Wikipiidiya gurwiki https://gur.wikipedia.org/wiki/P%C9%9Bgezure MediaWiki 1.47.0-wmf.3 first-letter Miidiya Zure Tɔgum Tuntuna Tuntuna tɔgum Wikipiidiya Wikipiidiya tɔgum Faali Faali tɔgum MiidiyaWiki MiidiyaWiki tɔgum Tɛmpileti Tɛmpileti tɔgum Suŋerɛ Suŋerɛ tɔgum Buuri buuri Buuri buuri tɔgum TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Forms of Ghanaian highlife 0 3468 23211 23199 2026-05-24T20:33:36Z Amoramah 26 Added databox 23211 wikitext text/x-wiki {{Bio}} == Gaana yuuma (Hailaifi) buuri buuri == '''[[Gaana]] yuuma Hailaifi''' pɔsɛ la 1980 sa ti nɛresabelesi dikɛ e gɛrekɛ la solemiisi [[Yuuma (songs)|yuuma]] n boe Amɛreka.<ref>https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3695260.stm</ref> <ref>http://www.jstor.org/stable/931273</ref>[[Gaana]] Hailaifi yuuma daa pu la butã; • Adaha • Fanti Osibisaaba • [[Palm-wine music|palm-wine]] yuuma.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Forms_of_Ghanaian_highlife#cite_note-:1-3</ref> == Pɔsega Yuuma == "Regimentali bani" n de 6,000 India soogɛpa duma la n yuun wa'am Cape Coast Castle la Elmina Castle Biritish gɔmena saŋa la daa basɛ la yele suma.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Forms_of_Ghanaian_highlife#cite_note-:2-4</ref> <ref>https://www.guidetotheworldofmusic.com/articles/people-and-places/highlife-urban-dance-music-from-ghana/</ref>Yelesuma la de la Adaha "brass band" n daa gmɛ Fanti Coast la. Yia Adaha [[Yuuma (songs)|yuuma]] daa yirikire mɛ [[Gaana]] saazuo bɔba wa la zi'isi sisesi. Konkoma gee ti ba yi'ira Konkomba la daa de la guleko la kɔa n daa pɔsɛ gee yirikɛ 1930 yuunɛ puan Adaha n daa iseke la. Ba daa yirikɛ mɛ beni zuo tinbibisi la puan la tɔmɛ ti ba da "brass" yuuma lɔgerɔ. Fanti Osibisaaba yuuma dikɛ ta ta la daami yuuma bunŋmi'ila, kɔlɔ, la Kru yuuma bunŋmi'ila n boe Liberia. Fanti Osibisaaba n pɔsɛ Afirika nu'usi kɔlegɔ ti la nyaa zoe ta lebege [[Gaana]] Hailaifi (highlife), Maringa n ze'ele Sierra Leone, Wɛsitin Nigeria Juju yuuma la, la sɛnteral Afrika "dry" [[Yuuma (songs)|yuuma]]. 1930 pooren, Gaana tinkpɛsi la puan, ba daa gɛrekɛ mɛ la Akan "seprewa" bii "harp-lute". Wana daa ta'asɛ la "odonsom", Akan "blues" bii "[[Palm-wine music|palm-wine]]" yuuma; ti la yɛrekɛ nyaa bɔ tɔ hailaifi. == Guitar 1920-1940 == * Jacob Sam (Kwame Asare) * Mireku * Appiah Adjekum '''Wɛsitin Werɛkɔɔdi Kɔmpani duma''' Jacob Sam (Kwame Asare) Mireku Appiah Adjekum Zonophone, Columbia, Odeon la a daana ku'an, n boi [[Gaana]]. == Hailaifi == Yuunsɛba n boi saazuo (high-class) la tiŋa yuuma ti ba ŋmi'ra ba pala zuto n gɛrekɛ nyaa sɔna ti yuuma buuri hailaifi (highlife) bɔna zina. Excelsior Orchestra la "Jazz Kings" n boi Ankara gee pi'ilum 1914. Yia la, lɔgerɔduma n yuun ŋmi'iri yuun ana nɛrekuuŋɔ zi'an. 1950 sa, gurupi duma ɛ tiŋa wa iŋɛ de'eno ti hailaifi kɔlɔ bɔna bini. EK Nyame lagum pa'asɛ la nɛresɛba ti ba [[Yuuma (songs)|yuuma]] yɛgerɛ [[Nigeria]] tiŋa puan. <ref>https://medium.com/@primushovason/ghana-music-the-journey-so-far-4cafe5e10524</ref>"Cape Coast Sugar Babies" n de yia hailaifi de'endɛ'ɛneba sɛba ti ba mina ba 1937 la ba ee kaɛ Nigeria tiŋa puan. "Tempos band" duma la ti Ga tintaanɛ pɛɛbera ET Mensah, daa dikɛ la Afro-Cuban bunŋmi'ila ti Guy Warren, gee ti ba yi'ira ti Ghanaba.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=144</ref> <ref>https://thisisafrica.me/arts-and-culture/highlife-the-heart-and-soul-of-ghanas-popular-music/</ref>Hailaifi nyaa tee mɛ ta dɛna faara yire hailaifi, "techno" wɔna "burgher hailaifi buuri buuri la "hip-life", tɔgum woo yuuma, "hip hop" la hailaifi gɛrekirɛ. == Viisegɔ Lɔgerɔ == buqm67lhskcmuefgwgzt8cta5y62e3u 23252 23211 2026-05-25T08:54:58Z Nsobila Bia 1999 23252 wikitext text/x-wiki {{Bio}} == Gaana yuuma (Hailaifi) buuri buuri == '''[[Gaana]] yuuma Hailaifi''' pɔsɛ la 1980 sa ti nɛresabelesi dikɛ e gɛrekɛ la solemiisi [[Yuuma (songs)|yuuma]] n boe Amɛreka.<ref>https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3695260.stm</ref> <ref>http://www.jstor.org/stable/931273</ref>[[Gaana]] Hailaifi yuuma daa pu la butã; • Adaha • Fanti Osibisaaba • [[Palm-wine music|palm-wine]] yuuma.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Forms_of_Ghanaian_highlife#cite_note-:1-3</ref> == Pɔsega Yuuma == "Regimentali bani" n de 6,000 India soogɛpa duma la n yuun wa'am Cape Coast Castle la Elmina Castle Biritish gɔmena saŋa la daa basɛ la yele suma.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Forms_of_Ghanaian_highlife#cite_note-:2-4</ref> <ref>https://www.guidetotheworldofmusic.com/articles/people-and-places/highlife-urban-dance-music-from-ghana/</ref>Yelesuma la de la Adaha "brass band" n daa gmɛ Fanti Coast la. Yia Adaha [[Yuuma (songs)|yuuma]] daa yirikire mɛ [[Gaana]] saazuo bɔba wa la zi'isi sisesi. Konkoma gee ti ba yi'ira Konkomba la daa de la guleko la kɔa n daa pɔsɛ gee yirikɛ 1930 yuunɛ puan Adaha n daa iseke la. Ba daa yirikɛ mɛ beni zuo tinbibisi la puan la tɔmɛ ti ba da "brass" yuuma lɔgerɔ. Fanti Osibisaaba yuuma dikɛ ta ta la daami yuuma bunŋmi'ila, kɔlɔ, la Kru yuuma bunŋmi'ila n boe Liberia. Fanti Osibisaaba n pɔsɛ Afirika nu'usi kɔlegɔ ti la nyaa zoe ta lebege [[Gaana]] Hailaifi (highlife), Maringa n ze'ele Sierra Leone, Wɛsitin Nigeria Juju yuuma la, la sɛnteral Afrika "dry" [[Yuuma (songs)|yuuma]]. 1930 pooren, Gaana tinkpɛsi la puan, ba daa gɛrekɛ mɛ la Akan "seprewa" bii "harp-lute". Wana daa ta'asɛ la "odonsom", Akan "blues" bii "[[Palm-wine music|palm-wine]]" yuuma; ti la yɛrekɛ nyaa bɔ tɔ hailaifi. == Guitar 1920-1940 == * Jacob Sam (Kwame Asare) * Mireku * Appiah Adjekum '''Wɛsitin Werɛkɔɔdi Kɔmpani duma''' Jacob Sam (Kwame Asare) Mireku Appiah Adjekum Zonophone, Columbia, Odeon la a daana ku'an, n boi [[Gaana]]. == Hailaifi == Yuunsɛba n boi saazuo (high-class) la tiŋa yuuma ti ba ŋmi'ra ba pala zuto n gɛrekɛ nyaa sɔna ti yuuma buuri hailaifi (highlife) bɔna zina. Excelsior Orchestra la "Jazz Kings" n boi Ankara gee pi'ilum 1914. Yia la, lɔgerɔduma n yuun ŋmi'iri yuun ana nɛrekuuŋɔ zi'an. 1950 sa, gurupi duma ɛ tiŋa wa iŋɛ de'eno ti hailaifi kɔlɔ bɔna bini. EK Nyame lagum pa'asɛ la nɛresɛba ti ba [[Yuuma (songs)|yuuma]] yɛgerɛ [[Nigeria]] tiŋa puan. <ref>https://medium.com/@primushovason/ghana-music-the-journey-so-far-4cafe5e10524</ref>"Cape Coast Sugar Babies" n de yia hailaifi de'endɛ'ɛneba sɛba ti ba mina ba 1937 la ba ee kaɛ Nigeria tiŋa puan. "Tempos band" duma la ti Ga tintaanɛ pɛɛbera ET Mensah, daa dikɛ la Afro-Cuban bunŋmi'ila ti Guy Warren, gee ti ba yi'ira ti Ghanaba.<ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=144</ref> <ref>https://thisisafrica.me/arts-and-culture/highlife-the-heart-and-soul-of-ghanas-popular-music/</ref>Hailaifi nyaa tee mɛ ta dɛna faara yire hailaifi, "techno" wɔna "burgher hailaifi buuri buuri la "hip-life", tɔgum woo yuuma, "hip hop" la hailaifi gɛrekirɛ. == Viisegɔ Lɔgerɔ == [[Afrocuration 2026]] cxe83uoqborvcwigsmz3vhx79gss044 Yoruba Music 0 3475 23225 23180 2026-05-25T05:40:36Z Ayimbila90 28 N iŋɛ la teere fii 23225 wikitext text/x-wiki Yoruba Music (Yoruba Yuuma) de la bɔlembɔresi bii yuula ti Yoruba nɛreba N boi Nigeria, Togo la Benin tara zamesera. Ŋwana wa zuo ba mi bɔlembɔresi wa ti ba dɛna la buuri de'emseko  n tole nɛŋa la kɔ-nyɛlesi yele yele wuu ba san ni tara gongon golo ŋmɛ'ɛriba.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Yoruba_music#cite_note-1</ref> Yoruba solema yuuma yuum wa'ana dɛna la yuum n mɛ kɔ'ɔm bɔna ba tɔka West African yuuma n boi Afro-Latin la Caribbean yuuma bɔlembɔresi puan; a yuum dikɛ la ninmu'urɛ yuum yɛla basɛ Santería<ref>https://www.scribd.com/doc/85753/Bata-Drumming-Notations-Discographies-Glossary</ref> la Cuba yuuma puan ti ba tara zamesa.<ref>https://web.archive.org/web/20150923213854/http://www.descarga.com/cgi-bin/db/archives/Article17</ref> Yoruba nɛreba n boi south-western Nigeria de la ninmu'urɛ tigere diyima n boi African so'olum wa puan. Yelese'ere n basɛ ti ba bɔna bayima la yuuma tigera zo'e zo'e Nigeria tiŋa puan de la ba nyaŋɛ ba maalekɔ la ba de'eno yizuo la yele yele wuu ba yuuma yɛla la. Jùjú, fùjì, àpàlà la sákárà yuuma lagum pa'asɛ la pɔsega yuuma la puan n ze'ele Yoruba nɛreba zi'an wa'ana. Se'em la sansɛka ti yuuma wa'am Nigeria tiŋa puan na de la sɛla ti ba na ka bɔkɛ ze'ele tuusum la puan wa'ana. Gee, la de la sankirɛ ti ba sakɛ ti yuuma wa ze'ele la Yoruba nɛreba zi'an na yamene saŋa la puan ba (colonial era) nyaa zo'e bala wa lebike yuuma tiŋa la puan n sɔi mɛŋa saŋa 1960 yuuni la puan. Gɔnkɔna wa tuusum ze'ele pɔsega la Yoruba nɛreba buuri malema yuuma ninmu'urɛ yɛla Nigeria la sosi'a ti ba dola basa ti Yoruba nɛreba sɛba n boi la (diaspora) buuri yɛla tola nɛŋa la. Ba ŋmɛ nukpe'ene mɛ ti yuuma lagum dɛna la sɛla ta'asɛ ti Yoruba nɛreba buuri malema yɛla bɔna tiŋa la puan wa paɛ zina, doose zãbeseka za'a n paɛ African so'olum wa la puan.<ref>https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/18125980.2018.1554980</ref> Sɔseŋa kankaŋɛ yuum sɔsɛ mɛ yesera Yoruba yuuma puan, bise Bode Omojola's gɔŋɔ puan, Yoruba yuuma yuum kɔbesi pisiyi n tole sa (University of Rochester Press, 2012). == Folk music == Yuunyuuneba n tari lɔŋa ayima yu'urɛ n de 'dundun' ŋmɛ'ɛra a de la yuuma la buuri diyima n bala ti ba yi'ira dundun.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Yoruba_music#cite_ref-5</ref> Yuunyuuneba wa boi la yima yima naɛ la bunŋmɛ'ɛla n boi ba tɔka (ogido). Gangan de la ayima.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Yoruba_music#cite_ref-6</ref> Dundun nɛŋa daana de la oniyalu se'em n ŋmɛ'ɛri lɔnsɛka n tɔgerɛ la. A ni ŋmɛ'ɛra do la Yoruba nɛreba buuri yɛla n de se'em la. Yoruba nɛreba yuuma zo'e zo'e de la sìa puan yɛla ba anŋa puan, ŋwana nyaa ni kɔ'ɔm ze'ele ba "Orisas". ==== Rhythmic structure ==== Iron agogô luma. Bɔlembɔreŋa bii wãra duma sɛba ti Yoruba buuri nɛreba tara ŋmɛ'ɛra bii de'ena de la bayopɔi bɔna "ethnomusicology" puan ti la dɛna ba yelemɛŋerɛ wãra duma.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/0-19-713512-9</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Yoruba_music#cite_ref-8</ref><ref>https://web.archive.org/web/20101011230119/http://www.unlockingclave.com/3-2-thesis-abstract.html</ref> Ba wãra duma paa la pɔ la butã (12/8 bii 6/8) la buyi (4/4 bii 2/2)<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/1-886502-80-3</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Yoruba_music#cite_ref-11</ref> Ba wãra duma la paa la boi iron luma voole duma la puan. Bɔlembɔresi la n naɛ se'em ŋwana: 1, 1a, 2& 2a, 3, la 4, 4a. Yoruba nɛreba bunŋmɛ'ɛla yuuma iŋɛ doose la "rhythm" puan. Magese wuu yelesi'a n gãi tilum wa pa'alɛ la yɛla anuu bɔlembɔresi la aŋa (dɛna clave, Afro-Latin yuuma puan) kagano dundun bunŋmɛ'ɛla (saazuo beene). La dunduns duma n boi yi'i la tã'a beena vooleduma la naɛ mɛ la tã'a la naasi duma yɛla la puan (3:4) doose la "rhythm"—pa'alɛ doose dibesi batã nsɛ la dibesi ba naasi puan.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Yoruba_music#cite_ref-12</ref><ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Yoruba_music#cite_ref-:0_14-0</ref> == Popular Music == Yorùbá yuuma lagum pa'asɛ la music Nigeria’s duma yuumkãra duma la puan zina beere wa. Gee ba buuri malema yɛla la kelum dɛna la bala mɛŋa nɔɔ, zina beere wa Yorùbá yuuma tee mɛ doose la nasara yɛla la zina beere wa puti'ira yɛla tiŋa wa zuo. Ŋwana vuure de la African duma san de'ena bii yuuna yuuma yele yele wuu Yorùbá duma san yuuna—tara bunŋmɛ'ɛla buuri buuri ze'ele tiŋa la zuo zã'a waabe.<ref>http://discovery.researcher.life/article/a-discourse-on-yoruba-contemporary-highlife-music-compositional-techniques-employed-in-tiwa-savage-s-one-music/dfad4ba10c7e365cba15fe670c344f28</ref><ref name=":0">https://musicafricawakemedia.wordpress.com/2016/09/23/yoruba-musical-instruments/</ref> Yoruba buuri yuuma tile ze'ele la magesa la sìa bii baŋa na'asigu bii pu'usigu puan na, tara mɛsi la lɔgeseba ti Na'ayinɛ maalɛ magese nu'usi pã'a utilising. Ti ba ŋmɛ'ɛra yuuma bɔ'ɔra nɛri-voa yuum dagi sɛla ti Yoruba duma ita gee ba yuum dikɛ la "derogatory" yu'urɛ ze'ele bo yuunyuuneba Alagbe puan, la yuum de la yuunyuuneba wa "derogation" wa yuum ta'asɛ ti niɛ peelumi zina beere Yoruba puan san kana sa la puan. Gee, la de la yelemɛŋerɛ ti yuunyuuneba magese wuu Rex Lawson, Ebenezer Obey Segun Bucknor, Bobby Benson, la basɛba zo'e zo'e., Fela Kuti's Afrobeat<ref>https://www.jstor.org/pss/1145717</ref> la King Sunny Adé's jùjú<ref>https://www.amazon.com/dp/0226874656</ref> zã'a waabe de la Yoruba nasaa yuuma. Yuunyuuneba bana wa zã'a waabe ze'ele la tinkãra puan magese wuu Lagos, Ibadan, la Port Harcourt zi'a ti nɛreba la ba buuri malema lagum taaba doose ba buuri malekãra la puan. Yuunyuuneba zo'e zo'e lagum suŋɛ pɔsɛ Jùjú yuuma, magese wuu Tunde King, Tunde Nightingale, bini ti la daana fu Ondo puan, Ayinde Bakare, Dr. Orlando Owoh, Dele Ojo, IK Dairo, la Moses Olaiya (Baba Sala). San kana puan sa la, nɛresɛba n yuum pɔsɛ ŋmɛ Sakara yuuma de la Ojo Olawale, Ibadan puan, Abibu Oluwa, Yusuf Olatunji, Sanusi Aka, la Saka Layigbade. Apala de la Yoruba zina beere wã'a kayima ti nɛrisɛba N tari la wa'am de la Haruna Ishola, Sefiu Ayan, Ligali Mukaiba, Kasumu Adio, la Yekini (Y.K.) Ajadi. Fuji yuuma pɔsɛ la yuum-piyoobe la yuunpiyopɔɛ tole sa 60s la 70s; la zo'e yese la "be" la "ajisari" bɔlembɔresi gee mɛ iŋɛ bii naan ze'ele la Ibadan yuunyuuneba ni de wuu Sikiru Ayinde Barrister, Alhaji Dauda Epo-Akara, la Ganiyu Kuti (Gani Irefin). Waka yuuma mɛ yuum niɛ peelumi mɛ suŋa, pu'usigu kiŋɛ paɛ Alhaja Batile Alake la sɛba n de wuu Salawa Abeni, Kuburat Alaragbo, Asanat Omo-Aje, Mujidat Ogunfalu, Misitura Akawe, Fatimo Akingbade, Karimot Aduke, la Risikat Abeawo. Tinkãra la puan magese wuu Ibadan la Lagos, bɔlembɔresi yima yima wa lagum mɛ naam bii pɔsɛ Nigeria duma yuunyuuneba yizuo la.<ref name=":0" /> == Yuuma Lɔgerɔ == * Agbe: a shaker * Ashiko: a cone-shaped drum * Batá drum:<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Yoruba_music#cite_ref-18</ref> a bɔlembɔresi la zo'e dɛna buuri malema bunŋmɛ'ɛla gee kelum tara voole-duma yima yima ti la zo'e, paŋa la ze'ele bagere n de Shango puan, a bɔ'ɔrɛ la voole-duma n zoni saazuo kalam kalam. * Goje: violin de girika magese wuu sahelian '''kora''' * Sekere:<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Yoruba_music#cite_ref-19</ref> a melodic shaker; biila bii "cowrie" ani suŋa, shaken, ŋmɛ'ɛra bii de'ena de'eŋo puan gee tara lobera basa kusebeko puan ti ba ti de'eŋo ana suŋa. * gudugudu:<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Yoruba_music#cite_ref-20</ref> ani la pika, melodic bata * Sakara drum: goatskin istretched doose la yɔ'ɔrɔ nubaŋa puan. * Agogô: a high-pitched tone instrument like a "covered" 3-dimensional "tuning fork" * Saworo: de agogo, gee a kɔ̃a la boi la tiŋa.