Wikipedia
hifwiki
https://hif.wikipedia.org/wiki/Pahila_Panna
MediaWiki 1.47.0-wmf.17
first-letter
saadhan
khaas
baat
sadasya
sadasya ke baat
Wikipedia
Wikipedia baat
file
file ke baat
MediaWiki
MediaWiki ke baat
Template
Template ke baat
madat
madat ke baat
vibhag
voibhag ke baat
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Fiji
0
358
337771
333943
2026-08-26T20:48:05Z
DHIRAJDHONA
41126
Empty file remove
337771
wikitext
text/x-wiki
'''Fiji/Viti''' ([[Devanagri]]: फ़िजी), jiske '''''Fijī Gaṇarājya''''' ke naam se bhi jaana jaate hae, [[Pacific Ocean]] me ek taapu kr jhund hae. Fiji, [[Vanuatu]] ke purv, [[Tonga]] ke purv aur [[Tuvalu]] ke dakshin me hae. Fiji me puura milae ke 322 taapu hae, jisme se 106 me admii logan rahte hae. Dui sab se barraa taapu hae [[Viti Levu]] aur [[Vanua Levu]], jahaan pe Fiji ke 87% log rahe hae. Yahan dher log bhartiya mul ka rahele<gallery>
file:Cakobau, died February 1883, photograph by Francis H. Dufty.jpg|Ratu Cakobau
file:The Prime Minister, Shri Narendra Modi addressing the Parliament of Fiji, in Suva, Fiji on November 19, 2014 (1).jpg|alt=|Shri [[Narendra Modi]] Fiji mein
file:Crusoe's Resort, Coral Coast, Fiji - panoramio.jpg|alt=|Coral Coast
file:2019-01-28 Viti Levu's Coral coast, Fiji 2.jpg|alt=|Viti Levu Coast
file:Kia, Fiji - panoramio.jpg|alt=|Kia, Fiji (island)
file:Fish at Fiji (31604119013).jpg|alt=|Fish in Fiji
file:Bullshark Beqa Fiji 2007.jpg|alt=
file:Fiji Airways A350 at Dubai Air Show 2019.jpg|alt=|Fiji Airlines
file:Funafuti airport - Fiji Airways.jpg|alt=|Airport in Fiji
file:Arts Center, Pacific Harbour, Fiji - panoramio.jpg|alt=|Arts Center in Fiji
file:2019-01-28 Sigatoka market, Fiji 6.jpg|alt=|Sigatoka Market
file:Fiji (32415199845).jpg|alt=|A house in Fiji
file:Fiji (32294910881).jpg|alt=|Old Architecture of Fiji
file:The contemporary architecture of fiji.png|alt=|Contemporary Architecture of Fiji
</gallery>
== Ill bhi dekho ==
* [[Fiji ke district]]
* [[Fiji ke province]]
* [[Fiji ke vibhaag]]
* [[Fiji ke town]]
* [[Fiji ke nadii]]
* [[Fiji ke pahaarr]]
* [[Fiji ke island]]
* [[Fiji ke gaon]]
* [[Fiji ke garden]]
* [[Fiji ke airport]]
* [[Fiji ke National Anthem]]
*[[Fiji raajy ke pramukhon kee soochee]]
*[[phijee ke pradhaan mantree]]
*[[Fiji water (company)]]
*[[Oceania]]
*[[Samoa]]
==Ill bhi dekho==
''[[Jimmy Wales]], [[India]], [[United States of America]], [[Africa]], [[United Nations]], [[Amitabh Bachchan]], [[John F. Kennedy]]''
== References ==
<references />
Bharat Kai kuch Fact [https://quizbuddy234.blogspot.com/] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220424174804/https://quizbuddy234.blogspot.com/ |date=2022-04-24 }}
[[vibhag:F]]
[[vibhag:Fiji| ]]
[[vibhag:Melanesia]]
[[vibhag:English bhasa waala des]]
[[vibhag:Fiji Hindi bhasa waala des]]
[[vibhag:Kaiviti bhasa waala des]]
[[vibhag:Rotuman bhasa waala des]]
[[vibhag:Hindi bhasa waala des]]
[[vibhag:Urdu bhasa waala des]]
[[vibhag:Gujarati bhasa waala des]]
[[vibhag:Panjabi bhasa waala des]]
[[vibhag:Telugu bhasa waala des]]
[[vibhag:Tamil bhasa waala des]]
{{Jagha stub}}
3yq7iid0p4zz7v1aqbg7jf6e5vub4zy
20 March
0
1152
337778
275033
2026-08-27T11:33:47Z
Girmitya
41
/* Maut */
337778
wikitext
text/x-wiki
{{MarchCalendar}}
'''20 March''' saal ke 79th din (80th leap saal me) hae. Saal ke khalaas hoe me 286 din bachaa hae.
== Ghatna ==
* [[1956]] - [[Tunisia]] ke [[France]] se ajaadi mila.
* [[1976]] - [[Fiji]] ke Ba Indian Communal Constituency ke by-election me National Federation Party ke [[Surendra Prasad]] independent candidate, [[R. D. Patel]] ke harae ke House of Representatives ke member banaa.
== Janam ==
== Maut ==
* [[2011]] - '''[[Grace Deoki]] (OBE)''', Fiji ke samaj sewak, ke maut [[Brisbane]] me bhais rahaa.
[[File:Kenny Rogers.jpg|thumb|80px|Rogers]]
* [[2020]] - '''[[Kenny Rogers]]''' (janam [[21 August]] [[1938]]).
