Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.47.0-wmf.14 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Dame leydi Hawsa 0 26990 181504 90515 2026-08-06T17:18:30Z MOIBARDE 10068 Add references 181504 wikitext text/x-wiki [[File:ArT of opEN doors project - Travessa João Caetano 01.jpg|thumb|kofa]] [[File:Gidan_sarkin_potiskum.jpg|thumb|[[File:GIDAN_DAN_HAUSA.jpg|thumb]]]] '''Dame Laamuuji Hawsa''' ko dame ( [[Hausare|Hausa]] : ''dammugal'' ), (باب) walla kuɓeeje ( ''منووه'' ) mahanooɗe ngam taartude gure.<ref name=":4">{{Cite web|title=Kano City Wall Kano State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Kano/Kano-City-Wall.html|website=www.nigeriagalleria.com|access-date=30 April 2020}}</ref> E jamaanu ɓooyɗo, koɗorɗe ina mahanoo ngam taartude gure walla gureeji e nder leyɗeele Hawsa ngam kisal walla reende e njiimaandi. Laamu kala ina taaroo mahol ina waɗi dame ceertuɗe. Damal kala ina jogii innde e gardotooɗo, gardotooɗo oo ina wiyee ( ''Laamɗo Damal'' ). Naane, haa teeŋti noon e jamma, damal ina reena damal gootal e sahaa gooto. Dammuɗe ɗee fof toɗɗaa ko neɗɗo gooto ardotooɗo reenooɓe ɓee. == Desin mahdi. == E nder laamlaamuuji Hausa en, dame ina mahaa e loope, e huɗo yoorngo, e leɗɗe, e njamndi, e kaaƴe, e geɗe gaadanteeje goɗɗe potɗe e mahdi ndii. Dame ɗee peewniraa ko e pinal Hausa en, ina kollita kadi mahdi aadaaji Hausa en kuutortooɗi birikuuji ɓuuɓɗi e kalaaji aadaaji diiwaan Hausa en. Hakindo dame ɗee ina njogori yettaade fotde meeteruuji joy, njaajeendi mum en ina tolnoo e meeteruuji sappo. Ɓe pawnaama e diidi Hausa, maandeeji, e golle naalankaagal, ko wayi no ''maande woyla,'' maande huutorteende e nder mahdi Hausa, nde wonata maande walla bannge wonande yimɓe Hausa. So mahngo damal ngal gasii, dame ɗee fof ina pentee e mbaadiiji gaadanteeji tawa won dame ina keddii e mbaydi ɓaleeri tawa ina waɗi mbaydi loope nattuɗe, ko wayi no damal Marusa to wuro Katsina. [[File:Hausa_royal_dressing_04.jpg|thumb| Koɗki aadaaji Hausa]] E jamanuuji ɓooyɗi, damal fof ko neɗɗo gooto tan waawi waɗde heen. Ko golle makko e kala sahaa reende e reende ɗum e rokkude binndanɗe njuɓɓudi kala dille yimɓe rewrude e damal hee wondude e geɗe binndanɗe janane ngam reende hoore mum. Damal fof ina jogii coktirgal ngam udditde e udditde; Kuutorɗe ɗee ko '''Laamɗo Damal''' . Heewi wonde ko waktuuji uddugol e udditgol damal kala ina woodi, kono hannde dame ɗee ina udditee tawa alaa ko haani e coktirgal. E aadaaji, e nder wolde, yamiroore ummotoo tan ko e laamɗo walla e wasiyaaji mum wolde, ''hono ‘Warlord’.'' Gila e wolde, yamiroore e toppitagol damal ngal halfinaa ko laamɗo damal. Ko yamiroore wonde naatgol wuro ngoo ina waawi waɗeede e ɗeen dame tan. So dame ɗee uddaama jamma, ɗe udditataa kadi haa fajiri. ''Darnde laamɗo Kofa'' ronkaa ko e laamu Hawsa en, gila e ''laamɗo Kofa'' haa e ɓiɓɓe mum. Dame ɗee kadi ina ngondi e nokkuuji turism e nder leydi Hawsa e oo yonta. == Dabare == E jamanuuji ɓooyɗi, damal fof ko neɗɗo gooto tan waawi waɗde heen. Ko golle makko e kala sahaa reende e reende ɗum e rokkude binndanɗe njuɓɓudi kala dille yimɓe rewrude e damal hee wondude e geɗe binndanɗe janane ngam reende hoore mum. Damal fof ina jogii coktirgal ngam udditde e udditde; Kuutorɗe ɗee ko '''Laamɗo Damal''' . Heewi wonde ko waktuuji uddugol e udditgol damal kala ina woodi, kono hannde dame ɗee ina udditee tawa alaa ko haani e coktirgal. E aadaaji, e nder wolde, yamiroore ummotoo tan ko e laamɗo walla e wasiyaaji mum wolde, ''hono ‘Warlord’.'' Gila e wolde, yamiroore e toppitagol damal ngal halfinaa ko laamɗo damal. Ko yamiroore wonde naatgol wuro ngoo ina waawi waɗeede e ɗeen dame tan. So dame ɗee uddaama jamma, ɗe udditataa kadi haa fajiri. ''Darnde laamɗo Kofa'' ronkaa ko e laamu Hawsa en, gila e ''laamɗo Kofa'' haa e ɓiɓɓe mum. Dame ɗee kadi ina ngondi e nokkuuji turism e nder leydi Hawsa e oo yonta.<ref name=":5">{{Cite news|title=Kano city wall, gate: Tourists' delight any day » Tourism » Tribune Online|url=https://tribuneonlineng.com/kano-city-wall-gate-tourists-delight-anyday/|date=30 August 2017|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-US|access-date=30 April 2020}}</ref><ref name=":6">{{Cite news|title=Kano tourist attractions make national monument list|url=https://www.vanguardngr.com/2015/01/kano-tourist-attractions-make-national-monument-list-2/|location=Lagos, Nigeria|date=29 January 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US|access-date=30 April 2020}}</ref> == dame == === <nowiki><b id="mwJg">Dowla Bauchi</b></nowiki> === [[File:Bauchi_Emirates_Palace.jpg|alt=|thumb| Damal galle laamorɗo Bauchi]] Dame jeenay ina ngoodi e nder [[Bauchi (Gelle)|Emiraaji Bauchi]] .<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.alummarhausa.com.ng/amp/2019/01/tarihin-kofofin-bauchi-guda-tara.html|title=TARIHIN KOFOFIN BAUCHI GUDA TARA|date=29 January 2019|website=Dakin Karanta Tarihin Kasar Hausa|language=en-US|access-date=27 April 2020}}{{Dead link|date=May 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/story.php?story_fbid=2104165953015157&id=208430435922061|title=Rariya|website=www.facebook.com|access-date=27 April 2020}}</ref> * '''Damal Inkil''' : Ko ngal wiyetee ko damal juulde. Ngo mahiraa ko ngam yimɓe Inkil ngam newnude naatde e wuro ngoo e juulde juulde.<ref name=":22">{{Cite web|url=https://www.alummarhausa.com.ng/amp/2019/01/tarihin-kofofin-bauchi-guda-tara.html|title=TARIHIN KOFOFIN BAUCHI GUDA TARA|date=29 January 2019|website=Dakin Karanta Tarihin Kasar Hausa|language=en-US|access-date=27 April 2020}}{{Dead link|date=May 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> * '''Damal Dumi :''' Oo damal inniraa ko almuudo Malam Yakubu biyeteeɗo Abdul Dumi, wonti Wambai Bauchi e wasiya laamɗo to galle laamorɗo.<ref name=":23">{{Cite web|url=https://www.alummarhausa.com.ng/amp/2019/01/tarihin-kofofin-bauchi-guda-tara.html|title=TARIHIN KOFOFIN BAUCHI GUDA TARA|date=29 January 2019|website=Dakin Karanta Tarihin Kasar Hausa|language=en-US|access-date=27 April 2020}}{{Dead link|date=May 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> * '''Damal Jahun''' * '''Damal Nasarawo''' : Ngal damal inniraa ko ganndo mawɗo biyeteeɗo Malam Nasarawo,<ref name=":24">{{Cite web|url=https://www.alummarhausa.com.ng/amp/2019/01/tarihin-kofofin-bauchi-guda-tara.html|title=TARIHIN KOFOFIN BAUCHI GUDA TARA|date=29 January 2019|website=Dakin Karanta Tarihin Kasar Hausa|language=en-US|access-date=27 April 2020}}{{Dead link|date=May 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> jooɗiiɗo caggal damal ngal. Laamcfo oo e oon sahaa rewi ko e damal ngam yilloyaade Naasarenaaɓe ngam juulde. * '''Damal Hunti''' : Ngal damal ko jaambaaro (jiwɗo leñol [[Pullo|Fulɓe]] ) biyeteeɗo Muhammadu Kusu <ref name=":25">{{Cite web|url=https://www.alummarhausa.com.ng/amp/2019/01/tarihin-kofofin-bauchi-guda-tara.html|title=TARIHIN KOFOFIN BAUCHI GUDA TARA|date=29 January 2019|website=Dakin Karanta Tarihin Kasar Hausa|language=en-US|access-date=27 April 2020}}{{Dead link|date=May 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>mahi ɗum e ɓernde nokku hare. Nde yahi haa ɓooyi, <ref name=":26">{{Cite web|url=https://www.alummarhausa.com.ng/amp/2019/01/tarihin-kofofin-bauchi-guda-tara.html|title=TARIHIN KOFOFIN BAUCHI GUDA TARA|date=29 January 2019|website=Dakin Karanta Tarihin Kasar Hausa|language=en-US|access-date=27 April 2020}}{{Dead link|date=May 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>konngol Wuntuwa ngol wonti Hunti. * '''Kofar Ranaukaka''' : Masiya ko nokku ɗo Bauchinaaɓe meeɗnoo wonde e jam. Ɓe ndewi e damal ngam hawrude e Ran; Caggal jam, damal ngal heɓi innde nokku oo. * '''Damal Tirwun''' : Turwun ko wuro ngo laamɗo Yakubu ummii, ko ɗum waɗi o udditi ndee damal ngam teddinde wuro makko e yimɓe mum.<ref name=":27">{{Cite web|url=https://www.alummarhausa.com.ng/amp/2019/01/tarihin-kofofin-bauchi-guda-tara.html|title=TARIHIN KOFOFIN BAUCHI GUDA TARA|date=29 January 2019|website=Dakin Karanta Tarihin Kasar Hausa|language=en-US|access-date=27 April 2020}}{{Dead link|date=May 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> * '''Damal Wambai''' : Nde wuro Bauchi yaaji, laamɗo oo mahii galle mawɗo wasiyaaji mum ina wiyee "Wambai". Galle oo mahaa ko e nokku yaajɗo, ina waɗi damal naatngal e caggal galle laamorɗo ngam weeɓtinde yah-ngartaa mum. Dammugal ngal inniraa ko kanko.<ref name=":28">{{Cite web|url=https://www.alummarhausa.com.ng/amp/2019/01/tarihin-kofofin-bauchi-guda-tara.html|title=TARIHIN KOFOFIN BAUCHI GUDA TARA|date=29 January 2019|website=Dakin Karanta Tarihin Kasar Hausa|language=en-US|access-date=27 April 2020}}{{Dead link|date=May 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> * '''Damal Wuse''' : Daartol ngol damal anndaaka haa jooni. === Emiraaji Kano === Emiraaji Kano ina njogii dame 15. Won e kuɓeeje maɓɓe njani ko e ŋakkeende toppitagol.<ref name=":3">{{Cite news|title=Monuments The ancient walls of Kano city are gone|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/monuments-the-ancient-walls-of-kano-city-are-gone/0znw7jt.amp|newspaper=[[Pulse Nigeria]]|date=4 October 2017|access-date=30 April 2020}}</ref><ref name=":7">{{Cite news|title=Rise and ruins of ancient, modern city gates|url=https://www.dailytrust.com.ng/rise-and-ruins-of-ancient-modern-city-gates-264934.html|last=Muhammad|first=Ibraheem Hamza|date=9 August 2018|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-GB|access-date=30 April 2020}}</ref><ref name=":42">{{Cite web|title=Kano City Wall Kano State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Kano/Kano-City-Wall.html|website=www.nigeriagalleria.com|access-date=30 April 2020}}</ref><ref name=":52">{{Cite news|title=Kano city wall, gate: Tourists' delight any day » Tourism » Tribune Online|url=https://tribuneonlineng.com/kano-city-wall-gate-tourists-delight-anyday/|date=30 August 2017|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-US|access-date=30 April 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Allafrica.com|url=https://allafrica.com/stories/201603011179.html|last=|first=|date=|website=|archive-url=|archive-date=|access-date=}}</ref><ref name=":62">{{Cite news|title=Kano tourist attractions make national monument list|url=https://www.vanguardngr.com/2015/01/kano-tourist-attractions-make-national-monument-list-2/|location=Lagos, Nigeria|date=29 January 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US|access-date=30 April 2020}}</ref><ref name=":8">{{Cite web|title=Nigeria's ancient Kano wall disappears along with history|url=https://www.aljazeera.com/features/2018/6/4/nigerias-ancient-kano-wall-disappears-along-with-history|website=www.aljazeera.com|access-date=30 April 2020}}</ref> {| class="wikitable" |+Dame Kano ! Lamba ! Damal ! Hooto |- | 1 | Damal Naaisa |[[File:Kofar_Na'isa_Gate.jpg|link=Fayil:Kofar_Na'isa_Gate.jpg|border|100x100px]] |- | 2 | Dammugal Kansakali | |- | 3 | Dammugal pucci |[[File:Kofar_Dawanau_-_Kano_City_Gate.jpg|link=Fayil:Kofar_Dawanau_-_Kano_City_Gate.jpg|border|100x100px]] |- | 4 | Damal Hoddiro |[[File:Kofar_Gadan_Kaya_-_Kano_City_Gate.jpg|link=Fayil:Kofar_Gadan_Kaya_-_Kano_City_Gate.jpg|border|100x100px]] |- | 5 | Damal Fof | |- | 6 | Damal Kabuga | |- | 7 | Damal Wambai ngal |[[File:Kofar_Wambai_-_Kano_City_Gate.jpg|link=Fayil:Kofar_Wambai_-_Kano_City_Gate.jpg|border|100x100px]] |- | 8 | Dammugal Dan Agundi |<nowiki> keeri|100px]]</nowiki> |- | 9 | Damal Rewɓe |[[File:Kofar_Mata_-_Kano_City_Gate.jpg|link=Fayil:Kofar_Mata_-_Kano_City_Gate.jpg|border|100x100px]] |- | 10 | Dammugal Nasarawa |[[File:Kofar_Nasarawa_-_Kano_City_Gate.jpg|link=Fayil:Kofar_Nasarawa_-_Kano_City_Gate.jpg|border|100x100px]] |- | 11 | Damal ndiyam |[[File:Kofar_Ruwa_-_Kano_City_Gate.jpg|link=Fayil:Kofar_Ruwa_-_Kano_City_Gate.jpg|border|100x100px]] |- | 12 | Damal Waika | |- | 13 | Damal Pompiir |[[File:Kofar_Famfo_-_Kano_City_Gate.jpg|link=Fayil:Kofar_Famfo_-_Kano_City_Gate.jpg|border|100x100px]] |- | 14 | Dammugal Mazugal ngal |[[File:Kofar_Mazugal_-_Kano_City_Gate.jpg|link=Fayil:Kofar_Mazugal_-_Kano_City_Gate.jpg|border|100x100px]] |} * '''Damal Kansakali''' : Mahaama hakkunde 1095 e 1135 e laamu Amiir tataɓo Kano, hono Sarki Usmaan Gijimasu, taaniiko Bagauda, damal Kansakali woni damal wuro gadano mahaa. Innde Kofar ndee ummii ko e won e waɗooɓe Bakano. Ndeen innde rokkaa ko mbele darnde neɗɗo e peewnugol kaɓirɗe konu ko wayi no kaafaawi, masiŋ, kaafaawi ekn. * '''Dammugal Nasarawa''' * '''Damal Suudu Rumfa''' : Ko ɗoon woni damal mawngal Palas Kano, ngal laamɗo oo mahi. Jooni kadi nde wi'etee dammugal fombina * '''Damal kesal''' : ngal mahiraa ko caggal nde Kano yani e juuɗe koloñaal en Oropnaaɓe e hitaande 1903. * '''Dammugal Dan Agundi''' * '''Damal Naisa''' * '''Dammugal ndonu''' * '''Damal Fof''' * '''Damal Kabuga''' * '''Damal Waika''' * '''Damal Ndiyam''' * '''Dammugal pucci''' * '''Damal Wambai ngal''' * '''Dammugal Mazugal ngal''' * '''Damal Rewɓe''' [[File:Kofar_Sarki_Musa.jpg|thumb]] [[File:Katsina_state_gallery_in_Arewa_house_museum_(documentaries,_archeology,_monuments_and_lots_more).jpg|thumb]] Palaas oo ina taarnaa e mahol ina wiyee "Mahol laamɗo", ngol nattii woodde. Damal mawngal naatngal e laamɗo oo ina wiyee "Kofar Soro", woni Damal Sunaare, damal caggal laamɗo oo ina wiyee Kofar Bai, ngal alaa hannde. To wuro Katsina, ina waɗi fotde dame 7 e kala ŋoral laamu nguu. Dame ɗee mahaa ko ngam newnude yah-ngartaa e yaltugol, won heen dame ɗe nattii woodde, ɗeen dame ko; Dammugal Turmi, Dammugal Keke, Dammugal Angulu, Dammugal Gazobi e Dammugal Waziri. * '''Damal Agulu:''' Oo damal ina waɗi uddirɗe ɗiɗi. Konngol "Agulu" ko tiitoonde rokketeende golloowo laamɗo. Ko kanko woni gardiiɗo damal, kadi ko kanko woni kalfinaaɗo waɗde ñaawoore warngo. * '''Damal Bisiklet''' : Ngal damal mahaa ko caggal gargol koloñaal en Angalteer. Nde woni ko caggal galle laamorɗo mawɗo leydi Katsina. Oropnaaɓe ina naatnoo e ndee damal so ngarii haɓde e diɗɗal mum en e welooji ; Damal ngal inniraa ko welo, walla "Keke" e ɗemngal Hausa. * '''Damal Kaura''' : Damal ngal inniraa ko jaambaaro lolluɗo biyeteeɗo Rimi rokkaa tiitoonde "Kauran Katsina", mo damal ngal inniraa. * '''Damal Kwaya''' : Oo damal heɓi innde mum ko e laamɗo Habe gooto ina wiyee Sarkin Kwaya laamɗo wuro tokooso ina wiyee Kwaya, tawaango to fuɗnaange Katsina. Golle oo laamɗo ko rokkude laamu Katsina kosam ɗam ko wayi no gawri, njuumri, njuumri, e njuumri ngam ngalu laamɗo. Ine wiyee ko e ngaal damugal laamɗo riiwi Waliy Jadoma e Katsina, ɗum waɗi o rewi e ngaal damal, o wirnii ngal, o huɗi ngal, o wiyi "alaa moƴƴere waɗataa e ngaal damal haa duuɓi 500 timma". Yimɓe mahii cuuɗi sara kala damal wuro Katsina so wonaa damal Kwaya. Dammugal ngal jooni jeyaa ko e naatgol mawngol e nder Katsina ummoraade e gure ceertuɗe. Waste Fayif e Koɗki Kesiri ina tawee sara ndeeɗoo damal. * '''Damal Durbi''' : Oo damal, hono no lowre adannde ndee holliri nii, ummorii ko e laamu Durbi Kusheyi. Damal ngal heɓi innde mum ko nde Durbawa fuɗɗii laamaade laamu Katsina. Nde ɓe ngummii e wuro maɓɓe, ɓe payi Katsina, imiraa Durbi wayli innde mum, waɗti ɗum Durbi-Katsina. Laamɗo laamu Durbi wiyetee ko "Guwerneer Katsina". Durbi woni e Mani gila e laamu Durbi Saddiku hedde kitaale 1810-1835. Won kadi laamɓe Durbi woɗɓe, ko wayi no Durbi Fandiku laaminooɗo tuggi 1836-1860, Durbi Gidado (1860-1883), e Durbi Dikko (1891-1906). Durbawa en naati ko e damal galle nde ɓe njottii Katsina. Ndeen damal ina wiyee Kofar Durbi, firti ko damal laamɓe ummoriiɓe Durbi. Oo damal uddana gure bayɗe no Filin Samji e Rimin Badawa. * '''Damal Guga''' : Oo damal ina jogii inɗe tati asliije : ngal wiyetee ko Damal Hirnaange sabu ngal woni ko fuɗnaange [[Katsina]] ; Kofar Sefar, firti ko "damal kisal" sabu soldateeɓe ina njooɗinoo e damal ngal ngam haɗde njanngu haawniingu ; ɓuri anndireede ko leñol Guga, helmere "Guga" ummorii ko e debbo laamɗo Gobir biyeteeɗo Bawa Jan Gwarzo. O dogi e jom suudu makko o fayi [[Katsina]] ko e ndee damal, ngam jeertinde Emiir [[Katsina]], ganndiraaɗo Muhammadu Jan Hazo (laamɗo tuggi 1740-1751), e peeje jom suudu makko ngam haɓtaade [[Katsina]]. Caggal nde laamu Gobir fooli, laamɗo oo wayli innde mum e ndeeɗoo Damal ngam teddinde nuunɗal mum.<ref>{{Cite web|title=Katsina Kofar Guga|url=https://rumbunilimi.com.ng/KatsinaKGuga.html|website=rumbunilimi.com.ng|access-date=30 April 2020}}</ref> * '''Kofar Sauri''' : Ko wuro wonngo bannge worgo-fuɗnaange [[Katsina]], ngo ɓadtii Rafukka, [[Nassarawa|Nasarawa]], Makera, e Yammawa. Damal Swift ina jogii ƴoogirɗe ɗiɗi ko fayti e iwdi mum : no ƴoogirde adannde ndee holliri nii, Damal Swift ƴetti innde mum ko e laamɗo Samariya, gonɗo sara damal ngal. E fuɗɗoode, innde "Samari" ndee rokkanoo damal ngal hade mum waylaade wontude "Samri", caggal ɗuum "Sauri". E wiyde lowre ɗiɗmere, innde mayre ummorii ko e laamu laamɗo biyeteeɗo Ummarun Dallaje (1807-1835) nde laamɗo konu biyeteeɗo Danbaskore ardinoo njanngu e wuro [[Diiwal Katsína|Katsina]]. Nde o tawi dame ɗee fof nguddii, laamɗo Sauri "Sarkin Sauri" (Kaita hannde), koolaaɗo [[Diiwal Katsína|Katsina]], jokki Danboskore, fooli ɗum. Nde o yalti e nafoore, o waɗti damal e nder mahe Katsina, ina wiyee Damal Jaawngal, ngam siftorde lefol Sarkin Sauri.<ref>{{Cite web|title=Katsina Kofar Sauri|url=https://rumbunilimi.com.ng/KatsinaKsauri.html|website=rumbunilimi.com.ng|access-date=30 April 2020}}</ref> * '''Damal Marusa''' : Oo damal ina jeyaa e dame ɓurɗe ɓooyde e daartol [[Diiwal Katsína|Katsina]]. Ina wiyee ko nde mahiraa ko e <sup>teeminannde 15ɓiire.</sup> Nde mahaa ko e saraaji Mahol [[Katsina]], nde heɓi innde mayre ko e laamɗo Habe biyeteeɗo Marusa Usman laamɗo Dutsi. Ina wiyee wonde ko o jaambaaro, naatoowo e yaltuɗo [[Katsina]] ko e ngalɗoo damal ummoraade Dutsi. Won wiyɓe ummorii ko e gorko gooto ganndo nanngude jiyaaɓe.<ref>{{Cite web|title=Katsina Kofar Marusa|url=https://rumbunilimi.com.ng/KatsinaKMarusa.html|website=rumbunilimi.com.ng|access-date=30 April 2020}}</ref> * '''Damal Yandaka :''' Ina wiyee ko hedde teeminannde 15ɓiire mahaa. Damal Yan Daka heɓi innde mum ko e mawɗo gooto to Dustin Ma, rokkanooɗo laamu "Yandakan [[Diiwal Katsína|Katsina]]" e nder laamu [[Katsina]]. Gallemakko no hedi dammugal.<ref>{{Cite web|title=Katsina Kofar Daka|url=https://rumbunilimi.com.ng/KatsinaKDaka.html|website=rumbunilimi.com.ng|access-date=30 April 2020}}</ref> === Laamu Zazzau === [[File:Zaria_Emir's_palace_gate.jpg|alt=|thumb| Damal Palaas]] [[File:Masarautar_Zazzau_08.jpg|thumb]] Wuro Zaria ina jogii dame jeegom ɗe mahanoo ko adii fof caggal nde mahdi wuro ngoo mahaa. Dame ɗee ina mbaɗi ɗeen so wonaa Jatau e Galadima. Jooni Amiir Kofa mo Zazzau wi'etee Alhaji Mansuur Dambo Mai-Sa'a. * '''Damal Gayan''' : Ngal damal sosaa ngam yimɓe Gadar Gayan, ngam heɓugo laawol feere nastugo wuro. Konngol Gayan ngol ummii ko e maayo ina wiyee Gayan e wuro ina wiyee Gadar Gayan.<ref name=":08">{{Cite news|url=https://hausa.leadership.ng/2019/08/16/tarihin-kofofin-birnin-zazzau-a-takaice/|title=Tarihin Kofofin Birnin Zazzau A Takaice|last=Abdullahi|first=Balarabe|date=16 August 2019|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=ha|access-date=27 April 2020}}</ref> * '''Damal Kuyan Bana''' : Ooɗoo damal ko ɗiɗaɓal mahaaɗo. Innde nde ummorii ko e laamɗo jaambaaro [[Amina diga Zazzaw|laamɗo debbo biyeteeɗo Amina mo]] nganndu-ɗaa ko Mayaki Kuyan Bana. Omo anndaa e nafooje makko maantiniiɗe e nder hareeji keewɗi. O tiiɗtini wuro tokooso ngo o inniri Kuyan Bana, to bannge worgo Kwatarkwashi. O mahi galle makko to Kuyan Bana, Laamɗo debbo oo waɗi mo damal.<ref name=":07">{{Cite news|url=https://hausa.leadership.ng/2019/08/16/tarihin-kofofin-birnin-zazzau-a-takaice/|title=Tarihin Kofofin Birnin Zazzau A Takaice|last=Abdullahi|first=Balarabe|date=16 August 2019|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=ha|access-date=27 April 2020}}</ref> * '''Damal Kona''' : Ko ngal damal woni damal tataɓal mahaangal. Theofar heɓi innde mum ko e annduɓe ɗiɗo lislaam arnooɓe Zaria, wuro ina wiyee Konawa. Nde ɓe njottii, ɓe mbaɗi waktuuji maɓɓe e yaasi Zaria tawa ɓe ngardaani tigi rigi e wuro ngoo Nde dame ɗee udditaa ɗo ɓe ngonnoo ɗoo, yimɓe puɗɗii noddirde damal ngal damal Konawa, sahaa mo ɓe mbaɗi duuɓi e sara damal ngal.<ref name=":06">{{Cite news|url=https://hausa.leadership.ng/2019/08/16/tarihin-kofofin-birnin-zazzau-a-takaice/|title=Tarihin Kofofin Birnin Zazzau A Takaice|last=Abdullahi|first=Balarabe|date=16 August 2019|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=ha|access-date=27 April 2020}}</ref> * '''Damal Kibo''' : E fuɗɗoode, damal ngal ina wiyee damal Tukur Tukur. Yimɓe Gobir, [[Zamfara]], Yawuri, e Kabi ina naata Zaria e ndee damal. Damal ngal heɓi innde mum ko e tufnde wonnde e wuro Tukur Tukur. Tukur Tukur ko wuro ɓooyngo, caggal Zariya; E laamu Sambo laamɗo Zazzau, wolde waɗi sara Tukur Tukur, hedde damal. Damal ngal wayli innde mum wonti feggere, "Kibo", caggal ɗuum.<ref name=":05">{{Cite news|url=https://hausa.leadership.ng/2019/08/16/tarihin-kofofin-birnin-zazzau-a-takaice/|title=Tarihin Kofofin Birnin Zazzau A Takaice|last=Abdullahi|first=Balarabe|date=16 August 2019|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=ha|access-date=27 April 2020}}</ref> * '''Kofar Doka''' : Kofar Doka woni dammugal joyaɓal mahangal nder Zaria. Ko adii fof ko nde wiyetee Damal [[Kano]]. Ina wiyee wonde innde mayre ummorii ko e lekki sara damal hee, anndiraande "Lekki Sariya", won heen kadi ina wiyee wonde damal ngal ƴetti innde mum ko e gardiiɗo damal oo, biyeteeɗo "Sariya"<ref name=":04">{{Cite news|url=https://hausa.leadership.ng/2019/08/16/tarihin-kofofin-birnin-zazzau-a-takaice/|title=Tarihin Kofofin Birnin Zazzau A Takaice|last=Abdullahi|first=Balarabe|date=16 August 2019|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=ha|access-date=27 April 2020}}</ref>. * '''Kofar Bai''' : Nokku ɗo damal ngal waɗetee ɗoo woni caggal galle laamɗo Zazzau. Konngol "bai" firti ko caggal e ɗemngal Hausa, ko ɗum firti ko damal caggal galle laamɗo. Yimɓe Bauchi ina keewi naatde e wuro ngoo e ndee damal.<ref name=":03">{{Cite news|url=https://hausa.leadership.ng/2019/08/16/tarihin-kofofin-birnin-zazzau-a-takaice/|title=Tarihin Kofofin Birnin Zazzau A Takaice|last=Abdullahi|first=Balarabe|date=16 August 2019|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=ha|access-date=27 April 2020}}</ref> * '''Damal Jatau''' : Oo damal inniraa ko Jatau, innde laamɗo Habe lolluɗo, ɓurɗo anndireede Isiyaku Jatau, laamɗo Zazzau tuggi 1782 haa 1802.<ref name=":02">{{Cite news|url=https://hausa.leadership.ng/2019/08/16/tarihin-kofofin-birnin-zazzau-a-takaice/|title=Tarihin Kofofin Birnin Zazzau A Takaice|last=Abdullahi|first=Balarabe|date=16 August 2019|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=ha|access-date=27 April 2020}}</ref> * '''Damal Galadima''' : Oo damal ƴetti innde mum ko e Galadiman Zazzau, ganndiraaɗo Daudu, mo ñaawooɓe ɓee nganndi. Damal ngal woni ko hedde gallemakko. Won wiyɓe ko Galadima Dokaje.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://hausa.leadership.ng/2019/08/16/tarihin-kofofin-birnin-zazzau-a-takaice/|title=Tarihin Kofofin Birnin Zazzau A Takaice|last=Abdullahi|first=Balarabe|date=16 August 2019|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=ha|access-date=27 April 2020}}</ref><ref name=":12">{{Cite web|url=https://www.alummarhausa.com.ng/amp/2018/12/tarihin-kofofin-zazzau-zaria-kashi-na-daya.html|title=TARIHIN KOFOFIN ZAZZAU (ZARIA) KASHI NA DAYA|date=25 December 2018|website=Dakin Karanta Tarihin Kasar Hausa|language=en-US|access-date=28 April 2020}}{{Dead link|date=May 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> * '''Damal Palaas''' : Palaas firti ko palaas. Ooɗoo damal woni damal mawngal e nder galle laamɗo Zazzau.