<ref>https://web.archive.org/web/20200925224412/https://www.lagbaja.com/drums/dundun.php</ref> * aro: much like a saworo, low-pitched * Seli: a combination of aro, saworo and hand-clapping * Agidigbo, a thumb piano instrument wound round the neck and stabilized by the player's chest. * Dundun, consisting of ''iya ilu'' or ''gbedu'', main or "mother" drum and omele, smaller drums, played as an accompaniment to bata drums to create a base for their sharp beats. * Bembé, bass drum, kettle drum. (see also List of Caribbean membranophones) * Gangan: a talking drum, has two face and use in prosody if human speech * Omele Ako Bata: known as omele meta and is a smallest drums in bata family Ahmad Audi Adamu == Viisegɔ Lɔgerɔ == <references /> [[Buuri buuri: AfroCuration2026]] rd761m5n9jfudyjw6ne2lemvjh1ouu6 Music of West Africa 0 3477 23200 23189 2026-05-24T14:36:10Z Ayeera 23 Mam pa'asɛ la viisegɔ lɔgerɔ 23200 wikitext text/x-wiki {{Bio}} '''Music of West Africa''' tari la yeletuulesum n tari vuurɛ, la ba buŋmɛ’ɛla ŋmɛ’a yima yima la kelum pa'alɛ la tu so’olum duma n yalegɛ  de bɔna yima yima se’em, la buuri malema Saŋa n boi yima yima se'em. West Afireka buuri yuuma boi yima yima yese la ba yuum bɔkeri so'olum duma yima bɔna West Africa la, dee a wan ta’am kelum bɔgesɛ yima yima tigera ayi puan: maalam yire duma yuuma la buuri la miŋa yuuma. Maalam yire pu’usegɔ pɔsɛ paɛ ‘West’ Afireka la 9th century yuuma n tole puan, ba daa pɔsɛ tari la yugema wa’am sina North Afireka la West Afireka lɛɛbera<ref>https://www.bbc.co.uk/worldservice/africa/features/storyofafrica/7chapter6.shtml#:~:text=Islam%20first%20came%20to%20West,most%20end%20of%20the%20route</ref>. maalumduma yuum pɔsɛ dikɛ goje kɔlegɔ lagum po kɛ West Afireka duma buuri yuuma la puan, dee ti West Afireka duma buuri malema LA me yuuma zo'e zo'e me, ba yuum tari la bunŋmɛ'ɛla n de wuu ''djembe'' ŋmɛ'ɛra''.'' Nananewa, West Afireka duma yuuma buuri za’a nyaa kɔ’ɔm lagum to’e la Amɛreka yuuma, Afireka jazz la faarayire yuuma<ref name=":0">https://doi.org/10.21504%2Famj.v3i1.732</ref>. Ba yuum pɛregɛ yɔgɛ Afireka duma yakɛ Nasaatiŋa la doose la yamenɛ da’a puan la yuum basɛ ti ''kaiso'' yuuma zom saazuo<ref>https://books.google.com/books?id=q6oEEPlJeAcC&dq=kaiso+igbo&pg=PA151</ref>, n ta'asɛ ti ŋmɛ’a la tee Calypso<ref>https://www.bbc.com/culture/article/20171010-the-surprising-politics-of-calypso</ref>, yuuma buuri sɛka ti ba mina zo’e West Afireka tiŋa wa za'a puan. Griots, dee ti ba wi’ira ti 'wandering musicians', dikɛ buuri malema ti la dɛna la ba zugere yele ba yuuma puan bɔna West Afireka tiŋa puan, ba ninmu'urɛ yele data de la ba basɛ ti buuri malema yɛla paɛ zi’an woo dɔla nuurɛ tɔgum ba yuuma puan. Griots duma tuunɛ kelum tara vuurɛ mɛ gura tu zina beere yizupigesi buuri malema puan. === '''Yuunsi'a ti ba kɔ'ɔm mina (Popular music)''' === West Afireka za’a yuuma ŋmɛ’a ani me wuu fum n dikɛ Western Latin American la Afireka buuri yuuma lagum taaba. Yuuma buuri wuu Highlife, Afro-Calypso la Afireka Jazz n tɔgesi de aŋa de me kelum malum maalɛ de yuuma la aŋa pa’asɛ<ref name=":0" />. Highlife de la yuuma ti ba ŋmɛ’a bɔna zuon, ba bunŋmɛ’ɛleduma la zo’e dee ti ba yuunɛ e dɛ’ɛna dɔla tiŋa woo la buuri woo tɔgum puan magesi wuu Igbo, Yoruba la Ewe. Gaana duma yuuma kareki ayima n de V. Kofi Agawu (2006) gulesɛ tii: "Highlife tɔgeri la nɛra la miŋa yɛla la buuri la nyu’ɔ yɛla kankaŋ"<ref>https://www.jstor.org/stable/10.1525/jams.2006.59.1.1</ref>. Highlife yuuma wa zo’e zo’e ni yuuna la solemiine tɔgum puan<ref name=":0" />. Highlife miŋa kuko tuulesum ze’ele la Gaana tiŋa puan, dee nɛresɛba bii busia n me nyaa kɔgesɛ ŋmɛ highlife yuuma wa, nyaa dikɛ la ba miŋa tiŋa bunŋmɛleduma nyaa lagum pa’asɛ ŋmɛ ba yuuma la ti al me ana suŋa doose ba ŋmɛa la. E.T. Mensah la E.K. Nyame yuum de la Gaana tiŋa nɛresia n ŋmɛ’ɛri highlife yuuma ti ba yu’urɛ yese paɛ tiŋa woo yese la ba yuuma ŋmɛ’a puan<ref>https://www.oxfordreference.com/display/10.1093/acref/9780195313734.001.0001/acref-9780195313734</ref>. Ba ni tara la gulekãtɛ sɛka ti ba wi’ira ti ‘band’ la, la ba bunŋmɛ’ɛleduma buuri buuri ŋmɛ’ɛra highlife yuuma. Bunŋmɛ'ɛleduma wa, yele wuu European tiŋa duma bunŋmɛ’ɛleduma la buuri buuri ti ba tara ŋmɛ’ɛra highlife yuuma la kuko tuule lebe la 19th century; yuuma la puan san sɛka ti ba yuum biŋe Gold Coast tiŋa la, European Winpu'usereba la ti ba wi'ira ti ‘missionaries la merchants’ n yuum tari bunŋmɛ'ɛleduma la n de ‘accordions, brass instruments, guitars la harmonicas<ref name=":1">https://compass.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1478-0542.2010.00750.x</ref>’. Bunŋmɛ’ɛleduma wa ti ba ni dikɛ lagum la tu buuri gulo ŋmɛ’ɛra yuuna highlife yuuma la n basɛ ti Wɛseti Afireka yuuma la ni bɔna diyima. Highlife yuuma nyu’ɔ kuko isegere kankaŋi pɔsɛ la 20th century yuuma la pusukam puan ti ba yuum nɔŋɛ yuuma la tiŋa wa za'a zɛberɛ buyi zuo n yuun tole la ‘World War Two<ref name=":1" />’. Calypso yuuma n kel dɛna yuuma ti ba mina zo’e wɛseti Afireka tiŋa za’a puan. Ba maalɛ e la wɛseti Afireka tiŋa ‘''kaiso''’, calypso ŋmɛ'a voole wa ŋwɔni me la highlife yuuma ŋmɛ'a, dee bana bayi wa boi yima yima la ba ŋmɛ'ɛleduma la puan la ba baaŋɔ puan. Ba ni baana highlife yuuma baaŋa tagesera mɛ gana calypso yuuma baaŋa, dee ba za'a yuuma buuri nyu'ɔ ŋwɔni taaba mɛ,ba za'a tɔgeri la nɔŋerɛ yele<ref name=":0" />. Yuuma la bu de’eŋo buuri buuri ti nɛreba zo’e zo’e mina ti la bɔna Caribbean tiŋa la French Antilles tinsi puan tuulesum ze’ele la Wɛseti Afireka tinsi puan yese la European tinsi n  yuum da’ari dee kɔɔsera yamesi la. Ŋwana wa yuum basɛ mɛ ti ba tari Wɛseti Afireka tinsi nɛreba zo'e zo'e yakera nasaatiŋa yele yele wuu Ewe la Yoruba duma  n yuum lagum tari ba buuri bunŋmɛ’ɛleduma lagum yakɛ<ref>https://lux.lawrence.edu/luhp/126/</ref>. === '''Viisegɔ lɔgerɔ''' === 8mb2t5y9e9ijbaj08qmh1qrumkr86o4 23201 23200 2026-05-24T14:51:18Z Ayeera 23 Mam demese mɛ 23201 wikitext text/x-wiki {{Bio}} '''Music of West Africa''' tari la yeletuulesum n tari vuurɛ, la ba buŋmɛ’ɛla ŋmɛ’a yima yima la kelum pa'alɛ la tu so’olum duma n yalegɛ  de bɔna yima yima se’em, la buuri malema Saŋa n boi yima yima se'em. West Afireka buuri yuuma boi yima yima yese la ba yuum bɔkeri so'olum duma yima bɔna West Africa la, dee a wan ta’am kelum bɔgesɛ yima yima tigera ayi puan: maalam yire duma yuuma la buuri la miŋa yuuma. Maalam yire pu’usegɔ pɔsɛ paɛ ‘West’ Afireka la 9th century yuuma n tole puan, ba daa pɔsɛ tari la yugema wa’am sina North Afireka la West Afireka lɛɛbera<ref>https://www.bbc.co.uk/worldservice/africa/features/storyofafrica/7chapter6.shtml#:~:text=Islam%20first%20came%20to%20West,most%20end%20of%20the%20route</ref>. maalumduma yuum pɔsɛ dikɛ goje kɔlegɔ lagum po kɛ West Afireka duma buuri yuuma la puan, dee ti West Afireka duma buuri malema LA me yuuma zo'e zo'e me, ba yuum tari la bunŋmɛ'ɛla n de wuu ''djembe'' ŋmɛ'ɛra''.'' Nananewa, West Afireka duma yuuma buuri za’a nyaa kɔ’ɔm lagum to’e la Amɛreka yuuma, Afireka jazz la faarayire yuuma<ref name=":0">https://doi.org/10.21504%2Famj.v3i1.732</ref>. Ba yuum pɛregɛ yɔgɛ Afireka duma yakɛ Nasaatiŋa la doose la yamenɛ da’a puan la yuum basɛ ti ''kaiso'' yuuma zom saazuo<ref>https://books.google.com/books?id=q6oEEPlJeAcC&dq=kaiso+igbo&pg=PA151</ref>, n ta'asɛ ti ŋmɛ’a la tee Calypso<ref>https://www.bbc.com/culture/article/20171010-the-surprising-politics-of-calypso</ref>, yuuma buuri sɛka ti ba mina zo’e West Afireka tiŋa wa za'a puan. Griots, dee ti ba wi’ira ti 'wandering musicians', dikɛ buuri malema ti la dɛna la ba zugere yele ba yuuma puan bɔna West Afireka tiŋa puan, ba ninmu'urɛ yele data de la ba basɛ ti buuri malema yɛla paɛ zi’an woo dɔla nuurɛ tɔgum ba yuuma puan. Griots duma tuunɛ kelum tara vuurɛ mɛ gura tu zina beere yizupigesi buuri malema puan. === '''Yuunsi'a ti ba kɔ'ɔm mina (Popular music)''' === West Afireka za’a yuuma ŋmɛ’a ani me wuu fum n dikɛ Western Latin American la Afireka buuri yuuma lagum taaba. Yuuma buuri wuu Highlife, Afro-Calypso la Afireka Jazz n tɔgesi de aŋa de me kelum malum maalɛ de yuuma la aŋa pa’asɛ<ref name=":0" />. Highlife de la yuuma ti ba ŋmɛ’a bɔna zuon, ba bunŋmɛ’ɛleduma la zo’e dee ti ba yuunɛ e dɛ’ɛna dɔla tiŋa woo la buuri woo tɔgum puan magesi wuu Igbo, Yoruba la Ewe. Gaana duma yuuma kareki ayima n de V. Kofi Agawu (2006) gulesɛ tii: "Highlife tɔgeri la nɛra la miŋa yɛla la buuri la nyu’ɔ yɛla kankaŋ"<ref>https://www.jstor.org/stable/10.1525/jams.2006.59.1.1</ref>. Highlife yuuma wa zo’e zo’e ni yuuna la solemiine tɔgum puan<ref name=":0" />. Highlife miŋa kuko tuulesum ze’ele la Gaana tiŋa puan, dee nɛresɛba bii busia n me nyaa kɔgesɛ ŋmɛ highlife yuuma wa, nyaa dikɛ la ba miŋa tiŋa bunŋmɛleduma nyaa lagum pa’asɛ ŋmɛ ba yuuma la ti al me ana suŋa doose ba ŋmɛa la. E.T. Mensah la E.K. Nyame yuum de la Gaana tiŋa nɛresia n ŋmɛ’ɛri highlife yuuma ti ba yu’urɛ yese paɛ tiŋa woo yese la ba yuuma ŋmɛ’a puan<ref>https://www.oxfordreference.com/display/10.1093/acref/9780195313734.001.0001/acref-9780195313734</ref>. Ba ni tara la gulekãtɛ sɛka ti ba wi’ira ti ‘band’ la, la ba bunŋmɛ’ɛleduma buuri buuri ŋmɛ’ɛra highlife yuuma. Bunŋmɛ'ɛleduma wa, yele wuu European tiŋa duma bunŋmɛ’ɛleduma la buuri buuri ti ba tara ŋmɛ’ɛra highlife yuuma la kuko tuule lebe la 19th century; yuuma la puan san sɛka ti ba yuum biŋe Gold Coast tiŋa la, European Winpu'usereba la ti ba wi'ira ti ‘missionaries la merchants’ n yuum tari bunŋmɛ'ɛleduma la n de ‘accordions, brass instruments, guitars la harmonicas<ref name=":1">https://compass.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1478-0542.2010.00750.x</ref>’. Bunŋmɛ’ɛleduma wa ti ba ni dikɛ lagum la tu buuri gulo ŋmɛ’ɛra yuuna highlife yuuma la n basɛ ti Wɛseti Afireka yuuma la ni bɔna diyima. Highlife yuuma nyu’ɔ kuko isegere kankaŋi pɔsɛ la 20th century yuuma la pusukam puan ti ba yuum nɔŋɛ yuuma la tiŋa wa za'a zɛberɛ buyi zuo n yuun tole la ‘World War Two<ref name=":1" />’. Calypso yuuma n kel dɛna yuuma ti ba mina zo’e wɛseti Afireka tiŋa za’a puan. Ba maalɛ e la wɛseti Afireka tiŋa ‘''kaiso''’, calypso ŋmɛ'a voole wa ŋwɔni me la highlife yuuma ŋmɛ'a, dee bana bayi wa boi yima yima la ba ŋmɛ'ɛleduma la puan la ba baaŋɔ puan. Ba ni baana highlife yuuma baaŋa tagesera mɛ gana calypso yuuma baaŋa, dee ba za'a yuuma buuri nyu'ɔ ŋwɔni taaba mɛ,ba za'a tɔgeri la nɔŋerɛ yele<ref name=":0" />. Yuuma la bu de’eŋo buuri buuri ti nɛreba zo’e zo’e mina ti la bɔna Caribbean tiŋa la French Antilles tinsi puan tuulesum ze’ele la Wɛseti Afireka tinsi puan yese la European tinsi n  yuum da’ari dee kɔɔsera yamesi la. Ŋwana wa yuum basɛ mɛ ti ba tari Wɛseti Afireka tinsi nɛreba zo'e zo'e yakera nasaatiŋa yele yele wuu Ewe la Yoruba duma  n yuum lagum tari ba buuri bunŋmɛ’ɛleduma lagum yakɛ<ref>https://lux.lawrence.edu/luhp/126/</ref>. === '''Tinsi (Countries)''' === ·       Music of Benin ·       Music of Burkina Faso ·       Music of Cape Verde ·       Music of The Gambia ·       Music of Ghana ·       Music of Guinea ·       Music of Guinea-Bissau ·       Music of Ivory Coast ·       Music of Liberia ·       Music of Mali ·       Music of Mauritania ·       Music of Niger ·       Music of Nigeria ·       Music of Senegal ·       Music of Sierra Leone ·       Music of Togo === '''Viisegɔ lɔgerɔ''' === 0g8umd8dkld2pwgt8hqfve98ocl8rbb 23202 23201 2026-05-24T15:32:58Z Ayeera 23 Mam demese mɛ 23202 wikitext text/x-wiki {{Bio}} '''Music of West Africa''' tari la yeletuulesum n tari vuurɛ, la ba buŋmɛ’ɛla ŋmɛ’a yima yima la kelum pa'alɛ la tu so’olum duma n yalegɛ  de bɔna yima yima se’em, la buuri malema Saŋa n boi yima yima se'em. West Afireka buuri yuuma boi yima yima yese la ba yuum bɔkeri so'olum duma yima bɔna West Africa la, dee a wan ta’am kelum bɔgesɛ yima yima tigera ayi puan: maalam yire duma yuuma la buuri la miŋa yuuma. Maalam yire pu’usegɔ pɔsɛ paɛ ‘West’ Afireka la 9th century yuuma n tole puan, ba daa pɔsɛ tari la yugema wa’am sina North Afireka la West Afireka lɛɛbera<ref>https://www.bbc.co.uk/worldservice/africa/features/storyofafrica/7chapter6.shtml#:~:text=Islam%20first%20came%20to%20West,most%20end%20of%20the%20route</ref>. maalumduma yuum pɔsɛ dikɛ goje kɔlegɔ lagum po kɛ West Afireka duma buuri yuuma la puan, dee ti West Afireka duma buuri malema LA me yuuma zo'e zo'e me, ba yuum tari la bunŋmɛ'ɛla n de wuu ''djembe'' ŋmɛ'ɛra''.'' Nananewa, West Afireka duma yuuma buuri za’a nyaa kɔ’ɔm lagum to’e la Amɛreka yuuma, Afireka jazz la faarayire yuuma<ref name=":0">https://doi.org/10.21504%2Famj.v3i1.732</ref>. Ba yuum pɛregɛ yɔgɛ Afireka duma yakɛ Nasaatiŋa la doose la yamenɛ da’a puan la yuum basɛ ti ''kaiso'' yuuma zom saazuo<ref>https://books.google.com/books?id=q6oEEPlJeAcC&dq=kaiso+igbo&pg=PA151</ref>, n ta'asɛ ti ŋmɛ’a la tee Calypso<ref>https://www.bbc.com/culture/article/20171010-the-surprising-politics-of-calypso</ref>, yuuma buuri sɛka ti ba mina zo’e West Afireka tiŋa wa za'a puan. Griots, dee ti ba wi’ira ti 'wandering musicians', dikɛ buuri malema ti la dɛna la ba zugere yele ba yuuma puan bɔna West Afireka tiŋa puan, ba ninmu'urɛ yele data de la ba basɛ ti buuri malema yɛla paɛ zi’an woo dɔla nuurɛ tɔgum ba yuuma puan. Griots duma tuunɛ kelum tara vuurɛ mɛ gura tu zina beere yizupigesi buuri malema puan. === '''Yuunsi'a ti ba kɔ'ɔm mina (Popular music)''' === West Afireka za’a yuuma ŋmɛ’a ani me wuu fum n dikɛ Western Latin American la Afireka buuri yuuma lagum taaba. Yuuma buuri wuu Highlife, Afro-Calypso la Afireka Jazz n tɔgesi de aŋa de me kelum malum maalɛ de yuuma la aŋa pa’asɛ<ref name=":0" />. Highlife de la yuuma ti ba ŋmɛ’a bɔna zuon, ba bunŋmɛ’ɛleduma la zo’e dee ti ba yuunɛ e dɛ’ɛna dɔla tiŋa woo la buuri woo tɔgum puan magesi wuu Igbo, Yoruba la Ewe. Gaana duma yuuma kareki ayima n de V. Kofi Agawu (2006) gulesɛ tii: "Highlife tɔgeri la nɛra la miŋa yɛla la buuri la nyu’ɔ yɛla kankaŋ"<ref>https://www.jstor.org/stable/10.1525/jams.2006.59.1.1</ref>. Highlife yuuma wa zo’e zo’e ni yuuna la solemiine tɔgum puan<ref name=":0" />. Highlife miŋa kuko tuulesum ze’ele la Gaana tiŋa puan, dee nɛresɛba bii busia n me nyaa kɔgesɛ ŋmɛ highlife yuuma wa, nyaa dikɛ la ba miŋa tiŋa bunŋmɛleduma nyaa lagum pa’asɛ ŋmɛ ba yuuma la ti al me ana suŋa doose ba ŋmɛa la. E.T. Mensah la E.K. Nyame yuum de la Gaana tiŋa nɛresia n ŋmɛ’ɛri highlife yuuma ti ba yu’urɛ yese paɛ tiŋa woo yese la ba yuuma ŋmɛ’a puan<ref>https://www.oxfordreference.com/display/10.1093/acref/9780195313734.001.0001/acref-9780195313734</ref>. Ba ni tara la gulekãtɛ sɛka ti ba wi’ira ti ‘band’ la, la ba bunŋmɛ’ɛleduma buuri buuri ŋmɛ’ɛra highlife yuuma. Bunŋmɛ'ɛleduma wa, yele wuu European tiŋa duma bunŋmɛ’ɛleduma la buuri buuri ti ba tara ŋmɛ’ɛra highlife yuuma la kuko tuule lebe la 19th century; yuuma la puan san sɛka ti ba yuum biŋe Gold Coast tiŋa la, European Winpu'usereba la ti ba wi'ira ti ‘missionaries la merchants’ n yuum tari bunŋmɛ'ɛleduma la n de ‘accordions, brass instruments, guitars la harmonicas<ref name=":1">https://compass.