Wikipedia
frrwiki
https://frr.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hoodsid
MediaWiki 1.47.0-wmf.2
first-letter
Medium
Spezial
Diskussion
Benutzer
Benutzer Diskussion
Wikipedia
Wikipedia Diskussion
Datei
Datei Diskussion
MediaWiki
MediaWiki Diskussion
Vorlage
Vorlage Diskussion
Hilfe
Hilfe Diskussion
Kategorie
Kategorie Diskussion
Seite
Seite Diskussion
Index
Index Diskussion
Text
Text Diskussion
TimedText
TimedText talk
Modul
Modul Diskussion
Veranstaltung
Veranstaltung Diskussion
Mooring
0
1954
280814
274196
2026-05-18T06:56:02Z
Murma174
19
280814
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" önj oudere spräkewise
|INHALT=
[[Mooring/sö|Sölring]]
[[???|Öömrang]]
[[???|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[Mooring|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Mooring}}
[[Datei:Nordfriisk_Koord.png|thumb]]
<br>
'''Mooring''' as en [[nordfrasch|nordfraschen]] spräkewise, wat snååked wårt önjt gebiit foon e [[Risem Måår]] (5a/5b). Deer kamt uk e noome foon. Et Mooring hiirt tut [[Böökinghiirder Frasch]] (5), wat ån foon e tiin hoodspräkewise foont Nordfriisk as. Ourdåt et Mooring nuch sü maning spreegere heet, wårt oofting ma jü betiikning "Mooring" dåt hiil Böökinghiirder Frasch benåmd, wat ouers eentlik ai rucht as.
==Wise==
Mooring heet twäär wise: ''Ååstermooring'' önj [[Risem-Lonham]] än ''Weestermooring'' önj [[Naibel]]:
{| class="wikitable"
|-
! Üüljfrasch !! Ååstermooring !! Weestermooring !! Hoolmer Frasch !! Hoorninger Frasch
|-
| licht || lacht || lächt || lacht || lacht
|-
| hengst || haingst || hängst || hängst || hängst
|-
| plōch || plöif || plouf || plouch || plouch
|-
| wike || waag || wääg || wääg || wääch
|}
Uk önj [[Doogebel]] än [[Foortuft]] (weer ''Böökinghiirder Frasch'' snååked wårt) seede manschne sam uurde ouers. Önj Doogebel tu'n baispal seede manschne ''bäige'' än ''kääme'' önj stää for Weestermooring ''bäge'' än ''kaame''. Önj da biise toorpe seede manschne ''ik bän'' än ''dat'' önj stää for ''ik ban'' än ''dåt''<ref>Steensen, Thomas: „Die Friesen und die nordfriesische Sprache.“ Önj: ''Neue Beiträge zur Germanistik''. Jaapaanisch ütjeeft foon Doitsu Bungaku. Ütjääwen foon dåt Jaapaanisch Seelschap for Germanistik, Biinj 13, Häft 2 (2014), s. 77.</ref>.
== Kiik uk deer ==
* [https://web.archive.org/web/20190820210801/https://tjabelstunj.de/category/sprachen/mooring/ Frasch baidrääge] aw [[Tjabelstünj]]
* Spräkekurs [https://web.archive.org/web/20120122110707/http://www.edunordfriisk.de/ EduNordfriisk] foon't [[NFI]]
* [https://naisfoondiling.podspot.de/ ''Nais foon Diling''] for nais aw Mooring
* [https://www.friesisch.net/ Online ouerseeter] for [[mooring]]
* [https://www.nordfriiskfutuur.eu/fileadmin/Content/Nordfriisk_Futuur/E-Books/Friesische_Gebrauchsgrammatik_-_Frasch.pdf Frasch gramatik]
* [[Doogblinge Spräkewise]]
==Kwäle==
<references/>
== Naie baidreeginge aw mooring ==
<DynamicPageList>
category = Mooring Artiikel
notcategory = Wikipedia:Stomp
namespace = 0
count = 5
ordermethod = created
order = descending
addfirstcategorydate =
</DynamicPageList>
{{Nordfrasche spräkewise}}
[[Kategorie:Nordfriisk]]
8s11tweco3f1f8ti5857oxwznj6k9ss
Hees
0
2593
280816
268809
2026-05-18T07:05:37Z
Murma174
19
Sidj tu [[Ween Schul]] widjerfeerd
280816
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Ween Schul]]
3lmr08uj0nztqrshgi38lbag53ufw1n
Kaamk
0
2607
280832
250791
2026-05-18T10:27:41Z
Murma174
19
280832
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun ööder spriakwiisen
|INHALT=
[[Kjemk|Sölring]]
[[Kaamk|Öömrang]]
[[???|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[???|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Kaamk
| Taxon_WissName = Cerastoderma edule
| Taxon_Rang = Slach
| Taxon_Autor = ([[Carl von Linné|Linné]], 1758)
| Taxon2_WissName = Cerastoderma
| Taxon2_Rang = Skööl
| Taxon3_Name = Kaamken
| Taxon3_WissName = Cardiidae
| Taxon3_Rang = Famile
| Taxon4_WissName = Veneroida
| Taxon4_Rang = Kategorii
| Taxon5_Name = Twiiskaalagen
| Taxon5_WissName = Bivalvia
| Taxon5_Rang = Klas
| Taxon6_Name = Wokdiarten
| Taxon6_WissName = Mollusca
| Taxon6_Rang = Stam
| Bild = Coques.jpg
| Bildbeschreibung = Kaamk (''Cerastoderma edule'')
}}
<br>
'''Kaamken''', uk '''Sjaapken''', {{sö.}} '''Kjemken''' (''Cerastoderma edule'') san en slach faan [[Twiiskaalagen]] (Bivalvia) an hiar tu a [[Wokdiarten]] (Mollusca). Di latiinsk nöömdial "edule" komt diarfaan, dat am jo iidj koon.
== Skööl ==
Uun det skööl ''[[Cerastoderma]]'' jaft at man ään slach muar, det as ''[[Cerastoderma glaucum]]''. Jo tau slacher san knaap ütjenööder tu hualen.
<gallery>
Cerastoderma glaucum MHNT 1.jpg|''Cerastoderma glaucum''
</gallery>
== Ferwisang efter bütjen ==
{{Commonscat öömrang|Cerastoderma_edule|Kaamken (''C. edule'')}}
{{Wikispecies öömrang|Cerastoderma_edule|Kaamken (''C. edule'')}}
{{Commonscat öömrang|Cerastoderma|Cerastoderma}}
{{Wikispecies öömrang|Cerastoderma|Cerastoderma}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen]]
90iw2m1m04furyggvmy28tx3ufvnwnx
280833
280832
2026-05-18T10:31:33Z
Murma174
19
nordfriisk tuupfaadet
280833
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Sölring}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Kaamk
| Taxon_WissName = Cerastoderma edule
| Taxon_Rang = Slach
| Taxon_Autor = ([[Carl von Linné|Linné]], 1758)
| Taxon2_WissName = Cerastoderma
| Taxon2_Rang = Skööl
| Taxon3_Name = Kaamken
| Taxon3_WissName = Cardiidae
| Taxon3_Rang = Famile
| Taxon4_WissName = Veneroida
| Taxon4_Rang = Kategorii
| Taxon5_Name = Twiiskaalagen
| Taxon5_WissName = Bivalvia
| Taxon5_Rang = Klas
| Taxon6_Name = Wokdiarten
| Taxon6_WissName = Mollusca
| Taxon6_Rang = Stam
| Bild = Coques.jpg
| Bildbeschreibung = Kaamk (''Cerastoderma edule'')
}}
<br>
'''Kaamken''', uk '''Sjaapken''', {{sö.}} '''Kjemken''' (''Cerastoderma edule'') san en slach faan [[Twiiskaalagen]] (Bivalvia) an hiar tu a [[Wokdiarten]] (Mollusca). Di latiinsk nöömdial "edule" komt diarfaan, dat'am jo iidj koon.
'''Kjemken''' (Cerastoderma edule) sen en Slach fan Tauskeligi (Bivalvia) en hiir tö di Wukdiirten (Mollusca). Di latiinsk Noom kumt diarfan, dat em jam iit ken.
== Skööl / Ker ==
Uun det skööl ''[[Cerastoderma]]'' jaft at man ään slach muar, det as ''[[Cerastoderma glaucum]]''. Jo tau slacher san knaap ütjenööder tu hualen.
<gallery>
Cerastoderma glaucum MHNT 1.jpg|''Cerastoderma glaucum''
</gallery>
== Luke uk diar / Luki uk hjir ==
{{Commonscat öömrang|Cerastoderma_edule|Kaamken (''C. edule'')}}
{{Wikispecies öömrang|Cerastoderma_edule|Kaamken (''C. edule'')}}
{{Commonscat öömrang|Cerastoderma|Cerastoderma}}
{{Wikispecies öömrang|Cerastoderma|Cerastoderma}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen]]
mmyqoglnupxowqv1fd5wpm89052m8l8
Twiiskaalagen
0
2666
280821
260064
2026-05-18T08:35:43Z
Murma174
19
280821
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Twiiskaalagen
| Taxon_WissName = Bivalvia
| Taxon_Rang = Klas
| Taxon_Autor = [[Carl von Linné|Linnaeus]], 1758
| Taxon2_Name =
| Taxon2_WissName =
| Taxon2_Rang =
| Taxon3_Name = Wokdiarten
| Taxon3_WissName = Mollusca
| Taxon3_Rang = Stam
| Taxon4_Name =
| Taxon4_WissName =
| Taxon4_Rang =
| Taxon5_Name = Diarten
| Taxon5_WissName = Animalia
| Taxon5_Rang = Hoodkategorii
| Taxon6_Name = Eukariooten
| Taxon6_WissName = Eukaryota
| Taxon6_Rang = Domeen
| Bild = Bivalvia.jpg
| Bildbeschreibung = Skaalen faan Twiiskaalagen
}}
A '''Twiiskaalagen''' of uk '''Muusjler''' (''Bivalvia'', huuchsjiisk: ''Muscheln'') san en ''klas'' faan a [[biologii]] an hiar tu a [[Wokdiarten]] (Mollusca). Hör nööm haa's diarfaan, dat jo tau skaalen haa. Jo lewe miast ei jiper üs 100 m oner weeder. Hat jaft amanbi 10.000 slacher uun 1.100 sköölen an 99 familin.
== Onerklasen ==
* Heterodonta
*: Ordern: Carditida - Venerida - Myida - Anomalodesmata
* Palaeoheterodonta
*: Ordern: Trigonoida - Unionida
* Protobranchia
*: Ordern: Nuculida - Solemyida - Nuculanida(?)
* Pteriomorphia
*: Ordern: Ostreida - Arcida - Mytilida - Pteriida - Limida - Pectinida
== Enkelt ordern, familin, sköölen an slacher ==
* Order: My(o)ida
: [[Triikaantskaalen]] ([[Dreissenidae]])
:: ''[[Dreissena]]''
::: [[Quagga Triikaantskaal]] (''[[Dreissena rostriformis]] bugensis'', ''[[Dreissena bugensis]]'')
: [[Myidae]]
:: [[Mya (Twiiskaalagen)|''Mya'']]
::: [[Paser]] (''Mya arenaria'')
* Order: Mytil(o)ida
: [[Mytilidae]]
:: [[Heesen|Heesen]] (''Mytilus'')
::: [[Hees]] (''Mytilus edulis'')
* Order: Ostre(o)ida
: [[Uastrangen]] (Ostreidae)
:: ''[[Crassostrea]]''
::: [[Uastrang|Pazifik-Uastrang]] (''Crassostrea gigas'')
:: ''[[Ostrea]]''
::: [[Europeesk Uastrang]] (''Ostrea edulis'')
* Order:Pectinida
: [[Pectinidae]]
:: ''[[Pecten]]''
::: [[Letj Jakob]] (''Pecten jacobaeus'')
::: [[Grat Jakob]] (''Pecten maximus'')
* Order: Vener(o)ida, Cardiida
: [[Arcticidae]]
:: ''[[Arctica]]''
::: [[Islunskaal]] (''Arctica islandica)
: [[Kaamken]] (Cardiidae)
:: ''[[Cerastoderma]]''
::: [[Kaamk]] (''Cerastoderma edule'')
:: ''[[Hippopus]]''
:: ''[[Tridacna]]''
: [[Swördskaalen]] (Pharidae)
:: ''[[Ensis]]''
: [[Weenusskaalen]] (''Veneridae'')
== Ferwisang efter bütjen ==
{{Commonscat öömrang|Bivalvia|Twiiskaalagen}}
{{Wikispecies öömrang|Bivalvia|Twiiskaalagen}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen| ]]
[[Kategorie:Liste än tabele]]
[[Kategorie:Faskerei]]
jb5q9pb1tbh57jcayy7d6nrsnijgkkj
280822
280821
2026-05-18T08:36:03Z
Murma174
19
280822
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Twiiskaalagen
| Taxon_WissName = Bivalvia
| Taxon_Rang = Klas
| Taxon_Autor = [[Carl von Linné|Linnaeus]], 1758
| Taxon2_Name =
| Taxon2_WissName =
| Taxon2_Rang =
| Taxon3_Name = Wokdiarten
| Taxon3_WissName = Mollusca
| Taxon3_Rang = Stam
| Taxon4_Name =
| Taxon4_WissName =
| Taxon4_Rang =
| Taxon5_Name = Diarten
| Taxon5_WissName = Animalia
| Taxon5_Rang = Hoodkategorii
| Taxon6_Name = Eukariooten
| Taxon6_WissName = Eukaryota
| Taxon6_Rang = Domeen
| Bild = Bivalvia.jpg
| Bildbeschreibung = Skaalen faan Twiiskaalagen
}}
<br>
A '''Twiiskaalagen''' of uk '''Muusjler''' (''Bivalvia'', huuchsjiisk: ''Muscheln'') san en ''klas'' faan a [[biologii]] an hiar tu a [[Wokdiarten]] (Mollusca). Hör nööm haa's diarfaan, dat jo tau skaalen haa. Jo lewe miast ei jiper üs 100 m oner weeder. Hat jaft amanbi 10.000 slacher uun 1.100 sköölen an 99 familin.
== Onerklasen ==
* Heterodonta
*: Ordern: Carditida - Venerida - Myida - Anomalodesmata
* Palaeoheterodonta
*: Ordern: Trigonoida - Unionida
* Protobranchia
*: Ordern: Nuculida - Solemyida - Nuculanida(?)
* Pteriomorphia
*: Ordern: Ostreida - Arcida - Mytilida - Pteriida - Limida - Pectinida
== Enkelt ordern, familin, sköölen an slacher ==
* Order: My(o)ida
: [[Triikaantskaalen]] ([[Dreissenidae]])
:: ''[[Dreissena]]''
::: [[Quagga Triikaantskaal]] (''[[Dreissena rostriformis]] bugensis'', ''[[Dreissena bugensis]]'')
: [[Myidae]]
:: [[Mya (Twiiskaalagen)|''Mya'']]
::: [[Paser]] (''Mya arenaria'')
* Order: Mytil(o)ida
: [[Mytilidae]]
:: [[Heesen|Heesen]] (''Mytilus'')
::: [[Hees]] (''Mytilus edulis'')
* Order: Ostre(o)ida
: [[Uastrangen]] (Ostreidae)
:: ''[[Crassostrea]]''
::: [[Uastrang|Pazifik-Uastrang]] (''Crassostrea gigas'')
:: ''[[Ostrea]]''
::: [[Europeesk Uastrang]] (''Ostrea edulis'')
* Order:Pectinida
: [[Pectinidae]]
:: ''[[Pecten]]''
::: [[Letj Jakob]] (''Pecten jacobaeus'')
::: [[Grat Jakob]] (''Pecten maximus'')
* Order: Vener(o)ida, Cardiida
: [[Arcticidae]]
:: ''[[Arctica]]''
::: [[Islunskaal]] (''Arctica islandica)
: [[Kaamken]] (Cardiidae)
:: ''[[Cerastoderma]]''
::: [[Kaamk]] (''Cerastoderma edule'')
:: ''[[Hippopus]]''
:: ''[[Tridacna]]''
: [[Swördskaalen]] (Pharidae)
:: ''[[Ensis]]''
: [[Weenusskaalen]] (''Veneridae'')
== Ferwisang efter bütjen ==
{{Commonscat öömrang|Bivalvia|Twiiskaalagen}}
{{Wikispecies öömrang|Bivalvia|Twiiskaalagen}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen| ]]
[[Kategorie:Liste än tabele]]
[[Kategorie:Faskerei]]
mith1iw7otpxecrq9vn2axxybogmwpb
280823
280822
2026-05-18T08:37:14Z
Murma174
19
280823
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Twiiskaalagen
| Taxon_WissName = Bivalvia
| Taxon_Rang = Klas
| Taxon_Autor = [[Carl von Linné|Linnaeus]], 1758
| Taxon2_Name =
| Taxon2_WissName =
| Taxon2_Rang =
| Taxon3_Name = Wokdiarten
| Taxon3_WissName = Mollusca
| Taxon3_Rang = Stam
| Taxon4_Name =
| Taxon4_WissName =
| Taxon4_Rang =
| Taxon5_Name = Diarten
| Taxon5_WissName = Animalia
| Taxon5_Rang = Hoodkategorii
| Taxon6_Name = Eukariooten
| Taxon6_WissName = Eukaryota
| Taxon6_Rang = Domeen
| Bild = Bivalvia.jpg
| Bildbeschreibung = Skaalen faan Twiiskaalagen
}}
<br>
A '''Twiiskaalagen''' of uk '''Muusjler''' (''Bivalvia'', huuchsjiisk: ''Muscheln'') san en ''klas'' faan a [[biologii]] an hiar tu a [[Wokdiarten]] (Mollusca). Hör nööm haa's diarfaan, dat jo tau skaalen haa. Jo lewe miast ei jiper üs 100 m oner weeder. Hat jaft amanbi 10.000 slacher uun 1.100 sköölen an 99 familin.
== Onerklasen ==
* Heterodonta
*: Ordern: Carditida - Venerida - Myida - Anomalodesmata
* Palaeoheterodonta
*: Ordern: Trigonoida - Unionida
* Protobranchia
*: Ordern: Nuculida - Solemyida - Nuculanida(?)
* Pteriomorphia
*: Ordern: Ostreida - Arcida - Mytilida - Pteriida - Limida - Pectinida
== Enkelt ordern, familin, sköölen an slacher ==
* Order: My(o)ida
: [[Triikaantskaalen]] ([[Dreissenidae]])
:: ''[[Dreissena]]''
::: [[Quagga Triikaantskaal]] (''[[Dreissena rostriformis]] bugensis'', ''[[Dreissena bugensis]]'')
: [[Myidae]]
:: [[Mya (Twiiskaalagen)|''Mya'']]
::: [[Paser]] (''Mya arenaria'')
* Order: Mytil(o)ida
: [[Mytilidae]]
:: [[Heesen|Heesen]] (''Mytilus'')
::: [[Hees]] (''Mytilus edulis'')
* Order: Ostre(o)ida
: [[Uastrangen]] (Ostreidae)
:: ''[[Crassostrea]]''
::: [[Pasiifik Uastrang]] (''Crassostrea gigas'')
:: ''[[Ostrea]]''
::: [[Europeesk Uastrang]] (''Ostrea edulis'')
* Order:Pectinida
: [[Pectinidae]]
:: ''[[Pecten]]''
::: [[Letj Jakob]] (''Pecten jacobaeus'')
::: [[Grat Jakob]] (''Pecten maximus'')
* Order: Vener(o)ida, Cardiida
: [[Arcticidae]]
:: ''[[Arctica]]''
::: [[Islunskaal]] (''Arctica islandica)
: [[Kaamken]] (Cardiidae)
:: ''[[Cerastoderma]]''
::: [[Kaamk]] (''Cerastoderma edule'')
:: ''[[Hippopus]]''
:: ''[[Tridacna]]''
: [[Swördskaalen]] (Pharidae)
:: ''[[Ensis]]''
: [[Weenusskaalen]] (''Veneridae'')
== Ferwisang efter bütjen ==
{{Commonscat öömrang|Bivalvia|Twiiskaalagen}}
{{Wikispecies öömrang|Bivalvia|Twiiskaalagen}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen| ]]
[[Kategorie:Liste än tabele]]
[[Kategorie:Faskerei]]
5o46bwfnvx6ad30vffu1vbam7ddro7u
Süüdafrikoo
0
12902
280801
234732
2026-05-18T05:30:19Z
Murma174
19
/* Spriaken */
280801
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL={{PAGENAME}} uun ööder spriakwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[Süüdafrikoo|Öömrang]]
[[???|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[???|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Öömrang}}
{{Infobox Staat öömrang
|NAME ='''Republiek van Suid-Afrika''' (Afrikaans)<br />'''Republic of South Africa''' (Ingelsk)<br />
'''Riphabliki yeSewula Afrika''' (isiNdebele)<br />
'''IRiphabliki yaseMzantsi Afrika''' (isiXhosa)<br />
'''IRiphabliki yaseNingizimu Afrika''' (isiZulu)<br />
'''Rephaboliki ya Afrika-Borwa''' (Nuurd-Sotho)<br />
'''Rephaboliki ya Afrika Borwa''' (Sesotho)<br />
'''Rephaboliki ya Aforika Borwa''' (Setswana)<br />
'''IRiphabhulikhi yeNingizimu Afrika''' (Siswati)<br />
'''Riphabuḽiki ya Afurika Tshipembe''' (Tshivenda)<br />
'''Riphabliki ra Afrika Dzonga''' (Xitsonga)<br /><br>
'''<big>Republiik faan Süüdafrikoo</big>'''
|BILD-FLAGGE = Flag of South Africa.svg
|BILD-FLAGGE-RAHMEN = ja
|ARTIKEL-FLAGGE = Flag faan Süüdafrikoo
|BILD-WAPPEN = Coat_of_arms_of_South_Africa.png
|BILD-WAPPEN-BREITE = 125px
|ARTIKEL-WAPPEN = Woopen faan Süüdafrikoo
|WAHLSPRUCH = ''{{lang|khi|ǃke e: ǀxarra ǁke}}''<br /><small>([[Khoisan-spriaken|{{lang|khi|ǀXam}}]] för ''Flook fulken feriand'')</small>
|AMTSSPRACHE = [[Afrikaans]], [[Ingelsk]], [[Süüd-Ndebele]], [[isiXhosa]], [[isiZulu]], [[Nuurd-Sotho]], [[Sesotho]], [[Setswana]], [[Siswati]], [[Tshivenda]], [[Xitsonga]]
|HAUPTSTADT = Eksekutiif: [[Pretoria]]<br /> Legislatiif: [[Kapstadt]]<br /> Judikatiif: [[Bloemfontein]]
|REGIERUNGSSITZ = [[Pretoria]]
|STAATSFORM = Bundesstoot
|REGIERUNGSSYSTEM = Parlamentaarisk
|STAATSOBERHAUPT = President [[Cyril Ramaphosa]]
|REGIERUNGSCHEF =
|FLÄCHE = 1.219.912
|EINWOHNER = 51.770.560 (2011)<ref>[http://allafrica.com/stories/201210300770.html Fulkstäälang Oktuuber 2011] (ingelsk), ufrepen di 4. Nofember 2012.</ref>
|BEV-DICHTE = 41
|BIP = 2011<ref>[http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2012/01/weodata/index.aspx World Economic Outlook Database, April 2012] faan a [[IWF]]</ref>
* $ 408,0 Mrd. <small>(29.)</small>
* $ 555,1 Mrd. <small>(25.)</small>
* $ 8.066 <small>(71.)</small>
* $ 10.973 <small>(79.)</small>
|BIP-ERWEITERT = * Totaal (nominaal)
* Totaal ([[Kaufkraftparität|KKP]])
* BIP/Iinw. (nominaal)
* BIP/Iinw. (KKP)
|HDI = {{Gestiegen}} 0,619 <small>(123.)</small><ref>[http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2011_EN_Summary.pdf 2011 Human development Report]</ref>
|WÄHRUNG = [[Süüdafrikaans Rand|Rand]]
|UNABHÄNGIGKEIT = 31. Mei 1910
|REPUBLIK = 31. Mai 1961
|NATIONALHYMNE = ''[[National Anthem of South Africa]]''<ref>[http://www.anc.org.za/misc/nkosi.html Nkosi Sikelel’ iAfrika]</ref><br />[[Datei:South African national anthem.oga|40px|zentriert|noicon]]
|ZEITZONE = [[Koordinierte Weltzeit|UTC]][[UTC+2|+2]]
|KFZ-KENNZEICHEN = ZA
|INTERNET-TLD = [[.za]]
|TELEFON-VORWAHL = +27
|BILD-LAGE = South Africa on the globe (Africa centered).svg
|BILD-LAGE-IMAGEMAP = AfrikaGlobus1
}}
At '''Republiik faan Süüdafrikoo''' as en lun trinjam a süüdspas faan [[Afrikoo]]. Uun't süüden an süüduasten leit a [[Indisk Oosean]] an uun't waasten a [[Atlantik]]. Uun't nuurden lei [[Namiibia]], [[Botswana]] an [[Simbabwe]], uun't nuurduasten [[Mosambik]] an uun't uasten [[Eswatini]]. An maden uun leit at könangrik [[Lesotho]].
