Wikipedia
hifwiki
https://hif.wikipedia.org/wiki/Pahila_Panna
MediaWiki 1.47.0-wmf.13
first-letter
saadhan
khaas
baat
sadasya
sadasya ke baat
Wikipedia
Wikipedia baat
file
file ke baat
MediaWiki
MediaWiki ke baat
Template
Template ke baat
madat
madat ke baat
vibhag
voibhag ke baat
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Industrial Revolution
0
6343
336982
336981
2026-08-04T13:07:29Z
Snandan
529
/* Sankat */
336982
wikitext
text/x-wiki
[[File:Philipp Jakob Loutherbourg d. J. 002.jpg|thumb|right|200px|Coalbrookdale, England ke ek town hae, jahaan pe industry ke nawaa idea ke pahila dafe [[wikt:ajmaawa|ajmaawa]] gais rahaa. Hian pe ii 1801 ke raat me dekhae hae. Aagi dher loha banae se hae.]]
'''Industrial Revolution''', [[itihaas]] me uu time ke bola jaawe hae jab dher factory banawa gais rahaa. Dher log gaon se town me aae ke rahe lagin rahaa. [[England]] me ii [[1750]] aur [[1850]] ke biich me bhais rahaa.
== Suruwaat ==
Industrial Revolution, [[Great Britain]] me [[18th century]] me suruu bhais rahaa. Dher technological innovations British rahaa.<ref>{{cite book|title= Reconceptualizing the Industrial Revolution |last1= Horn|first1=Jeff |last2= Rosenband|first2= Leonard|last3= Smith|first3= Merritt|year= 2010|publisher =MIT Press|location=Cambridge MA, USA, London |isbn= 978-0262515627}}</ref> Khaas kar ke, County of [[Shropshire]] important, kaaheki isme duuno minerals (e.g. [[loha]] aur [[koila]]) aur transport [[River Severn]] me.<ref>Szostak, Rick 1991. ''The role of transportation in the industrial revolution: a comparison of England and France. Montreal: McGill-Queen's University Press.</ref><ref>Usher, Abbott Payson 1920. ''An introduction to the industrial history of England''. University of Michigan Press.</ref><ref>Uglow, Jenny 2002. ''The Lunar Men: the friends who made the future 1730–1810''. London: Faber and Faber.
</ref> Iske kaaran industries near [[Ironbridge Gorge]] aur [[Coalbrookdale]] ke lage banaa rahaa.
[[18th century]] ke biich me [[Great Britain]], [[dunia]] ke ke trading des me se sab se aage rahaa.<ref>{{cite book|title= Capitalism: A complete understanding of the nature and value of human economic life|url= https://archive.org/details/capitalismtreati0000reis|last=Reisman|first= George|year= 1998|isbn= 0-915463-73-3
|publisher =Jameson Books |page=[https://archive.org/details/capitalismtreati0000reis/page/127 127]}}</ref> Ii ek dunia bhar ke trading empire ke control karat rahaa, jisme [[North America]] ur [[Africa]] me colonies, aur political influencethe [[Indian subcontinent]] me, [[East India Company]] se.<ref name=David_Landes_1999>
{{cite book|title= The Wealth and Poverty of Nations|url= https://archive.org/details/wealthpovertyofn00land_0|last=Landes|first= David|year= 1999|publisher =W.W. Norton & Company|isbn= 978-0393318883}}</ref> Trade aur business ke barrnaa, Industrial Revolution ke khaas kaaran rahaa.
Industrial Revolution, itihaas ke ek khaas morr rahaa. Dainik jiwan ke lagbhag sab chij pe iske asar rahaa. Average [[wikt:aamdani|aamdani]] barrha rahaa, aur [[wikt:abaadi|abaadi]] bhi jorr se barrha rahaa. Kuchh economists ii bole hae ki Industrial Revolution ke khaas asar [[standard of living]] aam aadmi ke rahaa, jon itihaas me pahila dafe barrte rahaa, lekin aur log ii bole hae ki ii kuchh khaaas nai barrha rahaa, 19th aur 20th centuries talak.
Industrail Revolution, [[Europe]] aur [[Americas]] me faela,khaas kar ke [[United States]], 19th century ke suruu me. Samuel Slater, jon ek English cotton factory me apprentice rahaa, apne ke disguise kar ke America aais rahaa. Uu [[spinning Jenny|spinning machine]] ke fir se banais rahaa, aapan dimaag se aur apne se ek factory banais rahaa.
Nawaa ideas aur inventions ke [[mining]] me bhi kaam me laawa gais rahaa, [[wikt:dhaatu|dhaatu]] pe kaam karna, aur chij ke [[transport]] kare ke khaatir. Lagbhag yahii time [[wikt:kheti|kheti]] me nawaa idea ke kaaram khet me kaam kare waala dher [[wikt:majuur|majuur]] ke kaam nai rahaa. Bina kaam ke pahile khet me kaam kare waala majuur town gain, jahaan pe uulog factory me kaam khoje lagin.
[[File:Grazebrook Beam Engine.jpg|thumb|right|Suruu ke steam engines, jiske 1817 me kaam me laawa jaawat rahaa, paani ke bahaar pump kare ke khaatir aur hawaa ke bhitttar pump kare ke khaatir. Isse mining ke aur [[wikt:gahira|gahira]] karaa jaae sakaa rahaa.]]
Industrial revolution ke sab se khaas invention, [[steam engine]] rahaa. Steam engine, jiske [[James Watt]] lagbhag 1776 me aur achchhaa karis rahaa, ke kaam me laae ke factories ke power karaa jaawat rahaa aur gahira mine se [[wikt:paani|paani]] ke pump karaa jaawat rahaa. Iske [[railway]] [[wikt:injin|ingin]] me bhi kaam me laawa jaawat rahaa. Koila ke jaraana, power ke khaas source rahaa.
== Sankat==
Rahan-sahan aur achchhaa bhais rahaa, log jaada kar ke aur dhani aur [[wikt:changaa|changaa]] hoe gay rahin, uulog ke aur dher larrkan rahaa jon barraa hoe gay rahin aur bhukmari ke kaaran mare nai rahin. Iske kaaran [[England]] ke [[wikt:abaadi|abaadi]] barrha aur isse aur nawaa problem bhais rahaa. Jab ji pahile khaali kuchh log dhani rahin kaaheki uulog ke lage jamiin rahaa, ab aur log industry ke kaaran dhani hoe gay rahin. Dher jan abhi talak garib rahin aur kharaab [[wikt:prastithi|prastithi]] me rahat rahin. Larrkan aur aurat logan ke dher ghanta kaam kare ke parrat rahaa, kamti talab pe. Dher dafe, dher palwaar ek ghar me rahat rahin. Different time kaam kar ke, palwaar ke log turn lay ke sutat rahin, jab uulog kaam nai karat rahin. <ref name="world">{{cite book|title=World Studies|last=Koontz|first=Terri, Mark Sidwell, S.M.Bunker|date=June 2005|publisher=Bob Jones University Press|isbn=1-59166-431-4|location=Greenville, South Carolina}}</ref> Families were usually unable to get together. 12, 14, or even 18-hour workdays were common.
[[File:Edmund Cartwright.jpg|thumb|upright|[[Edmund Cartwright]], power [[loom]] ke inventer rahaa. Ii invention [[weaving]] process ke aur jor kar diis rahaa.]]
== [[wikt:Tarakki|Tarakki]] ==
During the industrial revolution, new technology brought many changes. For example:
* [[wikt:Naara|Naara]] (Canal) ke banaawa gais rahaa jisse jarrhu chij ke ek jagha se duusra jagha pe sahaj se karaa jaae sake.
* [[Steam engine]] power ke khaas source banaa rahaa, jiske ghorraa aur insaan ke kaam ke replace karis rahaa.
* Sastaa loha aur steel ke mass-produced karaa gais rahaa. Steel ke lakrri ke jagha ghar aur duusra chij banae me kaam me laawa jaae lagaa rahaa.
* Machine tools samaan hoe gais rahaa. Dher chij ke ek dafe banaawa jae sakaa, ghhar pe haanth se banae ke jagha.
* Seed drill aur duusra kisani ke machinery British [[agricultural revolution]] ke suruu karis. Kamti log ke khet me kaam kare ke parrat rahaa, tab uulog town jaae ke nawaa kaam, factory me, kare lagin. Dher nawaa kaam karraa aur kabh-kabhi dangerous rahaa.
* Railways ke England bhar banaawa gais rahaa, aur fir dunia bhar me. Ii [[freight]] aur [[passenger]] ke aur jaldi aur sasta me move karat rahaa.
* Bhaap waala jahaaj, paal waala jahaaj ke jagha kaam me laae jaga rahaa, jon aur barraa rahaa aur jor chalat rahaa aur ii hawaa aur mausam pe [[wikt:nirbhar|nirbhar]] nai rahaa.
* [[spinning Jenny]] aur power loom se dher kaprra aur fabrics banaawa jaae sakaa rahaa.