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1478-0542.2010.00750.x</ref>’. Bunŋmɛ’ɛleduma wa ti ba ni dikɛ lagum la tu buuri gulo ŋmɛ’ɛra yuuna highlife yuuma la n basɛ ti Wɛseti Afireka yuuma la ni bɔna diyima. Highlife yuuma nyu’ɔ kuko isegere kankaŋi pɔsɛ la 20th century yuuma la pusukam puan ti ba yuum nɔŋɛ yuuma la tiŋa wa za'a zɛberɛ buyi zuo n yuun tole la ‘World War Two<ref name=":1" />’. Calypso yuuma n kel dɛna yuuma ti ba mina zo’e wɛseti Afireka tiŋa za’a puan. Ba maalɛ e la wɛseti Afireka tiŋa ‘''kaiso''’, calypso ŋmɛ'a voole wa ŋwɔni me la highlife yuuma ŋmɛ'a, dee bana bayi wa boi yima yima la ba ŋmɛ'ɛleduma la puan la ba baaŋɔ puan. Ba ni baana highlife yuuma baaŋa tagesera mɛ gana calypso yuuma baaŋa, dee ba za'a yuuma buuri nyu'ɔ ŋwɔni taaba mɛ,ba za'a tɔgeri la nɔŋerɛ yele<ref name=":0" />. Yuuma la bu de’eŋo buuri buuri ti nɛreba zo’e zo’e mina ti la bɔna Caribbean tiŋa la French Antilles tinsi puan tuulesum ze’ele la Wɛseti Afireka tinsi puan yese la European tinsi n  yuum da’ari dee kɔɔsera yamesi la. Ŋwana wa yuum basɛ mɛ ti ba tari Wɛseti Afireka tinsi nɛreba zo'e zo'e yakera nasaatiŋa yele yele wuu Ewe la Yoruba duma  n yuum lagum tari ba buuri bunŋmɛ’ɛleduma lagum yakɛ<ref>https://lux.lawrence.edu/luhp/126/</ref>. Afrobeat de la yuuma buuri buuri la ayima ti ba mina e Wɛseti Afireka tinsi za’a paun. A kuko yese la Nigeria tiŋa puan ‘20th century' yuumkɔbesi n tole la puan<ref>https://www.supadupaflylove.com/blog/where-did-afrobeats-originate-from-and-why-is-it-so-popular</ref><ref>https://www.youthmusic.org.uk/www.youthmusic.org.uk/news/black-history-month-evolution-afrobeats</ref><ref>https://www.teenvogue.com/story/afrobeat-history</ref><ref>https://musicorigins.org/afrobeat-evolves/</ref>nɛreba zo’e zo’e yuum nyaa mi Afrobeat 1960s yuuma la puan. Fela Kuti n de mina n yuum basɛ ti ŋmɛ’a wa isege ti nɛreba zo'e zo’e mina e, Aforobiiti (Afrobeat) sɔ<ref>https://www.npr.org/2008/10/05/95187083/fela-celebrates-the-father-of-afrobeat</ref>, la yuunyuuneba basɛba n de Tony Allen la Ebo Taylor. Afrobeat yuum nyɛ ŋmɛ’a wa la dãpɛɛlega (palm-wine music) la Gaana tiŋa duma hai-laifi (highlife)<ref name=":2">https://www.jstor.org/stable/24589271</ref>,  kelum pa'asɛ ‘jazz, funk la fuji’. Fela Kuti yuum pɔsɛ biŋe 'Afrobeat' la 1968 yuunɛ la puan, Nigeria tiŋa paun<ref name=":2" />. === '''Tinsi (Countries)''' === ·       Music of Benin ·       Music of Burkina Faso ·       Music of Cape Verde ·       Music of The Gambia ·       Music of Ghana ·       Music of Guinea ·       Music of Guinea-Bissau ·       Music of Ivory Coast ·       Music of Liberia ·       Music of Mali ·       Music of Mauritania ·       Music of Niger ·       Music of Nigeria ·       Music of Senegal ·       Music of Sierra Leone ·       Music of Togo === '''Viisegɔ lɔgerɔ''' === ge0k8apf77dds1hfsqohfhnnmkqhnew Ebo Taylor 0 3480 23203 2026-05-24T16:42:05Z Akurugo Patrick Atanga 264 created an article 23203 wikitext text/x-wiki Ba dɔge Ebo Taylor la 6th January, 1936. A daa de la 'guitarist, compoosa, bunŋme'ela nɛŋadaana, la se'em n tigesi 'highlife' la 'afrobeat' yuuma. <nowiki>=A Vom la a Tuuma Yɛla=</nowiki> Ba daa dɔge dee sigɛ a yu'urɛ la Deroy Taylor bɔna Cape Coast tinga puan, sansɛka ti ba daa wi'ira bilam to Gold Coast Colony la. Ba daa dɔgɛ en la 6th January 1936, [3]. A daa wa de na la yuuma ayoobi dee posɛ ŋme'era 'piano'.[4] Taylor daa de la nerezuo bɔna Ghana yuuma yɛla puan ti la yuue paakɛ buuri tuusum buyoobi zuo. Bɔna 1950 pooren la, a daa kɔ'ɔm de na la se'e'm yele n daa pakɛ bɔna 'highlife' yuuma yɛla puan, la 'stargazers la 'Broadway' wa'a yuuma ŋme'a puan. Bɔna 1962, Taylor daa tari a tigere la, 'the black star highlife' siŋɛ la Landon tiŋa puan. Bilam ti eŋa la Nigeria 'afrobeat' nerekatɛ n de Fela Kuti la African yuun-yuuneba basɛba. [5][6] Taylor n daa wa leme Ghana tiŋa puan la,  a daa tum bɔ yuun-yuuneba zo'e zo'e, magese wuu Pat Thomas la C.K Mann dee me kelum tum Solo tuuma, nya tari Ghana duma yuuma ta pa'asɛ 'afrobeat la jazz la funk rhythm puan ti a ta'am dikɛ tigese a mɛŋa yuuma bɔna 1970s la puan. A daa de la deon guitat ŋme'era, la tigesa la maala bɔ'ɔra Essiebons, sɛla ti Dick Essilfie Bondzie yuuma tari wa'am la. [7] Bɔna 1992, 'Getto Concept' duma daa dikɛ 'afrobeat' pa'asɛ ba tuuma puan mɛ. Taylor tuuma daa nyɛ yu'urɛ mɛ suŋa suŋa bɔna tiŋa woo puan la 'hip-hop producers' bɔna 21st century puan. [8] Bɔna 2008, Taylor daa wa lagum la Berlin yuun-yuuneba bɔna 'afrobeat sukuu 'band puan, la saxophonist Ben Abarbanel-Wolff, bilam ti a daa ta ŋmɛ 'album mina n de nɔŋerɛ la kum la  Strut Records (a wia 'album' sɛka n daa wirikɛ tiŋa woo puan la) bɔna 2010 puan. [1][9][10] yuun dena nuu ti Usher me daa sɛla ze'ele Taylor yuunɛ la puan <nowiki>''</nowiki>Heaven<nowiki>''</nowiki> la <nowiki>''</nowiki>she don't know<nowiki>''</nowiki> la Ludacries.[11]  Black Eyed Peas la Kelly Rowland la Jidenna, Vic Mensa la Rapsody me.daa lagesɛ a yuuma la mɛ.[2][12] A me daa le tum la 'Afrobeat Academy n boi Berlin 2011 puan. Bɔna 2017, a Ghana yuunse'ere n de 'come along' la daa wa yese siŋɛ zaakɛ mɛ. Nɔŋerɛ la kum yuunɛ la suŋa n daa basɛ ti Strut tari a vom puan yelekɛ'ɛsi wa'ana. 'Highlife la Afrobeat Classics 1973-1980 bɔna 2011 puan la. Yuunɛ pooren, bɔna 2012, ti ' Strut abum ntã zuo daa n de 'Appia Kwasi Bridge daa yese na. Appia Kwa Bridge daa pa'ale ti Taylor n daa pugum de na yuuma 77 la dee a daa kɔ'ɔm kelum tiniest mɛ suŋa suŋa dee tana dikera Fante yuuma laguna la kɔma rhymes la a vom yɛla ita a highlife yuuma puti'ire la puan.[13] A daa yuun mɛ bɔna 2015 Stanbic Jazz yuune woo tigesegɔ la puan. Eŋa la Earl Klugh, Ackah Blay la nɛreba basɛba. Bɔna 2025, Taylor daa de la yuuma 89 dee kelum to'e pɛka suŋa ze'ele United States dɔla la 'Jazz' ki ya daalesum puan. De na de la yuuma zo'e zo'e n tole pooren n bala, Africa so'olum yuuma yɛla puan, bii 'New York Times Articles puan ti David Peisner gulesɛ yele se'em la. [15] <nowiki>=Kum Yɛla=</nowiki> Ebo Taylor ki la February 7, 2026 bɔna Saltpond tiŋa n boi Ghana Coast bɔba la.[4][12][16][17] Yuun-yuuneba tigire n boi Ghana (MUSIGA), daa doose ba tigire nɛŋadaana poore n de Bessa Simons siŋɛ ta pu'usɛ a buuri n boi Saltpond.[18][19] <nowiki>=Awɔɔtiduma la yu'ure zekerɛ yɛla=</nowiki> . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2014 Vodafone Ghana Awards[20] . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2019 Highlife yuuma Awɔɔti [21] . Yuuma nɛrekatɛ Awɔɔti bɔna yuunɛ la puan -2019 Ghana Business Awards [22] <nowiki>=Discography a si'a=</nowiki> <nowiki>=Albums=</nowiki> My Love and Music (LP) (Gapophone Records), 1976 Ebo Taylor (Essiebons), 1977 Twer Nyame (Philips-West African-Records), 1978 Me Kra Tsie - Ebo Taylor & Saltpond Barkers Choir (LP) (Essiebons), 1979 Conflict - Ebo Taylor & Uhuru Yenzu (Essiebons), 1980[23] Calypso "Mahuno" and High Lifes Celebration - Pat Thomas & Ebo Taylor (Pan African Records), 1980 Hitsville Re-Visited - Ebo Taylor, Pat Thomas & Uhuru Yenzu (LP) (Essiebons), 1982 Abenkwan Puchaa (Essiebons), 2009 Love and Death (Strut Records), 2010 Life Stories: Best of Ebo Taylor 1973–80 (Strut Records), 2012 Appia Kwa Bridge (Strut Records), 2012 Yen Ara (Mr. Bongo), 2018 Palaver (Tabansi/BBE Music), 2019 (rec. 1980) Ebo Taylor JID022 (Jazz Is Dead), 2025 p74ysfdzvfonxk4fikeyamtv0xh5d27 23204 23203 2026-05-24T16:45:19Z Akurugo Patrick Atanga 264 23204 wikitext text/x-wiki Ba dɔge Ebo Taylor la 6th January, 1936. A daa de la 'guitarist, compoosa, bunŋme'ela nɛŋadaana, la se'em n tigesi 'highlife' la 'afrobeat' yuuma. == A Vom la a Tuuma Yɛla == Ba daa dɔge dee sigɛ a yu'urɛ la Deroy Taylor bɔna Cape Coast tinga puan, sansɛka ti ba daa wi'ira bilam to Gold Coast Colony la. Ba daa dɔgɛ en la 6th January 1936, [3]. A daa wa de na la yuuma ayoobi dee posɛ ŋme'era 'piano'.[4] Taylor daa de la nerezuo bɔna Ghana yuuma yɛla puan ti la yuue paakɛ buuri tuusum buyoobi zuo. Bɔna 1950 pooren la, a daa kɔ'ɔm de na la se'e'm yele n daa pakɛ bɔna 'highlife' yuuma yɛla puan, la 'stargazers la 'Broadway' wa'a yuuma ŋme'a puan. Bɔna 1962, Taylor daa tari a tigere la, 'the black star highlife' siŋɛ la Landon tiŋa puan. Bilam ti eŋa la Nigeria 'afrobeat' nerekatɛ n de Fela Kuti la African yuun-yuuneba basɛba. [5][6] Taylor n daa wa leme Ghana tiŋa puan la,  a daa tum bɔ yuun-yuuneba zo'e zo'e, magese wuu Pat Thomas la C.K Mann dee me kelum tum Solo tuuma, nya tari Ghana duma yuuma ta pa'asɛ 'afrobeat la jazz la funk rhythm puan ti a ta'am dikɛ tigese a mɛŋa yuuma bɔna 1970s la puan. A daa de la deon guitat ŋme'era, la tigesa la maala bɔ'ɔra Essiebons, sɛla ti Dick Essilfie Bondzie yuuma tari wa'am la. [7] Bɔna 1992, 'Getto Concept' duma daa dikɛ 'afrobeat' pa'asɛ ba tuuma puan mɛ. Taylor tuuma daa nyɛ yu'urɛ mɛ suŋa suŋa bɔna tiŋa woo puan la 'hip-hop producers' bɔna 21st century puan. [8] Bɔna 2008, Taylor daa wa lagum la Berlin yuun-yuuneba bɔna 'afrobeat sukuu 'band puan, la saxophonist Ben Abarbanel-Wolff, bilam ti a daa ta ŋmɛ 'album mina n de nɔŋerɛ la kum la  Strut Records (a wia 'album' sɛka n daa wirikɛ tiŋa woo puan la) bɔna 2010 puan. [1][9][10] yuun dena nuu ti Usher me daa sɛla ze'ele Taylor yuunɛ la puan <nowiki>''</nowiki>Heaven<nowiki>''</nowiki> la <nowiki>''</nowiki>she don't know<nowiki>''</nowiki> la Ludacries.[11]  Black Eyed Peas la Kelly Rowland la Jidenna, Vic Mensa la Rapsody me.daa lagesɛ a yuuma la mɛ.[2][12] A me daa le tum la 'Afrobeat Academy n boi Berlin 2011 puan. Bɔna 2017, a Ghana yuunse'ere n de 'come along' la daa wa yese siŋɛ zaakɛ mɛ. Nɔŋerɛ la kum yuunɛ la suŋa n daa basɛ ti Strut tari a vom puan yelekɛ'ɛsi wa'ana. 'Highlife la Afrobeat Classics 1973-1980 bɔna 2011 puan la. Yuunɛ pooren, bɔna 2012, ti ' Strut abum ntã zuo daa n de 'Appia Kwasi Bridge daa yese na. Appia Kwa Bridge daa pa'ale ti Taylor n daa pugum de na yuuma 77 la dee a daa kɔ'ɔm kelum tiniest mɛ suŋa suŋa dee tana dikera Fante yuuma laguna la kɔma rhymes la a vom yɛla ita a highlife yuuma puti'ire la puan.[13] A daa yuun mɛ bɔna 2015 Stanbic Jazz yuune woo tigesegɔ la puan. Eŋa la Earl Klugh, Ackah Blay la nɛreba basɛba. Bɔna 2025, Taylor daa de la yuuma 89 dee kelum to'e pɛka suŋa ze'ele United States dɔla la 'Jazz' ki ya daalesum puan. De na de la yuuma zo'e zo'e n tole pooren n bala, Africa so'olum yuuma yɛla puan, bii 'New York Times Articles puan ti David Peisner gulesɛ yele se'em la. [15] == Kum Yɛla == Ebo Taylor ki la February 7, 2026 bɔna Saltpond tiŋa n boi Ghana Coast bɔba la.[4][12][16][17] Yuun-yuuneba tigire n boi Ghana (MUSIGA), daa doose ba tigire nɛŋadaana poore n de Bessa Simons siŋɛ ta pu'usɛ a buuri n boi Saltpond.[18][19] == Awɔɔtiduma la yu'ure zekerɛ yɛla == . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2014 Vodafone Ghana Awards[20] . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2019 Highlife yuuma Awɔɔti [21] . Yuuma nɛrekatɛ Awɔɔti bɔna yuunɛ la puan -2019 Ghana Business Awards [22] == Discography a si'a == == Albums == My Love and Music (LP) (Gapophone Records), 1976 Ebo Taylor (Essiebons), 1977 Twer Nyame (Philips-West African-Records), 1978 Me Kra Tsie - Ebo Taylor & Saltpond Barkers Choir (LP) (Essiebons), 1979 Conflict - Ebo Taylor & Uhuru Yenzu (Essiebons), 1980[23] Calypso "Mahuno" and High Lifes Celebration - Pat Thomas & Ebo Taylor (Pan African Records), 1980 Hitsville Re-Visited - Ebo Taylor, Pat Thomas & Uhuru Yenzu (LP) (Essiebons), 1982 Abenkwan Puchaa (Essiebons), 2009 Love and Death (Strut Records), 2010 Life Stories: Best of Ebo Taylor 1973–80 (Strut Records), 2012 Appia Kwa Bridge (Strut Records), 2012 Yen Ara (Mr. Bongo), 2018 Palaver (Tabansi/BBE Music), 2019 (rec. 1980) Ebo Taylor JID022 (Jazz Is Dead), 2025 8h8wz0c2di0lqiqhx3h90w4a8o1mg0l 23205 23204 2026-05-24T16:57:27Z Amoramah 26 Added databox 23205 wikitext text/x-wiki {{Bio}} Ba dɔge Ebo Taylor la 6th January, 1936. A daa de la 'guitarist, compoosa, bunŋme'ela nɛŋadaana, la se'em n tigesi 'highlife' la 'afrobeat' yuuma. == A Vom la a Tuuma Yɛla == Ba daa dɔge dee sigɛ a yu'urɛ la Deroy Taylor bɔna Cape Coast tinga puan, sansɛka ti ba daa wi'ira bilam to Gold Coast Colony la. Ba daa dɔgɛ en la 6th January 1936, [3]. A daa wa de na la yuuma ayoobi dee posɛ ŋme'era 'piano'.[4] Taylor daa de la nerezuo bɔna Ghana yuuma yɛla puan ti la yuue paakɛ buuri tuusum buyoobi zuo. Bɔna 1950 pooren la, a daa kɔ'ɔm de na la se'e'm yele n daa pakɛ bɔna 'highlife' yuuma yɛla puan, la 'stargazers la 'Broadway' wa'a yuuma ŋme'a puan. Bɔna 1962, Taylor daa tari a tigere la, 'the black star highlife' siŋɛ la Landon tiŋa puan. Bilam ti eŋa la Nigeria 'afrobeat' nerekatɛ n de Fela Kuti la African yuun-yuuneba basɛba. [5][6] Taylor n daa wa leme Ghana tiŋa puan la,  a daa tum bɔ yuun-yuuneba zo'e zo'e, magese wuu Pat Thomas la C.K Mann dee me kelum tum Solo tuuma, nya tari Ghana duma yuuma ta pa'asɛ 'afrobeat la jazz la funk rhythm puan ti a ta'am dikɛ tigese a mɛŋa yuuma bɔna 1970s la puan. A daa de la deon guitat ŋme'era, la tigesa la maala bɔ'ɔra Essiebons, sɛla ti Dick Essilfie Bondzie yuuma tari wa'am la. [7] Bɔna 1992, 'Getto Concept' duma daa dikɛ 'afrobeat' pa'asɛ ba tuuma puan mɛ. Taylor tuuma daa nyɛ yu'urɛ mɛ suŋa suŋa bɔna tiŋa woo puan la 'hip-hop producers' bɔna 21st century puan. [8] Bɔna 2008, Taylor daa wa lagum la Berlin yuun-yuuneba bɔna 'afrobeat sukuu 'band puan, la saxophonist Ben Abarbanel-Wolff, bilam ti a daa ta ŋmɛ 'album mina n de nɔŋerɛ la kum la  Strut Records (a wia 'album' sɛka n daa wirikɛ tiŋa woo puan la) bɔna 2010 puan. [1][9][10] yuun dena nuu ti Usher me daa sɛla ze'ele Taylor yuunɛ la puan <nowiki>''</nowiki>Heaven<nowiki>''</nowiki> la <nowiki>''</nowiki>she don't know<nowiki>''</nowiki> la Ludacries.[11]  Black Eyed Peas la Kelly Rowland la Jidenna, Vic Mensa la Rapsody me.daa lagesɛ a yuuma la mɛ.[2][12] A me daa le tum la 'Afrobeat Academy n boi Berlin 2011 puan. Bɔna 2017, a Ghana yuunse'ere n de 'come along' la daa wa yese siŋɛ zaakɛ mɛ. Nɔŋerɛ la kum yuunɛ la suŋa n daa basɛ ti Strut tari a vom puan yelekɛ'ɛsi wa'ana. 'Highlife la Afrobeat Classics 1973-1980 bɔna 2011 puan la. Yuunɛ pooren, bɔna 2012, ti ' Strut abum ntã zuo daa n de 'Appia Kwasi Bridge daa yese na. Appia Kwa Bridge daa pa'ale ti Taylor n daa pugum de na yuuma 77 la dee a daa kɔ'ɔm kelum tiniest mɛ suŋa suŋa dee tana dikera Fante yuuma laguna la kɔma rhymes la a vom yɛla ita a highlife yuuma puti'ire la puan.[13] A daa yuun mɛ bɔna 2015 Stanbic Jazz yuune woo tigesegɔ la puan. Eŋa la Earl Klugh, Ackah Blay la nɛreba basɛba. Bɔna 2025, Taylor daa de la yuuma 89 dee kelum to'e pɛka suŋa ze'ele United States dɔla la 'Jazz' ki ya daalesum puan. De na de la yuuma zo'e zo'e n tole pooren n bala, Africa so'olum yuuma yɛla puan, bii 'New York Times Articles puan ti David Peisner gulesɛ yele se'em la. [15] == Kum Yɛla == Ebo Taylor ki la February 7, 2026 bɔna Saltpond tiŋa n boi Ghana Coast bɔba la.[4][12][16][17] Yuun-yuuneba tigire n boi Ghana (MUSIGA), daa doose ba tigire nɛŋadaana poore n de Bessa Simons siŋɛ ta pu'usɛ a buuri n boi Saltpond.[18][19] == Awɔɔtiduma la yu'ure zekerɛ yɛla == . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2014 Vodafone Ghana Awards[20] . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2019 Highlife yuuma Awɔɔti [21] . Yuuma nɛrekatɛ Awɔɔti bɔna yuunɛ la puan -2019 Ghana Business Awards [22] == Discography a si'a == == Albums == My Love and Music (LP) (Gapophone Records), 1976 Ebo Taylor (Essiebons), 1977 Twer Nyame (Philips-West African-Records), 1978 Me Kra Tsie - Ebo Taylor & Saltpond Barkers Choir (LP) (Essiebons), 1979 Conflict - Ebo Taylor & Uhuru Yenzu (Essiebons), 1980[23] Calypso "Mahuno" and High Lifes Celebration - Pat Thomas & Ebo Taylor (Pan African Records), 1980 Hitsville Re-Visited - Ebo Taylor, Pat Thomas & Uhuru Yenzu (LP) (Essiebons), 1982 Abenkwan Puchaa (Essiebons), 2009 Love and Death (Strut Records), 2010 Life Stories: Best of Ebo Taylor 1973–80 (Strut Records), 2012 Appia Kwa Bridge (Strut Records), 2012 Yen Ara (Mr. Bongo), 2018 Palaver (Tabansi/BBE Music), 2019 (rec. 1980) Ebo Taylor JID022 (Jazz Is Dead), 2025 bqes1615ce4ewvv2yk2vm71biasruea 23206 23205 2026-05-24T17:17:33Z Akurugo Patrick Atanga 264 added reference 23206 wikitext text/x-wiki {{Bio}} Ba dɔge Ebo Taylor la 6th January, 1936. A daa de la 'guitarist, compoosa, bunŋme'ela nɛŋadaana, la se'em n tigesi 'highlife' la 'afrobeat' yuuma. == A Vom la a Tuuma Yɛla == Ba daa dɔge dee sigɛ a yu'urɛ la Deroy Taylor <ref>https://www.bbc.com/news/articles/c1e9p04n8y9o</ref>bɔna Cape Coast tinga puan, sansɛka ti ba daa wi'ira bilam to Gold Coast Colony la. Ba daa dɔgɛ en la 6th January 1936, [3]. A daa wa de na la yuuma ayoobi dee posɛ ŋme'era 'piano'.[4] Taylor daa de la nerezuo bɔna Ghana yuuma yɛla puan ti la yuue paakɛ buuri tuusum buyoobi zuo. Bɔna 1950 pooren la, a daa kɔ'ɔm de na la se'e'm yele n daa pakɛ bɔna 'highlife' yuuma yɛla puan, la 'stargazers la 'Broadway' wa'a yuuma ŋme'a puan. Bɔna 1962, Taylor daa tari a tigere la, 'the black star highlife' siŋɛ la Landon tiŋa puan. Bilam ti eŋa la Nigeria 'afrobeat' nerekatɛ n de Fela Kuti la African yuun-yuuneba basɛba. [5][6] Taylor n daa wa leme Ghana tiŋa puan la,  a daa tum bɔ yuun-yuuneba zo'e zo'e, magese wuu Pat Thomas la C.K Mann dee me kelum tum Solo tuuma, nya tari Ghana duma yuuma ta pa'asɛ 'afrobeat la jazz la funk rhythm puan ti a ta'am dikɛ tigese a mɛŋa yuuma bɔna 1970s la puan. A daa de la deon guitat ŋme'era, la tigesa la maala bɔ'ɔra Essiebons, sɛla ti Dick Essilfie Bondzie yuuma tari wa'am la. [7] Bɔna 1992, 'Getto Concept' duma daa dikɛ 'afrobeat' pa'asɛ ba tuuma puan mɛ. Taylor tuuma daa nyɛ yu'urɛ mɛ suŋa suŋa bɔna tiŋa woo puan la 'hip-hop producers' bɔna 21st century puan. [8] Bɔna 2008, Taylor daa wa lagum la Berlin yuun-yuuneba bɔna 'afrobeat sukuu 'band puan, la saxophonist Ben Abarbanel-Wolff, bilam ti a daa ta ŋmɛ 'album mina n de nɔŋerɛ la kum la  Strut Records (a wia 'album' sɛka n daa wirikɛ tiŋa woo puan la) bɔna 2010 puan. [1][9][10] yuun dena nuu ti Usher me daa sɛla ze'ele Taylor yuunɛ la puan <nowiki>''</nowiki>Heaven<nowiki>''</nowiki> la <nowiki>''</nowiki>she don't know<nowiki>''</nowiki> la Ludacries.[11]  Black Eyed Peas la Kelly Rowland la Jidenna, Vic Mensa la Rapsody me.daa lagesɛ a yuuma la mɛ.[2][12] A me daa le tum la 'Afrobeat Academy n boi Berlin 2011 puan. Bɔna 2017, a Ghana yuunse'ere n de 'come along' la daa wa yese siŋɛ zaakɛ mɛ. Nɔŋerɛ la kum yuunɛ la suŋa n daa basɛ ti Strut tari a vom puan yelekɛ'ɛsi wa'ana. 'Highlife la Afrobeat Classics 1973-1980 bɔna 2011 puan la. Yuunɛ pooren, bɔna 2012, ti ' Strut abum ntã zuo daa n de 'Appia Kwasi Bridge daa yese na. Appia Kwa Bridge daa pa'ale ti Taylor n daa pugum de na yuuma 77 la dee a daa kɔ'ɔm kelum tiniest mɛ suŋa suŋa dee tana dikera Fante yuuma laguna la kɔma rhymes la a vom yɛla ita a highlife yuuma puti'ire la puan.[13] A daa yuun mɛ bɔna 2015 Stanbic Jazz yuune woo tigesegɔ la puan. Eŋa la Earl Klugh, Ackah Blay la nɛreba basɛba. Bɔna 2025, Taylor daa de la yuuma 89 dee kelum to'e pɛka suŋa ze'ele United States dɔla la 'Jazz' ki ya daalesum puan. De na de la yuuma zo'e zo'e n tole pooren n bala, Africa so'olum yuuma yɛla puan, bii 'New York Times Articles puan ti David Peisner gulesɛ yele se'em la. [15] == Kum Yɛla == Ebo Taylor ki la February 7, 2026 bɔna Saltpond tiŋa n boi Ghana Coast bɔba la.[4][12][16][17] Yuun-yuuneba tigire n boi Ghana (MUSIGA), daa doose ba tigire nɛŋadaana poore n de Bessa Simons siŋɛ ta pu'usɛ a buuri n boi Saltpond.[18][19] == Awɔɔtiduma la yu'ure zekerɛ yɛla == . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2014 Vodafone Ghana Awards[20] . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2019 Highlife yuuma Awɔɔti [21] . Yuuma nɛrekatɛ Awɔɔti bɔna yuunɛ la puan -2019 Ghana Business Awards [22] == Discography a si'a == == Albums == My Love and Music (LP) (Gapophone Records), 1976 Ebo Taylor (Essiebons), 1977 Twer Nyame (Philips-West African-Records), 1978 Me Kra Tsie - Ebo Taylor & Saltpond Barkers Choir (LP) (Essiebons), 1979 Conflict - Ebo Taylor & Uhuru Yenzu (Essiebons), 1980[23] Calypso "Mahuno" and High Lifes Celebration - Pat Thomas & Ebo Taylor (Pan African Records), 1980 Hitsville Re-Visited - Ebo Taylor, Pat Thomas & Uhuru Yenzu (LP) (Essiebons), 1982 Abenkwan Puchaa (Essiebons), 2009 Love and Death (Strut Records), 2010 Life Stories: Best of Ebo Taylor 1973–80 (Strut Records), 2012 Appia Kwa Bridge (Strut Records), 2012 Yen Ara (Mr. Bongo), 2018 Palaver (Tabansi/BBE Music), 2019 (rec. 1980) Ebo Taylor JID022 (Jazz Is Dead), 2025 mi8p5qb9pdg825kkf7dh4qldwjuk9pf 23207 23206 2026-05-24T17:21:20Z Akurugo Patrick Atanga 264 added reference 23207 wikitext text/x-wiki {{Bio}} Ba dɔge Ebo Taylor la 6th January, 1936. A daa de la 'guitarist, compoosa, bunŋme'ela nɛŋadaana, la se'em n tigesi 'highlife' la 'afrobeat' yuuma. == A Vom la a Tuuma Yɛla == Ba daa dɔge dee sigɛ a yu'urɛ la Deroy Taylor <ref>https://www.bbc.com/news/articles/c1e9p04n8y9o</ref>bɔna Cape Coast tinga puan, sansɛka ti ba daa wi'ira bilam to Gold Coast Colony la. Ba daa dɔgɛ en la 6th January 1936 <ref>https://www.theguardian.com/world/2026/feb/13/ebo-taylor-obituary</ref>. A daa wa de na la yuuma ayoobi dee posɛ ŋme'era 'piano'.[4] Taylor daa de la nerezuo bɔna Ghana yuuma yɛla puan ti la yuue paakɛ buuri tuusum buyoobi zuo. Bɔna 1950 pooren la, a daa kɔ'ɔm de na la se'e'm yele n daa pakɛ bɔna 'highlife' yuuma yɛla puan, la 'stargazers la 'Broadway' wa'a yuuma ŋme'a puan. Bɔna 1962, Taylor daa tari a tigere la, 'the black star highlife' siŋɛ la Landon tiŋa puan. Bilam ti eŋa la Nigeria 'afrobeat' nerekatɛ n de Fela Kuti la African yuun-yuuneba basɛba. [5][6] Taylor n daa wa leme Ghana tiŋa puan la,  a daa tum bɔ yuun-yuuneba zo'e zo'e, magese wuu Pat Thomas la C.K Mann dee me kelum tum Solo tuuma, nya tari Ghana duma yuuma ta pa'asɛ 'afrobeat la jazz la funk rhythm puan ti a ta'am dikɛ tigese a mɛŋa yuuma bɔna 1970s la puan. A daa de la deon guitat ŋme'era, la tigesa la maala bɔ'ɔra Essiebons, sɛla ti Dick Essilfie Bondzie yuuma tari wa'am la. [7] Bɔna 1992, 'Getto Concept' duma daa dikɛ 'afrobeat' pa'asɛ ba tuuma puan mɛ. Taylor tuuma daa nyɛ yu'urɛ mɛ suŋa suŋa bɔna tiŋa woo puan la 'hip-hop producers' bɔna 21st century puan. [8] Bɔna 2008, Taylor daa wa lagum la Berlin yuun-yuuneba bɔna 'afrobeat sukuu 'band puan, la saxophonist Ben Abarbanel-Wolff, bilam ti a daa ta ŋmɛ 'album mina n de nɔŋerɛ la kum la  Strut Records (a wia 'album' sɛka n daa wirikɛ tiŋa woo puan la) bɔna 2010 puan. [1][9][10] yuun dena nuu ti Usher me daa sɛla ze'ele Taylor yuunɛ la puan <nowiki>''</nowiki>Heaven<nowiki>''</nowiki> la <nowiki>''</nowiki>she don't know<nowiki>''</nowiki> la Ludacries.[11]  Black Eyed Peas la Kelly Rowland la Jidenna, Vic Mensa la Rapsody me.daa lagesɛ a yuuma la mɛ.[2][12] A me daa le tum la 'Afrobeat Academy n boi Berlin 2011 puan. Bɔna 2017, a Ghana yuunse'ere n de 'come along' la daa wa yese siŋɛ zaakɛ mɛ. Nɔŋerɛ la kum yuunɛ la suŋa n daa basɛ ti Strut tari a vom puan yelekɛ'ɛsi wa'ana. 'Highlife la Afrobeat Classics 1973-1980 bɔna 2011 puan la. Yuunɛ pooren, bɔna 2012, ti ' Strut abum ntã zuo daa n de 'Appia Kwasi Bridge daa yese na. Appia Kwa Bridge daa pa'ale ti Taylor n daa pugum de na yuuma 77 la dee a daa kɔ'ɔm kelum tiniest mɛ suŋa suŋa dee tana dikera Fante yuuma laguna la kɔma rhymes la a vom yɛla ita a highlife yuuma puti'ire la puan.[13] A daa yuun mɛ bɔna 2015 Stanbic Jazz yuune woo tigesegɔ la puan. Eŋa la Earl Klugh, Ackah Blay la nɛreba basɛba. Bɔna 2025, Taylor daa de la yuuma 89 dee kelum to'e pɛka suŋa ze'ele United States dɔla la 'Jazz' ki ya daalesum puan. De na de la yuuma zo'e zo'e n tole pooren n bala, Africa so'olum yuuma yɛla puan, bii 'New York Times Articles puan ti David Peisner gulesɛ yele se'em la. [15] == Kum Yɛla == Ebo Taylor ki la February 7, 2026 bɔna Saltpond tiŋa n boi Ghana Coast bɔba la.[4][12][16][17] Yuun-yuuneba tigire n boi Ghana (MUSIGA), daa doose ba tigire nɛŋadaana poore n de Bessa Simons siŋɛ ta pu'usɛ a buuri n boi Saltpond.[18][19] == Awɔɔtiduma la yu'ure zekerɛ yɛla == . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2014 Vodafone Ghana Awards[20] . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2019 Highlife yuuma Awɔɔti [21] . Yuuma nɛrekatɛ Awɔɔti bɔna yuunɛ la puan -2019 Ghana Business Awards [22] == Discography a si'a == == Albums == My Love and Music (LP) (Gapophone Records), 1976 Ebo Taylor (Essiebons), 1977 Twer Nyame (Philips-West African-Records), 1978 Me Kra Tsie - Ebo Taylor & Saltpond Barkers Choir (LP) (Essiebons), 1979 Conflict - Ebo Taylor & Uhuru Yenzu (Essiebons), 1980[23] Calypso "Mahuno" and High Lifes Celebration - Pat Thomas & Ebo Taylor (Pan African Records), 1980 Hitsville Re-Visited - Ebo Taylor, Pat Thomas & Uhuru Yenzu (LP) (Essiebons), 1982 Abenkwan Puchaa (Essiebons), 2009 Love and Death (Strut Records), 2010 Life Stories: Best of Ebo Taylor 1973–80 (Strut Records), 2012 Appia Kwa Bridge (Strut Records), 2012 Yen Ara (Mr. Bongo), 2018 Palaver (Tabansi/BBE Music), 2019 (rec. 1980) Ebo Taylor JID022 (Jazz Is Dead), 2025 h003imuj0tfztrwz86upvfmefhgupm8 23208 23207 2026-05-24T17:24:54Z Akurugo Patrick Atanga 264 23208 wikitext text/x-wiki {{Bio}} Ba dɔge Ebo Taylor la 6th January, 1936. A daa de la 'guitarist, compoosa, bunŋme'ela nɛŋadaana, la se'em n tigesi 'highlife' la 'afrobeat' yuuma. == A Vom la a Tuuma Yɛla == Ba daa dɔge dee sigɛ a yu'urɛ la Deroy Taylor <ref>https://www.bbc.com/news/articles/c1e9p04n8y9o</ref>bɔna Cape Coast tinga puan, sansɛka ti ba daa wi'ira bilam to Gold Coast Colony la. Ba daa dɔgɛ en la 6th January 1936 <ref>https://www.theguardian.com/world/2026/feb/13/ebo-taylor-obituary</ref>. A daa wa de na la yuuma ayoobi dee posɛ ŋme'era 'piano'.[4] Taylor daa de la nerezuo bɔna Ghana yuuma yɛla puan ti la yuue paakɛ buuri tuusum buyoobi zuo. Bɔna 1950 pooren la, a daa kɔ'ɔm de na la se'e'm yele n daa pakɛ bɔna 'highlife' yuuma yɛla puan, la 'stargazers la 'Broadway' wa'a yuuma ŋme'a puan. Bɔna 1962, Taylor daa tari a tigere la, 'the black star highlife' siŋɛ la Landon tiŋa puan. Bilam ti eŋa la Nigeria 'afrobeat' nerekatɛ n de Fela Kuti la African yuun-yuuneba basɛba. [5][6] Taylor n daa wa leme Ghana tiŋa puan la,  a daa tum bɔ yuun-yuuneba zo'e zo'e, magese wuu Pat Thomas la C.K Mann dee me kelum tum Solo tuuma, nya tari Ghana duma yuuma ta pa'asɛ 'afrobeat la jazz la funk rhythm puan ti a ta'am dikɛ tigese a mɛŋa yuuma bɔna 1970s la puan. A daa de la deon guitat ŋme'era, la tigesa la maala bɔ'ɔra Essiebons, sɛla ti Dick Essilfie Bondzie yuuma tari wa'am la. [7] Bɔna 1992, 'Getto Concept' duma daa dikɛ 'afrobeat' pa'asɛ ba tuuma puan mɛ. Taylor tuuma daa nyɛ yu'urɛ mɛ suŋa suŋa bɔna tiŋa woo puan la 'hip-hop producers' bɔna 21st century puan. [8] Bɔna 2008, Taylor daa wa lagum la Berlin yuun-yuuneba bɔna 'afrobeat sukuu 'band puan, la saxophonist Ben Abarbanel-Wolff, bilam ti a daa ta ŋmɛ 'album mina n de nɔŋerɛ la kum la  Strut Records (a wia 'album' sɛka n daa wirikɛ tiŋa woo puan la) bɔna 2010 puan. [1][9][10] yuun dena nuu ti Usher me daa sɛla ze'ele Taylor yuunɛ la puan <nowiki>''</nowiki>Heaven<nowiki>''</nowiki> la <nowiki>''</nowiki>she don't know<nowiki>''</nowiki> la Ludacries.[11]  Black Eyed Peas la Kelly Rowland la Jidenna, Vic Mensa la Rapsody me.daa lagesɛ a yuuma la mɛ.[2][12] A me daa le tum la 'Afrobeat Academy n boi Berlin 2011 puan. Bɔna 2017, a Ghana yuunse'ere n de 'come along' la daa wa yese siŋɛ zaakɛ mɛ. Nɔŋerɛ la kum yuunɛ la suŋa n daa basɛ ti Strut tari a vom puan yelekɛ'ɛsi wa'ana. 'Highlife la Afrobeat Classics 1973-1980 bɔna 2011 puan la. Yuunɛ pooren, bɔna 2012, ti ' Strut abum ntã zuo daa n de 'Appia Kwasi Bridge daa yese na. Appia Kwa Bridge daa pa'ale ti Taylor n daa pugum de na yuuma 77 la dee a daa kɔ'ɔm kelum tiniest mɛ suŋa suŋa dee tana dikera Fante yuuma laguna la kɔma rhymes la a vom yɛla ita a highlife yuuma puti'ire la puan.[13] A daa yuun mɛ bɔna 2015 Stanbic Jazz yuune woo tigesegɔ la puan. Eŋa la Earl Klugh, Ackah Blay la nɛreba basɛba. Bɔna 2025, Taylor daa de la yuuma 89 dee kelum to'e pɛka suŋa ze'ele United States dɔla la 'Jazz' ki ya daalesum puan. De na de la yuuma zo'e zo'e n tole pooren n bala, Africa so'olum yuuma yɛla puan, bii 'New York Times Articles puan ti David Peisner gulesɛ yele se'em la. [15] == Kum Yɛla == Ebo Taylor ki la February 7, 2026 bɔna Saltpond tiŋa n boi Ghana Coast bɔba la.[4][12][16][17] Yuun-yuuneba tigire n boi Ghana (MUSIGA), daa doose ba tigire nɛŋadaana poore n de Bessa Simons siŋɛ ta pu'usɛ a buuri n boi Saltpond.[18][19] == Awɔɔtiduma la yu'ure zekerɛ yɛla == . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2014 Vodafone Ghana Awards[20] . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2019 Highlife yuuma Awɔɔti [21] . Yuuma nɛrekatɛ Awɔɔti bɔna yuunɛ la puan -2019 Ghana Business Awards [22] == Discography a si'a == == Albums == My Love and Music (LP) (Gapophone Records), 1976 Ebo Taylor (Essiebons), 1977 Twer Nyame (Philips-West African-Records), 1978 Me Kra Tsie - Ebo Taylor & Saltpond Barkers Choir (LP) (Essiebons), 1979 Conflict - Ebo Taylor & Uhuru Yenzu (Essiebons), 1980[23] Calypso "Mahuno" and High Lifes Celebration - Pat Thomas & Ebo Taylor (Pan African Records), 1980 Hitsville Re-Visited - Ebo Taylor, Pat Thomas & Uhuru Yenzu (LP) (Essiebons), 1982 Abenkwan Puchaa (Essiebons), 2009 Love and Death (Strut Records), 2010 Life Stories: Best of Ebo Taylor 1973–80 (Strut Records), 2012 Appia Kwa Bridge (Strut Records), 2012 Yen Ara (Mr. Bongo), 2018 Palaver (Tabansi/BBE Music), 2019 (rec. 1980) Ebo Taylor JID022 (Jazz Is Dead), 2025 == viisego logero == g298dwwz0q62gvjl1mjt9ntxtnctyoy 23209 23208 2026-05-24T17:28:50Z Akurugo Patrick Atanga 264 added category 23209 wikitext text/x-wiki {{Bio}} Ba dɔge Ebo Taylor la 6th January, 1936. A daa de la 'guitarist, compoosa, bunŋme'ela nɛŋadaana, la se'em n tigesi 'highlife' la 'afrobeat' yuuma. == A Vom la a Tuuma Yɛla == Ba daa dɔge dee sigɛ a yu'urɛ la Deroy Taylor <ref>https://www.bbc.com/news/articles/c1e9p04n8y9o</ref>bɔna Cape Coast tinga puan, sansɛka ti ba daa wi'ira bilam to Gold Coast Colony la. Ba daa dɔgɛ en la 6th January 1936 <ref>https://www.theguardian.com/world/2026/feb/13/ebo-taylor-obituary</ref>. A daa wa de na la yuuma ayoobi dee posɛ ŋme'era 'piano'.