Wikipedia
ffwiki
https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo
MediaWiki 1.47.0-wmf.14
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Colombia
0
4083
181829
22053
2026-08-08T17:18:05Z
Martin Macha 2111
6811
/* */
181829
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>''República de Colombia''<br />'''Ndenndaandi Colombia'''</big></big>
|-
| style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 |
{| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0"
|-
| align="center" width="140px" | [[Fichier:Flag of Colombia.svg|150px]]
| align="center" width="140px" | [[Fichier:Coat of arms of Colombia.svg|150px]]
|-
| align="center" width="140px" | ([[Flag of Colombia|Flag]])
| align="center" width="140px" | ([[Coat of Arms of Colombia|Coat of Arms]])
|}
|-
| align="center" colspan=2 | <small>''Jobbitoore leydi: "Orden y Progreso"''</small>
|-
| align=center colspan=2 | [[Fichier:Colombia_(orthographic_projection).svg|300px]]
|}
'''Colombia''' ko [[leydi]] e [[Aameerik]]. Laamorde (kapital) leydi Colombia yo Bogotá. Mbertudi leydi ndin ko 1.142.748 km2, jamaa hoɗuɗo e mayri no hewtaynoo fewndo hitaande 2026 yimɓe 53.399.171.
{{Aameerik}}
[[Catégorie:Leydi]]
[[Catégorie:Aameerik]]
5abtbnyd64738iknmn53z6kpldvj6xt
Mai Mala Buni
0
4879
181874
173300
2026-08-09T00:58:24Z
MOIBARDE
10068
181874
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Mai mala buni.webp|alt=Gomnaajo diiwal Yobe|thumb]]
'''Mai Mala Buni''' dubi dayyigo ƴanlde sappo e naayi 19 lewru jolal hiitande dubi alif 1967) un gimɗo suɓugo [[Naajeeriya]] (siyasajo) ɗun ɗanyimo nder gelle [[Buni Yadi]], Hukuma Pamarun [[Gujba]] e [[Diiwal Yobe]] Wayla haa too Faaro Fuuna [[Naajeeriya]] hanko Wooni ngomnajo [[Diiwal Yobe]], [[Naajeeriya]] <ref>https://dailytrust.com/gov-buni-celebrating-a-quintessential-leader53|access-date=2020-12-07|website=Daily<nowiki> Trust|language=en}}</nowiki></ref> ɗenbo mawɗo jogiɗo tummuɗe ɗun shubtal ''All Progressives Congress'' (APC). <ref>https://punchng.com/breaking-apc-appoints-yobe-gov-head-caretaker-committee%7Clast=Adetayo%7Cfirst=Olalekan%7Cpublisher=[[The Punch|The Punch Newspaper]]<nowiki>|accessdate=25 June 2020|date=25 June 2020}}</nowiki></ref><ref>http://thenationonlineng.net/mai-mala-buni-is-yobe-gov-elect/|title=Mai<nowiki> Mala Buni is Yobe gov-elect|date=2019-03-11|website=The Nation Nigeria|language=en-US|access-date=2019-04-03}}</nowiki></ref> Ɗun subtiimo gomnajo e wakkatire shubtal maugal [[Naajeeriya]] ɗun ɗungu 2019 e les shubtugo All Progressives Congress (APC) koɗun subtamoo gomna kanko woni sakatareejo. Cuɓal partiwal All Progressives Congress (APC) nɗun leydi. <ref>http://saharareporters.com/2018/10/01/apcs-national-secretary-mala-buni-wins-yobe-governorship-ticket|title=APC's<nowiki> National Secretary Mala Buni Wins Yobe Governorship Ticket|last=admin|date=2018-10-01|website=Sahara Reporters|access-date=2019-04-03}}</nowiki></ref>
[[Category: nyaddo]]
==Jannɗe==
Kamani no ɗun waɗata e neesu wayla [[Naajeeriya]] Buni mo fuɗɗi ekkitaki haddawal Alqur’anawal gaɗa mo pamaro e les hakkilanki ɗanyoɓe maako e moɗɗiɓe komo nasta jangirde firamare ɗun Buni Gari inare emo heeɓi shaidawal timmingo janɗe maako artuɗe e ɗumngu 1979. Ɓawo himminki jannɗe maako ɗe firamare Buni heeɓi nastugo jangirɗe sakandare ɗun Goniri e ɗungu alif 1979 ɗenbo mo heeɓi ɗerewol shaidango majakii goɗarɗun [[Afirik|Afrik]] hirnawal e ɗumngu alif 1985.
E non e mo ɗer harkaji subtal (siyasaje) Buni waadi registawal e jonɗe jangowo mo nyaɓɓugo renuuki e jangirɗe formation ɗun espan jamhuriwal Benin nokkure emo heɓi digiriwal ''Bsc Degree in international relation'' e 2014. <ref>http://espamformationuc.org/|access-date=2020-12-07|website=espamformationuc.org}}</ref> Mo waaɗi digiri-digiriwal eɗau huuɗuukie [[yimmɓe]] e jangirɗe Leeds Becket ɗun [[leydi]] Inngilaa (England).
==Luumoji (Luuɓe)==
Buni mo ƙorantake e harkaaji luumo e yiilaaru ɗun yalji hankoma o moɗakee harkaji luumo gaɗa mo pamaro ɓawo mo himmini janɗe maako ɗe sakandare mo waaɗi himmari tigguki lumorɗe eɗe tiggi kamfaniwal joɗorigal hore muuɗum e ɗer areeji yaari Mai Mala Buni koleeji taayaka e gollital inare e mo heeɓi shaideki diploma e hiitade dowgu silto 2012.
*Mai Mala Buni mo arolake komitiji kamfaniji ɗuɗɗi eɗer maaji ewoodi:
*MBG Integrated Farms Ltd
*MMG Petroleum and Chemicals Company Nig. Ltd
*MBG Construction and General Services Ltd
*Buni Gari and Company Nig. Ltd
*Bright View Capital Alliance Ltd
*Subi Mega Global Solutions Ltd
*Rehab Synergy Nig. Ltd
*First Integrated and Logistic Services Ltd
==cubtal (siyasaje)==
Mai Mala Buni mo fuɗɗi yaadu mako ɗu siyasaje e ɗungu 1992 wakkatire ɗe mo teefi subteeki kansilajo ɗenbo mo subta ɗun e les shubtal National Republican Convention (NRC) gam wakiltaki gunduumare Buni e hukuma pamarun [[Gujba]]. Gaɗa ɗon ɗun subtimo e jonɗe ɓastiɗo majalisu.
Mo lattake mawɗo ballitowo ɗun majalisu e majalisu mobgal [[Naajeeriya]] e ɗungu 2000. Ɗenbo e ɗungu 2004 ɗun ɓiliimo membaajo majalisu jahirojun ɗun jangirɗe Uyo.
E nduungu 2006 ɗun subtimo efuu go’o mawɗo shubal Advance Congress of Democrats (ACD) e [[diiwal Yobe]]. Ɗenbo e ɗungu 2007 tokkuɓe shuɓal Action Congress ɗun [[diiwal Yobe]] ɓe kaɓɓiɗiri sobaku e Advance Congress of Democrats inare eɓe tiggi goɗɗun sheɓɓiɗɗun e dandal shubal. Action Congress (AC) sobaku ɗun ɗun daraki fiijo eɗen ɗun hokkimo maugu arɗujo shubtal gal Action Congress ɗenbo ɗun subtimo e jonɗe mauɗo gaɗa ɗungu 2007 yaari.
E nduungu 2011 Buni mo hooti shubal ANPP lamotoɗun [[diiwal Yobe]] inare e ɗun ɓilimo ɗokkowo gomnajo shawariji [[Ibrahim Geidam]] mo musamman eɗau harkaji siyasaji e dokaaji. <ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-21370540|access-date=2020-12-08}}</ref> E ɗungu 2013 ɓawo hautuki mauɗi siyasaji [[Naajeeriya]] ɓe tiggi shuɓal All Progressive Congress (APC) Mai Mala Buni o lattakake sakatarejo shutal gal e [[diiwal Yobe]] ɓawo ɗenbo ɗun subtimo e mauɗo shuɓal gal mo [[diiwal Yobe]]. E ɗungu 2014 Mai Mala Buni lattake shubtaɗo eɗau sakatarejo shubtal gal All Progressives Congress (APC) mo lesdi artuɗo.
Kanjun dai ɗunɗona laamu ɗun shuɓal mo waddi gomnatiwal [[Muhammadu Buhari]] e ɗungu 2015 himari ɗun mo hollo eɗau huwanki partiwalgal ehore ɗari ɗun hokkimo jonɗe sakatarejo lesdi e 2018.
E wakkatire ɗe mo jogi ɗuɗinɗun maugu sakatarejo shubtal mo leydi ɗenbo mauɗo kakkilanowo piroje ɗer diiyam ɗe [[Naajeeriya]] ɗun subtimo ɗun amintanakemo ɗenbo ɗun subtimo edau arɗujo e jonɗe jogotoɗo tutawal shubtal APC shubal gomnatiwal [[diiwal Yobe]] gal 2019. E wakkatire subtuuɗe mauɗe 2019 Hon. ɗun subti Mai Mala Buni e jonɗe gomnaajo [[diiwal Yobe]] nayaaɓo e wakkatire mo heeɓi kuri’aji 444,013 inare e mo doii sobajo tefgo maako Alhaji Bello Iliya mo shubtal PDP keɓuɗo kuri’aji 95,703 tan.
E lewru yulie 2020 ɗun sarkiti komitiwal kuuɗe ɗun shubtal APC ɗun lesdi e dimma-maajun ɗun ƙaddami e hesɓe jogotoɓe hanko Hon. Mai Mala Buni hai bo latta mauɗo komitiwal hautugo maugo ngo shubtal gal. <ref>https://www.blueprint.ng/yobe-gov-leads-apc-interim-committee-natl-convention/|access-date=2020-12-09|website=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref>
Goomu nguu ina jogii darnde tiiɗnde ngam ƴellitde golle lannda kaa e nder lebbi jeegom gadani ɗii, kam e kadi yuɓɓinde e yuɓɓinde batu ngenndiwal keeringal lannda kaa.
E nder batu diisnondiral ngenndiwal yuɓɓinaangal to suudu laamu Abuja ñalnde 8 lewru Duujal hitaande 2020, dumunna golle goomu nguu/goomu kawral keeringal ɓeydaama lebbi jeegom goɗɗi.[
Gomnaajo lesdi Yobe
Ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2019, e nder udditgol makko e golle guwerneer kuuɓtodinɗo diiwaan Yobe, Mai Mala Buni hollitii wonde "Njuɓɓudi men ina foti daranaade yoɓde ko yaawi kaalis gonɗo e Komiseer Jaŋde Leydi (UBEC), ngam wallitde Dowla oo heɓde dokke UBEC ngam moƴƴinde jaŋde leslesre ɓurnde heewde." jannginooɓe kam e moƴƴinde semmbeeji jannginooɓe, e rokkude kaɓirɗe janngirɗe ɓeydooje ngam heblude sarɗiiji renndooji ɗii woppude njoɓdi yoɓde duɗe e jaŋde ngam warngooji maɓɓe Ngam moƴƴinde e hirjinde binnditagol almudɓe e nder duɗe men, ngalɗoo njuɓɓudi maa gollondir e laamu fedde ndee ngam yuɓɓinde porogaraam ñamri (Programme) ñamri (Home Grown Feeding Programme).[17]
Haa lewru Abriil 2020, laamu lesdi ndi'i les ardungal maako waɗi ko ɓuri miliyonji 2.1 naira ngam nyiɓugo janngirde 7 model primary school haa nokkuuje feere-feere nder jiha Yobe.[18] Eɓɓaaɗe ɗee ko ngam ustude ŋakkeende duɗe e nder gure teeru ɗe jooni ngoni ko e dogde eprsons dognooɓe e nder leydi.
Diiwal Yobe ɗon nder diiwalji ɓurduɗi ɓuutugo haa lesdi Boko Haram, Gomnaajo Mai Mala Buni walli ngam wartugo yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ɗon ngurtina nder lesdi ndi'i, bee nanta nyiɓugo cuuɗi maɓɓe e hokkugo ɓe ballal ngam nguurdam maɓɓe. Dowla oo e ballondiral e Banke Afrik ngam ƴellitaare e nder ballal Agro-Processing, ɓeydugol ƴellitaare, e ballal ɓeydugol nguura, APPEALS, eɓɓaande ndee, rokkii ballal nguura ko ina tolnoo e 5 000 neɗɗo gonɗo e leydi ndii.
E lewru suwee 2020, laamu nguu udditi mahngo cuuɗi yimɓe jeyaaɓe e leydi ndii. Eɓɓoore nde'e ɗon mari bawɗe hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (NNPC), hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (SPDC), hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (SNEPCO) e Total Nigeria Plc.[19]
To bannge cellal, laamu nguu mahii 53 e nder 178 nokkuuji toppitiizi cellal vurzi waawde huutoreede zi, tawa ina njogii laboratuwaaruuji, farmasiiji, cuuzi Malemand Femafemale, cuuzi hozngooji gollotoove cellal to senngo ziin nokkuuji ngam golloraade renndooji zi 24/7.
E nder ƴellitaare koɗki, 1 800 koɗki e nder daawal gadanal e nder porogaraam koɗki mawngu e nder diiwaan hee ina woni e mahngo hannde e nder gure jeegom (6) nder gure diiwaan oo, tawi noon mahngo set goɗɗo 1 800 e nder daawal ɗiɗmal ngal ina ɗaminaa maa fuɗɗo caggal nde daawal gadanal ngal joofi.[20]
Caahu
E lewru Oktoobar 2022, teddungal lesdi Naajeeriya, hooreejo leydi Naajeeriya, Muhammadu Buhari hokki mo.[21]
Ƴeew kadi
Dowla Yobe
Doggol guwerneeruuji diiwaan Yobe
Doggol gure e nder diiwaan Yobe
Doggol guwerneeruuji diiwanuuji jooni e nder leydi Najeriya
Forum Gomnati'en lesdi Naajeeriya
==Hiimoɓe==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
hudkw7hlaaidoqxpo01nk6fkcovzep9
181875
181874
2026-08-09T01:12:56Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181875
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Mai mala buni.webp|alt=Gomnaajo diiwal Yobe|thumb]]
'''Mai Mala Buni''' dubi dayyigo ƴanlde sappo e naayi 19 lewru jolal hiitande dubi alif 1967) un gimɗo suɓugo [[Naajeeriya]] (siyasajo) ɗun ɗanyimo nder gelle [[Buni Yadi]], Hukuma Pamarun [[Gujba]] e [[Diiwal Yobe]] Wayla haa too Faaro Fuuna [[Naajeeriya]] hanko Wooni ngomnajo [[Diiwal Yobe]], [[Naajeeriya]] <ref>https://dailytrust.com/gov-buni-celebrating-a-quintessential-leader53|access-date=2020-12-07|website=Daily<nowiki> Trust|language=en}}</nowiki></ref> ɗenbo mawɗo jogiɗo tummuɗe ɗun shubtal ''All Progressives Congress'' (APC). <ref>https://punchng.com/breaking-apc-appoints-yobe-gov-head-caretaker-committee%7Clast=Adetayo%7Cfirst=Olalekan%7Cpublisher=[[The Punch|The Punch Newspaper]]<nowiki>|accessdate=25 June 2020|date=25 June 2020}}</nowiki></ref><ref>http://thenationonlineng.net/mai-mala-buni-is-yobe-gov-elect/|title=Mai<nowiki> Mala Buni is Yobe gov-elect|date=2019-03-11|website=The Nation Nigeria|language=en-US|access-date=2019-04-03}}</nowiki></ref> Ɗun subtiimo gomnajo e wakkatire shubtal maugal [[Naajeeriya]] ɗun ɗungu 2019 e les shubtugo All Progressives Congress (APC) koɗun subtamoo gomna kanko woni sakatareejo. Cuɓal partiwal All Progressives Congress (APC) nɗun leydi. <ref>http://saharareporters.com/2018/10/01/apcs-national-secretary-mala-buni-wins-yobe-governorship-ticket|title=APC's<nowiki> National Secretary Mala Buni Wins Yobe Governorship Ticket|last=admin|date=2018-10-01|website=Sahara Reporters|access-date=2019-04-03}}</nowiki></ref>
[[Category: nyaddo]]
==Jannɗe==
Kamani no ɗun waɗata e neesu wayla [[Naajeeriya]] Buni mo fuɗɗi ekkitaki haddawal Alqur’anawal gaɗa mo pamaro e les hakkilanki ɗanyoɓe maako e moɗɗiɓe komo nasta jangirde firamare ɗun Buni Gari inare emo heeɓi shaidawal timmingo janɗe maako artuɗe e ɗumngu 1979. Ɓawo himminki jannɗe maako ɗe firamare Buni heeɓi nastugo jangirɗe sakandare ɗun Goniri e ɗungu alif 1979 ɗenbo mo heeɓi ɗerewol shaidango majakii goɗarɗun [[Afirik|Afrik]] hirnawal e ɗumngu alif 1985.
E non e mo ɗer harkaji subtal (siyasaje) Buni waadi registawal e jonɗe jangowo mo nyaɓɓugo renuuki e jangirɗe formation ɗun espan jamhuriwal Benin nokkure emo heɓi digiriwal ''Bsc Degree in international relation'' e 2014. <ref>http://espamformationuc.org/|access-date=2020-12-07|website=espamformationuc.org}}</ref> Mo waaɗi digiri-digiriwal eɗau huuɗuukie [[yimmɓe]] e jangirɗe Leeds Becket ɗun [[leydi]] Inngilaa (England).
==Luumoji (Luuɓe)==
Buni mo ƙorantake e harkaaji luumo e yiilaaru ɗun yalji hankoma o moɗakee harkaji luumo gaɗa mo pamaro ɓawo mo himmini janɗe maako ɗe sakandare mo waaɗi himmari tigguki lumorɗe eɗe tiggi kamfaniwal joɗorigal hore muuɗum e ɗer areeji yaari Mai Mala Buni koleeji taayaka e gollital inare e mo heeɓi shaideki diploma e hiitade dowgu silto 2012.
*Mai Mala Buni mo arolake komitiji kamfaniji ɗuɗɗi eɗer maaji ewoodi:
*MBG Integrated Farms Ltd
*MMG Petroleum and Chemicals Company Nig. Ltd
*MBG Construction and General Services Ltd
*Buni Gari and Company Nig. Ltd
*Bright View Capital Alliance Ltd
*Subi Mega Global Solutions Ltd
*Rehab Synergy Nig. Ltd
*First Integrated and Logistic Services Ltd
==cubtal (siyasaje)==
Mai Mala Buni mo fuɗɗi yaadu mako ɗu siyasaje e ɗungu 1992 wakkatire ɗe mo teefi subteeki kansilajo ɗenbo mo subta ɗun e les shubtal National Republican Convention (NRC) gam wakiltaki gunduumare Buni e hukuma pamarun [[Gujba]]. Gaɗa ɗon ɗun subtimo e jonɗe ɓastiɗo majalisu.
Mo lattake mawɗo ballitowo ɗun majalisu e majalisu mobgal [[Naajeeriya]] e ɗungu 2000. Ɗenbo e ɗungu 2004 ɗun ɓiliimo membaajo majalisu jahirojun ɗun jangirɗe Uyo.
E nduungu 2006 ɗun subtimo efuu go’o mawɗo shubal Advance Congress of Democrats (ACD) e [[diiwal Yobe]]. Ɗenbo e ɗungu 2007 tokkuɓe shuɓal Action Congress ɗun [[diiwal Yobe]] ɓe kaɓɓiɗiri sobaku e Advance Congress of Democrats inare eɓe tiggi goɗɗun sheɓɓiɗɗun e dandal shubal. Action Congress (AC) sobaku ɗun ɗun daraki fiijo eɗen ɗun hokkimo maugu arɗujo shubtal gal Action Congress ɗenbo ɗun subtimo e jonɗe mauɗo gaɗa ɗungu 2007 yaari.
E nduungu 2011 Buni mo hooti shubal ANPP lamotoɗun [[diiwal Yobe]] inare e ɗun ɓilimo ɗokkowo gomnajo shawariji [[Ibrahim Geidam]] mo musamman eɗau harkaji siyasaji e dokaaji. <ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-21370540|access-date=2020-12-08}}</ref> E ɗungu 2013 ɓawo hautuki mauɗi siyasaji [[Naajeeriya]] ɓe tiggi shuɓal All Progressive Congress (APC) Mai Mala Buni o lattakake sakatarejo shutal gal e [[diiwal Yobe]] ɓawo ɗenbo ɗun subtimo e mauɗo shuɓal gal mo [[diiwal Yobe]]. E ɗungu 2014 Mai Mala Buni lattake shubtaɗo eɗau sakatarejo shubtal gal All Progressives Congress (APC) mo lesdi artuɗo.
Kanjun dai ɗunɗona laamu ɗun shuɓal mo waddi gomnatiwal [[Muhammadu Buhari]] e ɗungu 2015 himari ɗun mo hollo eɗau huwanki partiwalgal ehore ɗari ɗun hokkimo jonɗe sakatarejo lesdi e 2018.
E wakkatire ɗe mo jogi ɗuɗinɗun maugu sakatarejo shubtal mo leydi ɗenbo mauɗo kakkilanowo piroje ɗer diiyam ɗe [[Naajeeriya]] ɗun subtimo ɗun amintanakemo ɗenbo ɗun subtimo edau arɗujo e jonɗe jogotoɗo tutawal shubtal APC shubal gomnatiwal [[diiwal Yobe]] gal 2019. E wakkatire subtuuɗe mauɗe 2019 Hon. ɗun subti Mai Mala Buni e jonɗe gomnaajo [[diiwal Yobe]] nayaaɓo e wakkatire mo heeɓi kuri’aji 444,013 inare e mo doii sobajo tefgo maako Alhaji Bello Iliya mo shubtal PDP keɓuɗo kuri’aji 95,703 tan.
E lewru yulie 2020 ɗun sarkiti komitiwal kuuɗe ɗun shubtal APC ɗun lesdi e dimma-maajun ɗun ƙaddami e hesɓe jogotoɓe hanko Hon. Mai Mala Buni hai bo latta mauɗo komitiwal hautugo maugo ngo shubtal gal. <ref>https://www.blueprint.ng/yobe-gov-leads-apc-interim-committee-natl-convention/|access-date=2020-12-09|website=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref>
Goomu nguu ina jogii darnde tiiɗnde ngam ƴellitde golle lannda kaa e nder lebbi jeegom gadani ɗii, kam e kadi yuɓɓinde e yuɓɓinde batu ngenndiwal keeringal lannda kaa.
E nder batu diisnondiral ngenndiwal yuɓɓinaangal to suudu laamu [[Abuja]] ñalnde 8 lewru Duujal hitaande 2020, dumunna golle goomu nguu/goomu kawral keeringal ɓeydaama lebbi jeegom goɗɗi.<ref>{{cite news|date=8 December 2020|title=APC Extends Caretaker Committee's Tenure by Six Months|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/12/08/apc-extends-caretaker-committees-tenure-by-six-months/|access-date=9 December 2020|newspaper=[[This Day]]}}</ref>
[[File:Governor Mai Mala Buni.jpg|thumb|Gomnajo Mai Mala Buni]]
== Gomnaajo lesdi Yobe ==
Ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2019, e nder udditgol makko e golle guwerneer kuuɓtodinɗo diiwaan Yobe, Mai Mala Buni hollitii wonde "Njuɓɓudi men ina foti daranaade yoɓde ko yaawi kaalis gonɗo e Komiseer Jaŋde Leydi (UBEC), ngam wallitde Dowla oo heɓde dokke UBEC ngam moƴƴinde jaŋde leslesre ɓurnde heewde." jannginooɓe kam e moƴƴinde semmbeeji jannginooɓe, e rokkude kaɓirɗe janngirɗe ɓeydooje ngam heblude sarɗiiji renndooji ɗii woppude njoɓdi yoɓde duɗe e jaŋde ngam warngooji maɓɓe Ngam moƴƴinde e hirjinde binnditagol almudɓe e nder duɗe men, ngalɗoo njuɓɓudi maa gollondir e laamu fedde ndee ngam yuɓɓinde porogaraam ñamri (Programme) ñamri (''Home Grown Feeding Programme'').<ref>{{cite web|title=Speeches – Yobe State|url=https://yobestate.gov.ng/speeches/|access-date=12 December 2020}}</ref>
Haa [[lewru]] Abriil 2020, laamu lesdi ndi'i les ardungal maako waɗi ko ɓuri miliyonji 2.1 naira ngam nyiɓugo janngirde 7 ''model primary school'' haa nokkuuje feere-feere nder jiha Yobe.<ref>{{cite news|date=29 April 2020|title=Yobe govt spends N2.1b to construct 7 model schools|url=https://www.blueprint.ng/yobe-govt-spends-n2-1b-to-construct-7-model-schools/|location=Abuja, Nigeria|access-date=12 December 2020|newspaper=[[Blueprint (newspaper)|Blueprint]]}}</ref> Eɓɓaaɗe ɗee ko ngam ustude ŋakkeende duɗe e nder gure teeru ɗe jooni ngoni ko e dogde eprsons dognooɓe e nder leydi.
Diiwal Yobe ɗon nder diiwalji ɓurduɗi ɓuutugo haa lesdi [[Boko haram|Boko Haram]], Gomnaajo Mai Mala Buni walli ngam wartugo yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ɗon ngurtina nder lesdi ndi'i, bee nanta nyiɓugo cuuɗi maɓɓe e hokkugo ɓe ballal ngam nguurdam maɓɓe. Dowla oo e ballondiral e Banke [[Afrik]] ngam ƴellitaare e nder ballal ''Agro-Processing'', ɓeydugol ƴellitaare, e ballal ɓeydugol nguura, ''APPEALS'', eɓɓaande ndee, rokkii ballal nguura ko ina tolnoo e 5 000 neɗɗo gonɗo e leydi ndii.
E [[lewru]] suwee 2020, laamu nguu udditi mahngo cuuɗi yimɓe jeyaaɓe e leydi ndii. Eɓɓoore nde'e ɗon mari bawɗe hukuumaaji rento lesdi [[Naajeeriya]] (NNPC), hukuumaaji rento lesdi [[Naajeeriya]] (SPDC), hukuumaaji rento lesdi [[Naajeeriya]] (SNEPCO) e Total Nigeria Plc.[19]
To bannge cellal, laamu nguu mahii 53 e nder 178 nokkuuji toppitiizi cellal vurzi waawde huutoreede zi, tawa ina njogii laboratuwaaruuji, farmasiiji, cuuzi ''Male and female'', cuuzi hozngooji gollotoove cellal to senngo ziin nokkuuji ngam golloraade renndooji zi 24/7.
[[File:Mai Mala Buni at Kanem Borno Cultural Summit 2026 (2).jpg|thumb|Mai mala buni at sommet pinal kanem borno 2026.]]
E nder ƴellitaare koɗki, 1 800 koɗki e nder daawal gadanal e nder porogaraam koɗki mawngu e nder diiwaan hee ina woni e mahngo hannde e nder gure jeegom (6) nder gure diiwaan oo, tawi noon mahngo set goɗɗo 1 800 e nder daawal ɗiɗmal ngal ina ɗaminaa maa fuɗɗo caggal nde daawal gadanal ngal joofi.<ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2020/09/yobe-gov-inaugurates-construction-of-houses-for-idps/|location=Lagos, Nigeria|access-date=12 December 2020|date=17 September 2020|title=Yobe Gov inaugurates construction of houses for IDPs|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
== Caahu ==
E lewru Oktoobar 2022, teddungal lesdi [[Naajeeriya]], hooreejo leydi [[Naajeeriya]], [[Muhammadu Buhari]] hokki mo.<ref>{{cite news|date=9 October 2022|title=FULL LIST: 2022 National Honours Award Recipients|url=https://thenationonlineng.net/full-list-2022-national-honours-award-recipients/|location=Lagos, Nigeria|access-date=29 October 2022|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Dowla Yobe
Doggol guwerneeruuji diiwaan Yobe
Doggol gure e nder diiwaan Yobe
Doggol guwerneeruuji diiwanuuji jooni e nder leydi Najeriya
Forum Gomnati'en lesdi Naajeeriya
==Hiimoɓe==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
os1se6qi8xrc997kdo7p4k9o3f70drt
181876
181875
2026-08-09T01:15:06Z
MOIBARDE
10068
181876
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Mai Mala Buni
| honorific_suffix = {{post-nominals|country=NG|CON|size=100%}}
| image = Mai mala buni.webp
| caption =
| order =
| office = [[Governor of Yobe State]]
| deputy = [[Idi Barde Gubana]]
| term_start = 29 May 2019
| term_end =
| predecessor = [[Ibrahim Geidam]]
| successor =
| office1 = Caretaker Chairman of the [[All Progressives Congress]]
| term_start1 = 25 June 2020
| term_end1 = 22 March 2022
| predecessor1 = [[Adams Oshiomhole]]
| successor1 = [[Abdullahi Adamu]]
| office2 = National Secretary of the [[All Progressives Congress]]
| term_start2 = 14 June 2014
| term_end2 = March 2019
| predecessor2 = Tijjani Tumsah
| successor2 = Victor Giadom
| birth_date = {{Birth date and age|1967|11|19|df=yes}}
| birth_place = [[Gujba]], [[North-Eastern State]] (now in [[Yobe State]]), Nigeria
| party = [[All Progressive Congress]]
| occupation = Politician
| alma_mater = Espam Formation University<br>[[Leeds Beckett University]]
| honorific_prefix = [[His Excellency]]
}}
[[File:Mai mala buni.webp|alt=Gomnaajo diiwal Yobe|thumb]]
'''Mai Mala Buni''' dubi dayyigo ƴanlde sappo e naayi 19 lewru jolal hiitande dubi alif 1967) un gimɗo suɓugo [[Naajeeriya]] (siyasajo) ɗun ɗanyimo nder gelle [[Buni Yadi]], Hukuma Pamarun [[Gujba]] e [[Diiwal Yobe]] Wayla haa too Faaro Fuuna [[Naajeeriya]] hanko Wooni ngomnajo [[Diiwal Yobe]], [[Naajeeriya]] <ref>https://dailytrust.com/gov-buni-celebrating-a-quintessential-leader53|access-date=2020-12-07|website=Daily<nowiki> Trust|language=en}}</nowiki></ref> ɗenbo mawɗo jogiɗo tummuɗe ɗun shubtal ''All Progressives Congress'' (APC). <ref>https://punchng.com/breaking-apc-appoints-yobe-gov-head-caretaker-committee%7Clast=Adetayo%7Cfirst=Olalekan%7Cpublisher=[[The Punch|The Punch Newspaper]]<nowiki>|accessdate=25 June 2020|date=25 June 2020}}</nowiki></ref><ref>http://thenationonlineng.net/mai-mala-buni-is-yobe-gov-elect/|title=Mai<nowiki> Mala Buni is Yobe gov-elect|date=2019-03-11|website=The Nation Nigeria|language=en-US|access-date=2019-04-03}}</nowiki></ref> Ɗun subtiimo gomnajo e wakkatire shubtal maugal [[Naajeeriya]] ɗun ɗungu 2019 e les shubtugo All Progressives Congress (APC) koɗun subtamoo gomna kanko woni sakatareejo. Cuɓal partiwal All Progressives Congress (APC) nɗun leydi. <ref>http://saharareporters.com/2018/10/01/apcs-national-secretary-mala-buni-wins-yobe-governorship-ticket|title=APC's<nowiki> National Secretary Mala Buni Wins Yobe Governorship Ticket|last=admin|date=2018-10-01|website=Sahara Reporters|access-date=2019-04-03}}</nowiki></ref>
[[Category: nyaddo]]
==Jannɗe==
Kamani no ɗun waɗata e neesu wayla [[Naajeeriya]] Buni mo fuɗɗi ekkitaki haddawal Alqur’anawal gaɗa mo pamaro e les hakkilanki ɗanyoɓe maako e moɗɗiɓe komo nasta jangirde firamare ɗun Buni Gari inare emo heeɓi shaidawal timmingo janɗe maako artuɗe e ɗumngu 1979. Ɓawo himminki jannɗe maako ɗe firamare Buni heeɓi nastugo jangirɗe sakandare ɗun Goniri e ɗungu alif 1979 ɗenbo mo heeɓi ɗerewol shaidango majakii goɗarɗun [[Afirik|Afrik]] hirnawal e ɗumngu alif 1985.
E non e mo ɗer harkaji subtal (siyasaje) Buni waadi registawal e jonɗe jangowo mo nyaɓɓugo renuuki e jangirɗe formation ɗun espan jamhuriwal Benin nokkure emo heɓi digiriwal ''Bsc Degree in international relation'' e 2014. <ref>http://espamformationuc.org/|access-date=2020-12-07|website=espamformationuc.org}}</ref> Mo waaɗi digiri-digiriwal eɗau huuɗuukie [[yimmɓe]] e jangirɗe Leeds Becket ɗun [[leydi]] Inngilaa (England).
==Luumoji (Luuɓe)==
Buni mo ƙorantake e harkaaji luumo e yiilaaru ɗun yalji hankoma o moɗakee harkaji luumo gaɗa mo pamaro ɓawo mo himmini janɗe maako ɗe sakandare mo waaɗi himmari tigguki lumorɗe eɗe tiggi kamfaniwal joɗorigal hore muuɗum e ɗer areeji yaari Mai Mala Buni koleeji taayaka e gollital inare e mo heeɓi shaideki diploma e hiitade dowgu silto 2012.
*Mai Mala Buni mo arolake komitiji kamfaniji ɗuɗɗi eɗer maaji ewoodi:
*MBG Integrated Farms Ltd
*MMG Petroleum and Chemicals Company Nig. Ltd
*MBG Construction and General Services Ltd
*Buni Gari and Company Nig. Ltd
*Bright View Capital Alliance Ltd
*Subi Mega Global Solutions Ltd
*Rehab Synergy Nig. Ltd
*First Integrated and Logistic Services Ltd
==cubtal (siyasaje)==
Mai Mala Buni mo fuɗɗi yaadu mako ɗu siyasaje e ɗungu 1992 wakkatire ɗe mo teefi subteeki kansilajo ɗenbo mo subta ɗun e les shubtal National Republican Convention (NRC) gam wakiltaki gunduumare Buni e hukuma pamarun [[Gujba]]. Gaɗa ɗon ɗun subtimo e jonɗe ɓastiɗo majalisu.
Mo lattake mawɗo ballitowo ɗun majalisu e majalisu mobgal [[Naajeeriya]] e ɗungu 2000. Ɗenbo e ɗungu 2004 ɗun ɓiliimo membaajo majalisu jahirojun ɗun jangirɗe Uyo.
E nduungu 2006 ɗun subtimo efuu go’o mawɗo shubal Advance Congress of Democrats (ACD) e [[diiwal Yobe]]. Ɗenbo e ɗungu 2007 tokkuɓe shuɓal Action Congress ɗun [[diiwal Yobe]] ɓe kaɓɓiɗiri sobaku e Advance Congress of Democrats inare eɓe tiggi goɗɗun sheɓɓiɗɗun e dandal shubal. Action Congress (AC) sobaku ɗun ɗun daraki fiijo eɗen ɗun hokkimo maugu arɗujo shubtal gal Action Congress ɗenbo ɗun subtimo e jonɗe mauɗo gaɗa ɗungu 2007 yaari.
E nduungu 2011 Buni mo hooti shubal ANPP lamotoɗun [[diiwal Yobe]] inare e ɗun ɓilimo ɗokkowo gomnajo shawariji [[Ibrahim Geidam]] mo musamman eɗau harkaji siyasaji e dokaaji. <ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-21370540|access-date=2020-12-08}}</ref> E ɗungu 2013 ɓawo hautuki mauɗi siyasaji [[Naajeeriya]] ɓe tiggi shuɓal All Progressive Congress (APC) Mai Mala Buni o lattakake sakatarejo shutal gal e [[diiwal Yobe]] ɓawo ɗenbo ɗun subtimo e mauɗo shuɓal gal mo [[diiwal Yobe]]. E ɗungu 2014 Mai Mala Buni lattake shubtaɗo eɗau sakatarejo shubtal gal All Progressives Congress (APC) mo lesdi artuɗo.
Kanjun dai ɗunɗona laamu ɗun shuɓal mo waddi gomnatiwal [[Muhammadu Buhari]] e ɗungu 2015 himari ɗun mo hollo eɗau huwanki partiwalgal ehore ɗari ɗun hokkimo jonɗe sakatarejo lesdi e 2018.
E wakkatire ɗe mo jogi ɗuɗinɗun maugu sakatarejo shubtal mo leydi ɗenbo mauɗo kakkilanowo piroje ɗer diiyam ɗe [[Naajeeriya]] ɗun subtimo ɗun amintanakemo ɗenbo ɗun subtimo edau arɗujo e jonɗe jogotoɗo tutawal shubtal APC shubal gomnatiwal [[diiwal Yobe]] gal 2019. E wakkatire subtuuɗe mauɗe 2019 Hon. ɗun subti Mai Mala Buni e jonɗe gomnaajo [[diiwal Yobe]] nayaaɓo e wakkatire mo heeɓi kuri’aji 444,013 inare e mo doii sobajo tefgo maako Alhaji Bello Iliya mo shubtal PDP keɓuɗo kuri’aji 95,703 tan.
E lewru yulie 2020 ɗun sarkiti komitiwal kuuɗe ɗun shubtal APC ɗun lesdi e dimma-maajun ɗun ƙaddami e hesɓe jogotoɓe hanko Hon. Mai Mala Buni hai bo latta mauɗo komitiwal hautugo maugo ngo shubtal gal. <ref>https://www.blueprint.ng/yobe-gov-leads-apc-interim-committee-natl-convention/|access-date=2020-12-09|website=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref>
Goomu nguu ina jogii darnde tiiɗnde ngam ƴellitde golle lannda kaa e nder lebbi jeegom gadani ɗii, kam e kadi yuɓɓinde e yuɓɓinde batu ngenndiwal keeringal lannda kaa.
E nder batu diisnondiral ngenndiwal yuɓɓinaangal to suudu laamu [[Abuja]] ñalnde 8 lewru Duujal hitaande 2020, dumunna golle goomu nguu/goomu kawral keeringal ɓeydaama lebbi jeegom goɗɗi.<ref>{{cite news|date=8 December 2020|title=APC Extends Caretaker Committee's Tenure by Six Months|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/12/08/apc-extends-caretaker-committees-tenure-by-six-months/|access-date=9 December 2020|newspaper=[[This Day]]}}</ref>
[[File:Governor Mai Mala Buni.jpg|thumb|Gomnajo Mai Mala Buni]]
== Gomnaajo lesdi Yobe ==
Ñalnde 29 lewru Mbooy hitaande 2019, e nder udditgol makko e golle guwerneer kuuɓtodinɗo diiwaan Yobe, Mai Mala Buni hollitii wonde "Njuɓɓudi men ina foti daranaade yoɓde ko yaawi kaalis gonɗo e Komiseer Jaŋde Leydi (UBEC), ngam wallitde Dowla oo heɓde dokke UBEC ngam moƴƴinde jaŋde leslesre ɓurnde heewde." jannginooɓe kam e moƴƴinde semmbeeji jannginooɓe, e rokkude kaɓirɗe janngirɗe ɓeydooje ngam heblude sarɗiiji renndooji ɗii woppude njoɓdi yoɓde duɗe e jaŋde ngam warngooji maɓɓe Ngam moƴƴinde e hirjinde binnditagol almudɓe e nder duɗe men, ngalɗoo njuɓɓudi maa gollondir e laamu fedde ndee ngam yuɓɓinde porogaraam ñamri (Programme) ñamri (''Home Grown Feeding Programme'').<ref>{{cite web|title=Speeches – Yobe State|url=https://yobestate.gov.ng/speeches/|access-date=12 December 2020}}</ref>
Haa [[lewru]] Abriil 2020, laamu lesdi ndi'i les ardungal maako waɗi ko ɓuri miliyonji 2.1 naira ngam nyiɓugo janngirde 7 ''model primary school'' haa nokkuuje feere-feere nder jiha Yobe.<ref>{{cite news|date=29 April 2020|title=Yobe govt spends N2.1b to construct 7 model schools|url=https://www.blueprint.ng/yobe-govt-spends-n2-1b-to-construct-7-model-schools/|location=Abuja, Nigeria|access-date=12 December 2020|newspaper=[[Blueprint (newspaper)|Blueprint]]}}</ref> Eɓɓaaɗe ɗee ko ngam ustude ŋakkeende duɗe e nder gure teeru ɗe jooni ngoni ko e dogde eprsons dognooɓe e nder leydi.
Diiwal Yobe ɗon nder diiwalji ɓurduɗi ɓuutugo haa lesdi [[Boko haram|Boko Haram]], Gomnaajo Mai Mala Buni walli ngam wartugo yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ɗon ngurtina nder lesdi ndi'i, bee nanta nyiɓugo cuuɗi maɓɓe e hokkugo ɓe ballal ngam nguurdam maɓɓe. Dowla oo e ballondiral e Banke [[Afrik]] ngam ƴellitaare e nder ballal ''Agro-Processing'', ɓeydugol ƴellitaare, e ballal ɓeydugol nguura, ''APPEALS'', eɓɓaande ndee, rokkii ballal nguura ko ina tolnoo e 5 000 neɗɗo gonɗo e leydi ndii.
E [[lewru]] suwee 2020, laamu nguu udditi mahngo cuuɗi yimɓe jeyaaɓe e leydi ndii. Eɓɓoore nde'e ɗon mari bawɗe hukuumaaji rento lesdi [[Naajeeriya]] (NNPC), hukuumaaji rento lesdi [[Naajeeriya]] (SPDC), hukuumaaji rento lesdi [[Naajeeriya]] (SNEPCO) e Total Nigeria Plc.[19]
To bannge cellal, laamu nguu mahii 53 e nder 178 nokkuuji toppitiizi cellal vurzi waawde huutoreede zi, tawa ina njogii laboratuwaaruuji, farmasiiji, cuuzi ''Male and female'', cuuzi hozngooji gollotoove cellal to senngo ziin nokkuuji ngam golloraade renndooji zi 24/7.
[[File:Mai Mala Buni at Kanem Borno Cultural Summit 2026 (2).jpg|thumb|Mai mala buni at sommet pinal kanem borno 2026.]]
E nder ƴellitaare koɗki, 1 800 koɗki e nder daawal gadanal e nder porogaraam koɗki mawngu e nder diiwaan hee ina woni e mahngo hannde e nder gure jeegom (6) nder gure diiwaan oo, tawi noon mahngo set goɗɗo 1 800 e nder daawal ɗiɗmal ngal ina ɗaminaa maa fuɗɗo caggal nde daawal gadanal ngal joofi.<ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2020/09/yobe-gov-inaugurates-construction-of-houses-for-idps/|location=Lagos, Nigeria|access-date=12 December 2020|date=17 September 2020|title=Yobe Gov inaugurates construction of houses for IDPs|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
== Caahu ==
E lewru Oktoobar 2022, teddungal lesdi [[Naajeeriya]], hooreejo leydi [[Naajeeriya]], [[Muhammadu Buhari]] hokki mo.<ref>{{cite news|date=9 October 2022|title=FULL LIST: 2022 National Honours Award Recipients|url=https://thenationonlineng.net/full-list-2022-national-honours-award-recipients/|location=Lagos, Nigeria|access-date=29 October 2022|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Dowla Yobe
Doggol guwerneeruuji diiwaan Yobe
Doggol gure e nder diiwaan Yobe
Doggol guwerneeruuji diiwanuuji jooni e nder leydi Najeriya
Forum Gomnati'en lesdi Naajeeriya
==Hiimoɓe==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
l1ij9ig0hqqedyte3lrudmoomezvzgf
Lee Maeba
0
12812
181945
179211
2026-08-09T10:28:48Z
Ilya Discuss
10103
181945
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Lee Ledogo Maeba k'''o siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama senateer ngam diiwaan Rivers State South East e dow laylaytol lannda PDP e lewru Abriil 2003, tawi omo yahra e duuɓi 37, o suɓaama kadi e lewru Abriil 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203133/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|url-status=dead|archive-date=3 March 2016|publisher=Nigerian Senate|title=Sen. Lee Meaba|access-date=28 March 2010}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|title=List of Members of the Pan-African Parliament|publisher=African Union|access-date=28 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110518171107/http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|archive-date=18 May 2011}}</ref>
Haa ñalnde 15 mars 2004, Maeba wonnoo ko tergal luulndo Pan-Afrik.
O jeyaa ko e Goomu njulaagu, doosɗe e geɗe immigration, gooto e goomuuji sappo duumiiɗi e nder luulndo Pan-Afrik.
== [citation needed] ==
Maeba jibinaa ko e lewru feebariyee 1966.
O heɓi dipolomaaji BSc e karallaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal, to Port Harcourt. Ko adii nde o wontata senaateer o wonnoo ko ñaawoowo jam e cukko hooreejo lannda dowla.
O resi ko debbo biyeteeɗo Mrs Aya Maeba, kanko ne o jeyaa ko e galle politik. E nder wiɗto waɗaango e lewru mee 2009, ko faati e golle senateeruuji e nder Asaambele ngenndi 6ɓo, ThisDay hollitii wonde o wallitnoo ko kuule keewɗe jowitiiɗe e kuutoragol petroŋ, o rokki mo kadi tolno "hakkunde"..<ref name="nassnig2" />
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
ewhefyqje4jitosw2jcsgswwxwt2aqv
181946
181945
2026-08-09T10:30:30Z
Ilya Discuss
10103
181946
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Lee Ledogo Maeba k'''o siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama senateer ngam diiwaan Rivers State South East e dow laylaytol lannda PDP e lewru Abriil 2003, tawi omo yahra e duuɓi 37, o suɓaama kadi e lewru Abriil 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203133/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|url-status=dead|archive-date=3 March 2016|publisher=Nigerian Senate|title=Sen. Lee Meaba|access-date=28 March 2010}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|title=List of Members of the Pan-African Parliament|publisher=African Union|access-date=28 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110518171107/http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|archive-date=18 May 2011}}</ref>
Haa ñalnde 15 mars 2004, Maeba wonnoo ko tergal luulndo Pan-Afrik.
O jeyaa ko e Goomu njulaagu, doosɗe e geɗe immigration, gooto e goomuuji sappo duumiiɗi e nder luulndo Pan-Afrik.<ref name="nassnig3" /><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=28 March 2010}}</ref>
== [citation needed] ==
Maeba jibinaa ko e lewru feebariyee 1966.
O heɓi dipolomaaji BSc e karallaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal, to Port Harcourt. Ko adii nde o wontata senaateer o wonnoo ko ñaawoowo jam e cukko hooreejo lannda dowla.
O resi ko debbo biyeteeɗo Mrs Aya Maeba, kanko ne o jeyaa ko e galle politik. E nder wiɗto waɗaango e lewru mee 2009, ko faati e golle senateeruuji e nder Asaambele ngenndi 6ɓo, ThisDay hollitii wonde o wallitnoo ko kuule keewɗe jowitiiɗe e kuutoragol petroŋ, o rokki mo kadi tolno "hakkunde"..<ref name="nassnig2" />
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
ll3td0ecm9uyanmyur94l0ppbvlgr6i
181947
181946
2026-08-09T10:30:57Z
Ilya Discuss
10103
181947
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Lee Ledogo Maeba k'''o siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama senateer ngam diiwaan Rivers State South East e dow laylaytol lannda PDP e lewru Abriil 2003, tawi omo yahra e duuɓi 37, o suɓaama kadi e lewru Abriil 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203133/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|url-status=dead|archive-date=3 March 2016|publisher=Nigerian Senate|title=Sen. Lee Meaba|access-date=28 March 2010}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|title=List of Members of the Pan-African Parliament|publisher=African Union|access-date=28 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110518171107/http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|archive-date=18 May 2011}}</ref>
Haa ñalnde 15 mars 2004, Maeba wonnoo ko tergal luulndo Pan-Afrik.
O jeyaa ko e Goomu njulaagu, doosɗe e geɗe immigration, gooto e goomuuji sappo duumiiɗi e nder luulndo Pan-Afrik.<ref name="nassnig3" />
== [citation needed] ==
Maeba jibinaa ko e lewru feebariyee 1966.
O heɓi dipolomaaji BSc e karallaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal, to Port Harcourt. Ko adii nde o wontata senaateer o wonnoo ko ñaawoowo jam e cukko hooreejo lannda dowla.
O resi ko debbo biyeteeɗo Mrs Aya Maeba, kanko ne o jeyaa ko e galle politik. E nder wiɗto waɗaango e lewru mee 2009, ko faati e golle senateeruuji e nder Asaambele ngenndi 6ɓo, ThisDay hollitii wonde o wallitnoo ko kuule keewɗe jowitiiɗe e kuutoragol petroŋ, o rokki mo kadi tolno "hakkunde"..
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
9mo01chkepa644oci887at7vblefsz8
181948
181947
2026-08-09T10:31:56Z
Ilya Discuss
10103
181948
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Lee Ledogo Maeba k'''o siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama senateer ngam diiwaan Rivers State South East e dow laylaytol lannda PDP e lewru Abriil 2003, tawi omo yahra e duuɓi 37, o suɓaama kadi e lewru Abriil 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203133/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|url-status=dead|archive-date=3 March 2016|publisher=Nigerian Senate|title=Sen. Lee Meaba|access-date=28 March 2010}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|title=List of Members of the Pan-African Parliament|publisher=African Union|access-date=28 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110518171107/http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|archive-date=18 May 2011}}</ref>
Haa ñalnde 15 mars 2004, Maeba wonnoo ko tergal luulndo Pan-Afrik.
O jeyaa ko e Goomu njulaagu, doosɗe e geɗe immigration, gooto e goomuuji sappo duumiiɗi e nder luulndo Pan-Afrik.<ref name="nassnig3" />
== [citation needed] ==
Maeba jibinaa ko e lewru feebariyee 1966.<ref>{{Cite web|last=Adetayo|first=Olalekan|date=2021-09-22|title=Rescue Nigeria Project isn't about forming new political party -Former senator Maeba|url=https://punchng.com/rescue-nigeria-project-isnt-about-forming-new-political-party-former-senator-maeba/|access-date=2026-07-24|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
O heɓi dipolomaaji BSc e karallaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal, to Port Harcourt. Ko adii nde o wontata senaateer o wonnoo ko ñaawoowo jam e cukko hooreejo lannda dowla.
O resi ko debbo biyeteeɗo Mrs Aya Maeba, kanko ne o jeyaa ko e galle politik. E nder wiɗto waɗaango e lewru mee 2009, ko faati e golle senateeruuji e nder Asaambele ngenndi 6ɓo, ThisDay hollitii wonde o wallitnoo ko kuule keewɗe jowitiiɗe e kuutoragol petroŋ, o rokki mo kadi tolno "hakkunde"..
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
fibym1z3i6pfoetjqcx1kaeprskckr9
181949
181948
2026-08-09T10:32:53Z
Ilya Discuss
10103
181949
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Lee Ledogo Maeba k'''o siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama senateer ngam diiwaan Rivers State South East e dow laylaytol lannda PDP e lewru Abriil 2003, tawi omo yahra e duuɓi 37, o suɓaama kadi e lewru Abriil 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203133/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|url-status=dead|archive-date=3 March 2016|publisher=Nigerian Senate|title=Sen. Lee Meaba|access-date=28 March 2010}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|title=List of Members of the Pan-African Parliament|publisher=African Union|access-date=28 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110518171107/http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|archive-date=18 May 2011}}</ref>
Haa ñalnde 15 mars 2004, Maeba wonnoo ko tergal luulndo Pan-Afrik.
O jeyaa ko e Goomu njulaagu, doosɗe e geɗe immigration, gooto e goomuuji sappo duumiiɗi e nder luulndo Pan-Afrik.
== [citation needed] ==
Maeba jibinaa ko e lewru feebariyee 1966.<ref>{{Cite web|last=Adetayo|first=Olalekan|date=2021-09-22|title=Rescue Nigeria Project isn't about forming new political party -Former senator Maeba|url=https://punchng.com/rescue-nigeria-project-isnt-about-forming-new-political-party-former-senator-maeba/|access-date=2026-07-24|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
O heɓi dipolomaaji BSc e karallaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal, to Port Harcourt. Ko adii nde o wontata senaateer o wonnoo ko ñaawoowo jam e cukko hooreejo lannda dowla..<ref>{{Cite web|last=eribake|first=akintayo|date=2014-10-10|title=We ‘ll change the one-city status of Rivers –Maeba|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/ll-change-one-city-status-rivers-maeba/|access-date=2026-07-24|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2014-11-20|title=2,500 cases of diabetes, others found in Ogoni|url=https://thenationonlineng.net/2500-cases-of-diabetes-others-found-in-ogoni/|access-date=2026-07-24|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref>
O resi ko debbo biyeteeɗo Mrs Aya Maeba, kanko ne o jeyaa ko e galle politik. E nder wiɗto waɗaango e lewru mee 2009, ko faati e golle senateeruuji e nder Asaambele ngenndi 6ɓo, ThisDay hollitii wonde o wallitnoo ko kuule keewɗe jowitiiɗe e kuutoragol petroŋ, o rokki mo kadi tolno "hakkunde"..
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
7j39avntd4zlky4fnnsipt7c5un7uov
181950
181949
2026-08-09T10:33:49Z
Ilya Discuss
10103
181950
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Lee Ledogo Maeba k'''o siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama senateer ngam diiwaan Rivers State South East e dow laylaytol lannda PDP e lewru Abriil 2003, tawi omo yahra e duuɓi 37, o suɓaama kadi e lewru Abriil 2007..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203133/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=70&page=1&state=33|url-status=dead|archive-date=3 March 2016|publisher=Nigerian Senate|title=Sen. Lee Meaba|access-date=28 March 2010}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|title=List of Members of the Pan-African Parliament|publisher=African Union|access-date=28 March 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110518171107/http://www.africa-union.org/organs/pan%20african%20parliament/List%20of%20Members%20pap.pdf|archive-date=18 May 2011}}</ref>
Haa ñalnde 15 mars 2004, Maeba wonnoo ko tergal luulndo Pan-Afrik.
O jeyaa ko e Goomu njulaagu, doosɗe e geɗe immigration, gooto e goomuuji sappo duumiiɗi e nder luulndo Pan-Afrik.
== [citation needed] ==
Maeba jibinaa ko e lewru feebariyee 1966.<ref>{{Cite web|last=Adetayo|first=Olalekan|date=2021-09-22|title=Rescue Nigeria Project isn't about forming new political party -Former senator Maeba|url=https://punchng.com/rescue-nigeria-project-isnt-about-forming-new-political-party-former-senator-maeba/|access-date=2026-07-24|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
O heɓi dipolomaaji BSc e karallaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal, to Port Harcourt. Ko adii nde o wontata senaateer o wonnoo ko ñaawoowo jam e cukko hooreejo lannda dowla..<ref>{{Cite web|last=eribake|first=akintayo|date=2014-10-10|title=We ‘ll change the one-city status of Rivers –Maeba|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/ll-change-one-city-status-rivers-maeba/|access-date=2026-07-24|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2014-11-20|title=2,500 cases of diabetes, others found in Ogoni|url=https://thenationonlineng.net/2500-cases-of-diabetes-others-found-in-ogoni/|access-date=2026-07-24|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref>
O resi ko debbo biyeteeɗo Mrs Aya Maeba, kanko ne o jeyaa ko e galle politik. E nder wiɗto waɗaango e lewru mee 2009, ko faati e golle senateeruuji e nder Asaambele ngenndi 6ɓo, ThisDay hollitii wonde o wallitnoo ko kuule keewɗe jowitiiɗe e kuutoragol petroŋ, o rokki mo kadi tolno "hakkunde"...<ref>{{Cite web|last=joseph|date=2010-05-01|title=Nigerian Senate promises investors equitable fiscal terms|url=https://www.vanguardngr.com/2010/05/nigerian-senate-promises-investors-equitable-fiscal-terms/|access-date=2026-07-24|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Jonathan: Nigeria Oil Industry Content Act Was Passed When National Assembly Was Vibrant – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/2025/05/23/jonathan-nigeria-oil-industry-content-act-was-passed-when-national-assembly-was-vibrant/|access-date=2026-07-24|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=vanguard|date=2010-04-26|title=Local Content Bill: Expatriates dominance in oil and gas industry is over, Sen. Maeba|url=https://www.vanguardngr.com/2010/04/local-content-bill-expatriates-dominance-in-oil-and-gas-industry-is-over-sen-maeba/|access-date=2026-07-24|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref>
== Tuugnorgal ==
[[Category:Stub]]
08w20fr932bxr27zm1eivbadws8m4t6
Joshua Lidani
0
20784
181908
96597
2026-08-09T09:42:30Z
Ilya Discuss
10103
181908
wikitext
text/x-wiki
Joshua M. Lidani (jibinaa ko 1 oktoobar 1957) ko gonnooɗo senaateer to diiwaan Gombe fombina, leydi Najeriya. Ko adii nde o fiiltee e hitaande 2011, o gollinotoo ko sariya. Ko o tergal e fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
lz3jlh7vfdc1i421u4iw1esy7sjoufm
181909
181908
2026-08-09T09:42:53Z
Ilya Discuss
10103
181909
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Joshua M. Lidani (jibinaa ko 1 oktoobar 1957) ko gonnooɗo senaateer to diiwaan Gombe fombina, leydi Najeriya. Ko adii nde o fiiltee e hitaande 2011, o gollinotoo ko sariya. Ko o tergal e fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
a43wm23rrpac1t2j8deam1vszu4pqwy
181910
181909
2026-08-09T09:43:21Z
Ilya Discuss
10103
181910
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Joshua M. Lidani''' (jibinaa ko 1 oktoobar 1957) ko gonnooɗo senaateer to diiwaan Gombe fombina, leydi Najeriya. Ko adii nde o fiiltee e hitaande 2011, o gollinotoo ko sariya. Ko o tergal e fedde wiyeteende APC.
== Tuugnorgal ==
bgzyqfx14964ueoql2q9qtdbqdqma4p
181911
181910
2026-08-09T09:44:32Z
Ilya Discuss
10103
181911
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Joshua M. Lidani''' (jibinaa ko 1 oktoobar 1957) ko gonnooɗo senaateer to diiwaan Gombe fombina, leydi Najeriya. Ko adii nde o fiiltee e hitaande 2011, o gollinotoo ko sariya. Ko o tergal e fedde wiyeteende APC..<ref name="Official Senate Bio">{{cite web|title=SEN.LIDANI JOSHUA M.|url=http://www.nassnig.org/nass/portfolio/profile.php?id=SEN.%20ZIDANI%20JOSHUA%20M.|work=National Assembly, Federal Republic of Nigeria|publisher=Nigerian Senate|access-date=5 November 2012}}</ref>
== Tuugnorgal ==
bno6z9y3d87dpw1q0vg0f13tbmxn2vz
181912
181911
2026-08-09T09:45:24Z
Ilya Discuss
10103
181912
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Joshua M. Lidani''' (jibinaa ko 1 oktoobar 1957) ko gonnooɗo senaateer to diiwaan Gombe fombina, leydi Najeriya..<ref name="Lidani Nigerian Senate Bio">{{cite web|title=Senator Joshua M. Lidani|url=http://www.thenigeriansenate.org/component/k2/item/326-senator-joshua-m-lidani|publisher=The Nigerian Senate|access-date=5 November 2012}}{{dead link|date=December 2017|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
Ko adii nde o fiiltee e hitaande 2011, o gollinotoo ko sariya. Ko o tergal e fedde wiyeteende APC..<ref name="Official Senate Bio">{{cite web|title=SEN.LIDANI JOSHUA M.|url=http://www.nassnig.org/nass/portfolio/profile.php?id=SEN.%20ZIDANI%20JOSHUA%20M.|work=National Assembly, Federal Republic of Nigeria|publisher=Nigerian Senate|access-date=5 November 2012}}</ref>
== Tuugnorgal ==
j9zpqmu4dte2ippmwi6pbhwh6swd6co
Kareng
0
32237
181905
133539
2026-08-09T09:39:39Z
MOIBARDE
10068
Add link and reference
181905
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kareng''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Bostwana]]. Ngo woni ko sara Okavango Delta, ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 599 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
j6677n74ojqm02rjq8jvvr9ldtoq10o
181907
181905
2026-08-09T09:42:24Z
MOIBARDE
10068
Add category
181907
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kareng''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Bostwana]]. Ngo woni ko sara Okavango Delta, ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 599 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
4q6zqw9ryh3c549bke6r8l0n51bb8w2
Kgomodiatshaba
0
32239
181893
133544
2026-08-09T09:29:39Z
MOIBARDE
10068
Add link and reference
181893
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kgomodiatshaba''' ko wuro e nder diiwaan Kgatleng to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngoo woni ko hedde 110 km worgo Mochudi. Yimɓe leydi ndi ko 330 neɗɗo e binndital hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145537/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
r086bh8vhllnznn3mta0thorfat3o88
181895
181893
2026-08-09T09:31:59Z
MOIBARDE
10068
Add category
181895
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kgomodiatshaba''' ko wuro e nder diiwaan Kgatleng to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngoo woni ko hedde 110 km worgo Mochudi. Yimɓe leydi ndi ko 330 neɗɗo e binndital hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145537/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
if5e76wjigek75wz61bowq2oob51j74
181901
181895
2026-08-09T09:36:19Z
MOIBARDE
10068
181901
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage-->
<!-- Basic info ---------------->
|official_name = Kgomodiatshaba
|other_name =
|native_name = <!-- for cities whose native name is not in English -->
|nickname =
|settlement_type = <!--For Town or Village (Leave blank for the default City)-->
|motto =
<!-- images and maps ----------->
|image_skyline =
|imagesize =
|image_caption =
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map =
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position =bottom
|pushpin_map_caption =Location in Botswana
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Country
|subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]]
|subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
|subdivision_name1 = [[Kgatleng District]]
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|subdivision_type3 =
|subdivision_name3 =
|subdivision_type4 =
|subdivision_name4 =
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title =
|leader_name =
|leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->
|leader_name1 =
|leader_title2 =
|leader_name2 =
|leader_title3 =
|leader_name3 =
|leader_title4 =
|leader_name4 =
|established_title = <!-- Settled -->
|established_date =
|established_title2 = <!-- Incorporated (town) -->
|established_date2 =
|established_title3 = <!-- Incorporated (city) -->
|established_date3 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref =Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi =
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
|area_urban_km2 =
|area_urban_sq_mi =
|area_metro_km2 =
|area_metro_sq_mi =
|area_blank1_title =
|area_blank1_km2 =
|area_blank1_sq_mi =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of =2001
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total =330
|population_density_km2 =
|population_density_sq_mi =
|population_metro =
|population_density_metro_km2 =
|population_density_metro_sq_mi =
|population_urban =
|population_density_urban_km2 =
|population_density_urban_sq_mi =
|population_blank1_title =Ethnicities
|population_blank1 =
|population_blank2_title =Religions
|population_blank2 =
|population_density_blank1_km2 =
|population_density_blank1_sq_mi =
<!-- General information --------------->
|timezone =
|utc_offset =
|timezone_DST =
|utc_offset_DST =
|coordinates = {{coord|23|39|47|S|26|4|21|E|region:BW|display=inline}}
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|blank_name =
|blank_info =
|blank1_name =
|blank1_info =
|website =
|footnotes =
}}
'''Kgomodiatshaba''' ko wuro e nder diiwaan Kgatleng to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngoo woni ko hedde 110 km worgo Mochudi. Yimɓe leydi ndi ko 330 neɗɗo e binndital hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145537/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist40.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
mqfid45oovm8ab7tmnn12gbt2umlgog
Kasane Airport
0
32240
181882
133551
2026-08-09T09:11:29Z
MOIBARDE
10068
181882
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Aeroport hakkunde leyɗeele Kasane''' (IATA: BBK, ICAO: FBKE) ko aeroport gollorɗo Kasane, wuro e nder diiwaan Chobe to Bostwana. Aeroport oo woni ko e laawol A33, kilooji 4 (2,5 mi) to fuɗnaange wuro ngoo e kilooji 4 (2,5 mi) to fuɗnaange keeri Namibi.
Air Botswana ina waɗa golle potɗe waɗeede hakkunde Kasane e Gaborone ñalnde talaata, aljumaa, e aljumaa. Heewɓe e diwooje charter ina ndokka diwooje feewde e nokkuuji goɗɗi e nder saraaji ɗii.
Nde tawnoo ko sara nokku biyeteeɗo Chobe National Park, laamorgo ngoo ɓuri huutoreede ko e turism. Ko ɓuri heewde e lodgeeji e nder diiwaan Kasane ina ndokka otooji ummoraade e yahde e laana ndiwoowa. Otooji ina ngoodi ngam yahde Victoria Falls to leydi Zambie e leydi Zimbaabwee.
== Tariya ==
Terminaal jooni oo, mo 7 800 meeteer kaaree (84 000 m2) udditaa ñalnde 22 feebariyee 2018. O lomtii galle terminal gadano oo, mo 1 300 meeteer kaaree (14 000 m2) udditaa e hitaande 1991.
Stasiyoŋ VOR Kasane e system ADF ina tawee e laana ndiwoowa.
Laanaaji diwooje e nokkuuji ɗo ɓe njahata
Destinaaji laaɗe diwooje
Air Bostwana, wuro Kap, Gaborone, Johanesburg-O. R. Tambo, Maun, Mbombela, Winnduk-Hosea Kutako
Jokkondire diwooje Johanesburg–O. R. Tambo
Gollooɓe e charter
Henndu ladde – Winndere haa Kasane
Sarwisaaji weeyo Moremi
Yiyngo dow weeyo e nder dingiral ummoraade Livingstone, Zambie, e maayo Chobe
Yiyngo dow weeyo e nder dingiral ummoraade Livingstone, Zambie, e maayo Chobe
Apron e mahdi terminal
Apron e mahdi terminal
Yahooɓe winndere ndee ina ngarta e terminal
Yahooɓe winndere ndee ina ngarta e terminal
== Ƴeew kadi ==
Wikimedia Commons ina jogii jaayɗe jokkondirɗe e Aeroport Kasane.
== Jaɓɓungal e nder leydi Bostwana ==
Doggol laaɗe diwooje e nder leydi Bostwana
== Tuugnorgal ==
4ppeyds7q0wb9nfxsb7scx3p6o5nv8q
181883
181882
2026-08-09T09:18:05Z
MOIBARDE
10068
181883
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Aeroport hakkunde leyɗeele Kasane''' (IATA: BBK, ICAO: FBKE) ko aeroport gollorɗo Kasane, wuro e nder diiwaan Chobe to Bostwana. Aeroport oo woni ko e laawol A33, kilooji 4 (2,5 mi) to fuɗnaange wuro ngoo e kilooji 4 (2,5 mi) to fuɗnaange keeri Namibi.
Air Botswana ina waɗa golle potɗe waɗeede hakkunde Kasane e Gaborone ñalnde talaata, aljumaa, e aljumaa. Heewɓe e diwooje charter ina ndokka diwooje feewde e nokkuuji goɗɗi e nder saraaji ɗii.
Nde tawnoo ko sara nokku biyeteeɗo Chobe National Park, laamorgo ngoo ɓuri huutoreede ko e turism. Ko ɓuri heewde e lodgeeji e nder diiwaan Kasane ina ndokka otooji ummoraade e yahde e laana ndiwoowa. Otooji ina ngoodi ngam yahde Victoria Falls to leydi Zambie e leydi Zimbaabwee.
== Tariya ==
Terminaal jooni oo, mo 7 800 meeteer kaaree (84 000 m2) udditaa ñalnde 22 feebariyee 2018. O lomtii galle terminal gadano oo, mo 1 300 meeteer kaaree (14 000 m2) udditaa e hitaande 1991.<ref>{{Cite web|url=https://www.traveller24.com/News/Flights/pics-upgraded-kasane-international-airport-in-botswana-ready-to-welcome-visitors-20180222|title=PICS: Upgraded Kasane International Airport in Botswana ready to welcome visitors|last=Unathi|first=Nkanjeni|date=2018-02-22|website=Traveller24|access-date=2019-06-12}}</ref>
Stasiyoŋ VOR Kasane e system ADF ina tawee e laana ndiwoowa.
Laanaaji diwooje e nokkuuji ɗo ɓe njahata
Destinaaji laaɗe diwooje
Air Bostwana, wuro Kap, Gaborone, Johanesburg-O. R. Tambo, Maun, Mbombela, Winnduk-Hosea Kutako
Jokkondire diwooje Johanesburg–O. R. Tambo
== Gollooɓe e charter ==
Henndu ladde – Winndere haa Kasane<ref>{{Cite web|url=http://www.wilderness-air.com/where-we-are/botswana/|title=Wilderness Air » Botswana|website=www.wilderness-air.com|language=en-US|access-date=2018-08-20|archive-date=20 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180820141031/http://www.wilderness-air.com/where-we-are/botswana/|url-status=dead}}</ref>
Sarwisaaji weeyo Moremi
Yiyngo dow weeyo e nder dingiral ummoraade ''Livingstone'', Zambie, e maayo Chobe
Yiyngo dow weeyo e nder dingiral ummoraade ''Livingstone'', Zambie, e maayo Chobe
Apron e mahdi terminal
Apron e mahdi terminal
Yahooɓe winndere ndee ina ngarta e terminal
Yahooɓe winndere ndee ina ngarta e terminal
== Ƴeew kadi ==
Wikimedia Commons ina jogii jaayɗe jokkondirɗe e Aeroport Kasane.
== Jaɓɓungal e nder leydi Bostwana ==
Doggol laaɗe diwooje e nder leydi Bostwana
== Tuugnorgal ==
e0yjy1ruif6r19m9lemtklxlm6rolh1
181889
181883
2026-08-09T09:25:20Z
MOIBARDE
10068
Add links
181889
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Aeroport hakkunde leyɗeele Kasane''' (IATA: BBK, ICAO: FBKE) ko aeroport gollorɗo Kasane, wuro e nder diiwaan Chobe to [[Bostwana]]. Aeroport oo woni ko e laawol A33, kilooji 4 (2,5 mi) to fuɗnaange wuro ngoo e kilooji 4 (2,5 mi) to fuɗnaange keeri [[Namibi]].
Air Botswana ina waɗa golle potɗe waɗeede hakkunde Kasane e ''[[Gaborone]]'' ñalnde talaata, aljumaa, e aljumaa. Heewɓe e diwooje charter ina ndokka diwooje feewde e nokkuuji goɗɗi e nder saraaji ɗii.
Nde tawnoo ko sara nokku biyeteeɗo Chobe ''National Park'', laamorgo ngoo ɓuri huutoreede ko e turism. Ko ɓuri heewde e lodgeeji e nder diiwaan Kasane ina ndokka otooji ummoraade e yahde e laana ndiwoowa. Otooji ina ngoodi ngam yahde ''Victoria Falls'' to leydi Zambie e leydi [[Zimbaabwee]].
== Tariya ==
Terminaal jooni oo, mo 7 800 meeteer kaaree (84 000 m2) udditaa ñalnde 22 feebariyee 2018. O lomtii galle terminal gadano oo, mo 1 300 meeteer kaaree (14 000 m2) udditaa e hitaande 1991.<ref>{{Cite web|url=https://www.traveller24.com/News/Flights/pics-upgraded-kasane-international-airport-in-botswana-ready-to-welcome-visitors-20180222|title=PICS: Upgraded Kasane International Airport in Botswana ready to welcome visitors|last=Unathi|first=Nkanjeni|date=2018-02-22|website=Traveller24|access-date=2019-06-12}}</ref>
Stasiyoŋ VOR Kasane e system ADF ina tawee e laana ndiwoowa.
Laanaaji diwooje e nokkuuji ɗo ɓe njahata
Destinaaji laaɗe diwooje
Air Bostwana, wuro Kap, Gaborone, Johanesburg-O. R. Tambo, Maun, Mbombela, Winnduk-Hosea Kutako
Jokkondire diwooje Johanesburg–O. R. Tambo
== Gollooɓe e charter ==
Henndu ladde – Winndere haa Kasane<ref>{{Cite web|url=http://www.wilderness-air.com/where-we-are/botswana/|title=Wilderness Air » Botswana|website=www.wilderness-air.com|language=en-US|access-date=2018-08-20|archive-date=20 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180820141031/http://www.wilderness-air.com/where-we-are/botswana/|url-status=dead}}</ref>
Sarwisaaji weeyo Moremi
Yiyngo dow weeyo e nder dingiral ummoraade ''Livingstone'', Zambie, e maayo Chobe
Yiyngo dow weeyo e nder dingiral ummoraade ''Livingstone'', Zambie, e maayo Chobe
Apron e mahdi terminal
Apron e mahdi terminal
Yahooɓe winndere ndee ina ngarta e terminal
Yahooɓe winndere ndee ina ngarta e terminal
== Ƴeew kadi ==
Wikimedia Commons ina jogii jaayɗe jokkondirɗe e Aeroport Kasane.