===Textile ke manufacture===
====Great Britain ke textile industry====
[[File:Hand-loom weaving (Bonhams).jpg|thumb|Handloom se weave karna, [[William Hogarth]] ke ''[[Industry and Idleness]]'' (1747) se]]
1750 me, Great Britain 2.5 million pounds raw cotton ke import karis rahaa, jisme se jaada spin aur weave cottage industry [[Lancashire]] me karaa jaawat rahaa. Kaam ke haanth se majuur ke ghar aur dukaan me karaa jaawat rahaa. Jab ki talab India ke 1770 ke mukaable me chhe dafe rahaa, Great Britain me productivity khaali tiin dafe jaada rahaa.<ref name="Beckert_2014" /> 1787 me, raw cotton consumption 22 million pounds rahaa, jisme se jaaada ke safaa, carded aur spin machine se karaa jaawat rahaa.<ref name="David S. Landes 1969"/> British textile industry 52 million pound cotton ke 1800 me kaam me laais rahaa, aur 588 million pounds 1850 me rahaa.<ref>{{Cite book|title=Industrialization and Society|last=Hopkins|first=Eric|publisher=Routledge|year=2000|location=London|page=2}}</ref>
Jon value Britain me cotton industry se jorra gais rahaa, 1760 me 2.6% rahaa, 17% , 1801 me, aur 22%, 1831 me. Value jon woollen industry jorris rahaa, 1801 me 14% rahaa. 1797 me 900 cotton factory rahaa. 1760 me, lagbhag one-third cotton ke kaprraa jiske manufacture karaa gais rahaa ke export karaa gais rahaa aur 1800 talak ii two-third rahaa. 1781 me, cotton spun 5 million pounds ke rahaa, jon barr keo 56 million pounds 1800 talak rahaa. 1800 me, 0.1% dunia ke cotton ke kaprraa ke britain me machine se banaawa gais rahaa. 1788 me, Britain me 50,000 spindles rahaa jo 30 saal baad barr ke 7 million hoe gais rahaa.<ref name="Beckert_2014"/>
====Wool====
Europe ke log sab se pahile wool ke spin kare ke mechanise kare rahin, lekin wwol ke mechanise karnaa cotton ke mechanise kare se aur karraa hae. Industrial Revolution ke time wool spinning aur achchhaa hoe gais rahaa, lekin cotton se kamti. <ref name="David S. Landes 1969" /><ref name="David_Landes_1999">
{{cite book |last=Landes |first=David |url=https://archive.org/details/wealthpovertyofn00land_0 |title=The Wealth and Poverty of Nations |publisher=W.W. Norton & Company |year=1999 |isbn=978-0-393-31888-3}}</ref>
====Resham====
[[File:Silkmill1.jpg|thumb|[[John Lombe]] ke silk mill site abhi [[Derby]] me, jiske fir se banaawa gais hae [[Derby Silk Mill]]]]
Sab se pahila highly mechanised factory was [[John Lombe]] ke [[Derby Silk Mill|water-powered silk mill]], [[Derby]] me rahaa, jon 1721 me chalat rahaa. Lombe silk thread manufacturing ke sikhis rahaa, Italy me ek kaam lae ke aur ek industrial spy ban ke; lekin, kaaheki Italian silk industry aapan secret ke guard karat rahaa, uutime ke state of the industry ke baare me bahut nai jaana jaawe hae. Jab Lombe ke factory technically successful rahaa, Italy ke raw silk ke supply ke kaat dewa gais rahaa, competition ke eliminate kare ke khaatir. Manufacturing ke promote kare ke khaatir, Crown models of Lombe's machinery khatir paisa diis rahaa, jiske [[Tower of London]] me dekhaawa gais rahaa.<ref>{{cite ODNB|id=75296|first=Richard L.|last=Hills|title=Cotchett, Thomas|author-link=Richard L. Hills}}</ref><ref>{{cite ODNB|id=47971|first=K. R.|last=Fairclough|title=Sorocold, George}}</ref>
==References==
{{reflist}}
[[Category:I]]
[[Category:Itihaas]]
g0e5p8r675icictfnw06fey14imnjr0
Nazi Germany
0
6345
336988
323994
2026-08-05T09:59:39Z
Snandan
529
336988
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Former Country
|native_name = ''Groß Deutsches Reich''
|conventional_long_name = The Third Reich
|common_name = Germany
|government_type = Dictatorship
|continent = Europe
|region = Central Europe
|country = Germany
|era = Interwar period
|year_start = 1933
|date_start = [[30 January]] [[1933]]
|event1 = Hitler takes office
|date_event1 = [[30 January]] [[1933]]
|year_event1 = 1933
|event2 = Reichstag fire
|date_event2 = [[27 February]], [[1933]]
|year_event2 = 1933
|event_end = End of World War II
|year_end = 1945
|date_end = [[8 May]], [[1945]]
|p1 = Weimar Republic
|flag_p1 =Flag_of_Germany_(3-2_aspect_ratio).svg
|s1 = Allied Occupation Zones in Germany
|flag_s1 = Flag of Germany (1946-1949).svg
|image_flag = Flag of Germany 1933.svg
|image_coat = Reichsadler2.svg
|image_map = Nazi Germany.svg
|image_map_caption = Nazi Germany to 1943.
|national_anthem = Das Lied der Deustchen followed by: Horrest Wessel Leid
|common_languages = [[German bhasa|German]]
|capital = Berlin
|latd=52|latm=31|latNS=N|longd=13|longm=24|longEW=E
|currency = Reichsmark
|
|title_leader = Führer
|leader1 = Adolf Hitler
|year_leader1 = [[1933]]-[[1945]]
|leader2 = Joseph Goebbels
|year_leader2 = [[30 April]]-[[1 May]] [[1945]]
|title_deputy = Reichspräsident
|deputy1 =
|year_deputy1 =
|deputy2 =
|year_deputy2 =
|stat_year1 =
|stat_area1 =
|stat_pop1 =
|house1 =
|type_house1 =
|legislature = Reichstag
|footnotes =
}}
'''Nazi Germany''' naam [[Germany]] ke [[1933]] aur [[1945]] ke biich waala time ke dewa jaawe hae.
Ii time me [[Adolf Hitler]] ke [[Nazism|Nazi]] Party Germany pe raj karat rahaa. Iske ''Third Reich'' ([[German bhasa]]: Drittes Reich), jiske ke matlab "The Third Empire", bola jaawat rahaa. Nazis log ii batawat rahin ki uu logan pahila empire (the [[Holy Roman Empire]]) aur duusra waala 1971-1918 waala [[German Empire|Duusra Empire]] rahaa . Iske official naam ([[German bhasa]]: Großdeutsches Reich), the Greater (that is, bigger) German State rahaa.
''Nazi Germany''naam World War II ke baad kaam me laae ke Nazi-run aur nawaa peaceful Germany ke antar dekhawa jaawe hae.
