Vikipetã
gnwiki
https://gn.wikipedia.org/wiki/Kuatia_%C3%91epyr%C5%A9ha
MediaWiki 1.47.0-wmf.16
first-letter
Medio
Mba'echĩchĩ
Myangekõi
Puruhára
Puruhára myangekõi
Vikipetã
Vikipetã myangekõi
Ta'ãnga
Ta'ãnga myangekõi
MediaWiki
MediaWiki myangekõi
Tembiecharã
Tembiecharã myangekõi
Pytyvõ
Pytyvõ myangekõi
Ñemohenda
Ñemohenda myangekõi
TimedText
TimedText talk
Módulo
Módulo discusión
Evento
Evento discusión
Terere
0
3699
138272
136420
2026-08-23T22:06:47Z
Genialnico
13181
Cambio a imagen de mejor representación
138272
wikitext
text/x-wiki
{{Ficha de Patrimonio cultural
| Imagen = Terere ñana.jpg
| Tamaño = 250
| Pie =
| Nombre = Prácticas y saberes tradicionales del tereré en la cultura del pojhá ñaná
| País = {{PAR}}
| Región = Amérika Latína ha Karíve
| Año = 2020
| Tipo = '''<span style="color:#C71585">Cultural inmaterial</span>'''
| Criterios = R1, R2, R3, R4 y R5
| ID = 01603
| Tipo_patrimonio= inmaterial
|}}
'''Terere''' haꞌe peteĩ [[jey'urã|jeyꞌurã]] ojejapóva [[Ka'a|kaꞌa rogue]] (''ilex paraguariensis'') ha y roꞌysãgui, ikatúva oñembojeheꞌa [[pohã ñana|pohã ñaná]]<nowiki/>re. Ko [[ñanary]] ojeipuru [[Ñemby Amérika|Ñembyamérikape]] umi Europagua ñeguahẽ mboyve, ha oiko chugui mbaꞌe teéva ojejapóva oikohápe [[Guarani|guaranikuéra]], oñemombareteve tuichaitépe oikóvo Paraguáipe umi ''franciscano'' ha hesuíta, oñemombeꞌuháicha kuatiáre saroꞌy XVI, XVII ha XVIII pegua.<ref>{{Cita web|url=http://23118.psi.uba.ar/academica/carrerasdegrado/psicologia/informacion_adicional/obligatorias/034_historia_2/Archivos/inv/padre_montenegro.pdf|título=El Padre Pedro de Montenegro, 1711. Su tratamiento de herboristerapia para las afecciones mentales y sus referencias a la medicina hipocrático-galénica|fechaacceso=7 de diciembre de 2019|sitioweb=Memorias de las XIV Jornadas de Investigación - Tercer encuentro de investigadores de Psicología del Mercosur|formato=PDF}}</ref> Oĩ avei pe terere ojejapóva yva rykue reheva, péva ojehero epañañeꞌẽme "''tereré de jugo''". Ára 17 jasypakõi 2020 jave, [[Unesco]] heꞌi terere haꞌeha [[tekopy tee ojehechakuaa'ỹva Yvypóra reko pegua|tekopy tee ojehechakuaaꞌỹva Yvypóra reko pegua]], ko mbaꞌépe oĩ terere jeꞌu ha pohã ñana jeporu.<ref>{{Cita web|url=https://www.infobae.com/america/america-latina/2020/12/18/la-unesco-declaro-al-terere-como-patrimonio-inmaterial-de-la-humanidad/|título=La Unesco declaró al tereré como patrimonio inmaterial de la humanidad|fechaacceso=18 de diciembre de 2020|sitioweb=infobae}}</ref><ref>{{Cita web|url=https://www.trt.net.tr/espanol/cultura-y-arte/2020/12/27/el-terere-la-primera-tradicion-paraguaya-en-ser-reconocida-como-patrimonio-de-la-humanidad-1551986|título=El tereré, la primera tradición paraguaya en ser reconocida como Patrimonio de la Humanidad|fechaacceso=18 de diciembre de 2020|sitioweb=TRT}}</ref>