== Jaɓɓungal e nder leydi Bostwana ==
Doggol laaɗe diwooje e nder leydi [[Bostwana]]
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
oql5s59d9i19c95smc9nrw5sg2rhp3o
Kaudwane
0
32241
181879
133554
2026-08-09T08:46:38Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181879
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kaudwane''' ko wuro e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo woni ko e jeereende [[Kalahari]], hedde 220 km to fuɗnaange-rewo [[Gaborone]], ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 551 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
5t1b9klakvzbgm6byqwu32b1ised58j
181880
181879
2026-08-09T08:48:49Z
MOIBARDE
10068
Add category
181880
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kaudwane''' ko wuro e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo woni ko e jeereende [[Kalahari]], hedde 220 km to fuɗnaange-rewo [[Gaborone]], ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 551 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
oscj346758ejqg1wer2pqvq2qepmw9l
181881
181880
2026-08-09T08:51:18Z
MOIBARDE
10068
181881
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage-->
<!-- Basic info ---------------->
|official_name = Kaudwane
|other_name =
|native_name = <!-- for cities whose native name is not in English -->
|nickname =
|settlement_type = [[Village]]
|motto =
<!-- images and maps ----------->
|image_skyline =
|imagesize =
|image_caption =
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map =
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position =bottom
|pushpin_map_caption =Location in Botswana
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Country
|subdivision_name = [[File:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]]
|subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
|subdivision_name1 = [[Kweneng District]]
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|subdivision_type3 =
|subdivision_name3 =
|subdivision_type4 =
|subdivision_name4 =
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title =
|leader_name =
|leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->
|leader_name1 =
|leader_title2 =
|leader_name2 =
|leader_title3 =
|leader_name3 =
|leader_title4 =
|leader_name4 =
|established_title = <!-- Settled -->
|established_date =
|established_title2 = <!-- Incorporated (town) -->
|established_date2 =
|established_title3 = <!-- Incorporated (city) -->
|established_date3 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref =Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi =
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
|area_urban_km2 =
|area_urban_sq_mi =
|area_metro_km2 =
|area_metro_sq_mi =
|area_blank1_title =
|area_blank1_km2 =
|area_blank1_sq_mi =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of =2001
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total =551
|population_density_km2 =
|population_density_sq_mi =
|population_metro =
|population_density_metro_km2 =
|population_density_metro_sq_mi =
|population_urban =
|population_density_urban_km2 =
|population_density_urban_sq_mi =
|population_blank1_title =Ethnicities
|population_blank1 =
|population_blank2_title =Religions
|population_blank2 =
|population_density_blank1_km2 =
|population_density_blank1_sq_mi =
<!-- General information --------------->
|timezone =
|utc_offset =
|timezone_DST =
|utc_offset_DST =
|coordinates = {{coord|23|23|6|S|24|39|35|E|region:BW|display=inline}}
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|blank_name =
|blank_info =
|blank1_name =
|blank1_info =
|website =
|footnotes =
}}
'''Kaudwane''' ko wuro e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo woni ko e jeereende [[Kalahari]], hedde 220 km to fuɗnaange-rewo [[Gaborone]], ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 551 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
2drbdillj9e2639qym0vwhllzuazzi7
Kavimba
0
32242
181877
133558
2026-08-09T08:42:06Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181877
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kavimba''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko e fuɗnaange diiwaan oo, nde ko adii 2001 sosi diiwaan [[Chobe]], nde jogii duɗal leslesal, alaa duɗal hakkundeewal .<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Yimɓe leydi ==
ndi ko 519 e binnditagol hitaande 2001.
== Tuugnorgal ==
kd1p1h2ukdjdngffbqyb1460nhiwiiz
181878
181877
2026-08-09T08:42:54Z
MOIBARDE
10068
I add category
181878
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kavimba''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko e fuɗnaange diiwaan oo, nde ko adii 2001 sosi diiwaan [[Chobe]], nde jogii duɗal leslesal, alaa duɗal hakkundeewal .<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Yimɓe leydi ==
ndi ko 519 e binnditagol hitaande 2001.
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
oqovqr9d97k5oqcavjun9zuebw2xbwe
Kedia
0
32243
181870
133561
2026-08-09T00:30:13Z
MOIBARDE
10068
Add links and references
181870
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kedia''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko 15 km to fuɗnaange-rewo wuro ɓurngo mawnude, hono Mopipi, nde jogii duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 793 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist52_53.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145541/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist52_53.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> Haa hitaande 2022, ''Statistics'' [[Botswana]] winnditii ndeen keewal yimɓe wuro Kedia ko 1,560 neɗɗo.<ref>{{Cite web|date=2022-08-29|title=Village Kedia|url=https://www.statsbots.org.bw/village-kedia-0|access-date=2024-05-28|website=Statistics Botswana}}</ref>
== Tuugnorgal ==
d7ufgd5nvpxmayb7t887ax53qq4dvjy
181872
181870
2026-08-09T00:30:54Z
MOIBARDE
10068
I add category
181872
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kedia''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko 15 km to fuɗnaange-rewo wuro ɓurngo mawnude, hono Mopipi, nde jogii duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 793 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist52_53.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145541/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist52_53.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> Haa hitaande 2022, ''Statistics'' [[Botswana]] winnditii ndeen keewal yimɓe wuro Kedia ko 1,560 neɗɗo.<ref>{{Cite web|date=2022-08-29|title=Village Kedia|url=https://www.statsbots.org.bw/village-kedia-0|access-date=2024-05-28|website=Statistics Botswana}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
3pgckz9gxz23atwgyzabs4y1qev2jp3
Kgope
0
32244
181868
133565
2026-08-09T00:21:04Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181868
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kgope''' ko wuro e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngoo woni ko 50 km bannge worgo [[Gaborone]], laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Yimɓe Kgope ko 507 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
74khyn3hfvxtkylcy4rg4yxgkmfkpl4
181869
181868
2026-08-09T00:23:12Z
MOIBARDE
10068
181869
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage-->
<!-- Basic info ---------------->
|official_name = Kgope
|other_name =
|native_name = <!-- for cities whose native name is not in English -->
|nickname =
|settlement_type = [[Village]]
|motto =
<!-- images and maps ----------->
|image_skyline =
|imagesize =
|image_caption =
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map =
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position =bottom
|pushpin_map_caption =Location in Botswana
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Country
|subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]]
|subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
|subdivision_name1 = [[Kweneng District]]
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|subdivision_type3 =
|subdivision_name3 =
|subdivision_type4 =
|subdivision_name4 =
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title =
|leader_name =
|leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->
|leader_name1 =
|leader_title2 =
|leader_name2 =
|leader_title3 =
|leader_name3 =
|leader_title4 =
|leader_name4 =
|established_title = <!-- Settled -->
|established_date =
|established_title2 = <!-- Incorporated (town) -->
|established_date2 =
|established_title3 = <!-- Incorporated (city) -->
|established_date3 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref =Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi =
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
|area_urban_km2 =
|area_urban_sq_mi =
|area_metro_km2 =
|area_metro_sq_mi =
|area_blank1_title =
|area_blank1_km2 =
|area_blank1_sq_mi =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of =2001
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total =507
|population_density_km2 =
|population_density_sq_mi =
|population_metro =
|population_density_metro_km2 =
|population_density_metro_sq_mi =
|population_urban =
|population_density_urban_km2 =
|population_density_urban_sq_mi =
|population_blank1_title =Ethnicities
|population_blank1 =
|population_blank2_title =Religions
|population_blank2 =
|population_density_blank1_km2 =
|population_density_blank1_sq_mi =
<!-- General information --------------->
|timezone =
|utc_offset =
|timezone_DST =
|utc_offset_DST =
|coordinates = {{coord|24|18|37|S|25|54|53|E|region:BW|display=inline}}
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|blank_name =
|blank_info =
|blank1_name =
|blank1_info =
|website =
|footnotes =
}}
'''Kgope''' ko wuro e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngoo woni ko 50 km bannge worgo [[Gaborone]], laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Yimɓe Kgope ko 507 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
ef4lwatbmrpoz2u1nv2y53ze9wyxb55
Khawa, Botswana
0
32245
181866
133568
2026-08-09T00:11:42Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181866
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Khawa''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Bostwana]]. Ngo woni ko e bannge funnaange diiwaan oo, ina waɗi duɗal leslesal. Ina waɗi ekkol kerecee en e kilinik primitif. Caɗeele jeereende Khawa hitaande kala ina yuɓɓinee ɗoo. Yimɓe ɓee ina kaala ɗemngal Setswana kam e [[Afrikaans]], Engele ina faamree. Leɗɗe nder wuro ngoo e saraaji mum ina keewi ɓuuɓde ina mbaawi nanndude e jeereende nder wuro ngoo hay so tawii ko e nokku ɓuuɓɗo. Laawol nder wuro ngoo e saraaji mum fof ko laabi diƴƴe. Yimɓe leydi ndi ko 817 e binnditagol hitaande 2011.V
== Tuugnorgal ==
k5k04ow4sfh4oaxoz9dqyza11z1hguf
181867
181866
2026-08-09T00:12:40Z
MOIBARDE
10068
I add category
181867
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Khawa''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Bostwana]]. Ngo woni ko e bannge funnaange diiwaan oo, ina waɗi duɗal leslesal. Ina waɗi ekkol kerecee en e kilinik primitif. Caɗeele jeereende Khawa hitaande kala ina yuɓɓinee ɗoo. Yimɓe ɓee ina kaala ɗemngal Setswana kam e [[Afrikaans]], Engele ina faamree. Leɗɗe nder wuro ngoo e saraaji mum ina keewi ɓuuɓde ina mbaawi nanndude e jeereende nder wuro ngoo hay so tawii ko e nokku ɓuuɓɗo. Laawol nder wuro ngoo e saraaji mum fof ko laabi diƴƴe. Yimɓe leydi ndi ko 817 e binnditagol hitaande 2011.V
== Tuugnorgal ==
[[Category:Bostwana]]
gt1dah10rlw74m0f7c8gy8mms4k6ztu
Khisa
0
32246
181864
133571
2026-08-09T00:06:17Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181864
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Khisa walla Kisa''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri [[Afrik]] worgo, to fuɗnaange-rewo laamorgo diiwaan oo [[Tsabong|Tshabong]]. Yimɓe leydi ndi ko 383 e binnditagol hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11}}</ref>
== Tuugnorgal ==
tf5ij69gh9dygzw7apbcpxzzvbscxqf
181865
181864
2026-08-09T00:06:56Z
MOIBARDE
10068
I add category
181865
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Khisa walla Kisa''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri [[Afrik]] worgo, to fuɗnaange-rewo laamorgo diiwaan oo [[Tsabong|Tshabong]]. Yimɓe leydi ndi ko 383 e binnditagol hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
dpu8e3dwrzx0ha4khzd5u11caxs2u4k
Khoutsiri
0
32247
181863
133574
2026-08-09T00:01:29Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181863
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Khoutsiri''' ko wuro e nder jeereende [[Kalahari]] e nder leydi [[Botswana|Bostwana]] ɗoon e ɗoon fuɗnaange-rewo nokku defte D'Kar Kuru Bushman e dow taƴre nde moƴƴaani e laawol mawngol A3.<ref>{{cite web|title=Khoutsiri|website=Tracks4Africa|url=https://tracks4africa.co.za/listings/item/w149424/khoutsiri/|access-date=6 February 2024}}</ref>
== Tuugnorgal ==
13lff3bg9k6j2ei3r98t58ozxlq4rin
Khudumelapye
0
32252
181860
133585
2026-08-08T23:54:27Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181860
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Khudumelapye''' ko wuro e nder diiwaan [[kweneng]] to leydi [[Bostwana]]. Ngo woni ko 30 km to fuɗnaange-rewo [[Letlhakeng]]. Yimɓe Khudumelapye ko 1 837 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
puxols1fy2q6cdai2jxfyn9upcxh50n
181861
181860
2026-08-08T23:55:12Z
MOIBARDE
10068
I add category
181861
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Khudumelapye''' ko wuro e nder diiwaan [[kweneng]] to leydi [[Bostwana]]. Ngo woni ko 30 km to fuɗnaange-rewo [[Letlhakeng]]. Yimɓe Khudumelapye ko 1 837 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
pgwiaznzm3acr2yufutqw55xe20eqtm
181862
181861
2026-08-08T23:57:36Z
MOIBARDE
10068
181862
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage-->
<!-- Basic info ---------------->
|official_name = Khudumelapye
|other_name =
|native_name = <!-- for cities whose native name is not in English -->
|nickname =
|settlement_type = [[Village]]
|motto =
<!-- images and maps ----------->
|image_skyline =
|imagesize =
|image_caption =
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map =
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position =bottom
|pushpin_map_caption =Location in Botswana
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Country
|subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]]
|subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
|subdivision_name1 = [[Kweneng District]]
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|subdivision_type3 =
|subdivision_name3 =
|subdivision_type4 =
|subdivision_name4 =
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_name = Thomas Dawson
|leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->
|leader_name1 =
|leader_title2 =
|leader_name2 =
|leader_title3 =
|leader_name3 =
|leader_title4 =
|leader_name4 =
|established_title = <!-- Settled -->
|established_date =
|established_title2 = <!-- Incorporated (town) -->
|established_date2 =
|established_title3 = <!-- Incorporated (city) -->
|established_date3 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref =Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi =
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
|area_urban_km2 =
|area_urban_sq_mi =
|area_metro_km2 =
|area_metro_sq_mi =
|area_blank1_title =
|area_blank1_km2 =
|area_blank1_sq_mi =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of =2001
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total =1,837
|population_density_km2 =
|population_density_sq_mi =
|population_metro =
|population_density_metro_km2 =
|population_density_metro_sq_mi =
|population_urban =
|population_density_urban_km2 =
|population_density_urban_sq_mi =
|population_blank1_title =Ethnicities
|population_blank1 =
|population_blank2_title =Religions
|population_blank2 =
|population_density_blank1_km2 =
|population_density_blank1_sq_mi =
<!-- General information --------------->
|timezone =
|utc_offset =
|timezone_DST =
|utc_offset_DST =
|coordinates = {{coord|23|55|2|S|24|57|9|E|region:BW|display=inline}}
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|blank_name =
|blank_info =
|blank1_name =
|blank1_info =
|website =
|footnotes =
}}
'''Khudumelapye''' ko wuro e nder diiwaan [[kweneng]] to leydi [[Bostwana]]. Ngo woni ko 30 km to fuɗnaange-rewo [[Letlhakeng]]. Yimɓe Khudumelapye ko 1 837 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
rnfqhb9g372cx35i3k9qwwmtjtyooh1
Kweneng
0
32267
181854
133621
2026-08-08T20:35:56Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181854
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kweneng''' ko wuro e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo woni ko e 75 km to Fuɗnaange-rewo Mochudi. Yimɓe wuro Kweneng ko 415 e limto hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
nuoqappx22oms7yx120jec5s70i6pu7
181855
181854
2026-08-08T20:36:50Z
MOIBARDE
10068
I add category
181855
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kweneng''' ko wuro e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo woni ko e 75 km to Fuɗnaange-rewo Mochudi. Yimɓe wuro Kweneng ko 415 e limto hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
1t0vbtzk8e7pdijbgexpwk27g8wdrut
181856
181855
2026-08-08T20:39:56Z
MOIBARDE
10068
181856
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage-->
<!-- Basic info ---------------->
|official_name = Kweneng
|other_name =
|native_name = <!-- for cities whose native name is not in English -->
|nickname =
|settlement_type = [[Village]]
|motto =
<!-- images and maps ----------->
|image_skyline =
|imagesize =
|image_caption =
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map =
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position =bottom
|pushpin_map_caption =Location in Botswana
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Country
|subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]]
|subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
|subdivision_name1 = [[Kweneng District]]
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|subdivision_type3 =
|subdivision_name3 =
|subdivision_type4 =
|subdivision_name4 =
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title =
|leader_name =
|leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->
|leader_name1 =
|leader_title2 =
|leader_name2 =
|leader_title3 =
|leader_name3 =
|leader_title4 =
|leader_name4 =
|established_title = <!-- Settled -->
|established_date =
|established_title2 = <!-- Incorporated (town) -->
|established_date2 =
|established_title3 = <!-- Incorporated (city) -->
|established_date3 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref =Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi =
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
|area_urban_km2 =
|area_urban_sq_mi =
|area_metro_km2 =
|area_metro_sq_mi =
|area_blank1_title =
|area_blank1_km2 =
|area_blank1_sq_mi =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of =2001
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total =415
|population_density_km2 =
|population_density_sq_mi =
|population_metro =
|population_density_metro_km2 =
|population_density_metro_sq_mi =
|population_urban =
|population_density_urban_km2 =
|population_density_urban_sq_mi =
|population_blank1_title =Ethnicities
|population_blank1 =
|population_blank2_title =Religions
|population_blank2 =
|population_density_blank1_km2 =
|population_density_blank1_sq_mi =
<!-- General information --------------->
|timezone =
|utc_offset =
|timezone_DST =
|utc_offset_DST =
|coordinates = {{coord|23|53|55|S|25|57|23|E|region:BW|display=inline}}
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|blank_name =
|blank_info =
|blank1_name =
|blank1_info =
|website =
|footnotes =
}}
'''Kweneng''' ko wuro e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo woni ko e 75 km to Fuɗnaange-rewo Mochudi. Yimɓe wuro Kweneng ko 415 e limto hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
l6ddtmdzugzscokrl09xmwdcm3awix3
181857
181856
2026-08-08T20:41:04Z
MOIBARDE
10068
181857
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage-->
<!-- Basic info ---------------->
|official_name = Kweneng
|other_name =
|native_name = <!-- for cities whose native name is not in English -->
|nickname =
|settlement_type = [[Village]]
|motto =
<!-- images and maps ----------->
|image_skyline =
|imagesize =
|image_caption =
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map =
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position =bottom
|pushpin_map_caption =Location in Botswana
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Country
|subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]]
|subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
|subdivision_name1 = [[Kweneng District]]
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|subdivision_type3 =
|subdivision_name3 =
|subdivision_type4 =
|subdivision_name4 =
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title =
|leader_name =
|leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->
|leader_name1 =
|leader_title2 =
|leader_name2 =
|leader_title3 =
|leader_name3 =
|leader_title4 =
|leader_name4 =
|established_title = <!-- Settled -->
|established_date =
|established_title2 = <!-- Incorporated (town) -->
|established_date2 =
|established_title3 = <!-- Incorporated (city) -->
|established_date3 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref =Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi =
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
|area_urban_km2 =
|area_urban_sq_mi =
|area_metro_km2 =
|area_metro_sq_mi =
|area_blank1_title =
|area_blank1_km2 =
|area_blank1_sq_mi =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of =2001
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total =415
|population_density_km2 =
|population_density_sq_mi =
|population_metro =
|population_density_metro_km2 =
|population_density_metro_sq_mi =
|population_urban =
|population_density_urban_km2 =
|population_density_urban_sq_mi =
|population_blank1_title =Ethnicities
|population_blank1 =
|population_blank2_title =Religions
|population_blank2 =
|population_density_blank1_km2 =
|population_density_blank1_sq_mi =
<!-- General information --------------->
|timezone =
|utc_offset =
|timezone_DST =
|utc_offset_DST =
|coordinates = {{coord|23|53|55|S|25|57|23|E|region:BW|display=inline}}
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|blank_name =
|blank_info =
|blank1_name =
|blank1_info =
|website =
|footnotes =
}}
'''Kweneng''' ko wuro e nder diiwaan Kweneng to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo woni ko e 75 km to Fuɗnaange-rewo Mochudi. Yimɓe wuro Kweneng ko 415 e limto hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
kh06ljmzo659vtz9bc5baem9mm19ys4
Kumakwane
0
32268
181852
133624
2026-08-08T18:50:51Z
MOIBARDE
10068
I add links and reference
181852
wikitext
text/x-wiki
'''Kumakwane''' ko wuro e nder diiwaan Kweneng to leydi [[Bostwana|Bostw]]{{Databox}}[[Bostwana|ana]].<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> O woni ko 25 km bannge funnaange laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]] hono [[Gaborone]]. Yimɓe leydi ndi ko 9 595 e binnditagol hitaande 2011.
== Tuugnorgal ==
1vd3xqbm2q34n9qt1hwyqmjcxv00jog
181853
181852
2026-08-08T18:51:37Z
MOIBARDE
10068
I add category
181853
wikitext
text/x-wiki
'''Kumakwane''' ko wuro e nder diiwaan Kweneng to leydi [[Bostwana|Bostw]]{{Databox}}[[Bostwana|ana]].<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> O woni ko 25 km bannge funnaange laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]] hono [[Gaborone]]. Yimɓe leydi ndi ko 9 595 e binnditagol hitaande 2011.
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
18tcqvwh9sd6cngm9l8tn9zshj614tm
Kule, Botswana
0
32270
181850
133629
2026-08-08T18:46:14Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181850
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kule''' ko wuro e nder diiwaan [[Ghanzi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri [[Namibiya|Namibi]], nde ina waɗi duɗal leslesal, kilinik, ñaawirdu aada, birooji renndo e ƴellitaare, cellal e peewnugol daabaaji e birooji polis. Yimɓe leydi ndi ko 741 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-11|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=November 24, 2007}}</ref>
== Tuugnorgal ==
r23fcat9zba3g1b4d013kcf9cso7kli
181851
181850
2026-08-08T18:47:06Z
MOIBARDE
10068
I add category
181851
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kule''' ko wuro e nder diiwaan [[Ghanzi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri [[Namibiya|Namibi]], nde ina waɗi duɗal leslesal, kilinik, ñaawirdu aada, birooji renndo e ƴellitaare, cellal e peewnugol daabaaji e birooji polis. Yimɓe leydi ndi ko 741 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-11|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=November 24, 2007}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
kwi0dd9ol30jczbtwljgdckjsw82jq0
Kudumatse
0
32271
181848
133632
2026-08-08T18:40:48Z
MOIBARDE
10068
Add link and reference
181848
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kudumatse''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Bostwana]]. Wuro ngo ina ɓadii keeri [[Afrik]] worgo, ina waɗi duɗe leslese e hakkundeeje. Yimɓe leydi ndii ko 1 339 neɗɗo e hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145556/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
o30td4589dqhwtogjvaowbsat99dkk5
181849
181848
2026-08-08T18:41:48Z
MOIBARDE
10068
I add category
181849
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kudumatse''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Bostwana]]. Wuro ngo ina ɓadii keeri [[Afrik]] worgo, ina waɗi duɗe leslese e hakkundeeje. Yimɓe leydi ndii ko 1 339 neɗɗo e hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145556/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
kb7llhty0zniatsh2w8zbfwy9pct227
Kubu Island
0
32272
181845
133638
2026-08-08T18:28:30Z
MOIBARDE
10068
Add references
181845
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Duunde Kubu''' (Ga'nnyo) ko duunde kaaƴe joorɗe, tawaaɗe e nokku biyeteeɗo Makgadikgadi Pan to Bostwana.<ref>{{Cite journal|last1=Slotta|first1=Franziska|last2=Helle|first2=Gerhard|last3=Heussner|first3=Karl-Uwe|last4=Shemang|first4=Elisha|last5=Riedel|first5=Frank|last6=Heußner|first6=Karl-Uwe|date=2017|title=BAOBABS ON KUBU ISLAND, BOTSWANA – A DENDROCHRONOLOGICAL MULTIPARAMETER STUDY USING RING WIDTH AND STABLE ISOTOPES (δ<sup>13</sup>C, δ<sup>18</sup>O)|url=https://www.jstor.org/stable/44280264|journal=Erdkunde|volume=71|issue=1|pages=23–43|jstor=44280264|issn=0014-0015}}</ref> Duunde ndee ina woɗɗi gure njulaagu Orapa e Letlhakane kilooji seeɗa, ina waawi naatde heen rewrude e Mmatshumo e nder diiwaan Boteti. Duunde ndee fof ko monumndaaji ngenndiiji, ko ɗoon yimɓe jeyaaɓe e nokku oo njiyri ɗum ko nokku ceniɗo.
Otooji nay ina mbaawi heɓde ɗum, ina waɗi kadi nokkuuji ɗo kammu woni ɗoo. Kampaañ oo ina doga ngam nafoore yimɓe nokku oo. Jeremy Clarkson, gardinooɗo Top Gear, siftinii duunde ndee ko « nokku ɓurɗo haawnaade mo meeɗ-mi yahde » e nder yeewtere Botswana Special. Ko ɗum huunde himmunde e Clarkson, o suɓii ko joofnude yeewtere makko sakkitiinde e The Grand Tour to duunde Kubu.<ref>{{Cite web|last=Emily|first=Olivia|date=2024-09-18|title=The Grand Tour Wraps Up With 'One For The Road'|url=https://www.countryandtownhouse.com/culture/top-gear-botswana-special/|access-date=2024-10-07|website=Country and Town House|language=en-GB}}</ref>
== Daartol tago ==
Pan Makgadikgadi ko ɓuuɓri mawndi to fuɗnaange Bostwana, ko ɓuuɓri ɓurndi mawnude e winndere ndee. Ɗeeɗoo ɓulli salteeji ina njogii ko ina tolnoo e 16 000 km2, ina mbaɗi leeso maayo Makgadikgadi ɓooyngo ngo fuɗɗii ɓuuɓde duuɓi ujunnaaje jooni.
== Ndonu arkewolosi ==
Innde Kubu firti ko "haayre mawnde" e ɗemngal Kalanga walla hippopotam e ɗemngal Tswana. Yimɓe Khoe nokku oo ina mbiya nokku oo ko Ga'nnyo. Resndo arkewolosi e nder Makgadikgadi hollitii woodgol aadee en ko adii taariindi rewrude e keewgol kuutorɗe kaaƴe ; won e ɗeen kuutorɗe ina njogii ñalɗi ko yaawi no feewi ngam tabitinde iwdi mum en ko adii jamaanu Homo sapiens. Duundeere Kubu ina waɗi kadi koɗorɗe kaaƴe joorɗe, ɗe tooweeki mum tolnii e 1,25 m, e 344 kaaƴe cirƴaaɗe.
== Tuugnorgal ==
mqv72kiaf694h74lvspej4mhy6hcxrm
181846
181845
2026-08-08T18:35:00Z
MOIBARDE
10068
Add links and references
181846
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Duunde Kubu''' (Ga'nnyo) ko duunde kaaƴe joorɗe, tawaaɗe e nokku biyeteeɗo Makgadikgadi Pan to [[Bostwana]].<ref>{{Cite journal|last1=Slotta|first1=Franziska|last2=Helle|first2=Gerhard|last3=Heussner|first3=Karl-Uwe|last4=Shemang|first4=Elisha|last5=Riedel|first5=Frank|last6=Heußner|first6=Karl-Uwe|date=2017|title=BAOBABS ON KUBU ISLAND, BOTSWANA – A DENDROCHRONOLOGICAL MULTIPARAMETER STUDY USING RING WIDTH AND STABLE ISOTOPES (δ<sup>13</sup>C, δ<sup>18</sup>O)|url=https://www.jstor.org/stable/44280264|journal=Erdkunde|volume=71|issue=1|pages=23–43|jstor=44280264|issn=0014-0015}}</ref> Duunde ndee ina woɗɗi gure njulaagu [[Orapa]] e [[Letlhakane]] kilooji seeɗa, ina waawi naatde heen rewrude e Mmatshumo e nder diiwaan [[Boteti]]. Duunde ndee fof ko monumndaaji ngenndiiji, ko ɗoon yimɓe jeyaaɓe e nokku oo njiyri ɗum ko nokku ceniɗo.
Otooji nay ina mbaawi heɓde ɗum, ina waɗi kadi nokkuuji ɗo kammu woni ɗoo. Kampaañ oo ina doga ngam nafoore yimɓe nokku oo. [[Jeremy Clarkson]], gardinooɗo ''Top Gear'', siftinii duunde ndee ko « nokku ɓurɗo haawnaade mo meeɗ-mi yahde » e nder yeewtere [[Botswana]] ''Special''. Ko ɗum huunde himmunde e Clarkson, o suɓii ko joofnude yeewtere makko sakkitiinde e ''The Grand Tour'' to duunde Kubu.<ref>{{Cite web|last=Emily|first=Olivia|date=2024-09-18|title=The Grand Tour Wraps Up With 'One For The Road'|url=https://www.countryandtownhouse.com/culture/top-gear-botswana-special/|access-date=2024-10-07|website=Country and Town House|language=en-GB}}</ref>
== Daartol tago ==
Pan Makgadikgadi ko ɓuuɓri mawndi to fuɗnaange [[Bostwana]], ko ɓuuɓri ɓurndi mawnude e winndere ndee. Ɗeeɗoo ɓulli salteeji ina njogii ko ina tolnoo e 16 000 km2, ina mbaɗi leeso [[maayo Makgadikgadi]] ɓooyngo ngo fuɗɗii ɓuuɓde duuɓi ujunnaaje jooni.
== Ndonu arkewolosi ==
Innde Kubu firti ko "haayre mawnde" e ɗemngal [[Kalanga]]<ref name="wondermondo">{{cite web|url=http://www.wondermondo.com/Countries/Af/Botswana/Central/KubuIsland.htm|title=Kubu Island (Ga'nnyo)|publisher=Wondermondo|access-date=17 June 2013|archive-date=8 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180608060413/http://www.wondermondo.com/Countries/Af/Botswana/Central/KubuIsland.htm|url-status=dead}}</ref> walla hippopotam e ɗemngal Tswana.<ref>History of Kubu Island. 2009</ref> Yimɓe Khoe nokku oo ina mbiya nokku oo ko Ga'nnyo. Resndo arkewolosi e nder Makgadikgadi hollitii woodgol aadee en ko adii taariindi rewrude e keewgol kuutorɗe kaaƴe ; won e ɗeen kuutorɗe ina njogii ñalɗi ko yaawi no feewi ngam tabitinde iwdi mum en ko adii jamaanu ''Homo sapiens''.<ref>C. Michael Hogan. 2008</ref> Duundeere Kubu ina waɗi kadi koɗorɗe kaaƴe joorɗe, ɗe tooweeki mum tolnii e 1,25 m, e 344 kaaƴe cirƴaaɗe.<ref name="wondermondo2">{{cite web|url=http://www.wondermondo.com/Countries/Af/Botswana/Central/KubuIsland.htm|title=Kubu Island (Ga'nnyo)|publisher=Wondermondo|access-date=17 June 2013|archive-date=8 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180608060413/http://www.wondermondo.com/Countries/Af/Botswana/Central/KubuIsland.htm|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
a2ebds9acyx6s1lyd0l7dhrdduuauj1
181847
181846
2026-08-08T18:35:50Z
MOIBARDE
10068
I add category
181847
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Duunde Kubu''' (Ga'nnyo) ko duunde kaaƴe joorɗe, tawaaɗe e nokku biyeteeɗo Makgadikgadi Pan to [[Bostwana]].<ref>{{Cite journal|last1=Slotta|first1=Franziska|last2=Helle|first2=Gerhard|last3=Heussner|first3=Karl-Uwe|last4=Shemang|first4=Elisha|last5=Riedel|first5=Frank|last6=Heußner|first6=Karl-Uwe|date=2017|title=BAOBABS ON KUBU ISLAND, BOTSWANA – A DENDROCHRONOLOGICAL MULTIPARAMETER STUDY USING RING WIDTH AND STABLE ISOTOPES (δ<sup>13</sup>C, δ<sup>18</sup>O)|url=https://www.jstor.org/stable/44280264|journal=Erdkunde|volume=71|issue=1|pages=23–43|jstor=44280264|issn=0014-0015}}</ref> Duunde ndee ina woɗɗi gure njulaagu [[Orapa]] e [[Letlhakane]] kilooji seeɗa, ina waawi naatde heen rewrude e Mmatshumo e nder diiwaan [[Boteti]]. Duunde ndee fof ko monumndaaji ngenndiiji, ko ɗoon yimɓe jeyaaɓe e nokku oo njiyri ɗum ko nokku ceniɗo.
Otooji nay ina mbaawi heɓde ɗum, ina waɗi kadi nokkuuji ɗo kammu woni ɗoo. Kampaañ oo ina doga ngam nafoore yimɓe nokku oo. [[Jeremy Clarkson]], gardinooɗo ''Top Gear'', siftinii duunde ndee ko « nokku ɓurɗo haawnaade mo meeɗ-mi yahde » e nder yeewtere [[Botswana]] ''Special''. Ko ɗum huunde himmunde e Clarkson, o suɓii ko joofnude yeewtere makko sakkitiinde e ''The Grand Tour'' to duunde Kubu.<ref>{{Cite web|last=Emily|first=Olivia|date=2024-09-18|title=The Grand Tour Wraps Up With 'One For The Road'|url=https://www.countryandtownhouse.com/culture/top-gear-botswana-special/|access-date=2024-10-07|website=Country and Town House|language=en-GB}}</ref>
== Daartol tago ==
Pan Makgadikgadi ko ɓuuɓri mawndi to fuɗnaange [[Bostwana]], ko ɓuuɓri ɓurndi mawnude e winndere ndee. Ɗeeɗoo ɓulli salteeji ina njogii ko ina tolnoo e 16 000 km2, ina mbaɗi leeso [[maayo Makgadikgadi]] ɓooyngo ngo fuɗɗii ɓuuɓde duuɓi ujunnaaje jooni.
== Ndonu arkewolosi ==
Innde Kubu firti ko "haayre mawnde" e ɗemngal [[Kalanga]]<ref name="wondermondo">{{cite web|url=http://www.wondermondo.com/Countries/Af/Botswana/Central/KubuIsland.htm|title=Kubu Island (Ga'nnyo)|publisher=Wondermondo|access-date=17 June 2013|archive-date=8 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180608060413/http://www.wondermondo.com/Countries/Af/Botswana/Central/KubuIsland.htm|url-status=dead}}</ref> walla hippopotam e ɗemngal Tswana.<ref>History of Kubu Island. 2009</ref> Yimɓe Khoe nokku oo ina mbiya nokku oo ko Ga'nnyo. Resndo arkewolosi e nder Makgadikgadi hollitii woodgol aadee en ko adii taariindi rewrude e keewgol kuutorɗe kaaƴe ; won e ɗeen kuutorɗe ina njogii ñalɗi ko yaawi no feewi ngam tabitinde iwdi mum en ko adii jamaanu ''Homo sapiens''.<ref>C. Michael Hogan. 2008</ref> Duundeere Kubu ina waɗi kadi koɗorɗe kaaƴe joorɗe, ɗe tooweeki mum tolnii e 1,25 m, e 344 kaaƴe cirƴaaɗe.<ref name="wondermondo2">{{cite web|url=http://www.wondermondo.com/Countries/Af/Botswana/Central/KubuIsland.htm|title=Kubu Island (Ga'nnyo)|publisher=Wondermondo|access-date=17 June 2013|archive-date=8 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180608060413/http://www.wondermondo.com/Countries/Af/Botswana/Central/KubuIsland.htm|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Botswana]]
1guetqd02plq3gicwzx9be41xekbrca
Kotolaname
0
32274
181842
133643
2026-08-08T18:19:41Z
MOIBARDE
10068
I added links and references
181842
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kotolaname''' ko wuro e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Yimɓe leydi ndi ko 278 neɗɗo e binndital hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
p22hkyicg7x4n84ritd1n7ygfq4vodg
181843
181842
2026-08-08T18:20:23Z
MOIBARDE
10068
I add category
181843
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kotolaname''' ko wuro e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Yimɓe leydi ndi ko 278 neɗɗo e binndital hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
gnpfpwk6izzo8wl24yfzhixhgz1vvlq
181844
181843
2026-08-08T18:22:33Z
MOIBARDE
10068
181844
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage-->
<!-- Basic info ---------------->
|official_name = Kotolaname
|other_name =
|native_name = <!-- for cities whose native name is not in English -->
|nickname =
|settlement_type = [[Village]]
|motto =
<!-- images and maps ----------->
|image_skyline =
|imagesize =
|image_caption =
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map =
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position =bottom
|pushpin_map_caption =Location in Botswana
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Country
|subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]]
|subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
|subdivision_name1 = [[Kweneng District]]
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|subdivision_type3 =
|subdivision_name3 =
|subdivision_type4 =
|subdivision_name4 =
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title =
|leader_name =
|leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->
|leader_name1 =
|leader_title2 =
|leader_name2 =
|leader_title3 =
|leader_name3 =
|leader_title4 =
|leader_name4 =
|established_title = <!-- Settled -->
|established_date =
|established_title2 = <!-- Incorporated (town) -->
|established_date2 =
|established_title3 = <!-- Incorporated (city) -->
|established_date3 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref =Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi =
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
|area_urban_km2 =
|area_urban_sq_mi =
|area_metro_km2 =
|area_metro_sq_mi =
|area_blank1_title =
|area_blank1_km2 =
|area_blank1_sq_mi =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of =2001
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total =278
|population_density_km2 =
|population_density_sq_mi =
|population_metro =
|population_density_metro_km2 =
|population_density_metro_sq_mi =
|population_urban =
|population_density_urban_km2 =
|population_density_urban_sq_mi =
|population_blank1_title =Ethnicities
|population_blank1 =
|population_blank2_title =Religions
|population_blank2 =
|population_density_blank1_km2 =
|population_density_blank1_sq_mi =
<!-- General information --------------->
|timezone =
|utc_offset =
|timezone_DST =
|utc_offset_DST =
|coordinates = {{coord|24|28|20|S|25|16|33|E|region:BW|display=inline}}
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|blank_name =
|blank_info =
|blank1_name =
|blank1_info =
|website =
|footnotes =
}}
'''Kotolaname''' ko wuro e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Yimɓe leydi ndi ko 278 neɗɗo e binndital hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
q74ywxebu1h7xhu1m26gvfghyfdd2m2
Kopong
0
32275
181840
133646
2026-08-08T18:15:22Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181840
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kopong''' ko wuro tokooso e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko hedde 25 km to fuɗnaange [[Gaborone]], laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Yimɓe leydi ndi ko 5 571 e binnditagol hitaande 2001 e 9 520 e binnditagol hitaande 2011, ɗum noon ko wuro jeegom ɓurngo mawnude e nder Kweneng. Jooni noon, nde wonti ko wuro e nder agglomération [[Gaborone]], ɗo 421 907 hoɗɓe e binnditagol 2011. Woɓɓe nder nokkuuje anndaaɗe bana ''Gospel Of God’s Grace Ministries'', ekklessiya mawnde nde Annabi Cedric Kobedi ardii nde ujuneeje yimɓe mooɓata asawere fuu ngam dewal.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|access-date=2008-02-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archive-date=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Doggol gure e nder leydi [[Botswana|Bostwana]]
== Tuugnorgal ==
3bgkbk2x1t4snn6qh5j1oslgd0c7b3l
181841
181840
2026-08-08T18:16:06Z
MOIBARDE
10068
I add category
181841
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kopong''' ko wuro tokooso e nder diiwaan [[Kweneng]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko hedde 25 km to fuɗnaange [[Gaborone]], laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Yimɓe leydi ndi ko 5 571 e binnditagol hitaande 2001 e 9 520 e binnditagol hitaande 2011, ɗum noon ko wuro jeegom ɓurngo mawnude e nder Kweneng. Jooni noon, nde wonti ko wuro e nder agglomération [[Gaborone]], ɗo 421 907 hoɗɓe e binnditagol 2011. Woɓɓe nder nokkuuje anndaaɗe bana ''Gospel Of God’s Grace Ministries'', ekklessiya mawnde nde Annabi Cedric Kobedi ardii nde ujuneeje yimɓe mooɓata asawere fuu ngam dewal.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|access-date=2008-02-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|archive-date=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Doggol gure e nder leydi [[Botswana|Bostwana]]
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
t0cu169170ggzgf6st4difsjxiuh3cn
Masunga
0
32346
181873
133922
2026-08-09T00:35:27Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
181873
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Masunga''' /ˈmɑːsuŋɡʌ/ ko wuro Bakalanga e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi Bostwana. Wuro ngo ko Joɗnde Diisnondiral Fuɗnaange-rewo. Wuro ɓurngo ɓadaade ko Francistown ko hedde 120 km (75 mi). Mawɗo diiwaan oo ko Kgosi Thabo Maruje Masunga III, mo ƴetti laamu nguu e juuɗe kaaw makko Christopher Masunga.
Hedde Masunga ina woodi koɗli Domboshaba, jogiiɗi nokku bonɗo e nder laamu Kalanga, ɓurɗo nanndude e Zimbaabuwee mawɗo (Mutapa). Ko ɗum jeyi e nokkuuji turism e nder leydi Bostwana ɗo kewu pinal Ikalanga waɗetee hitaande kala.
Ɗemngal kaaleteengal e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo ko Kalanga, wonaa Tswana no heddiiɓe e Bostwana nii. Kalanga ina ɓadii no feewi e Shona, ɗemngal ɓurngal mawnude e leydi Simmbaabuwee.
Golle e njilluuji e nder Masunga
Geɗe ɗe Masunga waɗata ina jeyaa heen:
Hedde Masunga ina woodi koɗli Domboshaba, jogiiɗi yaltinnde bonnde e laamu Kalanga
Naalankaagal kaaƴe.
Ina woodi nokku dingiral ɗo golle dingiral ceertuɗe mbaɗata.
Duɗe to Masunga
Duɗal hakkundeewal mawngal Masunga[citation ina haani].
Cuuɗi hoɗorde jannginooɓe duɗal hakkundeewal mawngal Masunga
Cuuɗi hoɗorde jannginooɓe duɗal hakkundeewal mawngal Masunga
Damal naatgol yeeso duɗal hakkundeewal Masunga
Damal naatgol yeeso duɗal hakkundeewal Masunga
Suudu Gardiiɗo Kisal Duɗal Masunga Senior to damal yeeso
Suudu Gardiiɗo Kisal Duɗal Masunga Senior to damal yeeso
== Ƴeew kadi ==
icon Portal Duɗe
Wuro Mathangwane
== Jaŋde to leydi Bostwana ==
== Tuugnorgal<ref>{{cite web|url=http://www.world-gazetteer.com/wg.php?x=&men=gcis&lng=en&des=wg&geo=-42&srt=pnan&col=abcdefghinoq&msz=1500&pt=c&va=&srt=1pnan|title=2011 census|archiveurl=https://archive.today/20130111114808/http://www.world-gazetteer.com/wg.php?x=&men=gcis&lng=en&des=wg&geo=-42&srt=pnan&col=abcdefghinoq&msz=1500&pt=c&va=&srt=1pnan|archivedate=2013-01-11|url-status=dead}}</ref> <ref>[https://web.archive.org/web/20250812090341/https://www.botswana-info.com/country/town/968/masunga= Botswana information directory]</ref> ==
h3132m6hqv6uhvl1yjnjpd2erlj8bxd
Anita Álvarez de Williams
0
40179
181859
164886
2026-08-08T22:57:52Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
181859
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Anita Álvarez de Williams''' (jibinaa ko hitaande 1931) ko ganndo ko faati e neɗɗaagu Ameriknaajo, fotoowo e daranoowo daartol, jeyaaɗo to Meksik, ganndo ko faati e Cocopah, binnduɗo deftere adannde timmunde, ko faati e humpitooji arkewolosi e etnogaraafi e nder duunde Baja Kaliforni.
Golle makko ina njogii nafoore mawnde ngam faamde ko ɓenni e Baja California e nokku keeriijo. O yaltinii defte makko « Yimɓe Cocopah » (1974), « Yahooɓe hakkunde Cucapa » (1975), e « Primeros pobladores de la Baja Kaliforni ». Naatgol antropologie peninsula (1975), e nder defte keewɗe e jaayndeeji jaŋde e nder leydi Meksik e leyɗeele dentuɗe Amerik. Defte makko e binndanɗe makko ina ciftina kuutoragol jawdi tawaandi e njuɓɓudi nokkuuji, pinal kaɓirɗe, laabi miijooji, e daartol koɗki.
Álvarez sosi duɗal jaaɓi-haaɗtirde Meksik, o woniino gardiiɗo biro Baja Kaliforni to duɗal jaaɓi-haaɗtirde ngenndiwal (INI). O anndaama e mooftude e sinkude kabaruuji ko faati e taariindi e etnogiraafi Cocopa.
E nder binndanɗe makko, Álvarez hollitii kadi no maayo Kolorado ngoo ɓuuɓniraa, ngo ɓuuɓnaa, ngo luulndiraa, ngo ɓuuɓnaa e laawol maggo fof haa ngo natta yettaade ɗo ngo jogori yahde ɗoo e nder Golf Kaliforni. O joofniri ko teeŋtinde haaju mo woni kala ina jogii ngam hisnude maayo Colorado, accude ɗum rewa e delta mum laawol gootol kadi.
== Kugal ==
* Pentol yeeso e ɓanndu to Baja Kaliforni: ciimtol. Fedde arkewolosi Coast Pasifik lewru kala. 1973
* Nokkuuji joy ñeeñal kaaƴe to Baja Kaliforni to fuɗnaange paralel 29. Fedde arkewolosi Coast Pasifik lewru kala. 1973
* Inndonaaɓe Cucapá en wonɓe e ŋoral maayo Kolorado. Simposium Baja Kaliforni. 1973
* Yimɓe Cocopah ɓee. Sereeji leƴƴi indiyankooji, Phoenix. 1974
* Los Kukapa e nder maayo Kolorado. Kalafiya. 1974 Ko adii fof ko ɓiɗɓe leydi Baja Kaliforni. Laamɗo leydi Kaliforni, to leydi Meksik. 1975
* Kuutoragol ƴiye maayo e nder Baja Kaliforni. Fedde arkewolosi Coast Pasifik lewru kala. 1975
* Yahooɓe hakkunde Cucapá. Deftere Dawson, Los Angeles. 1975
* Geɗe keewɗe ko faati e ƴiye to Baja Kaliforni. Fedde arkewolosi Coast Pasifik lewru kala. 1978
* Kokopa. En: Fuɗnaange-rewo, bayyinaango Alfonso Ortiz, pp. 99-112. Deftere Inndonaaɓe Amerik worgo, Vol. 10. Duɗal Smithsonian, to Wasinton. 1983
* Alkamaari leydi Indiya. Koolol Baja Kaliforni 23. 1985 Juan de Ugarte. Koolol Baja Kaliforni 24. 1986
* Taariindi e leɗɗe ñaameteeɗe e Cocopa. Taariindi Fuɗnaange-rewo. 1987
* Kocopa beɗi golle. Fedde arkewolosi Coast Pasifik lewru kala. 1991
* Kanyon Santa Isabel. Kaayitaaji ñeeñal kaaƴe 10:67-70. Kaayitaaji suudu defte San Diego 29. 1993
* Caalli pentiirɗi e baali ceniiɗi : daartol leƴƴi mawɗi to Baja Kaliforni. Limde baali : 20 laabi yiyde bighorn jeereende. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Arizona, to Tucson. 1993
* Kokopa. Amerik asliijo e teeminannde noogasɓiire: ansikoloji. Jaaynde Garland, to wuro wiyeteengo New York. 1994
* Barke jokkere enɗam Kaliforninaaɓe. Fedde arkewolosi Coast Pasifik lewru kala. 1995
* Yimɓe e maayo. Jaaynde Fuɗnaange-rewo. 1997
* Wuurde e maayo. Ponsiya e Ɓooygol Simposiyo Baja Kaliforni, San Diego. 1998
* Yimɓe arandeeji nder Baja Kaliforni: nastirde antropoloji nder duuniyaaru. Konakulta, to leydi Meksik. 2004<ref>{{Cite web|last1=Morrison|first1=J.|last2=Postel|first2=S.|last3=Gleick|first3=P|date=1996|title=The Sustainable Use of Water in the Lower Colorado River Basin|url=https://pacinst.org/wp-content/uploads/1996/11/sustainable_co_river_report3-1.pdf}}</ref><ref>{{Cite journal|date=1997|title=Back Matter|url=https://www.jstor.org/stable/40170069|journal=Journal of the Southwest|volume=39|issue=3/4|jstor=40170069|issn=0894-8410}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Laylander|first=Don|date=2009|title=Getting the Word Out: Sharing Data and Ideas on Baja California's Prehistory|url=https://scahome.org/publications/proceedings/Proceedings.21Laylander.pdf|journal=Proceedings of the Society for California Archaeology|volume=21}}</ref>.<ref>[https://web.archive.org/web/20090103155331/http://findarticles.com/p/articles/mi_m1272/is_/ai_15779885 Breathtaking beauty on the border – photo exhibition, Tupper Ansel Blake, Museum of Science and Industry, Chicago, Illinois]</ref><ref>{{Cite web|title=Baja California: Prehistoria – Historia Temprana – Etnografía Bibliografía|url=https://www.sandiegoarchaeology.org/Laylander/Baja/bibliography2.htm|access-date=|website=San Diego Archaeological Center}}</ref><ref>{{Cite book|last1=Laylander|first1=Don|last2=Moore|first2=Jerry D.|year=2006|title=The Prehistory of Baja California: Advances In The Archaeology Of The Forgotten Peninsula|url=https://vdoc.pub/documents/the-prehistory-of-baja-california-advances-in-the-archaeology-of-the-forgotten-peninsula-34q0dldv47gg|access-date=2023-01-07|language=en|isbn=978-0-8130-3638-0}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Alvarez Williams|first=Anita|date=1997|title=People and the River|journal=Journal of the Southwest|volume=39|issue=3/4|jstor=}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Rewbe]]
7egykhqt1q880kfpwagycutp25pby67
Mohammed Tukur Liman
0
42360
181913
175440
2026-08-09T09:46:55Z
Ilya Discuss
10103
181913
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Mohammed Tukur Liman''' suɓaama Senator ngam diiwal Katsina Fombinaare [[Diiwal Katsína|lesdi Katsina]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-23.</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Liman toɗɗaa e goomuuji Banke & Kaalis, Jokkondiral (cukko hooreejo), Jaŋde e eɓɓaaɗe keertiiɗe.
== O toɗɗaa hooreejo Senaa. ==
Ko o hooreejo goomu sosaangu ngam ƴeewtaade ƴellitaare ngalu laamu e golle bidsee, e lewru ut 2002 o waɗii ciimtol hakkundeewol hollitoore wonde ina haani wiɗtooji goɗɗi mbaɗee. Won e terɗe Senaa cikki ko waasde huutoraade bidsee ina waawi addande hooreejo leydi Olusegun Obasanjo ittude laamu .
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
7f7lmxilzcvf8irqghtanc3zlpluf1q
181914
181913
2026-08-09T09:48:13Z
Ilya Discuss
10103
181914
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Mohammed Tukur Liman''' suɓaama Senator ngam diiwal Katsina Fombinaare [[Diiwal Katsína|lesdi Katsina]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-23.</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Liman toɗɗaa e goomuuji Banke & Kaalis, Jokkondiral (cukko hooreejo), Jaŋde e eɓɓaaɗe keertiiɗe..<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-23|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=2009-11-18}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/08/27/20020827news07.html|title=Senate Moves to Probe NNPC, Customs, FIRS, Others|work=ThisDay|date=2002-08-27|author=Bature Umar|accessdate=2010-06-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20050111043647/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/08/27/20020827news07.html|archive-date=2005-01-11|url-status=dead}}</ref>
== O toɗɗaa hooreejo Senaa. ==
Ko o hooreejo goomu sosaangu ngam ƴeewtaade ƴellitaare ngalu laamu e golle bidsee, e lewru ut 2002 o waɗii ciimtol hakkundeewol hollitoore wonde ina haani wiɗtooji goɗɗi mbaɗee. Won e terɗe Senaa cikki ko waasde huutoraade bidsee ina waawi addande hooreejo leydi Olusegun Obasanjo ittude laamu .
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
h39n06xvppicxkxc2yohmtgciofqseu
Maina Maaji Lawan
0
42361
181894
175443
2026-08-09T09:29:48Z
Ilya Discuss
10103
181894
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Maina Maaji Lawan''' jibinaa ko 12 sulyee 1954) ko dawruyanke Nijeernaajo. O gonnooɗo guwerneer e gonnooɗo senateer to [[Diiwal Borno|diiwaan Borno]] . Ko o jom jawdi, demoowo e hooreejo fedde Dansarki Farms.<ref>"ABU Zaria |The official website of Ahmadu Bello University, ZariaThe official Website of Ahmadu Bello University, Zaria". abu.edu.ng. Retrieved 30 July 2018.</ref>
== Ɓawo ==
Maina Ma'aji Lawan, CON, jibinaa ko ñalnde 12 lewru juko hitaande 1954 to Kauwa e nder diiwaan Kukawa to [[Diiwal Borno|diiwaan Borno]], leydi Najeriya. O timmini jaŋde makko leslesre to Kukawa e hitaande 1967, o yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu Keffi ngam jaŋde makko hakkundeere hakkunde 1968 e 1972. E hitaande 1977, o heɓi bak makko to [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]], ɗo o heɓi dipolom makko BSc e njuɓɓudi njulaagu, o woni ko e ganndal kaalis.
== Golle politik ==
Nde o woni nder siyaasaaku, o laati tergal lanyol Democratic Social (SDP), lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya mawnde (GNPP), lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya (PDP), lannda leƴƴi Naajeeriya fuu (ANPP), e lannda leƴƴi Naajeeriya fuu [[APC|(APC)]] . O suɓaama nder suudu sarɗiiji nde o mari duuɓi cappanɗe jowi e nayi dow laylaytol GNPP ngam o suɓaama nder diiwal Kukawa Sud-East Federal hakkunde 1979 e 1983.
E lewru desaambar 1991, Lawan toɗɗaa guwerneer diiwaan Borno, o woni haa ñalnde 17 noowammbar 1993 nde republique tataɓo oo dartinaa e kuudetaa konu .
E nder porogaraamuuji mbayliigu garooji ɗii, Lawan suɓaama senaateer Borno worgo ko adii e hitaande 1998 e dow laylaytol UNCP e les njiimaandi Abacha Transition mo hoore mum woppitaa, caggal ɗuum suɓaama laabi tati e nder Senaa ummoraade e diiwaan gooto, woote makko cakkitiiɗe ko e hitaande 2011 caggal ɗuum o salii tawtoreede.
E nder dumunna mo o woni e nder Senaa, Lawan wonnoo ko e sahaaji ceertuɗi cukko hooreejo Senaa, hooreejo Senaa Minority, hooreejo goomuuji Senaa dow eɓɓooji keertiiɗi, Yimɓe ngenndiiji e identiteeji, cukko hooreejo goomuuji Senaa dow appropriation e Komisariyaa ngenndiijo wooteeji jeytaare (INEC) kam e mending ad committe not limited of Kisal ngenndi e humpito, waylude doosɗe leydi, kaalis, petroŋ, e Komiseer ƴellitaare Delta Niiseer.
E hitaande 2011, Lawan rokkaama teddungal ngenndiwal “ Komandaajo Ordo Niger ” (CON) tuugnaade e darnde makko ceertunde e ƴellitaare ngenndi.
== Tiɗnaare njulaagu ==
Lawan sosi gollorɗe keewɗe gila e fuɗɗoode kitaale 1980 haa hannde.
Ko kanko woni gardiiɗo fedde wiyeteende Madison Nigeria Limited (1982-1991), hooreejo e hooreejo fedde Comodex (1995 haa hannde), hooreejo fedde KBB Engineering Ltd 1999 haa hannde e hooreejo fedde Dansarki Farms Ltd (2007 haa hannde).
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
gz82ybxndmk5rhgiel85irtnjnto4jj
Ahmed Muhammad Maccido
0
42787
181927
177412
2026-08-09T10:09:27Z
Ilya Discuss
10103
181927
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmed Muhammad Maccido''' (jibinaa ko ñalnde go'o 1 lewru abriil hiitande alif 1964) suɓaama senaateer to diiwaan Sokoto worgo e nder diiwaan Sokoto, leydi Nijeer, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru mbooy hitaande 2007.
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe ([[Pope Linus|PDP]])..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=110&page=1&state=34|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303194115/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=110&page=1&state=34|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Ahmed Muhammad Maccido|access-date=2010-06-13}}</ref>
Maccido ko ɓii sultan maayɗo Muhammadu Maccido. Ko adii nde o suɓata e nder suudu sarɗiiji, Maccido wonnoo ko komisinaajo ndema to diiwaan [[Sokoto South|Sokoto]]. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e laana ndiwoowa, jolngo ndiyam, geɗe hakkunde parlemaa, koɗki, jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji e bankeeji, assurance & juɓɓule kaalis goɗɗe. Caggal ɗuum o toɗɗaa cukko hooreejo Goomu Senaa ngam ƴellitde ngalu.
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande yawtunde ndee, o wallittaaki seeɗa e jeewte kuuɓtodinɗe.
Maccido dañiino woote gardagol senaateer to Sokoto worgo e wooteeji 26 abriil 2011. O heɓi 154 932 woote, o ɓuri 18 kanndidaa goɗɗo.
== Tuugnorgal ==
<references />
5envswjrm3h4pzis9mdi77avglo8dxx
181928
181927
2026-08-09T10:11:07Z
Ilya Discuss
10103
181928
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmed Muhammad Maccido''' (jibinaa ko ñalnde go'o 1 lewru abriil hiitande alif 1964) suɓaama senaateer to diiwaan Sokoto worgo e nder diiwaan Sokoto, leydi Nijeer, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru mbooy hitaande 2007.<ref name="Vanguard20110428" /><ref name="nassnig2" />
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe ([[Pope Linus|PDP]])..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=110&page=1&state=34|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303194115/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=110&page=1&state=34|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Ahmed Muhammad Maccido|access-date=2010-06-13}}</ref>
Maccido ko ɓii sultan maayɗo Muhammadu Maccido. Ko adii nde o suɓata e nder suudu sarɗiiji, Maccido wonnoo ko komisinaajo ndema to diiwaan [[Sokoto South|Sokoto]]. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e laana ndiwoowa, jolngo ndiyam, geɗe hakkunde parlemaa, koɗki, jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji e bankeeji, assurance & juɓɓule kaalis goɗɗe. Caggal ɗuum o toɗɗaa cukko hooreejo Goomu Senaa ngam ƴellitde ngalu.
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande yawtunde ndee, o wallittaaki seeɗa e jeewte kuuɓtodinɗe.
Maccido dañiino woote gardagol senaateer to Sokoto worgo e wooteeji 26 abriil 2011. O heɓi 154 932 woote, o ɓuri 18 kanndidaa goɗɗo.
== Tuugnorgal ==
<references />
d09m01d3gcuxkphfzro5i2gk6zzn4j4
181929
181928
2026-08-09T10:12:34Z
Ilya Discuss
10103
181929
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmed Muhammad Maccido''' (jibinaa ko ñalnde go'o 1 lewru abriil hiitande alif 1964) suɓaama senaateer to diiwaan Sokoto worgo e nder diiwaan Sokoto, leydi Nijeer, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru mbooy hitaande 2007.<ref name="Vanguard20110428" /><ref name="nassnig2" />
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe ([[Pope Linus|PDP]])..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=110&page=1&state=34|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303194115/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=110&page=1&state=34|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Ahmed Muhammad Maccido|access-date=2010-06-13}}</ref>
Maccido ko ɓii sultan maayɗo Muhammadu Maccido. Ko adii nde o suɓata e nder suudu sarɗiiji, Maccido wonnoo ko komisinaajo ndema to diiwaan [[Sokoto South|Sokoto]]. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e laana ndiwoowa, jolngo ndiyam, geɗe hakkunde parlemaa, koɗki, jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji e bankeeji, assurance & juɓɓule kaalis goɗɗe. Caggal ɗuum o toɗɗaa cukko hooreejo Goomu Senaa ngam ƴellitde ngalu.<ref>{{Cite news|url=http://www.news.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&catid=1:latest-news&id=11022:maccido-suggests-increase-in-oil-benchmark&Itemid=119|title=Maccido suggests increase in oil benchmark|author=ABDULFATAI ABDULSALAMI|date=14 December 2009|access-date=2010-06-13|newspaper=[[Daily Trust]]}}{{dead link|date=October 2016|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-13}}</ref>
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande yawtunde ndee, o wallittaaki seeɗa e jeewte kuuɓtodinɗe.
Maccido dañiino woote gardagol senaateer to Sokoto worgo e wooteeji 26 abriil 2011. O heɓi 154 932 woote, o ɓuri 18 kanndidaa goɗɗo.
== Tuugnorgal ==
<references />
a41nw5dyr7cdahdha4kw4kizysvrwkt
181930
181929
2026-08-09T10:13:13Z
Ilya Discuss
10103
181930
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmed Muhammad Maccido''' (jibinaa ko ñalnde go'o 1 lewru abriil hiitande alif 1964) suɓaama senaateer to diiwaan Sokoto worgo e nder diiwaan Sokoto, leydi Nijeer, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru mbooy hitaande 2007.<ref name="Vanguard20110428" />
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe ([[Pope Linus|PDP]])..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=110&page=1&state=34|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303194115/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=110&page=1&state=34|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Ahmed Muhammad Maccido|access-date=2010-06-13}}</ref>
Maccido ko ɓii sultan maayɗo Muhammadu Maccido. Ko adii nde o suɓata e nder suudu sarɗiiji, Maccido wonnoo ko komisinaajo ndema to diiwaan [[Sokoto South|Sokoto]]. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e laana ndiwoowa, jolngo ndiyam, geɗe hakkunde parlemaa, koɗki, jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji e bankeeji, assurance & juɓɓule kaalis goɗɗe. Caggal ɗuum o toɗɗaa cukko hooreejo Goomu Senaa ngam ƴellitde ngalu.<ref>{{Cite news|url=http://www.news.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&catid=1:latest-news&id=11022:maccido-suggests-increase-in-oil-benchmark&Itemid=119|title=Maccido suggests increase in oil benchmark|author=ABDULFATAI ABDULSALAMI|date=14 December 2009|access-date=2010-06-13|newspaper=[[Daily Trust]]}}{{dead link|date=October 2016|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-13}}</ref>
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande yawtunde ndee, o wallittaaki seeɗa e jeewte kuuɓtodinɗe.
Maccido dañiino woote gardagol senaateer to Sokoto worgo e wooteeji 26 abriil 2011. O heɓi 154 932 woote, o ɓuri 18 kanndidaa goɗɗo.
== Tuugnorgal ==
<references />
sbcmbhj0gbzk5e7e93dr5jaxhoeurck
181931
181930
2026-08-09T10:13:34Z
Ilya Discuss
10103
181931
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmed Muhammad Maccido''' (jibinaa ko ñalnde go'o 1 lewru abriil hiitande alif 1964) suɓaama senaateer to diiwaan Sokoto worgo e nder diiwaan Sokoto, leydi Nijeer, o heɓi laamu ñalnde 29 lewru mbooy hitaande 2007.
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe ([[Pope Linus|PDP]])..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=110&page=1&state=34|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303194115/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=110&page=1&state=34|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Ahmed Muhammad Maccido|access-date=2010-06-13}}</ref>
Maccido ko ɓii sultan maayɗo Muhammadu Maccido. Ko adii nde o suɓata e nder suudu sarɗiiji, Maccido wonnoo ko komisinaajo ndema to diiwaan [[Sokoto South|Sokoto]]. Caggal nde o jooɗii e Senaa, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e laana ndiwoowa, jolngo ndiyam, geɗe hakkunde parlemaa, koɗki, jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji e bankeeji, assurance & juɓɓule kaalis goɗɗe. Caggal ɗuum o toɗɗaa cukko hooreejo Goomu Senaa ngam ƴellitde ngalu.<ref>{{Cite news|url=http://www.news.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&catid=1:latest-news&id=11022:maccido-suggests-increase-in-oil-benchmark&Itemid=119|title=Maccido suggests increase in oil benchmark|author=ABDULFATAI ABDULSALAMI|date=14 December 2009|access-date=2010-06-13|newspaper=[[Daily Trust]]}}{{dead link|date=October 2016|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-13}}</ref>
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, ThisDay wiyi o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande yawtunde ndee, o wallittaaki seeɗa e jeewte kuuɓtodinɗe.
Maccido dañiino woote gardagol senaateer to Sokoto worgo e wooteeji 26 abriil 2011. O heɓi 154 932 woote, o ɓuri 18 kanndidaa goɗɗo.
== Tuugnorgal ==
<references />
hocx3mf11si3d7m6w5kym94ffhi10ey
Victor Lar
0
42870
181838
177590
2026-08-08T17:30:31Z
Ilya Discuss
10103
181838
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Victor Rampyal Lar''' ko politikaajo leydi Najeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Plateau Sud, leydi Najeriya e nder wooteeji ngenndiiji lewru abriil 2011. Lar dogi e dow laylaytol lannda yimɓe (PDP).
Victor Lar ko Tarok ummoriiɗo Langtang, to bannge worgo leydi ndii.
O heɓi dipolom makko e ganndal politik.
Lietnaa-Seneraal pentiirɗo biyeteeɗo Jeremiah Useni, mo Lar fooli e woote 2011, siftinii hoore mum ko baaba mum politik Lar. Ko o cukko hooreejo lesdi ngam lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya fuu (ANPP), o walli Lar bana kanndidaajo ANPP mo heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi Abriil 1999 ngam suɓol lesdi Langtang woylaare e woylaare lesdi lesdi Naajeeriya. Lar suɓaama kadi e lewru abriil 2003.
Lar ina jeyaa e politikaaji gadani bayyinde luural mum e ɗaɓɓaande hooreejo leydi Olusegun Obasanjo ngam waylude doosɗe leydi ngam newnude manndaa tataɓo.[
E lewru suwee 2006, Lar daɗii e warngo nde yimɓe nayo njani e galle makko tawi omo woɗɗi. Motive mum anndaaka.
E wooteeji lewru abriil 2007, Lar dañii woote ngam suɓaade guwerneer diiwaan Plateau e dow laylaytol ANPP, kono o fooli Jonah David Jang. E lewru oktoobar 2009, o woppi lannda kaa.
E wooteeji lewru abriil 2011, Lar dañii woote senateeruuji Plateau Sud e tikket PDP, o heɓi 132 768 woote. O fooli gonnooɗo balloowo makko Jerry Useni mo lannda Demokaraasi (DPP), keɓɗo 97 846 woote, e senaateer jooni oo, hono John Shagaya, mo lannda Labour (LP), keɓɗo 72 534 woote. Luutndiiɓe Lar ɓee fof ko senerooji konu pentiirɗi.
== Tuugnorgal ==
<references />
fug5ik4otqay1mwg002capy9rhbzcaq
181839
181838
2026-08-08T17:31:30Z
Ilya Discuss
10103
181839
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Victor Rampyal Lar''' ko politikaajo leydi Najeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Plateau Sud, leydi Najeriya e nder wooteeji ngenndiiji lewru abriil 2011. Lar dogi e dow laylaytol lannda yimɓe (PDP).
Victor Lar ko Tarok ummoriiɗo Langtang, to bannge worgo leydi ndii.
O heɓi dipolom makko e ganndal politik.
Lietnaa-Seneraal pentiirɗo biyeteeɗo Jeremiah Useni, mo Lar fooli e woote 2011, siftinii hoore mum ko baaba mum politik Lar. Ko o cukko hooreejo lesdi ngam lanyol yimɓe lesdi Naajeeriya fuu (ANPP), o walli Lar bana kanndidaajo ANPP mo heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi Abriil 1999 ngam suɓol lesdi Langtang woylaare e woylaare lesdi lesdi Naajeeriya. Lar suɓaama kadi e lewru abriil 2003.
Lar ina jeyaa e politikaaji gadani bayyinde luural mum e ɗaɓɓaande hooreejo leydi Olusegun Obasanjo ngam waylude doosɗe leydi ngam newnude manndaa tataɓo.
E lewru suwee 2006, Lar daɗii e warngo nde yimɓe nayo njani e galle makko tawi omo woɗɗi. Motive mum anndaaka.
E wooteeji lewru abriil 2007, Lar dañii woote ngam suɓaade guwerneer diiwaan Plateau e dow laylaytol ANPP, kono o fooli Jonah David Jang. E lewru oktoobar 2009, o woppi lannda kaa.
E wooteeji lewru abriil 2011, Lar dañii woote senateeruuji Plateau Sud e tikket PDP, o heɓi 132 768 woote. O fooli gonnooɗo balloowo makko Jerry Useni mo lannda Demokaraasi (DPP), keɓɗo 97 846 woote, e senaateer jooni oo, hono John Shagaya, mo lannda Labour (LP), keɓɗo 72 534 woote. Luutndiiɓe Lar ɓee fof ko senerooji konu pentiirɗi.
== Tuugnorgal ==
<references />
0cvxcgbcoihje78ppaucxc3hgpvfgzv
Bindow Jibrilla
0
43444
181735
181734
2026-08-08T11:59:29Z
Ilya Discuss
10103
181735
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Umaru Jibrilla ListenR''' (jibinaama 15 abriil 1965), anndiraango Bindow Jibrilla, ko jom ngalu e politik Najeriya, o woniino guwerneer diiwaan Adamawa gila 2015 haa 2019. Bindow suɓaama guwerneer diiwal Adamawa caggal nde o fooli Nuhu Ribadu e Markus Gundiri e suɓngooji guwerneer diiwaan Aadamaa lewru Abriil 2015. E hitaande 2019, o ɗaɓɓiriino suɓaade ngam suɓaade laamu ɗiɗaɓuru kono kanndidaa luulndiiɗo lannda Demokaraasi yimɓe, hono Ahmadu Umaru Fintiri, fooli ɗum. Primaire PDP Bindo Umaru Jibrilla ina siforee wonde jom jawdi en, keso e politik..<ref>{{Cite news|title=PDP's Fintiri wins Adamawa governorship election|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/322950-pdps-fintiri-wins-adamawa-governorship-election.html|date=2019-03-29|language=en-GB|access-date=2020-05-20|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2019-03-29|title=Fintiri win Adamawa Govnorship election|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-47730326|access-date=2020-05-20}}</ref><ref>{{Cite news|title=PDP's Fintiri Wins in Adamawa, Declared Governor-elect|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/03/28/pdps-fintiri-wins-in-adamawa-declared-governor-elect/|date=2019-03-28|newspaper=[[This Day]]|language=en-US|access-date=2020-05-20}}</ref>
Ko o jom ngalu, sosɗo sosiyeteeji tati to Mubi, ina gollina fotde teemedde nay neɗɗo, ko o haaloowo cemmbinɗo.<ref>{{Cite news|url=http://sunday.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&id=5442:adamawa-senators-face-tough-return-hurdles&catid=32:sunday-politics&Itemid=31|title=Adamawa senators face tough return hurdles|date=5 December 2010|author1=Sule Lazarus|author2=Ibrahim Muhammad, Yola|name-list-style=amp|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20101209035035/http://www.sunday.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&id=5442%3Aadamawa-senators-face-tough-return-hurdles&catid=32%3Asunday-politics&Itemid=31|archive-date=9 December 2010|df=dmy-all|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/07/senatorial-contest-pdp-faces-hurdles-in-adamawa/|date=7 April 2011|title=Senatorial contest: PDP faces hurdles in Adamawa|work=Nigerian Daily|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012100/http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/07/senatorial-contest-pdp-faces-hurdles-in-adamawa/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead}}</ref>
O noddaama e pelle sukaaɓe keewɗe ngam haɓaade Mana, mo ɓe mbiyi o yejjitii diiwaan makko senaa. Omo anndaa e moƴƴere makko e sosde golle, kadi ko kanko ɓuri famɗude e dañde nafoore e woote sukaaɓe..<ref>{{cite web|url=http://www.peoplesdaily-online.com/news/national-news/3429-adamawa-aminu-bent-mana-lose-senatorial-primaries|work=Peoples Daily|title=Adamawa: Aminu, Bent, Mana lose Senatorial primaries|date=15 January 2011|author=Blessing Tunoh|access-date=23 April 2011|archive-date=9 October 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111009004317/http://www.peoplesdaily-online.com/news/national-news/3429-adamawa-aminu-bent-mana-lose-senatorial-primaries|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2011/02/no-surprises-in-inec-list/|location=Lagos, Nigeria|title=No surprises in INEC list: Daniel heads to court|date=8 February 2011|access-date=23 April 2011|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
E nder wooteeji gardagol leydi ndii e lewru Yarkomaa 2011, Jibrilla Bindo heɓi 626 woote, Mohammed Mana heɓi ɗiɗaɓo e 474 woote, Zira Maigadi heɓi 162 woote, Terry Vahyla kadi heɓi 21.
Ñalnde 7 feebariyee 2011, caggal nde lajal lanndaaji ɗii ngam waylude doggol kanndidaaji mum en ɓenni, Komiseer ngenndiijo woote (INEC) yaltini doggol hollitoore Jibrilla ko kanndidaa PDP to Adamawa wonaa to Fuɗnaange.
Eeraango Mana e Bent e hoore mum en mbaɗii wullitaango ngam salaade njeñtudi adanndi ndii. Jaayɗe kollitii maa woote gardagol leydi (primaire) ɗe (INEC) wiyi jaɓataa.
Hooreejo lesdi PDP, Alhaji Minjinyawa Kugama, kanko boo yeddi anndal dow ko laarani suɓol ngol, o wi'i o nani walaa ko laarani ardiiɓe lanyol ngol, nden o wi'i woote arandeere nden waɗii dow ko laarani suɓol ngol. Ñalnde 15 marse 2011, guwerneer Murtala Nyako e hooreejo leydi ndii, hono Mijinyawa Umaru Kugama, mbiyi ɓe mballataa Mana e Bent e eeraango maɓɓe.
Caggal mum e lewru marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde nde to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal.
Ñaawirde Kafarati tabitinii suɓagol Jibrilla ngam wonde kanndidaajo PDP e nder diiwaan Adamawa to bannge worgo.
Ardiiɗo PDP nder jiha kan, Malam Rabiu Rara, wasiyii ɓe ɗiɗo ɓe ɗowtan umrooje kiita.
Woote abriil E nder wooteeji 9 abriil 2011, Jibrilla heɓi 75 112 woote, Boni Haruna, gonnooɗo guwerneer diiwaan oo, heɓi 70 890 woote.
Ndeeɗoo njeñtudi ko Komiseer ngenndiijo jeytaare woote (INEC) holliti ɗum gila 16 abriil.
