Wikipedya
htwiki
https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal
MediaWiki 1.47.0-wmf.6
first-letter
Medya
Espesyal
Diskite
Itilizatè
Diskisyon Itilizatè
Wikipedya
Diskisyon Wikipedya
Fichye
Diskisyon Fichye
MedyaWiki
Diskisyon MedyaWiki
Modèl
Diskisyon Modèl
Èd
Diskisyon Èd
Kategori
Diskisyon Kategori
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Frans
0
14
881751
870049
2026-06-17T05:26:31Z
Raymond Trencavel
28592
/* Jewografi */ Toulouz, kapital Oksitanie a, se 3yèm pi gwo vil an Frans, li fèk depase Lyon (4yèm). Masèy se dezyèm nan.
881751
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Peyi
|non_lokal=France
|deviz_nasyonal=Liberté, Égalité, Fraternité
|deviz_nasyonal_kreyòl=Libète, Egalite, Fratènite
|im_nasyonal=[[La Maseyèz]]
|lang=[[lang franse|franse]]
|jantile=Franse, Fransèz
|drapo_imaj= Flag_of_France_(1794–1815,_1830–1958).svg
|anblèm_imaj=Armoiries république française.svg
|fizo_orè=+1/+2
|kapital=[[Pari]]
|pi_gwo_vil=[[Pari]]
|monnen_non=[[Ewo]]
|monnen_kòd=EUR
|monnen_divizyon=100 santim
|PIB_dat=
|PIB_total=
|PIB_total_ran=
|PIB_pa_abitan=
|PIB_pa_abitan_ran=
|gouvènman_dat=
|gouvènman_tip=
|chèf_tit=[[Lis prezidan Frans|Prezidan]]<br /> - [[Lis premye minis Frans|Premye minis]]
|chèf_non=[[Emmanuel Macron]]<br />[[Sébastien Lecornu]]
|sipèfisi_dat=
|sipèfisi_ran=40
|sipèfisi_total=675 417<ref>543 965 nan metwopòl</ref>
|dlo_pousantaj=0,26
|frontyè_tè=4 082<ref>2 889 nan metwopòl</ref>
|frontyè_kòt=3 805<ref>3 427 nan metwopòl</ref>
|kote_ki_pi_wo= 4 808
|pi_wo=[[Mòn Blan]]
|kote_ki_pi_ba=-2
|pi_ba=dèlta Wòn
|popilasyon_dat=2017
|popilasyon_ran=20
|popilasyon_total=67 595 000<ref>64 860 000 nan metwopòl</ref>
|popilasyon_dansite=98.8<ref>{{formatnum:111.51}} nan metwopòl</ref>
|popilasyon_tip=
|popilasyon_lavi_dat=
|popilasyon_lavi=
|popilasyon_ne_dat=
|popilasyon_ne=
|popilasyon_mòtalite_dat=
|popilasyon_mòtalite=
|popilasyon_mòtalite_timoun_dat=
|popilasyon_mòtalite_timoun=
|popilasyon_alfabèt_dat=
|popilasyon_alfabèt=
|popilasyon_an_vil_dat=
|popilasyon_an_vil=
|endepandans_dat=[[843]]
|endepandans_tip=[[Trete Vèden]]
|endepandans_de=
|kòd=FR
|ISO_kòd=250 / FRA / FR
|endikatif_entènet=fr
|endikatif_telefonik=33
|endikatif_radyofonik=FAA-FZZ, HWA-HYZ, THA-THZ, TKA-TKZ, TMA-TMZ, TOA-TQZ, TVA-TXZ
|EDI=
|EDI_ran=
|EDI_dat=
|EPI=
|EPI_ran=
|EPI_dat=
|kat_anplasman=
|kat_politik=France map FR.png
|kat_jewografik=
|kat_satelit=
|divizyon_tip=[[lis rejyon Frans|rejyon]]
|divizyon_non=
|vwazen=[[Andò]], [[Almay]], [[Bèljik]], [[Espay]], [[Itali]], [[Liksanbou]], [[Monako (peyi)|Monako]], [[Swis]], [[Wayòm Ini]]
|òganizasyon=[[IE]], [[OTAN]], [[ONI]], [[OSKE]], [[OKDE]], [[G-8]], [[Frankofoni]]
}}
'''Frans''' se yon [[peyi]] nan [[kontinan]] [[Ewòp]]. Tè prensipal li a se nan zòn [[Ewòp lwès]] li ye. Frans se yon manm [[Konsey Ewòp]] la, manm [[Inyon Ewopeyèn]], avèk zòn Ewo a epi [[Konvansyon Schengen|Espas Schengen]] lan. Li se youn nan manm [[Konsey Sekirite Nasyonzini]] epi [[OKDE]] a. Kapital Frans se [[Pari]].
Lang e bokout inpir de Frans o mouin katre ven pousan.
Lè ou gade Istwa avèk konstitisyon peyi sa a, valè li defann yo baze sou [[demokrasi]] ak sou [[Dwa moun]].
Nan zafè militè, Frans fè pati [[Òganizasyon Trete Atlantik Nò|OTAN]] (li te retire ko li ladan nan ane [[1966]], men li tounen ladan nan lane [[2002]]) epi li gen pouvwa [[zam nikleyè|disyazyon nikleyè]].
== Istwa ==
Premye abitan nan teritwa Frans te rele golwa. [[Anpi Romen|Women]] te kolonize teritwa yo.
Frans te genyen yon gran anpi kolonyal. Sa se rezon an ki lang franse pale nan kontinan [[Afrik|afriken]].
== Politik ==
Frans se yon demokrasi. Prezidan li kounye a (2017–) rele [[Emmanuel Macron]].
== Jewografi ==
Lis gwo vil Frans :
* [[Pari]]
* [[Masèy]]
* [[Toulouz]]
* [[Lyon (vil)|Lyon]]
* [[Lil]]
* [[Nis]]
* [[Bòdo]]
* [[Nant]]
* [[Grenòb]]
* [[Renn (vil)|Renn]]
== Ekonomi ==
== Demografi ==
== Fòn ak Flò ==
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-17298730 Frans] sou [[BBC News]]
* [http://ucblibraries.colorado.edu/govpubs/for/france.htm Frans] sou UCB Libraries GovPubs
* [https://web.archive.org/web/20141219183853/http://meteo.12.growiktionary.org/ Meteyo]
{{Ewòp}}
[[Kategori:Frans]]
[[Kategori:Peyi]]
5d7ogxb3h8us4m6jmqamgvkrht09ani
680 (almanak jilyen)
0
7036
881737
678341
2026-06-16T21:26:57Z
Isksks
39551
881737
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|680}}
'''680''' se 725<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[680 (nonm)|680]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:680]]
[[Kategori:Lane yo nan almanak jilyen]]
6d2fxrobauuou3fh7922i67jgynu7jm
681 (almanak jilyen)
0
7037
881738
678442
2026-06-16T21:27:24Z
Isksks
39551
881738
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|681}}
'''681''' se 726<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[681 (nonm)|681]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:681]]
[[Kategori:Lane yo nan almanak jilyen]]
0e1r9oo34uy9fxq58sazu7sqmr0e1dd
682 (almanak jilyen)
0
7038
881739
678343
2026-06-16T21:29:27Z
Isksks
39551
881739
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|682}}
'''682''' se 727<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[682 (nonm)|682]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:682]]
[[Kategori:Lane yo nan almanak jilyen]]
mewkxktqepvob3sd99059euaowct6as
683 (almanak jilyen)
0
7039
881740
678344
2026-06-16T21:30:56Z
~2026-35393-75
39552
881740
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|683}}
'''683''' se 728<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[683 (nonm)|683]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:683]]
[[Kategori:lane yo nan almanak jilyen]]
fmelhyrek2qsm6jcn842cznw0jn8xyh
684 (almanak jilyen)
0
7040
881741
678345
2026-06-16T21:32:10Z
Isksks
39551
881741
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|684}}
'''684''' se 729<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[684 (nonm)|684]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:684]]
[[Kategori:lane yo nan almanak jilyen]]
695kpxhlquma9jwb0dhx9cpap703v7k
685 (almanak jilyen)
0
7041
881742
678346
2026-06-16T21:32:31Z
Isksks
39551
881742
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|685}}
'''685''' se 730<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[685 (nonm)|685]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:685]]
[[Kategori:Lane yo nan almanak jilyen]]
5ix5180bdn7k7d8wjr7i4hwijq9383k
687 (almanak jilyen)
0
7043
881743
678348
2026-06-16T21:32:55Z
Isksks
39551
881743
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|687}}
'''687''' se 732<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[687 (nonm)|687]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:687]]
[[Kategori:Lane yo nan almanak jilyen]]
avsfu92jvonsk7x9g7781lxfk70erg7
688 (almanak jilyen)
0
7044
881745
678435
2026-06-16T21:33:17Z
Isksks
39551
881745
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|688}}
'''688''' se 733<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[688 (nonm)|688]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:688]]
[[Kategori:lane yo nan almanak jilyen]]
bj93ozm9cyabfn3pn00f2g6mxudwp03
689 (almanak jilyen)
0
7045
881746
678350
2026-06-16T21:33:39Z
Isksks
39551
881746
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|689}}
'''689''' se 734<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[689 (nonm)|689]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:689]]
[[Kategori:lane yo nan almanak jilyen]]
fa0kg9srjfncz92wxs1kynhc8fr6vnn
1120 (almanak jilyen)
0
7475
881725
647147
2026-06-16T21:23:39Z
Isksks
39551
881725
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|1120}}
'''1120''' se 1165<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[1120 (nonm)|1120]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:1120]]
[[Kategori:lane yo nan almanak jilyen]]
kkkx2uun6aou35avev939dd42iflxv1
1121 (almanak jilyen)
0
7476
881726
647152
2026-06-16T21:23:58Z
Isksks
39551
881726
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|1121}}
'''1121''' se 1166<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[1121 (nonm)|1121]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:1121]]
[[Kategori:lane yo nan almanak jilyen]]
5cdogn3wuynh48v0dhgf58zdz1nrb9m
1122 (almanak jilyen)
0
7477
881728
647154
2026-06-16T21:24:17Z
Isksks
39551
881728
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|1122}}
'''1122''' se 1167<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[1122 (nonm)|1122]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:1122]]
[[Kategori:lane yo nan almanak jilyen]]
0um8dvm944tvale91pwgiknd6xqeglw
1123 (almanak jilyen)
0
7478
881729
647156
2026-06-16T21:24:38Z
Isksks
39551
881729
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|1123}}
'''1123''' se 1168<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[1123 (nonm)|1123]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:1123]]
[[Kategori:Lane yo nan almanak jilyen]]
pz1wiatrjj8kvofry3ozxzlqaud2fu2
1124 (almanak jilyen)
0
7479
881730
647159
2026-06-16T21:25:05Z
Isksks
39551
881730
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|1124}}
'''1124''' se 1169<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[1124 (nonm)|1124]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:1124]]
[[Kategori:Lane yo nan almanak jilyen]]
ehpivyfxlcyksfzb3lkmbbp07m75oxy
1125 (almanak jilyen)
0
7480
881731
647161
2026-06-16T21:25:25Z
Isksks
39551
881731
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|1125}}
'''1125''' se 1170<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[1125 (nonm)|1125]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:1125]]
[[Kategori:Lane yo nan almanak jilyen]]
nyln0qavt7xp7m7znns122b5ovbj9s9
1126 (almanak jilyen)
0
7481
881733
647164
2026-06-16T21:25:42Z
Isksks
39551
881733
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|1126}}
'''1126''' se 1171<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[1126 (nonm)|1126]].''
