Wikipedia
ffwiki
https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo
MediaWiki 1.47.0-wmf.14
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Gamabuo
0
32212
182098
133446
2026-08-10T11:56:56Z
MOIBARDE
10068
182098
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Gamabuo''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo woni ko e 50 km to fuɗnaange-rewo Serowe, yimɓe mum ko 605 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|access-date=2008-01-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20071124145441/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|archive-date=2007-11-24|url-status=dead|df=}}</ref>
== Tuugnorgal ==
gfdee2f66uo7tdjot1eh7zteqvarube
182099
182098
2026-08-10T11:58:07Z
MOIBARDE
10068
add a category
182099
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Gamabuo''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Wuro ngo woni ko e 50 km to fuɗnaange-rewo Serowe, yimɓe mum ko 605 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|access-date=2008-01-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20071124145441/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist50.html|archive-date=2007-11-24|url-status=dead|df=}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
glhi7u87ddvaymozzwo488pz9t9xcnk
Ghanzi Airport
0
32213
182074
133451
2026-08-10T10:33:39Z
MOIBARDE
10068
182074
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Aeroport Ghanzi''' (IATA: GNZ, ICAO: FBGZ) ko laamorgo naatgol laamorgo gollorngo Ghanzi, wuro e nder diiwaan Ghanzi to Bostwana. Aeroport oo ina sara wuro ngoo.
Jooni noon alaa sarwiis toɗɗaaɗo, ko golle charter e golle keertiiɗe tan.
== Ƴeew kadi ==
Jaɓɓungal e nder leydi Bostwana
Doggol laaɗe diwooje e nder leydi Bostwana
== Tuugnorgal ==
9lkdpqdq3h8ac3hx9o4hkbovjb5489s
182075
182074
2026-08-10T10:37:52Z
MOIBARDE
10068
Add link and references
182075
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Aeroport Ghanzi''' (IATA: GNZ, ICAO: FBGZ) ko laamorgo naatgol laamorgo gollorngo Ghanzi, wuro e nder diiwaan Ghanzi to [[Botswana|Bostwana]]. Aeroport oo ina sara wuro ngoo.<ref>[https://www.google.com/maps/@-21.6935303,21.6570152,2352m/data=!3m1!1e3 Google Maps - Ghanzi]</ref><ref>{{GCM|GNZ|Ghanzi Airport}}</ref>
Jooni noon alaa sarwiis toɗɗaaɗo, ko golle charter e golle keertiiɗe tan.<ref>{{Cite web|url=http://www.caab.co.bw/caab-content.php?cid=259|title=caab botswana civil aviation botswana aeronautical navigation aircraft licensing botswana 09-08-19|last=cityweb.in|website=www.caab.co.bw|access-date=2018-08-20}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Jaɓɓungal e nder leydi [[Botswana|Bostwana]]
Doggol laaɗe diwooje e nder leydi [[Botswana|Bostwana]]
== Tuugnorgal ==
3k57px59i5g5z0rmdw3qslg9mv1xam6
182097
182075
2026-08-10T11:54:32Z
MOIBARDE
10068
182097
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Aeroport Ghanzi''' (IATA: GNZ, ICAO: FBGZ) ko laamorgo naatgol laamorgo gollorngo Ghanzi, wuro e nder diiwaan Ghanzi to [[Botswana|Bostwana]]. Aeroport oo ina sara wuro ngoo.<ref>[https://www.google.com/maps/@-21.6935303,21.6570152,2352m/data=!3m1!1e3 Google Maps - Ghanzi]</ref><ref>{{GCM|GNZ|Ghanzi Airport}}</ref>
Jooni noon alaa sarwiis toɗɗaaɗo, ko golle charter e golle keertiiɗe tan.<ref>{{Cite web|url=http://www.caab.co.bw/caab-content.php?cid=259|title=caab botswana civil aviation botswana aeronautical navigation aircraft licensing botswana 09-08-19|last=cityweb.in|website=www.caab.co.bw|access-date=2018-08-20}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Jaɓɓungal e nder leydi [[Botswana|Bostwana]]
Doggol laaɗe diwooje e nder leydi [[Botswana|Bostwana]]
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
1cabztr57ynlaqm4ognfzovjvdbnll0
Goa, Botswana
0
32214
182072
133454
2026-08-10T10:27:41Z
MOIBARDE
10068
Add link and reference
182072
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Goa''' ko wuro tokooso to [[Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri [[Namibiya|Namibi]],<ref>http://en.world-map-directory.com/go/Africa/Botswana/Botswana+(general)/Goa {{Dead link|date=March 2022}}</ref> saraaji laana ndiwoowa Caprivi, fotde kilooji 11 e Shakawe ko kañum kadi woni laana ndiwoowa ɓurka ɓadaade.
== Limlebbi ==
Toowgol = 999m
== Tuugnorgal ==
g4u6ma3sd8iy1zlszwjajf9qcjbwcxl
182073
182072
2026-08-10T10:29:43Z
MOIBARDE
10068
add a category
182073
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Goa''' ko wuro tokooso to [[Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri [[Namibiya|Namibi]],<ref>http://en.world-map-directory.com/go/Africa/Botswana/Botswana+(general)/Goa {{Dead link|date=March 2022}}</ref> saraaji laana ndiwoowa Caprivi, fotde kilooji 11 e Shakawe ko kañum kadi woni laana ndiwoowa ɓurka ɓadaade.
== Limlebbi ==
Toowgol = 999m
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
ad7y3wij7dsqircl2ggblo7lw0mf19q
Gojwane
0
32215
182070
133456
2026-08-10T09:56:57Z
MOIBARDE
10068
Add links
182070
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Gojwane''' ko wuro ladde tawaango e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Bostwana]], ko ina wona 80km to fuɗnaange Francistown e 105km to fuɗnaange [[Palapye]]. Wuro ngo ina heɓa golle laamu e renndo ummoraade e Diisnondiral Diisnondiral Tonota ngam wonde tergal e Porogaraam ƴellitaare nokkuuji toowɗi (RADP). E wiyde binnditagol yimɓe e koɗki 2022 (Version 2), Gojwane ina hoɗi fotde 1 888 neɗɗo (916 gorko e 972 debbo). Gojwane ina waɗi duɗal leslesal, posto cellal, Goomu ƴellitaare wuro, Biro ƴellitaare renndo e renndo, Biro ndema, e njuɓɓudi leƴƴi.
Duɗal leslesal Gojwane fuɗɗii ko e posto jawdi Marulamantsi e hitaande 1979, janngirɗe ɗee mbaɗata ko e les ɓuuɓri leɗɗe, jannginooɓe wallitooɓe. Duɗal ngal ummii ko e koɗki hannde Gojwane e hitaande 1983, caggal ɗuum ministeer jaŋde winnditii ngal e hitaande 1984. Hannde, duɗal leslesal Gojwane ina waɗi cuuɗi janngirɗe sappo e ɗiɗi, cuuɗi janngirɗe ɗiɗi jooɗɗi e bolol njuɓɓudi gootol sosaangol e hitaande 2021. Duɗal leslesal ngal ko njuɓɓudi laamu mawndi e hitaande 2021 e njuɓɓudi ministeer jaŋde. Duɗal ngal ina janngina ko ina tolnoo e 464 almuudo hakkunde duuɓi jeegom e sappo e ɗiɗi, ina waɗi ko ina tolnoo e capanɗe ɗiɗi jannginooɓe, tawi ko 23:1 almuudo e jannginoowo.
Gojwane Health Post mahiraa ko e hitaande 1998, udditaa e hitaande 2000. Kala sahaa, kilinik oo ina golloroo e infirmiyee en ɗiɗo, jibinannde gooto e jannginooɓe wellitaare ɓesngu ɗiɗo. Posto oo alaa doktoor.
Goomu ƴellitaare wuro Gojwane (VDC) ina waɗi terɗe 10 cuɓaaɗe e nder renndo ngo, ina heen : Hooreejo, Cukko Hooreejo, Sekereteer, Cukko Sekereteer, Kaalis, e terɗe joy ɓeydaaɗe no sariya laamu nokku oo yamiri nii (Sariya No10 12). Terɗe ɗee ina njogii manndaa duuɓi tati, woote laawɗuɗe ina mbaɗee ko adii kala manndaa duuɓi tati. Nguun goomu ina halfinaa denndaangal ƴellitaare to bannge wuro.
Biro ƴellitaare renndo e renndo (S&CD) sosaa e nder renndo ngo e hitaande 1994, ina fawii e Ministeer laamu nokkuuji e ƴellitaare teeru. Hannde, biro oo ina ardii Ofiseeji ɗiɗi S&CD, ko kam en ngoni jolngo hakkunde renndo e sarwisaaji laamu.
Biro ndema sosaa ko e hitaande 1990, ina wallita terɗe renndo ngoo e haajuuji mum en ndema kam e golloraade ponndol hakkunde renndo ngoo e sarwisaaji laamu. Remooɓe ina mbaɗa ndema jillondirka e jawdi e ndema. Golle ndema ina mbaɗi ndema jawdi, ndema jawdi tokosiri e peewnugol gese. Gojwane ina jogii leydi ɓuuɓndi, renndo ngo heewɓe ina tuugnii e peewnugol ndema ngam wuurde.
Njuɓɓudi leƴƴi ina woni sara Gojwane Kgotla, sosaa ko e hitaande 2002. Ardorde ndee ina waɗi hooreejo binnditagol (Kgosi e ɗemngal Setswana) e hooreejo wuro/rewɓe tato. Yanti heen, ardorde ina huutoroo sariyaaji aadaaji ngam safrude luural e nder renndo. Ndee fedde ina gollodii e ardorde politik, teeŋti noon e Diisneteeɗo Ward e terɗe Parlemaa diiwaan. Kgotla ina gollira no nokku renndo nii, ina huutoree ngam waɗde batuuji, kewuuji e luumooji.
== Tuugnorgal ==
lbtyypcpdtahwe31owgr3uqc7crvqjn
182071
182070
2026-08-10T09:59:29Z
MOIBARDE
10068
182071
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!-- See Template:Infobox settlement for additional fields and descriptions -->
| name = Gojwane
| native_name =
| native_name_lang = <!-- ISO 639-2 code e.g. "fr" for French. If more than one, use {{lang}} instead -->
| settlement_type = Village
| image_skyline =
| image_alt =
| image_caption =
| image_flag =
| flag_alt =
| image_seal =
| seal_alt =
| image_shield =
| shield_alt =
| nickname =
| motto =
| image_map =
| map_alt =
| map_caption =
| pushpin_map = Botswana
| pushpin_label_position =
| pushpin_map_alt =
| pushpin_map_caption =
| coordinates = {{coord|-21.78638636890|27.27716710782|display=inline,title}}
| coor_pinpoint =
| coordinates_footnotes =
| subdivision_type = Country
| subdivision_name = {{flag|Botswana}}
| subdivision_type1 = District
| subdivision_name1 = [[Central District (Botswana)|Central District]]
| subdivision_type2 =
| subdivision_name2 =
| subdivision_type3 =
| subdivision_name3 =
| leader_title =
| leader_name =
| area_total_km2 =
| length_km =
| width_km =
| elevation_m =
| population_total =
| population_as_of =
| population_density_km2 = auto
| population_note =
|timezone = [[Central Africa Time]]
|utc_offset = +2
|timezone_DST = not observed
|utc_offset_DST = +2
|postal_code_type =
|postal_code =
|area_code_type =
|area_code =
|iso_code =
|website = <!-- {{URL|example.com}} -->
|footnotes =
}}
'''Gojwane''' ko wuro ladde tawaango e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Bostwana]], ko ina wona 80km to fuɗnaange Francistown e 105km to fuɗnaange [[Palapye]]. Wuro ngo ina heɓa golle laamu e renndo ummoraade e Diisnondiral Diisnondiral Tonota ngam wonde tergal e Porogaraam ƴellitaare nokkuuji toowɗi (RADP). E wiyde binnditagol yimɓe e koɗki 2022 (Version 2), Gojwane ina hoɗi fotde 1 888 neɗɗo (916 gorko e 972 debbo). Gojwane ina waɗi duɗal leslesal, posto cellal, Goomu ƴellitaare wuro, Biro ƴellitaare renndo e renndo, Biro ndema, e njuɓɓudi leƴƴi.
Duɗal leslesal Gojwane fuɗɗii ko e posto jawdi Marulamantsi e hitaande 1979, janngirɗe ɗee mbaɗata ko e les ɓuuɓri leɗɗe, jannginooɓe wallitooɓe. Duɗal ngal ummii ko e koɗki hannde Gojwane e hitaande 1983, caggal ɗuum ministeer jaŋde winnditii ngal e hitaande 1984. Hannde, duɗal leslesal Gojwane ina waɗi cuuɗi janngirɗe sappo e ɗiɗi, cuuɗi janngirɗe ɗiɗi jooɗɗi e bolol njuɓɓudi gootol sosaangol e hitaande 2021. Duɗal leslesal ngal ko njuɓɓudi laamu mawndi e hitaande 2021 e njuɓɓudi ministeer jaŋde. Duɗal ngal ina janngina ko ina tolnoo e 464 almuudo hakkunde duuɓi jeegom e sappo e ɗiɗi, ina waɗi ko ina tolnoo e capanɗe ɗiɗi jannginooɓe, tawi ko 23:1 almuudo e jannginoowo.
Gojwane Health Post mahiraa ko e hitaande 1998, udditaa e hitaande 2000. Kala sahaa, kilinik oo ina golloroo e infirmiyee en ɗiɗo, jibinannde gooto e jannginooɓe wellitaare ɓesngu ɗiɗo. Posto oo alaa doktoor.
Goomu ƴellitaare wuro Gojwane (VDC) ina waɗi terɗe 10 cuɓaaɗe e nder renndo ngo, ina heen : Hooreejo, Cukko Hooreejo, Sekereteer, Cukko Sekereteer, Kaalis, e terɗe joy ɓeydaaɗe no sariya laamu nokku oo yamiri nii (Sariya No10 12). Terɗe ɗee ina njogii manndaa duuɓi tati, woote laawɗuɗe ina mbaɗee ko adii kala manndaa duuɓi tati. Nguun goomu ina halfinaa denndaangal ƴellitaare to bannge wuro.
Biro ƴellitaare renndo e renndo (S&CD) sosaa e nder renndo ngo e hitaande 1994, ina fawii e Ministeer laamu nokkuuji e ƴellitaare teeru. Hannde, biro oo ina ardii Ofiseeji ɗiɗi S&CD, ko kam en ngoni jolngo hakkunde renndo e sarwisaaji laamu.
Biro ndema sosaa ko e hitaande 1990, ina wallita terɗe renndo ngoo e haajuuji mum en ndema kam e golloraade ponndol hakkunde renndo ngoo e sarwisaaji laamu. Remooɓe ina mbaɗa ndema jillondirka e jawdi e ndema. Golle ndema ina mbaɗi ndema jawdi, ndema jawdi tokosiri e peewnugol gese. Gojwane ina jogii leydi ɓuuɓndi, renndo ngo heewɓe ina tuugnii e peewnugol ndema ngam wuurde.
Njuɓɓudi leƴƴi ina woni sara Gojwane Kgotla, sosaa ko e hitaande 2002. Ardorde ndee ina waɗi hooreejo binnditagol (Kgosi e ɗemngal Setswana) e hooreejo wuro/rewɓe tato. Yanti heen, ardorde ina huutoroo sariyaaji aadaaji ngam safrude luural e nder renndo. Ndee fedde ina gollodii e ardorde politik, teeŋti noon e Diisneteeɗo Ward e terɗe Parlemaa diiwaan. Kgotla ina gollira no nokku renndo nii, ina huutoree ngam waɗde batuuji, kewuuji e luumooji.
== Tuugnorgal ==
87zio3vy6m25inn1nwlv5kpwr4ty0kf
Gonutsuga
0
32216
182068
133459
2026-08-10T09:51:15Z
MOIBARDE
10068
Add link and reference
182068
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Gonutsoga,''' kadi '''Gonitsoga''', ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri hirnaange leydi [[Namibiya|Namibi]].<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Yimɓe leydi ==
ndi ko 506 e binnditagol hitaande 2001.
== Tuugnorgal ==
rnnebja9nbbzs0wyp322wawc14dvpk0
182069
182068
2026-08-10T09:53:35Z
MOIBARDE
10068
add a category
182069
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Gonutsoga,''' kadi '''Gonitsoga''', ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri hirnaange leydi [[Namibiya|Namibi]].<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Yimɓe leydi ==
ndi ko 506 e binnditagol hitaande 2001.
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
o8veyrwf4wydfmtm9kpqdaayexz6366
Goodhope, Botswana
0
32217
182065
133464
2026-08-10T09:44:35Z
MOIBARDE
10068
Add link and references
182065
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Goodhope''' ko wuro e nder diiwaan Goodhope to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ko ɗoon woni nokku njuɓɓudi Diisnondiral Diisnondiral Goodhope.
== Geografi ==
Goodhope ina jogii Opitaal leslesre, Yiilirde leydi (Rolong ''Land Board'') Kilinik, duɗal leslesal, Duɗal hakkundeewal tokosal, Duɗal hakkundeewal, e nokku polis.<ref>{{cite web|title=Botswana Central Statistics Office|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211941/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|archive-date=2015-09-23}}</ref>
Goodhope ina woɗɗi Lobatse ko ina tolnoo e 48 km, ko wuro ɓurngo ɓadaade gollorngo denndaangal gure jogiiɗe sarwisaaji bankeeji, nokkuuji coggu, e geɗe goɗɗe.<ref>{{Cite web|title=Botswana Places|website=Botswana.places-in-the-world.com|url=https://botswana.places-in-the-world.com/7739165-place-good-hope.html}}</ref> Goodhope ina woɗɗi Gaborone, laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]] ko ina tolnoo e 115 km.
Ummatore
== Yimɓe leydi ==
ndi ko 5 777 e binndital hitaande 2011.
== Ngomna ==
Goodhope woni ko e les diiwaan Goodhope-Mabule mo depitee Eric Molale lomtii e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.<ref>{{Cite news|last=Kavahematui|first=Justice|date=18 August 2015|title=Goodhope-Mabule's soaring unemployment and poverty rates - Botswana Guardian|language=en-gb|work=[[Botswana Guardian]]|url=http://www.botswanaguardian.co.bw/news/item/1468-goodhope-mabule-s-soaring-unemployment-and-poverty-rates.html|access-date=2018-11-18}}</ref>
== Tuugnorgal ==
pf1wwpf956632tczs9re6gtve2zo2fc
182066
182065
2026-08-10T09:46:31Z
MOIBARDE
10068
182066
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage-->
| official_name = Goodhope
| image_skyline =
| imagesize =
| image_caption =
| image_flag =
| flag_size =
| image_seal =
| seal_size =
| image_shield =
| shield_size =
| image_blank_emblem =
| blank_emblem_type =
| blank_emblem_size =
| image_map =
| mapsize =
| map_caption =
| image_map1 =
| mapsize1 =
| map_caption1 =
| image_dot_map =
| dot_mapsize =
| dot_map_caption =
| dot_x =
| dot_y =
| pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
| pushpin_label_position = bottom
| pushpin_map_caption = Location in Botswana
| subdivision_type = Country
| subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]]
| subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
| subdivision_name1 = [[Southern District (Botswana)|Goodhope District]]
| subdivision_type2 =
| subdivision_name2 =
| subdivision_type3 =
| subdivision_name3 =
| subdivision_type4 =
| subdivision_name4 =
| government_footnotes =
| government_type =
| leader_title =
| leader_name =
| leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->
| leader_name1 = Kgosi Lotlaamoreng II
| leader_title2 =
| leader_name2 =
| leader_title3 =
| leader_name3 =
| leader_title4 =
| leader_name4 =
| unit_pref = Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired-->
| area_footnotes =
| area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
| area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
| area_water_km2 =
| area_total_sq_mi =
| area_land_sq_mi =
| area_water_sq_mi =
| area_water_percent =
| area_urban_km2 =
| area_urban_sq_mi =
| area_metro_km2 =
| area_metro_sq_mi =
| area_blank1_title =
| area_blank1_km2 =
| area_blank1_sq_mi =
| population_as_of = 2011
| population_note =
| population_total = 6,362
| population_blank1_title = Ethnicities
| population_blank1 =
| population_blank2_title = Religions
| population_blank2 =
| timezone =
| utc_offset =
| timezone_DST =
| utc_offset_DST =
| coordinates = {{coord|25|28|1.64|S|25|26|21.17|E|region:BW|display=inline}}
}}
'''Goodhope''' ko wuro e nder diiwaan Goodhope to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ko ɗoon woni nokku njuɓɓudi Diisnondiral Diisnondiral Goodhope.
== Geografi ==
Goodhope ina jogii Opitaal leslesre, Yiilirde leydi (Rolong ''Land Board'') Kilinik, duɗal leslesal, Duɗal hakkundeewal tokosal, Duɗal hakkundeewal, e nokku polis.<ref>{{cite web|title=Botswana Central Statistics Office|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211941/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|archive-date=2015-09-23}}</ref>
Goodhope ina woɗɗi Lobatse ko ina tolnoo e 48 km, ko wuro ɓurngo ɓadaade gollorngo denndaangal gure jogiiɗe sarwisaaji bankeeji, nokkuuji coggu, e geɗe goɗɗe.<ref>{{Cite web|title=Botswana Places|website=Botswana.places-in-the-world.com|url=https://botswana.places-in-the-world.com/7739165-place-good-hope.html}}</ref> Goodhope ina woɗɗi Gaborone, laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]] ko ina tolnoo e 115 km.
Ummatore
== Yimɓe leydi ==
ndi ko 5 777 e binndital hitaande 2011.
== Ngomna ==
Goodhope woni ko e les diiwaan Goodhope-Mabule mo depitee Eric Molale lomtii e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.<ref>{{Cite news|last=Kavahematui|first=Justice|date=18 August 2015|title=Goodhope-Mabule's soaring unemployment and poverty rates - Botswana Guardian|language=en-gb|work=[[Botswana Guardian]]|url=http://www.botswanaguardian.co.bw/news/item/1468-goodhope-mabule-s-soaring-unemployment-and-poverty-rates.html|access-date=2018-11-18}}</ref>
== Tuugnorgal ==
sjssnpwrijpb34cbooc34h5xcn2efvy
182067
182066
2026-08-10T09:47:32Z
MOIBARDE
10068
add a category
182067
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage-->
| official_name = Goodhope
| image_skyline =
| imagesize =
| image_caption =
| image_flag =
| flag_size =
| image_seal =
| seal_size =
| image_shield =
| shield_size =
| image_blank_emblem =
| blank_emblem_type =
| blank_emblem_size =
| image_map =
| mapsize =
| map_caption =
| image_map1 =
| mapsize1 =
| map_caption1 =
| image_dot_map =
| dot_mapsize =
| dot_map_caption =
| dot_x =
| dot_y =
| pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
| pushpin_label_position = bottom
| pushpin_map_caption = Location in Botswana
| subdivision_type = Country
| subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]]
| subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
| subdivision_name1 = [[Southern District (Botswana)|Goodhope District]]
| subdivision_type2 =
| subdivision_name2 =
| subdivision_type3 =
| subdivision_name3 =
| subdivision_type4 =
| subdivision_name4 =
| government_footnotes =
| government_type =
| leader_title =
| leader_name =
| leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->
| leader_name1 = Kgosi Lotlaamoreng II
| leader_title2 =
| leader_name2 =
| leader_title3 =
| leader_name3 =
| leader_title4 =
| leader_name4 =
| unit_pref = Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired-->
| area_footnotes =
| area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
| area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
| area_water_km2 =
| area_total_sq_mi =
| area_land_sq_mi =
| area_water_sq_mi =
| area_water_percent =
| area_urban_km2 =
| area_urban_sq_mi =
| area_metro_km2 =
| area_metro_sq_mi =
| area_blank1_title =
| area_blank1_km2 =
| area_blank1_sq_mi =
| population_as_of = 2011
| population_note =
| population_total = 6,362
| population_blank1_title = Ethnicities
| population_blank1 =
| population_blank2_title = Religions
| population_blank2 =
| timezone =
| utc_offset =
| timezone_DST =
| utc_offset_DST =
| coordinates = {{coord|25|28|1.64|S|25|26|21.17|E|region:BW|display=inline}}
}}
'''Goodhope''' ko wuro e nder diiwaan Goodhope to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ko ɗoon woni nokku njuɓɓudi Diisnondiral Diisnondiral Goodhope.
== Geografi ==
Goodhope ina jogii Opitaal leslesre, Yiilirde leydi (Rolong ''Land Board'') Kilinik, duɗal leslesal, Duɗal hakkundeewal tokosal, Duɗal hakkundeewal, e nokku polis.<ref>{{cite web|title=Botswana Central Statistics Office|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211941/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Localities.pdf|archive-date=2015-09-23}}</ref>
Goodhope ina woɗɗi Lobatse ko ina tolnoo e 48 km, ko wuro ɓurngo ɓadaade gollorngo denndaangal gure jogiiɗe sarwisaaji bankeeji, nokkuuji coggu, e geɗe goɗɗe.<ref>{{Cite web|title=Botswana Places|website=Botswana.places-in-the-world.com|url=https://botswana.places-in-the-world.com/7739165-place-good-hope.html}}</ref> Goodhope ina woɗɗi Gaborone, laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]] ko ina tolnoo e 115 km.
Ummatore
== Yimɓe leydi ==
ndi ko 5 777 e binndital hitaande 2011.
== Ngomna ==
Goodhope woni ko e les diiwaan Goodhope-Mabule mo depitee Eric Molale lomtii e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.<ref>{{Cite news|last=Kavahematui|first=Justice|date=18 August 2015|title=Goodhope-Mabule's soaring unemployment and poverty rates - Botswana Guardian|language=en-gb|work=[[Botswana Guardian]]|url=http://www.botswanaguardian.co.bw/news/item/1468-goodhope-mabule-s-soaring-unemployment-and-poverty-rates.html|access-date=2018-11-18}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
jgi8powymykr36b9vs9xwzp82x5icmg
Goshwe
0
32218
182063
133467
2026-08-10T09:38:19Z
MOIBARDE
10068
Add link and reference
182063
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Goshwe[nonde?]''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri leydi [[Zimbaabwee]], nde ina waɗi duɗal leslesal ina wiyee duɗal leslesal Goshwe e duɗal hakkundeewal tokosal.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist54.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145416/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist54.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
Yimɓe leydi ndi ko 1 156 e binnditagol hitaande 2001.
Wuro ngoo woni ko e ngaynaaka jawdi e ndema gese. Goshwe ina anndaa kadi e kullon ladde e leɗɗe mum belɗe. Ina waɗi kadi nate kaaƴe cuuɗiiɗe ɗe heewɓe njiytaani. Goshwe feccii ko e pecce ɗiɗi mawɗe ; wuro caka ngo wonnoo ko kgotla, duɗal leslesal e duɗal hakkundeewal. galleeji kadi ina taartoo ɗeen njuɓɓudi laamu. Feccere woɗnde ndee ko Chilokoti ɗo ko ɓuri heewde e ndema waɗata.
Goshwe ina woɗɗi wuro ina wiyee Tutume 20 km, so a arii e wuro ngoo e ''YouTube'' aɗa yiya ɓuuɓri be’i e baali
A mbaalu baa
Duuɓi: leƴƴanɗe 9.0:09
Baali ina ngulla
Caɗeele fiyde ndeeɗoo fiilde?
Ƴeew ballal media.
e mooing na'i.
== Tuugnorgal ==
hdvi5imfuhf2709fverd1fgeesde5bg
182064
182063
2026-08-10T09:39:47Z
MOIBARDE
10068
add a category
182064
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Goshwe[nonde?]''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko sara keeri leydi [[Zimbaabwee]], nde ina waɗi duɗal leslesal ina wiyee duɗal leslesal Goshwe e duɗal hakkundeewal tokosal.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist54.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145416/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist54.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
Yimɓe leydi ndi ko 1 156 e binnditagol hitaande 2001.
Wuro ngoo woni ko e ngaynaaka jawdi e ndema gese. Goshwe ina anndaa kadi e kullon ladde e leɗɗe mum belɗe. Ina waɗi kadi nate kaaƴe cuuɗiiɗe ɗe heewɓe njiytaani. Goshwe feccii ko e pecce ɗiɗi mawɗe ; wuro caka ngo wonnoo ko kgotla, duɗal leslesal e duɗal hakkundeewal. galleeji kadi ina taartoo ɗeen njuɓɓudi laamu. Feccere woɗnde ndee ko Chilokoti ɗo ko ɓuri heewde e ndema waɗata.
Goshwe ina woɗɗi wuro ina wiyee Tutume 20 km, so a arii e wuro ngoo e ''YouTube'' aɗa yiya ɓuuɓri be’i e baali
A mbaalu baa
Duuɓi: leƴƴanɗe 9.0:09
Baali ina ngulla
Caɗeele fiyde ndeeɗoo fiilde?
Ƴeew ballal media.
e mooing na'i.
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
ajz0aina03i7fjcj1oj9y0m8rrt1kzp
Grootlaagte
0
32219
182062
133470
2026-08-10T09:28:50Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
182062
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Grootlaagte''' ko wuro e nder diiwaan [[Ganzi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Laamorde diiwaan oo, hono [[Ghanzi]], woni ko sara keerol leydi [[Namibiya|Namibi]]. Yimɓe Grootlaagte ko 483 e binndital hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=2007-11-24}}</ref>
"Grootlaagte" ko [[Afrikans]] e [[Holannda]] firti ko "lesre mawnde" (e ɗemngal: "lesre mawnde").
== Tuugnorgal ==
bxl5weprmtlpgzbgirm5i79abfkp7nv
Gulubane
0
32220
182059
133476
2026-08-10T09:13:30Z
MOIBARDE
10068
182059
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Gulubane''' ko wuro wonngo to bannge worgo Botswana e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo.
Wuro ngo ina waɗi cuuɗi joy: Chume, Nkau, Nkhwa, Madwala, e Matshingitsi. Nde sosaa ko e hitaande 1911. E wiyde Guide des villages de Botswana Gulubane ina joginoo 123 hoɗorde e yimɓe 609. E hitaande 2013, ina joginoo 897 yimɓe.
== Tuugnorgal==
igpszwa7ohwp3wvqils7s2hib8xxjip
182060
182059
2026-08-10T09:16:35Z
MOIBARDE
10068
Add link and references
182060
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Gulubane''' ko wuro wonngo to bannge worgo [[Botswana]] e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo.
Wuro ngo ina waɗi cuuɗi joy: Chume, Nkau, Nkhwa, Madwala, e Matshingitsi. Nde sosaa ko e hitaande 1911.<ref name="Ketumile">{{cite news|last1=Ketumile|first1=Kesentse|title=Oldest shop preserves Gulubane culture|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5098|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=22 August 2013}}</ref> E wiyde Guide des villages de Botswana Gulubane ina joginoo 123 hoɗorde e yimɓe 609.<ref>{{cite book|title=Guide to the Villages of Botswana|date=1973|publisher=Central Statistics Office, Ministry of Finance and Development Planning, Republic of Botswana|page=156|url=https://books.google.com/books?id=hgKzAAAAIAAJ&q=Gulubane,+Botswana|language=en}}</ref> E hitaande 2013, ina joginoo 897 yimɓe.<ref name="Ketumile2">{{cite news|last1=Ketumile|first1=Kesentse|title=Oldest shop preserves Gulubane culture|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5098|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=22 August 2013}}</ref><ref>{{cite news|last1=Kealeboga|first1=Keonee|title=Heavy rains derail plans|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/9889|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=20 March 2014|archive-date=28 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180328201725/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=9889|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5127|title=Welcome to Daily News .:. Features - Transport woes in Gulubane|access-date=28 March 2018|archive-date=28 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180328200145/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=5127|url-status=live}}</ref>
== Tuugnorgal==
juakvpef7f1yge46csuurh11mnqj6mb
182061
182060
2026-08-10T09:18:18Z
MOIBARDE
10068
add a category
182061
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Gulubane''' ko wuro wonngo to bannge worgo [[Botswana]] e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo.
