Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.47.0-wmf.4 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Kadejak 0 14319 881536 860595 2026-05-29T09:35:01Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 881536 wikitext text/x-wiki [[fichye:Tizian 094.jpg|thumb|250px|''Tarquin et Lucrèce'', pentire pa [[Le Titien]] : vyòl [[Lucrèce]], ki mennen li nan swisid.]] '''Kadejak''' se yon zak agresyon seksyèl yon moun fèt sou yon lòt. Oubyen Kadejak se fòse rapò seksyèl. Rezon ki fèt kadejak, se gen pouvwa sou yon lòt moun epi ou abize l seksyèlman. Mari kwè yo kapab fòse madanm yo fè sèks menm lè yo pa vle. [[Òganizasyon Mondyal Lasante]] toujou rele sa vyòl a.<ref>http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/42495/1/9241545615_eng.pdf</ref> Vyolans seksyèl se yon pwoblèm ki egziste nan peyi [[Ayiti]]. Ka Viris la AID yo bay viktim nan paske nan kadejak.<ref name="MarcHonoré2013">{{cite journal|last1=Marc|first1=Linda|last2=Honoré|first2=Jean-Guy|last3=Néjuste|first3=Patrick|last4=Setaruddin|first4=Monica|last5=Lamothe|first5=Nika-Nola|last6=Thimothé|first6=Gabriel|last7=Cornely|first7=Jean-Ronald|title=Uptake to HIV Post-Exposure Prophylaxis in Haiti: Opportunities to Align Sexual Violence, HIV PEP and Mental Health|journal=American Journal of Reproductive Immunology|volume=69|year=2013|pages=132–141|postscript = ISBN-10467408 DOI -10.1111/aji.12053}}</ref> == Istwa == Nan lane 1812 te gen yon gè sivil aprè Wa [[Henri Christophe]] te pran pouvwa a. Nan tan sa a te gen anpil vyòl ki te fèt sou fanm milat. Nan menm ane sa a rimè nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] yo te di te gen yon gwoup kriminèl anba lòd [[Cadet Jacques]] ki t ap mache vyole fanm. Vyòl te idantifye kòm yon zak politik ak zam.<ref>http://www.archipel.uqam.ca/3916/1/M11954.pdf</ref> Nou jwenn mo Kadejak la nan tèks [[Justin Lhérisson]] "Zoune chez sa ninnaine" kote Kolonèl Cadet Jacques se yon pèsonaj nan istwa a ki te vyole yon tifi ki t ap fè rèstavèk. Nan lane 2010 kadejak te yon krim komen aprè tranbleman tè a.<ref>{{cite web | url = http://www.cnn.com/2012/10/18/world/americas/cnnheroes-haiti-rape/ | title= Haitians living in fear 'under the tent'|accessdate = 2016-07-19 | publisher = CNN }}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://tikallokal.wordpress.com/2019/03/31/kadejak-dou-vient-ce-mot/ Orijin mo Kadejak] sou Tikal Lokal * [https://web.archive.org/web/20110202164951/http://agressionsexuelle.com/ Agressionsexuelle.com] (sitwèb [[Kebèk|kebekwa]] pou enfòme jèn anlè agresyon seksyèl) [[Kategori:Medsin]] 8whckbc3uptv20ju4g5lnwvlnk1yp5c 881537 881536 2026-05-29T09:35:47Z Denismorcel 37512 881537 wikitext text/x-wiki [[fichye:Tizian 094.jpg|thumb|250px|''Tarquin et Lucrèce'', pentire pa [[Le Titien]] : vyòl [[Lucrèce]], ki mennen li nan swisid.]] '''Kadejak''' se yon zak agresyon seksyèl yon moun fèt sou yon lòt. Oubyen Kadejak se fòse rapò seksyèl. Rezon ki fèt kadejak, se gen pouvwa sou yon lòt moun epi ou abize l seksyèlman. Mari kwè yo kapab fòse madanm yo fè sèks menm lè yo pa vle. [[Òganizasyon Mondyal Lasante]] toujou rele sa vyòl a.<ref>{{Cite web|url=https://iris.who.int/bitstream/10665/42495/1/9241545615_eng.pdf|title=DSpace|access-date=2026-05-29}}</ref> Vyolans seksyèl se yon pwoblèm ki egziste nan peyi [[Ayiti]]. Ka Viris la AID yo bay viktim nan paske nan kadejak.<ref name="MarcHonoré2013">{{cite journal|last1=Marc|first1=Linda|last2=Honoré|first2=Jean-Guy|last3=Néjuste|first3=Patrick|last4=Setaruddin|first4=Monica|last5=Lamothe|first5=Nika-Nola|last6=Thimothé|first6=Gabriel|last7=Cornely|first7=Jean-Ronald|title=Uptake to HIV Post-Exposure Prophylaxis in Haiti: Opportunities to Align Sexual Violence, HIV PEP and Mental Health|journal=American Journal of Reproductive Immunology|volume=69|year=2013|pages=132–141|postscript = ISBN-10467408 DOI -10.1111/aji.12053}}</ref> == Istwa == Nan lane 1812 te gen yon gè sivil aprè Wa [[Henri Christophe]] te pran pouvwa a. Nan tan sa a te gen anpil vyòl ki te fèt sou fanm milat. Nan menm ane sa a rimè nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] yo te di te gen yon gwoup kriminèl anba lòd [[Cadet Jacques]] ki t ap mache vyole fanm. Vyòl te idantifye kòm yon zak politik ak zam.<ref>http://www.archipel.uqam.ca/3916/1/M11954.pdf</ref> Nou jwenn mo Kadejak la nan tèks [[Justin Lhérisson]] "Zoune chez sa ninnaine" kote Kolonèl Cadet Jacques se yon pèsonaj nan istwa a ki te vyole yon tifi ki t ap fè rèstavèk. Nan lane 2010 kadejak te yon krim komen aprè tranbleman tè a.<ref>{{cite web | url = http://www.cnn.com/2012/10/18/world/americas/cnnheroes-haiti-rape/ | title= Haitians living in fear 'under the tent'|accessdate = 2016-07-19 | publisher = CNN }}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://tikallokal.wordpress.com/2019/03/31/kadejak-dou-vient-ce-mot/ Orijin mo Kadejak] sou Tikal Lokal * [https://web.archive.org/web/20110202164951/http://agressionsexuelle.com/ Agressionsexuelle.com] (sitwèb [[Kebèk|kebekwa]] pou enfòme jèn anlè agresyon seksyèl) [[Kategori:Medsin]] bs7rhzy9n298mm5zyerxh7z1he3kcm4 Pablo Picasso 0 62708 881555 880740 2026-05-29T09:53:34Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 881555 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis |non= Pablo Picasso |imaj=Pablo picasso 1.jpg |lajè-imaj= 200 |Dat li fèt = 25 oktòb 1881 |Kote li fèt = [[Malaga]] |Pyi nesans = [[Espay]] |nasyonalite= Espanyòl |Dat lanmò= 8 avril 1973 |Kote li mouri= [[Mougins]] ( [[Alpes-Maritimes]], [[Frans]] ) |Activité principale= pent, desinè, eskiltè ak gravè |jan literè= <!----> |Rekonpans= <!----> }} '''Pablo Ruiz Picasso''', ki fèt 25 oktòb 1881 nan [[Malaga]] ( [[Espay]] ) e ki te mouri 8 avril 1973 nan [[Mougins]] ( [[Alpes-Maritimes]], [[Frans]] ), se yon pent, desinè, eskiltè ak [[Gravi|gravè]] espanyòl ki te pase pifò lavi l nan [[Frans|Lafrans]] . Yon atis ki sèvi ak tout zouti pou travay li, li konsidere kòm youn nan fondatè [[kibis]] ak [[Georges Braque]] ak yon konpayon atizay nan [[Sireyalis]] . Li se youn nan atis ki pi enpòtan nan XXyèm syèk, ak kontribisyon teknik li ak fòmèl li yo ak nan pozisyon politik li yo. Li te pwodwi prèske {{Unité|50000|zèv}} ki gen ladan {{Unité|1885 tablo}}, {{Unité|1228|eskilti}}, {{Unité|2880|seramik}}, {{Unité|7089|desen}}, {{Unité|342|tapi}}, {{Unité|150|kanè kwòk}} ak {{Unité|30000|tanpon}} (gravi, litograf , elatriye. ) . Pami zèv ki pi popilè li yo se "proto-cubiste ''[[Medam yo nan Avignon|Les Demoiselles d'Avignon]]'' (1907) ak ''[[Guernica (Picasso)|Guernica]]'' (1937), yon deskripsyon dramatik nan bonbadman Guernica a pandan gè sivil espanyòl la. == Biyografi == === Anfans li ak fanmi li === [[Fichye:Spain_Andalusia_Malaga_BW_2015-10-24_13-13-30.jpg|gauche|vignette| Kote li fèt Picasso a, Plaza de la Merced nan Malaga, katye jeneral aktyèl {{Lien|Fundación Picasso}} .]] [[Fichye:Spain_Andalusia_Malaga_BW_2015-10-24_13-12-31.jpg|vignette| Estati an kwiv Pablo Picasso pa Francisco Lopez, nan Plaza de la Merced, Malaga, Andalusia, Espay.]] Pablo Picasso te fèt 25 oktòb 1881 nan 36, plas de la Merced (jodi a n 15 ), nan [[Malaga]] . Li se premye pitit [[José Ruiz y Blasco]], pwofesè penti nan lekòl pwovens atizay ak atizana vil la ke yo rekonèt kòm "San Telmo », ak [[Maria Picasso Lopez|María Picasso López]], pitit fi yon vitikiltè. Non konplè li se ''Pablo Diego José Francisco de Paula Juan Nepomuceno María de los Remedios Cipriano de la Santísima Trinidad Mártir Patricio Ruiz y Picasso'' . Non "Picasso» a, ki pa espanyòl, daprè kék otè gen orijin Italyen. Youn nan granpapa li te fèt nan [[Sori (Itali)|Sori]] nan rejyon [[Genoa|Jèn]] . Yon lòt bò, daprè Robert Maillard, fanmi an pa t soti nan peyi Itali {{,}} . Pablo te gen de sè (Maria de los Dolores, ke yo rekonèt kòm "[[Lola Ruiz Picasso|Lola]]», fèt an 1884, ak Maria de la Concepción <ref>Picasso donnera à sa fille le nom même de celui de sa jeune sœur, morte de la diphtérie à l’âge de sept ans.</ref>, ke yo rekonèt kòm “ Conchita », fèt an 1887), men li pa gen frè . Yon koleksyon "Mellon" te konsève nan ane 1966 pòtrè youn nan sè li ke Picasso penn ki date ane 1901<ref>Reprod. dans le catalogue de l'exposition ''French Paintigns'' - Washington, National Gallery of Art, 1966, </ref>. === Yon pent novis === [[Fichye:Picasso_Signatur-DuMont_1977.svg|vignette| Atis la pa siyen penti li yo ak non Ruiz Blasco men non Picasso, ki soti nan 1901.]] Papa Picasso, ankouraje li mete konfyans total nan li, li pentire premye tabloli nan laj uit an, sa li pi renmen an se te ''Le Petit Picador jaune'' <ref>[http://www.pablo-ruiz-picasso.net/images/works/261.jpg Tableau ''Le Petit Picador jaune'']</ref> {{,}} <ref>Claude Popelin, ''La Tauromachie'', préface de [[Jean Lacouture]] et François Zumbiehl, édition augmentée par Yves Harté, Le Seuil, Paris, 1970-1994 .</ref> (1889), premye penti li ak lwil, ke li toujou refize separe ak li.Pandan ete 1895, Pablo te dekouvri [[Madrid]] ak [[Baselòn]] epi li te pase vakans li nan Malaga epi li te retounen sou lanmè nan Baselòn. Nan okazyon sa a, li te kreye "Marin Vwayaj la" . Se pandan sezon livè 1895 li te pentire premye gwo twal akademik li: ''Premye kominyon an'' . Ane apre a, li te antre nan Lekòl Boza nan Baselòn . Li te siyen premye travay li ''Ruiz-Picasso'' anvan li te chwazi ''P.'' ''A.'' ''-Picasso'' Apresa , definitivman li chwazi ''Picasso'' an 1901, akòz non etranj li ak [[digraf]] ''ss'' nan espanyòl la <ref>[[Brassaï]], ''Conversation avec Picasso'', [[Edisyon Gallimard|éditions Gallimard]], Paris, 1964, .</ref> . Nan [[Baselòn]] nan ane 1896, li te admi nan Lekòl Llotja, kote papa l t ap anseye, li te fini nan yon sèl jou sijè egzamen ke kandida yo jeneralman gen yon mwa pou sa <ref>Maillard et Elgar, 1955, ''op. cit.'', .</ref> . Se nan lane 1896 li te pentire ''The Choir Boy'' . Lè sa a, Don José te lwe l yon estidyo nan rue de la Plata, ke li te pataje ak zanmi pent li Manuel Pallarès, epi kote li te pentire ''Syans ak charite'' (1896), youn nan pi enpòtan penti timoun li. Pou travay sa a, papa l te imajine konpozisyon an ki reprezante yon fanm malad kouche sou yon palèt, asiste pa yon doktè (Picasso pral kreye pòtrè papa l) ak yon mè. Tablo sa a te resevwa yon mansyone onorè nan Madrid Fine Arts Exhibition . Li te fòtman enfliyanse pa modènism katalan nan epòk sa a . Nan laj kenz, Manuel Pallarès te prezante l byen bonè nan bordel yo nan barrio chino nan Barcelona. Li te nan kote sa yo ke li te pwodwi anpil fèy erotik, desen ak aquarelle ki gen sijè sibvèsif ta jwenn nan sensualite a nan desen li yo pita oswa penti . [[Fichye:Puig.i.Cadafalch.Casa.Martí.4Gats.Barcelona.Entrada.JPG|gauche|vignette| Kafe ''Els Quatre Gats'' nan [[Baselòn|Barcelona]], ki Picasso te frekante ak Julio González ak Gargallo .]] Nan mwa septanm 1897, Picasso te ale etidye nan [[Madrid]] epi nan mwa Oktòb li te pase egzamen antre nan "Royal Academy nan San Fernando ". Sepandan, li pa t renmen ansèyman nan enstitisyon an epi li te sispann suiv kou yo. Nan mwa jen 1898, li te retounen nan Barcelona, apre sa li te ale nan Horta de Sant Joan, vilaj zanmi li Pallarès, ki sitiye tou pre vil la nan Gandesa kote li te pataje lavi ak peyizan yo. Pi devan li pral di: « Tout sa mwen konnen, mwen te aprann li nan vilaj Pallarès ». Nan mwa avril 1899, li tounen nan [[Baselòn]] ankò, kote li rete nan nimewo 1, ri des Escudillers. Lè sa a, Picasso te frekante kabarè Els Quatre Gats, yon limyè ensousyan, ki te kreye pou fè referans ak "Chat Noir" nan Pari. La, li te rankontre [[Miquel Utrillo]], e li te vin zanmi [[powèt]] Jaime Sabartés, Carlos Casagemas, pent Opisso, eskiltè aragonè Pablo Gargallo ak [[Julio González|Julio Gonzalez]] . Yon ekspozisyon penti l yo te fèt nan kabarè a sou 1ye fevriye 1900 [<nowiki/>[[1]]] . === ''Peryòd ble'' (1901-1904) === == Nan kilti popilè == === Literati === * Patrick Grainville, ''Je Milos'', Éditions du Seuil, 2021 ( ISBN 978-2021468663 ) === Bann desine === Seri ''Pablo'' sou lavi Pablo Picasso, pa Julie Birmant ak Clément Oubrerie : * Volim 1 : ''Max Jacob'', janvier 2012, Dargaud ( ISBN 978-22-0506-9365 ) * Volim 2 : ''Apollinaire'', septembre 2012, Dargaud ( ISBN 978-22-0507-0170 ) * Volim 3 : ''Matisse'', avril 2013, Dargaud ( ISBN 978-22-0507-0187 ) * Volim 4 : ''Picasso'', mars 2014, Dargaud ( ISBN 978-22-0507-1160 ) * Volim 0 : ''Pablo.'' ''Picasso's Paris'', pa [[Neville Rowley]], Julie Birmant ak Clément, octobre 2014, Dargaud === Filmografi === ==== Dokimantè ==== * 1955 : ''[[Le Mystère Picasso|Mistè Picasso]]'' a pa [[Henri-Georges Clouzot]] * 1967 : ''Regard Picasso'' a pa Nelly Kaplan * 2013 : Episode ''Secrets of History'' ''Mystery Picasso'' pa David Jankowski <ref>{{Cite web|url=https://tvmag.lefigaro.fr/programme-tv/programme/secrets-d-histoire-f50164762|title=Secrets d'Histoire : Le mystère Picasso|date=|website=Le Figaro|access-date=29 décembre 2020}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://inatheque.ina.fr/doc/TV-RADIO/TV_4934762.001/le-mystere-picasso|title=Secrets d'Histoire - Le mystère Picasso|date=|website=Inatheque|access-date=24 décembre 2020}}</ref> * 2014 : ''Picasso, envantè a nan yon lavi'' pa Hugues Nancy * 2021 : ''Korespondans : Jean Cocteau - Pablo Picasso'', dokimantè pa Dorothée Lachaud * 2023 : ''Picasso san caption'' pa Manuelle Blanc ==== Fiksyon ==== {{colonnes|* 1958 : ''[[Pekka ja Pätkä miljonääreinä]]'', joué par [[Toimi Kiviharju]] * 1975 : ''[[Paul Gauguin]]'', joué par [[Gabriel Jabbour]] * 1978 : ''[[Il furto della Gioconda]]'', joué par [[Bruno Cirino]] * 1978 : ''[[Les Folles Aventures de Picasso]]'', joué par [[Gösta Ekman (1939-2017)|Gösta Ekman]] * 1987 : ''[[American Playhouse]]'', joué par [[Adolfo Vargas]] * 1988 : ''[[The Legendary Life of Ernest Hemingway]]'', joué par [[José Luis Gómez]]. * 1989 : ''[[Modigliani]]'', joué par [[David Brandon]] * 1991 : ''[[Dalí]]'', joué par [[Anani Yavashev]] * 1992 : ''[[Les Aventures du jeune Indiana Jones]]'', joué par [[Danny Webb (acteur)|Danny Webb]] * 1993 : ''[[El joven Picasso]]'', joué par [[Tony Zenet]] * 1993 : ''[[Animaniacs]]'', joué par [[Jeff Bennett]] * 1994 : ''[[Yo Picasso]]'', joué par [[Brian Cox (acteur)|Brian Cox]]. * [[1996 au cinéma|1996]] : ''[[Surviving Picasso]]'' de [[James Ivory]], interprété par [[Anthony Hopkins]] * 1997 : ''[[Pterodactyl Woman from Beverly Hills]]'', joué par [[Ron Soble]] * 1997 : ''[[Snide and Prejudice]]'', joué par [[Mick Fleetwood]] * 1997 : ''[[Picasso in München]]'', joué par [[Herbert Achternbusch]] * 2001 : ''[[Matisse and Picasso: A Gentle Rivalry]]'', joué par [[Miguel Ferrer]] * 2004 : ''[[Modigliani (film, 2004)|Modigliani]]'', joué par [[Omid Djalili]] * 2007 : ''[[Monsieur Ma]]'', joué par [[Féodor Atkine]], [[Raphaël Goldman]], [[Nazim Boudjenah]] * 2008 : ''[[Óscar. Una pasión surrealista]]'', joué par [[Alejandro Jornet]] * 2009 : ''[[El Vuelo del Poeta: Una Historia Sobre Vicente Huidobro]]'', joué par [[Andrés Velasco]]. * [[2011 à la télévision|2011]] : ''[[La Femme qui pleure au chapeau rouge]]'' (téléfilm), de [[Jean-Daniel Verhaeghe]], interprété par [[Thierry Frémont]] * 2011 : ''[[Lives and Deaths of the Poets]]'', joué par [[Raja Deka]] * 2011 : ''[[Minuit à Paris]]'', joué par [[Marcial Di Fonzo Bo]] * 2011 : ''[[At Apollinaire's Grave]]'', joué par [[Alec Gray]] * 2012 : ''[[La banda Picasso]]'', joué par [[Ignacio Mateos]] * 2012 : ''[[The Irate Gamer]]'', joué par [[Chris Bores]] * [[2013 au cinéma|2013]] : ''[[33 dias]]'' de [[Carlos Saura]], interprété par [[Antonio Banderas]] * 2013 : ''[[Epic Rap Battles of History]]'', joué par [[Lloyd Ahlquist|Epic Lloyd]] * 2013 : ''[[Remix the Movies]]'', joué par [[Henrik Kromann]] * 2011 : ''[[Trimming Pablo]]'', joué par [[Paul Freeman]] * 2014 : ''[[Caravaggio and My Mother the Pope]]'', joué par [[Denny Porschie]], [[Mike Nitzani]] * 2018 : ''[[Genius (série télévisée)|Genius]]'' (série télévisée du [[National Geographic (chaîne de télévision)|National Geographic]], 10 épisodes), interprété par [[Antonio Banderas]]|nombre=2|taille=20}} === Espektak === * 1997 : ''[[La Vie en bleu]]'', komedyen mizik Jean-Michel Bériat ak [[Raymond Jeannot]], mizik [[Pascal Stive]], teyat Mogador == Nòt ak referans == {{Références nombreuses|taille=30}} ==== Katalòg mize ==== * ''Mize Picasso'' nan [[Baselòn|Barcelona]], catalog, Editorial Escudo de Oro ( ISBN 978-84-378-0925-0 ) . * Gérald Collot, ''Picasso.'' ''Travay grave, 1904-1968'', Éditions des musées de Metz, 1973, 28 p. * Picasso, Form und Graphik/Sammlung Ludwig Köln, VG Bild Kunst, Bonn, 1996 . * Cécile Godefroy ak Virginie Perdrisot, ''Picasso : Eskilti'', edisyon Somogy ak mize Picasso nan Paris/Palais des beaux-arts de Bruxelles, 2016 ( ISBN 978-2-7572-1079-6 ) . * Collectif, Picasso. At the heart of darkness (1939-1945), Paris, In Fine Éditions d'art, Oktòb 2019, 320 p. ( ISBN 978-2-902302-42-0 ) ==== Esè ak monografi ==== * Anne Baldassari (dir.), ''Surrealist Picasso'', Paris, Flammarion, 2008. * Brassaï, ''Konvèsasyon ak Picasso'', Paris, Gallimard, 1964, reed. 1997. * Pierre Cabanne, ''Syèk Picasso a'', 4 volim. Volim I : ''Nesans kubis la'' ; volim II : ''Laj Metamòfoz yo'' ; volim III : ''Lagè a'' ; volim IV : ''Glory and Solitude'', Paris, Denoël, 1975. * Sophie Chauveau, ''Picasso, minotaur la: 1881-1973'', Gallimard, 2020. * Jean Clair (dir.), ''Picasso.'' ''Anba Solèy Mithras'', Fondasyon Pierre Gianadda, 2001 ( ISBN 978-2-88443-065-4 ak 2-88443-065-2 ) . * Pierre Descargues, ''Picasso'', Paris, Éditions Universitaires, kol. " Temwen XX syèk la syèk », 1956. * Pierre Descargues, ''Picasso pa Draeger'', prefaz Francis Ponge, ak kolaborasyon pou foto Edward Quinn, edisyon Draeger, 1974. * Philippe Dagen, ''Picasso'', Paris, Hazan, 2008. * Pierre Daix, ''Picasso'', Paris, Hachette literati, 2009 ( ISBN 978-2-01-279477-1 ) . * Pierre Daix, Gérard Gosselin ak Raymond Bachollet, ''Picasso ak laprès - Yon pent nan istwa'', Cercle d'art, 2000. * Pierre Daix, ''Picasso kreyatè.'' ''Lavi entim ak travay'', Éditions du Seuil, 1987. * Pierre Daix, ''Lavi yon pent pa Pablo Picasso'', Paris, Éditions du Seuil, 1977. * Dominique Dupuis-Labbé, ''Erotic Picasso'', Gallimard, 2001 ( ISBN 9782070760886 ) . * Henry Gidel, ''Picasso'', Flammarion, 2002. * Françoise Gilot, ''Viv ak Picasso'', 1964. * Aïcha Ibrahim, Iwa fòm yo, Tunis, Sant pou Etid Ekonomik ak Sosyal ak Rechèch, 2004 . * Élisabeth Lièvre-Crosson, ''From Cubism to Surrealism'', kol. " Esansyèl yo » n 20, [[Milan]], 1995 ( ISBN 978-2-84113-272-0 ) . * Laurence Madeline, ''Picasso devan televizyon'', Dijon, Les Presses du Réel, 2013, 96 p. <small style="line-height:1em;">( [[International Standard Book Number|ISBN]]&nbsp;<nowiki><span class="nowrap">978-2-84066-509-0</span></nowiki> )</small> . * Robert Maillard ak Frank Elgar, ''Picasso'', etid travay la ak etid biyografik, Paris, Hazan, 1955. * Jacques Perry, Yo Picasso (Otobiyografi imajinè), Monaco, J.-C. Lattès, 1982, 482 p. ( BNF 40200547 ) - lòt edisyon : bato a bwè 2015 (BNF 44448393 ) . * Marina Picasso, ''Granpapa'', Folio, 2003. * Cesareo Rodriguez-Aguilera, ''Picasso nan Barcelona'', tradui soti nan Panyòl pa Robert Marrast, Paris, éditions du Cercle d'art, 1975 ( ISBN 978-2-7022-0103-9 ) . * William Rubin, ''Picasso ak Braque.'' ''Envansyon kibis la'', Paris, Flammarion, 1990 ( ISBN 978-2-08-011401-3 ) . * Jaime Sabartés ak Wilhelm Boeck, ''Picasso'', Paris, Flammarion, 1955. * Lydie Salvayre, ''Le Vif du vivant'', Cercle d'Art, 2001. * Léo Steinberg, ''Twa etid sou Picasso'', Éditions Carré, kol. " Atizay ak Estetik », n 9, 1996 ( ISBN 978-2-908393-44-6 ) . * Ingo F. Walther, ''Picasso'', Taschen, 2000 ( ISBN 978-3-8228-6173-8 ) . * Olivier Widmaeir-Picasso, ''Picasso entim pòtrè'', Albin Michel, 2013. * Adrien Le Bihan, ''dezi Velázquez te kenbe pa Picasso'', Tan an, 2020 (ISBN 978.2.86853.667.9). === Lyen ekstèn === ==== Avi ak diksyonè ==== [[Kategori:Atis]] 5uvbiyufmqbhgek9ejp5078q10pyad9 Vincent van Gogh 0 62847 881532 878328 2026-05-29T05:15:14Z Surajr7 38946 881532 wikitext text/x-wiki {{Antèt etikèt|ABK|ane=2024}} {{redirect|Van Gogh}} {{infobox Atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{nimewo|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{nimewo|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an neyèlandè: /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vincent Van Gogh''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[Neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawoland pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] yo pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi ak zanmi li, ki gen ladan 652 lèt li voye bay frè li [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref group="Note">Plusieurs membres de la famille Van Gogh ont le même prénom (exemple, « Theodorus » pour le père et le frère de Vincent) ou des prénoms semblables (exemple, « Vincent Willem » et « Cornelius Vincent »). Cette situation se retrouve également parmi les frères et les sœurs du père de Vincent (exemple, « Hendrik Vincent van Gogh » et « Vincent van Gogh » pour deux oncles de Vincent). Pour diminuer les risques de confusion, l'article a recours à des [[Diminutif|diminutifs]].</ref>, ak moun li te kenbe yon relasyon sere ni sou plan pèsonèl ak pwofesyonèl. Zèv Van Gogh konpoze plis 2000 [[Twal (penti)|twal]] ak [[desen]] ki date sitou [[Deseni 1880 nan atizay plastik|ane 1880]] yo. Li fè eko nan milye atistik ewopeyen an nan fen XIXe syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, tankou [[Anthon van Rappard]], [[Émile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]]. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay ki te popilè. Li admire [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]] ak [[Eugène Delacroix]], pandan li ap tire enspirasyon nan [[Hiroshige]], [[Claude Monet]], [[Adolphe Monticelli]], [[Paul Cézanne]], [[Edgar Degas]] ak [[Paul Signac]]. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan [[Frans|Lafrans]], [[Peyiba]], [[Bèljik]] ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon eskpozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis pandan tout tan. == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:Studie voor `De aardappeleters' - s0135V1962r - Van Gogh Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Studie voor `De aardappeleters' - s0135V1962r - Van Gogh Museum.jpg/170px-Studie voor `De aardappeleters' - s0135V1962r - Van Gogh Museum.