==Geografii==
Di süüdermiast ponkt uun Afrikoo, [[Kap Agulhas]], leit uun a süüd faan Süüdafrikoo.
{{Positionskarte+ | Südafrika | maptype=relief | width=450 | float=left | caption= | places=
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-25.725556 | long=28.243889 | region=ZA | label='''[[Pretoria]]'''}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=9 | lat=-26.2 | long=28.066667 | region=ZA | label=<small>[[Johannesburg]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=8 | lat=-33.922667 | long=18.416689 | region=ZA | label=<small>[[Kapstadt]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=4 | lat=-29.85 | long=31.016667 | region=ZA | label=<small>[[Durban (Stääd)|Durban]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.45 | long=21.25 | region=ZA | label=<small>[[Upington]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.741944 | long=24.771944 | region=ZA | label=<small>[[Kimberley (Steed uun Süüdaafrika)|Kimberley]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=8 | lat=-29.119778 | long=26.224836 | region=ZA | label=<small>[[Bloemfontein]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-30.65 | long=24.016667 | region=ZA | label=<small>[[De Aar]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-34.181944 | long=22.133889 | region=ZA | label=<small>[[Mossel Bay]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=3 | lat=-33.960783 | long=25.602039 | region=ZA | label=<small>[[Port Elizabeth|Port Elizabeth]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=3 | lat=-33.014567 | long=27.903608 | region=ZA | label=<small>[[East London]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=9 | lat=-31.566667 | long=28.766667 | region=ZA | label=<small>[[Mthatha]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-28.8 | long=32.1 | region=ZA | label=<small>[[Richards Bay|Richards<br />Bay]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-23.899722 | long=29.449722 | region=ZA | label=<small>[[Polokwane]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-22.338056 | long=30.041667 | region=ZA | label=<small>[[Musina]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.55 | long=29.783333 | region=ZA | label=<small>[[Ladysmith (Südafrika)|Ladysmith]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | position=3 | lat=-29.2 | long=29.35 | region=ZA | label=<small>[[Mafadi]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=10 | X=16 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Namiibia]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=45 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Botsuana]]}}
{{Positionskarte~ | Y=56 | X=70 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Lesotho]]}}
{{Positionskarte~ | Y=32 | X=89 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Eswatini|Eswatini]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=10 | X=94 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Mosambik|Mosam-<br />bik]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=4 | X=83 | position=top | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Simbabwe]]</small>}}
}}
<div style="clear:left;" /div>
===Kliima===
Det kliima skeelt fiks. Uun't nuurdwaasten as't böös drüg, efter uasten tu komt muar rin an at rinjt steedenwiis auer a miaten.
<gallery>
Klimadiagramm Pretoria.png|Kliimadiagram faan [[Pretoria]]
Klimadiagramm Kapstadt.png|Kliimadiagram faan [[Kapstadt]]
Klimadiagramm Upington.png|Kliimadiagram faan [[Upington]]
</gallery>
== Spriaken ==
[[Datei:South Africa dominant language map.svg|thumb|left|Spriaken uun Süüdafrikoo.{{Farblegende|#8dd3c7|[[Afrikaans]]}}
{{Farblegende|#ffffb3|[[Ingelsk]]}}
{{Farblegende|#bebada|[[Süüd-Ndebele]]}}
{{Farblegende|#fb8072|[[isiXhosa]]}}
{{Farblegende|#80b1d3|[[isiZulu]]}}
{{Farblegende|#fdb462|[[Nuurd-Sotho]]}}
{{Farblegende|#b3de69|[[Sesotho]]}}
{{Farblegende|#fccde5|[[Setswana]]}}
{{Farblegende|#bc80bd|[[Swaasi (spriik)|Swaasi]]}}
{{Farblegende|#ccebc5|[[Tshivenda]]}}
{{Farblegende|#ffed6f|[[Tsonga (Spriik)|Tsonga]]}}
{{Farblegende|#d0d0d0|Ünlik spriaken}}]]
<br>
Sant at [[apartheid]] tu aanj ging, jaft at elwen amtelk spriaken:
* [[Ingelsk]]
* [[Afrikaans]]
* [[isiZulu]]
* [[Siswati]]
* [[Süüd-Ndebele]]
* [[Sesotho]]
* [[Nuurd-Sotho|Sepedi]]
* [[Xitsonga]]
* [[Setswana]]
* [[Tshivenda]] an
* [[isiXhosa]].
Efter [[Boliiwien]], [[Indien]] an [[Simbabwe]] as Süüdafrikoo det lun mä a sjuardmiast amtsspriaken.
<div style="clear:left;" /div>
== Prowinsen ==
[[Datei:South Africa Districts April 2006.png|thumb|250px|Distrikten an prowinsen uun Süüdafrikoo]]
[[Datei:Old SouthAfrican Provinces.png|thumb|250px|Ual prowinsen 1910-1994:<br>(1) [[Kapprowins]]<br>(2) [[Oranje-Freistoot]]<br>(3) [[Natal]]<br>(4) [[Transvaal]]]]
{| class="wikitable sortable"
|-
! Nr.
! Prowins
! Ual homelands an prowinsen
! Hoodstääd
! Grate (km²)
! Iinwenern (2011)
|-
| style="text-align:left; background:#e0e080;"|1 || [[Waastkap (Prowins)|Waastkap]]<br />(Western Cape) || [[Kapprowins]] || [[Kapstadt]] || 129.462 || 5.822.734
|-
| style="text-align:left; background:#e0a0c0;"|2 || [[Nuurdkap (Prowins)|Nuurdkap]]<br />(Northern Cape) || Kapprowins || [[Kimberley (Steed uun Süüdaafrika)|Kimberley]] || 372.889 || 1.145.861
|-
| style="text-align:left; background:#e0e040;"|3 || [[Uastkap (Prowins)|Uastkap]]<br />(Eastern Cape) || Kapprowins, [[Transkei]], [[Ciskei]] || [[Bhisho]] || 168.966 || 6.562.053
|-
| style="text-align:left; background:#e04080;"|4 || [[KwaZulu-Natal]] || [[Natal (Provinz)|Natal]], [[KwaZulu]], Transkei || [[Pietermaritzburg]] || 94.361 || 10.267.300
|-
| style="text-align:left; background:#80c080;"|5 || [[Freistoot (Prowins)|Freistoot]]<br />(Free State) || [[Oranje-Freistoot]], [[Bophuthatswana]], [[QwaQwa]] || [[Bloemfontein]] || 129.825 || 2.745.590
|-
| style="text-align:left; background:#40c0c0;"|6 || [[Nuurdwaast (Süüdafrikoo)|Nuurdwaast]]<br />(North West) || [[Transvaal]], Kapprowins, Bophuthatswana || [[Mahikeng]] || 104.882 || 3.509.953
|-
| style="text-align:left; background:#a080c0;"|7 || [[Gauteng (Prowins)|Gauteng]] || Transvaal || [[Johannesburg]] || 18.178 || 12.272.263
|-
| style="text-align:left; background:#808040;"|8 || [[Mpumalanga (Prowins)|Mpumalanga]] || Transvaal, [[KwaNdebele]], [[KaNgwane]], Bophuthatswana, [[Lebowa]] || [[Mbombela]] || 76.495 || 4.039.939
|-
| style="text-align:left; background:#608040;"|9 || [[Limpopo (Prowins)|Limpopo]] || Transvaal, [[Venda]], Lebowa, [[Gazankulu]] || [[Polokwane]] || 125.754 || 5.404.868
|}
{{ufsaat}}
==Wiartskap==
Süüdaafrikoo hiart tu't [[Tolunioon faan det Süüdelk Afrikoo]].
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|South Africa|Süüdafrikoo}}
{{Wikiatlas öömrang|South Africa}}
<!--{{Wikivoyage}}-->
{{DMOZ öömrang|de/Regional/Afrika/S%C3%BCdafrika|Süüdafrikoo}}
== Futnuuten ==
<references />
{{Lunen uun Afrikoo/öö}}
{{Coordinate |NS=28/37//S |EW=24/20//E |type=country |region=ZA}}
{{SORTIERUNG:Sudafrika}}
[[Kategorie:Süüdafrikoo| ]]
gyumnpz1nfo4ew5biii7yq50wafs082
280802
280801
2026-05-18T05:31:29Z
Murma174
19
280802
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL={{PAGENAME}} uun ööder spriakwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[Süüdafrikoo|Öömrang]]
[[???|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[???|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Öömrang}}
{{Infobox Staat öömrang
|NAME ='''Republiek van Suid-Afrika''' (Afrikaans)<br />'''Republic of South Africa''' (Ingelsk)<br />
'''Riphabliki yeSewula Afrika''' (isiNdebele)<br />
'''IRiphabliki yaseMzantsi Afrika''' (isiXhosa)<br />
'''IRiphabliki yaseNingizimu Afrika''' (isiZulu)<br />
'''Rephaboliki ya Afrika-Borwa''' (Nuurd-Sotho)<br />
'''Rephaboliki ya Afrika Borwa''' (Sesotho)<br />
'''Rephaboliki ya Aforika Borwa''' (Setswana)<br />
'''IRiphabhulikhi yeNingizimu Afrika''' (Siswati)<br />
'''Riphabuḽiki ya Afurika Tshipembe''' (Tshivenda)<br />
'''Riphabliki ra Afrika Dzonga''' (Xitsonga)<br /><br>
'''<big>Republiik faan Süüdafrikoo</big>'''
|BILD-FLAGGE = Flag of South Africa.svg
|BILD-FLAGGE-RAHMEN = ja
|ARTIKEL-FLAGGE = Flag faan Süüdafrikoo
|BILD-WAPPEN = Coat_of_arms_of_South_Africa.png
|BILD-WAPPEN-BREITE = 125px
|ARTIKEL-WAPPEN = Woopen faan Süüdafrikoo
|WAHLSPRUCH = ''{{lang|khi|ǃke e: ǀxarra ǁke}}''<br /><small>([[Khoisan-spriaken|{{lang|khi|ǀXam}}]] för ''Flook fulken feriand'')</small>
|AMTSSPRACHE = [[Afrikaans]], [[Ingelsk]], [[Süüd-Ndebele]], [[isiXhosa]], [[isiZulu]], [[Nuurd-Sotho]], [[Sesotho]], [[Setswana]], [[Siswati]], [[Tshivenda]], [[Xitsonga]]
|HAUPTSTADT = Eksekutiif: [[Pretoria]]<br /> Legislatiif: [[Kapstadt]]<br /> Judikatiif: [[Bloemfontein]]
|REGIERUNGSSITZ = [[Pretoria]]
|STAATSFORM = Bundesstoot
|REGIERUNGSSYSTEM = Parlamentaarisk
|STAATSOBERHAUPT = President [[Cyril Ramaphosa]]
|REGIERUNGSCHEF =
|FLÄCHE = 1.219.912
|EINWOHNER = 51.770.560 (2011)<ref>[http://allafrica.com/stories/201210300770.html Fulkstäälang Oktuuber 2011] (ingelsk), ufrepen di 4. Nofember 2012.</ref>
|BEV-DICHTE = 41
|BIP = 2011<ref>[http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2012/01/weodata/index.aspx World Economic Outlook Database, April 2012] faan a [[IWF]]</ref>
* $ 408,0 Mrd. <small>(29.)</small>
* $ 555,1 Mrd. <small>(25.)</small>
* $ 8.066 <small>(71.)</small>
* $ 10.973 <small>(79.)</small>
|BIP-ERWEITERT = * Totaal (nominaal)
* Totaal ([[Kaufkraftparität|KKP]])
* BIP/Iinw. (nominaal)
* BIP/Iinw. (KKP)
|HDI = {{Gestiegen}} 0,619 <small>(123.)</small><ref>[http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2011_EN_Summary.pdf 2011 Human development Report]</ref>
|WÄHRUNG = [[Süüdafrikaans Rand|Rand]]
|UNABHÄNGIGKEIT = 31. Mei 1910
|REPUBLIK = 31. Mai 1961
|NATIONALHYMNE = ''[[National Anthem of South Africa]]''<ref>[http://www.anc.org.za/misc/nkosi.html Nkosi Sikelel’ iAfrika]</ref><br />[[Datei:South African national anthem.oga|40px|zentriert|noicon]]
|ZEITZONE = [[Koordinierte Weltzeit|UTC]][[UTC+2|+2]]
|KFZ-KENNZEICHEN = ZA
|INTERNET-TLD = [[.za]]
|TELEFON-VORWAHL = +27
|BILD-LAGE = South Africa on the globe (Africa centered).svg
|BILD-LAGE-IMAGEMAP = AfrikaGlobus1
}}
At '''Republiik faan Süüdafrikoo''' as en lun trinjam a süüdspas faan [[Afrikoo]]. Uun't süüden an süüduasten leit a [[Indisk Oosean]] an uun't waasten a [[Atlantik]]. Uun't nuurden lei [[Namiibia]], [[Botswana]] an [[Simbabwe]], uun't nuurduasten [[Mosambik]] an uun't uasten [[Eswatini]]. An maden uun leit at könangrik [[Lesotho]].
==Geografii==
Di süüdermiast ponkt uun Afrikoo, [[Kap Agulhas]], leit uun a süüd faan Süüdafrikoo.
{{Positionskarte+ | Südafrika | maptype=relief | width=450 | float=left | caption= | places=
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-25.725556 | long=28.243889 | region=ZA | label='''[[Pretoria]]'''}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=9 | lat=-26.2 | long=28.066667 | region=ZA | label=<small>[[Johannesburg]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=8 | lat=-33.922667 | long=18.416689 | region=ZA | label=<small>[[Kapstadt]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=4 | lat=-29.85 | long=31.016667 | region=ZA | label=<small>[[Durban (Stääd)|Durban]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.45 | long=21.25 | region=ZA | label=<small>[[Upington]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.741944 | long=24.771944 | region=ZA | label=<small>[[Kimberley (Steed uun Süüdaafrika)|Kimberley]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=8 | lat=-29.119778 | long=26.224836 | region=ZA | label=<small>[[Bloemfontein]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-30.65 | long=24.016667 | region=ZA | label=<small>[[De Aar]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-34.181944 | long=22.133889 | region=ZA | label=<small>[[Mossel Bay]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=3 | lat=-33.960783 | long=25.602039 | region=ZA | label=<small>[[Port Elizabeth|Port Elizabeth]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=3 | lat=-33.014567 | long=27.903608 | region=ZA | label=<small>[[East London]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=9 | lat=-31.566667 | long=28.766667 | region=ZA | label=<small>[[Mthatha]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-28.8 | long=32.1 | region=ZA | label=<small>[[Richards Bay|Richards<br />Bay]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-23.899722 | long=29.449722 | region=ZA | label=<small>[[Polokwane]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-22.338056 | long=30.041667 | region=ZA | label=<small>[[Musina]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.55 | long=29.783333 | region=ZA | label=<small>[[Ladysmith (Südafrika)|Ladysmith]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | position=3 | lat=-29.2 | long=29.35 | region=ZA | label=<small>[[Mafadi]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=10 | X=16 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Namiibia]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=45 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Botsuana]]}}
{{Positionskarte~ | Y=56 | X=70 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Lesotho]]}}
{{Positionskarte~ | Y=32 | X=89 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Eswatini|Eswatini]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=10 | X=94 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Mosambik|Mosam-<br />bik]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=4 | X=83 | position=top | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Simbabwe]]</small>}}
}}
<div style="clear:left;" /div>
===Kliima===
Det kliima skeelt fiks. Uun't nuurdwaasten as't böös drüg, efter uasten tu komt muar rin an at rinjt steedenwiis auer a miaten.
<gallery>
Klimadiagramm Pretoria.png|Kliimadiagram faan [[Pretoria]]
Klimadiagramm Kapstadt.png|Kliimadiagram faan [[Kapstadt]]
Klimadiagramm Upington.png|Kliimadiagram faan [[Upington]]
</gallery>
== Spriaken ==
[[Datei:South Africa dominant language map.svg|thumb|left|Spriaken uun Süüdafrikoo.{{Farblegende|#8dd3c7|[[Afrikaans]]}}
{{Farblegende|#ffffb3|[[Ingelsk]]}}
{{Farblegende|#bebada|[[Süüd-Ndebele]]}}
{{Farblegende|#fb8072|[[isiXhosa]]}}
{{Farblegende|#80b1d3|[[isiZulu]]}}
{{Farblegende|#fdb462|[[Nuurd-Sotho]]}}
{{Farblegende|#b3de69|[[Sesotho]]}}
{{Farblegende|#fccde5|[[Setswana]]}}
{{Farblegende|#bc80bd|[[Swaasi (spriik)|Swaasi]]}}
{{Farblegende|#ccebc5|[[Tshivenda]]}}
{{Farblegende|#ffed6f|[[Tsonga (Spriik)|Tsonga]]}}
{{Farblegende|#d0d0d0|Ünlik spriaken}}]]
<br>
Sant at [[apartheid]] tu aanj ging, jaft at elwen amtelk spriaken:
* [[Ingelsk]]
* [[Afrikaans]]
* [[isiZulu]]
* [[Siswati]]
* [[Süüd-Ndebele]]
* [[Sesotho]]
* [[Nuurd-Sotho|Sepedi]]
* [[Xitsonga]]
* [[Setswana]]
* [[Tshivenda]] an
* [[isiXhosa]].
Efter [[Boliiwien]], [[Indien]] an [[Simbabwe]] as Süüdafrikoo det lun mä a sjuardmiast amtsspriaken.
<div style="clear:left;" /div>
== Prowinsen ==
[[Datei:South Africa Districts April 2006.png|thumb|250px|Distrikten an prowinsen uun Süüdafrikoo]]
[[Datei:Old SouthAfrican Provinces.png|thumb|250px|Ual prowinsen 1910-1994:<br>(1) [[Kapprowins]]<br>(2) [[Oranje-Freistoot]]<br>(3) [[Natal]]<br>(4) [[Transvaal]]]]
{| class="wikitable sortable"
|-
! Nr.
! Prowins
! Ual homelands an prowinsen
! Hoodstääd
! Grate (km²)
! Iinwenern (2011)
|-
| style="text-align:left; background:#e0e080;"|1 || [[Waastkap (Prowins)|Waastkap]]<br />(Western Cape) || [[Kapprowins]] || [[Kapstadt]] || 129.462 || 5.822.734
|-
| style="text-align:left; background:#e0a0c0;"|2 || [[Nuurdkap (Prowins)|Nuurdkap]]<br />(Northern Cape) || Kapprowins || [[Kimberley (Steed uun Süüdaafrika)|Kimberley]] || 372.889 || 1.145.861
|-
| style="text-align:left; background:#e0e040;"|3 || [[Uastkap (Prowins)|Uastkap]]<br />(Eastern Cape) || Kapprowins, [[Transkei]], [[Ciskei]] || [[Bhisho]] || 168.966 || 6.562.053
|-
| style="text-align:left; background:#e04080;"|4 || [[KwaZulu-Natal]] || [[Natal (Provinz)|Natal]], [[KwaZulu]], Transkei || [[Pietermaritzburg]] || 94.361 || 10.267.300
|-
| style="text-align:left; background:#80c080;"|5 || [[Freistoot (Prowins)|Freistoot]]<br />(Free State) || [[Oranje-Freistoot]], [[Bophuthatswana]], [[QwaQwa]] || [[Bloemfontein]] || 129.825 || 2.745.590
|-
| style="text-align:left; background:#40c0c0;"|6 || [[Nuurdwaast (Süüdafrikoo)|Nuurdwaast]]<br />(North West) || [[Transvaal]], Kapprowins, Bophuthatswana || [[Mahikeng]] || 104.882 || 3.509.953
|-
| style="text-align:left; background:#a080c0;"|7 || [[Gauteng (Prowins)|Gauteng]] || Transvaal || [[Johannesburg]] || 18.178 || 12.272.263
|-
| style="text-align:left; background:#808040;"|8 || [[Mpumalanga (Prowins)|Mpumalanga]] || Transvaal, [[KwaNdebele]], [[KaNgwane]], Bophuthatswana, [[Lebowa]] || [[Mbombela]] || 76.495 || 4.039.939
|-
| style="text-align:left; background:#608040;"|9 || [[Limpopo (Prowins)|Limpopo]] || Transvaal, [[Venda]], Lebowa, [[Gazankulu]] || [[Polokwane]] || 125.754 || 5.404.868
|}
{{ufsaat}}
==Wiartskap==
Süüdaafrikoo hiart tu't [[Tolunioon faan det Süüdelk Afrikoo]].