Wuro ngo ina waɗi cuuɗi joy: Chume, Nkau, Nkhwa, Madwala, e Matshingitsi. Nde sosaa ko e hitaande 1911.<ref name="Ketumile">{{cite news|last1=Ketumile|first1=Kesentse|title=Oldest shop preserves Gulubane culture|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5098|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=22 August 2013}}</ref> E wiyde Guide des villages de Botswana Gulubane ina joginoo 123 hoɗorde e yimɓe 609.<ref>{{cite book|title=Guide to the Villages of Botswana|date=1973|publisher=Central Statistics Office, Ministry of Finance and Development Planning, Republic of Botswana|page=156|url=https://books.google.com/books?id=hgKzAAAAIAAJ&q=Gulubane,+Botswana|language=en}}</ref> E hitaande 2013, ina joginoo 897 yimɓe.<ref name="Ketumile2">{{cite news|last1=Ketumile|first1=Kesentse|title=Oldest shop preserves Gulubane culture|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5098|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=22 August 2013}}</ref><ref>{{cite news|last1=Kealeboga|first1=Keonee|title=Heavy rains derail plans|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/9889|access-date=28 March 2018|work=Daily News (Botswana)|date=20 March 2014|archive-date=28 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180328201725/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=9889|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/5127|title=Welcome to Daily News .:. Features - Transport woes in Gulubane|access-date=28 March 2018|archive-date=28 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180328200145/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=5127|url-status=live}}</ref>
== Tuugnorgal==
<references />
[[Category:Botswana]]
t3utowh44qxkr8g25bnxalbzsy8jbzc
Gumare
0
32221
182057
133479
2026-08-10T09:08:06Z
MOIBARDE
10068
Add links and references
182057
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Gumare''' walla '''Gomare''' ko wuro ladde tawaango e diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]], saraaji maayo Okavango. Yimɓe Gumare ko 6 067 e binnditagol 2001,<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census.|accessdate=2007-12-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref> kono ɓe ɓeydiima haa 8 532 e binnditagol 2011.<ref name="Census-2011-villages">{{Cite web|title=2011 Botswana Population and Housing Census|publisher=Botswana Central Statistics Office|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-date=23 September 2015|url-status=dead|df=dmy}}</ref>
Aeroport Gumare ina huutoree e laamorgo.
Juɓɓule laamu nay ceertuɗe ina njuɓɓina diiwaan Ngamiland :
Diiso diiwaan ;
Njuɓɓudi diiwaan oo ;
Njuɓɓudi leñol;
Yiilirde leydi.
Maun woni nokku njuɓɓudi laamu Ngamiland. Gumare woni nokkuure laamu lesdi Okavango Delta. Keeri laamu Okavango fuɗɗotoo ko Habu, ina heen Qangwa e Xaixai haa Gudigwa. Keeri mayri politik puɗɗotoo ko Etsha 1 haa Gudigwa. Gure cappanɗe jeeɗiɗi e jeeɗiɗi ina ngoodi e nder diiwaan Okavango, hay so tawii noon binnditagol ngol hitaande 2011 ngol limtii tan ko jeegom : Daonara, Ditshiping, Jao, Katamaga, Morutsha, e Xaxaba.
Okavango ko goonga ko feccere wootere tan e ekosistem Kalahari kaawningol. Okavango woni ko e nokku mo geɗe mum ngoni e ɓuuɓde, mo alaa ko woni e mum so wonaa yerɓooji leydi, diƴƴe e yerɓooji leydi. Ko ɗum waɗi aduna mum tagoore e leydi mbaylotoondi sahaa kala, ndi nganndu-ɗaa alaa ko waawi heen wonde. Ina woodi leyɗeele joorɗe, ɓulli, ɓulli, laddeeji, ɓulli, maayooji e duuɗe ɗe limotaako, ɗe mbaadiiji e mawneeki mum en ceerti.
Leƴƴi ɓurɗi heewde e nder diiwaan hee ko [[Botswana|Batawana]] en, Bayei en, Herero en e Bambukushu en, e Basubiya en. Ina heen kadi Banokaaji (Busmaan maayo), hoɗɓe asliiji Okavango en, hono Bakgalagadi en e Herero en. Ko ɓuri heewde e pelle ina mbaɗa koɗki mum en e saraaji maayo, ɗi ɓe kuutortoo ngam liggaade nguura e ndiyam jawdi. Ɓe ndema kadi e nder laddeeji ilam, ɓe ndema maaro e sorgo.
Golle faggudu mawɗe e nder Okavango ina njeyaa heen turism (hay so tawii sosiyeteeji turism ɗii ɓuri heewde ko sosiyeteeji janani), ndema jawdi, golle juuɗe e gollorɗe tokoose, e won e ndema. Distrik Okavango ɓuri heewde ko laddeeji, yimɓe mum ina njogii ndema no feewi ngam haajuuji mum en ñalnde kala. E hitaande 1975, Eɓɓaande Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam ƴellitaare wallitii yimɓe gure Gumare e Etsha ngam ƴellitde karallaagal mum en to bannge njuɓɓudi basket e nder basketuuji lolluɗi ummoriiɗi Bostwana, ko huunde nde alaa ɗo haaɗi. Basketuuji e geɗe goɗɗe tokoose, toowɗe, njaltinaa [[Gaborone]], njaltinaa toon feewde [[Amerik]] e Orop ngam yeeyde.
Hono no diiwanuuji goɗɗi ɗii e nder leydi [[Botswana]] nii, Okavango ina wondi e caɗeele teeŋtuɗe sabu ɓeydagol nguleeki weeyo e nder renndooji ɗii.
== Tuugnorgal ==
48dwuqftcoofl008a1sw3602dv97tqn
182058
182057
2026-08-10T09:11:16Z
MOIBARDE
10068
add a category
182058
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Gumare''' walla '''Gomare''' ko wuro ladde tawaango e diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]], saraaji maayo Okavango. Yimɓe Gumare ko 6 067 e binnditagol 2001,<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census.|accessdate=2007-12-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref> kono ɓe ɓeydiima haa 8 532 e binnditagol 2011.<ref name="Census-2011-villages">{{Cite web|title=2011 Botswana Population and Housing Census|publisher=Botswana Central Statistics Office|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-date=23 September 2015|url-status=dead|df=dmy}}</ref>
Aeroport Gumare ina huutoree e laamorgo.
Juɓɓule laamu nay ceertuɗe ina njuɓɓina diiwaan Ngamiland :
Diiso diiwaan ;
Njuɓɓudi diiwaan oo ;
Njuɓɓudi leñol;
Yiilirde leydi.
Maun woni nokku njuɓɓudi laamu Ngamiland. Gumare woni nokkuure laamu lesdi Okavango Delta. Keeri laamu Okavango fuɗɗotoo ko Habu, ina heen Qangwa e Xaixai haa Gudigwa. Keeri mayri politik puɗɗotoo ko Etsha 1 haa Gudigwa. Gure cappanɗe jeeɗiɗi e jeeɗiɗi ina ngoodi e nder diiwaan Okavango, hay so tawii noon binnditagol ngol hitaande 2011 ngol limtii tan ko jeegom : Daonara, Ditshiping, Jao, Katamaga, Morutsha, e Xaxaba.
Okavango ko goonga ko feccere wootere tan e ekosistem Kalahari kaawningol. Okavango woni ko e nokku mo geɗe mum ngoni e ɓuuɓde, mo alaa ko woni e mum so wonaa yerɓooji leydi, diƴƴe e yerɓooji leydi. Ko ɗum waɗi aduna mum tagoore e leydi mbaylotoondi sahaa kala, ndi nganndu-ɗaa alaa ko waawi heen wonde. Ina woodi leyɗeele joorɗe, ɓulli, ɓulli, laddeeji, ɓulli, maayooji e duuɗe ɗe limotaako, ɗe mbaadiiji e mawneeki mum en ceerti.
Leƴƴi ɓurɗi heewde e nder diiwaan hee ko [[Botswana|Batawana]] en, Bayei en, Herero en e Bambukushu en, e Basubiya en. Ina heen kadi Banokaaji (Busmaan maayo), hoɗɓe asliiji Okavango en, hono Bakgalagadi en e Herero en. Ko ɓuri heewde e pelle ina mbaɗa koɗki mum en e saraaji maayo, ɗi ɓe kuutortoo ngam liggaade nguura e ndiyam jawdi. Ɓe ndema kadi e nder laddeeji ilam, ɓe ndema maaro e sorgo.
Golle faggudu mawɗe e nder Okavango ina njeyaa heen turism (hay so tawii sosiyeteeji turism ɗii ɓuri heewde ko sosiyeteeji janani), ndema jawdi, golle juuɗe e gollorɗe tokoose, e won e ndema. Distrik Okavango ɓuri heewde ko laddeeji, yimɓe mum ina njogii ndema no feewi ngam haajuuji mum en ñalnde kala. E hitaande 1975, Eɓɓaande Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam ƴellitaare wallitii yimɓe gure Gumare e Etsha ngam ƴellitde karallaagal mum en to bannge njuɓɓudi basket e nder basketuuji lolluɗi ummoriiɗi Bostwana, ko huunde nde alaa ɗo haaɗi. Basketuuji e geɗe goɗɗe tokoose, toowɗe, njaltinaa [[Gaborone]], njaltinaa toon feewde [[Amerik]] e Orop ngam yeeyde.
Hono no diiwanuuji goɗɗi ɗii e nder leydi [[Botswana]] nii, Okavango ina wondi e caɗeele teeŋtuɗe sabu ɓeydagol nguleeki weeyo e nder renndooji ɗii.
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
0fpjwzdaj2zd359mivg3159pr3tyclt
Habu, Botswana
0
32222
182054
133484
2026-08-10T08:57:38Z
MOIBARDE
10068
Add link and reference
182054
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Habu''' ko wuro e nder leydi [[Botswana|Bostwana]], woni e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. Nde woni ko e nokku caka diiwaan oo, saraaji Okavango, ina waɗi duɗal leslesal. E hitaande 2011, nde wonnoo ko 533 neɗɗo, e hitaande 2001, nde wonnoo ko 304 neɗɗo.<ref>{{Cite web|url=http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|website=statsbots.org.bw|title=2011 Botswana Population and Housing Census. Population of towns villages and associated localities|access-date=22 June 2025|archive-date=13 November 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161113181931/http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|url-status=bot: unknown}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref>
== Tuugnorgal ==
t8ez380919xhae5w9db8oxzozwa7jqy
182055
182054
2026-08-10T08:59:11Z
MOIBARDE
10068
182055
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
| name = Habu
| postal_code =
| settlement_type = Village
| total_type =
| image_skyline =
| image_caption =
| image_flag =
| image_shield =
| image_map =
| subdivision_type = Country
| subdivision_name = {{flagicon|Botswana}} [[Botswana]]
| subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
| subdivision_name1 = [[North-West District (Botswana)|North-West]]
| subdivision_type2 =
| subdivision_name2 =
| subdivision_type3 =
| subdivision_name3 =
| coordinates = {{coord|19|50|24|S|22|23|05|E|display=title,inline}}
| pushpin_map = Botswana
| pushpin_label_position = bottom
| elevation_m =
| population_total = 533
| population_as_of = 2011
| website =
| timezone1 = [[Central Africa Time]]
| utc_offset1 = +2
| registration_plate =
}}
'''Habu''' ko wuro e nder leydi [[Botswana|Bostwana]], woni e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. Nde woni ko e nokku caka diiwaan oo, saraaji Okavango, ina waɗi duɗal leslesal. E hitaande 2011, nde wonnoo ko 533 neɗɗo, e hitaande 2001, nde wonnoo ko 304 neɗɗo.<ref>{{Cite web|url=http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|website=statsbots.org.bw|title=2011 Botswana Population and Housing Census. Population of towns villages and associated localities|access-date=22 June 2025|archive-date=13 November 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161113181931/http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|url-status=bot: unknown}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref>
== Tuugnorgal ==
hugp0xv859z1ksfper4xs1sxfo85xgz
182056
182055
2026-08-10T09:00:36Z
MOIBARDE
10068
add a category
182056
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
| name = Habu
| postal_code =
| settlement_type = Village
| total_type =
| image_skyline =
| image_caption =
| image_flag =
| image_shield =
| image_map =
| subdivision_type = Country
| subdivision_name = {{flagicon|Botswana}} [[Botswana]]
| subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
| subdivision_name1 = [[North-West District (Botswana)|North-West]]
| subdivision_type2 =
| subdivision_name2 =
| subdivision_type3 =
| subdivision_name3 =
| coordinates = {{coord|19|50|24|S|22|23|05|E|display=title,inline}}
| pushpin_map = Botswana
| pushpin_label_position = bottom
| elevation_m =
| population_total = 533
| population_as_of = 2011
| website =
| timezone1 = [[Central Africa Time]]
| utc_offset1 = +2
| registration_plate =
}}
'''Habu''' ko wuro e nder leydi [[Botswana|Bostwana]], woni e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo. Nde woni ko e nokku caka diiwaan oo, saraaji Okavango, ina waɗi duɗal leslesal. E hitaande 2011, nde wonnoo ko 533 neɗɗo, e hitaande 2001, nde wonnoo ko 304 neɗɗo.<ref>{{Cite web|url=http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|website=statsbots.org.bw|title=2011 Botswana Population and Housing Census. Population of towns villages and associated localities|access-date=22 June 2025|archive-date=13 November 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161113181931/http://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/2011%20Population%20and%20housing%20Census.pdf|url-status=bot: unknown}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
r52m8k4c9q5lg2hl3vhh0e311uaxe0f
Hatsalatladi
0
32223
182051
133488
2026-08-10T08:46:57Z
MOIBARDE
10068
182051
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hatsalatladi''' ko wuro e nder diiwaan Kweneng to Bostwana. Molepolole heedtiri ko 40 km fuɗnaange Molepolole. Yimɓe Hatsalatladi ko 609 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.
== Tuugnorgal ==
smghzs7ju3clnpq8ws9cjjbdg0hphac
182052
182051
2026-08-10T08:50:54Z
MOIBARDE
10068
Add link and reference
182052
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hatsalatladi''' ko wuro e nder diiwaan Kweneng to [[Botswana|Bostwana]]. Molepolole heedtiri ko 40 km fuɗnaange Molepolole. Yimɓe Hatsalatladi ko 609 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref>
== Tuugnorgal ==
n6yynepo8zbde4712xrjitn45lk7k5g
182053
182052
2026-08-10T08:51:54Z
MOIBARDE
10068
182053
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage-->
<!-- Basic info ---------------->
|official_name = Hatsalatladi
|other_name =
|native_name = <!-- for cities whose native name is not in English -->
|nickname =
|settlement_type = [[Village]]
|motto =
<!-- images and maps ----------->
|image_skyline =
|imagesize =
|image_caption =
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map =
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position =bottom
|pushpin_map_caption =Location in Botswana
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Country
|subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]]
|subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
|subdivision_name1 = [[Kweneng District]]
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|subdivision_type3 =
|subdivision_name3 =
|subdivision_type4 =
|subdivision_name4 =
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title =
|leader_name =
|leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->
|leader_name1 =
|leader_title2 =
|leader_name2 =
|leader_title3 =
|leader_name3 =
|leader_title4 =
|leader_name4 =
|established_title = <!-- Settled -->
|established_date =
|established_title2 = <!-- Incorporated (town) -->
|established_date2 =
|established_title3 = <!-- Incorporated (city) -->
|established_date3 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref =Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi =
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
|area_urban_km2 =
|area_urban_sq_mi =
|area_metro_km2 =
|area_metro_sq_mi =
|area_blank1_title =
|area_blank1_km2 =
|area_blank1_sq_mi =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of =2001
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total =609
|population_density_km2 =
|population_density_sq_mi =
|population_metro =
|population_density_metro_km2 =
|population_density_metro_sq_mi =
|population_urban =
|population_density_urban_km2 =
|population_density_urban_sq_mi =
|population_blank1_title =Ethnicities
|population_blank1 =
|population_blank2_title =Religions
|population_blank2 =
|population_density_blank1_km2 =
|population_density_blank1_sq_mi =
<!-- General information --------------->
|timezone =
|utc_offset =
|timezone_DST =
|utc_offset_DST =
|coordinates = {{coord|24|8|6|S|25|35|22|E|region:BW|display=inline}}
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|blank_name =
|blank_info =
|blank1_name =
|blank1_info =
|website =
|footnotes =
}}
'''Hatsalatladi''' ko wuro e nder diiwaan Kweneng to [[Botswana|Bostwana]]. Molepolole heedtiri ko 40 km fuɗnaange Molepolole. Yimɓe Hatsalatladi ko 609 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145459/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist20_30_31.html <!-- Bot retrieved archive -->|archivedate=2007-11-24}}</ref>
== Tuugnorgal ==
bz0ll8opij901m3hdkznox4w2y8zq7r
Hukuntsi
0
32224
182048
133491
2026-08-10T08:40:08Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
182048
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Hukuntsi''' ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi (Kalahari) e nder leydi [[Botswana|Bostwana]].
Hukuntsi, maanaa « ŋoral keewngal », innitiraa ko darnde mum e nder gure nay mawɗe e nder diiwaan mum jeereende Kgalagadi. Nde woni ko 114 kiloomeeteer e wuro Kang, sara laawol mawngol Gaborone-Ghanzi. Ko ina tolnoo e 4 654 neɗɗo e binnditagol ngol e hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11}}</ref> Ko ɓuri heewde e yimɓe Hukuntsi ko yimɓe Bangologa, leñol Tswana (Doggol leñol Sotho-Tswana).
Hukuntsi woni laamorgo diiwal [[Kgalagadi]] woylaare ngam non woni suudu hukuuma ladde ngam kuuɗe laamu. Ina tawee kadi e nder Hukuntsi opitaal e kilinik, duɗal leslesal 3 e duɗal hakkundeewal renndo 1. Ko woni e nder Hukuntsi ko galleeji hoɗɓe, restoraaji keewɗi take away, supermarchés jeyaaɓe e hoore mum, yeeyooɓe ɗiɗo, yeeyirdu kosam e yeeyirdu ceertundu. Wuro ngoo ina gollina boowal laaɗe diwooje Hukuntsi.
''Weather'' to Hukuntsi ina seerti no feewi- jammaaji cooyɗi no feewi e nder ndunngu e balɗe ngulɗe no feewi e nder ndunngu.
== Lokgwaabe ==
Lokgwabe ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi to [[Botswana|Bostwana]]. O woni ko e jeereende Kalahari, wuro ngoo ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 1 304 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.[citation needed]
To wuro Hukuntsi ina waɗi otel Entabeni ina waɗi haa 20 cuuɗi. Goɗɗum ko Shi Hotel kadi ina waɗi haa 20 suudu. Ina woodi nokku ɗo njippirtee ina wiyee CM ''apartments''.
== Yimɓe teskinaaɓe ==
Koolaaɗo kuuɓal
== Tuugnorgal ==
6t3rj8ym1gsiruxydl7ngpidpt4ycu9
182049
182048
2026-08-10T08:40:54Z
MOIBARDE
10068
add a category
182049
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Hukuntsi''' ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi (Kalahari) e nder leydi [[Botswana|Bostwana]].
Hukuntsi, maanaa « ŋoral keewngal », innitiraa ko darnde mum e nder gure nay mawɗe e nder diiwaan mum jeereende Kgalagadi. Nde woni ko 114 kiloomeeteer e wuro Kang, sara laawol mawngol Gaborone-Ghanzi. Ko ina tolnoo e 4 654 neɗɗo e binnditagol ngol e hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11}}</ref> Ko ɓuri heewde e yimɓe Hukuntsi ko yimɓe Bangologa, leñol Tswana (Doggol leñol Sotho-Tswana).
Hukuntsi woni laamorgo diiwal [[Kgalagadi]] woylaare ngam non woni suudu hukuuma ladde ngam kuuɗe laamu. Ina tawee kadi e nder Hukuntsi opitaal e kilinik, duɗal leslesal 3 e duɗal hakkundeewal renndo 1. Ko woni e nder Hukuntsi ko galleeji hoɗɓe, restoraaji keewɗi take away, supermarchés jeyaaɓe e hoore mum, yeeyooɓe ɗiɗo, yeeyirdu kosam e yeeyirdu ceertundu. Wuro ngoo ina gollina boowal laaɗe diwooje Hukuntsi.
''Weather'' to Hukuntsi ina seerti no feewi- jammaaji cooyɗi no feewi e nder ndunngu e balɗe ngulɗe no feewi e nder ndunngu.
== Lokgwaabe ==
Lokgwabe ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi to [[Botswana|Bostwana]]. O woni ko e jeereende Kalahari, wuro ngoo ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 1 304 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.[citation needed]
To wuro Hukuntsi ina waɗi otel Entabeni ina waɗi haa 20 cuuɗi. Goɗɗum ko Shi Hotel kadi ina waɗi haa 20 suudu. Ina woodi nokku ɗo njippirtee ina wiyee CM ''apartments''.
== Yimɓe teskinaaɓe ==
Koolaaɗo kuuɓal
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
mtmuidiilq8elrww79kextfvaz9ulne
182050
182049
2026-08-10T08:43:54Z
MOIBARDE
10068
182050
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
<!--See the Table at Infobox Settlement for all fields and descriptions of usage-->
<!-- Basic info ---------------->
|official_name = Hukuntsi
|other_name =
|native_name = <!-- for cities whose native name is not in English -->
|nickname =
|settlement_type = <!--For Town or Village (Leave blank for the default City)-->
|motto =
<!-- images and maps ----------->
|image_skyline =
|imagesize =
|image_caption =
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map =
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = Botswana<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position =bottom
|pushpin_map_caption =Location in Botswana
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Country
|subdivision_name = [[Image:Flag of Botswana.svg|25px]] [[Botswana]]
|subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
|subdivision_name1 = [[Kgalagadi District]]
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|subdivision_type3 =
|subdivision_name3 =
|subdivision_type4 =
|subdivision_name4 =
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title =
|leader_name =
|leader_title1 = <!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->
|leader_name1 =
|leader_title2 =
|leader_name2 =
|leader_title3 =
|leader_name3 =
|leader_title4 =
|leader_name4 =
|established_title = <!-- Settled -->
|established_date =
|established_title2 = <!-- Incorporated (town) -->
|established_date2 =
|established_title3 = <!-- Incorporated (city) -->
|established_date3 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref =Imperial <!--Enter: Imperial, if Imperial (metric) is desired-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi =
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
|area_urban_km2 =
|area_urban_sq_mi =
|area_metro_km2 =
|area_metro_sq_mi =
|area_blank1_title =
|area_blank1_km2 =
|area_blank1_sq_mi =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of =2011
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total =4,654
|population_density_km2 =
|population_density_sq_mi =
|population_metro =
|population_density_metro_km2 =
|population_density_metro_sq_mi =
|population_urban =
|population_density_urban_km2 =
|population_density_urban_sq_mi =
|population_blank1_title =Ethnicities
|population_blank1 =
|population_blank2_title =Religions
|population_blank2 =
|population_density_blank1_km2 =
|population_density_blank1_sq_mi =
<!-- General information --------------->
|timezone =
|utc_offset =
|timezone_DST =
|utc_offset_DST =
|coordinates = {{coord|23|59|56|S|21|46|48|E|region:BW|display=inline}}
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|blank_name = [[Köppen climate classification|Climate]]
|blank_info = [[Desert climate#Hot desert climates|BWh]]
|blank1_name =
|blank1_info =
|website =
|footnotes =
}}
'''Hukuntsi''' ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi (Kalahari) e nder leydi [[Botswana|Bostwana]].
Hukuntsi, maanaa « ŋoral keewngal », innitiraa ko darnde mum e nder gure nay mawɗe e nder diiwaan mum jeereende Kgalagadi. Nde woni ko 114 kiloomeeteer e wuro Kang, sara laawol mawngol Gaborone-Ghanzi. Ko ina tolnoo e 4 654 neɗɗo e binnditagol ngol e hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11}}</ref> Ko ɓuri heewde e yimɓe Hukuntsi ko yimɓe Bangologa, leñol Tswana (Doggol leñol Sotho-Tswana).
Hukuntsi woni laamorgo diiwal [[Kgalagadi]] woylaare ngam non woni suudu hukuuma ladde ngam kuuɗe laamu. Ina tawee kadi e nder Hukuntsi opitaal e kilinik, duɗal leslesal 3 e duɗal hakkundeewal renndo 1. Ko woni e nder Hukuntsi ko galleeji hoɗɓe, restoraaji keewɗi take away, supermarchés jeyaaɓe e hoore mum, yeeyooɓe ɗiɗo, yeeyirdu kosam e yeeyirdu ceertundu. Wuro ngoo ina gollina boowal laaɗe diwooje Hukuntsi.
''Weather'' to Hukuntsi ina seerti no feewi- jammaaji cooyɗi no feewi e nder ndunngu e balɗe ngulɗe no feewi e nder ndunngu.
== Lokgwaabe ==
Lokgwabe ko wuro e nder diiwaan Kgalagadi to [[Botswana|Bostwana]]. O woni ko e jeereende Kalahari, wuro ngoo ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 1 304 neɗɗo e binnditagol hitaande 2001.[citation needed]
To wuro Hukuntsi ina waɗi otel Entabeni ina waɗi haa 20 cuuɗi. Goɗɗum ko Shi Hotel kadi ina waɗi haa 20 suudu. Ina woodi nokku ɗo njippirtee ina wiyee CM ''apartments''.
== Yimɓe teskinaaɓe ==
Koolaaɗo kuuɓal
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
9jsxx1hs8vs02uie6w6im533jb0qidz
Hunhukwe
0
32225
182020
133494
2026-08-10T01:45:27Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
182020
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Hunhukwe''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko e bannge worgo diiwaan oo, ina waɗi duɗal leslesal e kilinik.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archivedate=2015-09-23}}</ref>
== Yimɓe leydi ==
ndi ko 753 e binnditagol hitaande 2011.
== Tuugnorgal ==
qjnga3nb1qkn8u0mxuyrws9z1l61g6o
182021
182020
2026-08-10T01:46:27Z
MOIBARDE
10068
add a category
182021
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Hunhukwe''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko e bannge worgo diiwaan oo, ina waɗi duɗal leslesal e kilinik.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|title=2011 Botswana Population and Housing Census|accessdate=2013-09-11|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archivedate=2015-09-23}}</ref>
== Yimɓe leydi ==
ndi ko 753 e binnditagol hitaande 2011.
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
rl2fbtuqd5smdn80xl9dt7f3ah8cktg
Ikoga
0
32226
182018
133497
2026-08-10T01:40:56Z
MOIBARDE
10068
Add link and reference
182018
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ikoga''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko saraaji Okavango Delta, ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 699 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
8dl2gprcpmdw9twsjklur74jerr7bx5
182019
182018
2026-08-10T01:42:05Z
MOIBARDE
10068
add a category
182019
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ikoga''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko saraaji Okavango Delta, ina waɗi duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 699 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
tp8w9xbhvutfjpoj2mgty4cav0ym6sm
Ikongwe
0
32227
182016
133500
2026-08-10T01:34:56Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
182016
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ikongwe''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. O woni ko 45 km fuɗnaange [[Mahalapye]]. Wuro ngo ina jogii duɗal leslesal, yimɓe mum ko 471 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145556/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
nm5d69p0fseccfnfnvcgmbavrvgtolz
182017
182016
2026-08-10T01:36:01Z
MOIBARDE
10068
Add category
182017
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ikongwe''' ko wuro e nder diiwaan hakkundeejo leydi [[Botswana|Bostwana]]. O woni ko 45 km fuɗnaange [[Mahalapye]]. Wuro ngo ina jogii duɗal leslesal, yimɓe mum ko 471 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2008-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145556/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist51.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
9m3wuh060awoaw39brqm8gjyxyy4rl1
Inalegolo
0
32228
182014
133504
2026-08-10T01:30:08Z
MOIBARDE
10068
Add links and references
182014
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Inalegolo''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko bannge worgo-fuɗnaange diiwaan oo, e nder jeereende Kalahari, nde jogii duɗal leslesal e posto cellal. Yimɓe leydi ndi ko 533 e binnditagol hitaande 2011.<ref>{{Cite web|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/4170|title=Welcome to Daily News .:. Dikgang - Mananeo a ka tokafatsa matshelo|access-date=14 April 2014|archive-date=10 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180410201818/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=4170|url-status=live}}</ref> Mawɗo wuro ngo wiyetee ko Kgosi Keamogetse Ghubi.'''<ref>{{Cite web |url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/4170|title=Welcome to Daily News .:. Dikgang - Mananeo a ka tokafatsa matshelo|access-date=14 April 2014|archive-date=10 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180410201818/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=4170|url-status=live}}</ref>'''
== Tuugnorgal ==
3f5croceh3bxdvr53oz6vyvl1i1vpi1
182015
182014
2026-08-10T01:31:29Z
MOIBARDE
10068
Add category
182015
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Inalegolo''' ko wuro e nder diiwaan [[Kgalagadi]] to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko bannge worgo-fuɗnaange diiwaan oo, e nder jeereende Kalahari, nde jogii duɗal leslesal e posto cellal. Yimɓe leydi ndi ko 533 e binnditagol hitaande 2011.<ref>{{Cite web|url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/4170|title=Welcome to Daily News .:. Dikgang - Mananeo a ka tokafatsa matshelo|access-date=14 April 2014|archive-date=10 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180410201818/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=4170|url-status=live}}</ref> Mawɗo wuro ngo wiyetee ko Kgosi Keamogetse Ghubi.'''<ref>{{Cite web |url=https://dailynews.gov.bw/news-detail/4170|title=Welcome to Daily News .:. Dikgang - Mananeo a ka tokafatsa matshelo|access-date=14 April 2014|archive-date=10 April 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180410201818/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=4170|url-status=live}}</ref>'''
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Botswana]]
j8006f0it448fz7auvu1qouzxzndv4v
Jwaneng
0
32229
182011
133793
2026-08-10T01:21:43Z
MOIBARDE
10068
Add links and references
182011
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Jwaneng''' ko wuro tawaango e diiwaan Fuɗnaange [[Botswana|Bostwana]], kono ngo jeyaaka e ngool, ko diiwaan ceertuɗo, jogiiɗo Diiso wuro mum.<ref>[http://www.laws.gov.bw/ Laws of Botswana] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110723192435/http://www.laws.gov.bw/|date=2011-07-23}}, [http://www.mlg.gov.bw/ Ministry of Local Government] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090718061659/http://www.mlg.gov.bw/|date=2009-07-18}}</ref>
== Tariya ==
Wuro ngoo sosaa ko e saraaji lowre diamant Jwaneng, nde hiisetee ko ɓuri alɗude e winndere ndee to bannge ŋakkeende diamant mo mbaydi gem. E fuɗɗoode maggal ko ‘wuro udditiingo’, firti ko ngam wuurde toon ina haani yamiroore ummoraade e joom en miniraagal, hono Debswana.<ref>{{Cite news|url=http://www.mmegi.bw/index.php?aid=51688&dir=2015/june/05|title=Botswana's poorest village is...|last=Mguni|first=Mbongeni|date=5 June 2015|work=[[Mmegi Online]]|access-date=2018-11-18}}</ref>
E hitaande 2015, Jwaneng ina joginoo 13 162 hoɗɓe. Nde anndiraa ko wuro ɗiɗaɓo ɓurngo alɗude e nder [[Botswana|Bostwana]], tawi baasal mum ina famɗi fotde 3%.
== Hortol ==
Wuro ngo e miniraagal ngal ko Aeroport Jwaneng woni ɗoon.
== Pijirlooji ==
Haa e hitaande 2023, fedde Jwaneng Galaksi F.C. ko kañum en ngoni ƴamooɓe lefol laamu [[Botswana|Bostwana]].
== Ƴeew kadi ==
Jwaneng ko nokku kuutorgal naange
== Tuugnorgal. ==
0glazjvvfhal8pqixn9z5llyopmlymn
182012
182011
2026-08-10T01:22:39Z
MOIBARDE
10068
Add category
182012
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Jwaneng''' ko wuro tawaango e diiwaan Fuɗnaange [[Botswana|Bostwana]], kono ngo jeyaaka e ngool, ko diiwaan ceertuɗo, jogiiɗo Diiso wuro mum.<ref>[http://www.laws.gov.bw/ Laws of Botswana] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110723192435/http://www.laws.gov.bw/|date=2011-07-23}}, [http://www.mlg.gov.bw/ Ministry of Local Government] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090718061659/http://www.mlg.gov.bw/|date=2009-07-18}}</ref>
== Tariya ==
Wuro ngoo sosaa ko e saraaji lowre diamant Jwaneng, nde hiisetee ko ɓuri alɗude e winndere ndee to bannge ŋakkeende diamant mo mbaydi gem. E fuɗɗoode maggal ko ‘wuro udditiingo’, firti ko ngam wuurde toon ina haani yamiroore ummoraade e joom en miniraagal, hono Debswana.<ref>{{Cite news|url=http://www.mmegi.bw/index.php?aid=51688&dir=2015/june/05|title=Botswana's poorest village is...|last=Mguni|first=Mbongeni|date=5 June 2015|work=[[Mmegi Online]]|access-date=2018-11-18}}</ref>
E hitaande 2015, Jwaneng ina joginoo 13 162 hoɗɓe. Nde anndiraa ko wuro ɗiɗaɓo ɓurngo alɗude e nder [[Botswana|Bostwana]], tawi baasal mum ina famɗi fotde 3%.
== Hortol ==
Wuro ngo e miniraagal ngal ko Aeroport Jwaneng woni ɗoon.