== References ==
{{TAARIK}}
[[vibhag:March|20 March]]
euqt5kevxl5i9r2q0djqouyykjcelto
Vienna
0
3159
337767
302195
2026-08-26T15:23:27Z
Oursana
12874
/* Chapa ke gallery */ -+IMG 0089 - Wien - Kunsthistorisches Museum.JPG
337767
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|native_name = Wien
|official_name = Vienna
|image_skyline = Stephansdom Vienna July 2008 (27)-Stephansdom Vienna July 2008 (31).jpg|200px
|image_flag = Flag of Wien.svg
|image_seal = Wien 3 Wappen.svg
|image_map = Austria wien.svg
|map_caption = Location of Vienna in Austria
|subdivision_type = Country
|subdivision_type = State
|subdivision_name = [[Austria]]
|subdivision_name1 = Wien, Capital City
|leader_title = Mayor aur governor
|leader_name = Michael Häupl (Social Democratic Party of Austria)
|area_magnitude =
|area_total_km2 = 414.90
|area_land_km2 = 395.51
|area_water_km2 = 19.39
|population_as_of = 1st quarter of 2009
|population_total = 1,867,960 <small>(2017)</small> [http://www.statistik.at/web_de/statistiken/bevoelkerung/bevoelkerungsstand_und_veraenderung/bevoelkerung_zu_jahres-_quartalsanfang/index.html]
|population_density_km2 = 4326
|population_metro = 2,600,000 (01.01.2017)
|timezone = Central European Time
|utc_offset = +1
|timezone_DST = Central European Summer Time
|utc_offset_DST = +2
|latd= 48|latm= 12|lats= 31.5|latNS= N
|longd= 16|longm= 22|longs= 21.3|longEW= E
|elevation_m = 190
|website = [http://www.wien.at/ www.wien.at]
|footnotes =
}}
'''Vienna''' (IPA-en|viˈɛ:na; in IPA-all viːn; see also other names) [[Republic of Austria]] ke capital aur Austria ke nau me se ek state hai. Vienna Austria ke khaas city hai aur iske population 1.8 million hai
<ref>[http://www.statistik.at/web_de/statistiken/bevoelkerung/bevoelkerungsstand_jahres-_und_quartalswerte/bevoelkerung_zu_jahres-_quartalsanfang/023582.html official]</ref> (2.6 million within the metropolitan area), Ii Austria ke aur sab city ke milaan me bahut barraa hai aur Austria ke cultural, economic aur political centre hai.
Vienna, Austria ke ekdam east me aur [[Czech Republic]], [[Slovakia]] aur [[Hungary]] ke border ke nangich hai. 2001 me ii city ke UNESCO, World Heritage Site banais aur [[2005]] me ek Economist Intelligence Unit, jon ki 127 world cities ke rank karis iske dunia ke sab se achchha rahe waala city batais.
== Naam ==
English naam ''Vienna'', official German naam ''Wien'', aur ii city ke naam aur dher bhasa me, [[Celtic languages|Celtic]] sabd "windu" se aais hae, jiske matlab bright nai to fair hae. Kuchh log ii soche hae ki ii naam ''Vedunia'' se aae hae, jiske matlab "forest stream," hae jon ki baad me Venia, Wienne aur Wien banaa. Others claim that the name comes from the Roman settlement ''[[Vindobona]]'', probably meaning "white base/bottom," which became Vindovina, Vídeň ([[Czech language|Czech]]) and Wien.<ref>{{cite web|url=http://www.wieninternational.at/en/node/3857 |title=Wien International website: History |publisher=Wieninternational.at |date=15 May 2008 |accessdate=13 June 2010}}</ref>
The name of the city in Hungarian (''Bécs''), [[Bosnian language|Bosnian]], Croatian and Serbian (''Beč'') and [[Ottoman Turkish language|Ottoman Turkish]] (''Beç'') appears to have a different, [[Slavic peoples|Slavonic]] origin, and originally referred to an Avar fort in the area.<ref>{{cite web|url=http://www.1911encyclopedia.org/Vienna |title=Encyclopedia Britannica 1911 edition |publisher=1911encyclopedia.org |date=19 November 2006 |accessdate=13 June 2010}}</ref> In Slovene, the city is called ''Dunaj'', which in other Slavic languages means the [[Danube River]], on which it is located.
=== Twin towns – Sister cities ===
== Chapa ke gallery ==
<div align="center">
<gallery>
Michaelerplatz Vienna romain ruins Sept 2007.jpg|Vienna me Roman ruins
Canaletto (I) 058.jpg|Vienna, 1758 me
Rathaus Vienna June 2006 165.jpg|City Council ke office
Wien - Stephansdom (1).JPG|St Stephens Cathedral
Wien - Staatsoper (1).JPG|State Opera
Burgtheater Vienna June 2006 397.jpg|Imperial Court Theatre
IMG 0089 - Wien - Kunsthistorisches Museum.JPG|Museum
Wien - Universität (2).JPG|University of Vienna
ABK, Vienna June 2006 592.jpg|Academy of Fine Ats
Neue_Favorita_Vienna_Sept._2006_005.jpg|Diplomatic Academy
4trams vienna.jpg|Trams
Wien Praterstern July 2008 (16).jpg|Railway station
</gallery>
</div>
== References ==
{{reflist}}
== Duusra websites ==
* [http://wien.at/english/ Official Website of the city of Vienna (English)]
* [http://wiki.worldflicks.org/vienna.html WorldFlicks in Vienna: Photos and interesting places on Google Maps] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080221042235/http://wiki.worldflicks.org/vienna.html |date=2008-02-21 }}
[[vibhag:Austria]]
lce4x03hguwgazr0e2er6w1y3zinx5y
1917 ke Russian Revolution
0
6347
337759
337758
2026-08-26T12:11:53Z
Hanga1966
35932
337759
wikitext
text/x-wiki
'''Russian Revolution of 1917''' dui revolution rahaa jisse Russia ke [[Tsar]]ist [[autocracy]] ke khalaas kar ke [[Soviet Union]] suruu karaa gais rahaa. Pahila revolution February 1917 me rahaa. Iske baad Czar ke raj ke jagha ek Provisional government banawa gais rahaa. Duusra revolution October me rahaa jiske baad [[Bolshevik]]s log Provisional government ke hatae ke communist Russia banain.