== Ƴeew kadi ==
Doggol guwerneeruuji diiwaan Adamawa
== Tuugnorgal ==
te5md5erwwdfkjyakq5lwt1lhtsk91s
181736
181735
2026-08-08T12:01:54Z
Ilya Discuss
10103
181736
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Umaru Jibrilla ListenR''' (jibinaama 15 abriil 1965), anndiraango Bindow Jibrilla, ko jom ngalu e politik Najeriya, o woniino guwerneer diiwaan Adamawa gila 2015 haa 2019. Bindow suɓaama guwerneer diiwal Adamawa caggal nde o fooli Nuhu Ribadu e Markus Gundiri e suɓngooji guwerneer diiwaan Aadamaa lewru Abriil 2015. E hitaande 2019, o ɗaɓɓiriino suɓaade ngam suɓaade laamu ɗiɗaɓuru kono kanndidaa luulndiiɗo lannda Demokaraasi yimɓe, hono Ahmadu Umaru Fintiri, fooli ɗum. Primaire PDP Bindo Umaru Jibrilla ina siforee wonde jom jawdi en, keso e politik..<ref>{{Cite news|title=PDP's Fintiri wins Adamawa governorship election|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/322950-pdps-fintiri-wins-adamawa-governorship-election.html|date=2019-03-29|language=en-GB|access-date=2020-05-20|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2019-03-29|title=Fintiri win Adamawa Govnorship election|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-47730326|access-date=2020-05-20}}</ref><ref>{{Cite news|title=PDP's Fintiri Wins in Adamawa, Declared Governor-elect|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/03/28/pdps-fintiri-wins-in-adamawa-declared-governor-elect/|date=2019-03-28|newspaper=[[This Day]]|language=en-US|access-date=2020-05-20}}</ref>
Ko o jom ngalu, sosɗo sosiyeteeji tati to Mubi, ina gollina fotde teemedde nay neɗɗo, ko o haaloowo cemmbinɗo.<ref>{{Cite news|url=http://sunday.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&id=5442:adamawa-senators-face-tough-return-hurdles&catid=32:sunday-politics&Itemid=31|title=Adamawa senators face tough return hurdles|date=5 December 2010|author1=Sule Lazarus|author2=Ibrahim Muhammad, Yola|name-list-style=amp|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20101209035035/http://www.sunday.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&id=5442%3Aadamawa-senators-face-tough-return-hurdles&catid=32%3Asunday-politics&Itemid=31|archive-date=9 December 2010|df=dmy-all|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/07/senatorial-contest-pdp-faces-hurdles-in-adamawa/|date=7 April 2011|title=Senatorial contest: PDP faces hurdles in Adamawa|work=Nigerian Daily|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012100/http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/07/senatorial-contest-pdp-faces-hurdles-in-adamawa/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead}}</ref>
O noddaama e pelle sukaaɓe keewɗe ngam haɓaade Mana, mo ɓe mbiyi o yejjitii diiwaan makko senaa. Omo anndaa e moƴƴere makko e sosde golle, kadi ko kanko ɓuri famɗude e dañde nafoore e woote sukaaɓe..<ref>{{cite web|url=http://www.peoplesdaily-online.com/news/national-news/3429-adamawa-aminu-bent-mana-lose-senatorial-primaries|work=Peoples Daily|title=Adamawa: Aminu, Bent, Mana lose Senatorial primaries|date=15 January 2011|author=Blessing Tunoh|access-date=23 April 2011|archive-date=9 October 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111009004317/http://www.peoplesdaily-online.com/news/national-news/3429-adamawa-aminu-bent-mana-lose-senatorial-primaries|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2011/02/no-surprises-in-inec-list/|location=Lagos, Nigeria|title=No surprises in INEC list: Daniel heads to court|date=8 February 2011|access-date=23 April 2011|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
E nder wooteeji gardagol leydi ndii e lewru Yarkomaa 2011, Jibrilla Bindo heɓi 626 woote, Mohammed Mana heɓi ɗiɗaɓo e 474 woote, Zira Maigadi heɓi 162 woote, Terry Vahyla kadi heɓi 21.<ref name="NDaily20110423" /><ref>{{cite web|url=http://africa.world247.net/nigeria-news/adamawa-pdp-chair-dissociates-self-from-re-run-primaries/|title=Adamawa PDP chair dissociates self from re-run primaries|date=26 January 2011|work=AfricaWorld247|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110811051618/http://africa.world247.net/nigeria-news/adamawa-pdp-chair-dissociates-self-from-re-run-primaries/|archive-date=11 August 2011|url-status=usurped}}</ref>
Ñalnde 7 feebariyee 2011, caggal nde lajal lanndaaji ɗii ngam waylude doggol kanndidaaji mum en ɓenni, Komiseer ngenndiijo woote (INEC) yaltini doggol hollitoore Jibrilla ko kanndidaa PDP to Adamawa wonaa to Fuɗnaange.
Eeraango Mana e Bent e hoore mum en mbaɗii wullitaango ngam salaade njeñtudi adanndi ndii. Jaayɗe kollitii maa woote gardagol leydi (primaire) ɗe (INEC) wiyi jaɓataa.
Hooreejo lesdi PDP, Alhaji Minjinyawa Kugama, kanko boo yeddi anndal dow ko laarani suɓol ngol, o wi'i o nani walaa ko laarani ardiiɓe lanyol ngol, nden o wi'i woote arandeere nden waɗii dow ko laarani suɓol ngol. Ñalnde 15 marse 2011, guwerneer Murtala Nyako e hooreejo leydi ndii, hono Mijinyawa Umaru Kugama, mbiyi ɓe mballataa Mana e Bent e eeraango maɓɓe.
Caggal mum e lewru marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde nde to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal.
Ñaawirde Kafarati tabitinii suɓagol Jibrilla ngam wonde kanndidaajo PDP e nder diiwaan Adamawa to bannge worgo.
Ardiiɗo PDP nder jiha kan, Malam Rabiu Rara, wasiyii ɓe ɗiɗo ɓe ɗowtan umrooje kiita.
Woote abriil E nder wooteeji 9 abriil 2011, Jibrilla heɓi 75 112 woote, Boni Haruna, gonnooɗo guwerneer diiwaan oo, heɓi 70 890 woote.
Ndeeɗoo njeñtudi ko Komiseer ngenndiijo jeytaare woote (INEC) holliti ɗum gila 16 abriil.
== Ƴeew kadi ==
Doggol guwerneeruuji diiwaan Adamawa
== Tuugnorgal ==
ciap86fosv81dw6l3y734hzaj6bohvu
181738
181736
2026-08-08T12:03:28Z
Ilya Discuss
10103
181738
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Umaru Jibrilla ListenR''' (jibinaama 15 abriil 1965), anndiraango Bindow Jibrilla, ko jom ngalu e politik Najeriya, o woniino guwerneer diiwaan Adamawa gila 2015 haa 2019. Bindow suɓaama guwerneer diiwal Adamawa caggal nde o fooli Nuhu Ribadu e Markus Gundiri e suɓngooji guwerneer diiwaan Aadamaa lewru Abriil 2015. E hitaande 2019, o ɗaɓɓiriino suɓaade ngam suɓaade laamu ɗiɗaɓuru kono kanndidaa luulndiiɗo lannda Demokaraasi yimɓe, hono Ahmadu Umaru Fintiri, fooli ɗum. Primaire PDP Bindo Umaru Jibrilla ina siforee wonde jom jawdi en, keso e politik..<ref>{{Cite news|title=PDP's Fintiri wins Adamawa governorship election|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/322950-pdps-fintiri-wins-adamawa-governorship-election.html|date=2019-03-29|language=en-GB|access-date=2020-05-20|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2019-03-29|title=Fintiri win Adamawa Govnorship election|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-47730326|access-date=2020-05-20}}</ref><ref>{{Cite news|title=PDP's Fintiri Wins in Adamawa, Declared Governor-elect|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/03/28/pdps-fintiri-wins-in-adamawa-declared-governor-elect/|date=2019-03-28|newspaper=[[This Day]]|language=en-US|access-date=2020-05-20}}</ref>
Ko o jom ngalu, sosɗo sosiyeteeji tati to Mubi, ina gollina fotde teemedde nay neɗɗo, ko o haaloowo cemmbinɗo.<ref>{{Cite news|url=http://sunday.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&id=5442:adamawa-senators-face-tough-return-hurdles&catid=32:sunday-politics&Itemid=31|title=Adamawa senators face tough return hurdles|date=5 December 2010|author1=Sule Lazarus|author2=Ibrahim Muhammad, Yola|name-list-style=amp|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20101209035035/http://www.sunday.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&id=5442%3Aadamawa-senators-face-tough-return-hurdles&catid=32%3Asunday-politics&Itemid=31|archive-date=9 December 2010|df=dmy-all|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/07/senatorial-contest-pdp-faces-hurdles-in-adamawa/|date=7 April 2011|title=Senatorial contest: PDP faces hurdles in Adamawa|work=Nigerian Daily|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012100/http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/07/senatorial-contest-pdp-faces-hurdles-in-adamawa/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead}}</ref>
O noddaama e pelle sukaaɓe keewɗe ngam haɓaade Mana, mo ɓe mbiyi o yejjitii diiwaan makko senaa. Omo anndaa e moƴƴere makko e sosde golle, kadi ko kanko ɓuri famɗude e dañde nafoore e woote sukaaɓe..<ref>{{cite web|url=http://www.peoplesdaily-online.com/news/national-news/3429-adamawa-aminu-bent-mana-lose-senatorial-primaries|work=Peoples Daily|title=Adamawa: Aminu, Bent, Mana lose Senatorial primaries|date=15 January 2011|author=Blessing Tunoh|access-date=23 April 2011|archive-date=9 October 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111009004317/http://www.peoplesdaily-online.com/news/national-news/3429-adamawa-aminu-bent-mana-lose-senatorial-primaries|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2011/02/no-surprises-in-inec-list/|location=Lagos, Nigeria|title=No surprises in INEC list: Daniel heads to court|date=8 February 2011|access-date=23 April 2011|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
E nder wooteeji gardagol leydi ndii e lewru Yarkomaa 2011, Jibrilla Bindo heɓi 626 woote, Mohammed Mana heɓi ɗiɗaɓo e 474 woote, Zira Maigadi heɓi 162 woote, Terry Vahyla kadi heɓi 21.<ref name="NDaily20110423" /><ref>{{cite web|url=http://africa.world247.net/nigeria-news/adamawa-pdp-chair-dissociates-self-from-re-run-primaries/|title=Adamawa PDP chair dissociates self from re-run primaries|date=26 January 2011|work=AfricaWorld247|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110811051618/http://africa.world247.net/nigeria-news/adamawa-pdp-chair-dissociates-self-from-re-run-primaries/|archive-date=11 August 2011|url-status=usurped}}</ref>
Ñalnde 7 feebariyee 2011, caggal nde lajal lanndaaji ɗii ngam waylude doggol kanndidaaji mum en ɓenni, Komiseer ngenndiijo woote (INEC) yaltini doggol hollitoore Jibrilla ko kanndidaa PDP to Adamawa wonaa to Fuɗnaange.<ref name="Punch20110411" /><ref>{{cite web|url=http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=Independent National Electoral Commission|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011|df=dmy}}</ref>
Eeraango Mana e Bent e hoore mum en mbaɗii wullitaango ngam salaade njeñtudi adanndi ndii. Jaayɗe kollitii maa woote gardagol leydi (primaire) ɗe (INEC) wiyi jaɓataa.
Hooreejo lesdi PDP, Alhaji Minjinyawa Kugama, kanko boo yeddi anndal dow ko laarani suɓol ngol, o wi'i o nani walaa ko laarani ardiiɓe lanyol ngol, nden o wi'i woote arandeere nden waɗii dow ko laarani suɓol ngol. Ñalnde 15 marse 2011, guwerneer Murtala Nyako e hooreejo leydi ndii, hono Mijinyawa Umaru Kugama, mbiyi ɓe mballataa Mana e Bent e eeraango maɓɓe.
Caggal mum e lewru marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde nde to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal.
Ñaawirde Kafarati tabitinii suɓagol Jibrilla ngam wonde kanndidaajo PDP e nder diiwaan Adamawa to bannge worgo.
Ardiiɗo PDP nder jiha kan, Malam Rabiu Rara, wasiyii ɓe ɗiɗo ɓe ɗowtan umrooje kiita.
Woote abriil E nder wooteeji 9 abriil 2011, Jibrilla heɓi 75 112 woote, Boni Haruna, gonnooɗo guwerneer diiwaan oo, heɓi 70 890 woote.
Ndeeɗoo njeñtudi ko Komiseer ngenndiijo jeytaare woote (INEC) holliti ɗum gila 16 abriil.
== Ƴeew kadi ==
Doggol guwerneeruuji diiwaan Adamawa
== Tuugnorgal ==
az3zg6ba3bjgz9kvaami36xzk2tuywl
181739
181738
2026-08-08T12:05:36Z
Ilya Discuss
10103
181739
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Umaru Jibrilla ListenR''' (jibinaama 15 abriil 1965), anndiraango Bindow Jibrilla, ko jom ngalu e politik Najeriya, o woniino guwerneer diiwaan Adamawa gila 2015 haa 2019. Bindow suɓaama guwerneer diiwal Adamawa caggal nde o fooli Nuhu Ribadu e Markus Gundiri e suɓngooji guwerneer diiwaan Aadamaa lewru Abriil 2015. E hitaande 2019, o ɗaɓɓiriino suɓaade ngam suɓaade laamu ɗiɗaɓuru kono kanndidaa luulndiiɗo lannda Demokaraasi yimɓe, hono Ahmadu Umaru Fintiri, fooli ɗum. Primaire PDP Bindo Umaru Jibrilla ina siforee wonde jom jawdi en, keso e politik..<ref>{{Cite news|title=PDP's Fintiri wins Adamawa governorship election|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/322950-pdps-fintiri-wins-adamawa-governorship-election.html|date=2019-03-29|language=en-GB|access-date=2020-05-20|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2019-03-29|title=Fintiri win Adamawa Govnorship election|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-47730326|access-date=2020-05-20}}</ref><ref>{{Cite news|title=PDP's Fintiri Wins in Adamawa, Declared Governor-elect|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/03/28/pdps-fintiri-wins-in-adamawa-declared-governor-elect/|date=2019-03-28|newspaper=[[This Day]]|language=en-US|access-date=2020-05-20}}</ref>
Ko o jom ngalu, sosɗo sosiyeteeji tati to Mubi, ina gollina fotde teemedde nay neɗɗo, ko o haaloowo cemmbinɗo.<ref>{{Cite news|url=http://sunday.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&id=5442:adamawa-senators-face-tough-return-hurdles&catid=32:sunday-politics&Itemid=31|title=Adamawa senators face tough return hurdles|date=5 December 2010|author1=Sule Lazarus|author2=Ibrahim Muhammad, Yola|name-list-style=amp|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20101209035035/http://www.sunday.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&id=5442%3Aadamawa-senators-face-tough-return-hurdles&catid=32%3Asunday-politics&Itemid=31|archive-date=9 December 2010|df=dmy-all|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/07/senatorial-contest-pdp-faces-hurdles-in-adamawa/|date=7 April 2011|title=Senatorial contest: PDP faces hurdles in Adamawa|work=Nigerian Daily|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012100/http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/07/senatorial-contest-pdp-faces-hurdles-in-adamawa/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead}}</ref>
O noddaama e pelle sukaaɓe keewɗe ngam haɓaade Mana, mo ɓe mbiyi o yejjitii diiwaan makko senaa. Omo anndaa e moƴƴere makko e sosde golle, kadi ko kanko ɓuri famɗude e dañde nafoore e woote sukaaɓe..<ref>{{cite web|url=http://www.peoplesdaily-online.com/news/national-news/3429-adamawa-aminu-bent-mana-lose-senatorial-primaries|work=Peoples Daily|title=Adamawa: Aminu, Bent, Mana lose Senatorial primaries|date=15 January 2011|author=Blessing Tunoh|access-date=23 April 2011|archive-date=9 October 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111009004317/http://www.peoplesdaily-online.com/news/national-news/3429-adamawa-aminu-bent-mana-lose-senatorial-primaries|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2011/02/no-surprises-in-inec-list/|location=Lagos, Nigeria|title=No surprises in INEC list: Daniel heads to court|date=8 February 2011|access-date=23 April 2011|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
E nder wooteeji gardagol leydi ndii e lewru Yarkomaa 2011, Jibrilla Bindo heɓi 626 woote, Mohammed Mana heɓi ɗiɗaɓo e 474 woote, Zira Maigadi heɓi 162 woote, Terry Vahyla kadi heɓi 21.<ref name="NDaily20110423" /><ref>{{cite web|url=http://africa.world247.net/nigeria-news/adamawa-pdp-chair-dissociates-self-from-re-run-primaries/|title=Adamawa PDP chair dissociates self from re-run primaries|date=26 January 2011|work=AfricaWorld247|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110811051618/http://africa.world247.net/nigeria-news/adamawa-pdp-chair-dissociates-self-from-re-run-primaries/|archive-date=11 August 2011|url-status=usurped}}</ref>
Ñalnde 7 feebariyee 2011, caggal nde lajal lanndaaji ɗii ngam waylude doggol kanndidaaji mum en ɓenni, Komiseer ngenndiijo woote (INEC) yaltini doggol hollitoore Jibrilla ko kanndidaa PDP to Adamawa wonaa to Fuɗnaange.<ref name="Punch20110411" /><ref>{{cite web|url=http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=Independent National Electoral Commission|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011|df=dmy}}</ref>
Eeraango Mana e Bent e hoore mum en mbaɗii wullitaango ngam salaade njeñtudi adanndi ndii. Jaayɗe kollitii maa woote gardagol leydi (primaire) ɗe (INEC) wiyi jaɓataa.
Hooreejo lesdi PDP, Alhaji Minjinyawa Kugama, kanko boo yeddi anndal dow ko laarani suɓol ngol, o wi'i o nani walaa ko laarani ardiiɓe lanyol ngol, nden o wi'i woote arandeere nden waɗii dow ko laarani suɓol ngol. Ñalnde 15 marse 2011, guwerneer Murtala Nyako e hooreejo leydi ndii, hono Mijinyawa Umaru Kugama, mbiyi ɓe mballataa Mana e Bent e eeraango maɓɓe.
Caggal mum e lewru marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde nde to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal.<ref>{{cite web|url=http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=Independent National Electoral Commission|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011|df=dmy}}</ref>
Ñaawirde Kafarati tabitinii suɓagol Jibrilla ngam wonde kanndidaajo PDP e nder diiwaan Adamawa to bannge worgo.
Ardiiɗo PDP nder jiha kan, Malam Rabiu Rara, wasiyii ɓe ɗiɗo ɓe ɗowtan umrooje kiita.
Woote abriil E nder wooteeji 9 abriil 2011, Jibrilla heɓi 75 112 woote, Boni Haruna, gonnooɗo guwerneer diiwaan oo, heɓi 70 890 woote.
Ndeeɗoo njeñtudi ko Komiseer ngenndiijo jeytaare woote (INEC) holliti ɗum gila 16 abriil.
== Ƴeew kadi ==
Doggol guwerneeruuji diiwaan Adamawa
== Tuugnorgal ==
i7civkgfyg4r307p5yx7rg9gya9syoi
Template:Aotd/8
10
43445
181737
2026-08-08T12:02:11Z
De-Invincible
7477
Created page with "[[File:Hon. Sadiya Umar Farouq.jpg|112px|left|alt=description]] '''Sadiya Umar Farouq''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR). <div style="text-align: righ..."
181737
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hon. Sadiya Umar Farouq.jpg|112px|left|alt=description]]
'''Sadiya Umar Farouq''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR).
<div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Sadiya Umar Farouq|Winndannde timmunde...]])</small></div>
43gamusphuu2l21csh4tgpo226grn5u
181740
181737
2026-08-08T12:06:44Z
De-Invincible
7477
181740
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hon. Sadiya Umar Farouq.jpg|112px|left|alt=description]]
'''Sadiya Umar Farouq'''
align: rightNoofemmba p: 8px;">siy(s[a[Sadiya Umaajeeriyauq|Winndannde timmunde...]])</small></div>
a9urhkvtfsnuas6deqyq25my2r5rpu5
181741
181740
2026-08-08T12:09:02Z
De-Invincible
7477
181741
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hon. Sadiya Umar Farouq.jpg|112px|left|alt=description]]
'''Sadiya Umar Farouq''' Sadiya Umar Farouq (jibinaa ko 5 noowammbar 1974) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino jaagorgal ko feewti e neɗɗankaagal, njuɓɓudi musibbaaji e ƴellitaare renndo.
lih9c776wgwjn4gmh3pa90gcl0q1ea7
181742
181741
2026-08-08T12:09:59Z
De-Invincible
7477
181742
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hon. Sadiya Umar Farouq.jpg|112px|left|alt=description]]
'''Sadiya Umar Farouq''' Sadiya Umar Farouq (jibinaa ko 5 noowammbar 1974) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino jaagorgal ko feewti e neɗɗankaagal, njuɓɓudi musibbaaji e ƴellitaare renndo.
<,h8041786c56cc7990d,h8041786c56cc7990i,h8041786c56cc7990v,h8041786c56cc7990 ,h8041786c56cc7990s,h8041786c56cc7990t,h8041786c56cc7990y,h8041786c56cc7990l,h8041786c56cc7990e,h8041786c56cc7990=,h8041786c56cc7990",h8041786c56cc7990t,h8041786c56cc7990e,h8041786c56cc7990x,h8041786c56cc7990t,h8041786c56cc7990-,h8041786c56cc7990a,h8041786c56cc7990l,h8041786c56cc7990i,h8041786c56cc7990g,h8041786c56cc7990n,h8041786c56cc7990:,h8041786c56cc7990 ,h8041786c56cc7990r,h8041786c56cc7990i,h8041786c56cc7990g,h8041786c56cc7990h,h8041786c56cc7990t,h8041786c56cc7990;,h8041786c56cc7990 ,h8041786c56cc7990m,h8041786c56cc7990a,h8041786c56cc7990r,h8041786c56cc7990g,h8041786c56cc7990i,h8041786c56cc7990n,h8041786c56cc7990-,h8041786c56cc7990t,h8041786c56cc7990o,h8041786c56cc7990p,h8041786c56cc7990:,h8041786c56cc7990 ,h8041786c56cc79908,h8041786c56cc7990p,h8041786c56cc7990x,h8041786c56cc7990;,h8041786c56cc7990",h8041786c56cc7990>,h8041786c56cc7990<,h8041786c56cc7990s,h8041786c56cc7990m,h8041786c56cc7990a,h8041786c56cc7990l,h8041786c56cc7990l,h8041786c56cc7990>,h8041786c56cc7990(,h8041786c56cc7990[,h8041786c56cc7990[,h8041786c56cc7990T,h8041786c56cc7990i,h8041786c56cc7990m,h8041786c56cc7990n,h8041786c56cc7990i,h8041786c56cc7990t,h8041786c56cc7990 ,h8041786c56cc7990G,h8041786c56cc7990e,h8041786c56cc7990b,h8041786c56cc7990r,h8041786c56cc7990u,h8041786c56cc7990|,h8041786c56cc7990W,h8041786c56cc7990i,h8041786c56cc7990n,h8041786c56cc7990n,h8041786c56cc7990d,h8041786c56cc7990a,h8041786c56cc7990n,h8041786c56cc7990n,h8041786c56cc7990d,h8041786c56cc7990e,h8041786c56cc7990 ,h8041786c56cc7990t,h8041786c56cc7990i,h8041786c56cc7990m,h8041786c56cc7990m,h8041786c56cc7990u,h8041786c56cc7990n,h8041786c56cc7990d,h8041786c56cc7990e,h8041786c56cc7990.,h8041786c56cc7990.,h8041786c56cc7990.,h8041786c56cc7990],h8041786c56cc7990],h8041786c56cc7990),h8041786c56cc7990<,h8041786c56cc7990/,h8041786c56cc7990s,h8041786c56cc7990m,h8041786c56cc7990a,h8041786c56cc7990l,h8041786c56cc7990l,h8041786c56cc7990>,h8041786c56cc7990<,h8041786c56cc7990/,h8041786c56cc7990d,h8041786c56cc7990i,h8041786c56cc7990v,h8041786c56cc7990>,h8041786c56cc7990
9v1jqmato2ovw4s8bg4k0x6eozv5oqg
181743
181742
2026-08-08T12:10:34Z
De-Invincible
7477
181743
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hon. Sadiya Umar Farouq.jpg|112px|left|alt=description]]
'''Sadiya Umar Farouq''' Sadiya Umar Farouq (jibinaa ko 5 noowammbar 1974) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino jaagorgal ko feewti e neɗɗankaagal, njuɓɓudi musibbaaji e ƴellitaare renndo.
<,he5dfeea3094a3922d,he5dfeea3094a3922i,he5dfeea3094a3922v,he5dfeea3094a3922 ,he5dfeea3094a3922s,he5dfeea3094a3922t,he5dfeea3094a3922y,he5dfeea3094a3922l,he5dfeea3094a3922e,he5dfeea3094a3922=,he5dfeea3094a3922",he5dfeea3094a3922t,he5dfeea3094a3922e,he5dfeea3094a3922x,he5dfeea3094a3922t,he5dfeea3094a3922-,he5dfeea3094a3922a,he5dfeea3094a3922l,he5dfeea3094a3922i,he5dfeea3094a3922g,he5dfeea3094a3922n,he5dfeea3094a3922:,he5dfeea3094a3922 ,he5dfeea3094a3922r,he5dfeea3094a3922i,he5dfeea3094a3922g,he5dfeea3094a3922h,he5dfeea3094a3922t,he5dfeea3094a3922;,he5dfeea3094a3922 ,he5dfeea3094a3922m,he5dfeea3094a3922a,he5dfeea3094a3922r,he5dfeea3094a3922g,he5dfeea3094a3922i,he5dfeea3094a3922n,he5dfeea3094a3922-,he5dfeea3094a3922t,he5dfeea3094a3922o,he5dfeea3094a3922p,he5dfeea3094a3922:,he5dfeea3094a3922 ,he5dfeea3094a39228,he5dfeea3094a3922p,he5dfeea3094a3922x,he5dfeea3094a3922;,he5dfeea3094a3922",he5dfeea3094a3922>,he5dfeea3094a3922<,he5dfeea3094a3922s,he5dfeea3094a3922m,he5dfeea3094a3922a,he5dfeea3094a3922l,he5dfeea3094a3922l,he5dfeea3094a3922>,he5dfeea3094a3922(,he5dfeea3094a3922[,he5dfeea3094a3922[,he5dfeea3094a3922T,he5dfeea3094a3922i,he5dfeea3094a3922m,he5dfeea3094a3922n,he5dfeea3094a3922i,he5dfeea3094a3922t,he5dfeea3094a3922 ,he5dfeea3094a3922G,he5dfeea3094a3922e,he5dfeea3094a3922b,he5dfeea3094a3922r,he5dfeea3094a3922u,he5dfeea3094a3922|,he5dfeea3094a3922W,he5dfeea3094a3922i,he5dfeea3094a3922n,he5dfeea3094a3922n,he5dfeea3094a3922d,he5dfeea3094a3922a,he5dfeea3094a3922n,he5dfeea3094a3922n,he5dfeea3094a3922d,he5dfeea3094a3922e,he5dfeea3094a3922 ,he5dfeea3094a3922t,he5dfeea3094a3922i,he5dfeea3094a3922m,he5dfeea3094a3922m,he5dfeea3094a3922u,he5dfeea3094a3922n,he5dfeea3094a3922d,he5dfeea3094a3922e,he5dfeea3094a3922.,he5dfeea3094a3922.,he5dfeea3094a3922.,he5dfeea3094a3922],he5dfeea3094a3922],he5dfeea3094a3922),he5dfeea3094a3922<,he5dfeea3094a3922/,he5dfeea3094a3922s,he5dfeea3094a3922m,he5dfeea3094a3922a,he5dfeea3094a3922l,he5dfeea3094a3922l,he5dfeea3094a3922>,he5dfeea3094a3922<,he5dfeea3094a3922/,he5dfeea3094a3922d,he5dfeea3094a3922i,he5dfeea3094a3922v,he5dfeea3094a3922>,he5dfeea3094a3922
9linv4v01dwwunwv335aysd2va16g64
181744
181743
2026-08-08T12:11:28Z
De-Invincible
7477
/* */
181744
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hon. Sadiya Umar Farouq.jpg|112px|left|alt=description]]
'''Sadiya Umar Farouq''' Sadiya Umar Farouq (jibinaa ko 5 noowammbar 1974) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino jaagorgal ko feewti e neɗɗankaagal, njuɓɓudi musibbaaji e ƴellitaare renndo.
<div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Timnit Gebru|Winndannde timmunde...]])</small></div>
c2wjr4vh7xyu7nile6xdqj1d107af91
181745
181744
2026-08-08T12:12:04Z
De-Invincible
7477
/* */
181745
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hon. Sadiya Umar Farouq.jpg|112px|left|alt=description]]
'''Sadiya Umar Farouq''' Sadiya Umar Farouq (jibinaa ko 5 noowammbar 1974) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino jaagorgal ko feewti e neɗɗankaagal, njuɓɓudi musibbaaji e ƴellitaare renndo.
<div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Sadiya Umar Farouq|Winndannde timmunde...]])</small></div>
6o4fjo20vgsktajwgp5594jjlgf7pm4
Samaila Dahuwa Kaila
0
43446
181746
2026-08-08T12:18:24Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Samaila Dahuwa Kaila ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Bauchi North e nder Asaambele ngenndi 10ɓo. O meeɗiino wonde komisinaajo cellal e nder diiwaan Bauchi. Tuugnorgal"
181746
wikitext
text/x-wiki
Samaila Dahuwa Kaila ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Bauchi North e nder Asaambele ngenndi 10ɓo. O meeɗiino wonde komisinaajo cellal e nder diiwaan Bauchi. Tuugnorgal
e456q32fjo6u5c1jbvlfmniuk79wmwv
181747
181746
2026-08-08T12:18:49Z
Ilya Discuss
10103
181747
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Samaila Dahuwa Kaila ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Bauchi North e nder Asaambele ngenndi 10ɓo. O meeɗiino wonde komisinaajo cellal e nder diiwaan Bauchi. Tuugnorgal
c6euix1fwjhik2cyxyevm34uv3l6ird
181748
181747
2026-08-08T12:20:02Z
Ilya Discuss
10103
181748
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Samaila Dahuwa Kaila''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Bauchi North e nder Asaambele ngenndi 10ɓo. O meeɗiino wonde komisinaajo cellal e nder diiwaan Bauchi.
== Tuugnorgal ==
mkpsiut841y3mthumpokj4mfdmfh7i1
181749
181748
2026-08-08T12:22:44Z
Ilya Discuss
10103
181749
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Samaila Dahuwa Kaila''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Bauchi North e nder Asaambele ngenndi 10ɓo. O meeɗiino wonde komisinaajo cellal e nder diiwaan Bauchi..<ref>{{Cite news|title=We need better representation, Senator Sama'ila Dahuwa Kaila|url=https://dailytrust.com/we-need-better-representation-senator-samaila-dahuwa-kaila/|access-date=2024-12-30|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Oboh|date=2023-02-28|title=Election Results: PDP takes Bauchi North senatorial seat|url=https://www.vanguardngr.com/2023/02/pdp-takes-bauchi-north-senatorial-seat/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-12-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ex-Health Commissioner, Dahuwa Wins PDP Bauchi North Senatorial Ticket|url=https://wikkitimes.com/ex-health-commissioner-dahuwa-wins-pdp-bauchi-north-senatorial-ticket/}}</ref>
== Tuugnorgal ==
7q4cv57fdz9xuoe6ftqzxsyrsg2stlt
Buruji Kashamu
0
43447
181750
2026-08-08T12:28:43Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Buruji Kashamu (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to d..."
181750
wikitext
text/x-wiki
Buruji Kashamu (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun. O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958. Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.
909w6tahpe468xlkhu7ngnh37z9wfd0
181751
181750
2026-08-08T12:31:30Z
Ilya Discuss
10103
181751
wikitext
text/x-wiki
Buruji Kashamu (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun. O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958. Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.
Politik O fooli jooɗorde senateer fuɗnaange Ogun, o fooli ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade mo e woote 99 540, o fooli laamɗo Dapo Abiodun mo All Progressive Congress (APC) mo o heɓi 84 001 woote ngam heɓde jooɗorde senateer. O woniino ardiiɗo bannge lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder wooteeji guwerneeruuji diiwaan Ogun 2019, o fooli Dapo Abiodun mo Kongres All Progressives garoowo e 4ɓo woɗɗuɗo. Luural E hitaande 1998, Kashamu nanngaa to leydi Angalteer, tawi ina tuuma ɗum ko dorog, caggal nde o yiɗi naatde leydi ndii e kaalis 230 000 dolaar. O woppitaama, o woppitaa e hitaande 2003. Laamu Angalteer salii ɗaɓɓaande Amerik ngam yoɓde mo sabu tuumeede dorog, sibu ina sikkaa ko o neɗɗo gonɗo e fedde nde, hono Nicholas Fillmore, waasde anndude Kashamu e nder limre fotooje ; kono laamuuji leydi Najeriya kollitii ina njiɗi riiwtude mo to Amerik laabi keewɗi. Olusegun Obasanjo, gonnooɗo hooreejo leydi, jeertinii wonde ndimaagu makko jokkingu nguu ina hollita wonde « barooji dorog ... maa cood kanndidaaji, lanndaaji, haa jooni maa cood laamu walla kamɓe ngona e laamu ». Ina wiyee wonde Kashamu ko kañum woni goonga "Alhaji", laamɗo dorog e nder deftere Piper Kerman, Orange ko ɓaleejo keso: hitaande am e nder kasoo rewɓe. e deftere Cleary Wolters wiyeteende Out of Orange.Kashamu feeñii e deftere laaɓtunde e nder deftere Nikolaas Fillmore wiyeteende Smuggler. Wade Kashamu maayi ngam nyawu COVID-19 haa Lagos nyande 8 Ogost 2020, wakkati nyaw COVID-19 haa lesdi Naajeeriya. O yahrata ko e duuɓi 62. Tuugnorgal
9ntcyjvtidaz30jnc8s3qday0kaho6c
181752
181751
2026-08-08T12:32:03Z
Ilya Discuss
10103
181752
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Buruji Kashamu (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun. O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958. Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.
Politik O fooli jooɗorde senateer fuɗnaange Ogun, o fooli ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade mo e woote 99 540, o fooli laamɗo Dapo Abiodun mo All Progressive Congress (APC) mo o heɓi 84 001 woote ngam heɓde jooɗorde senateer. O woniino ardiiɗo bannge lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder wooteeji guwerneeruuji diiwaan Ogun 2019, o fooli Dapo Abiodun mo Kongres All Progressives garoowo e 4ɓo woɗɗuɗo. Luural E hitaande 1998, Kashamu nanngaa to leydi Angalteer, tawi ina tuuma ɗum ko dorog, caggal nde o yiɗi naatde leydi ndii e kaalis 230 000 dolaar. O woppitaama, o woppitaa e hitaande 2003. Laamu Angalteer salii ɗaɓɓaande Amerik ngam yoɓde mo sabu tuumeede dorog, sibu ina sikkaa ko o neɗɗo gonɗo e fedde nde, hono Nicholas Fillmore, waasde anndude Kashamu e nder limre fotooje ; kono laamuuji leydi Najeriya kollitii ina njiɗi riiwtude mo to Amerik laabi keewɗi. Olusegun Obasanjo, gonnooɗo hooreejo leydi, jeertinii wonde ndimaagu makko jokkingu nguu ina hollita wonde « barooji dorog ... maa cood kanndidaaji, lanndaaji, haa jooni maa cood laamu walla kamɓe ngona e laamu ». Ina wiyee wonde Kashamu ko kañum woni goonga "Alhaji", laamɗo dorog e nder deftere Piper Kerman, Orange ko ɓaleejo keso: hitaande am e nder kasoo rewɓe. e deftere Cleary Wolters wiyeteende Out of Orange.Kashamu feeñii e deftere laaɓtunde e nder deftere Nikolaas Fillmore wiyeteende Smuggler. Wade Kashamu maayi ngam nyawu COVID-19 haa Lagos nyande 8 Ogost 2020, wakkati nyaw COVID-19 haa lesdi Naajeeriya. O yahrata ko e duuɓi 62. Tuugnorgal
a19l14n6zjcz5lt5ib1dhvbtdx7b3hw
181753
181752
2026-08-08T12:32:54Z
Ilya Discuss
10103
181753
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Buruji Kashamu (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo
. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun. O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958.
Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.
Politik O fooli jooɗorde senateer fuɗnaange Ogun, o fooli ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade mo e woote 99 540, o fooli laamɗo Dapo Abiodun mo All Progressive Congress (APC) mo o heɓi 84 001 woote ngam heɓde jooɗorde senateer. O woniino ardiiɗo bannge lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder wooteeji guwerneeruuji diiwaan Ogun 2019, o fooli Dapo Abiodun mo Kongres All Progressives garoowo e 4ɓo woɗɗuɗo. Luural E hitaande 1998, Kashamu nanngaa to leydi Angalteer, tawi ina tuuma ɗum ko dorog, caggal nde o yiɗi naatde leydi ndii e kaalis 230 000 dolaar. O woppitaama, o woppitaa e hitaande 2003.
Laamu Angalteer salii ɗaɓɓaande Amerik ngam yoɓde mo sabu tuumeede dorog, sibu ina sikkaa ko o neɗɗo gonɗo e fedde nde, hono Nicholas Fillmore, waasde anndude Kashamu e nder limre fotooje ; kono laamuuji leydi Najeriya kollitii ina njiɗi riiwtude mo to Amerik laabi keewɗi. Olusegun Obasanjo, gonnooɗo hooreejo leydi, jeertinii wonde ndimaagu makko jokkingu nguu ina hollita wonde « barooji dorog ... maa cood kanndidaaji, lanndaaji, haa jooni maa cood laamu walla kamɓe ngona e laamu ». Ina wiyee wonde Kashamu ko kañum woni goonga "Alhaji", laamɗo dorog e nder deftere Piper Kerman, Orange ko ɓaleejo keso: hitaande am e nder kasoo rewɓe. e deftere Cleary Wolters wiyeteende Out of Orange.Kashamu feeñii e deftere laaɓtunde e nder deftere Nikolaas Fillmore wiyeteende Smuggler. Wade Kashamu maayi ngam nyawu COVID-19 haa Lagos nyande 8 Ogost 2020, wakkati nyaw COVID-19 haa lesdi Naajeeriya. O yahrata ko e duuɓi 62.
== Tuugnorgal ==
j3xjd6jv9abbabdi75t3j7edp8im3q5
181754
181753
2026-08-08T12:35:42Z
Ilya Discuss
10103
181754
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Buruji Kashamu''' (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo
. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun. O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958.
Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer.
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.
Politik O fooli jooɗorde senateer fuɗnaange Ogun, o fooli ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade mo e woote 99 540, o fooli laamɗo Dapo Abiodun mo All Progressive Congress (APC) mo o heɓi 84 001 woote ngam heɓde jooɗorde senateer. O woniino ardiiɗo bannge lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder wooteeji guwerneeruuji diiwaan Ogun 2019, o fooli Dapo Abiodun mo Kongres All Progressives garoowo e 4ɓo woɗɗuɗo.
Luural E hitaande 1998, Kashamu nanngaa to leydi Angalteer, tawi ina tuuma ɗum ko dorog, caggal nde o yiɗi naatde leydi ndii e kaalis 230 000 dolaar. O woppitaama, o woppitaa e hitaande 2003.
Laamu Angalteer salii ɗaɓɓaande Amerik ngam yoɓde mo sabu tuumeede dorog, sibu ina sikkaa ko o neɗɗo gonɗo e fedde nde, hono Nicholas Fillmore, waasde anndude Kashamu e nder limre fotooje ; kono laamuuji leydi Najeriya kollitii ina njiɗi riiwtude mo to Amerik laabi keewɗi. Olusegun Obasanjo, gonnooɗo hooreejo leydi, jeertinii wonde ndimaagu makko jokkingu nguu ina hollita wonde « barooji dorog ... maa cood kanndidaaji, lanndaaji, haa jooni maa cood laamu walla kamɓe ngona e laamu ». Ina wiyee wonde Kashamu ko kañum woni goonga "Alhaji", laamɗo dorog e nder deftere Piper Kerman, Orange ko ɓaleejo keso: hitaande am e nder kasoo rewɓe. e deftere Cleary Wolters wiyeteende Out of Orange.Kashamu feeñii e deftere laaɓtunde e nder deftere Nikolaas Fillmore wiyeteende Smuggler. Wade Kashamu maayi ngam nyawu COVID-19 haa Lagos nyande 8 Ogost 2020, wakkati nyaw COVID-19 haa lesdi Naajeeriya. O yahrata ko e duuɓi 62.
== Tuugnorgal ==
488kbnvkyyb9o600bzxonh90zha5tow
181755
181754
2026-08-08T12:41:20Z
Ilya Discuss
10103
181755
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Buruji Kashamu''' (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo
. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun.<ref name="senate">{{cite web|title=Buruju Kashamu|url=https://www.nassnig.org/mp/profile/870|website=NASS|access-date=24 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20170131184751/https://www.nassnig.org/mp/profile/870|archive-date=31 January 2017|url-status=dead}}</ref>
O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958.
Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer.
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.
Politik O fooli jooɗorde senateer fuɗnaange Ogun, o fooli ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade mo e woote 99 540, o fooli laamɗo Dapo Abiodun mo All Progressive Congress (APC) mo o heɓi 84 001 woote ngam heɓde jooɗorde senateer. O woniino ardiiɗo bannge lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder wooteeji guwerneeruuji diiwaan Ogun 2019, o fooli Dapo Abiodun mo Kongres All Progressives garoowo e 4ɓo woɗɗuɗo.
Luural E hitaande 1998, Kashamu nanngaa to leydi Angalteer, tawi ina tuuma ɗum ko dorog, caggal nde o yiɗi naatde leydi ndii e kaalis 230 000 dolaar. O woppitaama, o woppitaa e hitaande 2003.
Laamu Angalteer salii ɗaɓɓaande Amerik ngam yoɓde mo sabu tuumeede dorog, sibu ina sikkaa ko o neɗɗo gonɗo e fedde nde, hono Nicholas Fillmore, waasde anndude Kashamu e nder limre fotooje ; kono laamuuji leydi Najeriya kollitii ina njiɗi riiwtude mo to Amerik laabi keewɗi. Olusegun Obasanjo, gonnooɗo hooreejo leydi, jeertinii wonde ndimaagu makko jokkingu nguu ina hollita wonde « barooji dorog ... maa cood kanndidaaji, lanndaaji, haa jooni maa cood laamu walla kamɓe ngona e laamu ». Ina wiyee wonde Kashamu ko kañum woni goonga "Alhaji", laamɗo dorog e nder deftere Piper Kerman, Orange ko ɓaleejo keso: hitaande am e nder kasoo rewɓe. e deftere Cleary Wolters wiyeteende Out of Orange.Kashamu feeñii e deftere laaɓtunde e nder deftere Nikolaas Fillmore wiyeteende Smuggler. Wade Kashamu maayi ngam nyawu COVID-19 haa Lagos nyande 8 Ogost 2020, wakkati nyaw COVID-19 haa lesdi Naajeeriya. O yahrata ko e duuɓi 62.
== Tuugnorgal ==
13w2vlftwhmiw25y9pr5nrzlv8n04ub
181756
181755
2026-08-08T12:42:32Z
Ilya Discuss
10103
181756
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Buruji Kashamu''' (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo
. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun.<ref name="senate">{{cite web|title=Buruju Kashamu|url=https://www.nassnig.org/mp/profile/870|website=NASS|access-date=24 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20170131184751/https://www.nassnig.org/mp/profile/870|archive-date=31 January 2017|url-status=dead}}</ref>
O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958.<ref>{{cite web|last=Adeyinka|first=Abimbola|title=Abimbola Adeyinka: So I investigated that Buruji Kashamu's honourary PhD and here's what I found out|url=http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|website=The Scoop|accessdate=24 January 2019|archive-date=9 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170709212821/http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|url-status=dead}}</ref>,<ref>{{cite news|url=https://punchng.com/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|last=Fabiyi|first=Olusola|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|access-date=31 August 2024|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/277486-breaking-pdp-expels-buruji-kashamu-three-others.html|last=Ayitogo|first=Nasir|title=Breaking: PDP expels Buruji Kashamu, three others|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{cite news|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|url=https://dailypost.ng/2018/07/23/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|location=Lagos, Nigeria|last=Olowolagba|first=Fikayo|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref>
Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer.
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.
Politik O fooli jooɗorde senateer fuɗnaange Ogun, o fooli ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade mo e woote 99 540, o fooli laamɗo Dapo Abiodun mo All Progressive Congress (APC) mo o heɓi 84 001 woote ngam heɓde jooɗorde senateer. O woniino ardiiɗo bannge lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder wooteeji guwerneeruuji diiwaan Ogun 2019, o fooli Dapo Abiodun mo Kongres All Progressives garoowo e 4ɓo woɗɗuɗo.
Luural E hitaande 1998, Kashamu nanngaa to leydi Angalteer, tawi ina tuuma ɗum ko dorog, caggal nde o yiɗi naatde leydi ndii e kaalis 230 000 dolaar. O woppitaama, o woppitaa e hitaande 2003.
Laamu Angalteer salii ɗaɓɓaande Amerik ngam yoɓde mo sabu tuumeede dorog, sibu ina sikkaa ko o neɗɗo gonɗo e fedde nde, hono Nicholas Fillmore, waasde anndude Kashamu e nder limre fotooje ; kono laamuuji leydi Najeriya kollitii ina njiɗi riiwtude mo to Amerik laabi keewɗi. Olusegun Obasanjo, gonnooɗo hooreejo leydi, jeertinii wonde ndimaagu makko jokkingu nguu ina hollita wonde « barooji dorog ... maa cood kanndidaaji, lanndaaji, haa jooni maa cood laamu walla kamɓe ngona e laamu ». Ina wiyee wonde Kashamu ko kañum woni goonga "Alhaji", laamɗo dorog e nder deftere Piper Kerman, Orange ko ɓaleejo keso: hitaande am e nder kasoo rewɓe. e deftere Cleary Wolters wiyeteende Out of Orange.Kashamu feeñii e deftere laaɓtunde e nder deftere Nikolaas Fillmore wiyeteende Smuggler. Wade Kashamu maayi ngam nyawu COVID-19 haa Lagos nyande 8 Ogost 2020, wakkati nyaw COVID-19 haa lesdi Naajeeriya. O yahrata ko e duuɓi 62.
== Tuugnorgal ==
629hnn780p86lbsbnm81kr5hgy6e951
181757
181756
2026-08-08T12:44:16Z
Ilya Discuss
10103
181757
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Buruji Kashamu''' (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo
. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun.<ref name="senate">{{cite web|title=Buruju Kashamu|url=https://www.nassnig.org/mp/profile/870|website=NASS|access-date=24 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20170131184751/https://www.nassnig.org/mp/profile/870|archive-date=31 January 2017|url-status=dead}}</ref>
O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020.<ref name="senate2" /><ref>{{cite web|title=Nigerian Biography/Buruji Kashamu|url=http://www.nigerianbiography.com/2016/04/biography-of-buruji-kashamu.html|website=Nigerian Biography|access-date=16 January 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20160702053104/http://www.nigerianbiography.com/2016/04/biography-of-buruji-kashamu.html|archive-date=2 July 2016|url-status=usurped}}</ref><ref name=":0">{{cite web|url=http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|title=Abimbola Adeyinka: So I investigated that Buruji Kashamu's honourary PhD and here's what I found out|date=18 October 2014|website=The Scoop|access-date=19 March 2019|archive-date=9 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170709212821/http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|url-status=dead}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958.<ref>{{cite web|last=Adeyinka|first=Abimbola|title=Abimbola Adeyinka: So I investigated that Buruji Kashamu's honourary PhD and here's what I found out|url=http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|website=The Scoop|accessdate=24 January 2019|archive-date=9 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170709212821/http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|url-status=dead}}</ref>,<ref>{{cite news|url=https://punchng.com/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|last=Fabiyi|first=Olusola|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|access-date=31 August 2024|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/277486-breaking-pdp-expels-buruji-kashamu-three-others.html|last=Ayitogo|first=Nasir|title=Breaking: PDP expels Buruji Kashamu, three others|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{cite news|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|url=https://dailypost.ng/2018/07/23/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|location=Lagos, Nigeria|last=Olowolagba|first=Fikayo|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref>
Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer.
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.
Politik O fooli jooɗorde senateer fuɗnaange Ogun, o fooli ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade mo e woote 99 540, o fooli laamɗo Dapo Abiodun mo All Progressive Congress (APC) mo o heɓi 84 001 woote ngam heɓde jooɗorde senateer. O woniino ardiiɗo bannge lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder wooteeji guwerneeruuji diiwaan Ogun 2019, o fooli Dapo Abiodun mo Kongres All Progressives garoowo e 4ɓo woɗɗuɗo.
Luural E hitaande 1998, Kashamu nanngaa to leydi Angalteer, tawi ina tuuma ɗum ko dorog, caggal nde o yiɗi naatde leydi ndii e kaalis 230 000 dolaar. O woppitaama, o woppitaa e hitaande 2003.
Laamu Angalteer salii ɗaɓɓaande Amerik ngam yoɓde mo sabu tuumeede dorog, sibu ina sikkaa ko o neɗɗo gonɗo e fedde nde, hono Nicholas Fillmore, waasde anndude Kashamu e nder limre fotooje ; kono laamuuji leydi Najeriya kollitii ina njiɗi riiwtude mo to Amerik laabi keewɗi. Olusegun Obasanjo, gonnooɗo hooreejo leydi, jeertinii wonde ndimaagu makko jokkingu nguu ina hollita wonde « barooji dorog ... maa cood kanndidaaji, lanndaaji, haa jooni maa cood laamu walla kamɓe ngona e laamu ». Ina wiyee wonde Kashamu ko kañum woni goonga "Alhaji", laamɗo dorog e nder deftere Piper Kerman, Orange ko ɓaleejo keso: hitaande am e nder kasoo rewɓe. e deftere Cleary Wolters wiyeteende Out of Orange.Kashamu feeñii e deftere laaɓtunde e nder deftere Nikolaas Fillmore wiyeteende Smuggler. Wade Kashamu maayi ngam nyawu COVID-19 haa Lagos nyande 8 Ogost 2020, wakkati nyaw COVID-19 haa lesdi Naajeeriya. O yahrata ko e duuɓi 62.
== Tuugnorgal ==
qllavgztlly68j4uunpr6vilqkv7swt
181758
181757
2026-08-08T12:45:06Z
Ilya Discuss
10103
181758
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Buruji Kashamu''' (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo
. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun.<ref name="senate">{{cite web|title=Buruju Kashamu|url=https://www.nassnig.org/mp/profile/870|website=NASS|access-date=24 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20170131184751/https://www.nassnig.org/mp/profile/870|archive-date=31 January 2017|url-status=dead}}</ref>
O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020.<ref name="senate2" /><ref>{{cite web|title=Nigerian Biography/Buruji Kashamu|url=http://www.nigerianbiography.com/2016/04/biography-of-buruji-kashamu.html|website=Nigerian Biography|access-date=16 January 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20160702053104/http://www.nigerianbiography.com/2016/04/biography-of-buruji-kashamu.html|archive-date=2 July 2016|url-status=usurped}}</ref><ref name=":0">{{cite web|url=http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|title=Abimbola Adeyinka: So I investigated that Buruji Kashamu's honourary PhD and here's what I found out|date=18 October 2014|website=The Scoop|access-date=19 March 2019|archive-date=9 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170709212821/http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|url-status=dead}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958.<ref>{{cite web|last=Adeyinka|first=Abimbola|title=Abimbola Adeyinka: So I investigated that Buruji Kashamu's honourary PhD and here's what I found out|url=http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|website=The Scoop|accessdate=24 January 2019|archive-date=9 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170709212821/http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|url-status=dead}}</ref>,<ref>{{cite news|url=https://punchng.com/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|last=Fabiyi|first=Olusola|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|access-date=31 August 2024|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/277486-breaking-pdp-expels-buruji-kashamu-three-others.html|last=Ayitogo|first=Nasir|title=Breaking: PDP expels Buruji Kashamu, three others|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{cite news|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|url=https://dailypost.ng/2018/07/23/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|location=Lagos, Nigeria|last=Olowolagba|first=Fikayo|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref>
Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer.<ref>{{cite web|url=https://www.geteducated.com/college-degree-mills/204-fake-agencies-for-college-accreditation|title=List of Accreditation Agencies Used By Fake Colleges {{!}} GetEducated|website=www.geteducated.com|access-date=19 March 2019}}</ref>
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.
Politik O fooli jooɗorde senateer fuɗnaange Ogun, o fooli ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade mo e woote 99 540, o fooli laamɗo Dapo Abiodun mo All Progressive Congress (APC) mo o heɓi 84 001 woote ngam heɓde jooɗorde senateer. O woniino ardiiɗo bannge lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder wooteeji guwerneeruuji diiwaan Ogun 2019, o fooli Dapo Abiodun mo Kongres All Progressives garoowo e 4ɓo woɗɗuɗo.
Luural E hitaande 1998, Kashamu nanngaa to leydi Angalteer, tawi ina tuuma ɗum ko dorog, caggal nde o yiɗi naatde leydi ndii e kaalis 230 000 dolaar. O woppitaama, o woppitaa e hitaande 2003.
Laamu Angalteer salii ɗaɓɓaande Amerik ngam yoɓde mo sabu tuumeede dorog, sibu ina sikkaa ko o neɗɗo gonɗo e fedde nde, hono Nicholas Fillmore, waasde anndude Kashamu e nder limre fotooje ; kono laamuuji leydi Najeriya kollitii ina njiɗi riiwtude mo to Amerik laabi keewɗi. Olusegun Obasanjo, gonnooɗo hooreejo leydi, jeertinii wonde ndimaagu makko jokkingu nguu ina hollita wonde « barooji dorog ... maa cood kanndidaaji, lanndaaji, haa jooni maa cood laamu walla kamɓe ngona e laamu ». Ina wiyee wonde Kashamu ko kañum woni goonga "Alhaji", laamɗo dorog e nder deftere Piper Kerman, Orange ko ɓaleejo keso: hitaande am e nder kasoo rewɓe. e deftere Cleary Wolters wiyeteende Out of Orange.Kashamu feeñii e deftere laaɓtunde e nder deftere Nikolaas Fillmore wiyeteende Smuggler. Wade Kashamu maayi ngam nyawu COVID-19 haa Lagos nyande 8 Ogost 2020, wakkati nyaw COVID-19 haa lesdi Naajeeriya. O yahrata ko e duuɓi 62.
== Tuugnorgal ==
qq47a40tod05k80u59cjlvtugbl4bgm
181759
181758
2026-08-08T12:47:04Z
Ilya Discuss
10103
181759
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Buruji Kashamu''' (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo
. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun.<ref name="senate">{{cite web|title=Buruju Kashamu|url=https://www.nassnig.org/mp/profile/870|website=NASS|access-date=24 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20170131184751/https://www.nassnig.org/mp/profile/870|archive-date=31 January 2017|url-status=dead}}</ref>
O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020.<ref name="senate2" /><ref>{{cite web|title=Nigerian Biography/Buruji Kashamu|url=http://www.nigerianbiography.com/2016/04/biography-of-buruji-kashamu.html|website=Nigerian Biography|access-date=16 January 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20160702053104/http://www.nigerianbiography.com/2016/04/biography-of-buruji-kashamu.html|archive-date=2 July 2016|url-status=usurped}}</ref><ref name=":0">{{cite web|url=http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|title=Abimbola Adeyinka: So I investigated that Buruji Kashamu's honourary PhD and here's what I found out|date=18 October 2014|website=The Scoop|access-date=19 March 2019|archive-date=9 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170709212821/http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|url-status=dead}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958.<ref>{{cite web|last=Adeyinka|first=Abimbola|title=Abimbola Adeyinka: So I investigated that Buruji Kashamu's honourary PhD and here's what I found out|url=http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|website=The Scoop|accessdate=24 January 2019|archive-date=9 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170709212821/http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|url-status=dead}}</ref>,<ref>{{cite news|url=https://punchng.com/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|last=Fabiyi|first=Olusola|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|access-date=31 August 2024|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/277486-breaking-pdp-expels-buruji-kashamu-three-others.html|last=Ayitogo|first=Nasir|title=Breaking: PDP expels Buruji Kashamu, three others|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{cite news|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|url=https://dailypost.ng/2018/07/23/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|location=Lagos, Nigeria|last=Olowolagba|first=Fikayo|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref>
Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer.<ref>{{cite web|url=https://www.geteducated.com/college-degree-mills/204-fake-agencies-for-college-accreditation|title=List of Accreditation Agencies Used By Fake Colleges {{!}} GetEducated|website=www.geteducated.com|access-date=19 March 2019}}</ref>
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.<ref>{{Cite news|url=https://nypost.com/2015/04/16/man-indicted-in-us-for-drug-deal-is-elected-senator-in-nigeria/|title=Man indicted in US for drug deal is elected senator in Nigeria|date=16 April 2015|work=New York Post|access-date=16 November 2018}}</ref> He was acquitted and released in 2003. British authorities refused a US extradition request on drugs charges, citing concerns about his identity<ref name=":1">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2015/apr/16/alleged-drug-kingpin-wanted-us-elected-senator-nigeria|title=Man who inspired Orange is the New Black elected senator in Nigeria|agency=[[Associated Press]]|date=16 April 2015|work=[[The Guardian]]|access-date=31 August 2024}}</ref><ref>{{cite web|date=1 November 2011|title=Case of the Day: US v. Kashamu|url=https://folkman.law/2011/11/01/case-of-the-day-us-v-kashamu/|access-date=24 May 2022|publisher=Folkman LLC|archive-date=1 June 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220601020554/https://folkman.law/2011/11/01/case-of-the-day-us-v-kashamu/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/appeal-court-kashamu-can-arrested-case-answer|title=You can be arrested, appeal court tells Kashamu|date=4 May 2018|newspaper=[[TheCable]]|access-date=16 November 2018}}</ref><ref name=":1" />
Politik O fooli jooɗorde senateer fuɗnaange Ogun, o fooli ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade mo e woote 99 540, o fooli laamɗo Dapo Abiodun mo All Progressive Congress (APC) mo o heɓi 84 001 woote ngam heɓde jooɗorde senateer. O woniino ardiiɗo bannge lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder wooteeji guwerneeruuji diiwaan Ogun 2019, o fooli Dapo Abiodun mo Kongres All Progressives garoowo e 4ɓo woɗɗuɗo.
Luural E hitaande 1998, Kashamu nanngaa to leydi Angalteer, tawi ina tuuma ɗum ko dorog, caggal nde o yiɗi naatde leydi ndii e kaalis 230 000 dolaar. O woppitaama, o woppitaa e hitaande 2003.
Laamu Angalteer salii ɗaɓɓaande Amerik ngam yoɓde mo sabu tuumeede dorog, sibu ina sikkaa ko o neɗɗo gonɗo e fedde nde, hono Nicholas Fillmore, waasde anndude Kashamu e nder limre fotooje ; kono laamuuji leydi Najeriya kollitii ina njiɗi riiwtude mo to Amerik laabi keewɗi. Olusegun Obasanjo, gonnooɗo hooreejo leydi, jeertinii wonde ndimaagu makko jokkingu nguu ina hollita wonde « barooji dorog ... maa cood kanndidaaji, lanndaaji, haa jooni maa cood laamu walla kamɓe ngona e laamu ». Ina wiyee wonde Kashamu ko kañum woni goonga "Alhaji", laamɗo dorog e nder deftere Piper Kerman, Orange ko ɓaleejo keso: hitaande am e nder kasoo rewɓe. e deftere Cleary Wolters wiyeteende Out of Orange.Kashamu feeñii e deftere laaɓtunde e nder deftere Nikolaas Fillmore wiyeteende Smuggler. Wade Kashamu maayi ngam nyawu COVID-19 haa Lagos nyande 8 Ogost 2020, wakkati nyaw COVID-19 haa lesdi Naajeeriya. O yahrata ko e duuɓi 62.
== Tuugnorgal ==
os52pskm3y973uubby90b8q4j9ycd0o
181760
181759
2026-08-08T12:48:23Z
Ilya Discuss
10103
181760
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Buruji Kashamu''' (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo
. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun.<ref name="senate">{{cite web|title=Buruju Kashamu|url=https://www.nassnig.org/mp/profile/870|website=NASS|access-date=24 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20170131184751/https://www.nassnig.org/mp/profile/870|archive-date=31 January 2017|url-status=dead}}</ref>
O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020.<ref name="senate2" /><ref>{{cite web|title=Nigerian Biography/Buruji Kashamu|url=http://www.nigerianbiography.com/2016/04/biography-of-buruji-kashamu.html|website=Nigerian Biography|access-date=16 January 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20160702053104/http://www.nigerianbiography.com/2016/04/biography-of-buruji-kashamu.html|archive-date=2 July 2016|url-status=usurped}}</ref><ref name=":0">{{cite web|url=http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|title=Abimbola Adeyinka: So I investigated that Buruji Kashamu's honourary PhD and here's what I found out|date=18 October 2014|website=The Scoop|access-date=19 March 2019|archive-date=9 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170709212821/http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|url-status=dead}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958.<ref>{{cite web|last=Adeyinka|first=Abimbola|title=Abimbola Adeyinka: So I investigated that Buruji Kashamu's honourary PhD and here's what I found out|url=http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|website=The Scoop|accessdate=24 January 2019|archive-date=9 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170709212821/http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|url-status=dead}}</ref>,<ref>{{cite news|url=https://punchng.com/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|last=Fabiyi|first=Olusola|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|access-date=31 August 2024|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/277486-breaking-pdp-expels-buruji-kashamu-three-others.html|last=Ayitogo|first=Nasir|title=Breaking: PDP expels Buruji Kashamu, three others|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{cite news|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|url=https://dailypost.ng/2018/07/23/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|location=Lagos, Nigeria|last=Olowolagba|first=Fikayo|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref>
Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer.<ref>{{cite web|url=https://www.geteducated.com/college-degree-mills/204-fake-agencies-for-college-accreditation|title=List of Accreditation Agencies Used By Fake Colleges {{!}} GetEducated|website=www.geteducated.com|access-date=19 March 2019}}</ref>
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.<ref>{{Cite news|url=https://nypost.com/2015/04/16/man-indicted-in-us-for-drug-deal-is-elected-senator-in-nigeria/|title=Man indicted in US for drug deal is elected senator in Nigeria|date=16 April 2015|work=New York Post|access-date=16 November 2018}}</ref> He was acquitted and released in 2003. British authorities refused a US extradition request on drugs charges, citing concerns about his identity<ref name=":1">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2015/apr/16/alleged-drug-kingpin-wanted-us-elected-senator-nigeria|title=Man who inspired Orange is the New Black elected senator in Nigeria|agency=[[Associated Press]]|date=16 April 2015|work=[[The Guardian]]|access-date=31 August 2024}}</ref><ref>{{cite web|date=1 November 2011|title=Case of the Day: US v. Kashamu|url=https://folkman.law/2011/11/01/case-of-the-day-us-v-kashamu/|access-date=24 May 2022|publisher=Folkman LLC|archive-date=1 June 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220601020554/https://folkman.law/2011/11/01/case-of-the-day-us-v-kashamu/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/appeal-court-kashamu-can-arrested-case-answer|title=You can be arrested, appeal court tells Kashamu|date=4 May 2018|newspaper=[[TheCable]]|access-date=16 November 2018}}</ref><ref name=":1" />
Politik O fooli jooɗorde senateer fuɗnaange Ogun, o fooli ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade mo e woote 99 540, o fooli laamɗo Dapo Abiodun mo All Progressive Congress (APC) mo o heɓi 84 001 woote ngam heɓde jooɗorde senateer. O woniino ardiiɗo bannge lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder wooteeji guwerneeruuji diiwaan Ogun 2019, o fooli Dapo Abiodun mo Kongres All Progressives garoowo e 4ɓo woɗɗuɗo.
Luural E hitaande 1998, Kashamu nanngaa to leydi Angalteer, tawi ina tuuma ɗum ko dorog, caggal nde o yiɗi naatde leydi ndii e kaalis 230 000 dolaar. O woppitaama, o woppitaa e hitaande 2003..<ref>{{cite news|date=8 August 2020|title=Buruji Kashamu don die - See wetin we know so far about im death|department=[[BBC News Pidgin]]|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-53709804|access-date=8 August 2020}}</ref><ref>{{cite news|last=Abdulsalam|first=Kehinde|url=https://www.dailytrust.com.ng/breaking-buruji-kashamu-dies-of-covid-19.html|title=Buruji Kashamu dies of COVID-19|date=8 August 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200808181400/https://www.dailytrust.com.ng/breaking-buruji-kashamu-dies-of-covid-19.html|archive-date=8 August 2020|url-status=dead|access-date=8 August 2020|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref>
Laamu Angalteer salii ɗaɓɓaande Amerik ngam yoɓde mo sabu tuumeede dorog, sibu ina sikkaa ko o neɗɗo gonɗo e fedde nde, hono Nicholas Fillmore, waasde anndude Kashamu e nder limre fotooje ; kono laamuuji leydi Najeriya kollitii ina njiɗi riiwtude mo to Amerik laabi keewɗi. Olusegun Obasanjo, gonnooɗo hooreejo leydi, jeertinii wonde ndimaagu makko jokkingu nguu ina hollita wonde « barooji dorog ... maa cood kanndidaaji, lanndaaji, haa jooni maa cood laamu walla kamɓe ngona e laamu ». Ina wiyee wonde Kashamu ko kañum woni goonga "Alhaji", laamɗo dorog e nder deftere Piper Kerman, Orange ko ɓaleejo keso: hitaande am e nder kasoo rewɓe. e deftere Cleary Wolters wiyeteende Out of Orange.Kashamu feeñii e deftere laaɓtunde e nder deftere Nikolaas Fillmore wiyeteende Smuggler. Wade Kashamu maayi ngam nyawu COVID-19 haa Lagos nyande 8 Ogost 2020, wakkati nyaw COVID-19 haa lesdi Naajeeriya. O yahrata ko e duuɓi 62.
== Tuugnorgal ==
n36p1tt7re7tozhs58b5wmd1spxo0a0
181761
181760
2026-08-08T12:50:39Z
Ilya Discuss
10103
181761
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Buruji Kashamu''' (HeɗtoR; 19 lewru Mbooy 1958 – 8 lewru Ut 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati Senator wakiiliijo Ogun Fuunaange nder Asamblee lesdi 8ɓo
. Ogun Fuɗnaange ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji jeenay : Ijebu Fuɗnaange-rewo, Ijebu Fuɗnaange, Ijebu-Ode, Ijebu Fuɗnaange, Ikenne, Odogbolu, Remo Fuɗnaange, Sagamu, e Ogun Waterside. Senator Kashamu woni cukko hooreejo goomu Senaa ngam dowlaaji e laamuuji nokkuuji. O woniino hooreejo lannda yimɓe, PDP to diiwaan Ogun.<ref name="senate">{{cite web|title=Buruju Kashamu|url=https://www.nassnig.org/mp/profile/870|website=NASS|access-date=24 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20170131184751/https://www.nassnig.org/mp/profile/870|archive-date=31 January 2017|url-status=dead}}</ref>
O toɗɗaama hooreejo, komite yuɓɓo e mooɓondiral PDP nder zone South West leydi Naajeeriya. E hitaande 2018, o riiwaa e lannda Demokaraasi Yimɓe, kuulal ngal caggal ɗuum ñaawirde toownde Abuja ƴetti e lewru Oktoobar 2018. O woniino kanndidaa 2019 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Ogun e nder lannda Demokaraasi Yimɓe. O maayi ko e rafi COVID-19 e sahaa ñawu COVID-19 to leydi Najeriya ñalnde 8 lewru bowte hitaande 2020.<ref name="senate2" /><ref>{{cite web|title=Nigerian Biography/Buruji Kashamu|url=http://www.nigerianbiography.com/2016/04/biography-of-buruji-kashamu.html|website=Nigerian Biography|access-date=16 January 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20160702053104/http://www.nigerianbiography.com/2016/04/biography-of-buruji-kashamu.html|archive-date=2 July 2016|url-status=usurped}}</ref><ref name=":0">{{cite web|url=http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|title=Abimbola Adeyinka: So I investigated that Buruji Kashamu's honourary PhD and here's what I found out|date=18 October 2014|website=The Scoop|access-date=19 March 2019|archive-date=9 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170709212821/http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|url-status=dead}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kashamu jibinaa ko to diiwaan Ijebu-Igbo Ogun, leydi Najeriya ñalnde 19 lewru nduu hitaande 1958.<ref>{{cite web|last=Adeyinka|first=Abimbola|title=Abimbola Adeyinka: So I investigated that Buruji Kashamu's honourary PhD and here's what I found out|url=http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|website=The Scoop|accessdate=24 January 2019|archive-date=9 July 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170709212821/http://www.thescoopng.com/2014/10/18/abimbola-adeyinka-investigated-buruji-kashamus-honourary-phd-heres-found/|url-status=dead}}</ref>,<ref>{{cite news|url=https://punchng.com/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|last=Fabiyi|first=Olusola|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|access-date=31 August 2024|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/277486-breaking-pdp-expels-buruji-kashamu-three-others.html|last=Ayitogo|first=Nasir|title=Breaking: PDP expels Buruji Kashamu, three others|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{cite news|date=23 July 2018|access-date=31 August 2024|url=https://dailypost.ng/2018/07/23/pdp-expels-buruji-kashamu-three-others/|location=Lagos, Nigeria|last=Olowolagba|first=Fikayo|title=PDP expels Buruji Kashamu, three others|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref>
Kashamu fuɗɗii jaŋde mum to duɗal leslesal Ansarudeen, Ijebu Igbo, o yalti e hitaande 1972 ngam timminde jaŋde makko leslesre to duɗal St. Ndeen o naatii e duɗe jamma to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi, omo gollina e liiseeji. Caggal ɗuum o yahi Londres ɗo o ƴetti kursuuji e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pitman, to Londres. O rokkaama doktoraa tedduɗo e duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cambridge Graduate, ngal dipolomaaji mum ngalaa, to Massachusetts, e nder kewu yuɓɓinaangu e nder wuro Lagos, to leydi Nijeer.<ref>{{cite web|url=https://www.geteducated.com/college-degree-mills/204-fake-agencies-for-college-accreditation|title=List of Accreditation Agencies Used By Fake Colleges {{!}} GetEducated|website=www.geteducated.com|access-date=19 March 2019}}</ref>
Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wiyi ko fedde winndereyankoore toppitiinde jaŋde (IAO) jaɓi ɗum. IAO e hoore mum ina limtaa e juɓɓule jaŋde toownde ɗe nganndaaka. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge Graduate wonaa duɗal jaaɓi haaɗtirde jaɓaangal to Amerik sabu ngool ŋakkeende seedantaagal.<ref>{{Cite news|url=https://nypost.com/2015/04/16/man-indicted-in-us-for-drug-deal-is-elected-senator-in-nigeria/|title=Man indicted in US for drug deal is elected senator in Nigeria|date=16 April 2015|work=New York Post|access-date=16 November 2018}}</ref> He was acquitted and released in 2003. British authorities refused a US extradition request on drugs charges, citing concerns about his identity<ref name=":1">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2015/apr/16/alleged-drug-kingpin-wanted-us-elected-senator-nigeria|title=Man who inspired Orange is the New Black elected senator in Nigeria|agency=[[Associated Press]]|date=16 April 2015|work=[[The Guardian]]|access-date=31 August 2024}}</ref><ref>{{cite web|date=1 November 2011|title=Case of the Day: US v. Kashamu|url=https://folkman.law/2011/11/01/case-of-the-day-us-v-kashamu/|access-date=24 May 2022|publisher=Folkman LLC|archive-date=1 June 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220601020554/https://folkman.law/2011/11/01/case-of-the-day-us-v-kashamu/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/appeal-court-kashamu-can-arrested-case-answer|title=You can be arrested, appeal court tells Kashamu|date=4 May 2018|newspaper=[[TheCable]]|access-date=16 November 2018}}</ref><ref name=":1" />
Politik O fooli jooɗorde senateer fuɗnaange Ogun, o fooli ƴamoowo makko ɓurɗo ɓadaade mo e woote 99 540, o fooli laamɗo Dapo Abiodun mo All Progressive Congress (APC) mo o heɓi 84 001 woote ngam heɓde jooɗorde senateer. O woniino ardiiɗo bannge lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder wooteeji guwerneeruuji diiwaan Ogun 2019, o fooli Dapo Abiodun mo Kongres All Progressives garoowo e 4ɓo woɗɗuɗo.
Luural E hitaande 1998, Kashamu nanngaa to leydi Angalteer, tawi ina tuuma ɗum ko dorog, caggal nde o yiɗi naatde leydi ndii e kaalis 230 000 dolaar. O woppitaama, o woppitaa e hitaande 2003..<ref>{{cite news|date=8 August 2020|title=Buruji Kashamu don die - See wetin we know so far about im death|department=[[BBC News Pidgin]]|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-53709804|access-date=8 August 2020}}</ref><ref>{{cite news|last=Abdulsalam|first=Kehinde|url=https://www.dailytrust.com.ng/breaking-buruji-kashamu-dies-of-covid-19.html|title=Buruji Kashamu dies of COVID-19|date=8 August 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200808181400/https://www.dailytrust.com.ng/breaking-buruji-kashamu-dies-of-covid-19.html|archive-date=8 August 2020|url-status=dead|access-date=8 August 2020|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref>
Laamu Angalteer salii ɗaɓɓaande Amerik ngam yoɓde mo sabu tuumeede dorog, sibu ina sikkaa ko o neɗɗo gonɗo e fedde nde, hono Nicholas Fillmore, waasde anndude Kashamu e nder limre fotooje ; kono laamuuji leydi Najeriya kollitii ina njiɗi riiwtude mo to Amerik laabi keewɗi. Olusegun Obasanjo, gonnooɗo hooreejo leydi, jeertinii wonde ndimaagu makko jokkingu nguu ina hollita wonde « barooji dorog ... maa cood kanndidaaji, lanndaaji, haa jooni maa cood laamu walla kamɓe ngona e laamu ». Ina wiyee wonde Kashamu ko kañum woni goonga "Alhaji", laamɗo dorog e nder deftere Piper Kerman, Orange ko ɓaleejo keso: hitaande am e nder kasoo rewɓe. e deftere Cleary Wolters wiyeteende Out of Orange.Kashamu feeñii e deftere laaɓtunde e nder deftere Nikolaas Fillmore wiyeteende Smuggler. Wade Kashamu maayi ngam nyawu COVID-19 haa Lagos nyande 8 Ogost 2020, wakkati nyaw COVID-19 haa lesdi Naajeeriya. O yahrata ko e duuɓi 62.<ref name=":12" /><ref>{{cite news|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-orange-is-the-new-black-nigerian-senator-0215-chicago-inc-20170214-story.html|title=Nigerian who inspired 'Orange Is The New Black': 'I haven't seen' show|last=Janssen|first=Kim|work=[[Chicago Tribune]]|access-date=16 November 2018}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2015/05/26/meet-the-nigerian-senator-who-may-have-been-an-inspiration-for-orange-is-the-new-black/|title=Meet the Nigerian senator who may have been an inspiration for 'Orange is the New Black'|newspaper=[[The Washington Post]]|access-date=16 November 2018}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.huffpost.com/entry/cleary-wolters-out-of-orange_n_7226614|title=Cleary Wolters, the Real Alex Vause, Shares Her Story for the First Time|date=7 May 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/tv/tv-features/orange-is-new-black-true-908130/|last=Johnson|first=Scott|date=5 July 2016|title=The Strange Saga of the Drug-Smuggling Ring That Gave Rise to 'Orange Is the New Black'|access-date=24 May 2022|work=[[The Hollywood Reporter]]}}</ref>
== Tuugnorgal ==
1c0tl7sl621tc0qgd5hehr7cnh232yx
Mustapha Khabeeb
0
43448
181762
2026-08-08T12:52:52Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Mustafa Khabeeb ko siyaasyanke Naajeeriya. O woni hannde ko Senator lomtotooɗo diiwaan Jigawa Sud-West e nder diiwaan Jigawa e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Tuugnorgal"
181762
wikitext
text/x-wiki
Mustafa Khabeeb ko siyaasyanke Naajeeriya. O woni hannde ko Senator lomtotooɗo diiwaan Jigawa Sud-West e nder diiwaan Jigawa e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Tuugnorgal
ms3xahia2kb6oqk00au4u9nm5dnhtpc
181763
181762
2026-08-08T12:53:20Z
Ilya Discuss
10103
181763
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Mustafa Khabeeb ko siyaasyanke Naajeeriya. O woni hannde ko Senator lomtotooɗo diiwaan Jigawa Sud-West e nder diiwaan Jigawa e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Tuugnorgal
93ybeyo098kmzn4j9ror3ldexgu39gq
181764
181763
2026-08-08T12:54:08Z
Ilya Discuss
10103
181764
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mustafa Khabeeb''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woni hannde ko Senator lomtotooɗo diiwaan Jigawa Sud-West e nder diiwaan Jigawa e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
== Tuugnorgal ==
4zod3hcz5tkzhklnsw1ponsthq2jllh
181765
181764
2026-08-08T12:54:44Z
Ilya Discuss
10103
181765
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mustafa Khabeeb''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woni hannde ko Senator lomtotooɗo diiwaan Jigawa Sud-West e nder diiwaan Jigawa e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).<ref>{{Cite news|last=Amadu|first=Adamu|date=2024-11-06|title=Senator Khabeeb signs youth empowerment bond in Jigawa|url=https://tribuneonlineng.com/senator-khabeeb-signs-youth-empowerment-bond-in-jigawa/|access-date=2025-01-04|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/584973-nigeriadecides2023-apc-wins-two-senatorial-seats-as-pdp-clinches-one-in-jigawa.html|title=#NigeriaDecides2023: APC wins two senatorial seats as PDP clinches one in Jigawa|access-date=2025-01-04|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
== Tuugnorgal ==
2k9uiirffb5motrbhkdjoqkpv5lq35h
Adefemi Kila
0
43449
181766
2026-08-08T13:16:17Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Adefemi KilaListenR (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18. O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya. Nguurndam O na..."
