Wikipedia
guwwiki
https://guw.wikipedia.org/wiki/Weda_Tangan
MediaWiki 1.47.0-wmf.12
first-letter
Media
Vonọtaun
Hodidọ
Zinzantọ
Zinzantọ hodidọ
Wikipedia
Wikipedia hodidọ
Wepo
Wepo hodidọ
MediaWiki
MediaWiki hodidọ
Ohia
Ohia hodidọ
Alọgọ
Alọgọ hodidọ
Adà
Adà hodidọ
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Ayoola Adeleke
0
3262
45139
45057
2026-07-24T02:05:07Z
J.kolade
500
45139
wikitext
text/x-wiki
Mẹgantẹnmẹ ''''Raji Ayoola Adeleke''' (he yin [[jiji]] to 27 Awewesun 1923) yin tonudọtọ podọ avùnhotọ na jlọjẹ azọ́nwatọ lẹ tọn to otò Naijilia tọn mẹ.
E yin tonudọtọ [[Naijilia]] tọn de podọ mẹhe azọ́n etọn wẹ nado basi hihọ na jlọjẹ azọ́nwatọ lẹ tọn. E yin sẹndoaitọ whla awetọ he Naijilia jẹ gandudu ji bo nọtẹnmẹ na ayimatẹn Oyo hoho tọn bo de sẹndoaitọ , he agbegbe etọn lẹ bẹ gandudu dokọ tọn ṣidopo he tin to Ayimatẹn Osun tọn hẹn lẹ: Ede, Osogbo, Irepodun, Ifelodun, Odo Otin, po Ila Orangun po.
==Gbẹzan mẹdetiti etọn==
Adeleke yin [[jiji]] to tòpẹvi etọn he yin Ede to azan koatọ́nnukunawetọ Awewesun owhe 1923 tọn mẹ. Onọ̀ etọn, Mẹmẹyọnnu Adeboyin to lẹdo Onilegogoro tọn yin ahigán otò Ede tọn. To gblagbla owhe 1935 podọ 1938 tọn mẹ Adeleke yi wehọmẹ St Peter's Primary School, Ede, to Osun bosọ yi wehọmẹ daho to ibadanbo yi gbedewema to 1943.
To 1947 e yi gbedewema azọ́n nukunpedomẹgo doto tọn to wehọmẹ doto tọn. E yin hagbẹ akonka dé tó ogbẹ nukunpedomẹgo doto tọn to owhe 1948 tọn mẹ.
Mẹbọdomẹgotọ tògan tọn wẹ e yin to gbẹwhenu etọn to Ede Ayimatẹn Osun tọn. To 1976, e lẹzun awhàngán otò Ede tọn.
E yin dide taidi sẹndoaitọ dé to owhe 1979 tọn mẹ to vodide he wa aimẹ to Naijilia to ogbẹ gbekọndopọ Naijilia tọn glọ.
Adeleke wlealọ whla awe, asi etọn awetọ, Mẹmẹyọnnu Nnena Esther Adeleke he wa sọn Ayimatẹn Enugu hoho lọ tọn. E tindó ovi atọ́n lẹ he bẹ Isiaka Adeleke, Adedeji Adeleke, and Ademola Adeleke hẹn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
{{Reflist}}
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Mẹhe yin jiji to 1923 lẹ]]
3mave4ndwn8rz62l143g6ictxqvxzfp
45140
45139
2026-07-24T02:05:23Z
J.kolade
500
45140
wikitext
text/x-wiki
Mẹgantẹnmẹ '''Raji Ayoola Adeleke''' (he yin [[jiji]] to 27 Awewesun 1923) yin tonudọtọ podọ avùnhotọ na jlọjẹ azọ́nwatọ lẹ tọn to otò Naijilia tọn mẹ.