== Pijirlooji ==
Haa e hitaande 2023, fedde Jwaneng Galaksi F.C. ko kañum en ngoni ƴamooɓe lefol laamu [[Botswana|Bostwana]].
== Ƴeew kadi ==
Jwaneng ko nokku kuutorgal naange
== Tuugnorgal. ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
epxfizpigfiqoot22xxhnb7oh7alkcu
182013
182012
2026-08-10T01:25:18Z
MOIBARDE
10068
182013
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
|official_name = Jwaneng
|other_name =
|native_name = <!-- for cities whose native name is not in English -->
|nickname =
|settlement_type = Town
|motto =
|image_skyline =Welcome_to_Jwaneng.JPG
|imagesize =
|image_caption =
|image_flag =Flag_of_Jwaneng.png
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|city_logo =
|citylogo_size =
|image_map =
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map =Botswana <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
|subdivision_type = Country
|subdivision_name = [[Botswana]]
|subdivision_type1 = [[Districts of Botswana|District]]
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|subdivision_type3 =
|subdivision_name3 =
|subdivision_type4 =
|subdivision_name4 =
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title =
|leader_name =
|leader_title1 = Mayor
|leader_name1 = Olga Ditsie
|leader_title2 =
|leader_name2 =
|leader_title3 =
|leader_name3 =
|leader_title4 =
|leader_name4 =
|established_title =
|established_date =
|established_title2 = <!-- Incorporated (town) -->
|established_date2 =
|established_title3 = <!-- Incorporated (city) -->
|established_date3 =
|area_magnitude =
|area_footnotes =
|area_total_km2 = <!-- ALL fields dealing with a measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi =
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
|area_urban_km2 =
|area_urban_sq_mi =
|area_metro_km2 =
|area_metro_sq_mi =
|population_as_of = 2022
|population_footnotes = <ref name="Statistics Botswana - Census 2022 - Population of cities, towns and villages">{{Cite web |title=Statistics Botswana - Census 2022 - Population of cities, towns and villages |url=https://www.statsbots.org.bw/sites/default/files/publications/Population%20of%20Cities%20Towns%20and%20Villages%20%202022.pdf}}</ref>
|population_note =
|population_total = 18784
|population_density_km2 =
|population_density_sq_mi =
|population_metro =
|population_density_metro_km2 =
|population_density_metro_sq_mi =
|population_urban =
|population_density_urban_km2 =
|population_density_urban_sq_mi =
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
|population_density_blank1_km2 =
|population_density_blank1_sq_mi =
|timezone = GMT +2
|utc_offset =
|timezone_DST =
|utc_offset_DST =
|coordinates = {{coord|24|36|07|S|24|43|42|E|region:BW|display=inline,title}}
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> tags-->
|elevation_m = 1189
|elevation_ft =
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|blank_name = [[Köppen climate classification|Climate]]
|blank_info = [[Semi-arid climate#Hot semi-arid climates|BSh]]
|blank1_name =
|blank1_info =
|website =
|footnotes =
}} <!-- Infobox ends -->
'''Jwaneng''' ko wuro tawaango e diiwaan Fuɗnaange [[Botswana|Bostwana]], kono ngo jeyaaka e ngool, ko diiwaan ceertuɗo, jogiiɗo Diiso wuro mum.<ref>[http://www.laws.gov.bw/ Laws of Botswana] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110723192435/http://www.laws.gov.bw/|date=2011-07-23}}, [http://www.mlg.gov.bw/ Ministry of Local Government] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090718061659/http://www.mlg.gov.bw/|date=2009-07-18}}</ref>
== Tariya ==
Wuro ngoo sosaa ko e saraaji lowre diamant Jwaneng, nde hiisetee ko ɓuri alɗude e winndere ndee to bannge ŋakkeende diamant mo mbaydi gem. E fuɗɗoode maggal ko ‘wuro udditiingo’, firti ko ngam wuurde toon ina haani yamiroore ummoraade e joom en miniraagal, hono Debswana.<ref>{{Cite news|url=http://www.mmegi.bw/index.php?aid=51688&dir=2015/june/05|title=Botswana's poorest village is...|last=Mguni|first=Mbongeni|date=5 June 2015|work=[[Mmegi Online]]|access-date=2018-11-18}}</ref>
E hitaande 2015, Jwaneng ina joginoo 13 162 hoɗɓe. Nde anndiraa ko wuro ɗiɗaɓo ɓurngo alɗude e nder [[Botswana|Bostwana]], tawi baasal mum ina famɗi fotde 3%.
== Hortol ==
Wuro ngo e miniraagal ngal ko Aeroport Jwaneng woni ɗoon.
== Pijirlooji ==
Haa e hitaande 2023, fedde Jwaneng Galaksi F.C. ko kañum en ngoni ƴamooɓe lefol laamu [[Botswana|Bostwana]].
== Ƴeew kadi ==
Jwaneng ko nokku kuutorgal naange
== Tuugnorgal. ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
qcv2ux12gj8argw1uslzd1dka81caa1
Kacgae
0
32230
182009
133512
2026-08-09T15:57:33Z
MOIBARDE
10068
Add link and reference
182009
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kacgae''' ko wuro e nder diiwaan Ghanzi to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko e bannge worgo diiwaan oo, nde jogii ko duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 282 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
k777530716tfp8pzpd8c7vktax9vjpm
182010
182009
2026-08-09T15:58:25Z
MOIBARDE
10068
Add category
182010
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kacgae''' ko wuro e nder diiwaan Ghanzi to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko e bannge worgo diiwaan oo, nde jogii ko duɗal leslesal. Yimɓe leydi ndi ko 282 e binnditagol hitaande 2001.<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
0iuoxbm8e8sibsey8oc9t2xhc8ljape
Kachikau
0
32231
182007
133516
2026-08-09T15:51:01Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
182007
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kachikau''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko e fuɗnaange diiwaan oo, nde wonnoo ko adii ɗuum ko diiwaan [[Chobe]], nde ina waɗi duɗe leslese e hakkundeeje e nokku cellal. Yimɓe leydi ndi ko 881 e binnditagol hitaande 2001.'''<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>'''
== Tuugnorgal ==
ex5tp75gcw9cm5l51fun1iqbxz2zrlt
182008
182007
2026-08-09T15:51:45Z
MOIBARDE
10068
Add category
182008
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kachikau''' ko wuro e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi [[Botswana|Bostwana]]. Nde woni ko e fuɗnaange diiwaan oo, nde wonnoo ko adii ɗuum ko diiwaan [[Chobe]], nde ina waɗi duɗe leslese e hakkundeeje e nokku cellal. Yimɓe leydi ndi ko 881 e binnditagol hitaande 2001.'''<ref>{{cite web
|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145529/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist70_71_72_73.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref>'''
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
a0xtyyoljotbp70pqxqa967jmbmpewo
Kalahari Salt Pans
0
32233
181999
133522
2026-08-09T15:37:41Z
MOIBARDE
10068
181999
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.[1][2][3] Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.[1]
==Tuugnorgal==
gdnfjt4fxpzlan8ak4fqg0xzuctly69
182000
181999
2026-08-09T15:40:52Z
MOIBARDE
10068
182000
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.<ref name="btg" /><ref name="ea" /><ref name="et" /> Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.[1]
==Tuugnorgal==
qknddp3ky32pbr5bjtkep2f8b1c5of9
182001
182000
2026-08-09T15:41:39Z
MOIBARDE
10068
182001
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde. Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.[1]
==Tuugnorgal==
9y9dhxq0gpq2ufz02m6lu023x45g5pd
182002
182001
2026-08-09T15:43:22Z
MOIBARDE
10068
Add reference
182002
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde. Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.<ref name="et">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref>
==Tuugnorgal==
34c1isol30n2jmhsv7z7fpk1cai7rc7
182003
182002
2026-08-09T15:44:44Z
MOIBARDE
10068
Add reference
182003
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.<ref name="et2">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref> Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.<ref name="et">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref>
==Tuugnorgal==
fnzhbjcyjlmpi06ltbv121e4dwwsj6s
182004
182003
2026-08-09T15:46:20Z
MOIBARDE
10068
Add reference
182004
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.<ref name="et2">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref> <ref name="btg">{{Cite web|url=http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|title=Kalahari Salt Pans - Botswana Travel Guide|website=www.botswana-travel-guide.com|accessdate=2025-04-02|language=en|archive-date=2024-12-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20241205085913/http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|url-status=live}}</ref>Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.<ref name="et">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref>
==Tuugnorgal==
pjecd8fo8amz4h5lsovoc5jaweyhl4l
182005
182004
2026-08-09T15:47:48Z
MOIBARDE
10068
Add reference
182005
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.<ref name="et2">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref><ref name="btg">{{Cite web|url=http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|title=Kalahari Salt Pans - Botswana Travel Guide|website=www.botswana-travel-guide.com|accessdate=2025-04-02|language=en|archive-date=2024-12-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20241205085913/http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|url-status=live}}</ref><ref name="ea">{{Cite web|url=https://www.expertafrica.com/botswana/kalaharis-salt-pans|title=The Great Salt Pans | Makgadikgadi & Nxai | Botswana|website=www.expertafrica.com|accessdate=2 April 2025}}</ref>Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.<ref name="et">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref>
==Tuugnorgal==
pw9p45156uhnc0vmbiw4g6ecmkzl791
182006
182005
2026-08-09T15:48:43Z
MOIBARDE
10068
Add category
182006
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ko lowre salte Kalahari ɓuri''' mawnude e winndere nde.<ref name="et2">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref><ref name="btg">{{Cite web|url=http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|title=Kalahari Salt Pans - Botswana Travel Guide|website=www.botswana-travel-guide.com|accessdate=2025-04-02|language=en|archive-date=2024-12-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20241205085913/http://www.botswana-travel-guide.com/bradt_guide.asp?bradt=429|url-status=live}}</ref><ref name="ea">{{Cite web|url=https://www.expertafrica.com/botswana/kalaharis-salt-pans|title=The Great Salt Pans | Makgadikgadi & Nxai | Botswana|website=www.expertafrica.com|accessdate=2 April 2025}}</ref>Ina heen pan Makgadikgadi, Pan Nxai, Pan Sua, Pan Ntwetwe.<ref name="et">{{Cite web|url=https://www.enchantingtravels.com/travel-blog/see-kalahari-salt-pans/|title=Kalahari Salt Pans: Top Reasons Why You Should Visit This Place|date=2025-04-02|website=Enchanting Travels|accessdate=2025-04-02|language=en}}</ref>
==Tuugnorgal==
<references />
[[Category:Botswana]]
jgppsm1qr8esryvr18hjmkd79ow54is
Kang, Botswana
0
32235
181990
133533
2026-08-09T15:10:25Z
MOIBARDE
10068
add links
181990
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kang''' ko wuro<ref>{{Cite book|last=Traill|first=Anthony|title=A !Xóõ dictionary|date=1994|publisher=R. Köppe|isbn=978-3-927620-56-8|series=Quellen zur Khoisan-Forschung|location=Köln}}</ref> e nder diiwaan Kgalagadi to leydi Bostwana.
== Geografi ==
Jeereende Kalahari woni ko e laawol mawngol Trans-Kalahari hakkunde Ganzi e Sekoma. Kang ina hokka laawol feewde e nokku keeriiɗo Kgalagadi e nokku keeriiɗo Kalahari. Laawol ngol rewrude e Ghanzi ina yettoo keeri Namibi, ngol rewrude e Sekoma ngol ina yettoo Gaborone, laamorgo leydi Bostwana.
== Demokaraasi ==
Yimɓe leydi ndi ko 5 985 neɗɗo e binndital hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|access-date=2013-09-11}}</ref> Wuro ngoo ina mawni no feewi.
== Laamu ==
Kang fawii ko e les diiwaan Kgalagadi worgo. Talita Ko Depitee. Wuro ngoo feccii ko e diiwaanuuji jeeɗiɗi : diiwaan Gasegalo, diiwaan Gamonyemana (diiwaan mawɗo), diiwaan Gamotshoto, diiwaan Gapanyana, diiwaan Gamoriti, diiwaan Kaatshwene e diiwaan Tshwaragano. Ardii wuro ngoo ko mawɗo debbo, biyeteeɗo Kgosi Basadi Seipone, ɓiy mawɗo gonnooɗo mawɗo biyeteeɗo Churchill Pego Seipone.
Nokkuuji mawɗi ƴellitaare wuro ngoo ina njeyaa heen Depo Laabi Caɗtuɗi, Fedde Jaɓɓungal Jaɓɓungal (ina waɗi nokku ɗo petroŋ woni ɗoo), nokku ɗo laaɗe diwooje/jippirtee (e laawol Kang-Tsetseng). Birooji Departemaa Sarwiis Jaɓɓugol Laabi ina tawee heen. Mini nokku njuɓɓudi ladde/ nokku sarwisaaji ina tawee. Ina heen Centre Brigade e nokku polis. Kilinik cellal, Ñaawirde Toownde, Birooji ladde, Birooji Sosiyetee Power Botswana, Birooji Sosiyetee Utilities Water, Birooji Njuɓɓudi Facility.
== Jaangirde ==
Jaaɓihaaɗtirde diiwaan [[Botswana]] Open ina woni e nder ɓernde wuro ngo.
== Sigga ==
Kang woni galle Banke [[Gaborone]], Choppies ''Superstore'', Sefalana Cash and Carry, Kang Ultra Stop, Lodge Nkisi, Otel Nakabu, Lodge Echo, Hoɗorde Yame-Kele, Hoɗorde Kang, Hoɗorde Goo Baitshepi, Hoɗorde Kang VDC, Suudu PEP, Shoprite e Lavender ''Pharmacy''.
== Tuugnorgal ==
41410he6dduobo03iealbwvyf7ig48u
181993
181990
2026-08-09T15:13:21Z
MOIBARDE
10068
Add category
181993
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kang''' ko wuro<ref>{{Cite book|last=Traill|first=Anthony|title=A !Xóõ dictionary|date=1994|publisher=R. Köppe|isbn=978-3-927620-56-8|series=Quellen zur Khoisan-Forschung|location=Köln}}</ref> e nder diiwaan Kgalagadi to leydi [[Bostwana]].
== Geografi ==
Jeereende Kalahari woni ko e laawol mawngol Trans-Kalahari hakkunde Ganzi e Sekoma. Kang ina hokka laawol feewde e nokku keeriiɗo Kgalagadi e nokku keeriiɗo Kalahari. Laawol ngol rewrude e Ghanzi ina yettoo keeri [[Namibi]], ngol rewrude e Sekoma ngol ina yettoo Gaborone, laamorgo leydi [[Botswana|Bostwana]].
== Demokaraasi ==
Yimɓe leydi ndi ko 5 985 neɗɗo e binndital hitaande 2011.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923211953/http://www.cso.gov.bw/media/2011%20Census%20_Alphabetical%20Index%20_Population%20of%20Villages.pdf|url-status=dead|archive-date=2015-09-23|title=2011 Botswana Population and Housing Census|access-date=2013-09-11}}</ref> Wuro ngoo ina mawni no feewi.
== Laamu ==
Kang fawii ko e les diiwaan [[Kgalagadi]] worgo. Talita Ko Depitee. Wuro ngoo feccii ko e diiwaanuuji jeeɗiɗi : diiwaan Gasegalo, diiwaan Gamonyemana (diiwaan mawɗo), diiwaan Gamotshoto, diiwaan Gapanyana, diiwaan Gamoriti, diiwaan Kaatshwene e diiwaan Tshwaragano. Ardii wuro ngoo ko mawɗo debbo, biyeteeɗo Kgosi Basadi Seipone, ɓiy mawɗo gonnooɗo mawɗo biyeteeɗo Churchill Pego Seipone.
Nokkuuji mawɗi ƴellitaare wuro ngoo ina njeyaa heen Depo Laabi Caɗtuɗi, Fedde Jaɓɓungal Jaɓɓungal (ina waɗi nokku ɗo petroŋ woni ɗoo), nokku ɗo laaɗe diwooje/jippirtee (e laawol Kang-Tsetseng). Birooji Departemaa Sarwiis Jaɓɓugol Laabi ina tawee heen. Mini nokku njuɓɓudi ladde/ nokku sarwisaaji ina tawee. Ina heen Centre Brigade e nokku polis. Kilinik cellal, Ñaawirde Toownde, Birooji ladde, Birooji Sosiyetee Power Botswana, Birooji Sosiyetee Utilities Water, Birooji Njuɓɓudi Facility.
== Jaangirde ==
Jaaɓihaaɗtirde diiwaan [[Botswana]] Open ina woni e nder ɓernde wuro ngo.
== Sigga ==
Kang woni galle Banke [[Gaborone]], Choppies ''Superstore'', Sefalana Cash and Carry, Kang Ultra Stop, Lodge Nkisi, Otel Nakabu, Lodge Echo, Hoɗorde Yame-Kele, Hoɗorde Kang, Hoɗorde Goo Baitshepi, Hoɗorde Kang VDC, Suudu PEP, Shoprite e Lavender ''Pharmacy''.
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
4kfdxf93fc3rsi4f01srjkq9f97yzsa
Karakobis
0
32236
181981
133536
2026-08-09T14:55:45Z
MOIBARDE
10068
Add links and reference
181981
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Karakobis''' (Karaakubis) ko wuro tokooso e nder diiwaan Ganzi to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko sara keeri leydi [[Namibiya|Namibi]]. Yimɓe ɓee ko 785 e fawaade e binnditagol 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> Hoɗɓe e Karakobis ina njeyaa e leƴƴi keewɗi ceertuɗi, won heen ummorii ko [[Afrik]] worgo e [[Namibiya|Namibi]]. Ina jeyaa heen barolong en, basarwa en, baherero en, bakgalagadi en, batlharo en. Karakobis ina jogii ƴellitaare seeɗa so wonaa e wallitde golle laamu baɗɗe faayiida. Ina woodi kgotla, duɗal leslesal VDC, duɗal leslesal laamu, birooji renndo laamu, kilinik safaara laamu e birooji ndema laamu. Yimɓe Karakobis ɓuri wuurde ko e nguura e ndema tokoosa. "Leyɗeele" (gese) e postooji jawdi ina ngondi e wuro ngoo.
Karakobis ina jogii sifaa keeriiɗo, ko ɗum woni ƴaañorgal Kapaa, Hawaii.
== Tuugnorgal ==
b47amwco0ondx65rdf554iwthnrjsub
181982
181981
2026-08-09T14:57:25Z
MOIBARDE
10068
Add category
181982
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Karakobis''' (Karaakubis) ko wuro tokooso e nder diiwaan Ganzi to leydi [[Botswana|Bostwana]]. Ngo woni ko sara keeri leydi [[Namibiya|Namibi]]. Yimɓe ɓee ko 785 e fawaade e binnditagol 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|title=Distribution of population by sex by villages and their associated localities: 2001 population and housing census|accessdate=2007-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071124145523/http://www.cso.gov.bw/html/census/dist80_81.html|archivedate=2007-11-24|url-status=dead}}</ref> Hoɗɓe e Karakobis ina njeyaa e leƴƴi keewɗi ceertuɗi, won heen ummorii ko [[Afrik]] worgo e [[Namibiya|Namibi]]. Ina jeyaa heen barolong en, basarwa en, baherero en, bakgalagadi en, batlharo en. Karakobis ina jogii ƴellitaare seeɗa so wonaa e wallitde golle laamu baɗɗe faayiida. Ina woodi kgotla, duɗal leslesal VDC, duɗal leslesal laamu, birooji renndo laamu, kilinik safaara laamu e birooji ndema laamu. Yimɓe Karakobis ɓuri wuurde ko e nguura e ndema tokoosa. "Leyɗeele" (gese) e postooji jawdi ina ngondi e wuro ngoo.
Karakobis ina jogii sifaa keeriiɗo, ko ɗum woni ƴaañorgal Kapaa, Hawaii.
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Bostwana]]
2vz2qakgzw4dsoqoe11n20l1pacdct6
Samaʼila Mamman
0
42358
181977
175434
2026-08-09T14:49:17Z
Ilya Discuss
10103
181977
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sama ʼ ila Mamman''' suɓaama senator ngam diiwal Katsina Cakaari [[Diiwal Katsína|lesdi Katsina]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref>
== Jibineede e fuɗɗoode golle ==
Mamman janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, Kaduna (1968–1969) o naati [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]], [[Zariya|Zaria]], o heɓi bak makko e hitaande 1972 e B.Sc. Faggudu. O heɓi Dipolom Post Graduate e faggudu ƴellitaare to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife e hitaande 1973. O naati e golle laamu (Service Civil fédéral), o woppi golle makko e golle Sekreteruuji duumiiɗi. O toɗɗaama Komisinaajo ceede haa lesdi Kaduna, Jaagorɗo Filu nder hitaande 1986 e Jaagorɗo Ndemri nder hitaande 1990. Nastugo nder filu, o laati ardiiɗo Kaduna Investments Company, nden o huwi nder Yiilirde New African Mill Merchant Bank, Banki woyla, lesdi Naajeeriya Ceil Kadu O Naajeeriya).
== Golle Senaa ==
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Mamman toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Kisal & Hakkilantaagal, Taariindi, Njulaagu, Kaalis & Ngalu (hooreejo) e Peewnugol Ngenndi. Mamman toɗɗaama hooreejo Senaa, kono o woppi golle e lewru ut 2000 caggal bayyinaango ciimtol fedde nde senaateer Ibrahim Kuta ardii, ina yuurnitoo ŋakkeende kaalis e nder nanondiral senaa, e ittugol hooreejo senaa Chuba Okadigbo . Ciimtol BBC News hollitii wonde deƴƴere ndee waɗi ko sabu Mamman ina tuuma fenaande. Kono e lewru oktoobar 2002, o ñaawi jaaynde ''New Nigerian Newspapers'' nde o yaltini daartol ngol o wiyi o woppii laamu sabu o tawtoraama ko boni e fedde Kuta. O hollitii o woppii laamu e yiɗde makko.
E nder ƴeewndo senaateeruuji e lewru desaambar 2001, ThisDay hollitii wonde o seeɗa tawtoreede suudu nduu. Caggal nde Ñaawirde Toownde Adunaare ƴetti kuulal e lewru oktoobar 2002 wonde duunde Bakassi jeyaa ko e Kameruun, Mamman wiyi yo reento ngam daɗndude baasal hare.
Sabu luural hakkunde makko e hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e balloowo mum e nder Senaa, Mamman yalti e PDP, o naati e lannda yimɓe leydi Najeriya (ANPP) ko adii wooteeji 2003.
== Caggal golle ==
E hitaande 2005 Mamman heɓi teddungal ngenndiwal Ofisee Ordre de la République Fédérale (OFR). O naati e yiilirde fedde wiyeteende UnityBank Plc e hitaande 2006.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
a05hbf73f7hqw7w8pnkrugxmub0pism
181978
181977
2026-08-09T14:50:10Z
Ilya Discuss
10103
181978
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sama ʼ ila Mamman''' suɓaama senator ngam diiwal Katsina Cakaari [[Diiwal Katsína|lesdi Katsina]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref>
== Jibineede e fuɗɗoode golle ==
Mamman janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, Kaduna (1968–1969) o naati [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]], [[Zariya|Zaria]], o heɓi bak makko e hitaande 1972 e B.Sc. Faggudu. O heɓi Dipolom Post Graduate e faggudu ƴellitaare to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife e hitaande 1973. O naati e golle laamu (Service Civil fédéral), o woppi golle makko e golle Sekreteruuji duumiiɗi. O toɗɗaama Komisinaajo ceede haa lesdi Kaduna, Jaagorɗo Filu nder hitaande 1986 e Jaagorɗo Ndemri nder hitaande 1990. Nastugo nder filu, o laati ardiiɗo Kaduna Investments Company, nden o huwi nder Yiilirde New African Mill Merchant Bank, Banki woyla, lesdi Naajeeriya Ceil Kadu O Naajeeriya)..<ref name="ubank">{{cite web|url=http://unitybanknigeria.net/unityselector.php?id=1&action=about#d|title=Our Board of Directors|publisher=Unity Bank|accessdate=2010-06-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724115717/http://unitybanknigeria.net/unityselector.php?id=1&action=about#d|archive-date=2011-07-24|url-status=dead}}</ref>
== Golle Senaa ==
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Mamman toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Kisal & Hakkilantaagal, Taariindi, Njulaagu, Kaalis & Ngalu (hooreejo) e Peewnugol Ngenndi. Mamman toɗɗaama hooreejo Senaa, kono o woppi golle e lewru ut 2000 caggal bayyinaango ciimtol fedde nde senaateer Ibrahim Kuta ardii, ina yuurnitoo ŋakkeende kaalis e nder nanondiral senaa, e ittugol hooreejo senaa Chuba Okadigbo . Ciimtol BBC News hollitii wonde deƴƴere ndee waɗi ko sabu Mamman ina tuuma fenaande. Kono e lewru oktoobar 2002, o ñaawi jaaynde ''New Nigerian Newspapers'' nde o yaltini daartol ngol o wiyi o woppii laamu sabu o tawtoraama ko boni e fedde Kuta. O hollitii o woppii laamu e yiɗde makko.
E nder ƴeewndo senaateeruuji e lewru desaambar 2001, ThisDay hollitii wonde o seeɗa tawtoreede suudu nduu. Caggal nde Ñaawirde Toownde Adunaare ƴetti kuulal e lewru oktoobar 2002 wonde duunde Bakassi jeyaa ko e Kameruun, Mamman wiyi yo reento ngam daɗndude baasal hare.
Sabu luural hakkunde makko e hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e balloowo mum e nder Senaa, Mamman yalti e PDP, o naati e lannda yimɓe leydi Najeriya (ANPP) ko adii wooteeji 2003.
== Caggal golle ==
E hitaande 2005 Mamman heɓi teddungal ngenndiwal Ofisee Ordre de la République Fédérale (OFR). O naati e yiilirde fedde wiyeteende UnityBank Plc e hitaande 2006.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
122idmh2ohjz8odkvcgaq1l4yxhqaes
181979
181978
2026-08-09T14:53:35Z
Ilya Discuss
10103
181979
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sama ʼ ila Mamman''' suɓaama senator ngam diiwal Katsina Cakaari [[Diiwal Katsína|lesdi Katsina]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam Republiki Nayaɓo Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref>
== Jibineede e fuɗɗoode golle ==
Mamman janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, Kaduna (1968–1969) o naati [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]], [[Zariya|Zaria]], o heɓi bak makko e hitaande 1972 e B.Sc. Faggudu. O heɓi Dipolom Post Graduate e faggudu ƴellitaare to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife e hitaande 1973. O naati e golle laamu (Service Civil fédéral), o woppi golle makko e golle Sekreteruuji duumiiɗi. O toɗɗaama Komisinaajo ceede haa lesdi Kaduna, Jaagorɗo Filu nder hitaande 1986 e Jaagorɗo Ndemri nder hitaande 1990. Nastugo nder filu, o laati ardiiɗo Kaduna Investments Company, nden o huwi nder Yiilirde New African Mill Merchant Bank, Banki woyla, lesdi Naajeeriya Ceil Kadu O Naajeeriya)..<ref name="ubank">{{cite web|url=http://unitybanknigeria.net/unityselector.php?id=1&action=about#d|title=Our Board of Directors|publisher=Unity Bank|accessdate=2010-06-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724115717/http://unitybanknigeria.net/unityselector.php?id=1&action=about#d|archive-date=2011-07-24|url-status=dead}}</ref>
== Golle Senaa ==
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Mamman toɗɗaa e goomuuji ko faati e Etikaaji, Kisal & Hakkilantaagal, Taariindi, Njulaagu, Kaalis & Ngalu (hooreejo) e Peewnugol Ngenndi. Mamman toɗɗaama hooreejo Senaa, kono o woppi golle e lewru ut 2000 caggal bayyinaango ciimtol fedde nde senaateer Ibrahim Kuta ardii, ina yuurnitoo ŋakkeende kaalis e nder nanondiral senaa, e ittugol hooreejo senaa Chuba Okadigbo . Ciimtol BBC News hollitii wonde deƴƴere ndee waɗi ko sabu Mamman ina tuuma fenaande. Kono e lewru oktoobar 2002, o ñaawi jaaynde ''New Nigerian Newspapers'' nde o yaltini daartol ngol o wiyi o woppii laamu sabu o tawtoraama ko boni e fedde Kuta. O hollitii o woppii laamu e yiɗde makko.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-26|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=2009-11-18}}</ref><ref>{{cite web|url=http://edition.cnn.com/2000/WORLD/africa/08/09/nigeria.senate.reut/|title=Nigerian senate president impeached after corruption inquiry|work=CNN|date=August 9, 2000|accessdate=2010-06-26}}</ref><ref>{{cite web|url=https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/872987.stm|date=10 August 2000|title=New leader for Nigerian senate|work=BBC News|access-date=2010-06-26}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/15/20021015news24.html|title=Ex-Senate Leader Sues New Nigerian, PDP Chief|author=Jare Ilelaboye|work=ThisDay|date=2002-10-15|accessdate=2010-06-26|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20041124040011/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/10/15/20021015news24.html|archivedate=2004-11-24}}</ref>
E nder ƴeewndo senaateeruuji e lewru desaambar 2001, ThisDay hollitii wonde o seeɗa tawtoreede suudu nduu. Caggal nde Ñaawirde Toownde Adunaare ƴetti kuulal e lewru oktoobar 2002 wonde duunde Bakassi jeyaa ko e Kameruun, Mamman wiyi yo reento ngam daɗndude baasal hare.
Sabu luural hakkunde makko e hooreejo leydi Olusegun Obasanjo e balloowo mum e nder Senaa, Mamman yalti e PDP, o naati e lannda yimɓe leydi Najeriya (ANPP) ko adii wooteeji 2003.
== Caggal golle ==
E hitaande 2005 Mamman heɓi teddungal ngenndiwal Ofisee Ordre de la République Fédérale (OFR). O naati e yiilirde fedde wiyeteende UnityBank Plc e hitaande 2006.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
nuik2geobz6uls7ha8evs54ry3l91su
Salisu Matori
0
42365
182076
175454
2026-08-10T10:56:48Z
Ilya Discuss
10103
182076
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salisu Ibrahim Musa Matori''' suɓaama senaajo diiwal Bauchi South nder [[diiwal Bauchi]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP).
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Matori toɗɗaa e goomuuji ko faati e yah-ngartaa (hooreejo), geɗe rewɓe, ndema, kaalis & jawdi, jaŋde e turism & pinal.
E lewru ut 2000, o innitiraa ko ciimtol ngol goomu ngu senaateer Idris Kuta ardii nguu yaltini, ngu wiɗtiino ŋakkeende kaalis e nder nanondiral Senaa. Senator Matori ina tuuma yoɓde ko ɓuri heewde e asiraagal otooji Asaambele ngenndi, kono caggal ɗuum o woppitaa denndaangal bonanndeeji ɗi o waɗi caggal nde juɓɓule ɗee mbaɗi wiɗto laaɓtungo.
E nder balɗe garooje wooteeji 2003 o wonti hooreejo fedde kampaañ Abubakar Rimi .
E lewru feebariyee 2003 o woppi lannda yimɓe leydi Nijeer fof (ANPP).
E hitaande 2010 Matori wonnoo ko tergal e Goomu Peewnugol e Peeje mo ardiiɓe Fuɗnaange mbaɗi ngam tabitinde wonde worgo gooto suɓaama e wooteeji hooreleydaagu 2011, wonaa hooreejo leydi jooni oo, hono [[Goodluck Jonathan]], ummoriiɗo fuɗnaange.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
d5crgtloofadrt7px8co4wdx8i9nyqs
182077
182076
2026-08-10T10:57:53Z
Ilya Discuss
10103
182077
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salisu Ibrahim Musa Matori''' suɓaama senaajo diiwal Bauchi South nder [[diiwal Bauchi]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP).<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=2010-06-26}}</ref>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Matori toɗɗaa e goomuuji ko faati e yah-ngartaa (hooreejo), geɗe rewɓe, ndema, kaalis & jawdi, jaŋde e turism & pinal.
E lewru ut 2000, o innitiraa ko ciimtol ngol goomu ngu senaateer Idris Kuta ardii nguu yaltini, ngu wiɗtiino ŋakkeende kaalis e nder nanondiral Senaa. Senator Matori ina tuuma yoɓde ko ɓuri heewde e asiraagal otooji Asaambele ngenndi, kono caggal ɗuum o woppitaa denndaangal bonanndeeji ɗi o waɗi caggal nde juɓɓule ɗee mbaɗi wiɗto laaɓtungo.
E nder balɗe garooje wooteeji 2003 o wonti hooreejo fedde kampaañ Abubakar Rimi .
E lewru feebariyee 2003 o woppi lannda yimɓe leydi Nijeer fof (ANPP).