181766
wikitext
text/x-wiki
Adefemi KilaListenR (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18. O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya. Nguurndam O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle. O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya. (FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) .
cs17kqy9c34tcq2jnbtq2nw96m3nxt8
181767
181766
2026-08-08T13:18:24Z
Ilya Discuss
10103
181767
wikitext
text/x-wiki
Adefemi KilaListenR (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18. O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya. Nguurndam O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle. O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya. (FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) .
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle. O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa. Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC. Goomu Senaa ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
m3ntxyv44v9z6j02bsg8tulc6xoie6k
181768
181767
2026-08-08T13:20:22Z
Ilya Discuss
10103
181768
wikitext
text/x-wiki
Adefemi KilaListenR (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18. O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya. Nguurndam O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle. O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya. (FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) .
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle. O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa. Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC. Goomu Senaa ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
Golle karallaagal To bannge karallaagal, Kila ko sehil juɓɓule ceertuɗe, ina jeyaa heen : Fedde, Fedde Innjiniyaaruuji Naajeeriya (FNSE) Fellow, Duɗal Mahdi Naajeeriya (FNIOB) Fellow, Duɗal Njuɓɓudi Goomu (FICA) Fellow, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya (FNICE) Hooreejo Pioneer, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya Tergal winnditaangal, Kawtal ngam haɓaade njuɓɓudi Innjiniyaaruuji e nder leydi Najeriya (COREN) Tergal winnditaangal, Kawtal mahooɓe winnditaaɗi leydi Naajeeriya (CORBON) Tergal, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Kuule golle kuuɓtodinɗe Kila fuɗɗi kuugal maako nder injiniyaaku haa lesdi Naajeeriya haa Julius Berger Nigeria Plc nder hitaande 1976 haa suudu diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o ɗon taska kuuɗe jogaaɗe ndiyam, kuuɗe tedduɗe, ko ɓuri fuu ngam Apapa Wharf Extension e kuuɗe ponto. E hitaande 1977, Kila nawtaa to laawol Lagos Inner Ring Road, caggal ɗuum o artiraa to Marina Bridge, ɗo o ardii mahngo ngoo gila e daande maayo worgo haa e joofnirde Apongbon, Lagos. Kono, e joofnirde eɓɓaande ndee o artiraa e golle injenieer siwil timmuɗo. E hitaande 1979, o nawaa to Carter Bridge, o waɗtaa e gardagol denndaangal yuɓɓooji precast e pont yahooɓe e koyɗe Carter Bridge. E joofnirde eɓɓaande ndee, o artiraa e injenieer mawɗo. E hitaande 1980–1982, Kila woniino kalfinaaɗo pontiiji maandeeji ngam laawol Inner Ring Road, kadi woniino kalfinaaɗo won e cuuɗi gollorɗe e laabi nder Municipaalitee Lagos. E joofnirde golle ɗee no haanirta nii, o artiraa e gardagol mawɗo injenieer. E jokkude golle makko e hitaande 1982, Kila waɗtaa e golle mahngo galleeji gollorɗe e nder leydi ndii kala. Sabu golle makko e golle ɗee e yahdude e mbaawka makko njuɓɓudi, o artiraa e posto gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi) e hitaande 1986. Caggal ɗuum o nawtaa to gardiiɗo jaagorɗe, o ƴetti golle njuɓɓudi kuuɓtodinndi, tawi ina jeyaa heen, e nder heen, ƴellitaare doole neɗɗo, korporaasiyoŋ, representation of all company sekteer keeriiɗo, juɓɓule karallaagal e juɓɓule winndereeje. Golle senndikaaji Kila ko senndikaa, o ardiima kaaldigal senndikaaji keewngal nafoore e nder golle makko. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Julius Berger Nijeer Plc.[5] Fedde gollotooɓe mawɓe fotde duuɓi 7, 1979–1986. Caggal ɗuum o wonti hooreejo ngenndiijo fedde gollotooɓe e mahdi e innjiniyaaruuji siwil, 1982–1990, o woniino e yeeso hare kulɓiniinde ngam yuɓɓinde politik mahdi ngenndiwal laamu fedde ndee. Kila wonnoo ko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e gollotooɓe e leydi Nijeer (SESCAN) (jooni ko fedde senndikaaji (TUC),[9] 1985–1991).
2lux3p764gsarpf4apv5g3p81jvv83h
181769
181768
2026-08-08T13:21:42Z
Ilya Discuss
10103
181769
wikitext
text/x-wiki
Adefemi KilaListenR (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18. O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya. Nguurndam O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle. O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya. (FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) .
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle. O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa. Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC. Goomu Senaa ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
Golle karallaagal To bannge karallaagal, Kila ko sehil juɓɓule ceertuɗe, ina jeyaa heen : Fedde, Fedde Innjiniyaaruuji Naajeeriya (FNSE) Fellow, Duɗal Mahdi Naajeeriya (FNIOB) Fellow, Duɗal Njuɓɓudi Goomu (FICA) Fellow, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya (FNICE) Hooreejo Pioneer, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya Tergal winnditaangal, Kawtal ngam haɓaade njuɓɓudi Innjiniyaaruuji e nder leydi Najeriya (COREN) Tergal winnditaangal, Kawtal mahooɓe winnditaaɗi leydi Naajeeriya (CORBON) Tergal, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Kuule golle kuuɓtodinɗe Kila fuɗɗi kuugal maako nder injiniyaaku haa lesdi Naajeeriya haa Julius Berger Nigeria Plc nder hitaande 1976 haa suudu diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o ɗon taska kuuɗe jogaaɗe ndiyam, kuuɗe tedduɗe, ko ɓuri fuu ngam Apapa Wharf Extension e kuuɗe ponto. E hitaande 1977, Kila nawtaa to laawol Lagos Inner Ring Road, caggal ɗuum o artiraa to Marina Bridge, ɗo o ardii mahngo ngoo gila e daande maayo worgo haa e joofnirde Apongbon, Lagos. Kono, e joofnirde eɓɓaande ndee o artiraa e golle injenieer siwil timmuɗo. E hitaande 1979, o nawaa to Carter Bridge, o waɗtaa e gardagol denndaangal yuɓɓooji precast e pont yahooɓe e koyɗe Carter Bridge. E joofnirde eɓɓaande ndee, o artiraa e injenieer mawɗo. E hitaande 1980–1982, Kila woniino kalfinaaɗo pontiiji maandeeji ngam laawol Inner Ring Road, kadi woniino kalfinaaɗo won e cuuɗi gollorɗe e laabi nder Municipaalitee Lagos. E joofnirde golle ɗee no haanirta nii, o artiraa e gardagol mawɗo injenieer. E jokkude golle makko e hitaande 1982, Kila waɗtaa e golle mahngo galleeji gollorɗe e nder leydi ndii kala. Sabu golle makko e golle ɗee e yahdude e mbaawka makko njuɓɓudi, o artiraa e posto gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi) e hitaande 1986. Caggal ɗuum o nawtaa to gardiiɗo jaagorɗe, o ƴetti golle njuɓɓudi kuuɓtodinndi, tawi ina jeyaa heen, e nder heen, ƴellitaare doole neɗɗo, korporaasiyoŋ, representation of all company sekteer keeriiɗo, juɓɓule karallaagal e juɓɓule winndereeje. Golle senndikaaji Kila ko senndikaa, o ardiima kaaldigal senndikaaji keewngal nafoore e nder golle makko. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Julius Berger Nijeer Plc.[5] Fedde gollotooɓe mawɓe fotde duuɓi 7, 1979–1986. Caggal ɗuum o wonti hooreejo ngenndiijo fedde gollotooɓe e mahdi e innjiniyaaruuji siwil, 1982–1990, o woniino e yeeso hare kulɓiniinde ngam yuɓɓinde politik mahdi ngenndiwal laamu fedde ndee. Kila wonnoo ko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e gollotooɓe e leydi Nijeer (SESCAN) (jooni ko fedde senndikaaji (TUC),[9] 1985–1991).
Dowirɗe Kila ko gardiiɗo astute worɓe, kaalis e kaɓirɗe, o dañii mo toɗɗagol keewngol ko wayi no : Tergal Kawtal Fedde Naajeeriya (SON) Tergal nder kawtal hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (NSE) Tergal kawtal kawtal injiniya’en lesdi Naajeeriya (NSE) nden o wakiiliijo NSE haa CONFAB 2014 Tergal Yiilirde Ngenndiire toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987–1988 Ardiiɗo, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Hooreejo, Fedde nde gollorde mahdi (FOCI), (ko adii fof ko Fedde gollorde mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya (FOBACEC) lewru mee 1996 – 2001 Cukko hooreejo COREN (Kawtal ngam hukuumaaji pamari nder lesdi Naajeeriya) Hooreejo Pioneer General, Fedde mawnde gollotooɓe e Naajeeriya (SESCAN) jooni ko Kawtal Senndikaaji (TUC) Tergal, hukuumaaji pamari kawtal hoore lesdi Naajeeriya (IRF), Washington DC, USA., wakiiliijo kawtal laabi lesdi Naajeeriya (NRF) e laamu lesdi Naajeeriya. Abriil 1994. Tergal, Yiilirde Ngenndiire, Fooyre Ɓamtaare Naajeeriya-Amerik, Miami, Fl. Amerik. Dina Senator Kila ko tergal tiiɗngal e nder Egliis Angalteer leydi Najeriya. O jeyaa ko e Egliis Anglikan St. Matthew's Maitama, Abuja ɗo o woni hooreejo goomu mooɓugo ceede ngam nyiɓugo ekklessiya haa Mabuchi. O woniino tergal e Egliis Saint Paul Ishagatedo Lagos, o wonnoo ko... tergal FOH39Ng renndo nder eklesiya. Golle makko e nder Eklesiya waɗii Biskop (ADEBIYI) rokki mo njeenaari... excellence ngam golle makko mawɗe e nder ekkol. O woni tergal e Egliis Saint Mathews Maitama, Abuja ɗo woni golle kadi dañii mo njeenaari ɓurndi moƴƴude. Ko o tergal e Egliis Saint Paul Efon Alaaye, ɗo dumunna makko juutɗo jokki golle mawɗe njoɓi mo no 'baba ijo' eklesiya- won'de Eklesiya wuro makko. Luural E lewru oktoobar 2008 o daraniima Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam toppitaade laabi e nder diiwaan Benue, o tuumi caɗeele ɗee ko e ŋakkeende kaalis. E lewru mee 2008, o jeyaa ko e senaateeruuji nayo e nder goomu ƴeewndo, ɓe nganndu-ɗaa ina ɗaɓɓi leeltude ƴettugol laamu, tawi ko hooreejo toɗɗaaɗo to Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis (EFCC), hono Mrs Farida Mzamber Waziri. Caggal ɗuum o dañii jooɗorde makko e nder senaa to ñaawirdu ñaawirdu Festus Olabode Ola e hitaande 2009 caggal nde o dañi ñaawoore ndee ko adii ɗuum to Ñaawirde Toownde. Tuugnorgal
jxevrfjksk677phol8xksobc79wtx14
181770
181769
2026-08-08T13:22:08Z
Ilya Discuss
10103
181770
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Adefemi KilaListenR (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18. O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya. Nguurndam O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle. O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya. (FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) .
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle. O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa. Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC. Goomu Senaa ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
Golle karallaagal To bannge karallaagal, Kila ko sehil juɓɓule ceertuɗe, ina jeyaa heen : Fedde, Fedde Innjiniyaaruuji Naajeeriya (FNSE) Fellow, Duɗal Mahdi Naajeeriya (FNIOB) Fellow, Duɗal Njuɓɓudi Goomu (FICA) Fellow, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya (FNICE) Hooreejo Pioneer, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya Tergal winnditaangal, Kawtal ngam haɓaade njuɓɓudi Innjiniyaaruuji e nder leydi Najeriya (COREN) Tergal winnditaangal, Kawtal mahooɓe winnditaaɗi leydi Naajeeriya (CORBON) Tergal, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Kuule golle kuuɓtodinɗe Kila fuɗɗi kuugal maako nder injiniyaaku haa lesdi Naajeeriya haa Julius Berger Nigeria Plc nder hitaande 1976 haa suudu diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o ɗon taska kuuɗe jogaaɗe ndiyam, kuuɗe tedduɗe, ko ɓuri fuu ngam Apapa Wharf Extension e kuuɗe ponto. E hitaande 1977, Kila nawtaa to laawol Lagos Inner Ring Road, caggal ɗuum o artiraa to Marina Bridge, ɗo o ardii mahngo ngoo gila e daande maayo worgo haa e joofnirde Apongbon, Lagos. Kono, e joofnirde eɓɓaande ndee o artiraa e golle injenieer siwil timmuɗo. E hitaande 1979, o nawaa to Carter Bridge, o waɗtaa e gardagol denndaangal yuɓɓooji precast e pont yahooɓe e koyɗe Carter Bridge. E joofnirde eɓɓaande ndee, o artiraa e injenieer mawɗo. E hitaande 1980–1982, Kila woniino kalfinaaɗo pontiiji maandeeji ngam laawol Inner Ring Road, kadi woniino kalfinaaɗo won e cuuɗi gollorɗe e laabi nder Municipaalitee Lagos. E joofnirde golle ɗee no haanirta nii, o artiraa e gardagol mawɗo injenieer. E jokkude golle makko e hitaande 1982, Kila waɗtaa e golle mahngo galleeji gollorɗe e nder leydi ndii kala. Sabu golle makko e golle ɗee e yahdude e mbaawka makko njuɓɓudi, o artiraa e posto gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi) e hitaande 1986. Caggal ɗuum o nawtaa to gardiiɗo jaagorɗe, o ƴetti golle njuɓɓudi kuuɓtodinndi, tawi ina jeyaa heen, e nder heen, ƴellitaare doole neɗɗo, korporaasiyoŋ, representation of all company sekteer keeriiɗo, juɓɓule karallaagal e juɓɓule winndereeje. Golle senndikaaji Kila ko senndikaa, o ardiima kaaldigal senndikaaji keewngal nafoore e nder golle makko. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Julius Berger Nijeer Plc.[5] Fedde gollotooɓe mawɓe fotde duuɓi 7, 1979–1986. Caggal ɗuum o wonti hooreejo ngenndiijo fedde gollotooɓe e mahdi e innjiniyaaruuji siwil, 1982–1990, o woniino e yeeso hare kulɓiniinde ngam yuɓɓinde politik mahdi ngenndiwal laamu fedde ndee. Kila wonnoo ko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e gollotooɓe e leydi Nijeer (SESCAN) (jooni ko fedde senndikaaji (TUC),[9] 1985–1991).
Dowirɗe Kila ko gardiiɗo astute worɓe, kaalis e kaɓirɗe, o dañii mo toɗɗagol keewngol ko wayi no : Tergal Kawtal Fedde Naajeeriya (SON) Tergal nder kawtal hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (NSE) Tergal kawtal kawtal injiniya’en lesdi Naajeeriya (NSE) nden o wakiiliijo NSE haa CONFAB 2014 Tergal Yiilirde Ngenndiire toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987–1988 Ardiiɗo, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Hooreejo, Fedde nde gollorde mahdi (FOCI), (ko adii fof ko Fedde gollorde mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya (FOBACEC) lewru mee 1996 – 2001 Cukko hooreejo COREN (Kawtal ngam hukuumaaji pamari nder lesdi Naajeeriya) Hooreejo Pioneer General, Fedde mawnde gollotooɓe e Naajeeriya (SESCAN) jooni ko Kawtal Senndikaaji (TUC) Tergal, hukuumaaji pamari kawtal hoore lesdi Naajeeriya (IRF), Washington DC, USA., wakiiliijo kawtal laabi lesdi Naajeeriya (NRF) e laamu lesdi Naajeeriya. Abriil 1994. Tergal, Yiilirde Ngenndiire, Fooyre Ɓamtaare Naajeeriya-Amerik, Miami, Fl. Amerik. Dina Senator Kila ko tergal tiiɗngal e nder Egliis Angalteer leydi Najeriya. O jeyaa ko e Egliis Anglikan St. Matthew's Maitama, Abuja ɗo o woni hooreejo goomu mooɓugo ceede ngam nyiɓugo ekklessiya haa Mabuchi. O woniino tergal e Egliis Saint Paul Ishagatedo Lagos, o wonnoo ko... tergal FOH39Ng renndo nder eklesiya. Golle makko e nder Eklesiya waɗii Biskop (ADEBIYI) rokki mo njeenaari... excellence ngam golle makko mawɗe e nder ekkol. O woni tergal e Egliis Saint Mathews Maitama, Abuja ɗo woni golle kadi dañii mo njeenaari ɓurndi moƴƴude. Ko o tergal e Egliis Saint Paul Efon Alaaye, ɗo dumunna makko juutɗo jokki golle mawɗe njoɓi mo no 'baba ijo' eklesiya- won'de Eklesiya wuro makko. Luural E lewru oktoobar 2008 o daraniima Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam toppitaade laabi e nder diiwaan Benue, o tuumi caɗeele ɗee ko e ŋakkeende kaalis. E lewru mee 2008, o jeyaa ko e senaateeruuji nayo e nder goomu ƴeewndo, ɓe nganndu-ɗaa ina ɗaɓɓi leeltude ƴettugol laamu, tawi ko hooreejo toɗɗaaɗo to Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis (EFCC), hono Mrs Farida Mzamber Waziri. Caggal ɗuum o dañii jooɗorde makko e nder senaa to ñaawirdu ñaawirdu Festus Olabode Ola e hitaande 2009 caggal nde o dañi ñaawoore ndee ko adii ɗuum to Ñaawirde Toownde. Tuugnorgal
qgrtwz8m4ek75n06kvkh5edp30b9trf
181771
181770
2026-08-08T13:26:22Z
Ilya Discuss
10103
181771
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Adefemi KilaListenR''' (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18.
O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya.
== Nguurndam ==
O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle.
O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya.
(FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) .
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle.
O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa.
Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC.
== Goomu Senaa ==
ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
Golle karallaagal To bannge karallaagal, Kila ko sehil juɓɓule ceertuɗe, ina jeyaa heen : Fedde, Fedde Innjiniyaaruuji Naajeeriya (FNSE) Fellow, Duɗal Mahdi Naajeeriya (FNIOB) Fellow, Duɗal Njuɓɓudi Goomu (FICA) Fellow, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya (FNICE) Hooreejo Pioneer, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya Tergal winnditaangal, Kawtal ngam haɓaade njuɓɓudi Innjiniyaaruuji e nder leydi Najeriya (COREN) Tergal winnditaangal, Kawtal mahooɓe winnditaaɗi leydi Naajeeriya (CORBON) Tergal, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Kuule golle kuuɓtodinɗe Kila fuɗɗi kuugal maako nder injiniyaaku haa lesdi Naajeeriya haa Julius Berger Nigeria Plc nder hitaande 1976 haa suudu diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o ɗon taska kuuɗe jogaaɗe ndiyam, kuuɗe tedduɗe, ko ɓuri fuu ngam Apapa Wharf Extension e kuuɗe ponto. E hitaande 1977, Kila nawtaa to laawol Lagos Inner Ring Road, caggal ɗuum o artiraa to Marina Bridge, ɗo o ardii mahngo ngoo gila e daande maayo worgo haa e joofnirde Apongbon, Lagos.
Kono, e joofnirde eɓɓaande ndee o artiraa e golle injenieer siwil timmuɗo.
E hitaande 1979, o nawaa to Carter Bridge, o waɗtaa e gardagol denndaangal yuɓɓooji precast e pont yahooɓe e koyɗe Carter Bridge.
E joofnirde eɓɓaande ndee, o artiraa e injenieer mawɗo. E hitaande 1980–1982, Kila woniino kalfinaaɗo pontiiji maandeeji ngam laawol Inner Ring Road, kadi woniino kalfinaaɗo won e cuuɗi gollorɗe e laabi nder Municipaalitee Lagos. E joofnirde golle ɗee no haanirta nii, o artiraa e gardagol mawɗo injenieer.
E jokkude golle makko e hitaande 1982, Kila waɗtaa e golle mahngo galleeji gollorɗe e nder leydi ndii kala. Sabu golle makko e golle ɗee e yahdude e mbaawka makko njuɓɓudi, o artiraa e posto gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi) e hitaande 1986.
Caggal ɗuum o nawtaa to gardiiɗo jaagorɗe, o ƴetti golle njuɓɓudi kuuɓtodinndi, tawi ina jeyaa heen, e nder heen, ƴellitaare doole neɗɗo, korporaasiyoŋ, representation of all company sekteer keeriiɗo, juɓɓule karallaagal e juɓɓule winndereeje. Golle senndikaaji Kila ko senndikaa, o ardiima kaaldigal senndikaaji keewngal nafoore e nder golle makko. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Julius Berger Nijeer Plc.[5] Fedde gollotooɓe mawɓe fotde duuɓi 7, 1979–1986. Caggal ɗuum o wonti hooreejo ngenndiijo fedde gollotooɓe e mahdi e innjiniyaaruuji siwil, 1982–1990, o woniino e yeeso hare kulɓiniinde ngam yuɓɓinde politik mahdi ngenndiwal laamu fedde ndee. Kila wonnoo ko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e gollotooɓe e leydi Nijeer (SESCAN) (jooni ko fedde senndikaaji (TUC), 1985–1991).
== Dowirɗe Kila ==
ko gardiiɗo astute worɓe, kaalis e kaɓirɗe, o dañii mo toɗɗagol keewngol ko wayi no : Tergal Kawtal Fedde Naajeeriya (SON) Tergal nder kawtal hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (NSE) Tergal kawtal kawtal injiniya’en lesdi Naajeeriya (NSE) nden o wakiiliijo NSE haa CONFAB 2014 Tergal Yiilirde Ngenndiire toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987–1988 Ardiiɗo, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Hooreejo, Fedde nde gollorde mahdi (FOCI), (ko adii fof ko Fedde gollorde mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya (FOBACEC) lewru mee 1996 – 2001 Cukko hooreejo COREN (Kawtal ngam hukuumaaji pamari nder lesdi Naajeeriya) Hooreejo Pioneer General, Fedde mawnde gollotooɓe e Naajeeriya (SESCAN) jooni ko Kawtal Senndikaaji (TUC) Tergal, hukuumaaji pamari kawtal hoore lesdi Naajeeriya (IRF), Washington DC, USA., wakiiliijo kawtal laabi lesdi Naajeeriya (NRF) e laamu lesdi Naajeeriya. Abriil 1994.
Tergal, Yiilirde Ngenndiire, Fooyre Ɓamtaare Naajeeriya-Amerik, Miami, Fl. Amerik. Dina Senator Kila ko tergal tiiɗngal e nder Egliis Angalteer leydi Najeriya. O jeyaa ko e Egliis Anglikan St. Matthew's Maitama, Abuja ɗo o woni hooreejo goomu mooɓugo ceede ngam nyiɓugo ekklessiya haa Mabuchi. O woniino tergal e Egliis Saint Paul Ishagatedo Lagos, o wonnoo ko... tergal FOH39Ng renndo nder eklesiya. Golle makko e nder Eklesiya waɗii Biskop (ADEBIYI) rokki mo njeenaari... excellence ngam golle makko mawɗe e nder ekkol. O woni tergal e Egliis Saint Mathews Maitama, Abuja ɗo woni golle kadi dañii mo njeenaari ɓurndi moƴƴude.
Ko o tergal e Egliis Saint Paul Efon Alaaye, ɗo dumunna makko juutɗo jokki golle mawɗe njoɓi mo no 'baba ijo' eklesiya- won'de Eklesiya wuro makko. Luural E lewru oktoobar 2008 o daraniima Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam toppitaade laabi e nder diiwaan Benue, o tuumi caɗeele ɗee ko e ŋakkeende kaalis.
E lewru mee 2008, o jeyaa ko e senaateeruuji nayo e nder goomu ƴeewndo, ɓe nganndu-ɗaa ina ɗaɓɓi leeltude ƴettugol laamu, tawi ko hooreejo toɗɗaaɗo to Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis (EFCC), hono Mrs Farida Mzamber Waziri.
== Caggal ɗuum ==
o dañii jooɗorde makko e nder senaa to ñaawirdu ñaawirdu Festus Olabode Ola e hitaande 2009 caggal nde o dañi ñaawoore ndee ko adii ɗuum to Ñaawirde Toownde.
== Tuugnorgal ==
g1976iln53dazu9dlvbgot631jtgclr
181772
181771
2026-08-08T13:28:00Z
Ilya Discuss
10103
181772
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Adefemi KilaListenR''' (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18.<ref>{{Cite web|url=http://son.gov.ng/|title=SON – Standards Organisation of Nigeria|website=son.gov.ng|language=en-US|access-date=2018-08-29}}</ref>
O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya.
== Nguurndam ==
O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle.
O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya.
(FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) .
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle.
O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa.
Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC.
== Goomu Senaa ==
ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
Golle karallaagal To bannge karallaagal, Kila ko sehil juɓɓule ceertuɗe, ina jeyaa heen : Fedde, Fedde Innjiniyaaruuji Naajeeriya (FNSE) Fellow, Duɗal Mahdi Naajeeriya (FNIOB) Fellow, Duɗal Njuɓɓudi Goomu (FICA) Fellow, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya (FNICE) Hooreejo Pioneer, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya Tergal winnditaangal, Kawtal ngam haɓaade njuɓɓudi Innjiniyaaruuji e nder leydi Najeriya (COREN) Tergal winnditaangal, Kawtal mahooɓe winnditaaɗi leydi Naajeeriya (CORBON) Tergal, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Kuule golle kuuɓtodinɗe Kila fuɗɗi kuugal maako nder injiniyaaku haa lesdi Naajeeriya haa Julius Berger Nigeria Plc nder hitaande 1976 haa suudu diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o ɗon taska kuuɗe jogaaɗe ndiyam, kuuɗe tedduɗe, ko ɓuri fuu ngam Apapa Wharf Extension e kuuɗe ponto. E hitaande 1977, Kila nawtaa to laawol Lagos Inner Ring Road, caggal ɗuum o artiraa to Marina Bridge, ɗo o ardii mahngo ngoo gila e daande maayo worgo haa e joofnirde Apongbon, Lagos.
Kono, e joofnirde eɓɓaande ndee o artiraa e golle injenieer siwil timmuɗo.
E hitaande 1979, o nawaa to Carter Bridge, o waɗtaa e gardagol denndaangal yuɓɓooji precast e pont yahooɓe e koyɗe Carter Bridge.
E joofnirde eɓɓaande ndee, o artiraa e injenieer mawɗo. E hitaande 1980–1982, Kila woniino kalfinaaɗo pontiiji maandeeji ngam laawol Inner Ring Road, kadi woniino kalfinaaɗo won e cuuɗi gollorɗe e laabi nder Municipaalitee Lagos. E joofnirde golle ɗee no haanirta nii, o artiraa e gardagol mawɗo injenieer.
E jokkude golle makko e hitaande 1982, Kila waɗtaa e golle mahngo galleeji gollorɗe e nder leydi ndii kala. Sabu golle makko e golle ɗee e yahdude e mbaawka makko njuɓɓudi, o artiraa e posto gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi) e hitaande 1986.
Caggal ɗuum o nawtaa to gardiiɗo jaagorɗe, o ƴetti golle njuɓɓudi kuuɓtodinndi, tawi ina jeyaa heen, e nder heen, ƴellitaare doole neɗɗo, korporaasiyoŋ, representation of all company sekteer keeriiɗo, juɓɓule karallaagal e juɓɓule winndereeje. Golle senndikaaji Kila ko senndikaa, o ardiima kaaldigal senndikaaji keewngal nafoore e nder golle makko. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Julius Berger Nijeer Plc.[5] Fedde gollotooɓe mawɓe fotde duuɓi 7, 1979–1986. Caggal ɗuum o wonti hooreejo ngenndiijo fedde gollotooɓe e mahdi e innjiniyaaruuji siwil, 1982–1990, o woniino e yeeso hare kulɓiniinde ngam yuɓɓinde politik mahdi ngenndiwal laamu fedde ndee. Kila wonnoo ko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e gollotooɓe e leydi Nijeer (SESCAN) (jooni ko fedde senndikaaji (TUC), 1985–1991).
== Dowirɗe Kila ==
ko gardiiɗo astute worɓe, kaalis e kaɓirɗe, o dañii mo toɗɗagol keewngol ko wayi no : Tergal Kawtal Fedde Naajeeriya (SON) Tergal nder kawtal hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (NSE) Tergal kawtal kawtal injiniya’en lesdi Naajeeriya (NSE) nden o wakiiliijo NSE haa CONFAB 2014 Tergal Yiilirde Ngenndiire toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987–1988 Ardiiɗo, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Hooreejo, Fedde nde gollorde mahdi (FOCI), (ko adii fof ko Fedde gollorde mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya (FOBACEC) lewru mee 1996 – 2001 Cukko hooreejo COREN (Kawtal ngam hukuumaaji pamari nder lesdi Naajeeriya) Hooreejo Pioneer General, Fedde mawnde gollotooɓe e Naajeeriya (SESCAN) jooni ko Kawtal Senndikaaji (TUC) Tergal, hukuumaaji pamari kawtal hoore lesdi Naajeeriya (IRF), Washington DC, USA., wakiiliijo kawtal laabi lesdi Naajeeriya (NRF) e laamu lesdi Naajeeriya. Abriil 1994.
Tergal, Yiilirde Ngenndiire, Fooyre Ɓamtaare Naajeeriya-Amerik, Miami, Fl. Amerik. Dina Senator Kila ko tergal tiiɗngal e nder Egliis Angalteer leydi Najeriya. O jeyaa ko e Egliis Anglikan St. Matthew's Maitama, Abuja ɗo o woni hooreejo goomu mooɓugo ceede ngam nyiɓugo ekklessiya haa Mabuchi. O woniino tergal e Egliis Saint Paul Ishagatedo Lagos, o wonnoo ko... tergal FOH39Ng renndo nder eklesiya. Golle makko e nder Eklesiya waɗii Biskop (ADEBIYI) rokki mo njeenaari... excellence ngam golle makko mawɗe e nder ekkol. O woni tergal e Egliis Saint Mathews Maitama, Abuja ɗo woni golle kadi dañii mo njeenaari ɓurndi moƴƴude.
Ko o tergal e Egliis Saint Paul Efon Alaaye, ɗo dumunna makko juutɗo jokki golle mawɗe njoɓi mo no 'baba ijo' eklesiya- won'de Eklesiya wuro makko. Luural E lewru oktoobar 2008 o daraniima Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam toppitaade laabi e nder diiwaan Benue, o tuumi caɗeele ɗee ko e ŋakkeende kaalis.
E lewru mee 2008, o jeyaa ko e senaateeruuji nayo e nder goomu ƴeewndo, ɓe nganndu-ɗaa ina ɗaɓɓi leeltude ƴettugol laamu, tawi ko hooreejo toɗɗaaɗo to Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis (EFCC), hono Mrs Farida Mzamber Waziri.
== Caggal ɗuum ==
o dañii jooɗorde makko e nder senaa to ñaawirdu ñaawirdu Festus Olabode Ola e hitaande 2009 caggal nde o dañi ñaawoore ndee ko adii ɗuum to Ñaawirde Toownde.
== Tuugnorgal ==
h5c8raeb2e2qgu0a5cr30e56t9h7hpo
181773
181772
2026-08-08T13:29:48Z
Ilya Discuss
10103
181773
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Adefemi KilaListenR''' (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18.<ref>{{Cite web|url=http://son.gov.ng/|title=SON – Standards Organisation of Nigeria|website=son.gov.ng|language=en-US|access-date=2018-08-29}}</ref>
O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|url=https://www.cardiff.ac.uk/|title=Cardiff University|work=Cardiff University|access-date=2018-04-27|language=en}}</ref>.<ref>{{Cite web|url=https://www.bradley.edu/|title=Mid-sized. Big difference. – Bradley University|website=www.bradley.edu|language=en|access-date=2018-04-18}}</ref>
== Nguurndam ==
O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle.
O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya.
(FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) .
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle.
O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa.
Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC.
== Goomu Senaa ==
ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
Golle karallaagal To bannge karallaagal, Kila ko sehil juɓɓule ceertuɗe, ina jeyaa heen : Fedde, Fedde Innjiniyaaruuji Naajeeriya (FNSE) Fellow, Duɗal Mahdi Naajeeriya (FNIOB) Fellow, Duɗal Njuɓɓudi Goomu (FICA) Fellow, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya (FNICE) Hooreejo Pioneer, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya Tergal winnditaangal, Kawtal ngam haɓaade njuɓɓudi Innjiniyaaruuji e nder leydi Najeriya (COREN) Tergal winnditaangal, Kawtal mahooɓe winnditaaɗi leydi Naajeeriya (CORBON) Tergal, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Kuule golle kuuɓtodinɗe Kila fuɗɗi kuugal maako nder injiniyaaku haa lesdi Naajeeriya haa Julius Berger Nigeria Plc nder hitaande 1976 haa suudu diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o ɗon taska kuuɗe jogaaɗe ndiyam, kuuɗe tedduɗe, ko ɓuri fuu ngam Apapa Wharf Extension e kuuɗe ponto. E hitaande 1977, Kila nawtaa to laawol Lagos Inner Ring Road, caggal ɗuum o artiraa to Marina Bridge, ɗo o ardii mahngo ngoo gila e daande maayo worgo haa e joofnirde Apongbon, Lagos.
Kono, e joofnirde eɓɓaande ndee o artiraa e golle injenieer siwil timmuɗo.
E hitaande 1979, o nawaa to Carter Bridge, o waɗtaa e gardagol denndaangal yuɓɓooji precast e pont yahooɓe e koyɗe Carter Bridge.
E joofnirde eɓɓaande ndee, o artiraa e injenieer mawɗo. E hitaande 1980–1982, Kila woniino kalfinaaɗo pontiiji maandeeji ngam laawol Inner Ring Road, kadi woniino kalfinaaɗo won e cuuɗi gollorɗe e laabi nder Municipaalitee Lagos. E joofnirde golle ɗee no haanirta nii, o artiraa e gardagol mawɗo injenieer.
E jokkude golle makko e hitaande 1982, Kila waɗtaa e golle mahngo galleeji gollorɗe e nder leydi ndii kala. Sabu golle makko e golle ɗee e yahdude e mbaawka makko njuɓɓudi, o artiraa e posto gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi) e hitaande 1986.
Caggal ɗuum o nawtaa to gardiiɗo jaagorɗe, o ƴetti golle njuɓɓudi kuuɓtodinndi, tawi ina jeyaa heen, e nder heen, ƴellitaare doole neɗɗo, korporaasiyoŋ, representation of all company sekteer keeriiɗo, juɓɓule karallaagal e juɓɓule winndereeje. Golle senndikaaji Kila ko senndikaa, o ardiima kaaldigal senndikaaji keewngal nafoore e nder golle makko. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Julius Berger Nijeer Plc.[5] Fedde gollotooɓe mawɓe fotde duuɓi 7, 1979–1986. Caggal ɗuum o wonti hooreejo ngenndiijo fedde gollotooɓe e mahdi e innjiniyaaruuji siwil, 1982–1990, o woniino e yeeso hare kulɓiniinde ngam yuɓɓinde politik mahdi ngenndiwal laamu fedde ndee. Kila wonnoo ko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e gollotooɓe e leydi Nijeer (SESCAN) (jooni ko fedde senndikaaji (TUC), 1985–1991).
== Dowirɗe Kila ==
ko gardiiɗo astute worɓe, kaalis e kaɓirɗe, o dañii mo toɗɗagol keewngol ko wayi no : Tergal Kawtal Fedde Naajeeriya (SON) Tergal nder kawtal hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (NSE) Tergal kawtal kawtal injiniya’en lesdi Naajeeriya (NSE) nden o wakiiliijo NSE haa CONFAB 2014 Tergal Yiilirde Ngenndiire toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987–1988 Ardiiɗo, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Hooreejo, Fedde nde gollorde mahdi (FOCI), (ko adii fof ko Fedde gollorde mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya (FOBACEC) lewru mee 1996 – 2001 Cukko hooreejo COREN (Kawtal ngam hukuumaaji pamari nder lesdi Naajeeriya) Hooreejo Pioneer General, Fedde mawnde gollotooɓe e Naajeeriya (SESCAN) jooni ko Kawtal Senndikaaji (TUC) Tergal, hukuumaaji pamari kawtal hoore lesdi Naajeeriya (IRF), Washington DC, USA., wakiiliijo kawtal laabi lesdi Naajeeriya (NRF) e laamu lesdi Naajeeriya. Abriil 1994.
Tergal, Yiilirde Ngenndiire, Fooyre Ɓamtaare Naajeeriya-Amerik, Miami, Fl. Amerik. Dina Senator Kila ko tergal tiiɗngal e nder Egliis Angalteer leydi Najeriya. O jeyaa ko e Egliis Anglikan St. Matthew's Maitama, Abuja ɗo o woni hooreejo goomu mooɓugo ceede ngam nyiɓugo ekklessiya haa Mabuchi. O woniino tergal e Egliis Saint Paul Ishagatedo Lagos, o wonnoo ko... tergal FOH39Ng renndo nder eklesiya. Golle makko e nder Eklesiya waɗii Biskop (ADEBIYI) rokki mo njeenaari... excellence ngam golle makko mawɗe e nder ekkol. O woni tergal e Egliis Saint Mathews Maitama, Abuja ɗo woni golle kadi dañii mo njeenaari ɓurndi moƴƴude.
Ko o tergal e Egliis Saint Paul Efon Alaaye, ɗo dumunna makko juutɗo jokki golle mawɗe njoɓi mo no 'baba ijo' eklesiya- won'de Eklesiya wuro makko. Luural E lewru oktoobar 2008 o daraniima Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam toppitaade laabi e nder diiwaan Benue, o tuumi caɗeele ɗee ko e ŋakkeende kaalis.
E lewru mee 2008, o jeyaa ko e senaateeruuji nayo e nder goomu ƴeewndo, ɓe nganndu-ɗaa ina ɗaɓɓi leeltude ƴettugol laamu, tawi ko hooreejo toɗɗaaɗo to Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis (EFCC), hono Mrs Farida Mzamber Waziri.
== Caggal ɗuum ==
o dañii jooɗorde makko e nder senaa to ñaawirdu ñaawirdu Festus Olabode Ola e hitaande 2009 caggal nde o dañi ñaawoore ndee ko adii ɗuum to Ñaawirde Toownde.
== Tuugnorgal ==
m1uzq5sd02qkekujrs6qayg64p7tgyf
181774
181773
2026-08-08T13:31:59Z
Ilya Discuss
10103
181774
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Adefemi KilaListenR''' (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18.<ref>{{Cite web|url=http://son.gov.ng/|title=SON – Standards Organisation of Nigeria|website=son.gov.ng|language=en-US|access-date=2018-08-29}}</ref>
O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|url=https://www.cardiff.ac.uk/|title=Cardiff University|work=Cardiff University|access-date=2018-04-27|language=en}}</ref>.<ref>{{Cite web|url=https://www.bradley.edu/|title=Mid-sized. Big difference. – Bradley University|website=www.bradley.edu|language=en|access-date=2018-04-18}}</ref>
== Nguurndam ==
O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle.<ref>{{Cite web|url=http://www.andrewscott.co.uk/|title=Andrew Scott|website=Andrew Scott|language=en-GB|access-date=2018-04-17}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.julius-berger.com/|title=Welcome • Julius Berger Nigeria|website=www.julius-berger.com|language=en|access-date=2018-04-17}}</ref>
O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya.
(FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) .
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle.
O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa.
Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC.
== Goomu Senaa ==
ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
Golle karallaagal To bannge karallaagal, Kila ko sehil juɓɓule ceertuɗe, ina jeyaa heen : Fedde, Fedde Innjiniyaaruuji Naajeeriya (FNSE) Fellow, Duɗal Mahdi Naajeeriya (FNIOB) Fellow, Duɗal Njuɓɓudi Goomu (FICA) Fellow, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya (FNICE) Hooreejo Pioneer, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya Tergal winnditaangal, Kawtal ngam haɓaade njuɓɓudi Innjiniyaaruuji e nder leydi Najeriya (COREN) Tergal winnditaangal, Kawtal mahooɓe winnditaaɗi leydi Naajeeriya (CORBON) Tergal, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Kuule golle kuuɓtodinɗe Kila fuɗɗi kuugal maako nder injiniyaaku haa lesdi Naajeeriya haa Julius Berger Nigeria Plc nder hitaande 1976 haa suudu diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o ɗon taska kuuɗe jogaaɗe ndiyam, kuuɗe tedduɗe, ko ɓuri fuu ngam Apapa Wharf Extension e kuuɗe ponto. E hitaande 1977, Kila nawtaa to laawol Lagos Inner Ring Road, caggal ɗuum o artiraa to Marina Bridge, ɗo o ardii mahngo ngoo gila e daande maayo worgo haa e joofnirde Apongbon, Lagos.
Kono, e joofnirde eɓɓaande ndee o artiraa e golle injenieer siwil timmuɗo.
E hitaande 1979, o nawaa to Carter Bridge, o waɗtaa e gardagol denndaangal yuɓɓooji precast e pont yahooɓe e koyɗe Carter Bridge.
E joofnirde eɓɓaande ndee, o artiraa e injenieer mawɗo. E hitaande 1980–1982, Kila woniino kalfinaaɗo pontiiji maandeeji ngam laawol Inner Ring Road, kadi woniino kalfinaaɗo won e cuuɗi gollorɗe e laabi nder Municipaalitee Lagos. E joofnirde golle ɗee no haanirta nii, o artiraa e gardagol mawɗo injenieer.
E jokkude golle makko e hitaande 1982, Kila waɗtaa e golle mahngo galleeji gollorɗe e nder leydi ndii kala. Sabu golle makko e golle ɗee e yahdude e mbaawka makko njuɓɓudi, o artiraa e posto gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi) e hitaande 1986.
Caggal ɗuum o nawtaa to gardiiɗo jaagorɗe, o ƴetti golle njuɓɓudi kuuɓtodinndi, tawi ina jeyaa heen, e nder heen, ƴellitaare doole neɗɗo, korporaasiyoŋ, representation of all company sekteer keeriiɗo, juɓɓule karallaagal e juɓɓule winndereeje. Golle senndikaaji Kila ko senndikaa, o ardiima kaaldigal senndikaaji keewngal nafoore e nder golle makko. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Julius Berger Nijeer Plc.[5] Fedde gollotooɓe mawɓe fotde duuɓi 7, 1979–1986. Caggal ɗuum o wonti hooreejo ngenndiijo fedde gollotooɓe e mahdi e innjiniyaaruuji siwil, 1982–1990, o woniino e yeeso hare kulɓiniinde ngam yuɓɓinde politik mahdi ngenndiwal laamu fedde ndee. Kila wonnoo ko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e gollotooɓe e leydi Nijeer (SESCAN) (jooni ko fedde senndikaaji (TUC), 1985–1991).
== Dowirɗe Kila ==
ko gardiiɗo astute worɓe, kaalis e kaɓirɗe, o dañii mo toɗɗagol keewngol ko wayi no : Tergal Kawtal Fedde Naajeeriya (SON) Tergal nder kawtal hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (NSE) Tergal kawtal kawtal injiniya’en lesdi Naajeeriya (NSE) nden o wakiiliijo NSE haa CONFAB 2014 Tergal Yiilirde Ngenndiire toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987–1988 Ardiiɗo, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Hooreejo, Fedde nde gollorde mahdi (FOCI), (ko adii fof ko Fedde gollorde mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya (FOBACEC) lewru mee 1996 – 2001 Cukko hooreejo COREN (Kawtal ngam hukuumaaji pamari nder lesdi Naajeeriya) Hooreejo Pioneer General, Fedde mawnde gollotooɓe e Naajeeriya (SESCAN) jooni ko Kawtal Senndikaaji (TUC) Tergal, hukuumaaji pamari kawtal hoore lesdi Naajeeriya (IRF), Washington DC, USA., wakiiliijo kawtal laabi lesdi Naajeeriya (NRF) e laamu lesdi Naajeeriya. Abriil 1994.
Tergal, Yiilirde Ngenndiire, Fooyre Ɓamtaare Naajeeriya-Amerik, Miami, Fl. Amerik. Dina Senator Kila ko tergal tiiɗngal e nder Egliis Angalteer leydi Najeriya. O jeyaa ko e Egliis Anglikan St. Matthew's Maitama, Abuja ɗo o woni hooreejo goomu mooɓugo ceede ngam nyiɓugo ekklessiya haa Mabuchi. O woniino tergal e Egliis Saint Paul Ishagatedo Lagos, o wonnoo ko... tergal FOH39Ng renndo nder eklesiya. Golle makko e nder Eklesiya waɗii Biskop (ADEBIYI) rokki mo njeenaari... excellence ngam golle makko mawɗe e nder ekkol. O woni tergal e Egliis Saint Mathews Maitama, Abuja ɗo woni golle kadi dañii mo njeenaari ɓurndi moƴƴude.
Ko o tergal e Egliis Saint Paul Efon Alaaye, ɗo dumunna makko juutɗo jokki golle mawɗe njoɓi mo no 'baba ijo' eklesiya- won'de Eklesiya wuro makko. Luural E lewru oktoobar 2008 o daraniima Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam toppitaade laabi e nder diiwaan Benue, o tuumi caɗeele ɗee ko e ŋakkeende kaalis.
E lewru mee 2008, o jeyaa ko e senaateeruuji nayo e nder goomu ƴeewndo, ɓe nganndu-ɗaa ina ɗaɓɓi leeltude ƴettugol laamu, tawi ko hooreejo toɗɗaaɗo to Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis (EFCC), hono Mrs Farida Mzamber Waziri.
== Caggal ɗuum ==
o dañii jooɗorde makko e nder senaa to ñaawirdu ñaawirdu Festus Olabode Ola e hitaande 2009 caggal nde o dañi ñaawoore ndee ko adii ɗuum to Ñaawirde Toownde.
== Tuugnorgal ==
fm3yhbkk9h68zn8dkvfa1g6u7912erw
181775
181774
2026-08-08T13:35:20Z
Ilya Discuss
10103
181775
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Adefemi KilaListenR''' (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18.<ref>{{Cite web|url=http://son.gov.ng/|title=SON – Standards Organisation of Nigeria|website=son.gov.ng|language=en-US|access-date=2018-08-29}}</ref>
O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|url=https://www.cardiff.ac.uk/|title=Cardiff University|work=Cardiff University|access-date=2018-04-27|language=en}}</ref>.<ref>{{Cite web|url=https://www.bradley.edu/|title=Mid-sized. Big difference. – Bradley University|website=www.bradley.edu|language=en|access-date=2018-04-18}}</ref>
== Nguurndam ==
O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle.<ref>{{Cite web|url=http://www.andrewscott.co.uk/|title=Andrew Scott|website=Andrew Scott|language=en-GB|access-date=2018-04-17}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.julius-berger.com/|title=Welcome • Julius Berger Nigeria|website=www.julius-berger.com|language=en|access-date=2018-04-17}}</ref>
O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya.
<ref>{{Cite web|url=http://www.icad.org.ng/|title=ICAD – Empowering and Connecting People|website=www.icad.org.ng|language=en-US|access-date=2018-04-17}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|url=http://www.nicenigeria.org/|title=nigerian institute of civil engineers|access-date=17 April 2018|archive-date=25 September 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230925052109/http://www.nicenigeria.org/|url-status=dead}}</ref>
(FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) .
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle.
O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa.
Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC.
== Goomu Senaa ==
ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
Golle karallaagal To bannge karallaagal, Kila ko sehil juɓɓule ceertuɗe, ina jeyaa heen : Fedde, Fedde Innjiniyaaruuji Naajeeriya (FNSE) Fellow, Duɗal Mahdi Naajeeriya (FNIOB) Fellow, Duɗal Njuɓɓudi Goomu (FICA) Fellow, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya (FNICE) Hooreejo Pioneer, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya Tergal winnditaangal, Kawtal ngam haɓaade njuɓɓudi Innjiniyaaruuji e nder leydi Najeriya (COREN) Tergal winnditaangal, Kawtal mahooɓe winnditaaɗi leydi Naajeeriya (CORBON) Tergal, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Kuule golle kuuɓtodinɗe Kila fuɗɗi kuugal maako nder injiniyaaku haa lesdi Naajeeriya haa Julius Berger Nigeria Plc nder hitaande 1976 haa suudu diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o ɗon taska kuuɗe jogaaɗe ndiyam, kuuɗe tedduɗe, ko ɓuri fuu ngam Apapa Wharf Extension e kuuɗe ponto. E hitaande 1977, Kila nawtaa to laawol Lagos Inner Ring Road, caggal ɗuum o artiraa to Marina Bridge, ɗo o ardii mahngo ngoo gila e daande maayo worgo haa e joofnirde Apongbon, Lagos.
Kono, e joofnirde eɓɓaande ndee o artiraa e golle injenieer siwil timmuɗo.
E hitaande 1979, o nawaa to Carter Bridge, o waɗtaa e gardagol denndaangal yuɓɓooji precast e pont yahooɓe e koyɗe Carter Bridge.
E joofnirde eɓɓaande ndee, o artiraa e injenieer mawɗo. E hitaande 1980–1982, Kila woniino kalfinaaɗo pontiiji maandeeji ngam laawol Inner Ring Road, kadi woniino kalfinaaɗo won e cuuɗi gollorɗe e laabi nder Municipaalitee Lagos. E joofnirde golle ɗee no haanirta nii, o artiraa e gardagol mawɗo injenieer.
E jokkude golle makko e hitaande 1982, Kila waɗtaa e golle mahngo galleeji gollorɗe e nder leydi ndii kala. Sabu golle makko e golle ɗee e yahdude e mbaawka makko njuɓɓudi, o artiraa e posto gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi) e hitaande 1986.
Caggal ɗuum o nawtaa to gardiiɗo jaagorɗe, o ƴetti golle njuɓɓudi kuuɓtodinndi, tawi ina jeyaa heen, e nder heen, ƴellitaare doole neɗɗo, korporaasiyoŋ, representation of all company sekteer keeriiɗo, juɓɓule karallaagal e juɓɓule winndereeje. Golle senndikaaji Kila ko senndikaa, o ardiima kaaldigal senndikaaji keewngal nafoore e nder golle makko. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Julius Berger Nijeer Plc.[5] Fedde gollotooɓe mawɓe fotde duuɓi 7, 1979–1986. Caggal ɗuum o wonti hooreejo ngenndiijo fedde gollotooɓe e mahdi e innjiniyaaruuji siwil, 1982–1990, o woniino e yeeso hare kulɓiniinde ngam yuɓɓinde politik mahdi ngenndiwal laamu fedde ndee. Kila wonnoo ko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e gollotooɓe e leydi Nijeer (SESCAN) (jooni ko fedde senndikaaji (TUC), 1985–1991).
== Dowirɗe Kila ==
ko gardiiɗo astute worɓe, kaalis e kaɓirɗe, o dañii mo toɗɗagol keewngol ko wayi no : Tergal Kawtal Fedde Naajeeriya (SON) Tergal nder kawtal hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (NSE) Tergal kawtal kawtal injiniya’en lesdi Naajeeriya (NSE) nden o wakiiliijo NSE haa CONFAB 2014 Tergal Yiilirde Ngenndiire toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987–1988 Ardiiɗo, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Hooreejo, Fedde nde gollorde mahdi (FOCI), (ko adii fof ko Fedde gollorde mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya (FOBACEC) lewru mee 1996 – 2001 Cukko hooreejo COREN (Kawtal ngam hukuumaaji pamari nder lesdi Naajeeriya) Hooreejo Pioneer General, Fedde mawnde gollotooɓe e Naajeeriya (SESCAN) jooni ko Kawtal Senndikaaji (TUC) Tergal, hukuumaaji pamari kawtal hoore lesdi Naajeeriya (IRF), Washington DC, USA., wakiiliijo kawtal laabi lesdi Naajeeriya (NRF) e laamu lesdi Naajeeriya. Abriil 1994.
Tergal, Yiilirde Ngenndiire, Fooyre Ɓamtaare Naajeeriya-Amerik, Miami, Fl. Amerik. Dina Senator Kila ko tergal tiiɗngal e nder Egliis Angalteer leydi Najeriya. O jeyaa ko e Egliis Anglikan St. Matthew's Maitama, Abuja ɗo o woni hooreejo goomu mooɓugo ceede ngam nyiɓugo ekklessiya haa Mabuchi. O woniino tergal e Egliis Saint Paul Ishagatedo Lagos, o wonnoo ko... tergal FOH39Ng renndo nder eklesiya. Golle makko e nder Eklesiya waɗii Biskop (ADEBIYI) rokki mo njeenaari... excellence ngam golle makko mawɗe e nder ekkol. O woni tergal e Egliis Saint Mathews Maitama, Abuja ɗo woni golle kadi dañii mo njeenaari ɓurndi moƴƴude.
Ko o tergal e Egliis Saint Paul Efon Alaaye, ɗo dumunna makko juutɗo jokki golle mawɗe njoɓi mo no 'baba ijo' eklesiya- won'de Eklesiya wuro makko. Luural E lewru oktoobar 2008 o daraniima Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam toppitaade laabi e nder diiwaan Benue, o tuumi caɗeele ɗee ko e ŋakkeende kaalis.
E lewru mee 2008, o jeyaa ko e senaateeruuji nayo e nder goomu ƴeewndo, ɓe nganndu-ɗaa ina ɗaɓɓi leeltude ƴettugol laamu, tawi ko hooreejo toɗɗaaɗo to Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis (EFCC), hono Mrs Farida Mzamber Waziri.
== Caggal ɗuum ==
o dañii jooɗorde makko e nder senaa to ñaawirdu ñaawirdu Festus Olabode Ola e hitaande 2009 caggal nde o dañi ñaawoore ndee ko adii ɗuum to Ñaawirde Toownde.
== Tuugnorgal ==
qwsk2z2d0yykxisn1nmgj62vemyvptt
181776
181775
2026-08-08T13:38:21Z
Ilya Discuss
10103
181776
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Adefemi KilaListenR''' (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18.<ref>{{Cite web|url=http://son.gov.ng/|title=SON – Standards Organisation of Nigeria|website=son.gov.ng|language=en-US|access-date=2018-08-29}}</ref>
O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|url=https://www.cardiff.ac.uk/|title=Cardiff University|work=Cardiff University|access-date=2018-04-27|language=en}}</ref>.<ref>{{Cite web|url=https://www.bradley.edu/|title=Mid-sized. Big difference. – Bradley University|website=www.bradley.edu|language=en|access-date=2018-04-18}}</ref>
== Nguurndam ==
O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle.<ref>{{Cite web|url=http://www.andrewscott.co.uk/|title=Andrew Scott|website=Andrew Scott|language=en-GB|access-date=2018-04-17}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.julius-berger.com/|title=Welcome • Julius Berger Nigeria|website=www.julius-berger.com|language=en|access-date=2018-04-17}}</ref>
O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya.
<ref>{{Cite web|url=http://www.icad.org.ng/|title=ICAD – Empowering and Connecting People|website=www.icad.org.ng|language=en-US|access-date=2018-04-17}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|url=http://www.nicenigeria.org/|title=nigerian institute of civil engineers|access-date=17 April 2018|archive-date=25 September 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230925052109/http://www.nicenigeria.org/|url-status=dead}}</ref>
(FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) ..<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/200810301301.html|title=Senate Committee Commends Ferma's Job in Benue|date=29 October 2008|access-date=19 September 2009|publisher=Daily Trust}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/200805290661.html|title=Waziri – 4 Panel Members Stall Presentation of Report|date=29 May 2008|access-date=19 September 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20121011095630/http://allafrica.com/stories/200805290661.html|archive-date=11 October 2012|url-status=live|publisher=This Day}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lawnigeria.com/Judicature/ElectionTribunals.html|title=Code of Conduct Tribunal – Nigeria Federal Tribunals|last=Nigeria|first=Law|website=www.lawnigeria.com|access-date=2018-04-18|archive-date=10 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180610115106/http://www.lawnigeria.com/Judicature/ElectionTribunals.html|url-status=dead}}</ref>
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle.
O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa.
Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC.
== Goomu Senaa ==
ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
Golle karallaagal To bannge karallaagal, Kila ko sehil juɓɓule ceertuɗe, ina jeyaa heen : Fedde, Fedde Innjiniyaaruuji Naajeeriya (FNSE) Fellow, Duɗal Mahdi Naajeeriya (FNIOB) Fellow, Duɗal Njuɓɓudi Goomu (FICA) Fellow, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya (FNICE) Hooreejo Pioneer, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya Tergal winnditaangal, Kawtal ngam haɓaade njuɓɓudi Innjiniyaaruuji e nder leydi Najeriya (COREN) Tergal winnditaangal, Kawtal mahooɓe winnditaaɗi leydi Naajeeriya (CORBON) Tergal, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Kuule golle kuuɓtodinɗe Kila fuɗɗi kuugal maako nder injiniyaaku haa lesdi Naajeeriya haa Julius Berger Nigeria Plc nder hitaande 1976 haa suudu diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o ɗon taska kuuɗe jogaaɗe ndiyam, kuuɗe tedduɗe, ko ɓuri fuu ngam Apapa Wharf Extension e kuuɗe ponto. E hitaande 1977, Kila nawtaa to laawol Lagos Inner Ring Road, caggal ɗuum o artiraa to Marina Bridge, ɗo o ardii mahngo ngoo gila e daande maayo worgo haa e joofnirde Apongbon, Lagos.
Kono, e joofnirde eɓɓaande ndee o artiraa e golle injenieer siwil timmuɗo.
E hitaande 1979, o nawaa to Carter Bridge, o waɗtaa e gardagol denndaangal yuɓɓooji precast e pont yahooɓe e koyɗe Carter Bridge.
E joofnirde eɓɓaande ndee, o artiraa e injenieer mawɗo. E hitaande 1980–1982, Kila woniino kalfinaaɗo pontiiji maandeeji ngam laawol Inner Ring Road, kadi woniino kalfinaaɗo won e cuuɗi gollorɗe e laabi nder Municipaalitee Lagos. E joofnirde golle ɗee no haanirta nii, o artiraa e gardagol mawɗo injenieer.
E jokkude golle makko e hitaande 1982, Kila waɗtaa e golle mahngo galleeji gollorɗe e nder leydi ndii kala. Sabu golle makko e golle ɗee e yahdude e mbaawka makko njuɓɓudi, o artiraa e posto gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi) e hitaande 1986.
Caggal ɗuum o nawtaa to gardiiɗo jaagorɗe, o ƴetti golle njuɓɓudi kuuɓtodinndi, tawi ina jeyaa heen, e nder heen, ƴellitaare doole neɗɗo, korporaasiyoŋ, representation of all company sekteer keeriiɗo, juɓɓule karallaagal e juɓɓule winndereeje. Golle senndikaaji Kila ko senndikaa, o ardiima kaaldigal senndikaaji keewngal nafoore e nder golle makko. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Julius Berger Nijeer Plc.[5] Fedde gollotooɓe mawɓe fotde duuɓi 7, 1979–1986. Caggal ɗuum o wonti hooreejo ngenndiijo fedde gollotooɓe e mahdi e innjiniyaaruuji siwil, 1982–1990, o woniino e yeeso hare kulɓiniinde ngam yuɓɓinde politik mahdi ngenndiwal laamu fedde ndee. Kila wonnoo ko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e gollotooɓe e leydi Nijeer (SESCAN) (jooni ko fedde senndikaaji (TUC), 1985–1991).
== Dowirɗe Kila ==
ko gardiiɗo astute worɓe, kaalis e kaɓirɗe, o dañii mo toɗɗagol keewngol ko wayi no : Tergal Kawtal Fedde Naajeeriya (SON) Tergal nder kawtal hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (NSE) Tergal kawtal kawtal injiniya’en lesdi Naajeeriya (NSE) nden o wakiiliijo NSE haa CONFAB 2014 Tergal Yiilirde Ngenndiire toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987–1988 Ardiiɗo, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Hooreejo, Fedde nde gollorde mahdi (FOCI), (ko adii fof ko Fedde gollorde mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya (FOBACEC) lewru mee 1996 – 2001 Cukko hooreejo COREN (Kawtal ngam hukuumaaji pamari nder lesdi Naajeeriya) Hooreejo Pioneer General, Fedde mawnde gollotooɓe e Naajeeriya (SESCAN) jooni ko Kawtal Senndikaaji (TUC) Tergal, hukuumaaji pamari kawtal hoore lesdi Naajeeriya (IRF), Washington DC, USA., wakiiliijo kawtal laabi lesdi Naajeeriya (NRF) e laamu lesdi Naajeeriya. Abriil 1994.
Tergal, Yiilirde Ngenndiire, Fooyre Ɓamtaare Naajeeriya-Amerik, Miami, Fl. Amerik. Dina Senator Kila ko tergal tiiɗngal e nder Egliis Angalteer leydi Najeriya. O jeyaa ko e Egliis Anglikan St. Matthew's Maitama, Abuja ɗo o woni hooreejo goomu mooɓugo ceede ngam nyiɓugo ekklessiya haa Mabuchi. O woniino tergal e Egliis Saint Paul Ishagatedo Lagos, o wonnoo ko... tergal FOH39Ng renndo nder eklesiya. Golle makko e nder Eklesiya waɗii Biskop (ADEBIYI) rokki mo njeenaari... excellence ngam golle makko mawɗe e nder ekkol. O woni tergal e Egliis Saint Mathews Maitama, Abuja ɗo woni golle kadi dañii mo njeenaari ɓurndi moƴƴude.
Ko o tergal e Egliis Saint Paul Efon Alaaye, ɗo dumunna makko juutɗo jokki golle mawɗe njoɓi mo no 'baba ijo' eklesiya- won'de Eklesiya wuro makko. Luural E lewru oktoobar 2008 o daraniima Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam toppitaade laabi e nder diiwaan Benue, o tuumi caɗeele ɗee ko e ŋakkeende kaalis.
E lewru mee 2008, o jeyaa ko e senaateeruuji nayo e nder goomu ƴeewndo, ɓe nganndu-ɗaa ina ɗaɓɓi leeltude ƴettugol laamu, tawi ko hooreejo toɗɗaaɗo to Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis (EFCC), hono Mrs Farida Mzamber Waziri.
== Caggal ɗuum ==
o dañii jooɗorde makko e nder senaa to ñaawirdu ñaawirdu Festus Olabode Ola e hitaande 2009 caggal nde o dañi ñaawoore ndee ko adii ɗuum to Ñaawirde Toownde.
== Tuugnorgal ==
ipy3elz3x7yvjywkgpiw06cscwn7xo6
181777
181776
2026-08-08T13:40:06Z
Ilya Discuss
10103
181777
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Adefemi KilaListenR''' (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18.<ref>{{Cite web|url=http://son.gov.ng/|title=SON – Standards Organisation of Nigeria|website=son.gov.ng|language=en-US|access-date=2018-08-29}}</ref>
O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|url=https://www.cardiff.ac.uk/|title=Cardiff University|work=Cardiff University|access-date=2018-04-27|language=en}}</ref>.<ref>{{Cite web|url=https://www.bradley.edu/|title=Mid-sized. Big difference. – Bradley University|website=www.bradley.edu|language=en|access-date=2018-04-18}}</ref>
== Nguurndam ==
O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle.<ref>{{Cite web|url=http://www.andrewscott.co.uk/|title=Andrew Scott|website=Andrew Scott|language=en-GB|access-date=2018-04-17}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.julius-berger.com/|title=Welcome • Julius Berger Nigeria|website=www.julius-berger.com|language=en|access-date=2018-04-17}}</ref>
O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya.
<ref>{{Cite web|url=http://www.icad.org.ng/|title=ICAD – Empowering and Connecting People|website=www.icad.org.ng|language=en-US|access-date=2018-04-17}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|url=http://www.nicenigeria.org/|title=nigerian institute of civil engineers|access-date=17 April 2018|archive-date=25 September 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230925052109/http://www.nicenigeria.org/|url-status=dead}}</ref>
(FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) ..<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/200810301301.html|title=Senate Committee Commends Ferma's Job in Benue|date=29 October 2008|access-date=19 September 2009|publisher=Daily Trust}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/200805290661.html|title=Waziri – 4 Panel Members Stall Presentation of Report|date=29 May 2008|access-date=19 September 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20121011095630/http://allafrica.com/stories/200805290661.html|archive-date=11 October 2012|url-status=live|publisher=This Day}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lawnigeria.com/Judicature/ElectionTribunals.html|title=Code of Conduct Tribunal – Nigeria Federal Tribunals|last=Nigeria|first=Law|website=www.lawnigeria.com|access-date=2018-04-18|archive-date=10 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180610115106/http://www.lawnigeria.com/Judicature/ElectionTribunals.html|url-status=dead}}</ref>
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle.<ref>{{Cite web|url=http://www.icrc.gov.ng/|title=ICRC regulates PPP in Nigeria|website=ICRC {{!}} Infrastructure Concession Regulatory Commission|language=en-US|access-date=2018-04-17}}</ref>
O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa.
Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC.
== Goomu Senaa ==
ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
Golle karallaagal To bannge karallaagal, Kila ko sehil juɓɓule ceertuɗe, ina jeyaa heen : Fedde, Fedde Innjiniyaaruuji Naajeeriya (FNSE) Fellow, Duɗal Mahdi Naajeeriya (FNIOB) Fellow, Duɗal Njuɓɓudi Goomu (FICA) Fellow, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya (FNICE) Hooreejo Pioneer, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya Tergal winnditaangal, Kawtal ngam haɓaade njuɓɓudi Innjiniyaaruuji e nder leydi Najeriya (COREN) Tergal winnditaangal, Kawtal mahooɓe winnditaaɗi leydi Naajeeriya (CORBON) Tergal, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Kuule golle kuuɓtodinɗe Kila fuɗɗi kuugal maako nder injiniyaaku haa lesdi Naajeeriya haa Julius Berger Nigeria Plc nder hitaande 1976 haa suudu diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o ɗon taska kuuɗe jogaaɗe ndiyam, kuuɗe tedduɗe, ko ɓuri fuu ngam Apapa Wharf Extension e kuuɗe ponto. E hitaande 1977, Kila nawtaa to laawol Lagos Inner Ring Road, caggal ɗuum o artiraa to Marina Bridge, ɗo o ardii mahngo ngoo gila e daande maayo worgo haa e joofnirde Apongbon, Lagos.
Kono, e joofnirde eɓɓaande ndee o artiraa e golle injenieer siwil timmuɗo.
E hitaande 1979, o nawaa to Carter Bridge, o waɗtaa e gardagol denndaangal yuɓɓooji precast e pont yahooɓe e koyɗe Carter Bridge.
E joofnirde eɓɓaande ndee, o artiraa e injenieer mawɗo. E hitaande 1980–1982, Kila woniino kalfinaaɗo pontiiji maandeeji ngam laawol Inner Ring Road, kadi woniino kalfinaaɗo won e cuuɗi gollorɗe e laabi nder Municipaalitee Lagos. E joofnirde golle ɗee no haanirta nii, o artiraa e gardagol mawɗo injenieer.
E jokkude golle makko e hitaande 1982, Kila waɗtaa e golle mahngo galleeji gollorɗe e nder leydi ndii kala. Sabu golle makko e golle ɗee e yahdude e mbaawka makko njuɓɓudi, o artiraa e posto gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi) e hitaande 1986.
Caggal ɗuum o nawtaa to gardiiɗo jaagorɗe, o ƴetti golle njuɓɓudi kuuɓtodinndi, tawi ina jeyaa heen, e nder heen, ƴellitaare doole neɗɗo, korporaasiyoŋ, representation of all company sekteer keeriiɗo, juɓɓule karallaagal e juɓɓule winndereeje. Golle senndikaaji Kila ko senndikaa, o ardiima kaaldigal senndikaaji keewngal nafoore e nder golle makko. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Julius Berger Nijeer Plc.[5] Fedde gollotooɓe mawɓe fotde duuɓi 7, 1979–1986. Caggal ɗuum o wonti hooreejo ngenndiijo fedde gollotooɓe e mahdi e innjiniyaaruuji siwil, 1982–1990, o woniino e yeeso hare kulɓiniinde ngam yuɓɓinde politik mahdi ngenndiwal laamu fedde ndee. Kila wonnoo ko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e gollotooɓe e leydi Nijeer (SESCAN) (jooni ko fedde senndikaaji (TUC), 1985–1991).
== Dowirɗe Kila ==
ko gardiiɗo astute worɓe, kaalis e kaɓirɗe, o dañii mo toɗɗagol keewngol ko wayi no : Tergal Kawtal Fedde Naajeeriya (SON) Tergal nder kawtal hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (NSE) Tergal kawtal kawtal injiniya’en lesdi Naajeeriya (NSE) nden o wakiiliijo NSE haa CONFAB 2014 Tergal Yiilirde Ngenndiire toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987–1988 Ardiiɗo, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Hooreejo, Fedde nde gollorde mahdi (FOCI), (ko adii fof ko Fedde gollorde mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya (FOBACEC) lewru mee 1996 – 2001 Cukko hooreejo COREN (Kawtal ngam hukuumaaji pamari nder lesdi Naajeeriya) Hooreejo Pioneer General, Fedde mawnde gollotooɓe e Naajeeriya (SESCAN) jooni ko Kawtal Senndikaaji (TUC) Tergal, hukuumaaji pamari kawtal hoore lesdi Naajeeriya (IRF), Washington DC, USA., wakiiliijo kawtal laabi lesdi Naajeeriya (NRF) e laamu lesdi Naajeeriya. Abriil 1994.
Tergal, Yiilirde Ngenndiire, Fooyre Ɓamtaare Naajeeriya-Amerik, Miami, Fl. Amerik. Dina Senator Kila ko tergal tiiɗngal e nder Egliis Angalteer leydi Najeriya. O jeyaa ko e Egliis Anglikan St. Matthew's Maitama, Abuja ɗo o woni hooreejo goomu mooɓugo ceede ngam nyiɓugo ekklessiya haa Mabuchi. O woniino tergal e Egliis Saint Paul Ishagatedo Lagos, o wonnoo ko... tergal FOH39Ng renndo nder eklesiya. Golle makko e nder Eklesiya waɗii Biskop (ADEBIYI) rokki mo njeenaari... excellence ngam golle makko mawɗe e nder ekkol. O woni tergal e Egliis Saint Mathews Maitama, Abuja ɗo woni golle kadi dañii mo njeenaari ɓurndi moƴƴude.
Ko o tergal e Egliis Saint Paul Efon Alaaye, ɗo dumunna makko juutɗo jokki golle mawɗe njoɓi mo no 'baba ijo' eklesiya- won'de Eklesiya wuro makko. Luural E lewru oktoobar 2008 o daraniima Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam toppitaade laabi e nder diiwaan Benue, o tuumi caɗeele ɗee ko e ŋakkeende kaalis.
E lewru mee 2008, o jeyaa ko e senaateeruuji nayo e nder goomu ƴeewndo, ɓe nganndu-ɗaa ina ɗaɓɓi leeltude ƴettugol laamu, tawi ko hooreejo toɗɗaaɗo to Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis (EFCC), hono Mrs Farida Mzamber Waziri.
== Caggal ɗuum ==
o dañii jooɗorde makko e nder senaa to ñaawirdu ñaawirdu Festus Olabode Ola e hitaande 2009 caggal nde o dañi ñaawoore ndee ko adii ɗuum to Ñaawirde Toownde.
