Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.47.0-wmf.14 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Gamabuo 0 32212 182098 133446 2026-08-10T11:56:56Z MOIBARDE 10068 182098 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gamabuo''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo woni ko e 50 km to fuɗnaange-rewo Serowe, yimɓe mum ko 605 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|access-date=2008-01-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20071124145441/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|archive-date=2007-11-24|url-status=dead|df=}}</ref> == Tuugnorgal == gfdee2f66uo7tdjot1eh7zteqvarube 182099 182098 2026-08-10T11:58:07Z MOIBARDE 10068 add a category 182099 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gamabuo''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo woni ko e 50 km to fuɗnaange-rewo Serowe, yimɓe mum ko 605 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|access-date=2008-01-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20071124145441/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|archive-date=2007-11-24|url-status=dead|df=}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] glhi7u87ddvaymozzwo488pz9t9xcnk Ghanzi Airport 0 32213 182074 133451 2026-08-10T10:33:39Z MOIBARDE 10068 182074 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Aeroport Ghanzi''' (IATA: GNZ, ICAO: FBGZ) ko laamorgo naatgol laamorgo gollorngo Ghanzi, wuro e nder diiwaan Ghanzi to Bostwana. Aeroport oo ina sara wuro ngoo. Jooni noon alaa sarwiis toɗɗaaɗo, ko golle charter e golle keertiiɗe tan. == Ƴeew kadi == Jaɓɓungal e nder leydi Bostwana Doggol laaɗe diwooje e nder leydi Bostwana == Tuugnorgal == 9lkdpqdq3h8ac3hx9o4hkbovjb5489s 182075 182074 2026-08-10T10:37:52Z MOIBARDE 10068 Add link and references 182075 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Aeroport Ghanzi''' (IATA: GNZ, ICAO: FBGZ) ko laamorgo naatgol laamorgo gollorngo Ghanzi, wuro e nder diiwaan Ghanzi to [[Botswana|Bostwana]]. Aeroport oo ina sara wuro ngoo.<ref>[https://www.google.com/maps/@-21.6935303,21.6570152,2352m/data=!3m1!1e3 Google Maps - Ghanzi]</ref><ref>{{GCM|GNZ|Ghanzi Airport}}</ref> Jooni noon alaa sarwiis toɗɗaaɗo, ko golle charter e golle keertiiɗe tan.<ref>{{Cite web|url=http://www.caab.co.bw/caab-content.php?cid=259|title=caab botswana civil aviation botswana aeronautical navigation aircraft licensing botswana 09-08-19|last=cityweb.in|website=www.caab.co.bw|access-date=2018-08-20}}</ref> == Ƴeew kadi == Jaɓɓungal e nder leydi [[Botswana|Bostwana]] Doggol laaɗe diwooje e nder leydi [[Botswana|Bostwana]] == Tuugnorgal == 3k57px59i5g5z0rmdw3qslg9mv1xam6 182097 182075 2026-08-10T11:54:32Z MOIBARDE 10068 182097 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Aeroport Ghanzi''' (IATA: GNZ, ICAO: FBGZ) ko laamorgo naatgol laamorgo gollorngo Ghanzi, wuro e nder diiwaan Ghanzi to [[Botswana|Bostwana]]. Aeroport oo ina sara wuro ngoo.<ref>[https://www.google.com/maps/@-21.6935303,21.6570152,2352m/data=!3m1!1e3 Google Maps - Ghanzi]</ref><ref>{{GCM|GNZ|Ghanzi Airport}}</ref> Jooni noon alaa sarwiis toɗɗaaɗo, ko golle charter e golle keertiiɗe tan.<ref>{{Cite web|url=http://www.caab.co.bw/caab-content.php?cid=259|title=caab botswana civil aviation botswana aeronautical navigation aircraft licensing botswana 09-08-19|last=cityweb.in|website=www.caab.co.bw|access-date=2018-08-20}}</ref> == Ƴeew kadi == Jaɓɓungal e nder leydi [[Botswana|Bostwana]] Doggol laaɗe diwooje e nder leydi [[Botswana|Bostwana]] == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] 1cabztr57ynlaqm4ognfzovjvdbnll0 Goa, Botswana 0 32214 182072 133454 2026-08-10T10:27:41Z MOIBARDE 10068 Add link and reference 182072 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Goa''' ko wuro tokooso to [[Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri [[Namibiya|Namibi]],<ref>http://en.world-map-directory.com/go/Africa/Botswana/Botswana+(general)/Goa {{Dead link|date=March 2022}}</ref> saraaji laana ndiwoowa Caprivi, fotde kilooji 11 e Shakawe ko kañum kadi woni laana ndiwoowa ɓurka ɓadaade. == Limlebbi == Toowgol = 999m == Tuugnorgal == g4u6ma3sd8iy1zlszwjajf9qcjbwcxl 182073 182072 2026-08-10T10:29:43Z MOIBARDE 10068 add a category 182073 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Goa''' ko wuro tokooso to [[Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri [[Namibiya|Namibi]],<ref>http://en.world-map-directory.com/go/Africa/Botswana/Botswana+(general)/Goa {{Dead link|date=March 2022}}</ref> saraaji laana ndiwoowa Caprivi, fotde kilooji 11 e Shakawe ko kañum kadi woni laana ndiwoowa ɓurka ɓadaade. == Limlebbi == Toowgol = 999m == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] ad7y3wij7dsqircl2ggblo7lw0mf19q Gojwane 0 32215 182070 133456 2026-08-10T09:56:57Z MOIBARDE 10068 Add links 182070 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gojwane''' ko wuro ladde tawaango e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Bostwana]], ko ina wona 80km to fuɗnaange Francistown e 105km to fuɗnaange [[Palapye]]. Wuro ngo ina heɓa golle laamu e renndo ummoraade e Diisnondiral Diisnondiral Tonota ngam wonde tergal e Porogaraam ƴellitaare nokkuuji toowɗi (RADP). E wiyde binnditagol yimɓe e koɗki 2022 (Version 2), Gojwane ina hoɗi fotde 1 888 neɗɗo (916 gorko e 972 debbo). Gojwane ina waɗi duɗal leslesal, posto cellal, Goomu ƴellitaare wuro, Biro ƴellitaare renndo e renndo, Biro ndema, e njuɓɓudi leƴƴi. Duɗal leslesal Gojwane fuɗɗii ko e posto jawdi Marulamantsi e hitaande 1979, janngirɗe ɗee mbaɗata ko e les ɓuuɓri leɗɗe, jannginooɓe wallitooɓe. Duɗal ngal ummii ko e koɗki hannde Gojwane e hitaande 1983, caggal ɗuum ministeer jaŋde winnditii ngal e hitaande 1984. Hannde, duɗal leslesal Gojwane ina waɗi cuuɗi janngirɗe sappo e ɗiɗi, cuuɗi janngirɗe ɗiɗi jooɗɗi e bolol njuɓɓudi gootol sosaangol e hitaande 2021. Duɗal leslesal ngal ko njuɓɓudi laamu mawndi e hitaande 2021 e njuɓɓudi ministeer jaŋde. Duɗal ngal ina janngina ko ina tolnoo e 464 almuudo hakkunde duuɓi jeegom e sappo e ɗiɗi, ina waɗi ko ina tolnoo e capanɗe ɗiɗi jannginooɓe, tawi ko 23:1 almuudo e jannginoowo. Gojwane Health Post mahiraa ko e hitaande 1998, udditaa e hitaande 2000. Kala sahaa, kilinik oo ina golloroo e infirmiyee en ɗiɗo, jibinannde gooto e jannginooɓe wellitaare ɓesngu ɗiɗo. Posto oo alaa doktoor. Goomu ƴellitaare wuro Gojwane (VDC) ina waɗi terɗe 10 cuɓaaɗe e nder renndo ngo, ina heen : Hooreejo, Cukko Hooreejo, Sekereteer, Cukko Sekereteer, Kaalis, e terɗe joy ɓeydaaɗe no sariya laamu nokku oo yamiri nii (Sariya No10 12). Terɗe ɗee ina njogii manndaa duuɓi tati, woote laawɗuɗe ina mbaɗee ko adii kala manndaa duuɓi tati. Nguun goomu ina halfinaa denndaangal ƴellitaare to bannge wuro. Biro ƴellitaare renndo e renndo (S&CD) sosaa e nder renndo ngo e hitaande 1994, ina fawii e Ministeer laamu nokkuuji e ƴellitaare teeru. Hannde, biro oo ina ardii Ofiseeji ɗiɗi S&CD, ko kam en ngoni jolngo hakkunde renndo e sarwisaaji laamu. Biro ndema sosaa ko e hitaande 1990, ina wallita terɗe renndo ngoo e haajuuji mum en ndema kam e golloraade ponndol hakkunde renndo ngoo e sarwisaaji laamu. Remooɓe ina mbaɗa ndema jillondirka e jawdi e ndema. Golle ndema ina mbaɗi ndema jawdi, ndema jawdi tokosiri e peewnugol gese. Gojwane ina jogii leydi ɓuuɓndi, renndo ngo heewɓe ina tuugnii e peewnugol ndema ngam wuurde. Njuɓɓudi leƴƴi ina woni sara Gojwane Kgotla, sosaa ko e hitaande 2002. Ardorde ndee ina waɗi hooreejo binnditagol (Kgosi e ɗemngal Setswana) e hooreejo wuro/rewɓe tato. Yanti heen, ardorde ina huutoroo sariyaaji aadaaji ngam safrude luural e nder renndo. Ndee fedde ina gollodii e ardorde politik, teeŋti noon e Diisneteeɗo Ward e terɗe Parlemaa diiwaan. Kgotla ina gollira no nokku renndo nii, ina huutoree ngam waɗde batuuji, kewuuji e luumooji. == Tuugnorgal == lbtyypcpdtahwe31owgr3uqc7crvqjn 182071 182070 2026-08-10T09:59:29Z MOIBARDE 10068 182071 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement <!-- See Template:Infobox settlement for additional fields and descriptions --> | name = Gojwane | native_name = | native_name_lang = <!-- ISO 639-2 code e.g. "fr" for French. If more than one, use {{lang}} instead --> | settlement_type = Village | image_skyline = | image_alt = | image_caption = | image_flag = | flag_alt = | image_seal = | seal_alt = | image_shield = | shield_alt = | nickname = | motto = | image_map = | map_alt = | map_caption = | pushpin_map = Botswana | pushpin_label_position = | pushpin_map_alt = | pushpin_map_caption = | coordinates = {{coord|-21.78638636890|27.27716710782|display=inline,title}} | coor_pinpoint = | coordinates_footnotes = | subdivision_type = Country | subdivision_name = {{flag|Botswana}} | subdivision_type1 = District | subdivision_name1 = [[Central District (Botswana)|Central District]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | leader_title = | leader_name = | area_total_km2 = | length_km = | width_km = | elevation_m = | population_total = | population_as_of = | population_density_km2 = auto | population_note = |timezone = [[Central Africa Time]] |utc_offset = +2 |timezone_DST = not observed |utc_offset_DST = +2 |postal_code_type = |postal_code = |area_code_type = |area_code = |iso_code = |website = <!-- {{URL|example.com}} --> |footnotes = }} '''Gojwane''' ko wuro ladde tawaango e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Bostwana]], ko ina wona 80km to fuɗnaange Francistown e 105km to fuɗnaange [[Palapye]]. Wuro ngo ina heɓa golle laamu e renndo ummoraade e Diisnondiral Diisnondiral Tonota ngam wonde tergal e Porogaraam ƴellitaare nokkuuji toowɗi (RADP). E wiyde binnditagol yimɓe e koɗki 2022 (Version 2), Gojwane ina hoɗi fotde 1 888 neɗɗo (916 gorko e 972 debbo). Gojwane ina waɗi duɗal leslesal, posto cellal, Goomu ƴellitaare wuro, Biro ƴellitaare renndo e renndo, Biro ndema, e njuɓɓudi leƴƴi. Duɗal leslesal Gojwane fuɗɗii ko e posto jawdi Marulamantsi e hitaande 1979, janngirɗe ɗee mbaɗata ko e les ɓuuɓri leɗɗe, jannginooɓe wallitooɓe. Duɗal ngal ummii ko e koɗki hannde Gojwane e hitaande 1983, caggal ɗuum ministeer jaŋde winnditii ngal e hitaande 1984. Hannde, duɗal leslesal Gojwane ina waɗi cuuɗi janngirɗe sappo e ɗiɗi, cuuɗi janngirɗe ɗiɗi jooɗɗi e bolol njuɓɓudi gootol sosaangol e hitaande 2021. Duɗal leslesal ngal ko njuɓɓudi laamu mawndi e hitaande 2021 e njuɓɓudi ministeer jaŋde. Duɗal ngal ina janngina ko ina tolnoo e 464 almuudo hakkunde duuɓi jeegom e sappo e ɗiɗi, ina waɗi ko ina tolnoo e capanɗe ɗiɗi jannginooɓe, tawi ko 23:1 almuudo e jannginoowo. Gojwane Health Post mahiraa ko e hitaande 1998, udditaa e hitaande 2000. Kala sahaa, kilinik oo ina golloroo e infirmiyee en ɗiɗo, jibinannde gooto e jannginooɓe wellitaare ɓesngu ɗiɗo. Posto oo alaa doktoor. Goomu ƴellitaare wuro Gojwane (VDC) ina waɗi terɗe 10 cuɓaaɗe e nder renndo ngo, ina heen : Hooreejo, Cukko Hooreejo, Sekereteer, Cukko Sekereteer, Kaalis, e terɗe joy ɓeydaaɗe no sariya laamu nokku oo yamiri nii (Sariya No10 12). Terɗe ɗee ina njogii manndaa duuɓi tati, woote laawɗuɗe ina mbaɗee ko adii kala manndaa duuɓi tati. Nguun goomu ina halfinaa denndaangal ƴellitaare to bannge wuro. Biro ƴellitaare renndo e renndo (S&CD) sosaa e nder renndo ngo e hitaande 1994, ina fawii e Ministeer laamu nokkuuji e ƴellitaare teeru. Hannde, biro oo ina ardii Ofiseeji ɗiɗi S&CD, ko kam en ngoni jolngo hakkunde renndo e sarwisaaji laamu. Biro ndema sosaa ko e hitaande 1990, ina wallita terɗe renndo ngoo e haajuuji mum en ndema kam e golloraade ponndol hakkunde renndo ngoo e sarwisaaji laamu. Remooɓe ina mbaɗa ndema jillondirka e jawdi e ndema. Golle ndema ina mbaɗi ndema jawdi, ndema jawdi tokosiri e peewnugol gese. Gojwane ina jogii leydi ɓuuɓndi, renndo ngo heewɓe ina tuugnii e peewnugol ndema ngam wuurde. Njuɓɓudi leƴƴi ina woni sara Gojwane Kgotla, sosaa ko e hitaande 2002. Ardorde ndee ina waɗi hooreejo binnditagol (Kgosi e ɗemngal Setswana) e hooreejo wuro/rewɓe tato. Yanti heen, ardorde ina huutoroo sariyaaji aadaaji ngam safrude luural e nder renndo. Ndee fedde ina gollodii e ardorde politik, teeŋti noon e Diisneteeɗo Ward e terɗe Parlemaa diiwaan. Kgotla ina gollira no nokku renndo nii, ina huutoree ngam waɗde batuuji, kewuuji e luumooji. == Tuugnorgal == 87zio3vy6m25inn1nwlv5kpwr4ty0kf Gonutsuga 0 32216 182068 133459 2026-08-10T09:51:15Z MOIBARDE 10068 Add link and reference 182068 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gonutsoga,''' kadi '''Gonitsoga''', ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri hirnaange leydi [[Namibiya|Namibi]].<ref>{{cite web |url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> == Yimɓe leydi == ndi ko 506 e binnditagol hitaande 2001. == Tuugnorgal == rnnebja9nbbzs0wyp322wawc14dvpk0 182069 182068 2026-08-10T09:53:35Z MOIBARDE 10068 add a category 182069 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gonutsoga,''' kadi '''Gonitsoga''', ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri hirnaange leydi [[Namibiya|Namibi]].<ref>{{cite web |url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> == Yimɓe leydi == ndi ko 506 e binnditagol hitaande 2001. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] o8veyrwf4wydfmtm9kpqdaayexz6366 Goodhope, Botswana 0 32217 182065 133464 2026-08-10T09:44:35Z MOIBARDE 10068 Add link and references 182065 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Goodhope''' ko wuro e nder diiwaan Goodhope to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ko ɗoon woni nokku njuɓɓudi Diisnondiral Diisnondiral Goodhope. == Geografi == Goodhope ina jogii Opitaal leslesre, Yiilirde leydi (Rolong ''Land Board'') Kilinik, duɗal leslesal, Duɗal hakkundeewal tokosal, Duɗal hakkundeewal, e nokku polis.<ref>{{cite web|title=Botswana Central Statistics Office|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211941/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|archive-date=2015-09-23}}</ref> Goodhope ina woɗɗi Lobatse ko ina tolnoo e 48 km, ko wuro ɓurngo ɓadaade gollorngo denndaangal gure jogiiɗe sarwisaaji bankeeji, nokkuuji coggu, e geɗe goɗɗe.<ref>{{Cite web|title=Botswana Places|website=Botswana.places-in-the-world.com|url=https://botswana.places-in-the-world.com/7739165-place-good-hope.html}}</ref> Goodhope ina woɗɗi Gaborone, laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]] ko ina tolnoo e 115 km. Ummatore == Yimɓe leydi == ndi ko 5 777 e binndital hitaande 2011. == Ngomna == Goodhope woni ko e les diiwaan Goodhope-Mabule mo depitee Eric Molale lomtii e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.<ref>{{Cite news|last=Kavahematui|first=Justice|date=18 August 2015|title=Goodhope-Mabule's soaring unemployment and poverty rates - Botswana Guardian|language=en-gb|work=[[Botswana Guardian]]|url=http://www.botswanaguardian.co.bw/news/item/1468-goodhope-mabule-s-soaring-unemployment-and-poverty-rates.html|access-date=2018-11-18}}</ref> == Tuugnorgal == pf1wwpf956632tczs9re6gtve2zo2fc 182066 182065 2026-08-10T09:46:31Z MOIBARDE 10068 182066 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement <!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage--> | official_name = Goodhope | image_skyline = | imagesize = | image_caption = | image_flag = | flag_size = | image_seal = | seal_size = | image_shield = | shield_size = | image_blank_emblem = | blank_emblem_type = | blank_emblem_size = | image_map = | mapsize = | map_caption = | image_map1 = | mapsize1 = | map_caption1 = | image_dot_map = | dot_mapsize = | dot_map_caption = | dot_x = | dot_y = | pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> | pushpin_label_position = bottom | pushpin_map_caption = Location in Botswana | subdivision_type = Country | subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]] | subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]] | subdivision_name1 = [[Southern District (Botswana)|Goodhope District]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | government_footnotes = | government_type = | leader_title = | leader_name = | leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager --> | leader_name1 = Kgosi Lotlaamoreng II | leader_title2 = | leader_name2 = | leader_title3 = | leader_name3 = | leader_title4 = | leader_name4 = | unit_pref = Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired--> | area_footnotes = | area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion--> | area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion--> | area_water_km2 = | area_total_sq_mi = | area_land_sq_mi = | area_water_sq_mi = | area_water_percent = | area_urban_km2 = | area_urban_sq_mi = | area_metro_km2 = | area_metro_sq_mi = | area_blank1_title = | area_blank1_km2 = | area_blank1_sq_mi = | population_as_of = 2011 | population_note = | population_total = 6,362 | population_blank1_title = Ethnicities | population_blank1 = | population_blank2_title = Religions | population_blank2 = | timezone = | utc_offset = | timezone_DST = | utc_offset_DST = | coordinates = {{coord|25|28|1.64|S|25|26|21.17|E|region:BW|display=inline}} }} '''Goodhope''' ko wuro e nder diiwaan Goodhope to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ko ɗoon woni nokku njuɓɓudi Diisnondiral Diisnondiral Goodhope. == Geografi == Goodhope ina jogii Opitaal leslesre, Yiilirde leydi (Rolong ''Land Board'') Kilinik, duɗal leslesal, Duɗal hakkundeewal tokosal, Duɗal hakkundeewal, e nokku polis.<ref>{{cite web|title=Botswana Central Statistics Office|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211941/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|archive-date=2015-09-23}}</ref> Goodhope ina woɗɗi Lobatse ko ina tolnoo e 48 km, ko wuro ɓurngo ɓadaade gollorngo denndaangal gure jogiiɗe sarwisaaji bankeeji, nokkuuji coggu, e geɗe goɗɗe.<ref>{{Cite web|title=Botswana Places|website=Botswana.places-in-the-world.com|url=https://botswana.places-in-the-world.com/7739165-place-good-hope.html}}</ref> Goodhope ina woɗɗi Gaborone, laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]] ko ina tolnoo e 115 km. Ummatore == Yimɓe leydi == ndi ko 5 777 e binndital hitaande 2011. == Ngomna == Goodhope woni ko e les diiwaan Goodhope-Mabule mo depitee Eric Molale lomtii e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.<ref>{{Cite news|last=Kavahematui|first=Justice|date=18 August 2015|title=Goodhope-Mabule's soaring unemployment and poverty rates - Botswana Guardian|language=en-gb|work=[[Botswana Guardian]]|url=http://www.botswanaguardian.co.bw/news/item/1468-goodhope-mabule-s-soaring-unemployment-and-poverty-rates.html|access-date=2018-11-18}}</ref> == Tuugnorgal == sjssnpwrijpb34cbooc34h5xcn2efvy 182067 182066 2026-08-10T09:47:32Z MOIBARDE 10068 add a category 182067 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement <!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage--> | official_name = Goodhope | image_skyline = | imagesize = | image_caption = | image_flag = | flag_size = | image_seal = | seal_size = | image_shield = | shield_size = | image_blank_emblem = | blank_emblem_type = | blank_emblem_size = | image_map = | mapsize = | map_caption = | image_map1 = | mapsize1 = | map_caption1 = | image_dot_map = | dot_mapsize = | dot_map_caption = | dot_x = | dot_y = | pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> | pushpin_label_position = bottom | pushpin_map_caption = Location in Botswana | subdivision_type = Country | subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]] | subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]] | subdivision_name1 = [[Southern District (Botswana)|Goodhope District]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | subdivision_type4 = | subdivision_name4 = | government_footnotes = | government_type = | leader_title = | leader_name = | leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager --> | leader_name1 = Kgosi Lotlaamoreng II | leader_title2 = | leader_name2 = | leader_title3 = | leader_name3 = | leader_title4 = | leader_name4 = | unit_pref = Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired--> | area_footnotes = | area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion--> | area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion--> | area_water_km2 = | area_total_sq_mi = | area_land_sq_mi = | area_water_sq_mi = | area_water_percent = | area_urban_km2 = | area_urban_sq_mi = | area_metro_km2 = | area_metro_sq_mi = | area_blank1_title = | area_blank1_km2 = | area_blank1_sq_mi = | population_as_of = 2011 | population_note = | population_total = 6,362 | population_blank1_title = Ethnicities | population_blank1 = | population_blank2_title = Religions | population_blank2 = | timezone = | utc_offset = | timezone_DST = | utc_offset_DST = | coordinates = {{coord|25|28|1.64|S|25|26|21.17|E|region:BW|display=inline}} }} '''Goodhope''' ko wuro e nder diiwaan Goodhope to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ko ɗoon woni nokku njuɓɓudi Diisnondiral Diisnondiral Goodhope. == Geografi == Goodhope ina jogii Opitaal leslesre, Yiilirde leydi (Rolong ''Land Board'') Kilinik, duɗal leslesal, Duɗal hakkundeewal tokosal, Duɗal hakkundeewal, e nokku polis.<ref>{{cite web|title=Botswana Central Statistics Office|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211941/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|archive-date=2015-09-23}}</ref> Goodhope ina woɗɗi Lobatse ko ina tolnoo e 48 km, ko wuro ɓurngo ɓadaade gollorngo denndaangal gure jogiiɗe sarwisaaji bankeeji, nokkuuji coggu, e geɗe goɗɗe.<ref>{{Cite web|title=Botswana Places|website=Botswana.places-in-the-world.com|url=https://botswana.places-in-the-world.com/7739165-place-good-hope.html}}</ref> Goodhope ina woɗɗi Gaborone, laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]] ko ina tolnoo e 115 km. Ummatore == Yimɓe leydi == ndi ko 5 777 e binndital hitaande 2011. == Ngomna == Goodhope woni ko e les diiwaan Goodhope-Mabule mo depitee Eric Molale lomtii e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.<ref>{{Cite news|last=Kavahematui|first=Justice|date=18 August 2015|title=Goodhope-Mabule's soaring unemployment and poverty rates - Botswana Guardian|language=en-gb|work=[[Botswana Guardian]]|url=http://www.botswanaguardian.co.bw/news/item/1468-goodhope-mabule-s-soaring-unemployment-and-poverty-rates.html|access-date=2018-11-18}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] jgi8powymykr36b9vs9xwzp82x5icmg Goshwe 0 32218 182063 133467 2026-08-10T09:38:19Z MOIBARDE 10068 Add link and reference 182063 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Goshwe[nonde?]''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri leydi [[Zimbaabwee]], nde ina waɗi duɗal leslesal ina wiyee duɗal leslesal Goshwe e duɗal hakkundeewal tokosal.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist54.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145416/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist54.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> Yimɓe leydi ndi ko 1 156 e binnditagol hitaande 2001. Wuro ngoo woni ko e ngaynaaka jawdi e ndema gese. Goshwe ina anndaa kadi e kullon ladde e leɗɗe mum belɗe. Ina waɗi kadi nate kaaƴe cuuɗiiɗe ɗe heewɓe njiytaani. Goshwe feccii ko e pecce ɗiɗi mawɗe ; wuro caka ngo wonnoo ko kgotla, duɗal leslesal e duɗal hakkundeewal. galleeji kadi ina taartoo ɗeen njuɓɓudi laamu. Feccere woɗnde ndee ko Chilokoti ɗo ko ɓuri heewde e ndema waɗata. Goshwe ina woɗɗi wuro ina wiyee Tutume 20 km, so a arii e wuro ngoo e ''YouTube'' aɗa yiya ɓuuɓri be’i e baali A mbaalu baa Duuɓi: leƴƴanɗe 9.0:09 Baali ina ngulla Caɗeele fiyde ndeeɗoo fiilde? Ƴeew ballal media. e mooing na'i. == Tuugnorgal == hdvi5imfuhf2709fverd1fgeesde5bg 182064 182063 2026-08-10T09:39:47Z MOIBARDE 10068 add a category 182064 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Goshwe[nonde?]''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri leydi [[Zimbaabwee]], nde ina waɗi duɗal leslesal ina wiyee duɗal leslesal Goshwe e duɗal hakkundeewal tokosal.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist54.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145416/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist54.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> Yimɓe leydi ndi ko 1 156 e binnditagol hitaande 2001. Wuro ngoo woni ko e ngaynaaka jawdi e ndema gese. Goshwe ina anndaa kadi e kullon ladde e leɗɗe mum belɗe. Ina waɗi kadi nate kaaƴe cuuɗiiɗe ɗe heewɓe njiytaani. Goshwe feccii ko e pecce ɗiɗi mawɗe ; wuro caka ngo wonnoo ko kgotla, duɗal leslesal e duɗal hakkundeewal. galleeji kadi ina taartoo ɗeen njuɓɓudi laamu. Feccere woɗnde ndee ko Chilokoti ɗo ko ɓuri heewde e ndema waɗata. Goshwe ina woɗɗi wuro ina wiyee Tutume 20 km, so a arii e wuro ngoo e ''YouTube'' aɗa yiya ɓuuɓri be’i e baali A mbaalu baa Duuɓi: leƴƴanɗe 9.0:09 Baali ina ngulla Caɗeele fiyde ndeeɗoo fiilde? Ƴeew ballal media. e mooing na'i. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] ajz0aina03i7fjcj1oj9y0m8rrt1kzp Grootlaagte 0 32219 182062 133470 2026-08-10T09:28:50Z MOIBARDE 10068 Add links and reference 182062 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Grootlaagte''' ko wuro e nder diiwaan [[Ganzi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Laamorde diiwaan oo, hono [[Ghanzi]], woni ko sara keerol leydi [[Namibiya|Namibi]]. Yimɓe Grootlaagte ko 483 e binndital hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=2007-11-24}}</ref> "Grootlaagte" ko [[Afrikans]] e [[Holannda]] firti ko "lesre mawnde" (e ɗemngal: "lesre mawnde"). == Tuugnorgal == bxl5weprmtlpgzbgirm5i79abfkp7nv Gulubane 0 32220 182059 133476 2026-08-10T09:13:30Z MOIBARDE 10068 182059 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Gulubane''' ko wuro wonngo to bannge worgo Botswana e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. Wuro ngo ina waɗi cuuɗi joy: Chume, Nkau, Nkhwa, Madwala, e Matshingitsi. Nde sosaa ko e hitaande 1911. E wiyde Guide des villages de Botswana Gulubane ina joginoo 123 hoɗorde e yimɓe 609. E hitaande 2013, ina joginoo 897 yimɓe. == Tuugnorgal== igpszwa7ohwp3wvqils7s2hib8xxjip 182060 182059 2026-08-10T09:16:35Z MOIBARDE 10068 Add link and references 182060 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Gulubane''' ko wuro wonngo to bannge worgo [[Botswana]] e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. Wuro ngo ina waɗi cuuɗi joy: Chume, Nkau, Nkhwa, Madwala, e Matshingitsi. Nde sosaa ko e hitaande 1911.<ref name="Ketumile">{{cite news|last1=Ketumile|first1=Kesentse|title=Oldest shop preserves Gulubane culture|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5098|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=22 August 2013}}</ref> E wiyde Guide des villages de Botswana Gulubane ina joginoo 123 hoɗorde e yimɓe 609.<ref>{{cite book|title=Guide to the Villages of Botswana|date=1973|publisher=Central Statistics Office, Ministry of Finance and Development Planning, Republic of Botswana|page=156|url=https://books.google.com/books?id=hgKzAAAAIAAJ&q=Gulubane,+Botswana|language=en}}</ref> E hitaande 2013, ina joginoo 897 yimɓe.<ref name="Ketumile2">{{cite news|last1=Ketumile|first1=Kesentse|title=Oldest shop preserves Gulubane culture|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5098|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=22 August 2013}}</ref><ref>{{cite news|last1=Kealeboga|first1=Keonee|title=Heavy rains derail plans|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/9889|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=20 March 2014|archive-date=28 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180328201725/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=9889|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5127|title=Welcome to Daily News .:. Features - Transport woes in Gulubane|access-date=28 March 2018|archive-date=28 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180328200145/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=5127|url-status=live}}</ref> == Tuugnorgal== juakvpef7f1yge46csuurh11mnqj6mb 182061 182060 2026-08-10T09:18:18Z MOIBARDE 10068 add a category 182061 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Gulubane''' ko wuro wonngo to bannge worgo [[Botswana]] e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. Wuro ngo ina waɗi cuuɗi joy: Chume, Nkau, Nkhwa, Madwala, e Matshingitsi. Nde sosaa ko e hitaande 1911.