Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.47.0-wmf.7 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Ansiklopedi 0 1017 882075 864369 2026-06-21T10:24:59Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882075 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Gesta Theodorici - Flavius Magnus Aurelius Cassiodorus (c 485 - c 580).jpg|vignette|[[Cassiodorus]], ansiklopedis medyeval alantou 560.]] [[File:Etymologiae Guntherus Ziner 1472.jpg|vignette|Premye edisyon enprime ''Etimoloji'' [[Isidore of Seville]] (1472).]] [[Fichye:Ringelbergius, 'Lucubrationes...KYKLOPEDEIA...' ed. Basel 1541 original.JPG|vignette|''Siklopedi'' [[Joachim Sterck van Ringelbergh]] ([[1541]]).]] [[File:Denis Diderot 111.PNG|vignette|Ak ''[[Ansiklopedi oswa Diksyonè Rezone Syans, Atizay ak Atizana|Ansiklopedi]]'' li a, [[Denis Diderot]] te etabli yon nouvo estanda, anviwon 1750 .]] Yon '''ansiklopedi'''{{pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-Fabricio Cardenas (Culex)-encyclopédie.wav}} se yon travay ([[Liv (dokiman)|liv]]), yon seri liv oswa dokiman dijital) ak referans ki vize pou fè sentèz tout [[konesans]] yo pou konstwi [[konesans]] epi montre òganizasyon yo yon fason pou fè yo aksesib pou piblik la, pou rezon edikasyon, enfòmasyon oswa sipò pou [[memwa kiltirèl]]{{sfn|von Hees|p=174-183}}. Ki baze sou otorite oswa sous ki valab e souvan konplete pa egzanp ak ilistrasyon, kalite travay sa a favorize yon stil kout epi favorize konsiltasyon atravè [[rezime|tablo]] ak [[Endèks tèminolojik|endèks]] . Tèm nan te pran siyifikasyon modèn li ak '[[Ansiklopedi oswa Diksyonè Syans, Atizay ak Atizana]]'' (1751-1772). An prensip, yon ansiklopedi diferan de yon [[diksyonè]], paske dènye a gen kòm objè siyifikasyon ak itilizasyon mo yo nan yon [[lang]], e se poutèt sa li pa kapab tradwi jan l ye a, alòske ansiklopedi a trete bagay sa yo. oswa reyalite nan mond lan ak kilti. Men, distenksyon sa a pa rijid, paske yon diksyonè dwe nesesèman tou {{Sitasyon|fè fas ak bagay sa yo nan limit sa a nesesè pou detèmine siyifikasyon ak itilizasyon mo yo}} <ref>Murray, te site pa {{ Harvsp| Matoré|p=22}}.</ref>, ak anpil diksyonè modèn mete aksan sou karaktè ansiklopedi yo, tankou ''[[Le Petit Larousse]]'', yon fason pou yo ofri maksimòm kantite enfòmasyon nan yon sèl volim. Lè yo swiv pa prepozisyon an (''de'', ''du'' oswa ''des''), diksyonè a ak ansiklopedi kapab tou de deziyen yon liv ki gen pwopòsyon modès ki kouvri yon domèn restriksyon (pa egzanp: ''[[Gran an). Ansiklopedi fe]]'', ''[[Diksyonè jewografi]]''). [[File:Wikipedia_Paj_prensipal.png|right|thumb|Paj prensipal d Wikipedia nan Kreyòl Ayisyen an 2005]] == Devlopman siyifikasyon modèn == === Divèsite fòm === Malgre ke tèm "ansiklopedi a" parèt byen ta, epi siyifikasyon li yo chanje konpare ak siyifikasyon inisyal la, lide a nan konstitye yon compendium nan konesans te egziste pou yon tan long e li te pran divès fòm. Sa yo te evolye selon bezwen piblik la, kantite konesans ki disponib ak konpleksite òganizasyon sosyal la. Sa a te bay monte, atravè syèk yo, divès kalite travay ki gen yon objektif ansiklopedi, ki te rantre nan kòmansman {{s-|18th}} pou kreye konsèp modèn ansiklopedi. * '''Diksyonè a''' baze sou lide ke lang se premye mwayen pou konnen reyalite a e ke dekouvèt monn nan gen yon lye byen ak metriz vokabilè. Lide sa a se nan baz travay [[Varron (ekriven)|Varron]] ak ''[[Etimoloji]]'' [[Isidore de Seville]]. * '''Konpilasyon''' a gen pou objaktif pou satisfè kiryozite ak apeti pou konesans yon piblik kiltive. ''Istwa Natirèl'' [[Pliny the Elder|Pliny]] se pi ansyen modèl ki te konsève. * '''Manyèl la''' vize pou elèv yo epi li ofri yon apèsi konplè sou konesans ki karakterize fòmasyon konplè. Pwototip la se travay kirye [[Martianus Capella]] (anviwon [[420]]), ki te enspire anpil pitit pitit. * '''Florilèj''' a rasanble sitasyon yo òganize tematik. Li te vize satisfè bezwen moun ki te rele nan fonksyon piblik enpòtan: jij, avoka, ansyen fonksyonè sivil, predikatè, elatriye. Antoloji a te lajman pratike nan Lachin, nan fòm lan nan ''leishu''<ref name= Blair/>. An Ewòp, [[Polyanthea]] ([[1503]]) se modèl ki pi akonpli<ref name= Blair>{{Harvsp|Blair|2007}}.</ref>. Travay ki, nan epòk yo, pa t kapab prezante tèt yo kòm "ansiklopedi" yo kounye a konsidere kòm sa yo, retrospektiv<ref name="brett9">{{Harvsp|Bretelle-Establet|2007|p=9}}.</ref> . === Etimoloji === [[Fichye:Septem-artes-liberales Herrad-von-Landsberg Hortus-deliciarum 1180.jpg|vignette|Reprezantasyon sèt [[ati liberal yo]] nan ''[[Hortus deliciarum]]'' (anviwon 1170).]] Mo "ansiklopedi" a soti nan {{lang|la|''ancyclopædia''}}, yon fòm latinize nan [[Renesans]] ekspresyon [[Ansyen grèk|grèk]] nan [[Plutark]], {{Lang|grc|ἐγκύκλιος παιδεία}}. Tèm ''{{Lang|grc-Latn|enkyklios}}'' vle di {{Sitasyon|sikilè, ki anbrase yon sèk antye}}, ak ekstansyon {{Sitasyon|periyodik, chak jou, jeneral, òdinè}}<ref>Liddle-Scott, 1910 [http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3De)gku%2Fklios sou entènèt].</ref>, pandan ke sa ''{{Lang|grc-Latn|[[paideía]]}}'' vle di "edikasyon". Yon ''enkyklios paideia'' te vle di {{Quote|ansanm konesans ki konstitye yon edikasyon konplè}}, dapre siyifikasyon [[Quintilien]]<ref group="n">Quintilien: {{Quote |Kounye a, m pral ajoute yon mo sou lòt atizay mwen kwè ke konesans yo itil timoun yo anvan yo pase nan men moun k ap pale a, pou yo ka vwayaje nan sèk syans ke moun Lagrès yo rele ansiklopedi}}, ' 'Enstitisyon oratwa'', I, 10,I. [https://web.archive.org/web/20140704195715/http://agoraclass.fltr.ucl.ac.be/concordances/quintilienI/lecture/12.htm Tèks sou entènèt].</ref>. Kidonk, achitèk [[Vitruvius]] kontan dèske paran li yo te enstwi l nan {{Sitasyon|yon atizay ki ka sèlman genyen enpòtans depi li genyen, tankou nan yon sèk, ak konesans nan literati, ak sa ki nan lòt. syans}}<ref group="n">Vitruvius, ''Sou achitekti'', [https://web.archive.org/web/20231124172101/http://agoraclass.fltr.ucl.ac.be/concordances/vitruve_de_architect_06/lecture/ 1.htm Liv VI, Entwodiksyon], {{la}} ''{{Sitasyon|quae non potest esse probata sine litteraturae encyclioque doctrinarum omnium disciplina}}.''</ref>. Yo te itilize imaj sèk la nan ansyen grèk la pou siyifi pwoteksyon yon zòn nan antye oswa yon pwosesis renouvlab sou yon peryòd tan espesifik<ref group="n">Yon powèm sezon te di yo dwe ''cyclique'' lè li kouvri tout mitoloji a. Nan domèn medikal la, {{Lang|grc|κύκλω θεραπεύειν}} te deziyen yon gerizon ki baze sou pran remèd ak obsève yon rejim pandan yon sèten peryòd ([[Végèce]], ''Digesta artis mulomedicæ'' , II, 5, 6). ''Encyclopædia Britannica'', 9yèm edisyon, 1879, vol 8, s.v. ''ancyclopædia'' te site pa ''Encyclopædia Britannica'').<br />Kite [[Porphyry of Tyre|Porphyry]], [[Jean Tzétzès ]] espesifye ke konesans ansiklopedi ({{Lang|grc|ἐγκύκλια μαθήματα}}) te konstitye pa "disiplin ansiklik", tankou pwezi lirik ki te pwoklame pa yon koral ranje nan yon sèk. Nan yon sans derive, sèk la se figi a nan akonplisman, plenitid nan tout konesans. Disiplin sa yo te konpoze ak gramè, diskou, filozofi, ak kat atizay yo mete anba li, sa vle di aritmetik, mizik, jeyometri ak astwonomi (Tzètzès, ''Chiliades'', XI, 527).</ref>. Pandan [[Renesans la]], imanis yo te pran ekspresyon sa a lè yo aplike li nan yon travay enprime epi yo ba li siyifikasyon literal {{Sitasyon|sèk konesans}}, imaj sèk la te asosye senbolikman ak inite fondamantal la. pati konstitiyan yo. Te ekspresyon an premye abreje nan {{Lang|grc|κυκλωπαιδεία}} (''cyclopedia''), yon tèm ki parèt pou premye fwa nan soustit la nan ''Margarita philosophica'' ( [[1508]] ), yon liv inivèsite, epi [[Johann Turmair]] pran li nan tit yon travay ki te pibliye an [[1517]]. Se poutèt sa, li pral itilize souvan jiskaske [[Ephraïm Chambers|Chambers]] piblikasyon ''Cyclopedia'' ([[1728]]). Premye aparisyon mo a an fransè parèt an [[1532]] nan [[François Rabelais|Rabelais]], ki fè youn nan pèsonaj li yo di ke [[Panurge]] {{sitasyon|te louvri pou li vrè pi ak ansiklopedi gwo twou san fon an<ref> [[s:Pantagruel/Chapter 20|Pantagruel]].</ref>}}. [[Joachim du Bellay]] pran li nan manifeste li nan [[1549]]: {{Quote|Sèk syans sa a ke moun Lagrès yo te rele ''Ansiklopedi''<ref>''[[s:Defans ak ilistrasyon lang franse a|Defans ak ilistrasyon lang franse a]]'', chap. X</ref> }}. Sepandan, siyifikasyon modèn mo a t ap fikse sèlman ak piblikasyon ''[[Encyclopédie ou Dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers]]'' ([[1751]]), ki te ranpli kondisyon yo. nan rigoure espere nan yon travay referans syantifikman ajou, ki kouvri tout domèn konesans ak òganize pou konsiltasyon pi fasil ke posib{{sfn|Blair 2010|p=12}}. Sepandan, ideyal inite konesans ki enkòpore nan metafò "sèk la" te rete aktif jiska mitan {{s-|XX}} la, jan sa te ateste pa plizyè tantativ editoryal pou elimine [[lòd alfabetik la]] nan. favè yon òganizasyon tematik (gade anba a). === Diksyonè ak ansiklopedi === Pandan ke [[diksyonè]] deziyen yon mòd pou òganize langaj nan [[lòd alfabetik]], ansiklopedi a vize {{Sitasyon|yon objektif ki pi wo}} <ref>Prefas, {{p.|V }}, {{li online|link=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k246360/f11.image.r=.langFR|texte=''La Grande Encyclopédie'' sou Gallica}} .</ref> e li gen {{Sitasyon|lanbisyon entelektyèl pou anbrase tout konesans}}{{sfn|Blair|2007|p=187}}. Avèk de tèm sa yo, ki tèlman pre e ki diferan nan [[konotasyon yo]] yo, n ap fè fas ak {{Quote|de modèl ak de konsepsyon reprezantasyon semantik, ki refere a yon reprezantasyon jeneral konesans ak/oswa mond lan }}{{sfn|Eko|p=17}}. Modèl la nan fòm [[diksyonè]] refere a konesans sou yon lang, pa mwayen ki tèm yo diferansye youn ak lòt pa [[karakteristik(lengwistik)|karakteristik semantik]] ki ta posib, nan prensip , pou priyorite nan yon [[pye bwa binè]], ki nan kalite ''chen - kanid - mamifè - bèt''. Konesans ansiklopedi, pou pati li, refere a konesans nou nan mond lan epi li kapab ogmante endefiniman, pandan y ap respekte limit yo nan genre a, ki pa vize tou senpleman akimile, men fè sentèz ak atikile konesans nan divès kalite, konsa tankou yo. reyalize, nan pawòl yon ansiklopedis, {{Sitasyon|''[[compendium]]'' entèlijans imen an}}<ref>Entwodiksyon, {{p.|XIII}} , nan {{Harvsp|Guérin}} .</ref>. == Istwa == === Antikite === Istwa ansiklopedi a se relasyon ki genyen ant sosyete ak konesans. Dezi pou rasanble konesans, ki te eksprime nan sosyete oral yo atravè [[mit]] transmèt de jenerasyon an jenerasyon, te kapab pran yon fòm ki estab ak vizib ak [[Kòmanse ekri nan Mezopotami|envansyon ekriti]]. Soti nan fen 4yèm milenè av. J.-K, nou jwenn nan [[Sumer]] {{Sitasyon|yon sòt ansiklopedi nan materyèl kiltirèl ki gen done ki [yo] ranje tematik}}. Yo genyen lis bèt, wòch, plant, zwazo{{sfn|Boulanger|p=71}}. Anviwon 600 ane apre, tablèt proto-ansiklopedi te egziste tou nan [[Ebla]], ki ofri lis vaste, klase dapre premye lèt mo yo {{sfn|Boulanger|p=90}}. Gen anpil kopi travay sa yo, ke istoryen yo rele “[[lis leksik]]”. === Digital Laj === Òdinatè a byen vit pwouve trè itil pou travay sou tèks. Apati 1946, [[Roberto Busa]] te wè enterè nan etabli yon endèks travay [[Thomas d'Aquin|Thomas d'Aquin]]<ref group="n">Atik ki soti nan {{li sou entènèt|lyen an. =http://www.osservatoreromano.va/portal/dt?JSPTabContainer.setSelected=JSPTAbContainer%2FDetail&last=false%3D&path=%2Fnews%2Fcultura%2F2011%2F184q11-Lettore-fermati---- morto-padre-Busa. =Lettore+fermati!+%C3%83%C2%88+morto+padre+Busa&locale=en|texte=''Osservatore Romano''|langue=en}}.</ref>, konsa pave wout la pou [[ imanite dijital]]. Mèsi a kapasite kalkil li yo, òdinatè a se an reyalite yon zouti enkonparab pou pwojè ansiklopedi a: li fè li posib jwenn nan yon fraksyon nan yon segonn tout evènman yo nan yon mo nan mitan plizyè milyon lòt moun; efikasite aksè alfabetik la maksimize lè yo sèvi ak [[hyperlinks]] yo, ki pèmèt lektè a byen vit sote soti nan yon eleman nan yon lòt, ki fasilite anpil aksè nan done; Kapasite [[miltimedya]] nannan teknoloji dijital yo fè li posib pou ajoute dokiman son, imaj, videyo ak animasyon nan nenpòt atik, sa ki ogmante apèl nan travay sa yo ak fasilite konpreyansyon yo genyen sou done konplèks. Finalman, fasilite nan ajou operasyon yo se yon avantaj konsiderab konpare ak vèsyon an enprime. Ansiklopedi yo te miltipliye pou kenbe vitès ak kwasans konesans. [[Revolisyon dijital la]] te fasilite aktyalizasyon, konsiltasyon ak difizyon ansiklopedi yo men li te pwouve yo fatal pou pifò ansiklopedi klasik (enprime), pandan ke [[Wikipedia]] te vin pi gwo ansiklopedi sou entènèt. ==== Ansiklopedi sou CD-ROM ak DVD ==== [[CD-ROM]] te mache apati [[1984]]. Trè byen vit, ansiklopedi yo te kòmanse adopte mwayen sa a. Siksè a te tèlman ke, apati 1993, lavant ansiklopedi sou CD-ROM te depase sa yo ansiklopedi sou papye<ref>{{en}} [http://www.nngroup.com/articles/hypertext-history/ History hypertext] .</ref>. Ansiklopedi prensipal yo sou mwayen sa a: * ''Academic American Encyclopedia'' ki te pibliye pa [[Grolier (mezon piblikasyon)|Grolier]] an [[1985]] se premye ansiklopedi sou CD-ROM, men li pa genyen miltimedya; * ''[[Compton's Encyclopedia|Compton's Encyclopedia]]'' ([[1989]]) se premye ansiklopedi miltimedya sou mwayen sa a; se an reyalite yon vèsyon pi lejè nan prestijye '' Britannica ''<ref group="n">Dapre yon atik pa Shane Greenstein ak Michelle Devereux, editè a nan ''Britannica'' te chwazi pibliye CD-ROM li. anba non mak Compton, ke li te posede, paske sa te pèmèt li vann a yon pri pi ba san yo pa mal prestijye mak li a: {{en}} {{Citation|''Pou evite pran risk ak ' 'Encyclopædia Britannica'' , bagay la jesyon bay CD-ROM la anba non Compton. Mak sa a te posede pa òganizasyon Britannica, men li te mwens chè ak mwens prestijye''.}}, Kellog School of Management, [https://web.archive.org/web/20131105095222/http://de.slideshare.net/renerojas/case-study-encyclopedia-britannica ''The kriz nan Encyclopædia Britannica''].</ref> ; * an [[1993]], [[Microsoft]] te antre nan kous la lè li te bay yon vèsyon ansiklopedi li ''[[Encarta]]'' ak sistèm operasyon [[Microsoft Windows|Windows]]. Ansiklopedi plizyè lang sa a baze sou popilè ''Funk & Wagnalls'', ''Collier's'' ak ''New Merit Scholar''; li te sispann pibliye an [[2009]]; * an [[1994]], yo vann ''[[Encyclopædia Britannica|Britannica]]'' sou CD-ROM, men konsiltasyon mande pou enstalasyon [[Netscape Navigator|Netscape]] anba [[Windows 95]], fè pwodwi sa a demode sou machin pita; * depi [[1995]], yo bay ''[[Encyclopædia Universalis]]'' sou CD-ROM anplis de edisyon enprime a; de vèsyon yo dekouple soti nan 2004; yon nouvo vèsyon parèt chak ane jiska [[2012]] (vèsyon 17 sou CD-ROM) ak jiska 2016 sou DVD (vèsyon 21); * ''[[Encyclopédie Hachette Multimédia]]'' ap eseye tou, yon ti kras an reta (reta nan adaptasyon an respè konpetisyon ak piblik la), yon edisyon nan medya dijital ([[1999]]-[[2007]] ). ==== Ansiklopedi sou entènèt ==== {{Atik detaye|Ansiklopedi sou entènèt}} [[World Wide Web|Web]], ki te kòmanse gaye nan lane [[1993]], te pwouve li se yon mwayen ki pi siperyè ak CD-ROM grasa aksè omniprésente li: karakteristik sa a gen plis valè plis ke The [[smartphone|telefòn mobil entelijan]] pral gaye toupatou nan fen [[ane 2000]] yo ki pral swiv, apati 2010, pa [[tablet tactile]]. Si nou ajoute ak aksè enstantane a fasilite ekstrèm nan aktyalizasyon ak operasyon kopye-kole ke Entènèt la pèmèt, nou konprann enterè sipò sa a pou yon piblikatè ansiklopedi ak apèl li pou itilizatè yo. ''Akademik Ameriken Ansiklopedi a'', ki te aksesib sou Entènèt depi [[1983]] atravè [[CompuServe]], te rantre nan platfòm Entènèt la nan [[1995]] an menm tan ak ''Britannica''. De ansiklopedi sa yo disponib pou yon abònman anyèl. Nan Japon, pwoklamatè Heibonsha te fè gwo ansiklopedi li a aksesib sou Entènèt anba tit ''Netto de Hyakka'' an 1999. An Frans, piblikatè {{'}}''[[Encyclopædia Universalis]]'' te kòmanse. eksplore nouvo sipò sa a an 1999, pou abonnés enstitisyonèl yo. An janvye 2001, [[Jimmy Wales]] ak [[Larry Sanger]] te lanse [[Wikipedia]]. Mete an pratik lide [[lojisyel lib]] teorisyen [[Richard Stallman]], ansiklopedi sa a defini tèt li kòm aksè gratis, plizyè lang, inivèsèl ak lib reutilize. Li baze sou teknoloji [[wiki]] envante an [[1995]], ki fè li posib pou kreye nouvo "paj" trè fasil epi kenbe nan achiv tout eta yon tèks. Siksè Wikipedya se akòz fonksyonman kolaborasyon deteritorialize li yo, ansanm ak kèk prensip fondamantal: netralite pwennvi mande pou editè a sitiye nan domèn konesans e non pa kwayans; atik yo ekri an kolaborasyon epi yo ka modifye nenpòt ki lè; entèraksyon ant anplwaye yo gouvène pa règ nan bon fason ak konvivialité; kontni an se lib ankò itilize, dapre prensip la nan [[lisans gratis]]; pwojè a se pa definisyon ansiklopedi, li eskli nenpòt enfòmasyon ki pa referans pa sous kredib ak verifye. Yon lòt avantaj enpòtan se ba a plizyè lang, ki pèmèt yon itilizatè chanje imedyatman, pou menm atik la, nan pwosesis li nan yon lòt zòn lengwistik ak kiltirèl. Wikipedya gen prèske {{nobr|6000000|atik}} nan vèsyon angle li yo ak [[Special:Statistics|{{NUMBEROFARTICLES}}]] atik an kreyòl ayisyen, ki bay plis pwoteksyon ansiklopedi pase nenpòt lòt pwojè , ki atire an mwayèn plis pase 20 milyon vizitè chak jou nan vèsyon an franse sèlman<ref>[https://tools.wmflabs.org/siteviews/?platform=all-access&source=pageviews&agent=user&range=latest-10&sites= fr.wikipedia.org Konsiltasyon estatistik]. </ref>. Pou konparezon, ''[[Encarta]]'' te gen {{nobr|62000|atik}} an 2008, pandan ke ''[[Encyclopædia Universalis|Universalis]]'' gen {{formatnum:34400}} sou entènèt. Kòm pou ''[[Encyclopædia Britannica]]'', li ofri {{formatnum:120000}} sou entènèt, akonpaye pa yon aparèy miltimedya rich. Kòm Wikipedya disponib nan anviwon 300 lang ak dyalèk, li pèmèt kominote yo, menm piti yo, fè envantè resous kilti yo epi fè yo konnen, ede pwoteje ak devlope [[memwa kiltirèl]] ki pwòp yo. , kit se [[Hausa]], [[Kikuyu (langu)|Kikuyu]], [[Lingala]] oswa [[Papiamento]]. Malgre yon kantite moun ki pale relativman ba, [[Wikipedia Swedwa]] te nan mwa septanm 2014 dezyèm ansiklopedi nan mond lan an tèm de kantite atik<ref>[http://stats.wikimedia.org/EN/TablesArticlesTotal. htm Wikipedya estatistik].</ref>. Nan [[Lachin]], kote Wikipedya te entèdi pou premye fwa<ref name=Chinabloc>{{en}} Digital Trends, 4 jen 2013, [http://www.digitaltrends.com/web/china-censors-wikipedia-ahead-of-tiananmen-square-anniversary/ Lachin sansire Wikipedya devan Tiananmen Square anivèsè].</ref> anvan yo te bloke nèt nan 2019<ref>{{lien web|title=Poukisa Lachin bloke Wikipedia nan tout lang|otè =Stephen Harrison |language=en|periodical=Slate|date=21-05-2019|lire en ligne=https://slate.com/technology/2019/05/wikipedia-china-block-censurship-tiananmen-square.html }}</ref>, de gwo ansiklopedi ki te bati sou menm modèl, [[Hudong]] ([[2005]]) ak [[Baidu Baike]] ([[2006]]), te depase senk milyon atik. Nan mond Arab la, ''[[Marefa]]'' ([[2007]]) ofri aksè gratis nan resous ansiklopedi sou entènèt ansanm ak yon gwo koleksyon liv ak maniskri. Ansiklopedi tradisyonèl enprime yo gen gwo difikilte pou fè konpetisyon ak teknoloji dijital. An 2007, ''[[Quid (book)|Quid]]'' te pibliye dènye edisyon li. ''[[Brockhaus Enzyklopädie]]'', yon dirijan ansiklopedi Alman an, te abandone edisyon papye a an 2009. ''[[Encyclopædia Britannica|Britannica]]'', ki gen dènye edisyon enprime ki soti nan 2010, anonse {{dat|15 mas 2012}} ke li p ap pibliye yon vèsyon papye ankò<ref>{{li sou entènèt|link=https://www.huffingtonpost.fr/2012/03/14/britannica-encyclopedie-fin-edition-papier-internet_n_1344001.html|texte=Huffington Post}}.</ref>. Abònman nan vèsyon sou entènèt li a, ki gen {{formatnum:120000}} atik, koute {{unit|70|$}} pa ane<ref>{{en}} Tom Simonite, “[http://www .technologyreview.com/featuredstory/520446/the-decline-of-wikipedia/The Decline of Wikipedia]", ''MIT Technology Review'', 22 oktòb 2013</ref>. ''[[Encyclopædia Universalis]]'', ki te pibliye yon 6yèm edisyon konplètman revize nan 30 volim an 2008<ref>Yves Alix, ''Bulletin des Bibliothèques de France'', 2009, {{nimewo|3}} {{li sou entènèt|link=http://bbf.enssib.fr/consulter/bbf-2009-03-0103-003}}. Aksè 13 janvye 2013.</ref> ak yon 7yèm nan 2012, te anonse nan fen 2012 ke li nan vire te abandone vèsyon an enprime<ref>{{li sou entènèt|link=https://www. huffingtonpost.fr/2012/11/09/encyclopedie-universalis-papier-impressionie-numerique_n_2098760.html|title=Ansiklopedi Universalis la p ap enprime ankò |publisher=Huffington Post|dat=9 novanm 2012|access 2 janvye, 2013 }}.</ref>. Yon lòt bò, ak pwojè li a [[Print Wikipedia]], atis Ameriken Michael Mandiberg te enprime 106 sou 7.473 volim Wikipedya angle a jan li te egziste nan dat 7 avril 2015. Menm jan an tou, an Frans, [[ Sant Nasyonal pou Rechèch Syantifik|CNRS]] te lanse an 2020 yon nouvo ansiklopedi, ''Syans'', ki ta dwe gen ladan anviwon 800 zèv enprime ki kouvri yon pakèt konesans imen<ref>{{Web link |langue=fr | title="Syans" , yon ansiklopedi kontanporen |url=https://lejournal.cnrs.fr/articles/sciences-une-encyclopedie-contemporaine |site=CNRS Le journal |accessed on=2022-11-27}}</ref>. Anpil baz done espesyalize ak ansiklopedi ap parèt e [[lis ansiklopedi sou Entènèt la]] toujou ap grandi. == Nòt ak referans == === Nòt === {{Références| groupe=n|colonnes=3}} === Referans === {{Références|colonnes=4}} === Lyen deyò === {{Liens}} * [https://web.archive.org/web/20130916172636/http://diderot-encyclopedie.tv/ La naissance de l'encyclopédie sur le SAM Network et Fayard] {{DEFAULTSORT:Ansiklopedi}} [[Kategori:Dokiman]] [[Kategori:Ansiklopedi|*]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] adeqhkrm0dj48e6w2ozfllmp06mx2b7 Monako (kapital) 0 2287 881960 881809 2026-06-20T15:07:49Z Raymond Trencavel 28592 881960 wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Monako}} {{kapital |non_lokal=Monaco |dat= |peyi=Monako (peyi) |zòn_tip= |zòn= |zòn_ekonomik= |drapo_imaj= |anblèm_imaj= |koodone_lat= |koodone_lon= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |jimèl= |asosye= |sitwèb= |kòd_tip= |kòd= |nòt=}} '''Monako''' se [[kapital]] [[peyi]] [[Monako (peyi)|Monako]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Kapital]] [[Kategori:Oksitani]] [[Kategori:Vil nan Oksitani]] fbc24kikh3n008yn0yfk2yqmacjwjme 881961 881960 2026-06-20T15:08:14Z Raymond Trencavel 28592 881961 wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Monako}} {{kapital |non_lokal=Monaco |dat= |peyi=Monako (peyi) |zòn_tip= |zòn= |zòn_ekonomik= |drapo_imaj= |anblèm_imaj= |koodone_lat= |koodone_lon= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |jimèl= |asosye= |sitwèb= |kòd_tip= |kòd= |nòt=}} '''Monako''' se [[kapital]] [[peyi]] [[Monako (peyi)|Monako]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Kapital]] [[Kategori:Vil nan Oksitani]] j6yjwm97sqmi7ogeelnxteboofj8wdg Massilia Sound System 0 29228 881986 881810 2026-06-20T16:34:47Z Raymond Trencavel 28592 881986 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''{{PAGENAME}}''' se yon gwoup rege, raga [[franse]]. Sa a se yon gwoup ki soti [[Masèy]] ki vle fè pwomosyon pou [[Lang oksitan|lang Oksitan]] an: kidonk yo chante swa an Oksitan (de preferans nan dyalèk "[[Provence|Provençal]]" lokal Masèy la), oswa lè yo melanje franse ak Oksitan nan pawòl yo. {{mizisyen |non=Massilia Sound System |foto= |tèks= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |zèv= |nòt= |gwoup= |mizik= |enstriman= }} == Byografi == *Dat enpòtan yo == Diskografi == * ''Parla Patois'' (1992) * ''Chourmo'' (1993) * ''Commando Fada'' (1995) * ''Aïolliwood'' (1997) * ''Marseille London Experience'' (1999) * ''3968 CR 13'' (2000) * ''Occitanista'' (2002) * ''Massilia fait tourner'' (albòm an dirèk, 2004) * ''Òai e Libertat'' (2007) * ''Massilia'' (2014) * ''Sale caractère'' (2021) == Zèv li yo == *Sa li fè == Referans == *Referans pou konnen plis anlè moun sa a ---- [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:gwoup mizisyen oksitan]] [[kategori:mizisyen rege]] [[Kategori:Oksitani]] 5ss8r8nr1mah0vm3n1aiogb6kohqri5 Raspigaous 0 29240 882074 881811 2026-06-21T08:52:08Z Raymond Trencavel 28592 882074 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''{{PAGENAME}}''' se yon gwoup rege, raga [[franse]]. Yo se yon gwoup ki soti [[Masèy]]. Yo chante an franse men tou yon ti kras an [[Lang oksitan|oksitan]]: pa egzanp, yo te reprann chante tradisyonèl "Aquí lo polit mes de mai" la (Men bèl mwa me a ap vini). {{mizisyen |non=Raspigaous |foto= |tèks= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |zèv= |nòt= |gwoup= |mizik= |enstriman= }} == Byografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == *Sa li fè == Referans == *Referans pou konnen plis anlè moun sa a ---- [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:gwoup mizisyen oksitan]] [[kategori:mizisyen rege]] 1md9hfe43jznvotas8av0zc7m3ts1uy Sons Of Gaïa 0 29247 881970 881854 2026-06-20T16:05:24Z Raymond Trencavel 28592 881970 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''{{PAGENAME}}''' se yon gwoup reggae [[Frans|france]] te fonde an 1998 nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] : Manm gwoup la ap viv nan [[Masèy]] ak nan vil vwazin [[Aubany]], nan [[Provence]]. {{mizisyen |non=Sons Of Gaïa |foto= |tèks= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |zèv= |nòt= |gwoup= |mizik= |enstriman= }} == Byografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == *Sa li fè == Referans == *Referans pou konnen plis anlè moun sa a ---- [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:mizisyen rege]] [[kategori:gwoup mizisyen oksitan]] tghqjkn5ii1yrkcyp38pv0ycz290hab Spook and the Guay 0 29248 881971 881865 2026-06-20T16:06:18Z Raymond Trencavel 28592 881971 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''{{PAGENAME}}''' se te yon gwoup rege, raga [[franse]], ki te baze nan [[Toulouz]] ([[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), ki te aktif ant 1990 ak 2005. {{mizisyen |non=Spook and the Guay |foto= |tèks= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |zèv= |nòt= |gwoup= |mizik= |enstriman= }} == Byografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == *Sa li fè == Referans == *Referans pou konnen plis anlè moun sa a ---- [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:mizisyen rege]] [[Kategori:gwoup mizicien Oksitani]] alffjjrkeuqnupyhblk4cy40sjrs6fa 881972 881971 2026-06-20T16:06:48Z Raymond Trencavel 28592 881972 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''{{PAGENAME}}''' se te yon gwoup rege, raga [[franse]], ki te baze nan [[Toulouz]] ([[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), ki te aktif ant 1990 ak 2005. {{mizisyen |non=Spook and the Guay |foto= |tèks= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |zèv= |nòt= |gwoup= |mizik= |enstriman= }} == Byografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == *Sa li fè == Referans == *Referans pou konnen plis anlè moun sa a ---- [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:mizisyen rege]] [[Kategori:gwoup mizicien Oksitan]] dzf1sblgnga56cvfk6zrm7vdrzao3an 881973 881972 2026-06-20T16:07:04Z Raymond Trencavel 28592 881973 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''{{PAGENAME}}''' se te yon gwoup rege, raga [[franse]], ki te baze nan [[Toulouz]] ([[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), ki te aktif ant 1990 ak 2005. {{mizisyen |non=Spook and the Guay |foto= |tèks= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |zèv= |nòt= |gwoup= |mizik= |enstriman= }} == Byografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == *Sa li fè == Referans == *Referans pou konnen plis anlè moun sa a ---- [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:mizisyen rege]] [[Kategori:gwoup mizicien oksitan]] fhhrh87ssavg282vwqhjr5j4iyxxmd8 881974 881973 2026-06-20T16:07:57Z Raymond Trencavel 28592 881974 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''{{PAGENAME}}''' se te yon gwoup rege, raga [[franse]], ki te baze nan [[Toulouz]] ([[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), ki te aktif ant 1990 ak 2005. {{mizisyen |non=Spook and the Guay |foto= |tèks= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |zèv= |nòt= |gwoup= |mizik= |enstriman= }} == Byografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == *Sa li fè == Referans == *Referans pou konnen plis anlè moun sa a ---- [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:mizisyen rege]] [[Kategori:gwoup mizisien oksitan]] i65nrvae12zipal9hir4rweb17rp4wi 881975 881974 2026-06-20T16:08:15Z Raymond Trencavel 28592 881975 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''{{PAGENAME}}''' se te yon gwoup rege, raga [[franse]], ki te baze nan [[Toulouz]] ([[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), ki te aktif ant 1990 ak 2005. {{mizisyen |non=Spook and the Guay |foto= |tèks= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |zèv= |nòt= |gwoup= |mizik= |enstriman= }} == Byografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == *Sa li fè == Referans == *Referans pou konnen plis anlè moun sa a ---- [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:mizisyen rege]] [[Kategori:gwoup mizisyen oksitan]] gx8bezofgpifqx597o7hpkvf1vwzyz4 Tancrède Auguste 0 32424 881980 823311 2026-06-20T16:16:22Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 881980 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Tancrède Auguste |foto=President Tancrède Auguste Haïti.png |tèks=Tancrède Auguste |fonksyon=[[prezidan]] [[Ayiti]] |dat nesans=[[16 mas]] [[1856]] |lye nesans=[[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò=[[2 me]] [[1913]] |lye lanmò=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi lanmò=Ayiti |nasyonalite=ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Jean Antoine Tancrède Auguste''' te yon [[prezidan]] [[Ayiti]]. Manda li te 8 out 1912–2 me 1913. == Biyografi == * Dat enpòtan yo == Zèv li yo == * Sa li fè == Gade tou == * [[Lis prezidan Ayiti]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://rulers.org/indexa5.html Not biyografi sou sit rulers.org] * [https://web.archive.org/web/20091215024414/http://www.haitianmedia.com/index.php/101 Biyografi sou Haitianmedia] * [http://www.haitiwebs.com/forums/tancrede_auguste/44244-chapter_xxxi_tancrede_auguste_8_august_1912_3_may_1913_died_office.html Chapter XXXI, Chapit Istwa Ayiti sou Haitiwebs.com] {{DEFAULTSORT:Auguste, Tancrède}} [[Kategori:Militè ayisyen]] [[Kategori:Prezidan Ayiti]] [[Kategori:Nesans nan lane 1856]] [[kategori:lanmò 1913]] rojifwdd0mshxlzvr5a4ag71l344n6l Aimargues 0 62054 881979 881841 2026-06-20T16:11:23Z Raymond Trencavel 28592 881979 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal}} == Jeneral == Se yon vil nan rejyon [[Oksitani (rejyon administratif)|Oksitani]].<br />Li sitye nan sid [[Nîmes]]. [[Kategori:Vil]] [[Kategori:Vil nan Frans]] [[Kategori:Vil nan Oksitani]] 06x01s3uz8a4tuj4155k4thxf7ha1oc Atizay 0 65025 882077 842055 2026-06-21T11:56:15Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882077 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Michelangelo_-_Creation_of_Adam_(cropped).jpg|vignette|300x300px|Kreyasyon Adan an. Michelangelo, 1508-1512. Plafon nan Chapèl la Sistine nan [[Vatikan]].]] '''Atizay''' oswa '''La''' (an fransè:''Art'') se yon aktivite, pwodui a nan aktivite sa a oswa lide yon moun genyen de li, ki fè esprè adrese nan [[sans]] yo, emosyon yo, entwisyon yo ak entèlijans lan. Atizay se espesifik nan [[Lòm|moun]] oswa nan nenpòt lòt konsyans, tankou ki rive soti nan yon entansyon, e aktivite sa a pa gen okenn fonksyon defini pratik. Nou konsidere tèm nan "atizay" kòm opoze a lanati "li rive fèt tankou yon pouvwa ki pwodwi san refleksyon",<ref name="ART : Définition de ART">{{Cite web|url=http://www.cnrtl.fr/definition/art|title=ART : Définition de ART|website=www.cnrtl.fr|access-date=2016-09-19}}</ref> ak [[syans]] "ki fèt kòm konesans ki pi endepandan nan aplikasyon yo".<ref name="ART : Définition de ART" /> Vreman vre, definisyon konsèp sa a varye anpil selon tan ak kote, e okenn nan yo pa aksepte inivèsèl. Kidonk, pou [[Marcel Mauss]]<ref>[[Marcel Mauss]], ''Manuel d'ethnographie'' [Kou anseye ant 1926-1939], Payot, Paris, 1971 [http://classiques.uqac. ca/classiques/mauss_marcel/manuel_ethnographie/manuel_ethnographie.html 1947], {{p.|89}}; te site pa [[Thierry de Duve]], ''In the name of art'', Minuit, Paris, 1989, {{p.|10}}.</ref>, “[[Zèv da]], pa definisyon, se bagay jan li rekonèt pa yon gwoup”. Se poutèt sa [[Koleksyon (aktivite)|koleksyon]] pwodiksyon atistik yo ka klase epi apresye yon fason diferan selon kilti, otè, enstitisyon ak peryòd. Nan [[Ewòp]], depi nan fen {{s-|XVIII}}<ref>Cf. [[Louis-Abel Fontenai]] nan Bonafous, aba [[Abbaye de Fontenay|Fontenay]] (1736-1806), ''Diksyonè atis. Avi istorik ak rezone achitèk yo, pent Pirats Art Network, graveur, sculpteur, mizisyen, aktè & dansè; printers, watchmakers & mechanics'', Paris, 1776 (sou entènèt [https://books.google.fr/books?id=O7Q-AAAAcAAJ&printsec=frontcover tome 1] [https://books.google.fr/books? id =sPiOWkG5LbAC&printsec=frontcover tome 2]): repr. Jenèv, 1972.</ref>, tèm sa a kouvri sitou sa yo rele "[[Boza]]" pwodui tankou [[eskilti]], [[achitekti]], [[la grafik]] (ki gen ladan [[penti]] oswa [[desen]]), epi tou [[mizik]], [[dans]], [[pwezi]] (yo dwe pran nan sans klasik la nan tèm, mo pwezi a ki deziyen tou de pwezi lirik, ki koresponn ak siyifikasyon modèn nan pwezi, pwezi trajik, sa vle di teyat la ak pwezi sezon) ak [[literati]]. Depi lè sa a nou te ajoute, pami lòt moun, imaj k ap deplase ([[sinema]], [[televizyon]], [[atizay dijital]]), pèfòmans an dirèk ([[teyat]], [[mim]]), [[fotografi]], [[komik]], ak, pi lajman, [[Fashion (rad)|mòd]], byenke lèt la pi souvan asosye ak domèn [[atizana]] pa itilizasyon ak fonksyonalite li. [[Klasifikasyon atizay la]] sepandan pa inivèsèl epi chèche yon klasifikasyon inanim sanble enposib<ref name="comparison">Gade pa egzanp, tèks [[Jacqueline Lichtenstein]], "Le parallel des arts", nan ''La Peinture'', op.cit., {{p.|385-388}}; oswa sinon {{Lien web|url=https://web.archive.org/web/20040831104134/http://robert.bvdep.com/public/vep/Pages_HTML/ART.HTM|auteur=Dominique Chateau|titre=Art}} ak {{Lien web|url=https://web.archive.org/web/20041128104612/http://robert.bvdep.com/public/vep/Pages_HTML/$COMPARAISON2.HTM|auteur=Jacqueline Liechtenstein|titre=Konparezon atizay yo}}, nan ''[[European vocabulary of philosophies|European vocabulary of philosophies: dictionary of untradutable]]'', dir. [[Barbara Cassin]], Seuil, Dictionaries le Robert, 2004 {{ISBN|2-02-030730-8}} ([https://web.archive.org/web/20080122005815/http://robert.bvdep.com/public/vep/accueil0.html Ekstrè sou entènèt] ).</ref>, menm yon [[anakwonism]]<ref>Li, pa egzanp, nan konklizyon Pierre-Jean Haution, ''[http://www.ac-grenoble.fr/PhiloSophie/old2/ atik .php?lng=fr&pg=7187 Tèz - Poukisa gen plizyè atizay olye de yon sèl?]'', Site ac-grenoble.fr, 2006<br/>“[...] pale sou yon apwòch, yon pwosesis komen nan tout kreyasyon atistik. Men, dèyè inite sa a, li enposib pou nou pa pran an konsiderasyon reyalite pliryèl la pa premye nan tout boza, men nan travay atizay yo. »</ref>. Konsepsyon atizay sa a kòm yon [[Ekonomi travay atis|aktivite]] otonòm, kòm pwodiksyon [[Atis#Status|atis]] objè ke nou dakò jwenn [[bèl]] x selon yon preferans. [[Gou (estetik)|gou]], dat depi {{s2-|XVIII|XIX}}. Men, yo souvan konsidere ke [[ati modèn]] ak [[atizay kontanporen|atizay kontanporen]] te abandone prizon an nan sèl nosyon ''bèl'' oswa ''style intemporel'' pou plis jeneralman chèche defi oswa menm. '[[Zòn konfò|deranje]]' obsèvatè a, pa egzanp pa [[transgresyon]] oswa [[Epistemological break|break]]<ref>[[Nathalie Heinich]], ''Pou yon atis: transfòmasyon yo nan sitiyasyon pent ak sculpteurs'', Paris, 2005 ({{1st}}{{ed.}} 1996) (''50 kesyon'') {{ISBN|2-252-03532-3}}. </ref>. Nan {{s-|XXI}} la, n ap temwen tou de pwopagasyon nosyon atizay la (absòbe ansyen sivilizasyon yo, entegre diferan medya ak fòse nou pale de "atis", tout ak pwodiksyon elaji planetè {{referans nesesè| eksponansyèl}}) ak nan menm tan an simonte li yo pa sivilizasyon an nan tout ekran an, ki melanje tout bagay. Yon fenomèn konsa ankouraje nou fikse referans epi pa aplike nosyon Lwès la nan "ati" nan tout bagay ki gen yon objektif estetik sou tout kontinan. Pou fè sa, li enpòtan pou etabli kwonoloji ak jewografi pwodiksyon nan yon istwa jeneral pwodiksyon imen<ref group="note">Pa egzanp, pou domèn pwodiksyon vizyèl imen an: [[Laurent Gervereau]] (dir.), ''World Dictionary of Images'', New World, 2006, ak [[Laurent Gervereau]], ''Images, a world history'', New World, 2008.</ref>. == Etimoloji ak evolisyon nan siyifikasyon == [[Fichye:כיכר המייסדים - אתרי מורשת במרכז הארץ - פתח תקווה 2015 (14).JPG|vignette|Atizay]] Mo fransè a "art" soti nan [[Laten|Latin lan]], ars, artis ki vle di "konpetans, pwofesyon, konesans teknik". Selon yon an nan lang fransè ki rele Diksyonè konsèp filozofik « Ars ka vle di tou " travay, talan ", Men tou " pwosesis, atizan konn fè, fason pou konpòte yo " Epi sèlman an reta " kreyasyon travay », Tèm tradui grèk la ''tekhnè.'' . <ref>Gade tou [https://web.archive.org/web/20120330113608/http://robert.bvdep.com/public/vep/Pages_HTML/ART.HTM "Atizay»] Nan ''vokabilè Ewopeyen an nan Filozofi: diksyonè intranslatable'', dir. Barbara Cassin, Seuil, Diksyonè le Robert, 2004 ( ISBN 2-02-030730-8 ) ( [https://web.archive.org/web/20080122005815/http://robert.bvdep.com/public/vep/accueil0.html Ekstrè sou entènèt])</ref>. == Atizay ak filozofi == [[Fichye:Pompeii-couple.jpg|vignette| Pompeii, kay VII, 2, 6 : Paquius Proculus ak madanm li. Mize nasyonal akeyolojik nan Naples, frèsko I syèk la .]] Depi omwen nan lantikite, [[filozofi]] te kesyone sou sa ki atizay. [[Platon]] nan "Ion" ak "Hippias Majè" oswa [[Aristòt]] nan ''Poetik'' poze kesyon sou atizay la kòm bèl. Sepandan, estetik ansyen an pafwa diferan de estetik apr a ak ''mo'' grèk la τέχνη (technè), ki se ekivalan ki pi pre nan [[Lang franse|franse]] "art", Deziyen nan [[Grès ansyen|ansyen Grès]] tout aktivite obeyi ak kèk règleman. Se poutèt sa li anbrase alafwa konesans, atizay ak metye. <span class="need_ref" style="cursor:help;" title="Ce passage nécessite une référence.">Miz [[Miz|grèk]] yo pa tout ki asosye ak boza yo menm jan yo pral defini pita ak [[pwezi]], pou egzanp, se pa yon "technè"</span>. Sivilizasyon Women an pa klèman fè ladiferan tou ant domèn nan atizay ak sa ki nan konesans akmetye, byenke Cicero ak Quintilian kontribye nan li avèk refleksyon yo. Se konsa, nan Galien, tèm nan "atizay"Vle di yon seri pwosesis ki itilize pou pwodwi yon sèten rezilta: ''{{lang|Atizay|"Ars est systema præceptorum universalium, verorum, utilium, consentientium, ad unum eumdemque finem tendentium"}}.'' ''"Atizay se sistèm ansèyman inivèsèl la, vrè, itil, pataje ak tout moun, dirije nan direksyon yon sèl ak menm objektif"'' [[Fichye:Hieronymus_Bosch_056.jpg|vignette| Hieronymus Bosch, ''Kruisdraging'' (detay).]] Nan sans sa a mo a, ki te domine jouk nan fen [[Mwayennaj]] la, atizay yo opoze ni ak [[syans]] li fèt kòm konesans pi, endepandan ak aplikasyon, ak [[nati]] ki pwodui san yo pa panse . Te ajoute nan lide a nan yon règ pwodiksyon se konsiderasyon nan efò ki nesesè nan aktivite sa a. Lè yo itilize mo a, jeneralman yo tache ak yon epitèt ki presize li pou fòme ekspresyon tankou "[[la liberal]]", "la mekanik", "la militè" . Men, si pafwa rive ke [[ati liberal yo]] yo vize pa itilizasyon mo ki pa kalifye "''ars''", nou toujou lwen siyifikasyon kontanporen an; [[Astwonomi]] se te yon “la liberal” alòske spektak “teatra” te rete yon “[[la mekanik]]”<ref>[[Hugues de Saint-Victor]], ''Libri septem eruditiones didascaliae '' chap.26, pl.176, kol.760.</ref>. Men, {{s|XX}} yo, atravè pratik ak [[ideoloji]] yo, mete an kesyon tout sa ki te kenbe nan syèk anvan an. An patikilye, li diskite egzistans yon [[Essence ak aksidan (filozofi)|esans]] nan atizay ki ta ka jwenn nan tout laj yo ak sivilizasyon yo, ak Se poutèt sa rèv la nan yon definisyon inivèsèl. Li souliye tou nati a pafwa Limit nan relasyon ki genyen ant "bote" ak "atizay", pou egzanp lè travay la nan atizay reprezante lanati nan yon fason ki pè, menm repouse <ref name=Eco_Introduction>{{harvsp|Eco|2004| p =8-14|id=Eco2004}}.</ref>. Se poutèt sa diskou ewopeyen kontanporen an sou atizay la enplike yon risk [[anakwonism]] paske, dapre diskou sa a, atizay ta vle di yon entansyon ki pa nesesèman egziste nan lòt peryòd oswa nan lòt kote. [[Atizay pre-istorik]], pa egzanp, refere a eleman atistik tankou penti oswa eskilti, men pa gen okenn tèks ki presize si eleman sa yo te fèt pou kontanple, selebrasyon seremoni oswa lòt itilizasyon. Nan kèk kilti (pa egzanp [[Kilti Endyen]] oswa [[Chinwa|Kilti Chinwa]]), tèks sa yo egziste, men li difisil pou detèmine nan ki pwen [[Konsèp (filozofi)|konsèp]] yo itilize, an patikilye sa yo ki tradui an fransè pa mo "jis" oswa "[[beau]]", yo ka idantifye ak sa yo itilize nan Lwès la<ref name=Eco_Introduction/>. Entwodiksyon yon ipotèz [[enkonsyan]] oswa atizay envolontè ta ka fè li posib pou kontourne kalite difikilte sa a. Nou souvan bay lis plis oswa mwens konplè nan domèn yo konstititif nan atizay, sonje sa [[Ludwig Wittgenstein|Wittgenstein]] yo rele "resanblans fanmi": atizay vin tounen yon seri pratik ak rezilta ki pataje yon kantite karakteristik, menm si pa gen youn. nan yo se inivèsèl<ref>[[Morris Weitz]], {{Lang|en|''The Role of Theory in Aesthetics'', Journal of Aesthetics and Art Criticism}}, 62 (1953). Apwòch la inogire pa atik sa a te bay yon gwo diskisyon; gade Nigel Warburton, ''The Art Question'', Routledge, 2003, {{nobr|chapit 3}}.</ref>. [[Klasifikasyon atizay la|lis klasik atizay yo]], jan [[Georg Wilhelm Friedrich Hegel|Hegel|Hegel]] te pwopoze nan {{s|XIX}} nan ''[[Estetik oswa filozofi atizay]] '', kontinye pou kèk sèvi kòm yon referans. Li endike, san yo pa vle konplè, ke atizay prensipal yo gen senk an kantite: [[achitekti]], [[eskilti]], [[penti]], [[mizik]], [[pwezi]]. Pa konbinezon oswa pa ekstansyon, nou rive devlope lis sa a endefiniman lè nou ajoute nan li, pa egzanp, [[dans]], [[sinema]] (souvan yo rele "setyèm atizay"), [[band desene]], [[Opera (mizik)|opera]], [[fotografi]], elatriye. == Istwa atizay == [[Fichye:Michelangelos David.jpg|vignette|''[[David (Michel-Ange)|David]]'' de [[Michel-Ange]].|gauche]]Konsepsyon yo diferan nan atizay ak difikilte yo nan apwoche li kòm yon antye gen konsekans sou konsèp yo nan [[istwa]] li yo. Nan konsepsyon ki pi klasik li yo, istwa a nan atizay te konstitye nan XIX syèk la. pandan li adopte san yo pa poze kesyon sou pwogresis valè li nan tan li yo. Nan vizyon naturalis sa a, ki konsidere atizay kòm yon rezistans moun, li dekri ka yo ki revele "fondamantal" Nan atizay nan epòk diferan. Men, ipotèz sa a sou otonomi fenomèn atistik yo ak devlopman entèlijib yo te abandone piti piti an favè yon vizyon pi kontèksyèl ak sosyal. Jan [[Antoine Hennion]] fè remake, {{citation|Metòd [[syoloji atizay]] ak metòd istwa atizay yo opoze youn ak lòt}}, premye a gen tandans elimine sa dezyèm lan ap eseye epesir. <ref>A. Hennion, 1994, ''nan'' P.-M. Menger and J.-C. Passeron (ed.), ''The art of research'', Paris: La Documentation française.</ref>. Nan kad sa a, istwa atizay la ka evidamman sèlman dwe konstwi pa pran an kont evolisyon yo nan nosyon an nan atizay ak Se poutèt sa li se toujou ap rekonstwi. Yon lòt difikilte ki lye ak lefèt ke rakonte evolisyon atizay yo mande pou fè gwoupman, pi souvan pa zòn jeyografik ak nan peryòd istorik. Sepandan, enpòtans delimitasyon sa yo dwe toujou mete nan pèspektiv: ki lè, pa egzanp, yo ta dwe separe [[Lantikite anreta]] ak [[Mwayennaj]]? Èske yo ta dwe prezante atizay [[Ptolemaik peyi Lejip la]] ansanm ak sa ki nan [[antikite grèk la]]? Oubyen, si nou dakò pou nou konsidere pwezi kòm yon atis, èske nou ta dwe prezante powèm [[Léopold Sédar Senghor]] bò kote atis Afriken yo? Kòm yon konsekans opinyon divèjan sa yo, diskisyon sou [[klasifikasyon atizay la]] gen anpil nan istwa atis ak [[estetik]]. [[Claude Roy (ekriven)|Claude Roy]] rezime pliryèl sa a nan nosyon atizay la jan sa a: {{Citation|Nosyon atizay la, kit se atizay Nèg, atizay Kreten oswa atizay enpresyonis, rete enpresif, inefab ak enèvan an menm tan. Atizay se sa ki kenbe zidòl ki mouri a vivan kòm yon zidòl. Atizay se sa ki nan yon objè kontinye sèvi lè li pa itil ankò<ref>Claude Roy, ''L'Art à la source. First arts, wild arts'', Folio, Paris, 1992, {{p.}}143.</ref>.}} === Pre-istwa === [[Fichye:Lascaux_painting.jpg|vignette| Lascaux twou wòch .]] Si nou konsidere ke atizay fèt pou bati, eskilpte, fè modèl dekoratif, egzistans yon atizay pre-istorik sanble san manti. Yon lòt kote, si yon moun wè nan atizay yon kalite gran panpan ki fèt pou mize ak ekspozisyon, li pwobab ke premye pèp yo pa janm panse ak li. Finalman, si nou konsidere, pi jeneralman, ke atizay la fèt pou adrese sans yo ak emosyon yo nan moun k ap gade li, li difisil pou pa kalifye otè yon pakèt pwodiksyon pre-istorik kòm , tankou frèsk yo pi popilè nan gwòt Lascaux la. Ki sa ki te fonksyon egzak nan eskilti yo ak penti atis yo reyalize? Nou pa konnen pou asire w, byenke sipozisyon yo nan [[Rit|seremoni]], [[Maji|majik]], [[Senbòl|senbolik]] oswa [[Edikasyon|ansèyman fonksyon yo]] te souvan konsidere. Lè sa a Travay atis la ta, pwobab ta gen anvan kòm objektif prensipal li "pratik», San yo pa mete sou kote kèk [[Estetik|rechèch estetik]] <ref name="Gombrich_2001_ch1">{{harvsp|Gombrich|2001|p=39-53|id=Gombrich2001}}.</ref> == Teyori atizay == === Teyori klasik: Estetik === [[Filozofi atizay]] la deziyen tou de enterè prèske konstan nan filozòf pou atizay depi Lantikite ak yon disiplin plis oswa mwens konsevwa kòm otonòm depi nan fen {{18th syèk la} <ref >Michel Blay, ''Dictionary of konsèp filozofik'', Larousse, edisyon CNRS, 2006, {{ISBN|2-03-582657-8}}, {{p.}}50.</ref>. Pou istoryen nan filozofi Michel Blay, yo ta dwe distenge de apwòch nan filozofi Atizay la. Yon bò, li kouvri tout kòs tèks filozofik yo ki, depi Lantikite grèk la, adrese kesyon estetik (soti [[Platon]] rive [[Kant]] an ti bout tan); yon lòt bò se disiplin ki te fèt ak [[Friedrich Wilhelm Joseph von Schelling|Schelling]] nan kòmansman {{s|XIX}}. Kontribisyon nan antikite vire toutotou nosyon "mimesis", ak Platon nan ''Sofis'', e sitou ak Aristòt, nan ''Poetik'' li. [[mimesis la]] se dapre li atizay pou reprezante reyalite; Atizay ta Se poutèt sa se reprezantasyon an nan reyèl la ak bèl la. Sepandan, se lè yo mete sou kote konsèp mimesis {{Citation|premye teyori atizay kòm aktivite jeni parèt nan Kant}}. Anplis distenge diferan atizay yo, [[Kant]] fè li posib pou avanse pou pi prensip entim karaktè atistik nan direksyon poto resepsyon an, asimile li nan lide ayestetik kòm yon ekspresyon de konpreyansyon an ak imajinasyon an. Nan kou li ki rele ''Filozofi Atizay'' (1802-1803), [[Friedrich Wilhelm Joseph von Schelling|Schelling]] rejte non estetik la epi li anonse ke se sèlman filozofi ki kapab devlope yon {{Citation|vrè syans nan atizay}}. Yon lòt gwo non konsènan filozofi atizay la se [[Georg Wilhelm Friedrich Hegel|Hegel]], ki nan ''Estetik'' li (1828-1829) montre ke objektif disiplin sa a se Bèl ak Atizay, konprann. kòm diferan de relijyon ak filozofi. Peryòd modèn nan domine pa de gwo kouran<ref>Michel Blay, ''Dictionary of philosophical concepts'', Larousse, CNRS editions, 2006, {{ISBN|2-03-582657-8}}, {{p.}}50-53.</ref>. Premye a, ki reprezante pa Adorno, poze kesyon otonomi atizay la, patikilyèman vis-à-vis sosyal la. [[Theodor W. Adorno]], eritye panse [[Karl Marx]], konkli ke san atizay sosyal la pa ka egziste. Dezyèm aktyèl la se sa ki nan estetik analyse. Li poze pwoblèm nan nan definisyon an nan atizay. Se [[Ludwig Wittgenstein]] ki analize itilizasyon mo a pandan ke [[Nelson Goodman] ap etidye fonksyone l kòm yon pratik. Nan konmansman an nan {{s-|XVIII}} te wè aparisyon nan yon konsyans nan atizay, kòm syèk anvan an te revele konsyans nan sijè a. Li te fèt nan modènite filozofik, estetik rete yon disiplin filozofik ki, malgre tantativ li yo, pa te emansipe nan syans nan atizay. Se sèlman nan senplifikasyon ke nou dakò ke estetik ([[filozofi]] nan [[Sans (fizyoloji)|siyifikasyon]] ak nan atizay) se yon refleksyon ''sou'' atizay, paske objè refleksyon sa a pa bay. davans. An reyalite, se pratik atistik yo menm ki te vin reflèks e jodi a li diman posib pou separe travay atizay la ak diskou li chita sou li a: {{Referans nesesè|“estetik” ak “atistik” se de adjektif pratikman ka ranplase. }}. Sepandan, nan orijin tèm nan, se [[Alexandre Baumgarten]], otè a ki estetik dwe non li, ki te konsidere kòm "atizay ayestetik"<ref>A. Baumgarten, ''Aesthetica'', {{§|68}}.</ref>. Dapre lide li, bote te bay opòtinite pou konesans perceptib reyalize akonplisman pafè li yo: yon atizay nan bote te ekivalan a nan teyori a bati sou kozalite. Yon medyasyon te fèt pa twazyèm tèm sa a, "bote", prezante ant atizay ak estetik. Menm jan je modèn lan te pratike dekouvri yon sèten atizay primitif, estetik te dekouvri précurseurs nan otè ansyen yo. Pa egzanp, dyalòg [[Platon]] [[Ipiyas gwo]] tradisyonèlman pote soutit ''Sou bote'' epi li te vin tounen yon tèks kanonik nan estetik. Kidonk, li pa etone pou l wè ke li prevwa kèk kesyon ki toujou ap diskite jodi a. Tèks ki soti nan sivilizasyon ki pa Ewopeyen yo kapab tou sibi yon lekti sa a epi, nan fason sa a, nou menm tou nou rekonstwi, pou egzanp, yon estetik Chinwa oswa Endyen. Osi lontan ke atizay te vin ansent kòm yon aktivite reglemante, bezwen an pou yon sistèm jije rezilta li yo pa t 'leve. Se sèlman retrospektivman ke divès kalite ''[[Atis Powetik|Atis Powetik]]'' ekri depi nan antikite yo te vin reprezante yon estetik normatif. [[Quarrel of the Ancients and the Moderns]] montre ke an reyalite nati konvansyonèl nòm yo. oswa règ yo te byen konnen. Premye bouyon estetik la se te yon tantativ pou natiralize atizay, e tantasyon sa a toujou vivan. Se [[Immanuel Kant]] ke nou dwe solisyon konpwomi ki, sou yon fòm oswa yon lòt, kounye a ap mache. Dapre lide orijinal li, "jeni se dispozisyon natirèl nan lespri a ki nati bay règ yo nan atizay"<ref>Kant {{Rom-maj|I|1}}, ''Kritik jijman an fakilte'', {{§|46}}.</ref>. Si bote, oswa pito lide nan bote, intemporel ak inivèsèl valab, lye atizay la ak diskou ki konsène li, inovasyon (atistik oswa ayestetik) poze yon pwoblèm. Aksepte aparans nan jeni, defini pa "talan natirèl" yo, ouvè wout la chanje; atizay rete yon aktivite sijè a sèten règ, men sa yo ka chanje. Estetik la ki te redwi pa Baumgarten nan pèsepsyon devlope nan jijman sou pèrsèv la. Sepandan, jijman sa a pa baze sou konsèp defini. "Bote a" se inivèsèl san konsèp. Sa a fondamantalman vle di ke li se travay la briyan ki bay yon nouvo insight nan "Bote a". Travay la bèl se pa rediksyon nan yon konsèp, men konstitye yon Lide ayestetik, ki bay manje pou panse, byenke li se aksesib pa entwisyon sèlman ak Se poutèt sa transandan konpreyansyon. Kant entèprete santiman ayestetik la kòm fwi yon relasyon ki pa ka konprann ant kapasite nou yo, entwisyon, imajinasyon ak rezon. Sa vle di ke "Bote a" se rasin nan inite nan gwo twou san fon nan moun nan moun, nan ki eksperyans pa gen aksè. Anplis, ak Hegel pral kritike li, Kant akòde yon primati nan "Bote" natirèl la sou Bote atistik la. Oswa pito, jeni imen se yon pati nan lanati. Finalman Kant pa rezime valè yon travay atistik nan bote pou kont li, paske li devlope yon analiz de sublime a. Sublime se sa ki ale pi lwen pase imajinasyon imen an, ak kidonk eksite yon reyaksyon nan entèlijans la kòm byen ke nan volonte imen an. Kèlkeswa gwo oswa pwisan yon reyalite nan lanati ka, nou depase li pa lide a nan enfini, ak pi wo a pa rezolisyon moral nou an. Soti nan apwòch Kantyen an, yon moun ka sòti yon bon pati nan opinyon ak pratik atistik pita. Enpòtan an patikilye se [[idiosinkrasi]] moun ki aksepte pa yon pati nan sosyete a kòm gwo atis, transgresyon an vin ansent kòm yon zak estetik, oswa [[manifesto]] ak lòt pwogram kote mouvman atistik modèn yo afime<ref group= note> Nou ka ajoute isit la ankò dezenterese Kontanplasyon oswa Sublime la. Gade Thiery de Duve, 1989, ''In the name of art'', Paris, Editions de Minuit; P. Bourdieu, ''The Rules of the Art'', Paris, Seuil, 1992.</ref>. Fason sa a pou pwosede nan tabli yon twazyèm tèm, bote, jeni, kilti oswa lòt, ant sa yo rele "ati" ak sa yo rele "estetik" rive nan pi plis nan ranvwaye pwoblèm nan, paske a chak fwa kesyon an retounen; ki sa ki bote, jeni oswa kilti? Ki jan nou dakò sou validite repons lan? Kit atizay ofri travay li yo nan yon estetik oswa si estetik sikonskri domèn nan atizay, gen yon sikilarite la ki difisil pou evite san yo pa fè apèl kont dimansyon istorik ak sosyal fenomèn sa yo. === Teyori modèn nan atizay === San yo pa distenksyon an klè, li ka diskite ke teyori atizay fè fas ak sijè sa a nan yon fason ki pi jeneral pase estetik. Pa egzanp, [[Pierre Bourdieu]]<ref>Bourdieu P., ''The Rules of Art'' te pwopoze yon teyori sosyolojik atizay.</ref>, yon teyori semiyolojik pa [[Nelson Goodman ]]< ref> N. Goodman, ''The Languages ​​​​of Art'', Nîmes, Éditions Jacqueline Chambon, 1990.</ref>, elatriye. Menm otè a pafwa prezante tou de apwòch, pa egzanp [[Georg Wilhelm Friedrich Hegel|Hegel]] ki konsidere estetik nan yon kou espesyal, pandan ke filozofi li afime ke atizay se yon fòm pèdi<ref>HEGEL, Georg W, ''Esthetics' ', Selected texts, Paris, PUF, 1998.</ref>. Pwojè [[Theodor W. Adorno]] ki pa fini te parèt anba tit ''Teyori Estetik''. Yon pwen itil nan distenksyon se sonje ke yon ayestetik ka normatif, ki yon teyori pa kapab. Enigm nan atizay, ki se pwòp li yo, jwenn tèt li jodi a tou kòm objè etid li nan tan kontanporen: {{Citation|Tout travay atizay, ak atizay an jeneral se enigm. Lefèt ke zèv yo di yon bagay epi an menm tan kache l, mete karaktè enigmatik la anba aspè [[lang]]. (...) Egzanp tipik nan sa a se ke, anvan tout lòt atizay yo, mizik, ki se tou de yon enigm ak yon bagay trè evidan. Pa gen okenn rezoud li se sèlman yon kesyon dechifre estrikti li. Men, karaktè enigmatik la se pa dènye mo nan travay yo; okontrè, chak travay natif natal ofri tou solisyon nan difikilte san solisyon li yo<ref>T. Adorno, ''Teyori Estetik'', Paris, 1989, p. 159.</ref>.}} Sèl pwen sou ki teyori atizay yo dakò se ke li se yon reyalite imen, ak yon pratik sosyal. De gwo altènativ posib selon si pratik sa a akòde yon wòl sibòdone oswa otonòm. Lè nou konsidere sibòdone se yon apwòch rediksyonis; li jeneralman pwopoze yon gade nan atizay kòm kominikasyon - reprezantasyon oswa ekspresyon. Nan otonomi, ke nou konpare ak sa ki nan jwèt, atizay pwopoze tèt li kòm yon "aktivite ototelik", sa vle di pa gen okenn lòt objektif pase tèt li, ki se rezime nan fòmil la pi popilè nan "'ati a pou dedomajman pou atizay'". Atis ak moun ki gravite alantou atizay yo gen bon rezon pou defann konsepsyon kalite sa a ak estrateji teyorik yo souvan gen rekou nan youn nan de opsyon opoze: fè referans a yon ontoloji apwopriye - atizay ta dwe lye ak aspè espesifik nan yo te - oswa, paradoksal. , vin nominalis lè w ensiste ke gen [[zav atistik]], men se pa "atizay"<ref>Gérard Genette, ''Travay atistik la'', Paris, Seuil, kol. powetik, 1994.</ref>. Rediksyonism, sitou ki soti nan lòt orijin, jeneralman kenbe ke se pa egzajerasyon ke yon moun rive nan opinyon sa yo limite. Pami filozòf kontanporen yo, [[Martin Heidegger]]<ref>{{Ouvraj|lang=fr|prenon1=Philippe|ti non1=Arjakovsky|prenon2=François|ti non2=Fédier|lyen otè2=François Fédier|prenon3= Hadrian|ti non3= France-Lanord|direktè3=wi|titre=The Martin Heidegger Dictionary|sous-titre=Vakabilè polifonik panse li|piblikatè=[[Éditions du Cerf]]|place=Paris|ane=2013|total paj=1450 |passage= 113|isbn=978-2-204-10077-9|bnf=43687902|chapit title=Art}}.</ref> di koute atis ak atis pou kite yon bagay di enigm yo. Nan fè sa, li te oryante tèt li nan yon meditasyon sou {{Citation|''[[Orijin travay atistik la]]''}}, ki pa dwe konprann kòm yon rechèch pou pase a, men tankou afimasyon an ke atizay se tèt li orijin ak kreyasyon mond lan. Travay sa a ale men nan men ak yon destriksyon nan tout tradisyon. Pou [[Guy Debord]], sosyete kapitalis konsomatè vin tounen nan {{s-|XX}} yon sosyete piblisite, imaj ak reprezantasyon ke li rele sosyete spektak la. Atis la gen yon wòl espesyal isit la; li ka swa kontribye nan pwopagasyon enfini ak aliénan nouvo imaj, an reyalite aktivman perpétuer modèl la, oswa jwenn tèt li an akò ak yon [[Teori kritik|kritik]] atitid. ==== Yon fòm entèraksyon ak echanj ==== [[Fichye:Tugra Mahmuds II.gif|vignette|Kaligrafi anime]] Jodi a, atizay etabli yon relasyon ki fè li posib pou mete nan menm entèraksyon an, nan menm echanj la, yon travay, kreyatè li ak reseptè a, moun k ap resevwa travay sa a (spektatè, koute, elatriye)<ref> Gérard Genette, Travay la nan atizay. Immanance ak transandans, 1994.</ref>. Diferan fòm medyasyon sa a ka pran konkretize sèten relasyon ant lòm ak [[nati]], sa vle di ant yon lespri imen ak anviwonman li. Yon panse ki tou de konsyan ak enkonsyan, endividyèl ak kolektif, yon lespri lib ak imajinè kominike ak [[mond (linivè)|mond la]] deyò. [[Georg Wilhelm Friedrich Hegel|Hegel]], nan ''[[Leson sou Estetik]]'' li yo, te eseye defini transandans relasyon sa a lè li te poze ''a priori'', ke: "Bèl atistik la pi wo. pase bèl nan lanati [depi li] degaje fòm [[mond (linivè)|monn]] enpafè ak enstab sa a [[verite]] ki genyen nan aparisyon yo, pou bay li yon reyalite pi wo ki te kreye pa. lespri a li menm<ref>{{fr}} [https://books.google.fr/books?id=jL5Z7bciNLMC&pg=PA108&dq=false#v=onepage&q&f=false Cyril Morana ak Eric Oudin, ''L'Art'' , ed. Eyrolles, 2009, {{p.|108-112}}].</ref>. » Chèche verite dèyè aparans la. Èske nou ka imajine yon finalite ki pi kaptivan? Lè sa a, atizay vin ekstansyon aksyon an. Filozofi aksyon sa a, devlope an patikilye pa [[Hannah Arendt]]<ref>cf. ''[[La Crise de la culture]]'', Paris, Gallimard, 1972 ({{1st}}{{ed.}} 1961).</ref>, parèt lè jès atistik la vin eksperyans yon espesyal relasyon. Kidonk, atizay pa chèche imite oswa repwodui, men tradui yon reyalite metasansib. Lè sa a, li ka fè soti espirityèl la nan domèn eksperyans komen an. ==== Fòm kòm dinamis nan sansib la ==== [[File:Kirschbluetenfest Hamburg.png|thumbnail|Fedatifis nan Hamburg.]] Nan atizay omwen, fòm lan se pa yon prensip etranje nan kontni an, epi ki ta dwe enprime sou li soti nan san, men lwa a nan devlopman li yo, vin transparan. Li pa panse pa spektatè a, ki ta vle di ke li se nan lòd la nan konsèp la, ak Se poutèt sa etranje nan pèsepsyon tèt li, ke li pa bay tèt li yo dwe wè. [[Paul Valéry]] te kapab ekri ke “bèl achitekti soti nan plant la. Lwa kwasans lan dwe santi. Menm jan an tou lwa a nan ouvèti. – Yon fenèt pa ta dwe yon twou pèse tankou pa yon arbr nan yon tablo, men dwe tankou akimilasyon nan lwa entèn, tankou manbràn mikez la ak kontou yo nan orifis natirèl”. Anvan yo te transkri nan notasyon, melodi a egziste kòm deplwaman nan anpil nan son, eksplwatasyon an nan sèten posiblite san sispèk nan materyèl sa a. Koulè a ​​pa ranpli espas enpresyonist la, men se vibrasyon li yo. Pwezi pa konsiste nan enpoze yon siyifikasyon pre-etabli sou lang nan oswa nan pwodwi fen-rime. Olye de sa, li kite latè a nan mo yo tèt yo, kòm si se te diskou pèsonn. Se yon kesyon pou revele yon mouvman nannan nan yon dimansyon sansib nan [[mond (linivè)|mond la]]. Atizay montre ki jan sansib a se engendrée: gade pent la mande limyè, lonbraj, koulè "Ki jan yo ale sou fè la toudenkou yon bagay, ak bagay sa a?" (''Je a ak lespri a'', [[Maurice Merleau-Ponty]]). == Bibliyografi == * Michel Blay et al., Dictionnaire des concepts philosophiques, Paris, Larousse / CNRS, 2006, 879 p. (ISBN 978-2-03-583957-2) * Laurent Gervereau (dir.), Dictionnaire mondial des images, Paris, Nouveau monde, 2006, 1120 p. (ISBN 978-2-84736-185-8) * Umberto Eco et Girolamo de Michele, Histoire de la Beauté, Paris, Flammarion, 2004, 438 p. (ISBN 978-2-08-068711-1, notice BnF no FRBNF39249906) * Ernst Hans Gombrich, Histoire de l'art, Paris, Phaidon, 2001 (1re éd. 1950), 688 p. (ISBN 978-0-7148-9206-1) * André Lalande, Vocabulaire technique et critique de la philosophie, Paris, PUF, 1992 (1re éd. 1927) (ISBN 978-2-13-044512-8) == Nòt ak referans == === Nòt === <references group=note/> === Referans === {{referans}} == Lyen deyò == {{Commons|Art}} [[Kategori:La]] 9erh35eswdtgmbmcs1heacwh4p1eqx8 Bernard Campan 0 65247 882060 832805 2026-06-21T07:44:54Z Raymond Trencavel 28592 882060 wikitext text/x-wiki {{infobox Sinema (pèsonalite) |non=Bernard Campan |foto= Bernard Campan 2010.jpg |tèks=Bernard Campan an 2010 |fonksyon=aktè, reyalizatè, senaris |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans=[[4 avril]] [[1958]] |lye nesans=Agen |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=Franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Bernard Campan''' (ki fèt [[4 avril]] [[1958]]) se yon aktè, reyalizatè ak senaris franse. == Zèv li yo == === Aktè sinema === * [[1985]] : ''[[Le téléphone sonne toujours deux fois !!]]'', reyalizatè [[Jean-Pierre Vergne]] : Ugo Campani * [[1995]] : ''[[Les Trois Frères]]'', reyalizatè [[Didier Bourdon]] ak Bernard Campan : Bernard Latour * [[1997]] : ''[[Le Pari (film, 1997)|Le Pari]]'', reyalizatè [[Didier Bourdon]] ak Bernard Campan : Bernard * [[1998]] : ''[[Augustin, roi du kung-fu]]'', reyalizatè [[Anne Fontaine (aktris)|Anne Fontaine]] : Boutinot * [[1998]] : ''[[Doggy Bag (film)|Doggy Bag]]'', reyalizatè [[Frédéric Comtet]] : Chofè taksi * [[1999]] : ''[[L'Extraterrestre]]'', reyalizatè [[Didier Bourdon]] : Yeb * [[2001]] : ''[[Les Rois mages]]'', reyalizatè [[Didier Bourdon]] ak Bernard Campan : Melchior * [[2001]] : ''[[Se souvenir des belles choses]]'', reyalizatè [[Zabou Breitman]] : Philippe * [[2001]] : ''[[Jojo la frite]]'', reyalizatè [[Nicolas Cuche]] : Tonio * [[2002]] : ''[[Le Cœur des hommes]]'', reyalizatè [[Marc Esposito]] : Antoine * [[2003]] : ''[[Poids léger]]'', reyalizatè [[Jean-Pierre Améris]] : Chief * [[2005]] : ''[[Combien tu m'aimes ?]]'', reyalizatè [[Bertrand Blier]] : François * [[2006]] : ''[[L'Homme de sa vie]]'', reyalizatè [[Zabou Breitman]] : Frédéric * [[2007]] : ''[[La Face cachée (film)|La Face cachée]]'' de Bernard Campan : François * [[2007]] : ''[[Le Cœur des hommes 2]]'', reyalizatè [[Marc Esposito]] : Antoine * [[2009]] : ''[[Une semaine sur deux]]'', reyalizatè [[Ivan Calbérac]] : François * [[2009]] : ''[[Bancs publics (Versailles Rive-Droite)]]'', reyalizatè [[Bruno Podalydès]] : vwazen mefyan * [[2009]] : ''[[Le Dernier pour la route]]'', reyalizatè [[Philippe Godeau]] : Marc * [[2010]] : ''[[Le Café du pont]]'', reyalizatè [[Manuel Poirier]] : Maurice Perret * [[2010]] : ''[[No et moi (fim)|No et moi]]'', reyalizatè [[Zabou Breitman]] : Papa Lou * [[2013]] : ''[[Le Cœur des hommes 3]]'', reyalizatè [[Marc Esposito]] : Antoine * [[2014]] : ''[[Les Trois Frères : le retour]]'', reyalizatè [[Didier Bourdon]] ak Bernard Campan : Bernard Latour * [[2017]] : ''[[Un sac de billes (fim, 2017)|Un sac de billes]]'', reyalizatè [[Christian Duguay]] : Ambroise Mancelier * [[2017]] : ''[[Humaine (fim, 2017)|Humaine]]'', reyalizatè Jean-Philippe ak Quentin Alix === Aktè televizyon === * [[2002]] : ''[[Le Cri]]'' de [[Marcel Hanoun]] : L'adjudant * [[2009]] : ''[[Revivre (sery)|Revivre]]'' de [[Haim Bouzaglo]] : Antoine Lacombe * [[2015]] : ''[[La Boule noire (telefim)|La Boule noire]]'' de [[Denis Malleval]] : Vincent Ferreira * [[2015]] : ''[[Presque comme les autres]]'' de [[Renaud Bertrand]] : Christophe === Senaris === * [[1985]] : ''[[Le téléphone sonne toujours deux fois !!]]'' * [[1990]] : ''[[La télé des Inconnus|La télé des inconnus]]'' * [[1995]] : ''[[Les Trois Frères]]'' * [[1997]] : ''[[Le Pari (fim, 1997)|Le Pari]]'' * [[2001]] : ''[[Les Rois mages]]'' * [[2007]] : ''[[La Face cachée (fim)|La Face cachée]]'' * [[2014]] : ''[[Les Trois Frères : le retour]]'' === Reyalizatè sinema === * [[1995]] : ''[[Les Trois Frères]]'' (koreyalize avèk [[Didier Bourdon]]) * [[1997]] : ''[[Le Pari (fim, 1997)|Le Pari]]'' (koreyalize avèk [[Didier Bourdon]]) * [[2001]] : ''[[Les Rois mages]]'' (koreyalize avèk [[Didier Bourdon]]) * [[2007]] : ''[[La Face cachée (fim)|La Face cachée]]'' * [[2014]] : ''[[Les Trois Frères : le retour]]'' (coreyalize avèk [[Didier Bourdon]]) === Pwodiktè sinema === * [[2002]] : ''[[Bâtards]]'' * [[2004]] : ''[[Poids léger]]'' == Teyat == * [[2016]] : ''Le Syndrome de l'écossais'' de [[Isabelle Le Nouvel]], reyalizatè [[Jean-Louis Benoit]], [[théâtre des Nouveautés]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm0132064/ Bernard Campan] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Campan, Bernard}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Reyalizatè sinema]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1958]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] s0bxo934z8zd6pqxpymbepc9hc7s6op Danielle Darrieux 0 66018 881934 721563 2026-06-20T12:47:04Z Raymond Trencavel 28592 881934 wikitext text/x-wiki {{aktè |non=Danielle Darrieux |foto=Danielle Darrieux Five Fingers 2.jpg |tèks=Danielle Darrieux nan ''[[L'Affaire Cicéron]]'' (1951) |fonksyon=aktris |domèn=sinema, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1e me]] [[1917]] |lye nesans=[[Bordo]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[17 oktòb]] [[2017]] |lye lanmò= Bois-le-Roi |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Danielle Darrieux''' (ki fèt [[1e me]] [[1917]] nan [[Bordo]] ak ki mouri [[17 oktòb]] [[2017]]) se yon akrtis ak chantèz fransèz. == Biyografi == == Zèv li yo == === Teyat === * [[1937]] : ''Jeux dangereux'' d'[[Henri Decoin]], mise en scène [[Alfred Pasquali]], [[Théâtre de la Madeleine]] * [[1945]] : ''[[Tristan et Yseut]]'' de [[Lucien Fabre]], mise en scène Alfred Pasquali, [[Théâtre Édouard VII]] * [[1947]] : ''[[L'amour vient en jouant]]'' de [[Jean Bernard-Luc|Jean-Bernard Luc]], mise en scène [[Pierre-Louis (acteur)|Pierre-Louis]], avec [[Claude Dauphin (acteur)|Claude Dauphin]], Théâtre Édouard VII * [[1948]] : ''Sérénade à trois'' de [[Noël Coward]], mise en scène [[Jacques-Henri Duval]], [[Théâtre des Célestins]], tournée * [[1949]] : ''[[Léocadia]]'' de [[Jean Anouilh]] ak ''Un souvenir d'Italie'' de [[Louis Ducreux]] (en tournée et en alternance) * [[1952]] : ''Évangéline'' d'[[Henri Bernstein]], mise en scène de l'auteur, [[Théâtre des Ambassadeurs]] * [[1957 au théâtre|1957]] : ''[[Faisons un rêve (théâtre)|Faisons un rêve]]'' de [[Sacha Guitry]], avèk [[Robert Lamoureux]], [[Louis de Funès]], [[Théâtre des Variétés]] * [[1959]] : ''[[Le Chandelier]]'' d'[[Alfred de Musset]], mise en scène [[Fernand Ledoux]], avec [[Jacques Dacqmine]], [[Fernand Ledoux]], [[Herbert-Karsenty|tournée Herbert]] * [[1963]] : ''[[La Robe mauve de Valentine (pièce de théâtre)|La Robe mauve de Valentine]]'' de [[Françoise Sagan]], mise en scène [[Yves Robert (cinéaste)|Yves Robert]], Théâtre des Ambassadeurs * [[1964]] : ''La Robe mauve de Valentine'' de Françoise Sagan, mise en scène Yves Robert, Théâtre des Célestins * [[1965]] : ''Secretissimo'' de [[Marc Camoletti (otè)|Marc Camoletti]], mise en scène [[Jacques Charon]], Théâtre des Ambassadeurs * 1965 : ''Comme un oiseau'' de [[Ronald Millar]] & [[Nigel Balchin]], mise en scène [[Sacha Pitoëff]], [[Théâtre Antoine]] * [[1966]] : ''[[Laurette ou l'Amour voleur]]'' de [[Marcelle Maurette]] et [[Marc-Gilbert Sauvajon]], mise en scène [[Pierre Fresnay]], [[Théâtre de la Michodière]] * [[1968]] : ''L'Amour en passant'' d'après ''Scènes de la vie d'une femme'' de [[Guy de Maupassant]] et ''La Maîtresse'' de [[Jules Renard]], mise en scène [[Pierre Franck (teyat)|Pierre Franck]], [[Théâtre Montansier]], [[Herbert-Karsenty|tournée Herbert-Karsenty]] * [[1969]] : ''L'Amour en passant'', Théâtre des Célestins * [[1970 au théâtre|1970]] : ''[[Domino (pièce de théâtre de 1932)|Domino]]'' de [[Marcel Achard]], mise en scène [[Pierre Mondy]], avec [[Robert Lamoureux]], [[Guy Tréjan]], [[Daniel Ceccaldi]], Théâtre des Variétés * 1970 : ''[[Coco (comédie musicale)|Coco]]'' d'[[Alan Jay Lerner]], {{lien|langue=en|trad=Mark Hellinger Theatre |fr=Mark Hellinger Theatre |texte=Mark Hellinger Theatre}} à [[Broadway]], avec [[René Auberjonois]] * [[1971]] : ''[[Ambassador]]'' de [[Stone Widney]] (nan Lond ak nan Broadway), chansons sur disque [[RCA Records|RCA]] * [[1972]] : ''[[Folie douce (pyès teyat)|Folie douce]]'' de [[Jean-Jacques Bricaire]] et [[Maurice Lasaygues]], mise en scène [[Michel Roux (aktè)|Michel Roux]], [[Théâtre Marigny]] * [[1973]] : ''Les Amants terribles'' de [[Noël Coward]], mise en scène [[Raymond Gérôme]], [[Théâtre Montparnasse]], tournée Herbert-Karsenty * [[1974]] : ''[[Domino (pyès teyat, 1932)|Domino]]'' de [[Marcel Achard]], mise en scène Raymond Gérôme, tournée Herbert-Karsenty * [[1976]] : ''[[Lucienne et le Boucher]]'' de [[Marcel Aymé]], mise en scène [[Nicole Anouilh]], [[Théâtre Saint-Georges (Paris)|Théâtre Saint-Georges]] * [[1978]] : ''Boulevard Feydeau'' pièces de [[Georges Feydeau]] : ''[[Feu la mère de madame]]'', ''[[On purge bébé]]'', mise en scène Raymond Gérôme, Théâtre des Variétés * [[1980]] : ''[[La Bonne Soupe]]'' de [[Félicien Marceau]], mise en scène [[Jean Meyer (comédien)|Jean Meyer]], Théâtre des Célestins, Théâtre Marigny * [[1981]] : ''[[L'Intoxe (pyès teyat)|L'Intoxe]]'' de [[Françoise Dorin]], mise en scène [[Jean-Laurent Cochet]], avec [[Jacques Dufilho]], Théâtre des Variétés * [[1982]] : ''[[Potiche (pyès teyat)|Potiche]]'' de [[Pierre Barillet]] et [[Jean-Pierre Gredy|Jean-Pierre Grédy]], mise en scène Pierre Mondy, tournée Herbert-Karsenty * [[1984]] : ''[[Coup de soleil (pyès teyat)|Coup de soleil]]'' de [[Marcel Mithois]], mise en scène [[Jacques Rosny]], Théâtre des Célestins, tournée Herbert-Karsenty * [[1985]] : ''[[Gigi (pyès teyat)|Gigi]]'' de [[Colette]], mise en scène [[Jean Meyer (comédien)|Jean Meyer]], [[Théâtre des Nouveautés]] * [[1986]] : ''[[Adorable Julia (teyat)|Adorable Julia]]'' de [[Marc-Gilbert Sauvajon]] d'après [[Somerset Maugham]], mise en scène [[Jean-Paul Cisife]], avec [[Raymond Pellegrin]], [[Théâtre Hébertot]], tournée