E yin tonudọtọ [[Naijilia]] tọn de podọ mẹhe azọ́n etọn wẹ nado basi hihọ na jlọjẹ azọ́nwatọ lẹ tọn. E yin sẹndoaitọ whla awetọ he Naijilia jẹ gandudu ji bo nọtẹnmẹ na ayimatẹn Oyo hoho tọn bo de sẹndoaitọ , he agbegbe etọn lẹ bẹ gandudu dokọ tọn ṣidopo he tin to Ayimatẹn Osun tọn hẹn lẹ: Ede, Osogbo, Irepodun, Ifelodun, Odo Otin, po Ila Orangun po.
==Gbẹzan mẹdetiti etọn==
Adeleke yin [[jiji]] to tòpẹvi etọn he yin Ede to azan koatọ́nnukunawetọ Awewesun owhe 1923 tọn mẹ. Onọ̀ etọn, Mẹmẹyọnnu Adeboyin to lẹdo Onilegogoro tọn yin ahigán otò Ede tọn. To gblagbla owhe 1935 podọ 1938 tọn mẹ Adeleke yi wehọmẹ St Peter's Primary School, Ede, to Osun bosọ yi wehọmẹ daho to ibadanbo yi gbedewema to 1943.
To 1947 e yi gbedewema azọ́n nukunpedomẹgo doto tọn to wehọmẹ doto tọn. E yin hagbẹ akonka dé tó ogbẹ nukunpedomẹgo doto tọn to owhe 1948 tọn mẹ.
Mẹbọdomẹgotọ tògan tọn wẹ e yin to gbẹwhenu etọn to Ede Ayimatẹn Osun tọn. To 1976, e lẹzun awhàngán otò Ede tọn.
E yin dide taidi sẹndoaitọ dé to owhe 1979 tọn mẹ to vodide he wa aimẹ to Naijilia to ogbẹ gbekọndopọ Naijilia tọn glọ.
Adeleke wlealọ whla awe, asi etọn awetọ, Mẹmẹyọnnu Nnena Esther Adeleke he wa sọn Ayimatẹn Enugu hoho lọ tọn. E tindó ovi atọ́n lẹ he bẹ Isiaka Adeleke, Adedeji Adeleke, and Ademola Adeleke hẹn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
{{Reflist}}
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Mẹhe yin jiji to 1923 lẹ]]
t8899a7yzg7jp8dj60xkm20jph68mdp
A Cross Line
0
3263
45141
45070
2026-07-24T02:08:31Z
J.kolade
500
45141
wikitext
text/x-wiki
'''A cross line''' yin Otàn kleun de he yin kinkan gbọn ''George Egerton'' dali,he sọ yin yinyọnẹn taidi ''Mary Chavelita Dunne''. Owé lọ yin mimọ to ṣẹnṣẹn Otàn kleun kinkan lẹ tọn mẹ, he yin yiylọdọ ''Keynotes'', ehe yin didetọn to 1893. E sinayi do hodidọ he wayimẹ to nawé de po whevi-hutọ de po ṣẹnṣẹn.
== Nuhe Otànwe Lọ Bẹ Hẹn Lẹ ==
Otàn lọ bẹ po homẹbibiọ de po gando nawé de go. E mọ whevi-hutọ de bọ kan fihe e sọgan mọ whevi susu te to otò lọ mẹ. Hodidọ yetọn zindonukọn biọ aslan yinyin mẹ dile ye to hodọ hẹ ode awetọ do. Ye yin aslan wanyinọ lẹ po aihun dida po, ṣigba ye ma zindonukọn nado do alọ yedelẹ go na yonu-mesi dé wẹ nawé lọ.