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.alummarhausa.com.ng/amp/2018/12/tarihin-kofofin-zazzau-zaria-kashi-na-daya.html|title=TARIHIN KOFOFIN ZAZZAU (ZARIA) KASHI NA DAYA|date=25 December 2018|website=Dakin Karanta Tarihin Kasar Hausa|language=en-US|access-date=28 April 2020}}{{Dead link|date=May 2024|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> == Toppitagol == E duuɓi ɓennuɗi Dame ɗee ngoni ko e les njiimaandi laamɓe ɓee, kamɓe ne ɓe ndokki dame ɗee e juuɗe laamɓe ɓee, kono e hitaande 1958 laamu leydi Najeriya hollitii wonde ɗe ngontii monumndaaji ngenndiiji, toppitagol maɓɓe artiri e laamu fedde ndee. Hannde, heewɓe e ɗeen dame ina mbonna sabu ŋakkeende toppitagol no haanirta nii, kono won heen ina peewnee sahaa kala.<ref name=":32">{{Cite news|title=Monuments The ancient walls of Kano city are gone|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/monuments-the-ancient-walls-of-kano-city-are-gone/0znw7jt.amp|newspaper=[[Pulse Nigeria]]|date=4 October 2017|access-date=30 April 2020}}</ref><ref name=":72">{{Cite news|title=Rise and ruins of ancient, modern city gates|url=https://www.dailytrust.com.ng/rise-and-ruins-of-ancient-modern-city-gates-264934.html|last=Muhammad|first=Ibraheem Hamza|date=9 August 2018|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-GB|access-date=30 April 2020}}</ref><ref name=":82">{{Cite web|title=Nigeria's ancient Kano wall disappears along with history|url=https://www.aljazeera.com/features/2018/6/4/nigerias-ancient-kano-wall-disappears-along-with-history|website=www.aljazeera.com|access-date=30 April 2020}}</ref> == Ƴeew kadi == * Hawsa * [[Hausare|Ɗemngal Hausa]] * Arsitektuur Hausa == Hiisoowo == <references></references> == Jaande == == Janngu ko heewi == * Moodi, HLB (1969). Koɗorɗe e dame Kano. Departemaa daartol. Leydi Fedde Naajeeriya. [[Category:Jolde gelle kano]] [[Category:Kuutarko distiinore]] riu3nhtz92r1qkxm5c05h5w5d0atdmi Diine leñol 0 26991 181505 90518 2026-08-06T17:29:33Z MOIBARDE 10068 Add references 181505 wikitext text/x-wiki  '''diine lenol''' [[File:伏見稲荷5.JPG|thumb|250x250px| Hirsirde Inari Ōkami to suudu dewal Fushimi Inari to Kiyoto . Shinto ko diine leñol leñol Japon . ]] e nder jaŋde diine, diine leñol walla '''diine leñol''' ko diine walla goongɗinal<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=iZhFEAAAQBAJ&dq=ethnoreligion&pg=PA83|title=Religion and Democracy: A Worldwide Comparison|isbn=978-1-000-47552-4|last1=Anckar|first1=Carsten|date=29 November 2021|publisher=Routledge}}</ref> jokkondirngal e miijooji ndonaandi e leñol keeriiɗo . Diineeji leƴƴi ina keewi seertude e diineeji winndereeji, ko wayi no [[Kiristanci|Kerecee’en]] walla [[Lislaamu|Lislaam]], ɗi keewaani e nder leƴƴi, e nder ngenndiiji walla e nder njiyaagu.<ref name="Park">{{cite book|last1=Park|first1=Chris C.|title=Sacred Worlds: An Introduction to Geography and Religion|date=1994|publisher=Routledge|isbn=9780415090124|page=38|url=https://books.google.com/books?id=NsIzwBRdmFoC&pg=PA38|access-date=2021-12-28|archive-date=2023-10-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20231016053245/https://books.google.com/books?id=NsIzwBRdmFoC&pg=PA38#v=onepage&q&f=false|url-status=live}}</ref> == Terme == Helmere woɗnde huutoraama e nokkuuji ''diineeji leñol'' . Helmere woɗnde heewnde huutoreede ko ''[[Folk religion|diine leñol]]'' . Ko nde ''diinaaji leñol'' e ''diinaaji leñol'' ina njogii kuutorɗe keewɗe,<ref>{{cite book|title=The Concise Oxford Dictionary of World Religions|last=Bowker|first=John|publisher=Oxford University Press|year=2000|isbn=978-0-191-72722-1|location=New York|chapter=Folk Religion}}</ref> helmere sakkitiinde ndee ina firta “jaɓde diineeji e golleeji to bannge yimɓe.” Helmere ''diine leñol ndee'' noon ina waawi huutoreede ngam haalde won e diineeji [[Chinese folk religion|Siin]] e [[Traditional African religion|Afrik]], kono ina waawi kadi firtude haalaaji ɓurɗi lollude e diineeji ɓurɗi heewde leyɗeele e juɓɓule ko wayi no [[Folk Christianity|Kerecee’en leñol]] walla [[Folk Islam|Lislaam leñol]] .<ref>Rock, Stella (2007). ''[https://books.google.com/books?id=dNpcEtoAk4YC&pg=PA11 Popular religion in Russia]''. Routledge {{ISBN|0-415-31771-1}}, p. 11. Last accessed July 2009.</ref><ref>{{cite book|last=Cook|first=Chris|title=Spirituality and Psychiatry|publisher=[[RCPsych]] Publications|year=2009|page=242|isbn=978-1-904671-71-8}}</ref> E nder ngonkaaji hirnaange, kelme keewɗe ina kuutoree kadi. E nder leyɗeele dentuɗe [[Amerik]] e [[Kanada|Kanadaa]], helmere woɗnde ɓurnde lollude ko ''diine tagoore'' .<ref>{{cite book|last=Strmiska|first=Michael F.|title=Modern Paganism in World Cultures: Comparative Perspectives|year=2005|publisher=[[ABC-CLIO]]|isbn=9781851096084|pages=15–16, 276}}</ref> Won e dille neopagan en, haa teeŋti noon e nder Orop, ƴettii ''diine leƴƴi'' ngam wonde helmere ɓurnde yiɗeede, ɓe kawri e etnoloji . Ɗumɗoo ina teskaa e nder batu Orop ngam diineeji leƴƴi, {{sfn|Strmiska|2005|p=14}} cuɓii innde mum caggal yeewtere ñalnde kala e hitaande 1998, ɗo ko ɓuri heewde e tawtoraaɓe ɓee kolliti wonde ''pagan'' ina heewi sifaaji bonɗi, tee ''leƴƴi'' ɓuri laaɓtude ko ɗaɗi aadaaji mum en e nder leƴƴi keertiiɗi. E nder haalaaji yimɓe heewɓe e annduɓe e ɗemngal Engele ''Paganism'', e alkulal mawngal P, wontii helmere jaɓaande.<ref>{{cite journal|last=Ivakhiv|first=Adrian|title=In Search of Deeper Identities: Neopaganism and "Native Faith" in Contemporary Ukraine|journal=[[Nova Religio|Nova Religio: The Journal of Alternative and Emergent Religions]]|volume=8|number=3|year=2005|pages=30|doi=10.1525/nr.2005.8.3.7|url=http://www.uvm.edu/~aivakhiv/Insearch.pdf|jstor=10.1525/nr.2005.8.3.7|access-date=2019-06-29|archive-date=2021-08-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20210814193521/http://www.uvm.edu/~aivakhiv/Insearch.pdf|url-status=live}}</ref> == Kuutoragol == Diinaaji leñol ina cifaa ko diineeji jokkondirɗi e leñol gootol, tee ina heewi yi’eede e nder pinal leñol ngol, e ɗemngal mum, e aadaaji mum. Pelle diaspora ina keewi jogaade diineeji leƴƴi ngam jogaade sifaa leƴƴi ceertuɗi ko wayi no darnde diineeji aadaaji Afrik e diineeji diaspora [[Afrik]] e nder diaspora [[Afrik]] e nder leyɗeele [[Amerik]] . Won e diineeji leƴƴi ɓooyɗi, ko wayi no ɗiin daartol tawaaɗi e Orop ko adii hannde, keɓii nguurndam kesam e nder neopaganism <ref>{{cite web|url=http://thegrio.com/2011/10/19/african-religions-gain-following-among-black-christians/|title=Are blacks abandoning Christianity for African faiths?|last=Oduah|first=Chika|date=19 October 2011|website=theGrio|access-date=27 May 2016|archive-date=9 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211109043244/https://thegrio.com/2011/10/19/african-religions-gain-following-among-black-christians/|url-status=live}}</ref>. Yanti heen, diineeji ɗi ngonaa leƴƴi, ko wayi no [[Kiristanci|diineeji kerecee en]], ina nganndaa ina njogii sifaaji leƴƴi haa ko ɗi mbaɗata darnde <ref>{{cite book|title=The Oxford Handbook of New Religious Movements|last=Lewis|first=James R.|publisher=Oxford University Press|year=2004|isbn=978-0-195-36964-9|location=New York}}</ref>maantinde leñol teeŋtungol, yeru teeŋtuɗo e ɗuum ko "Saint-<ref name="Chong">{{cite journal|doi=10.2307/3711911|last=Chong|first=Kelly H.|year=1997|title=What It Means to Be Christian: The Role of Religion in the Construction of Ethnic Identity and Boundary Among Second- Generation Korean Americans|journal=Sociology of Religion|volume=59|issue=3|pages=259–286|jstor=3711911}}</ref> Serbinaaɓe e Eklesiya Ortodoks Serbinaaɓe e Pinal Kerecee'en e Syriac re leñol Asiri .<ref>{{cite book|title=Assyrians in Yonkers: Reminiscences of a Community: Harvard College Library Assyrian collection|first=John|last=Pierre Ameer|year=2008|isbn=9781593337452|page=125|publisher=University of Michigan Press}}</ref><ref>{{cite book|title=Encyclopedia of the Stateless Nations: A-C|first=James|last=Minahan|year=2002|isbn=9780313321092|page=206|publisher=Greenwood Publishing Group}}</ref><ref>{{cite book|title=Native Peoples of the World: An Encyclopedia of Groups, Cultures and Contemporary Issues|first=Steven|last=L. Danver|year=2002|isbn=9781317464006|page=517|publisher=Routledge}}</ref> == Doggol diineeji leƴƴi ==   * Animism * Dewal taaniraaɓe * Dewal taaniraaɓe Siin * Endogami * Fedde etnodiine * Gawari * [[Yahudanci|Diina Yahuudu'en]] * Sikkinaaɓe * Laamɗo ngenndi * Filetism * Shamanism * Slava (aada) * Totem en == Tuugnorgal == [[Category:Diina lenol]] krbulfi3qknw1a9ii7nnp6gcdahwkbq Belarusian Gymnasium of Vilnia 0 31473 181506 129922 2026-08-06T17:43:52Z MOIBARDE 10068 Add references 181506 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Duɗal jimɗi Belarus to Vilnius''' (e ɗemngal Belarus: Віленская беларуская гімназія) ko duɗal Belarus teeŋtungal to Vilnius. Heewɓe e yimɓe pinal Belarus teskinaaɓe e teeminannde 20ɓiire njaltii e duɗal ngal. == Tariya == Mawningol ñalngu mawningol leydi Demokaraasi Bielorusi e nder suudu janngirdu Bielorusi to Vilnia e hitaande 1935 E lewru Yarkomaa 1919,<ref name=":1">{{cite web|url=https://lithuania.mfa.gov.by/en/bilateral_relations/belarusians/vilnius_school_skoriny/|title=Belarusian Gymnasium in Vilnius|website=lithuania.mfa.gov.by|access-date=2025-02-18}}</ref> jaagorde jaŋde leydi Lituwaani, hono Mykolas Biržiška, yaltini yamiroore sosde duɗal gadanal jaŋde Belarus to Vilnius.<ref name=":12">{{cite web|url=https://lithuania.mfa.gov.by/en/bilateral_relations/belarusians/vilnius_school_skoriny/|title=Belarusian Gymnasium in Vilnius|website=lithuania.mfa.gov.by|access-date=2025-02-18}}</ref> Jimnaasiyoŋ oo fuɗɗii jaŋde ko ñalnde 1 feebariyee 1919.E nder wolde hakkundeere, duɗal ngal woni ko e nokku biyeteeɗo Monastère de la Sainte Trinité to Vilnius.Ko adii nde ɓe ngurtata wuro ngoo feewde Kaunas, Lituwaani en njaɓii udditde jimɗi ɗii e nder nokkuuji gonnooɗi dewal Basiliyankeewal. Janngirɗe ɗee puɗɗii ko ñalnde 1 feebariyee 1919. E hitaande adannde nde duɗal ngal sosaa, ngal waɗii kadi Orphanage wonande sukaaɓe ummoriiɓe e diiwanuuji koɗdiiɗi ɗii. Caggal nde Sowiyet en keɓti leydi Lituwaani e hitaande 1944 duɗal ngal uddaa. Nde sosaa ko caggal nde URSS yani, nde woni Duɗal Francishak Skaryna Belarus to Vilnius. Jannginooɓe Radasła, hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde tuggi 1924 haa 1936 ; ko adii ɗuum ko jaagorgal jaŋde to leydi Bielorussi e hitaande 1918, o woniino kadi hooreejo Rada hakkundeejo Bielorussi caggal hitaande 1944 Barys Kit, jannginoowo gila 1933, hooreejo e hitaande 1939. Caggal ɗuum ganndo teeŋtuɗo to Amerik e tergal renndo Ameriknaaɓe Belarus Alumni e almuɓɓe Michał Vituška, hooreejo seneraal e konu Ko kañum woni hooreejo leydi Bielorussi e nder egguɓe Raisa Žuk-Hriskievič Jan Stankievič, ganndo ɗemɗe, daartoowo e filosof Maxim Tank, yimoowo e firoore Boris Koverda, baroowo Riisi ɓaleejo, barɗo Pyotr Voykov (o yalti duɗal hade makko timminde jaŋde makko) Lavon Rydleŭski, cukko hooreejo Rada leydi Bielorusi Natallia Arsiennieva, binndoowo pijirlooji, yimoowo, firoowo, binnduɗo konnguɗi jimɗi "Mahutny Boža" (Alla jom baawɗe) == Tuugnorgal == b5k8r1l4nyttlflvxdzz93rhi1n3q5l Baku Oxford School 0 31475 181516 129928 2026-08-06T22:07:46Z MOIBARDE 10068 Add references 181516 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Duɗal Baku-Oxford''' ko duɗal hakkunde leyɗeele gonngal to Baku, leydi Azerbaijaan. Nde sosaa ko e hitaande 1998.<ref>{{Cite web|url=http://bakuoxfordschool.com/baku/about-us/our-history/|last=|first=|date=|website=bakuoxfordschool.com|title=Our History|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150629235416/http://bakuoxfordschool.com:80/baku/about-us/our-history/|archive-date=2015-06-29|access-date=2020-03-30}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-09-13|title=За стенами одного британского замка в Баку - репортаж из Бакинской школы Оксфорда|url=https://haqqin.az/investigations/135961|access-date=2024-06-14|website=haqqin.az}}</ref>Duɗal ngal ina rokka jaŋde sukaaɓe yahrooɓe e duuɓi 4–18.Duɗal ngal ina waɗi <ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.azernews.az/nation/73772.html|title=President Aliyev opens new building of Baku-Oxford School|date=2014-11-26|work=AzerNews.az|access-date=2017-10-13|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-12-12|title=Дети павших за Карабах героев стали учениками самой престижной школы Баку - Инициатива Оксфордской школы|url=https://haqqin.az/news/195978|access-date=2024-06-14|website=haqqin.az}}</ref>cuuɗi jeegom ina waɗi musee (musee) baɗaaɗo e hooreejo leydi Azerbaijan hannde oo, hono Ilham Aliyev, e nder suudu lesru nduu.<ref name=":02">{{Cite news|url=https://www.azernews.az/nation/73772.html|title=President Aliyev opens new building of Baku-Oxford School|date=2014-11-26|work=AzerNews.az|access-date=2017-10-13|language=en-US}}</ref> == Jokkondire yaajɗe == Lowre laawɗunde == Tuugnorgal == 98vnnre97gjwspz06f1tuaso7sc0xg9 181517 181516 2026-08-06T22:39:09Z MOIBARDE 10068 Add links 181517 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Duɗal Baku-Oxford''' ko duɗal hakkunde leyɗeele gonngal to Baku, leydi [[Azerbaijaan]]. Nde sosaa ko e hitaande 1998.<ref>{{Cite web|url=http://bakuoxfordschool.com/baku/about-us/our-history/|last=|first=|date=|website=bakuoxfordschool.com|title=Our History|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20150629235416/http://bakuoxfordschool.com:80/baku/about-us/our-history/|archive-date=2015-06-29|access-date=2020-03-30}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-09-13|title=За стенами одного британского замка в Баку - репортаж из Бакинской школы Оксфорда|url=https://haqqin.az/investigations/135961|access-date=2024-06-14|website=haqqin.az}}</ref>Duɗal ngal ina rokka jaŋde sukaaɓe yahrooɓe e duuɓi 4–18.Duɗal ngal ina waɗi <ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.azernews.az/nation/73772.html|title=President Aliyev opens new building of Baku-Oxford School|date=2014-11-26|work=AzerNews.az|access-date=2017-10-13|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-12-12|title=Дети павших за Карабах героев стали учениками самой престижной школы Баку - Инициатива Оксфордской школы|url=https://haqqin.az/news/195978|access-date=2024-06-14|website=haqqin.az}}</ref>cuuɗi jeegom ina waɗi musee (musee) baɗaaɗo e hooreejo leydi [[Azerbaijan]] hannde oo, hono Ilham Aliyev, e nder suudu lesru nduu.<ref name=":02">{{Cite news|url=https://www.azernews.az/nation/73772.html|title=President Aliyev opens new building of Baku-Oxford School|date=2014-11-26|work=AzerNews.az|access-date=2017-10-13|language=en-US}}</ref> == Jokkondire yaajɗe == Lowre laawɗunde == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Azerbaijaan]] 6jd1lf1sdtju4bli0fx8qkmr4hc3oou Maitengwe 0 32321 181525 133840 2026-08-06T22:59:47Z MOIBARDE 10068 add links 181525 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Maitengwe''' ko wuro mawngo tawaango e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde waɗiino 5 890 hoɗɓe e binndital 2011. Ngo jeyaa ko e gure keewɗe ƴellitooje e nder leydi ndii kadi ɓuri anndeede ko e mawningol ñalɗi . == Ƴeew kadi == Doggol gure e nder leydi [[Botswana|Bostwana]] == Tuugnorgal == 10z4w42xx0pj5moztsefv5ya5tljy3v 181526 181525 2026-08-06T23:07:41Z MOIBARDE 10068 181526 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement |official_name = Maitengwe |other_name = |native_name = <!-- for cities whose native name is not in English --> |nickname = |settlement_type = Village |motto = |image_skyline = |imagesize = |image_caption = |image_flag = |flag_size = |image_seal = |seal_size = |image_shield = |shield_size = |city_logo = |citylogo_size = |image_map = |mapsize = |map_caption = |image_map1 = |mapsize1 = |map_caption1 = |image_dot_map = |dot_mapsize = |dot_map_caption = |dot_x = |dot_y = |pushpin_map =Botswana <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> |pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none --> |pushpin_map_caption = |pushpin_mapsize = |subdivision_type = Country |subdivision_name = [[Botswana]] |subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]] |subdivision_name1 = [[Central District (Botswana)|Central District]] |subdivision_type2 = |subdivision_name2 = |subdivision_type3 = |subdivision_name3 = |subdivision_type4 = |subdivision_name4 = |government_footnotes = |government_type = |leader_title = |leader_name = |leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager --> |leader_name1 = |leader_title2 = |leader_name2 = |leader_title3 = |leader_name3 = |leader_title4 = |leader_name4 = |established_title = |established_date = |established_title2 = <!-- Incorporated (town) --> |established_date2 = |established_title3 = <!-- Incorporated (city) --> |established_date3 = |area_magnitude = |area_footnotes = |area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion--> |area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion--> |area_water_km2 = |area_total_sq_mi = |area_land_sq_mi = |area_water_sq_mi = |area_water_percent = |area_urban_km2 = |area_urban_sq_mi = |area_metro_km2 = |area_metro_sq_mi = |population_as_of = 2011 |population_footnotes = <ref>{{cite web|url=http://www.world-gazetteer.com/wg.php?x=&men=gcis&lng=en&des=wg&geo=-42&srt=pnan&col=abcdefghinoq&msz=1500&pt=c&va=&srt=1pnan|title=2011 census|url-status=dead|archiveurl=https://archive.today/20130111114808/http://www.world-gazetteer.com/wg.php?x=&men=gcis&lng=en&des=wg&geo=-42&srt=pnan&col=abcdefghinoq&msz=1500&pt=c&va=&srt=1pnan|archivedate=2013-01-11}}</ref> |population_note = |population_total = 5,890 |population_density_km2 = |population_density_sq_mi = |population_metro = |population_density_metro_km2 = |population_density_metro_sq_mi = |population_urban = |population_density_urban_km2 = |population_density_urban_sq_mi = |population_blank1_title = |population_blank1 = |population_density_blank1_km2 = |population_density_blank1_sq_mi = |timezone = GMT +2 |utc_offset = |timezone_DST = |utc_offset_DST = |coordinates = {{coord|20|07|44|S|27|12|36|E|region:BW|display=inline}} |elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> tags--> |elevation_m = |elevation_ft = |postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... --> |postal_code = |area_code = |blank_name = [[Köppen climate classification|Climate]] |blank_info = [[Semi-arid climate#Hot semi-arid climates|BSh]] |blank1_name = |blank1_info = |website = |footnotes = }} <!-- Infobox ends --> '''Maitengwe''' ko wuro mawngo tawaango e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde waɗiino 5 890 hoɗɓe e binndital 2011. Ngo jeyaa ko e gure keewɗe ƴellitooje e nder leydi ndii kadi ɓuri anndeede ko e mawningol ñalɗi . == Ƴeew kadi == Doggol gure e nder leydi [[Botswana|Bostwana]] == Tuugnorgal == nqukc5vuqcbpnquo3r893d49eteugq4 181527 181526 2026-08-06T23:13:53Z MOIBARDE 10068 Add reference 181527 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement |official_name = Maitengwe |other_name = |native_name = <!-- for cities whose native name is not in English --> |nickname = |settlement_type = Village |motto = |image_skyline = |imagesize = |image_caption = |image_flag = |flag_size = |image_seal = |seal_size = |image_shield = |shield_size = |city_logo = |citylogo_size = |image_map = |mapsize = |map_caption = |image_map1 = |mapsize1 = |map_caption1 = |image_dot_map = |dot_mapsize = |dot_map_caption = |dot_x = |dot_y = |pushpin_map =Botswana <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> |pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none --> |pushpin_map_caption = |pushpin_mapsize = |subdivision_type = Country |subdivision_name = [[Botswana]] |subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]] |subdivision_name1 = [[Central District (Botswana)|Central District]] |subdivision_type2 = |subdivision_name2 = |subdivision_type3 = |subdivision_name3 = |subdivision_type4 = |subdivision_name4 = |government_footnotes = |government_type = |leader_title = |leader_name = |leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager --> |leader_name1 = |leader_title2 = |leader_name2 = |leader_title3 = |leader_name3 = |leader_title4 = |leader_name4 = |established_title = |established_date = |established_title2 = <!-- Incorporated (town) --> |established_date2 = |established_title3 = <!-- Incorporated (city) --> |established_date3 = |area_magnitude = |area_footnotes = |area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion--> |area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion--> |area_water_km2 = |area_total_sq_mi = |area_land_sq_mi = |area_water_sq_mi = |area_water_percent = |area_urban_km2 = |area_urban_sq_mi = |area_metro_km2 = |area_metro_sq_mi = |population_as_of = 2011 |population_footnotes = <ref>{{cite web|url=http://www.world-gazetteer.com/wg.php?x=&men=gcis&lng=en&des=wg&geo=-42&srt=pnan&col=abcdefghinoq&msz=1500&pt=c&va=&srt=1pnan|title=2011 census|url-status=dead|archiveurl=https://archive.today/20130111114808/http://www.world-gazetteer.com/wg.php?x=&men=gcis&lng=en&des=wg&geo=-42&srt=pnan&col=abcdefghinoq&msz=1500&pt=c&va=&srt=1pnan|archivedate=2013-01-11}}</ref> |population_note = |population_total = 5,890 |population_density_km2 = |population_density_sq_mi = |population_metro = |population_density_metro_km2 = |population_density_metro_sq_mi = |population_urban = |population_density_urban_km2 = |population_density_urban_sq_mi = |population_blank1_title = |population_blank1 = |population_density_blank1_km2 = |population_density_blank1_sq_mi = |timezone = GMT +2 |utc_offset = |timezone_DST = |utc_offset_DST = |coordinates = {{coord|20|07|44|S|27|12|36|E|region:BW|display=inline}} |elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> tags--> |elevation_m = |elevation_ft = |postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... --> |postal_code = |area_code = |blank_name = [[Köppen climate classification|Climate]] |blank_info = [[Semi-arid climate#Hot semi-arid climates|BSh]] |blank1_name = |blank1_info = |website = |footnotes = }} <!-- Infobox ends --> '''Maitengwe''' ko wuro mawngo tawaango e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde waɗiino 5 890 hoɗɓe e binndital 2011. Ngo jeyaa ko e gure keewɗe ƴellitooje e nder leydi ndii kadi ɓuri anndeede ko e mawningol ñalɗi .<ref>{{cita web|url=https://www.citypopulation.de/Botswana.html|título=2011 Census|website=Citypopulation.de}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol gure e nder leydi [[Botswana|Bostwana]] == Tuugnorgal == q8ohki8vi2odx5khh0wwnmp4pdfgnua 181530 181527 2026-08-07T11:05:00Z Fulani215 7983 /* Himobe */ fixed typo 181530 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement |official_name = Maitengwe |other_name = |native_name = <!-- for cities whose native name is not in English --> |nickname = |settlement_type = Village |motto = |image_skyline = |imagesize = |image_caption = |image_flag = |flag_size = |image_seal = |seal_size = |image_shield = |shield_size = |city_logo = |citylogo_size = |image_map = |mapsize = |map_caption = |image_map1 = |mapsize1 = |map_caption1 = |image_dot_map = |dot_mapsize = |dot_map_caption = |dot_x = |dot_y = |pushpin_map =Botswana <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> |pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none --> |pushpin_map_caption = |pushpin_mapsize = |subdivision_type = Country |subdivision_name = [[Botswana]] |subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]] |subdivision_name1 = [[Central District (Botswana)|Central District]] |subdivision_type2 = |subdivision_name2 = |subdivision_type3 = |subdivision_name3 = |subdivision_type4 = |subdivision_name4 = |government_footnotes = |government_type = |leader_title = |leader_name = |leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager --> |leader_name1 = |leader_title2 = |leader_name2 = |leader_title3 = |leader_name3 = |leader_title4 = |leader_name4 = |established_title = |established_date = |established_title2 = <!