Wikipedia
frrwiki
https://frr.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hoodsid
MediaWiki 1.47.0-wmf.2
first-letter
Medium
Spezial
Diskussion
Benutzer
Benutzer Diskussion
Wikipedia
Wikipedia Diskussion
Datei
Datei Diskussion
MediaWiki
MediaWiki Diskussion
Vorlage
Vorlage Diskussion
Hilfe
Hilfe Diskussion
Kategorie
Kategorie Diskussion
Seite
Seite Diskussion
Index
Index Diskussion
Text
Text Diskussion
TimedText
TimedText talk
Modul
Modul Diskussion
Veranstaltung
Veranstaltung Diskussion
Orchideen
0
4330
280706
238806
2026-05-16T13:02:38Z
CommonsDelinker
6085
Replacing Epistephium_lucidum.jpg with [[File:Epistephium_williamsii.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]:).
280706
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Orchideen
| Taxon_WissName = Orchidaceae
| Taxon_Rang = Famile
| Taxon_Autor = [[Antoine Laurent de Jussieu|Juss.]]
| Taxon2_Name = Spargeloortagen
| Taxon2_WissName = Asparagales
| Taxon2_Rang = Kategorii
| Taxon3_Name =
| Taxon3_WissName =
| Taxon3_Rang =
| Taxon4_Name = Bloosenplaanten
| Taxon4_WissName = Magnoliopsida
| Taxon4_Rang = Klas
| Taxon5_Name = Siadplaanten
| Taxon5_WissName = Spermatophytina
| Taxon5_Rang = Onerufdialang
| Taxon6_Name = Huuger plaanten
| Taxon6_WissName = Tracheophyta
| Taxon6_Rang = Ufdialang
| Taxon7_Name = Plaanten
| Taxon7_WissName = Plantae
| Taxon7_Rang = hoodkategorii
| Bild = PhalaenopsisOphrysPaphiopedilumMaxillaria.jpg
| Bildbeschreibung = Orchideen slacher
}}
[[File:Haeckel Orchidae.jpg|thumb|right|300px|<span style="color:grey;">Orchideen slacher</span>]]
'''Orchideen''' (''Orchidaceae'') san en famile faan [[bloosenplaanten]] uun't kategorii faan a ''[[Asparagales]]''. Tu det famile hiar 21.950 (of 26.049 ?<ref>A wedenskapslidj san diar ei gans ians auer.</ref>) slacher üüb a [[eerd]].
== Onerfamilin ==
Apostasioideae (17) – Cypripedioideae (~ 120) – [[Epidendroideae]] (~18.000) – Orchidoideae (~3.630) – Vanilloideae (~ 200)
==== Sköölen ====
<div style="height:250px; overflow:auto; border:thin grey solid; padding:4px;">
# ''[[Aa]] ''
# ''[[Abdominea]]''
# ''[[Aberrantia]]''
# ''[[Acacallis]]''
# ''[[Acampe]]''
# ''[[Acanthephippium]]''
# ''[[Aceratorchis]]''
# ''[[Acianthera]]''
# ''[[Acianthus]]''
# ''[[Acineta]]''
# ''[[Ackermania]]''
# ''[[Acostaea]]''
# ''[[Acriopsis]]''
# ''[[Acrochaene]]''
# ''[[Acrolophia]]''
# ''[[Acrorchis]]''
# ''[[Ada]]''
# ''[[Adamantinia]]''
# ''[[Adenochilus]]''
# ''[[Adenoncos]]''
# ''[[Adrorhizon]]''
# ''[[Aerangis]]''
# ''[[Aeranthes]]''
# ''[[Aerides]]''
# ''[[Aganisia]]''
# ''[[Aglossorrhyncha]]''
# ''[[Agrostophyllum]]''
# ''[[Alamania]]''
# ''[[Altensteinia]]''
# ''[[Ambrella]]''
# ''[[Amerorchis]]''
# ''[[Amesiella]]''
# ''[[Amitostigma]]''
# ''[[Amparoa]]''
# ''[[Amphigena]]''
# ''[[Anacamptis]]''
# ''[[Anathallis]]''
# ''[[Ancipitia]]''
# ''[[Ancistrochilus]]''
# ''[[Ancistrorhynchus]]''
# ''[[Androcorys]]''
# ''[[Angraecopsis]]''
# ''[[Angraecum]]''
# ''[[Anguloa]]''
# ''[[Anoectochilus]]''
# ''[[Ansellia]]''
# ''[[Anthogonium]]''
# ''[[Antilla]]''
# ''[[Antillanorchis]]''
# ''[[Aorchis]]''
# ''[[Aphyllorchis]]''
# ''[[Aplectrum]]''
# ''[[Apoda-prorepentia]]''
# ''[[Aporostylis]]''
# ''[[Apostasia]]''
# ''[[Appendicula]]''
# ''[[Aracamunia]]''
# ''[[Arachnis]]''
# ''[[Arachnites]]''
# ''[[Archineottia]]''
# ''[[Areldia]]''
# ''[[Arethusa]]''
# ''[[Armodorum]]''
# ''[[Arnottia]]''
# ''[[Arpophyllum]]''
# ''[[Arthrochilus]]''
# ''[[Artorima]]''
# ''[[Arundina]]''
# ''[[Ascidieria]]''
# ''[[Ascocentrum]]''
# ''[[Ascochilopsis]]''
# ''[[Ascochilus]]''
# ''[[Ascoglossum]]''
# ''[[Ascolabium]]''
# ''[[Aspasia]]''
# ''[[Aspidogyne]]''
# ''[[Atopoglossum]]''
# ''[[Aulosepalum]]''
# ''[[Auxopus]]''
# ''[[Azadehdelia]]''
# ''[[Baptistonia]]''
# ''[[Barbosella]]''
# ''[[Barbrodria]]''
# ''[[Barkeria]]''
# ''[[Barlia]]''
# ''[[Bartholina]]''
# ''[[Basigyne]]''
# ''[[Basiphyllaea]]''
# ''[[Baskervilla]]''
# ''[[Batemannia]]''
# ''[[Beclardia]]''
# ''[[Beloglottis]]''
# ''[[Benthamia]]''
# ''[[Benzingia]]''
# ''[[Biermannia]]''
# ''[[Bifrenaria]]''
# ''[[Binotia]]''
# ''[[Bipinnula]]''
# ''[[Bletia]]''
# ''[[Bletilla]]''
# ''[[Bollea]]''
# ''[[Bolusiella]]''
# ''[[Bonniera]]''
# ''[[Brachionidium]]''
# ''[[Brachtia]]''
# ''[[Brachycorythis]]''
# ''[[Brachypeza]]''
# ''[[Brachystele]]''
# ''[[Bracisepalum]]''
# ''[[Braemia]]''
# ''[[Brassavola]]''
# ''[[Brassia]]''
# ''[[Brenesia]]''
# ''[[Briegeria]]''
# ''[[Bromheadia]]''
# ''[[Broughtonia]]''
# ''[[Brownleea]]''
# ''[[Buchtienia]]''
# ''[[Bulbophyllum]]''
# ''[[Bulleyia]]''
# ''[[Burnettia]]''
# ''[[Burnsbaloghia]]''
# ''[[Cadetia]]''
# ''[[Caladenia]]''
# ''[[Calanthe]]''
# ''[[Caleana]]''
# ''[[Callostylis]]''
# ''[[Calochilus]]''
# ''[[Calopogon]]''
# ''[[Calymmanthera]]''
# ''[[Calypso]]''
# ''[[Calyptrochilum]]''
# ''[[Campanulorchis]]''
# ''[[Campylocentrum]]''
# ''[[Capanemia]]''
# ''[[Cardiochilus]]''
# ''[[Catasetum]]''
# ''[[Cattleya]]''
# ''[[Cattleyella]]''
# ''[[Cattleyopsis]]''
# ''[[Caucaea]]''
# ''[[Caularthron]]''
# ''[[Centroglossa]]''
# ''[[Centrostigma]]''
# ''[[Cephalanthera]]''
# ''[[Cephalantheropsis]]''
# ''[[Ceratandra]]''
# ''[[Ceratocentron]]''
# ''[[Ceratochilus]]''
# ''[[Ceratostylis]]''
# ''[[Chamaeangis]]''
# ''[[Chamaeanthus]]''
# ''[[Chamaegastrodia]]''
# ''[[Chamelophyton]]''
# ''[[Chamorchis]]''
# ''[[Changnienia]]''
# ''[[Chaseella]]''
# ''[[Chaubardia]]''
# ''[[Chaubardiella]]''
# ''[[Chauliodon]]''
# ''[[Cheiradenia]]''
# ''[[Cheirostylis]]''
# ''[[Chelonistele]]''
# ''[[Chelyorchis]]''
# ''[[Chiloglottis]]''
# ''[[Chilopogon]]''
# ''[[Chiloschista]]''
# ''[[Chiloterus]]''
# ''[[Chitonanthera]]''
# ''[[Chitonochilus]]''
# ''[[Chloraea]]''
# ''[[Chondradenia]]''
# ''[[Chondrorhyncha]]''
# ''[[Chroniochilus]]''
# ''[[Chrysocycnis]]''
# ''[[Chrysoglossum]]''
# ''[[Chusua]]''
# ''[[Chysis]]''
# ''[[Chytroglossa]]''
# ''[[Cirrhaea]]''
# ''[[Cirrhopetalum]]''
# ''[[Cischweinfia]]''
# ''[[Claderia]]''
# ''[[Cleisocentron]]''
# ''[[Cleisomeria]]''
# ''[[Cleisostoma]]''
# ''[[Cleistes]]''
# ''[[Clematepistephium]]''
# ''[[Clowesia]]''
# ''[[Coccineorchis]]''
# ''[[Cochleanthes]]''
# ''[[Cochlioda]]''
# ''[[Cocleorchis]]''
# ''[[Codonorchis]]''
# ''[[Codonosiphon]]''
# ''[[Coelia]]''
# ''[[Coeliopsis]]''
# ''[[Coeloglossum]]''
# ''[[Coelogyne]]''
# ''[[Coilochilus]]''
# ''[[Coilostylis]]''
# ''[[Collabium]]''
# ''[[Colombiana]]''
# ''[[Comparettia]]''
# ''[[Comperia]]''
# ''[[Conchidium]]''
# ''[[Condylago]]''
# ''[[Constantia]]''
# ''[[Corallorrhiza]]''
# ''[[Cordiglottis]]''
# ''[[Corunastylis]]''
# ''[[Coryanthes]]''
# ''[[Corybas]]''
# ''[[Corycium]]''
# ''[[Corymborkis]]''
# ''[[Corysanthes]]''
# ''[[Cottonia]]''
# ''[[Cotylolabium]]''
# ''[[Cranichis]]''
# ''[[Cremastra]]''
# ''[[Cribbia]]''
# ''[[Crocodeilanthe]]''
# ''[[Crossoglossa]]''
# ''[[Cryptarrhena]]''
# ''[[Cryptocentrum]]''
# ''[[Cryptochilus]]''
# ''[[Cryptopus]]''
# ''[[Cryptopylos]]''
# ''[[Cryptostylis]]''
# ''[[Cucumeria]]''
# ''[[Cuitlauzina]]''
# ''[[Cyanaeorchis]]''
# ''[[Cyanicula]]''
# ''[[Cybebus]]''
# ''[[Cyclopogon]]''
# ''[[Cycnoches]]''
# ''[[Cylindrolobus]]''
# ''[[Cymbidiella]]''
# ''[[Cymbidium]]''
# ''[[Cymboglossum]]''
# ''[[Cynorkis]]''
# ''[[Cyphochilus]]''
# ''[[Cypholoron]]''
# ''[[Cypripedium]]''
# ''[[Cyrtidiorchis]]''
# ''[[Cyrtochilum]]''
# ''[[Cyrtopodium]]''
# ''[[Cyrtorchis]]''
# ''[[Cyrtosia]]''
# ''[[Cyrtostylis]]''
# ''[[Cystorchis]]''
# ''[[Dactylorchis]]''
# ''[[Dactylorhiza]]''
# ''[[Dactylorhynchus]]''
# ''[[Dactylostalix]]''
# ''[[Degranvillea]]''
# ''[[Deiregyne]]''
# ''[[Demorchis]]''
# ''[[Dendrobium]]''
# ''[[Dendrochilum]]''
# ''[[Dendrophylax]]''
# ''[[Devogelia]]''
# ''[[Diadenium]]''
# ''[[Diaphananthe]]''
# ''[[Diceratostele]]''
# ''[[Dicerostylis]]''
# ''[[Dichaea]]''
# ''[[Dichromanthus]]''
# ''[[Dickasonia]]''
# ''[[Dictyophyllaria]]''
# ''[[Didactylus]]''
# ''[[Didiciea]]''
# ''[[Didymoplexiella]]''
# ''[[Didymoplexis]]''
# ''[[Diglyphosa]]''
# ''[[Dignathe]]''
# ''[[Dilochia]]''
# ''[[Dilochiopsis]]''
# ''[[Dilomilis]]''
# ''[[Dimerandra]]''
# ''[[Dimorphorchis]]''
# ''[[Encyclia|Dinema]]''
# ''[[Dinklageella]]''
# ''[[Diphylax]]''
# ''[[Diplandrorchis]]''
# ''[[Diplocaulobium]]''
# ''[[Diplocentrum]]''
# ''[[Diplolabellum]]''
# ''[[Diplomeris]]''
# ''[[Diploprora]]''
# ''[[Dipodium]]''
# ''[[Dipteranthus]]''
# ''[[Dipterostele]]''
# ''[[Disa]]''
# ''[[Discyphus]]''
# ''[[Disperis]]''
# ''[[Disticholiparis]]''
# ''[[Distylodon]]''
# ''[[Diteilis]]''
# ''[[Dithyridanthus]]''
# ''[[Diuris]]''
# ''[[Dockrillia]]''
# ''[[Dodsonia]]''
# ''[[Domingoa]]''
# ''[[Doritis]]''
# ''[[Doritaenopsis]]''
# ''[[Dossinia]]''
# ''[[Dracontia]]''
# ''[[Dracula]]''
# ''[[Drakaea]]''
# ''[[Dresslerella]]''
# ''[[Dressleria]]''
# ''[[Dryadella]]''
# ''[[Dryadorchis]]''
# ''[[Drymoanthus]]''
# ''[[Drymoda]]''
# ''[[Duckeella]]''
# ''[[Dunstervillea]]''
# ''[[Dyakia]]''
# ''[[Earina]]''
# ''[[Eggelingia]]''
# ''[[Eleorchis]]''
# ''[[Elleanthus]]''
# ''[[Elongatia]]''
# ''[[Eloyella]]''
# ''[[Eltroplectris]]''
# ''[[Elythranthera]]''
# ''[[Embreea]]''
# ''[[Empusa]]''
# ''[[Empusella]]''
# ''[[Encheiridion]]''
# ''[[Encyclia]]''
# ''[[Entomophobia]]''
# ''[[Eparmatostigma]]''
# ''[[Ephippianthus]]''
# ''[[Epibator]]''
# ''[[Epiblastus]]''
# ''[[Epiblema]]''
# ''[[Epicranthes]]''
# ''[[Epidendrum]]''
# ''[[Epigeneium]]''
# ''[[Epilyna]]''
# ''[[Epipactis]]''
# ''[[Epipogium]]''
# ''[[Epistephium]]''
# ''[[Eria]]''
# ''[[Eriaxis]]''
# ''[[Ericksonella]]''
# ''[[Eriochilus]]''
# ''[[Eriodes]]''
# ''[[Eriopsis]]''
# ''[[Erycina]]''
# ''[[Erythrodes]]''
# ''[[Erythrorchis]]''
# ''[[Esmeralda]]''
# ''[[Euanthe]]''
# ''[[Eucosia]]''
# ''[[Eulophia]]''
# ''[[Eulophiella]]''
# ''[[Euryblema]]''
# ''[[Eurycaulis]]''
# ''[[Eurycentrum]]''
# ''[[Eurychone]]''
# ''[[Eurystyles]]''
# ''[[Evotella]]''
# ''[[Fernandezia]]''
# ''[[Ferruminaria]]''
# ''[[Fimbriella]]''
# ''[[Fimbrorchis]]''
# ''[[Flickingeria]]''
# ''[[Frondaria]]''
# ''[[Fuertesiella]]''
# ''[[Funkiella]]''
# ''[[Galeandra]]''
# ''[[Galearis]]''
# ''[[Galeola]]''
# ''[[Galeottia]]''
# ''[[Galeottiella]]''
# ''[[Garaya]]''
# ''[[Gastrochilus]]''
# ''[[Gastrodia]]''
# ''[[Gastrorchis]]''
# ''[[Gavilea]]''
# ''[[Geesinkorchis]]''
# ''[[Gennaria]]''
# ''[[Genoplesium]]''
# ''[[Genyorchis]]''
# ''[[Geoblasta]]''
# ''[[Geodorum]]''
# ''[[Glomera]]''
# ''[[Glossodia]]''
# ''[[Glossorhyncha]]''
# ''[[Gomesa]]''
# ''[[Gomphichis]]''
# ''[[Gonatostylis]]''
# ''[[Gongora]]''
# ''[[Goniochilus]]''
# ''[[Goodyera]]''
# ''[[Govenia]]''
# ''[[Gracielanthus]]''
# ''[[Grammangis]]''
# ''[[Grammatophyllum]]''
# ''[[Graphorkis]]''
# ''[[Greenwoodia]]''
# ''[[Grobya]]''
# ''[[Grosourdya]]''
# ''[[Guarianthe]]''
# ''[[Gularia]]''
# ''[[Gunnarella]]''
# ''[[Gunnarorchis]]''
# ''[[Gymnadenia]]''
# ''[[Gymnadeniopsis]]''
# ''[[Gymnochilus]]''
# ''[[Gynoglottis]]''
# ''[[Habenaria]]''
# ''[[Hagsatera]]''
# ''[[Hammarbya]]''
# ''[[Hancockia]]''
# ''[[Hapalochilus]]''
# ''[[Hapalorchis]]''
# ''[[Haraella]]''
# ''[[Harrisella]]''
# ''[[Hederorkis]]''
# ''[[Helcia]]''
# ''[[Helleriella]]''
# ''[[Helonoma]]''
# ''[[Hemipilia]]''
# ''[[Herminium]]''
# ''[[Herpysma]]''
# ''[[Herschelianthe]]''
# ''[[Hetaeria]]''
# ''[[Heterozeuxine]]''
# ''[[Hexalectris]]''
# ''[[Hexisea]]''
# ''[[Himantoglossum]]''
# ''[[Hintonella]]''
# ''[[Hippeophyllum]]''
# ''[[Hirtzia]]''
# ''[[Hispaniella]]''
# ''[[Hoehneella]]''
# ''[[Hoffmannseggella]]''
# ''[[Hofmeisterella]]''
# ''[[Holcoglossum]]''
# ''[[Holmesia]]''
# ''[[Holopogon]]''
# ''[[Holothrix]]''
# ''[[Homalopetalum]]''
# ''[[Horichia]]''
# ''[[Hormidium]]''
# ''[[Horvatia]]''
# ''[[Houlletia]]''
# ''[[Huntleya]]''
# ''[[Huttonaea]]''
# ''[[Hybochilus]]''
# ''[[Hydrorchis]]''
# ''[[Hygrochilus]]''
# ''[[Hylophila]]''
# ''[[Hymenorchis]]''
# ''[[Imerinaea]]''
# ''[[Imerinorchis]]''
# ''[[Ione]]''
# ''[[Ionopsis]]''
# ''[[Ipsea]]''
# ''[[Isabelia]]''
# ''[[Ischnocentrum]]''
# ''[[Ischnogyne]]''
# ''[[Isochilus]]''
# ''[[Isotria]]''
# ''[[Ixyophora]]''
# ''[[Jacquiniella]]''
# ''[[Jejosephia]]''
# ''[[Jonesiopsis]]''
# ''[[Jostia]]''
# ''[[Jumellea]]''
# ''[[Kalimpongia]]''
# ''[[Kaurorchis]]''
# ''[[Kefersteinia]]''
# ''[[Kegeliella]]''
# ''[[Kerigomnia]]''
# ''[[Kingidium]]''
# ''[[Kionophyton]]''
# ''[[Koellensteinia]]''
# ''[[Konantzia]]''
# ''[[Kraenzlinella]]''
# ''[[Kreodanthus]]''
# ''[[Kryptostoma]]''
# ''[[Kuhlhasseltia]]''
# ''[[Lacaena]]''
# ''[[Laelia]]''
# ''[[Laeliocattleya]]''
# ''[[Laeliopsis]]''
# ''[[Lankesterella]]''
# ''[[Leaoa]]''
# ''[[Lecanorchis]]''
# ''[[Lemboglossum]]''
# ''[[Lemurella]]''
# ''[[Lemurorchis]]''
# ''[[Leochilus]]''
# ''[[Lepanthes]]''
# ''[[Lepanthopsis]]''
# ''[[Lepidogyne]]''
# ''[[Leporella]]''
# ''[[Leptotes]]''
# ''[[Lesliea]]''
# ''[[Leucohyle]]''
# ''[[Ligeophila]]''
# ''[[Limodorum]]''
# ''[[Lindleyalis]]''
# ''[[Liparis]]''
# ''[[Listera]]''
# ''[[Listrostachys]]''
# ''[[Lockhartia]]''
# ''[[Loefgrenianthus]]''
# ''[[Ludisia]]''
# ''[[Lueddemannia]]''
# ''[[Luisia]]''
# ''[[Lycaste]]''
# ''[[Lycomormium]]''
# ''[[Lyperanthus]]''
# ''[[Lyroglossa]]''
# ''[[Macodes]]''
# ''[[Macradenia]]''
# ''[[Macroclinium]]''
# ''[[Macropodanthus]]''
# ''[[Madisonania]]''
# ''[[Malaxis]]''
# ''[[Malleola]]''
# ''[[Manniella]]''
# ''[[Margelliantha]]''
# ''[[Masdevallia]]''
# ''[[Mastigion]]''
# ''[[Maxillaria]]''
# ''[[Mecopodum]]''
# ''[[Mediocalcar]]''
# ''[[Megalorchis]]''
# ''[[Megalotus]]''
# ''[[Megastylis]]''
# ''[[Meiracyllium]]''
# ''[[Meliorchis]]''
# ''[[Mendoncella]]''
# ''[[Mesadenella]]''
# ''[[Mesadenus]]''
# ''[[Mesoglossum]]''
# ''[[Mesospinidium]]''
# ''[[Mexicoa]]''
# ''[[Microchilus]]''
# ''[[Microcoelia]]''
# ''[[Micropera]]''
# ''[[Microsaccus]]''
# ''[[Microtatorchis]]''
# ''[[Microterangis]]''
# ''[[Microthelys]]''
# ''[[Microtis]]''
# ''[[Miltonia]]''
# ''[[Miltoniopsis]]''
# ''[[Mischobulbum]]''
# ''[[Mixis]]''
# ''[[Mobilabium]]''
# ''[[Moerenhoutia]]''
# ''[[Monadenia]]''
# ''[[Monomeria]]''
# ''[[Monophyllorchis]]''
# ''[[Monosepalum]]''
# ''[[Mormodes]]''
# ''[[Mormolyca]]''
# ''[[Mycaranthes]]''
# ''[[Myoxanthus]]''
# ''[[Myrmechila]]''
# ''[[Myrmechis]]''
# ''[[Myrmecophila]]''
# ''[[Myrosmodes]]''
# ''[[Mystacidium]]''
# ''[[Nabaluia]]''
# ''[[Nageliella]]''
# ''[[Nematoceras]]''
# ''[[Neobathiea]]''
# ''[[Neobenthamia]]''
# ''[[Neobolusia]]''
# ''[[Neoclemensia]]''
# ''[[Neocogniauxia]]''
# ''[[Neodryas]]''
# ''[[Neoescobaria]]''
# ''[[Neofinetia]]''
# ''[[Neogardneria]]''
# ''[[Neogyna]]''
# ''[[Neomoorea]]''
# ''[[Neotinea]]''
# ''[[Neottia]]''
# ''[[Neottianthe]]''
# ''[[Nephelaphyllum]]''
# ''[[Nephrangis]]''
# ''[[Nervilia]]''
# ''[[Neuwiedia]]''