== Kwelen ==
<references />
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|South Africa|Süüdafrikoo}}
{{Wikiatlas öömrang|South Africa}}
<!--{{Wikivoyage}}-->
{{DMOZ öömrang|de/Regional/Afrika/S%C3%BCdafrika|Süüdafrikoo}}
{{Lunen uun Afrikoo/öö}}
{{Coordinate |NS=28/37//S |EW=24/20//E |type=country |region=ZA}}
{{SORTIERUNG:Sudafrika}}
[[Kategorie:Süüdafrikoo| ]]
ote4i2f5f7q20405rjqmg8taqbuqova
280803
280802
2026-05-18T05:32:34Z
Murma174
19
280803
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL={{PAGENAME}} uun ööder spriakwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[Süüdafrikoo|Öömrang]]
[[???|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[???|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Öömrang}}
{{Infobox Staat öömrang
|NAME ='''Republiek van Suid-Afrika''' (Afrikaans)<br />'''Republic of South Africa''' (Ingelsk)<br />
'''Riphabliki yeSewula Afrika''' (isiNdebele)<br />
'''IRiphabliki yaseMzantsi Afrika''' (isiXhosa)<br />
'''IRiphabliki yaseNingizimu Afrika''' (isiZulu)<br />
'''Rephaboliki ya Afrika-Borwa''' (Nuurd-Sotho)<br />
'''Rephaboliki ya Afrika Borwa''' (Sesotho)<br />
'''Rephaboliki ya Aforika Borwa''' (Setswana)<br />
'''IRiphabhulikhi yeNingizimu Afrika''' (Siswati)<br />
'''Riphabuḽiki ya Afurika Tshipembe''' (Tshivenda)<br />
'''Riphabliki ra Afrika Dzonga''' (Xitsonga)<br /><br>
'''<big>Republiik faan Süüdafrikoo</big>'''
|BILD-FLAGGE = Flag of South Africa.svg
|BILD-FLAGGE-RAHMEN = ja
|ARTIKEL-FLAGGE = Flag faan Süüdafrikoo
|BILD-WAPPEN = Coat_of_arms_of_South_Africa.png
|BILD-WAPPEN-BREITE = 125px
|ARTIKEL-WAPPEN = Woopen faan Süüdafrikoo
|WAHLSPRUCH = ''{{lang|khi|ǃke e: ǀxarra ǁke}}''<br /><small>([[Khoisan-spriaken|{{lang|khi|ǀXam}}]] för ''Flook fulken feriand'')</small>
|AMTSSPRACHE = [[Afrikaans]], [[Ingelsk]], [[Süüd-Ndebele]], [[isiXhosa]], [[isiZulu]], [[Nuurd-Sotho]], [[Sesotho]], [[Setswana]], [[Siswati]], [[Tshivenda]], [[Xitsonga]]
|HAUPTSTADT = Eksekutiif: [[Pretoria]]<br /> Legislatiif: [[Kapstadt]]<br /> Judikatiif: [[Bloemfontein]]
|REGIERUNGSSITZ = [[Pretoria]]
|STAATSFORM = Bundesstoot
|REGIERUNGSSYSTEM = Parlamentaarisk
|STAATSOBERHAUPT = President [[Cyril Ramaphosa]]
|REGIERUNGSCHEF =
|FLÄCHE = 1.219.912
|EINWOHNER = 51.770.560 (2011)<ref>[http://allafrica.com/stories/201210300770.html Fulkstäälang Oktuuber 2011] (ingelsk), ufrepen di 4. Nofember 2012.</ref>
|BEV-DICHTE = 41
|BIP = 2011<ref>[http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2012/01/weodata/index.aspx World Economic Outlook Database, April 2012] faan a [[IWF]]</ref>
* $ 408,0 Mrd. <small>(29.)</small>
* $ 555,1 Mrd. <small>(25.)</small>
* $ 8.066 <small>(71.)</small>
* $ 10.973 <small>(79.)</small>
|BIP-ERWEITERT = * Totaal (nominaal)
* Totaal ([[Kaufkraftparität|KKP]])
* BIP/Iinw. (nominaal)
* BIP/Iinw. (KKP)
|HDI = {{Gestiegen}} 0,619 <small>(123.)</small><ref>[http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2011_EN_Summary.pdf 2011 Human development Report]</ref>
|WÄHRUNG = [[Süüdafrikaans Rand|Rand]]
|UNABHÄNGIGKEIT = 31. Mei 1910
|REPUBLIK = 31. Mai 1961
|NATIONALHYMNE = ''[[National Anthem of South Africa]]''<ref>[http://www.anc.org.za/misc/nkosi.html Nkosi Sikelel’ iAfrika]</ref><br />[[Datei:South African national anthem.oga|40px|zentriert|noicon]]
|ZEITZONE = [[Koordinierte Weltzeit|UTC]][[UTC+2|+2]]
|KFZ-KENNZEICHEN = ZA
|INTERNET-TLD = [[.za]]
|TELEFON-VORWAHL = +27
|BILD-LAGE = South Africa on the globe (Africa centered).svg
|BILD-LAGE-IMAGEMAP = AfrikaGlobus1
}}
<br>
At '''Republiik faan Süüdafrikoo''' as en lun trinjam a süüdspas faan [[Afrikoo]]. Uun't süüden an süüduasten leit a [[Indisk Oosean]] an uun't waasten a [[Atlantik]]. Uun't nuurden lei [[Namiibia]], [[Botswana]] an [[Simbabwe]], uun't nuurduasten [[Mosambik]] an uun't uasten [[Eswatini]]. An maden uun leit at könangrik [[Lesotho]].
==Geografii==
Di süüdermiast ponkt uun Afrikoo, [[Kap Agulhas]], leit uun a süüd faan Süüdafrikoo.
{{Positionskarte+ | Südafrika | maptype=relief | width=450 | float=left | caption= | places=
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-25.725556 | long=28.243889 | region=ZA | label='''[[Pretoria]]'''}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=9 | lat=-26.2 | long=28.066667 | region=ZA | label=<small>[[Johannesburg]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=8 | lat=-33.922667 | long=18.416689 | region=ZA | label=<small>[[Kapstadt]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=4 | lat=-29.85 | long=31.016667 | region=ZA | label=<small>[[Durban (Stääd)|Durban]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.45 | long=21.25 | region=ZA | label=<small>[[Upington]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.741944 | long=24.771944 | region=ZA | label=<small>[[Kimberley (Steed uun Süüdaafrika)|Kimberley]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=8 | lat=-29.119778 | long=26.224836 | region=ZA | label=<small>[[Bloemfontein]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-30.65 | long=24.016667 | region=ZA | label=<small>[[De Aar]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-34.181944 | long=22.133889 | region=ZA | label=<small>[[Mossel Bay]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=3 | lat=-33.960783 | long=25.602039 | region=ZA | label=<small>[[Port Elizabeth|Port Elizabeth]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=3 | lat=-33.014567 | long=27.903608 | region=ZA | label=<small>[[East London]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=9 | lat=-31.566667 | long=28.766667 | region=ZA | label=<small>[[Mthatha]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-28.8 | long=32.1 | region=ZA | label=<small>[[Richards Bay|Richards<br />Bay]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-23.899722 | long=29.449722 | region=ZA | label=<small>[[Polokwane]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-22.338056 | long=30.041667 | region=ZA | label=<small>[[Musina]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.55 | long=29.783333 | region=ZA | label=<small>[[Ladysmith (Südafrika)|Ladysmith]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | position=3 | lat=-29.2 | long=29.35 | region=ZA | label=<small>[[Mafadi]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=10 | X=16 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Namiibia]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=45 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Botsuana]]}}
{{Positionskarte~ | Y=56 | X=70 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Lesotho]]}}
{{Positionskarte~ | Y=32 | X=89 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Eswatini|Eswatini]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=10 | X=94 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Mosambik|Mosam-<br />bik]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=4 | X=83 | position=top | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Simbabwe]]</small>}}
}}
<div style="clear:left;" /div>
===Kliima===
Det kliima skeelt fiks. Uun't nuurdwaasten as't böös drüg, efter uasten tu komt muar rin an at rinjt steedenwiis auer a miaten.
<gallery>
Klimadiagramm Pretoria.png|Kliimadiagram faan [[Pretoria]]
Klimadiagramm Kapstadt.png|Kliimadiagram faan [[Kapstadt]]
Klimadiagramm Upington.png|Kliimadiagram faan [[Upington]]
</gallery>
== Spriaken ==
[[Datei:South Africa dominant language map.svg|thumb|left|Spriaken uun Süüdafrikoo.{{Farblegende|#8dd3c7|[[Afrikaans]]}}
{{Farblegende|#ffffb3|[[Ingelsk]]}}
{{Farblegende|#bebada|[[Süüd-Ndebele]]}}
{{Farblegende|#fb8072|[[isiXhosa]]}}
{{Farblegende|#80b1d3|[[isiZulu]]}}
{{Farblegende|#fdb462|[[Nuurd-Sotho]]}}
{{Farblegende|#b3de69|[[Sesotho]]}}
{{Farblegende|#fccde5|[[Setswana]]}}
{{Farblegende|#bc80bd|[[Swaasi (spriik)|Swaasi]]}}
{{Farblegende|#ccebc5|[[Tshivenda]]}}
{{Farblegende|#ffed6f|[[Tsonga (Spriik)|Tsonga]]}}
{{Farblegende|#d0d0d0|Ünlik spriaken}}]]
<br>
Sant at [[apartheid]] tu aanj ging, jaft at elwen amtelk spriaken:
* [[Ingelsk]]
* [[Afrikaans]]
* [[isiZulu]]
* [[Siswati]]
* [[Süüd-Ndebele]]
* [[Sesotho]]
* [[Nuurd-Sotho|Sepedi]]
* [[Xitsonga]]
* [[Setswana]]
* [[Tshivenda]] an
* [[isiXhosa]].
Efter [[Boliiwien]], [[Indien]] an [[Simbabwe]] as Süüdafrikoo det lun mä a sjuardmiast amtsspriaken.
<div style="clear:left;" /div>
== Prowinsen ==
[[Datei:South Africa Districts April 2006.png|thumb|250px|Distrikten an prowinsen uun Süüdafrikoo]]
[[Datei:Old SouthAfrican Provinces.png|thumb|250px|Ual prowinsen 1910-1994:<br>(1) [[Kapprowins]]<br>(2) [[Oranje-Freistoot]]<br>(3) [[Natal]]<br>(4) [[Transvaal]]]]
{| class="wikitable sortable"
|-
! Nr.
! Prowins
! Ual homelands an prowinsen
! Hoodstääd
! Grate (km²)
! Iinwenern (2011)
|-
| style="text-align:left; background:#e0e080;"|1 || [[Waastkap (Prowins)|Waastkap]]<br />(Western Cape) || [[Kapprowins]] || [[Kapstadt]] || 129.462 || 5.822.734
|-
| style="text-align:left; background:#e0a0c0;"|2 || [[Nuurdkap (Prowins)|Nuurdkap]]<br />(Northern Cape) || Kapprowins || [[Kimberley (Steed uun Süüdaafrika)|Kimberley]] || 372.889 || 1.145.861
|-
| style="text-align:left; background:#e0e040;"|3 || [[Uastkap (Prowins)|Uastkap]]<br />(Eastern Cape) || Kapprowins, [[Transkei]], [[Ciskei]] || [[Bhisho]] || 168.966 || 6.562.053
|-
| style="text-align:left; background:#e04080;"|4 || [[KwaZulu-Natal]] || [[Natal (Provinz)|Natal]], [[KwaZulu]], Transkei || [[Pietermaritzburg]] || 94.361 || 10.267.300
|-
| style="text-align:left; background:#80c080;"|5 || [[Freistoot (Prowins)|Freistoot]]<br />(Free State) || [[Oranje-Freistoot]], [[Bophuthatswana]], [[QwaQwa]] || [[Bloemfontein]] || 129.825 || 2.745.590
|-
| style="text-align:left; background:#40c0c0;"|6 || [[Nuurdwaast (Süüdafrikoo)|Nuurdwaast]]<br />(North West) || [[Transvaal]], Kapprowins, Bophuthatswana || [[Mahikeng]] || 104.882 || 3.509.953
|-
| style="text-align:left; background:#a080c0;"|7 || [[Gauteng (Prowins)|Gauteng]] || Transvaal || [[Johannesburg]] || 18.178 || 12.272.263
|-
| style="text-align:left; background:#808040;"|8 || [[Mpumalanga (Prowins)|Mpumalanga]] || Transvaal, [[KwaNdebele]], [[KaNgwane]], Bophuthatswana, [[Lebowa]] || [[Mbombela]] || 76.495 || 4.039.939
|-
| style="text-align:left; background:#608040;"|9 || [[Limpopo (Prowins)|Limpopo]] || Transvaal, [[Venda]], Lebowa, [[Gazankulu]] || [[Polokwane]] || 125.754 || 5.404.868
|}
{{ufsaat}}
==Wiartskap==
Süüdaafrikoo hiart tu't [[Tolunioon faan det Süüdelk Afrikoo]].
== Kwelen ==
<references />
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|South Africa|Süüdafrikoo}}
{{Wikiatlas öömrang|South Africa}}
<!--{{Wikivoyage}}-->
{{DMOZ öömrang|de/Regional/Afrika/S%C3%BCdafrika|Süüdafrikoo}}
{{Lunen uun Afrikoo/öö}}
{{Coordinate |NS=28/37//S |EW=24/20//E |type=country |region=ZA}}
{{SORTIERUNG:Sudafrika}}
[[Kategorie:Süüdafrikoo| ]]
0c6dwqr8j73ftj7j88mbzjv0cs4a2kk
280804
280803
2026-05-18T05:33:00Z
Murma174
19
- nawi
280804
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Infobox Staat öömrang
|NAME ='''Republiek van Suid-Afrika''' (Afrikaans)<br />'''Republic of South Africa''' (Ingelsk)<br />
'''Riphabliki yeSewula Afrika''' (isiNdebele)<br />
'''IRiphabliki yaseMzantsi Afrika''' (isiXhosa)<br />
'''IRiphabliki yaseNingizimu Afrika''' (isiZulu)<br />
'''Rephaboliki ya Afrika-Borwa''' (Nuurd-Sotho)<br />
'''Rephaboliki ya Afrika Borwa''' (Sesotho)<br />
'''Rephaboliki ya Aforika Borwa''' (Setswana)<br />
'''IRiphabhulikhi yeNingizimu Afrika''' (Siswati)<br />
'''Riphabuḽiki ya Afurika Tshipembe''' (Tshivenda)<br />
'''Riphabliki ra Afrika Dzonga''' (Xitsonga)<br /><br>
'''<big>Republiik faan Süüdafrikoo</big>'''
|BILD-FLAGGE = Flag of South Africa.svg
|BILD-FLAGGE-RAHMEN = ja
|ARTIKEL-FLAGGE = Flag faan Süüdafrikoo
|BILD-WAPPEN = Coat_of_arms_of_South_Africa.png
|BILD-WAPPEN-BREITE = 125px
|ARTIKEL-WAPPEN = Woopen faan Süüdafrikoo
|WAHLSPRUCH = ''{{lang|khi|ǃke e: ǀxarra ǁke}}''<br /><small>([[Khoisan-spriaken|{{lang|khi|ǀXam}}]] för ''Flook fulken feriand'')</small>
|AMTSSPRACHE = [[Afrikaans]], [[Ingelsk]], [[Süüd-Ndebele]], [[isiXhosa]], [[isiZulu]], [[Nuurd-Sotho]], [[Sesotho]], [[Setswana]], [[Siswati]], [[Tshivenda]], [[Xitsonga]]
|HAUPTSTADT = Eksekutiif: [[Pretoria]]<br /> Legislatiif: [[Kapstadt]]<br /> Judikatiif: [[Bloemfontein]]
|REGIERUNGSSITZ = [[Pretoria]]
|STAATSFORM = Bundesstoot
|REGIERUNGSSYSTEM = Parlamentaarisk
|STAATSOBERHAUPT = President [[Cyril Ramaphosa]]
|REGIERUNGSCHEF =
|FLÄCHE = 1.219.912
|EINWOHNER = 51.770.560 (2011)<ref>[http://allafrica.com/stories/201210300770.html Fulkstäälang Oktuuber 2011] (ingelsk), ufrepen di 4. Nofember 2012.</ref>
|BEV-DICHTE = 41
|BIP = 2011<ref>[http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2012/01/weodata/index.aspx World Economic Outlook Database, April 2012] faan a [[IWF]]</ref>
* $ 408,0 Mrd. <small>(29.)</small>
* $ 555,1 Mrd. <small>(25.)</small>
* $ 8.066 <small>(71.)</small>
* $ 10.973 <small>(79.)</small>
|BIP-ERWEITERT = * Totaal (nominaal)
* Totaal ([[Kaufkraftparität|KKP]])
* BIP/Iinw. (nominaal)
* BIP/Iinw. (KKP)
|HDI = {{Gestiegen}} 0,619 <small>(123.)</small><ref>[http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2011_EN_Summary.pdf 2011 Human development Report]</ref>
|WÄHRUNG = [[Süüdafrikaans Rand|Rand]]
|UNABHÄNGIGKEIT = 31. Mei 1910
|REPUBLIK = 31. Mai 1961
|NATIONALHYMNE = ''[[National Anthem of South Africa]]''<ref>[http://www.anc.org.za/misc/nkosi.html Nkosi Sikelel’ iAfrika]</ref><br />[[Datei:South African national anthem.oga|40px|zentriert|noicon]]
|ZEITZONE = [[Koordinierte Weltzeit|UTC]][[UTC+2|+2]]
|KFZ-KENNZEICHEN = ZA
|INTERNET-TLD = [[.za]]
|TELEFON-VORWAHL = +27
|BILD-LAGE = South Africa on the globe (Africa centered).svg
|BILD-LAGE-IMAGEMAP = AfrikaGlobus1
}}
<br>
At '''Republiik faan Süüdafrikoo''' as en lun trinjam a süüdspas faan [[Afrikoo]]. Uun't süüden an süüduasten leit a [[Indisk Oosean]] an uun't waasten a [[Atlantik]]. Uun't nuurden lei [[Namiibia]], [[Botswana]] an [[Simbabwe]], uun't nuurduasten [[Mosambik]] an uun't uasten [[Eswatini]]. An maden uun leit at könangrik [[Lesotho]].
==Geografii==
Di süüdermiast ponkt uun Afrikoo, [[Kap Agulhas]], leit uun a süüd faan Süüdafrikoo.
{{Positionskarte+ | Südafrika | maptype=relief | width=450 | float=left | caption= | places=
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-25.725556 | long=28.243889 | region=ZA | label='''[[Pretoria]]'''}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=9 | lat=-26.2 | long=28.066667 | region=ZA | label=<small>[[Johannesburg]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=8 | lat=-33.922667 | long=18.416689 | region=ZA | label=<small>[[Kapstadt]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=4 | lat=-29.85 | long=31.016667 | region=ZA | label=<small>[[Durban (Stääd)|Durban]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.45 | long=21.25 | region=ZA | label=<small>[[Upington]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.741944 | long=24.771944 | region=ZA | label=<small>[[Kimberley (Steed uun Süüdaafrika)|Kimberley]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=8 | lat=-29.119778 | long=26.224836 | region=ZA | label=<small>[[Bloemfontein]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-30.65 | long=24.016667 | region=ZA | label=<small>[[De Aar]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-34.181944 | long=22.133889 | region=ZA | label=<small>[[Mossel Bay]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=3 | lat=-33.960783 | long=25.602039 | region=ZA | label=<small>[[Port Elizabeth|Port Elizabeth]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=3 | lat=-33.014567 | long=27.903608 | region=ZA | label=<small>[[East London]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=9 | lat=-31.566667 | long=28.766667 | region=ZA | label=<small>[[Mthatha]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-28.8 | long=32.1 | region=ZA | label=<small>[[Richards Bay|Richards<br />Bay]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-23.899722 | long=29.449722 | region=ZA | label=<small>[[Polokwane]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=6 | lat=-22.338056 | long=30.041667 | region=ZA | label=<small>[[Musina]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | position=12 | lat=-28.55 | long=29.783333 | region=ZA | label=<small>[[Ladysmith (Südafrika)|Ladysmith]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Südafrika | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | position=3 | lat=-29.2 | long=29.35 | region=ZA | label=<small>[[Mafadi]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=10 | X=16 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Namiibia]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=45 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Botsuana]]}}
{{Positionskarte~ | Y=56 | X=70 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=[[Lesotho]]}}
{{Positionskarte~ | Y=32 | X=89 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Eswatini|Eswatini]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=10 | X=94 | position=bottom | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Mosambik|Mosam-<br />bik]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=4 | X=83 | position=top | label_style=bold/uppercase|label_color=#646464 | label=<small>[[Simbabwe]]</small>}}
}}
<div style="clear:left;" /div>
===Kliima===
Det kliima skeelt fiks. Uun't nuurdwaasten as't böös drüg, efter uasten tu komt muar rin an at rinjt steedenwiis auer a miaten.
<gallery>
Klimadiagramm Pretoria.png|Kliimadiagram faan [[Pretoria]]
Klimadiagramm Kapstadt.png|Kliimadiagram faan [[Kapstadt]]
Klimadiagramm Upington.png|Kliimadiagram faan [[Upington]]
</gallery>
== Spriaken ==
[[Datei:South Africa dominant language map.svg|thumb|left|Spriaken uun Süüdafrikoo.{{Farblegende|#8dd3c7|[[Afrikaans]]}}
{{Farblegende|#ffffb3|[[Ingelsk]]}}
{{Farblegende|#bebada|[[Süüd-Ndebele]]}}
{{Farblegende|#fb8072|[[isiXhosa]]}}
{{Farblegende|#80b1d3|[[isiZulu]]}}
{{Farblegende|#fdb462|[[Nuurd-Sotho]]}}
{{Farblegende|#b3de69|[[Sesotho]]}}
{{Farblegende|#fccde5|[[Setswana]]}}
{{Farblegende|#bc80bd|[[Swaasi (spriik)|Swaasi]]}}
{{Farblegende|#ccebc5|[[Tshivenda]]}}
{{Farblegende|#ffed6f|[[Tsonga (Spriik)|Tsonga]]}}
{{Farblegende|#d0d0d0|Ünlik spriaken}}]]
<br>
Sant at [[apartheid]] tu aanj ging, jaft at elwen amtelk spriaken:
* [[Ingelsk]]
* [[Afrikaans]]
* [[isiZulu]]
* [[Siswati]]
* [[Süüd-Ndebele]]
* [[Sesotho]]
* [[Nuurd-Sotho|Sepedi]]
* [[Xitsonga]]
* [[Setswana]]
* [[Tshivenda]] an
* [[isiXhosa]].