Terere niko ojogua [[ka'ay|kaꞌay]] – ñanary ambuéva ojejapo avei [[Ka'a|kaꞌá]]<nowiki/>gui –, hákatu terere niko jayꞌu vaꞌerã roꞌysãitehápe. Kóva hína [[Paraguái]] mbaꞌe tee, ko tetãme ojehechakuaa terere haꞌeha [[arandupy]] mbaꞌe tee.<ref>{{Cita web|url=https://www.bbc.com/mundo/noticias-55369299|título=Qué es el tereré, la bebida paraguaya reconocida como patrimonio inmaterial de la humanidad|fechaacceso=18 de diciembre de 2020|sitioweb=BBC}}</ref><ref>{{Cita web|url=https://www.ellitoral.com/index.php/id_um/273667-la-unesco-declaro-al-terere-patrimonio-inmaterial-de-la-humanidad-bebida-ancestral-guarani-informacion-general.html|título=La UNESCO declaró al tereré patrimonio inmaterial de la humanidad|fechaacceso=18 de diciembre de 2020|sitioweb=El Litoral}}</ref> Koꞌágã katu hetaite umi otereréva [[Pindoráma]] vore ñembyguápe,[[Vorívia]] vore kuarahyresẽyguápe ha ñembyguápe ha [[Arhentína]] vore yvateguápe (umi tetãme tuichaitépe hoꞌu hikuái terere yva rykuére).<ref>{{Cita web|url=http://www.momarandu.com/amanoticias.php?a=7&b=0&c=155837|título=El tereré se convirtió en la bebida preferida en las playas de la costa atlántica|fechaacceso=18 de diciembre de 2020|sitioweb=ESTUDIO AGENCIA TNS}}</ref>
Terere oñembosakoꞌi vaꞌerã peteĩ mbaꞌyrúpe, y ryrúpe térã "tykuador"-pe<ref>{{Cita web|url=http://www.diariochaco.com/noticia/tykuador-el-mejor-amigo-del-terere-un-termo-con-bluetooth-pendrive-y-cargador-de-celular|título=Made in Paraguay: Tykuador, el termo al que solo le falta tener doble chip|fechaacceso=26 de noviembre de 2019|sitioweb=Diario Chaco|idioma=es|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220122224320/https://www.diariochaco.com/noticia/tykuador-el-mejor-amigo-del-terere-un-termo-con-bluetooth-pendrive-y-cargador-de-celular|archivedate=2022-01-22}}</ref><ref>{{Cita web|url=https://www.abc.com.py/periodismo-joven/2019/10/17/con-bluetooth-y-cebado-automatico-joven-renueva-el-termo-de-terere/|título=Con bluetooth y cebado automático, joven renueva el termo de tereré|fechaacceso=26 de noviembre de 2019|sitioweb=Diario ABC Color|idioma=es}}</ref> otykuáva kaguápe orekóva kaꞌa (pe kagua ojeheróva "''guampa''" [[Paraguái]]<nowiki/>pe ha "''mate''" [[Arhentína]]<nowiki/>pe), upégui ojesyryku vaꞌerã peteĩ jepyteha rupive ojeheróva vombíja (''bombilla'' karaiñeꞌẽme). Pyꞌỹinte jahecha terere [[pohã ñana]] reheve (kaꞌavo ombopiroꞌýva ha omohesãiha), umíva ojeipuruvéva hína [[cedron|sedron]], [[menta'i|mentaꞌi]], [[kokũ]], [[menta|ménta]], [[ju'apekã|juꞌapekã]], [[aguaracha'ĩ ruguai|aguarachaꞌĩ ruguai]], [[ka'a jagua|kaꞌa jagua]] (ojeheróva ave "vurríto"), [[ka'a ja'i|kaꞌa jaꞌi]], [[jety ka'a|jety kaꞌa]], ''[[verbena]]'', [[kapi'i katĩ|kapiꞌi katĩ]], [[ahẽho]] ha heta ambuéva. Koꞌágã, heta umi oñemúva [[yrypy'a|yrypyꞌa]] pohã ñana térã [[yva]] reheve oñembojeheꞌa hag̃ua terere rehe, tahaꞌe haéva Paraguáipe<ref>{{Cita web|url=http://www.laclave.com.py/2019/04/16/jovenes-estenos-lanzan-linea-de-hielos-saborizados-con-remedios-refrescantes/|título=Jóvenes esteños lanzan línea de hielos saborizados con remedios refrescantes|fechaacceso=26 de noviembre de 2019|sitioweb=Diario La Clave|idioma=es}}</ref><ref>{{Cita web|url=https://infonegocios.com.py/y-ademas/terere-pantano-el-emprendimiento-que-con-g-100-000-invento-una-nueva-forma-de-tomar-terere|título=Tereré Pantano: El emprendimiento que con G. 100.000 inventó una nueva forma de tomar tereré|fechaacceso=26 de noviembre de 2019|sitioweb=Infonegocios}}</ref> ha Arahentína vore yvateguápe.