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan [[kapital]] flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. <gallery mode="packed"> VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021. Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251). Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lyen brize|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>. Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886. </gallery> ==== Arles ==== 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589). Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608). Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34) Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille_Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14|archive-date=2017-02-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20170213014358/http://vangoghletters.org/vg/|dead-url=yes}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== {{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.|access-date=2022-10-26|archive-date=2022-10-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20221007142541/https://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|dead-url=yes}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|3=|access-date=2022-10-26|archive-date=2022-10-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20221007142814/https://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|dead-url=yes}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>{{Cite web |url=https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html |title=france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse. |access-date=2022-10-26 |archive-date=2016-03-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160303190428/http://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html |dead-url=yes }}</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le_Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Rèv]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Moi, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[François Bertrand (reyalizatè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent ak Doktè a|Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Sunflower Seed]]'' [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh nan [[Borinaj]], ak [[Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon]] Henri de Gerlache, nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]]. Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[L'Art du crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * [[Pierre Bachelet]]'', Théo je t'écris'' (1989) * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jean Ferrat]] (1962) * [[Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Lanmou Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chanson)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (albòm)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [https://web.archive.org/web/20221007062941/https://bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990: [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 Rautavaara|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal); II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ); III. ''St Remi''; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]]: ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) ==Nòt ak referans== {{Traduction/Référence|fr|Vincent van Gogh}} === Nòt === <references group=Note /> === Referans === {{références}} == Lyen deyò == {{Autres projets | commons = Vincent van Gogh | commons2 = Une vie de Vincent van Gogh par l'image | commons titre2 = Une vie de Vincent van Gogh par l'image}} {{kategori prensipal}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [https://web.archive.org/web/20140606212257/http://www.vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) ===Baz done ak diksyonè=== {{Liens}} {{Atik bon kalite|oldid=62853546|dat=8 desanm 2024}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Pent neyèlandè XIXe syèk]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] [[kategori:Vincent van Gogh| ]] [[Kategori:Pent peyizajis]] [[Kategori:Pent pòtretis neyèlandè]] [[Kategori:Nesans an mas 1853]] [[Kategori:Nesans nan Zundert]] [[Kategori:Lanmò an jiyè 1890]] git5o16d60g0dmoq86pw56rfkodz7m2 Ayewopò Entènasyonal Kap Ayisyen 0 66674 881552 823731 2026-05-29T09:51:22Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 881552 wikitext text/x-wiki '''Ayewopò Entènasyonal Kap Ayisyen''' (IATA: CAP, ICAO: MTCH) se yon ayewopò kap sèvi [[Kap Ayisyen]], yon vil nan nò, [[Ayiti]]. Li se ayewopò an dezyèm pi gwo an Ayiti. Ayewopò sa a konekte Ayiti èpòt tankou Ayewopò Entènasyonal [[Miyami|Miami]], Providenciales International Airport, Ayewopò Entènasyonal Cibao ak lòt moun nan Karayib la. Ayewopò ki sot pase a pou ranbousman pou aviyasyon jeneral ki soti nan [[Bahamas]] an Ayiti se Gran Inagua, yon ayewopò nan [[Matye]] Town (IATA: IGA, ICAO: MYIG). == Gade tou == * [[Lis ayewopò Ayiti]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{fr}} [https://web.archive.org/web/20190710124758/http://worldaerodata.com/wad.cgi%3Fid%3DHA86040%26sch%3DMTCH Done jeneral sou Ayewopò Entènasyonal Kap Ayisyen] [[Kategori:Ayewopò an Ayiti]] [[Kategori:Kap Ayisyen]] iiuvujry01rc31r0e2o7srfae6aoqse Ksenofobi 0 70242 881543 724560 2026-05-29T09:43:46Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 881543 wikitext text/x-wiki '''Ksenofobi''' se yon "ostilite nan sa ki se etranje<ref>[[Dictionnaire Le Robert|Dictionnaire le Robert]], edisyon 1987.</ref>", plis espesyalman ki gen rapò ak yon gwoup moun oswa yon moun konsidere kòm etranje nan pwòp gwoup yo ([[andogwoup]])<ref>Richard Y. Bourges et Jacques-Philippe Leyens, ''Stéréotypes, discrimination et relations intergroupes'', Mardaga, 1999, [https://books.google.fr/books?id=JozaLzr6lkwC&pg=PA197&dq=endogroupe+x%C3%A9nophobie p. 197].</ref>. Sitou motive pa pè a nan enkoni an<ref>Ralph Schor, ''L'opinion française et les étrangers en France, 1919-1939'', [https://books.google.fr/books?id=ikuRSkH_AO4C&pg=PA369 page 369].</ref> ak pèdi idantite li poukont li<ref>Guido Bolaffi, ''Dictionary of race, ethnicity and culture'', SAGE Publications, 2003, [https://books.google.fr/books?id=Tlc5lTCfuXwC&pg=PA332&dq=%22psychological%20point%20of%20view%22%20%22loss%22%20identity%22 page 332].</ref>, li detèmine pa [[nasyonalite]], orijin jewografik, [[gwoup etnik]], [[ras imen|ras]] prezime (an patikilye selon [[koulè po]] ou fasyès), [[kilti]] ou [[relijyon]], reyèl oswa sipoze, viktim, anba enfliyans nan kwayans popilè<ref>Guido Bolaffi, ''Dictionary of race, ethnicity and culture'', SAGE Publications, 2003, [https://books.google.fr/books?id=Tlc5lTCfuXwC&lpg=PA331&vq=xenophobia&hl=fr&pg=PA331&dq=%22through%20popular%20beliefs%22 p.&nbsp;331].</ref>. Li ka manifeste pa egzaltasyon nan kilti a nan andogwoup li yo, atravè sèten fòm [[nasyonalis]] pa egzanp, ak denigrasyon, rejè oswa menm destriksyon kilti gwoup etranje a oswa gwoup, oswa agresyon vèbal oswa fizik pa manm nan gwoup sa a, pou asire pite prezime idantite nan andogwoup<ref>Guido Bolaffi, ''Dictionary of race, ethnicity and culture'', SAGE Publications, 2003, [https://books.google.fr/books?id=Tlc5lTCfuXwC&pg=PA332&dq=%22aggression%22%20%22inferiorization%22%20%22various%20kinds%20of%20nationalism%22%20banish%20destroy%20purity page 332].</ref>. Atitid Ksenofob konsidere kòm yon vyolasyon dwa moun ak kondane, nan respè sa a, avèk atitid rasis ak diskriminatwa, pa lwa kèk peyi, jeneralman depi nan fen 20yèm syèk la. Deklarasyon an ak Pwogram Aksyon nan [[Vyèn]] admèt pa Asanble Jeneral [[Òganizasyon Nasyonzini|Nasyonzini]] an 1993 La déclaration et le programme d'action de Vienne admis par l'Assemblée générale des Nations unies en 1993 li endike ke eliminasyon konpòtman sa yo se yon travay priyoritè nan kominote entènasyonal la ak ankouraje tout Gouvènman yo pran mezi efektif pou anpeche ak konbat yo. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Prejije]] mb7wvr1ufeukg8yac1c0vuuonzj248y Aída Cartagena Portalatín 0 73156 881534 819154 2026-05-29T06:22:39Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 881534 wikitext text/x-wiki '''Aída Cartagena Portalatín''', ki fèt 18 jen 1918 epi ki mouri 3 jen 1994, se yon fanm powèt [[Dominikani|dominikèn]], ekriven, ak eseyis ki ekri an panyòl. Kèk nan travay li te tradui nan lang angle ak lòt lang. == Biyografi == Li te fèt nan Moca, [[Dominikani|Repiblik Dominikèn]], kote li te fini lekòl primè ak segondè li. Li se pitit fi Felipe Cartagena Estrella ak Olimpia Portalatín. Li pita demenaje ale rete nan kapital la nan Repiblik Dominikèn, kote li te pran doktora nan Syans imanitè nan inivèsite Universidad Autónoma nan Santo Domingo. Li pouswiv etid li yo nan École du Louvre nan [[Pari]], ak espesyalize nan mizeyoloji ak teyori nan boza. Nan kòmansman karyè li, Cartagena Portalatín te fè pati mouvman "poesía sorprendida" (pwezi sipriz) nan Repiblik Dominikèn. Poesía Sorprendida te inisye nan mwa oktòb 1943 nan piblikasyon jounal ''La Poesía Sorprendida''. Akote de Aída Cartagena Portalatín ki patisipe nan mouvman revolisyonè sa a, kèk nan lòt manm fondatè yo te Franklin Mieses Burgos, Antonio Fernández, Alberto Baeza Flores, Domingo Moreno Jiménez ak Mariano Lebrón Saviñón. Mouvman sa a te yon siksè ak anpil nan ouvè a nan tout tirani [[Rafael Trujillo]], kote libète ekspresyon te entèdi totalman. ''La Poesia Sorprendida'' te fèmen an 1947 pa rejim Trujillo. <ref>[[Margaret Busby]], "Aída Cartagena Portalatín", ''[[Daughters of Africa]]'',1992, p. 276.</ref> Filozofi aktivis yo te jan sa a : "Nou nouri pa yon pwezi nasyonal nan inivèsèl, fason inik pou yo te tèt li; ak klasik yè, jodi a, demen, kreye san limit, fwontyè mwens ak pèmanan; ak nonm sa a misterye, mond inivèsèl, sekrè, klè ak entim, kreyatè toujou. " <ref>{{Cite web|url=http://html.rincondelvago.com/poesia-sorprendida.html|title=Poesía sorprendida|last=rincondelvago.com|website=html.rincondelvago.com|access-date=2016-04-01|archive-date=2016-04-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20160409182837/http://html.rincondelvago.com/poesia-sorprendida.html|dead-url=yes}}</ref> Aída Cartagena Portalatín kanpe tankou yon vwa inivèsèl ki sepandan pale nan yon kote patikilye nan Karayib la ki se souvan neglije nan pèp edike nan mond lan (kòm evidans nan mank de enklizyon nan travay li nan bibliyotèk, travay referans, ak sous sou entènèt nan literati). Travay li te filozofik menm jan tou istorik, ki reflete yon vizyon mondyal laj, ki te kouvri tèm tankou feminis, kolonyalis, enperyalis, osi byen ke evènman aktyèl kontanporen nan fwa li. Li vwayaj anpil nan Ewòp, Amerik Latin ak Lafrik te ba li premyè eksperyans ki pita tounen nan enspirasyon pou ekri zèv literè li. Youn nan powèm ki pi popilè li se "Una mujer está sola", ki kòmanse avèk liy yo : "Una mujer está sola. Sola con estatura. Avèk ojosabiertos. Con los brazos abiertos. Con el corazón abierto como un silencio ancho " ("Yon fanm se pou kont li. Pou kont li avèk wo li. Avèk je li louvri. Avèk bra li louvri. Avèk kè li louvri tankou yon silans laj". ) Nan yon lòt powèm, li refere a politik rasyal nan peyi Etazini atravè yon konsiderasyon nan yon manman dominikèn : "de su vientre nacieron siete hijos / que serían en Dallas, Memphis o Birmingham un problema racial / (ni blanos ni negros)" ("nan vant li te fèt sèt timoun / ki ta nan Dallas, Memphis oswa Birmingham gen yon pwoblèm rasyal / (ni blan ni nwa)") (p. &nbsp; 207, ''Obal poética completa: 1955-1984'' ) Cartagena Portalatín te yon finalis nan prestijye Premio Seix Barral konpetisyon entènasyonal pri a literè nan Barcelona pou woman li ''Escalera para Electra'' (1969). Li pibliye yon lòt powèm pi popilè, ''Yania Tierra,'' an 1981. ''Poema Documento'' (''powèm dokimantè''), se soutit nan powèm sa a, ki trase istwa nan Repiblik Dominikèn selon Yania Tierra, yon pèsonalizasyon feminen nan nasyon an. Li te anseye tou nan Universidad Autónoma de [[Sen Domeng|Santo Domingo]], nan domèn istwa boza, la kolonyal ak istwa sivilizasyon. == Zèv Aída Cartagena Portalatín == Li kontribye nan jounal, enkliyan ''La Poesia Sorprendida''. * == Pli lwen lekti == == Referans == == Lyen deyo == {{DEFAULTSORT:Cartagena Portalatín, Aída}} [[Kategori:Lanmò 1994]] [[Kategori:Nesans nan lane 1918]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Fanm ekriven]] [[Kategori:Powèt]] g2wvap0iqtqbm4v0gauaej8vnvyzr1t Avant l'aube (fim, 2011) 0 77200 881533 777026 2026-05-29T05:58:38Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 881533 wikitext text/x-wiki '''''Avant l'aube''''' se yon [[Sinema franse|fim franse]] reyalize pa [[Raphaël Jacoulot]] ak soti 2 mas 2011. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == * [[Jean-Pierre Bacri]] : Jacques Couvreur, direktè « Grand Hôtel des Aiglons » * [[Vincent Rottiers]] : Frédéric Boissier, 25 ane, anplwaye otèl * [[Ludmila Mikaël]] : Michèle Couvreur, madanm Jacques * [[Sylvie Testud]] : enspektè Sylvie Poncet, SRPJ nan Pau * [[Xavier Robic]] : Arnaud Couvreur, ti gason Jacques ak Michèle * [[Céline Sallette]] : Julie Couvreur, madanm Arnaud * [[India Hair]] : Maud, amourèz Frédéric, ouvryè nan yon izin * [[François Perrot (aktè)|François Perrot]] : Paul Couvreur, papa Jacques * [[Pierre-Felix Gravière]] : Olivier, kolèg Frédéric nan otèl * [[Marc Brunet (aktè)|Marc Brunet]] : kapitèn jandamri Barthod * [[Marc Saez]] : Raphaël Cassany, pwomotè imobilye dispari * Robin Vies : veyè lannwit * Nicolas Jouhet : Henri * Philippe Vendan-Borin : l'asistan Sylvie * Priscilla Attal : Sandrine * Patrick Hastert : Jacky * Christian Cazenave : kuizinye * [[:lb:Véronique_Fauconnet|Véronique Fauconnet]] : machann flè == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt1130982/ ''Avant l'aube''] sou IMDb * [https://web.archive.org/web/20160307115550/http://ugcdistribution.fr/film/avant-laube_184 Sitweb ofisyèl ''Avant l'aube''] [[Kategori:2011]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim franse]] 6tdkmgohxj4mdvugxedrb2nr14uhbkt Reyalis (penti) 0 87953 881539 853634 2026-05-29T09:42:00Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 881539 wikitext text/x-wiki [[File:Gustave_Courbet_003.jpg|vignette|''[[Yon antèman nan Ornans]]'' (1849-1850), lwil sou twal pa [[Gustave Courbet]] ([[Musée d'Orsay]] ) ki atis la te wè kòm "lanmò womantis la".]] '''Reyalis''' se yon [[mouvman atistik]] ki te parèt an [[Frans]] ak [[Grann Bretay (wayòm)|Grann Bretay]] nan mitan {{s-|19}} la, ki montre klè diferans li ak [[womantis]], ki karakterize pa yon demand pou [[Reyalite|reyèl]], yon reprezantasyon anvan tout koreksyon nan lavi chak jou ak eksplorasyon nan tèm sosyete a. Reyalis se pa yon tantativ pou imitasyon esklav reyalite a, epi li pa limite a penti<ref>[http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/dossier-courbet/le-realisme.html Ki sa ki réalisme nan penti?], definisyon, Musée d'Orsay.</ref>. Li fè eksploze kanon, itilizasyon oswa règ [[penti akademik]] epòk li a, nan yon kontèks ki wè aparisyon [[fotografi]], ideyal [[sosyalis]] ak [[pozitivis]], epi li patisipe. nan fenomèn jeneral kesyone [[esthétique|kategori estetik]] ak [[Yerachi genres|yerachi atistik]]. Pa radikalite li, mouvman sa a te pèmèt diferan [[Avangad (atis)|avangad atistik]] montre tèt yo depi nan fen {{s-|19}}. {{Sitasyon blok|Pwoblèm pou reprezante "reyalite" te toujou youn nan enkyetid ki pi ijan nan penti, men se menm nosyon reyalite a ki chanje, de peryòd an peryòd: reyalite espirityèl - pa mwens '' vre'' pase lòt la - dominan sou reyalite materyèl, oswa visevèsa. Tou depan de si fòm nan te vid nan kontni li, oswa, okontrè, te gen tandans vin demateryalize, Reyalis te pran plizoumwen pouvwa sou atizay.|[[Marcel Brion]]|Pent yo nan tan yo <ref name=" Brion1994">{{Atik|language=fr|author1=Marcel Brion|title=10: "Kisa "reyalite" ye? »|périodique=Pent yo nan tan yo|place=Paris|editè=Philippe Lebaud|date=1994|paj=163-8.|commentary=Esètasyon sa a se yon vèsyon ki pa pibliye ak revize nan ''Je, Lespri Bondye a ak pent la. men'' pibliye pa Plon an 1966.|li sou entènèt=|konsilte sou=3 janvye 2018}}</ref>|style=dwat}} == "Batay" nan reyalis la == [[Fichye:Honoré Daumier - L'Exposition Universelle- Ce Monsieur Courbet, fait des figures...Vulgaires - Google Art Project.jpg|vignette|"Mesye Courbet sa a fè figi ki twò vilgè, pa genyen pa genyen. pa gen moun nan lanati ki lèd tankou sa!": [[Honoré Daumier]] ilistre ak karikatura sa a konfli ki te antoure paviyon Courbet la bò kote [[Exhibition Universal of 1855|Exhibition Universal]] (litografi , 1855, [[Koleksyon Phillips la]]).|alt=]] Ane 1836 la te make yon kanpe nan fòtin [[Romanticism|atizay amoure]]: yon ''Sèn nan Hamlet'' pa [[Eugène Delacroix]] te refize nan [[Salon Penti ak Eskilti]]. Kèk ane apre, pent la ta di: "Mwen te lage nan men bèt yo pou trant ane"<ref name="Brion1994"/>. Nan fen Salon 1846 la, [[Charles Baudelaire]] te ekri: "Akadism, idealism, idealizasyon. Verite nan atizay ak [[koulè]] lokal yo te mennen anpil lòt moun twonpe. Réalisme te egziste depi lontan anvan gwo batay sa a (...) Womantis se jisteman ni nan chwa sijè yo, ni nan verite egzak la, men nan fason pou santi yo"<ref>Baudelaire Defaÿs [pseud.], '' Salon 1846' ', Paris, frè Michel Lévy, 1846, {{p.|103}} — [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb300664694 Sous BNF].</ref>. Kidonk, tèm "réyalis", nan sans yon konsepsyon estetik selon ki kreyatè a dekri reyalite a san li pa idealize l ki, nan tèt li, se yon ideyal tou, pral enpoze tèt li nan lang fransè a yon ti tan anvan. mitan {{s-|19}} ak deba konseptyèl la ant diferan fason pou reprezante sa ki egziste nan yon fason ideyal, anvan aparisyon mouvman an. Sepandan, e jan Baudelaire eksprime sa, [[Atis akademik|akademis]] ak lekòl amoure tou pote, chak nan fason pa yo, yon ideyal. Enfliyanse pami lòt pa Delacroix, [[Géricault]] ak [[John Constable|Constable]], vin zanmi ak Baudelaire, angaje politikman paske te make pa [[Revolisyon fransè 1848|revolisyon 1848]], pent [[Gustave. Courbet]] entwodui yon kraze radikal: li itilize tèm "réyalis la" pou deziyen pwòp penti l 'nan 1855<ref group="N">Men li eksplike an menm tan an nan tèt katalòg li '' Egzibisyon ak vann 38 penti ak 4 desen ki soti nan travay Mesye Gustave Courbet: “Tit reyalis yo te enpoze sou mwen menm jan tit amoure yo te enpoze sou mesye 1830 yo. Tit yo nan okenn moman te bay yon lide jis sou bagay sa yo; si se te otreman, travay yo t ap superflu. San yo pa eksplike pi gwo oswa pi piti presizyon nan yon kalifikasyon ke pèsonn, nou dwe espere, pa oblije konprann konplètman, mwen pral limite tèt mwen nan kèk mo nan devlopman nan koupe kout nenpòt malantandi. Mwen etidye, andeyò nenpòt lespri sistèm ak san patipri, atizay ansyen yo ak atizay modèn yo. Mwen pa te vle imite kèk plis pase kopye lòt; panse mwen pa t 'rive nan objektif la san fè anyen konsa nan atizay pou dedomajman pou atizay la. Non! Mwen tou senpleman te vle tire nan tout konesans nan tradisyon santiman rezone ak endepandan nan endividyèlman pwòp mwen an. Konesans pou kapab, sa te panse mwen. Pou m kapab tradui koutim yo, lide yo, aspè tan mwen an, dapre apresyasyon mwen an, nan yon mo, fè atizay vivan, se konsa objektif mwen”.</ref>, sou bò liy lan nan 1855. [[Egzibisyon Inivèsèl|Egzibisyon Inivèsèl Pari]]<ref>{{harvsp|texte=''Mouvman nan penti''|1993|p=70|id=Carrassat-Marcadé}}</ref>. Egzibisyon disident sa a ke li te rele "Le Realism, by Gustave Courbet, te konstitye yon manifès ak deklanche yon konfli vivan nan jounal yo. [[Maxime du Camp]] ekri ke "Courbet pentire foto tankou yon moun poli bòt", epi [[Étienne-Jean Delécluze]] fè pwen an nan afime ke "reyalis se yon sistèm nan penti sovaj. kote atizay degrade ak degrade"<ref name="Brion1994"/>. Courbet, ki defye etikèt, li menm te defini an 1861 sa li te vle di pa sa: "Baz realis la se negasyon ideyal la". Antretan, sipòtè yo, fè fas ak opozan yo, òganize tèt yo. An 1856, yon peryodik parèt nan Pari ki rele '[[Reyalis (jounal)|Reyalis]]'', ki te fonde pa [[Louis Edmond Duranty]] ak sipò [[Champfleury (ekriven)|Champfleury]], ki gen entansyon defann. Nouvo estetik nan atizay ak literati<ref name="Brion1994"/>, epi ane annapre a, ekriven [[Gustave Flaubert]] te viktim yon pwosè ki te vize ''[[Madame Bovary]]'', jije, nan sèten pasaj, twò reyalis ak Se poutèt sa sansi. [[Fichye:Courbet LAtelier du peintre.jpg|vignette|wight 1.5| ''[[The Painter's Workshop]]'' (1855): gwo lwil oliv sou twal sa a pa Courbet reprezante antouraj zanmitay pent la, e se poutèt sa, ideyalman, defansè sa li ankouraje yo ([[musée d 'Orsay]]). |alt=]] == Enpak == Yon mouvman okòmansman espesyalman franse, omwen nan polemik li yo, li te jwenn rezonans an [[Ewòp]], nan [[costumbrismo]] Panyòl la, [[Lekòl La Haye|''Lekòl Haagse'']] nan Netherlands, nan [[ Minik]] soti nan 1869, nan peyi Etazini, oswa ak mouvman Larisi nan [[Anbilan]]{{, elatriye}} Penti se pa sèlman mwayen reprezantan mouvman sa a: [[gravure]] pent ki gen eksperyans yon patikilyèman renesans aparan pandan ane 1860-1870, teknik sa a mete tèt li nan sèvis reprezante transfòmasyon ak lavi iben, mond peyizan, pèp la<ref>Gade pami lòt travay editè [[Alfred Cadart]], analize pa [[Janine Bailly-Herzberg]] (Pari, Laget, 1971).</ref>. Li byen difisil pou etabli yon fwontyè klè ant romantik ak réalisme nan penti, paske prensipal pent mouvman sa a se pa {{Sitasyon|fotograf bagay yo}}, men se {{Sitasyon|powèt reyalite}} yo. Temwaye konpleksite sa a, [[Charles Baudelaire]] ekri ke "tout bon powèt te toujou reyalis […] e pwezi se sa ki pi reyèl, se sa ki pa konplètman vre pase nan yon lòt mond"<ref name= "Brion1994"/>. Yon lòt distenksyon ki ase konplèks pou etabli se sa ki genyen ant reyalis ak [[Natiralism (penti)|natiralism]]: istoryen atizay la [[Marcel Brion]] pale de {{quotation|naturalism nan odè}}, site zèb mouye nan [ [Gustave Courbet|Courbet]], manto peyizan nan [[Jean-François Millet|Millet]], swe chwal kous ak dansè nan [[Edgar Degas|Degas]] , wouj gras nan [[Toulouse-Lautrec ]]… Nou ta ka ajoute frou-frou nan twal yo nan [[Constantin Guys]] ak briye nan pye bwa yo nan [[Camille Corot|Corot]]<ref name="Brion1994" />, anpil "enpresyon" , opinyon, entèpretasyon, ki pral mennen kritik yo defini lòt kategori, lòt tandans nan ane 1870-1880. Pou [[Paul Valéry]], pent reyalis mouvman sa a te itilize rafineman, konsiderasyon, travay, ak vèti byen admirab pou dekri objè ki pi òdinè yo, pafwa pi vil yo; men san yo pa reyalize ke yo pa t ap antreprann sa pi lwen pase prensip yo, e ke yo t ap envante yon lòt "vrè", yon verite pwòp yo fè, ki totalman fantastik''<ref>{{Ouvraj|language=fr|author1= [[Paul Valéry]]|title=Variété|volume=I|place=Paris|publisher=|collection=La Pléiade|year=|isbn=}}.