==Background==
[[File:U Narvskikh vorot.jpg|thumb|Soldiers Narva Gate ke block kare hae, Bloody Sunday ke roj]]
[[Revolution of 1905|Russian Revolution of 1905]] khaas kaaran rahaa Revolutions of 1917 ke. 1905 ke Bloody Sunday ke kaaran des bhar me log protest kare rahin aur sipahi log mutiny kare rahin. Ii garrbarri ke kaaran majuur log iske ek majuur ke council, [[St. Petersburg Soviet]] ke banae rahin.{{Sfn|Wood|2004|page=18}} Jab 1905 Revolution ke aakhri me kuchal dewa gais rahaa, aur St. Petersburg Soviet ke neta log ke arrest kar lewa gais rahaa, jon baad ke [[Petrograd Soviet]] aur duusra revolutionary movements 1917 talak, ke groundwork lay karis rahaa. this laid the groundwork for the later 1905 Revolution ke kaaran [[Duma]] (parliament) bhi banaa rahaa jon baad me Provisional Government following February 1917 ke banais rahaa.<ref name=":0">{{Cite book |last1=Perfect |title=Reinventing Russia |last2=Ryan |last3=Sweeny |date=2016 |publisher=History Teachers Association of Victoria |isbn=978-1-8755-8505-2 |location=Collingwood}}</ref>
Russia ke kharaab performance 1914–1915 me, ke kaaran dher complaints [[Nicholas II of Russia|Tsar Nicholas II]] aur the [[House of Romanov|Romanov family]], ke uppar directed rahaa. Khaali kuchh din ke [[Russian nationalism|patriotic nationalism]] khalaas hoe gais larrai me haar aur [[Eastern Front (World War I)|Eastern Front of World War I]] me kharaab conditions ke kaaran. Tsar prastithi ke aur kharaab kar diis jab uu [[Imperial Russian Army]] ke 1915 me direct control le liis, ek kaam jiske khaatir uske koi hunnar nai rahaa. Ab uske log personally dos dewat rahin Russia ke continuing defeats aur losses ke khaatir. Iske alaawa, [[Alexandra Feodorovna (Alix of Hesse)|Tsarina Alexandra]], jon raaj karat rahii jab Tsar front pe rahaa, [[Germany]] me paida bhae rahii, jiske kaaran log uspe sak karat rahin, jon aur kharaab hoe gais jab rumors failaa ki uske controversial mystic [[Grigori Rasputin]] se kuchh sambandh rahaa. Rasputin ke influence ke kaaran kharaab ministerial appointments karaa gais rahaa aur corruption jaada bhais rahaa, jiske kaaran Russia ke bhittar ke prastithi aur kharaab hoe gais rahaa.<ref name=":0"/>
Jab [[Ottoman Empire]], [[Central Powers]] ke bagal se, October 1914 me larrai me bhaag le lagaa, tab Russia Russia ke khaas trade route [[Mediterranean Sea]] talakband hoe gais rahaa, jiske kaaran economic crisis aur munitions shortages aur kharaab hoe gais rahaa. Yahii time, Germany dher munitions banaawat rahaa aur duuno two major battlefronts pe larrai karat rahaa.{{Sfn|Wood|2004|page=24}}
{{multiple image
| align = right
| total_width = 300
| image1 = Lenin in 1920 (cropped).jpg
| caption1 = [[Vladimir Lenin]], jon [[Soviet Union]] ke suruu karis rahaa aur [[Bolshevik party]] ke neta.
| image2 = Bundesarchiv Bild 183-R15068, Leo Dawidowitsch Trotzki.jpg
| caption2 = [[Leon Trotsky]], [[Red Army]] ke suruu kare waala aur [[October Revolution]] ke ek khaas jan.
}}
Larrai ke time ke kharaa prastithi ke kaaran morale Russian army aur general population me bahut niche gir gais rahaa. Ii cities me jaada dekhaawat rahaa, kaaheki khaana ke kami rahaa, disruption of agriculture ke kaaran. Khaana ke kami Russia me ek khaas problem hoe gais rahaa, lekin iske kaaran kharaab fasal nai rahaa, jon larrai ke time bahut badla nai rahaa Iske khaas kaaran sarkar rahaa, ijon larrai ke bhare ke khaatir dher paisa chaapis rahaa, aur 1917 talak, inflation ke kaaran chij ke daam chaar guna barr gais rahaa, 1914 ke mukaable me. Kisan ke bhi kharchaa jaada hoe gais rahaa, lekin aamdani me koi badlao nai rahaa. Iske kaaran uu log grain ke bacjae ke rakkhe lagin aur [[Subsistence agriculture|subsistence farming]] pe laut gain. Ii rakam se city me sab time khaana ke kami rahaa. Yahii time, chij ke daam barrhe ke kaaran, majuur jin factory me kaam karat rahin aur jaada talab ke maang kare lage rahin aur January aur February 1916 me, revolutionary [[propaganda]], jon kuchh had talak Germany se fund karaa gais raha, ke kaaran dher strikes bhais rahaa. Iske kaaran sarkar ke burrai aur hoe lagaa, jisme increased participation of majuur revolutionary parties me bhi rahaa.
Liberal parties ke jaada platform mila aapan complaints ke batae ke, kaaheki suruu me larrai ke popularity ke kaaaran Tsarist sarkar variety of political organizations ke allow karis rahaa. July 1915 me, ek Central War Industries Committee ke banaawa gais rahaa chairmanship of prominent [[Union of October 17|Octobrist]], [[Alexander Guchkov]] (1862–1936) ke niche, jisme 10 majuur ke representatives rahaa. Petrograd Mensheviks agree karin join hoe ke despite the objections of their leaders abroad. Ii sab activity gave renewed encouragement to political ambitions, aur September 1915 me, ek combination of Octobrists aur [[Constitutional Democratic Party|Kadets]] Duma me, ek responsible government ke banae ke maang karin, jiske Tsar reject kar diiis.{{Sfn|Wood|2004|page=25}}
==References==
{{reflist}}
[[Category:R]]
[[Category:Itihaas]]
[[Category:Russia]]
[[Vibhag:1917]]
sdy28vka92qbgxg3ckhoo1l6uk6u3zv
337775
337759
2026-08-27T10:19:46Z
Hanga1966
35932
337775
wikitext
text/x-wiki
'''Russian Revolution of 1917''' dui revolution rahaa jisse Russia ke [[Tsar]]ist [[autocracy]] ke khalaas kar ke [[Soviet Union]] suruu karaa gais rahaa. Pahila revolution February 1917 me rahaa. Iske baad Czar ke raj ke jagha ek Provisional government banawa gais rahaa. Duusra revolution October me rahaa jiske baad [[Bolshevik]]s log Provisional government ke hatae ke communist Russia banain.