# ''[[Nidema]]''
# ''[[Nigritella]]''
# ''[[Nohawilliamsia]]''
# ''[[Nothodoritis]]''
# ''[[Nothostele]]''
# ''[[Notylia]]''
# ''[[Oberonia]]''
# ''[[Octarrhena]]''
# ''[[Octomeria]]''
# ''[[Odontochilus]]''
# ''[[Odontoglossum]]''
# ''[[Odontorrhynchus]]''
# ''[[Oeceoclades]]''
# ''[[Oeonia]]''
# ''[[Oeoniella]]''
# ''[[Oerstedella]]''
# ''[[Oestlundorchis]]''
# ''[[Olgasis]]''
# ''[[Oligochaetochilus]]''
# ''[[Oligophyton]]''
# ''[[Oliveriana]]''
# ''[[Omoea]]''
# ''[[Oncidium]]''
# ''[[Ophidion]]''
# ''[[Ophrys]]''
# ''[[Orchipedum]]''
# ''[[Orchis]]''
# ''[[Oreorchis]]''
# ''[[Orestias]]''
# ''[[Orleanesia]]''
# ''[[Ornithocephalus]]''
# ''[[Ornithochilus]]''
# ''[[Ornithophora]]''
# ''[[Orthoceras]]''
# ''[[Osmoglossum]]''
# ''[[Ossiculum]]''
# ''[[Osyricera]]''
# ''[[Otochilus]]''
# ''[[Otoglossum]]''
# ''[[Otostylis]]''
# ''[[Pabstia]]''
# ''[[Pachites]]''
# ''[[Pachyphyllum]]''
# ''[[Pachyplectron]]''
# ''[[Pachystele]]''
# ''[[Pachystoma]]''
# ''[[Palmorchis]]''
# ''[[Palumbina]]''
# ''[[Panisea]]''
# ''[[Pantlingia]]''
# ''[[Paphinia]]''
# ''[[Papilionanthe]]''
# ''[[Papillilabium]]''
# ''[[Paphiopedilum]]''
# ''[[Papperitzia]]''
# ''[[Papuaea]]''
# ''[[Paradisanthus]]''
# ''[[Paralophia]]''
# ''[[Paraphalaenopsis]]''
# ''[[Parapteroceras]]''
# ''[[Pecteilis]]''
# ''[[Pedilochilus]]''
# ''[[Pedilonum]]''
# ''[[Pelatantheria]]''
# ''[[Pelexia]]''
# ''[[Pennilabium]]''
# ''[[Peristeranthus]]''
# ''[[Peristeria]]''
# ''[[Peristylus]]''
# ''[[Pescatoria]]''
# ''[[Phaius]]''
# ''[[Phalaenopsis]]''
# ''[[Pheladenia]]''
# ''[[Pholidota]]''
# ''[[Phoringopsis]]''
# ''[[Phragmipedium]]''
# ''[[Phragmorchis]]''
# ''[[Phreatia]]''
# ''[[Phymatidium]]''
# ''[[Physoceras]]''
# ''[[Physogyne]]''
# ''[[Pilophyllum]]''
# ''[[Pinelia]]''
# ''[[Piperia]]''
# ''[[Pityphyllum]]''
# ''[[Platanthera]]''
# ''[[Platantheroides]]''
# ''[[Platycoryne]]''
# ''[[Platyglottis]]''
# ''[[Platylepis]]''
# ''[[Platyrhiza]]''
# ''[[Platystele]]''
# ''[[Platythelys]]''
# ''[[Plectorrhiza]]''
# ''[[Plectrelminthus]]''
# ''[[Plectrophora]]''
# ''[[Pleione]]''
# ''[[Pleurothallis]]''
# ''[[Pleurothallopsis]]''
# ''[[Plexaure]]''
# ''[[Plocoglottis]]''
# ''[[Poaephyllum]]''
# ''[[Podangis]]''
# ''[[Podochilus]]''
# ''[[Pogonia]]''
# ''[[Pogoniopsis]]''
# ''[[Polycycnis]]''
# ''[[Polyotidium]]''
# ''[[Polyradicion]]''
# ''[[Polystachya]]''
# ''[[Pomatocalpa]]''
# ''[[Ponera]]''
# ''[[Ponerorchis]]''
# ''[[Ponthieva]]''
# ''[[Porolabium]]''
# ''[[Porpax]]''
# ''[[Porphyrodesme]]''
# ''[[Porphyroglottis]]''
# ''[[Porphyrostachys]]''
# ''[[Porroglossum]]''
# ''[[Porrorhachis]]''
# ''[[Potosia]]''
# ''[[Prasophyllum]]''
# ''[[Prescottia]]''
# ''[[Pristiglottis]]''
# ''[[Proctoria]]''
# ''[[Promenaea]]''
# ''[[Prosthechea]]''
# ''[[Protoceras]]''
# ''[[Pseudacoridium]]''
# ''[[Pseuderia]]''
# ''[[Pseudocentrum]]''
# ''[[Pseudocranichis]]''
# ''[[Pseudoeurystyles]]''
# ''[[Pseudogoodyera]]''
# ''[[Pseudolaelia]]''
# ''[[Pseudorchis]]''
# ''[[Pseudovanilla]]''
# ''[[Psilochilus]]''
# ''[[Psychilis]]''
# ''[[Psychopsiella]]''
# ''[[Psychopsis]]''
# ''[[Psygmorchis]]''
# ''[[Pterichis]]''
# ''[[Pteroceras]]''
# ''[[Pteroglossa]]''
# ''[[Pteroglossaspis]]''
# ''[[Pterostemma]]''
# ''[[Pterostylis]]''
# ''[[Pterygodium]]''
# ''[[Pygmaeorchis]]''
# ''[[Pyrorchis]]''
# ''[[Quekettia]]''
# ''[[Quisqueya]]''
# ''[[Rangaeris]]''
# ''[[Rauhiella]]''
# ''[[Raycadenco]]''
# ''[[Reichenbachanthus]]''
# ''[[Renanthera]]''
# ''[[Renantherella]]''
# ''[[Restrepia]]''
# ''[[Restrepiella]]''
# ''[[Restrepiopsis]]''
# ''[[Rhaesteria]]''
# ''[[Rhamphorhynchus]]''
# ''[[Rhinerrhiza]]''
# ''[[Rhipidorchis]]''
# ''[[Rhipidoglossum]]''
# ''[[Rhizanthella]]''
# ''[[Rhynchogyna]]''
# ''[[Rhyncholaelia]]''
# ''[[Rhynchophreatia]]''
# ''[[Rhynchostele]]''
# ''[[Rhynchostylis]]''
# ''[[Rhytionanthos]]''
# ''[[Ridleyella]]''
# ''[[Rimacola]]''
# ''[[Risleya]]''
# ''[[Robiquetia]]''
# ''[[Rodriguezia]]''
# ''[[Rodrigueziella]]''
# ''[[Rodrigueziopsis]]''
# ''[[Roezliella]]''
# ''[[Roeperocharis]]''
# ''[[Rossioglossum]]''
# ''[[Rubellia]]''
# ''[[Rudolfiella]]''
# ''[[Rusbyella]]''
# ''[[Saccoglossum]]''
# ''[[Saccolabiopsis]]''
# ''[[Saccolabium]]''
# ''[[Sacoila]]''
# ''[[Salacistis]]''
# ''[[Salpistele]]''
# ''[[Sanderella]]''
# ''[[Sarcanthopsis]]''
# ''[[Sarcochilus]]''
# ''[[Sarcoglottis]]''
# ''[[Sarcoglyphis]]''
# ''[[Sarcophyton]]''
# ''[[Sarcorhynchus]]''
# ''[[Sarcostoma]]''
# ''[[Satyridium]]''
# ''[[Satyrium]]''
# ''[[Saundersia]]''
# ''[[Sauroglossum]]''
# ''[[Scaphosepalum]]''
# ''[[Scaphyglottis]]''
# ''[[Scelochiloides]]''
# ''[[Scelochilus]]''
# ''[[Schiedeella]]''
# ''[[Schistotylus]]''
# ''[[Schizochilus]]''
# ''[[Schizodium]]''
# ''[[Schlimmia]]''
# ''[[Schoenorchis]]''
# ''[[Schomburgkia]]''
# ''[[Schwartzkopffia]]''
# ''[[Scuticaria]]''
# ''[[Sedirea]]''
# ''[[Seidenfadenia]]''
# ''[[Seidenfia]]''
# ''[[Sepalosiphon]]''
# ''[[Serapias]]''
# ''[[Sertifera]]''
# ''[[Sievekingia]]''
# ''[[Sigmatostalix]]''
# ''[[Silvorchis]]''
# ''[[Sinorchis]]''
# ''[[Sirhookera]]''
# ''[[Skeptrostachys]]''
# ''[[Smithorchis]]''
# ''[[Smithsonia]]''
# ''[[Smitinandia]]''
# ''[[Sobennikoffia]]''
# ''[[Sobralia]]''
# ''[[Solenangis]]''
# ''[[Solenidiopsis]]''
# ''[[Solenidium]]''
# ''[[Solenocentrum]]''
# ''[[Sophronitella]]''
# ''[[Sophronitis]]''
# ''[[Soterosanthus]]''
# ''[[Spathoglottis]]''
# ''[[Specklinia]]''
# ''[[Sphyrarhynchus]]''
# ''[[Sphyrastylis]]''
# ''[[Spiculaea]]''
# ''[[Spilotantha]]''
# ''[[Spiranthes]]''
# ''[[Stalkya]]''
# ''[[Stanhopea]]''
# ''[[Staurochilus]]''
# ''[[Stelis]]''
# ''[[Stellilabium]]''
# ''[[Stenia]]''
# ''[[Stenocoryne]]''
# ''[[Stenoglottis]]''
# ''[[Stenoptera]]''
# ''[[Stenorrhynchos]]''
# ''[[Stephanothelys]]''
# ''[[Stereochilus]]''
# ''[[Stereosandra]]''
# ''[[Steveniella]]''
# ''[[Stictophyllum]]''
# ''[[Stigmatosema]]''
# ''[[Stolzia]]''
# ''[[Suarezia]]''
# ''[[Summerhayesia]]''
# ''[[Sunipia]]''
# ''[[Sutrina]]''
# ''[[Svenkoeltzia]]''
# ''[[Symphyglossum]]''
# ''[[Synanthes]]''
# ''[[Synarmosepalum]]''
# ''[[Systeloglossum]]''
# ''[[Taeniophyllum]]''
# ''[[Taeniorrhiza]]''
# ''[[Tainia]]''
# ''[[Talpinaria]]''
# ''[[Tangtsinia]]''
# ''[[Tapeinoglossum]]''
# ''[[Taprobanea]]''
# ''[[Teagueia]]''
# ''[[Telipogon]]''
# ''[[Tetragamestus]]''
# ''[[Tetramicra]]''
# ''[[Teuscheria]]''
# ''[[Thaia]]''
# ''[[Thecopus]]''
# ''[[Thecostele]]''
# ''[[Thelasis]]''
# ''[[Thelychiton]]''
# ''[[Thelymitra]]''
# ''[[Thelyschista]]''
# ''[[Thrixspermum]]''
# ''[[Thulinia]]''
# ''[[Thunia]]''
# ''[[Thysanoglossa]]''
# ''[[Ticoglossum]]''
# ''[[Tipularia]]'':
# ''[[Tolumnia]]''
# ''[[Tomzanonia]]''
# ''[[Townsonia]]''
# ''[[Trachyrhizum]]''
# ''[[Traunsteinera]]''
# ''[[Trevoria]]''
# ''[[Trias]]''
# ''[[Tribulago]]''
# ''[[Triceratorhynchus]]''
# ''[[Trichocentrum]]''
# ''[[Trichoceros]]''
# ''[[Trichoglottis]]''
# ''[[Trichopilia]]''
# ''[[Trichosalpinx]]''
# ''[[Trichosma]]''
# ''[[Trichotosia]]''
# ''[[Tridactyle]]''
# ''[[Trigonidium]]''
# ''[[Triphora]]''
# ''[[Trisetella]]''
# ''[[Trizeuxis]]''
# ''[[Tropidia]]''
# ''[[Trudelia]]''
# ''[[Tsaiorchis]]''
# ''[[Tuberolabium]]''
# ''[[Tubilabium]]''
# ''[[Tulotis]]''
# ''[[Tylostigma]]''
# ''[[Uleiorchis]]''
# ''[[Uncifera]]''
# ''[[Unciferia]]''
# ''[[Urostachya]]''
# ''[[Vanda]]''
# ''[[Vandopsis]]''
# ''[[Vanilla]]''
# ''[[Vargasiella]]''
# ''[[Vasqueziella]]''
# ''[[Ventricularia]]''
# ''[[Vesicisepalum]]''
# ''[[Vexillabium]]''
# ''[[Vrydagzynea]]''
# ''[[Wallnoeferia]]''
# ''[[Warmingia]]''
# ''[[Warrea]]''
# ''[[Warreella]]''
# ''[[Warreopsis]]''
# ''[[Warscaea]]''
# ''[[Winika]]''
# ''[[Wullschlaegelia]]''
# ''[[Xenikophyton]]''
# ''[[Xenosia]]''
# ''[[Xerorchis]]''
# ''[[Xiphosium]]''
# ''[[Xylobium]]''
# ''[[Yoania]]''
# ''[[Ypsilopus]]''
# ''[[Zelenkoa]]''
# ''[[Zeuxine]]''
# ''[[Zhukowskia]]''
# ''[[Zootrophion]]''
# ''[[Zygopetalum]]''
# ''[[Zygosepalum]]''
# ''[[Zygostates]]''
</div>
== Bilen ==
<gallery perrow="3">
File:Labiata.jpg|<span style="color:grey;">''Cattleya labiata''</span>
File:Habenaria radiata.jpg|<span style="color:grey;">''Habenaria radiata''</span>
File:Disa cardinalis 250603.jpg|<span style="color:grey;">''Disa cardinalis'' </span>
File:Doritaenopsis ("Sogo Cherry").jpg|<span style="color:grey;">''Doritaenopsis'' </span>
File:Chloraea crispa.jpg|<span style="color:grey;">''Chloraea crispa''</span>
File:Ansellia gigantea nilotica.jpg|<span style="color:grey;">''Ansellia africana''</span>
File:Calanthe-triplicata.jpg|<span style="color:grey;">''Calanthe triplicata''</span>
File:Paphiopedilum victoria-regina - from-DC1.jpg|<span style="color:grey;">''Paphiopedilum victoria-regina'' </span>
File:Epistephium williamsii.jpg|<span style="color:grey;">''Epistephium lucidum''</span>
File:Epidendrum-stamfordianum.jpg|<span style="color:grey;">''Epidendrum stamfordianum''</span>
File:Cephalanthera rubra var alba Luxemburg.jpg|<span style="color:grey;">''Cephalanthera rubra var. alba'' </span>
File:Cattleya warscewiczii.jpg|<span style="color:grey;">''Cattleya warscewiczii''</span>
</gallery>
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Orchidaceae|Orchideen}}
{{Wikispecies öömrang|Orchidaceae|Orchideen}}
== Futnuuten ==
<references />
{{Gud artiikel}}
[[Kategorie:Orchidaceae| ]]
95csp2wa9s2n6cdozkgw2em4fy1bmof
Maali
0
16891
280731
220672
2026-05-17T07:52:25Z
Murma174
19
280731
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun öler spriikwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[???|Öömrang]]
[[Maali|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[Mååli|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Fering}}
[[Datei:Flag of Mali.svg|thumb|Flag faan '''Maali''']]
[[Datei:Mali on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Maali''' uun Aafrika]]
'''Maali''' [ˈmaːli], amtelk '''Republiik faan Maali''' (üüb [[Fraansöösk]]: ''Mali'' [maˈli] ({{audio|Fr-Mali.ogg|harke tu|lang=fr}}) an ''République du Mali'') as en banenstoot uun a waast faan [[Aafrika]]. Uun a nuurdwaast leit [[Mauretaanien]], uun a nuurduast [[Algeerien]], uun a süüduast lei [[Niiger]] an [[Burkiina Faaso]] an uun a süüdwaast at [[Elfenbianküst]], [[Guinea]] an [[Seenegal]]. At lun hee 19.553.397 lidj (2020)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Bamako]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Mali | width=331 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Maali''' | places=
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=12/39// | long=08/00//W | region=ML | label='''[[Bamako]]'''}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=11/19// | long=05/40//W | region=ML | label=<small>[[Sikasso (Steed)|Sikasso]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=12/52// | long=07/34//W | region=ML | label=<small>[[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/27// | long=11/26//W | region=ML | label=<small>[[Kayes (Steed)|Kayes]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=13/27// | long=06/16//W | region=ML | label=<small>[[Ségou (Steed)|Ségou]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/30// | long=04/12//W | region=ML | label=<small>[[Mopti (Steed)|Mopti]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=16/46// | long=03/00//W | region=ML | label=<small>[[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=18/26// | long=01/25//E | region=ML | label=<small>[[Kidal (Steed)|Kidal]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=16/16// | long=00/03//W | region=ML | label=<small>[[Gao (Steed)|Gao]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=15/55//N | long=02/24//E | region=ML | label=<small>[[Ménaka (Steed)|Ménaka]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=22/40//N | long=03/59//W | region=ML | label=<small>[[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=10 | lat=19/07// | long=01/45//E | region=ML | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Adrar des Ifoghas]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=30 | X=15 | position=6 | label=[[Mauretanien|<span style="color:#646464">'''MAURETAANIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=80 | position=6 | label=[[Algerien|<span style="color:#646464">'''ALGEERIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=90 | position=6 | label=[[Niger|<span style="color:#646464">'''NIIGER'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=78 | X=63 | position=6 | label=[[Burkina Faso|<span style="color:#646464">'''BURKIINA FAASO'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=90 | X=10 | position=6 | label=[[Guinea|<span style="color:#646464">'''GUINEA'''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Maali as en banenstoot uun [[Waastaafrika]]. At wüüst [[Sahara]] bedobet tau traaden faan’t lun.<br>
At lun dialt grensen mä sööwen lunen. Det lingst grens (2237 km) wurt mä [[Mauretaanien]] an det kurtst (419 km) mä Seenegal diald. Det dialt uk en 1376 km lung grens mä [[Algeerien]], en 1000 km lung mä [[Burkiina Faaso]], en 858 km lung mä [[Guinea]], en 821 km lung mä [[Niiger]] an en 532 km lung mä't [[Elfenbianküst]].
===Struumer===
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't lun. Det as de bedüüdendst struum faan [[Waastaafrika]]. Hi leept Maali üüb at lengde faan amanbi 1700 km troch. A struum leept ütj [[Guineea]] an komt uun de süüdwaasten snipel faan’t lun iin uun’t teritoorium faan Maali. Hi bildet efter [[Ségou]] en grat banendelta. Bi [[Mopti]] namt de struum san gratst bistruum [[Bani]] ap, am ham kurt diarüüb iin uun tau iarmer, a [[Bara Issa]] an a [[Issa Ber]], tu tudialen. Heer as en amanbi 100.000 km² uunspääld flaak lun, wat faan föl flaak, juarstidjelk seen bedobet as. Kurt föör [[Diré]] ferianigen jo dön tau iarmer. Bi [[Timbuktu]] want a struum ham am efter uasten an bi [[Bourem]] am efter süüduasten.
===Steeden===
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
{| class="wikitable"
|+
|-
! # !! Steed !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/cities/ ''Mali: Cities and Localities'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Bamako]] || 1.810.366
|-
| 2 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]] || 226.618
|-
| 3 || [[Koutiala (Steed)|Koutiala]] || 141.444
|-
| 4 || [[Ségou (Steed)|Ségou]] || 133.501
|-
| 5 || [[Kayes (Steed)|Kayes]] || 126.319
|-
| 6 || [[Mopti (Steed)|Mopti]] || 120.786
|-
| 7 || [[Kalabancoro (Steed)|Kalabancoro]] || 96.173
|-
| 8 || [[Gao (Steed)|Gao]] || 86.353
|-
| 9 || [[Kati (Steed)|Kati]] || 84.500
|-
| 10 || [[San (Steed)|San]] || 66.967
|}
===Indialing faan Ferwalting===
Maali hee tjiin regiuunen an a hoodsteeddistrikt Bamako.