==divètisman==
==la==
==matematik==
==relijyon==
==sosyete==
==syans imèn==
==syans natirèl==
==teknoloji==
[[Kategori:1126]]
[[Kategori:lane yo nan almanak jilyen]]
oz4nuj36axq01si7i68w9qooog8p4co
1127 (almanak jilyen)
0
7482
881734
647167
2026-06-16T21:26:02Z
Isksks
39551
881734
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|1127}}
'''1127''' se 1172<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[1127 (nonm)|1127]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:1127]]
[[Kategori:Lane yo nan almanak jilyen]]
9dekhhti8uv56jbz6kulc4uqomk6alh
1128 (almanak jilyen)
0
7483
881735
647169
2026-06-16T21:26:19Z
Isksks
39551
881735
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|1128}}
'''1128''' se 1173<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[1128 (nonm)|1128]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:1128]]
[[Kategori:Lane yo nan almanak jilyen]]
euv4nd2zjkyceddjlku5t5jbdsr6j54
1129 (almanak jilyen)
0
7484
881736
647171
2026-06-16T21:26:34Z
Isksks
39551
881736
wikitext
text/x-wiki
{{jilyenAntèt|1129}}
'''1129''' se 1174<sup>m</sup> ane nan [[almanak jilyen]].
''Gade osi [[nonm]] [[1129 (nonm)|1129]].''
== divètisman ==
== la ==
== matematik ==
== relijyon ==
== sosyete ==
== syans imèn ==
== syans natirèl ==
== teknoloji ==
[[Kategori:1129]]
[[Kategori:Lane yo nan almanak jilyen]]
eeat2u79kcupmugj7g7klyy914ew50g
Jacques Roumain
0
13245
881722
879513
2026-06-16T20:15:23Z
Yue
33350
881722
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Jacques Roumain
|foto=Jacques_Roumain.jpg
|tèks=Jacques Roumain
|fonksyon= Ekriven, powèt, politisyen, jounalis
|domèn= literati, politik, pwezi
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[4 jen]] [[1907]]
|lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans=[[Ayiti]]
|dat lanmò=[[18 out]] [[1944]]
|lye lanmò=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi lanmò=[[Ayiti]]
|nasyonalite=[[Ayisyen]]
|zèv=
*''Gouverneurs de la rosée'', ([[Gouvènè]] [[seren]]) ([[Pòtoprens]]: Enprimri Leta, 1944)
*''Poèmes'' [[Pòtoprens]], [[Ayiti]]: Edisyon Zantiy yo, (1993)
|nòt=
}}
'''Jacques Roumain''' ('''Jak Woumen''') se yon ekriven ak politisyen ayisyen ki fèt [[4 jen]] [[1907]] nan vil [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] epi ki mouri [[18 out]] [[1944]]. Li te genyen sèlman 37 lane.
Menm lè lavi li te kout, li te gen anpil enfliyans sou kilti nan peyi Dayiti. Li se pi Gran pami 11 (onz) pitit manman li Emilie ak papal Auguste Roumain. Granpè li, [[Tancrède Auguste]] te prezidan Dayiti soti Nan lane 1912 rive Nan lane 1913.
Nan menm lane granpè li t mouri a li ta pral entegre lekol primè li, a laj de 6 zan epi 2 (de) premye ane etid segondè li Nan enstitisyon Sen Lwi Gonzag Nan [[Delma]], yon lekol katolik.
== Biyografi ==
Jaques Roumain fèt 4 jen 1907 nan vil Pòtoprens nan yon fanmi rich. Granpapa li se [[Tancrède Auguste]], ki te prezidan Ayiti soti lane 1912 rive nan lane 1913. Li te pase nan plizyè lekòl katolik nan vil Pòtoprens tankou "Institution Saint Louis de Gonzague", kèk lane aprè li te al etidye nan peyi [[Bèljik]], [[Swis]], [[Frans]] ak [[Almay]]. Li te vwayaje tou nan [[Wayòm Ini]] ak [[Espay]] kote li te etidye [[agronomi|agwonomi]].
Lè li te gen 25 lane, li te tounen nan peyi li e se lè sa li te kreye ''Revue Indigène'' avèk lòt moun tankou [[Emile Roumer]], Philippe Thoby-Marcelin, [[Carl Brouard]] ak [[Antonio Vieux]].
Li te trè aktif nan lit kont [[Okipasyon ameriken an Ayiti, 1915-1934|okipasyon amerikèn]] nan peyi Dayiti (1915-1930). Li se fondatè mouvman travayè e kominis ayisyen.
Nan lane 1934 li te kreye "[[Parti communiste haïtien|Partie communiste haïtien]]". Akoz de patisipasyonl nan mouvman kont okipasyon amerikèn nan, akoz aktivite politik li yo e sitou paske li te kreye pati politik [[kominis]] la yo te toujou ap aretel, jiskaske prezidan [[Sténio Vincent]] fòse li pran lekzil.
Pandan li te nan lekzil, Jaques Roumain te travay epi vin zanmi ak yon ekip lòt [[ekriven]] ak powèt tankou Langston Hughes. Li te pase tou nan Inivèsite Columbia nan vil Nouyòk. Li te retounen nan peyil paske gouvènman an te chanje, se lè sa li kreye biwo nasyonal etnoloji.
Nan lane 1942, Prezidan [[Élie Lescot|Elie Lescot]] te nome li [[anbasadè]] nan vil [[Meksiko]]. Se la li te fin ekri de nan pi gwo [[Liv (pou li)|liv]] li yo, yon rekèy pwezi ''Bois d'ébène'' ak woman ''Mèt lawouze ([[Gouverneurs de la rosée (fim, 1976)|Gouverneur de la Rosée)]]''.
Pi fò travay Roumain yo montre raj ak kòlè pèp la ki santi yo pase li anba pye pandan plis ke yon syèk. Li pale de tout Ayisyen nan zèv li yo, e li mande pou pòv yo mete tèt yo ansanm pou konbat lamizè.
== Lanmò ak eritaj ==
Nan jou ki te 18 out 1944, Jacques Roumain, youn nan pi gwo ekriven ayisyen mouri, li te gen 37 lane. Aprè lanmò li, liv li yo kontinye ap briye nan monn literè peyi Dayiti ak anpil peyi etranje.
Pou jounen jodia, Jacques Roumain se yon ekriven ke yo respekte anpil nan [[Karayib]] la, nan Lamerik Latin ak [[Lewop]]. Woman li an, ''Gouverneurs de la Rosée'' pran yon plas enpòtan nan literati [[Amerik latin]] nan. Yo kontinye ap etidye woman sa nan inivèsite.
== Zèv li yo ==
=== Pwezi ===
* 1927 – jiyè. ''Midi'', La Trouée, p. 22 (Anth. p. 32.)
* 1927 – jiyè. ''Pluie'', La Trouée, p. 22 (Anth. p. 31.)
* 1927 – jiyè. ''Cent mètres'', La Revue indigène (Anth. p. 33-34.)
* 1927 – out. ''La Danse du poète-clown'', La Revue indigène, p. 62.
* 1927 – out. ''Noir'', La Revue indigène, p. 62. (ms.: Wiener Walzer).
* 1927 – out. ''Nungesser et Coli'', La Trouée, p. 49.
* 1927 – septanm. ''Le Buvard : Insomnie'', La Revue indigène, p. 111.
* 1927 – septanm. ''Le Buvard : Le Chant de l'homme'', La Revue indigène, p. 113.
* 1927 – septanm. ''Le Buvard : Calme'', La Revue indigène, p. 114.
* 1927 – septanm. ''Le Buvard : Orage'', La Revue indigène, p. 112. (Anth. p. 35.)
* 1927 – septanm. ''Corrida'' (Madrid, me 1926), La Revue indigène, p. 115-116.
* 1927 – septanm. ''Après-midi'', La Trouée.
* 1927 – oktòb. ''Miragôane'', La Trouée.
* 1928 – janvye. ''À jouer aux billes», La Revue indigène, p.208.
* 1928 – mas. ''Échappée'', La Trouée.
* 1928 – ''Surgi d'une natte de paille peinte'' (Anth. p.40.) (ms. Paysage irréel)
* 1928 – ''Absence'' (Anth. p.38.)
* 1928 – ''Angoisse'' (Anth. p.36.)
* 1928 – ''Attente'' (Anth. p.37.) (ms. Soir)
* 1928 – ''Mirage'' (Anth. p.39.)
* 1928 – ''Appel''; poème par...; suivi de «La Chanson des Lambis», pa Émile Roumer, Port-au-Prince, Impr. V. Pierre-Noël.
* 1929 – 7 septanm. ''Horizon ... soleil'', La Presse.
* 1929 – 14 septanm. ''Je rêve que je rêve'', La Presse.
* 1929 – 14 septanm. ''L'Aube'', La Presse.
* 1931 – 4 jiyè. ''Quand bat le Tam-Tam'', Haïti-Journal.
* 1931 – 11 jiyè. ''Une composition inédite de Ludovic Lamothe – powèm Jacques Roumain'', Haïti-Journal
* 1931 – 20 oktòb. ''Langston Hugues'', Haïti-Journal.
* 1931 – 30 desanm. ''Guinée'', Haïti-Journal.
* 1937 – avril. ''Madrid'', Commune (Paris), n° 44, 4e année, p.926-927.