==Background==
[[File:U Narvskikh vorot.jpg|thumb|Soldiers Narva Gate ke block kare hae, Bloody Sunday ke roj]]
[[Revolution of 1905|Russian Revolution of 1905]] khaas kaaran rahaa Revolutions of 1917 ke. 1905 ke Bloody Sunday ke kaaran des bhar me log protest kare rahin aur sipahi log mutiny kare rahin. Ii garrbarri ke kaaran majuur log iske ek majuur ke council, [[St. Petersburg Soviet]] ke banae rahin.{{Sfn|Wood|2004|page=18}} Jab 1905 Revolution ke aakhri me kuchal dewa gais rahaa, aur St. Petersburg Soviet ke neta log ke arrest kar lewa gais rahaa, jon baad ke [[Petrograd Soviet]] aur duusra revolutionary movements 1917 talak, ke groundwork lay karis rahaa. this laid the groundwork for the later 1905 Revolution ke kaaran [[Duma]] (parliament) bhi banaa rahaa jon baad me Provisional Government following February 1917 ke banais rahaa.<ref name=":0">{{Cite book |last1=Perfect |title=Reinventing Russia |last2=Ryan |last3=Sweeny |date=2016 |publisher=History Teachers Association of Victoria |isbn=978-1-8755-8505-2 |location=Collingwood}}</ref>
Russia ke kharaab performance 1914–1915 me, ke kaaran dher complaints [[Nicholas II of Russia|Tsar Nicholas II]] aur the [[House of Romanov|Romanov family]], ke uppar directed rahaa. Khaali kuchh din ke [[Russian nationalism|patriotic nationalism]] khalaas hoe gais larrai me haar aur [[Eastern Front (World War I)|Eastern Front of World War I]] me kharaab conditions ke kaaran. Tsar prastithi ke aur kharaab kar diis jab uu [[Imperial Russian Army]] ke 1915 me direct control le liis, ek kaam jiske khaatir uske koi hunnar nai rahaa. Ab uske log personally dos dewat rahin Russia ke continuing defeats aur losses ke khaatir. Iske alaawa, [[Alexandra Feodorovna (Alix of Hesse)|Tsarina Alexandra]], jon raaj karat rahii jab Tsar front pe rahaa, [[Germany]] me paida bhae rahii, jiske kaaran log uspe sak karat rahin, jon aur kharaab hoe gais jab rumors failaa ki uske controversial mystic [[Grigori Rasputin]] se kuchh sambandh rahaa. Rasputin ke influence ke kaaran kharaab ministerial appointments karaa gais rahaa aur corruption jaada bhais rahaa, jiske kaaran Russia ke bhittar ke prastithi aur kharaab hoe gais rahaa.<ref name=":0"/>
Jab [[Ottoman Empire]], [[Central Powers]] ke bagal se, October 1914 me larrai me bhaag le lagaa, tab Russia Russia ke khaas trade route [[Mediterranean Sea]] talakband hoe gais rahaa, jiske kaaran economic crisis aur munitions shortages aur kharaab hoe gais rahaa. Yahii time, Germany dher munitions banaawat rahaa aur duuno two major battlefronts pe larrai karat rahaa.{{Sfn|Wood|2004|page=24}}
{{multiple image
| align = right
| total_width = 300
| image1 = Lenin in 1920 (cropped).jpg
| caption1 = [[Vladimir Lenin]], jon [[Soviet Union]] ke suruu karis rahaa aur [[Bolshevik party]] ke neta.
| image2 = Bundesarchiv Bild 183-R15068, Leo Dawidowitsch Trotzki.jpg
| caption2 = [[Leon Trotsky]], [[Red Army]] ke suruu kare waala aur [[October Revolution]] ke ek khaas jan.
}}
Larrai ke time ke kharaa prastithi ke kaaran morale Russian army aur general population me bahut niche gir gais rahaa. Ii cities me jaada dekhaawat rahaa, kaaheki khaana ke kami rahaa, disruption of agriculture ke kaaran. Khaana ke kami Russia me ek khaas problem hoe gais rahaa, lekin iske kaaran kharaab fasal nai rahaa, jon larrai ke time bahut badla nai rahaa Iske khaas kaaran sarkar rahaa, ijon larrai ke bhare ke khaatir dher paisa chaapis rahaa, aur 1917 talak, inflation ke kaaran chij ke daam chaar guna barr gais rahaa, 1914 ke mukaable me. Kisan ke bhi kharchaa jaada hoe gais rahaa, lekin aamdani me koi badlao nai rahaa. Iske kaaran uu log grain ke bacjae ke rakkhe lagin aur [[Subsistence agriculture|subsistence farming]] pe laut gain. Ii rakam se city me sab time khaana ke kami rahaa. Yahii time, chij ke daam barrhe ke kaaran, majuur jin factory me kaam karat rahin aur jaada talab ke maang kare lage rahin aur January aur February 1916 me, revolutionary [[propaganda]], jon kuchh had talak Germany se fund karaa gais raha, ke kaaran dher strikes bhais rahaa. Iske kaaran sarkar ke burrai aur hoe lagaa, jisme increased participation of majuur revolutionary parties me bhi rahaa.