== Lehe Owe Lọ Yin Yiyido To Tintan Whenu ==
To whenuena ''Egerton'' de owé lọ tọn tintan, e mọ nukundagbe gbẹtọ lẹ tọn. Eyin pipa na e de nuhe yọnnusi lẹ nọ pehẹ tọn to wékinkan etọn mẹ. Otàn kleun lọ yin alọkẹyi ganji kakajẹ whenue homọdọnugo bẹjẹeji. Nuheji '''Egerton''' dọho do yin nude bo zlẹ mẹlẹ. Lehe e dọho gándo zanhẹmẹ go do po nuwiwa mahodo àṣà etọn he gando yọnnu lẹ go zọnbọ gbẹtọ lẹ pọn azan etọn ehe hlan taidi nuwiwa fẹnnuwiwa tọn. Azọn etọn lẹ yín hodọdego na gbẹtọ lẹ dọdọ e gọ na nuwiwa homẹgble zogbe po mẹmasi tọn lẹ po wutu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
{{Reflist}}
k2csnrp7fztkqo0t6zatol5od038mga
45142
45141
2026-07-24T02:08:48Z
J.kolade
500
/* Lehe Owe Lọ Yin Yiyido To Tintan Whenu */
45142
wikitext
text/x-wiki
'''A cross line''' yin Otàn kleun de he yin kinkan gbọn ''George Egerton'' dali,he sọ yin yinyọnẹn taidi ''Mary Chavelita Dunne''. Owé lọ yin mimọ to ṣẹnṣẹn Otàn kleun kinkan lẹ tọn mẹ, he yin yiylọdọ ''Keynotes'', ehe yin didetọn to 1893. E sinayi do hodidọ he wayimẹ to nawé de po whevi-hutọ de po ṣẹnṣẹn.
== Nuhe Otànwe Lọ Bẹ Hẹn Lẹ ==
Otàn lọ bẹ po homẹbibiọ de po gando nawé de go. E mọ whevi-hutọ de bọ kan fihe e sọgan mọ whevi susu te to otò lọ mẹ. Hodidọ yetọn zindonukọn biọ aslan yinyin mẹ dile ye to hodọ hẹ ode awetọ do. Ye yin aslan wanyinọ lẹ po aihun dida po, ṣigba ye ma zindonukọn nado do alọ yedelẹ go na yonu-mesi dé wẹ nawé lọ.
== Lehe Owe Lọ Yin Yiyido To Tintan Whenu ==
To whenuena ''Egerton'' de owé lọ tọn tintan, e mọ nukundagbe gbẹtọ lẹ tọn. Eyin pipa na e de nuhe yọnnusi lẹ nọ pehẹ tọn to wékinkan etọn mẹ. Otàn kleun lọ yin alọkẹyi ganji kakajẹ whenue homọdọnugo bẹjẹeji. Nuheji ''Egerton'' dọho do yin nude bo zlẹ mẹlẹ. Lehe e dọho gándo zanhẹmẹ go do po nuwiwa mahodo àṣà etọn he gando yọnnu lẹ go zọnbọ gbẹtọ lẹ pọn azan etọn ehe hlan taidi nuwiwa fẹnnuwiwa tọn. Azọn etọn lẹ yín hodọdego na gbẹtọ lẹ dọdọ e gọ na nuwiwa homẹgble zogbe po mẹmasi tọn lẹ po wutu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
{{Reflist}}
ppgtauhu8hicio97egj06x10hui9us0
Whẹndo Fish tọn
0
3265
45138
45137
2026-07-24T02:00:36Z
J.kolade
500
/* Notẹn gbonu devo lẹ */
45138
wikitext
text/x-wiki
'''Whẹndo Fish tọn''' yin whẹndo nukundeji tọn de he wa sọn Amẹlika he tindo hagbẹ he lẹzun omẹ nukundeji to tonudidọ, podo ajọwiwa po mẹ. Whẹndo lọ sin dodonu yin yovogbedotọ lẹ tọn he wa sọn kunkan Jonathan Fish tọn mẹ he yin jiji to (owhe 1615 bo basi matintọ to owhe 1663), ehe yini jiji to Whèzẹtẹn-waji Farndon, Northamptonshire, to England, ṣigba bo setẹn yi otò New York tọn mẹ.
==Omẹ nukundeji lẹ==
* [[Nicholas Fish]] (1758–1833), awhànfuntọ, tonudọtọ.