* 1945 – ''Bois d'ébène'', Potoprins: Impr. Henri Deschamps. Ce recueil comprend quatre poèmes:
** ''Bois d'ébène''
** ''Nouveau Sermon nègre''
** ''Sales nègres''
** ''L'amour la mort''
* 1978 – 24 septanm. «Un poème inédit de Jacques Roumain: ‘Chanson pour un enfant qui n'avait jamais eu de jouets», Le Nouveau Monde. (signé Bruxelles, 6 décembre 1936).
* 1980 – "Violettes fanées", in Carolyn Fowler, "A Knot in the Thread", Washington, D.C., Howard University Press, p. 4. [Composé probablement en 1926].
* Powèm inedi:
* Powèm epok endijenis
** ''Finale''
** ''Pieuse petite Chanson''
** ''S'échapper''
* Powèm prizon :
** ''L'Arbre et l'oiseau''
** ''Chanson du prisonnier pour son petit garçon''
** ''La Goélette''
** ''In black and white''
** ''M'allé la riviè''
=== Seleksyon depi koleksyon Biblyotèk Kongrè, Washington, DC ===
* ''Oeuvres Complètes'', Léon-François Hoffman, Ed. ALLCA XX (Coll. Archivos), Paris, 2003.
* ''A propos de la campagne "anti-superstitieuse"." Pòtoprens, Impr. de l’État [1944?]
* ''Analyse schématique 1932-1934.'', Haiti : Editions idées nouvelles, idées prolétariennes, 1999.
* ''Bois-d’ébène.'' Pòtoprens, Haiti: Imp. H. Deschamps [c1945]
* ''Ebony wood. Bois-d’ébène. Poems.'' The French text with a translation by Sidney Shapiro. New York: Interworld Press [1972] ISBN 0912956003
* ''Les fantoches.'' [Port-au-Prince?] 1931.
* ''Gouverneurs de la rosée, roman.'' [Port-au-Prince: Imprimerie de l’état, 1944]
* ''Sar ha-telalim.'' Translated into Hebrew. [Merhavya, 1948]
* ''Governadores del rocío.'' Translated into Spanish. Habana: Impr. Nacional de Cuba [1961]
* ''Zotër të vesës (woman).'' Translated into Armenian. [Tiranë]: Shtépia Botonjése Naim Frashéri [1968]
* ''Gouverneurs de la rosée : woman.'' Fort-de-France [Martinique]: Désormeaux, [1979], c1977 (1983 printing)
* ''Gouverneurs de la rosée : woman.'' Unité de Réghaïa, Algérie: ENAG, c1989.
* ''Gouverneurs de la rosée.'' Coconut Creek, Fla.: Educa Vision Inc., [1999]. ISBN 1584320540
* ''Masters of the dew.'' Gouverneurs de la rosée, translated by Langston Hughes and Mercer Cook. New York: Reynal & Hitchcock, c1947.
* ''Masters of the dew.'' Gouverneurs de la rosée, translated by Langston Hughes and Mercer Cook. Oxford; Portsmouth, NH: Heinemann, [1997?], c1978. ISBN 0435987453
* [http://www.uflib.ufl.edu/UFDC/?b=UF00076087 ''La montagne ensorcelée.''] [Port-au-Prince: S.N.E.P.] 1931.
* ''La montagne ensorcelée.'' Paris: Messidor, c1987. ISBN 2209059224
* ''La montagne ensorcelée.'' Paris: Éditeurs français réunis [1972]
* ''La montagne ensorcelée: woman'' 4th ed. Montréal, QC: Mémoire d’encrier, 2005. ISBN 2923153332
* ''Poèmes'' Port-au-Prince, Haïti: Editions des Antilles, [1993]
* ''Poemas de una isla y de dos pueblos.'' With Pedro Mir, Jacques Viau. La Habana, Cuba: Casa de las Américas, 1974.
* ''Poésies; Griefs de l’homme noir; La proie et l’ombre; La montagne ensorcelée (récit paysan)'' Pòtoprens, Haïti: Editions fardin, 1998.
* [http://www.uflib.ufl.edu/UFDC/?b=UF00076086 ''La proie et l’ombre.''] Pòtoprens, Aiyti: Éditions "La Presse" [1930]
== Lyen deyò ==
* [https://web.archive.org/web/20140929080816/http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/roumain.html Jacques Roumain]
{{DEFAULTSORT:Roumain, Jacques}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1907]]
[[Kategori:lanmò 1944]]
cbyzyr5ho2mvzjh8d4w3s7t41fa2atl
Bamboo Airways
0
67331
881748
729006
2026-06-17T03:10:37Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
881748
wikitext
text/x-wiki
'''Bamboo Airways''' se yon avyon nan [[Vyetnam]]. Avyon an ap kòmanse vòl li nan oktòb 2018. Nan kòmansman an, avyon an pral sèvi ak avyon lwe soti nan Airbus.<ref name=":0">{{en}} {{Cite web
|url=https://centreforaviation.com/data/profiles/airlines/bamboo-airways
|title=Bamboo Airways Airline Profile {{!}} CAPA
|website=centreforaviation.com
|access-date=27 mas 2018}}</ref>{{,}}<ref name=":1">{{en}} {{Cite web
|url=https://news.airwise.com/story/flc-annnounces-airbus-a321neo-order-for-bamboo-air
|title=FLC Announces Airbus A321neo Order For Bamboo Air
|website=news.airwise.com
|access-date=27 mas 2018
|archive-date=2018-06-12
|archive-url=https://web.archive.org/web/20180612143410/https://news.airwise.com/story/flc-annnounces-airbus-a321neo-order-for-bamboo-air
|dead-url=yes
}}</ref>{{,}}<ref name=":2">{{en}} {{Cite web
|url=https://centreforaviation.com/news/flc-group-signs-mou-for-24-a321neos-for-bamboo-airways-783205
|title=FLC Group signs MoU for 24 A321neos for Bamboo Airways {{!}} CAPA
|website=centreforaviation.com
|access-date=27 mas 2018}}</ref>
Konpayi a te siyen yon akò ak Airbus pou 24 Airbus A321neo. Sou 26 jen 2018, konpayi an te siyen yon akò ak [[Boeing]] pou 20 Boeing 787 Dreamliner. Avyon an pral delivre nan 2020.<ref>{{en}} {{Cite web
|url=http://atwonline.com/aircraft-orders-deliveries/vietnamese-startup-bamboo-airways-commits-a321neo
|title=Vietnamese startup Bamboo Airways commits to A321neo
|website=atwonline.com
|access-date=27 mas 2018}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{cite web
|url=https://www.reuters.com/article/us-flc-group-boeing/vietnams-bamboo-airways-commits-to-20-boeing-aircraft-idUSKBN1JL2KB
|title=Vietnam's Bamboo Airways commits to 20 Boeing aircraft
|publisher=Reuters|date=26 jen 2018
|access-date=26 jen 2018}}</ref>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* {{en}} [https://www.bambooairways.com/en/ Sitwèb ofisyèl Bamboo Airways]
[[Kategori:Vyetnam]]
qr6yvhg4dp5fwmzdmjqz5p8a04q00sv
Courteney Cox
0
70047
881747
723878
2026-06-16T23:38:25Z
Dostojewskij
12489
Fichye:CourteneyCoxFeb09 (cropped).jpg
881747
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:CourteneyCoxFeb09 (cropped).jpg|thumb|Courteney Cox (2009)]]
'''Courteney Cox''', ki fèt [[15 jen]] [[1964]] nan [[Birmingham (Alabama)|Birmingham]] ([[Alabama]]), se yon [[Aktè|aktris]], [[Pwodiktè sinema|pwodiktris]] ak [[reyalizatèreyalizatris]] [[Etazini|amerikèn]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Sinema ===
==== Fim ====
* 1987 : ''[[Les Maîtres de l'univers (fim)|Les Maîtres de l'univers]]'' de Gary Goddard : Julie Winston
* 1987 : ''Le trésor de San Luca''s (''[[Down twisted]]'') d'[[Albert Pyun]] : Tarah
* 1988 : ''[[Cocoon, le retour]]'' de [[Daniel Petrie]] : Sara
* 1990 : ''[[Monsieur Destinée]]'' de James Orr : Jewel Jagger
* 1990 : ''[[Shaking the tree]]'' de Duane Clark : Kathleen
* 1991 : ''[[Blue Desert]]'' de Bradley Battersby : Lisa Roberts
* 1992 : ''[[The opposite sex and how to live with them]]'' de Matthew Meshekoff : Carrie Davenport
* 1994 : ''[[Ace Ventura, détective chiens et chats]]'' de [[Tom Shadyac]] : Melissa Robinson
* 1996 : ''[[Scream (film)|Scream]]'' de [[Wes Craven]] : [[Gale Weathers]]
* 1997 : ''[[Commandements]]'' de Daniel Taplitz : Rachel Luce
* 1997 : ''[[Scream 2]]'' de [[Wes Craven]] : [[Gale Weathers]]
* 1999 : ''[[The Runner]]'' de Ron Moler : Karina
* 2000 : ''[[Scream 3]]'' de [[Wes Craven]] : [[Gale Weathers]]