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun !! data-sort-type="number"|Grate (km²) !! data-sort-type="number"|Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/Mali-Cities.html ''Mali: Regions'', citypopulation.de]</ref> !! Hoodsteed !! Koord
|-
| [[Bamako]] ||style="text-align:right"| 245 ||style="text-align:right"| 1.810.366 || [[Bamako]] || rowspan=11 | [[Datei:Regions_of_Mali_2016.png|300px]]
|-
| [[Gao (Regiuun)|Gao]]<sup>(*)</sup> ||style="text-align:right"| 170.572 ||style="text-align:right"| 542.304 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ||style="text-align:right"| 197.760 ||style="text-align:right"| 1.993.615 || [[Kayes (Steed)|Kayes]]
|-
| [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] ||style="text-align:right"| 151.450 ||style="text-align:right"| 67.739 || [[Kidal (Steed)|Kidal]]
|-
| [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ||style="text-align:right"| 89.833 ||style="text-align:right"| 2.422.108 || [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]
|-
| [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ||style="text-align:right"| 88.752 ||style="text-align:right"| 2.036.209 || [[Mopti (Steed)|Mopti]]
|-
| [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ||style="text-align:right"| 64.947 ||style="text-align:right"| 2.338.349 || [[Ségou (Steed)|Ségou]]
|-
| [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ||style="text-align:right"| 70.280 ||style="text-align:right"| 2.643.179 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]]
|-
| [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]<sup>(**)</sup> ||style="text-align:right"| 408.977 ||style="text-align:right"| 674.793 || [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]
|-
| [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] ||style="text-align:right"| 323.326 ||style="text-align:right"| 170.861 || [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]
|-
| [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] ||style="text-align:right"| 81.040 ||style="text-align:right"| 54.456<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
: <sup>(*)</sup> taalen tuup mä Ménaka
: <sup>(**)</sup> taalen tuup mä Taoudénit
Uun't juar 2023 as det nei regiuun [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
==Befölkring==
===Spriiken===
Det amtelk spriik as [[Fraansöösk]]. Det [[Bambara (Spriik)|Bambara Spriik]], wat tu't skööl faan [[Mande Spriiken]] hiart, wurd faan amanbi fiiw miljuunen lidj üüs iarst spriik (uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] Regiuunen) an faan en widjer tjiin miljuunen uun det hiale lun üüs naist spriik spreegen. Det [[Maninka]] spriik, wat nai mä det Bambara as, wurd uun a süüd faan dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] an [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] Regiuunen spreegen. Det [[Soninke]] spriik, uk ian faan dön [[Mande Spriiken]], man ei so nai mä det Bambara an Soninke, wurd uun a nuurd faan döndiar regiuunen spreegen. Det [[Fulfulde]] spriik, wat en [[Seenegambisk Spriiken|Seenegambisk Spriik]] as, wurd uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] Regiuunen spreegen.<br>
<br>
Öler spriiken san:
* [[Songhai]], wat bi de [[Niiger Struum]] spreegen wurd;
* [[Tamaschek]], wat uun a nuurd faan’t lun spreegen wurd;
* [[Sénoufo]], wat uun a uast faan det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a süüd faan det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]] spreegen wurd;
* an det skööl faan [[Dogon Spriiken]], wat uun a uast faan det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]] spreegen wurd.
==Histoore==
[[Sundiata Keita]] hää det [[Maali Rik]] uun det [[13. juarhunert]] uun't teritoorium faan Maali faan daaling grünjlaanj, an det düüret triihunert juar. Efter a raggank faan detdiar rik wurd det [[Songhai Rik]] meechtig an düüret ap tu en infaal faan [[Marrokko]] uun det [[16. juarhunert]]. A marokkaanern regiaret uun a nuurd ap tu a aanj faan det [[17. juarhunert]]. Öler riken uun't histoore faan Maali wiar det [[Bambara Rik]], det [[Kaarta Rik]], det [[Kénédougou Köningrik]], det [[Toucouleur Rik]] an det [[Wassoulou Rik]].
===Üüs kolonii===
[[Datei:AOFMap1936.jpg|thumb|Koord faan Fraansöösk Waast-Aafrika (1936)]]
Uun dön [[1880]] juar begand [[Frankrik]] Maali oner hör kontrole tu bringen. [[1893]] wurd det at [[kolonii]] faan [[Fraansöösk-Sudaan]] (''Soudan-Français''), diar tau juar leeder dial faan det [[Fraansöösk Waast-Aafrika]] Föderatschuun wurd. [[Louis Albert Grodet]] wiar de iarst guwernöör. Fraansöösk Sudaan wurd 1958 en republiik uun det [[Fraansöösk Komuniteet]] an wiar twesken 1959 an 1960 tup mä [[Seenegal]] dial faan det [[Maali Föderatschuun]].
===Suwereniteet===
At lun wurd 22. September [[1960]] üüs det Republiik faan Maali suwereen. [[Modibo Keïta]] wiar de iarst stootsföörmaan an president faan [[1960]] ap tu [[1968]]. Öler stootsboowenhööd wiar [[Moussa Traoré]] ([[1968]]-[[1991]]), Amadou Toumani Touré ([[1991]]-[[1992]], [[2002]]-[[2012]]), [[Alpha Oumar Konaré]] ([[1992]]-[[2002]]), [[Amadou Sanogo]] ([[2012]]), [[Dioncounda Traoré]] ([[2012]]-[[2013]]).
At jaft sant suwereniteet fjauer putschen ([[1968]], [[1991]], [[2012]] an [[2020]]). At jaft uk sant [[2012]] för't miast uun a nuurd faan't lun en bürgerkrich.
== Politiik ==
Maali as en republiik. A president faan't lun faan 2013 tu 2020 wiar [[Ibrahim Boubacar Keïta]], diar efter en putsch (18. August 2020) turagtreed.
=== Bütjenpolitiik ===
Maali as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 28. September [[1960]].
==Wiartskap==
At weering faan't lun as de waastaafrikoons [[CFA-Franc]], wat faan det [[Waastaafrikoons Sentraalbeenk]] ütjbroocht wurt.
==Kwelen==
<references/>
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
[[Kategorie:Maali]]
694kayqk6xvzrg38mxm16ct6v0d1c75
280732
280731
2026-05-17T07:52:39Z
Murma174
19
280732
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun öler spriikwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[???|Öömrang]]
[[Maali|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[Mååli|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Fering}}
[[Datei:Flag of Mali.svg|thumb|Flag faan '''Maali''']]
[[Datei:Mali on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Maali''' uun Aafrika]]
<br>
'''Maali''' [ˈmaːli], amtelk '''Republiik faan Maali''' (üüb [[Fraansöösk]]: ''Mali'' [maˈli] ({{audio|Fr-Mali.ogg|harke tu|lang=fr}}) an ''République du Mali'') as en banenstoot uun a waast faan [[Aafrika]]. Uun a nuurdwaast leit [[Mauretaanien]], uun a nuurduast [[Algeerien]], uun a süüduast lei [[Niiger]] an [[Burkiina Faaso]] an uun a süüdwaast at [[Elfenbianküst]], [[Guinea]] an [[Seenegal]]. At lun hee 19.553.397 lidj (2020)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Bamako]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Mali | width=331 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Maali''' | places=
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=12/39// | long=08/00//W | region=ML | label='''[[Bamako]]'''}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=11/19// | long=05/40//W | region=ML | label=<small>[[Sikasso (Steed)|Sikasso]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=12/52// | long=07/34//W | region=ML | label=<small>[[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/27// | long=11/26//W | region=ML | label=<small>[[Kayes (Steed)|Kayes]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=13/27// | long=06/16//W | region=ML | label=<small>[[Ségou (Steed)|Ségou]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/30// | long=04/12//W | region=ML | label=<small>[[Mopti (Steed)|Mopti]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=16/46// | long=03/00//W | region=ML | label=<small>[[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=18/26// | long=01/25//E | region=ML | label=<small>[[Kidal (Steed)|Kidal]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=16/16// | long=00/03//W | region=ML | label=<small>[[Gao (Steed)|Gao]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=15/55//N | long=02/24//E | region=ML | label=<small>[[Ménaka (Steed)|Ménaka]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=22/40//N | long=03/59//W | region=ML | label=<small>[[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=10 | lat=19/07// | long=01/45//E | region=ML | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Adrar des Ifoghas]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=30 | X=15 | position=6 | label=[[Mauretanien|<span style="color:#646464">'''MAURETAANIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=80 | position=6 | label=[[Algerien|<span style="color:#646464">'''ALGEERIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=90 | position=6 | label=[[Niger|<span style="color:#646464">'''NIIGER'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=78 | X=63 | position=6 | label=[[Burkina Faso|<span style="color:#646464">'''BURKIINA FAASO'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=90 | X=10 | position=6 | label=[[Guinea|<span style="color:#646464">'''GUINEA'''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Maali as en banenstoot uun [[Waastaafrika]]. At wüüst [[Sahara]] bedobet tau traaden faan’t lun.<br>
At lun dialt grensen mä sööwen lunen. Det lingst grens (2237 km) wurt mä [[Mauretaanien]] an det kurtst (419 km) mä Seenegal diald. Det dialt uk en 1376 km lung grens mä [[Algeerien]], en 1000 km lung mä [[Burkiina Faaso]], en 858 km lung mä [[Guinea]], en 821 km lung mä [[Niiger]] an en 532 km lung mä't [[Elfenbianküst]].
===Struumer===
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't lun. Det as de bedüüdendst struum faan [[Waastaafrika]]. Hi leept Maali üüb at lengde faan amanbi 1700 km troch. A struum leept ütj [[Guineea]] an komt uun de süüdwaasten snipel faan’t lun iin uun’t teritoorium faan Maali. Hi bildet efter [[Ségou]] en grat banendelta. Bi [[Mopti]] namt de struum san gratst bistruum [[Bani]] ap, am ham kurt diarüüb iin uun tau iarmer, a [[Bara Issa]] an a [[Issa Ber]], tu tudialen. Heer as en amanbi 100.000 km² uunspääld flaak lun, wat faan föl flaak, juarstidjelk seen bedobet as. Kurt föör [[Diré]] ferianigen jo dön tau iarmer. Bi [[Timbuktu]] want a struum ham am efter uasten an bi [[Bourem]] am efter süüduasten.
===Steeden===
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
{| class="wikitable"
|+
|-
! # !! Steed !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/cities/ ''Mali: Cities and Localities'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Bamako]] || 1.810.366
|-
| 2 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]] || 226.618
|-
| 3 || [[Koutiala (Steed)|Koutiala]] || 141.444
|-
| 4 || [[Ségou (Steed)|Ségou]] || 133.501
|-
| 5 || [[Kayes (Steed)|Kayes]] || 126.319
|-
| 6 || [[Mopti (Steed)|Mopti]] || 120.786
|-
| 7 || [[Kalabancoro (Steed)|Kalabancoro]] || 96.173
|-
| 8 || [[Gao (Steed)|Gao]] || 86.353
|-
| 9 || [[Kati (Steed)|Kati]] || 84.500
|-
| 10 || [[San (Steed)|San]] || 66.967
|}
===Indialing faan Ferwalting===
Maali hee tjiin regiuunen an a hoodsteeddistrikt Bamako.
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun !! data-sort-type="number"|Grate (km²) !! data-sort-type="number"|Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/Mali-Cities.html ''Mali: Regions'', citypopulation.de]</ref> !! Hoodsteed !! Koord
|-
| [[Bamako]] ||style="text-align:right"| 245 ||style="text-align:right"| 1.810.366 || [[Bamako]] || rowspan=11 | [[Datei:Regions_of_Mali_2016.png|300px]]
|-
| [[Gao (Regiuun)|Gao]]<sup>(*)</sup> ||style="text-align:right"| 170.572 ||style="text-align:right"| 542.304 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ||style="text-align:right"| 197.760 ||style="text-align:right"| 1.993.615 || [[Kayes (Steed)|Kayes]]
|-
| [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] ||style="text-align:right"| 151.450 ||style="text-align:right"| 67.739 || [[Kidal (Steed)|Kidal]]
|-
| [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ||style="text-align:right"| 89.833 ||style="text-align:right"| 2.422.108 || [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]
|-
| [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ||style="text-align:right"| 88.752 ||style="text-align:right"| 2.036.209 || [[Mopti (Steed)|Mopti]]
|-
| [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ||style="text-align:right"| 64.947 ||style="text-align:right"| 2.338.349 || [[Ségou (Steed)|Ségou]]
|-
| [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ||style="text-align:right"| 70.280 ||style="text-align:right"| 2.643.179 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]]
|-
| [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]<sup>(**)</sup> ||style="text-align:right"| 408.977 ||style="text-align:right"| 674.793 || [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]
|-
| [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] ||style="text-align:right"| 323.326 ||style="text-align:right"| 170.861 || [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]
|-
| [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] ||style="text-align:right"| 81.040 ||style="text-align:right"| 54.456<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
: <sup>(*)</sup> taalen tuup mä Ménaka
: <sup>(**)</sup> taalen tuup mä Taoudénit
Uun't juar 2023 as det nei regiuun [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
==Befölkring==
===Spriiken===
Det amtelk spriik as [[Fraansöösk]]. Det [[Bambara (Spriik)|Bambara Spriik]], wat tu't skööl faan [[Mande Spriiken]] hiart, wurd faan amanbi fiiw miljuunen lidj üüs iarst spriik (uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] Regiuunen) an faan en widjer tjiin miljuunen uun det hiale lun üüs naist spriik spreegen. Det [[Maninka]] spriik, wat nai mä det Bambara as, wurd uun a süüd faan dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] an [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] Regiuunen spreegen. Det [[Soninke]] spriik, uk ian faan dön [[Mande Spriiken]], man ei so nai mä det Bambara an Soninke, wurd uun a nuurd faan döndiar regiuunen spreegen. Det [[Fulfulde]] spriik, wat en [[Seenegambisk Spriiken|Seenegambisk Spriik]] as, wurd uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] Regiuunen spreegen.<br>
<br>
Öler spriiken san:
* [[Songhai]], wat bi de [[Niiger Struum]] spreegen wurd;
* [[Tamaschek]], wat uun a nuurd faan’t lun spreegen wurd;
* [[Sénoufo]], wat uun a uast faan det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a süüd faan det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]] spreegen wurd;
* an det skööl faan [[Dogon Spriiken]], wat uun a uast faan det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]] spreegen wurd.
==Histoore==
[[Sundiata Keita]] hää det [[Maali Rik]] uun det [[13. juarhunert]] uun't teritoorium faan Maali faan daaling grünjlaanj, an det düüret triihunert juar. Efter a raggank faan detdiar rik wurd det [[Songhai Rik]] meechtig an düüret ap tu en infaal faan [[Marrokko]] uun det [[16. juarhunert]]. A marokkaanern regiaret uun a nuurd ap tu a aanj faan det [[17. juarhunert]]. Öler riken uun't histoore faan Maali wiar det [[Bambara Rik]], det [[Kaarta Rik]], det [[Kénédougou Köningrik]], det [[Toucouleur Rik]] an det [[Wassoulou Rik]].
===Üüs kolonii===
[[Datei:AOFMap1936.jpg|thumb|Koord faan Fraansöösk Waast-Aafrika (1936)]]
Uun dön [[1880]] juar begand [[Frankrik]] Maali oner hör kontrole tu bringen. [[1893]] wurd det at [[kolonii]] faan [[Fraansöösk-Sudaan]] (''Soudan-Français''), diar tau juar leeder dial faan det [[Fraansöösk Waast-Aafrika]] Föderatschuun wurd. [[Louis Albert Grodet]] wiar de iarst guwernöör. Fraansöösk Sudaan wurd 1958 en republiik uun det [[Fraansöösk Komuniteet]] an wiar twesken 1959 an 1960 tup mä [[Seenegal]] dial faan det [[Maali Föderatschuun]].
===Suwereniteet===
At lun wurd 22. September [[1960]] üüs det Republiik faan Maali suwereen. [[Modibo Keïta]] wiar de iarst stootsföörmaan an president faan [[1960]] ap tu [[1968]]. Öler stootsboowenhööd wiar [[Moussa Traoré]] ([[1968]]-[[1991]]), Amadou Toumani Touré ([[1991]]-[[1992]], [[2002]]-[[2012]]), [[Alpha Oumar Konaré]] ([[1992]]-[[2002]]), [[Amadou Sanogo]] ([[2012]]), [[Dioncounda Traoré]] ([[2012]]-[[2013]]).
At jaft sant suwereniteet fjauer putschen ([[1968]], [[1991]], [[2012]] an [[2020]]). At jaft uk sant [[2012]] för't miast uun a nuurd faan't lun en bürgerkrich.
== Politiik ==
Maali as en republiik. A president faan't lun faan 2013 tu 2020 wiar [[Ibrahim Boubacar Keïta]], diar efter en putsch (18. August 2020) turagtreed.
=== Bütjenpolitiik ===
Maali as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 28. September [[1960]].
==Wiartskap==
At weering faan't lun as de waastaafrikoons [[CFA-Franc]], wat faan det [[Waastaafrikoons Sentraalbeenk]] ütjbroocht wurt.
==Kwelen==
<references/>
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
[[Kategorie:Maali]]
kfp4dcvkz04x367azkwb1d3hh9od3vn
280743
280732
2026-05-17T08:24:05Z
Murma174
19
/* Indialing faan Ferwalting */
280743
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun öler spriikwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[???|Öömrang]]
[[Maali|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[Mååli|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Fering}}
[[Datei:Flag of Mali.svg|thumb|Flag faan '''Maali''']]
[[Datei:Mali on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Maali''' uun Aafrika]]
<br>
'''Maali''' [ˈmaːli], amtelk '''Republiik faan Maali''' (üüb [[Fraansöösk]]: ''Mali'' [maˈli] ({{audio|Fr-Mali.ogg|harke tu|lang=fr}}) an ''République du Mali'') as en banenstoot uun a waast faan [[Aafrika]]. Uun a nuurdwaast leit [[Mauretaanien]], uun a nuurduast [[Algeerien]], uun a süüduast lei [[Niiger]] an [[Burkiina Faaso]] an uun a süüdwaast at [[Elfenbianküst]], [[Guinea]] an [[Seenegal]]. At lun hee 19.553.397 lidj (2020)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Bamako]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Mali | width=331 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Maali''' | places=
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=12/39// | long=08/00//W | region=ML | label='''[[Bamako]]'''}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=11/19// | long=05/40//W | region=ML | label=<small>[[Sikasso (Steed)|Sikasso]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=12/52// | long=07/34//W | region=ML | label=<small>[[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/27// | long=11/26//W | region=ML | label=<small>[[Kayes (Steed)|Kayes]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=13/27// | long=06/16//W | region=ML | label=<small>[[Ségou (Steed)|Ségou]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/30// | long=04/12//W | region=ML | label=<small>[[Mopti (Steed)|Mopti]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=16/46// | long=03/00//W | region=ML | label=<small>[[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=18/26// | long=01/25//E | region=ML | label=<small>[[Kidal (Steed)|Kidal]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=16/16// | long=00/03//W | region=ML | label=<small>[[Gao (Steed)|Gao]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=15/55//N | long=02/24//E | region=ML | label=<small>[[Ménaka (Steed)|Ménaka]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=22/40//N | long=03/59//W | region=ML | label=<small>[[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=10 | lat=19/07// | long=01/45//E | region=ML | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Adrar des Ifoghas]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=30 | X=15 | position=6 | label=[[Mauretanien|<span style="color:#646464">'''MAURETAANIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=80 | position=6 | label=[[Algerien|<span style="color:#646464">'''ALGEERIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=90 | position=6 | label=[[Niger|<span style="color:#646464">'''NIIGER'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=78 | X=63 | position=6 | label=[[Burkina Faso|<span style="color:#646464">'''BURKIINA FAASO'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=90 | X=10 | position=6 | label=[[Guinea|<span style="color:#646464">'''GUINEA'''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Maali as en banenstoot uun [[Waastaafrika]]. At wüüst [[Sahara]] bedobet tau traaden faan’t lun.<br>
At lun dialt grensen mä sööwen lunen. Det lingst grens (2237 km) wurt mä [[Mauretaanien]] an det kurtst (419 km) mä Seenegal diald. Det dialt uk en 1376 km lung grens mä [[Algeerien]], en 1000 km lung mä [[Burkiina Faaso]], en 858 km lung mä [[Guinea]], en 821 km lung mä [[Niiger]] an en 532 km lung mä't [[Elfenbianküst]].
===Struumer===
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't lun. Det as de bedüüdendst struum faan [[Waastaafrika]]. Hi leept Maali üüb at lengde faan amanbi 1700 km troch. A struum leept ütj [[Guineea]] an komt uun de süüdwaasten snipel faan’t lun iin uun’t teritoorium faan Maali. Hi bildet efter [[Ségou]] en grat banendelta. Bi [[Mopti]] namt de struum san gratst bistruum [[Bani]] ap, am ham kurt diarüüb iin uun tau iarmer, a [[Bara Issa]] an a [[Issa Ber]], tu tudialen. Heer as en amanbi 100.000 km² uunspääld flaak lun, wat faan föl flaak, juarstidjelk seen bedobet as. Kurt föör [[Diré]] ferianigen jo dön tau iarmer. Bi [[Timbuktu]] want a struum ham am efter uasten an bi [[Bourem]] am efter süüduasten.
===Steeden===
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
{| class="wikitable"
|+
|-
! # !! Steed !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/cities/ ''Mali: Cities and Localities'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Bamako]] || 1.810.366
|-
| 2 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]] || 226.618
|-
| 3 || [[Koutiala (Steed)|Koutiala]] || 141.444
|-
| 4 || [[Ségou (Steed)|Ségou]] || 133.501
|-
| 5 || [[Kayes (Steed)|Kayes]] || 126.319
|-
| 6 || [[Mopti (Steed)|Mopti]] || 120.786
|-
| 7 || [[Kalabancoro (Steed)|Kalabancoro]] || 96.173
|-
| 8 || [[Gao (Steed)|Gao]] || 86.353
|-
| 9 || [[Kati (Steed)|Kati]] || 84.500
|-
| 10 || [[San (Steed)|San]] || 66.967
|}
===Indialing faan Ferwalting===
Maali hee tjiin regiuunen an a hoodsteeddistrikt Bamako.