== Tuugnorgal ==
r8j82w0x8njs66g4tc2w7bqrldobs6t
181858
181777
2026-08-08T22:50:53Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
181858
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Adefemi KilaListenR''' (jibinaa ko 14 lewru Duujal hitaande 1945) ko politikyanke e injenieer leydi Najeriya, gollinooɗo e nder Senaa, o lomtii Ekiti Central e lewru abriil 2007 caggal nde o golliima e Julius Berger Nigerian Plc fotde duuɓi 30 ko injenieer siwil e ko o gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi laamu) duuɓi 18.<ref>{{Cite web|url=http://son.gov.ng/|title=SON – Standards Organisation of Nigeria|website=son.gov.ng|language=en-US|access-date=2018-08-29}}</ref>
O wonii hannde tergal e diiso fedde Standards mo leydi Najeriya SON. O wonii Kerecee'en cemmbinɗo e nder Egliis Anglican leydi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|url=https://www.cardiff.ac.uk/|title=Cardiff University|work=Cardiff University|access-date=2018-04-27|language=en}}</ref>.<ref>{{Cite web|url=https://www.bradley.edu/|title=Mid-sized. Big difference. – Bradley University|website=www.bradley.edu|language=en|access-date=2018-04-18}}</ref>
== Nguurndam ==
O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal e karallaagal to Wales (hannde ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde Cardiff) e hitaande 1970, o heɓi kadi seedantaagal ganndal e ganndal siwil, o rokkaa kadi seedantaagal doktoraa teddungal (PhD e njuɓɓudi njulaagu) to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Bradley, Lacey, Washington, D.C., Amerik, lewru abriil 2002. O fuɗɗorii golle makko ko e fedde inndeeji mahdi – Andrew Scott[4] e hitaande 1974 e fedde inndeeji konsulteeji – LH. Dobbie e gollodiiɓe mum e hitaande 1975 hade mum naatde e Julius Berger Nigeria Plc e hitaande 1976 haa 2007 o artiraa e darnde gardiiɗo karallaagal e hitaande 1986, golle ɗe o joginoo duuɓi 18 hade makko woppude golle.<ref>{{Cite web|url=http://www.andrewscott.co.uk/|title=Andrew Scott|website=Andrew Scott|language=en-GB|access-date=2018-04-17}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.julius-berger.com/|title=Welcome • Julius Berger Nigeria|website=www.julius-berger.com|language=en|access-date=2018-04-17}}</ref>
O wonti tergal e yiilirde fedde toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987. O woni tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e golle (NSE); O woniino lomto NSE e batu CONFAB 2014. Caggal mum o wonti hooreejo, Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e kadi ardiiɗo Fedde Laabi Leydi (IRF), Washington, D.C., Amerik, o lomtii Fedde Laabi Leydi Naajeeriya (NRF) e Laamu Fedde Naajeeriya. O woni kadi tergal e yiilirde toppitiinde ko fayti e fedde Najeriya-Ameriknaajo, Miami, Florida, Amerik. Ko kanko wonnoo hooreejo fedde gollordu mahdi (FOCI) https://web.archive.org/web/20180618075933/http://www.foci.org.ng/about/ Archived 18 juin 2018 to Wayback Machine, (ko adii Fedde gollordu mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya.
<ref>{{Cite web|url=http://www.icad.org.ng/|title=ICAD – Empowering and Connecting People|website=www.icad.org.ng|language=en-US|access-date=2018-04-17}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|url=http://www.nicenigeria.org/|title=nigerian institute of civil engineers|access-date=17 April 2018|archive-date=25 September 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230925052109/http://www.nicenigeria.org/|url-status=dead}}</ref>
(FOBACEC) lewru mee 1996 – O wonii kadi hooreejo CO2-20 (Diiso ngam reglemannde Innjiniyaaruuji nder leydi Naajeeriya http://www.coren.gov.ng/ O woniino hooreejo mawɗo, fedde toppitiinde ko fayti e golle mawnde e nder leydi Naajeeriya (SESCAN) jooni ko kanko woni tergal e fedde Save Democracy Africa (SDA) ..<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/200810301301.html|title=Senate Committee Commends Ferma's Job in Benue|date=29 October 2008|access-date=19 September 2009|publisher=Daily Trust}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/200805290661.html|title=Waziri – 4 Panel Members Stall Presentation of Report|date=29 May 2008|access-date=19 September 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20121011095630/http://allafrica.com/stories/200805290661.html|archive-date=11 October 2012|url-status=live|publisher=This Day}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lawnigeria.com/Judicature/ElectionTribunals.html|title=Code of Conduct Tribunal – Nigeria Federal Tribunals|last=Nigeria|first=Law|website=www.lawnigeria.com|access-date=2018-04-18|archive-date=10 June 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180610115106/http://www.lawnigeria.com/Judicature/ElectionTribunals.html|url-status=dead}}</ref>
Golle Senaa Mawɗo Kila e hooreejo leydi Muhammadu Buhari (hooreejo kuuɓtodinɗo e oon sahaa) Adefemi Kila suɓaama senaateer ngam diiwal senaateeruuji Ekiti Central, o woniino tergal tiiɗngal e goomuuji mawɗi ɗi o waɗi golle maantiniiɗe e nder cukko hooreejo goomu senaateeruuji golle ; e oo sahaa o walli e weeɓtinde timminde pont Sango Ota mo ɓooyi woppeede ; kadi laawol ita-awure efon iwaraja haa jooni ngol woppitaama ko ina ɓura duuɓi 30 jooni. O tawtoraama kadi e normalisation luure leydi keewɗe e nder leydi laamorgo leydi ndii e nder laamu makko e nder Goomu Senaa ngam golle.<ref>{{Cite web|url=http://www.icrc.gov.ng/|title=ICRC regulates PPP in Nigeria|website=ICRC {{!}} Infrastructure Concession Regulatory Commission|language=en-US|access-date=2018-04-17}}</ref>
O woniino kadi hooreejo goomu toppitiingu eɓɓaaɗe e nder diiwanuuji Fuɗnaange-rewo e Fuɗnaange-rewo. Toɗɗagol Senaa Cukko hooreejo goomu golle Senaa.
Ndeen noon, hooreejo goomu toppitiingu toppitagol laabi (FERMA) Tergal, Goomu Senaa ngam laamu dowri e nokkuuji. Tergal Goomu Senaa ko faati e Mineraal Solid Tergal Goomu Senaa ko faati e FCT Tergal Goomu Senaa ko feewti e petroŋ dowri Tergal Goomu Senaa ko feewti e Drogaaji, Narkotik e haɓaade fenaande Tergal Goomu Senaa ko faati e Privatisation Tergal Goomu Senaa ko faati e kaayitaaji ID e Yimɓe Ngenndi Tergal Goomu Senaa ngam ƴeewtaade doosɗe leydi Golle e nder suudu Senaa Goomu Senaa ngam wiɗtude peccugol leydi FCT e ɗaɓɓaaɗe 1999–2007. Goomu senaa ngam ƴeewtaade hooreejo EFCC.
== Goomu Senaa ==
ngam ƴeewtaade mawɗo E.F Shonekan e terɗe 6 goɗɗe e nder Komiseer toppitiiɗo ko fayti e jokkondire hakkunde leyɗeele (ICRC) Delegaasiyoŋ Senaa to duunde Bakassi hade mum rokkeede leydi Kameruun. Tergal, Goomu Jokkondiral ngam ƴeewtaade doosgal leydi 1999 Njeenaari njeenaari keɓaandi nde o woni e nder Senaa Won e njeenaaje keɓaaɗe ngam mawninde darnde makko e ƴellitaare ngenndi nde o woni e nder senaa, ina jeyaa heen : Njeenaari AMA ngam Ardorde laaɓtunde 2008 Njeenaari AMA ngam yeru 2008 Senator ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2008 e nder diiwaan Ekiti Njeenaari patronat sukaaɓe Igede Sukaaɓe Afrik Intl. Njeenaari ɓurndi moƴƴude e ardaade.
Golle karallaagal To bannge karallaagal, Kila ko sehil juɓɓule ceertuɗe, ina jeyaa heen : Fedde, Fedde Innjiniyaaruuji Naajeeriya (FNSE) Fellow, Duɗal Mahdi Naajeeriya (FNIOB) Fellow, Duɗal Njuɓɓudi Goomu (FICA) Fellow, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya (FNICE) Hooreejo Pioneer, Duɗal Innjiniyaaruuji Siwil leydi Naajeeriya Tergal winnditaangal, Kawtal ngam haɓaade njuɓɓudi Innjiniyaaruuji e nder leydi Najeriya (COREN) Tergal winnditaangal, Kawtal mahooɓe winnditaaɗi leydi Naajeeriya (CORBON) Tergal, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Kuule golle kuuɓtodinɗe Kila fuɗɗi kuugal maako nder injiniyaaku haa lesdi Naajeeriya haa Julius Berger Nigeria Plc nder hitaande 1976 haa suudu diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o ɗon taska kuuɗe jogaaɗe ndiyam, kuuɗe tedduɗe, ko ɓuri fuu ngam Apapa Wharf Extension e kuuɗe ponto. E hitaande 1977, Kila nawtaa to laawol Lagos Inner Ring Road, caggal ɗuum o artiraa to Marina Bridge, ɗo o ardii mahngo ngoo gila e daande maayo worgo haa e joofnirde Apongbon, Lagos.
Kono, e joofnirde eɓɓaande ndee o artiraa e golle injenieer siwil timmuɗo.
E hitaande 1979, o nawaa to Carter Bridge, o waɗtaa e gardagol denndaangal yuɓɓooji precast e pont yahooɓe e koyɗe Carter Bridge.
E joofnirde eɓɓaande ndee, o artiraa e injenieer mawɗo. E hitaande 1980–1982, Kila woniino kalfinaaɗo pontiiji maandeeji ngam laawol Inner Ring Road, kadi woniino kalfinaaɗo won e cuuɗi gollorɗe e laabi nder Municipaalitee Lagos. E joofnirde golle ɗee no haanirta nii, o artiraa e gardagol mawɗo injenieer.
E jokkude golle makko e hitaande 1982, Kila waɗtaa e golle mahngo galleeji gollorɗe e nder leydi ndii kala. Sabu golle makko e golle ɗee e yahdude e mbaawka makko njuɓɓudi, o artiraa e posto gardiiɗo karallaagal (njuɓɓudi) e hitaande 1986.
Caggal ɗuum o nawtaa to gardiiɗo jaagorɗe, o ƴetti golle njuɓɓudi kuuɓtodinndi, tawi ina jeyaa heen, e nder heen, ƴellitaare doole neɗɗo, korporaasiyoŋ, representation of all company sekteer keeriiɗo, juɓɓule karallaagal e juɓɓule winndereeje. Golle senndikaaji Kila ko senndikaa, o ardiima kaaldigal senndikaaji keewngal nafoore e nder golle makko. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Julius Berger Nijeer Plc.[5] Fedde gollotooɓe mawɓe fotde duuɓi 7, 1979–1986. Caggal ɗuum o wonti hooreejo ngenndiijo fedde gollotooɓe e mahdi e innjiniyaaruuji siwil, 1982–1990, o woniino e yeeso hare kulɓiniinde ngam yuɓɓinde politik mahdi ngenndiwal laamu fedde ndee. Kila wonnoo ko hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e gollotooɓe e leydi Nijeer (SESCAN) (jooni ko fedde senndikaaji (TUC), 1985–1991).
== Dowirɗe Kila ==
ko gardiiɗo astute worɓe, kaalis e kaɓirɗe, o dañii mo toɗɗagol keewngol ko wayi no : Tergal Kawtal Fedde Naajeeriya (SON) Tergal nder kawtal hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya (NSE) Tergal kawtal kawtal injiniya’en lesdi Naajeeriya (NSE) nden o wakiiliijo NSE haa CONFAB 2014 Tergal Yiilirde Ngenndiire toppitiinde golle (NDE) e hitaande 1987–1988 Ardiiɗo, Fedde Laabi Naajeeriya (NRF) Hooreejo, Fedde nde gollorde mahdi (FOCI), (ko adii fof ko Fedde gollorde mahdi e innjiniyaaruuji siwil e nder leydi Najeriya (FOBACEC) lewru mee 1996 – 2001 Cukko hooreejo COREN (Kawtal ngam hukuumaaji pamari nder lesdi Naajeeriya) Hooreejo Pioneer General, Fedde mawnde gollotooɓe e Naajeeriya (SESCAN) jooni ko Kawtal Senndikaaji (TUC) Tergal, hukuumaaji pamari kawtal hoore lesdi Naajeeriya (IRF), Washington DC, USA., wakiiliijo kawtal laabi lesdi Naajeeriya (NRF) e laamu lesdi Naajeeriya. Abriil 1994.
Tergal, Yiilirde Ngenndiire, Fooyre Ɓamtaare Naajeeriya-Amerik, Miami, Fl. Amerik. Dina Senator Kila ko tergal tiiɗngal e nder Egliis Angalteer leydi Najeriya. O jeyaa ko e Egliis Anglikan St. Matthew's Maitama, Abuja ɗo o woni hooreejo goomu mooɓugo ceede ngam nyiɓugo ekklessiya haa Mabuchi. O woniino tergal e Egliis Saint Paul Ishagatedo Lagos, o wonnoo ko... tergal FOH39Ng renndo nder eklesiya. Golle makko e nder Eklesiya waɗii Biskop (ADEBIYI) rokki mo njeenaari... excellence ngam golle makko mawɗe e nder ekkol. O woni tergal e Egliis Saint Mathews Maitama, Abuja ɗo woni golle kadi dañii mo njeenaari ɓurndi moƴƴude.
Ko o tergal e Egliis Saint Paul Efon Alaaye, ɗo dumunna makko juutɗo jokki golle mawɗe njoɓi mo no 'baba ijo' eklesiya- won'de Eklesiya wuro makko. Luural E lewru oktoobar 2008 o daraniima Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam toppitaade laabi e nder diiwaan Benue, o tuumi caɗeele ɗee ko e ŋakkeende kaalis.
E lewru mee 2008, o jeyaa ko e senaateeruuji nayo e nder goomu ƴeewndo, ɓe nganndu-ɗaa ina ɗaɓɓi leeltude ƴettugol laamu, tawi ko hooreejo toɗɗaaɗo to Komiseer toppitiiɗo bonanndeeji faggudu e kaalis (EFCC), hono Mrs Farida Mzamber Waziri.
== Caggal ɗuum ==
o dañii jooɗorde makko e nder senaa to ñaawirdu ñaawirdu Festus Olabode Ola e hitaande 2009 caggal nde o dañi ñaawoore ndee ko adii ɗuum to Ñaawirde Toownde.
== Tuugnorgal ==
o4xf5nmim4z9xws7qjhcooubv7bbqud
Saidu Kumo
0
43450
181778
2026-08-08T13:51:01Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Saidu Umar Kumo (5 Noowammbar 1959 – 27 Duujal 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya cuɓaaɗo Senaajo diiwaan Gombe Cakaari, Diiwaan Gombe, Naajeeriya e fuɗɗoode Republique Nayaɓo Naajeeriya, o haɓaama e les njiimaandi lannda Leƴƴi Denndaangal (APP) ngal caggal mum wonti Leƴƴi Leƴƴi Najeeriya fof ( ANPP Leƴƴi Par). O heɓi laamu ko ñalnde 29 mee 1999.[1] Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Kumo toɗɗaa e goomuuji ko faati e Aviation, Jokkondiral, P..."
181778
wikitext
text/x-wiki
Saidu Umar Kumo (5 Noowammbar 1959 – 27 Duujal 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya cuɓaaɗo Senaajo diiwaan Gombe Cakaari, Diiwaan Gombe, Naajeeriya e fuɗɗoode Republique Nayaɓo Naajeeriya, o haɓaama e les njiimaandi lannda Leƴƴi Denndaangal (APP) ngal caggal mum wonti Leƴƴi Leƴƴi Najeeriya fof ( ANPP Leƴƴi Par). O heɓi laamu ko ñalnde 29 mee 1999.[1] Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Kumo toɗɗaa e goomuuji ko faati e Aviation, Jokkondiral, Power & Steel, Kaalis & Appropriation, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji.[2] O wonti cukko hooreejo goomu sarwisaaji Senaa. E lewru abriil 2002, Kumo haali ko feewti e guwerneer diiwaan Borno, Mala Kachallah, mo ƴaañii e lannda PDP, o wiyi ko o politik mo laana mum politik ina ɓuuɓtoo. O joginoo ko tiitoonde aada (Garkuwan Gombe) hade makko maayde. O sankii ko caggal rafi juutɗo e rafi Covid-19 (virus Korona) [3]. Ɓawo Kumo waɗaama binndoowo ngenndiijo lannda leƴƴi Naajeeriya fuu (ANPP).[4] E hitaande 2007, o jaɓi golle jaagorgal keeringal to hooreejo leydi Umaru Yar'adua, cuɓaaɗo e dow laylaytol PDP.[5] E lewru feebariyee 2009, o riiwaa e suudu makko Kumo center to laamu Akko to diiwaan Gombe, o tuumaama ko o gollotooɗo e golle luulndiiɗe lannda e "jokkondiral" e PDP laamu nguu.[4] E lewru feebariyee 2010, o siftinii yaltugol gonnooɗo laamɗo konu Muhammadu Buhari e lannda ka ko "riddo moƴƴo e mbuuɗu bonngu". Buhari woniino kanndidaa hooreejo leydi lannda ka e wooteeji 2003 e 2007.[6] O tawtoraama ñalnde 26 abriil 2011, woote guwerneer diiwaan Gombe, kono o fooli ɗum ko Ibraahiima Hassan Dankwambo mo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).[7] Caggal wooteeji ɗii, o wiyi "PDP e nder diiwaan Gombe e wondiiɓe mum – INEC, militeer en, polis, terɗe NYSC – ina kawri e rigde no feewi e nder diiwaan Gombe e nder fotde 2 218 units e nder wooteeji ɓennuɗi ɗii".[8] Wade Kumo maayi ko ñalnde 27 lewru Duujal hitaande 2020, e rafi COVID-19.[9][10] Tuugnorgal
1cq4i2dpqwv2a2ra7bz224p0ll6z868
181779
181778
2026-08-08T13:52:15Z
Ilya Discuss
10103
181779
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Saidu Umar Kumo (5 Noowammbar 1959 – 27 Duujal 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya cuɓaaɗo Senaajo diiwaan Gombe Cakaari, Diiwaan Gombe, Naajeeriya e fuɗɗoode Republique Nayaɓo Naajeeriya, o haɓaama e les njiimaandi lannda Leƴƴi Denndaangal (APP) ngal caggal mum wonti Leƴƴi Leƴƴi Najeeriya fof ( ANPP Leƴƴi Par). O heɓi laamu ko ñalnde 29 mee 1999.[1] Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Kumo toɗɗaa e goomuuji ko faati e Aviation, Jokkondiral, Power & Steel, Kaalis & Appropriation, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji.[2] O wonti cukko hooreejo goomu sarwisaaji Senaa. E lewru abriil 2002, Kumo haali ko feewti e guwerneer diiwaan Borno, Mala Kachallah, mo ƴaañii e lannda PDP, o wiyi ko o politik mo laana mum politik ina ɓuuɓtoo. O joginoo ko tiitoonde aada (Garkuwan Gombe) hade makko maayde. O sankii ko caggal rafi juutɗo e rafi Covid-19 (virus Korona) [3]. Ɓawo Kumo waɗaama binndoowo ngenndiijo lannda leƴƴi Naajeeriya fuu (ANPP).[4] E hitaande 2007, o jaɓi golle jaagorgal keeringal to hooreejo leydi Umaru Yar'adua, cuɓaaɗo e dow laylaytol PDP.[5] E lewru feebariyee 2009, o riiwaa e suudu makko Kumo center to laamu Akko to diiwaan Gombe, o tuumaama ko o gollotooɗo e golle luulndiiɗe lannda e "jokkondiral" e PDP laamu nguu.[4] E lewru feebariyee 2010, o siftinii yaltugol gonnooɗo laamɗo konu Muhammadu Buhari e lannda ka ko "riddo moƴƴo e mbuuɗu bonngu". Buhari woniino kanndidaa hooreejo leydi lannda ka e wooteeji 2003 e 2007.[6] O tawtoraama ñalnde 26 abriil 2011, woote guwerneer diiwaan Gombe, kono o fooli ɗum ko Ibraahiima Hassan Dankwambo mo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).[7] Caggal wooteeji ɗii, o wiyi "PDP e nder diiwaan Gombe e wondiiɓe mum – INEC, militeer en, polis, terɗe NYSC – ina kawri e rigde no feewi e nder diiwaan Gombe e nder fotde 2 218 units e nder wooteeji ɓennuɗi ɗii".[8] Wade Kumo maayi ko ñalnde 27 lewru Duujal hitaande 2020, e rafi COVID-19.[9][10] Tuugnorgal
aog6t9i75uf55t450rda46posq6lf5g
181780
181779
2026-08-08T16:05:50Z
Ilya Discuss
10103
181780
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Saidu Umar Kumo''' (5 Noowammbar 1959 – 27 Duujal 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya cuɓaaɗo Senaajo diiwaan Gombe Cakaari, Diiwaan Gombe, Naajeeriya e fuɗɗoode Republique Nayaɓo Naajeeriya, o haɓaama e les njiimaandi lannda Leƴƴi Denndaangal (APP) ngal caggal mum wonti Leƴƴi Leƴƴi Najeeriya fof ( ANPP Leƴƴi Par). O heɓi laamu ko ñalnde 29 mee 1999.[1] Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Kumo toɗɗaa e goomuuji ko faati e Aviation, Jokkondiral, Power & Steel, Kaalis & Appropriation, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji.[2] O wonti cukko hooreejo goomu sarwisaaji Senaa.
E lewru abriil 2002, Kumo haali ko feewti e guwerneer diiwaan Borno, Mala Kachallah, mo ƴaañii e lannda PDP, o wiyi ko o politik mo laana mum politik ina ɓuuɓtoo. O joginoo ko tiitoonde aada (Garkuwan Gombe) hade makko maayde. O sankii ko caggal rafi juutɗo e rafi Covid-19 (virus Korona)
. Ɓawo Kumo waɗaama binndoowo ngenndiijo lannda leƴƴi Naajeeriya fuu (ANPP).
E hitaande 2007, o jaɓi golle jaagorgal keeringal to hooreejo leydi Umaru Yar'adua, cuɓaaɗo e dow laylaytol PDP.
E lewru feebariyee 2009, o riiwaa e suudu makko Kumo center to laamu Akko to diiwaan Gombe, o tuumaama ko o gollotooɗo e golle luulndiiɗe lannda e "jokkondiral" e PDP laamu nguu.
E lewru feebariyee 2010, o siftinii yaltugol gonnooɗo laamɗo konu Muhammadu Buhari e lannda ka ko "riddo moƴƴo e mbuuɗu bonngu". Buhari woniino kanndidaa hooreejo leydi lannda ka e wooteeji 2003 e 2007.
O tawtoraama ñalnde 26 abriil 2011, woote guwerneer diiwaan Gombe, kono o fooli ɗum ko Ibraahiima Hassan Dankwambo mo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).
Caggal wooteeji ɗii, o wiyi "PDP e nder diiwaan Gombe e wondiiɓe mum – INEC, militeer en, polis, terɗe NYSC – ina kawri e rigde no feewi e nder diiwaan Gombe e nder fotde 2 218 units e nder wooteeji ɓennuɗi ɗii".
Wade Kumo maayi ko ñalnde 27 lewru Duujal hitaande 2020, e rafi COVID-19.
== Tuugnorgal ==
5ig2jmgxer7x35dg2djyiksgiw2hcxg
181781
181780
2026-08-08T16:07:17Z
Ilya Discuss
10103
181781
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Saidu Umar Kumo''' (5 Noowammbar 1959 – 27 Duujal 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya cuɓaaɗo Senaajo diiwaan Gombe Cakaari, Diiwaan Gombe, Naajeeriya e fuɗɗoode Republique Nayaɓo Naajeeriya, o haɓaama e les njiimaandi lannda Leƴƴi Denndaangal (APP) ngal caggal mum wonti Leƴƴi Leƴƴi Najeeriya fof ( ANPP Leƴƴi Par). <ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=25 June 2010}}</ref>
O heɓi laamu ko ñalnde 29 mee 1999.
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Kumo toɗɗaa e goomuuji ko faati e Aviation, Jokkondiral, Power & Steel, Kaalis & Appropriation, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji.
O wonti cukko hooreejo goomu sarwisaaji Senaa.
E lewru abriil 2002, Kumo haali ko feewti e guwerneer diiwaan Borno, Mala Kachallah, mo ƴaañii e lannda PDP, o wiyi ko o politik mo laana mum politik ina ɓuuɓtoo. O joginoo ko tiitoonde aada (Garkuwan Gombe) hade makko maayde. O sankii ko caggal rafi juutɗo e rafi Covid-19 (virus Korona)
. Ɓawo Kumo waɗaama binndoowo ngenndiijo lannda leƴƴi Naajeeriya fuu (ANPP).
E hitaande 2007, o jaɓi golle jaagorgal keeringal to hooreejo leydi Umaru Yar'adua, cuɓaaɗo e dow laylaytol PDP.
E lewru feebariyee 2009, o riiwaa e suudu makko Kumo center to laamu Akko to diiwaan Gombe, o tuumaama ko o gollotooɗo e golle luulndiiɗe lannda e "jokkondiral" e PDP laamu nguu.
E lewru feebariyee 2010, o siftinii yaltugol gonnooɗo laamɗo konu Muhammadu Buhari e lannda ka ko "riddo moƴƴo e mbuuɗu bonngu". Buhari woniino kanndidaa hooreejo leydi lannda ka e wooteeji 2003 e 2007.
O tawtoraama ñalnde 26 abriil 2011, woote guwerneer diiwaan Gombe, kono o fooli ɗum ko Ibraahiima Hassan Dankwambo mo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).
Caggal wooteeji ɗii, o wiyi "PDP e nder diiwaan Gombe e wondiiɓe mum – INEC, militeer en, polis, terɗe NYSC – ina kawri e rigde no feewi e nder diiwaan Gombe e nder fotde 2 218 units e nder wooteeji ɓennuɗi ɗii".
Wade Kumo maayi ko ñalnde 27 lewru Duujal hitaande 2020, e rafi COVID-19.
== Tuugnorgal ==
7tmvcbaeohibgrwahon6zj1ahxanayc
181782
181781
2026-08-08T16:08:32Z
Ilya Discuss
10103
181782
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Saidu Umar Kumo''' (5 Noowammbar 1959 – 27 Duujal 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya cuɓaaɗo Senaajo diiwaan Gombe Cakaari, Diiwaan Gombe, Naajeeriya e fuɗɗoode Republique Nayaɓo Naajeeriya, o haɓaama e les njiimaandi lannda Leƴƴi Denndaangal (APP) ngal caggal mum wonti Leƴƴi Leƴƴi Najeeriya fof ( ANPP Leƴƴi Par). <ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=25 June 2010}}</ref>
O heɓi laamu ko ñalnde 29 mee 1999.
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Kumo toɗɗaa e goomuuji ko faati e Aviation, Jokkondiral, Power & Steel, Kaalis & Appropriation, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji..<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=25 June 2010|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=18 November 2009}}</ref> <ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200204050101.html|title=Ota Visit: Kachallah, Audu Are Sinking Politicians – APP Chieftain|work=[[ThisDay]]|author=Bature Umar|date=5 April 2002|accessdate=21 July 2011}}</ref>
O wonti cukko hooreejo goomu sarwisaaji Senaa.
E lewru abriil 2002, Kumo haali ko feewti e guwerneer diiwaan Borno, Mala Kachallah, mo ƴaañii e lannda PDP, o wiyi ko o politik mo laana mum politik ina ɓuuɓtoo. O joginoo ko tiitoonde aada (Garkuwan Gombe) hade makko maayde. O sankii ko caggal rafi juutɗo e rafi Covid-19 (virus Korona)
. Ɓawo Kumo waɗaama binndoowo ngenndiijo lannda leƴƴi Naajeeriya fuu (ANPP).
E hitaande 2007, o jaɓi golle jaagorgal keeringal to hooreejo leydi Umaru Yar'adua, cuɓaaɗo e dow laylaytol PDP.
E lewru feebariyee 2009, o riiwaa e suudu makko Kumo center to laamu Akko to diiwaan Gombe, o tuumaama ko o gollotooɗo e golle luulndiiɗe lannda e "jokkondiral" e PDP laamu nguu.
E lewru feebariyee 2010, o siftinii yaltugol gonnooɗo laamɗo konu Muhammadu Buhari e lannda ka ko "riddo moƴƴo e mbuuɗu bonngu". Buhari woniino kanndidaa hooreejo leydi lannda ka e wooteeji 2003 e 2007.
O tawtoraama ñalnde 26 abriil 2011, woote guwerneer diiwaan Gombe, kono o fooli ɗum ko Ibraahiima Hassan Dankwambo mo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).
Caggal wooteeji ɗii, o wiyi "PDP e nder diiwaan Gombe e wondiiɓe mum – INEC, militeer en, polis, terɗe NYSC – ina kawri e rigde no feewi e nder diiwaan Gombe e nder fotde 2 218 units e nder wooteeji ɓennuɗi ɗii".
Wade Kumo maayi ko ñalnde 27 lewru Duujal hitaande 2020, e rafi COVID-19.
== Tuugnorgal ==
3zrighd2d5m8qjxaz0vgy5gibstsz11
181783
181782
2026-08-08T16:10:07Z
Ilya Discuss
10103
181783
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Saidu Umar Kumo''' (5 Noowammbar 1959 – 27 Duujal 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya cuɓaaɗo Senaajo diiwaan Gombe Cakaari, Diiwaan Gombe, Naajeeriya e fuɗɗoode Republique Nayaɓo Naajeeriya, o haɓaama e les njiimaandi lannda Leƴƴi Denndaangal (APP) ngal caggal mum wonti Leƴƴi Leƴƴi Najeeriya fof ( ANPP Leƴƴi Par). <ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=25 June 2010}}</ref>
O heɓi laamu ko ñalnde 29 mee 1999.
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Kumo toɗɗaa e goomuuji ko faati e Aviation, Jokkondiral, Power & Steel, Kaalis & Appropriation, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji..<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=25 June 2010|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=18 November 2009}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200204050101.html|title=Ota Visit: Kachallah, Audu Are Sinking Politicians – APP Chieftain|work=[[ThisDay]]|author=Bature Umar|date=5 April 2002|accessdate=21 July 2011}}</ref>
O wonti cukko hooreejo goomu sarwisaaji Senaa.<ref name="Dtrust20110428">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201104280577.html|title=Dankwambo Emerges Winner in Gombe|work=Daily Trust|author=Aliyu M. Hamagam|date=28 April 2011|accessdate=29 April 2011}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201105050723.html|title=ANPP Alleges Election Fraud in Gombe|work=Daily Independent|author=Mike Ogbu|date=4 May 2011|accessdate=21 July 2011}}</ref>
E lewru abriil 2002, Kumo haali ko feewti e guwerneer diiwaan Borno, Mala Kachallah, mo ƴaañii e lannda PDP, o wiyi ko o politik mo laana mum politik ina ɓuuɓtoo. O joginoo ko tiitoonde aada (Garkuwan Gombe) hade makko maayde. O sankii ko caggal rafi juutɗo e rafi Covid-19 (virus Korona)
. Ɓawo Kumo waɗaama binndoowo ngenndiijo lannda leƴƴi Naajeeriya fuu (ANPP).
E hitaande 2007, o jaɓi golle jaagorgal keeringal to hooreejo leydi Umaru Yar'adua, cuɓaaɗo e dow laylaytol PDP.
E lewru feebariyee 2009, o riiwaa e suudu makko Kumo center to laamu Akko to diiwaan Gombe, o tuumaama ko o gollotooɗo e golle luulndiiɗe lannda e "jokkondiral" e PDP laamu nguu.
E lewru feebariyee 2010, o siftinii yaltugol gonnooɗo laamɗo konu Muhammadu Buhari e lannda ka ko "riddo moƴƴo e mbuuɗu bonngu". Buhari woniino kanndidaa hooreejo leydi lannda ka e wooteeji 2003 e 2007.
O tawtoraama ñalnde 26 abriil 2011, woote guwerneer diiwaan Gombe, kono o fooli ɗum ko Ibraahiima Hassan Dankwambo mo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).
Caggal wooteeji ɗii, o wiyi "PDP e nder diiwaan Gombe e wondiiɓe mum – INEC, militeer en, polis, terɗe NYSC – ina kawri e rigde no feewi e nder diiwaan Gombe e nder fotde 2 218 units e nder wooteeji ɓennuɗi ɗii".
Wade Kumo maayi ko ñalnde 27 lewru Duujal hitaande 2020, e rafi COVID-19.
== Tuugnorgal ==
igl0p0k97158jfkps79041sz5ixmsw6
181784
181783
2026-08-08T16:10:54Z
Ilya Discuss
10103
181784
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Saidu Umar Kumo''' (5 Noowammbar 1959 – 27 Duujal 2020) ko siyaasaajo Naajeeriya cuɓaaɗo Senaajo diiwaan Gombe Cakaari, Diiwaan Gombe, Naajeeriya e fuɗɗoode Republique Nayaɓo Naajeeriya, o haɓaama e les njiimaandi lannda Leƴƴi Denndaangal (APP) ngal caggal mum wonti Leƴƴi Leƴƴi Najeeriya fof ( ANPP Leƴƴi Par). <ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=25 June 2010}}</ref>
O heɓi laamu ko ñalnde 29 mee 1999.
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Kumo toɗɗaa e goomuuji ko faati e Aviation, Jokkondiral, Power & Steel, Kaalis & Appropriation, Turism & Pinal e Ƴellitaare Renndo & Pijirlooji..<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=25 June 2010|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=18 November 2009}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200204050101.html|title=Ota Visit: Kachallah, Audu Are Sinking Politicians – APP Chieftain|work=[[ThisDay]]|author=Bature Umar|date=5 April 2002|accessdate=21 July 2011}}</ref>
O wonti cukko hooreejo goomu sarwisaaji Senaa.<ref name="Dtrust20110428">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201104280577.html|title=Dankwambo Emerges Winner in Gombe|work=Daily Trust|author=Aliyu M. Hamagam|date=28 April 2011|accessdate=29 April 2011}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201105050723.html|title=ANPP Alleges Election Fraud in Gombe|work=Daily Independent|author=Mike Ogbu|date=4 May 2011|accessdate=21 July 2011}}</ref>
E lewru abriil 2002, Kumo haali ko feewti e guwerneer diiwaan Borno, Mala Kachallah, mo ƴaañii e lannda PDP, o wiyi ko o politik mo laana mum politik ina ɓuuɓtoo. O joginoo ko tiitoonde aada (Garkuwan Gombe) hade makko maayde. O sankii ko caggal rafi juutɗo e rafi Covid-19 (virus Korona)
. Ɓawo Kumo waɗaama binndoowo ngenndiijo lannda leƴƴi Naajeeriya fuu (ANPP).
E hitaande 2007, o jaɓi golle jaagorgal keeringal to hooreejo leydi Umaru Yar'adua, cuɓaaɗo e dow laylaytol PDP.
E lewru feebariyee 2009, o riiwaa e suudu makko Kumo center to laamu Akko to diiwaan Gombe, o tuumaama ko o gollotooɗo e golle luulndiiɗe lannda e "jokkondiral" e PDP laamu nguu.<ref>{{Cite news|date=2020-12-27|title=Ex-Senator Saidu Kumo dies at 71|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/433433-ex-senator-saidu-kumo-dies-at-71.html|access-date=2020-12-27|language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>[https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/433572-ex-nigerian-lawmaker-dies-from-covid-19.html Ex-Nigerian lawmaker dies from COVID-19 | Premium Times Nigeria<!-- Bot generated title -->]</ref>
E lewru feebariyee 2010, o siftinii yaltugol gonnooɗo laamɗo konu Muhammadu Buhari e lannda ka ko "riddo moƴƴo e mbuuɗu bonngu". Buhari woniino kanndidaa hooreejo leydi lannda ka e wooteeji 2003 e 2007.
O tawtoraama ñalnde 26 abriil 2011, woote guwerneer diiwaan Gombe, kono o fooli ɗum ko Ibraahiima Hassan Dankwambo mo lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).
Caggal wooteeji ɗii, o wiyi "PDP e nder diiwaan Gombe e wondiiɓe mum – INEC, militeer en, polis, terɗe NYSC – ina kawri e rigde no feewi e nder diiwaan Gombe e nder fotde 2 218 units e nder wooteeji ɓennuɗi ɗii".
Wade Kumo maayi ko ñalnde 27 lewru Duujal hitaande 2020, e rafi COVID-19.
== Tuugnorgal ==
b8rici88p7rbqbvmdn8elr965747mwc
Ibrahim Kura Mohammed
0
43451
181785
2026-08-08T16:16:51Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Ibrahim Kura Mohammed suɓaama Senator ngam diiwal Kano cakaare lesdi Kano, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani hukuumaaji pamari (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Kura Mohammed janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York to Amerik ɗo o heɓi dipolom makko e ganndal siyaas e hitaande 1970. Ko kanko woni Sekereteer gadano e nder Komiseer Toowɗo Naajeeriya, Addis Abeba, Ecoppi (1972–1973), Sekereteer kuuɓtodinɗo e..."
181785
wikitext
text/x-wiki
Ibrahim Kura Mohammed suɓaama Senator ngam diiwal Kano cakaare lesdi Kano, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani hukuumaaji pamari (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Kura Mohammed janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York to Amerik ɗo o heɓi dipolom makko e ganndal siyaas e hitaande 1970. Ko kanko woni Sekereteer gadano e nder Komiseer Toowɗo Naajeeriya, Addis Abeba, Ecoppi (1972–1973), Sekereteer kuuɓtodinɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe Nijeer (1972–1974). (1978-1979) e hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Fedde nde, to Ilaro (1979-1983). Caggal nde o jooɗii e Senaa Kura toɗɗaama e goomuuji ko faati e Mineraal Solid, Jokkondiral, Laamuuji Dowlaaji & nokkuuji, Jikkuuji Fedde nde e Kabaaru. O fellitii waasde ɗaɓɓude woote e hitaande 2003. Caggal nde o yalti e golle o wonti gardiiɗo First Fund, fedde nde wonaa laamuyankoore, hooreejo Spotless Apt e gardiiɗo / cukko hooreejo Clearline International. O wonti hooreejo Expatcare Health Services e lewru Yarkomaa 2007. E darorɗe hitaande 2007 o wonti hooreejo FCT e fedde kampaañ ngam gonnooɗo guwerneer Ebonyi Sam Egwu, gonɗo e ɗaɓɓude hooreejo PDP. Nde o wolwanno nder lewru Yarkomaa 2008 o holli hoolaare maako dow Egwu ɗon hoosa jooɗorde maako haa kawtal lannda ka'a. O maayi ko e duuɓi 65 ñalnde 6 lewru mbooy hitaande 2009 to Abuja, o wirnaa ko to Kano. Tuugnorgal
a3oishpp09kqhtvzjtrjtwr6z1wtk4m
181786
181785
2026-08-08T16:17:27Z
Ilya Discuss
10103
181786
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Ibrahim Kura Mohammed suɓaama Senator ngam diiwal Kano cakaare lesdi Kano, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani hukuumaaji pamari (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Kura Mohammed janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York to Amerik ɗo o heɓi dipolom makko e ganndal siyaas e hitaande 1970. Ko kanko woni Sekereteer gadano e nder Komiseer Toowɗo Naajeeriya, Addis Abeba, Ecoppi (1972–1973), Sekereteer kuuɓtodinɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe Nijeer (1972–1974). (1978-1979) e hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Fedde nde, to Ilaro (1979-1983). Caggal nde o jooɗii e Senaa Kura toɗɗaama e goomuuji ko faati e Mineraal Solid, Jokkondiral, Laamuuji Dowlaaji & nokkuuji, Jikkuuji Fedde nde e Kabaaru. O fellitii waasde ɗaɓɓude woote e hitaande 2003. Caggal nde o yalti e golle o wonti gardiiɗo First Fund, fedde nde wonaa laamuyankoore, hooreejo Spotless Apt e gardiiɗo / cukko hooreejo Clearline International. O wonti hooreejo Expatcare Health Services e lewru Yarkomaa 2007. E darorɗe hitaande 2007 o wonti hooreejo FCT e fedde kampaañ ngam gonnooɗo guwerneer Ebonyi Sam Egwu, gonɗo e ɗaɓɓude hooreejo PDP. Nde o wolwanno nder lewru Yarkomaa 2008 o holli hoolaare maako dow Egwu ɗon hoosa jooɗorde maako haa kawtal lannda ka'a. O maayi ko e duuɓi 65 ñalnde 6 lewru mbooy hitaande 2009 to Abuja, o wirnaa ko to Kano. Tuugnorgal
htwyq9xlj4t2h4utvyf1530p8rkrdpp
181787
181786
2026-08-08T16:20:23Z
Ilya Discuss
10103
181787
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibrahim Kura Mohammed''' suɓaama Senator ngam diiwal Kano cakaare lesdi Kano, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani hukuumaaji pamari (PDP).
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999.
Kura Mohammed janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York to Amerik ɗo o heɓi dipolom makko e ganndal siyaas e hitaande 1970.
Ko kanko woni Sekereteer gadano e nder Komiseer Toowɗo Naajeeriya, Addis Abeba, Ecoppi (1972–1973), Sekereteer kuuɓtodinɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe Nijeer (1972–1974). (1978-1979) e hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Fedde nde, to Ilaro (1979-1983).
Caggal nde o jooɗii e Senaa Kura toɗɗaama e goomuuji ko faati e Mineraal Solid, Jokkondiral, Laamuuji Dowlaaji & nokkuuji, Jikkuuji Fedde nde e Kabaaru.
O fellitii waasde ɗaɓɓude woote e hitaande 2003.
Caggal nde o yalti e golle o wonti gardiiɗo First Fund, fedde nde wonaa laamuyankoore, hooreejo Spotless Apt e gardiiɗo / cukko hooreejo Clearline International. O wonti hooreejo Expatcare Health Services e lewru Yarkomaa 2007.
E darorɗe hitaande 2007 o wonti hooreejo FCT e fedde kampaañ ngam gonnooɗo guwerneer Ebonyi Sam Egwu, gonɗo e ɗaɓɓude hooreejo PDP.
Nde o wolwanno nder lewru Yarkomaa 2008 o holli hoolaare maako dow Egwu ɗon hoosa jooɗorde maako haa kawtal lannda ka'a. O maayi ko e duuɓi 65 ñalnde 6 lewru mbooy hitaande 2009 to Abuja, o wirnaa ko to Kano.
== Tuugnorgal ==
k240yz707yvx85r994tjrwmvwbr1fze
181788
181787
2026-08-08T16:21:01Z
Ilya Discuss
10103
181788
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibrahim Kura Mohammed''' suɓaama Senator ngam diiwal Kano cakaare lesdi Kano, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani hukuumaaji pamari (PDP).
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999.
Kura Mohammed janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York to Amerik ɗo o heɓi dipolom makko e ganndal siyaas e hitaande 1970.
Ko kanko woni Sekereteer gadano e nder Komiseer Toowɗo Naajeeriya, Addis Abeba, Ecoppi (1972–1973), Sekereteer kuuɓtodinɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe Nijeer (1972–1974). (1978-1979) e hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Fedde nde, to Ilaro (1979-1983).
Caggal nde o jooɗii e Senaa Kura toɗɗaama e goomuuji ko faati e Mineraal Solid, Jokkondiral, Laamuuji Dowlaaji & nokkuuji, Jikkuuji Fedde nde e Kabaaru.
O fellitii waasde ɗaɓɓude woote e hitaande 2003.
Caggal nde o yalti e golle o wonti gardiiɗo First Fund, fedde nde wonaa laamuyankoore, hooreejo Spotless Apt e gardiiɗo / cukko hooreejo Clearline International.
O wonti hooreejo Expatcare Health Services e lewru Yarkomaa 2007.
E darorɗe hitaande 2007 o wonti hooreejo FCT e fedde kampaañ ngam gonnooɗo guwerneer Ebonyi Sam Egwu, gonɗo e ɗaɓɓude hooreejo PDP.
Nde o wolwanno nder lewru Yarkomaa 2008 o holli hoolaare maako dow Egwu ɗon hoosa jooɗorde maako haa kawtal lannda ka'a. O maayi ko e duuɓi 65 ñalnde 6 lewru mbooy hitaande 2009 to Abuja, o wirnaa ko to Kano.
== Tuugnorgal ==
1zvv66o8n2e1h0hkwzfkboyud7xofad
181789
181788
2026-08-08T16:22:23Z
Ilya Discuss
10103
181789
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibrahim Kura Mohammed''' suɓaama Senator ngam diiwal Kano cakaare lesdi Kano, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani hukuumaaji pamari (PDP).
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Lavers|first=John E.|date=1993|title=The al-Kanimiyyin Shehus: a working chronology|url=https://publikationen.ub.uni-frankfurt.de/frontdoor/index/index/year/2006/docId/1826|journal=Berichte des Sonderforschungsbereichs|volume=268|issue=2|pages=179–186|jstor=}}</ref><ref>{{Cite book|last=Sheriff|first=Bosoma|url=https://www.google.com/books/edition/Badiyaram_ke%CC%B3rabe/vc0JAQAAMAAJ|title=Badiyaram ke̳rabe|date=1998|publisher=Bakte̳manze̳, Awosanmi Press|volume=4|pages=17|language=en}}</ref>
Kura Mohammed janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde New York to Amerik ɗo o heɓi dipolom makko e ganndal siyaas e hitaande 1970.
Ko kanko woni Sekereteer gadano e nder Komiseer Toowɗo Naajeeriya, Addis Abeba, Ecoppi (1972–1973), Sekereteer kuuɓtodinɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe Nijeer (1972–1974). (1978-1979) e hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Fedde nde, to Ilaro (1979-1983).
Caggal nde o jooɗii e Senaa Kura toɗɗaama e goomuuji ko faati e Mineraal Solid, Jokkondiral, Laamuuji Dowlaaji & nokkuuji, Jikkuuji Fedde nde e Kabaaru.
O fellitii waasde ɗaɓɓude woote e hitaande 2003.
Caggal nde o yalti e golle o wonti gardiiɗo First Fund, fedde nde wonaa laamuyankoore, hooreejo Spotless Apt e gardiiɗo / cukko hooreejo Clearline International.
O wonti hooreejo Expatcare Health Services e lewru Yarkomaa 2007.
E darorɗe hitaande 2007 o wonti hooreejo FCT e fedde kampaañ ngam gonnooɗo guwerneer Ebonyi Sam Egwu, gonɗo e ɗaɓɓude hooreejo PDP.
Nde o wolwanno nder lewru Yarkomaa 2008 o holli hoolaare maako dow Egwu ɗon hoosa jooɗorde maako haa kawtal lannda ka'a. O maayi ko e duuɓi 65 ñalnde 6 lewru mbooy hitaande 2009 to Abuja, o wirnaa ko to Kano.
== Tuugnorgal ==
30slliyn3g0pf5ghxuvmags86i0jw2u
181790
181789
2026-08-08T16:28:02Z
Ilya Discuss
10103
181790
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibrahim Kura Mohammed''' suɓaama Senator ngam diiwal Kano cakaare lesdi Kano, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani hukuumaaji pamari (PDP).
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Lavers|first=John E.|date=1993|title=The al-Kanimiyyin Shehus: a working chronology|url=https://publikationen.ub.uni-frankfurt.de/frontdoor/index/index/year/2006/docId/1826|journal=Berichte des Sonderforschungsbereichs|volume=268|issue=2|pages=179–186|jstor=}}</ref>.<ref name=":2">{{Cite book|last=Askira|first=Mohammed Dikko Bala|url=https://www.google.com/books/edition/The_Rich_Heritage_of_Borno/SwRSAQAAMAAJ|title=The Rich Heritage of Borno: Brief Historical Background/biographical Data of the Past/present Royal Fathers in Borno State|date=2008|publisher=MDBVentures|isbn=978-978-187-642-4|pages=59|language=en}}</ref><ref name=":12" /><ref name=":0">{{Cite book|last=Brenner|first=Louis|url=https://archive.org/details/shehusofkukawahi0000bren/mode/2up?q=ngala|title=The Shehus of Kukawa: a history of the Al-Kanemi dynasty of Bornu|date=1973|publisher=Clarendon Press|isbn=978-0-19-821681-0|pages=87–88, 117–120}}</ref><ref name=":12" /><ref name=":0" />
Ko kanko woni Sekereteer gadano e nder Komiseer Toowɗo Naajeeriya, Addis Abeba, Ecoppi (1972–1973), Sekereteer kuuɓtodinɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe Nijeer (1972–1974). (1978-1979) e hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Fedde nde, to Ilaro (1979-1983).
Caggal nde o jooɗii e Senaa Kura toɗɗaama e goomuuji ko faati e Mineraal Solid, Jokkondiral, Laamuuji Dowlaaji & nokkuuji, Jikkuuji Fedde nde e Kabaaru.
O fellitii waasde ɗaɓɓude woote e hitaande 2003.
Caggal nde o yalti e golle o wonti gardiiɗo First Fund, fedde nde wonaa laamuyankoore, hooreejo Spotless Apt e gardiiɗo / cukko hooreejo Clearline International.
O wonti hooreejo Expatcare Health Services e lewru Yarkomaa 2007.
E darorɗe hitaande 2007 o wonti hooreejo FCT e fedde kampaañ ngam gonnooɗo guwerneer Ebonyi Sam Egwu, gonɗo e ɗaɓɓude hooreejo PDP.
Nde o wolwanno nder lewru Yarkomaa 2008 o holli hoolaare maako dow Egwu ɗon hoosa jooɗorde maako haa kawtal lannda ka'a. O maayi ko e duuɓi 65 ñalnde 6 lewru mbooy hitaande 2009 to Abuja, o wirnaa ko to Kano.
== Tuugnorgal ==
ld1eu171f3qckpev3annp2febp0qqtp
181791
181790
2026-08-08T16:29:30Z
Ilya Discuss
10103
181791
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibrahim Kura Mohammed''' suɓaama Senator ngam diiwal Kano cakaare lesdi Kano, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani hukuumaaji pamari (PDP).
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999.<ref name=":1">{{Cite journal|last=Lavers|first=John E.|date=1993|title=The al-Kanimiyyin Shehus: a working chronology|url=https://publikationen.ub.uni-frankfurt.de/frontdoor/index/index/year/2006/docId/1826|journal=Berichte des Sonderforschungsbereichs|volume=268|issue=2|pages=179–186|jstor=}}</ref>.<ref name=":2">{{Cite book|last=Askira|first=Mohammed Dikko Bala|url=https://www.google.com/books/edition/The_Rich_Heritage_of_Borno/SwRSAQAAMAAJ|title=The Rich Heritage of Borno: Brief Historical Background/biographical Data of the Past/present Royal Fathers in Borno State|date=2008|publisher=MDBVentures|isbn=978-978-187-642-4|pages=59|language=en}}</ref><ref name=":12" /><ref name=":0">{{Cite book|last=Brenner|first=Louis|url=https://archive.org/details/shehusofkukawahi0000bren/mode/2up?q=ngala|title=The Shehus of Kukawa: a history of the Al-Kanemi dynasty of Bornu|date=1973|publisher=Clarendon Press|isbn=978-0-19-821681-0|pages=87–88, 117–120}}</ref><ref name=":12" /><ref name=":0" />
Ko kanko woni Sekereteer gadano e nder Komiseer Toowɗo Naajeeriya, Addis Abeba, Ecoppi (1972–1973), Sekereteer kuuɓtodinɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe Nijeer (1972–1974). (1978-1979) e hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Fedde nde, to Ilaro (1979-1983).
Caggal nde o jooɗii e Senaa Kura toɗɗaama e goomuuji ko faati e Mineraal Solid, Jokkondiral, Laamuuji Dowlaaji & nokkuuji, Jikkuuji Fedde nde e Kabaaru.
O fellitii waasde ɗaɓɓude woote e hitaande 2003.
Caggal nde o yalti e golle o wonti gardiiɗo First Fund, fedde nde wonaa laamuyankoore, hooreejo Spotless Apt e gardiiɗo / cukko hooreejo Clearline International..<ref name=":3">{{Cite book|last=Benton|first=P. A.|url=https://www.google.com/books/edition/Languages_and_Peoples_of_Bornu/QbAopuh-_K0C|title=Languages and Peoples of Bornu|date=1968|publisher=Psychology Press|isbn=978-0-7146-1626-1|pages=11|language=en}}</ref><ref name=":3" />
O wonti hooreejo Expatcare Health Services e lewru Yarkomaa 2007.
E darorɗe hitaande 2007 o wonti hooreejo FCT e fedde kampaañ ngam gonnooɗo guwerneer Ebonyi Sam Egwu, gonɗo e ɗaɓɓude hooreejo PDP.
Nde o wolwanno nder lewru Yarkomaa 2008 o holli hoolaare maako dow Egwu ɗon hoosa jooɗorde maako haa kawtal lannda ka'a. O maayi ko e duuɓi 65 ñalnde 6 lewru mbooy hitaande 2009 to Abuja, o wirnaa ko to Kano.
== Tuugnorgal ==
9ymr41eyhhmqlyq9m0kpt5lorzne651
Zainab Abdulkadir Kure
0
43452
181792
2026-08-08T16:32:35Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Zainab Abdulkadir Kure (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021. O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to..."
181792
wikitext
text/x-wiki
Zainab Abdulkadir Kure (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021. O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984. O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007. Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up. Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008. Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer. E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini. Tuugnorgal
kiafxc0nlyqgqtlpocw1zcc4a6e7cpb
181793
181792
2026-08-08T16:33:05Z
Ilya Discuss
10103
181793
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Zainab Abdulkadir Kure (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021. O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984. O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007. Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up. Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008. Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer. E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini. Tuugnorgal
90eq50l3u8hmthz4hqg0fcccurhrd73
181794
181793
2026-08-08T16:33:47Z
Ilya Discuss
10103
181794
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{Databox}}Zainab Abdulkadir Kure (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021. O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984. O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007. Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up. Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008. Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer. E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini. Tuugnorgal
c9dstoeea9yndm2feo2u98tc1pzjt58
181795
181794
2026-08-08T16:36:31Z
Ilya Discuss
10103
181795
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Zainab Abdulkadir Kure (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021. O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984. O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007. Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up. Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema. E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008. Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer. E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini. Tuugnorgal
90eq50l3u8hmthz4hqg0fcccurhrd73
181796
181795
2026-08-08T16:38:34Z
Ilya Discuss
10103
181796
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zainab Abdulkadir Kure''' (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015.
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021.
O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984.
O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007.
Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up.
Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema.
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008. Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer.
E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini.
== Tuugnorgal ==
p0oigrdouq3cf7xh2wyyuk7zap6gs8k
181797
181796
2026-08-08T16:38:56Z
Ilya Discuss
10103
181797
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zainab Abdulkadir Kure''' (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015.
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021.
O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984.
O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007.
Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up.
Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema.
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008.
Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer.
E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini.
== Tuugnorgal ==
cem6hhbzrw263mimehcmmbifozmr153
181798
181797
2026-08-08T16:39:48Z
Ilya Discuss
10103
181798
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zainab Abdulkadir Kure''' (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/featured/sns-ws-popular-girl-names-by-state-20210929-rb536hcaqveerk2qx4naxgv6nq-photogallery.html|title=Most popular girl names unique to every state}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021.
O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984.
O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007.
Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up.
Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema.
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008.
Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer.
E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini.
== Tuugnorgal ==
bwkbio7ta9slsnsh02v5ww7q5y4rxmq
181799
181798
2026-08-08T16:41:19Z
Ilya Discuss
10103
181799
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zainab Abdulkadir Kure''' (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/featured/sns-ws-popular-girl-names-by-state-20210929-rb536hcaqveerk2qx4naxgv6nq-photogallery.html|title=Most popular girl names unique to every state}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021.<ref name="nassnig">{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Zaynab A Kure|access-date=2010-06-06|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303200731/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|archive-date=3 March 2016}}</ref><ref>{{Cite news|last=Sobowale|first=Rasheed|date=2021-12-07|title=PDP adopts Sen Zaynab Kure as its leader in Niger|url=https://www.vanguardngr.com/2021/12/pdp-adopts-sen-zaynab-kure-as-its-leader-in-niger/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984.
O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007.
Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up.
Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema.
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008.
Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer.
E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini.
== Tuugnorgal ==
qykcl7l36ekccmebzrhn08yda1q2y1y
181800
181799
2026-08-08T16:42:16Z
Ilya Discuss
10103
181800
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zainab Abdulkadir Kure''' (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/featured/sns-ws-popular-girl-names-by-state-20210929-rb536hcaqveerk2qx4naxgv6nq-photogallery.html|title=Most popular girl names unique to every state}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021.<ref name="nassnig">{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Zaynab A Kure|access-date=2010-06-06|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303200731/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|archive-date=3 March 2016}}</ref><ref>{{Cite news|last=Sobowale|first=Rasheed|date=2021-12-07|title=PDP adopts Sen Zaynab Kure as its leader in Niger|url=https://www.vanguardngr.com/2021/12/pdp-adopts-sen-zaynab-kure-as-its-leader-in-niger/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984.
O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007..<ref name="nassnig2" />.<ref>{{Cite web|url=http://www.docstoc.com/docs/25746211/Women-Better-Politicians-Than-Men---Senator-Zainab-Kure|title=Women Better Politicians Then Men - Senator Zainab Kure|work=Daily Trust|date=21 October 2007|author=Abdulrahman Abubakar|access-date=2010-06-06}}</ref><ref>{{Cite web|last=Politics|first=iKNOW|date=2012-05-30|title=Nigeria: Women Better Politicians Than Men - Senator Zainab Kure|url=https://www.iknowpolitics.org/en/news/world-news/nigeria-women-better-politicians-men-senator-zainab-kure|access-date=2023-02-19|website=International Knowledge Network of Women in Politics|language=en}}</ref>
Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up.
Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema.
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008.
Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer.
E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini.
== Tuugnorgal ==
6je3wztjcbp6p0ypgume4hb5uhj26ws
181801
181800
2026-08-08T16:42:48Z
Ilya Discuss
10103
181801
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zainab Abdulkadir Kure''' (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/featured/sns-ws-popular-girl-names-by-state-20210929-rb536hcaqveerk2qx4naxgv6nq-photogallery.html|title=Most popular girl names unique to every state}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021.<ref name="nassnig">{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Zaynab A Kure|access-date=2010-06-06|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303200731/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|archive-date=3 March 2016}}</ref><ref>{{Cite news|last=Sobowale|first=Rasheed|date=2021-12-07|title=PDP adopts Sen Zaynab Kure as its leader in Niger|url=https://www.vanguardngr.com/2021/12/pdp-adopts-sen-zaynab-kure-as-its-leader-in-niger/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984.
O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007..<ref name="nassnig2" />.<ref>{{Cite web|url=http://www.docstoc.com/docs/25746211/Women-Better-Politicians-Than-Men---Senator-Zainab-Kure|title=Women Better Politicians Then Men - Senator Zainab Kure|work=Daily Trust|date=21 October 2007|author=Abdulrahman Abubakar|access-date=2010-06-06}}</ref><ref>{{Cite web|last=Politics|first=iKNOW|date=2012-05-30|title=Nigeria: Women Better Politicians Than Men - Senator Zainab Kure|url=https://www.iknowpolitics.org/en/news/world-news/nigeria-women-better-politicians-men-senator-zainab-kure|access-date=2023-02-19|website=International Knowledge Network of Women in Politics|language=en}}</ref>
Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up.<ref>{{Cite web|last=Mosadomi|first=Wole|date=2002-12-24|title=Nigeria: Our Goal is to Empower Youths-Hajiya Kure|url=https://allafrica.com/stories/200212290125.html|website=Allafrica}}</ref>
Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema.
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008.
Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer.
E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini.
== Tuugnorgal ==
474otdwu292g0jefjccgcpzzzmr4sxu
181802
181801
2026-08-08T16:44:09Z
Ilya Discuss
10103
181802
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zainab Abdulkadir Kure''' (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/featured/sns-ws-popular-girl-names-by-state-20210929-rb536hcaqveerk2qx4naxgv6nq-photogallery.html|title=Most popular girl names unique to every state}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021.<ref name="nassnig">{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Zaynab A Kure|access-date=2010-06-06|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303200731/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|archive-date=3 March 2016}}</ref><ref>{{Cite news|last=Sobowale|first=Rasheed|date=2021-12-07|title=PDP adopts Sen Zaynab Kure as its leader in Niger|url=https://www.vanguardngr.com/2021/12/pdp-adopts-sen-zaynab-kure-as-its-leader-in-niger/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984.
O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007..<ref name="nassnig2" />.<ref>{{Cite web|url=http://www.docstoc.com/docs/25746211/Women-Better-Politicians-Than-Men---Senator-Zainab-Kure|title=Women Better Politicians Then Men - Senator Zainab Kure|work=Daily Trust|date=21 October 2007|author=Abdulrahman Abubakar|access-date=2010-06-06}}</ref><ref>{{Cite web|last=Politics|first=iKNOW|date=2012-05-30|title=Nigeria: Women Better Politicians Than Men - Senator Zainab Kure|url=https://www.iknowpolitics.org/en/news/world-news/nigeria-women-better-politicians-men-senator-zainab-kure|access-date=2023-02-19|website=International Knowledge Network of Women in Politics|language=en}}</ref>
Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up.<ref>{{Cite web|last=Mosadomi|first=Wole|date=2002-12-24|title=Nigeria: Our Goal is to Empower Youths-Hajiya Kure|url=https://allafrica.com/stories/200212290125.html|website=Allafrica}}</ref>
Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema..<ref name="nassnig3" />.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-06}}</ref><ref>{{Cite news |last=Sobowale|first=Rasheed|date=2021-12-07|title=PDP adopts Sen Zaynab Kure as its leader in Niger|url=https://www.vanguardngr.com/2021/12/pdp-adopts-sen-zaynab-kure-as-its-leader-in-niger/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008.
Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer.
E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini.
== Tuugnorgal ==
eo14aife0r90uwz3jimzw8e8j4t8f8w
181803
181802
2026-08-08T16:44:55Z
Ilya Discuss
10103
181803
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zainab Abdulkadir Kure''' (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/featured/sns-ws-popular-girl-names-by-state-20210929-rb536hcaqveerk2qx4naxgv6nq-photogallery.html|title=Most popular girl names unique to every state}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021.<ref name="nassnig">{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Zaynab A Kure|access-date=2010-06-06|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303200731/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|archive-date=3 March 2016}}</ref><ref>{{Cite news|last=Sobowale|first=Rasheed|date=2021-12-07|title=PDP adopts Sen Zaynab Kure as its leader in Niger|url=https://www.vanguardngr.com/2021/12/pdp-adopts-sen-zaynab-kure-as-its-leader-in-niger/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984.
O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007..<ref name="nassnig2" />.<ref>{{Cite web|url=http://www.docstoc.com/docs/25746211/Women-Better-Politicians-Than-Men---Senator-Zainab-Kure|title=Women Better Politicians Then Men - Senator Zainab Kure|work=Daily Trust|date=21 October 2007|author=Abdulrahman Abubakar|access-date=2010-06-06}}</ref><ref>{{Cite web|last=Politics|first=iKNOW|date=2012-05-30|title=Nigeria: Women Better Politicians Than Men - Senator Zainab Kure|url=https://www.iknowpolitics.org/en/news/world-news/nigeria-women-better-politicians-men-senator-zainab-kure|access-date=2023-02-19|website=International Knowledge Network of Women in Politics|language=en}}</ref>
Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up.<ref>{{Cite web|last=Mosadomi|first=Wole|date=2002-12-24|title=Nigeria: Our Goal is to Empower Youths-Hajiya Kure|url=https://allafrica.com/stories/200212290125.html|website=Allafrica}}</ref>
Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema..<ref name="nassnig3" />.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-06}}</ref><ref>{{Cite news |last=Sobowale|first=Rasheed|date=2021-12-07|title=PDP adopts Sen Zaynab Kure as its leader in Niger|url=https://www.vanguardngr.com/2021/12/pdp-adopts-sen-zaynab-kure-as-its-leader-in-niger/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008.<ref>{{Cite news|last=eribake|first=akintayo|date=2010-04-14|title=2011: Kure wants more political seats for women|url=https://www.vanguardngr.com/2010/04/2011-kure-wants-more-political-seats-for-women/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer.
E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini.
== Tuugnorgal ==
aam692z35ib3v0khxwqbepz5ygx2yno
181804
181803
2026-08-08T16:46:44Z
Ilya Discuss
10103
181804
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zainab Abdulkadir Kure''' (jibinaa ko 24 noowammbar 1959) ko politikaajo leydi Naajeeriya, cuɓaaɗo senateer to diiwaan Nijeer Sud, leydi Naajeeriya, o ƴetti laamu e hitaande 2007, o golliima haa hitaande 2015.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/featured/sns-ws-popular-girl-names-by-state-20210929-rb536hcaqveerk2qx4naxgv6nq-photogallery.html|title=Most popular girl names unique to every state}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O suɓaama kadi ngam wonde Ardiiɗo Dowla lannda ka e hitaande 2021.<ref name="nassnig">{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Zaynab A Kure|access-date=2010-06-06|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303200731/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=99&page=1&state=27|archive-date=3 March 2016}}</ref><ref>{{Cite news|last=Sobowale|first=Rasheed|date=2021-12-07|title=PDP adopts Sen Zaynab Kure as its leader in Niger|url=https://www.vanguardngr.com/2021/12/pdp-adopts-sen-zaynab-kure-as-its-leader-in-niger/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
O jogii ko tiitoonde Sagi Raba Nupe.[citation needed] Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kure jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959 to diiwaan Niiseer, to leydi Nijeer. O heɓi BSc e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 1984.
O golliima e nder leydi Niiseer hade makko tawtoreede woote senaa, o ummii o woni sekreteer duumotooɗo. Jom suudu makko Abdulkaadir Kure wonnoo ko Goforneer dowla Niiseer tuggi 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 Mbooy 2007..<ref name="nassnig2" />.<ref>{{Cite web|url=http://www.docstoc.com/docs/25746211/Women-Better-Politicians-Than-Men---Senator-Zainab-Kure|title=Women Better Politicians Then Men - Senator Zainab Kure|work=Daily Trust|date=21 October 2007|author=Abdulrahman Abubakar|access-date=2010-06-06}}</ref><ref>{{Cite web|last=Politics|first=iKNOW|date=2012-05-30|title=Nigeria: Women Better Politicians Than Men - Senator Zainab Kure|url=https://www.iknowpolitics.org/en/news/world-news/nigeria-women-better-politicians-men-senator-zainab-kure|access-date=2023-02-19|website=International Knowledge Network of Women in Politics|language=en}}</ref>
Ko o debbo gadano e hitaande 2000, o yaltinii porogaraam doole (empowerment) biyeteeɗo "Projet YES" Youth Employment Scheme, ko ɗum woni ko rewɓe e sukaaɓe ɓee njannginaa e karallaagal e noddaango ceertuɗo, ɓe ndokka ɗum en pack start-up.<ref>{{Cite web|last=Mosadomi|first=Wole|date=2002-12-24|title=Nigeria: Our Goal is to Empower Youths-Hajiya Kure|url=https://allafrica.com/stories/200212290125.html|website=Allafrica}}</ref>
Caggal nde o fiilaa o toɗɗaa e goomuuji toppitiiɗi peewnugol ngenndi, luumooji kapitaal e ndema..<ref name="nassnig3" />.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-06}}</ref><ref>{{Cite news |last=Sobowale|first=Rasheed|date=2021-12-07|title=PDP adopts Sen Zaynab Kure as its leader in Niger|url=https://www.vanguardngr.com/2021/12/pdp-adopts-sen-zaynab-kure-as-its-leader-in-niger/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
E nder ƴeewndo hakkundeejo senaateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day teskiima wonde o wallitoriima kuulal ngal Komiseer ngenndiijo toppitiiɗo sosde e ƴellitde resooji ndema, 2008 e kuulal Komiseer ngenndiijo ngam haɓaade baasal, 2008.<ref>{{Cite news|last=eribake|first=akintayo|date=2010-04-14|title=2011: Kure wants more political seats for women|url=https://www.vanguardngr.com/2010/04/2011-kure-wants-more-political-seats-for-women/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
Jaaynde ndee wiyi o wallitii e jeewte goomu focuslen e golle e hitaande p. E hitaande 2011, Kure wiyiino yo rewɓe ɓeydo naatde e golle toɗɗaaɗe e cuɓaaɗe e nder Dowla Niiseer..<ref>{{Cite web|title=Full list of Nigerians shortlisted for National Honours|url=https://www.channelstv.com/2012/09/10/full-list-of-nigerians-shortlisted-for-national-honours/|access-date=2021-05-18|website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite web|last=Agbo|first=Catherine|date=2021-10-10|title=REVEALED: Top women in politics who are now missing|url=https://21stcenturychronicle.com/revealed-top-women-in-politics-who-are-now-missing/|access-date=2023-02-19|website=21st CENTURY CHRONICLE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=Late Niger Governor's son drags mother to court|url=https://pmnewsnigeria.com/2021/02/03/late-niger-governors-son-drags-mother-to-court/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-19|language=en-US|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref>
E lewru suwee 2018, senaateer David Mark toɗɗii Kure gardiiɗo kampaañ ngam suɓaade hooreejo leydi. E hitaande 2012, Kure ina jeyaa e 149 kanndidaaji cuɓaaɗi ngam heɓde njeenaari ndi hooreejo leydi Naajeeriya Dr Goodluck Jonathan yuɓɓini.
== Tuugnorgal ==
1btbpu36mj3aui3skgmo492u69alkxy
Ibrahim Kuta
0
43453
181805
2026-08-08T16:49:41Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Idris Ibrahim Kuta (1 Oktoobar 1942– 1 Mars 2008) suɓaama Senator ngam diiwal Nijeer Fuunaange lesdi Nijeer, Naajeeriya haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Kuta jibinaa ko ñalnde 1 ut 1942 to Minna, e nder diiwaan Niiseer. O heɓi seedantaagal ko fayti e limto, o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O woni Komisinaajo Cellal e Komisinaajo F..."
181805
wikitext
text/x-wiki
Idris Ibrahim Kuta (1 Oktoobar 1942– 1 Mars 2008) suɓaama Senator ngam diiwal Nijeer Fuunaange lesdi Nijeer, Naajeeriya haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Kuta jibinaa ko ñalnde 1 ut 1942 to Minna, e nder diiwaan Niiseer. O heɓi seedantaagal ko fayti e limto, o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O woni Komisinaajo Cellal e Komisinaajo Filu nder jiha Niger diga hitaande 1976. O laati Sekereteer nden bo hooreejo laabi ɗiɗi nder Fedde Polo Naajeeriya, nden o ɗon nodda e o wallitan kippu polo Kaduna Stable ɓurduɗum. Kuta woni cukko hooreejo suudu sarɗiiji nder leydi Naajeeriya ɗiɗaɓre diga hitaande 1979 haa hitaande 1983. O laati jaagorɗo ko laarani miniraaji e steel nder hitaande 1983. O woni kadi senaateer e nder leydi Najeriya tataɓiri e dow laylaytol kawtal leydi Najeriya haa hitaande 1993. Caggal nde o jooɗii e nder Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e kuule & laabi, Aviation (Hooreejo Goomu), Golle (Goomu Forgrin & Affair, Hooreejo Goomu Privatisation. O suɓaama kadi e hitaande 2003, kono e hitaande 2007 o dañii Dahiru Awaisu Kuta, o yahi haa o suɓaa. Kuta sankii ko ñalnde 1 marse 2008 to hoɗorde mum to Abuja, o wirnaa ko to Minna. Tuugnorgal
gkn2ne967iuf2w0d2kbum3ggln4ohdq
181806
181805
2026-08-08T16:50:20Z
Ilya Discuss
10103
181806
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Idris Ibrahim Kuta (1 Oktoobar 1942– 1 Mars 2008) suɓaama Senator ngam diiwal Nijeer Fuunaange lesdi Nijeer, Naajeeriya haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Kuta jibinaa ko ñalnde 1 ut 1942 to Minna, e nder diiwaan Niiseer. O heɓi seedantaagal ko fayti e limto, o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. O woni Komisinaajo Cellal e Komisinaajo Filu nder jiha Niger diga hitaande 1976. O laati Sekereteer nden bo hooreejo laabi ɗiɗi nder Fedde Polo Naajeeriya, nden o ɗon nodda e o wallitan kippu polo Kaduna Stable ɓurduɗum. Kuta woni cukko hooreejo suudu sarɗiiji nder leydi Naajeeriya ɗiɗaɓre diga hitaande 1979 haa hitaande 1983. O laati jaagorɗo ko laarani miniraaji e steel nder hitaande 1983. O woni kadi senaateer e nder leydi Najeriya tataɓiri e dow laylaytol kawtal leydi Najeriya haa hitaande 1993. Caggal nde o jooɗii e nder Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e kuule & laabi, Aviation (Hooreejo Goomu), Golle (Goomu Forgrin & Affair, Hooreejo Goomu Privatisation. O suɓaama kadi e hitaande 2003, kono e hitaande 2007 o dañii Dahiru Awaisu Kuta, o yahi haa o suɓaa. Kuta sankii ko ñalnde 1 marse 2008 to hoɗorde mum to Abuja, o wirnaa ko to Minna. Tuugnorgal
af2hi1p2rb75dxe8umcm2wyoawomh3l
181807
181806
2026-08-08T16:52:19Z
Ilya Discuss
10103
181807
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Idris Ibrahim Kuta''' (1 Oktoobar 1942– 1 Mars 2008) suɓaama Senator ngam diiwal Nijeer Fuunaange lesdi Nijeer, Naajeeriya haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Kuta jibinaa ko ñalnde 1 ut 1942 to Minna, e nder diiwaan Niiseer.
O heɓi seedantaagal ko fayti e limto, o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.
O woni Komisinaajo Cellal e Komisinaajo Filu nder jiha Niger diga hitaande 1976.
O laati Sekereteer nden bo hooreejo laabi ɗiɗi nder Fedde Polo Naajeeriya, nden o ɗon nodda e o wallitan kippu polo Kaduna Stable ɓurduɗum.
Kuta woni cukko hooreejo suudu sarɗiiji nder leydi Naajeeriya ɗiɗaɓre diga hitaande 1979 haa hitaande 1983.
O laati jaagorɗo ko laarani miniraaji e steel nder hitaande 1983. O woni kadi senaateer e nder leydi Najeriya tataɓiri e dow laylaytol kawtal leydi Najeriya haa hitaande 1993. Caggal nde o jooɗii e nder Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e kuule & laabi, Aviation (Hooreejo Goomu), Golle (Goomu Forgrin & Affair, Hooreejo Goomu Privatisation. O suɓaama kadi e hitaande 2003, kono e hitaande 2007 o dañii Dahiru Awaisu Kuta, o yahi haa o suɓaa. Kuta sankii ko ñalnde 1 marse 2008 to hoɗorde mum to Abuja, o wirnaa ko to Minna.