[4] Taylor daa de la nerezuo bɔna Ghana yuuma yɛla puan ti la yuue paakɛ buuri tuusum buyoobi zuo. Bɔna 1950 pooren la, a daa kɔ'ɔm de na la se'e'm yele n daa pakɛ bɔna 'highlife' yuuma yɛla puan, la 'stargazers la 'Broadway' wa'a yuuma ŋme'a puan. Bɔna 1962, Taylor daa tari a tigere la, 'the black star highlife' siŋɛ la Landon tiŋa puan. Bilam ti eŋa la Nigeria 'afrobeat' nerekatɛ n de Fela Kuti la African yuun-yuuneba basɛba. [5][6] Taylor n daa wa leme Ghana tiŋa puan la,  a daa tum bɔ yuun-yuuneba zo'e zo'e, magese wuu Pat Thomas la C.K Mann dee me kelum tum Solo tuuma, nya tari Ghana duma yuuma ta pa'asɛ 'afrobeat la jazz la funk rhythm puan ti a ta'am dikɛ tigese a mɛŋa yuuma bɔna 1970s la puan. A daa de la deon guitat ŋme'era, la tigesa la maala bɔ'ɔra Essiebons, sɛla ti Dick Essilfie Bondzie yuuma tari wa'am la. [7] Bɔna 1992, 'Getto Concept' duma daa dikɛ 'afrobeat' pa'asɛ ba tuuma puan mɛ. Taylor tuuma daa nyɛ yu'urɛ mɛ suŋa suŋa bɔna tiŋa woo puan la 'hip-hop producers' bɔna 21st century puan. [8] Bɔna 2008, Taylor daa wa lagum la Berlin yuun-yuuneba bɔna 'afrobeat sukuu 'band puan, la saxophonist Ben Abarbanel-Wolff, bilam ti a daa ta ŋmɛ 'album mina n de nɔŋerɛ la kum la  Strut Records (a wia 'album' sɛka n daa wirikɛ tiŋa woo puan la) bɔna 2010 puan. [1][9][10] yuun dena nuu ti Usher me daa sɛla ze'ele Taylor yuunɛ la puan <nowiki>''</nowiki>Heaven<nowiki>''</nowiki> la <nowiki>''</nowiki>she don't know<nowiki>''</nowiki> la Ludacries.[11]  Black Eyed Peas la Kelly Rowland la Jidenna, Vic Mensa la Rapsody me.daa lagesɛ a yuuma la mɛ.[2][12] A me daa le tum la 'Afrobeat Academy n boi Berlin 2011 puan. Bɔna 2017, a Ghana yuunse'ere n de 'come along' la daa wa yese siŋɛ zaakɛ mɛ. Nɔŋerɛ la kum yuunɛ la suŋa n daa basɛ ti Strut tari a vom puan yelekɛ'ɛsi wa'ana. 'Highlife la Afrobeat Classics 1973-1980 bɔna 2011 puan la. Yuunɛ pooren, bɔna 2012, ti ' Strut abum ntã zuo daa n de 'Appia Kwasi Bridge daa yese na. Appia Kwa Bridge daa pa'ale ti Taylor n daa pugum de na yuuma 77 la dee a daa kɔ'ɔm kelum tiniest mɛ suŋa suŋa dee tana dikera Fante yuuma laguna la kɔma rhymes la a vom yɛla ita a highlife yuuma puti'ire la puan.[13] A daa yuun mɛ bɔna 2015 Stanbic Jazz yuune woo tigesegɔ la puan. Eŋa la Earl Klugh, Ackah Blay la nɛreba basɛba. Bɔna 2025, Taylor daa de la yuuma 89 dee kelum to'e pɛka suŋa ze'ele United States dɔla la 'Jazz' ki ya daalesum puan. De na de la yuuma zo'e zo'e n tole pooren n bala, Africa so'olum yuuma yɛla puan, bii 'New York Times Articles puan ti David Peisner gulesɛ yele se'em la. [15] == Kum Yɛla == Ebo Taylor ki la February 7, 2026 bɔna Saltpond tiŋa n boi Ghana Coast bɔba la.[4][12][16][17] Yuun-yuuneba tigire n boi Ghana (MUSIGA), daa doose ba tigire nɛŋadaana poore n de Bessa Simons siŋɛ ta pu'usɛ a buuri n boi Saltpond.[18][19] == Awɔɔtiduma la yu'ure zekerɛ yɛla == . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2014 Vodafone Ghana Awards[20] . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2019 Highlife yuuma Awɔɔti [21] . Yuuma nɛrekatɛ Awɔɔti bɔna yuunɛ la puan -2019 Ghana Business Awards [22] == Discography a si'a == == Albums == My Love and Music (LP) (Gapophone Records), 1976 Ebo Taylor (Essiebons), 1977 Twer Nyame (Philips-West African-Records), 1978 Me Kra Tsie - Ebo Taylor & Saltpond Barkers Choir (LP) (Essiebons), 1979 Conflict - Ebo Taylor & Uhuru Yenzu (Essiebons), 1980[23] Calypso "Mahuno" and High Lifes Celebration - Pat Thomas & Ebo Taylor (Pan African Records), 1980 Hitsville Re-Visited - Ebo Taylor, Pat Thomas & Uhuru Yenzu (LP) (Essiebons), 1982 Abenkwan Puchaa (Essiebons), 2009 Love and Death (Strut Records), 2010 Life Stories: Best of Ebo Taylor 1973–80 (Strut Records), 2012 Appia Kwa Bridge (Strut Records), 2012 Yen Ara (Mr. Bongo), 2018 Palaver (Tabansi/BBE Music), 2019 (rec. 1980) Ebo Taylor JID022 (Jazz Is Dead), 2025 == viisego logero == [[Buuri Buuri:AfroCuration2026]] ojr8thu0ived7zjvgcrh7e4sgi6gsob 23210 23209 2026-05-24T17:29:49Z Amoramah 26 /* viisego logero */ 23210 wikitext text/x-wiki {{Bio}} Ba dɔge Ebo Taylor la 6th January, 1936. A daa de la 'guitarist, compoosa, bunŋme'ela nɛŋadaana, la se'em n tigesi 'highlife' la 'afrobeat' yuuma. == A Vom la a Tuuma Yɛla == Ba daa dɔge dee sigɛ a yu'urɛ la Deroy Taylor <ref>https://www.bbc.com/news/articles/c1e9p04n8y9o</ref>bɔna Cape Coast tinga puan, sansɛka ti ba daa wi'ira bilam to Gold Coast Colony la. Ba daa dɔgɛ en la 6th January 1936 <ref>https://www.theguardian.com/world/2026/feb/13/ebo-taylor-obituary</ref>. A daa wa de na la yuuma ayoobi dee posɛ ŋme'era 'piano'.[4] Taylor daa de la nerezuo bɔna Ghana yuuma yɛla puan ti la yuue paakɛ buuri tuusum buyoobi zuo. Bɔna 1950 pooren la, a daa kɔ'ɔm de na la se'e'm yele n daa pakɛ bɔna 'highlife' yuuma yɛla puan, la 'stargazers la 'Broadway' wa'a yuuma ŋme'a puan. Bɔna 1962, Taylor daa tari a tigere la, 'the black star highlife' siŋɛ la Landon tiŋa puan. Bilam ti eŋa la Nigeria 'afrobeat' nerekatɛ n de Fela Kuti la African yuun-yuuneba basɛba. [5][6] Taylor n daa wa leme Ghana tiŋa puan la,  a daa tum bɔ yuun-yuuneba zo'e zo'e, magese wuu Pat Thomas la C.K Mann dee me kelum tum Solo tuuma, nya tari Ghana duma yuuma ta pa'asɛ 'afrobeat la jazz la funk rhythm puan ti a ta'am dikɛ tigese a mɛŋa yuuma bɔna 1970s la puan. A daa de la deon guitat ŋme'era, la tigesa la maala bɔ'ɔra Essiebons, sɛla ti Dick Essilfie Bondzie yuuma tari wa'am la. [7] Bɔna 1992, 'Getto Concept' duma daa dikɛ 'afrobeat' pa'asɛ ba tuuma puan mɛ. Taylor tuuma daa nyɛ yu'urɛ mɛ suŋa suŋa bɔna tiŋa woo puan la 'hip-hop producers' bɔna 21st century puan. [8] Bɔna 2008, Taylor daa wa lagum la Berlin yuun-yuuneba bɔna 'afrobeat sukuu 'band puan, la saxophonist Ben Abarbanel-Wolff, bilam ti a daa ta ŋmɛ 'album mina n de nɔŋerɛ la kum la  Strut Records (a wia 'album' sɛka n daa wirikɛ tiŋa woo puan la) bɔna 2010 puan. [1][9][10] yuun dena nuu ti Usher me daa sɛla ze'ele Taylor yuunɛ la puan <nowiki>''</nowiki>Heaven<nowiki>''</nowiki> la <nowiki>''</nowiki>she don't know<nowiki>''</nowiki> la Ludacries.[11]  Black Eyed Peas la Kelly Rowland la Jidenna, Vic Mensa la Rapsody me.daa lagesɛ a yuuma la mɛ.[2][12] A me daa le tum la 'Afrobeat Academy n boi Berlin 2011 puan. Bɔna 2017, a Ghana yuunse'ere n de 'come along' la daa wa yese siŋɛ zaakɛ mɛ. Nɔŋerɛ la kum yuunɛ la suŋa n daa basɛ ti Strut tari a vom puan yelekɛ'ɛsi wa'ana. 'Highlife la Afrobeat Classics 1973-1980 bɔna 2011 puan la. Yuunɛ pooren, bɔna 2012, ti ' Strut abum ntã zuo daa n de 'Appia Kwasi Bridge daa yese na. Appia Kwa Bridge daa pa'ale ti Taylor n daa pugum de na yuuma 77 la dee a daa kɔ'ɔm kelum tiniest mɛ suŋa suŋa dee tana dikera Fante yuuma laguna la kɔma rhymes la a vom yɛla ita a highlife yuuma puti'ire la puan.[13] A daa yuun mɛ bɔna 2015 Stanbic Jazz yuune woo tigesegɔ la puan. Eŋa la Earl Klugh, Ackah Blay la nɛreba basɛba. Bɔna 2025, Taylor daa de la yuuma 89 dee kelum to'e pɛka suŋa ze'ele United States dɔla la 'Jazz' ki ya daalesum puan. De na de la yuuma zo'e zo'e n tole pooren n bala, Africa so'olum yuuma yɛla puan, bii 'New York Times Articles puan ti David Peisner gulesɛ yele se'em la. [15] == Kum Yɛla == Ebo Taylor ki la February 7, 2026 bɔna Saltpond tiŋa n boi Ghana Coast bɔba la.[4][12][16][17] Yuun-yuuneba tigire n boi Ghana (MUSIGA), daa doose ba tigire nɛŋadaana poore n de Bessa Simons siŋɛ ta pu'usɛ a buuri n boi Saltpond.[18][19] == Awɔɔtiduma la yu'ure zekerɛ yɛla == . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2014 Vodafone Ghana Awards[20] . Vom dabesa nyuuro Awɔɔti -2019 Highlife yuuma Awɔɔti [21] . Yuuma nɛrekatɛ Awɔɔti bɔna yuunɛ la puan -2019 Ghana Business Awards [22] == Discography a si'a == == Albums == My Love and Music (LP) (Gapophone Records), 1976 Ebo Taylor (Essiebons), 1977 Twer Nyame (Philips-West African-Records), 1978 Me Kra Tsie - Ebo Taylor & Saltpond Barkers Choir (LP) (Essiebons), 1979 Conflict - Ebo Taylor & Uhuru Yenzu (Essiebons), 1980[23] Calypso "Mahuno" and High Lifes Celebration - Pat Thomas & Ebo Taylor (Pan African Records), 1980 Hitsville Re-Visited - Ebo Taylor, Pat Thomas & Uhuru Yenzu (LP) (Essiebons), 1982 Abenkwan Puchaa (Essiebons), 2009 Love and Death (Strut Records), 2010 Life Stories: Best of Ebo Taylor 1973–80 (Strut Records), 2012 Appia Kwa Bridge (Strut Records), 2012 Yen Ara (Mr. Bongo), 2018 Palaver (Tabansi/BBE Music), 2019 (rec. 1980) Ebo Taylor JID022 (Jazz Is Dead), 2025 == viisegɔ lɔgerɔ == [[Buuri Buuri:AfroCuration2026]] cj416394te1zgt0ogrc6rylgvwaylxv A. B. Crentsil 0 3481 23212 2026-05-24T21:53:08Z Akolpoka 244 Content created and added 23212 wikitext text/x-wiki Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.1 Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.2 A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.³ 4 0t5rqc9x1z2nj9kq9ams2ypo2v2ubh7 23213 23212 2026-05-24T21:54:04Z Akolpoka 244 Data box added 23213 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.1 Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.2 A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.³ 4 p0aozt2jkvifckim49dmu2bmkyz8163 23214 23213 2026-05-24T21:59:01Z Akolpoka 244 Sub contents added and created 23214 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.1 Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.2 A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.³ 4 == Yire Vom == Crentsil tari la kɔma anii la a pɔga Elizabeth.5 == A Vom Yɛla gulesegɔ puan (Biography) == Ba yuum dɔgɛ Alfred Benjamin Crentsil Jr la Prestea, Gold Coast (zina zina wa / nananawa Gaana wa ti tu bɔna wa), ta paɛ Alfred Benjamin Crentsil Sr la Esi Yaaba e boi 1943 puan. Ba yuum ni pugum mina e la AB junior gura ka sɔ e yuum ta ka bɔna e de 1984, sankaŋa ti a nyaa yuum pɔsɛ A. B. Crentsil yu'urɛ la. Ka piramiri la ka tiŋasuka sukuu zamesegɔ yuum boi la Takoradi Methodist piramiri la Rev Cleveland tiŋasuka sukuu dɔla ma'a maga. Ka e yuum ta ba'asɛ ka tiŋasuka sukuu tɛɛsi la pooren, AB yuuu tuni mɛ dɛna nasaabugum zamesera e boi a sɔ zi'an, sɛka e yuum de tuuma kɛ'ɛma e boi nu'usi tuuma weeleŋo e boi Gaana zireŋanaŋan e boi Accra.[] Ka e yuum nan boi ka tiŋasuka sukuu la,Crentsil yuum nan zamesɛ la kɔlɔ gee yuum ta mina /zaŋɛ kɔlegɔ ŋmi'a, yuuna dɔla la ka e ŋmi'iri la. Ka nyaa yuum tuni mɛ dɛna nasaabugum tuntuna gee kelum ŋmi'ira ka "strollers band" la. Crentsil ŋmɛ me la "El Dorados, the sweet talks"- sɛka e yuum ta tigese pooren e de 1970s, e boi Crentsil tigere la Smart Nkansah e yuum lagum taaba la, gee me yuum kelum dɛna la mina e ki'iri e boi tɔgera e boi "The Talk of The Town Hotel" e boi Tema, la Crentsil ti ka dɛna yuunyuuna niŋa daana6 7 gee ti ba'asegɔ ta dɛna Ahenfo Band. Crentsil yuum yu'ugɛ la yuuma pia la anii tepeŋo zi'an e boi 1990.6 "Devil" yuum pa'asɛ ka yuumsuma Sivan ti ba mina la.8 h8i9r7quo08najunozmd48uvf381kq5 23215 23214 2026-05-24T22:09:54Z Akolpoka 244 Added references 23215 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.<ref>https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22</ref> Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AB-Crentsil-to-kill-a-fowl-over-Lifetime-Achievement-Award-437341</ref> A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref><ref>https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/highlife-legend-ab-crentsil-reported-dead/gx3g5sn</ref> == Yire Vom == Crentsil tari la kɔma anii la a pɔga Elizabeth.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref> == A Vom Yɛla gulesegɔ puan (Biography) == Ba yuum dɔgɛ Alfred Benjamin Crentsil Jr la Prestea, Gold Coast (zina zina wa / nananawa Gaana wa ti tu bɔna wa), ta paɛ Alfred Benjamin Crentsil Sr la Esi Yaaba e boi 1943 puan. Ba yuum ni pugum mina e la AB junior gura ka sɔ e yuum ta ka bɔna e de 1984, sankaŋa ti a nyaa yuum pɔsɛ A. B. Crentsil yu'urɛ la. Ka piramiri la ka tiŋasuka sukuu zamesegɔ yuum boi la Takoradi Methodist piramiri la Rev Cleveland tiŋasuka sukuu dɔla ma'a maga. Ka e yuum ta ba'asɛ ka tiŋasuka sukuu tɛɛsi la pooren, AB yuuu tuni mɛ dɛna nasaabugum zamesera e boi a sɔ zi'an, sɛka e yuum de tuuma kɛ'ɛma e boi nu'usi tuuma weeleŋo e boi Gaana zireŋanaŋan e boi Accra.[] Ka e yuum nan boi ka tiŋasuka sukuu la,Crentsil yuum nan zamesɛ la kɔlɔ gee yuum ta mina /zaŋɛ kɔlegɔ ŋmi'a, yuuna dɔla la ka e ŋmi'iri la. Ka nyaa yuum tuni mɛ dɛna nasaabugum tuntuna gee kelum ŋmi'ira ka "strollers band" la. Crentsil ŋmɛ me la "El Dorados, the sweet talks"- sɛka e yuum ta tigese pooren e de 1970s, e boi Crentsil tigere la Smart Nkansah e yuum lagum taaba la, gee me yuum kelum dɛna la mina e ki'iri e boi tɔgera e boi "The Talk of The Town Hotel" e boi Tema, la Crentsil ti ka dɛna yuunyuuna niŋa daana<ref name=":0">http://www.allmusic.com/artist/ab-crentsil-mn0001661131/biography</ref><ref>http://www.clear-spot.nl/item/348200/sweet_talks_party_time_in_hollywood.html</ref>gee ti ba'asegɔ ta dɛna Ahenfo Band. Crentsil yuum yu'ugɛ la yuuma pia la anii tepeŋo zi'an e boi 1990.<ref name=":0" /> "Devil" yuum pa'asɛ ka yuumsuma Sivan ti ba mina la.<ref>https://books.google.com/books?id=5rh-BAAAQBAJ&pg=PA136&dq=A.+B.+Crentsil+devil#q=A.+B.+Crentsil+devil</ref> i4c78khiogsqfk0ie6v5lyd8s4ui8tj 23216 23215 2026-05-24T22:11:01Z Akolpoka 244 Sub content added 23216 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.<ref>https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22</ref> Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AB-Crentsil-to-kill-a-fowl-over-Lifetime-Achievement-Award-437341</ref> A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref><ref>https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/highlife-legend-ab-crentsil-reported-dead/gx3g5sn</ref> == Yire Vom == Crentsil tari la kɔma anii la a pɔga Elizabeth.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref> == A Vom Yɛla gulesegɔ puan (Biography) == Ba yuum dɔgɛ Alfred Benjamin Crentsil Jr la Prestea, Gold Coast (zina zina wa / nananawa Gaana wa ti tu bɔna wa), ta paɛ Alfred Benjamin Crentsil Sr la Esi Yaaba e boi 1943 puan. Ba yuum ni pugum mina e la AB junior gura ka sɔ e yuum ta ka bɔna e de 1984, sankaŋa ti a nyaa yuum pɔsɛ A. B. Crentsil yu'urɛ la. Ka piramiri la ka tiŋasuka sukuu zamesegɔ yuum boi la Takoradi Methodist piramiri la Rev Cleveland tiŋasuka sukuu dɔla ma'a maga. Ka e yuum ta ba'asɛ ka tiŋasuka sukuu tɛɛsi la pooren, AB yuuu tuni mɛ dɛna nasaabugum zamesera e boi a sɔ zi'an, sɛka e yuum de tuuma kɛ'ɛma e boi nu'usi tuuma weeleŋo e boi Gaana zireŋanaŋan e boi Accra.