== Naam ==
Sadhaaran English naam, Nazi era ke German state ke, "Nazi Germany" aur "Third Reich" hae, jiske Hitler aur Nazis "Thousand-Year Reich" (''Tausendjähriges Reich'') bolat rahin {{sfn|Shirer|1960|p=5}}, ek anuwaad Nazi propaganda sabd ''Drittes Reich'' ke, jiske pahila dafe ''[[Das Dritte Reich]]'', ek 1923 ke book [[Arthur Moeller van den Bruck]] se, me kaam me laawa gais rahaa.{{sfn|Butzer|2003|p=601}} Ii book [[Holy Roman Empire]] ke first [[Reich]] aur [[German Empire]] second, batais rahaa.{{sfn|Lauryssens|1999|p=102}}
== Background ==
Jab [[World War I]] khalaas bhais rahaa tab Germany ke economy bahut kharaab hoe gais rahaa, jiske ek kaaran [[World War I reparations|reparations payments]] jiske 1919 [[Treaty of Versailles]] ke niche bhare ke rahaa. Sarkar payment kare ke khaatir paisa ke chaapis rahaa, lekin iske kaaran but hyperinflation se chij ke daam barrha, economic chaos bhais, aur khaana ke khaatir [[wikt:uppadro}uppadro]] bhais rahaa. {{sfn|Evans|2003|pp=103–108}} January 1923 me jab sarkar reparations ke bhare nai paais, tab French troops [[Occupation of the Ruhr|occupied German industrial areas]] [[Ruhr]] ke bagal me aur dher civil unrest bhais.{{sfn|Evans|2003|pp=186–187}}
[[Nazi Party|National Socialist German Workers' Party]], jiske jaada kar ke Nazi Party ke naam se jaana jaawe hae, ke 1920 me suruu karaa gais rahaa.{{sfn|Evans|2003|pp=170–171}} [[National Socialist Program|Nazi party platform]] me rahaa Weimar Republic ke khalaas karna, Treaty of Versailles ke reject karna, [[antisemitism]], aur anti-[[Bolshevism]].{{sfn|Goldhagen|1996|p=85}} Uulog ek tagrraa central government ke promise kare rahin, jaada ''[[Lebensraum]]'' ("rahe ke jagha") Germanic log ke khaatir, ek national community jaati ke adhaar pe banae ke, jaaat ke safaa kare ke via the active suppression of [[Jews]], jiske citizenship aur civil rights ke hatae dewa jaai.{{sfn|Evans|2003|pp=179–180}} Nazi log national aur cultural renewal promise kare rahin jon [[Völkisch movement|''Völkisch'' movement]] pe based rahaa.{{sfn|Kershaw|2008|p=81}} Ii party, khaas kar ke iske paramilitary organisation ''[[Sturmabteilung]]'' (SA; Storm Detachment), nai to Brownshirts, physical violence ke kaam me laae ke aapan political position ke aage barrhain, virodhi party ke meeting ke disrupt kare rahin aur uske members ke attack kare rahin, Yahudi log ke saathe, streets me.{{sfn|Evans|2003|pp=180–181}} Ii rakam ke far-right armed groups [[Bavaria]] me common rahin, aur iske sympathetic far-right state government, [[Gustav Ritter von Kahr]] ke, tolerate karat rahaa.{{sfn|Evans|2003|pp=181, 189}}
Jab United States stock market [[Wall Street crash of 1929|crashed in 1929]], iske asar Germany me bahut kharaab rahaa.{{sfn|Childers|2017|p=103}} Dher million log ke kaam se nikal dewa gais rahaa aur kuch barraa-barraa banks mankrupt hoe gay rahin. Hitler aur Nazis taiyaari karin ii mauka ke faedaa uthae ke aapan party ke support ke jaada kare ke. Uulog waada kare rahin economy ke aur tagrraa banae ke aur log ke kaam de ke. {{sfn|Shirer|1960|pp=136–137}} DHer voters decide karin ki Nazi Party order restore karii, civil unrest ke roki, aur Germany ke international reputation ke achchhaa kari. [[German federal election, July 1932|federal election of 1932]] ke baad, Nazi party [[Reichstag (Weimar Republic)|''Reichstag'']] ke sab se barraa party rahaa, jisel 230 seats rahaa, 37.4 per cent popular vote ke saathe.{{sfn|Goldhagen|1996|p=87}}
== Itihaas (mota taur pe) ==
=== World War II: 1939-1941 ===
1933 me, jab Hitler, Germany ke neta banaa, tab uu Germany ke army ke fir fir se barrhae lagaa. Jab ke [[Treaty of Versailles]] ke niche, Germany ke Air Force rakkhe ke ijajat nai rahaa, uu chuppe chuppe airforce banais aur 1935 me khule duniya bhar ke batais ke uske lage England ke baraabar Air Force hae. Uske army ke 100,000 se jaada hoe ke ijaajat nai rahaa, lekin you chuppe se iske bhi barrhais aur 1935 talak etna taagatwar hoe gais rahaa ki uu aapan army ke Rhineland ilaka me bhejis, jhaa pe uske Treaty of Versailles ke niche army rakkhe ke ijaajat nai rahaa.
1930s me Hitler dusra des pe hamla kare lagaa. Pahile uu, 1938 me, [[Austria]] ke aapan niche kar liis. (Hitler apne Austria me paida bhais rahaa.) Iske baad you 1939 me Chekoslavakia ke Sudentland ilaka, jahaan pe dher German logan rahat rahin , ke aapan niche karis. Iske baad you promise karis ki uu aur kuchh nai maangi, lekin kuch mahina baad, puura Chekoslavakia ke aapan niche kar liis. Baad me, 1 September 1939 me uu [[Poland]] pe hamla karis jiske kaaran [[World War II]] suruu hoe gais. Kaaheki Germany ke army dher barraa aur tagrraa rahaa, uu Poland ke sahaj me aapan niche kar liis. Ii larrai me Poland ke 900000 soldier logan ke maut bhais rahaa.
Hitler continued on and took over [[France]] in the [[Battle of France]]. Afterwards, on October 12, 1939, Hitler sent a letter to the [[United Kingdom]] demanding they surrender and that if they do surrender, the Germans won't do anything bad to them. However, [[Winston Churchill]], the Prime Minister at the time refused and the [[Battle of Britain]] began.
The Battle of Britain lasted throughout July to October 1940. The battle resulted in heavy losses for the [[Luftwaffe]] (German Air Force), and in early October they retreated back into Greater Germany. Hitler was unhappy and furious with the failure of the Battle and demanded that Britain be taken over one way or another.
In 1941, Hitler gave orders to attack the [[Soviet Union]]. The first attack was codenamed ''"Operation Barbarossa"'' and went from June 22, 1941 into winter that year. Russian winter is very harsh and many soldiers got sick from the cold weather. Hitler lost 250,000 men, over 2,000 aircraft and over 2,500 tanks until December 5, 1941 when Hitler's soldiers couldn't last longer there and were pushed back by the Russian defenders. Hitler, although a good strategist, had not thought this plan through and ended up losing over 20% of his army of 3.9 million.
After that, the [[United States]], [[United Kingdom|Britain]], [[France]], and the [[Soviet Union]] teamed up and fought Hitler's army. On April 30, 1945 Hitler killed himself and on 8, May 1945 the war was over. Nazi Germany was taken over by the four allied nations.
[[Category:N]]
[[Category:World War II]]
[[Category:Germany ke itihaas]]
c3cus7qzj87uyrp6l82exl8dudp9ifd
336993
336988
2026-08-05T10:54:18Z
Snandan
529
336993
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Former Country
|native_name = ''Groß Deutsches Reich''
|conventional_long_name = The Third Reich
|common_name = Germany
|government_type = Dictatorship
|continent = Europe
|region = Central Europe
|country = Germany
|era = Interwar period
|year_start = 1933
|date_start = [[30 January]] [[1933]]
|event1 = Hitler takes office
|date_event1 = [[30 January]] [[1933]]
|year_event1 = 1933
|event2 = Reichstag fire
|date_event2 = [[27 February]], [[1933]]
|year_event2 = 1933
|event_end = End of World War II
|year_end = 1945
|date_end = [[8 May]], [[1945]]
|p1 = Weimar Republic
|flag_p1 =Flag_of_Germany_(3-2_aspect_ratio).svg
|s1 = Allied Occupation Zones in Germany
|flag_s1 = Flag of Germany (1946-1949).svg
|image_flag = Flag of Germany 1933.svg
|image_coat = Reichsadler2.svg
|image_map = Nazi Germany.svg
|image_map_caption = Nazi Germany to 1943.
|national_anthem = Das Lied der Deustchen followed by: Horrest Wessel Leid
|common_languages = [[German bhasa|German]]
|capital = Berlin
|latd=52|latm=31|latNS=N|longd=13|longm=24|longEW=E
|currency = Reichsmark
|
|title_leader = Führer
|leader1 = Adolf Hitler
|year_leader1 = [[1933]]-[[1945]]
|leader2 = Joseph Goebbels
|year_leader2 = [[30 April]]-[[1 May]] [[1945]]
|title_deputy = Reichspräsident
|deputy1 =
|year_deputy1 =
|deputy2 =
|year_deputy2 =
|stat_year1 =
|stat_area1 =
|stat_pop1 =
|house1 =
|type_house1 =
|legislature = Reichstag
|footnotes =
}}
'''Nazi Germany''' naam [[Germany]] ke [[1933]] aur [[1945]] ke biich waala time ke dewa jaawe hae.
Ii time me [[Adolf Hitler]] ke [[Nazism|Nazi]] Party Germany pe raj karat rahaa. Iske ''Third Reich'' ([[German bhasa]]: Drittes Reich), jiske ke matlab "The Third Empire", bola jaawat rahaa. Nazis log ii batawat rahin ki uu logan pahila empire (the [[Holy Roman Empire]]) aur duusra waala 1971-1918 waala [[German Empire|Duusra Empire]] rahaa . Iske official naam ([[German bhasa]]: Großdeutsches Reich), the Greater (that is, bigger) German State rahaa.
''Nazi Germany''naam World War II ke baad kaam me laae ke Nazi-run aur nawaa peaceful Germany ke antar dekhawa jaawe hae.