-- Incorporated (town) --> |established_date2 = |established_title3 = <!-- Incorporated (city) --> |established_date3 = |area_magnitude = |area_footnotes = |area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion--> |area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion--> |area_water_km2 = |area_total_sq_mi = |area_land_sq_mi = |area_water_sq_mi = |area_water_percent = |area_urban_km2 = |area_urban_sq_mi = |area_metro_km2 = |area_metro_sq_mi = |population_as_of = 2011 |population_footnotes = <ref>{{cite web|url=http://www.world-gazetteer.com/wg.php?x=&men=gcis&lng=en&des=wg&geo=-42&srt=pnan&col=abcdefghinoq&msz=1500&pt=c&va=&srt=1pnan|title=2011 census|url-status=dead|archiveurl=https://archive.today/20130111114808/http://www.world-gazetteer.com/wg.php?x=&men=gcis&lng=en&des=wg&geo=-42&srt=pnan&col=abcdefghinoq&msz=1500&pt=c&va=&srt=1pnan|archivedate=2013-01-11}}</ref> |population_note = |population_total = 5,890 |population_density_km2 = |population_density_sq_mi = |population_metro = |population_density_metro_km2 = |population_density_metro_sq_mi = |population_urban = |population_density_urban_km2 = |population_density_urban_sq_mi = |population_blank1_title = |population_blank1 = |population_density_blank1_km2 = |population_density_blank1_sq_mi = |timezone = GMT +2 |utc_offset = |timezone_DST = |utc_offset_DST = |coordinates = {{coord|20|07|44|S|27|12|36|E|region:BW|display=inline}} |elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> tags--> |elevation_m = |elevation_ft = |postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... --> |postal_code = |area_code = |blank_name = [[Köppen climate classification|Climate]] |blank_info = [[Semi-arid climate#Hot semi-arid climates|BSh]] |blank1_name = |blank1_info = |website = |footnotes = }} <!-- Infobox ends --> '''Maitengwe''' ko wuro mawngo tawaango e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde waɗiino 5 890 hoɗɓe e binndital 2011. Ngo jeyaa ko e gure keewɗe ƴellitooje e nder leydi ndii kadi ɓuri anndeede ko e mawningol ñalɗi .<ref>{{cita web|url=https://www.citypopulation.de/Botswana.html|título=2011 Census|website=Citypopulation.de}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol gure e nder leydi [[Botswana|Bostwana]] == Himobe== htrlv8o7g0hll753dfnicwdadrf8npa Malotwana Siding 0 32322 181521 133844 2026-08-06T22:51:17Z MOIBARDE 10068 Add link 181521 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Malotwana Siding''' ko wuro e nder diiwaan Kgatleng to [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko 10 km to fuɗnaange Mochudi, yimɓe mayre ko 354 e binnditagol hitaande 2001. Duɗal gootal ina woodi hannde, duɗal leslesal Boiteko. Ko ɓuri heewde e yimɓe hoɗɓe e ngoo wuro ko remooɓe tan. == Tuugnorgal<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145537/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> == e363pzh4vklc3gwupw9k7q11iu9pl7u 181522 181521 2026-08-06T22:52:18Z MOIBARDE 10068 181522 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Malotwana Siding''' ko wuro e nder diiwaan Kgatleng to [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko 10 km to fuɗnaange Mochudi, yimɓe mayre ko 354 e binnditagol hitaande 2001. Duɗal gootal ina woodi hannde, duɗal leslesal Boiteko. Ko ɓuri heewde e yimɓe hoɗɓe e ngoo wuro ko remooɓe tan. == Tuugnorgal == po6tbe7yiblx6y7nwrja95vwceiyugz 181523 181522 2026-08-06T22:54:51Z MOIBARDE 10068 Add links and references 181523 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Malotwana Siding''' ko wuro e nder diiwaan Kgatleng to [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko 10 km to fuɗnaange [[Mochudi]], yimɓe mayre ko 354 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145537/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> Duɗal gootal ina woodi hannde, duɗal leslesal Boiteko. Ko ɓuri heewde e yimɓe hoɗɓe e ngoo wuro ko remooɓe tan. == Tuugnorgal == dr2qjozeuxli2k3oloy1xcxmargu56q 181524 181523 2026-08-06T22:56:15Z MOIBARDE 10068 i add category 181524 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Malotwana Siding''' ko wuro e nder diiwaan Kgatleng to [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko 10 km to fuɗnaange [[Mochudi]], yimɓe mayre ko 354 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145537/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> Duɗal gootal ina woodi hannde, duɗal leslesal Boiteko. Ko ɓuri heewde e yimɓe hoɗɓe e ngoo wuro ko remooɓe tan. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] 3tbh7407sl84k5b0qeunw7we79k4q3m 181531 181524 2026-08-07T11:06:16Z Fulani215 7983 /* Himobe */ fixed typo 181531 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Malotwana Siding''' ko wuro e nder diiwaan Kgatleng to [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko 10 km to fuɗnaange [[Mochudi]], yimɓe mayre ko 354 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145537/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> Duɗal gootal ina woodi hannde, duɗal leslesal Boiteko. Ko ɓuri heewde e yimɓe hoɗɓe e ngoo wuro ko remooɓe tan. == Himobe== <references /> [[Category:Bostwana]] qr0v2arjpg0m1hub0juyktz63e7482l Majwanaadipitse 0 32323 181518 133847 2026-08-06T22:43:30Z MOIBARDE 10068 Add link 181518 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Majwanaadipitse''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo ina jogii duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 425 e binnditagol hitaande 2001. == Tuugnorgal == swluwvm15hni7338ewugnt6q54pbxld 181519 181518 2026-08-06T22:46:26Z MOIBARDE 10068 Add reference 181519 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Majwanaadipitse''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo ina jogii duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 425 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145441/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == i1z2jzwuw996yufn9m4uxgwfnw67vdt 181520 181519 2026-08-06T22:48:56Z MOIBARDE 10068 i add category 181520 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Majwanaadipitse''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo ina jogii duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 425 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145441/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Botswana]] ipoilvienf0lradlv04nbk27xnv3sl0 Ɗemngal Ososo 0 34330 181482 144188 2026-08-06T16:36:25Z MOIBARDE 10068 Add reference 181482 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ososo''' ko [[Edoid language|ɗemngal Edoid]] e [[Naajeeriya|leydi Najeriya]] <ref>https://www.ethnologue.com/language/oso/</ref> ta fara diiwol kogi foobina hirna lesdi [[Naajeeriya|naajeriya]] == Tuugnorgal == {{Reflist}}{{Volta-Niger languages}} nz2rmkbriop011drzo32ksq8zfuy04k Ɗemngal Epie 0 34331 181478 144255 2026-08-06T16:32:57Z MOIBARDE 10068 Add reference 181478 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   '''Epie''' (walla '''Epie–Atịsa''' ) jeyaa ko e [[ɗemɗe]] [[Delta]]<ref>https://www.ethnologue.com/25/language/epi/</ref> Edoid ɗe yimɓe Epie–Atissa kaalata e nder [[Naajeeriya|leydi Najeriya]] . == Fonoloji == [[Ɗemngal]] ngal ina jogii mbaydi ustiindi seeɗa, so en ƴeewtindiima e proto-Edoid, ko alkule jeetati ; ɗiin mbaɗata ko denndaangal harmonic ɗiɗi, /i e gooto o u/ e /i ɛ gooto ɔ ʊ/ . Epie ina jogii tan ko jokkere nofru laaɓtunde fonetik, /m/ ; [n] ina wayloo e [l], fawaade e alkulal gonngal les ngal ko haala walla ko nofru. (Ko ɓadiiɗi keddiiɗi ɗii, /j ɣ w/, ina nasa kadi e ndeeɗoo darnde : ƴeew [[ɗemngal Edo]] ngam ngonka nannduka.) Innde ndee ko:<ref>Jeff Mielke, 2008. ''The emergence of distinctive features'', p 136''ff''; also found in ''Variation and gradience in phonetics and phonology'', p 26''ff''</ref> {| class="wikitable" ! !Labial ! Alveolar ! Palatal ! Velar ! Labiyo-velar |- ! Nofru | align="center" | m | | | | |- ! Puccitiiɗo | align="center" |&nbsp;&nbsp;ɓ | align="center" |&nbsp;&nbsp;ɗ | | | |- ! Ko ɓuuɓɗo | align="center" | p&nbsp;&nbsp;b | align="center" | t&nbsp;&nbsp;d | | align="center" | k&nbsp;&nbsp;ɡ | align="center" | k͡p&nbsp;&nbsp;ɡ͡b |- ! Frikatiif | align="center" | f&nbsp;&nbsp;v | align="center" | s&nbsp;&nbsp;z | | | |- ! Tiriil | | align="center" | ( r ) | | | |- ! Ko ɓadii | | align="center" | l [ n ] | align="center" | j | align="center" | ɣ | align="center" | w |} == Tuugnorgal. == {{Reflist}} * Tomaas, Elayin e Kay Wiliyamson. 1967. "Doggol kelme delta Edo: Epie, Engenni, Degema." E nder binndanɗe sahaa e sahaa fof 8, h.&nbsp;105. Accra : Duɗal ganndal Afrik, Duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. {{Volta-Niger languages}} snr86j8m6jmszclnridh2l9a6r42mt6 Eruwa ɗemngal 0 34337 181474 144249 2026-08-06T16:28:17Z MOIBARDE 10068 Add reference 181474 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ẹrụwa''' ko [[ɗemngal]] Edoid to [[Naajeeriya|leydi Najeriya]] . == Fonoloji == Siistem, alkule Ẹrụwa ina famɗi ɗo ustii e mo feewnaa ngam proto-Edoid. Alkule jeenay ina ngoodi e nder limlebbi ɗiɗi harmonic, /i e gooto o u/ e /ɪ ɛ gooto ɔ ʊ/ .<ref>Archangeli & Pulleyblank, 1994. ''Grounded phonology'', p 181''ff''</ref> [[Ɗemngal]] ngal ina jeyaa e ko addani ɗum jogaade jokkorgal nofru fonetik ; [m, n] lomtoo e [b, l], fawaade e alkulal gonngal les ngal ko haala walla ko nofru. Ko ɓadii /ʋ, ɹ, j, w/ ina njogii kadi alofoneeji nofru. Innde ndee ko: {| class="wikitable" ! !Labial ! Alveolar ! Palatal ! Velar ! Labiyo-velar ! Glottal |- ! Ko ɓuuɓɗo | align="center" | p&nbsp;&nbsp;b [ m ] | align="center" | t&nbsp;&nbsp;d | | align="center" | k&nbsp;&nbsp;ɡ | align="center" | k͡p&nbsp;&nbsp;ɡ͡b | |- ! Frikatiif | align="center" | f&nbsp;&nbsp;v | align="center" | s&nbsp;&nbsp;z | | align="center" | x&nbsp;&nbsp;ɣ | | align="center" | h |- ! rowspan="2" | Ko ɓadii | | align="center" | l [ n ] | | | | |- | align="center" | ʋ | align="center" | ɹ | align="center" | j | | align="center" | w | |} == Tuugnorgal == {{Reflist}} ejoi6k1423io6fp6ekpriaycvunjv13 181475 181474 2026-08-06T16:30:34Z MOIBARDE 10068 Add reference 181475 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ẹrụwa''' ko [[ɗemngal]] Edoid to [[Naajeeriya|leydi Najeriya]] . == Fonoloji == Siistem, alkule Ẹrụwa ina famɗi ɗo ustii e mo feewnaa ngam proto-Edoid. Alkule jeenay ina ngoodi e nder limlebbi ɗiɗi harmonic, /i e gooto o u/ e /ɪ ɛ gooto ɔ ʊ/ .<ref>Archangeli & Pulleyblank, 1994. ''Grounded phonology'', p 181''ff''</ref> [[Ɗemngal]] ngal ina jeyaa e ko addani ɗum jogaade jokkorgal nofru fonetik ; [m, n] lomtoo e [b, l], fawaade e alkulal gonngal les ngal ko haala walla ko nofru. Ko ɓadii /ʋ, ɹ, j, w/ ina njogii kadi alofoneeji nofru. Innde ndee ko:<ref>Jeff Mielke, 2008. ''The emergence of distinctive features'', p 136''ff''; also found in ''Variation and gradience in phonetics and phonology'', p 26''ff''</ref> {| class="wikitable" ! !Labial ! Alveolar ! Palatal ! Velar ! Labiyo-velar ! Glottal |- ! Ko ɓuuɓɗo | align="center" | p&nbsp;&nbsp;b [ m ] | align="center" | t&nbsp;&nbsp;d | | align="center" | k&nbsp;&nbsp;ɡ | align="center" | k͡p&nbsp;&nbsp;ɡ͡b | |- ! Frikatiif | align="center" | f&nbsp;&nbsp;v | align="center" | s&nbsp;&nbsp;z | | align="center" | x&nbsp;&nbsp;ɣ | | align="center" | h |- ! rowspan="2" | Ko ɓadii | | align="center" | l [ n ] | | | | |- | align="center" | ʋ | align="center" | ɹ | align="center" | j | | align="center" | w | |} == Tuugnorgal == {{Reflist}} 7vcel4qbs4aopr2sk557tnbm06fjgzh Osaro Onaiwu 0 34506 181540 145374 2026-08-07T11:29:51Z Ilya Discuss 10103 181540 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Earl Osaro Osaze Onaiwu''' (jibinaa ko 23 Duujal 1958) ko dawriyanke, jom ngalu, jom ngalu e jom renndo ; ko kanko woni hooreejo fedde guwerneeruuji PDP, o woniino kadi cuɓaaɗo guwerneeruuji e nder fedde All Progressives Grand Alliance mo diiwaan Edo e nder wooteeji 2016. Onaiwu jibinaa ko to wuro Benin, jibnaaɓe mum fof ko jannguɓe, o janngi to duɗal leslesal Ogbe hade makko yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde Baptist.<ref name="Onaiwu1">{{cite news|author=Osemwengie Ben Ogbemudia|title=Edo 2016: Osarodion Onaiwu emerges APGA candidate|url=http://thenationonlineng.net/edo-2016-osarodion-onaiwu-emerges-apga-candidate/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=6 July 2016|date=5 July 2016|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> <ref name="Onaiwu">{{cite news|author=Juliana Taiwo-Obalonye|title=I’ll stop APC’s poverty from spreading – Onaiwu|url=http://sunnewsonline.com/edo-guber-watch-attack-on-odubu-groups-ask-igp-to-fish-out-culprits-from-tony/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=6 July 2016|date=6 May 2016|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref> Onaiwu janngi ko faati e jokkondiral hakkunde yimɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Auchi, to diiwaan Edo. Sosɗo cuuɗi mbaylaandi Jalomeseki Couture e Osaronno, marke gadano e nder Afrik, mbaylaandi worɓe daneeji fof. Sosɗo Red Carpet Protocol, ko fedde toppitiinde njuɓɓudi innde, sosaande e hitaande 2006, ina gollina laamuuji 36 dowri haa hannde. Osaro-Onaiwu kadi ko sosɗo fedde wiyeteende The Orovie Group, sosiyetee njulaagu, jaɓɓungal e jaayɗe. O woni kadi ko e fedde ballal wiyeteende Fooyre Ɓamtaare Joy Osaro-Onaiwu. == Tuugnorgal == qyqmho8miyd26pxskc2plen0bdioqve Mohammed Onawo 0 34507 181541 145377 2026-08-07T11:31:36Z Ilya Discuss 10103 181541 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mohammed Ogoshi Onawo''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, jom filu, jom ballal, kadi ko tergal Senaa 10ɓo mo diiwaan Nasarawa Sud dow tikket lannda yimɓe (PDP). O woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Nasarawa gila 2003 haa 2011 e hooreejo suudu sarɗiiji leydi Nasarawa gila 2003 haa 2007. O woniino kadi tergal suudu sarɗiiji leydi Nasarawa 7 e 8 - suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|title=#NigeriaDecides2023: Al-Makura Loses Senatorial Seat to Onawo|url=https://independent.ng/nigeriadecides2023-al-makura-loses-senatorial-seat-to-onawo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-04-24|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|title=Nasarawa: I‘ll Not Contest Against Gov. Sule In 2023– Ogoshi-Onawo|url=https://independent.ng/nasarawa-ill-not-contest-against-gov-sule-in-2023-ogoshi-onawo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-04-24|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> == Golle politik == Onawo laati hooreejo e tergal suudu joonde lesdi Nasarawa 2 e 3 hakkunde 2003 e 2011, ko adii o suɓaama nder suudu joonde lesdi 7 e 8 - suudu joonde diidaaɗi - hakkunde 2011 e 2019 ngam wakiili Awe/Doma/Keana. Onawo wonnoo ko hooreejo goomu suudu sarɗiiji ko faati e njulaagu hakkunde 2011 e 2015 ; ko noon kadi Hooreejo, Goomu suudu sarɗiiji ko faati e ICT hakkunde 2015 e 2019.E hitaande 2019, o dogi e wooteeji gadani ngam suɓaade diiwaan Nasarawa Sud Senator e dow tikket PDP kono o dañii caɗeele, caggal ɗuum o suɓaama kanndidaa cukko guwerneer ngam PDP e wooteeji mawɗi10. O heɓi kadi tikket PDP e wooteeji gardagol leydi 2022, o heɓi 88 woote depiteeji ngam foolde ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade, hono Mike Omeri, mo o heɓi 76 woote. E nder wooteeji senaa ñalnde 25 lewru feebariyee 2023, o fooliino gonnooɗo guwerneer diiwaan Nasarawa e senaateer jooɗiiɗo jooni oo, hono Tanko Al-Makura mo APC. Doggol makko e gonnooɗo guwerneer manndaaji ɗiɗi e senaateer jooni oo, Onawo ina famɗi no feewi, tee fartaŋŋe makko heɓde wooteeji ɗii ina famɗi no feewi e juuɗe annduɓe politik. E nder woote ɗe, Onawo waɗii haayre caggal nde o suɓii ko ɓuri heewde e 93 064 woote ngam foolde Tanko Al-Makura mo APC heɓi 76 813 woote, o heɓi denndaangal nokkuuji joy (5) laamu nokkuuji e nder diiwaan Senator. Nasaraaku Onawo laati ɓillaaji mawɗi nder siyaasaaku nder cuɓi 2023 haa lesdi Nasarawa. == Tuugnorgal == p28dt0p62zxfszssbcseasguj94ycqc 181542 181541 2026-08-07T11:32:20Z Ilya Discuss 10103 181542 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mohammed Ogoshi Onawo''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, jom filu, jom ballal, kadi ko tergal Senaa 10ɓo mo diiwaan Nasarawa Sud dow tikket lannda yimɓe (PDP). O woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Nasarawa gila 2003 haa 2011 e hooreejo suudu sarɗiiji leydi Nasarawa gila 2003 haa 2007. O woniino kadi tergal suudu sarɗiiji leydi Nasarawa 7 e 8 - suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|title=#NigeriaDecides2023: Al-Makura Loses Senatorial Seat to Onawo|url=https://independent.ng/nigeriadecides2023-al-makura-loses-senatorial-seat-to-onawo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-04-24|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|title=Nasarawa: I‘ll Not Contest Against Gov. Sule In 2023– Ogoshi-Onawo|url=https://independent.ng/nasarawa-ill-not-contest-against-gov-sule-in-2023-ogoshi-onawo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-04-24|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> == Golle politik == Onawo laati hooreejo e tergal suudu joonde lesdi Nasarawa 2 e 3 hakkunde 2003 e 2011, ko adii o suɓaama nder suudu joonde lesdi 7 e 8 - suudu joonde diidaaɗi - hakkunde 2011 e 2019 ngam wakiili Awe/Doma/Keana. Onawo wonnoo ko hooreejo goomu suudu sarɗiiji ko faati e njulaagu hakkunde 2011 e 2015 ; ko noon kadi Hooreejo, Goomu suudu sarɗiiji ko faati e ICT hakkunde 2015 e 2019. E hitaande 2019, o dogi e wooteeji gadani ngam suɓaade diiwaan Nasarawa Sud Senator e dow tikket PDP kono o dañii caɗeele, caggal ɗuum o suɓaama kanndidaa cukko guwerneer ngam PDP e wooteeji mawɗi10. O heɓi kadi tikket PDP e wooteeji gardagol leydi 2022, o heɓi 88 woote depiteeji ngam foolde ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade, hono Mike Omeri, mo o heɓi 76 woote. E nder wooteeji senaa ñalnde 25 lewru feebariyee 2023, o fooliino gonnooɗo guwerneer diiwaan Nasarawa e senaateer jooɗiiɗo jooni oo, hono Tanko Al-Makura mo APC. Doggol makko e gonnooɗo guwerneer manndaaji ɗiɗi e senaateer jooni oo, Onawo ina famɗi no feewi, tee fartaŋŋe makko heɓde wooteeji ɗii ina famɗi no feewi e juuɗe annduɓe politik. E nder woote ɗe, Onawo waɗii haayre caggal nde o suɓii ko ɓuri heewde e 93 064 woote ngam foolde Tanko Al-Makura mo APC heɓi 76 813 woote, o heɓi denndaangal nokkuuji joy (5) laamu nokkuuji e nder diiwaan Senator. Nasaraaku Onawo laati ɓillaaji mawɗi nder siyaasaaku nder cuɓi 2023 haa lesdi Nasarawa. == Tuugnorgal == 6t6zcna50vc1xxynlqa0wgbebhu3934 181543 181542 2026-08-07T11:35:22Z Ilya Discuss 10103 181543 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mohammed Ogoshi Onawo''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, jom filu, jom ballal, kadi ko tergal Senaa 10ɓo mo diiwaan Nasarawa Sud dow tikket lannda yimɓe (PDP). O woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Nasarawa gila 2003 haa 2011 e hooreejo suudu sarɗiiji leydi Nasarawa gila 2003 haa 2007. O woniino kadi tergal suudu sarɗiiji leydi Nasarawa 7 e 8 - suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|title=#NigeriaDecides2023: Al-Makura Loses Senatorial Seat to Onawo|url=https://independent.ng/nigeriadecides2023-al-makura-loses-senatorial-seat-to-onawo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-04-24|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|title=Nasarawa: I‘ll Not Contest Against Gov. Sule In 2023– Ogoshi-Onawo|url=https://independent.ng/nasarawa-ill-not-contest-against-gov-sule-in-2023-ogoshi-onawo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-04-24|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> == Golle politik == Onawo laati hooreejo e tergal suudu joonde lesdi Nasarawa 2 e 3 hakkunde 2003 e 2011, ko adii o suɓaama nder suudu joonde lesdi 7 e 8 - suudu joonde diidaaɗi - hakkunde 2011 e 2019 ngam wakiili Awe/Doma/Kean.<ref name=":02" /><ref>{{Cite news|last=David|date=2022-05-23|title=PDP senate primaries: Mohammed Ogoshi Onawo declared winner|url=https://sunnewsonline.com/pdp-senate-primaries-ogoshi-onawo-declared-winner/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-04-24|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Nigeria|first=News Agency of|date=2023-02-27|title=Al-Makura loses Nasarawa South Senatorial seat to Onawo of PDP|url=https://gazettengr.com/al-makura-loses-nasarawa-south-senatorial-seat-to-onawo-of-pdp/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2023-04-24|newspaper=[[Peoples Gazette]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=PDP’s Onawo Defeats Al-Makura to Clinch Nasarawa South Senatorial District’s Seat|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/02/27/pdps-onawo-defeats-al-makura-to-clinch-nasarawa-south-senatorial-districts-seat/|access-date=2023-04-24|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Ajobe|first=Ahmed Tahir|date=2023-03-02|title=The Big Losers In Nasarawa|url=https://leadership.ng/the-big-losers-in-nasarawa/|access-date=2023-04-24|language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref> Onawo wonnoo ko hooreejo goomu suudu sarɗiiji ko faati e njulaagu hakkunde 2011 e 2015 ; ko noon kadi Hooreejo, Goomu suudu sarɗiiji ko faati e ICT hakkunde 2015 e 2019. E hitaande 2019, o dogi e wooteeji gadani ngam suɓaade diiwaan Nasarawa Sud Senator e dow tikket PDP kono o dañii caɗeele, caggal ɗuum o suɓaama kanndidaa cukko guwerneer ngam PDP e wooteeji mawɗi10. O heɓi kadi tikket PDP e wooteeji gardagol leydi 2022, o heɓi 88 woote depiteeji ngam foolde ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade, hono Mike Omeri, mo o heɓi 76 woote. E nder wooteeji senaa ñalnde 25 lewru feebariyee 2023, o fooliino gonnooɗo guwerneer diiwaan Nasarawa e senaateer jooɗiiɗo jooni oo, hono Tanko Al-Makura mo APC. Doggol makko e gonnooɗo guwerneer manndaaji ɗiɗi e senaateer jooni oo, Onawo ina famɗi no feewi, tee fartaŋŋe makko heɓde wooteeji ɗii ina famɗi no feewi e juuɗe annduɓe politik. E nder woote ɗe, Onawo waɗii haayre caggal nde o suɓii ko ɓuri heewde e 93 064 woote ngam foolde Tanko Al-Makura mo APC heɓi 76 813 woote, o heɓi denndaangal nokkuuji joy (5) laamu nokkuuji e nder diiwaan Senator. Nasaraaku Onawo laati ɓillaaji mawɗi nder siyaasaaku nder cuɓi 2023 haa lesdi Nasarawa. == Tuugnorgal == 6u0m5ti80e6tslu6ve66jfpczs6cfj4 Bargal 0 41265 181507 168986 2026-08-06T19:13:48Z Mamman Ali 9126 181507 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bargal''' ( Somaali : Bargaal , Arabjal ) ko wuro wonngo e diiwaan Bari to bannge worgo-fuɗnaange Puntland, to leydi [[Somaaliya|Somali]].<ref>https://worldpopulationreview.com/cities/somalia</ref> == Wakere == Bargal woni ko e keerol fuɗnaange Bari, ko ngol woni caka diiwaan Bargal.<ref>https://geographic.org/geographic_names//name.php?uni=-4555875&fid=5785&c=somalia Inɗe Geɗe. Heɓtinaama ñalnde 28 Duujal 2019.