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun !! data-sort-type="number"|Grate (km²) !! data-sort-type="number"|Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/Mali-Cities.html ''Mali: Regions'', citypopulation.de]</ref> !! Hoodsteed !! Koord
|-
| [[Bamako]] ||style="text-align:right"| 245 ||style="text-align:right"| 1.810.366 || [[Bamako]] || rowspan=11 | [[Datei:Regions_of_Mali_2016.png|300px]]
|-
| [[Gao (Regiuun)|Gao]]<sup>(*)</sup> ||style="text-align:right"| 170.572 ||style="text-align:right"| 542.304 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ||style="text-align:right"| 197.760 ||style="text-align:right"| 1.993.615 || [[Kayes (Steed)|Kayes]]
|-
| [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] ||style="text-align:right"| 151.450 ||style="text-align:right"| 67.739 || [[Kidal (Steed)|Kidal]]
|-
| [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ||style="text-align:right"| 89.833 ||style="text-align:right"| 2.422.108 || [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]
|-
| [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ||style="text-align:right"| 88.752 ||style="text-align:right"| 2.036.209 || [[Mopti (Steed)|Mopti]]
|-
| [[Ségou (Regiuun)|Ségou]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 64.947 ||style="text-align:right"| 2.338.349 || [[Ségou (Steed)|Ségou]]
|-
| [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 70.280 ||style="text-align:right"| 2.643.179 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]]
|-
| [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]<sup>(**)</sup> ||style="text-align:right"| 408.977 ||style="text-align:right"| 674.793 || [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]
|-
| [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] ||style="text-align:right"| 323.326 ||style="text-align:right"| 170.861 || [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]
|-
| [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] ||style="text-align:right"| 81.040 ||style="text-align:right"| 54.456<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
: <sup>(*)</sup> taalen tuup mä Ménaka
: <sup>(**)</sup> taalen tuup mä Taoudénit
<sup>(***)</sup> Uun't juar 2023 san nei regiuunen iinracht wurden:<br>
* [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[San (Regiuun)|San]] as faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden.
==Befölkring==
===Spriiken===
Det amtelk spriik as [[Fraansöösk]]. Det [[Bambara (Spriik)|Bambara Spriik]], wat tu't skööl faan [[Mande Spriiken]] hiart, wurd faan amanbi fiiw miljuunen lidj üüs iarst spriik (uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] Regiuunen) an faan en widjer tjiin miljuunen uun det hiale lun üüs naist spriik spreegen. Det [[Maninka]] spriik, wat nai mä det Bambara as, wurd uun a süüd faan dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] an [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] Regiuunen spreegen. Det [[Soninke]] spriik, uk ian faan dön [[Mande Spriiken]], man ei so nai mä det Bambara an Soninke, wurd uun a nuurd faan döndiar regiuunen spreegen. Det [[Fulfulde]] spriik, wat en [[Seenegambisk Spriiken|Seenegambisk Spriik]] as, wurd uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] Regiuunen spreegen.<br>
<br>
Öler spriiken san:
* [[Songhai]], wat bi de [[Niiger Struum]] spreegen wurd;
* [[Tamaschek]], wat uun a nuurd faan’t lun spreegen wurd;
* [[Sénoufo]], wat uun a uast faan det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a süüd faan det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]] spreegen wurd;
* an det skööl faan [[Dogon Spriiken]], wat uun a uast faan det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]] spreegen wurd.
==Histoore==
[[Sundiata Keita]] hää det [[Maali Rik]] uun det [[13. juarhunert]] uun't teritoorium faan Maali faan daaling grünjlaanj, an det düüret triihunert juar. Efter a raggank faan detdiar rik wurd det [[Songhai Rik]] meechtig an düüret ap tu en infaal faan [[Marrokko]] uun det [[16. juarhunert]]. A marokkaanern regiaret uun a nuurd ap tu a aanj faan det [[17. juarhunert]]. Öler riken uun't histoore faan Maali wiar det [[Bambara Rik]], det [[Kaarta Rik]], det [[Kénédougou Köningrik]], det [[Toucouleur Rik]] an det [[Wassoulou Rik]].
===Üüs kolonii===
[[Datei:AOFMap1936.jpg|thumb|Koord faan Fraansöösk Waast-Aafrika (1936)]]
Uun dön [[1880]] juar begand [[Frankrik]] Maali oner hör kontrole tu bringen. [[1893]] wurd det at [[kolonii]] faan [[Fraansöösk-Sudaan]] (''Soudan-Français''), diar tau juar leeder dial faan det [[Fraansöösk Waast-Aafrika]] Föderatschuun wurd. [[Louis Albert Grodet]] wiar de iarst guwernöör. Fraansöösk Sudaan wurd 1958 en republiik uun det [[Fraansöösk Komuniteet]] an wiar twesken 1959 an 1960 tup mä [[Seenegal]] dial faan det [[Maali Föderatschuun]].
===Suwereniteet===
At lun wurd 22. September [[1960]] üüs det Republiik faan Maali suwereen. [[Modibo Keïta]] wiar de iarst stootsföörmaan an president faan [[1960]] ap tu [[1968]]. Öler stootsboowenhööd wiar [[Moussa Traoré]] ([[1968]]-[[1991]]), Amadou Toumani Touré ([[1991]]-[[1992]], [[2002]]-[[2012]]), [[Alpha Oumar Konaré]] ([[1992]]-[[2002]]), [[Amadou Sanogo]] ([[2012]]), [[Dioncounda Traoré]] ([[2012]]-[[2013]]).
At jaft sant suwereniteet fjauer putschen ([[1968]], [[1991]], [[2012]] an [[2020]]). At jaft uk sant [[2012]] för't miast uun a nuurd faan't lun en bürgerkrich.
== Politiik ==
Maali as en republiik. A president faan't lun faan 2013 tu 2020 wiar [[Ibrahim Boubacar Keïta]], diar efter en putsch (18. August 2020) turagtreed.
=== Bütjenpolitiik ===
Maali as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 28. September [[1960]].
==Wiartskap==
At weering faan't lun as de waastaafrikoons [[CFA-Franc]], wat faan det [[Waastaafrikoons Sentraalbeenk]] ütjbroocht wurt.
==Kwelen==
<references/>
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
[[Kategorie:Maali]]
7861wxhgrj3qvk2nk75ejbgerf1u7ku
280744
280743
2026-05-17T08:39:53Z
Murma174
19
/* Indialing faan Ferwalting */
280744
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun öler spriikwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[???|Öömrang]]
[[Maali|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[Mååli|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Fering}}
[[Datei:Flag of Mali.svg|thumb|Flag faan '''Maali''']]
[[Datei:Mali on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Maali''' uun Aafrika]]
<br>
'''Maali''' [ˈmaːli], amtelk '''Republiik faan Maali''' (üüb [[Fraansöösk]]: ''Mali'' [maˈli] ({{audio|Fr-Mali.ogg|harke tu|lang=fr}}) an ''République du Mali'') as en banenstoot uun a waast faan [[Aafrika]]. Uun a nuurdwaast leit [[Mauretaanien]], uun a nuurduast [[Algeerien]], uun a süüduast lei [[Niiger]] an [[Burkiina Faaso]] an uun a süüdwaast at [[Elfenbianküst]], [[Guinea]] an [[Seenegal]]. At lun hee 19.553.397 lidj (2020)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Bamako]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Mali | width=331 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Maali''' | places=
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=12/39// | long=08/00//W | region=ML | label='''[[Bamako]]'''}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=11/19// | long=05/40//W | region=ML | label=<small>[[Sikasso (Steed)|Sikasso]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=12/52// | long=07/34//W | region=ML | label=<small>[[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/27// | long=11/26//W | region=ML | label=<small>[[Kayes (Steed)|Kayes]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=13/27// | long=06/16//W | region=ML | label=<small>[[Ségou (Steed)|Ségou]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/30// | long=04/12//W | region=ML | label=<small>[[Mopti (Steed)|Mopti]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=16/46// | long=03/00//W | region=ML | label=<small>[[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=18/26// | long=01/25//E | region=ML | label=<small>[[Kidal (Steed)|Kidal]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=16/16// | long=00/03//W | region=ML | label=<small>[[Gao (Steed)|Gao]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=15/55//N | long=02/24//E | region=ML | label=<small>[[Ménaka (Steed)|Ménaka]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=22/40//N | long=03/59//W | region=ML | label=<small>[[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=10 | lat=19/07// | long=01/45//E | region=ML | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Adrar des Ifoghas]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=30 | X=15 | position=6 | label=[[Mauretanien|<span style="color:#646464">'''MAURETAANIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=80 | position=6 | label=[[Algerien|<span style="color:#646464">'''ALGEERIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=90 | position=6 | label=[[Niger|<span style="color:#646464">'''NIIGER'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=78 | X=63 | position=6 | label=[[Burkina Faso|<span style="color:#646464">'''BURKIINA FAASO'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=90 | X=10 | position=6 | label=[[Guinea|<span style="color:#646464">'''GUINEA'''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Maali as en banenstoot uun [[Waastaafrika]]. At wüüst [[Sahara]] bedobet tau traaden faan’t lun.<br>
At lun dialt grensen mä sööwen lunen. Det lingst grens (2237 km) wurt mä [[Mauretaanien]] an det kurtst (419 km) mä Seenegal diald. Det dialt uk en 1376 km lung grens mä [[Algeerien]], en 1000 km lung mä [[Burkiina Faaso]], en 858 km lung mä [[Guinea]], en 821 km lung mä [[Niiger]] an en 532 km lung mä't [[Elfenbianküst]].
===Struumer===
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't lun. Det as de bedüüdendst struum faan [[Waastaafrika]]. Hi leept Maali üüb at lengde faan amanbi 1700 km troch. A struum leept ütj [[Guineea]] an komt uun de süüdwaasten snipel faan’t lun iin uun’t teritoorium faan Maali. Hi bildet efter [[Ségou]] en grat banendelta. Bi [[Mopti]] namt de struum san gratst bistruum [[Bani]] ap, am ham kurt diarüüb iin uun tau iarmer, a [[Bara Issa]] an a [[Issa Ber]], tu tudialen. Heer as en amanbi 100.000 km² uunspääld flaak lun, wat faan föl flaak, juarstidjelk seen bedobet as. Kurt föör [[Diré]] ferianigen jo dön tau iarmer. Bi [[Timbuktu]] want a struum ham am efter uasten an bi [[Bourem]] am efter süüduasten.
===Steeden===
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
{| class="wikitable"
|+
|-
! # !! Steed !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/cities/ ''Mali: Cities and Localities'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Bamako]] || 1.810.366
|-
| 2 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]] || 226.618
|-
| 3 || [[Koutiala (Steed)|Koutiala]] || 141.444
|-
| 4 || [[Ségou (Steed)|Ségou]] || 133.501
|-
| 5 || [[Kayes (Steed)|Kayes]] || 126.319
|-
| 6 || [[Mopti (Steed)|Mopti]] || 120.786
|-
| 7 || [[Kalabancoro (Steed)|Kalabancoro]] || 96.173
|-
| 8 || [[Gao (Steed)|Gao]] || 86.353
|-
| 9 || [[Kati (Steed)|Kati]] || 84.500
|-
| 10 || [[San (Steed)|San]] || 66.967
|}
===Indialing faan Ferwalting===
Maali hed bit 2023 tjiin regiuunen an de hoodsteeddistrikt Bamako.
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun !! data-sort-type="number"|Grate (km²) !! data-sort-type="number"|Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/Mali-Cities.html ''Mali: Regions'', citypopulation.de]</ref> !! Hoodsteed !! Koord
|-
| [[Bamako]] ||style="text-align:right"| 245 ||style="text-align:right"| 1.810.366 || [[Bamako]] || rowspan=11 | [[Datei:Regions_of_Mali_2016.png|300px]]
|-
| [[Gao (Regiuun)|Gao]]<sup>(*)</sup> ||style="text-align:right"| 170.572 ||style="text-align:right"| 542.304 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ||style="text-align:right"| 197.760 ||style="text-align:right"| 1.993.615 || [[Kayes (Steed)|Kayes]]
|-
| [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] ||style="text-align:right"| 151.450 ||style="text-align:right"| 67.739 || [[Kidal (Steed)|Kidal]]
|-
| [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ||style="text-align:right"| 89.833 ||style="text-align:right"| 2.422.108 || [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]
|-
| [[Mopti (Regiuun)|Mopti]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 88.752 ||style="text-align:right"| 2.036.209 || [[Mopti (Steed)|Mopti]]
|-
| [[Ségou (Regiuun)|Ségou]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 64.947 ||style="text-align:right"| 2.338.349 || [[Ségou (Steed)|Ségou]]
|-
| [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 70.280 ||style="text-align:right"| 2.643.179 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]]
|-
| [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]<sup>(**)</sup> ||style="text-align:right"| 408.977 ||style="text-align:right"| 674.793 || [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]
|-
| [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] ||style="text-align:right"| 323.326 ||style="text-align:right"| 170.861 || [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]
|-
| [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] ||style="text-align:right"| 81.040 ||style="text-align:right"| 54.456<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
: <sup>(*)</sup> taalen tuup mä Ménaka
: <sup>(**)</sup> taalen tuup mä Taoudénit
<sup>(***)</sup> Uun't juar 2023 san nei regiuunen iinracht wurden:<br>
* [[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[San (Regiuun)|San]] as faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden.
==Befölkring==
===Spriiken===
Det amtelk spriik as [[Fraansöösk]]. Det [[Bambara (Spriik)|Bambara Spriik]], wat tu't skööl faan [[Mande Spriiken]] hiart, wurd faan amanbi fiiw miljuunen lidj üüs iarst spriik (uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] Regiuunen) an faan en widjer tjiin miljuunen uun det hiale lun üüs naist spriik spreegen. Det [[Maninka]] spriik, wat nai mä det Bambara as, wurd uun a süüd faan dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] an [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] Regiuunen spreegen. Det [[Soninke]] spriik, uk ian faan dön [[Mande Spriiken]], man ei so nai mä det Bambara an Soninke, wurd uun a nuurd faan döndiar regiuunen spreegen. Det [[Fulfulde]] spriik, wat en [[Seenegambisk Spriiken|Seenegambisk Spriik]] as, wurd uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] Regiuunen spreegen.<br>
<br>
Öler spriiken san:
* [[Songhai]], wat bi de [[Niiger Struum]] spreegen wurd;
* [[Tamaschek]], wat uun a nuurd faan’t lun spreegen wurd;
* [[Sénoufo]], wat uun a uast faan det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a süüd faan det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]] spreegen wurd;
* an det skööl faan [[Dogon Spriiken]], wat uun a uast faan det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]] spreegen wurd.
==Histoore==
[[Sundiata Keita]] hää det [[Maali Rik]] uun det [[13. juarhunert]] uun't teritoorium faan Maali faan daaling grünjlaanj, an det düüret triihunert juar. Efter a raggank faan detdiar rik wurd det [[Songhai Rik]] meechtig an düüret ap tu en infaal faan [[Marrokko]] uun det [[16. juarhunert]]. A marokkaanern regiaret uun a nuurd ap tu a aanj faan det [[17. juarhunert]]. Öler riken uun't histoore faan Maali wiar det [[Bambara Rik]], det [[Kaarta Rik]], det [[Kénédougou Köningrik]], det [[Toucouleur Rik]] an det [[Wassoulou Rik]].
===Üüs kolonii===
[[Datei:AOFMap1936.jpg|thumb|Koord faan Fraansöösk Waast-Aafrika (1936)]]
Uun dön [[1880]] juar begand [[Frankrik]] Maali oner hör kontrole tu bringen. [[1893]] wurd det at [[kolonii]] faan [[Fraansöösk-Sudaan]] (''Soudan-Français''), diar tau juar leeder dial faan det [[Fraansöösk Waast-Aafrika]] Föderatschuun wurd. [[Louis Albert Grodet]] wiar de iarst guwernöör. Fraansöösk Sudaan wurd 1958 en republiik uun det [[Fraansöösk Komuniteet]] an wiar twesken 1959 an 1960 tup mä [[Seenegal]] dial faan det [[Maali Föderatschuun]].
===Suwereniteet===
At lun wurd 22. September [[1960]] üüs det Republiik faan Maali suwereen. [[Modibo Keïta]] wiar de iarst stootsföörmaan an president faan [[1960]] ap tu [[1968]]. Öler stootsboowenhööd wiar [[Moussa Traoré]] ([[1968]]-[[1991]]), Amadou Toumani Touré ([[1991]]-[[1992]], [[2002]]-[[2012]]), [[Alpha Oumar Konaré]] ([[1992]]-[[2002]]), [[Amadou Sanogo]] ([[2012]]), [[Dioncounda Traoré]] ([[2012]]-[[2013]]).
At jaft sant suwereniteet fjauer putschen ([[1968]], [[1991]], [[2012]] an [[2020]]). At jaft uk sant [[2012]] för't miast uun a nuurd faan't lun en bürgerkrich.
== Politiik ==
Maali as en republiik. A president faan't lun faan 2013 tu 2020 wiar [[Ibrahim Boubacar Keïta]], diar efter en putsch (18. August 2020) turagtreed.
=== Bütjenpolitiik ===
Maali as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 28. September [[1960]].
==Wiartskap==
At weering faan't lun as de waastaafrikoons [[CFA-Franc]], wat faan det [[Waastaafrikoons Sentraalbeenk]] ütjbroocht wurt.
==Kwelen==
<references/>
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
[[Kategorie:Maali]]
4lrqw6avv1cm5u5bfgot5raie3pq2dl
280748
280744
2026-05-17T09:01:40Z
Murma174
19
/* Indialing faan Ferwalting */ + Bougouni
280748
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun öler spriikwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[???|Öömrang]]
[[Maali|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[Mååli|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Fering}}
[[Datei:Flag of Mali.svg|thumb|Flag faan '''Maali''']]
[[Datei:Mali on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Maali''' uun Aafrika]]
<br>
'''Maali''' [ˈmaːli], amtelk '''Republiik faan Maali''' (üüb [[Fraansöösk]]: ''Mali'' [maˈli] ({{audio|Fr-Mali.ogg|harke tu|lang=fr}}) an ''République du Mali'') as en banenstoot uun a waast faan [[Aafrika]]. Uun a nuurdwaast leit [[Mauretaanien]], uun a nuurduast [[Algeerien]], uun a süüduast lei [[Niiger]] an [[Burkiina Faaso]] an uun a süüdwaast at [[Elfenbianküst]], [[Guinea]] an [[Seenegal]]. At lun hee 19.553.397 lidj (2020)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Bamako]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Mali | width=331 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Maali''' | places=
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=12/39// | long=08/00//W | region=ML | label='''[[Bamako]]'''}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=11/19// | long=05/40//W | region=ML | label=<small>[[Sikasso (Steed)|Sikasso]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=12/52// | long=07/34//W | region=ML | label=<small>[[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/27// | long=11/26//W | region=ML | label=<small>[[Kayes (Steed)|Kayes]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=13/27// | long=06/16//W | region=ML | label=<small>[[Ségou (Steed)|Ségou]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/30// | long=04/12//W | region=ML | label=<small>[[Mopti (Steed)|Mopti]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=16/46// | long=03/00//W | region=ML | label=<small>[[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=18/26// | long=01/25//E | region=ML | label=<small>[[Kidal (Steed)|Kidal]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=16/16// | long=00/03//W | region=ML | label=<small>[[Gao (Steed)|Gao]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=15/55//N | long=02/24//E | region=ML | label=<small>[[Ménaka (Steed)|Ménaka]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=22/40//N | long=03/59//W | region=ML | label=<small>[[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=10 | lat=19/07// | long=01/45//E | region=ML | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Adrar des Ifoghas]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=30 | X=15 | position=6 | label=[[Mauretanien|<span style="color:#646464">'''MAURETAANIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=80 | position=6 | label=[[Algerien|<span style="color:#646464">'''ALGEERIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=90 | position=6 | label=[[Niger|<span style="color:#646464">'''NIIGER'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=78 | X=63 | position=6 | label=[[Burkina Faso|<span style="color:#646464">'''BURKIINA FAASO'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=90 | X=10 | position=6 | label=[[Guinea|<span style="color:#646464">'''GUINEA'''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Maali as en banenstoot uun [[Waastaafrika]]. At wüüst [[Sahara]] bedobet tau traaden faan’t lun.<br>
At lun dialt grensen mä sööwen lunen. Det lingst grens (2237 km) wurt mä [[Mauretaanien]] an det kurtst (419 km) mä Seenegal diald. Det dialt uk en 1376 km lung grens mä [[Algeerien]], en 1000 km lung mä [[Burkiina Faaso]], en 858 km lung mä [[Guinea]], en 821 km lung mä [[Niiger]] an en 532 km lung mä't [[Elfenbianküst]].
===Struumer===
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't lun. Det as de bedüüdendst struum faan [[Waastaafrika]]. Hi leept Maali üüb at lengde faan amanbi 1700 km troch. A struum leept ütj [[Guineea]] an komt uun de süüdwaasten snipel faan’t lun iin uun’t teritoorium faan Maali. Hi bildet efter [[Ségou]] en grat banendelta. Bi [[Mopti]] namt de struum san gratst bistruum [[Bani]] ap, am ham kurt diarüüb iin uun tau iarmer, a [[Bara Issa]] an a [[Issa Ber]], tu tudialen. Heer as en amanbi 100.000 km² uunspääld flaak lun, wat faan föl flaak, juarstidjelk seen bedobet as. Kurt föör [[Diré]] ferianigen jo dön tau iarmer. Bi [[Timbuktu]] want a struum ham am efter uasten an bi [[Bourem]] am efter süüduasten.
===Steeden===
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
{| class="wikitable"
|+
|-
! # !! Steed !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/cities/ ''Mali: Cities and Localities'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Bamako]] || 1.810.366
|-
| 2 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]] || 226.618
|-
| 3 || [[Koutiala (Steed)|Koutiala]] || 141.444
|-
| 4 || [[Ségou (Steed)|Ségou]] || 133.501
|-
| 5 || [[Kayes (Steed)|Kayes]] || 126.319
|-
| 6 || [[Mopti (Steed)|Mopti]] || 120.786
|-
| 7 || [[Kalabancoro (Steed)|Kalabancoro]] || 96.173
|-
| 8 || [[Gao (Steed)|Gao]] || 86.353
|-
| 9 || [[Kati (Steed)|Kati]] || 84.500
|-
| 10 || [[San (Steed)|San]] || 66.967
|}
===Indialing faan Ferwalting===
Maali hed bit 2023 tjiin regiuunen an de hoodsteeddistrikt Bamako.