== Tuugnorgal ==
o7qubyi3wvanzsrdx5k2s62agu9s66z
181808
181807
2026-08-08T16:53:17Z
Ilya Discuss
10103
181808
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Idris Ibrahim Kuta''' (1 Oktoobar 1942– 1 Mars 2008) suɓaama Senator ngam diiwal Nijeer Fuunaange lesdi Nijeer, Naajeeriya haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Kuta jibinaa ko ñalnde 1 ut 1942 to Minna, e nder diiwaan Niiseer..<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-23}}</ref>
O heɓi seedantaagal ko fayti e limto, o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.
O woni Komisinaajo Cellal e Komisinaajo Filu nder jiha Niger diga hitaande 1976.
O laati Sekereteer nden bo hooreejo laabi ɗiɗi nder Fedde Polo Naajeeriya, nden o ɗon nodda e o wallitan kippu polo Kaduna Stable ɓurduɗum.
Kuta woni cukko hooreejo suudu sarɗiiji nder leydi Naajeeriya ɗiɗaɓre diga hitaande 1979 haa hitaande 1983.
O laati jaagorɗo ko laarani miniraaji e steel nder hitaande 1983. O woni kadi senaateer e nder leydi Najeriya tataɓiri e dow laylaytol kawtal leydi Najeriya haa hitaande 1993. Caggal nde o jooɗii e nder Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e kuule & laabi, Aviation (Hooreejo Goomu), Golle (Goomu Forgrin & Affair, Hooreejo Goomu Privatisation. O suɓaama kadi e hitaande 2003, kono e hitaande 2007 o dañii Dahiru Awaisu Kuta, o yahi haa o suɓaa. Kuta sankii ko ñalnde 1 marse 2008 to hoɗorde mum to Abuja, o wirnaa ko to Minna.
== Tuugnorgal ==
npx102a9ufak1uqdsaelgstcov53p0p
181809
181808
2026-08-08T16:54:16Z
Ilya Discuss
10103
181809
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Idris Ibrahim Kuta''' (1 Oktoobar 1942– 1 Mars 2008) suɓaama Senator ngam diiwal Nijeer Fuunaange lesdi Nijeer, Naajeeriya haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).
He also served as a Senator in [[Nigerian Third Republic]] on the platform of the [[National Republican Convention]] until 1993. After taking his seat in the Senate in June 1999, he was appointed to committees on Rules & Procedures, Aviation (Committee Chairman), Works (Committee Chairman), Banking & Currency, Foreign Affairs, Agriculture and Privatization.<nowiki><ref></nowiki>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Kuta jibinaa ko ñalnde 1 ut 1942 to Minna, e nder diiwaan Niiseer..<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-23}}</ref>
O heɓi seedantaagal ko fayti e limto, o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.
O woni Komisinaajo Cellal e Komisinaajo Filu nder jiha Niger diga hitaande 1976.
O laati Sekereteer nden bo hooreejo laabi ɗiɗi nder Fedde Polo Naajeeriya, nden o ɗon nodda e o wallitan kippu polo Kaduna Stable ɓurduɗum.
Kuta woni cukko hooreejo suudu sarɗiiji nder leydi Naajeeriya ɗiɗaɓre diga hitaande 1979 haa hitaande 1983.
O laati jaagorɗo ko laarani miniraaji e steel nder hitaande 1983. O woni kadi senaateer e nder leydi Najeriya tataɓiri e dow laylaytol kawtal leydi Najeriya haa hitaande 1993. Caggal nde o jooɗii e nder Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e kuule & laabi, Aviation (Hooreejo Goomu), Golle (Goomu Forgrin & Affair, Hooreejo Goomu Privatisation. O suɓaama kadi e hitaande 2003, kono e hitaande 2007 o dañii Dahiru Awaisu Kuta, o yahi haa o suɓaa. Kuta sankii ko ñalnde 1 marse 2008 to hoɗorde mum to Abuja, o wirnaa ko to Minna.
== Tuugnorgal ==
i17cjr9t9fdmu4si2e9exnri3ru8627
181810
181809
2026-08-08T16:55:27Z
Ilya Discuss
10103
181810
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Idris Ibrahim Kuta''' (1 Oktoobar 1942– 1 Mars 2008) suɓaama Senator ngam diiwal Nijeer Fuunaange lesdi Nijeer, Naajeeriya haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP)..<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200803031332.html|title=Senator Kuta Buried in Minna|work=Daily Trust|author=Aideloje Ojo, Minna & Abdul-Rahman Abubakar|date=3 March 2008|access-date=2010-06-23}}</ref>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Kuta jibinaa ko ñalnde 1 ut 1942 to Minna, e nder diiwaan Niiseer..<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-23}}</ref>
O heɓi seedantaagal ko fayti e limto, o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.
O woni Komisinaajo Cellal e Komisinaajo Filu nder jiha Niger diga hitaande 1976.
O laati Sekereteer nden bo hooreejo laabi ɗiɗi nder Fedde Polo Naajeeriya, nden o ɗon nodda e o wallitan kippu polo Kaduna Stable ɓurduɗum.
Kuta woni cukko hooreejo suudu sarɗiiji nder leydi Naajeeriya ɗiɗaɓre diga hitaande 1979 haa hitaande 1983.
O laati jaagorɗo ko laarani miniraaji e steel nder hitaande 1983. O woni kadi senaateer e nder leydi Najeriya tataɓiri e dow laylaytol kawtal leydi Najeriya haa hitaande 1993. Caggal nde o jooɗii e nder Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e kuule & laabi, Aviation (Hooreejo Goomu), Golle (Goomu Forgrin & Affair, Hooreejo Goomu Privatisation. O suɓaama kadi e hitaande 2003, kono e hitaande 2007 o dañii Dahiru Awaisu Kuta, o yahi haa o suɓaa. Kuta sankii ko ñalnde 1 marse 2008 to hoɗorde mum to Abuja, o wirnaa ko to Minna.
== Tuugnorgal ==
r98jy22nq874unj7uzbui68wtfmuf8h
181811
181810
2026-08-08T16:56:17Z
Ilya Discuss
10103
181811
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Idris Ibrahim Kuta''' (1 Oktoobar 1942– 1 Mars 2008) suɓaama Senator ngam diiwal Nijeer Fuunaange lesdi Nijeer, Naajeeriya haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP)..<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200803031332.html|title=Senator Kuta Buried in Minna|work=Daily Trust|author=Aideloje Ojo, Minna & Abdul-Rahman Abubakar|date=3 March 2008|access-date=2010-06-23}}</ref>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Kuta jibinaa ko ñalnde 1 ut 1942 to Minna, e nder diiwaan Niiseer..<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-23}}</ref>
O heɓi seedantaagal ko fayti e limto, o golliima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.
O woni Komisinaajo Cellal e Komisinaajo Filu nder jiha Niger diga hitaande 1976..<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-23}}</ref>
O laati Sekereteer nden bo hooreejo laabi ɗiɗi nder Fedde Polo Naajeeriya, nden o ɗon nodda e o wallitan kippu polo Kaduna Stable ɓurduɗum.
Kuta woni cukko hooreejo suudu sarɗiiji nder leydi Naajeeriya ɗiɗaɓre diga hitaande 1979 haa hitaande 1983.
O laati jaagorɗo ko laarani miniraaji e steel nder hitaande 1983. O woni kadi senaateer e nder leydi Najeriya tataɓiri e dow laylaytol kawtal leydi Najeriya haa hitaande 1993. Caggal nde o jooɗii e nder Senaa e lewru suwee 1999, o toɗɗaa e goomuuji ko faati e kuule & laabi, Aviation (Hooreejo Goomu), Golle (Goomu Forgrin & Affair, Hooreejo Goomu Privatisation. O suɓaama kadi e hitaande 2003, kono e hitaande 2007 o dañii Dahiru Awaisu Kuta, o yahi haa o suɓaa. Kuta sankii ko ñalnde 1 marse 2008 to hoɗorde mum to Abuja, o wirnaa ko to Minna.
== Tuugnorgal ==
l62zxdpsu43nefrs3znonqgn1m2laa7
Garba Yakubu Lado
0
43454
181812
2026-08-08T16:58:29Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Garba Yakubu Lado DanmarkepronunciationR (jibinaa ko 1961) ko jom njulaagu Najeriya, wonnooɗo tergal suudu sarɗiiji (2003–2007) e suɓaade senateer fedde nde e lewru abriil 2007 ngam diiwaan Katsina Sud e nder diiwaan Katsina ngam wonde tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Garba Yakubu Lado jibinaa ko e hitaande 1961, e wuro wiyeteengo danmarke o janngi duɗal leslesal danmarke e duɗal laamu katsina . O heɓi Dipolomaaji mawɗi e nju..."
181812
wikitext
text/x-wiki
Garba Yakubu Lado DanmarkepronunciationR (jibinaa ko 1961) ko jom njulaagu Najeriya, wonnooɗo tergal suudu sarɗiiji (2003–2007) e suɓaade senateer fedde nde e lewru abriil 2007 ngam diiwaan Katsina Sud e nder diiwaan Katsina ngam wonde tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Garba Yakubu Lado jibinaa ko e hitaande 1961, e wuro wiyeteengo danmarke o janngi duɗal leslesal danmarke e duɗal laamu katsina . O heɓi Dipolomaaji mawɗi e njuɓɓudi & kaalis to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna. O woniino hooreejo Diiso laamu nokku tuggi 1999–2002, kadi o woniino tergal suudu sarɗiiji (2003–2007). Golle Senaa Garba Yakubu Lado suɓaama senateer e lewru abriil 2007 ngam Katsina Sud e nder lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). O toɗɗaa ko e goomuuji toppitiiɗi ngalu ndiyam, dingiral e yah-ngartaa leydi. Ko o hooreejo Goomu Senaa ngam yah-ngartaa leydi, e lewru oktoobar 2008, Lado wiyi wonde ministeer oo humpitaaki mo e kuulal ngam dartinde eɓɓaande mahngo laana njoorndi fotde 8,3 miliyaar dolaar, nde rokkanoo e hitaande 2006 fedde mahngo Siin wiyeteende OCC Civil Engineering Construction Corporation ( Hooreejo leydi Siin Obasanjo.E lewru Noowammbar 2009, Yakubu Lado wi'i kuugal sosde hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya ɗon mari bawɗe waɗuki kuuɗe ɗen, ɗum hokka sektoruuji feere-feere nasta nder kuuɗe ɗen. E lewru mee 2009, Yakubu Lado e guwerneer Ibrahiima Shema ina kaɓa ngam heɓde laamu e nder diiwaan Katsina. E nder batu PDP to Abuja, waɗii luural hakkunde wallidiiɓe worɓe ɗiɗo ɓee. Caggal ɗuum seeɗa, ardorde zone PDP wiyi Lado dartinaama e lannda ka. Kono goomu gollordu leydi PDP ina jokki e wallitde Lado, ina woppi darnugol ngol. Yiɗde Guwerneer Nde o woni senateer, Yakubu Lado ƴamatnoo hooreejo leydi ndii e hitaande 2007 e nder diiwaan makko Katsina les njiimaandi CPC e miñiiko gorko biyeteeɗo Umaru Musa Yar'adua, Abdul-Aziz Musa Yar'adua woniino ƴamoowo makko, ƴaañoowo mawɗo oo ko guwerneer jooni oo, Barrister Shehubra I. Kampaañ oo waɗi ko hareeji bonɗi hakkunde lanndaaji ɗiɗi luulndiiɗi ɗii, haa Yakubu Lado nanngaa. Senator Yakubu Lado dañii guwerneer jooɗiiɗo oo e ko wiyetee « nanondiral suuɗngal » hakkunde ƴamooɓe lefol laamu. Decamping haa PDP, Senator Yakubu Lado ɗon mari haaje heɓugo jaalorgal gootal nder hitaande 2019 dow guwerneer jooɗiiɗo lesdi APC, Aminu Bello Masari. Senator Lado dañii kadi caɗeele e guwerneer jooɗiiɗo o. Tuugnorgal
k31q8lu6onhzincjr2qltb0j5dnq75e
181813
181812
2026-08-08T16:58:53Z
Ilya Discuss
10103
181813
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Garba Yakubu Lado DanmarkepronunciationR (jibinaa ko 1961) ko jom njulaagu Najeriya, wonnooɗo tergal suudu sarɗiiji (2003–2007) e suɓaade senateer fedde nde e lewru abriil 2007 ngam diiwaan Katsina Sud e nder diiwaan Katsina ngam wonde tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Garba Yakubu Lado jibinaa ko e hitaande 1961, e wuro wiyeteengo danmarke o janngi duɗal leslesal danmarke e duɗal laamu katsina . O heɓi Dipolomaaji mawɗi e njuɓɓudi & kaalis to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna. O woniino hooreejo Diiso laamu nokku tuggi 1999–2002, kadi o woniino tergal suudu sarɗiiji (2003–2007). Golle Senaa Garba Yakubu Lado suɓaama senateer e lewru abriil 2007 ngam Katsina Sud e nder lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). O toɗɗaa ko e goomuuji toppitiiɗi ngalu ndiyam, dingiral e yah-ngartaa leydi. Ko o hooreejo Goomu Senaa ngam yah-ngartaa leydi, e lewru oktoobar 2008, Lado wiyi wonde ministeer oo humpitaaki mo e kuulal ngam dartinde eɓɓaande mahngo laana njoorndi fotde 8,3 miliyaar dolaar, nde rokkanoo e hitaande 2006 fedde mahngo Siin wiyeteende OCC Civil Engineering Construction Corporation ( Hooreejo leydi Siin Obasanjo.E lewru Noowammbar 2009, Yakubu Lado wi'i kuugal sosde hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya ɗon mari bawɗe waɗuki kuuɗe ɗen, ɗum hokka sektoruuji feere-feere nasta nder kuuɗe ɗen. E lewru mee 2009, Yakubu Lado e guwerneer Ibrahiima Shema ina kaɓa ngam heɓde laamu e nder diiwaan Katsina. E nder batu PDP to Abuja, waɗii luural hakkunde wallidiiɓe worɓe ɗiɗo ɓee. Caggal ɗuum seeɗa, ardorde zone PDP wiyi Lado dartinaama e lannda ka. Kono goomu gollordu leydi PDP ina jokki e wallitde Lado, ina woppi darnugol ngol. Yiɗde Guwerneer Nde o woni senateer, Yakubu Lado ƴamatnoo hooreejo leydi ndii e hitaande 2007 e nder diiwaan makko Katsina les njiimaandi CPC e miñiiko gorko biyeteeɗo Umaru Musa Yar'adua, Abdul-Aziz Musa Yar'adua woniino ƴamoowo makko, ƴaañoowo mawɗo oo ko guwerneer jooni oo, Barrister Shehubra I. Kampaañ oo waɗi ko hareeji bonɗi hakkunde lanndaaji ɗiɗi luulndiiɗi ɗii, haa Yakubu Lado nanngaa. Senator Yakubu Lado dañii guwerneer jooɗiiɗo oo e ko wiyetee « nanondiral suuɗngal » hakkunde ƴamooɓe lefol laamu. Decamping haa PDP, Senator Yakubu Lado ɗon mari haaje heɓugo jaalorgal gootal nder hitaande 2019 dow guwerneer jooɗiiɗo lesdi APC, Aminu Bello Masari. Senator Lado dañii kadi caɗeele e guwerneer jooɗiiɗo o. Tuugnorgal
8nu7uq4w6ivsgawpiiopuzl19btz376
181814
181813
2026-08-08T17:01:04Z
Ilya Discuss
10103
181814
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Garba Yakubu Lado DanmarkepronunciationR''' (jibinaa ko 1961) ko jom njulaagu Najeriya, wonnooɗo tergal suudu sarɗiiji (2003–2007) e suɓaade senateer fedde nde e lewru abriil 2007 ngam diiwaan Katsina Sud e nder diiwaan Katsina ngam wonde tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Garba Yakubu Lado jibinaa ko e hitaande 1961, e wuro wiyeteengo danmarke o janngi duɗal leslesal danmarke e duɗal laamu katsina . O heɓi Dipolomaaji mawɗi e njuɓɓudi & kaalis to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna.
O woniino hooreejo Diiso laamu nokku tuggi 1999–2002, kadi o woniino tergal suudu sarɗiiji (2003–2007).
== Golle Senaa ==
Garba Yakubu Lado suɓaama senateer e lewru abriil 2007 ngam Katsina Sud e nder lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).
O toɗɗaa ko e goomuuji toppitiiɗi ngalu ndiyam, dingiral e yah-ngartaa leydi. Ko o hooreejo Goomu Senaa ngam yah-ngartaa leydi, e lewru oktoobar 2008, Lado wiyi wonde ministeer oo humpitaaki mo e kuulal ngam dartinde eɓɓaande mahngo laana njoorndi fotde 8,3 miliyaar dolaar, nde rokkanoo e hitaande 2006 fedde mahngo Siin wiyeteende OCC Civil Engineering Construction Corporation ( Hooreejo leydi Siin Obasanjo.E lewru Noowammbar 2009, Yakubu Lado wi'i kuugal sosde hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya ɗon mari bawɗe waɗuki kuuɗe ɗen, ɗum hokka sektoruuji feere-feere nasta nder kuuɗe ɗen.
E lewru mee 2009, Yakubu Lado e guwerneer Ibrahiima Shema ina kaɓa ngam heɓde laamu e nder diiwaan Katsina. E nder batu PDP to Abuja, waɗii luural hakkunde wallidiiɓe worɓe ɗiɗo ɓee. Caggal ɗuum seeɗa, ardorde zone PDP wiyi Lado dartinaama e lannda ka.
Kono goomu gollordu leydi PDP ina jokki e wallitde Lado, ina woppi darnugol ngol. Yiɗde Guwerneer Nde o woni senateer, Yakubu Lado ƴamatnoo hooreejo leydi ndii e hitaande 2007 e nder diiwaan makko Katsina les njiimaandi CPC e miñiiko gorko biyeteeɗo Umaru Musa Yar'adua, Abdul-Aziz Musa Yar'adua woniino ƴamoowo makko, ƴaañoowo mawɗo oo ko guwerneer jooni oo, Barrister Shehubra I. Kampaañ oo waɗi ko hareeji bonɗi hakkunde lanndaaji ɗiɗi luulndiiɗi ɗii, haa Yakubu Lado nanngaa.
Senator Yakubu Lado dañii guwerneer jooɗiiɗo oo e ko wiyetee « nanondiral suuɗngal » hakkunde ƴamooɓe lefol laamu. Decamping haa PDP, Senator Yakubu Lado ɗon mari haaje heɓugo jaalorgal gootal nder hitaande 2019 dow guwerneer jooɗiiɗo lesdi APC, Aminu Bello Masari. Senator Lado dañii kadi caɗeele e guwerneer jooɗiiɗo o.
== Tuugnorgal ==
rz4tcs1666xi2yhlebh12vubx91zcm1
181815
181814
2026-08-08T17:02:01Z
Ilya Discuss
10103
181815
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Garba Yakubu Lado DanmarkepronunciationR''' (jibinaa ko 1961) ko jom njulaagu Najeriya, wonnooɗo tergal suudu sarɗiiji (2003–2007) e suɓaade senateer fedde nde e lewru abriil 2007 ngam diiwaan Katsina Sud e nder diiwaan Katsina ngam wonde tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203101/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Garba Yakubu Lado|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-12-16}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Garba Yakubu Lado jibinaa ko e hitaande 1961, e wuro wiyeteengo danmarke o janngi duɗal leslesal danmarke e duɗal laamu katsina . O heɓi Dipolomaaji mawɗi e njuɓɓudi & kaalis to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna.
O woniino hooreejo Diiso laamu nokku tuggi 1999–2002, kadi o woniino tergal suudu sarɗiiji (2003–2007).
== Golle Senaa ==
Garba Yakubu Lado suɓaama senateer e lewru abriil 2007 ngam Katsina Sud e nder lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).
O toɗɗaa ko e goomuuji toppitiiɗi ngalu ndiyam, dingiral e yah-ngartaa leydi. Ko o hooreejo Goomu Senaa ngam yah-ngartaa leydi, e lewru oktoobar 2008, Lado wiyi wonde ministeer oo humpitaaki mo e kuulal ngam dartinde eɓɓaande mahngo laana njoorndi fotde 8,3 miliyaar dolaar, nde rokkanoo e hitaande 2006 fedde mahngo Siin wiyeteende OCC Civil Engineering Construction Corporation ( Hooreejo leydi Siin Obasanjo.E lewru Noowammbar 2009, Yakubu Lado wi'i kuugal sosde hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya ɗon mari bawɗe waɗuki kuuɗe ɗen, ɗum hokka sektoruuji feere-feere nasta nder kuuɗe ɗen.
E lewru mee 2009, Yakubu Lado e guwerneer Ibrahiima Shema ina kaɓa ngam heɓde laamu e nder diiwaan Katsina. E nder batu PDP to Abuja, waɗii luural hakkunde wallidiiɓe worɓe ɗiɗo ɓee. Caggal ɗuum seeɗa, ardorde zone PDP wiyi Lado dartinaama e lannda ka.
Kono goomu gollordu leydi PDP ina jokki e wallitde Lado, ina woppi darnugol ngol. Yiɗde Guwerneer Nde o woni senateer, Yakubu Lado ƴamatnoo hooreejo leydi ndii e hitaande 2007 e nder diiwaan makko Katsina les njiimaandi CPC e miñiiko gorko biyeteeɗo Umaru Musa Yar'adua, Abdul-Aziz Musa Yar'adua woniino ƴamoowo makko, ƴaañoowo mawɗo oo ko guwerneer jooni oo, Barrister Shehubra I. Kampaañ oo waɗi ko hareeji bonɗi hakkunde lanndaaji ɗiɗi luulndiiɗi ɗii, haa Yakubu Lado nanngaa.
Senator Yakubu Lado dañii guwerneer jooɗiiɗo oo e ko wiyetee « nanondiral suuɗngal » hakkunde ƴamooɓe lefol laamu. Decamping haa PDP, Senator Yakubu Lado ɗon mari haaje heɓugo jaalorgal gootal nder hitaande 2019 dow guwerneer jooɗiiɗo lesdi APC, Aminu Bello Masari. Senator Lado dañii kadi caɗeele e guwerneer jooɗiiɗo o.
== Tuugnorgal ==
qrj4krv69bbkhigdkcln0bn7i7zs14b
181816
181815
2026-08-08T17:03:29Z
Ilya Discuss
10103
181816
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Garba Yakubu Lado DanmarkepronunciationR''' (jibinaa ko 1961) ko jom njulaagu Najeriya, wonnooɗo tergal suudu sarɗiiji (2003–2007) e suɓaade senateer fedde nde e lewru abriil 2007 ngam diiwaan Katsina Sud e nder diiwaan Katsina ngam wonde tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203101/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Garba Yakubu Lado|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-12-16}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Garba Yakubu Lado jibinaa ko e hitaande 1961, e wuro wiyeteengo danmarke o janngi duɗal leslesal danmarke e duɗal laamu katsina . O heɓi Dipolomaaji mawɗi e njuɓɓudi & kaalis to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna..<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200810290410.html|title=FG Suspends Railway Modernization Project|author=Adelanwa Bamgboye|date=29 October 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-01}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200911180176.html|title='Senate Will Soon Pass Railway Bill'|author=Turaki A. Hassan|date=18 November 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
O woniino hooreejo Diiso laamu nokku tuggi 1999–2002, kadi o woniino tergal suudu sarɗiiji (2003–2007).
== Golle Senaa ==
Garba Yakubu Lado suɓaama senateer e lewru abriil 2007 ngam Katsina Sud e nder lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).
O toɗɗaa ko e goomuuji toppitiiɗi ngalu ndiyam, dingiral e yah-ngartaa leydi. Ko o hooreejo Goomu Senaa ngam yah-ngartaa leydi, e lewru oktoobar 2008, Lado wiyi wonde ministeer oo humpitaaki mo e kuulal ngam dartinde eɓɓaande mahngo laana njoorndi fotde 8,3 miliyaar dolaar, nde rokkanoo e hitaande 2006 fedde mahngo Siin wiyeteende OCC Civil Engineering Construction Corporation ( Hooreejo leydi Siin Obasanjo.E lewru Noowammbar 2009, Yakubu Lado wi'i kuugal sosde hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya ɗon mari bawɗe waɗuki kuuɗe ɗen, ɗum hokka sektoruuji feere-feere nasta nder kuuɗe ɗen.
E lewru mee 2009, Yakubu Lado e guwerneer Ibrahiima Shema ina kaɓa ngam heɓde laamu e nder diiwaan Katsina. E nder batu PDP to Abuja, waɗii luural hakkunde wallidiiɓe worɓe ɗiɗo ɓee. Caggal ɗuum seeɗa, ardorde zone PDP wiyi Lado dartinaama e lannda ka.
Kono goomu gollordu leydi PDP ina jokki e wallitde Lado, ina woppi darnugol ngol. Yiɗde Guwerneer Nde o woni senateer, Yakubu Lado ƴamatnoo hooreejo leydi ndii e hitaande 2007 e nder diiwaan makko Katsina les njiimaandi CPC e miñiiko gorko biyeteeɗo Umaru Musa Yar'adua, Abdul-Aziz Musa Yar'adua woniino ƴamoowo makko, ƴaañoowo mawɗo oo ko guwerneer jooni oo, Barrister Shehubra I. Kampaañ oo waɗi ko hareeji bonɗi hakkunde lanndaaji ɗiɗi luulndiiɗi ɗii, haa Yakubu Lado nanngaa.
Senator Yakubu Lado dañii guwerneer jooɗiiɗo oo e ko wiyetee « nanondiral suuɗngal » hakkunde ƴamooɓe lefol laamu. Decamping haa PDP, Senator Yakubu Lado ɗon mari haaje heɓugo jaalorgal gootal nder hitaande 2019 dow guwerneer jooɗiiɗo lesdi APC, Aminu Bello Masari. Senator Lado dañii kadi caɗeele e guwerneer jooɗiiɗo o.
== Tuugnorgal ==
kpkss1cfamvibvv2soayklt5x5d6idr
181817
181816
2026-08-08T17:04:20Z
Ilya Discuss
10103
181817
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Garba Yakubu Lado DanmarkepronunciationR''' (jibinaa ko 1961) ko jom njulaagu Najeriya, wonnooɗo tergal suudu sarɗiiji (2003–2007) e suɓaade senateer fedde nde e lewru abriil 2007 ngam diiwaan Katsina Sud e nder diiwaan Katsina ngam wonde tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203101/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Garba Yakubu Lado|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-12-16}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Garba Yakubu Lado jibinaa ko e hitaande 1961, e wuro wiyeteengo danmarke o janngi duɗal leslesal danmarke e duɗal laamu katsina . O heɓi Dipolomaaji mawɗi e njuɓɓudi & kaalis to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna..<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200810290410.html|title=FG Suspends Railway Modernization Project|author=Adelanwa Bamgboye|date=29 October 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-01}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200911180176.html|title='Senate Will Soon Pass Railway Bill'|author=Turaki A. Hassan|date=18 November 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
O woniino hooreejo Diiso laamu nokku tuggi 1999–2002, kadi o woniino tergal suudu sarɗiiji (2003–2007).
== Golle Senaa ==
Garba Yakubu Lado suɓaama senateer e lewru abriil 2007 ngam Katsina Sud e nder lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905140222.html|title=2011 - As Yar'Adua's Men Battle Shema|author=Lawal Ibrahim|date=14 May 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
O toɗɗaa ko e goomuuji toppitiiɗi ngalu ndiyam, dingiral e yah-ngartaa leydi. Ko o hooreejo Goomu Senaa ngam yah-ngartaa leydi, e lewru oktoobar 2008, Lado wiyi wonde ministeer oo humpitaaki mo e kuulal ngam dartinde eɓɓaande mahngo laana njoorndi fotde 8,3 miliyaar dolaar, nde rokkanoo e hitaande 2006 fedde mahngo Siin wiyeteende OCC Civil Engineering Construction Corporation ( Hooreejo leydi Siin Obasanjo.E lewru Noowammbar 2009, Yakubu Lado wi'i kuugal sosde hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya ɗon mari bawɗe waɗuki kuuɗe ɗen, ɗum hokka sektoruuji feere-feere nasta nder kuuɗe ɗen.
E lewru mee 2009, Yakubu Lado e guwerneer Ibrahiima Shema ina kaɓa ngam heɓde laamu e nder diiwaan Katsina. E nder batu PDP to Abuja, waɗii luural hakkunde wallidiiɓe worɓe ɗiɗo ɓee. Caggal ɗuum seeɗa, ardorde zone PDP wiyi Lado dartinaama e lannda ka.
Kono goomu gollordu leydi PDP ina jokki e wallitde Lado, ina woppi darnugol ngol. Yiɗde Guwerneer Nde o woni senateer, Yakubu Lado ƴamatnoo hooreejo leydi ndii e hitaande 2007 e nder diiwaan makko Katsina les njiimaandi CPC e miñiiko gorko biyeteeɗo Umaru Musa Yar'adua, Abdul-Aziz Musa Yar'adua woniino ƴamoowo makko, ƴaañoowo mawɗo oo ko guwerneer jooni oo, Barrister Shehubra I. Kampaañ oo waɗi ko hareeji bonɗi hakkunde lanndaaji ɗiɗi luulndiiɗi ɗii, haa Yakubu Lado nanngaa.
Senator Yakubu Lado dañii guwerneer jooɗiiɗo oo e ko wiyetee « nanondiral suuɗngal » hakkunde ƴamooɓe lefol laamu. Decamping haa PDP, Senator Yakubu Lado ɗon mari haaje heɓugo jaalorgal gootal nder hitaande 2019 dow guwerneer jooɗiiɗo lesdi APC, Aminu Bello Masari. Senator Lado dañii kadi caɗeele e guwerneer jooɗiiɗo o.
== Tuugnorgal ==
odgr2nyjfdcj352f0m53raao77kn35p
181818
181817
2026-08-08T17:05:48Z
Ilya Discuss
10103
181818
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Garba Yakubu Lado DanmarkepronunciationR''' (jibinaa ko 1961) ko jom njulaagu Najeriya, wonnooɗo tergal suudu sarɗiiji (2003–2007) e suɓaade senateer fedde nde e lewru abriil 2007 ngam diiwaan Katsina Sud e nder diiwaan Katsina ngam wonde tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203101/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Garba Yakubu Lado|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-12-16}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Garba Yakubu Lado jibinaa ko e hitaande 1961, e wuro wiyeteengo danmarke o janngi duɗal leslesal danmarke e duɗal laamu katsina . O heɓi Dipolomaaji mawɗi e njuɓɓudi & kaalis to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna..<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200810290410.html|title=FG Suspends Railway Modernization Project|author=Adelanwa Bamgboye|date=29 October 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-01}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200911180176.html|title='Senate Will Soon Pass Railway Bill'|author=Turaki A. Hassan|date=18 November 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
O woniino hooreejo Diiso laamu nokku tuggi 1999–2002, kadi o woniino tergal suudu sarɗiiji (2003–2007).
== Golle Senaa ==
Garba Yakubu Lado suɓaama senateer e lewru abriil 2007 ngam Katsina Sud e nder lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905140222.html|title=2011 - As Yar'Adua's Men Battle Shema|author=Lawal Ibrahim|date=14 May 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
O toɗɗaa ko e goomuuji toppitiiɗi ngalu ndiyam, dingiral e yah-ngartaa leydi. Ko o hooreejo Goomu Senaa ngam yah-ngartaa leydi, e lewru oktoobar 2008, Lado wiyi wonde ministeer oo humpitaaki mo e kuulal ngam dartinde eɓɓaande mahngo laana njoorndi fotde 8,3 miliyaar dolaar, nde rokkanoo e hitaande 2006 fedde mahngo Siin wiyeteende OCC Civil Engineering Construction Corporation ( Hooreejo leydi Siin Obasanjo.E lewru Noowammbar 2009, Yakubu Lado wi'i kuugal sosde hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya ɗon mari bawɗe waɗuki kuuɗe ɗen, ɗum hokka sektoruuji feere-feere nasta nder kuuɗe ɗen..<ref>{{cite web
|url=http://allafrica.com/stories/200810290410.html|title=FG Suspends Railway Modernization Project|author=Adelanwa Bamgboye|date=29 October 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-01}}</ref><ref>{{cite web
|url=http://allafrica.com/stories/200911180176.html|title='Senate Will Soon Pass Railway Bill'|author=Turaki A. Hassan|date=18 November 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
E lewru mee 2009, Yakubu Lado e guwerneer Ibrahiima Shema ina kaɓa ngam heɓde laamu e nder diiwaan Katsina. E nder batu PDP to Abuja, waɗii luural hakkunde wallidiiɓe worɓe ɗiɗo ɓee. Caggal ɗuum seeɗa, ardorde zone PDP wiyi Lado dartinaama e lannda ka.
Kono goomu gollordu leydi PDP ina jokki e wallitde Lado, ina woppi darnugol ngol. Yiɗde Guwerneer Nde o woni senateer, Yakubu Lado ƴamatnoo hooreejo leydi ndii e hitaande 2007 e nder diiwaan makko Katsina les njiimaandi CPC e miñiiko gorko biyeteeɗo Umaru Musa Yar'adua, Abdul-Aziz Musa Yar'adua woniino ƴamoowo makko, ƴaañoowo mawɗo oo ko guwerneer jooni oo, Barrister Shehubra I. Kampaañ oo waɗi ko hareeji bonɗi hakkunde lanndaaji ɗiɗi luulndiiɗi ɗii, haa Yakubu Lado nanngaa.
Senator Yakubu Lado dañii guwerneer jooɗiiɗo oo e ko wiyetee « nanondiral suuɗngal » hakkunde ƴamooɓe lefol laamu. Decamping haa PDP, Senator Yakubu Lado ɗon mari haaje heɓugo jaalorgal gootal nder hitaande 2019 dow guwerneer jooɗiiɗo lesdi APC, Aminu Bello Masari. Senator Lado dañii kadi caɗeele e guwerneer jooɗiiɗo o.
== Tuugnorgal ==
3ig16uhxv9aj3gnskwoe08dn3v8rrw2
181819
181818
2026-08-08T17:06:47Z
Ilya Discuss
10103
181819
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Garba Yakubu Lado DanmarkepronunciationR''' (jibinaa ko 1961) ko jom njulaagu Najeriya, wonnooɗo tergal suudu sarɗiiji (2003–2007) e suɓaade senateer fedde nde e lewru abriil 2007 ngam diiwaan Katsina Sud e nder diiwaan Katsina ngam wonde tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203101/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Garba Yakubu Lado|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-12-16}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Garba Yakubu Lado jibinaa ko e hitaande 1961, e wuro wiyeteengo danmarke o janngi duɗal leslesal danmarke e duɗal laamu katsina . O heɓi Dipolomaaji mawɗi e njuɓɓudi & kaalis to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna..<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200810290410.html|title=FG Suspends Railway Modernization Project|author=Adelanwa Bamgboye|date=29 October 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-01}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200911180176.html|title='Senate Will Soon Pass Railway Bill'|author=Turaki A. Hassan|date=18 November 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
O woniino hooreejo Diiso laamu nokku tuggi 1999–2002, kadi o woniino tergal suudu sarɗiiji (2003–2007).
== Golle Senaa ==
Garba Yakubu Lado suɓaama senateer e lewru abriil 2007 ngam Katsina Sud e nder lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905140222.html|title=2011 - As Yar'Adua's Men Battle Shema|author=Lawal Ibrahim|date=14 May 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
O toɗɗaa ko e goomuuji toppitiiɗi ngalu ndiyam, dingiral e yah-ngartaa leydi. Ko o hooreejo Goomu Senaa ngam yah-ngartaa leydi, e lewru oktoobar 2008, Lado wiyi wonde ministeer oo humpitaaki mo e kuulal ngam dartinde eɓɓaande mahngo laana njoorndi fotde 8,3 miliyaar dolaar, nde rokkanoo e hitaande 2006 fedde mahngo Siin wiyeteende OCC Civil Engineering Construction Corporation ( Hooreejo leydi Siin Obasanjo.E lewru Noowammbar 2009, Yakubu Lado wi'i kuugal sosde hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya ɗon mari bawɗe waɗuki kuuɗe ɗen, ɗum hokka sektoruuji feere-feere nasta nder kuuɗe ɗen..<ref>{{cite web
|url=http://allafrica.com/stories/200810290410.html|title=FG Suspends Railway Modernization Project|author=Adelanwa Bamgboye|date=29 October 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-01}}</ref><ref>{{cite web
|url=http://allafrica.com/stories/200911180176.html|title='Senate Will Soon Pass Railway Bill'|author=Turaki A. Hassan|date=18 November 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
E lewru mee 2009, Yakubu Lado e guwerneer Ibrahiima Shema ina kaɓa ngam heɓde laamu e nder diiwaan Katsina. E nder batu PDP to Abuja, waɗii luural hakkunde wallidiiɓe worɓe ɗiɗo ɓee. Caggal ɗuum seeɗa, ardorde zone PDP wiyi Lado dartinaama e lannda ka.<ref>{{cite web
|url=http://allafrica.com/stories/200905140222.html|title=2011 - As Yar'Adua's Men Battle Shema|author=Lawal Ibrahim|date=14 May 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
Kono goomu gollordu leydi PDP ina jokki e wallitde Lado, ina woppi darnugol ngol. Yiɗde Guwerneer Nde o woni senateer, Yakubu Lado ƴamatnoo hooreejo leydi ndii e hitaande 2007 e nder diiwaan makko Katsina les njiimaandi CPC e miñiiko gorko biyeteeɗo Umaru Musa Yar'adua, Abdul-Aziz Musa Yar'adua woniino ƴamoowo makko, ƴaañoowo mawɗo oo ko guwerneer jooni oo, Barrister Shehubra I. Kampaañ oo waɗi ko hareeji bonɗi hakkunde lanndaaji ɗiɗi luulndiiɗi ɗii, haa Yakubu Lado nanngaa.
Senator Yakubu Lado dañii guwerneer jooɗiiɗo oo e ko wiyetee « nanondiral suuɗngal » hakkunde ƴamooɓe lefol laamu. Decamping haa PDP, Senator Yakubu Lado ɗon mari haaje heɓugo jaalorgal gootal nder hitaande 2019 dow guwerneer jooɗiiɗo lesdi APC, Aminu Bello Masari. Senator Lado dañii kadi caɗeele e guwerneer jooɗiiɗo o.
== Tuugnorgal ==
46li25wqvi6jvazgsoxf338cztao27h
181820
181819
2026-08-08T17:08:20Z
Ilya Discuss
10103
181820
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Garba Yakubu Lado DanmarkepronunciationR''' (jibinaa ko 1961) ko jom njulaagu Najeriya, wonnooɗo tergal suudu sarɗiiji (2003–2007) e suɓaade senateer fedde nde e lewru abriil 2007 ngam diiwaan Katsina Sud e nder diiwaan Katsina ngam wonde tergal lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303203101/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=81|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|title=Sen. Garba Yakubu Lado|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-12-16}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Garba Yakubu Lado jibinaa ko e hitaande 1961, e wuro wiyeteengo danmarke o janngi duɗal leslesal danmarke e duɗal laamu katsina . O heɓi Dipolomaaji mawɗi e njuɓɓudi & kaalis to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna..<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200810290410.html|title=FG Suspends Railway Modernization Project|author=Adelanwa Bamgboye|date=29 October 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-01}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200911180176.html|title='Senate Will Soon Pass Railway Bill'|author=Turaki A. Hassan|date=18 November 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
O woniino hooreejo Diiso laamu nokku tuggi 1999–2002, kadi o woniino tergal suudu sarɗiiji (2003–2007).
== Golle Senaa ==
Garba Yakubu Lado suɓaama senateer e lewru abriil 2007 ngam Katsina Sud e nder lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905140222.html|title=2011 - As Yar'Adua's Men Battle Shema|author=Lawal Ibrahim|date=14 May 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
O toɗɗaa ko e goomuuji toppitiiɗi ngalu ndiyam, dingiral e yah-ngartaa leydi. Ko o hooreejo Goomu Senaa ngam yah-ngartaa leydi, e lewru oktoobar 2008, Lado wiyi wonde ministeer oo humpitaaki mo e kuulal ngam dartinde eɓɓaande mahngo laana njoorndi fotde 8,3 miliyaar dolaar, nde rokkanoo e hitaande 2006 fedde mahngo Siin wiyeteende OCC Civil Engineering Construction Corporation ( Hooreejo leydi Siin Obasanjo.E lewru Noowammbar 2009, Yakubu Lado wi'i kuugal sosde hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya ɗon mari bawɗe waɗuki kuuɗe ɗen, ɗum hokka sektoruuji feere-feere nasta nder kuuɗe ɗen..<ref>{{cite web
|url=http://allafrica.com/stories/200810290410.html|title=FG Suspends Railway Modernization Project|author=Adelanwa Bamgboye|date=29 October 2008|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-01}}</ref><ref>{{cite web
|url=http://allafrica.com/stories/200911180176.html|title='Senate Will Soon Pass Railway Bill'|author=Turaki A. Hassan|date=18 November 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
E lewru mee 2009, Yakubu Lado e guwerneer Ibrahiima Shema ina kaɓa ngam heɓde laamu e nder diiwaan Katsina. E nder batu PDP to Abuja, waɗii luural hakkunde wallidiiɓe worɓe ɗiɗo ɓee. Caggal ɗuum seeɗa, ardorde zone PDP wiyi Lado dartinaama e lannda ka.<ref>{{cite web
|url=http://allafrica.com/stories/200905140222.html|title=2011 - As Yar'Adua's Men Battle Shema|author=Lawal Ibrahim|date=14 May 2009|publisher=Daily Trust|access-date=2009-12-16}}</ref>
Kono goomu gollordu leydi PDP ina jokki e wallitde Lado, ina woppi darnugol ngol. Yiɗde Guwerneer Nde o woni senateer, Yakubu Lado ƴamatnoo hooreejo leydi ndii e hitaande 2007 e nder diiwaan makko Katsina les njiimaandi CPC e miñiiko gorko biyeteeɗo Umaru Musa Yar'adua, Abdul-Aziz Musa Yar'adua woniino ƴamoowo makko, ƴaañoowo mawɗo oo ko guwerneer jooni oo, Barrister Shehubra I. Kampaañ oo waɗi ko hareeji bonɗi hakkunde lanndaaji ɗiɗi luulndiiɗi ɗii, haa Yakubu Lado nanngaa.<ref>{{Cite news|url=https://www.dailytrust.com.ng/2019-katsina-pdp-settles-for-senator-lado-as-guber-candidate.html|title=Katsina CPC Guber Candidate Arrested|newspaper=[[Daily Trust]]|author=Daharatu Ibrahim|date=6 March 2011|access-date=23 January 2020}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.dailytrust.com.ng/2019-katsina-pdp-settles-for-senator-lado-as-guber-candidate.html|title=Katsina PDP settles for Senator Lado as guber candidate|newspaper=[[Daily Trust]]|author=Habibu Umar Aminu|date=September 24, 2018|access-date=23 January 2020}}</ref>.<ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2019/03/how-masari-defeated-lado-with-wide-margin-690243-votes-in-kastina/amp/|location=Lagos, Nigeria|title=How Masari defeated Lado with wide margin, 690,243 votes in Kastina|date=11 March 2019|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.legit.ng/1226693-inec-announces-governor-masari-winner-katsina-election.html|title=Election 2019: Governor Masari re-elected for second term in Katsina|last=Opeyemi|first=Adeola|date=2019-03-11|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en|access-date=2019-03-14}}</ref>
Senator Yakubu Lado dañii guwerneer jooɗiiɗo oo e ko wiyetee « nanondiral suuɗngal » hakkunde ƴamooɓe lefol laamu. Decamping haa PDP, Senator Yakubu Lado ɗon mari haaje heɓugo jaalorgal gootal nder hitaande 2019 dow guwerneer jooɗiiɗo lesdi APC, Aminu Bello Masari. Senator Lado dañii kadi caɗeele e guwerneer jooɗiiɗo o.
== Tuugnorgal ==
jy1hckyjy6j9nz45prkd9wlvp6yl453
Mohammed Shaaba Lafiagi
0
43455
181821
2026-08-08T17:10:56Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Sha'aba Lafiagi suɓaama guwerneer diiwal Kwara nder lewru Yarkomaa 1992 dow laylaytol rento (SDP), nden laamu Seneraal Sani Abacha itti mo dow laamu nder lewru Noowammbar 1993. Ko o guwerneer o fuɗɗii mahngo galleeji kesi ngam fedde wiyeteende Kwara State Impression and Publishing, kono ɗe udditaaka haa hitaande 2002, e hitaande 2010 ɗe njogori ko ruttaade. Golle politik O woniino gardiiɗo Olusola Saraki, Ardiiɗo Senaa e nder laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, mo walli..."
181821
wikitext
text/x-wiki
Sha'aba Lafiagi suɓaama guwerneer diiwal Kwara nder lewru Yarkomaa 1992 dow laylaytol rento (SDP), nden laamu Seneraal Sani Abacha itti mo dow laamu nder lewru Noowammbar 1993. Ko o guwerneer o fuɗɗii mahngo galleeji kesi ngam fedde wiyeteende Kwara State Impression and Publishing, kono ɗe udditaaka haa hitaande 2002, e hitaande 2010 ɗe njogori ko ruttaade. Golle politik O woniino gardiiɗo Olusola Saraki, Ardiiɗo Senaa e nder laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, mo walli mo ngam suɓaade guwerneer e lewru Duujal hitaande 1991. O woniino tergal e Goomu ngam nanondiral ngenndiwal (CNC) wondude e Olusola Saraki caggal ɗuum o felliti e Saraki e nder hitaande nde ɗum laaɓti ko Bukoham Mo Sarara guwerneer 1999. Kono o woni ko e laamu e nder politik Dowla Kwara. Lafiagi wonti tergal e yiilirde fedde wiyeteende PDP. E lewru feebariyee 2009, o toɗɗaa hooreejo Diiso ngenndiijo ƴellitaare suukara, woni fedde parastatal. O ardii goomu taskaramji ngam 20 abriil 2009 kawtal hoore lesdi PDP, o waggini budget N400 miliyon. Hokkude ngonka faggudu, hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ustii bidsee oo haa N100 miliyoŋ. E lewru abriil 2011, o suɓaama senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Kwara worgo. Jogagol Alhaji Mohammed Sha'aba Lafiagi daraniino ngam ɓamtude nguurndam yimɓe diiwaan Kwara. O huutoriima politikaaji keewɗi ngam hirjinde ƴellitaare teeru, haa arti noon e mahngo laabi kesi e rokkude remooɓe ballal kaalis. O sosi kadi nokku baawɗo waɗde heen ngalu e nder gollorɗe gollorɗe. Lafiagi kadi ƴetti jaŋde no feewi. O moƴƴini duɗe goodnooɗe ɗee, o mahi heen duɗe kese. O rokki kadi ballal kaalis e almudɓe, o semmbini jannginooɓe ngam ɓeydude ƴellitaare. Ngam darnde maako, jangirde lesdi Kwara ɗon mari semmbe masin, nden bo o daraniiɗo ɓamtaare jaayndeeji. O sosi teleeji leydi Kwara, o ɗaɓɓiri jaaynde wiyeteende The Herald nde ɓeydata humpitaade golle laamu nguu. O walli kadi sosde bankiiji ɗi renndooji ceertuɗi e nder diiwaan hee. Tuugnorgal
63cbo4vb15wuxhcgbt1g1aszkalmt9a
181822
181821
2026-08-08T17:11:20Z
Ilya Discuss
10103
181822
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Sha'aba Lafiagi suɓaama guwerneer diiwal Kwara nder lewru Yarkomaa 1992 dow laylaytol rento (SDP), nden laamu Seneraal Sani Abacha itti mo dow laamu nder lewru Noowammbar 1993. Ko o guwerneer o fuɗɗii mahngo galleeji kesi ngam fedde wiyeteende Kwara State Impression and Publishing, kono ɗe udditaaka haa hitaande 2002, e hitaande 2010 ɗe njogori ko ruttaade. Golle politik O woniino gardiiɗo Olusola Saraki, Ardiiɗo Senaa e nder laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, mo walli mo ngam suɓaade guwerneer e lewru Duujal hitaande 1991. O woniino tergal e Goomu ngam nanondiral ngenndiwal (CNC) wondude e Olusola Saraki caggal ɗuum o felliti e Saraki e nder hitaande nde ɗum laaɓti ko Bukoham Mo Sarara guwerneer 1999. Kono o woni ko e laamu e nder politik Dowla Kwara. Lafiagi wonti tergal e yiilirde fedde wiyeteende PDP. E lewru feebariyee 2009, o toɗɗaa hooreejo Diiso ngenndiijo ƴellitaare suukara, woni fedde parastatal. O ardii goomu taskaramji ngam 20 abriil 2009 kawtal hoore lesdi PDP, o waggini budget N400 miliyon. Hokkude ngonka faggudu, hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ustii bidsee oo haa N100 miliyoŋ. E lewru abriil 2011, o suɓaama senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Kwara worgo. Jogagol Alhaji Mohammed Sha'aba Lafiagi daraniino ngam ɓamtude nguurndam yimɓe diiwaan Kwara. O huutoriima politikaaji keewɗi ngam hirjinde ƴellitaare teeru, haa arti noon e mahngo laabi kesi e rokkude remooɓe ballal kaalis. O sosi kadi nokku baawɗo waɗde heen ngalu e nder gollorɗe gollorɗe. Lafiagi kadi ƴetti jaŋde no feewi. O moƴƴini duɗe goodnooɗe ɗee, o mahi heen duɗe kese. O rokki kadi ballal kaalis e almudɓe, o semmbini jannginooɓe ngam ɓeydude ƴellitaare. Ngam darnde maako, jangirde lesdi Kwara ɗon mari semmbe masin, nden bo o daraniiɗo ɓamtaare jaayndeeji. O sosi teleeji leydi Kwara, o ɗaɓɓiri jaaynde wiyeteende The Herald nde ɓeydata humpitaade golle laamu nguu. O walli kadi sosde bankiiji ɗi renndooji ceertuɗi e nder diiwaan hee. Tuugnorgal
mnjcwdma4juf7a932yk5ftp2rd4irpk
181823
181822
2026-08-08T17:14:12Z
Ilya Discuss
10103
181823
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sha'aba Lafiagi suɓaama''' guwerneer diiwal Kwara nder lewru Yarkomaa 1992 dow laylaytol rento (SDP), nden laamu Seneraal Sani Abacha itti mo dow laamu nder lewru Noowammbar 1993. Ko o guwerneer o fuɗɗii mahngo galleeji kesi ngam fedde wiyeteende Kwara State Impression and Publishing, kono ɗe udditaaka haa hitaande 2002, e hitaande 2010 ɗe njogori ko ruttaade.
== Golle politik ==
O woniino gardiiɗo Olusola Saraki, Ardiiɗo Senaa e nder laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, mo walli mo ngam suɓaade guwerneer e lewru Duujal hitaande 1991. O woniino tergal e Goomu ngam nanondiral ngenndiwal (CNC) wondude e Olusola Saraki caggal ɗuum o felliti e Saraki e nder hitaande nde ɗum laaɓti ko Bukoham Mo Sarara guwerneer 1999. Kono o woni ko e laamu e nder politik Dowla Kwara.
Lafiagi wonti tergal e yiilirde fedde wiyeteende PDP. E lewru feebariyee 2009, o toɗɗaa hooreejo Diiso ngenndiijo ƴellitaare suukara, woni fedde parastatal. O ardii goomu taskaramji ngam 20 abriil 2009 kawtal hoore lesdi PDP, o waggini budget N400 miliyon. Hokkude ngonka faggudu, hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ustii bidsee oo haa N100 miliyoŋ.
E lewru abriil 2011, o suɓaama senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Kwara worgo. Jogagol Alhaji Mohammed Sha'aba Lafiagi daraniino ngam ɓamtude nguurndam yimɓe diiwaan Kwara. O huutoriima politikaaji keewɗi ngam hirjinde ƴellitaare teeru, haa arti noon e mahngo laabi kesi e rokkude remooɓe ballal kaalis.
O sosi kadi nokku baawɗo waɗde heen ngalu e nder gollorɗe gollorɗe. Lafiagi kadi ƴetti jaŋde no feewi.
O moƴƴini duɗe goodnooɗe ɗee, o mahi heen duɗe kese. O rokki kadi ballal kaalis e almudɓe, o semmbini jannginooɓe ngam ɓeydude ƴellitaare. Ngam darnde maako, jangirde lesdi Kwara ɗon mari semmbe masin, nden bo o daraniiɗo ɓamtaare jaayndeeji. O sosi teleeji leydi Kwara, o ɗaɓɓiri jaaynde wiyeteende The Herald nde ɓeydata humpitaade golle laamu nguu. O walli kadi sosde bankiiji ɗi renndooji ceertuɗi e nder diiwaan hee.
== Tuugnorgal ==
ojxnuyroiqon16nt8warp35n0n9g2xk
181824
181823
2026-08-08T17:15:09Z
Ilya Discuss
10103
181824
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sha'aba Lafiagi suɓaama''' guwerneer diiwal Kwara nder lewru Yarkomaa 1992 dow laylaytol rento (SDP), nden laamu Seneraal Sani Abacha itti mo dow laamu nder lewru Noowammbar 1993. Ko o guwerneer o fuɗɗii mahngo galleeji kesi ngam fedde wiyeteende Kwara State Impression and Publishing, kono ɗe udditaaka haa hitaande 2002, e hitaande 2010 ɗe njogori ko ruttaade.<ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigeria States|publisher=World Statesmen|access-date=2010-04-29}}</ref>
== Golle politik ==
O woniino gardiiɗo Olusola Saraki, Ardiiɗo Senaa e nder laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, mo walli mo ngam suɓaade guwerneer e lewru Duujal hitaande 1991. O woniino tergal e Goomu ngam nanondiral ngenndiwal (CNC) wondude e Olusola Saraki caggal ɗuum o felliti e Saraki e nder hitaande nde ɗum laaɓti ko Bukoham Mo Sarara guwerneer 1999. Kono o woni ko e laamu e nder politik Dowla Kwara.
Lafiagi wonti tergal e yiilirde fedde wiyeteende PDP. E lewru feebariyee 2009, o toɗɗaa hooreejo Diiso ngenndiijo ƴellitaare suukara, woni fedde parastatal. O ardii goomu taskaramji ngam 20 abriil 2009 kawtal hoore lesdi PDP, o waggini budget N400 miliyon. Hokkude ngonka faggudu, hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ustii bidsee oo haa N100 miliyoŋ.
E lewru abriil 2011, o suɓaama senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Kwara worgo. Jogagol Alhaji Mohammed Sha'aba Lafiagi daraniino ngam ɓamtude nguurndam yimɓe diiwaan Kwara. O huutoriima politikaaji keewɗi ngam hirjinde ƴellitaare teeru, haa arti noon e mahngo laabi kesi e rokkude remooɓe ballal kaalis.
O sosi kadi nokku baawɗo waɗde heen ngalu e nder gollorɗe gollorɗe. Lafiagi kadi ƴetti jaŋde no feewi.
O moƴƴini duɗe goodnooɗe ɗee, o mahi heen duɗe kese. O rokki kadi ballal kaalis e almudɓe, o semmbini jannginooɓe ngam ɓeydude ƴellitaare. Ngam darnde maako, jangirde lesdi Kwara ɗon mari semmbe masin, nden bo o daraniiɗo ɓamtaare jaayndeeji. O sosi teleeji leydi Kwara, o ɗaɓɓiri jaaynde wiyeteende The Herald nde ɓeydata humpitaade golle laamu nguu. O walli kadi sosde bankiiji ɗi renndooji ceertuɗi e nder diiwaan hee.
== Tuugnorgal ==
s0vy4ulmf6qfwwwfh9plh2nlqkl8ahv
181825
181824
2026-08-08T17:15:43Z
Ilya Discuss
10103
181825
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sha'aba Lafiagi suɓaama''' guwerneer diiwal Kwara nder lewru Yarkomaa 1992 dow laylaytol rento (SDP), nden laamu Seneraal Sani Abacha itti mo dow laamu nder lewru Noowammbar 1993. Ko o guwerneer o fuɗɗii mahngo galleeji kesi ngam fedde wiyeteende Kwara State Impression and Publishing, kono ɗe udditaaka haa hitaande 2002, e hitaande 2010 ɗe njogori ko ruttaade.<ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigeria States|publisher=World Statesmen|access-date=2010-04-29}}</ref>
== Golle politik ==
O woniino gardiiɗo Olusola Saraki, Ardiiɗo Senaa e nder laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, mo walli mo ngam suɓaade guwerneer e lewru Duujal hitaande 1991. O woniino tergal e Goomu ngam nanondiral ngenndiwal (CNC) wondude e Olusola Saraki caggal ɗuum o felliti e Saraki e nder hitaande nde ɗum laaɓti ko Bukoham Mo Sarara guwerneer 1999. Kono o woni ko e laamu e nder politik Dowla Kwara.<ref>{{cite web|url=https://www.galaxytvonline.com/news/main-news/kwara-government-to-demolish-premises-of-kwara-state-printing-and-publishing-corporation|title=Kwara Government To Demolish Premises Of Kwara State Printing And Publishing Corporation|date=1 April 2010|last=Oshin|first=Olufemi|work=Galaxy TV|access-date=2010-04-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20110711063239/https://www.galaxytvonline.com/news/main-news/kwara-government-to-demolish-premises-of-kwara-state-printing-and-publishing-corporation|archive-date=2011-07-11|url-status=dead}}</ref>
Lafiagi wonti tergal e yiilirde fedde wiyeteende PDP. E lewru feebariyee 2009, o toɗɗaa hooreejo Diiso ngenndiijo ƴellitaare suukara, woni fedde parastatal. O ardii goomu taskaramji ngam 20 abriil 2009 kawtal hoore lesdi PDP, o waggini budget N400 miliyon. Hokkude ngonka faggudu, hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ustii bidsee oo haa N100 miliyoŋ.
E lewru abriil 2011, o suɓaama senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Kwara worgo. Jogagol Alhaji Mohammed Sha'aba Lafiagi daraniino ngam ɓamtude nguurndam yimɓe diiwaan Kwara. O huutoriima politikaaji keewɗi ngam hirjinde ƴellitaare teeru, haa arti noon e mahngo laabi kesi e rokkude remooɓe ballal kaalis.
O sosi kadi nokku baawɗo waɗde heen ngalu e nder gollorɗe gollorɗe. Lafiagi kadi ƴetti jaŋde no feewi.
O moƴƴini duɗe goodnooɗe ɗee, o mahi heen duɗe kese. O rokki kadi ballal kaalis e almudɓe, o semmbini jannginooɓe ngam ɓeydude ƴellitaare. Ngam darnde maako, jangirde lesdi Kwara ɗon mari semmbe masin, nden bo o daraniiɗo ɓamtaare jaayndeeji. O sosi teleeji leydi Kwara, o ɗaɓɓiri jaaynde wiyeteende The Herald nde ɓeydata humpitaade golle laamu nguu. O walli kadi sosde bankiiji ɗi renndooji ceertuɗi e nder diiwaan hee.
== Tuugnorgal ==
kwnarba47kbgfl9w470ugcwq8m0um7c
181826
181825
2026-08-08T17:16:45Z
Ilya Discuss
10103
181826
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sha'aba Lafiagi suɓaama''' guwerneer diiwal Kwara nder lewru Yarkomaa 1992 dow laylaytol rento (SDP), nden laamu Seneraal Sani Abacha itti mo dow laamu nder lewru Noowammbar 1993. Ko o guwerneer o fuɗɗii mahngo galleeji kesi ngam fedde wiyeteende Kwara State Impression and Publishing, kono ɗe udditaaka haa hitaande 2002, e hitaande 2010 ɗe njogori ko ruttaade.<ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigeria States|publisher=World Statesmen|access-date=2010-04-29}}</ref>
== Golle politik ==
O woniino gardiiɗo Olusola Saraki, Ardiiɗo Senaa e nder laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, mo walli mo ngam suɓaade guwerneer e lewru Duujal hitaande 1991. O woniino tergal e Goomu ngam nanondiral ngenndiwal (CNC) wondude e Olusola Saraki caggal ɗuum o felliti e Saraki e nder hitaande nde ɗum laaɓti ko Bukoham Mo Sarara guwerneer 1999. Kono o woni ko e laamu e nder politik Dowla Kwara.<ref>{{cite web|url=https://www.galaxytvonline.com/news/main-news/kwara-government-to-demolish-premises-of-kwara-state-printing-and-publishing-corporation|title=Kwara Government To Demolish Premises Of Kwara State Printing And Publishing Corporation|date=1 April 2010|last=Oshin|first=Olufemi|work=Galaxy TV|access-date=2010-04-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20110711063239/https://www.galaxytvonline.com/news/main-news/kwara-government-to-demolish-premises-of-kwara-state-printing-and-publishing-corporation|archive-date=2011-07-11|url-status=dead}}</ref>
Lafiagi wonti tergal e yiilirde fedde wiyeteende PDP. E lewru feebariyee 2009, o toɗɗaa hooreejo Diiso ngenndiijo ƴellitaare suukara, woni fedde parastatal. O ardii goomu taskaramji ngam 20 abriil 2009 kawtal hoore lesdi PDP, o waggini budget N400 miliyon. Hokkude ngonka faggudu, hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ustii bidsee oo haa N100 miliyoŋ.<ref>{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|work=[[This Day]]|date=10 November 2001|access-date=2010-04-29|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2005-12-02}}</ref>
E lewru abriil 2011, o suɓaama senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Kwara worgo. Jogagol Alhaji Mohammed Sha'aba Lafiagi daraniino ngam ɓamtude nguurndam yimɓe diiwaan Kwara. O huutoriima politikaaji keewɗi ngam hirjinde ƴellitaare teeru, haa arti noon e mahngo laabi kesi e rokkude remooɓe ballal kaalis.
O sosi kadi nokku baawɗo waɗde heen ngalu e nder gollorɗe gollorɗe. Lafiagi kadi ƴetti jaŋde no feewi.
O moƴƴini duɗe goodnooɗe ɗee, o mahi heen duɗe kese. O rokki kadi ballal kaalis e almudɓe, o semmbini jannginooɓe ngam ɓeydude ƴellitaare. Ngam darnde maako, jangirde lesdi Kwara ɗon mari semmbe masin, nden bo o daraniiɗo ɓamtaare jaayndeeji. O sosi teleeji leydi Kwara, o ɗaɓɓiri jaaynde wiyeteende The Herald nde ɓeydata humpitaade golle laamu nguu. O walli kadi sosde bankiiji ɗi renndooji ceertuɗi e nder diiwaan hee.
== Tuugnorgal ==
7ohtbr4mf6wvet9w2w5bsin6ncp4s39
181827
181826
2026-08-08T17:17:15Z
Ilya Discuss
10103
181827
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sha'aba Lafiagi suɓaama''' guwerneer diiwal Kwara nder lewru Yarkomaa 1992 dow laylaytol rento (SDP), nden laamu Seneraal Sani Abacha itti mo dow laamu nder lewru Noowammbar 1993. Ko o guwerneer o fuɗɗii mahngo galleeji kesi ngam fedde wiyeteende Kwara State Impression and Publishing, kono ɗe udditaaka haa hitaande 2002, e hitaande 2010 ɗe njogori ko ruttaade.<ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigeria States|publisher=World Statesmen|access-date=2010-04-29}}</ref>
== Golle politik ==
O woniino gardiiɗo Olusola Saraki, Ardiiɗo Senaa e nder laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, mo walli mo ngam suɓaade guwerneer e lewru Duujal hitaande 1991. O woniino tergal e Goomu ngam nanondiral ngenndiwal (CNC) wondude e Olusola Saraki caggal ɗuum o felliti e Saraki e nder hitaande nde ɗum laaɓti ko Bukoham Mo Sarara guwerneer 1999. Kono o woni ko e laamu e nder politik Dowla Kwara.<ref>{{cite web|url=https://www.galaxytvonline.com/news/main-news/kwara-government-to-demolish-premises-of-kwara-state-printing-and-publishing-corporation|title=Kwara Government To Demolish Premises Of Kwara State Printing And Publishing Corporation|date=1 April 2010|last=Oshin|first=Olufemi|work=Galaxy TV|access-date=2010-04-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20110711063239/https://www.galaxytvonline.com/news/main-news/kwara-government-to-demolish-premises-of-kwara-state-printing-and-publishing-corporation|archive-date=2011-07-11|url-status=dead}}</ref>
Lafiagi wonti tergal e yiilirde fedde wiyeteende PDP. E lewru feebariyee 2009, o toɗɗaa hooreejo Diiso ngenndiijo ƴellitaare suukara, woni fedde parastatal. O ardii goomu taskaramji ngam 20 abriil 2009 kawtal hoore lesdi PDP, o waggini budget N400 miliyon. Hokkude ngonka faggudu, hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ustii bidsee oo haa N100 miliyoŋ.<ref>{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|work=[[This Day]]|date=10 November 2001|access-date=2010-04-29|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2005-12-02}}</ref>
E lewru abriil 2011, o suɓaama senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Kwara worgo. Jogagol Alhaji Mohammed Sha'aba Lafiagi daraniino ngam ɓamtude nguurndam yimɓe diiwaan Kwara. O huutoriima politikaaji keewɗi ngam hirjinde ƴellitaare teeru, haa arti noon e mahngo laabi kesi e rokkude remooɓe ballal kaalis.<ref>{{cite web|url=https://www.pdpuschapter.org/5.html|title=Welcome|publisher=Peoples Democratic Party Nigeria (USA)|access-date=2010-04-29|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100601033107/https://www.pdpuschapter.org/5.html|archive-date=2010-06-01}}</ref>
O sosi kadi nokku baawɗo waɗde heen ngalu e nder gollorɗe gollorɗe. Lafiagi kadi ƴetti jaŋde no feewi.
O moƴƴini duɗe goodnooɗe ɗee, o mahi heen duɗe kese. O rokki kadi ballal kaalis e almudɓe, o semmbini jannginooɓe ngam ɓeydude ƴellitaare. Ngam darnde maako, jangirde lesdi Kwara ɗon mari semmbe masin, nden bo o daraniiɗo ɓamtaare jaayndeeji. O sosi teleeji leydi Kwara, o ɗaɓɓiri jaaynde wiyeteende The Herald nde ɓeydata humpitaade golle laamu nguu. O walli kadi sosde bankiiji ɗi renndooji ceertuɗi e nder diiwaan hee.
== Tuugnorgal ==
e95a74imqwjvtienuorlpge4t0vbjuw
181828
181827
2026-08-08T17:17:52Z
Ilya Discuss
10103
181828
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sha'aba Lafiagi suɓaama''' guwerneer diiwal Kwara nder lewru Yarkomaa 1992 dow laylaytol rento (SDP), nden laamu Seneraal Sani Abacha itti mo dow laamu nder lewru Noowammbar 1993. Ko o guwerneer o fuɗɗii mahngo galleeji kesi ngam fedde wiyeteende Kwara State Impression and Publishing, kono ɗe udditaaka haa hitaande 2002, e hitaande 2010 ɗe njogori ko ruttaade.<ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigeria States|publisher=World Statesmen|access-date=2010-04-29}}</ref>
== Golle politik ==
O woniino gardiiɗo Olusola Saraki, Ardiiɗo Senaa e nder laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, mo walli mo ngam suɓaade guwerneer e lewru Duujal hitaande 1991. O woniino tergal e Goomu ngam nanondiral ngenndiwal (CNC) wondude e Olusola Saraki caggal ɗuum o felliti e Saraki e nder hitaande nde ɗum laaɓti ko Bukoham Mo Sarara guwerneer 1999. Kono o woni ko e laamu e nder politik Dowla Kwara.<ref>{{cite web|url=https://www.galaxytvonline.com/news/main-news/kwara-government-to-demolish-premises-of-kwara-state-printing-and-publishing-corporation|title=Kwara Government To Demolish Premises Of Kwara State Printing And Publishing Corporation|date=1 April 2010|last=Oshin|first=Olufemi|work=Galaxy TV|access-date=2010-04-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20110711063239/https://www.galaxytvonline.com/news/main-news/kwara-government-to-demolish-premises-of-kwara-state-printing-and-publishing-corporation|archive-date=2011-07-11|url-status=dead}}</ref>
Lafiagi wonti tergal e yiilirde fedde wiyeteende PDP. E lewru feebariyee 2009, o toɗɗaa hooreejo Diiso ngenndiijo ƴellitaare suukara, woni fedde parastatal. O ardii goomu taskaramji ngam 20 abriil 2009 kawtal hoore lesdi PDP, o waggini budget N400 miliyon. Hokkude ngonka faggudu, hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ustii bidsee oo haa N100 miliyoŋ.<ref>{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|work=[[This Day]]|date=10 November 2001|access-date=2010-04-29|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2005-12-02}}</ref>
E lewru abriil 2011, o suɓaama senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Kwara worgo. Jogagol Alhaji Mohammed Sha'aba Lafiagi daraniino ngam ɓamtude nguurndam yimɓe diiwaan Kwara. O huutoriima politikaaji keewɗi ngam hirjinde ƴellitaare teeru, haa arti noon e mahngo laabi kesi e rokkude remooɓe ballal kaalis.<ref>{{cite web|url=https://www.pdpuschapter.org/5.html|title=Welcome|publisher=Peoples Democratic Party Nigeria (USA)|access-date=2010-04-29|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100601033107/https://www.pdpuschapter.org/5.html|archive-date=2010-06-01}}</ref>
O sosi kadi nokku baawɗo waɗde heen ngalu e nder gollorɗe gollorɗe. Lafiagi kadi ƴetti jaŋde no feewi..<ref>{{cite web|url=https://www.accessmylibrary.com/article-1G1-197905523/yaradua-slashes-pdp-convention.html|title=Yar'Adua Slashes PDP Convention Budget to N100 Million.|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=16 April 2009|last=Umoru|first=Henry|access-date=2010-04-29}}</ref>
O moƴƴini duɗe goodnooɗe ɗee, o mahi heen duɗe kese. O rokki kadi ballal kaalis e almudɓe, o semmbini jannginooɓe ngam ɓeydude ƴellitaare. Ngam darnde maako, jangirde lesdi Kwara ɗon mari semmbe masin, nden bo o daraniiɗo ɓamtaare jaayndeeji. O sosi teleeji leydi Kwara, o ɗaɓɓiri jaaynde wiyeteende The Herald nde ɓeydata humpitaade golle laamu nguu. O walli kadi sosde bankiiji ɗi renndooji ceertuɗi e nder diiwaan hee.
== Tuugnorgal ==
j7dilvywoet2w3e077rgwyr7x8rz4fc
181830
181828
2026-08-08T17:18:24Z
Ilya Discuss
10103
181830
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Sha'aba Lafiagi suɓaama''' guwerneer diiwal Kwara nder lewru Yarkomaa 1992 dow laylaytol rento (SDP), nden laamu Seneraal Sani Abacha itti mo dow laamu nder lewru Noowammbar 1993. Ko o guwerneer o fuɗɗii mahngo galleeji kesi ngam fedde wiyeteende Kwara State Impression and Publishing, kono ɗe udditaaka haa hitaande 2002, e hitaande 2010 ɗe njogori ko ruttaade.<ref name="wstate">{{cite web|url=https://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigeria States|publisher=World Statesmen|access-date=2010-04-29}}</ref>
== Golle politik ==
O woniino gardiiɗo Olusola Saraki, Ardiiɗo Senaa e nder laamu Naajeeriya ɗiɗaɓuru, mo walli mo ngam suɓaade guwerneer e lewru Duujal hitaande 1991. O woniino tergal e Goomu ngam nanondiral ngenndiwal (CNC) wondude e Olusola Saraki caggal ɗuum o felliti e Saraki e nder hitaande nde ɗum laaɓti ko Bukoham Mo Sarara guwerneer 1999. Kono o woni ko e laamu e nder politik Dowla Kwara.<ref>{{cite web|url=https://www.galaxytvonline.com/news/main-news/kwara-government-to-demolish-premises-of-kwara-state-printing-and-publishing-corporation|title=Kwara Government To Demolish Premises Of Kwara State Printing And Publishing Corporation|date=1 April 2010|last=Oshin|first=Olufemi|work=Galaxy TV|access-date=2010-04-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20110711063239/https://www.galaxytvonline.com/news/main-news/kwara-government-to-demolish-premises-of-kwara-state-printing-and-publishing-corporation|archive-date=2011-07-11|url-status=dead}}</ref>
Lafiagi wonti tergal e yiilirde fedde wiyeteende PDP. E lewru feebariyee 2009, o toɗɗaa hooreejo Diiso ngenndiijo ƴellitaare suukara, woni fedde parastatal. O ardii goomu taskaramji ngam 20 abriil 2009 kawtal hoore lesdi PDP, o waggini budget N400 miliyon. Hokkude ngonka faggudu, hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ustii bidsee oo haa N100 miliyoŋ.<ref>{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|work=[[This Day]]|date=10 November 2001|access-date=2010-04-29|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2005-12-02}}</ref>
E lewru abriil 2011, o suɓaama senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer Kwara worgo. Jogagol Alhaji Mohammed Sha'aba Lafiagi daraniino ngam ɓamtude nguurndam yimɓe diiwaan Kwara. O huutoriima politikaaji keewɗi ngam hirjinde ƴellitaare teeru, haa arti noon e mahngo laabi kesi e rokkude remooɓe ballal kaalis.<ref>{{cite web|url=https://www.pdpuschapter.org/5.html|title=Welcome|publisher=Peoples Democratic Party Nigeria (USA)|access-date=2010-04-29|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100601033107/https://www.pdpuschapter.org/5.html|archive-date=2010-06-01}}</ref>
O sosi kadi nokku baawɗo waɗde heen ngalu e nder gollorɗe gollorɗe. Lafiagi kadi ƴetti jaŋde no feewi..<ref>{{cite web|url=https://www.accessmylibrary.com/article-1G1-197905523/yaradua-slashes-pdp-convention.html|title=Yar'Adua Slashes PDP Convention Budget to N100 Million.|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=16 April 2009|last=Umoru|first=Henry|access-date=2010-04-29}}</ref>
O moƴƴini duɗe goodnooɗe ɗee, o mahi heen duɗe kese. O rokki kadi ballal kaalis e almudɓe, o semmbini jannginooɓe ngam ɓeydude ƴellitaare. Ngam darnde maako, jangirde lesdi Kwara ɗon mari semmbe masin, nden bo o daraniiɗo ɓamtaare jaayndeeji. O sosi teleeji leydi Kwara, o ɗaɓɓiri jaaynde wiyeteende The Herald nde ɓeydata humpitaade golle laamu nguu. O walli kadi sosde bankiiji ɗi renndooji ceertuɗi e nder diiwaan hee.<ref>{{cite web|url=https://abubakarbukolasaraki.com/wp-content/uploads/2020/06/Part-Two.pdf|page=28|title=Part Two: The Makers of Kwara State|website=abubakarbukolasaraki.com|date=June 2020|access-date=2023-07-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20230611213831/https://abubakarbukolasaraki.com/wp-content/uploads/2020/06/Part-Two.pdf|archive-date=2023-06-11|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
qoram5d76ognrwz8o9qex5f6sp08zj9
Ibrahim Lame
0
43456
181831
2026-08-08T17:21:05Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Ibraahiima Yakubu Lame (10 feebariyee 1953 – 25 mee 2019) ko jannginoowo e dawriyanke leydi Najeriya, o suɓaama senateer e hitaande 1992 e nder laamu tataɓuru, o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e lewru ut 1999, o toɗɗaa ko ministeer mo leydi Ya Duujal 2008. Ɓawo Ibraahiima Yakubu Lame jibinaa ko ñalnde 10 feebariyee 1953, to Bauchi. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, o heɓi ɗoon B.Sc. Ganndal politik, ca..."