</ref> Wuro daande maayo, Bargal ina fadi maayo Guardafui e nder geec Indiya. Nde woni ko 30 kiloomeeteer to fuɗnaange Gumbah, 11 kiloomeeteer to fuɗnaange Ras Binnah, 30 kiloomeeteer to fuɗnaange Tohen, e 35 kiloomeeteer to fuɗnaange Cape Guardafui e naatirde Alf to <ref>https://arcadia.sba.uniroma3.it/handle/2307/2725</ref> == Yiyngo == Hoɗorde Sultan Majeerte HQ Deftere Migiurtinia Ed Il Territorio Del Nugál wiyi ko nii : "Bargaal ko hoɗorde aadaaji Boqor Usmaan Mahmuud. Wuro ngoo ɓuri hoɗde ko Majeerte 800 Adan Abdirahman e 150 Osmaan Mahmuud. Ina waɗi cuuɗi laamɓe nay goɗɗi, ko ina wona b01 200 huɓeere.Ndiyam njareteeɗam, ɓuuɓɗam seeɗa, ina tawee e nokku hee. (Tesko) Ndeeɗoo deftere winndaa ko e puɗal hitaande 1925, woni ko adii nde konu Sultanaat oo waɗata. Bargal nattii woodde : o bommbinaama, o yani e leydi ñalnde 28 e 29 oktoobar 1925." == E lewru suwee 2007, ko ɗoon hare Bargal waɗnoo. == E hitaande 2012, Hukuuma Laabi Puntland (PHA) anndinii eɓɓoore ngam jokkondirde Bargal e gure goɗɗe Puntland e laawol mawngol diiwaan oo. Laawol mawngol ngol 750 km ina jokkondiri e gure mawɗe to bannge worgo leydi Somali, ko wayi no Bosaso, Galkayo e Garowe, e gure to bannge worgo. Tariya Sultanaat Majeerteen sosaa ko ina wona hedde kitaale 1600 e juuɗe Somalinaaɓe ummoriiɓe e leñol Majeerteen Darod. Nde heɓi darnde mawnde e nder teeminannde 19ɓiire, e laamu Boqor (Laamɗo) Osmaan Mahamud, jom hakkille. E nder cakkital teeminannde 17ɓiire haa puɗal teeminannde 20ɓiire wuro ngo ina jeyaa e nokkuuji ɗi Sultan Majeerteen Migiurtinia laaminoo. Caggal ɗuum waɗde feccere e Somaliland Itaali. Bargal wonnoo ko laamorgo Sultanate Majeerteen.Bargal noon ina joginoo limre e cuuɗi cafrirɗi e nokkuuji ceertuɗi e nder laamu mum, ina heen cuuɗi cafrirɗi to Alula. == Demokaraasi == Distrik Bargal ina waɗi fotde 6 798 hoɗɓe. == Jaangirde == Bargal ina jogii duɗe janngirɗe keewɗe. E wiyde ministeer jaŋde Puntland, ina waɗi duɗe leslese tati, duɗal hakkundeewal gootal e institut gooto e nder diiwaan Bargal. Ina jeyaa heen duɗe leslese Wadikhayr, Taageer, Qorraxad, Abdehan e Bargaal Primaire. ==Himobe== pn71p61xke7f6m1zmohwid9m3tl46wb Bello Jibrin Gada 0 42350 181488 175399 2026-08-06T16:50:42Z Ilya Discuss 10103 181488 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bello Jibrin Gada''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati Senator haa Sokoto Fuunaange diga lewru May 1999 haa lewru May 2003. O toɗɗaama ministaajo pinal e turism nyande 17 lewru Duujal hitaande 2008 ɓaawo nde hooreejo lesdi Naajeeriya [[Umaru Musa Yar'Adua|Umaru Yar'Adua]] wayliti laamu lesdi Naajeeriya . O woppi laamu ko e lewru marse 2010 nde hooreejo leydi ndi hono [[Goodluck Jonathan]] fusi laamu makko. <ref>Anza Philips (24 December 2008). "The Coming of New Helmsmen". Newswatch. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 17 June 2011. Retrieved 17 April 2010.</ref><ref>Daniel Idonor (17 March 2010). "Jonathan Sacks Ministers". Vanguard. Archived from the original on 22 March 2010. Retrieved 17 April 2010.</ref> Gada jibinaa ko hitaande 1954. O janngi to [[Janngirɗe Bayero Kano|duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero]] (Kano) e [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]] ( [[Zariya|Zaria]] ). O suɓaama Senator ngam Sokoto Fuɗnaange dow laylaytol lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (ANPP), o jokki laamu diga lewru May 1999 haa lewru May 2003. O laati Minority Whip wakkati o laati laamu. Caggal ɗuum, o woppi lannda laamu nguu (PDP), o wonti hooreejo lannda laamu Sokoto. Yontereeji seeɗa caggal nde o toɗɗaa jaagorgal pinal e turism, e lewru Yarkomaa 2009 Gada rokki ballal mum e fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare turism (NTDC), nde wonnoo ko nde ƴaañorgal e ɓeydagol jaawngol gollotooɓe turism ɓe NTDC jaɓaani. Nde o haaldata e ñalngu ngenndiwal ñeeñal e pinal (NAFEST) yuɓɓinanoongu to [[Minna]], to [[Diiwal Niger|leydi Niiseer]] e lewru desaambar 2009, Gada wiyi wonde ñalngu nguu ɓuri wonde ko jamboree jimɗi, kono ko kuutorgal teeŋtungal ngam ƴellitde ngootaagu e nder leydi ndii, holliri pinal leydi ndii ceertungal e ƴellitde turism. E nder yeewtere jaayndeyaagal e lewru feebariyee 2010, Gada limtii golle ministeer mum e hitaande ɓennunde ndee, tawi ina jeyaa heen sosde nokkuuji jeegom (6) e nder njuɓɓudi pinal, sosde Duɗal Pinal Afrik e Paamondiral hakkunde leyɗeele, Abeokuta e sosde goomu toppitiingu Archives Nationales e Musées Nationals. O hollitii peeje ngam ko fayi arde ko wayi no ɓeydude gollondiral hakkunde laamu / keeriindi e moƴƴitingol e mahngo eɓɓaaɗe musiibaaji e arsiifuuji ɗi ngoppaaka e ɗi mbonnaaka. O haaldaani e peeje Master Turism ngenndiije. E lewru mars 2010 Gada udditi goomuuji feere-feere nder Fedde Fedde Turisma Naajeeriya ngam wallugo lesdi ndi'i dow ko laarani lesɗe turism Afrik feere. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] gygh2126s3ut2rp44fnb37x55vtdzev 181489 181488 2026-08-06T16:52:24Z Ilya Discuss 10103 181489 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bello Jibrin Gada''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati Senator haa Sokoto Fuunaange diga lewru May 1999 haa lewru May 2003..<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201003171041.html|title=Jonathan Sacks Ministers|work=Vanguard|author=Daniel Idonor|date=17 March 2010|access-date=17 April 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100322203116/http://allafrica.com/stories/201003171041.html|archive-date=22 March 2010|url-status=live}}</ref> O toɗɗaama ministaajo pinal e turism nyande 17 lewru Duujal hitaande 2008 ɓaawo nde hooreejo lesdi Naajeeriya [[Umaru Musa Yar'Adua|Umaru Yar'Adua]] wayliti laamu lesdi Naajeeriya . O woppi laamu ko e lewru marse 2010 nde hooreejo leydi ndi hono [[Goodluck Jonathan]] fusi laamu makko. <ref>Anza Philips (24 December 2008). "The Coming of New Helmsmen". Newswatch. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 17 June 2011. Retrieved 17 April 2010.</ref><ref>Daniel Idonor (17 March 2010). "Jonathan Sacks Ministers". Vanguard. Archived from the original on 22 March 2010. Retrieved 17 April 2010.</ref> Gada jibinaa ko hitaande 1954. O janngi to [[Janngirɗe Bayero Kano|duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero]] (Kano) e [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]] ( [[Zariya|Zaria]] ). O suɓaama Senator ngam Sokoto Fuɗnaange dow laylaytol lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (ANPP), o jokki laamu diga lewru May 1999 haa lewru May 2003. O laati Minority Whip wakkati o laati laamu. Caggal ɗuum, o woppi lannda laamu nguu (PDP), o wonti hooreejo lannda laamu Sokoto. Yontereeji seeɗa caggal nde o toɗɗaa jaagorgal pinal e turism, e lewru Yarkomaa 2009 Gada rokki ballal mum e fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare turism (NTDC), nde wonnoo ko nde ƴaañorgal e ɓeydagol jaawngol gollotooɓe turism ɓe NTDC jaɓaani. Nde o haaldata e ñalngu ngenndiwal ñeeñal e pinal (NAFEST) yuɓɓinanoongu to [[Minna]], to [[Diiwal Niger|leydi Niiseer]] e lewru desaambar 2009, Gada wiyi wonde ñalngu nguu ɓuri wonde ko jamboree jimɗi, kono ko kuutorgal teeŋtungal ngam ƴellitde ngootaagu e nder leydi ndii, holliri pinal leydi ndii ceertungal e ƴellitde turism. E nder yeewtere jaayndeyaagal e lewru feebariyee 2010, Gada limtii golle ministeer mum e hitaande ɓennunde ndee, tawi ina jeyaa heen sosde nokkuuji jeegom (6) e nder njuɓɓudi pinal, sosde Duɗal Pinal Afrik e Paamondiral hakkunde leyɗeele, Abeokuta e sosde goomu toppitiingu Archives Nationales e Musées Nationals. O hollitii peeje ngam ko fayi arde ko wayi no ɓeydude gollondiral hakkunde laamu / keeriindi e moƴƴitingol e mahngo eɓɓaaɗe musiibaaji e arsiifuuji ɗi ngoppaaka e ɗi mbonnaaka. O haaldaani e peeje Master Turism ngenndiije. E lewru mars 2010 Gada udditi goomuuji feere-feere nder Fedde Fedde Turisma Naajeeriya ngam wallugo lesdi ndi'i dow ko laarani lesɗe turism Afrik feere. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 8shmzknuuuf0ed02888fkjweh3osrej 181490 181489 2026-08-06T16:54:56Z Ilya Discuss 10103 181490 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bello Jibrin Gada''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati Senator haa Sokoto Fuunaange diga lewru May 1999 haa lewru May 2003..<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201003171041.html|title=Jonathan Sacks Ministers|work=Vanguard|author=Daniel Idonor|date=17 March 2010|access-date=17 April 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100322203116/http://allafrica.com/stories/201003171041.html|archive-date=22 March 2010|url-status=live}}</ref> O toɗɗaama ministaajo pinal e turism nyande 17 lewru Duujal hitaande 2008 ɓaawo nde hooreejo lesdi Naajeeriya [[Umaru Musa Yar'Adua|Umaru Yar'Adua]] wayliti laamu lesdi Naajeeriya . O woppi laamu ko e lewru marse 2010 nde hooreejo leydi ndi hono [[Goodluck Jonathan]] fusi laamu makko. <ref>Anza Philips (24 December 2008). "The Coming of New Helmsmen". Newswatch. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 17 June 2011. Retrieved 17 April 2010.</ref><ref>Daniel Idonor (17 March 2010). "Jonathan Sacks Ministers". Vanguard. Archived from the original on 22 March 2010. Retrieved 17 April 2010.</ref> Gada jibinaa ko hitaande 1954. O janngi to [[Janngirɗe Bayero Kano|duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero]] (Kano) e [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]] ( [[Zariya|Zaria]] ). O suɓaama Senator ngam Sokoto Fuɗnaange dow laylaytol lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (ANPP), o jokki laamu diga lewru May 1999 haa lewru May 2003. O laati Minority Whip wakkati o laati laamu. Caggal ɗuum, o woppi lannda laamu nguu (PDP), o wonti hooreejo lannda laamu Sokoto.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriafirst.org/printer_8499.shtml|title=Profile of the 13 ministerial nominees|work=Nigeria First|date=18 November 2008|access-date=17 April 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20101029005008/http://www.nigeriafirst.org/printer_8499.shtml|archive-date=29 October 2010}}</ref><ref>{{Cite web|last=Sokoto|first=Abdussamad Liman|date=2022-06-18|title=Two Sokoto APC federal lawmakers, ex-minister join PDP|url=https://21stcenturychronicle.com/two-sokoto-apc-federal-lawmakers-ex-minister-join-pdp/|access-date=2026-06-04|website=21st CENTURY CHRONICLE|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=2022-08-11|title=PDP, APC And The Gale Of Defections In Sokoto|url=https://leadership.ng/pdp-apc-and-the-gale-of-defections-in-sokoto/|access-date=2026-06-15|language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref> Yontereeji seeɗa caggal nde o toɗɗaa jaagorgal pinal e turism, e lewru Yarkomaa 2009 Gada rokki ballal mum e fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare turism (NTDC), nde wonnoo ko nde ƴaañorgal e ɓeydagol jaawngol gollotooɓe turism ɓe NTDC jaɓaani. Nde o haaldata e ñalngu ngenndiwal ñeeñal e pinal (NAFEST) yuɓɓinanoongu to [[Minna]], to [[Diiwal Niger|leydi Niiseer]] e lewru desaambar 2009, Gada wiyi wonde ñalngu nguu ɓuri wonde ko jamboree jimɗi, kono ko kuutorgal teeŋtungal ngam ƴellitde ngootaagu e nder leydi ndii, holliri pinal leydi ndii ceertungal e ƴellitde turism. E nder yeewtere jaayndeyaagal e lewru feebariyee 2010, Gada limtii golle ministeer mum e hitaande ɓennunde ndee, tawi ina jeyaa heen sosde nokkuuji jeegom (6) e nder njuɓɓudi pinal, sosde Duɗal Pinal Afrik e Paamondiral hakkunde leyɗeele, Abeokuta e sosde goomu toppitiingu Archives Nationales e Musées Nationals. O hollitii peeje ngam ko fayi arde ko wayi no ɓeydude gollondiral hakkunde laamu / keeriindi e moƴƴitingol e mahngo eɓɓaaɗe musiibaaji e arsiifuuji ɗi ngoppaaka e ɗi mbonnaaka. O haaldaani e peeje Master Turism ngenndiije. E lewru mars 2010 Gada udditi goomuuji feere-feere nder Fedde Fedde Turisma Naajeeriya ngam wallugo lesdi ndi'i dow ko laarani lesɗe turism Afrik feere. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] p06ylmz315rypbd7rn1bqao1csdpe39 181491 181490 2026-08-06T16:58:20Z Ilya Discuss 10103 181491 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bello Jibrin Gada''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati Senator haa Sokoto Fuunaange diga lewru May 1999 haa lewru May 2003..<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201003171041.html|title=Jonathan Sacks Ministers|work=Vanguard|author=Daniel Idonor|date=17 March 2010|access-date=17 April 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100322203116/http://allafrica.com/stories/201003171041.html|archive-date=22 March 2010|url-status=live}}</ref> O toɗɗaama ministaajo pinal e turism nyande 17 lewru Duujal hitaande 2008 ɓaawo nde hooreejo lesdi Naajeeriya [[Umaru Musa Yar'Adua|Umaru Yar'Adua]] wayliti laamu lesdi Naajeeriya . O woppi laamu ko e lewru marse 2010 nde hooreejo leydi ndi hono [[Goodluck Jonathan]] fusi laamu makko. <ref>Anza Philips (24 December 2008). "The Coming of New Helmsmen". Newswatch. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 17 June 2011. Retrieved 17 April 2010.</ref><ref>Daniel Idonor (17 March 2010). "Jonathan Sacks Ministers". Vanguard. Archived from the original on 22 March 2010. Retrieved 17 April 2010.</ref> Gada jibinaa ko hitaande 1954. O janngi to [[Janngirɗe Bayero Kano|duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero]] (Kano) e [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]] ( [[Zariya|Zaria]] ). O suɓaama Senator ngam Sokoto Fuɗnaange dow laylaytol lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (ANPP), o jokki laamu diga lewru May 1999 haa lewru May 2003. O laati Minority Whip wakkati o laati laamu. Caggal ɗuum, o woppi lannda laamu nguu (PDP), o wonti hooreejo lannda laamu Sokoto.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriafirst.org/printer_8499.shtml|title=Profile of the 13 ministerial nominees|work=Nigeria First|date=18 November 2008|access-date=17 April 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20101029005008/http://www.nigeriafirst.org/printer_8499.shtml|archive-date=29 October 2010}}</ref><ref>{{Cite web|last=Sokoto|first=Abdussamad Liman|date=2022-06-18|title=Two Sokoto APC federal lawmakers, ex-minister join PDP|url=https://21stcenturychronicle.com/two-sokoto-apc-federal-lawmakers-ex-minister-join-pdp/|access-date=2026-06-04|website=21st CENTURY CHRONICLE|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=2022-08-11|title=PDP, APC And The Gale Of Defections In Sokoto|url=https://leadership.ng/pdp-apc-and-the-gale-of-defections-in-sokoto/|access-date=2026-06-15|language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref> Yontereeji seeɗa caggal nde o toɗɗaa jaagorgal pinal e turism, e lewru Yarkomaa 2009 Gada rokki ballal mum e fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare turism (NTDC), nde wonnoo ko nde ƴaañorgal e ɓeydagol jaawngol gollotooɓe turism ɓe NTDC jaɓaani.<ref>{{Cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/life_style/article34/060210?pdate=060210&ptitle=Scorecard%20Of%20Culture%20Ministry%20Under%20Gada&cpdate=100210|location=Lagos, Nigeria|title=Scorecard Of Culture Ministry Under Gada|date=6 February 2010|author=Bridget Chiedu Onochie|access-date=17 April 2010|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}} {{Dead link|date=October 2010|bot=H3llBot}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201003120472.html|title=Gada Inaugurates FTAN Technical Committees|work=Daily Champion|author=Victor Nze|date=12 March 2010|access-date=17 April 2010}}</ref> Nde o haaldata e ñalngu ngenndiwal ñeeñal e pinal (NAFEST) yuɓɓinanoongu to [[Minna]], to [[Diiwal Niger|leydi Niiseer]] e lewru desaambar 2009, Gada wiyi wonde ñalngu nguu ɓuri wonde ko jamboree jimɗi, kono ko kuutorgal teeŋtungal ngam ƴellitde ngootaagu e nder leydi ndii, holliri pinal leydi ndii ceertungal e ƴellitde turism. E nder yeewtere jaayndeyaagal e lewru feebariyee 2010, Gada limtii golle ministeer mum e hitaande ɓennunde ndee, tawi ina jeyaa heen sosde nokkuuji jeegom (6) e nder njuɓɓudi pinal, sosde Duɗal Pinal Afrik e Paamondiral hakkunde leyɗeele, Abeokuta e sosde goomu toppitiingu Archives Nationales e Musées Nationals. O hollitii peeje ngam ko fayi arde ko wayi no ɓeydude gollondiral hakkunde laamu / keeriindi e moƴƴitingol e mahngo eɓɓaaɗe musiibaaji e arsiifuuji ɗi ngoppaaka e ɗi mbonnaaka. O haaldaani e peeje Master Turism ngenndiije. E lewru mars 2010 Gada udditi goomuuji feere-feere nder Fedde Fedde Turisma Naajeeriya ngam wallugo lesdi ndi'i dow ko laarani lesɗe turism Afrik feere. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] fxigwmqc0j36936yfg2ye9xz15xp353 Teslim Folarin 0 43424 181471 181468 2026-08-06T14:40:17Z Fulani215 7983 /* Himobe */ fixed typo 181471 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Teslim Kolawole Folarin OFR''' (HeɗtoR; jibinaa ko 30 lewru Oktoobar 1963) ko politikaajo leydi Naajeeriya, o woniino kanndidaa guwerneer e nder diiwaan Oyo ngam suɓaade guwerneer 2023 mo o fooli e guwerneer jooni oo, hono Seyi Makinde.<ref name="Angela">{{cite news|date=2022-01-28|last=Badru|first=Adeola|title=Oyo senator, Teslim Folarin, loses wife|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/oyo-senator-teslim-folarin-loses-wife/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>.<ref>{{cite news|date=2022-05-28|title=Teslim Folarin emerges Oyo APC governorship candidate|url=https://premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/532979-teslim-folarin-emerges-oyo-apc-governorship-candidate.html|access-date=2022-09-10|work=[[Premium Times]]}}</ref> O woniino senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Oyo Central tuggi 2003 haa 2011 ; e tuggi 2019 haa 2023.<ref>{{cite news|url=https://leadership.ng/news/388417/afraid-senator-teslim-folarin|title=Who is Afraid of Senator Teslim Folarin?|access-date=2015-04-25|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20141201192227/https://leadership.ng/news/388417/afraid-senator-teslim-folarin|archive-date=2014-12-01|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Teslim kolawole folarin jibinaa ko ñalnde 30 lewru ut hitaande 1963, e galle Alhaji e alhaja Hamzat folarin..<ref name="teslimfolarin2015.com">{{cite web|url=https://teslimfolarin2015.com/viewcontent3.php?tab=2|title=Just Believe 2015 :: Senator (Oloye) Teslim Kolawole Folarin for Governor, Oyo State, Nigeria|access-date=2015-04-25|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150520144939/https://teslimfolarin2015.com/viewcontent3.php?tab=2|archive-date=2015-05-20}}</ref> O ummii ko e galle Baale to nokku Oja Igbo to Ibadan to bannge worgo-fuɗnaange laamu nokkuyankeewo to diiwaan Oyo..<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/02/25/ex-senate-leader-teslim-folarin-wins-oyo-central-senatorial-seat/|location=Lagos, Nigeria|last=Adebayo|first=Musliudeen|title=Ex-Senate Leader, Teslim Folarin wins Oyo central senatorial seat|date=2019-02-25|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref> Folarin woni hooreejo (Mogaji) suudu saare maako e hooreejo aadaaji ranwiiɗum nder Ibadanland. Kanko woni Laguna Olubadan leydi Ibadan. Folarin janngi duɗal leslesal to Lagos; jaŋde makko hakkundeere o timmini ko e duɗal hakkundeewal mawngal leydi Najeriya, duɗal sukaaɓe Methodist, Lagos..<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/national/pdp-leaders-mobilise-support-for-jonathan-folarin-in-oyo/|location=Lagos, Nigeria|last=Lawal|first=Iyabo|title=PDP leaders mobilise support for Jonathan, Folarin in Oyo|date=2015-01-26|access-date=2024-08-29|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> Folarin ina jogii dipolom B.Sc. (Hons) dipolomaaji e ganndal siyaas to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan e dipolomaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard,[citation needed] USA. O waɗi duuɓi seeɗa e mooftude humpitooji nafooji e nder golle laamu to leydi Angalteer, ina jeyaa heen golle njuɓɓudi to Departemaa njulaagu[citation needed] to London hade makko hootde to leydi Naajeeriya e hitaande 2002. Folarin waɗii golle mum farliinde e nder NYSC to Kaduna, o naati e politik caggal ɗuum..<ref>{{cite news|url=https://www.tribuneonlineng.com/mother-defections-alao-akala-folarin-adigun-arapaja-others-officially-join-apc-oyo/|last=Wande|first=S-Davies|title='Mother of all defections': Alao-Akala, Folarin, Adigun, Arapaja, others officially join APC in Oyo|date=2017-12-13|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref> == Golle politik == Folarin haɓaama e heɓi jooɗorde senateer ngam lomtaade Oyo Central e hitaande 2003 tawi omo yahra e duuɓi 39 e dow laylaytol PDP, o suɓaama kadi e manndaa ɗiɗaɓo e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda gooto.<ref>{{cite news|title=Teslim Folarin Wins Oyo Central Senatorial Seat|url=https://premiumtimesng.com/news/315935-teslim-folarin-wins-oyo-central-senatorial-seat.html|last=Babatunde|first=Aishat|date=2019-02-25|access-date=2024-08-29}}</ref> Folarin ina heddii e wonde depitee gooto e nder diiwaan Oyo, joginooɗo manndaaji ɗiɗi e nder Senaa. To Senaa, o toɗɗaa yo won Gardiiɗo Senaa. Folarin kadi golliima e Goomu Senaa ko feewti e njulaagu e kuule, Marines e Transport hay so tawii noon nafoore makko teeŋtunde ko jaŋde, doole e ngalu ndiyam..<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-12124225|title=Nigeria Senate leader Teslim Folarin on murder charge|agency=[[BBC News]]|date=2011-01-05|access-date=2024-08-29}}</ref> Folarin tawtoraama wiɗto Power e hitaande 2008. Ko o hooreejo Senaa, o ardii jeewte e denndaangal kuule Executives, o wallitorii kadi kuule keewɗe keertiiɗe e hoore makko. Ina jeyaa heen sariya asiraagal, sariya pension konu e goɗɗe keewɗe. Folarin heɓi tikket guwerneer lannda mum, lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e hitaande 2014. O foolii wooteeji ɗii e juuɗe guwerneer jooni oo, hono senateer Abiola Ajimobi mo Kongres All Progressives.<ref>{{cite web|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday/20240728/282063397226773|title=Teslim Folarin Remembers Late Wife, Angela, on Her 50th Posthumous Birthday|date=2024-07-28|work=[[This Day]]|access-date=2024-08-29|via=[[PressReader]]}}</ref><ref name="Angela2" /><ref>{{cite magazine|magazine=[[City People Magazine]]|url=https://www.citypeopleonline.com/many-people-dont-know-born-bred-ibadan-%E2%80%A2senator-teslim-folarins-wife-angela/|title=Many People Don't Know I WEas Born & Bred in Ibadan - Senator's Teslim Folarin Wife, Angela|date=2017-05-21|last=Adeniran|first=Dare}}</ref> Folarin ummiima e lannda luulndo biyeteeɗo Kongres All Progressives e lewru desaambar 2017. Folarin suɓaama ngam wonde kanndidaa senateer Oyo Central e nder lewru suwee 2018. Folarin heɓiino jappeere senateer e nder wooteeji diiwaan cakaari Oyo 2019 nde o fooli senateer jooɗiiɗo jooni oo, hono Mrs Monsurat Sunmonu e kanndidaaji goɗɗi. Ko kanko woni hooreejo Goomu Senaa toppitiingu ko faati e nokkuuji e nder Senaa 9ɓo..<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-12124225|title=Nigeria Senate leader Teslim Folarin on murder charge|agency=[[BBC News]]|date=2011-01-05|access-date=2024-08-29}}</ref> O jooɗii kadi e goomuuji goɗɗi keewɗi ina jeyaa heen Hakkilantaagal ngenndiwal, INEC, hakkunde parlemaa, ƴeewndo doosɗe leydi, kaalis, Golle ƴellitaare duumotoonde (SDG) e Airforce. Folarin hawtii e wooteeji guwerneeruuji diiwaan Oyo 2023 e dow laylaytol renndo (Congrès) All Progressives kono o fooli guwerneer jooni oo, hono Seyi Makinde, mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Luural E hitaande 2011, Folarin, e tato woɗɓe, ñaawaama warngo Lateef Salako, daraniiɗo senndikaa. == Nguurndam == neɗɗo Folarin ko Barr resndi ɗum. Angela Folarin haa o maayi e hitaande 2022, ɓe ndañi ɓiɓɓe. == Himobe== nflwtor6t1rqq78m1nxbg903wcnhme1 181472 181471 2026-08-06T14:43:38Z Fulani215 7983 /* Golle politik */ fixed typo 181472 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Teslim Kolawole Folarin OFR''' (HeɗtoR; jibinaa ko 30 lewru Oktoobar 1963) ko politikaajo leydi Naajeeriya, o woniino kanndidaa guwerneer e nder diiwaan Oyo ngam suɓaade guwerneer 2023 mo o fooli e guwerneer jooni oo, hono Seyi Makinde.<ref name="Angela">{{cite news|date=2022-01-28|last=Badru|first=Adeola|title=Oyo senator, Teslim Folarin, loses wife|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/oyo-senator-teslim-folarin-loses-wife/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>.