Efter [[Boliiwien]], [[Indien]] an [[Simbabwe]] as Süüdafrikoo det lun mä a sjuardmiast amtsspriaken.
<div style="clear:left;" /div>
== Prowinsen ==
[[Datei:South Africa Districts April 2006.png|thumb|250px|Distrikten an prowinsen uun Süüdafrikoo]]
[[Datei:Old SouthAfrican Provinces.png|thumb|250px|Ual prowinsen 1910-1994:<br>(1) [[Kapprowins]]<br>(2) [[Oranje-Freistoot]]<br>(3) [[Natal]]<br>(4) [[Transvaal]]]]
{| class="wikitable sortable"
|-
! Nr.
! Prowins
! Ual homelands an prowinsen
! Hoodstääd
! Grate (km²)
! Iinwenern (2011)
|-
| style="text-align:left; background:#e0e080;"|1 || [[Waastkap (Prowins)|Waastkap]]<br />(Western Cape) || [[Kapprowins]] || [[Kapstadt]] || 129.462 || 5.822.734
|-
| style="text-align:left; background:#e0a0c0;"|2 || [[Nuurdkap (Prowins)|Nuurdkap]]<br />(Northern Cape) || Kapprowins || [[Kimberley (Steed uun Süüdaafrika)|Kimberley]] || 372.889 || 1.145.861
|-
| style="text-align:left; background:#e0e040;"|3 || [[Uastkap (Prowins)|Uastkap]]<br />(Eastern Cape) || Kapprowins, [[Transkei]], [[Ciskei]] || [[Bhisho]] || 168.966 || 6.562.053
|-
| style="text-align:left; background:#e04080;"|4 || [[KwaZulu-Natal]] || [[Natal (Provinz)|Natal]], [[KwaZulu]], Transkei || [[Pietermaritzburg]] || 94.361 || 10.267.300
|-
| style="text-align:left; background:#80c080;"|5 || [[Freistoot (Prowins)|Freistoot]]<br />(Free State) || [[Oranje-Freistoot]], [[Bophuthatswana]], [[QwaQwa]] || [[Bloemfontein]] || 129.825 || 2.745.590
|-
| style="text-align:left; background:#40c0c0;"|6 || [[Nuurdwaast (Süüdafrikoo)|Nuurdwaast]]<br />(North West) || [[Transvaal]], Kapprowins, Bophuthatswana || [[Mahikeng]] || 104.882 || 3.509.953
|-
| style="text-align:left; background:#a080c0;"|7 || [[Gauteng (Prowins)|Gauteng]] || Transvaal || [[Johannesburg]] || 18.178 || 12.272.263
|-
| style="text-align:left; background:#808040;"|8 || [[Mpumalanga (Prowins)|Mpumalanga]] || Transvaal, [[KwaNdebele]], [[KaNgwane]], Bophuthatswana, [[Lebowa]] || [[Mbombela]] || 76.495 || 4.039.939
|-
| style="text-align:left; background:#608040;"|9 || [[Limpopo (Prowins)|Limpopo]] || Transvaal, [[Venda]], Lebowa, [[Gazankulu]] || [[Polokwane]] || 125.754 || 5.404.868
|}
{{ufsaat}}
==Wiartskap==
Süüdaafrikoo hiart tu't [[Tolunioon faan det Süüdelk Afrikoo]].
== Kwelen ==
<references />
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|South Africa|Süüdafrikoo}}
{{Wikiatlas öömrang|South Africa}}
<!--{{Wikivoyage}}-->
{{DMOZ öömrang|de/Regional/Afrika/S%C3%BCdafrika|Süüdafrikoo}}
{{Lunen uun Afrikoo/öö}}
{{Coordinate |NS=28/37//S |EW=24/20//E |type=country |region=ZA}}
{{SORTIERUNG:Sudafrika}}
[[Kategorie:Süüdafrikoo| ]]
oosjhu06pernj1tfmum67bmzgyhdzif
Nuurdafrikoo
0
14356
280795
233594
2026-05-17T22:46:46Z
Murma174
19
HC: Nei sortiarkai [[Kategorie:Afrikoo]]: " "
280795
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:LocationNorthernAfrica.png|thumb|Nuurdafrikoo]]
[[Datei:AT0713 map.png|thumb|''[[Sahel]]'']]
[[Datei:Saharan topographic elements map.png|thumb|Loonskapen uun a ''[[Sahara]]'']]
'''Nuurdafrikoo''' as di nuurdelk dial faan [[Afrikoo]]. Hi lingt faan't [[Madlunsia]] uun't nuurden auer a [[Sahara]] bit tu a [[Sahel]] uun't süüden.
Miast woort onerskääst tesken at ''egentelk'' Nuurdafrikoo (üüb a koord: jonkgreen) an at ''widjerfaadet'' Nuurdafrikoo (üüb a koord: laachtgreen).
== Lunen ==
* Eegentelk Nuurdafrikoo
*:: ''Maghreb''
*: [[Marokko]]
*: [[Waastsahara]]
*: [[Algeerien]]
*: [[Tuneesien]]
*:: Uastelk Nuurdafrikoo
*: [[Libyen]]
*: [[Egypten]]
*: [[Sudaan]]
* Widjerfaadet Nuurdafrikoo, [[Sahel]]regiuun
*: [[Mauretaanien]]
*: [[Niiger]]
*: [[Maali]]
*: [[Tschad]]
*: [[Etioopien]]
*: [[Eritrea]]
*: [[Süüdsudaan]]
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|North Africa|Nuurdafrikoo}}
{{wikivoyage öömrang|Nordafrika|Nuurdafrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo| ]]
f4gheogqx1zxema101gdj4r61vp2hn8
280799
280795
2026-05-18T05:26:33Z
Murma174
19
280799
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
<br>
[[File:Regions of the African Union.svg|thumb|200px|left|Regiuunen faan't [[Afrikoonsk Union]].
{{legend|#66c2a5|Nuurd}}{{legend|#fc8d62|Waast}}
{{legend|#8da0cb|Süüd}}{{legend|#a6d854|Uast}}
{{legend|#e78ac3|Maden}}]]
<br>
[[Datei:LocationNorthernAfrica.png|thumb|Nuurdafrikoo]]
[[Datei:Saharan topographic elements map.png|thumb|Loonskapen uun a ''[[Sahara]]'']]
[[Datei:AT0713 map.png|thumb|''[[Sahel]]'']]
<br>
'''Nuurdafrikoo''' as di nuurdelk dial faan [[Afrikoo]]. Hi lingt faan't [[Madlunsia]] uun't nuurden auer a [[Sahara]] bit tu a [[Sahel]] uun't süüden.
Miast woort onerskääst tesken at ''egentelk'' Nuurdafrikoo (üüb a koord: jonkgreen) an at ''widjerfaadet'' Nuurdafrikoo (üüb a koord: laachtgreen).
== Lunen ==
{{Türner|2|
* Eegentelk Nuurdafrikoo
*:: ''Maghreb''
*: [[Marokko]]
*: [[Waastsahara]]
*: [[Algeerien]]
*: [[Tuneesien]]
*:: Uastelk Nuurdafrikoo
*: [[Libyen]]
*: [[Egypten]]
*: [[Sudaan]]
* Widjerfaadet Nuurdafrikoo, [[Sahel]]regiuun
*: [[Mauretaanien]]
*: [[Niiger]]
*: [[Maali]]
*: [[Tschad]]
*: [[Etioopien]]
*: [[Eritrea]]
*: [[Süüdsudaan]]
}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|North Africa|Nuurdafrikoo}}
{{wikivoyage öömrang|Nordafrika|Nuurdafrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo| ]]
jjgn06jc260ci9av3z6yvk56wl19v71
Maali
0
16891
280786
280762
2026-05-17T15:03:29Z
Murma174
19
/* Indialing faan Ferwalting */
280786
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun öler spriikwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[???|Öömrang]]
[[Maali|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[Mååli|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Fering}}
[[Datei:Flag of Mali.svg|thumb|Flag faan '''Maali''']]
[[Datei:Mali on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Maali''' uun Aafrika]]
<br>
'''Maali''' [ˈmaːli], amtelk '''Republiik faan Maali''' (üüb [[Fraansöösk]]: ''Mali'' [maˈli] ({{audio|Fr-Mali.ogg|harke tu|lang=fr}}) an ''République du Mali'') as en banenstoot uun a waast faan [[Aafrika]]. Uun a nuurdwaast leit [[Mauretaanien]], uun a nuurduast [[Algeerien]], uun a süüduast lei [[Niiger]] an [[Burkiina Faaso]] an uun a süüdwaast at [[Elfenbianküst]], [[Guinea]] an [[Seenegal]]. At lun hee 19.553.397 lidj (2020)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Bamako]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Mali | width=331 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Maali''' | places=
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=12/39// | long=08/00//W | region=ML | label='''[[Bamako]]'''}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=11/19// | long=05/40//W | region=ML | label=<small>[[Sikasso (Steed)|Sikasso]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=12/52// | long=07/34//W | region=ML | label=<small>[[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/27// | long=11/26//W | region=ML | label=<small>[[Kayes (Steed)|Kayes]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=13/27// | long=06/16//W | region=ML | label=<small>[[Ségou (Steed)|Ségou]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/30// | long=04/12//W | region=ML | label=<small>[[Mopti (Steed)|Mopti]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=16/46// | long=03/00//W | region=ML | label=<small>[[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=18/26// | long=01/25//E | region=ML | label=<small>[[Kidal (Steed)|Kidal]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=16/16// | long=00/03//W | region=ML | label=<small>[[Gao (Steed)|Gao]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=15/55//N | long=02/24//E | region=ML | label=<small>[[Ménaka (Steed)|Ménaka]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=22/40//N | long=03/59//W | region=ML | label=<small>[[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=10 | lat=19/07// | long=01/45//E | region=ML | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Adrar des Ifoghas]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=30 | X=15 | position=6 | label=[[Mauretanien|<span style="color:#646464">'''MAURETAANIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=80 | position=6 | label=[[Algerien|<span style="color:#646464">'''ALGEERIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=90 | position=6 | label=[[Niger|<span style="color:#646464">'''NIIGER'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=78 | X=63 | position=6 | label=[[Burkina Faso|<span style="color:#646464">'''BURKIINA FAASO'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=90 | X=10 | position=6 | label=[[Guinea|<span style="color:#646464">'''GUINEA'''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Maali as en banenstoot uun [[Waastaafrika]]. At wüüst [[Sahara]] bedobet tau traaden faan’t lun.<br>
At lun dialt grensen mä sööwen lunen. Det lingst grens (2237 km) wurt mä [[Mauretaanien]] an det kurtst (419 km) mä Seenegal diald. Det dialt uk en 1376 km lung grens mä [[Algeerien]], en 1000 km lung mä [[Burkiina Faaso]], en 858 km lung mä [[Guinea]], en 821 km lung mä [[Niiger]] an en 532 km lung mä't [[Elfenbianküst]].
===Struumer===
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't lun. Det as de bedüüdendst struum faan [[Waastaafrika]]. Hi leept Maali üüb at lengde faan amanbi 1700 km troch. A struum leept ütj [[Guineea]] an komt uun de süüdwaasten snipel faan’t lun iin uun’t teritoorium faan Maali. Hi bildet efter [[Ségou]] en grat banendelta. Bi [[Mopti]] namt de struum san gratst bistruum [[Bani]] ap, am ham kurt diarüüb iin uun tau iarmer, a [[Bara Issa]] an a [[Issa Ber]], tu tudialen. Heer as en amanbi 100.000 km² uunspääld flaak lun, wat faan föl flaak, juarstidjelk seen bedobet as. Kurt föör [[Diré]] ferianigen jo dön tau iarmer. Bi [[Timbuktu]] want a struum ham am efter uasten an bi [[Bourem]] am efter süüduasten.
===Steeden===
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
{| class="wikitable"
|+
|-
! # !! Steed !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/cities/ ''Mali: Cities and Localities'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Bamako]] || 1.810.366
|-
| 2 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]] || 226.618
|-
| 3 || [[Koutiala (Steed)|Koutiala]] || 141.444
|-
| 4 || [[Ségou (Steed)|Ségou]] || 133.501
|-
| 5 || [[Kayes (Steed)|Kayes]] || 126.319
|-
| 6 || [[Mopti (Steed)|Mopti]] || 120.786
|-
| 7 || [[Kalabancoro (Steed)|Kalabancoro]] || 96.173
|-
| 8 || [[Gao (Steed)|Gao]] || 86.353
|-
| 9 || [[Kati (Steed)|Kati]] || 84.500
|-
| 10 || [[San (Steed)|San]] || 66.967
|}
===Indialing faan Ferwalting===
Maali hed bit 2023 tjiin regiuunen an de hoodsteeddistrikt Bamako.
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun !! data-sort-type="number"|Grate (km²) !! data-sort-type="number"|Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/Mali-Cities.html ''Mali: Regions'', citypopulation.de]</ref> !! Hoodsteed !! Koord
|-
| [[Bamako]] ||style="text-align:right"| 245 ||style="text-align:right"| 1.810.366 || [[Bamako]] || rowspan=11 | [[Datei:Regions_of_Mali_2016.png|300px]]
|-
| [[Gao (Regiuun)|Gao]]<sup>(*)</sup> ||style="text-align:right"| 170.572 ||style="text-align:right"| 542.304 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| [[Kayes (Regiuun)|Kayes]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 197.760 ||style="text-align:right"| 1.993.615 || [[Kayes (Steed)|Kayes]]
|-
| [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] ||style="text-align:right"| 151.450 ||style="text-align:right"| 67.739 || [[Kidal (Steed)|Kidal]]
|-
| [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 89.833 ||style="text-align:right"| 2.422.108 || [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]
|-
| [[Mopti (Regiuun)|Mopti]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 88.752 ||style="text-align:right"| 2.036.209 || [[Mopti (Steed)|Mopti]]
|-
| [[Ségou (Regiuun)|Ségou]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 64.947 ||style="text-align:right"| 2.338.349 || [[Ségou (Steed)|Ségou]]
|-
| [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 70.280 ||style="text-align:right"| 2.643.179 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]]
|-
| [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]<sup>(**)</sup> ||style="text-align:right"| 408.977 ||style="text-align:right"| 674.793 || [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]
|-
| [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] ||style="text-align:right"| 323.326 ||style="text-align:right"| 170.861 || [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]
|-
| [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] ||style="text-align:right"| 81.040 ||style="text-align:right"| 54.456<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
<sup>(*)</sup> taalen tuup mä Ménaka<br>
<sup>(**)</sup> taalen tuup mä Taoudénit<br>
<sup>(***)</sup> Uun't juar 2023 san njügen nei regiuunen iinracht wurden:<br>
* [[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Bougouni (Regiuun)|Bougouni]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[Dioïla (Regiuun)|Dioïla]] as faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden.
* [[Douentza (Regiuun)|Douentza]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Kita (Regiuun)|Kita]] as faan't regiuun [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ufspleden wurden.
* [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[Nara (Regiuun)|Nara]] as faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden.
* [[Nioro (Regiuun)|Nioro]] as faan't regiuun [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ufspleden wurden.
* [[San (Regiuun)|San]] as faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden.
==Befölkring==
===Spriiken===
Det amtelk spriik as [[Fraansöösk]]. Det [[Bambara (Spriik)|Bambara Spriik]], wat tu't skööl faan [[Mande Spriiken]] hiart, wurd faan amanbi fiiw miljuunen lidj üüs iarst spriik (uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] Regiuunen) an faan en widjer tjiin miljuunen uun det hiale lun üüs naist spriik spreegen. Det [[Maninka]] spriik, wat nai mä det Bambara as, wurd uun a süüd faan dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] an [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] Regiuunen spreegen. Det [[Soninke]] spriik, uk ian faan dön [[Mande Spriiken]], man ei so nai mä det Bambara an Soninke, wurd uun a nuurd faan döndiar regiuunen spreegen. Det [[Fulfulde]] spriik, wat en [[Seenegambisk Spriiken|Seenegambisk Spriik]] as, wurd uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] Regiuunen spreegen.<br>
<br>
Öler spriiken san:
* [[Songhai]], wat bi de [[Niiger Struum]] spreegen wurd;
* [[Tamaschek]], wat uun a nuurd faan’t lun spreegen wurd;
* [[Sénoufo]], wat uun a uast faan det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a süüd faan det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]] spreegen wurd;
* an det skööl faan [[Dogon Spriiken]], wat uun a uast faan det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]] spreegen wurd.
==Histoore==
[[Sundiata Keita]] hää det [[Maali Rik]] uun det [[13. juarhunert]] uun't teritoorium faan Maali faan daaling grünjlaanj, an det düüret triihunert juar. Efter a raggank faan detdiar rik wurd det [[Songhai Rik]] meechtig an düüret ap tu en infaal faan [[Marrokko]] uun det [[16. juarhunert]]. A marokkaanern regiaret uun a nuurd ap tu a aanj faan det [[17. juarhunert]]. Öler riken uun't histoore faan Maali wiar det [[Bambara Rik]], det [[Kaarta Rik]], det [[Kénédougou Köningrik]], det [[Toucouleur Rik]] an det [[Wassoulou Rik]].
===Üüs kolonii===
[[Datei:AOFMap1936.jpg|thumb|Koord faan Fraansöösk Waast-Aafrika (1936)]]
Uun dön [[1880]] juar begand [[Frankrik]] Maali oner hör kontrole tu bringen. [[1893]] wurd det at [[kolonii]] faan [[Fraansöösk-Sudaan]] (''Soudan-Français''), diar tau juar leeder dial faan det [[Fraansöösk Waast-Aafrika]] Föderatschuun wurd. [[Louis Albert Grodet]] wiar de iarst guwernöör. Fraansöösk Sudaan wurd 1958 en republiik uun det [[Fraansöösk Komuniteet]] an wiar twesken 1959 an 1960 tup mä [[Seenegal]] dial faan det [[Maali Föderatschuun]].
===Suwereniteet===
At lun wurd 22. September [[1960]] üüs det Republiik faan Maali suwereen. [[Modibo Keïta]] wiar de iarst stootsföörmaan an president faan [[1960]] ap tu [[1968]]. Öler stootsboowenhööd wiar [[Moussa Traoré]] ([[1968]]-[[1991]]), Amadou Toumani Touré ([[1991]]-[[1992]], [[2002]]-[[2012]]), [[Alpha Oumar Konaré]] ([[1992]]-[[2002]]), [[Amadou Sanogo]] ([[2012]]), [[Dioncounda Traoré]] ([[2012]]-[[2013]]).
At jaft sant suwereniteet fjauer putschen ([[1968]], [[1991]], [[2012]] an [[2020]]). At jaft uk sant [[2012]] för't miast uun a nuurd faan't lun en bürgerkrich.
== Politiik ==
Maali as en republiik. A president faan't lun faan 2013 tu 2020 wiar [[Ibrahim Boubacar Keïta]], diar efter en putsch (18. August 2020) turagtreed.
=== Bütjenpolitiik ===
Maali as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 28. September [[1960]].
==Wiartskap==
At weering faan't lun as de waastaafrikoons [[CFA-Franc]], wat faan det [[Waastaafrikoons Sentraalbeenk]] ütjbroocht wurt.
==Kwelen==
<references/>
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
[[Kategorie:Maali]]
15dxqb9vuiv7aktofo0kdki2dltgrwc
280812
280786
2026-05-18T06:51:55Z
Murma174
19
280812
wikitext
text/x-wiki
{{Navigationsleiste
|TITEL="{{PAGENAME}}" uun öler spriikwiisen
|INHALT=
[[???|Sölring]]
[[???|Öömrang]]
[[Maali|Fering]]
[[???|Halunder]]
[[???|Halifreesk]]
[[Mååli|Mooring]]
[[???|Wiringhiirder]]
[[???|Karhiirder]]
[[???|Gooshiirder]]
}}
{{Fering}}
[[Datei:Flag of Mali.svg|thumb|Flag faan '''Maali''']]
[[Datei:Mali on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Maali''' uun Aafrika]]
<br>
'''Maali''' [ˈmaːli] ,{{mo.}}'''Mååli''', amtelk '''Republiik faan Maali''' (üüb [[Fraansöösk]]: ''Mali'' [maˈli] ({{audio|Fr-Mali.ogg|harke tu|lang=fr}}) an ''République du Mali'') as en banenstoot uun a waast faan [[Aafrika]]. Uun a nuurdwaast leit [[Mauretaanien]], uun a nuurduast [[Algeerien]], uun a süüduast lei [[Niiger]] an [[Burkiina Faaso]] an uun a süüdwaast at [[Elfenbianküst]], [[Guinea]] an [[Seenegal]]. At lun hee 19.553.397 lidj (2020)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Bamako]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Mali | width=331 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Maali''' | places=
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=12/39// | long=08/00//W | region=ML | label='''[[Bamako]]'''}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=11/19// | long=05/40//W | region=ML | label=<small>[[Sikasso (Steed)|Sikasso]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=12/52// | long=07/34//W | region=ML | label=<small>[[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/27// | long=11/26//W | region=ML | label=<small>[[Kayes (Steed)|Kayes]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=13/27// | long=06/16//W | region=ML | label=<small>[[Ségou (Steed)|Ségou]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/30// | long=04/12//W | region=ML | label=<small>[[Mopti (Steed)|Mopti]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=16/46// | long=03/00//W | region=ML | label=<small>[[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=18/26// | long=01/25//E | region=ML | label=<small>[[Kidal (Steed)|Kidal]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=16/16// | long=00/03//W | region=ML | label=<small>[[Gao (Steed)|Gao]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=15/55//N | long=02/24//E | region=ML | label=<small>[[Ménaka (Steed)|Ménaka]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=22/40//N | long=03/59//W | region=ML | label=<small>[[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=10 | lat=19/07// | long=01/45//E | region=ML | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Adrar des Ifoghas]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=30 | X=15 | position=6 | label=[[Mauretanien|<span style="color:#646464">'''MAURETAANIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=80 | position=6 | label=[[Algerien|<span style="color:#646464">'''ALGEERIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=90 | position=6 | label=[[Niger|<span style="color:#646464">'''NIIGER'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=78 | X=63 | position=6 | label=[[Burkina Faso|<span style="color:#646464">'''BURKIINA FAASO'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=90 | X=10 | position=6 | label=[[Guinea|<span style="color:#646464">'''GUINEA'''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Maali as en banenstoot uun [[Waastaafrika]]. At wüüst [[Sahara]] bedobet tau traaden faan’t lun.<br>
At lun dialt grensen mä sööwen lunen. Det lingst grens (2237 km) wurt mä [[Mauretaanien]] an det kurtst (419 km) mä Seenegal diald. Det dialt uk en 1376 km lung grens mä [[Algeerien]], en 1000 km lung mä [[Burkiina Faaso]], en 858 km lung mä [[Guinea]], en 821 km lung mä [[Niiger]] an en 532 km lung mä't [[Elfenbianküst]].