== Naam ==
Sadhaaran English naam, Nazi era ke German state ke, "Nazi Germany" aur "Third Reich" hae, jiske Hitler aur Nazis "Thousand-Year Reich" (''Tausendjähriges Reich'') bolat rahin {{sfn|Shirer|1960|p=5}}, ek anuwaad Nazi propaganda sabd ''Drittes Reich'' ke, jiske pahila dafe ''[[Das Dritte Reich]]'', ek 1923 ke book [[Arthur Moeller van den Bruck]] se, me kaam me laawa gais rahaa.{{sfn|Butzer|2003|p=601}} Ii book [[Holy Roman Empire]] ke first [[Reich]] aur [[German Empire]] second, batais rahaa.{{sfn|Lauryssens|1999|p=102}}
== Background ==
Jab [[World War I]] khalaas bhais rahaa tab Germany ke economy bahut kharaab hoe gais rahaa, jiske ek kaaran [[World War I reparations|reparations payments]] jiske 1919 [[Treaty of Versailles]] ke niche bhare ke rahaa. Sarkar payment kare ke khaatir paisa ke chaapis rahaa, lekin iske kaaran but hyperinflation se chij ke daam barrha, economic chaos bhais, aur khaana ke khaatir [[wikt:uppadro}uppadro]] bhais rahaa. {{sfn|Evans|2003|pp=103–108}} January 1923 me jab sarkar reparations ke bhare nai paais, tab French troops [[Occupation of the Ruhr|occupied German industrial areas]] [[Ruhr]] ke bagal me aur dher civil unrest bhais.{{sfn|Evans|2003|pp=186–187}}
[[Nazi Party|National Socialist German Workers' Party]], jiske jaada kar ke Nazi Party ke naam se jaana jaawe hae, ke 1920 me suruu karaa gais rahaa.{{sfn|Evans|2003|pp=170–171}} [[National Socialist Program|Nazi party platform]] me rahaa Weimar Republic ke khalaas karna, Treaty of Versailles ke reject karna, [[antisemitism]], aur anti-[[Bolshevism]].{{sfn|Goldhagen|1996|p=85}} Uulog ek tagrraa central government ke promise kare rahin, jaada ''[[Lebensraum]]'' ("rahe ke jagha") Germanic log ke khaatir, ek national community jaati ke adhaar pe banae ke, jaaat ke safaa kare ke via the active suppression of [[Jews]], jiske citizenship aur civil rights ke hatae dewa jaai.{{sfn|Evans|2003|pp=179–180}} Nazi log national aur cultural renewal promise kare rahin jon [[Völkisch movement|''Völkisch'' movement]] pe based rahaa.{{sfn|Kershaw|2008|p=81}} Ii party, khaas kar ke iske paramilitary organisation ''[[Sturmabteilung]]'' (SA; Storm Detachment), nai to Brownshirts, physical violence ke kaam me laae ke aapan political position ke aage barrhain, virodhi party ke meeting ke disrupt kare rahin aur uske members ke attack kare rahin, Yahudi log ke saathe, streets me.{{sfn|Evans|2003|pp=180–181}} Ii rakam ke far-right armed groups [[Bavaria]] me common rahin, aur iske sympathetic far-right state government, [[Gustav Ritter von Kahr]] ke, tolerate karat rahaa.{{sfn|Evans|2003|pp=181, 189}}
Jab United States stock market [[Wall Street crash of 1929|crashed in 1929]], iske asar Germany me bahut kharaab rahaa.{{sfn|Childers|2017|p=103}} Dher million log ke kaam se nikal dewa gais rahaa aur kuch barraa-barraa banks mankrupt hoe gay rahin. Hitler aur Nazis taiyaari karin ii mauka ke faedaa uthae ke aapan party ke support ke jaada kare ke. Uulog waada kare rahin economy ke aur tagrraa banae ke aur log ke kaam de ke. {{sfn|Shirer|1960|pp=136–137}} DHer voters decide karin ki Nazi Party order restore karii, civil unrest ke roki, aur Germany ke international reputation ke achchhaa kari. [[German federal election, July 1932|federal election of 1932]] ke baad, Nazi party [[Reichstag (Weimar Republic)|''Reichstag'']] ke sab se barraa party rahaa, jisel 230 seats rahaa, 37.4 per cent popular vote ke saathe.{{sfn|Goldhagen|1996|p=87}}
== Itihaas ==
=== Nazi log power lae le hai ===
Jab Nazis, 1932 ke dui Reichstag general election me sab se jaada vote jiite rahin, uulog ke lage majority nai rahaa. Hitler koi coalition government me rahe se inkaar kar diis, jab talak uske neta nai banaawa jaae. {{sfn|Evans|2003|pp=293, 302}} Politicians, industrialists, aur business community ke pressure ke kaaran, President [[Paul von Hindenburg]] Hitler ke [[Chancellor of Germany]], 30 January 1933 me banais rahaa. Iske ''Machtergreifung'' ("seizure of power") ke naam se jaana jaawe hae.{{sfn|Shirer|1960|pp=183–184}}
27 February 1933 ke raat, [[Reichstag fire|''Reichstag'' building me aagi lagae dewa gais rahaa]]. Ek Dutch communist jiske naam [[Marinus van der Lubbe]] rahaa, ke ii aagi ke khaatir guilty ppawa gais rahaa. Hitler bolis ki ii aagi communist uprising ke suruwaat rahaa. [[Reichstag Fire Decree]], jiske 28 February 1933 me impose karaa gais rahaa, dher [[civil liberties]] ke khalaas kar diis , jisme [[rights of assembly]] aur [[freedom of the press]] bhi rahaa. Ii decree ke niche police log ke detain kare sakat rahin, jetna din talak uulog maangat rahin, bina charges ke. Ii legislation ke saathe ek propaganda campaign bhi rahaa jisse janata ii measure ke support kare rahin. Communists ke SA violently supress karis rahaawas aur [[Communist Party of Germany]] ke 4,000 members ke arrest kar lewa gais rahaa.{{sfn|Evans|2003|pp=329–334}}
23 March 1933 ke, [[Enabling Act of 1933|Enabling Act]], jon [[Weimar Constitution]] ke amendment rahaa, Reichstag me pass hoe gais rahaa 444 votes to 94 se.{{sfn|Evans|2003|pp=354, 359}} Ii amendment ke niche Hitler aur uske cabinet kanun pass karis—jisme kaanun rahaa jon constitution ke violate karat rahaa— bina president nai to Reichstag ke consent se.{{sfn|Evans|2003|p=351}} Kaaheki bill ke pass kare ke two-thirds majority ke jaruri rahaas, Nazis intimidation tactics ke kaam me laain aur Reichstag Fire Decree ke kaam me laae ke [[Social Democratic Party of Germany|Social Democratic]] ke dher deputies ke meeting attend kare se rake rahin, aur Communists ke pahile ban kar dewa gais rahaa.{{sfn|Shirer|1960|p=196}}{{sfn|Evans|2003|p=336}} Enabling Act baad me legal foundation bani jisse Nazis dictatorship banae rahin.{{sfn|Shirer|1960|p=199}}
10 May me, sarkar Social Democrats ke assets ke seize kar le rahin, aur uulog ke 22 June ke ban kar dewa gais rahaa.{{sfn|Evans|2003|pp=358–359}} 21 June ke din, SA German National People's Party – uulog ke pahile ke coalition partners – ke office raid kare rahin aur iske 29 June ke band kar dewa gais rahaa. Bachaa political parties ke yahiii rakam band kar dewa gais rahaa. 14 July 1933 me Germany ek [[one-party state]] ban gais rahaa jab [[Law Against the Formation of Parties]] ke pass karaa gais rahaa, jisse Nazi Party Germany ke ekke kanuni party bachaa rahaa. Nawaa party ke banana gaer kanuni hoe gais rahaa.{{sfn|Shirer|1960|p=201}} Aage ke elections [[November 1933 German parliamentary election|in November 1933]], [[1936 German parliamentary election and referendum|1936]] aur [[1938 German parliamentary election and referendum|1938]] Nazi-controlled rahaa, jisme khaali Party ke members ke aur kuchh independents ke elect karaa gais rahaa.{{sfn|Evans|2005|pp=109, 637}}
=== World War II: 1939-1941 ===
1933 me, jab Hitler, Germany ke neta banaa, tab uu Germany ke army ke fir fir se barrhae lagaa. Jab ke [[Treaty of Versailles]] ke niche, Germany ke Air Force rakkhe ke ijajat nai rahaa, uu chuppe chuppe airforce banais aur 1935 me khule duniya bhar ke batais ke uske lage England ke baraabar Air Force hae. Uske army ke 100,000 se jaada hoe ke ijaajat nai rahaa, lekin you chuppe se iske bhi barrhais aur 1935 talak etna taagatwar hoe gais rahaa ki uu aapan army ke Rhineland ilaka me bhejis, jhaa pe uske Treaty of Versailles ke niche army rakkhe ke ijaajat nai rahaa.
1930s me Hitler dusra des pe hamla kare lagaa. Pahile uu, 1938 me, [[Austria]] ke aapan niche kar liis. (Hitler apne Austria me paida bhais rahaa.) Iske baad you 1939 me Chekoslavakia ke Sudentland ilaka, jahaan pe dher German logan rahat rahin , ke aapan niche karis. Iske baad you promise karis ki uu aur kuchh nai maangi, lekin kuch mahina baad, puura Chekoslavakia ke aapan niche kar liis. Baad me, 1 September 1939 me uu [[Poland]] pe hamla karis jiske kaaran [[World War II]] suruu hoe gais. Kaaheki Germany ke army dher barraa aur tagrraa rahaa, uu Poland ke sahaj me aapan niche kar liis. Ii larrai me Poland ke 900000 soldier logan ke maut bhais rahaa.
Hitler continued on and took over [[France]] in the [[Battle of France]]. Afterwards, on October 12, 1939, Hitler sent a letter to the [[United Kingdom]] demanding they surrender and that if they do surrender, the Germans won't do anything bad to them. However, [[Winston Churchill]], the Prime Minister at the time refused and the [[Battle of Britain]] began.