* 2001 : ''[[Amours sous thérapie]]'' de [[Richard Benjamin]] : Samantha Crumb <small>- également productrice exécutive -</small>
* 2001 : ''[[Get Well Soon (fim)|Get well soon]]'' de Justin McCarthy : Lily
* 2001 : ''[[Destination : Graceland]]'' de Demian Lichtenstein : Cybil Waingrow
* 2004 : ''[[November (film)|November]]'' de [[Greg Harrison]] : Sophie
* 2005 : ''[[Mi-temps au mitard]]'' de [[Peter Segal]] : Lena, la petite amie de Paul Crewe <small>- non créditée -</small>
* 2006 : ''[[Tripper]]'' de [[David Arquette]] : Cynthia <small>- également productrice -</small>
* 2006 : ''[[Zoom : l'Académie des super-héros]]'' de [[Peter Hewitt]] : Marsha
* 2007 : ''[[La Ferme en folie (fim)|La Ferme en folie]]'' de [[Steve Oedekerk]] : La vache Aby (voix)
* 2008 : ''[[Histoires enchantées]]'' d'[[Adam Shankman]] : Wendy
* 2011 : ''[[Scream 4]]'' de [[Wes Craven]] : [[Gale Weathers|Gale Weathers Riley]]
* 2016 : ''[[Mothers and Daughters]]'' de Paul Duddridge, Nigel Levy : Beth
==== Kout fim ====
* 2008 : ''Alien Love Triangle'' de [[Danny Boyle]] : Alice
* 2008 : ''The Monday Before Thanksgiving'' li menme : Cece <small>- tou senaris -</small>
=== Televizyon ===
==== Seri televizyon ====
* [[1984]] : ''[[As the World Turns|As the World Turn]]'' : Bunny <small>(épisode 5000)</small>
* 1985 : [[Code Name: Foxfire|''Code Name: Foxfir''e]] : Une passagère <small>(sezon 1, épisode 1)</small>
* [[1985]] : ''[[La croisière s'amuse]]'' : Carol <small>(sezon 9, épisode 11)</small>
* 1985 : ''[[Superminds]]'' : Gloria Dinallo <small>(sezon 1, 16 epizòd)</small>
* [[11986]] : ''[[Arabesque (seri)|Arabesque]]'' : Carol Bannister <small>(sezon 3, epizòd 1 et 2)</small>
* [[1987]] : ''[[Sacrée Famille]]'' de [[Gary David Goldberg]] : Lauren Miller <small>(sezon 6 et 7 - 19 epizòd)</small>
* [[1989]] : ''[[Le Secret de Château Valmont]]'' de Charles Jarrott : Marie-Frederique « Freddy » de Lancel <small>(2 epizòd)</small>
* [[1991]] : ''Morton & Hayes'' : Princess Lucy <small>(sezon 1, épisode 4)</small>
* [[1992]] : ''[[Dream On (seri)|Dream On]]'' : Alisha <small>(sezon 3, épisode 10)</small>
* [[1993]] : ''The Trouble with Larry'' : Gabriella Easden <small>(sezon 1, 7 epizòd)</small>
* [[1994]] : ''[[Seinfeld]]'' : Meryl <small>([[sezon 5 de Seinfeld|sezon 5]], épisode 17)</small>
* [[1995]] : ''[[The Larry Sanders Show]]'' : elle-même <small>(sezon 4, épisode 13)</small>
* [[1999 à la télévision|1999]] : ''Happily Ever After: Fairy Tales for Every Child'' : Emerald Salt Pork <small>(vwa, sezon 3, épisode 1)</small>
* [[2000]] : ''[[WCW Monday Nitro]]'' : elle-même <small>(sezon 5, épisode 33)</small>
* 1994-[[2004]] : ''[[Friends]]'' de [[David Crane (producteur)|David Crane]] et [[Marta Kauffman]] : [[Monica Geller]]-Bing <small>(sezon 1 à 10 - 236 epizòd)</small>
* 2007-2008 : ''[[Dirt (seri)|Dirt]]'' : Lucy Spiller <small>(rôle principal et productrice des 20 epizòd)</small>
* 2009 : ''[[Scrubs]]'' de [[Bill Lawrence]] : {{Dr}} Taylor Maddox <small>(sezon 8, epizòd 1, 2 et 3)</small>
* 2009-2011 : ''[[Web Therapy]]'' de [[Lisa Kudrow]] et [[Don Roos]] : Serena DuVall <small>(sezon 1, épisode 8 - sezon 2, epizòd 7, 8 ak 9)</small>
* 2011 : ''[[Private Practice]]'' : Une patiente du Dr. Reilly <small>(sezon 5, épisode 5) -non créditée-</small>
* 2013 : ''[[Go On]]'' : Jessica Beaumaster (sezon 1, épisode 20)
* 2009-2015 : ''[[Cougar Town]]'' de Kevin Biegel et [[Bill Lawrence]] : Jules Cobb <small>(rôle principal - 102 epizòd, productrice exécutive de 101 epizòd)</small>
* 2015 : ''Barely Famous'' : li menm <small>(sezon 1, épisode 3)</small>
* 2014-2016 : ''[[Drunk History]]'' : Edith Wilson <small>(sezon 2, épisode 10 et sezon 4, épisode 7)</small>
* 2018 : ''[[Shameless]]'' : Jen Wagner <small>(sezon 9, épisode 6)</small>
==== Fim televizyon ====
* [[1986]] : ''Sylvan in Paradise'' de Terry Hughes : Lucy Apple
* [[1987]] : ''Touristes en délire'' de [[Bob Sweeney (reyalizatè)|Bob Sweeney]] : Hana Wyshocki
* [[1988]] : ''I'll Be Home for Christmas'' de [[Marvin J. Chomsky]] : Nora Bundy
* [[1989]] : ''L'amour ruiné'' de [[Richard A. Colla]] : Jacquie Kimberly
* [[1990]] : ''Curiosity Kills'' de [[Colin Bucksey]] : Gwen
* [[1992]] : ''Battling for Baby'' d'Art Wolff : Katherine
* [[1995]] : ''Portrait dans la nuit'' de [[Jack Sholder]] : Emmy
* [[2012]] : ''[[Liaisons interdites]]'' pa li menm : Amanda <small>- tou pwodiktris -</small>
* [[2016]] : ''Charity Case'' de James Griffiths : Hailey <small>- tou pwodiktris ekzekitif -</small>
==== Videyoklip ====
* [[1984]] : ''[[Dancing in the Dark (chanson de Bruce Springsteen)|Dancing in the Dark]]'' de [[Bruce Springsteen]]
* [[1996]] : ''A Long December'' de [[Counting Crows]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0001073/ Courteney Cox] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Cox, Courteney}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè ameriken]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1964]]
k1vbeo2ja7usguiwi8hjzl3mihw86gs
Parti unifié des communistes haïtiens
0
71194
881720
811712
2026-06-16T19:55:36Z
Yue
33350
881720
wikitext
text/x-wiki
'''Pati Inifye Kominis Ayisyen''' ('''PUCH''') se te yon pati politik [[Ayiti|ayisyen]] ki te kreye nan lane [[1969]] ak ki te egziste jiska destriksyon miray Bèlen an nan lane 1989 lè li te antre nan [[Mouvman Rekonstriksyon Nasyonal]] (MNR).
== Istwa ==
Nan mwa out [[1965]], aprè demantèlman nan Pati Nasyonal Liberasyon Popilè (PPLN), militan yo ak aderan ki te siviv represyon an te kreye Pati Inite Demokratik ayisyen (PUDA) anba lidèchip Thomas Charles<ref>[http://www.lenouvelliste.com/article.php?PubID=1&ArticleID=45228 Le Nouvelliste]</ref>. PUDA te gen de (2) piblikasyon : ''Liberasyon'' ak ''Demokrasi''.
An lane [[1968]], yo te arete lidè PUDA Thomas Charles pa milis [[Tonton Makout]] yo anba rejim diktatè [[François Duvalier]]. Nan mwa desanm nan menm ane an, rapwòchman ant de (2) òganizasyon Maksis PUDA ak Pati Konsilyasyon Pèp la (PEP).
Nan kòmansman [[1969]], PUDA a te melanje ak PEP a pou li te akouche Pati Etazini kominis ayisyen (PUCH)<ref>{{Cite web |url=http://www.csmsmagazine.org/news.php?pg=20091215I1020 |title=Du PUDA au PUCH |access-date=2019-05-19 |archive-date=2020-12-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201202071023/https://csmsmagazine.org/news.php/?pg=20091215I1020 |dead-url=yes }}</ref>. Nan menm ane an, PUCH la patisipe nan Kongrè Mondyal la nan Pati Kominis nan [[Moskou]] nan ansyen Sovyetik la.
PUCH pibliye magazin "''Boukan''".
[[René Théodore]] te youn nan prensipal lidè PUCH yo avèk [[Max Bourjolly]], [[Hervé Denis]] ak [[Gérard Pierre Charles]].
Nan [[1987]], René Théodore tounen soti nan egzil li ([[Moskou]] ak [[Pari]]), aprè depa a nan Prezidan [[Jean-Claude Duvalier]]. Gérard Pierre Charles tou tounen soti nan egzil nan Amerik Latin nan. Yo politikman opoze tèt la nan PUCH la. Kriz entèn sa a te lakòz Gérard Pierre Charles te soti nan lidèchip PUCH lan.