</ref>. Gwo enfliyans [[Jean-François Millet|Millet]] te genyen tou, pami lòt moun sou [[Vincent Van Gogh]]<ref name="Brion1994"/>. == Reprezantan prensipal nan aktyèl la == [[Fichye:Jean-François Millet - The Sower - Google Art Project.jpg|vignette| Yon icon reyalis: ''The Sower'' (1850), Millet ([[Mizeum of Fine Arts, Boston]]).]] === Lafrans === * [[Alexander Antigna]] * [[Rosa Bonè]] * [[Jules Breton]] * [[Camille Corot]] * [[Gustave Courbet]] * [[Honoré Daumier]] * [[Henri Fantin-Latour]] * [[Constantin Guys]] * [[Désiré François Laugée]] * [[Alphonse Legros]] * [[Edouard Manet]] * [[Jean-François Millet]] === Almay === * [[Wilhelm Leibl]] (1844-1900), [[Sèk Leibl]] * [[Victor Müller]] (1830-1871) * [[Wilhelm Trübner]] (1851-1917) * [[Charles Frederic Ulrich]] (1858-1908) * [[Adolph von Menzel]] (1815-1905) * [[Carl Schuch]] (1846-1903) ==== Pozisyon Klaus Herding ==== * {{Lien|language=de|trad=Klaus Herding|fr=Klaus Herding}} (1939-2018), ''Realismus als Widerspruch'', Frankfurt am Main, 1979 ak 1984 Dapre lekti Gilbert Titeux nan tèz li ''Au temps du brame...'' (2004), kat fondasyon teyorik reyalis yo soti nan ''batay reyalis'' nan ane 1830-1870 an Ewòp: * "objektivifikasyon imaj", otank posib, (mimesis, konfòmite, chwa sijè, echèl, presizyon, mwayen adekwat, metriz mwayen di yo, pèfòmans); * "inovasyon mimetik", ki eksprime yon nouvo dimansyon reyalite, konpare ak yon eta anvan atizay (oswa ak yon lòt atizay kontanporen), (espasyalizasyon, corporelite, pèspektiv, echèl koulè, elatriye); * "refleksyon nan yon mond òdinè oswa menm rayisab", ''souvan eksprime tèt li nan detriman nan yon sèten klere teknik (sa nan penti metikuleu), (pwovokasyon, modifikasyon, abstraksyon);'' * "refleksyon konseptyèl", sou sans nan objè a reprezante (refi nan objektif diferansye). === Bèljik === [[File:Jan Verhas - The master painter.jpeg|thumb|290px|''The master painter'' pa [[Jan Verhas]]. 1877]] * [[Charles de Groux]] * [[Constantin Meunier]] * [[Frans Verhas]] * [[Jan Verhas]] * [[Antoine Wiertz]] === Etazini === * [[Reyalis Ameriken]] === Grann Bretay === * [[Hubert von Herkomer]] * [[James Abbott McNeill Whistler]] (k ap viv ant Pari ak [[Lonn|Lond]]) === Itali === *[[File:Maurycy Gottlieb - Jews Praying in the Synagogue on Yom Kippur.jpg||vignette|''[[Jwif lapriyè nan sinagòg Yom Kippur|Jwif lapriyè nan sinagòg Yom Kippur]]'', [[Maurycy Gottlieb|Mesye. Gottlieb]], 1878]][[Giovanni Fattori]], [[Cesare Saccaggi]], [[Giuseppe Pellizza|Giuseppe Pellizza da Volpedo]], [[Antonio Mancini]], [[Vincenzo Caprile]] ak mouvman an nan [[Macchiaioli]] === Polòy === * [[Maurycy Gottlieb]] === Larisi === * [[Izaak Levitan]] *[[Constantin Makovski]] * [[Vladimir Makovski]] * [[Ilia Repin]] == Nòt ak referans == === Nòt === {{Références|group="N"}} === Referans=== {{Références}} [[Kategori:Kouran atistik|Penti]] [[Kategori:Reyalis]] == Bibliyografi == * [[Champfleury (ekriven)|Champfleury]], ''Reyalis. Lèt pou Madame Sand'', {{date|Sektanm 1855}} — {{li sou entènèt|url=http://www.uni-duisburg-essen.de/lyriktheorie/texte/1855_champfleury.html}} * {{Ouvraj|language=fr|prenon1=Patricia|ti non1=Fride R. Carrassat|prenon2=Isabelle|ti non2=Marcadé|title=Konprann ak rekonèt mouvman nan penti|place=Paris|editè=[[Éditions Larousse| Larousse]]|ane=1997|ane premye edisyon=1993|isbn=2-03-511342-3|id=Carrassat-Marcadé}} == Gade tou == === Atik ki gen rapò === * [[Reyalis (literati)]], mouvman literè fransè kontanporen * [[Natiralis (penti)]] * [[Natiralis (Atis Figitif)]] * [[Reyalis (atizay)]] === Lyen ekstèn === {{Lòt pwojè|commons=Category:Reyalis|commons tit=Reyalis}} * [http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/dossier-courbet/le-realisme.html “Reyalis”], dosye edikatif [[Musée d’Orsay]] {{DEFAULTSORT:Reyalis (penti)}} [[Kategori:Penti]][[Kategori:Kouran atistik|Reyalis]] [[Kategori:Reyalis]][[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] rq16xxsixvzntejk0t909iravgg6yzf 881540 881539 2026-05-29T09:42:23Z Denismorcel 37512 881540 wikitext text/x-wiki [[File:Gustave_Courbet_003.jpg|vignette|''[[Yon antèman nan Ornans]]'' (1849-1850), lwil sou twal pa [[Gustave Courbet]] ([[Musée d'Orsay]] ) ki atis la te wè kòm "lanmò womantis la".]] '''Reyalis''' se yon [[mouvman atistik]] ki te parèt an [[Frans]] ak [[Grann Bretay (wayòm)|Grann Bretay]] nan mitan {{s-|19}} la, ki montre klè diferans li ak [[womantis]], ki karakterize pa yon demand pou [[Reyalite|reyèl]], yon reprezantasyon anvan tout koreksyon nan lavi chak jou ak eksplorasyon nan tèm sosyete a. Reyalis se pa yon tantativ pou imitasyon esklav reyalite a, epi li pa limite a penti<ref>[http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/dossier-courbet/le-realisme.html Ki sa ki réalisme nan penti?], definisyon, Musée d'Orsay.</ref>. Li fè eksploze kanon, itilizasyon oswa règ [[penti akademik]] epòk li a, nan yon kontèks ki wè aparisyon [[fotografi]], ideyal [[sosyalis]] ak [[pozitivis]], epi li patisipe. nan fenomèn jeneral kesyone [[esthétique|kategori estetik]] ak [[Yerachi genres|yerachi atistik]]. Pa radikalite li, mouvman sa a te pèmèt diferan [[Avangad (atis)|avangad atistik]] montre tèt yo depi nan fen {{s-|19}}. {{Sitasyon blok|Pwoblèm pou reprezante "reyalite" te toujou youn nan enkyetid ki pi ijan nan penti, men se menm nosyon reyalite a ki chanje, de peryòd an peryòd: reyalite espirityèl - pa mwens '' vre'' pase lòt la - dominan sou reyalite materyèl, oswa visevèsa. Tou depan de si fòm nan te vid nan kontni li, oswa, okontrè, te gen tandans vin demateryalize, Reyalis te pran plizoumwen pouvwa sou atizay.|[[Marcel Brion]]|Pent yo nan tan yo <ref name=" Brion1994">{{Atik|language=fr|author1=Marcel Brion|title=10: "Kisa "reyalite" ye? »|périodique=Pent yo nan tan yo|place=Paris|editè=Philippe Lebaud|date=1994|paj=163-8.|commentary=Esètasyon sa a se yon vèsyon ki pa pibliye ak revize nan ''Je, Lespri Bondye a ak pent la. men'' pibliye pa Plon an 1966.|li sou entènèt=|konsilte sou=3 janvye 2018}}</ref>|style=dwat}} == "Batay" nan reyalis la == [[Fichye:Honoré Daumier - L'Exposition Universelle- Ce Monsieur Courbet, fait des figures...Vulgaires - Google Art Project.jpg|vignette|"Mesye Courbet sa a fè figi ki twò vilgè, pa genyen pa genyen. pa gen moun nan lanati ki lèd tankou sa!": [[Honoré Daumier]] ilistre ak karikatura sa a konfli ki te antoure paviyon Courbet la bò kote [[Exhibition Universal of 1855|Exhibition Universal]] (litografi , 1855, [[Koleksyon Phillips la]]).|alt=]] Ane 1836 la te make yon kanpe nan fòtin [[Romanticism|atizay amoure]]: yon ''Sèn nan Hamlet'' pa [[Eugène Delacroix]] te refize nan [[Salon Penti ak Eskilti]]. Kèk ane apre, pent la ta di: "Mwen te lage nan men bèt yo pou trant ane"<ref name="Brion1994"/>. Nan fen Salon 1846 la, [[Charles Baudelaire]] te ekri: "Akadism, idealism, idealizasyon. Verite nan atizay ak [[koulè]] lokal yo te mennen anpil lòt moun twonpe. Réalisme te egziste depi lontan anvan gwo batay sa a (...) Womantis se jisteman ni nan chwa sijè yo, ni nan verite egzak la, men nan fason pou santi yo"<ref>Baudelaire Defaÿs [pseud.], '' Salon 1846' ', Paris, frè Michel Lévy, 1846, {{p.|103}} — [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb300664694 Sous BNF].</ref>. Kidonk, tèm "réyalis", nan sans yon konsepsyon estetik selon ki kreyatè a dekri reyalite a san li pa idealize l ki, nan tèt li, se yon ideyal tou, pral enpoze tèt li nan lang fransè a yon ti tan anvan. mitan {{s-|19}} ak deba konseptyèl la ant diferan fason pou reprezante sa ki egziste nan yon fason ideyal, anvan aparisyon mouvman an. Sepandan, e jan Baudelaire eksprime sa, [[Atis akademik|akademis]] ak lekòl amoure tou pote, chak nan fason pa yo, yon ideyal. Enfliyanse pami lòt pa Delacroix, [[Géricault]] ak [[John Constable|Constable]], vin zanmi ak Baudelaire, angaje politikman paske te make pa [[Revolisyon fransè 1848|revolisyon 1848]], pent [[Gustave. Courbet]] entwodui yon kraze radikal: li itilize tèm "réyalis la" pou deziyen pwòp penti l 'nan 1855<ref group="N">Men li eksplike an menm tan an nan tèt katalòg li '' Egzibisyon ak vann 38 penti ak 4 desen ki soti nan travay Mesye Gustave Courbet: “Tit reyalis yo te enpoze sou mwen menm jan tit amoure yo te enpoze sou mesye 1830 yo. Tit yo nan okenn moman te bay yon lide jis sou bagay sa yo; si se te otreman, travay yo t ap superflu. San yo pa eksplike pi gwo oswa pi piti presizyon nan yon kalifikasyon ke pèsonn, nou dwe espere, pa oblije konprann konplètman, mwen pral limite tèt mwen nan kèk mo nan devlopman nan koupe kout nenpòt malantandi. Mwen etidye, andeyò nenpòt lespri sistèm ak san patipri, atizay ansyen yo ak atizay modèn yo. Mwen pa te vle imite kèk plis pase kopye lòt; panse mwen pa t 'rive nan objektif la san fè anyen konsa nan atizay pou dedomajman pou atizay la. Non! Mwen tou senpleman te vle tire nan tout konesans nan tradisyon santiman rezone ak endepandan nan endividyèlman pwòp mwen an. Konesans pou kapab, sa te panse mwen. Pou m kapab tradui koutim yo, lide yo, aspè tan mwen an, dapre apresyasyon mwen an, nan yon mo, fè atizay vivan, se konsa objektif mwen”.</ref>, sou bò liy lan nan 1855. [[Egzibisyon Inivèsèl|Egzibisyon Inivèsèl Pari]]<ref>{{harvsp|texte=''Mouvman nan penti''|1993|p=70|id=Carrassat-Marcadé}}</ref>. Egzibisyon disident sa a ke li te rele "Le Realism, by Gustave Courbet, te konstitye yon manifès ak deklanche yon konfli vivan nan jounal yo. [[Maxime du Camp]] ekri ke "Courbet pentire foto tankou yon moun poli bòt", epi [[Étienne-Jean Delécluze]] fè pwen an nan afime ke "reyalis se yon sistèm nan penti sovaj. kote atizay degrade ak degrade"<ref name="Brion1994"/>. Courbet, ki defye etikèt, li menm te defini an 1861 sa li te vle di pa sa: "Baz realis la se negasyon ideyal la". Antretan, sipòtè yo, fè fas ak opozan yo, òganize tèt yo. An 1856, yon peryodik parèt nan Pari ki rele '[[Reyalis (jounal)|Reyalis]]'', ki te fonde pa [[Louis Edmond Duranty]] ak sipò [[Champfleury (ekriven)|Champfleury]], ki gen entansyon defann. Nouvo estetik nan atizay ak literati<ref name="Brion1994"/>, epi ane annapre a, ekriven [[Gustave Flaubert]] te viktim yon pwosè ki te vize ''[[Madame Bovary]]'', jije, nan sèten pasaj, twò reyalis ak Se poutèt sa sansi. [[Fichye:Courbet LAtelier du peintre.jpg|vignette|wight 1.5| ''[[The Painter's Workshop]]'' (1855): gwo lwil oliv sou twal sa a pa Courbet reprezante antouraj zanmitay pent la, e se poutèt sa, ideyalman, defansè sa li ankouraje yo ([[musée d 'Orsay]]). |alt=]] == Enpak == Yon mouvman okòmansman espesyalman franse, omwen nan polemik li yo, li te jwenn rezonans an [[Ewòp]], nan [[costumbrismo]] Panyòl la, [[Lekòl La Haye|''Lekòl Haagse'']] nan Netherlands, nan [[ Minik]] soti nan 1869, nan peyi Etazini, oswa ak mouvman Larisi nan [[Anbilan]]{{, elatriye}} Penti se pa sèlman mwayen reprezantan mouvman sa a: [[gravure]] pent ki gen eksperyans yon patikilyèman renesans aparan pandan ane 1860-1870, teknik sa a mete tèt li nan sèvis reprezante transfòmasyon ak lavi iben, mond peyizan, pèp la<ref>Gade pami lòt travay editè [[Alfred Cadart]], analize pa [[Janine Bailly-Herzberg]] (Pari, Laget, 1971).</ref>. Li byen difisil pou etabli yon fwontyè klè ant romantik ak réalisme nan penti, paske prensipal pent mouvman sa a se pa {{Sitasyon|fotograf bagay yo}}, men se {{Sitasyon|powèt reyalite}} yo. Temwaye konpleksite sa a, [[Charles Baudelaire]] ekri ke "tout bon powèt te toujou reyalis […] e pwezi se sa ki pi reyèl, se sa ki pa konplètman vre pase nan yon lòt mond"<ref name= "Brion1994"/>. Yon lòt distenksyon ki ase konplèks pou etabli se sa ki genyen ant reyalis ak [[Natiralism (penti)|natiralism]]: istoryen atizay la [[Marcel Brion]] pale de {{quotation|naturalism nan odè}}, site zèb mouye nan [ [Gustave Courbet|Courbet]], manto peyizan nan [[Jean-François Millet|Millet]], swe chwal kous ak dansè nan [[Edgar Degas|Degas]] , wouj gras nan [[Toulouse-Lautrec ]]… Nou ta ka ajoute frou-frou nan twal yo nan [[Constantin Guys]] ak briye nan pye bwa yo nan [[Camille Corot|Corot]]<ref name="Brion1994" />, anpil "enpresyon" , opinyon, entèpretasyon, ki pral mennen kritik yo defini lòt kategori, lòt tandans nan ane 1870-1880. Pou [[Paul Valéry]], pent reyalis mouvman sa a te itilize rafineman, konsiderasyon, travay, ak vèti byen admirab pou dekri objè ki pi òdinè yo, pafwa pi vil yo; men san yo pa reyalize ke yo pa t ap antreprann sa pi lwen pase prensip yo, e ke yo t ap envante yon lòt "vrè", yon verite pwòp yo fè, ki totalman fantastik''<ref>{{Ouvraj|language=fr|author1= [[Paul Valéry]]|title=Variété|volume=I|place=Paris|publisher=|collection=La Pléiade|year=|isbn=}}.</ref>. Gwo enfliyans [[Jean-François Millet|Millet]] te genyen tou, pami lòt moun sou [[Vincent Van Gogh]]<ref name="Brion1994"/>. == Reprezantan prensipal nan aktyèl la == [[Fichye:Jean-François Millet - The Sower - Google Art Project.jpg|vignette| Yon icon reyalis: ''The Sower'' (1850), Millet ([[Mizeum of Fine Arts, Boston]]).]] === Lafrans === * [[Alexander Antigna]] * [[Rosa Bonè]] * [[Jules Breton]] * [[Camille Corot]] * [[Gustave Courbet]] * [[Honoré Daumier]] * [[Henri Fantin-Latour]] * [[Constantin Guys]] * [[Désiré François Laugée]] * [[Alphonse Legros]] * [[Edouard Manet]] * [[Jean-François Millet]] === Almay === * [[Wilhelm Leibl]] (1844-1900), [[Sèk Leibl]] * [[Victor Müller]] (1830-1871) * [[Wilhelm Trübner]] (1851-1917) * [[Charles Frederic Ulrich]] (1858-1908) * [[Adolph von Menzel]] (1815-1905) * [[Carl Schuch]] (1846-1903) ==== Pozisyon Klaus Herding ==== * {{Lien|language=de|trad=Klaus Herding|fr=Klaus Herding}} (1939-2018), ''Realismus als Widerspruch'', Frankfurt am Main, 1979 ak 1984 Dapre lekti Gilbert Titeux nan tèz li ''Au temps du brame...'' (2004), kat fondasyon teyorik reyalis yo soti nan ''batay reyalis'' nan ane 1830-1870 an Ewòp: * "objektivifikasyon imaj", otank posib, (mimesis, konfòmite, chwa sijè, echèl, presizyon, mwayen adekwat, metriz mwayen di yo, pèfòmans); * "inovasyon mimetik", ki eksprime yon nouvo dimansyon reyalite, konpare ak yon eta anvan atizay (oswa ak yon lòt atizay kontanporen), (espasyalizasyon, corporelite, pèspektiv, echèl koulè, elatriye); * "refleksyon nan yon mond òdinè oswa menm rayisab", ''souvan eksprime tèt li nan detriman nan yon sèten klere teknik (sa nan penti metikuleu), (pwovokasyon, modifikasyon, abstraksyon);'' * "refleksyon konseptyèl", sou sans nan objè a reprezante (refi nan objektif diferansye). === Bèljik === [[File:Jan Verhas - The master painter.jpeg|thumb|290px|''The master painter'' pa [[Jan Verhas]]. 1877]] * [[Charles de Groux]] * [[Constantin Meunier]] * [[Frans Verhas]] * [[Jan Verhas]] * [[Antoine Wiertz]] === Etazini === * [[Reyalis Ameriken]] === Grann Bretay === * [[Hubert von Herkomer]] * [[James Abbott McNeill Whistler]] (k ap viv ant Pari ak [[Lonn|Lond]]) === Itali === *[[File:Maurycy Gottlieb - Jews Praying in the Synagogue on Yom Kippur.jpg||vignette|''[[Jwif lapriyè nan sinagòg Yom Kippur|Jwif lapriyè nan sinagòg Yom Kippur]]'', [[Maurycy Gottlieb|Mesye. Gottlieb]], 1878]][[Giovanni Fattori]], [[Cesare Saccaggi]], [[Giuseppe Pellizza|Giuseppe Pellizza da Volpedo]], [[Antonio Mancini]], [[Vincenzo Caprile]] ak mouvman an nan [[Macchiaioli]] === Polòy === * [[Maurycy Gottlieb]] === Larisi === * [[Izaak Levitan]] *[[Constantin Makovski]] * [[Vladimir Makovski]] * [[Ilia Repin]] == Nòt ak referans == === Nòt === {{Références|group="N"}} === Referans=== {{Références}} [[Kategori:Kouran atistik|Penti]] [[Kategori:Reyalis]] == Bibliyografi == * [[Champfleury (ekriven)|Champfleury]], ''Reyalis. Lèt pou Madame Sand'', {{date|Sektanm 1855}} — {{li sou entènèt|url=http://www.uni-duisburg-essen.de/lyriktheorie/texte/1855_champfleury.html}} * {{Ouvraj|language=fr|prenon1=Patricia|ti non1=Fride R. Carrassat|prenon2=Isabelle|ti non2=Marcadé|title=Konprann ak rekonèt mouvman nan penti|place=Paris|editè=[[Éditions Larousse| Larousse]]|ane=1997|ane premye edisyon=1993|isbn=2-03-511342-3|id=Carrassat-Marcadé}} == Gade tou == === Atik ki gen rapò === * [[Reyalis (literati)]], mouvman literè fransè kontanporen * [[Natiralis (penti)]] * [[Natiralis (Atis Figitif)]] * [[Reyalis (atizay)]] === Lyen ekstèn === {{Lòt pwojè|commons=Category:Reyalis|commons tit=Reyalis}} * [http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/dossier-courbet/le-realisme.html “Reyalis”], dosye edikatif [[Musée d’Orsay]] {{DEFAULTSORT:Reyalis (penti)}} [[Kategori:Penti]][[Kategori:Kouran atistik|Reyalis]] [[Kategori:Reyalis]][[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 3kh1rn8c161g3kjjjn0u7h809m5snuk Mize Atizay modèn 0 88016 881548 865110 2026-05-29T09:47:27Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 881548 wikitext text/x-wiki {{Infobox Mize | non = mize atis modèn | imaj = | lejand = | peyi = Etazini | latitid = 40.7615 | lonjitid = -73.9777 | jewolokalizasyon = <!-- rechèch otomatik pa Modil:Map --> | vil = [[New York]] | koleksyon = [[Atis modèn]] | travay = {{formatnum:150000}} [[Penti (atizay)|Pinti]], [[Eskilti]], [[Desen]], [[Engravings]], [[Foto]], [[Maquette]]s ak [[Lis mèb ak objè atis|Objè atis]]<br />{{formatnum:22000}} [[Sinema|Film]]<br />{{formatnum:4000000}} [[Slide ]]s | zòn = {{inite|11600|m|2}} | dat ouvèti = {{date|7|Novanm|1929}} | vizitè = {{formatnum:2750000}} ([[2017]]) | adrès = 11 West 53rd Street<br />New York City 10019 | direktè = [[Alfred Barr]], premye direktè<br /> Glenn D. Lowry, aktyèl direktè | sit = [http://www.moma.org www.moma.org] }} '''{{lang|en|Mize Atizay Modèn}}''', ke yo rekonèt pa akwonim '''MoMA''', se yon [[mize]] [[ati modèn]] ak kontanporen te inogire nan 1929 e ki sitiye depi 1939 nan distri [[Midtown (Manhattan)|Midtown]] nan [[Manhattan]], [[New York]] sou 53rd lari, ant fifth ak sixth Avenues. MoMA se youn nan mize [[atis]] modèn ki pi enpòtan ak enfliyan nan mond lan. Koleksyon MoMA a ofri yon apèsi sou atizay modèn ak kontanporen, sitou Ewopeyen ak [[Amerik|Ameriken]]; li gen ladann [[desen]], [[Penti (atizay)|penti]], enprent, [[eskilti]], [[fotografi]], travay [[achitekti]] ak design, liv ilistre ak liv atis, fim ak medya elektwonik. Bibliyotèk MoMA a gen ladan apeprè {{inite|300,000|liv}} ak katalòg ekspozisyon, plis pase {{inite|1000| tit}} peryodik ak plis pase {{inite|40,000|fichye efemèr}} sou atis oswa mouvman. Achiv yo genyen sous prensipal ki gen rapò ak [[istwa atistik modèn ak kontanporen]. == Istwa == Nan mitan ane 1920 yo, twa fanm, Abby Aldrich Rockefeller<ref>{{en}}[https://web.archive.org/web/20190212011929/http://oxfordindex.oup.com/abstract/10.1093/oi/authority.20110803100425535?rskey=jTUOTf&result=23 Rockefeller, Abby Aldrich nan A Dictionary of Modern and Contemporary Art]</ref> (madanm [[John Davison Rockefeller Junior|John D. Rockefeller, Jr.]])<ref>{{en}}[https://web.archive.org/web/20190404143519/http://oxfordindex.oup.com/abstract/10.1093/oi/authority.20110803100425543?rskey=T9iPEK&result=19 Rockefeller, John D., Jr. nan The Oxford Dictionary of American Art and Artists]</ref> ak de nan zanmi li yo, {{Lien|langue=en|fr=Lillie P. Bliss}} ak {{Lien|langue=en|fr= Mary Quinn Sullivan}}, kliyan enfliyan ak pwogresis, konnen nesesite pou bay yon altènativ a konsèvatè politik mize tradisyonèl yo nan [[Etazini]]. Li te reyisi konvenk endistriyalis ak bankye {{link|Anson Goodyear}} pou sipòte yo, ki te youn nan pi gwo kliyan Albright–Knox Art Gallery (Buffalo), yo te deside kreye yon enstitisyon ki dedye sèlman nan atizay modèn ki gen wòl nan prezève zèv byen li te ye, men sitou ouvri pòt li bay jèn atis kontanporen. [[Alfred Barr]] se te premye direktè li<ref>{{en}}[https://web.archive.org/web/20190404143521/http://oxfordindex.oup.com/abstract/10.1093/gao/9781884446054.article.T006476?rskey=T9iPEK&result=5 Alfred Barr, Grove atizay sou entènèt]</ref>. Okenn enstitisyon mize ki te konsakre nan atizay kontanporen te egziste nan New York anvan, eksepte pou Museum of Living Art ki te fonde pa {{link|Albert Eugene Gallatin}} nan New York University (1925) ak koleksyon Société Anonyme, Inc. te fonde pa Katherine Dreier ak Marcel Duchamp e Brooklyn Museum te òganize pa (1927). Nan {{dat-|7 novanm 1929}} yon gwo egzibisyon te òganize nan Heckscher Building nan 730 Fifth Avenue, lokal prete pou okazyon an, ki te rasanble 35 [[Cézanne]], 28 [[Van Gogh]], 21. [[Gauguin]] ak 17 [[Georges Seurat|Seurat]], yo te ranmase plis pase {{nimewo|50,000}} dola nan fon pou nouvo mize a{{Referans nesesè|dat=22 jen 2022}}. An 1930, dezyèm egzibisyon an te mete aksan sou 19 jèn [[pent]] Ameriken yo: te genyen parye a<ref>{{en}} René D'Harnoncourt, "The Museum of Modern Art", ''Art in America'', New York, fevriye 1964. .