The Battle of Britain lasted throughout July to October 1940. The battle resulted in heavy losses for the [[Luftwaffe]] (German Air Force), and in early October they retreated back into Greater Germany. Hitler was unhappy and furious with the failure of the Battle and demanded that Britain be taken over one way or another.
In 1941, Hitler gave orders to attack the [[Soviet Union]]. The first attack was codenamed ''"Operation Barbarossa"'' and went from June 22, 1941 into winter that year. Russian winter is very harsh and many soldiers got sick from the cold weather. Hitler lost 250,000 men, over 2,000 aircraft and over 2,500 tanks until December 5, 1941 when Hitler's soldiers couldn't last longer there and were pushed back by the Russian defenders. Hitler, although a good strategist, had not thought this plan through and ended up losing over 20% of his army of 3.9 million.
After that, the [[United States]], [[United Kingdom|Britain]], [[France]], and the [[Soviet Union]] teamed up and fought Hitler's army. On April 30, 1945 Hitler killed himself and on 8, May 1945 the war was over. Nazi Germany was taken over by the four allied nations.
[[Category:N]]
[[Category:World War II]]
[[Category:Germany ke itihaas]]
pszhc5z71nd61m1tc0sm58xcrg3m8a0
Zambian Music Blog
0
38898
336986
302236
2026-08-04T18:37:43Z
Tumbuka Arch
28544
336986
wikitext
text/x-wiki
{{Delete}}
{{Infobox dot-com company
| name = Zambian Music Blog
| logo =
| screenshot =
| caption =
| dissolved =
| location = [[Kitwe]], Zambia
| founder =
| chairman =
| chairperson =
| president =
| CEO =
| MD =
| GM =
| industry = [[Internet]]
| products =
| services = Saamagree vitaran
| revenue = Vigyaapan
| owner =
| parent =
| divisions =
| url = {{URL|www.zambianmusicblog.co }}
| ipv6 =
| alexa = {{Increase}} 162,141 ({{as of|2016|5|1|alt=August 2017}})<ref name="alexa">{{cite web|url=http://www.alexa.com/siteinfo/http://www.zambianmusicblog.co|title=zambianmusicblog.co Site Info|publisher=[[Alexa Internet]]|accessdate=2016-05-01}}{{Dead link|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><!--Updated monthly by OKBot.-->
| advertising = Haan
| registration = Aavashyak nahin
| language = [[English language|English]]
| footnotes =
| company_type = Nijee sanstha
| traded_as =
| foundation =
| incorporated =
| area_served = [[Zambia]], [[Tanzania]], [[Nigeria]], [[Ghana]] , [[Namibia]], [[Malawi]], [[Democratic Republic of the Congo]], [[Republic of the Congo]], [[South Africa]]
| key_people = {{hlist
|<ref name=PHD>. (2017, July 25). ''Chalo Chatu, Zambia online encyclopedia,''.
}}
| operating_income =
| net_income =
| num_employees = 4
| company_slogan = Sabhee aphreekee sangeet, veediyo aur samaachaar lekh vebasait ke lie jaambiya # 1
| programming_language =
| commercial = Haan
| website_type = [[Music blog]], [[website]]
| num_users = {{Increase}} 326,220 Maasik adviteey upayogakarta
| launch_date = 2011<ref name=PHD/>
| current_status = Sakriy
| intl = Haan
}}
Jaambiyan myoojik blog sangeet, veediyo aur manoranjan ke sabhee prakaar ke lie ek jaambiyan aadhaarit vebasait hai aur peshevar onalain aadhaarit vigyaapan bhee pradaan karata hai.
Yah vebasait jaambiya aur any aphreekee deshon mein sangeet aur manoranjan kee duniya mein sarvashreshth pratibha aur sabase romaanchak vikaas ke lie samarpit hai. Vebasait mein menoo anubhaag jaise sampaadakeey shaamil hain jo sab ko sameeksha aur phaishan mein vibhaajit kiya gaya hai, sangeet khand mein teen upakhand gospel sangeet hain, geet aur elbam / mixtapai।.
2014 mein zaambiya sangeet bord samudaay dvaara manoneet hone ke baad vebasait ko jaambiya mein sheersh 5 sabase adhik upayog kee jaane vaalee vebasaiton mein se ek ka naam diya gaya tha. us samay ise duniya mein 236,335 ke roop mein uchch sthaan diya gaya hai, jabaki isaka adhikaansh yaataayaat jaambiya se aata hai, jahaan yah 85 pad ke baraabar pahunch gaya.
==References==
[[Category:Sangeet blog ]]
[[Category:Music websites]]
[[Category:Entertainment websites]]
[[Category:Zambian music magazines]]
[[Category:Gossip blogs]]
[[Category:Zambian websites]]
psza7lkr432yhwx51yn614xpeo3o2mc
FIFA World Cup
0
53774
336992
319942
2026-08-05T10:43:42Z
ImI(x . x)ImI
38570
336992
wikitext
text/x-wiki
'''FIFA World Cup''', kai baar World Cup ke naam se jana jaata hae, ek international association football competition jo kii Fédération Internationale de Football Association (FIFA), senior men's national teams se bana hae.
2026 United States, Canada, Mexico(The Americas) Champions hae Spanish Football team.[[file:FIFA logo without slogan.svg|thumb|FIFA LOGO]]
[[file:2026 FIFA World Cup ensign (PD version).png|100px]]
[[File:Spain World Cup winners Argentina v Spain 19 July 2026-349.jpg|250px|[[Spain]], 2026 ke champions]]
{| class="wikitable sortable" style="text-align:right;"
|-
! rowspan="2" | Year
! rowspan="2" | Hosts
! rowspan="2" | Venues/<br />Cities
! rowspan="2" | Total<br />attendance †
! rowspan="2" | Matches
! rowspan="2" | Average<br />attendance
! colspan="3" | Highest attendances ‡
|-
! Number
! class="unsortable" |Venue
! Game(s)
|-
| style="text-align: center" | 1930|| style="text-align:left" |{{flag|Uruguay}}|| data-sort-value="03" |3/1||590,549||18||32,808||93,000|| align="left" |<small>Estadio Centenario, Montevideo</small>|| align="left" |<small>Uruguay 6–1 Yugoslavia, semi-final</small>
|-
| style="text-align: center" | 1934|| style="text-align:left" |{{flag|Italy|1861}}|| data-sort-value="08" |8/8||363,000||17||21,353||55,000|| align="left" |<small>Stadio Nazionale PNF, Rome</small>|| align="left" |<small>Italy 2–1 Czechoslovakia, final</small>
|-
| style="text-align: center" | 1938|| style="text-align:left" |{{flag|France|1794}}||10/9|||375,700||18||20,872||58,455|| align="left" |<small>Olympique de Colombes, Paris</small>|| align="left" |<small>France 1–3 Italy, quarter-final</small>
|-
| style="text-align: center" | 1950|| style="text-align:left" |{{flag|Brazil|1889}}|| data-sort-value="06" |6/6||1,045,246||22||47,511||173,850<ref name="maracana">{{Cite news|url=http://www.guinnessworldrecords.com/news/2018/6/world-cup-rewind-world-cup-rewind-largest-attendance-at-a-match-in-the-1950-brazil-final|title=World Cup Rewind: Largest attendance at a match in the 1950 Brazil final|date=12 June 2018|work=Guinness World Records|access-date=4 July 2018|language=en-GB|quote="Officially, 173,850 paid spectators crammed into Rio de Janeiro’s Maracanã Stadium on July 16, 1950. Some estimates have even pegged the attendance as high as 199,000 or 210,000 unofficially"|archive-url=https://web.archive.org/web/20180613000614/http://www.guinnessworldrecords.com/news/2018/6/world-cup-rewind-world-cup-rewind-largest-attendance-at-a-match-in-the-1950-brazil-final|archive-date=13 June 2018|url-status=live}}</ref>|| align="left" |<small>Maracanã Stadium, Rio de Janeiro</small>|| align="left" |<small>Brazil 1–2 Uruguay, deciding match</small>
|-
| style="text-align: center" | 1954|| style="text-align:left" |{{flag|Switzerland}}|| data-sort-value="06" |6/6||768,607||26||29,562||63,000|| align="left" |<small>Wankdorf Stadium, Bern</small>|| align="left" |<small>West Germany 3–2 Hungary, final</small>
|-
| style="text-align: center" | 1958|| style="text-align:left" |{{flag|Sweden}}||12/12||819,810||35||23,423||50,928|| align="left" |<small>Ullevi Stadium, Gothenburg</small>|| align="left" |<small>Brazil 2–0 Soviet Union, group stage</small>
|-
| style="text-align: center" | 1962|| style="text-align:left" |{{flag|Chile}}|| data-sort-value="04" |4/4||893,172||32||27,912||68,679|| align="left" |<small>Estadio Nacional, Santiago</small>|| align="left" |<small>Brazil 4–2 Chile, semi-final</small>