<ref>{{cite news|date=2022-05-28|title=Teslim Folarin emerges Oyo APC governorship candidate|url=https://premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/532979-teslim-folarin-emerges-oyo-apc-governorship-candidate.html|access-date=2022-09-10|work=[[Premium Times]]}}</ref> O woniino senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Oyo Central tuggi 2003 haa 2011 ; e tuggi 2019 haa 2023.<ref>{{cite news|url=https://leadership.ng/news/388417/afraid-senator-teslim-folarin|title=Who is Afraid of Senator Teslim Folarin?|access-date=2015-04-25|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20141201192227/https://leadership.ng/news/388417/afraid-senator-teslim-folarin|archive-date=2014-12-01|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Teslim kolawole folarin jibinaa ko ñalnde 30 lewru ut hitaande 1963, e galle Alhaji e alhaja Hamzat folarin..<ref name="teslimfolarin2015.com">{{cite web|url=https://teslimfolarin2015.com/viewcontent3.php?tab=2|title=Just Believe 2015 :: Senator (Oloye) Teslim Kolawole Folarin for Governor, Oyo State, Nigeria|access-date=2015-04-25|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150520144939/https://teslimfolarin2015.com/viewcontent3.php?tab=2|archive-date=2015-05-20}}</ref> O ummii ko e galle Baale to nokku Oja Igbo to Ibadan to bannge worgo-fuɗnaange laamu nokkuyankeewo to diiwaan Oyo..<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/02/25/ex-senate-leader-teslim-folarin-wins-oyo-central-senatorial-seat/|location=Lagos, Nigeria|last=Adebayo|first=Musliudeen|title=Ex-Senate Leader, Teslim Folarin wins Oyo central senatorial seat|date=2019-02-25|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref> Folarin woni hooreejo (Mogaji) suudu saare maako e hooreejo aadaaji ranwiiɗum nder Ibadanland. Kanko woni Laguna Olubadan leydi Ibadan. Folarin janngi duɗal leslesal to Lagos; jaŋde makko hakkundeere o timmini ko e duɗal hakkundeewal mawngal leydi Najeriya, duɗal sukaaɓe Methodist, Lagos..<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/national/pdp-leaders-mobilise-support-for-jonathan-folarin-in-oyo/|location=Lagos, Nigeria|last=Lawal|first=Iyabo|title=PDP leaders mobilise support for Jonathan, Folarin in Oyo|date=2015-01-26|access-date=2024-08-29|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> Folarin ina jogii dipolom B.Sc. (Hons) dipolomaaji e ganndal siyaas to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan e dipolomaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard,[citation needed] USA. O waɗi duuɓi seeɗa e mooftude humpitooji nafooji e nder golle laamu to leydi Angalteer, ina jeyaa heen golle njuɓɓudi to Departemaa njulaagu[citation needed] to London hade makko hootde to leydi Naajeeriya e hitaande 2002. Folarin waɗii golle mum farliinde e nder NYSC to Kaduna, o naati e politik caggal ɗuum..<ref>{{cite news|url=https://www.tribuneonlineng.com/mother-defections-alao-akala-folarin-adigun-arapaja-others-officially-join-apc-oyo/|last=Wande|first=S-Davies|title='Mother of all defections': Alao-Akala, Folarin, Adigun, Arapaja, others officially join APC in Oyo|date=2017-12-13|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref> == Golle politik == Folarin haɓaama e heɓi jooɗorde senateer ngam lomtaade Oyo Central e hitaande 2003 tawi omo yahra e duuɓi 39 e dow laylaytol PDP, o suɓaama kadi e manndaa ɗiɗaɓo e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda gooto.<ref>{{cite news|title=Teslim Folarin Wins Oyo Central Senatorial Seat|url=https://premiumtimesng.com/news/315935-teslim-folarin-wins-oyo-central-senatorial-seat.html|last=Babatunde|first=Aishat|date=2019-02-25|access-date=2024-08-29}}</ref> Folarin ina heddii e wonde depitee gooto e nder diiwaan Oyo, joginooɗo manndaaji ɗiɗi e nder Senaa. To Senaa, o toɗɗaa yo won Gardiiɗo Senaa. Folarin kadi golliima e Goomu Senaa ko feewti e njulaagu e kuule, Marines e Transport hay so tawii noon nafoore makko teeŋtunde ko jaŋde, doole e ngalu ndiyam..<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-12124225|title=Nigeria Senate leader Teslim Folarin on murder charge|agency=[[BBC News]]|date=2011-01-05|access-date=2024-08-29}}</ref> Folarin tawtoraama wiɗto Power e hitaande 2008. Ko o hooreejo Senaa, o ardii jeewte e denndaangal kuule Executives, o wallitorii kadi kuule keewɗe keertiiɗe e hoore makko. Ina jeyaa heen sariya asiraagal, sariya pension konu e goɗɗe keewɗe. Folarin heɓi tikket guwerneer lannda mum, lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e hitaande 2014. O foolii wooteeji ɗii e juuɗe guwerneer jooni oo, hono senateer Abiola Ajimobi mo Kongres All Progressives.<ref>{{cite web|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday/20240728/282063397226773|title=Teslim Folarin Remembers Late Wife, Angela, on Her 50th Posthumous Birthday|date=2024-07-28|work=[[This Day]]|access-date=2024-08-29|via=[[PressReader]]}}</ref><ref name="Angela2" /><ref>{{cite magazine|magazine=[[City People Magazine]]|url=https://www.citypeopleonline.com/many-people-dont-know-born-bred-ibadan-%E2%80%A2senator-teslim-folarins-wife-angela/|title=Many People Don't Know I WEas Born & Bred in Ibadan - Senator's Teslim Folarin Wife, Angela|date=2017-05-21|last=Adeniran|first=Dare}}</ref> Folarin ummiima e lannda luulndo biyeteeɗo Kongres All Progressives e lewru desaambar 2017. Folarin suɓaama ngam wonde kanndidaa senateer Oyo Central e nder lewru suwee 2018. Folarin heɓiino jappeere senateer e nder wooteeji diiwaan cakaari Oyo 2019 nde o fooli senateer jooɗiiɗo jooni oo, hono Mrs Monsurat Sunmonu e kanndidaaji goɗɗi. Ko kanko woni hooreejo Goomu Senaa toppitiingu ko faati e nokkuuji e nder Senaa 9ɓo..<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-12124225|title=Nigeria Senate leader Teslim Folarin on murder charge|agency=[[BBC News]]|date=2011-01-05|access-date=2024-08-29}}</ref> O jooɗii kadi e goomuuji goɗɗi keewɗi ina jeyaa heen Hakkilantaagal ngenndiwal, INEC, hakkunde parlemaa, ƴeewndo doosɗe leydi, kaalis, Golle ƴellitaare duumotoonde (SDG) e Airforce. Folarin hawtii e wooteeji guwerneeruuji diiwaan Oyo 2023 e dow laylaytol renndo (Congrès) All Progressives kono o fooli guwerneer jooni oo, hono Seyi Makinde, mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Luural E hitaande 2011, Folarin, e tato woɗɓe, ñaawaama warngo Lateef Salako, daraniiɗo senndikaa. == Nguurndam == neɗɗo Folarin ko Barr resndi ɗum. Angela Folarin haa o maayi e hitaande 2022, ɓe ndañi ɓiɓɓe. == Himobe== 89ir3jflb0qd37uavc23h4vajh7m3g6 181473 181472 2026-08-06T14:44:14Z Fulani215 7983 /* Nguurndam */ fixed typo 181473 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Teslim Kolawole Folarin OFR''' (HeɗtoR; jibinaa ko 30 lewru Oktoobar 1963) ko politikaajo leydi Naajeeriya, o woniino kanndidaa guwerneer e nder diiwaan Oyo ngam suɓaade guwerneer 2023 mo o fooli e guwerneer jooni oo, hono Seyi Makinde.<ref name="Angela">{{cite news|date=2022-01-28|last=Badru|first=Adeola|title=Oyo senator, Teslim Folarin, loses wife|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/oyo-senator-teslim-folarin-loses-wife/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>.<ref>{{cite news|date=2022-05-28|title=Teslim Folarin emerges Oyo APC governorship candidate|url=https://premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/532979-teslim-folarin-emerges-oyo-apc-governorship-candidate.html|access-date=2022-09-10|work=[[Premium Times]]}}</ref> O woniino senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Oyo Central tuggi 2003 haa 2011 ; e tuggi 2019 haa 2023.<ref>{{cite news|url=https://leadership.ng/news/388417/afraid-senator-teslim-folarin|title=Who is Afraid of Senator Teslim Folarin?|access-date=2015-04-25|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20141201192227/https://leadership.ng/news/388417/afraid-senator-teslim-folarin|archive-date=2014-12-01|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Teslim kolawole folarin jibinaa ko ñalnde 30 lewru ut hitaande 1963, e galle Alhaji e alhaja Hamzat folarin..<ref name="teslimfolarin2015.com">{{cite web|url=https://teslimfolarin2015.com/viewcontent3.php?tab=2|title=Just Believe 2015 :: Senator (Oloye) Teslim Kolawole Folarin for Governor, Oyo State, Nigeria|access-date=2015-04-25|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150520144939/https://teslimfolarin2015.com/viewcontent3.php?tab=2|archive-date=2015-05-20}}</ref> O ummii ko e galle Baale to nokku Oja Igbo to Ibadan to bannge worgo-fuɗnaange laamu nokkuyankeewo to diiwaan Oyo..<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/02/25/ex-senate-leader-teslim-folarin-wins-oyo-central-senatorial-seat/|location=Lagos, Nigeria|last=Adebayo|first=Musliudeen|title=Ex-Senate Leader, Teslim Folarin wins Oyo central senatorial seat|date=2019-02-25|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref> Folarin woni hooreejo (Mogaji) suudu saare maako e hooreejo aadaaji ranwiiɗum nder Ibadanland. Kanko woni Laguna Olubadan leydi Ibadan. Folarin janngi duɗal leslesal to Lagos; jaŋde makko hakkundeere o timmini ko e duɗal hakkundeewal mawngal leydi Najeriya, duɗal sukaaɓe Methodist, Lagos..<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/national/pdp-leaders-mobilise-support-for-jonathan-folarin-in-oyo/|location=Lagos, Nigeria|last=Lawal|first=Iyabo|title=PDP leaders mobilise support for Jonathan, Folarin in Oyo|date=2015-01-26|access-date=2024-08-29|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> Folarin ina jogii dipolom B.Sc. (Hons) dipolomaaji e ganndal siyaas to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan e dipolomaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard,[citation needed] USA. O waɗi duuɓi seeɗa e mooftude humpitooji nafooji e nder golle laamu to leydi Angalteer, ina jeyaa heen golle njuɓɓudi to Departemaa njulaagu[citation needed] to London hade makko hootde to leydi Naajeeriya e hitaande 2002. Folarin waɗii golle mum farliinde e nder NYSC to Kaduna, o naati e politik caggal ɗuum..<ref>{{cite news|url=https://www.tribuneonlineng.com/mother-defections-alao-akala-folarin-adigun-arapaja-others-officially-join-apc-oyo/|last=Wande|first=S-Davies|title='Mother of all defections': Alao-Akala, Folarin, Adigun, Arapaja, others officially join APC in Oyo|date=2017-12-13|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref> == Golle politik == Folarin haɓaama e heɓi jooɗorde senateer ngam lomtaade Oyo Central e hitaande 2003 tawi omo yahra e duuɓi 39 e dow laylaytol PDP, o suɓaama kadi e manndaa ɗiɗaɓo e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda gooto.<ref>{{cite news|title=Teslim Folarin Wins Oyo Central Senatorial Seat|url=https://premiumtimesng.com/news/315935-teslim-folarin-wins-oyo-central-senatorial-seat.html|last=Babatunde|first=Aishat|date=2019-02-25|access-date=2024-08-29}}</ref> Folarin ina heddii e wonde depitee gooto e nder diiwaan Oyo, joginooɗo manndaaji ɗiɗi e nder Senaa. To Senaa, o toɗɗaa yo won Gardiiɗo Senaa. Folarin kadi golliima e Goomu Senaa ko feewti e njulaagu e kuule, Marines e Transport hay so tawii noon nafoore makko teeŋtunde ko jaŋde, doole e ngalu ndiyam..<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-12124225|title=Nigeria Senate leader Teslim Folarin on murder charge|agency=[[BBC News]]|date=2011-01-05|access-date=2024-08-29}}</ref> Folarin tawtoraama wiɗto Power e hitaande 2008. Ko o hooreejo Senaa, o ardii jeewte e denndaangal kuule Executives, o wallitorii kadi kuule keewɗe keertiiɗe e hoore makko. Ina jeyaa heen sariya asiraagal, sariya pension konu e goɗɗe keewɗe. Folarin heɓi tikket guwerneer lannda mum, lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e hitaande 2014. O foolii wooteeji ɗii e juuɗe guwerneer jooni oo, hono senateer Abiola Ajimobi mo Kongres All Progressives.<ref>{{cite web|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday/20240728/282063397226773|title=Teslim Folarin Remembers Late Wife, Angela, on Her 50th Posthumous Birthday|date=2024-07-28|work=[[This Day]]|access-date=2024-08-29|via=[[PressReader]]}}</ref><ref name="Angela2" /><ref>{{cite magazine|magazine=[[City People Magazine]]|url=https://www.citypeopleonline.com/many-people-dont-know-born-bred-ibadan-%E2%80%A2senator-teslim-folarins-wife-angela/|title=Many People Don't Know I WEas Born & Bred in Ibadan - Senator's Teslim Folarin Wife, Angela|date=2017-05-21|last=Adeniran|first=Dare}}</ref> Folarin ummiima e lannda luulndo biyeteeɗo Kongres All Progressives e lewru desaambar 2017. Folarin suɓaama ngam wonde kanndidaa senateer Oyo Central e nder lewru suwee 2018. Folarin heɓiino jappeere senateer e nder wooteeji diiwaan cakaari Oyo 2019 nde o fooli senateer jooɗiiɗo jooni oo, hono Mrs Monsurat Sunmonu e kanndidaaji goɗɗi. Ko kanko woni hooreejo Goomu Senaa toppitiingu ko faati e nokkuuji e nder Senaa 9ɓo..<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-12124225|title=Nigeria Senate leader Teslim Folarin on murder charge|agency=[[BBC News]]|date=2011-01-05|access-date=2024-08-29}}</ref> O jooɗii kadi e goomuuji goɗɗi keewɗi ina jeyaa heen Hakkilantaagal ngenndiwal, INEC, hakkunde parlemaa, ƴeewndo doosɗe leydi, kaalis, Golle ƴellitaare duumotoonde (SDG) e Airforce. Folarin hawtii e wooteeji guwerneeruuji diiwaan Oyo 2023 e dow laylaytol renndo (Congrès) All Progressives kono o fooli guwerneer jooni oo, hono Seyi Makinde, mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Luural E hitaande 2011, Folarin, e tato woɗɓe, ñaawaama warngo Lateef Salako, daraniiɗo senndikaa. == Nguurndam == neɗɗo Folarin ko Barr resndi ɗum. Angela Folarin haa o maayi e hitaande 2022, ɓe ndañi ɓiɓɓe. == Himobe== g3y83zc46egxnc0qcn40d95gvur1a0z Abubakar Umar Gada 0 43425 181476 2026-08-06T16:31:37Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abubakar Umar Gada ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966. O jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e..." 181476 wikitext text/x-wiki Abubakar Umar Gada ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966. O jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani. Golle Senaa Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007. O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi. E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. Tuugnorgal 99nsivoqm5299ibfbyyodoglxsbrqjo 181477 181476 2026-08-06T16:32:07Z Ilya Discuss 10103 181477 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Abubakar Umar Gada ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966. O jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani. Golle Senaa Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007. O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi. E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. Tuugnorgal 3n7wlgq4sltp0puwv7meub32lzts6o8 181479 181477 2026-08-06T16:34:36Z Ilya Discuss 10103 181479 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Umar Gada''' ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966. O jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani. Golle Senaa Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007. O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi. E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. == Tuugnorgal == 02wzw6nflfpsifgpvzx6u9vizwd1tw9 181480 181479 2026-08-06T16:35:19Z Ilya Discuss 10103 181480 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Umar Gada''' ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966. == O jogii ko dipolom makko == ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani. == Golle Senaa == Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007. O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi. E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. == Tuugnorgal == cax1kt1ep79zx4vc7pejuvrhhkq730s 181481 181480 2026-08-06T16:36:19Z Ilya Discuss 10103 181481 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Umar Gada''' ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966.<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303201259/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Sidi Ali|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20}}</ref> == O jogii ko dipolom makko == ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani. == Golle Senaa == Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007. O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi. E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. == Tuugnorgal == rqiyvevfzqprsjq64od2y9kkzbb08xe 181483 181481 2026-08-06T16:37:25Z Ilya Discuss 10103 181483 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Umar Gada''' ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966.<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303201259/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Sidi Ali|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20}}</ref> == O jogii ko dipolom makko == ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. <ref name="alla422">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200801210422.html|title=The Election in Sokoto Was World-Class - Sen. Gada|date=20 January 2008|publisher=Leadership (Abuja)|access-date=2009-09-20}}</ref> Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani. == Golle Senaa == Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007. O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi. E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. == Tuugnorgal == cq4hso3ioc3jy074mb4rid72qqhqpo3 181484 181483 2026-08-06T16:38:56Z Ilya Discuss 10103 181484 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Umar Gada''' ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966.<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303201259/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Sidi Ali|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20}}</ref> == O jogii ko dipolom makko == ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. <ref name="alla422">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200801210422.html|title=The Election in Sokoto Was World-Class - Sen. Gada|date=20 January 2008|publisher=Leadership (Abuja)|access-date=2009-09-20}}</ref> Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200804300664.html|title=Senate Probes N1tr Spent On Transport With No Result|date=30 April 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-09-20}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.ijebustate.com/news-and-event/5-senate-names-constitution-amendment-committee-members-9th-may-2008|title=Senate Names Constitution Amendment Committee Members|date=9 May 2008|publisher=Ijebu State|access-date=2009-09-20}}</ref> == Golle Senaa == Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007. O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi. E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. == Tuugnorgal == cc86vflnk7gwflhxz2sybiml1suqtss 181485 181484 2026-08-06T16:40:35Z Ilya Discuss 10103 181485 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Umar Gada''' ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966.<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303201259/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Sidi Ali|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20}}</ref> == O jogii ko dipolom makko == ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. <ref name="alla422">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200801210422.html|title=The Election in Sokoto Was World-Class - Sen. Gada|date=20 January 2008|publisher=Leadership (Abuja)|access-date=2009-09-20}}</ref> Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200804300664.html|title=Senate Probes N1tr Spent On Transport With No Result|date=30 April 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-09-20}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.ijebustate.com/news-and-event/5-senate-names-constitution-amendment-committee-members-9th-may-2008|title=Senate Names Constitution Amendment Committee Members|date=9 May 2008|publisher=Ijebu State|access-date=2009-09-20}}</ref> == Golle Senaa == Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007..<ref>{{cite web|url=http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|title=Petroleum Bill: Matters arising|date=2009-04-21|publisher=Nigerian Tribune|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090426044002/http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|archive-date=April 26, 2009}}</ref> O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi. E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. == Tuugnorgal == p9bloa2wzecp6p6nicav48zwe4lmtsr 181486 181485 2026-08-06T16:43:31Z Ilya Discuss 10103 181486 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Umar Gada''' ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966.<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303201259/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Sidi Ali|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20}}</ref> == O jogii ko dipolom makko == ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. <ref name="alla422">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200801210422.html|title=The Election in Sokoto Was World-Class - Sen. Gada|date=20 January 2008|publisher=Leadership (Abuja)|access-date=2009-09-20}}</ref> Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200804300664.html|title=Senate Probes N1tr Spent On Transport With No Result|date=30 April 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-09-20}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.ijebustate.com/news-and-event/5-senate-names-constitution-amendment-committee-members-9th-may-2008|title=Senate Names Constitution Amendment Committee Members|date=9 May 2008|publisher=Ijebu State|access-date=2009-09-20}}</ref> == Golle Senaa == Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007..<ref>{{cite web|url=http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|title=Petroleum Bill: Matters arising|date=2009-04-21|publisher=Nigerian Tribune|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090426044002/http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|archive-date=April 26, 2009}}</ref> O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi.<ref>{{cite web|url=http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|title=Petroleum Bill: Matters arising|date=2009-04-21|publisher=Nigerian Tribune|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090426044002/http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|archive-date=April 26, 2009}}</ref> E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. == Tuugnorgal == k0bpdqjogbtn5sth7ld55kehd284i33 181487 181486 2026-08-06T16:46:43Z Ilya Discuss 10103 181487 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Umar Gada''' ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966.<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303201259/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Sidi Ali|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20}}</ref> == O jogii ko dipolom makko == ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. <ref name="alla422">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200801210422.html|title=The Election in Sokoto Was World-Class - Sen. Gada|date=20 January 2008|publisher=Leadership (Abuja)|access-date=2009-09-20}}</ref> Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200804300664.html|title=Senate Probes N1tr Spent On Transport With No Result|date=30 April 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-09-20}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.ijebustate.com/news-and-event/5-senate-names-constitution-amendment-committee-members-9th-may-2008|title=Senate Names Constitution Amendment Committee Members|date=9 May 2008|publisher=Ijebu State|access-date=2009-09-20}}</ref> == Golle Senaa == Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007..