ref> Tuggi 1965 haa 1967, Buhari woniino hooreejo bataliyoŋ ɗiɗmo konu koyɗe, o toɗɗaa kadi brigade major e sekteer ɗiɗaɓo, ''division'' infanterie gadano (abriil 1967 haa sulyee 1967). Caggal kuudetaa leydi [[Naajeeriya]] e hitaande 1966, warnoo hooreejo leydi [[Naajeeriya]] [[Ahmadu Bello]], Buhari, e wondude e ofiseeji goɗɗi ummoriiɗi Fuɗnaange [[Naajeeriya]], tawtoraama kuudetaa mbo leydi [[Naajeeriya]] waɗi e lewru juko, ngu riiwti Seneraal [[Aguiyi Ironsi]], lomtii ɗum Seneraal [[Yakubu Gowon]].<ref>{{Cite news|title=Prominent Nigerians who share birthday month with President Buhari|url=https://guardian.ng/news/birthdays-6/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=18 December 2022|language=en-US}}</ref> === Hare nder leydi Naajeeriya === Winndannde mawnde: Hare nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] Buhari halfinaama e Division 1 e les njiimaandi Lietnaa Kolonel [[Mohammed Shuwa]].<ref>{{Cite news|title=Prominent Nigerians who share birthday month with President Buhari|url=https://guardian.ng/news/birthdays-6/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=18 December 2022|language=en-US}}</ref> Diɗɗal ngal ummiima [[Kaduna]] haa [[Makurɗi|Makurdi]] e fuɗɗoode wolde hakkunde leyɗeele [[Naajeeriya]]. Diɗɗal 1 ngal feccii ko e sekteeruuji e bataliyoŋaaji, Shuwa ina wallita e komanndaaji sekteeruuji Martin Adamu e Sule Apollo, caggal ɗuum lomtii ɗum ko [[Teofilus Danjuma]].{{Sfn|Momoh|2000|p=343}} O adii wonde ko Adjutant e Komandaa Kompañi e nder bataliyoŋ 2, Infanterie Secteur Second de la ''Division'' 1e. Bataliyoŋ 2 oo ina jeyaa e diwanuuji tawtoraaɗi golle gadane wolde ndee : ɓe puɗɗii ko Gakem sara Afikpo, ɓe njahi feewde Ogoja, e ballal fedde artillerie Gado Nasko.{{sfn|Momoh|2000|p=69}} Ɓe njottii ɓe nanngi Ogoja, e anniya yahrude yeeso rewrude e banngeeji ɗii haa [[Enugu]], laamorgo leydi ndii.{{sfn|Momoh|2000|p=339}}O woniino Komandaajo bataliyoŋ 2 e nder dumunna juutɗo, o ardii bataliyoŋ oo haa Afikpo ngam hawrude e Komando Marine 3ɓo, o yahra yeeso feewde [[Enugu]] rewrude e Nkalagu e Abakaliki. Kono hade makko yahde [[Enugu]], o artiraa to [[Nsukka]], o woniino Biraam Major e Biraam 3ɓo, e gardagol Joshua Gin, caggal ɗuum Isa Bukar lomtii mo.{{sfn|Momoh|2000|p=340}} Buhari jooɗi bee sooja'en lesdi [[Naajeeriya]] lebbi seɗɗa nde sooja'en lesdi [[Naajeeriya]] fuɗɗi waɗugo dabareeji ɗi ɓe janngi diga konu arande'en. E nokkuuji yahrude yeeso ko yaawi, peeje kese ɗee ko jogaade e jogaade laabi jokkondiral e huutoraade gure nanngaaɗe ngam heblude ngam heblude soldateeɓe kesi adduɓe e nokkuuji konu to [[Abeokuta]] e Zaria.{{sfn|Momoh|2000|p=340}} E hitaande 1968, o artiraa e Sektora 4, ina wiyee kadi sektoraa Awka, kañum halfinaa ƴettude nanngugol [[Onitsha]] ummoraade e ''Division'' 2. Golle sektoraa oo ko e nder diiwaan Awka-Abagana-[[Onitsha]], ko ɗum huunde himmunde e doole Biafran sabu ko kañum woni nokku mawɗo ɗo nguura heɓetee. Ko e nder sekteer oo fedde Buhari heɓi caɗeele keewɗe ngam etaade reende laawol nguura ngol murtuɓe ɓee njogori reende e [[maayo Oji]] e [[Abagana]].{{sfn|Momoh|2000|p=340}} === Caggal wolde nde === Tuggude hitaande 1970 haa 1971, Buhari woniino Birigad Major/Komandant, Birigad 31 Infanterie. Ndeen o wonii balloowo seneraal, gardiiɗo diɗɗal gadanal konu koyɗe, tuggi 1971 haa 1972. O naati kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu, to kanton Wellington, to leydi Indiya, e hitaande 1973.<ref name="Quartz">{{cite news|author=Siddhartha Mitter|date=28 October 2015|title=India can rival China in Nigeria, by being exactly what China is not: Open and free|work=Quartz|url=http://qz.com/534257/india-can-rival-china-in-nigeria-by-being-exactly-what-china-is-not-open-and-free/|access-date=1 November 2015|archive-date=1 November 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20151101070327/http://qz.com/534257/india-can-rival-china-in-nigeria-by-being-exactly-what-china-is-not-open-and-free/|url-status=live}}</ref> Tuggi hitaande 1974 haa 1975 Buhari woni hooreejo kuugal yahdu e yahdu haa suudu konu lesdi [[Naajeeriya]].<ref>{{cite book|author=Solomon Williams Obotetukudo|title=The Inaugural Addresses and Ascension Speeches of Nigerian Elected and Non-Elected Presidents and Prime Minister, 1960–2010|publisher=University Press of America|year=2010|pages=91–92}}</ref> E nder kuudetaa konu e hitaande 1975, Lietnaa Kolonel Buhari ina jeyaa e fedde ofiseeji gaddanɗi Seneraal [[Murtala Muhammed|Murtala Mohammed]] laamu. Caggal ɗuum o toɗɗaa guwerneer diiwaan Fuɗnaange-rewo<ref>{{Cite web|url=https://thecommonwealth.org/our-member-countries/nigeria/constitution-politics|title=Nigeria : Constitution and politics|work=The Commonwealth|access-date=5 January 2020|archive-date=11 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190911145142/http://www.thecommonwealth.org/our-member-countries/nigeria/constitution-politics|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.mouau.edu.ng/index.php/node/134|title=PRESIDENT MUHAMMADU BUHARI (GCFR) &#124; Michael Okpara University of Agriculture, Umudike|access-date=5 January 2020|archive-date=13 June 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200613054012/https://www.mouau.edu.ng/index.php/node/134|url-status=live}}</ref> tuggi 1 ut 1975 haa 3 feebariyee 1976, ngam ƴeewtaade ɓamtaare renndo, faggudu e politik e nder diiwaan hee. Ñalnde 3 feebariyee 1976, Dowla Fuɗnaange-rewo feccii e dowlaaji tati [[Bauchi]], [[Borno]] e [[Gongola]].<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriaroute.com/state-structure.php|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160603080911/http://nigeriaroute.com/state-structure.php|archive-date=3 June 2016|title=Nigeriaroute.com}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200612192532/http://www.nigeriaroute.com/state-structure.php|date=12 June 2020}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/news/local/nigerian-states-this-is-how-the-36-states-were-created/mdtnq3e|title=This is how the 36 states were created|date=23 October 2017|access-date=5 January 2020|archive-date=12 June 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200612192656/https://www.pulse.ng/news/local/nigerian-states-this-is-how-the-36-states-were-created/mdtnq3e|url-status=live|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref><ref>{{cite journal|last1=Alapiki|first1=Henry E|date=2005|title=State Creation in Nigeria: Failed Approaches to National Integration and Local Autonomy|journal=African Studies Review|volume=48|issue=3|pages=49–65|doi=10.1353/arw.2006.0003|jstor=20065139|s2cid=146571948}}</ref> Buhari nden laati Gomnaajo arandeejo lesdi Borno diga 3 [[lewru]] feebariyee 1976 haa 15 mars 1976.<ref>{{Citation|title=Matthews, Norman Derek, (19 March 1922–21 July 1976), Governor of Montserrat, since 1974|date=1 December 2007|url=http://dx.doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.u157278|work=Who Was Who|access-date=17 September 2023|publisher=Oxford University Press|doi=10.1093/ww/9780199540884.013.u157278|url-access=subscription}}</ref> E [[lewru]] marse 1976, caggal kuudetaa militeer en 1976, baɗnooɗo warngo Seneraal [[Murtala Muhammed|Murtala Mohammed]], cukko makko Seneraal [[Olusegun Obasanjo]] wonti hooreejo konu leydi ndii, toɗɗii Kolonel Buhari yo won komisariyaajo fedde toppitiinde ko fayti e petroŋ e Natur). E hitaande 1977, nde fedde petroŋ leydi [[Naajeeriya]] sosaa, Buhari toɗɗaama hooreejo fedde nde, nde o woni hooreejo fedde nde haa hitaande 1978.<ref>{{cite web|url=http://www.nnpcgroup.com/NNPCBusiness/Businessinformation/OilGasinNigeria/IndustryHistory.aspx|title=History of the Nigerian Petroleum Industry|publisher=Nigerian National Petroleum Company|access-date=13 August 2015|archive-date=12 September 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150912082300/http://www.nnpcgroup.com/NNPCBusiness/BusinessInformation/OilGasinNigeria/IndustryHistory.aspx|url-status=live}}</ref> E nder laamu makko Komisariyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam petroŋ e jawdi, laamu nguu waɗii heen ngalu mum ngam waɗde heen tuubakooɓe e gollorɗe desorɗe petroŋ. Laamu nguu mahii fotde 21 nokku ɗo petroŋ woni ɗoo e nder leydi ndii kala, gila [[Lagos]] haa [[Maiduguri]], gila [[Calabar]] haa Gusau ; njuɓɓudi ndii mahii lowre tuugnorgal jokkondirnde e terminal Bonny e refineeri Port Harcourt e depooji ɗii. Kadi, njuɓɓudi ndii siifondirii e mahngo refineeri to [[Kaduna]] e tuugnorgal petroŋ jokkondirngal e nokku petroŋ Escravos e refineeri [[Warri]] e refineeri [[Kaduna]] potɗo waɗeede oo.<ref>"Nigeria's Oil Production on Increase." ''Afro-American'' (1893–1988): 16. 16 December 1978.</ref> E nder laamu makko Komisinaajo Fedde nde ko feewti e petroŋ e jawdi leydi ndii, ina wiyee wonde 2,8 miliyaar dolaar [[Amerik]] ina ŋakki e konte fedde petroŋ leydi [[Naajeeriya]] (NNPC) to Banki Midlands to leydi Angalteer. Seneraal Ibrahiima Babangida caggal mum ina tuuma Buhari wonde ko kañum waɗi ndee fenaande.<ref>{{cite web|date=17 June 2013|title=IBB Hits Buhari Harder: Over N2.8Billion Was Stolen By Buhari and Seen In His UK Bank|url=http://www.brimtime.com/2013/06/ibb-hits-buhari-harder-over-28billion.html|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119183407/http://www.brimtime.com/2013/06/ibb-hits-buhari-harder-over-28billion.html|archive-date=19 January 2015|website=brimtime.com}}</ref><ref>{{cite book|last1=Uko|first1=Ndaeyo|title=Romancing the Gun: The Press as Promoter of Military Rule|date=December 2003|publisher=Africa World Press|isbn=978-1-59221-189-0|page=90|quote=Buhari's Decree 4, which led to his overthrow, was seen by Nigerians as an attempt to prevent the press from digging into a scandal which he was supposed to have known something about: the mysterious disappearance of the huge sum of N2.8 billion from the NNPC while it was under his supervision.}}</ref><ref>{{cite book|last1=Frynas|first1=Jedrzej Georg|url=https://books.google.com/books?id=0W8-vc7AlFAC&q=nnpc+buhari+2.8+billion&pg=PA41|title=Oil in Nigeria (Politics and Economics in Africa)|date=1 April 2000|publisher=Lit Verlag|isbn=978-3-8258-3921-5|page=41|quote=This followed evidence from a US accountancy firm that some 2.8 billion Naira (roughly US $4 billion) had not been accounted for by the bank records of the NNPC. The Irikife Tribunal, which investigated the matter, even failed to summon Generals Buhari and Obsanjo who were responsible for supervising the NNPC and controlled oil sales during the period in question.|access-date=19 January 2015}}</ref> Kono e nder joofnirde ñaawirde yeeyde petroŋ nde ñaawoowo Ayo Irikefe ardii ngam yuurnitaade tuumeede 2,8 miliyaar dolaar (2,8 miliyaar dolaar) e konte NNPC, ñaawirdu nduu yiytaani goonga e tuumeeji ɗii hay so tawii noon teskiima won ŋakkeende e konte NNPC.<ref>{{cite journal|last1=Zabadi|first1=Istifanus|last2=Sampson|first2=Isaac|date=2009|title=Modalities for Coordinating Nigeria's Anti-Corruption Strategies|url=https://www.academia.edu/415860|url-status=live|journal=Constructive Engagement|volume=1|issue=1|archive-url=https://web.archive.org/web/20211204194406/https://www.academia.edu/415860|archive-date=4 December 2021|access-date=5 December 2017}}</ref> Tuggi 1978 haa 1979, o woniino Sekereteer konu to Gardiiɗo konu, o woniino tergal e Diiso Toowngo Konu gila 1978 haa 1979. Tuggi 1979 haa 1980, e darnde kolonel Penn, Buhari (klaas 1980 to Army Warsy US to Warlisle Dowlaaji, e dañde dipolomaaji master e jaŋde strateeji.<ref>{{cite web|author=Muhammed Kabir Hassan|date=31 December 2014|title=Nigeria: The Mess 'Full Literates' Have Put Us All In!|url=http://allafrica.com/stories/201501020034.html|work=AllAfrica|access-date=2 January 2015|archive-date=2 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150102144609/http://allafrica.com/stories/201501020034.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|date=22 December 2014|title=A Rejoinder To 'Semi-Illiterate' PDP Secretary Prof. Wale Oladipo By Dr. M.K. Hassan|url=http://saharareporters.com/2014/12/22/rejoinder-semi-illiterate-pdp-secretary-prof-wale-oladipo-dr-mk-hassan|location=New York City, United States|access-date=2 January 2015|archive-date=2 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150102155050/http://saharareporters.com/2014/12/22/rejoinder-semi-illiterate-pdp-secretary-prof-wale-oladipo-dr-mk-hassan|url-status=live|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref> So tawii porogaraam jooɗiiɗo e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal timmiima, duumotooɗo lebbi sappo e porogaraam jaŋde toownde, duuɓi ɗiɗi, duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik (USAWC) rokkata ofiseeji mum dipolomaaji master e nder jaŋde strateeji.<ref>{{Cite news|date=17 January 2015|title=Buhari: From cradle to candidate|url=https://thenationonlineng.net/buhari-cradle-candidate/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250714235237/https://thenationonlineng.net/buhari-cradle-candidate/|archive-date=14 July 2025|access-date=19 June 2025|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> E hitaande 1983, nde konu Caad yani e leydi [[Naajeeriya]] e nder diiwaan Borno, Buhari huutoriima konu ngu o ardii nguu ngam riiwtude ɓe e nder leydi ndi, ɓe tacci e nder leydi Caad hay so tawii yamiroore hooreejo leydi ndi hono Shagari rokki ɓe yo ɓe ngurto.<ref name="Ayoade22">{{Cite book|last=Akinsanya|first=Adeoye A.|url=https://books.google.com/books?id=WUySAAAAQBAJ&q=buhari+1983+chad&pg=PA272|title=An Introduction to Political Science in Nigeria|publisher=John Adebunmi Ayoade|year=2013|isbn=978-0-7618-5743-3|page=272}}</ref> Ndeeɗoo haala konu Caad 1983 addani ko ina ɓura 100 neɗɗo maayde e "nanngaaɓe e wolde".<ref name="Ayoade222">{{Cite book|last=Akinsanya|first=Adeoye A.|url=https://books.google.com/books?id=WUySAAAAQBAJ&q=buhari+1983+chad&pg=PA272|title=An Introduction to Political Science in Nigeria|publisher=John Adebunmi Ayoade|year=2013|isbn=978-0-7618-5743-3|page=272}}</ref> '''Komandaaji divisions jogaaɗi nder konu leydi Naajeeriya''': Ofisee mawɗo gardinooɗo diɗɗal 4ɓo : lewru ut 1980 – lewru lewru mbooy 1981<ref>[http://newtelegraphonline.com/buhari-man-of-history/]{{dead link|date=November 2016}}</ref> Ofisee mawɗo gardinooɗo, diɗɗal 2ɓal konu koyɗe mekaniseeji : lewru Yarkomaa 1981 – lewru Oktoobar 1981<ref>[https://web.archive.org/web/20150723011300/http://www.thesourceng.com/RaceApril132015.htm The Source Magazine Online] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150723011300/http://www.thesourceng.com/RaceApril132015.htm|date=23 July 2015}}. Thesourceng.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> Ofisee mawɗo gardinooɗo diɗɗal 3ɓo: Oktoobar 1981 – Desammbar 1983 === Kuudetaa laamu hitaande 1983 === Winndannde mawnde: Kuudetaa laamu Nijeer 1983 Major-General Buhari jeyaa ko e ardiiɓe kuudetaa konu e lewru Duujal 1983, liɓɗo laamu leydi [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓuru. E sahaa nde kuudetaa oo waɗi, Buhari ko Ofisee Seneral (GOC), ''Division'' Armé tataɓo Jos.<ref>Matthews, Martin P. ''Nigeria: current issues and historical background.'' p. 121.</ref> E njuɓɓudi kuudetaa oo, Tunde Idiagbon toɗɗaa hooreejo konu (de facto No. 2 e nder njuɓɓudi laamu). Kuudetaa oo timminii laamu [[Naajeeriya]] ɗiɗaɓuru ngu juutaani, wakkati demokaraasi lanndaaji keewɗi ummitini e hitaande 1979, caggal duuɓi 13 laamu konu.<ref>{{Cite news|title=No to another Republic of Nigerian Army!|url=https://guardian.ng/opinion/no-to-another-republic-of-nigerian-army/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=3 September 2023|language=en-US}}</ref> E wiyde jaaynde wiyeteende ''The New York Times'', ofiseeji ƴettuɗi laamu ɗii mbiyi « demokaraasi mo alaa ko bonnata ɓuri bonde e demokaraasi mo alaa ko woni e mum ». Buhari hollitii wonde militeer en keɓii laamu nguu, o ñaawii laamu siwil nguu, o darnii laamu ngu, o dartinii doosɗe leydi ndii ko yaawi. Dalillaaji goɗɗi ɗi kuudetaa oo waɗi ko ngam feewnude ŋakkeende faggudu e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. E nder jaaynde militeer en adannde caggal kuudetaa, [[Sani Abacha]] jokkondirii ‘ardorde nde alaa ko waawi, nde alaa ɗo haaɗi’{{sfn|Graf|1988|p=149}} e ŋakkeende faggudu huuɓtodinnde. E nder konngol Buhari ngol o waɗi ñalnde hitaande hesere, kanko ne o siftinii ko fayti e njuɓɓudi mbonndi e nder leydi ɗiɗaɓiri kono kadi ko kañum woni sabaabu ŋakkeende jikkuuji e nder renndo.{{sfn|Graf|1988|p=149}} == Hooreejo leydi (1983 haa 1985) == === Koolkisagol laamu === Sifaa ardungal sooja’en kesum—joyaɓal nder [[Naajeeriya]] diga ndimu—ina nanndi bee laamu sooja’en cakkitiingu, laamu [[Obasanjo]]/[[Yaradua]]. Laamu kesu nguu sosi Diiso Toowngo Konu, Diiso doosɗe Fedde nde e Diiso Dowlaaji.{{sfn|Graf|1988|p=150}} Limre ministeeruuji ɗii ustaama haa 18, tawi njuɓɓudi ndii waɗii golle ustude golle hakkunde mawɓe sarwiis siwil e polis. Nde woppi 17 binnditagol duumingol e won e ofiseeji mawɗi polis e laana ndiwoowa. Yanti heen, njuɓɓudi konu kesiri ndii yaltinii sariyaaji kesi ngam yettaade faandaare mum. Ɗeeɗoo sariyaaji ina njeyaa heen kuulal jowitiingal e wuyɓe e balɗe (Kuule keertiiɗe) ngam ñaawde geɗe wuyɓe balɗe, e kuulal kisal dowla (detention de personne), rokki mbaawka militeer en ngam nanngude yimɓe tuumanooɓe bonnude kisal dowla walla saabaade caɗeele faggudu{{sfn|Graf|1988|p=153}}. Dekereeji goɗɗi ina njeyaa heen Komisariyaa Sarwisaaji Siwil e Dekereeji Ñaawooɓe, ko ɗum woni tuugnorgal sariya e njuɓɓudi ngam waɗde purge e nder sarwisaaji laamu.{{sfn|Graf|1988|p=153}} E fawaade e kuulal 2 ngal hitaande 1984, kisal leydi ndii e hooreejo leydi ndii ndokkaama mbaawka nanngude, tawa alaa ko ñaawirtee, yimɓe ɓe nganndu-ɗaa ko kañum en ngoni baasal kisal leydi ndii, fotde lebbi tati.<ref>{{cite web|url=http://www.refworld.org/docid/3ae6ab5d3c.html|title=Nigeria: Repeal of Decree 2|date=1 October 1998|website=refworld.org|access-date=19 January 2015|archive-date=20 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120114352/http://www.refworld.org/docid/3ae6ab5d3c.html|url-status=live}}</ref> Seppooji e seppooji yimɓe ndartinaama, hukuuma kisal lesdi [[Naajeeriya]], hukuuma kisal lesdi [[Naajeeriya]] (NSO) hokkaama bawɗe ɗe meeɗaay waɗugo. NSO waɗii darnde mawnde e haɓaade luulndaare renndo, e hulɓinde, e ustude e uddude yimɓe ɓe mbonni haɗde seppooji. Haa lewru Oktoobar 1984, fotde 200 000 golloowo laamu ndartinaama.<ref>{{cite web|url=http://naijapolitica.com/2014/12/04/the-untold-tales-of-gen-buhari-a-must-read/|title=THE UNTOLD TALES OF GEN. BUHARI&nbsp;... [a must read]|date=4 December 2014|website=Naija Politica|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120004503/http://naijapolitica.com/2014/12/04/the-untold-tales-of-gen-buhari-a-must-read/|archive-date=20 January 2015}}</ref> Buhari waɗii hare dow nafooje cemmbiɗɗe. E nder lebbi 20 ko o hooreejo leydi, fotde 500 politik, ardiiɓe e jom en jawɗeele en ngoppitaa sabu fenaande e nder laamu makko.<ref name="autogenerated422">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.africa.upenn.edu/Urgent_Action/apic_52396.html|title=Nigeria: Human Rights Watch Africa|date=10 May 1996|website=africa.upenn.eu|access-date=19 January 2015|archive-date=15 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150315211922/http://www.africa.upenn.edu/Urgent_Action/apic_52396.html|url-status=live}}</ref> Nanngaaɓe ɓee njaltinaama caggal nde ɓe njaltini kaalis laamu nguu, ɓe njaɓi heen sarɗiiji. Laamu nguu kadi fawi e kasoo ñiŋooɓe ɗum, haa arti noon e [[Fela kuti|Fela Kuti]].<ref name="amnesty2">{{cite web|url=http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|title=Fela Kuti, PoC, Nigeria|date=2010|website=amnesty.org|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150404020006/http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|archive-date=4 April 2015|quote=On numerous occasions he was detained and harassed by the authorities}}</ref> O nanngaa ko ñalnde 4 suwee 1984 to laana ndiwoowa nde o woni e yahde njillu to [[Amerik]]. Fedde ''Amnesty International'' hollitii wonde tuume ɗe o tuumanoo ko e yaltinde kaalis leydi ngoɗndi ko "fewre". Huutoraade mbaawkaaji jaajɗi ɗi kuulal 2 rokki ɗum, laamu nguu ñaawii Fela duuɓi joy kasoo. O woppitaa caggal lebbi 18,<ref name="amnesty22">{{cite web|url=http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|title=Fela Kuti, PoC, Nigeria|date=2010|website=amnesty.org|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150404020006/http://static.amnesty.org/ai50/fela_kuti_en.pdf|archive-date=4 April 2015|quote=On numerous occasions he was detained and harassed by the authorities}}</ref> nde laamu Buhari yani. Haala Dikko laati wakkati feere feere nder laamu sooja'en Buhari. [[Umaru Dikko]], gonnooɗo jaagorgal ko feewti e yah-ngartaa e laamu siwil ɓennungu nguu, hono Shagari, dognoowo leydi ndii ko juuti caggal kuudetaa, o tuumaama ko o ƴattoowo miliyaaruuji 1 dolaar njoɓdi petroŋ. E ballal neɗɗo tuumaaɗo wonde golloowo Mossad, NSO rewi e makko haa Londres, ɗo operateer en ummoriiɓe Niiseer e Israayiil ndartini mo, mbari mo. Ɓe mbaɗi mo e nder saak plastik, caggal ɗuum ɓe cuuɗii e nder saak ina winndaa heen « Bagaas Diplomatique ». Faandaare ndeeɗoo golle sirlu ko neldude Dikko to leydi Nijeer e nder laana ndiwoowa Boeing 707, ka alaa ko woni e mum, ngam ñaaweede sabu mum ƴattaade. Feere nde ko ofiseeji laamorgo leydi Angalteer ndartini ɗum.<ref>{{cite web|last=Alex|first=Last|date=12 November 2012|title=The foiled Nigerian kidnap plot|url=https://www.bbc.com/news/magazine-20211380|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20181124114330/https://www.bbc.com/news/magazine-20211380|archive-date=24 November 2018|access-date=21 July 2018|website=bbc.co.uk}}</ref> Laamu Buhari ina wondi e caɗeele jowitiiɗe e baasal 53 valiseeji ɗi anndaaka ko woni e mum en.<ref>{{cite web|date=20 October 2014|title=S-H-O-C-K-I-N-G!!! 5 starnge things you never knew about Buhari – By Nzeribe Enz|url=http://www.transparentnigeria.com/news_entries/9088/S-H-O-C-K-I-N-G-5-starnge-things-you-never-knew-about-Buhari-%E2%80%93-By-Nzeribe-Enz|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119204253/http://www.transparentnigeria.com/news_entries/9088/S-H-O-C-K-I-N-G-5-starnge-things-you-never-knew-about-Buhari-%E2%80%93-By-Nzeribe-Enz|archive-date=19 January 2015|website=transparentnigeria.com|publisher=Nzeribe Enz}}</ref> Valiseeji ɗii ko Emir Gwandu, ɓiyiiko wonnoo aide-de-camp Buhari, nawnoo ɗi, ɗi laɓɓinaama e doosɗe ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1984 tawa ɗi ƴeewndaaka e nder diwgol makko gartugol ummoraade Arabi Sawdit.<ref>{{Cite journal|last=Ogbondah|first=Chris|date=1991|title=Origins and Interpretation of Nigerian Press Laws|url=http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|journal=Africa Media Review|access-date=19 January 2015|archive-date=24 December 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121224033156/http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|url-status=live}}</ref> E hitaande 1984, Buhari yaltini kuulal 4, kuulal reentaade tuumeede fenaande,<ref>{{Cite journal|last=Ogbondah|first=Chris|date=1991|title=Origins and Interpretation of Nigerian Press Laws|url=http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|journal=Africa Media Review|access-date=19 January 2015|archive-date=24 December 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121224033156/http://archive.lib.msu.edu/DMC/African%20Journals/pdfs/africa%20media%20review/vol5no2/jamr005002006.pdf|url-status=live}}</ref> sariya jaayndeeji doolnuɗi. Taƴre 1 sariya oo hollitii wonde "Kala neɗɗo bayyinoowo e kala mbaadi, so tawii ko binndol walla ko wonaa ɗum, kala mesaas, haala, ciimtol walla haala [...] tawa ko fenaande e nder kala huunde teeŋtunde walla tawa ina addana laamu militeeruuji fedde ndee walla laamu dowla walla golloowo laamu gusense off this shaputilll walla disputilll Dekere".<ref>{{Cite news|url=http://www.nationalnetworkonline.com/vol10n40/nondisclosure.html|location=Port Harcourt, Nigeria|title=My Stance On 'Non Disclosure' Remains Unshakable – Tunde Thompson|date=9 October 2013|newspaper=[[National Network (newspaper)|National Network]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120114257/http://www.nationalnetworkonline.com/vol10n40/nondisclosure.html|archive-date=20 January 2015}}</ref> Sariya oo hollitii kadi wonde jaayndiyankooɓe e bayyinooɓe tooñooɓe ɓee maa ñaawe e ñaawirde militeer udditiinde, nde ñaawirdu nduu foti wonde joofnirde, tawa ñaawirdu nduu ina waawi ñaaweede e kala ñaawirde, tawa kadi ko ñaawirdu nduu foti yoɓeede ko famɗi fof 10 000 naira, e ñaawoore kasoo fotde duuɓi ɗiɗi.<ref>{{Cite news|title=CCT Chairman Advocates Return of Decree 2 to punish Journalists|date=7 June 2016|url=https://www.vanguardngr.com/2016/06/cct-chairman-advocates-return-decree-2-punish-journalists/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|archive-date=13 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231013075701/https://www.vanguardngr.com/2016/06/cct-chairman-advocates-return-decree-2-punish-journalists/|url-status=live|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> [[File:Nigerian Public Domain 144.jpg|thumb|Buhari e nder uniforme]] === Faggudu === Winndannde mawnde: Buharism Ngam moƴƴitinugo faggudu, bana hooreejo lesdi, Buhari fuɗɗi nyiɓugo laabi rento-siyaasa e faggudu lesdi, bee gooŋgaaji ngonka faggudu [[Naajeeriya]] cemmbiɗɗum.<ref name="upa">{{cite book|author1=Nwachuku, Levi Akalazu|author2=G. N. Uzoigwe|title=Troubled Journey: Nigeria Since the Civil War|publisher=University Press of America|year=2004|page=192}}</ref> Mahngo ngoo ina waɗi ittude walla taƴde ko ɓuri heewde e ngalu ngenndi, momtude walla ittude haa laaɓa cer, njulaagu e nder renndo ngenndi, waylude ko ɓuri heewde e golle laamu, fayde e golle hoore mum. Buhari kadi hirjinii njulaagu lomto import tuugiiɗo e huutoraade geɗe nokkuuje.<ref name="upa2">{{cite book|author1=Nwachuku, Levi Akalazu|author2=G. N. Uzoigwe|title=Troubled Journey: Nigeria Since the Civil War|publisher=University Press of America|year=2004|page=192}}</ref> Kono noon, tiiɗtinde naatgol leydi ndii addani ustude kaɓirɗe ngam gollorɗe addani gollorɗe keewɗe golloraade ko famɗi fof,{{sfn|Graf|1988|p=162}} ustude gollotooɓe e nder won e nokkuuji uddugol gollorɗe.<ref name="autogenerated4222">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> Buhari taƴi jokkondiral mum e fedde nde wonaa laamuyankoore (FMI), nde fedde nde ɗaɓɓiri laamu nguu yo ustoy ceede naira fotde 60%. Kono noon, peeje ɗe Buhari ummini e hoore mum ɗee, ina tiiɗi no feewi, walla ko ɓuri ɗum, ko FMI ɗaɓɓi koo.<ref>{{cite book|last1=Vreeland|first1=James Raymond|title=The International Monetary Fund: Politics of Conditional Lending|date=19 December 2006|publisher=Routledge|isbn=978-0-415-37463-7|page=60|quote=Buhari proved his independence by pushing through economic austerity so severe it went beyond what many advised – all the while he refused IMF assistance.}}</ref><ref>{{cite book|last1=Mathews|first1=Martin P.|title=Nigeria: Current Issues and Historical Background|date=1 May 2002|publisher=[[Nova Science Publishers, Inc.]]|isbn=978-1-59033-316-7|page=122|url=https://books.google.com/books?id=hTs6GpM4zDMC&q=buhari+imf&pg=PA122|access-date=19 January 2015|archive-date=3 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210103155730/https://books.google.com/books?id=hTs6GpM4zDMC&q=buhari+imf&pg=PA122|url-status=live}}</ref> Ñalnde 7 lewru Mbooy hitaande 1984, Buhari hollitii bidsee leydi ndii e hitaande 1984. Bidjet oo ari ko e peeje timmuɗe : Haɗde ko juuti ƴettude gollotooɓe e nder sekteer laamu fedde nde Ɓeydude njoɓɗeele riiwa Haltinde eɓɓaaɗe kapitaal Haɗde laamuuji dowlaaji ñamlude 15% taƴaama e bidsee Shagari mo hitaande 1983 Reentaade njoɓɗeele naatgol Ustugol ŋakkeende njoɓdi e taƴde naatgol Nde rokki kadi teddungal e naatgol kaɓirɗe e geɗe baɗaaɗe ngam ndema e njulaagu. Peeje faggudu goɗɗe ɗe Buhari ƴetti, ko wayi no njulaagu, waylude kaalis, ustude coggu geɗe e golle. Politik makko faggudu dañaani mo laawɗingol jamaanu sabu ɓeydagol coodguuli geɗe nguura e huutoraade doole konu ngam jokkude ustude politikaaji keewɗi tuumaaɗi e ɓeydagol coggu nguura.{{sfn|Graf|1988|p=164}} === Mobbooji renndo mawɗi === Winndannde mawnde: Hare ngam haɓaade ŋakkeende nehdi Ina jeyaa e ko ɓuri duumaade e laamu Buhari, ko wolde ngam haɓaade majjere (WAI). Fuɗɗaama ñalnde 20 marse 1984, politik oo etinooma ƴellitde ŋakkeende nehdi renndo e jojjanɗe renndo leydi [[Najeriya]]. [[Naajeeriya|Naajeeriya'en]] ɓe ɗon mari haaje, ɓe ɗon mari haaje waɗugo laylaytol laaɓngol haa nokkuuje mootaaji, les gite sooje'en marɓe fijirde. Gollotooɓe laamu<ref>{{cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=11 December 2014|website=bbc.co.uk|access-date=21 July 2018|archive-date=13 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180813125916/https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> ɓe mbaawaano hollirde waktuuji mum en e golle, ɓe cemmbinaama, ɓe ndokkaama "diwgol paabi". Bonanndeeji tokoosi ina njogii ñaawoore juutnde, yeru, kala almuudo mo duuɓi mum njahrata e 17 nanngaaɗo ina fooɗa ekkol, ina heɓa duuɓi 21 kasoo. Bonanndeeji ɓurɗi teeŋtude ko wayi no fenaande e ustude ina mbaawi addude ñaawoore warngo.<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/1984/08/10/world/nigeria-s-discipline-campaign-not-sparing-the-rod.html|title=Nigeria's discipline campaign: Not sparing the rod|date=10 August 1984|work=The New York Times|author=Clifford D. May|access-date=11 February 2017|archive-date=9 June 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170609222757/http://www.nytimes.com/1984/08/10/world/nigeria-s-discipline-campaign-not-sparing-the-rod.html|url-status=live}}</ref> Laamu Buhari waɗii kuule tati ngam wiɗtude njulaagu e ƴellitde kaalis leydi ngoɗndi. Dekere banke (''Freezing of Accounts'') mo hitaande 1984, rokki laamu militeer fedde ndee mbaawka ustude konte bankeeji yimɓe tuumaaɓe waɗde fenaande. Kuulal ƴettugol jawdi laamu (''Tribunal'' militaire ''spécial'') ina rokki laamu nguu yamiroore ƴeewtaade jawdi liggotooɓe laamu jokkondirɓe e njulaagu, sosde ñaawirde konu ngam ñaawde ɓeeɗoo yimɓe. Dekeree jowitiingal e mbayliigu (''Anti-Sabotage'') hollitii kuuge wonande tooñooɓe sariyaaji mbayliigu caggal leydi.{{sfn|Graf|1988|p=154}} Decree 20 dow limngal laanaaji ndiyam e njulaagu dorog ko yeru goɗɗo dow laawol Buhari tiiɗngol ngam haɓugo bee aybeeji.<ref>{{cite web|url=http://www.country-data.com/cgi-bin/query/r-9485.html|title=Security and Anticrime Measures|date=June 1991|website=country-data.com|access-date=19 January 2015|archive-date=14 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150314231150/http://www.country-data.com/cgi-bin/query/r-9485.html|url-status=live}}</ref> Kuulal 3 (2) (K) hollitii wonde "kala neɗɗo mo alaa baawɗe sariya, ina huutoroo, ina yeeyda, ina ɓuuɓna walla ina foofa ñawu nguu, tawa ina fawee kuulal 6 (3) (K) tooñannge, tawa ina waawi faweede kuugal warngo e dow fenaande." E nder haala Bernard Ogedengebe, Dekere oo huutoraama ko caggal.<ref name="tdl22">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|title=Buhari: History and the Wilfully Blind|date=10 January 2015|newspaper=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113061304/http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|archive-date=13 January 2015}}</ref> O waraama hay so tawii e sahaa nde o nanngaa ndee, bonannde ndee yamiraani ñaawoore warngo, kono o waɗiino ñaawoore lebbi jeegom kasoo.<ref name="tdl222">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|title=Buhari: History and the Wilfully Blind|date=10 January 2015|newspaper=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113061304/http://www.thisdaylive.com/articles/buhari-history-and-the-wilfully-blind/198756/|archive-date=13 January 2015}}</ref> E nder haala goɗɗa mawka e lewru abriil 1985, Naajeeriyankooɓe njeegomo ñaawaama warngo e dow yamiroore wootere : Sidikatu Tairi, Sola Oguntayo, Oladele Omosebi, Lasunkanmi Awolola, Jimi Adebayo e Gladys Iyamah.<ref>{{cite web|url=http://www.abiyamo.com/muhammadu-buhari-nigerias-strictest-leader/7/|title=Muhammadu Buhari, Nigeria's Strictest Leader|date=2 July 2013|website=abiyamo.com|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120113947/http://www.abiyamo.com/muhammadu-buhari-nigerias-strictest-leader/7/|archive-date=20 January 2015}}</ref> E hitaande 1985, sabu ŋakkeende faggudu e ɓeydagol bonanndeeji, laamu Buhari udditi keeri (udditaama gila e lewru abriil 1984) hakkunde Benin, [[Niiser|Niiseer]], [[Caad]] e [[Kamerun|Kameruun]] ngam yaawnude riiwtude 700 000 koɗdiiɗo e gollotooɓe e nder leydi ndi tawa ko e laawol<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/1985/05/05/world/expelled-foreigners-pouring-ved=0CHwQ6AEwDw#v=onepageout-of-nigeria-by-the-associated-press.html|title=Expelled foreigners pouring out of Nigeria By The Associated Press|date=5 May 1985|website=[[The New York Times]]}}</ref>. Buhari hannde ina anndaa e ooɗoo kiris; wonno hay heege to fuɗnaange leydi Nijeer nde inniraa "El Buhari".<ref>{{cite web|url=http://www.jeuneafrique.com/Article/ARTJAWEB20141211173541/|title=Présidentielle nigériane : Muhammadu Buhari affrontera Goodluck Jonathan|date=11 December 2014|website=jeuneafrique.com|access-date=19 January 2015|archive-date=4 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211204194311/https://www.jeuneafrique.com/37766/politique/pr-sidentielle-nig-riane-muhammadu-buhari-affrontera-goodluck-jonathan/|url-status=live}}</ref> Laamu makko heɓi ñiŋooje keewɗe, haa arti noon e [[Wole Soyinka]], keɓɗo njeenaari ''Nobel'' gadano to leydi [[Najeriya]], mo winndi e hitaande 2007, winndannde ina wiyee "Bonanndeeji Buhari"<ref>{{Cite news|url=http://saharareporters.com/2007/01/14/crimes-buhari-wole-soyinka|location=New York City, United States|title=The crimes of Buhari-Wole Soyinka|date=14 January 2007|newspaper=[[Sahara Reporters]]|access-date=19 January 2015|archive-date=20 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150120115130/http://saharareporters.com/2007/01/14/crimes-buhari-wole-soyinka|url-status=live}}</ref>, nde o tuumi Buhari wonde ina ƴeewa bonanndeeji keewɗi e sahaa nde o woni laamɗo konu. Ko adii wooteeji mawɗi 2015, Buhari jaabtii ƴamɗe maako dow jojjanɗe aadee, o wi'i to o suɓaama, o tokka laawol, nden boo woodi laawol heɓugo kiitaaji ngam yimɓe [[Naajeeriya]] fuu e teddungal jojjanɗe aadee [[Naajeeriya|Naajeeriya'en]].<ref>[https://web.archive.org/web/20160304195948/http://www.vanguardngr.com/2015/03/my-contract-with-nigeria-buhari/ My contract with Nigeria – Buhari]. vanguardngr.com (17 March 2015)</ref> === Kuuɓal laamu hitaande 1985 === Winndannde mawnde: Kuudetaa laamu Nijeer 1985 E lewru ut 1985, Seneraal Buhari fooli laamu e nder kuudetaa mo Seneraal [[Ibrahim Babangida]] e woɗɓe terɗe fedde toppitiinde konu laamu (SMC) ardii.<ref name="Muhammad Buhari2">{{cite encyclopedia|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|title=Muhammadu Buhari|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|archive-date=18 February 2019|access-date=8 February 2015|encyclopedia=Encyclopaedia Britannica}}</ref> Babangida waddi ɗuuɗɓe nder yimɓe ɓurduɓe ƴamɗe Buhari nder laamu maako, hawtaade e miñiiko [[Fela kuti|Fela Kuti]], [[Olikoye Ransome-Kuti]], doktoor ardinooɗo seppo Buhari ngam salaade ustaare kuuɗe cellal. Ndeen Buhari ina jokki e nder wuro Benin haa hitaande 1988.<ref name="Muhammad Buhari22">{{cite encyclopedia|url=https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|title=Muhammadu Buhari|archive-url=https://web.archive.org/web/20190218031931/https://www.britannica.com/biography/Muhammadu-Buhari|archive-date=18 February 2019|access-date=8 February 2015|encyclopedia=Encyclopaedia Britannica}}</ref> == Ko adii laamu (1985-2015) == === Nanngugol === Buhari waɗi duuɓi tati e nder kasoo e nder suudu tokoosru gardiiɗo e nder wuro Benin.<ref>{{Cite news|date=7 November 2016|title=Buhari: Most part of my detention was in a small bungalow in Benin|url=https://www.thecable.ng/buhari-part-detention-small-bungalow-benin|access-date=17 September 2023|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US|archive-date=13 October 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231013075655/https://www.thecable.ng/buhari-part-detention-small-bungalow-benin|url-status=live}}</ref> O heɓi teleeji kollitooji laabi ɗiɗi e terɗe galle makko ina njaɓa yillaade mo e dow yamiroore Babangida.<ref>{{Cite news|last=Nwachukwu|first=John Owen|date=16 May 2017|title=How Ibrahim Babaginda sent bags of money to Buhari – John Parden|url=https://dailypost.ng/2017/05/16/ibrahim-babaginda-sent-bags-money-buhari-john-parden/|location=Lagos, Nigeria|access-date=17 September 2023|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> === Nguurndam siwil en === E [[lewru]] desaambar 1988, caggal maayde yumma makko o woppitaa, o arti e hoɗorde makko to [[Daura]]. Nde o woni e kasoo ndee, ko banndiraaɓe makko njuɓɓinta ngesa makko. O seerti e debbo makko gadano e hitaande 1988, o resi Aisha Halilu. To [[Katsina]], o wonti hooreejo arano fedde [[Katsína|Katsina]] nde sosaa ngam semmbinde ƴellitaare renndo e faggudu e nder diiwaan [[Katsína|Katsina]].<ref>{{Cite web|title=GidauniyarJihar Katsina {{!}} Katsina State|url=https://www.gidauniyarjiharkatsina.org/|access-date=16 July 2025|website=Gidauniya|language=en|archive-date=14 August 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240814195626/https://www.gidauniyarjiharkatsina.org/|url-status=live}}</ref> Buhari laati hooreejo hukuumaaji pamari (PTF), hukuumaaji ɗi laamu Seneraal [[Sani Abacha]] sosi, ɗi ɗon hokka ceede ko hewti ceede ko ɓesdaari ceede ''petroleum'', ngam jokkugo kuuɗe ɓamtaare nder lesdi ndi'i. Rajo 1998 nder ''New African'' manti PTF e les Buhari ngam laaɓal maako, o wi'i ɗum "taariiha nasaraaku" ko seɗɗa.<ref name="PTF">{{cite web|title=Development: PTF – shining in the gloom|url=http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|date=June 1998|access-date=4 November 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120120225841/http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|archive-date=20 January 2012|url-status=dead}}</ref> Nde Buhari woni hooreejo fedde ''pétroleum trust Fund'' (PTF), ƴamooɓe lefol ngol ina naamnoo wonde PTF ina rokka 20% e jawdi mum e militeer en, tawi ɓe kulii wonde ɗum waawataa limteede e ngalu nguu.<ref name="PTF2">{{cite web|title=Development: PTF – shining in the gloom|url=http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|date=June 1998|access-date=4 November 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120120225841/http://www.africasia.com/archive/na/98_06/abcr0604.htm|archive-date=20 January 2012|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=14 December 2014|title=The Buhari PTF Days: The Untold Story|url=http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/buhari-ptf-days-untold-story/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20200719145545/http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/buhari-ptf-days-untold-story/|archive-date=19 July 2020|access-date=17 July 2020|website=Pointblank News|language=en-US}}</ref> O limti nder hitaande 2001 o wi'i, "Mi ɗon jokki hollugo nder peewal e nder am, darnde am timmunde ngam hukuumaaji pamari ɗi ɗon ƴaɓɓoo nder lesdi Naajeeriya fuu", nden o ɓesdi wi'ugo: "To Allah yiɗi, min ɗon haɗa agitaasiyoŋ ngam huuwugo kuugal sharia nder leydi ndi'i fuu."<ref>Akhaine, Saxone (27 August 2001) [http://m.allafrica.com/stories/200108270355.html Nigeria: Buhari Calls for Sharia in All States] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150123212623/http://m.allafrica.com/stories/200108270355.html/|date=23 January 2015}}</ref><ref>{{Cite news|date=24 December 2014|title=Insurgency and Buhari's call for full Sharia|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/insurgency-buharis-call-full-sharia/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119192839/http://www.vanguardngr.com/2014/12/insurgency-buharis-call-full-sharia/|archive-date=19 January 2015|access-date=19 January 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> ''allegations Islamist'' he had8ni. Ñalnde 6 [[lewru]] Yarkomaa 2015, Buhari wiyi: "Sabu ɓe mbaawaa ƴattaade binndanɗe amen, ɓe tuuma kam e fenaande e jingoism leñol; ɓe tuuma kam e fenaande e ''fundamentalism'' diine. Ngam ɓe mbaawaa ƴattaade binndanɗe amen, ɓe tuuma min e fenaande e noddude fitinaaji wooteeji – nde min njooɗii tan ko e ne peaad ''State Shari’a''.”<ref>Iginla, Ademola (6 January 2015) [https://web.archive.org/web/20151003041632/http://www.osundefender.org/?p=204013%2F A Great Message: Gen Buhari Tweets From His Heart This Morning]. osundefender.org</ref> E hitaande 2012, innde Buhari naati nder doggol yimɓe ɓe [[Boko haram|Boko Haram]] hooli ngam ɓe ndarna hakkunde fedde nde e laamu lesdi.<ref>[http://www.vanguardngr.com/2012/11/boko-haram-names-buhari-5-others-as-mediators/ Boko Haram names Buhari, 5 others as mediators – Vanguard News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150119224236/http://www.vanguardngr.com/2012/11/boko-haram-names-buhari-5-others-as-mediators/|date=19 January 2015}}. Vanguardngr.com (1 November 2012). Retrieved on 4 November 2016.</ref> Kono Buhari saliima no feewi, salii waɗde hakkunde laamu nguu e [[Boko haram|Boko Haram]]. E hitaande 2013, Muhammadu Buhari waɗi haalaaji ɗuuɗɗi, nde o ƴami laamu lesdi ndi'i ngam o darna wartugo yimɓe [[Boko haram|Boko Haram]], nden o wi'i ummaatoore hukuumaaji rento ɗon mari haaje ɗuuɗal hukuumaaji lesdi [[Naajeeriya]] haa lesdi [[Naajeeriya]]. Buhari hollitii<ref name="pbk2">[http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/stop-killing-boko-haram-members-buhari-tells-fg/ Stop Killing Boko Haram Members – Buhari Tells FG] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150119223446/http://pointblanknews.com/pbn/exclusive/stop-killing-boko-haram-members-buhari-tells-fg/|date=19 January 2015}}. pointblanknews.com (2 June 2013)</ref> wonde "ko woni sabaabu ngonka kisal e nder leydi ndi ko golle jom en jawɗeele en [...] Hooreejo leydi Nijeer fuɗɗii ɗum fof".<ref>{{Cite news|date=13 December 2014|title=Why we're yet to crush Boko Haram – Jonathan|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/yet-crush-boko-haram-jonathan/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119225925/http://www.vanguardngr.com/2014/12/yet-crush-boko-haram-jonathan/|archive-date=19 January 2015|access-date=19 January 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> O naamndii kadi ko fayti e njuɓɓudi keeriindi ndi ina jeyaa heen fotde 500 miliyoŋ dolaar hitaande kala yoɓeteendi e 30 000 militeer e nder porogaraam yaafuya gila 2013<ref>[https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-22357597 Has Nigeria's Niger Delta managed to buy peace? – BBC News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20181119113737/https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-22357597|date=19 November 2018}}. Bbc.co.uk (1 May 2013). Retrieved on 4 November 2016.</ref> e laamu fedde ndee, o mettini heen no feewi nde terɗe Boko Haram mbaraa, galleeji mum en mbonni. === Kampaañuuji e woote hooreleydaagu === '''Woote hooreleydaagu 2003''' E hitaande 2003, Buhari suɓaama ngam suɓugo hooreejo lesdi<ref>{{cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/6508055.stm|work=BBC News|title=Nigeria: Facts and figures|date=17 April 2007|access-date=24 June 2009|archive-date=1 September 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170901035339/http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/6508055.stm|url-status=live}}</ref> bana kanndidaajo lanyol yimɓe lesdi [[Naajeeriya]] fuu (ANPP). O fooli hooreejo leydi ndi, hono [[Olusegun Obasanjo|Olusẹgun Ọbasanjọ]], ko ɓuri miliyoŋaaji 11 woote.<ref>{{Cite news|title=Buhari at 69: The leader Nigeria lacks|url=https://dailytrust.com/buhari-at-69-the-leader-nigeria-lacks/|access-date=17 September 2023|newspaper=[[Daily Trust]]|date=18 December 2011}}</ref> === Woote hooreleydaagu 2007 === Ñalnde 18 [[lewru]] Duujal hitaande 2006, Buhari suɓaama ngam won'de kanndidaa kawral e lannda yimɓe [[Naajeeriya]] fuu. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e wooteeji abriil 2007 ko kanndidaa PDP laamu nguu, hono [[Umaru Yar'Adua]], ummoriiɗo e diiwaan [[Katsina]] gooto. Buhari hoosi 18% nder wooteeji ɗi Yar'Adua heɓi 70%, ammaa Buhari sali ɗi'i limngal.<ref name="Huge">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6584393.stm "Huge win for Nigeria's Yar'Adua"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070426235748/http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6584393.stm|date=26 April 2007}}, BBC News, 23 April 2007.</ref> Caggal nde Yar'Adua heɓi laamu, o noddi laamu ngootaagu ngenndi ngam addude terɗe luulndo mettuɗe. ANPP naati e laamu nguu e toɗɗagol hooreejo mum ngenndiijo ngam wonde tergal e kabine Yar'Adua, kono Buhari ñiŋii ngal nanondiral.<ref>Felix Onuah and Camillus Eboh, {{Deprecated archive|url=https://archive.today/20070517203204/http://www.int.iol.co.za/index.php?set_id=1&click_id=68&art_id=nw20070704220154487C404988|title="Nigerian president picks ministers"}}, Reuters (''IOL''), 4 July 2007.</ref> === Woote hooreleydaagu 2011 === E lewru marse 2010, Buhari yalti lannda ANPP, o naati e lannda Kongres ngam Waylo-waylo (CPC), lannda mo o walli sosde. O wiyi o wallitoriima sosde CPC "hono feere ngam haɓaade luural cemmbinngal, etikaaji e miijooji e nder lannda am gonnooɗo ANPP".<ref name="Mamah20100318">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201003180375.html|title=Buhari Joins Congress for Progressive Change|work=Vanguard|author=Emeka Mamah|date=18 March 2010|access-date=22 April 2011|archive-date=19 October 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121019083100/http://allafrica.com/stories/201003180375.html|url-status=live}}</ref> Buhari woni kanndidaajo hooreejo lesdi CPC nder suɓol 2011, o ɗon nodda ardiiɗo lesdi [[Goodluck Jonathan]] mo lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (PDP), Mallam [[Nuhu Ribaɗo|Nuhu Ribadu]] mo lanyol lesdi [[Naajeeriya]] (ACN), e [[Ibraahiima Shekarau]] mo lanyol ANPP. Ko kamɓe ngoni ɓurɓe waawde haɓaade e nder kanndidaaji 20.<ref name="INEC">{{cite web|title=Summary of the 2011 Presidential election results|url=http://www.inecnigeria.org/results/presidential/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110529123316/http://www.inecnigeria.org/results/presidential/|archive-date=29 May 2011}}</ref> Buhari waɗi kampaañ mum e dow laylaytol haɓaade fenaande, o fotnoo ko ittude reentaare immunity e dow ardiiɓe laamu. O hokki kadi ballal ngam tabitinki kiitaaji sharia nder jihaaji woyla lesdi [[Naajeeriya]], ko adii ɗum ko ɗum addani mo caɗeele politik hakkunde suɓooɓe Kirista'en nder fombina leydi ndi'i.<ref name="autogenerated4223">{{cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|title=Nigeria's Muhammadu Buhari in profile|date=17 April 2011|work=BBC News|access-date=20 April 2011|archive-date=20 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110420211645/http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-12890807|url-status=live}}</ref> Suɓol ngol waɗii fitinaaji mawɗi hakkunde diinaaji, ɗi 800 neɗɗo maayi e nder leydi ndi, nde tawnoo wallidiiɓe Buhari njani e gure Kerecee’en e nder diiwaan caka leydi ndi.<ref name="cfr">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> Fitinaaji balɗe tati ɗii, ko huunde nde Buhari haali ko ina ɓuuɓna.<ref name="cfr2">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> Ko wonaa jamirooje ummoraade e ''Human Rights Watch'', ñaawoowo woote ɗee "ina jeyaa e ɓurɗe nuunɗude e daartol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]", Buhari wiyi wonde woote ɗee ina ŋakki, o jeertinii<ref name="cfr3">{{cite web|url=http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|title=Nigerian Religious Leaders Advise Political Candidates|date=12 December 2014|website=cfr.org|access-date=19 January 2015|archive-date=13 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150113121021/http://blogs.cfr.org/campbell/2014/12/12/nigerian-religious-leaders-advise-political-candidates/|url-status=live}}</ref> wonde "so ko waɗi e hitaande 2011 ina foti waɗde kadi e hitaande 2015, e dow moƴƴere Alla, baboon fof maa won dogdu e ƴiiƴam".<ref>{{cite web|last1=Soyombo|first1=Fisayo|title=Opinion Will Muhammadu Buhari be Nigeria's next president?|url=http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2014/12/will-muhammadu-buhari-be-niger-2014123191647111939.html|website=aljazeera.com|access-date=19 January 2015|date=31 December 2014|quote=In 2011, Buhari was accused of inciting the violence that followed his loss to Jonathan. The following year, he said "the dog and the baboon would all be soaked in blood" should the 2015 election be rigged. Buhari has shed blood before for his presidential ambition, some people believe. And they think he would do it again. Such a man, they reason, should never taste power.|archive-date=11 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150111054340/http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2014/12/will-muhammadu-buhari-be-niger-2014123191647111939.html|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|last1=Ndujihe|first1=Clifford|last2=Idonor|first2=Daniel|title=Post-election violence: FG panel report indicts Buhari|url=http://www.vanguardngr.com/2011/10/post-election-violence-fg-panel-report-indicts-buhari/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|access-date=19 January 2015|date=11 October 2011|archive-date=19 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119225955/http://www.vanguardngr.com/2011/10/post-election-violence-fg-panel-report-indicts-buhari/|url-status=live}}</ref> Buhari heddii ko "jaambaaro leñol" wonande won e yimɓe ngam salaade fenaande.<ref>{{cite web|url=http://www.naij.com/306026-buharis-presidential-attempts-and-2015-chances.html|title=Buhari's Presidential Attempts And 2015 Chances|date=November 2014|website=naij.com|access-date=21 January 2015|archive-date=13 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141113064255/http://www.naij.com/306026-buharis-presidential-attempts-and-2015-chances.html|url-status=live}}</ref> O heɓi 12 214 853 woote, o woni ɗiɗaɓo caggal Jonathan, mo heɓi 22 495 187 woote, o anndinaama o heɓi.<ref name="Next20110421">{{cite web|url=http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5691404-146/story.csp|title=Congress for Progressive Change considers going to court and Buhari declared that he will make Nigeria ungovernable for Jonathan. Since then the Boko Haram Sect has been bombing Nigerians|work=Next|author=Festus Owete|date=21 April 2011|access-date=22 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304095821/http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5691404-146/story.csp|archive-date=4 March 2016}}</ref> === Woote hooreleydaagu 2015 === Winndannde mawnde: Suɓol mawngol leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] 2015 Buhari dogginaama nder suɓol hooreejo lesdi nder hitaande 2015 bana kanndidaajo lanyol Kongres. ''Platform'' makko mahiraa ko e natal makko no haɓantooɗo fenaande tiiɗnde e innde makko nde fenaande e nuunɗal, kono o wiyi o ƴeewtataa ardiiɓe fenaande ɓennuɓe, o rokkataa ardiiɓe wujjuɓe e fenaande ɓennunde so ɓe tuubnii.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/173941-buhari-will-not-probe-past-corrupt-nigerian-leaders-repent-apc.html|title=Buhari will not probe past corrupt Nigerian leaders if they repent – APC|date=29 December 2014|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=19 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150119223627/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/173941-buhari-will-not-probe-past-corrupt-nigerian-leaders-repent-apc.html|url-status=live}}</ref> E nder doggol wooteeji 2015, kampaañ Jonathan ɗaɓɓiri yo Buhari woppu wooteeji ɗii, o wiyi o mbo rewi e doosɗe leydi ndii.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|title=#Nigeria2015: Jonathan wants Buhari disqualified|date=11 January 2015|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=18 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150118024219/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|url-status=live}}</ref> E wiyde winndannde teskinnde ndee, ngam waawde suɓaade hooreejo leydi, neɗɗo ina foti « jaŋngude ko famɗi fof tolno seedantaagal Duɗal walla ko nanndi heen ». Buhari waawaano hokkude hay hujja gooto, o wiyi o majjini koppiiji dipolomaaji makko asliiji nde galle makko yani caggal nde o fooli laamu e hitaande 1985.<ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|title=#Nigeria2015: Jonathan wants Buhari disqualified|date=11 January 2015|newspaper=[[Premium Times]]|access-date=19 January 2015|archive-date=18 January 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150118024219/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/174654-nigeria2015-jonathan-wants-buhari-disqualified.html|url-status=live}}</ref> E lewru mee 2014, caggal nde sukaaɓe rewɓe janngooɓe [[Chibok]] mbaraa, Buhari ñiŋii no feewi fitinaaji [[Boko haram|Boko Haram]]. O "eeri Naajeeriya'en ngam ɓe ndarna diina, siyaasaaku e kala senngooji goɗɗi ngam ɓe ɗon ƴama fitinaaji ɗi o wi'i ɗi ɗon ƴama yimɓe ɓe ngalaa hakkiilo, ɓe ɗon ƴama juulɓe".<ref>Ajasa, Femi. (8 May 2014) [http://www.vanguardngr.com/2014/05/buhari-boko-haram-youre-bigots-masquerading-muslims/ BUHARI TO BOKO HARAM: You're bigots masquerading as Muslims – Vanguard News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140509023342/http://www.vanguardngr.com/2014/05/buhari-boko-haram-youre-bigots-masquerading-muslims/|date=9 May 2014}}. Vanguardngr.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> E [[lewru]] juko hitaande 2014, Buhari daɗii e bommbooji ɗi [[Boko haram|Boko Haram]] waɗi e nguurndam mum to [[Kaduna]] ; 82 neɗɗo mbaraama heen.<ref>Muhammed, Garba. (24 July 2014) [https://web.archive.org/web/20160821173244/http://uk.reuters.com/article/uk-nigeria-violence-idUKKBN0FS19N20140723 Suicide bombs in Nigeria's Kaduna kill 82, ex-leader Buhari targeted] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160821173244/http://uk.reuters.com/article/uk-nigeria-violence-idUKKBN0FS19N20140723|date=21 August 2016}} [[Reuters]]. Uk.reuters.com. Retrieved on 4 November 2016.</ref> E [[lewru]] Duujal hitaande 2014, Buhari fodani ɓesdugo kisal nder leydi [[Naajeeriya]] to o suɓaama hooreejo lesdi.<ref>[https://www.voanews.com/a/nigeria-opposition-leader-vows-to-improve-security/2557090.html Nigeria Opposition Leader Vows to Improve Security] . Voanews.com (12 December 2014). Retrieved on 4 November 2016.</ref> Caggal ngolɗoo bayyinaango, jaɓgol Buhari ɓeydiima no feewi, ko ɓuri heewde ko sabu Jonathan ina nanndi e waasde waawde haɓaade Boko Haram. Buhari waɗi kisal nder leydi e momtude fedde nde, ko huunde e geɗe teeŋtuɗe e nder kampaañ makko. E [[lewru]] Yarkomaa 2015, fedde wiyeteende "Mouvement pour l'émancipation du delta du Niger" (MEND) jaɓi Buhari.<ref>{{Cite news|url=http://www.punchng.com/news/mend-replies-pdp-says-buhari-best-candidate/|title=MEND replies PDP, says Buhari best candidate|date=9 January 2015|newspaper=[[The Punch]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150110195931/http://www.punchng.com/news/mend-replies-pdp-says-buhari-best-candidate/|archive-date=10 January 2015|df=dmy-all}}</ref> E [[lewru]] feebariyee 2015, hooreejo leydi [[Naajeeriya]] ɓooyɗo, hono [[Olusegun Obasanjo]], yalti e lannda PDP, o jaɓi Buhari.<ref>{{cite web|url=http://www.rfi.fr/afrique/20150218-nigeria-ex-president-olusegun-obasanjo-lache-goodluck-jonathan-pdp-apc-boko-haram-presidentielle/|title=Nigeria: l'ex-président Olusegun Obasanjo lâche Goodluck Jonathan|date=18 February 2015|access-date=4 March 2015|publisher=RFI|archive-date=10 March 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150310123841/http://www.rfi.fr/afrique/20150218-nigeria-ex-president-olusegun-obasanjo-lache-goodluck-jonathan-pdp-apc-boko-haram-presidentielle/|url-status=live}}</ref> Ñalnde 31 mars, Jonathan noddi Buhari ngam jaɓde e jaarnaade mo e suɓagol makko hooreejo leydi.<ref name="telegraph">{{cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/nigeria/11507102/Muhammadu-Buhari-claims-victory-in-Nigerias-presidential-elections.html|title=Muhammadu Buhari claims victory in Nigeria's presidential elections|work=The Telegraph|author=Colin Freeman|date=31 March 2015|access-date=31 March 2015|archive-date=1 April 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150401021040/http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/nigeria/11507102/Muhammadu-Buhari-claims-victory-in-Nigerias-presidential-elections.html|url-status=live}}</ref> Buhari hunnaama ñalnde 29 [[lewru]] Mbooy hitaande 2015 e nder kewu ngu ko famɗi fof 23 hooreejo leydi e laamu tawtoraama.<ref>{{Cite web|title=Historic succession complete as Buhari is sworn in as the president of Nigeria {{!}} Nigeria {{!}} The Guardian|url=https://www.theguardian.com/world/2015/may/29/historic-succession-complete-buhari-sworn-in-nigerian-president|access-date=17 September 2023|website=amp.theguardian.com|date=29 May 2015}}</ref> === Udditgol ɗiɗaɓol === ''Inauguration'' ɗiɗaɓo Buhari bana hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] 15ɓo, e hooreejo lesdi 4ɓo nder lesdi [[Naajeeriya]] nayaɓre waɗii nyande Alarba, 29 May 2019, ɓaawo suɓol hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] 2019 e maande fuɗɗam manndaa ɗiɗaɓo e ragare duuɓi nayi ɗi Muhammadu Buhari vijo hooreejo lesdi e Ye11.<ref>{{Cite web|title=Nigeria Presidential Elections Results 2019|url=https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-f0b25208-4a1d-4068-a204-940cbe88d1d3|date=26 February 2019|access-date=23 May 2023|website=[[BBC News]]|archive-date=4 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201104082004/https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-f0b25208-4a1d-4068-a204-940cbe88d1d3|url-status=live}}</ref> Ko ngol woni go’o ko ngol woni go’o ko hooreejo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], e 6ɓo e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref>{{cite web|url=https://fmic.gov.ng/inauguration-of-president-muhammadu-buhari-as-president-professor-yemi-osinbajo-as-vice-president-of-the-federal-republic-of-nigeria/|title=2019 Presidential Inauguration Ceremony|last1=Oyeyemi|first1=Tunji|date=29 May 2019|publisher=FMIC|access-date=23 May 2023}}</ref><ref name="speech">{{Cite news|last1=Erezi|first1=Dennis|title=Buhari sworn in for second term|url=https://guardian.ng/news/buhari-sworn-in-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|date=29 May 2019|access-date=23 May 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> Juulde hunnde laamu nguu waɗi ko to nokku biyeteeɗo ''Eagle Square to'' [[Abuja]], laamorgo leydi ndii. Ardiiɗo kiitaaji joonde diidaaɗi lesdi [[Tanko Muhammad]] waɗi hunnde hooreejo lesdi Buhari e cukko hooreejo lesdi [[Yemi Osinbajo]]. Haala udditgol aadaaji ka waɗaaka.<ref name="speech2">{{Cite news|last1=Erezi|first1=Dennis|title=Buhari sworn in for second term|url=https://guardian.ng/news/buhari-sworn-in-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|date=29 May 2019|access-date=23 May 2023|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> == Hooreejo leydi (2015-2023) == Kabaruuji goɗɗi: Hooreejo leydi [[Muhammadu Buhari]] Faggudu nduu ina yahra e 0,9% gila e laamu nguu, e hitaande 2020, ŋakkeende golle ina tolnoo e 23%, tawi miliyoŋaaji ina naata e baasal.<ref>{{Cite news|url=https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2019/05/30/nigerians-got-poorer-in-muhammadu-buharis-first-term|title=Nigerians got poorer in Muhammadu Buhari's first term|newspaper=The Economist|access-date=26 March 2020|issn=0013-0613|archive-date=26 March 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200326160508/https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2019/05/30/nigerians-got-poorer-in-muhammadu-buharis-first-term|url-status=live}}</ref> Gila hitaande 2015, Buhari majjii wallitooɓe sabu neɗɗaagu makko ngu o yi’ata ngu alaa semmbe e ƴettude kuule ɗe o miijii.<ref name="ebe">{{Cite journal|last=Obadare|first=Ebenezer|year=2019|title=Introduction: Nigeria – Twenty years of civil rule|journal=African Affairs|volume=121|issue=485|pages=e75–e86|doi=10.1093/afraf/adz004}}</ref> === Ngaska === Wasiya'en Buhari mawɓe ɗon mari: ɓiɗɗo mawniiko'en [[Mamman Daura]], jom filu [[Ismaila Isa Funtua]], ardiiɗo siyaasaaku [[Baba Gana Kingibe]], [[Abba Kyari]] hooreejo kuuɗe hooreejo lesdi; e gila e daawal cakkitiingal manndaa makko gadano, [[Boss Mustapha]] Sekereteer laamu Fedde nde.<ref name="vol60">{{Cite journal|date=30 August 2019|title=Executive exerts its privilege|url=https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|journal=Africa Confidential|language=en|volume=60|issue=17|access-date=23 October 2019|archive-date=3 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191003053134/https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|url-status=live}}{{Cite journal|date=30 August 2019|title=Executive exerts its privilege|url=https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|journal=Africa Confidential|language=en|volume=60|issue=17|access-date=23 October 2019|archive-date=3 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191003053134/https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|url-status=live}}</ref> Doole kabine makko cooyngal caggal nde o heɓi laamu ɗiɗaɓuru, Buhari hollitii ɓural makko e terɗe kabine ɗaɓɓooɓe batuuji walla diisnondiral ngam ardude e ɗeen ɗaɓɓaande rewrude e hooreejo gollordu walla rewrude e binndoowo laamu.<ref name="vol602">{{Cite journal|date=30 August 2019|title=Executive exerts its privilege|url=https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|journal=Africa Confidential|language=en|volume=60|issue=17|access-date=23 October 2019|archive-date=3 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191003053134/https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|url-status=live}}{{Cite journal|date=30 August 2019|title=Executive exerts its privilege|url=https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|journal=Africa Confidential|language=en|volume=60|issue=17|access-date=23 October 2019|archive-date=3 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191003053134/https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|url-status=live}}</ref> Gila e Republique nayaɓere, golle jaagorɗe ina ɗaɓɓi e sariya wonde ina njogii mbaadi etno-demokaraasi fedde nde, tawa ina waɗi jaagorde lomto kala dowla fedde nde. Gagga mum ko batte miijooji politik ko huunde himmunde e toɗɗagol jaagorɗe ngam wonde ardiiɓe lanndaaji nokkuuji ɗi ngalaa jotondiral ngam heɓde golle kabine.<ref name="vol603">{{Cite journal|date=30 August 2019|title=Executive exerts its privilege|url=https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|journal=Africa Confidential|language=en|volume=60|issue=17|access-date=23 October 2019|archive-date=3 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191003053134/https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|url-status=live}}{{Cite journal|date=30 August 2019|title=Executive exerts its privilege|url=https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|journal=Africa Confidential|language=en|volume=60|issue=17|access-date=23 October 2019|archive-date=3 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191003053134/https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|url-status=live}}</ref> Nominaasiyoŋ nder kabine Buhari ɗon mari bawɗe dow ɗi'i miijooji siyaasaaku e boo ɓadaaki hooreejo lesdi e kabine maako nder.<ref name="vol604">{{Cite journal|date=30 August 2019|title=Executive exerts its privilege|url=https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|journal=Africa Confidential|language=en|volume=60|issue=17|access-date=23 October 2019|archive-date=3 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191003053134/https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|url-status=live}}{{Cite journal|date=30 August 2019|title=Executive exerts its privilege|url=https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|journal=Africa Confidential|language=en|volume=60|issue=17|access-date=23 October 2019|archive-date=3 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191003053134/https://www.africa-confidential.com/article-preview/id/12727/Executive_exerts_its_privilege|url-status=live}}</ref> E lewru ut 2019, hooreejo leydi ndi innitiri kabine mum ko ɓuri heewde e terɗe worɓe tawi duuɓi mum en ko 60, tawi ko gollotooɓe politik walla ɓadtiiɓe hooreejo leydi ndi ɓuri heewde heen.<ref name="gang">{{Cite journal|date=26 July 2019|title=The Gang of 43 breaks cover|url=https://www.africa-confidential.com/article/id/12703/The_Gang_of_43_breaks_cover|journal=African Confidential|language=en|volume=60|access-date=23 October 2019|archive-date=1 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191101173158/https://www.africa-confidential.com/article/id/12703/The_Gang_of_43_breaks_cover|url-status=live}}</ref> Kabinee oo ina waɗi guwerneeruuji ɗiɗo alɗuɓe ummoriiɓe to Delta Niger, [[Timipre Sylva]] e [[Godswill Akpabio]] ɓe ngonnoo ko e fuɗɗoode lannda luulndo PDP e jaagorɗe sappo e nayo keɓtinaaɗe ɗe won heen ñaawooɓe mbiyata ko ɓe mbaɗaani golle moƴƴe walla ɓe njokkondirii e hooreejo leydi ɓennuɗo bonɗo.<ref name="gang2">{{Cite journal|date=26 July 2019|title=The Gang of 43 breaks cover|url=https://www.africa-confidential.com/article/id/12703/The_Gang_of_43_breaks_cover|journal=African Confidential|language=en|volume=60|access-date=23 October 2019|archive-date=1 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191101173158/https://www.africa-confidential.com/article/id/12703/The_Gang_of_43_breaks_cover|url-status=live}}</ref> === Jam baandu === E lewru mee 2016, Buhari woppii njillu mum balɗe ɗiɗi to [[Lagos]] ngam udditde eɓɓooji e nder diiwaan hee kono o lomtii ɗum ko cukko hooreejo leydi ndii, hono [[Yemi Osinbajo]], caggal nde o holliti "ñawu noppi" ngu tuumaama ko ñawu Ménière.<ref>{{cite news|last=Adetayo|first=Olalekan|date=22 May 2016|title=Buhari cancels two-day state visit to Lagos|location=[[Abuja]]|url=http://punchng.com/buhari-cancels-two-day-state-visit-lagos/|access-date=30 June 2016|archive-date=27 June 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160627153104/http://punchng.com/buhari-cancels-two-day-state-visit-lagos/|url-status=live|newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Ñalnde 6 [[lewru]] nduu, Buhari yahi leydi Angalteer ngam ɗaɓɓude safaara.<ref>{{cite news|last=Nwabughuiogu|first=Levinus|date=6 June 2016|title=Buhari heads to London for medical treatment|url=http://www.vanguardngr.com/2016/06/buhari-heads-london-medical-treatment/|location=Lagos, Nigeria|access-date=30 June 2016|archive-date=11 July 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160711005842/http://www.vanguardngr.com/2016/06/buhari-heads-london-medical-treatment/|url-status=live|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite news|last=Ifijeh|first=Martins|date=9 June 2016|title=Nigeria: Meniere's Disease and Buhari's Health|work=[[Thisday]] Live|publisher=All Africa|url=http://allafrica.com/stories/201606090823.html|access-date=30 June 2016|archive-date=15 June 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160615002826/http://allafrica.com/stories/201606090823.html|url-status=live}}</ref> Ɗum waɗi balɗe seeɗa caggal nde kaaldiiɗo hooreejo leydi ndii, hono [[Femi Adesina|Femi Adesina,]] wiyi wonde Buhari ina "fotnoo fiɗtaandu" e "hale e ɓernde", ɗum noon ko mettere mawnde e ñiŋooje ummoraade e annduɓe politik e almudɓe mum.