</ref><nowiki>{{Sous ensifizan Enstitisyon an resevwa patwonaj tou nan men filantwòs Louise Crane, konpayon Repibliken politisyen Victoria Kent, nan ane 1930 yo</nowiki><ref>{{Link web |language =en |title ="Voracities and Verities" ak Louise Crane |url=https://moore123.com/2010/11/09/voracities-and-verities-and-louise-crane/ |sit=Marianne Moore: Pwezi | dat=2010- 11-09 |accessed on=2022-11-30}}</ref>. === Bilding ak evolisyon yo === Pandan istwa li, mize a te okipe plizyè espas biwo lwe sou Fifth Avenue an Novanm 1929 kèk jou apre aksidan boutik la; an 1932 yon kay vil lwe bay [[Rockefeller Family|Rockefeller]]; an 1937 lokal tanporè nan etaj tè a nan [[Rockefeller Center]]. An 1939, yon bilding ki te fèt pa Modernis achitèk Philip L. Goodwin ak Edward Durell Stone nan International Style te konstwi nan 11 West 53rd Street, kote li ye kounye a < ref>[https://web.archive.org/web/20190212080635/http://oxfordindex.oup.com/abstract/10.1093/gao/9781884446054.article.T2088501?rskey=T9iPEK&result=8 ''Mize Art modèn, New York'', Grove Art Online]<nowiki></ref ></nowiki> . Bilding sa a te sibi agrandisman ki te siyen pa achitèk Philip Johnson (manm konsèy administrasyon an) an 1951 ak 1964. Philip Johnson te siyen tou rekonfigurasyon Abby Aldrich Rockefeller Sculpture Garden. an 1953<ref>[https://www.britannica.com/biography/Philip-Johnson Philipp Johnson sou Britannica Online]</ref>. An 1984, mize a te pwolonje pa [[César Pelli|Cesare Pelli]] epi an 2004, yon gwo renovasyon ak adisyon te fèt anba direksyon Yoshio Taniguchi<ref>{{en}} [https: //www.britannica.com/biography/Yoshio-Taniguchi Yoshio Taniguchi sou Britannica Online]</ref>. Nan kòmansman ane 2010 yo, mize a te achte katye jeneral [[American Folk Art Museum]] pou konstwi yon nouvo ekstansyon. Se konpayi achitekti Diller Scofidio + Renfro ki fè dènye renovasyon ak ekstansyon operasyon an; livrezon planifye apre kat mwa fèmen mize a soti nan {{date-|15 jen}} rive {{date-|21 oktòb 2019}}<ref>{{en}}[https://web.archive.org/web/20190324101149/https://www.nytimes./ com /2019/02/05/arts/design/moma-museum-renovation.html New-York Times, ''MoMA pou fèmen, Lè sa a, louvri pòt pou plis agrandi View of Art'' Pa Robin Pogrebin, 5 fevriye 2019] </ ref >. Soti nan ouvèti li an 1929 jiska jodi a, MoMA te kontinye modifye ak elaji tou de bilding li yo ak koleksyon li yo; MoMA te soti nan yon antite eksperimantal, ensèten pou l te gen yon pwoklamasyon triyonfan sou do kay li ki te deziyen li kòm Mize Atizay Modèn New York. ===Koleksyon an=== ====Premye pwojè Alfred Barr a==== Administratè yo, [[Abby Aldrich Rockefeller]] ak de nan zanmi li yo, Lillie P. Bliss ak Mary Quinn Sullivan, te chwazi [[Alfred Barr|Barr]] kòm direktè, menmsi li te gen sèlman vennsèt ane, paske kòm yon pwofesè nan [[Wellesley College]], li te devlope ak anseye yon kou vizyonè sou atizay modèn, yon premye nan peyi Etazini<nowiki><ref></nowiki>{{Harvsp|Richard Meyer|Young Professor Barr (1927)|id=Young-Professor -Barr|p.37}}.</ref>. Li te antrene nan [[istwa atis]] nan [[Princeton University]] ak nan [[Harvard University|Harvard]] anba [[ati medyeval]] istoryen Paul Sachs. Anplis de sa, yon vizit nan [[Bauhaus]] an 1927 te fè l konnen yon apwòch miltidisiplinè, ouvè a anpil pratik atistik<ref>[https://www.universalis.fr/encyclopedie/alfred-barr/ Barr Alfred ( 1902-1981), Madeleine Deschamps responsab boza vizyèl nan American Center, sou Universalis]</ref>, yon apwòch inovatè pou epòk la. nhbfwsy0x5ccmwmsaxx4vh55d52omfp Elizabeth Catlett 0 89524 881550 868373 2026-05-29T09:50:28Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 881550 wikitext text/x-wiki {{Infobox Atis}} '''Elizabeth Catlett Mora''', fèt nan [[Washington (District of Columbia)|Washington]] nan {{dat nesans|15|avril|1915}}, e li te mouri nan [[Cuernavaca]], nan [[Meksik]], {{dat lanmò|2|avril|2012}}, se yon [[eskiltè|eskiltè]] ak [[gravè|gravè]]<ref>{{Lyen entènèt|lang=en |title=Elizabeth Catlett {{!}} Atis Meksiken ki fèt Ameriken|url=https://www.britannica.com/biography/Elizabeth-Catlett|site=Encyclopedia Britannica|accessed on=2020-01-04}} . </ref>, ak premye fanm nwa ki te gradye nan [[Boza (disiplin)|boza]]. == Biyografi == === Fòmasyon === Elizabeth Catlett, yon natif natal nan [[Washington (District of Columbia)|Washington]], te etidye nan [[Howard University]]<ref>{{Web link|title=Elizabeth Catlett {{!}} National Museum of Women in the Arts. |url=https://nmwa.org/explore/artist-profiles/elizabeth-catlett|site=nmwa.org|accessed on=2020-01-04}}.</ref> soti 1931- rive 1935. Li swiv ansèyman [[atis]] [[Afriken-Ameriken]] an [[Lois Mailou Jones]]<ref name=":0">{{Lien web|language=French|author1=Sonia Recasens|title=Elizabeth Catlett|url=https ://awarewomenartists .com/artiste/elizabeth-catlett/|site=AWARE Fanm atis / Femmes artistes|periodique=|date=|consulted le=2020-01-04}}.</ref>. Li te kontinye etid li nan [[University of Iowa]] nan [[Iowa City]], soti 1938 rive 1940, kote li te etidye ak [[Grant Wood]]. Apre sa, li te amelyore konpetans li nan [[School of the Art Institute of Chicago]] ak nan [[Art Students League of New York]] an 1941 ak 1942<ref>{{Web link|language=English|author1 =Elena. Matinik|title=Ansyen elèv yo nan Art Students League Go On View|url=https://www.widewalls.ch/art-students-league-female-artists-exhibition|site=Widewalls|periodic=|date=13 Novanm 2019 |accessed=2020-01-04}}.</ref>. Li te vin premye fanm nwa ki te gradye nan bèl atizay an 1940. === Karyè === An 1942, Elisabeth Catlett te deplase nan [[New York|New-York]] ak mari l {{Link|langue=en|trad=Charles White (atis)|fr=Charles Wilbert White}}<ref name=" :1 " />. An 1947, Elisabeth Catlett te deplase nan Meksik ak dezyèm mari li, atis Francisco Mora. Li te premye fanm ki te nonmen pou dirije depatman eskilti nan Inivèsite Meksik an 1959<ref name=":0" />. Travay Elisabeth Catlett angaje politikman: li dekri lit Ameriken nwa yo pou dwa yo. Otorite Ameriken yo te konsidere kòm endezirab akòz asosyasyon li ak atis kominis yo, li te pran nasyonalite Meksiken an 1962<ref name=":1">{{Web link |language=en-US |title=Bio |url=https ://www.elizabethcatlettart.com/bio |sit=Elizabeth Catlett |accessed on=2021-10-10}}.</ref>. Miyò li te kreye ''[[Students Aspire]]'' an 1971, yon bas-relief bonz. Li te anseye pandan tout karyè li, tou de Ozetazini ak nan Meksik<ref>{{Lyen Entènèt |language=en-US |Prenon=Brian |Ti non=Boucher |Prenon2= |Ti non2= |tit=Elizabeth Catlett, 1915 -2012 |url=https://www.artnews.com/art-in-america/features/elizabeth-catlett-1915-2012-58807/ |sit=ARTnews.com |date=2012-04-03 |accessed sou =2021-10-10}}.</ref>. == Omaj == Elisabeth Catlett te resevwa [[Women's Caucus for Art]] an 1981<ref>{{Lyen entènèt |title=WCA 1981 (pdf) |url=https://nationalwca.org/wp-content/uploads/2019/04 / LTA1981.pdf |site=nationalwca.org |date=1981}}.</ref> epi an 1991, prim Candace nan [[National Coalition of 100 Black Women|NCBW]]<ref>{{Web link |title = Prim Candace |url=https://www.chicagotribune.com/ |sit=chicagotribune.com |dat=07/07/1991 |accessed on=2021-10-10}}.</ref>. Mizisyen an {{Lien|trad=Rufus Reid|fr=Rufus Reid}} te ekri yon travay pou yon gwo ansanbl [[djaz]], ki rele ''Quiet pride'', enspire pa eskilti Elizabeth Catlett, ke li te prezante an 2012 nan Shaw la. Center for the Performing Arts, nan [[Baton Rouge|Baton Rouge]]. <gallery> File:Floyd Levin and Mayor Moon Landreau.jpg|Inogirasyon estati ki dedye a [[Louis Armstrong]], Elisabeth Catlett parèt anba a dwat ([[New Orleans|New-Orleans]] - 1976) File:HKU 香港大學 美術博物館 University Museum and Art Gallery UMAG 金賽 the Kinsey African American Art and History Collection Elizabeth Catlett the woman sculpture bronze Dec 2016 Lnv2 03.jpg|Koleksyon Art ak Istwa Afriken Ameriken Kinsey </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} == Lyen ekstèn == {{Lòt pwojè |commons=Kategori:Elizabeth Catlett}} {{Koneksyon}} {{DEFAULTSORT:Catlett, Elizabeth}} [[Kategori:Nesans nan Washington (Distrik Columbia)]] [[Kategori:Nesans an avril 1915]] [[Kategori:Lamò nan mwa avril 2012]] [[Kategori:Lamò nan laj 96 an]] [[Kategori:Lamò nan Cuernavaca]] [[Kategori:Skultur Ameriken 20yèm syèk la]] [[Kategori:Skultur Ameriken]] [[Kategori:Feminis amerikèn]] [[Kategori:Skultur Afriken-Ameriken]] [[Kategori: Graveur Ameriken 20yèm syèk la]] [[Kategori:Engraveur Amerikenkaine]] [[Kategori:Afriken-Ameriken graveur]] [[Kategori:Atis feminis]] [[Kategori:Elèv Enstiti Art Chicago]] [[Kategori:Etidyan Inivèsite Iowa]] 19muoe3zov9f5flfwxk07yy0ekk5so5 Sarah Charlesworth 0 89528 881535 880408 2026-05-29T09:33:39Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 881535 wikitext text/x-wiki {{Gade omonim|Charlesworth}} {{Infobox Atis | foto = }} '''Sarah Edwards Charlesworth''' ({{dat|29 mas 1947}} - {{dat|25 jen 2013}}) se yon [[Atis konseptyèl|atis konseptyèl]] ak fotograf Ameriken. Li konsidere kòm yon pati nan [[The Pictures Generation]]. == Anfans ak fòmasyon == Sarah Charlesworth te fèt nan [[East Orange]], [[New Jersey]]. Li te resevwa yon diplòm bakaloreya nan [[Barnard College]] an 1969. Pwojè tèz bakaloreya li a, yon [[travay atizay]] konseptyèl, ki pa gen tèks, te fèt nan yon etid 50 zèv nan [[Solomon Museum R. Guggenheim]]<ref name="Sarah Charlesworth">[[Solomon R. Guggenheim Museum|Mize]] [http://www.guggenheim.org/new-york/collections/collection-online/artists/bios/ 4460 Sara Charlesworth] [[Solomon R. Guggenheim Museum|Solomon R. Guggenheim]], New York.</ref>. Anvan sa, li te etidye ak [[Douglas Huebler]] nan Bradford College<ref name="Guggenheim">{{Web link|title=Sarah Charlesworth|url=http://www.guggenheim.org/new-york/collections/ collection-online/artists/bios/4460|series=Guggenheim: Koleksyon sou Entènèt|accessed=Me 17, 2013}}</ref>. Apre li fin gradye, li te etidye yon ti tan ak fotograf [[Lisette Model]] nan [[The New School|New School]]<ref name="Guggenheim" />. Apre etid inivèsite li, li te travay kòm yon fotograf endependan e li te vin aktif nan sèk atistik nan [[Manhattan]]<ref name="bloomberg.com">Katya Kazakina (29 jen 2013), [https://web.archive.org/web/20090708153609/http://www.businessweek.com/globalbiz/content/nov2008/gb20081126_827373.htm] . com/news/2013-06-28/sarah-charlesworth-leaves-magic-images-beloved-garden.html Sarah Charlesworth kite Magic Images, Beloved Garden] ''[[Bloomberg L.P.|Bloomberg]]''.</ref>. == Travay == Li konsidere kòm yon pati nan [[The Pictures Generation]], yon gwoup [[atis]] k ap travay nan [[New York]] nan fen ane 1970 yo ak kòmansman ane 1980 yo, tout konsène ak fason imaj yo fòme lavi chak jou nou ak sosyete a an jeneral<ref>{{Web link|title=The Pictures Generation, 1974–1984|url=http://yalepress.yale.edu/book.asp?isbn=9780300148923|series=Yale University Press|accessed=Me 17, 2013}}</ref>{{,}}<ref name="Salz">{{Web link|author1=Salz|premye non1=Jerry|title=Great Artists Steal|url=http: //www.artnet.com/magazineus /features/saltz/saltz5-18-09.asp|série=Artnet.com|accessed on=Me 17, 2013}}</ref>. Sarah Charlesworth te pwodwi seri fotografi, men li te deklare nan yon entèvyou 1990 ke li pa t vrèman konsidere tèt li yon fotograf<ref name="Bomb">{{Web link|author1=Sussler|first name1=Betsy|title=Sarah Charlesworth|url =http://bombsite.com/issues/30/articles/1277|series=BOMB Magazine|accessed=Me 17, 2013}}</ref>. Li di ke li wè travay li kòm kesyone mond lan ak wòl li nan mond lan, men answit reyalize ke li te kesyone kesyon sa yo atravè fotografi pou douz ane<ref name="Bom" />. An 1975, Sarah Charlesworth ak atis konseptyèl ekspresyon Joseph Kosuth te fonde The Fox, yon magazin konsakre nan teyori atizay, men magazin an te pibliye sèlman jiska 1976<ref name="Guggenheim" />. Ansanm ak [[Glenn O'Brien]], Betsy Sussler, Liza Bear ak Michael McClard, li te ko-fonde magazin ''[[Bomb Magazine|Bomb]]'' an 1981<ref name="McClister"> McClister, Nell. . [http://bombmagazine.org/article/5650/bomb-magazine-celebrating-25-years "BOMB Magazine: 25 years"], ''BOMB'', jwenn aksè nan dat 13 oktòb 2014.</ref>. Li te kreye kouvèti a pou premye edisyon magazin ''Bomb''<ref name="McClister" />. Sarah Charlesworth fè seri, eksplore yon lide nan konklizyon li<ref> Christopher Knight (22 avril 1998), [http://articles.latimes.com/1998/apr/22/entertainment/ca-41612 Yon atis k ap pran foto ( literalman)] ''[[Los Angeles Times]]'' . </ref>. Pou yon seri ki gen tit ''Istwa modèn'' (1977-1979), li te foto, nan gwosè reyèl, povèti 29 jounal Ameriken ak Kanadyen<ref>{{Atik|language=English|author1=Roberta Smith|title=Revizyon. : "Sarah Charlesworth: Doubleworld" Etid pèsepsyon ki fòme pa Fotografi|periodik=The New York Times|dat=25 jen 2015|li sou entènèt=https://www.nytimes.com/2015/06/26/arts/design/ review-sarah-charlesworth-doubleworld-studies-perceptions-shaped-by-photography.html|paj=}}</ref> epi li kache tout bagay eksepte foto yo ak [[Bears (printing)|lous]] <ref name=" New York Times" />. Nan kad seri ''Film-Televizyon-Nouvèl-Istwa'' (1979), li te chwazi yon evènman espesifik - asasina [[jounalis]] Ameriken [[Bill Stewart (journalis)|Bill Stewart]] pa Gad Nasyonal Nikaragwa - epi prezante li jan yo te rapòte l nan {{dat-|21 jen 1979}} nan 27 jounal Ameriken. Tout imaj travay final la enprime nan menm fòma ak jounal orijinal yo<ref> Lucy Gallun (15 novanm 2013), [https://www.moma.org/explore/inside_out/2013/11/15/unwriting -sarah -charlesworth/Unwr iting:] [[Mize Atizay modèn|Mize Atizay modèn]] [https://www.moma.org/explore/inside_out/2013/11/15/unwriting-sarah-charlesworth/ Sarah Charlesworth], New York. </ref>. Nan {{date-|Fevriye 1980}}, Sarah Charlesworth te kreye ''Stills'', yon seri foto pikan de mèt ki montre kò k ap tonbe nan bilding<ref name="artic.edu"> [http: //www. artic.edu/exhibition/sarah-charlesworth-stills Sarah Charlesworth: Stills, 18 septanm 2014 - 4 janvye 2015] [[Art Institute of Chicago]].</ref>. Lè yo te montre ''Stills'' pou premye fwa an 1980 nan apatman [[Tony Shafrazi]] nan [[East Village]], li te konpoze de sèt imaj. Pou kreye seri a, Sarah Charlesworth te fouye repòtaj ak achiv [[Bibliyotèk Piblik Nouyòk la]] pou jwenn imaj moun k ap plonje nan lè a, k ap sote nan fenèt yo pou yo touye tèt li, oswa kòm rezilta yon dezas tankou yon dife. . Apre li fin pran foto a, li koupe oswa chire li, souvan kite bor yo dente, pou ke li parèt owaza chire, tankou yon koupe endijèn. Lè sa a, li foto imaj la ankò epi agrandi li. Apre sa, li te elaji seri a lè li te kreye yon wityèm travay nan materyèl orijinal li an 2009 epi - kòm yon komisyonè nan [[Art Institute of Chicago]] - kreye yon seri de sis nouvo travay ki soti nan transparans orijinal yo ki pa t janm enprime. Chak enprime ajan jelatin fèt ak monte nan espesifikasyon egzak sa yo li te kreye an 1980<ref>Carol Vogel (12 septanm 2014), [https://www.nytimes.com/2014/09/14 /arts/design/stills-by-sarah-charlesworth.html Hurtling Bodies, Frozen in Time: "Stills," pa Sarah Charlesworth], ''[[New York Times]]''.</ref>. Nan seri ''Objects of Desire'' li a (1983-1988), [[cibachrome]] repwodiksyon imaj apwopriye - anjeneral yon imaj koupe yon sèl objè, ki gen ladan yon bòl an lò ak yon estati [[ Siddhartha Gautama| Bouddha]] - yo pran foto kont briyan, laminated orijin kamayeu pou matche ak ankadreman lak yo<ref name="ReferenceA">[[Roberta Smith]] (25 jen 2015), [https://www.nytimes.com/2015 /06/26/arts/design/review-sarah-charlesworth-doubleworld-studies-perceptions-shaped-by-photography.html Revizyon: 'Sarah Charlesworth: Doubleworld' Etid pèsepsyon ki fòme pa Fotografi] ''[[New York Times] ]''.</ref>{{,}}<ref name="Deborah Solomon"> Deborah Solomon (26 jen 2015), [https://www.nytimes.com/2015/06/28/ arts/ design/recalling-sarah-charlesworths-photographs.html Raple Foto Sarah Charlesworth yo] ''[[New York Times]]''.</ref>. Nan seri ''Renaissance Paintings'' ak ''Renaissance Drawings'' (1991), Sarah Charlesworth konbine imaj diferan penti ak desen ki soti nan Renesans Italyen an pou kreye nouvo, souvan ironik penti ak desen<ref name=" Sarah Charlesworth" />. Li sèlman te kòmanse foto objè reyèl nan kòmansman ane 1990 yo<ref name="New York Times" />. ''Seri ''The Academy of Secrets'' se yon tantativ pou transmèt emosyon lè l sèvi avèk imaj abstrè objè ki gen asosyasyon senbolik<ref name="Bomb"/>. Nan egzibisyon solo li an 2012, ''Available Light'', li tire enspirasyon nan fason limyè a afekte pèsepsyon nou sou objè<ref name="Smith">{{Web link|author1=Smith|first name1=Roberta| title=Sarah. Charlesworth: 'Limyè ki disponib'|url=https://www.nytimes.com/2012/03/30/arts/design/sarah-charlesworth-available-light.html?_r=0|series=New York Times|accessed =17 me 2013}}</ref>. Sarah Charlesworth te okipe plizyè pozisyon ansèyman nan [[New York University]], [[School of Visual Arts]], ak [[University of Hartford]]. Nan dènye ane li yo, li te anseye nan pwogram metriz School of Visual Arts nan fotografi, videyo ak medya ki gen rapò. Li te yon gwo enfliyans sou yon nouvo jenerasyon atis, ki gen ladan Sara VanDerBeek ak [[Liz Deschenes]]. Li te nonmen nan fakilte a nan [[Princeton University]] an 2012<ref>[http://www.princeton.edu/arts/arts_at_princeton/visual_arts/professor_bios/charlesworth Sarah Charlesworth, Lewis Center for the Arts ] {{broken link|url=https://web.archive.org/web/20131203053208/http://www.princeton.edu/arts/arts_at_princeton/visual_arts/professor_bios/charlesworth/|date=3 desanm 2013}} [[Princeton University|Princeton University]].</ref>. == Lanmò == Nan moman lanmò li, li te viv ak travay nan New York ak Falls Village, Connecticut<ref name="Deborah Solomon 2015"> Deborah Solomon (26 jen 2015), [https://www.nytimes.com/ 2015 /06/28/arts/design/recalling-sarah-charlesworths-photographs.html Raple foto Sarah Charlesworth] ''[[New York Times]]''.</ref>. Li te mouri nan yon [[anevrism entrakranyen|anevrism serebral]] {{dat-|25 jen 2013}} a laj de 66 an. <ref name="New York Times" />. == Konfidansyalite == Sarah Charlesworth gen de pitit ak ansyen mari li, sinatè Amos Poe; Nicholas T. Poe (fèt 1985) ak Sarah-Lucy C. Poe (fèt 1988<ref name="New York Times">Smith, Roberta (30 jen 2013). [https://www.nytimes.com/ 2013 /07/01/arts/design/sarah-charlesworth-artist-of-deconstructed-photographs-dies-at-66.html?_r=1& Sarah Charlesworth, Artist of Deconstructed Photographs, Dies at 66] , ''[[ The New York Times]]''. Aksè 1ye jiyè 2013.</ref>). == Egzibisyon == Travay Sarah Charlesworth te sijè a plis pase 40 egzibisyon solo nan avni tankou Centre d'art contemporain de Genève (1977), [[Queens Museum of Art|Queens Museum of Art]] New York (1992), [[ Museum of Modern and Contemporary Art (Genèv)|MAMCO]]<ref>{{Atik|premye non1=Anne|ti non1=Bénichou|premye2=Francine|ti non2=Couture|title=Yon aktyalizasyon nan kriz mize, yon entèvyou avèk Christian Bernard, direktè mize atis modèn ak kontanporen nan Jenèv (Mamco)|periodik=mizeoloji: kaye etid siperyè yo|volume=5|nimewo=1|dat=2010|issn =1718-5181|issn2=1929 -7815|doi=10.7202/1033523ar|li sou entènèt=http://dx.doi.org/10.7202/1033523ar|accessed on=2019-06-19|pages=86}} </ref>{{,}}<ref>{{Web link|title=Mamco / L'Appartement|url=https://archive.mamco.ch/collections/appartement.html|site=archive.mamco.ch| accessed=2019-06-19}} </ref> ak [[Art Institute of Chicago]] (2014<ref name="Sarah Charlesworth"/>). Yon seleksyon òganize an 1998 pa SITE Santa Fe nan Santa Fe, New Mexico, te ekspoze nan kat lòt mize<ref name="New York Times" />{{,}}<ref name="artic.edu "/> ). Travay li te enkli nan Whitney Biennial (1985) ak Venice Biennale (1986). An 1995, li te òganize egzibisyon ''Somatogenies'' nan Espace Artistes nan New York ak sè li [[Cindy Sherman]] ak [[Laurie Simmons]]<ref name="Sarah Charlesworth" />. == Koleksyon == Travay li yo ekspoze nan anpil mize atravè mond lan<ref>[https://web.archive.org/web/20150623003844/http://www.brooklynmuseum.org/eascfa/feminist_art_base/gallery/sarah_charlesworth.php Elizabeth A. Sackler Sant Atizay Feminis: Baz Art Feminis: Sarah Charlesworth] [[ Brooklyn Museum]].</ref>, sitou [[Metropolitan Museum of Art]], [[Whitney Museum of American Art|Whitney Museum of American Art]], [[Museum of Modern Art|mize Modern Art] ]], [[Mize Fine Arts (Boston)|Mize Fine Arts, Boston]], [[Mize Art kontanporen, Los Angeles]], [[Walker Art Center] ] nan [[Minneapolis]] , [[Brooklyn Museum]], [[Victoria and Albert Museum]] nan Lond, [[Israel Museum]] ak [[National Museum of Women in the Arts|National Museum women in the arts]], pami lòt moun. <ref name="Brooklyn">{{Lyen Web|title=Sarah Charlesworth: CV|url=http://www.brooklynmuseum.org/eascfa/feminist_art_base/archive/cvs/ 209.pdf|series=Brooklyn Museum Feminist Art Base|accessed=17 me 2013}}</ref>. An 2012, [[Art Institute of Chicago]] te akeri seri konplè (14 foto) seri gwo l ''' Stills'' (1980). Ane sa a tou, [[Mize Atizay modèn]] te akeri seri 27 foto l '' Movie-Television-News -History'' (1979<ref name="bloomberg.com" />). Travay li yo tou nan plizyè koleksyon inivèsite, tankou [[Princeton University Art Museum]], [[Yale University Art Gallery]], ak [[Berkeley Art Museum and Pacific Film Archive]]<ref>[http:/ /www.princeton.edu/main/news/archive/S37/24/41G35/index.xml?section=topstories Sarah Charlesworth, fotograf ak edikatè ki genyen prim lan, mouri; 28 jen 2013] [[Princeton University|Princeton University]].</ref>. == Travay prensipal == * 1978: ''Istwa modèn''<ref name=":0">{{Web link|title=Sarah CHARLESWORTH - diksyonè kreyatif|url=https://www.dictionnaire-creatrice.com/fiche-sarah-charlesworth ?q=Sarah+CHARLESWORTH|site=www.dictionnaire-creatrice.com|accessed on=2019-06-20}}</ref> * 1980 '': Stills'' * 1983-1984: ''Kolaj wouj'' == Rekonesans == Sarah Charlesworth te resevwa plizyè sibvansyon nan men [[National Endowment for the Arts]] (1976, 1980, 1983) ansanm ak Eta New York (1977). Li te resevwa [[Guggenheim Fellowship|John Simon Guggenheim]] Prize pou [[Art Vizyèl]] an 1995. == Bibliyografi == * Marie Griffay, ''Sarah Charlesworth'', Dictionary of Designers<ref name=":0" />. *''In-Photography,'' katalòg ekspozisyon, Buffalo, CEPA Gallery, 1982<ref>{{Liv|name1=Charlesworth, Sarah, 1947-2013.|title=An-fotografi|piblikatè=|ane=| isbn= 978-0-939784-03-5|isbn2=0-939784-03-3|oclc=10458446|li sou entènèt=https://www.worldcat.org/oclc/10458446|accessed=2019-06 -20}} </ref>,{{ISBN|9780939784035}}. *''A Retrospective,'' katalòg egzibisyon, Santa Fé, Santa Fe Site, 1997<ref>{{Web link|language=en-US|name1=https://anagr.am|first name1=Anagram, LLC - |title=Sarah Charlesworth: Yon retrospektiv|url=https://sitesantafe.org/event/sarah-charlesworth-a-retrospective/|site=SITE Santa Fe|accessed on=2019-06-20}}</ref>. *Helena Reckitt ak Peggy Phelan, ''Art and feminism'', Phaidon, 2001<ref>{{ouvraj|language=en|nom1=Reckitt, Helena.|nom2=Phelan, Peggy.|title=Art and feminism|place =London|piblikatè=Phaidon|ane=2001|total paj=304|isbn=0-7148-3529-3|isbn2=9780714835297|isbn3=9780714863917|oclc=48098625|www.oclc/48098625|accessed on=2019-06-20}}</ref>, {{ISBN|9780714835297}}. *Douglas Eklund'', The Pictures Generation, 1974-1984,'' New York/New Haven, Metropolitan Museum of Art, 2009<ref>{{Liv|language=en|name1=Eklund, Douglas.