181831
wikitext
text/x-wiki
Ibraahiima Yakubu Lame (10 feebariyee 1953 – 25 mee 2019) ko jannginoowo e dawriyanke leydi Najeriya, o suɓaama senateer e hitaande 1992 e nder laamu tataɓuru, o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e lewru ut 1999, o toɗɗaa ko ministeer mo leydi Ya Duujal 2008. Ɓawo Ibraahiima Yakubu Lame jibinaa ko ñalnde 10 feebariyee 1953, to Bauchi. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, o heɓi ɗoon B.Sc. Ganndal politik, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio, Athens, Ohio, Amerik ɗo o heɓi Ph.D. Njuɓɓudi jaŋde toownde. O toɗɗaa balloowo binnditagol duɗal jaaɓi haaɗtirde Bauchi to bannge gannde e ganndal, to diiwaan Bauchi, e hitaande 1978. O wonti hooreejo duɗal ngal e hitaande 1984. Tuggi 1985 haa 1987 o wonii Komiseer jaŋde. E hitaande 1992 o toɗɗaa Senaateer. Tuggi 1998 haa 1999 ko o cukko hooreejo leydi lannda PDP. E lewru ut 1999 o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, o wasiyiima ko fayti e narkotik e bonanndeeji kaalis. E hitaande 2002 o woniino Direkteer Jeneral Institut Démocratique des Peuples, o yiytaa ko kanndidaa PDP potɗo wonde guwerneer diiwaan Bauchi e wooteeji lewru abriil 2003. Jaagorgal ko feewti e polis Ñalnde 17 desaambar 2008, hooreejo leydi ndii hono Umaru Yar’Adua toɗɗii mo jaagorgal geɗe polis. Caggal nde o heɓi laamu, ɓooyaani ko o teskiima wonde caɗeele mawɗe ina ngoodi e polis. Cellal deenoowo e kaɓirɗe ina ngondi e caɗeele, ina ŋakki otooji no feewi, jokkondiral renndo ina foti moƴƴineede. E lewru Noowammbar 2009, o jaabtii tuumeede wonde N3.5 miliyaar yaltinaama ngam haɓaade e haɓaade bonanndeeji e nder gure jeeɗiɗi, o wiyi kaalis oo ina selli kono ina woodi leelgol e rokkude eɓɓooje ɗee. Tuugnorgal
l0qex8a5r3a88j96a42gv0837a41cec
181832
181831
2026-08-08T17:21:31Z
Ilya Discuss
10103
181832
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Ibraahiima Yakubu Lame (10 feebariyee 1953 – 25 mee 2019) ko jannginoowo e dawriyanke leydi Najeriya, o suɓaama senateer e hitaande 1992 e nder laamu tataɓuru, o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e lewru ut 1999, o toɗɗaa ko ministeer mo leydi Ya Duujal 2008. Ɓawo Ibraahiima Yakubu Lame jibinaa ko ñalnde 10 feebariyee 1953, to Bauchi. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, o heɓi ɗoon B.Sc. Ganndal politik, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio, Athens, Ohio, Amerik ɗo o heɓi Ph.D. Njuɓɓudi jaŋde toownde. O toɗɗaa balloowo binnditagol duɗal jaaɓi haaɗtirde Bauchi to bannge gannde e ganndal, to diiwaan Bauchi, e hitaande 1978. O wonti hooreejo duɗal ngal e hitaande 1984. Tuggi 1985 haa 1987 o wonii Komiseer jaŋde. E hitaande 1992 o toɗɗaa Senaateer. Tuggi 1998 haa 1999 ko o cukko hooreejo leydi lannda PDP. E lewru ut 1999 o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, o wasiyiima ko fayti e narkotik e bonanndeeji kaalis. E hitaande 2002 o woniino Direkteer Jeneral Institut Démocratique des Peuples, o yiytaa ko kanndidaa PDP potɗo wonde guwerneer diiwaan Bauchi e wooteeji lewru abriil 2003. Jaagorgal ko feewti e polis Ñalnde 17 desaambar 2008, hooreejo leydi ndii hono Umaru Yar’Adua toɗɗii mo jaagorgal geɗe polis. Caggal nde o heɓi laamu, ɓooyaani ko o teskiima wonde caɗeele mawɗe ina ngoodi e polis. Cellal deenoowo e kaɓirɗe ina ngondi e caɗeele, ina ŋakki otooji no feewi, jokkondiral renndo ina foti moƴƴineede. E lewru Noowammbar 2009, o jaabtii tuumeede wonde N3.5 miliyaar yaltinaama ngam haɓaade e haɓaade bonanndeeji e nder gure jeeɗiɗi, o wiyi kaalis oo ina selli kono ina woodi leelgol e rokkude eɓɓooje ɗee. Tuugnorgal
hke4gdndmqtgn62eshamxr6v5wkgomz
181833
181832
2026-08-08T17:23:07Z
Ilya Discuss
10103
181833
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibraahiima Yakubu Lame''' (10 feebariyee 1953 – 25 mee 2019) ko jannginoowo e dawriyanke leydi Najeriya, o suɓaama senateer e hitaande 1992 e nder laamu tataɓuru, o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e lewru ut 1999, o toɗɗaa ko ministeer mo leydi Ya Duujal 2008.
Ɓawo Ibraahiima Yakubu Lame jibinaa ko ñalnde 10 feebariyee 1953, to Bauchi
. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, o heɓi ɗoon B.Sc. Ganndal politik, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio, Athens, Ohio, Amerik ɗo o heɓi Ph.D.
== Njuɓɓudi jaŋde toownde. ==
O toɗɗaa balloowo binnditagol duɗal jaaɓi haaɗtirde Bauchi to bannge gannde e ganndal, to diiwaan Bauchi, e hitaande 1978. O wonti hooreejo duɗal ngal e hitaande 1984.
Tuggi 1985 haa 1987 o wonii Komiseer jaŋde. E hitaande 1992 o toɗɗaa Senaateer. Tuggi 1998 haa 1999 ko o cukko hooreejo leydi lannda PDP.
E lewru ut 1999 o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, o wasiyiima ko fayti e narkotik e bonanndeeji kaalis. E hitaande 2002 o woniino Direkteer Jeneral Institut Démocratique des Peuples, o yiytaa ko kanndidaa PDP potɗo wonde guwerneer diiwaan Bauchi e wooteeji lewru abriil 2003.
Jaagorgal ko feewti e polis Ñalnde 17 desaambar 2008, hooreejo leydi ndii hono Umaru Yar’Adua toɗɗii mo jaagorgal geɗe polis. Caggal nde o heɓi laamu, ɓooyaani ko o teskiima wonde caɗeele mawɗe ina ngoodi e polis. Cellal deenoowo e kaɓirɗe ina ngondi e caɗeele, ina ŋakki otooji no feewi, jokkondiral renndo ina foti moƴƴineede.
E lewru Noowammbar 2009, o jaabtii tuumeede wonde N3.5 miliyaar yaltinaama ngam haɓaade e haɓaade bonanndeeji e nder gure jeeɗiɗi, o wiyi kaalis oo ina selli kono ina woodi leelgol e rokkude eɓɓooje ɗee.
== Tuugnorgal ==
krmyfcqly2rb5qelqfyad75k1t3gl8o
181834
181833
2026-08-08T17:23:59Z
Ilya Discuss
10103
181834
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibraahiima Yakubu Lame''' (10 feebariyee 1953 – 25 mee 2019) ko jannginoowo e dawriyanke leydi Najeriya, o suɓaama senateer e hitaande 1992 e nder laamu tataɓuru, o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e lewru ut 1999, o toɗɗaa ko ministeer mo leydi Ya Duujal 2008.<ref name="wikki">{{cite web|url=https://wikkitimes.com/2019/05/26/breaking-former-minister-of-police-affairs-dr-yakubu-lame-is-dead/|title=BREAKING: Former Minister of Police Affairs Dr Yakubu Lame is dead|author=Haruna Mohammed Salisu|date=May 26, 2019|publisher=Wikki Times|access-date=May 26, 2019|archive-date=November 25, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201125123719/https://wikkitimes.com/2019/05/26/breaking-former-minister-of-police-affairs-dr-yakubu-lame-is-dead/|url-status=dead}}</ref>
Ɓawo Ibraahiima Yakubu Lame jibinaa ko ñalnde 10 feebariyee 1953, to Bauchi
. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, o heɓi ɗoon B.Sc. Ganndal politik, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio, Athens, Ohio, Amerik ɗo o heɓi Ph.D.
== Njuɓɓudi jaŋde toownde. ==
O toɗɗaa balloowo binnditagol duɗal jaaɓi haaɗtirde Bauchi to bannge gannde e ganndal, to diiwaan Bauchi, e hitaande 1978. O wonti hooreejo duɗal ngal e hitaande 1984.
Tuggi 1985 haa 1987 o wonii Komiseer jaŋde. E hitaande 1992 o toɗɗaa Senaateer. Tuggi 1998 haa 1999 ko o cukko hooreejo leydi lannda PDP.
E lewru ut 1999 o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, o wasiyiima ko fayti e narkotik e bonanndeeji kaalis. E hitaande 2002 o woniino Direkteer Jeneral Institut Démocratique des Peuples, o yiytaa ko kanndidaa PDP potɗo wonde guwerneer diiwaan Bauchi e wooteeji lewru abriil 2003.
Jaagorgal ko feewti e polis Ñalnde 17 desaambar 2008, hooreejo leydi ndii hono Umaru Yar’Adua toɗɗii mo jaagorgal geɗe polis. Caggal nde o heɓi laamu, ɓooyaani ko o teskiima wonde caɗeele mawɗe ina ngoodi e polis. Cellal deenoowo e kaɓirɗe ina ngondi e caɗeele, ina ŋakki otooji no feewi, jokkondiral renndo ina foti moƴƴineede.
E lewru Noowammbar 2009, o jaabtii tuumeede wonde N3.5 miliyaar yaltinaama ngam haɓaade e haɓaade bonanndeeji e nder gure jeeɗiɗi, o wiyi kaalis oo ina selli kono ina woodi leelgol e rokkude eɓɓooje ɗee.
== Tuugnorgal ==
3ty0bhooidrdrqq56lxerfwjkpo8ziw
181835
181834
2026-08-08T17:25:19Z
Ilya Discuss
10103
181835
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibraahiima Yakubu Lame''' (10 feebariyee 1953 – 25 mee 2019) ko jannginoowo e dawriyanke leydi Najeriya, o suɓaama senateer e hitaande 1992 e nder laamu tataɓuru, o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e lewru ut 1999, o toɗɗaa ko ministeer mo leydi Ya Duujal 2008.<ref name="wikki">{{cite web|url=https://wikkitimes.com/2019/05/26/breaking-former-minister-of-police-affairs-dr-yakubu-lame-is-dead/|title=BREAKING: Former Minister of Police Affairs Dr Yakubu Lame is dead|author=Haruna Mohammed Salisu|date=May 26, 2019|publisher=Wikki Times|access-date=May 26, 2019|archive-date=November 25, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201125123719/https://wikkitimes.com/2019/05/26/breaking-former-minister-of-police-affairs-dr-yakubu-lame-is-dead/|url-status=dead}}</ref>
Ɓawo Ibraahiima Yakubu Lame jibinaa ko ñalnde 10 feebariyee 1953, to Bauchi
. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, o heɓi ɗoon B.Sc. Ganndal politik, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio, Athens, Ohio, Amerik ɗo o heɓi Ph.D.<ref>[https://www.dailytrust.com.ng/ex-police-affairs-minister-yakubu-lame-dies-in-abuja.html Ex-Police Affairs minister, Yakubu Lame dies in Abuja]</ref><ref name="sunbio">{{Cite news|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/news/national/2008/nov/19/national-19-11-2008-005.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Those who will be ministers|author=MOSHOOD ADEBAYO|date=November 19, 2008|access-date=2009-12-26|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}{{Dead link|date=January 2020|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
== Njuɓɓudi jaŋde toownde. ==
O toɗɗaa balloowo binnditagol duɗal jaaɓi haaɗtirde Bauchi to bannge gannde e ganndal, to diiwaan Bauchi, e hitaande 1978. O wonti hooreejo duɗal ngal e hitaande 1984.
Tuggi 1985 haa 1987 o wonii Komiseer jaŋde. E hitaande 1992 o toɗɗaa Senaateer. Tuggi 1998 haa 1999 ko o cukko hooreejo leydi lannda PDP.
E lewru ut 1999 o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, o wasiyiima ko fayti e narkotik e bonanndeeji kaalis. E hitaande 2002 o woniino Direkteer Jeneral Institut Démocratique des Peuples, o yiytaa ko kanndidaa PDP potɗo wonde guwerneer diiwaan Bauchi e wooteeji lewru abriil 2003.
Jaagorgal ko feewti e polis Ñalnde 17 desaambar 2008, hooreejo leydi ndii hono Umaru Yar’Adua toɗɗii mo jaagorgal geɗe polis. Caggal nde o heɓi laamu, ɓooyaani ko o teskiima wonde caɗeele mawɗe ina ngoodi e polis. Cellal deenoowo e kaɓirɗe ina ngondi e caɗeele, ina ŋakki otooji no feewi, jokkondiral renndo ina foti moƴƴineede.
E lewru Noowammbar 2009, o jaabtii tuumeede wonde N3.5 miliyaar yaltinaama ngam haɓaade e haɓaade bonanndeeji e nder gure jeeɗiɗi, o wiyi kaalis oo ina selli kono ina woodi leelgol e rokkude eɓɓooje ɗee.
== Tuugnorgal ==
fn7vh6k5ks8akx4ibqlv61ydxt0vp41
181836
181835
2026-08-08T17:26:52Z
Ilya Discuss
10103
181836
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibraahiima Yakubu Lame''' (10 feebariyee 1953 – 25 mee 2019) ko jannginoowo e dawriyanke leydi Najeriya, o suɓaama senateer e hitaande 1992 e nder laamu tataɓuru, o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e lewru ut 1999, o toɗɗaa ko ministeer mo leydi Ya Duujal 2008.<ref name="wikki">{{cite web|url=https://wikkitimes.com/2019/05/26/breaking-former-minister-of-police-affairs-dr-yakubu-lame-is-dead/|title=BREAKING: Former Minister of Police Affairs Dr Yakubu Lame is dead|author=Haruna Mohammed Salisu|date=May 26, 2019|publisher=Wikki Times|access-date=May 26, 2019|archive-date=November 25, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201125123719/https://wikkitimes.com/2019/05/26/breaking-former-minister-of-police-affairs-dr-yakubu-lame-is-dead/|url-status=dead}}</ref>
Ɓawo Ibraahiima Yakubu Lame jibinaa ko ñalnde 10 feebariyee 1953, to Bauchi
. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, o heɓi ɗoon B.Sc. Ganndal politik, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio, Athens, Ohio, Amerik ɗo o heɓi Ph.D.<ref>[https://www.dailytrust.com.ng/ex-police-affairs-minister-yakubu-lame-dies-in-abuja.html Ex-Police Affairs minister, Yakubu Lame dies in Abuja]</ref><ref name="sunbio">{{Cite news|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/news/national/2008/nov/19/national-19-11-2008-005.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Those who will be ministers|author=MOSHOOD ADEBAYO|date=November 19, 2008|access-date=2009-12-26|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}{{Dead link|date=January 2020|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
== Njuɓɓudi jaŋde toownde. ==
<ref name="sunbio2" /><ref>{{cite web|url=http://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/dec/0106.html|title=PDP Guber Aspirants Battle for Tickets|date=2002-12-01|publisher=Daily Sun|access-date=2009-12-26|archive-date=2023-03-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20230318090138/http://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/dec/0106.html|url-status=usurped}}</ref>
O toɗɗaa balloowo binnditagol duɗal jaaɓi haaɗtirde Bauchi to bannge gannde e ganndal, to diiwaan Bauchi, e hitaande 1978. O wonti hooreejo duɗal ngal e hitaande 1984.
Tuggi 1985 haa 1987 o wonii Komiseer jaŋde. E hitaande 1992 o toɗɗaa Senaateer. Tuggi 1998 haa 1999 ko o cukko hooreejo leydi lannda PDP.
E lewru ut 1999 o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, o wasiyiima ko fayti e narkotik e bonanndeeji kaalis. E hitaande 2002 o woniino Direkteer Jeneral Institut Démocratique des Peuples, o yiytaa ko kanndidaa PDP potɗo wonde guwerneer diiwaan Bauchi e wooteeji lewru abriil 2003.
Jaagorgal ko feewti e polis Ñalnde 17 desaambar 2008, hooreejo leydi ndii hono Umaru Yar’Adua toɗɗii mo jaagorgal geɗe polis. Caggal nde o heɓi laamu, ɓooyaani ko o teskiima wonde caɗeele mawɗe ina ngoodi e polis. Cellal deenoowo e kaɓirɗe ina ngondi e caɗeele, ina ŋakki otooji no feewi, jokkondiral renndo ina foti moƴƴineede.
E lewru Noowammbar 2009, o jaabtii tuumeede wonde N3.5 miliyaar yaltinaama ngam haɓaade e haɓaade bonanndeeji e nder gure jeeɗiɗi, o wiyi kaalis oo ina selli kono ina woodi leelgol e rokkude eɓɓooje ɗee.
== Tuugnorgal ==
30fmwk2w801ksroh1w2ptjy1ubu6pgw
181837
181836
2026-08-08T17:28:40Z
Ilya Discuss
10103
181837
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibraahiima Yakubu Lame''' (10 feebariyee 1953 – 25 mee 2019) ko jannginoowo e dawriyanke leydi Najeriya, o suɓaama senateer e hitaande 1992 e nder laamu tataɓuru, o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e lewru ut 1999, o toɗɗaa ko ministeer mo leydi Ya Duujal 2008.<ref name="wikki">{{cite web|url=https://wikkitimes.com/2019/05/26/breaking-former-minister-of-police-affairs-dr-yakubu-lame-is-dead/|title=BREAKING: Former Minister of Police Affairs Dr Yakubu Lame is dead|author=Haruna Mohammed Salisu|date=May 26, 2019|publisher=Wikki Times|access-date=May 26, 2019|archive-date=November 25, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201125123719/https://wikkitimes.com/2019/05/26/breaking-former-minister-of-police-affairs-dr-yakubu-lame-is-dead/|url-status=dead}}</ref>
Ɓawo Ibraahiima Yakubu Lame jibinaa ko ñalnde 10 feebariyee 1953, to Bauchi
. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, o heɓi ɗoon B.Sc. Ganndal politik, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio, Athens, Ohio, Amerik ɗo o heɓi Ph.D.<ref>[https://www.dailytrust.com.ng/ex-police-affairs-minister-yakubu-lame-dies-in-abuja.html Ex-Police Affairs minister, Yakubu Lame dies in Abuja]</ref><ref name="sunbio">{{Cite news|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/news/national/2008/nov/19/national-19-11-2008-005.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Those who will be ministers|author=MOSHOOD ADEBAYO|date=November 19, 2008|access-date=2009-12-26|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}{{Dead link|date=January 2020|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
== Njuɓɓudi jaŋde toownde. ==
<ref name="sunbio2" /><ref>{{cite web|url=http://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/dec/0106.html|title=PDP Guber Aspirants Battle for Tickets|date=2002-12-01|publisher=Daily Sun|access-date=2009-12-26|archive-date=2023-03-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20230318090138/http://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/dec/0106.html|url-status=usurped}}</ref>
O toɗɗaa balloowo binnditagol duɗal jaaɓi haaɗtirde Bauchi to bannge gannde e ganndal, to diiwaan Bauchi, e hitaande 1978. O wonti hooreejo duɗal ngal e hitaande 1984.
Tuggi 1985 haa 1987 o wonii Komiseer jaŋde. E hitaande 1992 o toɗɗaa Senaateer. Tuggi 1998 haa 1999 ko o cukko hooreejo leydi lannda PDP.<ref>{{cite web|url=http://234next.com/csp/cms/sites/Next/News/5501477-147/story.csp|publisher=234Next|title=Committee recommends N50,000 minimum pay for police|author=Festus Owete|date=December 24, 2009|access-date=2009-12-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721135244/http://234next.com/csp/cms/sites/Next/News/5501477-147/story.csp|archive-date=July 21, 2011|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2009/11/15/n3-5bn-crime-control-money-not-missing-says-minister/|location=Lagos, Nigeria|title=N3.5bn crime control money not missing, says minister|date=Nov 15, 2009|author=KINGSLEY OMONOBI|access-date=2009-12-26|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
E lewru ut 1999 o toɗɗaa balloowo mawɗo keeriiɗo to hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, o wasiyiima ko fayti e narkotik e bonanndeeji kaalis. E hitaande 2002 o woniino Direkteer Jeneral Institut Démocratique des Peuples, o yiytaa ko kanndidaa PDP potɗo wonde guwerneer diiwaan Bauchi e wooteeji lewru abriil 2003.
Jaagorgal ko feewti e polis Ñalnde 17 desaambar 2008, hooreejo leydi ndii hono Umaru Yar’Adua toɗɗii mo jaagorgal geɗe polis. Caggal nde o heɓi laamu, ɓooyaani ko o teskiima wonde caɗeele mawɗe ina ngoodi e polis. Cellal deenoowo e kaɓirɗe ina ngondi e caɗeele, ina ŋakki otooji no feewi, jokkondiral renndo ina foti moƴƴineede.
E lewru Noowammbar 2009, o jaabtii tuumeede wonde N3.5 miliyaar yaltinaama ngam haɓaade e haɓaade bonanndeeji e nder gure jeeɗiɗi, o wiyi kaalis oo ina selli kono ina woodi leelgol e rokkude eɓɓooje ɗee.
== Tuugnorgal ==
apmmqmbujxzas3nruu6qqt0qzvdm82z
Template:-
10
43457
181871
2026-08-09T00:30:53Z
PK2
844
Redirected page to [[Template:Clear]]
181871
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Template:Clear]]
321aaofzzzl6ha5uj7sf2v4753r6ydi
Shuaibu Isa Lau
0
43458
181884
2026-08-09T09:20:10Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Shuaibu Isa Lau (jibinaa ko 27 noowammbar 1960) ko Politiyanke Naajeeriya, o woniino senateer wakiiliijo diiwaan senateer Taraba worgo gila 2017. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Shuaibu Isa Lau jibinaa ko to Lau e nder diiwaan Taraba hannde oo[3] ñalnde 27 noowammbar 1960 e nder galle Alhaji Iisaa Ali e Hajji Zainab Iisaa Ali. O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal leslesal njuɓɓudi jaŋde nokkuure Lau, tuggi 1969 e hitaande 1..."
181884
wikitext
text/x-wiki
Shuaibu Isa Lau (jibinaa ko 27 noowammbar 1960) ko Politiyanke Naajeeriya, o woniino senateer wakiiliijo diiwaan senateer Taraba worgo gila 2017. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Shuaibu Isa Lau jibinaa ko to Lau e nder diiwaan Taraba hannde oo[3] ñalnde 27 noowammbar 1960 e nder galle Alhaji Iisaa Ali e Hajji Zainab Iisaa Ali. O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal leslesal njuɓɓudi jaŋde nokkuure Lau, tuggi 1969 e hitaande 1975 caggal ɗuum o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Muhammed, Yola ngam heɓde seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkunde 1975 e 1980. Caggal ɗuum, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Zamadu A9, e hitaande 1975 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Innjiniyaaruuji ɗo o heɓi bakkaa makko e hitaande 1984. Golle politik E hitaande 2015, Lau naati e politik nde o dañii ƴaañde jooɗorde senateer Taraba worgo e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi kono Abubakar Sani Danladi manoore ngam heɓde jooɗorde ndee, o anndinaama o dañii. Caggal ɗuum o ɗaɓɓiri ñaawirdu too, o dañii ñalnde 23 suwee 2017 ngam wonde tergal asammbelee 8ɓo e nder Senaa haa suwee 2019. O suɓaama kadi e les lannda politik gooto, lannda Demokaraasi Leƴƴi ñalnde 28 marse 2019 ɗo o heɓi 113, 580 woote ngam foolde luulndo makko ɓurngo ɓadaade, Ahmed Yusuf (Gamaliya) mo Kongres All Progressives mo heɓi 111,412 woote ngam daranaade Taraba North duuɓi goɗɗi. Kanko woni hooreejo goomu Senaa dow ko laarani soodugo lesdi haa kawtal lesdi Naajeeriya 9th. O suɓaama kadi senaateer e hitaande 2023. Nguurndam neɗɗo Lau ko debbo Hajia Fati Ibraahiima Hassan Lau, barkinaaɗo e ɓiɓɓe. Tuugnorgal
e2w1lghp4aqsa02eqcqu87uo4slbz4e
181885
181884
2026-08-09T09:20:36Z
Ilya Discuss
10103
181885
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Shuaibu Isa Lau (jibinaa ko 27 noowammbar 1960) ko Politiyanke Naajeeriya, o woniino senateer wakiiliijo diiwaan senateer Taraba worgo gila 2017. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Shuaibu Isa Lau jibinaa ko to Lau e nder diiwaan Taraba hannde oo[3] ñalnde 27 noowammbar 1960 e nder galle Alhaji Iisaa Ali e Hajji Zainab Iisaa Ali. O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal leslesal njuɓɓudi jaŋde nokkuure Lau, tuggi 1969 e hitaande 1975 caggal ɗuum o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Muhammed, Yola ngam heɓde seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkunde 1975 e 1980. Caggal ɗuum, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Zamadu A9, e hitaande 1975 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Innjiniyaaruuji ɗo o heɓi bakkaa makko e hitaande 1984. Golle politik E hitaande 2015, Lau naati e politik nde o dañii ƴaañde jooɗorde senateer Taraba worgo e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi kono Abubakar Sani Danladi manoore ngam heɓde jooɗorde ndee, o anndinaama o dañii. Caggal ɗuum o ɗaɓɓiri ñaawirdu too, o dañii ñalnde 23 suwee 2017 ngam wonde tergal asammbelee 8ɓo e nder Senaa haa suwee 2019. O suɓaama kadi e les lannda politik gooto, lannda Demokaraasi Leƴƴi ñalnde 28 marse 2019 ɗo o heɓi 113, 580 woote ngam foolde luulndo makko ɓurngo ɓadaade, Ahmed Yusuf (Gamaliya) mo Kongres All Progressives mo heɓi 111,412 woote ngam daranaade Taraba North duuɓi goɗɗi. Kanko woni hooreejo goomu Senaa dow ko laarani soodugo lesdi haa kawtal lesdi Naajeeriya 9th. O suɓaama kadi senaateer e hitaande 2023. Nguurndam neɗɗo Lau ko debbo Hajia Fati Ibraahiima Hassan Lau, barkinaaɗo e ɓiɓɓe. Tuugnorgal
8klp0qr1jnpq8t014o7uqha4w1b3y4n
181886
181885
2026-08-09T09:22:17Z
Ilya Discuss
10103
181886
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Shuaibu Isa Lau''' (jibinaa ko 27 noowammbar 1960) ko Politiyanke Naajeeriya, o woniino senateer wakiiliijo diiwaan senateer Taraba worgo gila 2017.
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Shuaibu Isa Lau jibinaa ko to Lau e nder diiwaan Taraba hannde oo[3] ñalnde 27 noowammbar 1960 e nder galle Alhaji Iisaa Ali e Hajji Zainab Iisaa Ali.
O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal leslesal njuɓɓudi jaŋde nokkuure Lau, tuggi 1969 e hitaande 1975 caggal ɗuum o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Muhammed, Yola ngam heɓde seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkunde 1975 e 1980.
Caggal ɗuum, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Zamadu A9, e hitaande 1975 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Innjiniyaaruuji ɗo o heɓi bakkaa makko e hitaande 1984.
== Golle politik ==
E hitaande 2015, Lau naati e politik nde o dañii ƴaañde jooɗorde senateer Taraba worgo e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi kono Abubakar Sani Danladi manoore ngam heɓde jooɗorde ndee, o anndinaama o dañii.
== Caggal ɗuum ==
o ɗaɓɓiri ñaawirdu too, o dañii ñalnde 23 suwee 2017 ngam wonde tergal asammbelee 8ɓo e nder Senaa haa suwee 2019.
O suɓaama kadi e les lannda politik gooto, lannda Demokaraasi Leƴƴi ñalnde 28 marse 2019 ɗo o heɓi 113, 580 woote ngam foolde luulndo makko ɓurngo ɓadaade, Ahmed Yusuf (Gamaliya) mo Kongres All Progressives mo heɓi 111,412 woote ngam daranaade Taraba North duuɓi goɗɗi. Kanko woni hooreejo goomu Senaa dow ko laarani soodugo lesdi haa kawtal lesdi Naajeeriya 9th.
O suɓaama kadi senaateer e hitaande 2023. Nguurndam neɗɗo Lau ko debbo Hajia Fati Ibraahiima Hassan Lau, barkinaaɗo e ɓiɓɓe.
== Tuugnorgal ==
c52mwlqgi7ao24gh7gn91m8rzrktkh6
181887
181886
2026-08-09T09:23:14Z
Ilya Discuss
10103
181887
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Shuaibu Isa Lau''' (jibinaa ko 27 noowammbar 1960) ko Politiyanke Naajeeriya, o woniino senateer wakiiliijo diiwaan senateer Taraba worgo gila 2017..<ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=Senate Swears-in Shuaibu Isa Lau|url=https://www.vanguardngr.com/2017/07/senators-call-osinbajo-war-magu/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2022-02-08|title=PDP replaces Bwaucha with Isa Lau as new senate minority leader|url=https://tribuneonlineng.com/pdp-replaces-bwaucha-with-isa-lau-as-new-senate-minority-leader/|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Shuaibu Isa Lau jibinaa ko to Lau e nder diiwaan Taraba hannde oo[3] ñalnde 27 noowammbar 1960 e nder galle Alhaji Iisaa Ali e Hajji Zainab Iisaa Ali.
O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal leslesal njuɓɓudi jaŋde nokkuure Lau, tuggi 1969 e hitaande 1975 caggal ɗuum o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Muhammed, Yola ngam heɓde seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkunde 1975 e 1980.
Caggal ɗuum, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Zamadu A9, e hitaande 1975 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Innjiniyaaruuji ɗo o heɓi bakkaa makko e hitaande 1984.
== Golle politik ==
E hitaande 2015, Lau naati e politik nde o dañii ƴaañde jooɗorde senateer Taraba worgo e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi kono Abubakar Sani Danladi manoore ngam heɓde jooɗorde ndee, o anndinaama o dañii.
== Caggal ɗuum ==
o ɗaɓɓiri ñaawirdu too, o dañii ñalnde 23 suwee 2017 ngam wonde tergal asammbelee 8ɓo e nder Senaa haa suwee 2019.
O suɓaama kadi e les lannda politik gooto, lannda Demokaraasi Leƴƴi ñalnde 28 marse 2019 ɗo o heɓi 113, 580 woote ngam foolde luulndo makko ɓurngo ɓadaade, Ahmed Yusuf (Gamaliya) mo Kongres All Progressives mo heɓi 111,412 woote ngam daranaade Taraba North duuɓi goɗɗi. Kanko woni hooreejo goomu Senaa dow ko laarani soodugo lesdi haa kawtal lesdi Naajeeriya 9th.
O suɓaama kadi senaateer e hitaande 2023. Nguurndam neɗɗo Lau ko debbo Hajia Fati Ibraahiima Hassan Lau, barkinaaɗo e ɓiɓɓe.
== Tuugnorgal ==
al9t4upccwol88k29mby2uu10082e75
181888
181887
2026-08-09T09:25:00Z
Ilya Discuss
10103
181888
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Shuaibu Isa Lau''' (jibinaa ko 27 noowammbar 1960) ko Politiyanke Naajeeriya, o woniino senateer wakiiliijo diiwaan senateer Taraba worgo gila 2017..<ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=Senate Swears-in Shuaibu Isa Lau|url=https://www.vanguardngr.com/2017/07/senators-call-osinbajo-war-magu/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2022-02-08|title=PDP replaces Bwaucha with Isa Lau as new senate minority leader|url=https://tribuneonlineng.com/pdp-replaces-bwaucha-with-isa-lau-as-new-senate-minority-leader/|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Shuaibu Isa Lau jibinaa ko to Lau e nder diiwaan Taraba hannde oo ñalnde 27 noowammbar 1960 e nder galle Alhaji Iisaa Ali e Hajji Zainab Iisaa Ali.<ref>{{Cite web|url=https://metrowatchonline.com/killings-foreign-militiamen-occupying-zamfara-state-says-senate/|title=Killings: Foreign Militiamen Occupying Zamfara State, Says Senate|last1=Osay|first1=Augustine|last2=e|date=2018-01-17|website=METROWATCH|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite journal|last=basil achie|date=2019-08-08|title=SENATE OF NIGERIA|url=https://www.slideshare.net/basilachie1/senate-of-nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/456|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|website=www.nassnig.org|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.von.gov.ng/senate-advocates-for-victims-of-jalingo-natural-disaster/|title=Senate advocates for victims of Jalingo natural disaster|last=Mark|first=Aisha John|date=2018-05-25|newspaper=[[Voice of Nigeria]]|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref>
O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal leslesal njuɓɓudi jaŋde nokkuure Lau, tuggi 1969 e hitaande 1975 caggal ɗuum o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Muhammed, Yola ngam heɓde seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkunde 1975 e 1980.
Caggal ɗuum, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Zamadu A9, e hitaande 1975 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Innjiniyaaruuji ɗo o heɓi bakkaa makko e hitaande 1984.
== Golle politik ==
E hitaande 2015, Lau naati e politik nde o dañii ƴaañde jooɗorde senateer Taraba worgo e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi kono Abubakar Sani Danladi manoore ngam heɓde jooɗorde ndee, o anndinaama o dañii.
== Caggal ɗuum ==
o ɗaɓɓiri ñaawirdu too, o dañii ñalnde 23 suwee 2017 ngam wonde tergal asammbelee 8ɓo e nder Senaa haa suwee 2019.
O suɓaama kadi e les lannda politik gooto, lannda Demokaraasi Leƴƴi ñalnde 28 marse 2019 ɗo o heɓi 113, 580 woote ngam foolde luulndo makko ɓurngo ɓadaade, Ahmed Yusuf (Gamaliya) mo Kongres All Progressives mo heɓi 111,412 woote ngam daranaade Taraba North duuɓi goɗɗi. Kanko woni hooreejo goomu Senaa dow ko laarani soodugo lesdi haa kawtal lesdi Naajeeriya 9th.
O suɓaama kadi senaateer e hitaande 2023. Nguurndam neɗɗo Lau ko debbo Hajia Fati Ibraahiima Hassan Lau, barkinaaɗo e ɓiɓɓe.
== Tuugnorgal ==
lrqtjdihqoffo71iz56tby0yp11vxxq
181890
181888
2026-08-09T09:26:06Z
Ilya Discuss
10103
181890
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Shuaibu Isa Lau''' (jibinaa ko 27 noowammbar 1960) ko Politiyanke Naajeeriya, o woniino senateer wakiiliijo diiwaan senateer Taraba worgo gila 2017..<ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=Senate Swears-in Shuaibu Isa Lau|url=https://www.vanguardngr.com/2017/07/senators-call-osinbajo-war-magu/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2022-02-08|title=PDP replaces Bwaucha with Isa Lau as new senate minority leader|url=https://tribuneonlineng.com/pdp-replaces-bwaucha-with-isa-lau-as-new-senate-minority-leader/|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Shuaibu Isa Lau jibinaa ko to Lau e nder diiwaan Taraba hannde oo ñalnde 27 noowammbar 1960 e nder galle Alhaji Iisaa Ali e Hajji Zainab Iisaa Ali.<ref>{{Cite web|url=https://metrowatchonline.com/killings-foreign-militiamen-occupying-zamfara-state-says-senate/|title=Killings: Foreign Militiamen Occupying Zamfara State, Says Senate|last1=Osay|first1=Augustine|last2=e|date=2018-01-17|website=METROWATCH|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite journal|last=basil achie|date=2019-08-08|title=SENATE OF NIGERIA|url=https://www.slideshare.net/basilachie1/senate-of-nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/456|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|website=www.nassnig.org|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.von.gov.ng/senate-advocates-for-victims-of-jalingo-natural-disaster/|title=Senate advocates for victims of Jalingo natural disaster|last=Mark|first=Aisha John|date=2018-05-25|newspaper=[[Voice of Nigeria]]|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref>
O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal leslesal njuɓɓudi jaŋde nokkuure Lau, tuggi 1969 e hitaande 1975 caggal ɗuum o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Muhammed, Yola ngam heɓde seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkunde 1975 e 1980..<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/news/politics/shuaibu-lau-senator-sworn-in-for-taraba-north/dn6px51|title=Senator sworn in for Taraba North|date=2017-07-05|newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://newsdiaryonline.com/saraki-swears-tarabas-new-pdp-senator/|location=Abuja, Nigeria|title=Saraki Swears In Taraba's New PDP Senator|last=Newsdiaryonline|first=Editor|date=2017-07-05|newspaper=[[News Diary]]|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/supreme-court-sacks-pdp-senator-danladi/|title=Supreme Court sacks PDP Senator Danladi|newspaper=[[The Punch]]|date=23 June 2017|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/06/court-orders-sani-danladi-to-vacate-seat/|title=Supreme Court Orders Senator Sani Danladi to Vacate Seat & Refund Allowances within 90 Days|last=NAN|date=2017-06-23|website=BellaNaija|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref>
Caggal ɗuum, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Zamadu A9, e hitaande 1975 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Innjiniyaaruuji ɗo o heɓi bakkaa makko e hitaande 1984.
== Golle politik ==
E hitaande 2015, Lau naati e politik nde o dañii ƴaañde jooɗorde senateer Taraba worgo e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi kono Abubakar Sani Danladi manoore ngam heɓde jooɗorde ndee, o anndinaama o dañii.
== Caggal ɗuum ==
o ɗaɓɓiri ñaawirdu too, o dañii ñalnde 23 suwee 2017 ngam wonde tergal asammbelee 8ɓo e nder Senaa haa suwee 2019.
O suɓaama kadi e les lannda politik gooto, lannda Demokaraasi Leƴƴi ñalnde 28 marse 2019 ɗo o heɓi 113, 580 woote ngam foolde luulndo makko ɓurngo ɓadaade, Ahmed Yusuf (Gamaliya) mo Kongres All Progressives mo heɓi 111,412 woote ngam daranaade Taraba North duuɓi goɗɗi. Kanko woni hooreejo goomu Senaa dow ko laarani soodugo lesdi haa kawtal lesdi Naajeeriya 9th.
O suɓaama kadi senaateer e hitaande 2023. Nguurndam neɗɗo Lau ko debbo Hajia Fati Ibraahiima Hassan Lau, barkinaaɗo e ɓiɓɓe.
== Tuugnorgal ==
kyw6p1yz24sm3xtp1wjnd0do471g5n8
181891
181890
2026-08-09T09:27:22Z
Ilya Discuss
10103
181891
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Shuaibu Isa Lau''' (jibinaa ko 27 noowammbar 1960) ko Politiyanke Naajeeriya, o woniino senateer wakiiliijo diiwaan senateer Taraba worgo gila 2017..<ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=Senate Swears-in Shuaibu Isa Lau|url=https://www.vanguardngr.com/2017/07/senators-call-osinbajo-war-magu/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2022-02-08|title=PDP replaces Bwaucha with Isa Lau as new senate minority leader|url=https://tribuneonlineng.com/pdp-replaces-bwaucha-with-isa-lau-as-new-senate-minority-leader/|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Shuaibu Isa Lau jibinaa ko to Lau e nder diiwaan Taraba hannde oo ñalnde 27 noowammbar 1960 e nder galle Alhaji Iisaa Ali e Hajji Zainab Iisaa Ali.<ref>{{Cite web|url=https://metrowatchonline.com/killings-foreign-militiamen-occupying-zamfara-state-says-senate/|title=Killings: Foreign Militiamen Occupying Zamfara State, Says Senate|last1=Osay|first1=Augustine|last2=e|date=2018-01-17|website=METROWATCH|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite journal|last=basil achie|date=2019-08-08|title=SENATE OF NIGERIA|url=https://www.slideshare.net/basilachie1/senate-of-nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/456|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|website=www.nassnig.org|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.von.gov.ng/senate-advocates-for-victims-of-jalingo-natural-disaster/|title=Senate advocates for victims of Jalingo natural disaster|last=Mark|first=Aisha John|date=2018-05-25|newspaper=[[Voice of Nigeria]]|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref>
O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal leslesal njuɓɓudi jaŋde nokkuure Lau, tuggi 1969 e hitaande 1975 caggal ɗuum o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Muhammed, Yola ngam heɓde seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkunde 1975 e 1980..<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/news/politics/shuaibu-lau-senator-sworn-in-for-taraba-north/dn6px51|title=Senator sworn in for Taraba North|date=2017-07-05|newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://newsdiaryonline.com/saraki-swears-tarabas-new-pdp-senator/|location=Abuja, Nigeria|title=Saraki Swears In Taraba's New PDP Senator|last=Newsdiaryonline|first=Editor|date=2017-07-05|newspaper=[[News Diary]]|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/supreme-court-sacks-pdp-senator-danladi/|title=Supreme Court sacks PDP Senator Danladi|newspaper=[[The Punch]]|date=23 June 2017|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/06/court-orders-sani-danladi-to-vacate-seat/|title=Supreme Court Orders Senator Sani Danladi to Vacate Seat & Refund Allowances within 90 Days|last=NAN|date=2017-06-23|website=BellaNaija|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref>
Caggal ɗuum, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Zamadu A9, e hitaande 1975 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Innjiniyaaruuji ɗo o heɓi bakkaa makko e hitaande 1984.<ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2019/02/28/inec-declares-senator-shuaibu-winner-of-taraba-senatorial-race/|title=INEC Declares Senator Shuaibu Winner Of Taraba Senatorial Race|website=Channels Television|access-date=2019-10-29}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://placng.org/wp/2019/07/standing-committees-of-the-9th-senate-2019-2023-chairmen-and-vice-chairmen/|title=Standing Committees of the 9th Senate (2019-2023) (Chairmen and Vice Chairmen)|last=admin|date=2019-07-31|website=PLAC|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/updated-senate-names-69-committees-chairmen-deputies/|title=UPDATED: Senate names 69 committees' chairmen, deputies|newspaper=[[The Punch]]|date=30 July 2019|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.legit.ng/1251749-full-list-senate-committee-chairmen-vice-chairmen-released.html|title=Full list of Senate committee chairmen, vice chairmen released|last=Obichie|first=Buchi|date=2019-07-30|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en|access-date=2019-10-29}}</ref>
== Golle politik ==
E hitaande 2015, Lau naati e politik nde o dañii ƴaañde jooɗorde senateer Taraba worgo e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi kono Abubakar Sani Danladi manoore ngam heɓde jooɗorde ndee, o anndinaama o dañii.
== Caggal ɗuum ==
o ɗaɓɓiri ñaawirdu too, o dañii ñalnde 23 suwee 2017 ngam wonde tergal asammbelee 8ɓo e nder Senaa haa suwee 2019.
O suɓaama kadi e les lannda politik gooto, lannda Demokaraasi Leƴƴi ñalnde 28 marse 2019 ɗo o heɓi 113, 580 woote ngam foolde luulndo makko ɓurngo ɓadaade, Ahmed Yusuf (Gamaliya) mo Kongres All Progressives mo heɓi 111,412 woote ngam daranaade Taraba North duuɓi goɗɗi. Kanko woni hooreejo goomu Senaa dow ko laarani soodugo lesdi haa kawtal lesdi Naajeeriya 9th.
O suɓaama kadi senaateer e hitaande 2023. Nguurndam neɗɗo Lau ko debbo Hajia Fati Ibraahiima Hassan Lau, barkinaaɗo e ɓiɓɓe.
== Tuugnorgal ==
5iybpc3kjtey3dc4t98jnwazskdvwc7
181892
181891
2026-08-09T09:28:25Z
Ilya Discuss
10103
181892
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Shuaibu Isa Lau''' (jibinaa ko 27 noowammbar 1960) ko Politiyanke Naajeeriya, o woniino senateer wakiiliijo diiwaan senateer Taraba worgo gila 2017..<ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=Senate Swears-in Shuaibu Isa Lau|url=https://www.vanguardngr.com/2017/07/senators-call-osinbajo-war-magu/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2022-02-08|title=PDP replaces Bwaucha with Isa Lau as new senate minority leader|url=https://tribuneonlineng.com/pdp-replaces-bwaucha-with-isa-lau-as-new-senate-minority-leader/|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Shuaibu Isa Lau jibinaa ko to Lau e nder diiwaan Taraba hannde oo ñalnde 27 noowammbar 1960 e nder galle Alhaji Iisaa Ali e Hajji Zainab Iisaa Ali.<ref>{{Cite web|url=https://metrowatchonline.com/killings-foreign-militiamen-occupying-zamfara-state-says-senate/|title=Killings: Foreign Militiamen Occupying Zamfara State, Says Senate|last1=Osay|first1=Augustine|last2=e|date=2018-01-17|website=METROWATCH|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite journal|last=basil achie|date=2019-08-08|title=SENATE OF NIGERIA|url=https://www.slideshare.net/basilachie1/senate-of-nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/456|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|website=www.nassnig.org|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.von.gov.ng/senate-advocates-for-victims-of-jalingo-natural-disaster/|title=Senate advocates for victims of Jalingo natural disaster|last=Mark|first=Aisha John|date=2018-05-25|newspaper=[[Voice of Nigeria]]|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref>
O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal leslesal njuɓɓudi jaŋde nokkuure Lau, tuggi 1969 e hitaande 1975 caggal ɗuum o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde Seneraal Murtala Muhammed, Yola ngam heɓde seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkunde 1975 e 1980..<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/news/politics/shuaibu-lau-senator-sworn-in-for-taraba-north/dn6px51|title=Senator sworn in for Taraba North|date=2017-07-05|newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://newsdiaryonline.com/saraki-swears-tarabas-new-pdp-senator/|location=Abuja, Nigeria|title=Saraki Swears In Taraba's New PDP Senator|last=Newsdiaryonline|first=Editor|date=2017-07-05|newspaper=[[News Diary]]|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/supreme-court-sacks-pdp-senator-danladi/|title=Supreme Court sacks PDP Senator Danladi|newspaper=[[The Punch]]|date=23 June 2017|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/06/court-orders-sani-danladi-to-vacate-seat/|title=Supreme Court Orders Senator Sani Danladi to Vacate Seat & Refund Allowances within 90 Days|last=NAN|date=2017-06-23|website=BellaNaija|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref>
Caggal ɗuum, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Zamadu A9, e hitaande 1975 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Innjiniyaaruuji ɗo o heɓi bakkaa makko e hitaande 1984.<ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2019/02/28/inec-declares-senator-shuaibu-winner-of-taraba-senatorial-race/|title=INEC Declares Senator Shuaibu Winner Of Taraba Senatorial Race|website=Channels Television|access-date=2019-10-29}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://placng.org/wp/2019/07/standing-committees-of-the-9th-senate-2019-2023-chairmen-and-vice-chairmen/|title=Standing Committees of the 9th Senate (2019-2023) (Chairmen and Vice Chairmen)|last=admin|date=2019-07-31|website=PLAC|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/updated-senate-names-69-committees-chairmen-deputies/|title=UPDATED: Senate names 69 committees' chairmen, deputies|newspaper=[[The Punch]]|date=30 July 2019|language=en-US|access-date=2019-10-29}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.legit.ng/1251749-full-list-senate-committee-chairmen-vice-chairmen-released.html|title=Full list of Senate committee chairmen, vice chairmen released|last=Obichie|first=Buchi|date=2019-07-30|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en|access-date=2019-10-29}}</ref>
== Golle politik ==
E hitaande 2015, Lau naati e politik nde o dañii ƴaañde jooɗorde senateer Taraba worgo e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi kono Abubakar Sani Danladi manoore ngam heɓde jooɗorde ndee, o anndinaama o dañii.<ref>{{cite web|url=https://nigerianobservernews.com/2019/10/taraba-poly-staffs-daughter-marrys-rectors-son/|title=Taraba Poly Staff's Daughter {{sic|Marr|y's|hide=y}} Rector's Son|last1=Admin|date=|website=Nigerian Observers|archive-url=|archive-date=|accessdate=29 October 2019}}</ref>
== Caggal ɗuum ==
o ɗaɓɓiri ñaawirdu too, o dañii ñalnde 23 suwee 2017 ngam wonde tergal asammbelee 8ɓo e nder Senaa haa suwee 2019.
O suɓaama kadi e les lannda politik gooto, lannda Demokaraasi Leƴƴi ñalnde 28 marse 2019 ɗo o heɓi 113, 580 woote ngam foolde luulndo makko ɓurngo ɓadaade, Ahmed Yusuf (Gamaliya) mo Kongres All Progressives mo heɓi 111,412 woote ngam daranaade Taraba North duuɓi goɗɗi. Kanko woni hooreejo goomu Senaa dow ko laarani soodugo lesdi haa kawtal lesdi Naajeeriya 9th.
O suɓaama kadi senaateer e hitaande 2023. Nguurndam neɗɗo Lau ko debbo Hajia Fati Ibraahiima Hassan Lau, barkinaaɗo e ɓiɓɓe.
== Tuugnorgal ==
7birdnkdd4fmj0p6u4hhvxd2lfk973d
John Gaul Lebo
0
43459
181896
2026-08-09T09:32:20Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "John Gaul Lebo (jibinaa ko 15 mars 1972) ko awokaa leydi Najeriya, gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji leydi Cross River. O jokkondiri ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP) e o gollotoo ko e golle sariyaaji e golle laamu e nder diiwaan Cross River.[citation needed] Jaangirde Lebo heɓi seedantaagal Barrister at Law e Solicitor to suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya e hitaande 1998. O heɓi seedantaagal ko faati e njulaagu e sariyaaji to duɗal njulaagu Regenesys, duɗal sariyaa..."
181896
wikitext
text/x-wiki
John Gaul Lebo (jibinaa ko 15 mars 1972) ko awokaa leydi Najeriya, gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji leydi Cross River. O jokkondiri ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP) e o gollotoo ko e golle sariyaaji e golle laamu e nder diiwaan Cross River.[citation needed] Jaangirde Lebo heɓi seedantaagal Barrister at Law e Solicitor to suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya e hitaande 1998. O heɓi seedantaagal ko faati e njulaagu e sariyaaji to duɗal njulaagu Regenesys, duɗal sariyaaji parlemaa e politik. Lebo janngini sariya haa jaami'aare Abuja, nden o laati hooreejo hukuuma Law Reports lesdi Naajeeriya. Golle politik Lebo suɓaama hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Cross River nyande 10 lewru Juko hitaande 2015. O laati hooreejo arandeejo nder kawtal lesdi Naajeeriya, hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya, e hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya. Ñalnde 10 lewru mbooy hitaande 2024, Lebo anndiniino wonde o yaltii e PDP, e wiyde ɓataake mo o winndi e hooreejo lannda ka to diiwaan Adadama Council Ward, Adadama, nokku laamu Abi to diiwaan Cross River. Golle sariyaaji Lebo lomtii Dowla Cross River e nder batuuji winndereeji, ina heen batu 46ɓo Fedde Parlemaa Commonwealth to Nairobi (2015), Batu Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York (Febariyee 2015), Batu Marakech ngam waylude weeyo (COP22) e lewru noowammbar 2016, e lewru noowammbar 2016 hitaande 2017). Teddungal e njeenaaje E lewru feebariyee 2017, Lebo heɓi njeenaari ummoraade e Duɗal Njuɓɓudi Siwil Ganaa. O tawtoraama jonnde 5th kawtal laamu duuniyaaru nden o heɓi njeenaari Nnamdi Azikiwe Zik ngam ardungal lesdi Naajeeriya ɓurdungal wooɗugo nder hitaande 2017. Tuugnorgal
c8bdv8m6hqgjsao1mb7xhp847yvj5i6
181897
181896
2026-08-09T09:32:44Z
Ilya Discuss
10103
181897
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}John Gaul Lebo (jibinaa ko 15 mars 1972) ko awokaa leydi Najeriya, gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji leydi Cross River. O jokkondiri ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP) e o gollotoo ko e golle sariyaaji e golle laamu e nder diiwaan Cross River.[citation needed] Jaangirde Lebo heɓi seedantaagal Barrister at Law e Solicitor to suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya e hitaande 1998. O heɓi seedantaagal ko faati e njulaagu e sariyaaji to duɗal njulaagu Regenesys, duɗal sariyaaji parlemaa e politik. Lebo janngini sariya haa jaami'aare Abuja, nden o laati hooreejo hukuuma Law Reports lesdi Naajeeriya. Golle politik Lebo suɓaama hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Cross River nyande 10 lewru Juko hitaande 2015. O laati hooreejo arandeejo nder kawtal lesdi Naajeeriya, hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya, e hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya. Ñalnde 10 lewru mbooy hitaande 2024, Lebo anndiniino wonde o yaltii e PDP, e wiyde ɓataake mo o winndi e hooreejo lannda ka to diiwaan Adadama Council Ward, Adadama, nokku laamu Abi to diiwaan Cross River. Golle sariyaaji Lebo lomtii Dowla Cross River e nder batuuji winndereeji, ina heen batu 46ɓo Fedde Parlemaa Commonwealth to Nairobi (2015), Batu Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York (Febariyee 2015), Batu Marakech ngam waylude weeyo (COP22) e lewru noowammbar 2016, e lewru noowammbar 2016 hitaande 2017). Teddungal e njeenaaje E lewru feebariyee 2017, Lebo heɓi njeenaari ummoraade e Duɗal Njuɓɓudi Siwil Ganaa. O tawtoraama jonnde 5th kawtal laamu duuniyaaru nden o heɓi njeenaari Nnamdi Azikiwe Zik ngam ardungal lesdi Naajeeriya ɓurdungal wooɗugo nder hitaande 2017. Tuugnorgal
fldzuds92i9apew01mgpq7l7f0bgr8c
181898
181897
2026-08-09T09:34:15Z
Ilya Discuss
10103
181898
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''John Gaul Lebo''' (jibinaa ko 15 mars 1972) ko awokaa leydi Najeriya, gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji leydi Cross River.
O jokkondiri ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP) e o gollotoo ko e golle sariyaaji e golle laamu e nder diiwaan Cross River.
[citation needed]
Jaangirde Lebo heɓi seedantaagal Barrister at Law e Solicitor to suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya e hitaande 1998. O heɓi seedantaagal ko faati e njulaagu e sariyaaji to duɗal njulaagu Regenesys, duɗal sariyaaji parlemaa e politik. Lebo janngini sariya haa jaami'aare Abuja, nden o laati hooreejo hukuuma Law Reports lesdi Naajeeriya. Golle politik Lebo suɓaama hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Cross River nyande 10 lewru Juko hitaande 2015.
O laati hooreejo arandeejo nder kawtal lesdi Naajeeriya, hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya, e hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya.
Ñalnde 10 lewru mbooy hitaande 2024, Lebo anndiniino wonde o yaltii e PDP, e wiyde ɓataake mo o winndi e hooreejo lannda ka to diiwaan Adadama Council Ward, Adadama, nokku laamu Abi to diiwaan Cross River. Golle sariyaaji Lebo lomtii Dowla Cross River e nder batuuji winndereeji, ina heen batu 46ɓo Fedde Parlemaa Commonwealth to Nairobi (2015), Batu Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York (Febariyee 2015), Batu Marakech ngam waylude weeyo (COP22) e lewru noowammbar 2016, e lewru noowammbar 2016 hitaande 2017).
Teddungal
e njeenaaje E lewru feebariyee 2017, Lebo heɓi njeenaari ummoraade e Duɗal Njuɓɓudi Siwil Ganaa. O tawtoraama jonnde 5th kawtal laamu duuniyaaru nden o heɓi njeenaari Nnamdi Azikiwe Zik ngam ardungal lesdi Naajeeriya ɓurdungal wooɗugo nder hitaande 2017.
Tuugnorgal
6sl8zjbk3v1mme08l9mbhfxtnsoe71r
181899
181898
2026-08-09T09:35:04Z
Ilya Discuss
10103
181899
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''John Gaul Lebo''' (jibinaa ko 15 mars 1972) ko awokaa leydi Najeriya, gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji leydi Cross River.
O jokkondiri ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP) e o gollotoo ko e golle sariyaaji e golle laamu e nder diiwaan Cross River.
== [citation needed] ==
Jaangirde Lebo heɓi seedantaagal Barrister at Law e Solicitor to suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya e hitaande 1998.
O heɓi seedantaagal ko faati e njulaagu e sariyaaji to duɗal njulaagu Regenesys, duɗal sariyaaji parlemaa e politik. Lebo janngini sariya haa jaami'aare Abuja, nden o laati hooreejo hukuuma Law Reports lesdi Naajeeriya.
== Golle politik ==
Lebo suɓaama hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Cross River nyande 10 lewru Juko hitaande 2015.
O laati hooreejo arandeejo nder kawtal lesdi Naajeeriya, hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya, e hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya.
Ñalnde 10 lewru mbooy hitaande 2024, Lebo anndiniino wonde o yaltii e PDP, e wiyde ɓataake mo o winndi e hooreejo lannda ka to diiwaan Adadama Council Ward, Adadama, nokku laamu Abi to diiwaan Cross River. Golle sariyaaji Lebo lomtii Dowla Cross River e nder batuuji winndereeji, ina heen batu 46ɓo Fedde Parlemaa Commonwealth to Nairobi (2015), Batu Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York (Febariyee 2015), Batu Marakech ngam waylude weeyo (COP22) e lewru noowammbar 2016, e lewru noowammbar 2016 hitaande 2017).
== Teddungal ==
e njeenaaje E lewru feebariyee 2017, Lebo heɓi njeenaari ummoraade e Duɗal Njuɓɓudi Siwil Ganaa. O tawtoraama jonnde 5th kawtal laamu duuniyaaru nden o heɓi njeenaari Nnamdi Azikiwe Zik ngam ardungal lesdi Naajeeriya ɓurdungal wooɗugo nder hitaande 2017.
== Tuugnorgal ==
1i1hov2dv4yxjnm94wiiutdbtzv48cy
181900
181899
2026-08-09T09:35:49Z
Ilya Discuss
10103
181900
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''John Gaul Lebo''' (jibinaa ko 15 mars 1972) ko awokaa leydi Najeriya, gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji leydi Cross River..<ref name=":02">{{Cite web|title=Hon. John Gaul Favored To Become Speaker, Cross River State House Of Assembly|url=https://crossriverwatch.com/2015/04/hon-john-gaul-favored-to-become-speaker-cross-river-state-house-of-assembly/?v=1749593975|access-date=2025-06-10|website=CrossRiverWatch|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Admin|date=2018-06-14|title=Lebo, Speaker CRSHA Completes Harvard Fellowship Training|url=https://calitown.com/lebo-speaker-crsha-completes-harvard-fellowship-training/|access-date=2025-09-16|website=Calitown|language=en-US}}</ref>
O jokkondiri ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP) e o gollotoo ko e golle sariyaaji e golle laamu e nder diiwaan Cross River.
== [citation needed] ==
Jaangirde Lebo heɓi seedantaagal Barrister at Law e Solicitor to suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya e hitaande 1998.
O heɓi seedantaagal ko faati e njulaagu e sariyaaji to duɗal njulaagu Regenesys, duɗal sariyaaji parlemaa e politik. Lebo janngini sariya haa jaami'aare Abuja, nden o laati hooreejo hukuuma Law Reports lesdi Naajeeriya.
== Golle politik ==
Lebo suɓaama hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Cross River nyande 10 lewru Juko hitaande 2015.
O laati hooreejo arandeejo nder kawtal lesdi Naajeeriya, hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya, e hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya.
Ñalnde 10 lewru mbooy hitaande 2024, Lebo anndiniino wonde o yaltii e PDP, e wiyde ɓataake mo o winndi e hooreejo lannda ka to diiwaan Adadama Council Ward, Adadama, nokku laamu Abi to diiwaan Cross River. Golle sariyaaji Lebo lomtii Dowla Cross River e nder batuuji winndereeji, ina heen batu 46ɓo Fedde Parlemaa Commonwealth to Nairobi (2015), Batu Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York (Febariyee 2015), Batu Marakech ngam waylude weeyo (COP22) e lewru noowammbar 2016, e lewru noowammbar 2016 hitaande 2017).
== Teddungal ==
e njeenaaje E lewru feebariyee 2017, Lebo heɓi njeenaari ummoraade e Duɗal Njuɓɓudi Siwil Ganaa. O tawtoraama jonnde 5th kawtal laamu duuniyaaru nden o heɓi njeenaari Nnamdi Azikiwe Zik ngam ardungal lesdi Naajeeriya ɓurdungal wooɗugo nder hitaande 2017.
== Tuugnorgal ==
04yhkpo0mytqkk8u0nkqcujw96y7fwh
181902
181900
2026-08-09T09:37:06Z
Ilya Discuss
10103
181902
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''John Gaul Lebo''' (jibinaa ko 15 mars 1972) ko awokaa leydi Najeriya, gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji leydi Cross River..<ref name=":02">{{Cite web|title=Hon. John Gaul Favored To Become Speaker, Cross River State House Of Assembly|url=https://crossriverwatch.com/2015/04/hon-john-gaul-favored-to-become-speaker-cross-river-state-house-of-assembly/?v=1749593975|access-date=2025-06-10|website=CrossRiverWatch|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Admin|date=2018-06-14|title=Lebo, Speaker CRSHA Completes Harvard Fellowship Training|url=https://calitown.com/lebo-speaker-crsha-completes-harvard-fellowship-training/|access-date=2025-09-16|website=Calitown|language=en-US}}</ref>
O jokkondiri ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP) e o gollotoo ko e golle sariyaaji e golle laamu e nder diiwaan Cross River..<ref>{{Cite news|last=Edem|first=Edem|date=2017-10-29|title=Nigeria's constitution established on faulty foundation - Cross River Speaker, Lebo|url=https://dailypost.ng/2017/10/29/nigerias-constitution-established-faulty-foundation-cross-river-speaker-lebo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-04|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Admin|date=2024-05-12|title=Former CRS House Of Assembly Speaker Dumps PDP!|url=https://www.calitown.com/former-crs-house-of-assembly-speaker-dumps-pdp/|access-date=2025-01-04|website=calitown|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.linkedin.com/pulse/john-gaul-lebo-future-architect-dialogue-history-azogor-ideba|title=John Gaul Lebo, Future Architect in Dialogue with History|date=2017-04-24|access-date=2018-04-01|language=en}}</ref>
== [citation needed] ==
Jaangirde Lebo heɓi seedantaagal Barrister at Law e Solicitor to suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya e hitaande 1998.
O heɓi seedantaagal ko faati e njulaagu e sariyaaji to duɗal njulaagu Regenesys, duɗal sariyaaji parlemaa e politik. Lebo janngini sariya haa jaami'aare Abuja, nden o laati hooreejo hukuuma Law Reports lesdi Naajeeriya.
== Golle politik ==
Lebo suɓaama hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Cross River nyande 10 lewru Juko hitaande 2015.
O laati hooreejo arandeejo nder kawtal lesdi Naajeeriya, hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya, e hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya.
Ñalnde 10 lewru mbooy hitaande 2024, Lebo anndiniino wonde o yaltii e PDP, e wiyde ɓataake mo o winndi e hooreejo lannda ka to diiwaan Adadama Council Ward, Adadama, nokku laamu Abi to diiwaan Cross River. Golle sariyaaji Lebo lomtii Dowla Cross River e nder batuuji winndereeji, ina heen batu 46ɓo Fedde Parlemaa Commonwealth to Nairobi (2015), Batu Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York (Febariyee 2015), Batu Marakech ngam waylude weeyo (COP22) e lewru noowammbar 2016, e lewru noowammbar 2016 hitaande 2017).
== Teddungal ==
e njeenaaje E lewru feebariyee 2017, Lebo heɓi njeenaari ummoraade e Duɗal Njuɓɓudi Siwil Ganaa. O tawtoraama jonnde 5th kawtal laamu duuniyaaru nden o heɓi njeenaari Nnamdi Azikiwe Zik ngam ardungal lesdi Naajeeriya ɓurdungal wooɗugo nder hitaande 2017.
== Tuugnorgal ==
pj6jd94fpws5y4j2pdzniifiyfp262j
181903
181902
2026-08-09T09:37:50Z
Ilya Discuss
10103
181903
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''John Gaul Lebo''' (jibinaa ko 15 mars 1972) ko awokaa leydi Najeriya, gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji leydi Cross River..<ref name=":02">{{Cite web|title=Hon. John Gaul Favored To Become Speaker, Cross River State House Of Assembly|url=https://crossriverwatch.com/2015/04/hon-john-gaul-favored-to-become-speaker-cross-river-state-house-of-assembly/?v=1749593975|access-date=2025-06-10|website=CrossRiverWatch|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Admin|date=2018-06-14|title=Lebo, Speaker CRSHA Completes Harvard Fellowship Training|url=https://calitown.com/lebo-speaker-crsha-completes-harvard-fellowship-training/|access-date=2025-09-16|website=Calitown|language=en-US}}</ref>
O jokkondiri ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP) e o gollotoo ko e golle sariyaaji e golle laamu e nder diiwaan Cross River..<ref>{{Cite news|last=Edem|first=Edem|date=2017-10-29|title=Nigeria's constitution established on faulty foundation - Cross River Speaker, Lebo|url=https://dailypost.ng/2017/10/29/nigerias-constitution-established-faulty-foundation-cross-river-speaker-lebo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-04|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Admin|date=2024-05-12|title=Former CRS House Of Assembly Speaker Dumps PDP!|url=https://www.calitown.com/former-crs-house-of-assembly-speaker-dumps-pdp/|access-date=2025-01-04|website=calitown|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.linkedin.com/pulse/john-gaul-lebo-future-architect-dialogue-history-azogor-ideba|title=John Gaul Lebo, Future Architect in Dialogue with History|date=2017-04-24|access-date=2018-04-01|language=en}}</ref>
== [citation needed] ==
Jaangirde Lebo heɓi seedantaagal Barrister at Law e Solicitor to suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya e hitaande 1998..<ref>{{Cite news|last=Nigeria|first=Guardian|date=2024-05-13|title=Former speakers of Cross River, Abia assemblies dump PDP|url=https://guardian.ng/news/former-speakers-of-cross-river-abia-assemblies-dump-pdp/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-20|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Admin|date=2024-05-12|title=Former CRS House Of Assembly Speaker Dumps PDP!|url=https://www.calitown.com/former-crs-house-of-assembly-speaker-dumps-pdp/|access-date=2024-11-20|website=calitown|language=en-US}}</ref>
O heɓi seedantaagal ko faati e njulaagu e sariyaaji to duɗal njulaagu Regenesys, duɗal sariyaaji parlemaa e politik. Lebo janngini sariya haa jaami'aare Abuja, nden o laati hooreejo hukuuma Law Reports lesdi Naajeeriya.
== Golle politik ==
Lebo suɓaama hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Cross River nyande 10 lewru Juko hitaande 2015.
O laati hooreejo arandeejo nder kawtal lesdi Naajeeriya, hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya, e hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya.
Ñalnde 10 lewru mbooy hitaande 2024, Lebo anndiniino wonde o yaltii e PDP, e wiyde ɓataake mo o winndi e hooreejo lannda ka to diiwaan Adadama Council Ward, Adadama, nokku laamu Abi to diiwaan Cross River. Golle sariyaaji Lebo lomtii Dowla Cross River e nder batuuji winndereeji, ina heen batu 46ɓo Fedde Parlemaa Commonwealth to Nairobi (2015), Batu Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York (Febariyee 2015), Batu Marakech ngam waylude weeyo (COP22) e lewru noowammbar 2016, e lewru noowammbar 2016 hitaande 2017).
== Teddungal ==
e njeenaaje E lewru feebariyee 2017, Lebo heɓi njeenaari ummoraade e Duɗal Njuɓɓudi Siwil Ganaa. O tawtoraama jonnde 5th kawtal laamu duuniyaaru nden o heɓi njeenaari Nnamdi Azikiwe Zik ngam ardungal lesdi Naajeeriya ɓurdungal wooɗugo nder hitaande 2017.
== Tuugnorgal ==
nqrcgz3kmtp7iaunig95do4zzi7u50h
181904
181903
2026-08-09T09:38:41Z
Ilya Discuss
10103
181904
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''John Gaul Lebo''' (jibinaa ko 15 mars 1972) ko awokaa leydi Najeriya, gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji leydi Cross River..<ref name=":02">{{Cite web|title=Hon. John Gaul Favored To Become Speaker, Cross River State House Of Assembly|url=https://crossriverwatch.com/2015/04/hon-john-gaul-favored-to-become-speaker-cross-river-state-house-of-assembly/?v=1749593975|access-date=2025-06-10|website=CrossRiverWatch|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Admin|date=2018-06-14|title=Lebo, Speaker CRSHA Completes Harvard Fellowship Training|url=https://calitown.com/lebo-speaker-crsha-completes-harvard-fellowship-training/|access-date=2025-09-16|website=Calitown|language=en-US}}</ref>
O jokkondiri ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP) e o gollotoo ko e golle sariyaaji e golle laamu e nder diiwaan Cross River..<ref>{{Cite news|last=Edem|first=Edem|date=2017-10-29|title=Nigeria's constitution established on faulty foundation - Cross River Speaker, Lebo|url=https://dailypost.ng/2017/10/29/nigerias-constitution-established-faulty-foundation-cross-river-speaker-lebo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-04|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Admin|date=2024-05-12|title=Former CRS House Of Assembly Speaker Dumps PDP!|url=https://www.calitown.com/former-crs-house-of-assembly-speaker-dumps-pdp/|access-date=2025-01-04|website=calitown|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.linkedin.com/pulse/john-gaul-lebo-future-architect-dialogue-history-azogor-ideba|title=John Gaul Lebo, Future Architect in Dialogue with History|date=2017-04-24|access-date=2018-04-01|language=en}}</ref>
== [citation needed] ==
Jaangirde Lebo heɓi seedantaagal Barrister at Law e Solicitor to suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya e hitaande 1998..<ref>{{Cite news|last=Nigeria|first=Guardian|date=2024-05-13|title=Former speakers of Cross River, Abia assemblies dump PDP|url=https://guardian.ng/news/former-speakers-of-cross-river-abia-assemblies-dump-pdp/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-20|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Admin|date=2024-05-12|title=Former CRS House Of Assembly Speaker Dumps PDP!|url=https://www.calitown.com/former-crs-house-of-assembly-speaker-dumps-pdp/|access-date=2024-11-20|website=calitown|language=en-US}}</ref>
O heɓi seedantaagal ko faati e njulaagu e sariyaaji to duɗal njulaagu Regenesys, duɗal sariyaaji parlemaa e politik. Lebo janngini sariya haa jaami'aare Abuja, nden o laati hooreejo hukuuma Law Reports lesdi Naajeeriya.<ref>{{Cite web|date=2015-07-28|title=Parliament of Kenya - THE 46TH CPA (AFRICA REGION) CONFERENCE AND ANNUAL GENERAL MEETING AND THE 6TH COMMONWEALTH WOMEN PARLIAMENTARIANS CONFERENCE (CWP)|url=http://www.parliament.go.ke/the-46th-cpa-africa-region-conference|archive-url=https://web.archive.org/web/20150728165221/http://www.parliament.go.ke/the-46th-cpa-africa-region-conference|archive-date=2015-07-28|access-date=2024-07-15}}</ref><ref>http://www.environment.parlicentre.org/</ref><ref>http://unfccc.int/meetings/marrakech_nov_2016/meeting/9567/php/view/press.php#c</ref>
== Golle politik ==
Lebo suɓaama hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Cross River nyande 10 lewru Juko hitaande 2015.
O laati hooreejo arandeejo nder kawtal lesdi Naajeeriya, hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya, e hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya.
Ñalnde 10 lewru mbooy hitaande 2024, Lebo anndiniino wonde o yaltii e PDP, e wiyde ɓataake mo o winndi e hooreejo lannda ka to diiwaan Adadama Council Ward, Adadama, nokku laamu Abi to diiwaan Cross River. Golle sariyaaji Lebo lomtii Dowla Cross River e nder batuuji winndereeji, ina heen batu 46ɓo Fedde Parlemaa Commonwealth to Nairobi (2015), Batu Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York (Febariyee 2015), Batu Marakech ngam waylude weeyo (COP22) e lewru noowammbar 2016, e lewru noowammbar 2016 hitaande 2017).
== Teddungal ==
e njeenaaje E lewru feebariyee 2017, Lebo heɓi njeenaari ummoraade e Duɗal Njuɓɓudi Siwil Ganaa. O tawtoraama jonnde 5th kawtal laamu duuniyaaru nden o heɓi njeenaari Nnamdi Azikiwe Zik ngam ardungal lesdi Naajeeriya ɓurdungal wooɗugo nder hitaande 2017.