|-
| style="text-align: center" | 1966|| style="text-align:left" |{{flag|England}}|| data-sort-value="08" |8/7||1,563,135||32||48,848||98,270|| align="left" |<small>Wembley Stadium, London</small>|| align="left" |<small>England 4–2 West Germany, final</small>
|-
| style="text-align: center" | 1970|| style="text-align:left" |{{flag|Mexico}}|| data-sort-value="05" |5/5||1,603,975||32||50,124||108,192|| align="left" |<small>Estadio Azteca, Mexico City</small>|| align="left" |<small>Mexico 1–0 Belgium, group stage</small>
|-
| style="text-align: center" | 1974|| style="text-align:left" data-sort-value="Germany" |West [[Germany]]|| data-sort-value="09" |9/9||1,865,753||38||49,099||83,168|| align="left" |<small>Olympiastadion, Munich</small>|| align="left" |<small>West Germany 1–0 Chile, group stage</small>
|-
| style="text-align: center" | 1978|| style="text-align:left" |{{flag|Argentina}}|| data-sort-value="06" |6/5||1,545,791||38||40,679||71,712|| align="left" |<small>Estadio Monumental, Buenos Aires</small>|| align="left" |<small>Italy 1–0 Argentina, group stage</small>
|-
| style="text-align: center" | 1982|| style="text-align:left" |{{flag|Spain}}||17/14||2,109,723||52||40,572||95,500|| align="left" |<small>Camp Nou, Barcelona</small>|| align="left" |<small>Argentina 0–1 Belgium, Opening match</small>
|-
| style="text-align: center" | 1986|| style="text-align:left" |{{flag|Mexico}}||12/11||2,394,031||52||46,039||114,600|| align="left" |<small>Estadio Azteca, Mexico City</small>|| align="left" |<small>Mexico 1–1 Paraguay, group stage</small><br /><small>Argentina 3–2 West Germany, final</small>
|-
| style="text-align: center" | 1990|| style="text-align:left" |{{flag|Italy|1946}}||12/12||2,516,215||52||48,389||74,765|| align="left" |<small>San Siro, Milan</small>|| align="left" |<small>West Germany 4–1 Yugoslavia, group stage</small>
|-
| style="text-align: center" | 1994|| style="text-align:left" |{{flag|United States}}|| data-sort-value="09" |9/9||3,587,538||52||68,991||94,194|| align="left" |<small>Rose Bowl, Pasadena, California</small>|| align="left" |<small>Brazil 0–0 (3–2p) Italy, final</small>
|-
| style="text-align: center" |1998|| style="text-align:left" |{{flag|France|1974}}||10/10||2,785,100||64||43,517||80,000|| align="left" |<small>Stade de France, Saint-Denis</small>|| align="left" |<small>Brazil 0–3 France, final</small>
|-
| style="text-align: center" | 2002|| style="text-align:left" |{{flag|South Korea|1997}}<br />{{flag|Japan}}||20/20||2,705,197||64||42,269||69,029|| align="left" |<small>International Stadium, Yokohama, Japan</small>|| align="left" |<small>Brazil 2–0 Germany, final</small>
|-
| style="text-align: center" | 2006|| style="text-align:left" |{{flag|Germany}}||12/12||3,359,439||64||52,491||72,000|| align="left" |<small>Olympiastadion, [[Berlin]]</small>|| align="left" |<small>Germany 1–1 (4–2p) Argentina, quarter-final</small>
|-
| style="text-align: center" | 2010|| style="text-align:left" |{{flag|South Africa}}||10/9||3,178,856||64||49,670||84,490|| align="left" |<small>Soccer City, Johannesburg</small>|| align="left" |<small>Spain 1–0 Netherlands, final</small>
|-
| style="text-align: center" | 2014|| style="text-align:left" |{{flag|Brazil}}||12/12||3,429,873||64||53,592||74,738|| align="left" |<small>Maracanã Stadium, Rio de Janeiro</small>|| align="left" |<small>Germany 1–0 Argentina, final</small>
|-
| style="text-align: center" | 2018|| style="text-align: left" |{{flag|Russia}}||12/11||3,031,768||64||47,371||78,011|| align="left" |<small>Luzhniki Stadium, Moscow</small>|| align="left" |<small>France 4–2 Croatia, final</small>
|-
| style="text-align: center" | 2022|| style="text-align: left" |{{flag|Qatar}}||8/5|| 3,404,252 || 64|| 53,191 || 88,966 || align="left" |<small>Lusail Stadium, Qatar</small>|| align="left" |<small>Argentina 3–3 (4–2p) France, final</small>
|-
| style="text-align: center" | 2026|| style="text-align: left" |{{flag|Mexico}}{{flag|Canada}} {{flag|United States}}
|16/20|| 6,810,966 || 104|| 65,490 || 80,824 || align="left" |<small>Estadio Azteca, Mexico City</small>|| align="left" |<small>Mexico 2–0 South Africa, group stage</small><small>Mexico 1–0 South Korea, group stage</small><small>Czech Republic 0–3 Mexico, group stage</small><small>Mexico 2–0 Ecuador, round of 32</small><small>Uzbekistan 1–3 Colombia, group stage</small>
|- class="sortbottom" valign="top"
! colspan="3" |Overall||'''50,747,696'''||'''1,068'''||'''43,642'''||'''173,850'''<ref name="maracana" />|| ||
|}
Source: FIFA<ref>{{cite web|url=https://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/mencompwc/51/97/30/fs-301_01a_fwc-stats.pdf|title=FIFA World Cup competition records|work=FIFA.com|publisher=FIFA{{!}}Fédération Internationale de Football Association|page=2|archive-url=https://web.archive.org/web/20100215131121/http://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/mencompwc/51/97/30/fs-301_01a_fwc-stats.pdf|archive-date=15 February 2010|access-date=30 January 2013|url-status=dead}}</ref><ref>[https://inside.fifa.com/organisation/media-releases/world-cup-2026-numbers-unprecedented-operation-behind-biggest-sporting-event-history FIFA World Cup 2026™ by the numbers: inside the unprecedented operation behind the biggest sporting event in history]</ref>
The best-attended single match has been the final in 12 of the 23 World Cups {{as of|2026|lc=y}}. Another match or matches drew more attendance than the final in 1930, 1938, 1958, 1962, 1970–1982, 1990, 2006 and 2026.
==References==
<references/>
[[vibhag:Suchi]]
[[vibhag:F]]
[[vibhag:World]]
[[vibhag:Sports]]
[[vibhag:Football]]
fdhecigh723lxvi8wlqirxgtlchif5i
sadasya ke baat:JonathanFiddlesticks
3
61604
336983
316927
2026-08-04T16:05:25Z
Deepfriedokra
26536
Deepfriedokra moved panna [[sadasya ke baat:Icantthinkofausernames]] se [[sadasya ke baat:JonathanFiddlesticks]]: Automatically moved page while renaming the user "[[Special:CentralAuth/Icantthinkofausernames|Icantthinkofausernames]]" to "[[Special:CentralAuth/JonathanFiddlesticks|JonathanFiddlesticks]]"
316927
wikitext
text/x-wiki
{{Template:Welcome|realName=|name=Icantthinkofausernames}}
-- [[sadasya:New user message|New user message]] ([[sadasya ke baat:New user message|talk]]) 07:42, 8 Navambar 2024 (UTC)
j7r3vmac4ajpt1psztl28qt85shawlt
List of Centibillionaires
0
62528
336989
336344
2026-08-05T10:27:40Z
~2026-35653-59
40378
336989
wikitext
text/x-wiki
[[file:Larry Ellison - American AI investment.png|thumb|duniya ke dusre dhani, aur sabse dhani centibillionaire Larry Ellison]]
[[file:Bill Gates - 2023 - P062021-967902 (cropped).jpg|thumb|Bill Gates Duniya ke pehle centibillionaire]]
[[file:Jeff Bezos (cropped).jpg|thumb|370x370px|Jeff Bezos Duniya ke dhani rahe hai]]
[[file:Bernard Arnault (2) - 2017 (cropped).jpg|thumb|Bernard Arnault Duniya ke Dhani rahe hai]]
[[file:USAFA Hosts Elon Musk (Image 1 of 17) (cropped).jpg|thumb|Elon Musk duniya ke sabse dhani hai ]]]List World Billionaires, Forbes Billionaires aur Bloomberg Billionaires ke banye gaye hai. Inke kai [[Fortune 500]] companies hai. List mein jo maujud hai duniya ke sabse dhani parivaar jaise [[Arnault family|Arnault]], [[Mars family|Mars]], [[Walton family|Walton]], [[Ortega family|Ortega]], [[Bezos family|Bezos]], [[Gates family|Gates]], [[Ellison family|Ellison]], [[Slim family|Slim]], [[Ambani family|Ambani]], [[Adani family|Adani]], [[Bettencourt family|Bettencourt]] aur [[Koch family|Koch]], Tata (50 members), dusre centibillionaires ke parivaar bhi dhani hai. Dhan Million se kai billion se upar ho sakta hai donations ke kaaran.