|title=Foto yo. Jenerasyon, 1974-1984|subtitle=[ekspozisyon, Metropolitan Museum of Art, New York, soti 21 avril rive 2 out 2009]|location=New Haven|piblikatè=Metropolitan Museum of Art|ane=2009|total paj= 350| isbn=978-0-300-14892-3|isbn2=0300148925|isbn3=9781588393142|oclc=262432361|li sou entènèt=https://www.worldcat.org/oclc/26243236020-262432361| }}</ref>, {{ISBN|9780300148923}}. *Rochelle Steiner Rochelle, Eric Crosby, Mark Godfrey, Thomas Lawson ak [[Rebecca Morse]], ''Sarah Charlesworth,'' monografi,'' Delmonico-Prestel liv, Munich and New York, 2017<ref>{{ Liv| name1=Steiner, Rochelle,|name2=Godfrey, Mark (Mark Benjamin),|name3=Lawson, Thomas, 1951-|name4=Morse, Rebecca,|title=Sarah Charlesworth|editè=|ane=2017|total paj =232 |isbn=978-3-7913-5681-5|isbn2=379135681X|oclc=974035488|li sou entènèt=https://www.worldcat.org/oclc/974035488|accessed=2019-06-20}}</ref>{{ISBN|9783791356815}} . == Nòt ak referans == {{TradRef|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarah_Charlesworth&oldid=873023835}} {{Referans}} == Lyen ekstèn == * {{otorite}} * {{Bases art}} * [http://www.getty.edu/vow/ULANFullDisplay?find=Charlesworth&role=&nation=&prev_page=1&subjectid=500056759 Lis kolektif non atis], [http://www.getty.edu/vow/ULANFullDisplay ?find =Charlesworth&role=&nation=&prev_page=1&subjectid=500056759 "Charlesworth, Sara"] * [http://www.artfacts.net/index.php/pageType/artistInfo/artist/22878/lang/1 Profile de Sarah Charlesworth], Artfacts {{CLEDETRI:Charlesworth, Sara}} [[Kategori:Pwofesè nan Inivèsite Hartford]] [[Kategori:Pwofesè nan Inivèsite New York]] [[Kategori:Kamarad Guggenheim]] [[Kategori:Barnard College Student]] [[Kategori:Fotwa Ameriken]] [[Kategori:Atis feminis]] [[Kategori:Feminis amerikèn]] [[Kategori:Nesans an mas 1947]] [[Kategori:Lamò nan mwa jen 2013]] [[Kategori:Lamò nan laj 66 an]] [[Kategori:Nesans nan East Orange]] [[Kategori:Lamò nan Hartford, Connecticut]] t90iq566bpzcnmzac50mq0qd0ms61m1 Faith47 0 89663 881541 879756 2026-05-29T09:42:55Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 881541 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis}} '''Faith47''' oswa '''Faith XLVII''', psedonim '''Liberty Du''', ki fèt nan {{dat|1979}} nan [[Cape Town]], se yon Sid Afriken [[Atis vizyèl|atis vizyèl]], [[faktè videyo]], pent, skultur ak [[ati iben|atis lari]]. == Biyografi == Faith se yon atis vizyèl orijin Sid Afriken, Tyler Murphy alyas Wealz130 te entwodui li nan atizay iben, papa pitit gason l<ref>Stuart Urban Art Magazine N°21, Faith47, yon dimansyon espirityèl paralèl, pa Sébastien Correia, paj. 40 a 47</ref>, Keya Tama, atis, konnen tou anba psedonim yo Cashril Plus ak Jack Fox. Li patisipe nan anpil kòz sosyal ak politik<ref>{{Web link|title = Kiyès 10 atis lari yo dwe konnen an 2020? |url = https://www.lefigaro.fr/arts-expositions/quels-sont-les-10-street-artistes-a-connaitre-en-2020-20200706 |sit = www.lefigaro.fr |dat = | lang= }}</ref>. Li marye ak atis DALeast<ref>{{Web link|title = Faith47 |url = https://www.streetartbio.com/artists/about-faith47-biography/ |site = www.streetartbio.com |date = | lang=en }}</ref>. == Egzibisyon, evènman ak pwojè == [[image:Estamos Todos Los Que Cabemos.jpg|thumb|upright=1.1|Estamos Todos Los Que Cabemos, Harlem, 2015]] [[image:The Immense Gap Between Past and Future - panoramio.jpg|thumb|upright=1.1|''The Immense Gap between Past and Future'', Vyèn]] [[image:Shrine at Aqua Regalia Chapter Two.jpg|thumb|upright=1.1|''Aqua Regalia Chapter Two'', Jonathan Levine Gallery, New York]] ;2021 * ''Douce Vie'', fresk nan omaj a [[atis]] [[Hyuro]], pwodui nan kad sizyèm edisyon Échappées d'Art d'Angers, pa Faith47 ak Helen Bur, rue Valdemaine nan [[Angers ]] ({{dat-|2021}})<ref>{{Lyen entènèt|tit = Echappées d'art |url = https://www.angers.fr/vivre-a-angers/culture/arts-graphiques -et -visuels/echappees-d-art/index.html |sit = www.angers.fr |dat =}}</ref> * ''Flè medsinen'', desen nan lari Beyrouth, pwojè ''Underline'', Beyrouth (Liban) ({{dat-|Septanm 2021}})<ref>{{Lyen web|tit = Lafwa XLVII: "Flè medsinen nan peyi Liban" trase nan lari yo domaje nan Beirut |url = https://www.cyclope.ovh/faith-xlvii-des-fleurs-medicinales-du-liban/ |sit =www.cyclope.ovh | dat =}}</ref>{{,}}<ref>{{Web link|title = 'Flè medikaman nan peyi Liban' pa Lafwa XLVII Sprout soti nan lari yo domaje nan Beyrouth |url = https://www.thisiscolossal.com /2021/10/faith-xlvii-flowers-beirut/ |sit = www.thisiscolossal.com |date = |langue=en }}</ref> * ''Singing'', egzibisyon solo, Everard Read Gallery, [[Cape Town]] (Lafrik di sid) ({{dat-|5 me}} - {{dat-|28 me 2021}})<ref> {{Lyen web|tit = Everard Read kontan prezante egzibisyon solo FAITH XLVII nan galri a |url = https://www.everard-read-capetown.co.za/exhibition/232/press_release/ |sit = www. everard-read-capetown.co.za |dat = |language=en }}</ref>{{,}}<ref>{{Lyen entènèt|tit = Stuart Magazine |url = https://stuartmagazine.fr/ product/stuart-n27-jul-aout-21/?lang=en |sit = stuartmagazine.fr |dat = |langue= }}</ref> ;2020 * ''Hennessy Very Special'' boutèy pou [[Hennessy]] ({{date-|2020}})<ref>{{Web link|title = Atis ki renome entènasyonalman Faith XLVII siyen yon nouvo travay pou 10yèm edisyon limite a. Hennessy Very Special |url = https://presse.hennessy.fr/hennessy-very-special-edition-limitee-faith-xlvii/ |sit = presse.hennessy.fr |date = |langue= }}</ ref> ;2019 * ''Veni, Vidi, Vinci'', egzibisyon kolektif, Fluctuart, sant atizay iben, {{7yèm awondisman Paris}} ({{dat-|Novanm 2019}} - {{dat-|Avril 2020}} )< ref>{{Lyen entènèt|tit = Egzibisyon: Leonardo da Vinci kont atizay iben - Travay Leonardo da Vinci revize pa atis iben |url = https://streep.fr/2019/11/07/expo- leonard-de -vinci-versus-art-urbain/ |sit = streep.fr |dat = |language= }}</ref>{{,}}<ref>{{Lyen Web|tit = Leonardo da Vinci Art vèsyon iben ekspozisyon sou chalan Fluctuart - Pa Agathe Hakoun |url = https://www.connaissancedesarts.com/musees/musee-louvre/leonard-de-vinci-version-art-urbain-sexpose-sur-la-peniche -fluctuart-11128616/ |sit = www.connaissancedesarts.com |dat =2019 |lang= }}</ref> * ''Kè mwen'', [[Lopital Croix-Rousse]] nan [[Lyon]] ({{date-|2019}})<ref>{{Web link|title = Lari travay pou goumen kont SIDA nan Lyon |url = https://www.lyon-experience.com/actualites/des-oeuvres-de-rue-pour-lutter-contre-le-sida-a-lyon/ |site = www.lyon -experience.com | dat =}}</ref> * ''Aequalitas'', fresk ki te kreye nan [[New York]] nan okazyon santyè [[Òganizasyon Entènasyonal Travay]] ({{dat-|2019}})<ref>{{Lien web|title = 8 travay atizay lari ki mete aksan sou dwa fanm yo! |url = https://alternego.com/8-oeuvres-de-street-art-qui-promeuvent-les-droits-des-femmes/ |sit = alternego.com |dat =}}</ref> * Miy fresk nan [[rue Véron]] 37 sou envitasyon galri Joel Knafo, [[Montmartre]], Paris ({{date-|2019}})<ref>{{Web link|title = Faith 47 – Joel Knafo Gallery |url = https://www.streetarttourparis.com/fr/le-meilleur-du-street-art-parisien-de-lannee-2019/ |sit = www.streetarttourparis.com |dat =}} </ref> * ''Urban Conquest'' nan [[Musée des Beaux-Arts de Calais]], ekspozisyon an gwoup, [[Calais]] ({{dat-|6 avril}} - {{dat-|3 novanm 2019} }) <ref>{{Web link|title = Conquête Urbaine - Musée des Beaux-Arts de Calais |url = https://missvan.com/conquete-urbaine-group-show-musee-calais/ |sit = missvan. com | dat =}}</ref>{{,}}<ref>{{Lyen entènèt|tit = Konkèt vil - Atizay lari nan mize a |url = https://www.calais.fr/fr/detail/ 5e57900d72e7e56178329937/conquete -urban |sit = www.calais.fr |dat =}}</ref> ;2018 * ''Elixir'', egzibisyon solo, Fabien Castanier Gallery, [[Miami]] (Etazini) ({{dat-|Desanm 2018}})<ref>{{Lyen web|tit = Faith XLVII egzibisyon solo Elixir | url = https://us11.campaign-archive.com/?u=267e239fb612ec4b7d30dc7ef&id=4c1b61d561 |sit = us11.campaign-archive.com |dat = |language=en }}</ref> * ''Kaleidoscope'', ekspozisyon gwoup, Enstiti Bernard Magrez, [[château Labottière]] nan [[Bòdo]] ({{dat-|Novanm 2018}} - {{dat-|Fevriye 2019}})<ref> {{Lyen entènèt|tit = Egzibisyon Kaleidoscope – Institut Bernard Magrez |url = https://paristonkar.net/2019/01/29/exposition-kaleidoscope-institut-bernard-magrez/ |sit = paristonkar.net |dat =}}</ref> * '' KONPRANN Pouvwa Atizay kòm yon Achitek Sosyal '', egzibisyon an gwoup, Mize Nasyon Iben pou Atizay Konpozan Iben, Mize Atizay Iben nan [[Bèlen]] (Almay) ({{dat-|2018} } )<ref>{{Lyen entènèt|tit = Faith XLVII, oswa tou senpleman '47 |url = https://urban-nation.com/artist/faith-47/ |sit = urban-nation.com |date =en } }</ref> * Enstalasyon ''Astronomia Nova'', [[hologram]], due ak Lyall Sprong, {{YouTube |id=Robd_bNJOPw |title=(gade sou entènèt) |vid=non |presizyon=non }}, forè [[ Värmland ]] ([[Sweden]]) ({{date-|2017}})<ref>{{Lyen entènèt|tit = Atis SA yo kreye yon mirak linè |url = https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2017-10-24-sa-artists-helps-create-a-lunar-miracle/ |sit = www.timeslive.co.za |dat = |language=en }}</ref> ;2016 * ''Fanm ansent'', fresko, [[Ostende]] (Bèljik) ({{dat-|Avril 2016}})<ref>{{Lyen entènèt|tit = Fanm ansent |url = http://www. street-heart.com/PM-XBE-Os16-12%20Faith47%20Ostende.htm |sit = www.street-heart.com |dat = |lang= }}</ref> * ''Freedom as Form'', egzibisyon an gwoup, Wunderkammern Gallery, [[Milan]] (Itali) ({{dat-|29 jen}} - {{dat-|10 out 2016}})<ref>{{Lyen entènèt| tit = Enfòmasyon sou Egzibisyon |url = https://wunderkammern.net/exhibitionswk/freedom-as-form/ |sit = wunderkammern.net |dat = |langue=en }}</ref> ;2015 * ''Aqua Regalia Chapter Two'', egzibisyon solo, Jonathan Levine Gallery, [[New York]] (Etazini) ({{dat-|2015}})<ref>{{Lyen entènèt|tit = Faith47 Aqua Regalia – Chapit II |url = https://jonathanlevineprojects.com/exhibits/faith47aqua-regalia-chapter-ii/ |sit = jonathanlevineprojects.com |date = |language=en }}</ref> * ''Agitprop'', egzibisyon an gwoup, [[Brooklyn Museum]], New York (Etazini) ({{dat-|Desanm 2015}} - {{dat-|7 Out 2016}})<ref>{ {Lyen Web|tit = Agitprop! |url = https://www.brooklynmuseum.org/exhibitions/agitprop |sit = www.brooklynmuseum.org |date = |langue=en }}</ref> * ''Art Liberté - from the Berlin Wall to street-art'', exhibition collective, Parvis de la [[Gare de Paris-Est|gare de l'Est]], Paris ({{dat-|Avril 2015}} - {{dat-|8 jiyè 2015}}) * ''Estamos Todos Los Que Cabemos'', fresk, Monument Art NYC pwojè, Madison Avenue, [[East Harlem]], [[New York]] ([[Etazini]])<ref>{{Lyen entènèt | title = Que Cabemos', a new mural by Faith47 in New York City |url = https://streetartnews.net/2015/10/estamos-todos-los-que-cabemos-new-mural.html |site = streetartnews . net |dat =Oktòb 2015 |language=en }}</ref>{{,}}<ref>{{Web link|title = Estamos Todos Los Que Cabemos |url = http://www.street-heart.com /PM-WUSNY-Harl005%20Faith47%20NYC.htm |sit = www.street-heart.com |dat =Oktòb 2015 |lang= }}</ref> ;2014 * ''Aqua Regalia Chapter One'', egzibisyon solo, Moniker Projects, [[London]] (Angletè) ({{dat-|2014}}) * ''Capax Infiniti'' oswa ''Capax Infiniti (Kenbe Enfini a)'' ([[:en:Capax Infiniti|Capax Infiniti <small>(en)</small>]]), Carlyle Building fresk, [[ Portland, [[Oregon]]|Portland], Oregon, Etazini ({{dat-|2014}}) * [[Djerbahood]], [[Djerbahood]] ([[Tinizi]]) ({{dat-|2014}})<ref>{{Lyen entènèt|tit = Djerbahood 2014 - Faith147 |url = http:// www.street-heart.com/PM-WTNDjh024%20Faith47%20Djerba.htm |sit = www.street-heart.com |dat =2015 |lang= }}</ref> ;2013 * ''Women on the Walls'', egzibisyon gwoupe, Jeffrey Deitch ak Wynwood Walls, [[Miami]] (Etazini) ({{dat-|2013}})<ref>{{Lyen entènèt|tit = Faith47 - Women on the Walls, Miami Wynwood Wall |url = https://street-art-avenue.com/2014/08/faith47-women-on-the-walls-miami-wynwood-wall-8937 |sit = street-art-avenue.com |dat = |language= }}</ref> * ''Beyond Eden'', egzibisyon an gwoup, Thinkspace Gallery, [[Los Angeles]] (Etazini) ({{dat-|2013}}) * ''Annivèsè'', egzibisyon an gwoup, White Walls Gallery, San Francisco (Etazini) ({{dat-|2013}}) ;2012 * ''Redeeming Virgin'', ansyen faktori [[Jeumont-Schneider]] rue de Général de Gaulle nan [[Champagne-sur-Seine]] ({{dat-|2012}})<ref>{{Lyen web| tit = Hoptimum 2012 |url = http://www.street-heart.com/PM-D77430-02%20Faith47%20Champagne.htm |sit = www.street-heart.com |dat = |lang= }}</ref> * ''Fragman nan yon istwa boule'', egzibisyon solo, David Krut Gallery, [[Johannesburg]] (Lafrik di sid) ({{dat-|2012}})<ref>{{Lyen entènèt|tit = Lafwa 47 | url = https://davidkrutprojects.com/artists/16100/faith-47 |sit = davidkrutprojects.com |dat =2012 |language=en }}</ref> * Kanpay "Wall / Therapy", fresk, Pleasant Street, [[Rochester (New York)|Rochester]] (Etazini) ({{dat-|Jiyè 2012}})<ref>{{Lyen entènèt|tit = Rapsody |url = http://www.street-heart.com/PM-WUSNY-Rochester012%20Faith47%20Rochester.htm |sit = www.street-heart.com |dat = |langu= }}</ref> ;2011 * Egzibisyon kolektif sou revolisyon ak libète, Galerie Itinerrance, [[Pari]] ({{date-|15 avril}} - {{dat-|30 avril 2011}})<ref>{{Lyen web|tit = Kolektif egzibisyon sou revolisyon ak libète soti 15 pou rive 30 avril 2011 nan Galerie Itinerrance |url = https://www.maquis-art.com/News-1443-Degage-Graffiti-Tag-Street-Art.html |sit = www. .maquis-art.com |dat = |lang= }}</ref> * ''Pye bwa a - tankou pi wo a konsa anba a'', fresk, [[Montry]] ({{date-|2011}}) ;2010 * ''Tout yo dwe egal devan lalwa'', fresko, Queen Victoria Street, [[Cape Town]] (Lafrik di sid) ({{dat-|2010}}) ;2008 * ''The Restless Debt Of Third World Beauty'', egzibisyon solo, Atm Gallery, [[Bèlen]] (Almay) ({{dat-|Out 2008}})<ref>{{Lyen entènèt|tit = Lafwa 47 – Dèt M'enerve nan Third World Beauty |url = https://www.atmberlin.de/portfolio-item/faith-47-the-restless-debt-of-third-world-beauty/ |sit = www.atmberlin. soti nan |dat = |lang=nan }}</ref> ;2005 * Go Gallery, egzibisyon an gwoup, [[Amsterdam]] (Pays-Bas) ({{date-|2005}}) == Nòt ak referans == {{Referans}} == Bibliyografi == * {{Liv |otè1=Alessandra Mattanza |responsablite1=otè |otè2= Stephanie Utz |responsabilite2=prefas |tit=Street Art |soustit=regard yon fanm |editè= |Koleksyon an inatandi=|nimewo nan koleksyon= |mwa= | ane=2022 |total paj=240 |isbn=979-10-295-0986-5 |prezantasyon sou entènèt=https://livre.fnac.com/a17000152/Alessandra-Mattanza-Street-Art-un -regard-de- femmes-24-portrets-of-fitness-atis |language=fr |paj=56 to 65}} * {{Liv |otè1=Linda Mestaoui |responsablite1= |otè2= |responsabilite2= |tit=Street art, my love |editè= PYRAMYD |koleksyon= |nimewo nan koleksyon= |mwa=fevriye |ane=2021 |paj=128 |isbn= 978-2350175119 |prezantasyon sou entènèt=https://fluctushop.fr/products/street-art-mon-amour-linda-mestaoui?_pos=2&_sid=9dbe09e6d&_ss=r&variant=39673915375766}} | * {{Liv |otè1=Ed Bartlett |responsablite1= |otè2= |responsabilite2= |tit=Street art |piblikatè=Lonely planet |koleksyon= |nimewo nan koleksyon= |mwa= |ane=2018 |paj=223 |isbn= 978-2-8161-7642-1 |prezantasyon sou entènèt=https://www.worldcat.org/fr/title/1076574928?oclcNum=1076574928 |language=fr}} * {{Liv |otè1=Alan KET |responsabilite1= |otè2= |responsabilite2= |tit=Lejand Art Urban |piblikatè=Lom Art |koleksyon= |nimewo nan koleksyon= |mwa= |ane=2015 |paj= |isbn= 1910552054 |prezantasyon sou entènèt=https://www.brooklynstreetart.com/2016/01/19/alan-ket-brings-you-urban-art-legends/ |language=en}} * {{Liv |otè1=Soti isit la pou t'ap nonmen non |responsabilite1= |otè2= |responsabilite2= |tit=Faith 47 (On The Run Books)|editè=De isit la pou t'ap nonmen non |koleksyon= |nimewo nan koleksyon= |mwa= | ane=2011 |paj= |isbn=978-3937946085 |prezantasyon sou entènèt=https://www.amazon.com/Faith-Books-Here-Fame-Publishing/dp/393794608X |language=en}} === Monografi === * {{Liv |otè1=Roger Gastman |responsablite1= |otè2= Carlo McCormick |responsablite2=Prefas |tit=Ex Animo - 2010-2018 Travay Lafwa Karant Sèt |editè=Drago |koleksyon=|kantite nan koleksyon= |mwa = |ane=2018 |paj=176 |isbn=978-88-98565-43-6 |prezantasyon sou entènèt=https://www.decitre.fr/livres/ex-animo-9788898565436.html |langue=en}} === sinema === * ''The Creators'' ([[:en:The Creators (film)|The Creators (film) <small>(en)</small>]]) pa Laura Gamse ak Jacques de Villiers ({{date-| 2012}}) {{Tit Imdb | id=1724975 | title=Kreyatè yo | tit kri =| soupaj =}} * ''Bomb It'' ([[:en:Bomb It|Bomb It <small>(en)</small>]]) pa Jon Reiss ({{dat-|2007}} {{Tit Imdb | id=1002535 | tit=Bomb Li | tit kri =| soupaj =}} == Apendis == === Atik ki gen rapò === * [[Atis iben]] * [[Katografi videyo]] === Lyen ekstèn === {{Lòt pwojè|commons=Kategori:Faith47}} {{Liens}} * {{Sit entènèt ofisyèl|http://www.faith47.com}} [[Kategori:Nesans an 1979]] [[Kategori:Nesans nan Cape Town]] [[Kategori:Fi atis lari]] [[Kategori:Atis feminis]] [[Kategori:Feminis sid afriken]] [[Kategori:Grafiti-atis]] [[Kategori:Atis iben]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori: Atis kontanporen Sid Afriken]] [[Kategori: pent 21yèm syèk la]] [[Kategori:Pseudonym]] [[Kategori:Mononym]] 6fpdbyqsts4rn7eu7kkg5o7b7q7dwjw Louise Jopling 0 89793 881542 849166 2026-05-29T09:43:21Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 881542 wikitext text/x-wiki {{Moun}} '''Louise Jane Goode''', ke yo rekonèt kòm '''Louise Jopling''' oswa '''Louise Rowe''' (16 novanm 1843 nan [[Manchester]] - 19 novanm 1933 nan Chesham Bois) se yon [[pent]] angle ak powèt nan [[epòk viktoryen an]]. Li se youn nan [[atis]] fi ki pi enpòtan nan jenerasyon li a<ref name=":0">Deborah Cherry, ''Painting Women: Victorian Women Artists'', London, Routledge, 1993.</ref><ref>Wendy Slatkin, ''The Voices of Women Artists'', Liban, IN, Prentice Hall, 1992.</ref>. Yon [[feminis]], li fè kanpay pou aksè fanm yo nan atizay ak pou [[Dwa fanm yo vote|vòt fi]]. == Biyografi == === Premye ane === [[File:Self-portrait No 2 in Red, by Louise Jopling.jpg|vignette|''Self-portrait No 2 in Red'' by Louise Jopling.]] Louise Jane Goode te fèt nan Moss Side, Manchester. Li te senkyèm nan nèf pitit antreprenè tren Thomas Smith "TS" Goode ak madanm li Frances. A laj de 17 an, li te deja òfelen. Nan 1861, li te rankontre ak marye ak sèvitè sivil Francis "Frank" Romer. Yo te fè de timoun nan Lond anvan yo te deplase nan [[Pari]] lè Romer te vin sekretè Baron [[Nathaniel de Rothschild]]. Romer montre [[Charlotte de Rothschild|Baroness de Rothschild]] desen madanm li a kreyon, ki sijere Louise etidye boza. Apre li fin pran kou nan lekòl segondè teknik nan Pari, Louise te travay nan atelye atis Anglo-Fransè ak graveur [[Charles Chaplin (pent)|Charles Joshua Chaplin]] ki te aksepte sèlman etidyan fi (ki gen ladan [[Mary Cassatt]] se yon pati): Louise ka kidonk etidye anatomi nan modèl toutouni. Li te etidye tou ak atis [[Alfred Stevens (Bèlj pent)|Alfred Stevens]]<ref>{{Liv|language=en|title=Great Women Artists|passage=205|publisher=Phaidon Press|date=2019|isbn=978-0-714-87877-5}}</ref>. Romer te sakaje pa Baron an akòz dejwe jwèt aza li, men Louise rete sou bon tèm ak Rothschilds yo, pentire plizyè pòtrè manm fanmi yo. Li te retounen nan Lond, li te ale nan Leigh's School of Art. Li te sipòte pa kliyan tankou ekriven ak jounalis Charles Shirley Brooks, editè nan ''Punch''. Apre sa, li te kontribye nan ilistrasyon yo pou ''Punch'' e li te tou enspirasyon pou kèk desen satirik pa [[George du Maurier]]. Li te ekspoze travay li pou premye fwa nan [[Painting and Sculpture Salon|Salon]] nan Pari. Li te egzibisyon pou [[Akademi Royal]] ant 1870 ak 1873, kòm Louise Romer. Pitit gason l 'Geoffrey te mouri nan yon laj jèn ak koup la te gen yon nouvo pitit, Hilda. Romer kite kay la. An 1871, gras a Lwa 1870 sou Pwopriyete Fi ki marye yo ki te pèmèt fanm marye yo te kapab kenbe pwòp lajan yo, e byenke pè anpil pou pèdi gad pitit li yo, li te depoze divòs. Louise denonse adiltè souvan Romer, bwè twòp, ak vyolans sou madanm li ak pitit li pandan jijman an. Romer pa parèt nan tribinal pou plede ka li. Louise jwenn tou de yon separasyon legal, gad sèl pitit li yo ak yon lòd pou yo retire. Nan 1873, pitit fi li Hilda te mouri anvan twazyèm anivèsè nesans li. Romer te mouri menm ane a nan New York. Nan timoun ki soti nan premye maryaj li, yon sèl pitit gason, Percy Romer, siviv anfans. Pou sipòte fanmi li, li montre ak bay leson. Li de pli zan pli dezapwente pa mond atizay ki domine gason an: "Mwen rayi se yon fanm, fanm pa janm fè anyen"<ref name=":1">{{Book|langue=en| author1=Louise Jopling|title=Ventan lavi mwen, 1867-1887|pasaj=}}</ref>. === Dezyèm maryaj ak siksè === [[File:Louise Jopling, by Herbert Rose Barraud.jpg|left|thumbnail|Louise Jopling pa [[:en:Herbert Rose Barraud|Herbert Rose Barraud]].]] [[Fichye:Whistler - Harmony in Flesh Colour and Black Mrs Louise Jopling, 1877, GLAHA 46317.jpg|vignette|''Harmony in Flesh Color and Black Mrs Louise Jopling'' (1877) pa [[James Abbott McNeill Whistler|Whistler ]]]] Roman ''The Hammock'' Lucy Pacquette a imajine yon romans ant Louise ak atis franse [[James Tissot]], ke li rankontre nan Lond. Nan memwa li "Twenty Years of My Life," Louise dekri enkyetid li sou remarye: "Mwen ta dwe pran sou travay adisyonèl, ak tout travay sa yo ta dwe obstak nan siksè mwen." Sepandan, li konnen “pi bon bagay [li ka fè] pou repitasyon [li] ak repitasyon [li] pitit gason an se remarye”. Nan 1874, Louise te marye ak Joseph Middleton Jopling, 12 zan li, atis pou ''Vanity Fair'' ak dènyèman te pran retrèt nan sèvis sivil la, nan 1874. Pitit gason l 'Percy te gen 12 zan. Pandan ane maryaj li ak Jopling, li te vin prensipal sous finansye fanmi an: {{quote|Li te jwenn responsablite sa a lou ak estrès, li te mande pwodiksyon konstan, lavant regilye, ak yon rechèch konstan pou lòd ak kliyan. An 1879, malgre pwòp maladi pa l ak maladi pitit gason l Percy, li te pwodui dizwit travay}}<ref> Cherry, p. 37.</ref>. Li te ekspoze penti enspire oriental li 'Five O'Clock Tea' nan Royal Academy an 1874 e li vann li pou £400. ''Five Sisters of York'' te montre nan Philadelphia International Exposition an 1876, ''It Might Have Been'' nan egzibisyon inogirasyon Grosvenor Gallery la an 1877, ak ''The Modern Cinderella'' nan 'Paris Exhibition of 1878'. <ref>Clara Erskine Clement, ''Women in the Fine Arts from the Seventh Century B.C. the Twentieth Century A.D.'', Charleston, SC, BiblioBazaar LLC, 2007; p. 177.