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun !! data-sort-type="number"|Grate (km²) !! data-sort-type="number"|Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/Mali-Cities.html ''Mali: Regions'', citypopulation.de]</ref> !! Hoodsteed !! Koord
|-
| [[Bamako]] ||style="text-align:right"| 245 ||style="text-align:right"| 1.810.366 || [[Bamako]] || rowspan=11 | [[Datei:Regions_of_Mali_2016.png|300px]]
|-
| [[Gao (Regiuun)|Gao]]<sup>(*)</sup> ||style="text-align:right"| 170.572 ||style="text-align:right"| 542.304 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ||style="text-align:right"| 197.760 ||style="text-align:right"| 1.993.615 || [[Kayes (Steed)|Kayes]]
|-
| [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] ||style="text-align:right"| 151.450 ||style="text-align:right"| 67.739 || [[Kidal (Steed)|Kidal]]
|-
| [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ||style="text-align:right"| 89.833 ||style="text-align:right"| 2.422.108 || [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]
|-
| [[Mopti (Regiuun)|Mopti]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 88.752 ||style="text-align:right"| 2.036.209 || [[Mopti (Steed)|Mopti]]
|-
| [[Ségou (Regiuun)|Ségou]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 64.947 ||style="text-align:right"| 2.338.349 || [[Ségou (Steed)|Ségou]]
|-
| [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 70.280 ||style="text-align:right"| 2.643.179 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]]
|-
| [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]<sup>(**)</sup> ||style="text-align:right"| 408.977 ||style="text-align:right"| 674.793 || [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]
|-
| [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] ||style="text-align:right"| 323.326 ||style="text-align:right"| 170.861 || [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]
|-
| [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] ||style="text-align:right"| 81.040 ||style="text-align:right"| 54.456<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
: <sup>(*)</sup> taalen tuup mä Ménaka
: <sup>(**)</sup> taalen tuup mä Taoudénit
<sup>(***)</sup> Uun't juar 2023 san nei regiuunen iinracht wurden:<br>
* [[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Bougouni (Regiuun)|Bougouni]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[San (Regiuun)|San]] as faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden.
==Befölkring==
===Spriiken===
Det amtelk spriik as [[Fraansöösk]]. Det [[Bambara (Spriik)|Bambara Spriik]], wat tu't skööl faan [[Mande Spriiken]] hiart, wurd faan amanbi fiiw miljuunen lidj üüs iarst spriik (uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] Regiuunen) an faan en widjer tjiin miljuunen uun det hiale lun üüs naist spriik spreegen. Det [[Maninka]] spriik, wat nai mä det Bambara as, wurd uun a süüd faan dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] an [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] Regiuunen spreegen. Det [[Soninke]] spriik, uk ian faan dön [[Mande Spriiken]], man ei so nai mä det Bambara an Soninke, wurd uun a nuurd faan döndiar regiuunen spreegen. Det [[Fulfulde]] spriik, wat en [[Seenegambisk Spriiken|Seenegambisk Spriik]] as, wurd uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] Regiuunen spreegen.<br>
<br>
Öler spriiken san:
* [[Songhai]], wat bi de [[Niiger Struum]] spreegen wurd;
* [[Tamaschek]], wat uun a nuurd faan’t lun spreegen wurd;
* [[Sénoufo]], wat uun a uast faan det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a süüd faan det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]] spreegen wurd;
* an det skööl faan [[Dogon Spriiken]], wat uun a uast faan det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]] spreegen wurd.
==Histoore==
[[Sundiata Keita]] hää det [[Maali Rik]] uun det [[13. juarhunert]] uun't teritoorium faan Maali faan daaling grünjlaanj, an det düüret triihunert juar. Efter a raggank faan detdiar rik wurd det [[Songhai Rik]] meechtig an düüret ap tu en infaal faan [[Marrokko]] uun det [[16. juarhunert]]. A marokkaanern regiaret uun a nuurd ap tu a aanj faan det [[17. juarhunert]]. Öler riken uun't histoore faan Maali wiar det [[Bambara Rik]], det [[Kaarta Rik]], det [[Kénédougou Köningrik]], det [[Toucouleur Rik]] an det [[Wassoulou Rik]].
===Üüs kolonii===
[[Datei:AOFMap1936.jpg|thumb|Koord faan Fraansöösk Waast-Aafrika (1936)]]
Uun dön [[1880]] juar begand [[Frankrik]] Maali oner hör kontrole tu bringen. [[1893]] wurd det at [[kolonii]] faan [[Fraansöösk-Sudaan]] (''Soudan-Français''), diar tau juar leeder dial faan det [[Fraansöösk Waast-Aafrika]] Föderatschuun wurd. [[Louis Albert Grodet]] wiar de iarst guwernöör. Fraansöösk Sudaan wurd 1958 en republiik uun det [[Fraansöösk Komuniteet]] an wiar twesken 1959 an 1960 tup mä [[Seenegal]] dial faan det [[Maali Föderatschuun]].
===Suwereniteet===
At lun wurd 22. September [[1960]] üüs det Republiik faan Maali suwereen. [[Modibo Keïta]] wiar de iarst stootsföörmaan an president faan [[1960]] ap tu [[1968]]. Öler stootsboowenhööd wiar [[Moussa Traoré]] ([[1968]]-[[1991]]), Amadou Toumani Touré ([[1991]]-[[1992]], [[2002]]-[[2012]]), [[Alpha Oumar Konaré]] ([[1992]]-[[2002]]), [[Amadou Sanogo]] ([[2012]]), [[Dioncounda Traoré]] ([[2012]]-[[2013]]).
At jaft sant suwereniteet fjauer putschen ([[1968]], [[1991]], [[2012]] an [[2020]]). At jaft uk sant [[2012]] för't miast uun a nuurd faan't lun en bürgerkrich.
== Politiik ==
Maali as en republiik. A president faan't lun faan 2013 tu 2020 wiar [[Ibrahim Boubacar Keïta]], diar efter en putsch (18. August 2020) turagtreed.
=== Bütjenpolitiik ===
Maali as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 28. September [[1960]].
==Wiartskap==
At weering faan't lun as de waastaafrikoons [[CFA-Franc]], wat faan det [[Waastaafrikoons Sentraalbeenk]] ütjbroocht wurt.
==Kwelen==
<references/>
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
[[Kategorie:Maali]]
8fcwhnmfzlenk4fr8hdsq5ahuuc5c7i
280752
280748
2026-05-17T09:16:49Z
Murma174
19
/* Indialing faan Ferwalting */ + Dioïla
280752
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun öler spriikwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[???|Öömrang]]
[[Maali|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[Mååli|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Fering}}
[[Datei:Flag of Mali.svg|thumb|Flag faan '''Maali''']]
[[Datei:Mali on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Maali''' uun Aafrika]]
<br>
'''Maali''' [ˈmaːli], amtelk '''Republiik faan Maali''' (üüb [[Fraansöösk]]: ''Mali'' [maˈli] ({{audio|Fr-Mali.ogg|harke tu|lang=fr}}) an ''République du Mali'') as en banenstoot uun a waast faan [[Aafrika]]. Uun a nuurdwaast leit [[Mauretaanien]], uun a nuurduast [[Algeerien]], uun a süüduast lei [[Niiger]] an [[Burkiina Faaso]] an uun a süüdwaast at [[Elfenbianküst]], [[Guinea]] an [[Seenegal]]. At lun hee 19.553.397 lidj (2020)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Bamako]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Mali | width=331 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Maali''' | places=
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=12/39// | long=08/00//W | region=ML | label='''[[Bamako]]'''}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=11/19// | long=05/40//W | region=ML | label=<small>[[Sikasso (Steed)|Sikasso]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=12/52// | long=07/34//W | region=ML | label=<small>[[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/27// | long=11/26//W | region=ML | label=<small>[[Kayes (Steed)|Kayes]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=13/27// | long=06/16//W | region=ML | label=<small>[[Ségou (Steed)|Ségou]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/30// | long=04/12//W | region=ML | label=<small>[[Mopti (Steed)|Mopti]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=16/46// | long=03/00//W | region=ML | label=<small>[[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=18/26// | long=01/25//E | region=ML | label=<small>[[Kidal (Steed)|Kidal]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=16/16// | long=00/03//W | region=ML | label=<small>[[Gao (Steed)|Gao]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=15/55//N | long=02/24//E | region=ML | label=<small>[[Ménaka (Steed)|Ménaka]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=22/40//N | long=03/59//W | region=ML | label=<small>[[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=10 | lat=19/07// | long=01/45//E | region=ML | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Adrar des Ifoghas]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=30 | X=15 | position=6 | label=[[Mauretanien|<span style="color:#646464">'''MAURETAANIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=80 | position=6 | label=[[Algerien|<span style="color:#646464">'''ALGEERIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=90 | position=6 | label=[[Niger|<span style="color:#646464">'''NIIGER'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=78 | X=63 | position=6 | label=[[Burkina Faso|<span style="color:#646464">'''BURKIINA FAASO'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=90 | X=10 | position=6 | label=[[Guinea|<span style="color:#646464">'''GUINEA'''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Maali as en banenstoot uun [[Waastaafrika]]. At wüüst [[Sahara]] bedobet tau traaden faan’t lun.<br>
At lun dialt grensen mä sööwen lunen. Det lingst grens (2237 km) wurt mä [[Mauretaanien]] an det kurtst (419 km) mä Seenegal diald. Det dialt uk en 1376 km lung grens mä [[Algeerien]], en 1000 km lung mä [[Burkiina Faaso]], en 858 km lung mä [[Guinea]], en 821 km lung mä [[Niiger]] an en 532 km lung mä't [[Elfenbianküst]].
===Struumer===
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't lun. Det as de bedüüdendst struum faan [[Waastaafrika]]. Hi leept Maali üüb at lengde faan amanbi 1700 km troch. A struum leept ütj [[Guineea]] an komt uun de süüdwaasten snipel faan’t lun iin uun’t teritoorium faan Maali. Hi bildet efter [[Ségou]] en grat banendelta. Bi [[Mopti]] namt de struum san gratst bistruum [[Bani]] ap, am ham kurt diarüüb iin uun tau iarmer, a [[Bara Issa]] an a [[Issa Ber]], tu tudialen. Heer as en amanbi 100.000 km² uunspääld flaak lun, wat faan föl flaak, juarstidjelk seen bedobet as. Kurt föör [[Diré]] ferianigen jo dön tau iarmer. Bi [[Timbuktu]] want a struum ham am efter uasten an bi [[Bourem]] am efter süüduasten.
===Steeden===
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
{| class="wikitable"
|+
|-
! # !! Steed !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/cities/ ''Mali: Cities and Localities'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Bamako]] || 1.810.366
|-
| 2 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]] || 226.618
|-
| 3 || [[Koutiala (Steed)|Koutiala]] || 141.444
|-
| 4 || [[Ségou (Steed)|Ségou]] || 133.501
|-
| 5 || [[Kayes (Steed)|Kayes]] || 126.319
|-
| 6 || [[Mopti (Steed)|Mopti]] || 120.786
|-
| 7 || [[Kalabancoro (Steed)|Kalabancoro]] || 96.173
|-
| 8 || [[Gao (Steed)|Gao]] || 86.353
|-
| 9 || [[Kati (Steed)|Kati]] || 84.500
|-
| 10 || [[San (Steed)|San]] || 66.967
|}
===Indialing faan Ferwalting===
Maali hed bit 2023 tjiin regiuunen an de hoodsteeddistrikt Bamako.
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun !! data-sort-type="number"|Grate (km²) !! data-sort-type="number"|Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/Mali-Cities.html ''Mali: Regions'', citypopulation.de]</ref> !! Hoodsteed !! Koord
|-
| [[Bamako]] ||style="text-align:right"| 245 ||style="text-align:right"| 1.810.366 || [[Bamako]] || rowspan=11 | [[Datei:Regions_of_Mali_2016.png|300px]]
|-
| [[Gao (Regiuun)|Gao]]<sup>(*)</sup> ||style="text-align:right"| 170.572 ||style="text-align:right"| 542.304 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ||style="text-align:right"| 197.760 ||style="text-align:right"| 1.993.615 || [[Kayes (Steed)|Kayes]]
|-
| [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] ||style="text-align:right"| 151.450 ||style="text-align:right"| 67.739 || [[Kidal (Steed)|Kidal]]
|-
| [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 89.833 ||style="text-align:right"| 2.422.108 || [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]
|-
| [[Mopti (Regiuun)|Mopti]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 88.752 ||style="text-align:right"| 2.036.209 || [[Mopti (Steed)|Mopti]]
|-
| [[Ségou (Regiuun)|Ségou]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 64.947 ||style="text-align:right"| 2.338.349 || [[Ségou (Steed)|Ségou]]
|-
| [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 70.280 ||style="text-align:right"| 2.643.179 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]]
|-
| [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]<sup>(**)</sup> ||style="text-align:right"| 408.977 ||style="text-align:right"| 674.793 || [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]
|-
| [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] ||style="text-align:right"| 323.326 ||style="text-align:right"| 170.861 || [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]
|-
| [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] ||style="text-align:right"| 81.040 ||style="text-align:right"| 54.456<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
: <sup>(*)</sup> taalen tuup mä Ménaka
: <sup>(**)</sup> taalen tuup mä Taoudénit
<sup>(***)</sup> Uun't juar 2023 san nei regiuunen iinracht wurden:<br>
* [[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Bougouni (Regiuun)|Bougouni]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[Dioïla (Regiuun)|Dioïla]] as faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden.
* [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[San (Regiuun)|San]] as faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden.
==Befölkring==
===Spriiken===
Det amtelk spriik as [[Fraansöösk]]. Det [[Bambara (Spriik)|Bambara Spriik]], wat tu't skööl faan [[Mande Spriiken]] hiart, wurd faan amanbi fiiw miljuunen lidj üüs iarst spriik (uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] Regiuunen) an faan en widjer tjiin miljuunen uun det hiale lun üüs naist spriik spreegen. Det [[Maninka]] spriik, wat nai mä det Bambara as, wurd uun a süüd faan dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] an [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] Regiuunen spreegen. Det [[Soninke]] spriik, uk ian faan dön [[Mande Spriiken]], man ei so nai mä det Bambara an Soninke, wurd uun a nuurd faan döndiar regiuunen spreegen. Det [[Fulfulde]] spriik, wat en [[Seenegambisk Spriiken|Seenegambisk Spriik]] as, wurd uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] Regiuunen spreegen.<br>
<br>
Öler spriiken san:
* [[Songhai]], wat bi de [[Niiger Struum]] spreegen wurd;
* [[Tamaschek]], wat uun a nuurd faan’t lun spreegen wurd;
* [[Sénoufo]], wat uun a uast faan det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a süüd faan det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]] spreegen wurd;
* an det skööl faan [[Dogon Spriiken]], wat uun a uast faan det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]] spreegen wurd.
==Histoore==
[[Sundiata Keita]] hää det [[Maali Rik]] uun det [[13. juarhunert]] uun't teritoorium faan Maali faan daaling grünjlaanj, an det düüret triihunert juar. Efter a raggank faan detdiar rik wurd det [[Songhai Rik]] meechtig an düüret ap tu en infaal faan [[Marrokko]] uun det [[16. juarhunert]]. A marokkaanern regiaret uun a nuurd ap tu a aanj faan det [[17. juarhunert]]. Öler riken uun't histoore faan Maali wiar det [[Bambara Rik]], det [[Kaarta Rik]], det [[Kénédougou Köningrik]], det [[Toucouleur Rik]] an det [[Wassoulou Rik]].
===Üüs kolonii===
[[Datei:AOFMap1936.jpg|thumb|Koord faan Fraansöösk Waast-Aafrika (1936)]]
Uun dön [[1880]] juar begand [[Frankrik]] Maali oner hör kontrole tu bringen. [[1893]] wurd det at [[kolonii]] faan [[Fraansöösk-Sudaan]] (''Soudan-Français''), diar tau juar leeder dial faan det [[Fraansöösk Waast-Aafrika]] Föderatschuun wurd. [[Louis Albert Grodet]] wiar de iarst guwernöör. Fraansöösk Sudaan wurd 1958 en republiik uun det [[Fraansöösk Komuniteet]] an wiar twesken 1959 an 1960 tup mä [[Seenegal]] dial faan det [[Maali Föderatschuun]].
===Suwereniteet===
At lun wurd 22. September [[1960]] üüs det Republiik faan Maali suwereen. [[Modibo Keïta]] wiar de iarst stootsföörmaan an president faan [[1960]] ap tu [[1968]]. Öler stootsboowenhööd wiar [[Moussa Traoré]] ([[1968]]-[[1991]]), Amadou Toumani Touré ([[1991]]-[[1992]], [[2002]]-[[2012]]), [[Alpha Oumar Konaré]] ([[1992]]-[[2002]]), [[Amadou Sanogo]] ([[2012]]), [[Dioncounda Traoré]] ([[2012]]-[[2013]]).
At jaft sant suwereniteet fjauer putschen ([[1968]], [[1991]], [[2012]] an [[2020]]). At jaft uk sant [[2012]] för't miast uun a nuurd faan't lun en bürgerkrich.
== Politiik ==
Maali as en republiik. A president faan't lun faan 2013 tu 2020 wiar [[Ibrahim Boubacar Keïta]], diar efter en putsch (18. August 2020) turagtreed.
=== Bütjenpolitiik ===
Maali as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 28. September [[1960]].
==Wiartskap==
At weering faan't lun as de waastaafrikoons [[CFA-Franc]], wat faan det [[Waastaafrikoons Sentraalbeenk]] ütjbroocht wurt.
==Kwelen==
<references/>
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
[[Kategorie:Maali]]
fnk3ry4hoczf1vpaa2samjby81sqcdb
280756
280752
2026-05-17T09:31:00Z
Murma174
19
/* Indialing faan Ferwalting */ + Douentza
280756
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun öler spriikwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[???|Öömrang]]
[[Maali|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[Mååli|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Fering}}
[[Datei:Flag of Mali.svg|thumb|Flag faan '''Maali''']]
[[Datei:Mali on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Maali''' uun Aafrika]]
<br>
'''Maali''' [ˈmaːli], amtelk '''Republiik faan Maali''' (üüb [[Fraansöösk]]: ''Mali'' [maˈli] ({{audio|Fr-Mali.ogg|harke tu|lang=fr}}) an ''République du Mali'') as en banenstoot uun a waast faan [[Aafrika]]. Uun a nuurdwaast leit [[Mauretaanien]], uun a nuurduast [[Algeerien]], uun a süüduast lei [[Niiger]] an [[Burkiina Faaso]] an uun a süüdwaast at [[Elfenbianküst]], [[Guinea]] an [[Seenegal]]. At lun hee 19.553.397 lidj (2020)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Bamako]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Mali | width=331 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Maali''' | places=
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=12/39// | long=08/00//W | region=ML | label='''[[Bamako]]'''}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=11/19// | long=05/40//W | region=ML | label=<small>[[Sikasso (Steed)|Sikasso]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=12/52// | long=07/34//W | region=ML | label=<small>[[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/27// | long=11/26//W | region=ML | label=<small>[[Kayes (Steed)|Kayes]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=13/27// | long=06/16//W | region=ML | label=<small>[[Ségou (Steed)|Ségou]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/30// | long=04/12//W | region=ML | label=<small>[[Mopti (Steed)|Mopti]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=16/46// | long=03/00//W | region=ML | label=<small>[[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=18/26// | long=01/25//E | region=ML | label=<small>[[Kidal (Steed)|Kidal]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=16/16// | long=00/03//W | region=ML | label=<small>[[Gao (Steed)|Gao]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=15/55//N | long=02/24//E | region=ML | label=<small>[[Ménaka (Steed)|Ménaka]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=22/40//N | long=03/59//W | region=ML | label=<small>[[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=10 | lat=19/07// | long=01/45//E | region=ML | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Adrar des Ifoghas]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=30 | X=15 | position=6 | label=[[Mauretanien|<span style="color:#646464">'''MAURETAANIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=80 | position=6 | label=[[Algerien|<span style="color:#646464">'''ALGEERIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=90 | position=6 | label=[[Niger|<span style="color:#646464">'''NIIGER'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=78 | X=63 | position=6 | label=[[Burkina Faso|<span style="color:#646464">'''BURKIINA FAASO'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=90 | X=10 | position=6 | label=[[Guinea|<span style="color:#646464">'''GUINEA'''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Maali as en banenstoot uun [[Waastaafrika]]. At wüüst [[Sahara]] bedobet tau traaden faan’t lun.<br>
At lun dialt grensen mä sööwen lunen. Det lingst grens (2237 km) wurt mä [[Mauretaanien]] an det kurtst (419 km) mä Seenegal diald. Det dialt uk en 1376 km lung grens mä [[Algeerien]], en 1000 km lung mä [[Burkiina Faaso]], en 858 km lung mä [[Guinea]], en 821 km lung mä [[Niiger]] an en 532 km lung mä't [[Elfenbianküst]].
===Struumer===
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't lun. Det as de bedüüdendst struum faan [[Waastaafrika]]. Hi leept Maali üüb at lengde faan amanbi 1700 km troch. A struum leept ütj [[Guineea]] an komt uun de süüdwaasten snipel faan’t lun iin uun’t teritoorium faan Maali. Hi bildet efter [[Ségou]] en grat banendelta. Bi [[Mopti]] namt de struum san gratst bistruum [[Bani]] ap, am ham kurt diarüüb iin uun tau iarmer, a [[Bara Issa]] an a [[Issa Ber]], tu tudialen. Heer as en amanbi 100.000 km² uunspääld flaak lun, wat faan föl flaak, juarstidjelk seen bedobet as. Kurt föör [[Diré]] ferianigen jo dön tau iarmer. Bi [[Timbuktu]] want a struum ham am efter uasten an bi [[Bourem]] am efter süüduasten.