Herbert-Karsenty * [[1988]] : ''[[La Maison du lac]]'' d'[[Ernest Thompson]], mise en scène Raymond Gérôme, avec [[Jean-Pierre Aumont]], tournée Herbert-Karsenty * [[1989]] : ''[[Adélaïde 90]]'' de [[Robert Lamoureux]], mise en scène [[Francis Joffo]], [[Théâtre Antoine-Simone-Berriau|Théâtre Antoine]], tournée Herbert-Karsenty * [[1992]] : ''[[George et Margaret]]'' de [[Marc-Gilbert Sauvajon]] ak [[Jean Wall]], mise en scène [[René Clermont]], avèk [[Jacques François]], [[Théâtre des Bouffes-Parisiens]], tournée Herbert-Karsenty * [[1993 au théâtre|1993]] : ''[[Ne coupez pas mes arbres]]'' de [[Marc-Gilbert Sauvajon]], mise en scène [[Michel Roux (acteur)|Michel Roux]], avèk Jacques Dufilho, tournée Herbert-Karsenty * [[1995]] : ''[[Harold et Maude (pyès teyat)|Harold et Maude]]'' de [[Colin Higgins]], mise en scène [[Jacques Rosny]], Théâtre des Bouffes-Parisiens * [[1997]] : ''[[Ma petite fille, mon amour]]'' de [[Jean-Claude Sussfeld]], mise en scène [[Yves Le Moign']], [[Théâtre Montansier]] * [[1998]] : ''Ma petite fille, mon amour'' de Jean-Claude Sussfeld, mise en scène Yves Le Moign', [[Théâtre Fontaine]] * 1998 : ''[[Une douche écossaise]]'' de [[Philippe Collas]] ak [[Éric Villedary]], mise en scène [[Muriel Mayette]], avec [[Dominique Lavanant]], Théâtre des Bouffes-Parisiens * [[2001]] : ''La Valse à Manhattan (L'Invitation à la valse)'' d'[[Ernest Thompson]], adaptation [[Michel Blanc]], mise en scène [[Jean-Luc Revol]], avec [[Dominique Lavanant]] (en tournée) * [[2003]] : ''[[Oscar et la Dame rose (pyès teyat)|Oscar et la Dame rose]]'' d'[[Éric-Emmanuel Schmitt]], mise en scène [[Christophe Lidon]], [[Comédie des Champs-Élysées]] * 2003-[[2004]] : ''[[Oscar et la Dame rose (pyès teyat)|Oscar et la Dame rose]]'' d'Éric-Emmanuel Schmitt, mise en scène Christophe Lidon, tournée == Rekonpans == [[Fichye:DARRIEUX Danielle-24x30-2008.jpg|thumb|Danielle Darrieux an 2008, fotografye pa [[Studio Harcourt]].]] * 1955 : [[Victoires du cinéma français|Victoire de la meilleure actrice]] * 1958 : Victoire de la meilleure actrice * 1955 : [[Étoiles de cristal|Étoile de cristal]] de la meilleure actrice pou ''[[Le Rouge et le Noir (fim, 1954)|Le Rouge et le Noir]]'' * 1985 : [[César d'honneur]] * 1997 : [[Molière d'honneur]] * 2003 : [[Molière de la comédienne]] pou ''[[Oscar et la Dame rose (pyès teyat)|Oscar et la Dame rose]]'' * 2010 : Globe de cristal d'honneur == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm0201638/ Danielle Darrieux] sou IMDb * [http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=123.html?nopub=1 Danielle Darrieux] sou Allociné * [http://www.ibdb.com/person.php?id=37342 Danielle Darrieux] sou Internet Broadway Database {{DEFAULTSORT:Darrieux, Danielle}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1917]] [[Kategori:lanmò 2017]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] kao703azkt7nbnnqmjhz0ts2rlh1qj4 881943 881934 2026-06-20T14:53:42Z Raymond Trencavel 28592 881943 wikitext text/x-wiki {{aktè |non=Danielle Darrieux |foto=Danielle Darrieux Five Fingers 2.jpg |tèks=Danielle Darrieux nan ''[[L'Affaire Cicéron]]'' (1951) |fonksyon=aktris |domèn=sinema, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1e me]] [[1917]] |lye nesans=[[Bordo]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[17 oktòb]] [[2017]] |lye lanmò= Bois-le-Roi |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Danielle Darrieux''' (ki fèt [[1e me]] [[1917]] nan [[Bordo]] ak ki mouri [[17 oktòb]] [[2017]]) se yon akrtis ak chantèz fransèz. == Biyografi == == Zèv li yo == === Teyat === * [[1937]] : ''Jeux dangereux'' d'[[Henri Decoin]], mise en scène [[Alfred Pasquali]], [[Théâtre de la Madeleine]] * [[1945]] : ''[[Tristan et Yseut]]'' de [[Lucien Fabre]], mise en scène Alfred Pasquali, [[Théâtre Édouard VII]] * [[1947]] : ''[[L'amour vient en jouant]]'' de [[Jean Bernard-Luc|Jean-Bernard Luc]], mise en scène [[Pierre-Louis (acteur)|Pierre-Louis]], avec [[Claude Dauphin (acteur)|Claude Dauphin]], Théâtre Édouard VII * [[1948]] : ''Sérénade à trois'' de [[Noël Coward]], mise en scène [[Jacques-Henri Duval]], [[Théâtre des Célestins]], tournée * [[1949]] : ''[[Léocadia]]'' de [[Jean Anouilh]] ak ''Un souvenir d'Italie'' de [[Louis Ducreux]] (en tournée et en alternance) * [[1952]] : ''Évangéline'' d'[[Henri Bernstein]], mise en scène de l'auteur, [[Théâtre des Ambassadeurs]] * [[1957 au théâtre|1957]] : ''[[Faisons un rêve (théâtre)|Faisons un rêve]]'' de [[Sacha Guitry]], avèk [[Robert Lamoureux]], [[Louis de Funès]], [[Théâtre des Variétés]] * [[1959]] : ''[[Le Chandelier]]'' d'[[Alfred de Musset]], mise en scène [[Fernand Ledoux]], avec [[Jacques Dacqmine]], [[Fernand Ledoux]], [[Herbert-Karsenty|tournée Herbert]] * [[1963]] : ''[[La Robe mauve de Valentine (pièce de théâtre)|La Robe mauve de Valentine]]'' de [[Françoise Sagan]], mise en scène [[Yves Robert (cinéaste)|Yves Robert]], Théâtre des Ambassadeurs * [[1964]] : ''La Robe mauve de Valentine'' de Françoise Sagan, mise en scène Yves Robert, Théâtre des Célestins * [[1965]] : ''Secretissimo'' de [[Marc Camoletti (otè)|Marc Camoletti]], mise en scène [[Jacques Charon]], Théâtre des Ambassadeurs * 1965 : ''Comme un oiseau'' de [[Ronald Millar]] & [[Nigel Balchin]], mise en scène [[Sacha Pitoëff]], [[Théâtre Antoine]] * [[1966]] : ''[[Laurette ou l'Amour voleur]]'' de [[Marcelle Maurette]] et [[Marc-Gilbert Sauvajon]], mise en scène [[Pierre Fresnay]], [[Théâtre de la Michodière]] * [[1968]] : ''L'Amour en passant'' d'après ''Scènes de la vie d'une femme'' de [[Guy de Maupassant]] et ''La Maîtresse'' de [[Jules Renard]], mise en scène [[Pierre Franck (teyat)|Pierre Franck]], [[Théâtre Montansier]], [[Herbert-Karsenty|tournée Herbert-Karsenty]] * [[1969]] : ''L'Amour en passant'', Théâtre des Célestins * [[1970 au théâtre|1970]] : ''[[Domino (pièce de théâtre de 1932)|Domino]]'' de [[Marcel Achard]], mise en scène [[Pierre Mondy]], avec [[Robert Lamoureux]], [[Guy Tréjan]], [[Daniel Ceccaldi]], Théâtre des Variétés * 1970 : ''[[Coco (comédie musicale)|Coco]]'' d'[[Alan Jay Lerner]], {{lien|langue=en|trad=Mark Hellinger Theatre |fr=Mark Hellinger Theatre |texte=Mark Hellinger Theatre}} à [[Broadway]], avec [[René Auberjonois]] * [[1971]] : ''[[Ambassador]]'' de [[Stone Widney]] (nan Lond ak nan Broadway), chansons sur disque [[RCA Records|RCA]] * [[1972]] : ''[[Folie douce (pyès teyat)|Folie douce]]'' de [[Jean-Jacques Bricaire]] et [[Maurice Lasaygues]], mise en scène [[Michel Roux (aktè)|Michel Roux]], [[Théâtre Marigny]] * [[1973]] : ''Les Amants terribles'' de [[Noël Coward]], mise en scène [[Raymond Gérôme]], [[Théâtre Montparnasse]], tournée Herbert-Karsenty * [[1974]] : ''[[Domino (pyès teyat, 1932)|Domino]]'' de [[Marcel Achard]], mise en scène Raymond Gérôme, tournée Herbert-Karsenty * [[1976]] : ''[[Lucienne et le Boucher]]'' de [[Marcel Aymé]], mise en scène [[Nicole Anouilh]], [[Théâtre Saint-Georges (Paris)|Théâtre Saint-Georges]] * [[1978]] : ''Boulevard Feydeau'' pièces de [[Georges Feydeau]] : ''[[Feu la mère de madame]]'', ''[[On purge bébé]]'', mise en scène Raymond Gérôme, Théâtre des Variétés * [[1980]] : ''[[La Bonne Soupe]]'' de [[Félicien Marceau]], mise en scène [[Jean Meyer (comédien)|Jean Meyer]], Théâtre des Célestins, Théâtre Marigny * [[1981]] : ''[[L'Intoxe (pyès teyat)|L'Intoxe]]'' de [[Françoise Dorin]], mise en scène [[Jean-Laurent Cochet]], avec [[Jacques Dufilho]], Théâtre des Variétés * [[1982]] : ''[[Potiche (pyès teyat)|Potiche]]'' de [[Pierre Barillet]] et [[Jean-Pierre Gredy|Jean-Pierre Grédy]], mise en scène Pierre Mondy, tournée Herbert-Karsenty * [[1984]] : ''[[Coup de soleil (pyès teyat)|Coup de soleil]]'' de [[Marcel Mithois]], mise en scène [[Jacques Rosny]], Théâtre des Célestins, tournée Herbert-Karsenty * [[1985]] : ''[[Gigi (pyès teyat)|Gigi]]'' de [[Colette]], mise en scène [[Jean Meyer (comédien)|Jean Meyer]], [[Théâtre des Nouveautés]] * [[1986]] : ''[[Adorable Julia (teyat)|Adorable Julia]]'' de [[Marc-Gilbert Sauvajon]] d'après [[Somerset Maugham]], mise en scène [[Jean-Paul Cisife]], avec [[Raymond Pellegrin]], [[Théâtre Hébertot]], tournée Herbert-Karsenty * [[1988]] : ''[[La Maison du lac]]'' d'[[Ernest Thompson]], mise en scène Raymond Gérôme, avec [[Jean-Pierre Aumont]], tournée Herbert-Karsenty * [[1989]] : ''[[Adélaïde 90]]'' de [[Robert Lamoureux]], mise en scène [[Francis Joffo]], [[Théâtre Antoine-Simone-Berriau|Théâtre Antoine]], tournée Herbert-Karsenty * [[1992]] : ''[[George et Margaret]]'' de [[Marc-Gilbert Sauvajon]] ak [[Jean Wall]], mise en scène [[René Clermont]], avèk [[Jacques François]], [[Théâtre des Bouffes-Parisiens]], tournée Herbert-Karsenty * [[1993 au théâtre|1993]] : ''[[Ne coupez pas mes arbres]]'' de [[Marc-Gilbert Sauvajon]], mise en scène [[Michel Roux (acteur)|Michel Roux]], avèk Jacques Dufilho, tournée Herbert-Karsenty * [[1995]] : ''[[Harold et Maude (pyès teyat)|Harold et Maude]]'' de [[Colin Higgins]], mise en scène [[Jacques Rosny]], Théâtre des Bouffes-Parisiens * [[1997]] : ''[[Ma petite fille, mon amour]]'' de [[Jean-Claude Sussfeld]], mise en scène [[Yves Le Moign']], [[Théâtre Montansier]] * [[1998]] : ''Ma petite fille, mon amour'' de Jean-Claude Sussfeld, mise en scène Yves Le Moign', [[Théâtre Fontaine]] * 1998 : ''[[Une douche écossaise]]'' de [[Philippe Collas]] ak [[Éric Villedary]], mise en scène [[Muriel Mayette]], avec [[Dominique Lavanant]], Théâtre des Bouffes-Parisiens * [[2001]] : ''La Valse à Manhattan (L'Invitation à la valse)'' d'[[Ernest Thompson]], adaptation [[Michel Blanc]], mise en scène [[Jean-Luc Revol]], avec [[Dominique Lavanant]] (en tournée) * [[2003]] : ''[[Oscar et la Dame rose (pyès teyat)|Oscar et la Dame rose]]'' d'[[Éric-Emmanuel Schmitt]], mise en scène [[Christophe Lidon]], [[Comédie des Champs-Élysées]] * 2003-[[2004]] : ''[[Oscar et la Dame rose (pyès teyat)|Oscar et la Dame rose]]'' d'Éric-Emmanuel Schmitt, mise en scène Christophe Lidon, tournée == Rekonpans == [[Fichye:DARRIEUX Danielle-24x30-2008.jpg|thumb|Danielle Darrieux an 2008, fotografye pa [[Studio Harcourt]].]] * 1955 : [[Victoires du cinéma français|Victoire de la meilleure actrice]] * 1958 : Victoire de la meilleure actrice * 1955 : [[Étoiles de cristal|Étoile de cristal]] de la meilleure actrice pou ''[[Le Rouge et le Noir (fim, 1954)|Le Rouge et le Noir]]'' * 1985 : [[César d'honneur]] * 1997 : [[Molière d'honneur]] * 2003 : [[Molière de la comédienne]] pou ''[[Oscar et la Dame rose (pyès teyat)|Oscar et la Dame rose]]'' * 2010 : Globe de cristal d'honneur == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm0201638/ Danielle Darrieux] sou IMDb * [http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=123.html?nopub=1 Danielle Darrieux] sou Allociné * [http://www.ibdb.com/person.php?id=37342 Danielle Darrieux] sou Internet Broadway Database {{DEFAULTSORT:Darrieux, Danielle}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1917]] [[Kategori:lanmò 2017]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] fsc73sfmlzqi9enechta10wbw2fxuoy Thierry Desroses 0 67791 882028 848581 2026-06-20T22:27:01Z Raymond Trencavel 28592 882028 wikitext text/x-wiki '''Thierry Desroses''', ki fèt [[12 out]] [[1960]]<ref>{{cite web |url=http://www.ticketac.com/artistes/thierry-desroses.htm |title=Thierry Desroses |website=Tickettac.com |date=23 out 2016 |access-date=2018-08-18 |archive-date=2018-07-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180727180926/https://www.ticketac.com/artistes/thierry-desroses.htm |dead-url=yes }}</ref>{{,}}<ref>{{cite web |url=http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne-38994/biographie/ |title=Thierry Desroses |website=Allociné.fr |date=23 out 2016}}</ref> nan [[Aix-en-Provence]] ([[Bouches-du-Rhône]], Rejyon [[Provence]]), se yon [[aktè]] ak [[reyalizatè]] [[franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Teyat === * ''Sang'', de et mise en scène par C. Sylvane * ''La Valise en carton'', de [[Françoise Dorin]], mise en scène de [[Michel Roux (acteur)|Michel Roux]] * ''Le Pont des soupirs'', de [[Jacques Offenbach]], mise en scène de [[Jean-Michel Ribes]] * [[1988]] : ''[[La Légende de Saint-Loup]]'', de [[Jean-Jacques Debout]] ak [[Roger Dumas (aktè)|Roger Dumas]] * ''Brûle rivière, brûle'', de J. P. Fargeau, mise en scène de Robert Girones * [[1991]] : ''[[La Dame de chez Maxim]]'' de [[Georges Feydeau]], mise en scène [[Bernard Murat (metteur en scène)|Bernard Murat]], [[Théâtre Marigny]] * ''L’Enlèvement au sérail'', de [[Wolfgang Amadeus Mozart]], direction musicale, [[Jean-Paul Penin]], mise en scène de L. et X. Bachelot * ''Irma la douce'', de M. Monnot et A. Breffort, mise en scène de Bernard Pisani * ''Chemins de croix'', de [[Kangni Alem]], mise en scène de Sanvi Panou * ''Kiss me Kate'', de [[Cole Porter]], mise en scène de Alain Marcel * ''Le Jardin des cerises'', d'[[Anton Tchekhov]], mise en scène de Romual Sciorra * ''Poil de Carotte'', de [[Jules Renard]], mise en scène de Patrick Bricard * ''La Nuit de Barbizon'', de [[Julien Vartet]], mise en scène de G. Savoisien * ''Combat de nègre et de chiens'', de [[Bernard-Marie Koltès]], mise en scène de R. W. Kumbaracci * ''Trois prétendants, un mari'', de G. O. Yono, mise en scène de Jean-Pierre Weiss * ''L’Argent du beurre'', de L. C. Sirjacq, mise en scène d'[[Étienne Bierry]] * [[1998]] : ''Madame Huguette et les Français souche de souche'', de et mis en scène par [[Julius Amédée Laou]] * ''[[Le Cid (Corneille)|Le Cid]]'', de [[Pierre Corneille|Corneille]], mise en scène de [[Thomas Le Douarec]] * ''Le Balcon'', de [[Jean Genet]], mise en scène de G. Germain * ''La Folie au pouvoir, Caligula'', de L. Lefroid, mise en scène de JP. Ancelle * ''Twa fey, twa rasin'', d'[[Aimé Césaire]], F. Fanon ak [[Edouard Glissant]], mise en scène de L. Falibur * ''[[Sunderland (teyat)|Sunderland]]'', de [[Clément Koch]], mise en scène de [[Stéphane Hillel]] === Sinema === ==== Fim ==== * [[1982]] : ''[[Plus beau que moi, tu meurs]]'' de [[Philippe Clair]] * [[1984]] : ''[[La Tête dans le sac]]'' de [[Gérard Lauzier]] * [[1987]] : ''[[Les Keufs]]'' de [[Josiane Balasko]] * [[1990]] : ''[[Jean Galmot, aventurier]]'' d'[[Alain Maline]] * 1990 : ''[[God of Gamblers 2]]'' de [[Wong Jing]] * [[1992]] : ''[[L.627]]'' de [[Bertrand Tavernier]] * [[1994]] : ''[[Un Indien dans la ville]]'' d'[[Hervé Palud]] : yon ofisye koutim * [[1997]] : ''[[Une pour toutes]]'' de [[Claude Lelouch]] * [[2000]] : ''[[Antilles sur Seine]]'' de [[Pascal Légitimus]] : Manuel * [[2005]] : ''[[Africa Paradis]]'' de [[Sylvestre Amoussou]] : chèf nan imigrasyon nan anbasad la * 2005 : ''[[Quartier VIP]]'' de [[Laurent Firode]] : Dieuleveut * [[2006]] : ''[[La Maison du bonheur]]'' de [[Dany Boon]] : achitek * [[2008]] : ''[[Les Enfants de Timpelbach (fim)|Les Enfants de Timpelbach]]'' de [[Nicolas Bary]] : l'abbé ==== Kout fim ==== * [[1997]] : ''[[Habeas Corpus (kout fim)|Habeas Corpus]]'' de [[Jean-Philippe Gredigui]] * [[2011]] : ''[[Cross Road (kout fim)|Cross Road]]'' de [[Scott Beharrell Bono]], [[Charles-e Farkas]], [[Olivier Gros]] ak [[Benoît Rimet]] : Tommy * [[2013]] : ''[[Ce sera tout pour aujourd'hui]]'' d'[[Élodie Navarre]] * [[2014]] : ''[[Windows (kout fim)|Windows]]'' de [[Jules Sitruk]] : Mari * [[2015]] : ''[[Speed Dating (kout fim)|Speed Dating]]'' de [[Daniel Brunet]] ak [[Nicolas Douste]] * 2024 : ''[[WALKA!]]'' de [[Sacha Arethura]] : WALKA et L'Agent Intérim === Televizyon === * [[1988]] : ''[[Palace (seri)|Palace]]'' de [[Jean-Michel Ribes]] : le groom * [[1998]]-2006 : ''[[PJ (seri)|PJ]]'' : lyetnan Alain Porret <small>(75 epizòd)</small> * [[2006]] : ''[[Les Secrets du volcan]]'' de [[Michaëla Watteaux]] : le commandant Desrivières <small>(mini-seri nan 4 epizòd)</small> * [[2007]]-2008 : ''[[Femmes de loi]]'' : le procureur général <small>(9 epizòd)</small> * 2007 : ''[[Le Ciel sur la tête (fim)|Le Ciel sur la tête]]'' de [[Régis Musset]] : Serge * [[2008]]-2010 : ''[[La Cour des grands (seri)|La Cour des grands]]'' : Pwofesè epi direktè Jean-Pierre Volget <small>(18 epizòd)</small> * [[2010]] : ''[[Ah, c'était ça la vie !]]'' de [[Franck Appréderis]] : John, direktè cabaret Le Tabou <small>(mini-seri nan 2 epizòd)</small> * [[2012]] : ''[[Toussaint Louverture (fim)|Toussaint Louverture]]'' (fim tv) de [[Philippe Niang]] : Christophe * [[2014]] : ''[[Meurtres à Rocamadour]]'' de [[Lionel Bailliu]] : Papa Bousquet * [[2015]] : ''[[Section de recherches (seri)|Section de recherches]]'' : Doktè Pujo <small>(sezon 10, epizòd 5 : ''Saut de l'ange'')</small> * [[2018]] : ''[[Un mensonge oublié]]'' d'[[Eric Duret]] : Jean-Baptiste Michaud * [[2018]] : ''[[Kepler(s)]]'', seri [[Frédéric Schoendoerffer]] : prèt == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20170517102948/http://thierrydesroses.com/ Sitwèb ofisyèl Thierry Desroses] {{DEFAULTSORT:Desroses, Thierry}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1960]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] ioafwg2cjm9xy43shjc41ta9pr18tox Mireille Mathieu 0 69282 881948 881911 2026-06-20T14:56:28Z Raymond Trencavel 28592 881948 wikitext text/x-wiki [[File:Mireille Mathieu Hamburg 1971 006.jpg|thumb|Mireille Mathieu (1971)]] '''Mireille Mathieu''', ki fèt [[22 jiyè]] [[1946]] nan [[Avignon]] nan [[Vaucluse]] ([[Frans]], [[Rejyon Provence]]), se yon chantèz fransèz. == Biyografi == == Zèv li yo== == Chanson (seleksyon) == Seleksyon nan yon santèn chansons Mireille Mathieu. * ''[[Mon credo]]'' (1966) * ''Pourquoi mon amour'' (1966) * ''Viens dans ma rue'' (1966 prix Vincent Scotto) * ''[[Qu'elle est belle]]'' (1966) * ''[[Paris en colère]]'' (1966) * ''[[Un homme et une femme]]'' (1966) * ''Adieu à la nuit'' (1967) * ''Géant'' (1967) * ''Seuls au monde'' (1967) * ''[[La Dernière Valse (chanson)|La dernière valse]]'' (1967) * ''[[Quand tu t'en iras]]'' (1967) * ''Ce soir ils vont s'aimer'' (1967) * ''Quand on revient'' (1967) * ''Les yeux de l’amour'' (1967) * ''Je ne suis rien sans toi'' (reprise de I'm coming home de Tom Jones) (1967) * ''Ma Pomme'' (reprise de Maurice Chevalier) (1967) * ''[[J'ai gardé l'accent]]'' (1968) * ''[[Una canzone]]'' (1968) * ''[[Les bicyclettes de Belsize]]'' (1968) * ''La cambo mi fa maou'' (1968, Chan [[Nwèl]] an [[lang oksitan]] ekri pa [[Nicolas Saboly]], trè popilè nan [[Provence]]) * ''Sometimes/Ensemble'' (1969) * ''Sweet souvenirs of Stefan'' (1969) * ''[[La Première Étoile (chanson)|La Première Étoile]]'' (1969) * ''Une simple lettre'' (1969) * ''[[Mon bel amour d'été]]'' (1969) * ''Vivre pour toi'' (1969) * ''L’aveugle'' (1969) * ''[[Hinter den Kulissen von Paris]]'' (1969) * ''Martin'' (1969) * ''[[Tarata-Ting, Tarata-Tong]]'' (1969) * ''Donne ton cœur, donne ta vie'' (1970) * ''Pardonne-moi ce caprice d’enfant'' (1970) * ''[[An einem Sonntag in Avignon]]'' (1970) * ''Meine Welt ist die Musik'' (1970) * ''Es geht mir gut, merci cherie'' (1970) * ''Pourquoi le monde est sans amour'' (1970) * ''[[Une histoire d'amour (chanson)|Une histoire d'amour]]'' (Love Story) (1971) * ''Acropolis Adieu/Akropolis Adieu'' (1971) * ''Corsica'' (1972) * ''En frappant dans nos mains'' (1972) * ''J'étais si jeune'' (1972) * ''Hans im Glück'' (1972) * ''C'est l'amour et la vie que je te dois'' (1973) * ''La terre promise'' (1973) * ''Emmène-moi demain avec toi'' (1973) * ''Il me faut vivre'' (1973) * ''Tu ne m’aimes pas'' (1973) * ''Roma, Roma, Roma'' (1973) * ''Moi, c'est la chanson'' (1973) * ''[[La paloma (chanson)|La paloma adieu/La Paloma Ade]]'' (1973) * ''Folle, folle, follement heureuse'' (1974) * ''L'amour oublie le temps'' (1974) * ''Un jour, tu reviendras'' (1974) * ''Mon homme'' (1974) * ''Un million d’enfants'' (1974) * ''On ne vit pas sans se dire adieu'' (1975) * ''Tous les enfants chantent avec moi'' (1975) * ''Les Matins bleus'' (1975) * ''Apprends-moi « Tornero »'' (1975) * ''Der Zar und das Mädchen'' (1975) * ''Aloa he'' (1975) * ''[[La Vie en rose]]'' (1976) (reprise d’[[Édith Piaf]]) * ''Qu’attends-tu de moi ?'' (1976) * ''Ciao Bambino Sorry'' (1976) * ''Ma mélodie d’amour'' (1976) * ''L’Anniversaire'' (1976) * ''People'' (1976) * ''Amour défendu'' (1977) * ''Mille colombes'' (1977) * ''Le Strapontin'' (1977) * ''Le Silence'' (1977) * ''A Blue Bayou'' (1978) * ''Santa Maria de la Mer'' (1978) * ''Un dernier mot d’amour'' (1978) * ''Je t’aime avec ma peau'' (1978) * ''Over the rainbow'' (1978) * ''Un enfant viendra'' (1979) * ''Il n’est resté que l’amour'' (1979) * ''A man and a woman'' (1979) * ''Comme avant'' (1979) * ''You and I/Toi et moi'' (1979) * ''[[Une femme amoureuse]]'' (1980) (reprise de ''A Woman in Love'' de [[Barbra Streisand]]) * ''Chicano/On l'appelait Chicano'' (1980) * ''Le Canotier'' de [[Maurice Chevalier]] (1980) * ''Bravo tu as gagné'' (1981) * ''Il a neigé sur [[Mykonos]]'' (1981) * ''Solamente una vez'' (1981) * ''Trois Milliards de gens sur terre'' (1982) * ''Hijo de la Luna'' (1982) * ''Nos souvenirs'' (1982) * ''New York New York'' (1982) * ''Tu n'as pas quitté mon cœur''' (1982) * ''Ma vie m’appartient'' (1982) * ''Together we’re strong'' (1983) * ''Tu m’apportais des fleurs'' (1983) * ''Je veux l’aimer'' (1983) * ''On est bien'' (1984) * ''Chanter'' (1984) * ''Un prince en Avignon'' (1984) * ''L’Hymne à l’amour'' (1985) (reprise d’[[Édith Piaf]]) * ''Non, je ne regrette rien'' (1985) (reprise d’[[Édith Piaf]]) * ''[[Ne me quitte pas]]'' (1985) (reprise de [[Jacques Brel]]) * ''La Demoiselle d’Orléans'' (1985) * ''Made in France'' (1985) * ''La Liberté sur l’Atlantique/Liberty Land'' (1985) * ''Après toi'' (1986) * ''T’aimer'' (1986) * ''Donna senza étà/Rencontres De Femmes'' (1987) * ''I love you like a fool'' (1987) * ''Ma délivrance'' (1987) * ''Rêve ton rêve'' (1987) * ''L’Enfant que je n’ai jamais eu'' (1988) * ''L’américain'' (1989) * ''De Gaulle'' (1989) * ''Embrujo'' (1989) * ''Caruso''(1989) * ''Arde Paris'' (1989) * ''Je me parle de toi'' (1989) * ''Ce soir je t’ai perdu'' (1990) * ''Mon Dieu'' (1990) (reprise d’[[Édith Piaf]]) * ''Una Mujer'' (1991) * ''Vous lui direz'' (1995) * ''À la moitié de la distance'' (1995) * ''Reste avec moi'' (1998) (reprise de ''Un-Break My Heart'' de [[Toni Braxton]]) * ''La Quête'' (2000) (reprise de [[Jacques Brel]]) * ''Aujourd’hui je reviens'' (2002) * ''La Solitude'' (2002) * ''La vie n’est plus la vie sans nous'' (2002) * ''Le chant des partisans'' (2005) * ''Une place dans mon cœur'' (2005) * ''Rien de l'amour'' (2005) * ''Toute une vie'' (2005) * ''Un peu d'espérance'' (2005) * ''In meinem Herzen'' (Vèsyon almand ''Une place dans mon cœur'')(2007) * ''Gott im Himmel'' (2007) * ''Liebe lebt'' (2009) * ''Nah bei Dir'' (2009) * ''À quoi ça sert l'amour'' (2012) (reprise d'[[Édith Piaf]]) * ''La goualante du Pauvre Jean'' (2012) (reprise d'[[Édith Piaf]]) * ''Wenn mein Lied deine Seele küsst'' (2013) * ''Ich schenke dir Venedig'' (2013) * ''Ich hab' meinen Platz gefunden'' (2013) * ''Ce n'est rien'' (2014) * ''Prends le temps'' (2014) * ''De vous à moi'' (2014) * ''La Colombe de Noël'' (2015) * ''[[Le premier regard d'amour]]'' (2018) == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.mireillemathieu.com/ Sitwèb ofisyèl Mireille Mathieu] * [http://rateyourmusic.com/artist/mireille_mathieu Diskografi Mireille Mathieu] {{DEFAULTSORT:Mathieu, Mireille}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1946]] [[Kategori:Chantè oksitan]] [[Kategori:Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] hqg3i52vm1rqkhas9qqyg3763dn4vhd 881985 881948 2026-06-20T16:33:20Z Raymond Trencavel 28592 881985 wikitext text/x-wiki [[File:Mireille Mathieu Hamburg 1971 006.jpg|thumb|Mireille Mathieu (1971)]] '''Mireille Mathieu''', ki fèt [[22 jiyè]] [[1946]] nan [[Avignon]] nan [[Vaucluse]] ([[Frans]], [[Provence|Rejyon Provence]]), se yon chantèz fransèz. == Biyografi == == Zèv li yo== == Chanson (seleksyon) == Seleksyon nan yon santèn chansons Mireille Mathieu. * ''[[Mon credo]]'' (1966) * ''Pourquoi mon amour'' (1966) * ''Viens dans ma rue'' (1966 prix Vincent Scotto) * ''[[Qu'elle est belle]]'' (1966) * ''[[Paris en colère]]'' (1966) * ''[[Un homme et une femme]]'' (1966) * ''Adieu à la nuit'' (1967) * ''Géant'' (1967) * ''Seuls au monde'' (1967) * ''[[La Dernière Valse (chanson)|La dernière valse]]'' (1967) * ''[[Quand tu t'en iras]]'' (1967) * ''Ce soir ils vont s'aimer'' (1967) * ''Quand on revient'' (1967) * ''Les yeux de l’amour'' (1967) * ''Je ne suis rien sans toi'' (reprise de I'm coming home de Tom Jones) (1967) * ''Ma Pomme'' (reprise de Maurice Chevalier) (1967) * ''[[J'ai gardé l'accent]]'' (1968) * ''[[Una canzone]]'' (1968) * ''[[Les bicyclettes de Belsize]]'' (1968) * ''La cambo mi fa maou'' (1968, Chan [[Nwèl]] an [[lang oksitan]] ekri pa [[Nicolas Saboly]], trè popilè nan [[Provence]]) * ''Sometimes/Ensemble'' (1969) * ''Sweet souvenirs of Stefan'' (1969) * ''[[La Première Étoile (chanson)|La Première Étoile]]'' (1969) * ''Une simple lettre'' (1969) * ''[[Mon bel amour d'été]]'' (1969) * ''Vivre pour toi'' (1969) * ''L’aveugle'' (1969) * ''[[Hinter den Kulissen von Paris]]'' (1969) * ''Martin'' (1969) * ''[[Tarata-Ting, Tarata-Tong]]'' (1969) * ''Donne ton cœur, donne ta vie'' (1970) * ''Pardonne-moi ce caprice d’enfant'' (1970) * ''[[An einem Sonntag in Avignon]]'' (1970) * ''Meine Welt ist die Musik'' (1970) * ''Es geht mir gut, merci cherie'' (1970) * ''Pourquoi le monde est sans amour'' (1970) * ''[[Une histoire d'amour (chanson)|Une histoire d'amour]]'' (Love Story) (1971) * ''Acropolis Adieu/Akropolis Adieu'' (1971) * ''Corsica'' (1972) * ''En frappant dans nos mains'' (1972) * ''J'étais si jeune'' (1972) * ''Hans im Glück'' (1972) * ''C'est l'amour et la vie que je te dois'' (1973) * ''La terre promise'' (1973) * ''Emmène-moi demain avec toi'' (1973) * ''Il me faut vivre'' (1973) * ''Tu ne m’aimes pas'' (1973) * ''Roma, Roma, Roma'' (1973) * ''Moi, c'est la chanson'' (1973) * ''[[La paloma (chanson)|La paloma adieu/La Paloma Ade]]'' (1973) * ''Folle, folle, follement heureuse'' (1974) * ''L'amour oublie le temps'' (1974) * ''Un jour, tu reviendras'' (1974) * ''Mon homme'' (1974) * ''Un million d’enfants'' (1974) * ''On ne vit pas sans se dire adieu'' (1975) * ''Tous les enfants chantent avec moi'' (1975) * ''Les Matins bleus'' (1975) * ''Apprends-moi « Tornero »'' (1975) * ''Der Zar und das Mädchen'' (1975) * ''Aloa he'' (1975) * ''[[La Vie en rose]]'' (1976) (reprise d’[[Édith Piaf]]) * ''Qu’attends-tu de moi ?'' (1976) * ''Ciao Bambino Sorry'' (1976) * ''Ma mélodie d’amour'' (1976) * ''L’Anniversaire'' (1976) * ''People'' (1976) * ''Amour défendu'' (1977) * ''Mille colombes'' (1977) * ''Le Strapontin'' (1977) * ''Le Silence'' (1977) * ''A Blue Bayou'' (1978) * ''Santa Maria de la Mer'' (1978) * ''Un dernier mot d’amour'' (1978) * ''Je t’aime avec ma peau'' (1978) * ''Over the rainbow'' (1978) * ''Un enfant viendra'' (1979) * ''Il n’est resté que l’amour'' (1979) * ''A man and a woman'' (1979) * ''Comme avant'' (1979) * ''You and I/Toi et moi'' (1979) * ''[[Une femme amoureuse]]'' (1980) (reprise de ''A Woman in Love'' de [[Barbra Streisand]]) * ''Chicano/On l'appelait Chicano'' (1980) * ''Le Canotier'' de [[Maurice Chevalier]] (1980) * ''Bravo tu as gagné'' (1981) * ''Il a neigé sur [[Mykonos]]'' (1981) * ''Solamente una vez'' (1981) * ''Trois Milliards de gens sur terre'' (1982) * ''Hijo de la Luna'' (1982) * ''Nos souvenirs'' (1982) * ''New York New York'' (1982) * ''Tu n'as pas quitté mon cœur''' (1982) * ''Ma vie m’appartient'' (1982) * ''Together we’re strong'' (1983) * ''Tu m’apportais des fleurs'' (1983) * ''Je veux l’aimer'' (1983) * ''On est bien'' (1984) * ''Chanter'' (1984) * ''Un prince en Avignon'' (1984) * ''L’Hymne à l’amour'' (1985) (reprise d’[[Édith Piaf]]) * ''Non, je ne regrette rien'' (1985) (reprise d’[[Édith Piaf]]) * ''[[Ne me quitte pas]]'' (1985) (reprise de [[Jacques Brel]]) * ''La Demoiselle d’Orléans'' (1985) * ''Made in France'' (1985) * ''La Liberté sur l’Atlantique/Liberty Land'' (1985) * ''Après toi'' (1986) * ''T’aimer'' (1986) * ''Donna senza étà/Rencontres De Femmes'' (1987) * ''I love you like a fool'' (1987) * ''Ma délivrance'' (1987) * ''Rêve ton rêve'' (1987) * ''L’Enfant que je n’ai jamais eu'' (1988) * ''L’américain'' (1989) * ''De Gaulle'' (1989) * ''Embrujo'' (1989) * ''Caruso''(1989) * ''Arde Paris'' (1989) * ''Je me parle de toi'' (1989) * ''Ce soir je t’ai perdu'' (1990) * ''Mon Dieu'' (1990) (reprise d’[[Édith Piaf]]) * ''Una Mujer'' (1991) * ''Vous lui direz'' (1995) * ''À la moitié de la distance'' (1995) * ''Reste avec moi'' (1998) (reprise de ''Un-Break My Heart'' de [[Toni Braxton]]) * ''La Quête'' (2000) (reprise de [[Jacques Brel]]) * ''Aujourd’hui je reviens'' (2002) * ''La Solitude'' (2002) * ''La vie n’est plus la vie sans nous'' (2002) * ''Le chant des partisans'' (2005) * ''Une place dans mon cœur'' (2005) * ''Rien de l'amour'' (2005) * ''Toute une vie'' (2005) * ''Un peu d'espérance'' (2005) * ''In meinem Herzen'' (Vèsyon almand ''Une place dans mon cœur'')(2007) * ''Gott im Himmel'' (2007) * ''Liebe lebt'' (2009) * ''Nah bei Dir'' (2009) * ''À quoi ça sert l'amour'' (2012) (reprise d'[[Édith Piaf]]) * ''La goualante du Pauvre Jean'' (2012) (reprise d'[[Édith Piaf]]) * ''Wenn mein Lied deine Seele küsst'' (2013) * ''Ich schenke dir Venedig'' (2013) * ''Ich hab' meinen Platz gefunden'' (2013) * ''Ce n'est rien'' (2014) * ''Prends le temps'' (2014) * ''De vous à moi'' (2014) * ''La Colombe de Noël'' (2015) * ''[[Le premier regard d'amour]]'' (2018) == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.mireillemathieu.com/ Sitwèb ofisyèl Mireille Mathieu] * [http://rateyourmusic.com/artist/mireille_mathieu Diskografi Mireille Mathieu] {{DEFAULTSORT:Mathieu, Mireille}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1946]] [[Kategori:Chantè oksitan]] [[Kategori:Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] eli3yc9vuge3m35fc2mi29iku3vjc0o Fernandel 0 69283 881945 881907 2026-06-20T14:54:31Z Raymond Trencavel 28592 881945 wikitext text/x-wiki [[File:14.03.1970. Fernandel. (1970) - 53Fi2541.jpg|thumb|Fernandel (1970)]] '''Fernand Contandin''', rele '''Fernandel''', ki fèt [[8 me]] [[1903]] nan [[Marseille]] epi ki mouri [[26 fevriye]] [[1971]] nan [[Pari]], se yon [[aktè]], [[imoris]], [[chantè]] ak [[reyalizatè]] franse. == Biyografi == == Zèv li yo== === Fimografi === * Gade atik detaye ː [[Fimografi Fernandel]] Avèk [[Louis de Funès]], [[Bourvil]] ak [[Jean Gabin]], Fernandel se youn nan aktè yo franse ki te atire pi gwo kantite espektatè nan sal : anviwon 202 milyon ant 1945 ak 1970<ref>Boks ofis Fernandel ant 1945 ak 1970 sou [http://www.jpbox-office.com/fichacteur.php?affich=france&id=702 jpbox-office.com]</ref>. Fim li yo te gen odyans nan pi gwo yo : * 1952 : ''[[Le Petit Monde de don Camillo]]'' de [[Julien Duvivier]] : 12,79 milyon de antre * 1959 : ''[[La Vache et le Prisonnier]]'' d'[[Henri Verneuil]] : 8,84 milyon de antre * 1953 : ''[[Le Retour de don Camillo]]'' de Julien Duvivier : 7,42 milyon de antre * 1963 : ''[[La Cuisine au beurre]]'' de [[Gilles Grangier]] avèk [[Bourvil]] : 6,39 milyon de antre === Diskografi === * Gade atik detaye ː [[Diskografi Fernandel]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0272794/ Fernandel] sou IMDb * [http://fernandel.online.fr/livres.htm Dokiman referans anlè Fernandel] sou fernandel.online.fr {{DEFAULTSORT:Fernandel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1903]] [[Kategori:Lanmò 1971]] [[Kategori:Oksitani]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] nwu6lgnqmo4kwmua5z0bezayi251e0y 881978 881945 2026-06-20T16:10:47Z Raymond Trencavel 28592 881978 wikitext text/x-wiki [[File:14.03.1970. Fernandel. (1970) - 53Fi2541.jpg|thumb|Fernandel (1970)]] '''Fernand Contandin''', rele '''Fernandel''', ki fèt [[8 me]] [[1903]] nan [[Marseille]] epi ki mouri [[26 fevriye]] [[1971]] nan [[Pari]], se yon [[aktè]], [[imoris]], [[chantè]] ak [[reyalizatè]] franse. == Biyografi == == Zèv li yo== === Fimografi === * Gade atik detaye ː [[Fimografi Fernandel]] Avèk [[Louis de Funès]], [[Bourvil]] ak [[Jean Gabin]], Fernandel se youn nan aktè yo franse ki te atire pi gwo kantite espektatè nan sal : anviwon 202 milyon ant 1945 ak 1970<ref>Boks ofis Fernandel ant 1945 ak 1970 sou [http://www.jpbox-office.com/fichacteur.php?affich=france&id=702 jpbox-office.com]</ref>. Fim li yo te gen odyans nan pi gwo yo : * 1952 : ''[[Le Petit Monde de don Camillo]]'' de [[Julien Duvivier]] : 12,79 milyon de antre * 1959 : ''[[La Vache et le Prisonnier]]'' d'[[Henri Verneuil]] : 8,84 milyon de antre * 1953 : ''[[Le Retour de don Camillo]]'' de Julien Duvivier : 7,42 milyon de antre * 1963 : ''[[La Cuisine au beurre]]'' de [[Gilles Grangier]] avèk [[Bourvil]] : 6,39 milyon de antre === Diskografi === * Gade atik detaye ː [[Diskografi Fernandel]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0272794/ Fernandel] sou IMDb * [http://fernandel.online.fr/livres.htm Dokiman referans anlè Fernandel] sou fernandel.online.fr {{DEFAULTSORT:Fernandel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1903]] [[Kategori:Lanmò 1971]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 7bma5op84yjcxfvohqnl7bqpv8m6308 Michel Modo 0 69561 882027 733029 2026-06-20T22:21:31Z Raymond Trencavel 28592 882027 wikitext text/x-wiki '''Michel Goi''', rele '''Michel Modo''', se yon [[aktè]] ak fantèzis franse, ki fèt [[30 mas]] [[1937]] nan [[Carpentras]] ([[Vaucluse (depatman)|Vaucluse]], Rejyon [[Provence]]) epi ki mouri akòz yon kancsè [[25 septanm]] [[2008]] nan [[Vaires-sur-Marne]] ([[Seine-et-Marne]]). == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1959]] : ''[[Le Petit Prof]]'' de [[Carlo Rim]] : Luciani, un appelé de 1946 * [[1961]] : ''[[La Belle Américaine]]'' de [[Robert Dhéry]] : Slovak, un ouvrier à la chaîne * [[1961]] : ''[[Tout l'or du monde]]'', de [[René Clair]] : Tony * [[1963]] : ''[[Carambolages]]'' de [[Marcel Bluwal]] : Le facteur * [[1963]] : ''[[Kriss Romani]]'' de [[Jean Schmidt (réalisateur)|Jean Schmidt]] : Le garde de Pilate * [[1963]] : ''[[Bébert et l'omnibus]]'' de [[Yves Robert (cinéaste)|Yves Robert]] : un gendarme * [[1964]] : ''[[Le Gendarme de Saint-Tropez]]'' de [[Jean Girault]] : Berlicot * [[1964]] : ''[[Les Gorilles (fim, 1964)|Les Gorilles]]'' de [[Jean Girault]] : Un agent cycliste * [[1964]] : ''[[La Cloche (fim)|La cloche]]'' de [[Jean Lhote]] : court métrage * [[1964 au cinéma|1964]] : ''Et si c'était une sirène'' de [[Jean Schmidt (réalisateur)|Jean Schmidt]] : kout fim * [[1965]] : ''[[Le Corniaud]]'' de [[Gérard Oury]] : un douanier * [[1965]] : ''[[La tête du client]]'' de [[Jacques Poitrenaud]] : Le collègue de François-Joseph * [[1965]] : ''[[Pleins feux sur Stanislas]]'' de [[Jean-Charles Dudrumet]] : L'agent à bicyclette qui verbalise #2 * [[1965]] : ''[[Le Gendarme à New York]]'' de [[Jean Girault]] : Berlicot * [[1966]] : ''[[Le Grand Restaurant (fim, 1966)|Le Grand Restaurant]]'' de [[Jacques Besnard]] : Roger, yon sèvè * [[1966]] : ''[[La Grande Vadrouille]]'' de [[Gérard Oury]] : le soldat allemand qui louche * [[1967]] : ''[[Un homme de trop]]'' de [[Costa-Gavras]] : le juif torturé * [[1967]] : ''[[La Grosse Pagaille]]'' de [[Steno (réalisateur)|Steno]] : Fritz, l'assistant de Vogel * [[1968]] : ''[[Le Petit Baigneur]]'' de [[Robert Dhéry]] : uniquement coscénariste * [[1968]] : ''[[Le gendarme se marie|Le Gendarme se marie]]'' de [[Jean Girault]] : Berlicot * [[1970]] : ''[[Le Gendarme en balade]]'' de [[Jean Girault]] : Berlicot * [[1971]] : ''[[Le Cri du cormoran le soir au-dessus des jonques]]'' de [[Michel Audiard]] : Marcel, polisye * [[1973]] : ''[[L'histoire très bonne et très joyeuse de Colinot Trousse-Chemise]]'' de [[Nina Companeez]] : frè Robichon * [[1974]] : ''[[La Grande Nouba]]'' de [[Christian Ardan|Christian Caza]] : uniquement coscénariste * [[1975]] : ''[[Opération Lady Marlène]]'' de [[Robert Lamoureux]] : Samsonnet * [[1975]] : ''[[On a retrouvé la septième compagnie]]'' de [[Robert Lamoureux]] : le soldat allemand ordonnant de rester groupir * [[1977]] : ''Ne me touchez pas...'' de Richard Guillon : Albert * [[1977]] : ''[[Le mille-pattes fait des claquettes]]'' de [[Jean Girault]] : le gendarme * [[1978]] : ''[[Les Bidasses au pensionnat]]'' de [[Michel Vocoret]] : Sergent Michaud * [[1978]] : ''Liebesgrüße aus der Lederhose, 5. Teil: Die Bruchpiloten vom Königssee'' de Gunter Otto : Konrad Zillich * [[1979]] : ''[[Le Gendarme et les Extra-terrestres]]'' de [[Jean Girault]] : Berlicot * [[1979]] : ''[[Nous maigrirons ensemble]]'' de [[Michel Vocoret]] : le clerc de notaire * [[1980]] : ''[[L'Avare (fim, 1980)|L'Avare]]'' de [[Jean Girault]] et [[Louis de Funès]] : la Merluche * [[1981]] : ''[[Pétrole ! Pétrole !]]'' de [[Christian Gion]] : Alain Terrieur * [[1981]] : ''[[Le jour se lève et les conneries commencent]]'' de [[Claude Mulot]] : Norbert * [[1981]] : ''[[Les Bidasses aux grandes manoeuvres]]'' de [[Raphaël Delpard]] : Sergent Merlin * [[1981]] : ''[[Si ma gueule vous plaît... ]]'' de [[Michel Caputo]] : le vendeur du sex-shop * [[1982]] : ''[[Le Gendarme et les Gendarmettes]]'' de [[Jean Girault]] et [[Tony Aboyantz]] : Berlicot * [[1983]] : ''[[Le Braconnier de Dieu]]'' de [[Jean-Pierre Darras]] : le président du bureau de vote * [[1983]] : ''[[Les Planqués du régiment]]'' de [[Michel Caputo]] : Adjudant Badubec * [[1986]] : ''[[L'Exécutrice]]'' de [[Michel Caputo]] : Le commissaire * [[1990]] : ''[[La Gloire de mon père]]'' d'[[Yves Robert (cinéaste)|Yves Robert]] : Le facteur * [[1990]] : ''[[Le Château de ma mère]]'' d'[[Yves Robert (cinéaste)|Yves Robert]] : Le facteur * [[1993]] : ''[[Pétain (fim)|Pétain]]'' de [[Jean Marbœuf]] : Pierre Pucheu * [[1993]] : ''Jour de fauche'' de [[Vincent Monnet]] (court métrage) * [[1995]] : ''Quand je serai grand, mon père il sera policier'' de [[Vincent Monnet]] (kout fim) * [[1996]] : ''Sa femme à moi'' de Olivier Pouteau : André Léonard (court métrage) * [[1998]] : ''[[Bimboland]]'' d'[[Ariel Zeitoun]] : Aristide Roumestan * [[2006]] : ''[[Poltergay]]'' d'[[Éric Lavaine]] : Henri 'Nanny' Bernier, le patron du bar == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0595317/ Michel Modo] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Modo, Michel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1937]] [[Kategori:Lanmò 2008]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] i0svee4hccx0dlebw0aq95moj9f7sko Ticky Holgado 0 69677 882004 722400 2026-06-20T21:11:22Z Raymond Trencavel 28592 882004 wikitext text/x-wiki '''Joseph Holgado''', rele '''Ticky Holgado''', ki fèt [[24 jen]] [[1944]] nan [[Toulouz]] epi ki mouri [[22 janvye]] [[2004]] nan [[Pari]], se yon aktè, chantè ak mizisyen [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1978]] : ''[[Attention, les enfants regardent]]'' de [[Serge Leroy]] *[[1980]] : ''[[Putain d'histoire d'amour]]'' de [[Gilles Béhat]] avèk [[Richard Berry]], [[Mirella D'Angelo]] *1980 : ''[[Madame Claude 2]]'' de [[François Minet]] *1980 : ''[[Rencontre des nuages et du dragon]]'' de [[Lam Lé]] - (court métrage) *1980 : ''[[Les Surdoués de la première compagnie]]'' de [[Michel Gérard]] avèk [[Bernard Lavalette]], [[Hubert Deschamps (aktè)|Hubert Deschamps]] *[[1981]] : ''[[Belles, blondes et bronzées]]'' de [[Max Pécas]] avèk [[Philippe Klébert]], [[Xavier Deluc]] *1981 : ''[[Comment draguer toutes les filles]]'' de [[Michel Vocoret]] *[[1982]] : ''[[On n'est pas sorti de l'auberge]]'' de [[Max Pécas]] *1982 : ''[[Circulez y a rien à voir]]'' de [[Patrice Leconte]] *[[1983]] : ''[[Les Branchés à Saint-Tropez]]'' de [[Max Pécas]] avèk [[Olivia Dutron]], [[Xavier Deluc]] *1983 : ''[[Les Planqués du régiment]]'' de [[Michel Caputo]] *1983 : ''[[On l'appelle catastrophe]]'' de [[Richard Balducci]] avèk [[Michel Leeb]], [[Darry Cowl]] *1983 : ''[[Le Juge (fim, 1984)|Le Juge]]'' de [[Philippe Lefebvre (reyalizatè)|Philippe Lefebvre]] *[[1984]] : ''[[D'amour et d'eau chaude]]'' de [[Jean-Luc Trotignon]] - (court métrage) *[[1984]] : ''[[Comment draguer tous les mecs]]'' de [[Jean-Paul Feuillebois]] *1984 : ''[[Mesrine (fim)|Mesrine]]'' de [[André Génovès]] *1984 : ''[[Le Fou du roi (fim)|Le Fou du roi]]'' de [[Yvan Chiffre]] avèk [[Diane Bellego]], [[Gaëtan Bloom]] *1984 : ''[[Les Ripoux]]'' de [[Claude Zidi]] avèk [[Thierry Lhermitte]], [[Philippe Noiret]] *1984 : ''[[Adieu Blaireau]]'' de [[Bob Decout]] *1985 : ''[[Les rois du gag]]'' de [[Claude Zidi]] * [[1985]] : ''[[Brigade des mœurs]]'' de [[Max Pécas]] avèk [[Thierry Carbonnières]], [[Jean-Marc Maurel]] * [[1986]] : ''[[Bleu comme l'enfer]]'' de [[Yves Boisset]] avèk [[Lambert Wilson]], [[Tcheky Karyo]], [[Agnès Soral]] * [[1986 au cinéma|1986]] : ''[[Manon des sources (fim, 1986)|Manon des sources]]'' ''([[Jean de Florette IIe partie]])'' de [[Claude Berri]] avèk [[Yves Montand]], [[Daniel Auteuil]] *1986 : ''[[Le bonheur a encore frappé]]'' de [[Jean-Luc Trotignon]] *1986 : ''[[Nuit d'ivresse (fim)|Nuit d'ivresse]]'' de [[Bernard Nauer]] *1986 : ''[[Le goûter chez Niels]]'' de [[Didier Martiny]] - (court métrage) *1986 : ''[[Lévy et Goliath]]'' de [[Gérard Oury]] *[[1987]] : ''[[Les Keufs]]'' de [[Josiane Balasko]] avèk [[Josiane Balasko]], [[Isaach Bankolé]] *1987 : ''[[Sale Destin]]'' de [[Sylvain Madigan]] *1988 : ''[[Sans peur et sans reproche (fim)|Sans peur et sans reproche]]'' de [[Gérard Jugnot]] avèk [[Rémi Martin]], [[Roland Giraud]] *[[1990]] : ''[[Le Château de ma mère (fim)|Le Château de ma mère]]'' de [[Yves Robert (cinéaste)|Yves Robert]] avèk [[Julien Ciamaca]], [[Philippe Caubère]] *1990 : ''[[Le Mari de la coiffeuse]]'' de [[Patrice Leconte]] avèk [[Jean Rochefort]], [[Anna Galiena]] *1990 : ''[[Uranus (fim)|Uranus]]'' de [[Claude Berri]] avèk [[Michel Blanc]], [[Gérard Depardieu]] *[[1991]] : ''[[Delicatessen (fim)|Delicatessen]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]], [[Marc Caro]] avèk [[Dominique Pinon]], [[Marie-Laure Dougnac]] *1991 : ''[[Ma vie est un enfer (fim)|Ma vie est un enfer]]'' de [[Josiane Balasko]] avèk [[Daniel Auteuil]], [[Josiane Balasko]] *1991 : ''[[Mayrig]]'' de [[Henri Verneuil]] avèk [[Richard Berry]], [[Claudia Cardinale]] *1991 : ''[[Les Secrets professionnels du Dr Apfelglück]]'' de [[Alessandro Capone]], [[Stéphane Clavier]] avèk [[Josiane Balasko]], [[Alain Chabat]] *1991 : ''[[Une époque formidable...]]'' de [[Gérard Jugnot]] avèk [[Richard Bohringer]], [[Victoria Abril]], César du meilleur second rôle masculin *1992 : ''[[De justesse]]'' de [[Pascal Graffin]] - (court métrage) *1992 : ''[[Justinien Trouvé ou le Bâtard de Dieu]]'' de [[Christian Fechner]] avèk [[Pierre-Olivier Mornas]], [[Bernard-Pierre Donnadieu]] *1992 : ''[[Le Souper (fim, 1992)|Le Souper]]'' de [[Édouard Molinaro]] avèk [[Claude Brasseur]], [[Claude Rich]] *[[1993]] : ''[[Tango (fim, 1993)|Tango]] de [[Patrice Leconte]] *[[1993 au cinéma|1993]] : ''[[Drôles d'oiseaux (fim, 1993)|Drôles d'oiseaux]]'' de [[Peter Kassovitz]] *1993 : ''[[L'Honneur de la tribu]]'' de [[Mahmoud Zemmouri]] *1993 : ''[[Tombés du ciel]]'' de [[Philippe Lioret]] avèk [[Jean Rochefort]], [[Marisa Paredes]] *[[1994]] : ''[[Gazon maudit]]'' de [[Josiane Balasko]] avèk [[Victoria Abril]], [[Josiane Balasko]], César du meilleur second rôle masculin *[[1995]] : ''[[Funny bones|Funny bones, les Drôles de Blackpool]]'' de [[Peter Chelsom]] avèk [[Oliver Platt]], [[Oliver Reed]] *1995 : ''[[Lumière et Compagnie]]'' de [[Lasse Hallström]], [[Abbas Kiarostami]] avèk [[Pernilla August]], [[Romane Bohringer]] *1995 : ''[[La Cité des enfants perdus]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]], [[Marc Caro]] avèk [[Ron Perlman]], [[Judith Vittet]] *1995 : ''[[Les Misérables (fim, 1995)|Les Misérables]]'' de [[Claude Lelouch]] avèk [[Jean-Paul Belmondo]], [[Michel Boujenah]] *1995 : ''[[Pourvu que ça dure]]'' de [[Michel Thibaud]] *1995 : ''[[Les Milles (fim)|Les Milles (le train de la liberté)]]'' de [[Sebastien Grall]] avèk [[Philippe Noiret]], [[Rüdiger Vogler]] *[[1996]] : ''[[Amour et Confusions]]'' de [[Patrick Braoudé]] avèk [[Patrick Braoudé]], [[Kristin Scott Thomas]] *1996 : ''[[Nous sommes tous des anges]]'' de [[Simon Lelouch]] - (court métrage) *1996 : ''[[Hommes, femmes, mode d'emploi]]'' [[Claude Lelouch]] *1996 : ''[[Le Plus Beau Métier du monde]]'' de [[Gérard Lauzier]] avèk [[Gérard Depardieu]], [[Michèle Laroque]] *[[1997]] : ''[[Chasse au rhinocéros à Budapest]]'' (''Rhinoceros Hunting in Budapest'') de [[Michael Haussman]] avèk [[Nick Cave]] *[[1998]] : ''[[Que la lumière soit !]]'' de [[Arthur Joffé]] avèk [[Hélène de Fougerolles]], [[Tchéky Karyo]] *[[1999]] : ''[[Le Schpountz (fim, 1999)|Le Schpountz]]'' de [[Gérard Oury]] avèk [[Smaïn]], [[Sabine Azéma]] *1999 : ''[[Prison à domicile]]'' de [[Christophe Jacrot]] avèk [[Jean-Roger Milo]], [[Hélène Vincent]] *1999 : ''[[Le Sourire du clown (fim)|Le Sourire du clown]]'' d'[[Éric Besnard (reyalizatè)|Éric Besnard]] avèk [[Bruno Putzulu]] *[[2000]] : ''[[Les Acteurs]]'' de [[Bertrand Blier]] avèk [[Pierre Arditi]], [[Josiane Balasko]] *2000 : ''[[Meilleur Espoir féminin]]'' de [[Gérard Jugnot]] avèk [[Bérénice Bejo]], [[Gérard Jugnot]] *2000 : ''[[Le Fabuleux Destin d'Amélie Poulain]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] avèk [[Audrey Tautou]], [[Mathieu Kassovitz]] *[[2001]] : ''[[3 zéros]]'' de [[Fabien Onteniente]] avèk [[Samuel Le Bihan]], [[Gérard Lanvin]] *2001 : ''[[And now... Ladies and Gentlemen]]'' de [[Claude Lelouch]] avèk [[Jeremy Irons]], [[Patricia Kaas]] *2001 : ''[[Monsieur Batignole]]'' de [[Gérard Jugnot]] avèk [[Gérard Jugnot]], [[Jules Sitruk]] *2001 : ''[[Station 137]]'' de [[Bruno François-Boucher]] *[[2001]] : ''[[Le Barbier]]'' de [[Jon Carnoy]] - (court métrage) *[[2002]] : ''[[Philosophale]]'' de [[Farid Fedjer]] avèk [[Yves Rénier]] *2002 : ''[[Le Temps du RMI]]'' de [[Farid Fedjer]] avèk [[Laure Sinclair]] *2002 : ''[[Les Gaous]]'' de [[Igor Sékulic]] *2002 : ''[[Diesel nostalgie]]'' de [[Laurent Germain Maury]] - (court métrage) *[[2003]] : ''[[Lagardère (téléfim)|Lagardère]]'' de [[Henri Helman]] *2003 : ''[[Tais-toi !]]'' de [[Francis Veber]] avèk [[Jean Reno]], [[Gérard Depardieu]] *2003 : ''[[Les Clefs de bagnole]]'' de [[Laurent Baffie]] *2003 : ''[[Gambler, le jeu de cartes]]'' de [[Elphin Delphes-Lopez]] *[[2004]] : ''[[Les Parisiens|Les Parisiens / Le genre humain]]'' de [[Claude Lelouch]] avèk [[Massimo Ranieri]], [[Maïwenn]] *2004 : ''[[Un long dimanche de fiançailles (fim)|Un long dimanche de fiançailles]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] avèk [[Audrey Tautou]], [[Gaspard Ulliel]] == Televizyon == * [[1985]] : ''[[La Mariée rouge]]'' de [[Jean-Pierre Bastid]] * [[1987]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'', epizòd : ''[[Un échec de Maigret]]'' de [[Gilles Katz]] * [[1988]] : ''[[Mise à l'index]]'', epizòd de ''[[Sueurs froides]]'' de [[Bernard Nauer]] - Le vigile * [[1990]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'', epizòd : ''[[Stan le tueur]]'' de [[Philippe Laïk]] * [[1993]] : ''[[Un otage de trop]]'' de [[Philippe Galland]], avèk [[Stéphane Freiss]] * [[2003]] : ''[[Mort en salle]]'', epizòd de ''[[Le juge est une femme]]'' de [[Stéphane Kappes]] * [[2003]] : ''[[Lagardère (fim)|Lagardère]]'', fim nan de pati, reyalize pa [[Henri Helman]] - Passepoil * [[2005]] : ''[[La Tête haute (fim)|La Tête haute]]'' / [[Un foutu caractère]] (fim) de [[Gérard Jourd'hui]] avèk [[Eddy Mitchell]], [[Mylène Demongeot]] == Teyat == * [[1991]] : ''[[Ornifle ou le Courant d'air]]'' de [[Jean Anouilh]], reyalizasyon [[Patrice Leconte]], [[Théâtre des Bouffes-Parisiens]] * [[1993]] : ''[[Tailleur pour dames]]'' de [[Georges Feydeau]], reyalizasyon [[Bernard Murat (metteur en scène)|Bernard Murat]], [[Théâtre de Paris]] Ticky Holgado fut un des piliers de la [[Ligue_d'improvisation#En_France|Ligue d'Improvisation Française]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0390458/ Ticky Holgado] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Holgado, Ticky}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1944]] [[Kategori:Lanmò 2004]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] o10yopujd861s7r3p2wyadhxgg6ya9p Mireille Darc 0 69729 882032 811594 2026-06-20T22:39:07Z Raymond Trencavel 28592 882032 wikitext text/x-wiki '''Mireille Christiane Gabrielle Aimée Aigroz''', rele '''Mireille Darc''', ki fèt [[15 me]] [[1938]] nan [[Toulon]] ([[Provence]]) epi ki mouri [[28 out]] [[2017]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[Aktè|aktris]] ak [[Reyalizatè|reyalizatris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Tankou aktris === ==== Sinema ==== * [[1960]] : ''[[Mourir d'amour]]'' de [[Dany Fog]] : Mariette * 1960 : ''[[Les Distractions]]'' de [[Jacques Dupont (réalisateur)|Jacques Dupont]] : Maïa * [[1961]] : ''[[¿Pena de muerte?]]'' de [[Josep Maria Forn]] : Lina * 1961 : ''[[La Bride sur le cou]]'' de [[Roger Vadim]] : Marie-Jeanne * 1961 : ''[[Les Nouveaux Aristocrates]]'' de [[Francis Rigaud]] : Milou Rivoire * [[1962]] : ''[[Virginie (fim)|Virginie]]'' de [[Jean Boyer (réalisateur)|Jean Boyer]] : Brigitte * 1962 : ''La Revenante'' de [[Jacques Poitrenaud]] (kout fim) * 1962 : ''Lettres de Provins'' de [[Jean Dasque]] : vwa * [[1963]] : ''[[Les Veinards]]'' de [[Philippe de Broca]], [[Jean Girault]] et [[Jack Pinoteau]] : Jacqueline * 1963 : ''[[Pouic-Pouic]]'' de Jean Girault : Patricia Monestier * 1963 : ''[[Monsieur (fim, 1964)|Monsieur]]'' de [[Jean-Paul Le Chanois]] : Suzanne * 1963 : ''[[Des pissenlits par la racine]]'' de [[Georges Lautner]] : Rockie La Braise * [[1964]] : ''[[Les Durs à cuire]]'' de Jack Pinoteau : Josette * 1964 : ''[[La Chasse à l'homme]]'' d'[[Édouard Molinaro]] : Georgina * 1964 : ''[[Les Barbouzes]]'' de Georges Lautner : Amaranthe * [[1965]] : ''[[Les Bons Vivants]]'' (''Un Grand Seigneur'') de [[Gilles Grangier]] et Georges Lautner : Marie Cruchet, dite « Eloise » * 1965 : ''[[Galia]]'' de Georges Lautner : Galia * [[1966]] : ''[[Du rififi à Paname]]'' de [[Denys de La Patellière]] : Lili Princesse * 1966 : ''[[Barbouze chérie]]'' (''Zarabanda bing bing'') de [[José María Forqué]] : Polly * 1966 : ''[[Ne nous fâchons pas]]'' de Georges Lautner : Églantine Michalon * 1966 : ''[[À belles dents]]'' de [[Pierre Gaspard-Huit]] : Eva Ritter * [[1967]] : ''[[La Grande Sauterelle]]'' de Georges Lautner : Salene * 1967 : ''[[La Blonde de Pékin]]'' de [[Nicolas Gessner]] : Erica Olsen * 1967 : ''[[Week-end (fim, 1967)|Week-end]]'' de [[Jean-Luc Godard]] : ''Corinne * [[1968]] : ''[[Fleur d'oseille]]'' de Georges Lautner : Catherine * 1968 : ''[[Summit (fim)|Summit]]'' (''Un corps, une nuit'') de [[Giorgio Bontempi]] * 1969 : ''[[Jeff (fim)|Jeff]]'' de [[Jean Vautrin|Jean Herman]] : Eva * [[1969 au cinéma|1969]] : ''[[Madly]]'' de [[Roger Kahane]] : Agatha * 1969 : ''[[Gonflés à bloc]]'' de [[Ken Annakin]] : Marie-Claude * [[1970]] : ''[[Elle boit pas, elle fume pas, elle drague pas, mais... elle cause !]]'' de [[Michel Audiard]] : Francine * 1970 : ''[[Borsalino (fim)|Borsalino]]'' de [[Jacques Deray]] : yon pwostitye * 1970 : ''[[Le Cercle rouge]]'' de [[Jean-Pierre Melville]] : la fille à la fleur (non créditée) * [[1971]] : ''[[Laisse aller... c'est une valse]]'' de Georges Lautner : Carla * 1971 : ''[[Fantasia chez les ploucs (film)|Fantasia chez les ploucs]]'' de [[Gérard Pirès]] : Caroline * [[1972]] : ''[[Il était une fois un flic]]'' de Georges Lautner : Christine * 1972 : ''[[Le Grand Blond avec une chaussure noire]]'' d'[[Yves Robert (cinéaste)|Yves Robert]] : Christine * [[1973]] : ''[[La Valise]]'' de Georges Lautner : Françoise * 1973 : ''[[Il n'y a pas de fumée sans feu]]'' d'[[André Cayatte]] : Olga Leroy * [[1974]] : ''[[OK patron]]'' de [[Claude Vital]] : Mélissa * 1974 : ''[[Les Seins de glace]]'' de Georges Lautner : Peggy Lister * 1974 : ''[[Borsalino and Co]]'' de Jacques Deray : une prostituée dans la rue * 1974 : ''[[Dis-moi que tu m'aimes (film, 1974)|Dis-moi que tu m'aimes]]'' de [[Michel Boisrond]] : Victoire Danois * 1974 : ''[[Le Retour du Grand Blond]]'' d'[[Yves Robert (cinéaste)|Yves Robert]] : Christine * [[1975]] : ''[[Le Téléphone rose (film, 1975)|Le Téléphone rose]]'' d'[[Édouard Molinaro]] : Christine * [[1976]] : ''[[L'Ordinateur des pompes funèbres]]'' de Gérard Pirès : Charlotte * [[1977]] : ''[[Les Passagers (fim, 1977)|Les Passagers]]'' de [[Serge Leroy]] : Nicole * 1977 : ''[[L'Homme pressé (film, 1977)|L'Homme pressé]]'' d'Édouard Molinaro : Edwige * 1977 : ''[[Mort d'un pourri]]'' de Georges Lautner : Françoise * [[1978]] : ''[[Les Ringards]]'' de [[Robert Pouret]] : Annie Garmiche * [[1981]] : ''[[Pour la peau d'un flic]]'' d'[[Alain Delon]] : la Grande sauterelle (apparition fugitive) * [[1982]] : ''[[Jamais avant le mariage]]'' de [[Daniel Ceccaldi]] : Elisabeth * [[1983]] : ''[[L'Été de nos quinze ans]]'' de [[Marcel Jullian]] : la cliente de l'hôtel * 1983 : ''[[Si elle dit oui... je ne dis pas non]]'' de [[Claude Vital]] : Catherine * [[1984]] : ''[[Réveillon chez Bob]]'' de [[Denys Granier-Deferre]] : Madeleine * [[1986]] : ''[[La Vie dissolue de Gérard Floque]]'' de Georges Lautner : Jocelyne Domange ==== Televizyon ==== * [[1960]] : ''[[L'inspecteur Leclerc enquête]]'' : ''Le Retour d'Hélène'' de [[Claude Barma]] : Georgette * 1960 : ''[[Du côté de l'enfer]]'' de Claude Barma (fim TV) : Jane * [[1961]] : ''[[Hauteclaire ou le Bonheur dans le crime]]'' de [[Jean Prat (réalisateur)|Jean Prat]] (fim) : Hauteclaire Stassin * [[1963]] : ''[[L'inspecteur Leclerc enquête]]'' : ''Knock-out'' de [[Serge Friedman]] : Jeanine * [[1964]] : ''[[L'Été en hiver]]'' de [[François Chalais]] (fim TV) : Diane * [[1992]] : ''[[Les Cœurs brûlés (seri)|Les Cœurs brûlés]]'' de [[Jean Sagols]] (seri TV) : Hélène Charrière * [[1994]] : ''[[Les Yeux d'Hélène]]'' de Jean Sagols (seri TV) : Hélène Charrière * [[1995]] : ''Laura'' de [[Jeannot Szwarc]] (fim) : Laura * [[1996]] : ''[[Terre indigo]]'' de Jean Sagols (seri TV) : Clélia Debarbera * 1996 : ''[[J'ai rendez-vous avec vous (fim)|J'ai rendez-vous avec vous]]'' de [[Laurent Heynemann]] (fim) : Agnès * [[1997]] : ''Sapho'' de [[Serge Moati]] (fim tv) : Fanny * 1997 : ''[[Ni vue, ni connue (fim, 1997)|Ni vue, ni connue]]'' de [[Pierre Lary]] (fim tv) : Nicole Garrel * 1997 : ''[[L'Ami de mon fils]]'' de [[Marion Sarraut]] (fim TV) : Louise * [[1998]] : ''[[La Justice de Marion (fim TV)|La Justice de Marion]]'' de [[Thierry Binisti]] (seri TV) : Marion * [[1999]] : ''[[Le Portrait (fim TV, 1999)|Le Portrait]]'' de Pierre Lary (fim TV) : Nicole Garrel * [[2003]] : ''[[Le Bleu de l'océan]]'' de [[Didier Albert]] (série TV) : Patricia Delcourt * 2003 : ''[[Frank Riva]]'' de [[Patrick Jamain]] (seri TV) : Catherine Sinclair * [[2011]] : ''[[Le Grand Restaurant (pwogram)|Le Grand Restaurant]] II'' de [[Gérard Pullicino]] (fim TV) : la cliente qui ne veut pas vieillir == Gade tou == * [[Alain Delon]] * [[Romy Schneider]] * [[Alain-Fabien Delon]] * [[Anthony Delon]] * [[Anouchka Delon]] * [[Nathalie Delon]] * [[Christian Aaron Boulogne]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0014800/ Mireille Darc] sou IMDb * [https://web.archive.org/web/20190125184344/http://www.mireille-darc.fr/ Sitwèb ofisyèl Mireille Darc] {{DEFAULTSORT:Darc, Mireille}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1938]] [[Kategori:Lanmò 2017]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 7pkolj71utoqxi7x9ufwc440he3r0ov Jean-Louis Trintignant 0 69747 881992 801279 2026-06-20T17:45:51Z Raymond Trencavel 28592 881992 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jean-Louis Trintignant |foto=Jean-Louis_Trintignant_Cannes_2012.jpg |tèks=Jean-Louis Trintignant (2012) |fonksyon=Aktè, reyalizatè, pilot otomobil |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[11 desanm]] [[1930]] |lye nesans=[[Piolenc]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[17 jen]] [[2022]] |lye lanmò=[[Uzès]], [[Gard]] |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Louis Trintignant''', ki fèt [[11 desanm]] [[1930]] nan [[Piolenc]] nan depatman [[Vaucluse (depatman)|Vaucluse]] ([[Frans]]) epi ki mouri [[17 jen]] [[2022]] nan [[Uzès]] nan depatman [[Gard]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]], [[reyalizatè]] ak [[Pilot otomobil|pilot]] de [[Konpetisyon otomobil|kous]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Ane 1950 yo === * [[1956]] : ''[[Si tous les gars du monde]]'' de [[Christian-Jaque]] * [[1956]] : ''[[La Loi des rues]]'' de [[Ralph Habib]] * [[1956]] : ''[[Et Dieu... créa la femme]]'' de [[Roger Vadim]] * [[1956]] : ''[[Club de femmes (fim, 1956)|Club de femmes]]'' de [[Ralph Habib]] * [[1959]] : ''[[Été violent]]'' ''(Estate violenta)'' de [[Valerio Zurlini]] * [[1959]] : ''[[Les Liaisons dangereuses 1960]]'' de [[Roger Vadim]] * [[1959]] : ''[[Parfois le dimanche]]'', kout fim d'[[Ado Kyrou]] et [[Raoul Sangla]] === Ane 1960 yo === * [[1960]] : ''[[Austerlitz (fim)|Austerlitz]]'' d'[[Abel Gance]] * [[1960]] : ''[[La Millième Fenêtre]]'' de [[Robert Ménégoz]] * [[1961]] : ''[[Pleins feux sur l'assassin]]'' de [[Georges Franju]] * [[1961]] : ''[[Le Cœur battant]]'' de [[Jacques Doniol-Valcroze]] * [[1961]] : ''[[Le Puits aux trois vérités]]'' de [[François Villiers]] (simple apparition) * [[1961]] : ''[[Le Jeu de la vérité (fim, 1961)|Le Jeu de la vérité]]'' de [[Robert Hossein]] * [[1961]] : ''[[L'Atlantide (fim, 1961)|L'Atlantide]]'' (''Antinea, l'amante della citta sepolta'') d'[[Edgar George Ulmer]] et [[Giuseppe Martini]] * [[1962]] : ''[[Les Sept Péchés capitaux (fim, 1962)|Les Sept Péchés capitaux]]'', sketch ''La luxure'' de [[Jacques Demy]] * [[1962]] : ''[[Horace 62]]'' d'[[André Versini]] * [[1962]] : ''[[Le Fanfaron]]'' (''Il sorpasso'') de [[Dino Risi]] * [[1962]] : ''[[Le Combat dans l'île]]'' d'[[Alain Cavalier]] * [[1963]] : ''[[Il successo]]'' de {{Lien|trad=Mauro Morassi|lang=it|fr=Mauro Morassi|texte=Mauro Morassi}} * [[1963]] : ''[[Château en Suède (fim, 1963)|Château en Suède]]'' de [[Roger Vadim]] * [[1964]] : ''[[Les Pas perdus (fim)|Les Pas perdus]]'' de [[Jacques Robin (reyalizatè)|Jacques Robin]] * [[1964]] : ''[[Les Siffleurs (fim)|Les Siffleurs]]'' (''Viheltäjât'') de {{Lien|trad=Eino Ruutsalo|lang=fi|fr=Eino Ruutsalo|texte=Eino Ruutsalo}} * [[1964]] : ''[[Mata Hari, agent H 21]]'' de [[Jean-Louis Richard]] * [[1965]] : ''[[La Bonne Occase]]'' de [[Michel Drach]] * [[1965]] : ''[[Meurtre à l'italienne (fim, 1965)|Meurtre à l'italienne]]'' (''Io uccido, tu uccidi'') de [[Gianni Puccini]] * [[1965]] : ''[[Merveilleuse Angélique]]'' de [[Bernard Borderie]] * [[1965]] : ''[[Compartiment tueurs]]'' de [[Costa-Gavras]] * [[1966]] : ''[[Le Dix-septième ciel]]'' de [[Serge Korber]] * [[1966]] : ''[[La Longue Marche (fim)|La Longue Marche]]'' d'[[Alexandre Astruc]] * [[1966]] : ''[[Paris brûle-t-il ? (fim)|Paris brûle-t-il ?]]'' de [[René Clément]] * [[1966]] : ''[[Un homme et une femme]]'' de [[Claude Lelouch]] * [[1966]] : ''[[Safari diamants]]'' de [[Michel Drach]] * [[1967]] : ''[[Trans-Europ-Express (fim)|Trans-Europ-Express]]'' d'[[Alain Robbe-Grillet]] * [[1967]] : ''[[En cinquième vitesse (fim)|En cinquième vitesse]]'' (''Col cuore in gola'') de [[Tinto Brass]] * [[1967]] : ''[[Un homme à abattre]]'' de [[Philippe Condroyer]] * [[1968]] : ''[[Les Biches (fim)|Les Biches]]'' de [[Claude Chabrol]] * [[1968]] : ''[[Mon amour, mon amour]]'' de [[Nadine Trintignant]] * [[1968]] : ''[[L'Homme qui ment]]'' d'[[Alain Robbe-Grillet]] * [[1968]] : ''[[La Mort a pondu un œuf]]'' (''La morte ha fatto l'uovo'') de [[Giulio Questi]] * [[1968]] : ''[[Le Grand Silence (fim, 1968)|Le Grand Silence]]'' de [[Sergio Corbucci]] * [[1968]] : ''[[L'Amour à cheval]]'' (''La matriaca'') de [[Pasquale Festa Campanile]] * [[1969]] : ''[[Z (fim, 1969)|Z]]'' de [[Costa-Gavras]] * [[1969]] : ''[[Le Voleur de crimes]]'' de [[Nadine Trintignant]] * [[1969]] : ''[[Disons, un soir à dîner]]'' de [[Giuseppe Patroni Griffi]] * [[1969]] : ''[[Ma nuit chez Maud]]'' d'[[Éric Rohmer]] * [[1969]] : ''[[L'Américain (fim, 1969)|L'Américain]]'' de [[Marcel Bozzuffi]] * [[1969]] : ''[[Si douces, si perverses]]'' (''Cosi dolce... Cosi perversa'') d'[[Umberto Lenzi]] === Ane 1970 yo === * [[1970]] : ''[[Le Conformiste (fim)|Le Conformiste]]'' de [[Bernardo Bertolucci]] * [[1970]] : ''[[Le Voyou (fim, 1970)|Le Voyou]]'' de [[Claude Lelouch]] * [[1970]] : ''[[Las Secretas intenciones]]'' de [[Antonio Eceiza]] * [[1971]] * [[1971]] : ''[[L'Opium et le Bâton]]'' de [[Ahmed Rachedi (cinéaste)|Ahmed Rachedi]] * [[1971]] : ''[[Sans mobile apparent]]'' de [[Philippe Labro]] * [[1972]] : ''[[La Course du lièvre à travers les champs]]'' de [[René Clément]] * [[1972]] : ''[[L'Attentat (fim, 1972)|L'Attentat]]'' de [[Yves Boisset]] * [[1972]] : ''[[Un homme est mort (fim, 1972)|Un homme est mort]]'' de [[Jacques Deray]] * [[1973]] : ''[[Une journée bien remplie]]'' de Jean-Louis Trintignant * [[1973]] : ''[[Défense de savoir]]'' de [[Nadine Trintignant]] * [[1973]] : ''[[Le Train (fim, 1973)|Le Train]]'' de [[Pierre Granier-Deferre]] * [[1974]] : ''[[Le Secret (fim, 1974)|Le Secret]]'' de [[Robert Enrico]] * [[1974]] : ''[[Le Mouton enragé]]'' de [[Michel Deville]] * [[1974]] : ''[[L'Escapade]]'' de [[Michel Soutter]] * [[1974]] : ''[[Glissements progressifs du plaisir]]'' de [[Alain Robbe-Grillet]] * [[1974]] : ''[[Les Violons du bal]]'' de [[Michel Drach]] * [[1975]] : ''[[Le Jeu avec le feu]]'' d'[[Alain Robbe-Grillet]] * [[1975]] : ''[[L'Agression (fim, 1975)|L'Agression]]'' de [[Gérard Pirès]] * [[1975]] : ''[[Flic Story]]'' de [[Jacques Deray]] * [[1975]] : ''[[La Femme du dimanche]]'' (''La donna della domenica'') de [[Luigi Comencini]] * [[1976]] : ''[[Il pleut sur Santiago]]'' de [[Helvio Soto]] * [[1976]] : ''[[Le Voyage de noces]]'' de [[Nadine Trintignant]] * [[1976]] : ''[[Le Désert des Tartares (fim)|Le Désert des Tartares]]'' (''Il deserto dei Tartari'') de [[Valerio Zurlini]] * [[1976]] : ''[[L'Ordinateur des pompes funèbres]]'' de [[Gérard Pirès]] * [[1977]] : ''[[Repérages (fim)|Repérages]]'' de [[Michel Soutter]] * [[1977]] : ''[[Les Passagers (fim, 1977)|Les Passagers]]'' de [[Serge Leroy]] * [[1978]] : ''[[L'Argent des autres (fim, 1978)|L'Argent des autres]]'' de [[Christian de Chalonge]] * [[1979]] : ''[[Le Maître-nageur]]'' de Jean-Louis Trintignant * [[1979]] : ''[[Melancoly Baby]]'' de [[Clarisse Gabus]] === Ane 1980 yo === * [[1980]] : ''[[La Banquière]]'' de [[Francis Girod]] * [[1980]] : ''[[Je vous aime (fim)|Je vous aime]]'' de [[Claude Berri]] * [[1980]] : ''[[La Terrasse (fim, 1980)|La Terrasse]]'' (''La terrazza'') d'[[Ettore Scola]] * [[1981]] : ''[[Un assassin qui passe]]'' de [[Michel Vianey]] * [[1981]] : ''[[Une affaire d'hommes]]'' de [[Nicolas Ribowski]] * [[1981]] : ''[[Malevil (fim)|Malevil]]'' de [[Christian de Chalonge]] * [[1981]] : ''[[Eaux profondes (fim)|Eaux profondes]]'' de [[Michel Deville]] * [[1981]] : ''[[Passion d'amour]]'' (''Passione d'amore'') d'[[Ettore Scola]] * [[1982]] : ''[[La Nuit de Varennes]]'' d'[[Ettore Scola]] * [[1982]] : ''[[Boulevard des assassins]]'' de [[Boramy Tioulong]] * [[1982]] : ''[[Le Grand Pardon]]'' de [[Alexandre Arcady]] * [[1983]] : ''[[Colpire al cuore]]'' (Droit au coeur) de [[Gianni Amelio]] * [[1983]] : ''[[Vivement dimanche !]]'' de [[François Truffaut]] * [[1983]] : ''[[Under Fire (fim, 1983)|Under Fire]]'' de [[Roger Spottiswoode]] * [[1983]] : ''[[La Crime]]'' de [[Philippe Labro]] * [[1984]] : ''[[Femmes de personne]]'' de [[Christopher Frank]] * [[1984]] : ''[[Viva la vie]]'' de [[Claude Lelouch]] * [[1984]] : ''[[Le Bon Plaisir (fim)|Le Bon Plaisir]]'' de [[Francis Girod]] * [[1985]] : ''[[L'Homme aux yeux d'argent]]'' de [[Pierre Granier-Deferre]] * [[1985]] : ''[[Partir, revenir]]'' de [[Claude Lelouch]] * [[1985]] : ''[[Rendez-vous (fim, 1985)|Rendez-vous]]'' de [[André Téchiné]] * [[1985]] : ''[[L'Été prochain]]'' de [[Nadine Trintignant]] * [[1985]] : ''[[David, Thomas et les autres]]'' de [[László Szabó]] * [[1986]] : ''[[Un homme et une femme : vingt ans déjà]]'' de [[Claude Lelouch]] * [[1986]] : ''[[La Femme de ma vie]]'' de [[Régis Wargnier]] * [[1987]] : ''[[Le Moustachu]]'' de [[Dominique Chaussois]] * [[1987]] : ''[[La Vallée fantôme]]'' d'[[Alain Tanner]] * [[1989]] : ''[[Bunker Palace Hôtel]]'' d'[[Enki Bilal]] === Ane 1990 yo === * [[1991]] : ''[[Merci la vie]]'' de [[Bertrand Blier]] * [[1993]] : ''[[L'Instinct de l'ange]]'' de [[Richard Dembo]] * [[1993]] : ''[[L'Œil écarlate]]'' de [[Dominique Roulet]] * [[1994]] : ''[[Trois couleurs : Rouge|Trois Couleurs : Rouge]]'' de [[Krzysztof Kieślowski]] * [[1994]] : ''[[Regarde les hommes tomber]]'' de [[Jacques Audiard]] * [[1995]] : ''[[Fiesta (fim, 1995)|Fiesta]]'' de [[Pierre Boutron]] avèk [[Grégoire Colin]], [[Alain Doutey]] * [[1995]] : ''[[La Cité des enfants perdus]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] ak [[Marc Caro]] (vwa sèlman) * [[1996]] : ''[[C'est jamais loin]]'' d'[[Alain Centonze]] * [[1996]] : ''[[Un héros très discret]]'' de [[Jacques Audiard]] * [[1996]] : ''[[Tykho Moon]]'' d'[[Enki Bilal]] * [[1998]] : ''[[Ceux qui m'aiment prendront le train]]'' de [[Patrice Chéreau]] === Depi 2000 === * [[2002]] : ''[[Janis et John]]'' de [[Samuel Benchetrit]] * [[2004]] : ''[[Immortel, ad vitam]]'' de [[Enki Bilal]] * [[2012]] : ''[[Amour (fim, 2012)|Amour]]'' de [[Michael Haneke]] * [[2013]] : ''[[Michael Haneke : Profession réalisateur]]'' ({{lang|de|''Michael Haneke – Porträt eines fim-Handwerkers''}}) d'[[Yves Montmayeur]] ([[fim documentaire]]) * [[2017]] : ''[[Happy End (fim, 2017)|Happy End]]'' de [[Michael Haneke]] <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/nord-pas-de-calais/pas-de-calais/calais/michael-haneke-va-tourner-calais-un-fim-evoquant-les-migrants-893629.html Michael Haneke va tourner à Calais un fim évoquant les migrants], France 3 Régions</ref> * [[2019]] : ''[[Les Plus belles années]]'' de [[Claude Lelouch]] === Kout fim === * [[1955]] : ''[[Pechiney]]'' de [[Marcel Ichac]] * [[1961]] : ''[[Parfois le dimanche]]'' d'[[Ado Kyrou]] ak [[Raoul Sangla]] * [[1965]] : ''[[Fragilité, ton homme est femme]]'' de [[Nadine Trintignant]] * [[1986]] : ''[[15 août (fim, 1986)|15 août]]'' de [[Nicole Garcia]] * [[2004]] : ''[[Épreuves d'artistes]]'' kout fim dokimantè [[Gilles Jacob]] avec [[Gérard Depardieu]], [[Michel Serrault]] === Televizyon === * [[1955]] : ''[[L'assassin a pris le métro]]'' de [[François Chatel]] * [[1964]] : ''[[Avatar (téléfim, 1964)|Avatar]]'' de [[Lazare Iglesis]] * [[1965]] : ''[[Le train bleu s'arrête 13 fois]]'' de [[Michel Drach]], épisode : ''Lyon, marché en main'' * [[1983]] : ''[[Credo (fim)|Credo]]'' de [[Jacques Deray]] * [[1990]] : ''[[Pour un oui ou pour un non (fim)|Pour un oui ou pour un non]]'' de [[Jacques Doillon]] * [[1990]] : ''[[Julie de Carneilhan (fim)|Julie de Carneilhan]]'' de [[Christopher Frank]] * [[1992]] : ''[[La Controverse de Valladolid (fim)|La Controverse de Valladolid]]'' de [[Jean-Daniel Verhaeghe]] * [[1993]] : ''[[L'Interdiction (fim), 1993)|L'Interdiction]]'' de [[Jean-Daniel Verhaeghe]] * [[1996]] : ''[[L'Insoumise (fim)|L'Insoumise]]'' de [[Nadine Trintignant]] * [[2012]] : ''[[Jean-Louis Trintignant, pourquoi que je vis]]'' de [[Serge Korber]] (dokimantè) === Tankou reyalizatè === * [[1972]] : ''[[Une journée bien remplie]]'' avèk [[Jacques Dufilho]], [[Luce Marquand]], [[Franco Pesce]] * [[1978]] : ''[[Le Maître-nageur]]'' avèk [[Jean-Claude Brialy]], [[Guy Marchand]], [[Stefania Sandrelli]] === Vwa === * [[1962]] : narrateur pour ''[[Parisienne... Parisiennes]]'' de [[Féri Farzaneh]] * [[1963]] : narrateur pour ''[[Le Chemin de la mauvaise route]]'' de [[Jean Herman]] * [[1966]] : narrateur sur le disque ''[[Le Livre de la jungle]]'' * [[1992]] : narrateur pour ''[[Le Grand Pardon 2]]'' d'[[Alexandre Arcady]] * [[1994]] : narrateur (de la VF) pour ''[[Ernesto Che Guevara : le Journal de Bolivie]]'' de [[Richard Dindo]] (dokimantè) * [[1994]] : récitant d'un texte de [[Paul Éluard]] dans ''[[Rêveuse Jeunesse]]'' de [[Nadine Trintignant]] (TV) * [[2006]] : récitant pour ''[[Galilée ou l'Amour de Dieu]]'' de [[Jean-Daniel Verhaeghe]] (TV) * [[2009]] : le récitant dans ''[[Le Ruban blanc]]'' de [[Michael Haneke]] (dans la VF) * naratè de ''[[La Flûte enchantée]]'' === Doublaj === * [[1980]] : Jack Torrance ([[Jack Nicholson]]) nan ''[[Shining (fim)|Shining]]'' de [[Stanley Kubrick]] * [[2004]] : Jack Turner nan ''[[Immortel, ad vitam]]'' d'[[Enki Bilal]] == Gade tou == * [[Marie Trintignant]] * [[Stéphane Audran]] * [[Nadine Trintignant]] * [[Vincent Trintignant]] * [[Richard Kolinka]] * [[François Cluzet]] * [[Samuel Benchetrit]] * [[Roman Kolinka]] * [[Jules Benchetrit]] * [[Vanessa Paradis]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0004462/ Jean-Louis Trintignant] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Trintignant, Jean-Louis}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1930]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 3w310my1dqqzh9p9rcsqrdyw32pp3r0 Georges Lautner 0 69862 882025 878565 2026-06-20T22:08:09Z Raymond Trencavel 28592 882025 wikitext text/x-wiki '''Georges Lautner''' se yon [[reyalizatè]] ak [[senaris]] [[Frans|franse]], ki fèt [[24 janvye]] [[1926]] nan [[Nis]] ([[Provence]]) epi ki mouri [[22 novanm]] [[2013]] nan [[Neuilly-sur-Seine]]<ref name="actes">{{Cite web |url=http://www.cineartistes.com/?page=images&id=1368&type=3 |title=Actes de naissance et de décès |website=cineartistes.com |access-date=2 out 2018 |archive-date=2018-08-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180803044307/http://www.cineartistes.com/?page=images&id=1368&type=3 |dead-url=yes }}</ref>. == Biyografi == == Zèv li yo == === Tankou reyalizatè === ==== Sinema ==== * [[1958]] : ''[[La Môme aux boutons]]'' * [[1959]] : ''[[Marche ou crève (film)|Marche ou crève]]'' * [[1960]] : ''[[Arrêtez les tambours]]'' * [[1961]] : ''[[En plein cirage (fim, 1962)|En plein cirage]]'' * [[1961]] : ''[[Le Monocle noir]]'' * [[1961]] : ''[[Le Septième Juré]]'' * [[1962]] : ''[[L'Œil du Monocle]]'' * [[1963]] : ''[[Les Tontons flingueurs]]'' * [[1963]] : ''[[Des pissenlits par la racine]]'' * [[1964]] : ''[[Le Monocle rit jaune]]'' * [[1964]] : ''[[Les Barbouzes]]'' * [[1965]] : ''[[Les Bons Vivants]]'' (lòt tit : ''Un grand Seigneur''), fim nan sketch * [[1966]] : ''[[Galia]]'' * [[1966]] : ''[[Ne nous fâchons pas]]'' * [[1967]] : ''[[La Grande Sauterelle]]'' * [[1967]] : ''[[Fleur d'oseille]]'' * [[1968]] : ''[[Le Pacha (fim, 1968)|Le Pacha]]'' * [[1969]] : ''[[Sur la route de Salina]]'' * [[1970]] : ''[[Laisse aller, c'est une valse]]'' * [[1971]] : ''[[Il était une fois un flic]]'' * [[1972]] : ''[[Quelques messieurs trop tranquilles]]'' * [[1973]] : ''[[La Valise]]'' * [[1974]] : ''[[Les Seins de glace]]'' * [[1975]] : ''[[Pas de problème !]]'' * [[1976]] : ''[[On aura tout vu]]'' * [[1977]] : ''[[Mort d'un pourri]]'' * [[1978]] : ''[[Ils sont fous ces sorciers]]'' * [[1979]] : ''[[Flic ou Voyou]]'' * [[1980]] : ''[[Le Guignolo]]'' * [[1981]] : ''[[Est-ce bien raisonnable ?]]'' * [[1981]] : ''[[Le Professionnel]]'' * [[1983]] : ''[[Attention, une femme peut en cacher une autre !]]'' * [[1984]] : ''[[Joyeuses Pâques (fim)|Joyeuses Pâques]]'' * [[1984]] : ''[[Le Cowboy]]'' * [[1985]] : ''[[La Cage aux folles 3 - 'Elles' se marient]]'' * [[1986]] : ''[[La Vie dissolue de Gérard Floque]]'' * [[1988]] : ''[[La Maison assassinée]]'' * [[1988]] : ''[[L'Invité surprise]]'' * [[1989]] : ''[[Présumé dangereux]]'' * [[1991]] : ''[[Triplex (fim)|Triplex]]'' * [[1991]] : ''[[Room service (fim, 1992)|Room Service]]'' * [[1992]] : ''[[L'Inconnu dans la maison]]'' ==== Televizyon ==== * [[1992]] : ''[[Prêcheur en eau trouble]]'' * [[1994]] : ''[[L'Homme de mes rêves (fim)|L'Homme de mes rêves]]'' * [[1996]] : ''[[Le Comédien (fim)|Le Comédien]]'', adaptasyon [[Sacha Guitry]] * 2000 : ''Les Redoutables'', avèk [[Christopher Lee]]. epizòd : ''Les cons ça ose tout''. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0491626/ Georges Lautner] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lautner, Georges}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Reyalizatè sinema]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1926]] [[Kategori:Lanmò 2013]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] dus0akzc265n9awh2k7fg542oary3xm Bernadette Lafont 0 69934 881930 723510 2026-06-20T12:14:45Z Raymond Trencavel 28592 881930 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Bernadette Lafont |foto=Bernadette_Lafont_-_Cannes_2012.jpg |tèks=Bernadette Lafont (2012) |fonksyon=Aktris |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans= [[28 oktòb]] [[1938]] |lye nesans=[[Nîmes]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[25 jiyè]] [[2013]] |lye lanmò=[[Le Grau-du-Roi|Grau-du-Roi]] |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Bernadette Lafont''' se yon [[Aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]], ki fèt [[28 oktòb]] [[1938]]<ref>[http://www.lesgensducinema.com/affiche_acteur.php?mots=Bernadette+Lafont&nom_acteur=LAFONT%20Bernadette&ident=23040&debut=0&record=1&from=ok Bernadette Lafont] sur lesGensduCinema.com</ref> nan [[Nîmes]] epi ki mouri [[25 jiyè]] [[2013]] nan [[Le Grau-du-Roi|Grau-du-Roi]]<ref>[http://www.lefigaro.fr/flash-actu/2013/07/25/97001-20130725FILWWW00417-la-comedienne-bernadette-lafont-est-decedee.php « La comédienne Bernadette Lafont est décédée »] sou ''lefigaro.fr''.</ref>. == Biyografi == Bernadette Lafont se manman [[Élisabeth Lafont]] ak [[Pauline Lafont]], de (2) aktris. Li gen yon pitit gason. == Zèv li yo == === Sinema === ==== Kout fim ==== * [[1958]] : ''[[Les Mistons]]'' de [[François Truffaut]] ː Bernadette Jouve * [[1964]] : ''[[Tous les enfants du monde]]'' d'[[André Michel]] (kout fim, inacheve) * [[1965]] : ''[[L'Avatar botanique de mademoiselle Flora|L'Avatar botanique de Mlle Flora]]'' de [[Jeanne Barbillon]] * [[1966]] : ''[[Je ne sais pas]]'' de [[Gérard Pirès]] * [[1967]] : ''[[Marie et le Curé]]'' de [[Diourka Medveczky]] * [[1968]] : ''[[Monsieur Jean-Claude Vaucherin]]'' de [[Pascal Aubier]] * [[1968]] : ''[[Les Murs]]'' (''Falak'') d'[[András Kovács (réalisateur)|András Kovács]] - ''Marie'' * [[1969]] : ''[[Le Dernier Voyage du commandant Le Bihan]]'' de [[László Szabó|Laszlo Szabo]] * [[1970]] : ''Renaissance'' de [[Yvan Lagrange]] * [[1970]] : ''[[Le Matin (fim, 1970)|Le Matin]]'' de [[Yvan Lagrange]] * [[1971]] : ''[[Étoile aux dents ou Poulou le magnifique]]'' de [[Derri Berkani]] * [[1996]] : ''[[Pourquoi partir ?]]'' de Bastien Duval ak Bernadette Lafont ː Anna + senaryo * [[1996]] : ''[[Deux verveines et l'addition]]'' de [[Gilles Pujol]] * [[2006]] : ''[[Le Livre des morts de Belleville]]'' de [[Jean-Jacques Joudiau]] ː manman * [[2013]] : ''[[L'habit ne fait pas le moine]]'' de [[MACT Production]] avèk [[Jeanne Moreau]] ak [[Charles Aznavour]] pou [[Canal+]] ==== Fim ==== ===== Ane 1950 yo ===== * [[1957]] : ''[[La Tour, prends garde !]]'' de [[Georges Lampin]] * [[1958]] : ''[[Le Beau Serge]]'', de [[Claude Chabrol]] ː Marie * [[1958]] : ''[[Les Jeunes Maris]]'' (''Giovani Mariti'') de [[Mauro Bolognini]] * [[1959]] : ''[[Bal de nuit]]'', de [[Maurice Cloche]] ː Nicole * [[1959]] : ''[[À double tour]]'', de Claude Chabrol ː Julie, sèvant ===== Ane 1960 yo ===== * [[1960]] : ''[[Me faire ça à moi]]'', de [[Pierre Grimblat]] - ''Annie'' * [[1960]] : ''[[L'Eau à la bouche]]'', de [[Jacques Doniol-Valcroze]] - ''Prudence'' * [[1960]] : ''[[Les Bonnes Femmes]]'', de Claude Chabrol - ''Jane'' * [[1960]] : ''[[Les Mordus (fim)|Les Mordus]]'', de [[René Jolivet]] - ''Mado'' * [[1961]] : ''[[Les Godelureaux]]'', de Claude Chabrol - ''Ambroisine'' * [[1962]] : ''[[Un clair de lune à Maubeuge]]'', de [[Jean Chérasse]] - ''Charlotte'' * [[1962]] : ''[[Et Satan conduit le bal]]'', de [[Grisha Dabat]] - ''Isabelle'' * [[1962]] : ''[[Jusqu'à plus soif (fim)|Jusqu'à plus soif]]'' de [[Maurice Labro]] - ''Solange'' * [[1962]] : ''[[Tire-au-flanc 62]]'' de Claude de Givray - ''Bernadette'' * [[1963]] : ''[[Les Femmes d'abord]]'' de [[Raoul André]] - ''Miss Jujube'' * [[1964]] : ''[[La Chasse à l'homme]]'', d'[[Édouard Molinaro]] - ''Denise'' * [[1965]] : ''[[Compartiment tueurs]]'', de [[Constantin Costa-Gavras]] - ''La sœur de Georgette'' * [[1965]] : ''[[Les Bons Vivants]]'',ou ''Un grand Seigneur'' de [[Georges Lautner]] (segment ''Les Bons Vivants'') - ''Sophie'' * [[1965]] : ''[[Pleins feux sur Stanislas]]'', de [[Jean-Charles Dudrumet]] - ''Rosine Lenoble'' * [[1967]] : ''[[Un idiot à Paris]]'', de [[Serge Korber]] - ''Berthe'' * [[1967]] : ''[[Lamiel (fim)|Lamiel]]'', de [[Jean Aurel]] - ''Pauline'' * [[1967]] : ''[[Le Voleur (fim, 1967)|Le Voleur]]'', de [[Louis Malle]] - ''Marguerite, la servante'' * [[1968]] : ''[[Le Révélateur]]'', de [[Philippe Garrel]] - ''La mère'' * [[1968]] : ''[[Les Idoles]]'', de [[Marc'O]] - ''Sœur Hilarité'' * [[1969]] : ''[[Paul (fim, Frans)|Paul]]'', de [[Diourka Medveczky]] - ''Marianne'' * [[1969]] : ''[[Je, tu, elles...]]'', de [[Peter Foldes]] * [[1969]] : ''[[La Fiancée du pirate]]'', de [[Nelly Kaplan]] ː Marie * [[1969]] : ''[[Le Voleur de crimes]]'', de [[Nadine Trintignant]] - ''La logeuse'' ===== Ane 1970 yo ===== * [[1970]] : ''{{lang|en|[[Sex Power]]}}'' d'[[Henry Chapier]] - ''Salomé'' * [[1970]] : ''[[Piège (fim, 1970)|Piège]]'' de [[Jacques Baratier]] * [[1970]] : ''[[Élise ou la Vraie Vie (fim)|Élise ou la Vraie Vie]]'', de [[Michel Drach]] - ''Anna'' * [[1970]] : ''[[Caïn de nulle part]]'', de [[Daniel Daert]] - ''Marielle'' * [[1971]] : ''[[Les Stances à Sophie (fim)|Les Stances à Sophie]]'', de [[Moshé Mizrahi (réalisateur)|Moshé Mizrahi]] - ''Céline'' * [[1971]] : ''[[Valparaiso, Valparaiso]]'', de [[Pascal Aubier]] - ''Edwarda'' * [[1971]] : ''[[Les Doigts croisés]]'' (''To Catch a Spy''), de [[Dick Clement]] - ''Simone'' * [[1971]] : ''[[La Famille (fim, 1971)|La Famille]]'', de [[Yvan Lagrange]] * [[1971]] : ''[[L'amour c'est gai, l'amour c'est triste]]'', de [[Jean-Daniel Pollet]] - ''Marie Annassian'' * [[1971]] : ''[[Out 1|Out 1: noli me tangere]]'' (''Out 1''), de Jacques Rivette et [[Suzanne Schiffman]] - ''Sarah'' * [[1972]] : ''[[Out 1: Spectre]]'', de Jacques Rivette - ''Sarah'' * [[1972]] : ''[[L'Œuf]]'' (de [[Félicien Marceau]]), fim [[Jean Herman]] - ''Rose'' * [[1972]] : ''[[Une belle fille comme moi]]'', de François Truffaut - ''Camille Bliss'' * [[1972]] : ''{{lang|en|[[What a Flash !]]}}'', de [[Jean-Michel Barjol]] - ''Elle-même'' * [[1972]] : ''[[Trop jolies pour être honnêtes]]'' de [[Richard Balducci]] - ''Bernadette'' * [[1973]] : ''[[La Ville bidon]]'', ou ''La Décharge'' de [[Jacques Baratier]] - ''Fiona'' * [[1973]] : ''[[Les Gants blancs du diable]]'', de [[László Szabó]] - ''Bernadette, la starlette'' * [[1973]] : ''[[La Maman et la Putain]]'', de [[Jean Eustache]] - ''Marie'' * [[1973]] : ''[[Défense de savoir]]'', de Nadine Trintignant - ''Simone'' * [[1973]] : ''[[L'Histoire très bonne et très joyeuse de Colinot trousse-chemise]]'', de [[Nina Companeez]] - ''Rosemonde'' * [[1973]] : ''[[Je, tu, elles...]]'' (ou ''Elles plus elles'') de [[Peter Foldès]] * [[1974]] : ''[[Permettete, signora, che ami vostra figlia]]'', de [[Gian Luigi Polidoro]] - ''Sandra'' * [[1975]] : ''[[Zig-Zig]]'', de [[László Szabó]] - ''Pauline'' + les lyrics * [[1975]] : ''[[Une baleine qui avait mal aux dents]]'', de [[Jacques Bral]] - ''Bernadette'' * [[1975]] : ''[[Un divorce heureux]]'', de [[Henning Carlsen]] - ''Jacqueline, l'infirmière'' * [[1975]] : ''[[Vincent mit l'âne dans un pré (et s'en vint dans l'autre)]]'', de [[Pierre Zucca]] - ''Jeanne Dogson'' * [[1976]] : ''[[Noroît (fim)|Noroît]]'', ou ''Le Bal de l'horreur'' de Jacques Rivette - ''Giulia'' * [[1976]] : ''[[L'Ordinateur des pompes funèbres]]'', de [[Gérard Pirès]] - ''Louise Delouette'' * [[1976]] : ''[[Un type comme moi ne devrait jamais mourir]]'', de [[Michel Vianey]] - ''Marthe'' * [[1976]] : ''[[Le Trouble-fesses]]'', de [[Raoul Foulon]] - ''Dany Lajoux'' * [[1978]] : ''[[Strauberg est là]]'' (''Strauberg ist da''), de [[Mischa Gallé]] * [[1978]] : ''[[Violette Nozière (film)|Violette Nozière]]'', de Claude Chabrol - ''La codétenue'' * [[1978]] : ''[[Chaussette surprise]]'', de [[Jean-François Davy]] - ''Bernadette'' * [[1978]] : ''[[La Tortue sur le dos]]'', de [[Luc Béraud]] - ''Camille'' * [[1979]] : ''[[Le Larron]]'' (''{{lang|it<!-- à vérifier -->|Il Ladrone}}''), de [[Pasquale Festa Campanile]] - ''Appula'' * [[1979]] : ''[[La Frisée aux lardons]]'', d'[[Alain Jaspard]] - ''Micheline'' * [[1979]] : ''[[Nous maigrirons ensemble]]'', de [[Michel Vocoret]] - ''Corinne'' * [[1979]] : ''[[La Gueule de l'autre]]'' de [[Pierre Tchernia]] - ''Gisèle Brossard'' * [[1979]] : ''[[Arrête de ramer, t'attaques la falaise !]]'' (ou ''Qu'il est joli garçon l'assassin de papa''), de [[Michel Caputo]] : Chimène ===== Ane 1980 yo ===== * [[1980]] : ''[[Retour en force (fim, 1980)|Retour en force]]'', de [[Jean-Marie Poiré]] - ''Thérèse Blaussac, la femme d'Adrien'' * [[1980]] : ''[[Certaines nouvelles]]'', de [[Jacques Davila]] - ''Mayette'' * [[1980]] : ''[[Une merveilleuse journée]]'', de [[Claude Vital]] - ''La pharmacienne'' * [[1981]] : ''[[Le Roi des cons]]'', de [[Claude Confortès]] - ''Denise'' * [[1981]] : ''[[Si ma gueule vous plaît...]]'', de [[Michel Caputo]] : ''Denise Lemoine, la concierge'' * [[1982]] : ''[[On n'est pas sorti de l'auberge]]'', de [[Max Pécas]] - ''Geneviève, la femme de Félix'' * [[1983]] : ''[[Cap Canaille (fim)|Cap Canaille]]'', de [[Juliet Berto]] et [[Jean-Henri Roger]] : Mireille Kebadjan'' * [[1983]] : ''[[La Bête noire (fim)|La Bête noire]]'' de [[Patrick Chaput]] : ''Antonia, ex-femme de Boissieu'' * [[1983]] : ''[[Un bon petit diable (fim, 1983)|Un bon petit diable]]'', de [[Jean-Claude Brialy]] - ''Betty'' * [[1984]] : ''[[Canicule (fim)|Canicule]]'', de [[Yves Boisset]] - ''Ségolène'' * [[1984]] : ''[[Gwendoline (film)|Gwendoline]]'', de [[Just Jaeckin]] - ''La reine'' * [[1985]] : ''[[Le Pactole]]'', de [[Jean-Pierre Mocky]] - ''La mère d'Anne'' * [[1985]] : ''[[L'Effrontée]]'', de [[Claude Miller]] - ''Léone'' * [[1986]] : ''[[Inspecteur Lavardin]]'', de Claude Chabrol - ''Hélène Mons'' * [[1987]] : ''[[Masques (fim)|Masques]]'', de Claude Chabrol - ''La masseuse'' * [[1988]] : ''[[Deux minutes de soleil en plus]]'', de [[Gérard Vergez]] * [[1988]] : ''[[Les Saisons du plaisir]]'', de Jean-Pierre Mocky - ''Jeanne'' * [[1988]] : ''[[Une nuit à l'Assemblée Nationale]]'', de Jean-Pierre Mocky - ''{{Mme}} Dugland'' * [[1988]] : ''[[Prisonnières]]'', de [[Charlotte Silvera]] - ''Nelly'' * [[1989]] : ''[[L'Air de rien (fim, 1989)|L'Air de rien]]'', de [[Mary Jimenez]] - ''Constance'' ===== Ane 1990 yo ===== * [[1990]] : ''[[Boom Boom (fim)|Boom Boom]]'', de [[Rosa Vergés]] * [[1990]] : ''[[Plein fer]]'', de [[Josée Dayan]] - ''La femme blonde'' * [[1991]] : ''[[Cherokee (fim)|Cherokee]]'', de [[Pascal Ortega]] ː Madanm Benedetti * [[1991]] : ''[[Sissi la valse des cœurs]]'' (''Sisi und der Kaiserkuß''), de [[Christoph Böll]] - ''La baronne Von Wrangel'' * [[1991]] : ''[[Dingo (fim)|Dingo]]'', de [[Rolf De Heer]] ː Angie Cross * [[1992]] : ''[[Ville à vendre]]'', de Jean-Pierre Mocky ː Claire Derain, enspektris * [[1992]] : ''[[Sam suffit]]'', de [[Virginie Thévenet]] ː Lucie * [[1994]] : ''[[Le Terminus de Rita]]'', ou ''Rita, Rocco et Cléopâtre'' de [[Filip Forgeau]] * [[1994]] : ''[[Personne ne m'aime]]'', de [[Marion Vernoux]] ː Annie * [[1995]] : ''[[Zadoc et le bonheur]]'', de [[Pierre-Henry Salfati]] ː Zachie * [[1996]] : ''[[Le Fils de Gascogne]]'', de [[Pascal Aubier]] ː li menm * [[1996]] : ''[[Rainbow pour Rimbaud (fim)|Rainbow pour Rimbaud]]'', de [[Jean Teulé]] ː manman * [[1997]] : ''[[Nous sommes tous encore ici]]'', d'[[Anne-Marie Miéville]] ː Calliclès * [[1997]] : ''[[Généalogies d'un crime]]'', de [[Raoul Ruiz]] ː Esther * [[1997]] : ''[[Sous les pieds des femmes]]'', de [[Rachida Krim]] - ''Suzanne'' * [[1999]] : ''[[Rien sur Robert]]'', de [[Pascal Bonitzer]] ː Madanm Sauvage'' * [[1999]] : ''[[Recto/Verso (fim, 1999)|Recto/Verso]]'', ou ''Les Caméléons'' de [[Jean-Marc Longval]] ː Yolande ===== Ane 2000 yo ===== * [[2000]] : ''[[Un possible amour]]'', de [[Christophe Lamotte]] - ''La mère de Jacques'' * [[2002]] : ''[[Les Amants du Nil]]'', d'[[Éric Heumann]] - ''Sophie Frendo'' * [[2002]] : ''[[Les Petites Couleurs]]'', de [[Patricia Plattner]] - ''Mona'' * [[2003]] : ''[[Ripoux 3]]'', de [[Claude Zidi]] - ''Carmen'' * [[2006]] : ''[[U (fim)|U]]'', de [[Serge Élissalde]] (voix de la mère) * [[2006]] : ''[[Prête-moi ta main]]'' de [[Éric Lartigau]] - ''Geneviève Costa'' * [[2006]] : ''[[Les Aiguilles rouges]]'' de [[Jean-François Davy]] - ''L'infirmière'' * [[2006]] : ''[[Le Prestige de la mort]]'' de [[Luc Moullet]] - ''Marie-Anne'' * [[2007]] : ''[[Les Petites Vacances]]'' de [[Olivier Peyon]] - ''Danièle'' * [[2007]] : ''[[Broken English (fim)|{{lang|en|Broken English}}]]'' de [[Zoe Cassavetes]] ː Madanm Grenelle * [[2008]] : ''[[48 heures par jour]]'' de [[Catherine Castel (réalisatrice)|Catherine Castel]] ː Mélina * [[2008]] : ''[[Mes amis, mes amours (fim, 2008)|Mes amis, mes amours]]'' de [[Lorraine Lévy]] ː Yvonne * [[2008]] : ''[[Nos 18 ans]]'' de [[Frédéric Berthe]] - ''Adèle'' * [[2008]] : ''[[La Première Étoile (fim)|La Première Étoile]]'' de [[Lucien Jean-Baptiste]] ː Madanm Morgeot * [[2009]] : ''[[Bazar]]'' de [[Patricia Plattner]] - ''Gabrielle'' * [[2009]] : ''[[Tricheuse (fim, 2009)|Tricheuse]]'' de [[Jean-François Davy]] ː Madanm Paroquet ===== Ane 2010 yo ===== * [[2011]] : ''[[Le Skylab]]'' de [[Julie Delpy]] ː Mamie * [[2012]] : ''[[Paulette (fim)|Paulette]]'' de [[Jérôme Enrico]] ː Paulette * [[2013]] : ''[[Attila Marcel]]'' de [[Sylvain Chomet]] ː Matant Annie === Televizyon === * [[1961]] : ''[[Première de face]]'' de [[François Gir]] * [[1965]] : ''[[Sylverie ou les Fongs Hollandais]]'' de [[Michel Ayats]] * [[1966]] : ''[[La Morale de l'histoire (fim, 1966)|La Morale de l'histoire]]'' de [[Claude Dagues]] * [[1966]] : ''[[Les Pigeons de Notre-Dame]]'' de [[Jacques Villa]] - ''La concierge'' * [[1967]] : ''[[Max le débonnaire]]'', de [[Gilles Grangier]] (série TV) (segment ''Un Bon petit Jules'') * [[1968]] : ''Lumière dans la nuit'' de [[André Michel]] * [[1975]] : ''[[La Porte du large]]'', de [[Pierre Badel]] - ''Dominique'' * [[1979]] : ''[[Profession comédien]]'' - documentaire - de [[Catherine Barma]] et [[Jean-Claude Longin]] - ''Elle-même'' * [[1981]] : ''[[Le Chien-chien de la star]]'' ''Le Mythomane'' de [[Michel Wyn]] - ''Linda Marlène'' * [[1982]] : ''[[Merci Bernard]]'', de [[Jean-Michel Ribes]] - divers rôles (série TV) * [[1982]] : ''[[Personne ne m'aime]]'', de [[Liliane de Kermadec]] - ''La gardienne des sceaux'' * [[1983]] : ''[[Les Beaux quartiers]]'', de [[Jean Kerchbron]] - ''Thérèse Respellière'' * [[1983]] : ''[[L'Homme, la Bête et la Vertu]]'' "Emmenez-moi au théâtre" de [[Marlène Bertin]] * [[1984]] : ''[[Les Malheurs de Malou]]'', de [[Jeanne Barbillon]] - ''Malou Mulet, la journaliste'' * [[1984]] : ''[[Désiré (fim, 1984)|Désiré]]'' de [[Dominique Giuliani]] * [[1985]] : ''[[Vivement Truffaut]]'' - Documentaire - de [[Claude de Givray]] - ''Témoignage'' * [[1985]] : ''[[Patte de velours (TV)|Patte de velours]]'' de [[Nelly Kaplan]] - ''Jacinthe'' * [[1986]] : ''[[Un moment d'inattention]]'', de Liliane de Kermadec - ''La mère'' * [[1986]] : ''[[La divine sieste de papa]]'' de [[Alain Nahum]] * [[1986]] : ''[[Photo Flash]]'' de [[Gérard Follin]], [[Guy Girard]] - ''Elle-même'' * [[1987]] : ''[[Les voleurs de lumière]]'' de [[Jean Sagols]] * [[1987]] : ''{{lang|en|[[Waiting for the Moon]]}}'' de [[Jill Godmilow]] - ''Fernande Olivier'' * [[1988]] : ''[[François Truffaut, correspondance à une voix]]'' - Documentaire - de [[Michèle Reiser]] - ''Témoignage'' * [[1990]] : ''La Tendresse de l'araignée'', épisode ''V. comme Vengeance'' de [[Paul Vecchiali]] - ''Hélène Brunel'' * [[1991]] : ''[[Les quarante ans des Cahiers du cinéma]]'' - Documentaire - de (?) - ''Témoignage'' * [[1992]] : ''[[Fou de foot (fim)|Fou de foot]]'', de Dominique Baron - ''Solange'' * [[1993]] : ''Monsieur Ripois'', de [[Luc Béraud]] - ''Michèle'' * [[1994]] : ''[[Maigret (seri, 1991)|Maigret]]'' : ''[[Épisodes de Maigret#Épisode 15 : Maigret se trompe|Maigret se trompe]]'' de [[Joyce Buñuel]] - ''Désirée Brault'' * [[1995]] : ''[[Tango, mambo et cha-cha-cha]]'', de [[Françoise Decaux-Thomelet]] * [[1995]] : ''[[Terrain glissant]]'', de [[Joyce Buñuel]] - ''Sabine'' * [[1995]] : ''[[Douche Anglaise]]'' de [[David Pharao]] * [[1996]] : ''[[La Ferme du crocodile]]'', de [[Didier Albert]] - ''Danièle Ceylan'' * [[1996]] : ''[[Histoire d'hommes]]'', d'[[Olivier Langlois]] - ''Juliette Louvet'' * [[1997]] : ''[[L'Amour en embuscade]]'' (''Love in Ambush''), de [[Carl Schultz]] - ''Madeleine Carver'' * [[1997]] : ''[[Bob Million]]'', de [[Michaël Perrotta]] - ''Annie'' * [[1997]] : ''[[L'Amour à l'ombre]]'', de [[Philippe Venault]] - ''Suzanne'' * [[1997]] : ''[[Opération Bugs Bunny]]'', de [[Michel Hassan]] - ''La gouvernante du Père Noël'' * [[1998]] : ''[[Chercheur d'héritiers]]'', épisode « Hélène ou Eugénie » - de [[Williams Crépin]], [[Olivier Langlois]] et [[Patrice Martineau (réalisateur)|Patrice Martineau]] (série TV) * [[1998]] : ''[[Chercheur d'héritiers]]'', épisode « Un frère à tout prix » de [[Williams Crépin]], [[Olivier Langlois]] et Patrice Martineau (série TV) * [[1998]] : ''[[Chercheur d'héritiers]]'', épisode « Bonjour Philippine » - de [[Williams Crépin]], Olivier Langlois et Patrice Martineau (seri TV) * [[1998]] : ''[[Heureusement qu'on s'aime]]'', de [[David Delrieux]] - ''{{Mme}} Sauvage'' * [[1998]] : ''[[Bébés boum]]'', de [[Marc Angelo]] - ''Mamina'' * [[1999]] : ''[[Histoire de famille]]'' (''Pepe Carvalho - Padre, patrón''), de [[Emmanuelle Cuau]] - ''Mathilde Pelletier'' * [[1999]] : ''[[Chercheur d'héritiers]]'', épisode « La maison du pendu » de Williams Crépin, Olivier Langlois et Patrice Martineau (seri TV) * [[1998]] : ''[[Chercheur d'héritiers]]'', épisode « Une carte postale de Rome » de Williams Crépin, Olivier Langlois et Patrice Martineau (seri TV) * [[2000]] : ''[[Le Bimillionnaire]]'', de [[Michaël Perrotta]] - ''{{Mme}} Granbois'' * [[2000]] : ''[[Vent de colère]]'', de [[Michael Raeburn]] - ''{{Mme}} Buton'' * [[2000]] : ''[[La Part de l'ombre (fim)|La Part de l'ombre]]'', de [[Philippe Venault]] - ''La commissaire'' * [[2000]] : ''[[Les Enquêtes d'Éloïse Rome]]'' de [[Sophie Révil]] - ''Odile Mouret'' - (Série TV) * [[2002]] : ''[[Un jour dans la vie du cinéma Français]]'' - Documentaire de [[Jean-Thomas Ceccaldi]] et [[Christophe d'Yvoire]] - ''Témoignage'' * [[2004]] : ''[[La Classe du brevet]]'', d'[[Edwin Baily]] - ''{{Mme}} Achille'' * [[2004]] : ''[[Martin, Lola, Bingo]]'' - ''Si j'avais des millions'' de [[Gérard Marx]] * [[2005]] : ''[[Les Copains d'abord (fim)|Les Copains d'abord]]'' - ''Si j'avais des millions'' de Gérard Marx - ''La mère de David'' * [[2005]] : ''[[L'Enfant de personne]]'', de [[Michaël Perrotta]] - ''Jeanne'' * [[2005]] : ''[[Ficelle (fim)|Ficelle]]'', ''Le juge est une femme'' de [[Jean-Marc Seban]] - ''Marie Beltrand'' * [[2005]] : ''[[C'était un petit jardin]]'' - ''Les enquêtes d'Éloïse Rome'' de [[Christophe Douchand]] - ''Odile Mouret, la mère d'Eloïse'' * [[2006]] : ''[[Les Petites Vacances]]'' d'[[Olivier Peyon]] - ''Danièle'' * [[2007]] : ''[[Les Diablesses (fim, 2007)|Les Diablesses]]'' d'[[Harry Cleven]] - ''Sylvie adulte + narration'' * [[2009]] : ''[[L'Internat]]'' : ''Hélène Massart'' * [[2009]] : ''[[Ma sœur est moi]]'' de Didier Albert : ''Marie-Hélène'' * [[2009]] : ''[[Pas de toit sans moi]]'' de [[Guy Jacques]] : ''Madeleine'' * [[2010]] : ''[[Au bas de l'échelle]]'' de [[Arnauld Mercadier]] : ''Annie Morvanec'' * [[2010]] : ''[[Une vie de chat]]'' - (fim animasyon) de [[Alain Gagnol]] ak [[Jean-Loup Felicioli]] : ''Claudine'' * [[2010]] : ''[[Paul et ses femmes]]'' de [[Élisabeth Rappeneau]] : ''Solange'' * [[2010]] : ''[[La Très excellente et divertissante histoire de François Rabelais]]'' d'[[Hervé Baslé]] : ''Amandine'' * [[2011]] : ''[[Le Bon Samaritain (fim)|Le Bon Samaritain]]'' de [[Bruno Garcia (reyalizatè)|Bruno Garcia]] : ''Amandine Moustelle'' * [[2012]] : ''[[Parle tout bas si c'est d'amour]]'' de [[Sylvain Monod]] : ''Maryse'' * [[2013]] : ''[[La Minute vieille]]'' de Fabrice Maruca : Elle-même * [[22013]] : ''[[Scènes de ménages]]'' : {{lang|en|prime-time}} « Scènes de ménages entre amis » (un épisode) : ''une amie bavarde d'Huguette et Raymond'' * [[2013]] : ''L'Habit ne fait pas le moine'', kout fim [[Sandrine Veysset]] (''La Collection [[Jeanne Moreau]]'') == Bibliyografi == * 1988 ː ''Élisabeth, Pauline et David : mes enfants de la balle'', nan kolaborasyon avèk Pascale Duval, Pari, edisyon Michel Lafon, {{ISBN|978-2-86804-572-0}} * 1997 ː ''Le Roman de ma vie : souvenirs'', nan kolaborasyon avèk [[Evane Hanska]], Pari, Flammarion, {{ISBN|978-2-08-067378-7}} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0480942/ Bernadette Lafont] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lafont, Bernadette}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1938]] [[Kategori:Lanmò 2013]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] iswpj0jll3qhqk4b9mt7gdt7qb64011 881953 881930 2026-06-20T14:59:27Z Raymond Trencavel 28592 881953 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Bernadette Lafont |foto=Bernadette_Lafont_-_Cannes_2012.jpg |tèks=Bernadette Lafont (2012) |fonksyon=Aktris |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans= [[28 oktòb]] [[1938]] |lye nesans=[[Nîmes]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[25 jiyè]] [[2013]] |lye lanmò=[[Le Grau-du-Roi|Grau-du-Roi]] |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Bernadette Lafont''' se yon [[Aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]], ki fèt [[28 oktòb]] [[1938]]<ref>[http://www.lesgensducinema.com/affiche_acteur.php?mots=Bernadette+Lafont&nom_acteur=LAFONT%20Bernadette&ident=23040&debut=0&record=1&from=ok Bernadette Lafont] sur lesGensduCinema.com</ref> nan [[Nîmes]] epi ki mouri [[25 jiyè]] [[2013]] nan [[Le Grau-du-Roi|Grau-du-Roi]]<ref>[http://www.lefigaro.fr/flash-actu/2013/07/25/97001-20130725FILWWW00417-la-comedienne-bernadette-lafont-est-decedee.php « La comédienne Bernadette Lafont est décédée »] sou ''lefigaro.fr''.</ref>. == Biyografi == Bernadette Lafont se manman [[Élisabeth Lafont]] ak [[Pauline Lafont]], de (2) aktris. Li gen yon pitit gason. == Zèv li yo == === Sinema === ==== Kout fim ==== * [[1958]] : ''[[Les Mistons]]'' de [[François Truffaut]] ː Bernadette Jouve * [[1964]] : ''[[Tous les enfants du monde]]'' d'[[André Michel]] (kout fim, inacheve) * [[1965]] : ''[[L'Avatar botanique de mademoiselle Flora|L'Avatar botanique de Mlle Flora]]'' de [[Jeanne Barbillon]] * [[1966]] : ''[[Je ne sais pas]]'' de [[Gérard Pirès]] * [[1967]] : ''[[Marie et le Curé]]'' de [[Diourka Medveczky]] * [[1968]] : ''[[Monsieur Jean-Claude Vaucherin]]'' de [[Pascal Aubier]] * [[1968]] : ''[[Les Murs]]'' (''Falak'') d'[[András Kovács (réalisateur)|András Kovács]] - ''Marie'' * [[1969]] : ''[[Le Dernier Voyage du commandant Le Bihan]]'' de [[László Szabó|Laszlo Szabo]] * [[1970]] : ''Renaissance'' de [[Yvan Lagrange]] * [[1970]] : ''[[Le Matin (fim, 1970)|Le Matin]]'' de [[Yvan Lagrange]] * [[1971]] : ''[[Étoile aux dents ou Poulou le magnifique]]'' de [[Derri Berkani]] * [[1996]] : ''[[Pourquoi partir ?]]'' de Bastien Duval ak Bernadette Lafont ː Anna + senaryo * [[1996]] : ''[[Deux verveines et l'addition]]'' de [[Gilles Pujol]] * [[2006]] : ''[[Le Livre des morts de Belleville]]'' de [[Jean-Jacques Joudiau]] ː manman * [[2013]] : ''[[L'habit ne fait pas le moine]]'' de [[MACT Production]] avèk [[Jeanne Moreau]] ak [[Charles Aznavour]] pou [[Canal+]] ==== Fim ==== ===== Ane 1950 yo ===== * [[1957]] : ''[[La Tour, prends garde !]]'' de [[Georges Lampin]] * [[1958]] : ''[[Le Beau Serge]]'', de [[Claude Chabrol]] ː Marie * [[1958]] : ''[[Les Jeunes Maris]]'' (''Giovani Mariti'') de [[Mauro Bolognini]] * [[1959]] : ''[[Bal de nuit]]'', de [[Maurice Cloche]] ː Nicole * [[1959]] : ''[[À double tour]]'', de Claude Chabrol ː Julie, sèvant ===== Ane 1960 yo ===== * [[1960]] : ''[[Me faire ça à moi]]'', de [[Pierre Grimblat]] - ''Annie'' * [[1960]] : ''[[L'Eau à la bouche]]'', de [[Jacques Doniol-Valcroze]] - ''Prudence'' * [[1960]] : ''[[Les Bonnes Femmes]]'', de Claude Chabrol - ''Jane'' * [[1960]] : ''[[Les Mordus (fim)|Les Mordus]]'', de [[René Jolivet]] - ''Mado'' * [[1961]] : ''[[Les Godelureaux]]'', de Claude Chabrol - ''Ambroisine'' * [[1962]] : ''[[Un clair de lune à Maubeuge]]'', de [[Jean Chérasse]] - ''Charlotte'' * [[1962]] : ''[[Et Satan conduit le bal]]'', de [[Grisha Dabat]] - ''Isabelle'' * [[1962]] : ''[[Jusqu'à plus soif (fim)|Jusqu'à plus soif]]'' de [[Maurice Labro]] - ''Solange'' * [[1962]] : ''[[Tire-au-flanc 62]]'' de Claude de Givray - ''Bernadette'' * [[1963]] : ''[[Les Femmes d'abord]]'' de [[Raoul André]] - ''Miss Jujube'' * [[1964]] : ''[[La Chasse à l'homme]]'', d'[[Édouard Molinaro]] - ''Denise'' * [[1965]] : ''[[Compartiment tueurs]]'', de [[Constantin Costa-Gavras]] - ''La sœur de Georgette'' * [[1965]] : ''[[Les Bons Vivants]]'',ou ''Un grand Seigneur'' de [[Georges Lautner]] (segment ''Les Bons Vivants'') - ''Sophie'' * [[1965]] : ''[[Pleins feux sur Stanislas]]'', de [[Jean-Charles Dudrumet]] - ''Rosine Lenoble'' * [[1967]] : ''[[Un idiot à Paris]]'', de [[Serge Korber]] - ''Berthe'' * [[1967]] : ''[[Lamiel (fim)|Lamiel]]'', de [[Jean Aurel]] - ''Pauline'' * [[1967]] : ''[[Le Voleur (fim, 1967)|Le Voleur]]'', de [[Louis Malle]] - ''Marguerite, la servante'' * [[1968]] : ''[[Le Révélateur]]'', de [[Philippe Garrel]] - ''La mère'' * [[1968]] : ''[[Les Idoles]]'', de [[Marc'O]] - ''Sœur Hilarité'' * [[1969]] : ''[[Paul (fim, Frans)|Paul]]'', de [[Diourka Medveczky]] - ''Marianne'' * [[1969]] : ''[[Je, tu, elles...]]'', de [[Peter Foldes]] * [[1969]] : ''[[La Fiancée du pirate]]'', de [[Nelly Kaplan]] ː Marie * [[1969]] : ''[[Le Voleur de crimes]]'', de [[Nadine Trintignant]] - ''La logeuse'' ===== Ane 1970 yo ===== * [[1970]] : ''{{lang|en|[[Sex Power]]}}'' d'[[Henry Chapier]] - ''Salomé'' * [[1970]] : ''[[Piège (fim, 1970)|Piège]]'' de [[Jacques Baratier]] * [[1970]] : ''[[Élise ou la Vraie Vie (fim)|Élise ou la Vraie Vie]]'', de [[Michel Drach]] - ''Anna'' * [[1970]] : ''[[Caïn de nulle part]]'', de [[Daniel Daert]] - ''Marielle'' * [[1971]] : ''[[Les Stances à Sophie (fim)|Les Stances à Sophie]]'', de [[Moshé Mizrahi (réalisateur)|Moshé Mizrahi]] - ''Céline'' * [[1971]] : ''[[Valparaiso, Valparaiso]]'', de [[Pascal Aubier]] - ''Edwarda'' * [[1971]] : ''[[Les Doigts croisés]]'' (''To Catch a Spy''), de [[Dick Clement]] - ''Simone'' * [[1971]] : ''[[La Famille (fim, 1971)|La Famille]]'', de [[Yvan Lagrange]] * [[1971]] : ''[[L'amour c'est gai, l'amour c'est triste]]'', de [[Jean-Daniel Pollet]] - ''Marie Annassian'' * [[1971]] : ''[[Out 1|Out 1: noli me tangere]]'' (''Out 1''), de Jacques Rivette et [[Suzanne Schiffman]] - ''Sarah'' * [[1972]] : ''[[Out 1: Spectre]]'', de Jacques Rivette - ''Sarah'' * [[1972]] : ''[[L'Œuf]]'' (de [[Félicien Marceau]]), fim [[Jean Herman]] - ''Rose'' * [[1972]] : ''[[Une belle fille comme moi]]'', de François Truffaut - ''Camille Bliss'' * [[1972]] : ''{{lang|en|[[What a Flash !]]}}'', de [[Jean-Michel Barjol]] - ''Elle-même'' * [[1972]] : ''[[Trop jolies pour être honnêtes]]'' de [[Richard Balducci]] - ''Bernadette'' * [[1973]] : ''[[La Ville bidon]]'', ou ''La Décharge'' de [[Jacques Baratier]] - ''Fiona'' * [[1973]] : ''[[Les Gants blancs du diable]]'', de [[László Szabó]] - ''Bernadette, la starlette'' * [[1973]] : ''[[La Maman et la Putain]]'', de [[Jean Eustache]] - ''Marie'' * [[1973]] : ''[[Défense de savoir]]'', de Nadine Trintignant - ''Simone'' * [[1973]] : ''[[L'Histoire très bonne et très joyeuse de Colinot trousse-chemise]]'', de [[Nina Companeez]] - ''Rosemonde'' * [[1973]] : ''[[Je, tu, elles...]]'' (ou ''Elles plus elles'') de [[Peter Foldès]] * [[1974]] : ''[[Permettete, signora, che ami vostra figlia]]'', de [[Gian Luigi Polidoro]] - ''Sandra'' * [[1975]] : ''[[Zig-Zig]]'', de [[László Szabó]] - ''Pauline'' + les lyrics * [[1975]] : ''[[Une baleine qui avait mal aux dents]]'', de [[Jacques Bral]] - ''Bernadette'' * [[1975]] : ''[[Un divorce heureux]]'', de [[Henning Carlsen]] - ''Jacqueline, l'infirmière'' * [[1975]] : ''[[Vincent mit l'âne dans un pré (et s'en vint dans l'autre)]]'', de [[Pierre Zucca]] - ''Jeanne Dogson'' * [[1976]] : ''[[Noroît (fim)|Noroît]]'', ou ''Le Bal de l'horreur'' de Jacques Rivette - ''Giulia'' * [[1976]] : ''[[L'Ordinateur des pompes funèbres]]'', de [[Gérard Pirès]] - ''Louise Delouette'' * [[1976]] : ''[[Un type comme moi ne devrait jamais mourir]]'', de [[Michel Vianey]] - ''Marthe'' * [[1976]] : ''[[Le Trouble-fesses]]'', de [[Raoul Foulon]] - ''Dany Lajoux'' * [[1978]] : ''[[Strauberg est là]]'' (''Strauberg ist da''), de [[Mischa Gallé]] * [[1978]] : ''[[Violette Nozière (film)|Violette Nozière]]'', de Claude Chabrol - ''La codétenue'' * [[1978]] : ''[[Chaussette surprise]]'', de [[Jean-François Davy]] - ''Bernadette'' * [[1978]] : ''[[La Tortue sur le dos]]'', de [[Luc Béraud]] - ''Camille'' * [[1979]] : ''[[Le Larron]]'' (''{{lang|it<!-- à vérifier -->|Il Ladrone}}''), de [[Pasquale Festa Campanile]] - ''Appula'' * [[1979]] : ''[[La Frisée aux lardons]]'', d'[[Alain Jaspard]] - ''Micheline'' * [[1979]] : ''[[Nous maigrirons ensemble]]'', de [[Michel Vocoret]] - ''Corinne'' * [[1979]] : ''[[La Gueule de l'autre]]'' de [[Pierre Tchernia]] - ''Gisèle Brossard'' * [[1979]] : ''[[Arrête de ramer, t'attaques la falaise !]]'' (ou ''Qu'il est joli garçon l'assassin de papa''), de [[Michel Caputo]] : Chimène ===== Ane 1980 yo ===== * [[1980]] : ''[[Retour en force (fim, 1980)|Retour en force]]'', de [[Jean-Marie Poiré]] - ''Thérèse Blaussac, la femme d'Adrien'' * [[1980]] : ''[[Certaines nouvelles]]'', de [[Jacques Davila]] - ''Mayette'' * [[1980]] : ''[[Une merveilleuse journée]]'', de [[Claude Vital]] - ''La pharmacienne'' * [[1981]] : ''[[Le Roi des cons]]'', de [[Claude Confortès]] - ''Denise'' * [[1981]] : ''[[Si ma gueule vous plaît...]]'', de [[Michel Caputo]] : ''Denise Lemoine, la concierge'' * [[1982]] : ''[[On n'est pas sorti de l'auberge]]'', de [[Max Pécas]] - ''Geneviève, la femme de Félix'' * [[1983]] : ''[[Cap Canaille (fim)|Cap Canaille]]'', de [[Juliet Berto]] et [[Jean-Henri Roger]] : Mireille Kebadjan'' * [[1983]] : ''[[La Bête noire (fim)|La Bête noire]]'' de [[Patrick Chaput]] : ''Antonia, ex-femme de Boissieu'' * [[1983]] : ''[[Un bon petit diable (fim, 1983)|Un bon petit diable]]'', de [[Jean-Claude Brialy]] - ''Betty'' * [[1984]] : ''[[Canicule (fim)|Canicule]]'', de [[Yves Boisset]] - ''Ségolène'' * [[1984]] : ''[[Gwendoline (film)|Gwendoline]]'', de [[Just Jaeckin]] - ''La reine'' * [[1985]] : ''[[Le Pactole]]'', de [[Jean-Pierre Mocky]] - ''La mère d'Anne'' * [[1985]] : ''[[L'Effrontée]]'', de [[Claude Miller]] - ''Léone'' * [[1986]] : ''[[Inspecteur Lavardin]]'', de Claude Chabrol - ''Hélène Mons'' * [[1987]] : ''[[Masques (fim)|Masques]]'', de Claude Chabrol - ''La masseuse'' * [[1988]] : ''[[Deux minutes de soleil en plus]]'', de [[Gérard Vergez]] * [[1988]] : ''[[Les Saisons du plaisir]]'', de Jean-Pierre Mocky - ''Jeanne'' * [[1988]] : ''[[Une nuit à l'Assemblée Nationale]]'', de Jean-Pierre Mocky - ''{{Mme}} Dugland'' * [[1988]] : ''[[Prisonnières]]'', de [[Charlotte Silvera]] - ''Nelly'' * [[1989]] : ''[[L'Air de rien (fim, 1989)|L'Air de rien]]'', de [[Mary Jimenez]] - ''Constance'' ===== Ane 1990 yo ===== * [[1990]] : ''[[Boom Boom (fim)|Boom Boom]]'', de [[Rosa Vergés]] * [[1990]] : ''[[Plein fer]]'', de [[Josée Dayan]] - ''La femme blonde'' * [[1991]] : ''[[Cherokee (fim)|Cherokee]]'', de [[Pascal Ortega]] ː Madanm Benedetti * [[1991]] : ''[[Sissi la valse des cœurs]]'' (''Sisi und der Kaiserkuß''), de [[Christoph Böll]] - ''La baronne Von Wrangel'' * [[1991]] : ''[[Dingo (fim)|Dingo]]'', de [[Rolf De Heer]] ː Angie Cross * [[1992]] : ''[[Ville à vendre]]'', de Jean-Pierre Mocky ː Claire Derain, enspektris * [[1992]] : ''[[Sam suffit]]'', de [[Virginie Thévenet]] ː Lucie * [[1994]] : ''[[Le Terminus de Rita]]'', ou ''Rita, Rocco et Cléopâtre'' de [[Filip Forgeau]] * [[1994]] : ''[[Personne ne m'aime]]'', de [[Marion Vernoux]] ː Annie * [[1995]] : ''[[Zadoc et le bonheur]]'', de [[Pierre-Henry Salfati]] ː Zachie * [[1996]] : ''[[Le Fils de Gascogne]]'', de [[Pascal Aubier]] ː li menm * [[1996]] : ''[[Rainbow pour Rimbaud (fim)|Rainbow pour Rimbaud]]'', de [[Jean Teulé]] ː manman * [[1997]] : ''[[Nous sommes tous encore ici]]'', d'[[Anne-Marie Miéville]] ː Calliclès * [[1997]] : ''[[Généalogies d'un crime]]'', de [[Raoul Ruiz]] ː Esther * [[1997]] : ''[[Sous les pieds des femmes]]'', de [[Rachida Krim]] - ''Suzanne'' * [[1999]] : ''[[Rien sur Robert]]'', de [[Pascal Bonitzer]] ː Madanm Sauvage'' * [[1999]] : ''[[Recto/Verso (fim, 1999)|Recto/Verso]]'', ou ''Les Caméléons'' de [[Jean-Marc Longval]] ː Yolande ===== Ane 2000 yo ===== * [[2000]] : ''[[Un possible amour]]'', de [[Christophe Lamotte]] - ''La mère de Jacques'' * [[2002]] : ''[[Les Amants du Nil]]'', d'[[Éric Heumann]] - ''Sophie Frendo'' * [[2002]] : ''[[Les Petites Couleurs]]'', de [[Patricia Plattner]] - ''Mona'' * [[2003]] : ''[[Ripoux 3]]'', de [[Claude Zidi]] - ''Carmen'' * [[2006]] : ''[[U (fim)|U]]'', de [[Serge Élissalde]] (voix de la mère) * [[2006]] : ''[[Prête-moi ta main]]'' de [[Éric Lartigau]] - ''Geneviève Costa'' * [[2006]] : ''[[Les Aiguilles rouges]]'' de [[Jean-François Davy]] - ''L'infirmière'' * [[2006]] : ''[[Le Prestige de la mort]]'' de [[Luc Moullet]] - ''Marie-Anne'' * [[2007]] : ''[[Les Petites Vacances]]'' de [[Olivier Peyon]] - ''Danièle'' * [[2007]] : ''[[Broken English (fim)|{{lang|en|Broken English}}]]'' de [[Zoe Cassavetes]] ː Madanm Grenelle * [[2008]] : ''[[48 heures par jour]]'' de [[Catherine Castel (réalisatrice)|Catherine Castel]] ː Mélina * [[2008]] : ''[[Mes amis, mes amours (fim, 2008)|Mes amis, mes amours]]'' de [[Lorraine Lévy]] ː Yvonne * [[2008]] : ''[[Nos 18 ans]]'' de [[Frédéric Berthe]] - ''Adèle'' * [[2008]] : ''[[La Première Étoile (fim)|La Première Étoile]]'' de [[Lucien Jean-Baptiste]] ː Madanm Morgeot * [[2009]] : ''[[Bazar]]'' de [[Patricia Plattner]] - ''Gabrielle'' * [[2009]] : ''[[Tricheuse (fim, 2009)|Tricheuse]]'' de [[Jean-François Davy]] ː Madanm Paroquet ===== Ane 2010 yo ===== * [[2011]] : ''[[Le Skylab]]'' de [[Julie Delpy]] ː Mamie * [[2012]] : ''[[Paulette (fim)|Paulette]]'' de [[Jérôme Enrico]] ː Paulette * [[2013]] : ''[[Attila Marcel]]'' de [[Sylvain Chomet]] ː Matant Annie === Televizyon === * [[1961]] : ''[[Première de face]]'' de [[François Gir]] * [[1965]] : ''[[Sylverie ou les Fongs Hollandais]]'' de [[Michel Ayats]] * [[1966]] : ''[[La Morale de l'histoire (fim, 1966)|La Morale de l'histoire]]'' de [[Claude Dagues]] * [[1966]] : ''[[Les Pigeons de Notre-Dame]]'' de [[Jacques Villa]] - ''La concierge'' * [[1967]] : ''[[Max le débonnaire]]'', de [[Gilles Grangier]] (série TV) (segment ''Un Bon petit Jules'') * [[1968]] : ''Lumière dans la nuit'' de [[André Michel]] * [[1975]] : ''[[La Porte du large]]'', de [[Pierre Badel]] - ''Dominique'' * [[1979]] : ''[[Profession comédien]]'' - documentaire - de [[Catherine Barma]] et [[Jean-Claude Longin]] - ''Elle-même'' * [[1981]] : ''[[Le Chien-chien de la star]]'' ''Le Mythomane'' de [[Michel Wyn]] - ''Linda Marlène'' * [[1982]] : ''[[Merci Bernard]]'', de [[Jean-Michel Ribes]] - divers rôles (série TV) * [[1982]] : ''[[Personne ne m'aime]]'', de [[Liliane de Kermadec]] - ''La gardienne des sceaux'' * [[1983]] : ''[[Les Beaux quartiers]]'', de [[Jean Kerchbron]] - ''Thérèse Respellière'' * [[1983]] : ''[[L'Homme, la Bête et la Vertu]]'' "Emmenez-moi au théâtre" de [[Marlène Bertin]] * [[1984]] : ''[[Les Malheurs de Malou]]'', de [[Jeanne Barbillon]] - ''Malou Mulet, la journaliste'' * [[1984]] : ''[[Désiré (fim, 1984)|Désiré]]'' de [[Dominique Giuliani]] * [[1985]] : ''[[Vivement Truffaut]]'' - Documentaire - de [[Claude de Givray]] - ''Témoignage'' * [[1985]] : ''[[Patte de velours (TV)|Patte de velours]]'' de [[Nelly Kaplan]] - ''Jacinthe'' * [[1986]] : ''[[Un moment d'inattention]]'', de Liliane de Kermadec - ''La mère'' * [[1986]] : ''[[La divine sieste de papa]]'' de [[Alain Nahum]] * [[1986]] : ''[[Photo Flash]]'' de [[Gérard Follin]], [[Guy Girard]] - ''Elle-même'' * [[1987]] : ''[[Les voleurs de lumière]]'' de [[Jean Sagols]] * [[1987]] : ''{{lang|en|[[Waiting for the Moon]]}}'' de [[Jill Godmilow]] - ''Fernande Olivier'' * [[1988]] : ''[[François Truffaut, correspondance à une voix]]'' - Documentaire - de [[Michèle Reiser]] - ''Témoignage'' * [[1990]] : ''La Tendresse de l'araignée'', épisode ''V. comme Vengeance'' de [[Paul Vecchiali]] - ''Hélène Brunel'' * [[1991]] : ''[[Les quarante ans des Cahiers du cinéma]]'' - Documentaire - de (?) - ''Témoignage'' * [[1992]] : ''[[Fou de foot (fim)|Fou de foot]]'', de Dominique Baron - ''Solange'' * [[1993]] : ''Monsieur Ripois'', de [[Luc Béraud]] - ''Michèle'' * [[1994]] : ''[[Maigret (seri, 1991)|Maigret]]'' : ''[[Épisodes de Maigret#Épisode 15 : Maigret se trompe|Maigret se trompe]]'' de [[Joyce Buñuel]] - ''Désirée Brault'' * [[1995]] : ''[[Tango, mambo et cha-cha-cha]]'', de [[Françoise Decaux-Thomelet]] * [[1995]] : ''[[Terrain glissant]]'', de [[Joyce Buñuel]] - ''Sabine'' * [[1995]] : ''[[Douche Anglaise]]'' de [[David Pharao]] * [[1996]] : ''[[La Ferme du crocodile]]'', de [[Didier Albert]] - ''Danièle Ceylan'' * [[1996]] : ''[[Histoire d'hommes]]'', d'[[Olivier Langlois]] - ''Juliette Louvet'' * [[1997]] : ''[[L'Amour en embuscade]]'' (''Love in Ambush''), de [[Carl Schultz]] - ''Madeleine Carver'' * [[1997]] : ''[[Bob Million]]'', de [[Michaël Perrotta]] - ''Annie'' * [[1997]] : ''[[L'Amour à l'ombre]]'', de [[Philippe Venault]] - ''Suzanne'' * [[1997]] : ''[[Opération Bugs Bunny]]'', de [[Michel Hassan]] - ''La gouvernante du Père Noël'' * [[1998]] : ''[[Chercheur d'héritiers]]'', épisode « Hélène ou Eugénie » - de [[Williams Crépin]], [[Olivier Langlois]] et [[Patrice Martineau (réalisateur)|Patrice Martineau]] (série TV) * [[1998]] : ''[[Chercheur d'héritiers]]'', épisode « Un frère à tout prix » de [[Williams Crépin]], [[Olivier Langlois]] et Patrice Martineau (série TV) * [[1998]] : ''[[Chercheur d'héritiers]]'', épisode « Bonjour Philippine » - de [[Williams Crépin]], Olivier Langlois et Patrice Martineau (seri TV) * [[1998]] : ''[[Heureusement qu'on s'aime]]'', de [[David Delrieux]] - ''{{Mme}} Sauvage'' * [[1998]] : ''[[Bébés boum]]'', de [[Marc Angelo]] - ''Mamina'' * [[1999]] : ''[[Histoire de famille]]'' (''Pepe Carvalho - Padre, patrón''), de [[Emmanuelle Cuau]] - ''Mathilde Pelletier'' * [[1999]] : ''[[Chercheur d'héritiers]]'', épisode « La maison du pendu » de Williams Crépin, Olivier Langlois et Patrice Martineau (seri TV) * [[1998]] : ''[[Chercheur d'héritiers]]'', épisode « Une carte postale de Rome » de Williams Crépin, Olivier Langlois et Patrice Martineau (seri TV) * [[2000]] : ''[[Le Bimillionnaire]]'', de [[Michaël Perrotta]] - ''{{Mme}} Granbois'' * [[2000]] : ''[[Vent de colère]]'', de [[Michael Raeburn]] - ''{{Mme}} Buton'' * [[2000]] : ''[[La Part de l'ombre (fim)|La Part de l'ombre]]'', de [[Philippe Venault]] - ''La commissaire'' * [[2000]] : ''[[Les Enquêtes d'Éloïse Rome]]'' de [[Sophie Révil]] - ''Odile Mouret'' - (Série TV) * [[2002]] : ''[[Un jour dans la vie du cinéma Français]]'' - Documentaire de [[Jean-Thomas Ceccaldi]] et [[Christophe d'Yvoire]] - ''Témoignage'' * [[2004]] : ''[[La Classe du brevet]]'', d'[[Edwin Baily]] - ''{{Mme}} Achille'' * [[2004]] : ''[[Martin, Lola, Bingo]]'' - ''Si j'avais des millions'' de [[Gérard Marx]] * [[2005]] : ''[[Les Copains d'abord (fim)|Les Copains d'abord]]'' - ''Si j'avais des millions'' de Gérard Marx - ''La mère de David'' * [[2005]] : ''[[L'Enfant de personne]]'', de [[Michaël Perrotta]] - ''Jeanne'' * [[2005]] : ''[[Ficelle (fim)|Ficelle]]'', ''Le juge est une femme'' de [[Jean-Marc Seban]] - ''Marie Beltrand'' * [[2005]] : ''[[C'était un petit jardin]]'' - ''Les enquêtes d'Éloïse Rome'' de [[Christophe Douchand]] - ''Odile Mouret, la mère d'Eloïse'' * [[2006]] : ''[[Les Petites Vacances]]'' d'[[Olivier Peyon]] - ''Danièle'' * [[2007]] : ''[[Les Diablesses (fim, 2007)|Les Diablesses]]'' d'[[Harry Cleven]] - ''Sylvie adulte + narration'' * [[2009]] : ''[[L'Internat]]'' : ''Hélène Massart'' * [[2009]] : ''[[Ma sœur est moi]]'' de Didier Albert : ''Marie-Hélène'' * [[2009]] : ''[[Pas de toit sans moi]]'' de [[Guy Jacques]] : ''Madeleine'' * [[2010]] : ''[[Au bas de l'échelle]]'' de [[Arnauld Mercadier]] : ''Annie Morvanec'' * [[2010]] : ''[[Une vie de chat]]'' - (fim animasyon) de [[Alain Gagnol]] ak [[Jean-Loup Felicioli]] : ''Claudine'' * [[2010]] : ''[[Paul et ses femmes]]'' de [[Élisabeth Rappeneau]] : ''Solange'' * [[2010]] : ''[[La Très excellente et divertissante histoire de François Rabelais]]'' d'[[Hervé Baslé]] : ''Amandine'' * [[2011]] : ''[[Le Bon Samaritain (fim)|Le Bon Samaritain]]'' de [[Bruno Garcia (reyalizatè)|Bruno Garcia]] : ''Amandine Moustelle'' * [[2012]] : ''[[Parle tout bas si c'est d'amour]]'' de [[Sylvain Monod]] : ''Maryse'' * [[2013]] : ''[[La Minute vieille]]'' de Fabrice Maruca : Elle-même * [[22013]] : ''[[Scènes de ménages]]'' : {{lang|en|prime-time}} « Scènes de ménages entre amis » (un épisode) : ''une amie bavarde d'Huguette et Raymond'' * [[2013]] : ''L'Habit ne fait pas le moine'', kout fim [[Sandrine Veysset]] (''La Collection [[Jeanne Moreau]]'') == Bibliyografi == * 1988 ː ''Élisabeth, Pauline et David : mes enfants de la balle'', nan kolaborasyon avèk Pascale Duval, Pari, edisyon Michel Lafon, {{ISBN|978-2-86804-572-0}} * 1997 ː ''Le Roman de ma vie : souvenirs'', nan kolaborasyon avèk [[Evane Hanska]], Pari, Flammarion, {{ISBN|978-2-08-067378-7}} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0480942/ Bernadette Lafont] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lafont, Bernadette}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1938]] [[Kategori:Lanmò 2013]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] cpzkwbhv1u3prh6jo2yfvci0l12jhy0 Cécilia Cara 0 69957 882023 791560 2026-06-20T22:03:19Z Raymond Trencavel 28592 882023 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Cécilia Cara |foto=Cécilia Cara 2014 2.jpg |tèks=Cécilia Cara (2014) |fonksyon=chantèz, komedyèn |domèn=mizik, sinema, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[5 jen]] [[1984]] |lye nesans=[[Cannes]], [[Alpes-Maritimes]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Cécilia Cara''', ki fèt [[5 jen]] [[1984]] nan [[Cannes]] nan [[Alpes-Maritimes]] ([[Frans]]), se yon [[Chantè|chantèz]] ak [[Aktè|komedyèn]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Fimografi === * [[2004]] : ''[[Le Carton (fim)|Le Carton]]'' (fim) ː Alice * [[2004]] : ''Droit au cœur'' (kout fim) : Jasmine * [[2010]] : ''[[Joséphine, ange gardien]]'' (seri tv) : Rebecca MacAlistair * [[2014]] : ''[[Nina (seri, 2014)|Nina]]'' (seri tv) * [[2016]] : ''[[Camping paradis]]'' ː Manon === Teyat === * [[2006]] : ''La Sœur de Jerry King'' de [[Jack Neary]], metè an sèn [[Arnaud Lemort]], Festival d'Avignon Off, tounen * [[2008]] : ''Tonton Léon Story'' de [[Serge Serout]], metè an sèn [[Daniel Colas]] * [[2015]] : ''[[Le Carton]]'' de [[Clément Michel]], metè an sèn [[Arthur Jugnot|Arthur Jugnot]] ak [[David Roussel]] * [[2016]]-[[2017]] : ''Jolis mensonges'' de [[Joe Di Pietro]], metè an sèn [[Jean-Luc Moreau (teyat)|Jean-Luc Moreau]] * 2018 : ''Enooormes !'' de [[Emanuel Lenormand]], Pari * 2018-2019 : ''[[Le Voyage extraordinaire de Jules Verne|Jules Verne - La Comédie Musicale]]'' de [[Nicolas Nebot]] ak [[Dumè|Dominique Mattei]], Pari === Diskografi === ==== Albòm ==== * ''Noël ensemble'' (konpilason ''Noël ensemble'' ak ''Ave Maria'') * ''Roméo et Juliette : de la Haine à l'Amour'' * ''Roméo et Juliette : de la Haine à l'Amour (L’Intégrale)'' * ''Roméo et Juliette : de la Haine à l'Amour (En Live)'' ==== Senp ==== * ''Aimer'' * ''Les Rois du Mond''e (Fas B ''Un jour'') * ''Vérone'' (Fas B ''L'Amour heureux'') * ''Avoir une fille'' (Fas B ''La Mort de Juliette'') * ''Comment lui dire'' (Fas B ''Pourquoi ?'' live) * ''L’air du temps'' (Duo avèk [[Florent Pagny]]) * ''Je t’aime plus que tout'' (Duo avèk [[Ronan Keating]]) * ''Donne-moi'' (koral) * ''Le Dernier Reflet'' (Fas B ''Et je danse'') == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm1594857/ Cécilia Cara] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Cara, Cécilia}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1984]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] n5g69hs0t40xwykc0brbdrk2l9fzyo3 882024 882023 2026-06-20T22:04:26Z Raymond Trencavel 28592 882024 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Cécilia Cara |foto=Cécilia Cara 2014 2.jpg |tèks=Cécilia Cara (2014) |fonksyon=chantèz, komedyèn |domèn=mizik, sinema, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[5 jen]] [[1984]] |lye nesans=[[Cannes]], [[Alpes-Maritimes]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Cécilia Cara''', ki fèt [[5 jen]] [[1984]] nan [[Cannes]] nan [[Alpes-Maritimes]] ([[Frans]]), se yon [[Chantè|chantèz]] ak [[Aktè|komedyèn]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Fimografi === * [[2004]] : ''[[Le Carton (fim)|Le Carton]]'' (fim) ː Alice * [[2004]] : ''Droit au cœur'' (kout fim) : Jasmine * [[2010]] : ''[[Joséphine, ange gardien]]'' (seri tv) : Rebecca MacAlistair * [[2014]] : ''[[Nina (seri, 2014)|Nina]]'' (seri tv) * [[2016]] : ''[[Camping paradis]]'' ː Manon === Teyat === * [[2006]] : ''La Sœur de Jerry King'' de [[Jack Neary]], metè an sèn [[Arnaud Lemort]], Festival d'Avignon Off, tounen * [[2008]] : ''Tonton Léon Story'' de [[Serge Serout]], metè an sèn [[Daniel Colas]] * [[2015]] : ''[[Le Carton]]'' de [[Clément Michel]], metè an sèn [[Arthur Jugnot|Arthur Jugnot]] ak [[David Roussel]] * [[2016]]-[[2017]] : ''Jolis mensonges'' de [[Joe Di Pietro]], metè an sèn [[Jean-Luc Moreau (teyat)|Jean-Luc Moreau]] * 2018 : ''Enooormes !'' de [[Emanuel Lenormand]], Pari * 2018-2019 : ''[[Le Voyage extraordinaire de Jules Verne|Jules Verne - La Comédie Musicale]]'' de [[Nicolas Nebot]] ak [[Dumè|Dominique Mattei]], Pari === Diskografi === ==== Albòm ==== * ''Noël ensemble'' (konpilason ''Noël ensemble'' ak ''Ave Maria'') * ''Roméo et Juliette : de la Haine à l'Amour'' * ''Roméo et Juliette : de la Haine à l'Amour (L’Intégrale)'' * ''Roméo et Juliette : de la Haine à l'Amour (En Live)'' ==== Senp ==== * ''Aimer'' * ''Les Rois du Mond''e (Fas B ''Un jour'') * ''Vérone'' (Fas B ''L'Amour heureux'') * ''Avoir une fille'' (Fas B ''La Mort de Juliette'') * ''Comment lui dire'' (Fas B ''Pourquoi ?'' live) * ''L’air du temps'' (Duo avèk [[Florent Pagny]]) * ''Je t’aime plus que tout'' (Duo avèk [[Ronan Keating]]) * ''Donne-moi'' (koral) * ''Le Dernier Reflet'' (Fas B ''Et je danse'') == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm1594857/ Cécilia Cara] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Cara, Cécilia}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1984]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] bezrdt1b1f995oex4dypuwhh1mke8fd Michèle Laroque 0 70617 881955 798406 2026-06-20T15:01:10Z Raymond Trencavel 28592 881955 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Michèle Laroque |foto=Mich%C3%A8le_Laroque_Cannes_2017.jpg |tèks=Michèle Laroque (2017) |fonksyon=aktris, reyalizatris, pwodiktris |domèn=sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[15 jen]] [[1960]] |lye nesans=[[Nis]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Michèle Laroque''', ki fèt [[15 jen]] [[1960]] nan [[Nis]] ([[Frans]]), se yon [[Aktè|aktris]], [[Reyalizatè|reyalizatris]], [[Pwodiktè sinema|pwodiktris]], [[imoris]] ak [[senaris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === ==== Tankou aktris ==== * [[1983]] : ''[[Le Marginal]]'' de [[Jacques Deray]] : yon pwostitye * [[1988]] : ''[[Suivez cet avion]]'' de [[Patrice Ambard]] : otès de lè * [[1990]] : ''[[Le Mari de la coiffeuse]]'' de [[Patrice Leconte]] : manman timoun adopte * [[1991]] : ''[[Une époque formidable…]]'' de [[Gérard Jugnot]] : rekritèz * [[1992]] : ''[[La Crise]]'' de [[Coline Serreau]] : Martine * [[1992]] : ''[[Louis, enfant roi]]'' de [[Roger Planchon]] : dichès de Longueville * [[1992]] : ''[[Max et Jérémie]]'' de [[Claire Devers]] : Suzanne * [[1992]] : ''[[Oui (fim)|Oui]]'' de [[Pascal Perrennès]] (mwayen fim) : jij pou timoun * [[1992]] : ''[[Tango (fim, 1993)|Tango]]'' de [[Patrice Leconte]] : Hélène Baraduc * [[1993]] : ''[[Aux petits bonheurs]]'' de [[Michel Deville]] : Sabine * [[1993]] : ''[[Chacun pour toi]]'' de [[Jean-Michel Ribes]] : Fernande * [[1993]] : ''[[Paranoïa (fim, 1993)|Paranoïa]]'' de [[Frédéric Forestier]] (kout fim) * [[1993]] : ''[[Personne ne m'aime]]'' de [[Marion Vernoux]] : Marie-Christine, rele Cricri * [[1995]] : ''[[Nelly et Monsieur Arnaud]]'' de [[Claude Sautet]] : Isabelle * [[1995]] : ''[[Le Fabuleux Destin de madame Petlet]]'' de [[Camille de Casabianca]] : Marcie * [[1996]] : ''[[Les Aveux de l'innocent]]'' de [[Jean-Pierre Améris]] : jij la * [[1996]] : ''[[Pédale douce]]'' de [[Gabriel Aghion]] : Marie Hagutte * [[1996]] : ''[[Fallait pas !...]]'' de [[Gérard Jugnot]] : Constance * [[1996]] : ''[[Passage à l'acte (fim)|Passage à l'acte]]'' de [[Francis Girod]] : Florence * [[1996]] : ''[[Le Plus Beau Métier du monde]]'' de [[Gérard Lauzier]] : Hélène Monier * [[1997]] : ''[[Ma vie en rose]]'' de [[Alain Berliner]] : Hanna Fabre * [[1998]] : ''[[Doggy Bag (fim)|Doggy Bag]]'' de [[Frédéric Comtet]] (kòm senaris) : Jeanne * [[1998]] : ''[[Serial Lover]]'' de [[James Huth]] : Claire Doste * [[1999]] : ''[[Épouse-moi]]'' de [[Harriet Marin]] : Oriane Roche * [[2001]] : ''[[Le Placard]]'' de [[Francis Veber]] : Madmwazèl Bertrand * [[2001]] : ''[[J'ai faim !!!]]'' de [[Florence Quentin]] : Arlette * [[2003]] : ''[[Malabar Princess]]'' de [[Gilles Legrand]] : Valentine * [[2004]] : ''[[Pédale dure]]'' de [[Gabriel Aghion]] : Marie Hagutte * [[2005]] : ''[[L'Anniversaire (fim, 2005)|L'Anniversaire]]'' de [[Diane Kurys]] : Élisabeth * [[2005]] : ''[[Comme t'y es belle !]]'', de [[Lisa Azuelos]] : Isa * [[2006]] : ''[[La Maison du bonheur]]'' de [[Dany Boon]] : Anne Boulin * [[2006]] : ''[[L'Entente cordiale]]'' de [[Vincent de Brus]] : direktris nan bank * [[2007]] : ''[[The Neighbor (fim, 2007)|The Neighbor]]'' de [[Eddie O'Flaherty]] : Christine * [[2008]] : ''[[Enfin veuve]]'' d'[[Isabelle Mergault]] : Anne-Marie * [[2009]] : ''[[Dans tes bras (fim, 2009)|Dans tes bras]]'' d'[[Hubert Gillet]] : Solange * [[2009]] : ''[[Oscar et la Dame rose (fim)|Oscar et la Dame rose]]'' d'[[Éric-Emmanuel Schmitt]] : Rose * [[2011]] : ''[[Monsieur Papa (fim, 2011)|Monsieur Papa]]'' de [[Kad Merad]] : Marie Vallois * [[2016]] : ''[[Le Fantôme de Canterville (fim, 2016)|Le Fantôme de Canterville]]'' de [[Yann Samuell]] : Elisabeth Otis * [[2016]] : ''[[Camping 3]]'' de [[Fabien Onteniente]] : Anne-So * [[2017]] : ''[[Alibi.com]]'' de [[Philippe Lacheau]] : Françoise * [[2017]] : ''[[Chouquette (fim)|Chouquette]]'' de [[Patrick Godeau]] : Diane * [[2017]] : ''[[Embrasse-moi !]]'' d'[[Oshen|Océane-Rose-Marie]] ak [[Cyprien Vial]] : Babouchka * [[2018]] : ''[[Brillantissime]]'' de li menm : Angela * [[2019]] : ''[[Premier de la classe]]'' de Stéphane Ben Lahcene : Madanm Martin * [[2019]] : ''[[Joyeuse retraite !]]'' de [[Fabrice Bracq]] : Marilou Blanchot * [[2021]] : ''[[Chacun chez soi (fim, 2021)|Chacun chez soi]]'' de li menm : Catherine * [[2022]] : ''[[Alors on danse (fim)|Alors on danse]]'' de li menm : Sandra * [[2022]] : ''[[Ténor (fim)|Ténor]]'' de [[Claude Zidi Jr]] : Madanm Loyseau * [[2022]] : ''[[Joyeuse retraite ! 2]]'' de [[Fabrice Bracq]] : Marilou Blanchot * 2022 : ''[[Belle et Sébastien : Nouvelle Génération]]'' de [[Pierre Coré]] ==== Tankou reyalizatris ==== * [[2018]] : ''[[Brillantissime]]'' * [[2020]] : ''[[Chacun chez soi (fim, 2021)|Chacun chez soi]]'' * [[2021]] : [[Alors on danse (fim)|''Alors on danse'']] === Televizyon === * [[1988]] : ''[[Vivement lundi !]]'' de [[Didier Albert]] (seri tv) * 1988 : ''[[Marc et Sophie]]'' (seri tv) * [[1989]] : ''[[Le Voyageur (seri)]]'' de [[John Laing]] (seri tv) : Florence * 1989-[[1990]] : ''[[Tribunal (seri)|Tribunal]]'' de [[Didier Albert]] (seri tv) : Mèt Catherine Adler * 1990 : ''[[Imogène (seri)|Imogène]]'' de [[François Leterrier]] (seri tv) * [[1991]] : ''[[Bébé express]]'' de [[François Dupont-Midy]] (fim tv) : Agathe * 1991 : ''[[C'est quoi ce petit boulot ?]]'' de [[Michel Berny]] ak [[Gian Luigi Polidoro]] (mini-seri tv) : Madanm Robine * 1991 : ''[[Les Cravates léopards]]'' de [[Jean-Luc Trotignon]] (téléfilm) : Madanm Bergaux Latour * 1991 : ''[[Quatre pour un loyer - Coup double]]'' de [[Georges Barrier]] (seri tv) * [[1992]] : ''[[Maguy]]'', épisode 297 "Tous les kalaniens, toutes les kalaniennes..." : Elsa, sikanalis * [[1993]] : ''[[Navarro]]'', saison 5 épisode 5 ''[[Coupable, je présume ?]]'' de [[Nicolas Ribowski]] (seri tv) : jij Catherine Vallet * [[1994]] : ''[[B comme Bolo]]'' de [[Jean-Michel Ribes]] (fim tv) : Doktè Salomé * [[1995]] : ''[[Une femme dans mon cœur]]'' de [[Gérard Marx]] (fim tv) : Alice Bataille * 1995 : ''[[Le Retour d'Arsène Lupin (seri)|Le Retour d'Arsène Lupin]]'', épisode ''[[La Robe de diamants]]'' de [[Nicolas Ribowski]] (seri tv) : Adrienne * 1995 : ''[[Le Mouton noir (fim, 1995)|Le Mouton noir]]'' de [[Francis de Gueltzl]] (fim tv) : Cécile * 1995 : ''[[L'Histoire du samedi]]'', épisode ''[[Le Nid tombé de l'oiseau]]'' d'[[Alain Schwarzstein]] (seri tv) : Eva Prudhomme * [[1996]] : ''[[Elvis Aziz]]'' de [[Frédéric Compain]] (fim tv) : Hélène Rivard * [[1997]] : ''[[Week-end (fim)|Week-end !]]'' d'[[Arnaud Sélignac]] (fim tv) : Hélène * [[1999]] : ''[[Une femme neuve]]'' de [[Didier Albert]] (fim tv) : Marie * [[2001]] : ''[[L'Oiseau rare (fim)|L'Oiseau rare]]'' de [[Didier Albert]] (fim tv) : Alexandra * [[2003]] : ''[[La Chose publique]]'' de [[Mathieu Amalric]] (fim tv) : Michèle * 2003 : ''[[Mon voisin du dessus]]'' de [[Laurence Katrian]] (fim tv) : Claire Letellier * [[2006]] : ''[[En marge des jours]]'' d'[[Emmanuel Finkiel]] (fim tv) : Julie * 2006 : ''[[Petits secrets et gros mensonges]]'' de [[Laurence Katrian]] (fim tv) : Isabelle Delambre * [[2010]] : ''[[Le Grand Restaurant (divertissement)|Le Grand Restaurant]]'' de [[Gérard Pullicino]] (divètisman) : yon kliyan * [[2012]] : ''[[Moi à ton âge]]'' de [[Bruno Garcia (reyalizatè)|Bruno Garcia]] (fim tv) : Carole Gardel * 2012 : ''[[La Méthode Claire]]'' de [[Vincent Monnet]] (fim tv) : Claire Robin * [[2014]] : ''[[Un fils (fim)|Un fils]]'' d'[[Alain Berliner]] (fim tv) : Mathilde * [[2015]] : ''[[Peplum (seri)|Peplum]]'' de [[Philippe Lefebvre (reyalizatè)|Philippe Lefebvre]] (seri tv) : Arria * 2015 : ''[[Hard (seri)|Hard]]'', saison 3 de [[Mélissa Drigeard]] et [[Laurent Dussaux]] (seri tv) : Madeleine Fournier * [[2016]] : ''[[Diabolique (fim)|Diabolique]]'' de [[Gabriel Aghion]] (fim tv) : Hélène de Lassay * [[2018]] : ''[[Peplum (seri)|Peplum : La Folle histoire du mariage de Cléopâtre]]'' de [[Maurice Barthélemy (aktè)|Maurice Barthélemy]] (fim tv) : Arria * [[2022]] : ''[[Ils s'aiment...enfin presque !]]'' d'[[Hervé Brami]] : Chloé == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0488477 Michèle Laroque] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Laroque, Michèle}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Pwodiktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1960]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] j648rkrcbueq1bho858epuym1zg9oxw 881956 881955 2026-06-20T15:02:34Z Raymond Trencavel 28592 881956 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Michèle Laroque |foto=Mich%C3%A8le_Laroque_Cannes_2017.jpg |tèks=Michèle Laroque (2017) |fonksyon=aktris, reyalizatris, pwodiktris |domèn=sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[15 jen]] [[1960]] |lye nesans=[[Nis]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Michèle Laroque''', ki fèt [[15 jen]] [[1960]] nan [[Nis]] ([[Frans]]), se yon [[Aktè|aktris]], [[Reyalizatè|reyalizatris]], [[Pwodiktè sinema|pwodiktris]], [[imoris]] ak [[senaris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === ==== Tankou aktris ==== * [[1983]] : ''[[Le Marginal]]'' de [[Jacques Deray]] : yon pwostitye * [[1988]] : ''[[Suivez cet avion]]'' de [[Patrice Ambard]] : otès de lè * [[1990]] : ''[[Le Mari de la coiffeuse]]'' de [[Patrice Leconte]] : manman timoun adopte * [[1991]] : ''[[Une époque formidable…]]'' de [[Gérard Jugnot]] : rekritèz * [[1992]] : ''[[La Crise]]'' de [[Coline Serreau]] : Martine * [[1992]] : ''[[Louis, enfant roi]]'' de [[Roger Planchon]] : dichès de Longueville * [[1992]] : ''[[Max et Jérémie]]'' de [[Claire Devers]] : Suzanne * [[1992]] : ''[[Oui (fim)|Oui]]'' de [[Pascal Perrennès]] (mwayen fim) : jij pou timoun * [[1992]] : ''[[Tango (fim, 1993)|Tango]]'' de [[Patrice Leconte]] : Hélène Baraduc * [[1993]] : ''[[Aux petits bonheurs]]'' de [[Michel Deville]] : Sabine * [[1993]] : ''[[Chacun pour toi]]'' de [[Jean-Michel Ribes]] : Fernande * [[1993]] : ''[[Paranoïa (fim, 1993)|Paranoïa]]'' de [[Frédéric Forestier]] (kout fim) * [[1993]] : ''[[Personne ne m'aime]]'' de [[Marion Vernoux]] : Marie-Christine, rele Cricri * [[1995]] : ''[[Nelly et Monsieur Arnaud]]'' de [[Claude Sautet]] : Isabelle * [[1995]] : ''[[Le Fabuleux Destin de madame Petlet]]'' de [[Camille de Casabianca]] : Marcie * [[1996]] : ''[[Les Aveux de l'innocent]]'' de [[Jean-Pierre Améris]] : jij la * [[1996]] : ''[[Pédale douce]]'' de [[Gabriel Aghion]] : Marie Hagutte * [[1996]] : ''[[Fallait pas !...]]'' de [[Gérard Jugnot]] : Constance * [[1996]] : ''[[Passage à l'acte (fim)|Passage à l'acte]]'' de [[Francis Girod]] : Florence * [[1996]] : ''[[Le Plus Beau Métier du monde]]'' de [[Gérard Lauzier]] : Hélène Monier * [[1997]] : ''[[Ma vie en rose]]'' de [[Alain Berliner]] : Hanna Fabre * [[1998]] : ''[[Doggy Bag (fim)|Doggy Bag]]'' de [[Frédéric Comtet]] (kòm senaris) : Jeanne * [[1998]] : ''[[Serial Lover]]'' de [[James Huth]] : Claire Doste * [[1999]] : ''[[Épouse-moi]]'' de [[Harriet Marin]] : Oriane Roche * [[2001]] : ''[[Le Placard]]'' de [[Francis Veber]] : Madmwazèl Bertrand * [[2001]] : ''[[J'ai faim !!!]]'' de [[Florence Quentin]] : Arlette * [[2003]] : ''[[Malabar Princess]]'' de [[Gilles Legrand]] : Valentine * [[2004]] : ''[[Pédale dure]]'' de [[Gabriel Aghion]] : Marie Hagutte * [[2005]] : ''[[L'Anniversaire (fim, 2005)|L'Anniversaire]]'' de [[Diane Kurys]] : Élisabeth * [[2005]] : ''[[Comme t'y es belle !]]'', de [[Lisa Azuelos]] : Isa * [[2006]] : ''[[La Maison du bonheur]]'' de [[Dany Boon]] : Anne Boulin * [[2006]] : ''[[L'Entente cordiale]]'' de [[Vincent de Brus]] : direktris nan bank * [[2007]] : ''[[The Neighbor (fim, 2007)|The Neighbor]]'' de [[Eddie O'Flaherty]] : Christine * [[2008]] : ''[[Enfin veuve]]'' d'[[Isabelle Mergault]] : Anne-Marie * [[2009]] : ''[[Dans tes bras (fim, 2009)|Dans tes bras]]'' d'[[Hubert Gillet]] : Solange * [[2009]] : ''[[Oscar et la Dame rose (fim)|Oscar et la Dame rose]]'' d'[[Éric-Emmanuel Schmitt]] : Rose * [[2011]] : ''[[Monsieur Papa (fim, 2011)|Monsieur Papa]]'' de [[Kad Merad]] : Marie Vallois * [[2016]] : ''[[Le Fantôme de Canterville (fim, 2016)|Le Fantôme de Canterville]]'' de [[Yann Samuell]] : Elisabeth Otis * [[2016]] : ''[[Camping 3]]'' de [[Fabien Onteniente]] : Anne-So * [[2017]] : ''[[Alibi.com]]'' de [[Philippe Lacheau]] : Françoise * [[2017]] : ''[[Chouquette (fim)|Chouquette]]'' de [[Patrick Godeau]] : Diane * [[2017]] : ''[[Embrasse-moi !]]'' d'[[Oshen|Océane-Rose-Marie]] ak [[Cyprien Vial]] : Babouchka * [[2018]] : ''[[Brillantissime]]'' de li menm : Angela * [[2019]] : ''[[Premier de la classe]]'' de Stéphane Ben Lahcene : Madanm Martin * [[2019]] : ''[[Joyeuse retraite !]]'' de [[Fabrice Bracq]] : Marilou Blanchot * [[2021]] : ''[[Chacun chez soi (fim, 2021)|Chacun chez soi]]'' de li menm : Catherine * [[2022]] : ''[[Alors on danse (fim)|Alors on danse]]'' de li menm : Sandra * [[2022]] : ''[[Ténor (fim)|Ténor]]'' de [[Claude Zidi Jr]] : Madanm Loyseau * [[2022]] : ''[[Joyeuse retraite ! 