</ref>. Menm jan ak kèk lòt fi pent (Kate Perugini ak [[Marie Spartali Stillman]] pou egzanp), Louise sèvi tou kòm yon modèl ak sijè pou lòt atis. Pòtre li pa Whistler nan 1877 (kounye a nan Galeri Atizay Hunterian nan University of Glasgow) ak pòtrè li pa Millais nan 1879 (kounye a nan Galeri Nasyonal Portrait (UK) | Galeri Nasyonal Portrait]]) kontribye nan repitasyon li. Whistler konsidere pòtrè Millais, ke li dekri kòm yon "gwo travay" ak yon "pòtre sipèb". Li se souvan mansyone ak foto pa magazin sosyete, konpliman sou ekip alamòd li yo ak siksè sosyal: "pati estidyo li yo toujou enteresan epi li konnen anpil moun ki toujou yon moun nan literati ak mizik." atizay ". Sèk Louise a gen ladann lòt atis tankou [[Kate Perugini]], pitit fi [[Charles Dickens]], Val Prinsep, Sir [[Frederic Leighton|Frederick Leighton]], ak [[Louise nan Wayòm Ini a (1848-1848). 1939)|Princess Louise]], sculpteur ak pitit fi Rèn [[Victoria (Rèn)|Victoria]]; aktè tankou [[Henry Irving]], [[Ellen Terry]] ak [[Lillie Langtry]]; otè tankou [[Oscar Wilde]]. Augustus Dubourg te dedye pyès teyat li a ''Angelica'' pou li an 1892. An 1887, magazin sosyete a ''The Lady's World'' te dekri sèk sosyal li a: <blockquote> "Yon ane nou gen pòtrè li, bèl anpil desine pa Millais, dekore. Mi Grosvenor yo; sezon annapre a, li parèt kòm eroin nan yon woman "sosyete" soti nan plim la nan yon ekriven popilè. Yon semèn, nou wè chanm li a Mesye [[George du Maurier|Du Maurier]] desine nan ''Punch'', ak desen nan lavi li ak nan lavi l 'yo; semèn annapre a, li parèt sou yon lòt non kòm eroin nan youn nan vil prèske move istwa sa yo ak peyi ki amize lektè yo nan yon jounal sosyete... Anwo chemine a pandye pòtrè li, ki te pentire pa ansyen zanmi l Sir John Millais, ki moun ki. te lakòz yon sansasyon konsa nan Grosvenor yon ane oswa de de sa... Isit la nou toujou jwenn Mesye James Whistler ak Mesye Oscar Wilde, diskite sou pwoblèm yo perennial nan atizay; pandan ke Sir John Millais, Mesye Sargent, ak Mesye George Boughton se alye fèm nan sijè a nan chema nou an. Medam Archibald ak Walter Campbell raman rate yon fèt »<ref>{{Article|language=en|title=Untitled|periodical=The Lady's World|date=1887|pages=340-342}}</ref>.</ blockquote >Joseph Middleton Jopling se te pi bon gason nan maryaj [[James Abbott McNeill Whistler|Whistler]] ak Beatrix Godwin an 1888<ref>{{Lyen entènèt |language=en |title=Koleksyon mize ak galri atizay Hunter: GLAHA 46317 | url=https://web.archive.org/web/20160304191902/http://www.huntsearch.gla.ac.uk/cgi-bin/foxweb/huntsearch/DetailedResults.fwx?collection=all&SearchTerm=46317&mdaCode=GLAHA&reqMethod = Lyen |sit=gla.ac.uk |dat=4 mas 2016}}.</ref>. Yo gen yon fi li te fèt an 1875, Lindsay Millais Jopling, ki te nonmen de parenn li yo Sir [[Coutts Lindsay]], fondatè Grosvenor Gallery ak [[John Everett Millais]]<ref>{{Atik|language=en|otè1= Alison Bailey. |title=Louise Jopling 1843-1933|periodical=Amersham Museum|date=?|li sou entènèt=https://amershammuseum.org/history/people/19th-century/louise-jopling/}}</ref> . Li se yon envite souvan nan kay Sir [[Anthony de Rothschild|Anthony de Rothchild]] nan Aston Clinton. Li te vin zanmi ak pitit fi li yo Constance ak Annie, ki gen pòtrè li te pentire an 1876 ak 1878. Constance te ankouraje l pou l lwe yon kaye nan peyi Buckinghamshire, Cottage Stocks, pou l vin detann nan wikenn. Louise te tèlman reyisi ke an 1879 fanmi an te kapab deplase nan yon kay ki pi gwo nan Chelsea alamòd kote li te komisyone achitèk pi popilè neo-gotik William Burges pou desine apatman separe ki bay sou jaden an pou li ak mari l<ref name=":0 " />. Li te pentire pòtrè figi aristokratik ak rich, osi byen ke zanmi li yo tankou otè Samuel Smiles ak aktris Ellen Terry. Li te antre nan [[Sosyete Fanm Atis]] an 1880. [[File:It Might Have Been, by Louise Jopling.jpg|left|vignette|''It Might Have Been'' (1878) pa Louise Jopling.]] [[Oscar Wilde]] ak Louise deplase nan menm sèk yo: Ellen Terry ak Lillie Langtry poze pou li. Li te rankontre Oscar Wilde pandan yon aprèmidi mizik Lady Lindsay te bay. Apre sa, Oscar envite l nan te ak Lillie Langtry ak aktris Polonè [[Helena Modjeska]], epi li ba yo chak yon bèl ti flè. Oscar admire l anpil e souvan rive san atann lakay li nan Chelsea. Yon fwa, li ouvri pòt la pou li epi li jwenn li kanpe deyò ak yon gwo koulèv ki vlope nan kou l<ref>{{Book|language=en|author1=Eleanor Fitzsimons|title=Wilde's Women - How Oscar Wilde Was Shaved by. Fanm li te konnen yo|pasaj=83|location=Richmond|piblikatè=Duckworth Books Ltd|dat=2020}}</ref>. Li te nan yon fèt an 1883 nan kay Jopling ke Whistler te gen yon echanj pi popilè ak Oscar Wilde. An repons a yon witticism soti nan Whistler, Wilde fè remake: "Ki jan mwen swete mwen te di sa." Whistler reponn, "Ou pral di li, Oscar, ou pral di li." === Twazyèm maryaj ak aktivis === [[Fichye:Sir Nathan Mayer de Rothschild (1840-1915), 2nd Bt, Baron Rothschild (Austria) and 1st Baron Rothschild (UK), PC, GCVO.jpg|vignette|''Sir Nathan Mayer de Rothschild'' (1877) ) pa Louise Jopling.]][[File:Louise Jopling06.jpg|vignette|''Phyllis'' (1883) pa Louise Jopling.]] Nan 1881, pi gran pitit gason l ', Percy te mouri nan [[tibèkiloz]], ki te swiv pa Jopling nan 1884, nan kay yo nan Beaufort Street. Apre lanmò Jopling, Louise te lwe estidyo li bay sculpteur Maria Zambaco, modèl, etidyan ak metrès [[Edward Burne-Jones]]. Kòm yon fanm, li pa t 'gen dwa a menm frè yo ak atis gason nan epòk la. An 1883, li te pèdi yon komisyon 150 gine te genyen pa Millais, li te peye 1,000 gine pou menm pwojè a<ref>Elise Lawton, ''Evelyn Pickering De Morgan and the Allegorical Body'', Madison, NJ, Fairleigh Dickinson University Press, 2002. ; p. 35.</ref>. Nan 1887, Louise marye ak avoka George William Rowe, yon zanmi fanmi 11 ane jinyò li, yon vèf ak yon jèn pitit gason. Yo te deplase nan Pembroke Gardens nan [[Kensington Gardens|Kensington]], kote li te etabli lekòl atizay li pou fanm. Zanmi li Whistler distribye prim yo nan lekòl li a. Pou wikenn ak jou ferye, Rowes te lwe plizyè kay nan Buckinghamshire, tankou nan Chesham Bois, yon kaye nan Woodlands nan Amersham, ak Greenacre nan Copperkins Lane. Louise kontinye sèvi ak non Jopling pwofesyonèl. Li ekri liv sou penti pou fasilite aprantisaj fanm yo<ref>{{Book|language=en|author1=Craig Harrison|title=The Essence of Art: Victorian Advice on the Practice of Painting|location=Aldershot|editè =Ashgate| dat=1999}}</ref>. Li defann dwa etidyan atizay fi yo pou yo travay dirèkteman nan modèl yo toutouni, paske Royal Academy sèlman pèmèt elèv fi li yo obsève modèl gason "ak anpil atansyon drapo". Li te eli yon manm nan Royal Society of Portrait Painters an 1891 e li te fè espresyon avèk siksè pou bay kèk manm fi yo dwa vòt. Li te ekspoze nan [[Mize Syans ak Endistri Chicago|Mize Syans ak Endistri]] ak nan [[Woman's Building (Chicago)|Woman's Building]] nan [[World's Fair of 1893]] nan [[Chicago]], nan [[Illinois]]. An 1902, li te fè istwa kòm premye fanm ki te eli nan [[Royal Society of British Artists]]. Redaksyon li a "Sou edikasyon fakilte atistik la" diskite pou fanm yo dwe edike sou yon baz egal ak gason. Louise Jopling se yon sipòtè depi lontan nan [[Dwa of Women's Suffrage Society|National Union of Women's Suffrage Society]] epi li sipòte mouvman [[National Union of Women's Suffrage Society|National Union of Women's Suffrage Society]] mouvman [[Millicent Fawcett]]. Louise te siyen "Lèt dam pou manm Palman an" nan 1884 ak deklarasyon an nan 1889 an favè vòt fanm yo. Li te vis prezidan Healthy and Artistic Dress Union, yon òganizasyon ki dire lontan ki te ankouraje refòm abiman nan ane 1890 yo ak kòmansman ane 1900 yo<ref>{{Book|language=en|author1=Peter Gordon, David Doughan|title =Diksyonè Britanik yo. Òganizasyon Fanm yo, 1825–1890|pasage=63|location=London|editè=Routledge|date=2001}}</ref>. An 1890, li te òganize yon reyinyon pou Lig Franchise Fanm yo. An 1898, li te vis-prezidan Sosyete Santral ak Lwès pou Suffrage Fanm yo. An 1907, li antre nan Inyon Sosyal ak Politik Fanm yo. Li te òganize yon reyinyon pou [[Women's Freedom League]] an 1909. An 1910, li te rantre nan [[New Constitutional Society for Women's Suffrage]], kont militans, byenke selon Elizabeth Crawford Mouvman Suffrage Fanm yo "te evite piblikman. kritike lòt sifraj ki gen konsyans ki te fè yo adopte diferan metòd." Li se yon manm enpòtan nan Women's Tax Resistance League, ki gen eslogan popilè se "Pa gen Taksasyon san Reprezantan". Prensès [[Sophia Duleep Singh]], yon lòt manm nan Lig Rezistans Taks la, gen yon bag dyaman presye sezi pa Gouverneurs paske li refize peye taks sou sèvitè li yo oswa lisans li pou posede yon chen. Lè bag la gen pou vann nan vann piblik, lòt aktivis yo prezan pou asire ke okenn lòt manm nan piblik la achte bag la. Louise Jopling achte bag la epi retounen li bay Princess la. Yon lòt manm fondatè Lig Rezistans Taks Fanm yo se atis [[Mary Sargant Florence]]. Ansanm, yo se manm Lig Suffrage Atis la ak Atelier Suffrage, ki manifeste pou kòz la. Suffrage Atelier te defann atis fi nan klas travayè yo, te bay kou aswè nan desen ak ilistrasyon, konferans ak klas desen lavi pou ki sifrajèt yo te souvan modèl yo. Louise te òganize ekspozisyon lòt fanm atis nan mouvman an. Li pibliye pwezi e li voye vèsè militan nan jounal sifrajèt Votes for Women. Louise Jopling te ekri anpil atik pou laprès sou sijè vòt fanm yo: “Ki kalite mwen pi admire nan yon gason? Ah! Anpil. Men, gen youn ke mwen ta renmen wè plis devlope, e se sans li jistis! Siyen YON FANM KONBAY KI PA KA VOTE.” Yon lòt lèt pwoteste kont tretman prizonye sufrajèt yo: “Gou pou mati ta dwe disparèt ak fè nwa Mwayenaj la. Sepandan, syèk kap vini yo pral san dout gade dèyè sou 20yèm syèk la kòm youn nan pi fonse kote fanm yo sou tè a, nan demann yo pou jistis, yo te trete tankou kriminèl komen. === Dènye ane === [[File:Louise Jopling - Blue and White, 1896.jpg|vignette|''Blue and White'' (1896) pa Louise Jopling.|397x397px]] An 1919, Rowes te deplase nèt ale nan Manor Farm, North Road kote Louise te anplwaye achitèk Arts & Crafts, Forbes ak Tate pou kreye yon estidyo nan etab la. Pitit gason li a, George, yon kòmandan nan marin Britanik la, te siviv [[Premye Gè Mondyal la]] men yo te touye dezan pita nan yon aksidan motosiklèt. Nan Chesham Bois nan Buckinghamshire, Louise te konsakre plis tan nan ekri li. Li te pibliye anpil atik ak istwa ansanm ak yon liv sou penti "Hints to Amateurs: A Handbook on Art" ak de koleksyon pwezi. Li te ekri memwa li yo, Twenty Years of My Life, premye pibliye an 1925. Li te fonde Chiltern Club of Arts an 1919. Pifò nan manm fondatè yo te atis ak aktivis vòt tankou Lucy Morley Davis ak sifrajèt Margaret Bright Lucas. Prezidan sosyete lokal anti-sifraj la, Lady Susan Truman, te tou yon manm fondatè. "Objektif la nan klib la se te ankouraje yon enterè nan atizay, akeyoloji, literati, mizik, atizana ak soti" dapre Patricia Smith, dènye sekretè a. Louise te prezidan Bucks Art Society e an 1932 te louvri yon galri atizay pèmanan pou sosyete a nan Griffin Hotel la. 81 penti ki nan ekspozisyon yo enkli youn nan penti li yo ki rele ''Flora''. Lè li te mouri 19 novanm 1933 nan Manor Farm, Nekroloji Bucks Examiner te deklare: "Lè tout bagay yo te di sou aktivite atistik li yo, se kòm yon pèsonalite ke Madam Jopling-Rowe pral sonje. Li te kenbe popilarite li jiska fini". Li antere l nan simityè Chesham Bois. Pitit gason Louise a Lindsay (ki rele Jop), apre yon karyè siksè kòm yon administratè nan peyi Zend, konvèti plat li nan Chesham Bois nan yon kay nan fen semèn nan pou dezyèm madanm li, chantè Joan Izott Elwes. Apre lanmò Jop an 1967, pitit gason l John Jopling, yon avoka, vann etab la epi demenaje ale rete nan Fingringhoe. Daisy, gwo pitit fi Louise, se yon violonis ki gen siksè, k ap viv nan New York ak pwòp gwoup li, Daisy Jopling Band. == Travay pasyèl == === Tablo === * ''Five O'Clock Tea'' (1874) * ''[https://artuk.org/discover/artworks/j-m-jopling-18311884-36561 Portrait J. M. Jopling]'' (nan 1874) * ''Five Sisters of York'' (1876) * ''Constance de Rothschild'' (1876) * ''Li te kapab'' (1877) * ''[https://artuk.org/discover/artworks/sir-nathan-mayer-de-rothschild-18401915-2nd-bt-baron-rothschild-austria-and-1st-baron-rothschild-uk-pc- gcvo-217714 Sir Nathan Mayer de Rothschild], nan inifòm Buckinghamshire Yeomanry'' (1877) * '' Hon Evelina Rothschild '' (1877) * ''[https://booksandpictures.wordpress.com/2012/02/11/painting-women-victorian-women-artists-book-122/ Wary Waiting]'' (1877) * ''[https://artuk.org/discover/artworks/self-portrait-205303 Selfportait]'' (1877) * ''[http://www.artnet.fr/artistes/louise-jopling/a-modern-cinderella-bRiGFobqv3p53q3-Il719w2 A Modern Cinderella]'' (1878) * ''Annie de Rothschild'' (1878) * ''[https://artuk.org/discover/artworks/phyllis-58636 Phyllis]'' (1883) * ''Ellen Terry'' ''tankou'' ''Portia'' (1883) * ''Salomé'' (1885) * ''Portre'' ''Samuel Smiles'' (1887) * ''Miss Mabel Collins'' (1888) * ''[https://artuk.org/discover/artworks/blue-and-white-102556 Blue and White]'' (1896) * [http://www.artnet.fr/artistes/louise-jopling/portrait-of-a-lady-with-flowers-t58moLfFMWUk33vS1jAV1A2 Portrait of a lady with flowers] (1896) * ''[https://www.bbc.co.uk/arts/yourpaintings/paintings/stella Stella]'' (anviron 1907) * ''[https://artuk.org/discover/artworks/the-painters-son-205302 Pitit Pent la]'' * ''[https://artuk.org/discover/artworks/sir-henry-thompson-18201904-1st-bt-42192 Portrait Sir Henry Thompson]'' * ''[http://www.artnet.fr/artistes/louise-jopling/portrait-of-a-girl-holding-a-bouquet-of-daffodils-rfpNjLfRqyUsxeHcRoiamg2 Portrait yon ti fi ki kenbe yon bouquet daffodils]' ' * ''[http://www.artnet.fr/artistes/louise-jopling/portrait-of-a-lady-seated-holding-a-basket-of-xAZ0-r-EbaUESA9aB2TagA2 Pòtre yon dam, chita, kenbe yon panyen flè]'' * ''[http://www.artnet.fr/artistes/louise-jopling/portrait-of-mr-lionel-midpath-vc-bP1uWBIQWGrxIQPpHZg2 Portrait Mesye Lionel Midpath]'' * ''[http://www.artnet.fr/artistes/louise-jopling/portrait-of-a-scottish-girl-VMhaNuaxid8Lo_S0_MHaWQ2 Pòtre yon ti fi Scottish]'' * [http://www.artnet.fr/artistes/louise-jopling/a-young-beauty-JPdKh6nwHthc40daFmtSUw2 Yon jèn bote] * [http://www.artnet.fr/artistes/louise-jopling/a-young-woman-reading-a-letter-jGvsR4yTtS1ZAI0L4eCv8A2 Yon jèn fi k ap li yon lèt] * [http://www.artnet.fr/artistes/louise-jopling/a-spanish-beauty-QQSV0NjDpUypjamlMfrGFQ2 Yon bote Panyòl] === Otobiyografi === * '' Ven ane nan lavi mwen '' (1925) === Non-fiksyon === * ''Sijesyon pou Amatè: Yon Manyèl sou Art'' (1891) === Pwezi === * '' Powèm '' (1913) == Nòt ak referans == {{Tradiksyon/Referans|en|Louise Jopling|649351364}} {{Referans}} == Apendis == === Bibliyografi === * {{Liv|language=en|author1=Dr Patricia de Montfort|title=Louise Jopling: A Biografik and Cultural Study of the Modern Woman Artist in Victorian Britain|publisher=Routledge-Ashgate|date=2018}}. * {{en}} Sara Gray, ''[https://books.google.fr/books?id=LfAFBAAAQBAJ&pg=PA153#v=onepage&q&f=false Diksyonè fanm Britanik Atis]''. * {{chapit|language=en|year=2007|ISBN=9780199540891|li sou entènèt=http://oxfordindex.oup.com/view/10.1093/ww/9780199540884.013.U212107|titre chapitre=Jopling, Louise, (Mrs Jopling-Rowe)|titre ouvrage=Who Was Who}}. === Lyen ekstèn === {{Lòt pwojè|commons=Kategori:Louise Jopling}} {{Koneksyon}} * {{en}} [https://www.bbc.co.uk/arts/yourpaintings/artists/louise-jopling 8 penti] sou [[bbc.co.uk]] * {{en}} [http://www.louisejopling.arts.gla.ac.uk/ Louise Jopling: A Research Project], [[University of Glasgow]] * {{en}} [http://www.npg.org.uk/collections/search/portraitExtended/mw59631/Louise-Jane-Jopling-ne-Goode-later-Rowe Louise Jane Jopling (ne Goode, pita Rowe) ] sou [[National Portrait Gallery (UK)]] * {{fr}} {{Lyen Entènèt |title=Louise Jopling, estetik ezite, feminis konvenki |url=https://journals.openedition.org/cve/1366 |langue=fr |site=journals.openedition.org | jwenn aksè nan = 15 novanm 2020 | otè = Laurent Bury | peryodik = Kaye Victoryen ak Edwardian | ane = 2011}} {{CLEDETRI:Jopling, Louise}} [[Kategori:Nesans nan Manchester]] [[Kategori:Nesans nan Novanm 1843]] [[Kategori:Lamò nan Novanm re 1933]] [[Kategori:Lamò nan laj 90 an]] [[Kategori:20yèm syèk pent angle]] [[Kategori:19yèm syèk pent angle]] [[Kategori:Anglè fanm pent]] [[Kategori:Atis feminis]] [[Kategori:Fanm feminis Britanik]] [[Kategori:British sifrajist]] [[Kategori:Oscar Wilde]] q933ad3af930ktii07475eu6gvv1ndu Nuit zetwal (1889) 0 93631 881538 855432 2026-05-29T09:37:46Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 881538 wikitext text/x-wiki '''''Nuit zetwal ('''''{{Lang-fr|Nuit étoilée}} ak Olandè {{Lang|nl|''De sterrennacht''}} ) se yon [[Tablo (boza)|penti atis pent]] [[pòs-enpresyonis]] [[Atis pent|neyèlandè]] [[Vincent van Gogh]] . == Jenèz travay la == Pou [[pent]] la, "lannwit lan pi vivan ak [[koulè]] rich pase jounen an» <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref> . Syèl ki reprezante nan tablo a ta koresponn ak konfigirasyon selès ki vizib nan Saint-Rémy-de-Provence, 25 me 1889, a egzakteman 4:40 a.m. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=2E5K_88a-zo|title=Extrait du documentaire Art et Astronomie au {{s-|XIX}} (3{{e}} partie), par Jean-Pierre Luminet|date=|website=youtube.com|language=|access-date=}}</ref>. == Deskripsyon == Zèv la rasanble alafwa yon obsèvasyon dirèk nan sijè a ak adisyon eleman pou konpozisyon an <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref>. Syèl la okipe majorite nan tablo a epi li konpoze de vout ak toubiyon okoumansman de [[Nebilez|nebule]]. Zetwal yo ak Lalin nan antoure pa touch penti, ki kreye yon halo <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref> . [[Lalin]] nan vizib anwo adwat, ak [[Venis (planèt)|Venis]] parèt adwat pichpen <ref name=":1" /> .<gallery mode="packed" caption="Detay travay la."> Fichye:Detail_Nuit_Etoilée_Van_Gogh.jpg|lien=Fichier:Detail_Nuit_Etoilée_Van_Gogh.jpg|alt=Lune.| Lalin. Fichye:Starry_night_Van_Gogh_detail_2.jpg|lien=Fichier:Starry_night_Van_Gogh_detail_2.jpg|alt=Vénus| [[Venis (planèt)|Venis]] <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref> Fichye:Starry_night_Van_Gogh_detail_hills.jpg|lien=Fichier:Starry_night_Van_Gogh_detail_hills.jpg|alt=Collines et ciel.| Hills ak syèl la. Fichye:Starry_night_Van_Gogh_details_left_part_of_canevas.jpg|lien=Fichier:Starry_night_Van_Gogh_details_left_part_of_canevas.jpg|alt=Partie gauche de la toile et encadrement.| Pati gòch nan twal la ak ankadreman. Fichye:The_Starry_night_by_Van_Gogh,_detail_of_the_sky.jpg|lien=Fichier:The_Starry_night_by_Van_Gogh,_detail_of_the_sky.jpg|alt=Le ciel étoilé.| Syèl la zetwal. </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} == Lyen ekstèn == {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Legliz nan penti]] [[Kategori:1889 an Frans]] [[Kategori:Tablo reyalize an 1889]] [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] 7wiykr2zf1254zhbk89angjhoq99u9p Legliz Auvers-sur-Oise 0 93762 881549 855642 2026-05-29T09:49:04Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 881549 wikitext text/x-wiki {{Infobox atizay | tit = Legliz Auvers-sur-Oise | imaj = Vincent van Gogh - The Church in Auvers-sur-Oise, View from the Chevet - Google Art Project.jpg | taille = | alt = Legliz Auvers | légende = ''Legliz Auvers-sur-Oise, depi chevet'' | atis = [[Vincent van Gogh]] | ane = 16 me 1890 | teknik = [[lwil sou twal]] | tip = | wotè = 940 | lajè = 740 | pwofondè = | dyamèt = | inite = mm | fòma = | mize = [[Mize Orsay]] | lokalizasyon = | vil = Pari | peyi = Frans | pwopriyete = | kòmantè = F789 / JH2006 - Reyalize Auvers-sur-Oise | jewolokalizasyon = pas pertinent }} <references responsive="1"></references> '''''Legliz Auvers-sur-Oise''''' se yon [[penti ak lwil]] sou yon twal ki mezire 74 × 94  cm. Li te reyalize pa pent [[Vincent van Gogh]] an [[1890 (almanak gregoryen)|1890]] e li ekspoze nan [[Mize Orsay|Mize d'Orsay]], [[Pari]]. Li fè pati [[Pòs-enpresyonis|mouvman pòs-enpresyonist]] la. == Istorik == Nan mwa me 1890, Van Gogh te ale Auvers-sur-Oise, nan tout savann Pari. Travay sa a se youn nan katreven penti ke [[pent]] la te kreye pandan de dènye mwa nan lavi l, pandan tan li te pase nan vilaj Auvers-sur-Oise {{Sfn|Hodge|2018|p=13|id=}}. {{Lòt pwojè|commons=Category:The Church at Auvers by Vincent van Gogh}} == Referans == {{Liens}} === Atik ki gen rapò === === Lyen ekstèn === [[Kategori:1890 an Frans]] [[Kategori:Tablo reyalize an 1890]] [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] itkgjek4c3tacp69y6v8p055y831bi4 Lis tablo Vincent van Gogh yo 0 93778 881530 855673 2026-05-29T00:26:05Z Surajr7 38946 881530 wikitext text/x-wiki Lis sa a prezante tablo yo nan lòd kwonolojik aklye pwodiksyon yo ak [[Penti ak lwil|lwil sou twal]] (sòf si otreman endike) pa '''[[Vincent van Gogh]]''' ( [[Zundert|Groot-Zundert]] , 30 mas 1853 - [[Auvers-sur-Oise]] , 29 jiyè 1890 ), pent neyèlandè ak desinatè. Li te pwodui plis pase {{Unité|2000|zèv}} atizay ki gen ladan {{Nowrap|871 tablo}} ak {{Unité|1100|desen}} (pou dènye a gade: ''{{Lien|Lis desen Vincent van Gogh yo|lang=en}}''. Premye [[katalòg rezone]] te etabli pa [[Jacob Baart de la Faille]] (yo te note F nan referans) an 1927 e lòt moun te pibliye answit nan kowòdinasyon ak [[mize Van-Gogh]] la ak Jan Hulsker (te note JH an referans). == Hague-Drenthe == {| class="centre" border="1" cellpadding="5" style="text-align:center;border-collapse:collapse;" ! scope="col" style="background:#efefef;" |Tablo ! scope="col" style="background:#efefef;" |Tit ! scope="col" style="background:#efefef;" |Dat ! scope="col" style="background:#efefef;" |Dimansyon ! scope="col" style="background:#efefef;" |Lye konsèvasyon ! scope="col" style="background:#efefef;" |Referans |- |[[Fichye:Stilleven_met_kool_en_klompen_-_s0137V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=Fichier:Stilleven_met_kool_en_klompen_-_s0137V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|190x190px]] |''Nature morte au chou et aux sabots'' |novanm - desanm 1881 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|34|55|cm}} |[[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], [[Amstèdam|Amsterdam]] |F 1<br /><br /> JH 81 |- |[[Fichye:Beach_at_Scheveningen_in_Calm_Weather_-_My_Dream.jpg|lien=Fichier:Beach_at_Scheveningen_in_Calm_Weather_-_My_Dream.jpg|190x190px]] |''Plage de Scheveningen par temps calme'' |out 1882 |{{dunité|35.5|49.5|cm}} |{{Lien|lang=en|trad=Minnesota Marine Art Museum|fr=Minnesota Marine Art Museum}}, [[Winona, Minnesota|Winona]] |F 2<br /><br />JH 173 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Landschaft_mit_Dünen.