===Steeden===
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
{| class="wikitable"
|+
|-
! # !! Steed !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/cities/ ''Mali: Cities and Localities'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Bamako]] || 1.810.366
|-
| 2 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]] || 226.618
|-
| 3 || [[Koutiala (Steed)|Koutiala]] || 141.444
|-
| 4 || [[Ségou (Steed)|Ségou]] || 133.501
|-
| 5 || [[Kayes (Steed)|Kayes]] || 126.319
|-
| 6 || [[Mopti (Steed)|Mopti]] || 120.786
|-
| 7 || [[Kalabancoro (Steed)|Kalabancoro]] || 96.173
|-
| 8 || [[Gao (Steed)|Gao]] || 86.353
|-
| 9 || [[Kati (Steed)|Kati]] || 84.500
|-
| 10 || [[San (Steed)|San]] || 66.967
|}
===Indialing faan Ferwalting===
Maali hed bit 2023 tjiin regiuunen an de hoodsteeddistrikt Bamako.
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun !! data-sort-type="number"|Grate (km²) !! data-sort-type="number"|Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/Mali-Cities.html ''Mali: Regions'', citypopulation.de]</ref> !! Hoodsteed !! Koord
|-
| [[Bamako]] ||style="text-align:right"| 245 ||style="text-align:right"| 1.810.366 || [[Bamako]] || rowspan=11 | [[Datei:Regions_of_Mali_2016.png|300px]]
|-
| [[Gao (Regiuun)|Gao]]<sup>(*)</sup> ||style="text-align:right"| 170.572 ||style="text-align:right"| 542.304 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ||style="text-align:right"| 197.760 ||style="text-align:right"| 1.993.615 || [[Kayes (Steed)|Kayes]]
|-
| [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] ||style="text-align:right"| 151.450 ||style="text-align:right"| 67.739 || [[Kidal (Steed)|Kidal]]
|-
| [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 89.833 ||style="text-align:right"| 2.422.108 || [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]
|-
| [[Mopti (Regiuun)|Mopti]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 88.752 ||style="text-align:right"| 2.036.209 || [[Mopti (Steed)|Mopti]]
|-
| [[Ségou (Regiuun)|Ségou]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 64.947 ||style="text-align:right"| 2.338.349 || [[Ségou (Steed)|Ségou]]
|-
| [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 70.280 ||style="text-align:right"| 2.643.179 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]]
|-
| [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]<sup>(**)</sup> ||style="text-align:right"| 408.977 ||style="text-align:right"| 674.793 || [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]
|-
| [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] ||style="text-align:right"| 323.326 ||style="text-align:right"| 170.861 || [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]
|-
| [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] ||style="text-align:right"| 81.040 ||style="text-align:right"| 54.456<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
: <sup>(*)</sup> taalen tuup mä Ménaka
: <sup>(**)</sup> taalen tuup mä Taoudénit
<sup>(***)</sup> Uun't juar 2023 san nei regiuunen iinracht wurden:<br>
* [[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Bougouni (Regiuun)|Bougouni]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[Dioïla (Regiuun)|Dioïla]] as faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden.
* [[Douentza (Regiuun)|Douentza]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[San (Regiuun)|San]] as faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden.
==Befölkring==
===Spriiken===
Det amtelk spriik as [[Fraansöösk]]. Det [[Bambara (Spriik)|Bambara Spriik]], wat tu't skööl faan [[Mande Spriiken]] hiart, wurd faan amanbi fiiw miljuunen lidj üüs iarst spriik (uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] Regiuunen) an faan en widjer tjiin miljuunen uun det hiale lun üüs naist spriik spreegen. Det [[Maninka]] spriik, wat nai mä det Bambara as, wurd uun a süüd faan dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] an [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] Regiuunen spreegen. Det [[Soninke]] spriik, uk ian faan dön [[Mande Spriiken]], man ei so nai mä det Bambara an Soninke, wurd uun a nuurd faan döndiar regiuunen spreegen. Det [[Fulfulde]] spriik, wat en [[Seenegambisk Spriiken|Seenegambisk Spriik]] as, wurd uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] Regiuunen spreegen.<br>
<br>
Öler spriiken san:
* [[Songhai]], wat bi de [[Niiger Struum]] spreegen wurd;
* [[Tamaschek]], wat uun a nuurd faan’t lun spreegen wurd;
* [[Sénoufo]], wat uun a uast faan det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a süüd faan det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]] spreegen wurd;
* an det skööl faan [[Dogon Spriiken]], wat uun a uast faan det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]] spreegen wurd.
==Histoore==
[[Sundiata Keita]] hää det [[Maali Rik]] uun det [[13. juarhunert]] uun't teritoorium faan Maali faan daaling grünjlaanj, an det düüret triihunert juar. Efter a raggank faan detdiar rik wurd det [[Songhai Rik]] meechtig an düüret ap tu en infaal faan [[Marrokko]] uun det [[16. juarhunert]]. A marokkaanern regiaret uun a nuurd ap tu a aanj faan det [[17. juarhunert]]. Öler riken uun't histoore faan Maali wiar det [[Bambara Rik]], det [[Kaarta Rik]], det [[Kénédougou Köningrik]], det [[Toucouleur Rik]] an det [[Wassoulou Rik]].
===Üüs kolonii===
[[Datei:AOFMap1936.jpg|thumb|Koord faan Fraansöösk Waast-Aafrika (1936)]]
Uun dön [[1880]] juar begand [[Frankrik]] Maali oner hör kontrole tu bringen. [[1893]] wurd det at [[kolonii]] faan [[Fraansöösk-Sudaan]] (''Soudan-Français''), diar tau juar leeder dial faan det [[Fraansöösk Waast-Aafrika]] Föderatschuun wurd. [[Louis Albert Grodet]] wiar de iarst guwernöör. Fraansöösk Sudaan wurd 1958 en republiik uun det [[Fraansöösk Komuniteet]] an wiar twesken 1959 an 1960 tup mä [[Seenegal]] dial faan det [[Maali Föderatschuun]].
===Suwereniteet===
At lun wurd 22. September [[1960]] üüs det Republiik faan Maali suwereen. [[Modibo Keïta]] wiar de iarst stootsföörmaan an president faan [[1960]] ap tu [[1968]]. Öler stootsboowenhööd wiar [[Moussa Traoré]] ([[1968]]-[[1991]]), Amadou Toumani Touré ([[1991]]-[[1992]], [[2002]]-[[2012]]), [[Alpha Oumar Konaré]] ([[1992]]-[[2002]]), [[Amadou Sanogo]] ([[2012]]), [[Dioncounda Traoré]] ([[2012]]-[[2013]]).
At jaft sant suwereniteet fjauer putschen ([[1968]], [[1991]], [[2012]] an [[2020]]). At jaft uk sant [[2012]] för't miast uun a nuurd faan't lun en bürgerkrich.
== Politiik ==
Maali as en republiik. A president faan't lun faan 2013 tu 2020 wiar [[Ibrahim Boubacar Keïta]], diar efter en putsch (18. August 2020) turagtreed.
=== Bütjenpolitiik ===
Maali as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 28. September [[1960]].
==Wiartskap==
At weering faan't lun as de waastaafrikoons [[CFA-Franc]], wat faan det [[Waastaafrikoons Sentraalbeenk]] ütjbroocht wurt.
==Kwelen==
<references/>
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
[[Kategorie:Maali]]
iojjeu8qepa7bw5xqu0ox7fpwnst3fu
280762
280756
2026-05-17T09:52:22Z
Murma174
19
/* Indialing faan Ferwalting */ +3
280762
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun öler spriikwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[???|Öömrang]]
[[Maali|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[Mååli|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Fering}}
[[Datei:Flag of Mali.svg|thumb|Flag faan '''Maali''']]
[[Datei:Mali on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Maali''' uun Aafrika]]
<br>
'''Maali''' [ˈmaːli], amtelk '''Republiik faan Maali''' (üüb [[Fraansöösk]]: ''Mali'' [maˈli] ({{audio|Fr-Mali.ogg|harke tu|lang=fr}}) an ''République du Mali'') as en banenstoot uun a waast faan [[Aafrika]]. Uun a nuurdwaast leit [[Mauretaanien]], uun a nuurduast [[Algeerien]], uun a süüduast lei [[Niiger]] an [[Burkiina Faaso]] an uun a süüdwaast at [[Elfenbianküst]], [[Guinea]] an [[Seenegal]]. At lun hee 19.553.397 lidj (2020)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Bamako]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Mali | width=331 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Maali''' | places=
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=12/39// | long=08/00//W | region=ML | label='''[[Bamako]]'''}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=11/19// | long=05/40//W | region=ML | label=<small>[[Sikasso (Steed)|Sikasso]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=12/52// | long=07/34//W | region=ML | label=<small>[[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/27// | long=11/26//W | region=ML | label=<small>[[Kayes (Steed)|Kayes]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=13/27// | long=06/16//W | region=ML | label=<small>[[Ségou (Steed)|Ségou]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/30// | long=04/12//W | region=ML | label=<small>[[Mopti (Steed)|Mopti]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=16/46// | long=03/00//W | region=ML | label=<small>[[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=18/26// | long=01/25//E | region=ML | label=<small>[[Kidal (Steed)|Kidal]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=16/16// | long=00/03//W | region=ML | label=<small>[[Gao (Steed)|Gao]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=15/55//N | long=02/24//E | region=ML | label=<small>[[Ménaka (Steed)|Ménaka]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=22/40//N | long=03/59//W | region=ML | label=<small>[[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=10 | lat=19/07// | long=01/45//E | region=ML | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Adrar des Ifoghas]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=30 | X=15 | position=6 | label=[[Mauretanien|<span style="color:#646464">'''MAURETAANIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=80 | position=6 | label=[[Algerien|<span style="color:#646464">'''ALGEERIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=90 | position=6 | label=[[Niger|<span style="color:#646464">'''NIIGER'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=78 | X=63 | position=6 | label=[[Burkina Faso|<span style="color:#646464">'''BURKIINA FAASO'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=90 | X=10 | position=6 | label=[[Guinea|<span style="color:#646464">'''GUINEA'''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Maali as en banenstoot uun [[Waastaafrika]]. At wüüst [[Sahara]] bedobet tau traaden faan’t lun.<br>
At lun dialt grensen mä sööwen lunen. Det lingst grens (2237 km) wurt mä [[Mauretaanien]] an det kurtst (419 km) mä Seenegal diald. Det dialt uk en 1376 km lung grens mä [[Algeerien]], en 1000 km lung mä [[Burkiina Faaso]], en 858 km lung mä [[Guinea]], en 821 km lung mä [[Niiger]] an en 532 km lung mä't [[Elfenbianküst]].
===Struumer===
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't lun. Det as de bedüüdendst struum faan [[Waastaafrika]]. Hi leept Maali üüb at lengde faan amanbi 1700 km troch. A struum leept ütj [[Guineea]] an komt uun de süüdwaasten snipel faan’t lun iin uun’t teritoorium faan Maali. Hi bildet efter [[Ségou]] en grat banendelta. Bi [[Mopti]] namt de struum san gratst bistruum [[Bani]] ap, am ham kurt diarüüb iin uun tau iarmer, a [[Bara Issa]] an a [[Issa Ber]], tu tudialen. Heer as en amanbi 100.000 km² uunspääld flaak lun, wat faan föl flaak, juarstidjelk seen bedobet as. Kurt föör [[Diré]] ferianigen jo dön tau iarmer. Bi [[Timbuktu]] want a struum ham am efter uasten an bi [[Bourem]] am efter süüduasten.
===Steeden===
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
{| class="wikitable"
|+
|-
! # !! Steed !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/cities/ ''Mali: Cities and Localities'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Bamako]] || 1.810.366
|-
| 2 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]] || 226.618
|-
| 3 || [[Koutiala (Steed)|Koutiala]] || 141.444
|-
| 4 || [[Ségou (Steed)|Ségou]] || 133.501
|-
| 5 || [[Kayes (Steed)|Kayes]] || 126.319
|-
| 6 || [[Mopti (Steed)|Mopti]] || 120.786
|-
| 7 || [[Kalabancoro (Steed)|Kalabancoro]] || 96.173
|-
| 8 || [[Gao (Steed)|Gao]] || 86.353
|-
| 9 || [[Kati (Steed)|Kati]] || 84.500
|-
| 10 || [[San (Steed)|San]] || 66.967
|}
===Indialing faan Ferwalting===
Maali hed bit 2023 tjiin regiuunen an de hoodsteeddistrikt Bamako.
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun !! data-sort-type="number"|Grate (km²) !! data-sort-type="number"|Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/Mali-Cities.html ''Mali: Regions'', citypopulation.de]</ref> !! Hoodsteed !! Koord
|-
| [[Bamako]] ||style="text-align:right"| 245 ||style="text-align:right"| 1.810.366 || [[Bamako]] || rowspan=11 | [[Datei:Regions_of_Mali_2016.png|300px]]
|-
| [[Gao (Regiuun)|Gao]]<sup>(*)</sup> ||style="text-align:right"| 170.572 ||style="text-align:right"| 542.304 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| [[Kayes (Regiuun)|Kayes]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 197.760 ||style="text-align:right"| 1.993.615 || [[Kayes (Steed)|Kayes]]
|-
| [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] ||style="text-align:right"| 151.450 ||style="text-align:right"| 67.739 || [[Kidal (Steed)|Kidal]]
|-
| [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 89.833 ||style="text-align:right"| 2.422.108 || [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]
|-
| [[Mopti (Regiuun)|Mopti]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 88.752 ||style="text-align:right"| 2.036.209 || [[Mopti (Steed)|Mopti]]
|-
| [[Ségou (Regiuun)|Ségou]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 64.947 ||style="text-align:right"| 2.338.349 || [[Ségou (Steed)|Ségou]]
|-
| [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 70.280 ||style="text-align:right"| 2.643.179 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]]
|-
| [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]<sup>(**)</sup> ||style="text-align:right"| 408.977 ||style="text-align:right"| 674.793 || [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]
|-
| [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] ||style="text-align:right"| 323.326 ||style="text-align:right"| 170.861 || [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]
|-
| [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] ||style="text-align:right"| 81.040 ||style="text-align:right"| 54.456<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
<sup>(*)</sup> taalen tuup mä Ménaka<br>
<sup>(**)</sup> taalen tuup mä Taoudénit<br>
<sup>(***)</sup> Uun't juar 2023 san nei regiuunen iinracht wurden:<br>
* [[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Bougouni (Regiuun)|Bougouni]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[Dioïla (Regiuun)|Dioïla]] as faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden.
* [[Douentza (Regiuun)|Douentza]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Kita (Regiuun)|Kita]] as faan't regiuun [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ufspleden wurden.
* [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[Nara (Regiuun)|Nara]] as faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden.
* [[Nioro (Regiuun)|Nioro]] as faan't regiuun [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ufspleden wurden.
* [[San (Regiuun)|San]] as faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden.
==Befölkring==
===Spriiken===
Det amtelk spriik as [[Fraansöösk]]. Det [[Bambara (Spriik)|Bambara Spriik]], wat tu't skööl faan [[Mande Spriiken]] hiart, wurd faan amanbi fiiw miljuunen lidj üüs iarst spriik (uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] Regiuunen) an faan en widjer tjiin miljuunen uun det hiale lun üüs naist spriik spreegen. Det [[Maninka]] spriik, wat nai mä det Bambara as, wurd uun a süüd faan dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] an [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] Regiuunen spreegen. Det [[Soninke]] spriik, uk ian faan dön [[Mande Spriiken]], man ei so nai mä det Bambara an Soninke, wurd uun a nuurd faan döndiar regiuunen spreegen. Det [[Fulfulde]] spriik, wat en [[Seenegambisk Spriiken|Seenegambisk Spriik]] as, wurd uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] Regiuunen spreegen.<br>
<br>
Öler spriiken san:
* [[Songhai]], wat bi de [[Niiger Struum]] spreegen wurd;
* [[Tamaschek]], wat uun a nuurd faan’t lun spreegen wurd;
* [[Sénoufo]], wat uun a uast faan det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a süüd faan det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]] spreegen wurd;
* an det skööl faan [[Dogon Spriiken]], wat uun a uast faan det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]] spreegen wurd.
==Histoore==
[[Sundiata Keita]] hää det [[Maali Rik]] uun det [[13. juarhunert]] uun't teritoorium faan Maali faan daaling grünjlaanj, an det düüret triihunert juar. Efter a raggank faan detdiar rik wurd det [[Songhai Rik]] meechtig an düüret ap tu en infaal faan [[Marrokko]] uun det [[16. juarhunert]]. A marokkaanern regiaret uun a nuurd ap tu a aanj faan det [[17. juarhunert]]. Öler riken uun't histoore faan Maali wiar det [[Bambara Rik]], det [[Kaarta Rik]], det [[Kénédougou Köningrik]], det [[Toucouleur Rik]] an det [[Wassoulou Rik]].
===Üüs kolonii===
[[Datei:AOFMap1936.jpg|thumb|Koord faan Fraansöösk Waast-Aafrika (1936)]]
Uun dön [[1880]] juar begand [[Frankrik]] Maali oner hör kontrole tu bringen. [[1893]] wurd det at [[kolonii]] faan [[Fraansöösk-Sudaan]] (''Soudan-Français''), diar tau juar leeder dial faan det [[Fraansöösk Waast-Aafrika]] Föderatschuun wurd. [[Louis Albert Grodet]] wiar de iarst guwernöör. Fraansöösk Sudaan wurd 1958 en republiik uun det [[Fraansöösk Komuniteet]] an wiar twesken 1959 an 1960 tup mä [[Seenegal]] dial faan det [[Maali Föderatschuun]].
===Suwereniteet===
At lun wurd 22. September [[1960]] üüs det Republiik faan Maali suwereen. [[Modibo Keïta]] wiar de iarst stootsföörmaan an president faan [[1960]] ap tu [[1968]]. Öler stootsboowenhööd wiar [[Moussa Traoré]] ([[1968]]-[[1991]]), Amadou Toumani Touré ([[1991]]-[[1992]], [[2002]]-[[2012]]), [[Alpha Oumar Konaré]] ([[1992]]-[[2002]]), [[Amadou Sanogo]] ([[2012]]), [[Dioncounda Traoré]] ([[2012]]-[[2013]]).
At jaft sant suwereniteet fjauer putschen ([[1968]], [[1991]], [[2012]] an [[2020]]). At jaft uk sant [[2012]] för't miast uun a nuurd faan't lun en bürgerkrich.
== Politiik ==
Maali as en republiik. A president faan't lun faan 2013 tu 2020 wiar [[Ibrahim Boubacar Keïta]], diar efter en putsch (18. August 2020) turagtreed.
=== Bütjenpolitiik ===
Maali as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 28. September [[1960]].
==Wiartskap==
At weering faan't lun as de waastaafrikoons [[CFA-Franc]], wat faan det [[Waastaafrikoons Sentraalbeenk]] ütjbroocht wurt.
==Kwelen==
<references/>
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
[[Kategorie:Maali]]
ipojbkyynknm3uz5fselyf3atnyq15h
Gao (Regiuun)
0
20429
280718
260468
2026-05-17T01:34:55Z
Milenioscuro
5021
([[c:GR|GR]]) [[File:Gao in Mali 2012.svg]] → [[File:Gao in Mali 2023.svg]] new administrative boundaries
280718
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Gao in Mali 2023.svg|thumb|Det '''Gao Regiuun''' uun Maali (sant 2016)]]
Det '''Gao Regiuun''' (üüb [[Bambara (Spriik)|Bambara]]: ߜߊߏ ߘߌߣߋߖߊ ''Gao Dineja'', üüb [[Fraansöösk]]: ''Région de Gao'') as en regiuun uun de aafrikoons stoot [[Maali]]. At regiuun leit uun a nuurduast faan't lun. Uun a nuurd leit det [[Kidal (Regiuun)|Kidal Regiuun]], uun a uast det [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka Regiuun]], uun a süüduast [[Niiger]], uun a süüdwaast [[Burkiina Faaso]] an uun a waast det [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu Regiuun]]. Det hee 542.304 lidj (2009)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Gao (Steed)|Gao]].
==Geografii==
De [[Niiger Struum]] leept troch at regiuun.
===Indialing faan Ferwalting===
[[Image:Gao cercles.png|thumb|left|250px|Kreiser faan det '''Gao Regiuun''' (föör 2016)]]
At regiuun hee fjauer kreiser (üüb [[Fraansöösk]]: ''cercles''), wat iin uun komuunen diald wurd.
{| class="wikitable"
|-
! !! Kreis !! Grate (km²)<ref>[https://www.citypopulation.de/php/mali-admin.php www.citypopulation.de]</ref>!! Lidj (2009)<ref>[https://www.citypopulation.de/php/mali-admin.php www.citypopulation.de]</ref>!! Hoodsteed
|-
| 1 || [[Ansongo (Kreis)|Ansongo]] || align=right | 24.118 || align=right | 131.953 || [[Ansongo (Steed)|Ansongo]]
|-
| 2 || [[Bourem (Kreis)|Bourem]] || align=right | 40.921 || align=right | 116.360 || [[Bourem (Steed)|Bourem]]
|-
| 3 || [[Gao (Kreis)|Gao]] || align=right | 29.807 || align=right | 239.535 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| 4<sup>(*)</sup> || [[Ménaka (Kreis)|Ménaka]] || align=right | 81.040 || align=right | 54.456 || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
: (*) Ménaka as sant 2016 en regiuun för ham salew.
==Histoore==
At regiuun wurd 12. Jüüle [[1977]] grünjlaanjen. [[2016]] wurd at uastdial faan't regiuun, de Ménaka Kreis, en nei regiuun.
==Kwelen==
<references/>
{{Regiuunen faan Maali/fe}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
6j3zx1e1nmjw8q75twllhp4noqrklmc
Kayes (Regiuun)
0
20430
280717
191283
2026-05-17T01:24:31Z
Milenioscuro
5021
([[c:GR|GR]]) [[File:Mali - Kayes.svg]] → [[File:Kayes in Mali 2023.svg]] new administrative boundaries
280717
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Kayes in Mali 2023.svg|thumb|Det '''Kayes Regiuun''' uun Maali]]
Det '''Kayes Regiuun''' (üüb [[Bambara (Spriik)|Bambara]]: ߞߊߦߌ ߘߌߣߋߖߊ ''Kayi Dineja'', üüb [[Fraansöösk]]: ''Région de Kayes'') as en regiuun uun de aafrikoons stoot [[Maali]]. At regiuun leit uun a süüdwaast faan't lun. Uun a nuurd leit [[Mauretaanien]], uun a uast det [[Bamako (Regiuun)|Bamako Regiuun]], uun a süüd [[Guinea]] an uun a waast [[Seenegal]]. Det hee 1.993.615 lidj (2009)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed faan't regiuun as [[Kayes (Steed)|Kayes]].