== Tuugnorgal ==
760aoildnuddqe1neaci3qqkr3e06dc
181906
181904
2026-08-09T09:39:42Z
Ilya Discuss
10103
181906
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''John Gaul Lebo''' (jibinaa ko 15 mars 1972) ko awokaa leydi Najeriya, gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji leydi Cross River..<ref name=":02">{{Cite web|title=Hon. John Gaul Favored To Become Speaker, Cross River State House Of Assembly|url=https://crossriverwatch.com/2015/04/hon-john-gaul-favored-to-become-speaker-cross-river-state-house-of-assembly/?v=1749593975|access-date=2025-06-10|website=CrossRiverWatch|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Admin|date=2018-06-14|title=Lebo, Speaker CRSHA Completes Harvard Fellowship Training|url=https://calitown.com/lebo-speaker-crsha-completes-harvard-fellowship-training/|access-date=2025-09-16|website=Calitown|language=en-US}}</ref>
O jokkondiri ko e lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP) e o gollotoo ko e golle sariyaaji e golle laamu e nder diiwaan Cross River..<ref>{{Cite news|last=Edem|first=Edem|date=2017-10-29|title=Nigeria's constitution established on faulty foundation - Cross River Speaker, Lebo|url=https://dailypost.ng/2017/10/29/nigerias-constitution-established-faulty-foundation-cross-river-speaker-lebo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-04|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Admin|date=2024-05-12|title=Former CRS House Of Assembly Speaker Dumps PDP!|url=https://www.calitown.com/former-crs-house-of-assembly-speaker-dumps-pdp/|access-date=2025-01-04|website=calitown|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.linkedin.com/pulse/john-gaul-lebo-future-architect-dialogue-history-azogor-ideba|title=John Gaul Lebo, Future Architect in Dialogue with History|date=2017-04-24|access-date=2018-04-01|language=en}}</ref>
== [citation needed] ==
Jaangirde Lebo heɓi seedantaagal Barrister at Law e Solicitor to suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya e hitaande 1998..<ref>{{Cite news|last=Nigeria|first=Guardian|date=2024-05-13|title=Former speakers of Cross River, Abia assemblies dump PDP|url=https://guardian.ng/news/former-speakers-of-cross-river-abia-assemblies-dump-pdp/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-20|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Admin|date=2024-05-12|title=Former CRS House Of Assembly Speaker Dumps PDP!|url=https://www.calitown.com/former-crs-house-of-assembly-speaker-dumps-pdp/|access-date=2024-11-20|website=calitown|language=en-US}}</ref>
O heɓi seedantaagal ko faati e njulaagu e sariyaaji to duɗal njulaagu Regenesys, duɗal sariyaaji parlemaa e politik. Lebo janngini sariya haa jaami'aare Abuja, nden o laati hooreejo hukuuma Law Reports lesdi Naajeeriya.<ref>{{Cite web|date=2015-07-28|title=Parliament of Kenya - THE 46TH CPA (AFRICA REGION) CONFERENCE AND ANNUAL GENERAL MEETING AND THE 6TH COMMONWEALTH WOMEN PARLIAMENTARIANS CONFERENCE (CWP)|url=http://www.parliament.go.ke/the-46th-cpa-africa-region-conference|archive-url=https://web.archive.org/web/20150728165221/http://www.parliament.go.ke/the-46th-cpa-africa-region-conference|archive-date=2015-07-28|access-date=2024-07-15}}</ref><ref>http://www.environment.parlicentre.org/</ref><ref>http://unfccc.int/meetings/marrakech_nov_2016/meeting/9567/php/view/press.php#c</ref>
== Golle politik ==
Lebo suɓaama hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Cross River nyande 10 lewru Juko hitaande 2015.
O laati hooreejo arandeejo nder kawtal lesdi Naajeeriya, hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya, e hooreejo kawtal hooreejo lesdi Naajeeriya.<ref name="CrossRiverWatchGhana">{{cite news|date=3 February 2017|title=Invitation To World Government Summit Is Highest Recognition Ever Bestowed On Cross River Assembly – Speaker|url=https://crossriverwatch.com/2017/02/invitation-to-world-government-summit-is-highest-recognition-ever-bestowed-on-cross-river-assembly-speaker/|access-date=7 September 2025|publisher=CrossRiverWatch}}</ref><ref name="CrossRiverWatchZik">{{cite news|title=The Zik Award And Cross River House Of Assembly|url=https://crossriverwatch.com/tag/john-gaul/page/2/|publisher=CrossRiverWatch|date=12 February 2017|access-date=7 September 2025}}</ref>
Ñalnde 10 lewru mbooy hitaande 2024, Lebo anndiniino wonde o yaltii e PDP, e wiyde ɓataake mo o winndi e hooreejo lannda ka to diiwaan Adadama Council Ward, Adadama, nokku laamu Abi to diiwaan Cross River. Golle sariyaaji Lebo lomtii Dowla Cross River e nder batuuji winndereeji, ina heen batu 46ɓo Fedde Parlemaa Commonwealth to Nairobi (2015), Batu Fedde Ngenndiije Dentuɗe to New York (Febariyee 2015), Batu Marakech ngam waylude weeyo (COP22) e lewru noowammbar 2016, e lewru noowammbar 2016 hitaande 2017).
== Teddungal ==
e njeenaaje E lewru feebariyee 2017, Lebo heɓi njeenaari ummoraade e Duɗal Njuɓɓudi Siwil Ganaa. O tawtoraama jonnde 5th kawtal laamu duuniyaaru nden o heɓi njeenaari Nnamdi Azikiwe Zik ngam ardungal lesdi Naajeeriya ɓurdungal wooɗugo nder hitaande 2017.
== Tuugnorgal ==
lhdnhfnvk8d0g9pp0js7ewqfd0prb9e
Heineken Lokpobiri
0
43460
181915
2026-08-09T09:50:07Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Heineken Lokpobiri (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol). O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri River..."
181915
wikitext
text/x-wiki
Heineken Lokpobiri (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol). O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995. Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001. Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje. Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa. E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee."
cjj5gtwmbt7bp774gj6oiaxamylbtfh
181916
181915
2026-08-09T09:51:47Z
Ilya Discuss
10103
181916
wikitext
text/x-wiki
Heineken Lokpobiri (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol). O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995. Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001. Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje. Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa. E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee."
E lewru sulyee 2009, Senaa ƴetti kuulal jowitiingal e kuulal ngal Lokpobiri ƴetti ngam rokkude ballal sariya, wellitaare e nokkuuji wellitaare mawɓe e nder leydi ndii. E lewru suwee 2009, laamuuji hukuumaaji pamari lesdi (FCDA) e kawtal hukuuma lesdi (FEC) anndini jaɓugo ceede lesdi kesi haa Abuja, lesdi laamorde lesdi. Senator Lokpobiri fuɗɗii jeewte ɓutte nde o tuumi laamu nguu ina waɗi ko rewaani laawol, sibu o waawaano heɓde jaɓgol Diisnondiral ngenndiwal. Manndaa ɗiɗaɓo senaa Lokpobiri dogi ngam suɓaade hooreejo leydi Bayelsa West e wooteeji lewru abriil 2011, e dow laylaytol PDP, e fuɗɗoode ko kanko anndinaa ko kanko heɓi. Kono, ndeen, Komisariyaa ngenndiijo toppitiiɗo woote (INEC) ittii kuulal mum, wiyi wonde woote ɗee ina keewi « ŋakkeende to bannge njuɓɓudi ». Hojomaaji seeɗa caggal haala kaa, Lokpobiri nanngaa ko e juuɗe gollotooɓe e sarwiis kisal leydi ndii. Lokpobiri luulndiima kuulal ngal INEC ƴetti ngal. INEC ina anniyii yuɓɓinde woote ɗee e nder laamuuji nokkuuji Sagbama e Ekeremor ñalnde 28 abriil 2011, kono ñaawirde toownde to Yenagoa yaltinii yamiroore haɗde INEC yuɓɓinde woote ɗee haa nde caɗeele ɗee njuɓɓinaa.Lokpobiri ƴettii jooɗorde mum e nder Senaa toɗɗaama ñalnde 29 mee 2011 Resooji e tergal goomu ko faati e Mineraaluuji tiiɗɗi. E lewru ut 2011, ina wiyee wonde polis ñaawataa Lokpobiri e woɗɓe tuumaaɓe waɗde bonanndeeji woote nde tawnoo INEC ina foti jaɓde kala ko wayi noon. INEC wiyi alaa baawɗe ñaawde waɗooɓe bonanndeeji. E lewru marse 2012, Lokpobiri yaltinii sariya luulndiiɗo, baawɗo saɗtinde senndikaaji gollotooɓe noddude seppo. Woote ina ɗaɓɓiree hade golle gollorɗe fuɗɗaade. Lokpobiri wi'i, "Ɗum wallitii heɓugo nanondiral cemmbiɗngal dow terɗe senndikaa'en bee nanta kuugal woote. Goonga, laaɓal e limngal ɗon hokka manngu nder taskaramji kuuje." Senaateeruuji goɗɗi njaɓaani ɗum. Senator Joshua Dariye wiyi "njuɓɓudi ɓurndi demokaraasi e nder winndere nde ko gollal yuɓɓo, ko kamɓe tan ngoni yaakaare renndo, so en ndartinii ɓe, miɗo hula maa en noddu anarki." E hitaande 2015, o ummii e lannda laamu nguu, hono PDP, o fayti e lannda APC. Caggal mum o toɗɗaama e Buhari ardii APC ngam wonde jaagorgal dowla ngam ndema e ƴellitaare ladde". Nguurndam neɗɗo Lokpobiri ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe nayo. Tuugnorgal
6cmjo75ulgzqonlud5mry77syb9s4ca
181917
181916
2026-08-09T09:52:08Z
Ilya Discuss
10103
181917
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Heineken Lokpobiri (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol). O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995. Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001. Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje. Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa. E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee."
E lewru sulyee 2009, Senaa ƴetti kuulal jowitiingal e kuulal ngal Lokpobiri ƴetti ngam rokkude ballal sariya, wellitaare e nokkuuji wellitaare mawɓe e nder leydi ndii. E lewru suwee 2009, laamuuji hukuumaaji pamari lesdi (FCDA) e kawtal hukuuma lesdi (FEC) anndini jaɓugo ceede lesdi kesi haa Abuja, lesdi laamorde lesdi. Senator Lokpobiri fuɗɗii jeewte ɓutte nde o tuumi laamu nguu ina waɗi ko rewaani laawol, sibu o waawaano heɓde jaɓgol Diisnondiral ngenndiwal. Manndaa ɗiɗaɓo senaa Lokpobiri dogi ngam suɓaade hooreejo leydi Bayelsa West e wooteeji lewru abriil 2011, e dow laylaytol PDP, e fuɗɗoode ko kanko anndinaa ko kanko heɓi. Kono, ndeen, Komisariyaa ngenndiijo toppitiiɗo woote (INEC) ittii kuulal mum, wiyi wonde woote ɗee ina keewi « ŋakkeende to bannge njuɓɓudi ». Hojomaaji seeɗa caggal haala kaa, Lokpobiri nanngaa ko e juuɗe gollotooɓe e sarwiis kisal leydi ndii. Lokpobiri luulndiima kuulal ngal INEC ƴetti ngal. INEC ina anniyii yuɓɓinde woote ɗee e nder laamuuji nokkuuji Sagbama e Ekeremor ñalnde 28 abriil 2011, kono ñaawirde toownde to Yenagoa yaltinii yamiroore haɗde INEC yuɓɓinde woote ɗee haa nde caɗeele ɗee njuɓɓinaa.Lokpobiri ƴettii jooɗorde mum e nder Senaa toɗɗaama ñalnde 29 mee 2011 Resooji e tergal goomu ko faati e Mineraaluuji tiiɗɗi. E lewru ut 2011, ina wiyee wonde polis ñaawataa Lokpobiri e woɗɓe tuumaaɓe waɗde bonanndeeji woote nde tawnoo INEC ina foti jaɓde kala ko wayi noon. INEC wiyi alaa baawɗe ñaawde waɗooɓe bonanndeeji. E lewru marse 2012, Lokpobiri yaltinii sariya luulndiiɗo, baawɗo saɗtinde senndikaaji gollotooɓe noddude seppo. Woote ina ɗaɓɓiree hade golle gollorɗe fuɗɗaade. Lokpobiri wi'i, "Ɗum wallitii heɓugo nanondiral cemmbiɗngal dow terɗe senndikaa'en bee nanta kuugal woote. Goonga, laaɓal e limngal ɗon hokka manngu nder taskaramji kuuje." Senaateeruuji goɗɗi njaɓaani ɗum. Senator Joshua Dariye wiyi "njuɓɓudi ɓurndi demokaraasi e nder winndere nde ko gollal yuɓɓo, ko kamɓe tan ngoni yaakaare renndo, so en ndartinii ɓe, miɗo hula maa en noddu anarki." E hitaande 2015, o ummii e lannda laamu nguu, hono PDP, o fayti e lannda APC. Caggal mum o toɗɗaama e Buhari ardii APC ngam wonde jaagorgal dowla ngam ndema e ƴellitaare ladde". Nguurndam neɗɗo Lokpobiri ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe nayo. Tuugnorgal
eu7972740tfgmr41xz1styej6mt4dbf
181918
181917
2026-08-09T09:54:22Z
Ilya Discuss
10103
181918
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Heineken Lokpobiri (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol). O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995.
Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001.
Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje.
Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa.
E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee."
E lewru sulyee 2009, Senaa ƴetti kuulal jowitiingal e kuulal ngal Lokpobiri ƴetti ngam rokkude ballal sariya, wellitaare e nokkuuji wellitaare mawɓe e nder leydi ndii.
E lewru suwee 2009, laamuuji hukuumaaji pamari lesdi (FCDA) e kawtal hukuuma lesdi (FEC) anndini jaɓugo ceede lesdi kesi haa Abuja, lesdi laamorde lesdi. Senator Lokpobiri fuɗɗii jeewte ɓutte nde o tuumi laamu nguu ina waɗi ko rewaani laawol, sibu o waawaano heɓde jaɓgol Diisnondiral ngenndiwal. Manndaa ɗiɗaɓo senaa Lokpobiri dogi ngam suɓaade hooreejo leydi Bayelsa West e wooteeji lewru abriil 2011, e dow laylaytol PDP, e fuɗɗoode ko kanko anndinaa ko kanko heɓi. Kono, ndeen, Komisariyaa ngenndiijo toppitiiɗo woote (INEC) ittii kuulal mum, wiyi wonde woote ɗee ina keewi « ŋakkeende to bannge njuɓɓudi ». Hojomaaji seeɗa caggal haala kaa, Lokpobiri nanngaa ko e juuɗe gollotooɓe e sarwiis kisal leydi ndii.
Lokpobiri luulndiima kuulal ngal INEC ƴetti ngal.
INEC ina anniyii yuɓɓinde woote ɗee e nder laamuuji nokkuuji Sagbama e Ekeremor ñalnde 28 abriil 2011, kono ñaawirde toownde to Yenagoa yaltinii yamiroore haɗde INEC yuɓɓinde woote ɗee haa nde caɗeele ɗee njuɓɓinaa.Lokpobiri ƴettii jooɗorde mum e nder Senaa toɗɗaama ñalnde 29 mee 2011 Resooji e tergal goomu ko faati e Mineraaluuji tiiɗɗi. E lewru ut 2011, ina wiyee wonde polis ñaawataa Lokpobiri e woɗɓe tuumaaɓe waɗde bonanndeeji woote nde tawnoo INEC ina foti jaɓde kala ko wayi noon. INEC wiyi alaa baawɗe ñaawde waɗooɓe bonanndeeji.
E lewru marse 2012, Lokpobiri yaltinii sariya luulndiiɗo, baawɗo saɗtinde senndikaaji gollotooɓe noddude seppo. Woote ina ɗaɓɓiree hade golle gollorɗe fuɗɗaade. Lokpobiri wi'i, "Ɗum wallitii heɓugo nanondiral cemmbiɗngal dow terɗe senndikaa'en bee nanta kuugal woote. Goonga, laaɓal e limngal ɗon hokka manngu nder taskaramji kuuje." Senaateeruuji goɗɗi njaɓaani ɗum. Senator Joshua Dariye wiyi "njuɓɓudi ɓurndi demokaraasi e nder winndere nde ko gollal yuɓɓo, ko kamɓe tan ngoni yaakaare renndo, so en ndartinii ɓe, miɗo hula maa en noddu anarki." E hitaande 2015, o ummii e lannda laamu nguu, hono PDP, o fayti e lannda APC.
Caggal mum o toɗɗaama e Buhari ardii APC ngam wonde jaagorgal dowla ngam ndema e ƴellitaare ladde".
== Nguurndam ==
neɗɗo Lokpobiri ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe nayo.
== Tuugnorgal ==
6nnvxx0ls579bckkii519w6ocmljo01
181919
181918
2026-08-09T09:56:00Z
Ilya Discuss
10103
181919
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Heineken Lokpobiri''' (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol).
O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa..<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/tinubu-releases-ministerial-portfolios-assigns-fct-to-wike-labour-to-lalong/|location=Lagos, Nigeria|title=Tinubu Releases Ministerial Portfolios, assigns FCT to Wike, Labour to Lalong|date=2023-08-16|access-date=2023-12-26|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-06-05|title=Biography Of Heineken Lokpobiri|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-heineken-lokpobiri/|access-date=2022-02-11|website=Media Nigeria}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nass.gov.ng/nass/portfolio/profile.php?id=sen.heinekenlokpobiri|title=Sen. Heineken Lokpobiri|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2012-05-25}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995.
Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001.
Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje.
Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa.
E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee."
E lewru sulyee 2009, Senaa ƴetti kuulal jowitiingal e kuulal ngal Lokpobiri ƴetti ngam rokkude ballal sariya, wellitaare e nokkuuji wellitaare mawɓe e nder leydi ndii.
E lewru suwee 2009, laamuuji hukuumaaji pamari lesdi (FCDA) e kawtal hukuuma lesdi (FEC) anndini jaɓugo ceede lesdi kesi haa Abuja, lesdi laamorde lesdi. Senator Lokpobiri fuɗɗii jeewte ɓutte nde o tuumi laamu nguu ina waɗi ko rewaani laawol, sibu o waawaano heɓde jaɓgol Diisnondiral ngenndiwal. Manndaa ɗiɗaɓo senaa Lokpobiri dogi ngam suɓaade hooreejo leydi Bayelsa West e wooteeji lewru abriil 2011, e dow laylaytol PDP, e fuɗɗoode ko kanko anndinaa ko kanko heɓi. Kono, ndeen, Komisariyaa ngenndiijo toppitiiɗo woote (INEC) ittii kuulal mum, wiyi wonde woote ɗee ina keewi « ŋakkeende to bannge njuɓɓudi ». Hojomaaji seeɗa caggal haala kaa, Lokpobiri nanngaa ko e juuɗe gollotooɓe e sarwiis kisal leydi ndii.
Lokpobiri luulndiima kuulal ngal INEC ƴetti ngal.
INEC ina anniyii yuɓɓinde woote ɗee e nder laamuuji nokkuuji Sagbama e Ekeremor ñalnde 28 abriil 2011, kono ñaawirde toownde to Yenagoa yaltinii yamiroore haɗde INEC yuɓɓinde woote ɗee haa nde caɗeele ɗee njuɓɓinaa.Lokpobiri ƴettii jooɗorde mum e nder Senaa toɗɗaama ñalnde 29 mee 2011 Resooji e tergal goomu ko faati e Mineraaluuji tiiɗɗi. E lewru ut 2011, ina wiyee wonde polis ñaawataa Lokpobiri e woɗɓe tuumaaɓe waɗde bonanndeeji woote nde tawnoo INEC ina foti jaɓde kala ko wayi noon. INEC wiyi alaa baawɗe ñaawde waɗooɓe bonanndeeji.
E lewru marse 2012, Lokpobiri yaltinii sariya luulndiiɗo, baawɗo saɗtinde senndikaaji gollotooɓe noddude seppo. Woote ina ɗaɓɓiree hade golle gollorɗe fuɗɗaade. Lokpobiri wi'i, "Ɗum wallitii heɓugo nanondiral cemmbiɗngal dow terɗe senndikaa'en bee nanta kuugal woote. Goonga, laaɓal e limngal ɗon hokka manngu nder taskaramji kuuje." Senaateeruuji goɗɗi njaɓaani ɗum. Senator Joshua Dariye wiyi "njuɓɓudi ɓurndi demokaraasi e nder winndere nde ko gollal yuɓɓo, ko kamɓe tan ngoni yaakaare renndo, so en ndartinii ɓe, miɗo hula maa en noddu anarki." E hitaande 2015, o ummii e lannda laamu nguu, hono PDP, o fayti e lannda APC.
Caggal mum o toɗɗaama e Buhari ardii APC ngam wonde jaagorgal dowla ngam ndema e ƴellitaare ladde".
== Nguurndam ==
neɗɗo Lokpobiri ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe nayo.
== Tuugnorgal ==
ke8pv7y9yrkq7akjvuqxaioqvzte0z1
181920
181919
2026-08-09T09:56:46Z
Ilya Discuss
10103
181920
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Heineken Lokpobiri''' (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol).
O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa..<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/tinubu-releases-ministerial-portfolios-assigns-fct-to-wike-labour-to-lalong/|location=Lagos, Nigeria|title=Tinubu Releases Ministerial Portfolios, assigns FCT to Wike, Labour to Lalong|date=2023-08-16|access-date=2023-12-26|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-06-05|title=Biography Of Heineken Lokpobiri|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-heineken-lokpobiri/|access-date=2022-02-11|website=Media Nigeria}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nass.gov.ng/nass/portfolio/profile.php?id=sen.heinekenlokpobiri|title=Sen. Heineken Lokpobiri|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2012-05-25}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995.,<ref>{{Cite web|title=Rivers State University of Science and Technology Official Website|url=https://www.rsu.edu.ng/|access-date=2022-03-11|website=www.rsu.edu.ng}}</ref>
Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001.
Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje.
Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa.
E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee."
E lewru sulyee 2009, Senaa ƴetti kuulal jowitiingal e kuulal ngal Lokpobiri ƴetti ngam rokkude ballal sariya, wellitaare e nokkuuji wellitaare mawɓe e nder leydi ndii.
E lewru suwee 2009, laamuuji hukuumaaji pamari lesdi (FCDA) e kawtal hukuuma lesdi (FEC) anndini jaɓugo ceede lesdi kesi haa Abuja, lesdi laamorde lesdi. Senator Lokpobiri fuɗɗii jeewte ɓutte nde o tuumi laamu nguu ina waɗi ko rewaani laawol, sibu o waawaano heɓde jaɓgol Diisnondiral ngenndiwal. Manndaa ɗiɗaɓo senaa Lokpobiri dogi ngam suɓaade hooreejo leydi Bayelsa West e wooteeji lewru abriil 2011, e dow laylaytol PDP, e fuɗɗoode ko kanko anndinaa ko kanko heɓi. Kono, ndeen, Komisariyaa ngenndiijo toppitiiɗo woote (INEC) ittii kuulal mum, wiyi wonde woote ɗee ina keewi « ŋakkeende to bannge njuɓɓudi ». Hojomaaji seeɗa caggal haala kaa, Lokpobiri nanngaa ko e juuɗe gollotooɓe e sarwiis kisal leydi ndii.
Lokpobiri luulndiima kuulal ngal INEC ƴetti ngal.
INEC ina anniyii yuɓɓinde woote ɗee e nder laamuuji nokkuuji Sagbama e Ekeremor ñalnde 28 abriil 2011, kono ñaawirde toownde to Yenagoa yaltinii yamiroore haɗde INEC yuɓɓinde woote ɗee haa nde caɗeele ɗee njuɓɓinaa.Lokpobiri ƴettii jooɗorde mum e nder Senaa toɗɗaama ñalnde 29 mee 2011 Resooji e tergal goomu ko faati e Mineraaluuji tiiɗɗi. E lewru ut 2011, ina wiyee wonde polis ñaawataa Lokpobiri e woɗɓe tuumaaɓe waɗde bonanndeeji woote nde tawnoo INEC ina foti jaɓde kala ko wayi noon. INEC wiyi alaa baawɗe ñaawde waɗooɓe bonanndeeji.
E lewru marse 2012, Lokpobiri yaltinii sariya luulndiiɗo, baawɗo saɗtinde senndikaaji gollotooɓe noddude seppo. Woote ina ɗaɓɓiree hade golle gollorɗe fuɗɗaade. Lokpobiri wi'i, "Ɗum wallitii heɓugo nanondiral cemmbiɗngal dow terɗe senndikaa'en bee nanta kuugal woote. Goonga, laaɓal e limngal ɗon hokka manngu nder taskaramji kuuje." Senaateeruuji goɗɗi njaɓaani ɗum. Senator Joshua Dariye wiyi "njuɓɓudi ɓurndi demokaraasi e nder winndere nde ko gollal yuɓɓo, ko kamɓe tan ngoni yaakaare renndo, so en ndartinii ɓe, miɗo hula maa en noddu anarki." E hitaande 2015, o ummii e lannda laamu nguu, hono PDP, o fayti e lannda APC.
Caggal mum o toɗɗaama e Buhari ardii APC ngam wonde jaagorgal dowla ngam ndema e ƴellitaare ladde".
== Nguurndam ==
neɗɗo Lokpobiri ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe nayo.
== Tuugnorgal ==
5dvh8eyzpc8rjpsa2160mhcihi4bij2
181921
181920
2026-08-09T09:57:35Z
Ilya Discuss
10103
181921
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Heineken Lokpobiri''' (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol).
O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa..<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/tinubu-releases-ministerial-portfolios-assigns-fct-to-wike-labour-to-lalong/|location=Lagos, Nigeria|title=Tinubu Releases Ministerial Portfolios, assigns FCT to Wike, Labour to Lalong|date=2023-08-16|access-date=2023-12-26|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-06-05|title=Biography Of Heineken Lokpobiri|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-heineken-lokpobiri/|access-date=2022-02-11|website=Media Nigeria}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nass.gov.ng/nass/portfolio/profile.php?id=sen.heinekenlokpobiri|title=Sen. Heineken Lokpobiri|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2012-05-25}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995.,<ref>{{Cite web|title=Rivers State University of Science and Technology Official Website|url=https://www.rsu.edu.ng/|access-date=2022-03-11|website=www.rsu.edu.ng}}</ref>
Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001.
.<ref name="nassnig2" />
== Political career ==
Lokpobiri was a member of the [[Bayelsa State]] [[House of Assembly]] from 1999 to 2003, and speaker of the house from June 1999 – May 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|title=Bayelsa State – Legislative|publisher=Bayelsa State|access-date=2009-09-17|archive-date=2009-10-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20091004220807/http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|url-status=dead}}</ref>
Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje.
Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa.
E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee."
E lewru sulyee 2009, Senaa ƴetti kuulal jowitiingal e kuulal ngal Lokpobiri ƴetti ngam rokkude ballal sariya, wellitaare e nokkuuji wellitaare mawɓe e nder leydi ndii.
E lewru suwee 2009, laamuuji hukuumaaji pamari lesdi (FCDA) e kawtal hukuuma lesdi (FEC) anndini jaɓugo ceede lesdi kesi haa Abuja, lesdi laamorde lesdi. Senator Lokpobiri fuɗɗii jeewte ɓutte nde o tuumi laamu nguu ina waɗi ko rewaani laawol, sibu o waawaano heɓde jaɓgol Diisnondiral ngenndiwal. Manndaa ɗiɗaɓo senaa Lokpobiri dogi ngam suɓaade hooreejo leydi Bayelsa West e wooteeji lewru abriil 2011, e dow laylaytol PDP, e fuɗɗoode ko kanko anndinaa ko kanko heɓi. Kono, ndeen, Komisariyaa ngenndiijo toppitiiɗo woote (INEC) ittii kuulal mum, wiyi wonde woote ɗee ina keewi « ŋakkeende to bannge njuɓɓudi ». Hojomaaji seeɗa caggal haala kaa, Lokpobiri nanngaa ko e juuɗe gollotooɓe e sarwiis kisal leydi ndii.
Lokpobiri luulndiima kuulal ngal INEC ƴetti ngal.
INEC ina anniyii yuɓɓinde woote ɗee e nder laamuuji nokkuuji Sagbama e Ekeremor ñalnde 28 abriil 2011, kono ñaawirde toownde to Yenagoa yaltinii yamiroore haɗde INEC yuɓɓinde woote ɗee haa nde caɗeele ɗee njuɓɓinaa.Lokpobiri ƴettii jooɗorde mum e nder Senaa toɗɗaama ñalnde 29 mee 2011 Resooji e tergal goomu ko faati e Mineraaluuji tiiɗɗi. E lewru ut 2011, ina wiyee wonde polis ñaawataa Lokpobiri e woɗɓe tuumaaɓe waɗde bonanndeeji woote nde tawnoo INEC ina foti jaɓde kala ko wayi noon. INEC wiyi alaa baawɗe ñaawde waɗooɓe bonanndeeji.
E lewru marse 2012, Lokpobiri yaltinii sariya luulndiiɗo, baawɗo saɗtinde senndikaaji gollotooɓe noddude seppo. Woote ina ɗaɓɓiree hade golle gollorɗe fuɗɗaade. Lokpobiri wi'i, "Ɗum wallitii heɓugo nanondiral cemmbiɗngal dow terɗe senndikaa'en bee nanta kuugal woote. Goonga, laaɓal e limngal ɗon hokka manngu nder taskaramji kuuje." Senaateeruuji goɗɗi njaɓaani ɗum. Senator Joshua Dariye wiyi "njuɓɓudi ɓurndi demokaraasi e nder winndere nde ko gollal yuɓɓo, ko kamɓe tan ngoni yaakaare renndo, so en ndartinii ɓe, miɗo hula maa en noddu anarki." E hitaande 2015, o ummii e lannda laamu nguu, hono PDP, o fayti e lannda APC.
Caggal mum o toɗɗaama e Buhari ardii APC ngam wonde jaagorgal dowla ngam ndema e ƴellitaare ladde".
== Nguurndam ==
neɗɗo Lokpobiri ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe nayo.
== Tuugnorgal ==
1jfe8l53k0tmlbqhes6iuly267as533
181922
181921
2026-08-09T09:59:56Z
Ilya Discuss
10103
181922
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Heineken Lokpobiri''' (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol).
O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa..<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/tinubu-releases-ministerial-portfolios-assigns-fct-to-wike-labour-to-lalong/|location=Lagos, Nigeria|title=Tinubu Releases Ministerial Portfolios, assigns FCT to Wike, Labour to Lalong|date=2023-08-16|access-date=2023-12-26|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-06-05|title=Biography Of Heineken Lokpobiri|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-heineken-lokpobiri/|access-date=2022-02-11|website=Media Nigeria}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nass.gov.ng/nass/portfolio/profile.php?id=sen.heinekenlokpobiri|title=Sen. Heineken Lokpobiri|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2012-05-25}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995.,<ref>{{Cite web|title=Rivers State University of Science and Technology Official Website|url=https://www.rsu.edu.ng/|access-date=2022-03-11|website=www.rsu.edu.ng}}</ref>
Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001.
.<ref name="nassnig2" /><ref>{{cite web|url=http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|title=Bayelsa State – Legislative|publisher=Bayelsa State|access-date=2009-09-17|archive-date=2009-10-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20091004220807/http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|url-status=dead}}</ref>
Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje.<ref>{{cite web|title=Committee - Definition, Meaning & Synonyms|url=https://www.vocabulary.com/dictionary/committee|access-date=2022-03-11|website=Vocabulary.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/webpages/features/powergame/2008/sept/14/powergame-14-09-2008-004.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Lokpobiri's unfriendly environment|date=2008-09-14|access-date=2009-09-17|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}{{Dead link|date=May 2019|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{cite web|url=http://royaldutchshellplc.com/2009/06/19/185000-barrels-shut-in-as-militants-hit-oil-facility/|title=185,000 barrels shut in as militants hit oil facility|date=2009-06-19|publisher=Royal Dutch Shell Plc.|access-date=2014-07-23}}</ref>
Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa.
E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee."
E lewru sulyee 2009, Senaa ƴetti kuulal jowitiingal e kuulal ngal Lokpobiri ƴetti ngam rokkude ballal sariya, wellitaare e nokkuuji wellitaare mawɓe e nder leydi ndii.
E lewru suwee 2009, laamuuji hukuumaaji pamari lesdi (FCDA) e kawtal hukuuma lesdi (FEC) anndini jaɓugo ceede lesdi kesi haa Abuja, lesdi laamorde lesdi. Senator Lokpobiri fuɗɗii jeewte ɓutte nde o tuumi laamu nguu ina waɗi ko rewaani laawol, sibu o waawaano heɓde jaɓgol Diisnondiral ngenndiwal. Manndaa ɗiɗaɓo senaa Lokpobiri dogi ngam suɓaade hooreejo leydi Bayelsa West e wooteeji lewru abriil 2011, e dow laylaytol PDP, e fuɗɗoode ko kanko anndinaa ko kanko heɓi. Kono, ndeen, Komisariyaa ngenndiijo toppitiiɗo woote (INEC) ittii kuulal mum, wiyi wonde woote ɗee ina keewi « ŋakkeende to bannge njuɓɓudi ». Hojomaaji seeɗa caggal haala kaa, Lokpobiri nanngaa ko e juuɗe gollotooɓe e sarwiis kisal leydi ndii.
Lokpobiri luulndiima kuulal ngal INEC ƴetti ngal.
INEC ina anniyii yuɓɓinde woote ɗee e nder laamuuji nokkuuji Sagbama e Ekeremor ñalnde 28 abriil 2011, kono ñaawirde toownde to Yenagoa yaltinii yamiroore haɗde INEC yuɓɓinde woote ɗee haa nde caɗeele ɗee njuɓɓinaa.Lokpobiri ƴettii jooɗorde mum e nder Senaa toɗɗaama ñalnde 29 mee 2011 Resooji e tergal goomu ko faati e Mineraaluuji tiiɗɗi. E lewru ut 2011, ina wiyee wonde polis ñaawataa Lokpobiri e woɗɓe tuumaaɓe waɗde bonanndeeji woote nde tawnoo INEC ina foti jaɓde kala ko wayi noon. INEC wiyi alaa baawɗe ñaawde waɗooɓe bonanndeeji.
E lewru marse 2012, Lokpobiri yaltinii sariya luulndiiɗo, baawɗo saɗtinde senndikaaji gollotooɓe noddude seppo. Woote ina ɗaɓɓiree hade golle gollorɗe fuɗɗaade. Lokpobiri wi'i, "Ɗum wallitii heɓugo nanondiral cemmbiɗngal dow terɗe senndikaa'en bee nanta kuugal woote. Goonga, laaɓal e limngal ɗon hokka manngu nder taskaramji kuuje." Senaateeruuji goɗɗi njaɓaani ɗum. Senator Joshua Dariye wiyi "njuɓɓudi ɓurndi demokaraasi e nder winndere nde ko gollal yuɓɓo, ko kamɓe tan ngoni yaakaare renndo, so en ndartinii ɓe, miɗo hula maa en noddu anarki." E hitaande 2015, o ummii e lannda laamu nguu, hono PDP, o fayti e lannda APC.
Caggal mum o toɗɗaama e Buhari ardii APC ngam wonde jaagorgal dowla ngam ndema e ƴellitaare ladde".
== Nguurndam ==
neɗɗo Lokpobiri ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe nayo.
== Tuugnorgal ==
dmoqozho1es1swffm5wcdbg3ns0g2vt
181923
181922
2026-08-09T10:03:21Z
Ilya Discuss
10103
181923
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Heineken Lokpobiri''' (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol).
O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa..<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/tinubu-releases-ministerial-portfolios-assigns-fct-to-wike-labour-to-lalong/|location=Lagos, Nigeria|title=Tinubu Releases Ministerial Portfolios, assigns FCT to Wike, Labour to Lalong|date=2023-08-16|access-date=2023-12-26|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-06-05|title=Biography Of Heineken Lokpobiri|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-heineken-lokpobiri/|access-date=2022-02-11|website=Media Nigeria}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nass.gov.ng/nass/portfolio/profile.php?id=sen.heinekenlokpobiri|title=Sen. Heineken Lokpobiri|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2012-05-25}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995.,<ref>{{Cite web|title=Rivers State University of Science and Technology Official Website|url=https://www.rsu.edu.ng/|access-date=2022-03-11|website=www.rsu.edu.ng}}</ref>
Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001.
.<ref name="nassnig2" /><ref>{{cite web|url=http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|title=Bayelsa State – Legislative|publisher=Bayelsa State|access-date=2009-09-17|archive-date=2009-10-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20091004220807/http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|url-status=dead}}</ref>
Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje.<ref>{{cite web|title=Committee - Definition, Meaning & Synonyms|url=https://www.vocabulary.com/dictionary/committee|access-date=2022-03-11|website=Vocabulary.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/webpages/features/powergame/2008/sept/14/powergame-14-09-2008-004.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Lokpobiri's unfriendly environment|date=2008-09-14|access-date=2009-09-17|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}{{Dead link|date=May 2019|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{cite web|url=http://royaldutchshellplc.com/2009/06/19/185000-barrels-shut-in-as-militants-hit-oil-facility/|title=185,000 barrels shut in as militants hit oil facility|date=2009-06-19|publisher=Royal Dutch Shell Plc.|access-date=2014-07-23}}</ref>
Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa.
E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee."
E lewru sulyee 2009, Senaa ƴetti kuulal jowitiingal e kuulal ngal Lokpobiri ƴetti ngam rokkude ballal sariya, wellitaare e nokkuuji wellitaare mawɓe e nder leydi ndii.<ref>{{cite news|url=http://nigerianbulletin.com/2011/04/28/court-restrains-inec-from-conducting-rescheduled-bayelsa-polls-channels/|title=Court restrains INEC from conducting rescheduled Bayelsa polls – Channels|publisher=Channels TV|date=2011-04-28|last=Awolusi|first=Bunmi|access-date=2011-06-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20110430100136/http://nigerianbulletin.com/2011/04/28/court-restrains-inec-from-conducting-rescheduled-bayelsa-polls-channels/|archive-date=2011-04-30|url-status=dead}}</ref>
E lewru suwee 2009, laamuuji hukuumaaji pamari lesdi (FCDA) e kawtal hukuuma lesdi (FEC) anndini jaɓugo ceede lesdi kesi haa Abuja, lesdi laamorde lesdi. Senator Lokpobiri fuɗɗii jeewte ɓutte nde o tuumi laamu nguu ina waɗi ko rewaani laawol, sibu o waawaano heɓde jaɓgol Diisnondiral ngenndiwal. Manndaa ɗiɗaɓo senaa Lokpobiri dogi ngam suɓaade hooreejo leydi Bayelsa West e wooteeji lewru abriil 2011, e dow laylaytol PDP, e fuɗɗoode ko kanko anndinaa ko kanko heɓi. Kono, ndeen, Komisariyaa ngenndiijo toppitiiɗo woote (INEC) ittii kuulal mum, wiyi wonde woote ɗee ina keewi « ŋakkeende to bannge njuɓɓudi ». Hojomaaji seeɗa caggal haala kaa, Lokpobiri nanngaa ko e juuɗe gollotooɓe e sarwiis kisal leydi ndii.
Lokpobiri luulndiima kuulal ngal INEC ƴetti ngal.
INEC ina anniyii yuɓɓinde woote ɗee e nder laamuuji nokkuuji Sagbama e Ekeremor ñalnde 28 abriil 2011, kono ñaawirde toownde to Yenagoa yaltinii yamiroore haɗde INEC yuɓɓinde woote ɗee haa nde caɗeele ɗee njuɓɓinaa.Lokpobiri ƴettii jooɗorde mum e nder Senaa toɗɗaama ñalnde 29 mee 2011 Resooji e tergal goomu ko faati e Mineraaluuji tiiɗɗi. E lewru ut 2011, ina wiyee wonde polis ñaawataa Lokpobiri e woɗɓe tuumaaɓe waɗde bonanndeeji woote nde tawnoo INEC ina foti jaɓde kala ko wayi noon. INEC wiyi alaa baawɗe ñaawde waɗooɓe bonanndeeji.
E lewru marse 2012, Lokpobiri yaltinii sariya luulndiiɗo, baawɗo saɗtinde senndikaaji gollotooɓe noddude seppo. Woote ina ɗaɓɓiree hade golle gollorɗe fuɗɗaade. Lokpobiri wi'i, "Ɗum wallitii heɓugo nanondiral cemmbiɗngal dow terɗe senndikaa'en bee nanta kuugal woote. Goonga, laaɓal e limngal ɗon hokka manngu nder taskaramji kuuje." Senaateeruuji goɗɗi njaɓaani ɗum. Senator Joshua Dariye wiyi "njuɓɓudi ɓurndi demokaraasi e nder winndere nde ko gollal yuɓɓo, ko kamɓe tan ngoni yaakaare renndo, so en ndartinii ɓe, miɗo hula maa en noddu anarki." E hitaande 2015, o ummii e lannda laamu nguu, hono PDP, o fayti e lannda APC.
Caggal mum o toɗɗaama e Buhari ardii APC ngam wonde jaagorgal dowla ngam ndema e ƴellitaare ladde".
== Nguurndam ==
neɗɗo Lokpobiri ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe nayo.
== Tuugnorgal ==
ex5xluivcc9syww1s0limra6a8gfyuc
181924
181923
2026-08-09T10:05:17Z
Ilya Discuss
10103
181924
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Heineken Lokpobiri''' (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol).
O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa..<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/tinubu-releases-ministerial-portfolios-assigns-fct-to-wike-labour-to-lalong/|location=Lagos, Nigeria|title=Tinubu Releases Ministerial Portfolios, assigns FCT to Wike, Labour to Lalong|date=2023-08-16|access-date=2023-12-26|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-06-05|title=Biography Of Heineken Lokpobiri|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-heineken-lokpobiri/|access-date=2022-02-11|website=Media Nigeria}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nass.gov.ng/nass/portfolio/profile.php?id=sen.heinekenlokpobiri|title=Sen. Heineken Lokpobiri|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2012-05-25}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995.,<ref>{{Cite web|title=Rivers State University of Science and Technology Official Website|url=https://www.rsu.edu.ng/|access-date=2022-03-11|website=www.rsu.edu.ng}}</ref>
Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001.
.<ref name="nassnig2" /><ref>{{cite web|url=http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|title=Bayelsa State – Legislative|publisher=Bayelsa State|access-date=2009-09-17|archive-date=2009-10-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20091004220807/http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|url-status=dead}}</ref>
Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje.<ref>{{cite web|title=Committee - Definition, Meaning & Synonyms|url=https://www.vocabulary.com/dictionary/committee|access-date=2022-03-11|website=Vocabulary.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/webpages/features/powergame/2008/sept/14/powergame-14-09-2008-004.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Lokpobiri's unfriendly environment|date=2008-09-14|access-date=2009-09-17|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}{{Dead link|date=May 2019|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{cite web|url=http://royaldutchshellplc.com/2009/06/19/185000-barrels-shut-in-as-militants-hit-oil-facility/|title=185,000 barrels shut in as militants hit oil facility|date=2009-06-19|publisher=Royal Dutch Shell Plc.|access-date=2014-07-23}}</ref>
Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa.<ref>{{cite web|title=Heineken Lokpobiri|url=http://www.globalleadershipproject.org/node/78923|publisher=Global Leadership Project|access-date=2012-05-25}}{{Dead link|date=May 2019|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee."
E lewru sulyee 2009, Senaa ƴetti kuulal jowitiingal e kuulal ngal Lokpobiri ƴetti ngam rokkude ballal sariya, wellitaare e nokkuuji wellitaare mawɓe e nder leydi ndii.<ref>{{cite news|url=http://nigerianbulletin.com/2011/04/28/court-restrains-inec-from-conducting-rescheduled-bayelsa-polls-channels/|title=Court restrains INEC from conducting rescheduled Bayelsa polls – Channels|publisher=Channels TV|date=2011-04-28|last=Awolusi|first=Bunmi|access-date=2011-06-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20110430100136/http://nigerianbulletin.com/2011/04/28/court-restrains-inec-from-conducting-rescheduled-bayelsa-polls-channels/|archive-date=2011-04-30|url-status=dead}}</ref>
E lewru suwee 2009, laamuuji hukuumaaji pamari lesdi (FCDA) e kawtal hukuuma lesdi (FEC) anndini jaɓugo ceede lesdi kesi haa Abuja, lesdi laamorde lesdi. Senator Lokpobiri fuɗɗii jeewte ɓutte nde o tuumi laamu nguu ina waɗi ko rewaani laawol, sibu o waawaano heɓde jaɓgol Diisnondiral ngenndiwal. Manndaa ɗiɗaɓo senaa Lokpobiri dogi ngam suɓaade hooreejo leydi Bayelsa West e wooteeji lewru abriil 2011, e dow laylaytol PDP, e fuɗɗoode ko kanko anndinaa ko kanko heɓi. Kono, ndeen, Komisariyaa ngenndiijo toppitiiɗo woote (INEC) ittii kuulal mum, wiyi wonde woote ɗee ina keewi « ŋakkeende to bannge njuɓɓudi ». Hojomaaji seeɗa caggal haala kaa, Lokpobiri nanngaa ko e juuɗe gollotooɓe e sarwiis kisal leydi ndii.
Lokpobiri luulndiima kuulal ngal INEC ƴetti ngal.
INEC ina anniyii yuɓɓinde woote ɗee e nder laamuuji nokkuuji Sagbama e Ekeremor ñalnde 28 abriil 2011, kono ñaawirde toownde to Yenagoa yaltinii yamiroore haɗde INEC yuɓɓinde woote ɗee haa nde caɗeele ɗee njuɓɓinaa.Lokpobiri ƴettii jooɗorde mum e nder Senaa toɗɗaama ñalnde 29 mee 2011 Resooji e tergal goomu ko faati e Mineraaluuji tiiɗɗi. E lewru ut 2011, ina wiyee wonde polis ñaawataa Lokpobiri e woɗɓe tuumaaɓe waɗde bonanndeeji woote nde tawnoo INEC ina foti jaɓde kala ko wayi noon. INEC wiyi alaa baawɗe ñaawde waɗooɓe bonanndeeji.
E lewru marse 2012, Lokpobiri yaltinii sariya luulndiiɗo, baawɗo saɗtinde senndikaaji gollotooɓe noddude seppo. Woote ina ɗaɓɓiree hade golle gollorɗe fuɗɗaade. Lokpobiri wi'i, "Ɗum wallitii heɓugo nanondiral cemmbiɗngal dow terɗe senndikaa'en bee nanta kuugal woote. Goonga, laaɓal e limngal ɗon hokka manngu nder taskaramji kuuje." Senaateeruuji goɗɗi njaɓaani ɗum. Senator Joshua Dariye wiyi "njuɓɓudi ɓurndi demokaraasi e nder winndere nde ko gollal yuɓɓo, ko kamɓe tan ngoni yaakaare renndo, so en ndartinii ɓe, miɗo hula maa en noddu anarki." E hitaande 2015, o ummii e lannda laamu nguu, hono PDP, o fayti e lannda APC.
Caggal mum o toɗɗaama e Buhari ardii APC ngam wonde jaagorgal dowla ngam ndema e ƴellitaare ladde".
== Nguurndam ==
neɗɗo Lokpobiri ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe nayo.
== Tuugnorgal ==
0chzfsgwyq4yxl5cl9f73ro3ipx5j0o
181925
181924
2026-08-09T10:06:02Z
Ilya Discuss
10103
181925
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Heineken Lokpobiri''' (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol).
O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa..<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/tinubu-releases-ministerial-portfolios-assigns-fct-to-wike-labour-to-lalong/|location=Lagos, Nigeria|title=Tinubu Releases Ministerial Portfolios, assigns FCT to Wike, Labour to Lalong|date=2023-08-16|access-date=2023-12-26|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-06-05|title=Biography Of Heineken Lokpobiri|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-heineken-lokpobiri/|access-date=2022-02-11|website=Media Nigeria}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nass.gov.ng/nass/portfolio/profile.php?id=sen.heinekenlokpobiri|title=Sen. Heineken Lokpobiri|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2012-05-25}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995.,<ref>{{Cite web|title=Rivers State University of Science and Technology Official Website|url=https://www.rsu.edu.ng/|access-date=2022-03-11|website=www.rsu.edu.ng}}</ref>
Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001.
.<ref name="nassnig2" /><ref>{{cite web|url=http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|title=Bayelsa State – Legislative|publisher=Bayelsa State|access-date=2009-09-17|archive-date=2009-10-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20091004220807/http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|url-status=dead}}</ref>
Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje.<ref>{{cite web|title=Committee - Definition, Meaning & Synonyms|url=https://www.vocabulary.com/dictionary/committee|access-date=2022-03-11|website=Vocabulary.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/webpages/features/powergame/2008/sept/14/powergame-14-09-2008-004.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Lokpobiri's unfriendly environment|date=2008-09-14|access-date=2009-09-17|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}{{Dead link|date=May 2019|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{cite web|url=http://royaldutchshellplc.com/2009/06/19/185000-barrels-shut-in-as-militants-hit-oil-facility/|title=185,000 barrels shut in as militants hit oil facility|date=2009-06-19|publisher=Royal Dutch Shell Plc.|access-date=2014-07-23}}</ref>
Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa.<ref>{{cite web|title=Heineken Lokpobiri|url=http://www.globalleadershipproject.org/node/78923|publisher=Global Leadership Project|access-date=2012-05-25}}{{Dead link|date=May 2019|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee.".<ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2012/03/law-to-gag-labour-on-strike-splits-senate/|location=Lagos, Nigeria|title=Law to gag labour on strike splits Senate|date=2012-03-14|last=Shaibu|first=Inalegwu|access-date=2012-05-25|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
E lewru sulyee 2009, Senaa ƴetti kuulal jowitiingal e kuulal ngal Lokpobiri ƴetti ngam rokkude ballal sariya, wellitaare e nokkuuji wellitaare mawɓe e nder leydi ndii.<ref>{{cite news|url=http://nigerianbulletin.com/2011/04/28/court-restrains-inec-from-conducting-rescheduled-bayelsa-polls-channels/|title=Court restrains INEC from conducting rescheduled Bayelsa polls – Channels|publisher=Channels TV|date=2011-04-28|last=Awolusi|first=Bunmi|access-date=2011-06-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20110430100136/http://nigerianbulletin.com/2011/04/28/court-restrains-inec-from-conducting-rescheduled-bayelsa-polls-channels/|archive-date=2011-04-30|url-status=dead}}</ref>
E lewru suwee 2009, laamuuji hukuumaaji pamari lesdi (FCDA) e kawtal hukuuma lesdi (FEC) anndini jaɓugo ceede lesdi kesi haa Abuja, lesdi laamorde lesdi. Senator Lokpobiri fuɗɗii jeewte ɓutte nde o tuumi laamu nguu ina waɗi ko rewaani laawol, sibu o waawaano heɓde jaɓgol Diisnondiral ngenndiwal. Manndaa ɗiɗaɓo senaa Lokpobiri dogi ngam suɓaade hooreejo leydi Bayelsa West e wooteeji lewru abriil 2011, e dow laylaytol PDP, e fuɗɗoode ko kanko anndinaa ko kanko heɓi. Kono, ndeen, Komisariyaa ngenndiijo toppitiiɗo woote (INEC) ittii kuulal mum, wiyi wonde woote ɗee ina keewi « ŋakkeende to bannge njuɓɓudi ». Hojomaaji seeɗa caggal haala kaa, Lokpobiri nanngaa ko e juuɗe gollotooɓe e sarwiis kisal leydi ndii.
Lokpobiri luulndiima kuulal ngal INEC ƴetti ngal.
INEC ina anniyii yuɓɓinde woote ɗee e nder laamuuji nokkuuji Sagbama e Ekeremor ñalnde 28 abriil 2011, kono ñaawirde toownde to Yenagoa yaltinii yamiroore haɗde INEC yuɓɓinde woote ɗee haa nde caɗeele ɗee njuɓɓinaa.Lokpobiri ƴettii jooɗorde mum e nder Senaa toɗɗaama ñalnde 29 mee 2011 Resooji e tergal goomu ko faati e Mineraaluuji tiiɗɗi. E lewru ut 2011, ina wiyee wonde polis ñaawataa Lokpobiri e woɗɓe tuumaaɓe waɗde bonanndeeji woote nde tawnoo INEC ina foti jaɓde kala ko wayi noon. INEC wiyi alaa baawɗe ñaawde waɗooɓe bonanndeeji.
E lewru marse 2012, Lokpobiri yaltinii sariya luulndiiɗo, baawɗo saɗtinde senndikaaji gollotooɓe noddude seppo. Woote ina ɗaɓɓiree hade golle gollorɗe fuɗɗaade. Lokpobiri wi'i, "Ɗum wallitii heɓugo nanondiral cemmbiɗngal dow terɗe senndikaa'en bee nanta kuugal woote. Goonga, laaɓal e limngal ɗon hokka manngu nder taskaramji kuuje." Senaateeruuji goɗɗi njaɓaani ɗum. Senator Joshua Dariye wiyi "njuɓɓudi ɓurndi demokaraasi e nder winndere nde ko gollal yuɓɓo, ko kamɓe tan ngoni yaakaare renndo, so en ndartinii ɓe, miɗo hula maa en noddu anarki." E hitaande 2015, o ummii e lannda laamu nguu, hono PDP, o fayti e lannda APC.
Caggal mum o toɗɗaama e Buhari ardii APC ngam wonde jaagorgal dowla ngam ndema e ƴellitaare ladde".
== Nguurndam ==
neɗɗo Lokpobiri ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe nayo.
== Tuugnorgal ==
efnvhd530b4x9rr5vppsjh5b1v64h2d
181926
181925
2026-08-09T10:07:05Z
Ilya Discuss
10103
181926
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Heineken Lokpobiri''' (jibinaa ko 3 mars 1967) ko jaagorgal leydi Najeriya to bannge faggudu (Petrol).
O woniino jaagorgal leydi ndi ko feewti e ndema e ƴellitaare laddeeji gila 2015 haa 2019, o woniino kadi senateer lomtotooɗo diiwaan senateer Bayelsa West gila 2007 haa 2015.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji leydi Bayelsa..<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/tinubu-releases-ministerial-portfolios-assigns-fct-to-wike-labour-to-lalong/|location=Lagos, Nigeria|title=Tinubu Releases Ministerial Portfolios, assigns FCT to Wike, Labour to Lalong|date=2023-08-16|access-date=2023-12-26|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-06-05|title=Biography Of Heineken Lokpobiri|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-heineken-lokpobiri/|access-date=2022-02-11|website=Media Nigeria}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nass.gov.ng/nass/portfolio/profile.php?id=sen.heinekenlokpobiri|title=Sen. Heineken Lokpobiri|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2012-05-25}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Heineken Lokpobiri heɓi LL.B (Teddungal) e hitaande 1994 to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Ganndal e Karallaagal dowri Rivers, Port Harcourt, BL lewru feebariyee 1995.,<ref>{{Cite web|title=Rivers State University of Science and Technology Official Website|url=https://www.rsu.edu.ng/|access-date=2022-03-11|website=www.rsu.edu.ng}}</ref>
Karallo ko faati e hakkeeji taariindi e sariyaaji taariindi, ina jogii dipolomaaji Doktoraa Ph.D. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds Beckett, to leydi Angalteer e hitaande 2015. Golle politik Lokpobiri wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Bayelsa tuggi 1999 haa 2003, kadi ko o hooreejo suudu sarɗiiji tuggi lewru suwee 1999 haa lewru mee 2001.
.<ref name="nassnig2" /><ref>{{cite web|url=http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|title=Bayelsa State – Legislative|publisher=Bayelsa State|access-date=2009-09-17|archive-date=2009-10-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20091004220807/http://www.bayelsa.gov.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=131&Itemid=92|url-status=dead}}</ref>
Manndaa senaa gadano O suɓaama nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya ngam lesdi Bayelsa West nder hitaande 2007, o toɗɗaama nder komitiiji dow ko laarani fijirde, limngal yimɓe, kuuɗe polis'en, kuuɗe lesdi Naajeeriya e kuuɗe ɓamtaare duuɓi ujunnaaje.<ref>{{cite web|title=Committee - Definition, Meaning & Synonyms|url=https://www.vocabulary.com/dictionary/committee|access-date=2022-03-11|website=Vocabulary.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/webpages/features/powergame/2008/sept/14/powergame-14-09-2008-004.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Lokpobiri's unfriendly environment|date=2008-09-14|access-date=2009-09-17|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}{{Dead link|date=May 2019|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref><ref>{{cite web|url=http://royaldutchshellplc.com/2009/06/19/185000-barrels-shut-in-as-militants-hit-oil-facility/|title=185,000 barrels shut in as militants hit oil facility|date=2009-06-19|publisher=Royal Dutch Shell Plc.|access-date=2014-07-23}}</ref>
Caggal nde Naajeeriya waɗi ko boni e kawgel fuku Afrik 2008 to leydi Gana, Goomu dingiral Senaa ngal Lokpobiri woni hooreejo mum yaltini ciimtol ngol tuumi ko ŋakkeende njuɓɓudi e ŋakkeende gollondiral ummoraade e gardiiɗo Komisiyoŋ dingiral ngenndiwal, Dr. Amos Adamu. Lokpobiri wonnoo ko hooreejo goomu Ad-hoc Senaa ko feewti e yah-ngartaa.<ref>{{cite web|title=Heineken Lokpobiri|url=http://www.globalleadershipproject.org/node/78923|publisher=Global Leadership Project|access-date=2012-05-25}}{{Dead link|date=May 2019|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
E lewru suwee 2009, caggal nde militeer en ɓeydi bonnude nokkuuji petroŋ e nder Delta Niger, o yetti laamu nguu e yaafuya, o wiyi "e nder nanondiral yaafuya jooni ngal, miɗo sikki lanndaaji ɗiɗi ɗii fof maa njahdu e galleeji mum en e dow weltaare, kadi kontraaji ɗii maa njokku golle e nder nokkuuji ɓurɗi deeƴde e nder diiwaan hee.".<ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2012/03/law-to-gag-labour-on-strike-splits-senate/|location=Lagos, Nigeria|title=Law to gag labour on strike splits Senate|date=2012-03-14|last=Shaibu|first=Inalegwu|access-date=2012-05-25|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
E lewru sulyee 2009, Senaa ƴetti kuulal jowitiingal e kuulal ngal Lokpobiri ƴetti ngam rokkude ballal sariya, wellitaare e nokkuuji wellitaare mawɓe e nder leydi ndii.<ref>{{cite news|url=http://nigerianbulletin.com/2011/04/28/court-restrains-inec-from-conducting-rescheduled-bayelsa-polls-channels/|title=Court restrains INEC from conducting rescheduled Bayelsa polls – Channels|publisher=Channels TV|date=2011-04-28|last=Awolusi|first=Bunmi|access-date=2011-06-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20110430100136/http://nigerianbulletin.com/2011/04/28/court-restrains-inec-from-conducting-rescheduled-bayelsa-polls-channels/|archive-date=2011-04-30|url-status=dead}}</ref>
E lewru suwee 2009, laamuuji hukuumaaji pamari lesdi (FCDA) e kawtal hukuuma lesdi (FEC) anndini jaɓugo ceede lesdi kesi haa Abuja, lesdi laamorde lesdi. Senator Lokpobiri fuɗɗii jeewte ɓutte nde o tuumi laamu nguu ina waɗi ko rewaani laawol, sibu o waawaano heɓde jaɓgol Diisnondiral ngenndiwal. Manndaa ɗiɗaɓo senaa Lokpobiri dogi ngam suɓaade hooreejo leydi Bayelsa West e wooteeji lewru abriil 2011, e dow laylaytol PDP, e fuɗɗoode ko kanko anndinaa ko kanko heɓi. Kono, ndeen, Komisariyaa ngenndiijo toppitiiɗo woote (INEC) ittii kuulal mum, wiyi wonde woote ɗee ina keewi « ŋakkeende to bannge njuɓɓudi ». Hojomaaji seeɗa caggal haala kaa, Lokpobiri nanngaa ko e juuɗe gollotooɓe e sarwiis kisal leydi ndii.
Lokpobiri luulndiima kuulal ngal INEC ƴetti ngal.<ref>{{cite news|url=https://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/news/39705-row-in-senate-over-bill-to-stifle-strike.html|title=Row in Senate over Bill to stifle strike|last1=Ojiabor|first1=Onyedi|last2=Onogu|first2=Sanni|location=Abuja|date=2012-03-14|access-date=2012-05-25|archive-date=2012-05-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20120501154419/https://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/news/39705-row-in-senate-over-bill-to-stifle-strike.html|url-status=dead|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
INEC ina anniyii yuɓɓinde woote ɗee e nder laamuuji nokkuuji Sagbama e Ekeremor ñalnde 28 abriil 2011, kono ñaawirde toownde to Yenagoa yaltinii yamiroore haɗde INEC yuɓɓinde woote ɗee haa nde caɗeele ɗee njuɓɓinaa.Lokpobiri ƴettii jooɗorde mum e nder Senaa toɗɗaama ñalnde 29 mee 2011 Resooji e tergal goomu ko faati e Mineraaluuji tiiɗɗi. E lewru ut 2011, ina wiyee wonde polis ñaawataa Lokpobiri e woɗɓe tuumaaɓe waɗde bonanndeeji woote nde tawnoo INEC ina foti jaɓde kala ko wayi noon. INEC wiyi alaa baawɗe ñaawde waɗooɓe bonanndeeji.
E lewru marse 2012, Lokpobiri yaltinii sariya luulndiiɗo, baawɗo saɗtinde senndikaaji gollotooɓe noddude seppo. Woote ina ɗaɓɓiree hade golle gollorɗe fuɗɗaade. Lokpobiri wi'i, "Ɗum wallitii heɓugo nanondiral cemmbiɗngal dow terɗe senndikaa'en bee nanta kuugal woote. Goonga, laaɓal e limngal ɗon hokka manngu nder taskaramji kuuje." Senaateeruuji goɗɗi njaɓaani ɗum. Senator Joshua Dariye wiyi "njuɓɓudi ɓurndi demokaraasi e nder winndere nde ko gollal yuɓɓo, ko kamɓe tan ngoni yaakaare renndo, so en ndartinii ɓe, miɗo hula maa en noddu anarki." E hitaande 2015, o ummii e lannda laamu nguu, hono PDP, o fayti e lannda APC.
Caggal mum o toɗɗaama e Buhari ardii APC ngam wonde jaagorgal dowla ngam ndema e ƴellitaare ladde".
== Nguurndam ==
neɗɗo Lokpobiri ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe nayo.
== Tuugnorgal ==
4b8rakpwwxa2v4l5dot1g34kiamgkjn
Mohammed Magoro
0
43461
181932
2026-08-09T10:15:40Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Mohammed Magoro (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer. Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida. O naati konu..."
181932
wikitext
text/x-wiki
Mohammed Magoro (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer. Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida. O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978. O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985. O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya. Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya. Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP). E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007. Golle senateeruuji E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba. Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo. Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote. Tuugnorgal
rqsk4e0vdvf8peqhnip90qfw0irsndu
181933
181932
2026-08-09T10:16:04Z
Ilya Discuss
10103
181933
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Mohammed Magoro (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer. Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida. O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978. O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985. O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya. Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya. Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP). E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007. Golle senateeruuji E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba. Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo. Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote. Tuugnorgal
mnocsioy2j40t927zqmunamzrvcdpo1
181934
181933
2026-08-09T10:18:12Z
Ilya Discuss
10103
181934
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Magoro''' (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer.
Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida.
O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978.
O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985.
O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya.
Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya.
Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP).
E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007.
== Golle senateeruuji ==
E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba.
Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo.
== Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. ==
Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote.
== Tuugnorgal ==
381u59y3iyquecwus73x5ypbxsl4ute
181935
181934
2026-08-09T10:19:06Z
Ilya Discuss
10103
181935
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Magoro''' (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer..<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t5Q78sVbLakC&pg=PA144|page=144|title=Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976)|last=Siollun|first=Max|publisher=Algora Publishing|year=2009|isbn=978-0-87586-708-3}}</ref>
Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida.
O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978.
O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985.
O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya.
Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya.
Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP).
E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007.
== Golle senateeruuji ==
E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba.
Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo.
== Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. ==
Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote.
== Tuugnorgal ==
sc4ipklxxj7rtwa91x3ask2yw70rumw
181936
181935
2026-08-09T10:19:54Z
Ilya Discuss
10103
181936
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Magoro''' (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer..<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t5Q78sVbLakC&pg=PA144|page=144|title=Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976)|last=Siollun|first=Max|publisher=Algora Publishing|year=2009|isbn=978-0-87586-708-3}}</ref>
Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978.
O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985.
O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya.
Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya.
Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP).
E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007.
== Golle senateeruuji ==
E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba.
Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo.
== Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. ==
Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote.
== Tuugnorgal ==
1teirkkfobwk6ys0r23bn077dke4zvp
181937
181936
2026-08-09T10:21:07Z
Ilya Discuss
10103
181937
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Magoro''' (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer..<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t5Q78sVbLakC&pg=PA144|page=144|title=Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976)|last=Siollun|first=Max|publisher=Algora Publishing|year=2009|isbn=978-0-87586-708-3}}</ref>
Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978.<ref name="Oando" /><ref name="ThisDay20011110">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985.
O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya.
Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya.
Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP).
E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007.
== Golle senateeruuji ==
E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba.
Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo.
== Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. ==
Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote.
== Tuugnorgal ==
ckaq9olif0uvw2pdalxmtmacqsif8du
181938
181937
2026-08-09T10:22:17Z
Ilya Discuss
10103
181938
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Magoro''' (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer..<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t5Q78sVbLakC&pg=PA144|page=144|title=Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976)|last=Siollun|first=Max|publisher=Algora Publishing|year=2009|isbn=978-0-87586-708-3}}</ref>
Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978.<ref name="ThisDay20011110">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya.
Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya.
Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP).
E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007.
== Golle senateeruuji ==
E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba.
Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo.
== Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. ==
Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote.
== Tuugnorgal ==
bali2qjchn3ndda4xwwuqjdssos622l
181939
181938
2026-08-09T10:23:24Z
Ilya Discuss
10103
181939
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Magoro''' (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer..<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t5Q78sVbLakC&pg=PA144|page=144|title=Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976)|last=Siollun|first=Max|publisher=Algora Publishing|year=2009|isbn=978-0-87586-708-3}}</ref>
Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978.<ref name="ThisDay20011110">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya..<ref name="Oando" />.<ref name="ThisDay200111102">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya.
Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP).
E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007.
== Golle senateeruuji ==
E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba.
Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo.
== Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. ==
Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote.
== Tuugnorgal ==
887z72c9vw4j8s4a79hshkxgt0cjdk0
181940
181939
2026-08-09T10:23:52Z
Ilya Discuss
10103
181940
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Magoro''' (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer..<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t5Q78sVbLakC&pg=PA144|page=144|title=Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976)|last=Siollun|first=Max|publisher=Algora Publishing|year=2009|isbn=978-0-87586-708-3}}</ref>
Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978.<ref name="ThisDay20011110">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya.<ref name="ThisDay200111102">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya.
Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP).
E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007.
== Golle senateeruuji ==
E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba.
Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo.
== Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. ==
Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote.
== Tuugnorgal ==
f929obj9y9ml8cl68b2vd1sodqbtnf7
181941
181940
2026-08-09T10:24:39Z
Ilya Discuss
10103
181941
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Magoro''' (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer..<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t5Q78sVbLakC&pg=PA144|page=144|title=Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976)|last=Siollun|first=Max|publisher=Algora Publishing|year=2009|isbn=978-0-87586-708-3}}</ref>
Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978.<ref name="ThisDay20011110">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya.<ref name="ThisDay200111102">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya..<ref>{{cite web|url=https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=INEC|access-date=6 May 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011}}</ref>
Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP).
E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007.
== Golle senateeruuji ==
E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba.
Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo.
== Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. ==
Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote.
== Tuugnorgal ==
bim8t8bg8m4h5vxgp4etakzneilzqd0
181942
181941
2026-08-09T10:26:03Z
Ilya Discuss
10103
181942
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Magoro''' (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer..<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t5Q78sVbLakC&pg=PA144|page=144|title=Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976)|last=Siollun|first=Max|publisher=Algora Publishing|year=2009|isbn=978-0-87586-708-3}}</ref>
Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978.<ref name="ThisDay20011110">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya.<ref name="ThisDay200111102">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya..<ref>{{cite web|url=https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=INEC|access-date=6 May 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011}}</ref>
Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP).
E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007..<ref>{{cite news|url=https://allafrica.com/stories/201101180614.html|title=Kebbi 2011 - Before the Battle of the Titans Begins|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|last=Mohammed|first=Umaru|date=18 January 2011|access-date=6 May 2011|via=[[allAfrica]]}}</ref>.<ref>{{cite web|url=https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=INEC|access-date=6 May 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011}}</ref>
== Golle senateeruuji ==
E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba.
Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo.
== Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. ==
Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote.
== Tuugnorgal ==
btolinbgmv78ll6xviv0su1w9zksdos
181943
181942
2026-08-09T10:26:59Z
Ilya Discuss
10103
181943
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Magoro''' (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer..<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t5Q78sVbLakC&pg=PA144|page=144|title=Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976)|last=Siollun|first=Max|publisher=Algora Publishing|year=2009|isbn=978-0-87586-708-3}}</ref>
Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978.<ref name="ThisDay20011110">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya.<ref name="ThisDay200111102">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya..<ref>{{cite web|url=https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=INEC|access-date=6 May 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011}}</ref>
Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP).
E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007..<ref>{{cite news|url=https://allafrica.com/stories/201101180614.html|title=Kebbi 2011 - Before the Battle of the Titans Begins|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|last=Mohammed|first=Umaru|date=18 January 2011|access-date=6 May 2011|via=[[allAfrica]]}}</ref>.<ref>{{cite web|url=https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=INEC|access-date=6 May 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011}}</ref>
== Golle senateeruuji ==
E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba.
Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo..<ref name="ThisDay200111103" />
== Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. ==
Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote.
== Tuugnorgal ==
2x0zc2jo214jwp2fpegzp875gqnsxy0
181944
181943
2026-08-09T10:27:20Z
Ilya Discuss
10103
181944
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Magoro''' (jibinaa ko 7 lewru mbooy hitaande 1941) ko mawɗo konu leydi Najeriya, o woniino jaagorgal laamu laabi ɗiɗi, e gardagol seneraaluuji Obasanjo e Buhari. E wooteeji abriil 2011 o suɓaama senaateer to diiwaan Kebbi Sud to diiwaan Kebbi, to leydi Nijeer..<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=t5Q78sVbLakC&pg=PA144|page=144|title=Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976)|last=Siollun|first=Max|publisher=Algora Publishing|year=2009|isbn=978-0-87586-708-3}}</ref>
Fuɗɗoode golle Magoro jibinaa ko to diiwaan Kebbi, jeyaaɗo e leñol Zuru. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bida, ko o janngoowo e Mamman Jiya Vatsa e Ibraahiima Babangida.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O naati konu leydi Naajeeriya ñalnde 10 lewru Duujal hitaande 1962 e wondude e Ibraahiima Babangida e Sani Abacha, nde o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu leydi Naajeeriya. Laamu konu Magoro toɗɗaama Komisinaajo Fedde nde'e dow yah-ngartaa wakkati laamu sooja'en Seneraal Olusegun Obasanjo nder hitaande 1978.<ref name="ThisDay20011110">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
O laati jaagorɗo lesdi lesdi les lesdi Major Seneraal Muhammadu Buhari, laamiiɗo sooja'en diga lewru January 1984 haa lewru Ogost 1985.<ref>{{cite web|title=NDA – Ministry of Defence|url=http://defence.gov.ng/nda/|access-date=24 May 2020}}</ref>
O woniino kadi tergal e Diiso Toowngo Konu. Ko o jaagorgal nder leydi, e lewru mee 1985 o ardii eggugol fotde miliyoŋaaji 100 ɓiɓɓe leydi ngoɗndi ummoriiɓe leydi Najeriya.<ref name="ThisDay200111102">{{cite news|url=https://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|title=PDP's Men of Power|date=10 November 2011|access-date=6 May 2011|work=[[This Day]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20051202191041/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/11/10/20011110cov02.html|archive-date=2 December 2005}}</ref>
Feccere heen ummorii ko Ganaa, heddiiɓe ɓee ummorii ko e leyɗeele goɗɗe Afrik hirnaange ɗo ɓe ndogata yooro e heege. Magoro jogaaki jaagorɗo les laamu kesu ngu Ibraahiima Babangida heɓi laamu nder lewru Ogost 1985, ammaa o toɗɗaama hooreejo hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya, hukuumaaji pamari lesdi Naajeeriya e hukuumaaji pamari Naajeeriya..<ref>{{cite web|url=https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=INEC|access-date=6 May 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011}}</ref>
Caggal nde o woppi golle e hitaande 1995 o naati e golle laamu, caggal ɗuum o wonti hooreejo fedde Ocean and Oil Services Ltd. Republique nayaɓere Magoro wonti hooreejo fedde Oando e hitaande 2000, sosiyetee yeeyoowo petroŋ sosaa ko e njulaagu Unipetrol Nigeria Plc., ɗo Ocean e Oil Services soodi geɗal mawngal. E lewru noowammbar 2001, Magoro wonnoo ko tergal teeŋtungal e nder Yiilirde Ngenndiire (PDP).
E nder doggol suɓngooji baɗeteeɗi e lewru abriil 2007 ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kebbi, Magoro adii anndineede ko kanndidaa PDP kono caggal ɗuum lomtinaama Alhaji Saidu Dakingari. Nde Dakingari yahi to bannge woote, lanndaaji luulndiiɗi ɗii luulndiima laaɓal woote ɗee, sibu o waɗtaama kanndidaa ñalnde 5 feebariyee 2007, kono o naataani e lannda kaa no haanirta nii haa ñalnde 10 feebariyee 2007..<ref>{{cite news|url=https://allafrica.com/stories/201101180614.html|title=Kebbi 2011 - Before the Battle of the Titans Begins|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|last=Mohammed|first=Umaru|date=18 January 2011|access-date=6 May 2011|via=[[allAfrica]]}}</ref>.<ref>{{cite web|url=https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=INEC|access-date=6 May 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/https://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011}}</ref>
== Golle senateeruuji ==
E nder wooteeji arandeeji ɗi PDP waɗi to Zuru ngam suɓaade kanndidaa Senateer to Kebbi Sud, Magoro fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Senateer Tanko Ayuba.
Mogoro fooli woote ñalnde 9 abriil 2011 tawi ko 125 940 neɗɗo..
== Ɗiɗaɓo oo ko Abubakar S. ==
Yelwa mo fedde wiyeteende Congrès pour le Changement Progressive (CPC), o heɓi 94 147 woote.
== Tuugnorgal ==
1vqv6macj8trljjqo2ppmhp0b9x6u7z