<ref>{{Cita web|url=http://radioformosa.com.ar/yuyo-mate-terere-el-nuevo-emprendimiento-refrescante-para-el-verano/|título=Radio Formosa - "Yuyo, Mate & Tereré: El nuevo emprendimiento refrescante para el verano"|fechaacceso=26 de noviembre de 2019|sitioweb=Radio Formosa|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220122224906/https://radioformosa.com.ar/yuyo-mate-terere-el-nuevo-emprendimiento-refrescante-para-el-verano/|archivedate=2022-01-22}}</ref>
Terere oikóma [[Paraguái]] jeyꞌurã teéva ramo ha tetã rekopy tee rembiejakue ramo. Opaite [[jasykõi]] [[arapokõi]] pahague ojegueromanduꞌa "Terere Ára".<ref>{{Cita web|url=https://www.ultimahora.com/paraguay-festeja-el-dia-nacional-del-terere-bebida-simbolo-su-identidad-n876351.html|título=Paraguay festeja el Día Nacional del Tereré, bebida símbolo de su identidad|fechaacceso=26 de noviembre de 2019|sitioweb=Radio Formosa|idioma=es}}</ref> Tembiapoukapy 219/2019 rupive, Tetã Arandupy Sãmbyhyha heꞌi terere ha pohã ñana jeporu haꞌeha Tetã rekopy tee rembiejakue japokokuaaꞌỹva.<ref>{{Cita web|url=https://www.ip.gov.py/ip/unesco-admite-candidatura-del-terere-y-poha-nana-como-patrimonio-de-la-humanidad/|título=Unesco admite candidatura del tereré y poha ñana como Patrimonio de la Humanidad|fechaacceso=2 de junio de 2019|sitioweb=Agencia IP|idioma=es|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220122223952/https://www.ip.gov.py/ip/unesco-admite-candidatura-del-terere-y-poha-nana-como-patrimonio-de-la-humanidad/|archivedate=2022-01-22}}</ref> Upéicha avei, táva [[Itakyry|Itakyrý]]<nowiki/>pe ojejapo pe "Terere Arete Guasu" ary 1998 guive.<ref>{{Cita web|url=https://www.abc.com.py/este/2020/02/16/festival-del-terere-propone-serie-de-espectaculos/|título=Festival del Tereré propone serie de espectáculos|fechaacceso=5 de septiembre de 2020|sitioweb=ABC Color}}</ref>
== Jeyꞌuhápe ==
Oñembojeheꞌa vaꞌerã y roꞌysã porã ha kaꞌa, umíva hese ikatu oñembojeheꞌa avei pohã ñana opaichagua, umi ojeipuruvéva hína [[kokũ]], [[kapi'ikatĩ|kapiꞌikatĩ]], [[parapara'i|paraparaꞌi]], [[menta'i|mentaꞌi]], [[santa lucía morotĩ|''santa lucía'' morotĩ]], [[limõ]], [[aguakáte rogue]] ha ambuéva rykuére.
Oĩvoi oguerekóva hembipuru apytépe peteĩ [[Angu'a|anguꞌaꞌi]] oipurúva ojoso hag̃ua pohã roꞌysã.
Oĩ avei terere rupa haꞌéva [[Tembi'u|tembiꞌumi]] terere mboyvegua. Umi ojeꞌuvéva hína rora kyra, revíro, [[chipa]], fariña kyra, tortilla mandiꞌomíre térã [[Pirambujape|empanada]] ỹrõ mortadelami. Avei tembiꞌu koꞌẽngue ojekuaavéva ype rovápe. Asaje katu, jekaru mboyve, oĩ terere jopy.<ref>{{Cita web |url=http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/terere-guaran-me |título=Archive copy |urlarchivo=https://web.archive.org/web/20160305194848/http://cafehistoria.ning.com/profiles/blogs/terere-guaran-me |fechaarchivo=2016-03-05 |fechaacceso=2013-07-28 }}</ref>
== Manduꞌapy ==
{{reflist}}
== Joajuha okapeguándi ==
{{commonscat|tereré}}
[[Ñemohenda:Jey'urã]]
6ceipv7xuo76765kdiremjbqm3u2z3p