2]]'' de [[Fabrice Bracq]] : Marilou Blanchot * 2022 : ''[[Belle et Sébastien : Nouvelle Génération]]'' de [[Pierre Coré]] ==== Tankou reyalizatris ==== * [[2018]] : ''[[Brillantissime]]'' * [[2020]] : ''[[Chacun chez soi (fim, 2021)|Chacun chez soi]]'' * [[2021]] : [[Alors on danse (fim)|''Alors on danse'']] === Televizyon === * [[1988]] : ''[[Vivement lundi !]]'' de [[Didier Albert]] (seri tv) * 1988 : ''[[Marc et Sophie]]'' (seri tv) * [[1989]] : ''[[Le Voyageur (seri)]]'' de [[John Laing]] (seri tv) : Florence * 1989-[[1990]] : ''[[Tribunal (seri)|Tribunal]]'' de [[Didier Albert]] (seri tv) : Mèt Catherine Adler * 1990 : ''[[Imogène (seri)|Imogène]]'' de [[François Leterrier]] (seri tv) * [[1991]] : ''[[Bébé express]]'' de [[François Dupont-Midy]] (fim tv) : Agathe * 1991 : ''[[C'est quoi ce petit boulot ?]]'' de [[Michel Berny]] ak [[Gian Luigi Polidoro]] (mini-seri tv) : Madanm Robine * 1991 : ''[[Les Cravates léopards]]'' de [[Jean-Luc Trotignon]] (téléfilm) : Madanm Bergaux Latour * 1991 : ''[[Quatre pour un loyer - Coup double]]'' de [[Georges Barrier]] (seri tv) * [[1992]] : ''[[Maguy]]'', épisode 297 "Tous les kalaniens, toutes les kalaniennes..." : Elsa, sikanalis * [[1993]] : ''[[Navarro]]'', saison 5 épisode 5 ''[[Coupable, je présume ?]]'' de [[Nicolas Ribowski]] (seri tv) : jij Catherine Vallet * [[1994]] : ''[[B comme Bolo]]'' de [[Jean-Michel Ribes]] (fim tv) : Doktè Salomé * [[1995]] : ''[[Une femme dans mon cœur]]'' de [[Gérard Marx]] (fim tv) : Alice Bataille * 1995 : ''[[Le Retour d'Arsène Lupin (seri)|Le Retour d'Arsène Lupin]]'', épisode ''[[La Robe de diamants]]'' de [[Nicolas Ribowski]] (seri tv) : Adrienne * 1995 : ''[[Le Mouton noir (fim, 1995)|Le Mouton noir]]'' de [[Francis de Gueltzl]] (fim tv) : Cécile * 1995 : ''[[L'Histoire du samedi]]'', épisode ''[[Le Nid tombé de l'oiseau]]'' d'[[Alain Schwarzstein]] (seri tv) : Eva Prudhomme * [[1996]] : ''[[Elvis Aziz]]'' de [[Frédéric Compain]] (fim tv) : Hélène Rivard * [[1997]] : ''[[Week-end (fim)|Week-end !]]'' d'[[Arnaud Sélignac]] (fim tv) : Hélène * [[1999]] : ''[[Une femme neuve]]'' de [[Didier Albert]] (fim tv) : Marie * [[2001]] : ''[[L'Oiseau rare (fim)|L'Oiseau rare]]'' de [[Didier Albert]] (fim tv) : Alexandra * [[2003]] : ''[[La Chose publique]]'' de [[Mathieu Amalric]] (fim tv) : Michèle * 2003 : ''[[Mon voisin du dessus]]'' de [[Laurence Katrian]] (fim tv) : Claire Letellier * [[2006]] : ''[[En marge des jours]]'' d'[[Emmanuel Finkiel]] (fim tv) : Julie * 2006 : ''[[Petits secrets et gros mensonges]]'' de [[Laurence Katrian]] (fim tv) : Isabelle Delambre * [[2010]] : ''[[Le Grand Restaurant (divertissement)|Le Grand Restaurant]]'' de [[Gérard Pullicino]] (divètisman) : yon kliyan * [[2012]] : ''[[Moi à ton âge]]'' de [[Bruno Garcia (reyalizatè)|Bruno Garcia]] (fim tv) : Carole Gardel * 2012 : ''[[La Méthode Claire]]'' de [[Vincent Monnet]] (fim tv) : Claire Robin * [[2014]] : ''[[Un fils (fim)|Un fils]]'' d'[[Alain Berliner]] (fim tv) : Mathilde * [[2015]] : ''[[Peplum (seri)|Peplum]]'' de [[Philippe Lefebvre (reyalizatè)|Philippe Lefebvre]] (seri tv) : Arria * 2015 : ''[[Hard (seri)|Hard]]'', saison 3 de [[Mélissa Drigeard]] et [[Laurent Dussaux]] (seri tv) : Madeleine Fournier * [[2016]] : ''[[Diabolique (fim)|Diabolique]]'' de [[Gabriel Aghion]] (fim tv) : Hélène de Lassay * [[2018]] : ''[[Peplum (seri)|Peplum : La Folle histoire du mariage de Cléopâtre]]'' de [[Maurice Barthélemy (aktè)|Maurice Barthélemy]] (fim tv) : Arria * [[2022]] : ''[[Ils s'aiment...enfin presque !]]'' d'[[Hervé Brami]] : Chloé == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0488477 Michèle Laroque] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Laroque, Michèle}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Pwodiktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1960]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] m8vty7ll9q78hqltcc8cgvojkwu72dv Maurice Ronet 0 71156 881993 728472 2026-06-20T17:53:21Z Raymond Trencavel 28592 881993 wikitext text/x-wiki '''Maurice Robinet''', rele '''Maurice Ronet''', se yon [[aktè]] ak [[reyalizatè]] [[Frans|franse]], ki fèt [[13 avril]] [[1927]] nan [[Nis]] epi ki mouri [[14 mas]] [[1983]] nan [[Pari]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1949]] : ''[[Rendez-vous de juillet]]'', de [[Jacques Becker]] * [[1951]] : ''[[Un grand patron]]'', de [[Yves Ciampi]] * [[1952]] : ''[[La Jeune Folle]]'', de [[Yves Allégret]] * [[1952]] : ''[[Les Sept Péchés capitaux (fim, 1952)|Les Sept Péchés capitaux]]'', de [[Yves Allégret]] (segment ''La Luxure'') * [[1953]] : ''[[La Môme vert-de-gris (fim)|La Môme vert-de-gris]]'', de [[Bernard Borderie]] * [[1953]] : ''[[Horizons sans fin]]'', de [[Jean Dréville]] * [[1953]] : ''[[Lucrèce Borgia (film, 1953)|Lucrèce Borgia]]'', de [[Christian-Jaque]] * [[1954]] : ''[[À toi... toujours]]'' (''Casta diva''), de [[Carmine Gallone]] * [[1954]] : ''[[Le Guérisseur (fim)|Le Guérisseur]]'', de [[Yves Ciampi]] * [[1954]] : ''[[Châteaux en Espagne]]'' (''El Torero''), de [[René Wheeler]] * [[1954]] : ''[[La Maison du souvenir]]'' (''Casa Ricordi'') de [[Carmine Gallone]] : Vincenzo Bellini * [[1955]] : ''[[Gueule d'ange (fim, 1955)|Gueule d'ange]]'', de [[Marcel Blistène]] * [[1955]] : ''[[Les Aristocrates (fim)|Les Aristocrates]]'', de [[Denys de La Patellière]] * [[1956]] : ''[[La Sorcière (fim, 1956)|La Sorcière]]'', d'[[André Michel]] * [[1956]] : ''[[Section des disparus]]'', de [[Pierre Chenal]] * [[1957]] : ''[[Celui qui doit mourir]]'', de [[Jules Dassin]] * [[1958]] : ''[[Ascenseur pour l'échafaud]]'', de [[Louis Malle]] * [[1958]] : ''[[Agent secret S.Z.]]'' (''Carve Her Name with Pride''), de [[Lewis Gilbert]] * [[1958]] : ''[[Cette nuit-là (film, 1958)|Cette nuit-là]]'', de [[Maurice Cazeneuve]] * [[1959]] : ''[[Un jeudi comme les autres]]'', de [[Daniel Wronecki]] (vwa) (kout fim) * [[1959]] : ''[[Ce corps tant désiré]]'', de [[Luis Saslavsky]] * [[1959]] : ''[[Carmen de Grenade]]'' (''Carmen la de Ronda''), de [[Tulio Demicheli]] * [[1960]] : ''[[Plein Soleil]]'', de [[René Clément]] * [[1960]] : ''[[Mon dernier tango]]'' (''Mi último tango''), de [[Luis César Amadori]] * [[1960]] : ''[[Il Peccato degli anni verdi]]'', de [[Leopoldo Trieste]] * [[1961]] : ''[[Le Rendez-vous de minuit]]'', de [[Roger Leenhardt]] * [[1961]] : ''[[Les Grandes Personnes (fim, 1961)|Les Grandes Personnes]]'', de [[Jean Valère]] * [[1962]] : ''[[Portrait-robot (fim, 1962)|Portrait-robot]]'', de [[Paul Paviot]] * [[1962]] : ''[[Liberté I]]'', de [[Yves Ciampi]] * [[1962]] : ''[[La Dénonciation]]'', de [[Jacques Doniol-Valcroze]] * [[1963]] : ''[[Casablanca nid d'espions]]'', de [[Henri Decoin]] * [[1963]] : ''[[Le Meurtrier]]'', de [[Claude Autant-Lara]] * [[1963]] : ''[[Tempête sur Ceylan]]'' (''Das Todesauge von Ceylon''), de [[Gerd Oswald]] ak [[Giovanni Roccardi]] * [[1963]] : ''[[Le Feu follet (fim)|Le Feu follet]]'', de [[Louis Malle]] * [[1963]] : ''[[Les Vainqueurs (fim, 1963)|Les Vainqueurs]]'' (''The Victors''), de [[Carl Foreman]] * [[1964]] : ''[[Le Voleur du Tibidabo]]'', de Maurice Ronet + senaris - * [[1964]] : ''[[Les Parias de la gloire]]'', d'[[Henri Decoin]] * [[1964]] : ''[[Donde tú estés]]'', de [[Germán Lorente]] * [[1964]] : ''[[La Ronde (fim, 1964)|La Ronde]]'', de [[Roger Vadim]] * [[1965]] : ''[[Trois chambres à Manhattan (fim)|Trois chambres à Manhattan]]'', de [[Marcel Carné]] * [[1966]] : ''[[La Longue Marche (fim)|La Longue Marche]]'', d'[[Alexandre Astruc]] * [[1966]] : ''[[La Ligne de démarcation]]'', de [[Claude Chabrol]] * [[1966]] : ''[[Les Centurions]]'' (''Lost Command''), de [[Mark Robson]] * [[1966]] : ''[[Amador (fim, 1965)|Amador]]'', de [[Francisco Regueiro]] * [[1967]] : ''[[Le Jardin des délices (fim, 1967)|Le Jardin des délices]]'' (''Il Giardino delle delizie''), de [[Silvano Agosti]] * [[1967]] : ''[[Le Scandale (fim, 1967)|Le Scandale]]'', de [[Claude Chabrol]] * [[1967]] : ''[[La Route de Corinthe]]'', de [[Claude Chabrol]] * [[1968]] : ''[[La Femme écarlate]]'', de [[Jean Valère]] * [[1968]] : ''[[Le Diable sous l'oreiller]]'' (''Un Diablo bajo la almohada''), de [[José María Forqué]] * [[1968]] : ''[[Histoires extraordinaires (fim, 1968)|Histoires extraordinaires]]'', de [[Federico Fellini]], [[Louis Malle]] et [[Roger Vadim]] (vwa) * [[1968]] : ''[[How Sweet It Is!]]'', ''[[Adorablement vôtre]]'' de [[Jerry Paris]] * [[1968]] : ''[[Les oiseaux vont mourir au Pérou (fim)|Les oiseaux vont mourir au Pérou]]'', de [[Romain Gary]] * [[1969]] : ''[[Delphine (fim, 1969)|Delphine]]'', d'[[Éric Le Hung]] * [[1969]] : ''[[La Femme infidèle]]'', de [[Claude Chabrol]] * [[1969]] : ''[[La Piscine (fim)|La Piscine]]'', de [[Jacques Deray]] * [[1969]] : ''[[Les Femmes (fim)|Les Femmes]]'', de [[Jean Aurel]] * [[1970]] : ''[[Que fais-tu grande folle ?]]'' (''Splendori e miserie di Madame Royale''), de [[Vittorio Caprioli]] * [[1970]] : ''[[La Modification (film)|La Modification]]'', de [[Michel Worms]] * [[1970]] : ''[[Le Dernier Saut]]'', d'[[Édouard Luntz]] * [[1970]] : ''[[Qui ? (fim, 1970)|Qui ?]]'', de [[Léonard Keigel]] * [[1971]] : ''[[Un peu, beaucoup, passionnément...]]'', de [[Robert Enrico]] * [[1971]] : ''[[Raphaël ou le Débauché]]'', de [[Michel Deville]] * [[1971]] : ''[[La Maison sous les arbres]]'', de [[René Clément]] * [[1972]] : ''[[Le Diable dans la tête]]'' (''Il Diavolo nel cervello''), de [[Sergio Sollima]] * [[1972]] : ''[[La Chambre rouge (fim)|La Chambre rouge]]'', de [[Jean-Pierre Berckmans]] * [[1972]] : ''[[L'Odeur des fauves]]'', de [[Richard Balducci]] * [[1972]] : ''[[Les Galets d'Étretat]]'', de [[Sergio Gobbi]] * [[1973]] : ''[[Sans sommation]]'', de [[Bruno Gantillon]] * [[1973]] : ''[[Don Juan 73|Don Juan 73 ou Si Don Juan était une femme...]]'', de [[Roger Vadim]] * [[1973]] : ''[[L'Affaire Crazy Capo]]'', de [[Patrick Jamain]] * [[1973]] : ''[[Séduction (fim)|Séduction]]'' (''La seduzione''), de [[Fernando Di Leo]] * [[1974]] : ''[[Commissariato di notturna]]'', ''[[Commissariat de nuit]]'' de [[Guido Leoni]] * [[1974]] : ''[[Marseille contrat]]'' (''The Marseille Contract/The destructor''), de [[Robert Parrish]] * [[1974]] : ''[[Le Cri du cœur (film, 1974)|Le Cri du cœur]]'', de [[Claude Lallemand]] * [[1974]] : ''[[Seul le vent connaît la réponse]]'' (''Die Antwort kennt nur der Wind''), d'[[Alfred Vohrer]] * [[1974]] : ''[[Jackpot (fim, 1974)|Jackpot]]'' de [[Terence Young]] - fim inacheve - * [[1975]] : ''[[Bis zur bitteren Neige]]'', de [[Gerd Oswald]] * [[1975]] : ''[[La Messe dorée]]'', de [[Beni Montresor]] * [[1976]] : ''[[Oh mia bella matrigna!]]'', de [[Guido Leoni]] * [[1976]] : ''[[À l'ombre d'un été]]'', de [[Jean-Louis van Belle (reyalizatè)|Jean-Louis van Belle]] * [[1976]] : ''[[La Merde]]'' (''Perché si uccidono''), de [[Mauro Macario]] * [[1976]] : ''[[Nuit d'or]]'', de [[Serge Moati]] * [[1977]] : ''[[Madame Claude (fim)|Madame Claude]]'', de [[Just Jaeckin]] * [[1977]] : ''[[Mort d'un pourri]]'', de [[Georges Lautner]] * [[1979]] : ''[[Liés par le sang]]'' (''Bloodline''), de [[Terence Young]] * [[1981]] : ''[[Sphinx (fim)|Sphinx]]'', de [[Franklin J. Schaffner]] * [[1981]] : ''[[Beau-père (fim)|Beau-père]]'', de [[Bertrand Blier]] * [[1982]] : ''[[La Guérilléra]]'', de [[Pierre Kast]] et [[Antonio Tarruella]] * [[1982]] : ''[[Un matin rouge]]'', de [[Jean-Jacques Aublanc]] * [[1982]] : ''[[La Balance (fim)|La Balance]]'', de [[Bob Swaim]] * [[1983]] : ''[[Surprise Party]]'', de [[Roger Vadim]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0740067 Maurice Robinet] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Robinet, Maurice}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1927]] [[Kategori:Lanmò 1983]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] fu0ya894rk3jlnt85d6lvcwoss2qom2 881995 881993 2026-06-20T17:54:26Z Raymond Trencavel 28592 881995 wikitext text/x-wiki '''Maurice Robinet''', rele '''Maurice Ronet''', se yon [[aktè]] ak [[reyalizatè]] [[Frans|franse]], ki fèt [[13 avril]] [[1927]] nan [[Nis]] ([[Provence]]) epi ki mouri [[14 mas]] [[1983]] nan [[Pari]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1949]] : ''[[Rendez-vous de juillet]]'', de [[Jacques Becker]] * [[1951]] : ''[[Un grand patron]]'', de [[Yves Ciampi]] * [[1952]] : ''[[La Jeune Folle]]'', de [[Yves Allégret]] * [[1952]] : ''[[Les Sept Péchés capitaux (fim, 1952)|Les Sept Péchés capitaux]]'', de [[Yves Allégret]] (segment ''La Luxure'') * [[1953]] : ''[[La Môme vert-de-gris (fim)|La Môme vert-de-gris]]'', de [[Bernard Borderie]] * [[1953]] : ''[[Horizons sans fin]]'', de [[Jean Dréville]] * [[1953]] : ''[[Lucrèce Borgia (film, 1953)|Lucrèce Borgia]]'', de [[Christian-Jaque]] * [[1954]] : ''[[À toi... toujours]]'' (''Casta diva''), de [[Carmine Gallone]] * [[1954]] : ''[[Le Guérisseur (fim)|Le Guérisseur]]'', de [[Yves Ciampi]] * [[1954]] : ''[[Châteaux en Espagne]]'' (''El Torero''), de [[René Wheeler]] * [[1954]] : ''[[La Maison du souvenir]]'' (''Casa Ricordi'') de [[Carmine Gallone]] : Vincenzo Bellini * [[1955]] : ''[[Gueule d'ange (fim, 1955)|Gueule d'ange]]'', de [[Marcel Blistène]] * [[1955]] : ''[[Les Aristocrates (fim)|Les Aristocrates]]'', de [[Denys de La Patellière]] * [[1956]] : ''[[La Sorcière (fim, 1956)|La Sorcière]]'', d'[[André Michel]] * [[1956]] : ''[[Section des disparus]]'', de [[Pierre Chenal]] * [[1957]] : ''[[Celui qui doit mourir]]'', de [[Jules Dassin]] * [[1958]] : ''[[Ascenseur pour l'échafaud]]'', de [[Louis Malle]] * [[1958]] : ''[[Agent secret S.Z.]]'' (''Carve Her Name with Pride''), de [[Lewis Gilbert]] * [[1958]] : ''[[Cette nuit-là (film, 1958)|Cette nuit-là]]'', de [[Maurice Cazeneuve]] * [[1959]] : ''[[Un jeudi comme les autres]]'', de [[Daniel Wronecki]] (vwa) (kout fim) * [[1959]] : ''[[Ce corps tant désiré]]'', de [[Luis Saslavsky]] * [[1959]] : ''[[Carmen de Grenade]]'' (''Carmen la de Ronda''), de [[Tulio Demicheli]] * [[1960]] : ''[[Plein Soleil]]'', de [[René Clément]] * [[1960]] : ''[[Mon dernier tango]]'' (''Mi último tango''), de [[Luis César Amadori]] * [[1960]] : ''[[Il Peccato degli anni verdi]]'', de [[Leopoldo Trieste]] * [[1961]] : ''[[Le Rendez-vous de minuit]]'', de [[Roger Leenhardt]] * [[1961]] : ''[[Les Grandes Personnes (fim, 1961)|Les Grandes Personnes]]'', de [[Jean Valère]] * [[1962]] : ''[[Portrait-robot (fim, 1962)|Portrait-robot]]'', de [[Paul Paviot]] * [[1962]] : ''[[Liberté I]]'', de [[Yves Ciampi]] * [[1962]] : ''[[La Dénonciation]]'', de [[Jacques Doniol-Valcroze]] * [[1963]] : ''[[Casablanca nid d'espions]]'', de [[Henri Decoin]] * [[1963]] : ''[[Le Meurtrier]]'', de [[Claude Autant-Lara]] * [[1963]] : ''[[Tempête sur Ceylan]]'' (''Das Todesauge von Ceylon''), de [[Gerd Oswald]] ak [[Giovanni Roccardi]] * [[1963]] : ''[[Le Feu follet (fim)|Le Feu follet]]'', de [[Louis Malle]] * [[1963]] : ''[[Les Vainqueurs (fim, 1963)|Les Vainqueurs]]'' (''The Victors''), de [[Carl Foreman]] * [[1964]] : ''[[Le Voleur du Tibidabo]]'', de Maurice Ronet + senaris - * [[1964]] : ''[[Les Parias de la gloire]]'', d'[[Henri Decoin]] * [[1964]] : ''[[Donde tú estés]]'', de [[Germán Lorente]] * [[1964]] : ''[[La Ronde (fim, 1964)|La Ronde]]'', de [[Roger Vadim]] * [[1965]] : ''[[Trois chambres à Manhattan (fim)|Trois chambres à Manhattan]]'', de [[Marcel Carné]] * [[1966]] : ''[[La Longue Marche (fim)|La Longue Marche]]'', d'[[Alexandre Astruc]] * [[1966]] : ''[[La Ligne de démarcation]]'', de [[Claude Chabrol]] * [[1966]] : ''[[Les Centurions]]'' (''Lost Command''), de [[Mark Robson]] * [[1966]] : ''[[Amador (fim, 1965)|Amador]]'', de [[Francisco Regueiro]] * [[1967]] : ''[[Le Jardin des délices (fim, 1967)|Le Jardin des délices]]'' (''Il Giardino delle delizie''), de [[Silvano Agosti]] * [[1967]] : ''[[Le Scandale (fim, 1967)|Le Scandale]]'', de [[Claude Chabrol]] * [[1967]] : ''[[La Route de Corinthe]]'', de [[Claude Chabrol]] * [[1968]] : ''[[La Femme écarlate]]'', de [[Jean Valère]] * [[1968]] : ''[[Le Diable sous l'oreiller]]'' (''Un Diablo bajo la almohada''), de [[José María Forqué]] * [[1968]] : ''[[Histoires extraordinaires (fim, 1968)|Histoires extraordinaires]]'', de [[Federico Fellini]], [[Louis Malle]] et [[Roger Vadim]] (vwa) * [[1968]] : ''[[How Sweet It Is!]]'', ''[[Adorablement vôtre]]'' de [[Jerry Paris]] * [[1968]] : ''[[Les oiseaux vont mourir au Pérou (fim)|Les oiseaux vont mourir au Pérou]]'', de [[Romain Gary]] * [[1969]] : ''[[Delphine (fim, 1969)|Delphine]]'', d'[[Éric Le Hung]] * [[1969]] : ''[[La Femme infidèle]]'', de [[Claude Chabrol]] * [[1969]] : ''[[La Piscine (fim)|La Piscine]]'', de [[Jacques Deray]] * [[1969]] : ''[[Les Femmes (fim)|Les Femmes]]'', de [[Jean Aurel]] * [[1970]] : ''[[Que fais-tu grande folle ?]]'' (''Splendori e miserie di Madame Royale''), de [[Vittorio Caprioli]] * [[1970]] : ''[[La Modification (film)|La Modification]]'', de [[Michel Worms]] * [[1970]] : ''[[Le Dernier Saut]]'', d'[[Édouard Luntz]] * [[1970]] : ''[[Qui ? (fim, 1970)|Qui ?]]'', de [[Léonard Keigel]] * [[1971]] : ''[[Un peu, beaucoup, passionnément...]]'', de [[Robert Enrico]] * [[1971]] : ''[[Raphaël ou le Débauché]]'', de [[Michel Deville]] * [[1971]] : ''[[La Maison sous les arbres]]'', de [[René Clément]] * [[1972]] : ''[[Le Diable dans la tête]]'' (''Il Diavolo nel cervello''), de [[Sergio Sollima]] * [[1972]] : ''[[La Chambre rouge (fim)|La Chambre rouge]]'', de [[Jean-Pierre Berckmans]] * [[1972]] : ''[[L'Odeur des fauves]]'', de [[Richard Balducci]] * [[1972]] : ''[[Les Galets d'Étretat]]'', de [[Sergio Gobbi]] * [[1973]] : ''[[Sans sommation]]'', de [[Bruno Gantillon]] * [[1973]] : ''[[Don Juan 73|Don Juan 73 ou Si Don Juan était une femme...]]'', de [[Roger Vadim]] * [[1973]] : ''[[L'Affaire Crazy Capo]]'', de [[Patrick Jamain]] * [[1973]] : ''[[Séduction (fim)|Séduction]]'' (''La seduzione''), de [[Fernando Di Leo]] * [[1974]] : ''[[Commissariato di notturna]]'', ''[[Commissariat de nuit]]'' de [[Guido Leoni]] * [[1974]] : ''[[Marseille contrat]]'' (''The Marseille Contract/The destructor''), de [[Robert Parrish]] * [[1974]] : ''[[Le Cri du cœur (film, 1974)|Le Cri du cœur]]'', de [[Claude Lallemand]] * [[1974]] : ''[[Seul le vent connaît la réponse]]'' (''Die Antwort kennt nur der Wind''), d'[[Alfred Vohrer]] * [[1974]] : ''[[Jackpot (fim, 1974)|Jackpot]]'' de [[Terence Young]] - fim inacheve - * [[1975]] : ''[[Bis zur bitteren Neige]]'', de [[Gerd Oswald]] * [[1975]] : ''[[La Messe dorée]]'', de [[Beni Montresor]] * [[1976]] : ''[[Oh mia bella matrigna!]]'', de [[Guido Leoni]] * [[1976]] : ''[[À l'ombre d'un été]]'', de [[Jean-Louis van Belle (reyalizatè)|Jean-Louis van Belle]] * [[1976]] : ''[[La Merde]]'' (''Perché si uccidono''), de [[Mauro Macario]] * [[1976]] : ''[[Nuit d'or]]'', de [[Serge Moati]] * [[1977]] : ''[[Madame Claude (fim)|Madame Claude]]'', de [[Just Jaeckin]] * [[1977]] : ''[[Mort d'un pourri]]'', de [[Georges Lautner]] * [[1979]] : ''[[Liés par le sang]]'' (''Bloodline''), de [[Terence Young]] * [[1981]] : ''[[Sphinx (fim)|Sphinx]]'', de [[Franklin J. Schaffner]] * [[1981]] : ''[[Beau-père (fim)|Beau-père]]'', de [[Bertrand Blier]] * [[1982]] : ''[[La Guérilléra]]'', de [[Pierre Kast]] et [[Antonio Tarruella]] * [[1982]] : ''[[Un matin rouge]]'', de [[Jean-Jacques Aublanc]] * [[1982]] : ''[[La Balance (fim)|La Balance]]'', de [[Bob Swaim]] * [[1983]] : ''[[Surprise Party]]'', de [[Roger Vadim]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0740067 Maurice Robinet] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Robinet, Maurice}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1927]] [[Kategori:Lanmò 1983]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] cihl00lfgyltvk879dllaxm7ilohpqv Audrey Tautou 0 71164 881954 881910 2026-06-20T15:00:02Z Raymond Trencavel 28592 881954 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Audrey Tautou |foto=Audrey Tautou janvier 2016.jpg |tèks=Audrey Tautou (2016) |fonksyon=aktris |domèn=sinema, televizyon |diplòm= |etid= |dat nesans=[[9 out]] [[1976]] |lye nesans=[[Beaumont (Puy-de-Dôme)|Beaumont]], [[Puy-de-Dôme]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Audrey Tautou''', ki fèt [[9 out]] [[1976]] nan [[Beaumont (Puy-de-Dôme)|Beaumont]] depatman [[Puy-de-Dôme]] ([[Frans]], [[Ovègn|Rejyon Ovègn]]), se yon [[aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1998]] : ''Casting : Archi-dégueulasse'' de [[Lyèce Boukhitine]] (kout fim) : aktris 1 ([[Talents Cannes]] [[1998]]) * 1998 : ''[[La Vieille Barrière]]'' de [[Lyèce Boukhitine]] (kout fim) : jènfi nan katye a * 1998 : ''[[Vénus Beauté (Institut)]]'' de [[Tonie Marshall]] : Marie * [[1999]] : ''[[Triste à mourir]]'' d'[[Alexandre Billon]] (kout fim) : Caro * 1999 : ''[[Épouse-moi]]'' d'[[Harriet Marin]] : Marie-Ange * 1999 : ''[[Voyous, voyelles]]'' de [[Serge Meynard]] : Anne-Sophie * [[2000]] : ''[[Le Libertin (fim)|Le Libertin]]'' de [[Gabriel Aghion]] : Julie d'Holbach * 2000 : ''[[Le Battement d'ailes du papillon]]'' de [[Laurent Firode]] : Irène * [[2001]] : ''[[Le Fabuleux Destin d'Amélie Poulain]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] : Amélie * 2001 : ''[[Dieu est grand, je suis toute petite]]'' de [[Pascale Bailly]] : Michèle * 2001 : ''[[À la folie... pas du tout]]'' de [[Lætitia Colombani]] : Angélique * 2001 : ''[[L'Auberge espagnole]]'' de [[Cédric Klapisch]] : Martine * [[2002]] : ''[[Dirty Pretty Things (fim)|Dirty Pretty Things]]'' de [[Stephen Frears]] : Senay * 2002 : ''[[Happy End (fim, 2003)|Happy End]]'' d'[[Amos Kollek]] : Val * [[2003]] : ''[[Les Marins perdus (fim)|Les Marins perdus]]'' de [[Claire Devers]] : Lalla * 2003 : ''[[Pas sur la bouche]]'' d'[[Alain Resnais]] : Huguette Verberie * [[2004]] : ''[[Un long dimanche de fiançailles (fim)|Un long dimanche de fiançailles]]'' de Jean-Pierre Jeunet : Mathilde * [[2005]] : ''[[Les Poupées russes (fim)|Les Poupées russes]]'' de [[Cédric Klapisch]] : Martine * [[2006]] : ''[[Da Vinci Code (fim)|Da Vinci Code]]'' de [[Ron Howard]] : ajan [[Sophie Neveu]] * 2006 : ''[[Hors de prix]]'' de [[Pierre Salvadori]] : Irène * [[2007]] : ''[[Ensemble, c'est tout]]'' de [[Claude Berri]] : Camille * [[2009]] : ''[[Coco avant Chanel]]'' d'[[Anne Fontaine (reyalizatris)|Anne Fontaine]] : Gabrielle Chanel * [[2010]] : ''[[De vrais mensonges]]'' de [[Pierre Salvadori]] : Émilie * [[2011]] : ''[[Des vents contraires (fim)|Des vents contraires]]'' de [[Jalil Lespert]] : Sarah * 2011 : ''[[La Délicatesse (fim)|La Délicatesse]]'' de [[Stéphane Foenkinos|Stéphane]] ak [[David Foenkinos]] : Natalie * [[2012]] : ''[[Thérèse Desqueyroux (fim, 2012)|Thérèse Desqueyroux]]'' de [[Claude Miller]] : [[Thérèse Desqueyroux]] * [[2013]] : ''[[L'Écume des jours (fim, 2013)|L'Écume des jours]]'' de [[Michel Gondry]] : Chloé * 2013 : ''[[Casse-tête chinois]]'' de [[Cédric Klapisch]] : Martine * [[2015]] : ''[[Microbe et Gasoil]]'' de [[Michel Gondry]] : Marie-Christine Guéret * [[2015]] : ''[[Phantom Boy]]'' d'[[Alain Gagnol]] ak [[Jean-Loup Felicioli]] : Mary Delauney (vwa) * [[2016]] : ''[[Éternité (fim)|Éternité]]'' de [[Trần Anh Hùng]] : Valentine * [[2016]] : ''[[L'Odyssée (fim)|L'Odyssée]]'' de [[Jérôme Salle]] : [[Simone Melchior|Simone Cousteau]] * 2016 : ''[[Ouvert la nuit]]'' d'[[Édouard Baer]] : Nawel * [[2017]] : ''[[Santa et Cie|Santa et Cie]]'' d'[[Alain Chabat]] : Wanda * [[2018]] : ''[[En liberté !]]'' de [[Pierre Salvadori]] : Agnès * [[2018]] : ''[[Going Places (fim, 2018)|Going Places]]'' de [[John Turturro]] : === Televizyon === * [[1996]] : ''[[Cœur de cible]]'' de [[Laurent Heynemann]] * 1996 : ''[[Les Cordier, juge et flic]]'' (epizòd : ''[[Les Cordier, juge et flic#Quatrième saison (1996)|Quatrième saison : Le Crime d'à côté]]'') de [[Paul Planchon]] : Léa * [[1997]] : ''[[La vérité est un vilain défaut]]'' de [[Jean-Paul Salomé]] : estandardis * [[1998]] : ''[[Julie Lescaut]]'' (epizòd : ''[[Julie Lescaut#Septième saison (1998)|Septième saison: Bal masqué]]'') de [[Gilles Béhat]] : Tracy * 1998 : ''[[Chaos technique]]'' de [[Laurent Zerah]] : Lisa * 1998 : ''[[Bébés boum]]'' de [[Marc Angelo]] : Elsa * [[1999]] : ''[[Le Boiteux]]'' (épisode ''Baby blues'') de [[Paule Zajdermann]] : Blandine Piancet === Videyoklip === * [[2010]] : ''I Love Your Smile'' de [[Charlie Winston]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0851582 Audrey Tautou] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Tautou, Audrey}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1976]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] o8qtgp4a9f5snv9zevlhw5yel17cwct Mylène Demongeot 0 71200 881944 811620 2026-06-20T14:54:12Z Raymond Trencavel 28592 881944 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Mylène Demongeot |foto=DEMONGEOT Mylene-24x30-2008.jpg |tèks=Mylène Demongeot fotografye pa [[studio Harcourt]] (2008) |fonksyon=Aktris, pwodiktris |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[29 septanm]] [[1935]] |lye nesans=[[Nis]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Marie-Hélène Demongeot''', rele '''Mylène Demongeot''', ki fèt [[29 septanm]] [[1935]] nan [[Nis]] ([[Frans]]), se yon [[Aktè|aktris]] ak [[Pwodiktè sinema|pwodiktris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == [[Fichye:Mylène Demongeot 2011.jpg|thumb|Mylène Demongeot an 2011 nan [[festival du film de Cabourg]].]] [[Fichye:Mylene Demongeot au festival du film de Waterloo en octobre 2014.jpg|thumb|Mylene Demongeot nan Festival fim Waterloo nan mwa oktòb 2014.]] * [[1953]] : ''[[Les Enfants de l'amour]]'' de [[Léonide Moguy]] : Nicole * [[1955]] : ''[[Frou-Frou (fim, 1955)|Frou-Frou]]'' d'[[Augusto Genina]] : yon kliyant nan restoran * [[1955]] : ''[[Futures Vedettes]]'' de [[Marc Allégret]] : jènfi ki chante * [[1956]] : ''[[Papa, maman, ma femme et moi]]'' de [[Jean-Paul Le Chanois]] : la jeune femme qui ouvre la porte * [[1956]] : ''[[Quand vient l'amour]]'' de [[Maurice Cloche]] : Micheline * [[1956]] : ''[[It's A Wonderful World (fim, 1956) |It's A Wonderful World]]'' de [[Val Guest]] : Georgie * [[1957]] : ''[[Les Sorcières de Salem (fim) |Les Sorcières de Salem]]'' de [[Raymond Rouleau]] : Abigail * [[1957]] : ''[[Une manche et la belle]]'' d'[[Henri Verneuil]] : Éva Dollan * [[1958]] : ''[[Bonjour tristesse (film, 1958)|Bonjour tristesse]]'' d'[[Otto Preminger]] : Elsa * [[1958]] : ''[[Sois belle et tais-toi (film, 1958)|Sois belle et tais-toi]]'' de [[Marc Allégret]] : Virginie * [[1958]] : ''[[Cette nuit-là (fim, 1958)|Cette nuit-là]]'' (''Un silence de mort'') de [[Maurice Cazeneuve]] : Sylvie Mallet * [[1959]] : ''[[Le vent se lève (1959)|Le vent se lève]]'' (''Il vento si alza'') d'[[Yves Ciampi]] : Catherine Mougins * [[1959]] : ''[[Faibles femmes]]'' de [[Michel Boisrond]] : Sabine * [[1959]] : ''[[Entrée de service]]'' (''Upstairs and Downstairs'') de [[Ralph Thomas]] : Ingrid * [[1959]] : ''[[La Bataille de Marathon]]'' (''La battaglia di Maratona'') de [[Jacques Tourneur]] : Andromède * [[1959]] : ''[[Les Garçons (fim)|Les Garçons]]'' (''La notte brava'') de [[Mauro Bolognini]] : Laura * [[1960]] : ''[[Sous dix drapeaux]]'' (''Sotto dieci bandiere'') de [[Duilio Coletti]] : Zizi * [[1960]] : ''[[L'Inassouvie]]'' (''Un amore a Roma'') de [[Dino Risi]] : Anna Padoan * [[1961]] : ''[[Le Cavalier noir (fim, 1961)|Le Cavalier noir]]'' (''The Singer Not the Song'') de [[Roy Ward Baker]] : Locha * [[1961]] : ''[[L'Enlèvement des Sabines (film)|L'Enlèvement des Sabines]]'' (''Il ratto delle Sabine'') de [[Richard Pottier]] : Réa * [[1961]] : ''[[Les Trois Mousquetaires (fim, 1961)|Les Trois Mousquetaires]]'', en deux époques, ''[[Les Trois Mousquetaires (fim, 1961)|Les Ferrets de la reine]]'' ak ''[[Les Trois Mousquetaires (fim, 1961)|La Revanche de Milady]]'' de [[Bernard Borderie]] : [[Milady de Winter]] * [[1962]] : ''[[Copacabana Palace (fim)|Copacabana Palace]]'' de [[Steno (reyalizatè)|Steno]] : Zina von Raunacher * [[1962]] : ''[[Les Don Juan de la Côte d'Azur]]'' (''I Don Giovanni della Costa Azzurra'') de [[Vittorio Sala]] * [[1963]] : ''[[À cause, à cause d'une femme]]'' de [[Michel Deville]] : Lisette * [[1963]] : ''[[Docteur en détresse]]'' (''Doctor in Distress'') de [[Ralph Thomas]] : Sonia et Helga * [[1963]] : ''[[L'Appartement des filles]]'' de [[Michel Deville]] : Mélanie * [[1963]] : ''[[L'Or des Césars]]'' (''Oro per i Cesari'') d'[[André De Toth]] : Pénélope * [[1964]] : ''[[Cherchez l'idole]]'' de [[Michel Boisrond]] : li menm * [[1964]] : ''[[Fantômas (film, 1964)|Fantômas]]'' d'[[André Hunebelle]] : Hélène * [[1965]] : ''[[La Case de l'oncle Tom (fim, 1965)|La Case de l'oncle Tom]]'' (''Onkel Toms Hütte'') de [[Géza von Radványi]] : [[Harriet Beecher Stowe]] * [[1965]] : ''[[Fantômas se déchaîne]]'' d'[[André Hunebelle]] : Hélène * [[1965]] : ''[[Furia à Bahia pour OSS 117]]'', d'[[André Hunebelle]] : Anna-Maria Sulza * [[1966]] : ''[[Go, go, play-boy]]'' (''Bel Ami 2000 oder Wie verführt man einen Playboy?'') de [[Michael Pfleghar]] * [[1966]] : ''[[Tendre Voyou]]'' de [[Jean Becker]] : Muriel * [[1967]] : ''[[Fantômas contre Scotland Yard]]'' d'[[André Hunebelle]] : Hélène * [[1968]] : ''Une cigarette pour un ingénu'' de [[Gilles Grangier]] * [[1968]] : ''[[La Marine en folie]]'' (''The Private Navy of Sgt. O'Farrell'') de [[Frank Tashlin]] : Gaby * [[1969]] : ''[[12 + 1]]'' (''Una su 13'') de [[Nicolas Gessner]] ak [[Luciano Lucignani]] : Judy * [[1970]] : ''[[Le Champignon]]'' (''L'assassin frappe à l'aube'') de [[Marc Simenon]] : Anne * [[1971]] : ''[[L'Explosion]]'' de [[Marc Simenon]] : Katia * [[1972]] : ''[[Montréal blues]]'' de [[Pascal Gélinas]] * [[1972]] : ''[[Quelques arpents de neige (film)|Quelques arpents de neige]]'' de [[Denis Héroux]] : Laura * [[1973]] : ''[[Quand c'est parti, c'est parti]]'' (''J'ai mon voyage !'') de [[Denis Héroux]] : Madame De Chatiez * [[1974]] : ''[[Les Noces de porcelaine]]'' de [[Roger Coggio]] : Julia * [[1974]] : ''[[Par le sang des autres]]'' de [[Marc Simenon]] : la prostituée * [[1975]] : ''[[Il faut vivre dangereusement]]'' de [[Claude Makovski]] : Laurence * [[1977]] : ''[[La Moto qui tue]]'' (''L'Échappatoire'') de [[Claude Patin]] : Élisabeth * [[1979]] : ''[[Un jour un tueur]]'' <small>(inédit en salles)</small><ref>http://www.unifrance.org/film/36245/un-jour-un-tueur.</ref> de [[Serge Korber]] : Cécile Pallas * [[1981]] : ''[[Signé Furax (film)|Signé Furax]]'' de [[Marc Simenon]] : Malvina * [[1983]] : ''[[Surprise Party]]'' de [[Roger Vadim]] : Geneviève Lambert * [[1983]] : ''[[Le Bâtard (fim, 1983)|Le Bâtard]]'' de [[Bertrand Van Effenterre]] : Brigitte * [[1983]] : ''[[Flics de choc (fim)|Flics de choc]]'' de [[Jean-Pierre Desagnat]] : « la maîtresse » * [[1984]] : ''[[Retenez-moi... ou je fais un malheur !]]'' de [[Michel Gérard]] : fanm sou ban * [[1986]] : ''[[Paulette, la pauvre petite milliardaire]]'' de [[Claude Confortès]] : Madame Gulderbilt * [[1986]] : ''[[Tenue de soirée]]'' de [[Bertrand Blier]] : la femme du couple au lit * [[1988]] : ''[[Béruchet dit la Boulie]]'' de [[Béruchet]] * [[1994]] : ''[[La Piste du télégraphe]]'' de [[Liliane de Kermadec]] : Muriel * [[1997]] : ''[[L'Homme idéal (fim, 1997)|L'Homme idéal]]'' de [[Xavier Gélin]] : Guillemette * [[1998]] : ''Nous sommes tous des gagnants'', [[kout fim]] de [[Claude Dray]] * [[2004]] : ''[[Feux rouges (fim)|Feux rouges]]'' de [[Cédric Kahn]] : vwa nan telefòn (directrice de la colonie de vacances) * [[2004]] : ''[[Victoire (film) |Victoire]]'' de [[Stéphanie Murat]] : manman * [[2004]] : ''[[36 quai des Orfèvres (fim) |36 quai des Orfèvres]]'' d'[[Olivier Marchal]] : Manou Berliner * [[2005]] : ''[[Tokyo Tower (fim, 2005) |Tokyo Tower]]'' de [[Takashi Minamoto]] : * [[2006]] : ''[[Camping (fim, 2006) |Camping]]'' de [[Fabien Onteniente]] : Laurette Pic * [[2006]] : ''[[La Californie]]'' de [[Jacques Fieschi]] : Katia * [[2007]] : ''[[Les Toits de Paris (fim, 2007) |Les Toits de Paris]]'' d'[[Hiner Saleem]] : Thérèse * [[2009]] : ''[[Tricheuse (fim, 2009) |Tricheuse]]'' (''Une famille clef en mains'') de [[Jean-François Davy]] : Madame Vallardin * [[2009]] : ''[[Oscar et la Dame rose (fim) |Oscar et la Dame rose]]'' d'[[Éric-Emmanuel Schmitt]] : Lilly * [[2010]] : ''[[Camping 2]]'' de [[Fabien Onteniente]] : Laurette Pic * [[2010]] : ''[[Maman !]]'', [[kout fim]] d'[[Hélène de Fougerolles]] : manman * [[2011]] : ''[[Si tu meurs, je te tue]]'' d'[[Hiner Saleem]] : Geneviève * [[2013]] : ''[[Elle s'en va]]'' d'[[Emmanuelle Bercot]] : Fanfan * [[2016]] : ''[[Camping 3]]'' de [[Fabien Onteniente]] : Laurette Pic * [[2017]] : ''[[Sage Femme (fim) |Sage Femme]]'' de [[Martin Provost]]<ref name="Artmédia">[http://www.artmedia.fr/fiche.cfm/79426-mylene-demongeot.html Artmédia]</ref>{{,}}<ref>{{Cite web |url=http://www.versusproduction.be/films/la-sage-femme |title=''La Sage-femme'' chez le producteur belge Versus Production |access-date=2019-05-19 |archive-date=2016-06-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160623185107/http://www.versusproduction.be/films/la-sage-femme |dead-url=yes }}</ref> : Rolande * [[2019]] : ''Le Chausse-pied'', [[kout fim]] de David Lancelin Guerrero * [[2019]] : ''Ty Avaloù'' de Vanessa Le Reste<ref>Prochain tournage à [[Gouesnach]] ([[Finistère]]) : [https://www.ouest-france.fr/bretagne/fouesnant-29170/gouesnac-h-un-film-avec-patrick-chesnais-et-mylene-demongeot-en-tournage-boutiguery-6336444 ''Ouest France'' du 5 mai 2019].</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0218634/ Mylène Demongeot] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Demongeot, Mylène}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Pwodiktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1935]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] azbvurpp0dy9hk8owljb5z1lylzfja9 Marie-Anne Chazel 0 71243 882031 793309 2026-06-20T22:38:17Z Raymond Trencavel 28592 882031 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Marie-Anne Chazel |foto=Marie-Anne Chazel - Monte-Carlo Television Festival.JPG |tèks=Marie-Anne Chazel |fonksyon=aktris, senaris, reyalizatris |domèn=sinema, televizyon |diplòm= |etid= |dat nesans=[[19 septanm]] [[1951]] |lye nesans=[[Gap]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Marie-Anne Chazel''', ki fèt [[19 septanm]] [[1951]] nan [[Gap]] nan depatman [[Hautes-Alpes]] ([[Frans]], Rejyon [[Provence]]), se yon [[Aktè|aktris]], [[Reyalizatè|reyalizatris]] ak [[senaris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === ==== Tankou aktris ==== ===== Ane 1970 yo ===== * [[1975]] : ''[[Le Bol d'air]]'' de [[Charles Nemes]] (kout fim) * [[1976]] : ''[[L'Aile ou la Cuisse]]'' de [[Claude Zidi]] : Yon zanmi Gérard * [[1976]] : ''[[Cours après moi que je t'attrape]]'' de [[Robert Pouret]] : Yon sekretè Paul * [[1976]] : ''[[On aura tout vu]]'' de [[Georges Lautner]] : Marie-Anne * [[1977]] : ''[[Vous n'aurez pas l'Alsace et la Lorraine]]'' de [[Coluche]] : Rèn de Flandre * [[1977]] : ''[[Le Point de mire (fim)|Le Point de mire]]'' de [[Jean-Claude Tramont]] : fanm faktè * [[1978]] : ''[[Le Coup de sirocco]]'' d'[[Alexandre Arcady]] : sèvant jeneral * [[1978]] : ''[[La Tortue sur le dos]]'' de [[Luc Béraud]] * [[1978]] : ''[[Pauline et l'ordinateur]]'' de [[Francis Fehr]] : anplwaye ANPE * [[1978]] : ''[[Les Bronzés]]'' de [[Patrice Leconte]] : Gigi * [[1978]] : ''[[Les héros n'ont pas froid aux oreilles]]'' de [[Charles Nemes]] : ''La femme du couple à la 2 CV'' * [[1979]] : ''[[French Postcards]]'' de [[Willard Huyck]] * [[1979]] : ''[[Les Bronzés font du ski]]'' de [[Patrice Leconte]] : Gigi ===== Ane 1980 yo ===== * [[1980]] : ''[[Viens chez moi, j'habite chez une copine]]'' de [[Patrice Leconte]] : Cathy * [[1981]] : ''[[Fais gaffe à la gaffe !]]'' de [[Paul Boujenah]] : Pénélope * [[1981]] : ''[[L'Année prochaine... si tout va bien]]'' de [[Jean-Loup Hubert]] : Huguette * [[1981]] : ''[[Les Babas-Cool]]'' de [[François Leterrier]] : Aline * [[1981]] : ''[[On n'est pas des anges... elles non plus]]'' de [[Michel Lang]] : Clothilde * [[1982]] : ''[[Le père Noël est une ordure]]'' de [[Jean-Marie Poiré]] : Josette * [[1984]] : ''[[L'Amour en douce]]'' d'[[Édouard Molinaro]] : Josyane * [[1985]] : ''[[Tranches de vie (fim)|Tranches de vie]]'' de [[François Leterrier]] : fanm astwonot / Béatrice * [[1986]] : ''[[La Gitane (fim)|La Gitane]]'' de [[Philippe de Broca]] : Madmwazèl Caprot * [[1986]] : ''[[La Vie dissolue de Gérard Floque]]'' de [[Georges Lautner]] : Martine Vasseur * [[1987]] : ''[[Cross (fim, 1987)|Cross]]'' de [[Philippe Setbon]] : Catherine Crosky * [[1988]] : ''[[Mes meilleurs copains]]'' de [[Jean-Marie Poiré]] : Anne * [[1989]] : ''[[Astérix et le Coup du menhir]]'' de [[Philippe Grimond]] : Bonemine (vwa) ===== Ane 1990 a 2010 yo ===== * [[1993]] : ''[[Les Visiteurs (fim, 1993)|Les Visiteurs]]'' de [[Jean-Marie Poiré]] : Ginette, vagabon * [[1994]] : ''[[Grosse Fatigue]]'' de [[Michel Blanc]] : li menm * [[1994]] : ''[[La Vengeance d'une blonde]]'' de [[Jeannot Szwarc]] : Corine Bréha * [[1996]] : ''[[Les Sœurs Soleil]]'' de [[Jeannot Szwarc]] : Bénédicte * [[1998]] : ''[[Les Couloirs du temps : Les Visiteurs 2]]'' de [[Jean-Marie Poiré]] : Ginette, vagabon * [[2004]] : ''[[Au secours, j'ai 30 ans !]]'' de Marie-Anne Chazel * [[2006]] : ''[[Les Bronzés 3 : Amis pour la vie]]'' de [[Patrice Leconte]] : Gigi * [[2011]] : ''[[La Fille du puisatier (fim, 2011)|La Fille du puisatier]]'' de [[Daniel Auteuil]] : Nathalie * [[2013]] : ''[[Marius (fim, 2013)|Marius]]'' de [[Daniel Auteuil]] : Honorine * [[2013]] : ''[[Fanny (fim, 2013)|Fanny]]'' de [[Daniel Auteuil]] : Honorine * [[2016]] : ''[[Les Visiteurs : La Révolution]]'' de [[Jean-Marie Poiré]] : Prune * [[2016]] : ''[[Ma famille t'adore déjà !]]'' de [[Jérôme Commandeur]] : Marie-Lau * [[2017]] : ''[[Sous le même toit]]'' de [[Dominique Farrugia]] : Solange * [[22017]] : ''[[Bad Buzz]]'' de [[Stéphane Kazandjian]] : Chantal * [[2019]] : ''[[Ni une ni deux]]'' d'[[Anne Giafferi]] : Colette ==== Tankou reyalizatris ==== * [[2001]] : ''[[Le Cœur sur la main (fim, 2001)|Le Cœur sur la main]]'' (kout fim) * [[2004]] : ''[[Au secours, j'ai 30 ans !]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0154707 Marie-Anne Chazel] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Chazel, Marie-Anne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Senaris franse]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1951]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 5twewizzity4pg5t2d5f3a2upg0f3za Michel Galabru 0 71310 881926 881925 2026-06-20T11:59:34Z Raymond Trencavel 28592 881926 wikitext text/x-wiki '''Michel Galabru''', ki fèt [[27 oktòb]] [[1922]] nan [[Safi (Mawok)|Safi]] ([[pwotektora franse nan Mawòk]] ([[Mawòk]]) epi ki mouri [[4 janvye]] [[2016]] nan [[Pari]], se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. Michel Galabru te fèt nan [[Mawòk|Maròk]] paske papa l, Paul Galabru, yon enjenyè sivil, t ap travay sou konstriksyon pò [[Safi]] a nan moman sa a. An reyalite, fanmi li gen orijin [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]], epi a laj sèt an, li te kite Maròk epi li te pase yon bon pati nan anfans li nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]], nan kay fanmi an nan [[Le Bousquet-d'Orb]], nan rejyon [[Languedoc]] la. Li te viv tou pandan kèk ane nan nò [[Frans]], nan [[Le Havre]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Fimografi === * [[Fimografi Michel Galabru]] === Teyat === == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ Michel Galabru] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Galabru, Michel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1922]] [[Kategori:Lanmò 2016]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] jrvhin9tp8iobdbi9dtysh8n7w352nt 881927 881926 2026-06-20T12:02:45Z Raymond Trencavel 28592 881927 wikitext text/x-wiki '''Michel Galabru''', ki fèt [[27 oktòb]] [[1922]] nan [[Safi (Mawok)|Safi]] ([[pwotektora franse nan Mawòk]] ([[Mawòk]]) epi ki mouri [[4 janvye]] [[2016]] nan [[Pari]], se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. Michel Galabru te fèt nan [[Mawòk|Maròk]] paske papa l, Paul Galabru, yon enjenyè sivil, t ap travay sou konstriksyon pò [[Safi]] a nan moman sa a. An reyalite, fanmi li gen orijin [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]], epi a laj sèt an, li te kite Maròk epi li te pase yon bon pati nan anfans li nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]], nan kay fanmi an nan [[Le Bousquet-d'Orb]], nan rejyon [[Languedoc]] la. Li te viv tou pandan kèk ane nan nò [[Frans]], nan [[Le Havre]]. Non fanmi li, Galabru, soti nan [[Lang oksitan|oksitan]] "calabrun" epi li vle di "krèpuskil". == Biyografi == == Zèv li yo == === Fimografi === * [[Fimografi Michel Galabru]] === Teyat === == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ Michel Galabru] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Galabru, Michel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1922]] [[Kategori:Lanmò 2016]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] 8dcpqdt1wdaufs7vn6khhyuk95lvyck Lionnel Astier 0 71350 881940 881919 2026-06-20T14:52:14Z Raymond Trencavel 28592 881940 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Lionnel Astier |foto=Lionnel_Astier_2012.JPG |tèks=Lionnel Astier |fonksyon=Aktè, metè nan sèn, otè teyat |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[31 oktòb]] [[1953]] |lye nesans=[[Alès]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Lionnel Astier''', ki fèt [[31 oktòb]] [[1953]] nan [[Alès]] ([[Frans]]), se yon otè [[teyat]], [[aktè]] ak metè nan sèn [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Televizyon === * ''Droit de Visite'' de [[Roger Kahane]] * ''Bonne conduite'' de [[Roger Kahane]] * ''Cadavre sur canapé'' de [[Roger Kahane]] * ''Les Voleurs de lumière'' de [[Jean Sagols]] * ''Naphtaline et mort aux Rats'' de [[Jean Sagols]] * ''Gros plan'' de [[Alain Boudet (reyalizatè)|Alain Boudet]] * ''Un village sous influence'' d'[[Alain Boudet (reyalizatè)|Alain Boudet]] * ''La Guerre des poux'' de Jean-Luc Trotignon * ''Parasite Now'' de Jean-François Jung ak [[Bernard Schmitt]] * ''Le Vent des fer'' de Serge Mitrani * ''Le Veneur noir'' de [[Paul Planchon]] * ''Le Cantique des cantines'' d'Emmanuel Laurent * ''Ce cochon d'Arthur'' d'[[Éric Le Hung]] * [[1981]] : ''La Ville noire'' de [[Jacques Tréfouël (reyalizatè)|Jacques Tréfouël]] * [[1981]] : ''Le père Noël revient de guerre'' de Jacques Tréfouël * [[1981]] : ''Le Pilon'' * [[1982]] : ''L’Épingle noire'' de [[Maurice Frydland]] * [[1984]] : ''[[Marie Pervenche]]'' de [[Jean Sagols]] * [[1985]] : ''À nous les Beaux Dimanches'' de [[Robert Mazoyer]] * [[1985]] : ''Le Collier de Velours'' de [[Jean Sagols]] * [[1986]] : ''[[Zone Rouge (fim)|Zone rouge]]'' * [[1986]] : ''Chahut-Bahut'' de [[Jean Sagols]] * [[1988]] : ''Un Château au Soleil'' de [[Robert Mazoyer]] * [[1988]] : ''[[Le Vent des moissons]]'' de [[Jean Sagols]] * [[1989]] : ''[[Manon Roland]]'' de [[Édouard Molinaro]] * [[1989]] : ''[[Champagne Charlie (fim)|Champagne Charlie]]'' (seri tv) * [[1989]] : ''Steffie ou la vie à mi-temps'' * [[1990]] : ''L'invité clandestin'' * [[1990]] : ''[[Orages d'été]]'' de [[Jean Sagols]] * [[1991]] : ''L'Héritière'' de [[Jean Sagols]] : Lebrun * [[1991]] : ''L'Enveloppe'' / [[Yves Lafaye]] : Émilien Corderie * [[1991]] : ''[[Les Cinq Dernières Minutes]]'' de [[Maurice Frydland]] : Lou * [[1991]] : ''Le Piège'' de [[Serge Moati]] * [[1992]] : ''Puissance 4'' : Dufour * [[1992]] : ''Contrat Sanglant'' de [[Paul Planchon]] * [[1992]] : ''Goals'' de [[Roger Kahane]] * [[1992]] : ''Ma petite Mimi'' de [[Roger Kahane]] * [[1993]] : ''Pris au Piège'' de [[Michel Favart]] : Ti gason Pinelli * [[1993]] : ''[[Nestor Burma]]'' de [[Maurice Frydland]] : ''Leuvrais'' * [[1993]] : ''Assedicquement Vôtre'' de [[Maurice Frydland]] * [[1993]] : ''[[Les Grandes Marées]]'' de [[Jean Sagols]] * [[1994]] : ''[[L'instit]]'', épisode 2-01, ''Tu m'avais promis'', de [[Michel Favart]] : kuizinye * [[1995]] : ''[[Maigret (seri, 1991)|Maigret (Maigret et la vente à la bougie)]]'' de [[Pierre Granier-Deferre]] : Doktè Breton * [[1995]] : ''Terres Gelées'' de [[Maurice Frydland]] : Gérard * [[1995]] : ''Lettre Ouverte à Lili'' de Jean-Luc Trotignon : Enstitutè * [[1995]] : ''Danse avec la Vie'' de [[Michel Favart]] : Pedyat * [[1996]] : ''[[Les Alsaciens ou les Deux Mathilde]]'' de [[Michel Favart]] * [[1996]] : ''[[Le Lyonnais]]'' de [[Michel Favart]] * [[1997]] : ''L'Empire du Taureau'' de [[Maurice Frydland]] : Papa Mimine * [[2000]] : ''[[L'Instit]]'' de Pascale Dallet : Misye Pelissier * [[2000]] : ''[[Julie Lescaut]]'' de Pascale Dallet : Marc Ravanelle * [[2001]] : ''[[Avocats et Associés]]'' d'Alexandre Pidoux : Elliot Passek * [[2002]] : ''[[Louis la Brocante]]'' de Patrick Marty : Papa Sabine * [[2004]] : ''[[Le Repas de famille]]'' d'[[Alexandre Astier]] : Léodagan, wa Carmélide * [[2005]]-2009 : ''[[Kaamelott]]'' : [[Personnages de Kaamelott#Léodagan|Léodagan]], wa Carmélide * [[2006]] : ''Duval et Madani'' de [[William Blinn]] * [[2006]] ː ''P. J.'' de [[Gérard Vergez]] * [[2006]] ː ''[[Léa Parker]]'' de [[Bruno Gantillon]] : Éric Revel * [[2007]] : ''[[Divine Émilie]]'' d'[[Arnaud Sélignac]] : Wa Stanislas * [[2007]] : ''[[Détrompez-vous]]'' : ''L'entraîneur de rugby'' * [[2007]] : ''Greco'' de [[Philippe Setbon]] : Servais Domeny * [[2007]] : ''Mariage surprise'' de [[Arnaud Sélignac]] : Jean-Baptiste * [[2007]] : ''[[Louis la Brocante]]'' de Patrick Marty : Alain Perrin * [[2007]] : ''La mort dans l'île'' : Stany * [[2008]] : ''[[A.D. La guerre de l'ombre]]'' de [[Laurence Katrian]] : Kerdjian * [[2008]] : ''[[Roméro et Juliette]]'' de Wiliams Crépin : Jo angiy * [[2008]] : ''[[Engrenages (seri)|Engrenages]]'' de [[Pascal Chaumeil]] * [[2008]] : ''[[Adresse inconnue (seri)|Adresse inconnue]]'' d'Antonio Olivares : Victor Kaperski * [[2009]] : ''[[Obsession(s)]]'' de Frédéric Tellier : Gravier * [[2009]] : ''Pour ma fille'' de Claire de la Rochefoucault : Grégoire * [[2009]] : ''L'école du pouvoir'' de [[Raoul Peck]] : Charrier * [[2009]] : ''[[Ligne de feu]] - saison 1'' : Renaud Burgess * [[2009]]-[[2017]] : ''[[Hero Corp]]'' de [[Simon Astier]] : Neil Mac Kormack * [[2009]] : ''Quand vient la peur'' d'[[Élisabeth Rappeneau]] : Ian * [[2010]] : ''[[La loi selon Bartoli]]'' de [[Laurence Katrian]] : Jean-Marie Olmeta * [[2010]] : ''[[Au bonheur des hommes]]'' de Vincent Monnet : François Carlier * [[2010]] : ''[[À dix minutes de la plage]]'' de Stephane Kappes : Manolo * [[2011]] : ''[[Week-end chez les toquées]]'' : Misye Primault * [[2011]] : ''[[Le sang de la vigne]]'' : Séverin * [[2011]] : ''L'attaque'' de Sylvain Saada : Bahktiar * [[2011]] : ''[[Gérald K. Gérald]]'' d'[[Élisabeth Rappeneau]] : Gabriel Farfale * [[2013]] : ''[[Le bonheur sinon rien]]'' de [[Régis Musset]] : Benoit Miller * [[2013]] : ''[[Cherif (seri)|Cherif]]'' de [[Vincent Giovanni]] : Gérard Ribot * [[2013]] : ''[[Mortel été]]'' de [[Denis Malleval]] : Maxime Merrien * [[2013]] : [[Section de recherches (seri)]] : Serge Fauvel (sezon 7 épisode 14 - "écart de conduite") * [[2014]] : ''[[Le Voyage de Monsieur Perrichon (fim)|Le Voyage de Monsieur Perrichon]]'' d'[[Eric Lavaine]] : Kòmandan * [[2014]] : ''[[Jusqu'au dernier (seri)|Jusqu'au dernier]]'' de François Velle : Magnier * [[2014]] : ''[[La Clinique du Docteur Blanche]]'' de [[Sarah Lévy]] : Leuret * [[2014]]- : ''[[Alex Hugo (seri)|Alex Hugo]]'' de [[Pierre Isoard]] : Angelo Batalla * [[2014]] : ''[[Scènes de ménages]]'' (prime-time ''L'Album de famille'') : papa Emma, bopè Fabien * [[2015]] : ''[[Une chance de trop]]'' de François Velle : Pistillo * [[2015]] : ''[[Les Fusillés (fim)|Les Fusillés]]'' de [[Philippe Triboit]] : René * [[2015]] : ''[[Parents mode d'emploi]]'' : Jean-Pierre * [[2015]] : ''[[Le Vagabond de la Baie de Somme]]'' de [[Claude-Michel Rome]] : Jean-Hugues de Wan * [[2015]] : ''[[Caïn (seri)|Caïn]]'' (sezon 3, épisode 6) : Philippe Carlier * [[2016]] : ''[[Mystère à Paris (seri, 2011)|Mystère à l'Opéra]]'' de [[Léa Fazer]] : Enspektè Alexandre Lerois * [[2017]] : ''[[Quand je serai grande je te tuerai]]'' de [[Jean-Christophe Delpias]] : Paul Richer === Sinema === ==== Fim ==== * [[1980]] : ''[[L'Empreinte des géants]]'' de [[Robert Enrico]] * [[1984]] : ''[[Le Grand Pacifique]]'' de [[Daniel Donadel]] * [[1986]] : ''[[Zone rouge (fim)|Zone Rouge]]'' de [[Robert Enrico]] * [[1998]] : ''[[La Femme du cosmonaute]]'' de [[Jacques Monnet]] : Léo Paquier * [[2007]] : ''[[Détrompez-vous]]'' de [[Bruno Dega]] : entraineur rugby * [[2009]] : ''[[Le Dernier pour la route]]'' de [[Philippe Godeau]] : Jean-Marie * [[2010]] : ''[[Opération 118 318, sévices clients]]'' de [[Julien Baillargeon]] : Segondas * [[2011]] : ''[[Le Fils à Jo]]'' de [[Philippe Guillard]] : Bernard, majistra Doumiac * [[2011]] : ''[[Les Lyonnais]]'' d'[[Olivier Marchal]] : Dany Devedjian * [[2011]] : ''[[Bienvenue à bord (fim, 2011)|Bienvenue à bord]]'' d'[[Éric Lavaine]] : PDG Jérôme Berthelot * [[2013]] : ''[[Paulette (fim)|Paulette]]'' de [[Jérôme Enrico]] : Fred * [[2013]] : ''[[11.6 (fim)|11.6]]'' de [[Philippe Godeau]] : Kapitèn PJ * [[2013]] : ''[[Paris à tout prix (fim, 2013)|Paris à tout prix]]'' de [[Reem Kherici]] : Konsil Frans nan Mawòk * [[2014]] : ''[[Prêt à tout (fim)|Prêt à tout]]'' de [[Nicolas Cuche]] : Charles * [[2015]] : ''[[Saint Loin la mauderne|Un village presque parfait]]'' de [[Stéphane Meunier]] : Yvon * [[2016]] : ''[[Le Fantôme de Canterville (fim, 2016)|Le Fantôme de Canterville]]'' de [[Yann Samuell]] : Alain * [[2017]] : ''[[L'Embarras du choix]]'' d'[[Eric Lavaine]] : Richard * [[2017]] : ''[[Jour J (fim, 2017)|Jour J]]'' de [[Reem Kherici]] : Gérard ==== Kout fim ==== * [[2001]] : ''Un Soupçon Fondé sur Quelque Chose de Gras'' d'[[Alexandre Astier]] * [[2003]] : ''[[Dies iræ (fim)|Dies Irae]]'' d'[[Alexandre Astier]] : Léodagan * [[2007]] : ''L'Astronaute'' de [[Christian Laurence]] * [[2011]] : ''Quelques ecchymoses'' de [[Carl Lionnet]] : Roger == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0040005/ Lionnel Astier] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Astier, Lionnel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan lane 1953]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] fszm9ai8ohowq9b92oh0y00h8cgk4vi 881941 881940 2026-06-20T14:52:52Z Raymond Trencavel 28592 881941 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Lionnel Astier |foto=Lionnel_Astier_2012.JPG |tèks=Lionnel Astier |fonksyon=Aktè, metè nan sèn, otè teyat |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[31 oktòb]] [[1953]] |lye nesans=[[Alès]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Lionnel Astier''', ki fèt [[31 oktòb]] [[1953]] nan [[Alès]] ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]), se yon otè [[teyat]], [[aktè]] ak metè nan sèn [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Televizyon === * ''Droit de Visite'' de [[Roger Kahane]] * ''Bonne conduite'' de [[Roger Kahane]] * ''Cadavre sur canapé'' de [[Roger Kahane]] * ''Les Voleurs de lumière'' de [[Jean Sagols]] * ''Naphtaline et mort aux Rats'' de [[Jean Sagols]] * ''Gros plan'' de [[Alain Boudet (reyalizatè)|Alain Boudet]] * ''Un village sous influence'' d'[[Alain Boudet (reyalizatè)|Alain Boudet]] * ''La Guerre des poux'' de Jean-Luc Trotignon * ''Parasite Now'' de Jean-François Jung ak [[Bernard Schmitt]] * ''Le Vent des fer'' de Serge Mitrani * ''Le Veneur noir'' de [[Paul Planchon]] * ''Le Cantique des cantines'' d'Emmanuel Laurent * ''Ce cochon d'Arthur'' d'[[Éric Le Hung]] * [[1981]] : ''La Ville noire'' de [[Jacques Tréfouël (reyalizatè)|Jacques Tréfouël]] * [[1981]] : ''Le père Noël revient de guerre'' de Jacques Tréfouël * [[1981]] : ''Le Pilon'' * [[1982]] : ''L’Épingle noire'' de [[Maurice Frydland]] * [[1984]] : ''[[Marie Pervenche]]'' de [[Jean Sagols]] * [[1985]] : ''À nous les Beaux Dimanches'' de [[Robert Mazoyer]] * [[1985]] : ''Le Collier de Velours'' de [[Jean Sagols]] * [[1986]] : ''[[Zone Rouge (fim)|Zone rouge]]'' * [[1986]] : ''Chahut-Bahut'' de [[Jean Sagols]] * [[1988]] : ''Un Château au Soleil'' de [[Robert Mazoyer]] * [[1988]] : ''[[Le Vent des moissons]]'' de [[Jean Sagols]] * [[1989]] : ''[[Manon Roland]]'' de [[Édouard Molinaro]] * [[1989]] : ''[[Champagne Charlie (fim)|Champagne Charlie]]'' (seri tv) * [[1989]] : ''Steffie ou la vie à mi-temps'' * [[1990]] : ''L'invité clandestin'' * [[1990]] : ''[[Orages d'été]]'' de [[Jean Sagols]] * [[1991]] : ''L'Héritière'' de [[Jean Sagols]] : Lebrun * [[1991]] : ''L'Enveloppe'' / [[Yves Lafaye]] : Émilien Corderie * [[1991]] : ''[[Les Cinq Dernières Minutes]]'' de [[Maurice Frydland]] : Lou * [[1991]] : ''Le Piège'' de [[Serge Moati]] * [[1992]] : ''Puissance 4'' : Dufour * [[1992]] : ''Contrat Sanglant'' de [[Paul Planchon]] * [[1992]] : ''Goals'' de [[Roger Kahane]] * [[1992]] : ''Ma petite Mimi'' de [[Roger Kahane]] * [[1993]] : ''Pris au Piège'' de [[Michel Favart]] : Ti gason Pinelli * [[1993]] : ''[[Nestor Burma]]'' de [[Maurice Frydland]] : ''Leuvrais'' * [[1993]] : ''Assedicquement Vôtre'' de [[Maurice Frydland]] * [[1993]] : ''[[Les Grandes Marées]]'' de [[Jean Sagols]] * [[1994]] : ''[[L'instit]]'', épisode 2-01, ''Tu m'avais promis'', de [[Michel Favart]] : kuizinye * [[1995]] : ''[[Maigret (seri, 1991)|Maigret (Maigret et la vente à la bougie)]]'' de [[Pierre Granier-Deferre]] : Doktè Breton * [[1995]] : ''Terres Gelées'' de [[Maurice Frydland]] : Gérard * [[1995]] : ''Lettre Ouverte à Lili'' de Jean-Luc Trotignon : Enstitutè * [[1995]] : ''Danse avec la Vie'' de [[Michel Favart]] : Pedyat * [[1996]] : ''[[Les Alsaciens ou les Deux Mathilde]]'' de [[Michel Favart]] * [[1996]] : ''[[Le Lyonnais]]'' de [[Michel Favart]] * [[1997]] : ''L'Empire du Taureau'' de [[Maurice Frydland]] : Papa Mimine * [[2000]] : ''[[L'Instit]]'' de Pascale Dallet : Misye Pelissier * [[2000]] : ''[[Julie Lescaut]]'' de Pascale Dallet : Marc Ravanelle * [[2001]] : ''[[Avocats et Associés]]'' d'Alexandre Pidoux : Elliot Passek * [[2002]] : ''[[Louis la Brocante]]'' de Patrick Marty : Papa Sabine * [[2004]] : ''[[Le Repas de famille]]'' d'[[Alexandre Astier]] : Léodagan, wa Carmélide * [[2005]]-2009 : ''[[Kaamelott]]'' : [[Personnages de Kaamelott#Léodagan|Léodagan]], wa Carmélide * [[2006]] : ''Duval et Madani'' de [[William Blinn]] * [[2006]] ː ''P. J.'' de [[Gérard Vergez]] * [[2006]] ː ''[[Léa Parker]]'' de [[Bruno Gantillon]] : Éric Revel * [[2007]] : ''[[Divine Émilie]]'' d'[[Arnaud Sélignac]] : Wa Stanislas * [[2007]] : ''[[Détrompez-vous]]'' : ''L'entraîneur de rugby'' * [[2007]] : ''Greco'' de [[Philippe Setbon]] : Servais Domeny * [[2007]] : ''Mariage surprise'' de [[Arnaud Sélignac]] : Jean-Baptiste * [[2007]] : ''[[Louis la Brocante]]'' de Patrick Marty : Alain Perrin * [[2007]] : ''La mort dans l'île'' : Stany * [[2008]] : ''[[A.D. La guerre de l'ombre]]'' de [[Laurence Katrian]] : Kerdjian * [[2008]] : ''[[Roméro et Juliette]]'' de Wiliams Crépin : Jo angiy * [[2008]] : ''[[Engrenages (seri)|Engrenages]]'' de [[Pascal Chaumeil]] * [[2008]] : ''[[Adresse inconnue (seri)|Adresse inconnue]]'' d'Antonio Olivares : Victor Kaperski * [[2009]] : ''[[Obsession(s)]]'' de Frédéric Tellier : Gravier * [[2009]] : ''Pour ma fille'' de Claire de la Rochefoucault : Grégoire * [[2009]] : ''L'école du pouvoir'' de [[Raoul Peck]] : Charrier * [[2009]] : ''[[Ligne de feu]] - saison 1'' : Renaud Burgess * [[2009]]-[[2017]] : ''[[Hero Corp]]'' de [[Simon Astier]] : Neil Mac Kormack * [[2009]] : ''Quand vient la peur'' d'[[Élisabeth Rappeneau]] : Ian * [[2010]] : ''[[La loi selon Bartoli]]'' de [[Laurence Katrian]] : Jean-Marie Olmeta * [[2010]] : ''[[Au bonheur des hommes]]'' de Vincent Monnet : François Carlier * [[2010]] : ''[[À dix minutes de la plage]]'' de Stephane Kappes : Manolo * [[2011]] : ''[[Week-end chez les toquées]]'' : Misye Primault * [[2011]] : ''[[Le sang de la vigne]]'' : Séverin * [[2011]] : ''L'attaque'' de Sylvain Saada : Bahktiar * [[2011]] : ''[[Gérald K. Gérald]]'' d'[[Élisabeth Rappeneau]] : Gabriel Farfale * [[2013]] : ''[[Le bonheur sinon rien]]'' de [[Régis Musset]] : Benoit Miller * [[2013]] : ''[[Cherif (seri)|Cherif]]'' de [[Vincent Giovanni]] : Gérard Ribot * [[2013]] : ''[[Mortel été]]'' de [[Denis Malleval]] : Maxime Merrien * [[2013]] : [[Section de recherches (seri)]] : Serge Fauvel (sezon 7 épisode 14 - "écart de conduite") * [[2014]] : ''[[Le Voyage de Monsieur Perrichon (fim)|Le Voyage de Monsieur Perrichon]]'' d'[[Eric Lavaine]] : Kòmandan * [[2014]] : ''[[Jusqu'au dernier (seri)|Jusqu'au dernier]]'' de François Velle : Magnier * [[2014]] : ''[[La Clinique du Docteur Blanche]]'' de [[Sarah Lévy]] : Leuret * [[2014]]- : ''[[Alex Hugo (seri)|Alex Hugo]]'' de [[Pierre Isoard]] : Angelo Batalla * [[2014]] : ''[[Scènes de ménages]]'' (prime-time ''L'Album de famille'') : papa Emma, bopè Fabien * [[2015]] : ''[[Une chance de trop]]'' de François Velle : Pistillo * [[2015]] : ''[[Les Fusillés (fim)|Les Fusillés]]'' de [[Philippe Triboit]] : René * [[2015]] : ''[[Parents mode d'emploi]]'' : Jean-Pierre * [[2015]] : ''[[Le Vagabond de la Baie de Somme]]'' de [[Claude-Michel Rome]] : Jean-Hugues de Wan * [[2015]] : ''[[Caïn (seri)|Caïn]]'' (sezon 3, épisode 6) : Philippe Carlier * [[2016]] : ''[[Mystère à Paris (seri, 2011)|Mystère à l'Opéra]]'' de [[Léa Fazer]] : Enspektè Alexandre Lerois * [[2017]] : ''[[Quand je serai grande je te tuerai]]'' de [[Jean-Christophe Delpias]] : Paul Richer === Sinema === ==== Fim ==== * [[1980]] : ''[[L'Empreinte des géants]]'' de [[Robert Enrico]] * [[1984]] : ''[[Le Grand Pacifique]]'' de [[Daniel Donadel]] * [[1986]] : ''[[Zone rouge (fim)|Zone Rouge]]'' de [[Robert Enrico]] * [[1998]] : ''[[La Femme du cosmonaute]]'' de [[Jacques Monnet]] : Léo Paquier * [[2007]] : ''[[Détrompez-vous]]'' de [[Bruno Dega]] : entraineur rugby * [[2009]] : ''[[Le Dernier pour la route]]'' de [[Philippe Godeau]] : Jean-Marie * [[2010]] : ''[[Opération 118 318, sévices clients]]'' de [[Julien Baillargeon]] : Segondas * [[2011]] : ''[[Le Fils à Jo]]'' de [[Philippe Guillard]] : Bernard, majistra Doumiac * [[2011]] : ''[[Les Lyonnais]]'' d'[[Olivier Marchal]] : Dany Devedjian * [[2011]] : ''[[Bienvenue à bord (fim, 2011)|Bienvenue à bord]]'' d'[[Éric Lavaine]] : PDG Jérôme Berthelot * [[2013]] : ''[[Paulette (fim)|Paulette]]'' de [[Jérôme Enrico]] : Fred * [[2013]] : ''[[11.6 (fim)|11.6]]'' de [[Philippe Godeau]] : Kapitèn PJ * [[2013]] : ''[[Paris à tout prix (fim, 2013)|Paris à tout prix]]'' de [[Reem Kherici]] : Konsil Frans nan Mawòk * [[2014]] : ''[[Prêt à tout (fim)|Prêt à tout]]'' de [[Nicolas Cuche]] : Charles * [[2015]] : ''[[Saint Loin la mauderne|Un village presque parfait]]'' de [[Stéphane Meunier]] : Yvon * [[2016]] : ''[[Le Fantôme de Canterville (fim, 2016)|Le Fantôme de Canterville]]'' de [[Yann Samuell]] : Alain * [[2017]] : ''[[L'Embarras du choix]]'' d'[[Eric Lavaine]] : Richard * [[2017]] : ''[[Jour J (fim, 2017)|Jour J]]'' de [[Reem Kherici]] : Gérard ==== Kout fim ==== * [[2001]] : ''Un Soupçon Fondé sur Quelque Chose de Gras'' d'[[Alexandre Astier]] * [[2003]] : ''[[Dies iræ (fim)|Dies Irae]]'' d'[[Alexandre Astier]] : Léodagan * [[2007]] : ''L'Astronaute'' de [[Christian Laurence]] * [[2011]] : ''Quelques ecchymoses'' de [[Carl Lionnet]] : Roger == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0040005/ Lionnel Astier] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Astier, Lionnel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan lane 1953]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] j3etvruczf6eehweh68h72qh9r2037z Andréa Ferréol 0 71407 882037 729194 2026-06-20T22:53:28Z Raymond Trencavel 28592 882037 wikitext text/x-wiki '''Andréa Ferréol''', ki fèt [[6 janvye]] [[1947]] nan [[Aix-en-Provence]], se yon [[aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1972]] : ''[[La Raison du plus fou]]'' de [[François Reichenbach]] ak [[Raymond Devos]] * [[1972]] : ''[[La Scoumoune]]'' de [[José Giovanni]] : ''La prostituée'' * [[1973]] : ''[[Elle court, elle court la banlieue]]'' de [[Gérard Pirès]] : ''Une patiente'' * [[1973]] : ''[[Les Gants blancs du diable]]'' de [[László Szabó]] * [[1973]] : ''[[Chacal (fim)|Chacal]]'' de [[Fred Zinnemann]] * [[1973]] : ''[[La Grande Bouffe]]'' de [[Marco Ferreri]] : Andrea * [[1974]] : ''[[Le Trio infernal]]'' de [[Francis Girod]] : ''Noemie'' * [[1974]] : ''[[L'Orgasme dans le placard]]'' de [[Sergio Bazzini]] : Ottavia * [[1974]] : ''[[Il piatto piange]]'' de [[Paolo Nuzzi]] : ''Cantante Lirica'' * [[1975]] : ''[[I baroni]]'' de [[Giampaolo Lomi]] * [[1975]] : ''[[Sérieux comme le plaisir]]'' de [[Robert Benayoun]] * [[1975]] : ''[[Le Futur aux trousses]]'' de [[Dolorès Grassian]] : Odette * [[1975]] : ''[[Vergine, e di nome Maria]]'' de [[Sergio Nasca]] : Maddalena * [[1975]] : ''[[Parlez-moi d'amour (film, 1975)|Parlez-moi d'amour]]'' de [[Michel Drach]] : ''La voisine'' * [[1975]] : ''[[Les Galettes de Pont-Aven]]'' de [[Joël Séria]] : kliyan nan portrè * [[1975]] : ''[[L'Incorrigible]]'' de [[Philippe de Broca]] : Tatiana Negulesco * [[1976]] : ''[[La Grande Bagarre]]'' de [[Pasquale Festa Campanile]] : ''Leonora'' * [[1976]] : ''[[Marie-poupée]]'' de [[Joël Séria]] : Ida * [[1976]] : ''[[Flocons d'or]]'' de [[Werner Schroeter]] : Marie * [[1976]] : ''[[Scandalo]]'' de [[Salvatore Samperi]] : Juliette * [[1976]] : ''[[Mesdames et messieurs bonsoir]]'' de [[Luigi Comencini]] : ''Edwige'' * [[1977]] : ''[[L'Homme de Corleone]]'' de [[Duilio Coletti]] * [[1977]] : ''[[Treize femmes pour Casanova]]'' de [[Franz Antel]] * [[1977]] : ''[[Servante et maîtresse]]'' de [[Bruno Gantillon]] : Maria * [[1978]] : ''[[L'Amant de poche (fim)|L'Amant de poche]]'' de [[Bernard Queysanne]] : ''la mère de Julien'' * [[1978]] : ''[[Despair]]'' de [[Rainer Werner Fassbinder]] : ''Lydia Hermann'' * [[1978]] : ''[[Mysteries (fim, 1978)|Mysteries]]'' de [[Paul de Lussanet]] : Kamma * [[1979]] : ''[[Le Manteau d'astrakan]]'' (''Il cappotto di Astrakan'') de [[Marco Vicario]] : ''Maria Lenormand'' * [[1979]] : ''[[Voyage avec Anita]]'' de [[Mario Monicelli]] : Noemi * [[1979]] : ''[[Improvviso]]'' d'[[Edith Bruck]] : ''Anna'' * [[1979]] : ''[[Milo-Milo]]'' de [[Nicos Perakis]] : Aphrodite * [[1979]] : ''[[Le Tambour (fim)|Le Tambour]]'' (''Die Blechtrommel'') de [[Volker Schlöndorff]] : Lina Greff * [[1980]] : ''[[Retour à Marseille]]'' de [[René Allio]] : Cécé * [[11980]] : ''[[Le Chef d'orchestre]]'' d'[[Andrzej Wajda]] * [[1980]] : ''[[L'Empreinte des géants]]'' de [[Robert Enrico]] : Germaine Hansen * [[1980]] : ''[[Dimmi che fai tutto per me]]'' de [[Pasquale Festa Campanile]] : ''Miriam Spinacroce'' * [[1980 au cinéma|1980]] : ''[[Le Dernier Métro]]'' de [[François Truffaut]] : ''Arlette Guillaume'' * [[1981]] : ''[[Trois frères (fim)|Trois frères]]'' de [[Francesco Rosi]] : Fanm Raffaele * [[1981]] : ''[[L'Ombre rouge]]'' de [[Jean-Louis Comolli]] : Magda * [[1982]] : ''[[Y a-t-il un Français dans la salle ?]]'' de [[Jean-Pierre Mocky]] : Georgette Réglisson * [[1982]] : ''[[Le Battant]]'' d'[[Alain Delon]] : Sylviane Chabry * [[1982]] : ''[[La Nuit de Varennes]]'' d'[[Ettore Scola]] : Madanm Adélaïde Gagnon * [[1982]] : ''[[La Fille de Trieste]]'' de [[Pasquale Festa Campanile]] : ''Stefanutti'' * [[1983]] : ''[[Le Prix du danger (film)|Le Prix du danger]]'' d'[[Yves Boisset]] : ''Élisabeth Worms'' * [[1983]] : ''[[Balles perdues (fim)|Balles perdues]]'' de [[Jean-Louis Comolli]] : ''Maryvonne'' * [[1984]] : ''[[Aldo et Junior]]'' de [[Patrick Schulmann]] : Fernande * [[1984]] : ''[[Louisiane (fim)|Louisiane]]'' de [[Philippe de Broca]]: Mignette * [[1984]] : ''[[Le Jumeau]]'' d'[[Yves Robert (sineyas)|Yves Robert]] : ''Evie'' * [[1984 au cinéma|1984]] : ''[[Le Juge (fim, 1984)|Le Juge]]'' de [[Philippe Lefebvre (reyalizatè)|Philippe Lefebvre]] : ''Regine Sauvat'' * [[1984]] : ''[[Les Belles Années]]'' de [[Luigi Comencini]] * [[1985]] : ''[[La Double Vie de Mathias Pascal]]'' (''Le Due vite di Mattia Pascal'') de [[Mario Monicelli]] : ''Silvia Caporale'' * [[1985]] : ''[[Zoo (Peter Greenaway)|Zoo]]'' (''{{Lang|en|A Zed & Two Noughts}}'') de [[Peter Greenaway]] : ''Alba Bewick'' * [[1986]] : ''[[Suivez mon regard]]'' de [[Jean Curtelin]] : ''boulanjè * [[1986]] : ''[[Douce France (fim, 1986)|Douce France]]'' de [[François Chardeaux]] : ''Marthe Maurin'' * [[1987]] : ''[[Noyade interdite]]'' de [[Pierre Granier-Deferre]] : Cora * [[1987]] : ''[[Contrôle (fim, 1987)|Contrôle]]'' de [[Giuliano Montaldo]] : ''Rosy Bloch'' * [[1987 au cinéma|1987]] : ''[[Promis…juré !]]'' de [[Jacques Monnet]] : ''Dora'' * [[1988]] : ''[[Les Deux Fanfarons]]'' d'[[Enrico Oldoini]] : ''Germaine'' * [[1988]] : ''[[Corentin, ou Les infortunes conjugales]]'' de [[Jean Marbœuf]] : ''Athénaïs'' * [[1989]] : ''[[Francesco (fim, 1989)|Francesco]]'' de [[Liliana Cavani]] : Manman * [[1989]] : ''[[Sans espoir de retour (fim)|Sans espoir de retour]]'' de [[Samuel Fuller]] : ''Rhoda'' * [[1989]] : ''[[Lo Zio indegno]]'' de [[Franco Brusati]] : ''Teresa'' * [[1989]] : ''[[Rouge Venise]]'' d'[[Étienne Périer (réalisateur)|Étienne Périer]] : Prensès Hortense * [[1990]] : ''[[Les Ailes de la renommée]]'' d'[[Otakar Votocek]] : ''Theresa'' * [[1991]] : ''[[Le Cri du lézard]]'' de [[Bertrand Theubet]] : ''Clo'' * [[1992]] : ''[[Il Maestro]]'' de [[Marion Hänsel]] : ''Dolores'' * [[1992]] : ''[[Die wahre Geschichte von Männern und Frauen]]'' de [[Robert van Ackeren]] : ''Karla'' * [[1993]] : ''[[Deux doigts de meurtre]]'' d'[[Eddy Matalon]] : Louise * [[1993]] : ''[[Domenica]]'' de [[Peter Kern]] : Anna Niehoff * [[1993]] : ''[[Le Fil de l'horizon]]'' de [[Fernando Lopes]] : Francesca * [[1993]] : ''[[Hors saison]]'' de [[Daniel Schmid]] : Madmwazèl Gabrielle'' * [[1994]] : ''[[Les Cent et Une Nuits de Simon Cinéma]]'' d'[[Agnès Varda]] : etone * [[1994]] : ''[[La Cicatrice (fim, 1994)|La Cicatrice]]'' de [[Haim Bouzaglo]] : ''la femme'' * [[1996]] : ''[[Le Montreur de Boxe - Lucky Punch|Le Montreur de Boxe]]'' de [[Dominique Ladoge]] : Georgette * [[1996]] : ''[[La Vida privada]]'' de [[Vicente Pérez Herrero]] : Marta * [[1996]] : ''[[Sono pazzo di Iris Blond]]'' de [[Carlo Verdone]] : Marguerite * [[1999]] : ''[[Astérix et Obélix contre César]]'' de [[Claude Zidi]] : Bonnemine (vwa) * [[1999]] : ''[[Lettre à mon frère Guy Gilles, cinéaste trop tôt disparu]]'', dokimantè de [[Luc Bernard]] : ''elle-même'' * [[2000]] : ''[[Une pour toutes]]'' de [[Claude Lelouch]] : ''elle-même'' * [[2000]] : ''[[Le Conte du ventre plein]]'' de [[Melvin Van Peebles]] : ''Loretta'' * [[2001]] : ''[[Le Bal des pantins]]'' de [[Herman Van Eyken]] : ''Blanche'' * [[2001 au cinéma|2001]] : ''[[La Boîte (film, 2001)|La Boîte]]'' de [[Claude Zidi]] : ''Monique'' * [[2004 au cinéma|2004]] : ''[[Le P'tit Curieux]]'' de [[Jean Marbœuf]] : Dam Poulet * [[2004]] : ''[[Madame Édouard]]'' de [[Nadine Monfils]] : ''la bouchère'' * [[2004]] : ''[[Le Cadeau d'Elena]]'' de [[Frédéric Graziani]] : Barberine * [[2005]] : ''[[Les Mariées]]'' de [[Pandelis Voulgaris]] : Yon marye * [[2005]] : ''[[Les États-Unis d'Albert]]'' d'[[André Forcier]] : ''Jane Pickford'' * [[2006]] : ''[[Quand les anges s'en mêlent]]'' de [[Crystel Amsalem]] : manman * [[2007]] : ''[[Ma vie n'est pas une comédie romantique]]'' de [[Marc Gibaja]] : Manman Thomas * [[2008]] : ''[[Ça se soigne ?]]'' de [[Laurent Chouchan]] : Hélène - Manman Adrienne * [[2016]] : ''[[Saint-Amour (fim)|Saint-Amour]]'' de [[Gustave Kervern]] ak [[Benoît Delépine]] : ''la femme du petit-déjeuner'' * [[2017]] : ''[[Knock (fim, 2017)|Knock]]'' de [[Lorraine Lévy]] : ''Mme Rémy'' * [[2017]] : ''[[L’Échange des princesses (fim)|L'Échange des princesses]]'' de [[Marc Dugain]] : ''Princesse Palatine'' * [[2018]] : ''[[Cinématon]]'' #3022 de [[Gérard Courant]] : ''elle-même'' * [[2018]] : ''[[Emma Peeters (fim)|Emma Peeters]]'' de [[Nicole Palo]] : Bernadette * [[2019]] : ''[[Just a Gigolo (fim)|Just a Gigolo]]'' d'[[Olivier Baroux]] : Sophia === Televizyon === * [[1971]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'' de [[Marcel Cravenne]], épisode : ''[[Maigret aux assises]]'' * [[1975]] : ''[[Cigalon (fim)|Cigalon]]'', de [[Georges Folgoas]] : Madanm Tofi * [[1977]] : ''[[Le Passe-muraille (fim, 1977)|Le Passe-muraille]]'' de [[Marcel Aymé]], mise en scène et réalisation [[Pierre Tchernia]] : La dame au mari jaloux * [[1979]] : ''[[Histoires insolites]]'', épisode ''[[La Stratégie du serpent]]'' d'[[Yves Boisset]] : Marie * [[1981]] : ''[[Au bon beurre (fim)|Au bon beurre]]'', d'[[Édouard Molinaro]] : ''Julie Poissonard'' * [[1984]] : ''[[Lucienne et le Boucher]]'', de [[Pierre Tchernia]] : ''Lucienne'' * [[1986]] : ''[[Les Louves (fim, 1986)|Les Louves]]'' (''Letters to an Unknown Lover'') de [[Peter Duffell]] : ''Julia'' * [[1988]] : ''[[La Garçonne (téléfilm)|La Garçonne]]'' d'[[Étienne Périer (reyalizatè)|Étienne Périer]] : ''Claire'' * [[1990]] : ''Le complot du renard'' de [[Charles Jarrott (reyalizatè)|Charles Jarrott]] : ''Hélène de Ville'' * [[1990]] : ''Sur le coup de minuit'' de [[Tom Clegg]] : ''Wanda'' * [[1990]] : ''Le fantôme de l'opéra'' de [[Tony Richardson]] : Carlotta * [[1991]] : ''Piège pour femme seule'' de [[Gérard Marx]] : ''Lou'' * [[1991]] : ''Una famiglia in giallo'' de [[Luciano Odorisio]] * [[1991]] : ''Le gorille'' (1 épisode) * [[1992]] : ''Un ballon dans la tête'' de [[Michaëla Watteaux]] : ''Dolores'' * [[1993]] : ''La Treizième voiture'' d'[[Alain Bonnot]] : Chloé Granval * [[1993]] : ''Maria des Eaux-Vives'' de [[Robert Mazoyer]] : Yvonne * [[1993]] : ''[[Maigret (série télévisée, 1991)|Maigret]]'' : ''[[Liste des épisodes de Maigret (1991-2005)#Épisode 10 : Maigret et l'Homme du banc|Maigret et l'homme du banc]]'' d'[[Étienne Périer (reyalizatè)|Étienne Périer]] * [[1994]] : ''[[Cluedo (jeu télévisé)|Cluedo]]'' : ''Madame Pervenche'' * [[1995]] : ''[[Sandra, princesse rebelle]]'' de [[Didier Albert]] (seri) : ''Jacqueline Duplessis'' * [[1995]] : ''[[La Belle de Fontenay]]'' de [[Paule Zajdermann]] : Marion * [[1997]] : ''Mireille et Vincent'' de [[Jean-Louis Lorenzi]] : Jeanne * [[1998]] : ''Heureusement qu'on s'aime'' de [[David Delrieux]] : ''Simone'' * [[1998]] : ''Mirage noir'' de [[Sébastien Grall]] : Monique * [[1998]] : ''Doppio segreto'' de [[Marcello Cesena]] * [[1999]] : ''[[Premier de cordée (fim)|Premier de cordée]]'' de [[Pierre-Antoine Hiroz]] ak [[Édouard Niermans]] : Marie Servettaz * [[2001]] : ''[[Lourdes (fim)|Lourdes]]'' de [[Lodovico Gasparini]] : ''La mère supérieure'' * [[2002]] : ''[[Les Cordier, juge et flic]]'' (1 épisode) * [[2004]] : ''[[Le juge est une femme|Alice Nevers : Le juge est une femme]]'' (1 épisode) * [[2004]] : ''[[La Crim']]'' (1 épisode) * [[2005]] : ''Le Cocon'' (seri) : ''{{Mme}} Bellon'' * [[2005]] : ''[[La parenthèse interdite]]'' de [[David Delrieux]] : Nicole * [[2005]] : ''[[Désiré Landru]]'' de [[Pierre Boutron]] : ''la mère de Rolande'' * [[2005]] : ''Ricomincio da me'' de [[Rossella Izzo]] : ''Azzurra Molinari'' * [[2005]] : ''[[La Femme Coquelicot]]'' de [[Jérôme Foulon (sinema)|Jérôme Foulon]] : Madanm Groslier * [[2006]] : ''[[Tombé du ciel (seri)|Tombé du ciel]]'' (seri) : ''Rosa'' * [[2006]] : ''[[Disparition (fim)|Disparition]]'' de [[Laurent Carcélès]] : ''Jeanne'' * [[2007]] : ''[[Mademoiselle Joubert]]'' (1 épisode) * [[2008]] : ''Einstein'' (fim) de [[Liliana Cavani]] : ''Pauline Kock'' * [[2008]] : ''L'infiltré'' (fim) de [[Dominique Othenin-Girard]] * [[2008]] : ''Le nouveau monde'' de [[Étienne Dhaene]] : ''Gina'' * [[2008]] : ''Io ti assolvo'' de [[Monica Vullo]] : ''Veronica Zunin'' * [[2009]]-[[2012]] : ''[[Les Toqués]]'' et ''[[Week-end chez les toquées]]'' : ''Rose'' * [[2012]] : ''[[La victoire au bout du bâton]]'' de [[Jean-Michel Verner]] * [[2012]] : ''[[Vive la colo!]]'' de [[Didier Le Pêcheur]] et [[Dominique Ladoge]] * [[2014]] : ''[[Famille d'accueil (seri)|Famille d'accueil]]'' : ''Monique'' (5 épisodes) * [[2014]] : ''[[La vallée des mensonges]]'' de [[Stanislas Graziani]] : ''Mercedes'' * [[2014]] : ''La Trouvaille de Juliette'' de Jérôme Navarro : ''Ginou'' * [[2016]] : ''[[Meurtres à Aix-en-Provence]]'' de [[Claude-Michel Rome]] : ''Eléonore Dorval'' * [[2016]] : ''[[Noir enigma]]'' de [[Manuel Boursinhac]] : Albina Destouches * [[2017]] : ''[[La Minute vieille]]'' de Fabrice Maruca : elle-même * [[2017]] : ''[[La Loi de...