<ref>{{cite web|url=http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|title=Petroleum Bill: Matters arising|date=2009-04-21|publisher=Nigerian Tribune|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090426044002/http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|archive-date=April 26, 2009}}</ref> O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi.<ref>{{cite web|url=http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|title=Petroleum Bill: Matters arising|date=2009-04-21|publisher=Nigerian Tribune|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090426044002/http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|archive-date=April 26, 2009}}</ref> E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. .<ref name="nassnig2" /><ref name="alla4222">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200801210422.html|title=The Election in Sokoto Was World-Class - Sen. Gada|date=20 January 2008|publisher=Leadership (Abuja)|access-date=2009-09-20}}</ref> == Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. == E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. == Tuugnorgal == po9yaprgcg27uwtacfgfwx8wzmqc1ku 181528 181487 2026-08-07T10:15:53Z Fulani215 7983 /* Golle Senaa */ fixed typo 181528 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Umar Gada''' ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966.<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303201259/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Sidi Ali|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20}}</ref> == O jogii ko dipolom makko == ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. <ref name="alla422">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200801210422.html|title=The Election in Sokoto Was World-Class - Sen. Gada|date=20 January 2008|publisher=Leadership (Abuja)|access-date=2009-09-20}}</ref> Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200804300664.html|title=Senate Probes N1tr Spent On Transport With No Result|date=30 April 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-09-20}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.ijebustate.com/news-and-event/5-senate-names-constitution-amendment-committee-members-9th-may-2008|title=Senate Names Constitution Amendment Committee Members|date=9 May 2008|publisher=Ijebu State|access-date=2009-09-20}}</ref> == Golle Senaa == Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007..<ref>{{cite web|url=http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|title=Petroleum Bill: Matters arising|date=2009-04-21|publisher=Nigerian Tribune|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090426044002/http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|archive-date=April 26, 2009}}</ref> O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi.<ref>{{cite web|url=http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|title=Petroleum Bill: Matters arising|date=2009-04-21|publisher=Nigerian Tribune|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090426044002/http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|archive-date=April 26, 2009}}</ref> E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. .<ref name="nassnig2" /><ref name="alla4222">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200801210422.html|title=The Election in Sokoto Was World-Class - Sen. Gada|date=20 January 2008|publisher=Leadership (Abuja)|access-date=2009-09-20}}</ref> == Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. == E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. == Tuugnorgal == 4b03ki733bwl3csnk7fq009bfujx42i 181529 181528 2026-08-07T10:16:19Z Fulani215 7983 /* Himobe */ fixed typo 181529 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Umar Gada''' ko senateer Naajeeriya, mo ardiiɗo lannda PDP to diiwaan Sokoto. O wonti tergal e Senaa Naajeeriya e hitaande 2007. Ɓawo Abubakar Umar Gada jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966.<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303201259/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=123|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Sidi Ali|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-20}}</ref> == O jogii ko dipolom makko == ko faati e njuɓɓudi laamu, o jogii ko dipolom makko ko faati e njuɓɓudi laamu, o heɓi kadi dipolomaaji makko ko faati e njuɓɓudi laamu e Bachelor Of Science. <ref name="alla422">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200801210422.html|title=The Election in Sokoto Was World-Class - Sen. Gada|date=20 January 2008|publisher=Leadership (Abuja)|access-date=2009-09-20}}</ref> Ko adii nde o naatata e politik, o wonnoo ko yeeyoowo petroŋ (Crude Oil) e nder fedde petroŋ leydi Najeriya. O fuɗɗii naatde e politik ko e hitaande 2003, e etaade wonde cukko guwerneer diiwaan Sokoto, mo o dañaani.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200804300664.html|title=Senate Probes N1tr Spent On Transport With No Result|date=30 April 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-09-20}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.ijebustate.com/news-and-event/5-senate-names-constitution-amendment-committee-members-9th-may-2008|title=Senate Names Constitution Amendment Committee Members|date=9 May 2008|publisher=Ijebu State|access-date=2009-09-20}}</ref> == Golle Senaa == Abubakar Umar Gada suɓaama senateer ngam Sokoto Fuɗnaange e hitaande 2007..<ref>{{cite web|url=http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|title=Petroleum Bill: Matters arising|date=2009-04-21|publisher=Nigerian Tribune|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090426044002/http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|archive-date=April 26, 2009}}</ref> O toɗɗaama e goomuuji ko faati e jokkondiral e gollondiral, sosde & gollal laamu, petroŋ dowri, jokkondiral, njulaagu, jawdi ndiyam e rewɓe e sukaaɓe. E lewru sulyee 2007, nde o haaldata e ŋakkeende Bode Agusto ummoriiɗo Lagos ngam heɓde seedantaagal senaa, Gada wiyi wonde gonnooɗo gardiiɗo biro bidsee oo waɗii ko boni no feewi e laamu Obasanjo, o hollitii kadi ko o majjere e Asammbele ngenndi.<ref>{{cite web|url=http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|title=Petroleum Bill: Matters arising|date=2009-04-21|publisher=Nigerian Tribune|access-date=2009-09-20|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090426044002/http://www.tribune.com.ng/22042009/tue/eog1.html|archive-date=April 26, 2009}}</ref> E lewru saawiyee 2008, Senaa sosi goomu ad hoc, tawi ko senaateer Heineken Lokpobiri ardii ɗum, ngam yuurnitaade njuɓɓudi kaalis keɓaaɗo e sektoraa jolngo gila 1999. .<ref name="nassnig2" /><ref name="alla4222">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200801210422.html|title=The Election in Sokoto Was World-Class - Sen. Gada|date=20 January 2008|publisher=Leadership (Abuja)|access-date=2009-09-20}}</ref> == Senaateer Gada innitiraa ko e goomu nguu. == E lewru mee 2008, Gada ina jeyaa e senaateeruuji toɗɗaaɗi e Goomu Jokkondiral Asaambele ngenndi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi. E haala makko e kuulal petroŋ (PIB) e lewru abriil 2009, senaateer Gada, cukko hooreejo goomu Senaa toppitiiɗo petroŋ dowri, wiyi wonde kuulal ngal ina foti yuurniteede no feewi ngam humpitaade no ngal heɓiri paandaale maggal. E lewru sulyee 2009, fitinaaji puɗɗii to Maiduguri, to diiwaan Borno, ɗo konu nguu yani e nokku e juulirde nde fedde lislaamiyankoore wiyeteende Boko Haram huutortoo, wari heen cukko hooreejo maɓɓe e 200 almuudo. Nde o wolwanno haala kan, Abubakar Umar Gada wi'i Boko Haram naftorii yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ngalaa kuuɗe, walaa fartaŋŋe ngam ɓesdugo ko'e maɓɓe. E nder yeewtere jaaynde, Gada ñiŋii toɗɗagol senaateeruuji ɗii rewrude e limooje Bills ballitooje, o wiyi wonde darnde maɓɓe no Bills oo yahrata nii ina waɗi nafoore mawnde kadi. Ibraahiima Gada tawtoraama woote arandeere PDP nder lewru Yarkoma 2011 ngam o laatoo kanndidaajo lesdi Sokoto Fuunaange. Kono ko Abdullahi Ibraahiima Gobir fiyi mo, o heɓi 1 547 woote e 60 woote Gada. Gobir yahi haa fiilaa. == Himobe== qa3ln6oozndqbrl6vitixm28vayzzu5 Babayo Garba Gamawa 0 43426 181492 2026-08-06T17:01:07Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Babayo Garba Gamawa (2 feebariyee 1966 – 14 lewru juko 2019) ko jom njulaagu Naajeeriya, o woniino senateer 2011 ngam diiwaan Bauchi worgo e nder diiwaan Bauchi. Omo wonnoo e lannda Demokaraasi ɓesngu (PDP). Golle politik Babayo Garba Gamawa woniino cukko guwerneer e hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Bauchi. O wonti cukko guwerneer Bauchi nde Alhaji Mohammed Garba Gadi ittaa e laamu mum. Nde ndeeɗoo ñaawoore wullitaa, kuulal gadanal ngal ƴettaa ko e doosɗe leydi, G..." 181492 wikitext text/x-wiki Babayo Garba Gamawa (2 feebariyee 1966 – 14 lewru juko 2019) ko jom njulaagu Naajeeriya, o woniino senateer 2011 ngam diiwaan Bauchi worgo e nder diiwaan Bauchi. Omo wonnoo e lannda Demokaraasi ɓesngu (PDP). Golle politik Babayo Garba Gamawa woniino cukko guwerneer e hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Bauchi. O wonti cukko guwerneer Bauchi nde Alhaji Mohammed Garba Gadi ittaa e laamu mum. Nde ndeeɗoo ñaawoore wullitaa, kuulal gadanal ngal ƴettaa ko e doosɗe leydi, Gadi ari e birooji ngam heɓtude jooɗorde mum. Gamawa salii woppude jooɗorde mum, wallidiiɓe mum mbaɗi fitinaaji e nder mbedda, mbiyi "Gamawa ko cukko guwerneer goonga." Waɗooɓe Gadi ɓee noon, kollitii wonde « joom mum arii, ƴattoowo oo ina foti ruttaade e laylaytol mum ». Gamawa maa jaɓ haa jooni, Gadi maa heɓtu jooɗorde mum e cukko guwerneer. E hitaande 2011, o suɓaama senaateer Bauchi worgo ngam Asaambele ngenndi 7ɓo. Ko kanko wonnoo cukko hooreejo Goomu Aviation, kadi ko o tergal Goomu Transport leydi. Ƴeew kadi Senaa leydi Naajeeriya Tuugnorgal 8h7jr2bpx3ea6ct54d0jx4w3rdl71ig 181493 181492 2026-08-06T17:01:34Z Ilya Discuss 10103 181493 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Babayo Garba Gamawa (2 feebariyee 1966 – 14 lewru juko 2019) ko jom njulaagu Naajeeriya, o woniino senateer 2011 ngam diiwaan Bauchi worgo e nder diiwaan Bauchi. Omo wonnoo e lannda Demokaraasi ɓesngu (PDP). Golle politik Babayo Garba Gamawa woniino cukko guwerneer e hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Bauchi. O wonti cukko guwerneer Bauchi nde Alhaji Mohammed Garba Gadi ittaa e laamu mum. Nde ndeeɗoo ñaawoore wullitaa, kuulal gadanal ngal ƴettaa ko e doosɗe leydi, Gadi ari e birooji ngam heɓtude jooɗorde mum. Gamawa salii woppude jooɗorde mum, wallidiiɓe mum mbaɗi fitinaaji e nder mbedda, mbiyi "Gamawa ko cukko guwerneer goonga." Waɗooɓe Gadi ɓee noon, kollitii wonde « joom mum arii, ƴattoowo oo ina foti ruttaade e laylaytol mum ». Gamawa maa jaɓ haa jooni, Gadi maa heɓtu jooɗorde mum e cukko guwerneer. E hitaande 2011, o suɓaama senaateer Bauchi worgo ngam Asaambele ngenndi 7ɓo. Ko kanko wonnoo cukko hooreejo Goomu Aviation, kadi ko o tergal Goomu Transport leydi. Ƴeew kadi Senaa leydi Naajeeriya Tuugnorgal b51r8qh2ovuahx40tvpm02u3rk28lkw 181494 181493 2026-08-06T17:03:42Z Ilya Discuss 10103 181494 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Babayo Garba Gamawa''' (2 feebariyee 1966 – 14 lewru juko 2019) ko jom njulaagu Naajeeriya, o woniino senateer 2011 ngam diiwaan Bauchi worgo e nder diiwaan Bauchi. Omo wonnoo e lannda Demokaraasi ɓesngu (PDP). == Golle politik == Babayo Garba Gamawa woniino cukko guwerneer e hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Bauchi. O wonti cukko guwerneer Bauchi nde Alhaji Mohammed Garba Gadi ittaa e laamu mum. Nde ndeeɗoo ñaawoore wullitaa, kuulal gadanal ngal ƴettaa ko e doosɗe leydi, Gadi ari e birooji ngam heɓtude jooɗorde mum. Gamawa salii woppude jooɗorde mum, wallidiiɓe mum mbaɗi fitinaaji e nder mbedda, mbiyi "Gamawa ko cukko guwerneer goonga." Waɗooɓe Gadi ɓee noon, kollitii wonde « joom mum arii, ƴattoowo oo ina foti ruttaade e laylaytol mum ». Gamawa maa jaɓ haa jooni, Gadi maa heɓtu jooɗorde mum e cukko guwerneer. E hitaande 2011, o suɓaama senaateer Bauchi worgo ngam Asaambele ngenndi 7ɓo. Ko kanko wonnoo cukko hooreejo Goomu Aviation, kadi ko o tergal Goomu Transport leydi. == Ƴeew kadi == Senaa leydi Naajeeriya == Tuugnorgal == na8o7d8u4yqgl3zcosc2ci97h991so3 181495 181494 2026-08-06T17:04:59Z Ilya Discuss 10103 181495 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Babayo Garba Gamawa''' (2 feebariyee 1966 – 14 lewru juko 2019) ko jom njulaagu Naajeeriya, o woniino senateer 2011 ngam diiwaan Bauchi worgo e nder diiwaan Bauchi. Omo wonnoo e lannda Demokaraasi ɓesngu (PDP).<ref name="Gamawa bio">{{cite web|title=Babayo Garba Gamawa Homepage|url=http://www.nassnig.org/nass/portfolio/profile.php?id=MR.%20GAMAWA%20BABAYO%20GARBA|publisher=Senator's Homepage}}</ref> == Golle politik == Babayo Garba Gamawa woniino cukko guwerneer e hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Bauchi. O wonti cukko guwerneer Bauchi nde Alhaji Mohammed Garba Gadi ittaa e laamu mum. Nde ndeeɗoo ñaawoore wullitaa, kuulal gadanal ngal ƴettaa ko e doosɗe leydi, Gadi ari e birooji ngam heɓtude jooɗorde mum. Gamawa salii woppude jooɗorde mum, wallidiiɓe mum mbaɗi fitinaaji e nder mbedda, mbiyi "Gamawa ko cukko guwerneer goonga." Waɗooɓe Gadi ɓee noon, kollitii wonde « joom mum arii, ƴattoowo oo ina foti ruttaade e laylaytol mum ». Gamawa maa jaɓ haa jooni, Gadi maa heɓtu jooɗorde mum e cukko guwerneer. E hitaande 2011, o suɓaama senaateer Bauchi worgo ngam Asaambele ngenndi 7ɓo. Ko kanko wonnoo cukko hooreejo Goomu Aviation, kadi ko o tergal Goomu Transport leydi. == Ƴeew kadi == Senaa leydi Naajeeriya == Tuugnorgal == fndx7pzt7th11ubbkq6ev10au49vjey 181496 181495 2026-08-06T17:06:43Z Ilya Discuss 10103 181496 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Babayo Garba Gamawa''' (2 feebariyee 1966 – 14 lewru juko 2019) ko jom njulaagu Naajeeriya, o woniino senateer 2011 ngam diiwaan Bauchi worgo e nder diiwaan Bauchi. Omo wonnoo e lannda Demokaraasi ɓesngu (PDP).<ref name="Gamawa bio">{{cite web|title=Babayo Garba Gamawa Homepage|url=http://www.nassnig.org/nass/portfolio/profile.php?id=MR.%20GAMAWA%20BABAYO%20GARBA|publisher=Senator's Homepage}}</ref> == Golle politik == Babayo Garba Gamawa woniino cukko guwerneer e hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Bauchi. O wonti cukko guwerneer Bauchi nde Alhaji Mohammed Garba Gadi ittaa e laamu mum. Nde ndeeɗoo ñaawoore wullitaa, kuulal gadanal ngal ƴettaa ko e doosɗe leydi, Gadi ari e birooji ngam heɓtude jooɗorde mum.<ref name="Settled for Senate">{{cite web|title=Why I settled for Senate, by Bauchi Dep Gov|url=http://www.peoplesdaily-online.com/politics/interview/8474-why-i-settled-for-senate-by-bauchi-dep-gov|publisher=Peoples Daily|access-date=2012-05-09|archive-date=2016-03-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304194039/http://www.peoplesdaily-online.com/politics/interview/8474-why-i-settled-for-senate-by-bauchi-dep-gov|url-status=dead}}</ref>.<ref name="Two Governors">{{cite web|last=Abubakar|first=Muhammad|title=Nigeria: Two Deputy Governors in Bauchi|url=http://allafrica.com/stories/201006290934.html|publisher=AllAfrica|accessdate=17 May 2012}}</ref><ref name="Case of govs">{{cite news|last=Micheal|first=Ishola|title=Bauchi: A case of two sitting deputy govs|url=http://tribune.com.ng/index.php/politics/7592-bauchi-a-case-of-two-sitting-deputy-govs|accessdate=17 May 2012|date=1 July 2010|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130602044308/http://tribune.com.ng/index.php/politics/7592-bauchi-a-case-of-two-sitting-deputy-govs|archivedate=2 June 2013}}</ref> Gamawa salii woppude jooɗorde mum, wallidiiɓe mum mbaɗi fitinaaji e nder mbedda, mbiyi "Gamawa ko cukko guwerneer goonga." Waɗooɓe Gadi ɓee noon, kollitii wonde « joom mum arii, ƴattoowo oo ina foti ruttaade e laylaytol mum ». Gamawa maa jaɓ haa jooni, Gadi maa heɓtu jooɗorde mum e cukko guwerneer. E hitaande 2011, o suɓaama senaateer Bauchi worgo ngam Asaambele ngenndi 7ɓo. Ko kanko wonnoo cukko hooreejo Goomu Aviation, kadi ko o tergal Goomu Transport leydi. == Ƴeew kadi == Senaa leydi Naajeeriya == Tuugnorgal == p0pgvure841q7mdvstds8sokvacq02p Dahiru Bako Gassol 0 43427 181497 2026-08-06T17:08:51Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Dahiru Bako Gassol (jibinaama ñalnde 4 lewru Mbooy hitaande 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba hakkundeejo to diiwaan Taraba, leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Gassol heɓi dipolomaaji caggal duɗal to bannge njuɓɓudi. O toɗɗaama Directeur, Primaire Healthcare mo laamu nokkuure Bali nder diiwal Taraba. O suɓaama e suudu sarɗiiji e hitaande 1999, o suɓaama kadi e hitaande 2007..." 181497 wikitext text/x-wiki Dahiru Bako Gassol (jibinaama ñalnde 4 lewru Mbooy hitaande 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba hakkundeejo to diiwaan Taraba, leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Gassol heɓi dipolomaaji caggal duɗal to bannge njuɓɓudi. O toɗɗaama Directeur, Primaire Healthcare mo laamu nokkuure Bali nder diiwal Taraba. O suɓaama e suudu sarɗiiji e hitaande 1999, o suɓaama kadi e hitaande 2007. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ngalu ndiyam, sarwisaaji senaa, pinal & turism e luumooji kapitaal. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal, tee o yiyaaka no feewi e dow daande walla e nder goomu. Gassol waɗaama hooreejo kawtal dipiteeji lesdi Taraba. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru Yarkomaa 2010, o hollitii wonde depiteeji ɗii ina njogii jokkondire moƴƴe e guwerneer Danbaba Suntai. Tuugnorgal 7ewfum68fnjmux2ao7linaxdurbkitw 181498 181497 2026-08-06T17:10:07Z Ilya Discuss 10103 181498 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Dahiru Bako Gassol (jibinaama ñalnde 4 lewru Mbooy hitaande 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba hakkundeejo to diiwaan Taraba, leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Gassol heɓi dipolomaaji caggal duɗal to bannge njuɓɓudi. O toɗɗaama Directeur, Primaire Healthcare mo laamu nokkuure Bali nder diiwal Taraba. O suɓaama e suudu sarɗiiji e hitaande 1999, o suɓaama kadi e hitaande 2007. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ngalu ndiyam, sarwisaaji senaa, pinal & turism e luumooji kapitaal. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal, tee o yiyaaka no feewi e dow daande walla e nder goomu. Gassol waɗaama hooreejo kawtal dipiteeji lesdi Taraba. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru Yarkomaa 2010, o hollitii wonde depiteeji ɗii ina njogii jokkondire moƴƴe e guwerneer Danbaba Suntai. Tuugnorgal 6cwxk7r035hrfxzxtiars8g20kg6w7o 181499 181498 2026-08-06T17:11:44Z Ilya Discuss 10103 181499 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dahiru Bako Gassol''' (jibinaama ñalnde 4 lewru Mbooy hitaande 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba hakkundeejo to diiwaan Taraba, leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Gassol heɓi dipolomaaji caggal duɗal to bannge njuɓɓudi. O toɗɗaama Directeur, Primaire Healthcare mo laamu nokkuure Bali nder diiwal Taraba. O suɓaama e suudu sarɗiiji e hitaande 1999, o suɓaama kadi e hitaande 2007. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ngalu ndiyam, sarwisaaji senaa, pinal & turism e luumooji kapitaal. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal, tee o yiyaaka no feewi e dow daande walla e nder goomu. Gassol waɗaama hooreejo kawtal dipiteeji lesdi Taraba. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru Yarkomaa 2010, o hollitii wonde depiteeji ɗii ina njogii jokkondire moƴƴe e guwerneer Danbaba Suntai. Tuugnorgal 15p02axpkzelzf99un8sclanycvkewf 181500 181499 2026-08-06T17:12:42Z Ilya Discuss 10103 181500 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dahiru Bako Gassol''' (jibinaama ñalnde 4 lewru Mbooy hitaande 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba hakkundeejo to diiwaan Taraba, leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Gassol heɓi dipolomaaji caggal duɗal to bannge njuɓɓudi. O toɗɗaama Directeur, Primaire Healthcare mo laamu nokkuure Bali nder diiwal Taraba. O suɓaama e suudu sarɗiiji e hitaande 1999, o suɓaama kadi e hitaande 2007. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ngalu ndiyam, sarwisaaji senaa, pinal & turism e luumooji kapitaal. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal, tee o yiyaaka no feewi e dow daande walla e nder goomu. Gassol waɗaama hooreejo kawtal dipiteeji lesdi Taraba. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru Yarkomaa 2010, o hollitii wonde depiteeji ɗii ina njogii jokkondire moƴƴe e guwerneer Danbaba Suntai. == Tuugnorgal == e81r2q2mags1fhw9n7uitoyf0zv16r6 181501 181500 2026-08-06T17:13:50Z Ilya Discuss 10103 181501 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dahiru Bako Gassol''' (jibinaama ñalnde 4 lewru Mbooy hitaande 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba hakkundeejo to diiwaan Taraba, leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=112&page=1&state=35|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303191414/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=112&page=1&state=35|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Dahiru Bako Gassol|access-date=2010-06-11}}</ref> O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Gassol heɓi dipolomaaji caggal duɗal to bannge njuɓɓudi. O toɗɗaama Directeur, Primaire Healthcare mo laamu nokkuure Bali nder diiwal Taraba. O suɓaama e suudu sarɗiiji e hitaande 1999, o suɓaama kadi e hitaande 2007. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ngalu ndiyam, sarwisaaji senaa, pinal & turism e luumooji kapitaal. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal, tee o yiyaaka no feewi e dow daande walla e nder goomu. Gassol waɗaama hooreejo kawtal dipiteeji lesdi Taraba. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru Yarkomaa 2010, o hollitii wonde depiteeji ɗii ina njogii jokkondire moƴƴe e guwerneer Danbaba Suntai. == Tuugnorgal == 0l8rjemzt4o3uhfbuxg1y3ir7bnpb1f 181502 181501 2026-08-06T17:15:29Z Ilya Discuss 10103 181502 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dahiru Bako Gassol''' (jibinaama ñalnde 4 lewru Mbooy hitaande 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba hakkundeejo to diiwaan Taraba, leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=112&page=1&state=35|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303191414/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=112&page=1&state=35|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Dahiru Bako Gassol|access-date=2010-06-11}}</ref> O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Gassol heɓi dipolomaaji caggal duɗal to bannge njuɓɓudi. O toɗɗaama Directeur, Primaire Healthcare mo laamu nokkuure Bali nder diiwal Taraba. O suɓaama e suudu sarɗiiji e hitaande 1999, o suɓaama kadi e hitaande 2007.<ref name="nassnig2" /> After taking his seat in the Senate, he was appointed to committees on Water Resources, Senate Services, Culture & Tourism and Capital Markets.<ref name="nassnig2" /><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-11}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ngalu ndiyam, sarwisaaji senaa, pinal & turism e luumooji kapitaal. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal, tee o yiyaaka no feewi e dow daande walla e nder goomu. Gassol waɗaama hooreejo kawtal dipiteeji lesdi Taraba. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru Yarkomaa 2010, o hollitii wonde depiteeji ɗii ina njogii jokkondire moƴƴe e guwerneer Danbaba Suntai. == Tuugnorgal == 5ow4ulotcjj3wy2dxqbozqvlxa3nyvd 181503 181502 2026-08-06T17:17:31Z Ilya Discuss 10103 181503 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dahiru Bako Gassol''' (jibinaama ñalnde 4 lewru Mbooy hitaande 1954) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba hakkundeejo to diiwaan Taraba, leydi Nijeer, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=112&page=1&state=35|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303191414/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=112&page=1&state=35|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Dahiru Bako Gassol|access-date=2010-06-11}}</ref> O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Gassol heɓi dipolomaaji caggal duɗal to bannge njuɓɓudi. O toɗɗaama Directeur, Primaire Healthcare mo laamu nokkuure Bali nder diiwal Taraba. O suɓaama e suudu sarɗiiji e hitaande 1999, o suɓaama kadi e hitaande 2007.<ref name="nassnig2" /><ref name="nassnig2" /><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-11}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e ngalu ndiyam, sarwisaaji senaa, pinal & turism e luumooji kapitaal.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201001210571.html?viewall=1|title=I've Impacted Positively on My Constituency – Bako|work=Daily Independent|date=20 January 2010|access-date=2010-08-09}}</ref> E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi wonde o wallittaaki hay kuulal gootal, tee o yiyaaka no feewi e dow daande walla e nder goomu. Gassol waɗaama hooreejo kawtal dipiteeji lesdi Taraba. E nder yeewtere nde o waɗi e lewru Yarkomaa 2010, o hollitii wonde depiteeji ɗii ina njogii jokkondire moƴƴe e guwerneer Danbaba Suntai. == Tuugnorgal == j2cohm8yt404p58osskr09p296x9872 Buni yadi 0 43428 181508 2026-08-06T19:19:46Z Mamman Ali 9126 Created Article 181508 wikitext text/x-wiki '''Buni Yadi''', Buni Gari, Yadin Buni (walla Buni tan) ko wuro e nder diiwaan Gujba, diiwaan Yobe, Najeriya, fotde 55 km e Damaturu, laamorgo diiwaan Yobe. Muurtere Buni yadi ko ownooɓe Boko Haram njani e maɓɓe laabi keewɗi ko ɗum addani ɓe uddude nokkuuji renndo hono luumooji. Ƴeew kadi Alsop Hare buni yadi Tuugnorgal 6ew5kvx8wlquwuwagosvpxue5c6or53 181509 181508 2026-08-06T19:20:31Z Mamman Ali 9126 I improved the article 181509 wikitext text/x-wiki '''Buni Yadi''', Buni Gari, Yadin Buni (walla Buni tan) ko wuro e nder diiwaan Gujba, diiwaan Yobe, Najeriya, fotde 55 km e Damaturu, laamorgo diiwaan Yobe. Muurtere Buni yadi ko ownooɓe Boko Haram njani e maɓɓe laabi keewɗi ko ɗum addani ɓe uddude nokkuuji renndo hono luumooji. Ƴeew kadi Alsop Hare buni yadi Tuugnorgal e1fk67wntmfxukt6cqc1yqgz4xe8czf 181510 181509 2026-08-06T19:20:57Z Mamman Ali 9126 I improved the article 181510 wikitext text/x-wiki '''Buni Yadi''', Buni Gari, Yadin Buni (walla Buni tan) ko wuro e nder diiwaan Gujba, diiwaan Yobe, Najeriya, fotde 55 km e Damaturu, laamorgo diiwaan Yobe. Muurtere Buni yadi ko ownooɓe Boko Haram njani e maɓɓe laabi keewɗi ko ɗum addani ɓe uddude nokkuuji renndo hono luumooji. Ƴeew kadi Alsop Hare buni yadi Tuugnorgal ryj1kozqmrw1pkzdb2vq9o09x86evdr 181511 181510 2026-08-06T19:21:18Z Mamman Ali 9126 I improved the article 181511 wikitext text/x-wiki '''Buni Yadi''', Buni Gari, Yadin Buni (walla Buni tan) ko wuro e nder diiwaan Gujba, diiwaan Yobe, Najeriya, fotde 55 km e Damaturu, laamorgo diiwaan Yobe. Muurtere Buni yadi ko ownooɓe Boko Haram njani e maɓɓe laabi keewɗi ko ɗum addani ɓe uddude nokkuuji renndo hono luumooji. Ƴeew kadi Alsop Hare buni yadi Tuugnorgal seqfyo92lind3vxx0zyxsjjosz0qex7 181512 181511 2026-08-06T19:23:17Z Mamman Ali 9126 Added citation 181512 wikitext text/x-wiki <ref>Nuhu Hauwa shafii 2023.01.6 https://humanglemedia.com/the-buni-yadi-tragedy-the-boy-who-saw-it-coming/</ref>'''Buni Yadi''', Buni Gari, Yadin Buni (walla Buni tan) ko wuro e nder diiwaan Gujba, diiwaan Yobe, Najeriya, fotde 55 km e Damaturu, laamorgo diiwaan Yobe. Muurtere Buni yadi ko ownooɓe Boko Haram njani e maɓɓe laabi keewɗi ko ɗum addani ɓe uddude nokkuuji renndo hono luumooji. Ƴeew kadi Alsop Hare buni yadi Tuugnorgal 0u1xgyol1fzexb9go28d4wtgv3zpf4y 181513 181512 2026-08-06T19:25:16Z Mamman Ali 9126 Added citation 181513 wikitext text/x-wiki <ref>Nuhu Hauwa shafii 2023.01.6 https://humanglemedia.com/the-buni-yadi-tragedy-the-boy-who-saw-it-coming/</ref>'''Buni Yadi''', Buni Gari, Yadin Buni (walla Buni tan) ko wuro e nder diiwaan Gujba, diiwaan Yobe, Najeriya, fotde 55 km e Damaturu, laamorgo diiwaan Yobe.<ref>makama zagazola 2025.03.22 https://zagazola.org/index.php/breaking-news/three-injured-in-ammunition-explosion-at-blacksmith-s-workshop-in-buni-yadi</ref> Muurtere Buni yadi ko ownooɓe Boko Haram njani e maɓɓe laabi keewɗi ko ɗum addani ɓe uddude nokkuuji renndo hono luumooji. Ƴeew kadi Alsop Hare buni yadi Tuugnorgal 1z1671xvgjprszhon90roh77ucru27r 181514 181513 2026-08-06T19:26:58Z Mamman Ali 9126 181514 wikitext text/x-wiki <ref>Nuhu Hauwa shafii 2023.01.6 https://humanglemedia.com/the-buni-yadi-tragedy-the-boy-who-saw-it-coming/ Hum angle hebtinaama 2023.07.25</ref>'''Buni Yadi''', Buni Gari, Yadin Buni (walla Buni tan) ko wuro e nder diiwaan Gujba, diiwaan Yobe, Najeriya, fotde 55 km e Damaturu, laamorgo diiwaan Yobe.<ref>makama zagazola 2025.03.22 https://zagazola.org/index.php/breaking-news/three-injured-in-ammunition-explosion-at-blacksmith-s-workshop-in-buni-yadi</ref> Muurtere Buni yadi ko ownooɓe Boko Haram njani e maɓɓe laabi keewɗi ko ɗum addani ɓe uddude nokkuuji renndo hono luumooji. Ƴeew kadi Alsop Hare buni yadi Tuugnorgal cnbyt5dxz2732zpkgz5asr1386it5fq 181515 181514 2026-08-06T19:28:22Z Mamman Ali 9126 Added citation 181515 wikitext text/x-wiki <ref>Nuhu Hauwa shafii 2023.01.6 https://humanglemedia.com/the-buni-yadi-tragedy-the-boy-who-saw-it-coming/ Hum angle hebtinaama 2023.07.25</ref>'''Buni Yadi''', Buni Gari, Yadin Buni (walla Buni tan) ko wuro e nder diiwaan Gujba, diiwaan Yobe, Najeriya, fotde 55 km e Damaturu, laamorgo diiwaan Yobe.<ref>makama zagazola 2025.03.22 https://zagazola.org/index.php/breaking-news/three-injured-in-ammunition-explosion-at-blacksmith-s-workshop-in-buni-yadi zagazola Hebtinaama 2023.11.23</ref> Muurtere Buni yadi ko ownooɓe Boko Haram njani e maɓɓe laabi keewɗi ko ɗum addani ɓe uddude nokkuuji renndo hono luumooji. Ƴeew kadi Alsop Hare buni yadi Tuugnorgal p9uf41oy7suukwebrrk4ocwe44p2o87 Abubakar Girei 0 43429 181532 2026-08-07T11:08:17Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abubakar Halilu GireiListenR (jibinaama 14 mars 1954) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati senaajo wakiiliijo diiwal senaajo Adamawa Cakaare diga hitaande 1999 haa 2003, haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya nayaɓre. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, Bankeeji & Kaalis, Geɗe nder leydi (Cukko Hooreejo) e Ñamaale nder leydi & caggal leydi. E lewru Yarkomaa 2011, Girei wonnoo ko ƴaañoowo ngam wonde kanndidaa lannda Demokaraasi Leƴƴi..." 181532 wikitext text/x-wiki Abubakar Halilu GireiListenR (jibinaama 14 mars 1954) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati senaajo wakiiliijo diiwal senaajo Adamawa Cakaare diga hitaande 1999 haa 2003, haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya nayaɓre. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, Bankeeji & Kaalis, Geɗe nder leydi (Cukko Hooreejo) e Ñamaale nder leydi & caggal leydi. E lewru Yarkomaa 2011, Girei wonnoo ko ƴaañoowo ngam wonde kanndidaa lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e nder diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e wooteeji 2011, kono o woni tataɓo e wooteeji gardagol leydi. Alhaji Bello Tukur gonnooɗo mawɗo gollordu guwerneer Murtala Nyako anndinaama heɓi nasaraaku. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Seneraal Abubakar H. Girei jibinaa ko ñalnde 14 mars 1954 to nokku laamu Girei to diiwaan Adamawa. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa lollungal, Zaria ngam jaŋde makko hakkundeere e duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria, ɗo o heɓi dipolomaaji ganndal e wiɗtooji keewɗi e Masters e njuɓɓudi njulaagu (MBA). Ko o ƴeewtotooɗo keewal, ko o ƴeewndotooɗo ko fayti e njulaagu (Immobilier) e ko o jiiloowo njuɓɓudi mahdi. Senator Girei woni tergal nder jangirde Naajeeriya ngam hukuumaaji rento, nden o ɗon nder janngirde hukuumaaji lesdi Naajeeriya nden bo o tergal nder jangirde lesdi Naajeeriya ngam janngirde siyaasaaku e dabareeji (NIPSS) Kuru, Jos haa o laati Monitor General SEC 31. Kugal Caggal nde o woni e golle sukaaɓe ngenndiije to Port Harcourt, e nder diiwaan Rivers e hitaande 1979. O golliima e laamu diiwaan Gongola mo alaa ɗo haaɗi, o woniino ƴeewndotooɗo keewal, o arti e darnde ƴeewndotooɗo keewal e hitaande 1984. Senator Abubakar Girei, caggal ɗuum o yahri yeeso to Banke Di Nijeer, gardiiɗo ndema e koperatiif1 caggal ɗuum o wonti gardiiɗo mawɗo, departemaa estaad, tuggi 1988 haa 1996. O woppi golle ngam sosde fedde makko konsulteer, Premier Association Consultants nde o ardinoo e gardagol gardiiɗo e hooreejo gollordu hakkunde 1996 e 1999 ihk75x9rccjl86yj7rfgz1akazixruf 181533 181532 2026-08-07T11:09:26Z Ilya Discuss 10103 181533 wikitext text/x-wiki Abubakar Halilu GireiListenR (jibinaama 14 mars 1954) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati senaajo wakiiliijo diiwal senaajo Adamawa Cakaare diga hitaande 1999 haa 2003, haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya nayaɓre. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, Bankeeji & Kaalis, Geɗe nder leydi (Cukko Hooreejo) e Ñamaale nder leydi & caggal leydi. E lewru Yarkomaa 2011, Girei wonnoo ko ƴaañoowo ngam wonde kanndidaa lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e nder diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e wooteeji 2011, kono o woni tataɓo e wooteeji gardagol leydi. Alhaji Bello Tukur gonnooɗo mawɗo gollordu guwerneer Murtala Nyako anndinaama heɓi nasaraaku. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Seneraal Abubakar H. Girei jibinaa ko ñalnde 14 mars 1954 to nokku laamu Girei to diiwaan Adamawa. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa lollungal, Zaria ngam jaŋde makko hakkundeere e duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria, ɗo o heɓi dipolomaaji ganndal e wiɗtooji keewɗi e Masters e njuɓɓudi njulaagu (MBA). Ko o ƴeewtotooɗo keewal, ko o ƴeewndotooɗo ko fayti e njulaagu (Immobilier) e ko o jiiloowo njuɓɓudi mahdi. Senator Girei woni tergal nder jangirde Naajeeriya ngam hukuumaaji rento, nden o ɗon nder janngirde hukuumaaji lesdi Naajeeriya nden bo o tergal nder jangirde lesdi Naajeeriya ngam janngirde siyaasaaku e dabareeji (NIPSS) Kuru, Jos haa o laati Monitor General SEC 31. Kugal Caggal nde o woni e golle sukaaɓe ngenndiije to Port Harcourt, e nder diiwaan Rivers e hitaande 1979. O golliima e laamu diiwaan Gongola mo alaa ɗo haaɗi, o woniino ƴeewndotooɗo keewal, o arti e darnde ƴeewndotooɗo keewal e hitaande 1984. Senator Abubakar Girei, caggal ɗuum o yahri yeeso to Banke Di Nijeer, gardiiɗo ndema e koperatiif1 caggal ɗuum o wonti gardiiɗo mawɗo, departemaa estaad, tuggi 1988 haa 1996. O woppi golle ngam sosde fedde makko konsulteer, Premier Association Consultants nde o ardinoo e gardagol gardiiɗo e hooreejo gollordu hakkunde 1996 e 1999 Duuɓi 1999 haa 2003 ko mbayliigu mawngu e nder nguurndam senateer Abubakar Girei nde o fooli e suɓaade no haanirta nii e jappeere senateer tedduɗo e nder leydi Najeriya tawa ina lomtoo diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e nder diiwaan senateer 1ɓo e nder leydi Naajeeriya gila 19093 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa he 1909 . Goomu Senaa ko faati e sarwisaaji, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e geɗe nder leydi, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e miniraaji tiiɗɗi e kadi ko tergal Goomu difagol (Air Force), geɗe polis, geɗe bankeeji e kaalis, pinal e turism, yah-ngartaa, Gas, Drog e Fincial e De Logn. Senator Abubakar Girei kadi golliima e nder dipiteeji sosiyeteeji laamu e keeriɗi keewɗi kam e duɗe jaaɓi haaɗtirde. Ina jeyaa e ɗeen Realex Properties hono hooreejo e CEO, Premier Associated Consultants hono hooreejo, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Calabar Janngirde Hospitaal Diiso, tergal Diiso Goomu Duɗal Njuɓɓudi Nijeer, Duɗal Jannginooɓe Ngenndiwal e Duɗal Ngenndiwal Pewnugol e Wiɗtooji Ndema, Zaria ngam siftinde kono seeɗa. Senator Abubakar Girei woni ardiiɗo kawtal hoore lesdi Naajeeriya, lesdi Adamawa e lesdi Naajeeriya. Tuugnorgal ne2repvj2h3rlzs4q1itpwpsgh90es9 181534 181533 2026-08-07T11:10:08Z Ilya Discuss 10103 181534 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Abubakar Halilu GireiListenR (jibinaama 14 mars 1954) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati senaajo wakiiliijo diiwal senaajo Adamawa Cakaare diga hitaande 1999 haa 2003, haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya nayaɓre. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, Bankeeji & Kaalis, Geɗe nder leydi (Cukko Hooreejo) e Ñamaale nder leydi & caggal leydi. E lewru Yarkomaa 2011, Girei wonnoo ko ƴaañoowo ngam wonde kanndidaa lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e nder diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e wooteeji 2011, kono o woni tataɓo e wooteeji gardagol leydi. Alhaji Bello Tukur gonnooɗo mawɗo gollordu guwerneer Murtala Nyako anndinaama heɓi nasaraaku. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Seneraal Abubakar H. Girei jibinaa ko ñalnde 14 mars 1954 to nokku laamu Girei to diiwaan Adamawa. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa lollungal, Zaria ngam jaŋde makko hakkundeere e duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria, ɗo o heɓi dipolomaaji ganndal e wiɗtooji keewɗi e Masters e njuɓɓudi njulaagu (MBA). Ko o ƴeewtotooɗo keewal, ko o ƴeewndotooɗo ko fayti e njulaagu (Immobilier) e ko o jiiloowo njuɓɓudi mahdi. Senator Girei woni tergal nder jangirde Naajeeriya ngam hukuumaaji rento, nden o ɗon nder janngirde hukuumaaji lesdi Naajeeriya nden bo o tergal nder jangirde lesdi Naajeeriya ngam janngirde siyaasaaku e dabareeji (NIPSS) Kuru, Jos haa o laati Monitor General SEC 31. Kugal Caggal nde o woni e golle sukaaɓe ngenndiije to Port Harcourt, e nder diiwaan Rivers e hitaande 1979. O golliima e laamu diiwaan Gongola mo alaa ɗo haaɗi, o woniino ƴeewndotooɗo keewal, o arti e darnde ƴeewndotooɗo keewal e hitaande 1984. Senator Abubakar Girei, caggal ɗuum o yahri yeeso to Banke Di Nijeer, gardiiɗo ndema e koperatiif1 caggal ɗuum o wonti gardiiɗo mawɗo, departemaa estaad, tuggi 1988 haa 1996. O woppi golle ngam sosde fedde makko konsulteer, Premier Association Consultants nde o ardinoo e gardagol gardiiɗo e hooreejo gollordu hakkunde 1996 e 1999 Duuɓi 1999 haa 2003 ko mbayliigu mawngu e nder nguurndam senateer Abubakar Girei nde o fooli e suɓaade no haanirta nii e jappeere senateer tedduɗo e nder leydi Najeriya tawa ina lomtoo diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e nder diiwaan senateer 1ɓo e nder leydi Naajeeriya gila 19093 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa he 1909 . Goomu Senaa ko faati e sarwisaaji, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e geɗe nder leydi, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e miniraaji tiiɗɗi e kadi ko tergal Goomu difagol (Air Force), geɗe polis, geɗe bankeeji e kaalis, pinal e turism, yah-ngartaa, Gas, Drog e Fincial e De Logn. Senator Abubakar Girei kadi golliima e nder dipiteeji sosiyeteeji laamu e keeriɗi keewɗi kam e duɗe jaaɓi haaɗtirde. Ina jeyaa e ɗeen Realex Properties hono hooreejo e CEO, Premier Associated Consultants hono hooreejo, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Calabar Janngirde Hospitaal Diiso, tergal Diiso Goomu Duɗal Njuɓɓudi Nijeer, Duɗal Jannginooɓe Ngenndiwal e Duɗal Ngenndiwal Pewnugol e Wiɗtooji Ndema, Zaria ngam siftinde kono seeɗa. Senator Abubakar Girei woni ardiiɗo kawtal hoore lesdi Naajeeriya, lesdi Adamawa e lesdi Naajeeriya. Tuugnorgal 2rjefuqr7th5g1f92dxl0tmx56ot88k 181535 181534 2026-08-07T11:13:13Z Ilya Discuss 10103 181535 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Halilu GireiListenR''' (jibinaama 14 mars 1954) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati senaajo wakiiliijo diiwal senaajo Adamawa Cakaare diga hitaande 1999 haa 2003, haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya nayaɓre. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, Bankeeji & Kaalis, Geɗe nder leydi (Cukko Hooreejo) e Ñamaale nder leydi & caggal leydi. E lewru Yarkomaa 2011, Girei wonnoo ko ƴaañoowo ngam wonde kanndidaa lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e nder diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e wooteeji 2011, kono o woni tataɓo e wooteeji gardagol leydi. Alhaji Bello Tukur gonnooɗo mawɗo gollordu guwerneer Murtala Nyako anndinaama heɓi nasaraaku. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Seneraal Abubakar H. Girei jibinaa ko ñalnde 14 mars 1954 to nokku laamu Girei to diiwaan Adamawa. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa lollungal, Zaria ngam jaŋde makko hakkundeere e duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria, ɗo o heɓi dipolomaaji ganndal e wiɗtooji keewɗi e Masters e njuɓɓudi njulaagu (MBA). Ko o ƴeewtotooɗo keewal, ko o ƴeewndotooɗo ko fayti e njulaagu (Immobilier) e ko o jiiloowo njuɓɓudi mahdi. Senator Girei woni tergal nder jangirde Naajeeriya ngam hukuumaaji rento, nden o ɗon nder janngirde hukuumaaji lesdi Naajeeriya nden bo o tergal nder jangirde lesdi Naajeeriya ngam janngirde siyaasaaku e dabareeji (NIPSS) Kuru, Jos haa o laati Monitor General SEC 31. Kugal Caggal nde o woni e golle sukaaɓe ngenndiije to Port Harcourt, e nder diiwaan Rivers e hitaande 1979. O golliima e laamu diiwaan Gongola mo alaa ɗo haaɗi, o woniino ƴeewndotooɗo keewal, o arti e darnde ƴeewndotooɗo keewal e hitaande 1984. Senator Abubakar Girei, caggal ɗuum o yahri yeeso to Banke Di Nijeer, gardiiɗo ndema e koperatiif1 caggal ɗuum o wonti gardiiɗo mawɗo, departemaa estaad, tuggi 1988 haa 1996. O woppi golle ngam sosde fedde makko konsulteer, Premier Association Consultants nde o ardinoo e gardagol gardiiɗo e hooreejo gollordu hakkunde 1996 e 1999 Duuɓi 1999 haa 2003 ko mbayliigu mawngu e nder nguurndam senateer Abubakar Girei nde o fooli e suɓaade no haanirta nii e jappeere senateer tedduɗo e nder leydi Najeriya tawa ina lomtoo diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e nder diiwaan senateer 1ɓo e nder leydi Naajeeriya gila 19093 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa he 1909 . Goomu Senaa ko faati e sarwisaaji, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e geɗe nder leydi, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e miniraaji tiiɗɗi e kadi ko tergal Goomu difagol (Air Force), geɗe polis, geɗe bankeeji e kaalis, pinal e turism, yah-ngartaa, Gas, Drog e Fincial e De Logn. Senator Abubakar Girei kadi golliima e nder dipiteeji sosiyeteeji laamu e keeriɗi keewɗi kam e duɗe jaaɓi haaɗtirde. Ina jeyaa e ɗeen Realex Properties hono hooreejo e CEO, Premier Associated Consultants hono hooreejo, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Calabar Janngirde Hospitaal Diiso, tergal Diiso Goomu Duɗal Njuɓɓudi Nijeer, Duɗal Jannginooɓe Ngenndiwal e Duɗal Ngenndiwal Pewnugol e Wiɗtooji Ndema, Zaria ngam siftinde kono seeɗa. Senator Abubakar Girei woni ardiiɗo kawtal hoore lesdi Naajeeriya, lesdi Adamawa e lesdi Naajeeriya. == Tuugnorgal == bv05xsn3v1odowq2uri6uka0wx6s0f8 181536 181535 2026-08-07T11:14:04Z Ilya Discuss 10103 181536 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Halilu GireiListenR''' (jibinaama 14 mars 1954) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati senaajo wakiiliijo diiwal senaajo Adamawa Cakaare diga hitaande 1999 haa 2003, haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya nayaɓre..<ref name="Hanks Coates McClure 2016">{{cite book|last1=Hanks|first1=P.|last2=Coates|first2=R.|last3=McClure|first3=P.|title=The Oxford Dictionary of Family Names in Britain and Ireland|publisher=OUP Oxford|year=2016|isbn=978-0-19-252747-9|url=https://books.google.com/books?id=0AyDDQAAQBAJ&pg=PA8|access-date=3 September 2018|page=8}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, Bankeeji & Kaalis, Geɗe nder leydi (Cukko Hooreejo) e Ñamaale nder leydi & caggal leydi. E lewru Yarkomaa 2011, Girei wonnoo ko ƴaañoowo ngam wonde kanndidaa lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e nder diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e wooteeji 2011, kono o woni tataɓo e wooteeji gardagol leydi. Alhaji Bello Tukur gonnooɗo mawɗo gollordu guwerneer Murtala Nyako anndinaama heɓi nasaraaku. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Seneraal Abubakar H. Girei jibinaa ko ñalnde 14 mars 1954 to nokku laamu Girei to diiwaan Adamawa. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa lollungal, Zaria ngam jaŋde makko hakkundeere e duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria, ɗo o heɓi dipolomaaji ganndal e wiɗtooji keewɗi e Masters e njuɓɓudi njulaagu (MBA). Ko o ƴeewtotooɗo keewal, ko o ƴeewndotooɗo ko fayti e njulaagu (Immobilier) e ko o jiiloowo njuɓɓudi mahdi. Senator Girei woni tergal nder jangirde Naajeeriya ngam hukuumaaji rento, nden o ɗon nder janngirde hukuumaaji lesdi Naajeeriya nden bo o tergal nder jangirde lesdi Naajeeriya ngam janngirde siyaasaaku e dabareeji (NIPSS) Kuru, Jos haa o laati Monitor General SEC 31. Kugal Caggal nde o woni e golle sukaaɓe ngenndiije to Port Harcourt, e nder diiwaan Rivers e hitaande 1979. O golliima e laamu diiwaan Gongola mo alaa ɗo haaɗi, o woniino ƴeewndotooɗo keewal, o arti e darnde ƴeewndotooɗo keewal e hitaande 1984. Senator Abubakar Girei, caggal ɗuum o yahri yeeso to Banke Di Nijeer, gardiiɗo ndema e koperatiif1 caggal ɗuum o wonti gardiiɗo mawɗo, departemaa estaad, tuggi 1988 haa 1996. O woppi golle ngam sosde fedde makko konsulteer, Premier Association Consultants nde o ardinoo e gardagol gardiiɗo e hooreejo gollordu hakkunde 1996 e 1999 Duuɓi 1999 haa 2003 ko mbayliigu mawngu e nder nguurndam senateer Abubakar Girei nde o fooli e suɓaade no haanirta nii e jappeere senateer tedduɗo e nder leydi Najeriya tawa ina lomtoo diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e nder diiwaan senateer 1ɓo e nder leydi Naajeeriya gila 19093 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa he 1909 . Goomu Senaa ko faati e sarwisaaji, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e geɗe nder leydi, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e miniraaji tiiɗɗi e kadi ko tergal Goomu difagol (Air Force), geɗe polis, geɗe bankeeji e kaalis, pinal e turism, yah-ngartaa, Gas, Drog e Fincial e De Logn. Senator Abubakar Girei kadi golliima e nder dipiteeji sosiyeteeji laamu e keeriɗi keewɗi kam e duɗe jaaɓi haaɗtirde. Ina jeyaa e ɗeen Realex Properties hono hooreejo e CEO, Premier Associated Consultants hono hooreejo, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Calabar Janngirde Hospitaal Diiso, tergal Diiso Goomu Duɗal Njuɓɓudi Nijeer, Duɗal Jannginooɓe Ngenndiwal e Duɗal Ngenndiwal Pewnugol e Wiɗtooji Ndema, Zaria ngam siftinde kono seeɗa. Senator Abubakar Girei woni ardiiɗo kawtal hoore lesdi Naajeeriya, lesdi Adamawa e lesdi Naajeeriya. == Tuugnorgal == g6d9xvji9jj07xdtdyn5refmovucyxl 181537 181536 2026-08-07T11:16:35Z Ilya Discuss 10103 181537 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Halilu GireiListenR''' (jibinaama 14 mars 1954) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati senaajo wakiiliijo diiwal senaajo Adamawa Cakaare diga hitaande 1999 haa 2003, haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya nayaɓre..<ref name="Hanks Coates McClure 2016">{{cite book|last1=Hanks|first1=P.|last2=Coates|first2=R.|last3=McClure|first3=P.