<ref>{{cite news|title=Buhari Travelled Abroad Over Poor Health – Nigerians|work=[[Naij]]|url=https://www.naij.com/388658-buhari-travelled-abroad-over-poor-health-nigerians.html|access-date=30 June 2016|archive-date=20 August 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160820114334/https://www.naij.com/388658-buhari-travelled-abroad-over-poor-health-nigerians.html|url-status=live}}</ref><ref>{{cite news|last=Rahman|first=Tunde|date=11 June 2016|title=On President Buhari's Health|url=http://www.thisdaylive.com/index.php/2016/06/11/on-president-buharis-health/|access-date=30 June 2016|archive-date=27 June 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160627174256/http://www.thisdaylive.com/index.php/2016/06/11/on-president-buharis-health/|url-status=live|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{cite news|last=Kolawole|first=O'Femi|date=7 June 2016|title=President Buhari's health and Aso Rock lies|url=https://www.thecable.ng/president-buharis-health-aso-rock-lies|access-date=30 June 2016|archive-date=8 June 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160608133442/https://www.thecable.ng/president-buharis-health-aso-rock-lies|url-status=live|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> E lewru feebariyee 2017, caggal ko siforaa ko "ƴeewndo safaara kuuɓtodinngo" to leydi Angalteer,<ref>{{cite web|title=Muhammadu Buhari extends medical leave in UK|url=http://www.aljazeera.com/news/2017/02/muhammadu-buhari-medical-leave-uk-170206042202525.html|access-date=6 February 2017|website=Aljazeera|archive-date=6 February 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170206163247/http://www.aljazeera.com/news/2017/02/muhammadu-buhari-medical-leave-uk-170206042202525.html|url-status=live}}</ref> Buhari ɗaɓɓiri parlemaa yo ɓeydu balɗe safaara mum ngam faddaade njeñtudi ƴeewndo.<ref>{{cite web|title=Buhari fails to return – New Telegraph Nigerian Newspaper|url=https://newtelegraphonline.com/news/buhari-fails-return/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170208041432/https://newtelegraphonline.com/news/buhari-fails-return/|archive-date=8 February 2017|access-date=7 February 2017}}</ref> Biro makko rokkaani heen humpitooji goɗɗi ko fayti e ngonka cellal makko, walla ñalngu ngu o foti artude.<ref>{{cite web|title=Muhammadu Buhari extends medical leave in UK|url=http://www.aljazeera.com/news/2017/02/muhammadu-buhari-medical-leave-uk-170206042202525.html|access-date=6 February 2017|website=Aljazeera|archive-date=6 February 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170206163247/http://www.aljazeera.com/news/2017/02/muhammadu-buhari-medical-leave-uk-170206042202525.html|url-status=live}}</ref> Ñalnde 8 [[lewru]] feebariyee, hooreejo leydi Buhari e hoore mum siifondiri ɓataake feewde e hooreejo leydi [[Naajeeriya]] ngam jeertinde ɗum ɓeydugol balɗe makko hitaande kala, o acci cukko hooreejo leydi makko e dow ballal.<ref>Ismail Mudashir, [http://www.dailytrust.com.ng/news/general/i-won-t-return-until-doctors-are-satisfied-buhari/184892.html "I won’t return until doctors are satisfied – Buhari"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170212102522/http://www.dailytrust.com.ng/news/general/i-won-t-return-until-doctors-are-satisfied-buhari/184892.html|date=12 February 2017}}, ''Daily Trust'', 12 February 2017.</ref><ref>[http://thenationonlineng.net/cant-return-home-now-buhari/ "Why I can’t return home now, by Buhari"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170213141408/http://thenationonlineng.net/cant-return-home-now-buhari/|date=13 February 2017}}, ''The Nation''</ref><ref>[https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/223218-exclusive-i-wont-return-doctors-satisfied-buhari.html "XCLUSIVE: I won’t return until doctors are satisfied — Buhari"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170213164343/http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/223218-exclusive-i-wont-return-doctors-satisfied-buhari.html|date=13 February 2017}}, ''Premium Times'', 11 February 2017.</ref> Ɓaawo o wala balɗe 51 haa laamu, Ardiido Buhari hooti lesdi [[Naajeeriya]]. O ari ko e laana ndiwoowa [[Kaduna]] subaka ñalnde 10 marse.<ref>{{Cite news|author=adekunle|date=10 March 2017|title=Ag. President, others receive Buhari in Presidential Villa|url=http://www.vanguardngr.com/2017/03/ag-president-others-receive-buhari-in-presidential-villa/|location=Lagos, Nigeria|access-date=11 April 2017|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|archive-date=10 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170310095225/http://www.vanguardngr.com/2017/03/ag-president-others-receive-buhari-in-presidential-villa/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|last=Comrade|first=Ameh|date=10 March 2017|title=Buhari returns to Nigeria|url=http://dailypost.ng/2017/03/10/breaking-buhari-returns-nigeria/|location=Lagos, Nigeria|access-date=11 April 2017|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|archive-date=10 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170310084839/http://dailypost.ng/2017/03/10/breaking-buhari-returns-nigeria/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|date=10 March 2017|title=UPDATED: Buhari arrives Nigeria|url=http://www.premiumtimesng.com/news/225725-updated-buhari-arrives-nigeria.html|access-date=11 April 2017|newspaper=[[Premium Times]]|archive-date=10 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170310112107/http://www.premiumtimesng.com/news/225725-updated-buhari-arrives-nigeria.html|url-status=live}}</ref> Hay so tawii humpitooji ina pamɗi e nder dumunna mo o woni to [[Londres]], o naatnaa e fotooje ñalnde 9 marse omo hawra e diine ɓurɗo mawnude e nder dental Angalteer, hono Arɗo diineeji Canterbury biyeteeɗo [[Justin Welby]].<ref>{{cite news|date=10 March 2017|title=Nigeria President Buhari: I've never been so sick|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-39228656|access-date=11 April 2017|archive-date=13 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180413143509/http://www.bbc.com/news/world-africa-39228656|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|title=Muhammadu Buhari returns home from London medical leave|work=Nigeria News|url=http://www.aljazeera.com/news/2017/03/muhammadu-buhari-returned-home-state-media-170310065849423.html|access-date=11 April 2017|publisher=[[Al Jazeera English|Al Jazeera]]|archive-date=10 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170310125927/http://www.aljazeera.com/news/2017/03/muhammadu-buhari-returned-home-state-media-170310065849423.html|url-status=live}}</ref> Cukko hooreejo leydi ndi, [[Yemi Osibanjo]], woni hooreejo leydi ndi, tawi hooreejo leydi ndi ina jokki e cellal mum to [[Abuja]].<ref>{{Cite news|date=10 March 2017|title=Breaking: Osinbajo remains Acting President, says Buhari|url=http://www.vanguardngr.com/2017/03/breaking-need-rest-says-buhari/|location=Lagos, Nigeria|access-date=11 April 2017|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|archive-date=10 March 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170310112931/http://www.vanguardngr.com/2017/03/breaking-need-rest-says-buhari/|url-status=live}}</ref> Hooreejo leydi ndii ina ŋakki e jeewte mawɗe e nder laamuuji e nder renndo, ko ina wona lebbi ɗiɗi tan caggal nde o arti e laamu ummoraade Angalteer. E nder haala cakkitiika kaa, o tawtoraaka batu Diisnondiral Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FEC), kewu ñalngu golloowo yuɓɓinaangu to ''Eagle Square to'' [[Abuja]] ñalnde 15 mee 2017.<ref>{{Cite news|date=1 May 2017|title=#WhereIsBuhari: President Buhari Absent From May Day Rally|url=http://saharareporters.com/2017/05/01/whereisbuhari-president-buhari-absent-may-day-rally|location=New York City, United States|access-date=21 August 2017|newspaper=[[Sahara Reporters]]|archive-date=9 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170809185308/http://saharareporters.com/2017/05/01/whereisbuhari-president-buhari-absent-may-day-rally|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|last=Nathaniel|first=Soonest|date=2 May 2017|title=Panic over Buhari's health: OBJ, IBB, Abdulsalami to meet secretly in Minna|url=https://www.naij.com/1102293-panic-buharis-health-obj-ibb-abdulsalami-meet-secretly-minna.html|access-date=21 August 2017|website=naij.com|archive-date=3 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170803220218/https://www.naij.com/1102293-panic-buharis-health-obj-ibb-abdulsalami-meet-secretly-minna.html|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|date=2 May 2017|title=Falana & Civil Society Leaders Urge President Buhari to take Medical Leave|url=https://www.bellanaija.com/2017/05/falana-civil-society-leaders-urge-president-buhari-to-take-medical-leave/|website=BellaNaija|access-date=2 May 2017|archive-date=2 May 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170502134625/https://www.bellanaija.com/2017/05/falana-civil-society-leaders-urge-president-buhari-to-take-medical-leave/|url-status=live}}</ref> Miijooji ko faati e cellal hooreejo leydi ndii ina cirƴa e nder renndo ngo e nder balɗe garooje caggal nde hooreejo leydi ndii Buhari yiɗi "gollaade e galle".<ref>{{cite web|date=26 April 2017|title=Buhari To Work From Home Today • Channels Television|url=https://www.channelstv.com/2017/04/26/buhari-to-work-from-home-today/|access-date=21 August 2017|website=channelstv.com|archive-date=12 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170812133228/http://www.channelstv.com/2017/04/26/buhari-to-work-from-home-today/|url-status=live}}</ref> Woɓɓe nder yimɓe mawɓe lesdi [[Naajeeriya]] ɗon ƴama hooreejo lesdi man ngam o hoosa balɗe juutɗe ngam nyawdugo,<ref>{{cite news|date=2 May 2017|title=Nigeria's President Buhari urged to take medical leave|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-39778012|access-date=21 August 2017|archive-date=3 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170803215010/http://www.bbc.com/news/world-africa-39778012|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news|date=1 May 2017|title=Buhari's health needs urgent medical attention – Falana|url=http://dailypost.ng/2017/05/01/buharis-health-needs-urgent-medical-attention-falana/|location=Lagos, Nigeria|access-date=21 August 2017|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|archive-date=3 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170803212523/http://dailypost.ng/2017/05/01/buharis-health-needs-urgent-medical-attention-falana/|url-status=live}}</ref> ɓe ɗon holla o ɗon mari bawɗe waɗugo limngal yimɓe nder asaweeje ɗiɗi.<ref>{{cite web|date=2 May 2017|title=Muhammadu Buhari: Nigeria"s President urged to take medical leave|url=http://pulse.ng/local/muhammadu-buhari-nigerias-president-urged-to-take-medical-leave-id6612668.html|access-date=21 August 2017|website=pulse.ng|archive-date=29 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170829010945/http://www.pulse.ng/local/muhammadu-buhari-nigerias-president-urged-to-take-medical-leave-id6612668.html|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|last=Bolashodun|first=Oluwatobi|date=28 April 2017|title=BREAKING: President Buhari absent at Friday Juma'at prayer in Aso Villa|url=https://www.naij.com/1101886-breaking-president-buhari-absent-juma-prayer-aso-villa.html|access-date=21 August 2017|website=naij.com|archive-date=3 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170803222157/https://www.naij.com/1101886-breaking-president-buhari-absent-juma-prayer-aso-villa.html|url-status=live}}</ref> Hooreejo leydi Buhari kadi ummii leydi [[Naajeeriya]] ngam ƴeewde cellal mum to [[London]] ñalnde 7 [[lewru]] Mbooy hitaande 2017.<ref>{{cite news|date=8 May 2017|title=Again, Buhari travels to UK for check-up, hands over to Osinbajo|url=http://www.vanguardngr.com/2017/03/buharill-still-travel-london-medicals-presidency/|location=Lagos, Nigeria|access-date=10 May 2017|archive-date=12 May 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170512002747/http://www.vanguardngr.com/2017/03/buharill-still-travel-london-medicals-presidency/|url-status=live|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Hooreejo leydi Buhari warti lesdi [[Naajeeriya]] diga siwtaare maako haa lesdi Biritaniya balɗe 104 ɓaawo o dilli, nyande 19 lewru Ogost 2017.<ref>{{Cite web|title=Buhari returns after lengthy UK medical treatment|url=http://www.aljazeera.com/news/2017/08/nigeria-buhari-return-lengthy-uk-treatment-170819134302820.html|access-date=21 August 2017|website=www.aljazeera.com|archive-date=20 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170820230206/http://www.aljazeera.com/news/2017/08/nigeria-buhari-return-lengthy-uk-treatment-170819134302820.html|url-status=live}}</ref><ref>{{cite news|last1=Adeshida|first1=Abayomi|last2=Agbakwuru|first2=Johnbosco|last3=Nwabughiogu|first3=Levinus|last4=Ajayi|first4=Omeiza|title=After 104 days on medical vacation…Finally, Buhari returns|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|url=https://www.vanguardngr.com/2017/08/104-days-medical-vacation-finally-buhari-returns/|location=Lagos, Nigeria|access-date=31 August 2017|archive-date=31 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170831215926/https://www.vanguardngr.com/2017/08/104-days-medical-vacation-finally-buhari-returns/|url-status=live}}</ref> Ñalnde 8 [[lewru]] nduu, Buhari ummiima leydi [[Naajeeriya]] fayde [[London]] ngam ƴeewndaade cellal mum, nde o arti e USA ; e o arti ñalnde alet 11 [[lewru]] mbooy hitaande 2018.<ref>{{cite news|title=Buhari returns from UK medical trip|url=http://www.punchng.com/buhari-returns-from-uk-medical-trip/|access-date=12 May 2018|archive-date=11 May 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180511232111/http://www.punchng.com/buhari-returns-from-uk-medical-trip/|url-status=live|newspaper=[[The Punch]]}}</ref> === Faggudu === Buhari wonnoo ko suɓngo welngo wonande Naajeeriyankooɓe heewɓe sabu jikku mo o yi’ata mo bonnataa.[152] Nde Buhari heɓi laamu, mo meeɗiino mooftude ballal mum e wooteeji tati ɓennuɗi ɗii, o leeltinii hollirde anniya makko ngam safrude caɗeele ɗe o haali e nder kampaañ makko. Pellital fuɗɗoraade ajendaaji makko politik nder leydi hono innde ardiiɓe kabine ƴetti lebbi jeegom,[152] tawi noon ƴettugol bidsee 2016 e 2017 ina leeltini sabu hareeji nder leydi. E hitaande arandeere nde Buhari ardi, Naajeeriya heɓi ustaare coggu ngu, ɗum waɗi ustaare faggudu.[153] Ngam heɓugo ceede ngam ustugo soynde ceede ngam heɓugo ceede ngam ɓesdugo budget kapitaal, Buhari yahi haa lesɗe 20 ngam ɗaɓɓitugo ceede.[154] Ndeen noon, dokkal bidsee yaajde ngam wallitde gollorɗe ɗee, artiraa e ñalngu goɗɗo.[155] E hitaande adannde laamu nguu, Naira, kaalis leydi Najeriya, ustii e nder luumo ɓaleejo, ɗum addani luural hakkunde njulaagu laamu nguu e njulaagu ɓaleejo.[156] Ko ɗum waɗi ŋakkeende kaalis leydi ndii, yanii e njulaagu keewngu haa arti noon e yeeyooɓe petroŋ. Kono noon, luural hakkunde tolnooji laamu e tolnooji luumo ɓaleejo udditii fartaŋŋe wonande yimɓe jokkondirɓe no feewi ngam waɗde arbitraas, waɗde ko ina ƴattoo natal hooreejo leydi ndii ngam haɓaade fenaande.[157] E lewru mee 2016, laamu nguu hollitii ɓeydagol coggu pompe petroŋ laawɗuɗo ngam ustude ŋakkeende kaalis sabu ŋakkeende kaalis caggal leydi.[158] E hitaande 2016, faggudu leydi ndii ustiima fotde 1,6% e hitaande 2017, ɓeydagol faggudu leydi ndii ina ɗaminaa maa won ko famɗi. Laamu Buhari gadano e laamu nguu hawri ko e ustaare coggu petroŋ nannduɗo e laamu makko ɗiɗaɓuru kono laamu makko hollirtaa darnde tiiɗnde ngam feewnude jolɗe laamu.[157] Bidjet 2018 hollitii politik fiskaal yaajɗo e kaalis baɗaaɗo e eɓɓooji njuɓɓudi ko wayi no laabi strateeji, ponte e jolngooji.[159] Gila ɓeydagol faggudu ummoraade e ustaare 2016, ƴellitaare leelnde ina addana leydi ndii caggal hoɗdiiɓe mum heewɓe e duunde he e ɓeydagol PIB. Toɓɓe ŋakkeende golle ina keddii e toowde e kala golle ngam ɓeydude ngalu ngu wonaa petroŋ moƴƴaani tawa ngalu laamu nguu ina waɗi heen geɗal mawngal e bidsee mum hitaande kala ko yowitii e ñamaale sarwisaaji.[160] Buhari e ballal hooreejo Banki Cakaari fuɗɗi dabareeji ngam ɓesdugo kuuɗe ndemri bee nanta lobbingo bankiiji feere-feere ngam hokkugo ceede ko hewti ceede lesdi ndi'i e limngal laamu ngam nastinugo kuuje nyamdu ɗe ndema nder lesdi ndi'i. E manndaa makko ɗiɗaɓo, jaagorde bidsee, Udo Udoma e jaagorgal njulaagu, Enemalah, kamɓe ɗiɗo fof ɓe njiɗi ko rimɗinde, ɓe ngartiraaka.[120] Laamu nguu jokki e golloraade mbayliigu nguu e nder manndaa ɗiɗaɓo laamu nguu hay so tawii noon ko ƴaañooɓe ɓee mbiyata ko mbayliigu nguu ina waawi waɗde ko ina wona arbitrage abuses e round-tripping e juuɗe cronies laamu nguu.[160] === Wellitaare renndo === E hitaande 2016, Buhari udditi porogaram ngenndiijo ngam wallitde renndo, porogaraam ngenndiijo ngam wellitaare renndo.[161] Porogaram oo sosaa ko ngam waawde feccude jawdi ndii e nder renndo ngo, tawa ina jeyaa heen sukaaɓe, sukaaɓe, e rewɓe. Wonno ko porogaraamuuji nay baɗɗi faayiida ngam haɓaade baasal, ŋakkeende golle e wallitde ɓeydude ƴellitaare faggudu:[162] Taskaram N-Power hokki sukaaɓe Naajeeriya'en janngirde kuuɗe e janngirde, nden boo hokki ɓe ceede lewru fuu ko yotti 30,000 Naira Naajeeriya (83.33 Dollars Amerika). Npower ko taskaramji limngal rento ɗi hooreejo lesdi Muhammadu Buhari fuɗɗi nyande 8 lewru Juko hitaande 2016 ngam ɓesdugo kuuɗe sukaaɓe. Eɓɓaande ndee sosaa ko e mbaadi kuuɓtodinndi e porogaraam ngenndiijo (Investissement Social Social) ngam ustude heblo keɓgol karallaagal e mahngo mbaawkaaji e nder naftortooɓe. Porogaraam (Conditional Cash Transfer Program) (CCTP) ina wallita no feewi e ɓurɓe waasde, e rokkude kaalis wonande ɓeen wonɓe e fedde ɓurnde famɗude ngalu, wallitde ustude baasal, moƴƴinde nguura e jogaade hoore mum, e wallitde ƴellitaare e ɓeydude ñaamde.[163] Porogaraam gollordu e doole laamu (GEEP) ko porogaram gollordu njulaagu (micro-lending) jowitiingu e remooɓe, yeeyooɓe tokosɓe e rewɓe luumooji tawa ina njogii fotde. Ndee ɗoo taskaram hokki nyamaande nde walaa ceede ngam heɓugo nafuuda, walliti ngam ustugo ceede fuɗɗam kuuɗe filu nder lesdi Naajeeriya. Porogaraamuuji ɗii ko : Moni njulaagu, Moni luumo e Moni remoowo. Porogaraam ngenndiijo ñamri duɗe (NHGSF) etinooma ɓeydude binnditagol duɗe ɗee e rokkude sukaaɓe duɗe ɗee ñaamdu tawa ko e njoɓdi, haa teeŋti noon e wonɓe e diiwanuuji baasal e ɗi ngalaa nguura. Porogaraam oo golliima e remooɓe nokkuuji ɗii, fawaade e semmbinde rewɓe e nder coodguuli, mahde renndo ngoo e jokkude ƴellitaare faggudu gila e ndema haa e taabal. Ko adii fof, porogaraam oo ina yuɓɓinee gila e biro cukko hooreejo leydi ndii, hono Yemi Osinbajo, haa hitaande 2019, nde porogaraam oo artiraa e ministeer keso oo, ko feewti e neɗɗankaagal, njuɓɓudi musiiba e ƴellitaare renndo, e gardagol Sadiya Umar Farouq. E nder konngol makko ñalnde jeytaare leydi ndii e hitaande 2019, hooreejo leydi ndii hollitii wonde dille ɗee ina poti waɗde porogaraamuuji ɗii e nder juɓɓule.[164] === Haɓde e fenaande === Winndannde mawnde: Hare Buhari ngam haɓaade fenaande Nafoore balmi nde 2 miliyaar dolaar feeñninaama ɓaawo ciimtol cakkitiingol goomu wiɗitaaki Buhari dow sooduki balmi les laamu Goodluck Jonathan. Ciimtol goomu nguu hollitii njoɓdi ɓeydaandi e bidsee ko ina tolnoo e miliyaaruuji N643,8 e ɓeydagol njoɓdi fotde miliyaaruuji 2,2 dolaar e nder feccere kaalis leydi ngoɗndi e les njiimaandi Goodluck Jonathan. Wiɗtooji gadani kollitii wonde fotde miliyaaruuji ɗiɗi dolaar ina waawi yoɓeede ngam soodde kaɓirɗe ngam haɓaade fedde Boko Haram to leydi Najeriya. Ciimtol wiɗto ngol hollitii wonde fotde miliyaaruuji 2,2 dolaar ina yoɓaa e biro jaagorgal ko feewti e kisal ngenndiwal e nder soodgol kaɓirɗe ngam haɓaade njiyaagu, kono ɗum yoɓaaka e faandaare nde kaalis oo yoɓaa. Wiɗtooji dow ngal nanondiral ngal rewaani laawol, waɗii nannguki Sambo Dasuki, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e kisal leydi ndii, caggal ɗuum o siftini yimɓe mawɓe Naajeeriya wonɓe e nanondiral ngal. Ɓeen limtaaɓe e nanngaaɓe ina jeyaa heen Raymond Dokpesi, hooreejo fedde DAAR Communications Plc, Attahiru Bafarawa, gonnooɗo guwerneer diiwaan Sokoto, e Bashir Yuguda, gonnooɗo jaagorgal leydi ndii, hono Alex, Azubuike Ihejirika, hooreejo konu Air Chief Nunasude, Attahiru the Nunasude Badeh e politikaaji keewɗi goɗɗi cifaama.[165] Ñalnde 21 lewru Duujal hitaande 2016, ministeer kaalis laamu nguu hollitii wonde ina jogori waɗde politik njulaagu nguu, tawi njoɓdi mum ko 2,5%–5%.[166] Faandaare ndee wonnoo ko heɓde humpitooji walla humpitooji jowitiiɗi e : ŋakkeende kuule kaalis, ŋakkeende njuɓɓudi kaalis e jawdi laamu, ŋakkeende kaalis, fenaande, e gujjugol.[167] E lewru suwee 2016, hooreejo leydi Buhari naati e ƴattooje mawɗe caggal nde ciimtol jaaynde tawi omo huutoroo konngol ngol o huutorii ngol, e nder udditgol kampaañ ngam ƴellitde ngenndi ndii, tawi ina wiyee « Waylo fuɗɗotoo ko e am ». Haala kaa caggal mum tawaama ina ittaa e haala gonnooɗo hooreejo leydi Amerik e hitaande 2009, hono Barak Obama.[168][169] Hooreejo leydi ndi caggal mum yaafnii, o wiyi wonde fenaande ndee ko "gollotooɓe ɓurɓe yaawde" ngaddi ɗum, "ɓeen waɗɓe heen ɓee" maa ñaawee.[170][171] Kono, yontere wootere caggal ɗuum, cukko hooreejo e nder suudu sarɗiiji jokkondirɗo e haala kaa, artiraa e golle mum, hooreejo leydi ndi hollitii wonde o ƴettii peeje ngam haɗde ɗum waɗde ko wayi nii, e huutoraade kuutorɗe dijital ngam yiytude fenaande.[172] E lewru mee 2018, Komitiiru Faggudu e Kaalis (EFCC), fedde haɓantoonde njulaagu e nder leydi Najeriya, hollitii wonde 603 neɗɗo Naajeeriya ñaawaama sabu njulaagu gila Buhari heɓi laamu e hitaande 2015.[173] EFCC anndini kadi ko adii fof e nder daartol leydi Naajeeriya, ñaawooɓe e mawɓe konu ina heen mawɓe sarwisaaji retireede ina ñaawee sabu fenaande.[173] Ñaawooje ɗe keɓii nafoore kadi ko hooreejo EFCC mo Buhari, hono Ibrahim Magu.[173] E laamu Buhari, hooreejo kiitaaji lesdi Naajeeriya Walter Onnoghen, kiitaama haa kiitaaji lesdi Naajeeriya nyande 18 lewru Abriil 2019, ngam bayyinki jawdi fenaande.[174] E lewru Duujal hitaande 2019, Mohammed Bello Adoke, gonnooɗo Jaagorgal Fedde Ngenndiije Dentuɗe, artiraa leydi Najeriya ngam ñaaweede sabu tuumeede fenaande.[175] Kono e lewru Yarkomaa 2020, fedde wiyeteende Transparency International ina rokka leydi Najeriya haa jooni golle seeɗa e nder limto mum ko fayti e njulaagu.[176][177] E lewru Siilo hitaande 2020, Ibrahim Magu hooreejo EFCC nanngaama e juuɗe Departemaa Kuuɓal Dowla (DSS) ngam bonnude ciimtol kisal ko faati e golle makko no laamu Buhari ardii haɓaade fenaande e tuumeede ŋakkeende ngalu. Caggal ɗuum lomtii mo ko Mohammed Umar. E lewru Duujal 2020, Gonnooɗo hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e pension, Abdulrasheed Maina, nanngaaɗo to leydi Nijeer koɗdiindi caggal nde o diwi kaalis, o feeñii e ñaawirde Abuja ngam tuumaade ko 12 fenaande e fenaande kaalis.[182] Ali Ndume, senateer lomtotooɗo Borno Sud, nanngaama caggal nde o diwi kaalis kadi.[183] === Geɗe kisal === === Delta Niiseer === Naajeeriya woni leydi ɗiɗaɓiri ɓurndi heewde petroŋ e nder Afrik, petroŋ oo ɓuri heewde ko e diiwaan Nijeer Delta e nder leydi ndii. Duuɓi peewnugol nebam ina njogii batte bonɗe e ndema e liɗɗi rewrude e ɓuuɓri nebam.[184] Laamu nguu fuɗɗiima eɓɓoore ngam wallitde laɓɓinde Ogoniland tawi guwerneeruuji goɗɗi e nder diiwaan hee ina njiɗi setup nannduɗo e oo. HYPREP fuɗɗii ko e hitaande 2005 kono ina leeli fuɗɗaade golle moƴƴitingol to Ogoniland.[184] Ɗum fof e wayde noon, ina woodi haa jooni njanguuji taƴondirɗi e nokkuuji petroŋ ɗi pelle bayɗe no Niger Delta Avengers mbaɗata. Ɗum battinii no feewi e peewnugol petroŋ addani taƴgol njeeyguuji e ngalu laamu.[185] Avengers ina mbaɗa hare ngam ɓeydaade heɓde ndimaagu faggudu e politik.[186] === Juulɓe Shi’a en === Movement islamique lesdi Naajeeriya mo Sheek Ibraahiima Zakzaky ardii, woni gooto nder hukuumaaji lesdi ndi'i ɗi julɓe Shi'a'en ardii. Yimɓe julɓe Naajeeriya ɓuri ɗuuɗugo ko Sunni'en ammaa Shia'en ɗon mari ɗuuɗal nder yimɓe ɗuuɗɓe.[187] Caggal nde dillere nde tuumaama warde hooreejo konu Tukur Buratai e lewru Duujal 2015, base Zakzaky yani e bommbooji, waɗi teemedde maayɓe tawi Zakzaky nanngaama.[187] Zakzaky nanngaama fotde duuɓi jeegom, so wonaa e yahdu safaara balɗe tati to leydi Indiya, haa o woppitaa, o woppitaa e lewru sulyee 2021.[188] === Seernooɓe Biafra === Ƴeew kadi: Ngenndiyaŋkaagal Igbo, Biafra, e fitinaaji e nder Fuɗnaange-rewo leydi Najeriya Fedde seerndiinde, Yimɓe Ɓiɓɓe leydi Biafra e ardorde Nnamdi Kanu wonti fedde mawnde e hitaande 2015 ngam wallitde jeytaare ngam leñol Biafra ceertungol.[187] Republique Biafra mo seerti e mum sosaa ko juuti e nder wolde hakkunde leyɗeele Najeriya. E lewru Oktoobar 2015, Kanu nanngaa ngam tuumeede janfa, nanngugol makko rewi heen ko seppooji ngam salaade nanngugol makko e nder diiwanuuji keewɗi to Fuɗnaange-rewo.[187] Kanu ɓaawo man diwi bail, o doggi haa lesdi feere ngam wallugo ardungal fitinaaji lesɗi haa Fombina-Fuunaange lesdi Naajeeriya ko adi o nannga Interpol, o wartira lesdi Naajeeriya.[189] Buhari yamiri warngo terɗe IPOB ɗe ngalaa kaɓirɗe[190] === Bokko haram === Binndanɗe mawɗe: Bokko Haram e fitinaaji Bokko Haram Gila 2015, hare luulndiinde tuugnorgal ƴettii mbaadi kesiri. E nder heen pelle ɗee peccii e fedde Boko Haram aadaaji nde Abubakar Shekau ardii e Dowla Islaamiyankeejo e nder diiwaan Afrik hirnaange mo Abu Musab al-Barnawi ardii.[191] Pelle goɗɗe ɗe Al Kaydaa walli e nder Magreb lislaam ko wayi no Ansaru, ɗe riiwaa e Mali sabu Operation Serval mo Farayse ardii, peeñii, ngollodii e Boko Haram hay so tawii ko kamɓe ngoni luulndiiɓe ɗum.[192] Ɗuum ɓuri wonde ko e haajuuji, sibu pelle ɗiɗi ɗee mbaawaano riisde leefɗinde koye mum en e haɓde hakkunde mum en.[193] E lewru feebariyee 2020, ko ina tolnoo e teemedde ɗiɗi e capanɗe joyi tergal Ansaru mbaraama e nder njillu polis to Birnin Gwari.[194] E lewru Oktoobar 2016, laamu nguu haaldii e fedde ownooɓe wiyeteende Boko Haram, nde heɓi yoɓde sukaaɓe rewɓe 21 Chibok.[195] Haa lewru Duujal 2016, laamu nguu heɓti ko heewi e leyɗeele ɗe Boko Haram joginoo ko adii ɗuum, caggal nde ɓe keɓi ladde Sambisa, Buhari hollitii wonde Boko Haram foolii e karallaagal. Fitinaaji ɗii ngummii fotde miliyoŋaaji ɗiɗi neɗɗo e nder galleeji mum en e heɓtude gure ɗee hannde ina addana en caɗeele neɗɗankaagal to bannge cellal, jaŋde e ñamri.[196] Ñalnde 6 lewru Mbooy hitaande 2017, laamu Buhari heɓi kadi yoɓde 82 e nder 276 sukaaɓe rewɓe nanngaaɓe e hitaande 2014, ngam waylude ardiiɓe Boko Haram joy.[197] Ñalnde 7 lewru Mbooy hitaande 2017, hooreejo leydi Buhari hawri e sukaaɓe rewɓe Chibok 82 woppitaaɓe, hade mum yahde London, leydi Angalteer, ngam safrude ñawu ngu o anndaaka.[198] Shekau wari hoore mum caggal nde fedde makko taarnaa e luulndiiɓe ISWAP e lewru mee 2021. E nder lebbi garooji ɗii, teemedde teemedde ownooɓe "tuubuɓe" ndokki hoore mum en e laamu nguu, heewɓe e maɓɓe ina mbiya ko lolluɓe e Shekau.[199] === Fitinaaji duroowo–demoowo === Winndannde mawnde: Feere hakkunde durooɓe e remooɓe e nder leydi Najeriya Ƴeew kadi: Feereeji renndo e nder leydi Najeriya e warngooji keewɗi e nder Fombina Kaduna Diiwaan Middle Belt leydi Naajeeriya ina wondi e caɗeele hakkunde remooɓe e durooɓe jawdi, pelle ɗiɗi ina njiɗi heɓde leydi ndema ngam remde walla remde e heɓde ndiyam.[187] Tiiɗnaare e siyaasaaku fitinaaji dow senndindirki leƴƴi e diinaaji ɓeydii wakkati laamu Buhari nde wakkati fitinaaji ɗon ɗon ɗon ɗon nder nokkuuje feere feere nder Fombina Naajeeriya.[187] Fotde 300 siwil en mbaraama e nder wuro wonngo e nder diiwaan Benue, Middle-Belt leydi ndi e fotde 40 siwil en mbaraama to Enugu to Fuɗnaange-rewo leydi Najeriya.[187] Fitinaaji ɗii njibinii ko ina tolnoo e 250 000 wuro[200] egguɓe e gure ɗe peewnaaka no feewi ngam haɓaade naatgol egguɓe. Feere hakkunde remooɓe ɓe ko ɓuri heewde e maɓɓe ko Kerecee’en e durooɓe ɓe ɓuri heewde ko juulɓe, waɗii jokkere enɗam hakkunde diineeji ɗi, ɗum wallitaani nde hooreejo leydi ndii neldi konu ngam ittude militeeruuji leƴƴi Kerecee’en, tawi noon ñaawooɓe ɓee ina mbaɗa tuumeede jaabawol makko ɓuuɓngol feewde e durooɓe jawdi jogiiɓe kaɓirɗe.[200] Tiɗnaare njuɓɓudi ndii ngam safrude luural ngal addani ɗum waɗde feere ngam waylude jawdi ngam ƴellitde jawdi e deeƴnude diiwaan Middle Belt.[200] E hitaande 2017, RUGA, ko firo Rural Grazing Area kono kadi ko konngol firti koɗki e ɗemngal Fulani, ko feere ƴettaande ummoraade e miijooji peeje waylo-waylo.[200] RUGA ina foti seerndude nokkuuji durngooji ngam durooɓe nde ɓe ngummotoo fuɗnaange ; kono dowlaaji Fuɗnaange keewɗi njaɓaani kala keɓgol leydi tawa ko e dow yamiroore RUGA, peeje ɗee dartinaama.[200] === Banndiraaɓe to Fuɗnaange Naajeeriya === Ƴeew kadi: Hare bandiiji Nijeer Gila hitaande 2015, laamu Buhari heɓi caɗeele e ɓeydagol golle jowitiiɗe e bandiiji e nder Fuɗnaange Naajeeriya.[201] Laawol mawngol Abuja-Kaduna inniraama "laawol mawngol kidnagol", sabu bonanndeeji keewɗi ɗi bandiiji mbaɗata.[202] E lewru feebariyee 2020, fedde mawɓe woylaare, fedde renndo-politik, wiyi wonde laamu nguu ina ŋakkiraa Naajeeriyankooɓe to bannge kisal.[203] Haa lewru juko 2021, fotde 45 neɗɗo e ñalawma gooto ina nanngee, ko ɓuri heewde e maɓɓe ko bandiiji ngam yoɓde njoɓdi.[204] Banndiraaɓe woɗɓe ina njokki e wujjude jawdi, gelooɗi, e jawdi goɗɗi, won heen pelle njani e gure fof e nokkuuji ɓurɗi yaajde. Banndiraaɓe ɓee ngaddi kulol gollondiral hakkunde banndiraaɓe e ownooɓe Fuɗnaange-rewo e ɗeen kulol tabitinaama e lewru ut 2021 nde sarwiis immigration leydi Najeriya holliti wonde pelle mawɗe bandiraaɓe Zamfara ina njaha to diiwaan Borno ngam janngude e Boko Haram.[205] === Geɗe ngenndiije === == Politik Ruga == Winndannde mawnde: Politik Ruga Laamu Buhari nastini politik Ruga (politik koɗki aadee) luulndiingo, fawaade e safrude luural hakkunde durooɓe Fulɓe hoɗɓe e remooɓe jooɗiiɓe. Politik oo, mo jooni dartinaama, maa "softu renndooji reserved ɗo durooɓe nguurdata, ndema, ndema jawdi mum en, mbaɗa kosam e waɗde golle goɗɗe jowitiiɗe e njulaagu jawdi tawa ɓe ngonaa e yahrude yeeso ngam yiylaade nokkuuji ɗo na’i maɓɓe nguurata."[206] === Ina wiyee ko militeeruuji === Buhari fotti bee ƴamol ɗuuɗngol nder laamu. E hitaande 2019 laamu makko naati e ñiŋooje mawɗe sabu ko o waɗiri[207] Sowore, daraniiɗo renndo Amerik, e nder ñaawoore makko, hay so tawii ñaawirdu nduu rokkii mo kaalis.[208] Ndee ɗoo feere noon ɓuri ñiŋeede, ko kanko Sowore o wiyi wonde Buhari bonnii nokku makko civic.[209] E lewru Duujal 2019, jaaynde Naajeeriya wiyeteende Punch hollitii wonde gila jooni ɓe mbiyata laamu Buhari ko "laamu"[210], caggal ɗuum ɓe mbiyata ɗum ko "Seneraal Buhari"[210] sabu laamu makko nannduɗo e konu nguu ina woɗɗi demokaraasi. Ɓe cemmbini wonde ko o ‘diktatoor militeer’,[211] ko ɗum huunde nde jaɓɓaama no feewi e nder laylayti renndo.[212] === Ñawu COVID-19 === Winndannde mawnde: Ñawu COVID-19 e nder leydi Nijeer Ƴeew kadi: Jaabawol laamu Najeriya e ñawu COVID-19 Caggal nde rafi COVID-19 fuɗɗii e nder leydi Najeriya, Buhari sosi fedde toppitiinde ko fayti e rafi o e nder leydi ndi.[213] Ñalnde 23 lewru marse, mawɗo gollordu Buhari, Abba Kyari, ƴeewtaama ina wonndi e rafi COVID-19, ɗum addani yimɓe hulde wonde Buhari ina waawi heɓde rafi o, caggal ɗuum hollitaama wonde Buhari ina wondi e rafi o.[214] Ñalnde 30 lewru mars, Buhari anndinii udditgol wurooji mawɗi Abuja, Lagos e Ogun fotde jonte ɗiɗi.[215] Ñalnde 14 oktoobar, goomu hooreejo leydi ndii e COVID-19 jeertinii wonde ina waawi arde e mbaydi ɗiɗmiri "so tawii kuule e porotokolle ɗee ɗooftaaka no feewi".[216] === Joofnude seppooji SARS === Winndannde mawnde: Jokkude SARS E lewru Oktoobar 2020, seppooji ngam haɓaade polis'en tuumaɓe waɗde bonanndeeji polis'en keertiiɗi e polis Naajeeriya, polis'en keertiiɗi haɓaade wuyɓe (SARS) puɗɗiima to Lagos e gure mawɗe goɗɗe. Diɗɗal End SARS ngal alaa ardorde cakkitiinde ko ɓuri kawral tokosal yuɓɓinngal seppooji gadani ɗii, ina nanndi e diɗɗal Occupy Nigeria ngal 2012.[217] Ñalnde 12 lewru nduu, ñalawma gooto caggal nde seppooɓe ɓee kolliti ɗaɓɓaande mum en, Buhari hollitii fusde SARS, fodani ɗum "mbayliigu polis yaajngu".[218] Gila nde leydi Naajeeriya heɓi ndimu mum e hitaande 1960, Polis leydi Naajeeriya woni ko e yeeso ngam haɓaade bonanndeeji yuɓɓinaaɗi e nder leydi Naajeeriya e nder balɗe cakkitiiɗe ɗee, ko wayi no bandiiji, kulhuli, njulaagu dorog, fenaande e njulaagu nguu ina toɗɗii no feewi mbaawkaaji gollooɓe mum,[219] ina ɗaccita nokku ɗo terɗe SARS mbaɗata extrajudi ki02. Ñalnde 13 lewru nduu, Mohammed Adamu, gardiiɗo polis, habri sosde fedde hesere wiyeteende kaɓirɗe e taktikuuji keertiiɗi (SWAT) ngam ƴettude golle SARS.[221] Ndee feere weltinaani ko ɓuri heewde e seppooɓe ɓee, ɓe cikkatnoo ko waylude no feewi njuɓɓudi polis.[222] Ñalnde 14 lewru nduu, seppooji ɗii njokki, ko famɗi fof sappo e seppooɓe mbaraama, e hareeji bonɗi mbaɗi hakkunde seppooɓe yiɗɓe SARS e seppooɓe yiɗɓe SARS e Brigade Garde Presidentielle elite naati e nder laamorgo fedde ndee.[223] Ñalnde 12 lewru nduu hitaande 2021, Buhari yamiri yo terɗe polis Naajeeriya e konu Naajeeriya, ngam haɗde seppooji baɗaaɗi ngam haɓaade laamu. Laamu nguu wiyi ko ngam haɗde ŋakkeende sariya e deeƴre wonnde e seppooji EndSARS lewru Oktoobar 2020.[224] === Haɗeede Twitter === Caggal nde Buhari waɗi winndannde e Twitter ina hulɓina fitinaaji dow yimɓe Biafra to fombina-fuɗnaange leydi Naajeeriya ñalnde 5 lewru nduu hitaande 2021, Twitter momti haala makko ka, sibu ko kañum bonnata sarɗiiji golle mum. Caggal ɗuum seeɗa, laamu leydi Najeriya haɗi Twitter yaltude leydi ndii fof.[225] Ɓe itti haɗugo man nyande 13 lewru Yarkomaa 2022, ɓaawo ɓe mbi'i Twitter jaɓi winnditugo kuuɗe maako haa lesdi Naajeeriya e yoɓugo ceede.[226] === Politik caggal leydi === Ƴeew kadi: Doggol ɗanle hooreejo leydi hakkunde leyɗeele ɗe Muhammadu Buhari waɗi Buhari siftinii ƴamol konu Myanmar e polis'en dow juulɓe Rohingya'en dow laɓɓinki lenyol, nden o jeertini dow musiiba bana warhoore Ruwannda.[227] E nder njillu makko to Almaañ, e darnde makko e sara hooreejo leydi Almaañ, hono Angela Merkel,[228] Buhari wiyi kadi "mi anndaa hol lannda debbo am jeyaa, kono o jeyaa ko e cuuɗi am e suudu am e suudu woɗndu nduu" [229] caggal nde debbo makko adii wasiyaade mo yo o ɓeydu ardorde makko[22]. Buhari woni hooreejo leydi gadano noddirde nanondiral winnderewal ngam haɗde fitinaaji rewɓe e sukaaɓe rewɓe.[230] == Caggal laamu (2023-2025) == Buhari hokki laamu bee jam haa lomto maako Bola Tinubu nyande 29 lewru Mayru 2023, wakkati 10 subaka (WAT) haa juulde udditgol laamu haa Eagle Square, lesdi laamorde lesdi ndi'i. O ummi jooɗorde laamu haa Abuja law ɓaawo juulde hokkugo laamu e nder aadaaji ardiiɓe lesɗe e hooreeɓe lesdi ɓennuɗi o warti haa lesdi maako Katsina to o jaɓɓaama bee mawɓe lesdi e aadaaji ko adii o ɗon no hokka joonde maako haa ngesa maako e jooɗorde saare maako haa Daura.[231] E nder ko yiytaa e nder ñaawoore nde ɓe mbaɗi e dow gonnooɗo guwerneer Banki Naajeeriya, Godwin Emefiele, Boss Mustapha, mawɗo jaagorɗe laamu Buhari, seedtii wonde tato tuumaaɓe ina tuuma wujjude miliyoŋaaji 6,2 dolaar (£4,9 miliyoŋ) e banke mawɗo leydi Naajeeriya, e huutoraade signature of32d Buhari. === Wade === E nder yontereeji ko adii maayde makko, Buhari, mo ɓurnoo heewde ko ruttaade e nguurndam renndo caggal nde o yalti e laamu e hitaande 2023, yahiino to London ngam safrude. O woni ko e toppitaade to opitaal leydi Angalteer sabu ko siforaa ko rafi juutɗo. E nder laamu makko, o ƴettiino leppi safaara keewɗi juutɗi to London, ɗum jibini ñiŋooje nder leydi e kulhuli ko fayti e laaɓal.[233] Buhari maayi ko e nder suudu safrirdu to Londres ko ina wona waktu 16ɓo e feccere kikiiɗe (15w30h UTC),[234] ñalnde 13 lewru juko hitaande 2025.[235] O waɗi duuɓi 82. Ñalnde 14 lewru juko, cukko hooreejo leydi ndii, hono Kashim Shettima, arii London ngam hawritde e debbo Buhari e sukaaɓe mum, tawi omo ardii delegaasiyoŋ ardiiɓe leydi Najeriya, ɓe ndaranii wartirde heddiiɓe makko to leydi Najeriya.[238][239] Ubbirde ndee leeltinii ñalnde wootere caggal nde o jokkondiri e ɓesngu makko.[240][241] Goomu ngu George Akume ardii nguu udditaa ngam waɗde wirwirnde Buhari "wirngo leydi ndii fof".[242] Ñalnde 15 lewru juko hitaande 2025, heddiiɓe e Buhari, ɓe ndarnanoo e lefol leydi Najeriya, neldaama to leydi Najeriya e nder laana ndiwoowa hooreejo leydi Najeriya, ɓe njottii laana ndiwoowa Umaru Musa Yar’adua to Katsina.[242][243][244] Ñalnde heen kadi, heddiiɓe e makko mbaraa e galle makko to Daura, to diiwaan Katsina[245] e dow sarɗiiji lislaam.[246] O rokkaama wirwirnde laamu e wirwirnde laamu e teleeji[247][248][249] tawi kadi ko ardiiɓe leydi e laamuuji jooni e wonnooɓe e laamu ummoriiɓe Gine Bisaawo e Niiseer tawtoraama.[250] === Teddungal === Caggal maayde Buhari, hooreejo leydi Naajeeriya, Bola Tinubu, siftinii wonde lefol makko ngol ina duumoo, ina maantini e laawol demokaraasi Naajeeriya, o bayyini balɗe jeeɗiɗi e sunaare, tawi ko bannge ngenndi ndii yamiri yo o waɗte e feccere mast balɗe jeeɗiɗi gila 13 lewru juko.[251][252] Tinubu yamiri cukko hooreejo leydi Kashim Shettima yo yah lesdi Biritaniya ngam yahdugo bee ɓanndu Buhari haa lesdi Naajeeriya ngam o wirna.[239] == Nguurndam neɗɗo == E hitaande 1971, Buhaari resi Safinatu Buhaari (jinaaɗo mum ko Yuusuf). Ɓe ndañi ɓiɓɓe njoyo gooto.[253] E hitaande 1988, ɓe ceerti. Ñalnde 14 lewru bowte hitaande 2006, Safinatu sankii ko e caɗeele jabet. E lewru Noowammbar 2012, ɓiɗɗo Buhari debbo gadano maayi e rafi ƴiiƴam, balɗe ɗiɗi caggal nde o dañi ɓiɗɗo to opitaal to Kaduna.[254] E lewru Duujal hitaande 1989, Buhari resi Aisha Buhari (jinaaɗo Halilu). Ɓe ndañi kadi ɓiɓɓe njoyo gooto.[255] Ɓiɗɗo maɓɓe Yuusuf resi Zahra Nasir Bayero, ɓiɗɗo Emir Nasiru Ado Bayero, e lewru ut 2021.[256] E hitaande 2015, Buhari hollitii 150 000 dolaar Amerik kaalis ; ko jiidaa e cuuɗi joy e cuuɗi ɗiɗi loope kam e gese, ngesa leɗɗe e ranwiiji 270 jawdi, 25 baali, pucci joy e colli ceertuɗi, geɗe e nder feddeeji tati, nokkuuji ɗiɗi ɗi ƴellitaaki, e otooji ɗiɗi ɗi o soodi e ngalu makko.[257] == Teddungal == === Teddungal ngenndiwal === Naajeeriya: Komanda mawɗo fedde nde (GCFR) (1983) === Teddungal caggal leydi === Benin: Kuraana mawɗo e nder leydi Benin (2015)[258] Gine Ekuwatoor: Koolaaɗo kuuɓal yamiroore jeytaare (2016)[259] Gine Bisaawo: Heɓɗo njeenaari Amilkar Kabral (8 desaambar 2022)[260] Liberiya: Kordon mawɗo fedde pioneer en Liberiya (27 sulyee 2019)[261][262] Nijeer: Kuraana mawɗo mo Ordo ngenndiijo Niiseer (17 mars 2021)[263] Portigaal: Koolaaɗo kuuɓal laamɗo Henri (30 suwee 2022)[264] Senegaal: Kurus mawɗo mo Ordo ngenndiijo Lion (7 sulyee 2022)[265] Serbi: Kalaas ɗiɗmo e yamiroore leydi Serbi (2016)[266] === Tiitooɗe aadaaji === E hitaande 2017, kawtal laamɓe aadaaji fuɗnaange-rewo teddinii hooreejo leydi Buhari e tiitooɗe laamɗo Enyioma I mo Ebonyi e Ochioha I mo Igboland.[267] E sahaa nde o woni e laamu, hooreejo leydi ndii ina joginoo tiitoonde, hono Ogbuagu I mo Igboland, e nder laamu leydi Najeriya.[268] Caggal mum o rokkaama kadi goɗɗo, hono Ikeogu I mo Igboland, e hitaande rewtunde ndee.[269][270] == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe Hausa en Doggol ardiiɓe lesɗe Naajeeriya Doggol yimɓe Naajeeriya == Himobe == [[Catégorie: Yimɓe]] [[Catégorie: Pelaajo Naajeeriya]] [[Catégorie: Naajeeriya]] [[Catégorie: Pelaajo Katsina]] [[Catégorie: Fulfulde]] h7mo3e6svyl45witg9xautdhxrpd2yq Abubakar Shehu Abubakar 0 4787 180542 170838 2026-08-02T15:57:17Z MOIBARDE 10068 180542 wikitext text/x-wiki {{Infobox person | honorific_prefix = His Royal Highness Alhaji | name = Abubakar Shehu-Abubakar | image = Abubakar Shehu Abubakar.jpg | caption = | birth_date = {{b-da|17 December 1977}} | birth_place = Gombe, Nigeria | education = [[University of Maiduguri]] | occupation = Emir of Gombe | predecessor = Shehu Abubakar, 10th Emir of Gombe }} '''Abubakar Shehu Abubakar''' (o ɗanyama nyalɗe 17 [[Lewru]] Bowte, ndungu alif 1977) e gelle [[Gombe]] e hawtugo [[Naajeeriya]]. Ɗun laamiiɗo cuuɗi finaato'en e nɗer [[Naajeeriya]] mo ɗun Laammini [[Lamido|Lamiɗo]] [[Gombe]] mo sappo e go’o 11 nde lewru Morse, hitannde ndungu 2014.O Lattake Laamiiɗo Sawo mayde dayɗa mo, [[Shehu Abubakar]] Lamiɗo sappo 10 jo mayɗo e yalɗe 27 too lewru ru Duujal, dowɓi 2014. Abubakar Shehu Abubakar. Hanko wonii ɓiɗɗo ɗiɗaɓo mo kinnaɗo [[Shehu Abubakar]].<ref>{{cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/news/national-news/164757-govt-appoints-new-emir-of-gombe|url-status=dead |date=24 June 2014 |publisher=The Guardian (Nigeria)|access-date= 7 December 2022|language= en |title= Govt appoints new Emir of Gombe }}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2014/05/27/emir-of-gombe-dies-at-76/ |publisher=P.M. News|date= 27 May 2014 |access-date= 7 December 2022|language= en|title= Emir of Gombe dies at 76 }}</ref> ==Taariha margo maako e jannde maako== Ɗun danyi Abubakar Shehu Abubakar e gelle [[Gombe]] gonɗe [[Naajeeriya]]. Mo halartake janngirde ''[[Gombe]] Children Primary School'' e ndunngu 1982 yaari 1988 ɗen e bo ''Government Science Secondary School [[Gombe]]'' gader 1989 yaari 1995. Shehu Abubakar mo janngi digiriwal maako artugal e fannu annɗal tayaka siyaasaje (''political science'') e [[Janngirɗe Maiduguri]] inare e mo janngi gader ɗungu 2001 yaari haa wakkatire ɗe mo himmini jannɗe maako 2005. ==Kuugal maako== Abubakar o meɗɗi lattaki kannsilajo kakkilero wo e hukuuma pamarun [[Gombe]] gada nduungu 2006 yaari 2007. Gada 2007 yaari 2009 mo huuti e jonɗe ballitowo mo sakkooma mo daraaktawal jahirgal e huutirde taadugal [[Naajeeriya]] gal hautude [[Abuuja]]. Gada ɓawo mo lattake mawɗo kamfaniwal kliptoun lagoon [[Naajeeriya]] led ɗenbo e jonɗe daraktajo mo ''Horizon Interlinks Global Reesources''. ==Laamu== Dayɗo Abubakar Shehu Abubakr lamiɗo [[Gombe]] mo sappojo 10 mo maayi sanaɗu Nyawu ladde e gelle London yalɗe 27 ɗun [[lewru]] Mayie 2014 ɗun lamini mo dow donuɗu Shehu Abubakar e fuɗɗu go’o [[lewru]] Julie 2014, sakatarejo hukuma [[Diiwal Gombe]] (SSG) Abubakar Bage han ko hokki Abubakar Shehu Abubakar ɗerewol laamu ɗun e julirde mawɗe ɗe gelle [[Gombe]] e yalɗe 6 ɗun [[lewru]] Julie 2014. Inare e ɗun waɗii fiijo laammiki laamu maako. ==Yi'a boo== * [[Shehu Abubakar]] ==Hiimoɓe== {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Gombe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] nmo5cif82d7wkzxt82c6f8t0sgmcyen 180543 180542 2026-08-02T16:04:46Z MOIBARDE 10068 Add reference 180543 wikitext text/x-wiki {{Infobox person | honorific_prefix = His Royal Highness Alhaji | name = Abubakar Shehu-Abubakar | image = Abubakar Shehu Abubakar.jpg | caption = | birth_date = {{b-da|17 December 1977}} | birth_place = Gombe, Nigeria | education = [[University of Maiduguri]] | occupation = Emir of Gombe | predecessor = Shehu Abubakar, 10th Emir of Gombe }} '''Abubakar Shehu Abubakar''' (o ɗanyama nyalɗe 17 [[Lewru]] Bowte, <ref>{{cite news|last=Okogba|first=Emmanuel|date=2022-10-07|title=Buhari's national honours|url=https://www.vanguardngr.com/2022/10/buharis-national-honours|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-11|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> ndungu alif 1977) e gelle [[Gombe]] e hawtugo [[Naajeeriya]]. Ɗun laamiiɗo cuuɗi finaato'en e nɗer [[Naajeeriya]] mo ɗun Laammini [[Lamido|Lamiɗo]] [[Gombe]] mo sappo e go’o 11 nde lewru Morse, hitannde ndungu 2014.O Lattake Laamiiɗo Sawo mayde dayɗa mo, [[Shehu Abubakar]] Lamiɗo sappo 10 jo mayɗo e yalɗe 27 too lewru ru Duujal, dowɓi 2014. Abubakar Shehu Abubakar. Hanko wonii ɓiɗɗo ɗiɗaɓo mo kinnaɗo [[Shehu Abubakar]].<ref>{{cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/news/national-news/164757-govt-appoints-new-emir-of-gombe|url-status=dead |date=24 June 2014 |publisher=The Guardian (Nigeria)|access-date= 7 December 2022|language= en |title= Govt appoints new Emir of Gombe }}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2014/05/27/emir-of-gombe-dies-at-76/ |publisher=P.M. News|date= 27 May 2014 |access-date= 7 December 2022|language= en|title= Emir of Gombe dies at 76 }}</ref> ==Taariha margo maako e jannde maako== Ɗun danyi Abubakar Shehu Abubakar e gelle [[Gombe]] gonɗe [[Naajeeriya]]. Mo halartake janngirde ''[[Gombe]] Children Primary School'' e ndunngu 1982 yaari 1988 ɗen e bo ''Government Science Secondary School [[Gombe]]'' gader 1989 yaari 1995. Shehu Abubakar mo janngi digiriwal maako artugal e fannu annɗal tayaka siyaasaje (''political science'') e [[Janngirɗe Maiduguri]] inare e mo janngi gader ɗungu 2001 yaari haa wakkatire ɗe mo himmini jannɗe maako 2005. ==Kuugal maako== Abubakar o meɗɗi lattaki kannsilajo kakkilero wo e hukuuma pamarun [[Gombe]] gada nduungu 2006 yaari 2007. Gada 2007 yaari 2009 mo huuti e jonɗe ballitowo mo sakkooma mo daraaktawal jahirgal e huutirde taadugal [[Naajeeriya]] gal hautude [[Abuuja]]. Gada ɓawo mo lattake mawɗo kamfaniwal kliptoun lagoon [[Naajeeriya]] led ɗenbo e jonɗe daraktajo mo ''Horizon Interlinks Global Reesources''. ==Laamu== Dayɗo Abubakar Shehu Abubakr lamiɗo [[Gombe]] mo sappojo 10 mo maayi sanaɗu Nyawu ladde e gelle London yalɗe 27 ɗun [[lewru]] Mayie 2014 ɗun lamini mo dow donuɗu Shehu Abubakar e fuɗɗu go’o [[lewru]] Julie 2014, sakatarejo hukuma [[Diiwal Gombe]] (SSG) Abubakar Bage han ko hokki Abubakar Shehu Abubakar ɗerewol laamu ɗun e julirde mawɗe ɗe gelle [[Gombe]] e yalɗe 6 ɗun [[lewru]] Julie 2014. Inare e ɗun waɗii fiijo laammiki laamu maako. ==Yi'a boo== * [[Shehu Abubakar]] ==Hiimoɓe== {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Gombe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] saal2mc97dtfqhg0quodqrh3fja86be Umaru Musa Yar'Adua 0 5538 180552 158654 2026-08-02T19:09:44Z Ilya Discuss 10103 180552 wikitext text/x-wiki {{Databox}}[[File:The Prime Minister, Dr. Manmohan Singh with the President of Nigeria, Mr. Umaru Musa Yar'Adua, at a Ceremonial Reception, at Abuja, Nigeria on October 15, 2007.jpg|thumb|The_Prime_Minister,_Dr._Manmohan_Singh_with_the_President_of_Nigeria,_Mr._Umaru_Musa_Yar'Adua,_at_a_Ceremonial_Reception,_at_Abuja,_Nigeria_on_October_15,_2007]] '''Umaru Musa Yar'Adua''' o waɗi ƴeeɗowki/gordam maako diga hitaande alif 1951 yaarii hiitande ndungu 2010. Ɗuun gimɗo siyaasajo [[Naajeeriya]] o meɗi wadgo gomnaajo e lesdi [[Katsina]] o ardaaki arduwgal leydi [[Naajeeriya]] hiitande ndungu 2007. <ref>file:///storage/emulated/0/Android/media/com.transsion.phoenix/Offline%20pages/Umaru%20Musa%20Yar'Adua%20-%20Wikipedia.mht</ref> [[File:Umaru Yar'Adua 2007-06-07.jpg|thumb]] == Tariihi maako == Ɗuun ndaƴiimo sapponde E jeewey go'o 16 lewru Agustus hiitaade 1951 e gelle [[Katsina]] lesdi <ref>https://web.archive.org/web/20200809133743/http://odili.net/news/source/2009/jan/25/215.html</ref>[[Naajeeriya]]. Baba maako ɗuun ministaajo Diiwal [[Lagos]] sa'ii maai. O ɓagi koreemako Turai Yar'Adua hitaande 1975,<ref>http://allafrica.com/stories/201001150880.html</ref> ɓegon bacci jeew'ɗiɗi (7) worɓe ɗiɗo rewɓe njeyo (5) be taaniraaɓe Ɗuɗɓe. O ɓangi Hauwa Umar Radda hiitaade 1992 yaarii 1997 ɓe keɓii bacci ɗiɗi. Gomnaajo [[Diiwal Kebbi]] saaliiɗo Usman Dakingari ɓangi ɓinngel maako Zainab Yar'Adua, nden boh Gomnaajo [[Diiwal Bauchi]] saaliiɗo Isah Yuguda haƴown ma ɓangi ɓinngel maako Nafisa, se Gomnaajo [[Diiwal Katsina]] roonuɗo mo mo innde [[Ibrahim Shema]] hanko ma ɓangi ɓinngel maako Maryam. <ref>https://web.archive.org/web/20070930153942/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=83775</ref><ref>https://web.archive.org/web/20200809133743/http://odili.net/news/source/2009/jan/25/215.html</ref><ref>https://web.archive.org/web/20110708222303/http://sunday.dailytrust.com/index.php?option=com_content&task=view&id=565&Itemid=1</ref> == Njande maako == O fuɗɗi njande e Rafukka Primary School Hiitaade 1958, o saalii njangide [[Dutsinma]] e [[Katsina]] 1962. O hawti njangirde e gell Keffi hiitaade 1965 yaarii 1969. Hiitaade 1971 o jaɓii ɗerewol manngol e njangirde Barewa College. O waɗi degree maako aranndeeri (1972 yaarii 1975) e ɗiɗawru(1978) e jaami'awa [[Ahmadu Bello]] edow ilmu kemistiri (Kimmiyya).<ref>https://web.archive.org/web/20110130075725/http://www.yaradua2007.com/index.php?option=com_content&task=view&id=14&Itemid=26</ref> == Kuugal Artuungal == O fuɗɗi huwugo be njangirde Holy Child College e legos (1975-76). O Moodibbo njanginoowo e njangirɗee College of arts, science and Technology Zaria, Diiwal [[Kaduna]] (hiitaade 1976) e College Of Arts Science (hiitaade 1979). O waɗi manajaajo (ardiiɗo) ngesa Sambo e gelle Funtua, diiwal [[Katsina]]. O waɗi membaajoo edow njandeeji be ndemal e Diiwal [[Katsina]](1978 yaarii 1983). O ardake felle ɗuɗɗe ɗe kuugal masin.<ref>https://web.archive.org/web/20220331032733/http://www.afripol.org/archive/item/35-the-president-of-nigeria-his-excellency-umaru-musa-yar%E2%80%99adua.html</ref><ref>https://www.independent.co.uk/news/obituaries/umaru-yaradua-nigerian-president-who-struggled-to-tackle-the-countrys-social-and-political-problems-1993052.html</ref> == Gomnaajo Diiwal Katsina == O lattake jagordo shubtaaɗo gaɗoowo Gomnaajo Diiwal [[Katsina]] hiitaade 1999 har yaarii 2007. Hanko'on woni jagordo aranndeejoo wanginɗo ko'o mari eder jaowdii (Assets) <ref>https://web.archive.org/web/20070703020602/http://odili.net/news/source/2007/jun/29/203.html</ref>maako, boh o lattini diiwal [[Katsina]] nder ngaɗoɓe shari'a jowldanku wakkaci maako. <ref>http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/860660.stm</ref> == Ardooɗo lesdii Naajeeriya == O lattake jagordo shubtaaɗo ardotooɗo lesdii [[Naajeeriya]] les jam'iyya maako ka PDP hiitande 2007 ɓawo o wanginii anniya maako dow daraaki tebgo laamowki [[Naajeeriya]]. Ɗuun waɗi shubtal gal o do'ii luttuɓe ([[Muhammadu Buhari]] of ANPP and [[Atiku Abubakar]] of AC)<ref>https://web.archive.org/web/20160113132618/http://en.people.cn/200706/29/eng20070629_388508.html</ref>. Saini boh kamɓe ɓe njaɓai e shubtal gal. Diiga nden boh o inni/wanginii ballitoowo mo ardoogal [[leydi]] [[Naajeeriya]], o hooƴii [[Goodluck Ebele Jonathan]] dow wallitamo ardooki, hanko'on woni jagordo [[Diiwal Bayelsa]] koden. <ref>https://web.archive.org/web/20071001124636/http://news.independent.co.uk/world/africa/article2083829.ece</ref> == Anniyaaji maako jeyɗiɗi == Ɓawo o lattake jagordo shubtaaɗo o wanginii anniyaaji maako jeyɗiɗi (7) dow mahowgo lesdii [[Naajeeriya]] bakoo ɗuun yaara dungu 2020, kanjii woonii ɗoo les; <ref>https://www.cbn.gov.ng/Out/EduSeries/Fiscal%20reforms.pdf</ref> 1. Mahaale boɗɗe, wod'ingow hiite lesdii 2. Sha'aniijii Ƴamduu lesdii 3. Ɗuɗɗingo jaowdii lesdii 4. Wod'ingow Jahaale lesdii 5. Wod'ingow laaɓee lesdii 6. Tabbitayki njoode njam e lesdii 7. Wod'ingow sha'aniijii Ilmu lesdii. seiny boh o heɓai o hawti anniyaaji maako ɗi'o inni gamma o ƴamɗa/ƴaawi dow ɓooƴee (Kidney disease) <ref>https://web.archive.org/web/20110605010532/http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/africa/article6978589.ece</ref>diiga ɓawo bow o sooy'ty (died)<ref>http://www.iol.co.za/index.php?set_id=1&click_id=86&art_id=nw20070307230331932C761854</ref>. O waɗi shiya njamow ɗun wurtiinii mo lesɗe yaasi tebgo njamu maako, assembly lesdii [[Naajeeriya]] lattini ballitoowo mo ardoogal dow ardoogal lesdii ndin hiitaade 2010<ref>https://web.archive.org/web/20100213084338/https://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5i8DQENtzQXmEbHeJQbS9ZAlpVg1g</ref>. Ɓawo nango habarow sooy'tukiy maako ɗon ɓe tabbitini ballitoowo mo ardoogal mo innde [[Goodluck Ebele Jonathan]] dow o latto ardootooɗo lesdii ndin yaarii ƴandeere shubtal yeesowal. <ref>https://web.archive.org/web/20100506033248/http://www.nanngronline.com/Pages/default.aspx</ref> == Jawdi maako == Wakkacire o wanginii anniya maako dow daraaki tebgo laamowki [[Naajeeriya]] o wanginii jawdi maako faat. Owon shede ko yaarii ₦856,452,892. ₦19 million ɗuun koreemako.<ref>https://web.archive.org/web/20070703020602/http://odili.net/news/source/2007/jun/29/203.html</ref> == Mayde maako == Ƴandeere 24 Febuary, 2010 ɓe ngartinii mo lesdii [[Naajeeriya]] diiga lesdii [[Saudi Arabia]] ɗun wurtinai khabaru ngonga dow waalaki maako shiyajamow. Ɗuɓɓe ndaaroimo e Abuja<ref>http://saharareporters.com/2008/09/05/yaradua-returns-abuja-under-cover-darkness</ref>, ɓawo ɗon o sooy'ty ƴandeeree 5 May, 2010 eder wowro gomnaaty [[Naajeeriya]].<ref>http://www.nanngronline.com/News/Pages/PresidentYar%27Aduaisdead.aspx</ref><ref>http://edition.cnn.com/2010/WORLD/africa/05/05/nigeria.president.dead/index.html?hpt=T1</ref><ref>http://english.aljazeera.net/news/africa/2010/05/20105523627997165.html</ref> <ref>http://www.english.rfi.fr/africa/20100225-where-yaradua-nigerians-ask</ref> == Tuugnorgal == nji1tmaaetgxwgk6yha48tuin797teo Khairat Abdulrazaq-Gwadabe 0 6169 180553 96862 2026-08-02T19:13:53Z Ilya Discuss 10103 180553 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko inlistenR jibinaa ko hitaande 1957. Ko o awokaa e politik Najeriya. Khairat suɓaama bana Senator ngam lesdi Abuja, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laynde lesdi Naajeeriya (PDP). O wonii laamu tuggi lewru mee 1999 haa lewru mee 2003. Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko miñiiko debbo guwerneer Abdulrahmaan Abdulrazaq e debbo kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. O jibinaa ko to Ilorin ñalnde 23 abriil 1957. O janngii sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Buckingham. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e taariindi, cellal, geɗe rewɓe (hooreejo), jikkuuji fedde nde, turism e pinal e leydi laamorgo leydi ndii. O woniino kadi tergal e fedde toppitiinde ko fayti e doosɗe e aksiyoŋaaji leydi Najeriya. Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko kanndidaa PDP ngam suɓaade hooreejo leydi ndi e hitaande 2003, kono o dañii caɗeele e wooteeji gardagol leydi ndii. Ina gasa tawa ɗum waɗi ko ballal makko gadanal ngam ittude hooreejo leydi ndi hono Olusegun Obasanjo. E lewru Yarkomaa hitaande 2003, o anndini o ɗon mari haaje wurtugo nder lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (ANPP) ngam daliila PDP ɗon mari haaje. E lewru ut 2005, duuɓi jeegom caggal dewgal, Khairat Abdulrazaq-Gwadabe jibini ɓiyum gadano, gorko, to opitaal to Miami, to Floride, to Amerik. O waɗi duuɓi 48. Baaba ɓiɗɗo keso oo, ko Kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. Tuggude e lewru desaambar 2011, ko Khairat Abdulrazaq-Gwadabe woni hooreejo fedde senaateeruuji, nde senaateeruuji ɓooyɗi e gollotooɗi ɗii ndenndinta gannde mum en e humpitooji mum en. Tuugnorgal 97fscdn13hvlxolodnz8irp5fo7mj61 180554 180553 2026-08-02T19:14:57Z Ilya Discuss 10103 180554 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Khairat Abdulrazaq-Gwadabe''' ko inlistenR jibinaa ko hitaande 1957. Ko o awokaa e politik Najeriya. Khairat suɓaama bana Senator ngam lesdi Abuja, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laynde lesdi Naajeeriya (PDP). O wonii laamu tuggi lewru mee 1999 haa lewru mee 2003. Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko miñiiko debbo guwerneer Abdulrahmaan Abdulrazaq e debbo kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. O jibinaa ko to Ilorin ñalnde 23 abriil 1957. O janngii sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Buckingham. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e taariindi, cellal, geɗe rewɓe (hooreejo), jikkuuji fedde nde, turism e pinal e leydi laamorgo leydi ndii. O woniino kadi tergal e fedde toppitiinde ko fayti e doosɗe e aksiyoŋaaji leydi Najeriya. Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko kanndidaa PDP ngam suɓaade hooreejo leydi ndi e hitaande 2003, kono o dañii caɗeele e wooteeji gardagol leydi ndii. Ina gasa tawa ɗum waɗi ko ballal makko gadanal ngam ittude hooreejo leydi ndi hono Olusegun Obasanjo. E lewru Yarkomaa hitaande 2003, o anndini o ɗon mari haaje wurtugo nder lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (ANPP) ngam daliila PDP ɗon mari haaje. E lewru ut 2005, duuɓi jeegom caggal dewgal, Khairat Abdulrazaq-Gwadabe jibini ɓiyum gadano, gorko, to opitaal to Miami, to Floride, to Amerik. O waɗi duuɓi 48. Baaba ɓiɗɗo keso oo, ko Kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. Tuggude e lewru desaambar 2011, ko Khairat Abdulrazaq-Gwadabe woni hooreejo fedde senaateeruuji, nde senaateeruuji ɓooyɗi e gollotooɗi ɗii ndenndinta gannde mum en e humpitooji mum en. == Tuugnorgal == rotbzybm3lktpzv99kagmijetji0km7 180555 180554 2026-08-02T19:15:46Z Ilya Discuss 10103 180555 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Khairat Abdulrazaq-Gwadabe''' ko inlistenR jibinaa ko hitaande 1957. Ko o awokaa e politik Najeriya. Khairat suɓaama bana Senator ngam lesdi Abuja, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laynde lesdi Naajeeriya (PDP).<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref><ref>{{Cite web|last=TVCN|date=2018-09-06|title=Khairat Gwadabe declares intention to run for Senate again - Trending News|url=https://www.tvcnews.tv/2018/09/khairat-gwadabe-declares-intention-to-run-for-senate-again/,%20https://www.tvcnews.tv/2018/09/khairat-gwadabe-declares-intention-to-run-for-senate-again/|access-date=2024-06-15|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=LeaderBox - Political Leadership Platform|url=https://leaderbox.africa/leaders/khairat-abdulrazaq-gwadabe|access-date=2026-04-01|website=leaderbox.africa|language=en}}</ref> O wonii laamu tuggi lewru mee 1999 haa lewru mee 2003. Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko miñiiko debbo guwerneer Abdulrahmaan Abdulrazaq e debbo kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. O jibinaa ko to Ilorin ñalnde 23 abriil 1957. O janngii sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Buckingham. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e taariindi, cellal, geɗe rewɓe (hooreejo), jikkuuji fedde nde, turism e pinal e leydi laamorgo leydi ndii. O woniino kadi tergal e fedde toppitiinde ko fayti e doosɗe e aksiyoŋaaji leydi Najeriya. Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko kanndidaa PDP ngam suɓaade hooreejo leydi ndi e hitaande 2003, kono o dañii caɗeele e wooteeji gardagol leydi ndii. Ina gasa tawa ɗum waɗi ko ballal makko gadanal ngam ittude hooreejo leydi ndi hono Olusegun Obasanjo. E lewru Yarkomaa hitaande 2003, o anndini o ɗon mari haaje wurtugo nder lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (ANPP) ngam daliila PDP ɗon mari haaje. E lewru ut 2005, duuɓi jeegom caggal dewgal, Khairat Abdulrazaq-Gwadabe jibini ɓiyum gadano, gorko, to opitaal to Miami, to Floride, to Amerik. O waɗi duuɓi 48. Baaba ɓiɗɗo keso oo, ko Kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. Tuggude e lewru desaambar 2011, ko Khairat Abdulrazaq-Gwadabe woni hooreejo fedde senaateeruuji, nde senaateeruuji ɓooyɗi e gollotooɗi ɗii ndenndinta gannde mum en e humpitooji mum en. == Tuugnorgal == 9zjy62ftnjqpj0ydxtsak6cxurlttt7 180556 180555 2026-08-02T19:16:42Z Ilya Discuss 10103 180556 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Khairat Abdulrazaq-Gwadabe''' ko inlistenR jibinaa ko hitaande 1957. Ko o awokaa e politik Najeriya. Khairat suɓaama bana Senator ngam lesdi Abuja, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laynde lesdi Naajeeriya (PDP).<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref><ref>{{Cite web|last=TVCN|date=2018-09-06|title=Khairat Gwadabe declares intention to run for Senate again - Trending News|url=https://www.tvcnews.tv/2018/09/khairat-gwadabe-declares-intention-to-run-for-senate-again/,%20https://www.tvcnews.tv/2018/09/khairat-gwadabe-declares-intention-to-run-for-senate-again/|access-date=2024-06-15|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=LeaderBox - Political Leadership Platform|url=https://leaderbox.africa/leaders/khairat-abdulrazaq-gwadabe|access-date=2026-04-01|website=leaderbox.africa|language=en}}</ref> O wonii laamu tuggi lewru mee 1999 haa lewru mee 2003. Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko miñiiko debbo guwerneer Abdulrahmaan Abdulrazaq e debbo kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. O jibinaa ko to Ilorin ñalnde 23 abriil 1957..<ref>{{Cite news|date=2021-02-24|title=All Governor AbdulRazaq's Men|url=https://theinformant247.com/all-governor-abdulrazaqs-men/|location=Kwara, Nigeria|access-date=2021-03-30|newspaper=[[The Informant247]]|language=en-US}}</ref> O janngii sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Buckingham. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e taariindi, cellal, geɗe rewɓe (hooreejo), jikkuuji fedde nde, turism e pinal e leydi laamorgo leydi ndii. O woniino kadi tergal e fedde toppitiinde ko fayti e doosɗe e aksiyoŋaaji leydi Najeriya. Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko kanndidaa PDP ngam suɓaade hooreejo leydi ndi e hitaande 2003, kono o dañii caɗeele e wooteeji gardagol leydi ndii. Ina gasa tawa ɗum waɗi ko ballal makko gadanal ngam ittude hooreejo leydi ndi hono Olusegun Obasanjo. E lewru Yarkomaa hitaande 2003, o anndini o ɗon mari haaje wurtugo nder lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (ANPP) ngam daliila PDP ɗon mari haaje. E lewru ut 2005, duuɓi jeegom caggal dewgal, Khairat Abdulrazaq-Gwadabe jibini ɓiyum gadano, gorko, to opitaal to Miami, to Floride, to Amerik. O waɗi duuɓi 48. Baaba ɓiɗɗo keso oo, ko Kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. Tuggude e lewru desaambar 2011, ko Khairat Abdulrazaq-Gwadabe woni hooreejo fedde senaateeruuji, nde senaateeruuji ɓooyɗi e gollotooɗi ɗii ndenndinta gannde mum en e humpitooji mum en. == Tuugnorgal == 5h97nfzhmh89453y0o1tt6jd3bbjixx 180557 180556 2026-08-02T19:43:15Z Ilya Discuss 10103 180557 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Khairat Abdulrazaq-Gwadabe''' ko inlistenR jibinaa ko hitaande 1957. Ko o awokaa e politik Najeriya. Khairat suɓaama bana Senator ngam lesdi Abuja, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laynde lesdi Naajeeriya (PDP).<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref><ref>{{Cite web|last=TVCN|date=2018-09-06|title=Khairat Gwadabe declares intention to run for Senate again - Trending News|url=https://www.tvcnews.tv/2018/09/khairat-gwadabe-declares-intention-to-run-for-senate-again/,%20https://www.tvcnews.tv/2018/09/khairat-gwadabe-declares-intention-to-run-for-senate-again/|access-date=2024-06-15|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=LeaderBox - Political Leadership Platform|url=https://leaderbox.africa/leaders/khairat-abdulrazaq-gwadabe|access-date=2026-04-01|website=leaderbox.africa|language=en}}</ref> O wonii laamu tuggi lewru mee 1999 haa lewru mee 2003. Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko miñiiko debbo guwerneer Abdulrahmaan Abdulrazaq e debbo kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. O jibinaa ko to Ilorin ñalnde 23 abriil 1957..<ref>{{Cite news|date=2021-02-24|title=All Governor AbdulRazaq's Men|url=https://theinformant247.com/all-governor-abdulrazaqs-men/|location=Kwara, Nigeria|access-date=2021-03-30|newspaper=[[The Informant247]]|language=en-US}}</ref> O janngii sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Buckingham. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e taariindi, cellal, geɗe rewɓe (hooreejo), jikkuuji fedde nde, turism e pinal e leydi laamorgo leydi ndii. O woniino kadi tergal e fedde toppitiinde ko fayti e doosɗe e aksiyoŋaaji leydi Najeriya..<ref>{{Cite news|last=Nwogu|first=Success|date=2018-09-28|title=House of Reps member, Funke Adedoyin is dead|url=https://punchng.com/kwara-rep-funke-adedoyin-is-dead/|access-date=2024-06-19|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> This may have been due to her previous support for a move to impeach President [[Olusegun Obasanjo]].<ref name="tday330" /> In January 2003, she announced her decision to defect to the [[All Nigeria People's Party]] (ANPP) due to unfair treatment by the PDP.<nowiki><ref>{</nowiki> Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko kanndidaa PDP ngam suɓaade hooreejo leydi ndi e hitaande 2003, kono o dañii caɗeele e wooteeji gardagol leydi ndii. Ina gasa tawa ɗum waɗi ko ballal makko gadanal ngam ittude hooreejo leydi ndi hono Olusegun Obasanjo. E lewru Yarkomaa hitaande 2003, o anndini o ɗon mari haaje wurtugo nder lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (ANPP) ngam daliila PDP ɗon mari haaje. E lewru ut 2005, duuɓi jeegom caggal dewgal, Khairat Abdulrazaq-Gwadabe jibini ɓiyum gadano, gorko, to opitaal to Miami, to Floride, to Amerik. O waɗi duuɓi 48. Baaba ɓiɗɗo keso oo, ko Kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. Tuggude e lewru desaambar 2011, ko Khairat Abdulrazaq-Gwadabe woni hooreejo fedde senaateeruuji, nde senaateeruuji ɓooyɗi e gollotooɗi ɗii ndenndinta gannde mum en e humpitooji mum en. == Tuugnorgal == ruwoekcn541zitfy5nvfwllcid5r6dl 180558 180557 2026-08-02T19:45:15Z Ilya Discuss 10103 180558 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Khairat Abdulrazaq-Gwadabe''' ko inlistenR jibinaa ko hitaande 1957. Ko o awokaa e politik Najeriya. Khairat suɓaama bana Senator ngam lesdi Abuja, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laynde lesdi Naajeeriya (PDP).<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref><ref>{{Cite web|last=TVCN|date=2018-09-06|title=Khairat Gwadabe declares intention to run for Senate again - Trending News|url=https://www.tvcnews.tv/2018/09/khairat-gwadabe-declares-intention-to-run-for-senate-again/,%20https://www.tvcnews.tv/2018/09/khairat-gwadabe-declares-intention-to-run-for-senate-again/|access-date=2024-06-15|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=LeaderBox - Political Leadership Platform|url=https://leaderbox.africa/leaders/khairat-abdulrazaq-gwadabe|access-date=2026-04-01|website=leaderbox.africa|language=en}}</ref> O wonii laamu tuggi lewru mee 1999 haa lewru mee 2003. Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko miñiiko debbo guwerneer Abdulrahmaan Abdulrazaq e debbo kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. O jibinaa ko to Ilorin ñalnde 23 abriil 1957..<ref>{{Cite news|date=2021-02-24|title=All Governor AbdulRazaq's Men|url=https://theinformant247.com/all-governor-abdulrazaqs-men/|location=Kwara, Nigeria|access-date=2021-03-30|newspaper=[[The Informant247]]|language=en-US}}</ref> O janngii sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Buckingham. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e taariindi, cellal, geɗe rewɓe (hooreejo), jikkuuji fedde nde, turism e pinal e leydi laamorgo leydi ndii. O woniino kadi tergal e fedde toppitiinde ko fayti e doosɗe e aksiyoŋaaji leydi Najeriya..<ref>{{Cite news|last=Nwogu|first=Success|date=2018-09-28|title=House of Reps member, Funke Adedoyin is dead|url=https://punchng.com/kwara-rep-funke-adedoyin-is-dead/|access-date=2024-06-19|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>.<ref name="tday330" /> Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko kanndidaa PDP ngam suɓaade hooreejo leydi ndi e hitaande 2003, kono o dañii caɗeele e wooteeji gardagol leydi ndii. Ina gasa tawa ɗum waɗi ko ballal makko gadanal ngam ittude hooreejo leydi ndi hono Olusegun Obasanjo. E lewru Yarkomaa hitaande 2003, o anndini o ɗon mari haaje wurtugo nder lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (ANPP) ngam daliila PDP ɗon mari haaje. E lewru ut 2005, duuɓi jeegom caggal dewgal, Khairat Abdulrazaq-Gwadabe jibini ɓiyum gadano, gorko, to opitaal to Miami, to Floride, to Amerik. O waɗi duuɓi 48.<ref>{{Cite news |last=Nwogu|first=Success|date=2018-09-28|title=House of Reps member, Funke Adedoyin is dead|url=https://punchng.com/kwara-rep-funke-adedoyin-is-dead/|access-date=2024-06-19|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref name="tday3302" /> Baaba ɓiɗɗo keso oo, ko Kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. Tuggude e lewru desaambar 2011, ko Khairat Abdulrazaq-Gwadabe woni hooreejo fedde senaateeruuji, nde senaateeruuji ɓooyɗi e gollotooɗi ɗii ndenndinta gannde mum en e humpitooji mum en. == Tuugnorgal == feycc8rygj49t6lt3pmhh1vfk4nhzh9 180559 180558 2026-08-02T19:46:27Z Ilya Discuss 10103 180559 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Khairat Abdulrazaq-Gwadabe''' ko inlistenR jibinaa ko hitaande 1957. Ko o awokaa e politik Najeriya. Khairat suɓaama bana Senator ngam lesdi Abuja, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laynde lesdi Naajeeriya (PDP).