|La Loi de Gloria]]'' de [[Didier Le Pêcheur]] : ''Comtesse de la Tour'' * [[2018]] : ''[[Alexandra Ehle]]'', série créée par [[Elsa Marpeau]] : Laurette Doisneau * [[2018]] : ''[[Mongeville]]'', épisode ''La Porte de fer'' : Marguerite * [[2019]] : ''[[Saison 7 de Caïn|Caïn]]'', sezon 7 épisodes 1 ak 2 : Agnès Vautrin, matant Caïn == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0275138/ Andréa Ferréol] sou IMDb * [http://www.andrea-ferreol.com/ Sitwèb ofisyèl Andréa Ferréol] {{DEFAULTSORT:Ferréol, Andréa}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1947]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 5sxq4mn28j7qyvdqqwrkuiy80gbotfa Chantal Lauby 0 71499 881957 877428 2026-06-20T15:03:57Z Raymond Trencavel 28592 881957 wikitext text/x-wiki '''Chantal Lauby''', ki fèt [[23 mas]] [[1948]] nan [[Gap]]<ref>{{Cite web | title = Cinq infos sur... Chantal Lauby (Qu'est ce qu'on a fait au bon dieu ? sur Canal+) Actu - Télé 2 Semaines | url = http://www.programme.tv/news/actu/135298-cinq-infos-sur-chantal-lauby-quest-ce-quon-a-fait-au-bon-dieu-sur-canal/ | website = www.programme.tv/news | access-date = 26 septanm 2016 | archive-date = 2018-07-05 | archive-url = https://web.archive.org/web/20180705233842/http://www.programme.tv/news/actu/135298-cinq-infos-sur-chantal-lauby-quest-ce-quon-a-fait-au-bon-dieu-sur-canal/ | dead-url = yes }}</ref>, se yon [[Animatè televizyon|prezantatris]] [[Frans|fransèz]] televizyon vini [[imoris]] ak [[Aktè|aktris]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Diskografi === * ''Bizet Come Back'', parodi opera ''[[Carmen (opera)|Carmen]]'' de [[Georges Bizet|Bizet]], pawol [[Pierre Jolivet]], 45 tou Crypto ZB 8170 (1978). * Repriz ''[[L'Été indien (chanson)|L'été indien]]'' de [[Joe Dassin]], avèk [[Vincent Malone]] avèk twonpèt. (1995). * ''Paris super tango'', anrejistreman inedi. * ''Tous mes mensonges'', [[Salvatore Adamo]] (2010) === Tankou reyalizatris === * [[2000]] : ''[[Kitchendales]]'' * [[2002]] : ''[[Laisse tes mains sur mes hanches]]'' === Tankou senaris === * [[1994]] : ''[[La Cité de la peur (fim, 1994)|La Cité de la peur]]'' d'[[Alain Berberian]] * [[2000]] : ''[[Kitchendales]]'' de Chantal Lauby * [[2002]] : ''[[Laisse tes mains sur mes hanches]]'' de Chantal Lauby * [[2011]] : ''[[Les Tuche]]'' d'[[Olivier Baroux]] === Tankou aktris === ==== Sinema ==== * [[1978]] : ''[[Ils sont grands, ces petits]]'' de [[Joël Santoni]] : Madame Bellon * [[1994]] : ''[[La Cité de la peur (fim, 1994)|La Cité de la peur]]'' d'[[Alain Berbérian]] : Odile Deray * [[1996]] : ''[[Delphine 1, Yvan 0]]'' de [[Dominique Farrugia]] : {{Mme}} Hattus * [[1996]] : ''[[XY (fim, 1996)|XY]]'' de [[Jean-Paul Lilienfeld]] : Denise * [[1997]] : ''[[Didier (fim)|Didier]]'' d'[[Alain Chabat]] : Solange * [[1999]] : ''[[Meilleur Espoir féminin]]'' de [[Gérard Jugnot]] : Françoise * [[2000]] : ''[[Antilles sur Seine]]'' de [[Pascal Légitimus]] : Herman * [[2002]] : ''[[Astérix et Obélix : Mission Cléopâtre]]'' d'Alain Chabat : Cartapus * 2002 : ''[[Laisse tes mains sur mes hanches]]'' de Chantal Lauby : Odile Rousselet * [[2003]] : ''[[Casablanca Driver]]'' de [[Maurice Barthélemy (aktè)|Maurice Barthélémy]] : Cathy Driver * 2003 : ''[[Les clefs de bagnole]]'' de [[Laurent Baffie]] : elle-même * [[2006]] : ''[[Toi et moi (fim, 2006)|Toi et moi]]'' de [[Julie Lopes Curval]] : Éléonore * 2006 : ''[[Comme tout le monde]]'' de [[Pierre-Paul Renders]] : Françoise * [[2008]] : ''[[Vilaine (fim)|Vilaine]]'' de [[Jean-Patrick Benes]] : la mère de Mélanie * [[2009]] : ''[[Bancs publics (Versailles Rive-Droite)]]'' de [[Bruno Podalydès]] : Pascale * [[2010]] : ''[[Le Thanato]]'' de [[Frédéric Cerulli]] : Klavinski * [[2011]] : ''[[Toi, moi, les autres]]'' d'[[Audrey Estrogo]] : Valérie * [[2012]] : ''[[Sur la piste du Marsupilami]]'' d'Alain Chabat : la narratrice du documentaire animalier (vwa) * [[2013]] : ''[[La Cage dorée (fim, 2013)|La Cage dorée]]'' de [[Ruben Alves]] : Solange Caillaux * 2013 : ''[[Grand Départ]]'' de [[Nicolas Mercier]] : Danielle * 2013 : ''[[Prêt à tout (fim)|Prêt à tout]]'' de [[Nicolas Cuche]] : Chantal * [[2014]] : ''[[Qu'est-ce qu'on a fait au Bon Dieu ?]]'' de [[Philippe de Chauveron]] : Marie Verneuil * 2014 : ''[[Les Souvenirs (fim)|Les Souvenirs]]'' de [[Jean-Paul Rouve]] : Nathalie * [[2015]] : ''[[Vicky (film, 2015)|Vicky]]'' de [[Denis Imbert]] : manman Vicky * [[2016]] : ''[[La Dream Team]]'' de [[Thomas Sorriaux]] : l'agent * [[2017]] : ''[[Jour J (fim, 2017)|Jour J]]'' de [[Reem Kherici]] : Marie * [[2018]] : ''[[Photo de famille (fim)|Photo de famille]]'' de [[Cécilia Rouaud]] : Claudine * [[2019]] : ''[[Qu'est-ce qu'on a encore fait au Bon Dieu ?]]'' de [[Philippe de Chauveron]] : Marie Verneuil ==== Kout fim ==== * [[1995]] : ''[[Arthur (fim, 1995)|Arthur]]'' de [[Félicie Dutertre]] ak [[François Rabes]] * [[2000]] : ''En solitaire'' de [[Stéphane Kazandjian]] * [[2001]] : ''La panne'' de [[Frédéric Cerruli]] * [[2011]] : apparition dans le clip ''Money Money ''du groupe [[PZK]] * [[2014]] : brève apparition dans le clip de la chanson ''Ma colère'' de [[Yannick Noah]] (1 min 43 s) ==== Fim televizyon ==== * [[1996]] : ''[[Le secret de Julia]]'' de [[Philomène Esposito]] : Julia * [[1997]] : ''[[Maintenant ou jamais]]'' de [[Jérôme Foulon (cinéma)|Jérôme Foulon]] : Yolande * [[1998]] : ''[[Telle mère telle fille]]'' d'[[Élisabeth Rappeneau]] : Élisabeth Gestin * [[2010]] : ''[[Le grand ménage]]'' de [[Régis Musset]] : Myriam * [[2010]] : ''[[Le Grand Restaurant (divertissement)|Le Grand Restaurant]] '' de [[Gérard Pullicino]] : yon kliyan ==== Seri televizyon ==== * [[1988]] : ''[[Palace (seri)|Palace]]'' (1 épisode, Léonie Plantagrain, « la femme qui commande une bise pour son mari ») * [[1999]]-[[2000]] : ''[[Eva Mag]]'' (21 épisodes, [[Canal+]], puis [[Comédie!]]). * 2004 : ''[[Caméra Café (seri, 2001)|Caméra Café]]'' (1 épisode) * 2012 : ''[[Victoire Bonnot]]'' (1 épisode) * 2012 : ''[[Hello Geekette]]'' (web-série, 1 épisode). * [[2013]] : ''[[Y'a pas d'âge (seri)|Y'a pas d'âge]]'', de [[Jérôme Commandeur|Jérome Commandeur]] (1 épisode). * [[2014]]-[[2015]] : ''[[Frères d'armes (seri)|Frères d'armes]]'', (seri) de [[Rachid Bouchareb]] ak [[Pascal Blanchard (istoryen)|Pascal Blanchard]] : prezantasyon [[Jules Mondoloni]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0490702/ Chantal Lauby] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lauby, Chantal}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1948]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] azrqq3weat5vwylh53hyqxjugq0sh4y 881958 881957 2026-06-20T15:04:25Z Raymond Trencavel 28592 881958 wikitext text/x-wiki '''Chantal Lauby''', ki fèt [[23 mas]] [[1948]] nan [[Gap]] ([[Provence]])<ref>{{Cite web | title = Cinq infos sur... Chantal Lauby (Qu'est ce qu'on a fait au bon dieu ? sur Canal+) Actu - Télé 2 Semaines | url = http://www.programme.tv/news/actu/135298-cinq-infos-sur-chantal-lauby-quest-ce-quon-a-fait-au-bon-dieu-sur-canal/ | website = www.programme.tv/news | access-date = 26 septanm 2016 | archive-date = 2018-07-05 | archive-url = https://web.archive.org/web/20180705233842/http://www.programme.tv/news/actu/135298-cinq-infos-sur-chantal-lauby-quest-ce-quon-a-fait-au-bon-dieu-sur-canal/ | dead-url = yes }}</ref>, se yon [[Animatè televizyon|prezantatris]] [[Frans|fransèz]] televizyon vini [[imoris]] ak [[Aktè|aktris]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Diskografi === * ''Bizet Come Back'', parodi opera ''[[Carmen (opera)|Carmen]]'' de [[Georges Bizet|Bizet]], pawol [[Pierre Jolivet]], 45 tou Crypto ZB 8170 (1978). * Repriz ''[[L'Été indien (chanson)|L'été indien]]'' de [[Joe Dassin]], avèk [[Vincent Malone]] avèk twonpèt. (1995). * ''Paris super tango'', anrejistreman inedi. * ''Tous mes mensonges'', [[Salvatore Adamo]] (2010) === Tankou reyalizatris === * [[2000]] : ''[[Kitchendales]]'' * [[2002]] : ''[[Laisse tes mains sur mes hanches]]'' === Tankou senaris === * [[1994]] : ''[[La Cité de la peur (fim, 1994)|La Cité de la peur]]'' d'[[Alain Berberian]] * [[2000]] : ''[[Kitchendales]]'' de Chantal Lauby * [[2002]] : ''[[Laisse tes mains sur mes hanches]]'' de Chantal Lauby * [[2011]] : ''[[Les Tuche]]'' d'[[Olivier Baroux]] === Tankou aktris === ==== Sinema ==== * [[1978]] : ''[[Ils sont grands, ces petits]]'' de [[Joël Santoni]] : Madame Bellon * [[1994]] : ''[[La Cité de la peur (fim, 1994)|La Cité de la peur]]'' d'[[Alain Berbérian]] : Odile Deray * [[1996]] : ''[[Delphine 1, Yvan 0]]'' de [[Dominique Farrugia]] : {{Mme}} Hattus * [[1996]] : ''[[XY (fim, 1996)|XY]]'' de [[Jean-Paul Lilienfeld]] : Denise * [[1997]] : ''[[Didier (fim)|Didier]]'' d'[[Alain Chabat]] : Solange * [[1999]] : ''[[Meilleur Espoir féminin]]'' de [[Gérard Jugnot]] : Françoise * [[2000]] : ''[[Antilles sur Seine]]'' de [[Pascal Légitimus]] : Herman * [[2002]] : ''[[Astérix et Obélix : Mission Cléopâtre]]'' d'Alain Chabat : Cartapus * 2002 : ''[[Laisse tes mains sur mes hanches]]'' de Chantal Lauby : Odile Rousselet * [[2003]] : ''[[Casablanca Driver]]'' de [[Maurice Barthélemy (aktè)|Maurice Barthélémy]] : Cathy Driver * 2003 : ''[[Les clefs de bagnole]]'' de [[Laurent Baffie]] : elle-même * [[2006]] : ''[[Toi et moi (fim, 2006)|Toi et moi]]'' de [[Julie Lopes Curval]] : Éléonore * 2006 : ''[[Comme tout le monde]]'' de [[Pierre-Paul Renders]] : Françoise * [[2008]] : ''[[Vilaine (fim)|Vilaine]]'' de [[Jean-Patrick Benes]] : la mère de Mélanie * [[2009]] : ''[[Bancs publics (Versailles Rive-Droite)]]'' de [[Bruno Podalydès]] : Pascale * [[2010]] : ''[[Le Thanato]]'' de [[Frédéric Cerulli]] : Klavinski * [[2011]] : ''[[Toi, moi, les autres]]'' d'[[Audrey Estrogo]] : Valérie * [[2012]] : ''[[Sur la piste du Marsupilami]]'' d'Alain Chabat : la narratrice du documentaire animalier (vwa) * [[2013]] : ''[[La Cage dorée (fim, 2013)|La Cage dorée]]'' de [[Ruben Alves]] : Solange Caillaux * 2013 : ''[[Grand Départ]]'' de [[Nicolas Mercier]] : Danielle * 2013 : ''[[Prêt à tout (fim)|Prêt à tout]]'' de [[Nicolas Cuche]] : Chantal * [[2014]] : ''[[Qu'est-ce qu'on a fait au Bon Dieu ?]]'' de [[Philippe de Chauveron]] : Marie Verneuil * 2014 : ''[[Les Souvenirs (fim)|Les Souvenirs]]'' de [[Jean-Paul Rouve]] : Nathalie * [[2015]] : ''[[Vicky (film, 2015)|Vicky]]'' de [[Denis Imbert]] : manman Vicky * [[2016]] : ''[[La Dream Team]]'' de [[Thomas Sorriaux]] : l'agent * [[2017]] : ''[[Jour J (fim, 2017)|Jour J]]'' de [[Reem Kherici]] : Marie * [[2018]] : ''[[Photo de famille (fim)|Photo de famille]]'' de [[Cécilia Rouaud]] : Claudine * [[2019]] : ''[[Qu'est-ce qu'on a encore fait au Bon Dieu ?]]'' de [[Philippe de Chauveron]] : Marie Verneuil ==== Kout fim ==== * [[1995]] : ''[[Arthur (fim, 1995)|Arthur]]'' de [[Félicie Dutertre]] ak [[François Rabes]] * [[2000]] : ''En solitaire'' de [[Stéphane Kazandjian]] * [[2001]] : ''La panne'' de [[Frédéric Cerruli]] * [[2011]] : apparition dans le clip ''Money Money ''du groupe [[PZK]] * [[2014]] : brève apparition dans le clip de la chanson ''Ma colère'' de [[Yannick Noah]] (1 min 43 s) ==== Fim televizyon ==== * [[1996]] : ''[[Le secret de Julia]]'' de [[Philomène Esposito]] : Julia * [[1997]] : ''[[Maintenant ou jamais]]'' de [[Jérôme Foulon (cinéma)|Jérôme Foulon]] : Yolande * [[1998]] : ''[[Telle mère telle fille]]'' d'[[Élisabeth Rappeneau]] : Élisabeth Gestin * [[2010]] : ''[[Le grand ménage]]'' de [[Régis Musset]] : Myriam * [[2010]] : ''[[Le Grand Restaurant (divertissement)|Le Grand Restaurant]] '' de [[Gérard Pullicino]] : yon kliyan ==== Seri televizyon ==== * [[1988]] : ''[[Palace (seri)|Palace]]'' (1 épisode, Léonie Plantagrain, « la femme qui commande une bise pour son mari ») * [[1999]]-[[2000]] : ''[[Eva Mag]]'' (21 épisodes, [[Canal+]], puis [[Comédie!]]). * 2004 : ''[[Caméra Café (seri, 2001)|Caméra Café]]'' (1 épisode) * 2012 : ''[[Victoire Bonnot]]'' (1 épisode) * 2012 : ''[[Hello Geekette]]'' (web-série, 1 épisode). * [[2013]] : ''[[Y'a pas d'âge (seri)|Y'a pas d'âge]]'', de [[Jérôme Commandeur|Jérome Commandeur]] (1 épisode). * [[2014]]-[[2015]] : ''[[Frères d'armes (seri)|Frères d'armes]]'', (seri) de [[Rachid Bouchareb]] ak [[Pascal Blanchard (istoryen)|Pascal Blanchard]] : prezantasyon [[Jules Mondoloni]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0490702/ Chantal Lauby] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lauby, Chantal}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1948]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] ecaajcohu1f7y29fiazkz95vk4r2si1 Jean-Pierre Mocky 0 71542 882006 790661 2026-06-20T21:12:42Z Raymond Trencavel 28592 882006 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jean-Pierre Mocky |foto=Mocky-95-villandraut.jpg |tèks=Jean-Pierre Mocky |fonksyon=Reyalizatè]], senaris, aktè ak pwodiktè sinema |domèn=Sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[6 jiyè]] [[1933]] |lye nesans=[[Nis]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[8 out]] [[2019]] |lye lanmò=[[Pari]] |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Paul Mokiejewski'''<ref>[http://www.larousse.fr/encyclopedie/personnage/Mocky/133511 Jean-Paul Mokiejewski, dit Jean-Pierre Mocky] sou ''Larousse.fr''</ref>, rele '''Jean-Pierre Mocky''', ki fèt [[6 jiyè]] [[1933]] nan [[Nis]] ([[Provence]]) epi ki mouri [[8 out]] [[2019]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[reyalizatè]], [[senaris]], [[aktè]] ak [[pwodiktè sinema]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Tankou reyalizatè === ==== Kout fim ==== * [[1988]] : ''[[Nice is Nice]]'' * [[2012]] : ''Chapeau'' ak ''Au-delà des grilles'' (collection ''Histoires courtes'') * [[2014]] : ''La Cerise'' ak ''Fais-moi une offre'' (collection ''Histoires courtes'') * [[2015]] : ''Agafia'', ''Le Rustre et le juge'' ak ''Le Magicien et les siamois'' (koleksyon ''Histoires courtes'') ==== Fim ==== * [[1959]] : ''[[Les Dragueurs]]'' * [[1960]] : ''[[Un couple]]'' (+ aparisyon : vwayè'' ak vwa resitan) * [[1961]] : ''[[Snobs !]]'' (+ aparisyon : ''Un maquignon'') * [[1962]] : ''[[Les Vierges]]'' * [[1963]] : ''[[Un drôle de paroissien]]'' (+ aparisyon : ''vagabon ak lando'') * [[1964]] : ''[[La Cité de l'indicible peur|La Grande Frousse]]'' ou ''[[La Cité de l'indicible peur]]'' * [[1965]] : ''[[La Bourse et la Vie]]'' * [[1967]] : ''[[Les Compagnons de la marguerite]]'' (+ aparisyon : ''L'homme aux lunettes foncées'') * [[1969]] : ''[[La Grande Lessive (!)]]'' * [[1970]] : ''[[L'Étalon]]'' * [[1970]] : ''[[Solo (fim, 1969)|Solo]]'' (+ wòl ''Vincent Cabral'') * [[1971]] : ''[[L'Albatros (fim)|L'Albatros]]'' (+ wòl ''Stef Tassel'') * [[1972]] : ''[[Chut !]]'' * [[1973]] : ''[[L'Ombre d'une chance]]'' (+ wòl ''Mathias Caral'') * [[1974]] : ''[[Un linceul n'a pas de poches (fim)|Un linceul n'a pas de poches]]'' (+ rôle de ''Michel Dolannes'') * [[1975]] : ''[[L'Ibis rouge]]'' (+ vwa ''Journaliste radio'') * [[1976]] : ''[[Le Roi des bricoleurs]]'' * [[1978]] : ''[[Le Témoin (fim, 1978)|Le Témoin]]'' * [[1979]] : ''[[Le Piège à cons]]'' (+ wòl ''Michel Rayan'') * [[1982]] : ''[[Litan : La cité des spectres verts]]'' (+ wòl ''Jock'') * [[1982]] : ''[[Y a-t-il un Français dans la salle ?]]'' (+ vwa resitan) * [[1983]] : ''[[À mort l'arbitre]]'' (+ wòl ''enspektè Granowski'') * [[1985]] : ''[[Le Pactole]]'' * [[1986]] : ''[[La Machine à découdre]]'' (+ wòl ''Ralph Enger'') * [[1987]] : ''[[Le Miraculé]]'' (+ aparisyon : ''L'Homme au bandeau noir'') * [[1987]] : ''[[Agent trouble (fim)|Agent trouble]]'' + (wòl ''L'agent de la DST'') * [[1987]] : ''[[Les Saisons du plaisir]]'' * [[1988]] : ''[[Une nuit à l'Assemblée nationale]]'' * [[1988]] : ''[[Divine enfant]]'' (+ wòl ''Aurélien Brada'') * [[1990]] : ''[[Il gèle en enfer]]'' (+ wòl ''Tim'') * [[1991]] : ''[[Mocky Story]]'' * [[1991]] : ''[[Ville à vendre]]'' (+ wòl ''Shade'') * [[1992]] : ''[[Bonsoir]]'' * [[1993]] : ''[[Le Mari de Léon]]'' (+ wòl ''Boris Lassef'') * [[1995]] : ''[[Noir comme le souvenir]]'' * [[1997]] : ''[[Robin des mers]]'' (+ wòl ''père de Mathieu'') * [[1997]] : ''[[Alliance cherche doigt]]'' * [[1998]] : ''[[Vidange (fim)|Vidange]]'' (+ wòl ''Castellin'') * [[1999]] : ''[[Tout est calme (fim)|Tout est calme]]'' (+ wòl ''Lucas'') * [[1999]] : ''[[La Candide Madame Duff]]'' (+ wòl ''Jacob Duff'') * [[2000]] : ''[[Le Glandeur]]'' (+ wòl ''Bruno Bombec'') * [[2001]] : ''[[La Bête de miséricorde]]'' (+ wòl ''Jean Mardet'') * [[2002]] : ''[[Les Araignées de la nuit]]'' (+ wòl ''L'inspecteur Gordone'') * [[2003]] : ''[[Le Furet (fim, 2003)|Le Furet]]'' * [[2004]] : ''[[Touristes, oh yes !]]'' (+ aparisyon : ''chofè taksi'') * [[2004]] : ''[[Les Ballets écarlates]]'' (+ wòl ''Mathieu, vandè zam'') * [[2005]] : ''[[Grabuge !]]'' * [[2006]] : ''[[Le Deal (fim, 2007)|Le Deal]]'' * [[2007]] : ''[[Le Bénévole]]'' * [[2007]] : ''[[13 French Street]]'' * [[2011]] : ''[[Les Insomniaques]]'' (+ wòl ''Boris'') * [[2011]] : ''[[Crédit pour tous]]'' * [[2011]] : ''[[Le Dossier Toroto]]'' (+ wòl ''Lapine'') * [[2012]] : ''[[Le Mentor (fim, 2012)|Le Mentor]]'' (+ wòl ''Ludovic'') * [[2012]] : ''[[À votre bon cœur, mesdames]]'' (+ wòl ''Christophe'') * [[2013]] : ''[[Dors mon lapin]]'' * [[2013]] : ''[[Le Renard jaune]]'' * [[2014]] : ''[[Le Mystère des jonquilles]]'' (+ wòl ''Tarling'') * [[2014]] : ''[[Calomnies (fim)|Calomnies]]'' (+ wòl ''Armand'') * [[2015]] : ''[[Tu es si jolie ce soir]]'' (+ wòl ''Charles Willy'') * [[2015]] : ''[[Les Compagnons de la pomponette]]'' (+ wòl ''anj Léonard'') * [[2015]] : ''[[Monsieur Cauchemar]]'' (+ wòl ''Valentin Esbirol'') * [[2016]] : ''[[Le Cabanon rose]]'' * [[2016]] : ''[[Rouges étaient les lilas]]'' * [[2017]] : ''[[Vénéneuses]]'' (+ wòl ''Dick Grant'') * [[2017]] : ''[[Votez pour moi (film)|Votez pour moi]]'' (+ wòl ''Pascal, èmit'') ==== Fim televizyon ==== * [[1988]] : ''Méliès 88'' : [[Les Voyages de Gulliver|Gulliver]] * [[2007]]-[[2009]] : ''[[Myster Mocky présente]]'' (seri TV difize sou chèn televizyon [[13e rue (chèn)|13e rue]], 24 epizod 26 minit) ** 1991 : ''La Méthode Barnol'' ** 1991 : ''La Vérité qui tue'' ** 1991 : ''Dis-moi qui tu hais'' ** 2008 : ''Dans le lac'' ** 2008 : ''Chantage à domicile'' ** 2008 : ''Le Farceur'' ** 2008 : ''Le Diable en embuscade'' ** 2008 : ''L'Énergumène'' ** 2008 : ''Témoins de choix'' ** 2008 : ''Cellule insonorisée'' ** 2008 : ''Mort sur commande'' ** 2008 : ''Service rendu'' ** 2008 : ''La Clinique opale'' ** 2008 : ''Le Jour de l'exécution'' ** 2008 : ''Un éléphant dans un magasin de porcelaine'' ** 2009 : ''Une si gentille serveuse'' ** 2009 : ''Le Voisin de cellule'' ** 2009 : ''Un risque à courir'' ** 2009 : ''La Voix de la conscience'' ** 2009 : ''De quoi mourir de rire'' ** 2009 : ''Meurtre entre amies'' ** 2009 : ''Martha in memoriam'' ** 2009 : ''L'Aide'' ** 2009 : ''Ultime Bobine'' ** 2009 : ''Haine mortelle'' ** 2009 : ''Sauvetage'' ** 2009 : ''La Cadillac'' * 2009 : ''[[Colère (fim)|Colère]]'' (fim difize pa [[France 2]] ak [[TV5 Monde]]) * 2013 : ''[[Myster Mocky présente|Hitchcock by Mocky]]'' (seri TV de 26 minit pou [[Canal Jimmy]]) : ** 2013 : ''Selon la loi'' ** 2013 : ''Aveux publics'' ** 2013 : ''Sursis pour un assassin'' ** 2013 : ''La curiosité qui tue'' ** 2013 : ''Derrière la porte close'' ** 2013 : ''La main du destin'' ** 2013 : ''Auto-stop'' ** 2013 : ''Alibi en chaîne'' ** 2013 : ''Demande en mariage'' ** 2013 : ''Deux cœurs solitaires'' ** 2013 : ''Le don d'Iris'' ** 2013 : ''Les nains'' ** 2013 : ''La mélodie qui tue'' ** 2013 : ''Trop froide'' === Tankou aktè === ==== Sinema ==== * [[1942]] : ''[[Les Visiteurs du soir]]'' de [[Marcel Carné]] : figirasyon * [[1944]] : ''[[Vive la liberté (fim, 1946)|Vive la liberté]]'' de [[Jeff Musso]] * [[1945]] : ''[[L'Affaire du collier de la reine (fim, 1946)|L’affaire du collier de la reine]]'' de [[Marcel L'Herbier]] : un page de la reine * [[1946]] : ''[[L'Homme au chapeau rond]]'' de [[Pierre Billon (reyalizatè)|Pierre Billon]] : le garçon d'honneur * 1946 : ''[[Rêves d'amour]]'' de [[Christian Stengel]] * 1946 : ''[[La Cabane aux souvenirs]]'' de [[Jean Stelli]] * [[1948]] : ''[[Les Casse-pieds]]'' de [[Jean Dréville]] * 1948 : ''[[Le Paradis des pilotes perdus]]'' de [[Georges Lampin]] : Denis * 1948 : '' Un film sans titre, tourné à Saint-Cloud dont la copie est perdue'' de [[Jean Douchet]] * [[1949]] : ''[[Portrait d'un assassin (fim, 1949)|Portrait d'un assassin]]'' de [[Bernard Roland]] * 1949 : ''[[Occupe-toi d'Amélie (fim, 1949)|Occupe-toi d'Amélie]]'' de [[Claude Autant-Lara]] * 1949 : ''[[Au grand balcon]]'' d'[[Henri Decoin]] * 1949 : ''[[Orphée (fim, 1950)|Orphée]]'' de [[Jean Cocteau]] : un poète du café * 1949 : ''[[Une nuit de noces (film, 1950)|Une nuit de noces]]'' de [[René Jayet]] : le garçon d'honneur de la mariée * [[1950]] : ''[[Dieu a besoin des hommes]]'' de [[Jean Delannoy]] : Pierre * 1950 : ''[[Bibi Fricotin (fim)|Bibi Fricotin]]'' de [[Marcel Blistène]] * [[1951]] : ''[[Deux sous de violettes]]'' de [[Jean Anouilh]] : Un joueur de belote * 1951 : ''[[Éternel Espoir]]'' de [[Max Joly]] * [[1952]] : ''[[La neige était sale (fim)|La neige était sale]]'' de [[Luis Saslavsky]] : vyolonis * 1952 : ''[[Les Vaincus]]'' (''I vinti'') de [[Michelangelo Antonioni]] * 1952 : ''I condottieri'' de Paul Herbiger : Joseph Strauss * [[1953]] : ''[[Maternité clandestine]]'' de [[Jean Gourguet]] : La fouine * 1953 : ''[[Le Grand Pavois (fim)|Le Grand Pavois]]'' de [[Jack Pinoteau]] : Luc, un midship * [[1954]] : ''[[Le Comte de Monte-Cristo (fim, 1954)|Le Comte de Monte-Cristo]]'' de [[Robert Vernay]] : Albert de Mortcerf, dans la seconde époque : « La vengeance » * 1954 : ''[[La Comtesse aux pieds nus]]'' (''The Barefoot Contessa'') de [[Joseph L. Mankiewicz]] (sèlman asistan reyalizatè) * 1954 : ''[[Senso]]'' de [[Luchino Visconti]] (+ asistan-reyalizatè) : yon sòlda * [[1955]] : ''[[Graziella (fim, 1955)|Graziella]]'' de [[Giorgio Bianchi]] : [[Alphonse de Lamartine]] * 1955 : ''[[Les Égarés (fim, 1955)|Les Égarés]]'' (''Gli sbandati'') de [[Francesco Maselli]] : kont * [[1957]] : ''[[Le rouge est mis]]'' de [[Gilles Grangier]] : Pierre, le jeune automobiliste * 1957 : ''[[Le Gorille vous salue bien]]'' de [[Bernard Borderie]] : Cébu * [[1958]] : ''[[La Tête contre les murs (fim)|La Tête contre les murs]]'' de [[Georges Franju]] + (scénario et adaptation) : François Grane * [[1971]] : ''[[Le Sourire vertical]]'' de [[Robert Lapoujade]] : le prêtre borgne * [[1980]] : ''Cocktail Morlock'' de [[Gérard Courant]] : yon Morlock * [[1983]] : ''[[Prénom Carmen]]'' de [[Jean-Luc Godard]] : yon malad criant : « Y a-t-il un Français dans la salle ? » * [[1986]] : ''Le Bridge'' de [[Gilles Dagneau]] (kout fim) * [[1989]] : ''Vingt p'tites tours'' de Philippe Truffault ak [[Michel Gondry]] : li menm nan mirakile * [[2011]] : ''[[Americano (fim, 2011)|Americano]]'' de [[Mathieu Demy]] : papa * [[2013]] : ''Putain de lune'' de Lou Bohringer (kout fim) * [[2015]] : ''Marlowe'' de Sarah Barzyk (kout fim) * [[2017]] : ''[[Le Redoutable (fim)|Le Redoutable]]'' de [[Michel Hazanavicius]] ==== Televizyon ==== * [[1952]] : ''Foreign intrigue'', 3 epizoòd : Akmet * [[1983]] : ''[[La Route inconnue]]'', 2 epizoòd : le châtelain * [[1986]] : ''[[Grandeur et décadence d'un petit commerce de cinéma]]'' de [[Jean-Luc Godard]] : Jean Almereyda * [[2017]] : ''[[À votre service]]'' (seri TV), Prime - Spécial Marseille de Florian Hessique : li menm ==== Videyoklip ==== * [[1987]] : ''Vis-à-vis d'elle'' - Videyoklip fèt pou chanson de [[Gérard Blanchard]] * [[1998]] : ''Vitrine girl'' - Videyoklip fèt pou chanson de [[Dick Rivers]] * [[2016]] : ''Dolorès'' Videyoklip fèt pou chanson de [[Sarah Barzyk]] An 2018, li jwe pwop wol li nan yon pitit klip pwomosyonèl pou nouvo albòm gwoup [[Blankass]], ''C'est quoi ton Nom ?''<ref>{{cite web |title=Blankass - C’est quoi ton nom X Mocky [S01E06] |url=https://www.youtube.com/watch?v=vEXOCNPa-ig |site=Youtube |périodique= |date=12 desanm 2018 |access-date= }}.</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0006620/ Jean-Pierre Mocky] sou IMDb * [http://jpierre-mocky.fr/ Sitwèb ofisyèl Jean-Pierre Mocky] {{DEFAULTSORT:Mocky, Jean-Pierre}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Reyalizatè sinema]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1933]] [[Kategori:Lanmò 2019]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] csrssrqoqdbnyfito4jt5io4k93adbt Sandrine Bonnaire 0 71799 881933 810700 2026-06-20T12:24:37Z Raymond Trencavel 28592 881933 wikitext text/x-wiki '''Sandrine Bonnaire''', ki fèt [[31 me]] [[1967]] nan [[Gannat]] ([[Allier (depatman)|Allier]], [[Rejyon Ovèny]]), se yon [[Aktè|aktris]], [[Reyalizatè|reyalizatris]] ak [[senaris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === ==== Tankou aktris ==== [[Fichye:Sandrine Bonnaire 2000.jpg|thumb|redresse=0.9|Sandrine Bonnaire nan [[festival de Cannes 2000]].]] [[Fichye:Sandrine Bonnaire en 2003 sur le tournage de "le cou de la girafe".jpg|thumb|redresse=0.9|Sandrine Bonnaire an 2003 sou anrejistreman ''[[Le cou de la girafe]]''.]] [[Fichye:Sandrine Bonnaire Deauville 2012 2.jpg|thumb|redresse=0.9|Sandrine Bonnaire an 2012 nan [[festival du cinéma américain de Deauville]].]] * [[1980]] : ''[[La Boum]]'' de [[Claude Pinoteau]] : (figirasyon) * [[1982]] : ''[[Cinématon]]'' #238 de [[Gérard Courant]] : li menm * 1982 : ''[[Les Sous-doués en vacances]]'' de [[Claude Zidi]] : une spectatrice (figirasyon) * [[1983]] : ''[[À nos amours]]'' de [[Maurice Pialat]] : Suzanne * [[1984]] : ''[[Tir à vue (fim)|Tir à vue]]'' de [[Marc Angelo]] : Marilyn * [[1985]] : ''[[Blanche et Marie (fim)|Blanche et Marie]]'' de [[Jacques Renard (reyalizatè)|Jacques Renard]] : Marie * 1985 : ''[[Le Meilleur de la vie]]'' de [[Renaud Victor]] : Véronique * 1985 : ''[[Police (fim)|Police]]'' de [[Maurice Pialat]] : Lydie * 1985 : ''[[Sans toit ni loi]]'' de [[Agnès Varda]] : Mona * [[1986]] : ''[[La Puritaine]]'' de [[Jacques Doillon]] : Manon * [[1987]] : ''[[Sous le soleil de Satan (fim)|Sous le soleil de Satan]]'' de [[Maurice Pialat]] : Mouchette * 1987 : ''[[Jaune revolver]]'' d'[[Olivier Langlois]] : Angèle * 1987 : ''[[Les Innocents (fim, 1987)|Les Innocents]]'' de [[André Téchiné]] : Jeanne * [[1988]] : ''[[Quelques jours avec moi]]'' de [[Claude Sautet]] : Francine * 1988 : ''[[Peaux de vaches]]'' de [[Patricia Mazuy]] : Annie * [[1989]] : ''[[Monsieur Hire]]'' de [[Patrice Leconte]] : Alice * [[1990]] : ''[[La Captive du désert]]'' de [[Raymond Depardon]] : la captive * 1990 : ''[[Dans la soirée]]'' (''Verso sera'') de [[Francesca Archibugi]] : Stella * [[1991]] : ''[[Le Ciel de Paris]]'' de [[Michel Béna]] : Suzanne * 1991 : ''[[La Peste (fim)|La Peste]]'' de [[Luis Puenzo]] : Martine Rambert * [[1992]] : ''[[Prague (fim, 1992)|Prague]]'' d'[[Ian Sellar]] : Elena * [[1994]] : ''[[Jeanne la Pucelle (fim)|Jeanne la Pucelle]]'' de [[Jacques Rivette]] : [[Jeanne d'Arc]] * 1994 : ''[[Confidences à un inconnu]]'' (''Ispoved neznakomtsu'') de [[Georges Bardawil]] : Natalia * [[1995]] : ''[[Les Cent et Une Nuits de Simon Cinéma]]'' d'[[Agnès Varda]] : La vagabonde métamorphosable * 1995 : ''[[La Cérémonie (fim, 1995)|La Cérémonie]]'' de [[Claude Chabrol]] : Sophie * 1995 : ''[[Cinématon]]'' #1742 de [[Gérard Courant]] : elle-même * [[1996]] : ''[[Never Ever (fim)|Never Ever]]'' de Charles P. Finch : Katherine Beaufort * [[1997]] : ''[[Die Schuld der Liebe]]'' d'[[Andreas Gruber]] : Monica Besse * [[1998]] : ''[[Secret défense (fim, 1998)|Secret défense]]'' de [[Jacques Rivette]] : Sylvie * 1998 : ''[[Voleur de vie]]'' d'[[Yves Angelo]] : Olga * [[1999]] : ''[[Au cœur du mensonge]]'' de [[Claude Chabrol]] : Viviane Sterne * 1999 : ''[[Est-Ouest]]'' de [[Régis Wargnier]] : Marie * [[2001]] : ''[[Mademoiselle (fim, 2001)|Mademoiselle]]'' de [[Philippe Lioret]] : Claire Canselier * 2001 : ''[[C'est la vie (fim, 2001)|C'est la vie]]'' de [[Jean-Pierre Améris]] : Suzanne * [[2002]] : ''[[Femme fatale (fim, 2002)|Femme fatale]]'' de [[Brian De Palma]] : li menm * [[2003]] : ''[[Résistance (fim)|Résistance]]'' de [[Todd Komarnicki]] : Lucette Oomlop * [[2004]] : ''[[Confidences trop intimes]]'' de [[Patrice Leconte]] : Anna * 2004 : ''[[Le Cou de la girafe]]'' de [[Safy Nebbou]] : Hélène * 2004 : ''[[L'Équipier]]'' de [[Philippe Lioret]] : Mabé Le Guen * [[2006]] : ''[[Demandez la permission aux enfants]]'' d'[[Éric Civanyan]] : Marie * [[2007]] : ''[[Je crois que je l'aime]]'' de [[Pierre Jolivet]] : Elsa * 2007 : ''[[Un cœur simple (fim)|Un cœur simple]]'' de [[Marion Laine]] : Félicité * [[2008]] : ''[[L'Empreinte (fim, 2008)|L'Empreinte]]'' de [[Safy Nebbou]] : Claire Vigneaux * [[2009]] : ''[[Joueuse]]'' de [[Caroline Bottaro]] : Hélène * [[2012]] : ''[[Adieu Paris (fim, 2013)|Adieu Paris]]'' de [[Franziska Buch]] : Françoise Dupret * [[2014]] : ''[[Salaud, on t'aime]]'' de [[Claude Lelouch]] : Nathalie Beranger * [[2015]] : ''[[Dusha shpiona]]'' de [[Vladimir Bortko]] : Jacqueline * 2015 : ''[[La Dernière Leçon]]'' de [[Pascale Pouzadoux]] : Diane * [[2016]] : ''[[Le ciel attendra]]'' de [[Marie-Castille Mention-Schaar]] : Catherine Bouzaria * [[2017]] : ''[[Une saison en France]]'' de [[Mahamat Saleh Haroun]] : Carole Blaszak * 2017 : ''[[Prendre le large]]'' de [[Gaël Morel]] : Édith Clerval * [[2019]] : ''[[L'Enkas]]'' de [[Sarah Marx]] : la mère dépressive ==== Tankou reyalizatris ==== ===== Dokimantè ===== * [[2007]] : ''[[Elle s'appelle Sabine]]''<ref>{{Cite web |url=http://www.liberation.fr/culture/cinema/255986.FR.php |title=« « Sabine » la bien-aimée » |author= [[Gérard Lefort]], |publisher= Libération |date= 25 me 2007.</ref> * [[2014]] : ''Ce que le temps a donné à l'homme'' soutit ''Jacques Higelin par Sandrine Bonnaire'', 53 minit, Arte, 1e novanm 2015<ref>{{cite web | url=http://www.arte.tv/guide/fr/052426-000/jacques-higelin-par-sandrine-bonnaire | website=arte.tv | title=Ce que le temps a donné à l'homme | access-date=2019-07-03 | archive-date=2016-01-04 | archive-url=https://web.archive.org/web/20160104205244/http://www.arte.tv/guide/fr/052426-000/jacques-higelin-par-sandrine-bonnaire | dead-url=yes }}</ref> ===== Fim ===== * [[2012]] : ''[[J'enrage de son absence]]'' (Long-métrage de fiction) == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0094789 Sandrine Bonnaire] sou IMDb * [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb12389919p Sandrine Bonnaire] sou bnf.fr {{DEFAULTSORT:Bonnaire, Sandrine}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1967]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] k7hc0rzg3eq9brnhxjizrnmt447grld 881942 881933 2026-06-20T14:53:22Z Raymond Trencavel 28592 881942 wikitext text/x-wiki '''Sandrine Bonnaire''', ki fèt [[31 me]] [[1967]] nan [[Gannat]] ([[Allier (depatman)|Allier]], [[Rejyon Ovèny]]), se yon [[Aktè|aktris]], [[Reyalizatè|reyalizatris]] ak [[senaris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === ==== Tankou aktris ==== [[Fichye:Sandrine Bonnaire 2000.jpg|thumb|redresse=0.9|Sandrine Bonnaire nan [[festival de Cannes 2000]].]] [[Fichye:Sandrine Bonnaire en 2003 sur le tournage de "le cou de la girafe".jpg|thumb|redresse=0.9|Sandrine Bonnaire an 2003 sou anrejistreman ''[[Le cou de la girafe]]''.]] [[Fichye:Sandrine Bonnaire Deauville 2012 2.jpg|thumb|redresse=0.9|Sandrine Bonnaire an 2012 nan [[festival du cinéma américain de Deauville]].]] * [[1980]] : ''[[La Boum]]'' de [[Claude Pinoteau]] : (figirasyon) * [[1982]] : ''[[Cinématon]]'' #238 de [[Gérard Courant]] : li menm * 1982 : ''[[Les Sous-doués en vacances]]'' de [[Claude Zidi]] : une spectatrice (figirasyon) * [[1983]] : ''[[À nos amours]]'' de [[Maurice Pialat]] : Suzanne * [[1984]] : ''[[Tir à vue (fim)|Tir à vue]]'' de [[Marc Angelo]] : Marilyn * [[1985]] : ''[[Blanche et Marie (fim)|Blanche et Marie]]'' de [[Jacques Renard (reyalizatè)|Jacques Renard]] : Marie * 1985 : ''[[Le Meilleur de la vie]]'' de [[Renaud Victor]] : Véronique * 1985 : ''[[Police (fim)|Police]]'' de [[Maurice Pialat]] : Lydie * 1985 : ''[[Sans toit ni loi]]'' de [[Agnès Varda]] : Mona * [[1986]] : ''[[La Puritaine]]'' de [[Jacques Doillon]] : Manon * [[1987]] : ''[[Sous le soleil de Satan (fim)|Sous le soleil de Satan]]'' de [[Maurice Pialat]] : Mouchette * 1987 : ''[[Jaune revolver]]'' d'[[Olivier Langlois]] : Angèle * 1987 : ''[[Les Innocents (fim, 1987)|Les Innocents]]'' de [[André Téchiné]] : Jeanne * [[1988]] : ''[[Quelques jours avec moi]]'' de [[Claude Sautet]] : Francine * 1988 : ''[[Peaux de vaches]]'' de [[Patricia Mazuy]] : Annie * [[1989]] : ''[[Monsieur Hire]]'' de [[Patrice Leconte]] : Alice * [[1990]] : ''[[La Captive du désert]]'' de [[Raymond Depardon]] : la captive * 1990 : ''[[Dans la soirée]]'' (''Verso sera'') de [[Francesca Archibugi]] : Stella * [[1991]] : ''[[Le Ciel de Paris]]'' de [[Michel Béna]] : Suzanne * 1991 : ''[[La Peste (fim)|La Peste]]'' de [[Luis Puenzo]] : Martine Rambert * [[1992]] : ''[[Prague (fim, 1992)|Prague]]'' d'[[Ian Sellar]] : Elena * [[1994]] : ''[[Jeanne la Pucelle (fim)|Jeanne la Pucelle]]'' de [[Jacques Rivette]] : [[Jeanne d'Arc]] * 1994 : ''[[Confidences à un inconnu]]'' (''Ispoved neznakomtsu'') de [[Georges Bardawil]] : Natalia * [[1995]] : ''[[Les Cent et Une Nuits de Simon Cinéma]]'' d'[[Agnès Varda]] : La vagabonde métamorphosable * 1995 : ''[[La Cérémonie (fim, 1995)|La Cérémonie]]'' de [[Claude Chabrol]] : Sophie * 1995 : ''[[Cinématon]]'' #1742 de [[Gérard Courant]] : elle-même * [[1996]] : ''[[Never Ever (fim)|Never Ever]]'' de Charles P. Finch : Katherine Beaufort * [[1997]] : ''[[Die Schuld der Liebe]]'' d'[[Andreas Gruber]] : Monica Besse * [[1998]] : ''[[Secret défense (fim, 1998)|Secret défense]]'' de [[Jacques Rivette]] : Sylvie * 1998 : ''[[Voleur de vie]]'' d'[[Yves Angelo]] : Olga * [[1999]] : ''[[Au cœur du mensonge]]'' de [[Claude Chabrol]] : Viviane Sterne * 1999 : ''[[Est-Ouest]]'' de [[Régis Wargnier]] : Marie * [[2001]] : ''[[Mademoiselle (fim, 2001)|Mademoiselle]]'' de [[Philippe Lioret]] : Claire Canselier * 2001 : ''[[C'est la vie (fim, 2001)|C'est la vie]]'' de [[Jean-Pierre Améris]] : Suzanne * [[2002]] : ''[[Femme fatale (fim, 2002)|Femme fatale]]'' de [[Brian De Palma]] : li menm * [[2003]] : ''[[Résistance (fim)|Résistance]]'' de [[Todd Komarnicki]] : Lucette Oomlop * [[2004]] : ''[[Confidences trop intimes]]'' de [[Patrice Leconte]] : Anna * 2004 : ''[[Le Cou de la girafe]]'' de [[Safy Nebbou]] : Hélène * 2004 : ''[[L'Équipier]]'' de [[Philippe Lioret]] : Mabé Le Guen * [[2006]] : ''[[Demandez la permission aux enfants]]'' d'[[Éric Civanyan]] : Marie * [[2007]] : ''[[Je crois que je l'aime]]'' de [[Pierre Jolivet]] : Elsa * 2007 : ''[[Un cœur simple (fim)|Un cœur simple]]'' de [[Marion Laine]] : Félicité * [[2008]] : ''[[L'Empreinte (fim, 2008)|L'Empreinte]]'' de [[Safy Nebbou]] : Claire Vigneaux * [[2009]] : ''[[Joueuse]]'' de [[Caroline Bottaro]] : Hélène * [[2012]] : ''[[Adieu Paris (fim, 2013)|Adieu Paris]]'' de [[Franziska Buch]] : Françoise Dupret * [[2014]] : ''[[Salaud, on t'aime]]'' de [[Claude Lelouch]] : Nathalie Beranger * [[2015]] : ''[[Dusha shpiona]]'' de [[Vladimir Bortko]] : Jacqueline * 2015 : ''[[La Dernière Leçon]]'' de [[Pascale Pouzadoux]] : Diane * [[2016]] : ''[[Le ciel attendra]]'' de [[Marie-Castille Mention-Schaar]] : Catherine Bouzaria * [[2017]] : ''[[Une saison en France]]'' de [[Mahamat Saleh Haroun]] : Carole Blaszak * 2017 : ''[[Prendre le large]]'' de [[Gaël Morel]] : Édith Clerval * [[2019]] : ''[[L'Enkas]]'' de [[Sarah Marx]] : la mère dépressive ==== Tankou reyalizatris ==== ===== Dokimantè ===== * [[2007]] : ''[[Elle s'appelle Sabine]]''<ref>{{Cite web |url=http://www.liberation.fr/culture/cinema/255986.FR.php |title=« « Sabine » la bien-aimée » |author= [[Gérard Lefort]], |publisher= Libération |date= 25 me 2007.</ref> * [[2014]] : ''Ce que le temps a donné à l'homme'' soutit ''Jacques Higelin par Sandrine Bonnaire'', 53 minit, Arte, 1e novanm 2015<ref>{{cite web | url=http://www.arte.tv/guide/fr/052426-000/jacques-higelin-par-sandrine-bonnaire | website=arte.tv | title=Ce que le temps a donné à l'homme | access-date=2019-07-03 | archive-date=2016-01-04 | archive-url=https://web.archive.org/web/20160104205244/http://www.arte.tv/guide/fr/052426-000/jacques-higelin-par-sandrine-bonnaire | dead-url=yes }}</ref> ===== Fim ===== * [[2012]] : ''[[J'enrage de son absence]]'' (Long-métrage de fiction) == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0094789 Sandrine Bonnaire] sou IMDb * [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb12389919p Sandrine Bonnaire] sou bnf.fr {{DEFAULTSORT:Bonnaire, Sandrine}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1967]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] crrdmq2yinp8xbirz24lmyzhg7nzx2m Soprano (rapè) 0 72091 882018 812012 2026-06-20T21:57:06Z Raymond Trencavel 28592 882018 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Soprano |foto=Festival_des_Vieilles_Charrues_2015_-_Soprano_-_018.jpg |tèks=Soprano (Festival des Vieilles Charrues an 2015) |fonksyon=Chantè |domèn=Mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[14 janvye]] [[1979]] |lye nesans=[[Masèy]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Saïd M'Roumbaba''', rele '''Soprano''', ki fèt [[14 janvye]] [[1979]] nan [[Masèy]] ([[Bouches-du-Rhône]])<ref>{{Cite web |url = http://www.booska-p.com/biographie-soprano.html |title = Biographie de Soprano |website = booska-p.com |access-date = 28 fevriye 2011 |archive-date = 2011-01-03 |archive-url = https://web.archive.org/web/20110103094803/http://www.booska-p.com/biographie-soprano.html |dead-url = yes }}</ref>, se yon [[chantè]], [[rapè]] ak [[konpozitè]] [[Frans|fransè]]. Soprano te kòmanse nan rap avèk gwoup [[Psy 4 nan rime]] nan ane 1990 yo. Li anbake nan pwojè solo ak lage yon premye [[Albòm (mizik)|albòm]] an [[2007]] ''[[Puisqu'il faut vivre]]''. == Biyografi == == Zèv li yo == === Mizik === * [[2007]] : ''[[Puisqu'il faut vivre]]'' * [[2010]] : ''[[La Colombe (albòm)|La Colombe]]'' * [[2011]] : ''[[Le Corbeau (albòm)|Le Corbeau]]'' * [[2014]] : ''[[Cosmopolitanie]]'' * [[2016]] : ''[[L'Everest (albòm)|L'Everest]]'' * [[2018]] : ''[[Phœnix (albòm)|Phœnix]]'' === Sinema === * [[2010]] ː ''[[Conte de la frustration]]'' ː Li menm * [[2014]]-[[2015]] ː ''[[Les Déguns]]'' (seri wèb) ː Li menm <small>(sezon 1, epizòd 8 ak sezon 2, epizòd 10)</small> * [[2018]] ː ''[[Taxi 5]]'' ː Baba, chofè VTC ak meyè zanmi Eddy * [[2018]] ː ''[[Les Déguns (fim)|Les Déguns]]'' (fim) ːavoka Karim ak Nono == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Soprano (rapè)}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Mizik]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Konpozitè]] [[Kategori:Konpozitè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1979]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 3y0gyzgabjrbnwdsbryph4fhbqbuuxh 882021 882018 2026-06-20T22:01:11Z Raymond Trencavel 28592 882021 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Soprano |foto=Festival_des_Vieilles_Charrues_2015_-_Soprano_-_018.jpg |tèks=Soprano (Festival des Vieilles Charrues an 2015) |fonksyon=Chantè |domèn=Mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[14 janvye]] [[1979]] |lye nesans=[[Masèy]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Saïd M'Roumbaba''', rele '''Soprano''', ki fèt [[14 janvye]] [[1979]] nan [[Masèy]] ([[Bouches-du-Rhône]], [[Provence|Rejyon Provence]])<ref>{{Cite web |url = http://www.booska-p.com/biographie-soprano.html |title = Biographie de Soprano |website = booska-p.com |access-date = 28 fevriye 2011 |archive-date = 2011-01-03 |archive-url = https://web.archive.org/web/20110103094803/http://www.booska-p.com/biographie-soprano.html |dead-url = yes }}</ref>, se yon [[chantè]], [[rapè]] ak [[konpozitè]] [[Frans|fransè]]. Soprano te kòmanse nan rap avèk gwoup [[Psy 4 nan rime]] nan ane 1990 yo. Li anbake nan pwojè solo ak lage yon premye [[Albòm (mizik)|albòm]] an [[2007]] ''[[Puisqu'il faut vivre]]''. == Biyografi == == Zèv li yo == === Mizik === * [[2007]] : ''[[Puisqu'il faut vivre]]'' * [[2010]] : ''[[La Colombe (albòm)|La Colombe]]'' * [[2011]] : ''[[Le Corbeau (albòm)|Le Corbeau]]'' * [[2014]] : ''[[Cosmopolitanie]]'' * [[2016]] : ''[[L'Everest (albòm)|L'Everest]]'' * [[2018]] : ''[[Phœnix (albòm)|Phœnix]]'' === Sinema === * [[2010]] ː ''[[Conte de la frustration]]'' ː Li menm * [[2014]]-[[2015]] ː ''[[Les Déguns]]'' (seri wèb) ː Li menm <small>(sezon 1, epizòd 8 ak sezon 2, epizòd 10)</small> * [[2018]] ː ''[[Taxi 5]]'' ː Baba, chofè VTC ak meyè zanmi Eddy * [[2018]] ː ''[[Les Déguns (fim)|Les Déguns]]'' (fim) ːavoka Karim ak Nono == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Soprano (rapè)}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Mizik]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Konpozitè]] [[Kategori:Konpozitè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1979]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] kbrnztb682jj04rwuugzyp8jmn39srm Jacques Serres 0 72534 882007 734801 2026-06-20T21:17:31Z Raymond Trencavel 28592 882007 wikitext text/x-wiki '''Jacques Serres''' se yon [[aktè]] franse. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1971]] : ''[[Le Sauveur]]'' de [[Michel Mardore]] * [[1975]] : ''[[Adieu Poulet]]'' de [[Pierre Granier-Deferre]] * [[1975]] : ''[[Il pleut toujours où c'est mouillé]]'' de [[Jean-Daniel Simon]] * [[1977]] : ''[[Le Pays bleu]]'' de [[Jean-Charles Tacchella]] * [[1978]] : ''[[En l'autre bord]]'' de [[Jérôme Kanapa]] * [[1981]] : ''[[Croque la vie]]'' de [[Jean-Charles Tacchella]] * [[1982]] : ''[[La Guérilléra]]'' de [[Pierre Kast]] * [[1987]] : ''[[Travelling avant]]'' de [[Jean-Charles Tacchella]] * [[2003]] : ''[[Supernova (Expérience n°1)]]'' de [[Pierre Vinour]] * [[2009]] : ''[[No pasaran (fim)|No pasaran]]'' de [[Éric Martin (reyalizatè)|Éric Martin]] et [[Emmanuel Caussé]] * [[2013]] : ''[[Cinématon]]'' #2762 de [[Gérard Courant]] === Télévision === * [[1970]] : ''[[De la belle ouvrage]]'' de [[Maurice Failevic]] * [[1970 à la télévision|1970]] : ''[[La Brigade des maléfices]]'', épisode ''La Septième Chaine'' de [[Claude Guillemot (réalisateur)|Claude Guillemot]] * [[1971 à la télévision|1971]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'' de [[Marcel Cravenne]], épisode : [[Maigret aux assises]] * [[1974 à la télévision|1974]] : ''[[Les Cinq Dernières Minutes]]'' de [[Claude Loursais]], épisode ''[[Rouges sont les vendanges]]'' * [[1977 à la télévision|1977]] : ''[[Les Cinq Dernières Minutes]]'', épisode ''[[Le Goût du pain]]'' de [[Claude Loursais]] * [[1978 à la télévision|1978]] : ''[[La Vie comme ça]]'' de [[Jean-Claude Brisseau]] * [[1978]] : ''[[Les Cinq Dernières Minutes]]'' épisode ''[[Techniques douces]]'' de [[Claude Loursais]] : Le gendarme * [[1980]] : ''[[Julien Fontanes, magistrat]]'' épisode ''[[Par la bande]]'' de [[François Dupont-Midy]] : Serge Marquigny * [[1980 à la télévision|1980]] : ''[[Docteur Teyran]]'' de [[Jean Sagols]] * [[1982 à la télévision|1982]] : ''[[Les Ombres]]'' de [[Jean-Claude Brisseau]] * [[1982 à la télévision|1982]] : ''[[Le Jour le plus court(téléfilm)|Le Jour le plus court]]'' de [[Pierre Kast]] (TV) * [[1988 à la télévision|1988]] : ''[[Le Vent des moissons]]'' de [[Jean Sagols]] (feuilleton TV) * [[1989]] : ''[[Orages d'été]]'' de [[Jean Sagols]] (feuilleton TV) * [[1990]] : ''[[Orages d'été, avis de tempête]]'' de [[Jean Sagols]] (feuilleton TV) * [[1990]] : ''[[Les mouettes]]'', de [[Jean Chapot]] : Marcel * [[1992]] : ''[[Honorin et la Loreleï]]'' de [[Jean Chapot]] : Léonce * [[1992]] : ''[[Beaumanoir (seri)|Beaumanoir]]'' d'[[Emmanuel Fonlladosa]], [[Sylvie Durepaire]], [[Catherine Roche]] * [[1992]] : ''[[Les Cœurs brûlés (seri)|Les Cœurs brûlés]]'' de [[Jean Sagols]] (seri TV) * [[1993]] : ''[[Polly West est de retour]]'' de [[Jean Chapot]] : Léonce * [[1997]] : ''[[Une femme d'honneur]]'' : ''Les pirates de la route'' * [[1998]] : ''[[Chez ma tante]]'' de [[Daniel Ravoux]] * [[1998]] : ''[[Commissaire Moulin]]'' : ''Le Bleu'' * [[1999]] : ''[[La Vocation d'Adrienne]]'' de [[Joël Santoni]] * [[2000]] : ''[[Navarro]]'' : ''Bus de nuit'' * [[2003]] : ''[[Le Don fait à Catchaires]]'' de [[William Gotesman]] * [[2004]] : ''[[Dans la tête du tueur]]'' de [[Claude-Michel Rome]] * [[2008]] : ''[[S.O.S. 18]]'' : '' Dialogues de sourds'', ''Le temps qui reste'' * [[2013]] : ''[[Il faut marier maman]]'' de [[Jérôme Navarro]] * [[2017]] : ''Groland'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0785678/ Jacques Serres] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Serres, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] t52prawjcy2z5ud8im0obm8e1rhniii Frédéric Saurel 0 72616 882030 735312 2026-06-20T22:33:26Z Raymond Trencavel 28592 882030 wikitext text/x-wiki '''Frédéric Saurel''', pafwa rele '''Fred Saurel''' ou '''Frédéric Sorel''', ki fèt nan mwa me [[1967]], se yon [[aktè]], pwodiktè, [[reyalizatè]] ak senaris franse. == Biyografi == == Zèv li yo == === Tankou aktè === * [[1987]] : ''[[Les Fortifs]]'' (TV) * [[1987]] : ''[[Les Oreilles entre les dents]]'' * [[1987]] : ''[[Les Noces barbares (fim)|Les Noces barbares]]'' : ''Tatav'' * [[1988]] : ''[[Chouans !]]'' * [[1988]] : ''[[Salut les homards]]'' (seri) : ''Alphonse'' * [[1991]] : ''[[Mauvaise Fille (fim, 1991)|Mauvaise fille]]'' : ''Baptiste'' * [[1991]] : ''[[Ragazzi]]'' * [[1991]] : ''[[La Neige et le Feu]]'' : ''Petit-Jean'' * [[1993]] : ''[[Julie Lescaut]]'' (TV), epizòd ''Harcèlements'' de [[Caroline Huppert]] - ''le magasinier'' * [[1994]] : ''[[Le Fusil de bois]]'' * [[1995]] : ''[[En mai, fais ce qu'il te plaît (fim, 1995)|En mai, fais ce qu'il te plaît]]'' : ''Olivier'' * [[1996]] : ''[[Jojo la frite]]'' * [[1999]] : ''[[Fleshback]]'' * [[1999]] : ''[[Les Parasites (fim, 1999)|Les Parasites]]'' : ''Théo'' * [[1999]] : ''[[Le Voyage à Paris]]'' * [[2000]] : ''[[Élie annonce Semoun]]'' (videyo) : ''Various characters'' * [[2000]] : ''[[Mes pires potes]]'' (seri) : Bounti Garnier * [[2001]] : ''[[G@mer]]'' (''Gamer'') : ''José'' * [[2001]] : ''[[Les Jolies Choses (fim)|Les Jolies Choses]]'' : ''Homme restaurant'' * [[2002]] : ''[[Comment tu t'appelles?]]'' : ''Pierre'' * [[2002]] : ''[[Jojo la frite]]'' : ''Swan'' * [[2002]] : ''[[Bâtards]]'' : ''Rémi, le deuxième gendarme'' * [[2003]] : ''[[Livraison à domicile]]'' : ''Lieutenant Lafont'' * [[2004]] : ''[[Beauté éphémère]]'' * [[2004]] : ''[[Alex Santana, négociateur]]'' (seri) : ''Boris Thevenard'' * [[2004]] : ''[[Le Film dont vous êtes le héros]]'' : ''Le réceptionniste'' * [[2004]] : ''[[Père et Maire]]'' (seri) : ''Mathieu Martin'' * [[2004]] : ''[[À cran, deux ans après]]'' (TV) : ''Loïc'' * [[2005]] : ''[[L'Amour aux trousses (fim, 2005)|L'Amour aux trousses]]'' : ''Le réceptionniste hôtel'' * [[2005]] : ''[[Écorchés (fim, 2005)|Écorchés]]'' * [[2006]] : ''[[Navarro]]'' (seri) : ''Joël'' * [[2006]] : ''[[L'Affaire Villemin]]'' (seri TV) : ''Bernard Longuet'' * [[2007]] : ''[[Paris, enquêtes criminelles]]'' (série télévisée) : ''Loulou'' * [[2007]] : ''[[Asylum (fim, 2007)|Asylum]]'' * 2008 : Les Insoumis * [[2009]] : ''[[La Loi de Murphy (fim, 2009)|La Loi de Murphy]]'' de [[Christophe Campos]] * [[2010]] : ''[[Tête de turc (fim, 2010)|Tête de turc]]'' de [[Pascal Elbé]] * [[2011]] : ''[[L'Épervier (seri)|L'Épervier]]'' de [[Stéphane Clavier]](série télévisée) * [[2011]] : ''[[Poulet aux prunes (fim)|Poulet aux prunes]]'' de [[Marjane Satrapi]] et [[Vincent Paronnaud]] * [[2012]] : ''[[Les Vacances de Ducobu]]'' de [[Philippe de Chauveron]] * [[2012]] : ''[[Paulette (fim)|Paulette]]'' de [[Jérôme Enrico]] : ''le client guitariste'' * [[2012]] : ''[[Comme un chef (fim)|Comme un chef]]'' de [[Daniel Cohen (cinéaste)|Daniel Cohen]] * [[2013]] : ''[[Vive la France (fim, 2013)|Vive la France]]'' de [[Michaël Youn]] * [[2013]] : ''[[Mohamed Dubois]]'' de Ernesto Ona : ''le banquier raciste'' * [[2013]] : ''[[L’Écume des jours]]'' de [[Michel Gondry]] * [[2014]] : ''[[Qu'est-ce qu'on a fait au Bon Dieu ?]]'' de [[Philippe de Chauveron]] * [[2015]] : ''[[Templeton (seri)|Templeton]]'' (TV) * [[2015]] : ''[[Mortus Corporatus]]'' (wèb seri) * [[2015]] : ''[[Falco (seri)|Falco]]'' (Seri TV) (epizòd 5 Sezon 3 : "''Sans pitié''") : M. Houtin * [[2015]] : ''[[Merci pour tout Charles]]'' d'[[Ernesto Oña]] : ''Jean-Louis'' * [[2016]] : ''[[La Dream Team]]'' de [[Thomas Sorriaux]] * [[2017]] : ''[[À bras ouverts (fim)|À bras ouverts]]'' de [[Philippe de Chauveron]] * [[2017]] : ''[[L'École buissonnière (fim, 2017)|L'École buissonnière]]'' de [[Nicolas Vanier]] * [[2017]] : ''[[Cassandre (seri)|Cassandre]]'' (seri), epizòd ''À contre-courant'' : ''Jérôme Vaquerie'' * [[2018]] : ''[[Hippocrate (seri)|Hippocrate]]'' (seri) * [[2018]] : ''[[Balthazar (seri)|Balthazar]]'' de [[Frédéric Berthe]] (TV) * [[2019]] : ''[[Donne-moi des ailes]]'' de [[Nicolas Vanier]] === Tankou pwodiktè === * [[1987]] : ''[[Ad Libitum Aeternam]]'' de Fred Saurel (kout fim) * [[1990]] : ''[[Extasy]]'' de Xavier Thiam (kout fim) * [[1991]] : ''[[Daurade (film)|Daurade]]'' de [[Nicolas Simon]] (kout fim) * [[1991]] : ''[[Rock'n'roll control]]'' de Fred saurel * [[1992]] : ''[[Stop Violence]]'' de [[Tony Valence]] (kout fim) * [[2002]] : ''[[Tête de chou]]'' de [[Stéphane Secq]] (kout fim) * [[2002]] : ''[[Bâtards]]'' de Fred Saurel * [[2003]] : ''[[Épilogue (fim)|Épilogue]]'' de [[Jean-Baptiste Courtioux]] (kout fim) * [[2004]] : ''[[Le Film dont vous êtes le héros]]'' de [[Stéphane Secq]] (kout fim) * [[2004]] : ''[[Timing (fim, 2004)|Timing]]'' de [[Pascal Elbé]] (kout fim) * [[2004]] : ''[[Rien de bien important]]'' de [[Frederic Tokarz]] (kout fim) * [[2007]] : ''[[Le Keus]]'' de [[Julien Izard]] (kout fim) * [[2010]] : ''[[Réquista]]'' de [[Julien Izard]] (kout fim) === Tankou reyalizatè === * [[1987]] : ''[[Ad Libitum Aeternam]]'' (kout fim) * [[1992]] : ''[[Rock'n'roll Control]]'' * [[2002]] : ''[[Bâtards]]'' === Tankou senaris === * [[1987]] : ''[[Ad Libitum Aeternam]]'' (kout fim) * [[1992]] : ''[[Rock'n'roll Control]]'' * [[2002]] : ''[[Bâtards]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0767032/ Frédéric Saurel] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Saurel, Frédéric}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1967]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] pmv2r548tw7io5ra76du2hot2ftwuh1 Audrey Lamy 0 72987 882033 781473 2026-06-20T22:45:43Z Raymond Trencavel 28592 882033 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Audrey Lamy |foto=Audrey Lamy déjeuner Césars 5 février 2011.JPG |tèks=Audrey Lamy (2011) |fonksyon=aktris |domèn=sinema, televizyon |diplòm= |etid= |dat nesans=[[19 janvye]] [[1981]] |lye nesans=[[Alès]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Audrey Lamy''', ki fèt [[19 janvye]] [[1981]] nan [[Alès]] ([[Frans]], [[Rejyon Oksitani]]), se yon [[aktè|aktris]] ak [[imoris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == [[Fichye:Audrey Lamy Alexandra Lamy César 2012.jpg|thumb|210px|Aktris an 2012 nan [[37yèm seremoni César]], avèk gran sè li, [[Alexandra Lamy]].]] Audrey Lamy se ti sè aktris la [[Alexandra Lamy]] ak kouzin politisyen [[François Lamy]].<ref>{{cite web|author=|title=Audrey Lamy est la cousine de François Lamy|date=3 desanm 2014|url=https://www.linternaute.com/television/people/1205944-tele-ces-stars-sont-de-la-meme-famille/1205955-audrey-lamy-francois-lamy|publisher=L'Internaute|website=linternaute.com|accessdate=4 septanm 2019}}</ref> == Zèv li yo == === Sinema === * [[2005]] : ''[[Au suivant ! (fim, 2005)|Au suivant !]]'' de [[Jeanne Biras]] : yon komedyèn ki fè yon test * 2005 : ''[[Brice de Nice (fim)|Brice de Nice]]'' de [[James Huth]] : yon figirant nan bank lan * [[2008]] : ''[[Paris (fim, 2008)|Paris]]'' de [[Cédric Klapisch]] : yon anplwaye Rungis * [[2010]] : ''[[L'Arnacœur]]'' de [[Pascal Chaumeil]] : ajan lapolis * 2010 : ''[[Tout ce qui brille]]'' de [[Géraldine Nakache]] ak [[Hervé Mimran]] : Carole * [[2011]] : ''[[Ma part du gâteau]]'' de [[Cédric Klapisch]] : Josy, sè France * 2011 : ''[[La Croisière (fim, 2011)|La Croisière]]'' de [[Pascale Pouzadoux]] : Jenny kandidat nan sware karaoke * 2011 : ''[[Polisse]]'' de [[Maïwenn]] : Manman endiy * 2011 : ''[[Les Adoptés]]'' de [[Mélanie Laurent]] : Clémence * [[2012]] : ''[[Plan de table (fim)|Plan de table]]'' de [[Christelle Raynal]] : Marjorie * 2012 : ''[[Pauline détective]]'' de [[Marc Fitoussi]] : Jeanne Fayard * [[2014]] : ''[[La Belle et la Bête (fim, 2014)|La Belle et la Bête]]'' de [[Christophe Gans]] : Anne * 2014 : ''[[Les Souvenirs (fim)|Les Souvenirs]]'' de [[Jean-Paul Rouve]] : Direktris nan kay retrèt * [[2015]] : ''[[Le Talent de mes amis]]'' d'[[Alex Lutz]] : Audrey * 2015 : ''[[Qui c'est les plus forts ?]]'' de [[Charlotte de Turckheim]] : Céline * 2015 : ''[[Les Nouvelles Aventures d'Aladin]]'' d'[[Arthur Benzaquen]] : Rababa * [[2016]] : ''[[Tout pour être heureux (fim)|Tout pour être heureux]]'' de [[Cyril Gelblat]] : Alice * [[2017]] : ''[[Coexister (fim)|Coexister]]'' de [[Fabrice Éboué]] : Sabrina * 2017 : ''[[Simon et Théodore]]'' de [[Mikael Buch]] : Edith * [[2018]] : ''[[Ma reum]]'' de [[Frédéric Quiring]] : Fanny * 2018 : ''[[Les Invisibles (fim, 2018)|Les Invisibles]]'' de [[Louis-Julien Petit]] : Audrey * 2018 : ''[[Nicky Larson et le Parfum de Cupidon]]'' de [[Philippe Lacheau]] : Madanm Gilbert * [[2019]] : ''[[Rebelles (fim, 2019)|Rebelles]]'' d'[[Allan Mauduit]] : Marilyn === Televizyon === ==== Fim televizyon ==== * [[2004]] : ''[[Milady (fim, 2004)|Milady]]'' de [[Josée Dayan]] * [[2014]] : ''[[Ce soir je vais tuer l'assassin de mon fils]]'' de [[Pierre Aknine]] : Christine Tessier === Seri televizyon === * [[2002]] : ''[[Un gars, une fille (seri, 1999)|Un gars, une fille]]'' : madanm patwon Alex * [[2008]] : ''[[Temps mort (seri)|Temps mort]]'' (mini-seri) : Alex * [[2008]] : ''[[Palizzi (seri)|Palizzi]]'' * [[2009]]-[[2019]] : ''[[Scènes de ménages]]'' : Marion * [[2013]]-[[2014]] : ''[[WorkinGirls]]'' : Stéphanie == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm2188804/ Audrey Lamy] sou IMDb * [http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=196716.html Audrey Lamy] sou allocine.fr {{DEFAULTSORT:Lamy, Audrey}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1981]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] ea3kq1m6uni57xeip6xozscxrtohv5t 882034 882033 2026-06-20T22:46:11Z Raymond Trencavel 28592 882034 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Audrey Lamy |foto=Audrey Lamy déjeuner Césars 5 février 2011.JPG |tèks=Audrey Lamy (2011) |fonksyon=aktris |domèn=sinema, televizyon |diplòm= |etid= |dat nesans=[[19 janvye]] [[1981]] |lye nesans=[[Alès]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Audrey Lamy''', ki fèt [[19 janvye]] [[1981]] nan [[Alès]] ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]), se yon [[aktè|aktris]] ak [[imoris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == [[Fichye:Audrey Lamy Alexandra Lamy César 2012.jpg|thumb|210px|Aktris an 2012 nan [[37yèm seremoni César]], avèk gran sè li, [[Alexandra Lamy]].]] Audrey Lamy se ti sè aktris la [[Alexandra Lamy]] ak kouzin politisyen [[François Lamy]].<ref>{{cite web|author=|title=Audrey Lamy est la cousine de François Lamy|date=3 desanm 2014|url=https://www.linternaute.com/television/people/1205944-tele-ces-stars-sont-de-la-meme-famille/1205955-audrey-lamy-francois-lamy|publisher=L'Internaute|website=linternaute.com|accessdate=4 septanm 2019}}</ref> == Zèv li yo == === Sinema === * [[2005]] : ''[[Au suivant ! (fim, 2005)|Au suivant !]]'' de [[Jeanne Biras]] : yon komedyèn ki fè yon test * 2005 : ''[[Brice de Nice (fim)|Brice de Nice]]'' de [[James Huth]] : yon figirant nan bank lan * [[2008]] : ''[[Paris (fim, 2008)|Paris]]'' de [[Cédric Klapisch]] : yon anplwaye Rungis * [[2010]] : ''[[L'Arnacœur]]'' de [[Pascal Chaumeil]] : ajan lapolis * 2010 : ''[[Tout ce qui brille]]'' de [[Géraldine Nakache]] ak [[Hervé Mimran]] : Carole * [[2011]] : ''[[Ma part du gâteau]]'' de [[Cédric Klapisch]] : Josy, sè France * 2011 : ''[[La Croisière (fim, 2011)|La Croisière]]'' de [[Pascale Pouzadoux]] : Jenny kandidat nan sware karaoke * 2011 : ''[[Polisse]]'' de [[Maïwenn]] : Manman endiy * 2011 : ''[[Les Adoptés]]'' de [[Mélanie Laurent]] : Clémence * [[2012]] : ''[[Plan de table (fim)|Plan de table]]'' de [[Christelle Raynal]] : Marjorie * 2012 : ''[[Pauline détective]]'' de [[Marc Fitoussi]] : Jeanne Fayard * [[2014]] : ''[[La Belle et la Bête (fim, 2014)|La Belle et la Bête]]'' de [[Christophe Gans]] : Anne * 2014 : ''[[Les Souvenirs (fim)|Les Souvenirs]]'' de [[Jean-Paul Rouve]] : Direktris nan kay retrèt * [[2015]] : ''[[Le Talent de mes amis]]'' d'[[Alex Lutz]] : Audrey * 2015 : ''[[Qui c'est les plus forts ?]]'' de [[Charlotte de Turckheim]] : Céline * 2015 : ''[[Les Nouvelles Aventures d'Aladin]]'' d'[[Arthur Benzaquen]] : Rababa * [[2016]] : ''[[Tout pour être heureux (fim)|Tout pour être heureux]]'' de [[Cyril Gelblat]] : Alice * [[2017]] : ''[[Coexister (fim)|Coexister]]'' de [[Fabrice Éboué]] : Sabrina * 2017 : ''[[Simon et Théodore]]'' de [[Mikael Buch]] : Edith * [[2018]] : ''[[Ma reum]]'' de [[Frédéric Quiring]] : Fanny * 2018 : ''[[Les Invisibles (fim, 2018)|Les Invisibles]]'' de [[Louis-Julien Petit]] : Audrey * 2018 : ''[[Nicky Larson et le Parfum de Cupidon]]'' de [[Philippe Lacheau]] : Madanm Gilbert * [[2019]] : ''[[Rebelles (fim, 2019)|Rebelles]]'' d'[[Allan Mauduit]] : Marilyn === Televizyon === ==== Fim televizyon ==== * [[2004]] : ''[[Milady (fim, 2004)|Milady]]'' de [[Josée Dayan]] * [[2014]] : ''[[Ce soir je vais tuer l'assassin de mon fils]]'' de [[Pierre Aknine]] : Christine Tessier === Seri televizyon === * [[2002]] : ''[[Un gars, une fille (seri, 1999)|Un gars, une fille]]'' : madanm patwon Alex * [[2008]] : ''[[Temps mort (seri)|Temps mort]]'' (mini-seri) : Alex * [[2008]] : ''[[Palizzi (seri)|Palizzi]]'' * [[2009]]-[[2019]] : ''[[Scènes de ménages]]'' : Marion * [[2013]]-[[2014]] : ''[[WorkinGirls]]'' : Stéphanie == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm2188804/ Audrey Lamy] sou IMDb * [http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=196716.html Audrey Lamy] sou allocine.fr {{DEFAULTSORT:Lamy, Audrey}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1981]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] hx2bnot51r7la0srh8zjtf2k7li5ad4 Pierre-François Martin-Laval 0 73507 882026 738849 2026-06-20T22:12:30Z Raymond Trencavel 28592 882026 wikitext text/x-wiki '''Pierre-François Martin-Laval''', rele tou '''Pef''', se yon [[aktè]], [[reyalizatè]] ak [[metè an sèn]] franse, ki fèt nan [[Masèy]] ([[Provence]]) [[25 jen]] [[1968]]. Li se pitit gason [[Denis Martin-Laval]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Rankou aktè === ==== Sinema ==== * [[1992]] : ''[[Le Collecteur]]'' de [[Ronan Fournier-Christol]] (kout fim) * [[1996]] : ''[[Mémoires d'un jeune con]]'' de [[Patrick Aurignac]] * [[1998]] : ''[[Serial Lover]]'' de [[James Huth]] * [[1999]] : ''Zooloo'' de [[Nicolas Bazz]] (kout fim) * [[1999]] : ''[[Trafic d'influence (fim)|Trafic d'influence]]'' de [[Dominique Farrugia]] * [[1999]] : ''[[La Fille sur le pont]]'' de [[Patrice Leconte]] * [[2000]] : ''[[Les Frères Sœur]]'' de [[Frédéric Jardin]] * [[2001]] : ''[[La Vérité si je mens ! 2]]'' de [[Thomas Gilou]] * [[2001]] : ''[[La Tour Montparnasse infernale]]'' de [[Charles Némès]] * [[2001]] : ''[[La Grande Vie !]]'' de [[Philippe Dajoux]] * [[2002]] : ''[[Astérix et Obélix : Mission Cléopâtre]]'' d'[[Alain Chabat]] * [[2003]] : ''[[Le Bison (et sa voisine Dorine)]]'' d'[[Isabelle Nanty]] * [[2003]] : ''[[La Prophétie des grenouilles]]'' de [[Jacques-Rémy Girerd]] : jiraf <small>(vwa fransèz)</small> * [[2004]] : ''[[RRRrrrr!!!]]'' d'[[Alain Chabat]] : Pierre (frize) * [[2004]] : ''[[Casablanca Driver]]'' de [[Maurice Barthélemy (aktè)|Maurice Barthélémy]] * [[2006]] : ''[[Un ticket pour l'espace]]'' de [[Éric Lartigau]] * [[2006]] : ''[[Essaye-moi]]'' de li menm * [[2007]] : ''[[Ratatouille (fim)|Ratatouille]]'' de [[Brad Bird]] : Émile <small>(vwa fransèz)</small> * [[2008]] : ''[[Vilaine (fim)|Vilaine]]'' de [[Jean-Patrick Benes]] ak [[Allan Mauduit]] * [[2008]] : ''[[Modern Love (film, 2008)|Modern Love]]'' de [[Stéphane Kazandjian]] * [[2009]] : ''[[King Guillaume]]'' de li menm * [[2009]] : ''[[Cinéman]]'' de [[Yann Moix]] * [[2010]] : ''[[Les Meilleurs Amis du monde]]'' de [[Julien Rambaldi]] : Jean-Claude * [[2011]] : ''[[Une folle envie]]'' de [[Bernard Jeanjean]] * [[2012]] : ''[[Les Vacances de Ducobu]]'' de [[Philippe de Chauveron]] : papa Ducobu * [[2012]] : ''[[Le Magasin des suicides (fim, 2012)|Le magasin des suicides]]'' de [[Patrice Leconte]] : vwa bèl gason * [[2012]] : ''[[Entre les corps]]'' (kout fim) d'Anaïs Sartini : sèvè nan klib * [[2013]] : ''[[Les Profs (fim)|Les Profs]]'' de lui-même : Antoine Polochon * [[2015]] : ''[[West Coast (fim)|West Coast]]'' de [[Benjamin Weill]] : père de Copkiller * [[2015]] : ''[[Les Profs 2]]'' de li menm : Antoine Polochon * [[2015]] : ''Parents d'élèves'' (kout fim) de [[FloBer]] * [[2016]] : ''[[Un jour mon prince]]'' de [[Flavia Coste]] : kòbo * [[2017]] : ''[[L'Un dans l'autre]]'' de [[Bruno Chiche]] : Eric * [[2017]] : ''[[Mon poussin]]'' de [[Frédéric Forestier]] : Harold * [[2018]] : ''[[Gaston Lagaffe (fim)|Gaston Lagaffe]]'' de li menm : [[Liste des personnages de Gaston#Léon Prunelle|Prunelle]] * [[2018]] : ''[[Les Affamés (fim, 2018)|Les Affamés]]'' de Léa Frédeval : Marc * [[2019]] : ''[[Fahim (fim)|Fahim]]'' de li menm : Peroni ==== Televizyon ==== * [[1994]] : ''[[Navarro]]'' * [[1997]] : ''[[La basse cour]]'' ak ''[[Le diable dans l'école]]'' de [[Christiane Leherissey]] avèk [[Roland Giraud]] * [[2000]] : ''[[La Cape et l'Épée]]'' de [[Jean-Jacques Amsellem]], [[Bernard Faroux]] ak [[Valérie Firla]] * [[2006]] : ''[[Le Temps des secrets (fim)|Le Temps des secrets]]'' ak ''[[Le Temps des secrets (fim)|Le temps des amours]]'' de [[Thierry Chabert]] * [[2011]] : ''[[La Grève des femmes]]'' de [[Stéphane Kappes]] : Franck * [[2011]] : ''[[Le Grand Restaurant (pwogram)|Le grand restaurant 2]]'' de [[Gérard Pullicino]] : elèv * [[2013]] : ''[[Soda (seri)|Soda]]'' de [[Édouard Pluvieux]] * [[2015]] : ''[[Disparue (seri)|Disparue]]'' de [[Charlotte Brandström]] : Julien Morel * [[2018]] : ''[[Capitaine Marleau]]'' : epizòd ''Double jeu'' de [[Josée Dayan]] : Paul Dalvet === Tankou reyalizatè ak senaris === * [[2006]] : ''[[Essaye-moi]]'' * [[2009]] : ''[[King Guillaume]]'' * [[2013]] : ''[[Les Profs (fim)|Les Profs]]'' * [[2015]] : ''[[Les Profs 2]]'' * [[2018]] : ''[[Gaston Lagaffe (fim)|Gaston Lagaffe]]'' * [[2019]] : ''[[Fahim (fim)|Fahim]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0553237/ Pierre-François Martin-Laval] sou IMDb * [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb141193828 Pierre-François Martin-Laval] sou bnf.fr {{DEFAULTSORT:Martin-Laval, Pierre-François}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1968]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 8oo48wdvs0qt4t7hphxhyq3je89jnw3 Patrick Sébastien 0 73523 882005 741004 2026-06-20T21:11:49Z Raymond Trencavel 28592 882005 wikitext text/x-wiki '''Patrick Sébastien''', ki fèt [[14 novanm]] [[1953]] nan [[Brive-la-Gaillarde]], se yon [[imitatè]], [[imoris]], [[aktè]], [[reyalizatè]], [[chantè]], [[otè-konpozitè]], [[ekriven]], [[Pwodiktè televizyon|pwodiktè]]-[[Animatè televizyon|animatè]] [[televizyon]] [[Frans|franse]] ak ansyen direktè klib de [[rigbi]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === ==== Tankou aktè ==== * [[1984]] : ''[[Le Pactole]]'' de [[Jean-Pierre Mocky]] : Rousselet * [[1985]] : ''[[Le téléphone sonne toujours deux fois]]'' de [[Jean-Pierre Vergne]] : fo avèg nan kafe * [[1997]] : ''[[Quatre garçons pleins d'avenir]]'' de [[Jean-Paul Lilienfeld]] : Georges, gadyen * [[2000]] : ''[[T'aime]]'' : Doktè Hugues Michel (tou reyalizatè, senaris, kopwodiktè) === Televizyon === ==== Fim televizyon ==== * [[1988]] : ''[[Au nom du peuple français]]'', reyalize pa [[Maurice Dugowson]] : [[Georges Jacques Danton|Danton]]. * [[2014]] : ''[[Monsieur Max et la rumeur]]'', reyalize pa [[Jacques Malaterre]], daprè pyès teyat Patrick Sébastien : M. Max, bouche * [[2016]] : ''[[L'Affaire de maître Lefort]]'', reyalize pa [[Jacques Malaterre]], daprè yon senaryo orijinal de Patrick Sébastien : Julien Lefort, yon avoka * [[2018]] : ''[[Une chance sur six]]'', reyalize pa [[Jacques Malaterre]], daprè yon nouvèl ekri pa Patrick Sébastien : Hubert Vallon == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0845323 Patrick Sébastien] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Sébastien, Patrick}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1953]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 8uysohd00gz8daszuld2w3om2o8c59c Armelle Deutsch 0 74252 881950 881923 2026-06-20T14:58:13Z Raymond Trencavel 28592 881950 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Armelle Deutsch |foto=Armelle Deutsch 04.jpg |tèks=Armelle Deutsch (2016) |fonksyon=aktris |domèn=sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[22 fevriye]] [[1979]] |lye nesans=[[Martigues]], [[Bouches-du-Rhône]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Armelle Deutsch''', ki fèt [[22 fevriye]] [[1979]] nan vil [[Martigues]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] ([[Frans]]), se yon [[Aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[2001]] : ''[[Le Placard]]'' de [[Francis Veber]] : Ariane * [[2001]] : ''[[La Boîte (fim, 2001)|La Boîte]]'' de [[Claude Zidi]] : Julie * [[2001]] : ''[[Sexy Boys]]'' de [[Stéphane Kazandjian]] : ''Lucie'' * [[2001]] : ''[[Le Cœur sur la main (fim, 2001)|Le Cœur sur la main]]'' de [[Marie-Anne Chazel]] : Jenn fanm ansent (kout fim) * [[2003]] : ''[[Laisse tes mains sur mes hanches]]'' de [[Chantal Lauby]] : Marie * [[2003]] : ''[[Tais-toi !]]'' de [[Francis Veber]] : fi ak telefòn * [[2004]] : ''[[Nos amis les flics]]'' de [[Bob Swaim]] : Magali * [[2004]] : ''[[Le Carton (fim)|Le Carton]]'' de [[Charles Nemes]] : Marine * [[2004]] : ''Deuxième chance'' de Grégory Tudéla : Clarisse (kout fim) * [[2005]] : ''[[Vive la vie]]'' de Yves Fajnberg : Colombe * [[2007]] : ''[[Fracassés]]'' de [[Franck Llopis]] : Adeline * [[2007]] : ''[[La différence, c'est que c'est pas pareil]]'' de [[Pascal Laëthier]] : Claire * [[2011]] : ''[[La Chance de ma vie]]'' de [[Nicolas Cuche]] : Sophie * [[2011]] : ''[[RIF (fim)|RIF]]'' de [[Franck Mancuso]] : Marion Marquand * [[2012]] : ''[[Sea, No Sex and Sun]]'' de [[Christophe Turpin]] : Raphaëlle * [[2013]] : ''Une idée en l'air'' de Daniel Le Bras : Léa (kout fim) * [[2013]] : ''Le café des veuves'' de Geoffroy Koeberlé : Eva warn (kout fim) * [[2013]] : ''[[Sacré Charlemagne (fim)|Sacré Charlemagne]]'' d'Adrien François (kout fim) === Fim televizyon === * [[2002]] : ''[[Ton tour viendra]]'' de [[Harry Cleven]] : Chloé * [[2003]] : ''[[L'Affaire Dominici (film, 2003)|L'Affaire Dominici]]'' de [[Pierre Boutron]] * [[2006]] : ''[[Gaspard le bandit]]'' de [[Benoît Jacquot]] : Marinette * [[2006]] : ''[[L'Affaire Villemin]]'' de [[Raoul Peck]] : Christine Villemin * [[2006]] : ''[[Le Temps des secrets (fim)|Le Temps des secrets]]'' de [[Thierry Chabert]] : Augustine * [[2006]] : ''[[Le Temps des amours (fim)|Le Temps des amours]]'' de [[Thierry Chabert]] : Augustine * [[2008]] : ''[[Le Malade imaginaire (fim, 2008)|Le Malade Imaginaire]]'' de [[Christian de Chalonge]] : Béline * [[2008]] : ''[[Le Gendre idéal]]'' d'[[Arnaud Sélignac]] : Pauline * [[2009]] : ''[[Henri 4 (fim, 2010)|Henri 4]]'' de [[Jo Baier]] : Marguerite de France * [[2010]] : ''[[Chateaubriand (fim)|Chateaubriand]]'' de [[Pierre Aknine]] : Lucille * [[22010]] : ''[[Préliminaires]] '' de [[Jean-Marc Rudnicki]] : Estelle Bricourt * [[2011]] : ''[[Vivace (fim)|Vivace]]'' de [[Pierre Boutron]] : Pauline Charpentier * [[2011]] : ''[[La Grève des femmes]]'' de [[Stéphane Kappes]] : Suzie * [[2012]] : ''[[Quand les poules auront des dents...]]'' de [[Bertrand Van Effenterre]] : Clémentine * [[2012]] : ''[[La Nuit du réveillon]]'' de [[Serge Meynard]] : Patricia * [[2012]] : ''[[Cent pages blanches]]'' de [[Laurent Jaoui (reyalizatè)|Laurent Jaoui]] : Louise * [[2013]] : ''[[Chambre noire (fim)|Chambre noire]]'' d'[[Arnaud Malherbe (reyalizatè)|Arnaud Malherbe]] : Manon * [[2013]] : ''[[J'adore ma vie]]'' de [[Stéphane Kurc]] : Angélique * [[2013]] : ''[[Ma vie au grand air (fim)|Ma vie au grand air]]'' de [[Nicolas Herdt]] : Colombe * [[2014]] : ''[[Couvre-feu (fim)|Couvre-feu]]'' de [[Harry Cleven]] : Élisa * [[2016]] : ''[[Harcelée]]'' de [[Virginie Wagon]] : Karine<ref>{{cite web | title = Armelle Deutsch (Harcelée): «Le harcèlement est tabou dans tous les milieux» | date = 11 oktòb 2017 | url = http://tvmag.lefigaro.fr/programme-tv/armelle-deutsch-harcelee-le-harcelement-est-tabou-dans-tous-les-milieux-_e12789ae-adc3-11e7-a457-e8ef63f8ae17/ | website = tvmag.lefigaro.fr | editor =TVMagazine | accessdate = 11 oktòb 2017}}</ref> * [[2017]] : ''[[Entre deux mères]]'' de [[Renaud Bertrand]] : Jeanne * [[2017]] : ''[[Péril blanc]]'' d'[[Alain Berliner]] : Clara Kessler * [[2018]] : ''[[Jacqueline Sauvage : C'était lui ou moi]]'' d'[[Yves Rénier]] : [[Janine Bonaggiunta]] * [[2019]] : ''[[Connexion intime]]'' de [[Renaud Bertrand]] : Aurélie === Seri televizyon === * [[2000]] : ''[[Vérité oblige]]'' (1 epizòd) * [[2000]] : ''[[Navarro]]'' (epizòd ''Promotion macabre'') * [[2000]] : ''[[Un et un font six]]'' (2 epizòd) * [[2001]] : ''[[Le Grand Patron]]'' (1 epizòd) * [[2003]] : ''[[Maigret]]'' (1 epizòd) * [[2004]]-[[2007]] : ''[[Élodie Bradford]]'' (seri 5 epizòd) : Élodie Bradford * [[2007]] : ''[[Ondes de choc (seri)|Ondes de choc]]'' de [[Laurent Carcélès]] (mini-seri) : Marion Lecoq * [[2009]] : ''[[Un village français]]'' (5 epizòd) : Natacha * [[2009]] : ''[[Pigalle, la nuit]]'' d'[[Hervé Hadmar]] (seri) : Emma * [[2014]] : ''[[Falco (seri)|Falco]]'' (sezon 2, epizòd 6) * [[2015]] : ''[[Le Mystère du lac (seri)|Le Mystère du lac]]'' de [[Jérôme Cornuau]] (mini-seri) : Karine Delval * [[2015]] : ''[[Le Secret d'Élise]]'' d'Alexandre Laurent (mini-seri) : Sylvaine Enthoven * [[2016]] : ''[[Nina (seri, 2014)|Nina]]'' (sezon 2, epizòd 7) * [[2017]] : ''[[Le Tueur du lac]]'' de [[Jérôme Cornuau]] (mini-seri) : Karine Delval * [[2018]] : ''[[Mongeville]]'', epizòd ''Vénus maudite'' de [[Bénédicte Delmas]] * [[2018]] : ''[[Candice Renoir]]'', epizòd ''C'est la goutte d'eau qui fait déborder le vase'' d'[[Adeline Darraux]] (sezon 6, epizòd 6) : Éloïse Murat * [[2019]] : ''[[Crimes parfaits]]'', epizòd ''Trop beau pour être vrai'' de [[Nicolas Herdt]] : Hélène * [[2020]] : ''[[Sam (seri)|Sam]]'' : Suzanne * [[2020]] : ''[[Caïn (seri)|Caïn]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0222066 Armelle Deutsch] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Deutsch, Armelle}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1979]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] k1igowiax97tjhhv59yiyedzjz5652n Kendji Girac 0 74893 882019 811300 2026-06-20T21:57:59Z Raymond Trencavel 28592 882019 wikitext text/x-wiki '''Kendji Maillé''', rele '''Kendji Girac''', ki fèt [[3 jiyè]] [[1996]] nan [[Périgueux]], nan depatman [[Dordogne (depatman)|Dordogne]] ([[Frans]], [[Limousin|Rejyon Limousin]]), se yon [[chantè]] ak [[gitaris]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Diskografi === * Atik detaye : [[Diskografi Kendji Girac]] {{boîte déroulante/début|alignT=center|titre='''Chanson chante nan ''The Voice 3'''''}} * Odisyon an avèg : ''[[Bella (chanson)|Bella]]'' * ''Battles'' : ''[[Tous les mêmes]]'' (kont Youness) * ''L'Épreuve ultime'' : ''[[Hotel California (chanson)|Hotel California]]'' * 1e ''live'' : ''[[Ma philosophie]]'' * 2e ''live'' : ''[[Mad World]]'' * Kat de final : ''[[Allumer le feu]]'' * Demi-final : ''[[Belle (chanson)|Belle]]'', ''[[Papaoutai]]'' (an diyo avèk Élodie) * Final : ''[[La Foule (chanson)|Amor de mis amores (La Foule)]]'' / ''[[Volare]]'', ''[[L'Aigle noir]]'' (avèk [[Mika (chantè)|Mika]]), ''[[Temps à nouveau]]'' (avèk [[Jean-Louis Aubert]]) {{boîte déroulante/fin|alignT=center}} == Bibliyografi == * {{cite book |author1=Thierry Cadet |title=La Légende de Kendji |location=Pari |editor=éditions du Moment |date=18 jen 2015 |pages=207 |isbn=978-2-35417-415-6}} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20150506101208/http://kendji.fr/ Sitwèb ofisyèl Kendji Girac] {{DEFAULTSORT:Girac, Kendji}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Mizik]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen franse]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1996]] tdztip7vkbphzrj686rurpp5z19w5jb 882020 882019 2026-06-20T21:58:14Z Raymond Trencavel 28592 882020 wikitext text/x-wiki '''Kendji Maillé''', rele '''Kendji Girac''', ki fèt [[3 jiyè]] [[1996]] nan [[Périgueux]], nan depatman [[Dordogne (depatman)|Dordogne]] ([[Frans]], [[Limousin|Rejyon Limousin]]), se yon [[chantè]] ak [[gitaris]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Diskografi === * Atik detaye : [[Diskografi Kendji Girac]] {{boîte déroulante/début|alignT=center|titre='''Chanson chante nan ''The Voice 3'''''}} * Odisyon an avèg : ''[[Bella (chanson)|Bella]]'' * ''Battles'' : ''[[Tous les mêmes]]'' (kont Youness) * ''L'Épreuve ultime'' : ''[[Hotel California (chanson)|Hotel California]]'' * 1e ''live'' : ''[[Ma philosophie]]'' * 2e ''live'' : ''[[Mad World]]'' * Kat de final : ''[[Allumer le feu]]'' * Demi-final : ''[[Belle (chanson)|Belle]]'', ''[[Papaoutai]]'' (an diyo avèk Élodie) * Final : ''[[La Foule (chanson)|Amor de mis amores (La Foule)]]'' / ''[[Volare]]'', ''[[L'Aigle noir]]'' (avèk [[Mika (chantè)|Mika]]), ''[[Temps à nouveau]]'' (avèk [[Jean-Louis Aubert]]) {{boîte déroulante/fin|alignT=center}} == Bibliyografi == * {{cite book |author1=Thierry Cadet |title=La Légende de Kendji |location=Pari |editor=éditions du Moment |date=18 jen 2015 |pages=207 |isbn=978-2-35417-415-6}} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20150506101208/http://kendji.fr/ Sitwèb ofisyèl Kendji Girac] {{DEFAULTSORT:Girac, Kendji}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Mizik]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen franse]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1996]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] eof7jacnyp47ikm44niysgiairjd0k7 Cyril Lecomte 0 74909 882029 768576 2026-06-20T22:29:10Z Raymond Trencavel 28592 882029 wikitext text/x-wiki '''Cyril Lecomte''', ki fèt [[30 jiyè]] [[1967]] nan [[Masèy]] ([[Provence]]), se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1995]] : ''[[Le Roi de Paris (fim, 1995)|Le Roi de Paris]]'' de [[Dominique Maillet]] * [[1997]] : ''[[Comme des rois]]'' de [[François Velle]] * [[1999]] : ''[[Peau d'homme cœur de bête]]'' de [[Hélène Angel]] * 1999 : ''[[Les Collègues]]'' de [[Philippe Dajoux]] * [[2001]] : ''[[Bella ciao (fim)|Bella ciao]]'' de [[Stéphane Giusti]] * 2001 : ''[[La Grande Vie !]]'' de [[Philippe Dajoux]] * [[2003]] : ''[[Travail d'Arabe]]'' de [[Christian Philibert]] * [[2004]] : ''[[Quand la mer monte...]]'' de [[Yolande Moreau]] * 2004 : ''[[L'Amour aux trousses (fim, 2005)|L'Amour aux trousses]]'' de [[Philippe de Chauveron]] * [[2007]] : ''[[Truands]]'' de [[Frédéric Schoendoerffer]] * 2007 : ''[[Chrysalis (film, 2007)|Chrysalis]]'' de [[Julien Leclercq (réalisateur)|Julien Leclercq]] * 2007 : ''[[99 francs (fim)|99 francs]]'' de [[Jan Kounen]] * [[2009 au cinéma|2009]] : ''[[No pasaran (fim)|No pasaran]]'' de [[Emmanuel Caussé]] et [[Éric Martin (reyalizatè)|Éric Martin]] * [[2011]] : ''[[L'Élève Ducobu (fim)|L'Élève Ducobu]]'' de [[Philippe de Chauveron]] * 2011 : ''[[Switch (fim, 2011)|Switch]]'' de [[Frédéric Schoendoerffer]] * 2011 : ''[[De force]]'' de [[Frank Henry]] * [[2012]] : ''[[Les Vacances de Ducobu]]'' de [[Philippe de Chauveron]] * 2012 : ''[[Chercher le garçon]]'' de [[Dorothée Sebbagh]] * [[2014]] : ''[[Mea Culpa (fim, 2014)|Mea Culpa]]'' de [[Fred Cavayé]] * 2014 : ''[[96 heures]]'' de [[Frédéric Schoendoerffer]] * 2014 : ''[[La French]]'' de [[Cédric Jimenez]] * [[2016]] : ''[[Les Visiteurs : La Révolution]]'' de [[Jean-Marie Poiré]] : [[Joseph Fouché]] * 2016 : ''[[Débarquement immédiat]]'' de [[Philippe de Chauveron]] * [[2017]] : ''[[Les Derniers Parisiens]]'' de [[Hamé (rappeur)|Hamé]] et [[Ekoué]] * 2017 : ''[[À bras ouverts (fim)|À bras ouverts]]'' de [[Philippe de Chauveron]] * [[2019]] : ''[[La Vérité si je mens ! Les débuts]]'' de [[Michel Munz]] et [[Gérard Bitton]] * [[2020]] : ''[[BAC Nord]]'' de [[Cédric Jimenez]] === Televizyon === * [[1995]] : ''Le mas Théotime'' de [[Philomène Esposito]] * [[1996]] : ''Le Secret de Julia'' de [[Philomène Esposito]] * [[2000]] : ''[[H (seri)|H]]'' (1 epizòd) * [[2001]] : ''[[Largo Winch (seri)|Largo Winch]]'' (1 epizòd) * [[2002]]-[[2003]] : ''[[Action Justice]]'' : Yves Lancelot * [[2004]] : ''Une femme dans l'urgence'' de [[Emmanuel Gust]] * [[2005]]-[[2008]] : ''[[Merci, les enfants vont bien]]'' * [[2007]] : ''La femme et le pantin'' de [[Alain Schwartzstein]] * 2007-2010 : ''[[Un flic (seri)|Un flic]]'' * [[2008]] : ''Le sanglot des anges'' de [[Jacques Otmezguine]] * 2008 : ''[[Avocats et Associés|Avocats et associés]]'' (1 epizòd) * [[2009]] : ''L'internat'' de [[Pascal Lahmani]] * [[2010]] : ''[[Trahie !]]'' de [[Charlotte Brändström]] * 2010 : ''Mon père, Francis le Belge'' de [[ Frédéric Balekdjian]] * [[2012]] : ''[[Chambre 327]]'' de [[Benoît d'Aubert]] : François Marsac * 2012 : ''[[Caïn (seri)|Caïn]]'' (sezon 1, epizòd 8 : Innocence) : Franck * [[2013]] : ''[[Les Anonymes - Ùn' pienghjite micca]]'' de [[Pierre Schoeller]] * [[2014]] : ''[[Disparus (fim)|Disparus]]'' de [[Thierry Binisti]] : Pierre * [[2015]] : ''[[Le Mystère du lac (seri)|Le Mystère du lac]]'' de [[Jérôme Cornuau]] * [[2018]] : ''[[Kepler(s)]]'' de [[Frédéric Schoendoerffer]] : Batista * [[2019]] : ''[[Saison 7 d'Engrenages|Engrenages]]'' (sezon 7) * [[2019]] : ''[[Le Temps est assassin]]'' de [[Claude-Michel Rome]] * [[2019]] : ''[[Olivia (seri)|Olivia]]'' de [[Thierry Binisti]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0496285 Cyril Lecomte] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lecomte, Cyril}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1967]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] kla7352k3fm4q34hd676pg6rr39f1wm Olivier Dahan 0 75112 882022 769463 2026-06-20T22:02:10Z Raymond Trencavel 28592 882022 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Olivier Dahan |foto=Olivier_Dahan_by_David_Shankbone.jpg |tèks=Olivier Dahan (2010) |fonksyon=reyalizatè, senaris |domèn=Sinema, televizyon |diplòm= |etid= |dat nesans=[[26 jen]] [[1967]] |lye nesans=[[La Ciotat]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Olivier Dahan''', ki fèt [[26 jen]] [[1967]] nan [[La Ciotat]] ([[Provence]]), se yon [[reyalizatè]] ak [[senaris]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Fim === * [[1994]] : ''[[Frères : la roulette rouge|Frères]]'' (Seri ''[[Tous les garçons et les filles de leur âge]]'') * [[1998]] : ''[[Déjà mort]]'' * [[2001]] : ''[[Le Petit Poucet (fim, 2001)|Le Petit Poucet]]'' * [[2002]] : ''[[La Vie promise (fim)|La Vie promise]]'' * [[2004]] : ''[[Les Rivières pourpres 2 : les Anges de l'Apocalypse]]'' * [[2007]] : ''[[La Môme]]'' (tit entènasyonal : ''La Vie en rose'') * [[2010]] : ''[[My Own Love Song]]'' * [[2012]] : ''[[Les Seigneurs (fim, 2012)|Les Seigneurs]]'' * [[2014]] : ''[[Grace de Monaco (fim)|Grace de Monaco]]'' * [[2021]] : ''[[Simone, le voyage du siècle]]'' === Kout fim === * [[2008]] : ''[[Love Stories (fim, 2007)|Love Stories]]'' === Videyoklip === * [[Zenzile]], ''Simple Lesson'' * [[The Cranberries]], ''Animal instinct'' * [[The Cranberries]], ''Salvation'' * [[The Cranberries]], ''Promises'' * [[The Cranberries]], ''This Is The Day'' * [[Dolores O'Riordan]], ''When We Were Young'' * [[Silmarils (gwoup)|Silmarils]], ''Cours vite'' * [[Raphael (chantè)|Raphael]], ''Caravane'' * [[Raphael (chantè)|Raphael]], ''Ne partons pas fachés'' * [[Stéphan Eicher]], ''1000 vies'' * [[Renaud]], ''Docteur Renaud mister Renard'' * [[MC Solaar]], ''Les temps changent'' * [[IAM]], ''Planète Mars'' * [[Princess Erika]], ''Faut qu'j'travaille'' * [[France Gall]], ''La seule chose qui compte'' * [[Raphael (chanteur)|Raphaël]], ''Le vent de l'hiver'' * [[Eagle-Eye Cherry]], ''Falling in love'' * [[Zucchero]], ''Non eppure ti amo'' * [[Zucchero]], ''Cosi celeste'' * [[Sharleen Spiteri]], ''All the times I cried'' * [[Francis Cabrel]], ''Hors saison'' * [[Cali]], ''Comme j'étais en vie'' * [[Mozart, l'opéra rock]], ''Vivre à en crever'' ak ''Le bien qui fait mal'' * [[Raphael (chantè)|Raphaël]], ''Le Bar de l'hôtel'' * [[Mylène Farmer]], ''Bleu noir'' * [[Rachid Taha]], ''Indie (1+1+1)'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0196860 Olivier Dahan] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Dahan, Olivier}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Reyalizatè sinema]] [[Kategori:Reyalizatè televizyon]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Senaris franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1967]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] cv38uwwtv064ygj5jp4ujk9wehv5qra Jean Castex 0 75339 881977 793489 2026-06-20T16:10:07Z Raymond Trencavel 28592 881977 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jean Castex |foto=Jean_Castex_prades.jpg |tèks=Jean Castex (2011) |fonksyon=Politisyen, Premye Minis |domèn=Politik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[25 jen]] [[1965]] |lye nesans=[[Vic-Fezensac]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean Castex''', ki fèt [[25 jen]] [[1965]] nan [[Vic-Fezensac]] nan depatman [[Gers (depatman)|Gers]] ([[Frans]]), se yon [[politisyen]] [[Frans|franse]]. Li se [[Premye Minis franse]] depi 3 jiyè 2020. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou * [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb177224699 Jean Castex] sou bnf.fr * [http://www.hatvp.fr/fiche-nominative/?declarant=castex-jean Jean Castex] sou Sitwèb "Haute Autorité pour la transparence de la vie publique" {{DEFAULTSORT:Castex, Jean}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen franse]] [[Kategori:Premye Minis]] [[Kategori:Premye Minis franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1965]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 23igbf3xck19hvqqt512ks0wob0cyod Marc Saez 0 77201 882038 777027 2026-06-20T22:57:24Z Raymond Trencavel 28592 882038 wikitext text/x-wiki '''Marc Saez''', ki fèt [[25 novanm]] [[1967]] nan [[Masèy]] ([[Frans]], [[Provence|Rejyon Provence]]), se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1992]] : ''[[Le Grand Pardon 2]]'' d'[[Alexandre Arcady]] : Mike Spada * [[1993]] : ''[[Le Nombril du monde]]'' d'[[Ariel Zeitoun]] : Roland Boccara * [[1998]] : ''[[Les Boys 2]]'' de [[Louis Saia]] : Gérard * [[1999]] : ''[[Pascal et la vieille dame]]'' de [[Wilfried Hureau]] : Pascal (kout fim) * [[2000]] : ''[[Antilles sur Seine]]'' de [[Pascal Légitimus]] : le réceptionniste * [[2010]] : ''[[Suivez la flèche]]'' de Marc Saez <small>(otè ak pwodiktè)</small> (kout fim) * 2010 : ''[[Avant l'aube (fim, 2011)|Avant l'aube]]'' de [[Raphaël Jacoulot]] : Raphaël Cassany * [[2011]] : ''[[After Fall, Winter]]'' de [[Michael Schaeffer]] * [[2012]] : ''[[Interview with a Zombie]]'' d'[[Olivier Chateau]] : Zonbi (kout fim) === Televizyon === * [[1987]] : ''[[La Guerre des Rocks]]'' de [[Philippe Carrese]] * [[1989]] : ''[[Plagiat et Meurtre]]'' de [[Bernard Queysanne]] * [[1990]] : ''[[Joseph Conrad, le radjah des mers]]'' de [[Philippe Carrese]] * [[1991]] : ''[[Cavale (téléfilm)|Cavale]]'' de [[Serge Meynard]] * 1991 : ''[[Le Gang des tractions]]'' de [[Josée Dayan]] * [[1992]] : ''[[Le Cerf-volant (téléfilm)|Le Cerf-volant]]'' de [[Jean-Paul Roux (reyalizatè)|Jean-Paul Roux]] * [[1993]] : ''[[Rocca, vous vous souvenez de moi ?]]'' de [[Paul Planchon]] * [[1994]] : ''[[Parfum de meurtre]]'' de [[Bob Swaim]] : Clerk * 1994 : ''[[Julie Lescaut]]'', épisode ''Ruptures'' de [[Josée Dayan]] * 1994 : ''[[Un crime de guerre]]'' de [[Michel Wyn]] * 1994 : ''[[Extrême Limite]]'' : J.P * [[1995]] : ''[[Femme de passions]]'' de [[Bob Swaim]] : Didier * [[1996]] : ''[[Flairs ennemis]]'' de [[Robin Davis]] * 1996 : ''[[Aventures Caraïbes]]'' de [[Paolo Barzman]] : Fernando * [[1998]] : ''[[Telle mère, telle fille (fim, 1998)|Telle mère, telle fille]]'' d'[[Élisabeth Rappeneau]] : chèf kuizinye * [[1999]] : ''[[Dossier: disparus]]'', épisode ''Cédric'' : Dubourg * [[2002]] : ''[[H (série télévisée)|H]]'', épisode ''Une histoire de fraude'' de [[Frédéric Berthe]] : somelye * 2002 : ''[[L'Amour interdit (fim, 2004)|L'Amour interdit]]'' de [[Jacques Malaterre]] : Mesye Prado * [[2005]] : ''[[Les Cordier, juge et flic]]'', épisode ''Angela'' de [[Paul Planchon]] : Avoka Marchand * 2005 : ''[[Léa Parker]]'', épisode ''Contrefaçon'' de [[Paolo Barzman]] : Justin Heller * 2005 : ''[[Quai numéro un]]'', épisode ''Frères d'armes'' d'[[Alain Robillard]] : Beaume * [[2008]] : ''[[Versailles, le rêve d'un roi]]'' de [[Thierry Binisti]] : Premye valè * 2008 : ''[[Sœur Thérèse.com]]'', épisode ''Meurtre au grand bain'' de [[Pascal Heylbroeck]] : Franck Dardin * [[2009]] : ''[[Ce jour-là, tout a changé]]'', épisode ''[[L'Assassinat d'Henri IV]]'' de [[Jacques Malaterre]] : [[Jean Louis de Nogaret de La Valette|Duc d'Epernon]] * [[2010]] : ''[[Affaires étrangères (seri)|Affaires étrangères]]'', epizòd ''République Dominicaine'' de [[Vincenzo Marano]] : Calderon * [[2011]] : ''[[Borgia (seri)|Borgia]]'' de [[Christoph Schrewe]] : Pierre d'Archambaud * [[2012]] : ''[[Joséphine, ange gardien]]'', epizòd ''[[Lis epizòd Joséphine, ange gardien|Un monde de douceur]]'' de [[Pascal Heylbroeck]] : Louis == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0755781 Marc Saez] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Saez, Marc}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1967]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] itt7scdttstv9ao81ccw5m5l0qe0o9v Vencer el desamor 0 77337 882041 862187 2026-06-21T00:45:28Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882041 wikitext text/x-wiki '''''Vencer el desamor''''' se yon [[telenovela]] pwodui pa [[Rosy Ocampo]] pou [[Televisa]] an 2020. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == === Aktè prensipal === * [[Claudia Álvarez]] kòm Ariadna López Hernández * [[David Zepeda]] kòm Álvaro Falcón Albarrán * [[Daniela Romo]] kòm Bárbara Albarrán de Falcón * [[Altaír Jarabo]] kòm Olga Collado<ref> {{cite web |last1=González |first1=Moisés |title=Altair Jarabo presume de su imponente look como 'villana' de Vencer el desamor |url=https://peopleenespanol.com/telenovelas/altair-jarabo-y-su-look-de-villana-en-vencer-el-desamor/ |website=peopleenespanol.com |accessdate=18 septanm 2020}}</ref> * [[Juan Diego Covarrubias]] kòm Eduardo Falcón Albarrán * [[Emmanuel Palomares]] kòm Gael Falcón Albarrán and Rommel Guajardo * [[Julia Urbini]] kòm Dafne Falcón Miranda * Valentina Buzzurro kòm Gemma Corona === Aktè rekiran === * [[Alfredo Gatica]] kòm Cuauhtémoc "Cuau" Vargas * [[Issabela Camil]] kòm Linda Brown<ref name="cast" /> * [[Joshua Gutiérrez]] kòm Néstor Ibarra Bustos * [[José Elías Moreno Jr.]] kòm Joaquín Falcón Ruiz<ref name="cast" /> * [[Christian de la Campa]] kòm Paulo * [[Alejandra García (aktris)|Alejandra García]] kòm Romina Inunza * [[Lourdes Reyes]] kòm Josefina Miranda<ref name="cast">{{cite web |last1=González |first1=Moisés |title=Televisa presenta al elenco de su nueva telenovela Vencer el desamor |url=https://peopleenespanol.com/telenovelas/televisa-presenta-elenco-telenovela-vencer-el-desamor/?slide=6346663#6346663 |website=peopleenespanol.com |accessdate=14 mas 2020}}</ref> * [[Claudia Ríos]] kòm Levita Corona * [[Raquel Morell]] kòm Imelda * [[Patricia Martínez]] kòm Martha Bustos de Ibarra * Francisco Avendaño kòm Eugenio * Bárbara Falconi kòm Cassandra Ríos * Ivan Carranza kòm Humberto * Paco Luna kòm Juanjo * Mildred Feuchter kòm Ivette * Gabriela Zas kòm Yola * Tizoc Arroyo kòm Calixto * Moisés Manzano kòm Onofre Corona * Jorge Alberto Bolaños kòm Silvestre Salmerón * Iker García Meza kòm Tadeo Falcón López * Mía Martínez kòm Clara María "Clarita" Ibarra Falcón * [[Leonardo Daniel]] kòm Lino Ferrer (epizòd 43–49)<ref>{{cite web |title=Otra baja en las telenovelas, Leonardo Daniel sale de Vencer el Desamor |url=https://www.univision.com/shows/vencer-el-desamor/otra-baja-en-las-telenovelas-leonardo-daniel-sale-de-vencer-el-desamor-fotos |website=univision.com |access-date=23 desanm 2020|date=20 novanm 2020}}</ref> * [[Beatriz Moreno]] kòm Doña Efigenia "Efi" Cruz * Mauricio García-Muela kòm Guillermo "Memo" Estévez * Ricardo Baranda kòm Bruno * [[Mariana Espinoza]] kòm Erika * [[Andrés Vásquez]] kòm Dimitri "Dimi" * Axel Araiza kòm Poncho * Elena Lizarraga kòm Elena * Carlos Bonavides kòm pè Antero * Marco Treviño kòm Lino Ferrer (epizòd 52–)<ref>{{cite web |title=Conoce al actor que sustituye a Leonardo Daniel en “Vencer el Desamor” tras contagio de Covid-19 |url=https://vidamoderna.com/conoce-al-actor-que-sustituye-a-leonardo-daniel-en-vencer-el-desamor-tras-contagio-de-covid-19/ |website=vidamoderna.com |access-date=23 desanm 2020 |date=20 novanm 2020 |archive-date=2023-04-10 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230410094053/https://vidamoderna.com/conoce-al-actor-que-sustituye-a-leonardo-daniel-en-vencer-el-desamor-tras-contagio-de-covid-19 |dead-url=yes }}</ref> === Envite === * [[Paulina Goto]] kòm Marcela Durán<ref>{{cite web |last1=Solís |first1=Erik |title=Paulina Goto aparecerá en ‘Vencer el Desamor’ y se reencuentra con Emmanuel Palomares |url=https://www.lasestrellas.tv/espectaculos-1/tus-estrellas-1/paulina-goto-aparecera-en-vencer-el-desamor-y-se-reencuentra-con-emmanuel-palomares |website=lasestrellas.tv |accessdate=18 septanm 2020}}</ref> * Beng Zeng kòm Marco Arizpe "La Liendre" * Jonathan Becerra kòm El Yeison * [[Anna Ciocchetti]] kòm Refugio<ref name=EspecialNavideño>{{cite web|author=Juan José Origel|title=Vida y milagros {{!}} El espíritu de la Navidad|url=https://www.elsoldemexico.com.mx/analisis/vida-y-milagros-el-espiritu-de-la-navidad-6143450.html|website=elsoldemexico.com.mx|date=17 desanm 2020|accessdate=18 desanm 2020|archive-date=2021-01-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20210112093842/https://www.elsoldemexico.com.mx/analisis/vida-y-milagros-el-espiritu-de-la-navidad-6143450.html|dead-url=yes}}</ref> * [[Francisco Pizaña]] kòm Vidal<ref name=EspecialNavideño/> * Carlos Gatica kòm David<ref name=EspecialNavideño/> * María del Carmen Félix kòm Graciela<ref>{{cite web|author=Julio Gutiérrez Galaviz|title=María del Carmen Félix llega a “Vencer el Desamor” - Cooltourarte|url=https://cooltourarte.com.mx/maria-del-carmen-felix-llega-a-vencer-el-desamor/|website=cooltourarte.com.mx|date=8 novanm 2020|accessdate=4 fevriye 2021}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt12404708/ ''Vencer el desamor''] sou IMDb [[Kategori:2020]] [[Kategori:Televizyon]] [[Kategori:Telenovela]] [[Kategori:Telenovela meksiken]] cdgxype0gdc1bk1je0v89hbukpupw6z Fernand Fabre 0 77694 881931 881924 2026-06-20T12:19:18Z Raymond Trencavel 28592 881931 wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Fabre}} '''Fernand Louis Adelin Fabre''', rele '''Fernand Fabre''', ki fèt [[7 novanm]] [[1899]] nan vil [[Salon-de-Provence]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] ([[Frans]]) epi ki mouri [[19 janvye]] [[1987]] nan [[Pari]] ([[Frans]]) , se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. Ti non "Fabre", trè komen nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]], vle di "forjòn" nan [[lang oksitan|oksitan]]. == Biyografi == == Zèv li yo == * [[1925]] : ''[[Knock (fim, 1925)|Knock]]'' de [[René Hervil]] : doktè Knock * [[1927]] : ''[[Miss Helyett]]'' de [[Georges Monca]] ak [[Maurice Kéroul]] * [[1928]] : ''[[Minuit, place Pigalle (fim, 1928)|Minuit, place Pigalle]]'' de [[René Hervil]] * [[1928]] : ''[[L'Appassionata]]'' de [[Léon Mathot]] et [[André Liabel]] : Emmanuel Spifani * [[1928]] : ''[[Paris girls]]'' de [[Henry Roussell]] * [[1928]] : ''[[Le Permis d'aimer]]'' de [[Georges Pallu]] * [[1929]] : ''[[Le Collier de la reine (fim, 1929)|Le Collier de la reine]]'' de [[Gaston Ravel]] ak [[Tony Lekain]] : [[Nicolas de La Motte]] * [[1930]] : ''[[Toute sa vie]]'' de [[Alberto Cavalcanti]] * [[1930]] : ''[[L'Étrangère (fim, 1931)|L'Étrangère]]'' de [[Gaston Ravel]] : dik de Septmonts * [[1930]] : ''[[Le Réquisitoire (fim, 1931)|Le Réquisitoire]]'' de [[Dimitri Buchowetzki]] * [[1931]] : ''[[La Vagabonde (fim, 1931)|La Vagabonde]]'' de [[Solange Bussi]] * [[11931]] : ''[[La Chance]]'' de [[René Guissart (reyalizatè)|René Guissart]] : ldoktè Victor * [[1932]] : ''[[Rivaux de la piste]]'' de [[Serge de Poligny]] : Lissman * [[1933]] : ''[[Madame Bovary (fim, 1933)|Madame Bovary]]'' de [[Jean Renoir]] : Rodolphe Boulanger * [[1933]] : ''[[Le Sexe faible (fim, 1933)|Le Sexe faible]]'' de [[Robert Siodmak]] : Manuel * [[1933]] : ''[[On a volé un homme]]'' de [[Max Ophüls]] : Robert * [[1934]] : ''[[Le Secret d'une nuit]]'' de [[Félix Gandera]] : Raymond * [[1935]] : ''[[Jérôme Perreau, héros des barricades]]'' d'[[Abel Gance]] : [[François de Vendôme|Beaufort]] * [[1935]] : ''[[Barcarolle (fim, 1935)|Barcarolle]]'' de [[Gerhard Lamprecht]] et [[Roger Le Bon]] : Lopuchin * [[1935]] : ''[[Cavalerie légère (fim, 1935)|Cavalerie légère]]'' (''Leichte Kavallerie'') de [[Werner Hochbaum]] et [[Roger Vitrac]] * [[1936]] : ''[[La Mystérieuse Lady]]'' de [[Robert Péguy]] : ajan sekrè * [[1936]] : ''[[L'Homme du jour]]'' de [[Julien Duvivier]] : pent nan resepsyon * [[1937]] : ''[[Nuits de princes (fim, 1938)|Nuits de prince]]'' de [[Vladimir Strijewski]] : Fédor * [[1937]] : ''[[Ma petite marquise]]'' de [[Robert Péguy]] : François * [[1938]] : ''[[Double crime sur la ligne Maginot]]'' de [[Félix Gandera]] : kòmandan Espinac * [[1938]] : ''[[Le Héros de la Marne]]'' de [[André Hugon]] : ofisye prizonye * [[1938]] : ''[[Deux de la réserve]]'' de [[René Pujol]] * [[1938]] : ''[[Noix de coco (fim, 1939)|Noix de coco]]'' de [[Jean Boyer (reyalizarè)|Jean Boyer]] * [[1938]] : ''[[Les Nouveaux Riches]]'' de [[André Berthomieu]] : Fronsac * [[1939]] : ''[[Le Danube bleu]]'' de [[Emil-Edwin Reinert]] - ''Il ne joua que dans la première version détruite dans un incendie'' * [[1943]] : ''[[Le Colonel Chabert (fim, 1943)|Le Colonel Chabert]]'' de [[René Le Hénaff]] : kont Ferraud * [[1943]] : ''[[L'Escalier sans fin]]'' de [[Georges Lacombe (1902-1990)|Georges Lacombe]] : Stéphane * [[1945]] : ''[[Mission spéciale]]'' de [[Maurice de Canonge]] * [[1945]] : ''[[Master Love]]'' de [[Robert Péguy]] * [[1945]] : ''[[Dernier Métro]]'' de [[Maurice de Canonge]] : Robert Askien * [[1945]] : ''[[Le Cabaret du grand large]]'' de [[René Jayet]] : Richard * [[1946]] : ''[[Triple enquête]]'' de [[Claude Orval]] * [[1947]] : ''[[L'Homme de la nuit (fim, 1947)|L'Homme de la nuit]]'' de [[René Jayet]] : Gérard * [[1947]] : ''[[Les jeux sont faits (fim, 1947)|Les jeux sont faits]]'' de [[Jean Delannoy]] * [[1947]] : ''[[Après l'amour (fim, 1948)|Après l'amour]]'' de [[Maurice Tourneur]] : Robert Fournier * [[1949]] : ''[[Dernière heure, édition spéciale]]'' de [[Maurice de Canonge]] : Emmanuel Costa * [[1950]] : ''[[Olivia (fim, 1951)|Olivia]]'' de [[Jacqueline Audry]] * [[1950]] : ''[[Les Amants de Bras-Mort]]'' de [[Marcello Pagliero]] : Daniel * [[1951]] : ''[[Barbe-Bleue (fim, 1951)|Barbe-Bleue]]'' de [[Christian-Jaque]] : anvwaye anperè * [[1951]] : ''[[Le Crime du Bouif (fim, 1952)|Le Crime du Bouif]]'' de [[André Cerf]] : Xapiros * [[1952]] : ''[[La Rose et l'Épée]]'' (''The sword and the rose'') de [[Ken Annakin]] : De Longueville * [[1952]] : ''[[Moulin Rouge (fim, 1952)|Moulin Rouge]]'' de [[John Huston]] : jeneral * [[1954]] : ''[[Napoléon (fim, 1955)|Napoléon]]'' de [[Sacha Guitry]] : François II d'Autriche * [[1956]] : ''[[Les Collégiennes]]'' d'[[André Hunebelle]] : doktè * [[1956]] : ''[[Michel Strogoff (fim, 1956)|Michel Strogoff]]'' de [[Carmine Gallone]] : yon jeneral * [[1957]] : ''[[Deuxième Bureau contre inconnu]]'' de [[Jean Stelli]] * [[1958]] : ''[[Maxime (fim, 1958)|Maxime]]'' d'[[Henri Verneuil]] : le comte chez Maxim's * [[1959]] : ''[[Austerlitz (fim, 1960)|Austerlitz]]'' de [[Abel Gance]] * [[1962]] : ''[[Arsène Lupin contre Arsène Lupin (fim, 1962)|Arsène Lupin contre Arsène Lupin]]'' d'[[Édouard Molinaro]] : Mesye de Vierne * [[1962]] : ''[[Le Gorille a mordu l'archevêque]]'' de [[Maurice Labro]] : sekretè jeneral * [[1966]] : ''[[La Prise de pouvoir par Louis XIV]]'' de [[Roberto Rossellini]] : Le Tellier * [[1969]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'' de [[René Lucot]], épisode : [[L'Ombre chinoise (fim)|''L'Ombre chinoise'']] : kolonèl Dormoy * [[1971]] : ''[[Franz (fim)|Franz]]'' de [[Jacques Brel]] : Antoine * [[1972]] : ''[[Au théâtre ce soir]]'' : ''[[Adorable Julia (teyat)|Adorable Julia]]'' de [[Marc-Gilbert Sauvajon]], mise en scène [[René Clermont]], réalisation [[Georges Folgoas]], [[théâtre Marigny]] * [[1976]] : ''[[Au théâtre ce soir]]'' : ''Seul le poisson rouge est au courant'' de [[Jean Barbier (auteur)|Jean Barbier]] ak [[Dominique Nohain]], mise en scène [[Dominique Nohain]], reyalizasyon [[Pierre Sabbagh]], [[théâtre Édouard VII]] * [[1980]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'', épisode : ''[[Maigret et les Vieillards]]'' de [[Stéphane Bertin]] : prens Vire == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0264675 Fernand Fabre] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Fabre, Fernand}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1899]] [[Kategori:Lanmò 1987]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] 638c1t69vi974b53mela16u20568p5o 881932 881931 2026-06-20T12:20:22Z Raymond Trencavel 28592 881932 wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Fabre}} '''Fernand Louis Adelin Fabre''', rele '''Fernand Fabre''', ki fèt [[7 novanm]] [[1899]] nan vil [[Salon-de-Provence]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] ([[Frans]], [[Provence|Rejyon Provence]]) epi ki mouri [[19 janvye]] [[1987]] nan [[Pari]] ([[Frans]]) , se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. Ti non "Fabre", trè komen nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]], vle di "forjòn" nan [[lang oksitan|oksitan]]. == Biyografi == == Zèv li yo == * [[1925]] : ''[[Knock (fim, 1925)|Knock]]'' de [[René Hervil]] : doktè Knock * [[1927]] : ''[[Miss Helyett]]'' de [[Georges Monca]] ak [[Maurice Kéroul]] * [[1928]] : ''[[Minuit, place Pigalle (fim, 1928)|Minuit, place Pigalle]]'' de [[René Hervil]] * [[1928]] : ''[[L'Appassionata]]'' de [[Léon Mathot]] et [[André Liabel]] : Emmanuel Spifani * [[1928]] : ''[[Paris girls]]'' de [[Henry Roussell]] * [[1928]] : ''[[Le Permis d'aimer]]'' de [[Georges Pallu]] * [[1929]] : ''[[Le Collier de la reine (fim, 1929)|Le Collier de la reine]]'' de [[Gaston Ravel]] ak [[Tony Lekain]] : [[Nicolas de La Motte]] * [[1930]] : ''[[Toute sa vie]]'' de [[Alberto Cavalcanti]] * [[1930]] : ''[[L'Étrangère (fim, 1931)|L'Étrangère]]'' de [[Gaston Ravel]] : dik de Septmonts * [[1930]] : ''[[Le Réquisitoire (fim, 1931)|Le Réquisitoire]]'' de [[Dimitri Buchowetzki]] * [[1931]] : ''[[La Vagabonde (fim, 1931)|La Vagabonde]]'' de [[Solange Bussi]] * [[11931]] : ''[[La Chance]]'' de [[René Guissart (reyalizatè)|René Guissart]] : ldoktè Victor * [[1932]] : ''[[Rivaux de la piste]]'' de [[Serge de Poligny]] : Lissman * [[1933]] : ''[[Madame Bovary (fim, 1933)|Madame Bovary]]'' de [[Jean Renoir]] : Rodolphe Boulanger * [[1933]] : ''[[Le Sexe faible (fim, 1933)|Le Sexe faible]]'' de [[Robert Siodmak]] : Manuel * [[1933]] : ''[[On a volé un homme]]'' de [[Max Ophüls]] : Robert * [[1934]] : ''[[Le Secret d'une nuit]]'' de [[Félix Gandera]] : Raymond * [[1935]] : ''[[Jérôme Perreau, héros des barricades]]'' d'[[Abel Gance]] : [[François de Vendôme|Beaufort]] * [[1935]] : ''[[Barcarolle (fim, 1935)|Barcarolle]]'' de [[Gerhard Lamprecht]] et [[Roger Le Bon]] : Lopuchin * [[1935]] : ''[[Cavalerie légère (fim, 1935)|Cavalerie légère]]'' (''Leichte Kavallerie'') de [[Werner Hochbaum]] et [[Roger Vitrac]] * [[1936]] : ''[[La Mystérieuse Lady]]'' de [[Robert Péguy]] : ajan sekrè * [[1936]] : ''[[L'Homme du jour]]'' de [[Julien Duvivier]] : pent nan resepsyon * [[1937]] : ''[[Nuits de princes (fim, 1938)|Nuits de prince]]'' de [[Vladimir Strijewski]] : Fédor * [[1937]] : ''[[Ma petite marquise]]'' de [[Robert Péguy]] : François * [[1938]] : ''[[Double crime sur la ligne Maginot]]'' de [[Félix Gandera]] : kòmandan Espinac * [[1938]] : ''[[Le Héros de la Marne]]'' de [[André Hugon]] : ofisye prizonye * [[1938]] : ''[[Deux de la réserve]]'' de [[René Pujol]] * [[1938]] : ''[[Noix de coco (fim, 1939)|Noix de coco]]'' de [[Jean Boyer (reyalizarè)|Jean Boyer]] * [[1938]] : ''[[Les Nouveaux Riches]]'' de [[André Berthomieu]] : Fronsac * [[1939]] : ''[[Le Danube bleu]]'' de [[Emil-Edwin Reinert]] - ''Il ne joua que dans la première version détruite dans un incendie'' * [[1943]] : ''[[Le Colonel Chabert (fim, 1943)|Le Colonel Chabert]]'' de [[René Le Hénaff]] : kont Ferraud * [[1943]] : ''[[L'Escalier sans fin]]'' de [[Georges Lacombe (1902-1990)|Georges Lacombe]] : Stéphane * [[1945]] : ''[[Mission spéciale]]'' de [[Maurice de Canonge]] * [[1945]] : ''[[Master Love]]'' de [[Robert Péguy]] * [[1945]] : ''[[Dernier Métro]]'' de [[Maurice de Canonge]] : Robert Askien * [[1945]] : ''[[Le Cabaret du grand large]]'' de [[René Jayet]] : Richard * [[1946]] : ''[[Triple enquête]]'' de [[Claude Orval]] * [[1947]] : ''[[L'Homme de la nuit (fim, 1947)|L'Homme de la nuit]]'' de [[René Jayet]] : Gérard * [[1947]] : ''[[Les jeux sont faits (fim, 1947)|Les jeux sont faits]]'' de [[Jean Delannoy]] * [[1947]] : ''[[Après l'amour (fim, 1948)|Après l'amour]]'' de [[Maurice Tourneur]] : Robert Fournier * [[1949]] : ''[[Dernière heure, édition spéciale]]'' de [[Maurice de Canonge]] : Emmanuel Costa * [[1950]] : ''[[Olivia (fim, 1951)|Olivia]]'' de [[Jacqueline Audry]] * [[1950]] : ''[[Les Amants de Bras-Mort]]'' de [[Marcello Pagliero]] : Daniel * [[1951]] : ''[[Barbe-Bleue (fim, 1951)|Barbe-Bleue]]'' de [[Christian-Jaque]] : anvwaye anperè * [[1951]] : ''[[Le Crime du Bouif (fim, 1952)|Le Crime du Bouif]]'' de [[André Cerf]] : Xapiros * [[1952]] : ''[[La Rose et l'Épée]]'' (''The sword and the rose'') de [[Ken Annakin]] : De Longueville * [[1952]] : ''[[Moulin Rouge (fim, 1952)|Moulin Rouge]]'' de [[John Huston]] : jeneral * [[1954]] : ''[[Napoléon (fim, 1955)|Napoléon]]'' de [[Sacha Guitry]] : François II d'Autriche * [[1956]] : ''[[Les Collégiennes]]'' d'[[André Hunebelle]] : doktè * [[1956]] : ''[[Michel Strogoff (fim, 1956)|Michel Strogoff]]'' de [[Carmine Gallone]] : yon jeneral * [[1957]] : ''[[Deuxième Bureau contre inconnu]]'' de [[Jean Stelli]] * [[1958]] : ''[[Maxime (fim, 1958)|Maxime]]'' d'[[Henri Verneuil]] : le comte chez Maxim's * [[1959]] : ''[[Austerlitz (fim, 1960)|Austerlitz]]'' de [[Abel Gance]] * [[1962]] : ''[[Arsène Lupin contre Arsène Lupin (fim, 1962)|Arsène Lupin contre Arsène Lupin]]'' d'[[Édouard Molinaro]] : Mesye de Vierne * [[1962]] : ''[[Le Gorille a mordu l'archevêque]]'' de [[Maurice Labro]] : sekretè jeneral * [[1966]] : ''[[La Prise de pouvoir par Louis XIV]]'' de [[Roberto Rossellini]] : Le Tellier * [[1969]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'' de [[René Lucot]], épisode : [[L'Ombre chinoise (fim)|''L'Ombre chinoise'']] : kolonèl Dormoy * [[1971]] : ''[[Franz (fim)|Franz]]'' de [[Jacques Brel]] : Antoine * [[1972]] : ''[[Au théâtre ce soir]]'' : ''[[Adorable Julia (teyat)|Adorable Julia]]'' de [[Marc-Gilbert Sauvajon]], mise en scène [[René Clermont]], réalisation [[Georges Folgoas]], [[théâtre Marigny]] * [[1976]] : ''[[Au théâtre ce soir]]'' : ''Seul le poisson rouge est au courant'' de [[Jean Barbier (auteur)|Jean Barbier]] ak [[Dominique Nohain]], mise en scène [[Dominique Nohain]], reyalizasyon [[Pierre Sabbagh]], [[théâtre Édouard VII]] * [[1980]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'', épisode : ''[[Maigret et les Vieillards]]'' de [[Stéphane Bertin]] : prens Vire == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0264675 Fernand Fabre] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Fabre, Fernand}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1899]] [[Kategori:Lanmò 1987]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] o3fytekbhky44kqbrt5zcjh8nsbnk7c 881951 881932 2026-06-20T14:58:44Z Raymond Trencavel 28592 881951 wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Fabre}} '''Fernand Louis Adelin Fabre''', rele '''Fernand Fabre''', ki fèt [[7 novanm]] [[1899]] nan vil [[Salon-de-Provence]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] ([[Frans]], [[Provence|Rejyon Provence]]) epi ki mouri [[19 janvye]] [[1987]] nan [[Pari]] ([[Frans]]) , se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. Ti non "Fabre", trè komen nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]], vle di "forjòn" nan [[lang oksitan|oksitan]]. == Biyografi == == Zèv li yo == * [[1925]] : ''[[Knock (fim, 1925)|Knock]]'' de [[René Hervil]] : doktè Knock * [[1927]] : ''[[Miss Helyett]]'' de [[Georges Monca]] ak [[Maurice Kéroul]] * [[1928]] : ''[[Minuit, place Pigalle (fim, 1928)|Minuit, place Pigalle]]'' de [[René Hervil]] * [[1928]] : ''[[L'Appassionata]]'' de [[Léon Mathot]] et [[André Liabel]] : Emmanuel Spifani * [[1928]] : ''[[Paris girls]]'' de [[Henry Roussell]] * [[1928]] : ''[[Le Permis d'aimer]]'' de [[Georges Pallu]] * [[1929]] : ''[[Le Collier de la reine (fim, 1929)|Le Collier de la reine]]'' de [[Gaston Ravel]] ak [[Tony Lekain]] : [[Nicolas de La Motte]] * [[1930]] : ''[[Toute sa vie]]'' de [[Alberto Cavalcanti]] * [[1930]] : ''[[L'Étrangère (fim, 1931)|L'Étrangère]]'' de [[Gaston Ravel]] : dik de Septmonts * [[1930]] : ''[[Le Réquisitoire (fim, 1931)|Le Réquisitoire]]'' de [[Dimitri Buchowetzki]] * [[1931]] : ''[[La Vagabonde (fim, 1931)|La Vagabonde]]'' de [[Solange Bussi]] * [[11931]] : ''[[La Chance]]'' de [[René Guissart (reyalizatè)|René Guissart]] : ldoktè Victor * [[1932]] : ''[[Rivaux de la piste]]'' de [[Serge de Poligny]] : Lissman * [[1933]] : ''[[Madame Bovary (fim, 1933)|Madame Bovary]]'' de [[Jean Renoir]] : Rodolphe Boulanger * [[1933]] : ''[[Le Sexe faible (fim, 1933)|Le Sexe faible]]'' de [[Robert Siodmak]] : Manuel * [[1933]] : ''[[On a volé un homme]]'' de [[Max Ophüls]] : Robert * [[1934]] : ''[[Le Secret d'une nuit]]'' de [[Félix Gandera]] : Raymond * [[1935]] : ''[[Jérôme Perreau, héros des barricades]]'' d'[[Abel Gance]] : [[François de Vendôme|Beaufort]] * [[1935]] : ''[[Barcarolle (fim, 1935)|Barcarolle]]'' de [[Gerhard Lamprecht]] et [[Roger Le Bon]] : Lopuchin * [[1935]] : ''[[Cavalerie légère (fim, 1935)|Cavalerie légère]]'' (''Leichte Kavallerie'') de [[Werner Hochbaum]] et [[Roger Vitrac]] * [[1936]] : ''[[La Mystérieuse Lady]]'' de [[Robert Péguy]] : ajan sekrè * [[1936]] : ''[[L'Homme du jour]]'' de [[Julien Duvivier]] : pent nan resepsyon * [[1937]] : ''[[Nuits de princes (fim, 1938)|Nuits de prince]]'' de [[Vladimir Strijewski]] : Fédor * [[1937]] : ''[[Ma petite marquise]]'' de [[Robert Péguy]] : François * [[1938]] : ''[[Double crime sur la ligne Maginot]]'' de [[Félix Gandera]] : kòmandan Espinac * [[1938]] : ''[[Le Héros de la Marne]]'' de [[André Hugon]] : ofisye prizonye * [[1938]] : ''[[Deux de la réserve]]'' de [[René Pujol]] * [[1938]] : ''[[Noix de coco (fim, 1939)|Noix de coco]]'' de [[Jean Boyer (reyalizarè)|Jean Boyer]] * [[1938]] : ''[[Les Nouveaux Riches]]'' de [[André Berthomieu]] : Fronsac * [[1939]] : ''[[Le Danube bleu]]'' de [[Emil-Edwin Reinert]] - ''Il ne joua que dans la première version détruite dans un incendie'' * [[1943]] : ''[[Le Colonel Chabert (fim, 1943)|Le Colonel Chabert]]'' de [[René Le Hénaff]] : kont Ferraud * [[1943]] : ''[[L'Escalier sans fin]]'' de [[Georges Lacombe (1902-1990)|Georges Lacombe]] : Stéphane * [[1945]] : ''[[Mission spéciale]]'' de [[Maurice de Canonge]] * [[1945]] : ''[[Master Love]]'' de [[Robert Péguy]] * [[1945]] : ''[[Dernier Métro]]'' de [[Maurice de Canonge]] : Robert Askien * [[1945]] : ''[[Le Cabaret du grand large]]'' de [[René Jayet]] : Richard * [[1946]] : ''[[Triple enquête]]'' de [[Claude Orval]] * [[1947]] : ''[[L'Homme de la nuit (fim, 1947)|L'Homme de la nuit]]'' de [[René Jayet]] : Gérard * [[1947]] : ''[[Les jeux sont faits (fim, 1947)|Les jeux sont faits]]'' de [[Jean Delannoy]] * [[1947]] : ''[[Après l'amour (fim, 1948)|Après l'amour]]'' de [[Maurice Tourneur]] : Robert Fournier * [[1949]] : ''[[Dernière heure, édition spéciale]]'' de [[Maurice de Canonge]] : Emmanuel Costa * [[1950]] : ''[[Olivia (fim, 1951)|Olivia]]'' de [[Jacqueline Audry]] * [[1950]] : ''[[Les Amants de Bras-Mort]]'' de [[Marcello Pagliero]] : Daniel * [[1951]] : ''[[Barbe-Bleue (fim, 1951)|Barbe-Bleue]]'' de [[Christian-Jaque]] : anvwaye anperè * [[1951]] : ''[[Le Crime du Bouif (fim, 1952)|Le Crime du Bouif]]'' de [[André Cerf]] : Xapiros * [[1952]] : ''[[La Rose et l'Épée]]'' (''The sword and the rose'') de [[Ken Annakin]] : De Longueville * [[1952]] : ''[[Moulin Rouge (fim, 1952)|Moulin Rouge]]'' de [[John Huston]] : jeneral * [[1954]] : ''[[Napoléon (fim, 1955)|Napoléon]]'' de [[Sacha Guitry]] : François II d'Autriche * [[1956]] : ''[[Les Collégiennes]]'' d'[[André Hunebelle]] : doktè * [[1956]] : ''[[Michel Strogoff (fim, 1956)|Michel Strogoff]]'' de [[Carmine Gallone]] : yon jeneral * [[1957]] : ''[[Deuxième Bureau contre inconnu]]'' de [[Jean Stelli]] * [[1958]] : ''[[Maxime (fim, 1958)|Maxime]]'' d'[[Henri Verneuil]] : le comte chez Maxim's * [[1959]] : ''[[Austerlitz (fim, 1960)|Austerlitz]]'' de [[Abel Gance]] * [[1962]] : ''[[Arsène Lupin contre Arsène Lupin (fim, 1962)|Arsène Lupin contre Arsène Lupin]]'' d'[[Édouard Molinaro]] : Mesye de Vierne * [[1962]] : ''[[Le Gorille a mordu l'archevêque]]'' de [[Maurice Labro]] : sekretè jeneral * [[1966]] : ''[[La Prise de pouvoir par Louis XIV]]'' de [[Roberto Rossellini]] : Le Tellier * [[1969]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'' de [[René Lucot]], épisode : [[L'Ombre chinoise (fim)|''L'Ombre chinoise'']] : kolonèl Dormoy * [[1971]] : ''[[Franz (fim)|Franz]]'' de [[Jacques Brel]] : Antoine * [[1972]] : ''[[Au théâtre ce soir]]'' : ''[[Adorable Julia (teyat)|Adorable Julia]]'' de [[Marc-Gilbert Sauvajon]], mise en scène [[René Clermont]], réalisation [[Georges Folgoas]], [[théâtre Marigny]] * [[1976]] : ''[[Au théâtre ce soir]]'' : ''Seul le poisson rouge est au courant'' de [[Jean Barbier (auteur)|Jean Barbier]] ak [[Dominique Nohain]], mise en scène [[Dominique Nohain]], reyalizasyon [[Pierre Sabbagh]], [[théâtre Édouard VII]] * [[1980]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'', épisode : ''[[Maigret et les Vieillards]]'' de [[Stéphane Bertin]] : prens Vire == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0264675 Fernand Fabre] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Fabre, Fernand}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1899]] [[Kategori:Lanmò 1987]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] tqgs7ew07t37uph0l5wfy330pbl00rk René Clément 0 77959 881996 781242 2026-06-20T17:56:04Z Raymond Trencavel 28592 881996 wikitext text/x-wiki '''René Clément''', ki fèt [[18 mas]] [[1913]] nan [[Bòdò]] epi ki mouri [[17 mas]] [[1996]] nan [[Monako]], se yon [[sineyas]] ak [[reyalizatè]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Fim === * [[1945]] : ''[[La Boîte aux rêves]]'' d'[[Yves Allégret]] ak [[Jean Choux]] (asistan reyalizatè) * [[1946]] : ''[[La Belle et la Bête (fim, 1946)|La Belle et la Bête]]'' de [[Jean Cocteau]] (asistan reyalizatè) * 1946 : ''[[La Bataille du rail]]'' * 1946 : ''[[Le Père tranquille]]'' (''La Vie d'une famille française durant l'occupation'') * [[1947]] : ''[[Les Maudits]]'' * [[1949]] : ''[[Au-delà des grilles]]'' * [[1950]] : ''[[Le Château de verre (fim, 1950)|Le Château de verre]]'' * [[1952]] : ''[[Jeux interdits]]'' * [[1954]] : ''[[Monsieur Ripois]]'' * [[1956]] : ''[[Gervaise (fim)|Gervaise]]'' * [[1958]] : ''[[Barrage contre le Pacifique]]'' (''This Angry Age'') * [[1960]] : ''[[Plein Soleil|Plein soleil]]'' * [[1961]] : ''[[Quelle joie de vivre]]'' (''Che gioia vivere'') * [[1963]] : ''[[Le Jour et l'Heure]]'' * [[1964]] : ''[[Les Félins]]'' * [[1966]] : ''[[Paris brûle-t-il ? (fim)|Paris brûle-t-il ?]]'' * [[1969]] : ''[[Le Passager de la pluie]]'' * [[1971]] : ''[[La Maison sous les arbres]]'' * [[1972]] : ''[[La Course du lièvre à travers les champs]]'' * [[1975]] : ''[[La Baby-Sitter (fim, 1975)|La Baby-Sitter]]'' (lòt tit ''Jeune fille libre le soir'') == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0167496 René Clément] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Clément, René}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Reyalizatè sinema]] [[Kategori:Reyalizatè televizyon]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1913]] [[Kategori:Lanmò 1996]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 890aqi2cj93zurj89ofsfgucbta5zot Agbor Gilbert Ebot 0 79686 882059 810737 2026-06-21T06:26:55Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882059 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Agbor Gilbert Ebot |foto= |tèks=Agbor Gilbert Ebot |fonksyon=aktè, reyalizatè |domèn=sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[8 janvye]] [[1983]] |lye nesans=[[Tiko]] |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=kamewounè |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Agbor Gilbert Ebot''', rele '''AGE''', ki fèt [[8 janvye]] [[1983]] nan [[Tiko]], se yon [[aktè]], [[reyalizatè]] ak [[Pwodiktè sinema|pwodiktè]] [[Kamewoun|kamewounè]].<ref>{{en}} {{cite web |title=US Embassy backs Cameroon Film Festival 2017 |url=http://dcodedtv.com/us-embassy-backs-Cameroon-film-festival-2017/ |editor=Enyewah |accessdate=23 jen 2017}}</ref>{{,}}<ref>{{en}} {{cite news|url=http://www.omenkaonline.com/conversation-agbor-gilbert-ebot/|title=IN CONVERSATION WITH AGBOR GILBERT EBOT|date=31 me 2016|publisher=Omenka|access-date=2021-08-26|archive-date=2021-09-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20210917010702/https://www.omenkaonline.com/conversation-agbor-gilbert-ebot/|dead-url=yes}}</ref> == Biyografi == == Zèv li yo == * 2012 ː ''Pink Poison''<ref>{{en}} {{cite web|title=Agbor Gilbert is back: Pink Poison is next|url=http://www.tiptopstars.com/mtdv/movies/nollywood-movies/523-agbor-gilbert-is-back-pink-poison-is-next.html|website=tiptopstars.com|editor=Ernest Kanjo|accessdate=24 jen 2017|archive-date=2021-08-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20210826222455/http://www.tiptopstars.com/mtdv/movies/nollywood-movies/523-agbor-gilbert-is-back-pink-poison-is-next.html|dead-url=yes}}</ref> * 2007 ː ''The Blues Kingdom''<ref>{{en}} {{cite web|title= Cameroon: Film - "The Blues Kingdom" Launched in Yaounde |url= http://allafrica.com/stories/200710291848.html|website=allafrica.com|editor=brenda|accessdate=24 jen 2017}}</ref> * 2014 ː ''The Land of shadow''<ref>{{en}} {{cite web|title=Nollywood's Jim Iyke Romances Cameroonian Actress, Solange Ojong.|url=https://www.modernghana.com/movie/19554/3/nollywoods-jim-iyke-romances-cameroonian-actress-s.html|website= modernghana.com |editor=babajide|accessdate=24 jen 2017}}</ref> * 2014 ː ''Far (fim)''<ref>{{en}} {{cite web|title="FAR nominated for Best African Movie 2015|url=http://www.cameroonweb.com/CameroonHomePage/NewsArchive/FAR-nominated-for-Best-African-Movie-2015-328707?lang=|website= cameroonweb.com |editor=Enyewah|accessdate=24 jen 2017}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm2712728/ Agbor Gilbert Ebot] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Ebot, Agbor Gilbert}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè kamewounè]] [[Kategori:Pwodiktè kamewounè]] [[Kategori:Reyalizatè kamewounè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1983]] 0g1cv9vsd7266s18qkohmvug91b5muo Jean-Pascal Lacoste 0 80557 881928 881908 2026-06-20T12:04:59Z Raymond Trencavel 28592 881928 wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Lacoste}} '''Jean-Pascal Lacoste''', ki fèt [[21 jen]] [[1978]] nan [[Toulouz]] nan depatman [[Haute-Garonne]] ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]), se yon pèsonalite televizyon, kwonikè, [[animatè televizyon|animatè]] ak anvan [[chantè]] ak [[aktè]] [[Frans|franse]]. Non fanmi li, Lacoste, soti nan [[Lang oksitan|oksitan]] "La còsta" epi li vle di "kòt la". == Biyografi == == Zèv li yo == === Seri televizyon === * [[2003]] : ''[[Le Bleu de l'océan]]'' : José Ferrera * [[2006]]-[[2014]] : ''[[Section de recherches (seri)|Section de recherches]]'' : Luc Irrandonéa * [[2009]] : ''[[Père et Maire]]'' (epizòd ''La passion de Marie-France'') : Nicolas * [[2013]] : ''[[Camping Paradis]]'' (epizòd ''[[Saison 4 de Camping Paradis#Épisode 4 : Indiana Camping|Indiana Camping]]'') : Jean-Pat * [[2014]] : ''[[Nos chers voisins]]'', fête des voisins : Pè Jean-Benoît === Kout fim === * 2014 : ''Unique'' de Thierry Sarraute Denjean (kout fim) (Prix du "jury au 5e Festival des Palmes de Pau 2016") === Pwogram televizyon === ==== Tankou kandida ==== * 2001 : ''[[Star Academy (Frans)|Star Academy]]'' ([[Sezon 1 de Star Academy|Sezon 1]]) sou [[TF1]] * 2003 : ''[[Nice People]]'' sou TF1 * 2004 : ''[[Fear Factor (pwogram)|Fear Factor]]'' sou TF1 * 2004-2007 : ''[[Le Grand Concours des animateurs]]'' sou TF1 (3 patisipasyon) * 2006 : ''Le Grand show de la glace'' sou TF1 * 2010 : ''[[Attention à la marche !]]'' sou TF1 * 2013 : ''[[Splash, le grand plongeon]]'' sou TF1 * 2015 : ''[[Fort Boyard (jwèt televizyon)|Fort Boyard]]'' sou [[France 2]] * 2016 : ''[[Un dîner presque parfait]]'' sou [[W9]] * 2018 : ''Vous avez un colis'' sou [[6ter]] * 2018 : ''Perdus au milieu de nulle part'' sou W9 * 2018 : ''[[Strike (jwèt televizyon)|Strike]]'' sou [[C8 (chèn televizyon)|C8]] ==== Tankou kwonikè ==== * 2003-2006 : ''[[Incroyable mais vrai, le mag !|Incroyable mais vrai]]'' sou TF1 * 2020 : ''C que du kif !'' sou C8 * 2020- : ''[[Touche pas à mon poste !]]'' sou C8 ==== Tankou animatè ==== * 2002 : ''Tous ensemble avec JP'' sou TF1 *2006-2007 : ''[[Viking (jwèt televizyon)|Viking]]'' sou [[JET]] * 2007 : ''Big Buzz'' sou [[TF6]] * 2008 : ''[[Les 12 Cœurs]]'' sou [[NRJ 12]] * 2008 : ''NRJ Poker le Duel'' sou NRJ 12 avèk [[Karine Lima]] * 2009 : ''Ça passe ou ça trappe'' sou NRJ 12 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm1122708/ Jean-Pascal Lacoste] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lacoste, Jean-Pascal}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1978]] [[Kategori:Oksitani]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] 76mq60sa1yojsjzmaxtredrmpf63e0a 881929 881928 2026-06-20T12:05:58Z Raymond Trencavel 28592 881929 wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Lacoste}} '''Jean-Pascal Lacoste''', ki fèt [[21 jen]] [[1978]] nan [[Toulouz]] nan depatman [[Haute-Garonne]] ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]), se yon pèsonalite televizyon, kwonikè, [[animatè televizyon|animatè]] ak anvan [[chantè]] ak [[aktè]] [[Frans|franse]]. Non fanmi li, Lacoste, soti nan [[Lang oksitan|oksitan]] "La còsta" epi li vle di "kòt la". == Biyografi == == Zèv li yo == === Seri televizyon === * [[2003]] : ''[[Le Bleu de l'océan]]'' : José Ferrera * [[2006]]-[[2014]] : ''[[Section de recherches (seri)|Section de recherches]]'' : Luc Irrandonéa * [[2009]] : ''[[Père et Maire]]'' (epizòd ''La passion de Marie-France'') : Nicolas * [[2013]] : ''[[Camping Paradis]]'' (epizòd ''[[Saison 4 de Camping Paradis#Épisode 4 : Indiana Camping|Indiana Camping]]'') : Jean-Pat * [[2014]] : ''[[Nos chers voisins]]'', fête des voisins : Pè Jean-Benoît === Kout fim === * 2014 : ''Unique'' de Thierry Sarraute Denjean (kout fim) (Prix du "jury au 5e Festival des Palmes de Pau 2016") === Pwogram televizyon === ==== Tankou kandida ==== * 2001 : ''[[Star Academy (Frans)|Star Academy]]'' ([[Sezon 1 de Star Academy|Sezon 1]]) sou [[TF1]] * 2003 : ''[[Nice People]]'' sou TF1 * 2004 : ''[[Fear Factor (pwogram)|Fear Factor]]'' sou TF1 * 2004-2007 : ''[[Le Grand Concours des animateurs]]'' sou TF1 (3 patisipasyon) * 2006 : ''Le Grand show de la glace'' sou TF1 * 2010 : ''[[Attention à la marche !]]'' sou TF1 * 2013 : ''[[Splash, le grand plongeon]]'' sou TF1 * 2015 : ''[[Fort Boyard (jwèt televizyon)|Fort Boyard]]'' sou [[France 2]] * 2016 : ''[[Un dîner presque parfait]]'' sou [[W9]] * 2018 : ''Vous avez un colis'' sou [[6ter]] * 2018 : ''Perdus au milieu de nulle part'' sou W9 * 2018 : ''[[Strike (jwèt televizyon)|Strike]]'' sou [[C8 (chèn televizyon)|C8]] ==== Tankou kwonikè ==== * 2003-2006 : ''[[Incroyable mais vrai, le mag !|Incroyable mais vrai]]'' sou TF1 * 2020 : ''C que du kif !'' sou C8 * 2020- : ''[[Touche pas à mon poste !]]'' sou C8 ==== Tankou animatè ==== * 2002 : ''Tous ensemble avec JP'' sou TF1 *2006-2007 : ''[[Viking (jwèt televizyon)|Viking]]'' sou [[JET]] * 2007 : ''Big Buzz'' sou [[TF6]] * 2008 : ''[[Les 12 Cœurs]]'' sou [[NRJ 12]] * 2008 : ''NRJ Poker le Duel'' sou NRJ 12 avèk [[Karine Lima]] * 2009 : ''Ça passe ou ça trappe'' sou NRJ 12 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm1122708/ Jean-Pascal Lacoste] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lacoste, Jean-Pascal}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1978]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] h40c3vz3aeljymd3h5azk8tpvsp704o 881952 881929 2026-06-20T14:59:04Z Raymond Trencavel 28592 881952 wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Lacoste}} '''Jean-Pascal Lacoste''', ki fèt [[21 jen]] [[1978]] nan [[Toulouz]] nan depatman [[Haute-Garonne]] ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]), se yon pèsonalite televizyon, kwonikè, [[animatè televizyon|animatè]] ak anvan [[chantè]] ak [[aktè]] [[Frans|franse]]. Non fanmi li, Lacoste, soti nan [[Lang oksitan|oksitan]] "La còsta" epi li vle di "kòt la". == Biyografi == == Zèv li yo == === Seri televizyon === * [[2003]] : ''[[Le Bleu de l'océan]]'' : José Ferrera * [[2006]]-[[2014]] : ''[[Section de recherches (seri)|Section de recherches]]'' : Luc Irrandonéa * [[2009]] : ''[[Père et Maire]]'' (epizòd ''La passion de Marie-France'') : Nicolas * [[2013]] : ''[[Camping Paradis]]'' (epizòd ''[[Saison 4 de Camping Paradis#Épisode 4 : Indiana Camping|Indiana Camping]]'') : Jean-Pat * [[2014]] : ''[[Nos chers voisins]]'', fête des voisins : Pè Jean-Benoît === Kout fim === * 2014 : ''Unique'' de Thierry Sarraute Denjean (kout fim) (Prix du "jury au 5e Festival des Palmes de Pau 2016") === Pwogram televizyon === ==== Tankou kandida ==== * 2001 : ''[[Star Academy (Frans)|Star Academy]]'' ([[Sezon 1 de Star Academy|Sezon 1]]) sou [[TF1]] * 2003 : ''[[Nice People]]'' sou TF1 * 2004 : ''[[Fear Factor (pwogram)|Fear Factor]]'' sou TF1 * 2004-2007 : ''[[Le Grand Concours des animateurs]]'' sou TF1 (3 patisipasyon) * 2006 : ''Le Grand show de la glace'' sou TF1 * 2010 : ''[[Attention à la marche !]]'' sou TF1 * 2013 : ''[[Splash, le grand plongeon]]'' sou TF1 * 2015 : ''[[Fort Boyard (jwèt televizyon)|Fort Boyard]]'' sou [[France 2]] * 2016 : ''[[Un dîner presque parfait]]'' sou [[W9]] * 2018 : ''Vous avez un colis'' sou [[6ter]] * 2018 : ''Perdus au milieu de nulle part'' sou W9 * 2018 : ''[[Strike (jwèt televizyon)|Strike]]'' sou [[C8 (chèn televizyon)|C8]] ==== Tankou kwonikè ==== * 2003-2006 : ''[[Incroyable mais vrai, le mag !|Incroyable mais vrai]]'' sou TF1 * 2020 : ''C que du kif !'' sou C8 * 2020- : ''[[Touche pas à mon poste !]]'' sou C8 ==== Tankou animatè ==== * 2002 : ''Tous ensemble avec JP'' sou TF1 *2006-2007 : ''[[Viking (jwèt televizyon)|Viking]]'' sou [[JET]] * 2007 : ''Big Buzz'' sou [[TF6]] * 2008 : ''[[Les 12 Cœurs]]'' sou [[NRJ 12]] * 2008 : ''NRJ Poker le Duel'' sou NRJ 12 avèk [[Karine Lima]] * 2009 : ''Ça passe ou ça trappe'' sou NRJ 12 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm1122708/ Jean-Pascal Lacoste] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lacoste, Jean-Pascal}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1978]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] sfkmr90qubqmbl2ivci5fw8tuf567nl Thomas Lacoste 0 80559 881937 792979 2026-06-20T14:42:37Z Raymond Trencavel 28592 881937 wikitext text/x-wiki '''Thomas Lacoste''', ki fèt [[19 janvye]] [[1972]] nan [[Bòdo]] ([[Frans]], [[Aquitany|Regyon Aquitany]]), se yon [[reyalizatè]], [[senaris]], [[Pwodiktè sinema|pwodiktè]] ak [[editè (metye)|editè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo (seleksyon) == * 2007 : ''Réfutations'' (68’, LBP) * 2007 : ''Universités, le grand soir'' (68’, LBP) * 2008 : ''Rétention de sûreté – Une peine infinie'' (68’, LBP) * 2009 : ''Les mauvais jours finiront – 40 ans de justice en France'' (126’, LBP) * 2009 : Coffret DVD (LBP) rele ''Justice'' avèk 20 fim (LBP) * 2010 : ''Ulysse clandestin ou les dérives identitaires'' (93’, LBP) * 2010 : Coffret DVD (LBP) rele ''Frontières'' avèk 20 fim (LBP) * 2012 : Coffret DVD ''Penser Critique, kit de survie éthique et politique pour situations de crise(s)'' avèk 47 fim (24 èdtan, Edition Montparnasse) * 2013 : ''[[Notre Monde]]'' (120’, Agat films, LBP, Sister productions) * 2017 : ''La Paix Maintenant – Une exigence populaire'' (23’, LBP) * 2018 : ''Réparer l'injustice – La réhabilitation des mineurs grévistes de 1948'' (78’, Institut Universitaire Varenne & LBP)<ref>https://vimeo.com/showcase/5131360/video/298992431</ref> * 2020 : ''Pays basque & liberté – Un long chemin vers la paix'' (52’, Sister Productions, Prima Luce & France télévisions)<ref>https://www.lesinrocks.com/actu/pays-basque-et-liberte-un-chemin-sinueux-vers-la-paix-153225-07-05-2020/</ref> * ant 2007 ak 2021 : li reyalize plis pase sansenkant ''ciné-entretiens''. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm4941815/ Thomas Lacoste] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lacoste, Thomas}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Pwodiktè franse]] [[Kategori:Senaris franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1972]] [[Kategori:Li fèt nan Oksitanie]] b5um7hnusybjplw2cpgd38czun51371 881938 881937 2026-06-20T14:43:59Z Raymond Trencavel 28592 881938 wikitext text/x-wiki '''Thomas Lacoste''', ki fèt [[19 janvye]] [[1972]] nan [[Bòdo]] ([[Frans]], [[Aquitany|Regyon Aquitany]]), se yon [[reyalizatè]], [[senaris]], [[Pwodiktè sinema|pwodiktè]] ak [[editè (metye)|editè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo (seleksyon) == * 2007 : ''Réfutations'' (68’, LBP) * 2007 : ''Universités, le grand soir'' (68’, LBP) * 2008 : ''Rétention de sûreté – Une peine infinie'' (68’, LBP) * 2009 : ''Les mauvais jours finiront – 40 ans de justice en France'' (126’, LBP) * 2009 : Coffret DVD (LBP) rele ''Justice'' avèk 20 fim (LBP) * 2010 : ''Ulysse clandestin ou les dérives identitaires'' (93’, LBP) * 2010 : Coffret DVD (LBP) rele ''Frontières'' avèk 20 fim (LBP) * 2012 : Coffret DVD ''Penser Critique, kit de survie éthique et politique pour situations de crise(s)'' avèk 47 fim (24 èdtan, Edition Montparnasse) * 2013 : ''[[Notre Monde]]'' (120’, Agat films, LBP, Sister productions) * 2017 : ''La Paix Maintenant – Une exigence populaire'' (23’, LBP) * 2018 : ''Réparer l'injustice – La réhabilitation des mineurs grévistes de 1948'' (78’, Institut Universitaire Varenne & LBP)<ref>https://vimeo.com/showcase/5131360/video/298992431</ref> * 2020 : ''Pays basque & liberté – Un long chemin vers la paix'' (52’, Sister Productions, Prima Luce & France télévisions)<ref>https://www.lesinrocks.com/actu/pays-basque-et-liberte-un-chemin-sinueux-vers-la-paix-153225-07-05-2020/</ref> * ant 2007 ak 2021 : li reyalize plis pase sansenkant ''ciné-entretiens''. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm4941815/ Thomas Lacoste] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lacoste, Thomas}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Pwodiktè franse]] [[Kategori:Senaris franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1972]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] sgqpu1v5dliix2mkr0av815qac8zmse Marcel Pagnol 0 81733 882003 828461 2026-06-20T21:02:53Z Raymond Trencavel 28592 882003 wikitext text/x-wiki '''Marcel Pagnol''', ki fèt [[28 fevriye]] [[1895]] nan [[Aubagne]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] ([[Frans]]) epi ki mouri [[18 avril]] [[1974]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[ekriven]], [[dramatij]], [[reyalizatè]] ak [[pwodiktè sinema|pwodiktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == Marcel Pagol se pitit Joseph Pagnol(1869-1941) enstitite aubay depi 1988 layik ak repibliken, ak Augustine Pauline Henriette lansot, coutirye nan sante fragil confesyon catolik.Li se premye pitit yon fanmi 4 pitit,fre ak sel l yo rele Paul Pagnol li fet 1898, Germaine 1902 ak Rene 1909.Fanmi papal soti Romano yo t kite Espay pou yo al rete nan midi Lafrans. == Zèv li yo == ==== Fimografi ==== [[Fichye:SteMarguerite Mural1.jpg|thumb|Omaj nayif Marcel Pagnol.]] Marcel Pagnol se [[reyalizatè]] fim sa yo : * [[1933]] : ''[[Le Gendre de monsieur Poirier]]'', daprès yès teyat [[Émile Augier]] * [[1934]] : ''[[Jofroi (fim)|Jofroi]]'' * 1934 : ''[[Angèle (fim, 1934)|Angèle]]'' * 1934 : ''[[L'Article 330 (fim)|L'Article 330]]'', kout fim daprè [[L'Article 330|la pièce]] de [[Georges Courteline]] * 1934 : ''Le Premier Amour'', senaryo de Marcel Pagnol, plusieurs fois mis en chantier mais jamais réalisé * [[1935]] : ''[[Merlusse]]'' * 1935 : ''[[Cigalon (fim)|Cigalon]]'' * [[1936]] : ''[[Topaze (fim, 1936)|Topaze]]'', avèk [[Alexandre Arnaudy|Arnaudy]] * 1936 : ''[[Trilogie marseillaise]] III :'' ''[[César (fim, 1936)|César]]'' * [[1937]] : ''[[Regain (fim)|Regain]]'' * [[1938]] : ''[[Le Schpountz (fim, 1938)|Le Schpountz]]'' * 1938 : ''[[La Femme du boulanger]]'' * [[1940]] : ''[[La Fille du puisatier]]'' * [[1941]] : ''[[La Prière aux étoiles]]'' (inacheve) * [[1945]] : ''[[Naïs (fim)|Naïs]]'' * [[1948]] : ''[[La Belle Meunière (fim)|La Belle Meunière]]'' * [[1951]] : ''[[Topaze (fim, 1951)|Topaze]]'', avèk [[Fernandel]] * [[1952]] : ''[[Manon des sources (fim, 1952)|Manon des sources]]'' ak ''[[Manon des sources (fim, 1952)|Ugolin]]'' (seconde partie de ''Manon des sources'') * [[1954]] : ''[[Les Lettres de mon moulin (fim, 1954)|Les Lettres de mon moulin]]'' * [[1967]] : ''[[Le Curé de Cucugnan (fim, 1967)|Le Curé de Cucugnan]]'' (fim tv) Marcel Pagnol se otè oswa adaptè senaryo ak dyalòg fim sa yo : * [[1931]] : ''[[Trilogie marseillaise]] I : [[Marius (fim, 1931)|Marius]]'' d'[[Alexander Korda]] * [[1932]] : ''[[Trilogie marseillaise]] II :'' ''[[Fanny (fim, 1932)|Fanny]]'' de [[Marc Allégret]] * 1932 : ''[[Direct au cœur]]'' de [[Roger Lion]], avèk patisipasyon d'[[Alexandre Arnaudy|Arnaudy]], daprè pyès teyat de Marcel Pagnol ak [[Paul Nivoix]] * [[1933]] : ''[[Topaze (fim, 1933, Gasnier)|Topaze]]'' de [[Louis Gasnier]], avèk [[Louis Jouvet]] * 1933 : ''[[L'Agonie des aigles (fim, 1933)|L'Agonie des aigles]]'' de [[Roger Richebé]], daprè woman de [[Georges d'Esparbès]] ''Les Demi-Solde'' * [[1934]] : ''[[Tartarin de Tarascon (fim, 1934)|Tartarin de Tarascon]]'' de [[Raymond Bernard]], daprè [[Alphonse Daudet]] * [[1939]] : ''[[Monsieur Brotonneau]]'' d'[[Alexander Esway|Alexandre Esway]], daprè [[Robert de Flers|Flers]] ak [[Gaston Arman de Caillavet|Caillavet]] * [[1950]] : ''[[Le Rosier de madame Husson (fim, 1950)|Le Rosier de madame Husson]]'' de [[Jean Boyer (reyalizatè)|Jean Boyer]], daprè [[Guy de Maupassant]] * [[1953]] : ''[[Carnaval (fim, 1953)|Carnaval]]'', d'[[Henri Verneuil]], daprè [[Émile Mazaud]] * [[1962]] : ''[[La Dame aux camélias (fim, 1962)|La Dame aux camélias]]'' de [[François Gir]] (fim tv), daprè [[Alexandre Dumas (pitit)|Alexandre Dumas fils]], avèk [[Gérard Barray]], [[Yori Bertin]] ak [[Christian Lude]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0656528 Marcel Pagnol] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Pagnol, Marcel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Pwodiktè franse]] [[Kategori:Ekriven franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1895]] [[Kategori:Lanmò 1974]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] jdteghlsctj25cdf88n3eu3s8xy96q3 Vimala Pons 0 85638 882043 812154 2026-06-21T01:23:12Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882043 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Vimala Pons |foto=Vimala_Pons_Cabourg_2016.jpg |tèks=Vimala Pons |fonksyon=aktris, metèz an sèn |domèn=sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[15 mas]] [[1983]] |lye nesans=[[Pari]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Vimala Pons''', ki fèt [[15 mas]] [[1983]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon metèz an sèn ak [[Aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]].<ref>{{fr}} {{cite web|author=Emmanuelle Bouchez|title=Sur scène, Vimala Pons déplace des montagnes|url=https://www.telerama.fr/sortir/sur-scene-vimala-pons-deplace-des-montagnes-7008822.php|website=telerama.fr|publisher=Télérama|date=16 fevriye 2022|accessdate= fevriye 2022}}</ref> == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === ==== Fim ==== * [[2006]] : ''[[Enfermés dehors]]'' d'[[Albert Dupontel]] * [[2007]] : ''[[Eden Log]]'' de [[Franck Vestiel]] : teknisyèn * [[2009]] : ''[[36 vues du pic Saint-Loup]]'' de [[Jacques Rivette]] : Barbara * [[2009]] : ''[[La Sainte Victoire]]'' de [[François Favrat]] : Anaïs * [[2011]] : ''[[Mangrove (fim)|Mangrove]]'' de [[Frédéric Choffat]] ak Julie Gilbert : fanm * [[2012]] : ''[[Adieu Berthe (fim)|Adieu Berthe]]'' de [[Bruno Podalydès]] : Berthe jeune * [[2012]] : ''[[Vous n'avez encore rien vu]]'' d'[[Alain Resnais]] : Eurydice * [[2013]] : ''[[La Fille du 14 juillet]]'' d'[[Antonin Peretjatko]] : Truquette * [[2014]] : ''[[Métamorphoses (fim, 2014)|Métamorphoses]]'' de [[Christophe Honoré]] : Atalante * [[2014]] : ''[[Fidelio, l'odyssée d'Alice]]'' de [[Lucie Borleteau]] : Sarah * [[2014]] : ''[[Terre battue (fim)|Terre battue]]'' de [[Stéphane Demoustier]] : Sylvie * [[2014]] : ''[[Vincent n'a pas d'écailles]]'' de [[Thomas Salvador]] : Lucie * [[2015]] : ''[[Comme un avion (fim, 2014)|Comme un avion]]'' de [[Bruno Podalydès]] : Mila * [[2015]] : ''[[Je suis à vous tout de suite]]'' de [[Baya Kasmi]] : Hanna Belkacem * [[2015]] : ''[[La Vie très privée de Monsieur Sim]]'' de [[Michel Leclerc (reyalizatè)|Michel Leclerc]] : Poppy * [[2015]] : ''[[L'Ombre des femmes]]'' de [[Philippe Garrel]] : Lisa * [[2016]] : ''[[Marie et les naufragés]]'' de [[Sébastien Betbeder]] : Marie Andrieu * [[2016]] : ''[[Elle (fim, 2016)|Elle]]'' de [[Paul Verhoeven]] : Hélène * [[2016]] : ''[[La Loi de la jungle (film)|La Loi de la jungle]]'' d'[[Antonin Peretjatko]] : Tarzan * [[2017]] : ''[[Les Garçons sauvages]]'' de [[Bertrand Mandico]] : Jean-Louis * [[2018]] : ''[[Bécassine ! (fim, 2018)|Bécassine !]]'' de [[Bruno Podalydès]] : Marie Quillouch * [[2018]] : ''[[Allons enfants (fim)|Allons enfants]]''de [[Stéphane Demoustier]] : Louise * [[2021]] : ''[[Comment je suis devenu super-héros]]'' de [[Douglas Attal]] : Cécile Schaltzmann * [[2021]] : ''[[After Blue (Paradis sale)]]'' de [[Bertrand Mandico]] : Veronika Sternberg * [[2022]] : ''[[Petite Fleur (fim)|Petite Fleur]]'' de [[Santiago Mitre]] : Lucie ==== Kout fim ==== * [[2003]] : ''[[Le Blanc des yeux]]'' d'[[Aurélien Vernhes-Lermusiaux]] * [[2010]] : ''[[J'aurais pu être une pute]]'' de [[Baya Kasmi]] : Mina * [[2014]] : ''[[L'Homme qui avait perdu la tête]]'' de [[Fred Joyeux]] : sikològ * [[2018]] : ''Ultra Pulpe'' de Bertrand Mandico * [[2018]] : ''Ododo !'' d'Albane Chaumet === Televizyon === * [[2006]] : ''[[Gaspard le bandit]]'' de [[Benoît Jacquot]] : Magali * [[2008]] : ''[[Nicolas Le Floch]]'' de [[Edwin Baily]] : dichès Marie de Langremont / La Satin / La Bichelière === Teyat === * [[2009]] : ''[[Cauchemar (Rabeux)|Le Cauchemar]]'', metè an sèn [[Jean-Michel Rabeux]]<ref>{{fr}} {{cite web|url=http://spectacles.premiere.fr/pariscope/Theatre/Salle-de-Spectacle/Spectacle/Le-Cauchemar/%28affichage%29/press|title=critique|website=spectacles.premiere.fr}}</ref> * [[2011]] : ''[[La Nuit des rois]]'' de [[William Shakespeare]], metè an sèn [[Jean-Michel Rabeux]], [[MC93 Bobigny]]<ref>{{fr}} {{cite web|url=http://www.mc93.com/public/artistik/saison/14_rois/index.htm|title=La nuit des rois|website=mc93.com|access-date=2022-09-25|archive-date=2011-02-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20110226160939/http://www.mc93.com/public/artistik/saison/14_rois/index.htm|dead-url=yes}}.</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{cite web|url=http://www.tap-poitiers.com/images/stories/10-11/PDF/telechargement/Dossier%20spectacle/theatre/nuitdesroissite.pdf|title=Création 11 janvier 2011 à La rose des Vents – Scène nationale de Villeneuve d’Ascq - Du 4 mars au 3 avril 2011 à la MC93 de Bobigny|website=tap-poitiers.com}}</ref> * [[2012]] : ''Les 3 parques m'attendent dans le parking'', metè an sèn [[Jacques Rebotier]] * [[2012]] : ''R&J Tragedy'', metè an sèn [[Jean-Michel Rabeux]] * [[2016]] : ''GRANDE'', mizikal avèk Vimala Pons ak [[Tsirihaka Harrivel]], kreyasyon nan mwa oktòb 2016<ref>{{fr}} {{cite news|title=''Grande''|publisher=Murailles Music|date=15 me 2014|url=http://www.muraillesmusic.com/artistes/grande/|accessdate=19 avril 2017}}</ref> * [[2018]] : ''Je suis un pays'', metè an sèn [[Vincent Macaigne]] * [[2022]] : ''Le Périmètre de Denver'', de ak pa Vimala Pons<ref>{{fr}} {{cite web|title=Vimala Pons {{!}} ''Le Périmètre de Denver'' (Spectacle)|url=https://www.toutcaqueca.com/le-perimetre-de-denver|publisher=Tout ça / Que ça|accessdate=2022-02-16}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{cite web|title=Vimala Pons - ''Le Périmètre de Denver''|url=https://www.centrepompidou.fr/fr/programme/agenda/evenement/HiZmroc|publisher=Centre Pompidou|accessdate=16 fevriye 2022}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{cite web|title=Vimala Pons - ''Le Périmètre de Denver''|url=https://www.104.fr/fiche-evenement/vimala-pons-le-perimetre-de-denver.html|website=104.fr|accessdate=16 fevriye 2022|archive-date=2022-09-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20220925184754/https://www.104.fr/fiche-evenement/vimala-pons-le-perimetre-de-denver.html|dead-url=yes}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm2169779 Vimala Pons] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Pons, Vimala}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1983]] byx818etash0h02lopzqieofo262eni Pierre Perret 0 85684 881949 881916 2026-06-20T14:57:12Z Raymond Trencavel 28592 881949 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Pierre Perret |foto=Pierre_Perret_20101009_Aix-en-Provence_41.jpg |tèks=Pierre Perret (2010) |fonksyon=chantè, aktè |domèn=mizik, sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[9 jiyè]] [[1934]] |lye nesans=[[Castelsarrasin]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Pierre Perret''', ki fèt [[9 jiyè]] [[1934]] nan [[Castelsarrasin]] nan depatman [[Tarn-et-Garonne]] ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon administratif)|rejyon Oksitani]]), se yon [[chantè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Tankou aktè === ==== Sinema ==== * [[1944]] : ''[[Le Carrefour des enfants perdus]]'' de [[Léo Joannon]] : yon timoun). * [[1958]] : ''[[Les Étoiles de midi]]'' de [[Jacques Ertaud]] ak [[Marcel Ichac]] * [[1969]] : ''[[Les Patates]]'' de [[Claude Autant-Lara]] : Clovis Parizel * [[1970]] : ''[[Un été sauvage]]'' de [[Marcel Camus]] : sèvitè * [[1971]] : ''[[Le Juge (fim, 1971)|Le Juge]]'' de [[Jean Girault]] ak Federico Chentrens : Roy Bean. === Televizyon === * [[11980]] : ''[[La bande à Bédé]]'' * [[1992]] : ''[[Le Cadeau de la rentrée]]'' (mizikal) : yon direktè koloni * [[2017]] : ''[[Capitaine Marleau]]'' de [[Josée Dayan]] : Mesye Pellisson == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ Pierre Perret] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Perret, Pierre}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Chantè oksitan]] [[Kategori:Nesans nan lane 1934]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] b25n07ve66f7fuchf89spjh2mu1uqfe Jacques Toja 0 85971 882016 812299 2026-06-20T21:56:03Z Raymond Trencavel 28592 882016 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jacques Toja |foto= |tèks= |fonksyon=aktè, metè an sèn |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1e septanm]] [[1929]] |lye nesans=[[Nice]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[23 mas]] [[1996]] |lye lanmò=[[Neuilly-sur-Seine]] |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jacques Toja''', ki fèt [[1e septanm]] [[1929]] nan [[Nice]] ([[Frans]]) epi ki mouri [[23 mas]] [[1996]] nan [[Neuilly-sur-Seine]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1954]] : ''[[La Tour de Nesle (fim, 1954)|La Tour de Nesle]]'' d'[[Abel Gance]] * [[1958]] : ''[[Christine (fim, 1958)|Christine]]'' de [[Pierre Gaspard-Huit]] * [[1961]] : ''[[Les Trois Mousquetaires (fim, 1961)|Les Trois Mousquetaires]]'' de [[Bernard Borderie]] - Film tourné en deux époques - : [[Aramis]] * [[1961]] : ''[[Le Capitaine Fracasse (fim, 1961)|Le Capitaine Fracasse]]'' de [[Pierre Gaspard-Huit]] : Léandre, le séducteur * [[1964]] : ''[[Angélique Marquise des Anges]]'' de [[Bernard Borderie]] : [[Louis XIV de France|Louis XIV]] * [[1964]] : ''[[Merveilleuse Angélique]]'' de [[Bernard Borderie]] : [[Louis XIV de France|Louis XIV]] * [[1965]] : ''[[Angélique et le Roy]]'' de [[Bernard Borderie]] : [[Louis XIV de France|Louis XIV]] * [[1967]] : ''[[Indomptable Angélique]]'' de [[Bernard Borderie]] : voix narration * [[1991]] : ''[[Aujourd'hui peut-être...]]'' de [[Jean-Louis Bertuccelli]] : ''Jean-François'' === Televizyon === * 1965 : ''Le Legs'' (téléfilm) de [[Jean-Paul Sassy]] : Le chevalier * [[1972]] : ''[[Les Femmes savantes (téléfilm)|Les Femmes savantes]] (de [[Molière]]), téléfilm réalisé par [[Jean Vernier]] : ''Clitandre'' * [[1972]] : ''[[Au théâtre ce soir]]'' : ''[[Le Gendre de Monsieur Poirier]]'' de [[Jules Sandeau]] et [[Émile Augier]], mise en scène [[Robert Manuel]], réalisation [[Pierre Sabbagh]], [[Théâtre Marigny]] * [[1973]] : ''[[Arsène Lupin]], feuilleton télévisé avec [[Georges Descrières]] dans le rôle-titre : épisode ''La demeure mystérieuse'' réalisé par [[Jean-Pierre Desagnat]] : ''le comte de Mélamare'' * [[1974]] : ''[[Ondine (Giraudoux)|Ondine]]'' de [[Jean Giraudoux]], mise en scène [[Raymond Rouleau]], [[Comédie-Française]] * [[1975]] : ''[[Les Mohicans de Paris (seri)|Salvator et les Mohicans de Paris]] (d'[[Alexandre Dumas]]), feuilleton télévisé de [[Bernard Borderie]] : ''Dorval'' * [[1985]] : ''[[Les Cinq Dernières Minutes]]'', épisode : ''[[Tendres pigeons]]'' de [[Louis Grospierre]] * [[1989]] : ''[[La Comtesse de Charny (mini-série)|La Comtesse de Charny]]'', feuilleton télévisé de [[Marion Sarraut]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0865678/ Jacques Toja] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Toja, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1929]] [[Kategori:Lanmò 1996]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 9rdi1rjxamr4qjkxx2t0syj89eawqw5 882017 882016 2026-06-20T21:56:33Z Raymond Trencavel 28592 882017 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jacques Toja |foto= |tèks= |fonksyon=aktè, metè an sèn |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1e septanm]] [[1929]] |lye nesans=[[Nice]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[23 mas]] [[1996]] |lye lanmò=[[Neuilly-sur-Seine]] |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jacques Toja''', ki fèt [[1e septanm]] [[1929]] nan [[Nice]] ([[Frans]], [[Provence|Rejyon Provence]]) epi ki mouri [[23 mas]] [[1996]] nan [[Neuilly-sur-Seine]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1954]] : ''[[La Tour de Nesle (fim, 1954)|La Tour de Nesle]]'' d'[[Abel Gance]] * [[1958]] : ''[[Christine (fim, 1958)|Christine]]'' de [[Pierre Gaspard-Huit]] * [[1961]] : ''[[Les Trois Mousquetaires (fim, 1961)|Les Trois Mousquetaires]]'' de [[Bernard Borderie]] - Film tourné en deux époques - : [[Aramis]] * [[1961]] : ''[[Le Capitaine Fracasse (fim, 1961)|Le Capitaine Fracasse]]'' de [[Pierre Gaspard-Huit]] : Léandre, le séducteur * [[1964]] : ''[[Angélique Marquise des Anges]]'' de [[Bernard Borderie]] : [[Louis XIV de France|Louis XIV]] * [[1964]] : ''[[Merveilleuse Angélique]]'' de [[Bernard Borderie]] : [[Louis XIV de France|Louis XIV]] * [[1965]] : ''[[Angélique et le Roy]]'' de [[Bernard Borderie]] : [[Louis XIV de France|Louis XIV]] * [[1967]] : ''[[Indomptable Angélique]]'' de [[Bernard Borderie]] : voix narration * [[1991]] : ''[[Aujourd'hui peut-être...]]'' de [[Jean-Louis Bertuccelli]] : ''Jean-François'' === Televizyon === * 1965 : ''Le Legs'' (téléfilm) de [[Jean-Paul Sassy]] : Le chevalier * [[1972]] : ''[[Les Femmes savantes (téléfilm)|Les Femmes savantes]] (de [[Molière]]), téléfilm réalisé par [[Jean Vernier]] : ''Clitandre'' * [[1972]] : ''[[Au théâtre ce soir]]'' : ''[[Le Gendre de Monsieur Poirier]]'' de [[Jules Sandeau]] et [[Émile Augier]], mise en scène [[Robert Manuel]], réalisation [[Pierre Sabbagh]], [[Théâtre Marigny]] * [[1973]] : ''[[Arsène Lupin]], feuilleton télévisé avec [[Georges Descrières]] dans le rôle-titre : épisode ''La demeure mystérieuse'' réalisé par [[Jean-Pierre Desagnat]] : ''le comte de Mélamare'' * [[1974]] : ''[[Ondine (Giraudoux)|Ondine]]'' de [[Jean Giraudoux]], mise en scène [[Raymond Rouleau]], [[Comédie-Française]] * [[1975]] : ''[[Les Mohicans de Paris (seri)|Salvator et les Mohicans de Paris]] (d'[[Alexandre Dumas]]), feuilleton télévisé de [[Bernard Borderie]] : ''Dorval'' * [[1985]] : ''[[Les Cinq Dernières Minutes]]'', épisode : ''[[Tendres pigeons]]'' de [[Louis Grospierre]] * [[1989]] : ''[[La Comtesse de Charny (mini-série)|La Comtesse de Charny]]'', feuilleton télévisé de [[Marion Sarraut]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0865678/ Jacques Toja] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Toja, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1929]] [[Kategori:Lanmò 1996]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] n62sbsnwp60yeanjqo41z1g1ry28lcp Fòlklò 0 87057 882036 868975 2026-06-20T22:52:16Z Raymond Trencavel 28592 /* Etid folklò franse */ 882036 wikitext text/x-wiki '''Fòlklò''' (ki soti nan [[Lang angle|angle a]] ''folk,'' moun ak ''lore'', konesans, konesans, syans) se ansanm pwodiksyon kolektif ki sòti nan yon pèp epi ki transmèt de yon jenerasyon nan yon lòt oralman ak imitasyon. Atizay ak tradisyon popilè sa yo gen ladan kilti literè ( kont, istwa, [[Chantè|chante]], [[mizik]] ak kwayans ), ki igire ( rit, koutim, [[dans]], dekorasyon, reprezantasyon ), epi materyèl ( lojman, [[zouti]], teknik, enstriman, elatriye.). Zòn sa a nan [[kilti]] popilè yo etidye pa fmoun ki nan folklò, ki gen yon apwòch [[Etnoloji|etnolojik]] oswa museografik . == Istwa etid fòlklò == Enterè nan fòlklò devlope nan [[Ewòp]] nan fen 18yèm syèk la, nan yon kontèks nasyonalis amoure ak aparisyon [[nasyon]] [[Ewòp|ewopeyèn]] yo. == Etid folklò franse == Fòlklò an Frans yo te eksplore depi XIX syèk la, notaman pa Paul Sébillot (Bretagne), Reveran Wentworth Webster (Peyi Basque), Henri Carnoy (Pikardi), Angelika Merkelbach-Pinck (Moselle), Albert Meyrac (Ardennes), [[Frédéric Mistral]] ([[Provence]]), Achille Millien (Nivernais), Auguste ak Adolf Stoeber (Alsace), elatriye. [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] == Referans == {{Références}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|wiktionary=folklore|commons=Kategori:Folklore}} === Atik ki gen rapò === {{Kolòn|nombre=2}} * [[Tradisyon]], [[Koutim]] * [[Tradisyon oral]] * [[Kilti popilè]] * [[Fòlkloristik]] * [[Istwa]], [[Pwovèb]] * [[Etnografi]] * [[Fe]] * [[Dans tradisyonèl]] * [[Mizik popilè]] * [[Mit]], [[Lejand]], [[Mitoloji]] * [[Fakelore]] * [[Faxlore]] ({{sa|Repro-folklore}}) === Lyen deyò === * [https://web.archive.org/web/20240807044108/https://www.cosmovisions.com/textFolklore.htm Apèsi sou etid folklore] * {{en}} [http://www.afsnet.org/?page=FolkloreWiki Folklore Wiki], wiki sèlman konsakre nan folklore atravè mond lan {{Koneksyon}} [[Kategori:Folklò| ]] [[Kategori:Dans tradisyonèl]] [[Kategori:Antwopoloji sosyal ak kiltirèl]] 0aw4flid1zk7gxuvxmv0wy8jyi43fd2 Daveigh Chase 0 87595 882042 824423 2026-06-21T01:06:38Z Dostojewskij 12489 + Fichye:Daveigh Chase LF.jpg + Kategori:Lanmò 2026 882042 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Daveigh Chase LF.jpg|thumb|Daveigh Chase (2007)]] '''Daveigh Elizabeth Chase''' se yon aktris Ameriken. Li te kòmanse karyè li parèt nan wòl televizyon minè anvan yo te jete kòm Samantha Darko nan fim kil Richard Kelly a Donnie Darko. Apre sa, li ta bay vwa Chihiro Ogino nan doub angle nan fim nan Studio Ghibli Spirited Away, ak Lilo Pelekai nan fim nan Disney anime Lilo & Stitch ak franchiz ki vin apre li yo, anvan li parèt kòm Samara Morgan, antagonis timoun nan nan 2002. fim laterè bag la. {{DEFAULTSORT:Chase, Daveigh}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ameriken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1990]] [[Kategori:Lanmò 2026]] 3mu7hp2r2d8jp4tt0xd9nk3dlbnswr1 Stephen Curry 0 88997 881962 881519 2026-06-20T15:12:08Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 32 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 881962 wikitext text/x-wiki {{Infobox espòtif|charte=basket-ball|nom=Stephen Curry|image=Stephen Curry Shooting (cropped).jpg|taille image=280|légende=Stephen Curry avec les Warriors en 2017|nom de naissance=Wardell Stephen Curry II|nationalité={{drapeau|États-Unis}} [[États-Unis|Américaine]]|date de naissance={{Date de naissance|14|mars|1988|en basket-ball|âge=oui}}|lieu de naissance=[[Akron (Ohio)|Akron]], [[Ohio]]|date de décès=|lieu de décès=|taille={{taille|m=1.88}}<ref>https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry</ref>|peze=84 kg<ref name=stat>{{Lien web |langue=en |titre= Stephen Curry|url=https://stats.nba.com/player/201939/ |date= |sit=stats.nba.com }}.