==Geografii==
[[Datei:Chutes_Gouina4.jpg|thumb|Dön Gouina Weederfaaler]]
Hög struumer luup troch't regiuun: de [[Baoulé (Struum)|Baoulé]], de [[Bafing (Struum)|Bafing]], de [[Bakoye (Struum)|Bakoye]], [[Bafoulabé (Struum)|Bafoulabé]] an de [[Seenegal (Struum)|Seenegal]]. Uun't regiuun san dön [[Félou Weederfaaler]], wat 17 km uun a süüduast faan't steed Kayes lei, an dön [[Gouina Weederfaaler]], wat 82 km uk uun a süüduast faan't steed Kayes lei. Dön tau weederfaaler san üüb de Seenegal Struum. Uun't regiuun san tau sian, de [[Magui Sia]] an de [[Doro Sia]], wat uun a nuurduast faan' steed Kayes san. At jaft uk en stausia, de [[Manantali Sia]], wat uun a süüd faan't regiuun leit.
===Indialing faan Ferwalting===
At regiuun hee sööwen kreiser (üüb [[Fraansöösk]]: ''cercles''), wat iin uun komuunen (üüb [[Fraansöösk]]: ''communes'') diald wurd:
{| class="wikitable"
|-
! # !! Überschrift !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || Koord
|-
| 1 || [[Bafoulabé (Kreis)|Bafoulabé]] || 233.647 || rowspan=7 | [[Image:Kayes cercles.png|250px]]
|-
| 2 || [[Diéma (Kreis)|Diéma]] || 211.772
|-
| 3 || [[Kayes (Kreis)|Kayes]] || 513.172
|-
| 4 || [[Kéniéba (Kreis)|Kéniéba]] || 197.050
|-
| 5 || [[Kita (Kreis)|Kita]] || 432.531
|-
| 6 || [[Nioro (Kreis)|Nioro]] || 228.926
|-
| 7 || [[Yélimané (Kreis)|Yélimané]] || 176.517
|}
{{ufsaat}}
==Kwelen==
<references/>
{{Regiuunen faan Maali/fe}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
lswb94ycyih6n8xsgohrd064fc8cbth
Kidal (Regiuun)
0
20431
280716
191277
2026-05-17T01:12:42Z
Milenioscuro
5021
([[c:GR|GR]]) [[File:Mali - Kidal.svg]] → [[File:Kidal in Mali 2023.svg]] new administrative boundaries
280716
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Kidal in Mali 2023.svg|thumb|Det '''Kidal Regiuun''' uun Maali]]
Det '''Kidal Regiuun''' (üüb [[Bambara (Spriik)|Bambara]]: ߞߌߘߊߟ ߘߌߣߋߖߊ ''Kidal Dineja'', üüb [[Fraansöösk]]: ''Région de Kidal'') as en regiuun uun de aafrikoons stoot [[Maali]]. At regiuun leit uun a nuurduast faan't lun. Uun a nuurd leit [[Algeerien]], uun a uast [[Niiger]], uun a süüduast det [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka Regiuun]], uun a süüdwaast det [[Gao (Regiuun)|Gao Regiuun]] an uun a waast lei dön [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]] an [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] Regiuunen. Det hee 67.739 lidj (2009)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Kidal (Steed)|Kidal]].
==Geografii==
===Kliima===
At regiuun hee en hiat wüstenkliima an as för ekstreem drööchte an hatj bekäänd. A somern san uu so lung an hiat mä temperatüüren faan muar üüs 45 ° C uun a dai. A wontern san kurt, man uk hiat mä temperatüüren faan 30 ° C. Uf an tu riint at wat uun detheer juarstidj.
===Indialing faan Ferwalting===
[[Datei:Kidal cercles.png|thumb|left|Kreiser faan det '''Kidal Regiuun''']]
Det Kidal Regiuun hee fjauer kreiser (üüb [[Fraansöösk]]: ''cercles''), wat iin uun komuunen diald wurd:
{| class="wikitable"
|-
! # !! Kreis !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/admin/ ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Kidal (Kreis)|Kidal]] || 33.466
|-
| 2 || [[Tessalit (Kreis)|Tessalit]] || 15.955
|-
| 3 || [[Abeïbara (Kreis)|Abeïbara]] || 10.296
|-
| 4 || [[Tin-Essako (Kreis)|Tin-Essako]] || 8022
|}
==Histoore==
Det Kidal Regiuun wurd 8. August [[1991]] grünjlaanjen.
==Kwelen==
<references/>
{{Regiuunen faan Maali/fe}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
8yw1vyrcutz340egbt9ypui1iey38m5
Koulikoro (Regiuun)
0
20568
280715
191284
2026-05-17T01:02:20Z
Milenioscuro
5021
([[c:GR|GR]]) [[File:Mali - Koulikoro.svg]] → [[File:Koulikoro in Mali 2023.svg]] new administrative boundaries
280715
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Koulikoro in Mali 2023.svg|thumb|Det '''Koulikoro Regiuun''' uun Maali]]
Det '''Koulikoro Regiuun''' (üüb [[Bambara (Spriik)|Bambara]]: ߞߎߟߌߞߏߙߏ ߘߌߣߋߖߊ ''Kulikɔrɔ Dineja'', üüb [[Fraansöösk]]: ''Région de Koulikoro'') as en regiuun uun de aafrikoons stoot [[Maali]]. At regiuun leit uun a süüdwaast faan't lun. Uun a nuurd leit [[Mauretaanien]], uun a uast det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]], uun a süüduast det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]], uun a süüdwaast [[Guinea]] an uun a waast det [[Kayes (Regiuun)|Kayes Regiuun]]. Det [[Bamako (Regiuun)|Bamako Regiuun]] as en enklaawe uun a süüd faan't regiuun. Det hee 2.422.108 lidj (2009)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]].
==Geografii==
Hög struumer luup troch't regiuun: de [[Niiger Struum]], de [[Baoulé (Struum)|Baoulé]], de [[Sankarani (Struum)|Sankarani]], de [[Bagoé (Struum)|Bagoé]], de [[Bani (Struum)|Bani]] an de [[Bafing (Struum)|Bafing]].
====Indialing faan Ferwalting====
[[Datei:Koulikoro cercles.png|thumb|left|Kreiser faan det '''Koulikoro Regiuun''']]
Det Koulikoro Regiuun hee sööwen kreiser (üüb [[Fraansöösk]]: ''cercles''), wat iin uun komuunen diald wurd:
{| class="wikitable"
|-
! # !! Kreis !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/admin/ ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Banamba (Kreis)|Banamba]] || 191.005
|-
| 2 || [[Dioïla (Kreis)|Dioïla]] || 488.937
|-
| 3 || [[Kangaba (Kreis)|Kangaba]] || 100.398
|-
| 4 || [[Koulikoro (Kreis)|Koulikoro]] || 210.611
|-
| 5 || [[Kolokani (Kreis)|Kolokani]] || 232.500
|-
| 6 || [[Kati (Kreis)|Kati]] || 956.753
|-
| 7 || [[Nara (Kreis uun Maali)|Nara]] || 241.904
|}
==Kwelen==
<references/>
{{Regiuunen faan Maali/fe}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
keol1m8mkm8364akz8c6l7fzt22q6dk
Mopti (Regiuun)
0
20620
280714
191289
2026-05-17T00:50:03Z
Milenioscuro
5021
([[c:GR|GR]]) [[File:Mali - Mopti.svg]] → [[File:Mopti in Mali 2023.svg]] new administrative boundaries
280714
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Mopti in Mali 2023.svg|thumb|Det '''Mopti Regiuun''' uun Maali]]
Det '''Mopti Regiuun''' (üüb [[Bambara (Spriik)|Bambara]]: ߡߏߕߌ ߘߌߣߋߖߊ ''Moti Dineja'', üüb [[Fraansöösk]]: ''Région de Mopti'') as en regiuun uun de aafrikoons stoot [[Maali]]. At regiuun leit uun a maden faan't lun. Uun a nuurd leit det [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu Regiuun]], uun a uast an süüduast [[Burkiina Faaso]], an uun a süüdwaast an waast det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]]. Det hee 2.036.209 lidj (2009)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Mopti (Steed)|Mopti]].
==Geografii==
[[Datei:Hombori_Tondo.jpg|thumb|De Hombori Berig]]
De [[Niiger Struum]] leept troch't regiuun. De huuchst berig uun Maali, de [[Hombori Berig]] (1153 m), leit uun a nuurduast faan't regiuun.
====Indialing faan Ferwalting====
Det Mopti Regiuun hee aacht kreiser (üüb [[Fraansöösk]]: ''cercles''), wat iin uun komuunen diald wurd:
{| class="wikitable"
|-
! # !! Kreis !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/admin/ ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> !! Koord
|-
| 1 || [[Bandiagara (Kreis)|Bandiagara]] || 313.456 || rowspan=8 | [[Datei:Mopti cercles.png|400px]]
|-
| 2 || [[Bankass (Kreis)|Bankass]] || 264.776
|-
| 3 || [[Djenné (Kreis)|Djenné]] || 208.413
|-
| 4 || [[Douentza (Kreis)|Douentza]] || 246.625
|-
| 5 || [[Koro (Kreis)|Koro]] || 362.587
|-
| 6 || [[Mopti (Kreis)|Mopti]] || 368.905
|-
| 7 || [[Ténenkou (Kreis)|Ténenkou]] || 162.924
|-
| 8 || [[Youwarou (Kreis)|Youwarou]] || 108.523
|}
==Kwelen==
<references/>
{{Regiuunen faan Maali/fe}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
09i6cajo19hzhag2cup01gu9jqs0j08
Ségou (Regiuun)
0
20621
280712
191290
2026-05-17T00:35:10Z
Milenioscuro
5021
([[c:GR|GR]]) [[File:Mali - Ségou.svg]] → [[File:Ségou in Mali 2023.svg]] new administrative boundaries
280712
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Ségou in Mali 2023.svg|thumb|Det '''Ségou Regiuun''' uun Maali]]
Det '''Ségou Regiuun''' (üüb [[Bambara (Spriik)|Bambara]]: ߛߋߓߎ ߘߌߣߋߖߊ ''Segu Dineja'', üüb [[Fraansöösk]]: ''Région de Ségou'') as en regiuun uun de aafrikoons stoot [[Maali]]. At regiuun leit uun a süüd faan't lun. Uun a nuurd lei [[Mauretaanien]] an det [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu Regiuun]], uun a uast det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]], uun a süüduast [[Burkiina Faaso]], uun a süüd det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a waast det [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro Regiuun]]. Det hee 2.338.349 lidj (2009)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Ségou (Steed)|Ségou]].
==Geografii==
De [[Niiger Struum]] an de [[Bani (Struum)|Bani Struum]] luup troch't regiuun.
====Indialing faan Ferwalting====
Det Ségou Regiuun hee sööwen kreiser (üüb [[Fraansöösk]]: ''cercles''), wat iin uun komuunen diald wurd:
{| class="wikitable"
|-
! # !! Kreis !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/admin/ ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> !! Koord
|-
| 1 || [[Barouéli (Kreis)|Barouéli]] || 202.866 || rowspan=7 | [[Datei:Segou cercles.png|300px]]
|-
| 2 || [[Bla (Kreis)|Bla]] || 283.678
|-
| 3 || [[Macina (Kreis)|Macina]] || 236.077
|-
| 4 || [[Niono (Kreis)|Niono]] || 364.871
|-
| 5 || [[Ségou (Kreis)|Ségou]] || 696.115
|-
| 6 || [[San (Kreis)|San]] || 333.613
|-
| 7 || [[Tominian (Kreis)|Tominian]] || 221.129
|}
==Kwelen==
<references/>
{{Regiuunen faan Maali/fe}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
cnojoagv0ed5nm15zj678k0ycjqh38g
Sikasso (Regiuun)
0
20622
280713
191292
2026-05-17T00:41:20Z
Milenioscuro
5021
([[c:GR|GR]]) [[File:Mali - Sikasso.svg]] → [[File:Sikasso in Mali 2023.svg]] new administrative boundaries
280713
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Sikasso in Mali 2023.svg|thumb|Det '''Sikasso Regiuun''' uun Maali]]
Det '''Sikasso Regiuun''' (üüb [[Bambara (Spriik)|Bambara]]: ߛߌߞߊߛߏ ߘߌߣߋߖߊ ''Sikaso Dineja'', üüb [[Fraansöösk]]: ''Région de Sikasso'') as en regiuun uun de aafrikoons stoot [[Maali]]. At regiuun leit uun a süüd faan't lun. Uun a nuurdwaast leit det [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro Regiuun]], uun a nuurduast det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]], uun a uast [[Burkiina Faaso]], uun a süüd at [[Elfenbianküst]] an uun a waast [[Guinea]]. Det hee 2.643.179 lidj (2009)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Sikasso (Steed)|Sikasso]].
==Geografii==
At regiuun hee tau grat struumer, wat iin uun de [[Niiger Struum]] luup: de [[Sankarani (Struum)|Sankarani]] uun a nuurd an de [[Bani (Struum)|Bani]] uun a süüd.
===Indialing faan Ferwalting===
Det Sikasso Regiuun hee sööwen kreiser (üüb [[Fraansöösk]]: ''cercles''), wat iin uun komuunen diald wurd:
{| class="wikitable"
|-
! # !! Kreis !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/admin/ ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> !! Koord
|-
| 1 || [[Bougouni (Kreis)|Bougouni]] || 458.546 || rowspan=7 | [[Datei:Sikasso cercles.png|300px]]
|-
| 2 || [[Kolondiéba (Kreis)|Kolondiéba]] || 201.462
|-
| 3 || [[Kadiolo (Kreis)|Kadiolo]] || 243.411
|-
| 4 || [[Koutiala (Kreis)|Koutiala]] || 580.453
|-
| 5 || [[Sikasso (Kreis)|Sikasso]] || 580.453
|-
| 6 || [[Yanfolila (Kreis)|Yanfolila]] || 212.717
|-
| 7 || [[Yorosso (Kreis)|Yorosso]] || 211.606
|}
==Kwelen==
<references/>
{{Regiuunen faan Maali/fe}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
q9iua8bunnhltwz8hvl959f9q37dtgp
Timbuktu (Regiuun)
0
20623
280710
260471
2026-05-17T00:24:25Z
Milenioscuro
5021
([[c:GR|GR]]) [[File:Timbuktu in Mali 2012.svg]] → [[File:Tombouctou in Mali 2023.svg]] new administrative boundaries
280710
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Tombouctou in Mali 2023.svg|thumb|Det '''Timbuktu Regiuun''' uun Maali (sant 2016)]]
Det '''Timbuktu Regiuun''' (üüb [[Bambara (Spriik)|Bambara]]: ߕߎߡߎߕߎ ߘߌߣߋߖߊ ''Tumutu Dineja'', üüb [[Fraansöösk]]: ''Région de Tombouctou'') as en regiuun uun de aafrikoons stoot [[Maali]]. At regiuun leit uun a nuurdwaast faan't lun. Det hee 674.793 lidj (2009)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]].
==Geografii==
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't regiuun. At jaft uk uun a süüd tau sian, wat nai bi de Niiger lei: de [[Oro (Sia)|Oro]] an de [[Fati (Sia)|Fati]].
====Indialing faan Ferwalting====
Det Timbuktu Regiuun hee fiiw kreiser (üüb [[Fraansöösk]]: ''cercles''), wat iin uun komuunen diald wurd:
{| class="wikitable"
|-
! # !! Kreis !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/admin/ ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Timbuktu (Kreis)|Timbuktu]]<ref>At nuurddial diarfaan, ''Taoudénit'', wurd 2016 en regiuun för ham salew.</ref> || 127.328
|-
| 2 || [[Diré (Kreis)|Diré]] || 109.661
|-
| 3 || [[Goundam (Kreis)|Goundam]] || 151.329
|-
| 4 || [[Niafunké (Kreis)|Niafunké]] || 175.442
|-
| 5 || [[Gourma-Rharous (Kreis)|Gourma-Rharous]] || 111.033
|}
==Kwelen==
<references/>
{{Regiuunen faan Maali/fe}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
9p1ehtnwey8hnsu5nmgua0ibb16nwn8
Vorlage:Regiuunen faan Maali
10
22823
280723
149918
2026-05-17T07:43:09Z
Murma174
19
Murma174 hää det sidj [[Vorlage:Regiuunen faan Maali/fe]] efter [[Vorlage:Regiuunen faan Maali]] fersköwen.
149918
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|BILD=[[Datei:Flag_of_Mali.svg|100px]]
|TITEL=Regiuunen faan [[Maali]]
|INHALT=
[[Bamako (Regiuun)|Bamako]] |
[[Gao (Regiuun)|Gao]] |
[[Kayes (Regiuun)|Kayes]] |
[[Kidal (Regiuun)|Kidal]] |
[[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] |
[[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] (Sant 2016) |
[[Mopti (Regiuun)|Mopti]] |
[[Ségou (Regiuun)|Ségou]] |
[[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] |
[[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] (Sant 2016) |
[[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]
}}<noinclude>
[[Kategorie:Vorlage:Mali]]
[[Kategorie:Regiuun uun Maali| ]]
nw1zvj6ilfjh6eyi68f8j49wrhzhjqg
280726
280723
2026-05-17T07:45:49Z
Murma174
19
280726
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|BILD=[[Datei:Flag_of_Mali.svg|90px]]
|TITEL=Regiuunen faan [[Maali]]
|INHALT=
[[Bamako (Regiuun)|Bamako]] |
[[Gao (Regiuun)|Gao]] |
[[Kayes (Regiuun)|Kayes]] |
[[Kidal (Regiuun)|Kidal]] |
[[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] |
[[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] <small>(sant 2016)</small> |
[[Mopti (Regiuun)|Mopti]] |
[[Ségou (Regiuun)|Ségou]] |
[[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] |
[[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] <small>(sant 2016)</small> |
[[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]
}}<noinclude>
[[Kategorie:Vorlage:Mali]]
[[Kategorie:Regiuun uun Maali| ]]
mo14p2i1rdh7rddwln6yz1wsf2cmm77
280742
280726
2026-05-17T08:19:59Z
Murma174
19
280742
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|BILD=[[Datei:Flag_of_Mali.svg|100px]]
|TITEL=Regiuunen faan [[Maali]]
|INHALT=
[[Bamako (Regiuun)|Bamako]] |
[[Gao (Regiuun)|Gao]] |
[[Kayes (Regiuun)|Kayes]] |
[[Kidal (Regiuun)|Kidal]] |
[[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] |
[[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] <small>(sant 2016)</small> |
[[Mopti (Regiuun)|Mopti]] |
[[San (Regiuun)|San]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Ségou (Regiuun)|Ségou]] |
[[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] |
[[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] <small>(sant 2016)</small> |
[[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]
}}<noinclude>
[[Kategorie:Vorlage:Mali]]
[[Kategorie:Regiuun uun Maali| ]]
7td2j6z8o69651vd32gsnzzeqy8a86c
280746
280742
2026-05-17T08:44:41Z
Murma174
19
+ Bandiagara
280746
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|BILD=[[Datei:Flag_of_Mali.svg|100px]]
|TITEL=Regiuunen faan [[Maali]]
|INHALT=
[[Bamako (Regiuun)|Bamako]] |
[[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Gao (Regiuun)|Gao]] |
[[Kayes (Regiuun)|Kayes]] |
[[Kidal (Regiuun)|Kidal]] |
[[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] |
[[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] <small>(sant 2016)</small> |
[[Mopti (Regiuun)|Mopti]] |
[[San (Regiuun)|San]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Ségou (Regiuun)|Ségou]] |
[[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] |
[[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] <small>(sant 2016)</small> |
[[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]
}}<noinclude>
[[Kategorie:Vorlage:Mali]]
[[Kategorie:Regiuun uun Maali| ]]
4qckq28a1qlxn5xr43c4fkuf7mtnkqc
280754
280746
2026-05-17T09:22:25Z
Murma174
19
280754
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|BILD=[[Datei:Flag_of_Mali.svg|100px]]
|TITEL=Regiuunen faan [[Maali]]
|INHALT=
[[Bamako (Regiuun)|Bamako]] |
[[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Bougouni (Regiuun)|Bougouni]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Dioïla (Regiuun)|Dioïla]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Gao (Regiuun)|Gao]] |
[[Kayes (Regiuun)|Kayes]] |
[[Kidal (Regiuun)|Kidal]] |
[[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] |
[[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] <small>(sant 2016)</small> |
[[Mopti (Regiuun)|Mopti]] |
[[San (Regiuun)|San]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Ségou (Regiuun)|Ségou]] |
[[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] |
[[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] <small>(sant 2016)</small> |
[[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]
}}<noinclude>
[[Kategorie:Vorlage:Mali]]
[[Kategorie:Regiuun uun Maali| ]]
n7bk8s7qke50tusqvxwtzykav0v9r3m
280758
280754
2026-05-17T09:36:08Z
Murma174
19
280758
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|BILD=[[Datei:Flag_of_Mali.svg|100px]]
|TITEL=Regiuunen faan [[Maali]]
|INHALT=
[[Bamako (Regiuun)|Bamako]] |
[[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Bougouni (Regiuun)|Bougouni]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Dioïla (Regiuun)|Dioïla]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Douentza (Regiuun)|Douentza]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Gao (Regiuun)|Gao]] |
[[Kayes (Regiuun)|Kayes]] |
[[Kidal (Regiuun)|Kidal]] |
[[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] |
[[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] <small>(sant 2016)</small> |
[[Mopti (Regiuun)|Mopti]] |
[[San (Regiuun)|San]] <small>(sant 2023)</small> |
[[Ségou (Regiuun)|Ségou]] |
[[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] |
[[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] <small>(sant 2016)</small> |
[[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]
}}<noinclude>
[[Kategorie:Vorlage:Mali]]
[[Kategorie:Regiuun uun Maali| ]]
5c7u8p5yucdj8m4frnru7s1pz8zuvyv
280761
280758
2026-05-17T09:47:04Z
Murma174
19
280761
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|BILD=[[Datei:Flag_of_Mali.svg|100px]]
|TITEL=Regiuunen faan [[Maali]]
|INHALT=
[[Bamako (Regiuun)|Bamako]] |
[[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] |
[[Bougouni (Regiuun)|Bougouni]] |
[[Dioïla (Regiuun)|Dioïla]] |
[[Douentza (Regiuun)|Douentza]] |
[[Gao (Regiuun)|Gao]] |
[[Kayes (Regiuun)|Kayes]] |
[[Kidal (Regiuun)|Kidal]] |
[[Kita (Regiuun)|Kita]] |
[[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] |
[[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] |
[[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] |
[[Mopti (Regiuun)|Mopti]] |
[[Nara (Regiuun)|Nara]] |
[[Nioro (Regiuun)|Nioro]] |
[[San (Regiuun)|San]] |
[[Ségou (Regiuun)|Ségou]] |
[[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] |
[[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] |
[[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]
}}<noinclude>
[[Kategorie:Vorlage:Mali]]
[[Kategorie:Regiuun uun Maali| ]]
e9rnucs7fyvasp2qbrj7mqb7ihfqzr1
Taoudénit (Regiuun)
0
22864
280711
260469
2026-05-17T00:31:57Z
Milenioscuro
5021
([[c:GR|GR]]) [[File:Taoudénit in Mali 2012.svg]] → [[File:Taoudénit in Mali 2023.svg]] new administrative boundaries
280711
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Taoudénit in Mali 2023.svg|thumb|Det '''Taoudénit Regiuun''' uun Maali]]
Det '''Taoudénit Regiuun''' (üüb [[Bambara (Spriik)|Bambara]]: ߕߊߎߘߋߣߌ ߘߌߣߋߖߊ ''Taudeni Dineja'', üüb [[Fraansöösk]]: ''Région de Taoudénit'') as sant [[2016]] en regiuun uun de aafrikoons stoot [[Maali]]. At regiuun leit uun a nuurd faan't lun. Uun a nuurd leit [[Algeerien]], uun a uast lei dön [[Gao (Regiuun)|Gao]] an [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] Regiuunen, uun a süüd leit det [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu Regiuun]] an uun a waast [[Mauretaanien]]. At hoodsteed faan't regiuun as [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]].