An [[1989 (almanak gregoryen)|1989]], ak nouvo politik perestwoyika Glasnost ak Gorbachev, ak dezentegrasyon blòk kominis la, PUCH a, nan mitan toumant entèn, fonn nan [[Mouvman Rekonstriksyon Nasyonal|Mouvman pou Rekonstriksyon Nasyonal]] (MNR). René Théodore te responsab tou pou MNR.<ref>{{Cite web |url=http://www.haiti-reference.com/general/sigles_n-q.html |title=Du PUCH au MNR |access-date=2019-05-19 |archive-date=2010-11-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101130201138/http://www.haiti-reference.com/general/sigles_n-q.html |dead-url=yes }}</ref>
Soti nan 1969 rive 1986, yon mil di manm PUCH yo te asasinen pa diktatè a [[Jean-Claude Duvalier|Duvalier]].<ref>[http://socio13.wordpress.com/2010/01/26/les-martyres-communistes-de-lindependance-haitienne/ Les martyrs du PUCH]</ref>
Nan lane [[2000]], militan Maksis ak kominis ayisyen Maoyis te fonde yon nouvo pati ayisyen kominis.<ref>[http://www.npch.net/index.php?option=com_content&task=view&id=13&Itemid=34 Historique du mouvement communiste à Haïti]</ref>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Pati politik]]
[[Kategori:Pati politik an Ayiti]]
7qn9vuyvi6e6xrzmnkwdkgmv7mmp34o
Caitriona Balfe
0
72681
881719
779430
2026-06-16T12:56:16Z
Stephan1000000
21658
–2026
881719
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Caitriona Balfe
|foto=Outlander premiere episode screening at 92nd Street Y in New York OLNY 091 (14851934923) crop.jpg
|tèks=Caitriona Balfe (2014)
|fonksyon=aktris, mannken
|domèn=sinema, televizyon, mannkina
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[4 oktòb]] [[1979]]
|lye nesans=[[Diblin]]
|peyi nesans=[[Ilann]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite=ilande
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''Caitriona Balfe''', ki fèt [[4 oktòb]] [[1979]] nan [[Diblin]] ([[Ilann]]), se yon [[Aktè|aktris]] ak [[Mannkina|mannken]] [[Ilann|ilandèz]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Sinema ===
==== Fim ====
* [[2006]] : ''[[Le diable s'habille en Prada (fim)|Le diable s'habille en Prada]] (The Devil Wears Prada)'' de [[David Frankel]] : Clacker
* [[2011]] : ''[[Super 8 (fim)|Super 8]]'' de [[J. J. Abrams]] : Elizabeth Lamb
* [[2012]] : ''[[Lost Angeles]]'' de [[Phedon Papamichael]] : Veronique
* [[2013]] : ''[[Crush (fim, 2013)|Crush]]'' de [[Malik Bader]] : Andie
* 2013 : ''[[Insaisissables]]'' (''Now You See Me'') de [[Louis Leterrier]] : Jasmine Tressler
* 2013 : ''[[Évasion (fim, 2013)|Évasion]]'' (''Escape Plan'') de [[Mikael Håfström]] : Jessica Miller
* [[2015]] : ''[[The Price of Desire (fim, 2015)|The Price of Desire]]'' de [[Mary McGuckian]] : Gabrielle Bloch
* [[2016]] : ''[[Money Monster]]'' de [[Jodie Foster]] : Diane Lester
* [[2019]] : ''[[Le Mans 66]]'' (''Ford v. Ferrari'') de [[James Mangold]] : Mollie Miles
==== Kout fim ====
* [[2010]] : ''[[Lush Life (fim)|Lush Life]]'' de [[Lynda Tarryk]] : Aubrie
* [[2012]] : ''[[The Wolf (kout fim)|The Wolf]]'' de [[Dustin Thomas Cartmill]] : Sally
=== Televizyon ===
==== Seri televizyon ====
* [[2012]] : ''[[The Beauty Inside]]'' : Alex
* 2012-[[2013]] : ''H+: The Digital Series'' : Breanna Sheehan
* [[2014]]-2026 : ''[[Outlander (seri)|Outlander]]'' : [[Claire Fraser]]
* [[2019]] : ''[[Dark Crystal : Le Temps de la résistance]]'' (''The Dark Crystal : Age of Resistance'') : Tavra (vwa)
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/&id=nm2928020 Caitriona Balfe] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Balfe, Caitriona}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè ilandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1979]]
911pdqe79b6svwzabdmgvxrdfsab5cb
Bank Entènasyonal pou Rekonstriksyon ak Devlopman
0
88715
881749
831523
2026-06-17T03:14:52Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
881749
wikitext
text/x-wiki
{{Gade omonim|BIRD}}
{{ebòch|ekonomi|}}
'''Bank Entènasyonal pou Rekonstriksyon ak Devlopman''' ('''BIRD''') se yon òganizasyon nan [[Bank Mondyal]] (ansanm ak [[Asosyasyon Devlopman Entènasyonal]] (IDA), ki konsantre sou peyi ki pi pòv yo), li menm yon pati nan [[Gwoup Bank Mondyal la]]. Misyon orijinal li se te finanse rekonstriksyon apre [[Dezyèm Gè Mondyal la]]. Li opere kòm yon "kowoperativ" mondyal ki posede pa 189 eta manm li yo. Bank devlòpman dirijan nan mond lan, IBRD sipòte misyon Gwoup Bank Mondyal la nan bay prè, garanti, pwodwi jesyon risk ak sèvis konsiltatif pou [[peyi ki gen revni mwayen]] ak moun pòv, ki sòlvan, pandan l ap asire kowòdinasyon aksyon yo pran pou fè fas a defi rejyonal oswa mondyal.
Li te kreye nan {{dat|27|Desanm|1945}} apre [[Akò Bretton Woods]] ({{dat-|Jiyè 1944}}). Objektif aktyèl li se mete fen ak [[povrete]] ekstrèm nan mond lan epi ankouraje pwosperite pataje (sa vle di pèmèt aksè a fwi kwasans pou 40% ki pi pòv yo).
Sèjousi, li bay prè, sitou nan eta yo. Yo akòde prè sa yo nan [[to enterè]] ki ba oswa zewo (ekivalan a to negatif nan valè prezan).
== Peyi ki gen revni mwayen ==
Angajman Gwoup Bank Mondyal la ak peyi ki gen revni mwayen yo bati sou sitiyasyon similtane yo kòm kliyan ak aksyonè. Peyi sa yo gen karakteristik yo ke yo te locomotives nan kwasans mondyal, òganize gwo envestisman enfrastrikti ak resevwa yon pati enpòtan nan ekspòtasyon nan ekonomi avanse ak peyi ki gen revni ba. Kòm anpil nan yo fè pwogrè rapid ekonomik ak sosyal, yo jwe yon wòl dirijan nan rezoud pwoblèm mondyal yo.
Men, peyi ki gen revni mwayen yo genyen tou plis pase 70% popilasyon pòv nan mond lan, souvan nan rejyon ki lwen yo. Anplis de sa, paske yo gen aksè limite a finansman ki soti nan [[sektè prive]], peyi sa yo vilnerab a chòk ekonomik ak kriz entènasyonal, pami yo prensipalman se [[chanjman klimatik]], migrasyon fòse ak pandemi. Bank Mondyal se yon patnè enpòtan pou peyi ki gen revni mwayen, ki reprezante plis pase 60 pousan nan pòtfolyo IBRD.
* bay resous finansye men tou sèvis sipò teknik ak konesans;
* bay konsèy estratejik pou ede gouvènman yo fè refòm ki amelyore sèvis yo, ankouraje envestisman prive ak ankouraje inovasyon ak echanj solisyon yo;
* kolabore ak peyi yo pandan defi yo fè fas a evolye atravè pwodwi finansye inovatè ak divès fowòm mondyal.
Misyon IBRD se tou asire pwogrè nan diminye povrete ak pwosperite pataje se dirab. An patikilye, li asire devlopman ekonomik kontinye nan peyi ki gen revni mwayen ki pi ba yo ki, apre yo fin benefisye èd IDA, vin kliyan IBRD. Li ap travay tou pou ogmante kapasite li pou ede peyi ki gen konfli oswa sitiyasyon frajilite. Nan tan kriz, IBRD ogmante sipò li bay tout peyi ki gen revni mwayen.
== Prensip finansman ==
IBRD ogmante pi fò nan resous li yo nan mache kapital entènasyonal yo. Metòd finansman sa a pèmèt li asiyen, depi 1946, plis pase 500 milya dola nan prè ki gen entansyon diminye povrete nan mond lan, konnen ke aksyonè li yo (peyi manm yo) te peye anviwon 14 milya dola nan kapital li.
IBRD te jwi yon evalyasyon "AAA" depi 1959, ki pèmèt li prete a pri ki ba epi bay peyi ki gen revni mwayen ak aksè a kapital sou kondisyon ki pi favorab. Kidonk, finansman IBRD kontribye nan rantabilite nan pwojè devlopman, pandan y ap souvan konplemant oswa pa katalize finansman prive.
IBRD touche revni anyèl nan retounen sou ekite li yo ak ti maj li fè sou prè yo akòde. Revni sa a fè li posib pou kouvri depans fonksyònman Bank Mondyal (IBRD ak IDA), pou ranpli rezèv enstitisyon an nan fason pou ranfòse pozisyon bilan li epi asire yon transfè chak ane nan resous nan benefis IDA a, Mondyal la. Bank Group fon pou peyi ki pi pòv yo.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Apendis ==
=== Filmografi ===
* ''Our friends from the Bank'', fim pa Peter Chappell, La Sept Arte, [[Bibliyotèk Enfòmasyon Piblik]], Paris, 2009, 90 min (DVD)
=== Lyen ekstèn ===
* {{Otorite}}
* {{Diksyonè}}
* {{Debaz}}
* [https://web.archive.org/web/20110222212633/http://www.banquemondiale.org/ Sit entènèt ofisyèl Gwoup Bank Mondyal la]
* [http://www.banquemondiale.org/fr/about/leadership/members Mizajou lis peyi manm IBRD]
[[Kategori:Gwoup Bank Mondyal]]
[[Kategori: Finans piblik entènasyonal]]
[[Kategori:Ekonomi devlopman]]
[[Kategori:Òganizasyon ekonomik entènasyonal]]
[[Kategori:Òganizasyon ki te fonde an 1945]]
[[Kategori:Bank Devlopman]]
qwu4hdctsdsb7snrnt0naa4p24mxcp9
Bonya Ahmed
0
95634
881752
865475
2026-06-17T05:38:43Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
881752
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2}}
'''Rafida Bonya Ahmed''', ki pi byen konnen sou plim li '''Bonya Ahmed''', ki fèt nan lane [[1969 (almanak gregoryen)|1969]] , se yon [[ekriven]] Bangladèch-Ameriken, aktivis imanis ak bloguez <ref name="independent.co.uk">{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/voices/comment/machetes-fail-to-maim-this-human-spirit-10366403.html|title=Machetes fail to maim this human spirit|date=4 July 2015}}</ref> .
== Biyografi ==
Rafida Bonya Ahmed te fèt an [[1969 (almanak gregoryen)|1969]] nan [[Daka|Dhaka]], [[Bangladèch]] . Li te resevwa diplòm bakaloreya li nan [[Enfòmatik|syans enfòmatik]] nan [[Université d'État du Minnesota (Mankato)|Minnesota State University, Mankato]] .
Bonya Ahmed te rankontre mari l, [[Avijit Roy]], atravè ekriti yo sou Mukto-Mona, premye platfòm sou entènèt pou lib panse, ate, ak blogueurs eksklizyon ak ekriven ki te fonde pa Avijit. Gwoup sa a te lanse premye selebrasyon [[Journée Darwin|Jounen Darwin]] nan Bangladèch <ref name="independent.co.uk2">{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/voices/comment/machetes-fail-to-maim-this-human-spirit-10366403.html|title=Machetes fail to maim this human spirit|date=4 July 2015}}</ref> . Li se youn nan moderatè platfòm Mukto-Mona, ki te rekonèt entènasyonalman an 2015 e ki te resevwa [[The BOBs|pri jiri BOBS]] <ref>[https://thebobs.com/english/category/history/?year=history-2015&content=winner The Bobs Best of Online Activism Award, 2015].</ref> . Bonya Ahmed te ekri ''Bibortoner Path Dhore'' ("Along the Path of Evolution", 2007), youn nan premye liv syans popilè nan Bangladèch sou evolisyon byolojik <ref>[বিবর্তনের পথ ধরে https://www.goodreads.com/book/show/17675963] at GoodReads.</ref> .