[] Ka e yuum nan boi ka tiŋasuka sukuu la,Crentsil yuum nan zamesɛ la kɔlɔ gee yuum ta mina /zaŋɛ kɔlegɔ ŋmi'a, yuuna dɔla la ka e ŋmi'iri la. Ka nyaa yuum tuni mɛ dɛna nasaabugum tuntuna gee kelum ŋmi'ira ka "strollers band" la. Crentsil ŋmɛ me la "El Dorados, the sweet talks"- sɛka e yuum ta tigese pooren e de 1970s, e boi Crentsil tigere la Smart Nkansah e yuum lagum taaba la, gee me yuum kelum dɛna la mina e ki'iri e boi tɔgera e boi "The Talk of The Town Hotel" e boi Tema, la Crentsil ti ka dɛna yuunyuuna niŋa daana<ref name=":0">http://www.allmusic.com/artist/ab-crentsil-mn0001661131/biography</ref><ref>http://www.clear-spot.nl/item/348200/sweet_talks_party_time_in_hollywood.html</ref>gee ti ba'asegɔ ta dɛna Ahenfo Band. Crentsil yuum yu'ugɛ la yuuma pia la anii tepeŋo zi'an e boi 1990.<ref name=":0" /> "Devil" yuum pa'asɛ ka yuumsuma Sivan ti ba mina la.<ref>https://books.google.com/books?id=5rh-BAAAQBAJ&pg=PA136&dq=A.+B.+Crentsil+devil#q=A.+B.+Crentsil+devil</ref> == Viisegɔ Lɔgerɔ == q3zmrptbwx7ybde9ycx17rlxpc0wsje 23217 23216 2026-05-24T22:16:19Z Akolpoka 244 Sub content added and created 23217 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.<ref>[https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22 oks.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22]</ref> Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AB-Crentsil-to-kill-a-fowl-over-Lifetime-Achievement-Award-437341</ref> A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref><ref>https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/highlife-legend-ab-crentsil-reported-dead/gx3g5sn</ref> == Yire Vom == Crentsil tari la kɔma anii la a pɔga Elizabeth.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref> == A Vom Yɛla gulesegɔ puan (Biography) == Ba yuum dɔgɛ Alfred Benjamin Crentsil Jr la Prestea, Gold Coast (zina zina wa / nananawa Gaana wa ti tu bɔna wa), ta paɛ Alfred Benjamin Crentsil Sr la Esi Yaaba e boi 1943 puan. Ba yuum ni pugum mina e la AB junior gura ka sɔ e yuum ta ka bɔna e de 1984, sankaŋa ti a nyaa yuum pɔsɛ A. B. Crentsil yu'urɛ la. Ka piramiri la ka tiŋasuka sukuu zamesegɔ yuum boi la Takoradi Methodist piramiri la Rev Cleveland tiŋasuka sukuu dɔla ma'a maga. Ka e yuum ta ba'asɛ ka tiŋasuka sukuu tɛɛsi la pooren, AB yuuu tuni mɛ dɛna nasaabugum zamesera e boi a sɔ zi'an, sɛka e yuum de tuuma kɛ'ɛma e boi nu'usi tuuma weeleŋo e boi Gaana zireŋanaŋan e boi Accra.[] Ka e yuum nan boi ka tiŋasuka sukuu la,Crentsil yuum nan zamesɛ la kɔlɔ gee yuum ta mina /zaŋɛ kɔlegɔ ŋmi'a, yuuna dɔla la ka e ŋmi'iri la. Ka nyaa yuum tuni mɛ dɛna nasaabugum tuntuna gee kelum ŋmi'ira ka "strollers band" la. Crentsil ŋmɛ me la "El Dorados, the sweet talks"- sɛka e yuum ta tigese pooren e de 1970s, e boi Crentsil tigere la Smart Nkansah e yuum lagum taaba la, gee me yuum kelum dɛna la mina e ki'iri e boi tɔgera e boi "The Talk of The Town Hotel" e boi Tema, la Crentsil ti ka dɛna yuunyuuna niŋa daana<ref name=":0">http://www.allmusic.com/artist/ab-crentsil-mn0001661131/biography</ref><ref>http://www.clear-spot.nl/item/348200/sweet_talks_party_time_in_hollywood.html</ref>gee ti ba'asegɔ ta dɛna Ahenfo Band. Crentsil yuum yu'ugɛ la yuuma pia la anii tepeŋo zi'an e boi 1990.<ref name=":0" /> "Devil" yuum pa'asɛ ka yuumsuma Sivan ti ba mina la.<ref>https://books.google.com/books?id=5rh-BAAAQBAJ&pg=PA136&dq=A.+B.+Crentsil+devil#q=A.+B.+Crentsil+devil</ref> == Viisegɔ Lɔgerɔ == <references /> Yiŋa viisegɔ nɛɛna/sɔa (External Links) exuamo4z0pi53xvbapgkc3r8prr3j7a 23218 23217 2026-05-24T22:17:43Z Akolpoka 244 Demesego 23218 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.<ref>[https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22 oks.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22]</ref> Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AB-Crentsil-to-kill-a-fowl-over-Lifetime-Achievement-Award-437341</ref> A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref><ref>https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/highlife-legend-ab-crentsil-reported-dead/gx3g5sn</ref> == Yire Vom == Crentsil tari la kɔma anii la a pɔga Elizabeth.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref> == A Vom Yɛla gulesegɔ puan (Biography) == Ba yuum dɔgɛ Alfred Benjamin Crentsil Jr la Prestea, Gold Coast (zina zina wa / nananawa Gaana wa ti tu bɔna wa), ta paɛ Alfred Benjamin Crentsil Sr la Esi Yaaba e boi 1943 puan. Ba yuum ni pugum mina e la AB junior gura ka sɔ e yuum ta ka bɔna e de 1984, sankaŋa ti a nyaa yuum pɔsɛ A. B. Crentsil yu'urɛ la. Ka piramiri la ka tiŋasuka sukuu zamesegɔ yuum boi la Takoradi Methodist piramiri la Rev Cleveland tiŋasuka sukuu dɔla ma'a maga. Ka e yuum ta ba'asɛ ka tiŋasuka sukuu tɛɛsi la pooren, AB yuuu tuni mɛ dɛna nasaabugum zamesera e boi a sɔ zi'an, sɛka e yuum de tuuma kɛ'ɛma e boi nu'usi tuuma weeleŋo e boi Gaana zireŋanaŋan e boi Accra.[] Ka e yuum nan boi ka tiŋasuka sukuu la,Crentsil yuum nan zamesɛ la kɔlɔ gee yuum ta mina /zaŋɛ kɔlegɔ ŋmi'a, yuuna dɔla la ka e ŋmi'iri la. Ka nyaa yuum tuni mɛ dɛna nasaabugum tuntuna gee kelum ŋmi'ira ka "strollers band" la. Crentsil ŋmɛ me la "El Dorados, the sweet talks"- sɛka e yuum ta tigese pooren e de 1970s, e boi Crentsil tigere la Smart Nkansah e yuum lagum taaba la, gee me yuum kelum dɛna la mina e ki'iri e boi tɔgera e boi "The Talk of The Town Hotel" e boi Tema, la Crentsil ti ka dɛna yuunyuuna niŋa daana<ref name=":0">http://www.allmusic.com/artist/ab-crentsil-mn0001661131/biography</ref><ref>http://www.clear-spot.nl/item/348200/sweet_talks_party_time_in_hollywood.html</ref>gee ti ba'asegɔ ta dɛna Ahenfo Band. Crentsil yuum yu'ugɛ la yuuma pia la anii tepeŋo zi'an e boi 1990.<ref name=":0" /> "Devil" yuum pa'asɛ ka yuumsuma Sivan ti ba mina la.<ref>https://books.google.com/books?id=5rh-BAAAQBAJ&pg=PA136&dq=A.+B.+Crentsil+devil#q=A.+B.+Crentsil+devil</ref> == Viisegɔ Lɔgerɔ == <references /> == Yiŋa viisegɔ nɛɛna/sɔa (External Links) == * A B Crenstil HomePage Archived 5 August 2018 at the Wayback Machine on Ghana Base Music * The #1 Site for Ghana Music Archived 12 September 2017 at the Wayback Machine * A. B. Crentsil discography at Discogs {| class="wikitable" !Authority control databases: Artists | * MusicBrainz |} Categories: * 1943 births * 2022 deaths * Ghanaian highlife musicians * People from Western Region (Ghana) * 20th-century Ghanaian male singers * 21st-century Ghanaian male singers q5mldi5pvkukfcqil3hi8bwzplmlq5f 23219 23218 2026-05-24T22:19:04Z Akolpoka 244 Content added 23219 wikitext text/x-wiki This article '''needs additional citations for verification'''. Please help improve this article by adding citations to reliable sources. Unsourced material may be challenged and removed. <small>''Find sources:'' "A. B. Crentsil" – news '''·''' newspapers '''·''' books '''·''' scholar '''·''' JSTOR</small> ''(May 2010) (<small>Learn how and when to remove this message</small>)''{{Databox}} Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.<ref>[https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22 oks.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22]</ref> Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AB-Crentsil-to-kill-a-fowl-over-Lifetime-Achievement-Award-437341</ref> A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref><ref>https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/highlife-legend-ab-crentsil-reported-dead/gx3g5sn</ref> == Yire Vom == Crentsil tari la kɔma anii la a pɔga Elizabeth.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref> == A Vom Yɛla gulesegɔ puan (Biography) == Ba yuum dɔgɛ Alfred Benjamin Crentsil Jr la Prestea, Gold Coast (zina zina wa / nananawa Gaana wa ti tu bɔna wa), ta paɛ Alfred Benjamin Crentsil Sr la Esi Yaaba e boi 1943 puan. Ba yuum ni pugum mina e la AB junior gura ka sɔ e yuum ta ka bɔna e de 1984, sankaŋa ti a nyaa yuum pɔsɛ A. B. Crentsil yu'urɛ la. Ka piramiri la ka tiŋasuka sukuu zamesegɔ yuum boi la Takoradi Methodist piramiri la Rev Cleveland tiŋasuka sukuu dɔla ma'a maga. Ka e yuum ta ba'asɛ ka tiŋasuka sukuu tɛɛsi la pooren, AB yuuu tuni mɛ dɛna nasaabugum zamesera e boi a sɔ zi'an, sɛka e yuum de tuuma kɛ'ɛma e boi nu'usi tuuma weeleŋo e boi Gaana zireŋanaŋan e boi Accra.[] Ka e yuum nan boi ka tiŋasuka sukuu la,Crentsil yuum nan zamesɛ la kɔlɔ gee yuum ta mina /zaŋɛ kɔlegɔ ŋmi'a, yuuna dɔla la ka e ŋmi'iri la. Ka nyaa yuum tuni mɛ dɛna nasaabugum tuntuna gee kelum ŋmi'ira ka "strollers band" la. Crentsil ŋmɛ me la "El Dorados, the sweet talks"- sɛka e yuum ta tigese pooren e de 1970s, e boi Crentsil tigere la Smart Nkansah e yuum lagum taaba la, gee me yuum kelum dɛna la mina e ki'iri e boi tɔgera e boi "The Talk of The Town Hotel" e boi Tema, la Crentsil ti ka dɛna yuunyuuna niŋa daana<ref name=":0">http://www.allmusic.com/artist/ab-crentsil-mn0001661131/biography</ref><ref>http://www.clear-spot.nl/item/348200/sweet_talks_party_time_in_hollywood.html</ref>gee ti ba'asegɔ ta dɛna Ahenfo Band. Crentsil yuum yu'ugɛ la yuuma pia la anii tepeŋo zi'an e boi 1990.<ref name=":0" /> "Devil" yuum pa'asɛ ka yuumsuma Sivan ti ba mina la.<ref>https://books.google.com/books?id=5rh-BAAAQBAJ&pg=PA136&dq=A.+B.+Crentsil+devil#q=A.+B.+Crentsil+devil</ref> == Viisegɔ Lɔgerɔ == <references /> == Yiŋa viisegɔ nɛɛna/sɔa (External Links) == * A B Crenstil HomePage Archived 5 August 2018 at the Wayback Machine on Ghana Base Music * The #1 Site for Ghana Music Archived 12 September 2017 at the Wayback Machine * A. B. Crentsil discography at Discogs {| class="wikitable" !Authority control databases: Artists | * MusicBrainz |} Categories: * 1943 births * 2022 deaths * Ghanaian highlife musicians * People from Western Region (Ghana) * 20th-century Ghanaian male singers * 21st-century Ghanaian male singers mhzcppxtcumulw1o6587xbxoa72wyhc 23220 23219 2026-05-24T22:20:34Z Akolpoka 244 Demesego 23220 wikitext text/x-wiki Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.<ref>[https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22 oks.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22]</ref> Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AB-Crentsil-to-kill-a-fowl-over-Lifetime-Achievement-Award-437341</ref> A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref><ref>https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/highlife-legend-ab-crentsil-reported-dead/gx3g5sn</ref> == Yire Vom == Crentsil tari la kɔma anii la a pɔga Elizabeth.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref> == A Vom Yɛla gulesegɔ puan (Biography) == Ba yuum dɔgɛ Alfred Benjamin Crentsil Jr la Prestea, Gold Coast (zina zina wa / nananawa Gaana wa ti tu bɔna wa), ta paɛ Alfred Benjamin Crentsil Sr la Esi Yaaba e boi 1943 puan. Ba yuum ni pugum mina e la AB junior gura ka sɔ e yuum ta ka bɔna e de 1984, sankaŋa ti a nyaa yuum pɔsɛ A. B. Crentsil yu'urɛ la. Ka piramiri la ka tiŋasuka sukuu zamesegɔ yuum boi la Takoradi Methodist piramiri la Rev Cleveland tiŋasuka sukuu dɔla ma'a maga. Ka e yuum ta ba'asɛ ka tiŋasuka sukuu tɛɛsi la pooren, AB yuuu tuni mɛ dɛna nasaabugum zamesera e boi a sɔ zi'an, sɛka e yuum de tuuma kɛ'ɛma e boi nu'usi tuuma weeleŋo e boi Gaana zireŋanaŋan e boi Accra.[] Ka e yuum nan boi ka tiŋasuka sukuu la,Crentsil yuum nan zamesɛ la kɔlɔ gee yuum ta mina /zaŋɛ kɔlegɔ ŋmi'a, yuuna dɔla la ka e ŋmi'iri la. Ka nyaa yuum tuni mɛ dɛna nasaabugum tuntuna gee kelum ŋmi'ira ka "strollers band" la. Crentsil ŋmɛ me la "El Dorados, the sweet talks"- sɛka e yuum ta tigese pooren e de 1970s, e boi Crentsil tigere la Smart Nkansah e yuum lagum taaba la, gee me yuum kelum dɛna la mina e ki'iri e boi tɔgera e boi "The Talk of The Town Hotel" e boi Tema, la Crentsil ti ka dɛna yuunyuuna niŋa daana<ref name=":0">http://www.allmusic.com/artist/ab-crentsil-mn0001661131/biography</ref><ref>http://www.clear-spot.nl/item/348200/sweet_talks_party_time_in_hollywood.html</ref>gee ti ba'asegɔ ta dɛna Ahenfo Band. Crentsil yuum yu'ugɛ la yuuma pia la anii tepeŋo zi'an e boi 1990.<ref name=":0" /> "Devil" yuum pa'asɛ ka yuumsuma Sivan ti ba mina la.<ref>https://books.google.com/books?id=5rh-BAAAQBAJ&pg=PA136&dq=A.+B.+Crentsil+devil#q=A.+B.+Crentsil+devil</ref> == Viisegɔ Lɔgerɔ == <references /> == Yiŋa viisegɔ nɛɛna/sɔa (External Links) == * A B Crenstil HomePage Archived 5 August 2018 at the Wayback Machine on Ghana Base Music * The #1 Site for Ghana Music Archived 12 September 2017 at the Wayback Machine * A. B. Crentsil discography at Discogs {| class="wikitable" !Authority control databases: Artists | * MusicBrainz |} Categories: * 1943 births * 2022 deaths * Ghanaian highlife musicians * People from Western Region (Ghana) * 20th-century Ghanaian male singers * 21st-century Ghanaian male singers 2kgskscgmtkguq00w1sakrlnr9b0jwb 23221 23220 2026-05-24T22:22:15Z Akolpoka 244 Demese la data box 23221 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.<ref>[https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22 oks.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22]</ref> Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AB-Crentsil-to-kill-a-fowl-over-Lifetime-Achievement-Award-437341</ref> A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref><ref>https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/highlife-legend-ab-crentsil-reported-dead/gx3g5sn</ref> == Yire Vom == Crentsil tari la kɔma anii la a pɔga Elizabeth.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref> == A Vom Yɛla gulesegɔ puan (Biography) == Ba yuum dɔgɛ Alfred Benjamin Crentsil Jr la Prestea, Gold Coast (zina zina wa / nananawa Gaana wa ti tu bɔna wa), ta paɛ Alfred Benjamin Crentsil Sr la Esi Yaaba e boi 1943 puan. Ba yuum ni pugum mina e la AB junior gura ka sɔ e yuum ta ka bɔna e de 1984, sankaŋa ti a nyaa yuum pɔsɛ A. B. Crentsil yu'urɛ la. Ka piramiri la ka tiŋasuka sukuu zamesegɔ yuum boi la Takoradi Methodist piramiri la Rev Cleveland tiŋasuka sukuu dɔla ma'a maga. Ka e yuum ta ba'asɛ ka tiŋasuka sukuu tɛɛsi la pooren, AB yuuu tuni mɛ dɛna nasaabugum zamesera e boi a sɔ zi'an, sɛka e yuum de tuuma kɛ'ɛma e boi nu'usi tuuma weeleŋo e boi Gaana zireŋanaŋan e boi Accra.[] Ka e yuum nan boi ka tiŋasuka sukuu la,Crentsil yuum nan zamesɛ la kɔlɔ gee yuum ta mina /zaŋɛ kɔlegɔ ŋmi'a, yuuna dɔla la ka e ŋmi'iri la. Ka nyaa yuum tuni mɛ dɛna nasaabugum tuntuna gee kelum ŋmi'ira ka "strollers band" la. Crentsil ŋmɛ me la "El Dorados, the sweet talks"- sɛka e yuum ta tigese pooren e de 1970s, e boi Crentsil tigere la Smart Nkansah e yuum lagum taaba la, gee me yuum kelum dɛna la mina e ki'iri e boi tɔgera e boi "The Talk of The Town Hotel" e boi Tema, la Crentsil ti ka dɛna yuunyuuna niŋa daana<ref name=":0">http://www.allmusic.com/artist/ab-crentsil-mn0001661131/biography</ref><ref>http://www.clear-spot.nl/item/348200/sweet_talks_party_time_in_hollywood.html</ref>gee ti ba'asegɔ ta dɛna Ahenfo Band. Crentsil yuum yu'ugɛ la yuuma pia la anii tepeŋo zi'an e boi 1990.<ref name=":0" /> "Devil" yuum pa'asɛ ka yuumsuma Sivan ti ba mina la.<ref>https://books.google.com/books?id=5rh-BAAAQBAJ&pg=PA136&dq=A.+B.+Crentsil+devil#q=A.+B.