Liberal parties ke jaada platform mila aapan complaints ke batae ke, kaaheki suruu me larrai ke popularity ke kaaaran Tsarist sarkar variety of political organizations ke allow karis rahaa. July 1915 me, ek Central War Industries Committee ke banaawa gais rahaa chairmanship of prominent [[Union of October 17|Octobrist]], [[Alexander Guchkov]] (1862–1936) ke niche, jisme 10 majuur ke representatives rahaa. Petrograd Mensheviks agree karin join hoe ke despite the objections of their leaders abroad. Ii sab activity gave renewed encouragement to political ambitions, aur September 1915 me, ek combination of Octobrists aur [[Constitutional Democratic Party|Kadets]] Duma me, ek responsible government ke banae ke maang karin, jiske Tsar reject kar diiis.{{Sfn|Wood|2004|page=25}}
Ii sab kaaran se sarkar me biswas khalaas hoe gais rahaa, raaj kare waala class me bhi, aur ii larrai bhar aur kharaab hote rahaa. 1916 ke suruu me, [[Guchkov]] discuss karis rahaa senior army officers aur members of the Central War Industries Committee se, ki ek coup karaa jaae aur Tzar ke pad se nikle ke majboor karaa jaae. December me, nobles ke ek chhotaa gut [[Grigori Rasputin#Death|assassinated Rasputin]], aur January 1917 me Tsar ke cousin, [[Grand Duke Nikolai Nikolaevich of Russia (1856–1929)|Grand Duke Nicholas]], ke indirectly [[Georgy Lvov|Prince Lvov]] puchis ki ka uu rajgaddi aapan nephew, Tsar Nicholas II, se le ke taiyaar hae. Ii sab ghatna apne se February Revolution ke kaaran nai rahaa, lekin ii sanjhae hae ki monarchy survived only a few days after khaali kuchh din talak survive karis jab revolution suruu hoe gais rahaa. {{Sfn|Wood|2004|page=25}}
Yahii time Socialist Revolutionary leaders jon exile me rahin, jisme se dher [[Switzerland]] me rahat rahin, bath ke dekhat rahin the collapse of international socialist solidarity. [[French Section of the Workers' International|French]] aur [[Social Democratic Party of Germany|German Social Democrats]] aapan sarkar ke larrai ke effort ke support kare rahin. [[Georgi Plekhanov]], [[Paris]] me ek violently [[Anti-German sentiment|anti-German]] stand adopt karis rahaa, jab [[Alexander Parvus]] ke samarthan karis rahaa , kaaheki uu sochat rahaa ki sab se achchhaa marg hae jisse Russia me revolution ke endure karaa jaae sake. TMensheviks largely maintained ki Russia ke apne ke Germany se defend kare ke right rahaa, jab [[Julius Martov]] (ek prominent Menshevik), jon aapan groip ke left me rahaa, demand karis ki larrai ke khatam karaa jaae aur ek samjhautaa on the basis of national self-determination, bina annexations aur indemnities ke.{{Sfn|Wood|2004|page=25}}
==References==
{{reflist}}
[[Category:R]]
[[Category:Itihaas]]
[[Category:Russia]]
[[Vibhag:1917]]
ilqzg719gi2it1r2a6ynneql09vemsc
337776
337775
2026-08-27T10:51:01Z
Hanga1966
35932
337776
wikitext
text/x-wiki
'''Russian Revolution of 1917''' dui revolution rahaa jisse Russia ke [[Tsar]]ist [[autocracy]] ke khalaas kar ke [[Soviet Union]] suruu karaa gais rahaa. Pahila revolution February 1917 me rahaa. Iske baad Czar ke raj ke jagha ek Provisional government banawa gais rahaa. Duusra revolution October me rahaa jiske baad [[Bolshevik]]s log Provisional government ke hatae ke communist Russia banain.
==Background==
[[File:U Narvskikh vorot.jpg|thumb|Soldiers Narva Gate ke block kare hae, Bloody Sunday ke roj]]
[[Revolution of 1905|Russian Revolution of 1905]] khaas kaaran rahaa Revolutions of 1917 ke. 1905 ke Bloody Sunday ke kaaran des bhar me log protest kare rahin aur sipahi log mutiny kare rahin. Ii garrbarri ke kaaran majuur log iske ek majuur ke council, [[St. Petersburg Soviet]] ke banae rahin.{{Sfn|Wood|2004|page=18}} Jab 1905 Revolution ke aakhri me kuchal dewa gais rahaa, aur St. Petersburg Soviet ke neta log ke arrest kar lewa gais rahaa, jon baad ke [[Petrograd Soviet]] aur duusra revolutionary movements 1917 talak, ke groundwork lay karis rahaa. this laid the groundwork for the later 1905 Revolution ke kaaran [[Duma]] (parliament) bhi banaa rahaa jon baad me Provisional Government following February 1917 ke banais rahaa.<ref name=":0">{{Cite book |last1=Perfect |title=Reinventing Russia |last2=Ryan |last3=Sweeny |date=2016 |publisher=History Teachers Association of Victoria |isbn=978-1-8755-8505-2 |location=Collingwood}}</ref>
Russia ke kharaab performance 1914–1915 me, ke kaaran dher complaints [[Nicholas II of Russia|Tsar Nicholas II]] aur the [[House of Romanov|Romanov family]], ke uppar directed rahaa. Khaali kuchh din ke [[Russian nationalism|patriotic nationalism]] khalaas hoe gais larrai me haar aur [[Eastern Front (World War I)|Eastern Front of World War I]] me kharaab conditions ke kaaran. Tsar prastithi ke aur kharaab kar diis jab uu [[Imperial Russian Army]] ke 1915 me direct control le liis, ek kaam jiske khaatir uske koi hunnar nai rahaa. Ab uske log personally dos dewat rahin Russia ke continuing defeats aur losses ke khaatir. Iske alaawa, [[Alexandra Feodorovna (Alix of Hesse)|Tsarina Alexandra]], jon raaj karat rahii jab Tsar front pe rahaa, [[Germany]] me paida bhae rahii, jiske kaaran log uspe sak karat rahin, jon aur kharaab hoe gais jab rumors failaa ki uske controversial mystic [[Grigori Rasputin]] se kuchh sambandh rahaa. Rasputin ke influence ke kaaran kharaab ministerial appointments karaa gais rahaa aur corruption jaada bhais rahaa, jiske kaaran Russia ke bhittar ke prastithi aur kharaab hoe gais rahaa.<ref name=":0"/>
Jab [[Ottoman Empire]], [[Central Powers]] ke bagal se, October 1914 me larrai me bhaag le lagaa, tab Russia Russia ke khaas trade route [[Mediterranean Sea]] talakband hoe gais rahaa, jiske kaaran economic crisis aur munitions shortages aur kharaab hoe gais rahaa. Yahii time, Germany dher munitions banaawat rahaa aur duuno two major battlefronts pe larrai karat rahaa.{{Sfn|Wood|2004|page=24}}
{{multiple image
| align = right
| total_width = 300
| image1 = Lenin in 1920 (cropped).jpg
| caption1 = [[Vladimir Lenin]], jon [[Soviet Union]] ke suruu karis rahaa aur [[Bolshevik party]] ke neta.
| image2 = Bundesarchiv Bild 183-R15068, Leo Dawidowitsch Trotzki.jpg
| caption2 = [[Leon Trotsky]], [[Red Army]] ke suruu kare waala aur [[October Revolution]] ke ek khaas jan.