<ref name="Ketumile">{{cite news|last1=Ketumile|first1=Kesentse|title=Oldest shop preserves Gulubane culture|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5098|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=22 August 2013}}</ref> E wiyde Guide des villages de Botswana Gulubane ina joginoo 123 hoɗorde e yimɓe 609.<ref>{{cite book|title=Guide to the Villages of Botswana|date=1973|publisher=Central Statistics Office, Ministry of Finance and Development Planning, Republic of Botswana|page=156|url=https://books.google.com/books?id=hgKzAAAAIAAJ&q=Gulubane,+Botswana|language=en}}</ref> E hitaande 2013, ina joginoo 897 yimɓe.<ref name="Ketumile2">{{cite news|last1=Ketumile|first1=Kesentse|title=Oldest shop preserves Gulubane culture|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5098|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=22 August 2013}}</ref><ref>{{cite news|last1=Kealeboga|first1=Keonee|title=Heavy rains derail plans|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/9889|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=20 March 2014|archive-date=28 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180328201725/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=9889|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5127|title=Welcome to Daily News .:. Features - Transport woes in Gulubane|access-date=28 March 2018|archive-date=28 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180328200145/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=5127|url-status=live}}</ref> == Tuugnorgal== <references /> [[Category:Botswana]] t3utowh44qxkr8g25bnxalbzsy8jbzc Gumare 0 32221 182057 133479 2026-08-10T09:08:06Z MOIBARDE 10068 Add links and references 182057 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gumare''' walla '''Gomare''' ko wuro ladde tawaango e diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]], saraaji maayo Okavango. Yimɓe Gumare ko 6 067 e binnditagol 2001,<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census.|accessdate=2007-12-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref> kono ɓe ɓeydiima haa 8 532 e binnditagol 2011.<ref name="Census-2011-villages">{{Cite web|title=2011 Botswana Population and Housing Census|publisher=Botswana Central Statistics Office|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-date=23 September 2015|url-status=dead|df=dmy}}</ref> Aeroport Gumare ina huutoree e laamorgo. Juɓɓule laamu nay ceertuɗe ina njuɓɓina diiwaan Ngamiland : Diiso diiwaan ; Njuɓɓudi diiwaan oo ; Njuɓɓudi leñol; Yiilirde leydi. Maun woni nokku njuɓɓudi laamu Ngamiland. Gumare woni nokkuure laamu lesdi Okavango Delta. Keeri laamu Okavango fuɗɗotoo ko Habu, ina heen Qangwa e Xaixai haa Gudigwa. Keeri mayri politik puɗɗotoo ko Etsha 1 haa Gudigwa. Gure cappanɗe jeeɗiɗi e jeeɗiɗi ina ngoodi e nder diiwaan Okavango, hay so tawii noon binnditagol ngol hitaande 2011 ngol limtii tan ko jeegom : Daonara, Ditshiping, Jao, Katamaga, Morutsha, e Xaxaba. Okavango ko goonga ko feccere wootere tan e ekosistem Kalahari kaawningol. Okavango woni ko e nokku mo geɗe mum ngoni e ɓuuɓde, mo alaa ko woni e mum so wonaa yerɓooji leydi, diƴƴe e yerɓooji leydi. Ko ɗum waɗi aduna mum tagoore e leydi mbaylotoondi sahaa kala, ndi nganndu-ɗaa alaa ko waawi heen wonde. Ina woodi leyɗeele joorɗe, ɓulli, ɓulli, laddeeji, ɓulli, maayooji e duuɗe ɗe limotaako, ɗe mbaadiiji e mawneeki mum en ceerti. Leƴƴi ɓurɗi heewde e nder diiwaan hee ko [[Botswana|Batawana]] en, Bayei en, Herero en e Bambukushu en, e Basubiya en. Ina heen kadi Banokaaji (Busmaan maayo), hoɗɓe asliiji Okavango en, hono Bakgalagadi en e Herero en. Ko ɓuri heewde e pelle ina mbaɗa koɗki mum en e saraaji maayo, ɗi ɓe kuutortoo ngam liggaade nguura e ndiyam jawdi. Ɓe ndema kadi e nder laddeeji ilam, ɓe ndema maaro e sorgo. Golle faggudu mawɗe e nder Okavango ina njeyaa heen turism (hay so tawii sosiyeteeji turism ɗii ɓuri heewde ko sosiyeteeji janani), ndema jawdi, golle juuɗe e gollorɗe tokoose, e won e ndema. Distrik Okavango ɓuri heewde ko laddeeji, yimɓe mum ina njogii ndema no feewi ngam haajuuji mum en ñalnde kala. E hitaande 1975, Eɓɓaande Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam ƴellitaare wallitii yimɓe gure Gumare e Etsha ngam ƴellitde karallaagal mum en to bannge njuɓɓudi basket e nder basketuuji lolluɗi ummoriiɗi Bostwana, ko huunde nde alaa ɗo haaɗi. Basketuuji e geɗe goɗɗe tokoose, toowɗe, njaltinaa [[Gaborone]], njaltinaa toon feewde [[Amerik]] e Orop ngam yeeyde. Hono no diiwanuuji goɗɗi ɗii e nder leydi [[Botswana]] nii, Okavango ina wondi e caɗeele teeŋtuɗe sabu ɓeydagol nguleeki weeyo e nder renndooji ɗii. == Tuugnorgal == 48dwuqftcoofl008a1sw3602dv97tqn 182058 182057 2026-08-10T09:11:16Z MOIBARDE 10068 add a category 182058 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Gumare''' walla '''Gomare''' ko wuro ladde tawaango e diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]], saraaji maayo Okavango. Yimɓe Gumare ko 6 067 e binnditagol 2001,<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census.|accessdate=2007-12-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref> kono ɓe ɓeydiima haa 8 532 e binnditagol 2011.<ref name="Census-2011-villages">{{Cite web|title=2011 Botswana Population and Housing Census|publisher=Botswana Central Statistics Office|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-date=23 September 2015|url-status=dead|df=dmy}}</ref> Aeroport Gumare ina huutoree e laamorgo. Juɓɓule laamu nay ceertuɗe ina njuɓɓina diiwaan Ngamiland : Diiso diiwaan ; Njuɓɓudi diiwaan oo ; Njuɓɓudi leñol; Yiilirde leydi. Maun woni nokku njuɓɓudi laamu Ngamiland. Gumare woni nokkuure laamu lesdi Okavango Delta. Keeri laamu Okavango fuɗɗotoo ko Habu, ina heen Qangwa e Xaixai haa Gudigwa. Keeri mayri politik puɗɗotoo ko Etsha 1 haa Gudigwa. Gure cappanɗe jeeɗiɗi e jeeɗiɗi ina ngoodi e nder diiwaan Okavango, hay so tawii noon binnditagol ngol hitaande 2011 ngol limtii tan ko jeegom : Daonara, Ditshiping, Jao, Katamaga, Morutsha, e Xaxaba. Okavango ko goonga ko feccere wootere tan e ekosistem Kalahari kaawningol. Okavango woni ko e nokku mo geɗe mum ngoni e ɓuuɓde, mo alaa ko woni e mum so wonaa yerɓooji leydi, diƴƴe e yerɓooji leydi. Ko ɗum waɗi aduna mum tagoore e leydi mbaylotoondi sahaa kala, ndi nganndu-ɗaa alaa ko waawi heen wonde. Ina woodi leyɗeele joorɗe, ɓulli, ɓulli, laddeeji, ɓulli, maayooji e duuɗe ɗe limotaako, ɗe mbaadiiji e mawneeki mum en ceerti. Leƴƴi ɓurɗi heewde e nder diiwaan hee ko [[Botswana|Batawana]] en, Bayei en, Herero en e Bambukushu en, e Basubiya en. Ina heen kadi Banokaaji (Busmaan maayo), hoɗɓe asliiji Okavango en, hono Bakgalagadi en e Herero en. Ko ɓuri heewde e pelle ina mbaɗa koɗki mum en e saraaji maayo, ɗi ɓe kuutortoo ngam liggaade nguura e ndiyam jawdi. Ɓe ndema kadi e nder laddeeji ilam, ɓe ndema maaro e sorgo. Golle faggudu mawɗe e nder Okavango ina njeyaa heen turism (hay so tawii sosiyeteeji turism ɗii ɓuri heewde ko sosiyeteeji janani), ndema jawdi, golle juuɗe e gollorɗe tokoose, e won e ndema. Distrik Okavango ɓuri heewde ko laddeeji, yimɓe mum ina njogii ndema no feewi ngam haajuuji mum en ñalnde kala. E hitaande 1975, Eɓɓaande Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam ƴellitaare wallitii yimɓe gure Gumare e Etsha ngam ƴellitde karallaagal mum en to bannge njuɓɓudi basket e nder basketuuji lolluɗi ummoriiɗi Bostwana, ko huunde nde alaa ɗo haaɗi. Basketuuji e geɗe goɗɗe tokoose, toowɗe, njaltinaa [[Gaborone]], njaltinaa toon feewde [[Amerik]] e Orop ngam yeeyde. Hono no diiwanuuji goɗɗi ɗii e nder leydi [[Botswana]] nii, Okavango ina wondi e caɗeele teeŋtuɗe sabu ɓeydagol nguleeki weeyo e nder renndooji ɗii. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] 0fpjwzdaj2zd359mivg3159pr3tyclt Habu, Botswana 0 32222 182054 133484 2026-08-10T08:57:38Z MOIBARDE 10068 Add link and reference 182054 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Habu''' ko wuro e nder leydi [[Botswana|Bostwana]], woni e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. Nde woni ko e nokku caka diiwaan oo, saraaji Okavango, ina waɗi duɗal leslesal. E hitaande 2011, nde wonnoo ko 533 neɗɗo, e hitaande 2001, nde wonnoo ko 304 neɗɗo.<ref>{{Cite web|url=http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|website=statsbots.org.bw|title=2011 Botswana Population and Housing Census. Population of towns villages and associated localities|access-date=22 June 2025|archive-date=13 November 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161113181931/http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|url-status=bot: unknown}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref> == Tuugnorgal == t8ez380919xhae5w9db8oxzozwa7jqy 182055 182054 2026-08-10T08:59:11Z MOIBARDE 10068 182055 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement | name = Habu | postal_code = | settlement_type = Village | total_type = | image_skyline = | image_caption = | image_flag = | image_shield = | image_map = | subdivision_type = Country | subdivision_name = {{flagicon|Botswana}} [[Botswana]] | subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]] | subdivision_name1 = [[North-West District (Botswana)|North-West]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | coordinates = {{coord|19|50|24|S|22|23|05|E|display=title,inline}} | pushpin_map = Botswana | pushpin_label_position = bottom | elevation_m = | population_total = 533 | population_as_of = 2011 | website = | timezone1 = [[Central Africa Time]] | utc_offset1 = +2 | registration_plate = }} '''Habu''' ko wuro e nder leydi [[Botswana|Bostwana]], woni e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. Nde woni ko e nokku caka diiwaan oo, saraaji Okavango, ina waɗi duɗal leslesal. E hitaande 2011, nde wonnoo ko 533 neɗɗo, e hitaande 2001, nde wonnoo ko 304 neɗɗo.<ref>{{Cite web|url=http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|website=statsbots.org.bw|title=2011 Botswana Population and Housing Census. Population of towns villages and associated localities|access-date=22 June 2025|archive-date=13 November 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161113181931/http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|url-status=bot: unknown}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref> == Tuugnorgal == hugp0xv859z1ksfper4xs1sxfo85xgz 182056 182055 2026-08-10T09:00:36Z MOIBARDE 10068 add a category 182056 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement | name = Habu | postal_code = | settlement_type = Village | total_type = | image_skyline = | image_caption = | image_flag = | image_shield = | image_map = | subdivision_type = Country | subdivision_name = {{flagicon|Botswana}} [[Botswana]] | subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]] | subdivision_name1 = [[North-West District (Botswana)|North-West]] | subdivision_type2 = | subdivision_name2 = | subdivision_type3 = | subdivision_name3 = | coordinates = {{coord|19|50|24|S|22|23|05|E|display=title,inline}} | pushpin_map = Botswana | pushpin_label_position = bottom | elevation_m = | population_total = 533 | population_as_of = 2011 | website = | timezone1 = [[Central Africa Time]] | utc_offset1 = +2 | registration_plate = }} '''Habu''' ko wuro e nder leydi [[Botswana|Bostwana]], woni e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. Nde woni ko e nokku caka diiwaan oo, saraaji Okavango, ina waɗi duɗal leslesal. E hitaande 2011, nde wonnoo ko 533 neɗɗo, e hitaande 2001, nde wonnoo ko 304 neɗɗo.<ref>{{Cite web|url=http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|website=statsbots.org.bw|title=2011 Botswana Population and Housing Census. Population of towns villages and associated localities|access-date=22 June 2025|archive-date=13 November 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161113181931/http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|url-status=bot: unknown}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] r52m8k4c9q5lg2hl3vhh0e311uaxe0f Hatsalatladi 0 32223 182051 133488 2026-08-10T08:46:57Z MOIBARDE 10068 182051 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hatsalatladi''' ko wuro e nder diiwaan Kweneng to Bostwana. Molepolole heedtiri ko 40 km fuɗnaange Molepolole. Yimɓe Hatsalatladi ko 609 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001. == Tuugnorgal == smghzs7ju3clnpq8ws9cjjbdg0hphac 182052 182051 2026-08-10T08:50:54Z MOIBARDE 10068 Add link and reference 182052 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hatsalatladi''' ko wuro e nder diiwaan Kweneng to [[Botswana|Bostwana]]. Molepolole heedtiri ko 40 km fuɗnaange Molepolole. Yimɓe Hatsalatladi ko 609 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref> == Tuugnorgal == n6yynepo8zbde4712xrjitn45lk7k5g 182053 182052 2026-08-10T08:51:54Z MOIBARDE 10068 182053 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement <!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage--> <!-- Basic info ----------------> |official_name = Hatsalatladi |other_name = |native_name = <!-- for cities whose native name is not in English --> |nickname = |settlement_type = [[Village]] |motto = <!-- images and maps -----------> |image_skyline = |imagesize = |image_caption = |image_flag = |flag_size = |image_seal = |seal_size = |image_shield = |shield_size = |image_blank_emblem = |blank_emblem_type = |blank_emblem_size = |image_map = |mapsize = |map_caption = |image_map1 = |mapsize1 = |map_caption1 = |image_dot_map = |dot_mapsize = |dot_map_caption = |dot_x = |dot_y = |pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> |pushpin_label_position =bottom |pushpin_map_caption =Location in Botswana <!-- Location ------------------> |subdivision_type = Country |subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]] |subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]] |subdivision_name1 = [[Kweneng District]] |subdivision_type2 = |subdivision_name2 = |subdivision_type3 = |subdivision_name3 = |subdivision_type4 = |subdivision_name4 = <!-- Politics -----------------> |government_footnotes = |government_type = |leader_title = |leader_name = |leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager --> |leader_name1 = |leader_title2 = |leader_name2 = |leader_title3 = |leader_name3 = |leader_title4 = |leader_name4 = |established_title = <!-- Settled --> |established_date = |established_title2 = <!-- Incorporated (town) --> |established_date2 = |established_title3 = <!-- Incorporated (city) --> |established_date3 = <!-- Area ---------------------> |area_magnitude = |unit_pref =Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired--> |area_footnotes = |area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion--> |area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion--> |area_water_km2 = |area_total_sq_mi = |area_land_sq_mi = |area_water_sq_mi = |area_water_percent = |area_urban_km2 = |area_urban_sq_mi = |area_metro_km2 = |area_metro_sq_mi = |area_blank1_title = |area_blank1_km2 = |area_blank1_sq_mi = <!-- Population -----------------------> |population_as_of =2001 |population_footnotes = |population_note = |population_total =609 |population_density_km2 = |population_density_sq_mi = |population_metro = |population_density_metro_km2 = |population_density_metro_sq_mi = |population_urban = |population_density_urban_km2 = |population_density_urban_sq_mi = |population_blank1_title =Ethnicities |population_blank1 = |population_blank2_title =Religions |population_blank2 = |population_density_blank1_km2 = |population_density_blank1_sq_mi = <!-- General information ---------------> |timezone = |utc_offset = |timezone_DST = |utc_offset_DST = |coordinates = {{coord|24|8|6|S|25|35|22|E|region:BW|display=inline}} |elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags--> |elevation_m = |elevation_ft = <!-- Area/postal codes & others --------> |postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... --> |postal_code = |area_code = |blank_name = |blank_info = |blank1_name = |blank1_info = |website = |footnotes = }} '''Hatsalatladi''' ko wuro e nder diiwaan Kweneng to [[Botswana|Bostwana]]. Molepolole heedtiri ko 40 km fuɗnaange Molepolole. Yimɓe Hatsalatladi ko 609 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref> == Tuugnorgal == bz0ll8opij901m3hdkznox4w2y8zq7r Hukuntsi 0 32224 182048 133491 2026-08-10T08:40:08Z MOIBARDE 10068 Add links and reference 182048 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hukuntsi''' ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi (Kalahari) e nder leydi [[Botswana|Bostwana]]. Hukuntsi, maanaa « ŋoral keewngal », innitiraa ko darnde mum e nder gure nay mawɗe e nder diiwaan mum jeereende Kgalagadi. Nde woni ko 114 kiloomeeteer e wuro Kang, sara laawol mawngol Gaborone-Ghanzi. Ko ina tolnoo e 4 654 neɗɗo e binnditagol ngol e hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11}}</ref> Ko ɓuri heewde e yimɓe Hukuntsi ko yimɓe Bangologa, leñol Tswana (Doggol leñol Sotho-Tswana). Hukuntsi woni laamorgo diiwal [[Kgalagadi]] woylaare ngam non woni suudu hukuuma ladde ngam kuuɗe laamu. Ina tawee kadi e nder Hukuntsi opitaal e kilinik, duɗal leslesal 3 e duɗal hakkundeewal renndo 1. Ko woni e nder Hukuntsi ko galleeji hoɗɓe, restoraaji keewɗi take away, supermarchés jeyaaɓe e hoore mum, yeeyooɓe ɗiɗo, yeeyirdu kosam e yeeyirdu ceertundu. Wuro ngoo ina gollina boowal laaɗe diwooje Hukuntsi. ''Weather'' to Hukuntsi ina seerti no feewi- jammaaji cooyɗi no feewi e nder ndunngu e balɗe ngulɗe no feewi e nder ndunngu. == Lokgwaabe == Lokgwabe ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi to [[Botswana|Bostwana]]. O woni ko e jeereende Kalahari, wuro ngoo ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 1 304 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.[citation needed] To wuro Hukuntsi ina waɗi otel Entabeni ina waɗi haa 20 cuuɗi. Goɗɗum ko Shi Hotel kadi ina waɗi haa 20 suudu. Ina woodi nokku ɗo njippirtee ina wiyee CM ''apartments''. == Yimɓe teskinaaɓe == Koolaaɗo kuuɓal == Tuugnorgal == 6t3rj8ym1gsiruxydl7ngpidpt4ycu9 182049 182048 2026-08-10T08:40:54Z MOIBARDE 10068 add a category 182049 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hukuntsi''' ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi (Kalahari) e nder leydi [[Botswana|Bostwana]]. Hukuntsi, maanaa « ŋoral keewngal », innitiraa ko darnde mum e nder gure nay mawɗe e nder diiwaan mum jeereende Kgalagadi. Nde woni ko 114 kiloomeeteer e wuro Kang, sara laawol mawngol Gaborone-Ghanzi. Ko ina tolnoo e 4 654 neɗɗo e binnditagol ngol e hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11}}</ref> Ko ɓuri heewde e yimɓe Hukuntsi ko yimɓe Bangologa, leñol Tswana (Doggol leñol Sotho-Tswana). Hukuntsi woni laamorgo diiwal [[Kgalagadi]] woylaare ngam non woni suudu hukuuma ladde ngam kuuɗe laamu. Ina tawee kadi e nder Hukuntsi opitaal e kilinik, duɗal leslesal 3 e duɗal hakkundeewal renndo 1. Ko woni e nder Hukuntsi ko galleeji hoɗɓe, restoraaji keewɗi take away, supermarchés jeyaaɓe e hoore mum, yeeyooɓe ɗiɗo, yeeyirdu kosam e yeeyirdu ceertundu. Wuro ngoo ina gollina boowal laaɗe diwooje Hukuntsi. ''Weather'' to Hukuntsi ina seerti no feewi- jammaaji cooyɗi no feewi e nder ndunngu e balɗe ngulɗe no feewi e nder ndunngu. == Lokgwaabe == Lokgwabe ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi to [[Botswana|Bostwana]]. O woni ko e jeereende Kalahari, wuro ngoo ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 1 304 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.[citation needed] To wuro Hukuntsi ina waɗi otel Entabeni ina waɗi haa 20 cuuɗi. Goɗɗum ko Shi Hotel kadi ina waɗi haa 20 suudu. Ina woodi nokku ɗo njippirtee ina wiyee CM ''apartments''. == Yimɓe teskinaaɓe == Koolaaɗo kuuɓal == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] mtmuidiilq8elrww79kextfvaz9ulne 182050 182049 2026-08-10T08:43:54Z MOIBARDE 10068 182050 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement <!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage--> <!-- Basic info ----------------> |official_name = Hukuntsi |other_name = |native_name = <!-- for cities whose native name is not in English --> |nickname = |settlement_type = <!--For Town or Village (Leave blank for the default City)--> |motto = <!-- images and maps -----------> |image_skyline = |imagesize = |image_caption = |image_flag = |flag_size = |image_seal = |seal_size = |image_shield = |shield_size = |image_blank_emblem = |blank_emblem_type = |blank_emblem_size = |image_map = |mapsize = |map_caption = |image_map1 = |mapsize1 = |map_caption1 = |image_dot_map = |dot_mapsize = |dot_map_caption = |dot_x = |dot_y = |pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> |pushpin_label_position =bottom |pushpin_map_caption =Location in Botswana <!-- Location ------------------> |subdivision_type = Country |subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]] |subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]] |subdivision_name1 = [[Kgalagadi District]] |subdivision_type2 = |subdivision_name2 = |subdivision_type3 = |subdivision_name3 = |subdivision_type4 = |subdivision_name4 = <!-- Politics -----------------> |government_footnotes = |government_type = |leader_title = |leader_name = |leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager --> |leader_name1 = |leader_title2 = |leader_name2 = |leader_title3 = |leader_name3 = |leader_title4 = |leader_name4 = |established_title = <!-- Settled --> |established_date = |established_title2 = <!-- Incorporated (town) --> |established_date2 = |established_title3 = <!-- Incorporated (city) --> |established_date3 = <!-- Area ---------------------> |area_magnitude = |unit_pref =Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired--> |area_footnotes = |area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion--> |area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion--> |area_water_km2 = |area_total_sq_mi = |area_land_sq_mi = |area_water_sq_mi = |area_water_percent = |area_urban_km2 = |area_urban_sq_mi = |area_metro_km2 = |area_metro_sq_mi = |area_blank1_title = |area_blank1_km2 = |area_blank1_sq_mi = <!-- Population -----------------------> |population_as_of =2011 |population_footnotes = |population_note = |population_total =4,654 |population_density_km2 = |population_density_sq_mi = |population_metro = |population_density_metro_km2 = |population_density_metro_sq_mi = |population_urban = |population_density_urban_km2 = |population_density_urban_sq_mi = |population_blank1_title =Ethnicities |population_blank1 = |population_blank2_title =Religions |population_blank2 = |population_density_blank1_km2 = |population_density_blank1_sq_mi = <!-- General information ---------------> |timezone = |utc_offset = |timezone_DST = |utc_offset_DST = |coordinates = {{coord|23|59|56|S|21|46|48|E|region:BW|display=inline}} |elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags--> |elevation_m = |elevation_ft = <!-- Area/postal codes & others --------> |postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... --> |postal_code = |area_code = |blank_name = [[Köppen climate classification|Climate]] |blank_info = [[Desert climate#Hot desert climates|BWh]] |blank1_name = |blank1_info = |website = |footnotes = }} '''Hukuntsi''' ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi (Kalahari) e nder leydi [[Botswana|Bostwana]]. Hukuntsi, maanaa « ŋoral keewngal », innitiraa ko darnde mum e nder gure nay mawɗe e nder diiwaan mum jeereende Kgalagadi. Nde woni ko 114 kiloomeeteer e wuro Kang, sara laawol mawngol Gaborone-Ghanzi. Ko ina tolnoo e 4 654 neɗɗo e binnditagol ngol e hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11}}</ref> Ko ɓuri heewde e yimɓe Hukuntsi ko yimɓe Bangologa, leñol Tswana (Doggol leñol Sotho-Tswana). Hukuntsi woni laamorgo diiwal [[Kgalagadi]] woylaare ngam non woni suudu hukuuma ladde ngam kuuɗe laamu. Ina tawee kadi e nder Hukuntsi opitaal e kilinik, duɗal leslesal 3 e duɗal hakkundeewal renndo 1. Ko woni e nder Hukuntsi ko galleeji hoɗɓe, restoraaji keewɗi take away, supermarchés jeyaaɓe e hoore mum, yeeyooɓe ɗiɗo, yeeyirdu kosam e yeeyirdu ceertundu. Wuro ngoo ina gollina boowal laaɗe diwooje Hukuntsi. ''Weather'' to Hukuntsi ina seerti no feewi- jammaaji cooyɗi no feewi e nder ndunngu e balɗe ngulɗe no feewi e nder ndunngu. == Lokgwaabe == Lokgwabe ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi to [[Botswana|Bostwana]]. O woni ko e jeereende Kalahari, wuro ngoo ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 1 304 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.[citation needed] To wuro Hukuntsi ina waɗi otel Entabeni ina waɗi haa 20 cuuɗi. Goɗɗum ko Shi Hotel kadi ina waɗi haa 20 suudu. Ina woodi nokku ɗo njippirtee ina wiyee CM ''apartments''. == Yimɓe teskinaaɓe == Koolaaɗo kuuɓal == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] 9jsxx1hs8vs02uie6w6im533jb0qidz Hunhukwe 0 32225 182020 133494 2026-08-10T01:45:27Z MOIBARDE 10068 Add links and reference 182020 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hunhukwe''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko e bannge worgo diiwaan oo, ina waɗi duɗal leslesal e kilinik.<ref>{{cite web |url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archivedate=2015-09-23}}</ref> == Yimɓe leydi == ndi ko 753 e binnditagol hitaande 2011. == Tuugnorgal == qjnga3nb1qkn8u0mxuyrws9z1l61g6o 182021 182020 2026-08-10T01:46:27Z MOIBARDE 10068 add a category 182021 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Hunhukwe''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko e bannge worgo diiwaan oo, ina waɗi duɗal leslesal e kilinik.<ref>{{cite web |url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archivedate=2015-09-23}}</ref> == Yimɓe leydi == ndi ko 753 e binnditagol hitaande 2011. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] rl2fbtuqd5smdn80xl9dt7f3ah8cktg Ikoga 0 32226 182018 133497 2026-08-10T01:40:56Z MOIBARDE 10068 Add link and reference 182018 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ikoga''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko saraaji Okavango Delta, ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 699 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web |url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == 8dl2gprcpmdw9twsjklur74jerr7bx5 182019 182018 2026-08-10T01:42:05Z MOIBARDE 10068 add a category 182019 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ikoga''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko saraaji Okavango Delta, ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 699 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web |url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] tp8w9xbhvutfjpoj2mgty4cav0ym6sm Ikongwe 0 32227 182016 133500 2026-08-10T01:34:56Z MOIBARDE 10068 Add links and reference 182016 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ikongwe''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. O woni ko 45 km fuɗnaange [[Mahalapye]]. Wuro ngo ina jogii duɗal leslesal, yimɓe mum ko 471 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145556/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == nm5d69p0fseccfnfnvcgmbavrvgtolz 182017 182016 2026-08-10T01:36:01Z MOIBARDE 10068 Add category 182017 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ikongwe''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. O woni ko 45 km fuɗnaange [[Mahalapye]]. Wuro ngo ina jogii duɗal leslesal, yimɓe mum ko 471 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145556/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] 9m3wuh060awoaw39brqm8gjyxyy4rl1 Inalegolo 0 32228 182014 133504 2026-08-10T01:30:08Z MOIBARDE 10068 Add links and references 182014 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Inalegolo''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko bannge worgo-fuɗnaange diiwaan oo, e nder jeereende Kalahari, nde jogii duɗal leslesal e posto cellal. Yimɓe leydi ndi ko 533 e binnditagol hitaande 2011.