E hitaande 2010 Matori wonnoo ko tergal e Goomu Peewnugol e Peeje mo ardiiɓe Fuɗnaange mbaɗi ngam tabitinde wonde worgo gooto suɓaama e wooteeji hooreleydaagu 2011, wonaa hooreejo leydi jooni oo, hono [[Goodluck Jonathan]], ummoriiɗo fuɗnaange.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
as2tq050vgucb98xr9rk9ywt9w55dhd
182078
182077
2026-08-10T11:00:33Z
Ilya Discuss
10103
182078
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salisu Ibrahim Musa Matori''' suɓaama senaajo diiwal Bauchi South nder [[diiwal Bauchi]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP).<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=2010-06-26}}</ref>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Matori toɗɗaa e goomuuji ko faati e yah-ngartaa (hooreejo), geɗe rewɓe, ndema, kaalis & jawdi, jaŋde e turism & pinal.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-26|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=2009-11-18}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.newswatchngr.com/editorial/allaccess/2002/18112002/sr11117163840.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Dirty Senators|author=Tobs Agbaegbu|date=January 14, 2003|accessdate=2010-06-26|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120312072714/http://www.newswatchngr.com/editorial/allaccess/2002/18112002/sr11117163840.htm|archivedate=March 12, 2012|newspaper=[[Newswatch (Nigeria)|Newswatch]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://1and1.thisdayonline.com/archive/2003/02/28/20030228pxt02.html|title=2 PDP Senators Defect to ANPP|work=ThisDay|date=2003-02-28|accessdate=2010-06-26}}{{dead link|date=May 2018|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
E lewru ut 2000, o innitiraa ko ciimtol ngol goomu ngu senaateer Idris Kuta ardii nguu yaltini, ngu wiɗtiino ŋakkeende kaalis e nder nanondiral Senaa. Senator Matori ina tuuma yoɓde ko ɓuri heewde e asiraagal otooji Asaambele ngenndi, kono caggal ɗuum o woppitaa denndaangal bonanndeeji ɗi o waɗi caggal nde juɓɓule ɗee mbaɗi wiɗto laaɓtungo.
E nder balɗe garooje wooteeji 2003 o wonti hooreejo fedde kampaañ Abubakar Rimi .
E lewru feebariyee 2003 o woppi lannda yimɓe leydi Nijeer fof (ANPP).
E hitaande 2010 Matori wonnoo ko tergal e Goomu Peewnugol e Peeje mo ardiiɓe Fuɗnaange mbaɗi ngam tabitinde wonde worgo gooto suɓaama e wooteeji hooreleydaagu 2011, wonaa hooreejo leydi jooni oo, hono [[Goodluck Jonathan]], ummoriiɗo fuɗnaange.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
cjj31qx22ovbb2n4hn3whdh12wvkczq
182079
182078
2026-08-10T11:01:35Z
Ilya Discuss
10103
182079
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Salisu Ibrahim Musa Matori''' suɓaama senaajo diiwal Bauchi South nder [[diiwal Bauchi]], [[Naajeeriya]] haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP).<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=2010-06-26}}</ref>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. <ref>"FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999". Psephos. Retrieved 2010-06-26.</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa e lewru suwee 1999, Matori toɗɗaa e goomuuji ko faati e yah-ngartaa (hooreejo), geɗe rewɓe, ndema, kaalis & jawdi, jaŋde e turism & pinal.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-26|url-status=usurped|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=2009-11-18}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.newswatchngr.com/editorial/allaccess/2002/18112002/sr11117163840.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Dirty Senators|author=Tobs Agbaegbu|date=January 14, 2003|accessdate=2010-06-26|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120312072714/http://www.newswatchngr.com/editorial/allaccess/2002/18112002/sr11117163840.htm|archivedate=March 12, 2012|newspaper=[[Newswatch (Nigeria)|Newswatch]]}}</ref><ref>{{cite web|url=http://1and1.thisdayonline.com/archive/2003/02/28/20030228pxt02.html|title=2 PDP Senators Defect to ANPP|work=ThisDay|date=2003-02-28|accessdate=2010-06-26}}{{dead link|date=May 2018|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
E lewru ut 2000, o innitiraa ko ciimtol ngol goomu ngu senaateer Idris Kuta ardii nguu yaltini, ngu wiɗtiino ŋakkeende kaalis e nder nanondiral Senaa. Senator Matori ina tuuma yoɓde ko ɓuri heewde e asiraagal otooji Asaambele ngenndi, kono caggal ɗuum o woppitaa denndaangal bonanndeeji ɗi o waɗi caggal nde juɓɓule ɗee mbaɗi wiɗto laaɓtungo.
E nder balɗe garooje wooteeji 2003 o wonti hooreejo fedde kampaañ Abubakar Rimi .
E lewru feebariyee 2003 o woppi lannda yimɓe leydi Nijeer fof (ANPP)..<ref>{{cite web|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=176325|title=Northern Leaders: North Can Win Without Zoning|author=Chuks Okocha and Sufuyan Ojeifo|date=2010-06-21|work=ThisDay|accessdate=2010-06-26|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100625004323/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=176325|archivedate=2010-06-25}}</ref>
E hitaande 2010 Matori wonnoo ko tergal e Goomu Peewnugol e Peeje mo ardiiɓe Fuɗnaange mbaɗi ngam tabitinde wonde worgo gooto suɓaama e wooteeji hooreleydaagu 2011, wonaa hooreejo leydi jooni oo, hono [[Goodluck Jonathan]], ummoriiɗo fuɗnaange.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
9ijld79h306gn5cgx6rq6b2uqnmxth9
Yakubu Gowon
0
42569
182022
176523
2026-08-10T01:51:44Z
MOIBARDE
10068
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:1|0|2 */
182022
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Yakubu Dan'juma "Jack" Gowon GCFR''' (hausa en wi'etee; jibinaa ko 19 Oktoobar 1934) ko seneraal Naajeeriya e dowla, o laati hooreejo konu lesdi Naajeeriya diga hitaande 1966 haa 1975.<ref>{{cite news|title=General Yakubu 'Jack' Gowon at 85|url=https://guardian.ng/opinion/general-yakubu-jack-gowon-at-85/|location=Lagos, Nigeria|date=2019-11-01|access-date=2024-08-29|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref name="Britannica" />
Gowon woni hooreejo lesdi Naajeeriya wakkati konu lesdi Naajeeriya, anndiraama kadi konu Biafra ɗo o hokki wolde mawnde "no victor, no vanquished" haa timminorde konu ngam wallugo sembiɗinki e jokkirli. Gowon hollitii wonde o waɗaani hay huunde bonnde e nder wolde nde, kadi ardorde makko hisnii leydi ndii.<ref>{{cite news|title=Did we really have no victor, no vanquished?|url=https://businessday.ng/columnist/article/did-we-really-have-no-victor-no-vanquished/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-07-03|date=2020-07-07|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]}}</ref><ref>{{cite web|last=247ureports.com|date=2013-09-22|title=Crimes Against Humanity: Why Yakubu Gowon And Accomplices Should Face Trial|url=https://newsghana.com.gh/crimes-against-humanity-why-yakubu-gowon-and-accomplices-should-face-trial/|access-date=2021-03-14|website=[[News Ghana]]}}</ref><ref>{{cite news|date=2020-01-18|last=Wahab|first=Bayo|title=Gowon speaks on civil war, says he didn't commit any crime|url=https://www.pulse.ng/news/local/gowon-speaks-on-civil-war-says-he-didnt-commit-any-crime/wqyzw16|access-date=2021-03-14|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref>
Kerecee’en Angalteer. iwde e leñol Ngas tokosol e nder Fuɗnaange Naajeeriya, Gowon ko ngenndiyanke Naajeeriya, kadi ko goonɗinɗo ngootaagu e ngootaagu Naajeeriya. Ummital maako dow laamu ɓaawo kuugal lesdi 1966, nden o semmbini laamu sooja’en haa lesdi Naajeeriya. Ndeen noon, Gowon woni hooreejo leydi Nijeer ko ɓuri juutde e jokkondire, o laamiima fotde duuɓi jeenay haa o fooli laamu e nder kuudetaa 1975 mo Brigadier Murtala Mohammed waɗi.<ref>{{cite web|title=Archbishop welcomes Nigeria's General Yakubu Gowon to Lambeth Palace|date=2016-09-16|url=https://www.archbishopofcanterbury.org/speaking-and-writing/latest-news/news-archive-2016/archbishop-welcomes-nigerias-general-yakubu|access-date=2024-08-29|website=The Archbishop of Canterbury}}</ref><ref>{{Cite news|date=2018-10-23|title=Nigeria's unity, not negotiable, says Gowon|url=https://punchng.com/nigerias-unity-not-negotiable-says-gowon/|access-date=2021-03-26|newspaper=[[The Punch]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Adewole|first=Segun|date=2021-01-15|title=Pictorial: Key actors of Nigeria's Civil War (1966-1970)|url=https://punchng.com/pictorial-key-actors-of-nigerias-civil-war-1966-1970/|access-date=2025-06-11|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Yakubu Gowon – Nigeria's Prodigious War General|url=https://africa360degrees.com/honour-roll/politics-civil-rights/yakubu-gowon-nigerias-prodigious-war-general/|access-date=2020-05-26|website=Africa 360 Degrees|archive-date=2020-06-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20200605082851/https://africa360degrees.com/honour-roll/politics-civil-rights/yakubu-gowon-nigerias-prodigious-war-general/|url-status=dead}}</ref>
== Nguurndam gadano ==
Gowon ko Ngas (Angas) ummoriiɗo Lur, wuro tokooso e nder nokku laamu Kanke hannde oo e nder diiwaan Plateau. Jibnaaɓe makko, Nde Yohanna e Matwok Kurnyang, njalti Wusasa, Zaria, ngam wonde misiyoŋaaji fedde misiyoŋaaji Eklesiya (CMS) e balɗe gadane nguurndam Gowon. Baaba makko ina manti nde o resi ñalnde 26 abriil 1923, ñalnde heen dewgal laamɗo Albert e laamɗo debbo Elizabeth Bowes-Lyon (caggal ɗuum laamɗo George VI e laamɗo debbo Elizabeth yumma laamɗo). Gowon ko joyaɓo e sukaaɓe sappo e gooto. O mawni ko to Zaria, o heɓi toon nguurndam makko e jaŋde makko gila e cukaagu makko. E nder duɗal, Gowon hollitii wonde ko o daɗndoowo keewɗo faayiida : ko kanko woni gooliiɗo fuku koyɗe duɗal ngal, ko kanko woni dognoowo pole, e dognoowo dingiral juutngal. O fooli limngal kilooji duɗal ngal e hitaande makko adannde. Ko kanko kadi wonnoo kapiteen boksi.<ref>{{cite web|last=Dibdin|first=Emma|date=2021-04-12|title=Take a Deep Dive Into Royal Family History With Our Interactive Windsor Family Tree|url=https://www.townandcountrymag.com/society/a20736482/british-royal-family-tree/|access-date=2021-05-24|website=Town & Country}}</ref> .<ref>''Daily Trust'', 19 October 2004 (Chief Sunday Awoniyi).</ref>
== Fuɗɗoode golle ==
Gowon naati konu leydi Naajeeriya e hitaande 1954, o heɓi yamiroore makko e wonde lietnaa ɗiɗaɓo ñalnde 19 oktoobar 1955, ñalngu ngu o dañi duuɓi 21. O janngi ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde konu laamɗo Sandhurst, to Angalteer (1955–56), to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu, to Camberley, to leydi Angalteer (1962) kam e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Joint Staff, to Latimer, e hitaande 1965. O yi’i golle e nder leydi Konngo e nder fedde Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade jam, e hitaande 1960 jappeere komandaajo haa hitaande 1966, e oon sahaa o woniino lietnaa kolonel haa jooni..<ref>Forsyth, Frederick. ''Biafra Story'', Leo Cooper, 2001. {{ISBN|0-85052-854-2}}.</ref>
== Kuudetaa 1966 ==
Kabaaruuji goɗɗi: Kuudetaa leydi Nijeer e hitaande 1966
E lewru Yarkoma hitaande 1966, o wonti hooreejo konu Naajeeriya ɓurɗo famɗude e duuɓi 31, sabu kuudetaa konu mo fedde ofiseeji tokoosi e gardagol Major Chukwuma Kaduna Nzeogwu addani laamu siwil Naajeeriya foolde. E nder ndee ɗoo kuudetaa, ko ɓuri heewde e ardiiɓe leyɗeele worgo e hirnaange mbaraama, ina jeyaa heen Sir Abubakar Tafawa Balewa, gardiiɗo jaagorɗe leydi Nijeer ; Sir Ahmadu Bello, sardauna mo Sokoto e hooreejo diiwaan worgo; e Samuel Akintola, hooreejo leydi diiwaan hirnaange, Lietnaa Kolonel Artur Unegbe e woɗɓe heewɓe. Ndeen Lietnaa Kolonel Gowon artii e kursus mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Joint Staff College, Latimer UK balɗe ɗiɗi ko adii kuudetaa oo – gargol mum ko juuti, ina gasa tawa ina waawi ittude mo e doggol hitooɓe Staff) ngam jaɓɓaade ɗaɓɓaande Fuɗnaange ngam ñaawde kuudetaa ɓeydii tikkere Fuɗnaange. Ballal mawngal ina woodi wonande pelle kuudetaaji ɗii ummoraade e Diiwaan Fuɗnaange oo kam e jaayndeeji "Lagos-Ibadan" ɓurɗi heewde bannge nano.
== Kuudetaa konte lewru juko ==
== Kabaaruuji goɗɗi: 1966 kuudetaa Nijeer ==
Ndeen arii Decree Aguyi Ironsi limre 34, nde holliti ittugol laamu fedde ndee ngam wallitde dowla gooto, darnde nde won e yimɓe Hoɗɓe-haa teeŋti e taƴre mawnde e nder Diiso ngenndiijo Igbo-dominated of Nigeria e Southerns (NCNC) firti ɗum wrong a Northerns[18][18] (haa teeŋti e Igbo) etaade heɓtude denndaangal leƴƴi laamu e nder leydi ndii. Fuɗnaange-rewo ina woɗɗi no feewi diiwanuuji Hirnaange e Fuɗnaange to bannge jaŋde (feccere e mum en ko sabu reentaade doosɗe lislaam e ethos pinal e renndo hirnaange), tawi noon ko ɓuri heewde e Fuɗnaange-Igbo en ina tawtoree tawo e nder sarwisaaji laamu fedde ndee.
Anniya Murtala Mohammed e wondiiɓe mum waɗooɓe kuudetaa ko ngam ƴellitde seerndude diiwaan Fuɗnaange oo e Naajeeriya fof, kono caggal ɗuum ɓe ndartinii peeje maɓɓe e wasiyaaji keewɗi, e nder heen ko heewi e gollotooɓe laamu toowɓe e ñaawooɓe e nder laamuuji Naajeeriya, e ko ɓuri teeŋtude ko poliseeji Amerik ofiseeji sukaaɓe ndeen pelliti innirde Lietnaa Kolonel Gowon, mo nganndu-ɗaa alaa ko woni e mum so wonaa tawtoreede kewuuji haa ndeen, hooreejo leydi Najeriya. Nde o ummii e laamu Gowon wayli Ironsi mo o woppi doosgal fedde nde.
== Hooreejo leydi ==
E hitaande 1966, Gowon suɓaa yo won hooreejo leydi. Haa e oon sahaa, Gowon ina heddii e wonde soldaat jom golle mo alaa ko woni e mum so wonaa politik, haa nde kewuuji muusɗi ɗii mbaɗi e hitaande ndee, ɗoon e ɗoon, o waɗti mo e darnde ardorde, nde tawnoo ko o baawɗo wonde fof, ko o neɗɗo worgo, mo wonaano Hausa walla Fulani, mo alaa ko woni e mum so wonaa iwdi Islaam mo yimɓe mum ina ɓuuɓtoo e jiiɓru leƴƴi.
Gowon ɓamti hoore maako laabi ɗiɗi dow hooreejo lesdi Naajeeriya. Gowon wonnoo ko Lietnaa Kolonel nde o ummii e laamu kesu nguu e nder leydi Naajeeriya ñalnde 1 lewru nduu hitaande 1966, kono ofiseeji mawɗi goɗɗi ko wayi no Komodor Joseph Wey, Brigadier Babafemi Ogundipe, e Kolonel Robert Adebayo ko e nder laamu mawngu nguu e militeeruuji maɓɓe. Ngam dartinde darnde makko e wonde hooreejo leydi, Gowon ƴetti hoore mum, o wonti Major-General ko adii nde wolde hakkunde leyɗeele fuɗɗotoo e hitaande 1967, o wonti Seneraal timmuɗo e joofnirde wolde hakkunde leyɗeele e hitaande 1970.
== Ardiiɗo wolde nder leydi ==
== Kabaaruuji goɗɗi: Hare nder leydi Najeriya ==
E nder fawaade e ceergal fuɗnaange, Gowon yahri ko yaawi ngam leefɗinde ballal diiwaan oo, o yamiri sosde dowlaaji kesi sappo e ɗiɗi ngam lomtaade diiwanuuji nay ɗii. Jeegom e ɗeen dowlaaji ina njogii pelle tokoose ɗe ɗaɓɓunoo sosde dowla gila e kitaale 1950. Gowon hiisiima no haanirta nii wonde leƴƴi pamari fuɗnaange ɗii mballataa Igbos en e dow tiiɗnaare, sibu ina mbaawi jogaade dowlaaji mum en so tawii darnde seertude ndee foolaama. Heewɓe e konu fedde nde haɓannoo e wolde hakkunde leyɗeele Naajeeriya, anndiraande kadi wolde Biafran, ngam artirde diiwaan Fuɗnaange oo e fedde nde, ko terɗe pelle tokoose.
Hare ndee waɗii lebbi capanɗe tati, nde joofi ko e lewru Yarkomaa 1970. E jaɓde darnde Biafra nde aldaa e sarɗi, Gowon hollitii wonde alaa fof ɗo fooli, alaa ɗo fooli. E nder ngool ruuhu, duuɓi caggal ɗuum bayyinaa ko yonta moƴƴitingol, moƴƴitingol, e nanondiral. Boom coggu petroŋ, puɗɗinooɗo sabu ɓeydagol coggu petroŋ (ko ɓuri heewde e ngalu leydi ndii) e nder luumo winndereejo e hitaande 1973, ɓeydi mbaawka laamu fedde ndee e ƴettude ɗeen golle.
Wonno ko jokkere enɗam hakkunde Diiwaan Fuɗnaange e laamu fedde toppitiinde ko fayti e worgo, tawi ko Gowon ardii ɗum. Ñalnde 4–5 lewru Yarkomaa 1967, e dow ɗaɓɓaande hooreejo leydi Biafran, hono Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu, ngam hawrude e jeewte tan ko e leydi ndi alaa ko woni e mum, batu ngu Gowon, Ojukwu e terɗe goɗɗe e nder Goomu Toowngu Konu nguu tawtoraama, yuɓɓinaama to Aburi to leydi Gana, faandaare mum hollitaama ko ngam haɓaade leydi Nijeer fedde diiwanuuji. Dañal ngalɗoo batu ko nanondiral Aburi. Nanondiral Aburi ngal yi’aani lewru, sibu laamu ngu Gowon ardii ngu ina joginoo miijo mawngo e ngalu potngu heɓeede, haa teeŋti noon e ngalu petroŋ ngu ina ɗaminaa maa ɓeydo sibu ko resooji njiytaa e nokku hee e nder cagataagal kitaale 1960. Wi'aama walaa ko laarani tabitinki, Gowon e Ojukwu fuu ɗon mari anndal dow ko laarani limngal petrolji mawɗi nder nokkuure nde'e, nde hannde mawni haa laati limngal faggudu lesdi Naajeeriya.
== Naatgol hakkunde hirnaange hitaande 1967 ==
E nder doggol ngam ƴeewtaade batte laamu Ojukwu to Fuɗnaange, Gowon anndinii ñalnde 5 lewru Mbooy hitaande 1967 feccere diiwanuuji tati Naajeeriya ɗii e nder diiwanuuji 12 : Diiwanuuji Fuɗnaange-rewo, Diiwanuuji Fuɗnaange-rewo, Diiwanuuji Kano, Diiwanuuji Fuɗnaange-Cakaari, Diiwanuuji Benue-Plateau, Diiwanuuji Kwaster, Diiwanuuji LadW e Diiwanuuji Hirnaange Diiwaan Fuɗnaange Ojukwu, Dowla Rivers, Dowla Fuɗnaange-rewo, e Dowla Fuɗnaange-Caka. Dowlaaji ɗi ngonaa Igbo en Fuɗnaange-Fuɗnaange e Maayooji ɗi njoginoo restoraaji petroŋ e jokkondiral e maayo, ndartinaama ngam seerndude nokkuuji Igbo en ɗii no dowri Fuɗnaange-Cakaari nii.Gooto e geɗe luulndiiɗe ɗeeɗoo golle ko Gowon ƴettiti Port Harcourt, wuro mawngo e nder Niger Delta e Ikwejares Fuɗnaange, e nder Ikwejares Sud, e nder leydi Niger Reserves Naajeeriya ɓurduɗe mawnugo, nder lesdi Rivers kesum, ɗon semmbiɗina ɗuuɗal yimɓe Igbo'en wurooɓe ton. Doggol heewɓe e maɓɓe ngarta e gure mum en to "Igbo heartland" to Fuɗnaange leydi Nijeer ɗo ɓe njiyri ɓurde kisal, ina tuumaa ko luural wonande politik Gowon "no victor, no vanquished", nde wonnoo e joofnirde wolde ndee, jawdi ndi ɓe ngoppi ndii, ko ɓiɓɓe leydi Rivers State mbiyata ɗum.
Hakkunde darorɗe lewru sulyee 1967, konu fedde nde e konu leydi Nijeer nanngi duunde Bonny e nder diiwaan Niiseer, ɓe keɓi heen doole mum en e nokkuuji Shell-BP baɗɗi faayiida. Golle ɗee puɗɗii kadi e lewru mee 1968, nde Nijeer heɓti Port Harcourt. Koɗki mayri bonniino, ina haani feewnireede. Pewnugol e njeeygu petroŋ ina jokki, kono ko e tolno les. Timmingol e hitaande 1969 terminal keso to Forçados addani peewnugol ngol ɓeydaade gila e 142 000 barel/ñalngu e hitaande 1958 haa 540 000 barel/ñalngu e hitaande 1969. E hitaande 1970, ngolɗoo limoore ɓeydiima laabi ɗiɗi haa 1,08 miliyoŋ barel/ñalngu.
Leƴƴi tokoosi e nder diiwaan Fuɗnaange ɗii, ɓuri waawde wonde ko ɗi ngonaa sanguine en e ko fayti e seertude, sibu ɗum firtata ko wuurde e nder ko ɓe cikkata ko leñol ngol Igbo en ɓuri heewde. Woɓɓe ɓe naa Igbo'en jooɗiiɓe nder diiwal Fuunaange, ɓe ɗon ƴama ballal cemmbiɗngal haa hare Biafra, malla boo ɓe mballiri bannge fedde nde ngam ɓe nasta nder konu Naajeeriya, ɓe hokka ɗum anndal dow kuuɗe konu Biafran. Kono won heen mbaɗii geɗe tiiɗɗe e laamu Biafra, tawi N.U. Akpan ina woni Sekereteer laamu nguu, Lietnaa Kolonel (caggal ɗuum Major-Seneraal) Philip Effiong, ina woni hooreejo konu Biafra e woɗɓe hono mawɓe Bassey e Graham-Douglas ina ngondi e golle maantiniiɗe goɗɗe.
Ñalnde 30 mee 1967, Ojukwu jaabtii bayyinaango Gowon ngoo, o bayyini seertude Diiwaan Fuɗnaange oo, mo nganndu-ɗaa hannde ko Republique de Biafra. Ɗumɗoon noon ko ngam fuɗɗoraade hare duumotoonde fotde lebbi 30, e yiyde maayde ko ina tolnoo e 100 000 soldaat fedde ndee e miliyoŋaaji tati hareeji e siwil en Biafran, ko ɓuri heewde e maɓɓe maayi ko e heege e nder njiimaandi leydi Nijeer. Hare nden yi'i yaajingo mawngo nder konu Naajeeriya nder mawnugo e ɓesdaari mawɗum nder softugo konu lesdi Naajeeriya, nden boo konu lesdi Naajeeriya jibinaama nder wolde nden. Kono, luural mawngal ina taarii golle weeyo ɗe konu leydi Najeriya, nde tawnoo hoɗɓe heewɓe e leydi Biafra, ina jeyaa heen gollotooɓe Croix-Rouge, misiyoŋaaji janani e jaayndiyankooɓe, ina tuuma konu leydi Najeriya ina jokki e haɓaade yimɓe siwil en, nokkuuji ballondiral e nokkuuji luumooji. Gowon yedditii ɗeen haalaaji e dow deeƴre, yantude e haalaaji ɗi konu makko waɗi ko wayi no warngooji, warngooji keewɗi e yimɓe siwil en e loppitgol keewngol e nokkuuji ɗi ɓe keɓi ɗii ; kono gooto e komanndaaji makko e sahaa wolde, hono Benjamin Adekunle ina wayi no rokkii heen seeɗa hoolaare e ɗeen haalaaji e nder deftere mum, tawi ina yaafnoo ɗum en wonde ko geɗe wolde ɗe ngalaa nafoore.
== "Alaa jaaliiɗo, alaa jaaliiɗo" ==
== Gowon e hitaande 1966 ==
Hare ndee joofi ko ñalnde 13 lewru bowte hitaande 1970, nde Kolonel Olusegun Obasanjo jaɓi dokkugol konu Biafran. Janngo mum, Obasanjo hollitii ngonka kaa e rajo gonnooɗo rebel en Rajo Biafra Enugu. Gowon caggal ɗuum waɗi konngol mum lollungol "alaa jaaliiɗo, alaa foolɗo", o rewi heen ko yaafuya wonande ko ɓuri heewde e tawtoranooɓe fitinaaji Biafra, kam e porogaraam "Njoɓdi, moƴƴitingol, e moƴƴitingol", ngam feewnude bonneede mawɗe baɗnooɗe e duuɓi dufragi e nder dufragi konno. Won e ɗeen golle meeɗaa yaltude e alluwal diidi. Ko jiidaa e ɗuum, politik laamu Gen. Gowon ngam accude tan ko 20 pounds wonande Biafrannaaɓe jogiiɓe konte banke e nder leydi Nijeer ko adii wolde, tawa ko e dow ballal kaalis gooto, ko ɗum huunde nde liggotooɓe ballal caggal leydi e nokkuuji ɗii fof njiyti ɗum, sibu ɗum addani Bifrannaaɓe waɗde ko heewi e ñamaale, loppitgol e wuyɓe e nder nokku hee caggal wolde nde.
Kuulal goɗngal ngal Gowon waɗi e tolno boom petroŋ ko jogaade ko won e yimɓe cikkata ko batte bonɗe e faggudu leydi Najeriya e nder duuɓi garooji ɗii, hay so tawii noon batte mum ko yaawi ina famɗi no feewi – dekere makko indigenization e hitaande 1972, nde hollitii geɗe keewɗe e faggudu leydi Najeriya ko ɓuri rulimign out- tawtoreede jananɓe e fannuuji keewɗi goɗɗi. Ndee ɗoo yamiroore rokkii nafooje winndereyankooje to Naajeeriyankooɓe heewɓe jokkondirɓe no feewi kono hollitii wonde ina bonna no feewi e njulaagu ngu wonaa petroŋ e nder faggudu Naajeeriya.
Duuɓi ɓaawo konu lesdi Naajeeriya yi’i Naajeeriya heɓi nasaraaku cemmbiɗinki, cemmbiɗinki petroŋ, cemmbiɗinki faggudu nder wakkati man, kuuɗe laamu lesdi Naajeeriya mawni haa ko meeɗaay heɓuki, bee nanta ɓesdugo ceede ko heɓata nder ceede petroŋ. Kono kadi, ooɗoo sahaa yiytii ɓeydagol jaawngol e njulaagu, ko ɓuri heewde e njulaagu, e nder ardiiɓe laamu fedde ndee ; e hay so tawii hooreejo leydi ndii e hoore mum, hono Seneraal Gowon, meeɗaa yiyeede e golle bonɗe ɗee, omo heewi tuumeede wonde omo ɓuuɓna golle gollotooɓe makko e sehilaaɓe makko.
Ñalnde 1 oktoobar 1974, e nder luural laaɓtungal e fodoore makko adannde, Gowon hollitii wonde Niiseer heddoraaki laamu siwil haa hitaande 1976, o hollitii kadi wonde ñalngu rokkude laamu nguu maa jokku haa abada. Yanti heen, sabu ɓeydagol birooji, ina woodi tuumeede ɓeydagol njulaagu. Ɓeydagol jawdi e nder leydi ndi addani ɗum en waɗde kaayitaaji naatgol fenaande. Wonno haalaaji tonngoode kaaƴe e ceene naatnaaɗe e nder leydi ndi, e Seneraal Gowon e hoore mum o wiyi e jaayndeyaagal leydi ngoɗndi wonde "caɗeele tan ɗe Naajeeriya jogii ko no o huutortoo kaalis mo o jogii oo."
== Haala armada simme ==
Ko boni e njuɓɓudi laamu Gowon, haa arti noon e haala "armada cement" lolluka, e nder ndunngu 1975, nde porto Lagos wonti jamma, teemedde laanaaji ina njiɗi jippinde semmbe. Won ɗo, agents laamu Naajeeriya siifondirii e 68 liggotooɓe winndereyankooɓe ceertuɓe ngam yettinde fotde 20 miliyoŋ ton semmbe e nder hitaande wootere haa Lagos, hay so tawii noon porto mum ina waawi jaɓde tan ko miliyoŋ ton kargo e hitaande kala. Ko ɓuri bonde nii, nanondiral semmbe ngal moƴƴaani, ina waɗi kuule demurrage (demurrage clauses) moƴƴe no feewi wonande yeeyooɓe ɓee, ɗum firti ko bidsee oo fuɗɗiima ustaade so tawii laanaaji ɗii njooɗiima e porto ina ɗaminii jippinde (walla hay so tawii ɗi njooɗiima e portooji mum en ina ɗaminii yamiroore yahde Niiseer). Laamu leydi Naajeeriya faamaani no feewi mawnugol majjere mum haa laamorgo leydi Lagos ngo yani haa laaɓi cer, haa ko ina wona 100 000 mbuuɗu ina waawi rewde heen. Oon sahaa noon ko juuti. Eɓɓooje mayre ngam salaade nanondiral semmbeeji ɗii e waɗde kuuge kuuɓtodinɗe e kala laanaaji diwooje naatɗi e leydi ndii, haɓɓi leydi ndii e ñaawoore winndere ndee fotde duuɓi keewɗi, haa arti noon e kuulal Ñaawirde Toownde Amerik e hitaande 1983.
== Liɓgol ==
Kabaaruuji goɗɗi: Kuudetaa leydi Nijeer e hitaande 1975
Ɗeeɗoo bonanndeeji ngaddi mettere mawnde e nder konu nguu. Ñalnde 29 sulyee 1975, nde Gowon tawtortee batu OAU to Kampala, fedde ofiseeji e gardagol kolonel Joe Nanven Garba habri wonde o foolii laamu. Fewnooɓe kuudetaa ɓee toɗɗiima brigadier Murtala Muhammed yo won hooreejo laamu kesu ngu, e brigadier Olusegun Obasanjo won cukko makko.
== Ko o soldaat ==
== Duuɓi e nder eggol ==
Gowon caggal ɗuum yahi eggude to leydi Angalteer, ɗo o heɓi doktoraa makko. e ganndal politik nde o woni almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Warwick. Hoɗorde makko ɓurnde mawnude to Angalteer woni ko e keerol worgo Londres e Hertfordshire, ɗo o wonti no feewi e nder renndo Engele en e nokku makko. O waɗii dumunna gardiiɗo ekkol e nder ekkol makko, St Mary la Virgin, Monken Hadley.
== Haa warngo Murtala ==
== Kabaaruuji goɗɗi: 1976 eɓɓoore kuudetaa leydi Nijeer ==
E lewru feebariyee 1976, Murtala Mohammed waraa e kuudetaa mo alaa ko nafi, tawi ko Lietnaa Kolonel Buka Suka Dimka ardii ɗum, tawi ina jeyaa heen Gowon. E wiyde "konngol" Dimka, o hawri e Gowon to Londres, o heɓi ballal e makko ngam kuudetaa oo. Yanti heen, Dimka siftinii ko adii warngo mum wonde faandaare kuudetaa oo ko artirde Gowon hooreejo leydi. Ngam ko ñaawirdu kuudetaa holliti, Gowon hollitii wonde laamu leydi Najeriya ina yiɗi ɗum, o itti ɗum darnde makko tawa o alaa, o taƴaa pension makko.