<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref><ref>{{Cite web|last=TVCN|date=2018-09-06|title=Khairat Gwadabe declares intention to run for Senate again - Trending News|url=https://www.tvcnews.tv/2018/09/khairat-gwadabe-declares-intention-to-run-for-senate-again/,%20https://www.tvcnews.tv/2018/09/khairat-gwadabe-declares-intention-to-run-for-senate-again/|access-date=2024-06-15|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=LeaderBox - Political Leadership Platform|url=https://leaderbox.africa/leaders/khairat-abdulrazaq-gwadabe|access-date=2026-04-01|website=leaderbox.africa|language=en}}</ref> O wonii laamu tuggi lewru mee 1999 haa lewru mee 2003. Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko miñiiko debbo guwerneer Abdulrahmaan Abdulrazaq e debbo kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. O jibinaa ko to Ilorin ñalnde 23 abriil 1957..<ref>{{Cite news|date=2021-02-24|title=All Governor AbdulRazaq's Men|url=https://theinformant247.com/all-governor-abdulrazaqs-men/|location=Kwara, Nigeria|access-date=2021-03-30|newspaper=[[The Informant247]]|language=en-US}}</ref> O janngii sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Buckingham. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e taariindi, cellal, geɗe rewɓe (hooreejo), jikkuuji fedde nde, turism e pinal e leydi laamorgo leydi ndii. O woniino kadi tergal e fedde toppitiinde ko fayti e doosɗe e aksiyoŋaaji leydi Najeriya..<ref>{{Cite news|last=Nwogu|first=Success|date=2018-09-28|title=House of Reps member, Funke Adedoyin is dead|url=https://punchng.com/kwara-rep-funke-adedoyin-is-dead/|access-date=2024-06-19|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>.<ref name="tday330" /> Khairat Abdulrazaq-Gwadabe ko kanndidaa PDP ngam suɓaade hooreejo leydi ndi e hitaande 2003, kono o dañii caɗeele e wooteeji gardagol leydi ndii. Ina gasa tawa ɗum waɗi ko ballal makko gadanal ngam ittude hooreejo leydi ndi hono Olusegun Obasanjo. E lewru Yarkomaa hitaande 2003, o anndini o ɗon mari haaje wurtugo nder lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (ANPP) ngam daliila PDP ɗon mari haaje. E lewru ut 2005, duuɓi jeegom caggal dewgal, Khairat Abdulrazaq-Gwadabe jibini ɓiyum gadano, gorko, to opitaal to Miami, to Floride, to Amerik. O waɗi duuɓi 48.<ref>{{Cite news |last=Nwogu|first=Success|date=2018-09-28|title=House of Reps member, Funke Adedoyin is dead|url=https://punchng.com/kwara-rep-funke-adedoyin-is-dead/|access-date=2024-06-19|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref name="tday3302" /> Baaba ɓiɗɗo keso oo, ko Kolonel Lawan Gwadabe, gonnooɗo guwerneer konu leydi Nijeer. Tuggude e lewru desaambar 2011, ko Khairat Abdulrazaq-Gwadabe woni hooreejo fedde senaateeruuji, nde senaateeruuji ɓooyɗi e gollotooɗi ɗii ndenndinta gannde mum en e humpitooji mum en..<ref>{{cite web|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=26813|title=Miracle Baby for Ex-Senator|date=2005-08-30|work=ThisDay|access-date=2010-06-18}}{{Dead link|date=February 2020|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>.<ref>{{cite web|url=http://www.nanngronline.com/section/politics/mark-tasks-senator%E2%80%99s-forum-on-nation-building|work=News Agency of Nigeria|title=MARK TASKS SENATOR'S FORUM ON NATION BUILDING|date=December 18, 2011|access-date=2012-07-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20130315083516/http://nanngronline.com/section/politics/mark-tasks-senator%E2%80%99s-forum-on-nation-building|archive-date=March 15, 2013|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == 7cnp9vp14h3afog8g7rwt6z5c0jiuua Audu Ogbeh 0 9590 180525 174630 2026-08-02T13:13:03Z Ilya Discuss 10103 180525 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Audu Innocent Ogbeh OFR''' (heɗtoR; 28 lewru juko 1947 – 9 lewru ut 2025) ko demoowo, binndoowo pijirlooji e dawrugol leydi Nijeer, o woniino jaagorgal ndema e ƴellitaare teeru gila 2015 haa 2019. O woniino hooreejo lannda Demokaraasi Leƴƴi gila Ja2.010 o woni jaagorgal jokkondiral e nder leydi Najeriya ɗiɗaɓiri tuggi 1982 haa 1983.<ref name="bio" /><ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/342569-18-former-ministers-who-didnt-make-buharis-new-list.html|title=18 former ministers who didn't make Buhari's new list|date=23 July 2019|access-date=13 September 2024|last=Olufemi|first=Alfred|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> == Ɓawo == Ogbeh jibinaa ko ñalnde 28 sulyee 1947, to diiwaan Benue hannde oo. O jeyaa ko e iwdi Idoma. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde King’s College, Lagos tuggi 1967 haa 1969, caggal ɗuum o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria tuggi 1969 haa 1972 e duɗal jaaɓi haaɗtirde Toulouse, Farayse tuggi 1973 haa 1974. O jannginii to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde, Ahmadu to Bello19, to Duɗal jaaɓi haaɗtirde Zaria he92, departemaa ganndal neɗɗankaagal, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Murtala to bannge ganndal e karallaagal tuggi 1977 haa 1979. Ñalnde 9 lewru bowte hitaande 2025, ɓesngu Ogbeh hollitii e njuɓɓudi teleeji leydi Najeriya wonde o maayi ko adii ñalngu nguu. O mari duuɓi 78.<ref name="bio2">{{cite web|url=https://nm.onlinenigeria.com/templates/default.aspx?a=519&template=print-article.htm|work=OnlineNigeria|title=The Man Ogbeh|date=11 January 2005|last=Adedoja|first=Tokunbo|access-date=21 March 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20120227051319/https://nm.onlinenigeria.com/templates/default.aspx?a=519&template=print-article.htm|archive-date=27 February 2012|url-status=dead}}</ref> == Golle politik == E hitaande 1979, o suɓii hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Benue dow Platform Parti National Nigeria (NPN), o warti cukko hooreejo suudu sarɗiiji. E hitaande 1982, o toɗɗaa jaagorgal jokkondiral fedde nde, caggal ɗuum o wonti jaagorgal ƴellitaare njamndi. Manndaa makko joofi ko e lewru Duujal 1983, nde kuudetaa militeer en ngari Seneraal Major Muhammadu Buhari e laamu.<ref>{{Cite news|last=Ismail|first=Nana|url=https://dailypost.ng/2025/08/09/breaking-ex-minister-audu-ogbe-is-dead/|location=Lagos, Nigeria|title=Ex-minister, Audu Ogbe is dead|date=9 August 2025|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref>{{Cite web|date=9 August 2025|title=Audu Ogbeh: Former Nigeria minister and PDP chairman die at age 78|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cn431l47gddo|access-date=9 August 2025|website=BBC News Pidgin}}</ref> Ñalnde 11 noowammbar 2001, Ogbeh toɗɗaa hooreejo leydi lannda PDP, o lomtii mawɗo lannda Barnabas Gemade. Nde o naamndaa hol no o fotnoo balance jokkondiral makko e hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e ardiiɓe lannda, Ogbeh hollitii "miɗo jogii miijooji am e ko ɓuri heewde e yimɓe annduɓe mi ina nganndi mi meeɗaa waawde no feewi cheaply compromise e ɗeen miijooji. Mi anniyaaki bullying hooreejo leydi e cukko hooreejo leydi goɗɗo to ɓe, walla miɗo anniya hakkunde maɓɓe e sahaa gooto, walla miɗo anniya ɓe cujjan hujjaaji ɓurɗi mawnude."."<ref name=":0">{{Cite web|last=Teniola|first=Eric|date=9 August 2019|title=As Audu Ogbeh Takes The Back Seat|url=https://opinion.premiumtimesng.com/2019/08/09/as-audu-ogbeh-takes-the-back-seat-by-eric-teniola/?tztc=1|access-date=9 August 2025|website=Premium Times}}</ref> E nder gardagol makko, Ogbeh ina joginoo jokkondire tiiɗɗe e Obasanjo, ina wallitnoo hooreejo leydi ndii e won e geɗe ngenndiije, ina ñiŋa mo e yeeso yimɓe fof e geɗe goɗɗe. E lewru Duujal 2004, e nder caɗeele politik to Anambra caggal nde guwerneer Chris Ngige nanngaa gadano e lewru sulyee 2003, Ogbeh neldi ɓataake feewde e Obasanjo ngam ñiŋde no o jogori huutoraade ngonka ka. Lewru rewndu nduu, ko kaalirde hooreejo leydi ndii hono Oluremi Oyo habri deƴƴere makko.<ref>{{cite news|last1=Ajani|first1=Jide|last2=Ojeifo|first2=Sufuyan|last3=Omonijo|first3=Bolade|last4=Odili|first4=Paul|date=11 January 2005|title=Why I resigned, by Audu Ogbeh|url=https://allafrica.com/stories/200501110346.html|access-date=13 September 2024|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|via=[[allAfrica]]}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite news|last=Eribake|first=Akintayo|date=16 January 2014|title=All the PDP chairmen|url=https://www.vanguardngr.com/2014/01/pdp-chairmen/|location=Lagos, Nigeria|access-date=9 August 2025|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Ofiebor|first=Okafor|date=18 July 2013|title=Rivers State's Crazy 'Demo'|url=https://pmnewsnigeria.com/2013/07/18/rivers-states-crazy-demo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=9 August 2025|newspaper=[[P.M. News]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Jegede|first=Michael|date=18 May 2011|title=Gemade on PDP Chairmanship|url=https://allafrica.com/stories/201105190570.html|archive-url=https://www.proquest.com/newspapers/gemade-on-pdp-chairmanship-analysis/docview/880925745/se-2|archive-date=18 May 2011|website=Daily Independent}}</ref><ref>{{Cite news|last=Wande|first=S.-Davies|date=3 July 2018|title=Obasanjo never forced me to resign as PDP chairman ―Ogbeh|url=https://tribuneonlineng.com/obasanjo-never-forced-me-to-resign-as-pdp-chairman-%e2%80%95ogbeh/|access-date=9 August 2025|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Olowolagba|first=Fikayo|date=4 July 2018|title=Ogbeh speaks on being forced to resign as PDP Chairman by Obasanjo|url=https://dailypost.ng/2018/07/04/ogbeh-speaks-forced-resign-pdp-chairman-obasanjo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=9 August 2025|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Vincent A.|title=Ogbeh denies resigning at gunpoint as PDP chair|url=https://dailytrust.com/ogbeh-denies-resigning-at-gunpoint-as-pdp-chair-259266/|access-date=9 August 2025|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-GB}}</ref> Ogbeh hollitii wonde o woppii golle ɗee ko ngam haɗde luural e nder lannda ka, kadi ko sabu yiɗde hootde e ndema. Kono, haala jaajka ina hollita wonde Obasanjo ina mettini e ɓataake Ogbeh, won heen ciimtol ina hollita wonde hooreejo leydi oo yilliima Ogbeh to galle galle mum e puɗal lewru Yarkomaa 2005, caggal nde o ñaami yamre ɓuuɓnde, o dogi siynude ɓataake deƴƴere. Konte goɗɗe ina kollita wonde o nanngaama e njillu nguu. Kono Ogbeh yedditii ɗeen haalaaji e hitaande 2018, o wiyi ɗe « fenaande laaɓtunde e fenaande ». Caggal nde o woppi laamu, hooreejo leydi Obasanjo toɗɗii Ogbeh yo won jaagorgal makko keeringal to bannge ndema. == Caggal golle == E lewru desaambar 2005, Ogbeh woppi laamu PDP e dow laawol. Tuggi hitaande 2009, o woniino hooreejo e gardiiɗo fedde wiyeteende Efugo Farms, to Makurdi, kadi ko o tergal fedde wiyeteende Fedde nde, nde jooɗii ko to Philadelphie, to Dental Dowlaaji Amerik. == Golle binndol == O winndii pijirlooji joy, heen tati njaltinaama e nguurndam makko. Gooto e majje, wiyeteende « Epitaphe de Simon Kisulu » , hollitaama to nokku biyeteeɗo Muson e hitaande 2002. == Tuugnorgal == kzbokba7yjmul8dwnv2qyflg1yc9jqf Smart Adeyemi 0 13596 180579 104192 2026-08-02T20:39:10Z Ilya Discuss 10103 180579 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Smart Adeyemi''' jibbanado e ñalnde sappo e jeewenyi 18 lewru bowte hitaande 1960 to Iyara e nder diiwaan laamu Ijumu e nder diiwaan Kogi [1]) suɓaama senateer ngam diiwaan Kogi hirnaange e nder diiwaan Kogi, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru bowte hitaande 2007. O wonii tergal... APC.[2] O suɓaama kadi e senaateer laabi tati ñalnde 30 noowammbar 2019. == Duuɓi gadani == Smart Adeyemi jibinaa ko ñalnde 18 ut 1960. O heɓi dipolomaaji makko caggal duɗal to bannge jokkondiral hakkunde yimɓe, dipolomaaji to bannge sariya, dipolomaaji toowɗi to bannge jokkondiral hakkunde yimɓe, e master to bannge njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal fedde Owerri, o wonti jaayndiyanke. O woni hooreejo leydi kawtal jaayndiyankooɓe lesdi Naajeeriya gila 1999 haa 2006.[2] == Golle politik == Adeyemi suɓaama e nder Senaa e lewru abriil 2007. Nde o heɓi jooɗorde makko e nder Senaa o toɗɗaa e goomuuji ko faati e Privatisation, Industrie, Karakter Fedde & Geɗe hakkunde Laamuuji (Hooreejo), Territoire Capital Fedde e Appropriation. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde senateeruuji to bannge worgo. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay hollitii wonde Adeyemi golliima e kuule jowitiiɗe e haala dowla e waylude sariyaaji Biro e Ñaawirde, e ballondiral e kuule tati.[4] E lewru mee 2010, jaaynde wiyeteende Daily Sun wiyi wonde Adeyemi ɗaɓɓiriino Komiseer toppitiiɗo ko fayti e bonanndeeji faggudu e kaalis (EFCC) yo fuɗɗo wiɗtooji e terɗe Asaambele ngenndi ɗe o tuumi ko bonɗe. Adeyemi wiyi ko o fenaande. O wi'i, "mi meeɗay wi'ugo asaambele ngenndi ɗon ƴama [...] amma to woodi seɗɗa ko ƴamata EFCC foti yahdu yeeso ngam feeñnina ɗum."[5] Hay so o saliima, hooreejo Senaa David Mark hollitii goomu ad hoc nguu ina jogori yuurnitaade haala kaa, o siftini ɗum ko tuumeede mawnde. Goomu nguu ina foti ardoreede ko mawɗo Senaa Kanti Bello, ina jeyaa heen senaateeruuji Ayogu Eze, Olorunnimbe Mamora, James Manager, Adamu Talba e Zainab Kure.[6] Tuumeede Adeyemi ndee ina nanndi e ko senateer Nuhu Aliyu ummoriiɗo to leydi Niiseer haali e lewru Yarkomaa 2008, ko ɗum addani depiteeji keddiiɗi ɗii jaɓde no feewi.[7] Adeyemi heɓiino woote gardagol leydi PDP ngam suɓaade senateer Kogi West e wooteeji lewru abriil 2011. Kono ñaawirdu nduu woppii woote gardagol leydi PDP ñalnde 4 abriil 2011, sibu wiyi ɗum rewaani laawol no siforaa e sariya woote oo.[8] Primaire keso yuɓɓinaama ñalnde 7 abriil, ɗo Adeyemi fooli gaño mum Abiye Abinso e 1 124 woote e ɗiɗi.[9] E wooteeji 9 abriil 2011, Adeyemi jokki e jooɗorde mum.[10] Ko ɓooyaani koo, Adeyemi dañii laawol tataɓol, jooɗorde senaa ngam lomtaade diiwaan senaa Kogi West ; foolde senateer Dino Melaye e woote ɓeydooje ɗe ñaawirdu toowndu leydi ndi yamiri, ngam woote kese mbaɗee caggal nde senateer Dino Melaye heɓi nafoore mum. Adeyemi heɓi heen ko ɓuri 20 000 woote. == Tuugnorgal == # ''"Senaateer Hakkilantaagal Adeyemi, CON – Neɗɗo Nigpilot". Pilot Naajeeriya. Ñalnde 15 lewru Duujal hitaande 2020. Ƴeewtaa ko ñalnde 10-01-2021.'' # ''"Sen. Adeyemi jom hakkille". Asaambele ngenndi Naajeeriya. Moƴƴinaama gila e fuɗɗoode mum ñalnde 2016-03-03. Ko 14-06-2010 ƴettaa.'' # ''TAIWO AMODU (28 mars 2009). "Guwerneeruuji maa ndartin demokaraasi —Senator Adeyemi". Naange ñalnde kala. Heɓtinaa ko 2010-06-14.[jokkondiral maayngal duumingal]'' # ''"Senaa mo moƴƴi, kono won senateeruuji ɗi ngalaa ƴoƴre..." Oo Ñalawma. 24 mee 2009. Ƴeewtaa ko ñalnde 14 lewru nduu.'' # ''AMOS DUNIA (27 mee 2010). "Senaa ina ƴeewa tuumeede fenaande". Naange ñalnde kala. Heɓtinaa ko 2010-06-14.[jokkondiral maayngal duumingal]'' # ''EBUBECHI EMMANUEL (26-05-2010). "Senaa Sosi Goomu Ad Hoc ngam Ƴeewtaade Smart Adeyemi". Wasiya oo. Moƴƴinaama gila e asli mum ñalnde 17-07-2011. Ko 14-06-2010 ƴettaa.'' # ''Festus Owete (ñalnde 31 mee 2010). "WAƊDE MOƳƳERE: Smart Adeyemi e tuumeede fenaande e nder sariyaaji". Tokki. Moƴƴinaa ko e asli mum ñalnde 12 lewru juko hitaande 2010. Heɓtinaa ko ñalnde 2010-06-14.'' # ''Jonson Babajide (5 abriil 2011). "Fiilngo NASS: Ñaawirde ndee woppii kanndidaa Smart Adeyemi, yamiri yo woote gardagol leydi keso". Jaaynde Naajeeriya. Arsiwiraa ko e asli mum ñalnde 7 abriil 2011. Ƴeewtaa ko 2011-04-22.'' # ''Jonson Babajide (8 abriil 2011). "Smart Adeyemi heɓiino woote gardagol leydi PDP ɗe ñaawirdu yamiri". Jaaynde Naajeeriya. Arsiwiraa ko e asli mum ñalnde 11 abriil 2011. Heɓtinaa ko 2011-04-22.'' # ''"Ko waɗi mi suɓaade – Sen Adeyemi". Annduɓe. Ñalnde 13 abriil 2011. Ƴeewtaa ko ñalnde 22 lewru nduu.'' iu8ckau7sb3tyutkrqse7o4jsc6xdih Bigwani Shumali 0 37701 180585 180263 2026-08-02T23:05:22Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 180585 wikitext text/x-wiki '''Bigwani Shumali''' ko wuro e dental diiwaan Paharpur e nder diiwaan Pakistaan..<ref>[https://web.archive.org/web/20120209042927/http://www.nrb.gov.pk/lg_election/union.asp?district=55&dn=D.I.%20Khan Tehsils & Unions in the District of D.I. Khan - Government of Pakistan] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120209042927/http://www.nrb.gov.pk/lg_election/union.asp?district=55&dn=D.I.%20Khan|date=2012-02-09}}</ref>Nde woni ko e 32°7'60N 71°1'0E, tooweeki mayre ko 169 meeteer (557 meeteer)<ref>[https://web.archive.org/web/20241130091042/https://www.fallingrain.com/world/PK/03/Bhagwani_Shimali.html Location of Bhagwani Shimali - Falling Rain Genomics]</ref>.Muhammadu Rustam Malana woni hooreejo leydi ndi, Malik Rehmatullaah woni Nazim leydi ndi. == Tuugnorgal == tffs5abds3pqunf2ktgfy7zqotxdi0l Bilot Sharif 0 37704 180586 180264 2026-08-02T23:05:25Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 180586 wikitext text/x-wiki '''Bilot Sharif''' walla Bilot ko wuro e diiso senngo e nder diiwaan Paharpur e nder diiwaan Pakistaan.<ref>[https://web.archive.org/web/20120209042927/http://www.nrb.gov.pk/lg_election/union.asp?district=55&dn=D.I.%20Khan Tehsils & Unions in the District of D.I. Khan – Government of Pakistan] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120209042927/http://www.nrb.gov.pk/lg_election/union.asp?district=55&dn=D.I.%20Khan|date=9 February 2012}}</ref> Nde woni ko e 32°15′20′′N 71°9′41′′E, two-week mayre ko 180 meeter (593 feet).<nowiki></ref></nowiki> It is located at 32°15′20″N 71°9′41″E and has an altitude of 180 metres (593 feet).<ref>[https://web.archive.org/web/20250126124546/https://www.fallingrain.com/world/PK/03/Bilot.html Location of Bilot – Falling Rain Genomics]</ref> == Ƴeew kadi == Lietnaa Tomaas Watson, VC == Tuugnorgal == 60ya7figu07d69qzdel1i9sumudzysw Kirri Khaisore 0 37823 180587 180271 2026-08-02T23:38:09Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 180587 wikitext text/x-wiki '''Kirri Khaisore''' ko wuro e diiso dental e nder diiwaan Pakistaan..<ref>[https://web.archive.org/web/20120209042927/http://www.nrb.gov.pk/lg_election/union.asp?district=55&dn=D.I.%20Khan Tehsils & Unions in the District of D.I. Khan - Government of Pakistan] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120209042927/http://www.nrb.gov.pk/lg_election/union.asp?district=55&dn=D.I.+Khan|date=2012-02-09}}</ref> Nde woni ko e 32°19′48′′N 71°11′54′′E, tooweeki mayre ko 189 meeter (623 feet)..<ref>[https://web.archive.org/web/20250504200107/https://www.fallingrain.com/world/PK/03/Kirri_Khisor.html Location of Kirri Khisor - Falling Rain Genomics]</ref> Kirri khaisore ko nokku keewɗo faayiida to D I Khan. == Tuugnorgal == qktzfumdva6sjwb7ok331551nb2on7j Lar, Khyber Pakhtunkhwa 0 37832 180588 180272 2026-08-02T23:40:47Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 180588 wikitext text/x-wiki '''Lar ko wuro e diiso''' senngo e nder diiwaan Paharpur to leydi Khyber-Pakhtunkhwa. .<ref>[https://web.archive.org/web/20120209042927/http://www.nrb.gov.pk/lg_election/union.asp?district=55&dn=D.I.%20Khan Tehsils & Unions in the District of D.I. Khan - Government of Pakistan] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120209042927/http://www.nrb.gov.pk/lg_election/union.asp?district=55&dn=D.I.+Khan|date=2012-02-09}}</ref>Nde woni ko e 32°5'30N 71°4'15E, tooweeki mayre ko 184 meeteer (606 meeteer).<ref>[https://web.archive.org/web/20241130082650/https://www.fallingrain.com/world/PK/03/Lar.html Location of Lar - Falling Ran Genomics]</ref> == Tuugnorgal == 2r1ixy4alcwwwb03nxvz3rv9g6k0nk6 Paharpur, Khyber Pakhtunkhwa 0 37864 180590 180276 2026-08-02T23:59:28Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 180590 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Paharpur ko wuro ngo e nder''' diiwaan Pakistaan. Wuro ngo ko laamorgo Paharpur Tehsil, ko diiwaan njuɓɓudi laamu, kadi ko Diisnondiral Dental. .<ref>[https://web.archive.org/web/20241130093755/https://www.fallingrain.com/world/PK/03/Paharpur.html Location of Paharpur - Falling Rain Genomics]</ref>Nde woni ko e 32°6'8N 70°58'12E, tooweeki mayre ko 173 meeteer (570 meeteer)..<ref>[https://web.archive.org/web/20120209042927/http://www.nrb.gov.pk/lg_election/union.asp?district=55&dn=D.I.%20Khan Tehsils & Unions in the District of D.I. Khan - Government of Pakistan] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120209042927/http://www.nrb.gov.pk/lg_election/union.asp?district=55&dn=D.I.%20Khan|date=2012-02-09}}</ref> Demokaraasi Ummatore Yimɓe daartol Hitaande Pop. ±% e hitaande. Fuɗɗoode:[3][4] Yimɓe wuro ngo e hitaande 1972 ko 6 841 neɗɗo. Duuɓi capanɗe joyi caggal ɗuum, keewal yimɓe leydi ndii ɓeydiima fotde 76 027 neɗɗo, e wiyde binnditagol leydi Pakistaan ​​e hitaande 2023.[5][6] 2026 = > 400000 Teskaama Lietnaa-kolonel Aurangzeb Khan Marwat Injineer. Ahmadu Aali Khan Marwat, leydi Itali == Tuugnorgal == iuacb2arnsb76zywqkhgxu8xil4s9nq Kamorudeen Adekunle Adedibu 0 42971 180569 177956 2026-08-02T20:19:29Z Ilya Discuss 10103 180569 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kamorudeen Adekunle Adedibu''' ListenR suɓaama senateer to diiwaan [[Oyo East|Oyo]] Sud to diiwaan Oyo, leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref name="indy141">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200906010141.html|title=There is No Democracy to Celebrate - Adedibu|work=Daily Independent|date=29 May 2009|access-date=2010-06-13}}</ref> Adedibu ko ɓiy maayɗo Lamidi Adedibu, gardiiɗo laamu leydi Oyo.Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e Industry (Hooreejo), Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe & Geɗe hakkunde Laamuuji, Golle, Golle & Productive, Defense & Army e Kabaaru e Jaayndeeji.  E nder limngal hakkundeere Senator'en nder lewru Mee 2009, ThisDay teskiima dow o wallitorii kuugal sosde hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya nden o wallitorii e o wallitorii goɗɗi motionji.  E nder yeewtere makko e lewru m<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-13}}</ref>ee 2009 o hollitii mettere makko e ngonka leydi ndii, o wiyi caɗeele ina keewi.  O tuumi ko ardiiɓe politik ɓee ngonaa nuunɗuɓe e parrochial en. == Tuugnorgal == <references /> q9ax39gynujlrqxycy1k3sra3n1ahga 180570 180569 2026-08-02T20:21:51Z Ilya Discuss 10103 180570 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kamorudeen Adekunle Adedibu''' ListenR suɓaama senateer to diiwaan [[Oyo East|Oyo]] Sud to diiwaan Oyo, leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref name="indy141">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200906010141.html|title=There is No Democracy to Celebrate - Adedibu|work=Daily Independent|date=29 May 2009|access-date=2010-06-13}}</ref> Adedibu ko ɓiy maayɗo Lamidi Adedibu, gardiiɗo laamu leydi Oyo.Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e Industry (Hooreejo), Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe & Geɗe hakkunde Laamuuji, Golle, Golle & Productive, Defense & Army e Kabaaru e Jaayndeeji.  E nder limngal hakkundeere Senator'en nder lewru Mee 2009, ThisDay teskiima dow o wallitorii kuugal sosde hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya nden o wallitorii e o wallitorii goɗɗi motionji.  E nder yeewtere makko e lewru m<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-13}}</ref>ee 2009 o hollitii mettere makko e ngonka leydi ndii, o wiyi caɗeele ina keewi.  O tuumi ko ardiiɓe politik ɓee ngonaa nuunɗuɓe e parrochial en..<ref name="indy1412">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200906010141.html|title=There is No Democracy to Celebrate - Adedibu|work=Daily Independent|date=29 May 2009|access-date=2010-06-13}}</ref><ref name="nassnig" /><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-13}}</ref><ref name="indy1412" /> == Tuugnorgal == <references /> ecwmc30dueh0nw5tnnobxpqbjn12atf Ali Modu Sheriff 0 43030 180545 178225 2026-08-02T18:57:36Z Ilya Discuss 10103 180545 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ali Modu Sheriff''' (jibinaama hitaande 1956) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati guwerneer lesdi Borno diga 2003 haa 2011. Ko kanko woni guwerneer arandeejo laamugo manndaaji ɗiɗi tokkindirɗi. Hay so tawii Sheriff ina joginoo golle ɗiɗi cuɓaaɗe e nder lannda yimɓe leydi Najeriya, caggal ɗuum o naatii e lannda All Progressives Congress o wonti tergal sosngal lannda ka. E hitaande 2014, Sheriff wayli jokkondiral mum e lannda Demokaraasi yimɓe. O wonii hooreejo Goomu gollordu ngenndi tuggi 16 feebariyee 2016 haa e batu ngenndi, nde o ittaa, o lomtinaa Ahmed Makarfi. Ñalnde 26 abriil 2018, Sheriif ruttitii e Kongres Denndaangal Progressiste en. == Ɓawo == Ali Modu Sheriff jibinaa ko wuro Ngala, nokku laamu Ngala, diiwaan Borno e hitaande 1956. Baaba makko ko mawɗo njulaagu Modu Sheriff, kanko kadi ko Galadima e nder Emiraaji Borno. O naati Duɗal hakkundeewal laamu, to Bama (1974–1979). O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres, ɗo o janngi ko fayti e Assiranse, Banke e Kaalis. E hitaande 1981, o naati e sosiyatee mahngo baaba makko, o woni Direkteer, caggal ɗuum o wonti Direkteer Gardiiɗo. E hitaande 1985, o winnditii sosiyatee makko gadano. Sosiyeteeji makko ina njeyaa heen: Fedde Meroil e Union Chase. O suɓaama senateer diga Borno wakkati laamu lesdi Naajeeriya tataɓol les njiimaandi NRC, luutndiiɗo maako wakkati man woni Kolo Kingibe, debbo hooreejo lanyol Social Democratic Party (SDP) Babagana Kingibe.O laati kadi tergal nder kawtal lesdi ndi'i, nden o ardii goomu dowlaaji e laamu lesdi. == Golle Senaa == Ali Modu Sheriff suɓaama senaateer lomtotooɗo Borno Central e dow laylaytol kawral ngenndiwal republique e sahaa republique tataɓo ; o suɓaama kadi e dow laylaytol lannda Kongres Nijeer (UNCP) e laamu konu Seneraal Sani Abacha. Caggal nde Naajeeriya arti e laamu demokaraasi, e lewru abriil 1999 o suɓaama kadi Senator, Borno Central e dow laylaytol lannda yimɓe Naajeeriya (ANPP). == Gomnajo lesdi Borno == E hitaande 2003, o dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Borno e dow laylaytol ANPP, o heɓi njeenaari. O suɓaama kadi e hitaande 2007, o hunii ñalnde 29 mee 2007. E nder ɗeeɗoo geɗe ɗiɗi fof, o fooli kanndidaa PDP biyeteeɗo Kashim Ibrahim-Imam. == Goomu golle ngenndiijo PDP == E nder hitaande 2014, Sheriff wayli jokkondiral mum e lannda Demokaraasi yimɓe. Ñalnde 16 feebariyee 2016, o wonti hooreejo Goomu gollordu ngenndi PDP (acting), o woni hooreejo haa o ittaa e jappeere makko e batu ngenndi 2016. Lomtii mo ko Ahmed Makarfi e gardagol hooreejo toppitiiɗo. == Kiriis PDP == Ñaawirde kuuge toownde jooɗnde to Port Harcourt, diiwaan Rivers, ñalnde aset 17 lewru feebariyee 2017, hollitii wonde gonnooɗo guwerneer diiwaan Borno, hono Ali Modu Sheriff, ko kanko woni hooreejo ngenndiijo goonganteejo lannda demokaraasi yimɓe (PDP). E lewru Siilo hitaande 2017, caggal ñaawoore ummoraade e Ñaawirde Toownde nde yimɓe njoyo, Ali Modu Sheriff ittaa e laamu hooreejo PDP, Ahmed Mohammed Makarfi artiraa e laamu hooreejo leydi PDP. == Luural == Sheriff ina tuuma wonde ko kañum woni balloowo fedde lislaam wiyeteende Boko Haram, tawi ko Stephen Davies, gardiiɗo kaaldigal e yimɓe leydi Ostarali. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Borno == Tuugnorgal == 5hzghkvjabm1zkl5wmoic2dp4epgvzw Vincent Eze Ogbulafor 0 43209 180526 179391 2026-08-02T13:15:40Z Ilya Discuss 10103 180526 wikitext text/x-wiki Vincent Eze Ogbulafor (24 lewru Mbooy 1949– 6 Oktoobar 2022) ko neɗɗo dawruɗo leydi Nijeer. O meeɗnooɗo wonde hooreejo lannda Demokaraasi ɓesngu. Ko adii ooɗoo posto, ko o Sekreteruuji ngenndiiji lannda gooto. O woppii toɗɗagol makko e gardagol leydi ndii caggal nde o tuumaama ko o baawɗo wonde fof e kaalis nde o woni jaagorde ndee. O woniino laamɗo Olokoro, Umuahia Sud, laamu nokkuure diiwaan Abia. Ogbulafor sankii ko ñalnde 6 oktoobar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 73. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Vincent Eze Ogbulafor jibinaa ko ñalnde 24 lewru Mbooy hitaande 1949 to Itaja Obioha, Olokoro, e nder diiwaan Umuahia hannde oo, to diiwaan Abia, to leydi Najeriya. Ko o laamɗo renndo Olokoro. O heɓi dipolom makko Bachelor of Arts, o heɓi heen feccere e jaŋde makko toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lake Forest to Amerik. Golle politik Vincent Eze Ogbulafor nasti hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya bee nanta lanyol lesdi Naajeeriya (PDP), haa o ummi diga hukuumaaji lanyol ngol. Ko adii nde o heɓata ardungal lannda lesdi, o laatiino Sekereteer ngenndiijo PDP, o joginoo kadi golle laamu, haa arti noon e wonde komisinaajo to diiwaan Abia. E nder laamu hooreejo leydi Olusegun Obasanjo, Ogbulafor toɗɗaama jaagorgal ko feewti e faggudu e nder laamu, ɗo o tawtoraama golle laamu fedde nde jowitiiɗe e politik e njuɓɓudi faggudu. E wooteeji gardagol leydi 1999, o tawtoraama guwerneer diiwaan Abia kono o suɓaaka. Caggal mum o jokki golle makko politik e nder PDP, o suɓaama hooreejo ngenndiijo lannda ka e nder batu ngenndiwal to Abuja e lewru marse 2008, o lomtii Col. Ahmadu Ali (rtd.). Ko o hooreejo leydi PDP, Ogbulafor ardii hukuumaaji lesdi ndi'i, nden o ɗon jokki kuuɗe maako nder wakkati nde PDP ɗon mari laamu lesdi ndi'i e laamuuji lesdi ɗuuɗɗi. E nder golle makko, ina jeyaa heen peewnugol woote gardagol leydi 2011. E lewru abriil 2010, o woppi golle hooreejo leydi ndii caggal nde o tuumaama o waɗii geɗe bonɗe e kaalis, tawi ko o golloowo jaagorde ko adii ɗuum. O yeddi ko boni, o wiyi wonde deƴƴere makko ko nafoore lannda kaa. Wade Vincent Eze Ogbulafor sankii ñalnde 6 oktoobar 2022 tawi ina yahra e duuɓi 73 to Kanadaa caggal rafi. Tuugnorgal fhsumaicnaxe8ni06nbr61zxis39c1o 180527 180526 2026-08-02T13:16:26Z Ilya Discuss 10103 180527 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Vincent Eze Ogbulafor (24 lewru Mbooy 1949– 6 Oktoobar 2022) ko neɗɗo dawruɗo leydi Nijeer. O meeɗnooɗo wonde hooreejo lannda Demokaraasi ɓesngu. Ko adii ooɗoo posto, ko o Sekreteruuji ngenndiiji lannda gooto. O woppii toɗɗagol makko e gardagol leydi ndii caggal nde o tuumaama ko o baawɗo wonde fof e kaalis nde o woni jaagorde ndee. O woniino laamɗo Olokoro, Umuahia Sud, laamu nokkuure diiwaan Abia. Ogbulafor sankii ko ñalnde 6 oktoobar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 73. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Vincent Eze Ogbulafor jibinaa ko ñalnde 24 lewru Mbooy hitaande 1949 to Itaja Obioha, Olokoro, e nder diiwaan Umuahia hannde oo, to diiwaan Abia, to leydi Najeriya. Ko o laamɗo renndo Olokoro. O heɓi dipolom makko Bachelor of Arts, o heɓi heen feccere e jaŋde makko toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lake Forest to Amerik. Golle politik Vincent Eze Ogbulafor nasti hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya bee nanta lanyol lesdi Naajeeriya (PDP), haa o ummi diga hukuumaaji lanyol ngol. Ko adii nde o heɓata ardungal lannda lesdi, o laatiino Sekereteer ngenndiijo PDP, o joginoo kadi golle laamu, haa arti noon e wonde komisinaajo to diiwaan Abia. E nder laamu hooreejo leydi Olusegun Obasanjo, Ogbulafor toɗɗaama jaagorgal ko feewti e faggudu e nder laamu, ɗo o tawtoraama golle laamu fedde nde jowitiiɗe e politik e njuɓɓudi faggudu. E wooteeji gardagol leydi 1999, o tawtoraama guwerneer diiwaan Abia kono o suɓaaka. Caggal mum o jokki golle makko politik e nder PDP, o suɓaama hooreejo ngenndiijo lannda ka e nder batu ngenndiwal to Abuja e lewru marse 2008, o lomtii Col. Ahmadu Ali (rtd.). Ko o hooreejo leydi PDP, Ogbulafor ardii hukuumaaji lesdi ndi'i, nden o ɗon jokki kuuɗe maako nder wakkati nde PDP ɗon mari laamu lesdi ndi'i e laamuuji lesdi ɗuuɗɗi. E nder golle makko, ina jeyaa heen peewnugol woote gardagol leydi 2011. E lewru abriil 2010, o woppi golle hooreejo leydi ndii caggal nde o tuumaama o waɗii geɗe bonɗe e kaalis, tawi ko o golloowo jaagorde ko adii ɗuum. O yeddi ko boni, o wiyi wonde deƴƴere makko ko nafoore lannda kaa. Wade Vincent Eze Ogbulafor sankii ñalnde 6 oktoobar 2022 tawi ina yahra e duuɓi 73 to Kanadaa caggal rafi. Tuugnorgal qvtz8cri7qggpql2skj2im1jv6pwa07 180528 180527 2026-08-02T13:19:10Z Ilya Discuss 10103 180528 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Vincent Eze Ogbulafor''' (24 lewru Mbooy 1949– 6 Oktoobar 2022) ko neɗɗo dawruɗo leydi Nijeer. O meeɗnooɗo wonde hooreejo lannda Demokaraasi ɓesngu. Ko adii ooɗoo posto, ko o Sekreteruuji ngenndiiji lannda gooto. O woppii toɗɗagol makko e gardagol leydi ndii caggal nde o tuumaama ko o baawɗo wonde fof e kaalis nde o woni jaagorde ndee. O woniino laamɗo Olokoro, Umuahia Sud, laamu nokkuure diiwaan Abia. Ogbulafor sankii ko ñalnde 6 oktoobar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 73. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Vincent Eze Ogbulafor jibinaa ko ñalnde 24 lewru Mbooy hitaande 1949 to Itaja Obioha, Olokoro, e nder diiwaan Umuahia hannde oo, to diiwaan Abia, to leydi Najeriya. Ko o laamɗo renndo Olokoro. O heɓi dipolom makko Bachelor of Arts, o heɓi heen feccere e jaŋde makko toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lake Forest to Amerik. Golle politik Vincent Eze Ogbulafor nasti hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya bee nanta lanyol lesdi Naajeeriya (PDP), haa o ummi diga hukuumaaji lanyol ngol. Ko adii nde o heɓata ardungal lannda lesdi, o laatiino Sekereteer ngenndiijo PDP, o joginoo kadi golle laamu, haa arti noon e wonde komisinaajo to diiwaan Abia. E nder laamu hooreejo leydi Olusegun Obasanjo, Ogbulafor toɗɗaama jaagorgal ko feewti e faggudu e nder laamu, ɗo o tawtoraama golle laamu fedde nde jowitiiɗe e politik e njuɓɓudi faggudu. E wooteeji gardagol leydi 1999, o tawtoraama guwerneer diiwaan Abia kono o suɓaaka. Caggal mum o jokki golle makko politik e nder PDP, o suɓaama hooreejo ngenndiijo lannda ka e nder batu ngenndiwal to Abuja e lewru marse 2008, o lomtii Col. Ahmadu Ali (rtd.). Ko o hooreejo leydi PDP, Ogbulafor ardii hukuumaaji lesdi ndi'i, nden o ɗon jokki kuuɗe maako nder wakkati nde PDP ɗon mari laamu lesdi ndi'i e laamuuji lesdi ɗuuɗɗi. E nder golle makko, ina jeyaa heen peewnugol woote gardagol leydi 2011. E lewru abriil 2010, o woppi golle hooreejo leydi ndii caggal nde o tuumaama o waɗii geɗe bonɗe e kaalis, tawi ko o golloowo jaagorde ko adii ɗuum. O yeddi ko boni, o wiyi wonde deƴƴere makko ko nafoore lannda kaa. Wade Vincent Eze Ogbulafor sankii ñalnde 6 oktoobar 2022 tawi ina yahra e duuɓi 73 to Kanadaa caggal rafi. == Tuugnorgal == s74dfvi9o6e6a7nsihqg8llo238t2n5 180529 180528 2026-08-02T13:20:08Z Ilya Discuss 10103 180529 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Vincent Eze Ogbulafor''' (24 lewru Mbooy 1949– 6 Oktoobar 2022) ko neɗɗo dawruɗo leydi Nijeer. O meeɗnooɗo wonde hooreejo lannda Demokaraasi ɓesngu. Ko adii ooɗoo posto, ko o Sekreteruuji ngenndiiji lannda gooto. O woppii toɗɗagol makko e gardagol leydi ndii caggal nde o tuumaama ko o baawɗo wonde fof e kaalis nde o woni jaagorde ndee. O woniino laamɗo Olokoro, Umuahia Sud, laamu nokkuure diiwaan Abia.<ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/vincent-ogbulafor-former-pdp-chairman-is-dead/amp|title=Vincent Ogbulafor, former PDP chairman, is dead|date=8 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Ogbulafor sankii ko ñalnde 6 oktoobar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 73. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Vincent Eze Ogbulafor jibinaa ko ñalnde 24 lewru Mbooy hitaande 1949 to Itaja Obioha, Olokoro, e nder diiwaan Umuahia hannde oo, to diiwaan Abia, to leydi Najeriya. Ko o laamɗo renndo Olokoro. O heɓi dipolom makko Bachelor of Arts, o heɓi heen feccere e jaŋde makko toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lake Forest to Amerik. Golle politik Vincent Eze Ogbulafor nasti hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya bee nanta lanyol lesdi Naajeeriya (PDP), haa o ummi diga hukuumaaji lanyol ngol. Ko adii nde o heɓata ardungal lannda lesdi, o laatiino Sekereteer ngenndiijo PDP, o joginoo kadi golle laamu, haa arti noon e wonde komisinaajo to diiwaan Abia. E nder laamu hooreejo leydi Olusegun Obasanjo, Ogbulafor toɗɗaama jaagorgal ko feewti e faggudu e nder laamu, ɗo o tawtoraama golle laamu fedde nde jowitiiɗe e politik e njuɓɓudi faggudu. E wooteeji gardagol leydi 1999, o tawtoraama guwerneer diiwaan Abia kono o suɓaaka. Caggal mum o jokki golle makko politik e nder PDP, o suɓaama hooreejo ngenndiijo lannda ka e nder batu ngenndiwal to Abuja e lewru marse 2008, o lomtii Col. Ahmadu Ali (rtd.). Ko o hooreejo leydi PDP, Ogbulafor ardii hukuumaaji lesdi ndi'i, nden o ɗon jokki kuuɗe maako nder wakkati nde PDP ɗon mari laamu lesdi ndi'i e laamuuji lesdi ɗuuɗɗi. E nder golle makko, ina jeyaa heen peewnugol woote gardagol leydi 2011. E lewru abriil 2010, o woppi golle hooreejo leydi ndii caggal nde o tuumaama o waɗii geɗe bonɗe e kaalis, tawi ko o golloowo jaagorde ko adii ɗuum. O yeddi ko boni, o wiyi wonde deƴƴere makko ko nafoore lannda kaa. Wade Vincent Eze Ogbulafor sankii ñalnde 6 oktoobar 2022 tawi ina yahra e duuɓi 73 to Kanadaa caggal rafi. == Tuugnorgal == 9hqctttmuq4jyer9gv9jcq3zasl33ka 180530 180529 2026-08-02T13:20:29Z Ilya Discuss 10103 180530 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Vincent Eze Ogbulafor''' (24 lewru Mbooy 1949– 6 Oktoobar 2022) ko neɗɗo dawruɗo leydi Nijeer. O meeɗnooɗo wonde hooreejo lannda Demokaraasi ɓesngu. Ko adii ooɗoo posto, ko o Sekreteruuji ngenndiiji lannda gooto. O woppii toɗɗagol makko e gardagol leydi ndii caggal nde o tuumaama ko o baawɗo wonde fof e kaalis nde o woni jaagorde ndee. O woniino laamɗo Olokoro, Umuahia Sud, laamu nokkuure diiwaan Abia.<ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/vincent-ogbulafor-former-pdp-chairman-is-dead/amp|title=Vincent Ogbulafor, former PDP chairman, is dead|date=8 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Ogbulafor sankii ko ñalnde 6 oktoobar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 73. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Vincent Eze Ogbulafor jibinaa ko ñalnde 24 lewru Mbooy hitaande 1949 to Itaja Obioha, Olokoro, e nder diiwaan Umuahia hannde oo, to diiwaan Abia, to leydi Najeriya. Ko o laamɗo renndo Olokoro. O heɓi dipolom makko Bachelor of Arts, o heɓi heen feccere e jaŋde makko toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lake Forest to Amerik. Golle politik Vincent Eze Ogbulafor nasti hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya bee nanta lanyol lesdi Naajeeriya (PDP), haa o ummi diga hukuumaaji lanyol ngol. Ko adii nde o heɓata ardungal lannda lesdi, o laatiino Sekereteer ngenndiijo PDP, o joginoo kadi golle laamu, haa arti noon e wonde komisinaajo to diiwaan Abia. E nder laamu hooreejo leydi Olusegun Obasanjo, Ogbulafor toɗɗaama jaagorgal ko feewti e faggudu e nder laamu, ɗo o tawtoraama golle laamu fedde nde jowitiiɗe e politik e njuɓɓudi faggudu. E wooteeji gardagol leydi 1999, o tawtoraama guwerneer diiwaan Abia kono o suɓaaka. Caggal mum o jokki golle makko politik e nder PDP, o suɓaama hooreejo ngenndiijo lannda ka e nder batu ngenndiwal to Abuja e lewru marse 2008, o lomtii Col. Ahmadu Ali (rtd.). Ko o hooreejo leydi PDP, Ogbulafor ardii hukuumaaji lesdi ndi'i, nden o ɗon jokki kuuɗe maako nder wakkati nde PDP ɗon mari laamu lesdi ndi'i e laamuuji lesdi ɗuuɗɗi. E nder golle makko, ina jeyaa heen peewnugol woote gardagol leydi 2011. E lewru abriil 2010, o woppi golle hooreejo leydi ndii caggal nde o tuumaama o waɗii geɗe bonɗe e kaalis, tawi ko o golloowo jaagorde ko adii ɗuum. O yeddi ko boni, o wiyi wonde deƴƴere makko ko nafoore lannda kaa. Wade Vincent Eze Ogbulafor sankii ñalnde 6 oktoobar 2022 tawi ina yahra e duuɓi 73 to Kanadaa caggal rafi. == Tuugnorgal == p7dqe4sqpkpx6a4049mcgu977kskkoc 180531 180530 2026-08-02T13:22:00Z Ilya Discuss 10103 180531 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Vincent Eze Ogbulafor''' (24 lewru Mbooy 1949– 6 Oktoobar 2022) ko neɗɗo dawruɗo leydi Nijeer. O meeɗnooɗo wonde hooreejo lannda Demokaraasi ɓesngu. Ko adii ooɗoo posto, ko o Sekreteruuji ngenndiiji lannda gooto. O woppii toɗɗagol makko e gardagol leydi ndii caggal nde o tuumaama ko o baawɗo wonde fof e kaalis nde o woni jaagorde ndee..<ref name="thisday">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|title=The Burden Vincent Ogbulafor Doesn't Deserve|date=26 October 2002|work=[[Thisday]]|access-date=17 May 2011|archive-date=23 November 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20051123183756/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|url-status=dead}}</ref>.<ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/vincent-ogbulafor-former-pdp-chairman-is-dead/amp|title=Vincent Ogbulafor, former PDP chairman, is dead|date=8 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Ogbulafor sankii ko ñalnde 6 oktoobar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 73. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Vincent Eze Ogbulafor jibinaa ko ñalnde 24 lewru Mbooy hitaande 1949 to Itaja Obioha, Olokoro, e nder diiwaan Umuahia hannde oo, to diiwaan Abia, to leydi Najeriya. Ko o laamɗo renndo Olokoro. O heɓi dipolom makko Bachelor of Arts, o heɓi heen feccere e jaŋde makko toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lake Forest to Amerik. Golle politik Vincent Eze Ogbulafor nasti hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya bee nanta lanyol lesdi Naajeeriya (PDP), haa o ummi diga hukuumaaji lanyol ngol. Ko adii nde o heɓata ardungal lannda lesdi, o laatiino Sekereteer ngenndiijo PDP, o joginoo kadi golle laamu, haa arti noon e wonde komisinaajo to diiwaan Abia. E nder laamu hooreejo leydi Olusegun Obasanjo, Ogbulafor toɗɗaama jaagorgal ko feewti e faggudu e nder laamu, ɗo o tawtoraama golle laamu fedde nde jowitiiɗe e politik e njuɓɓudi faggudu. E wooteeji gardagol leydi 1999, o tawtoraama guwerneer diiwaan Abia kono o suɓaaka. Caggal mum o jokki golle makko politik e nder PDP, o suɓaama hooreejo ngenndiijo lannda ka e nder batu ngenndiwal to Abuja e lewru marse 2008, o lomtii Col. Ahmadu Ali (rtd.). Ko o hooreejo leydi PDP, Ogbulafor ardii hukuumaaji lesdi ndi'i, nden o ɗon jokki kuuɗe maako nder wakkati nde PDP ɗon mari laamu lesdi ndi'i e laamuuji lesdi ɗuuɗɗi. E nder golle makko, ina jeyaa heen peewnugol woote gardagol leydi 2011. E lewru abriil 2010, o woppi golle hooreejo leydi ndii caggal nde o tuumaama o waɗii geɗe bonɗe e kaalis, tawi ko o golloowo jaagorde ko adii ɗuum. O yeddi ko boni, o wiyi wonde deƴƴere makko ko nafoore lannda kaa. Wade Vincent Eze Ogbulafor sankii ñalnde 6 oktoobar 2022 tawi ina yahra e duuɓi 73 to Kanadaa caggal rafi. == Tuugnorgal == f9nxm3e88bbi11xhrjv38dycwhtrtdy 180532 180531 2026-08-02T13:23:41Z Ilya Discuss 10103 180532 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Vincent Eze Ogbulafor''' (24 lewru Mbooy 1949– 6 Oktoobar 2022) ko neɗɗo dawruɗo leydi Nijeer. O meeɗnooɗo wonde hooreejo lannda Demokaraasi ɓesngu. Ko adii ooɗoo posto, ko o Sekreteruuji ngenndiiji lannda gooto. O woppii toɗɗagol makko e gardagol leydi ndii caggal nde o tuumaama ko o baawɗo wonde fof e kaalis nde o woni jaagorde ndee..<ref name="thisday">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|title=The Burden Vincent Ogbulafor Doesn't Deserve|date=26 October 2002|work=[[Thisday]]|access-date=17 May 2011|archive-date=23 November 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20051123183756/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|url-status=dead}}</ref>.<ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/vincent-ogbulafor-former-pdp-chairman-is-dead/amp|title=Vincent Ogbulafor, former PDP chairman, is dead|date=8 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Ogbulafor sankii ko ñalnde 6 oktoobar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 73. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Vincent Eze Ogbulafor jibinaa ko ñalnde 24 lewru Mbooy hitaande 1949 to Itaja Obioha, Olokoro, e nder diiwaan Umuahia hannde oo, to diiwaan Abia, to leydi Najeriya. Ko o laamɗo renndo Olokoro. O heɓi dipolom makko Bachelor of Arts, o heɓi heen feccere e jaŋde makko toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lake Forest to Amerik. Golle politik Vincent Eze Ogbulafor nasti hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya bee nanta lanyol lesdi Naajeeriya (PDP), haa o ummi diga hukuumaaji lanyol ngol. Ko adii nde o heɓata ardungal lannda lesdi, o laatiino Sekereteer ngenndiijo PDP, o joginoo kadi golle laamu, haa arti noon e wonde komisinaajo to diiwaan Abia. E nder laamu hooreejo leydi Olusegun Obasanjo, Ogbulafor toɗɗaama jaagorgal ko feewti e faggudu e nder laamu, ɗo o tawtoraama golle laamu fedde nde jowitiiɗe e politik e njuɓɓudi faggudu. E wooteeji gardagol leydi 1999, o tawtoraama guwerneer diiwaan Abia kono o suɓaaka. Caggal mum o jokki golle makko politik e nder PDP, o suɓaama hooreejo ngenndiijo lannda ka e nder batu ngenndiwal to Abuja e lewru marse 2008, o lomtii Col..<ref name="thisday2">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|title=The Burden Vincent Ogbulafor Doesn't Deserve|date=26 October 2002|work=[[Thisday]]|access-date=17 May 2011|archive-date=23 November 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20051123183756/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201005130799.html|title=Ogbulafor Resigns|date=13 May 2010|publisher=[[allafrica.com]]|access-date=17 May 2011}}</ref> Ahmadu Ali (rtd.). Ko o hooreejo leydi PDP, Ogbulafor ardii hukuumaaji lesdi ndi'i, nden o ɗon jokki kuuɗe maako nder wakkati nde PDP ɗon mari laamu lesdi ndi'i e laamuuji lesdi ɗuuɗɗi. E nder golle makko, ina jeyaa heen peewnugol woote gardagol leydi 2011. E lewru abriil 2010, o woppi golle hooreejo leydi ndii caggal nde o tuumaama o waɗii geɗe bonɗe e kaalis, tawi ko o golloowo jaagorde ko adii ɗuum. O yeddi ko boni, o wiyi wonde deƴƴere makko ko nafoore lannda kaa. Wade Vincent Eze Ogbulafor sankii ñalnde 6 oktoobar 2022 tawi ina yahra e duuɓi 73 to Kanadaa caggal rafi. == Tuugnorgal == c7d0tra40sabxf50xbukphse1hccxe2 180533 180532 2026-08-02T13:24:32Z Ilya Discuss 10103 180533 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Vincent Eze Ogbulafor''' (24 lewru Mbooy 1949– 6 Oktoobar 2022) ko neɗɗo dawruɗo leydi Nijeer. O meeɗnooɗo wonde hooreejo lannda Demokaraasi ɓesngu. Ko adii ooɗoo posto, ko o Sekreteruuji ngenndiiji lannda gooto. O woppii toɗɗagol makko e gardagol leydi ndii caggal nde o tuumaama ko o baawɗo wonde fof e kaalis nde o woni jaagorde ndee..<ref name="thisday">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|title=The Burden Vincent Ogbulafor Doesn't Deserve|date=26 October 2002|work=[[Thisday]]|access-date=17 May 2011|archive-date=23 November 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20051123183756/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|url-status=dead}}</ref>.<ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/vincent-ogbulafor-former-pdp-chairman-is-dead/amp|title=Vincent Ogbulafor, former PDP chairman, is dead|date=8 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Ogbulafor sankii ko ñalnde 6 oktoobar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 73. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Vincent Eze Ogbulafor jibinaa ko ñalnde 24 lewru Mbooy hitaande 1949 to Itaja Obioha, Olokoro, e nder diiwaan Umuahia hannde oo, to diiwaan Abia, to leydi Najeriya. Ko o laamɗo renndo Olokoro. O heɓi dipolom makko Bachelor of Arts, o heɓi heen feccere e jaŋde makko toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lake Forest to Amerik. Golle politik Vincent Eze Ogbulafor nasti hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya bee nanta lanyol lesdi Naajeeriya (PDP), haa o ummi diga hukuumaaji lanyol ngol.<ref>{{cite news|title=Former PDP National Chairman, Vincent Ogbulafor is Dead|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2022/10/08/former-pdp-national-chairman-vincent-ogbulafor-is-dead/|access-date=8 October 2022|date=8 October 2022|newspaper=[[This Day]]}}</ref> Ko adii nde o heɓata ardungal lannda lesdi, o laatiino Sekereteer ngenndiijo PDP, o joginoo kadi golle laamu, haa arti noon e wonde komisinaajo to diiwaan Abia. E nder laamu hooreejo leydi Olusegun Obasanjo, Ogbulafor toɗɗaama jaagorgal ko feewti e faggudu e nder laamu, ɗo o tawtoraama golle laamu fedde nde jowitiiɗe e politik e njuɓɓudi faggudu. E wooteeji gardagol leydi 1999, o tawtoraama guwerneer diiwaan Abia kono o suɓaaka. Caggal mum o jokki golle makko politik e nder PDP, o suɓaama hooreejo ngenndiijo lannda ka e nder batu ngenndiwal to Abuja e lewru marse 2008, o lomtii Col..<ref name="thisday2">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|title=The Burden Vincent Ogbulafor Doesn't Deserve|date=26 October 2002|work=[[Thisday]]|access-date=17 May 2011|archive-date=23 November 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20051123183756/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201005130799.html|title=Ogbulafor Resigns|date=13 May 2010|publisher=[[allafrica.com]]|access-date=17 May 2011}}</ref> Ahmadu Ali (rtd.). Ko o hooreejo leydi PDP, Ogbulafor ardii hukuumaaji lesdi ndi'i, nden o ɗon jokki kuuɗe maako nder wakkati nde PDP ɗon mari laamu lesdi ndi'i e laamuuji lesdi ɗuuɗɗi. E nder golle makko, ina jeyaa heen peewnugol woote gardagol leydi 2011. E lewru abriil 2010, o woppi golle hooreejo leydi ndii caggal nde o tuumaama o waɗii geɗe bonɗe e kaalis, tawi ko o golloowo jaagorde ko adii ɗuum. O yeddi ko boni, o wiyi wonde deƴƴere makko ko nafoore lannda kaa. Wade Vincent Eze Ogbulafor sankii ñalnde 6 oktoobar 2022 tawi ina yahra e duuɓi 73 to Kanadaa caggal rafi. == Tuugnorgal == d6w1abav6gmk0qylrmiwkivl8n06q0c 180534 180533 2026-08-02T13:25:56Z Ilya Discuss 10103 180534 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Vincent Eze Ogbulafor''' (24 lewru Mbooy 1949– 6 Oktoobar 2022) ko neɗɗo dawruɗo leydi Nijeer. O meeɗnooɗo wonde hooreejo lannda Demokaraasi ɓesngu. Ko adii ooɗoo posto, ko o Sekreteruuji ngenndiiji lannda gooto. O woppii toɗɗagol makko e gardagol leydi ndii caggal nde o tuumaama ko o baawɗo wonde fof e kaalis nde o woni jaagorde ndee..<ref name="thisday">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|title=The Burden Vincent Ogbulafor Doesn't Deserve|date=26 October 2002|work=[[Thisday]]|access-date=17 May 2011|archive-date=23 November 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20051123183756/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|url-status=dead}}</ref>.<ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/vincent-ogbulafor-former-pdp-chairman-is-dead/amp|title=Vincent Ogbulafor, former PDP chairman, is dead|date=8 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Ogbulafor sankii ko ñalnde 6 oktoobar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 73. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Vincent Eze Ogbulafor jibinaa ko ñalnde 24 lewru Mbooy hitaande 1949 to Itaja Obioha, Olokoro, e nder diiwaan Umuahia hannde oo, to diiwaan Abia, to leydi Najeriya. Ko o laamɗo renndo Olokoro. O heɓi dipolom makko Bachelor of Arts, o heɓi heen feccere e jaŋde makko toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lake Forest to Amerik. Golle politik Vincent Eze Ogbulafor nasti hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya bee nanta lanyol lesdi Naajeeriya (PDP), haa o ummi diga hukuumaaji lanyol ngol.<ref>{{cite news|title=Former PDP National Chairman, Vincent Ogbulafor is Dead|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2022/10/08/former-pdp-national-chairman-vincent-ogbulafor-is-dead/|access-date=8 October 2022|date=8 October 2022|newspaper=[[This Day]]}}</ref> Ko adii nde o heɓata ardungal lannda lesdi, o laatiino Sekereteer ngenndiijo PDP, o joginoo kadi golle laamu, haa arti noon e wonde komisinaajo to diiwaan Abia. E nder laamu hooreejo leydi Olusegun Obasanjo, Ogbulafor toɗɗaama jaagorgal ko feewti e faggudu e nder laamu, ɗo o tawtoraama golle laamu fedde nde jowitiiɗe e politik e njuɓɓudi faggudu. E wooteeji gardagol leydi 1999, o tawtoraama guwerneer diiwaan Abia kono o suɓaaka. Caggal mum o jokki golle makko politik e nder PDP, o suɓaama hooreejo ngenndiijo lannda ka e nder batu ngenndiwal to Abuja e lewru marse 2008, o lomtii Col..<ref name="thisday2">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|title=The Burden Vincent Ogbulafor Doesn't Deserve|date=26 October 2002|work=[[Thisday]]|access-date=17 May 2011|archive-date=23 November 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20051123183756/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201005130799.html|title=Ogbulafor Resigns|date=13 May 2010|publisher=[[allafrica.com]]|access-date=17 May 2011}}</ref> Ahmadu Ali (rtd.)..<ref>{{Cite web|last=Udo|first=Mary|date=2017-01-25|title=OGBULAFOR, Chief (Prince) Vincent|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogbulafor-chief-prince-vincent/|access-date=2026-07-26|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Former PDP National Chairman, Vincent Ogbulafor is Dead – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/2022/10/08/former-pdp-national-chairman-vincent-ogbulafor-is-dead/|access-date=2026-07-26|language=en-US}}</ref> Ko o hooreejo leydi PDP, Ogbulafor ardii hukuumaaji lesdi ndi'i, nden o ɗon jokki kuuɗe maako nder wakkati nde PDP ɗon mari laamu lesdi ndi'i e laamuuji lesdi ɗuuɗɗi. E nder golle makko, ina jeyaa heen peewnugol woote gardagol leydi 2011. E lewru abriil 2010, o woppi golle hooreejo leydi ndii caggal nde o tuumaama o waɗii geɗe bonɗe e kaalis, tawi ko o golloowo jaagorde ko adii ɗuum. O yeddi ko boni, o wiyi wonde deƴƴere makko ko nafoore lannda kaa. Wade Vincent Eze Ogbulafor sankii ñalnde 6 oktoobar 2022 tawi ina yahra e duuɓi 73 to Kanadaa caggal rafi. == Tuugnorgal == 2pdsjd080xu5nr8mn7ai7s8vw01g6or 180535 180534 2026-08-02T13:27:30Z Ilya Discuss 10103 180535 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Vincent Eze Ogbulafor''' (24 lewru Mbooy 1949– 6 Oktoobar 2022) ko neɗɗo dawruɗo leydi Nijeer. O meeɗnooɗo wonde hooreejo lannda Demokaraasi ɓesngu. Ko adii ooɗoo posto, ko o Sekreteruuji ngenndiiji lannda gooto. O woppii toɗɗagol makko e gardagol leydi ndii caggal nde o tuumaama ko o baawɗo wonde fof e kaalis nde o woni jaagorde ndee..<ref name="thisday">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|title=The Burden Vincent Ogbulafor Doesn't Deserve|date=26 October 2002|work=[[Thisday]]|access-date=17 May 2011|archive-date=23 November 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20051123183756/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|url-status=dead}}</ref>.<ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/vincent-ogbulafor-former-pdp-chairman-is-dead/amp|title=Vincent Ogbulafor, former PDP chairman, is dead|date=8 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Ogbulafor sankii ko ñalnde 6 oktoobar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 73. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Vincent Eze Ogbulafor jibinaa ko ñalnde 24 lewru Mbooy hitaande 1949 to Itaja Obioha, Olokoro, e nder diiwaan Umuahia hannde oo, to diiwaan Abia, to leydi Najeriya. Ko o laamɗo renndo Olokoro. O heɓi dipolom makko Bachelor of Arts, o heɓi heen feccere e jaŋde makko toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lake Forest to Amerik. Golle politik Vincent Eze Ogbulafor nasti hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya bee nanta lanyol lesdi Naajeeriya (PDP), haa o ummi diga hukuumaaji lanyol ngol.<ref>{{cite news|title=Former PDP National Chairman, Vincent Ogbulafor is Dead|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2022/10/08/former-pdp-national-chairman-vincent-ogbulafor-is-dead/|access-date=8 October 2022|date=8 October 2022|newspaper=[[This Day]]}}</ref> Ko adii nde o heɓata ardungal lannda lesdi, o laatiino Sekereteer ngenndiijo PDP, o joginoo kadi golle laamu, haa arti noon e wonde komisinaajo to diiwaan Abia. E nder laamu hooreejo leydi Olusegun Obasanjo, Ogbulafor toɗɗaama jaagorgal ko feewti e faggudu e nder laamu, ɗo o tawtoraama golle laamu fedde nde jowitiiɗe e politik e njuɓɓudi faggudu. E wooteeji gardagol leydi 1999, o tawtoraama guwerneer diiwaan Abia kono o suɓaaka. Caggal mum o jokki golle makko politik e nder PDP, o suɓaama hooreejo ngenndiijo lannda ka e nder batu ngenndiwal to Abuja e lewru marse 2008, o lomtii Col..<ref name="thisday2">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|title=The Burden Vincent Ogbulafor Doesn't Deserve|date=26 October 2002|work=[[Thisday]]|access-date=17 May 2011|archive-date=23 November 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20051123183756/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201005130799.html|title=Ogbulafor Resigns|date=13 May 2010|publisher=[[allafrica.com]]|access-date=17 May 2011}}</ref> Ahmadu Ali (rtd.)..<ref>{{Cite web|last=Udo|first=Mary|date=2017-01-25|title=OGBULAFOR, Chief (Prince) Vincent|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogbulafor-chief-prince-vincent/|access-date=2026-07-26|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Former PDP National Chairman, Vincent Ogbulafor is Dead – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/2022/10/08/former-pdp-national-chairman-vincent-ogbulafor-is-dead/|access-date=2026-07-26|language=en-US}}</ref> Ko o hooreejo leydi PDP, Ogbulafor ardii hukuumaaji lesdi ndi'i, nden o ɗon jokki kuuɗe maako nder wakkati nde PDP ɗon mari laamu lesdi ndi'i e laamuuji lesdi ɗuuɗɗi..<ref>{{Cite web|title=Former PDP National Chairman, Vincent Ogbulafor is Dead – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/2022/10/08/former-pdp-national-chairman-vincent-ogbulafor-is-dead/|access-date=2026-07-26|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=eribake|first=akintayo|date=2010-05-13|title=Ogbulafor resigns|url=https://www.vanguardngr.com/2010/05/breaking-news-ogbulafor-resigns/|access-date=2026-07-26|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|last=vanguard|date=2010-05-14|title=VP, 2nd term: How govs, Jonathan sacrificed Ogbulafor|url=https://www.vanguardngr.com/2010/05/vp-2nd-term-how-govs-jonathan-sacrificed-ogbulafor/|access-date=2026-07-26|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=About us - peoplesdemocraticparty.com.ng|url=https://peoplesdemocraticparty.com.ng/en/about-us|access-date=2026-07-26|website=peoplesdemocraticparty.com.ng|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2008-03-19|title=Obasanjo loosing grip of PDP – the ruling party in Nigeria|url=https://africanpress.wordpress.com/2008/03/20/obasanjo-loosing-grip-of-pdp-the-ruling-party-in-nigeria/|access-date=2026-07-26|website=African Press International (API)|language=en}}</ref> E nder golle makko, ina jeyaa heen peewnugol woote gardagol leydi 2011. E lewru abriil 2010, o woppi golle hooreejo leydi ndii caggal nde o tuumaama o waɗii geɗe bonɗe e kaalis, tawi ko o golloowo jaagorde ko adii ɗuum. O yeddi ko boni, o wiyi wonde deƴƴere makko ko nafoore lannda kaa. Wade Vincent Eze Ogbulafor sankii ñalnde 6 oktoobar 2022 tawi ina yahra e duuɓi 73 to Kanadaa caggal rafi. == Tuugnorgal == gemjh6uroknvzzm8h0zb4qkp2gcue2s 180536 180535 2026-08-02T13:28:19Z Ilya Discuss 10103 180536 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Vincent Eze Ogbulafor''' (24 lewru Mbooy 1949– 6 Oktoobar 2022) ko neɗɗo dawruɗo leydi Nijeer. O meeɗnooɗo wonde hooreejo lannda Demokaraasi ɓesngu. Ko adii ooɗoo posto, ko o Sekreteruuji ngenndiiji lannda gooto. O woppii toɗɗagol makko e gardagol leydi ndii caggal nde o tuumaama ko o baawɗo wonde fof e kaalis nde o woni jaagorde ndee..<ref name="thisday">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|title=The Burden Vincent Ogbulafor Doesn't Deserve|date=26 October 2002|work=[[Thisday]]|access-date=17 May 2011|archive-date=23 November 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20051123183756/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|url-status=dead}}</ref>.<ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/vincent-ogbulafor-former-pdp-chairman-is-dead/amp|title=Vincent Ogbulafor, former PDP chairman, is dead|date=8 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Ogbulafor sankii ko ñalnde 6 oktoobar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 73. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Vincent Eze Ogbulafor jibinaa ko ñalnde 24 lewru Mbooy hitaande 1949 to Itaja Obioha, Olokoro, e nder diiwaan Umuahia hannde oo, to diiwaan Abia, to leydi Najeriya. Ko o laamɗo renndo Olokoro. O heɓi dipolom makko Bachelor of Arts, o heɓi heen feccere e jaŋde makko toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lake Forest to Amerik. Golle politik Vincent Eze Ogbulafor nasti hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya bee nanta lanyol lesdi Naajeeriya (PDP), haa o ummi diga hukuumaaji lanyol ngol.<ref>{{cite news|title=Former PDP National Chairman, Vincent Ogbulafor is Dead|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2022/10/08/former-pdp-national-chairman-vincent-ogbulafor-is-dead/|access-date=8 October 2022|date=8 October 2022|newspaper=[[This Day]]}}</ref> Ko adii nde o heɓata ardungal lannda lesdi, o laatiino Sekereteer ngenndiijo PDP, o joginoo kadi golle laamu, haa arti noon e wonde komisinaajo to diiwaan Abia. E nder laamu hooreejo leydi Olusegun Obasanjo, Ogbulafor toɗɗaama jaagorgal ko feewti e faggudu e nder laamu, ɗo o tawtoraama golle laamu fedde nde jowitiiɗe e politik e njuɓɓudi faggudu. E wooteeji gardagol leydi 1999, o tawtoraama guwerneer diiwaan Abia kono o suɓaaka. Caggal mum o jokki golle makko politik e nder PDP, o suɓaama hooreejo ngenndiijo lannda ka e nder batu ngenndiwal to Abuja e lewru marse 2008, o lomtii Col..<ref name="thisday2">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|title=The Burden Vincent Ogbulafor Doesn't Deserve|date=26 October 2002|work=[[Thisday]]|access-date=17 May 2011|archive-date=23 November 2005|archive-url=https://web.archive.org/web/20051123183756/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/26/20021026pol08.html|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201005130799.html|title=Ogbulafor Resigns|date=13 May 2010|publisher=[[allafrica.com]]|access-date=17 May 2011}}</ref> Ahmadu Ali (rtd.)..<ref>{{Cite web|last=Udo|first=Mary|date=2017-01-25|title=OGBULAFOR, Chief (Prince) Vincent|url=https://blerf.org/index.php/biography/ogbulafor-chief-prince-vincent/|access-date=2026-07-26|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Former PDP National Chairman, Vincent Ogbulafor is Dead – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/2022/10/08/former-pdp-national-chairman-vincent-ogbulafor-is-dead/|access-date=2026-07-26|language=en-US}}</ref> Ko o hooreejo leydi PDP, Ogbulafor ardii hukuumaaji lesdi ndi'i, nden o ɗon jokki kuuɗe maako nder wakkati nde PDP ɗon mari laamu lesdi ndi'i e laamuuji lesdi ɗuuɗɗi..<ref>{{Cite web|title=Former PDP National Chairman, Vincent Ogbulafor is Dead – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/2022/10/08/former-pdp-national-chairman-vincent-ogbulafor-is-dead/|access-date=2026-07-26|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=eribake|first=akintayo|date=2010-05-13|title=Ogbulafor resigns|url=https://www.vanguardngr.com/2010/05/breaking-news-ogbulafor-resigns/|access-date=2026-07-26|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|last=vanguard|date=2010-05-14|title=VP, 2nd term: How govs, Jonathan sacrificed Ogbulafor|url=https://www.vanguardngr.com/2010/05/vp-2nd-term-how-govs-jonathan-sacrificed-ogbulafor/|access-date=2026-07-26|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=About us - peoplesdemocraticparty.com.ng|url=https://peoplesdemocraticparty.com.ng/en/about-us|access-date=2026-07-26|website=peoplesdemocraticparty.com.ng|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2008-03-19|title=Obasanjo loosing grip of PDP – the ruling party in Nigeria|url=https://africanpress.wordpress.com/2008/03/20/obasanjo-loosing-grip-of-pdp-the-ruling-party-in-nigeria/|access-date=2026-07-26|website=African Press International (API)|language=en}}</ref> E nder golle makko, ina jeyaa heen peewnugol woote gardagol leydi 2011. E lewru abriil 2010, o woppi golle hooreejo leydi ndii caggal nde o tuumaama o waɗii geɗe bonɗe e kaalis, tawi ko o golloowo jaagorde ko adii ɗuum. O yeddi ko boni, o wiyi wonde deƴƴere makko ko nafoore lannda kaa. Wade Vincent Eze Ogbulafor sankii ñalnde 6 oktoobar 2022 tawi ina yahra e duuɓi 73 to Kanadaa caggal rafi..<ref>{{Cite web|last=Yakubu|first=Dirisu|date=2022-10-08|title=Ex-PDP chair, Ogbulafor, dies at 73|url=https://punchng.com/ex-pdp-chair-ogbulafor-dies-at-73/|access-date=2026-07-26|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Uthman|first=Samad|date=2022-10-08|title=Vincent Ogbulafor, former PDP chairman, is dead|url=https://www.thecable.ng/vincent-ogbulafor-former-pdp-chairman-is-dead/|access-date=2026-07-26|website=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oyero|first=Kayode|date=2022-10-08|title=Former PDP National Chairman Vincent Ogbulafor Is Dead|url=https://www.channelstv.com/2022/10/08/former-pdp-national-chairman-vincent-ogbulafor-is-dead/|access-date=2026-07-26|website=Channels Television|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Omorogbe|first=Paul|date=2022-10-08|title=Vincent Ogbulafor, former PDP national chairman, dies at 73|url=https://tribuneonlineng.com/vincent-ogbulafor-former-pdp-national-chairman-dies-at-73/|access-date=2026-07-26|website=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Tuugnorgal == sisbkbd2robh4itp0c107899psb22uo Okwesilieze Nwodo 0 43370 180516 180513 2026-08-02T12:52:51Z Ilya Discuss 10103 180516 wikitext text/x-wiki '''Okwesilieze Nwodo // C (Okwy)''' (jibinaa ko 28 '''lewru'''{{Databox}} juko hitaande 1950 to Nsukka, Naajeeriya) ko siyaasaajo Naajeeriya, cuɓaaɗo guwerneer diiwal Enugu e lewru Yarkomaa 1992 wakkati laamu Naajeeriya tataɓu. Caggal ɗuum o wonti sekereteer ngenndi, hooreejo ngenndi, e politik mawɗo e nder lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). == Nguurndam == Doktoor Okwesilieze ko tergal e laamu politik Nwodo. Ko kanko woni ɓiy ɗiɗaɓo Igwe J.U. Nwodo, laamiiɗo aadaaji mo ummi Ukehe, nder jiha Enugu. J.U. toɗɗaama jaagorgal njulaagu e nder diiwaan fuɗnaange ɓooyɗo e gardagol gardiiɗo jaagorɗe leydi ndi hono Michael Okpara, caggal ɗuum o woni jaagorgal laamu nokkuuji. Nwodo janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer, Nsukka (1971-77). Hakkunde hitaande 1977 e 1980, o wonii ofisee suudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Naajeeriya to suudu safrirdu janngirdu to Enugu e to suudu safrirdu konu to Jos. O jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, to Londres (1980) e to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Belgrade, to Yugoslawi (1980–84), o heɓi MB.BS to bannge safaara e safaara. O golliima e doktoor sukaaɓe to Yugoslawi, caggal ɗuum to Birmingham, Angalteer, hade makko hootde to leydi Nijeer, o ƴetta golle doktoor to nokku cafrirɗo e jibinannde Ukehe (1984-1991). Nwodo suɓaama Gomnaajo lesdi Enugu nder lewru January hitaande 1992 dow laynde NRC wakkati laamu lesdi Naajeeriya tataɓuru. O jooɗii laamu haa noowammbar 1993, nde Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e kuudetaa konu. O toɗɗaama laabi ɗiɗi hooreejo lannda PDP e hitaande 1999-2001. E lewru oktoobar 2001, o lomtinaa ko Vincent Ogbulafor, o woni hooreejo lannda PDP. O fotti bee guwerneer lesdi Enugu Chimaroke Nnamani nder hitaande 2002. E lewru desaambar 2003, Komiseer toppitiiɗo golle bonɗe e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi e ɗuum, hollitii wonde ina jokki wiɗtude Nwodo e woɗɓe jowitiiɗi e fenaande njulaagu miliyaaruuji keewɗi, jowitiinde e peeje kaayitaaji ngenndiiji. E hitaande 2007, o rokkaa teddungal ngenndiwal, kuuɓtodinngal kuuɓtodinngal Niiseer (CON), e juuɗe hooreejo leydi ndii hono Shehu Yar’Adua. E hitaande 2010, o toɗɗaa hooreejo leydi lannda Demokaraasi Leƴƴi. E hitaande 2010, o woppitaa denndaangal tuume ɗe o tuumanoo e fenaande karte identiteer. E hitaande 2014, fedde wiyeteende Beta Sigma suɓii Dr Okwesilieze Nwodo, gonnooɗo guwerneer diiwaan Enugu, ngam wonde hooreejo fedde nde e nder duuɓi ɗiɗi garooji ɗii. E nder konngol makko jaɓgol, Nwodo, yamiri denndaangal terɗe fedde nde yo nguurdu e miijooji toowɗi ɗi Beta Sigma sosaa e nder leydi Najeriya. O hollitii wonde "e sahaa mo renndo men ina wondi e caɗeele renndo-faggudu e caɗeele kisal, terɗe ɗee ina poti wallitde ɓesngu nguu e miskineeɓe ɓee e nder renndooji men ɗii." Nguurndam neɗɗo O woni banndiraawo hooreejo John Nnia Nwodo, mo laati jaagorɗo aeroportu haa laamu lesdi Shehu Shagari, nden boo laati jaagorɗo humpitaade laamu lesdi Abdusalami Abubakar. Mawɗo John Nwodo woni hooreejo 9ɓo mo Ohanaeze Ndigbo. Dr. Okwesilieze kadi ko miñiiko Dr. Joseph Nwodo, kanndidaa hooreejo leydi Naajeeriya e hitaande 1993. Miñiiko debbo wiyetee ko Doktoor Valeriya Azinge (SAN). == Tuugnorgal == 4nz4l7ebcv5ca1vinkqgfjsne92f1d3 180517 180516 2026-08-02T12:58:52Z Ilya Discuss 10103 180517 wikitext text/x-wiki '''Okwesilieze Nwodo // C (Okwy)''' (jibinaa ko 28 '''lewru'''{{Databox}} juko hitaande 1950 to Nsukka, Naajeeriya) ko siyaasaajo Naajeeriya, cuɓaaɗo guwerneer diiwal Enugu e lewru Yarkomaa 1992 wakkati laamu Naajeeriya tataɓu. Caggal ɗuum o wonti sekereteer ngenndi, hooreejo ngenndi, e politik mawɗo e nder lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).