* [[Duniya ke dhani companies (Hectobillion)]]
* [[Duniya ke dhani companies (Trillion)]]
* [[List of Trillionaires]]'''Mota akchhar'''
== Dhan (2026 se, highest denomination) ==
# [[Elon Musk]] - Multiple ([[USA]], [[Canada]], [[South Africa]]): 1400 billion USD + (1.4T+) (pehle trillionaire, centibillionaire 970 - 995 Billion USD ke saath)
# [[Larry Ellison]] - Oracle (USA, [[Italy|Italian]]): 395 Billion USD (top 2)
# [[Larry Page]] - Google (USA): 339 Billion USD (dusre dhani 2026)
# [[Sergey Brin]] - Google (USA, [[Russia]]): 315 Billion USD (teesre dhani)
# [[Jeff Bezos]] - Amazon (USA, [[Denmark]], [[Cuba]]): 296 Billion USD
# [[Mark Zuckerberg]] - Meta (USA, [[Austria|Austrian]], [[Poland|Polish]], [[Germany|German]]): 277 - 280 Billion USD (top)
# [[Michael Dell]] - Dell (USA, Germany): 245 Billion USD (top)
# [[Bernard Arnault]] and family - LVMH ([[France]]): 244 Billion USD
# [[142BJensen Huang|Jensen Huang]] - Nvidia (USA, [[Taiwan]]): 204 Billion USD (top)
# [[Steve Ballmer]] - Microsoft (USA, [[Switzerland]]): 188 Billion USD
# [[Bill Gates]] - Microsoft (USA, [[England]], [[Scotland]], [[Ireland]], Germany): 179 Billion USD (550B~)
# [[Warren Buffett]] - Berkshire Hathaway (USA, England, [[Germany]]): 169 Billion USD (450B~)
# [[Jim Walton]] - Walmart (USA): 160 Billion USD
# [[S. Robson Walton]] and family - Walmart (USA): 155 - 159 Billion USD
# [[Alice Walton]] - Walmart (USA): 156 Billion USD
# [[Gautam Adani]] - Adani ([[India]]): 150 Billion USD
# [[Amancio Ortega]] - Multiple ([[Spain]]): 148 Billion USD
# [[Carlos Slim Helu]] and family - Multiple ([[Mexico]], [[Lebanon]]): 132 Billion USD
# [[Mukesh Ambani]] - Reliance (India, [[Yemen]]): 123 - 124 Billion USD
# [[Changpeng Zhao]] - Binance ([[Canada]], [[China]]): 114 Billion USD
# Thomas Peterffy - Interactive Brokers (USA, Hungary): 114 Billion USD+
# [[Michael Bloomberg]] - Bloomberg (USA, Russia, [[Lithuania]], [[Belarus]]): 110 Billion USD
# David Sun - Kingston Technology (Taiwan, USA): 103 Billion USD
# John Tu - Kingston Technology (Taiwan, USA): 103 Billion USD
# [[Francoise Bettencourt Meyers]] and family L'Oreal (France): 101 Billion USD
# Masayoshi Son - Softbank ([[Japan]]): 101 Billion USD
== INR denomination ==
Hazar, Lakh, Crore, Arab, Kharab, Nil, Padm, Shankh, Mahashankh, Vrind
== Notes ==
* 5 Trillion Se 8 Trillion USD Value.
* List ke variation banaye gaye the.
* Aponte, Wertheimer, Shanshan, Yass, Tu, Sun, Devasini, Merck, Hermes, Bohringer
== References ==
Forbes aur Bloombergs Richest
== Source ==
Dushyant Bharat Karani (Forbes Real Time Billionaires), Karani parivaar ke trillion references
[[vibhag:C]]
[[vibhag:H]]
* Alfa Group 880B USD +6B , Savitri Jindal, [[Chetan Fakirchand Karani|Chetan Karani]], Khan Karrani and Khan Dynasty
* LVMH (Peterffy, Yiming, Sun, Tu, Son, Yaas, Musk, Aponte), Kabir Mulchandani (Zhao, Mars), David Thomson
* UN V aur BJP (largest party peak), MUN ke Fiji ke speculated member the
* kai log ke dhan 100 Billon ke paas se kareeb se upar gya hai 2023 se.
== Related ==
Bloomberg Billionaires
[[Central Bureau of Investigation]]
[[Maghanmal Pancholia]]
Jalaludin Akbar
Nilesh H. Karani
End of Wars, End of Covid, Nobel Peace Prize, Disarmament
Raja Bharat aur Dushyant
Gandhi Jinnah
[[Raghuvinder Kataria]], Niranjan Hiranandani
Naye Dhani
Contributors aur investors
gktplldmywi4d6m2gqlsqwt7svdgyav
336990
336989
2026-08-05T10:28:48Z
~2026-35653-59
40378
336990
wikitext
text/x-wiki
[[file:Larry Ellison - American AI investment.png|thumb|duniya ke dusre dhani, aur sabse dhani centibillionaire Larry Ellison]]
[[file:Bill Gates - 2023 - P062021-967902 (cropped).jpg|thumb|Bill Gates Duniya ke pehle centibillionaire]]
[[file:Jeff Bezos (cropped).jpg|thumb|370x370px|Jeff Bezos Duniya ke dhani rahe hai]]
[[file:Bernard Arnault (2) - 2017 (cropped).jpg|thumb|Bernard Arnault Duniya ke Dhani rahe hai]]
[[file:USAFA Hosts Elon Musk (Image 1 of 17) (cropped).jpg|thumb|Elon Musk duniya ke sabse dhani hai ]]]List World Billionaires, Forbes Billionaires aur Bloomberg Billionaires ke banye gaye hai. Inke kai [[Fortune 500]] companies hai. List mein jo maujud hai duniya ke sabse dhani parivaar jaise [[Arnault family|Arnault]], [[Mars family|Mars]], [[Walton family|Walton]], [[Ortega family|Ortega]], [[Bezos family|Bezos]], [[Gates family|Gates]], [[Ellison family|Ellison]], [[Slim family|Slim]], [[Ambani family|Ambani]], [[Adani family|Adani]], [[Bettencourt family|Bettencourt]] aur [[Koch family|Koch]], Tata (50 members), dusre centibillionaires ke parivaar bhi dhani hai. Dhan Million se kai billion se upar ho sakta hai donations ke kaaran.
* [[Duniya ke dhani companies (Hectobillion)]]
* [[Duniya ke dhani companies (Trillion)]]
* [[List of Trillionaires]]'''Mota akchhar'''
== Dhan (2026 se, highest denomination) ==
# [[Elon Musk]] - Multiple ([[USA]], [[Canada]], [[South Africa]]): 1400 billion USD + (1.4T+) (pehle trillionaire, centibillionaire 970 - 995 Billion USD ke saath)
# [[Larry Ellison]] - Oracle (USA, [[Italy|Italian]]): 395 Billion USD (top 2)
# [[Larry Page]] - Google (USA): 339 Billion USD (dusre dhani 2026)
# [[Sergey Brin]] - Google (USA, [[Russia]]): 315 Billion USD (teesre dhani)
# [[Jeff Bezos]] - Amazon (USA, [[Denmark]], [[Cuba]]): 296 Billion USD
# [[Mark Zuckerberg]] - Meta (USA, [[Austria|Austrian]], [[Poland|Polish]], [[Germany|German]]): 277 - 280 Billion USD (top)
# [[Michael Dell]] - Dell (USA, Germany): 253 Billion USD (top)
# [[Bernard Arnault]] and family - LVMH ([[France]]): 244 Billion USD
# [[142BJensen Huang|Jensen Huang]] - Nvidia (USA, [[Taiwan]]): 204 Billion USD (top)
# [[Steve Ballmer]] - Microsoft (USA, [[Switzerland]]): 188 Billion USD
# [[Bill Gates]] - Microsoft (USA, [[England]], [[Scotland]], [[Ireland]], Germany): 179 Billion USD (550B~)
# [[Warren Buffett]] - Berkshire Hathaway (USA, England, [[Germany]]): 169 Billion USD (450B~)
# [[Jim Walton]] - Walmart (USA): 160 Billion USD
# [[S. Robson Walton]] and family - Walmart (USA): 155 - 159 Billion USD
# [[Alice Walton]] - Walmart (USA): 156 Billion USD
# [[Gautam Adani]] - Adani ([[India]]): 150 Billion USD
# [[Amancio Ortega]] - Multiple ([[Spain]]): 148 Billion USD
# [[Carlos Slim Helu]] and family - Multiple ([[Mexico]], [[Lebanon]]): 132 Billion USD
# [[Mukesh Ambani]] - Reliance (India, [[Yemen]]): 123 - 124 Billion USD
# [[Changpeng Zhao]] - Binance ([[Canada]], [[China]]): 114 Billion USD
# Thomas Peterffy - Interactive Brokers (USA, Hungary): 114 Billion USD+
# [[Michael Bloomberg]] - Bloomberg (USA, Russia, [[Lithuania]], [[Belarus]]): 110 Billion USD
# David Sun - Kingston Technology (Taiwan, USA): 103 Billion USD
# John Tu - Kingston Technology (Taiwan, USA): 103 Billion USD
# [[Francoise Bettencourt Meyers]] and family L'Oreal (France): 101 Billion USD
# Masayoshi Son - Softbank ([[Japan]]): 101 Billion USD
== INR denomination ==
Hazar, Lakh, Crore, Arab, Kharab, Nil, Padm, Shankh, Mahashankh, Vrind
== Notes ==
* 5 Trillion Se 8 Trillion USD Value.