}}
Larrai ke time ke kharaa prastithi ke kaaran morale Russian army aur general population me bahut niche gir gais rahaa. Ii cities me jaada dekhaawat rahaa, kaaheki khaana ke kami rahaa, disruption of agriculture ke kaaran. Khaana ke kami Russia me ek khaas problem hoe gais rahaa, lekin iske kaaran kharaab fasal nai rahaa, jon larrai ke time bahut badla nai rahaa Iske khaas kaaran sarkar rahaa, ijon larrai ke bhare ke khaatir dher paisa chaapis rahaa, aur 1917 talak, inflation ke kaaran chij ke daam chaar guna barr gais rahaa, 1914 ke mukaable me. Kisan ke bhi kharchaa jaada hoe gais rahaa, lekin aamdani me koi badlao nai rahaa. Iske kaaran uu log grain ke bacjae ke rakkhe lagin aur [[Subsistence agriculture|subsistence farming]] pe laut gain. Ii rakam se city me sab time khaana ke kami rahaa. Yahii time, chij ke daam barrhe ke kaaran, majuur jin factory me kaam karat rahin aur jaada talab ke maang kare lage rahin aur January aur February 1916 me, revolutionary [[propaganda]], jon kuchh had talak Germany se fund karaa gais raha, ke kaaran dher strikes bhais rahaa. Iske kaaran sarkar ke burrai aur hoe lagaa, jisme increased participation of majuur revolutionary parties me bhi rahaa.
Liberal parties ke jaada platform mila aapan complaints ke batae ke, kaaheki suruu me larrai ke popularity ke kaaaran Tsarist sarkar variety of political organizations ke allow karis rahaa. July 1915 me, ek Central War Industries Committee ke banaawa gais rahaa chairmanship of prominent [[Union of October 17|Octobrist]], [[Alexander Guchkov]] (1862–1936) ke niche, jisme 10 majuur ke representatives rahaa. Petrograd Mensheviks agree karin join hoe ke despite the objections of their leaders abroad. Ii sab activity gave renewed encouragement to political ambitions, aur September 1915 me, ek combination of Octobrists aur [[Constitutional Democratic Party|Kadets]] Duma me, ek responsible government ke banae ke maang karin, jiske Tsar reject kar diiis.{{Sfn|Wood|2004|page=25}}
Ii sab kaaran se sarkar me biswas khalaas hoe gais rahaa, raaj kare waala class me bhi, aur ii larrai bhar aur kharaab hote rahaa. 1916 ke suruu me, [[Guchkov]] discuss karis rahaa senior army officers aur members of the Central War Industries Committee se, ki ek coup karaa jaae aur Tzar ke pad se nikle ke majboor karaa jaae. December me, nobles ke ek chhotaa gut [[Grigori Rasputin#Death|assassinated Rasputin]], aur January 1917 me Tsar ke cousin, [[Grand Duke Nikolai Nikolaevich of Russia (1856–1929)|Grand Duke Nicholas]], ke indirectly [[Georgy Lvov|Prince Lvov]] puchis ki ka uu rajgaddi aapan nephew, Tsar Nicholas II, se le ke taiyaar hae. Ii sab ghatna apne se February Revolution ke kaaran nai rahaa, lekin ii sanjhae hae ki monarchy survived only a few days after khaali kuchh din talak survive karis jab revolution suruu hoe gais rahaa. {{Sfn|Wood|2004|page=25}}
Yahii time Socialist Revolutionary leaders jon exile me rahin, jisme se dher [[Switzerland]] me rahat rahin, bath ke dekhat rahin the collapse of international socialist solidarity. [[French Section of the Workers' International|French]] aur [[Social Democratic Party of Germany|German Social Democrats]] aapan sarkar ke larrai ke effort ke support kare rahin. [[Georgi Plekhanov]], [[Paris]] me ek violently [[Anti-German sentiment|anti-German]] stand adopt karis rahaa, jab [[Alexander Parvus]] ke samarthan karis rahaa , kaaheki uu sochat rahaa ki sab se achchhaa marg hae jisse Russia me revolution ke endure karaa jaae sake. TMensheviks largely maintained ki Russia ke apne ke Germany se defend kare ke right rahaa, jab [[Julius Martov]] (ek prominent Menshevik), jon aapan groip ke left me rahaa, demand karis ki larrai ke khatam karaa jaae aur ek samjhautaa on the basis of national self-determination, bina annexations aur indemnities ke.{{Sfn|Wood|2004|page=25}}
Martov rahaa jiske bichaar jaada rahaa ek manifesto me jiske [[Leon Trotsky]] (at the time a Menshevik) likhis rahaa, ek conference me, [[Zimmerwald]] me, jiske 35 Socialist leaders, September 1915 me attend kare rahin. Jaise sab sochat rahin, Vladimir Lenin jiske [[Grigory Zinoviev|Zinoviev]] aur [[Karl Radek|Radek]] support kare rahin, strongly contested them. Ii log ke attitudes ke [[Zimmerwald Conference|Zimmerwald Left]] ke naam se jaana jaawat rahaa. Lenin, duuno defence of Russia aur cry for peace, ke reject aris rahaa. 1914 ke autumn se, uu insist karis rahaa ki "from the standpoint of the working class and of the labouring masses the lesser evil would be the defeat of the Tsarist Monarchy"; larrai ke ek civil war of the proletarian soldiers against their own governments me badal de ke chaahi, aur agar ek proletarian jiit bhais Russia me, tab ii uulog ke duty hae ki ek revolutionary war for the liberation of the masses Europe bhar me wage karaa jaae.{{Sfn|Wood|2004|page=26}}
===Economic aur samajik badlao===
[[File:Броневик и юнкера на Дворцовой площади 1917.jpg|thumb|[[Russian Provisional Government|Provisional Government]] ke volunteer sipaahi Petrograd ke [[Palace Square]] ke secure kare hae, [[Austin Armoured Car]] se, 1917 ke summer me.]]