<ref>[http://www.peoplesdemocraticparty.net/former-leaders/former-national-chairmen/9-uncategorised/80-profile-of-dr-okwesilieze-nwodo Profile of Dr. Okwesilieze Nwodo]{{Dead link|date=July 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}} Retrieved 28 September 2024.</ref><ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=World Statesmen|access-date=26 March 2010}}</ref><ref name="DT">{{cite news|title=Reminiscences with Dr Okwesilieze Nwodo|date=16 August 2020|url=https://dailytrust.com/reminiscences-with-dr-okwesilieze-nwodo/|last1=Odo|first1=Austine|last2=Sule|first2=Itodo Daniel|access-date=28 September 2024|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> == Nguurndam == Doktoor Okwesilieze ko tergal e laamu politik Nwodo. Ko kanko woni ɓiy ɗiɗaɓo Igwe J.U. Nwodo, laamiiɗo aadaaji mo ummi Ukehe, nder jiha Enugu. J.U. toɗɗaama jaagorgal njulaagu e nder diiwaan fuɗnaange ɓooyɗo e gardagol gardiiɗo jaagorɗe leydi ndi hono Michael Okpara, caggal ɗuum o woni jaagorgal laamu nokkuuji. Nwodo janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer, Nsukka (1971-77). Hakkunde hitaande 1977 e 1980, o wonii ofisee suudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Naajeeriya to suudu safrirdu janngirdu to Enugu e to suudu safrirdu konu to Jos. O jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, to Londres (1980) e to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Belgrade, to Yugoslawi (1980–84), o heɓi MB.BS to bannge safaara e safaara. O golliima e doktoor sukaaɓe to Yugoslawi, caggal ɗuum to Birmingham, Angalteer, hade makko hootde to leydi Nijeer, o ƴetta golle doktoor to nokku cafrirɗo e jibinannde Ukehe (1984-1991). Nwodo suɓaama Gomnaajo lesdi Enugu nder lewru January hitaande 1992 dow laynde NRC wakkati laamu lesdi Naajeeriya tataɓuru. O jooɗii laamu haa noowammbar 1993, nde Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e kuudetaa konu. O toɗɗaama laabi ɗiɗi hooreejo lannda PDP e hitaande 1999-2001. E lewru oktoobar 2001, o lomtinaa ko Vincent Ogbulafor, o woni hooreejo lannda PDP. O fotti bee guwerneer lesdi Enugu Chimaroke Nnamani nder hitaande 2002. E lewru desaambar 2003, Komiseer toppitiiɗo golle bonɗe e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi e ɗuum, hollitii wonde ina jokki wiɗtude Nwodo e woɗɓe jowitiiɗi e fenaande njulaagu miliyaaruuji keewɗi, jowitiinde e peeje kaayitaaji ngenndiiji. E hitaande 2007, o rokkaa teddungal ngenndiwal, kuuɓtodinngal kuuɓtodinngal Niiseer (CON), e juuɗe hooreejo leydi ndii hono Shehu Yar’Adua. E hitaande 2010, o toɗɗaa hooreejo leydi lannda Demokaraasi Leƴƴi. E hitaande 2010, o woppitaa denndaangal tuume ɗe o tuumanoo e fenaande karte identiteer. E hitaande 2014, fedde wiyeteende Beta Sigma suɓii Dr Okwesilieze Nwodo, gonnooɗo guwerneer diiwaan Enugu, ngam wonde hooreejo fedde nde e nder duuɓi ɗiɗi garooji ɗii. E nder konngol makko jaɓgol, Nwodo, yamiri denndaangal terɗe fedde nde yo nguurdu e miijooji toowɗi ɗi Beta Sigma sosaa e nder leydi Najeriya. O hollitii wonde "e sahaa mo renndo men ina wondi e caɗeele renndo-faggudu e caɗeele kisal, terɗe ɗee ina poti wallitde ɓesngu nguu e miskineeɓe ɓee e nder renndooji men ɗii." Nguurndam neɗɗo O woni banndiraawo hooreejo John Nnia Nwodo, mo laati jaagorɗo aeroportu haa laamu lesdi Shehu Shagari, nden boo laati jaagorɗo humpitaade laamu lesdi Abdusalami Abubakar. Mawɗo John Nwodo woni hooreejo 9ɓo mo Ohanaeze Ndigbo. Dr. Okwesilieze kadi ko miñiiko Dr. Joseph Nwodo, kanndidaa hooreejo leydi Naajeeriya e hitaande 1993. Miñiiko debbo wiyetee ko Doktoor Valeriya Azinge (SAN). == Tuugnorgal == m94dvfxsqfsegcx4noi1kqu4mw3yl17 180518 180517 2026-08-02T12:59:43Z Ilya Discuss 10103 180518 wikitext text/x-wiki '''Okwesilieze Nwodo // C (Okwy)''' (jibinaa ko 28 '''lewru'''{{Databox}} juko hitaande 1950 to Nsukka, Naajeeriya) ko siyaasaajo Naajeeriya, cuɓaaɗo guwerneer diiwal Enugu e lewru Yarkomaa 1992 wakkati laamu Naajeeriya tataɓu. Caggal ɗuum o wonti sekereteer ngenndi, hooreejo ngenndi, e politik mawɗo e nder lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).<ref>[http://www.peoplesdemocraticparty.net/former-leaders/former-national-chairmen/9-uncategorised/80-profile-of-dr-okwesilieze-nwodo Profile of Dr. Okwesilieze Nwodo]{{Dead link|date=July 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}} Retrieved 28 September 2024.</ref><ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=World Statesmen|access-date=26 March 2010}}</ref><ref name="DT">{{cite news|title=Reminiscences with Dr Okwesilieze Nwodo|date=16 August 2020|url=https://dailytrust.com/reminiscences-with-dr-okwesilieze-nwodo/|last1=Odo|first1=Austine|last2=Sule|first2=Itodo Daniel|access-date=28 September 2024|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> == Nguurndam == Doktoor Okwesilieze ko tergal e laamu politik Nwodo. Ko kanko woni ɓiy ɗiɗaɓo Igwe J.U. Nwodo, laamiiɗo aadaaji mo ummi Ukehe, nder jiha Enugu..<ref name="tday102">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|title=Inside the Nwodos' Political Dynasty Making?|last=Agbo|first=Malachy|work=[[This Day]]|date=20 July 2002|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091104045629/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|archive-date=4 November 2009}}</ref> J.U. toɗɗaama jaagorgal njulaagu e nder diiwaan fuɗnaange ɓooyɗo e gardagol gardiiɗo jaagorɗe leydi ndi hono Michael Okpara, caggal ɗuum o woni jaagorgal laamu nokkuuji. Nwodo janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer, Nsukka (1971-77). Hakkunde hitaande 1977 e 1980, o wonii ofisee suudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Naajeeriya to suudu safrirdu janngirdu to Enugu e to suudu safrirdu konu to Jos. O jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, to Londres (1980) e to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Belgrade, to Yugoslawi (1980–84), o heɓi MB.BS to bannge safaara e safaara. O golliima e doktoor sukaaɓe to Yugoslawi, caggal ɗuum to Birmingham, Angalteer, hade makko hootde to leydi Nijeer, o ƴetta golle doktoor to nokku cafrirɗo e jibinannde Ukehe (1984-1991). Nwodo suɓaama Gomnaajo lesdi Enugu nder lewru January hitaande 1992 dow laynde NRC wakkati laamu lesdi Naajeeriya tataɓuru. O jooɗii laamu haa noowammbar 1993, nde Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e kuudetaa konu. O toɗɗaama laabi ɗiɗi hooreejo lannda PDP e hitaande 1999-2001. E lewru oktoobar 2001, o lomtinaa ko Vincent Ogbulafor, o woni hooreejo lannda PDP. O fotti bee guwerneer lesdi Enugu Chimaroke Nnamani nder hitaande 2002. E lewru desaambar 2003, Komiseer toppitiiɗo golle bonɗe e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi e ɗuum, hollitii wonde ina jokki wiɗtude Nwodo e woɗɓe jowitiiɗi e fenaande njulaagu miliyaaruuji keewɗi, jowitiinde e peeje kaayitaaji ngenndiiji. E hitaande 2007, o rokkaa teddungal ngenndiwal, kuuɓtodinngal kuuɓtodinngal Niiseer (CON), e juuɗe hooreejo leydi ndii hono Shehu Yar’Adua. E hitaande 2010, o toɗɗaa hooreejo leydi lannda Demokaraasi Leƴƴi. E hitaande 2010, o woppitaa denndaangal tuume ɗe o tuumanoo e fenaande karte identiteer. E hitaande 2014, fedde wiyeteende Beta Sigma suɓii Dr Okwesilieze Nwodo, gonnooɗo guwerneer diiwaan Enugu, ngam wonde hooreejo fedde nde e nder duuɓi ɗiɗi garooji ɗii. E nder konngol makko jaɓgol, Nwodo, yamiri denndaangal terɗe fedde nde yo nguurdu e miijooji toowɗi ɗi Beta Sigma sosaa e nder leydi Najeriya. O hollitii wonde "e sahaa mo renndo men ina wondi e caɗeele renndo-faggudu e caɗeele kisal, terɗe ɗee ina poti wallitde ɓesngu nguu e miskineeɓe ɓee e nder renndooji men ɗii." Nguurndam neɗɗo O woni banndiraawo hooreejo John Nnia Nwodo, mo laati jaagorɗo aeroportu haa laamu lesdi Shehu Shagari, nden boo laati jaagorɗo humpitaade laamu lesdi Abdusalami Abubakar. Mawɗo John Nwodo woni hooreejo 9ɓo mo Ohanaeze Ndigbo. Dr. Okwesilieze kadi ko miñiiko Dr. Joseph Nwodo, kanndidaa hooreejo leydi Naajeeriya e hitaande 1993. Miñiiko debbo wiyetee ko Doktoor Valeriya Azinge (SAN). == Tuugnorgal == 9phc9mc76o1hspm80sd630swblp4vxk 180519 180518 2026-08-02T13:00:37Z Ilya Discuss 10103 180519 wikitext text/x-wiki '''Okwesilieze Nwodo // C (Okwy)''' (jibinaa ko 28 '''lewru'''{{Databox}} juko hitaande 1950 to Nsukka, Naajeeriya) ko siyaasaajo Naajeeriya, cuɓaaɗo guwerneer diiwal Enugu e lewru Yarkomaa 1992 wakkati laamu Naajeeriya tataɓu. Caggal ɗuum o wonti sekereteer ngenndi, hooreejo ngenndi, e politik mawɗo e nder lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).<ref>[http://www.peoplesdemocraticparty.net/former-leaders/former-national-chairmen/9-uncategorised/80-profile-of-dr-okwesilieze-nwodo Profile of Dr. Okwesilieze Nwodo]{{Dead link|date=July 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}} Retrieved 28 September 2024.</ref><ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=World Statesmen|access-date=26 March 2010}}</ref><ref name="DT">{{cite news|title=Reminiscences with Dr Okwesilieze Nwodo|date=16 August 2020|url=https://dailytrust.com/reminiscences-with-dr-okwesilieze-nwodo/|last1=Odo|first1=Austine|last2=Sule|first2=Itodo Daniel|access-date=28 September 2024|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> == Nguurndam == Doktoor Okwesilieze ko tergal e laamu politik Nwodo. Ko kanko woni ɓiy ɗiɗaɓo Igwe J.U. Nwodo, laamiiɗo aadaaji mo ummi Ukehe, nder jiha Enugu..<ref name="tday102">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|title=Inside the Nwodos' Political Dynasty Making?|last=Agbo|first=Malachy|work=[[This Day]]|date=20 July 2002|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091104045629/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|archive-date=4 November 2009}}</ref> J.U. toɗɗaama jaagorgal njulaagu e nder diiwaan fuɗnaange ɓooyɗo e gardagol gardiiɗo jaagorɗe leydi ndi hono Michael Okpara, caggal ɗuum o woni jaagorgal laamu nokkuuji. Nwodo janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer, Nsukka (1971-77). Hakkunde hitaande 1977 e 1980, o wonii ofisee suudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Naajeeriya to suudu safrirdu janngirdu to Enugu e to suudu safrirdu konu to Jos.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|last1=Odusile|first1=Waheed|last2=Essien|first2=Ufot|last3=Ologbondiyan|first3=Kola|last4=Djebah|first4=Oma|last5=Nwachuku|first5=Chris|work=This Day|date=10 November 2001|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref> O jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, to Londres (1980) e to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Belgrade, to Yugoslawi (1980–84), o heɓi MB.BS to bannge safaara e safaara. O golliima e doktoor sukaaɓe to Yugoslawi, caggal ɗuum to Birmingham, Angalteer, hade makko hootde to leydi Nijeer, o ƴetta golle doktoor to nokku cafrirɗo e jibinannde Ukehe (1984-1991). Nwodo suɓaama Gomnaajo lesdi Enugu nder lewru January hitaande 1992 dow laynde NRC wakkati laamu lesdi Naajeeriya tataɓuru. O jooɗii laamu haa noowammbar 1993, nde Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e kuudetaa konu. O toɗɗaama laabi ɗiɗi hooreejo lannda PDP e hitaande 1999-2001. E lewru oktoobar 2001, o lomtinaa ko Vincent Ogbulafor, o woni hooreejo lannda PDP. O fotti bee guwerneer lesdi Enugu Chimaroke Nnamani nder hitaande 2002. E lewru desaambar 2003, Komiseer toppitiiɗo golle bonɗe e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi e ɗuum, hollitii wonde ina jokki wiɗtude Nwodo e woɗɓe jowitiiɗi e fenaande njulaagu miliyaaruuji keewɗi, jowitiinde e peeje kaayitaaji ngenndiiji. E hitaande 2007, o rokkaa teddungal ngenndiwal, kuuɓtodinngal kuuɓtodinngal Niiseer (CON), e juuɗe hooreejo leydi ndii hono Shehu Yar’Adua. E hitaande 2010, o toɗɗaa hooreejo leydi lannda Demokaraasi Leƴƴi. E hitaande 2010, o woppitaa denndaangal tuume ɗe o tuumanoo e fenaande karte identiteer. E hitaande 2014, fedde wiyeteende Beta Sigma suɓii Dr Okwesilieze Nwodo, gonnooɗo guwerneer diiwaan Enugu, ngam wonde hooreejo fedde nde e nder duuɓi ɗiɗi garooji ɗii. E nder konngol makko jaɓgol, Nwodo, yamiri denndaangal terɗe fedde nde yo nguurdu e miijooji toowɗi ɗi Beta Sigma sosaa e nder leydi Najeriya. O hollitii wonde "e sahaa mo renndo men ina wondi e caɗeele renndo-faggudu e caɗeele kisal, terɗe ɗee ina poti wallitde ɓesngu nguu e miskineeɓe ɓee e nder renndooji men ɗii." Nguurndam neɗɗo O woni banndiraawo hooreejo John Nnia Nwodo, mo laati jaagorɗo aeroportu haa laamu lesdi Shehu Shagari, nden boo laati jaagorɗo humpitaade laamu lesdi Abdusalami Abubakar. Mawɗo John Nwodo woni hooreejo 9ɓo mo Ohanaeze Ndigbo. Dr. Okwesilieze kadi ko miñiiko Dr. Joseph Nwodo, kanndidaa hooreejo leydi Naajeeriya e hitaande 1993. Miñiiko debbo wiyetee ko Doktoor Valeriya Azinge (SAN). == Tuugnorgal == f9nlmp26lkeygldr8fj66j7v00rhppv 180520 180519 2026-08-02T13:01:31Z Ilya Discuss 10103 180520 wikitext text/x-wiki '''Okwesilieze Nwodo // C (Okwy)''' (jibinaa ko 28 '''lewru'''{{Databox}} juko hitaande 1950 to Nsukka, Naajeeriya) ko siyaasaajo Naajeeriya, cuɓaaɗo guwerneer diiwal Enugu e lewru Yarkomaa 1992 wakkati laamu Naajeeriya tataɓu. Caggal ɗuum o wonti sekereteer ngenndi, hooreejo ngenndi, e politik mawɗo e nder lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).<ref>[http://www.peoplesdemocraticparty.net/former-leaders/former-national-chairmen/9-uncategorised/80-profile-of-dr-okwesilieze-nwodo Profile of Dr. Okwesilieze Nwodo]{{Dead link|date=July 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}} Retrieved 28 September 2024.</ref><ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=World Statesmen|access-date=26 March 2010}}</ref><ref name="DT">{{cite news|title=Reminiscences with Dr Okwesilieze Nwodo|date=16 August 2020|url=https://dailytrust.com/reminiscences-with-dr-okwesilieze-nwodo/|last1=Odo|first1=Austine|last2=Sule|first2=Itodo Daniel|access-date=28 September 2024|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> == Nguurndam == Doktoor Okwesilieze ko tergal e laamu politik Nwodo. Ko kanko woni ɓiy ɗiɗaɓo Igwe J.U. Nwodo, laamiiɗo aadaaji mo ummi Ukehe, nder jiha Enugu..<ref name="tday102">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|title=Inside the Nwodos' Political Dynasty Making?|last=Agbo|first=Malachy|work=[[This Day]]|date=20 July 2002|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091104045629/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|archive-date=4 November 2009}}</ref> J.U. toɗɗaama jaagorgal njulaagu e nder diiwaan fuɗnaange ɓooyɗo e gardagol gardiiɗo jaagorɗe leydi ndi hono Michael Okpara, caggal ɗuum o woni jaagorgal laamu nokkuuji. Nwodo janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer, Nsukka (1971-77). Hakkunde hitaande 1977 e 1980, o wonii ofisee suudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Naajeeriya to suudu safrirdu janngirdu to Enugu e to suudu safrirdu konu to Jos.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|last1=Odusile|first1=Waheed|last2=Essien|first2=Ufot|last3=Ologbondiyan|first3=Kola|last4=Djebah|first4=Oma|last5=Nwachuku|first5=Chris|work=This Day|date=10 November 2001|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref> O jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, to Londres (1980) e to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Belgrade, to Yugoslawi (1980–84), o heɓi MB.BS to bannge safaara e safaara. O golliima e doktoor sukaaɓe to Yugoslawi, caggal ɗuum to Birmingham, Angalteer, hade makko hootde to leydi Nijeer, o ƴetta golle doktoor to nokku cafrirɗo e jibinannde Ukehe (1984-1991). Nwodo suɓaama Gomnaajo lesdi Enugu nder lewru January hitaande 1992 dow laynde NRC wakkati laamu lesdi Naajeeriya tataɓuru..<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|title=Between Nwobodo And Nnamani In Enugu|last=Agbim|first=Chike|work=This Day|date=13 July 2007|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20050116155917/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|archive-date=16 January 2005}}</ref> O jooɗii laamu haa noowammbar 1993, nde Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e kuudetaa konu. O toɗɗaama laabi ɗiɗi hooreejo lannda PDP e hitaande 1999-2001. E lewru oktoobar 2001, o lomtinaa ko Vincent Ogbulafor, o woni hooreejo lannda PDP. O fotti bee guwerneer lesdi Enugu Chimaroke Nnamani nder hitaande 2002. E lewru desaambar 2003, Komiseer toppitiiɗo golle bonɗe e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi e ɗuum, hollitii wonde ina jokki wiɗtude Nwodo e woɗɓe jowitiiɗi e fenaande njulaagu miliyaaruuji keewɗi, jowitiinde e peeje kaayitaaji ngenndiiji. E hitaande 2007, o rokkaa teddungal ngenndiwal, kuuɓtodinngal kuuɓtodinngal Niiseer (CON), e juuɗe hooreejo leydi ndii hono Shehu Yar’Adua. E hitaande 2010, o toɗɗaa hooreejo leydi lannda Demokaraasi Leƴƴi. E hitaande 2010, o woppitaa denndaangal tuume ɗe o tuumanoo e fenaande karte identiteer. E hitaande 2014, fedde wiyeteende Beta Sigma suɓii Dr Okwesilieze Nwodo, gonnooɗo guwerneer diiwaan Enugu, ngam wonde hooreejo fedde nde e nder duuɓi ɗiɗi garooji ɗii. E nder konngol makko jaɓgol, Nwodo, yamiri denndaangal terɗe fedde nde yo nguurdu e miijooji toowɗi ɗi Beta Sigma sosaa e nder leydi Najeriya. O hollitii wonde "e sahaa mo renndo men ina wondi e caɗeele renndo-faggudu e caɗeele kisal, terɗe ɗee ina poti wallitde ɓesngu nguu e miskineeɓe ɓee e nder renndooji men ɗii." Nguurndam neɗɗo O woni banndiraawo hooreejo John Nnia Nwodo, mo laati jaagorɗo aeroportu haa laamu lesdi Shehu Shagari, nden boo laati jaagorɗo humpitaade laamu lesdi Abdusalami Abubakar. Mawɗo John Nwodo woni hooreejo 9ɓo mo Ohanaeze Ndigbo. Dr. Okwesilieze kadi ko miñiiko Dr. Joseph Nwodo, kanndidaa hooreejo leydi Naajeeriya e hitaande 1993. Miñiiko debbo wiyetee ko Doktoor Valeriya Azinge (SAN). == Tuugnorgal == hbu4jhh9b3iigujsdklex1kepxwwur7 180521 180520 2026-08-02T13:02:19Z Ilya Discuss 10103 180521 wikitext text/x-wiki '''Okwesilieze Nwodo // C (Okwy)''' (jibinaa ko 28 '''lewru'''{{Databox}} juko hitaande 1950 to Nsukka, Naajeeriya) ko siyaasaajo Naajeeriya, cuɓaaɗo guwerneer diiwal Enugu e lewru Yarkomaa 1992 wakkati laamu Naajeeriya tataɓu. Caggal ɗuum o wonti sekereteer ngenndi, hooreejo ngenndi, e politik mawɗo e nder lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).<ref>[http://www.peoplesdemocraticparty.net/former-leaders/former-national-chairmen/9-uncategorised/80-profile-of-dr-okwesilieze-nwodo Profile of Dr. Okwesilieze Nwodo]{{Dead link|date=July 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}} Retrieved 28 September 2024.</ref><ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=World Statesmen|access-date=26 March 2010}}</ref><ref name="DT">{{cite news|title=Reminiscences with Dr Okwesilieze Nwodo|date=16 August 2020|url=https://dailytrust.com/reminiscences-with-dr-okwesilieze-nwodo/|last1=Odo|first1=Austine|last2=Sule|first2=Itodo Daniel|access-date=28 September 2024|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> == Nguurndam == Doktoor Okwesilieze ko tergal e laamu politik Nwodo. Ko kanko woni ɓiy ɗiɗaɓo Igwe J.U. Nwodo, laamiiɗo aadaaji mo ummi Ukehe, nder jiha Enugu..<ref name="tday102">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|title=Inside the Nwodos' Political Dynasty Making?|last=Agbo|first=Malachy|work=[[This Day]]|date=20 July 2002|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091104045629/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|archive-date=4 November 2009}}</ref> J.U. toɗɗaama jaagorgal njulaagu e nder diiwaan fuɗnaange ɓooyɗo e gardagol gardiiɗo jaagorɗe leydi ndi hono Michael Okpara, caggal ɗuum o woni jaagorgal laamu nokkuuji. Nwodo janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer, Nsukka (1971-77). Hakkunde hitaande 1977 e 1980, o wonii ofisee suudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Naajeeriya to suudu safrirdu janngirdu to Enugu e to suudu safrirdu konu to Jos.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|last1=Odusile|first1=Waheed|last2=Essien|first2=Ufot|last3=Ologbondiyan|first3=Kola|last4=Djebah|first4=Oma|last5=Nwachuku|first5=Chris|work=This Day|date=10 November 2001|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref> O jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, to Londres (1980) e to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Belgrade, to Yugoslawi (1980–84), o heɓi MB.BS to bannge safaara e safaara. O golliima e doktoor sukaaɓe to Yugoslawi, caggal ɗuum to Birmingham, Angalteer, hade makko hootde to leydi Nijeer, o ƴetta golle doktoor to nokku cafrirɗo e jibinannde Ukehe (1984-1991). Nwodo suɓaama Gomnaajo lesdi Enugu nder lewru January hitaande 1992 dow laynde NRC wakkati laamu lesdi Naajeeriya tataɓuru..<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|title=Between Nwobodo And Nnamani In Enugu|last=Agbim|first=Chike|work=This Day|date=13 July 2007|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20050116155917/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|archive-date=16 January 2005}}</ref> O jooɗii laamu haa noowammbar 1993, nde Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e kuudetaa konu. O toɗɗaama laabi ɗiɗi hooreejo lannda PDP e hitaande 1999-2001. E lewru oktoobar 2001, o lomtinaa ko Vincent Ogbulafor, o woni hooreejo lannda PDP. O fotti bee guwerneer lesdi Enugu Chimaroke Nnamani nder hitaande 2002.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|last1=Odusile|first1=Waheed|last2=Essien|first2=Ufot|last3=Ologbondiyan|first3=Kola|last4=Djebah|first4=Oma|last5=Nwachuku|first5=Chris|work=This Day|date=10 November 2001|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref> E lewru desaambar 2003, Komiseer toppitiiɗo golle bonɗe e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi e ɗuum, hollitii wonde ina jokki wiɗtude Nwodo e woɗɓe jowitiiɗi e fenaande njulaagu miliyaaruuji keewɗi, jowitiinde e peeje kaayitaaji ngenndiiji. E hitaande 2007, o rokkaa teddungal ngenndiwal, kuuɓtodinngal kuuɓtodinngal Niiseer (CON), e juuɗe hooreejo leydi ndii hono Shehu Yar’Adua. E hitaande 2010, o toɗɗaa hooreejo leydi lannda Demokaraasi Leƴƴi. E hitaande 2010, o woppitaa denndaangal tuume ɗe o tuumanoo e fenaande karte identiteer. E hitaande 2014, fedde wiyeteende Beta Sigma suɓii Dr Okwesilieze Nwodo, gonnooɗo guwerneer diiwaan Enugu, ngam wonde hooreejo fedde nde e nder duuɓi ɗiɗi garooji ɗii. E nder konngol makko jaɓgol, Nwodo, yamiri denndaangal terɗe fedde nde yo nguurdu e miijooji toowɗi ɗi Beta Sigma sosaa e nder leydi Najeriya. O hollitii wonde "e sahaa mo renndo men ina wondi e caɗeele renndo-faggudu e caɗeele kisal, terɗe ɗee ina poti wallitde ɓesngu nguu e miskineeɓe ɓee e nder renndooji men ɗii." Nguurndam neɗɗo O woni banndiraawo hooreejo John Nnia Nwodo, mo laati jaagorɗo aeroportu haa laamu lesdi Shehu Shagari, nden boo laati jaagorɗo humpitaade laamu lesdi Abdusalami Abubakar. Mawɗo John Nwodo woni hooreejo 9ɓo mo Ohanaeze Ndigbo. Dr. Okwesilieze kadi ko miñiiko Dr. Joseph Nwodo, kanndidaa hooreejo leydi Naajeeriya e hitaande 1993. Miñiiko debbo wiyetee ko Doktoor Valeriya Azinge (SAN). == Tuugnorgal == 9c3fn1u37n8q7cipnz8s5x9f5lsg6bk 180522 180521 2026-08-02T13:03:22Z Ilya Discuss 10103 180522 wikitext text/x-wiki '''Okwesilieze Nwodo // C (Okwy)''' (jibinaa ko 28 '''lewru'''{{Databox}} juko hitaande 1950 to Nsukka, Naajeeriya) ko siyaasaajo Naajeeriya, cuɓaaɗo guwerneer diiwal Enugu e lewru Yarkomaa 1992 wakkati laamu Naajeeriya tataɓu. Caggal ɗuum o wonti sekereteer ngenndi, hooreejo ngenndi, e politik mawɗo e nder lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).<ref>[http://www.peoplesdemocraticparty.net/former-leaders/former-national-chairmen/9-uncategorised/80-profile-of-dr-okwesilieze-nwodo Profile of Dr. Okwesilieze Nwodo]{{Dead link|date=July 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}} Retrieved 28 September 2024.</ref><ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=World Statesmen|access-date=26 March 2010}}</ref><ref name="DT">{{cite news|title=Reminiscences with Dr Okwesilieze Nwodo|date=16 August 2020|url=https://dailytrust.com/reminiscences-with-dr-okwesilieze-nwodo/|last1=Odo|first1=Austine|last2=Sule|first2=Itodo Daniel|access-date=28 September 2024|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> == Nguurndam == Doktoor Okwesilieze ko tergal e laamu politik Nwodo. Ko kanko woni ɓiy ɗiɗaɓo Igwe J.U. Nwodo, laamiiɗo aadaaji mo ummi Ukehe, nder jiha Enugu..<ref name="tday102">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|title=Inside the Nwodos' Political Dynasty Making?|last=Agbo|first=Malachy|work=[[This Day]]|date=20 July 2002|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091104045629/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|archive-date=4 November 2009}}</ref> J.U. toɗɗaama jaagorgal njulaagu e nder diiwaan fuɗnaange ɓooyɗo e gardagol gardiiɗo jaagorɗe leydi ndi hono Michael Okpara, caggal ɗuum o woni jaagorgal laamu nokkuuji. Nwodo janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer, Nsukka (1971-77). Hakkunde hitaande 1977 e 1980, o wonii ofisee suudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Naajeeriya to suudu safrirdu janngirdu to Enugu e to suudu safrirdu konu to Jos.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|last1=Odusile|first1=Waheed|last2=Essien|first2=Ufot|last3=Ologbondiyan|first3=Kola|last4=Djebah|first4=Oma|last5=Nwachuku|first5=Chris|work=This Day|date=10 November 2001|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref> O jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, to Londres (1980) e to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Belgrade, to Yugoslawi (1980–84), o heɓi MB.BS to bannge safaara e safaara. O golliima e doktoor sukaaɓe to Yugoslawi, caggal ɗuum to Birmingham, Angalteer, hade makko hootde to leydi Nijeer, o ƴetta golle doktoor to nokku cafrirɗo e jibinannde Ukehe (1984-1991). Nwodo suɓaama Gomnaajo lesdi Enugu nder lewru January hitaande 1992 dow laynde NRC wakkati laamu lesdi Naajeeriya tataɓuru..<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|title=Between Nwobodo And Nnamani In Enugu|last=Agbim|first=Chike|work=This Day|date=13 July 2007|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20050116155917/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|archive-date=16 January 2005}}</ref> O jooɗii laamu haa noowammbar 1993, nde Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e kuudetaa konu. O toɗɗaama laabi ɗiɗi hooreejo lannda PDP e hitaande 1999-2001. E lewru oktoobar 2001, o lomtinaa ko Vincent Ogbulafor, o woni hooreejo lannda PDP. O fotti bee guwerneer lesdi Enugu Chimaroke Nnamani nder hitaande 2002.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|last1=Odusile|first1=Waheed|last2=Essien|first2=Ufot|last3=Ologbondiyan|first3=Kola|last4=Djebah|first4=Oma|last5=Nwachuku|first5=Chris|work=This Day|date=10 November 2001|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref> E lewru desaambar 2003, Komiseer toppitiiɗo golle bonɗe e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi e ɗuum, hollitii wonde ina jokki wiɗtude Nwodo e woɗɓe jowitiiɗi e fenaande njulaagu miliyaaruuji keewɗi, jowitiinde e peeje kaayitaaji ngenndiiji.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|title=Between Nwobodo And Nnamani In Enugu|last=Agbim|first=Chike|work=This Day|date=13 July 2007|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20050116155917/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|archive-date=16 January 2005}}</ref> E hitaande 2007, o rokkaa teddungal ngenndiwal, kuuɓtodinngal kuuɓtodinngal Niiseer (CON), e juuɗe hooreejo leydi ndii hono Shehu Yar’Adua. E hitaande 2010, o toɗɗaa hooreejo leydi lannda Demokaraasi Leƴƴi. E hitaande 2010, o woppitaa denndaangal tuume ɗe o tuumanoo e fenaande karte identiteer. E hitaande 2014, fedde wiyeteende Beta Sigma suɓii Dr Okwesilieze Nwodo, gonnooɗo guwerneer diiwaan Enugu, ngam wonde hooreejo fedde nde e nder duuɓi ɗiɗi garooji ɗii. E nder konngol makko jaɓgol, Nwodo, yamiri denndaangal terɗe fedde nde yo nguurdu e miijooji toowɗi ɗi Beta Sigma sosaa e nder leydi Najeriya. O hollitii wonde "e sahaa mo renndo men ina wondi e caɗeele renndo-faggudu e caɗeele kisal, terɗe ɗee ina poti wallitde ɓesngu nguu e miskineeɓe ɓee e nder renndooji men ɗii." Nguurndam neɗɗo O woni banndiraawo hooreejo John Nnia Nwodo, mo laati jaagorɗo aeroportu haa laamu lesdi Shehu Shagari, nden boo laati jaagorɗo humpitaade laamu lesdi Abdusalami Abubakar. Mawɗo John Nwodo woni hooreejo 9ɓo mo Ohanaeze Ndigbo. Dr. Okwesilieze kadi ko miñiiko Dr. Joseph Nwodo, kanndidaa hooreejo leydi Naajeeriya e hitaande 1993. Miñiiko debbo wiyetee ko Doktoor Valeriya Azinge (SAN). == Tuugnorgal == k9oql83lc9lx3h1ap11t5876pzodnb7 180523 180522 2026-08-02T13:04:54Z Ilya Discuss 10103 180523 wikitext text/x-wiki '''Okwesilieze Nwodo // C (Okwy)''' (jibinaa ko 28 '''lewru'''{{Databox}} juko hitaande 1950 to Nsukka, Naajeeriya) ko siyaasaajo Naajeeriya, cuɓaaɗo guwerneer diiwal Enugu e lewru Yarkomaa 1992 wakkati laamu Naajeeriya tataɓu. Caggal ɗuum o wonti sekereteer ngenndi, hooreejo ngenndi, e politik mawɗo e nder lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).<ref>[http://www.peoplesdemocraticparty.net/former-leaders/former-national-chairmen/9-uncategorised/80-profile-of-dr-okwesilieze-nwodo Profile of Dr. Okwesilieze Nwodo]{{Dead link|date=July 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}} Retrieved 28 September 2024.</ref><ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=World Statesmen|access-date=26 March 2010}}</ref><ref name="DT">{{cite news|title=Reminiscences with Dr Okwesilieze Nwodo|date=16 August 2020|url=https://dailytrust.com/reminiscences-with-dr-okwesilieze-nwodo/|last1=Odo|first1=Austine|last2=Sule|first2=Itodo Daniel|access-date=28 September 2024|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> == Nguurndam == Doktoor Okwesilieze ko tergal e laamu politik Nwodo. Ko kanko woni ɓiy ɗiɗaɓo Igwe J.U. Nwodo, laamiiɗo aadaaji mo ummi Ukehe, nder jiha Enugu..<ref name="tday102">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|title=Inside the Nwodos' Political Dynasty Making?|last=Agbo|first=Malachy|work=[[This Day]]|date=20 July 2002|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091104045629/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|archive-date=4 November 2009}}</ref> J.U. toɗɗaama jaagorgal njulaagu e nder diiwaan fuɗnaange ɓooyɗo e gardagol gardiiɗo jaagorɗe leydi ndi hono Michael Okpara, caggal ɗuum o woni jaagorgal laamu nokkuuji. Nwodo janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer, Nsukka (1971-77). Hakkunde hitaande 1977 e 1980, o wonii ofisee suudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Naajeeriya to suudu safrirdu janngirdu to Enugu e to suudu safrirdu konu to Jos.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|last1=Odusile|first1=Waheed|last2=Essien|first2=Ufot|last3=Ologbondiyan|first3=Kola|last4=Djebah|first4=Oma|last5=Nwachuku|first5=Chris|work=This Day|date=10 November 2001|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref> O jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, to Londres (1980) e to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Belgrade, to Yugoslawi (1980–84), o heɓi MB.BS to bannge safaara e safaara. O golliima e doktoor sukaaɓe to Yugoslawi, caggal ɗuum to Birmingham, Angalteer, hade makko hootde to leydi Nijeer, o ƴetta golle doktoor to nokku cafrirɗo e jibinannde Ukehe (1984-1991). Nwodo suɓaama Gomnaajo lesdi Enugu nder lewru January hitaande 1992 dow laynde NRC wakkati laamu lesdi Naajeeriya tataɓuru..<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|title=Between Nwobodo And Nnamani In Enugu|last=Agbim|first=Chike|work=This Day|date=13 July 2007|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20050116155917/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|archive-date=16 January 2005}}</ref> O jooɗii laamu haa noowammbar 1993, nde Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e kuudetaa konu. O toɗɗaama laabi ɗiɗi hooreejo lannda PDP e hitaande 1999-2001. E lewru oktoobar 2001, o lomtinaa ko Vincent Ogbulafor, o woni hooreejo lannda PDP. O fotti bee guwerneer lesdi Enugu Chimaroke Nnamani nder hitaande 2002.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|last1=Odusile|first1=Waheed|last2=Essien|first2=Ufot|last3=Ologbondiyan|first3=Kola|last4=Djebah|first4=Oma|last5=Nwachuku|first5=Chris|work=This Day|date=10 November 2001|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref> E lewru desaambar 2003, Komiseer toppitiiɗo golle bonɗe e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi e ɗuum, hollitii wonde ina jokki wiɗtude Nwodo e woɗɓe jowitiiɗi e fenaande njulaagu miliyaaruuji keewɗi, jowitiinde e peeje kaayitaaji ngenndiiji.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|title=Between Nwobodo And Nnamani In Enugu|last=Agbim|first=Chike|work=This Day|date=13 July 2007|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20050116155917/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|archive-date=16 January 2005}}</ref> E hitaande 2007, o rokkaa teddungal ngenndiwal, kuuɓtodinngal kuuɓtodinngal Niiseer (CON), e juuɗe hooreejo leydi ndii hono Shehu Yar’Adua.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2003/12/14/20031214news01.html|title=How FG Nabbed Afolabi, Akwanga, Nwodo|last=Issa-Onilu|first=Lanre|work=This Day|date=14 December 2003|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215112935/http://www.thisdayonline.com/archive/2003/12/14/20031214news01.html|archive-date=15 December 2008}}</ref> E hitaande 2010, o toɗɗaa hooreejo leydi lannda Demokaraasi Leƴƴi. E hitaande 2010, o woppitaa denndaangal tuume ɗe o tuumanoo e fenaande karte identiteer. E hitaande 2014, fedde wiyeteende Beta Sigma suɓii Dr Okwesilieze Nwodo, gonnooɗo guwerneer diiwaan Enugu, ngam wonde hooreejo fedde nde e nder duuɓi ɗiɗi garooji ɗii. E nder konngol makko jaɓgol, Nwodo, yamiri denndaangal terɗe fedde nde yo nguurdu e miijooji toowɗi ɗi Beta Sigma sosaa e nder leydi Najeriya. O hollitii wonde "e sahaa mo renndo men ina wondi e caɗeele renndo-faggudu e caɗeele kisal, terɗe ɗee ina poti wallitde ɓesngu nguu e miskineeɓe ɓee e nder renndooji men ɗii." Nguurndam neɗɗo O woni banndiraawo hooreejo John Nnia Nwodo, mo laati jaagorɗo aeroportu haa laamu lesdi Shehu Shagari, nden boo laati jaagorɗo humpitaade laamu lesdi Abdusalami Abubakar. Mawɗo John Nwodo woni hooreejo 9ɓo mo Ohanaeze Ndigbo. Dr. Okwesilieze kadi ko miñiiko Dr. Joseph Nwodo, kanndidaa hooreejo leydi Naajeeriya e hitaande 1993. Miñiiko debbo wiyetee ko Doktoor Valeriya Azinge (SAN). == Tuugnorgal == 60oc6uydn3h6yoo6r6yfbml238incma 180524 180523 2026-08-02T13:06:04Z Ilya Discuss 10103 180524 wikitext text/x-wiki '''Okwesilieze Nwodo // C (Okwy)''' (jibinaa ko 28 '''lewru'''{{Databox}} juko hitaande 1950 to Nsukka, Naajeeriya) ko siyaasaajo Naajeeriya, cuɓaaɗo guwerneer diiwal Enugu e lewru Yarkomaa 1992 wakkati laamu Naajeeriya tataɓu. Caggal ɗuum o wonti sekereteer ngenndi, hooreejo ngenndi, e politik mawɗo e nder lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).<ref>[http://www.peoplesdemocraticparty.net/former-leaders/former-national-chairmen/9-uncategorised/80-profile-of-dr-okwesilieze-nwodo Profile of Dr. Okwesilieze Nwodo]{{Dead link|date=July 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}} Retrieved 28 September 2024.</ref><ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=World Statesmen|access-date=26 March 2010}}</ref><ref name="DT">{{cite news|title=Reminiscences with Dr Okwesilieze Nwodo|date=16 August 2020|url=https://dailytrust.com/reminiscences-with-dr-okwesilieze-nwodo/|last1=Odo|first1=Austine|last2=Sule|first2=Itodo Daniel|access-date=28 September 2024|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> == Nguurndam == Doktoor Okwesilieze ko tergal e laamu politik Nwodo. Ko kanko woni ɓiy ɗiɗaɓo Igwe J.U. Nwodo, laamiiɗo aadaaji mo ummi Ukehe, nder jiha Enugu..<ref name="tday102">{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|title=Inside the Nwodos' Political Dynasty Making?|last=Agbo|first=Malachy|work=[[This Day]]|date=20 July 2002|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091104045629/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/20/20020720pol02.html|archive-date=4 November 2009}}</ref> J.U. toɗɗaama jaagorgal njulaagu e nder diiwaan fuɗnaange ɓooyɗo e gardagol gardiiɗo jaagorɗe leydi ndi hono Michael Okpara, caggal ɗuum o woni jaagorgal laamu nokkuuji. Nwodo janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer, Nsukka (1971-77). Hakkunde hitaande 1977 e 1980, o wonii ofisee suudu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Naajeeriya to suudu safrirdu janngirdu to Enugu e to suudu safrirdu konu to Jos.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|last1=Odusile|first1=Waheed|last2=Essien|first2=Ufot|last3=Ologbondiyan|first3=Kola|last4=Djebah|first4=Oma|last5=Nwachuku|first5=Chris|work=This Day|date=10 November 2001|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref> O jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, to Londres (1980) e to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara Belgrade, to Yugoslawi (1980–84), o heɓi MB.BS to bannge safaara e safaara. O golliima e doktoor sukaaɓe to Yugoslawi, caggal ɗuum to Birmingham, Angalteer, hade makko hootde to leydi Nijeer, o ƴetta golle doktoor to nokku cafrirɗo e jibinannde Ukehe (1984-1991). Nwodo suɓaama Gomnaajo lesdi Enugu nder lewru January hitaande 1992 dow laynde NRC wakkati laamu lesdi Naajeeriya tataɓuru..<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|title=Between Nwobodo And Nnamani In Enugu|last=Agbim|first=Chike|work=This Day|date=13 July 2007|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20050116155917/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|archive-date=16 January 2005}}</ref> O jooɗii laamu haa noowammbar 1993, nde Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e kuudetaa konu. O toɗɗaama laabi ɗiɗi hooreejo lannda PDP e hitaande 1999-2001. E lewru oktoobar 2001, o lomtinaa ko Vincent Ogbulafor, o woni hooreejo lannda PDP. O fotti bee guwerneer lesdi Enugu Chimaroke Nnamani nder hitaande 2002.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|last1=Odusile|first1=Waheed|last2=Essien|first2=Ufot|last3=Ologbondiyan|first3=Kola|last4=Djebah|first4=Oma|last5=Nwachuku|first5=Chris|work=This Day|date=10 November 2001|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref> E lewru desaambar 2003, Komiseer toppitiiɗo golle bonɗe e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi e ɗuum, hollitii wonde ina jokki wiɗtude Nwodo e woɗɓe jowitiiɗi e fenaande njulaagu miliyaaruuji keewɗi, jowitiinde e peeje kaayitaaji ngenndiiji.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|title=Between Nwobodo And Nnamani In Enugu|last=Agbim|first=Chike|work=This Day|date=13 July 2007|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20050116155917/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/13/20020713bac01.html|archive-date=16 January 2005}}</ref> E hitaande 2007, o rokkaa teddungal ngenndiwal, kuuɓtodinngal kuuɓtodinngal Niiseer (CON), e juuɗe hooreejo leydi ndii hono Shehu Yar’Adua.<ref>{{cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2003/12/14/20031214news01.html|title=How FG Nabbed Afolabi, Akwanga, Nwodo|last=Issa-Onilu|first=Lanre|work=This Day|date=14 December 2003|access-date=26 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215112935/http://www.thisdayonline.com/archive/2003/12/14/20031214news01.html|archive-date=15 December 2008}}</ref> E hitaande 2010, o toɗɗaa hooreejo leydi lannda Demokaraasi Leƴƴi. E hitaande 2010, o woppitaa denndaangal tuume ɗe o tuumanoo e fenaande karte identiteer. E hitaande 2014, fedde wiyeteende Beta Sigma suɓii Dr Okwesilieze Nwodo, gonnooɗo guwerneer diiwaan Enugu, ngam wonde hooreejo fedde nde e nder duuɓi ɗiɗi garooji ɗii. E nder konngol makko jaɓgol, Nwodo, yamiri denndaangal terɗe fedde nde yo nguurdu e miijooji toowɗi ɗi Beta Sigma sosaa e nder leydi Najeriya.<ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/06/nwodo-elected-beta-sigma-intl-president/|location=Lagos, Nigeria|title=Nwodo elected Beta Sigma Int'l Presidentwork=Vanguard|date=3 June 2014|access-date=28 September 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> O hollitii wonde "e sahaa mo renndo men ina wondi e caɗeele renndo-faggudu e caɗeele kisal, terɗe ɗee ina poti wallitde ɓesngu nguu e miskineeɓe ɓee e nder renndooji men ɗii." Nguurndam neɗɗo O woni banndiraawo hooreejo John Nnia Nwodo, mo laati jaagorɗo aeroportu haa laamu lesdi Shehu Shagari, nden boo laati jaagorɗo humpitaade laamu lesdi Abdusalami Abubakar. Mawɗo John Nwodo woni hooreejo 9ɓo mo Ohanaeze Ndigbo. Dr. Okwesilieze kadi ko miñiiko Dr. Joseph Nwodo, kanndidaa hooreejo leydi Naajeeriya e hitaande 1993. Miñiiko debbo wiyetee ko Doktoor Valeriya Azinge (SAN). == Tuugnorgal == 1dqdr88f5g5672uh395c1sb2w2w4ftm Uche Secondus 0 43371 180537 2026-08-02T13:31:38Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Laamiiɗo Uche Secondus ListenR (jibinaa ko 22 mars 1955) ko jom jawdi, siyaasaajo, e mawɗo dowla lesdi Naajeeriya, o laati hooreejo kawtal kuuɗe lesdi PDP nder hitaande 2017, nden boo lanyol ngol dartinaama nder hitaande 2021. Secondus wonnoo ko hooreejo goomu nguu e hitaande 2015 haa 2016. Ko kanko woni hooreejo ɗiɗaɓo lannda demokaraasi yimɓe Rivers State, ko kanko woni hooreejo golle ɗe o joginoo fotde manndaaji ɗiɗi. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Secondus j..." 180537 wikitext text/x-wiki Laamiiɗo Uche Secondus ListenR (jibinaa ko 22 mars 1955) ko jom jawdi, siyaasaajo, e mawɗo dowla lesdi Naajeeriya, o laati hooreejo kawtal kuuɗe lesdi PDP nder hitaande 2017, nden boo lanyol ngol dartinaama nder hitaande 2021. Secondus wonnoo ko hooreejo goomu nguu e hitaande 2015 haa 2016. Ko kanko woni hooreejo ɗiɗaɓo lannda demokaraasi yimɓe Rivers State, ko kanko woni hooreejo golle ɗe o joginoo fotde manndaaji ɗiɗi. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Secondus jibinaa, mawni ko to Andoni. O timmini jaŋde makko leslesre e hakkundeere to Rivers State. O jokki e yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde njulaagu to Londres, ɗo o heɓi seedantaagal njulaagu. Golle politik Yidde Secondus ngam moƴƴitinugo nguurdam River'en waɗi mo nastugo siyaasaaku wakkati Republique ɗiɗaɓre nder hitaande 1978. O laati Ardiiɗo Sukaaɓe lesdi Rivers nder lannda lesdi Naajeeriya (NPN), Sekereteerjo Publicity lesdi Rivers nder kawtal lesdi Naajeeriya (NRC) e Stateman the two-8m Lannda Demokaraasi. Nde o woni hooreejo lannda dowla, o dañii sobriquet "Total Chairman", o ardii fedde mawnde e nder Goomu toppitiingu golle ngenndiije, anndiraande G.84. E hitaande 2007, Secondus woni koolaaɗo kuuɓal Sud-Sud wonande Diiso Kampaañ ngenndiijo PDP yuɓɓinoowo kampaañ lannda ka e nder wooteeji gardagol leydi ndii e ndeen hitaande. E hitaande 2008, e nder batu lannda Demokaraasi Leñol, o dañii ɓeydaare e golle makko, o woni Sekereteer yuɓɓinoowo ngenndi, o woni e golle ɗee haa hitaande 2012. Secondus ko hooreejo piilaaɗo e yiilirde toppitiinde njuɓɓudi ngenndi (NIMC). Ñalnde 1 suwee 2013, o toɗɗaa cukko Hooreejo Ngenndiijo Lannda Demokaraasi ɓesngu. O woniino kadi e nder dumunna juutɗo wonde hooreejo lannda ngenndiijo caggal nde Adamu Mu'azu woppi laamu e hitaande 2015. Ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 2017 to laabi Eagles, Secondus suɓaama hooreejo Goomu Goomu Ngenndiijo PDP caggal woote ɗe o waɗi. O ɗon laara hooreejo PDP ɓurɗo wooɗugo, ngam laamu maako waɗi PDP heɓugo lesɗe ɗuɗɗe bana lanyol luutooɓe. Ƴeew kadi Doggol yimɓe ummoriiɓe to Rivers State Tuugnorgal eksyjklrhya6qdqui3okma1qmo0ohsl 180538 180537 2026-08-02T13:33:48Z Ilya Discuss 10103 180538 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Laamiiɗo Uche Secondus ListenR (jibinaa ko 22 mars 1955) ko jom jawdi, siyaasaajo, e mawɗo dowla lesdi Naajeeriya, o laati hooreejo kawtal kuuɗe lesdi PDP nder hitaande 2017, nden boo lanyol ngol dartinaama nder hitaande 2021. Secondus wonnoo ko hooreejo goomu nguu e hitaande 2015 haa 2016. Ko kanko woni hooreejo ɗiɗaɓo lannda demokaraasi yimɓe Rivers State, ko kanko woni hooreejo golle ɗe o joginoo fotde manndaaji ɗiɗi. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Secondus jibinaa, mawni ko to Andoni. O timmini jaŋde makko leslesre e hakkundeere to Rivers State. O jokki e yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde njulaagu to Londres, ɗo o heɓi seedantaagal njulaagu. Golle politik Yidde Secondus ngam moƴƴitinugo nguurdam River'en waɗi mo nastugo siyaasaaku wakkati Republique ɗiɗaɓre nder hitaande 1978. O laati Ardiiɗo Sukaaɓe lesdi Rivers nder lannda lesdi Naajeeriya (NPN), Sekereteerjo Publicity lesdi Rivers nder kawtal lesdi Naajeeriya (NRC) e Stateman the two-8m Lannda Demokaraasi. Nde o woni hooreejo lannda dowla, o dañii sobriquet "Total Chairman", o ardii fedde mawnde e nder Goomu toppitiingu golle ngenndiije, anndiraande G.84. E hitaande 2007, Secondus woni koolaaɗo kuuɓal Sud-Sud wonande Diiso Kampaañ ngenndiijo PDP yuɓɓinoowo kampaañ lannda ka e nder wooteeji gardagol leydi ndii e ndeen hitaande. E hitaande 2008, e nder batu lannda Demokaraasi Leñol, o dañii ɓeydaare e golle makko, o woni Sekereteer yuɓɓinoowo ngenndi, o woni e golle ɗee haa hitaande 2012. Secondus ko hooreejo piilaaɗo e yiilirde toppitiinde njuɓɓudi ngenndi (NIMC). Ñalnde 1 suwee 2013, o toɗɗaa cukko Hooreejo Ngenndiijo Lannda Demokaraasi ɓesngu. O woniino kadi e nder dumunna juutɗo wonde hooreejo lannda ngenndiijo caggal nde Adamu Mu'azu woppi laamu e hitaande 2015. Ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 2017 to laabi Eagles, Secondus suɓaama hooreejo Goomu Goomu Ngenndiijo PDP caggal woote ɗe o waɗi. O ɗon laara hooreejo PDP ɓurɗo wooɗugo, ngam laamu maako waɗi PDP heɓugo lesɗe ɗuɗɗe bana lanyol luutooɓe. Ƴeew kadi Doggol yimɓe ummoriiɓe to Rivers State Tuugnorgal ll4dpcj86pxrj1tej1tltalru65j8nh 180539 180538 2026-08-02T13:35:58Z Ilya Discuss 10103 180539 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Laamiiɗo Uche Secondus ListenR''' (jibinaa ko 22 mars 1955) ko jom jawdi, siyaasaajo, e mawɗo dowla lesdi Naajeeriya, o laati hooreejo kawtal kuuɗe lesdi PDP nder hitaande 2017, nden boo lanyol ngol dartinaama nder hitaande 2021. Secondus wonnoo ko hooreejo goomu nguu e hitaande 2015 haa 2016. Ko kanko woni hooreejo ɗiɗaɓo lannda demokaraasi yimɓe Rivers State, ko kanko woni hooreejo golle ɗe o joginoo fotde manndaaji ɗiɗi. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Secondus jibinaa, mawni ko to Andoni. O timmini jaŋde makko leslesre e hakkundeere to Rivers State. O jokki e yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde njulaagu to Londres, ɗo o heɓi seedantaagal njulaagu. Golle politik Yidde Secondus ngam moƴƴitinugo nguurdam River'en waɗi mo nastugo siyaasaaku wakkati Republique ɗiɗaɓre nder hitaande 1978. O laati Ardiiɗo Sukaaɓe lesdi Rivers nder lannda lesdi Naajeeriya (NPN), Sekereteerjo Publicity lesdi Rivers nder kawtal lesdi Naajeeriya (NRC) e Stateman the two-8m Lannda Demokaraasi. Nde o woni hooreejo lannda dowla, o dañii sobriquet "Total Chairman", o ardii fedde mawnde e nder Goomu toppitiingu golle ngenndiije, anndiraande G.84. E hitaande 2007, Secondus woni koolaaɗo kuuɓal Sud-Sud wonande Diiso Kampaañ ngenndiijo PDP yuɓɓinoowo kampaañ lannda ka e nder wooteeji gardagol leydi ndii e ndeen hitaande. E hitaande 2008, e nder batu lannda Demokaraasi Leñol, o dañii ɓeydaare e golle makko, o woni Sekereteer yuɓɓinoowo ngenndi, o woni e golle ɗee haa hitaande 2012. Secondus ko hooreejo piilaaɗo e yiilirde toppitiinde njuɓɓudi ngenndi (NIMC). Ñalnde 1 suwee 2013, o toɗɗaa cukko Hooreejo Ngenndiijo Lannda Demokaraasi ɓesngu. O woniino kadi e nder dumunna juutɗo wonde hooreejo lannda ngenndiijo caggal nde Adamu Mu'azu woppi laamu e hitaande 2015. Ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 2017 to laabi Eagles, Secondus suɓaama hooreejo Goomu Goomu Ngenndiijo PDP caggal woote ɗe o waɗi. O ɗon laara hooreejo PDP ɓurɗo wooɗugo, ngam laamu maako waɗi PDP heɓugo lesɗe ɗuɗɗe bana lanyol luutooɓe. == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe ummoriiɓe to Rivers State == Tuugnorgal == 6c7h7zvxmi37e0cj57xqlvg0y4asxka 180540 180539 2026-08-02T13:36:40Z Ilya Discuss 10103 180540 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Laamiiɗo Uche Secondus ListenR''' (jibinaa ko 22 mars 1955) ko jom jawdi, siyaasaajo, e mawɗo dowla lesdi Naajeeriya, o laati hooreejo kawtal kuuɗe lesdi PDP nder hitaande 2017, nden boo lanyol ngol dartinaama nder hitaande 2021..<ref>{{Cite news|date=29 October 2021|title=Secondus loses bid to stop PDP convention|url=https://www.thecable.ng/breaking-secondus-loses-bid-to-stop-pdp-convention|access-date=31 October 2021|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Secondus wonnoo ko hooreejo goomu nguu e hitaande 2015 haa 2016. Ko kanko woni hooreejo ɗiɗaɓo lannda demokaraasi yimɓe Rivers State, ko kanko woni hooreejo golle ɗe o joginoo fotde manndaaji ɗiɗi. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Secondus jibinaa, mawni ko to Andoni. O timmini jaŋde makko leslesre e hakkundeere to Rivers State. O jokki e yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde njulaagu to Londres, ɗo o heɓi seedantaagal njulaagu. Golle politik Yidde Secondus ngam moƴƴitinugo nguurdam River'en waɗi mo nastugo siyaasaaku wakkati Republique ɗiɗaɓre nder hitaande 1978. O laati Ardiiɗo Sukaaɓe lesdi Rivers nder lannda lesdi Naajeeriya (NPN), Sekereteerjo Publicity lesdi Rivers nder kawtal lesdi Naajeeriya (NRC) e Stateman the two-8m Lannda Demokaraasi. Nde o woni hooreejo lannda dowla, o dañii sobriquet "Total Chairman", o ardii fedde mawnde e nder Goomu toppitiingu golle ngenndiije, anndiraande G.84. E hitaande 2007, Secondus woni koolaaɗo kuuɓal Sud-Sud wonande Diiso Kampaañ ngenndiijo PDP yuɓɓinoowo kampaañ lannda ka e nder wooteeji gardagol leydi ndii e ndeen hitaande. E hitaande 2008, e nder batu lannda Demokaraasi Leñol, o dañii ɓeydaare e golle makko, o woni Sekereteer yuɓɓinoowo ngenndi, o woni e golle ɗee haa hitaande 2012. Secondus ko hooreejo piilaaɗo e yiilirde toppitiinde njuɓɓudi ngenndi (NIMC). Ñalnde 1 suwee 2013, o toɗɗaa cukko Hooreejo Ngenndiijo Lannda Demokaraasi ɓesngu. O woniino kadi e nder dumunna juutɗo wonde hooreejo lannda ngenndiijo caggal nde Adamu Mu'azu woppi laamu e hitaande 2015. Ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 2017 to laabi Eagles, Secondus suɓaama hooreejo Goomu Goomu Ngenndiijo PDP caggal woote ɗe o waɗi. O ɗon laara hooreejo PDP ɓurɗo wooɗugo, ngam laamu maako waɗi PDP heɓugo lesɗe ɗuɗɗe bana lanyol luutooɓe. == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe ummoriiɓe to Rivers State == Tuugnorgal == 08cqde6quj8t1aomr6p13pzktojli9x Bamanga Tukur 0 43372 180546 2026-08-02T19:00:35Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Bamanga Tukur (CON) (jibinaa ko 15 suwee 1935) ko jom ngalu e politik Najeriya, o wonnoo ko jaagorgal ko feewti e njulaagu e nder laamu Seneraal Sani Abacha e nder kitaale 1990. Omo jeyaa e gollotooɓe laamu toowɓe e ofiseeji konu keɓnooɗi nokkuuji ndema mawɗi e saraaji laamuuji ceertuɗi e nder diiwaan maayo. Ko kanko woni hannde gardiiɗo nguurndam ABR. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde wiyeteende Afrique Business Roundtable e hitaande 2012. Tuggi marse 2012 haa lewru..." 180546 wikitext text/x-wiki Bamanga Tukur (CON) (jibinaa ko 15 suwee 1935) ko jom ngalu e politik Najeriya, o wonnoo ko jaagorgal ko feewti e njulaagu e nder laamu Seneraal Sani Abacha e nder kitaale 1990. Omo jeyaa e gollotooɓe laamu toowɓe e ofiseeji konu keɓnooɗi nokkuuji ndema mawɗi e saraaji laamuuji ceertuɗi e nder diiwaan maayo. Ko kanko woni hannde gardiiɗo nguurndam ABR. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde wiyeteende Afrique Business Roundtable e hitaande 2012. Tuggi marse 2012 haa lewru januyee 2014, Tukur wonnoo ko hooreejo ngenndiijo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e golle Bamanga Tukur ko jooɗiiɗo diiwaan Adamawa, o meeɗiino wonde guwerneer diiwaan Gongola ɓooyɗo, tawi ina hawra e diiwaan Adamawa e Taraba. O woniino kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). O ari e hakkillaaji ngenndiiji e cakkital kitaale 1970, nde o woni gardiiɗo mawɗo hukuuma portooji Naajeeriya, nden wakkati nde hukuumaaji pamari ɗin ɗonno mari ɓillaaji ngam ƴamɗe ɗen ngam ƴamɗe ɗen ngam nastuki semmbeeji mawɗi ɗi fuɗɗi haa wakkati limngal laamu Yakubu Gowon. E nder laamu maako, laamu nguu mahii portooji goɗɗi seeɗa ngam ustude njoɓdi njulaagu jowitiindi e laana ndiwoowa, e heɓde geɗe keewɗe ngam haajuuji naatgol e yaltugol leydi Najeriya. E hitaande 1982, o woppi golle makko gardiiɗo mawɗo, ɓooyaani o tawtoree woote guwerneer Gongola, o dañi heen. Tukur woniino guwerneer lebbi tati hade laamu demokaraasi ustaade e kuudetaa konu. Caggal nde o yalti galle laamu Gongola, o naati e njulaagu timmungu, o woni sosɗo e hooreejo BHI holdings (fedde sosiyeteeji DADDO). E hitaande 1992, o woniino kanndidaa hooreejo leydi mo o dañaani heen nafoore e nder batu ngenndiwal (convention nationale républicaine), tawi kanko e won e luulndiiɓe makko Adamu Ciroma, ɓe ndartinii ngam haɗde woote gardagol leydi gadane ɗee, sabu tuumeede yiɗde ardaade lannda kaa. sfvgixobs9vi5e4o5yh879dxw5hn9xr 180547 180546 2026-08-02T19:01:54Z Ilya Discuss 10103 180547 wikitext text/x-wiki Bamanga Tukur (CON) (jibinaa ko 15 suwee 1935) ko jom ngalu e politik Najeriya, o wonnoo ko jaagorgal ko feewti e njulaagu e nder laamu Seneraal Sani Abacha e nder kitaale 1990. Omo jeyaa e gollotooɓe laamu toowɓe e ofiseeji konu keɓnooɗi nokkuuji ndema mawɗi e saraaji laamuuji ceertuɗi e nder diiwaan maayo. Ko kanko woni hannde gardiiɗo nguurndam ABR. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde wiyeteende Afrique Business Roundtable e hitaande 2012. Tuggi marse 2012 haa lewru januyee 2014, Tukur wonnoo ko hooreejo ngenndiijo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e golle Bamanga Tukur ko jooɗiiɗo diiwaan Adamawa, o meeɗiino wonde guwerneer diiwaan Gongola ɓooyɗo, tawi ina hawra e diiwaan Adamawa e Taraba. O woniino kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). O ari e hakkillaaji ngenndiiji e cakkital kitaale 1970, nde o woni gardiiɗo mawɗo hukuuma portooji Naajeeriya, nden wakkati nde hukuumaaji pamari ɗin ɗonno mari ɓillaaji ngam ƴamɗe ɗen ngam ƴamɗe ɗen ngam nastuki semmbeeji mawɗi ɗi fuɗɗi haa wakkati limngal laamu Yakubu Gowon. E nder laamu maako, laamu nguu mahii portooji goɗɗi seeɗa ngam ustude njoɓdi njulaagu jowitiindi e laana ndiwoowa, e heɓde geɗe keewɗe ngam haajuuji naatgol e yaltugol leydi Najeriya. E hitaande 1982, o woppi golle makko gardiiɗo mawɗo, ɓooyaani o tawtoree woote guwerneer Gongola, o dañi heen. Tukur woniino guwerneer lebbi tati hade laamu demokaraasi ustaade e kuudetaa konu. Caggal nde o yalti galle laamu Gongola, o naati e njulaagu timmungu, o woni sosɗo e hooreejo BHI holdings (fedde sosiyeteeji DADDO). E hitaande 1992, o woniino kanndidaa hooreejo leydi mo o dañaani heen nafoore e nder batu ngenndiwal (convention nationale républicaine), tawi kanko e won e luulndiiɓe makko Adamu Ciroma, ɓe ndartinii ngam haɗde woote gardagol leydi gadane ɗee, sabu tuumeede yiɗde ardaade lannda kaa. Bamanga Tukur woni hooreejo fedde njulaagu NEPAD e hooreejo gollordu fedde njulaagu Afrik (ABR). Tuggi 1975 haa 1982, Tukur woni hooreejo hukuuma portooji lesdi Naajeeriya. E hitaande 1983, o toɗɗaa guwerneer siwil to diiwaan Gongola (hannde diiwaan Adamawa). Tuggi hitaande 1993 haa hitaande 1995, o laati tergal nder kawtal hoore lesdi Naajeeriya, o laati ministaajo kuuɗe lesdi Naajeeriya. O woni hooreejo teddungal nder kawtal hukuumaaji pamari lesdi Afrika hirnaange e cakaari, nden o woni tergal nder cuuɗi filu feere-feere nder lesdi Naajeeriya. O wonii tergal e Goomu toppitiingu njulaagu hakkunde leyɗeele UNIDO, e Goomu toppitiingu njulaagu Ganaa e Goomu toppitiingu njulaagu Afrik OCDE. O suɓaama hooreejo fedde njulaagu NEPAD e lewru marse 2002. Doktoor Tukur woni hooreejo fedde wasiyaaji to Africa investor Ltd., kadi ko hooreejo fedde wasiyaaji to African Investment Advisory. Dr. Tukur hokkaama digiri Doctora dow ko laarani sariyaaji (Honoris Causa) diga Jaami'aare lesdi Benue, Makurdi, lesdi Naajeeriya, nden bo o ɗon nder janngirde mawnde nden haa janngirde mawnde nden, Zaria. O jogii kadi MSc to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pittsburgh O rokkaama teddungal ngenndiwal komanndaaji Ordre Mono (COM), e teddungal ngenndiwal komanndaaji Ordre Niger (CON) ngam mawninde darnde makko e njulaagu e nder Afrik. O jogii ko tiitoonde aadaaji Tafidan Adamawa e Wakilin Ganye e nder diiwaan Adamawa. E ballal hooreejo leydi Goodluck Jonathan, Tukur suɓaama hooreejo lesdi PDP, lanyol laamu lesdi Naajeeriya, nder lewru mars 2012. Feccere e nder lannda makko Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2013, hooreejo leydi Bamanga ƴaañii e peeñcu nde guwerneeruuji jeeɗiɗi, ina heen Nyako ummoriiɗo e diiwaan Adamawa, senaateeruuji 22 e terɗe suudu sarɗiiji 57, kamɓe fof ko e PDP, ardii gonnooɗo cukko hooreejo leydi Atiku Barbakar ngam bayyinde 'Alhajiman PDP keso'. Guwerneeruuji ɗii ko : Murtala Nyako mo diiwaan Adamawa, Sule lamido mo diiwaan Jigawa, 2019. Rabiu kwankwaso mo diiwaan Kano, Abdulfatah Ahmadu mo diiwaan kwara, Mu'azu Babangida Aliyu mo lesdi Nijeer, Chibuike Amaechi mo leydi maayo e Aliyu Magatakarda Wamakko mo diiwaan sokoto. Ñalnde 15 lewru bowte hitaande 2014, Bamanga Tukur woppi golle hooreejo lannda PDP. Tukur wiyiino wonde o woppataa laamu, o wiyi ko batu lannda tan waawi ittude mo, kono ina wiyee ko ɓiyiiko biyeteeɗo Anwal, ƴaañii mo ngam woppude laamu. Tuugnorgal jdjq62dhgfs3q8qe0ks3mvhd82i31k2 180548 180547 2026-08-02T19:02:20Z Ilya Discuss 10103 180548 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Bamanga Tukur (CON) (jibinaa ko 15 suwee 1935) ko jom ngalu e politik Najeriya, o wonnoo ko jaagorgal ko feewti e njulaagu e nder laamu Seneraal Sani Abacha e nder kitaale 1990. Omo jeyaa e gollotooɓe laamu toowɓe e ofiseeji konu keɓnooɗi nokkuuji ndema mawɗi e saraaji laamuuji ceertuɗi e nder diiwaan maayo. Ko kanko woni hannde gardiiɗo nguurndam ABR. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde wiyeteende Afrique Business Roundtable e hitaande 2012. Tuggi marse 2012 haa lewru januyee 2014, Tukur wonnoo ko hooreejo ngenndiijo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e golle Bamanga Tukur ko jooɗiiɗo diiwaan Adamawa, o meeɗiino wonde guwerneer diiwaan Gongola ɓooyɗo, tawi ina hawra e diiwaan Adamawa e Taraba. O woniino kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). O ari e hakkillaaji ngenndiiji e cakkital kitaale 1970, nde o woni gardiiɗo mawɗo hukuuma portooji Naajeeriya, nden wakkati nde hukuumaaji pamari ɗin ɗonno mari ɓillaaji ngam ƴamɗe ɗen ngam ƴamɗe ɗen ngam nastuki semmbeeji mawɗi ɗi fuɗɗi haa wakkati limngal laamu Yakubu Gowon. E nder laamu maako, laamu nguu mahii portooji goɗɗi seeɗa ngam ustude njoɓdi njulaagu jowitiindi e laana ndiwoowa, e heɓde geɗe keewɗe ngam haajuuji naatgol e yaltugol leydi Najeriya. E hitaande 1982, o woppi golle makko gardiiɗo mawɗo, ɓooyaani o tawtoree woote guwerneer Gongola, o dañi heen. Tukur woniino guwerneer lebbi tati hade laamu demokaraasi ustaade e kuudetaa konu. Caggal nde o yalti galle laamu Gongola, o naati e njulaagu timmungu, o woni sosɗo e hooreejo BHI holdings (fedde sosiyeteeji DADDO). E hitaande 1992, o woniino kanndidaa hooreejo leydi mo o dañaani heen nafoore e nder batu ngenndiwal (convention nationale républicaine), tawi kanko e won e luulndiiɓe makko Adamu Ciroma, ɓe ndartinii ngam haɗde woote gardagol leydi gadane ɗee, sabu tuumeede yiɗde ardaade lannda kaa. Bamanga Tukur woni hooreejo fedde njulaagu NEPAD e hooreejo gollordu fedde njulaagu Afrik (ABR). Tuggi 1975 haa 1982, Tukur woni hooreejo hukuuma portooji lesdi Naajeeriya. E hitaande 1983, o toɗɗaa guwerneer siwil to diiwaan Gongola (hannde diiwaan Adamawa). Tuggi hitaande 1993 haa hitaande 1995, o laati tergal nder kawtal hoore lesdi Naajeeriya, o laati ministaajo kuuɗe lesdi Naajeeriya. O woni hooreejo teddungal nder kawtal hukuumaaji pamari lesdi Afrika hirnaange e cakaari, nden o woni tergal nder cuuɗi filu feere-feere nder lesdi Naajeeriya. O wonii tergal e Goomu toppitiingu njulaagu hakkunde leyɗeele UNIDO, e Goomu toppitiingu njulaagu Ganaa e Goomu toppitiingu njulaagu Afrik OCDE. O suɓaama hooreejo fedde njulaagu NEPAD e lewru marse 2002. Doktoor Tukur woni hooreejo fedde wasiyaaji to Africa investor Ltd., kadi ko hooreejo fedde wasiyaaji to African Investment Advisory. Dr. Tukur hokkaama digiri Doctora dow ko laarani sariyaaji (Honoris Causa) diga Jaami'aare lesdi Benue, Makurdi, lesdi Naajeeriya, nden bo o ɗon nder janngirde mawnde nden haa janngirde mawnde nden, Zaria. O jogii kadi MSc to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pittsburgh O rokkaama teddungal ngenndiwal komanndaaji Ordre Mono (COM), e teddungal ngenndiwal komanndaaji Ordre Niger (CON) ngam mawninde darnde makko e njulaagu e nder Afrik. O jogii ko tiitoonde aadaaji Tafidan Adamawa e Wakilin Ganye e nder diiwaan Adamawa. E ballal hooreejo leydi Goodluck Jonathan, Tukur suɓaama hooreejo lesdi PDP, lanyol laamu lesdi Naajeeriya, nder lewru mars 2012. Feccere e nder lannda makko Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2013, hooreejo leydi Bamanga ƴaañii e peeñcu nde guwerneeruuji jeeɗiɗi, ina heen Nyako ummoriiɗo e diiwaan Adamawa, senaateeruuji 22 e terɗe suudu sarɗiiji 57, kamɓe fof ko e PDP, ardii gonnooɗo cukko hooreejo leydi Atiku Barbakar ngam bayyinde 'Alhajiman PDP keso'. Guwerneeruuji ɗii ko : Murtala Nyako mo diiwaan Adamawa, Sule lamido mo diiwaan Jigawa, 2019. Rabiu kwankwaso mo diiwaan Kano, Abdulfatah Ahmadu mo diiwaan kwara, Mu'azu Babangida Aliyu mo lesdi Nijeer, Chibuike Amaechi mo leydi maayo e Aliyu Magatakarda Wamakko mo diiwaan sokoto. Ñalnde 15 lewru bowte hitaande 2014, Bamanga Tukur woppi golle hooreejo lannda PDP. Tukur wiyiino wonde o woppataa laamu, o wiyi ko batu lannda tan waawi ittude mo, kono ina wiyee ko ɓiyiiko biyeteeɗo Anwal, ƴaañii mo ngam woppude laamu. Tuugnorgal m230likpk61sw9w0sj5gpcb2jnlwx8o 180549 180548 2026-08-02T19:04:17Z Ilya Discuss 10103 180549 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bamanga Tukur''' (CON) (jibinaa ko 15 suwee 1935) ko jom ngalu e politik Najeriya, o wonnoo ko jaagorgal ko feewti e njulaagu e nder laamu Seneraal Sani Abacha e nder kitaale 1990. Omo jeyaa e gollotooɓe laamu toowɓe e ofiseeji konu keɓnooɗi nokkuuji ndema mawɗi e saraaji laamuuji ceertuɗi e nder diiwaan maayo. Ko kanko woni hannde gardiiɗo nguurndam ABR. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde wiyeteende Afrique Business Roundtable e hitaande 2012. Tuggi marse 2012 haa lewru januyee 2014, Tukur wonnoo ko hooreejo ngenndiijo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e golle Bamanga Tukur ko jooɗiiɗo diiwaan Adamawa, o meeɗiino wonde guwerneer diiwaan Gongola ɓooyɗo, tawi ina hawra e diiwaan Adamawa e Taraba. O woniino kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). O ari e hakkillaaji ngenndiiji e cakkital kitaale 1970, nde o woni gardiiɗo mawɗo hukuuma portooji Naajeeriya, nden wakkati nde hukuumaaji pamari ɗin ɗonno mari ɓillaaji ngam ƴamɗe ɗen ngam ƴamɗe ɗen ngam nastuki semmbeeji mawɗi ɗi fuɗɗi haa wakkati limngal laamu Yakubu Gowon. E nder laamu maako, laamu nguu mahii portooji goɗɗi seeɗa ngam ustude njoɓdi njulaagu jowitiindi e laana ndiwoowa, e heɓde geɗe keewɗe ngam haajuuji naatgol e yaltugol leydi Najeriya. E hitaande 1982, o woppi golle makko gardiiɗo mawɗo, ɓooyaani o tawtoree woote guwerneer Gongola, o dañi heen. Tukur woniino guwerneer lebbi tati hade laamu demokaraasi ustaade e kuudetaa konu. Caggal nde o yalti galle laamu Gongola, o naati e njulaagu timmungu, o woni sosɗo e hooreejo BHI holdings (fedde sosiyeteeji DADDO). E hitaande 1992, o woniino kanndidaa hooreejo leydi mo o dañaani heen nafoore e nder batu ngenndiwal (convention nationale républicaine), tawi kanko e won e luulndiiɓe makko Adamu Ciroma, ɓe ndartinii ngam haɗde woote gardagol leydi gadane ɗee, sabu tuumeede yiɗde ardaade lannda kaa. Bamanga Tukur woni hooreejo fedde njulaagu NEPAD e hooreejo gollordu fedde njulaagu Afrik (ABR). Tuggi 1975 haa 1982, Tukur woni hooreejo hukuuma portooji lesdi Naajeeriya. E hitaande 1983, o toɗɗaa guwerneer siwil to diiwaan Gongola (hannde diiwaan Adamawa). Tuggi hitaande 1993 haa hitaande 1995, o laati tergal nder kawtal hoore lesdi Naajeeriya, o laati ministaajo kuuɗe lesdi Naajeeriya. O woni hooreejo teddungal nder kawtal hukuumaaji pamari lesdi Afrika hirnaange e cakaari, nden o woni tergal nder cuuɗi filu feere-feere nder lesdi Naajeeriya. O wonii tergal e Goomu toppitiingu njulaagu hakkunde leyɗeele UNIDO, e Goomu toppitiingu njulaagu Ganaa e Goomu toppitiingu njulaagu Afrik OCDE. O suɓaama hooreejo fedde njulaagu NEPAD e lewru marse 2002. Doktoor Tukur woni hooreejo fedde wasiyaaji to Africa investor Ltd., kadi ko hooreejo fedde wasiyaaji to African Investment Advisory. Dr. Tukur hokkaama digiri Doctora dow ko laarani sariyaaji (Honoris Causa) diga Jaami'aare lesdi Benue, Makurdi, lesdi Naajeeriya, nden bo o ɗon nder janngirde mawnde nden haa janngirde mawnde nden, Zaria. O jogii kadi MSc to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pittsburgh O rokkaama teddungal ngenndiwal komanndaaji Ordre Mono (COM), e teddungal ngenndiwal komanndaaji Ordre Niger (CON) ngam mawninde darnde makko e njulaagu e nder Afrik. O jogii ko tiitoonde aadaaji Tafidan Adamawa e Wakilin Ganye e nder diiwaan Adamawa. E ballal hooreejo leydi Goodluck Jonathan, Tukur suɓaama hooreejo lesdi PDP, lanyol laamu lesdi Naajeeriya, nder lewru mars 2012. Feccere e nder lannda makko Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2013, hooreejo leydi Bamanga ƴaañii e peeñcu nde guwerneeruuji jeeɗiɗi, ina heen Nyako ummoriiɗo e diiwaan Adamawa, senaateeruuji 22 e terɗe suudu sarɗiiji 57, kamɓe fof ko e PDP, ardii gonnooɗo cukko hooreejo leydi Atiku Barbakar ngam bayyinde 'Alhajiman PDP keso'. Guwerneeruuji ɗii ko : Murtala Nyako mo diiwaan Adamawa, Sule lamido mo diiwaan Jigawa, 2019. Rabiu kwankwaso mo diiwaan Kano, Abdulfatah Ahmadu mo diiwaan kwara, Mu'azu Babangida Aliyu mo lesdi Nijeer, Chibuike Amaechi mo leydi maayo e Aliyu Magatakarda Wamakko mo diiwaan sokoto. Ñalnde 15 lewru bowte hitaande 2014, Bamanga Tukur woppi golle hooreejo lannda PDP. Tukur wiyiino wonde o woppataa laamu, o wiyi ko batu lannda tan waawi ittude mo, kono ina wiyee ko ɓiyiiko biyeteeɗo Anwal, ƴaañii mo ngam woppude laamu. == Tuugnorgal == 136cyfv4vujee3iuts13x3ao32bhmhy 180550 180549 2026-08-02T19:05:25Z Ilya Discuss 10103 180550 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bamanga Tukur''' (CON) (jibinaa ko 15 suwee 1935) ko jom ngalu e politik Najeriya, o wonnoo ko jaagorgal ko feewti e njulaagu e nder laamu Seneraal Sani Abacha e nder kitaale 1990. Omo jeyaa e gollotooɓe laamu toowɓe e ofiseeji konu keɓnooɗi nokkuuji ndema mawɗi e saraaji laamuuji ceertuɗi e nder diiwaan maayo..