==Geografii==
===Indialing faan Ferwalting===
At regiuun hee seeks kreiser:
* [[Achourat]]
* [[Arawane]]
* [[Al-Ourche]]
* [[Boujbeha]]
* [[Foum-Alba]]
* [[Taoudénit]]
{{Regiuunen faan Maali/fe}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
tdhh48e6igv3637v3j0nkuntoe4zohm
Ménaka (Regiuun)
0
22865
280775
191286
2026-05-17T10:42:08Z
Murma174
19
280775
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Ménaka in Mali 2023.svg|thumb|De ual Ménaka Kreis, wat nü det '''Ménaka Regiuun''' as, uun Maali]]
Det '''Ménaka Regiuun''' (üüb [[Bambara (Spriik)|Bambara]]: ߡߋߣߊߞߊ ߘߌߣߋߖߊ ''Menaka Dineja'', üüb [[Fraansöösk]]: ''Région de Ménaka'') as sant [[2016]] en regiuun uun de aafrikoons stoot [[Maali]]. At regiuun leit uun a süüduast faan't lun. Uun a nuurd leit det [[Kidal (Regiuun)|Kidal Regiuun]], uun a uast an süüd [[Niiger]] an uun a waast det [[Gao (Regiuun)|Gao]]. At hoodsteed faan't regiuun as [[Ménaka (Steed)|Ménaka]].
==Geografii==
===Indialing faan Ferwalting===
At regiuun hee fjauer kreiser:
* [[Andéramboukane]]
* [[Inékar]]
* [[Tidermène]]
* [[Ménaka]]
{{Regiuunen faan Maali/fe}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
fsfh7or5ppdrm23qb5p04lbeomxj6yo
Balzers
0
30810
280707
182834
2026-05-16T16:47:15Z
-wuppertaler
12180
photo added
280707
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[File:Burg Gutenberg - Balzers- Liechtenstein.jpg|thumb]]
[[Datei:Balzers in Liechtenstein.svg|thumb|Det '''Balzers Gemeend''' uun Liechtenstein]]
'''Balzers''' as ian faan dön elwen gemeenden faan [[Liechtenstein]]. At gemeend leit uun a süüd an uast faan't lun. Det hee 4528 lidj (2010)<ref>[http://citypopulation.de/en/liechtenstein/ ''Liechtenstein'', citypopulation.de]</ref>.
==Kwelen==
<references/>
{{Commonscat}}
[[Kategorie:Gemeend uun Liechtenstein]]
aewfpzz65tauvm6hz34z8eavup580m5
280708
280707
2026-05-16T20:05:22Z
Murma174
19
280708
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Balzers in Liechtenstein.svg|thumb|Det '''Balzers Gemeend''' uun Liechtenstein]]
<br>
'''Balzers''' as ian faan dön elwen gemeenden faan [[Liechtenstein]]. At gemeend leit uun a süüd an uast faan't lun. Det hee 4.528 lidj (2010)<ref>[http://citypopulation.de/en/liechtenstein/ ''Liechtenstein'', citypopulation.de]</ref>.
[[File:Burg Gutenberg - Balzers- Liechtenstein.jpg|thumb|left]]{{ufsaat}}
==Kwelen==
<references/>
== Luke uk diar ==
{{Commonscat fering}}
[[Kategorie:Gemeend uun Liechtenstein]]
feks9838ncnxs9vdggf8ca39p9k8r24
Benutzer:配合比全额更好(说说而已)
2
55008
280709
279805
2026-05-16T21:57:39Z
配合比全额更好(说说而已)
24268
280709
wikitext
text/x-wiki
Hallo!Ich bin 配合比全额更好(说说而已).
2ylf0rnylrh1z53b8lozhkp07xjcgxf
Taoudénit (Steed)
0
55438
280719
2026-05-17T07:21:05Z
Murma174
19
nei
280719
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Taoudénit''' of uk: ''Taoudenni, Taoudeni, Taudeni'' as en [[stääd]] uun a nuurd faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]]. Diar wene son 10.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Taoudeni}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
9s7qzxyxpzvxs1hwfti0ln08x8hapap
280720
280719
2026-05-17T07:21:52Z
Murma174
19
280720
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Taoudénit''' of uk: ''Taoudenni, Taoudeni, Taudeni'' as en [[stääd]] uun a nuurd faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]]. Diar wene son 3.500 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Taoudeni}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
01nbgccd236yzmuruyh98w0fq7fn56j
Ménaka (Steed)
0
55439
280721
2026-05-17T07:26:57Z
Murma174
19
nei
280721
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Ménaka''' as en [[stääd]] uun a uast faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]]. Diar wene son 45.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Menaka (Mali)}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
ec1ys99ujgfmmpkw27bjib97tgiwzmy
Koutiala
0
55440
280722
2026-05-17T07:35:20Z
Murma174
19
nei
280722
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Koutiala''' as en [[stääd]] uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]]. Diar wene son 215.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Koutiala}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
mukm3eqtxfe9ttxkyhu34ej32tqpqw9
280729
280722
2026-05-17T07:48:35Z
Murma174
19
Murma174 hää det sidj [[Koutiala (Steed)]] efter [[Koutiala]] fersköwen an diarbi en widjerfeerang auerskrewen.
280722
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Koutiala''' as en [[stääd]] uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]]. Diar wene son 215.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Koutiala}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
mukm3eqtxfe9ttxkyhu34ej32tqpqw9
Vorlage:Regiuunen faan Maali/fe
10
55441
280724
2026-05-17T07:43:09Z
Murma174
19
Murma174 hää det sidj [[Vorlage:Regiuunen faan Maali/fe]] efter [[Vorlage:Regiuunen faan Maali]] fersköwen.
280724
wikitext
text/x-wiki
#WEITERLEITUNG [[Vorlage:Regiuunen faan Maali]]
snh8wv7x0ei9ogwlwtqhqr9asppr7n3
Koutiala (Regiuun)
0
55442
280725
2026-05-17T07:43:47Z
Murma174
19
nei
280725
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Koutiala''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,15 miljoon lidj.
Tu Koutiala hiar aacht ''kreiser'':<br>
Yorosso, M'Péssoba, Molobala, Koury, Konséguéla, Kouniana, Zangasso
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Koutiala Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
o0fclngyjzmz2hm6qwhvp1jx3gly46x
280727
280725
2026-05-17T07:47:47Z
Murma174
19
280727
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Koutiala''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,15 miljoon lidj. Hoodstääd as [[Koutiala]].
Tu Koutiala hiar aacht ''kreiser'':<br>
Yorosso, M'Péssoba, Molobala, Koury, Konséguéla, Kouniana, Zangasso
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Koutiala Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
d2rtfzxokbh6dydf1o2emzisrhn76hp
280740
280727
2026-05-17T08:16:44Z
Murma174
19
280740
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Koutiala''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,15 miljoon lidj. Hoodstääd as [[Koutiala]].
Tu Koutiala hiar aacht ''kreiser'':<br>
Koutiala, Yorosso, M'Péssoba, Molobala, Koury, Konséguéla, Kouniana, Zangasso.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Koutiala Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
bmje7de09hqb8unvz5csonof3byu0q8
280767
280740
2026-05-17T10:30:42Z
Murma174
19
280767
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Koutiala''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,15 miljoon lidj. Hoodstääd as [[Koutiala]].
Tu Koutiala hiar aacht ''kreiser'':<br>
Koutiala, Yorosso, M'Péssoba, Molobala, Koury, Konséguéla, Kouniana, Zangasso.
[[Datei:Map of Koutiala Region 2023.png|thumb|left|Koutiala uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Koutiala Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
5wecmhnj4q4c0o03pxltirosj1oqh1y
280773
280767
2026-05-17T10:39:14Z
Murma174
19
280773
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Koutiala''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,15 miljoon lidj. Hoodstääd as [[Koutiala]].
Tu Koutiala hiar aacht ''kreiser'':<br>
Koutiala, Yorosso, M'Péssoba, Molobala, Koury, Konséguéla, Kouniana, Zangasso.
[[Datei:Koutiala in Mali 2023.svg|thumb|left|Koutiala uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Koutiala Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
hhtaj9gh5o74h6l94gkespbccjtrjid
Koutiala (Steed)
0
55444
280730
2026-05-17T07:48:35Z
Murma174
19
Murma174 hää det sidj [[Koutiala (Steed)]] efter [[Koutiala]] fersköwen an diarbi en widjerfeerang auerskrewen.
280730
wikitext
text/x-wiki
#WEITERLEITUNG [[Koutiala]]
ax8ja4sow420fu0t4c6lrdkhf1lk2s4
Kalabancoro (Steed)
0
55445
280733
2026-05-17T07:54:07Z
Murma174
19
Sidj tu [[Kalabankoro]] widjerfeerd
280733
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Kalabankoro]]
l9bkuuiwwcab9uevxkcv5be32113plj
Kalabankoro
0
55446
280734
2026-05-17T07:56:02Z
Murma174
19
nei
280734
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Kalabankoro''' as en [[stääd]] uun a süüd faan [[Maali]]. Hat leit naibi't hoodstääd [[Bamako]]. Diar wene son 160.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Kalabancoro}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
8629ik05gr6nz3c50vle55vj9o3eapp
280735
280734
2026-05-17T07:57:58Z
Murma174
19
280735
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Kalabankoro''' as en [[stääd]] uun a süüd faan [[Maali]], uun't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]]. Hat leit naibi't hoodstääd [[Bamako]]. Diar wene son 160.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Kalabancoro}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
ge9qbe0h4la6ymkw5ne9lrz0r6uklrm
Kati (Steed)
0
55447
280736
2026-05-17T07:59:12Z
Murma174
19
Sidj tu [[Kati]] widjerfeerd
280736
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Kati]]
5x92izg0mvnmr8xffcj1h4f54klz8cz
Kati
0
55448
280737
2026-05-17T08:00:18Z
Murma174
19
nei
280737
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Kati''' as en [[stääd]] uun a süüd faan [[Maali]], uun't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]]. Hat leit naibi't hoodstääd [[Bamako]]. Diar wene son 185.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Kati}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
16ksqbl4q63esz2x0t8uqhdbgcz0xvh
San (Steed)
0
55449
280738
2026-05-17T08:02:55Z
Murma174
19
Sidj tu [[San (Maali)]] widjerfeerd
280738
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[San (Maali)]]
q3yzlgl30fsiafgyoqs816io2bdqmtt
San (Maali)
0
55450
280739
2026-05-17T08:04:10Z
Murma174
19
nei
280739
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''San''' as en [[stääd]] uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[San (Regiuun)|San]]. Diar wene son 120.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|San (Mali)}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
k1yzjiekmth7zdjay7bovobpdia0gpk
San (Regiuun)
0
55451
280741
2026-05-17T08:17:04Z
Murma174
19
nei
280741
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''San''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden. Diar wene son 800.000 lidj. Hoodstääd as [[San (Maali)|San]].
Tu San hiar sööwen ''kreiser'':<br>
San, Tominian, Kimparana, Yangasso, Fangasso, Mandiakuy, Sy.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|San Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
dmshtooojpp12ulr09gg2chvvv5ace8
280768
280741
2026-05-17T10:31:33Z
Murma174
19
280768
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''San''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden. Diar wene son 800.000 lidj. Hoodstääd as [[San (Maali)|San]].
Tu San hiar sööwen ''kreiser'':<br>
San, Tominian, Kimparana, Yangasso, Fangasso, Mandiakuy, Sy.
[[Datei:Map of San Region 2023.png|thumb|left|San uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|San Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
qpfr38wbmntjinvfm46le6if3pfj7nq
280774
280768
2026-05-17T10:39:58Z
Murma174
19
280774
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''San''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden. Diar wene son 800.000 lidj. Hoodstääd as [[San (Maali)|San]].
Tu San hiar sööwen ''kreiser'':<br>
San, Tominian, Kimparana, Yangasso, Fangasso, Mandiakuy, Sy.
[[Datei:San in Mali 2023.svg|thumb|left|San uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|San Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
eaafopaipsundltc06reujrda0f8471
Bandiagara (Regiuun)
0
55452
280745
2026-05-17T08:43:46Z
Murma174
19
nei
280745
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Bandiagara''' as en regiuun uun a maden faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,3 miljoon lidj. Hoodstääd as [[Bandiagara]].
Tu Bandiagara hiar njügen ''kreiser'':<br>
Bandiagara, Koro, Bankass, Kendié, Ningari, Diallassagou, Sangha, Kani, Sokoura.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Bandiagara Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
eai1bhplpr3w89mz8cf1lgqbs82plsb
280763
280745
2026-05-17T10:27:31Z
Murma174
19
280763
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Bandiagara''' as en regiuun uun a maden faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,3 miljoon lidj. Hoodstääd as [[Bandiagara]].
Tu Bandiagara hiar njügen ''kreiser'':<br>
Bandiagara, Koro, Bankass, Kendié, Ningari, Diallassagou, Sangha, Kani, Sokoura.
[[Datei:Map of Bandiagara Region 2023.png|thumb|left|Bandiagara uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Bandiagara Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
0zn7nacaom0u1cccxo7sjuvneb3sjqk
280769
280763
2026-05-17T10:36:55Z
Murma174
19
280769
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Bandiagara''' as en regiuun uun a maden faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,3 miljoon lidj. Hoodstääd as [[Bandiagara]].
Tu Bandiagara hiar njügen ''kreiser'':<br>
Bandiagara, Koro, Bankass, Kendié, Ningari, Diallassagou, Sangha, Kani, Sokoura.
[[Datei:Bandiagara in Mali 2023.svg|thumb|left|Bandiagara uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Bandiagara Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
ib1ry81xwzgf7m6fmdu471gmupsxagk
Bandiagara
0
55453
280747
2026-05-17T08:55:15Z
Murma174
19
nei
280747
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Bandiagara''' as en [[stääd]] uun a maden faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]]. Diar wene son 30.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Bandiagara}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
s7w26dpbn2jygktsnekmcdhztk6m09n
Bougouni (Regiuun)
0
55454
280749
2026-05-17T09:05:25Z
Murma174
19
nei
280749
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Bougouni''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an fööraal faan't regiuun [[Sekassi (Regiuun)|Sekassi]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,5 miljoon lidj. Hoodstääd as [[Bougouni]].
Tu Bougouni hiar tjiin ''kreiser'':<br>
Bougouni, Yanfolila, Kolondiéba, Garalo, Koumantou, Sélingué, Ouélessébougou, Kadiala, Fakola, Dogo.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Bougouni Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
nl9yj2j5moh5ebi7prrmtqd9zcglar7
280750
280749
2026-05-17T09:06:14Z
Murma174
19
nei
280750
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Bougouni''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an fööraal faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,5 miljoon lidj. Hoodstääd as [[Bougouni]].
Tu Bougouni hiar tjiin ''kreiser'':<br>
Bougouni, Yanfolila, Kolondiéba, Garalo, Koumantou, Sélingué, Ouélessébougou, Kadiala, Fakola, Dogo.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Bougouni Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
96jynepjogyvouxcmkjf6zc1l5twysx
280764
280750
2026-05-17T10:28:24Z
Murma174
19
280764
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Bougouni''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an fööraal faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,5 miljoon lidj. Hoodstääd as [[Bougouni]].
Tu Bougouni hiar tjiin ''kreiser'':<br>
Bougouni, Yanfolila, Kolondiéba, Garalo, Koumantou, Sélingué, Ouélessébougou, Kadiala, Fakola, Dogo.
[[Datei:Map of Bougouni Region 2023.png|thumb|left|Bougouni uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Bougouni Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
7dgf3f4bcavlsisu6fddufrcdwf5ph8
280770
280764
2026-05-17T10:37:34Z
Murma174
19
280770
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Bougouni''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an fööraal faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden. Diar wene son 1,5 miljoon lidj. Hoodstääd as [[Bougouni]].
Tu Bougouni hiar tjiin ''kreiser'':<br>
Bougouni, Yanfolila, Kolondiéba, Garalo, Koumantou, Sélingué, Ouélessébougou, Kadiala, Fakola, Dogo.
[[Datei:Bougouni in Mali 2023.svg|thumb|left|Bougouni uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Bougouni Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
4gz3vi7md8qad728fthlzfbv9hl6g78
Bougouni
0
55455
280751
2026-05-17T09:09:34Z
Murma174
19
nei
280751
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Bougouni''' as en [[stääd]] uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Bougouni (Regiuun)|Bougouni]]. Diar wene son 110.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Bougouni}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
kpzw4fg5h40u36z5h9kuaxsnm4prjnd
Dioïla (Regiuun)
0
55456
280753
2026-05-17T09:20:53Z
Murma174
19
nei
280753
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Dioïla''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden. Diar wene son 670.000 lidj. Hoodstääd as [[Dioïla]].
Tu Dioïla hiar sääks ''kreiser'':<br>
Dioïla, Banco, Béléko, Fana, Massigui, Ména.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Dioïla Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
m3q3h8mrm4lqe4r0ntc04az89wf333g
280765
280753
2026-05-17T10:29:11Z
Murma174
19
280765
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Dioïla''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden. Diar wene son 670.000 lidj. Hoodstääd as [[Dioïla]].
Tu Dioïla hiar sääks ''kreiser'':<br>
Dioïla, Banco, Béléko, Fana, Massigui, Ména.
[[Datei:Map of Dioïla Region 2023.png|thumb|left|Dioïla uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Dioïla Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
0zthzsztrwscoo3vuhyl08ycgs9ngny
280771
280765
2026-05-17T10:38:05Z
Murma174
19
280771
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Dioïla''' as en regiuun uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden. Diar wene son 670.000 lidj. Hoodstääd as [[Dioïla]].
Tu Dioïla hiar sääks ''kreiser'':<br>
Dioïla, Banco, Béléko, Fana, Massigui, Ména.
[[Datei:Dioïla in Mali 2023.svg|thumb|left|Dioïla uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Dioïla Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
iey3lnij1rmeqi33wy1qg704alek8co
Dioïla
0
55457
280755
2026-05-17T09:26:07Z
Murma174
19
nei
280755
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Dioïla''' as en [[stääd]] uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Dioïla (Regiuun)|Dioïla]]. Diar wene son 10.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Dioïla Cercle|Kreis Dioïla}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
reniwjnzxjle9smpcr95385knx7lz2m
Douentza (Regiuun)
0
55458
280757
2026-05-17T09:33:50Z
Murma174
19
nei
280757
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Douentza''' as en regiuun uun a maden faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden. Diar wene son 450.000 lidj. Hoodstääd as [[Douentza]].
Tu Douentza hiar sääks ''kreiser'':<br>
Douentza, Boré, Hombori, N'Gouma, Mondoro, Boni.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Douentza Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
n4in2s0ir7yw0iffxhao3j07lsrxnnv
280766
280757
2026-05-17T10:29:51Z
Murma174
19
280766
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Douentza''' as en regiuun uun a maden faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden. Diar wene son 450.000 lidj. Hoodstääd as [[Douentza]].
Tu Douentza hiar sääks ''kreiser'':<br>
Douentza, Boré, Hombori, N'Gouma, Mondoro, Boni.
[[Datei:Map of Douentza Region 2023.png|thumb|left|Douentza uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Douentza Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
k6pg3hpvjpfwre4een9dq9yezk7tug7
280772
280766
2026-05-17T10:38:32Z
Murma174
19
280772
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Douentza''' as en regiuun uun a maden faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden. Diar wene son 450.000 lidj. Hoodstääd as [[Douentza]].
Tu Douentza hiar sääks ''kreiser'':<br>
Douentza, Boré, Hombori, N'Gouma, Mondoro, Boni.
[[Datei:Douentza in Mali 2023.svg|thumb|left|Douentza uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Douentza Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
dxjbfh13bcs057apla0g8eu0nlv10v2
Douentza
0
55459
280759
2026-05-17T09:37:50Z
Murma174
19
nei
280759
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Douentza''' as en [[stääd]] uun a süüd faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Douentza (Regiuun)|Douentza]]. Diar wene son 45.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Douentza}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
fbfle62fpqy9ydxzkvy5q7ka6ey6uf8
280760
280759
2026-05-17T09:40:37Z
Murma174
19
280760
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Douentza''' as en [[stääd]] uun a maden faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Douentza (Regiuun)|Douentza]]. Diar wene son 45.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Douentza}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
fgjnrrdcghw8z1sr6wr318jo37sd2z7