* List ke variation banaye gaye the.
* Aponte, Wertheimer, Shanshan, Yass, Tu, Sun, Devasini, Merck, Hermes, Bohringer
== References ==
Forbes aur Bloombergs Richest
== Source ==
Dushyant Bharat Karani (Forbes Real Time Billionaires), Karani parivaar ke trillion references
[[vibhag:C]]
[[vibhag:H]]
* Alfa Group 880B USD +6B , Savitri Jindal, [[Chetan Fakirchand Karani|Chetan Karani]], Khan Karrani and Khan Dynasty
* LVMH (Peterffy, Yiming, Sun, Tu, Son, Yaas, Musk, Aponte), Kabir Mulchandani (Zhao, Mars), David Thomson
* UN V aur BJP (largest party peak), MUN ke Fiji ke speculated member the
* kai log ke dhan 100 Billon ke paas se kareeb se upar gya hai 2023 se.
== Related ==
Bloomberg Billionaires
[[Central Bureau of Investigation]]
[[Maghanmal Pancholia]]
Jalaludin Akbar
Nilesh H. Karani
End of Wars, End of Covid, Nobel Peace Prize, Disarmament
Raja Bharat aur Dushyant
Gandhi Jinnah
[[Raghuvinder Kataria]], Niranjan Hiranandani
Naye Dhani
Contributors aur investors
ke1e8mgmcf7yz90wjnagz3mf7w6ti7n
336991
336990
2026-08-05T10:43:36Z
~2026-35653-59
40378
/* Source */
336991
wikitext
text/x-wiki
[[file:Larry Ellison - American AI investment.png|thumb|duniya ke dusre dhani, aur sabse dhani centibillionaire Larry Ellison]]
[[file:Bill Gates - 2023 - P062021-967902 (cropped).jpg|thumb|Bill Gates Duniya ke pehle centibillionaire]]
[[file:Jeff Bezos (cropped).jpg|thumb|370x370px|Jeff Bezos Duniya ke dhani rahe hai]]
[[file:Bernard Arnault (2) - 2017 (cropped).jpg|thumb|Bernard Arnault Duniya ke Dhani rahe hai]]
[[file:USAFA Hosts Elon Musk (Image 1 of 17) (cropped).jpg|thumb|Elon Musk duniya ke sabse dhani hai ]]]List World Billionaires, Forbes Billionaires aur Bloomberg Billionaires ke banye gaye hai. Inke kai [[Fortune 500]] companies hai. List mein jo maujud hai duniya ke sabse dhani parivaar jaise [[Arnault family|Arnault]], [[Mars family|Mars]], [[Walton family|Walton]], [[Ortega family|Ortega]], [[Bezos family|Bezos]], [[Gates family|Gates]], [[Ellison family|Ellison]], [[Slim family|Slim]], [[Ambani family|Ambani]], [[Adani family|Adani]], [[Bettencourt family|Bettencourt]] aur [[Koch family|Koch]], Tata (50 members), dusre centibillionaires ke parivaar bhi dhani hai. Dhan Million se kai billion se upar ho sakta hai donations ke kaaran.
* [[Duniya ke dhani companies (Hectobillion)]]
* [[Duniya ke dhani companies (Trillion)]]
* [[List of Trillionaires]]'''Mota akchhar'''
== Dhan (2026 se, highest denomination) ==
# [[Elon Musk]] - Multiple ([[USA]], [[Canada]], [[South Africa]]): 1400 billion USD + (1.4T+) (pehle trillionaire, centibillionaire 970 - 995 Billion USD ke saath)
# [[Larry Ellison]] - Oracle (USA, [[Italy|Italian]]): 395 Billion USD (top 2)
# [[Larry Page]] - Google (USA): 339 Billion USD (dusre dhani 2026)
# [[Sergey Brin]] - Google (USA, [[Russia]]): 315 Billion USD (teesre dhani)
# [[Jeff Bezos]] - Amazon (USA, [[Denmark]], [[Cuba]]): 296 Billion USD
# [[Mark Zuckerberg]] - Meta (USA, [[Austria|Austrian]], [[Poland|Polish]], [[Germany|German]]): 277 - 280 Billion USD (top)
# [[Michael Dell]] - Dell (USA, Germany): 253 Billion USD (top)
# [[Bernard Arnault]] and family - LVMH ([[France]]): 244 Billion USD
# [[142BJensen Huang|Jensen Huang]] - Nvidia (USA, [[Taiwan]]): 204 Billion USD (top)
# [[Steve Ballmer]] - Microsoft (USA, [[Switzerland]]): 188 Billion USD
# [[Bill Gates]] - Microsoft (USA, [[England]], [[Scotland]], [[Ireland]], Germany): 179 Billion USD (550B~)
# [[Warren Buffett]] - Berkshire Hathaway (USA, England, [[Germany]]): 169 Billion USD (450B~)
# [[Jim Walton]] - Walmart (USA): 160 Billion USD
# [[S. Robson Walton]] and family - Walmart (USA): 155 - 159 Billion USD
# [[Alice Walton]] - Walmart (USA): 156 Billion USD
# [[Gautam Adani]] - Adani ([[India]]): 150 Billion USD
# [[Amancio Ortega]] - Multiple ([[Spain]]): 148 Billion USD
# [[Carlos Slim Helu]] and family - Multiple ([[Mexico]], [[Lebanon]]): 132 Billion USD
# [[Mukesh Ambani]] - Reliance (India, [[Yemen]]): 123 - 124 Billion USD
# [[Changpeng Zhao]] - Binance ([[Canada]], [[China]]): 114 Billion USD
# Thomas Peterffy - Interactive Brokers (USA, Hungary): 114 Billion USD+
# [[Michael Bloomberg]] - Bloomberg (USA, Russia, [[Lithuania]], [[Belarus]]): 110 Billion USD
# David Sun - Kingston Technology (Taiwan, USA): 103 Billion USD
# John Tu - Kingston Technology (Taiwan, USA): 103 Billion USD
# [[Francoise Bettencourt Meyers]] and family L'Oreal (France): 101 Billion USD
# Masayoshi Son - Softbank ([[Japan]]): 101 Billion USD
== INR denomination ==
Hazar, Lakh, Crore, Arab, Kharab, Nil, Padm, Shankh, Mahashankh, Vrind
== Notes ==
* 5 Trillion Se 8 Trillion USD Value.
* List ke variation banaye gaye the.
* Aponte, Wertheimer, Shanshan, Yass, Tu, Sun, Devasini, Merck, Hermes, Bohringer
== References ==
Forbes aur Bloombergs Richest
== Source ==
Dushyant Bharat Karani (Forbes Real Time Billionaires), Karani parivaar ke trillion references
[[vibhag:C]]
[[vibhag:H]]
* Alfa Group 880B USD +6B , Roger Wang 138B, Savitri Jindal, [[Chetan Fakirchand Karani|Chetan Karani]], Khan Karrani and Khan Dynasty
* LVMH (Peterffy, Yiming, Sun, Tu, Son, Yaas, Musk, Aponte), Kabir Mulchandani (Zhao, Mars), David Thomson
* UN V aur BJP (largest party peak), MUN ke Fiji ke speculated member the
* kai log ke dhan 100 Billon ke paas se kareeb se upar gya hai 2023 se.
== Related ==
Bloomberg Billionaires
[[Central Bureau of Investigation]]
[[Maghanmal Pancholia]]
Jalaludin Akbar
Nilesh H. Karani
End of Wars, End of Covid, Nobel Peace Prize, Disarmament
Raja Bharat aur Dushyant
Gandhi Jinnah
[[Raghuvinder Kataria]], Niranjan Hiranandani
Naye Dhani
Contributors aur investors
l0dmrknhqgllkr6znrcggq6hl0e02ne
sadasya ke baat:Icantthinkofausernames
3
69373
336984
2026-08-04T16:05:25Z
Deepfriedokra
26536
Deepfriedokra moved panna [[sadasya ke baat:Icantthinkofausernames]] se [[sadasya ke baat:JonathanFiddlesticks]]: Automatically moved page while renaming the user "[[Special:CentralAuth/Icantthinkofausernames|Icantthinkofausernames]]" to "[[Special:CentralAuth/JonathanFiddlesticks|JonathanFiddlesticks]]"
336984
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[sadasya ke baat:JonathanFiddlesticks]]
g7mijcmw4jn9umrox7hd96jq2aj8e5k
sadasya ke baat:Sxmet
3
69374
336987
2026-08-04T19:50:22Z
New user message
12502
Adding [[Template:Welcome|welcome message]] to new user's talk page
336987
wikitext
text/x-wiki
{{Template:Welcome|realName=|name=Sxmet}}
-- [[sadasya:New user message|New user message]] ([[sadasya ke baat:New user message|talk]]) 19:50, 4 August 2026 (UTC)
qup61ncrm8qo5p156pafffb6nbslrcx