* [[Hamilton Fish]] (1808–1893), tonudọtọ, wekantọ tohọluduta Amelika tọn.
* [[Stuyvesant Fish Morris]] (1843–1928), doto.<ref name=SFMObit1928>{{cite news |title=Dr. Stuyvesant F. Morris. Physician Who Practiced for Four Decades Dies in 85th Year |url=https://www.nytimes.com/1928/05/11/archives/dr-stuyvesant-f-morris-physician-who-practiced-for-four-decades.html |quote=Dr. Stuyvesant Fish Morris, who retired in 1913 after practicing medicine here for more than forty years, died yesterday at his residence, ... |newspaper=[[The New York Times]] |date=May 11, 1928 |accessdate=2011-12-15 }}</ref>
* [[Nicholas Fish II]] (1846–1902), mẹhe ze afọ Amelika tọn dai na ojlẹ gli de to [[Switzerland]] mẹ sọn 1877 jẹ 1881, agbagogán Amelika tọn to [[Belgium]] mẹ sọn 1882 jẹ 1885.<ref>{{Cite web|url=http://politicalgraveyard.com/bio/fischman-fishburne.html#RBJ09S7PP|title = The Political Graveyard: Index to Politicians: Fischetti to Fishelson}}</ref>
* [[Hamilton Fish II]] (1849–1936), tonudọtọ, afọzedaitọ Amelika tọn sọn New York.<ref>{{Cite web|url=http://bioguide.congress.gov/scripts/biodisplay.pl?index=F000139|title = Bioguide Search}}</ref><ref name="WhosWho1909">{{cite book|title=Who's who in New York City and State|date=1909|publisher=L.R. Hamersly Company|url=https://books.google.com/books?id=klcDAAAAYAAJ&pg=PA480|accessdate=9 June 2017|language=en}}</ref>
* [[Stuyvesant Fish]] (1851–1923), ajọwatọ, azinponọ [[Illinois Central Railroad]] tọn.
* [[Hamilton Fish III]] (1888–1991), tonudọtọ, afọzedaitọ Amelika tọn sọn New York.<ref>{{Cite web|url=http://bioguide.congress.gov/scripts/biodisplay.pl?index=F000142|title = Bioguide Search}}</ref>
* [[Hamilton Fish Armstrong]] (1893–1973), afọzedaitọ Amelika tọn; wekantọ ''[[Foreign Affairs]]'' tọn.<ref>{{Cite web|url=http://diglib.princeton.edu/ead/getEad?eadid=MC002&kw=#bioghist|title=Error | Princeton University Library|access-date=2026-07-16|archive-date=2023-09-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20230918040134/https://diglib.princeton.edu/ead/getEad?eadid=MC002&kw=#bioghist|url-status=dead}}</ref><ref name="HFAObit1973">{{cite news|last1=Fowler|first1=Glenn|title=Hamilton Fish Armstrong Dies at 80; Foreign Affairs Quarterly Ex-Editor|url=https://www.nytimes.com/1973/04/25/archives/hamilton-fish-armstrong-dies-at-80-foreign-affairs-quarterly.html|accessdate=9 June 2017|work=[[The New York Times]]|date=25 April 1973}}</ref>
* [[Hamilton Fish IV]] (1926–1996), tonudọtọ, afọzedaitọ Amelika tọn sọn New York.<ref>{{Cite web|url=http://bioguide.congress.gov/scripts/biodisplay.pl?index=F000141|title = Bioguide Search}}</ref>
* [[Nick Fish]] (1958–2020), tonudọtọ, [[Portland City Council (Oregon)|Portland City Commissioner]].
* [[Hamilton Fish V]] (born 1952), zinjẹgbonutọ Linlinwe ''[[The Nation]]'' po ''[[The Washington Spectator]]'' tọn po.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
{{Reflist}}
kmepspzk6d8hf2e6gnk15dd7ppeatz6