+Crentsil+devil</ref> == Viisegɔ Lɔgerɔ == <references /> == Yiŋa viisegɔ nɛɛna/sɔa (External Links) == * A B Crenstil HomePage Archived 5 August 2018 at the Wayback Machine on Ghana Base Music * The #1 Site for Ghana Music Archived 12 September 2017 at the Wayback Machine * A. B. Crentsil discography at Discogs {| class="wikitable" !Authority control databases: Artists | * MusicBrainz |} Categories: * 1943 births * 2022 deaths * Ghanaian highlife musicians * People from Western Region (Ghana) * 20th-century Ghanaian male singers * 21st-century Ghanaian male singers q5mldi5pvkukfcqil3hi8bwzplmlq5f 23222 23221 2026-05-24T22:27:12Z Akolpoka 244 Added categories 23222 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.<ref>[https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22 oks.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22]</ref> Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AB-Crentsil-to-kill-a-fowl-over-Lifetime-Achievement-Award-437341</ref> A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref><ref>https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/highlife-legend-ab-crentsil-reported-dead/gx3g5sn</ref> == Yire Vom == Crentsil tari la kɔma anii la a pɔga Elizabeth.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref> == A Vom Yɛla gulesegɔ puan (Biography) == Ba yuum dɔgɛ Alfred Benjamin Crentsil Jr la Prestea, Gold Coast (zina zina wa / nananawa Gaana wa ti tu bɔna wa), ta paɛ Alfred Benjamin Crentsil Sr la Esi Yaaba e boi 1943 puan. Ba yuum ni pugum mina e la AB junior gura ka sɔ e yuum ta ka bɔna e de 1984, sankaŋa ti a nyaa yuum pɔsɛ A. B. Crentsil yu'urɛ la. Ka piramiri la ka tiŋasuka sukuu zamesegɔ yuum boi la Takoradi Methodist piramiri la Rev Cleveland tiŋasuka sukuu dɔla ma'a maga. Ka e yuum ta ba'asɛ ka tiŋasuka sukuu tɛɛsi la pooren, AB yuuu tuni mɛ dɛna nasaabugum zamesera e boi a sɔ zi'an, sɛka e yuum de tuuma kɛ'ɛma e boi nu'usi tuuma weeleŋo e boi Gaana zireŋanaŋan e boi Accra.[] Ka e yuum nan boi ka tiŋasuka sukuu la,Crentsil yuum nan zamesɛ la kɔlɔ gee yuum ta mina /zaŋɛ kɔlegɔ ŋmi'a, yuuna dɔla la ka e ŋmi'iri la. Ka nyaa yuum tuni mɛ dɛna nasaabugum tuntuna gee kelum ŋmi'ira ka "strollers band" la. Crentsil ŋmɛ me la "El Dorados, the sweet talks"- sɛka e yuum ta tigese pooren e de 1970s, e boi Crentsil tigere la Smart Nkansah e yuum lagum taaba la, gee me yuum kelum dɛna la mina e ki'iri e boi tɔgera e boi "The Talk of The Town Hotel" e boi Tema, la Crentsil ti ka dɛna yuunyuuna niŋa daana<ref name=":0">http://www.allmusic.com/artist/ab-crentsil-mn0001661131/biography</ref><ref>http://www.clear-spot.nl/item/348200/sweet_talks_party_time_in_hollywood.html</ref>gee ti ba'asegɔ ta dɛna Ahenfo Band. Crentsil yuum yu'ugɛ la yuuma pia la anii tepeŋo zi'an e boi 1990.<ref name=":0" /> "Devil" yuum pa'asɛ ka yuumsuma Sivan ti ba mina la.<ref>https://books.google.com/books?id=5rh-BAAAQBAJ&pg=PA136&dq=A.+B.+Crentsil+devil#q=A.+B.+Crentsil+devil</ref> == Viisegɔ Lɔgerɔ == <references /> == Yiŋa viisegɔ nɛɛna/sɔa (External Links) == * A B Crenstil HomePage Archived 5 August 2018 at the Wayback Machine on Ghana Base Music * The #1 Site for Ghana Music Archived 12 September 2017 at the Wayback Machine * A. B. Crentsil discography at Discogs {| class="wikitable" !Authority control databases: Artists | * MusicBrainz |} Categories: * 1943 births * 2022 deaths * Ghanaian highlife musicians * People from Western Region (Ghana) * 20th-century Ghanaian male singers * 21st-century Ghanaian male singers Buuri buuri: AfroCuration2026]] atpwhw1qg5dhz6fx78m867kkjpaqgj4 23223 23222 2026-05-24T22:28:04Z Akolpoka 244 Added categories 23223 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.<ref>[https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22 oks.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22]</ref> Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AB-Crentsil-to-kill-a-fowl-over-Lifetime-Achievement-Award-437341</ref> A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref><ref>https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/highlife-legend-ab-crentsil-reported-dead/gx3g5sn</ref> == Yire Vom == Crentsil tari la kɔma anii la a pɔga Elizabeth.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref> == A Vom Yɛla gulesegɔ puan (Biography) == Ba yuum dɔgɛ Alfred Benjamin Crentsil Jr la Prestea, Gold Coast (zina zina wa / nananawa Gaana wa ti tu bɔna wa), ta paɛ Alfred Benjamin Crentsil Sr la Esi Yaaba e boi 1943 puan. Ba yuum ni pugum mina e la AB junior gura ka sɔ e yuum ta ka bɔna e de 1984, sankaŋa ti a nyaa yuum pɔsɛ A. B. Crentsil yu'urɛ la. Ka piramiri la ka tiŋasuka sukuu zamesegɔ yuum boi la Takoradi Methodist piramiri la Rev Cleveland tiŋasuka sukuu dɔla ma'a maga. Ka e yuum ta ba'asɛ ka tiŋasuka sukuu tɛɛsi la pooren, AB yuuu tuni mɛ dɛna nasaabugum zamesera e boi a sɔ zi'an, sɛka e yuum de tuuma kɛ'ɛma e boi nu'usi tuuma weeleŋo e boi Gaana zireŋanaŋan e boi Accra.[] Ka e yuum nan boi ka tiŋasuka sukuu la,Crentsil yuum nan zamesɛ la kɔlɔ gee yuum ta mina /zaŋɛ kɔlegɔ ŋmi'a, yuuna dɔla la ka e ŋmi'iri la. Ka nyaa yuum tuni mɛ dɛna nasaabugum tuntuna gee kelum ŋmi'ira ka "strollers band" la. Crentsil ŋmɛ me la "El Dorados, the sweet talks"- sɛka e yuum ta tigese pooren e de 1970s, e boi Crentsil tigere la Smart Nkansah e yuum lagum taaba la, gee me yuum kelum dɛna la mina e ki'iri e boi tɔgera e boi "The Talk of The Town Hotel" e boi Tema, la Crentsil ti ka dɛna yuunyuuna niŋa daana<ref name=":0">http://www.allmusic.com/artist/ab-crentsil-mn0001661131/biography</ref><ref>http://www.clear-spot.nl/item/348200/sweet_talks_party_time_in_hollywood.html</ref>gee ti ba'asegɔ ta dɛna Ahenfo Band. Crentsil yuum yu'ugɛ la yuuma pia la anii tepeŋo zi'an e boi 1990.<ref name=":0" /> "Devil" yuum pa'asɛ ka yuumsuma Sivan ti ba mina la.<ref>https://books.google.com/books?id=5rh-BAAAQBAJ&pg=PA136&dq=A.+B.+Crentsil+devil#q=A.+B.+Crentsil+devil</ref> == Viisegɔ Lɔgerɔ == <references /> == Yiŋa viisegɔ nɛɛna/sɔa (External Links) == * A B Crenstil HomePage Archived 5 August 2018 at the Wayback Machine on Ghana Base Music * The #1 Site for Ghana Music Archived 12 September 2017 at the Wayback Machine * A. B. Crentsil discography at Discogs {| class="wikitable" !Authority control databases: Artists | * MusicBrainz |} Categories: * 1943 births * 2022 deaths * Ghanaian highlife musicians * People from Western Region (Ghana) * 20th-century Ghanaian male singers * 21st-century Ghanaian male singers Buuri buuri: AfroCuration2026]] 8t7a9dtvywoihag18c3kgl49nx080o3 23224 23223 2026-05-24T23:50:37Z InternetArchiveBot 56 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 23224 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alfred Benjamin Crentsil (1943-Naakɛ'ɛsega 2022) yuum de la Gaana wa yuunyuuna. Ka yuum de la "kareba ayoobi" ayima e boi Gaana tiŋa wa puan yuunyuuna.<ref>[https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22 oks.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&pg=PA496&dq=%22A.+B.+Crentsil%22+%22big+3%22&cd=1#q=%22A.%20B.%20Crentsil%22%20%22big%203%22]</ref> Crentsil e yuum di mi'a e boi Fontomfrom Evergreen bo'olom, bo'olum sebo ti ba dikɛ bo e yɛsera la ka mi'ilum e boi yuuma Puan hali yuuma 15-20.<ref>http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AB-Crentsil-to-kill-a-fowl-over-Lifetime-Achievement-Award-437341</ref> A yuum ka boi e de Naakɛ'ɛsega 13, 2022.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/highlife-legend-ab-crentsil-reported-dead/gx3g5sn |title=Archive copy |access-date=2026-05-24 |archive-date=2022-07-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220713123326/https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/highlife-legend-ab-crentsil-reported-dead/gx3g5sn |url-status=dead }}</ref> == Yire Vom == Crentsil tari la kɔma anii la a pɔga Elizabeth.<ref>https://web.archive.org/web/20220713083825/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Highlife-legend-AB-Crentsil-is-dead-1581056</ref> == A Vom Yɛla gulesegɔ puan (Biography) == Ba yuum dɔgɛ Alfred Benjamin Crentsil Jr la Prestea, Gold Coast (zina zina wa / nananawa Gaana wa ti tu bɔna wa), ta paɛ Alfred Benjamin Crentsil Sr la Esi Yaaba e boi 1943 puan. Ba yuum ni pugum mina e la AB junior gura ka sɔ e yuum ta ka bɔna e de 1984, sankaŋa ti a nyaa yuum pɔsɛ A. B. Crentsil yu'urɛ la. Ka piramiri la ka tiŋasuka sukuu zamesegɔ yuum boi la Takoradi Methodist piramiri la Rev Cleveland tiŋasuka sukuu dɔla ma'a maga. Ka e yuum ta ba'asɛ ka tiŋasuka sukuu tɛɛsi la pooren, AB yuuu tuni mɛ dɛna nasaabugum zamesera e boi a sɔ zi'an, sɛka e yuum de tuuma kɛ'ɛma e boi nu'usi tuuma weeleŋo e boi Gaana zireŋanaŋan e boi Accra.[] Ka e yuum nan boi ka tiŋasuka sukuu la,Crentsil yuum nan zamesɛ la kɔlɔ gee yuum ta mina /zaŋɛ kɔlegɔ ŋmi'a, yuuna dɔla la ka e ŋmi'iri la. Ka nyaa yuum tuni mɛ dɛna nasaabugum tuntuna gee kelum ŋmi'ira ka "strollers band" la. Crentsil ŋmɛ me la "El Dorados, the sweet talks"- sɛka e yuum ta tigese pooren e de 1970s, e boi Crentsil tigere la Smart Nkansah e yuum lagum taaba la, gee me yuum kelum dɛna la mina e ki'iri e boi tɔgera e boi "The Talk of The Town Hotel" e boi Tema, la Crentsil ti ka dɛna yuunyuuna niŋa daana<ref name=":0">http://www.allmusic.com/artist/ab-crentsil-mn0001661131/biography</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.clear-spot.nl/item/348200/sweet_talks_party_time_in_hollywood.html |title=Archive copy |access-date=2026-05-24 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714160500/https://www.clear-spot.nl/item/348200/sweet_talks_party_time_in_hollywood.html |url-status=dead }}</ref>gee ti ba'asegɔ ta dɛna Ahenfo Band. Crentsil yuum yu'ugɛ la yuuma pia la anii tepeŋo zi'an e boi 1990.<ref name=":0" /> "Devil" yuum pa'asɛ ka yuumsuma Sivan ti ba mina la.<ref>https://books.google.com/books?id=5rh-BAAAQBAJ&pg=PA136&dq=A.+B.+Crentsil+devil#q=A.+B.+Crentsil+devil</ref> == Viisegɔ Lɔgerɔ == <references /> == Yiŋa viisegɔ nɛɛna/sɔa (External Links) == * A B Crenstil HomePage Archived 5 August 2018 at the Wayback Machine on Ghana Base Music * The #1 Site for Ghana Music Archived 12 September 2017 at the Wayback Machine * A. B. Crentsil discography at Discogs {| class="wikitable" !Authority control databases: Artists | * MusicBrainz |} Categories: * 1943 births * 2022 deaths * Ghanaian highlife musicians * People from Western Region (Ghana) * 20th-century Ghanaian male singers * 21st-century Ghanaian male singers Buuri buuri: AfroCuration2026]] amon87jm0kfbsijlxzvacs5d5w1eaed George Darko 0 3482 23226 2026-05-25T08:33:34Z Akoleko Atayinɛ 752 Created page with "George Darko" 23226 wikitext text/x-wiki George Darko 0q459lxezyyd0c287ysbl0nfv3pydum 23227 23226 2026-05-25T08:34:50Z Akoleko Atayinɛ 752 Added content 23227 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan). 3k7rfczapwfslcxhty7r0q4vg5tkx0t 23228 23227 2026-05-25T08:35:24Z Akoleko Atayinɛ 752 Added content 23228 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1]. ibgq8bd2svrynb0kgw9yo2gl3v474eb 23229 23228 2026-05-25T08:36:04Z Akoleko Atayinɛ 752 Added content 23229 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan. qkth9jbo8o8eorrjk456nbym5w4s08e 23230 23229 2026-05-25T08:36:41Z Akoleko Atayinɛ 752 Added content 23230 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas. e2iny0kpidfutdoajyxz902b12i5ma0 23231 23230 2026-05-25T08:37:21Z Akoleko Atayinɛ 752 Added content 23231 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4] 8yedewjt7zycedh6ratqd6oyw3rsg3l 23232 23231 2026-05-25T08:38:10Z Akoleko Atayinɛ 752 23232 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong. 7w0r7f2xjqrgtdtck8961nit5d7nn8u 23233 23232 2026-05-25T08:38:37Z Akoleko Atayinɛ 752 23233 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan. 5r0qxzk40xyuueywaqzrva84mowhcp8 23234 23233 2026-05-25T08:39:14Z Akoleko Atayinɛ 752 23234 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] p2ihlcvn7ubxz0wvjqo866pavkpw1j7 23235 23234 2026-05-25T08:39:48Z Akoleko Atayinɛ 752 23235 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. mdzu26h5ki5z8yst6e5kx8hzrk7bj5g 23236 23235 2026-05-25T08:40:30Z Akoleko Atayinɛ 752 23236 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. 7e3hedon1hisu6sdft81z9op005fyig 23237 23236 2026-05-25T08:41:07Z Akoleko Atayinɛ 752 23237 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) 1ggmp2km5to2gyzrx0q6fhg11n7jmw4 23238 23237 2026-05-25T08:41:44Z Akoleko Atayinɛ 752 23238 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa. 2ij4rhroiwc2qt92b521ff63mk7ls7l 23239 23238 2026-05-25T08:42:46Z Akoleko Atayinɛ 752 23239 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan. qdjjcfleemtewk2uip96u8zk542xbgs 23240 23239 2026-05-25T08:43:26Z Akoleko Atayinɛ 752 23240 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982. m8plx5b7u35ddsv9hc6t74ii0uxzx0o 23241 23240 2026-05-25T08:44:06Z Akoleko Atayinɛ 752 23241 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. 4ebluaxkidnvltmnj7uvp76msprhgzm 23242 23241 2026-05-25T08:44:45Z Akoleko Atayinɛ 752 23242 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6] g3ewu140yks3kqrdek0yyy2a9midx2v 23243 23242 2026-05-25T08:45:45Z Akoleko Atayinɛ 752 23243 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6]. A kum pua (Death) g9fp0cco4lp6hnqm49j2p6s36pv8c4o 23244 23243 2026-05-25T08:47:12Z Akoleko Atayinɛ 752 23244 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6]. A kum pua (Death) George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan. k6t8nsjyrbriv881cw63ca92vpas0ch 23245 23244 2026-05-25T08:48:02Z Akoleko Atayinɛ 752 Added content 23245 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6]. A kum pua (Death) George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73. h4u6l7vlne5apiwfmfxt0iy04ly3nqu 23246 23245 2026-05-25T08:48:41Z Akoleko Atayinɛ 752 23246 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6]. A kum pua (Death) George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.[7] pcbpd1for7a11b253nmlliyu3j5130l 23247 23246 2026-05-25T08:49:33Z Akoleko Atayinɛ 752 23247 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6]. A kum pua (Death) George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.[7] A yuuma duma (Discography) Studio albums Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)[8] No Weapon (2019, Okoman Records) Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist) The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) 9aoflpyjgehi17a88x4qdy6uhizl9iv 23248 23247 2026-05-25T08:50:19Z Akoleko Atayinɛ 752 23248 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. Pɔsega vom yɛla (Early life and career) George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6]. A kum pua (Death) George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.[7] A yuuma duma (Discography) Studio albums Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)[8] No Weapon (2019, Okoman Records) Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist) The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) Na'asegɔ duma (Awards) VGMA Lifetime Award for Outstanding Contribution to Highlife (2020).