Gowon yaafaama haa ragare, kanko bee hooreejo leydi Biafra gonnooɗo, Emeka Ojukwu, wakkati Republique ɗiɗaɓre lesdi Shehu Shagari. Darnde seneraal Gowon artiraaka haa hitaande 1987 kono ko seneraal Ibraahiima Babangida.
== Nguurndam caggal ==
== Gowon e hitaande 2007 ==
Caggal nde o heɓi doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Warwick, Gowon wonti porfeseer ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Jos e nder cakkital kitaale 1980.Gowon sosi fedde mum e hitaande 1992 ina wiyee Yakubu Gowon Centre. Fedde nde'e wi'i ɗon huuwa dow kuuje nder lesdi Naajeeriya bana laamu booɗɗum bana no nyawji nyawuuji ɗon mari haaje heɓugo nyawji SIDA, nyawuuji gine, e malaria. Yanti heen, Gen. Gowon ina jeyaa kadi e porogaraam ngam haɓaade mborosaaji Gine kam e porogaraam VIH e Fonds mondial de Geneve.
== E lewru noowammbar 2020, depitee Tom Tugendhat, ==
nde o wolwanno dow laamu Naajeeriya dow cemmbiɗinki seppooji mawɗi ɗi 2020 #EndSARS, o tuumi Gowon ngam lootugo "feccere Banki lesdi Naajeeriya" ɓaawo o fooɗi laamu nder kuudetaa 1975.Haala man, ko arandeere nde o yiɗi hawtugo bee Kushop bee Matthewla, ɗon fooɗa e nder jaaynde ngenndiire mawnde wiyeteende Daily Trust sifotoonde haala ka nanndi e majjere ko wayi no "ina saɗi faamde no tergal parlemaa Angalteer teddinaaɗo fotde salte mum, waawi accude hoore mum udditaa e majjere e niɓɓiɗde tuumeede ko aldaa e daliilu, ko aldaa e hakkille e ko haawnii e tuumeede fenaande feewde e Seneraal Yakubu Gowon, the our na'mer to the for nuunɗal e nder nguurndam renndo." Caggal nde laamu Naajeeriya ɗaɓɓiti yaafuye, ɓaawo man, hukuuma lesdi Naajeeriya ɗon sendi hoore maako bee haala kan, o wi'i, "haala ka depitee on wi'i, ɗon holla miijooji laamu lesdi Naajeeriya, nden boo laamu lesdi Biritaniya walaa dabare ngam jogaago kuuɗe e haalaaji terɗe Parlemaa."
E lewru feebariyee 2024, Gowon, woni sosɗo Dental Faggudu Dowlaaji Hirnaange Afrik (ECOWAS) cakkitiiɗo wuurde, noddii fedde nde nde ittata kuuge pawaaɗe e [[Maali|Mali]], Burkina Faso e Niiseer, ɗe laamuuji mum en ardinooɗi konu kollitii yaltude leyɗeele mum en e fedde nde ngam jaabaade kuuge ɗe.
== Nguurndam neɗɗo ==
Gowon resi Victoria Zakari, infirmiyee jannguɗo e hitaande 1969 e nder kewu ngu Seth Irunsewe Kale yuɓɓini to Egliis Katedraal Almasiihu, Lagos.
== Ƴeew kadi ==
== portal Nijeer bannge ==
Hare nder leydi Naajeeriya
Laamu konu Naajeeriya e hitaande 1966-79 e 1983-99
== Tuugnorgal ==
qc98yn3qxste740dvfl3rak6q89gs23
Abubakar Mahdi
0
43462
181951
2026-08-09T13:55:44Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Abubakar Mahdi suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Tuugnorgal"
181951
wikitext
text/x-wiki
Abubakar Mahdi suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Tuugnorgal
1xaewtlqum4jq230pq5mxafs1qrr2c7
181952
181951
2026-08-09T13:56:12Z
Ilya Discuss
10103
181952
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Abubakar Mahdi suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999. Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Tuugnorgal
jz1xy00tozwaec2fmvot2ztxsp1b6zm
181953
181952
2026-08-09T13:59:20Z
Ilya Discuss
10103
181953
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar Mahdi''' suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999.
Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
== Tuugnorgal ==
c1135icwhp44zjzpj1kq3flisehkq3u
181954
181953
2026-08-09T14:01:35Z
Ilya Discuss
10103
181954
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar Mahdi''' suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999.<ref>{{cite journal|last1=Alma'Itah|first1=Qais Salem|last2=Haq|first2=Zia ul|date=2022|title=The concept of Messiah in abrahamic religions: A focused study of the eschatology of Sunni islam|journal=Heliyon|volume=8|issue=3|article-number=e09080|bibcode=2022Heliy...809080A|doi=10.1016/j.heliyon.2022.e09080|pmc=8927941|pmid=35309392|doi-access=free}}</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe.
== Tuugnorgal ==
a7g2f4ci22sfaucsq5ocpxjhk9mg3fh
181955
181954
2026-08-09T14:03:34Z
Ilya Discuss
10103
181955
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar Mahdi''' suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP). O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999.<ref>{{cite journal|last1=Alma'Itah|first1=Qais Salem|last2=Haq|first2=Zia ul|date=2022|title=The concept of Messiah in abrahamic religions: A focused study of the eschatology of Sunni islam|journal=Heliyon|volume=8|issue=3|article-number=e09080|bibcode=2022Heliy...809080A|doi=10.1016/j.heliyon.2022.e09080|pmc=8927941|pmid=35309392|doi-access=free}}</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe.<ref>{{Cite book|last=Goldziher|first=Ignaz|title=Introduction to Islamic Theology and Law|publisher=Princeton University Press|year=1981|pages=141-143|isbn=978-0691100999}}</ref><ref>{{Cite book|last=Darmesteter|first=James|title=Le Mahdi: depuis les origines de l'Islam jusqu'à nos jours|publisher=Leroux|year=1885|pages=23-45|language=French}}</ref>
== Tuugnorgal ==
jq1e2f2gl3qzsfw628xkdsw0t13brik
181956
181955
2026-08-09T14:05:12Z
Ilya Discuss
10103
181956
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar Mahdi''' suɓaama Senator ngam diiwal Borno South nder jihawol Borno, lesdi Naajeeriya haa fuɗɗam lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow laylaytol rento lesdi Naajeeriya (PDP)..<ref name="Britannica">{{cite web|title=Mahdī Islamic concept|url=https://www.britannica.com/topic/mahdi|access-date=22 May 2022|website=Britannica}}</ref>
O heɓi laamu ñalnde 29 mee 1999.<ref>{{cite journal|last1=Alma'Itah|first1=Qais Salem|last2=Haq|first2=Zia ul|date=2022|title=The concept of Messiah in abrahamic religions: A focused study of the eschatology of Sunni islam|journal=Heliyon|volume=8|issue=3|article-number=e09080|bibcode=2022Heliy...809080A|doi=10.1016/j.heliyon.2022.e09080|pmc=8927941|pmid=35309392|doi-access=free}}</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa o toɗɗaa e goomuuji kisal & humpito, geɗe caggal leydi (Cukko hooreejo), Power & Steel, Karallaagal Fedde Ngenndiije Dentuɗe e Territoire Capital Fedde Ngenndiije Dentuɗe.<ref>{{Cite book|last=Goldziher|first=Ignaz|title=Introduction to Islamic Theology and Law|publisher=Princeton University Press|year=1981|pages=141-143|isbn=978-0691100999}}</ref><ref>{{Cite book|last=Darmesteter|first=James|title=Le Mahdi: depuis les origines de l'Islam jusqu'à nos jours|publisher=Leroux|year=1885|pages=23-45|language=French}}</ref>
== Tuugnorgal ==
g7mbqriffhs3qcrnefo8ut1e3pzqb2s
Garba Maidoki
0
43463
181957
2026-08-09T14:07:56Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Garba Musa Maidoki ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, diiwal lesdi Naajeeriya. Doggol e tikket lannda Demokaraasi Yimɓe, PDP, e nder wooteeji Senaa ñalnde 25 feebariyee 2023, o heɓi 75 232 woote ngam foolde Senator jooni oo, hono Bala Ibn Na’Allah mo Kongres All Progressives, APC mo heɓi 70 785 woote. Tendinowo"
181957
wikitext
text/x-wiki
Garba Musa Maidoki ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, diiwal lesdi Naajeeriya. Doggol e tikket lannda Demokaraasi Yimɓe, PDP, e nder wooteeji Senaa ñalnde 25 feebariyee 2023, o heɓi 75 232 woote ngam foolde Senator jooni oo, hono Bala Ibn Na’Allah mo Kongres All Progressives, APC mo heɓi 70 785 woote. Tendinowo
r97az5fgbrdrdoru8gzf5anvebzu4ci
181958
181957
2026-08-09T14:08:25Z
Ilya Discuss
10103
181958
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Garba Musa Maidoki ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, diiwal lesdi Naajeeriya. Doggol e tikket lannda Demokaraasi Yimɓe, PDP, e nder wooteeji Senaa ñalnde 25 feebariyee 2023, o heɓi 75 232 woote ngam foolde Senator jooni oo, hono Bala Ibn Na’Allah mo Kongres All Progressives, APC mo heɓi 70 785 woote. Tendinowo
hiauplhdpk8chm4um1x1gepheg3ylx8
181959
181958
2026-08-09T14:09:29Z
Ilya Discuss
10103
181959
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Garba Musa Maidoki''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, diiwal lesdi Naajeeriya.
Doggol e tikket lannda Demokaraasi Yimɓe, PDP, e nder wooteeji Senaa ñalnde 25 feebariyee 2023, o heɓi 75 232 woote ngam foolde Senator jooni oo, hono Bala Ibn Na’Allah mo Kongres All Progressives, APC mo heɓi 70 785 woote.
== Tendinowo ==
1duikq5inkrrmpn3ue2g11atw1s2f3l
181960
181959
2026-08-09T14:10:41Z
Ilya Discuss
10103
181960
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Garba Musa Maidoki''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, diiwal lesdi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Hosea|date=2022-08-25|title=Doki Will Save Kebbi South From Insecurity, Says Maiwa|url=https://leadership.ng/doki-will-save-kebbi-south-from-insecurity-says-maiwa/|access-date=2023-04-25|language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Kebbi|first=Kabiru Dogon Daji Birinin|date=2022-08-23|title=2023: It's time to look up to Mai Doki for salvation, group tells Kebbi South|url=https://www.blueprint.ng/2023-its-time-to-look-up-to-mai-doki-for-salvation-group-tells-kebbi-south/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2023-04-25|newspaper=[[Blueprint (newspaper)|Blueprint]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=27 February 2023|title=Kebbi South: PDP floors incumbent Sen Bala Ibn Na’Allah|url=https://www.vanguardngr.com/2023/02/kebbi-south-pdp-floors-incumbent-sen-bala-ibn-naallah/|location=Lagos, Nigeria|access-date=25 April 2023|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news|title=APC Na’Allah loses Kebbi South Senatorial District|url=https://pmnewsnigeria.com/2023/02/27/apc-naallah-loses-kebbi-south-senatorial-district/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-04-25|language=en-US|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref>
Doggol e tikket lannda Demokaraasi Yimɓe, PDP, e nder wooteeji Senaa ñalnde 25 feebariyee 2023, o heɓi 75 232 woote ngam foolde Senator jooni oo, hono Bala Ibn Na’Allah mo Kongres All Progressives, APC mo heɓi 70 785 woote.
== Tendinowo ==
anqn1eaxh1fziciukb5zk99o42wfyq1
Ahmed Makarfi
0
43464
181961
2026-08-09T14:13:17Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Ahmed Mohammed MakarfiListenR (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan..."
181961
wikitext
text/x-wiki
Ahmed Mohammed MakarfiListenR (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973. Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. Kugal Makarfi fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu. Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt.
mtk2ui2sp9455c9gqvag9y3ry1pm514
181962
181961
2026-08-09T14:14:40Z
Ilya Discuss
10103
181962
wikitext
text/x-wiki
Ahmed Mohammed MakarfiListenR (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973. Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. Kugal Makarfi fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu. Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt.
Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019. O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo. Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi. Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019. Ƴeew kadi Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna Tuugnorgal
5aorgusdkg28dpxm5rhvh668v00r9zt
181963
181962
2026-08-09T14:15:03Z
Ilya Discuss
10103
181963
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Ahmed Mohammed MakarfiListenR (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973. Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978. E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis. Kugal Makarfi fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa. E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo. O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu. Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003. E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt.
Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019. O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo. Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi. Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019. Ƴeew kadi Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna Tuugnorgal
6y1rr084zc6aednpubuhy6zr4cq66y7
181964
181963
2026-08-09T14:17:21Z
Ilya Discuss
10103
181964
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007.
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
Nguurndam
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973.
Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978.
E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis.
Kugal Makarfi fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa.
E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo.
O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu.
Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003.
E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt.
Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019.
O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo.
Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi.
Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019.
Ƴeew kadi
Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna
Tuugnorgal
ewdwyp0myfudq0m6dxfd6ouspdudqip
181965
181964
2026-08-09T14:18:12Z
Ilya Discuss
10103
181965
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007.
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973.
Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978.
E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis.
== Kugal Makarfi ==
fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa.
E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo.
O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu.
Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003.
E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt.
Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019.
O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo.
Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi.
Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019.
== Ƴeew kadi ==
Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna
== Tuugnorgal ==
qztft0fyyl89qnn5g5izq7drnz54s82
181966
181965
2026-08-09T14:20:12Z
Ilya Discuss
10103
181966
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007.<ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2017/01/24/apc-leaders-behind-buharis-death-rumor%e2%80%8e-makarfi/|location=Lagos, Nigeria|title=APC leaders behind Buhari's death rumor - Makarfi|date=2017-01-24|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-07-12}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=PDP: We'll Abide By Supreme Court Ruling, Says Sheriff|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/07/05/pdp-well-abide-by-supreme-court-ruling-says-sheriff/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-05-09|title=Chibok Girls: Makarfi's PDP Comes Under Fire for Criticising Prisoner Swap|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/05/09/chibok-girls-makarfis-pdp-comes-under-fire-for-criticising-prisoner-swap/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/2019-succeeds-ahmed/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Who succeeds Ahmed? - The Nation Nigeria|date=2017-07-03|access-date=2017-07-12|language=en-US|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973.
Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978.
E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis.
== Kugal Makarfi ==
fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa.
E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo.
O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu.
Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003.
E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt.
Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019.
O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo.
Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi.
Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019.
== Ƴeew kadi ==
Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna
== Tuugnorgal ==
c5cck34okx3c1afo7ut5f3flnr1802u
181967
181966
2026-08-09T14:21:05Z
Ilya Discuss
10103
181967
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007.<ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2017/01/24/apc-leaders-behind-buharis-death-rumor%e2%80%8e-makarfi/|location=Lagos, Nigeria|title=APC leaders behind Buhari's death rumor - Makarfi|date=2017-01-24|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-07-12}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=PDP: We'll Abide By Supreme Court Ruling, Says Sheriff|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/07/05/pdp-well-abide-by-supreme-court-ruling-says-sheriff/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-05-09|title=Chibok Girls: Makarfi's PDP Comes Under Fire for Criticising Prisoner Swap|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/05/09/chibok-girls-makarfis-pdp-comes-under-fire-for-criticising-prisoner-swap/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/2019-succeeds-ahmed/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Who succeeds Ahmed? - The Nation Nigeria|date=2017-07-03|access-date=2017-07-12|language=en-US|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref>{{Cite web|title=Ahmed Mohammed Makarfi {{!}} Profile {{!}} Africa Confidential|url=https://www.africa-confidential.com/profile/id/2670/Ahmed_Makarfi|access-date=2024-07-11|website=www.africa-confidential.com|language=en}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1973.
Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978.
E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis.
== Kugal Makarfi ==
fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa.
E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo.
O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu.
Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003.
E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt.
Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019.
O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo.
Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi.
Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019.
== Ƴeew kadi ==
Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna
== Tuugnorgal ==
an1pcjgoryvz4crxtfvatmw7c1klb7a
181968
181967
2026-08-09T14:23:33Z
Ilya Discuss
10103
181968
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007.<ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2017/01/24/apc-leaders-behind-buharis-death-rumor%e2%80%8e-makarfi/|location=Lagos, Nigeria|title=APC leaders behind Buhari's death rumor - Makarfi|date=2017-01-24|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-07-12}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=PDP: We'll Abide By Supreme Court Ruling, Says Sheriff|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/07/05/pdp-well-abide-by-supreme-court-ruling-says-sheriff/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-05-09|title=Chibok Girls: Makarfi's PDP Comes Under Fire for Criticising Prisoner Swap|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/05/09/chibok-girls-makarfis-pdp-comes-under-fire-for-criticising-prisoner-swap/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/2019-succeeds-ahmed/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Who succeeds Ahmed? - The Nation Nigeria|date=2017-07-03|access-date=2017-07-12|language=en-US|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref>{{Cite web|title=Ahmed Mohammed Makarfi {{!}} Profile {{!}} Africa Confidential|url=https://www.africa-confidential.com/profile/id/2670/Ahmed_Makarfi|access-date=2024-07-11|website=www.africa-confidential.com|language=en}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1979.<ref>{{Cite web|url=http://thewillnigeria.com/news/senator-ahmed-makarfi-loses-re-election-bid/|title=Senator Ahmed Makarfi Loses Re-election Bid {{!}} THEWILL|last=THEWILL_|website=thewillnigeria.com|date=30 March 2015|language=en-US|access-date=2017-07-12}}</ref>.<ref>{{cite news|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/29/makarfi-loses-senatorial-seat-to-cpc/|date=29 April 2011|title=Makarfi loses senatorial seat to CPC|work=Nigerian Daily|access-date=3 May 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012135/http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/29/makarfi-loses-senatorial-seat-to-cpc/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead}}</ref>
Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978.
E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis.
== Kugal Makarfi ==
fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa.
E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo.
O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu.
Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003.
E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt.
Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019.
O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo.
Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi.
Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019.
== Ƴeew kadi ==
Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna
== Tuugnorgal ==
eppawn3moxdnlie3tjycypi3zppl2fy
181969
181968
2026-08-09T14:26:03Z
Ilya Discuss
10103
181969
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmed Mohammed MakarfiListenR''' (jibinaa ko 8 lewru bowte hitaande 1956) ko neɗɗo dawruɗo leydi Najeriya, gonnooɗo hooreejo lannda Demokaraasi yimɓe. O woniino guwerneer diiwaan Kaduna gila 29 lewru Mbooy 1999 haa 29 lewru Mbooy hitaande 2007, o suɓaama Senator diiwaan Kaduna North e lewru Abriil 2007.<ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2017/01/24/apc-leaders-behind-buharis-death-rumor%e2%80%8e-makarfi/|location=Lagos, Nigeria|title=APC leaders behind Buhari's death rumor - Makarfi|date=2017-01-24|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-07-12}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-07-05|title=PDP: We'll Abide By Supreme Court Ruling, Says Sheriff|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/07/05/pdp-well-abide-by-supreme-court-ruling-says-sheriff/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=2017-05-09|title=Chibok Girls: Makarfi's PDP Comes Under Fire for Criticising Prisoner Swap|language=en-US|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/05/09/chibok-girls-makarfis-pdp-comes-under-fire-for-criticising-prisoner-swap/|access-date=2017-07-12|newspaper=[[This Day]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/2019-succeeds-ahmed/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Who succeeds Ahmed? - The Nation Nigeria|date=2017-07-03|access-date=2017-07-12|language=en-US|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref>{{Cite web|title=Ahmed Mohammed Makarfi {{!}} Profile {{!}} Africa Confidential|url=https://www.africa-confidential.com/profile/id/2670/Ahmed_Makarfi|access-date=2024-07-11|website=www.africa-confidential.com|language=en}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Makarfi, nokku laamu Makarfi e nder diiwaan Kaduna (ndeen jeyaa ko e diiwaan Fuɗnaange), o janngi duɗal leslesal gila 1965 haa 1979.<ref>{{Cite web|url=http://thewillnigeria.com/news/senator-ahmed-makarfi-loses-re-election-bid/|title=Senator Ahmed Makarfi Loses Re-election Bid {{!}} THEWILL|last=THEWILL_|website=thewillnigeria.com|date=30 March 2015|language=en-US|access-date=2017-07-12}}</ref>.<ref>{{cite news|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/29/makarfi-loses-senatorial-seat-to-cpc/|date=29 April 2011|title=Makarfi loses senatorial seat to CPC|work=Nigerian Daily|access-date=3 May 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012135/http://www.thenigeriandaily.com/2011/04/29/makarfi-loses-senatorial-seat-to-cpc/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead}}</ref>
Ndeen o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu fedde Enugu gila 1973 haa 1978.
E hitaande 1979, admitted to Makarcdu duɗal Bakarhdi ko Duɗal jaaɓi haaɗtirde to Zaria ɗo o heɓi dipolom makko Baccalauréat e ganndal hiisa. O woniino jannginoowo e dumunna juutɗo e nder departemaa hiisawal tuggi 1987 haa 1993. E nder oon sahaa, o heɓi dipoloma makko Master e ganndal hiisawal e kaalis.
== Kugal Makarfi ==
fuɗɗi kuugal maako haa banki lesdi Naajeeriya, haa ton o heɓi daraja balloowo hooreejo. O waɗii golle keewɗe ad hoc e nder ooɗoo sahaa.
E hitaande 1994, o toɗɗaa e Diiso doosɗe leydi Kaduna, o woni Komiseer tedduɗo to bannge kaalis e peewnugol faggudu hade makko hootde to sekteer keeriiɗo.
O wonti tergal e kawtal hooreejo leydi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jam e fitinaaji to Abuja kam e hooreejo fedde nde to bannge kaalis e njuɓɓudi laamu.<ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/makarfi-declares-presidential-bid-battles-atiku-for-pdp-ticket/|title=Makarfi declares presidential bid, battles Atiku for PDP ticket|newspaper=[[The Punch]]|date=18 June 2018|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/272773-2019-ex-pdp-chairman-makarfi-declares-presidential-ambition.html|title=2019: Ex-PDP chairman Makarfi declares presidential ambition|date=2018-06-17|language=en-GB|access-date=2020-04-08|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://dailypost.ng/2018/06/17/breaking-2019-makarfi-declares-president/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Makarfi declares for President|last=Nwachukwu|first=John Owen|date=2018-06-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/06/18/2019-makarfi-declares-for-presidency/|title=2019: Makarfi Declares for Presidency|last=admin|date=2018-06-18|newspaper=[[This Day]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://businessday.ng/exclusives/article/2019-makarfi-declares-president/|location=Lagos, Nigeria|title=2019: Makarfi declares for President|date=2018-06-17|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.legit.ng/1190190-full-list-pdp-presidential-aspirants-profiles.html|title=Atiku, Kwankwaso and 11 other PDP 'heavyweights' set to slug it out with Buhari|last=Lawal|first=Nurudeen|date=2018-09-05|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/stand-12-pdp-aspirants-seeking-challenge-buhari-2019|title=How they stand: The 12 aspirants vying for PDP's presidential ticket|date=2018-10-05|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.sunnewsonline.com/pdp-primary-results-atiku-wins-presidential-candidacy/|location=Lagos, Nigeria|title=PDP primary results: Atiku wins presidential candidacy|date=2018-10-07|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/breaking-atiku-wins-pdp-presidential-primary|title=Atiku picks PDP presidential ticket in 'one-horse' race|date=2018-10-07|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.legit.ng/1196727-breaking-atiku-wins-pdp-primary-election.html|title=Atiku to face Buhari in 2019 as former VP wins PDP presidential primary|last=Yusuf|first=Omotayo|date=2018-10-07|newspaper=[[Legit.ng]]|language=en|access-date=2020-04-08|archive-date=21 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191221134253/https://www.legit.ng/1196727-breaking-atiku-wins-pdp-primary-election.html|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://silverbirdtv.com/politics/45370/atiku-wins-pdp-presidential-primary/|title=Atiku Wins PDP Presidential Primary|date=2018-10-07|website=SilverbirdTV|language=en-US|access-date=2020-04-08|archive-date=22 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210622204602/https://silverbirdtv.com/politics/45370/atiku-wins-pdp-presidential-primary/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://t.guardian.ng/news/pdp-presidential-primaries-how-aspirants-stand/|location=Lagos, Nigeria|title=PDP presidential primaries: How aspirants stand|date=2018-10-07|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US|access-date=2020-04-08}}{{Dead link|date=September 2025|bot=InternetArchiveBot}}</ref>
Makarfi suɓaama guwerneer diiwal Kaduna nder hitaande 1999, o heɓi manndaa ɗiɗaɓo duuɓi nayi nder hitaande 2003.
E lewru abriil 2007, o suɓaama senaateer nder Senaa Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan senaateeruuji Kaduna worgo (ina jeyaa heen Makarfi, Kudan, Sabon gari, Zaria, Ikara, Soba, Lere e nokkuuji laamuuji Kubau). E wooteeji lewru abriil 2011, Makarfi dañii wooteeji garooji e dow laylaytol PDP, o suɓaa. E hitaande 2016, Makarfi toɗɗaama hooreejo leydi PDP e nder batu nguu yuɓɓinaa to Port Harcourt.
Kiriis PDP E hitaande 2017, Makarfi ittaama e laamu hooreejo PDP, Ali Modu Sheriff anndinaama hooreejo leydi ndii, kono caggal nde ñaawirde toownde (Apex Court) ñaawi ɗum, Makarfi artiraa e laamu hooreejo PDP ngenndiijo. E lewru suwee 2018, Makarfi hollitii wonde ina jokkondiri e « worɓe e rewɓe lannda baawɗo » e nder kawgel ngam suɓaade hooreejo leydi luulndo mawngo ngoo e wooteeji gardagol leydi 2019.
O wiyi ko goonga tan o naati e kawgel ngel caggal nde o waɗi diisnondiral yaajngal e worɓe e rewɓe lannda makko e woɗɓe wonɓe e lannda makko. Makarfi ina jeyaa e kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ngam suɓaade PDP e nder batu nguu, ñalnde 6 noowammbar 2018, to Port Harcourt. E nder kanndidaaji 12 potɗi suɓeede ɗii, kanndidaaji 4 ina heen kanko Makarfi, ummorii ko e diiwanuuji Fuɗnaange-rewo.
Aminu Tambuwal (Diiwal Sokoto), Rabiu Kwankwaso (Diiwal Kano), Attahiru Bafarawa (Diiwal Sokoto) woni kanndidaaji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee. Annduɓe ɓee teskiima wonde keewal kanndidaaji ummoriiɗi e diiwaan hee maa feccu wooteeji delegeeji ummoriiɗi e diiwaan hee e nder daraniiɓe doolnude ɓee, rokka heen nafoore kanndidaaji ɓurɗi lollude ummoriiɗi e diiwanuuji goɗɗi ɗii e dow maɓɓe. E nder primaire PDP, Makarfi heɓi 5ɓo woɗɗuɗo caggal Atiku Abubakar keɓɗo njeenaari ndi.
Njiylawu mettuɗo ummoraade e primaar oo, joofniri ko doggol makko ngam suɓaade hooreejo leydi e hitaande 2019.
== Ƴeew kadi ==
Doggol guwerneeruuji diiwaan Kaduna
== Tuugnorgal ==
d6k39eh8kc7m39bgnpgxcw529vubfav
Mujitaba Mohammed Mallam
0
43465
181970
2026-08-09T14:39:37Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Mujitaba Mohammed Mallam (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo le..."
181970
wikitext
text/x-wiki
Mujitaba Mohammed Mallam (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal nde o toɗɗaa e Senaa e hitaande 2007, o toɗɗaa hooreejo goomuuji ko faati e dingiral, privatisation, koɗki, cellal, e jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji. E nder ƴeewndo hakkundeejo senateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day wiyi, "o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande ɓennunde ndee, kono o wallittaaki e o wallittaaki eɓɓaaɗe jeeɗiɗi. Naatgol makko ina luurdi sahaa kala." E nder yeewtere 2010 feewde e kuulal luulndiingal ownugol, Mallam noddii toppitagol e reentaade jojjanɗe aadee e innde haɓaade ownugol. Tuugnorgal
809p5ozzp0wjc1j1zr6hwn28jelmllz
181971
181970
2026-08-09T14:40:06Z
Ilya Discuss
10103
181971
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Mujitaba Mohammed Mallam (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo lesdi. Caggal nde o toɗɗaa e Senaa e hitaande 2007, o toɗɗaa hooreejo goomuuji ko faati e dingiral, privatisation, koɗki, cellal, e jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji. E nder ƴeewndo hakkundeejo senateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day wiyi, "o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande ɓennunde ndee, kono o wallittaaki e o wallittaaki eɓɓaaɗe jeeɗiɗi. Naatgol makko ina luurdi sahaa kala." E nder yeewtere 2010 feewde e kuulal luulndiingal ownugol, Mallam noddii toppitagol e reentaade jojjanɗe aadee e innde haɓaade ownugol. Tuugnorgal
jyfu8udufw2jhfmdli91z2q1kyu84kj
181972
181971
2026-08-09T14:41:54Z
Ilya Discuss
10103
181972
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mujitaba Mohammed Mallam''' (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007.
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).
Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano.
O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo lesdi.
Caggal nde o toɗɗaa e Senaa e hitaande 2007, o toɗɗaa hooreejo goomuuji ko faati e dingiral, privatisation, koɗki, cellal, e jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji.
E nder ƴeewndo hakkundeejo senateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day wiyi, "o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande ɓennunde ndee, kono o wallittaaki e o wallittaaki eɓɓaaɗe jeeɗiɗi.
Naatgol makko ina luurdi sahaa kala." E nder yeewtere 2010 feewde e kuulal luulndiingal ownugol, Mallam noddii toppitagol e reentaade jojjanɗe aadee e innde haɓaade ownugol.
== Tuugnorgal ==
6mysyywxw4al0nsd1atjg4zk3kd0vw0
181973
181972
2026-08-09T14:42:59Z
Ilya Discuss
10103
181973
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mujitaba Mohammed Mallam''' (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007.
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=75&page=1&state=19|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303210417/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=75&page=1&state=19|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Mujitaba Mohd Mallam|accessdate=2010-06-05}}</ref>
Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano.
O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo lesdi.
Caggal nde o toɗɗaa e Senaa e hitaande 2007, o toɗɗaa hooreejo goomuuji ko faati e dingiral, privatisation, koɗki, cellal, e jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji.
E nder ƴeewndo hakkundeejo senateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day wiyi, "o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande ɓennunde ndee, kono o wallittaaki e o wallittaaki eɓɓaaɗe jeeɗiɗi.
Naatgol makko ina luurdi sahaa kala." E nder yeewtere 2010 feewde e kuulal luulndiingal ownugol, Mallam noddii toppitagol e reentaade jojjanɗe aadee e innde haɓaade ownugol.
== Tuugnorgal ==
2eoalwyci5csfm8eqp9d2eghk0kaejv
181974
181973
2026-08-09T14:44:10Z
Ilya Discuss
10103
181974
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mujitaba Mohammed Mallam''' (jibinaa ko hitaande 1960) suɓaama senateer to diiwaan Jigawa to bannge worgo-fuɗnaange leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007.
O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=75&page=1&state=19|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303210417/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=75&page=1&state=19|url-status=dead|archive-date=2016-03-03|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Mujitaba Mohd Mallam|accessdate=2010-06-05}}</ref>
Mallam janngi B.Sc Jaŋde Biyoloji/Kimi 1996 e Dipolomaaji Jaŋde 2006, to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Bayero Kano.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|accessdate=2010-06-05}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/news/national/2010/apr/29/national-29-04-2010-006.htm|location=Lagos, Nigeria|title=Anti-terrorism bill passes second reading in the Senate|author=FRANCIS AWOWOLE-BROWNE|date=April 29, 2010|accessdate=2010-06-06|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}{{dead link|date=February 2018|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
O toɗɗaama Komisinaajo Cellal ngam lesdi Jigawa, o suɓaama nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Jigawa, ton o toɗɗaama hooreejo lesdi.
Caggal nde o toɗɗaa e Senaa e hitaande 2007, o toɗɗaa hooreejo goomuuji ko faati e dingiral, privatisation, koɗki, cellal, e jikkuuji fedde nde & geɗe hakkunde laamuuji.
E nder ƴeewndo hakkundeejo senateeruuji e lewru mee 2009, jaaynde This Day wiyi, "o wallittaaki hay kuulal gootal e hitaande ɓennunde ndee, kono o wallittaaki e o wallittaaki eɓɓaaɗe jeeɗiɗi.
Naatgol makko ina luurdi sahaa kala." E nder yeewtere 2010 feewde e kuulal luulndiingal ownugol, Mallam noddii toppitagol e reentaade jojjanɗe aadee e innde haɓaade ownugol.
== Tuugnorgal ==
kq6s6q686rh11dxpkmde32pbi2bn9og
Dapchi
0
43466
181975
2026-08-09T14:45:18Z
Mamman Ali
9126
Created page with "'''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer. Tariya Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo. Tuugnorgal"
181975
wikitext
text/x-wiki
'''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer.