===Struumer===
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't lun. Det as de bedüüdendst struum faan [[Waastaafrika]]. Hi leept Maali üüb at lengde faan amanbi 1700 km troch. A struum leept ütj [[Guineea]] an komt uun de süüdwaasten snipel faan’t lun iin uun’t teritoorium faan Maali. Hi bildet efter [[Ségou]] en grat banendelta. Bi [[Mopti]] namt de struum san gratst bistruum [[Bani]] ap, am ham kurt diarüüb iin uun tau iarmer, a [[Bara Issa]] an a [[Issa Ber]], tu tudialen. Heer as en amanbi 100.000 km² uunspääld flaak lun, wat faan föl flaak, juarstidjelk seen bedobet as. Kurt föör [[Diré]] ferianigen jo dön tau iarmer. Bi [[Timbuktu]] want a struum ham am efter uasten an bi [[Bourem]] am efter süüduasten.
===Steeden===
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
{| class="wikitable"
|+
|-
! # !! Steed !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/cities/ ''Mali: Cities and Localities'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Bamako]] || 1.810.366
|-
| 2 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]] || 226.618
|-
| 3 || [[Koutiala (Steed)|Koutiala]] || 141.444
|-
| 4 || [[Ségou (Steed)|Ségou]] || 133.501
|-
| 5 || [[Kayes (Steed)|Kayes]] || 126.319
|-
| 6 || [[Mopti (Steed)|Mopti]] || 120.786
|-
| 7 || [[Kalabancoro (Steed)|Kalabancoro]] || 96.173
|-
| 8 || [[Gao (Steed)|Gao]] || 86.353
|-
| 9 || [[Kati (Steed)|Kati]] || 84.500
|-
| 10 || [[San (Steed)|San]] || 66.967
|}
===Indialing faan Ferwalting===
Maali hed bit 2023 tjiin regiuunen an de hoodsteeddistrikt Bamako.
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun !! data-sort-type="number"|Grate (km²) !! data-sort-type="number"|Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/Mali-Cities.html ''Mali: Regions'', citypopulation.de]</ref> !! Hoodsteed !! Koord
|-
| [[Bamako]] ||style="text-align:right"| 245 ||style="text-align:right"| 1.810.366 || [[Bamako]] || rowspan=11 | [[Datei:Regions_of_Mali_2016.png|300px]]
|-
| [[Gao (Regiuun)|Gao]]<sup>(*)</sup> ||style="text-align:right"| 170.572 ||style="text-align:right"| 542.304 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| [[Kayes (Regiuun)|Kayes]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 197.760 ||style="text-align:right"| 1.993.615 || [[Kayes (Steed)|Kayes]]
|-
| [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] ||style="text-align:right"| 151.450 ||style="text-align:right"| 67.739 || [[Kidal (Steed)|Kidal]]
|-
| [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 89.833 ||style="text-align:right"| 2.422.108 || [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]
|-
| [[Mopti (Regiuun)|Mopti]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 88.752 ||style="text-align:right"| 2.036.209 || [[Mopti (Steed)|Mopti]]
|-
| [[Ségou (Regiuun)|Ségou]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 64.947 ||style="text-align:right"| 2.338.349 || [[Ségou (Steed)|Ségou]]
|-
| [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 70.280 ||style="text-align:right"| 2.643.179 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]]
|-
| [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]<sup>(**)</sup> ||style="text-align:right"| 408.977 ||style="text-align:right"| 674.793 || [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]
|-
| [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] ||style="text-align:right"| 323.326 ||style="text-align:right"| 170.861 || [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]
|-
| [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] ||style="text-align:right"| 81.040 ||style="text-align:right"| 54.456<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
<sup>(*)</sup> taalen tuup mä Ménaka<br>
<sup>(**)</sup> taalen tuup mä Taoudénit<br>
<sup>(***)</sup> Uun't juar 2023 san njügen nei regiuunen iinracht wurden:<br>
* [[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Bougouni (Regiuun)|Bougouni]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[Dioïla (Regiuun)|Dioïla]] as faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden.
* [[Douentza (Regiuun)|Douentza]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Kita (Regiuun)|Kita]] as faan't regiuun [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ufspleden wurden.
* [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[Nara (Regiuun)|Nara]] as faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden.
* [[Nioro (Regiuun)|Nioro]] as faan't regiuun [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ufspleden wurden.
* [[San (Regiuun)|San]] as faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden.
==Befölkring==
===Spriiken===
Det amtelk spriik as [[Fraansöösk]]. Det [[Bambara (Spriik)|Bambara Spriik]], wat tu't skööl faan [[Mande Spriiken]] hiart, wurd faan amanbi fiiw miljuunen lidj üüs iarst spriik (uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] Regiuunen) an faan en widjer tjiin miljuunen uun det hiale lun üüs naist spriik spreegen. Det [[Maninka]] spriik, wat nai mä det Bambara as, wurd uun a süüd faan dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] an [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] Regiuunen spreegen. Det [[Soninke]] spriik, uk ian faan dön [[Mande Spriiken]], man ei so nai mä det Bambara an Soninke, wurd uun a nuurd faan döndiar regiuunen spreegen. Det [[Fulfulde]] spriik, wat en [[Seenegambisk Spriiken|Seenegambisk Spriik]] as, wurd uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] Regiuunen spreegen.<br>
<br>
Öler spriiken san:
* [[Songhai]], wat bi de [[Niiger Struum]] spreegen wurd;
* [[Tamaschek]], wat uun a nuurd faan’t lun spreegen wurd;
* [[Sénoufo]], wat uun a uast faan det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a süüd faan det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]] spreegen wurd;
* an det skööl faan [[Dogon Spriiken]], wat uun a uast faan det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]] spreegen wurd.
==Histoore==
[[Sundiata Keita]] hää det [[Maali Rik]] uun det [[13. juarhunert]] uun't teritoorium faan Maali faan daaling grünjlaanj, an det düüret triihunert juar. Efter a raggank faan detdiar rik wurd det [[Songhai Rik]] meechtig an düüret ap tu en infaal faan [[Marrokko]] uun det [[16. juarhunert]]. A marokkaanern regiaret uun a nuurd ap tu a aanj faan det [[17. juarhunert]]. Öler riken uun't histoore faan Maali wiar det [[Bambara Rik]], det [[Kaarta Rik]], det [[Kénédougou Köningrik]], det [[Toucouleur Rik]] an det [[Wassoulou Rik]].
===Üüs kolonii===
[[Datei:AOFMap1936.jpg|thumb|Koord faan Fraansöösk Waast-Aafrika (1936)]]
Uun dön [[1880]] juar begand [[Frankrik]] Maali oner hör kontrole tu bringen. [[1893]] wurd det at [[kolonii]] faan [[Fraansöösk-Sudaan]] (''Soudan-Français''), diar tau juar leeder dial faan det [[Fraansöösk Waast-Aafrika]] Föderatschuun wurd. [[Louis Albert Grodet]] wiar de iarst guwernöör. Fraansöösk Sudaan wurd 1958 en republiik uun det [[Fraansöösk Komuniteet]] an wiar twesken 1959 an 1960 tup mä [[Seenegal]] dial faan det [[Maali Föderatschuun]].
===Suwereniteet===
At lun wurd 22. September [[1960]] üüs det Republiik faan Maali suwereen. [[Modibo Keïta]] wiar de iarst stootsföörmaan an president faan [[1960]] ap tu [[1968]]. Öler stootsboowenhööd wiar [[Moussa Traoré]] ([[1968]]-[[1991]]), Amadou Toumani Touré ([[1991]]-[[1992]], [[2002]]-[[2012]]), [[Alpha Oumar Konaré]] ([[1992]]-[[2002]]), [[Amadou Sanogo]] ([[2012]]), [[Dioncounda Traoré]] ([[2012]]-[[2013]]).
At jaft sant suwereniteet fjauer putschen ([[1968]], [[1991]], [[2012]] an [[2020]]). At jaft uk sant [[2012]] för't miast uun a nuurd faan't lun en bürgerkrich.
== Politiik ==
Maali as en republiik. A president faan't lun faan 2013 tu 2020 wiar [[Ibrahim Boubacar Keïta]], diar efter en putsch (18. August 2020) turagtreed.
=== Bütjenpolitiik ===
Maali as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 28. September [[1960]].
==Wiartskap==
At weering faan't lun as de waastaafrikoons [[CFA-Franc]], wat faan det [[Waastaafrikoons Sentraalbeenk]] ütjbroocht wurt.
==Kwelen==
<references/>
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
[[Kategorie:Maali]]
br2kylb8fjt47z6gnd7j7can5fkzme8
280813
280812
2026-05-18T06:52:14Z
Murma174
19
- nawi
280813
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Flag of Mali.svg|thumb|Flag faan '''Maali''']]
[[Datei:Mali on the globe (Africa centered).svg|thumb|'''Maali''' uun Aafrika]]
<br>
'''Maali''' [ˈmaːli] ,{{mo.}}'''Mååli''', amtelk '''Republiik faan Maali''' (üüb [[Fraansöösk]]: ''Mali'' [maˈli] ({{audio|Fr-Mali.ogg|harke tu|lang=fr}}) an ''République du Mali'') as en banenstoot uun a waast faan [[Aafrika]]. Uun a nuurdwaast leit [[Mauretaanien]], uun a nuurduast [[Algeerien]], uun a süüduast lei [[Niiger]] an [[Burkiina Faaso]] an uun a süüdwaast at [[Elfenbianküst]], [[Guinea]] an [[Seenegal]]. At lun hee 19.553.397 lidj (2020)<ref>[https://www.citypopulation.de/Mali-Cities.html www.citypopulation.de]</ref>. At hoodsteed as [[Bamako]].
==Geografii==
{{Positionskarte+ | Mali | width=331 | float=right | maptype=relief | caption=Koord faan '''Maali''' | places=
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=12/39// | long=08/00//W | region=ML | label='''[[Bamako]]'''}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=9 | lat=11/19// | long=05/40//W | region=ML | label=<small>[[Sikasso (Steed)|Sikasso]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=12/52// | long=07/34//W | region=ML | label=<small>[[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/27// | long=11/26//W | region=ML | label=<small>[[Kayes (Steed)|Kayes]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=13/27// | long=06/16//W | region=ML | label=<small>[[Ségou (Steed)|Ségou]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=14/30// | long=04/12//W | region=ML | label=<small>[[Mopti (Steed)|Mopti]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=12 | lat=16/46// | long=03/00//W | region=ML | label=<small>[[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=18/26// | long=01/25//E | region=ML | label=<small>[[Kidal (Steed)|Kidal]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=3 | lat=16/16// | long=00/03//W | region=ML | label=<small>[[Gao (Steed)|Gao]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=15/55//N | long=02/24//E | region=ML | label=<small>[[Ménaka (Steed)|Ménaka]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=2 | lat=22/40//N | long=03/59//W | region=ML | label=<small>[[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Mali | position=10 | lat=19/07// | long=01/45//E | region=ML | mark=RedMountain.svg | marksize=12 | label=<small>[[Adrar des Ifoghas]]</small>}}
{{Positionskarte~ | Y=30 | X=15 | position=6 | label=[[Mauretanien|<span style="color:#646464">'''MAURETAANIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=5 | X=80 | position=6 | label=[[Algerien|<span style="color:#646464">'''ALGEERIEN'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=70 | X=90 | position=6 | label=[[Niger|<span style="color:#646464">'''NIIGER'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=78 | X=63 | position=6 | label=[[Burkina Faso|<span style="color:#646464">'''BURKIINA FAASO'''</span>]]}}
{{Positionskarte~ | Y=90 | X=10 | position=6 | label=[[Guinea|<span style="color:#646464">'''GUINEA'''</span>]]}}
}}
===Geograafisk Laag===
Maali as en banenstoot uun [[Waastaafrika]]. At wüüst [[Sahara]] bedobet tau traaden faan’t lun.<br>
At lun dialt grensen mä sööwen lunen. Det lingst grens (2237 km) wurt mä [[Mauretaanien]] an det kurtst (419 km) mä Seenegal diald. Det dialt uk en 1376 km lung grens mä [[Algeerien]], en 1000 km lung mä [[Burkiina Faaso]], en 858 km lung mä [[Guinea]], en 821 km lung mä [[Niiger]] an en 532 km lung mä't [[Elfenbianküst]].
===Struumer===
De [[Niiger Struum]] leept troch a süüd faan't lun. Det as de bedüüdendst struum faan [[Waastaafrika]]. Hi leept Maali üüb at lengde faan amanbi 1700 km troch. A struum leept ütj [[Guineea]] an komt uun de süüdwaasten snipel faan’t lun iin uun’t teritoorium faan Maali. Hi bildet efter [[Ségou]] en grat banendelta. Bi [[Mopti]] namt de struum san gratst bistruum [[Bani]] ap, am ham kurt diarüüb iin uun tau iarmer, a [[Bara Issa]] an a [[Issa Ber]], tu tudialen. Heer as en amanbi 100.000 km² uunspääld flaak lun, wat faan föl flaak, juarstidjelk seen bedobet as. Kurt föör [[Diré]] ferianigen jo dön tau iarmer. Bi [[Timbuktu]] want a struum ham am efter uasten an bi [[Bourem]] am efter süüduasten.
===Steeden===
Dön tjiin gratst steeden uun't lun san:
{| class="wikitable"
|+
|-
! # !! Steed !! Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/en/mali/cities/ ''Mali: Cities and Localities'', citypopulation.de]</ref>
|-
| 1 || [[Bamako]] || 1.810.366
|-
| 2 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]] || 226.618
|-
| 3 || [[Koutiala (Steed)|Koutiala]] || 141.444
|-
| 4 || [[Ségou (Steed)|Ségou]] || 133.501
|-
| 5 || [[Kayes (Steed)|Kayes]] || 126.319
|-
| 6 || [[Mopti (Steed)|Mopti]] || 120.786
|-
| 7 || [[Kalabancoro (Steed)|Kalabancoro]] || 96.173
|-
| 8 || [[Gao (Steed)|Gao]] || 86.353
|-
| 9 || [[Kati (Steed)|Kati]] || 84.500
|-
| 10 || [[San (Steed)|San]] || 66.967
|}
===Indialing faan Ferwalting===
Maali hed bit 2023 tjiin regiuunen an de hoodsteeddistrikt Bamako.
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun !! data-sort-type="number"|Grate (km²) !! data-sort-type="number"|Lidj (2009)<ref>[http://citypopulation.de/Mali-Cities.html ''Mali: Regions'', citypopulation.de]</ref> !! Hoodsteed !! Koord
|-
| [[Bamako]] ||style="text-align:right"| 245 ||style="text-align:right"| 1.810.366 || [[Bamako]] || rowspan=11 | [[Datei:Regions_of_Mali_2016.png|300px]]
|-
| [[Gao (Regiuun)|Gao]]<sup>(*)</sup> ||style="text-align:right"| 170.572 ||style="text-align:right"| 542.304 || [[Gao (Steed)|Gao]]
|-
| [[Kayes (Regiuun)|Kayes]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 197.760 ||style="text-align:right"| 1.993.615 || [[Kayes (Steed)|Kayes]]
|-
| [[Kidal (Regiuun)|Kidal]] ||style="text-align:right"| 151.450 ||style="text-align:right"| 67.739 || [[Kidal (Steed)|Kidal]]
|-
| [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 89.833 ||style="text-align:right"| 2.422.108 || [[Koulikoro (Steed)|Koulikoro]]
|-
| [[Mopti (Regiuun)|Mopti]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 88.752 ||style="text-align:right"| 2.036.209 || [[Mopti (Steed)|Mopti]]
|-
| [[Ségou (Regiuun)|Ségou]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 64.947 ||style="text-align:right"| 2.338.349 || [[Ségou (Steed)|Ségou]]
|-
| [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]]<sup>(***)</sup> ||style="text-align:right"| 70.280 ||style="text-align:right"| 2.643.179 || [[Sikasso (Steed)|Sikasso]]
|-
| [[Timbuktu (Regiuun)|Timbuktu]]<sup>(**)</sup> ||style="text-align:right"| 408.977 ||style="text-align:right"| 674.793 || [[Timbuktu (Steed)|Timbuktu]]
|-
| [[Taoudénit (Regiuun)|Taoudénit]] ||style="text-align:right"| 323.326 ||style="text-align:right"| 170.861 || [[Taoudénit (Steed)|Taoudénit]]
|-
| [[Ménaka (Regiuun)|Ménaka]] ||style="text-align:right"| 81.040 ||style="text-align:right"| 54.456<ref>[http://citypopulation.de/php/mali-admin.php ''Mali: Administrative Division'', citypopulation.de]</ref> || [[Ménaka (Steed)|Ménaka]]
|}
<sup>(*)</sup> taalen tuup mä Ménaka<br>
<sup>(**)</sup> taalen tuup mä Taoudénit<br>
<sup>(***)</sup> Uun't juar 2023 san njügen nei regiuunen iinracht wurden:<br>
* [[Bandiagara (Regiuun)|Bandiagara]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Bougouni (Regiuun)|Bougouni]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[Dioïla (Regiuun)|Dioïla]] as faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden.
* [[Douentza (Regiuun)|Douentza]] as faan't regiuun [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] ufspleden wurden.
* [[Kita (Regiuun)|Kita]] as faan't regiuun [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ufspleden wurden.
* [[Koutiala (Regiuun)|Koutiala]] as faan't regiuun [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] ufspleden wurden.
* [[Nara (Regiuun)|Nara]] as faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden.
* [[Nioro (Regiuun)|Nioro]] as faan't regiuun [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ufspleden wurden.
* [[San (Regiuun)|San]] as faan't regiuun [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] ufspleden wurden.
==Befölkring==
===Spriiken===
Det amtelk spriik as [[Fraansöösk]]. Det [[Bambara (Spriik)|Bambara Spriik]], wat tu't skööl faan [[Mande Spriiken]] hiart, wurd faan amanbi fiiw miljuunen lidj üüs iarst spriik (uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso]] Regiuunen) an faan en widjer tjiin miljuunen uun det hiale lun üüs naist spriik spreegen. Det [[Maninka]] spriik, wat nai mä det Bambara as, wurd uun a süüd faan dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] an [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] Regiuunen spreegen. Det [[Soninke]] spriik, uk ian faan dön [[Mande Spriiken]], man ei so nai mä det Bambara an Soninke, wurd uun a nuurd faan döndiar regiuunen spreegen. Det [[Fulfulde]] spriik, wat en [[Seenegambisk Spriiken|Seenegambisk Spriik]] as, wurd uun dön [[Kayes (Regiuun)|Kayes]], [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]], [[Ségou (Regiuun)|Ségou]] an [[Mopti (Regiuun)|Mopti]] Regiuunen spreegen.<br>
<br>
Öler spriiken san:
* [[Songhai]], wat bi de [[Niiger Struum]] spreegen wurd;
* [[Tamaschek]], wat uun a nuurd faan’t lun spreegen wurd;
* [[Sénoufo]], wat uun a uast faan det [[Sikasso (Regiuun)|Sikasso Regiuun]] an uun a süüd faan det [[Ségou (Regiuun)|Ségou Regiuun]] spreegen wurd;
* an det skööl faan [[Dogon Spriiken]], wat uun a uast faan det [[Mopti (Regiuun)|Mopti Regiuun]] spreegen wurd.
==Histoore==
[[Sundiata Keita]] hää det [[Maali Rik]] uun det [[13. juarhunert]] uun't teritoorium faan Maali faan daaling grünjlaanj, an det düüret triihunert juar. Efter a raggank faan detdiar rik wurd det [[Songhai Rik]] meechtig an düüret ap tu en infaal faan [[Marrokko]] uun det [[16. juarhunert]]. A marokkaanern regiaret uun a nuurd ap tu a aanj faan det [[17. juarhunert]]. Öler riken uun't histoore faan Maali wiar det [[Bambara Rik]], det [[Kaarta Rik]], det [[Kénédougou Köningrik]], det [[Toucouleur Rik]] an det [[Wassoulou Rik]].
===Üüs kolonii===
[[Datei:AOFMap1936.jpg|thumb|Koord faan Fraansöösk Waast-Aafrika (1936)]]
Uun dön [[1880]] juar begand [[Frankrik]] Maali oner hör kontrole tu bringen. [[1893]] wurd det at [[kolonii]] faan [[Fraansöösk-Sudaan]] (''Soudan-Français''), diar tau juar leeder dial faan det [[Fraansöösk Waast-Aafrika]] Föderatschuun wurd. [[Louis Albert Grodet]] wiar de iarst guwernöör. Fraansöösk Sudaan wurd 1958 en republiik uun det [[Fraansöösk Komuniteet]] an wiar twesken 1959 an 1960 tup mä [[Seenegal]] dial faan det [[Maali Föderatschuun]].
===Suwereniteet===
At lun wurd 22. September [[1960]] üüs det Republiik faan Maali suwereen. [[Modibo Keïta]] wiar de iarst stootsföörmaan an president faan [[1960]] ap tu [[1968]]. Öler stootsboowenhööd wiar [[Moussa Traoré]] ([[1968]]-[[1991]]), Amadou Toumani Touré ([[1991]]-[[1992]], [[2002]]-[[2012]]), [[Alpha Oumar Konaré]] ([[1992]]-[[2002]]), [[Amadou Sanogo]] ([[2012]]), [[Dioncounda Traoré]] ([[2012]]-[[2013]]).
At jaft sant suwereniteet fjauer putschen ([[1968]], [[1991]], [[2012]] an [[2020]]). At jaft uk sant [[2012]] för't miast uun a nuurd faan't lun en bürgerkrich.