<ref>{{Cite web|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/4170|title=Welcome to Daily News .:. Dikgang - Mananeo a ka tokafatsa matshelo|access-date=14 April 2014|archive-date=10 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180410201818/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=4170|url-status=live}}</ref> Mawɗo wuro ngo wiyetee ko Kgosi Keamogetse Ghubi.'''<ref>{{Cite web |url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/4170|title=Welcome to Daily News .:. Dikgang - Mananeo a ka tokafatsa matshelo|access-date=14 April 2014|archive-date=10 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180410201818/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=4170|url-status=live}}</ref>''' == Tuugnorgal == 3f5croceh3bxdvr53oz6vyvl1i1vpi1 182015 182014 2026-08-10T01:31:29Z MOIBARDE 10068 Add category 182015 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Inalegolo''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko bannge worgo-fuɗnaange diiwaan oo, e nder jeereende Kalahari, nde jogii duɗal leslesal e posto cellal. Yimɓe leydi ndi ko 533 e binnditagol hitaande 2011.<ref>{{Cite web|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/4170|title=Welcome to Daily News .:. Dikgang - Mananeo a ka tokafatsa matshelo|access-date=14 April 2014|archive-date=10 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180410201818/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=4170|url-status=live}}</ref> Mawɗo wuro ngo wiyetee ko Kgosi Keamogetse Ghubi.'''<ref>{{Cite web |url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/4170|title=Welcome to Daily News .:. Dikgang - Mananeo a ka tokafatsa matshelo|access-date=14 April 2014|archive-date=10 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180410201818/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=4170|url-status=live}}</ref>''' == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Botswana]] j8006f0it448fz7auvu1qouzxzndv4v Jwaneng 0 32229 182011 133793 2026-08-10T01:21:43Z MOIBARDE 10068 Add links and references 182011 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Jwaneng''' ko wuro tawaango e diiwaan Fuɗnaange [[Botswana|Bostwana]], kono ngo jeyaaka e ngool, ko diiwaan ceertuɗo, jogiiɗo Diiso wuro mum.<ref>[http://www.laws.gov.bw/ Laws of Botswana] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110723192435/http://www.laws.gov.bw/|date=2011-07-23}}, [http://www.mlg.gov.bw/ Ministry of Local Government] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090718061659/http://www.mlg.gov.bw/|date=2009-07-18}}</ref> == Tariya == Wuro ngoo sosaa ko e saraaji lowre diamant Jwaneng, nde hiisetee ko ɓuri alɗude e winndere ndee to bannge ŋakkeende diamant mo mbaydi gem. E fuɗɗoode maggal ko ‘wuro udditiingo’, firti ko ngam wuurde toon ina haani yamiroore ummoraade e joom en miniraagal, hono Debswana.<ref>{{Cite news|url=http://www.mmegi.bw/index.php?aid=51688&dir=2015/june/05|title=Botswana's poorest village is...|last=Mguni|first=Mbongeni|date=5 June 2015|work=[[Mmegi Online]]|access-date=2018-11-18}}</ref> E hitaande 2015, Jwaneng ina joginoo 13 162 hoɗɓe. Nde anndiraa ko wuro ɗiɗaɓo ɓurngo alɗude e nder [[Botswana|Bostwana]], tawi baasal mum ina famɗi fotde 3%. == Hortol == Wuro ngo e miniraagal ngal ko Aeroport Jwaneng woni ɗoon. == Pijirlooji == Haa e hitaande 2023, fedde Jwaneng Galaksi F.C. ko kañum en ngoni ƴamooɓe lefol laamu [[Botswana|Bostwana]]. == Ƴeew kadi == Jwaneng ko nokku kuutorgal naange == Tuugnorgal. == 0glazjvvfhal8pqixn9z5llyopmlymn 182012 182011 2026-08-10T01:22:39Z MOIBARDE 10068 Add category 182012 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Jwaneng''' ko wuro tawaango e diiwaan Fuɗnaange [[Botswana|Bostwana]], kono ngo jeyaaka e ngool, ko diiwaan ceertuɗo, jogiiɗo Diiso wuro mum.<ref>[http://www.laws.gov.bw/ Laws of Botswana] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110723192435/http://www.laws.gov.bw/|date=2011-07-23}}, [http://www.mlg.gov.bw/ Ministry of Local Government] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090718061659/http://www.mlg.gov.bw/|date=2009-07-18}}</ref> == Tariya == Wuro ngoo sosaa ko e saraaji lowre diamant Jwaneng, nde hiisetee ko ɓuri alɗude e winndere ndee to bannge ŋakkeende diamant mo mbaydi gem. E fuɗɗoode maggal ko ‘wuro udditiingo’, firti ko ngam wuurde toon ina haani yamiroore ummoraade e joom en miniraagal, hono Debswana.<ref>{{Cite news|url=http://www.mmegi.bw/index.php?aid=51688&dir=2015/june/05|title=Botswana's poorest village is...|last=Mguni|first=Mbongeni|date=5 June 2015|work=[[Mmegi Online]]|access-date=2018-11-18}}</ref> E hitaande 2015, Jwaneng ina joginoo 13 162 hoɗɓe. Nde anndiraa ko wuro ɗiɗaɓo ɓurngo alɗude e nder [[Botswana|Bostwana]], tawi baasal mum ina famɗi fotde 3%. == Hortol == Wuro ngo e miniraagal ngal ko Aeroport Jwaneng woni ɗoon. == Pijirlooji == Haa e hitaande 2023, fedde Jwaneng Galaksi F.C. ko kañum en ngoni ƴamooɓe lefol laamu [[Botswana|Bostwana]]. == Ƴeew kadi == Jwaneng ko nokku kuutorgal naange == Tuugnorgal. == <references /> [[Category:Bostwana]] epxfizpigfiqoot22xxhnb7oh7alkcu 182013 182012 2026-08-10T01:25:18Z MOIBARDE 10068 182013 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement |official_name = Jwaneng |other_name = |native_name = <!-- for cities whose native name is not in English --> |nickname = |settlement_type = Town |motto = |image_skyline =Welcome_to_Jwaneng.JPG |imagesize = |image_caption = |image_flag =Flag_of_Jwaneng.png |flag_size = |image_seal = |seal_size = |image_shield = |shield_size = |city_logo = |citylogo_size = |image_map = |mapsize = |map_caption = |image_map1 = |mapsize1 = |map_caption1 = |image_dot_map = |dot_mapsize = |dot_map_caption = |dot_x = |dot_y = |pushpin_map =Botswana <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> |pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none --> |pushpin_map_caption = |pushpin_mapsize = |subdivision_type = Country |subdivision_name = [[Botswana]] |subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]] |subdivision_name1 = |subdivision_type2 = |subdivision_name2 = |subdivision_type3 = |subdivision_name3 = |subdivision_type4 = |subdivision_name4 = |government_footnotes = |government_type = |leader_title = |leader_name = |leader_title1 = Mayor |leader_name1 = Olga Ditsie |leader_title2 = |leader_name2 = |leader_title3 = |leader_name3 = |leader_title4 = |leader_name4 = |established_title = |established_date = |established_title2 = <!-- Incorporated (town) --> |established_date2 = |established_title3 = <!-- Incorporated (city) --> |established_date3 = |area_magnitude = |area_footnotes = |area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion--> |area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion--> |area_water_km2 = |area_total_sq_mi = |area_land_sq_mi = |area_water_sq_mi = |area_water_percent = |area_urban_km2 = |area_urban_sq_mi = |area_metro_km2 = |area_metro_sq_mi = |population_as_of = 2022 |population_footnotes = <ref name="Statistics Botswana - Census 2022 - Population of cities, towns and villages">{{Cite web |title=Statistics Botswana - Census 2022 - Population of cities, towns and villages |url=https://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/publications/Population%20of%20Cities%20Towns%20and%20Villages%20%202022.pdf}}</ref> |population_note = |population_total = 18784 |population_density_km2 = |population_density_sq_mi = |population_metro = |population_density_metro_km2 = |population_density_metro_sq_mi = |population_urban = |population_density_urban_km2 = |population_density_urban_sq_mi = |population_blank1_title = |population_blank1 = |population_density_blank1_km2 = |population_density_blank1_sq_mi = |timezone = GMT +2 |utc_offset = |timezone_DST = |utc_offset_DST = |coordinates = {{coord|24|36|07|S|24|43|42|E|region:BW|display=inline,title}} |elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> tags--> |elevation_m = 1189 |elevation_ft = |postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... --> |postal_code = |area_code = |blank_name = [[Köppen climate classification|Climate]] |blank_info = [[Semi-arid climate#Hot semi-arid climates|BSh]] |blank1_name = |blank1_info = |website = |footnotes = }} <!-- Infobox ends --> '''Jwaneng''' ko wuro tawaango e diiwaan Fuɗnaange [[Botswana|Bostwana]], kono ngo jeyaaka e ngool, ko diiwaan ceertuɗo, jogiiɗo Diiso wuro mum.<ref>[http://www.laws.gov.bw/ Laws of Botswana] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110723192435/http://www.laws.gov.bw/|date=2011-07-23}}, [http://www.mlg.gov.bw/ Ministry of Local Government] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090718061659/http://www.mlg.gov.bw/|date=2009-07-18}}</ref> == Tariya == Wuro ngoo sosaa ko e saraaji lowre diamant Jwaneng, nde hiisetee ko ɓuri alɗude e winndere ndee to bannge ŋakkeende diamant mo mbaydi gem. E fuɗɗoode maggal ko ‘wuro udditiingo’, firti ko ngam wuurde toon ina haani yamiroore ummoraade e joom en miniraagal, hono Debswana.<ref>{{Cite news|url=http://www.mmegi.bw/index.php?aid=51688&dir=2015/june/05|title=Botswana's poorest village is...|last=Mguni|first=Mbongeni|date=5 June 2015|work=[[Mmegi Online]]|access-date=2018-11-18}}</ref> E hitaande 2015, Jwaneng ina joginoo 13 162 hoɗɓe. Nde anndiraa ko wuro ɗiɗaɓo ɓurngo alɗude e nder [[Botswana|Bostwana]], tawi baasal mum ina famɗi fotde 3%. == Hortol == Wuro ngo e miniraagal ngal ko Aeroport Jwaneng woni ɗoon. == Pijirlooji == Haa e hitaande 2023, fedde Jwaneng Galaksi F.C. ko kañum en ngoni ƴamooɓe lefol laamu [[Botswana|Bostwana]]. == Ƴeew kadi == Jwaneng ko nokku kuutorgal naange == Tuugnorgal. == <references /> [[Category:Bostwana]] qcv2ux12gj8argw1uslzd1dka81caa1 Kacgae 0 32230 182009 133512 2026-08-09T15:57:33Z MOIBARDE 10068 Add link and reference 182009 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kacgae''' ko wuro e nder diiwaan Ghanzi to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko e bannge worgo diiwaan oo, nde jogii ko duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 282 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web |url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == k777530716tfp8pzpd8c7vktax9vjpm 182010 182009 2026-08-09T15:58:25Z MOIBARDE 10068 Add category 182010 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kacgae''' ko wuro e nder diiwaan Ghanzi to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko e bannge worgo diiwaan oo, nde jogii ko duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 282 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web |url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] 0iuoxbm8e8sibsey8oc9t2xhc8ljape Kachikau 0 32231 182007 133516 2026-08-09T15:51:01Z MOIBARDE 10068 Add links and reference 182007 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kachikau''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko e fuɗnaange diiwaan oo, nde wonnoo ko adii ɗuum ko diiwaan [[Chobe]], nde ina waɗi duɗe leslese e hakkundeeje e nokku cellal. Yimɓe leydi ndi ko 881 e binnditagol hitaande 2001.'''<ref>{{cite web |url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>''' == Tuugnorgal == ex5tp75gcw9cm5l51fun1iqbxz2zrlt 182008 182007 2026-08-09T15:51:45Z MOIBARDE 10068 Add category 182008 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kachikau''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko e fuɗnaange diiwaan oo, nde wonnoo ko adii ɗuum ko diiwaan [[Chobe]], nde ina waɗi duɗe leslese e hakkundeeje e nokku cellal. Yimɓe leydi ndi ko 881 e binnditagol hitaande 2001.'''<ref>{{cite web |url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>''' == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] a0xtyyoljotbp70pqxqa967jmbmpewo Kalahari Salt Pans 0 32233 181999 133522 2026-08-09T15:37:41Z MOIBARDE 10068 181999 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.[1][2][3] Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.[1] ==Tuugnorgal== gdnfjt4fxpzlan8ak4fqg0xzuctly69 182000 181999 2026-08-09T15:40:52Z MOIBARDE 10068 182000 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.<ref name="btg" /><ref name="ea" /><ref name="et" /> Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.[1] ==Tuugnorgal== qknddp3ky32pbr5bjtkep2f8b1c5of9 182001 182000 2026-08-09T15:41:39Z MOIBARDE 10068 182001 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde. Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.[1] ==Tuugnorgal== 9y9dhxq0gpq2ufz02m6lu023x45g5pd 182002 182001 2026-08-09T15:43:22Z MOIBARDE 10068 Add reference 182002 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde. Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.<ref name="et">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref> ==Tuugnorgal== 34c1isol30n2jmhsv7z7fpk1cai7rc7 182003 182002 2026-08-09T15:44:44Z MOIBARDE 10068 Add reference 182003 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.<ref name="et2">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref> Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.<ref name="et">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref> ==Tuugnorgal== fnzhbjcyjlmpi06ltbv121e4dwwsj6s 182004 182003 2026-08-09T15:46:20Z MOIBARDE 10068 Add reference 182004 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.<ref name="et2">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref> <ref name="btg">{{Cite web|url=http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|title=Kalahari Salt Pans - Botswana Travel Guide|website=www.botswana-travel-guide.com|accessdate=2025-04-02|language=en|archive-date=2024-12-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20241205085913/http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|url-status=live}}</ref>Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.<ref name="et">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref> ==Tuugnorgal== pjecd8fo8amz4h5lsovoc5jaweyhl4l 182005 182004 2026-08-09T15:47:48Z MOIBARDE 10068 Add reference 182005 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.<ref name="et2">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref><ref name="btg">{{Cite web|url=http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|title=Kalahari Salt Pans - Botswana Travel Guide|website=www.botswana-travel-guide.com|accessdate=2025-04-02|language=en|archive-date=2024-12-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20241205085913/http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|url-status=live}}</ref><ref name="ea">{{Cite web|url=https://www.expertafrica.com/botswana/kalaharis-salt-pans|title=The Great Salt Pans &#124; Makgadikgadi & Nxai &#124; Botswana|website=www.expertafrica.com|accessdate=2 April 2025}}</ref>Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.<ref name="et">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref> ==Tuugnorgal== pw9p45156uhnc0vmbiw4g6ecmkzl791 182006 182005 2026-08-09T15:48:43Z MOIBARDE 10068 Add category 182006 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.<ref name="et2">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref><ref name="btg">{{Cite web|url=http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|title=Kalahari Salt Pans - Botswana Travel Guide|website=www.botswana-travel-guide.com|accessdate=2025-04-02|language=en|archive-date=2024-12-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20241205085913/http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|url-status=live}}</ref><ref name="ea">{{Cite web|url=https://www.expertafrica.com/botswana/kalaharis-salt-pans|title=The Great Salt Pans &#124; Makgadikgadi & Nxai &#124; Botswana|website=www.expertafrica.com|accessdate=2 April 2025}}</ref>Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.<ref name="et">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref> ==Tuugnorgal== <references /> [[Category:Botswana]] jgppsm1qr8esryvr18hjmkd79ow54is Kang, Botswana 0 32235 181990 133533 2026-08-09T15:10:25Z MOIBARDE 10068 add links 181990 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kang''' ko wuro<ref>{{Cite book|last=Traill|first=Anthony|title=A !Xóõ dictionary|date=1994|publisher=R. Köppe|isbn=978-3-927620-56-8|series=Quellen zur Khoisan-Forschung|location=Köln}}</ref> e nder diiwaan Kgalagadi to leydi Bostwana. == Geografi == Jeereende Kalahari woni ko e laawol mawngol Trans-Kalahari hakkunde Ganzi e Sekoma. Kang ina hokka laawol feewde e nokku keeriiɗo Kgalagadi e nokku keeriiɗo Kalahari. Laawol ngol rewrude e Ghanzi ina yettoo keeri Namibi, ngol rewrude e Sekoma ngol ina yettoo Gaborone, laamorgo leydi Bostwana. == Demokaraasi == Yimɓe leydi ndi ko 5 985 neɗɗo e binndital hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|access-date=2013-09-11}}</ref> Wuro ngoo ina mawni no feewi. == Laamu == Kang fawii ko e les diiwaan Kgalagadi worgo. Talita Ko Depitee. Wuro ngoo feccii ko e diiwaanuuji jeeɗiɗi : diiwaan Gasegalo, diiwaan Gamonyemana (diiwaan mawɗo), diiwaan Gamotshoto, diiwaan Gapanyana, diiwaan Gamoriti, diiwaan Kaatshwene e diiwaan Tshwaragano. Ardii wuro ngoo ko mawɗo debbo, biyeteeɗo Kgosi Basadi Seipone, ɓiy mawɗo gonnooɗo mawɗo biyeteeɗo Churchill Pego Seipone. Nokkuuji mawɗi ƴellitaare wuro ngoo ina njeyaa heen Depo Laabi Caɗtuɗi, Fedde Jaɓɓungal Jaɓɓungal (ina waɗi nokku ɗo petroŋ woni ɗoo), nokku ɗo laaɗe diwooje/jippirtee (e laawol Kang-Tsetseng). Birooji Departemaa Sarwiis Jaɓɓugol Laabi ina tawee heen. Mini nokku njuɓɓudi ladde/ nokku sarwisaaji ina tawee. Ina heen Centre Brigade e nokku polis. Kilinik cellal, Ñaawirde Toownde, Birooji ladde, Birooji Sosiyetee Power Botswana, Birooji Sosiyetee Utilities Water, Birooji Njuɓɓudi Facility. == Jaangirde == Jaaɓihaaɗtirde diiwaan [[Botswana]] Open ina woni e nder ɓernde wuro ngo. == Sigga == Kang woni galle Banke [[Gaborone]], Choppies ''Superstore'', Sefalana Cash and Carry, Kang Ultra Stop, Lodge Nkisi, Otel Nakabu, Lodge Echo, Hoɗorde Yame-Kele, Hoɗorde Kang, Hoɗorde Goo Baitshepi, Hoɗorde Kang VDC, Suudu PEP, Shoprite e Lavender ''Pharmacy''. == Tuugnorgal == 41410he6dduobo03iealbwvyf7ig48u 181993 181990 2026-08-09T15:13:21Z MOIBARDE 10068 Add category 181993 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kang''' ko wuro<ref>{{Cite book|last=Traill|first=Anthony|title=A !Xóõ dictionary|date=1994|publisher=R. Köppe|isbn=978-3-927620-56-8|series=Quellen zur Khoisan-Forschung|location=Köln}}</ref> e nder diiwaan Kgalagadi to leydi [[Bostwana]]. == Geografi == Jeereende Kalahari woni ko e laawol mawngol Trans-Kalahari hakkunde Ganzi e Sekoma. Kang ina hokka laawol feewde e nokku keeriiɗo Kgalagadi e nokku keeriiɗo Kalahari. Laawol ngol rewrude e Ghanzi ina yettoo keeri [[Namibi]], ngol rewrude e Sekoma ngol ina yettoo Gaborone, laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]]. == Demokaraasi == Yimɓe leydi ndi ko 5 985 neɗɗo e binndital hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|access-date=2013-09-11}}</ref> Wuro ngoo ina mawni no feewi. == Laamu == Kang fawii ko e les diiwaan [[Kgalagadi]] worgo. Talita Ko Depitee. Wuro ngoo feccii ko e diiwaanuuji jeeɗiɗi : diiwaan Gasegalo, diiwaan Gamonyemana (diiwaan mawɗo), diiwaan Gamotshoto, diiwaan Gapanyana, diiwaan Gamoriti, diiwaan Kaatshwene e diiwaan Tshwaragano. Ardii wuro ngoo ko mawɗo debbo, biyeteeɗo Kgosi Basadi Seipone, ɓiy mawɗo gonnooɗo mawɗo biyeteeɗo Churchill Pego Seipone. Nokkuuji mawɗi ƴellitaare wuro ngoo ina njeyaa heen Depo Laabi Caɗtuɗi, Fedde Jaɓɓungal Jaɓɓungal (ina waɗi nokku ɗo petroŋ woni ɗoo), nokku ɗo laaɗe diwooje/jippirtee (e laawol Kang-Tsetseng). Birooji Departemaa Sarwiis Jaɓɓugol Laabi ina tawee heen. Mini nokku njuɓɓudi ladde/ nokku sarwisaaji ina tawee. Ina heen Centre Brigade e nokku polis. Kilinik cellal, Ñaawirde Toownde, Birooji ladde, Birooji Sosiyetee Power Botswana, Birooji Sosiyetee Utilities Water, Birooji Njuɓɓudi Facility. == Jaangirde == Jaaɓihaaɗtirde diiwaan [[Botswana]] Open ina woni e nder ɓernde wuro ngo. == Sigga == Kang woni galle Banke [[Gaborone]], Choppies ''Superstore'', Sefalana Cash and Carry, Kang Ultra Stop, Lodge Nkisi, Otel Nakabu, Lodge Echo, Hoɗorde Yame-Kele, Hoɗorde Kang, Hoɗorde Goo Baitshepi, Hoɗorde Kang VDC, Suudu PEP, Shoprite e Lavender ''Pharmacy''. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] 4kfdxf93fc3rsi4f01srjkq9f97yzsa Karakobis 0 32236 181981 133536 2026-08-09T14:55:45Z MOIBARDE 10068 Add links and reference 181981 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Karakobis''' (Karaakubis) ko wuro tokooso e nder diiwaan Ganzi to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko sara keeri leydi [[Namibiya|Namibi]]. Yimɓe ɓee ko 785 e fawaade e binnditagol 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> Hoɗɓe e Karakobis ina njeyaa e leƴƴi keewɗi ceertuɗi, won heen ummorii ko [[Afrik]] worgo e [[Namibiya|Namibi]]. Ina jeyaa heen barolong en, basarwa en, baherero en, bakgalagadi en, batlharo en. Karakobis ina jogii ƴellitaare seeɗa so wonaa e wallitde golle laamu baɗɗe faayiida. Ina woodi kgotla, duɗal leslesal VDC, duɗal leslesal laamu, birooji renndo laamu, kilinik safaara laamu e birooji ndema laamu. Yimɓe Karakobis ɓuri wuurde ko e nguura e ndema tokoosa. "Leyɗeele" (gese) e postooji jawdi ina ngondi e wuro ngoo. Karakobis ina jogii sifaa keeriiɗo, ko ɗum woni ƴaañorgal Kapaa, Hawaii. == Tuugnorgal == b47amwco0ondx65rdf554iwthnrjsub 181982 181981 2026-08-09T14:57:25Z MOIBARDE 10068 Add category 181982 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Karakobis''' (Karaakubis) ko wuro tokooso e nder diiwaan Ganzi to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko sara keeri leydi [[Namibiya|Namibi]]. Yimɓe ɓee ko 785 e fawaade e binnditagol 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> Hoɗɓe e Karakobis ina njeyaa e leƴƴi keewɗi ceertuɗi, won heen ummorii ko [[Afrik]] worgo e [[Namibiya|Namibi]]. Ina jeyaa heen barolong en, basarwa en, baherero en, bakgalagadi en, batlharo en. Karakobis ina jogii ƴellitaare seeɗa so wonaa e wallitde golle laamu baɗɗe faayiida. Ina woodi kgotla, duɗal leslesal VDC, duɗal leslesal laamu, birooji renndo laamu, kilinik safaara laamu e birooji ndema laamu. Yimɓe Karakobis ɓuri wuurde ko e nguura e ndema tokoosa. "Leyɗeele" (gese) e postooji jawdi ina ngondi e wuro ngoo. Karakobis ina jogii sifaa keeriiɗo, ko ɗum woni ƴaañorgal Kapaa, Hawaii. == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Bostwana]] 2vz2qakgzw4dsoqoe11n20l1pacdct6 Samaʼila Mamman 0 42358 181977 175434 2026-08-09T14:49:17Z Ilya Discuss 10103 181977 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sama ʼ ila Mamman''' suɓaama senator ngam diiwal Katsina Cakaari [[Diiwal Katsína|lesdi Katsina]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref> == Jibineede e fuɗɗoode golle == Mamman janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, Kaduna (1968–1969) o naati [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]], [[Zariya|Zaria]], o heɓi bak makko e hitaande 1972 e B.Sc. Faggudu. O heɓi Dipolom Post Graduate e faggudu ƴellitaare to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife e hitaande 1973. O naati e golle laamu (Service Civil fédéral), o woppi golle makko e golle Sekreteruuji duumiiɗi. O toɗɗaama Komisinaajo ceede haa lesdi Kaduna, Jaagorɗo Filu nder hitaande 1986 e Jaagorɗo Ndemri nder hitaande 1990. Nastugo nder filu, o laati ardiiɗo Kaduna Investments Company, nden o huwi nder Yiilirde New African Mill Merchant Bank, Banki woyla, lesdi Naajeeriya Ceil Kadu O Naajeeriya). == Golle Senaa == Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Mamman toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Kisal & Hakkilantaagal, Taariindi, Njulaagu, Kaalis & Ngalu (hooreejo) e Peewnugol Ngenndi. Mamman toɗɗaama hooreejo Senaa, kono o woppi golle e lewru ut 2000 caggal bayyinaango ciimtol fedde nde senaateer Ibrahim Kuta ardii, ina yuurnitoo ŋakkeende kaalis e nder nanondiral senaa, e ittugol hooreejo senaa Chuba Okadigbo . Ciimtol BBC News hollitii wonde deƴƴere ndee waɗi ko sabu Mamman ina tuuma fenaande. Kono e lewru oktoobar 2002, o ñaawi jaaynde ''New Nigerian Newspapers'' nde o yaltini daartol ngol o wiyi o woppii laamu sabu o tawtoraama ko boni e fedde Kuta. O hollitii o woppii laamu e yiɗde makko. E nder ƴeewndo senaateeruuji e lewru desaambar 2001, ThisDay hollitii wonde o seeɗa tawtoreede suudu nduu. Caggal nde Ñaawirde Toownde Adunaare ƴetti kuulal e lewru oktoobar 2002 wonde duunde Bakassi jeyaa ko e Kameruun, Mamman wiyi yo reento ngam daɗndude baasal hare. Sabu luural hakkunde makko e hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e balloowo mum e nder Senaa, Mamman yalti e PDP, o naati e lannda yimɓe leydi Najeriya (ANPP) ko adii wooteeji 2003. == Caggal golle == E hitaande 2005 Mamman heɓi teddungal ngenndiwal Ofisee Ordre de la République Fédérale (OFR). O naati e yiilirde fedde wiyeteende UnityBank Plc e hitaande 2006. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] a05hbf73f7hqw7w8pnkrugxmub0pism 181978 181977 2026-08-09T14:50:10Z Ilya Discuss 10103 181978 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sama ʼ ila Mamman''' suɓaama senator ngam diiwal Katsina Cakaari [[Diiwal Katsína|lesdi Katsina]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref> == Jibineede e fuɗɗoode golle == Mamman janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, Kaduna (1968–1969) o naati [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]], [[Zariya|Zaria]], o heɓi bak makko e hitaande 1972 e B.Sc. Faggudu. O heɓi Dipolom Post Graduate e faggudu ƴellitaare to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife e hitaande 1973. O naati e golle laamu (Service Civil fédéral), o woppi golle makko e golle Sekreteruuji duumiiɗi. O toɗɗaama Komisinaajo ceede haa lesdi Kaduna, Jaagorɗo Filu nder hitaande 1986 e Jaagorɗo Ndemri nder hitaande 1990. Nastugo nder filu, o laati ardiiɗo Kaduna Investments Company, nden o huwi nder Yiilirde New African Mill Merchant Bank, Banki woyla, lesdi Naajeeriya Ceil Kadu O Naajeeriya)..<ref name="ubank">{{cite web|url=http://unitybanknigeria.net/unityselector.php?id=1&action=about#d|title=Our Board of Directors|publisher=Unity Bank|accessdate=2010-06-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724115717/http://unitybanknigeria.net/unityselector.php?id=1&action=about#d|archive-date=2011-07-24|url-status=dead}}</ref> == Golle Senaa == Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Mamman toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Kisal & Hakkilantaagal, Taariindi, Njulaagu, Kaalis & Ngalu (hooreejo) e Peewnugol Ngenndi. Mamman toɗɗaama hooreejo Senaa, kono o woppi golle e lewru ut 2000 caggal bayyinaango ciimtol fedde nde senaateer Ibrahim Kuta ardii, ina yuurnitoo ŋakkeende kaalis e nder nanondiral senaa, e ittugol hooreejo senaa Chuba Okadigbo . Ciimtol BBC News hollitii wonde deƴƴere ndee waɗi ko sabu Mamman ina tuuma fenaande. Kono e lewru oktoobar 2002, o ñaawi jaaynde ''New Nigerian Newspapers'' nde o yaltini daartol ngol o wiyi o woppii laamu sabu o tawtoraama ko boni e fedde Kuta. O hollitii o woppii laamu e yiɗde makko. E nder ƴeewndo senaateeruuji e lewru desaambar 2001, ThisDay hollitii wonde o seeɗa tawtoreede suudu nduu. Caggal nde Ñaawirde Toownde Adunaare ƴetti kuulal e lewru oktoobar 2002 wonde duunde Bakassi jeyaa ko e Kameruun, Mamman wiyi yo reento ngam daɗndude baasal hare. Sabu luural hakkunde makko e hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e balloowo mum e nder Senaa, Mamman yalti e PDP, o naati e lannda yimɓe leydi Najeriya (ANPP) ko adii wooteeji 2003. == Caggal golle == E hitaande 2005 Mamman heɓi teddungal ngenndiwal Ofisee Ordre de la République Fédérale (OFR). O naati e yiilirde fedde wiyeteende UnityBank Plc e hitaande 2006. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 122idmh2ohjz8odkvcgaq1l4yxhqaes 181979 181978 2026-08-09T14:53:35Z Ilya Discuss 10103 181979 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sama ʼ ila Mamman''' suɓaama senator ngam diiwal Katsina Cakaari [[Diiwal Katsína|lesdi Katsina]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref> == Jibineede e fuɗɗoode golle == Mamman janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, Kaduna (1968–1969) o naati [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]], [[Zariya|Zaria]], o heɓi bak makko e hitaande 1972 e B.Sc. Faggudu. O heɓi Dipolom Post Graduate e faggudu ƴellitaare to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife e hitaande 1973. O naati e golle laamu (Service Civil fédéral), o woppi golle makko e golle Sekreteruuji duumiiɗi. O toɗɗaama Komisinaajo ceede haa lesdi Kaduna, Jaagorɗo Filu nder hitaande 1986 e Jaagorɗo Ndemri nder hitaande 1990. Nastugo nder filu, o laati ardiiɗo Kaduna Investments Company, nden o huwi nder Yiilirde New African Mill Merchant Bank, Banki woyla, lesdi Naajeeriya Ceil Kadu O Naajeeriya)..<ref name="ubank">{{cite web|url=http://unitybanknigeria.net/unityselector.php?id=1&action=about#d|title=Our Board of Directors|publisher=Unity Bank|accessdate=2010-06-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724115717/http://unitybanknigeria.net/unityselector.php?id=1&action=about#d|archive-date=2011-07-24|url-status=dead}}</ref> == Golle Senaa == Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Mamman toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Kisal & Hakkilantaagal, Taariindi, Njulaagu, Kaalis & Ngalu (hooreejo) e Peewnugol Ngenndi. Mamman toɗɗaama hooreejo Senaa, kono o woppi golle e lewru ut 2000 caggal bayyinaango ciimtol fedde nde senaateer Ibrahim Kuta ardii, ina yuurnitoo ŋakkeende kaalis e nder nanondiral senaa, e ittugol hooreejo senaa Chuba Okadigbo . Ciimtol BBC News hollitii wonde deƴƴere ndee waɗi ko sabu Mamman ina tuuma fenaande. Kono e lewru oktoobar 2002, o ñaawi jaaynde ''New Nigerian Newspapers'' nde o yaltini daartol ngol o wiyi o woppii laamu sabu o tawtoraama ko boni e fedde Kuta. O hollitii o woppii laamu e yiɗde makko.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-26|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=2009-11-18}}</ref><ref>{{cite web|url=http://edition.cnn.com/2000/WORLD/africa/08/09/nigeria.senate.reut/|title=Nigerian senate president impeached after corruption inquiry|work=CNN|date=August 9, 2000|accessdate=2010-06-26}}</ref><ref>{{cite web|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/872987.stm|date=10 August 2000|title=New leader for Nigerian senate|work=BBC News|access-date=2010-06-26}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/15/20021015news24.html|title=Ex-Senate Leader Sues New Nigerian, PDP Chief|author=Jare Ilelaboye|work=ThisDay|date=2002-10-15|accessdate=2010-06-26|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20041124040011/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/15/20021015news24.html|archivedate=2004-11-24}}</ref> E nder ƴeewndo senaateeruuji e lewru desaambar 2001, ThisDay hollitii wonde o seeɗa tawtoreede suudu nduu. Caggal nde Ñaawirde Toownde Adunaare ƴetti kuulal e lewru oktoobar 2002 wonde duunde Bakassi jeyaa ko e Kameruun, Mamman wiyi yo reento ngam daɗndude baasal hare. Sabu luural hakkunde makko e hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e balloowo mum e nder Senaa, Mamman yalti e PDP, o naati e lannda yimɓe leydi Najeriya (ANPP) ko adii wooteeji 2003. == Caggal golle == E hitaande 2005 Mamman heɓi teddungal ngenndiwal Ofisee Ordre de la République Fédérale (OFR). O naati e yiilirde fedde wiyeteende UnityBank Plc e hitaande 2006. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] nuik2geobz6uls7ha8evs54ry3l91su Salisu Matori 0 42365 182076 175454 2026-08-10T10:56:48Z Ilya Discuss 10103 182076 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Salisu Ibrahim Musa Matori''' suɓaama senaajo diiwal Bauchi South nder [[diiwal Bauchi]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Matori toɗɗaa e goomuuji ko faati e yah-ngartaa (hooreejo), geɗe rewɓe, ndema, kaalis & jawdi, jaŋde e turism & pinal. E lewru ut 2000, o innitiraa ko ciimtol ngol goomu ngu senaateer Idris Kuta ardii nguu yaltini, ngu wiɗtiino ŋakkeende kaalis e nder nanondiral Senaa. Senator Matori ina tuuma yoɓde ko ɓuri heewde e asiraagal otooji Asaambele ngenndi, kono caggal ɗuum o woppitaa denndaangal bonanndeeji ɗi o waɗi caggal nde juɓɓule ɗee mbaɗi wiɗto laaɓtungo. E nder balɗe garooje wooteeji 2003 o wonti hooreejo fedde kampaañ Abubakar Rimi . E lewru feebariyee 2003 o woppi lannda yimɓe leydi Nijeer fof (ANPP). E hitaande 2010 Matori wonnoo ko tergal e Goomu Peewnugol e Peeje mo ardiiɓe Fuɗnaange mbaɗi ngam tabitinde wonde worgo gooto suɓaama e wooteeji hooreleydaagu 2011, wonaa hooreejo leydi jooni oo, hono [[Goodluck Jonathan]], ummoriiɗo fuɗnaange. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] d5crgtloofadrt7px8co4wdx8i9nyqs 182077 182076 2026-08-10T10:57:53Z Ilya Discuss 10103 182077 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Salisu Ibrahim Musa Matori''' suɓaama senaajo diiwal Bauchi South nder [[diiwal Bauchi]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP).<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=2010-06-26}}</ref> O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Matori toɗɗaa e goomuuji ko faati e yah-ngartaa (hooreejo), geɗe rewɓe, ndema, kaalis & jawdi, jaŋde e turism & pinal. E lewru ut 2000, o innitiraa ko ciimtol ngol goomu ngu senaateer Idris Kuta ardii nguu yaltini, ngu wiɗtiino ŋakkeende kaalis e nder nanondiral Senaa. Senator Matori ina tuuma yoɓde ko ɓuri heewde e asiraagal otooji Asaambele ngenndi, kono caggal ɗuum o woppitaa denndaangal bonanndeeji ɗi o waɗi caggal nde juɓɓule ɗee mbaɗi wiɗto laaɓtungo. E nder balɗe garooje wooteeji 2003 o wonti hooreejo fedde kampaañ Abubakar Rimi . E lewru feebariyee 2003 o woppi lannda yimɓe leydi Nijeer fof (ANPP). E hitaande 2010 Matori wonnoo ko tergal e Goomu Peewnugol e Peeje mo ardiiɓe Fuɗnaange mbaɗi ngam tabitinde wonde worgo gooto suɓaama e wooteeji hooreleydaagu 2011, wonaa hooreejo leydi jooni oo, hono [[Goodluck Jonathan]], ummoriiɗo fuɗnaange. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] as2tq050vgucb98xr9rk9ywt9w55dhd 182078 182077 2026-08-10T11:00:33Z Ilya Discuss 10103 182078 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Salisu Ibrahim Musa Matori''' suɓaama senaajo diiwal Bauchi South nder [[diiwal Bauchi]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP).<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=2010-06-26}}</ref> O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Matori toɗɗaa e goomuuji ko faati e yah-ngartaa (hooreejo), geɗe rewɓe, ndema, kaalis & jawdi, jaŋde e turism & pinal.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-26|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=2009-11-18}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.newswatchngr.com/editorial/allaccess/2002/18112002/sr11117163840.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Dirty Senators|author=Tobs Agbaegbu|date=January 14, 2003|accessdate=2010-06-26|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120312072714/http://www.newswatchngr.com/editorial/allaccess/2002/18112002/sr11117163840.htm|archivedate=March 12, 2012|newspaper=[[Newswatch (Nigeria)|Newswatch]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://1and1.thisdayonline.com/archive/2003/02/28/20030228pxt02.html|title=2 PDP Senators Defect to ANPP|work=ThisDay|date=2003-02-28|accessdate=2010-06-26}}{{dead link|date=May 2018|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> E lewru ut 2000, o innitiraa ko ciimtol ngol goomu ngu senaateer Idris Kuta ardii nguu yaltini, ngu wiɗtiino ŋakkeende kaalis e nder nanondiral Senaa. Senator Matori ina tuuma yoɓde ko ɓuri heewde e asiraagal otooji Asaambele ngenndi, kono caggal ɗuum o woppitaa denndaangal bonanndeeji ɗi o waɗi caggal nde juɓɓule ɗee mbaɗi wiɗto laaɓtungo. E nder balɗe garooje wooteeji 2003 o wonti hooreejo fedde kampaañ Abubakar Rimi . E lewru feebariyee 2003 o woppi lannda yimɓe leydi Nijeer fof (ANPP). E hitaande 2010 Matori wonnoo ko tergal e Goomu Peewnugol e Peeje mo ardiiɓe Fuɗnaange mbaɗi ngam tabitinde wonde worgo gooto suɓaama e wooteeji hooreleydaagu 2011, wonaa hooreejo leydi jooni oo, hono [[Goodluck Jonathan]], ummoriiɗo fuɗnaange. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] cjj31qx22ovbb2n4hn3whdh12wvkczq 182079 182078 2026-08-10T11:01:35Z Ilya Discuss 10103 182079 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Salisu Ibrahim Musa Matori''' suɓaama senaajo diiwal Bauchi South nder [[diiwal Bauchi]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP).<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=2010-06-26}}</ref> O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Matori toɗɗaa e goomuuji ko faati e yah-ngartaa (hooreejo), geɗe rewɓe, ndema, kaalis & jawdi, jaŋde e turism & pinal.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-26|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=2009-11-18}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.newswatchngr.com/editorial/allaccess/2002/18112002/sr11117163840.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Dirty Senators|author=Tobs Agbaegbu|date=January 14, 2003|accessdate=2010-06-26|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120312072714/http://www.newswatchngr.com/editorial/allaccess/2002/18112002/sr11117163840.htm|archivedate=March 12, 2012|newspaper=[[Newswatch (Nigeria)|Newswatch]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://1and1.thisdayonline.com/archive/2003/02/28/20030228pxt02.html|title=2 PDP Senators Defect to ANPP|work=ThisDay|date=2003-02-28|accessdate=2010-06-26}}{{dead link|date=May 2018|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> E lewru ut 2000, o innitiraa ko ciimtol ngol goomu ngu senaateer Idris Kuta ardii nguu yaltini, ngu wiɗtiino ŋakkeende kaalis e nder nanondiral Senaa. Senator Matori ina tuuma yoɓde ko ɓuri heewde e asiraagal otooji Asaambele ngenndi, kono caggal ɗuum o woppitaa denndaangal bonanndeeji ɗi o waɗi caggal nde juɓɓule ɗee mbaɗi wiɗto laaɓtungo. E nder balɗe garooje wooteeji 2003 o wonti hooreejo fedde kampaañ Abubakar Rimi . E lewru feebariyee 2003 o woppi lannda yimɓe leydi Nijeer fof (ANPP)..<ref>{{cite web|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=176325|title=Northern Leaders: North Can Win Without Zoning|author=Chuks Okocha and Sufuyan Ojeifo|date=2010-06-21|work=ThisDay|accessdate=2010-06-26|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100625004323/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=176325|archivedate=2010-06-25}}</ref> E hitaande 2010 Matori wonnoo ko tergal e Goomu Peewnugol e Peeje mo ardiiɓe Fuɗnaange mbaɗi ngam tabitinde wonde worgo gooto suɓaama e wooteeji hooreleydaagu 2011, wonaa hooreejo leydi jooni oo, hono [[Goodluck Jonathan]], ummoriiɗo fuɗnaange. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 9ijld79h306gn5cgx6rq6b2uqnmxth9 Yakubu Gowon 0 42569 182022 176523 2026-08-10T01:51:44Z MOIBARDE 10068 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:1|0|2 */ 182022 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Yakubu Dan'juma "Jack" Gowon GCFR''' (hausa en wi'etee; jibinaa ko 19 Oktoobar 1934) ko seneraal Naajeeriya e dowla, o laati hooreejo konu lesdi Naajeeriya diga hitaande 1966 haa 1975.<ref>{{cite news|title=General Yakubu 'Jack' Gowon at 85|url=https://guardian.ng/opinion/general-yakubu-jack-gowon-at-85/|location=Lagos, Nigeria|date=2019-11-01|access-date=2024-08-29|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref name="Britannica" /> Gowon woni hooreejo lesdi Naajeeriya wakkati konu lesdi Naajeeriya, anndiraama kadi konu Biafra ɗo o hokki wolde mawnde "no victor, no vanquished" haa timminorde konu ngam wallugo sembiɗinki e jokkirli. Gowon hollitii wonde o waɗaani hay huunde bonnde e nder wolde nde, kadi ardorde makko hisnii leydi ndii.<ref>{{cite news|title=Did we really have no victor, no vanquished?|url=https://businessday.ng/columnist/article/did-we-really-have-no-victor-no-vanquished/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-07-03|date=2020-07-07|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]}}</ref><ref>{{cite web|last=247ureports.com|date=2013-09-22|title=Crimes Against Humanity: Why Yakubu Gowon And Accomplices Should Face Trial|url=https://newsghana.com.gh/crimes-against-humanity-why-yakubu-gowon-and-accomplices-should-face-trial/|access-date=2021-03-14|website=[[News Ghana]]}}</ref><ref>{{cite news|date=2020-01-18|last=Wahab|first=Bayo|title=Gowon speaks on civil war, says he didn't commit any crime|url=https://www.pulse.ng/news/local/gowon-speaks-on-civil-war-says-he-didnt-commit-any-crime/wqyzw16|access-date=2021-03-14|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref> Kerecee’en Angalteer. iwde e leñol Ngas tokosol e nder Fuɗnaange Naajeeriya, Gowon ko ngenndiyanke Naajeeriya, kadi ko goonɗinɗo ngootaagu e ngootaagu Naajeeriya. Ummital maako dow laamu ɓaawo kuugal lesdi 1966, nden o semmbini laamu sooja’en haa lesdi Naajeeriya. Ndeen noon, Gowon woni hooreejo leydi Nijeer ko ɓuri juutde e jokkondire, o laamiima fotde duuɓi jeenay haa o fooli laamu e nder kuudetaa 1975 mo Brigadier Murtala Mohammed waɗi.<ref>{{cite web|title=Archbishop welcomes Nigeria's General Yakubu Gowon to Lambeth Palace|date=2016-09-16|url=https://www.archbishopofcanterbury.org/speaking-and-writing/latest-news/news-archive-2016/archbishop-welcomes-nigerias-general-yakubu|access-date=2024-08-29|website=The Archbishop of Canterbury}}</ref><ref>{{Cite news|date=2018-10-23|title=Nigeria's unity, not negotiable, says Gowon|url=https://punchng.com/nigerias-unity-not-negotiable-says-gowon/|access-date=2021-03-26|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Adewole|first=Segun|date=2021-01-15|title=Pictorial: Key actors of Nigeria's Civil War (1966-1970)|url=https://punchng.com/pictorial-key-actors-of-nigerias-civil-war-1966-1970/|access-date=2025-06-11|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Yakubu Gowon – Nigeria's Prodigious War General|url=https://africa360degrees.com/honour-roll/politics-civil-rights/yakubu-gowon-nigerias-prodigious-war-general/|access-date=2020-05-26|website=Africa 360 Degrees|archive-date=2020-06-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20200605082851/https://africa360degrees.com/honour-roll/politics-civil-rights/yakubu-gowon-nigerias-prodigious-war-general/|url-status=dead}}</ref> == Nguurndam gadano == Gowon ko Ngas (Angas) ummoriiɗo Lur, wuro tokooso e nder nokku laamu Kanke hannde oo e nder diiwaan Plateau. Jibnaaɓe makko, Nde Yohanna e Matwok Kurnyang, njalti Wusasa, Zaria, ngam wonde misiyoŋaaji fedde misiyoŋaaji Eklesiya (CMS) e balɗe gadane nguurndam Gowon. Baaba makko ina manti nde o resi ñalnde 26 abriil 1923, ñalnde heen dewgal laamɗo Albert e laamɗo debbo Elizabeth Bowes-Lyon (caggal ɗuum laamɗo George VI e laamɗo debbo Elizabeth yumma laamɗo). Gowon ko joyaɓo e sukaaɓe sappo e gooto. O mawni ko to Zaria, o heɓi toon nguurndam makko e jaŋde makko gila e cukaagu makko. E nder duɗal, Gowon hollitii wonde ko o daɗndoowo keewɗo faayiida : ko kanko woni gooliiɗo fuku koyɗe duɗal ngal, ko kanko woni dognoowo pole, e dognoowo dingiral juutngal. O fooli limngal kilooji duɗal ngal e hitaande makko adannde. Ko kanko kadi wonnoo kapiteen boksi.<ref>{{cite web|last=Dibdin|first=Emma|date=2021-04-12|title=Take a Deep Dive Into Royal Family History With Our Interactive Windsor Family Tree|url=https://www.townandcountrymag.com/society/a20736482/british-royal-family-tree/|access-date=2021-05-24|website=Town & Country}}</ref> .<ref>''Daily Trust'', 19 October 2004 (Chief Sunday Awoniyi).</ref> == Fuɗɗoode golle == Gowon naati konu leydi Naajeeriya e hitaande 1954, o heɓi yamiroore makko e wonde lietnaa ɗiɗaɓo ñalnde 19 oktoobar 1955, ñalngu ngu o dañi duuɓi 21. O janngi ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde konu laamɗo Sandhurst, to Angalteer (1955–56), to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu, to Camberley, to leydi Angalteer (1962) kam e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Joint Staff, to Latimer, e hitaande 1965. O yi’i golle e nder leydi Konngo e nder fedde Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade jam, e hitaande 1960 jappeere komandaajo haa hitaande 1966, e oon sahaa o woniino lietnaa kolonel haa jooni..<ref>Forsyth, Frederick. ''Biafra Story'', Leo Cooper, 2001. {{ISBN|0-85052-854-2}}.</ref> == Kuudetaa 1966 == Kabaaruuji goɗɗi: Kuudetaa leydi Nijeer e hitaande 1966 E lewru Yarkoma hitaande 1966, o wonti hooreejo konu Naajeeriya ɓurɗo famɗude e duuɓi 31, sabu kuudetaa konu mo fedde ofiseeji tokoosi e gardagol Major Chukwuma Kaduna Nzeogwu addani laamu siwil Naajeeriya foolde. E nder ndee ɗoo kuudetaa, ko ɓuri heewde e ardiiɓe leyɗeele worgo e hirnaange mbaraama, ina jeyaa heen Sir Abubakar Tafawa Balewa, gardiiɗo jaagorɗe leydi Nijeer ; Sir Ahmadu Bello, sardauna mo Sokoto e hooreejo diiwaan worgo; e Samuel Akintola, hooreejo leydi diiwaan hirnaange, Lietnaa Kolonel Artur Unegbe e woɗɓe heewɓe. Ndeen Lietnaa Kolonel Gowon artii e kursus mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Joint Staff College, Latimer UK balɗe ɗiɗi ko adii kuudetaa oo – gargol mum ko juuti, ina gasa tawa ina waawi ittude mo e doggol hitooɓe Staff) ngam jaɓɓaade ɗaɓɓaande Fuɗnaange ngam ñaawde kuudetaa ɓeydii tikkere Fuɗnaange. Ballal mawngal ina woodi wonande pelle kuudetaaji ɗii ummoraade e Diiwaan Fuɗnaange oo kam e jaayndeeji "Lagos-Ibadan" ɓurɗi heewde bannge nano. == Kuudetaa konte lewru juko == == Kabaaruuji goɗɗi: 1966 kuudetaa Nijeer == Ndeen arii Decree Aguyi Ironsi limre 34, nde holliti ittugol laamu fedde ndee ngam wallitde dowla gooto, darnde nde won e yimɓe Hoɗɓe-haa teeŋti e taƴre mawnde e nder Diiso ngenndiijo Igbo-dominated of Nigeria e Southerns (NCNC) firti ɗum wrong a Northerns[18][18] (haa teeŋti e Igbo) etaade heɓtude denndaangal leƴƴi laamu e nder leydi ndii. Fuɗnaange-rewo ina woɗɗi no feewi diiwanuuji Hirnaange e Fuɗnaange to bannge jaŋde (feccere e mum en ko sabu reentaade doosɗe lislaam e ethos pinal e renndo hirnaange), tawi noon ko ɓuri heewde e Fuɗnaange-Igbo en ina tawtoree tawo e nder sarwisaaji laamu fedde ndee. Anniya Murtala Mohammed e wondiiɓe mum waɗooɓe kuudetaa ko ngam ƴellitde seerndude diiwaan Fuɗnaange oo e Naajeeriya fof, kono caggal ɗuum ɓe ndartinii peeje maɓɓe e wasiyaaji keewɗi, e nder heen ko heewi e gollotooɓe laamu toowɓe e ñaawooɓe e nder laamuuji Naajeeriya, e ko ɓuri teeŋtude ko poliseeji Amerik ofiseeji sukaaɓe ndeen pelliti innirde Lietnaa Kolonel Gowon, mo nganndu-ɗaa alaa ko woni e mum so wonaa tawtoreede kewuuji haa ndeen, hooreejo leydi Najeriya. Nde o ummii e laamu Gowon wayli Ironsi mo o woppi doosgal fedde nde. == Hooreejo leydi == E hitaande 1966, Gowon suɓaa yo won hooreejo leydi. Haa e oon sahaa, Gowon ina heddii e wonde soldaat jom golle mo alaa ko woni e mum so wonaa politik, haa nde kewuuji muusɗi ɗii mbaɗi e hitaande ndee, ɗoon e ɗoon, o waɗti mo e darnde ardorde, nde tawnoo ko o baawɗo wonde fof, ko o neɗɗo worgo, mo wonaano Hausa walla Fulani, mo alaa ko woni e mum so wonaa iwdi Islaam mo yimɓe mum ina ɓuuɓtoo e jiiɓru leƴƴi. Gowon ɓamti hoore maako laabi ɗiɗi dow hooreejo lesdi Naajeeriya. Gowon wonnoo ko Lietnaa Kolonel nde o ummii e laamu kesu nguu e nder leydi Naajeeriya ñalnde 1 lewru nduu hitaande 1966, kono ofiseeji mawɗi goɗɗi ko wayi no Komodor Joseph Wey, Brigadier Babafemi Ogundipe, e Kolonel Robert Adebayo ko e nder laamu mawngu nguu e militeeruuji maɓɓe. Ngam dartinde darnde makko e wonde hooreejo leydi, Gowon ƴetti hoore mum, o wonti Major-General ko adii nde wolde hakkunde leyɗeele fuɗɗotoo e hitaande 1967, o wonti Seneraal timmuɗo e joofnirde wolde hakkunde leyɗeele e hitaande 1970. == Ardiiɗo wolde nder leydi == == Kabaaruuji goɗɗi: Hare nder leydi Najeriya == E nder fawaade e ceergal fuɗnaange, Gowon yahri ko yaawi ngam leefɗinde ballal diiwaan oo, o yamiri sosde dowlaaji kesi sappo e ɗiɗi ngam lomtaade diiwanuuji nay ɗii. Jeegom e ɗeen dowlaaji ina njogii pelle tokoose ɗe ɗaɓɓunoo sosde dowla gila e kitaale 1950. Gowon hiisiima no haanirta nii wonde leƴƴi pamari fuɗnaange ɗii mballataa Igbos en e dow tiiɗnaare, sibu ina mbaawi jogaade dowlaaji mum en so tawii darnde seertude ndee foolaama. Heewɓe e konu fedde nde haɓannoo e wolde hakkunde leyɗeele Naajeeriya, anndiraande kadi wolde Biafran, ngam artirde diiwaan Fuɗnaange oo e fedde nde, ko terɗe pelle tokoose. Hare ndee waɗii lebbi capanɗe tati, nde joofi ko e lewru Yarkomaa 1970. E jaɓde darnde Biafra nde aldaa e sarɗi, Gowon hollitii wonde alaa fof ɗo fooli, alaa ɗo fooli. E nder ngool ruuhu, duuɓi caggal ɗuum bayyinaa ko yonta moƴƴitingol, moƴƴitingol, e nanondiral. Boom coggu petroŋ, puɗɗinooɗo sabu ɓeydagol coggu petroŋ (ko ɓuri heewde e ngalu leydi ndii) e nder luumo winndereejo e hitaande 1973, ɓeydi mbaawka laamu fedde ndee e ƴettude ɗeen golle. Wonno ko jokkere enɗam hakkunde Diiwaan Fuɗnaange e laamu fedde toppitiinde ko fayti e worgo, tawi ko Gowon ardii ɗum. Ñalnde 4–5 lewru Yarkomaa 1967, e dow ɗaɓɓaande hooreejo leydi Biafran, hono Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu, ngam hawrude e jeewte tan ko e leydi ndi alaa ko woni e mum, batu ngu Gowon, Ojukwu e terɗe goɗɗe e nder Goomu Toowngu Konu nguu tawtoraama, yuɓɓinaama to Aburi to leydi Gana, faandaare mum hollitaama ko ngam haɓaade leydi Nijeer fedde diiwanuuji. Dañal ngalɗoo batu ko nanondiral Aburi. Nanondiral Aburi ngal yi’aani lewru, sibu laamu ngu Gowon ardii ngu ina joginoo miijo mawngo e ngalu potngu heɓeede, haa teeŋti noon e ngalu petroŋ ngu ina ɗaminaa maa ɓeydo sibu ko resooji njiytaa e nokku hee e nder cagataagal kitaale 1960. Wi'aama walaa ko laarani tabitinki, Gowon e Ojukwu fuu ɗon mari anndal dow ko laarani limngal petrolji mawɗi nder nokkuure nde'e, nde hannde mawni haa laati limngal faggudu lesdi Naajeeriya. == Naatgol hakkunde hirnaange hitaande 1967 == E nder doggol ngam ƴeewtaade batte laamu Ojukwu to Fuɗnaange, Gowon anndinii ñalnde 5 lewru Mbooy hitaande 1967 feccere diiwanuuji tati Naajeeriya ɗii e nder diiwanuuji 12 : Diiwanuuji Fuɗnaange-rewo, Diiwanuuji Fuɗnaange-rewo, Diiwanuuji Kano, Diiwanuuji Fuɗnaange-Cakaari, Diiwanuuji Benue-Plateau, Diiwanuuji Kwaster, Diiwanuuji LadW e Diiwanuuji Hirnaange Diiwaan Fuɗnaange Ojukwu, Dowla Rivers, Dowla Fuɗnaange-rewo, e Dowla Fuɗnaange-Caka. Dowlaaji ɗi ngonaa Igbo en Fuɗnaange-Fuɗnaange e Maayooji ɗi njoginoo restoraaji petroŋ e jokkondiral e maayo, ndartinaama ngam seerndude nokkuuji Igbo en ɗii no dowri Fuɗnaange-Cakaari nii.Gooto e geɗe luulndiiɗe ɗeeɗoo golle ko Gowon ƴettiti Port Harcourt, wuro mawngo e nder Niger Delta e Ikwejares Fuɗnaange, e nder Ikwejares Sud, e nder leydi Niger Reserves Naajeeriya ɓurduɗe mawnugo, nder lesdi Rivers kesum, ɗon semmbiɗina ɗuuɗal yimɓe Igbo'en wurooɓe ton. Doggol heewɓe e maɓɓe ngarta e gure mum en to "Igbo heartland" to Fuɗnaange leydi Nijeer ɗo ɓe njiyri ɓurde kisal, ina tuumaa ko luural wonande politik Gowon "no victor, no vanquished", nde wonnoo e joofnirde wolde ndee, jawdi ndi ɓe ngoppi ndii, ko ɓiɓɓe leydi Rivers State mbiyata ɗum. Hakkunde darorɗe lewru sulyee 1967, konu fedde nde e konu leydi Nijeer nanngi duunde Bonny e nder diiwaan Niiseer, ɓe keɓi heen doole mum en e nokkuuji Shell-BP baɗɗi faayiida. Golle ɗee puɗɗii kadi e lewru mee 1968, nde Nijeer heɓti Port Harcourt. Koɗki mayri bonniino, ina haani feewnireede. Pewnugol e njeeygu petroŋ ina jokki, kono ko e tolno les. Timmingol e hitaande 1969 terminal keso to Forçados addani peewnugol ngol ɓeydaade gila e 142 000 barel/ñalngu e hitaande 1958 haa 540 000 barel/ñalngu e hitaande 1969. E hitaande 1970, ngolɗoo limoore ɓeydiima laabi ɗiɗi haa 1,08 miliyoŋ barel/ñalngu. Leƴƴi tokoosi e nder diiwaan Fuɗnaange ɗii, ɓuri waawde wonde ko ɗi ngonaa sanguine en e ko fayti e seertude, sibu ɗum firtata ko wuurde e nder ko ɓe cikkata ko leñol ngol Igbo en ɓuri heewde. Woɓɓe ɓe naa Igbo'en jooɗiiɓe nder diiwal Fuunaange, ɓe ɗon ƴama ballal cemmbiɗngal haa hare Biafra, malla boo ɓe mballiri bannge fedde nde ngam ɓe nasta nder konu Naajeeriya, ɓe hokka ɗum anndal dow kuuɗe konu Biafran. Kono won heen mbaɗii geɗe tiiɗɗe e laamu Biafra, tawi N.U. Akpan ina woni Sekereteer laamu nguu, Lietnaa Kolonel (caggal ɗuum Major-Seneraal) Philip Effiong, ina woni hooreejo konu Biafra e woɗɓe hono mawɓe Bassey e Graham-Douglas ina ngondi e golle maantiniiɗe goɗɗe. Ñalnde 30 mee 1967, Ojukwu jaabtii bayyinaango Gowon ngoo, o bayyini seertude Diiwaan Fuɗnaange oo, mo nganndu-ɗaa hannde ko Republique de Biafra. Ɗumɗoon noon ko ngam fuɗɗoraade hare duumotoonde fotde lebbi 30, e yiyde maayde ko ina tolnoo e 100 000 soldaat fedde ndee e miliyoŋaaji tati hareeji e siwil en Biafran, ko ɓuri heewde e maɓɓe maayi ko e heege e nder njiimaandi leydi Nijeer. Hare nden yi'i yaajingo mawngo nder konu Naajeeriya nder mawnugo e ɓesdaari mawɗum nder softugo konu lesdi Naajeeriya, nden boo konu lesdi Naajeeriya jibinaama nder wolde nden. Kono, luural mawngal ina taarii golle weeyo ɗe konu leydi Najeriya, nde tawnoo hoɗɓe heewɓe e leydi Biafra, ina jeyaa heen gollotooɓe Croix-Rouge, misiyoŋaaji janani e jaayndiyankooɓe, ina tuuma konu leydi Najeriya ina jokki e haɓaade yimɓe siwil en, nokkuuji ballondiral e nokkuuji luumooji. Gowon yedditii ɗeen haalaaji e dow deeƴre, yantude e haalaaji ɗi konu makko waɗi ko wayi no warngooji, warngooji keewɗi e yimɓe siwil en e loppitgol keewngol e nokkuuji ɗi ɓe keɓi ɗii ; kono gooto e komanndaaji makko e sahaa wolde, hono Benjamin Adekunle ina wayi no rokkii heen seeɗa hoolaare e ɗeen haalaaji e nder deftere mum, tawi ina yaafnoo ɗum en wonde ko geɗe wolde ɗe ngalaa nafoore. == "Alaa jaaliiɗo, alaa jaaliiɗo" == == Gowon e hitaande 1966 == Hare ndee joofi ko ñalnde 13 lewru bowte hitaande 1970, nde Kolonel Olusegun Obasanjo jaɓi dokkugol konu Biafran. Janngo mum, Obasanjo hollitii ngonka kaa e rajo gonnooɗo rebel en Rajo Biafra Enugu. Gowon caggal ɗuum waɗi konngol mum lollungol "alaa jaaliiɗo, alaa foolɗo", o rewi heen ko yaafuya wonande ko ɓuri heewde e tawtoranooɓe fitinaaji Biafra, kam e porogaraam "Njoɓdi, moƴƴitingol, e moƴƴitingol", ngam feewnude bonneede mawɗe baɗnooɗe e duuɓi dufragi e nder dufragi konno. Won e ɗeen golle meeɗaa yaltude e alluwal diidi. Ko jiidaa e ɗuum, politik laamu Gen. Gowon ngam accude tan ko 20 pounds wonande Biafrannaaɓe jogiiɓe konte banke e nder leydi Nijeer ko adii wolde, tawa ko e dow ballal kaalis gooto, ko ɗum huunde nde liggotooɓe ballal caggal leydi e nokkuuji ɗii fof njiyti ɗum, sibu ɗum addani Bifrannaaɓe waɗde ko heewi e ñamaale, loppitgol e wuyɓe e nder nokku hee caggal wolde nde. Kuulal goɗngal ngal Gowon waɗi e tolno boom petroŋ ko jogaade ko won e yimɓe cikkata ko batte bonɗe e faggudu leydi Najeriya e nder duuɓi garooji ɗii, hay so tawii noon batte mum ko yaawi ina famɗi no feewi – dekere makko indigenization e hitaande 1972, nde hollitii geɗe keewɗe e faggudu leydi Najeriya ko ɓuri rulimign out- tawtoreede jananɓe e fannuuji keewɗi goɗɗi. Ndee ɗoo yamiroore rokkii nafooje winndereyankooje to Naajeeriyankooɓe heewɓe jokkondirɓe no feewi kono hollitii wonde ina bonna no feewi e njulaagu ngu wonaa petroŋ e nder faggudu Naajeeriya. Duuɓi ɓaawo konu lesdi Naajeeriya yi’i Naajeeriya heɓi nasaraaku cemmbiɗinki, cemmbiɗinki petroŋ, cemmbiɗinki faggudu nder wakkati man, kuuɗe laamu lesdi Naajeeriya mawni haa ko meeɗaay heɓuki, bee nanta ɓesdugo ceede ko heɓata nder ceede petroŋ. Kono kadi, ooɗoo sahaa yiytii ɓeydagol