Tariya
Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe
Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo.
Tuugnorgal
6s69ozkjixc4ja1fr3rroqfcd7mg75y
181976
181975
2026-08-09T14:46:01Z
Mamman Ali
9126
181976
wikitext
text/x-wiki
'''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer.
Tariya
Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe
Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo.
== Tuugnorgal ==
srmi791ycgd6zwxa4ladobh4epbsuko
181980
181976
2026-08-09T14:53:56Z
Mamman Ali
9126
181980
wikitext
text/x-wiki
'''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer.
Tariya
Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe
Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo.
Tuugnorgal
6s69ozkjixc4ja1fr3rroqfcd7mg75y
181994
181980
2026-08-09T15:14:34Z
Mamman Ali
9126
181994
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer.
Tariya
Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe
Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo.
Tuugnorgal
qryb0q9k3tnh4yhmklvdju6lfiom51w
181998
181994
2026-08-09T15:19:47Z
Mamman Ali
9126
181998
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dapchi''' ko wuro wonngo e diiwaan Yobe, to worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Ko 75 kiloomeeteer fuɗnaange keerol hakkunde mum e leydi Niiseer.
<ref>{{cite news|url=https://www.reuters.com/article/us-nigeria-security/nigeria-says-110-girls-unaccounted-for-after-boko-haram-attack-idUSKCN1G90Q3|publisher=[[Reuters]]|title=Nigeria says 110 girls unaccounted for after Boko Haram attack|first=Felix|last=Onuah|date=February 25, 2018|first2=Alexis|last2=Akwagyiram|editor-first=William|editor-last=Maclean}}</ref> On 21 March 2018, 101 of the girls were dropped back to the town.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-43484146|title=Kidnapped schoolgirls freed in Nigeria|date=2018-03-21|work=BBC News|access-date=2018-03-21|language=en-GB}}</ref>
Tariya
Winndannde mawnde: Dapchi sukaaɓe rewɓe janngooɓe
Ñalnde 19 feebariyee 2018, 110 suka debbo nanngaama e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal e karallaagal laamu to Dapchi, tawi ko ownooɓe Boko Haram nanngi ɗum en. Ñalnde 21 marse 2018, 101 e sukaaɓe rewɓe ɓee ngartiraa wuro ngoo.
Tuugnorgal
hcgd7wriljtdvc6o6lmfhn0vo35kace
Mohammed Mana
0
43467
181983
2026-08-09T15:00:26Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Mohammed ManaListenR (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 19..."
181983
wikitext
text/x-wiki
Mohammed ManaListenR (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.
5qtdruduhiqp3yj7myf44eniaidqfv0
181984
181983
2026-08-09T15:01:47Z
Ilya Discuss
10103
181984
wikitext
text/x-wiki
Mohammed ManaListenR (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.
Golle siwil Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi. E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. Tuugnorgal
3kc2x6b7rebvvaxdg0v9befmkcyseij
181985
181984
2026-08-09T15:02:09Z
Ilya Discuss
10103
181985
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Mohammed ManaListenR (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.
Golle siwil Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi. E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii. Tuugnorgal
3sbj74xtspf5fujyhxacvgumonsccku
181986
181985
2026-08-09T15:03:31Z
Ilya Discuss
10103
181986
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP). Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi. O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria. Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.
Golle siwil Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral. O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi. E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii.
== Tuugnorgal ==
1zq9oimioj3t115nh9fxvin6knm2hdx
181987
181986
2026-08-09T15:04:41Z
Ilya Discuss
10103
181987
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).
Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.
O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi.
O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.
Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.
== Golle siwil ==
Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral.
O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi.
E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii.
== Tuugnorgal ==
tsu7ker4babgky2hjdebp6qt6lhf4qi
181988
181987
2026-08-09T15:05:50Z
Ilya Discuss
10103
181988
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref>
Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.
O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi.
O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.
Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.
== Golle siwil ==
Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral.
O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi.
E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii.
== Tuugnorgal ==
09b37kf2zwqc40ha120mohlz2ddcwer
181989
181988
2026-08-09T15:09:37Z
Ilya Discuss
10103
181989
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref>
Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref>
O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi.
O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.
Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.
== Golle siwil ==
Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral.
O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi.
E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii.
== Tuugnorgal ==
jlnn66z48qcimwp9xbd7r8102syu0nm
181991
181989
2026-08-09T15:11:30Z
Ilya Discuss
10103
181991
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref>
Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref>
O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi.
O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002110638.html|title=Jos - Once Upon a Peaceful Town|work=Daily Champion|author=Achilleus Chud-Uchegbu|date=10 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=20 August 2010|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20100820101006/http://allafrica.com/stories/201002110638.html|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pointblanknews.com/os2846.html|title=Whitepaper on the Report of the Commission of Inquiry into the riots of 12th April, 1994 in Jos Metropolis|work=Point Blank News|date=September 2004|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126155453/http://www.pointblanknews.com/os2846.html|archive-date=26 November 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.champion.com.ng/index.php?news=28197|title=1994, 2001 Jos riots: 2 police chiefs indicted|date=19 February 2010|work=Daily Champion|access-date=2 May 2010}} {{Dead link|date=January 2015}}</ref>
Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.
== Golle siwil ==
Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral.
O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi.
E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii.
== Tuugnorgal ==
bv187a11kiuwma8xkfjaq8g6i23l04v
181992
181991
2026-08-09T15:12:38Z
Ilya Discuss
10103
181992
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref>
Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref>
O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi.
O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002110638.html|title=Jos - Once Upon a Peaceful Town|work=Daily Champion|author=Achilleus Chud-Uchegbu|date=10 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=20 August 2010|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20100820101006/http://allafrica.com/stories/201002110638.html|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pointblanknews.com/os2846.html|title=Whitepaper on the Report of the Commission of Inquiry into the riots of 12th April, 1994 in Jos Metropolis|work=Point Blank News|date=September 2004|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126155453/http://www.pointblanknews.com/os2846.html|archive-date=26 November 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.champion.com.ng/index.php?news=28197|title=1994, 2001 Jos riots: 2 police chiefs indicted|date=19 February 2010|work=Daily Champion|access-date=2 May 2010}} {{Dead link|date=January 2015}}</ref>
Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.<ref>{{Cite news|last=TheCable|date=2017-08-11|title=Obasanjo: How I ended incessant coups in Nigeria|url=https://www.thecable.ng/obasanjo-ended-incessant-coups-nigeria/|access-date=2024-07-10|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
== Golle siwil ==
Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral.
O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi.
E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii.
== Tuugnorgal ==
pi2o0qmg3g3n27f3d91fpykswqb66p6
181995
181992
2026-08-09T15:14:51Z
Ilya Discuss
10103
181995
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref>
Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref>
O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi.
O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002110638.html|title=Jos - Once Upon a Peaceful Town|work=Daily Champion|author=Achilleus Chud-Uchegbu|date=10 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=20 August 2010|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20100820101006/http://allafrica.com/stories/201002110638.html|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pointblanknews.com/os2846.html|title=Whitepaper on the Report of the Commission of Inquiry into the riots of 12th April, 1994 in Jos Metropolis|work=Point Blank News|date=September 2004|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126155453/http://www.pointblanknews.com/os2846.html|archive-date=26 November 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.champion.com.ng/index.php?news=28197|title=1994, 2001 Jos riots: 2 police chiefs indicted|date=19 February 2010|work=Daily Champion|access-date=2 May 2010}} {{Dead link|date=January 2015}}</ref>
Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.<ref>{{Cite news|last=TheCable|date=2017-08-11|title=Obasanjo: How I ended incessant coups in Nigeria|url=https://www.thecable.ng/obasanjo-ended-incessant-coups-nigeria/|access-date=2024-07-10|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
== Golle siwil ==
Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral.
O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi..<ref>{{cite news|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|date=30 March 2011|work=Nigerian Daily|title=Mana, Bent advised to obey court order on Senate tickets|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012046/http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|title=NASS Poll: ACN Presidential Candidate Ribadu Loses In Adamawa|work=Online Nigeria|date=4 December 2011|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110728122559/http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|archive-date=28 July 2011|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=Independent National Electoral Commission|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://nigeriaelections.org/nass.php|title=Senatorial Elections|publisher=Nigeria Elections Coalition|access-date=30 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20110413044448/http://nigeriaelections.org/nass.php|archive-date=13 April 2011|url-status=dead}}</ref>
E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil. Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii.
== Tuugnorgal ==
k1tqoos66ar5dpq6iwdv7tdzxw60lwn
181996
181995
2026-08-09T15:16:51Z
Ilya Discuss
10103
181996
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref>
Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref>
O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi.
O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002110638.html|title=Jos - Once Upon a Peaceful Town|work=Daily Champion|author=Achilleus Chud-Uchegbu|date=10 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=20 August 2010|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20100820101006/http://allafrica.com/stories/201002110638.html|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pointblanknews.com/os2846.html|title=Whitepaper on the Report of the Commission of Inquiry into the riots of 12th April, 1994 in Jos Metropolis|work=Point Blank News|date=September 2004|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126155453/http://www.pointblanknews.com/os2846.html|archive-date=26 November 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.champion.com.ng/index.php?news=28197|title=1994, 2001 Jos riots: 2 police chiefs indicted|date=19 February 2010|work=Daily Champion|access-date=2 May 2010}} {{Dead link|date=January 2015}}</ref>
Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.<ref>{{Cite news|last=TheCable|date=2017-08-11|title=Obasanjo: How I ended incessant coups in Nigeria|url=https://www.thecable.ng/obasanjo-ended-incessant-coups-nigeria/|access-date=2024-07-10|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
== Golle siwil ==
Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral.
O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi..<ref>{{cite news|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|date=30 March 2011|work=Nigerian Daily|title=Mana, Bent advised to obey court order on Senate tickets|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012046/http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|title=NASS Poll: ACN Presidential Candidate Ribadu Loses In Adamawa|work=Online Nigeria|date=4 December 2011|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110728122559/http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|archive-date=28 July 2011|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=Independent National Electoral Commission|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://nigeriaelections.org/nass.php|title=Senatorial Elections|publisher=Nigeria Elections Coalition|access-date=30 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20110413044448/http://nigeriaelections.org/nass.php|archive-date=13 April 2011|url-status=dead}}</ref>
E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002260401.html|title=Senate Tasks Ecowas, Others On Coup in Niger|work=ThisDay|author=George Oji and Sufuyan Ojeifo|date=26 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100315034034/http://allafrica.com/stories/201002260401.html|archive-date=15 March 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201003110366.html|title=Jos - Northern Senators, Reps Move to End Crisis|work=Daily Trust|date=11 March 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=22 June 2011|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20110622130209/http://allafrica.com/stories/201003110366.html|df=dmy-all}}</ref>
Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii.
== Tuugnorgal ==
knhadtitd86nqk5mke0obx0xa71xolo
181997
181996
2026-08-09T15:18:09Z
Ilya Discuss
10103
181997
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed ManaListenR''' (7 oktoobar 1950 – 22 ut 2025) ko gardiiɗo konu leydi Nijeer to diiwaan Plateau hakkunde lewru Duujal 1993 e lewru Ut 1996 e laamu konu Seneraal Sani Abacha. O suɓaama Senator to Adamawa North e hitaande 2007 e dow laylaytol lannda Demokaraasi Yimɓe (PDP).<ref>{{cite web|url=http://rulers.org/nigastat.html|title=Nigeria States|work=Rulers.org|access-date=2 May 2010}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=21|title=Sen. Mohammed Mana|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2 May 2010|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100403022552/http://nassnig.org/senate/member.php?senator=21|archive-date=3 April 2010}}</ref>
Ɓawo Mana jibinaa ko ñalnde 7 ut 1950.<ref>[https://punchng.com/tinubu-mourns-ex-plateau-military-gov-mohammed-mana/ Tinubu mourns ex-Plateau military gov, Mohammed Mana]</ref>
O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde laamu, to Keffi.
O heɓi dipolomaaji makko e karallaagal petroŋ to duɗal jaaɓi haaɗtirde konu Amerik e hitaande 1976. E hitaande 1987, o heɓi dipolomaaji makko e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002110638.html|title=Jos - Once Upon a Peaceful Town|work=Daily Champion|author=Achilleus Chud-Uchegbu|date=10 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=20 August 2010|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20100820101006/http://allafrica.com/stories/201002110638.html|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pointblanknews.com/os2846.html|title=Whitepaper on the Report of the Commission of Inquiry into the riots of 12th April, 1994 in Jos Metropolis|work=Point Blank News|date=September 2004|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20101126155453/http://www.pointblanknews.com/os2846.html|archive-date=26 November 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.champion.com.ng/index.php?news=28197|title=1994, 2001 Jos riots: 2 police chiefs indicted|date=19 February 2010|work=Daily Champion|access-date=2 May 2010}} {{Dead link|date=January 2015}}</ref>
Mana sankii ñalnde 22 ut 2025, tawi ina yahra e duuɓi 74. Golle konu Ko o guwerneer diiwaan Plateau, e hitaande 1994, Lietnaa-Kolonel Mohammed Mana sosi komisiyoŋ ngam ƴeewtaade luural hakkunde leƴƴi e nder wuro Jos.Caɗeele ɗee ko sabu jokkere enɗam hakkunde leƴƴi Berom, Anaguta, e Afizere bannge gooto, e leƴƴi Hausa-Fulani bannge goɗɗo. Fitinaaji puɗɗinoo ko e toɗɗagol Mana gorko Hausa gooto e "hooreejo Goomu toppitiingu" Jos. Mana woppi golle konu e lewru suwee 1999 nde hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, yamiri wonde denndaangal ardiiɓe konu ɓennuɓe ɓee ina poti woppude golle.<ref>{{Cite news|last=TheCable|date=2017-08-11|title=Obasanjo: How I ended incessant coups in Nigeria|url=https://www.thecable.ng/obasanjo-ended-incessant-coups-nigeria/|access-date=2024-07-10|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
== Golle siwil ==
Caggal nde o wonti senaateer e lewru mee 2007, Mana toɗɗaa e goomuuji suɓagol, doole, jokkondiral, e gollondiral.
O toɗɗaa kadi cukko hooreejo fedde Senaa. O wallitorii kuulal mbayliigu Komiseer ƴellitaare nokkuuji keeri, 2009 e kuulal ngam haɓaade tuubakooɓe, 2009. E nder haala makko e lewru marse 2009 e ciimtol peewnugol wooteeji goomu nguu, gardinooɗo Justice Independent, o wasiyiima yo hooreejo Komiseer National Epoint by executif, kono ina fawii e ƴeewndo ñaawoore. Caggal kuudetaa leydi Niiseer e lewru feebariyee 2010, hooreejo senaa biyeteeɗo David Mark naamndii Mohammed Mana e senaateer John Shagaya mo diiwaan Plateau yo kuutoro jokkondiral maɓɓe tiiɗngal e ardiiɓe konu leydi Niiseer kesi ngam wiyde ɓe njaɓɓoo demokaraasi..<ref>{{cite news|url=http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|date=30 March 2011|work=Nigerian Daily|title=Mana, Bent advised to obey court order on Senate tickets|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120323012046/http://www.thenigeriandaily.com/2011/03/30/mana-bent-advised-to-obey-court-order-on-senate-tickets/|archive-date=23 March 2012|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|title=NASS Poll: ACN Presidential Candidate Ribadu Loses In Adamawa|work=Online Nigeria|date=4 December 2011|access-date=23 April 2011|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110728122559/http://news2.onlinenigeria.com/politics/89251-nass-poll-acn-presidential-candidate-ribadu-loses-in-adamawa.html|archive-date=28 July 2011|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|title=Collated Senate results|publisher=Independent National Electoral Commission|access-date=23 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110419203046/http://www.inecnigeria.org/downloads/?did=114|archive-date=19 April 2011|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=http://nigeriaelections.org/nass.php|title=Senatorial Elections|publisher=Nigeria Elections Coalition|access-date=30 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20110413044448/http://nigeriaelections.org/nass.php|archive-date=13 April 2011|url-status=dead}}</ref>
E lewru marse 2010, Mana toɗɗaa e goomu 20 neɗɗo ngam yiytude laabi ngam safrude caɗeele Jos haa abada, ɗo fitinaaji keewɗi mbaɗnoo hakkunde juulɓe e kerecee en. E nder wooteeji ngenndiiji ñalnde 9 abriil 2011, Mana wonnoo ko ƴaañoowo e nder wooteeji gardagol leydi PDP ngam wonde kadi kanndidaa senateer to Adamawa worgo. Kono, o dañii noddaango ngoo. Mana waɗi wullitaango ngam suɓaade Umar Bindo Jibrilla ngam won'de kanndidaa to Adamawa worgo. Ñalnde 29 marse 2011, Ñaawirde Toownde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to Abuja jaɓi wullitaango ngoo, sibu ngu alaa ko nafata. Mana wullitii ndeeɗoo kuulal. Ciimtol arangol ngol limngal suɓol senateeruuji lesdi Adamawa woylaare wi'i Bindo Jibrilla (PDP) fooli gomnati lesdi Naajeeriya (ACN), o heɓi 75,112 woote, Haruna heɓi 70,890 woote. Kanndidaa Kongres ngam Waylo-waylo (CPC) hono Abba Mohammed, heɓi 22 866.Ngolɗoo njeñtudi kadi ko Komisariyaa ngenndiijo wooteeji (INEC) habri ɗum haa ñalnde 16 abriil.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002260401.html|title=Senate Tasks Ecowas, Others On Coup in Niger|work=ThisDay|author=George Oji and Sufuyan Ojeifo|date=26 February 2010|access-date=2 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100315034034/http://allafrica.com/stories/201002260401.html|archive-date=15 March 2010|url-status=live|df=dmy-all}}</ref><ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201003110366.html|title=Jos - Northern Senators, Reps Move to End Crisis|work=Daily Trust|date=11 March 2010|access-date=2 May 2010|archive-date=22 June 2011|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20110622130209/http://allafrica.com/stories/201003110366.html|df=dmy-all}}</ref>
Kono, haa ñalnde 23 abriil, fedde woote leydi Najeriya ina hollita wonde Mana woni kanndidaa PDP keɓɗo njeenaari ndii..<ref>{{Cite news |last=TheCable|date=2017-08-11|title=Obasanjo: How I ended incessant coups in Nigeria|url=https://www.thecable.ng/obasanjo-ended-incessant-coups-nigeria/|access-date=2024-07-10|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
qo5v5ltn4y05prpuwp8kregdbxi19zf
James Manager
0
43468
182023
2026-08-10T07:29:47Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "James Manager ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974. O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983. Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9..."
182023
wikitext
text/x-wiki
James Manager ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974. O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983. Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989. Golle politik Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003. O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya. E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje. O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee. E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo. Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere. Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011. Tuugnorgal
owaib1wzt273x2gzz9thx3f3vhfbimg
182024
182023
2026-08-10T07:30:13Z
Ilya Discuss
10103
182024
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}James Manager ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974. O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983. Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989. Golle politik Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003. O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya. E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje. O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee. E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo. Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere. Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011. Tuugnorgal
rerfkflctzn79pnhr25ry6hg5i3w5h2
182025
182024
2026-08-10T07:32:05Z
Ilya Discuss
10103
182025
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''James Manager''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974.
O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983.
Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989.
== Golle politik ==
Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003.
O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya.
E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje.
O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee.
E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo.
Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere.
Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011.
== Tuugnorgal ==
eoy0psnaude3joy2ve6v5bki5b31afp
182026
182025
2026-08-10T07:33:21Z
Ilya Discuss
10103
182026
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''James Manager''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974.<ref>{{Cite news|date=2021-07-24|title=James Manager and James Ibori: The untold Story|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/james-manager-and-james-ibori-the-untold-story/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304054858/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|url-status=dead|archive-date=2016-03-04|title=Sen. James Manager|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-15}}</ref>
O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983.
Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989.
== Golle politik ==
Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003.
O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya.
E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje.
O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee.
E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo.
Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere.
Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011.
== Tuugnorgal ==
dbf91yvz3gn6op0i928ujb11qkvscn1
182027
182026
2026-08-10T07:34:12Z
Ilya Discuss
10103
182027
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''James Manager''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974.<ref>{{Cite news|date=2021-07-24|title=James Manager and James Ibori: The untold Story|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/james-manager-and-james-ibori-the-untold-story/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304054858/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|url-status=dead|archive-date=2016-03-04|title=Sen. James Manager|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-15}}</ref>
O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983.
Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989..<ref>{{Cite web|title=James Manager biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/15518/james-manager|access-date=2024-06-25|website=www.manpower.com.ng}}</ref>
== Golle politik ==
Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003.
O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya.
E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje.
O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee.
E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo.
Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere.
Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011.
== Tuugnorgal ==
bic0r6vlscefkphq7b1h0h1ms1ekmdq
182028
182027
2026-08-10T07:35:45Z
Ilya Discuss
10103
182028
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''James Manager''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974.<ref>{{Cite news|date=2021-07-24|title=James Manager and James Ibori: The untold Story|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/james-manager-and-james-ibori-the-untold-story/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304054858/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|url-status=dead|archive-date=2016-03-04|title=Sen. James Manager|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-15}}</ref>
O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983.
Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989..<ref>{{Cite web|title=James Manager biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/15518/james-manager|access-date=2024-06-25|website=www.manpower.com.ng}}</ref>
== Golle politik ==
Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905210275.html|title=Senate Raises Panel Over Military Action|date=21 May 2009|publisher=Daily Independent (Lagos)|access-date=2009-09-15}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.somalipress.com/news/2009-may-18/war-creeks-nigeria-stop-carnage-say-niger-delta-leaders.html|date=May 18, 2009|title=War in the Creeks of Nigeria - Stop This Carnage, Say Niger Delta Leaders|publisher=Somali Press|access-date=2009-09-15}}</ref>
O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya.
E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje.
O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee.
E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo.
Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere.
Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011.
== Tuugnorgal ==
mim1lg9gg5xfl71jogou0c0z3qtfzxl
182029
182028
2026-08-10T07:36:42Z
Ilya Discuss
10103
182029
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''James Manager''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lanyol yimɓe Democratic, o laati senateer wakiiliijo lesdi Naajeeriya diga 2003 haa 2023. Ɓawo Manager janngi haa duɗal leslesal Epiekiri Ogbeinama e hitaande 1974.<ref>{{Cite news|date=2021-07-24|title=James Manager and James Ibori: The untold Story|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/james-manager-and-james-ibori-the-untold-story/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304054858/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=45&page=1&state=12|url-status=dead|archive-date=2016-03-04|title=Sen. James Manager|publisher=National Assembly of Nigeria|access-date=2009-09-15}}</ref>
O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde FSLC, Port Harcourt e hitaande 1983.
Manager ina jogii LLB Hons e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello e hitaande 1986, caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lago9 to Naajeeriya to Lago9t e hitaande 1983 e hitaande 1989..<ref>{{Cite web|title=James Manager biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/15518/james-manager|access-date=2024-06-25|website=www.manpower.com.ng}}</ref>
== Golle politik ==
Manager suɓaama e Senaa e dow tikket lannda Demokaraasi Leñol ngam diiwaan Senaa Delta Sud e hitaande 2003.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905210275.html|title=Senate Raises Panel Over Military Action|date=21 May 2009|publisher=Daily Independent (Lagos)|access-date=2009-09-15}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.somalipress.com/news/2009-may-18/war-creeks-nigeria-stop-carnage-say-niger-delta-leaders.html|date=May 18, 2009|title=War in the Creeks of Nigeria - Stop This Carnage, Say Niger Delta Leaders|publisher=Somali Press|access-date=2009-09-15}}</ref>
O toɗɗaama e goomu golle, goomu Delta Niger e goomu Ñaawirde, Hakkeeji Aadee e Geɗe Sariya.
E lewru mee 2009, o umminii haala bonnugol jokkugol bommbooje konu e nder renndooji e nder leñol Gbaramatu, nokku keewɗo petroŋ, nokku laamu Warri Sud to diiwaan Delta, ɗum addani mo kuulal senaa ngam ɗaɓɓude e Goomu toppitiingu ndeenka e konu yo ƴettu peeje.<ref name="War">{{cite news|title=War in the Creeks of Nigeria - Stop This Carnage, Say Niger Delta Leaders|url=http://www.somalipress.com/news/2009-may-18/war-creeks-nigeria-stop-carnage-say-niger-delta-leaders.html|access-date=18 May 2012|newspaper=Somali Press|date=18 May 2009}}</ref>
O tawtoraama e seppo makko ngam haɓaade fitinaaji ɗii, gonnooɗo senateer biyeteeɗo Fred Brume, o wiyi ɗum ko "hare nde fotaani, nde ustii no feewi nokkuuji keewɗi e nder diiwaan hee.
E lewru suwee 2009, gardiiɗo senateer oo, wiyi hooreejo leydi ndii, Umaru Yar'Adua, yo toɗɗo neɗɗo ganndiraaɗo diiwaan oo, yo won jaagorgal ministeer keso mo Nigerta sosaa oo.
Manager walli heɓugo laawol dipolomasi ngam hukuumaaji pamari ɗi Joint Task Force ɗon mari haaje nder gure Ijaw, o wi'i hare laataaki laawol feere.
Manager heɓi nasaraaku ngam suɓol hooreejo lesdi Delta South Senator dow laylaytol PDP nder suɓol lewru Abriil 2011.
== Tuugnorgal ==
bll8g54z2bige63kgvjyx8vjuv1mc0b
Anthony George Manzo
0
43469
182030
2026-08-10T07:38:51Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Anthony George Manzo (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Ɓawo Manzo jibinaa ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada. E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino amm..."
182030
wikitext
text/x-wiki
Anthony George Manzo (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Ɓawo Manzo jibinaa ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada. E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto. E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi. E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen. E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal. So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa. Tuugnorgal
cdlxrxvyz3j4fkkbdwpl8433b1q2zly
182031
182030
2026-08-10T07:39:13Z
Ilya Discuss
10103
182031
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Anthony George Manzo (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP). Ɓawo Manzo jibinaa ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada. E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto. E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo. E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi. E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen. E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal. So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa. Tuugnorgal
niljxqx5tt0w5tl01296d197yt5lb58
182032
182031
2026-08-10T07:41:16Z
Ilya Discuss
10103
182032
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Anthony George Manzo''' (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP).
Ɓawo Manzo jibinaa ko e hitaande 1958. O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada.
E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto.
E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo.
E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi.
E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen.
E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal.
So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa.
== Tuugnorgal ==
674y6p9lgbdra368amhrtv3m68tic6m
182033
182032
2026-08-10T07:42:14Z
Ilya Discuss
10103
182033
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Anthony George Manzo''' (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Anthony G. Manzo|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303175321/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|archive-date=March 3, 2016}}</ref>
Ɓawo Manzo jibinaa
ko e hitaande 1958.
O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada.
E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto.
E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo.
E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi.
E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen.
E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal.
So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa.
== Tuugnorgal ==
6cnkz7sx0zmjyl2du5m403pg9ljwesh
182034
182033
2026-08-10T07:42:34Z
Ilya Discuss
10103
182034
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Anthony George Manzo''' (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Anthony G. Manzo|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303175321/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|archive-date=March 3, 2016}}</ref>
== Ɓawo Manzo jibinaa ==
ko e hitaande 1958.
O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada.
E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto.
E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo.
E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi.
E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen.
E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal.
So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa.
== Tuugnorgal ==
42u83pi38qrjx9k1sh6z7nk6h6dt6k0
182035
182034
2026-08-10T07:44:13Z
Ilya Discuss
10103
182035
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Anthony George Manzo''' (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Anthony G. Manzo|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303175321/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|archive-date=March 3, 2016}}</ref>
== Ɓawo Manzo jibinaa ==
ko e hitaande 1958.
O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada.
E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto.<ref name="nassnig2" /><ref name="leader604">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200908130604.html?viewall=1|title=Prohibition of Cross-Carpeting, Most Undemocratic - Manzo|work=Leadership|author=Stanley Yakubu|date=13 August 2009|access-date=2010-06-13}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.cyprusemb.se/dbase/cypemb/archive_250.asp|title=President Papadopoulos: Cyprus problem has never been a religious conflict|work=Embassy of Cyprus in Sweden|date=2005-01-11|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100813135723/http://www.cyprusemb.se/dbase/cypemb/archive_250.asp|archive-date=2010-08-13}}</ref>
E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo.
E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi.
E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen.
E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal.
So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa.
== Tuugnorgal ==
r0xte2a41ngi0gwwl4foqjykmx3jxzh
182036
182035
2026-08-10T07:45:44Z
Ilya Discuss
10103
182036
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Anthony George Manzo''' (jibinaa ko hitaande 1958) suɓaama senaateer to diiwaan Taraba worgo to diiwaan Taraba, leydi Najeriya, o fuɗɗii laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2007. O jeyaa ko e lannda Demokaraasi yimɓe (PDP)..<ref name="nassnig">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|publisher=National Assembly of Nigeria|title=Sen. Anthony G. Manzo|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303175321/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=113&page=1&state=35|archive-date=March 3, 2016}}</ref>
== Ɓawo Manzo jibinaa ==
ko e hitaande 1958.
O heɓi seedantaagal MBBS e FRCS, o wonti Doktoor. O toɗɗaama Komisinaajo Cellal, Diiwal Taraba e hooreejo Goomu Wasiyaaji Cafrirɗe, Opitaal Keeriiɗo Gwagwalada.
E manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to Israayiil. E nder humpito makko to Israayiil, o hollitii wonde doole juɓɓule demokaraasi ɓuri teeŋtude e doole jom en golle en gooto gooto.<ref name="nassnig2" /><ref name="leader604">{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200908130604.html?viewall=1|title=Prohibition of Cross-Carpeting, Most Undemocratic - Manzo|work=Leadership|author=Stanley Yakubu|date=13 August 2009|access-date=2010-06-13}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.cyprusemb.se/dbase/cypemb/archive_250.asp|title=President Papadopoulos: Cyprus problem has never been a religious conflict|work=Embassy of Cyprus in Sweden|date=2005-01-11|access-date=2010-06-13|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20100813135723/http://www.cyprusemb.se/dbase/cypemb/archive_250.asp|archive-date=2010-08-13}}</ref>
E lewru Yarkomaa 2005, o toɗɗaa kadi Komiseer mawɗo leydi Nijeer to leydi Siprus. Golle politik Caggal nde o heɓi jooɗorde senaa e hitaande 2007, Manzo toɗɗaa e goomuuji ko faati e geɗe polis, kabaruuji e jaayɗe, cellal, geɗe caggal leydi e konu weeyo..<ref name="nassnig3" /><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?viewall=1|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|work=ThisDay|date=24 May 2009|access-date=2010-06-13}}</ref>
E nder ƴeewndo hakkundeejo Senatoruuji e lewru mee 2009, ThisDay teskiima o wallitorii billuuji ngam waylude sariyaaji komisiyoŋ hijjooɓe Kerecee’en Naajeeriya, ɓeydugol kisal ngenndi, waylude sariyaaji njuɓɓudi opitaal hakkille, duɗal jaaɓi haaɗtirde Abuja, cellal hakkille, e safaaraaji ɗi ngalaa njoɓdi.
E lewru oktoobar 2008, Manzo wonnoo ko balloowo eɓɓaande wiyeteende « Kiriis ñamaale winndereejo e batte mum e leydi Nijeer », nde senaateeruuji sappo e jeenay goɗɗi mballitnoo. Motion oo ñiŋii jokkondire bankeeji cakkitiiɗi ɗii e les njiimaandi guwerneer CBN Chukwuma Soludo, o wasiyii moƴƴitingol doosɗe bankeeji e ƴeewndorɗe, o noddi laamu nguu yo yoɓ ñamaale ɗe o yoɓata e kontraaji nokkuuji ɗii e pensioner en ngam ustude ŋakkeende ñamaale, e ko nanndi heen.
E nder winndannde yaltunde e nder jaaynde ThisDay e lewru Noowammbar 2008, Manzo hollitii wonde eɓɓooji ngam ƴellitde leydi Naajeeriya ngalaa nafoore so wonaa tawa yimɓe leydi ndii ina mbaawi hootde to bannge nuunɗal e nuunɗal.
So ɗiin leydi ngalaano, leydi ndi waawataano wonde mawndi. E lewru ut 2009, Manzo daranii cross-carpeting, o wiyi ko ɗum huunde nde wonaa demokaraasi, haɗde politikaaji waylude lanndaaji. Manzo wonnoo ko ƴamoowo ngam kadi wonde kanndidaa PDP to Taraba North e wooteeji lewru abriil 2011, kono o foolaama e wooteeji primaaruuji ɗi Aisha Jummai, o yahi haa o suɓaa e Senaa.