== Politiik ==
Maali as en republiik. A president faan't lun faan 2013 tu 2020 wiar [[Ibrahim Boubacar Keïta]], diar efter en putsch (18. August 2020) turagtreed.
=== Bütjenpolitiik ===
Maali as lasmoot faan dön [[Feriand Natschuunen]] sant 28. September [[1960]].
==Wiartskap==
At weering faan't lun as de waastaafrikoons [[CFA-Franc]], wat faan det [[Waastaafrikoons Sentraalbeenk]] ütjbroocht wurt.
==Kwelen==
<references/>
{{Lunen uun Aafrika/fe}}
[[Kategorie:Maali]]
kh9p7uymejqbvhd3jbwdig7c29akr84
Madelafrikoo
0
19397
280794
257859
2026-05-17T22:46:06Z
Murma174
19
HC: Nei sortiarkai [[Kategorie:Afrikoo]]: " "
280794
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:Africa-countries-central.svg|right|Madelafrikoo]]
'''Madelafrikoo''' as en ütjdruk för a lunen uun't süüden faan a [[Sahara]] an waasten faan a [[Grat Afrikoonsk Gruug]]. Diar as oober ei gans iandüüdag, hük lunen diar tu hiar an hük lunen ei.
Miast wurd tu Madelafrikoo reegent (jonkgreen):
{| border="0"
|----- valign="top"
| width="50%" |
*{{CAF}}
*{{COG}}
*{{COD}}
*{{GNQ}}
| width="50%" |
*{{GAB}}
*{{CMR}}
*{{TCD}}
*{{STP}}
|}
Jodiar lunen kön diar uk tu reegent wurd (laachtgreen):
{| border="0"
|----- valign="top"
| width="50%" |
*{{AGO}}
*{{BDI}}
*{{RWA}}
| width="50%" |
*{{ZMB}}
*({{MWI}})
|}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Central Africa|Madelafrikoo}}
{{wikivoyage öömrang|Zentralafrika|Madelafrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo| ]]
c44rcropfo48ni6kkrtgdccb4n9g14o
280798
280794
2026-05-18T05:23:33Z
Murma174
19
280798
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:Africa-countries-central.svg|right|Madelafrikoo]]
<br>
[[File:Regions of the African Union.svg|thumb|200px|left|Regiuunen faan't [[Afrikoonsk Union]].
{{legend|#66c2a5|Nuurd}}{{legend|#fc8d62|Waast}}
{{legend|#8da0cb|Süüd}}{{legend|#a6d854|Uast}}
{{legend|#e78ac3|Maden}}]]
<br>
'''Madelafrikoo''' as en ütjdruk för a lunen uun't süüden faan a [[Sahara]] an waasten faan a [[Grat Afrikoonsk Gruug]]. Diar as oober ei gans iandüüdag, hük lunen diar tu hiar an hük lunen ei.
<br>
Miast wurd tu Madelafrikoo reegent (jonkgreen):
{| border="0"
|----- valign="top"
| width="50%" |
*{{CAF}}
*{{COG}}
*{{COD}}
*{{GNQ}}
| width="50%" |
*{{GAB}}
*{{CMR}}
*{{TCD}}
*{{STP}}
|}
Jodiar lunen kön diar uk tu reegent wurd (laachtgreen):
{| border="0"
|----- valign="top"
| width="50%" |
*{{AGO}}
*{{BDI}}
*{{RWA}}
| width="50%" |
*{{ZMB}}
*({{MWI}})
|}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Central Africa|Madelafrikoo}}
{{wikivoyage öömrang|Zentralafrika|Madelafrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo| ]]
73w3l7wgq66vgobx32x7k5benal49dv
Mååli
0
20619
280811
171920
2026-05-18T06:50:16Z
Murma174
19
Sidj tu [[Maali]] widjerfeerd
280811
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Maali]]
60bnwu3xcbn1y9738yrbe3w13uqelb8
Elips
0
24335
280776
211728
2026-05-17T12:40:35Z
Petrus3743
8760
Introductory image replaced ! Please adjust the text.
280776
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:01 Ellipse-Einleitungsbild.svg|thumb|300px|Elips mä madelponkt <math>M</math>, braanponkter <math>F_1</math> und <math>F_2</math>, sjuarelponkter <math>S_1, \dotsc, S_4</math>, hoodaaks (ruad = 2a) an swäärsaaks (green = 2b)]]
[[Datei:Ellipse-conic.svg|thumb|300px|En elips (ruad) komt diar bi ütj, wan dü en [[keegel]] sküüns trochskäärst.]]
'''Elipsen''' san uun a [[geometrii]] slööden aifuremt bochten.
Bütj [[paraabel]]n an [[hyperbel]]n wurd elipsen uun a matematiik üs ''keegelskeer'' uunsen.
Uun a natuur fanjst dü elipsen bi a [[planeet]]enboonen. An wan dü en [[kreis]] perspektiiwisk tiakne wel, do woort hi tu en elips.
== Bereegnang ==
=== Areal ===
Mä a hualewaaksen <math>a</math> an <math>b</math> könst dü ütjreegne:
:<math>A = \pi a b </math>
=== Amfaadang ===
Det amfaadang hinget diarfaan uf, hü ''büket'' det elips as. Det swäärsaaks <math> 2 b </math> koon en wäärs tesken 0 an <math> 2 a </math> haa. Bi 0 wiar't goor nian elips muar, man ianfach en <math> 2 a </math> lungen streg. Bi <math> 2 b = 2 a </math> hed wi en [[kreis]]. Sodenang hää <math> 1 b </math> en wäärs tesken 0 an <math> a </math>:
: <math> 0 < b < a </math>
An det amfaadang <math> u </math> leit diaram tesken <math> 4 a </math> an <math> 2 \pi a </math>:
: <math> 4 a < u < 2 \pi a </math>
Di faktor, di dü mä <math> a </math> moolnem skel, leit tesken <math> 4 </math> an <math> 2 \pi </math>; hi het ''eksentrisiteet'' <math> k </math>.
: <math> 4 < k < 2 \pi </math>
An det amfaadang läät ham do beskriiw mä:
: <math> u = k a </math>
För det bereegnang faan <math> k </math> brükst dü [[integraalreegnang]].
Wan dü en letjen feeler uun kuup namst, an det elips ei altu smääl as, do könst dü reegne:
:<math>u \approx \pi (a + b)</math>
Aal wat genauer as det bereegnang mä't ''kwadrootisk madel'':
:<math>u \approx 2 \pi {\sqrt {\frac{1}2 (a^2+b^2)}} = \pi {\sqrt {2 (a^2+b^2)}}</math>
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Ellipses|Elipsen}}
[[Kategorie:Geometrii]]
8kxia0h3ltaau2y24ue82ifi9wo7xb4
E.GO Mobile
0
25137
280788
280631
2026-05-17T17:44:36Z
InternetArchiveBot
15792
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
280788
wikitext
text/x-wiki
{{sölring}}
{{SEITENTITEL:e.GO_mobile}}
{{Infobox Unternehmen
| Name = e.GO Mobile AG
| Logo = E.GO Mobile logo.svg
| Unternehmensform = Aktienselskep (Dütsklön)
| Gründungsdatum = 19. Marts 2015
| Auflösungsdatum =
| Auflösungsgrund =
| Sitz = [[Aachen]], {{DEU/sö}}
| Leitung = Günther Schuh (Ingenieur) (Kontoorsföörer)
| Mitarbeiterzahl = 36 <small>(Aur 2016 reeknet)</small><ref>Jahresabschluss zum Geschäftsjahr 2016 der e.GO Mobile AG, 31. März 2017. In: ''Bundesanzeiger'', 23. Januar 2018, abgerufen im Unternehmensregister am 18. Februar 2018.</ref>
| Umsatz =
| Stand = 2016-12-31
| Branche = Autofabrik (Elektro)
| Homepage = www.e-go-mobile.com
}}
Di '''e.GO Mobile AG''' es en [[Elektroauto]]<nowiki/>fabriik ön [[Aachen]]. Di Firma waar ön't Jaar 2015 grünjlair, en 2017 kür ön di Mai dit jest Model, di [[e.GO Life]] weeget uur. Sent des Tir ken em dit Auto uk fuarof bistel, en tö dit Jen fan 2018 skel di jest Wainer üp Straat kum.<ref name="SPON-1218824">{{Internetquelle|url=http://www.spiegel.de/auto/aktuell/elektroauto-e-go-erste-testfahrt-mit-dem-elektro-mini-a-1218824.html |titel=Elektroauto e-Go: Günther gegen Goliath - Mobilität |autor=Christian Frahm |werk=[[Spiegel Online]] |datum=2018-07-22 |zugriff=2018-07-22}}</ref>
==Histoorie==
Dit Start-Up-Firma es üt en Werktjüchmaskiinenlaboor bi di RWTH Aachen<ref>RWTH = Rheinisch-Westfälische Technische Hochschule</ref> wukset en uur üt di RWTH ''ütgrünjet''. Fööret uur di Firma fan di RWTH-Profesor Günther Schuh.<ref>[https://www.deutschlandfunknova.de/beitrag/aachener-start-up-e-mobilitaet-geht-auch-preiswert ''Aachener Start up: E-Mobilität soll auch preiswert gehen''.] [[Deutschlandfunk Nova]], Sendung ''Hielscher oder Haase'', 2. August 2017, abgerufen am 10. September 2017.</ref><br>
Schuh heer ön't Jaar 2010 uk di Firma [[Streetscooter]] me ön Gang braacht. wat sent 2014 en Daachterselskep fan di Dütsk Post es.
Dit jest Produkt fan di e.Go mobile AG wiar en Spaasmaskiin fuar Wukseni, dit ''e.Go Kart''<ref>Ben Schwan: [https://www.heise.de/tr/artikel/Kettcar-fuer-Erwachsene-3697479.html ''Kettcar für Erwachsene''.] In: ''[[Technology Review]]'', 17. Mai 2017, abgerufen am 1. April 2018.</ref> Di 17. Marts 2017 waar dit jest Seerienauto, di ''e.Go Life'' bi di [[CeBiT]] weeget.<ref>Ulf J. Froitzheim: [https://www.heise.de/tr/artikel/Der-neue-Volks-Wagen-3664506.html ''Der neue Volks-Wagen''.] In: ''Technology Review'', Heft 2/2017, 12. April 2017, abgerufen am 1. April 2018.</ref>
==Showroom en Pop Up Stores==
[[Datei:E.Go Showroom Bonn März 2018.jpg|mini|"Pop-up-Store" ön Bonn, Marts 2018]]
En Pop Up Store es en Laaden, wat lerig es en hur em sin Produkt fuar di Tir, diar di Laaden lerig staan wöör, diar tö Forkoopin iinstelt. Sok heer di e.G mobile AG ön Bonn en Neuss. Iin ön di Firma ön aachen jeft et jit en Showroom, hur em forskeligi Ütstafiaringen fan di [[e.Go Life]] önluki en köör ken.
==Modeli==
[[Datei:E.GO Life e.Mobility Day 2.jpg|mini|[[e.GO Life]] (Proototyp, Maimuun 2017)]]
;e.go Life: Di e.Go Life es dit Auto fuar di Stat, hurfuar di Prisen bi 15.900 € bigen skel.
;e.go Mover: Di [[e.Go Mover]] es en autonoomi Elektro-Statbus fuar 15 Pasajiiri, wat fan 2019 ön becht uur skel. Bit 2021 wel em me en me en Joint Vetutre fan di Daachterfirma (e.Go Moove GmbH) en Daachter fan [[ZF Friedrichshafen]] en me [[Nvidia]] des autonoomi Bus üp Wai fo.<ref>Gregor Soller: [https://www.vision-mobility.de/de/news/e-go-mover-soll-2019-serie-gehen-841.html ''e.GO Mover soll 2019 in Serie gehen''.] In: ''[[Vision Mobility]]'', 12. Oktober 2017, abgerufen am 18. Februar 2018.</ref>
;e.Go Kart: Dit Formaaksmobiil fuar Wuksni heer en [[Pedelec]]-Öndreft, ken 25 km/h laap en kummt 25 km fiir.
==Produktsjoon==
Di Fabriik waar ön di Juunimuun 2018 iipenmaaket. Fan di Hārefst ön skel üp 16.000 m² Areaal ombi 10.000 Autos ön't Jaar becht uur. Hat skel ombi 17 Stünen waari, bit jen Auto au 28 Statsjoonen iin ön't Werk löpen en töhopbecht es.
== Luki uk jir ==
{{Commonscat sölring|E.GO vehicles|e.GO Mobile}}
* [https://web.archive.org/web/20210917172931/https://www.e-go-mobile.com/de Weebsir fan di e.GO Mobile AG]
* {{Internetquelle |autor=Christian Pricelius |url=http://tv-download.dw.com/Events/mp4/md/md20171024_zwerg_sd_dwdownload.mp4 |titel=eGo Life startet durch |werk=[[Deutsche Welle]] |datum=2018-01-09 |zugriff=2018-05-22 |abruf-verborgen=1 |format=mp4-Video, 5:12 Minuten, 24 MB }} {{Webarchiv|url=http://tv-download.dw.com/Events/mp4/md/md20171024_zwerg_sd_dwdownload.mp4 |wayback=20180523012100 |text=Archive copy |archiv-bot=2026-05-17 17:44:31 InternetArchiveBot }}
==Futnooten==
[[Kategorie:Forkiir]]
[[Kategorie:Automobilfabrik (Dütsklön)]]
[[Kategorie:Straatenforkiir]]
[[Kategorie:Elektroautofirma]]
[[Kategorie:Elektroauto (Baterii)]]
[[Kategorie:Projekt (RWTH)]]
dtr9p07i0ssa2z4mpljn9y4mqpuzkhp
Waastafrikoo
0
26024
280792
161005
2026-05-17T22:38:15Z
Murma174
19
nei
280792
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
[[Datei:Western-Africa-map.svg|thumb|200px|Waastafrikoo]]
<br>
[[File:Regions of the African Union.svg|thumb|200px|left|Regiuunen faan't [[Afrikoonsk Union]].
{{legend|#66c2a5|Nuurd}}{{legend|#fc8d62|Waast}}
{{legend|#8da0cb|Süüd}}{{legend|#a6d854|Uast}}
{{legend|#e78ac3|Maden}}]]
<br>
Mä '''Waastafrikoo''' as miast det regiuun faan [[Afrikoo]] mend, diar süüdelk faan a [[Sahara]] leit, an waastelk faan amanbi 10 graad Uast:
== Lunen an hoodstääden ==
{{Türner|2|
{{BEN}} ([[Porto-Novo]])<br>{{BFA}} ([[Ouagadougou]])<br>{{CPV}} ([[Praia]])<br>{{CIV}} ([[Yamoussoukro]])<br>{{GMB}} ([[Banjul]])<br>{{GHA}} ([[Accra]])<br>{{GIN}} ([[Conakry]])<br>{{GBS}} ([[Bissau]])<br>{{LBR}} ([[Monrovia]])<br>{{MLI}} ([[Bamako]])<br>{{MRT}} ([[Nouakchott]])<br>{{NER}} ([[Niamey]]) <br>{{NGA}} ([[Abuja]])<br>{{SEN}} ([[Dakar]])<br>{{SLE}} ([[Freetown]])<br>{{TGO}} ([[Lomé]])
}}
{{ufsaat2}}
== Koord ==
[[Datei:West Africa UN map-de.svg|600px|center]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|West Africa}}
[[Kategorie:Afrikoo| ]]
dr9gprkb4qtswgaw423g1ung4hqpoeg
280800
280792
2026-05-18T05:28:22Z
Murma174
19
280800
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
[[Datei:Western-Africa-map.svg|thumb|200px|Waastafrikoo]]
<br>
[[File:Regions of the African Union.svg|thumb|200px|left|Regiuunen faan't [[Afrikoonsk Union]].
{{legend|#66c2a5|Nuurd}}{{legend|#fc8d62|Waast}}
{{legend|#8da0cb|Süüd}}{{legend|#a6d854|Uast}}
{{legend|#e78ac3|Maden}}]]
<br>
Mä '''Waastafrikoo''' as miast det regiuun faan [[Afrikoo]] mend, diar süüdelk faan a [[Sahara]] leit, an waastelk faan amanbi 10 graad Uast:
== Lunen an hoodstääden ==
{{Türner|2|
{{BEN}} ([[Porto-Novo]])<br>{{BFA}} ([[Ouagadougou]])<br>{{CPV}} ([[Praia]])<br>{{CIV}} ([[Yamoussoukro]])<br>{{GMB}} ([[Banjul]])<br>{{GHA}} ([[Accra]])<br>{{GIN}} ([[Conakry]])<br>{{GBS}} ([[Bissau]])<br>{{LBR}} ([[Monrovia]])<br>{{MLI}} ([[Bamako]])<br>{{MRT}} ([[Nouakchott]])<br>{{NER}} ([[Niamey]]) <br>{{NGA}} ([[Abuja]])<br>{{SEN}} ([[Dakar]])<br>{{SLE}} ([[Freetown]])<br>{{TGO}} ([[Lomé]])
}}
{{ufsaat2}}
== Koord ==
[[Datei:West Africa UN map-de.svg|600px|center]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|West Africa}}
{{wikivoyage öömrang|Westafrika|Waastafrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo| ]]
m14zd9x91rcjoaax0hvh1p6zgtmqava
Chartuum (Steed)
0
28870
280787
280629
2026-05-17T16:08:10Z
InternetArchiveBot
15792
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
280787
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
{{Positionskarte+| Sudan | width=200 | float=right | maptype=relief | caption='''Chartuum''' uun Sudaan | places=
{{Positionskarte~| Sudan | position=6 | lat=15/30/02/N | long=32/33/36//O | region=SDN | label=}}
}}
'''Chartuum''' (üüb [[Araabsk]]: ٱلْخُرْطُوم ''Al-Khurṭūm'') as at hoodsteed faan [[Sudaan]]. At steed leit uun a uast faan't lun. Det hee 1.410.858 lidj (2008)<ref>[http://citypopulation.de/en/sudan/ ''Sudan'', citypopulation.de]</ref>.
==Geografii==
===Kliima===
{{Klimatabelle
| TABELLE =
| DIAGRAMM TEMPERATUR = rechts
| DIAGRAMM NIEDERSCHLAG = deaktiviert
| DIAGRAMM NIEDERSCHLAG HÖHE = 200
| QUELLE = Sudan Meteorological Authority, Daaten: 1971–2000<ref>{{Internetquelle | url=http://worldweather.wmo.int/085/c00249.htm | titel=Klimainformationen Khartoum | autor=Sudan Meteorological Authority | hrsg=World Meteorological Organization | zugriff=2013-11-12 }}</ref>; [http://wetterkontor.de/de/klima/klima2.asp?land=sd&stat=62721 wetterkontor.de]
| Überschrift = Temperatüür, rin an snä uun Chartuum
| Ort = Khartum
<!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| hmjan = 30.7 | hmfeb = 32.6 | hmmär = 36.5 | hmapr = 40.4 | hmmai = 41.9 | hmjun = 41.3 | hmjul = 38.5 | hmaug = 37.6 | hmsep = 38.7 | hmokt = 39.3 | hmnov = 35.2 | hmdez = 31.7
<!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| lmjan = 15.6 | lmfeb = 16.8 | lmmär = 20.3 | lmapr = 24.1 | lmmai = 27.3 | lmjun = 27.6 | lmjul = 26.2 | lmaug = 25.6 | lmsep = 26.3 | lmokt = 25.9 | lmnov = 21.0 | lmdez = 17.0
<!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm -->
| nbjan = 0.0 | nbfeb = 0.0 | nbmär = 0.1 | nbapr = 0.0 | nbmai = 3.9 | nbjun = 4.2 | nbjul = 29.6 | nbaug = 48.3 | nbsep = 26.7 | nbokt = 7.8 | nbnov = 0.7 | nbdez = 0.0
<!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d -->
| rdjan = 0.0 | rdfeb = 0.0 | rdmär = 0.1 | rdapr = 0.0 | rdmai = 0.9 | rdjun = 0.9 | rdjul = 4.0 | rdaug = 4.2 | rdsep = 3.4 | rdokt = 1.2 | rdnov = 0.0 | rddez = 0.0
<!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d -->
| shjan = 10.2
| shfeb = 10.5
| shmär = 10.2
| shapr = 10.6
| shmai = 10.0
| shjun = 9.3
| shjul = 8.7
| shaug = 8.8
| shsep = 9.1
| shokt = 9.9
| shnov = 10.1
| shdez = 10.3
<!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % -->
| lfjan = 27
| lffeb = 22
| lfmär = 17
| lfapr = 16
| lfmai = 19
| lfjun = 28
| lfjul = 43
| lfaug = 49
| lfsep = 40
| lfokt = 28
| lfnov = 27
| lfdez = 30
<!-- durchschnittliche Wassertemperatur (Meere, Seen u.ä.) für den jeweiligen Monat in °C -->
| wtjan =
| wtfeb =
| wtmär =
| wtapr =
| wtmai =
| wtjun =
| wtjul =
| wtaug =
| wtsep =
| wtokt =
| wtnov =
| wtdez =
}}
==Kwelen==
<references/>
[[Kategorie:Hoodsteed uun Aafrika]]
[[Kategorie:Sudaan]]
a8b4v3lrvlc0m7s7uhl9e6azs133qj1
Triesenberg
0
30808
280819
182832
2026-05-18T08:24:52Z
-wuppertaler
12180
photo added
280819
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:View of Triesenberg.jpg|thumb]]
[[Datei:Triesenberg in Liechtenstein.svg|thumb|Det '''Triesenberg Gemeend''' uun Liechtenstein]]
'''Triesenberg''' as ian faan dön elwen gemeenden faan [[Liechtenstein]]. At gemeend leit uun a maden an süüduast faan't lun. Det hee 2562 lidj (2010)<ref>http://citypopulation.de/en/liechtenstein/ ''Liechtenstein'', citypopulation.de]</ref>.
==Kwelen==
<references/>
{{Commonscat}}
[[Kategorie:Gemeend uun Liechtenstein]]
c6oau4bmmk1ikxo6vk9z9iehfloqfwa
280820
280819
2026-05-18T08:33:46Z
Murma174
19
280820
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
[[Datei:Triesenberg in Liechtenstein.svg|thumb|Det '''Triesenberg Gemeend''' uun Liechtenstein]]
<br>
'''Triesenberg''' as ian faan dön elwen gemeenden faan [[Liechtenstein]]. At gemeend leit uun a maden an süüduast faan't lun. Det hee 2.562 lidj (2010)<ref>http://citypopulation.de/en/liechtenstein/ ''Liechtenstein'', citypopulation.de]</ref>.