|title=The Oxford Dictionary of Family Names in Britain and Ireland|publisher=OUP Oxford|year=2016|isbn=978-0-19-252747-9|url=https://books.google.com/books?id=0AyDDQAAQBAJ&pg=PA8|access-date=3 September 2018|page=8}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, Bankeeji & Kaalis, Geɗe nder leydi (Cukko Hooreejo) e Ñamaale nder leydi & caggal leydi. E lewru Yarkomaa 2011, Girei wonnoo ko ƴaañoowo ngam wonde kanndidaa lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e nder diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e wooteeji 2011, kono o woni tataɓo e wooteeji gardagol leydi. Alhaji Bello Tukur gonnooɗo mawɗo gollordu guwerneer Murtala Nyako anndinaama heɓi nasaraaku..<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-22|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=18 November 2009}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Seneraal Abubakar H. Girei jibinaa ko ñalnde 14 mars 1954 to nokku laamu Girei to diiwaan Adamawa. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa lollungal, Zaria ngam jaŋde makko hakkundeere e duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria, ɗo o heɓi dipolomaaji ganndal e wiɗtooji keewɗi e Masters e njuɓɓudi njulaagu (MBA). Ko o ƴeewtotooɗo keewal, ko o ƴeewndotooɗo ko fayti e njulaagu (Immobilier) e ko o jiiloowo njuɓɓudi mahdi. Senator Girei woni tergal nder jangirde Naajeeriya ngam hukuumaaji rento, nden o ɗon nder janngirde hukuumaaji lesdi Naajeeriya nden bo o tergal nder jangirde lesdi Naajeeriya ngam janngirde siyaasaaku e dabareeji (NIPSS) Kuru, Jos haa o laati Monitor General SEC 31. Kugal Caggal nde o woni e golle sukaaɓe ngenndiije to Port Harcourt, e nder diiwaan Rivers e hitaande 1979. O golliima e laamu diiwaan Gongola mo alaa ɗo haaɗi, o woniino ƴeewndotooɗo keewal, o arti e darnde ƴeewndotooɗo keewal e hitaande 1984. Senator Abubakar Girei, caggal ɗuum o yahri yeeso to Banke Di Nijeer, gardiiɗo ndema e koperatiif1 caggal ɗuum o wonti gardiiɗo mawɗo, departemaa estaad, tuggi 1988 haa 1996. O woppi golle ngam sosde fedde makko konsulteer, Premier Association Consultants nde o ardinoo e gardagol gardiiɗo e hooreejo gollordu hakkunde 1996 e 1999 Duuɓi 1999 haa 2003 ko mbayliigu mawngu e nder nguurndam senateer Abubakar Girei nde o fooli e suɓaade no haanirta nii e jappeere senateer tedduɗo e nder leydi Najeriya tawa ina lomtoo diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e nder diiwaan senateer 1ɓo e nder leydi Naajeeriya gila 19093 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa he 1909 . Goomu Senaa ko faati e sarwisaaji, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e geɗe nder leydi, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e miniraaji tiiɗɗi e kadi ko tergal Goomu difagol (Air Force), geɗe polis, geɗe bankeeji e kaalis, pinal e turism, yah-ngartaa, Gas, Drog e Fincial e De Logn. Senator Abubakar Girei kadi golliima e nder dipiteeji sosiyeteeji laamu e keeriɗi keewɗi kam e duɗe jaaɓi haaɗtirde. Ina jeyaa e ɗeen Realex Properties hono hooreejo e CEO, Premier Associated Consultants hono hooreejo, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Calabar Janngirde Hospitaal Diiso, tergal Diiso Goomu Duɗal Njuɓɓudi Nijeer, Duɗal Jannginooɓe Ngenndiwal e Duɗal Ngenndiwal Pewnugol e Wiɗtooji Ndema, Zaria ngam siftinde kono seeɗa. Senator Abubakar Girei woni ardiiɗo kawtal hoore lesdi Naajeeriya, lesdi Adamawa e lesdi Naajeeriya. == Tuugnorgal == h3ltmf1yqqeg47397borzwmdjczugqz 181538 181537 2026-08-07T11:17:18Z Ilya Discuss 10103 181538 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Halilu GireiListenR''' (jibinaama 14 mars 1954) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati senaajo wakiiliijo diiwal senaajo Adamawa Cakaare diga hitaande 1999 haa 2003, haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya nayaɓre..<ref name="Hanks Coates McClure 2016">{{cite book|last1=Hanks|first1=P.|last2=Coates|first2=R.|last3=McClure|first3=P.|title=The Oxford Dictionary of Family Names in Britain and Ireland|publisher=OUP Oxford|year=2016|isbn=978-0-19-252747-9|url=https://books.google.com/books?id=0AyDDQAAQBAJ&pg=PA8|access-date=3 September 2018|page=8}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, Bankeeji & Kaalis, Geɗe nder leydi (Cukko Hooreejo) e Ñamaale nder leydi & caggal leydi. E lewru Yarkomaa 2011, Girei wonnoo ko ƴaañoowo ngam wonde kanndidaa lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e nder diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e wooteeji 2011, kono o woni tataɓo e wooteeji gardagol leydi. Alhaji Bello Tukur gonnooɗo mawɗo gollordu guwerneer Murtala Nyako anndinaama heɓi nasaraaku..<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-22|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=18 November 2009}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Seneraal Abubakar H. Girei jibinaa ko ñalnde 14 mars 1954 to nokku laamu Girei to diiwaan Adamawa. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa lollungal, Zaria ngam jaŋde makko hakkundeere e duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria, ɗo o heɓi dipolomaaji ganndal e wiɗtooji keewɗi e Masters e njuɓɓudi njulaagu (MBA)..<ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/web3/news/24361.html|location=Lagos, Nigeria|title=Yuguda, Suntai, Kwankwaso win PDP governorship primaries|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|date=2011-01-11|author1=Kolade Adeyemi, Kano|author2=Mohammed Bashir, Lokoja|author3=Fanen Ihyongo, Jalingo|author4=Johnny Danjuma, Lafia|accessdate=2011-01-11|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110113132350/http://thenationonlineng.net/web3/news/24361.html|archivedate=13 January 2011}}</ref> Ko o ƴeewtotooɗo keewal, ko o ƴeewndotooɗo ko fayti e njulaagu (Immobilier) e ko o jiiloowo njuɓɓudi mahdi. Senator Girei woni tergal nder jangirde Naajeeriya ngam hukuumaaji rento, nden o ɗon nder janngirde hukuumaaji lesdi Naajeeriya nden bo o tergal nder jangirde lesdi Naajeeriya ngam janngirde siyaasaaku e dabareeji (NIPSS) Kuru, Jos haa o laati Monitor General SEC 31. Kugal Caggal nde o woni e golle sukaaɓe ngenndiije to Port Harcourt, e nder diiwaan Rivers e hitaande 1979. O golliima e laamu diiwaan Gongola mo alaa ɗo haaɗi, o woniino ƴeewndotooɗo keewal, o arti e darnde ƴeewndotooɗo keewal e hitaande 1984. Senator Abubakar Girei, caggal ɗuum o yahri yeeso to Banke Di Nijeer, gardiiɗo ndema e koperatiif1 caggal ɗuum o wonti gardiiɗo mawɗo, departemaa estaad, tuggi 1988 haa 1996. O woppi golle ngam sosde fedde makko konsulteer, Premier Association Consultants nde o ardinoo e gardagol gardiiɗo e hooreejo gollordu hakkunde 1996 e 1999 Duuɓi 1999 haa 2003 ko mbayliigu mawngu e nder nguurndam senateer Abubakar Girei nde o fooli e suɓaade no haanirta nii e jappeere senateer tedduɗo e nder leydi Najeriya tawa ina lomtoo diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e nder diiwaan senateer 1ɓo e nder leydi Naajeeriya gila 19093 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa he 1909 . Goomu Senaa ko faati e sarwisaaji, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e geɗe nder leydi, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e miniraaji tiiɗɗi e kadi ko tergal Goomu difagol (Air Force), geɗe polis, geɗe bankeeji e kaalis, pinal e turism, yah-ngartaa, Gas, Drog e Fincial e De Logn. Senator Abubakar Girei kadi golliima e nder dipiteeji sosiyeteeji laamu e keeriɗi keewɗi kam e duɗe jaaɓi haaɗtirde. Ina jeyaa e ɗeen Realex Properties hono hooreejo e CEO, Premier Associated Consultants hono hooreejo, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Calabar Janngirde Hospitaal Diiso, tergal Diiso Goomu Duɗal Njuɓɓudi Nijeer, Duɗal Jannginooɓe Ngenndiwal e Duɗal Ngenndiwal Pewnugol e Wiɗtooji Ndema, Zaria ngam siftinde kono seeɗa. Senator Abubakar Girei woni ardiiɗo kawtal hoore lesdi Naajeeriya, lesdi Adamawa e lesdi Naajeeriya. == Tuugnorgal == qfndwmzxhw8h7a1lmslc8yvys6kvdu4 181539 181538 2026-08-07T11:18:05Z Ilya Discuss 10103 181539 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Halilu GireiListenR''' (jibinaama 14 mars 1954) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati senaajo wakiiliijo diiwal senaajo Adamawa Cakaare diga hitaande 1999 haa 2003, haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya nayaɓre..<ref name="Hanks Coates McClure 2016">{{cite book|last1=Hanks|first1=P.|last2=Coates|first2=R.|last3=McClure|first3=P.|title=The Oxford Dictionary of Family Names in Britain and Ireland|publisher=OUP Oxford|year=2016|isbn=978-0-19-252747-9|url=https://books.google.com/books?id=0AyDDQAAQBAJ&pg=PA8|access-date=3 September 2018|page=8}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji ko faati e sarwisaaji Senaa, Bankeeji & Kaalis, Geɗe nder leydi (Cukko Hooreejo) e Ñamaale nder leydi & caggal leydi. E lewru Yarkomaa 2011, Girei wonnoo ko ƴaañoowo ngam wonde kanndidaa lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) e nder diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e wooteeji 2011, kono o woni tataɓo e wooteeji gardagol leydi. Alhaji Bello Tukur gonnooɗo mawɗo gollordu guwerneer Murtala Nyako anndinaama heɓi nasaraaku..<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-22|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=18 November 2009}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Seneraal Abubakar H. Girei jibinaa ko ñalnde 14 mars 1954 to nokku laamu Girei to diiwaan Adamawa. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa lollungal, Zaria ngam jaŋde makko hakkundeere e duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria, ɗo o heɓi dipolomaaji ganndal e wiɗtooji keewɗi e Masters e njuɓɓudi njulaagu (MBA)..<ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/web3/news/24361.html|location=Lagos, Nigeria|title=Yuguda, Suntai, Kwankwaso win PDP governorship primaries|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|date=2011-01-11|author1=Kolade Adeyemi, Kano|author2=Mohammed Bashir, Lokoja|author3=Fanen Ihyongo, Jalingo|author4=Johnny Danjuma, Lafia|accessdate=2011-01-11|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110113132350/http://thenationonlineng.net/web3/news/24361.html|archivedate=13 January 2011}}</ref> Ko o ƴeewtotooɗo keewal, ko o ƴeewndotooɗo ko fayti e njulaagu (Immobilier) e ko o jiiloowo njuɓɓudi mahdi. Senator Girei woni tergal nder jangirde Naajeeriya ngam hukuumaaji rento, nden o ɗon nder janngirde hukuumaaji lesdi Naajeeriya nden bo o tergal nder jangirde lesdi Naajeeriya ngam janngirde siyaasaaku e dabareeji (NIPSS) Kuru, Jos haa o laati Monitor General SEC 31. Kugal Caggal nde o woni e golle sukaaɓe ngenndiije to Port Harcourt, e nder diiwaan Rivers e hitaande 1979. O golliima e laamu diiwaan Gongola mo alaa ɗo haaɗi, o woniino ƴeewndotooɗo keewal, o arti e darnde ƴeewndotooɗo keewal e hitaande 1984. Senator Abubakar Girei, caggal ɗuum o yahri yeeso to Banke Di Nijeer, gardiiɗo ndema e koperatiif1 caggal ɗuum o wonti gardiiɗo mawɗo, departemaa estaad, tuggi 1988 haa 1996. O woppi golle ngam sosde fedde makko konsulteer, Premier Association Consultants nde o ardinoo e gardagol gardiiɗo e hooreejo gollordu hakkunde 1996 e 1999 Duuɓi 1999 haa 2003 ko mbayliigu mawngu e nder nguurndam senateer Abubakar Girei nde o fooli e suɓaade no haanirta nii e jappeere senateer tedduɗo e nder leydi Najeriya tawa ina lomtoo diiwaan senateer hakkundeejo Adamawa e nder diiwaan senateer 1ɓo e nder leydi Naajeeriya gila 19093 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa 1909 haa he 1909 .<ref>{{Cite web|last=eribake|first=akintayo|date=2015-05-14|title=PDP chieftain demands sack of NWC|url=https://www.vanguardngr.com/2015/05/pdp-chieftain-demands-sack-of-nwc/|access-date=2026-06-21|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> Goomu Senaa ko faati e sarwisaaji, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e geɗe nder leydi, cukko hooreejo, Goomu Senaa ko faati e miniraaji tiiɗɗi e kadi ko tergal Goomu difagol (Air Force), geɗe polis, geɗe bankeeji e kaalis, pinal e turism, yah-ngartaa, Gas, Drog e Fincial e De Logn. Senator Abubakar Girei kadi golliima e nder dipiteeji sosiyeteeji laamu e keeriɗi keewɗi kam e duɗe jaaɓi haaɗtirde. Ina jeyaa e ɗeen Realex Properties hono hooreejo e CEO, Premier Associated Consultants hono hooreejo, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Calabar Janngirde Hospitaal Diiso, tergal Diiso Goomu Duɗal Njuɓɓudi Nijeer, Duɗal Jannginooɓe Ngenndiwal e Duɗal Ngenndiwal Pewnugol e Wiɗtooji Ndema, Zaria ngam siftinde kono seeɗa. Senator Abubakar Girei woni ardiiɗo kawtal hoore lesdi Naajeeriya, lesdi Adamawa e lesdi Naajeeriya. == Tuugnorgal == 4m0b27fdrczle1uqlmn0qrek765dmst Florence Ita Giwa 0 43430 181544 2026-08-07T11:40:06Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Florence Ita Giwa listenR (jibinaa ko 19 feebariyee 1946) ko politikaajo leydi Najeriya, o wonnoo ko senateer to diiwaan Cross River to bannge worgo to diiwaan Cross River. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Ita Giwa jibinaa ko ñalnde 19 feebariyee 1946 to diiwaan Cross River, to leydi Nijeer. O janngi jaŋde leslesre to duɗal leslesal Duke Town, o yahi to duɗal sukaaɓe rewɓe Edgerly Memorial to Calabar ngam janngude duɗal hakkundeewal. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde..." 181544 wikitext text/x-wiki Florence Ita Giwa listenR (jibinaa ko 19 feebariyee 1946) ko politikaajo leydi Najeriya, o wonnoo ko senateer to diiwaan Cross River to bannge worgo to diiwaan Cross River. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Ita Giwa jibinaa ko ñalnde 19 feebariyee 1946 to diiwaan Cross River, to leydi Nijeer. O janngi jaŋde leslesre to duɗal leslesal Duke Town, o yahi to duɗal sukaaɓe rewɓe Edgerly Memorial to Calabar ngam janngude duɗal hakkundeewal. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Kilburn to Londres, to leydi Angalteer. O wonti infirmiyee, caggal ɗuum o woni wakiliijo sosiyetee farmasi biyeteeɗo Beecham, caggal ɗuum o ummii o fayi to Standall Pharmaceutical ɗo o woni wakiliijo diiwaan Lagos. O resii Dele Giwa, sosɗo jaaynde Newswatch. Ɓe resndi ɗum ko lebbi sappo tan, caggal ɗuum Dele Giwa resi Olufunmi Olaniyan, o resi ɗum haa o sankii e hitaande 1986. Golle politik Ita-Giwa naati nder siyaasaaku, o wurti dow hooreejo NRC ngam lesdi Delta. Caggal ɗuum, o suɓaama tergal suudu sarɗiiji fedde nde (1992–93), o woni tergal goomu toppitiingu ƴellitgol laamu, asammbelee doosgal leydi 1994–95. O naati e geɗe Bakassi, o dañi innde "Mama Bakassi". Ita-Giwa suɓaama senaateer ngam diiwal Cross River South e lewru abriil 1999, o toɗɗaa e goomuuji kuule e doosɗe, nokkuuji, geɗe caggal leydi, rewɓe, Niger Delta e Drug & Narcotics. Caggal nde o yalti e senaa e hitaande 2003, o naati e lannda PDP, o wonti jaagorgal keeringal hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e geɗe Asaambele ngenndi. E lewru mee 2010, won haalaaji mbiyata ko kaalis ina ŋakki e konte Goomu koɗki Bakassi, gardinooɗo Ita Giwa, naamndii Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis yo ƴeewto haala kaa. Ita Giwa golliima ngam haɓaade njulaagu aadee e maccuɗaagu. Seneraal Firense Ita Giwa e dumunna karnal Calabar (2017). O heɓii njeenaari Ofisee Ordre du Niger (OON) e njeenaari nguurndam Naange. O jaaraama nder nyalde maako nde o heɓi duuɓi 80, hooreejo lesdi Naajeeriya, Bola Tinubu, o yetti mo ngam darnde maako nder siyaasaaku, hukuumaaji pamari, e ɓamtaare siyaasaaku lesdi Naajeeriya. Tuugnorgal od1yi9s1qsw8jk6hf2syktntuu5c9fm 181545 181544 2026-08-07T11:40:37Z Ilya Discuss 10103 181545 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Florence Ita Giwa listenR (jibinaa ko 19 feebariyee 1946) ko politikaajo leydi Najeriya, o wonnoo ko senateer to diiwaan Cross River to bannge worgo to diiwaan Cross River. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Ita Giwa jibinaa ko ñalnde 19 feebariyee 1946 to diiwaan Cross River, to leydi Nijeer. O janngi jaŋde leslesre to duɗal leslesal Duke Town, o yahi to duɗal sukaaɓe rewɓe Edgerly Memorial to Calabar ngam janngude duɗal hakkundeewal. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Kilburn to Londres, to leydi Angalteer. O wonti infirmiyee, caggal ɗuum o woni wakiliijo sosiyetee farmasi biyeteeɗo Beecham, caggal ɗuum o ummii o fayi to Standall Pharmaceutical ɗo o woni wakiliijo diiwaan Lagos. O resii Dele Giwa, sosɗo jaaynde Newswatch. Ɓe resndi ɗum ko lebbi sappo tan, caggal ɗuum Dele Giwa resi Olufunmi Olaniyan, o resi ɗum haa o sankii e hitaande 1986. Golle politik Ita-Giwa naati nder siyaasaaku, o wurti dow hooreejo NRC ngam lesdi Delta. Caggal ɗuum, o suɓaama tergal suudu sarɗiiji fedde nde (1992–93), o woni tergal goomu toppitiingu ƴellitgol laamu, asammbelee doosgal leydi 1994–95. O naati e geɗe Bakassi, o dañi innde "Mama Bakassi". Ita-Giwa suɓaama senaateer ngam diiwal Cross River South e lewru abriil 1999, o toɗɗaa e goomuuji kuule e doosɗe, nokkuuji, geɗe caggal leydi, rewɓe, Niger Delta e Drug & Narcotics. Caggal nde o yalti e senaa e hitaande 2003, o naati e lannda PDP, o wonti jaagorgal keeringal hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e geɗe Asaambele ngenndi. E lewru mee 2010, won haalaaji mbiyata ko kaalis ina ŋakki e konte Goomu koɗki Bakassi, gardinooɗo Ita Giwa, naamndii Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis yo ƴeewto haala kaa. Ita Giwa golliima ngam haɓaade njulaagu aadee e maccuɗaagu. Seneraal Firense Ita Giwa e dumunna karnal Calabar (2017). O heɓii njeenaari Ofisee Ordre du Niger (OON) e njeenaari nguurndam Naange. O jaaraama nder nyalde maako nde o heɓi duuɓi 80, hooreejo lesdi Naajeeriya, Bola Tinubu, o yetti mo ngam darnde maako nder siyaasaaku, hukuumaaji pamari, e ɓamtaare siyaasaaku lesdi Naajeeriya. Tuugnorgal phr9pm7sy9k0t2t9wjsliad1ulf419j 181546 181545 2026-08-07T11:43:37Z Ilya Discuss 10103 181546 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Florence Ita Giwa listenR''' (jibinaa ko 19 feebariyee 1946) ko politikaajo leydi Najeriya, o wonnoo ko senateer to diiwaan Cross River to bannge worgo to diiwaan Cross River. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Ita Giwa jibinaa ko ñalnde 19 feebariyee 1946 to diiwaan Cross River, to leydi Nijeer. O janngi jaŋde leslesre to duɗal leslesal Duke Town, o yahi to duɗal sukaaɓe rewɓe Edgerly Memorial to Calabar ngam janngude duɗal hakkundeewal. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Kilburn to Londres, to leydi Angalteer. O wonti infirmiyee, caggal ɗuum o woni wakiliijo sosiyetee farmasi biyeteeɗo Beecham, caggal ɗuum o ummii o fayi to Standall Pharmaceutical ɗo o woni wakiliijo diiwaan Lagos. O resii Dele Giwa, sosɗo jaaynde Newswatch. Ɓe resndi ɗum ko lebbi sappo tan, caggal ɗuum Dele Giwa resi Olufunmi Olaniyan, o resi ɗum haa o sankii e hitaande 1986. == Golle politik == Ita-Giwa naati nder siyaasaaku, o wurti dow hooreejo NRC ngam lesdi Delta. Caggal ɗuum, o suɓaama tergal suudu sarɗiiji fedde nde (1992–93), o woni tergal goomu toppitiingu ƴellitgol laamu, asammbelee doosgal leydi 1994–95. O naati e geɗe Bakassi, o dañi innde "Mama Bakassi". Ita-Giwa suɓaama senaateer ngam diiwal Cross River South e lewru abriil 1999, o toɗɗaa e goomuuji kuule e doosɗe, nokkuuji, geɗe caggal leydi, rewɓe, Niger Delta e Drug & Narcotics. Caggal nde o yalti e senaa e hitaande 2003, o naati e lannda PDP, o wonti jaagorgal keeringal hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e geɗe Asaambele ngenndi. E lewru mee 2010, won haalaaji mbiyata ko kaalis ina ŋakki e konte Goomu koɗki Bakassi, gardinooɗo Ita Giwa, naamndii Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis yo ƴeewto haala kaa. Ita Giwa golliima ngam haɓaade njulaagu aadee e maccuɗaagu. Seneraal Firense Ita Giwa e dumunna karnal Calabar (2017). O heɓii njeenaari Ofisee Ordre du Niger (OON) e njeenaari nguurndam Naange. O jaaraama nder nyalde maako nde o heɓi duuɓi 80, hooreejo lesdi Naajeeriya, Bola Tinubu, o yetti mo ngam darnde maako nder siyaasaaku, hukuumaaji pamari, e ɓamtaare siyaasaaku lesdi Naajeeriya. == Tuugnorgal == eav403zr0nzekv0otgbmokyywnwdgd6 181547 181546 2026-08-07T11:48:11Z Ilya Discuss 10103 181547 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Florence Ita Giwa listenR''' (jibinaa ko 19 feebariyee 1946) ko politikaajo leydi Najeriya, o wonnoo ko senateer to diiwaan Cross River to bannge worgo to diiwaan Cross River. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Ita Giwa jibinaa ko ñalnde 19 feebariyee 1946 to diiwaan Cross River, to leydi Nijeer. O janngi jaŋde leslesre to duɗal leslesal Duke Town, o yahi to duɗal sukaaɓe rewɓe Edgerly Memorial to Calabar ngam janngude duɗal hakkundeewal. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Kilburn to Londres, to leydi Angalteer.<ref>{{cite web|url=https://search.barnesandnoble.com/Economy-of-Renaissance-Florence/Richard-A-Goldthwaite/e/9780801889820|title=Economy of Renaissance Florence, Richard A. Goldthwaite, Book – Barnes & Noble|publisher=Search.barnesandnoble.com|date=23 April 2009|access-date=22 January 2010|archive-date=4 April 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100404082637/http://search.barnesandnoble.com/Economy-of-Renaissance-Florence/Richard-A-Goldthwaite/e/9780801889820|url-status=dead}}</ref> It is considered by many academics<ref>{{Cite web|url=http://www.treccani.it/enciclopedia/tag/firenze-del-rinascimento/|title=Firenze-del-rinascimento: Documenti, foto e citazioni nell'Enciclopedia Treccani}}</ref><ref>Spencer Baynes, L.L.D., and [[William Robertson Smith|W. Robertson Smith]], L.L.D., ''Encyclopædia Britannica''. Akron, Ohio: The Werner Company, 1907: p. 675</ref><ref>{{cite book|last=Brucker|first=Gene A.|title=Renaissance Florence|url=https://archive.org/details/renaissanceflore00bruc_0|url-access=registration|year=1969|publisher=Wiley|location=New York|isbn=0-520-04695-1|page=[https://archive.org/details/renaissanceflore00bruc_0/page/23 23]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.treccani.it/enciclopedia/storia-della-lingua_(Enciclopedia-dell'Italiano)/|title=storia della lingua in 'Enciclopedia dell'Italiano'|publisher=Treccani.it|access-date=28 October 2017}}</ref> O wonti infirmiyee, caggal ɗuum o woni wakiliijo sosiyetee farmasi biyeteeɗo Beecham, caggal ɗuum o ummii o fayi to Standall Pharmaceutical ɗo o woni wakiliijo diiwaan Lagos. O resii Dele Giwa, sosɗo jaaynde Newswatch. Ɓe resndi ɗum ko lebbi sappo tan, caggal ɗuum Dele Giwa resi Olufunmi Olaniyan, o resi ɗum haa o sankii e hitaande 1986. == Golle politik == Ita-Giwa naati nder siyaasaaku, o wurti dow hooreejo NRC ngam lesdi Delta. Caggal ɗuum, o suɓaama tergal suudu sarɗiiji fedde nde (1992–93), o woni tergal goomu toppitiingu ƴellitgol laamu, asammbelee doosgal leydi 1994–95. O naati e geɗe Bakassi, o dañi innde "Mama Bakassi". Ita-Giwa suɓaama senaateer ngam diiwal Cross River South e lewru abriil 1999, o toɗɗaa e goomuuji kuule e doosɗe, nokkuuji, geɗe caggal leydi, rewɓe, Niger Delta e Drug & Narcotics. Caggal nde o yalti e senaa e hitaande 2003, o naati e lannda PDP, o wonti jaagorgal keeringal hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e geɗe Asaambele ngenndi. E lewru mee 2010, won haalaaji mbiyata ko kaalis ina ŋakki e konte Goomu koɗki Bakassi, gardinooɗo Ita Giwa, naamndii Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis yo ƴeewto haala kaa. Ita Giwa golliima ngam haɓaade njulaagu aadee e maccuɗaagu. Seneraal Firense Ita Giwa e dumunna karnal Calabar (2017). O heɓii njeenaari Ofisee Ordre du Niger (OON) e njeenaari nguurndam Naange. O jaaraama nder nyalde maako nde o heɓi duuɓi 80, hooreejo lesdi Naajeeriya, Bola Tinubu, o yetti mo ngam darnde maako nder siyaasaaku, hukuumaaji pamari, e ɓamtaare siyaasaaku lesdi Naajeeriya. == Tuugnorgal == 7d0xbn8r5rref9u141hndtogrgevtjn