== Tuugnorgal ==
o8uatthb2kqelqnytrx6x71xwpak50j
David Mark
0
43470
182037
2026-08-10T07:49:05Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "David Alechenu Bonaventure Mark GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya. Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guw..."
182037
wikitext
text/x-wiki
David Alechenu Bonaventure Mark GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya. Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971. O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku. O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji.
4asy32skj2j0pb96spubjsmfaf996ro
182038
182037
2026-08-10T07:50:50Z
Ilya Discuss
10103
182038
wikitext
text/x-wiki
David Alechenu Bonaventure Mark GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya. Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971. O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku. O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji.
Senaa leydi Naajeeriya Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. Nguurndam neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. Tuugnorgal
5xk9q8ccn9pkn61eybgjz65w37v2jg2
182039
182038
2026-08-10T07:51:23Z
Ilya Discuss
10103
182039
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}David Alechenu Bonaventure Mark GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019. O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya. Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971. O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku. O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji.
Senaa leydi Naajeeriya Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo. E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama. Nguurndam neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4. Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad. Tuugnorgal
g6uhe88fvyyee71vrjilfbiowmkidgp
182040
182039
2026-08-10T07:54:30Z
Ilya Discuss
10103
182040
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019.
O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.
Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.
O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku.
O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji.
Senaa leydi Naajeeriya
Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo.
E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama.
== Nguurndam ==
neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4.
Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad.
== Tuugnorgal ==
bubox81pyzlf7xj25gjbe18k3gg08ce
182041
182040
2026-08-10T07:57:45Z
Ilya Discuss
10103
182041
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019.
O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref>
Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.
O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku.
O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji.
Senaa leydi Naajeeriya
Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo.
E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama.
== Nguurndam ==
neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4.
Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad.
== Tuugnorgal ==
fwyyysh0wj8kf6z603fy1ouxi7epti1
182042
182041
2026-08-10T07:59:01Z
Ilya Discuss
10103
182042
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019.
O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref>
Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" />
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.
O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku.
O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji.
Senaa leydi Naajeeriya
Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo.
E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama.
== Nguurndam ==
neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4.
Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad.
== Tuugnorgal ==
jidwfg5ukpy9r0z8eulbjcbf0mmxaja
182043
182042
2026-08-10T07:59:58Z
Ilya Discuss
10103
182043
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019.
O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref>
Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" />
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.<ref>{{cite web|date=Apr 12, 2011|work=Daily Independent|title=Mark, Tinubu, Nnamani, others greet Ngige, as APGA rejects Anambra results|author=Rotimi Akinwumi and Akinwunmi King|url=http://www.independentngonline.com/DailyIndependent/Article.aspx?id=32046}}</ref> .<ref name="Controverisal win">{{cite news|title=Benue: David Mark in controversial re-election win|url=http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|access-date=7 May 2012|newspaper=New Nigerian Politics|date=10 April 2011|archive-date=14 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110414014252/http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|url-status=dead}}</ref>
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.
O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku.
O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji.
Senaa leydi Naajeeriya
Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo.
E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama.
== Nguurndam ==
neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4.
Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad.
== Tuugnorgal ==
k5sxldj6tw0dbwh7g3x7etc29qqzmoz
182044
182043
2026-08-10T08:00:30Z
Ilya Discuss
10103
182044
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019.
O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref>
Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" />
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.<ref>{{cite web|date=Apr 12, 2011|work=Daily Independent|title=Mark, Tinubu, Nnamani, others greet Ngige, as APGA rejects Anambra results|author=Rotimi Akinwumi and Akinwunmi King|url=http://www.independentngonline.com/DailyIndependent/Article.aspx?id=32046}}</ref> .<ref name="Controverisal win">{{cite news|title=Benue: David Mark in controversial re-election win|url=http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|access-date=7 May 2012|newspaper=New Nigerian Politics|date=10 April 2011|archive-date=14 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110414014252/http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|url-status=dead}}</ref>
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.<ref>{{Cite news|title=David Mark makes new appointments for his campaign organization|url=https://dailypost.ng/2018/09/12/david-marks-appointments-campaign-organization/|location=Lagos, Nigeria|last=Itodo|first=Yemi|date=2018-09-12|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US|access-date=2020-05-05}}</ref>
O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku.
O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji.
Senaa leydi Naajeeriya
Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo.
E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama.
== Nguurndam ==
neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4.
Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad.
== Tuugnorgal ==
6jr25e82uoemsujbr9dtgkawstsbohn
182045
182044
2026-08-10T08:01:02Z
Ilya Discuss
10103
182045
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019.
O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref>
Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" />
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.<ref>{{cite web|date=Apr 12, 2011|work=Daily Independent|title=Mark, Tinubu, Nnamani, others greet Ngige, as APGA rejects Anambra results|author=Rotimi Akinwumi and Akinwunmi King|url=http://www.independentngonline.com/DailyIndependent/Article.aspx?id=32046}}</ref> .<ref name="Controverisal win">{{cite news|title=Benue: David Mark in controversial re-election win|url=http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|access-date=7 May 2012|newspaper=New Nigerian Politics|date=10 April 2011|archive-date=14 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110414014252/http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|url-status=dead}}</ref>
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.<ref>{{Cite news|title=David Mark makes new appointments for his campaign organization|url=https://dailypost.ng/2018/09/12/david-marks-appointments-campaign-organization/|location=Lagos, Nigeria|last=Itodo|first=Yemi|date=2018-09-12|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US|access-date=2020-05-05}}</ref>
O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku.<ref>{{Cite news|date=2016-04-25|title=report links david mark to 8 secret companies in tax haven|url=https://dailytrust.com/report-links-david-mark-to-8-secret-companies-in-tax-haven/|access-date=2016-04-25|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref>
O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji.
Senaa leydi Naajeeriya
Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo.
E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama.
== Nguurndam ==
neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4.
Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad.
== Tuugnorgal ==
8o15vth3dpox0ejhoa4s58l0vart7ye
182046
182045
2026-08-10T08:02:11Z
Ilya Discuss
10103
182046
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019.
O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref>
Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" />
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.<ref>{{cite web|date=Apr 12, 2011|work=Daily Independent|title=Mark, Tinubu, Nnamani, others greet Ngige, as APGA rejects Anambra results|author=Rotimi Akinwumi and Akinwunmi King|url=http://www.independentngonline.com/DailyIndependent/Article.aspx?id=32046}}</ref> .<ref name="Controverisal win">{{cite news|title=Benue: David Mark in controversial re-election win|url=http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|access-date=7 May 2012|newspaper=New Nigerian Politics|date=10 April 2011|archive-date=14 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110414014252/http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|url-status=dead}}</ref>
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.<ref>{{Cite news|title=David Mark makes new appointments for his campaign organization|url=https://dailypost.ng/2018/09/12/david-marks-appointments-campaign-organization/|location=Lagos, Nigeria|last=Itodo|first=Yemi|date=2018-09-12|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US|access-date=2020-05-05}}</ref>
O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku.<ref>{{Cite news|date=2016-04-25|title=report links david mark to 8 secret companies in tax haven|url=https://dailytrust.com/report-links-david-mark-to-8-secret-companies-in-tax-haven/|access-date=2016-04-25|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref>
O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji..<ref name="Profile">{{cite web|title=Senate President Profile|url=http://www.senatepresident.com/profile.html|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=18 June 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120618010323/http://www.senatepresident.com/profile.html|url-status=dead}}</ref><ref name="td2" /><ref name="sun" /><ref name="Fraud reporting">{{cite web|title=Scam ATM Card Payment Money Transfers Example - David Mark|url=http://www.consumerfraudreporting.org/ATMcardScam_SWIFTCARD.php|publisher=Consumer Fraud Reporting}}</ref>
Senaa leydi Naajeeriya
Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo.
E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama.
== Nguurndam ==
neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4.
Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad.
== Tuugnorgal ==
gywvfnngzms8fm3t3gy97fx60dgxj89
182047
182046
2026-08-10T08:03:01Z
Ilya Discuss
10103
182047
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''David Alechenu Bonaventure Mark''' GCON (heɗtoR; jibinaa ko ñalnde 8 abriil 1948) ko seneraal brigadier konu leydi Nijeer, ko o dawriyanke. O laati hooreejo 12ɓo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya diga hitaande 2007 haa 2015 nden o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya diga hitaande 1999 haa 2019.
O laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya (PDP) nde o acci nder hitaande 2025 ngam o nasta nder kawtal lesdi Naajeeriya.<ref name="David">{{Cite news|last1=Usman|first1=Samson Atekojo|title=Senate President salutes Senator David Mark at 75|url=https://dailypost.ng/2023/04/07/senate-president-salutes-senator-david-mark-at-75/?amp=1|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref name="Mark">{{Cite news|last1=Akintola|first1=Kehinde|title=Gbajabiamila salutes David Mark at 75|url=https://tribuneonlineng.com/gbajabiamila-salutes-david-mark-at-75/|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|access-date=9 April 2023|date=7 April 2023}}</ref><ref>{{Cite news|date=2016-04-08|title=David Mark: Mr. Stability @ 68|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/david-mark-mr-stability-68/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-02-24|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref name="td">{{cite news|first=Stanley|last=Nkwazema|author2=Chuks Okocha|author3=Juliana Taiwo|title=House Defies PDP, Elects Bankole Speaker|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|work=[[Thisday]] online|publisher=Leaders & Company|date=2007-11-02|access-date=2007-11-03|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20071103162057/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=94039|archive-date=2007-11-03}}</ref><ref name="na">{{cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|archive-url=https://web.archive.org/web/20070619024630/http://www.nassnig.org/senate/Personal%20data/Mark/Home.htm|url-status=dead|archive-date=2007-06-19|title=Senator David Mark|access-date=2007-11-03|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]}}</ref><ref name="na" /><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite news|title=David Mark: Unfading Patriot, Still Championing Legacies At 72|url=https://tribuneonlineng.com/david-mark-unfading-patriot-still-championing-legacies-at-72/|last=Mumeh|first=Paul|date=2019-09-06|language=en-GB|access-date=2020-05-26|newspaper=[[Nigerian Tribune]]}}</ref>
Ko adii nde o naatata e golle senateer, Mark wonnoo ko guwerneer militeeruuji leydi Niiseer tuggi 1984 haa 1986, kadi ko o jaagorgal jokkondiral sahaa gooto. Ko kanko ɓuri juutde balɗe e ardaade suudu sarɗiiji leydi Nijeer.<ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="Marks Childhood">{{cite web|title=Childhood|url=http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=22 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111222011219/http://www.senatepresident.com/bio.html#childhood|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=David Mark|url=http://www.politiciansdata.com/content/david-mark/|date=2018-05-22|website=Politicians Data|language=en-US|access-date=2026-05-19}}</ref><ref name="SE" />
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Mark jibinaa ko to diiwaan Otukpo Benue e lewru abriil hitaande 1948.<ref>{{cite web|date=Apr 12, 2011|work=Daily Independent|title=Mark, Tinubu, Nnamani, others greet Ngige, as APGA rejects Anambra results|author=Rotimi Akinwumi and Akinwunmi King|url=http://www.independentngonline.com/DailyIndependent/Article.aspx?id=32046}}</ref> .<ref name="Controverisal win">{{cite news|title=Benue: David Mark in controversial re-election win|url=http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|access-date=7 May 2012|newspaper=New Nigerian Politics|date=10 April 2011|archive-date=14 April 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110414014252/http://newnigerianpolitics.com/2011/04/10/benue-david-mark-in-controversial-re-election-win/|url-status=dead}}</ref>
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik St. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde (Académie de défense) leydi Nijeer gila 1967-70. O toɗɗaa ko Lietnaa 2ɓo e hitaande 1970, o wonti Kapiteen e hitaande 1971.<ref>{{Cite news|title=David Mark makes new appointments for his campaign organization|url=https://dailypost.ng/2018/09/12/david-marks-appointments-campaign-organization/|location=Lagos, Nigeria|last=Itodo|first=Yemi|date=2018-09-12|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US|access-date=2020-05-05}}</ref>
O woniino Komandant Jokkondiral Statik e hitaande 1974, caggal ɗuum o joginoo posto politik, o wonii Hooreejo Goomu toppitiingu jeyiiji acciraaɗi e nder diiwaan Fuɗnaange e hitaande 1976. Jaagorɗo Mark ardii Ministeer Jokkondiral e parastataluuji mum ɗiɗi mawɗi: Jokkondiral Naajeeriya Limited (NITEL) e Sarwiis Posto Naajeeriya (NIPOST). Ko o jaagorgal jokkondiral, Mark ina anndiraa sahaa e sahaa fof haala mum ɓuuɓka ; e nder njillu balɗe ɗiɗi e nder gollorɗe Akure e hitaande 1989, won e gollotooɓe senndikaaji ngulliima wonde won e terɗe mum ƴettaaka gila 1978. Jaabawol Mark ko wonde ɓe ƴettaaka ina mbaawi woppude golle, ɗum firti ko gollotooɓe ɓe ngalaa golle maa njokku.<ref>{{Cite news|date=2016-04-25|title=report links david mark to 8 secret companies in tax haven|url=https://dailytrust.com/report-links-david-mark-to-8-secret-companies-in-tax-haven/|access-date=2016-04-25|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref>
O jaɓi kadi miijo ñaawoore warngo wonande wujjooɓe kaɓirɗe telefoŋaaji, kam e politik ustude gollorɗe telefoŋaaji ɗe kuutoraaka no feewi, o siftinii miijooji politik ngam rokkude gure ɗe kuutortoo ko famɗi fof resooji telefoŋaaji..<ref name="Profile">{{cite web|title=Senate President Profile|url=http://www.senatepresident.com/profile.html|publisher=Senate President|access-date=7 May 2012|archive-date=18 June 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20120618010323/http://www.senatepresident.com/profile.html|url-status=dead}}</ref><ref name="td2" /><ref name="sun" /><ref name="Fraud reporting">{{cite web|title=Scam ATM Card Payment Money Transfers Example - David Mark|url=http://www.consumerfraudreporting.org/ATMcardScam_SWIFTCARD.php|publisher=Consumer Fraud Reporting}}</ref>
== Senaa leydi Naajeeriya ==
Mark suɓaama hooreejo suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya nyande 6 lewru Juko hitaande 2007. David Mark dañii woote ngam suɓaade hooreejo leydi Benue Sud e lewru abriil 2011, o suɓaama e manndaa nayaɓo. David Mark hollitii wonde cuɓagol ngol hollitii wonde o heɓiino nafoore mawnde, o wiyi kadi yo luutndiiɓe makko mbaɗtu golle ngam ɓamtude leydi Naajeeriya. Nde o ardii ƴettugol doosɗe leydi Naajeeriya, Mark hollitii wonde o ƴamiino gollodiiɓe makko yo ɓe ndartin nafooje maɓɓe, ɓe mbaɗta hakkillaaji maɓɓe e nafooje yimɓe Naajeeriya. Caggal nde leydi Angalteer ñiŋi kuulal leydi Najeriya ngam haɗde dewgal hakkunde gorko e debbo, e hulɓinde ɓe ngam ittude ballal maɓɓe caggal leydi, Mark jaabii wonde ɓe "ina poti jogaade ballal maɓɓe." Mark noddi Fedde Fulɓe lesdi Naajeeriya "cakaare hukuumaaji pamari nder lesdi ndi'i", o wi'i ɓe ɗon mari haaje fuugo wakkati seɗɗa ngam hokkugo laawol nyiɓugo.
E lewru Seeɗto hitaande 2018, e waɗde peeje ngam suɓaade hooreejo leydi Naajeeriya, Mark toɗɗii Zainab Abdulkadir Kure ngam wonde gardiiɗo kampaañ mum, Abba Ejembi laato kaaloowo kampaañ mum. Tuumeede fenaande Kaayitaaji Panama kollitii wonde David Mark ina jokkondiri e ko famɗi fof sosiyeteeji jeetati (8) gonɗi e nder geec, tawi omo jogii golle laamu, tawi ina luulndii sariya jowitiiɗo e njuɓɓudi laamu, ko ɗum woni ko wiyetee Mossack Fonseca, sosiyatee awokaaji to Panama.
== Nguurndam ==
neɗɗo David Mark ina yiɗi golf, tenis, e squash. Ko o Idoma e leñol, omo resndi ko famɗi fof rewɓe 4.
Mark ina jogii galle ladde ina waɗi elikopteer e helipad.
== Tuugnorgal ==
i1frg46t661obn1xm63q7ymfsuvpudo
Matthew Mbu Junior
0
43471
182080
2026-08-10T11:04:05Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Matthew Tawo Mbu Junior suɓaama senaajo diiwal Cross River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya. O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi. Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe..."
182080
wikitext
text/x-wiki
Matthew Tawo Mbu Junior suɓaama senaajo diiwal Cross River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya. O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi. Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy. Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade. Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum. Tuugnorgal
nsq3i5wj1maflrq93eipv898j9m6rk6
182081
182080
2026-08-10T11:06:41Z
Ilya Discuss
10103
182081
wikitext
text/x-wiki
Matthew Tawo Mbu Junior suɓaama senaajo diiwal Cros
{{Databox}}
s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya. O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi. Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy. Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade. Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole. E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum. Tuugnorgal
p8sx02xkxr0kppzf7p8dn877gi4ylp8
182082
182081
2026-08-10T11:07:41Z
Ilya Discuss
10103
182082
wikitext
text/x-wiki
'''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros
{{Databox}}
s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi.
Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy.
Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade.
Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole.
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum.
== Tuugnorgal ==
5bs7clfx2w67n82m3lnbz2flhekcy1m
182083
182082
2026-08-10T11:08:30Z
Ilya Discuss
10103
182083
wikitext
text/x-wiki
'''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros
{{Databox}}
s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi.
Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy.
Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade.
Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole.
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum.
== Tuugnorgal ==
14eb3oohaovqs27bfjvymt08ntf7o2c
182084
182083
2026-08-10T11:09:08Z
Ilya Discuss
10103
182084
wikitext
text/x-wiki
'''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros
{{Databox}}
s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi..<ref>{{cite web|url=http://www.alexekwueme.org/chairman/|title=Amb. Dr M T MBU (CFR) - Chairman|publisher=Alex Ekwueme Foundation|access-date=2010-06-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724234906/http://www.alexekwueme.org/chairman/|archive-date=2011-07-24}}</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy.
Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade.
Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole.
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum.
== Tuugnorgal ==
qo0sj3fxch7gf4uzijkx9y6u4cl76qj
182085
182084
2026-08-10T11:09:45Z
Ilya Discuss
10103
182085
wikitext
text/x-wiki
'''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros
{{Databox}}
s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi..<ref>{{cite web|url=http://www.alexekwueme.org/chairman/|title=Amb. Dr M T MBU (CFR) - Chairman|publisher=Alex Ekwueme Foundation|access-date=2010-06-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724234906/http://www.alexekwueme.org/chairman/|archive-date=2011-07-24}}</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|access-date=2010-06-18|url-status=usurped|archive-url=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archive-date=2009-11-18}}</ref>
Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade.
Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole.
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum.
== Tuugnorgal ==
2ecl09hcnnl0dv6kmxt361r7v776ssf
182086
182085
2026-08-10T11:10:32Z
Ilya Discuss
10103
182086
wikitext
text/x-wiki
'''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros
{{Databox}}
s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi..<ref>{{cite web|url=http://www.alexekwueme.org/chairman/|title=Amb. Dr M T MBU (CFR) - Chairman|publisher=Alex Ekwueme Foundation|access-date=2010-06-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724234906/http://www.alexekwueme.org/chairman/|archive-date=2011-07-24}}</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|access-date=2010-06-18|url-status=usurped|archive-url=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archive-date=2009-11-18}}</ref>
Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade..<ref>{{cite news|date=2002-10-30|url=https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|title=National Assembly records 24 dead senators|work=BNW News|access-date=2010-06-18|last1=Agande|first1=Ben|last2=Ajayi|first2=Rotimi|last3=Yakoob|first3=Habib|archive-url=https://web.archive.org/web/20120528023857/https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|archive-date=2012-05-28|url-status=usurped}}</ref>
Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole.
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum.
== Tuugnorgal ==
ejsxipqacetwzy6lcx62cv3r2h4lhtn
182087
182086
2026-08-10T11:11:14Z
Ilya Discuss
10103
182087
wikitext
text/x-wiki
'''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros
{{Databox}}
s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi..<ref>{{cite web|url=http://www.alexekwueme.org/chairman/|title=Amb. Dr M T MBU (CFR) - Chairman|publisher=Alex Ekwueme Foundation|access-date=2010-06-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724234906/http://www.alexekwueme.org/chairman/|archive-date=2011-07-24}}</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|access-date=2010-06-18|url-status=usurped|archive-url=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archive-date=2009-11-18}}</ref>
Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade..<ref>{{cite news|date=2002-10-30|url=https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|title=National Assembly records 24 dead senators|work=BNW News|access-date=2010-06-18|last1=Agande|first1=Ben|last2=Ajayi|first2=Rotimi|last3=Yakoob|first3=Habib|archive-url=https://web.archive.org/web/20120528023857/https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|archive-date=2012-05-28|url-status=usurped}}</ref>
Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole.<ref>{{cite news|url=https://news.biafranigeriaworld.com/archive/2003/nov/25/011.html|title=Anyim, Mbu's houses for demolition|work=BNW News|last=Aziken|first=Emmanuel|date=2003-11-25|access-date=2010-06-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20120528023924/https://news.biafranigeriaworld.com/archive/2003/nov/25/011.html|archive-date=2012-05-28|url-status=usurped}}</ref>
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum.
== Tuugnorgal ==
b6dz70j33snqkedohchjmepe9083099
182088
182087
2026-08-10T11:12:01Z
Ilya Discuss
10103
182088
wikitext
text/x-wiki
'''Matthew Tawo Mbu Junior''' suɓaama senaajo diiwal Cros
{{Databox}}
s River, lesdi Naajeeriya, haa fuɗɗam laamu lesdi Naajeeriya, o ɗon dogga dow ko laarani lesdi Naajeeriya.<ref>{{cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=Federal Republic of Nigeria Legislative Election of 20 February and 7 March 1999|work=Psephos|access-date=2010-06-18}}</ref>
O fuɗɗii laamu ko ñalnde 29 mee 1999. Baaba Mbu, kanko boo Matthew Tawo Mbu, ko awokaajo, siyaasaaku, diplomaasijo, fiɓnde nder kuuɗe siyaasaaku lesdi Naajeeriya ko ɓuri duuɓi cappanɗe jowi..<ref>{{cite web|url=http://www.alexekwueme.org/chairman/|title=Amb. Dr M T MBU (CFR) - Chairman|publisher=Alex Ekwueme Foundation|access-date=2010-06-18|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724234906/http://www.alexekwueme.org/chairman/|archive-date=2011-07-24}}</ref>
Caggal nde o jooɗii e Senaa, Mbu Junior toɗɗaa e goomuuji kisal e humpito (hooreejo), geɗe caggal leydi, geɗe diine, geɗe rewɓe e privatisation. Wiɗto waɗaango e lewru oktoobar 2002 e golle senaateeruuji hollitii wonde e nder duuɓi tati gadani ɗii, o hollitii kuule joy.<ref>{{cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|access-date=2010-06-18|url-status=usurped|archive-url=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archive-date=2009-11-18}}</ref>
Caggal nde Mbu yalti e Senaa, e lewru noowammbar 2003 galle makko to Abuja ina fotnoo ruttaade..<ref>{{cite news|date=2002-10-30|url=https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|title=National Assembly records 24 dead senators|work=BNW News|access-date=2010-06-18|last1=Agande|first1=Ben|last2=Ajayi|first2=Rotimi|last3=Yakoob|first3=Habib|archive-url=https://web.archive.org/web/20120528023857/https://news.biafranigeriaworld.com/archive/coverstories/2002/oct/3001.html|archive-date=2012-05-28|url-status=usurped}}</ref>
Kono kippu demokaraasi oo dartinaama ngam ustude galleeji makko e hoɗdiiɓe makko nde tawnoo gooto e galleeji ɗii ko jom jawdi en doole.<ref>{{cite news|url=https://news.biafranigeriaworld.com/archive/2003/nov/25/011.html|title=Anyim, Mbu's houses for demolition|work=BNW News|last=Aziken|first=Emmanuel|date=2003-11-25|access-date=2010-06-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20120528023924/https://news.biafranigeriaworld.com/archive/2003/nov/25/011.html|archive-date=2012-05-28|url-status=usurped}}</ref>
E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde Vanguard e lewru feebariyee 2010, Mbu noddii Asammbele ngenndi e guwerneeruuji diiwanuuji ɗii nde mbaɗtata hakkillaaji mum en e Diiso doosɗe leydi ndii ngam bayyinde wonde hooreejo leydi ndii, hono Umaru Yar'Adua, ñawɗo oo, ina waawi waɗde golle mum, mbele cukko hooreejo leydi ndii, hono Goodluck Jonathan, ina waawa jogaade golle mum.<ref>{{cite news|url=https://allafrica.com/stories/201002150053.html|title=Declare Yar'Adua Incapacitated, Mbu Tells National Assembly, Governors|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|last=Agande|first=Ben|date=2010-02-15|access-date=2010-06-18}}</ref>
== Tuugnorgal ==
l6k5vx769855vnj4ha1m61bc0joj79o
Dino Melaye
0
43472
182089
2026-08-10T11:21:58Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati sena..."
182089
wikitext
text/x-wiki
Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC).
774njuis9wesp5hx8d3dyotacx64dgz
182090
182089
2026-08-10T11:39:50Z
Ilya Discuss
10103
182090
wikitext
text/x-wiki
Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC).
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi.
k1tneo51ds218mfwuxmfyhpxecdglc2
182091
182090
2026-08-10T11:41:49Z
Ilya Discuss
10103
182091
wikitext
text/x-wiki
Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC).
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi.
Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote.
reon0xvpzgw5clvd3rxqdhbl04mbflo
182092
182091
2026-08-10T11:44:10Z
Ilya Discuss
10103
182092
wikitext
text/x-wiki
Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC).
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi.
Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote.
Bills e motionji baɗaaɗi Dino Melaye wallitorii fotde 20 kuule, o ƴetti ko ina tolnoo e 30 motion e nder asaambele ngenndi 8ɓo. Ina jeyaa e ɗeen kuule "Kuulal ngam sariya ngam sosde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Kabba. E nder laamu makko, kuule laamu makko ngam njuɓɓudi mum no haanirta nii, njuɓɓudi mum e geɗe goɗɗe jowitiiɗe heen, 2017 (S.B. 402)." Kuulal goɗɗal laamu makko yaltini ngal o wallitnoo ngal ina jeyaa heen : "Kuulal ngam haɗde yimɓe linngeede, waɗde mobbo e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore", Ina ɗaɓɓi reende tuumaaɗo warngooji e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore e nder ciimtol, tawa ina rokka ɗum ndeenka sariya. Kuulal jowitiingal e naatgol ñawɓe, reende e fitinaaji nder galleeji ko kuulal goɗɗal ngal Sen. Melaye walli.[citation needed] O wallitorii kuulal ngal ngam ƴeewtaade luural hakkunde Yoɓde ballal e waasde neldude Fonds e NNPC e Konte Fedde nde. 2017. Dino wi'i o ɗon mari semmbe ngam wallugo Buhari nder cuɓi 2015. Luural e majjere politik Ko o senator, ina wiyee wonde Melaye ina jokki e golloraade konte ƴeewndo e restoraaji e banke Amerik, tawi ko ɗum huunde nde o yeddaani, ciimtol ngol o yeddaani. Biro kuugal lesdi Naajeeriya haɗi huuwtinirgo konte lesdi feere ngam suɓaaɓe e ardiiɓe laamu.[citation needed] Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi.
tlbo7uuhd4kys7zrig66c52ksc0el86
182093
182092
2026-08-10T11:47:49Z
Ilya Discuss
10103
182093
wikitext
text/x-wiki
Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC).
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi.
Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote.
Bills e motionji baɗaaɗi Dino Melaye wallitorii fotde 20 kuule, o ƴetti ko ina tolnoo e 30 motion e nder asaambele ngenndi 8ɓo. Ina jeyaa e ɗeen kuule "Kuulal ngam sariya ngam sosde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Kabba. E nder laamu makko, kuule laamu makko ngam njuɓɓudi mum no haanirta nii, njuɓɓudi mum e geɗe goɗɗe jowitiiɗe heen, 2017 (S.B. 402)." Kuulal goɗɗal laamu makko yaltini ngal o wallitnoo ngal ina jeyaa heen : "Kuulal ngam haɗde yimɓe linngeede, waɗde mobbo e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore", Ina ɗaɓɓi reende tuumaaɗo warngooji e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore e nder ciimtol, tawa ina rokka ɗum ndeenka sariya. Kuulal jowitiingal e naatgol ñawɓe, reende e fitinaaji nder galleeji ko kuulal goɗɗal ngal Sen. Melaye walli.[citation needed] O wallitorii kuulal ngal ngam ƴeewtaade luural hakkunde Yoɓde ballal e waasde neldude Fonds e NNPC e Konte Fedde nde. 2017. Dino wi'i o ɗon mari semmbe ngam wallugo Buhari nder cuɓi 2015. Luural e majjere politik Ko o senator, ina wiyee wonde Melaye ina jokki e golloraade konte ƴeewndo e restoraaji e banke Amerik, tawi ko ɗum huunde nde o yeddaani, ciimtol ngol o yeddaani. Biro kuugal lesdi Naajeeriya haɗi huuwtinirgo konte lesdi feere ngam suɓaaɓe e ardiiɓe laamu.[citation needed] Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi.
Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Melaye dogniino naamne feewde e golle makko e ɗeen konte banke, hay so tawii hujjaaji ina ngoodi, ina heen ñalɗi njulaagu, bayyinaango banke, limooje kaayitaaji, e nokku ɗo njulaagu nguu woni ɗoo. Melaye hulɓiniino fiyde senaateer Oluremi Tinubu, ‘impregnate’ ɗum e dow suudu Senaa. E lewru suwee 2017, golle noddirgol senaateer Melaye e nder Asaambele ngenndi puɗɗiima. Senator oo sifaa mum ina tuuma guwerneer diiwaan Kogi oo "fiyde lewru e boksirde henndu." Melaye ɓeydi wi'ugo, "Naftugo ceede ko ɓuri miliyonji go'o dow ceede yoɓooɓe ceede ngam kuugal ngal walaa nafuuda, nde njoɓdi e pension yoɓaaka, ɗum huunde bonnde. Mi ɗon jokki faddaago yimɓe miskinɓe e ɓe ngalaa faddaago nder jiha Kogi. To mi maayi, mi maaya. En ɗon mari haaje hisnugo jiha kan." O nanngaama ñalnde 23 lewru abriil hitaande 2018 e nder laana ndiwoowa Nnamdi Azikiwe, NIS nde tawnoo ɓe mbiyi innde makko ina woni e doggol ƴeewndorɗe Interpol caggal nde polis Naajeeriya holliti o yiɗaa. Ñalnde 2 lewru Mbooy hitaande 2018, Senator Melaye ñaawii e ñaawirdu polis ñalnde alarba to ñaawirdu mawndu to wuro Wuse Abuja. O hokkaama ceede ceede ko hewti N90million diga kiita, nde o heɓi sarɗi ceede ammaa polis'en nanngi mo ɓaawo o wurtinaama. Ñalnde 24 lewru juko hitaande 2018, Melaye wondude e senaateeruuji 13 goɗɗi e nder fedde wiyeteende APC, njippiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi, PDP. Siege balɗe jeeɗiɗi waɗii e hoɗorde makko Abuja Maitama, tawi ko gollotooɓe e doole kisal mbaɗi ɗum. Melaye hokki hoore maako haa polis'en nyande 4 lewru January 2019. Polis'en ɗon wi'a O ɗon mari haaje fijirde polis'en, Sgt Danjuma Saliu haa lesdi Kogi nder lewru Juko hitaande 2018. Ñalnde 11 lewru Yarkomaa 2019, Melaye e nder seppooji mum, ɗaaniima e werlaa suudu safrirdu DSS to Abuja caggal nde poliseeɓe njippini mo toon.
8z7a72b6w6n6stj18zlr14jd20q46vq
182094
182093
2026-08-10T11:51:11Z
Ilya Discuss
10103
182094
wikitext
text/x-wiki
Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC).
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi.
Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote.