Bonya Ahmed gen yon pitit fi, Trisha Ahmed, ki soti nan premye maryaj li. Trisha Ahmed ekri yon atik ak bòpè li Avijit pou magazin ''[[Free Inquiry]]'' sou blogè [[Laïcité|eksklizyon yo]] nan prizon <ref name="auto">{{Cite web|url=http://www.baltimoresun.com/features/bal-johns-hopkins-student-is-daughter-of-blogger-slain-in-bangladesh-20150302-story.html|title=Johns Hopkins student is daughter of blogger slain in Bangladesh|last=Sun|first=Baltimore}}</ref> . Bonya Ahmed te dyagnostike ak [[Cancer de la thyroïde|kansè tiwoyid]] an 2011 men li te antre nan remisyon apre tretman entansif <ref name="auto1">{{Cite web|url=http://www.cnn.com/2016/02/25/asia/bangladesh-american-blogger-roy-daughter/index.html|title=Murdered blogger's daughter inspired by dad|last=Ahmed|first=Trisha|publisher=CNN}}</ref> .
Nan 26 février 2015, Bonya Ahmed ak Avijit Roy te atake pa [[Fondamentalisme islamique|ekstremis islamis]] [[manchèt|ki te gen manchèt]] pandan y ap vwayaje nan Daka nan yon vwayaj siyati liv. Yo atake yo nan mitan lari a pandan yon fwa liv okipe. Avijit Roy te mouri apre yo te mennen l lopital epi Bonya Ahmed te blese grav <ref>[https://www.bbc.com/news/world-asia-31656222 US-Bangladesh blogger Avijit Roy hacked to death], BBC News, 27 February 2015.</ref> {{,}} <ref>[https://www.bbc.com/news/world-asia-31819649 Widow of blogger Avijit Roy defiant after Bangladesh attack], BBC News, 10 March 2015.</ref> .
Li te deside pran yon konje nan travay li kòm yon manadjè ansyen nan yon biwo kredi nan peyi Etazini apre atak la. Lè sa a, li te kòmanse travay ak asosyasyon [[Humanisme|imanis]] an Ewòp ak Etazini pou ogmante konsyans sou atak sou entelektyèl eksklizyon nan Bangladèch pa fondamantalis Islamik <ref name="auto12">{{Cite web|url=http://www.cnn.com/2016/02/25/asia/bangladesh-american-blogger-roy-daughter/index.html|title=Murdered blogger's daughter inspired by dad|last=Ahmed|first=Trisha|publisher=CNN}}</ref> ak nan mwa Jiyè ane sa a, li te bay [[Humanists UK|Asosyasyon Imanis Britanik]] la [[Humanists UK|Voltaire Lecture]] <ref>{{Cite web|url=https://humanism.org.uk/2015/07/02/attacked-bangladeshi-humanist-blogger-bonya-ahmed-delivers-2015-voltaire-lecture/|title=Attacked Bangladeshi humanist blogger Bonya Ahmed delivers 2015 Voltaire Lecture|date=2 July 2015|website=[[British Humanist Association]]|access-date=3 mars 2017}}.</ref> .
Li fè rechèch sou fondamantalis Islamik kòm yon etidyan vizitè nan [[Université du Texas à Austin|University of Texas nan Austin]] . Li resevwa pri a " Pi devan » soti nan [[Freedom From Religion Foundation]] an 2016. Li se yon manm jiri pou prim [[Deutsche Welle]] a BOBS Best of Online Activism Award <ref>{{Cite web |url=https://thebobs.com/english/category/2016/jury-2016/ |title=The BOBS award, list of juries. |access-date=2025-03-23 |archive-date=2018-03-10 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180310090217/http://thebobs.com/english/category/2016/jury-2016/ |dead-url=yes }}</ref> .
<ref>{{Atik}}</ref> 20 avril 2018, Bonya Ahmed te bay yon diskou TEDx nan [[Exeter]], ki eksplike kijan li te refè apre atak teworis 2015 la ki te kite mari l mouri epi li te sikatris fizikman ak emosyonèlman pou lavi.
== Referans ==
[[Kategori:Nesans nan lane 1969]]
<references />
[[Kategori:Nesans nan Dacca]]
da29jqz5k1xhlapf52o7qgd8lvfe5ya
Bisi Adeleye-Fayemi
0
95757
881750
866350
2026-06-17T05:00:22Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
881750
wikitext
text/x-wiki
{{infobox Biographie2}}'''Bisi Adeleye-Fayemi''', ki fèt nan Liverpool, [[Wayòm Ini]], nan dat ki te 11 jen 1963, se yon aktivis feminis, ekriven ak filozòf. Li te ko-fonde Fon Devlopman Fanm Afriken yo (AWDF) ak Joana Foster ak Hilda Tadria . Kounye a li se yon patnè ansyen nan Amandla konsiltasyon epi li dirije yon kominote sou entènèt ki rele Abovewhispers.com. Li se yon Konseye Senior nan Nasyonzini Fi Nijerya e li te nonmen dènyèman kòm yon kamarad vizit nan Kolèj wa a Inivèsite Lond.
Lè mari l, Doktè [[Kayode Fayemi]], te pran biwo kòm Gouvènè [[État d'Ekiti|Eta Ekiti]], [[Nijerya]], Bisi te vin patisipe aktivman nan yon seri konsyans politik, responsablite kominote ak pwogram enklizyon sosyal nan Eta Ekiti. Li te dirije kanpay pou adopsyon yon lwa ki entèdi vyolans ki baze sou sèks (2011), yon bòdwo opòtinite egal (2013) ak yon bòdwo VIH (2014).
Li sèvi nan konsèy Fondasyon Devlopman Fanm Afriken yo ak Fon Global [[Etazini|Ameriken]] pou Fanm yo. Li se Prezidan Konsèy Konsiltatif Fon Konsiltatif Fanm Nijeryen yo epi li sèvi tou nan Konsèy Gouvènan Inivèsite Elizade, Nijerya. Bisi se otè Pale pou tèt mwen (2013), Speaking Above a Whisper (2013), d'une autobiographie et de Loud Whispers (2017). Elle a également co-edité Voice, Power and Soul.
== Karyè ==
Li te Direktè [[Akina Mama wa Afrika]] (AMwA), yon òganizasyon devlopman entènasyonal pou fanm Afriken, ki baze nan [[Lonn|Lond]], UK, soti nan 1991 rive 2001, ak Direktè Egzekitif Fon Devlopman Fanm Afriken yo (AWDF), premye fon pou fè sibvansyon nan tout Lafrik ki sipòte travay òganizasyon dwa fanm nan Lafrik, soti nan 2001 a <ref name="Newfield Foundation">{{Cite web|url=http://www.newfieldfound.org/grants.awarded.php?group=16|title=African Women's Development Fund (AWDF)|publisher=Newfield Foundation|access-date=5 juillet 2014|archive-date=2014-07-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20140714205738/http://www.newfieldfound.org/grants.awarded.php?group=16|dead-url=yes}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.awdf.org/our-work/about//|title=About AWDF 10 Years of Leadership and Empowerment for African Women|publisher=www.awdf.org|access-date=21 juin 2014|archive-date=2014-07-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20140702223538/http://www.awdf.org/our-work/about/|dead-url=yes}}</ref> {{,}}
Pandan ane li nan Wayòm Ini a, Bisi Fayemi te travay nan Ministè Sante kòm yon administratè. Li te vin Direktè Akina Mama wa Afrika (AMwA), yon òganizasyon devlopman entènasyonal pou fanm Afriken ki baze nan Lond, ak yon biwo rejyonal pou Lafrik nan [[Kanpala|Kampala]], [[Ouganda|Uganda]], soti nan 1991 a 2001. Pandan li t ap sèvi kòm direktè AMwA, li te kreye [[African Women's Leadership Institute|Enstiti Lidèchip Fanm Afriken yo]] (AWLI), yon fowòm fòmasyon ak rezo pou jèn fanm Afriken yo. Enstiti lidèchip sa a te vin tounen yon eritaj tèlman pwisan ke jodi a, AWLI te fòme plis pase 6 000 fanm atravè Lafrik, pi fò nan yo kounye a kenbe pozisyon pou pran desizyon wo nivo kòm minis, manm palman an, akademik, lidè sosyete sivil, ak anplwaye nan òganizasyon entènasyonal yo.
Adeleye-Fayemi te asosye ak yon kantite dwa fanm entènasyonal ak òganizasyon filantropik, ki gen ladan kòm ko-prezidan Rezo Entènasyonal Fon Fanm yo, prezidan Asosyasyon pou Devlopman Dwa Fanm yo (AWID), ak prezidan Kowalisyon Entènasyonal Sante Fanm yo (IWHC) <ref name="Profile About Bisi Adeleye-Fayemi">{{Cite web|url=https://www.changemakers.com/users/bisi-adeleye-fayemi/|title=Profile About Bisi Adeleye-Fayemi|publisher=Ashoka www.changemakers.com|access-date=21 juin 2014|archive-date=2014-07-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20140714172610/https://www.changemakers.com/users/bisi-adeleye-fayemi/|dead-url=yes}}</ref> . Li te tou nan Konsèy Administrasyon an pou [[Comic Relief]] (UK) <ref>{{Cite web|url=http://philanthropyforum.org/members/bisi-adeleye-fayemi/|title=Bisi Adeleye-Fayemi Profile|publisher=philanthropyforum.org|access-date=5 juillet 2014|archive-date=2014-07-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20140714133723/http://philanthropyforum.org/members/bisi-adeleye-fayemi/|dead-url=yes}}</ref> .