<ref>{{cite web|title=Alhaji Tukur: Executive Profile & Biography – Businessweek|date=14 August 2023|url=http://investing.businessweek.com/research/stocks/private/person.asp?personId=41691363&privcapId=41691296&previousCapId=41691296&previousTitle=Africa%20investor%20Ltd.}}{{dead link|date=April 2023|bot=medic}}{{cbignore|bot=medic}}</ref> Ko kanko woni hannde gardiiɗo nguurndam ABR. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde wiyeteende Afrique Business Roundtable e hitaande 2012. Tuggi marse 2012 haa lewru januyee 2014, Tukur wonnoo ko hooreejo ngenndiijo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e golle Bamanga Tukur ko jooɗiiɗo diiwaan Adamawa, o meeɗiino wonde guwerneer diiwaan Gongola ɓooyɗo, tawi ina hawra e diiwaan Adamawa e Taraba. O woniino kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). O ari e hakkillaaji ngenndiiji e cakkital kitaale 1970, nde o woni gardiiɗo mawɗo hukuuma portooji Naajeeriya, nden wakkati nde hukuumaaji pamari ɗin ɗonno mari ɓillaaji ngam ƴamɗe ɗen ngam ƴamɗe ɗen ngam nastuki semmbeeji mawɗi ɗi fuɗɗi haa wakkati limngal laamu Yakubu Gowon. E nder laamu maako, laamu nguu mahii portooji goɗɗi seeɗa ngam ustude njoɓdi njulaagu jowitiindi e laana ndiwoowa, e heɓde geɗe keewɗe ngam haajuuji naatgol e yaltugol leydi Najeriya. E hitaande 1982, o woppi golle makko gardiiɗo mawɗo, ɓooyaani o tawtoree woote guwerneer Gongola, o dañi heen. Tukur woniino guwerneer lebbi tati hade laamu demokaraasi ustaade e kuudetaa konu. Caggal nde o yalti galle laamu Gongola, o naati e njulaagu timmungu, o woni sosɗo e hooreejo BHI holdings (fedde sosiyeteeji DADDO). E hitaande 1992, o woniino kanndidaa hooreejo leydi mo o dañaani heen nafoore e nder batu ngenndiwal (convention nationale républicaine), tawi kanko e won e luulndiiɓe makko Adamu Ciroma, ɓe ndartinii ngam haɗde woote gardagol leydi gadane ɗee, sabu tuumeede yiɗde ardaade lannda kaa. Bamanga Tukur woni hooreejo fedde njulaagu NEPAD e hooreejo gollordu fedde njulaagu Afrik (ABR). Tuggi 1975 haa 1982, Tukur woni hooreejo hukuuma portooji lesdi Naajeeriya. E hitaande 1983, o toɗɗaa guwerneer siwil to diiwaan Gongola (hannde diiwaan Adamawa). Tuggi hitaande 1993 haa hitaande 1995, o laati tergal nder kawtal hoore lesdi Naajeeriya, o laati ministaajo kuuɗe lesdi Naajeeriya. O woni hooreejo teddungal nder kawtal hukuumaaji pamari lesdi Afrika hirnaange e cakaari, nden o woni tergal nder cuuɗi filu feere-feere nder lesdi Naajeeriya. O wonii tergal e Goomu toppitiingu njulaagu hakkunde leyɗeele UNIDO, e Goomu toppitiingu njulaagu Ganaa e Goomu toppitiingu njulaagu Afrik OCDE. O suɓaama hooreejo fedde njulaagu NEPAD e lewru marse 2002. Doktoor Tukur woni hooreejo fedde wasiyaaji to Africa investor Ltd., kadi ko hooreejo fedde wasiyaaji to African Investment Advisory. Dr. Tukur hokkaama digiri Doctora dow ko laarani sariyaaji (Honoris Causa) diga Jaami'aare lesdi Benue, Makurdi, lesdi Naajeeriya, nden bo o ɗon nder janngirde mawnde nden haa janngirde mawnde nden, Zaria. O jogii kadi MSc to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pittsburgh O rokkaama teddungal ngenndiwal komanndaaji Ordre Mono (COM), e teddungal ngenndiwal komanndaaji Ordre Niger (CON) ngam mawninde darnde makko e njulaagu e nder Afrik. O jogii ko tiitoonde aadaaji Tafidan Adamawa e Wakilin Ganye e nder diiwaan Adamawa. E ballal hooreejo leydi Goodluck Jonathan, Tukur suɓaama hooreejo lesdi PDP, lanyol laamu lesdi Naajeeriya, nder lewru mars 2012. Feccere e nder lannda makko Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2013, hooreejo leydi Bamanga ƴaañii e peeñcu nde guwerneeruuji jeeɗiɗi, ina heen Nyako ummoriiɗo e diiwaan Adamawa, senaateeruuji 22 e terɗe suudu sarɗiiji 57, kamɓe fof ko e PDP, ardii gonnooɗo cukko hooreejo leydi Atiku Barbakar ngam bayyinde 'Alhajiman PDP keso'. Guwerneeruuji ɗii ko : Murtala Nyako mo diiwaan Adamawa, Sule lamido mo diiwaan Jigawa, 2019. Rabiu kwankwaso mo diiwaan Kano, Abdulfatah Ahmadu mo diiwaan kwara, Mu'azu Babangida Aliyu mo lesdi Nijeer, Chibuike Amaechi mo leydi maayo e Aliyu Magatakarda Wamakko mo diiwaan sokoto. Ñalnde 15 lewru bowte hitaande 2014, Bamanga Tukur woppi golle hooreejo lannda PDP. Tukur wiyiino wonde o woppataa laamu, o wiyi ko batu lannda tan waawi ittude mo, kono ina wiyee ko ɓiyiiko biyeteeɗo Anwal, ƴaañii mo ngam woppude laamu. == Tuugnorgal == gd6de4g7n6suie309cxjoshrwlc12z0 180551 180550 2026-08-02T19:06:20Z Ilya Discuss 10103 180551 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Bamanga Tukur''' (CON) (jibinaa ko 15 suwee 1935) ko jom ngalu e politik Najeriya, o wonnoo ko jaagorgal ko feewti e njulaagu e nder laamu Seneraal Sani Abacha e nder kitaale 1990. Omo jeyaa e gollotooɓe laamu toowɓe e ofiseeji konu keɓnooɗi nokkuuji ndema mawɗi e saraaji laamuuji ceertuɗi e nder diiwaan maayo..<ref>{{cite web|title=Alhaji Tukur: Executive Profile & Biography – Businessweek|date=14 August 2023|url=http://investing.businessweek.com/research/stocks/private/person.asp?personId=41691363&privcapId=41691296&previousCapId=41691296&previousTitle=Africa%20investor%20Ltd.}}{{dead link|date=April 2023|bot=medic}}{{cbignore|bot=medic}}</ref> Ko kanko woni hannde gardiiɗo nguurndam ABR. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde wiyeteende Afrique Business Roundtable e hitaande 2012. Tuggi marse 2012 haa lewru januyee 2014, Tukur wonnoo ko hooreejo ngenndiijo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e golle Bamanga Tukur ko jooɗiiɗo diiwaan Adamawa, o meeɗiino wonde guwerneer diiwaan Gongola ɓooyɗo, tawi ina hawra e diiwaan Adamawa e Taraba..<ref>[http://www.africa-confidential.com/article/id/4398/The_President_tightens_up "The President tightens up"], ''Africa Confidential'', volume 53, number 7, 30 March 2012.</ref> O woniino kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). O ari e hakkillaaji ngenndiiji e cakkital kitaale 1970, nde o woni gardiiɗo mawɗo hukuuma portooji Naajeeriya, nden wakkati nde hukuumaaji pamari ɗin ɗonno mari ɓillaaji ngam ƴamɗe ɗen ngam ƴamɗe ɗen ngam nastuki semmbeeji mawɗi ɗi fuɗɗi haa wakkati limngal laamu Yakubu Gowon. E nder laamu maako, laamu nguu mahii portooji goɗɗi seeɗa ngam ustude njoɓdi njulaagu jowitiindi e laana ndiwoowa, e heɓde geɗe keewɗe ngam haajuuji naatgol e yaltugol leydi Najeriya. E hitaande 1982, o woppi golle makko gardiiɗo mawɗo, ɓooyaani o tawtoree woote guwerneer Gongola, o dañi heen. Tukur woniino guwerneer lebbi tati hade laamu demokaraasi ustaade e kuudetaa konu. Caggal nde o yalti galle laamu Gongola, o naati e njulaagu timmungu, o woni sosɗo e hooreejo BHI holdings (fedde sosiyeteeji DADDO). E hitaande 1992, o woniino kanndidaa hooreejo leydi mo o dañaani heen nafoore e nder batu ngenndiwal (convention nationale républicaine), tawi kanko e won e luulndiiɓe makko Adamu Ciroma, ɓe ndartinii ngam haɗde woote gardagol leydi gadane ɗee, sabu tuumeede yiɗde ardaade lannda kaa. Bamanga Tukur woni hooreejo fedde njulaagu NEPAD e hooreejo gollordu fedde njulaagu Afrik (ABR). Tuggi 1975 haa 1982, Tukur woni hooreejo hukuuma portooji lesdi Naajeeriya. E hitaande 1983, o toɗɗaa guwerneer siwil to diiwaan Gongola (hannde diiwaan Adamawa). Tuggi hitaande 1993 haa hitaande 1995, o laati tergal nder kawtal hoore lesdi Naajeeriya, o laati ministaajo kuuɗe lesdi Naajeeriya. O woni hooreejo teddungal nder kawtal hukuumaaji pamari lesdi Afrika hirnaange e cakaari, nden o woni tergal nder cuuɗi filu feere-feere nder lesdi Naajeeriya. O wonii tergal e Goomu toppitiingu njulaagu hakkunde leyɗeele UNIDO, e Goomu toppitiingu njulaagu Ganaa e Goomu toppitiingu njulaagu Afrik OCDE. O suɓaama hooreejo fedde njulaagu NEPAD e lewru marse 2002. Doktoor Tukur woni hooreejo fedde wasiyaaji to Africa investor Ltd., kadi ko hooreejo fedde wasiyaaji to African Investment Advisory. Dr. Tukur hokkaama digiri Doctora dow ko laarani sariyaaji (Honoris Causa) diga Jaami'aare lesdi Benue, Makurdi, lesdi Naajeeriya, nden bo o ɗon nder janngirde mawnde nden haa janngirde mawnde nden, Zaria. O jogii kadi MSc to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pittsburgh O rokkaama teddungal ngenndiwal komanndaaji Ordre Mono (COM), e teddungal ngenndiwal komanndaaji Ordre Niger (CON) ngam mawninde darnde makko e njulaagu e nder Afrik. O jogii ko tiitoonde aadaaji Tafidan Adamawa e Wakilin Ganye e nder diiwaan Adamawa. E ballal hooreejo leydi Goodluck Jonathan, Tukur suɓaama hooreejo lesdi PDP, lanyol laamu lesdi Naajeeriya, nder lewru mars 2012. Feccere e nder lannda makko Ñalnde 31 lewru bowte hitaande 2013, hooreejo leydi Bamanga ƴaañii e peeñcu nde guwerneeruuji jeeɗiɗi, ina heen Nyako ummoriiɗo e diiwaan Adamawa, senaateeruuji 22 e terɗe suudu sarɗiiji 57, kamɓe fof ko e PDP, ardii gonnooɗo cukko hooreejo leydi Atiku Barbakar ngam bayyinde 'Alhajiman PDP keso'. Guwerneeruuji ɗii ko : Murtala Nyako mo diiwaan Adamawa, Sule lamido mo diiwaan Jigawa, 2019. Rabiu kwankwaso mo diiwaan Kano, Abdulfatah Ahmadu mo diiwaan kwara, Mu'azu Babangida Aliyu mo lesdi Nijeer, Chibuike Amaechi mo leydi maayo e Aliyu Magatakarda Wamakko mo diiwaan sokoto. Ñalnde 15 lewru bowte hitaande 2014, Bamanga Tukur woppi golle hooreejo lannda PDP. Tukur wiyiino wonde o woppataa laamu, o wiyi ko batu lannda tan waawi ittude mo, kono ina wiyee ko ɓiyiiko biyeteeɗo Anwal, ƴaañii mo ngam woppude laamu. == Tuugnorgal == k4u37fzdxnltxy7okesnvl8f5m4reuc Iya Abubakar 0 43373 180560 2026-08-02T19:50:13Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Iya Abubakar (ListenR; jibinaa ko 14 Duujal 1934) ko siyaasyanke e hiisawal Naajeeriya, o waɗii toɗɗagol keewngol to bannge kabine (Jaagorgal ko feewti e ndeenka e jaagorgal nder leydi) e nder laamu leydi Naajeeriya ɗiɗaɓuru, e Senator to Adamawa Fuɗnaange gila lewru mee 2090 haa lewru mee 1997. Jibineede e golle jaŋde Iya Abubakar jibinaa ko to Belel, leydi Kameruun Angalteer (jooni ko e diiwaan Adamawa, Nijeer), ñalnde 14 desaambar 1934. O janngi to duɗal hak..." 180560 wikitext text/x-wiki Iya Abubakar (ListenR; jibinaa ko 14 Duujal 1934) ko siyaasyanke e hiisawal Naajeeriya, o waɗii toɗɗagol keewngol to bannge kabine (Jaagorgal ko feewti e ndeenka e jaagorgal nder leydi) e nder laamu leydi Naajeeriya ɗiɗaɓuru, e Senator to Adamawa Fuɗnaange gila lewru mee 2090 haa lewru mee 1997. Jibineede e golle jaŋde Iya Abubakar jibinaa ko to Belel, leydi Kameruun Angalteer (jooni ko e diiwaan Adamawa, Nijeer), ñalnde 14 desaambar 1934. O janngi to duɗal hakkundeewal Yola (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Mohammed), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa) to Zaria, e duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Nijeer, to Zaria kadi. O heɓi dipolomaaji tedduɗi gadani e hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan), hade makko yahde Angalteer ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge e hitaande 1958. E hitaande 1960, o waɗi wiɗtooji to laboratuwaar sismoloji biyeteeɗo Pasadena to Amerik fotde hitaande. Hitaande fawtii heen, o rokkaa doktoraa makko. e nder hiisaaji kuutorteeɗi e fisik teoritik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge, wonti neɗɗo gadano ummoriiɗo e diiwaan Fuɗnaange leydi Nijeer heɓde ndeeɗoo seedantaagal. O golliima e duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 1965–66, hade makko toɗɗaade jannginoowo hiisa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello tawi omo yahra e duuɓi 28, e hitaande 1967. O wonii ndee ɗoo darnde haa hitaande 1975, kam e wonde porfeseer njillu to duɗal jaaɓi-haaɗtirde wuro New York tuggi 1971 haa 1972. E hitaande 1975, o toɗɗaa cukko hooreejo duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahmadu Bello, darnde nde o joginoo haa hitaande 1978. Kono, caggal nde Ali Mi Must Go Council seppii e makko ngam almuudo Supre19 deƴƴu e jappeere mum. Abubakar wonnoo gardiiɗo Banke mawɗo leydi Nijeer gila 1972 haa 1975. Golle politik Caggal nde laamu sooja'en ɗon ƴama laamu nder hitaande 1979, fuɗɗi laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, Abubakar nasti nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN) nder hitaande 1978, nden o toɗɗaama cukko hooreejo lesdi ngam wakiltaaki lesdi Gongola. : 257  Caggal nde Shehu Shagari, kanndidaa NPN heɓi woote hooreleydaagu 1979, Abubakar woni jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi e nder kabine Shagari. : 352 E lewru mee 1980, e nder jaabawol makko e golle kaɓirɗe nukliyeer ɗe Afrik worgo haali, o wiyi wonde « so tawii ardiiɓe apartaayd ina njogii mbaawka nukliyeer, Nijeer ina foti, so ina haani, daranaade heɓde ɗum e kala coggu ». 6h5f3reynl06wshytnz5t9xxs1j83zc 180561 180560 2026-08-02T19:56:21Z Ilya Discuss 10103 180561 wikitext text/x-wiki Iya Abubakar (ListenR; jibinaa ko 14 Duujal 1934) ko siyaasyanke e hiisawal Naajeeriya, o waɗii toɗɗagol keewngol to bannge kabine (Jaagorgal ko feewti e ndeenka e jaagorgal nder leydi) e nder laamu leydi Naajeeriya ɗiɗaɓuru, e Senator to Adamawa Fuɗnaange gila lewru mee 2090 haa lewru mee 1997. Jibineede e golle jaŋde Iya Abubakar jibinaa ko to Belel, leydi Kameruun Angalteer (jooni ko e diiwaan Adamawa, Nijeer), ñalnde 14 desaambar 1934. O janngi to duɗal hakkundeewal Yola (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Mohammed), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa) to Zaria, e duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Nijeer, to Zaria kadi. O heɓi dipolomaaji tedduɗi gadani e hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan), hade makko yahde Angalteer ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge e hitaande 1958. E hitaande 1960, o waɗi wiɗtooji to laboratuwaar sismoloji biyeteeɗo Pasadena to Amerik fotde hitaande. Hitaande fawtii heen, o rokkaa doktoraa makko. e nder hiisaaji kuutorteeɗi e fisik teoritik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge, wonti neɗɗo gadano ummoriiɗo e diiwaan Fuɗnaange leydi Nijeer heɓde ndeeɗoo seedantaagal. O golliima e duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 1965–66, hade makko toɗɗaade jannginoowo hiisa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello tawi omo yahra e duuɓi 28, e hitaande 1967. O wonii ndee ɗoo darnde haa hitaande 1975, kam e wonde porfeseer njillu to duɗal jaaɓi-haaɗtirde wuro New York tuggi 1971 haa 1972. E hitaande 1975, o toɗɗaa cukko hooreejo duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahmadu Bello, darnde nde o joginoo haa hitaande 1978. Kono, caggal nde Ali Mi Must Go Council seppii e makko ngam almuudo Supre19 deƴƴu e jappeere mum. Abubakar wonnoo gardiiɗo Banke mawɗo leydi Nijeer gila 1972 haa 1975. Golle politik Caggal nde laamu sooja'en ɗon ƴama laamu nder hitaande 1979, fuɗɗi laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, Abubakar nasti nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN) nder hitaande 1978, nden o toɗɗaama cukko hooreejo lesdi ngam wakiltaaki lesdi Gongola. : 257  Caggal nde Shehu Shagari, kanndidaa NPN heɓi woote hooreleydaagu 1979, Abubakar woni jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi e nder kabine Shagari. : 352 E lewru mee 1980, e nder jaabawol makko e golle kaɓirɗe nukliyeer ɗe Afrik worgo haali, o wiyi wonde « so tawii ardiiɓe apartaayd ina njogii mbaawka nukliyeer, Nijeer ina foti, so ina haani, daranaade heɓde ɗum e kala coggu ». E lewru Yarkomaa 1981, Akanbi Oniyangi lomtii mo e gardagol jaagorgal ndeenka. : 251  Kono Shagari artiri mo e golle jaagorgal nder leydi. :301  Tuggi 1993 haa 2005, Abubakar woniino hooreejo e hooreejo diiso duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. E darorɗe kitaale 1990, o woniino gardiiɗo nokku hiisawal ngenndiijo to Abuja, o ardii Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo ko fayti e doole gollotooɓe e leydi Najeriya e fedde nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore. 778a0fape8p757nz8ep5xxs4lf3zqv1 180562 180561 2026-08-02T19:58:04Z Ilya Discuss 10103 180562 wikitext text/x-wiki Iya Abubakar (ListenR; jibinaa ko 14 Duujal 1934) ko siyaasyanke e hiisawal Naajeeriya, o waɗii toɗɗagol keewngol to bannge kabine (Jaagorgal ko feewti e ndeenka e jaagorgal nder leydi) e nder laamu leydi Naajeeriya ɗiɗaɓuru, e Senator to Adamawa Fuɗnaange gila lewru mee 2090 haa lewru mee 1997. Jibineede e golle jaŋde Iya Abubakar jibinaa ko to Belel, leydi Kameruun Angalteer (jooni ko e diiwaan Adamawa, Nijeer), ñalnde 14 desaambar 1934. O janngi to duɗal hakkundeewal Yola (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Mohammed), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa) to Zaria, e duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Nijeer, to Zaria kadi. O heɓi dipolomaaji tedduɗi gadani e hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan), hade makko yahde Angalteer ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge e hitaande 1958. E hitaande 1960, o waɗi wiɗtooji to laboratuwaar sismoloji biyeteeɗo Pasadena to Amerik fotde hitaande. Hitaande fawtii heen, o rokkaa doktoraa makko. e nder hiisaaji kuutorteeɗi e fisik teoritik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge, wonti neɗɗo gadano ummoriiɗo e diiwaan Fuɗnaange leydi Nijeer heɓde ndeeɗoo seedantaagal. O golliima e duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 1965–66, hade makko toɗɗaade jannginoowo hiisa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello tawi omo yahra e duuɓi 28, e hitaande 1967. O wonii ndee ɗoo darnde haa hitaande 1975, kam e wonde porfeseer njillu to duɗal jaaɓi-haaɗtirde wuro New York tuggi 1971 haa 1972. E hitaande 1975, o toɗɗaa cukko hooreejo duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahmadu Bello, darnde nde o joginoo haa hitaande 1978. Kono, caggal nde Ali Mi Must Go Council seppii e makko ngam almuudo Supre19 deƴƴu e jappeere mum. Abubakar wonnoo gardiiɗo Banke mawɗo leydi Nijeer gila 1972 haa 1975. Golle politik Caggal nde laamu sooja'en ɗon ƴama laamu nder hitaande 1979, fuɗɗi laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, Abubakar nasti nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN) nder hitaande 1978, nden o toɗɗaama cukko hooreejo lesdi ngam wakiltaaki lesdi Gongola. : 257  Caggal nde Shehu Shagari, kanndidaa NPN heɓi woote hooreleydaagu 1979, Abubakar woni jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi e nder kabine Shagari. : 352 E lewru mee 1980, e nder jaabawol makko e golle kaɓirɗe nukliyeer ɗe Afrik worgo haali, o wiyi wonde « so tawii ardiiɓe apartaayd ina njogii mbaawka nukliyeer, Nijeer ina foti, so ina haani, daranaade heɓde ɗum e kala coggu ». E lewru Yarkomaa 1981, Akanbi Oniyangi lomtii mo e gardagol jaagorgal ndeenka. : 251  Kono Shagari artiri mo e golle jaagorgal nder leydi. :301  Tuggi 1993 haa 2005, Abubakar woniino hooreejo e hooreejo diiso duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. E darorɗe kitaale 1990, o woniino gardiiɗo nokku hiisawal ngenndiijo to Abuja, o ardii Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo ko fayti e doole gollotooɓe e leydi Najeriya e fedde nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore. Abubakar suɓaama Senator ngam diiwal Adamawa North nder diiwal Adamawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. O fiilaa kadi e lewru abriil 2003. Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999 o toɗɗaa e goomuuji ko faati e konte laamu, bankeeji & kaalis (hooreejo), njulaagu e kaalis & appropriation. Abubakar ardii kadi goomu Senaa ngam kaalis e kaalis e Goomu Senaa ngam ganndal e karallaagal. Bibliyogaraafi Abuubakar, Iya (1961). "Jiiɓru ngam iwdi laabi nder nokkuure elastik isotropic transversal semi-infinite". Jaaynde Geofisik. 6 (3): 337-359. 1962GeoJ....6..337A. 1962.00356.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimngal dow feccere weeyo isotropic transversely ɓuuɓnaango e ƴoogirde laabi ɓuuɓɗi". Jaaynde Geofisik. 7 (1): 87-101. Bibkode:1962GeoJ....7...87A. 1962.1365-246X.1962.tb02254.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimmbagol ngol alaa ko woni e mum so wonaa lefol isotropic". Q. J. Mek. Kuutorgal. Limgal. 15: 129-136. Doi: 10.1093/qjmam/15.1.129. Abuubakar, Iya (1962). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. I". Prok. Filos Kambridge. Soc. 58 (1): 136-157. Kod Bib:1962PCPS...58..136A. Doi: 10.1017/S030500410003629X. S2CID 119683267. Abuubakar, Iya (1963). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. II". Prok. Filos Kambridge. Soc. 59 (1): 231-248. Kod deftere:1963pcps...59..231A. 10.1017/S0305004100002176. S2CID 251097465. Tuugnorgal 6kuarf9nqchltbtualwk88t1749smjg 180563 180562 2026-08-02T19:58:28Z Ilya Discuss 10103 180563 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Iya Abubakar (ListenR; jibinaa ko 14 Duujal 1934) ko siyaasyanke e hiisawal Naajeeriya, o waɗii toɗɗagol keewngol to bannge kabine (Jaagorgal ko feewti e ndeenka e jaagorgal nder leydi) e nder laamu leydi Naajeeriya ɗiɗaɓuru, e Senator to Adamawa Fuɗnaange gila lewru mee 2090 haa lewru mee 1997. Jibineede e golle jaŋde Iya Abubakar jibinaa ko to Belel, leydi Kameruun Angalteer (jooni ko e diiwaan Adamawa, Nijeer), ñalnde 14 desaambar 1934. O janngi to duɗal hakkundeewal Yola (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Mohammed), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa) to Zaria, e duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Nijeer, to Zaria kadi. O heɓi dipolomaaji tedduɗi gadani e hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan), hade makko yahde Angalteer ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge e hitaande 1958. E hitaande 1960, o waɗi wiɗtooji to laboratuwaar sismoloji biyeteeɗo Pasadena to Amerik fotde hitaande. Hitaande fawtii heen, o rokkaa doktoraa makko. e nder hiisaaji kuutorteeɗi e fisik teoritik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge, wonti neɗɗo gadano ummoriiɗo e diiwaan Fuɗnaange leydi Nijeer heɓde ndeeɗoo seedantaagal. O golliima e duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 1965–66, hade makko toɗɗaade jannginoowo hiisa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello tawi omo yahra e duuɓi 28, e hitaande 1967. O wonii ndee ɗoo darnde haa hitaande 1975, kam e wonde porfeseer njillu to duɗal jaaɓi-haaɗtirde wuro New York tuggi 1971 haa 1972. E hitaande 1975, o toɗɗaa cukko hooreejo duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahmadu Bello, darnde nde o joginoo haa hitaande 1978. Kono, caggal nde Ali Mi Must Go Council seppii e makko ngam almuudo Supre19 deƴƴu e jappeere mum. Abubakar wonnoo gardiiɗo Banke mawɗo leydi Nijeer gila 1972 haa 1975. Golle politik Caggal nde laamu sooja'en ɗon ƴama laamu nder hitaande 1979, fuɗɗi laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, Abubakar nasti nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN) nder hitaande 1978, nden o toɗɗaama cukko hooreejo lesdi ngam wakiltaaki lesdi Gongola. : 257  Caggal nde Shehu Shagari, kanndidaa NPN heɓi woote hooreleydaagu 1979, Abubakar woni jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi e nder kabine Shagari. : 352 E lewru mee 1980, e nder jaabawol makko e golle kaɓirɗe nukliyeer ɗe Afrik worgo haali, o wiyi wonde « so tawii ardiiɓe apartaayd ina njogii mbaawka nukliyeer, Nijeer ina foti, so ina haani, daranaade heɓde ɗum e kala coggu ». E lewru Yarkomaa 1981, Akanbi Oniyangi lomtii mo e gardagol jaagorgal ndeenka. : 251  Kono Shagari artiri mo e golle jaagorgal nder leydi. :301  Tuggi 1993 haa 2005, Abubakar woniino hooreejo e hooreejo diiso duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. E darorɗe kitaale 1990, o woniino gardiiɗo nokku hiisawal ngenndiijo to Abuja, o ardii Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo ko fayti e doole gollotooɓe e leydi Najeriya e fedde nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore. Abubakar suɓaama Senator ngam diiwal Adamawa North nder diiwal Adamawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. O fiilaa kadi e lewru abriil 2003. Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999 o toɗɗaa e goomuuji ko faati e konte laamu, bankeeji & kaalis (hooreejo), njulaagu e kaalis & appropriation. Abubakar ardii kadi goomu Senaa ngam kaalis e kaalis e Goomu Senaa ngam ganndal e karallaagal. Bibliyogaraafi Abuubakar, Iya (1961). "Jiiɓru ngam iwdi laabi nder nokkuure elastik isotropic transversal semi-infinite". Jaaynde Geofisik. 6 (3): 337-359. 1962GeoJ....6..337A. 1962.00356.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimngal dow feccere weeyo isotropic transversely ɓuuɓnaango e ƴoogirde laabi ɓuuɓɗi". Jaaynde Geofisik. 7 (1): 87-101. Bibkode:1962GeoJ....7...87A. 1962.1365-246X.1962.tb02254.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimmbagol ngol alaa ko woni e mum so wonaa lefol isotropic". Q. J. Mek. Kuutorgal. Limgal. 15: 129-136. Doi: 10.1093/qjmam/15.1.129. Abuubakar, Iya (1962). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. I". Prok. Filos Kambridge. Soc. 58 (1): 136-157. Kod Bib:1962PCPS...58..136A. Doi: 10.1017/S030500410003629X. S2CID 119683267. Abuubakar, Iya (1963). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. II". Prok. Filos Kambridge. Soc. 59 (1): 231-248. Kod deftere:1963pcps...59..231A. 10.1017/S0305004100002176. S2CID 251097465. Tuugnorgal l9op5ro9hjhy1p8r6jdjvw0s1o2dun3 180564 180563 2026-08-02T20:00:43Z Ilya Discuss 10103 180564 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Iya Abubakar''' (ListenR; jibinaa ko 14 Duujal 1934) ko siyaasyanke e hiisawal Naajeeriya, o waɗii toɗɗagol keewngol to bannge kabine (Jaagorgal ko feewti e ndeenka e jaagorgal nder leydi) e nder laamu leydi Naajeeriya ɗiɗaɓuru, e Senator to Adamawa Fuɗnaange gila lewru mee 2090 haa lewru mee 1997. Jibineede e golle jaŋde Iya Abubakar jibinaa ko to Belel, leydi Kameruun Angalteer (jooni ko e diiwaan Adamawa, Nijeer), ñalnde 14 desaambar 1934. O janngi to duɗal hakkundeewal Yola (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Mohammed), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa) to Zaria, e duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Nijeer, to Zaria kadi. O heɓi dipolomaaji tedduɗi gadani e hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan), hade makko yahde Angalteer ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge e hitaande 1958. E hitaande 1960, o waɗi wiɗtooji to laboratuwaar sismoloji biyeteeɗo Pasadena to Amerik fotde hitaande. Hitaande fawtii heen, o rokkaa doktoraa makko. e nder hiisaaji kuutorteeɗi e fisik teoritik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge, wonti neɗɗo gadano ummoriiɗo e diiwaan Fuɗnaange leydi Nijeer heɓde ndeeɗoo seedantaagal. O golliima e duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 1965–66, hade makko toɗɗaade jannginoowo hiisa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello tawi omo yahra e duuɓi 28, e hitaande 1967. O wonii ndee ɗoo darnde haa hitaande 1975, kam e wonde porfeseer njillu to duɗal jaaɓi-haaɗtirde wuro New York tuggi 1971 haa 1972. E hitaande 1975, o toɗɗaa cukko hooreejo duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahmadu Bello, darnde nde o joginoo haa hitaande 1978. Kono, caggal nde Ali Mi Must Go Council seppii e makko ngam almuudo Supre19 deƴƴu e jappeere mum. Abubakar wonnoo gardiiɗo Banke mawɗo leydi Nijeer gila 1972 haa 1975. == Golle politik == Caggal nde laamu sooja'en ɗon ƴama laamu nder hitaande 1979, fuɗɗi laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, Abubakar nasti nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN) nder hitaande 1978, nden o toɗɗaama cukko hooreejo lesdi ngam wakiltaaki lesdi Gongola. : 257  Caggal nde Shehu Shagari, kanndidaa NPN heɓi woote hooreleydaagu 1979, Abubakar woni jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi e nder kabine Shagari. : 352 E lewru mee 1980, e nder jaabawol makko e golle kaɓirɗe nukliyeer ɗe Afrik worgo haali, o wiyi wonde « so tawii ardiiɓe apartaayd ina njogii mbaawka nukliyeer, Nijeer ina foti, so ina haani, daranaade heɓde ɗum e kala coggu ». E lewru Yarkomaa 1981, Akanbi Oniyangi lomtii mo e gardagol jaagorgal ndeenka. : 251  Kono Shagari artiri mo e golle jaagorgal nder leydi. :301  Tuggi 1993 haa 2005, Abubakar woniino hooreejo e hooreejo diiso duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. E darorɗe kitaale 1990, o woniino gardiiɗo nokku hiisawal ngenndiijo to Abuja, o ardii Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo ko fayti e doole gollotooɓe e leydi Najeriya e fedde nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore. Abubakar suɓaama Senator ngam diiwal Adamawa North nder diiwal Adamawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. == O fiilaa kadi e lewru abriil 2003. == Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999 o toɗɗaa e goomuuji ko faati e konte laamu, bankeeji & kaalis (hooreejo), njulaagu e kaalis & appropriation. Abubakar ardii kadi goomu Senaa ngam kaalis e kaalis e Goomu Senaa ngam ganndal e karallaagal. Bibliyogaraafi Abuubakar, Iya (1961). "Jiiɓru ngam iwdi laabi nder nokkuure elastik isotropic transversal semi-infinite". Jaaynde Geofisik. 6 (3): 337-359. 1962GeoJ....6..337A. 1962.00356.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimngal dow feccere weeyo isotropic transversely ɓuuɓnaango e ƴoogirde laabi ɓuuɓɗi". Jaaynde Geofisik. 7 (1): 87-101. Bibkode:1962GeoJ....7...87A. 1962.1365-246X.1962.tb02254.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimmbagol ngol alaa ko woni e mum so wonaa lefol isotropic". Q. J. Mek. Kuutorgal. Limgal. 15: 129-136. Doi: 10.1093/qjmam/15.1.129. Abuubakar, Iya (1962). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. I". Prok. Filos Kambridge. Soc. 58 (1): 136-157. Kod Bib:1962PCPS...58..136A. Doi: 10.1017/S030500410003629X. S2CID 119683267. Abuubakar, Iya (1963). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. II". Prok. Filos Kambridge. Soc. 59 (1): 231-248. Kod deftere:1963pcps...59..231A. 10.1017/S0305004100002176. S2CID 251097465. == Tuugnorgal == 22c2kv0lwg7ketr9q24a71i47bndvrs 180565 180564 2026-08-02T20:01:34Z Ilya Discuss 10103 180565 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Iya Abubakar''' (ListenR; jibinaa ko 14 Duujal 1934) ko siyaasyanke e hiisawal Naajeeriya, o waɗii toɗɗagol keewngol to bannge kabine (Jaagorgal ko feewti e ndeenka e jaagorgal nder leydi) e nder laamu leydi Naajeeriya ɗiɗaɓuru, e Senator to Adamawa Fuɗnaange gila lewru mee 2090 haa lewru mee 1997..<ref>{{Cite news|title=Senator Iya Abubakar at 84|url=https://www.dailytrust.com.ng/senator-iya-abubakar-at-84.html|last=Ibrahim|first=Abubakar Adam|date=2019-12-15|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-GB|access-date=2020-05-27}}</ref> Jibineede e golle jaŋde Iya Abubakar jibinaa ko to Belel, leydi Kameruun Angalteer (jooni ko e diiwaan Adamawa, Nijeer), ñalnde 14 desaambar 1934. O janngi to duɗal hakkundeewal Yola (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Mohammed), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa) to Zaria, e duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Nijeer, to Zaria kadi. O heɓi dipolomaaji tedduɗi gadani e hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan), hade makko yahde Angalteer ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge e hitaande 1958. E hitaande 1960, o waɗi wiɗtooji to laboratuwaar sismoloji biyeteeɗo Pasadena to Amerik fotde hitaande. Hitaande fawtii heen, o rokkaa doktoraa makko. e nder hiisaaji kuutorteeɗi e fisik teoritik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge, wonti neɗɗo gadano ummoriiɗo e diiwaan Fuɗnaange leydi Nijeer heɓde ndeeɗoo seedantaagal. O golliima e duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 1965–66, hade makko toɗɗaade jannginoowo hiisa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello tawi omo yahra e duuɓi 28, e hitaande 1967. O wonii ndee ɗoo darnde haa hitaande 1975, kam e wonde porfeseer njillu to duɗal jaaɓi-haaɗtirde wuro New York tuggi 1971 haa 1972. E hitaande 1975, o toɗɗaa cukko hooreejo duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahmadu Bello, darnde nde o joginoo haa hitaande 1978. Kono, caggal nde Ali Mi Must Go Council seppii e makko ngam almuudo Supre19 deƴƴu e jappeere mum. Abubakar wonnoo gardiiɗo Banke mawɗo leydi Nijeer gila 1972 haa 1975. == Golle politik == Caggal nde laamu sooja'en ɗon ƴama laamu nder hitaande 1979, fuɗɗi laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, Abubakar nasti nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN) nder hitaande 1978, nden o toɗɗaama cukko hooreejo lesdi ngam wakiltaaki lesdi Gongola. : 257  Caggal nde Shehu Shagari, kanndidaa NPN heɓi woote hooreleydaagu 1979, Abubakar woni jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi e nder kabine Shagari. : 352 E lewru mee 1980, e nder jaabawol makko e golle kaɓirɗe nukliyeer ɗe Afrik worgo haali, o wiyi wonde « so tawii ardiiɓe apartaayd ina njogii mbaawka nukliyeer, Nijeer ina foti, so ina haani, daranaade heɓde ɗum e kala coggu ». E lewru Yarkomaa 1981, Akanbi Oniyangi lomtii mo e gardagol jaagorgal ndeenka. : 251  Kono Shagari artiri mo e golle jaagorgal nder leydi. :301  Tuggi 1993 haa 2005, Abubakar woniino hooreejo e hooreejo diiso duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. E darorɗe kitaale 1990, o woniino gardiiɗo nokku hiisawal ngenndiijo to Abuja, o ardii Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo ko fayti e doole gollotooɓe e leydi Najeriya e fedde nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore. Abubakar suɓaama Senator ngam diiwal Adamawa North nder diiwal Adamawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. == O fiilaa kadi e lewru abriil 2003. == Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999 o toɗɗaa e goomuuji ko faati e konte laamu, bankeeji & kaalis (hooreejo), njulaagu e kaalis & appropriation. Abubakar ardii kadi goomu Senaa ngam kaalis e kaalis e Goomu Senaa ngam ganndal e karallaagal. Bibliyogaraafi Abuubakar, Iya (1961). "Jiiɓru ngam iwdi laabi nder nokkuure elastik isotropic transversal semi-infinite". Jaaynde Geofisik. 6 (3): 337-359. 1962GeoJ....6..337A. 1962.00356.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimngal dow feccere weeyo isotropic transversely ɓuuɓnaango e ƴoogirde laabi ɓuuɓɗi". Jaaynde Geofisik. 7 (1): 87-101. Bibkode:1962GeoJ....7...87A. 1962.1365-246X.1962.tb02254.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimmbagol ngol alaa ko woni e mum so wonaa lefol isotropic". Q. J. Mek. Kuutorgal. Limgal. 15: 129-136. Doi: 10.1093/qjmam/15.1.129. Abuubakar, Iya (1962). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. I". Prok. Filos Kambridge. Soc. 58 (1): 136-157. Kod Bib:1962PCPS...58..136A. Doi: 10.1017/S030500410003629X. S2CID 119683267. Abuubakar, Iya (1963). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. II". Prok. Filos Kambridge. Soc. 59 (1): 231-248. Kod deftere:1963pcps...59..231A. 10.1017/S0305004100002176. S2CID 251097465. == Tuugnorgal == 7ibdxs036j71y0cmunrwgbj5whwzxhy 180566 180565 2026-08-02T20:02:58Z Ilya Discuss 10103 180566 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Iya Abubakar''' (ListenR; jibinaa ko 14 Duujal 1934) ko siyaasyanke e hiisawal Naajeeriya, o waɗii toɗɗagol keewngol to bannge kabine (Jaagorgal ko feewti e ndeenka e jaagorgal nder leydi) e nder laamu leydi Naajeeriya ɗiɗaɓuru, e Senator to Adamawa Fuɗnaange gila lewru mee 2090 haa lewru mee 1997..<ref>{{Cite news|title=Senator Iya Abubakar at 84|url=https://www.dailytrust.com.ng/senator-iya-abubakar-at-84.html|last=Ibrahim|first=Abubakar Adam|date=2019-12-15|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-GB|access-date=2020-05-27}}</ref> Jibineede e golle jaŋde Iya Abubakar jibinaa ko to Belel, leydi Kameruun Angalteer (jooni ko e diiwaan Adamawa, Nijeer), ñalnde 14 desaambar 1934. O janngi to duɗal hakkundeewal Yola (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Mohammed), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa) to Zaria, e duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Nijeer, to Zaria kadi. O heɓi dipolomaaji tedduɗi gadani e hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan), hade makko yahde Angalteer ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge e hitaande 1958. E hitaande 1960, o waɗi wiɗtooji to laboratuwaar sismoloji biyeteeɗo Pasadena to Amerik fotde hitaande. Hitaande fawtii heen, o rokkaa doktoraa makko. e nder hiisaaji kuutorteeɗi e fisik teoritik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge, wonti neɗɗo gadano ummoriiɗo e diiwaan Fuɗnaange leydi Nijeer heɓde ndeeɗoo seedantaagal. O golliima e duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 1965–66, hade makko toɗɗaade jannginoowo hiisa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello tawi omo yahra e duuɓi 28, e hitaande 1967. O wonii ndee ɗoo darnde haa hitaande 1975, kam e wonde porfeseer njillu to duɗal jaaɓi-haaɗtirde wuro New York tuggi 1971 haa 1972. E hitaande 1975, o toɗɗaa cukko hooreejo duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahmadu Bello, darnde nde o joginoo haa hitaande 1978. Kono, caggal nde Ali Mi Must Go Council seppii e makko ngam almuudo Supre19 deƴƴu e jappeere mum. Abubakar wonnoo gardiiɗo Banke mawɗo leydi Nijeer gila 1972 haa 1975..<ref>{{Cite book|last=Great Britain. Colonial Office|url=http://archive.org/details/b31409271|title=Report by His Majesty's Government in the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland to the Trusteeship Council of the United Nations on the administration of the Cameroons under United Kingdom trusteeship|date=1958|publisher=London : H.M.S.O.|others=Wellcome Library|pages=220}}</ref><ref name=":0">{{Cite journal|date=June 1962|title=Northerner Awarded Ph.D.|url=https://books.google.com/books?id=saESAAAAIAAJ|journal=Federal Nigeria|location=Lagos|volume=V|issue=6 & 7|pages=14}}</ref><ref name=":0" /> == Golle politik == Caggal nde laamu sooja'en ɗon ƴama laamu nder hitaande 1979, fuɗɗi laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, Abubakar nasti nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN) nder hitaande 1978, nden o toɗɗaama cukko hooreejo lesdi ngam wakiltaaki lesdi Gongola. : 257  Caggal nde Shehu Shagari, kanndidaa NPN heɓi woote hooreleydaagu 1979, Abubakar woni jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi e nder kabine Shagari. : 352 E lewru mee 1980, e nder jaabawol makko e golle kaɓirɗe nukliyeer ɗe Afrik worgo haali, o wiyi wonde « so tawii ardiiɓe apartaayd ina njogii mbaawka nukliyeer, Nijeer ina foti, so ina haani, daranaade heɓde ɗum e kala coggu ». E lewru Yarkomaa 1981, Akanbi Oniyangi lomtii mo e gardagol jaagorgal ndeenka. : 251  Kono Shagari artiri mo e golle jaagorgal nder leydi. :301  Tuggi 1993 haa 2005, Abubakar woniino hooreejo e hooreejo diiso duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. E darorɗe kitaale 1990, o woniino gardiiɗo nokku hiisawal ngenndiijo to Abuja, o ardii Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo ko fayti e doole gollotooɓe e leydi Najeriya e fedde nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore. Abubakar suɓaama Senator ngam diiwal Adamawa North nder diiwal Adamawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. == O fiilaa kadi e lewru abriil 2003. == Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999 o toɗɗaa e goomuuji ko faati e konte laamu, bankeeji & kaalis (hooreejo), njulaagu e kaalis & appropriation. Abubakar ardii kadi goomu Senaa ngam kaalis e kaalis e Goomu Senaa ngam ganndal e karallaagal. Bibliyogaraafi Abuubakar, Iya (1961). "Jiiɓru ngam iwdi laabi nder nokkuure elastik isotropic transversal semi-infinite". Jaaynde Geofisik. 6 (3): 337-359. 1962GeoJ....6..337A. 1962.00356.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimngal dow feccere weeyo isotropic transversely ɓuuɓnaango e ƴoogirde laabi ɓuuɓɗi". Jaaynde Geofisik. 7 (1): 87-101. Bibkode:1962GeoJ....7...87A. 1962.1365-246X.1962.tb02254.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimmbagol ngol alaa ko woni e mum so wonaa lefol isotropic". Q. J. Mek. Kuutorgal. Limgal. 15: 129-136. Doi: 10.1093/qjmam/15.1.129. Abuubakar, Iya (1962). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. I". Prok. Filos Kambridge. Soc. 58 (1): 136-157. Kod Bib:1962PCPS...58..136A. Doi: 10.1017/S030500410003629X. S2CID 119683267. Abuubakar, Iya (1963). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. II". Prok. Filos Kambridge. Soc. 59 (1): 231-248. Kod deftere:1963pcps...59..231A. 10.1017/S0305004100002176. S2CID 251097465. == Tuugnorgal == fpti462l8l1zxvveu2v7z8yji1j6to8 180567 180566 2026-08-02T20:05:10Z Ilya Discuss 10103 180567 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Iya Abubakar''' (ListenR; jibinaa ko 14 Duujal 1934) ko siyaasyanke e hiisawal Naajeeriya, o waɗii toɗɗagol keewngol to bannge kabine (Jaagorgal ko feewti e ndeenka e jaagorgal nder leydi) e nder laamu leydi Naajeeriya ɗiɗaɓuru, e Senator to Adamawa Fuɗnaange gila lewru mee 2090 haa lewru mee 1997..<ref>{{Cite news|title=Senator Iya Abubakar at 84|url=https://www.dailytrust.com.ng/senator-iya-abubakar-at-84.html|last=Ibrahim|first=Abubakar Adam|date=2019-12-15|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-GB|access-date=2020-05-27}}</ref> Jibineede e golle jaŋde Iya Abubakar jibinaa ko to Belel, leydi Kameruun Angalteer (jooni ko e diiwaan Adamawa, Nijeer), ñalnde 14 desaambar 1934. O janngi to duɗal hakkundeewal Yola (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Mohammed), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa) to Zaria, e duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Nijeer, to Zaria kadi. O heɓi dipolomaaji tedduɗi gadani e hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan), hade makko yahde Angalteer ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge e hitaande 1958.<ref>{{Cite journal|last=Austin|first=Dennis|date=1980|title=Universities and the Academic Gold Standard in Nigeria|url=https://www.jstor.org/stable/41820400|journal=Minerva|volume=18|issue=2|pages=201–242|doi=10.1007/BF01100247|jstor=41820400|issn=0026-4695}}</ref> E hitaande 1960, o waɗi wiɗtooji to laboratuwaar sismoloji biyeteeɗo Pasadena to Amerik fotde hitaande. Hitaande fawtii heen, o rokkaa doktoraa makko. e nder hiisaaji kuutorteeɗi e fisik teoritik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge, wonti neɗɗo gadano ummoriiɗo e diiwaan Fuɗnaange leydi Nijeer heɓde ndeeɗoo seedantaagal. O golliima e duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 1965–66, hade makko toɗɗaade jannginoowo hiisa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello tawi omo yahra e duuɓi 28, e hitaande 1967. O wonii ndee ɗoo darnde haa hitaande 1975, kam e wonde porfeseer njillu to duɗal jaaɓi-haaɗtirde wuro New York tuggi 1971 haa 1972. E hitaande 1975, o toɗɗaa cukko hooreejo duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahmadu Bello, darnde nde o joginoo haa hitaande 1978. Kono, caggal nde Ali Mi Must Go Council seppii e makko ngam almuudo Supre19 deƴƴu e jappeere mum. Abubakar wonnoo gardiiɗo Banke mawɗo leydi Nijeer gila 1972 haa 1975..<ref>{{Cite book|last=Great Britain. Colonial Office|url=http://archive.org/details/b31409271|title=Report by His Majesty's Government in the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland to the Trusteeship Council of the United Nations on the administration of the Cameroons under United Kingdom trusteeship|date=1958|publisher=London : H.M.S.O.|others=Wellcome Library|pages=220}}</ref><ref name=":0">{{Cite journal|date=June 1962|title=Northerner Awarded Ph.D.|url=https://books.google.com/books?id=saESAAAAIAAJ|journal=Federal Nigeria|location=Lagos|volume=V|issue=6 & 7|pages=14}}</ref><ref name=":0" /> == Golle politik == Caggal nde laamu sooja'en ɗon ƴama laamu nder hitaande 1979, fuɗɗi laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, Abubakar nasti nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN) nder hitaande 1978, nden o toɗɗaama cukko hooreejo lesdi ngam wakiltaaki lesdi Gongola. : 257  Caggal nde Shehu Shagari, kanndidaa NPN heɓi woote hooreleydaagu 1979, Abubakar woni jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi e nder kabine Shagari. : 352 E lewru mee 1980, e nder jaabawol makko e golle kaɓirɗe nukliyeer ɗe Afrik worgo haali, o wiyi wonde « so tawii ardiiɓe apartaayd ina njogii mbaawka nukliyeer, Nijeer ina foti, so ina haani, daranaade heɓde ɗum e kala coggu ». E lewru Yarkomaa 1981, Akanbi Oniyangi lomtii mo e gardagol jaagorgal ndeenka. : 251  Kono Shagari artiri mo e golle jaagorgal nder leydi. :301  Tuggi 1993 haa 2005, Abubakar woniino hooreejo e hooreejo diiso duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. E darorɗe kitaale 1990, o woniino gardiiɗo nokku hiisawal ngenndiijo to Abuja, o ardii Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo ko fayti e doole gollotooɓe e leydi Najeriya e fedde nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore. Abubakar suɓaama Senator ngam diiwal Adamawa North nder diiwal Adamawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. == O fiilaa kadi e lewru abriil 2003. == Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999 o toɗɗaa e goomuuji ko faati e konte laamu, bankeeji & kaalis (hooreejo), njulaagu e kaalis & appropriation. Abubakar ardii kadi goomu Senaa ngam kaalis e kaalis e Goomu Senaa ngam ganndal e karallaagal. Bibliyogaraafi Abuubakar, Iya (1961). "Jiiɓru ngam iwdi laabi nder nokkuure elastik isotropic transversal semi-infinite". Jaaynde Geofisik. 6 (3): 337-359. 1962GeoJ....6..337A. 1962.00356.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimngal dow feccere weeyo isotropic transversely ɓuuɓnaango e ƴoogirde laabi ɓuuɓɗi". Jaaynde Geofisik. 7 (1): 87-101. Bibkode:1962GeoJ....7...87A. 1962.1365-246X.1962.tb02254.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimmbagol ngol alaa ko woni e mum so wonaa lefol isotropic". Q. J. Mek. Kuutorgal. Limgal. 15: 129-136. Doi: 10.1093/qjmam/15.1.129. Abuubakar, Iya (1962). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. I". Prok. Filos Kambridge. Soc. 58 (1): 136-157. Kod Bib:1962PCPS...58..136A. Doi: 10.1017/S030500410003629X. S2CID 119683267. Abuubakar, Iya (1963). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. II". Prok. Filos Kambridge. Soc. 59 (1): 231-248. Kod deftere:1963pcps...59..231A. 10.1017/S0305004100002176. S2CID 251097465. == Tuugnorgal == akry6avhbm3ask6f9msgtaikeg04h6i 180568 180567 2026-08-02T20:07:20Z Ilya Discuss 10103 180568 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Iya Abubakar''' (ListenR; jibinaa ko 14 Duujal 1934) ko siyaasyanke e hiisawal Naajeeriya, o waɗii toɗɗagol keewngol to bannge kabine (Jaagorgal ko feewti e ndeenka e jaagorgal nder leydi) e nder laamu leydi Naajeeriya ɗiɗaɓuru, e Senator to Adamawa Fuɗnaange gila lewru mee 2090 haa lewru mee 1997..<ref>{{Cite news|title=Senator Iya Abubakar at 84|url=https://www.dailytrust.com.ng/senator-iya-abubakar-at-84.html|last=Ibrahim|first=Abubakar Adam|date=2019-12-15|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-GB|access-date=2020-05-27}}</ref> Jibineede e golle jaŋde Iya Abubakar jibinaa ko to Belel, leydi Kameruun Angalteer (jooni ko e diiwaan Adamawa, Nijeer), ñalnde 14 desaambar 1934. O janngi to duɗal hakkundeewal Yola (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Mohammed), to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu (jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa) to Zaria, e duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Nijeer, to Zaria kadi. O heɓi dipolomaaji tedduɗi gadani e hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan (hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan), hade makko yahde Angalteer ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge e hitaande 1958.<ref>{{Cite journal|last=Austin|first=Dennis|date=1980|title=Universities and the Academic Gold Standard in Nigeria|url=https://www.jstor.org/stable/41820400|journal=Minerva|volume=18|issue=2|pages=201–242|doi=10.1007/BF01100247|jstor=41820400|issn=0026-4695}}</ref> E hitaande 1960, o waɗi wiɗtooji to laboratuwaar sismoloji biyeteeɗo Pasadena to Amerik fotde hitaande. Hitaande fawtii heen, o rokkaa doktoraa makko. e nder hiisaaji kuutorteeɗi e fisik teoritik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge, wonti neɗɗo gadano ummoriiɗo e diiwaan Fuɗnaange leydi Nijeer heɓde ndeeɗoo seedantaagal. O golliima e duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan e hitaande 1965–66, hade makko toɗɗaade jannginoowo hiisa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello tawi omo yahra e duuɓi 28, e hitaande 1967. O wonii ndee ɗoo darnde haa hitaande 1975, kam e wonde porfeseer njillu to duɗal jaaɓi-haaɗtirde wuro New York tuggi 1971 haa 1972. E hitaande 1975, o toɗɗaa cukko hooreejo duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahmadu Bello, darnde nde o joginoo haa hitaande 1978. Kono, caggal nde Ali Mi Must Go Council seppii e makko ngam almuudo Supre19 deƴƴu e jappeere mum. Abubakar wonnoo gardiiɗo Banke mawɗo leydi Nijeer gila 1972 haa 1975..<ref>{{Cite book|last=Great Britain. Colonial Office|url=http://archive.org/details/b31409271|title=Report by His Majesty's Government in the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland to the Trusteeship Council of the United Nations on the administration of the Cameroons under United Kingdom trusteeship|date=1958|publisher=London : H.M.S.O.|others=Wellcome Library|pages=220}}</ref><ref name=":0">{{Cite journal|date=June 1962|title=Northerner Awarded Ph.D.|url=https://books.google.com/books?id=saESAAAAIAAJ|journal=Federal Nigeria|location=Lagos|volume=V|issue=6 & 7|pages=14}}</ref><ref name=":0" /> == Golle politik == Caggal nde laamu sooja'en ɗon ƴama laamu nder hitaande 1979, fuɗɗi laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, Abubakar nasti nder lanyol lesdi Naajeeriya (NPN) nder hitaande 1978, nden o toɗɗaama cukko hooreejo lesdi ngam wakiltaaki lesdi Gongola. : 257  Caggal nde Shehu Shagari, kanndidaa NPN heɓi woote hooreleydaagu 1979, Abubakar woni jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi e nder kabine Shagari. : 352 E lewru mee 1980, e nder jaabawol makko e golle kaɓirɗe nukliyeer ɗe Afrik worgo haali, o wiyi wonde « so tawii ardiiɓe apartaayd ina njogii mbaawka nukliyeer, Nijeer ina foti, so ina haani, daranaade heɓde ɗum e kala coggu <ref>{{citation|url=http://allafrica.com/stories/200304160468.html|title=Nigeria: Iya Abubakar Predicts Boom for Adamawa|newspaper=Daily Trust|first=Tashikalmah|last=Hallah|date=April 16, 2003}}.</ref><ref>{{citation|url=http://allafrica.com/stories/200309100548.html|title=Nigeria: Senate to Sign IT Policy Bill Soon - Prof. Abubakar|newspaper=Daily Trust|first=Hassan|last=Idris|date=September 10, 2003}}.</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria: Senate to Sign IT Policy Bill Soon - Prof. Abubakar|url=https://allafrica.com/stories/200309100548.html|last=Hassan|first=Idris|date=September 10, 2003|website=Daily Trust|access-date=May 30, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|last=Admin|date=2018-02-26|title=ABUBAKAR, Prof. Iya|url=https://blerf.org/index.php/biography/abubakar-prof-iya/|access-date=2021-05-24|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> E lewru Yarkomaa 1981, Akanbi Oniyangi lomtii mo e gardagol jaagorgal ndeenka. : 251  Kono Shagari artiri mo e golle jaagorgal nder leydi. :301  Tuggi 1993 haa 2005, Abubakar woniino hooreejo e hooreejo diiso duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. E darorɗe kitaale 1990, o woniino gardiiɗo nokku hiisawal ngenndiijo to Abuja, o ardii Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo ko fayti e doole gollotooɓe e leydi Najeriya e fedde nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore nde wonaa laamuyankoore. Abubakar suɓaama Senator ngam diiwal Adamawa North nder diiwal Adamawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. == O fiilaa kadi e lewru abriil 2003. == Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999 o toɗɗaa e goomuuji ko faati e konte laamu, bankeeji & kaalis (hooreejo), njulaagu e kaalis & appropriation. Abubakar ardii kadi goomu Senaa ngam kaalis e kaalis e Goomu Senaa ngam ganndal e karallaagal. Bibliyogaraafi Abuubakar, Iya (1961). "Jiiɓru ngam iwdi laabi nder nokkuure elastik isotropic transversal semi-infinite". Jaaynde Geofisik. 6 (3): 337-359. 1962GeoJ....6..337A. 1962.00356.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimngal dow feccere weeyo isotropic transversely ɓuuɓnaango e ƴoogirde laabi ɓuuɓɗi". Jaaynde Geofisik. 7 (1): 87-101. Bibkode:1962GeoJ....7...87A. 1962.1365-246X.1962.tb02254.x. Abuubakar, Iya (1962). "Dimmbagol ngol alaa ko woni e mum so wonaa lefol isotropic". Q. J. Mek. Kuutorgal. Limgal. 15: 129-136. Doi: 10.1093/qjmam/15.1.129. Abuubakar, Iya (1962). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. I". Prok. Filos Kambridge. Soc. 58 (1): 136-157. Kod Bib:1962PCPS...58..136A. Doi: 10.1017/S030500410003629X. S2CID 119683267. Abuubakar, Iya (1963). "Caaktugol ɓoggi elastik diwooje e dow nokkuuji ɓuuɓɗi. II". Prok. Filos Kambridge. Soc. 59 (1): 231-248. Kod deftere:1963pcps...59..231A. 10.1017/S0305004100002176. S2CID 251097465. == Tuugnorgal == a4zxbqtiqi6xzv4zzk0muya7zaz2b4p Isiaka Adeleke 0 43374 180571 2026-08-02T20:24:39Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Isiaka Adetunji Adeleke ((HeɗtoR); 15 lewru Yarkomaa 1955 – 23 Abriil 2017) ko politikaajo Naajeeriya, o woniino senaateer laabi ɗiɗi, gardinooɗo Osun Hirnaange gila 2007 haa 2011 e les lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e les njiimaandi Kongres1. O dañii suɓaade kadi e lewru abriil 2011 e dow laylaytol PDP, o woni ɗiɗaɓo e 77 090 woote caggal Mudasiru Oyetunde Hussein mo 121 971 woote. Ɓawo Isiaka Adetunji Adeleke jibinaa ko ñalnde 15 lewru bowte hitaande 195..." 180571 wikitext text/x-wiki Isiaka Adetunji Adeleke ((HeɗtoR); 15 lewru Yarkomaa 1955 – 23 Abriil 2017) ko politikaajo Naajeeriya, o woniino senaateer laabi ɗiɗi, gardinooɗo Osun Hirnaange gila 2007 haa 2011 e les lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e les njiimaandi Kongres1. O dañii suɓaade kadi e lewru abriil 2011 e dow laylaytol PDP, o woni ɗiɗaɓo e 77 090 woote caggal Mudasiru Oyetunde Hussein mo 121 971 woote. Ɓawo Isiaka Adetunji Adeleke jibinaa ko ñalnde 15 lewru bowte hitaande 1955 e nder galle senateer Ayoola Adeleke e Esther Adeleke. O jibinaama haa lesdi Enugu, o waɗi duuɓi maako arandeeji haa wuro man haa fuɗɗam konu lesdi Naajeeriya. O fuɗɗi jaŋde makko leslesre to duɗal Christ Church, Enugu, hade makko yahde Ibadan. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ogbomoso. Adeleke ina jogii dipolom Bachelor Of Arts, e dipolom master e njuɓɓudi laamu. O woni hooreejo, kawtal laamu, kawtal ɓamtaare eksport Naajeeriya, Pro-chancellor e hooreejo, kawtal laamu, Jaami’aare Calabar, Naajeeriya. Ko kanko woni kaaw jimoowo Najeriya biyeteeɗo Davido. g6dl0f57r7ursjbbky4qyuk3k1mgmjm 180572 180571 2026-08-02T20:26:44Z Ilya Discuss 10103 180572 wikitext text/x-wiki Isiaka Adetunji Adeleke ((HeɗtoR); 15 lewru Yarkomaa 1955 – 23 Abriil 2017) ko politikaajo Naajeeriya, o woniino senaateer laabi ɗiɗi, gardinooɗo Osun Hirnaange gila 2007 haa 2011 e les lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e les njiimaandi Kongres1. O dañii suɓaade kadi e lewru abriil 2011 e dow laylaytol PDP, o woni ɗiɗaɓo e 77 090 woote caggal Mudasiru Oyetunde Hussein mo 121 971 woote. Ɓawo Isiaka Adetunji Adeleke jibinaa ko ñalnde 15 lewru bowte hitaande 1955 e nder galle senateer Ayoola Adeleke e Esther Adeleke. O jibinaama haa lesdi Enugu, o waɗi duuɓi maako arandeeji haa wuro man haa fuɗɗam konu lesdi Naajeeriya. O fuɗɗi jaŋde makko leslesre to duɗal Christ Church, Enugu, hade makko yahde Ibadan. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ogbomoso. Adeleke ina jogii dipolom Bachelor Of Arts, e dipolom master e njuɓɓudi laamu. O woni hooreejo, kawtal laamu, kawtal ɓamtaare eksport Naajeeriya, Pro-chancellor e hooreejo, kawtal laamu, Jaami’aare Calabar, Naajeeriya. Ko kanko woni kaaw jimoowo Najeriya biyeteeɗo Davido. Golle politik Diiwaan Osun, leydi Najeriya E nder laamu leydi Naajeeriya tataɓuru, Adeleke suɓiima ngam suɓaade guwerneer diiwaan Osun keso mo diiwaan Oyo ƴetti. O jeyaa ko e lannda SDP lannda ɓurɗo mawnude e nder diiwaan hee. Ko adii fof ko awokaa, hono Ladosu Ladapo, kono caggal primaire ɓadiiɗo mo Adeleke woni ɗiɗaɓo, Adeleke dañii heɓde doggol ɗiɗmol. Ndeen o suɓaama guwerneer siwil gadano e nder diiwaan Osun e hitaande 1992. Kuule teeŋtuɗe ɗe Adeleke ƴetti ko sosde politeknik to Iree, kolees karallaagal to Esa-Oke e timminde fedde jaayndeeji diiwaan Osun. Kono e hitaande 1994, caggal nde republique oo fusi, Adeleke ƴetti laylaytol mum e fedde luulndo, Afenifere kono caggal ɗuum o wayli, o naati e lannda Demokaraasi Nijeer, lannda politik keso mo ballal sehilaaɓe ɓadtiiɓe Abacha. E hitaande 2007, Adeleke suɓaama senaateer to Osun hirnaange. Ko ɓuri heewde e haɓdiiɓe makko ko Mudasiru Oyetunde Huseyn, darinooɗo e lannda “Congrès de l’Action”. Hussein waɗiino manndaaji ɗiɗi e nder suudu sarɗiiji (1999–2007) e nder lannda “Alliance pour la démocratie” e nder diiwaan Lagos, kono o ummorii ko e diiwaan Osun. Hussein wullitii woote ɗee, kono o dañaani heen. Isiaka Adetunji Adeleke toɗɗaama e goomuuji ko faati e ngalu petroŋ dowri, jokkondiral e gollondiral, koɗki e konu weeyo. E lewru marse 2008, o sosi njeenaari bursi wonande fotde 100 almuudo waasɓe e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde e nder leydi ndii kala. E lewru sulyee 2009, nde o woni hooreejo Goomu Senaa ko faati e INEC, senaateer Isiaka Adetunji Adeleke yetti golle Goomu wooteeji ngenndiiji jeytaare, o wiyi « haa jooni INEC waɗii golle moƴƴe ». O walli hakke Naajeeriya'en wonɓe yaasi lesdi Naajeeriya ngam ɓe suɓa nder cuɓi Naajeeriya. Adeleke, ko adii maayde maako, o ɗon wi'a o ɗonno laara jooɗorde guwerneer haa Osun ko adii suɓol 2018 nder jiha kan. Wade E lewru abriil 2017, Adeleke heɓi rafi ɓernde. O sankii ko ñalnde 23 abriil 2017 to opitaal Biket to Osogbo, laamorgo diiwaan Osun. Ko huunde mettunde wonande hoɗɓe e diiwaan Osun, ɓesngu e yiɗɓe moƴƴere. Tuugnorgal 9pxthgc5f0u1sdclqup68k6j2b07fmt 180573 180572 2026-08-02T20:27:28Z Ilya Discuss 10103 180573 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Isiaka Adetunji Adeleke ((HeɗtoR); 15 lewru Yarkomaa 1955 – 23 Abriil 2017) ko politikaajo Naajeeriya, o woniino senaateer laabi ɗiɗi, gardinooɗo Osun Hirnaange gila 2007 haa 2011 e les lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e les njiimaandi Kongres1. O dañii suɓaade kadi e lewru abriil 2011 e dow laylaytol PDP, o woni ɗiɗaɓo e 77 090 woote caggal Mudasiru Oyetunde Hussein mo 121 971 woote. Ɓawo Isiaka Adetunji Adeleke jibinaa ko ñalnde 15 lewru bowte hitaande 1955 e nder galle senateer Ayoola Adeleke e Esther Adeleke. O jibinaama haa lesdi Enugu, o waɗi duuɓi maako arandeeji haa wuro man haa fuɗɗam konu lesdi Naajeeriya. O fuɗɗi jaŋde makko leslesre to duɗal Christ Church, Enugu, hade makko yahde Ibadan. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ogbomoso. Adeleke ina jogii dipolom Bachelor Of Arts, e dipolom master e njuɓɓudi laamu. O woni hooreejo, kawtal laamu, kawtal ɓamtaare eksport Naajeeriya, Pro-chancellor e hooreejo, kawtal laamu, Jaami’aare Calabar, Naajeeriya. Ko kanko woni kaaw jimoowo Najeriya biyeteeɗo Davido. Golle politik Diiwaan Osun, leydi Najeriya E nder laamu leydi Naajeeriya tataɓuru, Adeleke suɓiima ngam suɓaade guwerneer diiwaan Osun keso mo diiwaan Oyo ƴetti. O jeyaa ko e lannda SDP lannda ɓurɗo mawnude e nder diiwaan hee. Ko adii fof ko awokaa, hono Ladosu Ladapo, kono caggal primaire ɓadiiɗo mo Adeleke woni ɗiɗaɓo, Adeleke dañii heɓde doggol ɗiɗmol. Ndeen o suɓaama guwerneer siwil gadano e nder diiwaan Osun e hitaande 1992. Kuule teeŋtuɗe ɗe Adeleke ƴetti ko sosde politeknik to Iree, kolees karallaagal to Esa-Oke e timminde fedde jaayndeeji diiwaan Osun. Kono e hitaande 1994, caggal nde republique oo fusi, Adeleke ƴetti laylaytol mum e fedde luulndo, Afenifere kono caggal ɗuum o wayli, o naati e lannda Demokaraasi Nijeer, lannda politik keso mo ballal sehilaaɓe ɓadtiiɓe Abacha. E hitaande 2007, Adeleke suɓaama senaateer to Osun hirnaange. Ko ɓuri heewde e haɓdiiɓe makko ko Mudasiru Oyetunde Huseyn, darinooɗo e lannda “Congrès de l’Action”. Hussein waɗiino manndaaji ɗiɗi e nder suudu sarɗiiji (1999–2007) e nder lannda “Alliance pour la démocratie” e nder diiwaan Lagos, kono o ummorii ko e diiwaan Osun. Hussein wullitii woote ɗee, kono o dañaani heen. Isiaka Adetunji Adeleke toɗɗaama e goomuuji ko faati e ngalu petroŋ dowri, jokkondiral e gollondiral, koɗki e konu weeyo. E lewru marse 2008, o sosi njeenaari bursi wonande fotde 100 almuudo waasɓe e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde e nder leydi ndii kala. E lewru sulyee 2009, nde o woni hooreejo Goomu Senaa ko faati e INEC, senaateer Isiaka Adetunji Adeleke yetti golle Goomu wooteeji ngenndiiji jeytaare, o wiyi « haa jooni INEC waɗii golle moƴƴe ». O walli hakke Naajeeriya'en wonɓe yaasi lesdi Naajeeriya ngam ɓe suɓa nder cuɓi Naajeeriya. Adeleke, ko adii maayde maako, o ɗon wi'a o ɗonno laara jooɗorde guwerneer haa Osun ko adii suɓol 2018 nder jiha kan. Wade E lewru abriil 2017, Adeleke heɓi rafi ɓernde. O sankii ko ñalnde 23 abriil 2017 to opitaal Biket to Osogbo, laamorgo diiwaan Osun. Ko huunde mettunde wonande hoɗɓe e diiwaan Osun, ɓesngu e yiɗɓe moƴƴere. Tuugnorgal oo4yu8f7br99f8qwzffqek58ziuazpl 180574 180573 2026-08-02T20:30:05Z Ilya Discuss 10103 180574 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Isiaka Adetunji Adeleke''' ((HeɗtoR); 15 lewru Yarkomaa 1955 – 23 Abriil 2017) ko politikaajo Naajeeriya, o woniino senaateer laabi ɗiɗi, gardinooɗo Osun Hirnaange gila 2007 haa 2011 e les lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e les njiimaandi Kongres1. O dañii suɓaade kadi e lewru abriil 2011 e dow laylaytol PDP, o woni ɗiɗaɓo e 77 090 woote caggal Mudasiru Oyetunde Hussein mo 121 971 woote. Ɓawo Isiaka Adetunji Adeleke jibinaa ko ñalnde 15 lewru bowte hitaande 1955 e nder galle senateer Ayoola Adeleke e Esther Adeleke. O jibinaama haa lesdi Enugu, o waɗi duuɓi maako arandeeji haa wuro man haa fuɗɗam konu lesdi Naajeeriya. O fuɗɗi jaŋde makko leslesre to duɗal Christ Church, Enugu, hade makko yahde Ibadan. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ogbomoso. Adeleke ina jogii dipolom Bachelor Of Arts, e dipolom master e njuɓɓudi laamu. O woni hooreejo, kawtal laamu, kawtal ɓamtaare eksport Naajeeriya, Pro-chancellor e hooreejo, kawtal laamu, Jaami’aare Calabar, Naajeeriya. Ko kanko woni kaaw jimoowo Najeriya biyeteeɗo Davido. == Golle politik == Diiwaan Osun, leydi Najeriya E nder laamu leydi Naajeeriya tataɓuru, Adeleke suɓiima ngam suɓaade guwerneer diiwaan Osun keso mo diiwaan Oyo ƴetti. O jeyaa ko e lannda SDP lannda ɓurɗo mawnude e nder diiwaan hee. Ko adii fof ko awokaa, hono Ladosu Ladapo, kono caggal primaire ɓadiiɗo mo Adeleke woni ɗiɗaɓo, Adeleke dañii heɓde doggol ɗiɗmol. Ndeen o suɓaama guwerneer siwil gadano e nder diiwaan Osun e hitaande 1992. Kuule teeŋtuɗe ɗe Adeleke ƴetti ko sosde politeknik to Iree, kolees karallaagal to Esa-Oke e timminde fedde jaayndeeji diiwaan Osun. Kono e hitaande 1994, caggal nde republique oo fusi, Adeleke ƴetti laylaytol mum e fedde luulndo, Afenifere kono caggal ɗuum o wayli, o naati e lannda Demokaraasi Nijeer, lannda politik keso mo ballal sehilaaɓe ɓadtiiɓe Abacha. E hitaande 2007, Adeleke suɓaama senaateer to Osun hirnaange. Ko ɓuri heewde e haɓdiiɓe makko ko Mudasiru Oyetunde Huseyn, darinooɗo e lannda “Congrès de l’Action”. Hussein waɗiino manndaaji ɗiɗi e nder suudu sarɗiiji (1999–2007) e nder lannda “Alliance pour la démocratie” e nder diiwaan Lagos, kono o ummorii ko e diiwaan Osun. Hussein wullitii woote ɗee, kono o dañaani heen. Isiaka Adetunji Adeleke toɗɗaama e goomuuji ko faati e ngalu petroŋ dowri, jokkondiral e gollondiral, koɗki e konu weeyo. E lewru marse 2008, o sosi njeenaari bursi wonande fotde 100 almuudo waasɓe e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde e nder leydi ndii kala. E lewru sulyee 2009, nde o woni hooreejo Goomu Senaa ko faati e INEC, senaateer Isiaka Adetunji Adeleke yetti golle Goomu wooteeji ngenndiiji jeytaare, o wiyi « haa jooni INEC waɗii golle moƴƴe ». O walli hakke Naajeeriya'en wonɓe yaasi lesdi Naajeeriya ngam ɓe suɓa nder cuɓi Naajeeriya. Adeleke, ko adii maayde maako, o ɗon wi'a o ɗonno laara jooɗorde guwerneer haa Osun ko adii suɓol 2018 nder jiha kan. Wade E lewru abriil 2017, Adeleke heɓi rafi ɓernde. O sankii ko ñalnde 23 abriil 2017 to opitaal Biket to Osogbo, laamorgo diiwaan Osun. Ko huunde mettunde wonande hoɗɓe e diiwaan Osun, ɓesngu e yiɗɓe moƴƴere. == Tuugnorgal == ihj0pjivlqzjuurkcrk6uc81pdi22m7 180575 180574 2026-08-02T20:31:15Z Ilya Discuss 10103 180575 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Isiaka Adetunji Adeleke''' ((HeɗtoR); 15 lewru Yarkomaa 1955 – 23 Abriil 2017) ko politikaajo Naajeeriya, o woniino senaateer laabi ɗiɗi, gardinooɗo Osun Hirnaange gila 2007 haa 2011 e les lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e les njiimaandi Kongres1..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=63|title=Sen. Isiaka Adetunji Adeleke|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091123235807/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=63|archive-date=23 November 2009}}</ref> O dañii suɓaade kadi e lewru abriil 2011 e dow laylaytol PDP, o woni ɗiɗaɓo e 77 090 woote caggal Mudasiru Oyetunde Hussein mo 121 971 woote. Ɓawo Isiaka Adetunji Adeleke jibinaa ko ñalnde 15 lewru bowte hitaande 1955 e nder galle senateer Ayoola Adeleke e Esther Adeleke. O jibinaama haa lesdi Enugu, o waɗi duuɓi maako arandeeji haa wuro man haa fuɗɗam konu lesdi Naajeeriya. O fuɗɗi jaŋde makko leslesre to duɗal Christ Church, Enugu, hade makko yahde Ibadan. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ogbomoso. Adeleke ina jogii dipolom Bachelor Of Arts, e dipolom master e njuɓɓudi laamu. O woni hooreejo, kawtal laamu, kawtal ɓamtaare eksport Naajeeriya, Pro-chancellor e hooreejo, kawtal laamu, Jaami’aare Calabar, Naajeeriya. Ko kanko woni kaaw jimoowo Najeriya biyeteeɗo Davido. == Golle politik == Diiwaan Osun, leydi Najeriya E nder laamu leydi Naajeeriya tataɓuru, Adeleke suɓiima ngam suɓaade guwerneer diiwaan Osun keso mo diiwaan Oyo ƴetti. O jeyaa ko e lannda SDP lannda ɓurɗo mawnude e nder diiwaan hee. Ko adii fof ko awokaa, hono Ladosu Ladapo, kono caggal primaire ɓadiiɗo mo Adeleke woni ɗiɗaɓo, Adeleke dañii heɓde doggol ɗiɗmol. Ndeen o suɓaama guwerneer siwil gadano e nder diiwaan Osun e hitaande 1992. Kuule teeŋtuɗe ɗe Adeleke ƴetti ko sosde politeknik to Iree, kolees karallaagal to Esa-Oke e timminde fedde jaayndeeji diiwaan Osun. Kono e hitaande 1994, caggal nde republique oo fusi, Adeleke ƴetti laylaytol mum e fedde luulndo, Afenifere kono caggal ɗuum o wayli, o naati e lannda Demokaraasi Nijeer, lannda politik keso mo ballal sehilaaɓe ɓadtiiɓe Abacha. E hitaande 2007, Adeleke suɓaama senaateer to Osun hirnaange. Ko ɓuri heewde e haɓdiiɓe makko ko Mudasiru Oyetunde Huseyn, darinooɗo e lannda “Congrès de l’Action”. Hussein waɗiino manndaaji ɗiɗi e nder suudu sarɗiiji (1999–2007) e nder lannda “Alliance pour la démocratie” e nder diiwaan Lagos, kono o ummorii ko e diiwaan Osun. Hussein wullitii woote ɗee, kono o dañaani heen. Isiaka Adetunji Adeleke toɗɗaama e goomuuji ko faati e ngalu petroŋ dowri, jokkondiral e gollondiral, koɗki e konu weeyo. E lewru marse 2008, o sosi njeenaari bursi wonande fotde 100 almuudo waasɓe e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde e nder leydi ndii kala. E lewru sulyee 2009, nde o woni hooreejo Goomu Senaa ko faati e INEC, senaateer Isiaka Adetunji Adeleke yetti golle Goomu wooteeji ngenndiiji jeytaare, o wiyi « haa jooni INEC waɗii golle moƴƴe ». O walli hakke Naajeeriya'en wonɓe yaasi lesdi Naajeeriya ngam ɓe suɓa nder cuɓi Naajeeriya. Adeleke, ko adii maayde maako, o ɗon wi'a o ɗonno laara jooɗorde guwerneer haa Osun ko adii suɓol 2018 nder jiha kan. Wade E lewru abriil 2017, Adeleke heɓi rafi ɓernde. O sankii ko ñalnde 23 abriil 2017 to opitaal Biket to Osogbo, laamorgo diiwaan Osun. Ko huunde mettunde wonande hoɗɓe e diiwaan Osun, ɓesngu e yiɗɓe moƴƴere. == Tuugnorgal == llp7ycrafysigbxebuey4qxfr9u2ls7 180576 180575 2026-08-02T20:33:28Z Ilya Discuss 10103 180576 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Isiaka Adetunji Adeleke''' ((HeɗtoR); 15 lewru Yarkomaa 1955 – 23 Abriil 2017) ko politikaajo Naajeeriya, o woniino senaateer laabi ɗiɗi, gardinooɗo Osun Hirnaange gila 2007 haa 2011 e les lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e les njiimaandi Kongres1..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=63|title=Sen. Isiaka Adetunji Adeleke|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091123235807/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=63|archive-date=23 November 2009}}</ref> O dañii suɓaade kadi e lewru abriil 2011 e dow laylaytol PDP, o woni ɗiɗaɓo e 77 090 woote caggal Mudasiru Oyetunde Hussein mo 121 971 woote. Ɓawo Isiaka Adetunji Adeleke jibinaa ko ñalnde 15 lewru bowte hitaande 1955 e nder galle senateer Ayoola Adeleke e Esther Adeleke.<ref name="nassnig2" /> O jibinaama haa lesdi Enugu, o waɗi duuɓi maako arandeeji haa wuro man haa fuɗɗam konu lesdi Naajeeriya. O fuɗɗi jaŋde makko leslesre to duɗal Christ Church, Enugu, hade makko yahde Ibadan. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ogbomoso. Adeleke ina jogii dipolom Bachelor Of Arts, e dipolom master e njuɓɓudi laamu. O woni hooreejo, kawtal laamu, kawtal ɓamtaare eksport Naajeeriya, Pro-chancellor e hooreejo, kawtal laamu, Jaami’aare Calabar, Naajeeriya. Ko kanko woni kaaw jimoowo Najeriya biyeteeɗo Davido. == Golle politik == Diiwaan Osun, leydi Najeriya E nder laamu leydi Naajeeriya tataɓuru, Adeleke suɓiima ngam suɓaade guwerneer diiwaan Osun keso mo diiwaan Oyo ƴetti. O jeyaa ko e lannda SDP lannda ɓurɗo mawnude e nder diiwaan hee. Ko adii fof ko awokaa, hono Ladosu Ladapo, kono caggal primaire ɓadiiɗo mo Adeleke woni ɗiɗaɓo, Adeleke dañii heɓde doggol ɗiɗmol. Ndeen o suɓaama guwerneer siwil gadano e nder diiwaan Osun e hitaande 1992. Kuule teeŋtuɗe ɗe Adeleke ƴetti ko sosde politeknik to Iree, kolees karallaagal to Esa-Oke e timminde fedde jaayndeeji diiwaan Osun. Kono e hitaande 1994, caggal nde republique oo fusi, Adeleke ƴetti laylaytol mum e fedde luulndo, Afenifere kono caggal ɗuum o wayli, o naati e lannda Demokaraasi Nijeer, lannda politik keso mo ballal sehilaaɓe ɓadtiiɓe Abacha. E hitaande 2007, Adeleke suɓaama senaateer to Osun hirnaange. Ko ɓuri heewde e haɓdiiɓe makko ko Mudasiru Oyetunde Huseyn, darinooɗo e lannda “Congrès de l’Action”. Hussein waɗiino manndaaji ɗiɗi e nder suudu sarɗiiji (1999–2007) e nder lannda “Alliance pour la démocratie” e nder diiwaan Lagos, kono o ummorii ko e diiwaan Osun. Hussein wullitii woote ɗee, kono o dañaani heen. Isiaka Adetunji Adeleke toɗɗaama e goomuuji ko faati e ngalu petroŋ dowri, jokkondiral e gollondiral, koɗki e konu weeyo. E lewru marse 2008, o sosi njeenaari bursi wonande fotde 100 almuudo waasɓe e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde e nder leydi ndii kala. E lewru sulyee 2009, nde o woni hooreejo Goomu Senaa ko faati e INEC, senaateer Isiaka Adetunji Adeleke yetti golle Goomu wooteeji ngenndiiji jeytaare, o wiyi « haa jooni INEC waɗii golle moƴƴe ». O walli hakke Naajeeriya'en wonɓe yaasi lesdi Naajeeriya ngam ɓe suɓa nder cuɓi Naajeeriya. Adeleke, ko adii maayde maako, o ɗon wi'a o ɗonno laara jooɗorde guwerneer haa Osun ko adii suɓol 2018 nder jiha kan. Wade E lewru abriil 2017, Adeleke heɓi rafi ɓernde. O sankii ko ñalnde 23 abriil 2017 to opitaal Biket to Osogbo, laamorgo diiwaan Osun. Ko huunde mettunde wonande hoɗɓe e diiwaan Osun, ɓesngu e yiɗɓe moƴƴere. == Tuugnorgal == 31t77fo8v0p97nahl8c3n3gldt7sbvi 180577 180576 2026-08-02T20:36:12Z Ilya Discuss 10103 180577 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Isiaka Adetunji Adeleke''' ((HeɗtoR); 15 lewru Yarkomaa 1955 – 23 Abriil 2017) ko politikaajo Naajeeriya, o woniino senaateer laabi ɗiɗi, gardinooɗo Osun Hirnaange gila 2007 haa 2011 e les lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e les njiimaandi Kongres1..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=63|title=Sen. Isiaka Adetunji Adeleke|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091123235807/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=63|archive-date=23 November 2009}}</ref> O dañii suɓaade kadi e lewru abriil 2011 e dow laylaytol PDP, o woni ɗiɗaɓo e 77 090 woote caggal Mudasiru Oyetunde Hussein mo 121 971 woote. Ɓawo Isiaka Adetunji Adeleke jibinaa ko ñalnde 15 lewru bowte hitaande 1955 e nder galle senateer Ayoola Adeleke e Esther Adeleke.<ref name="nassnig2" /> O jibinaama haa lesdi Enugu, o waɗi duuɓi maako arandeeji haa wuro man haa fuɗɗam konu lesdi Naajeeriya.<ref>Agbroko, G. (1996, Nov 18). From the editor. Theweek</ref>.<ref>Olaniyonu, Y. (1996, Nov 18). A victim or a villain? Theweek</ref> O fuɗɗi jaŋde makko leslesre to duɗal Christ Church, Enugu, hade makko yahde Ibadan. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ogbomoso. Adeleke ina jogii dipolom Bachelor Of Arts, e dipolom master e njuɓɓudi laamu. O woni hooreejo, kawtal laamu, kawtal ɓamtaare eksport Naajeeriya, Pro-chancellor e hooreejo, kawtal laamu, Jaami’aare Calabar, Naajeeriya. Ko kanko woni kaaw jimoowo Najeriya biyeteeɗo Davido. == Golle politik == Diiwaan Osun, leydi Najeriya E nder laamu leydi Naajeeriya tataɓuru, Adeleke suɓiima ngam suɓaade guwerneer diiwaan Osun keso mo diiwaan Oyo ƴetti. O jeyaa ko e lannda SDP lannda ɓurɗo mawnude e nder diiwaan hee. Ko adii fof ko awokaa, hono Ladosu Ladapo, kono caggal primaire ɓadiiɗo mo Adeleke woni ɗiɗaɓo, Adeleke dañii heɓde doggol ɗiɗmol. Ndeen o suɓaama guwerneer siwil gadano e nder diiwaan Osun e hitaande 1992. Kuule teeŋtuɗe ɗe Adeleke ƴetti ko sosde politeknik to Iree, kolees karallaagal to Esa-Oke e timminde fedde jaayndeeji diiwaan Osun. Kono e hitaande 1994, caggal nde republique oo fusi, Adeleke ƴetti laylaytol mum e fedde luulndo, Afenifere kono caggal ɗuum o wayli, o naati e lannda Demokaraasi Nijeer, lannda politik keso mo ballal sehilaaɓe ɓadtiiɓe Abacha. E hitaande 2007, Adeleke suɓaama senaateer to Osun hirnaange. Ko ɓuri heewde e haɓdiiɓe makko ko Mudasiru Oyetunde Huseyn, darinooɗo e lannda “Congrès de l’Action”. Hussein waɗiino manndaaji ɗiɗi e nder suudu sarɗiiji (1999–2007) e nder lannda “Alliance pour la démocratie” e nder diiwaan Lagos, kono o ummorii ko e diiwaan Osun. Hussein wullitii woote ɗee, kono o dañaani heen. Isiaka Adetunji Adeleke toɗɗaama e goomuuji ko faati e ngalu petroŋ dowri, jokkondiral e gollondiral, koɗki e konu weeyo. E lewru marse 2008, o sosi njeenaari bursi wonande fotde 100 almuudo waasɓe e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde e nder leydi ndii kala. E lewru sulyee 2009, nde o woni hooreejo Goomu Senaa ko faati e INEC, senaateer Isiaka Adetunji Adeleke yetti golle Goomu wooteeji ngenndiiji jeytaare, o wiyi « haa jooni INEC waɗii golle moƴƴe ». O walli hakke Naajeeriya'en wonɓe yaasi lesdi Naajeeriya ngam ɓe suɓa nder cuɓi Naajeeriya. Adeleke, ko adii maayde maako, o ɗon wi'a o ɗonno laara jooɗorde guwerneer haa Osun ko adii suɓol 2018 nder jiha kan. Wade E lewru abriil 2017, Adeleke heɓi rafi ɓernde. O sankii ko ñalnde 23 abriil 2017 to opitaal Biket to Osogbo, laamorgo diiwaan Osun. Ko huunde mettunde wonande hoɗɓe e diiwaan Osun, ɓesngu e yiɗɓe moƴƴere. == Tuugnorgal == dih8pvvlnmwpsye3sk8ep54w7syiqsy 180578 180577 2026-08-02T20:37:00Z Ilya Discuss 10103 180578 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Isiaka Adetunji Adeleke''' ((HeɗtoR); 15 lewru Yarkomaa 1955 – 23 Abriil 2017) ko politikaajo Naajeeriya, o woniino senaateer laabi ɗiɗi, gardinooɗo Osun Hirnaange gila 2007 haa 2011 e les lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e les njiimaandi Kongres1..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=63|title=Sen. Isiaka Adetunji Adeleke|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091123235807/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=63|archive-date=23 November 2009}}</ref> O dañii suɓaade kadi e lewru abriil 2011 e dow laylaytol PDP, o woni ɗiɗaɓo e 77 090 woote caggal Mudasiru Oyetunde Hussein mo 121 971 woote. Ɓawo Isiaka Adetunji Adeleke jibinaa ko ñalnde 15 lewru bowte hitaande 1955 e nder galle senateer Ayoola Adeleke e Esther Adeleke.<ref name="nassnig2" /> O jibinaama haa lesdi Enugu, o waɗi duuɓi maako arandeeji haa wuro man haa fuɗɗam konu lesdi Naajeeriya.<ref>Agbroko, G. (1996, Nov 18). From the editor. Theweek</ref>.<ref>Olaniyonu, Y. (1996, Nov 18). A victim or a villain? Theweek</ref> O fuɗɗi jaŋde makko leslesre to duɗal Christ Church, Enugu, hade makko yahde Ibadan. O timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ogbomoso.<ref>{{Cite news|url=http://saharareporters.com/2017/04/23/senator-isiaka-adeleke-dead|location=New York City, United States|title=Senator Isiaka Adeleke Is Dead|date=23 April 2017|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref> Adeleke ina jogii dipolom Bachelor Of Arts, e dipolom master e njuɓɓudi laamu. O woni hooreejo, kawtal laamu, kawtal ɓamtaare eksport Naajeeriya, Pro-chancellor e hooreejo, kawtal laamu, Jaami’aare Calabar, Naajeeriya. Ko kanko woni kaaw jimoowo Najeriya biyeteeɗo Davido. == Golle politik == Diiwaan Osun, leydi Najeriya E nder laamu leydi Naajeeriya tataɓuru, Adeleke suɓiima ngam suɓaade guwerneer diiwaan Osun keso mo diiwaan Oyo ƴetti. O jeyaa ko e lannda SDP lannda ɓurɗo mawnude e nder diiwaan hee. Ko adii fof ko awokaa, hono Ladosu Ladapo, kono caggal primaire ɓadiiɗo mo Adeleke woni ɗiɗaɓo, Adeleke dañii heɓde doggol ɗiɗmol. Ndeen o suɓaama guwerneer siwil gadano e nder diiwaan Osun e hitaande 1992. Kuule teeŋtuɗe ɗe Adeleke ƴetti ko sosde politeknik to Iree, kolees karallaagal to Esa-Oke e timminde fedde jaayndeeji diiwaan Osun. Kono e hitaande 1994, caggal nde republique oo fusi, Adeleke ƴetti laylaytol mum e fedde luulndo, Afenifere kono caggal ɗuum o wayli, o naati e lannda Demokaraasi Nijeer, lannda politik keso mo ballal sehilaaɓe ɓadtiiɓe Abacha. E hitaande 2007, Adeleke suɓaama senaateer to Osun hirnaange. Ko ɓuri heewde e haɓdiiɓe makko ko Mudasiru Oyetunde Huseyn, darinooɗo e lannda “Congrès de l’Action”. Hussein waɗiino manndaaji ɗiɗi e nder suudu sarɗiiji (1999–2007) e nder lannda “Alliance pour la démocratie” e nder diiwaan Lagos, kono o ummorii ko e diiwaan Osun. Hussein wullitii woote ɗee, kono o dañaani heen. Isiaka Adetunji Adeleke toɗɗaama e goomuuji ko faati e ngalu petroŋ dowri, jokkondiral e gollondiral, koɗki e konu weeyo. E lewru marse 2008, o sosi njeenaari bursi wonande fotde 100 almuudo waasɓe e nder duɗe jaaɓi haaɗtirde e nder leydi ndii kala. E lewru sulyee 2009, nde o woni hooreejo Goomu Senaa ko faati e INEC, senaateer Isiaka Adetunji Adeleke yetti golle Goomu wooteeji ngenndiiji jeytaare, o wiyi « haa jooni INEC waɗii golle moƴƴe ». O walli hakke Naajeeriya'en wonɓe yaasi lesdi Naajeeriya ngam ɓe suɓa nder cuɓi Naajeeriya. Adeleke, ko adii maayde maako, o ɗon wi'a o ɗonno laara jooɗorde guwerneer haa Osun ko adii suɓol 2018 nder jiha kan. Wade E lewru abriil 2017, Adeleke heɓi rafi ɓernde. O sankii ko ñalnde 23 abriil 2017 to opitaal Biket to Osogbo, laamorgo diiwaan Osun. Ko huunde mettunde wonande hoɗɓe e diiwaan Osun, ɓesngu e yiɗɓe moƴƴere. == Tuugnorgal == hjpmrl4h2i4464vgpugc9888rounjua Suleiman Adokwe 0 43375 180580 2026-08-02T20:41:39Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Suleiman Asonya Adokwe (jibinaa ko 15 feebariyee 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Nasarawa Sud to diiwaan Nasarawa, to leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 2007. Ko o tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O jeyaa ko e leñol Alago, leñol Idomoid. Ɓawo Adokwe heɓi dipolomaaji mum ko faati e sosiyoloji, dipolomaaji mum ko faati e golle e dipolomaaji mum ko faati e sariya, kadi ko o awokaa. O golliima e laamu leydi Nasarawa gila 1979 haa 1999, o arti e d..." 180580 wikitext text/x-wiki Suleiman Asonya Adokwe (jibinaa ko 15 feebariyee 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Nasarawa Sud to diiwaan Nasarawa, to leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 2007. Ko o tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O jeyaa ko e leñol Alago, leñol Idomoid. Ɓawo Adokwe heɓi dipolomaaji mum ko faati e sosiyoloji, dipolomaaji mum ko faati e golle e dipolomaaji mum ko faati e sariya, kadi ko o awokaa. O golliima e laamu leydi Nasarawa gila 1979 haa 1999, o arti e darnde sekreteer duumotooɗo, o woni Komisinaajo leydi Nasarawa ngam humpito e geɗe nder leydi gila 2003 haa 2006. Senaa Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru mee 2007, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, kisal & humpito, konu ndiyam, peewnugol ngenndi, petroŋ dowri e luumooji kapitaal. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal kono omo haawnii e ƴoƴre e dow haala. Adokwe ko balloowo senndikaaji gollotooɓe, ɗi o wiyi ina mbaawi rokkude laamu nguu ñiŋooje moƴƴe, nde tawnoo ardiiɓe mum en ina kaɗa njulaagu, ina mballita demokaraasi e nder senndikaaji ɗii. Adokwe dañii darnde ngam suɓaade hooreejo leydi Nasarawa Sud e dow laylaytol PDP e nder wooteeji lewru abriil 2011. O suɓaama, o dañii 108 844 woote, o heɓi 103 320 woote Tanko Wambai mo Kongres ngam Waylo-waylo (CPC). Wambai wiyi maa o luulndo njeñtudi ndi. Adokwe ƴami manndaa tataɓo e nder wooteeji senateeruuji Nasarawa Sud 2015 e dow laylaytol PDP, o fooli Arc Salihu H. Egyebola mo APC mo heɓi 95 781 woote, Adokwe heɓi 91 760 woote. Caggal nde wooteeji ɗii mbaɗi, Adokwe yahi to ñaawirdu ñaawirdu wooteeji jooɗiindu to diiwaan Lafia Nasarawa ngam luulndaade nafoore Arc Egyebola. Ñalnde 12 oktoobar 2015, ñaawirde ndee jaɓaani ɗaɓɓaande Adokwe nde tawnoo alaa ko woni heen. Adokwe weltaaki e kuulal ngal, ndeen o yahi to ñaawirde toownde to diiwaan Markurdi Benue, ñaawirde appeal ndee caggal ɗuum tabitinii nafoore woote senateer Adokwe. Ndeen ñaawirdu nduu yamirii INEC yo artu senateer Adokwe ngam wonde senateer cuɓaaɗo no haanirta nii, lomtotooɗo diiwaan senateer Nasarawa Sud. Tuugnorgal l8tsp8h94rsz2rtehm0t2nyae590478 180581 180580 2026-08-02T20:42:12Z Ilya Discuss 10103 180581 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Suleiman Asonya Adokwe (jibinaa ko 15 feebariyee 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Nasarawa Sud to diiwaan Nasarawa, to leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 2007. Ko o tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O jeyaa ko e leñol Alago, leñol Idomoid. Ɓawo Adokwe heɓi dipolomaaji mum ko faati e sosiyoloji, dipolomaaji mum ko faati e golle e dipolomaaji mum ko faati e sariya, kadi ko o awokaa. O golliima e laamu leydi Nasarawa gila 1979 haa 1999, o arti e darnde sekreteer duumotooɗo, o woni Komisinaajo leydi Nasarawa ngam humpito e geɗe nder leydi gila 2003 haa 2006. Senaa Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru mee 2007, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, kisal & humpito, konu ndiyam, peewnugol ngenndi, petroŋ dowri e luumooji kapitaal. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal kono omo haawnii e ƴoƴre e dow haala. Adokwe ko balloowo senndikaaji gollotooɓe, ɗi o wiyi ina mbaawi rokkude laamu nguu ñiŋooje moƴƴe, nde tawnoo ardiiɓe mum en ina kaɗa njulaagu, ina mballita demokaraasi e nder senndikaaji ɗii. Adokwe dañii darnde ngam suɓaade hooreejo leydi Nasarawa Sud e dow laylaytol PDP e nder wooteeji lewru abriil 2011. O suɓaama, o dañii 108 844 woote, o heɓi 103 320 woote Tanko Wambai mo Kongres ngam Waylo-waylo (CPC). Wambai wiyi maa o luulndo njeñtudi ndi. Adokwe ƴami manndaa tataɓo e nder wooteeji senateeruuji Nasarawa Sud 2015 e dow laylaytol PDP, o fooli Arc Salihu H. Egyebola mo APC mo heɓi 95 781 woote, Adokwe heɓi 91 760 woote. Caggal nde wooteeji ɗii mbaɗi, Adokwe yahi to ñaawirdu ñaawirdu wooteeji jooɗiindu to diiwaan Lafia Nasarawa ngam luulndaade nafoore Arc Egyebola. Ñalnde 12 oktoobar 2015, ñaawirde ndee jaɓaani ɗaɓɓaande Adokwe nde tawnoo alaa ko woni heen. Adokwe weltaaki e kuulal ngal, ndeen o yahi to ñaawirde toownde to diiwaan Markurdi Benue, ñaawirde appeal ndee caggal ɗuum tabitinii nafoore woote senateer Adokwe. Ndeen ñaawirdu nduu yamirii INEC yo artu senateer Adokwe ngam wonde senateer cuɓaaɗo no haanirta nii, lomtotooɗo diiwaan senateer Nasarawa Sud. Tuugnorgal 0pqewydvkv24c6jbxrog1nprb0hke83 180582 180581 2026-08-02T20:44:02Z Ilya Discuss 10103 180582 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Suleiman Asonya Adokwe''' (jibinaa ko 15 feebariyee 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Nasarawa Sud to diiwaan Nasarawa, to leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 2007. Ko o tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O jeyaa ko e leñol Alago, leñol Idomoid. Ɓawo Adokwe heɓi dipolomaaji mum ko faati e sosiyoloji, dipolomaaji mum ko faati e golle e dipolomaaji mum ko faati e sariya, kadi ko o awokaa. O golliima e laamu leydi Nasarawa gila 1979 haa 1999, o arti e darnde sekreteer duumotooɗo, o woni Komisinaajo leydi Nasarawa ngam humpito e geɗe nder leydi gila 2003 haa 2006. Senaa Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru mee 2007, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, kisal & humpito, konu ndiyam, peewnugol ngenndi, petroŋ dowri e luumooji kapitaal. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal kono omo haawnii e ƴoƴre e dow haala. Adokwe ko balloowo senndikaaji gollotooɓe, ɗi o wiyi ina mbaawi rokkude laamu nguu ñiŋooje moƴƴe, nde tawnoo ardiiɓe mum en ina kaɗa njulaagu, ina mballita demokaraasi e nder senndikaaji ɗii. Adokwe dañii darnde ngam suɓaade hooreejo leydi Nasarawa Sud e dow laylaytol PDP e nder wooteeji lewru abriil 2011. O suɓaama, o dañii 108 844 woote, o heɓi 103 320 woote Tanko Wambai mo Kongres ngam Waylo-waylo (CPC). Wambai wiyi maa o luulndo njeñtudi ndi. Adokwe ƴami manndaa tataɓo e nder wooteeji senateeruuji Nasarawa Sud 2015 e dow laylaytol PDP, o fooli Arc Salihu H. Egyebola mo APC mo heɓi 95 781 woote, Adokwe heɓi 91 760 woote. Caggal nde wooteeji ɗii mbaɗi, Adokwe yahi to ñaawirdu ñaawirdu wooteeji jooɗiindu to diiwaan Lafia Nasarawa ngam luulndaade nafoore Arc Egyebola. Ñalnde 12 oktoobar 2015, ñaawirde ndee jaɓaani ɗaɓɓaande Adokwe nde tawnoo alaa ko woni heen. Adokwe weltaaki e kuulal ngal, ndeen o yahi to ñaawirde toownde to diiwaan Markurdi Benue, ñaawirde appeal ndee caggal ɗuum tabitinii nafoore woote senateer Adokwe. Ndeen ñaawirdu nduu yamirii INEC yo artu senateer Adokwe ngam wonde senateer cuɓaaɗo no haanirta nii, lomtotooɗo diiwaan senateer Nasarawa Sud. == Tuugnorgal == l88ojbe761k44keeji6yukwe7lrfyzv 180583 180582 2026-08-02T20:45:40Z Ilya Discuss 10103 180583 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Suleiman Asonya Adokwe''' (jibinaa ko 15 feebariyee 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Nasarawa Sud to diiwaan Nasarawa, to leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 2007. Ko o tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref name="nassnig" /><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-08}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.nasarawastate.org/articles/554/1/Senator-Adokwe-harps-on-roles-of-labour-unions-in-development/Page1.html|title=Senator Adokwe harps on roles of labour unions in development|date=2008-08-21|work=Newsday Weekly|access-date=2010-06-08}}</ref> O jeyaa ko e leñol Alago, leñol Idomoid. Ɓawo Adokwe heɓi dipolomaaji mum ko faati e sosiyoloji, dipolomaaji mum ko faati e golle e dipolomaaji mum ko faati e sariya, kadi ko o awokaa. O golliima e laamu leydi Nasarawa gila 1979 haa 1999, o arti e darnde sekreteer duumotooɗo, o woni Komisinaajo leydi Nasarawa ngam humpito e geɗe nder leydi gila 2003 haa 2006. Senaa Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru mee 2007, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, kisal & humpito, konu ndiyam, peewnugol ngenndi, petroŋ dowri e luumooji kapitaal. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal kono omo haawnii e ƴoƴre e dow haala. Adokwe ko balloowo senndikaaji gollotooɓe, ɗi o wiyi ina mbaawi rokkude laamu nguu ñiŋooje moƴƴe, nde tawnoo ardiiɓe mum en ina kaɗa njulaagu, ina mballita demokaraasi e nder senndikaaji ɗii. Adokwe dañii darnde ngam suɓaade hooreejo leydi Nasarawa Sud e dow laylaytol PDP e nder wooteeji lewru abriil 2011. O suɓaama, o dañii 108 844 woote, o heɓi 103 320 woote Tanko Wambai mo Kongres ngam Waylo-waylo (CPC). Wambai wiyi maa o luulndo njeñtudi ndi. Adokwe ƴami manndaa tataɓo e nder wooteeji senateeruuji Nasarawa Sud 2015 e dow laylaytol PDP, o fooli Arc Salihu H. Egyebola mo APC mo heɓi 95 781 woote, Adokwe heɓi 91 760 woote. Caggal nde wooteeji ɗii mbaɗi, Adokwe yahi to ñaawirdu ñaawirdu wooteeji jooɗiindu to diiwaan Lafia Nasarawa ngam luulndaade nafoore Arc Egyebola. Ñalnde 12 oktoobar 2015, ñaawirde ndee jaɓaani ɗaɓɓaande Adokwe nde tawnoo alaa ko woni heen. Adokwe weltaaki e kuulal ngal, ndeen o yahi to ñaawirde toownde to diiwaan Markurdi Benue, ñaawirde appeal ndee caggal ɗuum tabitinii nafoore woote senateer Adokwe. Ndeen ñaawirdu nduu yamirii INEC yo artu senateer Adokwe ngam wonde senateer cuɓaaɗo no haanirta nii, lomtotooɗo diiwaan senateer Nasarawa Sud. == Tuugnorgal == 09iv8dymdiaweqcs11wl5hn1b1zur1t 180584 180583 2026-08-02T20:46:39Z Ilya Discuss 10103 180584 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Suleiman Asonya Adokwe''' (jibinaa ko 15 feebariyee 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Nasarawa Sud to diiwaan Nasarawa, to leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 2007. Ko o tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref name="nassnig" /><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-08}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.nasarawastate.org/articles/554/1/Senator-Adokwe-harps-on-roles-of-labour-unions-in-development/Page1.html|title=Senator Adokwe harps on roles of labour unions in development|date=2008-08-21|work=Newsday Weekly|access-date=2010-06-08}}</ref> O jeyaa ko e leñol Alago, leñol Idomoid. Ɓawo Adokwe heɓi dipolomaaji mum ko faati e sosiyoloji, dipolomaaji mum ko faati e golle e dipolomaaji mum ko faati e sariya, kadi ko o awokaa. O golliima e laamu leydi Nasarawa gila 1979 haa 1999, o arti e darnde sekreteer duumotooɗo, o woni Komisinaajo leydi Nasarawa ngam humpito e geɗe nder leydi gila 2003 haa 2006. Senaa Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru mee 2007, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, kisal & humpito, konu ndiyam, peewnugol ngenndi, petroŋ dowri e luumooji kapitaal. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal kono omo haawnii e ƴoƴre e dow haala. Adokwe ko balloowo senndikaaji gollotooɓe, ɗi o wiyi ina mbaawi rokkude laamu nguu ñiŋooje moƴƴe, nde tawnoo ardiiɓe mum en ina kaɗa njulaagu, ina mballita demokaraasi e nder senndikaaji ɗii. Adokwe dañii darnde ngam suɓaade hooreejo leydi Nasarawa Sud e dow laylaytol PDP e nder wooteeji lewru abriil 2011.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201104140625.html|title=Police Clamp Down on More Nasarawa CPC Chieftains|work=Daily Trust|author=Ahmed Tahir Ajobe And Hir Joseph|date=14 April 2011|access-date=2011-04-22}}</ref> O suɓaama, o dañii 108 844 woote, o heɓi 103 320 woote Tanko Wambai mo Kongres ngam Waylo-waylo (CPC). Wambai wiyi maa o luulndo njeñtudi ndi. Adokwe ƴami manndaa tataɓo e nder wooteeji senateeruuji Nasarawa Sud 2015 e dow laylaytol PDP, o fooli Arc Salihu H. Egyebola mo APC mo heɓi 95 781 woote, Adokwe heɓi 91 760 woote. Caggal nde wooteeji ɗii mbaɗi, Adokwe yahi to ñaawirdu ñaawirdu wooteeji jooɗiindu to diiwaan Lafia Nasarawa ngam luulndaade nafoore Arc Egyebola. Ñalnde 12 oktoobar 2015, ñaawirde ndee jaɓaani ɗaɓɓaande Adokwe nde tawnoo alaa ko woni heen. Adokwe weltaaki e kuulal ngal, ndeen o yahi to ñaawirde toownde to diiwaan Markurdi Benue, ñaawirde appeal ndee caggal ɗuum tabitinii nafoore woote senateer Adokwe. Ndeen ñaawirdu nduu yamirii INEC yo artu senateer Adokwe ngam wonde senateer cuɓaaɗo no haanirta nii, lomtotooɗo diiwaan senateer Nasarawa Sud. == Tuugnorgal == hszl0kfygsr3ilkau26bvq9gtakhq5z Patrick Aga 0 43376 180593 2026-08-03T10:20:26Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Patrick Aga suɓaama Senator haa diiwal Nasarawa North nder jiha Nasarawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Ñaawirde, Geɗe Rewɓe, Njulaagu, Jaŋde, Eɓɓaaɗe Keertiiɗe e Ñamaale Leyɗeele & caggal leydi (cukko hooreejo). E nder doggol wooteeji 2003, Aga wayl..." 180593 wikitext text/x-wiki Patrick Aga suɓaama Senator haa diiwal Nasarawa North nder jiha Nasarawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Ñaawirde, Geɗe Rewɓe, Njulaagu, Jaŋde, Eɓɓaaɗe Keertiiɗe e Ñamaale Leyɗeele & caggal leydi (cukko hooreejo). E nder doggol wooteeji 2003, Aga wayliima e lannda Alliance pour la Démocratie (AD) e yaakaare suɓaade guwerneer Nasarawa e ndeen plateau. Caggal wooteeji ɗii lannda AD feccii e pelle ɗiɗi luulndiiɗe. E lewru Duujal 2003 Aga toɗɗaa cukko hooreejo ngenndiijo ngam diiwaan Fuɗnaange-rewo e nder fedde nde mawɗo Adebisi Akande ardii. Tuugnorgal cfvt51964vjod0d1yuyc7mmyj98cngt 180594 180593 2026-08-03T10:20:55Z Ilya Discuss 10103 180594 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Patrick Aga suɓaama Senator haa diiwal Nasarawa North nder jiha Nasarawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Ñaawirde, Geɗe Rewɓe, Njulaagu, Jaŋde, Eɓɓaaɗe Keertiiɗe e Ñamaale Leyɗeele & caggal leydi (cukko hooreejo). E nder doggol wooteeji 2003, Aga wayliima e lannda Alliance pour la Démocratie (AD) e yaakaare suɓaade guwerneer Nasarawa e ndeen plateau. Caggal wooteeji ɗii lannda AD feccii e pelle ɗiɗi luulndiiɗe. E lewru Duujal 2003 Aga toɗɗaa cukko hooreejo ngenndiijo ngam diiwaan Fuɗnaange-rewo e nder fedde nde mawɗo Adebisi Akande ardii. Tuugnorgal c1ngv6wnqfkr4tp3t6kzw5w0aalk80o 180595 180594 2026-08-03T10:22:13Z Ilya Discuss 10103 180595 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patrick Aga''' suɓaama Senator haa diiwal Nasarawa North nder jiha Nasarawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Ñaawirde, Geɗe Rewɓe, Njulaagu, Jaŋde, Eɓɓaaɗe Keertiiɗe e Ñamaale Leyɗeele & caggal leydi (cukko hooreejo). E nder doggol wooteeji 2003, Aga wayliima e lannda Alliance pour la Démocratie (AD) e yaakaare suɓaade guwerneer Nasarawa e ndeen plateau. Caggal wooteeji ɗii lannda AD feccii e pelle ɗiɗi luulndiiɗe. E lewru Duujal 2003 Aga toɗɗaa cukko hooreejo ngenndiijo ngam diiwaan Fuɗnaange-rewo e nder fedde nde mawɗo Adebisi Akande ardii. == Tuugnorgal == ekwmkzniljr1a6p2pg1cb20dnjuq9c3 180596 180595 2026-08-03T10:23:21Z Ilya Discuss 10103 180596 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patrick Aga''' suɓaama Senator haa diiwal Nasarawa North nder jiha Nasarawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999..<ref>{{cite web|url=https://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-24}}{{Dead link|date=August 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Ñaawirde, Geɗe Rewɓe, Njulaagu, Jaŋde, Eɓɓaaɗe Keertiiɗe e Ñamaale Leyɗeele & caggal leydi (cukko hooreejo). E nder doggol wooteeji 2003, Aga wayliima e lannda Alliance pour la Démocratie (AD) e yaakaare suɓaade guwerneer Nasarawa e ndeen plateau. Caggal wooteeji ɗii lannda AD feccii e pelle ɗiɗi luulndiiɗe. E lewru Duujal 2003 Aga toɗɗaa cukko hooreejo ngenndiijo ngam diiwaan Fuɗnaange-rewo e nder fedde nde mawɗo Adebisi Akande ardii. == Tuugnorgal == pvm4ula7ddjwzdfatxdjxdi45u839ip 180597 180596 2026-08-03T10:24:10Z Ilya Discuss 10103 180597 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patrick Aga''' suɓaama Senator haa diiwal Nasarawa North nder jiha Nasarawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999..<ref>{{cite web|url=https://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-24}}{{Dead link|date=August 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Ñaawirde, Geɗe Rewɓe, Njulaagu, Jaŋde, Eɓɓaaɗe Keertiiɗe e Ñamaale Leyɗeele & caggal leydi (cukko hooreejo).<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|access-date=2010-06-24|url-status=usurped|archive-url=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archive-date=2009-11-18}}</ref> E nder doggol wooteeji 2003, Aga wayliima e lannda Alliance pour la Démocratie (AD) e yaakaare suɓaade guwerneer Nasarawa e ndeen plateau. Caggal wooteeji ɗii lannda AD feccii e pelle ɗiɗi luulndiiɗe. E lewru Duujal 2003 Aga toɗɗaa cukko hooreejo ngenndiijo ngam diiwaan Fuɗnaange-rewo e nder fedde nde mawɗo Adebisi Akande ardii. == Tuugnorgal == hxg7u05x8swlw2dev9dbetpwcc2cewz 180598 180597 2026-08-03T10:25:04Z Ilya Discuss 10103 180598 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patrick Aga''' suɓaama Senator haa diiwal Nasarawa North nder jiha Nasarawa, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999..<ref>{{cite web|url=https://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-24}}{{Dead link|date=August 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Ñaawirde, Geɗe Rewɓe, Njulaagu, Jaŋde, Eɓɓaaɗe Keertiiɗe e Ñamaale Leyɗeele & caggal leydi (cukko hooreejo).<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|access-date=2010-06-24|url-status=usurped|archive-url=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archive-date=2009-11-18}}</ref> E nder doggol wooteeji 2003, Aga wayliima e lannda Alliance pour la Démocratie (AD) e yaakaare suɓaade guwerneer Nasarawa e ndeen plateau. Caggal wooteeji ɗii lannda AD feccii e pelle ɗiɗi luulndiiɗe.<ref>{{cite web|url=https://www.accessmylibrary.com/coms2/summary_0286-19754951_ITM|title=Akande Emerges Lagos AD Faction Chairman, Akinfenwa Wins in Abuja.|date=17 December 2003|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|author=Bolade Omonijo, Emmanuel Aziken & Olasunkanmi Akoni|access-date=2010-06-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20121022150142/https://www.accessmylibrary.com/coms2/summary_0286-19754951_ITM|archive-date=2012-10-22|url-status=dead}}</ref> E lewru Duujal 2003 Aga toɗɗaa cukko hooreejo ngenndiijo ngam diiwaan Fuɗnaange-rewo e nder fedde nde mawɗo Adebisi Akande ardii. == Tuugnorgal == ea4ji4l6pl322h15w6pngp93v7ky3bq Anthony Agbo 0 43377 180599 2026-08-03T10:28:50Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Anthony O. Agbo suɓaama senateer diiwal Ebonyi woylaare lesdi Naajeeriya, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda PDP. Agbo janngi haa Jaami’aare lesdi Ebonyi e Jaami’aare lesdi Naajeeriya, Nsukka, o heɓi janngirde maako nder hitaande 1988. O suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Enugu (ko adi lesdi Ebonyi sosetee diga feccere lesdi Enugu), nden o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal mum o woni Komiseer kaalis (1999–2003) e Komis..." 180599 wikitext text/x-wiki Anthony O. Agbo suɓaama senateer diiwal Ebonyi woylaare lesdi Naajeeriya, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda PDP. Agbo janngi haa Jaami’aare lesdi Ebonyi e Jaami’aare lesdi Naajeeriya, Nsukka, o heɓi janngirde maako nder hitaande 1988. O suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Enugu (ko adi lesdi Ebonyi sosetee diga feccere lesdi Enugu), nden o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal mum o woni Komiseer kaalis (1999–2003) e Komiseer kuutorɗe laamu (2003–2005) wonande diiwaan Ebonyi. Yaasi kuugal siyaasaaku maako, Agbo woni yimoowo mo wurtini kuuɗe maako nder jaayndeeji ɗuuɗɗi, nden o ɗon mari ballal nder binndi Naajeeriya. Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru mee 2007 Agbo toɗɗaa e goomuuji ko faati e kaayitaaji ngenndiiji & yimɓe, koɗki, leydi laamorgo leydi ndii e dorog Narkotik Anti Corruption. E lewru abriil 2008 o toɗɗaa cukko hooreejo goomu ƴeewndotooɗo njuɓɓudi Mallam Nasir el-Rufai to FCT. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, Oo ñalngu teskiima wonde o walliino billuuji ko faati e njeenaari Medal Teddungal Kongres Naajeeriya, Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Institut Filed Unified Nigerian, kadi o wallitorii walla o wallitorii eɓɓaaɗe keewɗe. O woniino e golle pleneer e goomuuji. Agbo waɗii kampaañ ngam sosde ministeer toppitiiɗo ko feewti e yimɓe waasɓe. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru mars 2009, nde o haali ko fayti e leydi Najeriya e nder leydi ndii fof e Abuja FCT haa teeŋti noon, o wiyi wonde porogaraam (programme) ngam waylude innde leydi ndii (Najeriya) ina yahra yeeso haa nokku oo wonta goonga nokku teskinɗo ngam njillu, tawa ina waɗi njuɓɓudi moƴƴiri, tawa ina waɗi nokkuuji laaɓtuɗi e kisal. Ƴeew kadi Doggol yimɓe ummoriiɓe diiwaan Ebonyi Tuugnorgal 6g3fqytb8zrchwqllzugz58ubmb9z88 180600 180599 2026-08-03T10:29:34Z Ilya Discuss 10103 180600 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Anthony O. Agbo suɓaama senateer diiwal Ebonyi woylaare lesdi Naajeeriya, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda PDP. Agbo janngi haa Jaami’aare lesdi Ebonyi e Jaami’aare lesdi Naajeeriya, Nsukka, o heɓi janngirde maako nder hitaande 1988. O suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Enugu (ko adi lesdi Ebonyi sosetee diga feccere lesdi Enugu), nden o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal mum o woni Komiseer kaalis (1999–2003) e Komiseer kuutorɗe laamu (2003–2005) wonande diiwaan Ebonyi. Yaasi kuugal siyaasaaku maako, Agbo woni yimoowo mo wurtini kuuɗe maako nder jaayndeeji ɗuuɗɗi, nden o ɗon mari ballal nder binndi Naajeeriya. Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru mee 2007 Agbo toɗɗaa e goomuuji ko faati e kaayitaaji ngenndiiji & yimɓe, koɗki, leydi laamorgo leydi ndii e dorog Narkotik Anti Corruption. E lewru abriil 2008 o toɗɗaa cukko hooreejo goomu ƴeewndotooɗo njuɓɓudi Mallam Nasir el-Rufai to FCT. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, Oo ñalngu teskiima wonde o walliino billuuji ko faati e njeenaari Medal Teddungal Kongres Naajeeriya, Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Institut Filed Unified Nigerian, kadi o wallitorii walla o wallitorii eɓɓaaɗe keewɗe. O woniino e golle pleneer e goomuuji. Agbo waɗii kampaañ ngam sosde ministeer toppitiiɗo ko feewti e yimɓe waasɓe. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru mars 2009, nde o haali ko fayti e leydi Najeriya e nder leydi ndii fof e Abuja FCT haa teeŋti noon, o wiyi wonde porogaraam (programme) ngam waylude innde leydi ndii (Najeriya) ina yahra yeeso haa nokku oo wonta goonga nokku teskinɗo ngam njillu, tawa ina waɗi njuɓɓudi moƴƴiri, tawa ina waɗi nokkuuji laaɓtuɗi e kisal. Ƴeew kadi Doggol yimɓe ummoriiɓe diiwaan Ebonyi Tuugnorgal gxxc44o0e6iscdzh5xfvvf41xn4jeg8 180601 180600 2026-08-03T10:31:40Z Ilya Discuss 10103 180601 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anthony O. Agbo''' suɓaama senateer diiwal Ebonyi woylaare lesdi Naajeeriya, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007. == O jeyaa ko e lannda PDP. == Agbo janngi haa Jaami’aare lesdi Ebonyi e Jaami’aare lesdi Naajeeriya, Nsukka, o heɓi janngirde maako nder hitaande 1988. O suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Enugu (ko adi lesdi Ebonyi sosetee diga feccere lesdi Enugu), nden o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal mum o woni Komiseer kaalis (1999–2003) e Komiseer kuutorɗe laamu (2003–2005) wonande diiwaan Ebonyi. Yaasi kuugal siyaasaaku maako, Agbo woni yimoowo mo wurtini kuuɗe maako nder jaayndeeji ɗuuɗɗi, nden o ɗon mari ballal nder binndi Naajeeriya. Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru mee 2007 Agbo toɗɗaa e goomuuji ko faati e kaayitaaji ngenndiiji & yimɓe, koɗki, leydi laamorgo leydi ndii e dorog Narkotik Anti Corruption. E lewru abriil 2008 o toɗɗaa cukko hooreejo goomu ƴeewndotooɗo njuɓɓudi Mallam Nasir el-Rufai to FCT. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, Oo ñalngu teskiima wonde o walliino billuuji ko faati e njeenaari Medal Teddungal Kongres Naajeeriya, Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Institut Filed Unified Nigerian, kadi o wallitorii walla o wallitorii eɓɓaaɗe keewɗe. == O woniino e golle pleneer e goomuuji. == Agbo waɗii kampaañ ngam sosde ministeer toppitiiɗo ko feewti e yimɓe waasɓe. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru mars 2009, nde o haali ko fayti e leydi Najeriya e nder leydi ndii fof e Abuja FCT haa teeŋti noon, o wiyi wonde porogaraam (programme) ngam waylude innde leydi ndii (Najeriya) ina yahra yeeso haa nokku oo wonta goonga nokku teskinɗo ngam njillu, tawa ina waɗi njuɓɓudi moƴƴiri, tawa ina waɗi nokkuuji laaɓtuɗi e kisal. == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe ummoriiɓe diiwaan Ebonyi == Tuugnorgal == oaax9bt1n02m59kijr6kw9yvckc7nzc 180602 180601 2026-08-03T10:32:26Z Ilya Discuss 10103 180602 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anthony O. Agbo''' suɓaama senateer diiwal Ebonyi woylaare lesdi Naajeeriya, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=49&page=1&state=13|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303195030/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=49&page=1&state=13|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Anthony O. Agbo|access-date=2010-06-08}}</ref> == O jeyaa ko e lannda PDP. == Agbo janngi haa Jaami’aare lesdi Ebonyi e Jaami’aare lesdi Naajeeriya, Nsukka, o heɓi janngirde maako nder hitaande 1988. O suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Enugu (ko adi lesdi Ebonyi sosetee diga feccere lesdi Enugu), nden o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal mum o woni Komiseer kaalis (1999–2003) e Komiseer kuutorɗe laamu (2003–2005) wonande diiwaan Ebonyi. Yaasi kuugal siyaasaaku maako, Agbo woni yimoowo mo wurtini kuuɗe maako nder jaayndeeji ɗuuɗɗi, nden o ɗon mari ballal nder binndi Naajeeriya. Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru mee 2007 Agbo toɗɗaa e goomuuji ko faati e kaayitaaji ngenndiiji & yimɓe, koɗki, leydi laamorgo leydi ndii e dorog Narkotik Anti Corruption. E lewru abriil 2008 o toɗɗaa cukko hooreejo goomu ƴeewndotooɗo njuɓɓudi Mallam Nasir el-Rufai to FCT. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, Oo ñalngu teskiima wonde o walliino billuuji ko faati e njeenaari Medal Teddungal Kongres Naajeeriya, Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Institut Filed Unified Nigerian, kadi o wallitorii walla o wallitorii eɓɓaaɗe keewɗe. == O woniino e golle pleneer e goomuuji. == Agbo waɗii kampaañ ngam sosde ministeer toppitiiɗo ko feewti e yimɓe waasɓe. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru mars 2009, nde o haali ko fayti e leydi Najeriya e nder leydi ndii fof e Abuja FCT haa teeŋti noon, o wiyi wonde porogaraam (programme) ngam waylude innde leydi ndii (Najeriya) ina yahra yeeso haa nokku oo wonta goonga nokku teskinɗo ngam njillu, tawa ina waɗi njuɓɓudi moƴƴiri, tawa ina waɗi nokkuuji laaɓtuɗi e kisal. == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe ummoriiɓe diiwaan Ebonyi == Tuugnorgal == g2hxfu1ushhx0z97gza8vki0dcnya1d 180603 180602 2026-08-03T10:34:35Z Ilya Discuss 10103 180603 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anthony O. Agbo''' suɓaama senateer diiwal Ebonyi woylaare lesdi Naajeeriya, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=49&page=1&state=13|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303195030/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=49&page=1&state=13|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Anthony O. Agbo|access-date=2010-06-08}}</ref> == O jeyaa ko e lannda PDP. == Agbo janngi haa Jaami’aare lesdi Ebonyi e Jaami’aare lesdi Naajeeriya, Nsukka, o heɓi janngirde maako nder hitaande 1988..<ref name="nassnig2" /><ref>{{cite web|url=http://www.abujawritersforum.com/Keeney-Barrett-Raise-The-Stakes-For-Literary-Fervour.html|title=Keeney, Barrett Raise The Stakes For Literary Fervour|work=Leadership|date=July 3, 2009|author=ONYINYE IHEZUKWU|access-date=2010-06-08|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110707075444/http://www.abujawritersforum.com/Keeney-Barrett-Raise-The-Stakes-For-Literary-Fervour.html|archive-date=2011-07-07}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.sentinelnigeria.org/issue2/anthony-agbo.php|work=Sentinel Nigeria #2|date=May 2010|title=Poems by Anthony Agbo|access-date=2010-06-08}}</ref> O suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Enugu (ko adi lesdi Ebonyi sosetee diga feccere lesdi Enugu), nden o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal mum o woni Komiseer kaalis (1999–2003) e Komiseer kuutorɗe laamu (2003–2005) wonande diiwaan Ebonyi. Yaasi kuugal siyaasaaku maako, Agbo woni yimoowo mo wurtini kuuɗe maako nder jaayndeeji ɗuuɗɗi, nden o ɗon mari ballal nder binndi Naajeeriya. Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru mee 2007 Agbo toɗɗaa e goomuuji ko faati e kaayitaaji ngenndiiji & yimɓe, koɗki, leydi laamorgo leydi ndii e dorog Narkotik Anti Corruption. E lewru abriil 2008 o toɗɗaa cukko hooreejo goomu ƴeewndotooɗo njuɓɓudi Mallam Nasir el-Rufai to FCT. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, Oo ñalngu teskiima wonde o walliino billuuji ko faati e njeenaari Medal Teddungal Kongres Naajeeriya, Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Institut Filed Unified Nigerian, kadi o wallitorii walla o wallitorii eɓɓaaɗe keewɗe. == O woniino e golle pleneer e goomuuji. == Agbo waɗii kampaañ ngam sosde ministeer toppitiiɗo ko feewti e yimɓe waasɓe. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru mars 2009, nde o haali ko fayti e leydi Najeriya e nder leydi ndii fof e Abuja FCT haa teeŋti noon, o wiyi wonde porogaraam (programme) ngam waylude innde leydi ndii (Najeriya) ina yahra yeeso haa nokku oo wonta goonga nokku teskinɗo ngam njillu, tawa ina waɗi njuɓɓudi moƴƴiri, tawa ina waɗi nokkuuji laaɓtuɗi e kisal. == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe ummoriiɓe diiwaan Ebonyi == Tuugnorgal == dyac750dsx3cfhfuu6rurd2pjzkxfz7 180604 180603 2026-08-03T10:37:28Z Ilya Discuss 10103 180604 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anthony O. Agbo''' suɓaama senateer diiwal Ebonyi woylaare lesdi Naajeeriya, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=49&page=1&state=13|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303195030/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=49&page=1&state=13|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Anthony O. Agbo|access-date=2010-06-08}}</ref> == O jeyaa ko e lannda PDP. == Agbo janngi haa Jaami’aare lesdi Ebonyi e Jaami’aare lesdi Naajeeriya, Nsukka, o heɓi janngirde maako nder hitaande 1988..<ref name="nassnig2" /><ref>{{cite web|url=http://www.abujawritersforum.com/Keeney-Barrett-Raise-The-Stakes-For-Literary-Fervour.html|title=Keeney, Barrett Raise The Stakes For Literary Fervour|work=Leadership|date=July 3, 2009|author=ONYINYE IHEZUKWU|access-date=2010-06-08|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110707075444/http://www.abujawritersforum.com/Keeney-Barrett-Raise-The-Stakes-For-Literary-Fervour.html|archive-date=2011-07-07}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.sentinelnigeria.org/issue2/anthony-agbo.php|work=Sentinel Nigeria #2|date=May 2010|title=Poems by Anthony Agbo|access-date=2010-06-08}}</ref> O suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Enugu (ko adi lesdi Ebonyi sosetee diga feccere lesdi Enugu), nden o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal mum o woni Komiseer kaalis (1999–2003) e Komiseer kuutorɗe laamu (2003–2005) wonande diiwaan Ebonyi. Yaasi kuugal siyaasaaku maako, Agbo woni yimoowo mo wurtini kuuɗe maako nder jaayndeeji ɗuuɗɗi, nden o ɗon mari ballal nder binndi Naajeeriya.<ref name="nassnig3" /><ref>{{cite web|url=http://news.onlinenigeria.com/templates/?a=565|title=Senatorial shocker on how El-Rufai raped FCT|work=Online Nigeria|date=March 9, 2009|author=Kenny Ashaka|access-date=2010-06-08|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20091208101603/http://news.onlinenigeria.com/templates/?a=565|archive-date=2009-12-08}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-08}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru mee 2007 Agbo toɗɗaa e goomuuji ko faati e kaayitaaji ngenndiiji & yimɓe, koɗki, leydi laamorgo leydi ndii e dorog Narkotik Anti Corruption. E lewru abriil 2008 o toɗɗaa cukko hooreejo goomu ƴeewndotooɗo njuɓɓudi Mallam Nasir el-Rufai to FCT. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, Oo ñalngu teskiima wonde o walliino billuuji ko faati e njeenaari Medal Teddungal Kongres Naajeeriya, Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Institut Filed Unified Nigerian, kadi o wallitorii walla o wallitorii eɓɓaaɗe keewɗe. == O woniino e golle pleneer e goomuuji. == Agbo waɗii kampaañ ngam sosde ministeer toppitiiɗo ko feewti e yimɓe waasɓe. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru mars 2009, nde o haali ko fayti e leydi Najeriya e nder leydi ndii fof e Abuja FCT haa teeŋti noon, o wiyi wonde porogaraam (programme) ngam waylude innde leydi ndii (Najeriya) ina yahra yeeso haa nokku oo wonta goonga nokku teskinɗo ngam njillu, tawa ina waɗi njuɓɓudi moƴƴiri, tawa ina waɗi nokkuuji laaɓtuɗi e kisal. == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe ummoriiɓe diiwaan Ebonyi == Tuugnorgal == hgsmp76ps4vpc8j9tz3p6lh0si5yj2z Ahmed Tijani Ahmed 0 43378 180605 2026-08-03T10:42:21Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ahmed Tijani Ahmed ListenR(17 Duujal 1941 – 10 Juko 2006) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, o woniino senaateer to diiwaan Kogi hakkundeejo e nder diiwaan Kogi gila 1999 haa 2003 e nder lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Kugal Nde Dowla Kogi sosaa e hitaande 1991, Ahmed Tijani Ahmed naati e fedde politikaaji ƴellitooji liberal en e nder lannda Sosiyetee Demokaraasi (SDP) sosnoo nanondiral ngam renndinde laamu hakkunde leƴƴi ceertuɗi e nder dowla oo. Kono ɓe ndonki..." 180605 wikitext text/x-wiki Ahmed Tijani Ahmed ListenR(17 Duujal 1941 – 10 Juko 2006) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, o woniino senaateer to diiwaan Kogi hakkundeejo e nder diiwaan Kogi gila 1999 haa 2003 e nder lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Kugal Nde Dowla Kogi sosaa e hitaande 1991, Ahmed Tijani Ahmed naati e fedde politikaaji ƴellitooji liberal en e nder lannda Sosiyetee Demokaraasi (SDP) sosnoo nanondiral ngam renndinde laamu hakkunde leƴƴi ceertuɗi e nder dowla oo. Kono ɓe ndonkii woote guwerneer e lewru desaambar 1991, tawi ko e nder batu ngenndiwal (NRC). Abubakar Audu mo NRC suɓaama, jooɗii laamu haa Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e lewru noowammbar 1993. Caggal nde o arti e demokaraasi e hitaande 1998, Ahmed yiɗiino wonde kanndidaa PDP ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kogi, o fotndi e Steve Achema e woɗɓe. Kono PDP suɓiima Okun gooto, hono Steve Oloruntoba, ngam wonde kanndidaa nanondiral. Ahmed ƴami wallidiiɓe maako Ebira ngam suɓugo kanndidaajo guwerneer parti lesdi fuu, laamiiɗo Abubakar Audu, naa Steve Oloruntoba, ko ɓe ngaɗi. Audu suɓaama laawol ɗiɗmol e gardagol guwerneer. Nde o mettini e yiɗde makko wonde guwerneer, Ahmed dogi ngam heɓde jooɗorde e nder Senaa, o dañi heen, o heɓi laamu e lewru mee 1999. O toɗɗaa ko hooreejo goomu sarwisaaji senaa, ngu nganndu-ɗaa jaɓii renndinde won e kontraaji hakkunde ofiseeji mawɗi e terɗe goomu nguu. Diiwaan Kogi to leydi Najeriya O fotti bee Ibrahim Idris, mo Igala, ngam suɓol PDP ngam suɓol guwerneer lesdi Kogi nder hitaande 2003, amma o heɓaay. Ardiiɓe PDP ɗon ƴama dow kanndidaajo on ɗon mari haaje Igala, naa Ebira. O wi'aama o ɗaɓɓitaama ngam suɓugo kanndida cukko guwerneer, nden o innitiri Philip Ozovehe Omeiza Salawu. Kono caggal ɗuum worɓe ɗiɗo ɓee ngonti luulndiiɓe e nder ardorde Kogi PDP. E lewru mee 2005, fedde hareeji ina sikkaa ina jokki e Ahmed, yani e mawningol ñalngu demokaraasi to dingiral Kogi State to Lokoja, yimɓe heewɓe ngañiima heen no feewi, tawi ina wayi no ko luural leƴƴi addani ɗum. E lewru marse 2006, Ahmed wonnoo ko tergal e fedde luulndiinde accude Ibraahiima Idris ina jogori tawtoreede manndaa ɗiɗaɓo e guwerneer e tikket PDP. Ahmed maayi ko e aksidaa oto e lewru suwee 2006. Ƴeew kadi Delegaasiyoŋ Asamblee ngenndi Naajeeriya ummoriiɗo Kogi Tuugnorgal 46uhqqptjps0f5vwuk5j5r52us9804e 180606 180605 2026-08-03T10:42:51Z Ilya Discuss 10103 180606 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Ahmed Tijani Ahmed ListenR(17 Duujal 1941 – 10 Juko 2006) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, o woniino senaateer to diiwaan Kogi hakkundeejo e nder diiwaan Kogi gila 1999 haa 2003 e nder lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Kugal Nde Dowla Kogi sosaa e hitaande 1991, Ahmed Tijani Ahmed naati e fedde politikaaji ƴellitooji liberal en e nder lannda Sosiyetee Demokaraasi (SDP) sosnoo nanondiral ngam renndinde laamu hakkunde leƴƴi ceertuɗi e nder dowla oo. Kono ɓe ndonkii woote guwerneer e lewru desaambar 1991, tawi ko e nder batu ngenndiwal (NRC). Abubakar Audu mo NRC suɓaama, jooɗii laamu haa Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e lewru noowammbar 1993. Caggal nde o arti e demokaraasi e hitaande 1998, Ahmed yiɗiino wonde kanndidaa PDP ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kogi, o fotndi e Steve Achema e woɗɓe. Kono PDP suɓiima Okun gooto, hono Steve Oloruntoba, ngam wonde kanndidaa nanondiral. Ahmed ƴami wallidiiɓe maako Ebira ngam suɓugo kanndidaajo guwerneer parti lesdi fuu, laamiiɗo Abubakar Audu, naa Steve Oloruntoba, ko ɓe ngaɗi. Audu suɓaama laawol ɗiɗmol e gardagol guwerneer. Nde o mettini e yiɗde makko wonde guwerneer, Ahmed dogi ngam heɓde jooɗorde e nder Senaa, o dañi heen, o heɓi laamu e lewru mee 1999. O toɗɗaa ko hooreejo goomu sarwisaaji senaa, ngu nganndu-ɗaa jaɓii renndinde won e kontraaji hakkunde ofiseeji mawɗi e terɗe goomu nguu. Diiwaan Kogi to leydi Najeriya O fotti bee Ibrahim Idris, mo Igala, ngam suɓol PDP ngam suɓol guwerneer lesdi Kogi nder hitaande 2003, amma o heɓaay. Ardiiɓe PDP ɗon ƴama dow kanndidaajo on ɗon mari haaje Igala, naa Ebira. O wi'aama o ɗaɓɓitaama ngam suɓugo kanndida cukko guwerneer, nden o innitiri Philip Ozovehe Omeiza Salawu. Kono caggal ɗuum worɓe ɗiɗo ɓee ngonti luulndiiɓe e nder ardorde Kogi PDP. E lewru mee 2005, fedde hareeji ina sikkaa ina jokki e Ahmed, yani e mawningol ñalngu demokaraasi to dingiral Kogi State to Lokoja, yimɓe heewɓe ngañiima heen no feewi, tawi ina wayi no ko luural leƴƴi addani ɗum. E lewru marse 2006, Ahmed wonnoo ko tergal e fedde luulndiinde accude Ibraahiima Idris ina jogori tawtoreede manndaa ɗiɗaɓo e guwerneer e tikket PDP. Ahmed maayi ko e aksidaa oto e lewru suwee 2006. Ƴeew kadi Delegaasiyoŋ Asamblee ngenndi Naajeeriya ummoriiɗo Kogi Tuugnorgal j1jyf6knnfd6a6592envb5q73ygk4zh 180607 180606 2026-08-03T10:46:34Z Ilya Discuss 10103 180607 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmed Tijani Ahmed''' ListenR(17 Duujal 1941 – 10 Juko 2006) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, o woniino senaateer to diiwaan Kogi hakkundeejo e nder diiwaan Kogi gila 1999 haa 2003 e nder lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Kugal Nde Dowla Kogi sosaa e hitaande 1991, Ahmed Tijani Ahmed naati e fedde politikaaji ƴellitooji liberal en e nder lannda Sosiyetee Demokaraasi (SDP) sosnoo nanondiral ngam renndinde laamu hakkunde leƴƴi ceertuɗi e nder dowla oo. Kono ɓe ndonkii woote guwerneer e lewru desaambar 1991, tawi ko e nder batu ngenndiwal (NRC). Abubakar Audu mo NRC suɓaama, jooɗii laamu haa Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e lewru noowammbar 1993. Caggal nde o arti e demokaraasi e hitaande 1998, Ahmed yiɗiino wonde kanndidaa PDP ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kogi, o fotndi e Steve Achema e woɗɓe. Kono PDP suɓiima Okun gooto, hono Steve Oloruntoba, ngam wonde kanndidaa nanondiral. Ahmed ƴami wallidiiɓe maako Ebira ngam suɓugo kanndidaajo guwerneer parti lesdi fuu, laamiiɗo Abubakar Audu, naa Steve Oloruntoba, ko ɓe ngaɗi. Audu suɓaama laawol ɗiɗmol e gardagol guwerneer. Nde o mettini e yiɗde makko wonde guwerneer, Ahmed dogi ngam heɓde jooɗorde e nder Senaa, o dañi heen, o heɓi laamu e lewru mee 1999. O toɗɗaa ko hooreejo goomu sarwisaaji senaa, ngu nganndu-ɗaa jaɓii renndinde won e kontraaji hakkunde ofiseeji mawɗi e terɗe goomu nguu. Diiwaan Kogi to leydi Najeriya O fotti bee Ibrahim Idris, mo Igala, ngam suɓol PDP ngam suɓol guwerneer lesdi Kogi nder hitaande 2003, amma o heɓaay. Ardiiɓe PDP ɗon ƴama dow kanndidaajo on ɗon mari haaje Igala, naa Ebira. O wi'aama o ɗaɓɓitaama ngam suɓugo kanndida cukko guwerneer, nden o innitiri Philip Ozovehe Omeiza Salawu. Kono caggal ɗuum worɓe ɗiɗo ɓee ngonti luulndiiɓe e nder ardorde Kogi PDP. E lewru mee 2005, fedde hareeji ina sikkaa ina jokki e Ahmed, yani e mawningol ñalngu demokaraasi to dingiral Kogi State to Lokoja, yimɓe heewɓe ngañiima heen no feewi, tawi ina wayi no ko luural leƴƴi addani ɗum. E lewru marse 2006, Ahmed wonnoo ko tergal e fedde luulndiinde accude Ibraahiima Idris ina jogori tawtoreede manndaa ɗiɗaɓo e guwerneer e tikket PDP. Ahmed maayi ko e aksidaa oto e lewru suwee 2006. == Ƴeew kadi == Delegaasiyoŋ Asamblee ngenndi Naajeeriya ummoriiɗo Kogi == Tuugnorgal == mpedf6lgxm47itcmwyelkt3sxhk41cy 180608 180607 2026-08-03T10:49:03Z Ilya Discuss 10103 180608 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmed Tijani Ahmed''' ListenR(17 Duujal 1941 – 10 Juko 2006) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, o woniino senaateer to diiwaan Kogi hakkundeejo e nder diiwaan Kogi gila 1999 haa 2003 e nder lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://odili.net/news/source/2006/mar/28/10.html|publisher=The Guardian|date=March 28, 2006|title=Kogi 2007: ACD squares up against PDP|author=Ralph Omololu-Agbana|access-date=2009-12-13}} {{Dead link|date=October 2010|bot=H3llBot}}</ref> Kugal Nde Dowla Kogi sosaa e hitaande 1991, Ahmed Tijani Ahmed naati e fedde politikaaji ƴellitooji liberal en e nder lannda Sosiyetee Demokaraasi (SDP) sosnoo nanondiral ngam renndinde laamu hakkunde leƴƴi ceertuɗi e nder dowla oo. Kono ɓe ndonkii woote guwerneer e lewru desaambar 1991, tawi ko e nder batu ngenndiwal (NRC). Abubakar Audu mo NRC suɓaama, jooɗii laamu haa Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e lewru noowammbar 1993. Caggal nde o arti e demokaraasi e hitaande 1998, Ahmed yiɗiino wonde kanndidaa PDP ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kogi, o fotndi e Steve Achema e woɗɓe. Kono PDP suɓiima Okun gooto, hono Steve Oloruntoba, ngam wonde kanndidaa nanondiral. Ahmed ƴami wallidiiɓe maako Ebira ngam suɓugo kanndidaajo guwerneer parti lesdi fuu, laamiiɗo Abubakar Audu, naa Steve Oloruntoba, ko ɓe ngaɗi. Audu suɓaama laawol ɗiɗmol e gardagol guwerneer. Nde o mettini e yiɗde makko wonde guwerneer, Ahmed dogi ngam heɓde jooɗorde e nder Senaa, o dañi heen, o heɓi laamu e lewru mee 1999. O toɗɗaa ko hooreejo goomu sarwisaaji senaa, ngu nganndu-ɗaa jaɓii renndinde won e kontraaji hakkunde ofiseeji mawɗi e terɗe goomu nguu. Diiwaan Kogi to leydi Najeriya O fotti bee Ibrahim Idris, mo Igala, ngam suɓol PDP ngam suɓol guwerneer lesdi Kogi nder hitaande 2003, amma o heɓaay. Ardiiɓe PDP ɗon ƴama dow kanndidaajo on ɗon mari haaje Igala, naa Ebira. O wi'aama o ɗaɓɓitaama ngam suɓugo kanndida cukko guwerneer, nden o innitiri Philip Ozovehe Omeiza Salawu. Kono caggal ɗuum worɓe ɗiɗo ɓee ngonti luulndiiɓe e nder ardorde Kogi PDP. E lewru mee 2005, fedde hareeji ina sikkaa ina jokki e Ahmed, yani e mawningol ñalngu demokaraasi to dingiral Kogi State to Lokoja, yimɓe heewɓe ngañiima heen no feewi, tawi ina wayi no ko luural leƴƴi addani ɗum. E lewru marse 2006, Ahmed wonnoo ko tergal e fedde luulndiinde accude Ibraahiima Idris ina jogori tawtoreede manndaa ɗiɗaɓo e guwerneer e tikket PDP. Ahmed maayi ko e aksidaa oto e lewru suwee 2006. == Ƴeew kadi == Delegaasiyoŋ Asamblee ngenndi Naajeeriya ummoriiɗo Kogi == Tuugnorgal == 9w824z4uoou1ti38owzpu3lh0a1e2do 180609 180608 2026-08-03T10:50:43Z Ilya Discuss 10103 180609 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmed Tijani Ahmed''' ListenR(17 Duujal 1941 – 10 Juko 2006) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, o woniino senaateer to diiwaan Kogi hakkundeejo e nder diiwaan Kogi gila 1999 haa 2003 e nder lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://odili.net/news/source/2006/mar/28/10.html|publisher=The Guardian|date=March 28, 2006|title=Kogi 2007: ACD squares up against PDP|author=Ralph Omololu-Agbana|access-date=2009-12-13}} {{Dead link|date=October 2010|bot=H3llBot}}</ref> Kugal Nde Dowla Kogi sosaa e hitaande 1991, Ahmed Tijani Ahmed naati e fedde politikaaji ƴellitooji liberal en e nder lannda Sosiyetee Demokaraasi (SDP) sosnoo nanondiral ngam renndinde laamu hakkunde leƴƴi ceertuɗi e nder dowla oo..<ref>{{cite web|url=http://www.newnigeriannews.com/down_toearth.htm|title=3 years after A.T. Ahmed: Ebira still wallowing in grief|author=ISAH ITOPA IDRIS|publisher=New Nigerian Newspapers|access-date=2009-12-13}}</ref> Kono ɓe ndonkii woote guwerneer e lewru desaambar 1991, tawi ko e nder batu ngenndiwal (NRC). Abubakar Audu mo NRC suɓaama, jooɗii laamu haa Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e lewru noowammbar 1993. Caggal nde o arti e demokaraasi e hitaande 1998, Ahmed yiɗiino wonde kanndidaa PDP ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kogi, o fotndi e Steve Achema e woɗɓe. Kono PDP suɓiima Okun gooto, hono Steve Oloruntoba, ngam wonde kanndidaa nanondiral. Ahmed ƴami wallidiiɓe maako Ebira ngam suɓugo kanndidaajo guwerneer parti lesdi fuu, laamiiɗo Abubakar Audu, naa Steve Oloruntoba, ko ɓe ngaɗi. Audu suɓaama laawol ɗiɗmol e gardagol guwerneer. Nde o mettini e yiɗde makko wonde guwerneer, Ahmed dogi ngam heɓde jooɗorde e nder Senaa, o dañi heen, o heɓi laamu e lewru mee 1999. O toɗɗaa ko hooreejo goomu sarwisaaji senaa, ngu nganndu-ɗaa jaɓii renndinde won e kontraaji hakkunde ofiseeji mawɗi e terɗe goomu nguu. Diiwaan Kogi to leydi Najeriya O fotti bee Ibrahim Idris, mo Igala, ngam suɓol PDP ngam suɓol guwerneer lesdi Kogi nder hitaande 2003, amma o heɓaay. Ardiiɓe PDP ɗon ƴama dow kanndidaajo on ɗon mari haaje Igala, naa Ebira. O wi'aama o ɗaɓɓitaama ngam suɓugo kanndida cukko guwerneer, nden o innitiri Philip Ozovehe Omeiza Salawu. Kono caggal ɗuum worɓe ɗiɗo ɓee ngonti luulndiiɓe e nder ardorde Kogi PDP. E lewru mee 2005, fedde hareeji ina sikkaa ina jokki e Ahmed, yani e mawningol ñalngu demokaraasi to dingiral Kogi State to Lokoja, yimɓe heewɓe ngañiima heen no feewi, tawi ina wayi no ko luural leƴƴi addani ɗum. E lewru marse 2006, Ahmed wonnoo ko tergal e fedde luulndiinde accude Ibraahiima Idris ina jogori tawtoreede manndaa ɗiɗaɓo e guwerneer e tikket PDP. Ahmed maayi ko e aksidaa oto e lewru suwee 2006. == Ƴeew kadi == Delegaasiyoŋ Asamblee ngenndi Naajeeriya ummoriiɗo Kogi == Tuugnorgal == q06syupx4jn7o5kci9y1v0wn7lp2wby 180610 180609 2026-08-03T10:53:23Z Ilya Discuss 10103 180610 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmed Tijani Ahmed''' ListenR(17 Duujal 1941 – 10 Juko 2006) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, o woniino senaateer to diiwaan Kogi hakkundeejo e nder diiwaan Kogi gila 1999 haa 2003 e nder lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://odili.net/news/source/2006/mar/28/10.html|publisher=The Guardian|date=March 28, 2006|title=Kogi 2007: ACD squares up against PDP|author=Ralph Omololu-Agbana|access-date=2009-12-13}} {{Dead link|date=October 2010|bot=H3llBot}}</ref> Kugal Nde Dowla Kogi sosaa e hitaande 1991, Ahmed Tijani Ahmed naati e fedde politikaaji ƴellitooji liberal en e nder lannda Sosiyetee Demokaraasi (SDP) sosnoo nanondiral ngam renndinde laamu hakkunde leƴƴi ceertuɗi e nder dowla oo..<ref>{{cite web|url=http://www.newnigeriannews.com/down_toearth.htm|title=3 years after A.T. Ahmed: Ebira still wallowing in grief|author=ISAH ITOPA IDRIS|publisher=New Nigerian Newspapers|access-date=2009-12-13}}</ref> Kono ɓe ndonkii woote guwerneer e lewru desaambar 1991, tawi ko e nder batu ngenndiwal (NRC). Abubakar Audu mo NRC suɓaama, jooɗii laamu haa Seneraal Sani Abacha heɓi laamu e lewru noowammbar 1993.<ref>{{cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2003/01/02/20030102pol05.html|title=Who Wins Kogi PDP Guber Ticket?|author=Ralph Aluko|date=2003-01-02|publisher=ThisDay|access-date=2009-12-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20040111143127/http://www.thisdayonline.com/archive/2003/01/02/20030102pol05.html|archive-date=2004-01-11|url-status=dead}}</ref> Caggal nde o arti e demokaraasi e hitaande 1998, Ahmed yiɗiino wonde kanndidaa PDP ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kogi, o fotndi e Steve Achema e woɗɓe. Kono PDP suɓiima Okun gooto, hono Steve Oloruntoba, ngam wonde kanndidaa nanondiral. Ahmed ƴami wallidiiɓe maako Ebira ngam suɓugo kanndidaajo guwerneer parti lesdi fuu, laamiiɗo Abubakar Audu, naa Steve Oloruntoba, ko ɓe ngaɗi. Audu suɓaama laawol ɗiɗmol e gardagol guwerneer. Nde o mettini e yiɗde makko wonde guwerneer, Ahmed dogi ngam heɓde jooɗorde e nder Senaa, o dañi heen, o heɓi laamu e lewru mee 1999. O toɗɗaa ko hooreejo goomu sarwisaaji senaa, ngu nganndu-ɗaa jaɓii renndinde won e kontraaji hakkunde ofiseeji mawɗi e terɗe goomu nguu. Diiwaan Kogi to leydi Najeriya O fotti bee Ibrahim Idris, mo Igala, ngam suɓol PDP ngam suɓol guwerneer lesdi Kogi nder hitaande 2003, amma o heɓaay. Ardiiɓe PDP ɗon ƴama dow kanndidaajo on ɗon mari haaje Igala, naa Ebira. O wi'aama o ɗaɓɓitaama ngam suɓugo kanndida cukko guwerneer, nden o innitiri Philip Ozovehe Omeiza Salawu. Kono caggal ɗuum worɓe ɗiɗo ɓee ngonti luulndiiɓe e nder ardorde Kogi PDP. E lewru mee 2005, fedde hareeji ina sikkaa ina jokki e Ahmed, yani e mawningol ñalngu demokaraasi to dingiral Kogi State to Lokoja, yimɓe heewɓe ngañiima heen no feewi, tawi ina wayi no ko luural leƴƴi addani ɗum. E lewru marse 2006, Ahmed wonnoo ko tergal e fedde luulndiinde accude Ibraahiima Idris ina jogori tawtoreede manndaa ɗiɗaɓo e guwerneer e tikket PDP. Ahmed maayi ko e aksidaa oto e lewru suwee 2006. == Ƴeew kadi == Delegaasiyoŋ Asamblee ngenndi Naajeeriya ummoriiɗo Kogi == Tuugnorgal == bvat12v139tb33g4n8n1cqswvmk6cb7 Simon Ajibola 0 43379 180611 2026-08-03T10:55:51Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Simon (walla Simeon) AjibolaListenR wonti Senator ngam diiwal Kwara Sud nder diiwal Kwara nder lewru June 2004, nden o suɓaama nder hitaande 2007. O ɗon nder lanyol Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Ajibola heɓi dipoloma mum ko faati e wiɗtooji keewɗi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1979. Golle politik O toɗɗaa ko Delegee e batu doosɗe leydi (1994–1995). E nder mbayliigu ngu Seneraal Sani Abacha yuɓɓini, Ajibol..." 180611 wikitext text/x-wiki Simon (walla Simeon) AjibolaListenR wonti Senator ngam diiwal Kwara Sud nder diiwal Kwara nder lewru June 2004, nden o suɓaama nder hitaande 2007. O ɗon nder lanyol Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Ajibola heɓi dipoloma mum ko faati e wiɗtooji keewɗi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1979. Golle politik O toɗɗaa ko Delegee e batu doosɗe leydi (1994–1995). E nder mbayliigu ngu Seneraal Sani Abacha yuɓɓini, Ajibola ina jogori suɓaade hooreejo leydi ndii e dow tikket lannda Kongres Najeriya (UNPP). Hay so tawii o ƴeewtaama ko o baawɗo, o yahri yeeso ngam heɓde. Kono golle ɗee ndartinaama nde Abacha maayi e lewru suwee 1998. Caggal nde o arti e demokaraasi e hitaande 1999, Ajibola wonnoo ko Komiseer Fedde nde, Komiseer Mobbooji, Peccugol & Fiskal (2001–2002). Ajibola ɗon mari haaje suɓugo jappeere lesdi Kwara South nder lewru Abriil 2003 ammaa Suleiman Makanjuola Ajadi mo lanyol leƴƴi Naajeeriya fuu (ANPP) fooli mo. Kono e lewru suwee 2004, nasaraaku Ajadi foolii e Ñaawirde Petition Electoral, Ajibola anndinaama suɓaama. O suɓaama kadi e hitaande 2007, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ngalu ndiyam, ngalu petroŋ dowri, kisal & hakkille e ndema. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande yawtunde ndee, o alaa ko o jogori waɗde e jeewte e nder pleneer, kono omo jogii nafoore e golle goomu nguu. Ajibola kadi dañii jooɗorde Senaa Kwara Sud e wooteeji 9 abriil 2011, o artiraa e manndaa tataɓo. E lewru Duujal 2014, Senator Ajibola fooli kanndidaaji ɗi nanndaani e ɓurɗi yiɗeede ɗii, hono Dele Belgore e Gbemisola Saraki ngam heɓde woote gardagol leydi PDP ngam wontude gardiiɗo lannda oo ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kwara e wooteeji guwerneer diiwaan Kwara 2015, fodoore hokkugo autonomi haa 16 Diisaaji laamu lesdi nder jiha kan to ɓe suɓaama guwerneer. E nder wooteeji leydi Naajeeriya ɗi hitaande 2015, caggal nde wooteeji gadani ɗii kollitii wonde Abdulfatah Ahmed ina yahra yeeso no feewi e nder wooteeji ɗi, Senator Ajibola ñaawii ngam salaade njeñtudi wooteeji ɗii. Ñaawoore ndee nawaama to ñaawirde toownde fedde nde, nde werlaa, ñaawoowo oo wiyi wonde senateer Ajibola alaa locus standi ngam ñaawde. Tuugnorgal 4cf8ru191fb9n5d7k4qrdn9beui3n87 180612 180611 2026-08-03T10:56:21Z Ilya Discuss 10103 180612 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Simon (walla Simeon) AjibolaListenR wonti Senator ngam diiwal Kwara Sud nder diiwal Kwara nder lewru June 2004, nden o suɓaama nder hitaande 2007. O ɗon nder lanyol Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Ajibola heɓi dipoloma mum ko faati e wiɗtooji keewɗi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1979. Golle politik O toɗɗaa ko Delegee e batu doosɗe leydi (1994–1995). E nder mbayliigu ngu Seneraal Sani Abacha yuɓɓini, Ajibola ina jogori suɓaade hooreejo leydi ndii e dow tikket lannda Kongres Najeriya (UNPP). Hay so tawii o ƴeewtaama ko o baawɗo, o yahri yeeso ngam heɓde. Kono golle ɗee ndartinaama nde Abacha maayi e lewru suwee 1998. Caggal nde o arti e demokaraasi e hitaande 1999, Ajibola wonnoo ko Komiseer Fedde nde, Komiseer Mobbooji, Peccugol & Fiskal (2001–2002). Ajibola ɗon mari haaje suɓugo jappeere lesdi Kwara South nder lewru Abriil 2003 ammaa Suleiman Makanjuola Ajadi mo lanyol leƴƴi Naajeeriya fuu (ANPP) fooli mo. Kono e lewru suwee 2004, nasaraaku Ajadi foolii e Ñaawirde Petition Electoral, Ajibola anndinaama suɓaama. O suɓaama kadi e hitaande 2007, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ngalu ndiyam, ngalu petroŋ dowri, kisal & hakkille e ndema. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande yawtunde ndee, o alaa ko o jogori waɗde e jeewte e nder pleneer, kono omo jogii nafoore e golle goomu nguu. Ajibola kadi dañii jooɗorde Senaa Kwara Sud e wooteeji 9 abriil 2011, o artiraa e manndaa tataɓo. E lewru Duujal 2014, Senator Ajibola fooli kanndidaaji ɗi nanndaani e ɓurɗi yiɗeede ɗii, hono Dele Belgore e Gbemisola Saraki ngam heɓde woote gardagol leydi PDP ngam wontude gardiiɗo lannda oo ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kwara e wooteeji guwerneer diiwaan Kwara 2015, fodoore hokkugo autonomi haa 16 Diisaaji laamu lesdi nder jiha kan to ɓe suɓaama guwerneer. E nder wooteeji leydi Naajeeriya ɗi hitaande 2015, caggal nde wooteeji gadani ɗii kollitii wonde Abdulfatah Ahmed ina yahra yeeso no feewi e nder wooteeji ɗi, Senator Ajibola ñaawii ngam salaade njeñtudi wooteeji ɗii. Ñaawoore ndee nawaama to ñaawirde toownde fedde nde, nde werlaa, ñaawoowo oo wiyi wonde senateer Ajibola alaa locus standi ngam ñaawde. Tuugnorgal ihii9x3zod19ze619yffjm9tey7al91 180613 180612 2026-08-03T10:59:28Z Ilya Discuss 10103 180613 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Simon''' (walla Simeon) AjibolaListenR wonti Senator ngam diiwal Kwara Sud nder diiwal Kwara nder lewru June 2004, nden o suɓaama nder hitaande 2007. O ɗon nder lanyol Demokaraasi Yimɓe (PDP). == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Ajibola heɓi dipoloma mum ko faati e wiɗtooji keewɗi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1979. == Golle politik == O toɗɗaa ko Delegee e batu doosɗe leydi (1994–1995). E nder mbayliigu ngu Seneraal Sani Abacha yuɓɓini, Ajibola ina jogori suɓaade hooreejo leydi ndii e dow tikket lannda Kongres Najeriya (UNPP). Hay so tawii o ƴeewtaama ko o baawɗo, o yahri yeeso ngam heɓde. Kono golle ɗee ndartinaama nde Abacha maayi e lewru suwee 1998. Caggal nde o arti e demokaraasi e hitaande 1999, Ajibola wonnoo ko Komiseer Fedde nde, Komiseer Mobbooji, Peccugol & Fiskal (2001–2002). Ajibola ɗon mari haaje suɓugo jappeere lesdi Kwara South nder lewru Abriil 2003 ammaa Suleiman Makanjuola Ajadi mo lanyol leƴƴi Naajeeriya fuu (ANPP) fooli mo. Kono e lewru suwee 2004, nasaraaku Ajadi foolii e Ñaawirde Petition Electoral, Ajibola anndinaama suɓaama. O suɓaama kadi e hitaande 2007, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ngalu ndiyam, ngalu petroŋ dowri, kisal & hakkille e ndema. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande yawtunde ndee, o alaa ko o jogori waɗde e jeewte e nder pleneer, kono omo jogii nafoore e golle goomu nguu. Ajibola kadi dañii jooɗorde Senaa Kwara Sud e wooteeji 9 abriil 2011, o artiraa e manndaa tataɓo. E lewru Duujal 2014, Senator Ajibola fooli kanndidaaji ɗi nanndaani e ɓurɗi yiɗeede ɗii, hono Dele Belgore e Gbemisola Saraki ngam heɓde woote gardagol leydi PDP ngam wontude gardiiɗo lannda oo ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kwara e wooteeji guwerneer diiwaan Kwara 2015, fodoore hokkugo autonomi haa 16 Diisaaji laamu lesdi nder jiha kan to ɓe suɓaama guwerneer. E nder wooteeji leydi Naajeeriya ɗi hitaande 2015, caggal nde wooteeji gadani ɗii kollitii wonde Abdulfatah Ahmed ina yahra yeeso no feewi e nder wooteeji ɗi, Senator Ajibola ñaawii ngam salaade njeñtudi wooteeji ɗii. Ñaawoore ndee nawaama to ñaawirde toownde fedde nde, nde werlaa, ñaawoowo oo wiyi wonde senateer Ajibola alaa locus standi ngam ñaawde. Tuugnorgal 55in2epqqo4lylkttmeggerbrtsov9i Joseph Akaagerger 0 43380 180614 2026-08-03T11:03:44Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Kolonel Joseph Iorshagher Akaagerger (5 lewru Mbooy 1956 – 15 Mbooy 2025) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gardiiɗo konu leydi Katsina, tuggi lewru ut 1998 haa 29 lewru mee 1999. Caggal nde o arti e demokaraasi, e lewru abriil 2007, o suɓaama e Senaa ngam lomtaade Benue North East. Ɓawo Akaagerger jibinaa ko ñalnde 5 mee 1956 to nokku laamu Konshisha, jooni ko e diiwaan Benue, iwdi mum ko Tiv. O naati duɗal hakkundeewal laamu, to Gboko (1969–1973). Nde o naat..." 180614 wikitext text/x-wiki Kolonel Joseph Iorshagher Akaagerger (5 lewru Mbooy 1956 – 15 Mbooy 2025) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gardiiɗo konu leydi Katsina, tuggi lewru ut 1998 haa 29 lewru mee 1999. Caggal nde o arti e demokaraasi, e lewru abriil 2007, o suɓaama e Senaa ngam lomtaade Benue North East. Ɓawo Akaagerger jibinaa ko ñalnde 5 mee 1956 to nokku laamu Konshisha, jooni ko e diiwaan Benue, iwdi mum ko Tiv. O naati duɗal hakkundeewal laamu, to Gboko (1969–1973). Nde o naati e konu, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde difagol leydi Nijeer, to Kaduna (1976-1977), to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu laamɗo Sandhurst, to leydi Angalteer (1977-79). O heɓi kadi dipolomaaji LLB e LLM to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jos e dipolomaaji doktoraa e sariya faggudu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O joginoo ko tiitoonde aadaaji wiyeteende Ambe u Konshisha (koɗo Konshisha). Ko o banndiraaɓe gonnooɗo jaagorgal ko feewti e jaagorgal ko feewti e ñaawoore, hono Michael Aondoakaa. Golle konu Akaagerger ina joginoo postooji keewɗi e nder konu, ina yahra e darnde Lietnaa Kolonel. O woniino e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde e nder leydi Zaria nde o toɗɗaa gardiiɗo konu leydi Katsina e nder laamu mbayliigu Seneraal Abdulsalami Abubakar e lewru ut 1998. O wi'aama o hokki laamu ceede ngam kampaniire guwerneer Katsina nde Umaru Musa Yar'Adua (caggal maako laati hooreejo lesdi), mo hoosi laamu haa fuɗɗam Republique nayaɓre Naajeeriya nder lewru May 1999. Caggal nde o rokkaama, tawaama wonde dowla oo ina jogii njoɓdi ₦35 miliyoŋ ummoraade e ministeeruuji ɗii, ₦174 miliyoŋ ummoraade e parastatal en e njoɓdi ɓurndi heewde e Banke Fuɗnaange e nder diiwaan hee ₦75 miliyoŋ, kam e ñamaale goɗɗe. Caggal nde o arti e demokaraasi, nde tawnoo ko o gonnooɗo gardiiɗo konu, o ɗaɓɓiraa ko yo o woppu konu. 2g21l6xmvvr6f5mqsn7cohz4fwye7tr 180615 180614 2026-08-03T11:08:21Z Ilya Discuss 10103 180615 wikitext text/x-wiki Kolonel Joseph Iorshagher Akaagerger (5 lewru Mbooy 1956 – 15 Mbooy 2025) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gardiiɗo konu leydi Katsina, tuggi lewru ut 1998 haa 29 lewru mee 1999. Caggal nde o arti e demokaraasi, e lewru abriil 2007, o suɓaama e Senaa ngam lomtaade Benue North East. Ɓawo Akaagerger jibinaa ko ñalnde 5 mee 1956 to nokku laamu Konshisha, jooni ko e diiwaan Benue, iwdi mum ko Tiv. O naati duɗal hakkundeewal laamu, to Gboko (1969–1973). Nde o naati e konu, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde difagol leydi Nijeer, to Kaduna (1976-1977), to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu laamɗo Sandhurst, to leydi Angalteer (1977-79). O heɓi kadi dipolomaaji LLB e LLM to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jos e dipolomaaji doktoraa e sariya faggudu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O joginoo ko tiitoonde aadaaji wiyeteende Ambe u Konshisha (koɗo Konshisha). Ko o banndiraaɓe gonnooɗo jaagorgal ko feewti e jaagorgal ko feewti e ñaawoore, hono Michael Aondoakaa. Golle konu Akaagerger ina joginoo postooji keewɗi e nder konu, ina yahra e darnde Lietnaa Kolonel. O woniino e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde e nder leydi Zaria nde o toɗɗaa gardiiɗo konu leydi Katsina e nder laamu mbayliigu Seneraal Abdulsalami Abubakar e lewru ut 1998. O wi'aama o hokki laamu ceede ngam kampaniire guwerneer Katsina nde Umaru Musa Yar'Adua (caggal maako laati hooreejo lesdi), mo hoosi laamu haa fuɗɗam Republique nayaɓre Naajeeriya nder lewru May 1999. Caggal nde o rokkaama, tawaama wonde dowla oo ina jogii njoɓdi ₦35 miliyoŋ ummoraade e ministeeruuji ɗii, ₦174 miliyoŋ ummoraade e parastatal en e njoɓdi ɓurndi heewde e Banke Fuɗnaange e nder diiwaan hee ₦75 miliyoŋ, kam e ñamaale goɗɗe. Caggal nde o arti e demokaraasi, nde tawnoo ko o gonnooɗo gardiiɗo konu, o ɗaɓɓiraa ko yo o woppu konu. Seneraal Akaagerger naati lannda yimɓe leydi Najeriya (UNPP). E wooteeji 2003, o woniino kanndidaa UNPP ngam suɓaade Senaa to diiwaan Benue to diiwaan Benue North East, kono o suɓaaka. E lewru suwee 2004 o taƴti lannda PDP. E wooteeji 2007 o dogi kadi ngam suɓaade Benue NE, oo sahaa ko e dow laylaytol PDP. E nder wooteeji garooji ɗii, o heɓaani ko ɓuri heewde e 2/3 ko o hatojini koo, kono o suɓaama kanndidaa e dow ko ɓuri heewde e wooteeji, hono no senaateer David Mark to zone senaateer Benue Sud nii. Unongo rokki mo ballal mum, o fiilaa, o jooɗii e laamu ko e lewru mee 2007. E lewru Yarkomaa 2008, ñaawirdu ɗaɓɓaande woote to Makurdi, woppii woote makko, sibu ina waɗi wooteeji keewɗi, tawi noon ko wooteeji gooŋɗuɗi, yamiri yo wooteeji kesi mbaɗe. O wullitii ñaawoore ndee. E lewru feebariyee 2008, Akaagerger toɗɗaa ko gardiiɗo jaayndeyaagal wonande dingiral senaateeruuji worgo. Akaagerger waɗii rokkude cellal ko huunde tiiɗnde. E lewru Duujal 2008, o hollitii wonde peeje makko safaara ɗe o gollotoo e nder diiwaan hee, ɗe o gollotoo e ballondiral e fedde safrooɓe leslese, o waɗii ₦50 miliyoŋ, o naftorii 23 000 neɗɗo. E lewru oktoobar 2009, o ummini alarm dow baraas naftowal Lake Nyos, tawaaɗo to Kameruun, ɓuuɓɗo e maayo Benue. Leydi ndii ina jooɗii e dow suudu magma, ina heewi CO2, ndi ɓuuɓnoo ko ɓooyi. Koɗorɗe baraas oo ina ustoo, kadi so leydi ina waawi waɗde musiiba e nder leydi Najeriya. Akaagerger noddii reentaade haa arti noon e yaawnaade golle eɓɓaande baraas buffer Kashimbilla. E lewru mee 2009, Akaagerger e senaateeruuji njeenayo goɗɗi, njaltinaama to Goomu toppitiingu ko fayti e koɗki, e martabaaji e ɗaɓɓaaɗe renndo ngam wiɗtude ko faati e yah-ngartaa luulndiingo, yoɓaaɗo njoɓdi to Ganaa. E lewru sulyee 2009, Goomu Senaa innitiri ex-direkteeruuji bankeeji 13 ŋakkiraaɗi golle, tawi ina njeyaa e ko addani bankeeji ɗii ŋakkere golle. Akaagerger ina salii waɗde inɗe ɗee e nder renndo, sibu ina heen hooreeɓe birooji won e juɓɓule laamu fedde ndee. Doggol yaltungol e lewru Oktoobar 2009 ngol Banke mawɗo leydi Naajeeriya yaltini e ñamaale ɗe ngalaa golle e nder bankeeji joy potɗi yoɓeede, hollitii wonde Akaagerger ina joginoo ñamaale ₦534 miliyoŋ to Spring Bank Plc. E nder yeewtere marse 2010, Akaagerger hollitii wonde ina jogii hoolaare wonde peeje wooteeji baɗaaɗe ɗee maa njuɓɓine ko adii wooteeji 2011 ɗii. lbks88x1c1eszuprd6u3t7ifokf5mf5 180616 180615 2026-08-03T11:09:37Z Ilya Discuss 10103 180616 wikitext text/x-wiki Kolonel Joseph Iorshagher Akaagerger (5 lewru Mbooy 1956 – 15 Mbooy 2025) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gardiiɗo konu leydi Katsina, tuggi lewru ut 1998 haa 29 lewru mee 1999. Caggal nde o arti e demokaraasi, e lewru abriil 2007, o suɓaama e Senaa ngam lomtaade Benue North East. Ɓawo Akaagerger jibinaa ko ñalnde 5 mee 1956 to nokku laamu Konshisha, jooni ko e diiwaan Benue, iwdi mum ko Tiv. O naati duɗal hakkundeewal laamu, to Gboko (1969–1973). Nde o naati e konu, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde difagol leydi Nijeer, to Kaduna (1976-1977), to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu laamɗo Sandhurst, to leydi Angalteer (1977-79). O heɓi kadi dipolomaaji LLB e LLM to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jos e dipolomaaji doktoraa e sariya faggudu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O joginoo ko tiitoonde aadaaji wiyeteende Ambe u Konshisha (koɗo Konshisha). Ko o banndiraaɓe gonnooɗo jaagorgal ko feewti e jaagorgal ko feewti e ñaawoore, hono Michael Aondoakaa. Golle konu Akaagerger ina joginoo postooji keewɗi e nder konu, ina yahra e darnde Lietnaa Kolonel. O woniino e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde e nder leydi Zaria nde o toɗɗaa gardiiɗo konu leydi Katsina e nder laamu mbayliigu Seneraal Abdulsalami Abubakar e lewru ut 1998. O wi'aama o hokki laamu ceede ngam kampaniire guwerneer Katsina nde Umaru Musa Yar'Adua (caggal maako laati hooreejo lesdi), mo hoosi laamu haa fuɗɗam Republique nayaɓre Naajeeriya nder lewru May 1999. Caggal nde o rokkaama, tawaama wonde dowla oo ina jogii njoɓdi ₦35 miliyoŋ ummoraade e ministeeruuji ɗii, ₦174 miliyoŋ ummoraade e parastatal en e njoɓdi ɓurndi heewde e Banke Fuɗnaange e nder diiwaan hee ₦75 miliyoŋ, kam e ñamaale goɗɗe. Caggal nde o arti e demokaraasi, nde tawnoo ko o gonnooɗo gardiiɗo konu, o ɗaɓɓiraa ko yo o woppu konu. Seneraal Akaagerger naati lannda yimɓe leydi Najeriya (UNPP). E wooteeji 2003, o woniino kanndidaa UNPP ngam suɓaade Senaa to diiwaan Benue to diiwaan Benue North East, kono o suɓaaka. E lewru suwee 2004 o taƴti lannda PDP. E wooteeji 2007 o dogi kadi ngam suɓaade Benue NE, oo sahaa ko e dow laylaytol PDP. E nder wooteeji garooji ɗii, o heɓaani ko ɓuri heewde e 2/3 ko o hatojini koo, kono o suɓaama kanndidaa e dow ko ɓuri heewde e wooteeji, hono no senaateer David Mark to zone senaateer Benue Sud nii. Unongo rokki mo ballal mum, o fiilaa, o jooɗii e laamu ko e lewru mee 2007. E lewru Yarkomaa 2008, ñaawirdu ɗaɓɓaande woote to Makurdi, woppii woote makko, sibu ina waɗi wooteeji keewɗi, tawi noon ko wooteeji gooŋɗuɗi, yamiri yo wooteeji kesi mbaɗe. O wullitii ñaawoore ndee. E lewru feebariyee 2008, Akaagerger toɗɗaa ko gardiiɗo jaayndeyaagal wonande dingiral senaateeruuji worgo. Akaagerger waɗii rokkude cellal ko huunde tiiɗnde. E lewru Duujal 2008, o hollitii wonde peeje makko safaara ɗe o gollotoo e nder diiwaan hee, ɗe o gollotoo e ballondiral e fedde safrooɓe leslese, o waɗii ₦50 miliyoŋ, o naftorii 23 000 neɗɗo. E lewru oktoobar 2009, o ummini alarm dow baraas naftowal Lake Nyos, tawaaɗo to Kameruun, ɓuuɓɗo e maayo Benue. Leydi ndii ina jooɗii e dow suudu magma, ina heewi CO2, ndi ɓuuɓnoo ko ɓooyi. Koɗorɗe baraas oo ina ustoo, kadi so leydi ina waawi waɗde musiiba e nder leydi Najeriya. Akaagerger noddii reentaade haa arti noon e yaawnaade golle eɓɓaande baraas buffer Kashimbilla. E lewru mee 2009, Akaagerger e senaateeruuji njeenayo goɗɗi, njaltinaama to Goomu toppitiingu ko fayti e koɗki, e martabaaji e ɗaɓɓaaɗe renndo ngam wiɗtude ko faati e yah-ngartaa luulndiingo, yoɓaaɗo njoɓdi to Ganaa. E lewru sulyee 2009, Goomu Senaa innitiri ex-direkteeruuji bankeeji 13 ŋakkiraaɗi golle, tawi ina njeyaa e ko addani bankeeji ɗii ŋakkere golle. Akaagerger ina salii waɗde inɗe ɗee e nder renndo, sibu ina heen hooreeɓe birooji won e juɓɓule laamu fedde ndee. Doggol yaltungol e lewru Oktoobar 2009 ngol Banke mawɗo leydi Naajeeriya yaltini e ñamaale ɗe ngalaa golle e nder bankeeji joy potɗi yoɓeede, hollitii wonde Akaagerger ina joginoo ñamaale ₦534 miliyoŋ to Spring Bank Plc. E nder yeewtere marse 2010, Akaagerger hollitii wonde ina jogii hoolaare wonde peeje wooteeji baɗaaɗe ɗee maa njuɓɓine ko adii wooteeji 2011 ɗii. Caggal golle E lewru Yarkomaa 2011, gonnooɗo hooreejo leydi PDP, Barnabas Gemade, fooli Akaagerger e woɓɓe ngam o laatoo kanndidaajo PDP ngam suɓol lesdi Benue woyla-fuunaange. E lewru marse 2011, Akaagerger wiyi waylo-waylo wontii huunde haannde. So tawii Action Congress (ACN) suɓaama ngam heɓde laamu, Audu Ogbeh ina ƴellita Benue, ina dartina mbuuɗu ngu PDP waɗi e nder duuɓi nay cakkitiiɗi ɗii. E lewru Oktoobar 2014, Akaagerger jeyaa ko e mawɓe PDP e nder diiwaan senaateeruuji Benue, ɓe mballi Gomnaajo Gabriel Suswam ngam suɓaade senaateeruuji 2015. E lewru mee 2015, Akaagerger ina jeyaa e ardiiɓe diiwanuuji jeegom zone cakaare worgo, ƴaañooɓe kanndidaa George Akume ngam wonde hooreejo Senaa. Wade Akaagerger sankii ko ñalnde 15 mee 2025, tawi ina yahra e duuɓi 69. Ƴeew kadi Doggol guwerneeruuji diiwaan Katsina Tuugnorgal 24qhcgw4tm3ckqckipvl4ng0cd42aqs 180617 180616 2026-08-03T11:10:14Z Ilya Discuss 10103 180617 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Kolonel Joseph Iorshagher Akaagerger (5 lewru Mbooy 1956 – 15 Mbooy 2025) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gardiiɗo konu leydi Katsina, tuggi lewru ut 1998 haa 29 lewru mee 1999. Caggal nde o arti e demokaraasi, e lewru abriil 2007, o suɓaama e Senaa ngam lomtaade Benue North East. Ɓawo Akaagerger jibinaa ko ñalnde 5 mee 1956 to nokku laamu Konshisha, jooni ko e diiwaan Benue, iwdi mum ko Tiv. O naati duɗal hakkundeewal laamu, to Gboko (1969–1973). Nde o naati e konu, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde difagol leydi Nijeer, to Kaduna (1976-1977), to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu laamɗo Sandhurst, to leydi Angalteer (1977-79). O heɓi kadi dipolomaaji LLB e LLM to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jos e dipolomaaji doktoraa e sariya faggudu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O joginoo ko tiitoonde aadaaji wiyeteende Ambe u Konshisha (koɗo Konshisha). Ko o banndiraaɓe gonnooɗo jaagorgal ko feewti e jaagorgal ko feewti e ñaawoore, hono Michael Aondoakaa. Golle konu Akaagerger ina joginoo postooji keewɗi e nder konu, ina yahra e darnde Lietnaa Kolonel. O woniino e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde e nder leydi Zaria nde o toɗɗaa gardiiɗo konu leydi Katsina e nder laamu mbayliigu Seneraal Abdulsalami Abubakar e lewru ut 1998. O wi'aama o hokki laamu ceede ngam kampaniire guwerneer Katsina nde Umaru Musa Yar'Adua (caggal maako laati hooreejo lesdi), mo hoosi laamu haa fuɗɗam Republique nayaɓre Naajeeriya nder lewru May 1999. Caggal nde o rokkaama, tawaama wonde dowla oo ina jogii njoɓdi ₦35 miliyoŋ ummoraade e ministeeruuji ɗii, ₦174 miliyoŋ ummoraade e parastatal en e njoɓdi ɓurndi heewde e Banke Fuɗnaange e nder diiwaan hee ₦75 miliyoŋ, kam e ñamaale goɗɗe. Caggal nde o arti e demokaraasi, nde tawnoo ko o gonnooɗo gardiiɗo konu, o ɗaɓɓiraa ko yo o woppu konu. Seneraal Akaagerger naati lannda yimɓe leydi Najeriya (UNPP). E wooteeji 2003, o woniino kanndidaa UNPP ngam suɓaade Senaa to diiwaan Benue to diiwaan Benue North East, kono o suɓaaka. E lewru suwee 2004 o taƴti lannda PDP. E wooteeji 2007 o dogi kadi ngam suɓaade Benue NE, oo sahaa ko e dow laylaytol PDP. E nder wooteeji garooji ɗii, o heɓaani ko ɓuri heewde e 2/3 ko o hatojini koo, kono o suɓaama kanndidaa e dow ko ɓuri heewde e wooteeji, hono no senaateer David Mark to zone senaateer Benue Sud nii. Unongo rokki mo ballal mum, o fiilaa, o jooɗii e laamu ko e lewru mee 2007. E lewru Yarkomaa 2008, ñaawirdu ɗaɓɓaande woote to Makurdi, woppii woote makko, sibu ina waɗi wooteeji keewɗi, tawi noon ko wooteeji gooŋɗuɗi, yamiri yo wooteeji kesi mbaɗe. O wullitii ñaawoore ndee. E lewru feebariyee 2008, Akaagerger toɗɗaa ko gardiiɗo jaayndeyaagal wonande dingiral senaateeruuji worgo. Akaagerger waɗii rokkude cellal ko huunde tiiɗnde. E lewru Duujal 2008, o hollitii wonde peeje makko safaara ɗe o gollotoo e nder diiwaan hee, ɗe o gollotoo e ballondiral e fedde safrooɓe leslese, o waɗii ₦50 miliyoŋ, o naftorii 23 000 neɗɗo. E lewru oktoobar 2009, o ummini alarm dow baraas naftowal Lake Nyos, tawaaɗo to Kameruun, ɓuuɓɗo e maayo Benue. Leydi ndii ina jooɗii e dow suudu magma, ina heewi CO2, ndi ɓuuɓnoo ko ɓooyi. Koɗorɗe baraas oo ina ustoo, kadi so leydi ina waawi waɗde musiiba e nder leydi Najeriya. Akaagerger noddii reentaade haa arti noon e yaawnaade golle eɓɓaande baraas buffer Kashimbilla. E lewru mee 2009, Akaagerger e senaateeruuji njeenayo goɗɗi, njaltinaama to Goomu toppitiingu ko fayti e koɗki, e martabaaji e ɗaɓɓaaɗe renndo ngam wiɗtude ko faati e yah-ngartaa luulndiingo, yoɓaaɗo njoɓdi to Ganaa. E lewru sulyee 2009, Goomu Senaa innitiri ex-direkteeruuji bankeeji 13 ŋakkiraaɗi golle, tawi ina njeyaa e ko addani bankeeji ɗii ŋakkere golle. Akaagerger ina salii waɗde inɗe ɗee e nder renndo, sibu ina heen hooreeɓe birooji won e juɓɓule laamu fedde ndee. Doggol yaltungol e lewru Oktoobar 2009 ngol Banke mawɗo leydi Naajeeriya yaltini e ñamaale ɗe ngalaa golle e nder bankeeji joy potɗi yoɓeede, hollitii wonde Akaagerger ina joginoo ñamaale ₦534 miliyoŋ to Spring Bank Plc. E nder yeewtere marse 2010, Akaagerger hollitii wonde ina jogii hoolaare wonde peeje wooteeji baɗaaɗe ɗee maa njuɓɓine ko adii wooteeji 2011 ɗii. Caggal golle E lewru Yarkomaa 2011, gonnooɗo hooreejo leydi PDP, Barnabas Gemade, fooli Akaagerger e woɓɓe ngam o laatoo kanndidaajo PDP ngam suɓol lesdi Benue woyla-fuunaange. E lewru marse 2011, Akaagerger wiyi waylo-waylo wontii huunde haannde. So tawii Action Congress (ACN) suɓaama ngam heɓde laamu, Audu Ogbeh ina ƴellita Benue, ina dartina mbuuɗu ngu PDP waɗi e nder duuɓi nay cakkitiiɗi ɗii. E lewru Oktoobar 2014, Akaagerger jeyaa ko e mawɓe PDP e nder diiwaan senaateeruuji Benue, ɓe mballi Gomnaajo Gabriel Suswam ngam suɓaade senaateeruuji 2015. E lewru mee 2015, Akaagerger ina jeyaa e ardiiɓe diiwanuuji jeegom zone cakaare worgo, ƴaañooɓe kanndidaa George Akume ngam wonde hooreejo Senaa. Wade Akaagerger sankii ko ñalnde 15 mee 2025, tawi ina yahra e duuɓi 69. Ƴeew kadi Doggol guwerneeruuji diiwaan Katsina Tuugnorgal 2cpa87epnuhnxthuyn4lyph50rmto4c 180618 180617 2026-08-03T11:14:25Z Ilya Discuss 10103 180618 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kolonel Joseph Iorshagher Akaagerger''' (5 lewru Mbooy 1956 – 15 Mbooy 2025) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gardiiɗo konu leydi Katsina, tuggi lewru ut 1998 haa 29 lewru mee 1999. Caggal nde o arti e demokaraasi, e lewru abriil 2007, o suɓaama e Senaa ngam lomtaade Benue North East. Ɓawo Akaagerger jibinaa ko ñalnde 5 mee 1956 to nokku laamu Konshisha, jooni ko e diiwaan Benue, iwdi mum ko Tiv. O naati duɗal hakkundeewal laamu, to Gboko (1969–1973). Nde o naati e konu, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde difagol leydi Nijeer, to Kaduna (1976-1977), to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu laamɗo Sandhurst, to leydi Angalteer (1977-79). O heɓi kadi dipolomaaji LLB e LLM to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jos e dipolomaaji doktoraa e sariya faggudu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O joginoo ko tiitoonde aadaaji wiyeteende Ambe u Konshisha (koɗo Konshisha). Ko o banndiraaɓe gonnooɗo jaagorgal ko feewti e jaagorgal ko feewti e ñaawoore, hono Michael Aondoakaa. Golle konu Akaagerger ina joginoo postooji keewɗi e nder konu, ina yahra e darnde Lietnaa Kolonel. O woniino e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde e nder leydi Zaria nde o toɗɗaa gardiiɗo konu leydi Katsina e nder laamu mbayliigu Seneraal Abdulsalami Abubakar e lewru ut 1998. O wi'aama o hokki laamu ceede ngam kampaniire guwerneer Katsina nde Umaru Musa Yar'Adua (caggal maako laati hooreejo lesdi), mo hoosi laamu haa fuɗɗam Republique nayaɓre Naajeeriya nder lewru May 1999. Caggal nde o rokkaama, tawaama wonde dowla oo ina jogii njoɓdi ₦35 miliyoŋ ummoraade e ministeeruuji ɗii, ₦174 miliyoŋ ummoraade e parastatal en e njoɓdi ɓurndi heewde e Banke Fuɗnaange e nder diiwaan hee ₦75 miliyoŋ, kam e ñamaale goɗɗe. Caggal nde o arti e demokaraasi, nde tawnoo ko o gonnooɗo gardiiɗo konu, o ɗaɓɓiraa ko yo o woppu konu. Seneraal Akaagerger naati lannda yimɓe leydi Najeriya (UNPP). E wooteeji 2003, o woniino kanndidaa UNPP ngam suɓaade Senaa to diiwaan Benue to diiwaan Benue North East, kono o suɓaaka. E lewru suwee 2004 o taƴti lannda PDP. E wooteeji 2007 o dogi kadi ngam suɓaade Benue NE, oo sahaa ko e dow laylaytol PDP. E nder wooteeji garooji ɗii, o heɓaani ko ɓuri heewde e 2/3 ko o hatojini koo, kono o suɓaama kanndidaa e dow ko ɓuri heewde e wooteeji, hono no senaateer David Mark to zone senaateer Benue Sud nii. Unongo rokki mo ballal mum, o fiilaa, o jooɗii e laamu ko e lewru mee 2007. E lewru Yarkomaa 2008, ñaawirdu ɗaɓɓaande woote to Makurdi, woppii woote makko, sibu ina waɗi wooteeji keewɗi, tawi noon ko wooteeji gooŋɗuɗi, yamiri yo wooteeji kesi mbaɗe. O wullitii ñaawoore ndee. E lewru feebariyee 2008, Akaagerger toɗɗaa ko gardiiɗo jaayndeyaagal wonande dingiral senaateeruuji worgo. Akaagerger waɗii rokkude cellal ko huunde tiiɗnde. E lewru Duujal 2008, o hollitii wonde peeje makko safaara ɗe o gollotoo e nder diiwaan hee, ɗe o gollotoo e ballondiral e fedde safrooɓe leslese, o waɗii ₦50 miliyoŋ, o naftorii 23 000 neɗɗo. E lewru oktoobar 2009, o ummini alarm dow baraas naftowal Lake Nyos, tawaaɗo to Kameruun, ɓuuɓɗo e maayo Benue. Leydi ndii ina jooɗii e dow suudu magma, ina heewi CO2, ndi ɓuuɓnoo ko ɓooyi. Koɗorɗe baraas oo ina ustoo, kadi so leydi ina waawi waɗde musiiba e nder leydi Najeriya. Akaagerger noddii reentaade haa arti noon e yaawnaade golle eɓɓaande baraas buffer Kashimbilla. E lewru mee 2009, Akaagerger e senaateeruuji njeenayo goɗɗi, njaltinaama to Goomu toppitiingu ko fayti e koɗki, e martabaaji e ɗaɓɓaaɗe renndo ngam wiɗtude ko faati e yah-ngartaa luulndiingo, yoɓaaɗo njoɓdi to Ganaa. E lewru sulyee 2009, Goomu Senaa innitiri ex-direkteeruuji bankeeji 13 ŋakkiraaɗi golle, tawi ina njeyaa e ko addani bankeeji ɗii ŋakkere golle. Akaagerger ina salii waɗde inɗe ɗee e nder renndo, sibu ina heen hooreeɓe birooji won e juɓɓule laamu fedde ndee. Doggol yaltungol e lewru Oktoobar 2009 ngol Banke mawɗo leydi Naajeeriya yaltini e ñamaale ɗe ngalaa golle e nder bankeeji joy potɗi yoɓeede, hollitii wonde Akaagerger ina joginoo ñamaale ₦534 miliyoŋ to Spring Bank Plc. E nder yeewtere marse 2010, Akaagerger hollitii wonde ina jogii hoolaare wonde peeje wooteeji baɗaaɗe ɗee maa njuɓɓine ko adii wooteeji 2011 ɗii. Caggal golle E lewru Yarkomaa 2011, gonnooɗo hooreejo leydi PDP, Barnabas Gemade, fooli Akaagerger e woɓɓe ngam o laatoo kanndidaajo PDP ngam suɓol lesdi Benue woyla-fuunaange. E lewru marse 2011, Akaagerger wiyi waylo-waylo wontii huunde haannde. So tawii Action Congress (ACN) suɓaama ngam heɓde laamu, Audu Ogbeh ina ƴellita Benue, ina dartina mbuuɗu ngu PDP waɗi e nder duuɓi nay cakkitiiɗi ɗii. E lewru Oktoobar 2014, Akaagerger jeyaa ko e mawɓe PDP e nder diiwaan senaateeruuji Benue, ɓe mballi Gomnaajo Gabriel Suswam ngam suɓaade senaateeruuji 2015. E lewru mee 2015, Akaagerger ina jeyaa e ardiiɓe diiwanuuji jeegom zone cakaare worgo, ƴaañooɓe kanndidaa George Akume ngam wonde hooreejo Senaa. Wade Akaagerger sankii ko ñalnde 15 mee 2025, tawi ina yahra e duuɓi 69. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Katsina == Tuugnorgal == 5la2idshohd5xbhpo4184k8u27tr6v0 180619 180618 2026-08-03T11:18:59Z Ilya Discuss 10103 180619 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kolonel Joseph Iorshagher Akaagerger''' (5 lewru Mbooy 1956 – 15 Mbooy 2025) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gardiiɗo konu leydi Katsina, tuggi lewru ut 1998 haa 29 lewru mee 1999. Caggal nde o arti e demokaraasi, e lewru abriil 2007, o suɓaama e Senaa ngam lomtaade Benue North East.<ref name="pblank506" />.<ref>{{cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429cov02.html|title=The Return of Abacha Boys|author=Kola Ologbondiyan and Agaju Maduba|work=ThisDay|date=2001-04-29|access-date=2010-05-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070927200611/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429cov02.html|archive-date=2007-09-27}}</ref> Ɓawo Akaagerger jibinaa ko ñalnde 5 mee 1956 to nokku laamu Konshisha, jooni ko e diiwaan Benue, iwdi mum ko Tiv. O naati duɗal hakkundeewal laamu, to Gboko (1969–1973). Nde o naati e konu, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde difagol leydi Nijeer, to Kaduna (1976-1977), to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu laamɗo Sandhurst, to leydi Angalteer (1977-79). O heɓi kadi dipolomaaji LLB e LLM to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jos e dipolomaaji doktoraa e sariya faggudu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O joginoo ko tiitoonde aadaaji wiyeteende Ambe u Konshisha (koɗo Konshisha). Ko o banndiraaɓe gonnooɗo jaagorgal ko feewti e jaagorgal ko feewti e ñaawoore, hono Michael Aondoakaa. Golle konu Akaagerger ina joginoo postooji keewɗi e nder konu, ina yahra e darnde Lietnaa Kolonel. O woniino e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde e nder leydi Zaria nde o toɗɗaa gardiiɗo konu leydi Katsina e nder laamu mbayliigu Seneraal Abdulsalami Abubakar e lewru ut 1998. O wi'aama o hokki laamu ceede ngam kampaniire guwerneer Katsina nde Umaru Musa Yar'Adua (caggal maako laati hooreejo lesdi), mo hoosi laamu haa fuɗɗam Republique nayaɓre Naajeeriya nder lewru May 1999. Caggal nde o rokkaama, tawaama wonde dowla oo ina jogii njoɓdi ₦35 miliyoŋ ummoraade e ministeeruuji ɗii, ₦174 miliyoŋ ummoraade e parastatal en e njoɓdi ɓurndi heewde e Banke Fuɗnaange e nder diiwaan hee ₦75 miliyoŋ, kam e ñamaale goɗɗe. Caggal nde o arti e demokaraasi, nde tawnoo ko o gonnooɗo gardiiɗo konu, o ɗaɓɓiraa ko yo o woppu konu. Seneraal Akaagerger naati lannda yimɓe leydi Najeriya (UNPP). E wooteeji 2003, o woniino kanndidaa UNPP ngam suɓaade Senaa to diiwaan Benue to diiwaan Benue North East, kono o suɓaaka. E lewru suwee 2004 o taƴti lannda PDP. E wooteeji 2007 o dogi kadi ngam suɓaade Benue NE, oo sahaa ko e dow laylaytol PDP. E nder wooteeji garooji ɗii, o heɓaani ko ɓuri heewde e 2/3 ko o hatojini koo, kono o suɓaama kanndidaa e dow ko ɓuri heewde e wooteeji, hono no senaateer David Mark to zone senaateer Benue Sud nii. Unongo rokki mo ballal mum, o fiilaa, o jooɗii e laamu ko e lewru mee 2007. E lewru Yarkomaa 2008, ñaawirdu ɗaɓɓaande woote to Makurdi, woppii woote makko, sibu ina waɗi wooteeji keewɗi, tawi noon ko wooteeji gooŋɗuɗi, yamiri yo wooteeji kesi mbaɗe. O wullitii ñaawoore ndee. E lewru feebariyee 2008, Akaagerger toɗɗaa ko gardiiɗo jaayndeyaagal wonande dingiral senaateeruuji worgo. Akaagerger waɗii rokkude cellal ko huunde tiiɗnde. E lewru Duujal 2008, o hollitii wonde peeje makko safaara ɗe o gollotoo e nder diiwaan hee, ɗe o gollotoo e ballondiral e fedde safrooɓe leslese, o waɗii ₦50 miliyoŋ, o naftorii 23 000 neɗɗo. E lewru oktoobar 2009, o ummini alarm dow baraas naftowal Lake Nyos, tawaaɗo to Kameruun, ɓuuɓɗo e maayo Benue. Leydi ndii ina jooɗii e dow suudu magma, ina heewi CO2, ndi ɓuuɓnoo ko ɓooyi. Koɗorɗe baraas oo ina ustoo, kadi so leydi ina waawi waɗde musiiba e nder leydi Najeriya. Akaagerger noddii reentaade haa arti noon e yaawnaade golle eɓɓaande baraas buffer Kashimbilla. E lewru mee 2009, Akaagerger e senaateeruuji njeenayo goɗɗi, njaltinaama to Goomu toppitiingu ko fayti e koɗki, e martabaaji e ɗaɓɓaaɗe renndo ngam wiɗtude ko faati e yah-ngartaa luulndiingo, yoɓaaɗo njoɓdi to Ganaa. E lewru sulyee 2009, Goomu Senaa innitiri ex-direkteeruuji bankeeji 13 ŋakkiraaɗi golle, tawi ina njeyaa e ko addani bankeeji ɗii ŋakkere golle. Akaagerger ina salii waɗde inɗe ɗee e nder renndo, sibu ina heen hooreeɓe birooji won e juɓɓule laamu fedde ndee. Doggol yaltungol e lewru Oktoobar 2009 ngol Banke mawɗo leydi Naajeeriya yaltini e ñamaale ɗe ngalaa golle e nder bankeeji joy potɗi yoɓeede, hollitii wonde Akaagerger ina joginoo ñamaale ₦534 miliyoŋ to Spring Bank Plc. E nder yeewtere marse 2010, Akaagerger hollitii wonde ina jogii hoolaare wonde peeje wooteeji baɗaaɗe ɗee maa njuɓɓine ko adii wooteeji 2011 ɗii. Caggal golle E lewru Yarkomaa 2011, gonnooɗo hooreejo leydi PDP, Barnabas Gemade, fooli Akaagerger e woɓɓe ngam o laatoo kanndidaajo PDP ngam suɓol lesdi Benue woyla-fuunaange. E lewru marse 2011, Akaagerger wiyi waylo-waylo wontii huunde haannde. So tawii Action Congress (ACN) suɓaama ngam heɓde laamu, Audu Ogbeh ina ƴellita Benue, ina dartina mbuuɗu ngu PDP waɗi e nder duuɓi nay cakkitiiɗi ɗii. E lewru Oktoobar 2014, Akaagerger jeyaa ko e mawɓe PDP e nder diiwaan senaateeruuji Benue, ɓe mballi Gomnaajo Gabriel Suswam ngam suɓaade senaateeruuji 2015. E lewru mee 2015, Akaagerger ina jeyaa e ardiiɓe diiwanuuji jeegom zone cakaare worgo, ƴaañooɓe kanndidaa George Akume ngam wonde hooreejo Senaa. Wade Akaagerger sankii ko ñalnde 15 mee 2025, tawi ina yahra e duuɓi 69. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Katsina == Tuugnorgal == pz5016s0gn5erla5y45usmwkenbnzxq 180620 180619 2026-08-03T11:22:04Z Ilya Discuss 10103 180620 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kolonel Joseph Iorshagher Akaagerger''' (5 lewru Mbooy 1956 – 15 Mbooy 2025) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gardiiɗo konu leydi Katsina, tuggi lewru ut 1998 haa 29 lewru mee 1999. Caggal nde o arti e demokaraasi, e lewru abriil 2007, o suɓaama e Senaa ngam lomtaade Benue North East.<ref name="pblank506" />.<ref>{{cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429cov02.html|title=The Return of Abacha Boys|author=Kola Ologbondiyan and Agaju Maduba|work=ThisDay|date=2001-04-29|access-date=2010-05-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070927200611/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429cov02.html|archive-date=2007-09-27}}</ref> Ɓawo Akaagerger jibinaa ko ñalnde 5 mee 1956 to nokku laamu Konshisha, jooni ko e diiwaan Benue, iwdi mum ko Tiv. O naati duɗal hakkundeewal laamu, to Gboko (1969–1973). Nde o naati e konu, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde difagol leydi Nijeer, to Kaduna (1976-1977), to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu laamɗo Sandhurst, to leydi Angalteer (1977-79). O heɓi kadi dipolomaaji LLB e LLM to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jos e dipolomaaji doktoraa e sariya faggudu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O joginoo ko tiitoonde aadaaji wiyeteende Ambe u Konshisha (koɗo Konshisha).<ref>{{Cite news|access-date=2015-07-21|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2011/01/08/david-mark-chief-gemade-and-ternu-tsegba-declared-winners-at-the-just-conckded-pdp-senatorial-primaries/|location=Lagos, Nigeria|title=David Mark, Chief Gemade and Ternu Tsegba Declared Winners At The Just Concluded PDP Senatorial Primaries|date=2011-01-08|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.osundefender.org/?p=12933|work=Osun Defender|title=Fierce Battle For Benue State House|author=Kayode Mallami|date=2011-03-10|access-date=2015-07-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722081555/http://www.osundefender.org/?p=12933|archive-date=2015-07-22|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|access-date=2015-07-21|url=http://leadership.ng/news/387708/jubilation-benue-pdp-elders-purchase-senate-form-suswam|title=Jubilation In Benue As PDP Elders Purchase Senate Form For Suswam|author=Solomon Ayado|date=2014-10-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722103720/http://leadership.ng/news/387708/jubilation-benue-pdp-elders-purchase-senate-form-suswam|archive-date=2015-07-22|url-status=dead|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{cite journal|url=http://leadership.ng/news/432911/senate-ortom-others-seek-support-for-akume|journal=Leadership Nigeria|title=Senate: Ortom, Others Seek Support For Akume|author=Muyiwa Oyinlola|date=2015-05-14|access-date=2015-07-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722083122/http://leadership.ng/news/432911/senate-ortom-others-seek-support-for-akume|archive-date=2015-07-22|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|access-date=2015-07-21|url=http://www.thisdaylive.com/articles/intrigues-horse-trading-trail-senate-presidency-race/209102/|title=Intrigues, Horse Trading Trail Senate Presidency Race|date=2015-05-12|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722042223/http://www.thisdaylive.com/articles/intrigues-horse-trading-trail-senate-presidency-race/209102/|archive-date=2015-07-22|newspaper=[[This Day]]}}</ref> Ko o banndiraaɓe gonnooɗo jaagorgal ko feewti e jaagorgal ko feewti e ñaawoore, hono Michael Aondoakaa. Golle konu Akaagerger ina joginoo postooji keewɗi e nder konu, ina yahra e darnde Lietnaa Kolonel. O woniino e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde e nder leydi Zaria nde o toɗɗaa gardiiɗo konu leydi Katsina e nder laamu mbayliigu Seneraal Abdulsalami Abubakar e lewru ut 1998. O wi'aama o hokki laamu ceede ngam kampaniire guwerneer Katsina nde Umaru Musa Yar'Adua (caggal maako laati hooreejo lesdi), mo hoosi laamu haa fuɗɗam Republique nayaɓre Naajeeriya nder lewru May 1999. Caggal nde o rokkaama, tawaama wonde dowla oo ina jogii njoɓdi ₦35 miliyoŋ ummoraade e ministeeruuji ɗii, ₦174 miliyoŋ ummoraade e parastatal en e njoɓdi ɓurndi heewde e Banke Fuɗnaange e nder diiwaan hee ₦75 miliyoŋ, kam e ñamaale goɗɗe. Caggal nde o arti e demokaraasi, nde tawnoo ko o gonnooɗo gardiiɗo konu, o ɗaɓɓiraa ko yo o woppu konu. Seneraal Akaagerger naati lannda yimɓe leydi Najeriya (UNPP). E wooteeji 2003, o woniino kanndidaa UNPP ngam suɓaade Senaa to diiwaan Benue to diiwaan Benue North East, kono o suɓaaka. E lewru suwee 2004 o taƴti lannda PDP. E wooteeji 2007 o dogi kadi ngam suɓaade Benue NE, oo sahaa ko e dow laylaytol PDP. E nder wooteeji garooji ɗii, o heɓaani ko ɓuri heewde e 2/3 ko o hatojini koo, kono o suɓaama kanndidaa e dow ko ɓuri heewde e wooteeji, hono no senaateer David Mark to zone senaateer Benue Sud nii. Unongo rokki mo ballal mum, o fiilaa, o jooɗii e laamu ko e lewru mee 2007. E lewru Yarkomaa 2008, ñaawirdu ɗaɓɓaande woote to Makurdi, woppii woote makko, sibu ina waɗi wooteeji keewɗi, tawi noon ko wooteeji gooŋɗuɗi, yamiri yo wooteeji kesi mbaɗe. O wullitii ñaawoore ndee. E lewru feebariyee 2008, Akaagerger toɗɗaa ko gardiiɗo jaayndeyaagal wonande dingiral senaateeruuji worgo. Akaagerger waɗii rokkude cellal ko huunde tiiɗnde. E lewru Duujal 2008, o hollitii wonde peeje makko safaara ɗe o gollotoo e nder diiwaan hee, ɗe o gollotoo e ballondiral e fedde safrooɓe leslese, o waɗii ₦50 miliyoŋ, o naftorii 23 000 neɗɗo. E lewru oktoobar 2009, o ummini alarm dow baraas naftowal Lake Nyos, tawaaɗo to Kameruun, ɓuuɓɗo e maayo Benue. Leydi ndii ina jooɗii e dow suudu magma, ina heewi CO2, ndi ɓuuɓnoo ko ɓooyi. Koɗorɗe baraas oo ina ustoo, kadi so leydi ina waawi waɗde musiiba e nder leydi Najeriya. Akaagerger noddii reentaade haa arti noon e yaawnaade golle eɓɓaande baraas buffer Kashimbilla. E lewru mee 2009, Akaagerger e senaateeruuji njeenayo goɗɗi, njaltinaama to Goomu toppitiingu ko fayti e koɗki, e martabaaji e ɗaɓɓaaɗe renndo ngam wiɗtude ko faati e yah-ngartaa luulndiingo, yoɓaaɗo njoɓdi to Ganaa. E lewru sulyee 2009, Goomu Senaa innitiri ex-direkteeruuji bankeeji 13 ŋakkiraaɗi golle, tawi ina njeyaa e ko addani bankeeji ɗii ŋakkere golle. Akaagerger ina salii waɗde inɗe ɗee e nder renndo, sibu ina heen hooreeɓe birooji won e juɓɓule laamu fedde ndee. Doggol yaltungol e lewru Oktoobar 2009 ngol Banke mawɗo leydi Naajeeriya yaltini e ñamaale ɗe ngalaa golle e nder bankeeji joy potɗi yoɓeede, hollitii wonde Akaagerger ina joginoo ñamaale ₦534 miliyoŋ to Spring Bank Plc. E nder yeewtere marse 2010, Akaagerger hollitii wonde ina jogii hoolaare wonde peeje wooteeji baɗaaɗe ɗee maa njuɓɓine ko adii wooteeji 2011 ɗii. Caggal golle E lewru Yarkomaa 2011, gonnooɗo hooreejo leydi PDP, Barnabas Gemade, fooli Akaagerger e woɓɓe ngam o laatoo kanndidaajo PDP ngam suɓol lesdi Benue woyla-fuunaange. E lewru marse 2011, Akaagerger wiyi waylo-waylo wontii huunde haannde. So tawii Action Congress (ACN) suɓaama ngam heɓde laamu, Audu Ogbeh ina ƴellita Benue, ina dartina mbuuɗu ngu PDP waɗi e nder duuɓi nay cakkitiiɗi ɗii. E lewru Oktoobar 2014, Akaagerger jeyaa ko e mawɓe PDP e nder diiwaan senaateeruuji Benue, ɓe mballi Gomnaajo Gabriel Suswam ngam suɓaade senaateeruuji 2015. E lewru mee 2015, Akaagerger ina jeyaa e ardiiɓe diiwanuuji jeegom zone cakaare worgo, ƴaañooɓe kanndidaa George Akume ngam wonde hooreejo Senaa. Wade Akaagerger sankii ko ñalnde 15 mee 2025, tawi ina yahra e duuɓi 69. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Katsina == Tuugnorgal == skkil1yabpo88wa65c4wx8iaj0aa10f 180621 180620 2026-08-03T11:24:57Z Ilya Discuss 10103 180621 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kolonel Joseph Iorshagher Akaagerger''' (5 lewru Mbooy 1956 – 15 Mbooy 2025) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gardiiɗo konu leydi Katsina, tuggi lewru ut 1998 haa 29 lewru mee 1999. Caggal nde o arti e demokaraasi, e lewru abriil 2007, o suɓaama e Senaa ngam lomtaade Benue North East.<ref name="pblank506" />.<ref>{{cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429cov02.html|title=The Return of Abacha Boys|author=Kola Ologbondiyan and Agaju Maduba|work=ThisDay|date=2001-04-29|access-date=2010-05-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070927200611/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429cov02.html|archive-date=2007-09-27}}</ref> Ɓawo Akaagerger jibinaa ko ñalnde 5 mee 1956 to nokku laamu Konshisha, jooni ko e diiwaan Benue, iwdi mum ko Tiv. O naati duɗal hakkundeewal laamu, to Gboko (1969–1973). Nde o naati e konu, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde difagol leydi Nijeer, to Kaduna (1976-1977), to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu laamɗo Sandhurst, to leydi Angalteer (1977-79). O heɓi kadi dipolomaaji LLB e LLM to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jos e dipolomaaji doktoraa e sariya faggudu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O joginoo ko tiitoonde aadaaji wiyeteende Ambe u Konshisha (koɗo Konshisha).<ref>{{Cite news|access-date=2015-07-21|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2011/01/08/david-mark-chief-gemade-and-ternu-tsegba-declared-winners-at-the-just-conckded-pdp-senatorial-primaries/|location=Lagos, Nigeria|title=David Mark, Chief Gemade and Ternu Tsegba Declared Winners At The Just Concluded PDP Senatorial Primaries|date=2011-01-08|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.osundefender.org/?p=12933|work=Osun Defender|title=Fierce Battle For Benue State House|author=Kayode Mallami|date=2011-03-10|access-date=2015-07-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722081555/http://www.osundefender.org/?p=12933|archive-date=2015-07-22|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|access-date=2015-07-21|url=http://leadership.ng/news/387708/jubilation-benue-pdp-elders-purchase-senate-form-suswam|title=Jubilation In Benue As PDP Elders Purchase Senate Form For Suswam|author=Solomon Ayado|date=2014-10-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722103720/http://leadership.ng/news/387708/jubilation-benue-pdp-elders-purchase-senate-form-suswam|archive-date=2015-07-22|url-status=dead|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{cite journal|url=http://leadership.ng/news/432911/senate-ortom-others-seek-support-for-akume|journal=Leadership Nigeria|title=Senate: Ortom, Others Seek Support For Akume|author=Muyiwa Oyinlola|date=2015-05-14|access-date=2015-07-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722083122/http://leadership.ng/news/432911/senate-ortom-others-seek-support-for-akume|archive-date=2015-07-22|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|access-date=2015-07-21|url=http://www.thisdaylive.com/articles/intrigues-horse-trading-trail-senate-presidency-race/209102/|title=Intrigues, Horse Trading Trail Senate Presidency Race|date=2015-05-12|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722042223/http://www.thisdaylive.com/articles/intrigues-horse-trading-trail-senate-presidency-race/209102/|archive-date=2015-07-22|newspaper=[[This Day]]}}</ref> Ko o banndiraaɓe gonnooɗo jaagorgal ko feewti e jaagorgal ko feewti e ñaawoore, hono Michael Aondoakaa. Golle konu Akaagerger ina joginoo postooji keewɗi e nder konu, ina yahra e darnde Lietnaa Kolonel. O woniino e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde e nder leydi Zaria nde o toɗɗaa gardiiɗo konu leydi Katsina e nder laamu mbayliigu Seneraal Abdulsalami Abubakar e lewru ut 1998.<ref>[https://www.thecable.ng/joseph-akaagerger-ex-benue-senator-and-military-administrator-dies-at-69/ Joseph Akaagerger, ex-Benue senator and military administrator, dies at 69]</ref><ref>{{cite news|last1=Ige|first1=Olugbenga|title=Benue gov mourns ex-senator, Joseph Akaagerger|url=https://punchng.com/benue-gov-mourns-ex-senator-joseph-akaagerger/|access-date=6 June 2025|agency=Punch|newspaper=[[The Punch]]}}</ref> O wi'aama o hokki laamu ceede ngam kampaniire guwerneer Katsina nde Umaru Musa Yar'Adua (caggal maako laati hooreejo lesdi), mo hoosi laamu haa fuɗɗam Republique nayaɓre Naajeeriya nder lewru May 1999. Caggal nde o rokkaama, tawaama wonde dowla oo ina jogii njoɓdi ₦35 miliyoŋ ummoraade e ministeeruuji ɗii, ₦174 miliyoŋ ummoraade e parastatal en e njoɓdi ɓurndi heewde e Banke Fuɗnaange e nder diiwaan hee ₦75 miliyoŋ, kam e ñamaale goɗɗe. Caggal nde o arti e demokaraasi, nde tawnoo ko o gonnooɗo gardiiɗo konu, o ɗaɓɓiraa ko yo o woppu konu. Seneraal Akaagerger naati lannda yimɓe leydi Najeriya (UNPP). E wooteeji 2003, o woniino kanndidaa UNPP ngam suɓaade Senaa to diiwaan Benue to diiwaan Benue North East, kono o suɓaaka. E lewru suwee 2004 o taƴti lannda PDP. E wooteeji 2007 o dogi kadi ngam suɓaade Benue NE, oo sahaa ko e dow laylaytol PDP. E nder wooteeji garooji ɗii, o heɓaani ko ɓuri heewde e 2/3 ko o hatojini koo, kono o suɓaama kanndidaa e dow ko ɓuri heewde e wooteeji, hono no senaateer David Mark to zone senaateer Benue Sud nii. Unongo rokki mo ballal mum, o fiilaa, o jooɗii e laamu ko e lewru mee 2007. E lewru Yarkomaa 2008, ñaawirdu ɗaɓɓaande woote to Makurdi, woppii woote makko, sibu ina waɗi wooteeji keewɗi, tawi noon ko wooteeji gooŋɗuɗi, yamiri yo wooteeji kesi mbaɗe. O wullitii ñaawoore ndee. E lewru feebariyee 2008, Akaagerger toɗɗaa ko gardiiɗo jaayndeyaagal wonande dingiral senaateeruuji worgo. Akaagerger waɗii rokkude cellal ko huunde tiiɗnde. E lewru Duujal 2008, o hollitii wonde peeje makko safaara ɗe o gollotoo e nder diiwaan hee, ɗe o gollotoo e ballondiral e fedde safrooɓe leslese, o waɗii ₦50 miliyoŋ, o naftorii 23 000 neɗɗo. E lewru oktoobar 2009, o ummini alarm dow baraas naftowal Lake Nyos, tawaaɗo to Kameruun, ɓuuɓɗo e maayo Benue. Leydi ndii ina jooɗii e dow suudu magma, ina heewi CO2, ndi ɓuuɓnoo ko ɓooyi. Koɗorɗe baraas oo ina ustoo, kadi so leydi ina waawi waɗde musiiba e nder leydi Najeriya. Akaagerger noddii reentaade haa arti noon e yaawnaade golle eɓɓaande baraas buffer Kashimbilla. E lewru mee 2009, Akaagerger e senaateeruuji njeenayo goɗɗi, njaltinaama to Goomu toppitiingu ko fayti e koɗki, e martabaaji e ɗaɓɓaaɗe renndo ngam wiɗtude ko faati e yah-ngartaa luulndiingo, yoɓaaɗo njoɓdi to Ganaa. E lewru sulyee 2009, Goomu Senaa innitiri ex-direkteeruuji bankeeji 13 ŋakkiraaɗi golle, tawi ina njeyaa e ko addani bankeeji ɗii ŋakkere golle. Akaagerger ina salii waɗde inɗe ɗee e nder renndo, sibu ina heen hooreeɓe birooji won e juɓɓule laamu fedde ndee. Doggol yaltungol e lewru Oktoobar 2009 ngol Banke mawɗo leydi Naajeeriya yaltini e ñamaale ɗe ngalaa golle e nder bankeeji joy potɗi yoɓeede, hollitii wonde Akaagerger ina joginoo ñamaale ₦534 miliyoŋ to Spring Bank Plc. E nder yeewtere marse 2010, Akaagerger hollitii wonde ina jogii hoolaare wonde peeje wooteeji baɗaaɗe ɗee maa njuɓɓine ko adii wooteeji 2011 ɗii. Caggal golle E lewru Yarkomaa 2011, gonnooɗo hooreejo leydi PDP, Barnabas Gemade, fooli Akaagerger e woɓɓe ngam o laatoo kanndidaajo PDP ngam suɓol lesdi Benue woyla-fuunaange. E lewru marse 2011, Akaagerger wiyi waylo-waylo wontii huunde haannde. So tawii Action Congress (ACN) suɓaama ngam heɓde laamu, Audu Ogbeh ina ƴellita Benue, ina dartina mbuuɗu ngu PDP waɗi e nder duuɓi nay cakkitiiɗi ɗii. E lewru Oktoobar 2014, Akaagerger jeyaa ko e mawɓe PDP e nder diiwaan senaateeruuji Benue, ɓe mballi Gomnaajo Gabriel Suswam ngam suɓaade senaateeruuji 2015. E lewru mee 2015, Akaagerger ina jeyaa e ardiiɓe diiwanuuji jeegom zone cakaare worgo, ƴaañooɓe kanndidaa George Akume ngam wonde hooreejo Senaa. Wade Akaagerger sankii ko ñalnde 15 mee 2025, tawi ina yahra e duuɓi 69. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Katsina == Tuugnorgal == 99mgofqqym77b06aetdj6dfkgggtvrh 180622 180621 2026-08-03T11:26:35Z Ilya Discuss 10103 180622 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kolonel Joseph Iorshagher Akaagerger''' (5 lewru Mbooy 1956 – 15 Mbooy 2025) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gardiiɗo konu leydi Katsina, tuggi lewru ut 1998 haa 29 lewru mee 1999. Caggal nde o arti e demokaraasi, e lewru abriil 2007, o suɓaama e Senaa ngam lomtaade Benue North East.<ref name="pblank506" />.<ref>{{cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429cov02.html|title=The Return of Abacha Boys|author=Kola Ologbondiyan and Agaju Maduba|work=ThisDay|date=2001-04-29|access-date=2010-05-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070927200611/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429cov02.html|archive-date=2007-09-27}}</ref> Ɓawo Akaagerger jibinaa ko ñalnde 5 mee 1956 to nokku laamu Konshisha, jooni ko e diiwaan Benue, iwdi mum ko Tiv. O naati duɗal hakkundeewal laamu, to Gboko (1969–1973). Nde o naati e konu, o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde difagol leydi Nijeer, to Kaduna (1976-1977), to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu laamɗo Sandhurst, to leydi Angalteer (1977-79). O heɓi kadi dipolomaaji LLB e LLM to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jos e dipolomaaji doktoraa e sariya faggudu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O joginoo ko tiitoonde aadaaji wiyeteende Ambe u Konshisha (koɗo Konshisha).<ref>{{Cite news|access-date=2015-07-21|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2011/01/08/david-mark-chief-gemade-and-ternu-tsegba-declared-winners-at-the-just-conckded-pdp-senatorial-primaries/|location=Lagos, Nigeria|title=David Mark, Chief Gemade and Ternu Tsegba Declared Winners At The Just Concluded PDP Senatorial Primaries|date=2011-01-08|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.osundefender.org/?p=12933|work=Osun Defender|title=Fierce Battle For Benue State House|author=Kayode Mallami|date=2011-03-10|access-date=2015-07-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722081555/http://www.osundefender.org/?p=12933|archive-date=2015-07-22|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|access-date=2015-07-21|url=http://leadership.ng/news/387708/jubilation-benue-pdp-elders-purchase-senate-form-suswam|title=Jubilation In Benue As PDP Elders Purchase Senate Form For Suswam|author=Solomon Ayado|date=2014-10-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722103720/http://leadership.ng/news/387708/jubilation-benue-pdp-elders-purchase-senate-form-suswam|archive-date=2015-07-22|url-status=dead|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{cite journal|url=http://leadership.ng/news/432911/senate-ortom-others-seek-support-for-akume|journal=Leadership Nigeria|title=Senate: Ortom, Others Seek Support For Akume|author=Muyiwa Oyinlola|date=2015-05-14|access-date=2015-07-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722083122/http://leadership.ng/news/432911/senate-ortom-others-seek-support-for-akume|archive-date=2015-07-22|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|access-date=2015-07-21|url=http://www.thisdaylive.com/articles/intrigues-horse-trading-trail-senate-presidency-race/209102/|title=Intrigues, Horse Trading Trail Senate Presidency Race|date=2015-05-12|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722042223/http://www.thisdaylive.com/articles/intrigues-horse-trading-trail-senate-presidency-race/209102/|archive-date=2015-07-22|newspaper=[[This Day]]}}</ref> Ko o banndiraaɓe gonnooɗo jaagorgal ko feewti e jaagorgal ko feewti e ñaawoore, hono Michael Aondoakaa. Golle konu Akaagerger ina joginoo postooji keewɗi e nder konu, ina yahra e darnde Lietnaa Kolonel. O woniino e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde e nder leydi Zaria nde o toɗɗaa gardiiɗo konu leydi Katsina e nder laamu mbayliigu Seneraal Abdulsalami Abubakar e lewru ut 1998.<ref>[https://www.thecable.ng/joseph-akaagerger-ex-benue-senator-and-military-administrator-dies-at-69/ Joseph Akaagerger, ex-Benue senator and military administrator, dies at 69]</ref><ref>{{cite news|last1=Ige|first1=Olugbenga|title=Benue gov mourns ex-senator, Joseph Akaagerger|url=https://punchng.com/benue-gov-mourns-ex-senator-joseph-akaagerger/|access-date=6 June 2025|agency=Punch|newspaper=[[The Punch]]}}</ref> O wi'aama o hokki laamu ceede ngam kampaniire guwerneer Katsina nde Umaru Musa Yar'Adua (caggal maako laati hooreejo lesdi), mo hoosi laamu haa fuɗɗam Republique nayaɓre Naajeeriya nder lewru May 1999. Caggal nde o rokkaama, tawaama wonde dowla oo ina jogii njoɓdi ₦35 miliyoŋ ummoraade e ministeeruuji ɗii, ₦174 miliyoŋ ummoraade e parastatal en e njoɓdi ɓurndi heewde e Banke Fuɗnaange e nder diiwaan hee ₦75 miliyoŋ, kam e ñamaale goɗɗe. Caggal nde o arti e demokaraasi, nde tawnoo ko o gonnooɗo gardiiɗo konu, o ɗaɓɓiraa ko yo o woppu konu. Seneraal Akaagerger naati lannda yimɓe leydi Najeriya (UNPP).<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200911160005.html?viewall=1|title=Our Political System Disorderly, Says Senator Akaagerger|work=Vanguard|author=Emmanuel Aziken|date=16 November 2009|access-date=2010-05-18}}</ref> E wooteeji 2003, o woniino kanndidaa UNPP ngam suɓaade Senaa to diiwaan Benue to diiwaan Benue North East, kono o suɓaaka. E lewru suwee 2004 o taƴti lannda PDP. E wooteeji 2007 o dogi kadi ngam suɓaade Benue NE, oo sahaa ko e dow laylaytol PDP. E nder wooteeji garooji ɗii, o heɓaani ko ɓuri heewde e 2/3 ko o hatojini koo, kono o suɓaama kanndidaa e dow ko ɓuri heewde e wooteeji, hono no senaateer David Mark to zone senaateer Benue Sud nii. Unongo rokki mo ballal mum, o fiilaa, o jooɗii e laamu ko e lewru mee 2007. E lewru Yarkomaa 2008, ñaawirdu ɗaɓɓaande woote to Makurdi, woppii woote makko, sibu ina waɗi wooteeji keewɗi, tawi noon ko wooteeji gooŋɗuɗi, yamiri yo wooteeji kesi mbaɗe. O wullitii ñaawoore ndee. E lewru feebariyee 2008, Akaagerger toɗɗaa ko gardiiɗo jaayndeyaagal wonande dingiral senaateeruuji worgo. Akaagerger waɗii rokkude cellal ko huunde tiiɗnde. E lewru Duujal 2008, o hollitii wonde peeje makko safaara ɗe o gollotoo e nder diiwaan hee, ɗe o gollotoo e ballondiral e fedde safrooɓe leslese, o waɗii ₦50 miliyoŋ, o naftorii 23 000 neɗɗo. E lewru oktoobar 2009, o ummini alarm dow baraas naftowal Lake Nyos, tawaaɗo to Kameruun, ɓuuɓɗo e maayo Benue. Leydi ndii ina jooɗii e dow suudu magma, ina heewi CO2, ndi ɓuuɓnoo ko ɓooyi. Koɗorɗe baraas oo ina ustoo, kadi so leydi ina waawi waɗde musiiba e nder leydi Najeriya. Akaagerger noddii reentaade haa arti noon e yaawnaade golle eɓɓaande baraas buffer Kashimbilla. E lewru mee 2009, Akaagerger e senaateeruuji njeenayo goɗɗi, njaltinaama to Goomu toppitiingu ko fayti e koɗki, e martabaaji e ɗaɓɓaaɗe renndo ngam wiɗtude ko faati e yah-ngartaa luulndiingo, yoɓaaɗo njoɓdi to Ganaa. E lewru sulyee 2009, Goomu Senaa innitiri ex-direkteeruuji bankeeji 13 ŋakkiraaɗi golle, tawi ina njeyaa e ko addani bankeeji ɗii ŋakkere golle. Akaagerger ina salii waɗde inɗe ɗee e nder renndo, sibu ina heen hooreeɓe birooji won e juɓɓule laamu fedde ndee. Doggol yaltungol e lewru Oktoobar 2009 ngol Banke mawɗo leydi Naajeeriya yaltini e ñamaale ɗe ngalaa golle e nder bankeeji joy potɗi yoɓeede, hollitii wonde Akaagerger ina joginoo ñamaale ₦534 miliyoŋ to Spring Bank Plc. E nder yeewtere marse 2010, Akaagerger hollitii wonde ina jogii hoolaare wonde peeje wooteeji baɗaaɗe ɗee maa njuɓɓine ko adii wooteeji 2011 ɗii. Caggal golle E lewru Yarkomaa 2011, gonnooɗo hooreejo leydi PDP, Barnabas Gemade, fooli Akaagerger e woɓɓe ngam o laatoo kanndidaajo PDP ngam suɓol lesdi Benue woyla-fuunaange. E lewru marse 2011, Akaagerger wiyi waylo-waylo wontii huunde haannde. So tawii Action Congress (ACN) suɓaama ngam heɓde laamu, Audu Ogbeh ina ƴellita Benue, ina dartina mbuuɗu ngu PDP waɗi e nder duuɓi nay cakkitiiɗi ɗii. E lewru Oktoobar 2014, Akaagerger jeyaa ko e mawɓe PDP e nder diiwaan senaateeruuji Benue, ɓe mballi Gomnaajo Gabriel Suswam ngam suɓaade senaateeruuji 2015. E lewru mee 2015, Akaagerger ina jeyaa e ardiiɓe diiwanuuji jeegom zone cakaare worgo, ƴaañooɓe kanndidaa George Akume ngam wonde hooreejo Senaa. Wade Akaagerger sankii ko ñalnde 15 mee 2025, tawi ina yahra e duuɓi 69. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Katsina == Tuugnorgal == bll6m4p4qnrpmkntpdr4jw8nmnjfbng Sola Akinyede 0 43381 180623 2026-08-03T11:28:35Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Sola Steven Akinyede ListenN (jibinaa ko ñalnde 24 feebariyee 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Ekiti Sud, to leydi Naajeeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o golliima haa lewru Mbooy 2011. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Akinyede janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo Lagos, hitaande 1990. dañii dipolom Baccalauréat e sariya, barrister e sariya e master e sariya, wonti golloowo sariya. O toɗɗaa ko hooreejo duɗal jaaɓi..." 180623 wikitext text/x-wiki Sola Steven Akinyede ListenN (jibinaa ko ñalnde 24 feebariyee 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Ekiti Sud, to leydi Naajeeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o golliima haa lewru Mbooy 2011. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Akinyede janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo Lagos, hitaande 1990. dañii dipolom Baccalauréat e sariya, barrister e sariya e master e sariya, wonti golloowo sariya. O toɗɗaa ko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde ndema Michael Okpara, to Umudike. O jeyaa ko e Asaambele ngenndi (1998) e batu ngenndiwal ngam moƴƴinde politik (2005). Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ñaawoore, jojjanɗe aadee e geɗe sariya, leydi laamorgo leydi ndii e Drogaaji Narkotik Anti Corruption. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima wonde o walliino kuule ngam waylude sariyaaji jowitiiɗi e Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis, Komiseer jeytaare toppitiinde bonanndeeji e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi heen e Goomu ngenndi toppitiingu sariyaaji dorog. O walliino e o wondi e eɓɓaaɗe keewɗe, o wallitii kadi e jeewte e nder batu kuuɓtodinngu. E lewru Noowammbar 2009 Akinyede noddi bayyinaango ngam haɓaade caɗeele njulaagu e nder leydi Najeriya. Tuugnorgal 87kths6vt9ld8jz9hiizqey2q9gz3g0 180624 180623 2026-08-03T11:29:06Z Ilya Discuss 10103 180624 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Sola Steven Akinyede ListenN (jibinaa ko ñalnde 24 feebariyee 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Ekiti Sud, to leydi Naajeeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o golliima haa lewru Mbooy 2011. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Akinyede janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo Lagos, hitaande 1990. dañii dipolom Baccalauréat e sariya, barrister e sariya e master e sariya, wonti golloowo sariya. O toɗɗaa ko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde ndema Michael Okpara, to Umudike. O jeyaa ko e Asaambele ngenndi (1998) e batu ngenndiwal ngam moƴƴinde politik (2005). Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ñaawoore, jojjanɗe aadee e geɗe sariya, leydi laamorgo leydi ndii e Drogaaji Narkotik Anti Corruption. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima wonde o walliino kuule ngam waylude sariyaaji jowitiiɗi e Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis, Komiseer jeytaare toppitiinde bonanndeeji e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi heen e Goomu ngenndi toppitiingu sariyaaji dorog. O walliino e o wondi e eɓɓaaɗe keewɗe, o wallitii kadi e jeewte e nder batu kuuɓtodinngu. E lewru Noowammbar 2009 Akinyede noddi bayyinaango ngam haɓaade caɗeele njulaagu e nder leydi Najeriya. Tuugnorgal ax3jo9ewebdx15rpzkpcbvecia7clr4 180625 180624 2026-08-03T11:32:14Z Ilya Discuss 10103 180625 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Sola Steven Akinyede ListenN''' (jibinaa ko ñalnde 24 feebariyee 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Ekiti Sud, to leydi Naajeeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o golliima haa lewru Mbooy 2011. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Akinyede janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo Lagos, hitaande 1990. dañii dipolom Baccalauréat e sariya, barrister e sariya e master e sariya, wonti golloowo sariya. O toɗɗaa ko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde ndema Michael Okpara, to Umudike. O jeyaa ko e Asaambele ngenndi (1998) e batu ngenndiwal ngam moƴƴinde politik (2005). Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ñaawoore, jojjanɗe aadee e geɗe sariya, leydi laamorgo leydi ndii e Drogaaji Narkotik Anti Corruption. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima wonde o walliino kuule ngam waylude sariyaaji jowitiiɗi e Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis, Komiseer jeytaare toppitiinde bonanndeeji e bonanndeeji goɗɗi jowitiiɗi heen e Goomu ngenndi toppitiingu sariyaaji dorog. O walliino e o wondi e eɓɓaaɗe keewɗe, o wallitii kadi e jeewte e nder batu kuuɓtodinngu. E lewru Noowammbar 2009 Akinyede noddi bayyinaango ngam haɓaade caɗeele njulaagu e nder leydi Najeriya. == Tuugnorgal == exkoeookg2qb9wpppl4b51n57t0bk2a Austin Akobundu 0 43382 180626 2026-08-03T11:35:29Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Austin Okwudiri Akobundu (ListenR jibinaa ko 10 mars 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, ko kanko woni senateer jooni, lomtotooɗo Abia Central. Austin Akobundu ko kolonel gonɗo e konu leydi Naajeeriya, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi ndii e laamu hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan. O lomtii Darlington Nwokocha mo ñaawirdu kuuge leydi ndii woppi woote mum ñalnde 4 noowammbar 2023. O huniima ñalnde 15 noowammbar 2023. E fuɗɗoode ko o lom..." 180626 wikitext text/x-wiki Austin Okwudiri Akobundu (ListenR jibinaa ko 10 mars 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, ko kanko woni senateer jooni, lomtotooɗo Abia Central. Austin Akobundu ko kolonel gonɗo e konu leydi Naajeeriya, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi ndii e laamu hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan. O lomtii Darlington Nwokocha mo ñaawirdu kuuge leydi ndii woppi woote mum ñalnde 4 noowammbar 2023. O huniima ñalnde 15 noowammbar 2023. E fuɗɗoode ko o lomtotooɗo PDP, Akobundu ummiima e ADC e lewru marse 2026, o tawtoraama woote gardagol leydi Naajeeriya e hitaande 2027. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Austin Oyangwu Akobundu jibinaa ko ñalnde 10 mars 1956 to Oloko, e nder diiwaan Ikwuano, to diiwaan Abia hannde oo, to leydi Najeriya. O heɓi jaŋde makko arandeere to Enugu e Umuahia hade makko winnditaade to duɗal jaaɓi haaɗtirde (NDA), ɗo o janngi konu. O heɓi kadi Dipolomaaji e Innjiniyaaruuji Telefoŋaaji/Elektronik to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ife (hannde Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Obafemi Awolowo), Ile-Ife. E nder golle makko konu, Akobundu tawtoraama kursuuji keewɗi to bannge karallaagal e konu to bannge jokkondiral e golle signaal. fldwnzxd97hvhum1k7o8ozkvtwfxgwf 180627 180626 2026-08-03T11:36:48Z Ilya Discuss 10103 180627 wikitext text/x-wiki Austin Okwudiri Akobundu (ListenR jibinaa ko 10 mars 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, ko kanko woni senateer jooni, lomtotooɗo Abia Central. Austin Akobundu ko kolonel gonɗo e konu leydi Naajeeriya, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi ndii e laamu hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan. O lomtii Darlington Nwokocha mo ñaawirdu kuuge leydi ndii woppi woote mum ñalnde 4 noowammbar 2023. O huniima ñalnde 15 noowammbar 2023. E fuɗɗoode ko o lomtotooɗo PDP, Akobundu ummiima e ADC e lewru marse 2026, o tawtoraama woote gardagol leydi Naajeeriya e hitaande 2027. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Austin Oyangwu Akobundu jibinaa ko ñalnde 10 mars 1956 to Oloko, e nder diiwaan Ikwuano, to diiwaan Abia hannde oo, to leydi Najeriya. O heɓi jaŋde makko arandeere to Enugu e Umuahia hade makko winnditaade to duɗal jaaɓi haaɗtirde (NDA), ɗo o janngi konu. O heɓi kadi Dipolomaaji e Innjiniyaaruuji Telefoŋaaji/Elektronik to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ife (hannde Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Obafemi Awolowo), Ile-Ife. E nder golle makko konu, Akobundu tawtoraama kursuuji keewɗi to bannge karallaagal e konu to bannge jokkondiral e golle signaal. Kugal Austin Oyangwu Akobundu ko ofiseejo konu leydi Naajeeriya, o mahii golle makko e nder jokkondiral konu, hade makko naatde e politik e njuɓɓudi laamu. O naati nder konu lesdi Naajeeriya bana ofisee cadet nder 22 Regular Combatant Course mo Akademi Defense Naajeeriya nder hitaande 1977. O huwi nder konu Naajeeriya Signals Corps nden o jogi kuuɗe konu e janngirde feere-feere, hawtaade e kuugal haa janngirde Signals konu Naajeeriya. E nder golle makko konu, Akobundu wonnoo ko balloowo (aide-de-camp) e ofiseeji mawɗi konu, o golliima kadi ko balloowo karallaagal konu e geɗe telefoŋaaji to njuɓɓudi konu pioneer to diiwaan Bayelsa. O woppi konu leydi Naajeeriya e hitaande 2000, o woniino kolonel. Caggal nde o woppi golle, o naati e golle njulaagu, o woni hooreejo fedde Sosiyeteeji Nostro hade makko naatde e golle laamu e politik. Golle politik Austin Oyangwu Akobundu ummiima e golle konu, naati e politik partiiji, o woni e golloraade lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino tergal e Goomu Ngatamaare PDP, o joginoo kadi golle keewɗe e nder ardorde lannda ka, ina jeyaa heen cukko hooreejo lannda (Fuɗnaange-rewo) lannda ka. E hitaande 2017, o suɓaama hooreejo yuɓɓinoowo ngenndi PDP, ɗo o halfinaa yuɓɓo lannda e yuɓɓinde golle lannda. Ko adii nde o ummotoo e laamu lannda, Akobundu golliima e laamu fedde ndee, o woniino jaagorgal ko fayti e ndeenka leydi e gardagol hooreejo leydi Goodluck Jonathan tuggi 2014 haa 2015. E hitaande 2022, o heɓi tikket PDP ngam suɓaade hooreejo leydi Abia, o tawtoraama woote senateeruuji 2023. Caggal nde ñaawirde ƴetti kuulal ngam ustude woote Darlington Nwokocha, Akobundu hollitaama ko kañum heɓi, o hunnaama wonde senaateer lomtotooɗo Abia Central e lewru noowammbar 2023. nbb7q4jb53sn69oqd8cnm54alwgpnv7 180628 180627 2026-08-03T11:37:53Z Ilya Discuss 10103 180628 wikitext text/x-wiki Austin Okwudiri Akobundu (ListenR jibinaa ko 10 mars 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, ko kanko woni senateer jooni, lomtotooɗo Abia Central. Austin Akobundu ko kolonel gonɗo e konu leydi Naajeeriya, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi ndii e laamu hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan. O lomtii Darlington Nwokocha mo ñaawirdu kuuge leydi ndii woppi woote mum ñalnde 4 noowammbar 2023. O huniima ñalnde 15 noowammbar 2023. E fuɗɗoode ko o lomtotooɗo PDP, Akobundu ummiima e ADC e lewru marse 2026, o tawtoraama woote gardagol leydi Naajeeriya e hitaande 2027. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Austin Oyangwu Akobundu jibinaa ko ñalnde 10 mars 1956 to Oloko, e nder diiwaan Ikwuano, to diiwaan Abia hannde oo, to leydi Najeriya. O heɓi jaŋde makko arandeere to Enugu e Umuahia hade makko winnditaade to duɗal jaaɓi haaɗtirde (NDA), ɗo o janngi konu. O heɓi kadi Dipolomaaji e Innjiniyaaruuji Telefoŋaaji/Elektronik to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ife (hannde Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Obafemi Awolowo), Ile-Ife. E nder golle makko konu, Akobundu tawtoraama kursuuji keewɗi to bannge karallaagal e konu to bannge jokkondiral e golle signaal. Kugal Austin Oyangwu Akobundu ko ofiseejo konu leydi Naajeeriya, o mahii golle makko e nder jokkondiral konu, hade makko naatde e politik e njuɓɓudi laamu. O naati nder konu lesdi Naajeeriya bana ofisee cadet nder 22 Regular Combatant Course mo Akademi Defense Naajeeriya nder hitaande 1977. O huwi nder konu Naajeeriya Signals Corps nden o jogi kuuɗe konu e janngirde feere-feere, hawtaade e kuugal haa janngirde Signals konu Naajeeriya. E nder golle makko konu, Akobundu wonnoo ko balloowo (aide-de-camp) e ofiseeji mawɗi konu, o golliima kadi ko balloowo karallaagal konu e geɗe telefoŋaaji to njuɓɓudi konu pioneer to diiwaan Bayelsa. O woppi konu leydi Naajeeriya e hitaande 2000, o woniino kolonel. Caggal nde o woppi golle, o naati e golle njulaagu, o woni hooreejo fedde Sosiyeteeji Nostro hade makko naatde e golle laamu e politik. Golle politik Austin Oyangwu Akobundu ummiima e golle konu, naati e politik partiiji, o woni e golloraade lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino tergal e Goomu Ngatamaare PDP, o joginoo kadi golle keewɗe e nder ardorde lannda ka, ina jeyaa heen cukko hooreejo lannda (Fuɗnaange-rewo) lannda ka. E hitaande 2017, o suɓaama hooreejo yuɓɓinoowo ngenndi PDP, ɗo o halfinaa yuɓɓo lannda e yuɓɓinde golle lannda. Ko adii nde o ummotoo e laamu lannda, Akobundu golliima e laamu fedde ndee, o woniino jaagorgal ko fayti e ndeenka leydi e gardagol hooreejo leydi Goodluck Jonathan tuggi 2014 haa 2015. E hitaande 2022, o heɓi tikket PDP ngam suɓaade hooreejo leydi Abia, o tawtoraama woote senateeruuji 2023. Caggal nde ñaawirde ƴetti kuulal ngam ustude woote Darlington Nwokocha, Akobundu hollitaama ko kañum heɓi, o hunnaama wonde senaateer lomtotooɗo Abia Central e lewru noowammbar 2023. Golle sariyaaji Gila o heɓi laamu senateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Abia cakaari e lewru noowammbar 2023, Austin Oyangwu Akobundu ina tawtoree golle sariyaaji e nder senateeruuji. O wallitorii Koldaa Fedde Karallaagal Cellal, Ikwuano (Sosde) Bill, 2024, Duɗal Karallaagal Humpito e Jokkondiral, Umuahia North (Sosde) Bill, 2024, e Duɗal Njulaagu e Ƴellitaare Karallaagal, Osisimentoma (Sosde2) Bill2. Nafooje makko to bannge sariya, no Asaambele ngenndi yaltiniri nii, ina jeyaa heen kisal, ƴellitaare teeru e jokkondiral dijital. Golle renndo Gila o ari nder Senaa, Akobundu ɗon mari bawɗe wallugo heɓuki jaangirde nden boo ko neeɓi boo o hokki bursiiji ngam 113 janngooɓe nder nokkuuje laamu lesdi Abia e jannginde 400 almuudo ko faati e ordinateeruuji to Umuahia, to diiwaan Abia. Tuugnorgal enjbbzzp9vsydoegwy1l19ly5vxom7q 180629 180628 2026-08-03T11:38:47Z Ilya Discuss 10103 180629 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Austin Okwudiri Akobundu (ListenR jibinaa ko 10 mars 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, ko kanko woni senateer jooni, lomtotooɗo Abia Central. Austin Akobundu ko kolonel gonɗo e konu leydi Naajeeriya, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi ndii e laamu hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan. O lomtii Darlington Nwokocha mo ñaawirdu kuuge leydi ndii woppi woote mum ñalnde 4 noowammbar 2023. O huniima ñalnde 15 noowammbar 2023. E fuɗɗoode ko o lomtotooɗo PDP, Akobundu ummiima e ADC e lewru marse 2026, o tawtoraama woote gardagol leydi Naajeeriya e hitaande 2027. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Austin Oyangwu Akobundu jibinaa ko ñalnde 10 mars 1956 to Oloko, e nder diiwaan Ikwuano, to diiwaan Abia hannde oo, to leydi Najeriya. O heɓi jaŋde makko arandeere to Enugu e Umuahia hade makko winnditaade to duɗal jaaɓi haaɗtirde (NDA), ɗo o janngi konu. O heɓi kadi Dipolomaaji e Innjiniyaaruuji Telefoŋaaji/Elektronik to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ife (hannde Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Obafemi Awolowo), Ile-Ife. E nder golle makko konu, Akobundu tawtoraama kursuuji keewɗi to bannge karallaagal e konu to bannge jokkondiral e golle signaal. Kugal Austin Oyangwu Akobundu ko ofiseejo konu leydi Naajeeriya, o mahii golle makko e nder jokkondiral konu, hade makko naatde e politik e njuɓɓudi laamu. O naati nder konu lesdi Naajeeriya bana ofisee cadet nder 22 Regular Combatant Course mo Akademi Defense Naajeeriya nder hitaande 1977. O huwi nder konu Naajeeriya Signals Corps nden o jogi kuuɗe konu e janngirde feere-feere, hawtaade e kuugal haa janngirde Signals konu Naajeeriya. E nder golle makko konu, Akobundu wonnoo ko balloowo (aide-de-camp) e ofiseeji mawɗi konu, o golliima kadi ko balloowo karallaagal konu e geɗe telefoŋaaji to njuɓɓudi konu pioneer to diiwaan Bayelsa. O woppi konu leydi Naajeeriya e hitaande 2000, o woniino kolonel. Caggal nde o woppi golle, o naati e golle njulaagu, o woni hooreejo fedde Sosiyeteeji Nostro hade makko naatde e golle laamu e politik. Golle politik Austin Oyangwu Akobundu ummiima e golle konu, naati e politik partiiji, o woni e golloraade lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino tergal e Goomu Ngatamaare PDP, o joginoo kadi golle keewɗe e nder ardorde lannda ka, ina jeyaa heen cukko hooreejo lannda (Fuɗnaange-rewo) lannda ka. E hitaande 2017, o suɓaama hooreejo yuɓɓinoowo ngenndi PDP, ɗo o halfinaa yuɓɓo lannda e yuɓɓinde golle lannda. Ko adii nde o ummotoo e laamu lannda, Akobundu golliima e laamu fedde ndee, o woniino jaagorgal ko fayti e ndeenka leydi e gardagol hooreejo leydi Goodluck Jonathan tuggi 2014 haa 2015. E hitaande 2022, o heɓi tikket PDP ngam suɓaade hooreejo leydi Abia, o tawtoraama woote senateeruuji 2023. Caggal nde ñaawirde ƴetti kuulal ngam ustude woote Darlington Nwokocha, Akobundu hollitaama ko kañum heɓi, o hunnaama wonde senaateer lomtotooɗo Abia Central e lewru noowammbar 2023. Golle sariyaaji Gila o heɓi laamu senateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Abia cakaari e lewru noowammbar 2023, Austin Oyangwu Akobundu ina tawtoree golle sariyaaji e nder senateeruuji. O wallitorii Koldaa Fedde Karallaagal Cellal, Ikwuano (Sosde) Bill, 2024, Duɗal Karallaagal Humpito e Jokkondiral, Umuahia North (Sosde) Bill, 2024, e Duɗal Njulaagu e Ƴellitaare Karallaagal, Osisimentoma (Sosde2) Bill2. Nafooje makko to bannge sariya, no Asaambele ngenndi yaltiniri nii, ina jeyaa heen kisal, ƴellitaare teeru e jokkondiral dijital. Golle renndo Gila o ari nder Senaa, Akobundu ɗon mari bawɗe wallugo heɓuki jaangirde nden boo ko neeɓi boo o hokki bursiiji ngam 113 janngooɓe nder nokkuuje laamu lesdi Abia e jannginde 400 almuudo ko faati e ordinateeruuji to Umuahia, to diiwaan Abia. Tuugnorgal 2qoa0fui6cg9ge7qt0aw24n4l0shlbv 180633 180629 2026-08-03T11:41:04Z Ilya Discuss 10103 180633 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Austin Okwudiri Akobundu''' (ListenR jibinaa ko 10 mars 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, ko kanko woni senateer jooni, lomtotooɗo Abia Central. Austin Akobundu ko kolonel gonɗo e konu leydi Naajeeriya, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi ndii e laamu hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan. O lomtii Darlington Nwokocha mo ñaawirdu kuuge leydi ndii woppi woote mum ñalnde 4 noowammbar 2023. O huniima ñalnde 15 noowammbar 2023. E fuɗɗoode ko o lomtotooɗo PDP, Akobundu ummiima e ADC e lewru marse 2026, o tawtoraama woote gardagol leydi Naajeeriya e hitaande 2027. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Austin Oyangwu Akobundu jibinaa ko ñalnde 10 mars 1956 to Oloko, e nder diiwaan Ikwuano, to diiwaan Abia hannde oo, to leydi Najeriya. O heɓi jaŋde makko arandeere to Enugu e Umuahia hade makko winnditaade to duɗal jaaɓi haaɗtirde (NDA), ɗo o janngi konu. O heɓi kadi Dipolomaaji e Innjiniyaaruuji Telefoŋaaji/Elektronik to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ife (hannde Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Obafemi Awolowo), Ile-Ife. E nder golle makko konu, Akobundu tawtoraama kursuuji keewɗi to bannge karallaagal e konu to bannge jokkondiral e golle signaal. Kugal Austin Oyangwu Akobundu ko ofiseejo konu leydi Naajeeriya, o mahii golle makko e nder jokkondiral konu, hade makko naatde e politik e njuɓɓudi laamu. O naati nder konu lesdi Naajeeriya bana ofisee cadet nder 22 Regular Combatant Course mo Akademi Defense Naajeeriya nder hitaande 1977. O huwi nder konu Naajeeriya Signals Corps nden o jogi kuuɗe konu e janngirde feere-feere, hawtaade e kuugal haa janngirde Signals konu Naajeeriya. E nder golle makko konu, Akobundu wonnoo ko balloowo (aide-de-camp) e ofiseeji mawɗi konu, o golliima kadi ko balloowo karallaagal konu e geɗe telefoŋaaji to njuɓɓudi konu pioneer to diiwaan Bayelsa. O woppi konu leydi Naajeeriya e hitaande 2000, o woniino kolonel. Caggal nde o woppi golle, o naati e golle njulaagu, o woni hooreejo fedde Sosiyeteeji Nostro hade makko naatde e golle laamu e politik. == Golle politik == Austin Oyangwu Akobundu ummiima e golle konu, naati e politik partiiji, o woni e golloraade lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino tergal e Goomu Ngatamaare PDP, o joginoo kadi golle keewɗe e nder ardorde lannda ka, ina jeyaa heen cukko hooreejo lannda (Fuɗnaange-rewo) lannda ka. E hitaande 2017, o suɓaama hooreejo yuɓɓinoowo ngenndi PDP, ɗo o halfinaa yuɓɓo lannda e yuɓɓinde golle lannda. Ko adii nde o ummotoo e laamu lannda, Akobundu golliima e laamu fedde ndee, o woniino jaagorgal ko fayti e ndeenka leydi e gardagol hooreejo leydi Goodluck Jonathan tuggi 2014 haa 2015. E hitaande 2022, o heɓi tikket PDP ngam suɓaade hooreejo leydi Abia, o tawtoraama woote senateeruuji 2023. Caggal nde ñaawirde ƴetti kuulal ngam ustude woote Darlington Nwokocha, Akobundu hollitaama ko kañum heɓi, o hunnaama wonde senaateer lomtotooɗo Abia Central e lewru noowammbar 2023. Golle sariyaaji Gila o heɓi laamu senateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Abia cakaari e lewru noowammbar 2023, Austin Oyangwu Akobundu ina tawtoree golle sariyaaji e nder senateeruuji. O wallitorii Koldaa Fedde Karallaagal Cellal, Ikwuano (Sosde) Bill, 2024, Duɗal Karallaagal Humpito e Jokkondiral, Umuahia North (Sosde) Bill, 2024, e Duɗal Njulaagu e Ƴellitaare Karallaagal, Osisimentoma (Sosde2) Bill2. Nafooje makko to bannge sariya, no Asaambele ngenndi yaltiniri nii, ina jeyaa heen kisal, ƴellitaare teeru e jokkondiral dijital. Golle renndo Gila o ari nder Senaa, Akobundu ɗon mari bawɗe wallugo heɓuki jaangirde nden boo ko neeɓi boo o hokki bursiiji ngam 113 janngooɓe nder nokkuuje laamu lesdi Abia e jannginde 400 almuudo ko faati e ordinateeruuji to Umuahia, to diiwaan Abia. == Tuugnorgal == ngk6j48wrlmb21woqxf292qjsxyy4lx 180634 180633 2026-08-03T11:42:52Z Ilya Discuss 10103 180634 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Austin Okwudiri Akobundu''' (ListenR jibinaa ko 10 mars 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, ko kanko woni senateer jooni, lomtotooɗo Abia Central. Austin Akobundu ko kolonel gonɗo e konu leydi Naajeeriya, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi ndii e laamu hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan..<ref>{{cite news|last=Nwosu|first=Uche|date=2022-05-24|title=Col. Akobundu Emerges PDP Flag Bearer For Abia Central Senatorial District|url=https://independent.ng/col-akobundu-emerges-pdp-flag-bearer-for-abia-central-senatorial-district/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-03-06|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://nass.gov.ng/mps/single/523|title=Sen. AUGUSTINE AKOBUNDU|access-date=2026-06-03}}</ref><ref>{{cite news|date=2022-03-31|title=Ex-minister joins race for Abia senatorial seat|url=https://punchng.com/ex-minister-joins-race-for-abia-senatorial-seat/|access-date=2024-03-06|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite news|last=Ogundapo|first=Abdulqudus|date=2023-11-15|title=New Abia Central senator sworn in|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/643514-new-abia-central-senator-sworn-in.html|access-date=2024-03-06|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{cite news|title=PDP's Akobundu Sworn In As Abia Senator|url=https://www.channelstv.com/2023/11/15/pdps-akobundu-sworn-in-as-abia-senator/|agency=[[Channels TV]]|last=Ume-Ezeoke|first=Gloria|date=2023-11-15|access-date=2024-11-11}}</ref><ref>{{cite news|last=Ogundapo|first=Abdulqudus|date=2023-11-15|title=New Abia Central senator sworn in|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/643514-new-abia-central-senator-sworn-in.html|access-date=2026-06-03|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>.<ref>{{cite news|date=2024-08-30|title=ADC Primaries: Akobundu Promises More Democratic Dividends for Abia Central|url=https://nationalambassadorngr.com/adc-primaries-akobundu-promises-more-democratic-dividends-for-abia-central|access-date=2026-06-03}}</ref> O lomtii Darlington Nwokocha mo ñaawirdu kuuge leydi ndii woppi woote mum ñalnde 4 noowammbar 2023. O huniima ñalnde 15 noowammbar 2023. E fuɗɗoode ko o lomtotooɗo PDP, Akobundu ummiima e ADC e lewru marse 2026, o tawtoraama woote gardagol leydi Naajeeriya e hitaande 2027. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Austin Oyangwu Akobundu jibinaa ko ñalnde 10 mars 1956 to Oloko, e nder diiwaan Ikwuano, to diiwaan Abia hannde oo, to leydi Najeriya. O heɓi jaŋde makko arandeere to Enugu e Umuahia hade makko winnditaade to duɗal jaaɓi haaɗtirde (NDA), ɗo o janngi konu. O heɓi kadi Dipolomaaji e Innjiniyaaruuji Telefoŋaaji/Elektronik to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ife (hannde Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Obafemi Awolowo), Ile-Ife. E nder golle makko konu, Akobundu tawtoraama kursuuji keewɗi to bannge karallaagal e konu to bannge jokkondiral e golle signaal. Kugal Austin Oyangwu Akobundu ko ofiseejo konu leydi Naajeeriya, o mahii golle makko e nder jokkondiral konu, hade makko naatde e politik e njuɓɓudi laamu. O naati nder konu lesdi Naajeeriya bana ofisee cadet nder 22 Regular Combatant Course mo Akademi Defense Naajeeriya nder hitaande 1977. O huwi nder konu Naajeeriya Signals Corps nden o jogi kuuɗe konu e janngirde feere-feere, hawtaade e kuugal haa janngirde Signals konu Naajeeriya. E nder golle makko konu, Akobundu wonnoo ko balloowo (aide-de-camp) e ofiseeji mawɗi konu, o golliima kadi ko balloowo karallaagal konu e geɗe telefoŋaaji to njuɓɓudi konu pioneer to diiwaan Bayelsa. O woppi konu leydi Naajeeriya e hitaande 2000, o woniino kolonel. Caggal nde o woppi golle, o naati e golle njulaagu, o woni hooreejo fedde Sosiyeteeji Nostro hade makko naatde e golle laamu e politik. == Golle politik == Austin Oyangwu Akobundu ummiima e golle konu, naati e politik partiiji, o woni e golloraade lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino tergal e Goomu Ngatamaare PDP, o joginoo kadi golle keewɗe e nder ardorde lannda ka, ina jeyaa heen cukko hooreejo lannda (Fuɗnaange-rewo) lannda ka. E hitaande 2017, o suɓaama hooreejo yuɓɓinoowo ngenndi PDP, ɗo o halfinaa yuɓɓo lannda e yuɓɓinde golle lannda. Ko adii nde o ummotoo e laamu lannda, Akobundu golliima e laamu fedde ndee, o woniino jaagorgal ko fayti e ndeenka leydi e gardagol hooreejo leydi Goodluck Jonathan tuggi 2014 haa 2015. E hitaande 2022, o heɓi tikket PDP ngam suɓaade hooreejo leydi Abia, o tawtoraama woote senateeruuji 2023. Caggal nde ñaawirde ƴetti kuulal ngam ustude woote Darlington Nwokocha, Akobundu hollitaama ko kañum heɓi, o hunnaama wonde senaateer lomtotooɗo Abia Central e lewru noowammbar 2023. Golle sariyaaji Gila o heɓi laamu senateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Abia cakaari e lewru noowammbar 2023, Austin Oyangwu Akobundu ina tawtoree golle sariyaaji e nder senateeruuji. O wallitorii Koldaa Fedde Karallaagal Cellal, Ikwuano (Sosde) Bill, 2024, Duɗal Karallaagal Humpito e Jokkondiral, Umuahia North (Sosde) Bill, 2024, e Duɗal Njulaagu e Ƴellitaare Karallaagal, Osisimentoma (Sosde2) Bill2. Nafooje makko to bannge sariya, no Asaambele ngenndi yaltiniri nii, ina jeyaa heen kisal, ƴellitaare teeru e jokkondiral dijital. Golle renndo Gila o ari nder Senaa, Akobundu ɗon mari bawɗe wallugo heɓuki jaangirde nden boo ko neeɓi boo o hokki bursiiji ngam 113 janngooɓe nder nokkuuje laamu lesdi Abia e jannginde 400 almuudo ko faati e ordinateeruuji to Umuahia, to diiwaan Abia. == Tuugnorgal == pymdvptcqwiafcoa3o3idbc28todzyr 180635 180634 2026-08-03T11:43:49Z Ilya Discuss 10103 180635 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Austin Okwudiri Akobundu''' (ListenR jibinaa ko 10 mars 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, ko kanko woni senateer jooni, lomtotooɗo Abia Central. Austin Akobundu ko kolonel gonɗo e konu leydi Naajeeriya, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi ndii e laamu hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan..<ref>{{cite news|last=Nwosu|first=Uche|date=2022-05-24|title=Col. Akobundu Emerges PDP Flag Bearer For Abia Central Senatorial District|url=https://independent.ng/col-akobundu-emerges-pdp-flag-bearer-for-abia-central-senatorial-district/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-03-06|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://nass.gov.ng/mps/single/523|title=Sen. AUGUSTINE AKOBUNDU|access-date=2026-06-03}}</ref><ref>{{cite news|date=2022-03-31|title=Ex-minister joins race for Abia senatorial seat|url=https://punchng.com/ex-minister-joins-race-for-abia-senatorial-seat/|access-date=2024-03-06|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite news|last=Ogundapo|first=Abdulqudus|date=2023-11-15|title=New Abia Central senator sworn in|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/643514-new-abia-central-senator-sworn-in.html|access-date=2024-03-06|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{cite news|title=PDP's Akobundu Sworn In As Abia Senator|url=https://www.channelstv.com/2023/11/15/pdps-akobundu-sworn-in-as-abia-senator/|agency=[[Channels TV]]|last=Ume-Ezeoke|first=Gloria|date=2023-11-15|access-date=2024-11-11}}</ref><ref>{{cite news|last=Ogundapo|first=Abdulqudus|date=2023-11-15|title=New Abia Central senator sworn in|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/643514-new-abia-central-senator-sworn-in.html|access-date=2026-06-03|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>.<ref>{{cite news|date=2024-08-30|title=ADC Primaries: Akobundu Promises More Democratic Dividends for Abia Central|url=https://nationalambassadorngr.com/adc-primaries-akobundu-promises-more-democratic-dividends-for-abia-central|access-date=2026-06-03}}</ref> O lomtii Darlington Nwokocha mo ñaawirdu kuuge leydi ndii woppi woote mum ñalnde 4 noowammbar 2023.<ref>{{Cite web|last=Abolo|first=Greg|date=2020-02-02|title=Austin Akobundu: A Seamless Political Party Organiser {{!}} The Oasis Reporters|url=https://www.theoasisreporters.com/austin-akobundu-a-seamless-political-party-organiser/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/523|access-date=2026-07-25|website=nass.gov.ng}}</ref> O huniima ñalnde 15 noowammbar 2023. E fuɗɗoode ko o lomtotooɗo PDP, Akobundu ummiima e ADC e lewru marse 2026, o tawtoraama woote gardagol leydi Naajeeriya e hitaande 2027. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Austin Oyangwu Akobundu jibinaa ko ñalnde 10 mars 1956 to Oloko, e nder diiwaan Ikwuano, to diiwaan Abia hannde oo, to leydi Najeriya. O heɓi jaŋde makko arandeere to Enugu e Umuahia hade makko winnditaade to duɗal jaaɓi haaɗtirde (NDA), ɗo o janngi konu. O heɓi kadi Dipolomaaji e Innjiniyaaruuji Telefoŋaaji/Elektronik to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ife (hannde Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Obafemi Awolowo), Ile-Ife. E nder golle makko konu, Akobundu tawtoraama kursuuji keewɗi to bannge karallaagal e konu to bannge jokkondiral e golle signaal. Kugal Austin Oyangwu Akobundu ko ofiseejo konu leydi Naajeeriya, o mahii golle makko e nder jokkondiral konu, hade makko naatde e politik e njuɓɓudi laamu. O naati nder konu lesdi Naajeeriya bana ofisee cadet nder 22 Regular Combatant Course mo Akademi Defense Naajeeriya nder hitaande 1977. O huwi nder konu Naajeeriya Signals Corps nden o jogi kuuɗe konu e janngirde feere-feere, hawtaade e kuugal haa janngirde Signals konu Naajeeriya. E nder golle makko konu, Akobundu wonnoo ko balloowo (aide-de-camp) e ofiseeji mawɗi konu, o golliima kadi ko balloowo karallaagal konu e geɗe telefoŋaaji to njuɓɓudi konu pioneer to diiwaan Bayelsa. O woppi konu leydi Naajeeriya e hitaande 2000, o woniino kolonel. Caggal nde o woppi golle, o naati e golle njulaagu, o woni hooreejo fedde Sosiyeteeji Nostro hade makko naatde e golle laamu e politik. == Golle politik == Austin Oyangwu Akobundu ummiima e golle konu, naati e politik partiiji, o woni e golloraade lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino tergal e Goomu Ngatamaare PDP, o joginoo kadi golle keewɗe e nder ardorde lannda ka, ina jeyaa heen cukko hooreejo lannda (Fuɗnaange-rewo) lannda ka. E hitaande 2017, o suɓaama hooreejo yuɓɓinoowo ngenndi PDP, ɗo o halfinaa yuɓɓo lannda e yuɓɓinde golle lannda. Ko adii nde o ummotoo e laamu lannda, Akobundu golliima e laamu fedde ndee, o woniino jaagorgal ko fayti e ndeenka leydi e gardagol hooreejo leydi Goodluck Jonathan tuggi 2014 haa 2015. E hitaande 2022, o heɓi tikket PDP ngam suɓaade hooreejo leydi Abia, o tawtoraama woote senateeruuji 2023. Caggal nde ñaawirde ƴetti kuulal ngam ustude woote Darlington Nwokocha, Akobundu hollitaama ko kañum heɓi, o hunnaama wonde senaateer lomtotooɗo Abia Central e lewru noowammbar 2023. Golle sariyaaji Gila o heɓi laamu senateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Abia cakaari e lewru noowammbar 2023, Austin Oyangwu Akobundu ina tawtoree golle sariyaaji e nder senateeruuji. O wallitorii Koldaa Fedde Karallaagal Cellal, Ikwuano (Sosde) Bill, 2024, Duɗal Karallaagal Humpito e Jokkondiral, Umuahia North (Sosde) Bill, 2024, e Duɗal Njulaagu e Ƴellitaare Karallaagal, Osisimentoma (Sosde2) Bill2. Nafooje makko to bannge sariya, no Asaambele ngenndi yaltiniri nii, ina jeyaa heen kisal, ƴellitaare teeru e jokkondiral dijital. Golle renndo Gila o ari nder Senaa, Akobundu ɗon mari bawɗe wallugo heɓuki jaangirde nden boo ko neeɓi boo o hokki bursiiji ngam 113 janngooɓe nder nokkuuje laamu lesdi Abia e jannginde 400 almuudo ko faati e ordinateeruuji to Umuahia, to diiwaan Abia. == Tuugnorgal == jqtpxm29f1e5cb417atyjsshjo4aojf 180636 180635 2026-08-03T11:44:38Z Ilya Discuss 10103 180636 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Austin Okwudiri Akobundu''' (ListenR jibinaa ko 10 mars 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, ko kanko woni senateer jooni, lomtotooɗo Abia Central. Austin Akobundu ko kolonel gonɗo e konu leydi Naajeeriya, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi ndii e laamu hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan..<ref>{{cite news|last=Nwosu|first=Uche|date=2022-05-24|title=Col. Akobundu Emerges PDP Flag Bearer For Abia Central Senatorial District|url=https://independent.ng/col-akobundu-emerges-pdp-flag-bearer-for-abia-central-senatorial-district/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-03-06|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://nass.gov.ng/mps/single/523|title=Sen. AUGUSTINE AKOBUNDU|access-date=2026-06-03}}</ref><ref>{{cite news|date=2022-03-31|title=Ex-minister joins race for Abia senatorial seat|url=https://punchng.com/ex-minister-joins-race-for-abia-senatorial-seat/|access-date=2024-03-06|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite news|last=Ogundapo|first=Abdulqudus|date=2023-11-15|title=New Abia Central senator sworn in|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/643514-new-abia-central-senator-sworn-in.html|access-date=2024-03-06|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{cite news|title=PDP's Akobundu Sworn In As Abia Senator|url=https://www.channelstv.com/2023/11/15/pdps-akobundu-sworn-in-as-abia-senator/|agency=[[Channels TV]]|last=Ume-Ezeoke|first=Gloria|date=2023-11-15|access-date=2024-11-11}}</ref><ref>{{cite news|last=Ogundapo|first=Abdulqudus|date=2023-11-15|title=New Abia Central senator sworn in|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/643514-new-abia-central-senator-sworn-in.html|access-date=2026-06-03|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>.<ref>{{cite news|date=2024-08-30|title=ADC Primaries: Akobundu Promises More Democratic Dividends for Abia Central|url=https://nationalambassadorngr.com/adc-primaries-akobundu-promises-more-democratic-dividends-for-abia-central|access-date=2026-06-03}}</ref> O lomtii Darlington Nwokocha mo ñaawirdu kuuge leydi ndii woppi woote mum ñalnde 4 noowammbar 2023.<ref>{{Cite web|last=Abolo|first=Greg|date=2020-02-02|title=Austin Akobundu: A Seamless Political Party Organiser {{!}} The Oasis Reporters|url=https://www.theoasisreporters.com/austin-akobundu-a-seamless-political-party-organiser/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/523|access-date=2026-07-25|website=nass.gov.ng}}</ref> O huniima ñalnde 15 noowammbar 2023. E fuɗɗoode ko o lomtotooɗo PDP, Akobundu ummiima e ADC e lewru marse 2026, o tawtoraama woote gardagol leydi Naajeeriya e hitaande 2027. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Austin Oyangwu Akobundu jibinaa ko ñalnde 10 mars 1956 to Oloko, e nder diiwaan Ikwuano, to diiwaan Abia hannde oo, to leydi Najeriya. O heɓi jaŋde makko arandeere to Enugu e Umuahia hade makko winnditaade to duɗal jaaɓi haaɗtirde (NDA), ɗo o janngi konu. O heɓi kadi Dipolomaaji e Innjiniyaaruuji Telefoŋaaji/Elektronik to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ife (hannde Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Obafemi Awolowo), Ile-Ife. E nder golle makko konu, Akobundu tawtoraama kursuuji keewɗi to bannge karallaagal e konu to bannge jokkondiral e golle signaal. Kugal Austin Oyangwu Akobundu ko ofiseejo konu leydi Naajeeriya, o mahii golle makko e nder jokkondiral konu, hade makko naatde e politik e njuɓɓudi laamu.<ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/523|access-date=2026-07-25|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web |last=Abolo|first=Greg|date=2020-02-02|title=Austin Akobundu: A Seamless Political Party Organiser {{!}} The Oasis Reporters|url=https://www.theoasisreporters.com/austin-akobundu-a-seamless-political-party-organiser/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref> O naati nder konu lesdi Naajeeriya bana ofisee cadet nder 22 Regular Combatant Course mo Akademi Defense Naajeeriya nder hitaande 1977. O huwi nder konu Naajeeriya Signals Corps nden o jogi kuuɗe konu e janngirde feere-feere, hawtaade e kuugal haa janngirde Signals konu Naajeeriya. E nder golle makko konu, Akobundu wonnoo ko balloowo (aide-de-camp) e ofiseeji mawɗi konu, o golliima kadi ko balloowo karallaagal konu e geɗe telefoŋaaji to njuɓɓudi konu pioneer to diiwaan Bayelsa. O woppi konu leydi Naajeeriya e hitaande 2000, o woniino kolonel. Caggal nde o woppi golle, o naati e golle njulaagu, o woni hooreejo fedde Sosiyeteeji Nostro hade makko naatde e golle laamu e politik. == Golle politik == Austin Oyangwu Akobundu ummiima e golle konu, naati e politik partiiji, o woni e golloraade lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino tergal e Goomu Ngatamaare PDP, o joginoo kadi golle keewɗe e nder ardorde lannda ka, ina jeyaa heen cukko hooreejo lannda (Fuɗnaange-rewo) lannda ka. E hitaande 2017, o suɓaama hooreejo yuɓɓinoowo ngenndi PDP, ɗo o halfinaa yuɓɓo lannda e yuɓɓinde golle lannda. Ko adii nde o ummotoo e laamu lannda, Akobundu golliima e laamu fedde ndee, o woniino jaagorgal ko fayti e ndeenka leydi e gardagol hooreejo leydi Goodluck Jonathan tuggi 2014 haa 2015. E hitaande 2022, o heɓi tikket PDP ngam suɓaade hooreejo leydi Abia, o tawtoraama woote senateeruuji 2023. Caggal nde ñaawirde ƴetti kuulal ngam ustude woote Darlington Nwokocha, Akobundu hollitaama ko kañum heɓi, o hunnaama wonde senaateer lomtotooɗo Abia Central e lewru noowammbar 2023. Golle sariyaaji Gila o heɓi laamu senateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Abia cakaari e lewru noowammbar 2023, Austin Oyangwu Akobundu ina tawtoree golle sariyaaji e nder senateeruuji. O wallitorii Koldaa Fedde Karallaagal Cellal, Ikwuano (Sosde) Bill, 2024, Duɗal Karallaagal Humpito e Jokkondiral, Umuahia North (Sosde) Bill, 2024, e Duɗal Njulaagu e Ƴellitaare Karallaagal, Osisimentoma (Sosde2) Bill2. Nafooje makko to bannge sariya, no Asaambele ngenndi yaltiniri nii, ina jeyaa heen kisal, ƴellitaare teeru e jokkondiral dijital. Golle renndo Gila o ari nder Senaa, Akobundu ɗon mari bawɗe wallugo heɓuki jaangirde nden boo ko neeɓi boo o hokki bursiiji ngam 113 janngooɓe nder nokkuuje laamu lesdi Abia e jannginde 400 almuudo ko faati e ordinateeruuji to Umuahia, to diiwaan Abia. == Tuugnorgal == 7t7to9mpuj6dp4bgu34wq1vnki7wdmr 180637 180636 2026-08-03T11:46:07Z Ilya Discuss 10103 180637 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Austin Okwudiri Akobundu''' (ListenR jibinaa ko 10 mars 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, ko kanko woni senateer jooni, lomtotooɗo Abia Central. Austin Akobundu ko kolonel gonɗo e konu leydi Naajeeriya, gonnooɗo jaagorgal ko feewti e ndeenka leydi ndii e laamu hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan..<ref>{{cite news|last=Nwosu|first=Uche|date=2022-05-24|title=Col. Akobundu Emerges PDP Flag Bearer For Abia Central Senatorial District|url=https://independent.ng/col-akobundu-emerges-pdp-flag-bearer-for-abia-central-senatorial-district/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-03-06|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://nass.gov.ng/mps/single/523|title=Sen. AUGUSTINE AKOBUNDU|access-date=2026-06-03}}</ref><ref>{{cite news|date=2022-03-31|title=Ex-minister joins race for Abia senatorial seat|url=https://punchng.com/ex-minister-joins-race-for-abia-senatorial-seat/|access-date=2024-03-06|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite news|last=Ogundapo|first=Abdulqudus|date=2023-11-15|title=New Abia Central senator sworn in|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/643514-new-abia-central-senator-sworn-in.html|access-date=2024-03-06|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{cite news|title=PDP's Akobundu Sworn In As Abia Senator|url=https://www.channelstv.com/2023/11/15/pdps-akobundu-sworn-in-as-abia-senator/|agency=[[Channels TV]]|last=Ume-Ezeoke|first=Gloria|date=2023-11-15|access-date=2024-11-11}}</ref><ref>{{cite news|last=Ogundapo|first=Abdulqudus|date=2023-11-15|title=New Abia Central senator sworn in|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/643514-new-abia-central-senator-sworn-in.html|access-date=2026-06-03|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>.<ref>{{cite news|date=2024-08-30|title=ADC Primaries: Akobundu Promises More Democratic Dividends for Abia Central|url=https://nationalambassadorngr.com/adc-primaries-akobundu-promises-more-democratic-dividends-for-abia-central|access-date=2026-06-03}}</ref> O lomtii Darlington Nwokocha mo ñaawirdu kuuge leydi ndii woppi woote mum ñalnde 4 noowammbar 2023.<ref>{{Cite web|last=Abolo|first=Greg|date=2020-02-02|title=Austin Akobundu: A Seamless Political Party Organiser {{!}} The Oasis Reporters|url=https://www.theoasisreporters.com/austin-akobundu-a-seamless-political-party-organiser/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/523|access-date=2026-07-25|website=nass.gov.ng}}</ref> O huniima ñalnde 15 noowammbar 2023. E fuɗɗoode ko o lomtotooɗo PDP, Akobundu ummiima e ADC e lewru marse 2026, o tawtoraama woote gardagol leydi Naajeeriya e hitaande 2027. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Austin Oyangwu Akobundu jibinaa ko ñalnde 10 mars 1956 to Oloko, e nder diiwaan Ikwuano, to diiwaan Abia hannde oo, to leydi Najeriya. O heɓi jaŋde makko arandeere to Enugu e Umuahia hade makko winnditaade to duɗal jaaɓi haaɗtirde (NDA), ɗo o janngi konu. O heɓi kadi Dipolomaaji e Innjiniyaaruuji Telefoŋaaji/Elektronik to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ife (hannde Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Obafemi Awolowo), Ile-Ife. E nder golle makko konu, Akobundu tawtoraama kursuuji keewɗi to bannge karallaagal e konu to bannge jokkondiral e golle signaal. Kugal Austin Oyangwu Akobundu ko ofiseejo konu leydi Naajeeriya, o mahii golle makko e nder jokkondiral konu, hade makko naatde e politik e njuɓɓudi laamu.<ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/523|access-date=2026-07-25|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web |last=Abolo|first=Greg|date=2020-02-02|title=Austin Akobundu: A Seamless Political Party Organiser {{!}} The Oasis Reporters|url=https://www.theoasisreporters.com/austin-akobundu-a-seamless-political-party-organiser/|access-date=2026-07-25|language=en-US}}</ref> O naati nder konu lesdi Naajeeriya bana ofisee cadet nder 22 Regular Combatant Course mo Akademi Defense Naajeeriya nder hitaande 1977. O huwi nder konu Naajeeriya Signals Corps nden o jogi kuuɗe konu e janngirde feere-feere, hawtaade e kuugal haa janngirde Signals konu Naajeeriya. E nder golle makko konu, Akobundu wonnoo ko balloowo (aide-de-camp) e ofiseeji mawɗi konu, o golliima kadi ko balloowo karallaagal konu e geɗe telefoŋaaji to njuɓɓudi konu pioneer to diiwaan Bayelsa. O woppi konu leydi Naajeeriya e hitaande 2000, o woniino kolonel. Caggal nde o woppi golle, o naati e golle njulaagu, o woni hooreejo fedde Sosiyeteeji Nostro hade makko naatde e golle laamu e politik.<ref>{{cite news|last=Enyinnaya|first=Victor|date=2024-07-01|title=Abia Central Senator, Austin Akobundu Embarks On Fulfilling His Human Development Campaign Promises|url=https://dailysportsng.com/news/32022-Abia-Central-Senator-Austin-Akobundu-Embarks-On-Fulfilling-His-Human-Development-Campaign-Promises|website=Daily Sports|access-date=2024-11-11}}</ref><ref>{{cite news|last=Nwosu|first=Uche|date=2024-08-30|title=FG, Senator Akobundu Foundation Train Over 400 Students In Computer Software In Umuahia|url=https://independent.ng/fg-senator-akobundu-foundation-train-over-400-students-in-computer-software-in-umuahia/#google_vignette|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-11|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> == Golle politik == Austin Oyangwu Akobundu ummiima e golle konu, naati e politik partiiji, o woni e golloraade lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino tergal e Goomu Ngatamaare PDP, o joginoo kadi golle keewɗe e nder ardorde lannda ka, ina jeyaa heen cukko hooreejo lannda (Fuɗnaange-rewo) lannda ka. E hitaande 2017, o suɓaama hooreejo yuɓɓinoowo ngenndi PDP, ɗo o halfinaa yuɓɓo lannda e yuɓɓinde golle lannda. Ko adii nde o ummotoo e laamu lannda, Akobundu golliima e laamu fedde ndee, o woniino jaagorgal ko fayti e ndeenka leydi e gardagol hooreejo leydi Goodluck Jonathan tuggi 2014 haa 2015. E hitaande 2022, o heɓi tikket PDP ngam suɓaade hooreejo leydi Abia, o tawtoraama woote senateeruuji 2023. Caggal nde ñaawirde ƴetti kuulal ngam ustude woote Darlington Nwokocha, Akobundu hollitaama ko kañum heɓi, o hunnaama wonde senaateer lomtotooɗo Abia Central e lewru noowammbar 2023. Golle sariyaaji Gila o heɓi laamu senateer lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Abia cakaari e lewru noowammbar 2023, Austin Oyangwu Akobundu ina tawtoree golle sariyaaji e nder senateeruuji. O wallitorii Koldaa Fedde Karallaagal Cellal, Ikwuano (Sosde) Bill, 2024, Duɗal Karallaagal Humpito e Jokkondiral, Umuahia North (Sosde) Bill, 2024, e Duɗal Njulaagu e Ƴellitaare Karallaagal, Osisimentoma (Sosde2) Bill2. Nafooje makko to bannge sariya, no Asaambele ngenndi yaltiniri nii, ina jeyaa heen kisal, ƴellitaare teeru e jokkondiral dijital. Golle renndo Gila o ari nder Senaa, Akobundu ɗon mari bawɗe wallugo heɓuki jaangirde nden boo ko neeɓi boo o hokki bursiiji ngam 113 janngooɓe nder nokkuuje laamu lesdi Abia e jannginde 400 almuudo ko faati e ordinateeruuji to Umuahia, to diiwaan Abia. == Tuugnorgal == po7ugw97oak9rqztae5uoopb05hmaaf Bassey Albert Akpan 0 43383 180638 2026-08-03T11:49:15Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Bassey Albert Akpan heɗoⓘ CON (jibinaa ko 28 lewru ut 1972) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga lewru June 2015 haa lewru January 2023. O woniino Komisinaajo kaalis e nder diiwaan Akwa Ibom gila 2007 haa 2014. O fuɗɗii suɓaade e nder Senaa e lewru mars 2015, ngam wallitde diiwaan Senaa Akwa Ibom to bannge worgo-fuɗnaange, o heɓi kadi suɓaade e nder suɓngooji senaa e lewru feebariyee 2019. O jeyaa ko e..." 180638 wikitext text/x-wiki Bassey Albert Akpan heɗoⓘ CON (jibinaa ko 28 lewru ut 1972) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga lewru June 2015 haa lewru January 2023. O woniino Komisinaajo kaalis e nder diiwaan Akwa Ibom gila 2007 haa 2014. O fuɗɗii suɓaade e nder Senaa e lewru mars 2015, ngam wallitde diiwaan Senaa Akwa Ibom to bannge worgo-fuɗnaange, o heɓi kadi suɓaade e nder suɓngooji senaa e lewru feebariyee 2019. O jeyaa ko e lannda sukaaɓe yahruɓe yeeso (YPP). Ɓawo Akpan jibinaa ko ñalnde 28 oktoobar 1972 e nder galle mawɗo Albert Robert Akpan, jom ngalu keewngu, jom politik mawɗo, jom moƴƴere, to wuro Ididep Usuk, e nder diiwaan laamu nokku Ibiono Ibom. O woni siyaasaajo lesdi, mo wakiiliijo lesdi Akwa Ibom haa woyla-fuunaange lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. Ko adii ɗuum, o woniino Komisinaajo kaalis e nder diiwaan Akwa Ibom tuggi 2007 haa 2014. O suɓaama e Senaa e lewru marse 2015, e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) o suɓaama kadi e lewru feebariyee 2019 ngam lomtaade diiwaan Senaa Akwa Ibom to Fuɗnaange-rewo to Senaa 9ɓo. Akpan fuɗɗii jaŋde mum hakkundeere ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde St. Patrick, Calabar, hade mum yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Uyo, 1990. ɗo o heɓi bakkaa makko e faggudu (Division Supérieure de Classe II). E nder ɓeydaare makko e jaŋde, o heɓi dipoloma makko ko faati e njuɓɓudi njulaagu (MBA) to duɗal jaaɓi haaɗtirde mawngal leydi Najeriya, Nsukka. dx646lwnu9pby4muegnmrur5y37xxxf 180639 180638 2026-08-03T11:51:10Z Ilya Discuss 10103 180639 wikitext text/x-wiki Bassey Albert Akpan heɗoⓘ CON (jibinaa ko 28 lewru ut 1972) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga lewru June 2015 haa lewru January 2023. O woniino Komisinaajo kaalis e nder diiwaan Akwa Ibom gila 2007 haa 2014. O fuɗɗii suɓaade e nder Senaa e lewru mars 2015, ngam wallitde diiwaan Senaa Akwa Ibom to bannge worgo-fuɗnaange, o heɓi kadi suɓaade e nder suɓngooji senaa e lewru feebariyee 2019. O jeyaa ko e lannda sukaaɓe yahruɓe yeeso (YPP). Ɓawo Akpan jibinaa ko ñalnde 28 oktoobar 1972 e nder galle mawɗo Albert Robert Akpan, jom ngalu keewngu, jom politik mawɗo, jom moƴƴere, to wuro Ididep Usuk, e nder diiwaan laamu nokku Ibiono Ibom. O woni siyaasaajo lesdi, mo wakiiliijo lesdi Akwa Ibom haa woyla-fuunaange lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. Ko adii ɗuum, o woniino Komisinaajo kaalis e nder diiwaan Akwa Ibom tuggi 2007 haa 2014. O suɓaama e Senaa e lewru marse 2015, e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) o suɓaama kadi e lewru feebariyee 2019 ngam lomtaade diiwaan Senaa Akwa Ibom to Fuɗnaange-rewo to Senaa 9ɓo. Akpan fuɗɗii jaŋde mum hakkundeere ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde St. Patrick, Calabar, hade mum yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Uyo, 1990. ɗo o heɓi bakkaa makko e faggudu (Division Supérieure de Classe II). E nder ɓeydaare makko e jaŋde, o heɓi dipoloma makko ko faati e njuɓɓudi njulaagu (MBA) to duɗal jaaɓi haaɗtirde mawngal leydi Najeriya, Nsukka. Kugal Akpan fuɗɗii golle mum ko e hitaande 1997, nde o naati e fedde toppitiinde golle hakkunde leyɗeele e bankeeji njulaagu/bankeeji njulaagu to Banke Dentuɗo ngam Afrik (UBA). E hitaande 1999, o yahi haa o wonti gardiiɗo, fedde bankeeji gollorɗi to banke Continental Trust to biro mawɗo banke oo to Victoria Island Lagos. Caggal ɗuum o naati e First Inland Bank Plc e hitaande 2003, o woni gardiiɗo fedde Uyo, ɗo o heɓi njeenaari gardiiɗo fedde ɓurnde moƴƴude e banke oo e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. O heɓi kadi njeenaari gardiiɗo cafrirde ɓurɗo moƴƴude e nder leydi ndii kala e nder ƴeewndo banke oo hakkunde hitaande kaalis 2004. E hitaande 2005, o naati e Banke Monument First City ngam wonde balloowo cukko hooreejo, ɗo o woni gardiiɗo mawɗo kalfinaaɗo dowlaaji Akwa Ibom e Cross River. Ko kanko woni kalfinaaɗo ardude e ƴeewtaade golle ñalnde kala ko ina tolnoo e 15 cafrirɗe cakkitiiɗe e nder zone hee kadi ko kanko woni hooreejo zone oo, o artiri e ƴellitde peeje teeŋtuɗe ngam naatde e marseeji banke oo, ngam heɓde geɗal duumotoongal e ɓeydagol marseeji ɗii. Golle politik E hitaande 2007, nde noddaango feewde e golle laamu ari e noddaango makko ngam wonde komisinaajo e nder Diiso doosɗe laamu diiwaan Akwa Ibom, o jaɓi, o rokkaama ministeer kaalis ngam ardaade. E ngalu makko e nder bankeeji e ballal makko e faggudu, o waawii ɓeydude ngalu leydi ndii (IGR), haa N15.6 miliyaar e nder lewru cakkitiiru ndu hitaande 2013. O woniino kadi hooreejo Goomu toppitiingu golle toowɗe hakkunde ministeeruuji, golle mum ko ƴellitde eɓɓaaɗe laamu nguu tawa ina kuutoroo golle toowɗe ngam hisnude kaalis wonande dowla oo. O yi’i e timmal golle ko ina tolnoo e 6000 eɓɓaande toɗɗiinde nguurndam e nder fannuuji cellal e jaŋde, kam e fannuuji ƴellitaare teeru e jawdi aadee. E lewru abriil 2009, Akpan ardii batu gadano ngam ƴellitde ngalu leydi Akwa Ibom. Joɗnde nde tiitoonde mum woni "Maximiser potentiels des revenus internes (IGR) dans les diiwaan Akwa Ibom - A Responsabilité Collective" ina tawtoree yimɓe jeyaaɓe e fannuuji renndo-faggudu ceertuɗi e nder diiwaan hee, nde yuɓɓinaama e nder golle peeñɗe ngam ɓeydude ngalu nder leydi (IGRI) Re. O waɗii nafoore mawnde e kaaldigal hakkunde diiwaan oo e Standard Chartered Bank ngam jaɓde ñamaande £325.24m ngam waɗde eɓɓooje e nder diiwaan oo E hitaande 2014, Akpan hollitii anniya mum ngam suɓaade hooreejo leydi Akwa Ibom. Hay so tawii ko o ƴaañoowo yeeso, o fellitii hormaade, hono neɗɗo lannda lolluɗo, politik zoning lannda makko (PDP), ko ɗum addani diiwaan senaa Eket yaltinde Udom Gabriel Emmanuel ngam wonde guwerneer diiwaan oo.O haɓaama, o dañii jooɗorde senaateer e les njiimaandi PDP e hitaande 2015. lanccijh6egro4q40w612r2yaweafn8 180640 180639 2026-08-03T11:53:48Z Ilya Discuss 10103 180640 wikitext text/x-wiki Bassey Albert Akpan heɗoⓘ CON (jibinaa ko 28 lewru ut 1972) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga lewru June 2015 haa lewru January 2023. O woniino Komisinaajo kaalis e nder diiwaan Akwa Ibom gila 2007 haa 2014. O fuɗɗii suɓaade e nder Senaa e lewru mars 2015, ngam wallitde diiwaan Senaa Akwa Ibom to bannge worgo-fuɗnaange, o heɓi kadi suɓaade e nder suɓngooji senaa e lewru feebariyee 2019. O jeyaa ko e lannda sukaaɓe yahruɓe yeeso (YPP). Ɓawo Akpan jibinaa ko ñalnde 28 oktoobar 1972 e nder galle mawɗo Albert Robert Akpan, jom ngalu keewngu, jom politik mawɗo, jom moƴƴere, to wuro Ididep Usuk, e nder diiwaan laamu nokku Ibiono Ibom. O woni siyaasaajo lesdi, mo wakiiliijo lesdi Akwa Ibom haa woyla-fuunaange lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. Ko adii ɗuum, o woniino Komisinaajo kaalis e nder diiwaan Akwa Ibom tuggi 2007 haa 2014. O suɓaama e Senaa e lewru marse 2015, e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) o suɓaama kadi e lewru feebariyee 2019 ngam lomtaade diiwaan Senaa Akwa Ibom to Fuɗnaange-rewo to Senaa 9ɓo. Akpan fuɗɗii jaŋde mum hakkundeere ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde St. Patrick, Calabar, hade mum yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Uyo, 1990. ɗo o heɓi bakkaa makko e faggudu (Division Supérieure de Classe II). E nder ɓeydaare makko e jaŋde, o heɓi dipoloma makko ko faati e njuɓɓudi njulaagu (MBA) to duɗal jaaɓi haaɗtirde mawngal leydi Najeriya, Nsukka. Kugal Akpan fuɗɗii golle mum ko e hitaande 1997, nde o naati e fedde toppitiinde golle hakkunde leyɗeele e bankeeji njulaagu/bankeeji njulaagu to Banke Dentuɗo ngam Afrik (UBA). E hitaande 1999, o yahi haa o wonti gardiiɗo, fedde bankeeji gollorɗi to banke Continental Trust to biro mawɗo banke oo to Victoria Island Lagos. Caggal ɗuum o naati e First Inland Bank Plc e hitaande 2003, o woni gardiiɗo fedde Uyo, ɗo o heɓi njeenaari gardiiɗo fedde ɓurnde moƴƴude e banke oo e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. O heɓi kadi njeenaari gardiiɗo cafrirde ɓurɗo moƴƴude e nder leydi ndii kala e nder ƴeewndo banke oo hakkunde hitaande kaalis 2004. E hitaande 2005, o naati e Banke Monument First City ngam wonde balloowo cukko hooreejo, ɗo o woni gardiiɗo mawɗo kalfinaaɗo dowlaaji Akwa Ibom e Cross River. Ko kanko woni kalfinaaɗo ardude e ƴeewtaade golle ñalnde kala ko ina tolnoo e 15 cafrirɗe cakkitiiɗe e nder zone hee kadi ko kanko woni hooreejo zone oo, o artiri e ƴellitde peeje teeŋtuɗe ngam naatde e marseeji banke oo, ngam heɓde geɗal duumotoongal e ɓeydagol marseeji ɗii. Golle politik E hitaande 2007, nde noddaango feewde e golle laamu ari e noddaango makko ngam wonde komisinaajo e nder Diiso doosɗe laamu diiwaan Akwa Ibom, o jaɓi, o rokkaama ministeer kaalis ngam ardaade. E ngalu makko e nder bankeeji e ballal makko e faggudu, o waawii ɓeydude ngalu leydi ndii (IGR), haa N15.6 miliyaar e nder lewru cakkitiiru ndu hitaande 2013. O woniino kadi hooreejo Goomu toppitiingu golle toowɗe hakkunde ministeeruuji, golle mum ko ƴellitde eɓɓaaɗe laamu nguu tawa ina kuutoroo golle toowɗe ngam hisnude kaalis wonande dowla oo. O yi’i e timmal golle ko ina tolnoo e 6000 eɓɓaande toɗɗiinde nguurndam e nder fannuuji cellal e jaŋde, kam e fannuuji ƴellitaare teeru e jawdi aadee. E lewru abriil 2009, Akpan ardii batu gadano ngam ƴellitde ngalu leydi Akwa Ibom. Joɗnde nde tiitoonde mum woni "Maximiser potentiels des revenus internes (IGR) dans les diiwaan Akwa Ibom - A Responsabilité Collective" ina tawtoree yimɓe jeyaaɓe e fannuuji renndo-faggudu ceertuɗi e nder diiwaan hee, nde yuɓɓinaama e nder golle peeñɗe ngam ɓeydude ngalu nder leydi (IGRI) Re. O waɗii nafoore mawnde e kaaldigal hakkunde diiwaan oo e Standard Chartered Bank ngam jaɓde ñamaande £325.24m ngam waɗde eɓɓooje e nder diiwaan oo E hitaande 2014, Akpan hollitii anniya mum ngam suɓaade hooreejo leydi Akwa Ibom. Hay so tawii ko o ƴaañoowo yeeso, o fellitii hormaade, hono neɗɗo lannda lolluɗo, politik zoning lannda makko (PDP), ko ɗum addani diiwaan senaa Eket yaltinde Udom Gabriel Emmanuel ngam wonde guwerneer diiwaan oo.O haɓaama, o dañii jooɗorde senaateer e les njiimaandi PDP e hitaande 2015. Golle Senaa Akpan huniima wonde senateer leydi Najeriya, ñalnde 9 lewru juko hitaande 2015. Akpan seerti e jikku e golle to Senaa, e ballondiral e kuule keewɗe, eɓɓaaɗe, eɓɓaaɗe e geɗe goɗɗe jowitiiɗe e peeje, tawi o faamaani wonde ko o gadano. O ummini eɓɓaande e dow suudu Senaa ngam ƴeewtaade ngonka laawol mawngol Ikot Ekpene - Itu - Calabar ko duuɓi keewɗi woppitaa, ina wondi e caɗeele. Ɗum addani Senaa udditde goomu ngu o jeyaa. Ñalnde 12 oktoobar 2015, suɓngo makko jaɓaama e ñaawirde kuuge toownde, tabitini mo wonde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Akwa Ibom North East. O toɗɗaama kadi hooreejo goomu senaa ngam ƴellitde ngalu gaas, ko hooreejo senaa 8ɓo, hono Bukola Saraki. Goomu makko salii eɓɓaande N200 miliyoŋ e nder bidsee ministeer petroŋ ngam heblude kuulal petroŋ (PIB). Goomu nguu kadi salii ɗaɓɓaande yoɓeede miliyoŋaaji 200 ngam ƴeewtaade peeje gaasuuji leydi Najeriya, tawi ko ɗum huunde nde alaa nafoore. O ardii Goomu Senaa dow jawdi Gaas, mo darnde maako nder ɓamtaare sekteer petrol e gaas Naajeeriya waawataa teddinki, gootel nder maajum woni "Bill Penalty and Prohibition Gas Flaring" mo Senaa lesdi Naajeeriya hokki. O wurtinaama nder senaa nyande 27 lewru feebariyee 2017, diga suudu kiita mawndu lesdi Naajeeriya, ɗum haɗi suɓol maako nder senaa. Ñalnde 30 noowammbar 2017, caggal wiɗtooji keewɗi e ñaawirɗe, Ñaawirde Toownde to Calabar ƴetti kuulal ngal Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Uyo ƴetti, wiyi Akpan ko kañum heɓi jaaltaaɓe e wooteeji gadani baɗnooɗi e lewru desaambar 2014. E lewru mee 2016, Akpan fuɗɗiima eɓɓaande bursiiji jaŋde leslesre, nde 381 almuudo iwdi diiwaan Akwa Ibom naftorii ɗum haa jooni. Bursi oo ina yoɓa njoɓdi jaŋde timmundi e njoɓdi toppitiindi e nder dumunna mo porogaraam naftortooɗo oo woni oo. Haa fuɗɗam jangirde 2019/2020, 114 heɓi janngirde nden heɓi dipolomaaji, nden 267 ɗon nder taskaramji maɓɓe haa janngirde mawnde feere-feere nder lesdi Naajeeriya. Golle makko ɗe o waɗi ɗe ngalaa ko nanndi e mum e nder manndaa makko gadano, addani yimɓe diiwaan Uyo (Akwa Ibom North-East) suɓaade mo no feewi ngam o artira e Asamblee ngenndiijo ngam wonde Senator leydi Naajeeriya, e nder wooteeji mawɗi 2019. E nder Senaa 9ɓo, o toɗɗaa hooreejo Goomu toppitiingu ngalu petroŋ dowri, e tergal goomuuji keewɗi goɗɗi, ko hooreejo Senaa 9ɓo H.E. Ahmadu Ibraahiima Lawan. cymlu33rxbxxkuet1ipr2045j20nsno 180641 180640 2026-08-03T11:55:23Z Ilya Discuss 10103 180641 wikitext text/x-wiki Bassey Albert Akpan heɗoⓘ CON (jibinaa ko 28 lewru ut 1972) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga lewru June 2015 haa lewru January 2023. O woniino Komisinaajo kaalis e nder diiwaan Akwa Ibom gila 2007 haa 2014. O fuɗɗii suɓaade e nder Senaa e lewru mars 2015, ngam wallitde diiwaan Senaa Akwa Ibom to bannge worgo-fuɗnaange, o heɓi kadi suɓaade e nder suɓngooji senaa e lewru feebariyee 2019. O jeyaa ko e lannda sukaaɓe yahruɓe yeeso (YPP). Ɓawo Akpan jibinaa ko ñalnde 28 oktoobar 1972 e nder galle mawɗo Albert Robert Akpan, jom ngalu keewngu, jom politik mawɗo, jom moƴƴere, to wuro Ididep Usuk, e nder diiwaan laamu nokku Ibiono Ibom. O woni siyaasaajo lesdi, mo wakiiliijo lesdi Akwa Ibom haa woyla-fuunaange lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. Ko adii ɗuum, o woniino Komisinaajo kaalis e nder diiwaan Akwa Ibom tuggi 2007 haa 2014. O suɓaama e Senaa e lewru marse 2015, e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) o suɓaama kadi e lewru feebariyee 2019 ngam lomtaade diiwaan Senaa Akwa Ibom to Fuɗnaange-rewo to Senaa 9ɓo. Akpan fuɗɗii jaŋde mum hakkundeere ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde St. Patrick, Calabar, hade mum yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Uyo, 1990. ɗo o heɓi bakkaa makko e faggudu (Division Supérieure de Classe II). E nder ɓeydaare makko e jaŋde, o heɓi dipoloma makko ko faati e njuɓɓudi njulaagu (MBA) to duɗal jaaɓi haaɗtirde mawngal leydi Najeriya, Nsukka. Kugal Akpan fuɗɗii golle mum ko e hitaande 1997, nde o naati e fedde toppitiinde golle hakkunde leyɗeele e bankeeji njulaagu/bankeeji njulaagu to Banke Dentuɗo ngam Afrik (UBA). E hitaande 1999, o yahi haa o wonti gardiiɗo, fedde bankeeji gollorɗi to banke Continental Trust to biro mawɗo banke oo to Victoria Island Lagos. Caggal ɗuum o naati e First Inland Bank Plc e hitaande 2003, o woni gardiiɗo fedde Uyo, ɗo o heɓi njeenaari gardiiɗo fedde ɓurnde moƴƴude e banke oo e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. O heɓi kadi njeenaari gardiiɗo cafrirde ɓurɗo moƴƴude e nder leydi ndii kala e nder ƴeewndo banke oo hakkunde hitaande kaalis 2004. E hitaande 2005, o naati e Banke Monument First City ngam wonde balloowo cukko hooreejo, ɗo o woni gardiiɗo mawɗo kalfinaaɗo dowlaaji Akwa Ibom e Cross River. Ko kanko woni kalfinaaɗo ardude e ƴeewtaade golle ñalnde kala ko ina tolnoo e 15 cafrirɗe cakkitiiɗe e nder zone hee kadi ko kanko woni hooreejo zone oo, o artiri e ƴellitde peeje teeŋtuɗe ngam naatde e marseeji banke oo, ngam heɓde geɗal duumotoongal e ɓeydagol marseeji ɗii. Golle politik E hitaande 2007, nde noddaango feewde e golle laamu ari e noddaango makko ngam wonde komisinaajo e nder Diiso doosɗe laamu diiwaan Akwa Ibom, o jaɓi, o rokkaama ministeer kaalis ngam ardaade. E ngalu makko e nder bankeeji e ballal makko e faggudu, o waawii ɓeydude ngalu leydi ndii (IGR), haa N15.6 miliyaar e nder lewru cakkitiiru ndu hitaande 2013. O woniino kadi hooreejo Goomu toppitiingu golle toowɗe hakkunde ministeeruuji, golle mum ko ƴellitde eɓɓaaɗe laamu nguu tawa ina kuutoroo golle toowɗe ngam hisnude kaalis wonande dowla oo. O yi’i e timmal golle ko ina tolnoo e 6000 eɓɓaande toɗɗiinde nguurndam e nder fannuuji cellal e jaŋde, kam e fannuuji ƴellitaare teeru e jawdi aadee. E lewru abriil 2009, Akpan ardii batu gadano ngam ƴellitde ngalu leydi Akwa Ibom. Joɗnde nde tiitoonde mum woni "Maximiser potentiels des revenus internes (IGR) dans les diiwaan Akwa Ibom - A Responsabilité Collective" ina tawtoree yimɓe jeyaaɓe e fannuuji renndo-faggudu ceertuɗi e nder diiwaan hee, nde yuɓɓinaama e nder golle peeñɗe ngam ɓeydude ngalu nder leydi (IGRI) Re. O waɗii nafoore mawnde e kaaldigal hakkunde diiwaan oo e Standard Chartered Bank ngam jaɓde ñamaande £325.24m ngam waɗde eɓɓooje e nder diiwaan oo E hitaande 2014, Akpan hollitii anniya mum ngam suɓaade hooreejo leydi Akwa Ibom. Hay so tawii ko o ƴaañoowo yeeso, o fellitii hormaade, hono neɗɗo lannda lolluɗo, politik zoning lannda makko (PDP), ko ɗum addani diiwaan senaa Eket yaltinde Udom Gabriel Emmanuel ngam wonde guwerneer diiwaan oo.O haɓaama, o dañii jooɗorde senaateer e les njiimaandi PDP e hitaande 2015. Golle Senaa Akpan huniima wonde senateer leydi Najeriya, ñalnde 9 lewru juko hitaande 2015. Akpan seerti e jikku e golle to Senaa, e ballondiral e kuule keewɗe, eɓɓaaɗe, eɓɓaaɗe e geɗe goɗɗe jowitiiɗe e peeje, tawi o faamaani wonde ko o gadano. O ummini eɓɓaande e dow suudu Senaa ngam ƴeewtaade ngonka laawol mawngol Ikot Ekpene - Itu - Calabar ko duuɓi keewɗi woppitaa, ina wondi e caɗeele. Ɗum addani Senaa udditde goomu ngu o jeyaa. Ñalnde 12 oktoobar 2015, suɓngo makko jaɓaama e ñaawirde kuuge toownde, tabitini mo wonde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Akwa Ibom North East. O toɗɗaama kadi hooreejo goomu senaa ngam ƴellitde ngalu gaas, ko hooreejo senaa 8ɓo, hono Bukola Saraki. Goomu makko salii eɓɓaande N200 miliyoŋ e nder bidsee ministeer petroŋ ngam heblude kuulal petroŋ (PIB). Goomu nguu kadi salii ɗaɓɓaande yoɓeede miliyoŋaaji 200 ngam ƴeewtaade peeje gaasuuji leydi Najeriya, tawi ko ɗum huunde nde alaa nafoore. O ardii Goomu Senaa dow jawdi Gaas, mo darnde maako nder ɓamtaare sekteer petrol e gaas Naajeeriya waawataa teddinki, gootel nder maajum woni "Bill Penalty and Prohibition Gas Flaring" mo Senaa lesdi Naajeeriya hokki. O wurtinaama nder senaa nyande 27 lewru feebariyee 2017, diga suudu kiita mawndu lesdi Naajeeriya, ɗum haɗi suɓol maako nder senaa. Ñalnde 30 noowammbar 2017, caggal wiɗtooji keewɗi e ñaawirɗe, Ñaawirde Toownde to Calabar ƴetti kuulal ngal Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Uyo ƴetti, wiyi Akpan ko kañum heɓi jaaltaaɓe e wooteeji gadani baɗnooɗi e lewru desaambar 2014. E lewru mee 2016, Akpan fuɗɗiima eɓɓaande bursiiji jaŋde leslesre, nde 381 almuudo iwdi diiwaan Akwa Ibom naftorii ɗum haa jooni. Bursi oo ina yoɓa njoɓdi jaŋde timmundi e njoɓdi toppitiindi e nder dumunna mo porogaraam naftortooɗo oo woni oo. Haa fuɗɗam jangirde 2019/2020, 114 heɓi janngirde nden heɓi dipolomaaji, nden 267 ɗon nder taskaramji maɓɓe haa janngirde mawnde feere-feere nder lesdi Naajeeriya. Golle makko ɗe o waɗi ɗe ngalaa ko nanndi e mum e nder manndaa makko gadano, addani yimɓe diiwaan Uyo (Akwa Ibom North-East) suɓaade mo no feewi ngam o artira e Asamblee ngenndiijo ngam wonde Senator leydi Naajeeriya, e nder wooteeji mawɗi 2019. E nder Senaa 9ɓo, o toɗɗaa hooreejo Goomu toppitiingu ngalu petroŋ dowri, e tergal goomuuji keewɗi goɗɗi, ko hooreejo Senaa 9ɓo H.E. Ahmadu Ibraahiima Lawan. Golle sariya goɗɗe Tergal, Goomu Ad-hoc golle. Tergal, goomu Ad-hoc dow 2013 Rapport Audit dow Industry Extractive Naajeeriya. Tergal, Goomu kawtal dow petroŋ dowri e gaas ngam wiɗitaago huuwtinirgo ceede ngam ɓamtaare limngal lesdi Naajeeriya. Tergal, Goomu toppitiingu ɗowgol sariyaaji. Tergal, Goomu Ad-hoc ngam ustude njoɓɗeele naatgol, jokkere enɗam e dokke. Tergal, Goomu Jokkondiral ko faati e petroŋ dowri, petroŋ dowri e gaas e dow bidsee 2016 NNPC. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam Cellal, Demal e Ɓamtaare Laddeeji dow ko laarani motion dow haɗuki kuuje ndemri Naajeeriya ɗe Dental Orop. Tergal, goomu ad hoc e dow ɗaɓɓaande ummoraade e Doktoor George Uboh mo Siistem kisal jeertinaango (PASS) feewde e Chevron Nig. Limited ngam fenaande ko ɓuri miliyaaruuji 4 naira. Tergal, Goomu Jokkondiral ko fayti e petroŋ dow, petroŋ les e gaas e dow kuulal laamu petroŋ (PIGB). Hooreejo, Goomu Jokkondiral Gaas, Petroŋ dowri, Kaalis e Ngalu ngam ƴellitde golle noddaango kaalis Jokkondiral e NNPC gila 2011-2015 Tuumeede fenaande Riisi otooji E lewru mee 2017, Komisiyoŋ toppitiiɗo ko fayti e bonanndeeji faggudu e kaalis nanngi Akpan sabu otooji ɗi o tuumanoo heɓde e juuɗe Jide Omokore duuɓi ko adii ɗuum, nde o woni Komiseer kaalis Akwa Ibom e hooreejo Goomu toppitiingu golle toowɗe hakkunde ministeeruuji dowri. Rajooji kollitii wonde sosiyeteeji Omokore – Bay Atlantic Energy e Sahel Energy – keɓii kontraaji e Goomu toppitiingu golle toowɗe, EFCC wiyi otooji ɗii kuutortenoo ko ngam ñamlude Akpan. Akpan noddii nanngugol ngol e wiɗto ngoo ko politik, o wiyi o ñaawii EFCC sabu makko bonnude jojjanɗe makko aadee. E lewru ut 2018, EFCC ñaawii Akpan e Omokore to Ñaawirde Toownde to diiwaan Lagos sabu njulaagu e njulaagu. Caggal ɗuum, ñaawoore O.A. Taiwo ngam haalaaji juɓɓule tuugiiɗe e hujja defense nde, nde fotnoo ko arde e Akwa Ibom wonaa e nder diiwaan Lagos. ngv310y8se1ygidxq1103j9zqxkaswn 180642 180641 2026-08-03T11:58:32Z Ilya Discuss 10103 180642 wikitext text/x-wiki Bassey Albert Akpan heɗoⓘ CON (jibinaa ko 28 lewru ut 1972) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga lewru June 2015 haa lewru January 2023. O woniino Komisinaajo kaalis e nder diiwaan Akwa Ibom gila 2007 haa 2014. O fuɗɗii suɓaade e nder Senaa e lewru mars 2015, ngam wallitde diiwaan Senaa Akwa Ibom to bannge worgo-fuɗnaange, o heɓi kadi suɓaade e nder suɓngooji senaa e lewru feebariyee 2019. O jeyaa ko e lannda sukaaɓe yahruɓe yeeso (YPP). Ɓawo Akpan jibinaa ko ñalnde 28 oktoobar 1972 e nder galle mawɗo Albert Robert Akpan, jom ngalu keewngu, jom politik mawɗo, jom moƴƴere, to wuro Ididep Usuk, e nder diiwaan laamu nokku Ibiono Ibom. O woni siyaasaajo lesdi, mo wakiiliijo lesdi Akwa Ibom haa woyla-fuunaange lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. Ko adii ɗuum, o woniino Komisinaajo kaalis e nder diiwaan Akwa Ibom tuggi 2007 haa 2014. O suɓaama e Senaa e lewru marse 2015, e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) o suɓaama kadi e lewru feebariyee 2019 ngam lomtaade diiwaan Senaa Akwa Ibom to Fuɗnaange-rewo to Senaa 9ɓo. Akpan fuɗɗii jaŋde mum hakkundeere ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde St. Patrick, Calabar, hade mum yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Uyo, 1990. ɗo o heɓi bakkaa makko e faggudu (Division Supérieure de Classe II). E nder ɓeydaare makko e jaŋde, o heɓi dipoloma makko ko faati e njuɓɓudi njulaagu (MBA) to duɗal jaaɓi haaɗtirde mawngal leydi Najeriya, Nsukka. Kugal Akpan fuɗɗii golle mum ko e hitaande 1997, nde o naati e fedde toppitiinde golle hakkunde leyɗeele e bankeeji njulaagu/bankeeji njulaagu to Banke Dentuɗo ngam Afrik (UBA). E hitaande 1999, o yahi haa o wonti gardiiɗo, fedde bankeeji gollorɗi to banke Continental Trust to biro mawɗo banke oo to Victoria Island Lagos. Caggal ɗuum o naati e First Inland Bank Plc e hitaande 2003, o woni gardiiɗo fedde Uyo, ɗo o heɓi njeenaari gardiiɗo fedde ɓurnde moƴƴude e banke oo e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. O heɓi kadi njeenaari gardiiɗo cafrirde ɓurɗo moƴƴude e nder leydi ndii kala e nder ƴeewndo banke oo hakkunde hitaande kaalis 2004. E hitaande 2005, o naati e Banke Monument First City ngam wonde balloowo cukko hooreejo, ɗo o woni gardiiɗo mawɗo kalfinaaɗo dowlaaji Akwa Ibom e Cross River. Ko kanko woni kalfinaaɗo ardude e ƴeewtaade golle ñalnde kala ko ina tolnoo e 15 cafrirɗe cakkitiiɗe e nder zone hee kadi ko kanko woni hooreejo zone oo, o artiri e ƴellitde peeje teeŋtuɗe ngam naatde e marseeji banke oo, ngam heɓde geɗal duumotoongal e ɓeydagol marseeji ɗii. Golle politik E hitaande 2007, nde noddaango feewde e golle laamu ari e noddaango makko ngam wonde komisinaajo e nder Diiso doosɗe laamu diiwaan Akwa Ibom, o jaɓi, o rokkaama ministeer kaalis ngam ardaade. E ngalu makko e nder bankeeji e ballal makko e faggudu, o waawii ɓeydude ngalu leydi ndii (IGR), haa N15.6 miliyaar e nder lewru cakkitiiru ndu hitaande 2013. O woniino kadi hooreejo Goomu toppitiingu golle toowɗe hakkunde ministeeruuji, golle mum ko ƴellitde eɓɓaaɗe laamu nguu tawa ina kuutoroo golle toowɗe ngam hisnude kaalis wonande dowla oo. O yi’i e timmal golle ko ina tolnoo e 6000 eɓɓaande toɗɗiinde nguurndam e nder fannuuji cellal e jaŋde, kam e fannuuji ƴellitaare teeru e jawdi aadee. E lewru abriil 2009, Akpan ardii batu gadano ngam ƴellitde ngalu leydi Akwa Ibom. Joɗnde nde tiitoonde mum woni "Maximiser potentiels des revenus internes (IGR) dans les diiwaan Akwa Ibom - A Responsabilité Collective" ina tawtoree yimɓe jeyaaɓe e fannuuji renndo-faggudu ceertuɗi e nder diiwaan hee, nde yuɓɓinaama e nder golle peeñɗe ngam ɓeydude ngalu nder leydi (IGRI) Re. O waɗii nafoore mawnde e kaaldigal hakkunde diiwaan oo e Standard Chartered Bank ngam jaɓde ñamaande £325.24m ngam waɗde eɓɓooje e nder diiwaan oo E hitaande 2014, Akpan hollitii anniya mum ngam suɓaade hooreejo leydi Akwa Ibom. Hay so tawii ko o ƴaañoowo yeeso, o fellitii hormaade, hono neɗɗo lannda lolluɗo, politik zoning lannda makko (PDP), ko ɗum addani diiwaan senaa Eket yaltinde Udom Gabriel Emmanuel ngam wonde guwerneer diiwaan oo.O haɓaama, o dañii jooɗorde senaateer e les njiimaandi PDP e hitaande 2015. Golle Senaa Akpan huniima wonde senateer leydi Najeriya, ñalnde 9 lewru juko hitaande 2015. Akpan seerti e jikku e golle to Senaa, e ballondiral e kuule keewɗe, eɓɓaaɗe, eɓɓaaɗe e geɗe goɗɗe jowitiiɗe e peeje, tawi o faamaani wonde ko o gadano. O ummini eɓɓaande e dow suudu Senaa ngam ƴeewtaade ngonka laawol mawngol Ikot Ekpene - Itu - Calabar ko duuɓi keewɗi woppitaa, ina wondi e caɗeele. Ɗum addani Senaa udditde goomu ngu o jeyaa. Ñalnde 12 oktoobar 2015, suɓngo makko jaɓaama e ñaawirde kuuge toownde, tabitini mo wonde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Akwa Ibom North East. O toɗɗaama kadi hooreejo goomu senaa ngam ƴellitde ngalu gaas, ko hooreejo senaa 8ɓo, hono Bukola Saraki. Goomu makko salii eɓɓaande N200 miliyoŋ e nder bidsee ministeer petroŋ ngam heblude kuulal petroŋ (PIB). Goomu nguu kadi salii ɗaɓɓaande yoɓeede miliyoŋaaji 200 ngam ƴeewtaade peeje gaasuuji leydi Najeriya, tawi ko ɗum huunde nde alaa nafoore. O ardii Goomu Senaa dow jawdi Gaas, mo darnde maako nder ɓamtaare sekteer petrol e gaas Naajeeriya waawataa teddinki, gootel nder maajum woni "Bill Penalty and Prohibition Gas Flaring" mo Senaa lesdi Naajeeriya hokki. O wurtinaama nder senaa nyande 27 lewru feebariyee 2017, diga suudu kiita mawndu lesdi Naajeeriya, ɗum haɗi suɓol maako nder senaa. Ñalnde 30 noowammbar 2017, caggal wiɗtooji keewɗi e ñaawirɗe, Ñaawirde Toownde to Calabar ƴetti kuulal ngal Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Uyo ƴetti, wiyi Akpan ko kañum heɓi jaaltaaɓe e wooteeji gadani baɗnooɗi e lewru desaambar 2014. E lewru mee 2016, Akpan fuɗɗiima eɓɓaande bursiiji jaŋde leslesre, nde 381 almuudo iwdi diiwaan Akwa Ibom naftorii ɗum haa jooni. Bursi oo ina yoɓa njoɓdi jaŋde timmundi e njoɓdi toppitiindi e nder dumunna mo porogaraam naftortooɗo oo woni oo. Haa fuɗɗam jangirde 2019/2020, 114 heɓi janngirde nden heɓi dipolomaaji, nden 267 ɗon nder taskaramji maɓɓe haa janngirde mawnde feere-feere nder lesdi Naajeeriya. Golle makko ɗe o waɗi ɗe ngalaa ko nanndi e mum e nder manndaa makko gadano, addani yimɓe diiwaan Uyo (Akwa Ibom North-East) suɓaade mo no feewi ngam o artira e Asamblee ngenndiijo ngam wonde Senator leydi Naajeeriya, e nder wooteeji mawɗi 2019. E nder Senaa 9ɓo, o toɗɗaa hooreejo Goomu toppitiingu ngalu petroŋ dowri, e tergal goomuuji keewɗi goɗɗi, ko hooreejo Senaa 9ɓo H.E. Ahmadu Ibraahiima Lawan. Golle sariya goɗɗe Tergal, Goomu Ad-hoc golle. Tergal, goomu Ad-hoc dow 2013 Rapport Audit dow Industry Extractive Naajeeriya. Tergal, Goomu kawtal dow petroŋ dowri e gaas ngam wiɗitaago huuwtinirgo ceede ngam ɓamtaare limngal lesdi Naajeeriya. Tergal, Goomu toppitiingu ɗowgol sariyaaji. Tergal, Goomu Ad-hoc ngam ustude njoɓɗeele naatgol, jokkere enɗam e dokke. Tergal, Goomu Jokkondiral ko faati e petroŋ dowri, petroŋ dowri e gaas e dow bidsee 2016 NNPC. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam Cellal, Demal e Ɓamtaare Laddeeji dow ko laarani motion dow haɗuki kuuje ndemri Naajeeriya ɗe Dental Orop. Tergal, goomu ad hoc e dow ɗaɓɓaande ummoraade e Doktoor George Uboh mo Siistem kisal jeertinaango (PASS) feewde e Chevron Nig. Limited ngam fenaande ko ɓuri miliyaaruuji 4 naira. Tergal, Goomu Jokkondiral ko fayti e petroŋ dow, petroŋ les e gaas e dow kuulal laamu petroŋ (PIGB). Hooreejo, Goomu Jokkondiral Gaas, Petroŋ dowri, Kaalis e Ngalu ngam ƴellitde golle noddaango kaalis Jokkondiral e NNPC gila 2011-2015 Tuumeede fenaande Riisi otooji E lewru mee 2017, Komisiyoŋ toppitiiɗo ko fayti e bonanndeeji faggudu e kaalis nanngi Akpan sabu otooji ɗi o tuumanoo heɓde e juuɗe Jide Omokore duuɓi ko adii ɗuum, nde o woni Komiseer kaalis Akwa Ibom e hooreejo Goomu toppitiingu golle toowɗe hakkunde ministeeruuji dowri. Rajooji kollitii wonde sosiyeteeji Omokore – Bay Atlantic Energy e Sahel Energy – keɓii kontraaji e Goomu toppitiingu golle toowɗe, EFCC wiyi otooji ɗii kuutortenoo ko ngam ñamlude Akpan. Akpan noddii nanngugol ngol e wiɗto ngoo ko politik, o wiyi o ñaawii EFCC sabu makko bonnude jojjanɗe makko aadee. E lewru ut 2018, EFCC ñaawii Akpan e Omokore to Ñaawirde Toownde to diiwaan Lagos sabu njulaagu e njulaagu. Caggal ɗuum, ñaawoore O.A. Taiwo ngam haalaaji juɓɓule tuugiiɗe e hujja defense nde, nde fotnoo ko arde e Akwa Ibom wonaa e nder diiwaan Lagos. Bayyinaango jawdi fenaande E lewru suwee 2018, ñaawoore waɗaama e Akpan sabu waasde hollirde jawdi mum goonga caggal nde wiɗto waɗaango e fedde toppitiinde wiɗtooji hooreejo leydi (SPIP) nde tuumi Akpan waasde hollirde jeyi mum walla njoɓdi goonga e galleeji keewɗi. Akpan wiyi tuume ɗee ko peeje ngam bonnude natal makko, tee ina haani ɗum ustoo. Bill njulaagu petroŋ Caggal nde kuulal petroŋ (PIB) yaltinaa e lewru ut 2021, Akpan tuumaama wonde ina wallitnoo ñamlude lelnugol sariyaaji fedde ndee ngam tabitinde yahrude yeeso sariya oo hay so tawii noon yimɓe ɓee ina luulndii geɗe binndol ngol no feewi. E wiyde jaaynde Peoples Gazette, ko famɗi fof miliyoŋaaji 10 dolaar yoɓaama e depiteeji e nder yoɓdeeji ɗi Akpan e jaagorgal leydi ndii Timipre Sylva yuɓɓini tawi ko hakkunde miliyoŋaaji 1,5 e miliyoŋaaji ɗiɗi dolaar ina yahra e hooreejo Senaa Ahmad Lawan e hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila. Depiteeji keewɗi ina cemmbina daartol ngol e depiteeji keewɗi kollitii tikkere mum en, wonaa wonde Gbajabiamila e Lawan ina tuuma ƴettude njoɓdi kono ko e oon sahaa, njoɓdi ndii renndaani no fotiri hakkunde depiteeji ɗii no depiteeji goɗɗi ɗii mbiyata keɓii 5 020 dolaar wonande wakilaaji,000 dolaar. Gbajabiamila, Lawan, Sylva, e Akpan fof njaɓaani haalde ko fayti e daartol ngol. Teddungal e njeenaaje Njeenaari ɓurndi moƴƴude, Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Taƴre leydi Najeriya (CITN) Uyo e Fedde Diiwaan (2009) Njeenaari Teddungal, Dental Wellitaare e Ɓamtaare Ibiono Ibom (IWADU – 2009). Tiitoonde aadaaji "Enin Ibiono Ibom" (Kuɗol Ibiono Ibom) e fedde laamɓe aadaaji Ibiono-Ibom (2009) Fellow, Fedde Jannginooɓe Karallaagal Naajeeriya (2010) Njeenaari kaŋŋe ndi Lions Club hakkunde leyɗeele rokki ngam golloraade neɗɗaagu (2011) Njeenaari Paul Harris Fellow ndi Rotary Club International rokki ngam mawninde golle mum e neɗɗaagu (2011) Njeenaari tiitoonde laamu "Iberedem Ididep" (Haayre Ididep) e hooreejo leñol Ididep Njeenaari teddungal fedde janngooɓe diiwaan Akwa Ibom (NAAKISS) 2013 Tergal kawtal nder kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya (CITN) 2013. Fedde teddunde to Duɗal Ardiiɓe Eɓɓooje Naajeeriya (2013). Fedde Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ƴellitaare Wiɗtooji (FNARD) (2013) Jaagorɗo kawtal Kerecee’en lesdi Naajeeriya (2013) Hooreejo, Fedde Golf lesdi Akwa Ibom (2013) Njeenaari kuugal laamu kaŋŋe ngal Fedde Injiniya'en Naajeeriya, Catal Uyo (2013) bhwmqunnrn9g095we49qpn3gv2kysm1