Bills e motionji baɗaaɗi Dino Melaye wallitorii fotde 20 kuule, o ƴetti ko ina tolnoo e 30 motion e nder asaambele ngenndi 8ɓo. Ina jeyaa e ɗeen kuule "Kuulal ngam sariya ngam sosde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Kabba. E nder laamu makko, kuule laamu makko ngam njuɓɓudi mum no haanirta nii, njuɓɓudi mum e geɗe goɗɗe jowitiiɗe heen, 2017 (S.B. 402)." Kuulal goɗɗal laamu makko yaltini ngal o wallitnoo ngal ina jeyaa heen : "Kuulal ngam haɗde yimɓe linngeede, waɗde mobbo e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore", Ina ɗaɓɓi reende tuumaaɗo warngooji e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore e nder ciimtol, tawa ina rokka ɗum ndeenka sariya. Kuulal jowitiingal e naatgol ñawɓe, reende e fitinaaji nder galleeji ko kuulal goɗɗal ngal Sen. Melaye walli.[citation needed] O wallitorii kuulal ngal ngam ƴeewtaade luural hakkunde Yoɓde ballal e waasde neldude Fonds e NNPC e Konte Fedde nde. 2017. Dino wi'i o ɗon mari semmbe ngam wallugo Buhari nder cuɓi 2015. Luural e majjere politik Ko o senator, ina wiyee wonde Melaye ina jokki e golloraade konte ƴeewndo e restoraaji e banke Amerik, tawi ko ɗum huunde nde o yeddaani, ciimtol ngol o yeddaani. Biro kuugal lesdi Naajeeriya haɗi huuwtinirgo konte lesdi feere ngam suɓaaɓe e ardiiɓe laamu.[citation needed] Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi.
Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Melaye dogniino naamne feewde e golle makko e ɗeen konte banke, hay so tawii hujjaaji ina ngoodi, ina heen ñalɗi njulaagu, bayyinaango banke, limooje kaayitaaji, e nokku ɗo njulaagu nguu woni ɗoo. Melaye hulɓiniino fiyde senaateer Oluremi Tinubu, ‘impregnate’ ɗum e dow suudu Senaa. E lewru suwee 2017, golle noddirgol senaateer Melaye e nder Asaambele ngenndi puɗɗiima. Senator oo sifaa mum ina tuuma guwerneer diiwaan Kogi oo "fiyde lewru e boksirde henndu." Melaye ɓeydi wi'ugo, "Naftugo ceede ko ɓuri miliyonji go'o dow ceede yoɓooɓe ceede ngam kuugal ngal walaa nafuuda, nde njoɓdi e pension yoɓaaka, ɗum huunde bonnde. Mi ɗon jokki faddaago yimɓe miskinɓe e ɓe ngalaa faddaago nder jiha Kogi. To mi maayi, mi maaya. En ɗon mari haaje hisnugo jiha kan." O nanngaama ñalnde 23 lewru abriil hitaande 2018 e nder laana ndiwoowa Nnamdi Azikiwe, NIS nde tawnoo ɓe mbiyi innde makko ina woni e doggol ƴeewndorɗe Interpol caggal nde polis Naajeeriya holliti o yiɗaa. Ñalnde 2 lewru Mbooy hitaande 2018, Senator Melaye ñaawii e ñaawirdu polis ñalnde alarba to ñaawirdu mawndu to wuro Wuse Abuja. O hokkaama ceede ceede ko hewti N90million diga kiita, nde o heɓi sarɗi ceede ammaa polis'en nanngi mo ɓaawo o wurtinaama. Ñalnde 24 lewru juko hitaande 2018, Melaye wondude e senaateeruuji 13 goɗɗi e nder fedde wiyeteende APC, njippiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi, PDP. Siege balɗe jeeɗiɗi waɗii e hoɗorde makko Abuja Maitama, tawi ko gollotooɓe e doole kisal mbaɗi ɗum. Melaye hokki hoore maako haa polis'en nyande 4 lewru January 2019. Polis'en ɗon wi'a O ɗon mari haaje fijirde polis'en, Sgt Danjuma Saliu haa lesdi Kogi nder lewru Juko hitaande 2018. Ñalnde 11 lewru Yarkomaa 2019, Melaye e nder seppooji mum, ɗaaniima e werlaa suudu safrirdu DSS to Abuja caggal nde poliseeɓe njippini mo toon.
E lewru noowammbar 2020, Melaye humpitii BBC News wonde o dañii miliyaaruuji Naira caggal nde o soodi franchise McDonald's ko adii nguurndam makko ko luutndii miijo wonde o dañii kaalis makko fof ko e politik. Skandal seedantaagal Melaye wonnoo ko e fenaande seedantaagal e hitaande 2017 ina jeyaa heen wiyde o heɓiino dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ivy League Harvard to Amerik to Boston. Ko ɓuri heewde e ko o haali koo, haa jooni hoolkisaaka. Melaye ina tiiɗtina goonga ko o wiynoo koo. Kono tan, gollodiiɗo makko, gonnooɗo hooreejo lannda makko (APC) e oon sahaa, Sen. Ali Ndume, noddii yo senaa ƴeewto ko Melaye wiyi koo. Melaye wiyi wonaa tan o heɓi dipolomaaji makko e ABU Zaria, kono o dañii dipolomaaji jeeɗiɗi e nder duɗe keewɗe e nder winndere ndee ko wayi no Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Harvard, Duɗal Kennedy ngam Ardorde Jaŋde e Duɗal London ngam Faggudu e Ganndal Siyaas (LSE), haala ka gila ndeen duɗe ɗiɗi ɗee fof cemmbini ɗum, tawi Harvard ina wiya wonde Mela tan ko professional week-yelf course develop 2016. LSE yiytaa hay hujja gooto e lowre mum wonde Melaye heɓi toon hay dipolom. Melaye laɓɓinaama haa ragare diga cukko hooreejo janngirde Ahmadu Bello, Ibrahim Garba mo ɗonno ƴama yeeso Goomu Senaa ngam tabitinki dow Senaa Dino Melaye heɓi janngirde nden, koo ngam innde feere. Nguurndam neɗɗo Melaye resii Tokunbo Melaye duuɓi sappo, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato.[citation nécessaire]. O ɗaɓɓiri ceergal caggal nde o waɗi ñaawoore warngooji nder galle. Melaye ina anndaa e ɓurde yiɗde mbaydiiji diisnondirɗi jamaanu. O heewi ɓoornaade ko comci mbeddaaji caɗtuɗi, ɗi markeeji ko wayi no Givenchy e Balenciaga. Ko heewi e mbaydiiji makko siynooji ina mbaɗi koppi fittaandu ina mbiya "SDM", woni "Senator Dino Melaye".
lvlduuok1ef75bexlj9iz5rjm0nxo2s
182095
182094
2026-08-10T11:52:51Z
Ilya Discuss
10103
182095
wikitext
text/x-wiki
Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC).
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi.
Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote.
Bills e motionji baɗaaɗi Dino Melaye wallitorii fotde 20 kuule, o ƴetti ko ina tolnoo e 30 motion e nder asaambele ngenndi 8ɓo. Ina jeyaa e ɗeen kuule "Kuulal ngam sariya ngam sosde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Kabba. E nder laamu makko, kuule laamu makko ngam njuɓɓudi mum no haanirta nii, njuɓɓudi mum e geɗe goɗɗe jowitiiɗe heen, 2017 (S.B. 402)." Kuulal goɗɗal laamu makko yaltini ngal o wallitnoo ngal ina jeyaa heen : "Kuulal ngam haɗde yimɓe linngeede, waɗde mobbo e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore", Ina ɗaɓɓi reende tuumaaɗo warngooji e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore e nder ciimtol, tawa ina rokka ɗum ndeenka sariya. Kuulal jowitiingal e naatgol ñawɓe, reende e fitinaaji nder galleeji ko kuulal goɗɗal ngal Sen. Melaye walli.[citation needed] O wallitorii kuulal ngal ngam ƴeewtaade luural hakkunde Yoɓde ballal e waasde neldude Fonds e NNPC e Konte Fedde nde. 2017. Dino wi'i o ɗon mari semmbe ngam wallugo Buhari nder cuɓi 2015. Luural e majjere politik Ko o senator, ina wiyee wonde Melaye ina jokki e golloraade konte ƴeewndo e restoraaji e banke Amerik, tawi ko ɗum huunde nde o yeddaani, ciimtol ngol o yeddaani. Biro kuugal lesdi Naajeeriya haɗi huuwtinirgo konte lesdi feere ngam suɓaaɓe e ardiiɓe laamu.[citation needed] Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi.
Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Melaye dogniino naamne feewde e golle makko e ɗeen konte banke, hay so tawii hujjaaji ina ngoodi, ina heen ñalɗi njulaagu, bayyinaango banke, limooje kaayitaaji, e nokku ɗo njulaagu nguu woni ɗoo. Melaye hulɓiniino fiyde senaateer Oluremi Tinubu, ‘impregnate’ ɗum e dow suudu Senaa. E lewru suwee 2017, golle noddirgol senaateer Melaye e nder Asaambele ngenndi puɗɗiima. Senator oo sifaa mum ina tuuma guwerneer diiwaan Kogi oo "fiyde lewru e boksirde henndu." Melaye ɓeydi wi'ugo, "Naftugo ceede ko ɓuri miliyonji go'o dow ceede yoɓooɓe ceede ngam kuugal ngal walaa nafuuda, nde njoɓdi e pension yoɓaaka, ɗum huunde bonnde. Mi ɗon jokki faddaago yimɓe miskinɓe e ɓe ngalaa faddaago nder jiha Kogi. To mi maayi, mi maaya. En ɗon mari haaje hisnugo jiha kan." O nanngaama ñalnde 23 lewru abriil hitaande 2018 e nder laana ndiwoowa Nnamdi Azikiwe, NIS nde tawnoo ɓe mbiyi innde makko ina woni e doggol ƴeewndorɗe Interpol caggal nde polis Naajeeriya holliti o yiɗaa. Ñalnde 2 lewru Mbooy hitaande 2018, Senator Melaye ñaawii e ñaawirdu polis ñalnde alarba to ñaawirdu mawndu to wuro Wuse Abuja. O hokkaama ceede ceede ko hewti N90million diga kiita, nde o heɓi sarɗi ceede ammaa polis'en nanngi mo ɓaawo o wurtinaama. Ñalnde 24 lewru juko hitaande 2018, Melaye wondude e senaateeruuji 13 goɗɗi e nder fedde wiyeteende APC, njippiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi, PDP. Siege balɗe jeeɗiɗi waɗii e hoɗorde makko Abuja Maitama, tawi ko gollotooɓe e doole kisal mbaɗi ɗum. Melaye hokki hoore maako haa polis'en nyande 4 lewru January 2019. Polis'en ɗon wi'a O ɗon mari haaje fijirde polis'en, Sgt Danjuma Saliu haa lesdi Kogi nder lewru Juko hitaande 2018. Ñalnde 11 lewru Yarkomaa 2019, Melaye e nder seppooji mum, ɗaaniima e werlaa suudu safrirdu DSS to Abuja caggal nde poliseeɓe njippini mo toon.
E lewru noowammbar 2020, Melaye humpitii BBC News wonde o dañii miliyaaruuji Naira caggal nde o soodi franchise McDonald's ko adii nguurndam makko ko luutndii miijo wonde o dañii kaalis makko fof ko e politik. Skandal seedantaagal Melaye wonnoo ko e fenaande seedantaagal e hitaande 2017 ina jeyaa heen wiyde o heɓiino dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ivy League Harvard to Amerik to Boston. Ko ɓuri heewde e ko o haali koo, haa jooni hoolkisaaka. Melaye ina tiiɗtina goonga ko o wiynoo koo. Kono tan, gollodiiɗo makko, gonnooɗo hooreejo lannda makko (APC) e oon sahaa, Sen. Ali Ndume, noddii yo senaa ƴeewto ko Melaye wiyi koo. Melaye wiyi wonaa tan o heɓi dipolomaaji makko e ABU Zaria, kono o dañii dipolomaaji jeeɗiɗi e nder duɗe keewɗe e nder winndere ndee ko wayi no Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Harvard, Duɗal Kennedy ngam Ardorde Jaŋde e Duɗal London ngam Faggudu e Ganndal Siyaas (LSE), haala ka gila ndeen duɗe ɗiɗi ɗee fof cemmbini ɗum, tawi Harvard ina wiya wonde Mela tan ko professional week-yelf course develop 2016. LSE yiytaa hay hujja gooto e lowre mum wonde Melaye heɓi toon hay dipolom. Melaye laɓɓinaama haa ragare diga cukko hooreejo janngirde Ahmadu Bello, Ibrahim Garba mo ɗonno ƴama yeeso Goomu Senaa ngam tabitinki dow Senaa Dino Melaye heɓi janngirde nden, koo ngam innde feere. Nguurndam neɗɗo Melaye resii Tokunbo Melaye duuɓi sappo, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato.[citation nécessaire]. O ɗaɓɓiri ceergal caggal nde o waɗi ñaawoore warngooji nder galle. Melaye ina anndaa e ɓurde yiɗde mbaydiiji diisnondirɗi jamaanu. O heewi ɓoornaade ko comci mbeddaaji caɗtuɗi, ɗi markeeji ko wayi no Givenchy e Balenciaga. Ko heewi e mbaydiiji makko siynooji ina mbaɗi koppi fittaandu ina mbiya "SDM", woni "Senator Dino Melaye".
Binndol E lewru mee 2016, Dino Melaye yaltinii deftere wiyeteende "Antidotes pour la corruption: la histoire Nigerianne" nde heɓiino ƴaañgal, nde tawnoo ko innde binnduɗo oo yi’etee. Jaambaraagal ɓeydiima e nder hiirde nde nde ardinoo nde ko hooreejo Senaa, Bukola Saraki, e gonnooɗo debbo gadano leydi Naajeeriya, Dame Patience Jonathan, kamɓe ɗiɗo fof ɓe ngoni ko e haalaaji njulaagu ceertuɗi.[citation needed] Deftere ndee kadi ina ñaawee sabu ŋakkeende sintaksis mum, sibu ‘antidotes’ ina ɗaminaa maa ƴettu hello ‘to’ e ‘for’ kuutorteeɗo e tiitoonde ndee. Won e nokkuuji kadi ciftorii deftere ndee ko "taƴre" tan e binndanɗe jaayɗe. ina hollita wonde deftere ndee ina jogii seeɗa walla alaa ko nafata e hakkilantaagal asliwal ummoraade e binnduɗo oo.[citation needed] Njeenaaje e njeenaaje Melaye heɓi njeenaaje keewɗe, ina jeyaa heen : Wakiiliijo ɓurɗo teddude e hitaande nde eɓɓoore sukaaɓe winndereyankoore e ƴellitaare, reenoowo sukaaɓe P.D.P Leydi Sukaaɓe Vanguard, Epitome of Servant e fedde ngenndiire janngooɓe diiwaan Kogi, sukaaɓe Libra ngam njeenaari ndi Visioners Club e janngooɓe diiwaan Kogi Motiva E Fedde, Ikon Ardorde Moƴƴere e Kogi Peoples Forum, 2008 Tergal Dipolomaasi hitaande e St Monica's College Kabba e Legislateur ngenndi ɓurɗo golloraade e fedde sukaaɓe Vision 2020. Tergal ɓurngal tiiɗde, Abuja merit Awards Parlemaa Afriknaajo hitaande 2005 to U.S.A. [citation needed] Melaye kadi heɓi njeenaari ‘Senator hitaande’ e hitaande 2017 e 2018.[citation needed] Tuugnorgal
grmyq0876rvns56iuuujxg4z4n6jmra
182096
182095
2026-08-10T11:53:44Z
Ilya Discuss
10103
182096
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Barrister Daniel Dino Melaye (jibinaa ko 7 lewru Yarkomaa 1974) ko awokaa Naajeeriya (ko ɓooyaani koo o heɓi dipolomaaji makko e porogaraam dipolomaaji sariya e hitaande 2025. Ko o gonnooɗo senateer, kadi ko o gonnooɗo tergal e Asamblee ngenndi Naajeeriya, omo lomtoo diiwaan senateeruuji Kogi Hirnaange to diiwaan Kogi. O heɓi hakkilo wakkati laamu ardiido Muhammadu Buhari Golle Senaa e laamu Buhari (2015–2019) Wakkati laamu Muhammadu Buhari, Dino Melaye laati senateer wakiiliijo Kogi Hirnaange nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 8. O woniino tergal mawngal e nder Senaa, omo jokkondiri e golle keewɗe to bannge sariya, politik, e ƴeewndo. Melaye waɗii darnde e ummital Bukola Saraki e gardagol hooreejo leydi Senaa e hitaande 2015, o woni ɗiɗmo toɗɗagol makko e nder yeewtere udditgol Senaa. Daɗndo ardorde ngoo addanii jokkere enɗam ɓurnde yaajde hakkunde njuɓɓudi laamu e Asaambele ngenndi e nder dumunna oo. E nder Senaa 8ɓo oo fof, Melaye ina teskaa e tawtoreede jeewte e golle toppitiiɗe, haa teeŋti noon e geɗe jowitiiɗe e jokkondiral hakkunde laamu e sarɗiiji. O jeyaa ko e senaateeruuji ƴettuɗi kulhuli ko fayti e ɗooftagol won e juɓɓule laamu e kuule e noddaango Senaa. To bannge darnde sariya, Melaye ina jokki e wallitde e wallitde kuule e eɓɓaaɗe e geɗe baɗɗe : peeje haɓaade linngu e kisal renndo, fitinaaji nder galleeji e ndeenka renndo, ƴeewndo ngalu renndo e neldugol kaalis e nder sekteer petroŋ e gaas, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde ndema e nder diiwaan Kogi. Laamu makko ina waɗi kadi sahaaji luural politik e caɗeele sariya, ina jeyaa heen wiɗtooji baɗeteeɗi e njuɓɓudi laamu e luural hakkunde yimɓe politik e nder diiwaan Kogi. Ɗee geɗe addani mo yiyeede e yeewtere politik ngenndiire. Laabi politik Melaye ina ƴellitoo e nder yonta oo ; o fuɗɗii suɓaade ko e laylaytol fedde All Progressives Congress (APC) kono caggal ɗuum o woppi fedde Demokaraasi (PDP), ko ɗum hollirta mbayliigu ɓurngu yaajde e nder politik leydi Najeriya e oon sahaa. Melaye ko jeyaaɗo to Ayetoro Gbede e nder diiwaan laamu Ijumu to diiwaan Kogi. Melaye ko gonnooɗo senaateer, tergal suudu sarɗiiji, kadi ko tergal e fedde wiyeteende Congres Africain Démocratique. E hitaande 2015 o ummiima e fedde wiyeteende APC (APC) kono o artii e fedde wiyeteende PDP e nder mahngo wooteeji 2019 caggal lebbi keewɗi e hareeji politik e guwerneer diiwaan Kogi, Yahaya Bello. O woni hooreejo komitiiru Senaa dow lesdi Naajeeriya (FCT) Abuja e wakkati seɗɗa o hooreejo komitiiru Senaa dow Aviation nder leydi Naajeeriya. Ko kanko woni kaalirde kanndidaa gardagol leydi ndi e hitaande 2023, hono Atiku Abubakar. E lewru sulyee 2025, Melaye woppi lannda Demokaraasi yimɓe, o naati e lannda Demokaraasi Afrik (ADC).
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dino Melaye jibinaa ko to diiwaan Kano, leydi Najeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdulaziz Attah, Okene ngam jaŋde makko hakkundeere. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria e hitaande 2000, o janngi toon geɗe joogaraafi . O ardii Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Jaŋngooɓe Naajeeriya (NANS) caggal ɗuum o wonti Sekereteer mawɗo Kawtal Sukaaɓe Afrik, caggal ɗuum Kawtal Sukaaɓe Commonwealth. Olusegun Obasanjo toɗɗiima mo ngam ardaade batu toppitiingu sukaaɓe. Nguurndam politik E hitaande 2015, o ummiima e lannda Demokaraasi Yimɓe ɗo o suɓaa kadi tergal suudu sarɗiiji, lomtotooɗo diiwaan fedde Kabba/Ijumu. E woote senateeruuji 2015 o suɓaama tergal senateeruuji leydi Naajeeriya diga Kogi-West. O wadi noddaango senateer Bukola Saraki ngam suɓugo hooreejo lesdi ɓaawo noddaango ngo senateer Ahmad Sani Yerima waɗi. O suɓaama kadi ñalnde 23 feebariyee 2019 ngam artirde senaateer lomtotooɗo diiwaan senaateer kogi-West ngam wonde tergal senaa 9ɓo. Ko ɓuri heewde e luulndiiɓe makko e nder wooteeji ɗi, Sen Adeyemi mo APC, ɓadtiima ñaawirdu ɗaɓɓaande wooteeji ngam ɗaɓɓude e ñaawirdu nduu yo woppu suɓngooji Melaye. Ñalnde 23 ut 2019 ñaawirdu nduu riiwi Melaye, yamiri yo woote mbaɗte. Caggal luural keewngal e laamu fedde ndee e laamu leydi mum, senateer Dino Melaye dañii ɗaɓɓaande mum ngam jokkude jooɗorde senateer mum ñalnde 11 oktoobar 2019, ɗoon e ɗoon yamiraama yo wooteeji garooji ɗii mbaɗe, tawi ko Komisariyaa ngenndiijo jeytaare (INEC) waɗata ɗum. INEC noon ƴettii feere ngam woote ɗee mbaɗee ñalnde woɗnde caggal woote guwerneeruuji diiwaan oo, potɗe waɗeede ñalnde 16 noowammbar 2019 ; kono Senator Dino Melaye umminii, ɗaɓɓiri INEC yo suɓngo makko waɗee ñalnde wootere e suɓngooji guwerneer diiwaan oo. E jaabtaade haala Senator Dino wonde guwerneer diiwaan oo, Yahaya Bello, ina timmina peeje ngam ustude wooteeji ɗi ngam wallitde kanndidaajo mo o ɓuri yiɗde, hono Senator Smart Adeyemi.
Senator Dino Melaye e marge ko ina tolnoo e 20 000 woote, foolii e luulndo mum politik, Smart Adeyemi e nder wooteeji ɗi INEC holliti caggal ɗuum wonde ɗi njuumtaani sabu fitinaaji e ŋakkeende wooteeji e nder ko ina tolnoo e 50 Polling Units e nder diiwaan senateer. Woote make-up kono ko ñalnde 30 noowammbar 2019, caggal ɗuum ina wiyee wonde senaateer Dino Melaye ina jogori woppude woote ɗee, kono noon yiytaa ina waɗa woote mum ñalnde woote ɗee.[citation needed] Woote ɓeydooje ɗee mbaɗii ŋakkeende wootooɓe ; ɗum ina waawi tawa ko sabu toowgol ƴaañgal, warngooji, e hulɓinaare jogornde waɗeede e woote mawɗe ɗee. Senator Smart Adeyemi waawii foolde senateer Dino Melaye haa jooni ina jokki fotde marge gooto e wooteeji gardagol leydi ndii. Njeñtudi woote ɗee noon ina sikkaa ko laamu leydi ndii wayli ɗum ngam wallitde Smart Adeyemi. Smart Adeyemi ko gila ndeen huniima lomtaade senaateer Dino Melaye, hooreejo senaa. Yiɗde laamu Dino Melaye ƴami suɓol guwerneer diiwal Kogi ngol waɗi ñalnde 16 noowammbar 2019. Ñalnde 3 suwee 2019, O dañii njillu makko e suɓngo guwerneer e nder wooteeji gadani ɗi o haɓata no feewi ɗo o ari tataɓo, tawi ko 70 woote caggal Engr. Musa Wada mo heɓi 748 woote. O anndinaama o heɓi nasaraaku nder suɓol lesdi 2023 haa lesdi Kogi, ngam o laatoo Hon. Habeebat Diin. O majjini cuɓol guwerneer lesdi Kogi 2023 nde o wari tataɓo bee 46,362 woote nden Ahmed Usman Ododo mo wurti bee nasaraaku diga kawtal hoore lesdi (APC) e Muritala Ajaka diga lanyol Democratic Social (SDP) ɗon wara ɗiɗaɓo bee 259,052 woote.
Bills e motionji baɗaaɗi Dino Melaye wallitorii fotde 20 kuule, o ƴetti ko ina tolnoo e 30 motion e nder asaambele ngenndi 8ɓo. Ina jeyaa e ɗeen kuule "Kuulal ngam sariya ngam sosde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Kabba. E nder laamu makko, kuule laamu makko ngam njuɓɓudi mum no haanirta nii, njuɓɓudi mum e geɗe goɗɗe jowitiiɗe heen, 2017 (S.B. 402)." Kuulal goɗɗal laamu makko yaltini ngal o wallitnoo ngal ina jeyaa heen : "Kuulal ngam haɗde yimɓe linngeede, waɗde mobbo e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore", Ina ɗaɓɓi reende tuumaaɗo warngooji e warngooji ɗi ngonaa ñaawoore e nder ciimtol, tawa ina rokka ɗum ndeenka sariya. Kuulal jowitiingal e naatgol ñawɓe, reende e fitinaaji nder galleeji ko kuulal goɗɗal ngal Sen. Melaye walli.[citation needed] O wallitorii kuulal ngal ngam ƴeewtaade luural hakkunde Yoɓde ballal e waasde neldude Fonds e NNPC e Konte Fedde nde. 2017. Dino wi'i o ɗon mari semmbe ngam wallugo Buhari nder cuɓi 2015. Luural e majjere politik Ko o senator, ina wiyee wonde Melaye ina jokki e golloraade konte ƴeewndo e restoraaji e banke Amerik, tawi ko ɗum huunde nde o yeddaani, ciimtol ngol o yeddaani. Biro kuugal lesdi Naajeeriya haɗi huuwtinirgo konte lesdi feere ngam suɓaaɓe e ardiiɓe laamu.[citation needed] Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi.
Gooto e njulaagu e kartal debit Banke Amerik Melaye ko yoɓde jaɓaande to duɗal jaaɓi haaɗtirde Schweiger Dermatology to New York, fotde 1 000 dolaar. Sosiyetee oo ina siftina hoore mum wonde sarwiis safaara e kosmetik dermatologie rokkata haajuuji cellal ɓalli keewɗi. Melaye dogniino naamne feewde e golle makko e ɗeen konte banke, hay so tawii hujjaaji ina ngoodi, ina heen ñalɗi njulaagu, bayyinaango banke, limooje kaayitaaji, e nokku ɗo njulaagu nguu woni ɗoo. Melaye hulɓiniino fiyde senaateer Oluremi Tinubu, ‘impregnate’ ɗum e dow suudu Senaa. E lewru suwee 2017, golle noddirgol senaateer Melaye e nder Asaambele ngenndi puɗɗiima. Senator oo sifaa mum ina tuuma guwerneer diiwaan Kogi oo "fiyde lewru e boksirde henndu." Melaye ɓeydi wi'ugo, "Naftugo ceede ko ɓuri miliyonji go'o dow ceede yoɓooɓe ceede ngam kuugal ngal walaa nafuuda, nde njoɓdi e pension yoɓaaka, ɗum huunde bonnde. Mi ɗon jokki faddaago yimɓe miskinɓe e ɓe ngalaa faddaago nder jiha Kogi. To mi maayi, mi maaya. En ɗon mari haaje hisnugo jiha kan." O nanngaama ñalnde 23 lewru abriil hitaande 2018 e nder laana ndiwoowa Nnamdi Azikiwe, NIS nde tawnoo ɓe mbiyi innde makko ina woni e doggol ƴeewndorɗe Interpol caggal nde polis Naajeeriya holliti o yiɗaa. Ñalnde 2 lewru Mbooy hitaande 2018, Senator Melaye ñaawii e ñaawirdu polis ñalnde alarba to ñaawirdu mawndu to wuro Wuse Abuja. O hokkaama ceede ceede ko hewti N90million diga kiita, nde o heɓi sarɗi ceede ammaa polis'en nanngi mo ɓaawo o wurtinaama. Ñalnde 24 lewru juko hitaande 2018, Melaye wondude e senaateeruuji 13 goɗɗi e nder fedde wiyeteende APC, njippiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi, PDP. Siege balɗe jeeɗiɗi waɗii e hoɗorde makko Abuja Maitama, tawi ko gollotooɓe e doole kisal mbaɗi ɗum. Melaye hokki hoore maako haa polis'en nyande 4 lewru January 2019. Polis'en ɗon wi'a O ɗon mari haaje fijirde polis'en, Sgt Danjuma Saliu haa lesdi Kogi nder lewru Juko hitaande 2018. Ñalnde 11 lewru Yarkomaa 2019, Melaye e nder seppooji mum, ɗaaniima e werlaa suudu safrirdu DSS to Abuja caggal nde poliseeɓe njippini mo toon.
E lewru noowammbar 2020, Melaye humpitii BBC News wonde o dañii miliyaaruuji Naira caggal nde o soodi franchise McDonald's ko adii nguurndam makko ko luutndii miijo wonde o dañii kaalis makko fof ko e politik. Skandal seedantaagal Melaye wonnoo ko e fenaande seedantaagal e hitaande 2017 ina jeyaa heen wiyde o heɓiino dipolom makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ivy League Harvard to Amerik to Boston. Ko ɓuri heewde e ko o haali koo, haa jooni hoolkisaaka. Melaye ina tiiɗtina goonga ko o wiynoo koo. Kono tan, gollodiiɗo makko, gonnooɗo hooreejo lannda makko (APC) e oon sahaa, Sen. Ali Ndume, noddii yo senaa ƴeewto ko Melaye wiyi koo. Melaye wiyi wonaa tan o heɓi dipolomaaji makko e ABU Zaria, kono o dañii dipolomaaji jeeɗiɗi e nder duɗe keewɗe e nder winndere ndee ko wayi no Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Harvard, Duɗal Kennedy ngam Ardorde Jaŋde e Duɗal London ngam Faggudu e Ganndal Siyaas (LSE), haala ka gila ndeen duɗe ɗiɗi ɗee fof cemmbini ɗum, tawi Harvard ina wiya wonde Mela tan ko professional week-yelf course develop 2016. LSE yiytaa hay hujja gooto e lowre mum wonde Melaye heɓi toon hay dipolom. Melaye laɓɓinaama haa ragare diga cukko hooreejo janngirde Ahmadu Bello, Ibrahim Garba mo ɗonno ƴama yeeso Goomu Senaa ngam tabitinki dow Senaa Dino Melaye heɓi janngirde nden, koo ngam innde feere. Nguurndam neɗɗo Melaye resii Tokunbo Melaye duuɓi sappo, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato.[citation nécessaire]. O ɗaɓɓiri ceergal caggal nde o waɗi ñaawoore warngooji nder galle. Melaye ina anndaa e ɓurde yiɗde mbaydiiji diisnondirɗi jamaanu. O heewi ɓoornaade ko comci mbeddaaji caɗtuɗi, ɗi markeeji ko wayi no Givenchy e Balenciaga. Ko heewi e mbaydiiji makko siynooji ina mbaɗi koppi fittaandu ina mbiya "SDM", woni "Senator Dino Melaye".
Binndol E lewru mee 2016, Dino Melaye yaltinii deftere wiyeteende "Antidotes pour la corruption: la histoire Nigerianne" nde heɓiino ƴaañgal, nde tawnoo ko innde binnduɗo oo yi’etee. Jaambaraagal ɓeydiima e nder hiirde nde nde ardinoo nde ko hooreejo Senaa, Bukola Saraki, e gonnooɗo debbo gadano leydi Naajeeriya, Dame Patience Jonathan, kamɓe ɗiɗo fof ɓe ngoni ko e haalaaji njulaagu ceertuɗi.[citation needed] Deftere ndee kadi ina ñaawee sabu ŋakkeende sintaksis mum, sibu ‘antidotes’ ina ɗaminaa maa ƴettu hello ‘to’ e ‘for’ kuutorteeɗo e tiitoonde ndee. Won e nokkuuji kadi ciftorii deftere ndee ko "taƴre" tan e binndanɗe jaayɗe. ina hollita wonde deftere ndee ina jogii seeɗa walla alaa ko nafata e hakkilantaagal asliwal ummoraade e binnduɗo oo.[citation needed] Njeenaaje e njeenaaje Melaye heɓi njeenaaje keewɗe, ina jeyaa heen : Wakiiliijo ɓurɗo teddude e hitaande nde eɓɓoore sukaaɓe winndereyankoore e ƴellitaare, reenoowo sukaaɓe P.D.P Leydi Sukaaɓe Vanguard, Epitome of Servant e fedde ngenndiire janngooɓe diiwaan Kogi, sukaaɓe Libra ngam njeenaari ndi Visioners Club e janngooɓe diiwaan Kogi Motiva E Fedde, Ikon Ardorde Moƴƴere e Kogi Peoples Forum, 2008 Tergal Dipolomaasi hitaande e St Monica's College Kabba e Legislateur ngenndi ɓurɗo golloraade e fedde sukaaɓe Vision 2020. Tergal ɓurngal tiiɗde, Abuja merit Awards Parlemaa Afriknaajo hitaande 2005 to U.S.A. [citation needed] Melaye kadi heɓi njeenaari ‘Senator hitaande’ e hitaande 2017 e 2018.[citation needed] Tuugnorgal
06j5i29cd5lg7dek17ardpzjugoe9nm