jaawngol e njulaagu, ko ɓuri heewde e njulaagu, e nder ardiiɓe laamu fedde ndee ; e hay so tawii hooreejo leydi ndii e hoore mum, hono Seneraal Gowon, meeɗaa yiyeede e golle bonɗe ɗee, omo heewi tuumeede wonde omo ɓuuɓna golle gollotooɓe makko e sehilaaɓe makko. Ñalnde 1 oktoobar 1974, e nder luural laaɓtungal e fodoore makko adannde, Gowon hollitii wonde Niiseer heddoraaki laamu siwil haa hitaande 1976, o hollitii kadi wonde ñalngu rokkude laamu nguu maa jokku haa abada. Yanti heen, sabu ɓeydagol birooji, ina woodi tuumeede ɓeydagol njulaagu. Ɓeydagol jawdi e nder leydi ndi addani ɗum en waɗde kaayitaaji naatgol fenaande. Wonno haalaaji tonngoode kaaƴe e ceene naatnaaɗe e nder leydi ndi, e Seneraal Gowon e hoore mum o wiyi e jaayndeyaagal leydi ngoɗndi wonde "caɗeele tan ɗe Naajeeriya jogii ko no o huutortoo kaalis mo o jogii oo." == Haala armada simme == Ko boni e njuɓɓudi laamu Gowon, haa arti noon e haala "armada cement" lolluka, e nder ndunngu 1975, nde porto Lagos wonti jamma, teemedde laanaaji ina njiɗi jippinde semmbe. Won ɗo, agents laamu Naajeeriya siifondirii e 68 liggotooɓe winndereyankooɓe ceertuɓe ngam yettinde fotde 20 miliyoŋ ton semmbe e nder hitaande wootere haa Lagos, hay so tawii noon porto mum ina waawi jaɓde tan ko miliyoŋ ton kargo e hitaande kala. Ko ɓuri bonde nii, nanondiral semmbe ngal moƴƴaani, ina waɗi kuule demurrage (demurrage clauses) moƴƴe no feewi wonande yeeyooɓe ɓee, ɗum firti ko bidsee oo fuɗɗiima ustaade so tawii laanaaji ɗii njooɗiima e porto ina ɗaminii jippinde (walla hay so tawii ɗi njooɗiima e portooji mum en ina ɗaminii yamiroore yahde Niiseer). Laamu leydi Naajeeriya faamaani no feewi mawnugol majjere mum haa laamorgo leydi Lagos ngo yani haa laaɓi cer, haa ko ina wona 100 000 mbuuɗu ina waawi rewde heen. Oon sahaa noon ko juuti. Eɓɓooje mayre ngam salaade nanondiral semmbeeji ɗii e waɗde kuuge kuuɓtodinɗe e kala laanaaji diwooje naatɗi e leydi ndii, haɓɓi leydi ndii e ñaawoore winndere ndee fotde duuɓi keewɗi, haa arti noon e kuulal Ñaawirde Toownde Amerik e hitaande 1983. == Liɓgol == Kabaaruuji goɗɗi: Kuudetaa leydi Nijeer e hitaande 1975 Ɗeeɗoo bonanndeeji ngaddi mettere mawnde e nder konu nguu. Ñalnde 29 sulyee 1975, nde Gowon tawtortee batu OAU to Kampala, fedde ofiseeji e gardagol kolonel Joe Nanven Garba habri wonde o foolii laamu. Fewnooɓe kuudetaa ɓee toɗɗiima brigadier Murtala Muhammed yo won hooreejo laamu kesu ngu, e brigadier Olusegun Obasanjo won cukko makko. == Ko o soldaat == == Duuɓi e nder eggol == Gowon caggal ɗuum yahi eggude to leydi Angalteer, ɗo o heɓi doktoraa makko. e ganndal politik nde o woni almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Warwick. Hoɗorde makko ɓurnde mawnude to Angalteer woni ko e keerol worgo Londres e Hertfordshire, ɗo o wonti no feewi e nder renndo Engele en e nokku makko. O waɗii dumunna gardiiɗo ekkol e nder ekkol makko, St Mary la Virgin, Monken Hadley. == Haa warngo Murtala == == Kabaaruuji goɗɗi: 1976 eɓɓoore kuudetaa leydi Nijeer == E lewru feebariyee 1976, Murtala Mohammed waraa e kuudetaa mo alaa ko nafi, tawi ko Lietnaa Kolonel Buka Suka Dimka ardii ɗum, tawi ina jeyaa heen Gowon. E wiyde "konngol" Dimka, o hawri e Gowon to Londres, o heɓi ballal e makko ngam kuudetaa oo. Yanti heen, Dimka siftinii ko adii warngo mum wonde faandaare kuudetaa oo ko artirde Gowon hooreejo leydi. Ngam ko ñaawirdu kuudetaa holliti, Gowon hollitii wonde laamu leydi Najeriya ina yiɗi ɗum, o itti ɗum darnde makko tawa o alaa, o taƴaa pension makko. Gowon yaafaama haa ragare, kanko bee hooreejo leydi Biafra gonnooɗo, Emeka Ojukwu, wakkati Republique ɗiɗaɓre lesdi Shehu Shagari. Darnde seneraal Gowon artiraaka haa hitaande 1987 kono ko seneraal Ibraahiima Babangida. == Nguurndam caggal == == Gowon e hitaande 2007 == Caggal nde o heɓi doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Warwick, Gowon wonti porfeseer ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jos e nder cakkital kitaale 1980.Gowon sosi fedde mum e hitaande 1992 ina wiyee Yakubu Gowon Centre. Fedde nde'e wi'i ɗon huuwa dow kuuje nder lesdi Naajeeriya bana laamu booɗɗum bana no nyawji nyawuuji ɗon mari haaje heɓugo nyawji SIDA, nyawuuji gine, e malaria. Yanti heen, Gen. Gowon ina jeyaa kadi e porogaraam ngam haɓaade mborosaaji Gine kam e porogaraam VIH e Fonds mondial de Geneve. == E lewru noowammbar 2020, depitee Tom Tugendhat, == nde o wolwanno dow laamu Naajeeriya dow cemmbiɗinki seppooji mawɗi ɗi 2020 #EndSARS, o tuumi Gowon ngam lootugo "feccere Banki lesdi Naajeeriya" ɓaawo o fooɗi laamu nder kuudetaa 1975.Haala man, ko arandeere nde o yiɗi hawtugo bee Kushop bee Matthewla, ɗon fooɗa e nder jaaynde ngenndiire mawnde wiyeteende Daily Trust sifotoonde haala ka nanndi e majjere ko wayi no "ina saɗi faamde no tergal parlemaa Angalteer teddinaaɗo fotde salte mum, waawi accude hoore mum udditaa e majjere e niɓɓiɗde tuumeede ko aldaa e daliilu, ko aldaa e hakkille e ko haawnii e tuumeede fenaande feewde e Seneraal Yakubu Gowon, the our na'mer to the for nuunɗal e nder nguurndam renndo." Caggal nde laamu Naajeeriya ɗaɓɓiti yaafuye, ɓaawo man, hukuuma lesdi Naajeeriya ɗon sendi hoore maako bee haala kan, o wi'i, "haala ka depitee on wi'i, ɗon holla miijooji laamu lesdi Naajeeriya, nden boo laamu lesdi Biritaniya walaa dabare ngam jogaago kuuɗe e haalaaji terɗe Parlemaa." E lewru feebariyee 2024, Gowon, woni sosɗo Dental Faggudu Dowlaaji Hirnaange Afrik (ECOWAS) cakkitiiɗo wuurde, noddii fedde nde nde ittata kuuge pawaaɗe e [[Maali|Mali]], Burkina Faso e Niiseer, ɗe laamuuji mum en ardinooɗi konu kollitii yaltude leyɗeele mum en e fedde nde ngam jaabaade kuuge ɗe. == Nguurndam neɗɗo == Gowon resi Victoria Zakari, infirmiyee jannguɗo e hitaande 1969 e nder kewu ngu Seth Irunsewe Kale yuɓɓini to Egliis Katedraal Almasiihu, Lagos. == Ƴeew kadi == == portal Nijeer bannge == Hare nder leydi Naajeeriya Laamu konu Naajeeriya e hitaande 1966-79 e 1983-99 == Tuugnorgal == qc98yn3qxste740dvfl3rak6q89gs23 Abubakar Mahdi 0 43462 181951 2026-08-09T13:55:44Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abubakar Mahdi suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Tuugnorgal" 181951 wikitext text/x-wiki Abubakar Mahdi suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Tuugnorgal 1xaewtlqum4jq230pq5mxafs1qrr2c7 181952 181951 2026-08-09T13:56:12Z Ilya Discuss 10103 181952 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Abubakar Mahdi suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Tuugnorgal jz1xy00tozwaec2fmvot2ztxsp1b6zm 181953 181952 2026-08-09T13:59:20Z Ilya Discuss 10103 181953 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Mahdi''' suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe. == Tuugnorgal == c1135icwhp44zjzpj1kq3flisehkq3u 181954 181953 2026-08-09T14:01:35Z Ilya Discuss 10103 181954 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Mahdi''' suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999.<ref>{{cite journal|last1=Alma'Itah|first1=Qais Salem|last2=Haq|first2=Zia ul|date=2022|title=The concept of Messiah in abrahamic religions: A focused study of the eschatology of Sunni islam|journal=Heliyon|volume=8|issue=3|article-number=e09080|bibcode=2022Heliy...809080A|doi=10.1016/j.heliyon.2022.e09080|pmc=8927941|pmid=35309392|doi-access=free}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe. == Tuugnorgal == a7g2f4ci22sfaucsq5ocpxjhk9mg3fh 181955 181954 2026-08-09T14:03:34Z Ilya Discuss 10103 181955 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Mahdi''' suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999.<ref>{{cite journal|last1=Alma'Itah|first1=Qais Salem|last2=Haq|first2=Zia ul|date=2022|title=The concept of Messiah in abrahamic religions: A focused study of the eschatology of Sunni islam|journal=Heliyon|volume=8|issue=3|article-number=e09080|bibcode=2022Heliy...809080A|doi=10.1016/j.heliyon.2022.e09080|pmc=8927941|pmid=35309392|doi-access=free}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe.<ref>{{Cite book|last=Goldziher|first=Ignaz|title=Introduction to Islamic Theology and Law|publisher=Princeton University Press|year=1981|pages=141-143|isbn=978-0691100999}}</ref><ref>{{Cite book|last=Darmesteter|first=James|title=Le Mahdi: depuis les origines de l'Islam jusqu'à nos jours|publisher=Leroux|year=1885|pages=23-45|language=French}}</ref> == Tuugnorgal == jq1e2f2gl3qzsfw628xkdsw0t13brik 181956 181955 2026-08-09T14:05:12Z Ilya Discuss 10103 181956 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar Mahdi''' suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP)..<ref name="Britannica">{{cite web|title=Mahdī Islamic concept|url=https://www.britannica.com/topic/mahdi|access-date=22 May 2022|website=Britannica}}</ref> O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999.<ref>{{cite journal|last1=Alma'Itah|first1=Qais Salem|last2=Haq|first2=Zia ul|date=2022|title=The concept of Messiah in abrahamic religions: A focused study of the eschatology of Sunni islam|journal=Heliyon|volume=8|issue=3|article-number=e09080|bibcode=2022Heliy...809080A|doi=10.1016/j.heliyon.2022.e09080|pmc=8927941|pmid=35309392|doi-access=free}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe.<ref>{{Cite book|last=Goldziher|first=Ignaz|title=Introduction to Islamic Theology and Law|publisher=Princeton University Press|year=1981|pages=141-143|isbn=978-0691100999}}</ref><ref>{{Cite book|last=Darmesteter|first=James|title=Le Mahdi: depuis les origines de l'Islam jusqu'à nos jours|publisher=Leroux|year=1885|pages=23-45|language=French}}</ref> == Tuugnorgal == g7mbqriffhs3qcrnefo8ut1e3pzqb2s Garba Maidoki 0 43463 181957 2026-08-09T14:07:56Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Garba Musa Maidoki ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, diiwal lesdi Naajeeriya. Doggol e tikket lannda Demokaraasi Yimɓe, PDP, e nder wooteeji Senaa ñalnde 25 feebariyee 2023, o heɓi 75 232 woote ngam foolde Senator jooni oo, hono Bala Ibn Na’Allah mo Kongres All Progressives, APC mo heɓi 70 785 woote. Tendinowo" 181957 wikitext text/x-wiki Garba Musa Maidoki ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, diiwal lesdi Naajeeriya. Doggol e tikket lannda Demokaraasi Yimɓe, PDP, e nder wooteeji Senaa ñalnde 25 feebariyee 2023, o heɓi 75 232 woote ngam foolde Senator jooni oo, hono Bala Ibn Na’Allah mo Kongres All Progressives, APC mo heɓi 70 785 woote. Tendinowo r97az5fgbrdrdoru8gzf5anvebzu4ci 181958 181957 2026-08-09T14:08:25Z Ilya Discuss 10103 181958 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Garba Musa Maidoki ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, diiwal lesdi Naajeeriya. Doggol e tikket lannda Demokaraasi Yimɓe, PDP, e nder wooteeji Senaa ñalnde 25 feebariyee 2023, o heɓi 75 232 woote ngam foolde Senator jooni oo, hono Bala Ibn Na’Allah mo Kongres All Progressives, APC mo heɓi 70 785 woote. Tendinowo hiauplhdpk8chm4um1x1gepheg3ylx8 181959 181958 2026-08-09T14:09:29Z Ilya Discuss 10103 181959 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Garba Musa Maidoki''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, diiwal lesdi Naajeeriya. Doggol e tikket lannda Demokaraasi Yimɓe, PDP, e nder wooteeji Senaa ñalnde 25 feebariyee 2023, o heɓi 75 232 woote ngam foolde Senator jooni oo, hono Bala Ibn Na’Allah mo Kongres All Progressives, APC mo heɓi 70 785 woote. == Tendinowo == 1duikq5inkrrmpn3ue2g11atw1s2f3l 181960 181959 2026-08-09T14:10:41Z Ilya Discuss 10103 181960 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Garba Musa Maidoki''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, diiwal lesdi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Hosea|date=2022-08-25|title=Doki Will Save Kebbi South From Insecurity, Says Maiwa|url=https://leadership.ng/doki-will-save-kebbi-south-from-insecurity-says-maiwa/|access-date=2023-04-25|language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Kebbi|first=Kabiru Dogon Daji Birinin|date=2022-08-23|title=2023: It's time to look up to Mai Doki for salvation, group tells Kebbi South|url=https://www.blueprint.ng/2023-its-time-to-look-up-to-mai-doki-for-salvation-group-tells-kebbi-south/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2023-04-25|newspaper=[[Blueprint (newspaper)|Blueprint]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=27 February 2023|title=Kebbi South: PDP floors incumbent Sen Bala Ibn Na’Allah|url=https://www.vanguardngr.com/2023/02/kebbi-south-pdp-floors-incumbent-sen-bala-ibn-naallah/|location=Lagos, Nigeria|access-date=25 April 2023|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news|title=APC Na’Allah loses Kebbi South Senatorial District|url=https://pmnewsnigeria.com/2023/02/27/apc-naallah-loses-kebbi-south-senatorial-district/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-04-25|language=en-US|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref> Doggol e tikket lannda Demokaraasi Yimɓe, PDP, e nder wooteeji Senaa ñalnde 25 feebariyee 2023, o heɓi 75 232 woote ngam foolde Senator jooni oo, hono Bala Ibn Na’Allah mo Kongres All Progressives, APC mo heɓi 70 785 woote. == Tendinowo == anqn1eaxh1fziciukb5zk99o42wfyq1 Ahmed Makarfi 0 43464 181961 2026-08-09T14:13:17Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ahmed Mohammed MakarfiListenR (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan..." 181961 wikitext text/x-wiki Ahmed Mohammed MakarfiListenR (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973. Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. Kugal Makarfi fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu. Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt. mtk2ui2sp9455c9gqvag9y3ry1pm514 181962 181961 2026-08-09T14:14:40Z Ilya Discuss 10103 181962 wikitext text/x-wiki Ahmed Mohammed MakarfiListenR (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973. Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. Kugal Makarfi fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu. Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt. Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019. O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo. Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi. Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019. Ƴeew kadi Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna Tuugnorgal 5aorgusdkg28dpxm5rhvh668v00r9zt 181963 181962 2026-08-09T14:15:03Z Ilya Discuss 10103 181963 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Ahmed Mohammed MakarfiListenR (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973. Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. Kugal Makarfi fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu. Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt. Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019. O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo. Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi. Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019. Ƴeew kadi Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna Tuugnorgal 6y1rr084zc6aednpubuhy6zr4cq66y7 181964 181963 2026-08-09T14:17:21Z Ilya Discuss 10103 181964 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973. Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. Kugal Makarfi fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu. Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt. Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019. O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo. Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi. Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019. Ƴeew kadi Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna Tuugnorgal ewdwyp0myfudq0m6dxfd6ouspdudqip 181965 181964 2026-08-09T14:18:12Z Ilya Discuss 10103 181965 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973. Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. == Kugal Makarfi == fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu. Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt. Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019. O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo. Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi. Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna == Tuugnorgal == qztft0fyyl89qnn5g5izq7drnz54s82 181966 181965 2026-08-09T14:20:12Z Ilya Discuss 10103 181966 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007.<ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2017/01/24/apc-leaders-behind-buharis-death-rumor%e2%80%8e-makarfi/|location=Lagos, Nigeria|title=APC leaders behind Buhari's death rumor - Makarfi|date=2017-01-24|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-07-12}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=PDP: We'll Abide By Supreme Court Ruling, Says Sheriff|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/07/05/pdp-well-abide-by-supreme-court-ruling-says-sheriff/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-05-09|title=Chibok Girls: Makarfi's PDP Comes Under Fire for Criticising Prisoner Swap|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/05/09/chibok-girls-makarfis-pdp-comes-under-fire-for-criticising-prisoner-swap/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/2019-succeeds-ahmed/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Who succeeds Ahmed? - The Nation Nigeria|date=2017-07-03|access-date=2017-07-12|language=en-US|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973. Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. == Kugal Makarfi == fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu. Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt. Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019. O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo. Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi. Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna == Tuugnorgal == c5cck34okx3c1afo7ut5f3flnr1802u 181967 181966 2026-08-09T14:21:05Z Ilya Discuss 10103 181967 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007.<ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2017/01/24/apc-leaders-behind-buharis-death-rumor%e2%80%8e-makarfi/|location=Lagos, Nigeria|title=APC leaders behind Buhari's death rumor - Makarfi|date=2017-01-24|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-07-12}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=PDP: We'll Abide By Supreme Court Ruling, Says Sheriff|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/07/05/pdp-well-abide-by-supreme-court-ruling-says-sheriff/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-05-09|title=Chibok Girls: Makarfi's PDP Comes Under Fire for Criticising Prisoner Swap|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/05/09/chibok-girls-makarfis-pdp-comes-under-fire-for-criticising-prisoner-swap/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/2019-succeeds-ahmed/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Who succeeds Ahmed? - The Nation Nigeria|date=2017-07-03|access-date=2017-07-12|language=en-US|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref>{{Cite web|title=Ahmed Mohammed Makarfi {{!}} Profile {{!}} Africa Confidential|url=https://www.africa-confidential.com/profile/id/2670/Ahmed_Makarfi|access-date=2024-07-11|website=www.africa-confidential.com|language=en}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973. Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. == Kugal Makarfi == fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu. Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt. Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019. O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo. Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi. Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna == Tuugnorgal == an1pcjgoryvz4crxtfvatmw7c1klb7a 181968 181967 2026-08-09T14:23:33Z Ilya Discuss 10103 181968 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007.<ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2017/01/24/apc-leaders-behind-buharis-death-rumor%e2%80%8e-makarfi/|location=Lagos, Nigeria|title=APC leaders behind Buhari's death rumor - Makarfi|date=2017-01-24|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-07-12}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=PDP: We'll Abide By Supreme Court Ruling, Says Sheriff|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/07/05/pdp-well-abide-by-supreme-court-ruling-says-sheriff/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-05-09|title=Chibok Girls: Makarfi's PDP Comes Under Fire for Criticising Prisoner Swap|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/05/09/chibok-girls-makarfis-pdp-comes-under-fire-for-criticising-prisoner-swap/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/2019-succeeds-ahmed/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Who succeeds Ahmed? - The Nation Nigeria|date=2017-07-03|access-date=2017-07-12|language=en-US|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref>{{Cite web|title=Ahmed Mohammed Makarfi {{!}} Profile {{!}} Africa Confidential|url=https://www.africa-confidential.com/profile/id/2670/Ahmed_Makarfi|access-date=2024-07-11|website=www.africa-confidential.com|language=en}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1979.<ref>{{Cite web|url=http://thewillnigeria.com/news/senator-ahmed-makarfi-loses-re-election-bid/|title=Senator Ahmed Makarfi Loses Re-election Bid {{!}} THEWILL|last=THEWILL_|website=thewillnigeria.com|date=30 March 2015|language=en-US|access-date=2017-07-12}}</ref>.<ref>{{cite news|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/29/makarfi-loses-senatorial-seat-to-cpc/|date=29 April 2011|title=Makarfi loses senatorial seat to CPC|work=Nigerian Daily|access-date=3 May 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012135/http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/29/makarfi-loses-senatorial-seat-to-cpc/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead}}</ref> Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. == Kugal Makarfi == fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu. Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt. Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019. O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo. Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi. Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna == Tuugnorgal == eppawn3moxdnlie3tjycypi3zppl2fy 181969 181968 2026-08-09T14:26:03Z Ilya Discuss 10103 181969 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007.<ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2017/01/24/apc-leaders-behind-buharis-death-rumor%e2%80%8e-makarfi/|location=Lagos, Nigeria|title=APC leaders behind Buhari's death rumor - Makarfi|date=2017-01-24|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-07-12}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=PDP: We'll Abide By Supreme Court Ruling, Says Sheriff|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/07/05/pdp-well-abide-by-supreme-court-ruling-says-sheriff/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-05-09|title=Chibok Girls: Makarfi's PDP Comes Under Fire for Criticising Prisoner Swap|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/05/09/chibok-girls-makarfis-pdp-comes-under-fire-for-criticising-prisoner-swap/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/2019-succeeds-ahmed/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Who succeeds Ahmed? - The Nation Nigeria|date=2017-07-03|access-date=2017-07-12|language=en-US|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref>{{Cite web|title=Ahmed Mohammed Makarfi {{!}} Profile {{!}} Africa Confidential|url=https://www.africa-confidential.com/profile/id/2670/Ahmed_Makarfi|access-date=2024-07-11|website=www.africa-confidential.com|language=en}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1979.<ref>{{Cite web|url=http://thewillnigeria.com/news/senator-ahmed-makarfi-loses-re-election-bid/|title=Senator Ahmed Makarfi Loses Re-election Bid {{!}} THEWILL|last=THEWILL_|website=thewillnigeria.com|date=30 March 2015|language=en-US|access-date=2017-07-12}}</ref>.<ref>{{cite news|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/29/makarfi-loses-senatorial-seat-to-cpc/|date=29 April 2011|title=Makarfi loses senatorial seat to CPC|work=Nigerian Daily|access-date=3 May 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012135/http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/29/makarfi-loses-senatorial-seat-to-cpc/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead}}</ref> Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. == Kugal Makarfi == fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu.<ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/makarfi-declares-presidential-bid-battles-atiku-for-pdp-ticket/|title=Makarfi declares presidential bid, battles Atiku for PDP ticket|newspaper=[[The Punch]]|date=18 June 2018|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/272773-2019-ex-pdp-chairman-makarfi-declares-presidential-ambition.html|title=2019: Ex-PDP chairman Makarfi declares presidential ambition|date=2018-06-17|language=en-GB|access-date=2020-04-08|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://dailypost.ng/2018/06/17/breaking-2019-makarfi-declares-president/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Makarfi declares for President|last=Nwachukwu|first=John Owen|date=2018-06-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/06/18/2019-makarfi-declares-for-presidency/|title=2019: Makarfi Declares for Presidency|last=admin|date=2018-06-18|newspaper=[[This Day]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://businessday.ng/exclusives/article/2019-makarfi-declares-president/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Makarfi declares for President|date=2018-06-17|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.legit.ng/1190190-full-list-pdp-presidential-aspirants-profiles.html|title=Atiku, Kwankwaso and 11 other PDP 'heavyweights' set to slug it out with Buhari|last=Lawal|first=Nurudeen|date=2018-09-05|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/stand-12-pdp-aspirants-seeking-challenge-buhari-2019|title=How they stand: The 12 aspirants vying for PDP's presidential ticket|date=2018-10-05|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/pdp-primary-results-atiku-wins-presidential-candidacy/|location=Lagos, Nigeria|title=PDP primary results: Atiku wins presidential candidacy|date=2018-10-07|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/breaking-atiku-wins-pdp-presidential-primary|title=Atiku picks PDP presidential ticket in 'one-horse' race|date=2018-10-07|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.legit.ng/1196727-breaking-atiku-wins-pdp-primary-election.html|title=Atiku to face Buhari in 2019 as former VP wins PDP presidential primary|last=Yusuf|first=Omotayo|date=2018-10-07|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en|access-date=2020-04-08|archive-date=21 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191221134253/https://www.legit.ng/1196727-breaking-atiku-wins-pdp-primary-election.html|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://silverbirdtv.com/politics/45370/atiku-wins-pdp-presidential-primary/|title=Atiku Wins PDP Presidential Primary|date=2018-10-07|website=SilverbirdTV|language=en-US|access-date=2020-04-08|archive-date=22 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210622204602/https://silverbirdtv.com/politics/45370/atiku-wins-pdp-presidential-primary/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://t.guardian.ng/news/pdp-presidential-primaries-how-aspirants-stand/|location=Lagos, Nigeria|title=PDP presidential primaries: How aspirants stand|date=2018-10-07|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}{{Dead link|date=September 2025|bot=InternetArchiveBot}}</ref> Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt. Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019. O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo. Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi. Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019. == Ƴeew kadi == Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna == Tuugnorgal == d6k39eh8kc7m39bgnpgxcw529vubfav Mujitaba Mohammed Mallam 0 43465 181970 2026-08-09T14:39:37Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Mujitaba Mohammed Mallam (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo le..." 181970 wikitext text/x-wiki Mujitaba Mohammed Mallam (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal nde o toɗɗaa e Senaa e hitaande 2007, o toɗɗaa hooreejo goomuuji ko faati e dingiral, privatisation, koɗki, cellal, e jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji. E nder ƴeewndo hakkundeejo senateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day wiyi, "o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande ɓennunde ndee, kono o wallittaaki e o wallittaaki eɓɓaaɗe jeeɗiɗi. Naatgol makko ina luurdi sahaa kala." E nder yeewtere 2010 feewde e kuulal luulndiingal ownugol, Mallam noddii toppitagol e reentaade jojjanɗe aadee e innde haɓaade ownugol. Tuugnorgal 809p5ozzp0wjc1j1zr6hwn28jelmllz 181971 181970 2026-08-09T14:40:06Z Ilya Discuss 10103 181971 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Mujitaba Mohammed Mallam (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal nde o toɗɗaa e Senaa e hitaande 2007, o toɗɗaa hooreejo goomuuji ko faati e dingiral, privatisation, koɗki, cellal, e jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji. E nder ƴeewndo hakkundeejo senateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day wiyi, "o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande ɓennunde ndee, kono o wallittaaki e o wallittaaki eɓɓaaɗe jeeɗiɗi. Naatgol makko ina luurdi sahaa kala." E nder yeewtere 2010 feewde e kuulal luulndiingal ownugol, Mallam noddii toppitagol e reentaade jojjanɗe aadee e innde haɓaade ownugol. Tuugnorgal jyfu8udufw2jhfmdli91z2q1kyu84kj 181972 181971 2026-08-09T14:41:54Z Ilya Discuss 10103 181972 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mujitaba Mohammed Mallam''' (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal nde o toɗɗaa e Senaa e hitaande 2007, o toɗɗaa hooreejo goomuuji ko faati e dingiral, privatisation, koɗki, cellal, e jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji. E nder ƴeewndo hakkundeejo senateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day wiyi, "o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande ɓennunde ndee, kono o wallittaaki e o wallittaaki eɓɓaaɗe jeeɗiɗi. Naatgol makko ina luurdi sahaa kala." E nder yeewtere 2010 feewde e kuulal luulndiingal ownugol, Mallam noddii toppitagol e reentaade jojjanɗe aadee e innde haɓaade ownugol. == Tuugnorgal == 6mysyywxw4al0nsd1atjg4zk3kd0vw0 181973 181972 2026-08-09T14:42:59Z Ilya Discuss 10103 181973 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mujitaba Mohammed Mallam''' (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=75&page=1&state=19|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303210417/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=75&page=1&state=19|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Mujitaba Mohd Mallam|accessdate=2010-06-05}}</ref> Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal nde o toɗɗaa e Senaa e hitaande 2007, o toɗɗaa hooreejo goomuuji ko faati e dingiral, privatisation, koɗki, cellal, e jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji. E nder ƴeewndo hakkundeejo senateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day wiyi, "o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande ɓennunde ndee, kono o wallittaaki e o wallittaaki eɓɓaaɗe jeeɗiɗi. Naatgol makko ina luurdi sahaa kala." E nder yeewtere 2010 feewde e kuulal luulndiingal ownugol, Mallam noddii toppitagol e reentaade jojjanɗe aadee e innde haɓaade ownugol. == Tuugnorgal == 2eoalwyci5csfm8eqp9d2eghk0kaejv 181974 181973 2026-08-09T14:44:10Z Ilya Discuss 10103 181974 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mujitaba Mohammed Mallam''' (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=75&page=1&state=19|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303210417/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=75&page=1&state=19|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Mujitaba Mohd Mallam|accessdate=2010-06-05}}</ref> Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|accessdate=2010-06-05}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/news/national/2010/apr/29/national-29-04-2010-006.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Anti-terrorism bill passes second reading in the Senate|author=FRANCIS AWOWOLE-BROWNE|date=April 29, 2010|accessdate=2010-06-06|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}{{dead link|date=February 2018|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal nde o toɗɗaa e Senaa e hitaande 2007, o toɗɗaa hooreejo goomuuji ko faati e dingiral, privatisation, koɗki, cellal, e jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji. E nder ƴeewndo hakkundeejo senateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day wiyi, "o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande ɓennunde ndee, kono o wallittaaki e o wallittaaki eɓɓaaɗe jeeɗiɗi. Naatgol makko ina luurdi sahaa kala." E nder yeewtere 2010 feewde e kuulal luulndiingal ownugol, Mallam noddii toppitagol e reentaade jojjanɗe aadee e innde haɓaade ownugol. == Tuugnorgal == kq6s6q686rh11dxpkmde32pbi2bn9og Dapchi 0 43466 181975 2026-08-09T14:45:18Z Mamman Ali 9126 Created page with "'''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer. Tariya Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo. Tuugnorgal" 181975 wikitext text/x-wiki '''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer. Tariya Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo. Tuugnorgal 6s69ozkjixc4ja1fr3rroqfcd7mg75y 181976 181975 2026-08-09T14:46:01Z Mamman Ali 9126 181976 wikitext text/x-wiki '''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer. Tariya Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo. == Tuugnorgal == srmi791ycgd6zwxa4ladobh4epbsuko 181980 181976 2026-08-09T14:53:56Z Mamman Ali 9126 181980 wikitext text/x-wiki '''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer. Tariya Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo. Tuugnorgal 6s69ozkjixc4ja1fr3rroqfcd7mg75y 181994 181980 2026-08-09T15:14:34Z Mamman Ali 9126 181994 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer. Tariya Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo. Tuugnorgal qryb0q9k3tnh4yhmklvdju6lfiom51w 181998 181994 2026-08-09T15:19:47Z Mamman Ali 9126 181998 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer. <ref>{{cite news|url=https://www.reuters.com/article/us-nigeria-security/nigeria-says-110-girls-unaccounted-for-after-boko-haram-attack-idUSKCN1G90Q3|publisher=[[Reuters]]|title=Nigeria says 110 girls unaccounted for after Boko Haram attack|first=Felix|last=Onuah|date=February 25, 2018|first2=Alexis|last2=Akwagyiram|editor-first=William|editor-last=Maclean}}</ref> On 21 March 2018, 101 of the girls were dropped back to the town.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-43484146|title=Kidnapped schoolgirls freed in Nigeria|date=2018-03-21|work=BBC News|access-date=2018-03-21|language=en-GB}}</ref> Tariya Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo. Tuugnorgal hcgd7wriljtdvc6o6lmfhn0vo35kace Mohammed Mana 0 43467 181983 2026-08-09T15:00:26Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Mohammed ManaListenR (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 19..." 181983 wikitext text/x-wiki Mohammed ManaListenR (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle. 5qtdruduhiqp3yj7myf44eniaidqfv0 181984 181983 2026-08-09T15:01:47Z Ilya Discuss 10103 181984 wikitext text/x-wiki Mohammed ManaListenR (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle. Golle siwil Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi. E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. Tuugnorgal 3kc2x6b7rebvvaxdg0v9befmkcyseij 181985 181984 2026-08-09T15:02:09Z Ilya Discuss 10103 181985 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Mohammed ManaListenR (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle. Golle siwil Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi. E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. Tuugnorgal 3sbj74xtspf5fujyhxacvgumonsccku 181986 181985 2026-08-09T15:03:31Z Ilya Discuss 10103 181986 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle. Golle siwil Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi. E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. == Tuugnorgal == 1zq9oimioj3t115nh9fxvin6knm2hdx 181987 181986 2026-08-09T15:04:41Z Ilya Discuss 10103 181987 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle. == Golle siwil == Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi. E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. == Tuugnorgal == tsu7ker4babgky2hjdebp6qt6lhf4qi 181988 181987 2026-08-09T15:05:50Z Ilya Discuss 10103 181988 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref> Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle. == Golle siwil == Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi. E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. == Tuugnorgal == 09b37kf2zwqc40ha120mohlz2ddcwer 181989 181988 2026-08-09T15:09:37Z Ilya Discuss 10103 181989 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref> Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref> O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle. == Golle siwil == Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi. E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. == Tuugnorgal == jlnn66z48qcimwp9xbd7r8102syu0nm 181991 181989 2026-08-09T15:11:30Z Ilya Discuss 10103 181991 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref> Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref> O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002110638.html|title=Jos - Once Upon a Peaceful Town|work=Daily Champion|author=Achilleus Chud-Uchegbu|date=10 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=20 August 2010|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20100820101006/http://allafrica.com/stories/201002110638.html|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pointblanknews.com/os2846.html|title=Whitepaper on the Report of the Commission of Inquiry into the riots of 12th April, 1994 in Jos Metropolis|work=Point Blank News|date=September 2004|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126155453/http://www.pointblanknews.com/os2846.html|archive-date=26 November 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.champion.com.ng/index.php?news=28197|title=1994, 2001 Jos riots: 2 police chiefs indicted|date=19 February 2010|work=Daily Champion|access-date=2 May 2010}} {{Dead link|date=January 2015}}</ref> Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle. == Golle siwil == Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi. E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. == Tuugnorgal == bv187a11kiuwma8xkfjaq8g6i23l04v 181992 181991 2026-08-09T15:12:38Z Ilya Discuss 10103 181992 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref> Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref> O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002110638.html|title=Jos - Once Upon a Peaceful Town|work=Daily Champion|author=Achilleus Chud-Uchegbu|date=10 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=20 August 2010|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20100820101006/http://allafrica.com/stories/201002110638.html|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pointblanknews.com/os2846.html|title=Whitepaper on the Report of the Commission of Inquiry into the riots of 12th April, 1994 in Jos Metropolis|work=Point Blank News|date=September 2004|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126155453/http://www.pointblanknews.com/os2846.html|archive-date=26 November 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.champion.com.ng/index.php?news=28197|title=1994, 2001 Jos riots: 2 police chiefs indicted|date=19 February 2010|work=Daily Champion|access-date=2 May 2010}} {{Dead link|date=January 2015}}</ref> Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.<ref>{{Cite news|last=TheCable|date=2017-08-11|title=Obasanjo: How I ended incessant coups in Nigeria|url=https://www.thecable.ng/obasanjo-ended-incessant-coups-nigeria/|access-date=2024-07-10|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> == Golle siwil == Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi. E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. == Tuugnorgal == pi2o0qmg3g3n27f3d91fpykswqb66p6 181995 181992 2026-08-09T15:14:51Z Ilya Discuss 10103 181995 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref> Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref> O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002110638.html|title=Jos - Once Upon a Peaceful Town|work=Daily Champion|author=Achilleus Chud-Uchegbu|date=10 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=20 August 2010|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20100820101006/http://allafrica.com/stories/201002110638.html|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pointblanknews.com/os2846.html|title=Whitepaper on the Report of the Commission of Inquiry into the riots of 12th April, 1994 in Jos Metropolis|work=Point Blank News|date=September 2004|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126155453/http://www.pointblanknews.com/os2846.html|archive-date=26 November 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.champion.com.ng/index.php?news=28197|title=1994, 2001 Jos riots: 2 police chiefs indicted|date=19 February 2010|work=Daily Champion|access-date=2 May 2010}} {{Dead link|date=January 2015}}</ref> Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.<ref>{{Cite news|last=TheCable|date=2017-08-11|title=Obasanjo: How I ended incessant coups in Nigeria|url=https://www.thecable.ng/obasanjo-ended-incessant-coups-nigeria/|access-date=2024-07-10|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> == Golle siwil == Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi..<ref>{{cite news|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|date=30 March 2011|work=Nigerian Daily|title=Mana, Bent advised to obey court order on Senate tickets|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012046/http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|title=NASS Poll: ACN Presidential Candidate Ribadu Loses In Adamawa|work=Online Nigeria|date=4 December 2011|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110728122559/http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|archive-date=28 July 2011|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=Independent National Electoral Commission|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://nigeriaelections.org/nass.php|title=Senatorial Elections|publisher=Nigeria Elections Coalition|access-date=30 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20110413044448/http://nigeriaelections.org/nass.php|archive-date=13 April 2011|url-status=dead}}</ref> E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. == Tuugnorgal == k1tqoos66ar5dpq6iwdv7tdzxw60lwn 181996 181995 2026-08-09T15:16:51Z Ilya Discuss 10103 181996 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref> Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref> O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002110638.html|title=Jos - Once Upon a Peaceful Town|work=Daily Champion|author=Achilleus Chud-Uchegbu|date=10 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=20 August 2010|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20100820101006/http://allafrica.com/stories/201002110638.html|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pointblanknews.com/os2846.html|title=Whitepaper on the Report of the Commission of Inquiry into the riots of 12th April, 1994 in Jos Metropolis|work=Point Blank News|date=September 2004|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126155453/http://www.pointblanknews.com/os2846.html|archive-date=26 November 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.champion.com.ng/index.php?news=28197|title=1994, 2001 Jos riots: 2 police chiefs indicted|date=19 February 2010|work=Daily Champion|access-date=2 May 2010}} {{Dead link|date=January 2015}}</ref> Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.<ref>{{Cite news|last=TheCable|date=2017-08-11|title=Obasanjo: How I ended incessant coups in Nigeria|url=https://www.thecable.ng/obasanjo-ended-incessant-coups-nigeria/|access-date=2024-07-10|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> == Golle siwil == Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi..<ref>{{cite news|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|date=30 March 2011|work=Nigerian Daily|title=Mana, Bent advised to obey court order on Senate tickets|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012046/http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|title=NASS Poll: ACN Presidential Candidate Ribadu Loses In Adamawa|work=Online Nigeria|date=4 December 2011|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110728122559/http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|archive-date=28 July 2011|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=Independent National Electoral Commission|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://nigeriaelections.org/nass.php|title=Senatorial Elections|publisher=Nigeria Elections Coalition|access-date=30 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20110413044448/http://nigeriaelections.org/nass.php|archive-date=13 April 2011|url-status=dead}}</ref> E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002260401.html|title=Senate Tasks Ecowas, Others On Coup in Niger|work=ThisDay|author=George Oji and Sufuyan Ojeifo|date=26 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100315034034/http://allafrica.com/stories/201002260401.html|archive-date=15 March 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201003110366.html|title=Jos - Northern Senators, Reps Move to End Crisis|work=Daily Trust|date=11 March 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=22 June 2011|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20110622130209/http://allafrica.com/stories/201003110366.html|df=dmy-all}}</ref> Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. == Tuugnorgal == knhadtitd86nqk5mke0obx0xa71xolo 181997 181996 2026-08-09T15:18:09Z Ilya Discuss 10103 181997 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref> Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref> O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002110638.html|title=Jos - Once Upon a Peaceful Town|work=Daily Champion|author=Achilleus Chud-Uchegbu|date=10 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=20 August 2010|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20100820101006/http://allafrica.com/stories/201002110638.html|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pointblanknews.com/os2846.html|title=Whitepaper on the Report of the Commission of Inquiry into the riots of 12th April, 1994 in Jos Metropolis|work=Point Blank News|date=September 2004|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126155453/http://www.pointblanknews.com/os2846.html|archive-date=26 November 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.champion.com.ng/index.php?news=28197|title=1994, 2001 Jos riots: 2 police chiefs indicted|date=19 February 2010|work=Daily Champion|access-date=2 May 2010}} {{Dead link|date=January 2015}}</ref> Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.<ref>{{Cite news|last=TheCable|date=2017-08-11|title=Obasanjo: How I ended incessant coups in Nigeria|url=https://www.thecable.ng/obasanjo-ended-incessant-coups-nigeria/|access-date=2024-07-10|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> == Golle siwil == Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi..<ref>{{cite news|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|date=30 March 2011|work=Nigerian Daily|title=Mana, Bent advised to obey court order on Senate tickets|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012046/http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|title=NASS Poll: ACN Presidential Candidate Ribadu Loses In Adamawa|work=Online Nigeria|date=4 December 2011|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110728122559/http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|archive-date=28 July 2011|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=Independent National Electoral Commission|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://nigeriaelections.org/nass.php|title=Senatorial Elections|publisher=Nigeria Elections Coalition|access-date=30 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20110413044448/http://nigeriaelections.org/nass.php|archive-date=13 April 2011|url-status=dead}}</ref> E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002260401.html|title=Senate Tasks Ecowas, Others On Coup in Niger|work=ThisDay|author=George Oji and Sufuyan Ojeifo|date=26 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100315034034/http://allafrica.com/stories/201002260401.html|archive-date=15 March 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201003110366.html|title=Jos - Northern Senators, Reps Move to End Crisis|work=Daily Trust|date=11 March 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=22 June 2011|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20110622130209/http://allafrica.com/stories/201003110366.html|df=dmy-all}}</ref> Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii..<ref>{{Cite news |last=TheCable|date=2017-08-11|title=Obasanjo: How I ended incessant coups in Nigeria|url=https://www.thecable.ng/obasanjo-ended-incessant-coups-nigeria/|access-date=2024-07-10|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == qo5v5ltn4y05prpuwp8kregdbxi19zf James Manager 0 43468 182023 2026-08-10T07:29:47Z Ilya Discuss 10103 Created page with "James Manager ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974. O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983. Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9..." 182023 wikitext text/x-wiki James Manager ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974. O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983. Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989. Golle politik Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003. O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya. E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje. O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee. E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo. Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere. Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011. Tuugnorgal owaib1wzt273x2gzz9thx3f3vhfbimg 182024 182023 2026-08-10T07:30:13Z Ilya Discuss 10103 182024 wikitext text/x-wiki {{Databox}}James Manager ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974. O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983. Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989. Golle politik Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003. O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya. E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje. O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee. E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo. Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere. Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011. Tuugnorgal rerfkflctzn79pnhr25ry6hg5i3w5h2 182025 182024 2026-08-10T07:32:05Z Ilya Discuss 10103 182025 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''James Manager''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974. O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983. Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989. == Golle politik == Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003. O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya. E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje. O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee. E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo. Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere. Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011. == Tuugnorgal == eoy0psnaude3joy2ve6v5bki5b31afp 182026 182025 2026-08-10T07:33:21Z Ilya Discuss 10103 182026 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''James Manager''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974.<ref>{{Cite news|date=2021-07-24|title=James Manager and James Ibori: The untold Story|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/james-manager-and-james-ibori-the-untold-story/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304054858/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|url-status=dead|archive-date=2016-03-04|title=Sen. James Manager|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-15}}</ref> O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983. Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989. == Golle politik == Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003. O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya. E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje. O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee. E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo. Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere. Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011. == Tuugnorgal == dbf91yvz3gn6op0i928ujb11qkvscn1 182027 182026 2026-08-10T07:34:12Z Ilya Discuss 10103 182027 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''James Manager''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974.<ref>{{Cite news|date=2021-07-24|title=James Manager and James Ibori: The untold Story|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/james-manager-and-james-ibori-the-untold-story/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304054858/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|url-status=dead|archive-date=2016-03-04|title=Sen. James Manager|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-15}}</ref> O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983. Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989..<ref>{{Cite web|title=James Manager biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/15518/james-manager|access-date=2024-06-25|website=www.manpower.com.ng}}</ref> == Golle politik == Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003. O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya. E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje. O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee. E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo. Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere. Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011. == Tuugnorgal == bic0r6vlscefkphq7b1h0h1ms1ekmdq 182028 182027 2026-08-10T07:35:45Z Ilya Discuss 10103 182028 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''James Manager''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974.<ref>{{Cite news|date=2021-07-24|title=James Manager and James Ibori: The untold Story|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/james-manager-and-james-ibori-the-untold-story/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304054858/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|url-status=dead|archive-date=2016-03-04|title=Sen. James Manager|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-15}}</ref> O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983. Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989..<ref>{{Cite web|title=James Manager biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/15518/james-manager|access-date=2024-06-25|website=www.manpower.com.ng}}</ref> == Golle politik == Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905210275.html|title=Senate Raises Panel Over Military Action|date=21 May 2009|publisher=Daily Independent (Lagos)|access-date=2009-09-15}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.somalipress.com/news/2009-may-18/war-creeks-nigeria-stop-carnage-say-niger-delta-leaders.html|date=May 18, 2009|title=War in the Creeks of Nigeria - Stop This Carnage, Say Niger Delta Leaders|publisher=Somali Press|access-date=2009-09-15}}</ref> O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya. E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje. O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee. E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo. Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere. Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011. == Tuugnorgal == mim1lg9gg5xfl71jogou0c0z3qtfzxl 182029 182028 2026-08-10T07:36:42Z Ilya Discuss 10103 182029 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''James Manager''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974.<ref>{{Cite news|date=2021-07-24|title=James Manager and James Ibori: The untold Story|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/james-manager-and-james-ibori-the-untold-story/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304054858/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|url-status=dead|archive-date=2016-03-04|title=Sen. James Manager|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-15}}</ref> O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983. Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989..<ref>{{Cite web|title=James Manager biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/15518/james-manager|access-date=2024-06-25|website=www.manpower.com.ng}}</ref> == Golle politik == Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905210275.html|title=Senate Raises Panel Over Military Action|date=21 May 2009|publisher=Daily Independent (Lagos)|access-date=2009-09-15}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.somalipress.com/news/2009-may-18/war-creeks-nigeria-stop-carnage-say-niger-delta-leaders.html|date=May 18, 2009|title=War in the Creeks of Nigeria - Stop This Carnage, Say Niger Delta Leaders|publisher=Somali Press|access-date=2009-09-15}}</ref> O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya. E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje.<ref name="War">{{cite news|title=War in the Creeks of Nigeria - Stop This Carnage, Say Niger Delta Leaders|url=http://www.somalipress.com/news/2009-may-18/war-creeks-nigeria-stop-carnage-say-niger-delta-leaders.html|access-date=18 May 2012|newspaper=Somali Press|date=18 May 2009}}</ref> O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee. E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo. Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere. Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011. == Tuugnorgal == bll8g54z2bige63kgvjyx8vjuv1mc0b Anthony George Manzo 0 43469 182030 2026-08-10T07:38:51Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Anthony George Manzo (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Ɓawo Manzo jibinaa ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada. E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino amm..." 182030 wikitext text/x-wiki Anthony George Manzo (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Ɓawo Manzo jibinaa ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada. E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto. E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi. E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen. E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal. So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa. Tuugnorgal cdlxrxvyz3j4fkkbdwpl8433b1q2zly 182031 182030 2026-08-10T07:39:13Z Ilya Discuss 10103 182031 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Anthony George Manzo (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Ɓawo Manzo jibinaa ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada. E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto. E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi. E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen. E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal. So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa. Tuugnorgal niljxqx5tt0w5tl01296d197yt5lb58 182032 182031 2026-08-10T07:41:16Z Ilya Discuss 10103 182032 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anthony George Manzo''' (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Ɓawo Manzo jibinaa ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada. E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto. E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi. E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen. E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal. So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa. == Tuugnorgal == 674y6p9lgbdra368amhrtv3m68tic6m 182033 182032 2026-08-10T07:42:14Z Ilya Discuss 10103 182033 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anthony George Manzo''' (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Anthony G. Manzo|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303175321/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|archive-date=March 3, 2016}}</ref> Ɓawo Manzo jibinaa ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada. E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto. E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi. E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen. E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal. So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa. == Tuugnorgal == 6cnkz7sx0zmjyl2du5m403pg9ljwesh 182034 182033 2026-08-10T07:42:34Z Ilya Discuss 10103 182034 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anthony George Manzo''' (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Anthony G. Manzo|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303175321/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|archive-date=March 3, 2016}}</ref> == Ɓawo Manzo jibinaa == ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada. E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto. E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi. E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen. E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal. So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa. == Tuugnorgal == 42u83pi38qrjx9k1sh6z7nk6h6dt6k0 182035 182034 2026-08-10T07:44:13Z Ilya Discuss 10103 182035 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anthony George Manzo''' (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Anthony G. Manzo|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303175321/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|archive-date=March 3, 2016}}</ref> == Ɓawo Manzo jibinaa == ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada. E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto.<ref name="nassnig2" /><ref name="leader604">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200908130604.html?viewall=1|title=Prohibition of Cross-Carpeting, Most Undemocratic - Manzo|work=Leadership|author=Stanley Yakubu|date=13 August 2009|access-date=2010-06-13}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.cyprusemb.se/dbase/cypemb/archive_250.asp|title=President Papadopoulos: Cyprus problem has never been a religious conflict|work=Embassy of Cyprus in Sweden|date=2005-01-11|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100813135723/http://www.cyprusemb.se/dbase/cypemb/archive_250.asp|archive-date=2010-08-13}}</ref> E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi. E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen. E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal. So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa. == Tuugnorgal == r0xte2a41ngi0gwwl4foqjykmx3jxzh 182036 182035 2026-08-10T07:45:44Z Ilya Discuss 10103 182036 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anthony George Manzo''' (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Anthony G. Manzo|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303175321/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|archive-date=March 3, 2016}}</ref> == Ɓawo Manzo jibinaa == ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada. E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto.<ref name="nassnig2" /><ref name="leader604">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200908130604.html?viewall=1|title=Prohibition of Cross-Carpeting, Most Undemocratic - Manzo|work=Leadership|author=Stanley Yakubu|date=13 August 2009|access-date=2010-06-13}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.cyprusemb.se/dbase/cypemb/archive_250.asp|title=President Papadopoulos: Cyprus problem has never been a religious conflict|work=Embassy of Cyprus in Sweden|date=2005-01-11|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100813135723/http://www.cyprusemb.se/dbase/cypemb/archive_250.asp|archive-date=2010-08-13}}</ref> E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo..<ref name="nassnig3" /><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-13}}</ref> E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi. E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen. E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal. So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa. == Tuugnorgal == o8uatthb2kqelqnytrx6x71xwpak50j David Mark 0 43470 182037 2026-08-10T07:49:05Z Ilya Discuss 10103 Created page with "David Alechenu Bonaventure Mark GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya. Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guw..." 182037 wikitext text/x-wiki David Alechenu Bonaventure Mark GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya. Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971. O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku. O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji. 4asy32skj2j0pb96spubjsmfaf996ro 182038 182037 2026-08-10T07:50:50Z Ilya Discuss 10103 182038 wikitext text/x-wiki David Alechenu Bonaventure Mark GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya. Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971. O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku. O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji. Senaa leydi Naajeeriya Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. Nguurndam neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. Tuugnorgal 5xk9q8ccn9pkn61eybgjz65w37v2jg2 182039 182038 2026-08-10T07:51:23Z Ilya Discuss 10103 182039 wikitext text/x-wiki {{Databox}}David Alechenu Bonaventure Mark GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya. Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971. O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku. O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji. Senaa leydi Naajeeriya Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. Nguurndam neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. Tuugnorgal g6uhe88fvyyee71vrjilfbiowmkidgp 182040 182039 2026-08-10T07:54:30Z Ilya Discuss 10103 182040 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya. Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971. O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku. O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji. Senaa leydi Naajeeriya Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. == Nguurndam == neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. == Tuugnorgal == bubox81pyzlf7xj25gjbe18k3gg08ce 182041 182040 2026-08-10T07:57:45Z Ilya Discuss 10103 182041 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref> Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971. O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku. O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji. Senaa leydi Naajeeriya Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. == Nguurndam == neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. == Tuugnorgal == fwyyysh0wj8kf6z603fy1ouxi7epti1 182042 182041 2026-08-10T07:59:01Z Ilya Discuss 10103 182042 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref> Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" /> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971. O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku. O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji. Senaa leydi Naajeeriya Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. == Nguurndam == neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. == Tuugnorgal == jidwfg5ukpy9r0z8eulbjcbf0mmxaja 182043 182042 2026-08-10T07:59:58Z Ilya Discuss 10103 182043 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref> Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" /> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.<ref>{{cite web|date=Apr 12, 2011|work=Daily Independent|title=Mark, Tinubu, Nnamani, others greet Ngige, as APGA rejects Anambra results|author=Rotimi Akinwumi and Akinwunmi King|url=http://www.independentngonline.com/DailyIndependent/Article.aspx?id=32046}}</ref> .<ref name="Controverisal win">{{cite news|title=Benue: David Mark in controversial re-election win|url=http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|access-date=7 May 2012|newspaper=New Nigerian Politics|date=10 April 2011|archive-date=14 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110414014252/http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|url-status=dead}}</ref> O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971. O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku. O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji. Senaa leydi Naajeeriya Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. == Nguurndam == neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. == Tuugnorgal == k5sxldj6tw0dbwh7g3x7etc29qqzmoz 182044 182043 2026-08-10T08:00:30Z Ilya Discuss 10103 182044 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref> Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" /> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.<ref>{{cite web|date=Apr 12, 2011|work=Daily Independent|title=Mark, Tinubu, Nnamani, others greet Ngige, as APGA rejects Anambra results|author=Rotimi Akinwumi and Akinwunmi King|url=http://www.independentngonline.com/DailyIndependent/Article.aspx?id=32046}}</ref> .<ref name="Controverisal win">{{cite news|title=Benue: David Mark in controversial re-election win|url=http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|access-date=7 May 2012|newspaper=New Nigerian Politics|date=10 April 2011|archive-date=14 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110414014252/http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|url-status=dead}}</ref> O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.<ref>{{Cite news|title=David Mark makes new appointments for his campaign organization|url=https://dailypost.ng/2018/09/12/david-marks-appointments-campaign-organization/|location=Lagos, Nigeria|last=Itodo|first=Yemi|date=2018-09-12|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US|access-date=2020-05-05}}</ref> O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku. O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji. Senaa leydi Naajeeriya Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. == Nguurndam == neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. == Tuugnorgal == 6jr25e82uoemsujbr9dtgkawstsbohn 182045 182044 2026-08-10T08:01:02Z Ilya Discuss 10103 182045 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref> Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" /> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.<ref>{{cite web|date=Apr 12, 2011|work=Daily Independent|title=Mark, Tinubu, Nnamani, others greet Ngige, as APGA rejects Anambra results|author=Rotimi Akinwumi and Akinwunmi King|url=http://www.independentngonline.com/DailyIndependent/Article.aspx?id=32046}}</ref> .<ref name="Controverisal win">{{cite news|title=Benue: David Mark in controversial re-election win|url=http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|access-date=7 May 2012|newspaper=New Nigerian Politics|date=10 April 2011|archive-date=14 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110414014252/http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|url-status=dead}}</ref> O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.<ref>{{Cite news|title=David Mark makes new appointments for his campaign organization|url=https://dailypost.ng/2018/09/12/david-marks-appointments-campaign-organization/|location=Lagos, Nigeria|last=Itodo|first=Yemi|date=2018-09-12|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US|access-date=2020-05-05}}</ref> O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku.<ref>{{Cite news|date=2016-04-25|title=report links david mark to 8 secret companies in tax haven|url=https://dailytrust.com/report-links-david-mark-to-8-secret-companies-in-tax-haven/|access-date=2016-04-25|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref> O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji. Senaa leydi Naajeeriya Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. == Nguurndam == neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. == Tuugnorgal == 8o15vth3dpox0ejhoa4s58l0vart7ye 182046 182045 2026-08-10T08:02:11Z Ilya Discuss 10103 182046 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref> Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" /> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.<ref>{{cite web|date=Apr 12, 2011|work=Daily Independent|title=Mark, Tinubu, Nnamani, others greet Ngige, as APGA rejects Anambra results|author=Rotimi Akinwumi and Akinwunmi King|url=http://www.independentngonline.com/DailyIndependent/Article.aspx?id=32046}}</ref> .<ref name="Controverisal win">{{cite news|title=Benue: David Mark in controversial re-election win|url=http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|access-date=7 May 2012|newspaper=New Nigerian Politics|date=10 April 2011|archive-date=14 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110414014252/http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|url-status=dead}}</ref> O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.<ref>{{Cite news|title=David Mark makes new appointments for his campaign organization|url=https://dailypost.ng/2018/09/12/david-marks-appointments-campaign-organization/|location=Lagos, Nigeria|last=Itodo|first=Yemi|date=2018-09-12|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US|access-date=2020-05-05}}</ref> O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku.<ref>{{Cite news|date=2016-04-25|title=report links david mark to 8 secret companies in tax haven|url=https://dailytrust.com/report-links-david-mark-to-8-secret-companies-in-tax-haven/|access-date=2016-04-25|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref> O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji..<ref name="Profile">{{cite web|title=Senate President Profile|url=http://www.senatepresident.com/profile.html|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=18 June 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120618010323/http://www.senatepresident.com/profile.html|url-status=dead}}</ref><ref name="td2" /><ref name="sun" /><ref name="Fraud reporting">{{cite web|title=Scam ATM Card Payment Money Transfers Example - David Mark|url=http://www.consumerfraudreporting.org/ATMcardScam_SWIFTCARD.php|publisher=Consumer Fraud Reporting}}</ref> Senaa leydi Naajeeriya Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. == Nguurndam == neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. == Tuugnorgal == gywvfnngzms8fm3t3gy97fx60dgxj89 182047 182046 2026-08-10T08:03:01Z Ilya Discuss 10103 182047 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref> Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" /> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.<ref>{{cite web|date=Apr 12, 2011|work=Daily Independent|title=Mark, Tinubu, Nnamani, others greet Ngige, as APGA rejects Anambra results|author=Rotimi Akinwumi and Akinwunmi King|url=http://www.independentngonline.com/DailyIndependent/Article.aspx?id=32046}}</ref> .<ref name="Controverisal win">{{cite news|title=Benue: David Mark in controversial re-election win|url=http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|access-date=7 May 2012|newspaper=New Nigerian Politics|date=10 April 2011|archive-date=14 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110414014252/http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|url-status=dead}}</ref> O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.<ref>{{Cite news|title=David Mark makes new appointments for his campaign organization|url=https://dailypost.ng/2018/09/12/david-marks-appointments-campaign-organization/|location=Lagos, Nigeria|last=Itodo|first=Yemi|date=2018-09-12|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US|access-date=2020-05-05}}</ref> O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku.<ref>{{Cite news|date=2016-04-25|title=report links david mark to 8 secret companies in tax haven|url=https://dailytrust.com/report-links-david-mark-to-8-secret-companies-in-tax-haven/|access-date=2016-04-25|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref> O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji..<ref name="Profile">{{cite web|title=Senate President Profile|url=http://www.senatepresident.com/profile.html|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=18 June 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120618010323/http://www.senatepresident.com/profile.html|url-status=dead}}</ref><ref name="td2" /><ref name="sun" /><ref name="Fraud reporting">{{cite web|title=Scam ATM Card Payment Money Transfers Example - David Mark|url=http://www.consumerfraudreporting.org/ATMcardScam_SWIFTCARD.php|publisher=Consumer Fraud Reporting}}</ref> == Senaa leydi Naajeeriya == Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. == Nguurndam == neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. == Tuugnorgal == i1frg46t661obn1xm63q7ymfsuvpudo Matthew Mbu Junior 0 43471 182080 2026-08-10T11:04:05Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Matthew Tawo Mbu Junior suɓaama senaajo diiwal Cross River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya. O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi. Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe..." 182080 wikitext text/x-wiki Matthew Tawo Mbu Junior suɓaama senaajo diiwal Cross River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya. O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi. Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy. Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade. Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum. Tuugnorgal nsq3i5wj1maflrq93eipv898j9m6rk6 182081 182080 2026-08-10T11:06:41Z Ilya Discuss 10103 182081 wikitext text/x-wiki Matthew Tawo Mbu Junior suɓaama senaajo diiwal Cros {{Databox}} s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya. O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi. Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy. Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade. Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum. Tuugnorgal p8sx02xkxr0kppzf7p8dn877gi4ylp8 182082 182081 2026-08-10T11:07:41Z Ilya Discuss 10103 182082 wikitext text/x-wiki '''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros {{Databox}} s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya. O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi. Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy. Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade. Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum. == Tuugnorgal == 5bs7clfx2w67n82m3lnbz2flhekcy1m 182083 182082 2026-08-10T11:08:30Z Ilya Discuss 10103 182083 wikitext text/x-wiki '''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros {{Databox}} s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref> O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi. Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy. Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade. Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum. == Tuugnorgal == 14eb3oohaovqs27bfjvymt08ntf7o2c 182084 182083 2026-08-10T11:09:08Z Ilya Discuss 10103 182084 wikitext text/x-wiki '''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros {{Databox}} s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref> O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi..<ref>{{cite web|url=http://www.alexekwueme.org/chairman/|title=Amb. Dr M T MBU (CFR) - Chairman|publisher=Alex Ekwueme Foundation|access-date=2010-06-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724234906/http://www.alexekwueme.org/chairman/|archive-date=2011-07-24}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy. Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade. Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum. == Tuugnorgal == qo0sj3fxch7gf4uzijkx9y6u4cl76qj 182085 182084 2026-08-10T11:09:45Z Ilya Discuss 10103 182085 wikitext text/x-wiki '''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros {{Databox}} s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref> O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi..<ref>{{cite web|url=http://www.alexekwueme.org/chairman/|title=Amb. Dr M T MBU (CFR) - Chairman|publisher=Alex Ekwueme Foundation|access-date=2010-06-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724234906/http://www.alexekwueme.org/chairman/|archive-date=2011-07-24}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|access-date=2010-06-18|url-status=usurped|archive-url=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archive-date=2009-11-18}}</ref> Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade. Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum. == Tuugnorgal == 2ecl09hcnnl0dv6kmxt361r7v776ssf 182086 182085 2026-08-10T11:10:32Z Ilya Discuss 10103 182086 wikitext text/x-wiki '''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros {{Databox}} s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref> O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi..<ref>{{cite web|url=http://www.alexekwueme.org/chairman/|title=Amb. Dr M T MBU (CFR) - Chairman|publisher=Alex Ekwueme Foundation|access-date=2010-06-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724234906/http://www.alexekwueme.org/chairman/|archive-date=2011-07-24}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|access-date=2010-06-18|url-status=usurped|archive-url=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archive-date=2009-11-18}}</ref> Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade..<ref>{{cite news|date=2002-10-30|url=https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|title=National Assembly records 24 dead senators|work=BNW News|access-date=2010-06-18|last1=Agande|first1=Ben|last2=Ajayi|first2=Rotimi|last3=Yakoob|first3=Habib|archive-url=https://web.archive.org/web/20120528023857/https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|archive-date=2012-05-28|url-status=usurped}}</ref> Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum. == Tuugnorgal == ejsxipqacetwzy6lcx62cv3r2h4lhtn 182087 182086 2026-08-10T11:11:14Z Ilya Discuss 10103 182087 wikitext text/x-wiki '''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros {{Databox}} s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref> O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi..<ref>{{cite web|url=http://www.alexekwueme.org/chairman/|title=Amb. Dr M T MBU (CFR) - Chairman|publisher=Alex Ekwueme Foundation|access-date=2010-06-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724234906/http://www.alexekwueme.org/chairman/|archive-date=2011-07-24}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|access-date=2010-06-18|url-status=usurped|archive-url=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archive-date=2009-11-18}}</ref> Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade..<ref>{{cite news|date=2002-10-30|url=https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|title=National Assembly records 24 dead senators|work=BNW News|access-date=2010-06-18|last1=Agande|first1=Ben|last2=Ajayi|first2=Rotimi|last3=Yakoob|first3=Habib|archive-url=https://web.archive.org/web/20120528023857/https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|archive-date=2012-05-28|url-status=usurped}}</ref> Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole.<ref>{{cite news|url=https://news.biafranigeriaworld.com/archive/2003/nov/25/011.html|title=Anyim, Mbu's houses for demolition|work=BNW News|last=Aziken|first=Emmanuel|date=2003-11-25|access-date=2010-06-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20120528023924/https://news.biafranigeriaworld.com/archive/2003/nov/25/011.html|archive-date=2012-05-28|url-status=usurped}}</ref> E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum. == Tuugnorgal == b6dz70j33snqkedohchjmepe9083099 182088 182087 2026-08-10T11:12:01Z Ilya Discuss 10103 182088 wikitext text/x-wiki '''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros {{Databox}} s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref> O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi..<ref>{{cite web|url=http://www.alexekwueme.org/chairman/|title=Amb. Dr M T MBU (CFR) - Chairman|publisher=Alex Ekwueme Foundation|access-date=2010-06-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724234906/http://www.alexekwueme.org/chairman/|archive-date=2011-07-24}}</ref> Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|access-date=2010-06-18|url-status=usurped|archive-url=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archive-date=2009-11-18}}</ref> Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade..<ref>{{cite news|date=2002-10-30|url=https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|title=National Assembly records 24 dead senators|work=BNW News|access-date=2010-06-18|last1=Agande|first1=Ben|last2=Ajayi|first2=Rotimi|last3=Yakoob|first3=Habib|archive-url=https://web.archive.org/web/20120528023857/https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|archive-date=2012-05-28|url-status=usurped}}</ref> Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole.<ref>{{cite news|url=https://news.biafranigeriaworld.com/archive/2003/nov/25/011.html|title=Anyim, Mbu's houses for demolition|work=BNW News|last=Aziken|first=Emmanuel|date=2003-11-25|access-date=2010-06-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20120528023924/https://news.biafranigeriaworld.com/archive/2003/nov/25/011.html|archive-date=2012-05-28|url-status=usurped}}</ref> E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum.<ref>{{cite news|url=https://allafrica.com/stories/201002150053.html|title=Declare Yar'Adua Incapacitated, Mbu Tells National Assembly, Governors|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|last=Agande|first=Ben|date=2010-02-15|access-date=2010-06-18}}</ref> == Tuugnorgal == l6k5vx769855vnj4ha1m61bc0joj79o Dino Melaye 0 43472 182089 2026-08-10T11:21:58Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati sena..." 182089 wikitext text/x-wiki Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC). 774njuis9wesp5hx8d3dyotacx64dgz 182090 182089 2026-08-10T11:39:50Z Ilya Discuss 10103 182090 wikitext text/x-wiki Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi. k1tneo51ds218mfwuxmfyhpxecdglc2 182091 182090 2026-08-10T11:41:49Z Ilya Discuss 10103 182091 wikitext text/x-wiki Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi. Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote. reon0xvpzgw5clvd3rxqdhbl04mbflo 182092 182091 2026-08-10T11:44:10Z Ilya Discuss 10103 182092 wikitext text/x-wiki Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi. Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote. Bills e motionji baɗaaɗi Dino Melaye wallitorii fotde 20 kuule, o ƴetti ko ina tolnoo e 30 motion e nder asaambele ngenndi 8ɓo. Ina jeyaa e ɗeen kuule "Kuulal ngam sariya ngam sosde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Kabba. E nder laamu makko, kuule laamu makko ngam njuɓɓudi mum no haanirta nii, njuɓɓudi mum e geɗe goɗɗe jowitiiɗe heen, 2017 (S.B. 402)." Kuulal goɗɗal laamu makko yaltini ngal o wallitnoo ngal ina jeyaa heen : "Kuulal ngam haɗde yimɓe linngeede, waɗde mobbo e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore", Ina ɗaɓɓi reende tuumaaɗo warngooji e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore e nder ciimtol, tawa ina rokka ɗum ndeenka sariya. Kuulal jowitiingal e naatgol ñawɓe, reende e fitinaaji nder galleeji ko kuulal goɗɗal ngal Sen. Melaye walli.[citation needed] O wallitorii kuulal ngal ngam ƴeewtaade luural hakkunde Yoɓde ballal e waasde neldude Fonds e NNPC e Konte Fedde nde. 2017. Dino wi'i o ɗon mari semmbe ngam wallugo Buhari nder cuɓi 2015. Luural e majjere politik Ko o senator, ina wiyee wonde Melaye ina jokki e golloraade konte ƴeewndo e restoraaji e banke Amerik, tawi ko ɗum huunde nde o yeddaani, ciimtol ngol o yeddaani. Biro kuugal lesdi Naajeeriya haɗi huuwtinirgo konte lesdi feere ngam suɓaaɓe e ardiiɓe laamu.[citation needed] Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. tlbo7uuhd4kys7zrig66c52ksc0el86 182093 182092 2026-08-10T11:47:49Z Ilya Discuss 10103 182093 wikitext text/x-wiki Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi. Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote. Bills e motionji baɗaaɗi Dino Melaye wallitorii fotde 20 kuule, o ƴetti ko ina tolnoo e 30 motion e nder asaambele ngenndi 8ɓo. Ina jeyaa e ɗeen kuule "Kuulal ngam sariya ngam sosde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Kabba. E nder laamu makko, kuule laamu makko ngam njuɓɓudi mum no haanirta nii, njuɓɓudi mum e geɗe goɗɗe jowitiiɗe heen, 2017 (S.B. 402)." Kuulal goɗɗal laamu makko yaltini ngal o wallitnoo ngal ina jeyaa heen : "Kuulal ngam haɗde yimɓe linngeede, waɗde mobbo e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore", Ina ɗaɓɓi reende tuumaaɗo warngooji e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore e nder ciimtol, tawa ina rokka ɗum ndeenka sariya. Kuulal jowitiingal e naatgol ñawɓe, reende e fitinaaji nder galleeji ko kuulal goɗɗal ngal Sen. Melaye walli.[citation needed] O wallitorii kuulal ngal ngam ƴeewtaade luural hakkunde Yoɓde ballal e waasde neldude Fonds e NNPC e Konte Fedde nde. 2017. Dino wi'i o ɗon mari semmbe ngam wallugo Buhari nder cuɓi 2015. Luural e majjere politik Ko o senator, ina wiyee wonde Melaye ina jokki e golloraade konte ƴeewndo e restoraaji e banke Amerik, tawi ko ɗum huunde nde o yeddaani, ciimtol ngol o yeddaani. Biro kuugal lesdi Naajeeriya haɗi huuwtinirgo konte lesdi feere ngam suɓaaɓe e ardiiɓe laamu.[citation needed] Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Melaye dogniino naamne feewde e golle makko e ɗeen konte banke, hay so tawii hujjaaji ina ngoodi, ina heen ñalɗi njulaagu, bayyinaango banke, limooje kaayitaaji, e nokku ɗo njulaagu nguu woni ɗoo. Melaye hulɓiniino fiyde senaateer Oluremi Tinubu, ‘impregnate’ ɗum e dow suudu Senaa. E lewru suwee 2017, golle noddirgol senaateer Melaye e nder Asaambele ngenndi puɗɗiima. Senator oo sifaa mum ina tuuma guwerneer diiwaan Kogi oo "fiyde lewru e boksirde henndu." Melaye ɓeydi wi'ugo, "Naftugo ceede ko ɓuri miliyonji go'o dow ceede yoɓooɓe ceede ngam kuugal ngal walaa nafuuda, nde njoɓdi e pension yoɓaaka, ɗum huunde bonnde. Mi ɗon jokki faddaago yimɓe miskinɓe e ɓe ngalaa faddaago nder jiha Kogi. To mi maayi, mi maaya. En ɗon mari haaje hisnugo jiha kan." O nanngaama ñalnde 23 lewru abriil hitaande 2018 e nder laana ndiwoowa Nnamdi Azikiwe, NIS nde tawnoo ɓe mbiyi innde makko ina woni e doggol ƴeewndorɗe Interpol caggal nde polis Naajeeriya holliti o yiɗaa. Ñalnde 2 lewru Mbooy hitaande 2018, Senator Melaye ñaawii e ñaawirdu polis ñalnde alarba to ñaawirdu mawndu to wuro Wuse Abuja. O hokkaama ceede ceede ko hewti N90million diga kiita, nde o heɓi sarɗi ceede ammaa polis'en nanngi mo ɓaawo o wurtinaama. Ñalnde 24 lewru juko hitaande 2018, Melaye wondude e senaateeruuji 13 goɗɗi e nder fedde wiyeteende APC, njippiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi, PDP. Siege balɗe jeeɗiɗi waɗii e hoɗorde makko Abuja Maitama, tawi ko gollotooɓe e doole kisal mbaɗi ɗum. Melaye hokki hoore maako haa polis'en nyande 4 lewru January 2019. Polis'en ɗon wi'a O ɗon mari haaje fijirde polis'en, Sgt Danjuma Saliu haa lesdi Kogi nder lewru Juko hitaande 2018. Ñalnde 11 lewru Yarkomaa 2019, Melaye e nder seppooji mum, ɗaaniima e werlaa suudu safrirdu DSS to Abuja caggal nde poliseeɓe njippini mo toon. 8z7a72b6w6n6stj18zlr14jd20q46vq 182094 182093 2026-08-10T11:51:11Z Ilya Discuss 10103 182094 wikitext text/x-wiki Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi. Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote. Bills e motionji baɗaaɗi Dino Melaye wallitorii fotde 20 kuule, o ƴetti ko ina tolnoo e 30 motion e nder asaambele ngenndi 8ɓo. Ina jeyaa e ɗeen kuule "Kuulal ngam sariya ngam sosde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Kabba. E nder laamu makko, kuule laamu makko ngam njuɓɓudi mum no haanirta nii, njuɓɓudi mum e geɗe goɗɗe jowitiiɗe heen, 2017 (S.B. 402)." Kuulal goɗɗal laamu makko yaltini ngal o wallitnoo ngal ina jeyaa heen : "Kuulal ngam haɗde yimɓe linngeede, waɗde mobbo e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore", Ina ɗaɓɓi reende tuumaaɗo warngooji e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore e nder ciimtol, tawa ina rokka ɗum ndeenka sariya. Kuulal jowitiingal e naatgol ñawɓe, reende e fitinaaji nder galleeji ko kuulal goɗɗal ngal Sen. Melaye walli.[citation needed] O wallitorii kuulal ngal ngam ƴeewtaade luural hakkunde Yoɓde ballal e waasde neldude Fonds e NNPC e Konte Fedde nde. 2017. Dino wi'i o ɗon mari semmbe ngam wallugo Buhari nder cuɓi 2015. Luural e majjere politik Ko o senator, ina wiyee wonde Melaye ina jokki e golloraade konte ƴeewndo e restoraaji e banke Amerik, tawi ko ɗum huunde nde o yeddaani, ciimtol ngol o yeddaani. Biro kuugal lesdi Naajeeriya haɗi huuwtinirgo konte lesdi feere ngam suɓaaɓe e ardiiɓe laamu.[citation needed] Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Melaye dogniino naamne feewde e golle makko e ɗeen konte banke, hay so tawii hujjaaji ina ngoodi, ina heen ñalɗi njulaagu, bayyinaango banke, limooje kaayitaaji, e nokku ɗo njulaagu nguu woni ɗoo. Melaye hulɓiniino fiyde senaateer Oluremi Tinubu, ‘impregnate’ ɗum e dow suudu Senaa. E lewru suwee 2017, golle noddirgol senaateer Melaye e nder Asaambele ngenndi puɗɗiima. Senator oo sifaa mum ina tuuma guwerneer diiwaan Kogi oo "fiyde lewru e boksirde henndu." Melaye ɓeydi wi'ugo, "Naftugo ceede ko ɓuri miliyonji go'o dow ceede yoɓooɓe ceede ngam kuugal ngal walaa nafuuda, nde njoɓdi e pension yoɓaaka, ɗum huunde bonnde. Mi ɗon jokki faddaago yimɓe miskinɓe e ɓe ngalaa faddaago nder jiha Kogi. To mi maayi, mi maaya. En ɗon mari haaje hisnugo jiha kan." O nanngaama ñalnde 23 lewru abriil hitaande 2018 e nder laana ndiwoowa Nnamdi Azikiwe, NIS nde tawnoo ɓe mbiyi innde makko ina woni e doggol ƴeewndorɗe Interpol caggal nde polis Naajeeriya holliti o yiɗaa. Ñalnde 2 lewru Mbooy hitaande 2018, Senator Melaye ñaawii e ñaawirdu polis ñalnde alarba to ñaawirdu mawndu to wuro Wuse Abuja. O hokkaama ceede ceede ko hewti N90million diga kiita, nde o heɓi sarɗi ceede ammaa polis'en nanngi mo ɓaawo o wurtinaama. Ñalnde 24 lewru juko hitaande 2018, Melaye wondude e senaateeruuji 13 goɗɗi e nder fedde wiyeteende APC, njippiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi, PDP. Siege balɗe jeeɗiɗi waɗii e hoɗorde makko Abuja Maitama, tawi ko gollotooɓe e doole kisal mbaɗi ɗum. Melaye hokki hoore maako haa polis'en nyande 4 lewru January 2019. Polis'en ɗon wi'a O ɗon mari haaje fijirde polis'en, Sgt Danjuma Saliu haa lesdi Kogi nder lewru Juko hitaande 2018. Ñalnde 11 lewru Yarkomaa 2019, Melaye e nder seppooji mum, ɗaaniima e werlaa suudu safrirdu DSS to Abuja caggal nde poliseeɓe njippini mo toon. E lewru noowammbar 2020, Melaye humpitii BBC News wonde o dañii miliyaaruuji Naira caggal nde o soodi franchise McDonald's ko adii nguurndam makko ko luutndii miijo wonde o dañii kaalis makko fof ko e politik. Skandal seedantaagal Melaye wonnoo ko e fenaande seedantaagal e hitaande 2017 ina jeyaa heen wiyde o heɓiino dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ivy League Harvard to Amerik to Boston. Ko ɓuri heewde e ko o haali koo, haa jooni hoolkisaaka. Melaye ina tiiɗtina goonga ko o wiynoo koo. Kono tan, gollodiiɗo makko, gonnooɗo hooreejo lannda makko (APC) e oon sahaa, Sen. Ali Ndume, noddii yo senaa ƴeewto ko Melaye wiyi koo. Melaye wiyi wonaa tan o heɓi dipolomaaji makko e ABU Zaria, kono o dañii dipolomaaji jeeɗiɗi e nder duɗe keewɗe e nder winndere ndee ko wayi no Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Harvard, Duɗal Kennedy ngam Ardorde Jaŋde e Duɗal London ngam Faggudu e Ganndal Siyaas (LSE), haala ka gila ndeen duɗe ɗiɗi ɗee fof cemmbini ɗum, tawi Harvard ina wiya wonde Mela tan ko professional week-yelf course develop 2016. LSE yiytaa hay hujja gooto e lowre mum wonde Melaye heɓi toon hay dipolom. Melaye laɓɓinaama haa ragare diga cukko hooreejo janngirde Ahmadu Bello, Ibrahim Garba mo ɗonno ƴama yeeso Goomu Senaa ngam tabitinki dow Senaa Dino Melaye heɓi janngirde nden, koo ngam innde feere. Nguurndam neɗɗo Melaye resii Tokunbo Melaye duuɓi sappo, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato.[citation nécessaire]. O ɗaɓɓiri ceergal caggal nde o waɗi ñaawoore warngooji nder galle. Melaye ina anndaa e ɓurde yiɗde mbaydiiji diisnondirɗi jamaanu. O heewi ɓoornaade ko comci mbeddaaji caɗtuɗi, ɗi markeeji ko wayi no Givenchy e Balenciaga. Ko heewi e mbaydiiji makko siynooji ina mbaɗi koppi fittaandu ina mbiya "SDM", woni "Senator Dino Melaye". lvlduuok1ef75bexlj9iz5rjm0nxo2s 182095 182094 2026-08-10T11:52:51Z Ilya Discuss 10103 182095 wikitext text/x-wiki Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi. Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote. Bills e motionji baɗaaɗi Dino Melaye wallitorii fotde 20 kuule, o ƴetti ko ina tolnoo e 30 motion e nder asaambele ngenndi 8ɓo. Ina jeyaa e ɗeen kuule "Kuulal ngam sariya ngam sosde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Kabba. E nder laamu makko, kuule laamu makko ngam njuɓɓudi mum no haanirta nii, njuɓɓudi mum e geɗe goɗɗe jowitiiɗe heen, 2017 (S.B. 402)." Kuulal goɗɗal laamu makko yaltini ngal o wallitnoo ngal ina jeyaa heen : "Kuulal ngam haɗde yimɓe linngeede, waɗde mobbo e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore", Ina ɗaɓɓi reende tuumaaɗo warngooji e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore e nder ciimtol, tawa ina rokka ɗum ndeenka sariya. Kuulal jowitiingal e naatgol ñawɓe, reende e fitinaaji nder galleeji ko kuulal goɗɗal ngal Sen. Melaye walli.[citation needed] O wallitorii kuulal ngal ngam ƴeewtaade luural hakkunde Yoɓde ballal e waasde neldude Fonds e NNPC e Konte Fedde nde. 2017. Dino wi'i o ɗon mari semmbe ngam wallugo Buhari nder cuɓi 2015. Luural e majjere politik Ko o senator, ina wiyee wonde Melaye ina jokki e golloraade konte ƴeewndo e restoraaji e banke Amerik, tawi ko ɗum huunde nde o yeddaani, ciimtol ngol o yeddaani. Biro kuugal lesdi Naajeeriya haɗi huuwtinirgo konte lesdi feere ngam suɓaaɓe e ardiiɓe laamu.[citation needed] Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Melaye dogniino naamne feewde e golle makko e ɗeen konte banke, hay so tawii hujjaaji ina ngoodi, ina heen ñalɗi njulaagu, bayyinaango banke, limooje kaayitaaji, e nokku ɗo njulaagu nguu woni ɗoo. Melaye hulɓiniino fiyde senaateer Oluremi Tinubu, ‘impregnate’ ɗum e dow suudu Senaa. E lewru suwee 2017, golle noddirgol senaateer Melaye e nder Asaambele ngenndi puɗɗiima. Senator oo sifaa mum ina tuuma guwerneer diiwaan Kogi oo "fiyde lewru e boksirde henndu." Melaye ɓeydi wi'ugo, "Naftugo ceede ko ɓuri miliyonji go'o dow ceede yoɓooɓe ceede ngam kuugal ngal walaa nafuuda, nde njoɓdi e pension yoɓaaka, ɗum huunde bonnde. Mi ɗon jokki faddaago yimɓe miskinɓe e ɓe ngalaa faddaago nder jiha Kogi. To mi maayi, mi maaya. En ɗon mari haaje hisnugo jiha kan." O nanngaama ñalnde 23 lewru abriil hitaande 2018 e nder laana ndiwoowa Nnamdi Azikiwe, NIS nde tawnoo ɓe mbiyi innde makko ina woni e doggol ƴeewndorɗe Interpol caggal nde polis Naajeeriya holliti o yiɗaa. Ñalnde 2 lewru Mbooy hitaande 2018, Senator Melaye ñaawii e ñaawirdu polis ñalnde alarba to ñaawirdu mawndu to wuro Wuse Abuja. O hokkaama ceede ceede ko hewti N90million diga kiita, nde o heɓi sarɗi ceede ammaa polis'en nanngi mo ɓaawo o wurtinaama. Ñalnde 24 lewru juko hitaande 2018, Melaye wondude e senaateeruuji 13 goɗɗi e nder fedde wiyeteende APC, njippiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi, PDP. Siege balɗe jeeɗiɗi waɗii e hoɗorde makko Abuja Maitama, tawi ko gollotooɓe e doole kisal mbaɗi ɗum. Melaye hokki hoore maako haa polis'en nyande 4 lewru January 2019. Polis'en ɗon wi'a O ɗon mari haaje fijirde polis'en, Sgt Danjuma Saliu haa lesdi Kogi nder lewru Juko hitaande 2018. Ñalnde 11 lewru Yarkomaa 2019, Melaye e nder seppooji mum, ɗaaniima e werlaa suudu safrirdu DSS to Abuja caggal nde poliseeɓe njippini mo toon. E lewru noowammbar 2020, Melaye humpitii BBC News wonde o dañii miliyaaruuji Naira caggal nde o soodi franchise McDonald's ko adii nguurndam makko ko luutndii miijo wonde o dañii kaalis makko fof ko e politik. Skandal seedantaagal Melaye wonnoo ko e fenaande seedantaagal e hitaande 2017 ina jeyaa heen wiyde o heɓiino dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ivy League Harvard to Amerik to Boston. Ko ɓuri heewde e ko o haali koo, haa jooni hoolkisaaka. Melaye ina tiiɗtina goonga ko o wiynoo koo. Kono tan, gollodiiɗo makko, gonnooɗo hooreejo lannda makko (APC) e oon sahaa, Sen. Ali Ndume, noddii yo senaa ƴeewto ko Melaye wiyi koo. Melaye wiyi wonaa tan o heɓi dipolomaaji makko e ABU Zaria, kono o dañii dipolomaaji jeeɗiɗi e nder duɗe keewɗe e nder winndere ndee ko wayi no Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Harvard, Duɗal Kennedy ngam Ardorde Jaŋde e Duɗal London ngam Faggudu e Ganndal Siyaas (LSE), haala ka gila ndeen duɗe ɗiɗi ɗee fof cemmbini ɗum, tawi Harvard ina wiya wonde Mela tan ko professional week-yelf course develop 2016. LSE yiytaa hay hujja gooto e lowre mum wonde Melaye heɓi toon hay dipolom. Melaye laɓɓinaama haa ragare diga cukko hooreejo janngirde Ahmadu Bello, Ibrahim Garba mo ɗonno ƴama yeeso Goomu Senaa ngam tabitinki dow Senaa Dino Melaye heɓi janngirde nden, koo ngam innde feere. Nguurndam neɗɗo Melaye resii Tokunbo Melaye duuɓi sappo, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato.[citation nécessaire]. O ɗaɓɓiri ceergal caggal nde o waɗi ñaawoore warngooji nder galle. Melaye ina anndaa e ɓurde yiɗde mbaydiiji diisnondirɗi jamaanu. O heewi ɓoornaade ko comci mbeddaaji caɗtuɗi, ɗi markeeji ko wayi no Givenchy e Balenciaga. Ko heewi e mbaydiiji makko siynooji ina mbaɗi koppi fittaandu ina mbiya "SDM", woni "Senator Dino Melaye". Binndol E lewru mee 2016, Dino Melaye yaltinii deftere wiyeteende "Antidotes pour la corruption: la histoire Nigerianne" nde heɓiino ƴaañgal, nde tawnoo ko innde binnduɗo oo yi’etee. Jaambaraagal ɓeydiima e nder hiirde nde nde ardinoo nde ko hooreejo Senaa, Bukola Saraki, e gonnooɗo debbo gadano leydi Naajeeriya, Dame Patience Jonathan, kamɓe ɗiɗo fof ɓe ngoni ko e haalaaji njulaagu ceertuɗi.[citation needed] Deftere ndee kadi ina ñaawee sabu ŋakkeende sintaksis mum, sibu ‘antidotes’ ina ɗaminaa maa ƴettu hello ‘to’ e ‘for’ kuutorteeɗo e tiitoonde ndee. Won e nokkuuji kadi ciftorii deftere ndee ko "taƴre" tan e binndanɗe jaayɗe. ina hollita wonde deftere ndee ina jogii seeɗa walla alaa ko nafata e hakkilantaagal asliwal ummoraade e binnduɗo oo.[citation needed] Njeenaaje e njeenaaje Melaye heɓi njeenaaje keewɗe, ina jeyaa heen : Wakiiliijo ɓurɗo teddude e hitaande nde eɓɓoore sukaaɓe winndereyankoore e ƴellitaare, reenoowo sukaaɓe P.D.P Leydi Sukaaɓe Vanguard, Epitome of Servant e fedde ngenndiire janngooɓe diiwaan Kogi, sukaaɓe Libra ngam njeenaari ndi Visioners Club e janngooɓe diiwaan Kogi Motiva E Fedde, Ikon Ardorde Moƴƴere e Kogi Peoples Forum, 2008 Tergal Dipolomaasi hitaande e St Monica's College Kabba e Legislateur ngenndi ɓurɗo golloraade e fedde sukaaɓe Vision 2020. Tergal ɓurngal tiiɗde, Abuja merit Awards Parlemaa Afriknaajo hitaande 2005 to U.S.A. [citation needed] Melaye kadi heɓi njeenaari ‘Senator hitaande’ e hitaande 2017 e 2018.[citation needed] Tuugnorgal grmyq0876rvns56iuuujxg4z4n6jmra 182096 182095 2026-08-10T11:53:44Z Ilya Discuss 10103 182096 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi. Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote. Bills e motionji baɗaaɗi Dino Melaye wallitorii fotde 20 kuule, o ƴetti ko ina tolnoo e 30 motion e nder asaambele ngenndi 8ɓo. Ina jeyaa e ɗeen kuule "Kuulal ngam sariya ngam sosde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Kabba. E nder laamu makko, kuule laamu makko ngam njuɓɓudi mum no haanirta nii, njuɓɓudi mum e geɗe goɗɗe jowitiiɗe heen, 2017 (S.B. 402)." Kuulal goɗɗal laamu makko yaltini ngal o wallitnoo ngal ina jeyaa heen : "Kuulal ngam haɗde yimɓe linngeede, waɗde mobbo e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore", Ina ɗaɓɓi reende tuumaaɗo warngooji e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore e nder ciimtol, tawa ina rokka ɗum ndeenka sariya. Kuulal jowitiingal e naatgol ñawɓe, reende e fitinaaji nder galleeji ko kuulal goɗɗal ngal Sen. Melaye walli.[citation needed] O wallitorii kuulal ngal ngam ƴeewtaade luural hakkunde Yoɓde ballal e waasde neldude Fonds e NNPC e Konte Fedde nde. 2017. Dino wi'i o ɗon mari semmbe ngam wallugo Buhari nder cuɓi 2015. Luural e majjere politik Ko o senator, ina wiyee wonde Melaye ina jokki e golloraade konte ƴeewndo e restoraaji e banke Amerik, tawi ko ɗum huunde nde o yeddaani, ciimtol ngol o yeddaani. Biro kuugal lesdi Naajeeriya haɗi huuwtinirgo konte lesdi feere ngam suɓaaɓe e ardiiɓe laamu.[citation needed] Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Melaye dogniino naamne feewde e golle makko e ɗeen konte banke, hay so tawii hujjaaji ina ngoodi, ina heen ñalɗi njulaagu, bayyinaango banke, limooje kaayitaaji, e nokku ɗo njulaagu nguu woni ɗoo. Melaye hulɓiniino fiyde senaateer Oluremi Tinubu, ‘impregnate’ ɗum e dow suudu Senaa. E lewru suwee 2017, golle noddirgol senaateer Melaye e nder Asaambele ngenndi puɗɗiima. Senator oo sifaa mum ina tuuma guwerneer diiwaan Kogi oo "fiyde lewru e boksirde henndu." Melaye ɓeydi wi'ugo, "Naftugo ceede ko ɓuri miliyonji go'o dow ceede yoɓooɓe ceede ngam kuugal ngal walaa nafuuda, nde njoɓdi e pension yoɓaaka, ɗum huunde bonnde. Mi ɗon jokki faddaago yimɓe miskinɓe e ɓe ngalaa faddaago nder jiha Kogi. To mi maayi, mi maaya. En ɗon mari haaje hisnugo jiha kan." O nanngaama ñalnde 23 lewru abriil hitaande 2018 e nder laana ndiwoowa Nnamdi Azikiwe, NIS nde tawnoo ɓe mbiyi innde makko ina woni e doggol ƴeewndorɗe Interpol caggal nde polis Naajeeriya holliti o yiɗaa. Ñalnde 2 lewru Mbooy hitaande 2018, Senator Melaye ñaawii e ñaawirdu polis ñalnde alarba to ñaawirdu mawndu to wuro Wuse Abuja. O hokkaama ceede ceede ko hewti N90million diga kiita, nde o heɓi sarɗi ceede ammaa polis'en nanngi mo ɓaawo o wurtinaama. Ñalnde 24 lewru juko hitaande 2018, Melaye wondude e senaateeruuji 13 goɗɗi e nder fedde wiyeteende APC, njippiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi, PDP. Siege balɗe jeeɗiɗi waɗii e hoɗorde makko Abuja Maitama, tawi ko gollotooɓe e doole kisal mbaɗi ɗum. Melaye hokki hoore maako haa polis'en nyande 4 lewru January 2019. Polis'en ɗon wi'a O ɗon mari haaje fijirde polis'en, Sgt Danjuma Saliu haa lesdi Kogi nder lewru Juko hitaande 2018. Ñalnde 11 lewru Yarkomaa 2019, Melaye e nder seppooji mum, ɗaaniima e werlaa suudu safrirdu DSS to Abuja caggal nde poliseeɓe njippini mo toon. E lewru noowammbar 2020, Melaye humpitii BBC News wonde o dañii miliyaaruuji Naira caggal nde o soodi franchise McDonald's ko adii nguurndam makko ko luutndii miijo wonde o dañii kaalis makko fof ko e politik. Skandal seedantaagal Melaye wonnoo ko e fenaande seedantaagal e hitaande 2017 ina jeyaa heen wiyde o heɓiino dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ivy League Harvard to Amerik to Boston. Ko ɓuri heewde e ko o haali koo, haa jooni hoolkisaaka. Melaye ina tiiɗtina goonga ko o wiynoo koo. Kono tan, gollodiiɗo makko, gonnooɗo hooreejo lannda makko (APC) e oon sahaa, Sen. Ali Ndume, noddii yo senaa ƴeewto ko Melaye wiyi koo. Melaye wiyi wonaa tan o heɓi dipolomaaji makko e ABU Zaria, kono o dañii dipolomaaji jeeɗiɗi e nder duɗe keewɗe e nder winndere ndee ko wayi no Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Harvard, Duɗal Kennedy ngam Ardorde Jaŋde e Duɗal London ngam Faggudu e Ganndal Siyaas (LSE), haala ka gila ndeen duɗe ɗiɗi ɗee fof cemmbini ɗum, tawi Harvard ina wiya wonde Mela tan ko professional week-yelf course develop 2016. LSE yiytaa hay hujja gooto e lowre mum wonde Melaye heɓi toon hay dipolom. Melaye laɓɓinaama haa ragare diga cukko hooreejo janngirde Ahmadu Bello, Ibrahim Garba mo ɗonno ƴama yeeso Goomu Senaa ngam tabitinki dow Senaa Dino Melaye heɓi janngirde nden, koo ngam innde feere. Nguurndam neɗɗo Melaye resii Tokunbo Melaye duuɓi sappo, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato.[citation nécessaire]. O ɗaɓɓiri ceergal caggal nde o waɗi ñaawoore warngooji nder galle. Melaye ina anndaa e ɓurde yiɗde mbaydiiji diisnondirɗi jamaanu. O heewi ɓoornaade ko comci mbeddaaji caɗtuɗi, ɗi markeeji ko wayi no Givenchy e Balenciaga. Ko heewi e mbaydiiji makko siynooji ina mbaɗi koppi fittaandu ina mbiya "SDM", woni "Senator Dino Melaye". Binndol E lewru mee 2016, Dino Melaye yaltinii deftere wiyeteende "Antidotes pour la corruption: la histoire Nigerianne" nde heɓiino ƴaañgal, nde tawnoo ko innde binnduɗo oo yi’etee. Jaambaraagal ɓeydiima e nder hiirde nde nde ardinoo nde ko hooreejo Senaa, Bukola Saraki, e gonnooɗo debbo gadano leydi Naajeeriya, Dame Patience Jonathan, kamɓe ɗiɗo fof ɓe ngoni ko e haalaaji njulaagu ceertuɗi.[citation needed] Deftere ndee kadi ina ñaawee sabu ŋakkeende sintaksis mum, sibu ‘antidotes’ ina ɗaminaa maa ƴettu hello ‘to’ e ‘for’ kuutorteeɗo e tiitoonde ndee. Won e nokkuuji kadi ciftorii deftere ndee ko "taƴre" tan e binndanɗe jaayɗe. ina hollita wonde deftere ndee ina jogii seeɗa walla alaa ko nafata e hakkilantaagal asliwal ummoraade e binnduɗo oo.[citation needed] Njeenaaje e njeenaaje Melaye heɓi njeenaaje keewɗe, ina jeyaa heen : Wakiiliijo ɓurɗo teddude e hitaande nde eɓɓoore sukaaɓe winndereyankoore e ƴellitaare, reenoowo sukaaɓe P.D.P Leydi Sukaaɓe Vanguard, Epitome of Servant e fedde ngenndiire janngooɓe diiwaan Kogi, sukaaɓe Libra ngam njeenaari ndi Visioners Club e janngooɓe diiwaan Kogi Motiva E Fedde, Ikon Ardorde Moƴƴere e Kogi Peoples Forum, 2008 Tergal Dipolomaasi hitaande e St Monica's College Kabba e Legislateur ngenndi ɓurɗo golloraade e fedde sukaaɓe Vision 2020. Tergal ɓurngal tiiɗde, Abuja merit Awards Parlemaa Afriknaajo hitaande 2005 to U.S.A. [citation needed] Melaye kadi heɓi njeenaari ‘Senator hitaande’ e hitaande 2017 e 2018.[citation needed] Tuugnorgal 06j5i29cd5lg7dek17ardpzjugoe9nm