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Landschaft_mit_Dünen.jpeg|190x190px]] |''Dunes'' |out 1882 |''Huile sur panneau''<br /><br />{{dunité|36|58.5|cm}} |collection privée |F 2a<br /><br />JH 176 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Landschaft_mit_Netzflickerinnen.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Landschaft_mit_Netzflickerinnen.jpeg|190x190px]] |''Femmes réparant des filets dans les dunes'' |out 1882 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|42|62.5|cm}} |collection privée |F 7<br /><br />JH 178 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Mädchen_an_einer_Haltestelle.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Mädchen_an_einer_Haltestelle.jpeg|190x190px]] |''{{Lien|lang=en|trad=A Girl in the Street, Two Coaches in the Background|fr=Jeune-fille devant l'arrêt des fiacres}}'' |out 1882 |{{dunité|42|53|cm}} |Kunstmuseum, [[Bèn|Berne]] |F 13<br /><br />JH 179 |- |[[Fichye:Girl_in_the_Woods_-_My_Dream.jpg|lien=Fichier:Girl_in_the_Woods_-_My_Dream.jpg|190x190px]] |''Fille dans les bois'' |out 1882 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|35|47|cm}} |collection privée |F 8a<br /><br />JH 180 |- |[[Fichye:Two_women_in_a_wood_-_VINCENT_VAN_GOGH_(1853-1890)_12_1-4_x_9_7-16in._(31_x_24cm).jpg|lien=Fichier:Two_women_in_a_wood_-_VINCENT_VAN_GOGH_(1853-1890)_12_1-4_x_9_7-16in._(31_x_24cm).jpg|248x248px]] |''Deux femmes dans les bois'' |out 1882 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|35|24.5|cm}} |collection privée |F 1665<br /><br />JH 181 |- |[[Fichye:Van Gogh - Meisje in het bos (Girl in a Wood) 1882.jpg|lien=Fichier:Van Gogh - Meisje in het bos (Girl in a Wood) 1882.jpg|190x190px]] |''{{Lien|lang=en|trad=Girl in White in the Woods|fr=Fille en blanc dans les bois}}'' |out 1882 |{{dunité|39|59|cm}} |Musée Kröller-Müller, Otterlo |F 8<br /><br />JH 182 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Waldrand.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Waldrand.jpeg|190x190px]] |''Bord d'un bois'' |out 1882 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|34.5|49|cm}} |Musée Kröller-Müller, Otterlo |F 192<br /><br />JH 184 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Bauer_beim_Umgraben.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bauer_beim_Umgraben.jpeg|199x199px]] |''Homme se baissant avec un bâton ou une bêche'' |out 1882 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|31|29.5|cm}} |Musée des Beaux-Arts Kubosō, Izumi |F 12<br /><br />JH 185 |- |[[Fichye:Dunes_with_Figures.jpg|lien=Fichier:Dunes_with_Figures.jpg|190x190px]] |''Dunes avec personnages'' |out1882 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|24|32|cm}} |collection privée |F 3<br /><br />JH 186 |- |[[Fichye:Zeegezicht_bij_Scheveningen_-_s0416M1990_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=Fichier:Zeegezicht_bij_Scheveningen_-_s0416M1990_-_Van_Gogh_Museum.jpg|190x190px]] |''{{Lien|lang=en|trad=Beach at Scheveningen in Stormy Weather|fr=Plage de Scheveningen par temps orageux}}'' |outt 1886 |{{dunité|34.5|21|cm}} |[[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], [[Amstèdam|Amsterdam]] |F 4<br /><br />JH 187 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Fischer_am_Strand.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Fischer_am_Strand.jpeg|298x298px]] |''Pêcheur sur la plage'' |août 1882 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|51|33.5|cm}} |Musée Kröller-Müller, Otterlo |F 5<br /><br />JH 188 |- |[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Fisherman's_Wife_-_1883-86.jpg|lien=Fichier:Vincent_van_Gogh_-_Fisherman's_Wife_-_1883-86.jpg|292x292px]] |''Femme de pêcheur sur la plage'' |août 1882 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|52|34|cm}} |Musée Kröller-Müller, Otterlo |F 6<br /><br />JH 189 |- |[[Fichye:Cluster_of_Old_Houses_with_the_New_Church_in_The_Hague.jpg|lien=Fichier:Cluster_of_Old_Houses_with_the_New_Church_in_The_Hague.jpg|260x260px]] |''Groupe de vieilles maisons avec la nouvelle église à La Haye'' |août 1882 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|34|25|cm}} |collection privée |F 204<br /><br />JH 190 |- |[[Fichye:Bulb_Fields.jpg|lien=Fichier:Bulb_Fields.jpg|190x190px]] |''Champs de fleurs en Hollande'' |avril 1883 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|48|65|cm}} |[[National Gallery of Art]], [[Wachintòn|Washington]] |F 186<br /><br />JH 361 |- |[[Fichye:Three_Figures_near_a_Canal_with_Windmill.jpg|lien=Fichier:Three_Figures_near_a_Canal_with_Windmill.jpg|190x190px]] |''Trois personnages près d'un canal avec moulin à vent'' |août 1883 |inconnu |inconnu |F 1666<br /><br />JH 383 |- |[[Fichye:Wind-Beaten_Tree,_A.jpg|lien=Fichier:Wind-Beaten_Tree,_A.jpg|190x190px]] |''Arbre battu par le vent'' |août 1883 |{{dunité|35|47|cm}} |inconnu |F 10<br /><br />JH 384 |- |[[Fichye:Potato_Digging_(Five_Figures)_-_My_Dream.jpg|lien=Fichier:Potato_Digging_(Five_Figures)_-_My_Dream.jpg|190x190px]] |''Récolteurs de pommes de terre'' |août 1883 |{{dunité|39.5|94.5|cm}} |collection privée |F 9<br /><br />JH 385 |- |[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Sloot_en_kleine_brug.jpg|lien=Fichier:Vincent_van_Gogh_-_Sloot_en_kleine_brug.jpg|253x253px]] |''Passerelle à travers un fossé'' |août 1883 |{{dunité|60|45.8|cm}} |collection privée |F 189<br /><br />JH 386 |- |[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Cows_in_the_Meadow_(1883).jpg|lien=Fichier:Vincent_van_Gogh_-_Cows_in_the_Meadow_(1883).jpg|190x190px]] |''Vaches dans le pré'' |août 1883 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|31.5|44|cm}} |collection privée |F 15<br /><br />JH 387 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Liegende_Kuh2.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Liegende_Kuh2.jpeg|190x190px]] |''Vache couchée'' |août 1883 |{{dunité|30|50|cm}} |collection privée |F 1b<br /><br />JH 388 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Liegende_Kuh.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Liegende_Kuh.jpeg|190x190px]] |''Vache couchée'' |août 1883 |{{dunité|19|47.5|cm}} |inconnu |F 1c<br /><br />JH 389 |- |[[Fichye:Farmhouses_in_Loosduinen_near_The_Hague_at_Twilight.jpg|lien=Fichier:Farmhouses_in_Loosduinen_near_The_Hague_at_Twilight.jpg|190x190px]] |''Fermes près de La Haye au crépuscule'' |août 1883 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|33|50|cm}} |Centraal Museum, [[Utrecht]] |F 16<br /><br />JH 391 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Der_Sämann_(Studie).jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Der_Sämann_(Studie).jpeg|190x190px]] |''Le Semeur (étude)'' |août 1883 |{{dunité|19|27.5|cm}} |inconnu |F 11<br /><br />JH 392 |- |[[Fichye:Landscape_with_Dunes.jpg|lien=Fichier:Landscape_with_Dunes.jpg|190x190px]] |''Paysage avec dunes'' |août 1883 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|33.5|48.5|cm}} |collection privée |F 15a<br /><br />JH 393 |- |[[Fichye:Marshy_Landscape.jpg|lien=Fichier:Marshy_Landscape.jpg|190x190px]] |''{{Lien|lang=en|trad=Marshy Landscape|fr=Paysage marécageux}}'' |août 1883 |{{dunité|25|45.5|cm}} |collection privée |JH 394 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Bauernhäuser.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bauernhäuser.jpeg|190x190px]] |''Chalets'' |septembre 1883 |{{dunité|35.5|55.5|cm}} |[[Mize Van-Gogh|Musée Van Gogh]], [[Amstèdam|Amsterdam]] |F 17<br /><br />JH 395 |- |[[Fichye:Farmhouses_Among_Trees.jpg|lien=Fichier:Farmhouses_Among_Trees.jpg|190x190px]] |''Ferme parmi les arbres'' |septembre 1883 |Huile sur panneau<br /><br />{{dunité|28.5|39.5|cm}} |Musée de la collection de Jean-Paul II, [[Vasovi|Varsovie]] |F 18<br /><br />JH 397 |- |[[Fichye:Twee_vrouwen_in_het_veen_-_s0129V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=Fichier:Twee_vrouwen_in_het_veen_-_s0129V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|190x190px]] |''Deux femmes dans la lande'' |octobre 1883 |{{dunité|27.8|36.5|cm}} |[[Mize Van-Gogh|Musée Van Gogh]], [[Amstèdam|Amsterdam]] |F 19<br /><br />JH 409 |- |[[Fichye:Landscape_with_a_Church_at_Twilight.jpg|lien=Fichier:Landscape_with_a_Church_at_Twilight.jpg|190x190px]] |''Paysage avec une église au crépuscule'' |octobre 1883 |Huile sur carton<br /><br />{{dunité|36|53|cm}} |collection privée |F 188<br /><br />JH 413 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Torfboot_mit_zwei_Figuren.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Torfboot_mit_zwei_Figuren.jpeg|190x190px]] |''Bateau tourbière avec deux personnages'' |octobre 1883 |Huile sur carton<br /><br />{{dunité|37|55.5|cm}} |Musée régional de Drenthe, Assen |F 21<br /><br />JH 415 |- |[[Fichye:Van_Gogh_-_Bauer,_Unkraut_verbrennend.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bauer,_Unkraut_verbrennend.jpeg|190x190px]] |''Paysan brûlant les mauvaises herbes'' |octobre 1883 |Huile sur carton<br /><br />{{dunité|30.5|39.5|cm}} |Musée régional de Drenthe, Assen |F 20<br /><br />JH 417 |- |[[Fichye:Boerderij_met_turfhopen_-_s0130V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=Fichier:Boerderij_met_turfhopen_-_s0130V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|190x190px]] |''Ferme avec des tas de tourbe'' |octobre 1883 |Huile sur carton<br /><br />{{dunité|37.5|55|cm}} |[[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], [[Amstèdam|Amsterdam]] |F 22<br /><br />JH 421 |- |} {{Lòt pwojè|Vincent van Gogh}} == Nòt ak referans == {{Referans}} == Sous == === Bibliyografi === * [[Jacob Baart de la Faille|J.]] [[Jacob Baart de la Faille|-B.]] [[Jacob Baart de la Faille|nan Rift la]] , ''Travay Vincent van Gogh'', katalòg rezone, travay akonpaye pa repwodiksyon an nan plis pase {{Unité|1600|tablo}}, desen, akwarè ak gravi pa mèt la. Sis volim. Les Editions G. van Oest, Pari/Brussels, 1928<br /><br />2 edisyon revize nan katalòg la nan penti sèlman, Hyperion, Paris, 1937 (an franse, tradiksyon an Alman ak angle)<br />3 edisyon posthume an 1961 pa yon komite ki te reyini J. -G. van Gelder, W. Jos de Gruyter, A. Mr. Hammacher (prezidan), Jan Hulsker ak H. Gerson, ansanm an 1962 pa Annet Tellegen-Hoogendoorn, apre sa pa Martha Op de Coul ak lòt moun. * Vincent van Gogh, Lèt pou Théo, frè l ', Gallimard, 1990, 574 p. ( ISBN 978-2-07-071448-3 ) === Lyen ekstèn  === {{Lòt pwojè|commons=Vincent van Gogh|commons titre=Vincent van Gogh}} * {{Cite web|url=http://www.artcyclopedia.com/artists/van_gogh_vincent.html|title=Vincent van Gogh Online|last=|date=|website=artcyclopedia.com|language=en|access-date=24 novanm 2020}} * {{Cite web|url=http://www.vggallery.com/international/french/index.html|title=La Galerie de Vincent van Gogh|last=David Brooks|date=|website=vggallery.com|language=fr|access-date=24 novanm 2020}} * {{Cite web|url=http://www.van-gogh.fr/les-oeuvres-de-vincent-van-gogh.php|title=Les œuvres de Vincent van Gogh|last=|date=|website=van-gogh.fr|access-date=24 novanm 2020}} * {{Cite web|url=https://www.vangoghmuseum.nl/en/collection?q=&Artist=Vincent+van+Gogh&Place=Saint-R%C3%A9my-de-Provence&Type=painting|title=Koleksyon|last=Van Gogh Museum|date=|website=[[Mize Van-Gogh]]|language=en|access-date=27 novanm 2020}}. [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] [[Kategori:Lis penti pa atis]] r7b7i8s3ps2kgy5e5a53fo8yicnjnnb Zèv da 0 94176 881551 857172 2026-05-29T09:51:02Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */ 881551 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Mona_Lisa,_by_Leonardo_da_Vinci,_from_C2RMF_retouched.jpg|vignette| ''[[La Joconde]]'', yon pòtrè popilè pa [[Leonardo da Vinci]].]] Yon '''zèv da,''' yon '''travay atistik''', oswa yon '''objè atistik''', se yon [[Bagay|objè]] oswa yon [[Kreyativite|kreyasyon]] [[Atizay|atistik]] oswa [[estetik]]. An jeneral, li fèt ak kreye pa yon [[atis]] oswa pa yon [[Kolektis atis|kolektif atis]]. == Definisyon ak itilizasyon mo a == # Pou feminen yo itilize mo "zèv" pou deziyen "seri aksyon yon moun fè ak yon rezilta sèten»: SO " yon travay atistik ". # Nan maskilen sengilye ki gen valè kolektif pou deziyen tout zèv yo (yon [[pent]], yon gravè, yon mizisyen) <ref>[http://www.cnrtl.fr/definition/%C5%93uvre Œuvre] - [[Centre national de ressources textuelles et lexicales]] (CNRTL). </ref> . Yon [[chedèv]] se ansyen prèv ekselans ke [[Konpayonaj|konpayon]] a te dwe prezante pou monte nan metriz [[kòporasyon]] li. == Zèv da == [[Fichye:Duchamp_Fountaine.jpg|vignette| Alfred Stieglitz, foto ''sous dlo'' a pa Marcel Duchamp, 1917.]] An [[Frans]], lejislasyon an reglemante estrikteman nosyon zèv da paske fiskalite ki gouvène zèv da yo espesifik (an tèm de TVA osi byen ke an tèm de taks sou richès). Kidonk, atik 98-A nan kòd enpo yo <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/affichCodeArticle.do?cidTexte=LEGITEXT000006069574&idArticle=LEGIARTI000006298775|title=Code général des impôts, annexe 3 - Article 98 A|date=27 octobre 1995|publisher=[[Legifrance]]|language=|access-date=27 juin 2016}}.</ref> bay kritè pou defini kisa yon zèv da ye nan pwennvi lejislatè a, e sa, pa disiplin atistik: # Konsènan tablo, kolaj, penti ak desen, sa yo dwe antyèman egzekite alamen pa atis la; # Konsènan gravi, estanp ak litografi orijinal, yo dwe tire yo an kantite limite dirèkteman an nwa oswa an [[koulè]], soti nan youn oswa plizyè plak antyèman egzekite alamen pa atis la, kèlkeswa teknik la oswa materyèl yo itilize, eksepte nan nenpòt ki mekanik oswa pwosesis fotomekanik; # Konsènan tapisri handmade, yo dwe limite a plis pase uit kopi chak nan yo; # Konsènan foto, yo dwe pran pa atis la, enprime pa li oswa anba kontwòl li, siyen ak nimewote nan limit trant kopi, tout fòma ak sipò konbine. An tèm de fotografi atizay <ref>{{Cite web|url=https://www.artphotolimited.com/%C5%93uvre-d-art|title=Qu’est-ce qu’une œuvre d’art ? - ArtPhotoLimited - Photographie - Œuvre d’art|date=22 juin 2016|publisher=Artphotolimited.com|language=|access-date=}}.</ref>, enprime a ak sipò yo itilize yo esansyèl, nan sans ke yo fòme yon antye inséparab nan fotografi a. Enpresyon foto atizay yo itilize swa sa yo rele "fim", oswa sa yo rele "pigmantè» (plis chè men pi presi) ki te pran momantòm pou plizyè ane ak pwensipal materyèl ki te itilize pou image sont branka pou pote ak tapis, laminage sou aliminyòm ak kès Ameriken an. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Apendis == === Atik ki gen rapò === * [[Chedèv]], Travay atistik total, Travay atizay ki poko fini * [[Atizay]] ; Atizay piblik, atizay iben, [[La nimerik|atizay dijital]] * Koleksyon atizay * Koleksyon prive, koleksyon piblik * Galri atizay * Mache Atizay - Konsesyonè Atizay * [[Mize]] * Reprezantasyon (atizay) * Artnapping * [[Estetik]] '''Zèv atistik''': * [[Penti (atizay)|Penti]] (zèv pent) * [[Jan literè]] (zèv literè) * [[Zèv mizikal]] * [[Sinema]] (zèv sinematografik) * [[Zèv odyovizyèl]] * [[Zèv kolektif]] (nan domèn dwa) === Lyen ekstèn === * [http://www.culture.gouv.fr/culture/securite-biensculturels/appli.htm Sekirite nan pwopriyete kiltirèl, ki soti nan prevansyon vòl nan retounen nan objè yo vòlè li] - Gid enfòmasyon ki soti nan Ministè Fransè Kilti a, 2010. [[Kategori:Mache atizay]] [[Kategori:Objè]] [[Kategori:Estetik]] [[Kategori:Istwa atizay]] [[Kategori:Analiz atistik]] [[Kategori:Zèv da]] b1ihjgg81hwr495rjrwf9va48nam5sa Karikati 0 94284 881554 869714 2026-05-29T09:53:00Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 881554 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Les représentans représentés, Victor Hugo, 3017.jpg|vignette| [[Victor Hugo]] karikature pa [[Honoré Daumier]] nan ''Le Charivari'' nan 20 jiyè 1849.]] Yon '''karikati''' se yon [[pòtrè]] ki pentire, trase oswa modle ki anplifye kèk aspè nan yon sijè. Souvan [[komik]], karikati a se yon kalite [[sati]] grafik lè li gen aspè ridikil oswa dezagreyab. Li dwe konprann nan premye gade li, li konte sou konplisite ak odyans li yo, sou yon seri kòd komen ki lye ak sansiblite, tradisyon ak pataje nan yon vizyon ki idantik nan sosyete a. Lè sijè a se yon moun, li itilize [[Ipèbòl (retorik)|egzajerasyon]] karakteristik fizik yo kòm yon [[metafò]] pou yon lide. Lè li rive nan yon sitiyasyon, li prezante moral oswa konpòtman kèk gwoup imen nan yon fòm vizib ki ekzajere. == Etimoloji == [[Fichye:Staedel-Frankfurt-Ratapoil-von-Honore-Daumier-Ffm-045.jpg|gauche|vignette| Ratapoil pa [[Honoré Daumier]] .]] Mo a "karikati a» soti nan [[Lang italyen|Italyen]] «''{{Lang|it|caricatura}}''", literalman"chaj ekzajere» (ki soti nan vèb Italyen ''{{Lang|it|caricare}}'', ki soti nan [[laten]] ''{{Lang|la|carricare}}'': chaj, ballast yon tank ak pwa), pa ekstansyon "ajoute plis". Mo sa a te itilize an [[Frans]] ak [[Angletè]] depi kòmansman XVIII syèk la. syèk; franse a soti nan [[Etimoloji|etimon]] mo a "chaj» ak nosyon de «pòtrè-chaj» ki te gen siksè nan XIX syèk la syèk, Lè sa a, mo a " karikatura » pou yon figurasyon ak rezon polemik<ref>{{chapit|prénom=Étienne|nom=Souriau|titre chapitre=Caricature|titre ouvrage=Vocabulaire d'esthétique|lieu=Paris|éditeur=Presses universitaires de France|édition=3|collection=Quadrige|année=2010|année première édition=1990|passage=327-328}}.</ref>. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Apendis == {{Autres projets | commons = Category:Caricatures | commons titre = Caricatures | wiktionary = caricature | wiktionary titre = caricature }} {{Kategori prensipal}} === Bibliyografi === * {{Ouvrage|auteur1=Bertrand Tillier|titre=Dérégler l'art moderne : de la caricature au caricatural|lieu=Vanves (Hauts-de-Seine)|éditeur=Hazan|date=2021|pages totales=194|isbn=978-2754112031}} * Alain Deligne, ''Charger - L'idée de poids dans la caricature'', Editions L'Harmattan, 2015 * [[Hélène Duccini]] (dir.) et Alban Poitier, ''Bibliographie française de l’image satirique'', [[Brest]] : [[Université de Bretagne occidentale]] ([http://www.eiris.eu/ EIRIS]), 2008, 296 p. * {{Ouvrage|prénom1=Laurent|nom1=Baridon|prénom2=Martial|nom2=Guédron|titre=L’Art et l’histoire de la caricature|sous-titre=Des origines à nos jours|éditeur=Citadelles et Mazenod|lieu=Paris|année=2006|isbn=}}. * Ségolène Le Men (dir.) ''L'Art de la caricature'', Presses universitaires de Paris Ouest, 2011, actes du colloque « Caricature bilan et recherches » des 11 et {{date-|12 décembre 2006}}, {{nb p.|350}} {{ISBN|9782840160724}}. * [[Hélène Duccini]] et Jean-Claude Gardes (dir.), ''[https://web.archive.org/web/20071024011145/http://www.u-paris10.fr/60678699/0/fiche___pagelibre/ L'image satirique face à l'innovation]. Actes du colloque tenu à l'université de Nanterre en octobre 1996'', Numéro spécial de la revue ''Recherches contemporaines'', [[Nanterre]] : [[Université Paris Ouest Nanterre La Défense]], 289 pages. * {{en}} Beatrice Farwell, ''The Charged Image French Lithographic Caricature, 1816-1848'', [[Santa Barbara (Californie)|Santa Barbara]] : Santa Barbara Museum of Art, 1989. * Bernd Bornemann (préf. [[Ronald Searle]] et [[Claude Roy (écrivain)|Claude Roy]], trad. John Edwin Jackson), ''La Caricature, Art et Manifeste du {{s-|XVI|e}} à nos jours'', [[Genève]] : [[Skira]], 1974. [{{1ère}} édition allemande 1972.] * {{ouvrage|titre=Principes de caricature , suivis d'un Essai sur la peinture comique|auteur=François Grose|éditeur=A.-A. Renouard|lieu=Paris|année=1802|langue=fr|lire en ligne=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k9763410v}} [[Kategori:Karikati]] 1dhckyshgjbvt0bqsviqmbsbeunh1dp Youssef Bakshaish 0 95286 881529 879575 2026-05-28T20:50:28Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 881529 wikitext text/x-wiki Youssef Bakshaish (fèt 17 jiyè 2016, [[Teheran]]) se yon editè ak [[direktè]] Iranyen.<ref>{{Cite web|url=https://www.mehrnews.com/news/5923436/%D8%B3%D8%B1%DA%A9%D9%88%D8%A8-%D9%88-%DA%86%D8%B1%D8%AE%D9%87-%D9%86%D9%87%D9%85-%D8%A8%D9%87-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AD%D9%84-%D9%81%D9%86%DB%8C-%D8%B1%D8%B3%DB%8C%D8%AF%D9%86%D8%AF-%DB%B2-%D8%AD%D8%B6%D9%88%D8%B1-%D8%AC%D9%87%D8%A7%D9%86%DB%8C/|title=«سرکوب» و «چرخه نهم» به مراحل فنی رسیدند/ ۲ حضور جهانی - خبرگزاری مهر {{!}} اخبار ایران و جهان {{!}} Mehr News Agency|access-date=2024-12-15}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ilna.ir/%D8%A8%D8%AE%D8%B4-%D9%81%D8%B1%D9%87%D9%86%DA%AF-%D9%87%D9%86%D8%B1-6/1412179-%D9%BE%D8%A7%DB%8C%D8%A7%D9%86-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AD%D9%84-%D9%81%D9%86%DB%8C-%D9%81%DB%8C%D9%84%D9%85-%DA%A9%D9%88%D8%AA%D8%A7%D9%87-%D8%B3%D8%B1%DA%A9%D9%88%D8%A8|title=پایان مراحل فنی فیلم کوتاه «سرکوب»|date=2023-10-28|language=fa|access-date=2024-12-15|archive-date=2025-01-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20250123220512/https://www.ilna.ir/%D8%A8%D8%AE%D8%B4-%D9%81%D8%B1%D9%87%D9%86%DA%AF-%D9%87%D9%86%D8%B1-6/1412179-%D9%BE%D8%A7%DB%8C%D8%A7%D9%86-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AD%D9%84-%D9%81%D9%86%DB%8C-%D9%81%DB%8C%D9%84%D9%85-%DA%A9%D9%88%D8%AA%D8%A7%D9%87-%D8%B3%D8%B1%DA%A9%D9%88%D8%A8|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://irbiography.com/yoosef-bakhshayesh/|title=بیوگرافی یوسف بخشایش تدوینگر و کارگردان|last=تحریریه|first=تیم|date=2023-11-30|website=ایران بیوگرافی|language=fa-IR|access-date=2024-12-15|archive-date=2025-01-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20250123183722/https://irbiography.com/yoosef-bakhshayesh/|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.mehrnews.com/news/6296262/%D8%A7%D9%86%D8%AA%D8%B4%D8%A7%D8%B1-%D8%A7%D9%88%D9%84%DB%8C%D9%86-%D8%AA%D8%B5%D9%88%DB%8C%D8%B1-%D8%B3%D8%B9%DB%8C%D8%AF-%D8%A2%D9%82%D8%A7%D8%AE%D8%A7%D9%86%DB%8C-%D9%88-%D8%A2%D9%86%D8%A7%D9%87%DB%8C%D8%AA%D8%A7-%D8%A7%D9%81%D8%B4%D8%A7%D8%B1-%D8%AF%D8%B1-%D8%AE%D8%A7%D8%AA%DB%8C/|title=انتشار اولین تصویر سعید آقاخانی و آناهیتا افشار در «خاتی» - خبرگزاری مهر {{!}} اخبار ایران و جهان {{!