Ek sahaj theory of [[property]], jisme dher kisan log biswas kare hae, rahaa ki jammin ke uulog ke khaatir rahe ke chaahi jon uspe kaam kare hae. Yahii time, kisan ke jindagi aur sanskriti badalte rahaa. Badlao ke kaaran rahaa jaada gaon ke kisan ke to and from industrial aur urban jagha jaae ke, lekin city sanskriti ke gaon me faile se, material goods, the press, aur word of mouth se.<ref group="nb">For recent research on peasants, see {{Cite book |author-link= Christine Worobec |first= Christine |last= Worobec |title=Peasant Russia: Family and Community in the Post Emancipation Period |publisher=Princeton University Press |date=1955}}; {{Cite book |editor-last=Frank |editor-first=Stephen P. |editor-last2=Steinberg |editor-first2=Mark D. |title=Cultures in Flux |publisher=Princeton University Press |date=1994}}; {{Cite book |author-link= Barbara Engel (historian) |first= Barbara Alpern |last= Engel |title=Between the Fields and the City: Women, Work, and Family in Russia, 1861–1914 |publisher=Cambridge |date=1994}}; {{Cite book |first=Jeffrey |last=Burds |title=Peasant Dreams and Market Politics |publisher=Pittsburgh |date=1998}}; {{Cite book |first=Stephen |last=Frank |title=Crime, Cultural Conflict and Justice in Rural Russia, 1856–1914 |publisher=University of California at Berkeley Press |date=1999}}.</ref>
==References==
{{reflist}}
[[Category:R]]
[[Category:Itihaas]]
[[Category:Russia]]
[[Vibhag:1917]]
mlqn4caxvjwq3p02dkt53jixps9i280
2011
0
7497
337777
332765
2026-08-27T11:32:54Z
Girmitya
41
/* Maut */
337777
wikitext
text/x-wiki
{{Year nav range|{{PAGENAME}}}}
'''{{PAGENAME}}''' (MMXI) ek sadhaaran saal rahaa, jon [[:wikt:sanichar|sanichar]] ke din suruu bhais rahaa. Ii [[3rd millennium]] aur [[21st century]] 11th saal rahaa, aur [[2010s]] dassak ke 2nd saal rahaa. Ii saal Vikram Samvat (Hindu) ke 2067-2068, Shaka Samvat (Hindu) ke 1932-1933, Kali Yuga ke 5111-5112, Buddhist calendar ke 2555, Islamic calendar ke 1433-1434, aur Nanakshashi calendar ke 543 saal rahaa.
== '''Ghatna''' ==
* [[1 January]] - [[Fiji]] me Value Added Tax (VAT) ke 12.5 per cent wse barrhae ke 15 per cent kar dewa gais.
* [[27 March]] - [[Rewa Soccer Association|Rewa]], [[Navua Soccer Association|Navua]], [[Ba Football Association|Ba]] aur [[Lautoka Football Association|Lautoka]] ke harae ke [[Champion versus Champion (Fiji) 2010|Champion versus Champion Trophy]] ke jiit liis.
* [[24 April]] - [[Nausori]] ke [[Ratu Cakobau Park]] me '''[[Gujarati Inter-District Championship (Fiji) 2011|2011 ke Gujarati Inter-District]]''' ke final me Suva, Nadi ke 1-0 se harais.<ref>[http://www.fijilive.com/sports/football/news/2011/04/25/20803.Fijilive Suva dominates Gujarati Awards night ]</ref>
* [[24 April]] - [[Ba]] ke [[Govind Park]] me '''[[Sikh Inter-District Championship (Fiji) 2011|2011 ke Sikh Inter-District]]''' ke final me Ba, Suva ke 3-0 se harais.<ref>[http://www.fijilive.com/sports/football/news/2011/04/24/20785.Fijilive Ba successfully retains Sikh IDC title]</ref>
* [[25 April]] - [[Suva]] ke [[National Stadium (Fiji)|TFL National Stadium]] me '''[[Sanatan Inter-District Championship (Fiji) 2011|2011 ke Sanatan Inter-District]]''' ke final me Navua, Rewa ke 2 - 0 se harais.<ref>[http://ns.fijilive.com/sports/news/2011/04/25/20813.Fijilive Navua beats Rewa, wins Sanatan IDC]{{Dead link|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
* [[25 April]] - [[Nadi]] ke [[Prince Charles Park (Fiji)|Prince Charles Park]] me '''[[Sangam Inter-District Championship (Fiji) 2011|2011 ke Sangam Inter-District]]''' ke final me Ba, Suva ke 2 - 1 se harais.<ref>[http://www.fijilive.com/sports/football/news/2011/04/25/20815.Fijilive Ba clinches 2011 Sangam IDC title]</ref>
* [[25 April]] - [[Lautoka]] ke [[Churchill Park (Fiji)|Churchill Park]] me '''[[Muslim Inter-District Championship (Fiji) 2011|2011 ke Muslim Inter-District]]''' ke final me Ba, Bemana ke, penalty kick ke baad, 4-3 se harais.<ref>[http://www.fijilive.com/sports/football/news/2011/04/25/20812.Fijilive Ba wins 66th Muslim IDC]</ref>
* [[13 June]] - '''[[Fiji Football Association Cup Tournament 2011|21st Fiji Football Association Cup Tournament]]''' ke final me, [[Lautoka (city), Fiji|Lautoka]] ke [[Prince Charles Park (Fiji)|Prince Charles Park]] me, [[Rewa Soccer Association|Rewa]], [[Labasa Soccer Association|Labasa]] ke 1-0 se harae ke ii tournament ke pahila dafe jiitis.
[[File:Flag_of_South_Sudan.svg|right|100px|thumb|South Sudan ke jhanda]]
* [[9 July]] - [[South Sudan]], [[Sudan]] se ajaad hoe ke ekrepublic ban gais.
* [[14 August]] - ''' [[Battle of the Giants (Fiji) 2011|33rd Battle of the Giants]]''' ke final me [[Nausori]] ke [[Ratu Cakobau Park]] me [[Rewa Soccer Association|Rewa]], [[Suva Soccer Association|Suva]] ke, penalty kick ke baad, 4-3 se harais.
== '''Janam''' ==
== '''Maut''' ==
[[File:Navin_Nischol.jpg|right|80px|thumb|Nischol]]
* [[19 March]] - [[India]]n film actor, '''[[Navin Nischol]]''' ke maut [[Mumbai]] me bhais rahaa.
* [[20 March]] - '''[[Grace Deoki]] (OBE)''', Fiji ke samaj sewak, ke maut [[Brisbane]] me bhais rahaa.
[[file:Taylor,_Elizabeth_posed.jpg|right|80px|thumb|Taylor]]
* [[23 March]] - '''[[Elizabeth Taylor]]''', [[Great Britain]] aur [[America]]n actress ke maut [[Los Angeles]] me bhais rahaa.
* [[5 July]] - [[Tulsi Ram Khelawan]], jon ki ek teacher, town councillor, FLP parliamentarian aur senator rahaa.
* [[29 July]] - [[Irene Jai Narayan]], jon ki ek teacher aur 1966 se 1987 talak parliamentarian rahii.