[9] Viisegɔ gɔnɔ (References) Nyiŋa viisegɔ sɔa (External links) George Darko discography at Discogs George Darko at IMDb tgns8eq87034uzvxba1u2qbjny55c1v 23249 23248 2026-05-25T08:52:36Z Akoleko Atayinɛ 752 23249 wikitext text/x-wiki George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. == Pɔsega vom yɛla (Early life and career) == George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6]. == A kum pua (Death) == George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.[7] == A yuuma duma (Discography) == '''Studio albums''' Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)[8] No Weapon (2019, Okoman Records) '''Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist)''' The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) == Na'asegɔ duma (Awards) == VGMA Lifetime Award for Outstanding Contribution to Highlife (2020).[9] == Viisegɔ gɔnɔ (References) == == Nyiŋa viisegɔ sɔa (External links) == George Darko discography at Discogs George Darko at IMDb 273uoiskktpmwdlj7t2h684i4xu0htb 23250 23249 2026-05-25T08:53:31Z Akoleko Atayinɛ 752 23250 wikitext text/x-wiki {{databox}} George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. == Pɔsega vom yɛla (Early life and career) == George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6]. == A kum pua (Death) == George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.[7] == A yuuma duma (Discography) == '''Studio albums''' Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)[8] No Weapon (2019, Okoman Records) '''Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist)''' The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) == Na'asegɔ duma (Awards) == VGMA Lifetime Award for Outstanding Contribution to Highlife (2020).[9] == Viisegɔ gɔnɔ (References) == == Nyiŋa viisegɔ sɔa (External links) == George Darko discography at Discogs George Darko at IMDb opim6vu3k5vywfre0ld5ek4r5rkl7y7 23251 23250 2026-05-25T08:54:51Z Akoleko Atayinɛ 752 23251 wikitext text/x-wiki {{databox}} George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. == Pɔsega vom yɛla (Early life and career) == George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6]. == A kum pua (Death) == George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.[7] == A yuuma duma (Discography) == '''Studio albums''' Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)[8] No Weapon (2019, Okoman Records) '''Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist)''' The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) == Na'asegɔ duma (Awards) == VGMA Lifetime Award for Outstanding Contribution to Highlife (2020).[9] == Viisegɔ gɔnɔ (References) == == Nyiŋa viisegɔ sɔa (External links) == George Darko discography at Discogs George Darko at IMDb [[Buuri Buuri:AfroCuration2026]] osqi4n9wimorbjvren5ojolgm9oqotr 23253 23251 2026-05-25T09:02:13Z Akoleko Atayinɛ 752 Added content and references 23253 wikitext text/x-wiki {{databox}} George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.<ref name=":0">"Ghana News - George Darko plotting to kill me - Lee Dodou asserts"</ref> A de la Akropong m boi Ghana wa,<ref name=":0" />.Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.<ref name=":0" /> Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />.Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. == Pɔsega vom yɛla (Early life and career) == George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6]. == A kum pua (Death) == George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.[7] == A yuuma duma (Discography) == '''Studio albums''' Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)[8] No Weapon (2019, Okoman Records) '''Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist)''' The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) == Na'asegɔ duma (Awards) == VGMA Lifetime Award for Outstanding Contribution to Highlife (2020).[9] == Viisegɔ gɔnɔ (References) == == Nyiŋa viisegɔ sɔa (External links) == George Darko discography at Discogs George Darko at IMDb [[Buuri Buuri:AfroCuration2026]] 78dt4ex5x0y4cnzdo758u1mo2uvbfli 23254 23253 2026-05-25T09:07:24Z Akoleko Atayinɛ 752 Added references 23254 wikitext text/x-wiki {{databox}} George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.<ref name=":0">"Ghana News - George Darko plotting to kill me - Lee Dodou asserts"</ref> A de la Akropong m boi Ghana wa,<ref name=":0" />.Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.<ref name=":0" /> Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.<ref name=":1">https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>.George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />.Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.<ref name=":1" /> Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. == Pɔsega vom yɛla (Early life and career) == George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>. == A kum pua (Death) == George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> == A yuuma duma (Discography) == '''Studio albums''' Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> No Weapon (2019, Okoman Records) '''Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist)''' The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) == Na'asegɔ duma (Awards) == VGMA Lifetime Award for Outstanding Contribution to Highlife (2020).<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> == Viisegɔ gɔnɔ (References) == == Nyiŋa viisegɔ sɔa (External links) == George Darko discography at Discogs George Darko at IMDb [[Buuri Buuri:AfroCuration2026]] 1li5dgys6ttj8kn0l9akq0au3szn2yx 23255 23254 2026-05-25T09:08:21Z Akoleko Atayinɛ 752 /* A kum pua (Death) */ 23255 wikitext text/x-wiki {{databox}} ge Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.<ref name=":0">"Ghana News - George Darko plotting to kill me - Lee Dodou asserts"</ref> A de la Akropong m boi Ghana wa,<ref name=":0" />.Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.<ref name=":0" /> Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.<ref name=":1">https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>.George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />.Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.<ref name=":1" /> Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. == Pɔsega vom yɛla (Early life and career) == George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>. == A kum puan (Death) == George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> == A yuuma duma (Discography) == '''Studio albums''' Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> No Weapon (2019, Okoman Records) '''Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist)''' The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) == Na'asegɔ duma (Awards) == VGMA Lifetime Award for Outstanding Contribution to Highlife (2020).<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> == Viisegɔ gɔnɔ (References) == == Nyiŋa viisegɔ sɔa (External links) == George Darko discography at Discogs George Darko at IMDb [[Buuri Buuri:AfroCuration2026]] ikvb7tmfihpwexe3vqg7lr0dd9po09z 23256 23255 2026-05-25T09:09:23Z Akoleko Atayinɛ 752 Demesego 23256 wikitext text/x-wiki {{databox}} ge Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.<ref name=":0">"Ghana News - George Darko plotting to kill me - Lee Dodou asserts"</ref> A de la Akropong m boi Ghana wa,<ref name=":0" />.Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.<ref name=":0" /> Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.<ref name=":1">https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>.George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />.Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.<ref name=":1" /> Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. == Pɔsega vom yɛla (Early life and career) == George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>. == A kum puan (Death) == George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> == A yuuma duma (Discography) == '''Studio albums''' Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> No Weapon (2019, Okoman Records) '''Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist)''' The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) == Na'asegɔ duma (Awards) == VGMA Lifetime Award for Outstanding Contribution to Highlife (2020).<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> == Viisegɔ gɔnɔ (References) == [[Buuri Buuri:AfroCuration2026]] <references /> == Nyiŋa viisegɔ sɔa (External links) == George Darko discography at Discogs George Darko at IMDb nu4s8mmrvxemza5xbiam10d1874t7ux 23257 23256 2026-05-25T09:15:47Z Akoleko Atayinɛ 752 23257 wikitext text/x-wiki {{databox}} ge Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.<ref name=":0">"Ghana News - George Darko plotting to kill me - Lee Dodou asserts"</ref> A de la Akropong m boi [[Gaana|Ghana]] wa,<ref name=":0" />.Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.<ref name=":0" /> Yuunɛ wa de la sɛla ti [[Gaana|Ghana]] nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.<ref name=":1">https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>.George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem [[Gaana|Ghana]] wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />.Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.<ref name=":1" /> Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. == Pɔsega vom yɛla (Early life and career) == George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>. == A kum puan (Death) == George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> == A yuuma duma (Discography) == '''Studio albums''' Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> No Weapon (2019, Okoman Records) '''Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist)''' The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) == Na'asegɔ duma (Awards) == VGMA Lifetime Award for Outstanding Contribution to Highlife (2020).<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> == Viisegɔ gɔnɔ (References) == [[Buuri Buuri:AfroCuration2026]] <references /> == Nyiŋa viisegɔ sɔa (External links) == George Darko discography at Discogs George Darko at IMDb 70frf3lhjki36sgdfddlh46sd4oqsj9 23258 23257 2026-05-25T10:35:36Z Akoleko Atayinɛ 752 23258 wikitext text/x-wiki {{databox}} George Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.[1] A de la Akropong m boi Ghana wa,[1].Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.[1] Yuunɛ wa de la sɛla ti Ghana nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.[2][3][4].George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1].Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.[2] Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.[5] A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. == Pɔsega vom yɛla (Early life and career) == George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.[1] Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko [6]. == A kum pua (Death) == George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.[7] == A yuuma duma (Discography) == '''Studio albums''' Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)[8] No Weapon (2019, Okoman Records) '''Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist)''' The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) == Na'asegɔ duma (Awards) == VGMA Lifetime Award for Outstanding Contribution to Highlife (2020).[9] == Viisegɔ gɔnɔ (References) == == Nyiŋa viisegɔ sɔa (External links) == George Darko discography at Discogs George Darko at IMDb [[Buuri Buuri:AfroCuration2026]] osqi4n9wimorbjvren5ojolgm9oqotr 23259 23258 2026-05-25T10:45:33Z Akoleko Atayinɛ 752 Undid revision [[Special:Diff/23258|23258]] by [[Special:Contributions/Akoleko Atayinɛ|Akoleko Atayinɛ]] ([[User talk:Akoleko Atayinɛ|talk]]) 23259 wikitext text/x-wiki {{databox}} ge Darko (ba dɔgɛ e la Sapɔɔlega ŋmarega puan ka dabesa pia la ayi daarɛ bɔna 1951 – ta paɛ dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan).A yuum de la Ghana yuunyuuna ze'ele 1960 yuuma la puan.<ref name=":0">"Ghana News - George Darko plotting to kill me - Lee Dodou asserts"</ref> A de la Akropong m boi [[Gaana|Ghana]] wa,<ref name=":0" />.Darko de la yuunyuuna ti nɛreba zo'e zo'e yuum mina e bɔna 1970, 1980 la and 1990 yuuma la puan.A yuuma de la sɛla ti Ghana nɛreba kan malum tam. A zuo taaba de la Ben Brako, C.K. Mann, Daddy Lumba, Ernest Nana Acheampong, Nana Kwame Ampadu and Pat Thomas.A yia yuunɛ de la "Ako Te Brofo" ti a yuum 1983.<ref name=":0" /> Yuunɛ wa de la sɛla ti [[Gaana|Ghana]] nɛreba kelum tɛra gee yuuma bɔna paati duma puan la kɔa puan saŋa woo.<ref name=":1">https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>.George Darko de la naba dayua. A pɔsɛ a sukuu la Presbyterian School n boi Akropong.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem [[Gaana|Ghana]] wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />.Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991. A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko.<ref name=":1" /> Sapɔɔlega ŋmarega la puan bɔna 2010, ba yuum yeti a naɛ la nɛra ga'arɛ.<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>A yuum de la German duma yuunyuuna ti ba yi'ira e ti Manuellsen. == Pɔsega vom yɛla (Early life and career) == George Darko ze'ele la Akropong, Akuapem n boi Eastern Region, Ghana wa.A yuum ŋmɛ yuuma mɛ bo solemiisi bɔna 'Middle East' gee pooren, Darko yuum ta lem Ghana wa pɔsɛ 'Golden Stool Band' bɔna 1970 yuunɛ la puan.Tigere wa yuum ta kiŋɛ la Germany bilam ti Darko yuum ta oɔsɛ a ma'a yuuma ti na yi'ira ti 'Bus Stop band' bɔna 1982.<ref name=":0" />Iŋa n yuum ta lem Akropong bɔna 1988 yuunɛ la puan la, ba yuum loe e mɛ ti a dɛna Tufuhene Akropong-Akuapim naba bɔna 1991.A na'am kuka la yu'urɛ yuum de la Nana Yaw Ampem Darko<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref>. == A kum puan (Death) == George Darko yuum ka boi la dapiseyi daarɛ Kilikiiŋa ŋmarega la puan bɔna 2024 yuunɛ la puan.A yuum nyɛ la yuum piyopɔi la ata. on 20 March 2024, at the age of 73.A yuum ta ki bɔna la Tetteh Quarshie Memorial Hospital n boi Akuapim-Mampong.<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> == A yuuma duma (Discography) == '''Studio albums''' Friends (1983, Taretone) Highlife Time (1983, Sacodisc International) Moni Palava (1986, A&B Records) Soronko (1988, Musicolor) Highlife in the Air (1994, Boulevard Records) Ebetoda (1998, One World Records) Come to Africa (2006, Okoman Records)<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> No Weapon (2019, Okoman Records) '''Iŋa n suŋɛ yuun sɛba (Contributing artist)''' The Rough Guide to Highlife (2003, World Music Network) == Na'asegɔ duma (Awards) == VGMA Lifetime Award for Outstanding Contribution to Highlife (2020).<ref>https://web.archive.org/web/20090226172935/http://www.goethe.de/INS/gh/prj/bhi/bhm/ent/enindex.htm</ref> == Viisegɔ gɔnɔ (References) == [[Buuri Buuri:AfroCuration2026]] <references /> == Nyiŋa viisegɔ sɔa (External links) == George Darko discography at Discogs George Darko at IMDb 70frf3lhjki36sgdfddlh46sd4oqsj9