[[Leymah Gbowee]] nan [[Liberya]], gayan [[Prix Nobel de la paix|Pri Nobèl Lapè]] 2011 la, te bay yon diskou sou 50 anivèsè Adeleye-Fayemi an 2013. Tit "Dirije Chanjman an: Vwayaj la nan yon fanm Afriken," li detaye ki jan sipò Adeleye-Fayemi te poze fondasyon pou travay Gbowee nan Liberya, ki finalman mennen nan Pri Nobèl li. Mr. Gbowee eksplike kijan Adeleye-Fayemi, kòm lidè AWDF, te sipòte [[Mouvement pour la paix des femmes au Libéria|mouvman lapè fanm nan Liberya]] nan kòmansman li yo, li di: :" Nou anvi chanjman, men tann yon moun vin sove nou. Pifò nan tan, repiyans nou pou kreye chanjman ak aji sou li vle di nou pa chanje fason nou wè tèt nou. Men, Bisi, ou te ede nou fè chanjman an. Ou te itilize pozisyon ou pou koud rèv epi montre ke chanjman posib epi ou te ede nou reflechi sou sa. Mwen te genyen pri nobèl poutèt moun tankou ou. Jou sa a ou pa t 'wè m'. Ou te wè yon sè. Jodi a nou di : "MÈSI". Ou te ede nou reflechi sou sa. » <ref name="Punch www.punchng.com">{{Atik}}</ref>
== Referans ==
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
<references />
[[Kategori:Nesans an jen 1963]]
cgshpt4yxx6g6ruwh2rmxe7618q8ojw
Pati kominis ayisyen
0
97532
881721
881466
2026-06-16T19:57:32Z
Yue
33350
881721
wikitext
text/x-wiki
[[File:Haitian Communist Party.svg|thumb|Logo pati kominis ayisyen an (1946–1947)]]
'''Pati kominis ayisyen''' se te yon [[pati politik]] Maksis-Leninis an [[Ayiti]]. Pati kominis orijinal la te fonde an 1934 pa [[Jacques Roumain]].<ref>{{cite news |title=Roman Haitian ''Governors of the Dew'' tradui an Japonè |url=https://haitiantimes.com/ht/2020/07/21/Haitian-roman-governors-of-the-dew-tradui-an-Japon%C3%A8/ |access-date=7 May 2026 |work=[[The Haitian Times]] |date=21 July 2020 |language=ht |ref={{harvid|The Haitian Times|2020}}}}</ref> Dezyèm enkarnasyon pati a te fonde an 1946 e se Felix Dorléans Juste Constant ki te dirije li.<ref>{{cite book |last=Smith |first=Matthew J. |title=Red & Black in Haiti: Radicalism, Conflict, and Political Change, 1934–1957 |date=2009 |location=Chapel Hill |publisher=University of North Carolina Press |isbn=978-0-8078-5937-7 |url=https://doi.org/10.5149/9780807894156_smith |access-date=29 April 2026 |pages=83–84 |language=en}}</ref>
== Referans ==
{{referans}}
[[Kategori:Pati politik ayisyen]]
n6ikb3aq0iss5aok7tki4hdk9dkhhqs
Parti communiste haïtien
0
97567
881723
2026-06-16T20:16:24Z
Yue
33350
Redireksyon sou [[Pati kominis ayisyen]]
881723
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Pati kominis ayisyen]]
9xbq1frwm18verbqygv020mekmoc9m5
Bastir Occitanie
0
97568
881724
2026-06-16T21:22:25Z
Raymond Trencavel
28592
Paj ki kreye ak " [[Fichye:LOGO BASTIR OCCITANIE.jpg|200px|thumb|right|Logo "Bastir Occitanie" (abaoe 2016).]] [[Fichye:Jean-Luc Davezac.jpg|200px|thumb|right|Jean-Luc Davezac, Prezidant "Bastir Occitanie".]] '''Bastir Occitanie''' ("Konstwi Occitanie" an kreyòl Ayisyen) se yon pati politik rejyonalis [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]]. Objektif li se reyalize plis otonomi pou [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]. Prezidan aktyèl li se [[Jean-Luc Davezac]].<ref>{{fr}} ''[https:... "
881724
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:LOGO BASTIR OCCITANIE.jpg|200px|thumb|right|Logo "Bastir Occitanie" (abaoe 2016).]]
[[Fichye:Jean-Luc Davezac.jpg|200px|thumb|right|Jean-Luc Davezac, Prezidant "Bastir Occitanie".]]
'''Bastir Occitanie''' ("Konstwi Occitanie" an kreyòl Ayisyen) se yon pati politik rejyonalis [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]]. Objektif li se reyalize plis otonomi pou [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]. Prezidan aktyèl li se [[Jean-Luc Davezac]].<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2022/01/26/bastir-occitanie-du-gersois-jean-luc-davezac-rejoint-la-federation-des-pays-unis-10070144.php Bastir Occitanie du Gersois Jean-Luc Davezac rejoint la Fédération des pays unis]''</ref>
== Istwa mouvman an ==
Nan fen ane 2011, [[David Grosclaude]] te pwopoze kreyasyon yon gwoup refleksyon, "Lo Manifeste Occitanista" (Manifest Oksitanis la),<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/article/2013/03/14/1581722-les-animateurs-du-manifeste-occitaniste-ont-pris-langue-lors-d-une-reunion-a-agen.html Les animateurs du Manifeste Occitaniste ont pris langue lors d'une réunion à Agen]'', La Dépêche, 14/03/2013</ref> ki te chanje non an "Bastir!" (Konstwi) an 2013. Objektif la sete patisipe nan eleksyon minisipal franse 2014 yo.<ref>{{Ca}} ''[https://www.nationalia.cat/noticia/9966/el-moviment-bastir-prepara-candidatures-occitanistes-en-almenys-100-municipis-per-a-les-el El moviment Bastir! prepara candidatures occitanistes en almenys 100 municipis per a les eleccions de 2014]''</ref>
An 2016, pandan refòm teritoryal la an [[Frans]], aktivis ki soti nan "Bastir!" te fè kanpay pou rejyon [[Toulouz]] la chanje non an "Occitanie." Siksè kanpay sa a te pouse mouvman an adopte non "Bastir Occitanie" (Occitan variant: "Bastir Occitània") nan asanble jeneral li ki te fèt soti 14 pou rive 16 oktòb 2016, nan [[L'Isle-Jourdain]] ([[Gers]]).<ref>''[https://www.ladepeche.fr/article/2016/10/27/2447448-bastir-occitanie-est-ne.html «Bastir Occitanie» est né]''</ref>
== Eleksyon yo ==
"Bastir!", nan fòm orijinal li, te patisipe nan eleksyon minisipal 2014 yo nan Oksitanie ak eleksyon depatmantal 2015 yo. Sis kandida "Bastir!" nan Gers yo te fè kanpay ak slogan "Lib ak Endepandan pou Gers".<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2015/03/05/-7064095.php «Libres et Indépendants» affiche ses soutiens ]''</ref>
"Bastir Occitanie" te prezante kandida nan eleksyon lejislatif franse 2017, 2022 ak 2024 yo.<ref>''[https://www.jornalet.com/opinion/22259/recensament-de-las-candidaturas-occitanistas-per-las-eleccions-legislativas-que-venon Recensament de las candidaturas occitanistas per las eleccions legislativas]''</ref>
Nan eleksyon rejyonal 2021 yo, Jean-Luc Davezac te dirije lis "Bastir Occitanie 2021" nan rejyon Oksitanie a, an alyans ak, pami lòt moun, mouvman "[[País Nòstre]]" a (kidonk non kowalisyon an: "[[Occitanie País Nòstre]]"). [[Jean Lassalle]] te sipòte lis sa a tou.<ref>{{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2021/05/20/toulouse-jean-lassalle-viendra-ce-vendredi-soutenir-la-liste-occitaniste-bastir-9556429.php Toulouse : Jean Lassalle viendra ce vendredi soutenir la liste occitaniste Bastir]''</ref>
Nan eleksyon Ewopeyen 2024 yo, Jean-Luc Davezac te senkyèm sou lis "Ekoloji nan Sant" ki te dirije pa [[Jean-Marc Governatori]].<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2024/06/05/europeennes-2024-le-gersois-jean-luc-davezac-en-lice-pour-lecologie-et-une-europe-des-regions-11994698.php Européennes 2024 : le Gersois Jean-Luc Davezac en lice pour l’écologie et une "Europe des régions"]''</ref>
== Referans ==
4lel03ozhxpbg9tgq8d1jjmx0dv7fih
881727
881724
2026-06-16T21:24:06Z
Raymond Trencavel
28592
881727
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:LOGO BASTIR OCCITANIE.jpg|200px|thumb|right|Logo "Bastir Occitanie" (abaoe 2016).]]
[[Fichye:Jean-Luc Davezac.jpg|200px|thumb|right|Jean-Luc Davezac, Prezidant "Bastir Occitanie".]]
'''Bastir Occitanie''' ("Konstwi Occitanie" an kreyòl Ayisyen) se yon pati politik rejyonalis [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]]. Objektif li se reyalize plis otonomi pou [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]. Prezidan aktyèl li se [[Jean-Luc Davezac]].<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2022/01/26/bastir-occitanie-du-gersois-jean-luc-davezac-rejoint-la-federation-des-pays-unis-10070144.php Bastir Occitanie du Gersois Jean-Luc Davezac rejoint la Fédération des pays unis]''</ref>
== Istwa mouvman an ==
Nan fen ane 2011, [[David Grosclaude]] te pwopoze kreyasyon yon gwoup refleksyon, "Lo Manifèste Occitanista" (Manifest Oksitanis la),<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/article/2013/03/14/1581722-les-animateurs-du-manifeste-occitaniste-ont-pris-langue-lors-d-une-reunion-a-agen.html Les animateurs du Manifeste Occitaniste ont pris langue lors d'une réunion à Agen]'', La Dépêche, 14/03/2013</ref> ki te chanje non an "Bastir!" (Konstwi) an 2013. Objektif la sete patisipe nan eleksyon minisipal franse 2014 yo.<ref>{{Ca}} ''[https://www.nationalia.cat/noticia/9966/el-moviment-bastir-prepara-candidatures-occitanistes-en-almenys-100-municipis-per-a-les-el El moviment Bastir! prepara candidatures occitanistes en almenys 100 municipis per a les eleccions de 2014]''</ref>
An 2016, pandan refòm teritoryal la an [[Frans]], aktivis ki soti nan "Bastir!" te fè kanpay pou rejyon [[Toulouz]] la chanje non an "Occitanie." Siksè kanpay sa a te pouse mouvman an adopte non "Bastir Occitanie" (Occitan variant: "Bastir Occitània") nan asanble jeneral li ki te fèt soti 14 pou rive 16 oktòb 2016, nan [[L'Isle-Jourdain]] ([[Gers]]).<ref>''[https://www.ladepeche.fr/article/2016/10/27/2447448-bastir-occitanie-est-ne.html «Bastir Occitanie» est né]''</ref>
== Eleksyon yo ==
"Bastir!", nan fòm orijinal li, te patisipe nan eleksyon minisipal 2014 yo nan Oksitanie ak eleksyon depatmantal 2015 yo. Sis kandida "Bastir!" nan Gers yo te fè kanpay ak slogan "Lib ak Endepandan pou Gers".<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2015/03/05/-7064095.php «Libres et Indépendants» affiche ses soutiens ]''</ref>
"Bastir Occitanie" te prezante kandida nan eleksyon lejislatif franse 2017, 2022 ak 2024 yo.<ref>''[https://www.jornalet.com/opinion/22259/recensament-de-las-candidaturas-occitanistas-per-las-eleccions-legislativas-que-venon Recensament de las candidaturas occitanistas per las eleccions legislativas]''</ref>
Nan eleksyon rejyonal 2021 yo, Jean-Luc Davezac te dirije lis "Bastir Occitanie 2021" nan rejyon Oksitanie a, an alyans ak, pami lòt moun, mouvman "[[País Nòstre]]" a (kidonk non kowalisyon an: "[[Occitanie País Nòstre]]"). [[Jean Lassalle]] te sipòte lis sa a tou.<ref>{{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2021/05/20/toulouse-jean-lassalle-viendra-ce-vendredi-soutenir-la-liste-occitaniste-bastir-9556429.php Toulouse : Jean Lassalle viendra ce vendredi soutenir la liste occitaniste Bastir]''</ref>
Nan eleksyon Ewopeyen 2024 yo, Jean-Luc Davezac te senkyèm sou lis "Ekoloji nan Sant" ki te dirije pa [[Jean-Marc Governatori]].<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2024/06/05/europeennes-2024-le-gersois-jean-luc-davezac-en-lice-pour-lecologie-et-une-europe-des-regions-11994698.php Européennes 2024 : le Gersois Jean-Luc Davezac en lice pour l’écologie et une "Europe des régions"]''</ref>
== Referans ==
8c2dr6q3q7r5jbhrh7af2kv3b5n0mlq
881732
881727
2026-06-16T21:25:28Z
Raymond Trencavel
28592
/* Eleksyon yo */
881732
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:LOGO BASTIR OCCITANIE.jpg|200px|thumb|right|Logo "Bastir Occitanie" (abaoe 2016).]]