== '''Chhutti aur teohaar''' ==
[[File:Srisita ram laxman hanuman manor.JPG|right|160px|thumb|Ram, Lakshman aur Sita]]
* [[3 January]] - Fiji me '''Nawaa Saal''' ke chhutti rahaa<ref name="holidays"/>
* [[14 February]] - Fiji me '''Prophet Mohammed ke birthday''' khatir chhutti rahaa.<ref name="holidays">[http://www.fiji.gov.fj/index.php?option=com_content&view=article&id=125&Itemid=191 Fiji Government online portal]</ref>
* [[22 April]] - Fiji me '''Good Friday''' ke chhutti rahaa <ref name="holidays"/>
* [[25 April]] - Fiji me '''Easter Monday''' ke chhutti rahaa <ref name="holidays"/>
* [[13 June]] - Fiji me '''Queen's Birthday''' ke chhutti rahaa.<ref name="holidays"/>
* [[10 October]] - Fiji me '''Fiji Day''' ke chhutti rahaa.<ref name="holidays"/>
* [[26 October]] - Fiji me '''Diwali''' ke chhutti rahaa.<ref name="holidays"/>
* [[25 December]] - Fiji me '''Barraa Din''' ke chhutti rahaa.<ref name="holidays"/>
* [[26 December]] - Fiji me '''Boxing Day''' ke chhutti rahaa.<ref name="holidays"/>
== References ==
<references/>
{{YEARS}}
[[vibhag:2011| ]]
gxjg1e1wu5bs7wo7yzi23psyh8je512
Palasa
0
29711
337760
230051
2026-08-26T14:23:06Z
Jeevan naidu
40917
337760
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
| name = Palasa
| native_name =
| native_name_lang =
| other_name =
| nickname =
| settlement_type =
| image_skyline =
| image_alt =
| image_caption =
| subdivision_type = Country
| subdivision_name = {{flag|India}}
| subdivision_type1 = [[States and territories of India|State]]
| subdivision_name1 = [[Andhra Pradesh]]
| subdivision_type2 = [[List of districts of India|District]]
| subdivision_name2 =
| established_title =
| established_date =
| founder =
| named_for =
| government_type =
| governing_body =
| unit_pref = Metric
| area_footnotes =
| area_rank =
| area_total_km2 =
| elevation_footnotes =
| elevation_m =
| population_total =
| population_as_of =
| population_rank =
| population_density_km2 = auto
| population_demonym =
| population_footnotes =
| demographics_type1 = Languages
| demographics1_title1 = Official
| demographics1_info1 = [[Hindi language|Hindi]]
| timezone1 = [[Indian Standard Time|IST]]
| utc_offset1 = +5:30
}}
'''Palasa''' [[India|bhaarat]] mein [[Andhra Pradesh]] ke Nagar Panchayat hain.
== References ==
{{Reflist}}
{{Geo-stub}}
[[Category:Andhra Pradesh]]
[[Category:Nagar Panchayat]]
nst8zp5cvxpiosohn08nc2x0107qi4k
337762
337760
2026-08-26T14:24:00Z
Jeevan naidu
40917
Jeevan naidu moved panna [[Palasa Kasibugga]] se [[Palasa]]: officail naam
337760
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement
| name = Palasa
| native_name =
| native_name_lang =
| other_name =
| nickname =
| settlement_type =
| image_skyline =
| image_alt =
| image_caption =
| subdivision_type = Country
| subdivision_name = {{flag|India}}
| subdivision_type1 = [[States and territories of India|State]]
| subdivision_name1 = [[Andhra Pradesh]]
| subdivision_type2 = [[List of districts of India|District]]
| subdivision_name2 =
| established_title =
| established_date =
| founder =
| named_for =
| government_type =
| governing_body =
| unit_pref = Metric
| area_footnotes =
| area_rank =
| area_total_km2 =
| elevation_footnotes =
| elevation_m =
| population_total =
| population_as_of =
| population_rank =
| population_density_km2 = auto
| population_demonym =
| population_footnotes =
| demographics_type1 = Languages
| demographics1_title1 = Official
| demographics1_info1 = [[Hindi language|Hindi]]
| timezone1 = [[Indian Standard Time|IST]]
| utc_offset1 = +5:30
}}
'''Palasa''' [[India|bhaarat]] mein [[Andhra Pradesh]] ke Nagar Panchayat hain.
== References ==
{{Reflist}}
{{Geo-stub}}
[[Category:Andhra Pradesh]]
[[Category:Nagar Panchayat]]
nst8zp5cvxpiosohn08nc2x0107qi4k
sadasya ke baat:Jeevan naidu
3
69574
337761
2026-08-26T14:23:08Z
New user message
12502
Adding [[Template:Welcome|welcome message]] to new user's talk page
337761
wikitext
text/x-wiki
{{Template:Welcome|realName=|name=Jeevan naidu}}
-- [[sadasya:New user message|New user message]] ([[sadasya ke baat:New user message|talk]]) 14:23, 26 August 2026 (UTC)
tr531vfz9o515qjqwyyzizqpvd84vd9
Palasa Kasibugga
0
69575
337763
2026-08-26T14:24:00Z
Jeevan naidu
40917
Jeevan naidu moved panna [[Palasa Kasibugga]] se [[Palasa]]: officail naam
337763
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Palasa]]
15u7bnglbr5r1q33omz1xgwlh6a8sn7
sadasya:DHIRAJDHONA
2
69578
337768
2026-08-26T18:07:05Z
DHIRAJDHONA
41126
/* */ User profile copied from simple wiki
337768
wikitext
text/x-wiki
Hello! I am a Dhiraj interested in writing, research, and improving encyclopedic content.
== English Wikipedia ==
My main account on the English Wikipedia is [[:en:en:User:DHIRAJDHONA|DHIRAJDHONA]].
9ep6jsi3fazcl5vuwhxlsubz68ubecu
sadasya ke baat:DHIRAJDHONA
3
69579
337769
2026-08-26T18:07:06Z
New user message
12502
Adding [[Template:Welcome|welcome message]] to new user's talk page
337769
wikitext
text/x-wiki
{{Template:Welcome|realName=|name=DHIRAJDHONA}}
-- [[sadasya:New user message|New user message]] ([[sadasya ke baat:New user message|talk]]) 18:07, 26 August 2026 (UTC)
dfgq4kv7aet6ndxdb8n0s660e2wwu8s