[[Datei:View of Triesenberg.jpg|thumb|left]]{{ufsaat}}
==Kwelen==
<references/>
== Luke uk diar ==
{{Commonscat fering}}
[[Kategorie:Gemeend uun Liechtenstein]]
37oia83xbyid73bwme64zuc0zeszxv2
Uastafrikoo
0
34971
280793
226390
2026-05-17T22:44:42Z
Murma174
19
HC: Nei sortiarkai [[Kategorie:Afrikoo]]: " "
280793
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:LocationEasternAfrica.png|thumb|
{{legend|#00a000|Uastafrikoo (UN-Subregion)}}
{{legend|#177245|[[Uastafrikoonsk Gemianskap]] (EAC)}}
{{legend|#00f000|Geograafisk Uastafrikoo}}
{{legend|#ACE1AF|Weesen ''Madelafrikoonsk Föderatjuun''}}
]]
'''Uastafrikoo''' as di uastelk dial faan di [[kontinent]] [[Afrikoo]]. Di ütjdruk woort oober leewen ei för a salew lunen brükt.
; Fräämenferkiar: Diar as mä Uastafrikoo miast det regiuun mend, huar [[safaari]]s maaget wurd: [[Keenia]], [[Uganda]] an [[Tansania]].
; Geografii: Diar tääl miast a lunen uasten faan a [[Niil]] an faan a [[Uastafrikoonsk Gruug]].
; [[Feriand Natsioonen]]: Jo brük för hör statistik jodiar 20 lunen:
* {{ETH}} ([[Addis Abeba]])
* {{BDI}} ([[Gitega (Steed)|Gitega]])
* {{DJI}} ([[Dschibuuti (Steed)]])
* {{ERI}} ([[Asmara]])
* {{KEN}} ([[Nairobi]])
* {{COM}} ([[Moroni (Komoren)|Moroni]])
* {{MDG}} ([[Antananarivo]])
* {{MWI}} ([[Lilongwe]])
* {{MUS}} ([[Port Louis]])
* {{MYT}} ([[Mamoudzou]])
* {{MOZ}} ([[Maputo]])
* {{REU}} ([[Saint-Denis (Réunion)|Saint-Denis]])
* {{RWA}} ([[Kigali]])
* {{ZMB}} ([[Lusaka]])
* {{SYC}} ([[Victoria (Seychellen)|Victoria]])
* {{ZWE}} ([[Harare]])
* {{SOM}} ([[Mogadischu]])
* {{SSD}} ([[Juba (Stadt)|Juba]])
* {{TZA}} ([[Dodoma]] / [[Daressalam]])
* {{UGA}} ([[Kampala]])
Dialwiis wurd uk mätääld:
* {{IOT}}
* {{ATF}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|East Africa|Uastafrikoo}}
{{wikivoyage öömrang|Ostafrika|Uastafrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo| ]]
nl4j2jv5v2prud97u5d21u16kruze85
280797
280793
2026-05-18T05:22:24Z
Murma174
19
280797
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:LocationEasternAfrica.png|thumb|
{{legend|#00a000|Uastafrikoo (UN-Subregion)}}
{{legend|#177245|[[Uastafrikoonsk Gemianskap]] (EAC)}}
{{legend|#00f000|Geograafisk Uastafrikoo}}
{{legend|#ACE1AF|Weesen ''Madelafrikoonsk Föderatsion''}}
]]
<br>
[[File:Regions of the African Union.svg|thumb|200px|left|Regiuunen faan't [[Afrikoonsk Union]].
{{legend|#66c2a5|Nuurd}}{{legend|#fc8d62|Waast}}
{{legend|#8da0cb|Süüd}}{{legend|#a6d854|Uast}}
{{legend|#e78ac3|Maden}}]]
<br>
'''Uastafrikoo''' as di uastelk dial faan di [[kontinent]] [[Afrikoo]]. Di ütjdruk woort oober leewen ei för a salew lunen brükt.
<br>
; Fräämenferkiar: Diar as mä Uastafrikoo miast det regiuun mend, huar [[safaari]]s maaget wurd: [[Keenia]], [[Uganda]] an [[Tansania]].
; Geografii: Diar tääl miast a lunen uasten faan a [[Niil]] an faan a [[Uastafrikoonsk Gruug]].
{{ufsaat}}
; [[Feriand Natsioonen]]: Jo brük för hör statistik jodiar 20 lunen:
{{Türner|2|
* {{ETH}} ([[Addis Abeba]])
* {{BDI}} ([[Gitega (Steed)|Gitega]])
* {{DJI}} ([[Dschibuuti (Steed)]])
* {{ERI}} ([[Asmara]])
* {{KEN}} ([[Nairobi]])
* {{COM}} ([[Moroni (Komoren)|Moroni]])
* {{MDG}} ([[Antananarivo]])
* {{MWI}} ([[Lilongwe]])
* {{MUS}} ([[Port Louis]])
* {{MYT}} ([[Mamoudzou]])
* {{MOZ}} ([[Maputo]])
* {{REU}} ([[Saint-Denis (Réunion)|Saint-Denis]])
* {{RWA}} ([[Kigali]])
* {{ZMB}} ([[Lusaka]])
* {{SYC}} ([[Victoria (Seychellen)|Victoria]])
* {{ZWE}} ([[Harare]])
* {{SOM}} ([[Mogadischu]])
* {{SSD}} ([[Juba (Stadt)|Juba]])
* {{TZA}} ([[Dodoma]] / [[Daressalam]])
* {{UGA}} ([[Kampala]])
Dialwiis wurd uk mätääld:
* {{IOT}}
* {{ATF}}
}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|East Africa|Uastafrikoo}}
{{wikivoyage öömrang|Ostafrika|Uastafrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo| ]]
hetwd1ayaoejkb8v6ssxrecgba81779
Kjemk
0
40144
280834
217745
2026-05-18T10:32:13Z
Murma174
19
Sidj tu [[Kaamk]] widjerfeerd
280834
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Kaamk]]
rrrmtgbyikvbby7qh6x47v7suay3kpr
Kaamken
0
40153
280831
250845
2026-05-18T10:26:55Z
Murma174
19
280831
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Autor = [[Lamarck]], 1809
| Taxon_Name = Kaamken
| Taxon_WissName = Cardiidae
| Taxon_Rang = Famile
| Taxon3_WissName = Veneroida
| Taxon3_Rang = Order
| Taxon5_Name = Twiiskaalagen
| Taxon5_WissName = Bivalvia
| Taxon5_Rang = Klas
| Taxon6_Name = Wokdiarten
| Taxon6_WissName = Mollusca
| Taxon6_Rang = Stam
| Bild = Coques.jpg
| Bildbeschreibung = [[Kaamk]] (''Cerastoderma edule'')
}}
<br>
'''Kaamken''' (Cardiidae) san en famile faan [[Twiiskaalagen]] (Bivalvia) an hiar tu a [[Wokdiarten]] (Mollusca). Jo kön bal aaltumaal eden wurd.
== Sköölen ==
Acanthocardia – Acrosterigma – Adacna – Afrocardium – Apiocardia – Bucardium – Cardium – <big>[[Cerastoderma]]</big> – Ciliatocardium – Clinocardium – Corculum – Ctenocardia – Dallocardia – Didacna – Dinocardium – Europicardium – Fragum – Freneixicardia – Frigidocardium – Fulvia – Goethemia – <big>[[Hippopus]]</big> – Hypanis – Keenocardium – Laevicardium – Lophocardium – Lunulicardia – Lyrocardium – Maoricardium – Microcardium – Microfragum – Monodacna – Nemocardium – Papillicardium – Papyridea – Parvicardium – Pratulum – Pseudofulvia – Serripes – Trachycardium – <big>[[Tridacna]]</big> – Trifaricardium – Trigoniocardia – Vasticardium – Vepricardium
==== Enkelt sköölen an slacher ====
:: ''[[Cerastoderma]]''
::: [[Kaamk]] (''Cerastoderma edule'')
:: ''[[Hippopus]]''
:: ''[[Tridacna]]''
== Ferwisang efter bütjen ==
{{Commonscat öömrang|Cardiidae|Kaamken}}
{{Wikispecies öömrang|Cardiidae|Kaamken}}
{{WoRMS|id=229}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen]]
15lwsl68ckzzowrirnxtt68irhzjm8z
Tridacna
0
47079
280830
250835
2026-05-18T09:25:15Z
Murma174
19
280830
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name =
| Taxon_WissName = Tridacna
| Taxon_Rang = Skööl
| Taxon_Autor = [[Bruguière]], 1797
| Taxon2_Name = Kaamken
| Taxon2_WissName = Cardiidae
| Taxon2_Rang = Familie
<!--| Taxon3_WissName = Cardioidea
| Taxon3_Rang = Überfamilie-->
| Taxon4_WissName = Cardiida
| Taxon4_Rang = Ordnung
| Taxon5_Name = Twiiskaalagen
| Taxon5_WissName = Bivalvia
| Taxon5_Rang = Klas
| Taxon6_Name = Wokdiarten
| Taxon6_WissName = Mollusca
| Taxon6_Rang = Stam
| Bild = Bénitiers (Tridacnidae).jpg
| Bildbeschreibung = ''[[Hippopus hippopus]]'' & ''[[Tridacna squamosa]]''.
}}
<br>
A '''''Tridacna''''' san en skööl faan griisegrat [[Twiiskaalagen]] (Bivalvia) uun't famile faan a [[Kaamken]] (Cardiidae). A gratsten wurd 140 cm lung an 400 kg swaar.
== Slacher ==
* ''[[Tridacna crocea]]'' <small>Lamarck, 1819</small> -- Waastpasiifik
* ''[[Tridacna derasa]]'' <small>(Röding, 1798)</small> -- Waastpasiifik
* ''[[Tridacna elongatissima]]'' <small>Bianconi, 1856</small>
* ''[[Tridacna gigas]]'' <small>(Linnaeus, 1758)</small> -- Indo-Pasiifik
* ''[[Tridacna maxima]]'' <small>Röding, 1798</small> ( =''Tridacna elongata'') -- Indo-Pasiifik
* ''[[Tridacna mbalavuana]]'' <small>Ladd, 1934</small> -- Fiji, Tonga
* ''[[Tridacna noae]]'' <small>(Röding, 1798)</small> -- Sjineesk Sia
* ''[[Tridacna rosewateri]]'' <small>Sirenho & Scarlato, 1991</small> -- Maskareenen
* ''[[Tridacna squamosa]]'' <small>Lamarck, 1819</small> -- Indo-Pasiifik
* ''[[Tridacna squamosina]]'' <small>Sturany, 1899</small> (= ''[[Tridacna costata]]'' <small>Roa-Quiaoit, Kochzius, Jantzen, Al-Zibdah & Richter 2008</small>) -- Indo-Pasiifik
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Tridacna|Tridacna}}
{{wikispecies öömrang|Tridacna|Tridacna}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen]]
nht45osx74ary858h4avfd8gk7wsssz
Hippopus
0
47081
280828
250838
2026-05-18T09:00:39Z
Murma174
19
280828
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name =
| Taxon_WissName = Hippopus
| Taxon_Rang = Skööl
| Taxon_Autor = [[Lamarck]], 1799
| Taxon2_Name = Kaamken
| Taxon2_WissName = Cardiidae
| Taxon2_Rang = Familie
<!--| Taxon3_WissName = Cardioidea
| Taxon3_Rang = Überfamilie-->
| Taxon4_WissName = Cardiida
| Taxon4_Rang = Ordnung
| Taxon5_Name = Twiiskaalagen
| Taxon5_WissName = Bivalvia
| Taxon5_Rang = Klas
| Taxon6_Name = Wokdiarten
| Taxon6_WissName = Mollusca
| Taxon6_Rang = Stam
| Bild = Bénitiers (Tridacnidae).jpg
| Bildbeschreibung = ''[[Hippopus hippopus]]'' & ''[[Tridacna squamosa]]''.
}}
<br>
A '''''Hippopus''''' san en skööl faan griisegrat [[Twiiskaalagen]] (Bivalvia) uun't famile faan a [[Kaamken]] (Cardiidae).
== Slacher ==
* ''[[Hippopus hippopus]]'' <small>(Linnaeus, 1758)</small>
* ''[[Hippopus porcellanus]]'' <small>Rosewater, 1982</small>
<gallery>
Hippopus hippopus.jpg|''H. Hippopus''
</gallery>
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Hippopus|Hippopus}}
{{wikispecies öömrang|Hippopus|Hippopus}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen]]
mhr64j3dyz1rl09ngoarbcczrqd8y6e
280829
280828
2026-05-18T09:05:45Z
Murma174
19
280829
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name =
| Taxon_WissName = Hippopus
| Taxon_Rang = Skööl
| Taxon_Autor = [[Lamarck]], 1799
| Taxon2_Name = Kaamken
| Taxon2_WissName = Cardiidae
| Taxon2_Rang = Familie
<!--| Taxon3_WissName = Cardioidea
| Taxon3_Rang = Überfamilie-->
| Taxon4_WissName = Cardiida
| Taxon4_Rang = Ordnung
| Taxon5_Name = Twiiskaalagen
| Taxon5_WissName = Bivalvia
| Taxon5_Rang = Klas
| Taxon6_Name = Wokdiarten
| Taxon6_WissName = Mollusca
| Taxon6_Rang = Stam
| Bild = Bénitiers (Tridacnidae).jpg
| Bildbeschreibung = ''[[Hippopus hippopus]]'' & ''[[Tridacna squamosa]]''.
}}
<br>
A '''''Hippopus''''' of uk '''Hingstfutskaalen''' san en skööl faan griisegrat [[Twiiskaalagen]] (Bivalvia) uun't famile faan a [[Kaamken]] (Cardiidae). Jo kön 20 bit 45 cm lung wurd.
== Slacher ==
* ''[[Hippopus hippopus]]'' <small>Linnaeus, 1758</small>
* ''[[Hippopus porcellanus]]'' <small>Rosewater, 1982</small>
<gallery>
Hippopus hippopus.jpg|''H. hippopus''
China_Clam,_Palawan,_PH_iNaturalist.jpg|''H. porcellanus''
</gallery>
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Hippopus|Hippopus}}
{{wikispecies öömrang|Hippopus|Hippopus}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen]]
gfwt9zxu0xjw2h7k4fz7lelnqi9zkqa
Quagga Triikaantskaal
0
50022
280824
260067
2026-05-18T08:39:29Z
Murma174
19
280824
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Quagga Triikaantskaal
| Taxon_WissName = Dreissena rostriformis bugensis
| Taxon_Rang = Unterart
| Taxon_Autor = [[Nikolai Iwanowitsch Andrussow|Andrusov]], 1897
| Taxon2_WissName = Dreissena rostriformis
| Taxon2_Rang = Art
| Taxon3_WissName = Dreissena
| Taxon3_Rang = Gattung
| Taxon4_Name = Triikaantskaalen
| Taxon4_WissName = Dreissenidae
| Taxon4_Rang = Familie
| Taxon5_WissName = <!--Dreissenoidea
| Taxon5_Rang = Überfamilie-->
| Taxon6_WissName = Myida
| Taxon6_Rang = Ordnung
| Bild = Quagga-Dreikantmuschel.jpg
| Bildbeschreibung =
}}
<br>
At '''Quagga Triikaantskaal''' (''Dreissena rostriformis bugensis'') as en onerslach faan [[Twiiskaalagen]] (Bivalvia), ferlicht uk en aanjen slach ''Dreissena bugensis''. Hat komt eegentelk faan't [[Suart Sia]], lewet daalang oober uk uun hial [[Euroopa]] an uun a [[Grat Sian]], [[Nuurdameerikoo]].
Di aparte nööm komt faan a strimler, diar en [[Quagga]] like, det as en ütjstürwenen slach faan [[Gäärslunseebra]]s. Uun't jindial tu Quaggas stareft at ''Quagga Triikaantskaal'' oober ei ütj. Hat suragt diarför, dat ööder diarten ütjsterew, auer hat ham so furchboor briad maaget hää.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Dreissena bugensis|Dreissena bugensis}}
{{wikispecies öömrang|Dreissena|Dreissena}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen]]
abohkokgqt0nd1zxkpqayzo3mt2zw15
Sansibar (Tansania)
0
51662
280809
266124
2026-05-18T06:43:01Z
Murma174
19
280809
wikitext
text/x-wiki
{{Didiar artiikel|ment di stoot uun Afrikoo. Luke uk bi [[Sansibar]] (muardüüdag).}}
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Sansibar''' as en hualew suwereenen [[stoot]] uun [[Tansania]]. Hi amfaadet a eilunen [[Pemba]] an [[Unguja]] uun a [[Indik]]. Diar wen son 1,5 miljoon minsken.
<gallery>
Spice_Islands_(Zanzibar_highlighted).svg|Sansibar föör't küst faan Tansania.
Map_of_Zanzibar_Archipelago-de.svg|Unguja an Pemba
Flag_of_Zanzibar.svg|Flag
</gallery>
== Regiuunen ==
Tu Sansibar hiar fiiw tansaanisk regiuunen:
{| class="wikitable sortable"
|-
! Regiuun (''mkoa'') || [[Swahili (Sprache)|Swahili]] || Hoodstääd || Grate<br />km² || Iinwenern<br />2007
|-
|[[Pemba Nuurd]] || {{lang|sw|''Kaskazini Pemba''}} || [[Wete]] || align="right"|574 || align="right"| 224.951
|-
|[[Pemba Süüd]] || {{lang|sw|''Kusini Pemba''}} || [[Mkoani]] || align="right"|332 || align="right"| 216.479
|-
|[[Unguja Nuurd]] || {{lang|sw|''Kaskazini Unguja''}} || [[Mkokotoni]] || align="right"|470 || align="right"| 160.463
|-
|[[Unguja Süüd]] || {{lang|sw|''Kusini Unguja''}} || [[Koani]] || align="right"|854 || align="right"| 105.456
|-
|[[Unguja Waast]] || {{lang|sw|''Mjini Magharibi''}} || [[Sansibar Stääd]] || align="right"|224 || align="right"| 447.716
|- style="background:#DDDDDD;"| class="sortbottom"
| Sansibar || ''Zanzibar'' || [[Sansibar Stääd]] || align="right"|… || align="right"| 1.155.065
|}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Zanzibar}}
{{wikivoyage öömrang|Sansibar|Sansibar}}
[[Kategorie:Tansania| ]]
8970lgpdhkorned3lgy5kbrnscw8lmp
Ween Schul
0
52553
280815
268807
2026-05-18T07:02:35Z
Murma174
19
- nawi
280815
wikitext
text/x-wiki
{{Mooring}}
{{Taxobox mooring
|Taxon_Name=Ween Schul
|Bild=Blue mussel (Mytilus edulis) shell.jpg
|Taxon_Rang=Sliik
|Taxon_WissName=Mytilus edulis
|Taxon_Autor=[[Carl von Linné|Linnaeus]], 1758
| Taxon2_Name =
| Taxon2_WissName = Mytilus
| Taxon2_Rang = Genus
| Taxon3_WissName = Mytilidae
| Taxon3_Rang = Familie
| Taxon4_WissName = Mytiloida
| Taxon4_Rang = Ordnung
| Taxon5_Name =
| Taxon5_WissName = Bivalvia
| Taxon5_Rang = Klasse
}}
<br>
Jü '''Ween Schul''' (tjüsch: Miesmuschel) as en schul wat önj e ååstlike [[Atlantische Oseåån|Nordatlantik]] jeeft, ambai foon [[Aquitaine]] önjt sööden bit [[Svalbard]] än e [[Witj Sia|Wite Sii]] önjt norden. Önj e weestlike Atlantik jeeft et har ambai foon [[Washington, D.C.|Washington D.C.]] bit [[Maine]]. Uk önjt sööden foon [[Gräinlönj]] än [[Islönj]] laawet jü. Diling jeeft et har uk önj e [[Pasiifisk Oosean|Pasiifik]] ouerdåt jü foon manschne deer haane slaawed wörden as.
Jü ween schul laawet önj flåk wååder bit tu en diipde foon 20 meeter. Ma trädje mååget jü har aw en stääwien grün fååst, dåt jü ai wachdriwe koon. Jü koon dadeer trädje uk seelew wider liise än ma harn fötj en latj stuk tubäägleede. Da schule laawe aw reege ma bit tu 2000 diirte aw e kwadrootmeeter.
Ma har [[gile]] filtert jü ween schul [[plankton]], [[Bakteerien|bakteerie]] än ouder organisch materjool üt et wååder. Sü riinsched jü uk et wååder än ferbäädert e wååderkwaliteet. En wåksen schul koon ark stün ån bit twäär liiter wååder riinsche.
[[Datei:Boiled_blue_mussel.jpeg|thumb|left|]]{{ufsaat}}
== Kiik uk deer ==
{{Commonscat mooring|Mytilus edulis|Ween Schule}}
{{Wikispecies mooring|Mytilus edulis|Ween Schule}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen]]
9vargs01xx108a7rtcsoupegjjakacs
280817
280815
2026-05-18T07:08:07Z
Murma174
19
280817
wikitext
text/x-wiki
{{Mooring}}
{{Taxobox mooring
|Taxon_Name=Ween Schul
|Bild=Blue mussel (Mytilus edulis) shell.jpg
|Taxon_Rang=Sliik
|Taxon_WissName=Mytilus edulis
|Taxon_Autor=[[Carl von Linné|Linnaeus]], 1758
| Taxon2_Name =
| Taxon2_WissName = Mytilus
| Taxon2_Rang = Genus
| Taxon3_WissName = Mytilidae
| Taxon3_Rang = Familie
| Taxon4_WissName = Mytiloida
| Taxon4_Rang = Ordnung
| Taxon5_Name =
| Taxon5_WissName = Bivalvia
| Taxon5_Rang = Klasse
}}
<br>
Jü '''Ween Schul''', {{öö.}}{{fe.}}'''Hees''' (tjüsch: Miesmuschel) as en [[schul]] wat önj e ååstlike [[Atlantische Oseåån|Nordatlantik]] jeeft, ambai foon [[Aquitaine]] önjt sööden bit [[Svalbard]] än e [[Witj Sia|Wite Sii]] önjt norden. Önj e weestlike Atlantik jeeft et har ambai foon [[Washington, D.C.|Washington D.C.]] bit [[Maine]]. Uk önjt sööden foon [[Gräinlönj]] än [[Islönj]] laawet jü. Diling jeeft et har uk önj e [[Pasiifisk Oosean|Pasiifik]] ouerdåt jü foon manschne deer haane slaawed wörden as.