[[Fichye:Jean-Luc Davezac.jpg|200px|thumb|right|Jean-Luc Davezac, Prezidant "Bastir Occitanie".]]
'''Bastir Occitanie''' ("Konstwi Occitanie" an kreyòl Ayisyen) se yon pati politik rejyonalis [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]]. Objektif li se reyalize plis otonomi pou [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]. Prezidan aktyèl li se [[Jean-Luc Davezac]].<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2022/01/26/bastir-occitanie-du-gersois-jean-luc-davezac-rejoint-la-federation-des-pays-unis-10070144.php Bastir Occitanie du Gersois Jean-Luc Davezac rejoint la Fédération des pays unis]''</ref>
== Istwa mouvman an ==
Nan fen ane 2011, [[David Grosclaude]] te pwopoze kreyasyon yon gwoup refleksyon, "Lo Manifèste Occitanista" (Manifest Oksitanis la),<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/article/2013/03/14/1581722-les-animateurs-du-manifeste-occitaniste-ont-pris-langue-lors-d-une-reunion-a-agen.html Les animateurs du Manifeste Occitaniste ont pris langue lors d'une réunion à Agen]'', La Dépêche, 14/03/2013</ref> ki te chanje non an "Bastir!" (Konstwi) an 2013. Objektif la sete patisipe nan eleksyon minisipal franse 2014 yo.<ref>{{Ca}} ''[https://www.nationalia.cat/noticia/9966/el-moviment-bastir-prepara-candidatures-occitanistes-en-almenys-100-municipis-per-a-les-el El moviment Bastir! prepara candidatures occitanistes en almenys 100 municipis per a les eleccions de 2014]''</ref>
An 2016, pandan refòm teritoryal la an [[Frans]], aktivis ki soti nan "Bastir!" te fè kanpay pou rejyon [[Toulouz]] la chanje non an "Occitanie." Siksè kanpay sa a te pouse mouvman an adopte non "Bastir Occitanie" (Occitan variant: "Bastir Occitània") nan asanble jeneral li ki te fèt soti 14 pou rive 16 oktòb 2016, nan [[L'Isle-Jourdain]] ([[Gers]]).<ref>''[https://www.ladepeche.fr/article/2016/10/27/2447448-bastir-occitanie-est-ne.html «Bastir Occitanie» est né]''</ref>
== Eleksyon yo ==
"Bastir!", nan fòm orijinal li, te patisipe nan eleksyon minisipal 2014 yo nan Oksitanie ak eleksyon depatmantal 2015 yo. Sis kandida "Bastir!" nan Gers yo te fè kanpay ak slogan "Lib ak Endepandan pou Gers".<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2015/03/05/-7064095.php «Libres et Indépendants» affiche ses soutiens ]''</ref>
"Bastir Occitanie" te prezante kandida nan eleksyon lejislatif franse 2017, 2022 ak 2024 yo.<ref>''[https://www.jornalet.com/opinion/22259/recensament-de-las-candidaturas-occitanistas-per-las-eleccions-legislativas-que-venon Recensament de las candidaturas occitanistas per las eleccions legislativas]''</ref>
Nan eleksyon rejyonal 2021 yo, Jean-Luc Davezac te dirije lis "Bastir Occitanie 2021" nan [[Oksitani (rejyon administratif)|rejyon Oksitanie]] a, an alyans ak, pami lòt moun, mouvman "[[País Nòstre]]" a (kidonk non kowalisyon an: "[[Occitanie País Nòstre]]"). [[Jean Lassalle]] te sipòte lis sa a tou.<ref>{{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2021/05/20/toulouse-jean-lassalle-viendra-ce-vendredi-soutenir-la-liste-occitaniste-bastir-9556429.php Toulouse : Jean Lassalle viendra ce vendredi soutenir la liste occitaniste Bastir]''</ref>
Nan eleksyon Ewopeyen 2024 yo, Jean-Luc Davezac te senkyèm sou lis "Ekoloji nan Sant" ki te dirije pa [[Jean-Marc Governatori]].<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2024/06/05/europeennes-2024-le-gersois-jean-luc-davezac-en-lice-pour-lecologie-et-une-europe-des-regions-11994698.php Européennes 2024 : le Gersois Jean-Luc Davezac en lice pour l’écologie et une "Europe des régions"]''</ref>
== Referans ==
7vbzm4oi2vjn16bmzrjcp9w7p6mlic1
881744
881732
2026-06-16T21:33:05Z
Raymond Trencavel
28592
881744
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:LOGO BASTIR OCCITANIE.jpg|200px|thumb|right|Logo Bastir Occitanie soti nan 2016.]]
[[Fichye:Jean-Luc Davezac.jpg|200px|thumb|right|Jean-Luc Davezac, Prezidan "Bastir Occitanie".]]
'''Bastir Occitanie''' ("Konstwi Occitanie" an kreyòl Ayisyen) se yon pati politik rejyonalis [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]]. Objektif li se reyalize plis otonomi pou [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]. Prezidan aktyèl li se [[Jean-Luc Davezac]].<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2022/01/26/bastir-occitanie-du-gersois-jean-luc-davezac-rejoint-la-federation-des-pays-unis-10070144.php Bastir Occitanie du Gersois Jean-Luc Davezac rejoint la Fédération des pays unis]''</ref>
== Istwa mouvman an ==
Nan fen ane 2011, [[David Grosclaude]] te pwopoze kreyasyon yon gwoup refleksyon, "Lo Manifèste Occitanista" (Manifest Oksitanis la),<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/article/2013/03/14/1581722-les-animateurs-du-manifeste-occitaniste-ont-pris-langue-lors-d-une-reunion-a-agen.html Les animateurs du Manifeste Occitaniste ont pris langue lors d'une réunion à Agen]'', La Dépêche, 14/03/2013</ref> ki te chanje non an "Bastir!" (Konstwi) an 2013. Objektif la sete patisipe nan eleksyon minisipal franse 2014 yo.<ref>{{Ca}} ''[https://www.nationalia.cat/noticia/9966/el-moviment-bastir-prepara-candidatures-occitanistes-en-almenys-100-municipis-per-a-les-el El moviment Bastir! prepara candidatures occitanistes en almenys 100 municipis per a les eleccions de 2014]''</ref>
An 2016, pandan refòm teritoryal la an [[Frans]], aktivis ki soti nan "Bastir!" te fè kanpay pou rejyon [[Toulouz]] la chanje non an "Occitanie." Siksè kanpay sa a te pouse mouvman an adopte non "Bastir Occitanie" (Occitan variant: "Bastir Occitània") nan asanble jeneral li ki te fèt soti 14 pou rive 16 oktòb 2016, nan [[L'Isle-Jourdain]] ([[Gers]]).<ref>''[https://www.ladepeche.fr/article/2016/10/27/2447448-bastir-occitanie-est-ne.html «Bastir Occitanie» est né]''</ref>
== Eleksyon yo ==
"Bastir!", nan fòm orijinal li, te patisipe nan eleksyon minisipal 2014 yo nan Oksitanie ak eleksyon depatmantal 2015 yo. Sis kandida "Bastir!" nan Gers yo te fè kanpay ak slogan "Lib ak Endepandan pou Gers".<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2015/03/05/-7064095.php «Libres et Indépendants» affiche ses soutiens ]''</ref>
"Bastir Occitanie" te prezante kandida nan eleksyon lejislatif franse 2017, 2022 ak 2024 yo.<ref>''[https://www.jornalet.com/opinion/22259/recensament-de-las-candidaturas-occitanistas-per-las-eleccions-legislativas-que-venon Recensament de las candidaturas occitanistas per las eleccions legislativas]''</ref>
Nan eleksyon rejyonal 2021 yo, Jean-Luc Davezac te dirije lis "Bastir Occitanie 2021" nan [[Oksitani (rejyon administratif)|rejyon Oksitanie]] a, an alyans ak, pami lòt moun, mouvman "[[País Nòstre]]" a (kidonk non kowalisyon an: "[[Occitanie País Nòstre]]"). [[Jean Lassalle]] te sipòte lis sa a tou.<ref>{{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2021/05/20/toulouse-jean-lassalle-viendra-ce-vendredi-soutenir-la-liste-occitaniste-bastir-9556429.php Toulouse : Jean Lassalle viendra ce vendredi soutenir la liste occitaniste Bastir]''</ref>
Nan eleksyon Ewopeyen 2024 yo, Jean-Luc Davezac te senkyèm sou lis "Ekoloji nan Sant" ki te dirije pa [[Jean-Marc Governatori]].<ref>{{fr}} ''[https://www.ladepeche.fr/2024/06/05/europeennes-2024-le-gersois-jean-luc-davezac-en-lice-pour-lecologie-et-une-europe-des-regions-11994698.php Européennes 2024 : le Gersois Jean-Luc Davezac en lice pour l’écologie et une "Europe des régions"]''</ref>
== Referans ==
ndcp4mxx3nlmc075ijn9e76l3iablvl