}} Mehr News Agency|access-date=2024-12-15}}</ref> == Filmografi == === editè === * Khati fim * Y Ampoul fim * Fim nan "Kele Pokha". * Pi bon pwogram foutbòl Channel 3 la * Chèn 3 pwogram odyans espesyal * Pwogram pou kwit manje ak Mama Tez, chanèl senk * Pwogram espò nan gade nan de nan kanal de * Pwogram kafe jwèt soti nan kanal de * Pwogram nan tankou lalin nan kanal twa * Paradise pwogram date soti nan Channel Five === asistan koreksyon === * Fim bwason Molotov * Fim pye atè * Fim nou an fre anpil * Fim fourmi === direktè === * Pwogram Herman nan Teheran kout fim === Efè espesyal === * Fim fourmi == Resous == [[Kategori:Atis]] tku43xbmjhd25ihbe9qwl49kzayg6mo Georg Flegel 0 95488 881544 864648 2026-05-29T09:44:07Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 881544 wikitext text/x-wiki   '''Georg Flegel''' se te yon [[Penti (atizay)|pent]], ki te fèt nan ane[[1566 (almanak jilyen)|1566]] nan yon peyi yo te rele Olmütz ,nan Moravia e li te mouri nan dat ki te 23 mars 1638 nan [[Frankfurt|Frankfurt am Main]], li te espesyalize l nan [[pent]] ak lavi . Li se te premye pent reyalis nan peyi [[almay]]. Li te antrene nan estidyo pent flamand {Lucas van Valckenborch,} ki te rete Stuttgart, e li te pwodwi kèk detay sou penti dènye a Lè l mouri an 1597, li te resevwa tit sitwayen Frankfurt. Lè sa a, Flegel te espesyalize l nan penti enteryè ak desen, pou yon kliyantèl sitou boujwa yo. Li te pi popilè pou sèn repa l 'yo, deskripsyon nan Bouk[[Flè|e]] [[flè]] ak [[ensèk]] se ak yo Li kontinye kolabore ak yo pent pou ekzekisyon karaktè yo. == Travay == * ''Still life with kite'', (1635), lwil oliv sou bwa, 25 x 38 cm, Kolòy, Wallraf Richartz ,[[:fr:Musée_Wallraf_Richartz|Musée]] * ''Kabinè ak etajè'', (circa 1610), lwil oliv sou twal, 92 x 62 cm, Prag, Narodni Galerie . * ''Branch abriko'' (1630-1639), lwil oliv sou bwa, Darmstadt, Hessian State Museum * ''Nati mot ak yon boutèy diven, yon pen ak yon ti pwason'', 1637, 19 × 15  , Paris, Musée du Louvre, Paris <ref>{{Cite web|url=https://collections.louvre.fr/ark:/53355/cl010065608|title=Nature morte au flacon de vin et aux petits poisson|website=collections.louvre.fr}}.</ref> . <gallery style="text-align:center" mode="packed" heights="220px"> Fichye:Georg_Flegel_001.jpg|lien=Fichier:Georg_Flegel_001.jpg|alt=Branche d'abricotier (1630-1639)Musée régional de la Hesse|<center>''Branch abriko'' (1630-1639)<br /><br /><br /><br /> Hessian Mize Rejyonal</center> Fichye:Georg_Flegel_006.jpg|lien=Fichier:Georg_Flegel_006.jpg|alt=Nature morte au poisson (1637)Musée du Louvre|<center> ''Still Life with Fish'' (1637)<br /><br /><br /><br /> Mize Louvre</center>Mize louv Fichye:Georg_Flegel_-_Stilleben_mit_Nelken_(1630-35).jpg|lien=Fichier:Georg_Flegel_-_Stilleben_mit_Nelken_(1630-35).jpg|alt=Nature morte à l'œilletGalerie nationale de Prague|<center> ''Toujou lavi ak Carnation''<br /><br /><br /><br /> Galeri Nasyonal nan Prag</center> Fichye:Georg_Flegel_003.jpg|lien=Fichier:Georg_Flegel_003.jpg|alt=Nature morte à la bougieStaatliche Kunsthalle Karlsruhe|<center> ''Toujou lavi ak balèn''<br /><br /><br /><br /> Karlsruhe State Art Museum</center> Fichye:Still-life_with_Pygmy_Parrot,_by_Georg_Flegel.jpg|lien=Fichier:Still-life_with_Pygmy_Parrot,_by_Georg_Flegel.jpg|alt=Nature morte au perroquetGemäldegalerie (Berlin)|<center> ''Toujou lavi ak jako''<br /><br /><br /><br /> Gemäldegalerie (Bèlen)</center> </gallery> [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] o3sciqks55j34og66wkt0v6douixzci 881546 881544 2026-05-29T09:44:48Z Denismorcel 37512 881546 wikitext text/x-wiki '''Georg Flegel''' se te yon [[Penti (atizay)|pent]], ki te fèt nan ane[[1566 (almanak jilyen)|1566]] nan yon peyi yo te rele Olmütz ,nan Moravia e li te mouri nan dat ki te 23 mars 1638 nan [[Frankfurt|Frankfurt am Main]], li te espesyalize l nan [[pent]] ak lavi . Li se te premye pent reyalis nan peyi [[almay]]. Li te antrene nan estidyo pent flamand {Lucas van Valckenborch,} ki te rete Stuttgart, e li te pwodwi kèk detay sou penti dènye a Lè l mouri an 1597, li te resevwa tit sitwayen Frankfurt. Lè sa a, Flegel te espesyalize l nan penti enteryè ak desen, pou yon kliyantèl sitou boujwa yo. Li te pi popilè pou sèn repa l 'yo, deskripsyon nan Bouk[[Flè|e]] [[flè]] ak [[ensèk]] se ak yo Li kontinye kolabore ak yo pent pou ekzekisyon karaktè yo. == Travay == * ''Still life with kite'', (1635), lwil oliv sou bwa, 25 x 38 cm, Kolòy, Wallraf Richartz ,[[:fr:Musée_Wallraf_Richartz|Musée]] * ''Kabinè ak etajè'', (circa 1610), lwil oliv sou twal, 92 x 62 cm, Prag, Narodni Galerie . * ''Branch abriko'' (1630-1639), lwil oliv sou bwa, Darmstadt, Hessian State Museum * ''Nati mot ak yon boutèy diven, yon pen ak yon ti pwason'', 1637, 19 × 15  , Paris, Musée du Louvre, Paris <ref>{{Cite web|url=https://collections.louvre.fr/ark:/53355/cl010065608|title=Nature morte au flacon de vin et aux petits poisson|website=collections.louvre.fr}}.</ref> . <gallery style="text-align:center" mode="packed" heights="220px"> Fichye:Georg_Flegel_001.jpg|lien=Fichier:Georg_Flegel_001.jpg|alt=Branche d'abricotier (1630-1639)Musée régional de la Hesse|<center>''Branch abriko'' (1630-1639)<br /><br /><br /><br /> Hessian Mize Rejyonal</center> Fichye:Georg_Flegel_006.jpg|lien=Fichier:Georg_Flegel_006.jpg|alt=Nature morte au poisson (1637)Musée du Louvre|<center> ''Still Life with Fish'' (1637)<br /><br /><br /><br /> Mize Louvre</center>Mize louv Fichye:Georg_Flegel_-_Stilleben_mit_Nelken_(1630-35).jpg|lien=Fichier:Georg_Flegel_-_Stilleben_mit_Nelken_(1630-35).jpg|alt=Nature morte à l'œilletGalerie nationale de Prague|<center> ''Toujou lavi ak Carnation''<br /><br /><br /><br /> Galeri Nasyonal nan Prag</center> Fichye:Georg_Flegel_003.jpg|lien=Fichier:Georg_Flegel_003.jpg|alt=Nature morte à la bougieStaatliche Kunsthalle Karlsruhe|<center> ''Toujou lavi ak balèn''<br /><br /><br /><br /> Karlsruhe State Art Museum</center> Fichye:Still-life_with_Pygmy_Parrot,_by_Georg_Flegel.jpg|lien=Fichier:Still-life_with_Pygmy_Parrot,_by_Georg_Flegel.jpg|alt=Nature morte au perroquetGemäldegalerie (Berlin)|<center> ''Toujou lavi ak jako''<br /><br /><br /><br /> Gemäldegalerie (Bèlen)</center> </gallery> == Referans == [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] hktvol4lyook52oeuixu33os750dspv Onbrèl 0 96847 881553 880630 2026-05-29T09:51:57Z Denismorcel 37512 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */ 881553 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Homme_portant_une_ombrelle.jpg|vignette|Nonm k ap kenbe yon onbrèl.]] Yon '''onbrèl''' se yon aparèy ki bay pwoteksyon kont [[solèy]] la lè li kreye lonbray ak yon gwo ekran twal ki lonje sou moun nan. Li gen yon fòm ki sanble anpil ak yon parapli ki pwoteje kont lapli, men li pa toujou enpèmeyab. Kontrèman ak anpil parapli, yon onbrèl fèt avèk twal oswa menm papye ki ka reflete oswa gaye limyè solèy la (sitou reyon UV-A ak UV-B). Li souvan gen koulè klè (blan se pi bon an) pou evite absòpsyon radyasyon solè a. Si yon sifas te nèt nwa, li t ap absòbe radyasyon solè a epi emèt li ankò kòm chalè, anlè ak anba, sa ki ta fè itilizatè a resevwa mwatye enèji a tounen kòm chalè. Yon parasòl pwoteje sèlman kont radyasyon solè a ; men lè [[tanperati]] a twò wo, menmsi moun nan rete nan lonbraj, yo ka itilize lòt aparèy pòtab pou refwadi, tankou yon vantilatè oswa yon ti aparèy vaporizatè dlò. Yon parasòl se yon gwo twati an twal epè ki pa fèt pou moun pote li pandan yo ap mache. Li fikse atè oswa sou yon tab ki gen yon twou pou kenbe baz li. Pou enstalasyon ki pi pèmanan, yo ka ajoute yon sistèm bwouya ki konekte ak yon rezèvwa dlò ansanm ak yon vantilatè pou bay plis frechè. Paske parasòl la sèvi nan espas ki louvri, li pa ka itilize ansanm ak èkondisyone, ki mande yon espas fèmen pou fonksyone byen. == Senbolik == [[Fichye:Stupa_1,_Sanchi_03.jpg|vignette|Parapli gwo stupa Sanchi a.]] Parasòl la se yon senbòl souverènte nan plizyè peyi Azi, sitou nan rejyon kote kilti Boudis la domine. Gran Stupa Sanchi a, ki soti nan 3yèm syèk anvan Jezikri, gen yon gwo poto anlè li ki pote twa parasòl youn sou lòt. Parasòl estilize sa yo parèt tou sou stupa nan Myanmar ( kote yo rele yo ''hti'' epi yo dekore ak pyè presye ) ak sou twati plizyè tanp nan Laos ak Thailand. Nan Boudis tibetèn, parapli ki pwoteje kont soufrans lan se youn nan 8 siy favorab yo. Parasòl blan an te yon siy distenksyon ak souverènte pou chèf nan peyi Zend ak nan plizyè peyi Azi Sidès, sitou nan Burma, nan ansyen Wayòm Champa ak nan Laos. Yo te konsidere l kòm yon senbòl pouvwa wa yo, e li prezante pa egzanp sou blason Kanbòdj la ak sou ansyen blason Laos la anvan lane 1975. Nan tan lontan, pami Grèk yo ak Women yo, parasòl la te yon senbòl pouvwa diven ak pouvwa imen. Legliz Katolik la te sèvi avè l tou, anba non '''“ombrellino”''', pou pwoteje Pap la ak evèk yo nan bilding relijye yo. Catherine de Médicis te prezante parasòl la an Frans kòm yon akseswa alamòd pou fanm yo, epi se paj yo ki te konn pote li. An 1712, Anne de Bavière, ki te toujou mache ak parasòl li, te lanse mòd yo te rele '''“parasòl parizyen an”'''. . Nan 19yèm syèk la, parasòl la vin tounen yon akseswa endividyèl ak pòtab, epi moun te kòmanse sèvi avè l nan lari a. Avèk aparisyon benyen nan lanmè sou plaj Nò Ewòp yo nan ane 1820 yo, parasòl la te antre tou nan itilizasyon plaj yo, paske boujwa ak aristokrat yo te dwe kenbe po yo pal. Nan epòk sa a—e jiska peryòd ant de lagè yo—yon po ki bronze te konsidere kòm yon siy moun ki fè travay deyò anba solèy la, sa vle di yon klas sosyal ki pi ba. Sitiyasyon sa a te kontribye nan devlopman e nan popilarite parasòl la. == Divès == Nan [[linivè]] steampunk la, batay parapli yo bay yon fason agreyab pou rezoud konfli. == Galri == <gallery mode="packed"> Fichye:Ombrelles.jpg|lien=Fichier:Ombrelles.jpg|alt=Ombrelle française, début XXe siècle.| Parasòl franse, kòmansman XX syèk la syèk . Fichye:Man_sitting_under_beach_umbrella.JPG|lien=Fichier:Man_sitting_under_beach_umbrella.JPG|alt=Homme sous un parasol de plage.| Yon nonm anba yon parapli plaj. Fichye:Burma_170.JPG|lien=Fichier:Burma_170.JPG|alt=Ombrelles traditionnelles de Pathein (Birmanie).| Parasòl tradisyonèl ki soti Pathein (Birmani). Fichye:Fabrique_d'ombrelles_1.jpg|lien=Fichier:Fabrique_d'ombrelles_1.jpg|alt=Fabrication d'ombrelles traditionnelles à Chiang Mai (Thaïlande).| Fè parapli tradisyonèl nan Chiang Mai (Thailand) <ref>{{Cite web|url=https://lepetitjournal.com/chiang-mai/a-voir-a-faire/sous-le-soleil-de-chiang-mai-le-festival-des-ombrelles-de-bo-sang-377035|title=Sous le soleil de Chiang Mai, le festival des ombrelles de Bo Sang|date=19 janvier 2024 (mis à jour le 17 janvier 2025)|website=lepetitjournal.com|access-date=2025-12-03|archive-date=2024-01-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20240124121417/https://lepetitjournal.com/chiang-mai/a-voir-a-faire/sous-le-soleil-de-chiang-mai-le-festival-des-ombrelles-de-bo-sang-377035|dead-url=yes}}</ref> . Fichye:Fabrique_d'ombrelles_2.jpg|lien=Fichier:Fabrique_d'ombrelles_2.jpg|alt=Ombrelles traditionnelles de Chiang Mai (Thaïlande).| Parapli tradisyonèl ki soti Chiang Mai (Thailand) <ref>{{Cite web|url=https://www.gavroche-thailande.com/thailande-tourisme-en-janvier-les-ombrelles-de-bo-sang-ne-pourront-pas-souvrir/|title=THAÏLANDE – TOURISME: En janvier, les ombrelles de Bo Sang ne pourront pas s’ouvrir|date=30 décembre 2020|website=gavroche-thailande.com}}</ref> . Fichye:Sanchi2.jpg|lien=Fichier:Sanchi2.jpg|alt=Grand stûpa de Sanchi (Inde).| Gran stupa Sanchi (End). Fichye:Javanese_ritual_umbrella.jpg|lien=Fichier:Javanese_ritual_umbrella.jpg|alt=Ombrelle rituelle à Java, Indonésie| Parasòl rituèl nan Java, Endonezi Fichye:Inpeng2010-4.jpg|lien=Fichier:Inpeng2010-4.jpg|alt=Ombrelles stylisées sur le toit du Vat Inpeng à Vientiane (Laos).| Parasòl estilize sou do kay Vat Inpeng nan [[Vyantyàn|Vientiane]] (Laos). </gallery> == Penti == <gallery mode="packed" heights="165"> Fichye:El_Quitasol_(Goya).jpg|lien=Fichier:El_Quitasol_(Goya).jpg|alt=Francisco de Goya, L'Ombrelle, 1777| Francisco de Goya, ''Parapli a'', 1777 Fichye:Carl_Spitzweg_036.jpg|lien=Fichier:Carl_Spitzweg_036.jpg|alt=Carl Spitzweg, La Promenade du dimanche, 1841| Carl Spitzweg, ''promenade dimanch'', 1841 Fichye:Jules_Breton_La_femme_a_l'ombrelle_1871.jpg|lien=Fichier:Jules_Breton_La_femme_a_l'ombrelle_1871.jpg|alt=Jules Breton, Femme à l'ombrelle (Mme Breton), 1871| [[Jules Breton]], ''Fanm ak yon parapli'' ( M Breton ), 1871 Fichye:Édouard_Manet_-_Jeanne_(Spring).jpg|lien=Fichier:Édouard_Manet_-_Jeanne_(Spring).jpg|alt=Édouard Manet, Le Printemps (Jeanne), 1881| [[Édouard Manet]], ''Spring (Jeanne)'', 1881 Fichye:Aristide_Maillol_-_La_Femme_à_l'ombrelle.jpg|lien=Fichier:Aristide_Maillol_-_La_Femme_à_l'ombrelle.jpg|alt=Aristide Maillol, La Femme à l'ombrelle, 1895| Aristide Maillol, ''Fanm ak yon parapli'', 1895 </gallery> == Gade tou == {{Lòt pwojè|Category:Parasols|wiktionary=ombrelle}} * [[Parapli]] * [[Parasòl]] * Lonbray * Vwal lonbraj == Nòt ak referans == {{Referans}} == Lyen deyò == {{Liens}} [[Kategori:Senbòl]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] i9a43fvdu4kxmlte6t8gnuq5zyv45vc Anandpur Lipi 0 97494 881531 881222 2026-05-29T03:04:50Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 881531 wikitext text/x-wiki   '''''Anandpur Lipi''''' ( Punjabi ; ke yo rele tou '''''Anandpuri Lipi''''' oubyen '''''Shehkasteh''''' ) se yon stil kaligrafik ( Punjabi : ''Shikasta'' <ref>{{Cite web|url=http://library.ciil.org/Sites/Photography/styles%20of%20Gurumukhi%20script.html#divDescription|title=Styles of Gurumukhi script|website=Central Institute of Indian Languages|access-date=2026-04-23|archive-date=2025-01-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20250114171602/http://library.ciil.org/Sites/Photography/styles%20of%20Gurumukhi%20script.html#divDescription|dead-url=yes}}</ref> [ nòt 1 ] ) nan ekriti Gurmukhi ki asosye avèk [[Guru Gobind Singh]] . Li souvan jwenn nan premye maniskri ekriti Dasam Granth yo kòm ekriti ki itilize a. : 242  == Karakteristik == Font lan karakterize pa "long kou anime ki koule". <ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.sikhfoundation.org/sikh-arts-heritage/to-give-our-past-a-future/|title=To Give Our Past a Future|last=Singh|first=Jasprit|date=10 October 2011|website=The Sikh Foundation International|archive-url=https://web.archive.org/web/20170510031536/http://www.sikhfoundation.org/sikh-arts-heritage/to-give-our-past-a-future/|archive-date=10 May 2017}}</ref> == Istwa == === Orijin === Dapre Sikholojis Gurinder Singh Mann, Anandpur Lipi parèt pou premye fwa nan deseni 1670 yo, epi li te devlope plis nan twa deseni ki te vin apre yo. Gen egzanp font ki rete sou plak kwiv ak maniskri ekriti nan epòk sa a. <ref name=":32" /> Yo te itilize ekriti a nan edik ''[[Hukamnama|Hukamnama yo]]'', ''Khas Patra'' ('paj enpòtan') yo te jwenn nan maniskri istorik Dasam Granth yo, ak sou plak kwiv ki gen enskripsyon an te ofri tanp Naina Devi a pa dizyèm gourou a. : 182 Nan premye maniskri Dasam Granth yo, yo itilize font kaligrafik la ansanm ak ekriti Gurmukhi regilye ki pa kaligrafik. : 242 Devlopman aparans fizik li a petèt te enfliyanse pa lang Pès la . <ref name=":1"/> === Refize === Apre Guru Gobind Singh, madanm li yo ak disip li yo ki te siviv pa t kontinye stil ekriti a. === Dechifrasyon === [[Fichye:Page_from_the_Anandpuri_Marco_Bir_of_the_Dasam_Granth_01.jpg|vignette|Paj soti nan Anandpuri Marco Bir la]] An 1963, Manohar Singh Marco, yon entelektyèl Sikh, te redekouvri yon ansyen maniskri istorik ki vin rele Anandpuri Bir la. Yo te jwenn li nan yon eta ki te deja deteryore lakay Pandit Om Prakash nan Anandpur Sahib, ansanm ak lòt dokiman ansyen ki te ekri alamen. Maniskri a te ekri ak yon stil kaligrafik espesyal yo rele Anandpur Lipi. Pita, Marco te devlope yon metòd pou li dechifre ekriti sa a, lè li te analize chak glif separeman epi li te asosye yo ak lèt modèn Gurmukhi yo. Apre dekouvèt sa a, Komite Delhi Gurdwara Parbandhak la te pibliye yon ti liv pou fè kominote Sikh la konnen enpòtans maniskri a ak travay dechifreman an. Depi lè sa a, yo te pran swen pou prezève li: yo te restore li, fè mikwofim li, epi dijitalize li pou pwoteksyon alontèm.{{Referans}} [[Kategori:Glif]] qm6ln9umyfkskhdt2cahk508wjjgzfc Lee Maximilian 0 97541 881528 2026-05-28T17:09:05Z Rikyte 39380 accoute 881528 wikitext text/x-wiki [[File:Lee Maximilian.jpg|thumb|Lee Maximilian]] '''Lee Maximilian''' (born 1970) is a Singaporean investment professional and financial strategist. He is the Core Partner and Head of Strategy at Straiton Capital Ltd, a global investment firm he founded in 2020. ==Early Life and Education== Lee earned a Bachelor’s Degree in Economics from the [[London]] School of Economics and Political Science and later obtained a Master’s Degree in Finance from the National University of Singapore. ==Career== Lee has over 25 years of experience in global capital markets, specializing in cross-border asset allocation, investment banking, and high-net-worth wealth management. He began his career at major international financial institutions and has held positions at globally recognized investment banks, including Goldman Sachs. Throughout his career, Lee has participated in and led numerous cross-border mergers and acquisitions, capital restructuring projects, and large-scale asset allocation mandates across Asia, North America, and Europe. ==Personal Life== Lee resides in Colorado, United States. ==References== {{reflist}} d3sa8jo6y7edqgfaah4fiyvd2zv6qj8 Priyè Istikhara 0 97542 881545 2026-05-29T09:44:22Z Denismorcel 37512 Paj ki kreye ak " Salat al-Istikhaara (an arab: صلاة الاستخارة), ki tradui kòm Priyè pou chèche konsèy, se yon priyè Mizilman yo resite lè y ap chèche gidans nan men Bondye lè y ap fè fas ak yon desizyon nan lavi yo.<ref>{{cite web|url=https://islamqa.info/en/answers/112151/praying-istikharah-in-all-ones-affairs|title=Praying Istikharah in all one's affairs - Islam Question & Answer|website=Islam-QA|language=en|access-date=12 April 2025}}</ref><ref>{{cite web|url=htt... " 881545 wikitext text/x-wiki Salat al-Istikhaara (an arab: صلاة الاستخارة), ki tradui kòm Priyè pou chèche konsèy, se yon priyè Mizilman yo resite lè y ap chèche gidans nan men Bondye lè y ap fè fas ak yon desizyon nan lavi yo.<ref>{{cite web|url=https://islamqa.info/en/answers/112151/praying-istikharah-in-all-ones-affairs|title=Praying Istikharah in all one's affairs - Islam Question & Answer|website=Islam-QA|language=en|access-date=12 April 2025}}</ref><ref>{{cite web|url=https://sunnah.com/tirmidhi:3604j|title=Jami' at-Tirmidhi 3604j - Chapters on Supplication - كتاب الدعوات عن رسول الله صلى الله عليه وسلم - Sunnah.com - Sayings and Teachings of Prophet Muhammad (صلى الله عليه و سلم)|website=sunnah.com|access-date=12 April 2025}}</ref><ref>{{cite web|url=https://sunnah.com/mishkat:2251|title=Mishkat al-Masabih 2251, 2252 - Supplications - كتاب الدعوات - Sunnah.com - Sayings and Teachings of Prophet Muhammad (صلى الله عليه و سلم)|website=sunnah.com}}</ref> Priyè a, ke yo rele salah an arab, fèt an de inite priyè oswa raka'ah ki swiv pa siplikasyon Salat al-Istikhaara a. Li te revele kòm yon ranplasman admisib pou belomansi ak auguri, ki se haram nan Islam, epi ki te komen nan Arabi pre-Islamik.<ref name="mrm">{{cite web|url=https://m.youtube.com/watch?si=O8-7eLgtxDbSrtHP&v=VaqOEz-uwO8|title=ইস্তিখারার সালাত (পর্ব - ১) Salat-l-Istikhara {{!}} শায়খ মতীউর রহমান মাদানী {{!}} Motiur Rahman Madani|date=10 October 2018|website=[[YouTube]]|trans-title=|access-date=14 July 2024}}</ref><ref>{{cite web|url=https://m.youtube.com/watch?si=QcyblkS2aSYgWc2x&v=1meh5Ymy2Xw|title=ইস্তিখারার সালাত পর্ব - 2 by শায়খ মতীউর রহমান মাদানী (37:40-39:08)|date=4 August 2016|website=[[YouTube]]|trans-title=}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://istikhara.app/|title=Seeking guidance from Allah through Istikhāra|website=Istikhara App|language=en-US|access-date=2026-05-29}}</ref><ref>{{cite web|url=https://al-maktaba.org/book/31621/6614#p6|title=ص112 - أرشيف ملتقى أهل الحديث - حكم تكرار الاستخارة - المكتبة الشاملة الحديثة|website=al-maktaba.org|access-date=3 August 2025}}</ref> == Referans == [[Kategori:Islamis]] 9q3l2d06ylb47ad9w9vesz1yxiyp4ls 881547 881545 2026-05-29T09:46:34Z Denismorcel 37512 881547 wikitext text/x-wiki Salat al-Istikhaara (an arab: صلاة الاستخارة), ki tradui kòm Priyè pou chèche konsèy, se yon priyè Mizilman yo resite lè y ap chèche gidans nan men Bondye lè y ap fè fas ak yon desizyon nan lavi yo.<ref>{{cite web|url=https://islamqa.info/en/answers/112151/praying-istikharah-in-all-ones-affairs|title=Praying Istikharah in all one's affairs - Islam Question & Answer|website=Islam-QA|language=en|access-date=12 April 2025}}</ref><ref>{{cite web|url=https://sunnah.com/tirmidhi:3604j|title=Jami' at-Tirmidhi 3604j - Chapters on Supplication - كتاب الدعوات عن رسول الله صلى الله عليه وسلم - Sunnah.com - Sayings and Teachings of Prophet Muhammad (صلى الله عليه و سلم)|website=sunnah.com|access-date=12 April 2025}}</ref><ref>{{cite web|url=https://sunnah.com/mishkat:2251|title=Mishkat al-Masabih 2251, 2252 - Supplications - كتاب الدعوات - Sunnah.com - Sayings and Teachings of Prophet Muhammad (صلى الله عليه و سلم)|website=sunnah.com}}</ref> Priyè a, ke yo rele salah an arab, fèt an de inite priyè oswa raka'ah ki swiv pa siplikasyon Salat al-Istikhaara a. Li te revele kòm yon ranplasman admisib pou belomansi ak auguri, ki se haram nan [[Islamis|Islam]], epi ki te komen nan Arabi pre-Islamik.<ref name="mrm">{{cite web|url=https://m.youtube.com/watch?si=O8-7eLgtxDbSrtHP&v=VaqOEz-uwO8|title=ইস্তিখারার সালাত (পর্ব - ১) Salat-l-Istikhara {{!}} শায়খ মতীউর রহমান মাদানী {{!}} Motiur Rahman Madani|date=10 October 2018|website=[[YouTube]]|trans-title=|access-date=14 July 2024}}</ref><ref>{{cite web|url=https://m.youtube.com/watch?si=QcyblkS2aSYgWc2x&v=1meh5Ymy2Xw|title=ইস্তিখারার সালাত পর্ব - 2 by শায়খ মতীউর রহমান মাদানী (37:40-39:08)|date=4 August 2016|website=[[YouTube]]|trans-title=}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://istikhara.app/|title=Seeking guidance from Allah through Istikhāra|website=Istikhara App|language=en-US|access-date=2026-05-29}}</ref><ref>{{cite web|url=https://al-maktaba.org/book/31621/6614#p6|title=ص112 - أرشيف ملتقى أهل الحديث - حكم تكرار الاستخارة - المكتبة الشاملة الحديثة|website=al-maktaba.org|access-date=3 August 2025}}</ref> == Referans == [[Kategori:Islamis]] nfqm8m03yxbwzzukwo248bncc7l8pc5