Jü ween schul laawet önj flåk wååder bit tu en diipde foon 20 meeter. Ma trädje mååget jü har aw en stääwien grün fååst, dåt jü ai wachdriwe koon. Jü koon dadeer trädje uk seelew wider liise än ma harn fötj en latj stuk tubäägleede. Da schule laawe aw reege ma bit tu 2000 diirte aw e kwadrootmeeter.
Ma har [[gile]] filtert jü ween schul [[plankton]], [[Bakteerien|bakteerie]] än ouder organisch materjool üt et wååder. Sü riinsched jü uk et wååder än ferbäädert e wååderkwaliteet. En wåksen schul koon ark stün ån bit twäär liiter wååder riinsche.
[[Datei:Boiled_blue_mussel.jpeg|thumb|left|]]{{ufsaat}}
== Kiik uk deer ==
{{Commonscat mooring|Mytilus edulis|Ween Schule}}
{{Wikispecies mooring|Mytilus edulis|Ween Schule}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen]]
b92if4j2m1k42s5rlz3id9xerikosta
Ponter
0
54443
280796
277148
2026-05-18T04:41:40Z
InternetArchiveBot
15792
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
280796
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
[[Datei:Leiterwagen Heubaum Wiasbam - Foto Martin Ortmeier - 18.09.2024.jpg|thumb|200px|Ponter üüb en fooderwaanj.]]
<br>
En '''ponter''' , {{mo.}} '''punter(buum)''' as en lung an trinj [[holt]]en staang, diar üüb en fooderwaanj brükt woort, am det fooder deel tu binjen. Diar mä woort det fooder tuup trakt, an fäält ei so lacht faan a waanj.
Son ponter woort faan en jongen [[granjebuum]] maaget, di likap woksen as. Hi as en gud stak linger üs di fooderwaanj, amdat hi uk föör an bääft deelbünjen wurd koon.
== Luke uk diar ==
* Uun [[Bayern]] sai's diar [https://web.archive.org/web/20240926084716/https://www.niederbayern-wiki.de/wiki/Wiasbam '' 'Wiasbam' ''] tu. (niederbayern-wiki.de)
[[Kategorie:Büürerei]]
j7h118nw8ty1b9ss0q2s8947qy04ys5
Qeschm
0
55275
280836
279721
2026-05-18T10:46:00Z
Murma174
19
280836
wikitext
text/x-wiki
{{Fering}}
<br>
'''Qeschm''' as en [[iraan]]isk [[eilun]] uun at [[Struat faan Hormuz]] tesken a [[Golf faan Persien]] an a [[Golf faan Omaan]] an as sowat 580 km² grat. Üüb Qeschm wurt [[Persisk]] snaaket.
[[File:QeshmIsland NASA.jpg|thumb|At sateliit-bilj faan Qeshm]]
Uun a [[antike]] wiar Qeschm en dial faan a Persisk riken ([[Achemeniiden]], [[Arsakiiden]] an [[Sasaniiden]]). Uun't [[madelääler]] wiar't en dial iarst faan a Araabisk kalifaaten ([[Umajaaden]] an [[Abbasiiden]]), Iranisk ([[Samaaniiden]] an [[Buujiiden]]) an Türk-Persisk (Timuriden an Seldjuken) riken.
At Portugiisk Borig (''Fort Nossa Senhora da Conceição'') wurd uun 1507 üüb Qeschm baud, üs [[Portugal/fe|Portugal]] at eilun iinnaam. Schah Abbas de Grat faan at [[Safawiiden]] rik naam Qeschm 1622 iin.
'''Qeschm''' as uk en grat steed üüb det eilun, an hoodsteed faan a lunkreis (''Schahrestan'') Qeschm. Diar wene son 40.000 lidj. Üüb't hiale eilun san't son 150.000. Qeschm hiart tu't [[Prowins Hormozgaan]].
== Luke uk diar ==
{{commonscat fering|Qeshm Island}}
[[Kategorie:Eilunen]]
[[Kategorie:Iraan]]
caewf8obbdc2sqecr5kqpe45usok9r8
Cypraea tigris
0
55278
280835
279770
2026-05-18T10:43:59Z
Murma174
19
280835
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name =
| Taxon_WissName = Cypraea tigris
| Taxon_Rang = Gattung
| Taxon_Autor = [[Linnaeus]], 1758
| Taxon2_Name = Kaurisneken
| Taxon2_WissName = Cypraeidae
| Taxon2_Rang = Familie
<!--| Taxon3_WissName = Cypraeoidea
| Taxon3_Rang = Überfamilie-->
| Taxon4_WissName = Sorbeoconcha
| Taxon4_Rang = Ordnung
<!--| Taxon6_WissName = Caenogastropoda
| Taxon6_Rang = Überordnung-->
| Bild = Cypraea Tigris.jpg
| Bildbeschreibung = ''Cypraea tigris''
}}
<br>
At '''''Cypraea tigris''''' of '''Tiiger Kauri Snek''' as en slach faan [[Sneken]] (Gastropoda) uun det famile faan a [[Kaurisneken]] (Cypraeidae). Hat lewet tesken [[Uastafrikoo]], [[Süüduastaasien]] an [[Austraalien]] uun en jipde faan 10 bit 40 meetern. Lefst mad [[koralen]].
A snek höskin like [[portselaan]], an wurd diaram üs smokstian brükt.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Cypraea tigris}}
{{wikispecies öömrang|Cypraea tigris}}
[[Kategorie:Sneken]]
9s1agovl6q33g398ksk4k3via2ddy5h
Kita (Regiuun)
0
55460
280777
2026-05-17T14:37:51Z
Murma174
19
nei
280777
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Kita''' as en regiuun uun a waast faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ufspleden wurden. Diar wene son 680.000 lidj. Hoodstääd as [[Kita]].
Tu Kita hiar sääks ''kreiser'':<br>
Kita, Sagabari, Sébékoro, Toukoto, Séféto, Sirakoro.
[[Datei:Kita in Mali 2023.svg|thumb|left|Kita uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Kita Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
q61814e30yx99hrymrx9q8x8ea5te00
Kita (Maali)
0
55461
280778
2026-05-17T14:40:31Z
Murma174
19
nei
280778
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Kita''' as en [[stääd]] uun a waast faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Kita (Regiuun)|Kita]]. Diar wene son 95.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Kita, Mali}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
m8o5f9rsfccwryt10el3hbzxl1so6ea
280779
280778
2026-05-17T14:40:48Z
Murma174
19
Murma174 hää det sidj [[Kita]] efter [[Kita (Maali)]] fersköwen.
280778
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Kita''' as en [[stääd]] uun a waast faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Kita (Regiuun)|Kita]]. Diar wene son 95.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Kita, Mali}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
m8o5f9rsfccwryt10el3hbzxl1so6ea
Kita
0
55462
280780
2026-05-17T14:40:48Z
Murma174
19
Murma174 hää det sidj [[Kita]] efter [[Kita (Maali)]] fersköwen.
280780
wikitext
text/x-wiki
#WEITERLEITUNG [[Kita (Maali)]]
gr9l2vwktg3yl0xq8vkymaik2m6vrcg
Nara (Regiuun)
0
55463
280781
2026-05-17T14:46:22Z
Murma174
19
nei
280781
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Nara''' as en regiuun uun a waast faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Koulikoro (Regiuun)|Koulikoro]] ufspleden wurden. Diar wene son 300.000 lidj. Hoodstääd as [[Nara]].
Tu Nara hiar sääks ''kreiser'':<br>
Nara, Ballé, Dilly, Mourdiah, Guiré, Fallou.
[[Datei:Nara in Mali 2023.svg|thumb|left|Nara uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Nara Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
o9rgd46anw5b4b0qvjxsiasotexmvln
Nara
0
55464
280782
2026-05-17T14:50:04Z
Murma174
19
Sidj tu [[Nara (Maali)]] widjerfeerd
280782
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Nara (Maali)]]
joqtmagbjftzefoga4unulnu5ej1xgn
Nara (Maali)
0
55465
280783
2026-05-17T14:51:17Z
Murma174
19
nei
280783
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Nara''' as en [[stääd]] uun a waast faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Nara (Regiuun)|Nara]]. Diar wene son 55.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Nara, Mali}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
kemszyt89uii2zi1ojxyqhc0qscao7w
Nioro (Regiuun)
0
55466
280784
2026-05-17T14:57:37Z
Murma174
19
nei
280784
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Nioro''' as en regiuun uun a waast faan [[Maali]]. Hat as 2023 iinracht, an faan't regiuun [[Kayes (Regiuun)|Kayes]] ufspleden wurden. Diar wene son 670.000 lidj. Hoodstääd as [[Nioro du Sahel]].
Tu Nioro hiar sääks ''kreiser'':<br>
Nioro du Sahel, Diéma, Diangounté Camara, Sandaré, Troungoumbé, Béma.
[[Datei:Nioro in Mali 2023.svg|thumb|left|Nioro uun Maali]]{{ufsaat}}
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Nioro Region}}
{{Regiuunen faan Maali}}
[[Kategorie:Regiuun uun Maali]]
tqebqzilictk0x5fdnolclyvtnd1iuq
Nioro du Sahel
0
55467
280785
2026-05-17T15:00:18Z
Murma174
19
nei
280785
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{databox}}
<br>
'''Nioro du Sahel''' as en [[stääd]] uun a waast faan [[Maali]]. Hat as hoodstääd faan det regiuun [[Nioro (Regiuun)|Nioro]]. Diar wene son 55.000 lidj.
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Nioro du Sahel}}
[[Kategorie:Steed uun Maali]]
0xeli6m667odc35u7lym9h31y4trutz
Waastaafrika
0
55468
280789
2026-05-17T22:13:46Z
Murma174
19
Sidj tu [[Waastafrikoo]] widjerfeerd
280789
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Waastafrikoo]]
anjesfnj55wfgyvardpidy3aw72r9ej
Freetown
0
55469
280790
2026-05-17T22:30:11Z
Murma174
19
Sidj tu [[Freetown (Sierra Leone)]] widjerfeerd
280790
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Freetown (Sierra Leone)]]
g4lxb8j00fcnvtdei3cekb4ifxnwri2
Vorlage:GBS
10
55470
280791
2026-05-17T22:33:20Z
Murma174
19
nei
280791
wikitext
text/x-wiki
<onlyinclude><span style="display:none;">{{{3|Guinea-Bissau}}}</span>[[Datei:Flag of Guinea-Bissau.svg|border|alt=|{{#expr: {{{WIDTH|20}}} - 2 }}px|link={{#if:{{{Ziel|}}}|{{{Ziel}}}|{{#switch:{{{1|}}}||#=Guinea-Bissau|#default={{{1}}}}}}}|{{{3|Guinea-Bissau}}}]]{{#ifeq:{{{1|}}}|#|<!-- nix -->| {{#if:{{{Ziel|}}}|[[{{{Ziel}}}]]|[[{{{1|Guinea-Bissau}}}|{{{2|Guinea-Bissau}}}]]}}}}</onlyinclude>
[[Kategorie:Vorlage:Guinea-Bissau|Gbs]]
k2d4qy9chzvfx93zwfit5akz2zujdty
Süüdelk Afrikoo
0
55471
280805
2026-05-18T05:54:05Z
Murma174
19
nei - bausteed
280805
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:LocationSouthernAfrica.png|thumb|Süüdelk Afrikoo:<br>jonkgreen: efter UN-Statistik,<br>green: geograafisk iindialang,<br>laachtgreen: efter [[SADC]].]]
<br>
[[File:Regions of the African Union.svg|thumb|200px|left|Regiuunen faan't [[Afrikoonsk Union]].
{{legend|#66c2a5|Nuurd}}{{legend|#fc8d62|Waast}}
{{legend|#8da0cb|Süüd}}{{legend|#a6d854|Uast}}
{{legend|#e78ac3|Maden}}]]
<br>
At '''Süüdelk Afrikoo''' ({{enS|Southern Africa}}) as di süüdelk dial faan a kontinent [[Afrikoo]], uun't jindial tu di stoot '''[[Süüdafrikoo]]'''.
Mä di ütjdruk ''Süüdelk Afrikoo'' as oober leewen ei detsalew regiuun mend. Miast hiar diar mä tu:
*{{ANG}}Angola Angola
*{{BOT}}Botswana Botswana
*{{LES}}Lesotho Lesotho
*{{MAD}}Madagaskar Madagaskar
*{{MAL}}Malawi Malawi
*{{MAR}}Mauricius Mauricius
*{{MOS}}Mosambik Mosambik
*{{NAM}}Namibie Namibie
*{{SAF}}Jižní Afrika Jižní Afrika
*{{SWA}}Svazijsko Svazijsko
*{{SAM}}Zambie Zambie
*{{SIM}}Zimbabwe Zimbabwe
{{bausteed}}
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Southern Africa}}
{{Wikivoyage öömrang|Südliches_Afrika|Süüdelk Afrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo]]
fljrngsm5yml29tcz74xna6m4qxowhr
280806
280805
2026-05-18T06:30:20Z
Murma174
19
nei
280806
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:LocationSouthernAfrica.png|thumb|Süüdelk Afrikoo:<br>jonkgreen: efter UN-Statistik,<br>green: geograafisk iindialang,<br>laachtgreen: efter [[SADC]].]]
<br>
[[File:Regions of the African Union.svg|thumb|200px|left|Regiuunen faan't [[Afrikoonsk Union]].
{{legend|#66c2a5|Nuurd}}{{legend|#fc8d62|Waast}}
{{legend|#8da0cb|Süüd}}{{legend|#a6d854|Uast}}
{{legend|#e78ac3|Maden}}]]
<br>
At '''Süüdelk Afrikoo''' ({{enS|Southern Africa}}) as di süüdelk dial faan a kontinent [[Afrikoo]], uun't jindial tu di stoot '''[[Süüdafrikoo]]'''.
Mä di ütjdruk ''Süüdelk Afrikoo'' as oober leewen ei detsalew regiuun mend. Miast hiar diar mä tu:
*{{AGO}}
*{{BWA}}
*{{LSO}}
*{{MDG}}
*{{MWI}}
*{{MUS}}
*{{MOZ}}
*{{NAM}}
*{{ZAF}}
*{{SWZ}}
*{{ZMB}}
*{{ZWE}}
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Southern Africa}}
{{Wikivoyage öömrang|Südliches_Afrika|Süüdelk Afrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo]]
485apx4iituocg3oczfb7zrbpptvgti
280807
280806
2026-05-18T06:30:47Z
Murma174
19
HC: Nei sortiarkai [[Kategorie:Afrikoo]]: " "
280807
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:LocationSouthernAfrica.png|thumb|Süüdelk Afrikoo:<br>jonkgreen: efter UN-Statistik,<br>green: geograafisk iindialang,<br>laachtgreen: efter [[SADC]].]]
<br>
[[File:Regions of the African Union.svg|thumb|200px|left|Regiuunen faan't [[Afrikoonsk Union]].
{{legend|#66c2a5|Nuurd}}{{legend|#fc8d62|Waast}}
{{legend|#8da0cb|Süüd}}{{legend|#a6d854|Uast}}
{{legend|#e78ac3|Maden}}]]
<br>
At '''Süüdelk Afrikoo''' ({{enS|Southern Africa}}) as di süüdelk dial faan a kontinent [[Afrikoo]], uun't jindial tu di stoot '''[[Süüdafrikoo]]'''.
Mä di ütjdruk ''Süüdelk Afrikoo'' as oober leewen ei detsalew regiuun mend. Miast hiar diar mä tu:
*{{AGO}}
*{{BWA}}
*{{LSO}}
*{{MDG}}
*{{MWI}}
*{{MUS}}
*{{MOZ}}
*{{NAM}}
*{{ZAF}}
*{{SWZ}}
*{{ZMB}}
*{{ZWE}}
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Southern Africa}}
{{Wikivoyage öömrang|Südliches_Afrika|Süüdelk Afrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo| ]]
n1obxwxiqyj1ik892n68w9mxlilz6hf
280808
280807
2026-05-18T06:37:24Z
Murma174
19
280808
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:LocationSouthernAfrica.png|thumb|Süüdelk Afrikoo:<br>jonkgreen: efter UN-Statistik,<br>green: geograafisk iindialang,<br>laachtgreen: efter [[SADC]].]]
<br>
[[File:Regions of the African Union.svg|thumb|200px|left|Regiuunen faan't [[Afrikoonsk Union]].
{{legend|#66c2a5|Nuurd}}{{legend|#fc8d62|Waast}}
{{legend|#8da0cb|Süüd}}{{legend|#a6d854|Uast}}
{{legend|#e78ac3|Maden}}]]
<br>
At '''Süüdelk Afrikoo''' ({{enS|Southern Africa}}) as di süüdelk dial faan a kontinent [[Afrikoo]], uun't jindial tu di stoot '''[[Süüdafrikoo]]'''.
Mä di ütjdruk ''Süüdelk Afrikoo'' as oober leewen ei detsalew regiuun mend. Miast hiar diar mä tu:
== Lunen ==
{{Türner|2|
*{{AGO}}
*{{BWA}}
*{{COM}}
*{{LSO}}
*{{MDG}}
*{{MWI}}
*{{MUS}}
*{{MOZ}}
*{{NAM}}
*{{ZAF}}
*{{SWZ}}
*{{ZMB}}
*{{ZWE}}
}}{{ufsaat2}}
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Southern Africa}}
{{Wikivoyage öömrang|Südliches_Afrika|Süüdelk Afrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo| ]]
9vluf58qn5haet3yig4gnw55q01iy45
280810
280808
2026-05-18T06:43:34Z
Murma174
19
280810
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
[[Datei:LocationSouthernAfrica.png|thumb|250px|Süüdelk Afrikoo:<br>jonkgreen: efter UN-Statistik,<br>green: geograafisk iindialang,<br>laachtgreen: efter [[SADC]].]]
<br>
[[File:Regions of the African Union.svg|thumb|250px|left|Regiuunen faan't [[Afrikoonsk Union]].
{{legend|#66c2a5|Nuurd}}{{legend|#fc8d62|Waast}}
{{legend|#8da0cb|Süüd}}{{legend|#a6d854|Uast}}
{{legend|#e78ac3|Maden}}]]
<br>
At '''Süüdelk Afrikoo''' ({{enS|Southern Africa}}) as di süüdelk dial faan a kontinent [[Afrikoo]], uun't jindial tu di stoot '''[[Süüdafrikoo]]'''.
Mä di ütjdruk ''Süüdelk Afrikoo'' as oober leewen ei detsalew regiuun mend. Miast hiar diar mä tu:
== Lunen ==
{{Türner|2|
*{{AGO}}
*{{BWA}}
*{{COM}}
*{{LSO}}
*{{MDG}}
*{{MWI}}
*{{MUS}}
*{{MOZ}}
*{{MYT}}
*{{NAM}}
*{{REU}}
*{{ZAF}}
*{{SWZ}}
*{{ZMB}}
*{{ZWE}}
}}{{ufsaat2}}
== Luke uk diar ==
{{Commonscat öömrang|Southern Africa}}
{{Wikivoyage öömrang|Südliches_Afrika|Süüdelk Afrikoo}}
[[Kategorie:Afrikoo| ]]
tap3edj1u5wk8quporz86detrh8wulr
Schul
0
55472
280818
2026-05-18T07:08:31Z
Murma174
19
Sidj tu [[Twiiskaalagen]] widjerfeerd
280818
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Twiiskaalagen]]
2lg32hut7asmv9g21xeubcihnlg6ssq
Dreissena
0
55473
280825
2026-05-18T08:46:37Z
Murma174
19
nei
280825
wikitext
text/x-wiki
{{Öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Autor = [[Beneden]], 1835
| Taxon_WissName = Dreissena
| Taxon_Rang = Gattung
| Taxon3_Name = Triikaantskaalen
| Taxon3_WissName = Dreissenidae
| Taxon3_Rang = Familie
| Taxon5_WissName = Myida
| Taxon5_Rang = Ordnung
| Bild = Quagga-Dreikantmuschel.jpg
| Bildbeschreibung = [[Quagga Triikaantskaal]]
}}
<br>
A '''''Dreissena''''' san en skööl faan [[Triikaantskaalen]] (Dreissenidae). Diar jaft'at wel son njügen slacher faan.
== Slacher ==
* ''Dreissena anatolica''
* ''[[Dreissena bugensis]]'', at [[Quagga Triikaantskaal]]
* ''Dreissena caputlacus''
* ''Dreissena carinata''
* ''Dreissena caspia''
* ''Dreissena gallandi''
* ''Dreissena grimmi''
* ''Dreissena polymorpha''
* ''Dreissena siouffi''
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Dreissena|Dreissena}}
{{wikispecies öömrang|Dreissena|Dreissena}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen]]
os27xhhi4zf89h4mirhjymj0tb5rfmx
Dreissenidae
0
55474
280826
2026-05-18T08:49:50Z
Murma174
19
Sidj tu [[Triikaantskaalen]] widjerfeerd
280826
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Triikaantskaalen]]
h3hrvtcf8qhz8226ftlq19d0n6sllx1
Triikaantskaalen
0
55475
280827
2026-05-18T08:56:05Z
Murma174
19
nei
280827
wikitext
text/x-wiki
{{öömrang}}
{{Taxobox öömrang
| Taxon_Name = Triikaantskaalen
| Taxon_WissName = Dreissenidae
| Taxon_Rang = Familie
| Taxon_Autor = [[John Edward Gray|J. E. Gray]], 1840
| Taxon2_WissName = Dreissenoidea
| Taxon2_LinkName = nein
| Taxon2_Rang = Überfamilie
| Taxon3_Name =
| Taxon3_WissName = Myida
| Taxon3_Rang = Ordnung
<!--| Taxon4_Name =
| Taxon4_WissName = Imparidentia
| Taxon4_Rang = Überordnung
| Taxon5_WissName = Autolamellibranchiata
| Taxon5_Rang = Unterklasse-->
| Taxon5_Name = Twiiskaalagen
| Taxon5_WissName = Bivalvia
| Taxon5_Rang = Klasse
| Bild = Dreissena polymorpha3.jpg
| Bildbeschreibung = ''Dreissena polymorpha''
}}
<br>
A '''Triikaantskaalen''' (Dreissenidae) san en famile faan [[Twiiskaalagen]] (Bivalvia) uun det order faan a [[Myida]].
Diar jaft'at trii sköölen faan:
== Sköölen ==
* ''[[Dreissena]]''
* ''Congeria''
* ''Mytilopsis''
== Luke uk diar ==
{{commonscat öömrang|Dreissenidae|Triikaantskaalen}}
{{wikispecies öömrang|Dreissenidae|Triikaantskaalen}}
[[Kategorie:Twiiskaalagen]]
tk3ml5n7qzpraw51hq41fby39fnpiwa