</ref>|surnom=''Chef Curry''<br />''Baby Faced Assassin''<br />''The Golden Boy''<br />''The splash brother''|club actuel={{USA-d}} [[Warriors de Golden State]]|non=Stephen Curry}} '''Stephen Curry''', fèt {{Dat nesans|14|mas|1988}} nan [[Akron, Ohio|Akron]] ( [[Owayo|Ohio]], [[Etazini]] ), se yon jwè [[baskètbòl]] [[Etazini|Ameriken]] k ap evolye kòm lidè nan ekip Golden State Warriors nan NBA . ==Biyografi== Li te renome pou kalite li yo nan tire twa pwen, li se jwè ki fè plis panye twa pwen an 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2021 ak 2022 epi li konsidere kòm pi bon tirè nan istwa NBA a. Pandan sezon 2014-2015, li te aksede a rekonesans entènasyonal lè li jwenn tit chanpyon NBA ak ekip li a {{incise|Ke li te jwenn tou nan lane 2017, 2018 et 2022}} ak twofe pou pi bon jwè nan sezon an . Sezon ki vin apre a, li te resevwa dezyèm tit MVP li nan sezon an, apre li te etabli ak ekip li a yon nouvo rekò viktwa nan sezon regilye a <ref>{{Cite web|url=https://www.basketball-reference.com/teams/GSW/2016.html|title=2015-16 Golden State Warriors|website=Basketball-Reference.com|access-date=2016-05-12}}</ref> . 13 {{date-|avril 2021}}, li te vin pi bon makè nan istwa Golden State Warriors yo, li te depase Wilt Chamberlain <ref>{{Cite web|url=https://www.20minutes.fr/sport/3019899-20210413-nba-steph-curry-depasse-wilt-chamberlain-devient-meilleur-marqueur-histoire-warriors|title=Stephen Curry dépasse Wilt Chamberlain et devient le meilleur marqueur de l’histoire des Warriors|date=13 avril 2021|website=[[20minutes.fr]]|access-date=13 avril 2021}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan inivèsite. Pi devan, li te rejwenn lise Charlotte Christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, Curry pa t jwenn pyès bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akòz li te gen ti fizik. Li te vin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] == Kòmansman l nan baskèt lè l te piti == === Lè l te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan Akron, nan Ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandi nan Chalòt , kote papa l Wardell Curry, yon jwè profesyonèl baskètbòl nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Stephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papa l yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li t al lekòl nan demen. Lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen Curry pratike anpil lòt disiplin espòtif diferan tankou: bezbòl ak [[foutbòl]] ameriken. Men, finalman tankou papa l, li te fè chwa de baskèt kòm disiplin espòtiv. Se lè l rive nan 4yèm, li ta pral deside antrene chak jou poul te k jwe nan inivèsite. Pi devan, li te rejwenn lise Charlotte Christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, Curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te vin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk yon mwayèn {{Unité|21.5|points}} pa match, Curry te mennen ''{{Lang|en|Southern Conference}}'' la nan nòt epi li te dezyèm pi bon makè pami ''{{Lang|en|[[Statuts des étudiants-athlètes en NCAA|freshmen]]}}'' nan peyi a, dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Wildcats yo te elimine kanmenm nan Tounwa NCAA a kont Maryland . Malgre desepsyon sa a, Curry te resevwa plizyè prim endividyèl, tankou Rookie of the Year nan konferans lan. Nan fen sezon sa a, li te chwazi pou reprezante Etazini nan Chanpyona Mondyal FIBA U19 nan [[Sèbi]] . Avèk yon mwayèn {{Unité|9.4|points}}, {{Unité|3.8|rebonds}}, ak {{Unité|2.2|passes}} nan {{Nowrap|19 minutes}}, li te ede Etazini genyen meday ajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Kòmansman l nan baskèt lè l te piti == === Lè l te Jèn === Wardell Stephen "Steph" Curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan Akron, nan Ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandi nan Charlòt, kote papal Wardell Curry, yon jwè pwofesyonèl baskètbòl nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki t ap evolye nan ekip Hornets Chalòt la. Pandan li te timoun Stephen Curry avèk zanmi l lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papa l yo. Men manman l pa t vle, anpil fwa paske li pa t ap gentan tounen lakay li anvan 23h oubyen minwi pou li ta al lekòl nan demen. Lè sa a, li te oblije tann vandredi swa oubyen samdi swa pou li te ka ale. Stephen Curry pratike lòt espò diferan tankou: bezbòl ak foutbòl ameriken. Men, finalman li te chwazi tankou papa l, fè baskèt kòm disiplin espòtiv li. Se pandan li te nan klas 4em Stephen te chwazi antrene chak jou pou l te k jwe nan inivèsite. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk yon mwayèn 2,5 pts chak match, Curry te mennen ''{{Lang|en|Southern Conference}}'' la nan nòt epi li te dezyèm pi bon makè pami ''{{Lang|en|[[Statuts des étudiants-athlètes en NCAA|freshmen]]}}'' nan peyi a, dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Wildcats yo te elimine kanmenm nan Tounwa NCAA kont ekip Maryland lan. Malgre desepsyon sa a, Curry te resevwa plizyè prim endividyèl, tankou Rookie of the Year nan konferans lan. Nan fen sezon sa a, li te chwazi pou reprezante Etazini nan Chanpyona Mondyal FIBA U19 nan [[Sèbi]] . Avèk yon mwayèn 9,4pts , 3,8 rebon , ak 2,2 pas nan 19 minit, li te ede Etazini genyen meday ajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" Curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan Akron, nan Ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandi nan Charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki t ap evolye nan ekip Hornets Chalòt la. Pandan li te timoun Stephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekòl te vle wè match papa l yo. Men manman l pa t vle , anpil fwa paske li pa t ap gentan rantre lakay li anvan 23h oubyen minwi pou li t al lekòl nan demen. Lè sa, li te oblije tann vandredi swa oubyen samdi swa pou li te ka ale. Stephen Curry pratike anpil lòt espò diferan tankou : bezbòl ak foutbòl ameriken. Men, finalman li te choisi tankou papa l poul te k jwe baskèt kòm disiplin spotiv li. Se pandan li te nan klas 4yèm , Stephen te chwazi antrene chak jou pou l te k jwe nan inivèsite. Pita, li te rejwenn lise Chalòt Chrisyan an, kote li te genyen 3 tit ak ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kòl piti. Li te vin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a Wildcats Davidson nan domine konferans <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk yon mwayèn 21,5pts chak match, Curry te mennen ''{{Lang|en|Southern Conference}}'' la nan nòt epi li te dezyèm pi bon makè pami ''{{Lang|en|[[Statuts des étudiants-athlètes en NCAA|freshmen]]}}'' nan peyi a, dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Wildcats yo te elimine kanmenm nan Tounwa NCAA kont ekip Marilann lan . Malgre desepsyon sa a, Curry te resevwa plizyè prim endividyèl, tankou Rookie of the Year nan konferans lan. Nan fen sezon sa a, li te chwazi pou reprezante Etazini nan Chanpyona Mondyal FIBA U19 nan [[Sèbi]] . Avèk yon mwayèn 9,4pts, 3,8 rebon, ak 2,2 pas nan 19 minit, li te ede Etazini genyen meday ajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. Men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou pou l te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk yon mwayèn {{Unité|21.5|points}} pa match, Curry te mennen ''{{Lang|en|Southern Conference}}'' la nan nòt epi li te dezyèm pi bon makeur pami ''{{Lang|en|[[Statuts des étudiants-athlètes en NCAA|freshmen]]}}'' nan peyi a, dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Wildcats yo te elimine kanmenm nan Tounwa NCAA a pa Maryland . Malgre desepsyon sa a, Curry te resevwa plizyè prim endividyèl, tankou Rookie of the Year nan konferans lan. Nan fen sezon sa a, li te chwazi pou reprezante Etazini nan Chanpyona Mondyal FIBA U19 nan [[Sèbi]] . Avèk yon mwayèn {{Unité|9.4|points}}, {{Unité|3.8|rebonds}}, ak {{Unité|2.2|passes}} nan {{Nowrap|19 minutes}}, li te ede Etazini genyen meday ajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk yon mwayèn {{Unité|21.5|points}} pa match, Curry te mennen ''{{Lang|en|Southern Conference}}'' la nan nòt epi li te dezyèm pi bon makeur pami ''{{Lang|en|[[Statuts des étudiants-athlètes en NCAA|freshmen]]}}'' nan peyi a, dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Wildcats yo te elimine kanmenm nan Tounwa NCAA a pa Maryland . Malgre desepsyon sa a, Curry te resevwa plizyè prim endividyèl, tankou Rookie of the Year nan konferans lan. Nan fen sezon sa a, li te chwazi pou reprezante Etazini nan Chanpyona Mondyal FIBA U19 nan [[Sèbi]] . Avèk yon mwayèn {{Unité|9.4|points}}, {{Unité|3.8|rebonds}}, ak {{Unité|2.2|passes}} nan {{Nowrap|19 minutes}}, li te ede Etazini genyen meday ajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Wildcats yo te elimine kanmenm nan Tounwa NCAA a pa Maryland . Malgre desepsyon sa a, Curry te resevwa plizyè prim endividyèl, tankou Rookie of the Year nan konferans lan. Nan fen sezon sa a, li te chwazi pou reprezante Etazini nan Chanpyona Mondyal FIBA U19 nan [[Sèbi]] . Avèk yon mwayèn {{Unité|9.4|points}}, {{Unité|3.8|rebonds}}, ak {{Unité|2.2|passes}} nan {{Nowrap|19 minutes}}, li te ede Etazini genyen meday ajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Wildcats yo te elimine kanmenm nan Tounwa NCAA a pa Maryland . Malgre desepsyon sa a, Curry te resevwa plizyè prim endividyèl, tankou Rookie of the Year nan konferans lan. Nan fen sezon sa a, li te chwazi pou reprezante Etazini nan Chanpyona Mondyal FIBA U19 nan [[Sèbi]] . Avèk yon mwayèn {{Unité|9.4|points}}, {{Unité|3.8|rebonds}}, ak {{Unité|2.2|passes}} nan {{Nowrap|19 minutes}}, li te ede Etazini genyen meday ajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Wildcats yo te elimine kanmenm nan Tounwa NCAA a pa Maryland . Malgre desepsyon sa a, Curry te resevwa plizyè prim endividyèl, tankou Rookie of the Year nan konferans lan. Nan fen sezon sa a, li te chwazi pou reprezante Etazini nan Chanpyona Mondyal FIBA U19 nan [[Sèbi]] . Avèk yon mwayèn {{Unité|9.4|points}}, {{Unité|3.8|rebonds}}, ak {{Unité|2.2|passes}} nan {{Nowrap|19 minutes}}, li te ede Etazini genyen meday ajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland.<ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry<ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekompans endividyèl<ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans<ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan<ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini<ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini<ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie<ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen<ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== == Komansmanl nan basket-all lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, [[kanadyen]] Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak [[Wiskonnsin|Wisconsin]]. <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. men malgre sa Wildcats yo pèdi == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. men malgre sa Wildcats yo pèdi nan demi-final tounwa konferans == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. men malgre sa Wildcats yo pèdi nan demi-final tounwa konferans lan e kidonk tou pa al nan tounwa final NCAA pou premye == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. men malgre sa Wildcats yo pèdi nan demi-final tounwa konferans lan e kidonk tou pa al nan tounwa final NCAA pou premye fwa depi curry te rantre nan ekip la == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. men malgre sa Wildcats yo pèdi nan demi-final tounwa konferans lan e kidonk tou pa al nan tounwa final NCAA pou premye fwa depi curry te rantre nan ekip la. Finalman yo invite yo nan NATIONAL INVITATION TOURNAMENT, Davidson elimine nan == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. men malgre sa Wildcats yo pèdi nan demi-final tounwa konferans lan e kidonk tou pa al nan tounwa final NCAA pou premye fwa depi curry te rantre nan ekip la. Finalman yo invite yo nan NATIONAL INVITATION TOURNAMENT, Davidson elimine nan dezyèm tou a pa ekip Saint Mary's Gaels pou denye le yo te wè curry anba == Komansmanl nan basketbol lèl te piti == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. men malgre sa Wildcats yo pèdi nan demi-final tounwa konferans lan e kidonk tou pa al nan tounwa final NCAA pou premye fwa depi curry te rantre nan ekip la. Finalman yo invite yo nan NATIONAL INVITATION TOURNAMENT, Davidson elimine nan dezyèm tou a pa ekip Saint Mary's Gaels pou denye le yo te wè curry anba mayo wildcats yo. aprè sezon sali deside enskri nan draft 2009 NBA a. == Kob li touche == === Salè === [[Fichye:Stephen_Curry.jpg|droite|vignette|Stephen Curry nan mwa mas 2011.]] == Kob li touche == === Salè === [[Fichye:Stephen_Curry.jpg|droite|vignette|Stephen Curry nan mwa mas 2011.]] {| class="wikitable sortable" ! scope="col" |Ane ! scope="col" | Ekip ! scope="col" | Salè |- | 2009-2010 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2710560|$}} |- | 2010-2011 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2913840|$}} |- | 2011-2012 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3117120|$}} |- | 2012-2013 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3958742|$}} |- | 2013-2014 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|9887642|$}} |- | 2014-2015 <ref group="Note">Pour la saison 2014-2015, le salaire moyen d'un joueur évoluant en NBA est de {{Unité|4500000|$}}.</ref> | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|10629213|$}} |- | 2015-2016 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|11370786|$}} |- | 2016-2017 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|12112359|$}} |- | 2017-2018 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|34682550|$}} |- | 2018-2019 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|37457154|$}} |- | 2019-2020 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|40231758|$}} |- | 2020-2021 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|43006362|$}} |- | 2021-2022 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|45780966|$}} |- | 2022-2023 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|48070014|$}} |- | 2023-2024 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|51915615|$}} |- | 2024-2025 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|55761216|$}} |- | 2025-2026 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|59606817|$}} |- bgcolor="#e9d9ff" | Total Salè | | align="center" | {{Unité|302806362|$}} |- |} == Kob li touche == === Salè === [[Fichye:Stephen_Curry.jpg|droite|vignette|Stephen Curry nan mwa mas 2011.]] {| class="wikitable sortable" ! scope="col" |Ane ! scope="col" | Ekip ! scope="col" | Salè |- | 2009-2010 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2710560|$}} |- | 2010-2011 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2913840|$}} |- | 2011-2012 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3117120|$}} |- | 2012-2013 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3958742|$}} |- | 2013-2014 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|9887642|$}} |- | 2014-2015 <ref group="Note">Pour la saison 2014-2015, le salaire moyen d'un joueur évoluant en NBA est de {{Unité|4500000|$}}.</ref> | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|10629213|$}} |- | 2015-2016 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|11370786|$}} |- | 2016-2017 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|12112359|$}} |- | 2017-2018 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|34682550|$}} |- | 2018-2019 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|37457154|$}} |- | 2019-2020 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|40231758|$}} |- | 2020-2021 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|43006362|$}} |- | 2021-2022 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|45780966|$}} |- | 2022-2023 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|48070014|$}} |- | 2023-2024 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|51915615|$}} |- | 2024-2025 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|55761216|$}} |- | 2025-2026 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|59606817|$}} |- bgcolor="#e9d9ff" | Total Salè | | align="center" | {{Unité|302806362|$}} |- |} === Sponso === == Kob li touche == === Salè === [[Fichye:Stephen_Curry.jpg|droite|vignette|Stephen Curry nan mwa mas 2011.]] {| class="wikitable sortable" ! scope="col" |Ane ! scope="col" | Ekip ! scope="col" | Salè |- | 2009-2010 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2710560|$}} |- | 2010-2011 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2913840|$}} |- | 2011-2012 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3117120|$}} |- | 2012-2013 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3958742|$}} |- | 2013-2014 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|9887642|$}} |- | 2014-2015 <ref group="Note">Pour la saison 2014-2015, le salaire moyen d'un joueur évoluant en NBA est de {{Unité|4500000|$}}.</ref> | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|10629213|$}} |- | 2015-2016 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|11370786|$}} |- | 2016-2017 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|12112359|$}} |- | 2017-2018 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|34682550|$}} |- | 2018-2019 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|37457154|$}} |- | 2019-2020 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|40231758|$}} |- | 2020-2021 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|43006362|$}} |- | 2021-2022 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|45780966|$}} |- | 2022-2023 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|48070014|$}} |- | 2023-2024 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|51915615|$}} |- | 2024-2025 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|55761216|$}} |- | 2025-2026 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|59606817|$}} |- bgcolor="#e9d9ff" | Total Salè | | align="center" | {{Unité|302806362|$}} |- |} === Sponso === Nan komansman karyè li Nike te sponsorizel<ref>{{Cite web|url=https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|title=''{{lang|en|Stephen Curry leaves Nike for Under Armour}}''|date=2013|website=yahoo.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2017-10-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20171005000509/https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|dead-url=yes}}</ref> . An 2015, mak la te lanse premye soulye siyati menè jwèt la, Curry One <ref>{{Cite web|url=http://www.complex.com/sneakers/2014/12/under-armour-ceo-confirms-the-steph-curry-1-release-date|title=''{{lang|en|Under Armour CEO Confirms the Steph Curry 1 Release Date}}''|date=2014|website=complex.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Apre siksè modèl sa a, yo te lanse Curry 2 a. == Kob li touche == === Salè === [[Fichye:Stephen_Curry.jpg|droite|vignette|Stephen Curry nan mwa mas 2011.]] {| class="wikitable sortable" ! scope="col" |Ane ! scope="col" | Ekip ! scope="col" | Salè |- | 2009-2010 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2710560|$}} |- | 2010-2011 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2913840|$}} |- | 2011-2012 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3117120|$}} |- | 2012-2013 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3958742|$}} |- | 2013-2014 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|9887642|$}} |- | 2014-2015 <ref group="Note">Pour la saison 2014-2015, le salaire moyen d'un joueur évoluant en NBA est de {{Unité|4500000|$}}.</ref> | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|10629213|$}} |- | 2015-2016 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|11370786|$}} |- | 2016-2017 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|12112359|$}} |- | 2017-2018 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|34682550|$}} |- | 2018-2019 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|37457154|$}} |- | 2019-2020 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|40231758|$}} |- | 2020-2021 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|43006362|$}} |- | 2021-2022 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|45780966|$}} |- | 2022-2023 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|48070014|$}} |- | 2023-2024 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|51915615|$}} |- | 2024-2025 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|55761216|$}} |- | 2025-2026 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|59606817|$}} |- bgcolor="#e9d9ff" | Total Salè | | align="center" | {{Unité|302806362|$}} |- |} === Sponso === Nan komansman karyè li Nike te sponsorizel, li angajel nan lane 2013 avèk ekipmantye Under Armour, ki te <ref>{{Cite web|url=https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|title=''{{lang|en|Stephen Curry leaves Nike for Under Armour}}''|date=2013|website=yahoo.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2017-10-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20171005000509/https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|dead-url=yes}}</ref> . An 2015, mak la te lanse premye soulye siyati menè jwèt la, Curry One <ref>{{Cite web|url=http://www.complex.com/sneakers/2014/12/under-armour-ceo-confirms-the-steph-curry-1-release-date|title=''{{lang|en|Under Armour CEO Confirms the Steph Curry 1 Release Date}}''|date=2014|website=complex.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Apre siksè modèl sa a, yo te lanse Curry 2 a. == Kob li touche == === Salè === [[Fichye:Stephen_Curry.jpg|droite|vignette|Stephen Curry nan mwa mas 2011.]] {| class="wikitable sortable" ! scope="col" |Ane ! scope="col" | Ekip ! scope="col" | Salè |- | 2009-2010 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2710560|$}} |- | 2010-2011 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2913840|$}} |- | 2011-2012 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3117120|$}} |- | 2012-2013 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3958742|$}} |- | 2013-2014 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|9887642|$}} |- | 2014-2015 <ref group="Note">Pour la saison 2014-2015, le salaire moyen d'un joueur évoluant en NBA est de {{Unité|4500000|$}}.</ref> | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|10629213|$}} |- | 2015-2016 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|11370786|$}} |- | 2016-2017 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|12112359|$}} |- | 2017-2018 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|34682550|$}} |- | 2018-2019 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|37457154|$}} |- | 2019-2020 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|40231758|$}} |- | 2020-2021 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|43006362|$}} |- | 2021-2022 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|45780966|$}} |- | 2022-2023 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|48070014|$}} |- | 2023-2024 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|51915615|$}} |- | 2024-2025 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|55761216|$}} |- | 2025-2026 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|59606817|$}} |- bgcolor="#e9d9ff" | Total Salè | | align="center" | {{Unité|302806362|$}} |- |} === Sponso === Nan komansman karyè li Nike te sponsorizel, li angajel nan lane 2013 avèk ekipmantye Under Armour, ki te vinn prinsipal reprezantanl<ref>{{Cite web|url=https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|title=''{{lang|en|Stephen Curry leaves Nike for Under Armour}}''|date=2013|website=yahoo.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2017-10-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20171005000509/https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|dead-url=yes}}</ref> . An 2015, mak la te soti premye model tenis li siyati menè jwèt la, Curry One <ref>{{Cite web|url=http://www.complex.com/sneakers/2014/12/under-armour-ceo-confirms-the-steph-curry-1-release-date|title=''{{lang|en|Under Armour CEO Confirms the Steph Curry 1 Release Date}}''|date=2014|website=complex.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Apre siksè modèl sa a, yo te lanse Curry 2 a. == Kob li touche == === Salè === [[Fichye:Stephen_Curry.jpg|droite|vignette|Stephen Curry nan mwa mas 2011.]] {| class="wikitable sortable" ! scope="col" |Ane ! scope="col" | Ekip ! scope="col" | Salè |- | 2009-2010 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2710560|$}} |- | 2010-2011 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2913840|$}} |- | 2011-2012 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3117120|$}} |- | 2012-2013 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3958742|$}} |- | 2013-2014 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|9887642|$}} |- | 2014-2015 <ref group="Note">Pour la saison 2014-2015, le salaire moyen d'un joueur évoluant en NBA est de {{Unité|4500000|$}}.</ref> | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|10629213|$}} |- | 2015-2016 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|11370786|$}} |- | 2016-2017 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|12112359|$}} |- | 2017-2018 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|34682550|$}} |- | 2018-2019 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|37457154|$}} |- | 2019-2020 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|40231758|$}} |- | 2020-2021 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|43006362|$}} |- | 2021-2022 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|45780966|$}} |- | 2022-2023 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|48070014|$}} |- | 2023-2024 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|51915615|$}} |- | 2024-2025 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|55761216|$}} |- | 2025-2026 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|59606817|$}} |- bgcolor="#e9d9ff" | Total Salè | | align="center" | {{Unité|302806362|$}} |- |} === Sponso === Nan komansman karyè li Nike te sponsorizel, li angajel nan lane 2013 avèk ekipmantye Under Armour, ki te vinn prinsipal reprezantanl<ref>{{Cite web|url=https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|title=''{{lang|en|Stephen Curry leaves Nike for Under Armour}}''|date=2013|website=yahoo.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2017-10-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20171005000509/https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|dead-url=yes}}</ref> . An 2015, mak la te soti premye model tenis li siyati menè jwèt la, Curry One <ref>{{Cite web|url=http://www.complex.com/sneakers/2014/12/under-armour-ceo-confirms-the-steph-curry-1-release-date|title=''{{lang|en|Under Armour CEO Confirms the Steph Curry 1 Release Date}}''|date=2014|website=complex.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Apre siksè modèl sa a, yo te lanse Curry 2 a. Curry gen kontra tou avèk mak [[Google]], Degree, Express, JBL, Kaiser Permanente, MoGo Sport, Muscle Milk, Subway ak State Farm <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/blog/nba/post/_/id/2503/stephen-currys-underdog-story-extends-to-endorsements|title=''{{lang|en|Stephen Curry's underdog story extends to endorsements}}''|date=2015|website=espn.com|language=en|access-date=31 mai 2015}}</ref> . == Pou aprofondi == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. men malgre sa Wildcats yo pèdi nan demi-final tounwa konferans lan e kidonk tou pa al nan tounwa final NCAA pou premye fwa depi curry te rantre nan ekip la. Finalman yo invite yo nan NATIONAL INVITATION TOURNAMENT, Davidson elimine nan dezyèm tou a pa ekip Saint Mary's Gaels pou denye le yo te wè curry anba mayo wildcats yo. aprè sezon sali deside enskri nan draft 2009 NBA a. [[Fichye:Stephen_Curry.jpg|droite|vignette|Stephen Curry nan mwa mas 2011.]] === Salè === {| class="wikitable sortable" ! scope="col" |Ane ! scope="col" | Ekip ! scope="col" | Salè |- | 2009-2010 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2710560|$}} |- | 2010-2011 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2913840|$}} |- | 2011-2012 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3117120|$}} |- | 2012-2013 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3958742|$}} |- | 2013-2014 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|9887642|$}} |- | 2014-2015 <ref group="Note">Pour la saison 2014-2015, le salaire moyen d'un joueur évoluant en NBA est de {{Unité|4500000|$}}.</ref> | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|10629213|$}} |- | 2015-2016 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|11370786|$}} |- | 2016-2017 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|12112359|$}} |- | 2017-2018 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|34682550|$}} |- | 2018-2019 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|37457154|$}} |- | 2019-2020 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|40231758|$}} |- | 2020-2021 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|43006362|$}} |- | 2021-2022 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|45780966|$}} |- | 2022-2023 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|48070014|$}} |- | 2023-2024 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|51915615|$}} |- | 2024-2025 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|55761216|$}} |- | 2025-2026 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|59606817|$}} |- bgcolor="#e9d9ff" | Total Salè | | align="center" | {{Unité|302806362|$}} |- |} === Sponso === Nan komansman karyè li Nike te sponsorizel, li angajel nan lane 2013 avèk ekipmantye Under Armour, ki te vinn prinsipal reprezantanl<ref>{{Cite web|url=https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|title=''{{lang|en|Stephen Curry leaves Nike for Under Armour}}''|date=2013|website=yahoo.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2017-10-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20171005000509/https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|dead-url=yes}}</ref> . An 2015, mak la te soti premye model tenis li siyati menè jwèt la, Curry One <ref>{{Cite web|url=http://www.complex.com/sneakers/2014/12/under-armour-ceo-confirms-the-steph-curry-1-release-date|title=''{{lang|en|Under Armour CEO Confirms the Steph Curry 1 Release Date}}''|date=2014|website=complex.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Apre siksè modèl sa a, yo te lanse Curry 2 a. Curry gen kontra tou avèk mak [[Google]], Degree, Express, JBL, Kaiser Permanente, MoGo Sport, Muscle Milk, Subway ak State Farm <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/blog/nba/post/_/id/2503/stephen-currys-underdog-story-extends-to-endorsements|title=''{{lang|en|Stephen Curry's underdog story extends to endorsements}}''|date=2015|website=espn.com|language=en|access-date=31 mai 2015}}</ref> . === Atik ki gen rapò === == Pou aprofondi == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. men malgre sa Wildcats yo pèdi nan demi-final tounwa konferans lan e kidonk tou pa al nan tounwa final NCAA pou premye fwa depi curry te rantre nan ekip la. Finalman yo invite yo nan NATIONAL INVITATION TOURNAMENT, Davidson elimine nan dezyèm tou a pa ekip Saint Mary's Gaels pou denye le yo te wè curry anba mayo wildcats yo. aprè sezon sali deside enskri nan draft 2009 NBA a. [[Fichye:Stephen_Curry.jpg|droite|vignette|Stephen Curry nan mwa mas 2011.]] === Salè === {| class="wikitable sortable" ! scope="col" |Ane ! scope="col" | Ekip ! scope="col" | Salè |- | 2009-2010 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2710560|$}} |- | 2010-2011 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2913840|$}} |- | 2011-2012 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3117120|$}} |- | 2012-2013 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3958742|$}} |- | 2013-2014 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|9887642|$}} |- | 2014-2015 <ref group="Note">Pour la saison 2014-2015, le salaire moyen d'un joueur évoluant en NBA est de {{Unité|4500000|$}}.</ref> | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|10629213|$}} |- | 2015-2016 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|11370786|$}} |- | 2016-2017 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|12112359|$}} |- | 2017-2018 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|34682550|$}} |- | 2018-2019 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|37457154|$}} |- | 2019-2020 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|40231758|$}} |- | 2020-2021 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|43006362|$}} |- | 2021-2022 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|45780966|$}} |- | 2022-2023 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|48070014|$}} |- | 2023-2024 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|51915615|$}} |- | 2024-2025 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|55761216|$}} |- | 2025-2026 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|59606817|$}} |- bgcolor="#e9d9ff" | Total Salè | | align="center" | {{Unité|302806362|$}} |- |} === Sponso === Nan komansman karyè li Nike te sponsorizel, li angajel nan lane 2013 avèk ekipmantye Under Armour, ki te vinn prinsipal reprezantanl<ref>{{Cite web|url=https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|title=''{{lang|en|Stephen Curry leaves Nike for Under Armour}}''|date=2013|website=yahoo.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2017-10-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20171005000509/https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|dead-url=yes}}</ref> . An 2015, mak la te soti premye model tenis li siyati menè jwèt la, Curry One <ref>{{Cite web|url=http://www.complex.com/sneakers/2014/12/under-armour-ceo-confirms-the-steph-curry-1-release-date|title=''{{lang|en|Under Armour CEO Confirms the Steph Curry 1 Release Date}}''|date=2014|website=complex.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Apre siksè modèl sa a, yo te lanse Curry 2 a. Curry gen kontra tou avèk mak [[Google]], Degree, Express, JBL, Kaiser Permanente, MoGo Sport, Muscle Milk, Subway ak State Farm <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/blog/nba/post/_/id/2503/stephen-currys-underdog-story-extends-to-endorsements|title=''{{lang|en|Stephen Curry's underdog story extends to endorsements}}''|date=2015|website=espn.com|language=en|access-date=31 mai 2015}}</ref> . === Atik ki gen rapò === {{Lòt pwojè|commons=Category:Stephen Curry}} * Lis jwè NBA ki jwe plis pase 1,000 match nan karyè yo . * Lis pi bon makeur nan karyè NBA a . * Lis pi gwo makeur yo nan playoff NBA yo . * Lis pi gwo makeur nan NBA a pa sezon . * Lis pi bon jwè ki make twa pwen nan listwa karyè NBA a . * Lis pi bon moun ki make twa pwen nan playoff NBA yo . * Lis pi bon pasè yo nan listwa karyè NBA a . * Lis pi bon pousantaj lanse fran nan NBA a pa sezon . * Lis pi bon pasè yo nan playoff NBA yo . * Lis pi bon entèseptè karyè nan NBA a . * Lis pi bon entèseptè nan NBA a pa sezon . * Lis jwè NBA ki fè plis pèt balon nan match eliminatwa yo . * Lis jwè NBA ki make 60 pwen oswa plis nan yon match . * Lis jwè NBA ki gen 50 pwen oswa plis nan yon match eliminatwa . * Lis jwè NBA ki gen plis pèt balon nan karyè yo . == Pou aprofondi == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. men malgre sa Wildcats yo pèdi nan demi-final tounwa konferans lan e kidonk tou pa al nan tounwa final NCAA pou premye fwa depi curry te rantre nan ekip la. Finalman yo invite yo nan NATIONAL INVITATION TOURNAMENT, Davidson elimine nan dezyèm tou a pa ekip Saint Mary's Gaels pou denye le yo te wè curry anba mayo wildcats yo. aprè sezon sali deside enskri nan draft 2009 NBA a. [[Fichye:Stephen_Curry.jpg|droite|vignette|Stephen Curry nan mwa mas 2011.]] === Salè === {| class="wikitable sortable" ! scope="col" |Ane ! scope="col" | Ekip ! scope="col" | Salè |- | 2009-2010 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2710560|$}} |- | 2010-2011 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2913840|$}} |- | 2011-2012 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3117120|$}} |- | 2012-2013 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3958742|$}} |- | 2013-2014 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|9887642|$}} |- | 2014-2015 <ref group="Note">Pour la saison 2014-2015, le salaire moyen d'un joueur évoluant en NBA est de {{Unité|4500000|$}}.</ref> | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|10629213|$}} |- | 2015-2016 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|11370786|$}} |- | 2016-2017 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|12112359|$}} |- | 2017-2018 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|34682550|$}} |- | 2018-2019 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|37457154|$}} |- | 2019-2020 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|40231758|$}} |- | 2020-2021 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|43006362|$}} |- | 2021-2022 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|45780966|$}} |- | 2022-2023 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|48070014|$}} |- | 2023-2024 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|51915615|$}} |- | 2024-2025 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|55761216|$}} |- | 2025-2026 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|59606817|$}} |- bgcolor="#e9d9ff" | Total Salè | | align="center" | {{Unité|302806362|$}} |- |} === Sponso === Nan komansman karyè li Nike te sponsorizel, li angajel nan lane 2013 avèk ekipmantye Under Armour, ki te vinn prinsipal reprezantanl<ref>{{Cite web|url=https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|title=''{{lang|en|Stephen Curry leaves Nike for Under Armour}}''|date=2013|website=yahoo.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2017-10-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20171005000509/https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|dead-url=yes}}</ref> . An 2015, mak la te soti premye model tenis li siyati menè jwèt la, Curry One <ref>{{Cite web|url=http://www.complex.com/sneakers/2014/12/under-armour-ceo-confirms-the-steph-curry-1-release-date|title=''{{lang|en|Under Armour CEO Confirms the Steph Curry 1 Release Date}}''|date=2014|website=complex.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Apre siksè modèl sa a, yo te lanse Curry 2 a. Curry gen kontra tou avèk mak [[Google]], Degree, Express, JBL, Kaiser Permanente, MoGo Sport, Muscle Milk, Subway ak State Farm <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/blog/nba/post/_/id/2503/stephen-currys-underdog-story-extends-to-endorsements|title=''{{lang|en|Stephen Curry's underdog story extends to endorsements}}''|date=2015|website=espn.com|language=en|access-date=31 mai 2015}}</ref> . === Atik ki gen rapò === {{Lòt pwojè|commons=Category:Stephen Curry}} * Lis jwè NBA ki jwe plis pase 1,000 match nan karyè yo . * Lis pi bon makeur nan karyè NBA a . * Lis pi gwo makeur yo nan playoff NBA yo . * Lis pi gwo makeur nan NBA a pa sezon . * Lis pi bon jwè ki make twa pwen nan listwa karyè NBA a . * Lis pi bon moun ki make twa pwen nan playoff NBA yo . * Lis pi bon pasè yo nan listwa karyè NBA a . * Lis pi bon pousantaj lanse fran nan NBA a pa sezon . * Lis pi bon pasè yo nan playoff NBA yo . * Lis pi bon entèseptè karyè nan NBA a . * Lis pi bon entèseptè nan NBA a pa sezon . * Lis jwè NBA ki fè plis pèt balon nan match eliminatwa yo . * Lis jwè NBA ki make 60 pwen oswa plis nan yon match . * Lis jwè NBA ki gen 50 pwen oswa plis nan yon match eliminatwa . * Lis jwè NBA ki gen plis pèt balon nan karyè yo . === Lyen ekstèn === == Pou aprofondi == === Lèl te Jèn === Wardell Stephen "Steph" curry ll <ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/player/201939/stephen-curry|title=Stephen Curry {{!}} Guard {{!}} Golden State Warriors {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> te fèt nan akron, nan ohio, nan dat ki te 14 mas 1988. Li grandit nan charlotte, kote papal wardell curry, yon jwè profesyonèl basketbol nan NBA<ref>{{Cite web|url=https://www.nba.com/|title=The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. {{!}} NBA.com|language=en|access-date=2025-11-05}}</ref> ki tap evolye nan ekip Hornets de charlotte. Pandan li te timoun Setephen curry avèk zanmil lan Simon DR, chak swa aprè lekol te vle wè match papal yo. Men manmanl pat vle anpil fwa paske li potko tap rantre avan 23h oubyen minwi pou li tal lekol nan demen. lè sa li te oblije tann vandredi swa oubyen samedi swa pou li te ka ale. Stephen curry pratike anpil spo diferan tankou bezbol ak foutbol ameriken. men finalman li te choisi tankou papal poul te k jwe basket kom disiplin spotiv li. se pandan li te nan klas 4em Stephen te choisi entrene chak jou poul te k jwe nan iniveste. Pita, li te rejwenn lise charlotte christian kote li te genyen 3 tit nan ekip la. Malgre li te byen jwe individyèlman, curry pat jwenn pyes bous nan inivèsite ki pi popilè yo, sitou akoz ti kol piti. Li te cin aksepte bous yon inivèsite ki pa menm popilè, Davidson <ref>{{Cite web|url=http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|title=''{{lang|en|Kansas will have to deal with Stephen Curry to get to Final Four}}''|year=2008|website=Kansacity.org|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2008-12-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20081215033209/http://www.kansascity.com/sports/story/551547.html|dead-url=unfit}}</ref> . === karyè NCAA === ==== 2006-2007 ==== [[Fichye:Stephen_Curry_Davidson_cropped.jpg|droite|vignette|Stephen Curry k ap jwe pou Inivèsite Davidson an 2008.]] Depi premye sezon li an nan NCAA, ekip li a wildcats de davidson domine konferans li an et fini nan premye plas avek yon bilan 29 viktwa 5 defèt <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2007.html|title=''{{lang|en|2006-07 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|date=2007|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Avèk 21,5 pwen mwayen, cuury fini moun ki fè plis pwen nan southern conference ak dezyèm moun ki fè plis pwen pami freshmen peyi a dèyè Kevin Durant <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/mens-college-basketball/statistics/player/_/stat/scoring-per-game/sort/avgPoints/year/2007|title=''{{lang|en|NCAA Division I Men's Basketball Player Scoring Per Game Statistics - 2006-07}}''|date=2007|website=espn.go.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Malgre sa ekip li a te pèdi nan NCAA a fas Maryland. Malgre despsyon sa a, curry te onore ak plizyè rekonpans endividyèl, tankou rekonpans moun ki te pi byen komanse konferans lan. Lè sezon sa tapral fini, yo te seleksyonel poul tal reprezante Etazini nan chanpyona mond basket maskilen timoun ki gen pou pi piti 19 ane yo nan peyi serbie, Avèk kom mwayen 9,4 pwen, 3,8 rebon ak 2,2 pas nan 19 minit, li ede Etazini pran meday lajan an <ref>{{Cite web|url=http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|title=Stephen Curry U19 World Championship Stats|date=2007|website=FIBA.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2015-06-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20150620230916/http://www.serbia2007.fiba.com/pages/eng/fe/07/fiba/u19men/teamPlay/play/p/eventid/3955/langlc/en/playernumber/61783/roundid/5651/fe_teamPlay_playStat.html|dead-url=yes}}</ref> . ==== 2007-2008 ==== Pou dezyèm sezonl, curry kontinye dominasyonl nan konferans lan, li konsève trofe moun ki fè plis pwen an avèk 25,5 pwen pa match, pandan li pèmèt ekip li a fini avèk yon bilan pozitif ak 26 viktwa pou 6 defèt. Wildcats yo kalifye anko pou final NCAA yo. 21 jwen 2008, pandan premye tou mach Madness, kont Gonzaga, Currry fè 40 pwen poul pèmèt ekip li a genyen premye fwa nan tournwa final NCAA depi 1969, de jwè ki pale fransè te edel tou, kanadyen Maxime Paulhus-Gosselin ak Wiliam Archambault, Georgetown ak Wisconsin. wildcats yo vin elimine nan ka final pa ekip ki tapral chanpyon an, Jayhawks du kansas, pou yon sko 59 ak 57 <ref>{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/cbb/schools/davidson/2008.html|title=''{{lang|en|2007-08 Davidson Wildcats Roster and Stats}}''|last2=2008|date=2008|website=sports-reference.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . ==== 2008-2009 ==== Aprè viktwa sa, curry te anonse ke li te vle rete nan NCAA yon sezon anko pou devlope kalite menè l yo, menmsi li te gentan gen on promès pos nan NBA. Pou 3em ane li, curry fini moun ki fè plis pwen nan NCAA nan sezon an e tou vinn moun ki fè plis pwen nan istwa universitel la. men malgre sa Wildcats yo pèdi nan demi-final tounwa konferans lan e kidonk tou pa al nan tounwa final NCAA pou premye fwa depi curry te rantre nan ekip la. Finalman yo invite yo nan NATIONAL INVITATION TOURNAMENT, Davidson elimine nan dezyèm tou a pa ekip Saint Mary's Gaels pou denye le yo te wè curry anba mayo wildcats yo. aprè sezon sali deside enskri nan draft 2009 NBA a. [[Fichye:Stephen_Curry.jpg|droite|vignette|Stephen Curry nan mwa mas 2011.]] === Salè === {| class="wikitable sortable" ! scope="col" |Ane ! scope="col" | Ekip ! scope="col" | Salè |- | 2009-2010 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2710560|$}} |- | 2010-2011 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|2913840|$}} |- | 2011-2012 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3117120|$}} |- | 2012-2013 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|3958742|$}} |- | 2013-2014 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|9887642|$}} |- | 2014-2015 <ref group="Note">Pour la saison 2014-2015, le salaire moyen d'un joueur évoluant en NBA est de {{Unité|4500000|$}}.</ref> | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|10629213|$}} |- | 2015-2016 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|11370786|$}} |- | 2016-2017 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|12112359|$}} |- | 2017-2018 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|34682550|$}} |- | 2018-2019 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|37457154|$}} |- | 2019-2020 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|40231758|$}} |- | 2020-2021 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|43006362|$}} |- | 2021-2022 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|45780966|$}} |- | 2022-2023 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|48070014|$}} |- | 2023-2024 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|51915615|$}} |- | 2024-2025 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|55761216|$}} |- | 2025-2026 | Gèrye yo | align="center" | {{Unité|59606817|$}} |- bgcolor="#e9d9ff" | Total Salè | | align="center" | {{Unité|302806362|$}} |- |} === Sponso === Nan komansman karyè li Nike te sponsorizel, li angajel nan lane 2013 avèk ekipmantye Under Armour, ki te vinn prinsipal reprezantanl<ref>{{Cite web|url=https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|title=''{{lang|en|Stephen Curry leaves Nike for Under Armour}}''|date=2013|website=yahoo.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015|archive-date=2017-10-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20171005000509/https://sports.yahoo.com/news/nba--stephen-curry-leaves-nike-for-under-armour-160855080.html|dead-url=yes}}</ref> . An 2015, mak la te soti premye model tenis li siyati menè jwèt la, Curry One <ref>{{Cite web|url=http://www.complex.com/sneakers/2014/12/under-armour-ceo-confirms-the-steph-curry-1-release-date|title=''{{lang|en|Under Armour CEO Confirms the Steph Curry 1 Release Date}}''|date=2014|website=complex.com|language=anglais|access-date=31 mai 2015}}</ref> . Apre siksè modèl sa a, yo te lanse Curry 2 a. Curry gen kontra tou avèk mak [[Google]], Degree, Express, JBL, Kaiser Permanente, MoGo Sport, Muscle Milk, Subway ak State Farm <ref>{{Cite web|url=http://espn.go.com/blog/nba/post/_/id/2503/stephen-currys-underdog-story-extends-to-endorsements|title=''{{lang|en|Stephen Curry's underdog story extends to endorsements}}''|date=2015|website=espn.com|language=en|access-date=31 mai 2015}}</ref> . === Atik ki gen rapò === {{Lòt pwojè|commons=Category:Stephen Curry}} * Lis jwè NBA ki jwe plis pase 1,000 match nan karyè yo . * Lis pi bon makeur nan karyè NBA a . * Lis pi gwo makeur yo nan playoff NBA yo . * Lis pi gwo makeur nan NBA a pa sezon . * Lis pi bon jwè ki make twa pwen nan listwa karyè NBA a . * Lis pi bon moun ki make twa pwen nan playoff NBA yo . * Lis pi bon pasè yo nan listwa karyè NBA a . * Lis pi bon pousantaj lanse fran nan NBA a pa sezon . * Lis pi bon pasè yo nan playoff NBA yo . * Lis pi bon entèseptè karyè nan NBA a . * Lis pi bon entèseptè nan NBA a pa sezon . * Lis jwè NBA ki fè plis pèt balon nan match eliminatwa yo . * Lis jwè NBA ki make 60 pwen oswa plis nan yon match . * Lis jwè NBA ki gen 50 pwen oswa plis nan yon match eliminatwa . * Lis jwè NBA ki gen plis pèt balon nan karyè yo . === Lyen ekstèn === {{Liens}} == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16}}</ref> . LI montre ke li pa trò == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen pre == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezi == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezid == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezida == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan am == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan amer == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameri == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan amerik == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan amerike == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken k == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki s == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se d == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Don == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Dona == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donal == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donald == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donald == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donald T == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donald Tr == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donald Tru == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donald Trum == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se [[Donald Trump]], == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donald Trump, S == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donald Trump, St == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donald Trump, Stephen curry ak warriors yo se premye ekip ki champyon epi ki refize ale nan kay blanch la aprѐ tit yo a nan lane 2017. == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donald Trump, Stephen curry ak warriors yo se premye ekip ki champyon epi ki refize ale nan kay blanch la aprѐ tit yo a nan lane 2017. Nan ane kap vini yo tout res ekip NBA a ap suiv yo. == Pèsonalite ak opinyon piblik == [[Fichye:Curry_shot.gif|alt=Stephen Curry, à gauche, en short blanc, effectuant un tir à trois points lors de la préparation d'une rencontre NBA en 2015.|vignette|Stephen Curry,agoch, nan yon bout chòt blan, k' ap tire twa pwen pandan preparasyon match NBA an 2015.]] Si li pa yon lidè vokal pandan match warriors yo, curry kon motive ekip bò kotel <ref>{{Cite web|url=https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|title=Stephen Curry Claims His Leadership Style Is Nothing Like “Trash-Talking” Michael Jordan: “I’m Not the Most Boisterous Walk in the Locker Room, Like Getting in People’s Face”|date=2022-01-20|website=EssentiallySports|access-date=2023-05-16|archive-date=2023-05-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20230516210057/https://www.essentiallysports.com/nba-basketball-news-stephen-curry-claims-his-leadership-style-is-nothing-like-trash-talking-michael-jordan-im-not-the-most-boisterous-walk-in-the-locker-room-like-getting-in-peoples-face/|dead-url=yes}}</ref> . Li montre ke li pa trò renmen prezidan ameriken ki se Donald Trump, Stephen curry ak warriors yo se premye ekip ki champyon epi ki refize ale nan kay blanch la aprѐ tit yo a nan lane 2017. Nan ane kap vini yo tout res ekip NBA a ap suiv yo. Nan lane 2021, NCAACP ap bay setephen curry non Jackie Robinson Sports Award paske li travail anpil ak envesti anpil nan favѐ jistis sosial, ak akoz li soutni koz fanm yo epi akoz antretyen li avѐk doktѐ Anthony Fauci, sou sijѐ [[Pandemi Covid-19|pandemi covid-19]] la nan Etazini. ==Referans== {{referans}} [[Kategori:Basketè ameriken]] 1s5m7yju23y0nwl2y4ykfkdvkldz7zt Shary Boyle 0 89491 881935 877119 2026-06-20T12:51:07Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 881935 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis}} '''Shary Boyle''' (fèt {{dat-|26 me 1972}} nan [[Scarborough (Ontario)|Scarborough]], [[Ontario]]) se yon [[atis]] vizyèl kontanporen orijin Kanadyen, ki aktif nan domèn eskilti, desen, penti ak pèfòmans. == Biyografi == Shary Boyle se pi piti nan senk timoun. Li te ale nan Wexford Collegiate Arts High School, kote li te etidye teyat ak mizik, epi answit Ontario College of Art, kote li te gradye an 1994. Apre sa, li te patisipe nan sèk [[Punk rock|punk]] Toronto, li t ap chante nan gwoup la ''Likid Joy''. An patikilye, li desine kostim, afich ak mayo, osi byen ke kreyasyon an ak distribisyon gratis nan ti fanzines fotokopi. Premye redaksyon li yo te konpile an 2004 nan ''Witness My Shame,'' ki te pibliye pa [[Conundrum Press]]. Ant 1998 ak 2006, li te konsakre tèt li nan desen ak penti atravè ilistrasyon pibliye<ref name="Medley">Mark Medley, "[https://web.archive.org/web/20130801105400/http://arts/ .nationalpost.com/2010/ 09/11/yon-zetwal-rete-mete-shary-boyle-bene-men-nan-canadas-art-world-pa-panse-li-bezwen-kite-peyi-a-yo reyalize-aklamasyon-entènasyonal- se-li-dwa/ Poukisa zetwal atistik Shary Boyle rete mete]". ''[[National_Post]]'', 11 septanm 2010.</ref>. An 2014, Boyle te nonmen pwofesè ansyen nan Sant Banff<ref>{{Web link|author1=|first name1=|title=The Linivè ak lòt sistèm ak Shary Boyle|url=http://www.banffcentre.ca/ programs/ program.aspx?id=1427|seri=The Banff Centre|piblikatè=The Banff Centre|dat=7 mas 2015|accessed=2017-03-12|archive-url=https://web.archive.org / web/20150402231751/http://www.banffcentre.ca/programs/program.aspx?id=1427|archive-date=2015-04-02}}</ref>. Li se tou yon oratè recherché ak panelist. Kounye a li ap viv ak travay nan [[Toronto]]<ref>{{Web link|title=Shary Boyle - Canadian Art|url=https://web.archive.org/web/20170313131337/http://canadianart.ca /artists/shary-boyle/|series=web.archive.org|date=2017-03-13|accessed=2019-03-26}}</ref>. == Apwòch == Shary Boyle travay ak diferan medya ak estil. Travay li eksplore tèm sèks, idantite, seksyalite, pouvwa ak klas, evoke sonorite emosyonèl ak psikik atravè atizan konn fè atansyon<ref name=":0">{{Book|language =en| first name1=Josée|sty name1=Drouin- Brisebois|non2=Louise|ti non2=Déry|tit=Shary Boyle|subtitle=Mizik pou silans|kote=Ottawa, Ontario, Kanada|editè=National Gallery of Canada|ane =2013|total paj=178–179|isbn =978-0-88884-914-4}}</ref>. Li se patikilyèman li te ye pou eksplorasyon li nan figi a ak eskilti [[porselèn]] li yo. Premye seri figurin porselèn li yo ant 2002 ak 2006 te itilize mwazi komèsyal ak teknik tradisyonèl dantèl porselèn pou kreye eskilti ki dekri fanm ak pwoblèm sèks. Seri a te prezante nan yon egzibisyon solo nan galri [[WCW Power Plant|Power Plant]] nan Toronto. Figurin sa yo byen bonè te vin anblèm nan sèn atizay Kanadyen nan kòmansman ane 2000 yo, ak seri a akeri pa gwo mize, tou de domestik ak entènasyonalman. Eksperyans bonè Boyle a ak porselèn ak subversion li nan atizana fanm soti nan kitsch avili nan atizay kontanporen revigore porselèn ak seramik kòm yon mwayen atizay kontanporen. An 2004, yo te prezante travay li nan galri Or nan [[Vancouver]], epi an 2006 nan Power Plant nan Toronto. Apre sa, li te antre nan galri atizay kontanporen Jessica Bradley soti 2007 rive 2014. An 2010, premye egzibisyon vwayaj nasyonal ''Flesh and Blood by'' Boyle te inogire nan [[Art Gallery of Ontario]]. Lè sa a, Shary Boyle te chwazi pou reprezante [[Kanada]] nan [[Bienal Venice]] nan 2013 ak pwojè li ''Music for Silence''<ref>"[https://thewalrus.ca/almost-famous-angel/ Almost Famous: Shary Boyle monte sou sèn mondyal la nan Bienal Venice]". ''[[The_Walrus]]'', ete 2013.</ref>. Nan 2015, Boyle te vwayaje nan Kinngait Studios sou Baffin Island, Nunavut, pou yon kolaborasyon ak Shuvinai Ashoona. Rezilta travay yo te prezante an 2015 nan galri Pierre-François Ouellette nan [[Montréal]]. An 2017, Shary Boyle te envite pou prezante eskilti li yo nan [[Gyeonggi]] Entènasyonal Ceramic Biennale nan Kore di Sid. Lè [[NSCAD Lithography Workshop: Contemporary Editions]] te kreye menm ane a, Shary Boyle ak Shuvinai Ashoona te pami atis ki te patisipe nan renesans [[litografi]] nan peyi a<ref>{{Web link|language= ht|url=https://nscad.ca/litho2019/|title=NSCAD make renesans atelye litografi pi popilè enprime|site= NSCAD|date= 2019-10-28|accessed on=2022-10-14}}. </ref>. Premye komisyon atizay piblik Boyle te enstale sou devan [[Gardiner Museum]] nan Toronto an 2018. Anplis travay eskilti ak pèfòmans li, Boyle fè ak mizisyen. An 2006, li te envite pou fè nan Hammer Museum nan Los Angeles kote li te prezante yon show solo ak yon band orijinal. Mizik, Boyle kolabore ak Doug Paisley, [[Will Oldham]], [[Leslie Feist|Feist]], [[Peaches (chantè)|Peaches]] ak Christine Fellows<ref>"[http://www .cbc. ca/news/arts/artdesign/story/2010/07/28/shary-boyle.html Atis Shary Boyle vin montre 3 vil yo]", [[CBC_News]], 28 jiyè 2010.</ref>. Travay Boyle yo enkli nan anpil koleksyon piblik ak prive, tankou [[Montreal Museum of Fine Arts|Mize Fine Arts]] Kanada, Ottawa, [[Montreal Museum of Fine Arts|Mize Fine Arts]] Monreyal, Giverny Capitall, [[Nova Scotia Museum of Fine Arts]] nan [[Halifax (Nova Scotia)|Halifax]], [[Montreal Museum of Contemporary Art] ]], Koleksyon Bailey, Art Gallery of Ontario ak [[La Maison Rouge, Antoine-de-Galbert Foundation|Maison Rouge]] nan Pari<ref name=":0"/>. == Travay == * ''2010, [https://macm.org/collections/oeuvre/live-old/ Live Old],'' Koleksyon Musée d'art contemporain de Montréal<ref>{{Web link|langue=fr- FR |title=Shary Boyle, Live Old, 2010|url=https://macm.org/collections/oeuvre/live-old|site=MAC Montréal|accessed on=2019-11-09}}</ref> * ''2007, [https://macm.org/collections/oeuvre/beast-highland-series/ Beast (Highland Series)]'', Koleksyon Musée d'art contemporain de Montréal<ref>{{Lyen entènèt | language=fr-FR|title=Shary Boyle, Beast (Highland Series), 2007|url=https://macm.org/collections/oeuvre/beast-highland-series|site=MAC Montréal|accessed on=2019- 11 -09}}</ref> == Rekonpans == Boyle te genyen anpil prim epi li te resevwa [[Canadian Arts Council|Canadian Arts Council]] Rezidans Pwogram Entènasyonal Studio nan [[London]] an 2007<ref name="gallery.ca"> "Shary Boyle", [[National_Gallery._nan_Kanada]]. Retrieved 31 Mas, 2014.</ref> osi byen ke Gershon Iskowitz Prize an 2009<ref>[https://web.archive.org/web/20190327234624/https://www.ctvnews.ca/toronto-artist-shary-boyle-wins-25-000-prize-1.448059 " Toronto atis Shary Boyle wins $25,000 prize "], [[Canadian_Press]], 27 oktòb 2009. [https://web.archive.org/web/20120119051033/http://www.ctv.ca/CTVNews/Entertainment/20091027/ent_shary_boyle_091027/ Reprinted] nan [[CTV_News]] .</ref>. Li te resevwa tou KM Hunter Artist Award an 2000 ak Chalmers Foundation Award an 2004<ref>"Shary Boyle CV," Jessica Bradley Gallery. {{Lyen entènèt|title=Kopi achiv|url=http://jessicabradleyinc.com/wp-content/uploads/2014/03/JB_BOYLE_CV.pdf|accessed on=2014-04-01|archive-url=https:/ /web.archive.org/web/20140407063343/http://jessicabradleyinc.com/wp-content/uploads/2014/03/JB_BOYLE_CV.pdf|archive-date=7 avril 2014|broken on=yes}}.</ref>. == Piblikasyon == Travay li se sijè a nan plizyè piblikasyon. * ''Istwa Jane Doe a'' ([[Random House]], 2003). * ''Temwen wont mwen'' (Conundrum Press, 2004). * ''Kramer Ergot {{n°|6}} ak {{n°|7}}'' (Buenaventura Press, 2006, 2008). * Francis Ford Coppola a ''Zoetrope: Istwa a konplè'' (AZX Publications, 2007). * ''Bay ak frajil'' (Die Gestalten, 2007, 2008). *Magazin Believer (McSweeney's Publishing, 2008). * '' Soulèvman soti nan yon lòt mond: Shary Boyle'' (Conundrum Press, 2008)<ref name="gallery.ca"/>. * ''Lachè ak san'' (UQAM Press, 2011). * Monografi ki soti nan Bienal Venice 2013 ''Mizik pou silans: Shary Boyle''<ref>National Gallery of Canada, 2013</ref>. *''Shine A Light,'' Canadian Biennial 2014<ref>Caroline Wetherilt, ed. Galeri Nasyonal Kanada, 2014</ref>. *''Gwo silans''<ref>Cachia, Amanda ed. galri@calit2 Press</ref>. *''HB: No 4, Erotica,'' (Montreal: Edisyon HB, 2015). *''Shary Boyle ak Emily Vey Duke, The Illuminations Project'' (Oakville Galeries Press). *''Ceramix: from Rodin to Schütte''<ref>(Morineau, Camille and Lucia Persapane, eds. Ghent, Bèljik: Snoeck Publishers, 2015)</ref>. *''A23. Vòl. 1 The mysticism of women''<ref>(Prim, Kristin, ed. New York City: Issue 01/Press)</ref>. *''Fantom bri ak lòt istwa''<ref>Campbell, Nancy, ed. Justina M. Barnicke Gallery, 2016</ref>. *''Shuvinai Ashoona ak Shary Boyle,'' (Universal Cobra, 2016). *''Earthlings,'' (Fondasyon Esker, 2017). *''Vitamin C: Nouvo pèspektiv nan atizay kontanporen, seramik,'' (London, Phaidon Press, 2017). *''Outside the Palace of Me'' (Enstiti Art Kanada, 2021)<ref>{{Liv|name1=Art Canada Institute|title=Deyò palè mwen an: Shary Boyle.|date=2021|isbn= 978-1 -4871-0256-2|isbn2=1-4871-0256-9|oclc=1246240750|li sou entènèt=https://www.worldcat.org/oclc/1246240750|accessed=2022-01-29 }}</ref> == Referans == {{Références}} == Lyen ekstèn == {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Boyle, Shary}} [[Kategori:Eskiltè kanadyen]] [[Kategori:Atis kanadyen kontanporen]] [[Kategori:Pent kanadyen]] [[Kategori:Litograf Kanadyen]] [[Kategori:Litograf 21yèm syèk la]] [[Kategori:Atis feminis]] [[Kategori:Feminis kanadyèn]] [[Kategori:Nesans nan mwa me 1972]] [[Kategori:Nesans nan Scarborough, Ontario]] [[Kategori:University of Ontario College of Art and Design Student]] p91s6ggqrocl15zsw2ek5m4kw31dfw8 Paul Cézanne 0 93413 882035 854123 2026-06-20T22:51:21Z Raymond Trencavel 28592 882035 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis}}'''Paul Cézanne''' oswa '''Paul Cezanne''', ki fèt 19 janvye 1839 nan Aix-en-Provence e ki te mouri 22 oktòb 1906 nan menm vil la, se yon [[Atis pent|pent]] [[Frans|fransè]] [[Provence|provensal]], manb pou yon tan nan mouvman [[enpresyonis]] la e ki te konsidere kòm pyonye de [[Pòs-enpresyonis|pòs-enpresyonis.]] ak nan [[kibis]]. Ak dezi li fè {{Sitasyon|Poussin sur nature}}, li parèt kòm yon kontinyasyon nan lespri klasik franse a otan ke yon inovatè radikal atravè itilizasyon jewometri nan pòtrè, lavi toujou ak peyizaj yo anpil ke li pentire, soti nan Île-de-France ak nan Provence, patikilyèman Aix-en-Provence. Miyò li te pwodui yon seri de penti ak mòn Sainte-Victoire kòm motif yo. Li konsidere kòm « papala modèn »<ref>L'expression serait de [[Henri Matisse|Matisse]] et ou de [[Pablo Picasso|Picasso]] ; elle est amplement reprise pendant tout le {{s-|XX}}, par exemple dans : Ulrike Becks-Malorny, ''Cézanne. Le père de l'art moderne'', Taschen, 2001.</ref>. == Nòt ak referans == {{Referans|}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Elèv Akademi Swis]] [[Kategori:Litograf fransè XXe syèk]] [[Kategori:Litograf fransè XIXe syèk]] [[Kategori:Lanmò an oktòb 1906]] [[Kategori:Nesans an janvye 1839]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] s86xjyehb36vo7dte3c5sxva2iph5wj Saint-Rémy-de-Provence 0 93543 881963 854817 2026-06-20T15:43:40Z Raymond Trencavel 28592 881963 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal}} '''Saint-Rémy-de-Provence''' ( '''''Sant Roumié de Prouvènço''''' nan ekriti mistralyèn; '''''Sant Romieg''''' (nan Pwovensa) nan ekriti klasik; '''''Sant Romiech''''' nan ansyen provensal; soti nan Laten '''''Villa Sancti Remigii''' )'' se yon [[Komin (Frans)|komin fransèz]] nan [[Depatman franse|depatman]] Bouches-du-Rhône. Sitiye nan rejyon Provence-Alpes-Côte d'Azur, Saint-Rémy-de-Provence se ti kapital Alpilles yo. == Jewografi == === Minisipalite fwontyè yo === {{komin limitwòf|komin=Saint-Rémy-de-Provence<ref>[http://www.geoportail.fr/5063351/index/accueil.htm Géoportail]</ref>|nò=[[Eyragues]]|nòdès=[[Noves]]<br/>[[Saint-Andiol]]|lès=[[Mollégès]]<br/>[[Eygalières]]|sidès=[[Aureille]]<br/>[[Mouriès]]|sid=[[Les Baux-de-Provence]]<br/>[[Maussane-les-Alpilles]]|sidwès=[[Fontvieille]]|lwès=[[Mas-Blanc-des-Alpilles]]<br/>[[Saint-Étienne-du-Grès]]|nòdwès=[[Maillane]]}} === Eraldik === {{Blazon komin|komin=Saint-Rémy-de-Provence|img1=Blason de la ville de Saint-Rémy-de-Provence (13).svg|l1=80px|lejand1=Armes de Saint-Rémy-de-Provence|blazònman= Zam yo ka dekore konsa sa a: ''Oswa ak kat gules pal ak yon chèf azure chaje ak twa flè-de-lis oswa.<br />'' Yo se menm jan ak vil [[Millau]], nan [[Aveyron (depatman)|Aveyron]].}} == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans|group="I"}} === Lyen ekstèn === [[Kategori:Saint-Rémy-de-Provence]] [[Kategori:Vil nan Oksitani]] a5sx08g701esiw1jfjn9i193x73r1m1 881987 881963 2026-06-20T16:36:41Z Raymond Trencavel 28592 881987 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal}} '''Saint-Rémy-de-Provence''' ( '''''Sant Roumié de Prouvènço''''' nan ekriti mistralyèn; '''''Sant Romieg''''' (nan Pwovensa) nan ekriti klasik; '''''Sant Romiech''''' nan ansyen provensal; soti nan Laten '''''Villa Sancti Remigii''' )'' se yon [[Komin (Frans)|komin fransèz]] nan [[Depatman franse|depatman]] Bouches-du-Rhône. Sitiye nan [[Provence|rejyon Provence-Alpes-Côte d'Azur]], Saint-Rémy-de-Provence se ti kapital Alpilles yo. == Jewografi == === Minisipalite fwontyè yo === {{komin limitwòf|komin=Saint-Rémy-de-Provence<ref>[http://www.geoportail.fr/5063351/index/accueil.htm Géoportail]</ref>|nò=[[Eyragues]]|nòdès=[[Noves]]<br/>[[Saint-Andiol]]|lès=[[Mollégès]]<br/>[[Eygalières]]|sidès=[[Aureille]]<br/>[[Mouriès]]|sid=[[Les Baux-de-Provence]]<br/>[[Maussane-les-Alpilles]]|sidwès=[[Fontvieille]]|lwès=[[Mas-Blanc-des-Alpilles]]<br/>[[Saint-Étienne-du-Grès]]|nòdwès=[[Maillane]]}} === Eraldik === {{Blazon komin|komin=Saint-Rémy-de-Provence|img1=Blason de la ville de Saint-Rémy-de-Provence (13).svg|l1=80px|lejand1=Armes de Saint-Rémy-de-Provence|blazònman= Zam yo ka dekore konsa sa a: ''Oswa ak kat gules pal ak yon chèf azure chaje ak twa flè-de-lis oswa.<br />'' Yo se menm jan ak vil [[Millau]], nan [[Aveyron (depatman)|Aveyron]].}} == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans|group="I"}} === Lyen ekstèn === [[Kategori:Saint-Rémy-de-Provence]] [[Kategori:Vil nan Oksitani]] hgxw4b27rvj1cf79jsajvr9d1mp2pw4 881988 881987 2026-06-20T16:37:04Z Raymond Trencavel 28592 881988 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal}} '''Saint-Rémy-de-Provence''' ( '''''Sant Roumié de Prouvènço''''' nan ekriti mistralyèn; '''''Sant Romieg''''' (nan Pwovensa) nan ekriti klasik; '''''Sant Romiech''''' nan ansyen provensal; soti nan Laten '''''Villa Sancti Remigii''' )'' se yon [[Komin (Frans)|komin fransèz]] nan [[Depatman franse|depatman]] Bouches-du-Rhône. Sitiye nan [[Provence|rejyon Provence-Alpes-Côte d'Azur]], Saint-Rémy-de-Provence se ti kapital Alpilles yo. == Jewografi == === Minisipalite fwontyè yo === {{komin limitwòf|komin=Saint-Rémy-de-Provence<ref>[http://www.geoportail.fr/5063351/index/accueil.htm Géoportail]</ref>|nò=[[Eyragues]]|nòdès=[[Noves]]<br/>[[Saint-Andiol]]|lès=[[Mollégès]]<br/>[[Eygalières]]|sidès=[[Aureille]]<br/>[[Mouriès]]|sid=[[Les Baux-de-Provence]]<br/>[[Maussane-les-Alpilles]]|sidwès=[[Fontvieille]]|lwès=[[Mas-Blanc-des-Alpilles]]<br/>[[Saint-Étienne-du-Grès]]|nòdwès=[[Maillane]]}} === Eraldik === {{Blazon komin|komin=Saint-Rémy-de-Provence|img1=Blason de la ville de Saint-Rémy-de-Provence (13).svg|l1=80px|lejand1=Armes de Saint-Rémy-de-Provence|blazònman= Zam yo ka dekore konsa sa a: ''Oswa ak kat gules pal ak yon chèf azure chaje ak twa flè-de-lis oswa.<br />'' Yo se menm jan ak vil [[Millau]], nan [[Aveyron (depatman)|Aveyron]].}} == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans|group="I"}} === Lyen ekstèn === [[Kategori:Vil nan Oksitani]] ktc7b5nf3px61sfkpkjhbzps4v237ca Valabrèg 0 94187 881959 881830 2026-06-20T15:06:59Z Raymond Trencavel 28592 881959 wikitext text/x-wiki {{infobox}} '''Valabrèg''' se yon komin fransè ki sitiye nan lès depatman Gard, nan rejyon [[Oksitani (rejyon administratif)|Occitanie]]. == Jewografi == === Lokalizasyon === === Minisipalite fwontyè yo === === Klima === === Anviwònman natirèl ak divèsite biyolojik === ==== Rezo Natura 2000 ==== [[Fichye:30336-Vallabrègues-Natura2000.png|vignette| Sit Natura 2000 sou teritwa minisipal la.]] === Itilizasyon tè === [[Fichye:30336-Vallabrègues-Sols.png|alt=Carte en couleurs présentant l'occupation des sols.|vignette| Kat jeyografik nan enfrastrikti ak itilizasyon tè nan minisipalite a nan 2018 (CLC).]] === Gwo risk yo === === Espò === == Ekonomi == {{Referans}} === Referans === ==== Sit entènèt INSEE ==== {{Referans}} ==== Lòt sous ==== {{Referans}} [[Kategori:Frans]] [[Kategori:Komin]] [[Kategori:Komin Lafrans]] [[Kategori:Vil nan Oksitani]] dd8kg5s82deorlmxush15b0hdaufvnr Claude Nougaro 0 96289 881968 870946 2026-06-20T16:03:43Z Raymond Trencavel 28592 881968 wikitext text/x-wiki == Biyografi == Claude Nougaro, ki te fèt 9 septanm 1929 nan Toulouse (Frans, [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]) e ki mouri 4 mas 2004 nan Pari 5e, se yon otè-konpozitè-entèprèt ak powèt fransè. Yon gwo amatè jazz, mizik laten ak afriken, li jwe sou mizik kalite mo yo, li travay pandan tout karyè li pou ini chante franse, powezi ak ritm[https://fr.wikipedia.org/wiki/Claude_Nougaro]<ref>{{Cite journal|date=2025-10-22|title=Claude Nougaro|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Claude_Nougaro&oldid=229956997|language=fr}}</ref>. 4rnpq4locckwzrwo62u36m5jlayl6e0 881969 881968 2026-06-20T16:04:41Z Raymond Trencavel 28592 881969 wikitext text/x-wiki == Biyografi == Claude Nougaro, ki te fèt 9 septanm 1929 nan Toulouse (Frans, [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]) e ki mouri 4 mas 2004 nan Pari 5e, se yon otè-konpozitè-entèprèt ak powèt fransè. Yon gwo amatè jazz, mizik laten ak afriken, li jwe sou mizik kalite mo yo, li travay pandan tout karyè li pou ini chante franse, powezi ak ritm[https://fr.wikipedia.org/wiki/Claude_Nougaro]<ref>{{Cite journal|date=2025-10-22|title=Claude Nougaro|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Claude_Nougaro&oldid=229956997|language=fr}}</ref>. ==Referans== [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1929]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] ow717xyqqxfk0f0ewjmj93qhmuttliz 881990 881969 2026-06-20T17:39:43Z Raymond Trencavel 28592 881990 wikitext text/x-wiki == Biyografi == Claude Nougaro, ki te fèt 9 septanm 1929 nan Toulouse (Frans, [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]) e ki mouri 4 mas 2004 nan Pari 5e, se yon otè-konpozitè-entèprèt ak powèt fransè. Yon gwo amatè jazz, mizik laten ak afriken, li jwe sou mizik kalite mo yo, li travay pandan tout karyè li pou ini chante franse, powezi ak ritm[https://fr.wikipedia.org/wiki/Claude_Nougaro]<ref>{{Cite journal|date=2025-10-22|title=Claude Nougaro|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Claude_Nougaro&oldid=229956997|language=fr}}</ref>. ==Referans== [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1929]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] 0n642zrivg4vc6pwy9iutttdzq6na31 881991 881990 2026-06-20T17:40:34Z Raymond Trencavel 28592 881991 wikitext text/x-wiki == Biyografi == Claude Nougaro, ki te fèt 9 septanm 1929 nan Toulouse (Frans, [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]) e ki mouri 4 mas 2004 nan Pari 5e, se yon otè-konpozitè-entèprèt ak powèt fransè. Yon gwo amatè jazz, mizik laten ak afriken, li jwe sou mizik kalite mo yo, li travay pandan tout karyè li pou ini chante franse, powezi ak ritm[https://fr.wikipedia.org/wiki/Claude_Nougaro]<ref>{{Cite journal|date=2025-10-22|title=Claude Nougaro|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Claude_Nougaro&oldid=229956997|language=fr}}</ref>. ==Referans== {{DEFAULTSORT:Nougaro, Claude}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1929]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] aqx1ygffjjyaft29tdh11zy9zjp2v6a 881994 881991 2026-06-20T17:53:48Z Raymond Trencavel 28592 881994 wikitext text/x-wiki == Biyografi == Claude Nougaro, ki te fèt 9 septanm 1929 nan Toulouse (Frans, [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]) e ki mouri 4 mas 2004 nan Pari 5e, se yon otè-konpozitè-entèprèt ak powèt fransè. Yon gwo amatè jazz, mizik laten ak afriken, li jwe sou mizik kalite mo yo, li travay pandan tout karyè li pou ini chante franse, powezi ak ritm[https://fr.wikipedia.org/wiki/Claude_Nougaro]<ref>{{Cite journal|date=2025-10-22|title=Claude Nougaro|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Claude_Nougaro&oldid=229956997|language=fr}}</ref>. ==Referans== {{DEFAULTSORT:Nougaro, Claude}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1929]] [[Kategori:Lanmò 2004]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] fp2wtpj8j8ly9f8elcs5uawafmuxbw9 882002 881994 2026-06-20T21:01:47Z Raymond Trencavel 28592 882002 wikitext text/x-wiki == Biyografi == Claude Nougaro, ki te fèt 9 septanm 1929 nan Toulouse (Frans, [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]) e ki mouri 4 mas 2004 nan Pari 5e, se yon otè-konpozitè-entèprèt ak powèt fransè. Yon gwo amatè jazz, mizik laten ak afriken, li jwe sou mizik kalite mo yo, li travay pandan tout karyè li pou ini chante franse, powezi ak ritm[https://fr.wikipedia.org/wiki/Claude_Nougaro]<ref>{{Cite journal|date=2025-10-22|title=Claude Nougaro|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Claude_Nougaro&oldid=229956997|language=fr}}</ref>. ==Referans== {{DEFAULTSORT:Nougaro, Claude}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1929]] [[Kategori:Lanmò 2004]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] hxgq8mq4u798k5uqefkk2181096ls19 Georges Brassens 0 96424 881946 874333 2026-06-20T14:55:29Z Raymond Trencavel 28592 881946 wikitext text/x-wiki == Biyografi == Georges Brassens, ki te fèt 22 oktòb 1921 nan Sète (Hérault, [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]) e ki mouri 29 oktòb 1981 nan Saint-Gély-du-Fesc (Hérault), se yon otè-konpozitè-entèprèt ak powèt franse. Otè plis pase de san chante ak tèks atantif, egzije ak literè — pami yo popilè Chanson pour l'Auvergnat, La Mauvaise Réputation, Le Gorille, Les Amoureux des bancs publics, Les Copains d'abord, Supplique pour être enterré à la plage de Sète, Les Trompettes de la renommée, elatriye — Georges Brassens te menm mete nan mizik kèk powèm François Villon, Victor Hugo, Paul Verlaine, Francis Jammes, Paul Fort, Antoine Pol, Théodore de Banville, Alphonse de Lamartine oswa menm Louis Aragon.Georges Brassens, menm jan ak Léo Ferré, Jacques Brel ak Jean Ferrat, konsidere kòm youn nan atizan yon lajòzò nan chante franse a. Li resevwa Gwo pri pou powezi nan Akademi Franse a an 1967[https://fr.wikipedia.org/wiki/Georges_Brassens]<ref>{{Cite journal|date=2025-11-13|title=Georges Brassens|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Georges_Brassens&oldid=230619574|language=fr}}</ref>. ==Referans== [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] mw7t2x03gvafgbp544wr95mrzlwqf1f Gilbert Bécaud 0 96610 882008 874864 2026-06-20T21:19:25Z Raymond Trencavel 28592 882008 wikitext text/x-wiki == Biyografi == Gilbert Bécaud, ki te fèt François Gilbert Léopold Silly le 24 oktòb 1927 nan Toulon e ki mouri le 18 desanm 2001 nan Boulogne-Billancourt, se te yon chantè, konpozitè ak pyanyis franse. Pandan karyè li, li te monte sou sèn Olympia trant-twa fwa, kote li te jwenn tinon « Misye 100 000 vòl » akoz sans li pou swing, pasyon li te leve nan foul la ak fans li yo ki, souvan, nan kòmansman li, tap kraze chèz ak eksitasyon. Li kite imaj yon nonm enèjik, toujou an mouvman. Kravat li ak pwen, apeprè nèf san chante li yo ak men li sou zòrèy li (yon jès spontan, tankou yon tic), se lòt imaj espesifik ki make lespri moun. Men mwen, Nathalie, Jou a lè lapli a vini, Mwen pou ou ak E kounye a ap konte pami gwo chante atis la. Karyè entènasyonal li pèmèt li anrejistre chante li yo an angle, alman, italyen ak panyòl. Plizyè nan konpozisyon li yo popilè aletranje, espesyalman Ozetazini (What Now My Love pou E kounye a, Let It Be Me…). [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] eddnk1sp75osgz9app8osgglq2gc5lh 882009 882008 2026-06-20T21:20:31Z Raymond Trencavel 28592 882009 wikitext text/x-wiki == Biyografi == Gilbert Bécaud, ki te fèt François Gilbert Léopold Silly le 24 oktòb 1927 nan [[Toulon]] ([[Provence]]) e ki mouri le 18 desanm 2001 nan Boulogne-Billancourt, se te yon chantè, konpozitè ak pyanyis franse. Pandan karyè li, li te monte sou sèn Olympia trant-twa fwa, kote li te jwenn tinon « Misye 100 000 vòl » akoz sans li pou swing, pasyon li te leve nan foul la ak fans li yo ki, souvan, nan kòmansman li, tap kraze chèz ak eksitasyon. Li kite imaj yon nonm enèjik, toujou an mouvman. Kravat li ak pwen, apeprè nèf san chante li yo ak men li sou zòrèy li (yon jès spontan, tankou yon tic), se lòt imaj espesifik ki make lespri moun. Men mwen, Nathalie, Jou a lè lapli a vini, Mwen pou ou ak E kounye a ap konte pami gwo chante atis la. Karyè entènasyonal li pèmèt li anrejistre chante li yo an angle, alman, italyen ak panyòl. Plizyè nan konpozisyon li yo popilè aletranje, espesyalman Ozetazini (What Now My Love pou E kounye a, Let It Be Me…). [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] kdy5b2toldvwoyuxznv8g24q04qr2qk 882010 882009 2026-06-20T21:32:16Z Raymond Trencavel 28592 882010 wikitext text/x-wiki == Biyografi == '''Gilbert Bécaud''', ki te fèt François Gilbert Léopold Silly le 24 oktòb 1927 nan [[Toulon]] ([[Provence]]) e ki mouri le 18 desanm 2001 nan Boulogne-Billancourt, se te yon chantè, konpozitè ak pyanyis franse. Pandan karyè li, li te monte sou sèn Olympia trant-twa fwa, kote li te jwenn tinon « Misye 100 000 vòl » akoz sans li pou swing, pasyon li te leve nan foul la ak fans li yo ki, souvan, nan kòmansman li, tap kraze chèz ak eksitasyon. Li kite imaj yon nonm enèjik, toujou an mouvman. Kravat li ak pwen, apeprè nèf san chante li yo ak men li sou zòrèy li (yon jès spontan, tankou yon tic), se lòt imaj espesifik ki make lespri moun. M ap retounen vin chèche ou, Mache Provence yo, Nathalie, Zoranj lan, Désirée, Jou a lè lapli a vini, Mwen pou ou ak E kounye a ap konte pami gwo chante atis la. Karyè entènasyonal li pèmèt li anrejistre chante li yo an angle, alman, italyen ak panyòl. Nan chante l ''Quand t'es petit dans le Midi'', li mete kèk mo ann [[Lang oksitan|Oksitan]] [[Provence|provensal]] ("Lou soulèu le fa canta", solèy la fè m chante). Plizyè nan konpozisyon li yo popilè aletranje, espesyalman Ozetazini (What Now My Love pou E kounye a, Let It Be Me…). [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] 4kql0vf4w3qx3lreuu3zrkr3w4zzxp4 882011 882010 2026-06-20T21:34:25Z Raymond Trencavel 28592 882011 wikitext text/x-wiki == Biyografi == '''Gilbert Bécaud''', ki te fèt François Gilbert Léopold Silly le 24 oktòb 1927 nan [[Toulon]] ([[Provence]]) e ki mouri le 18 desanm 2001 nan Boulogne-Billancourt, se te yon chantè, konpozitè ak pyanyis franse. Pandan karyè li, li te monte sou sèn Olympia trant-twa fwa, kote li te jwenn tinon « Misye 100 000 vòl » akoz sans li pou swing, pasyon li te leve nan foul la ak fans li yo ki, souvan, nan kòmansman li, tap kraze chèz ak eksitasyon. Li kite imaj yon nonm enèjik, toujou an mouvman. Kravat li ak pwen, apeprè nèf san chante li yo ak men li sou zòrèy li (yon jès spontan, tankou yon tic), se lòt imaj espesifik ki make lespri moun. M ap retounen vin chèche ou, Mache Provence yo, Nathalie, Zoranj lan, Désirée, Bagay ki enpòtan an se roz la, Jou a lè lapli a vini, Mwen pou ou ak E kounye a ap konte pami gwo chante atis la. Karyè entènasyonal li pèmèt li anrejistre chante li yo an angle, alman, italyen ak panyòl. Nan chante l ''Quand t'es petit dans le Midi'', li mete kèk mo ann [[Lang oksitan|Oksitan]] [[Provence|provensal]] ("Lou soulèu le fa canta", solèy la fè m chante). Plizyè nan konpozisyon li yo popilè aletranje, espesyalman Ozetazini (What Now My Love pou E kounye a, Let It Be Me…). [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] 3plghix0y6a64ljz6lunnjru59hjck4 882012 882011 2026-06-20T21:36:17Z Raymond Trencavel 28592 /* Biyografi */ 882012 wikitext text/x-wiki == Biyografi == '''Gilbert Bécaud''', ki te fèt François Gilbert Léopold Silly le 24 oktòb 1927 nan [[Toulon]] ([[Provence]]) e ki mouri le 18 desanm 2001 nan Boulogne-Billancourt, se te yon chantè, konpozitè ak pyanyis franse. Pandan karyè li, li te monte sou sèn Olympia trant-twa fwa, kote li te jwenn tinon « Misye 100 000 vòl » akoz sans li pou swing, pasyon li te leve nan foul la ak fans li yo ki, souvan, nan kòmansman li, tap kraze chèz ak eksitasyon. Li kite imaj yon nonm enèjik, toujou an mouvman. Kravat li ak pwen, apeprè nèf san chante li yo ak men li sou zòrèy li (yon jès spontan, tankou yon tic), se lòt imaj espesifik ki make lespri moun. M ap retounen vin chèche ou, Mache Provence yo, Nathalie, Zoranj lan, Désirée, Bagay ki enpòtan an se roz la, Jou a lè lapli a vini, Mwen pou ou ak E kounye a ap konte pami gwo chante atis la. Karyè entènasyonal li pèmèt li anrejistre chante li yo an angle, alman, italyen ak panyòl. Nan chante l ''Quand t'es petit dans le Midi'', li mete kèk mo ann [[Lang oksitan|Oksitan]] [[Provence|provensal]] ("Lou soulèu le fa canta", solèy la fè m chante). Plizyè nan konpozisyon li yo popilè aletranje, espesyalman Ozetazini (What Now My Love pou E kounye a, Let It Be Me…). {{DEFAULTSORT:Bécaud, Gilbert}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1927]] [[Kategori:Lanmò 2001]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] e9b16wcvfm8d342w87fo3myv9nym9lf 882013 882012 2026-06-20T21:39:34Z Raymond Trencavel 28592 882013 wikitext text/x-wiki == Biyografi == '''Gilbert Bécaud''', ki te fèt François Gilbert Léopold Silly le 24 oktòb 1927 nan [[Toulon]] ([[Provence]]) e ki mouri le 18 desanm 2001 nan Boulogne-Billancourt, se te yon chantè, konpozitè ak pyanyis franse. Pandan karyè li, li te monte sou sèn Olympia trant-twa fwa, kote li te jwenn tinon « Misye 100 000 vòl » akoz sans li pou swing, pasyon li te leve nan foul la ak fans li yo ki, souvan, nan kòmansman li, tap kraze chèz ak eksitasyon. Li kite imaj yon nonm enèjik, toujou an mouvman. Kravat li ak pwen, apeprè nèf san chante li yo ak men li sou zòrèy li (yon jès spontan, tankou yon tic), se lòt imaj espesifik ki make lespri moun. M ap retounen vin chèche ou, Mache Provence yo, Nathalie, Zoranj lan, Lè powèt la te mouri, Désirée, Bagay ki enpòtan an se roz la, Jou a lè lapli a vini, Mwen pou ou ak E kounye a ap konte pami gwo chante atis la. Karyè entènasyonal li pèmèt li anrejistre chante li yo an angle, alman, italyen ak panyòl. Nan chante l ''Quand t'es petit dans le Midi'', li mete kèk mo ann [[Lang oksitan|Oksitan]] [[Provence|provensal]] ("Lou soulèu le fa canta", solèy la fè m chante). Plizyè nan konpozisyon li yo popilè aletranje, espesyalman Ozetazini (What Now My Love pou E kounye a, Let It Be Me…). {{DEFAULTSORT:Bécaud, Gilbert}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1927]] [[Kategori:Lanmò 2001]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] 0uvsgosuzh4zq6rmsj18zvua2rcza76 882014 882013 2026-06-20T21:40:59Z Raymond Trencavel 28592 882014 wikitext text/x-wiki == Biyografi == '''Gilbert Bécaud''', ki te fèt François Gilbert Léopold Silly le 24 oktòb 1927 nan [[Toulon]] ([[Provence]]) e ki mouri le 18 desanm 2001 nan Boulogne-Billancourt, se te yon chantè, konpozitè ak pyanyis franse. Pandan karyè li, li te monte sou sèn Olympia trant-twa fwa, kote li te jwenn tinon « Misye 100 000 vòl » akoz sans li pou swing, pasyon li te leve nan foul la ak fans li yo ki, souvan, nan kòmansman li, tap kraze chèz ak eksitasyon. Li kite imaj yon nonm enèjik, toujou an mouvman. Kravat li ak pwen, apeprè nèf san chante li yo ak men li sou zòrèy li (yon jès spontan, tankou yon tic), se lòt imaj espesifik ki make lespri moun. M ap retounen vin chèche ou, Mache Provence yo, Nathalie, Zoranj lan, Lè powèt la te mouri, Désirée, Bagay ki enpòtan an se roz la, Jou a lè lapli a vini, Mwen pou ou ak E kounye a ap konte pami gwo chante atis la. Karyè entènasyonal li pèmèt li anrejistre chante li yo an angle, alman, italyen ak panyòl. Nan chante l ''Quand t'es petit dans le Midi'' (lè w se yon timoun nan sid Frans), li mete kèk mo ann [[Lang oksitan|Oksitan]] [[Provence|provensal]] ("Lou soulèu le fa canta", solèy la fè m chante). Plizyè nan konpozisyon li yo popilè aletranje, espesyalman Ozetazini (What Now My Love pou E kounye a, Let It Be Me…). {{DEFAULTSORT:Bécaud, Gilbert}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1927]] [[Kategori:Lanmò 2001]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] 0p2kzsw8iubtshebjm3rqi7ce4udzar 882015 882014 2026-06-20T21:43:05Z Raymond Trencavel 28592 882015 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Becaud-Rome-1958.png|200px|thumb|right|Gilbert Bécaud]] '''Gilbert Bécaud''', ki te fèt François Gilbert Léopold Silly le 24 oktòb 1927 nan [[Toulon]] ([[Provence]]) e ki mouri le 18 desanm 2001 nan Boulogne-Billancourt, se te yon chantè, konpozitè ak pyanyis franse. Pandan karyè li, li te monte sou sèn Olympia trant-twa fwa, kote li te jwenn tinon « Misye 100 000 vòl » akoz sans li pou swing, pasyon li te leve nan foul la ak fans li yo ki, souvan, nan kòmansman li, tap kraze chèz ak eksitasyon. Li kite imaj yon nonm enèjik, toujou an mouvman. Kravat li ak pwen, apeprè nèf san chante li yo ak men li sou zòrèy li (yon jès spontan, tankou yon tic), se lòt imaj espesifik ki make lespri moun. M ap retounen vin chèche ou, Mache Provence yo, Nathalie, Zoranj lan, Lè powèt la te mouri, Désirée, Bagay ki enpòtan an se roz la, Jou a lè lapli a vini, Mwen pou ou ak E kounye a ap konte pami gwo chante atis la. Karyè entènasyonal li pèmèt li anrejistre chante li yo an angle, alman, italyen ak panyòl. Nan chante l ''Quand t'es petit dans le Midi'' (lè w se yon timoun nan sid Frans), li mete kèk mo ann [[Lang oksitan|Oksitan]] [[Provence|provensal]] ("Lou soulèu le fa canta", solèy la fè m chante). Plizyè nan konpozisyon li yo popilè aletranje, espesyalman Ozetazini (What Now My Love pou E kounye a, Let It Be Me…). {{DEFAULTSORT:Bécaud, Gilbert}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1927]] [[Kategori:Lanmò 2001]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] 3ut117tbd081rsf3fe60v8vsny389tz Antisemitis 0 97476 882076 881188 2026-06-21T10:32:40Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882076 wikitext text/x-wiki [[Fichye:The_Protocols_of_the_Elders_of_Zion_by_Nilus_(1912)_-_cleaned.jpg|alt=Couverture d'une édition russe des Protocole des Sages de Sion avec un monarque tenant un sceptre, entouré d'un pentacle, d'une croix orthodoxe et d'une étoile de David.|vignette|''Pwotokòl Saj Siyon yo'' .]] '''Antisemitis''' se diskriminasyon ak ostilite yo montre anvè [[Jwif|Jwif yo]] kòm yon gwoup etnik, [[Relijyon|relijye]] oswa swadizan [[Ras moun|rasyal]]. Etimolojikman, tèm sa a te kapab aplike pou pèp semitik ki pale youn nan lang semitik yo (tankou amarik ), men depi fòmilasyon li nan fen XIX syèk la, li te deziyen, yon fòm [[rasis]] ak pretansyon [[Syans|syantifik]] epi ki vize espesyalman Jwif yo . Motivasyon ak pratik antisemitism yo enkli divès prejije, akizasyon, mezi diskriminatwa oswa [[Esklizyon sosyal|esklizyon sosyo-ekonomik]], ekspilsyon, ak masak moun oswa kominote antye. Nan kèk ka, antisemitism ka egziste nan yon peyi kote popilasyon jwif la prèske pa egziste ; sa a rele " Antisemitism san jwif yo " == Orijin ak definisyon == === Orijin mo sa a === ==== Kreyasyon ==== Tèm nan " antisemitis li yo te parèt nan [[Almay]] nan fen XIX syèk la men evènman yo dekri yo pi ansyen. Dapre [[istoryen]] Alex Bein, premye fwa yo te itilize mo sa a (nan yon sèl atik) se te an 1860, lè entelektyèl jwif otrichyen an Moritz Steinschneider te itilize ekspresyon " prejije antisemit » ( antisemitische Vorurteile "), pou denonse lide Ernest Renan ki atribiye a " pèp semitik yo » defo kiltirèl ak espirityèl (deziyasyon pèp Levant yo anba tèm sa a te date depi 1781) . Itilizasyon izole sa a te gen yon posterite limite. Mo a " {{Lang|de|''Antisemitismus''}} » tradui isit la kòm « antisemitism Tèm "antisemit" la te entwodui nan diskou politik an 1879 pa jounalis alman an Wilhelm Marr . Li te rejte konsèp posib asimilasyon an, epi li te plede pou ekspilsyon tout jwif yo nan [[Palestin (rejyon)|Palestin]] . Nan fen lavi li, Marr te pibliye yon dènye redaksyon nan Hambourg ki rele ''*Testaman yon antisemit*'', kote li te eksplike ke li te rejte " foli womantik mizerab nan Almanism » <ref name=":17">{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/RC-017590/histoire-de-l-antisemitisme/|title=Histoire de l'antisémitisme|last=Réalisateur Jonathan Hayoun|website=ARTE|language=fr|access-date=2024-01-07|quote=regarder à partir de la minute 12:35|archive-date=2024-06-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20240604115801/https://www.arte.tv/fr/videos/RC-017590/histoire-de-l-antisemitisme/|dead-url=yes}}</ref> . Gilles Karmasyn, espesyalis nan negasyon Olokòs, fè remake se [[jounalis]] alman Wilhelm Marr ki te envante mo a " {{Lang|de|''Antisemitismus''}} » nan sans « ostilite anvè jwif yo ", nan okazyon fondasyon yon " lig antisemit "an 1879 <ref>{{Cite web|url=https://phdn.org/antisem/antisemitismelemot.html|title=L’« antisémitisme »: une hostilité contre les Juifs.|last=Gilles Karmasyn|website=phdn.org|access-date=2023-01-04}}.</ref> epi pa nan ti liv anti-jwif li a ''ki rele Viktwa [[Jidayis]] sou Almanite konsidere depi yon pwen de vi ki pa konfesyonèl'', ki te pibliye menm ane a men kote ekspresyon an pa parèt <ref>{{Cite web|url=https://phdn.org/antisem/antisemitismelemot.html|title=L’« antisémitisme »: une hostilité contre les Juifs.|last=Gilles Karmasyn|website=phdn.org|access-date=2023-01-04}}.</ref> . Mo a pa soti nan leksik relijye men li pran yon aspè syantifik lè yo kreye non sa a nan .is pou estigmatize Jwif yo sou kritè [[Ras moun|ras]] ak etnisite ki pa kòrèk <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/089973-003-A/histoire-de-l-antisemitisme-3-4/|title=Histoire de l'antisémitisme (3/4) - De l'émancipation à la Shoah, 1791-1945 - Regarder le documentaire complet|website=ARTE|language=fr|format=vidéo à voir à partir de la minute 12,42|access-date=2024-01-07}}</ref> . "Si li vre pami filològ ak istoryen kategori Semit la reyini jwif ak arab, santiman anti-jwif nan fen syèk la (19yèm syèk la) pral itilize mo a prèske sèlman pou premye yo". Apre yo fin tradui ostilite ki te baze an premye sou relijyon epi answit sou " [[Ras moun|teyori ras]] mo a antisemitism » refere a nenpòt manifestasyon [[rayi]], ostilite oswa diskriminasyon anvè Juif yo <ref name="TLFI">{{Cite web|url=http://www.cnrtl.fr/definition/antisemite|title=Antisémite|website=CNRTL}}</ref> oswa moun ki pa Juif ki senpatik . [[Fichye:Boule_de_juif_-_Musée_des_horreurs_1.jpg|vignette|Karikatir anti-Dreyfuza : Boul Jwif la » ki montre Joseph Reinach kòm yon makak (1899).]] n4xqnz6iyzmfbwwr5ie1tbv3d3g72fw Francis Cabrel 0 97579 881936 881912 2026-06-20T14:34:53Z Raymond Trencavel 28592 881936 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Francis Cabrel, 2009.jpg|200px|thumb|right|Chantè ak gitaris franse Francis Cabrel an 2009]] '''Francis Cabrel''', ki fèt 23 novanm 1953, nan [[Agen]] ([[Akitan]]), se yon gitaris ak chantè [[lang franse|franse]], ki te enfliyanse mizikalman pa mizik folk ak blues: li site [[Neil Young]], [[Leonard Cohen]], ak [[Bob Dylan]] pami enfliyans li yo. Li te youn nan figi prensipal nan mizik popilè franse depi fen ane 1970 yo: lavant disk li yo estime a plis pase 25 milyon kopi. Yon chantè ki pale [[lang franse|frankofòn]] epi k ap viv nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]], Francis Cabrel natirèlman chante prensipalman an franse, men li chante tou yon ti kras an [[lang panyòl|panyòl]] (yon lang li te aprann nan lekòl) ak [[lang italyen|italyen]] (fanmi li soti [[Friuli]], nan nò [[Itali]]). Pi anekdotik, li chante tou an [[Lang oksitan|oksitan]] ("Giors", "Rockstars du Moyen Âge").<ref>Francis Cabrel : « J'ai fait une chanson pour l'Estivada » https://www.centrepresseaveyron.fr/2018/05/31/francis-cabrel-jai-fait-une-chanson-pour-lestivada,3995025.php</ref> An 1974, nan [[Toulouz]] ([[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), Francis Cabrel te patisipe nan yon konkou chante rejyonal ki te òganize pa [[Sud Radio]], ke li te genyen ak chante li a "Petite Marie". Yon ti tan apre, konpayi mizik CBS la te siyen yon kontra avè l, epi li te pibliye premye albòm li an 1977. An 1979, Francis Cabrel te reyalize yon gwo siksè nan tout Lafrans avèk chante li a "Je l'aime à mourir", yon single nan dezyèm albòm li a, "Les Chemins de traverse". Siksè sa a te konfime ane apre a avèk "L'Encre de tes yeux" apre sa "La Dame de Haute-Savoie" an 1981, de lòt gwo siksè nan twazyèm albòm li a, "Fragile". Nan menm epòk la, li te anrejistre vèsyon panyòl ("La quiero a morir") ak italyen ("Io l'amo così") nan "Je l'aime à mourir". Depi lè sa a, Francis Cabrel te youn nan chantè ki pi popilè an [[Frans]]. ==Diskografi== ===Albòm estidyo=== * 1977 : Les Murs de poussière * 1979 : Les Chemins de traverse * 1980 : Fragile * 1981 : Carte postale * 1983 : Quelqu'un de l'intérieur * 1985 : Photos de voyages * 1989 : Sarbacane * 1994 : Samedi soir sur la Terre * 1999 : Hors-saison * 2004 : Les Beaux Dégâts * 2008 : Des roses et des orties * 2012 : Vise le ciel (albòm vèsyon franse mizik [[Bob Dylan]]) * 2015 : In extremis * 2020 : À l'aube revenant<ref>Francis Cabrel : "Chaque fois que je fais un album, je me dis que c’est peut-être le dernier". Francis Cabrel, 66 ans, est de retour avec son quatorzième album studio, "À l’aube revenant", dans les bacs ce vendredi 16 octobre. Entre hommage à son père et célébration de la poésie des troubadours. Le musicien d’Astaffort, enfant d’Occitanie et d’une famille d’Italiens chantants, se confie avec pudeur. https://www.ledauphine.com/culture-loisirs/2020/10/16/francis-cabrel-chaque-fois-que-je-fais-un-album-je-me-dis-que-c-est-peut-etre-le-dernier</ref> ===Albòm an dirèk=== * 1984 : Cabrel public * 1991 : D'une ombre à l'autre * 2000 : Double Tour * 2005 : La Tournée des bodegas * 2009 : La Tournée des roses et des orties * 2016 : L'In extremis tour * 2020 : Rock'n'roll Show (ak Dick Rivers, anrejistre an 1990) * 2021 : Trobador tour ==Chante ki pi popilè yo== * Petite Marie (an 1977, men tou nan fen 1991, kòmansman 1992) * Les murs de poussière (1978) * Je l'aime à mourir (1979) * L'encre de tes yeux (1980) * La Dame de Haute-Savoie (1981) * Répondez-moi (1982) * Ma place dans le trafic (an 1982, men li te soti tou kòm yon single live an 2000) * La fille qui m'accompagne (1983) * Les chevaliers Cathares (1983) * Question d'équilibre (1984) * Encore et encore (fen 1985, kòmansman 1986) * Il faudra leur dire (1987, Cabrel ak timoun yo) * Sarbacane (1989) * C'est écrit (1989) * Tout le monde y pense (fen 1990, kòmansman 1991) * Je t'aimais, je t'aime, je t'aimerai (1994) * La cabane du pêcheur (1994) * La corrida (fen 1994, kòmansman 1995) * Octobre (1995) * Samedi soir sur la terre (1995) * Presque rien (1999) * Hors-saison (1999) * Bonne nouvelle (2004) * La robe et l'échelle (2008) * Le chêne liège (2008) * Des hommes pareils (2009) * Partis pour rester (2015) * Mon Dieu que j'en suis à mon aise (Chan tradisyonèl franse anrejistre an dirèk nan fen ane 2017 avèk [[Nadau|Joan de Nadau]] ak gwoup [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|oksitan]] [[Peiraguda]] a)<ref>Francis Cabrel et Jan de Nadau fêtent les 40 ans de Peiraguda https://www.radiofrance.fr/francebleu/podcasts/nouvelle-scene-aquitaine-decouvrez-les-jeunes-artistes-de-notre-region/francis-cabrel-et-jan-de-nadau-fetent-les-40-ans-de-peiraguda-3932681</ref> * Te ressembler (fen 2020, kòmansman 2021) * Rockstars du Moyen Âge (fen 2021, kòmansman 2022) * Un morceau de Sicre (fen 2023, kòmansman 2024) ==Referans== {{DEFAULTSORT:Cabrel, Francis}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Chantè oksitan]] [[Kategori:Nesans nan lane 1953]] [[Kategori:Oksitani]] qr29bgoljqz5p8w0ry0i8nf94o34g3t 881947 881936 2026-06-20T14:56:06Z Raymond Trencavel 28592 881947 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Francis Cabrel, 2009.jpg|200px|thumb|right|Chantè ak gitaris franse Francis Cabrel an 2009]] '''Francis Cabrel''', ki fèt 23 novanm 1953, nan [[Agen]] ([[Akitan]]), se yon gitaris ak chantè [[lang franse|franse]], ki te enfliyanse mizikalman pa mizik folk ak blues: li site [[Neil Young]], [[Leonard Cohen]], ak [[Bob Dylan]] pami enfliyans li yo. Li te youn nan figi prensipal nan mizik popilè franse depi fen ane 1970 yo: lavant disk li yo estime a plis pase 25 milyon kopi. Yon chantè ki pale [[lang franse|frankofòn]] epi k ap viv nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]], Francis Cabrel natirèlman chante prensipalman an franse, men li chante tou yon ti kras an [[lang panyòl|panyòl]] (yon lang li te aprann nan lekòl) ak [[lang italyen|italyen]] (fanmi li soti [[Friuli]], nan nò [[Itali]]). Pi anekdotik, li chante tou an [[Lang oksitan|oksitan]] ("Giors", "Rockstars du Moyen Âge").<ref>Francis Cabrel : « J'ai fait une chanson pour l'Estivada » https://www.centrepresseaveyron.fr/2018/05/31/francis-cabrel-jai-fait-une-chanson-pour-lestivada,3995025.php</ref> An 1974, nan [[Toulouz]] ([[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), Francis Cabrel te patisipe nan yon konkou chante rejyonal ki te òganize pa [[Sud Radio]], ke li te genyen ak chante li a "Petite Marie". Yon ti tan apre, konpayi mizik CBS la te siyen yon kontra avè l, epi li te pibliye premye albòm li an 1977. An 1979, Francis Cabrel te reyalize yon gwo siksè nan tout Lafrans avèk chante li a "Je l'aime à mourir", yon single nan dezyèm albòm li a, "Les Chemins de traverse". Siksè sa a te konfime ane apre a avèk "L'Encre de tes yeux" apre sa "La Dame de Haute-Savoie" an 1981, de lòt gwo siksè nan twazyèm albòm li a, "Fragile". Nan menm epòk la, li te anrejistre vèsyon panyòl ("La quiero a morir") ak italyen ("Io l'amo così") nan "Je l'aime à mourir". Depi lè sa a, Francis Cabrel te youn nan chantè ki pi popilè an [[Frans]]. ==Diskografi== ===Albòm estidyo=== * 1977 : Les Murs de poussière * 1979 : Les Chemins de traverse * 1980 : Fragile * 1981 : Carte postale * 1983 : Quelqu'un de l'intérieur * 1985 : Photos de voyages * 1989 : Sarbacane * 1994 : Samedi soir sur la Terre * 1999 : Hors-saison * 2004 : Les Beaux Dégâts * 2008 : Des roses et des orties * 2012 : Vise le ciel (albòm vèsyon franse mizik [[Bob Dylan]]) * 2015 : In extremis * 2020 : À l'aube revenant<ref>Francis Cabrel : "Chaque fois que je fais un album, je me dis que c’est peut-être le dernier". Francis Cabrel, 66 ans, est de retour avec son quatorzième album studio, "À l’aube revenant", dans les bacs ce vendredi 16 octobre. Entre hommage à son père et célébration de la poésie des troubadours. Le musicien d’Astaffort, enfant d’Occitanie et d’une famille d’Italiens chantants, se confie avec pudeur. https://www.ledauphine.com/culture-loisirs/2020/10/16/francis-cabrel-chaque-fois-que-je-fais-un-album-je-me-dis-que-c-est-peut-etre-le-dernier</ref> ===Albòm an dirèk=== * 1984 : Cabrel public * 1991 : D'une ombre à l'autre * 2000 : Double Tour * 2005 : La Tournée des bodegas * 2009 : La Tournée des roses et des orties * 2016 : L'In extremis tour * 2020 : Rock'n'roll Show (ak Dick Rivers, anrejistre an 1990) * 2021 : Trobador tour ==Chante ki pi popilè yo== * Petite Marie (an 1977, men tou nan fen 1991, kòmansman 1992) * Les murs de poussière (1978) * Je l'aime à mourir (1979) * L'encre de tes yeux (1980) * La Dame de Haute-Savoie (1981) * Répondez-moi (1982) * Ma place dans le trafic (an 1982, men li te soti tou kòm yon single live an 2000) * La fille qui m'accompagne (1983) * Les chevaliers Cathares (1983) * Question d'équilibre (1984) * Encore et encore (fen 1985, kòmansman 1986) * Il faudra leur dire (1987, Cabrel ak timoun yo) * Sarbacane (1989) * C'est écrit (1989) * Tout le monde y pense (fen 1990, kòmansman 1991) * Je t'aimais, je t'aime, je t'aimerai (1994) * La cabane du pêcheur (1994) * La corrida (fen 1994, kòmansman 1995) * Octobre (1995) * Samedi soir sur la terre (1995) * Presque rien (1999) * Hors-saison (1999) * Bonne nouvelle (2004) * La robe et l'échelle (2008) * Le chêne liège (2008) * Des hommes pareils (2009) * Partis pour rester (2015) * Mon Dieu que j'en suis à mon aise (Chan tradisyonèl franse anrejistre an dirèk nan fen ane 2017 avèk [[Nadau|Joan de Nadau]] ak gwoup [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|oksitan]] [[Peiraguda]] a)<ref>Francis Cabrel et Jan de Nadau fêtent les 40 ans de Peiraguda https://www.radiofrance.fr/francebleu/podcasts/nouvelle-scene-aquitaine-decouvrez-les-jeunes-artistes-de-notre-region/francis-cabrel-et-jan-de-nadau-fetent-les-40-ans-de-peiraguda-3932681</ref> * Te ressembler (fen 2020, kòmansman 2021) * Rockstars du Moyen Âge (fen 2021, kòmansman 2022) * Un morceau de Sicre (fen 2023, kòmansman 2024) ==Referans== {{DEFAULTSORT:Cabrel, Francis}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Chantè oksitan]] [[Kategori:Nesans nan lane 1953]] [[Kategori:Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 3djw3g0zgm3x5teotg2vmu03ho4sgs2 Kategori:Nesans nan Oksitani 14 97582 881939 2026-06-20T14:44:42Z Raymond Trencavel 28592 Paj ki kreye ak " [[Kategori:Oksitani]] " 881939 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Oksitani]] 3o7da2584z4j0ueng0tgdb2rlj9yp3a Provence 0 97583 881964 2026-06-20T15:47:49Z Raymond Trencavel 28592 Paj ki kreye ak " '''Provence''' se youn nan sèt rejyon istorik Oksitani yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se Masèy (ki se tou vil ki gen plis moun nan Oksitanie), Nis, Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, ak Saint-Tropez. Monako fè pati zòn kiltirè... " 881964 wikitext text/x-wiki '''Provence''' se youn nan sèt rejyon istorik Oksitani yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se Masèy (ki se tou vil ki gen plis moun nan Oksitanie), Nis, Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, ak Saint-Tropez. Monako fè pati zòn kiltirèl Provençal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa Monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak Liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak franse. Yon wayòm Provençal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo, pafwa asosye avèk Wayòm Bourgogne (yo rele Wayòm Arles, ant 933 ak 1378). Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak Toulouse yo. Kont Toulouse yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouse oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann katalan "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska Revolisyon Fransèz la, ak Konte Nis, ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès Monako, men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). an2vpoazu4tusfhis9hb25m6ouqg2r6 881965 881964 2026-06-20T15:53:45Z Raymond Trencavel 28592 881965 wikitext text/x-wiki '''Provence''' se youn nan sèt rejyon istorik Oksitani yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se Masèy (ki se tou vil ki gen plis moun nan Oksitanie), Nis, Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, Orange, Fréjus ak Saint-Tropez. Monako fè pati zòn kiltirèl Provençal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa Monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak Liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak franse. Yon wayòm Provençal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo, pafwa asosye avèk Wayòm Bourgogne (yo rele Wayòm Arles, ant 933 ak 1378). Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak Toulouse yo. Kont Toulouse yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouse oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann katalan "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska Revolisyon Fransèz la, ak Konte Nis, ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès Monako, men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). 2900bygyh94xww5m38l4cfsiyu9ollt 881966 881965 2026-06-20T15:58:47Z Raymond Trencavel 28592 881966 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carte provence 1125-es.svg|200px|thumb|right|Kat jeyografik Provence an 1125 nan moman divizyon ant Konte Toulouse (makiza) ak Kay Barcelone (konte), Konte Forcalquier la te rete endepandan.]] '''Provence''' se youn nan sèt rejyon istorik Oksitani yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se Masèy (ki se tou vil ki gen plis moun nan Oksitanie), Nis, Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, Orange, Fréjus ak Saint-Tropez. Monako fè pati zòn kiltirèl Provençal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa Monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak Liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak franse. Yon wayòm Provençal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo, pafwa asosye avèk Wayòm Bourgogne (yo rele Wayòm Arles, ant 933 ak 1378). Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak Toulouse yo. Kont Toulouse yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouse oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann katalan "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska Revolisyon Fransèz la, ak Konte Nis, ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès Monako, men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). 5th95dl7b0rqco8rwbcxr4t2llwsioa 881967 881966 2026-06-20T16:02:27Z Raymond Trencavel 28592 881967 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carte provence 1125-es.svg|200px|thumb|right|Kat jeyografik Provence an 1125 nan moman divizyon ant Konte Toulouse (makiza) ak Kay Barcelone (konte), Konte Forcalquier la te rete endepandan.]] '''Provence''' se youn nan sèt rejyon istorik Oksitani yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se [[Masèy]] (ki se tou vil ki gen plis moun nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), [[Nis]], Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, Orange, Fréjus ak Saint-Tropez. [[Monako (peyi)|Monako]] fè pati zòn kiltirèl provensal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa Monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak Liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak [[lang franse|franse]]. Yon wayòm provensal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo, pafwa asosye avèk Wayòm Bourgogne (yo rele Wayòm Arles, ant 933 ak 1378). Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak Toulouse yo. Kont Toulouse yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouse oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann katalan "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska Revolisyon Fransèz la, ak Konte Nis, ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès Monako, men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). oua2j6m5yedmrh8st9euk5lzmul8nva 881976 881967 2026-06-20T16:08:49Z Raymond Trencavel 28592 881976 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carte provence 1125-es.svg|200px|thumb|right|Kat jeyografik Provence an 1125 nan moman divizyon ant Konte Toulouse (makiza) ak Kay Barcelone (konte), Konte Forcalquier la te rete endepandan.]] '''Provence''' se youn nan sèt rejyon istorik Oksitani yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se [[Masèy]] (ki se tou vil ki gen plis moun nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), [[Nis]], Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, Orange, Fréjus ak Saint-Tropez. [[Monako (peyi)|Monako]] fè pati zòn kiltirèl provensal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa Monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak Liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak [[lang franse|franse]]. Yon wayòm provensal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo, pafwa asosye avèk Wayòm Bourgogne (yo rele Wayòm Arles, ant 933 ak 1378). Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak Toulouse yo. Kont Toulouse yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouse oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann katalan "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska Revolisyon Fransèz la, ak Konte Nis, ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès Monako, men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). [[Kategori:Oksitani]] 1mc8vi95i8ug4igy9pw020v45hf618l 881981 881976 2026-06-20T16:16:32Z Raymond Trencavel 28592 881981 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Flag of Provence.svg|200px|thumb|right|Drapo Provence la, enspire pa koulè katalan kay Barcelone nan]] [[Fichye:Carte provence 1125-es.svg|200px|thumb|right|Kat jeyografik Provence an 1125 nan moman divizyon ant Konte Toulouse (makiza) ak Kay Barcelone (konte), Konte Forcalquier la te rete endepandan.]] '''Provence''' se youn nan sèt rejyon istorik Oksitani yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se [[Masèy]] (ki se tou vil ki gen plis moun nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), [[Nis]], Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, Orange, Fréjus ak Saint-Tropez. [[Monako (peyi)|Monako]] fè pati zòn kiltirèl provensal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa Monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak Liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak [[lang franse|franse]]. Yon wayòm provensal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo, pafwa asosye avèk Wayòm Bourgogne (yo rele Wayòm Arles, ant 933 ak 1378). Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak Toulouse yo. Kont Toulouse yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouse oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann katalan "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska Revolisyon Fransèz la, ak Konte Nis, ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès Monako, men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). [[Kategori:Oksitani]] p6yef6mbn6pvg7gqdhkalpegbjsyh0j 881982 881981 2026-06-20T16:17:38Z Raymond Trencavel 28592 881982 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Flag of Provence.svg|200px|thumb|right|Drapo Provence la, enspire pa koulè katalan kay Barcelone nan.]] [[Fichye:Carte provence 1125-es.svg|200px|thumb|right|Kat jeyografik Provence an 1125 nan moman divizyon ant Konte Toulouse (makiza) ak Kay Barcelone (konte), Konte Forcalquier la te rete endepandan.]] '''Provence''' se youn nan sèt rejyon istorik Oksitani yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se [[Masèy]] (ki se tou vil ki gen plis moun nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), [[Nis]], Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, Orange, Fréjus ak Saint-Tropez. [[Monako (peyi)|Monako]] fè pati zòn kiltirèl provensal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa Monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak Liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak [[lang franse|franse]]. Yon wayòm provensal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo, pafwa asosye avèk Wayòm Bourgogne (yo rele Wayòm Arles, ant 933 ak 1378). Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak Toulouse yo. Kont Toulouse yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouse oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann katalan "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska Revolisyon Fransèz la, ak Konte Nis, ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès Monako, men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). [[Kategori:Oksitani]] mgm1bchi25t716qj3ibk74jxslhg211 881983 881982 2026-06-20T16:24:47Z Raymond Trencavel 28592 881983 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Flag of Provence.svg|200px|thumb|right|Drapo Provence la, enspire pa koulè katalan kay Barcelone nan.]] [[Fichye:Carte provence 1125-es.svg|200px|thumb|right|Kat jeyografik Provence an 1125 nan moman divizyon ant Konte Toulouse (makiza) ak Kay Barcelone (konte), Konte Forcalquier la te rete endepandan.]] '''Provence''' se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se [[Masèy]] (ki se tou vil ki gen plis moun nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), [[Nis]], [[Toulon]], [[Avignon]], [[Aix-en-Provence]], [[Forcalquier]], [[Arles]], [[Cannes]], [[Orange |Orange]], [[Fréjus]] ak [[Saint-Tropez]]. [[Monako (peyi)|Monako]] fè pati zòn kiltirèl provensal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak [[lang franse|franse]]. Yon wayòm provensal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo, pafwa asosye avèk Wayòm [[Bourgogne]] (yo rele Wayòm Arles, ant 933 ak 1378). Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak [[Toulouz]] yo. Kont Toulouz yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouz oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann [[Katalòy|katalan]] "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska Revolisyon Fransèz la, ak Konte [[Nis]], ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès [[Monako (peyi)|Monako]], men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). [[Kategori:Oksitani]] kmc5jr828nitctxxxohsnhldsnq0cwz 881984 881983 2026-06-20T16:32:05Z Raymond Trencavel 28592 881984 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Flag of Provence.svg|200px|thumb|right|Drapo Provence la, enspire pa koulè katalan kay Barcelone nan.]] [[Fichye:Carte provence 1125-es.svg|200px|thumb|right|Kat jeyografik Provence an 1125 nan moman divizyon ant Konte Toulouse (makiza) ak Kay Barcelone (konte), Konte Forcalquier la te rete endepandan.]] '''Provence''' se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se [[Masèy]] (ki se tou vil ki gen plis moun nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), [[Nis]], [[Toulon]], [[Avignon]], [[Aix-en-Provence]], [[Forcalquier]], [[Arles]], [[Cannes]], [[Orange |Orange]], [[Fréjus]] ak [[Saint-Tropez]]. [[Monako (peyi)|Monako]] fè pati zòn kiltirèl provensal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak [[lang franse|franse]]. Yon wayòm provensal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo, pafwa asosye avèk Wayòm [[Bourgogne]] (yo rele Wayòm Arles, ant 933 ak 1378). Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak [[Toulouz]] yo. Kont Toulouz yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouz oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann [[Katalòy|katalan]] "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska [[Revolisyon franse|Revolisyon Fransèz]] la, ak Konte [[Nis]], ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès [[Monako (peyi)|Monako]], men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). [[Kategori:Oksitani]] hojn4m2sal49ckti1dkqcy1er3sodbm 881989 881984 2026-06-20T17:35:18Z Raymond Trencavel 28592 881989 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Flag of Provence.svg|200px|thumb|right|Drapo Provence la, enspire pa koulè katalan kay Barcelone nan.]] [[Fichye:Carte provence 1125-es.svg|200px|thumb|right|Kat jeyografik Provence an 1125 nan moman divizyon ant Konte Toulouse (makiza) ak Kay Barcelone (konte), Konte Forcalquier la te rete endepandan.]] '''Provence''' ("Provença" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se [[Masèy]] (ki se tou vil ki gen plis moun nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), [[Nis]], [[Toulon]], [[Avignon]], [[Aix-en-Provence]], [[Forcalquier]], [[Arles]], [[Cannes]], [[Orange |Orange]], [[Fréjus]] ak [[Saint-Tropez]]. [[Monako (peyi)|Monako]] fè pati zòn kiltirèl provensal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak [[lang franse|franse]]. Yon wayòm provensal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo, pafwa asosye avèk Wayòm [[Bourgogne]] (yo rele Wayòm Arles, ant 933 ak 1378). Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak [[Toulouz]] yo. Kont Toulouz yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouz oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann [[Katalòy|katalan]] "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska [[Revolisyon franse|Revolisyon Fransèz]] la, ak Konte [[Nis]], ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès [[Monako (peyi)|Monako]], men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). [[Kategori:Oksitani]] ji46je55zmvgy2frkgmq76l5rko1tm4 882039 881989 2026-06-20T22:58:08Z Raymond Trencavel 28592 882039 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Flag of Provence.svg|200px|thumb|right|Drapo Provence la, enspire pa koulè katalan kay Barcelone nan.]] [[Fichye:Carte provence 1125-es.svg|200px|thumb|right|Kat jeyografik Provence an 1125 nan moman divizyon ant Konte Toulouz (makiza) ak Kay Barcelone (konte), Konte Forcalquier la te rete endepandan.]] '''Provence''' ("Provença" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se [[Masèy]] (ki se tou vil ki gen plis moun nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), [[Nis]], [[Toulon]], [[Avignon]], [[Aix-en-Provence]], [[Forcalquier]], [[Arles]], [[Cannes]], [[Orange |Orange]], [[Fréjus]] ak [[Saint-Tropez]]. [[Monako (peyi)|Monako]] fè pati zòn kiltirèl provensal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak [[lang franse|franse]]. Yon wayòm provensal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo, pafwa asosye avèk Wayòm [[Bourgogne]] (yo rele Wayòm Arles, ant 933 ak 1378). Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak [[Toulouz]] yo. Kont Toulouz yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouz oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann [[Katalòy|katalan]] "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska [[Revolisyon franse|Revolisyon Fransèz]] la, ak Konte [[Nis]], ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès [[Monako (peyi)|Monako]], men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). [[Kategori:Oksitani]] cr6a1n81mz79pwerz0cpofx6hkp1csm 882040 882039 2026-06-20T23:03:14Z Raymond Trencavel 28592 882040 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Flag of Provence.svg|200px|thumb|right|Drapo Provence la, enspire pa koulè katalan kay Barcelone nan.]] [[Fichye:Carte provence 1125-es.svg|200px|thumb|right|Kat jeyografik Provence an 1125 nan moman divizyon ant Konte Toulouz (makiza) ak Kay Barcelone (konte), Konte Forcalquier la te rete endepandan.]] '''Provence''' ("Provença" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo. Li se pati ki pi lès peyi a. Non an soti nan epòk Women an: an laten, li vle di "tè konkeri a" (pwovens lan), paske li koresponn ak premye rejyon ki te konkeri lòt bò Alp yo pandan ekspansyon Repiblik Women an. Vil prensipal Provence yo se [[Masèy]] (ki se tou vil ki gen plis moun nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), [[Nis]], [[Toulon]], [[Avignon]], [[Aix-en-Provence]], [[Forcalquier]], [[Arles]], [[Cannes]], [[Orange |Orange]], [[Fréjus]] ak [[Saint-Tropez]]. [[Monako (peyi)|Monako]] fè pati zòn kiltirèl provensal la tou, byenke li se yon prensipote endepandan ki dirije pa yon dinasti orijin jenwaz, sa ki eksplike poukisa monegask (yon dyalèk ki gen rapò ak liguryen) gen estati lang ofisyèl ansanm ak [[lang franse|franse]]. Yon wayòm provensal ki te dire yon ti tan te egziste nan Mwayennaj yo (Ant 933 ak 1378), yo rele Wayòm Arles, pafwa asosye avèk Wayòm [[Bourgogne]]. Apre sa, Provence te konteste pa Kay Barcelone ak [[Toulouz]] yo. Kont Toulouz yo te adopte Kwa Arles la kòm anblèm yo, ke yo konnen kounye a kòm Kwa Toulouz oswa Kwa Oksitan an. Rejyon Provence aktyèl la konsève bann [[Katalòy|katalan]] "san ak lò" (wouj ak jòn) Kay Barcelone nan. Vè fen Mwayennaj yo, Wayòm Lafrans te anekse pi fò nan Provence, eksepte yon ti teritwa alantou Avignon ki te pou Legliz la jiska [[Revolisyon franse|Revolisyon Fransèz]] la, ak Konte [[Nis]], ki te anekse sèlman nan Lafrans an 1860. Sèl prensipote provensal ki te rete endepandan de Lafrans se te yon rès [[Monako (peyi)|Monako]], men gwo presyon kiltirèl fransèz la te transfòme sa ki rete nan Monako an yon mikwo-eta frankofòn. Fransè yo ap rejte itilizasyon tradisyonèl "Provence" la tou de pli zan pli an favè "Région Sud" (Rejyon Sid) oswa "Côte d'Azur" (Rivière franse). [[Kategori:Oksitani]] mztzam79m0jev6c8qa8omihf0sv4if9 Goulamas'K 0 97584 881997 2026-06-20T20:32:11Z Raymond Trencavel 28592 Paj ki kreye ak " [[Fichye:Goulamas'k - Fête de la musique prématurée 2015.JPG|200px|thumb|right|Gwoup Occitan Goulamas'k an 2015]] '''Goulamas'K''' se yon gwoup mizik punk rock ak ska [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|oksitan]] ki te fonde an 1999 toupre [[Béziers]] ([[Languedoc]]), nan [[Puisserguier]] ak [[Roquebrun]]. Yo chante sitou an [[lang oksitan|oksitan]] ak [[lang franse|franse]], epi nan yon pi piti mezi an [[lang angle|angle]], [[lang katalan|katalan]] ak lang panyòl|pany... " 881997 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Goulamas'k - Fête de la musique prématurée 2015.JPG|200px|thumb|right|Gwoup Occitan Goulamas'k an 2015]] '''Goulamas'K''' se yon gwoup mizik punk rock ak ska [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|oksitan]] ki te fonde an 1999 toupre [[Béziers]] ([[Languedoc]]), nan [[Puisserguier]] ak [[Roquebrun]]. Yo chante sitou an [[lang oksitan|oksitan]] ak [[lang franse|franse]], epi nan yon pi piti mezi an [[lang angle|angle]], [[lang katalan|katalan]] ak [[lang panyòl|panyòl]]. Yo se youn nan gwoup mizik rock oksitan ki pi byen koni. dlt11z1pqcp3gifmrfo9hduw3vs92zx 881998 881997 2026-06-20T20:32:42Z Raymond Trencavel 28592 881998 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Goulamas'k - Fête de la musique prématurée 2015.JPG|200px|thumb|right|Gwoup Occitan Goulamas'K an 2015]] '''Goulamas'K''' se yon gwoup mizik punk rock ak ska [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|oksitan]] ki te fonde an 1999 toupre [[Béziers]] ([[Languedoc]]), nan [[Puisserguier]] ak [[Roquebrun]]. Yo chante sitou an [[lang oksitan|oksitan]] ak [[lang franse|franse]], epi nan yon pi piti mezi an [[lang angle|angle]], [[lang katalan|katalan]] ak [[lang panyòl|panyòl]]. Yo se youn nan gwoup mizik rock oksitan ki pi byen koni. 2r7hyi19aibh7fky82eqh4gcrz9m95m 881999 881998 2026-06-20T20:38:06Z Raymond Trencavel 28592 881999 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Goulamas'k - Fête de la musique prématurée 2015.JPG|200px|thumb|right|Gwoup Occitan Goulamas'K an 2015]] '''Goulamas'K''' se yon gwoup mizik punk rock ak ska [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|oksitan]] ki te fonde an 1999 toupre [[Béziers]] ([[Languedoc]]), nan [[Puisserguier]] ak [[Roquebrun]]. Yo chante sitou an [[lang oksitan|oksitan]] ak [[lang franse|franse]], epi nan yon pi piti mezi an [[lang angle|angle]], [[lang katalan|katalan]] ak [[lang panyòl|panyòl]]. Yo se youn nan gwoup mizik rock oksitan ki pi byen koni. ==Diskografi== ===Albòm estidyo=== * 2002 : Le Kri des Cigales * 2005 : Gardarem la Tèrra * 2010 : Avis de tempèsta (2010) * 2016 : Resisténcia * 2021 : Luna Roja * 2024 : Sempre Aquí ===Albòm an dirèk=== * 2000 : Appellation de toutes origines non contrôlées * 2007 : Fai Petar ! * 2014 : Ràbia e poësia - En concert ! 8vnya1xx113tj4zus0vmo9a0cd6g8mo 882000 881999 2026-06-20T20:38:56Z Raymond Trencavel 28592 882000 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Goulamas'k - Fête de la musique prématurée 2015.JPG|200px|thumb|right|Gwoup Occitan Goulamas'K an 2015]] '''Goulamas'K''' se yon gwoup mizik punk rock ak ska [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|oksitan]] ki te fonde an 1999 toupre [[Béziers]] ([[Languedoc]]), nan [[Puisserguier]] ak [[Roquebrun]]. Yo chante sitou an [[lang oksitan|oksitan]] ak [[lang franse|franse]], epi nan yon pi piti mezi an [[lang angle|angle]], [[lang katalan|katalan]] ak [[lang panyòl|panyòl]]. Yo se youn nan gwoup mizik rock oksitan ki pi byen koni. ==Diskografi== ===Albòm estidyo=== * 2002 : Le Kri des Cigales * 2005 : Gardarem la Tèrra * 2010 : Avis de tempèsta (2010) * 2016 : Resisténcia * 2021 : Luna Roja * 2024 : Sempre Aquí ===Albòm an dirèk=== * 2000 : Appellation de toutes origines non contrôlées * 2007 : Fai Petar ! * 2014 : Ràbia e poësia - En concert ! [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:gwoup mizisyen oksitan]] [[Kategori:Oksitani]] irtv6x7ur9s9o2cwed9cgjs74s09jtb 882001 882000 2026-06-20T20:41:08Z Raymond Trencavel 28592 882001 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Goulamas'k - Fête de la musique prématurée 2015.JPG|200px|thumb|right|Gwoup Occitan Goulamas'K an 2015]] '''Goulamas'K''' se yon gwoup mizik punk rock ak ska [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|oksitan]] ki te fonde an 1999 toupre [[Béziers]] ([[Languedoc]]), nan [[Puisserguier]] ak [[Roquebrun]]. Yo chante sitou an [[lang oksitan|oksitan]] ak [[lang franse|franse]], epi nan yon pi piti mezi an [[lang angle|angle]], [[lang katalan|katalan]] ak [[lang panyòl|panyòl]]. Yo se youn nan gwoup mizik rock oksitan ki pi byen koni.<ref>Goulamas’K : la résistance catalano-occitane s'organise en musique https://www.marianne.net/culture/musique/goulamask-la-resistance-catalano-occitane-sorganise-en-musique</ref> ==Diskografi== ===Albòm estidyo=== * 2002 : Le Kri des Cigales * 2005 : Gardarem la Tèrra * 2010 : Avis de tempèsta (2010) * 2016 : Resisténcia * 2021 : Luna Roja * 2024 : Sempre Aquí ===Albòm an dirèk=== * 2000 : Appellation de toutes origines non contrôlées * 2007 : Fai Petar ! * 2014 : Ràbia e poësia - En concert ! ==Referans== [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:gwoup mizisyen oksitan]] [[Kategori:Oksitani]] 27kn7n9sl3dom55y84lbxy9vum0020y Fanm minis an Frans 0 97585 882044 2026-06-21T01:26:56Z Chersie06 28851 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236473919|Femmes ministres en France]] » 882044 wikitext text/x-wiki {{Infobox Organisation2}}'''Lis minis fransè''' sa a gen ladan l, pa prezidans oubyen pa gouvènman, tout fanm ki te manm yon gouvènman depi ane 1930 yo. qlgi0i9u03rsuzws73q9l1j0g5vv3yc 882045 882044 2026-06-21T01:28:42Z Chersie06 28851 882045 wikitext text/x-wiki {{Infobox Organisation2}}'''Lis minis fransè''' sa a gen ladan l, pa prezidans oubyen pa gouvènman, tout fanm ki te manm yon gouvènman depi ane 1930 yo. Okòmansman, fanm yo te eksepsyon nan lavi politik fransèz la. Okòmansman, te gen sèlman [[Secrétaire d'État (France)|sekretè deta.]] Se pa t jiskaske 1947 yo te nonmen yon fanm kòm minis konplè, epi an 1974 pou dezyèm lan. An 1974, [[Valéry Giscard d'Estaing]] te vin premye [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Repiblik la]] ki te chanje sa lè li te ankouraje nonminasyon fanm ki soti nan sosyete sivil la. An 1981, [[Nicole Questiaux]] te vin premye [[Ministre d'État (France)|Minis Deta]] . An 1991, [[Édith Cresson]] te vin premye fanm ki te dirije yon gouvènman. An 1995, [[Gouvernement Juppé I|premye gouvènman Alain Juppé a]] te monte yon gwo kantite fanm nan pòs ministeryèl pou premye fwa, byenke pou yon ti tan. Pandan tout ane 2000 yo, fanm yo te piti piti jwenn divès pozisyon ministeryèl. Yo te aplike yon parite nimerik strik sou gouvernements de Jean-Marc Ayrault . 88ebqsf13ht38sqs3asdmbv64upj3rt 882046 882045 2026-06-21T01:31:49Z Chersie06 28851 882046 wikitext text/x-wiki {{Infobox Organisation2}}'''Lis minis fransè''' sa a gen ladan l, pa prezidans oubyen pa gouvènman, tout fanm ki te manm yon gouvènman depi ane 1930 yo. Okòmansman, fanm yo te eksepsyon nan lavi politik fransèz la. Okòmansman, te gen sèlman [[Secrétaire d'État (France)|sekretè deta.]] Se pa t jiskaske 1947 yo te nonmen yon fanm kòm minis konplè, epi an 1974 pou dezyèm lan. An 1974, [[Valéry Giscard d'Estaing]] te vin premye [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Repiblik la]] ki te chanje sa lè li te ankouraje nonminasyon fanm ki soti nan sosyete sivil la. An 1981, [[Nicole Questiaux]] te vin premye [[Ministre d'État (France)|Minis Deta]] . An 1991, [[Édith Cresson]] te vin premye fanm ki te dirije yon gouvènman. An 1995, [[Gouvernement Juppé I|premye gouvènman Alain Juppé a]] te monte yon gwo kantite fanm nan pòs ministeryèl pou premye fwa, byenke pou yon ti tan. Pandan tout ane 2000 yo, fanm yo te piti piti jwenn divès pozisyon ministeryèl. Yo te aplike yon parite nimerik strik sou gouvernements de Jean-Marc Ayrault . == Istwa == Fanm minis yo ra (1936-1995) Ant ane 1930 yo ak ane 1990 yo, prezans fanm nan gouvènman franse yo te lajman efemè. Pou pifò pati, yo relege yo nan pozisyon segondè. Anba [[Troisième République française|Twazyèm Repiblik]] la, an 1936, nan [[Gouvernement Blum I|premye gouvènman]] [[Léon Blum]] nan, pandan [[Front populaire (France)|Front Popilè]] a, te gen twa fanm sousekretè deta ( [[Cécile Brunschvicg]], [[Suzanne Lacore]] ak [[Irene Joliot-Curie|Irène Joliot-Curie]] ), menm si yo pa t gen [[Droit de vote des femmes|dwa vote]] (ki [[Ordonnance du 21 avril 1944|yo t ap jwenn]] an 1944) <ref name="Christine Bard">[[Christine Bard]], « Les premières femmes au Gouvernement (France, 1936-1981) », ''Histoire@Politique – Politique, culture, société'' (revue électronique du [[Centre d'histoire de Sciences Po]]), {{n°|1}}, mai-juin 2007 {{lire en ligne|lien=http://www.histoire-politique.fr/index.php?numero=01&rub=dossier&item=7|texte=texte intégral}}.</ref> . Yo pa t kenbe yo nan gouvènman ki te vin apre a. n32pplhhuv36wczanczo0sef7v1shtr 882047 882046 2026-06-21T01:32:16Z Chersie06 28851 /* Istwa */ 882047 wikitext text/x-wiki {{Infobox Organisation2}}'''Lis minis fransè''' sa a gen ladan l, pa prezidans oubyen pa gouvènman, tout fanm ki te manm yon gouvènman depi ane 1930 yo. Okòmansman, fanm yo te eksepsyon nan lavi politik fransèz la. Okòmansman, te gen sèlman [[Secrétaire d'État (France)|sekretè deta.]] Se pa t jiskaske 1947 yo te nonmen yon fanm kòm minis konplè, epi an 1974 pou dezyèm lan. An 1974, [[Valéry Giscard d'Estaing]] te vin premye [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Repiblik la]] ki te chanje sa lè li te ankouraje nonminasyon fanm ki soti nan sosyete sivil la. An 1981, [[Nicole Questiaux]] te vin premye [[Ministre d'État (France)|Minis Deta]] . An 1991, [[Édith Cresson]] te vin premye fanm ki te dirije yon gouvènman. An 1995, [[Gouvernement Juppé I|premye gouvènman Alain Juppé a]] te monte yon gwo kantite fanm nan pòs ministeryèl pou premye fwa, byenke pou yon ti tan. Pandan tout ane 2000 yo, fanm yo te piti piti jwenn divès pozisyon ministeryèl. Yo te aplike yon parite nimerik strik sou gouvernements de Jean-Marc Ayrault . == Istwa == Fanm minis yo ra (1936-1995) Ant ane 1930 yo ak ane 1990 yo, prezans fanm nan gouvènman franse yo te lajman efemè. Pou pifò pati, yo relege yo nan pozisyon segondè. Anba [[Troisième République française|Twazyèm Repiblik]] la, an 1936, nan [[Gouvernement Blum I|premye gouvènman]] [[Léon Blum]] nan, pandan [[Front populaire (France)|Front Popilè]] a, te gen twa fanm sousekretè deta ( [[Cécile Brunschvicg]], [[Suzanne Lacore]] ak [[Irene Joliot-Curie|Irène Joliot-Curie]] ), menm si yo pa t gen [[Droit de vote des femmes|dwa vote]] (ki [[Ordonnance du 21 avril 1944|yo t ap jwenn]] an 1944) <ref name="Christine Bard">[[Christine Bard]], « Les premières femmes au Gouvernement (France, 1936-1981) », ''Histoire@Politique – Politique, culture, société'' (revue électronique du [[Centre d'histoire de Sciences Po]]), {{n°|1}}, mai-juin 2007 {{lire en ligne|lien=http://www.histoire-politique.fr/index.php?numero=01&rub=dossier&item=7|texte=texte intégral}}.</ref> . Yo pa t kenbe yo nan gouvènman ki te vin aprè a. kqucj737sjbpiwh3i0lyxm15e57w8ld 882048 882047 2026-06-21T01:35:43Z Chersie06 28851 /* Istwa */ 882048 wikitext text/x-wiki {{Infobox Organisation2}}'''Lis minis fransè''' sa a gen ladan l, pa prezidans oubyen pa gouvènman, tout fanm ki te manm yon gouvènman depi ane 1930 yo. Okòmansman, fanm yo te eksepsyon nan lavi politik fransèz la. Okòmansman, te gen sèlman [[Secrétaire d'État (France)|sekretè deta.]] Se pa t jiskaske 1947 yo te nonmen yon fanm kòm minis konplè, epi an 1974 pou dezyèm lan. An 1974, [[Valéry Giscard d'Estaing]] te vin premye [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Repiblik la]] ki te chanje sa lè li te ankouraje nonminasyon fanm ki soti nan sosyete sivil la. An 1981, [[Nicole Questiaux]] te vin premye [[Ministre d'État (France)|Minis Deta]] . An 1991, [[Édith Cresson]] te vin premye fanm ki te dirije yon gouvènman. An 1995, [[Gouvernement Juppé I|premye gouvènman Alain Juppé a]] te monte yon gwo kantite fanm nan pòs ministeryèl pou premye fwa, byenke pou yon ti tan. Pandan tout ane 2000 yo, fanm yo te piti piti jwenn divès pozisyon ministeryèl. Yo te aplike yon parite nimerik strik sou gouvernements de Jean-Marc Ayrault . == Istwa == Fanm minis yo ra (1936-1995) Ant ane 1930 yo ak ane 1990 yo, prezans fanm nan gouvènman franse yo te lajman efemè. Pou pifò pati, yo relege yo nan pozisyon segondè. Anba [[Troisième République française|Twazyèm Repiblik]] la, an 1936, nan [[Gouvernement Blum I|premye gouvènman]] [[Léon Blum]] nan, pandan [[Front populaire (France)|Front Popilè]] a, te gen twa fanm sousekretè deta ( [[Cécile Brunschvicg]], [[Suzanne Lacore]] ak [[Irene Joliot-Curie|Irène Joliot-Curie]] ), menm si yo pa t gen [[Droit de vote des femmes|dwa vote]] (ki [[Ordonnance du 21 avril 1944|yo t ap jwenn]] an 1944) <ref name="Christine Bard">[[Christine Bard]], « Les premières femmes au Gouvernement (France, 1936-1981) », ''Histoire@Politique – Politique, culture, société'' (revue électronique du [[Centre d'histoire de Sciences Po]]), {{n°|1}}, mai-juin 2007 {{lire en ligne|lien=http://www.histoire-politique.fr/index.php?numero=01&rub=dossier&item=7|texte=texte intégral}}.</ref> . Yo pa t kenbe yo nan gouvènman ki te vin aprè a. [[Quatrième République française|Katriyèm Repiblik]] la (1946-1958) te wè twa fanm nonmen nan pozisyon gouvènman an, youn ladan yo te sèvi kòm minis plen. [[Germaine Poinso-Chapuis]], nan pòtfèy Sante a, nan [[Gouvernement Schuman I|premye gouvènman]] [[Robert Schuman]] an, ki te dire nèf mwa ant 1947 ak 1948. De lòt yo se [[Andrée Viénot]] (an 1946-1947) ak [[Jacqueline Thome-Patenôtre]] (an 1957). tvd6ebvbgysgngwg9rfhz5axhglx6z5 882049 882048 2026-06-21T01:36:33Z Chersie06 28851 /* Istwa */ 882049 wikitext text/x-wiki {{Infobox Organisation2}}'''Lis minis fransè''' sa a gen ladan l, pa prezidans oubyen pa gouvènman, tout fanm ki te manm yon gouvènman depi ane 1930 yo. Okòmansman, fanm yo te eksepsyon nan lavi politik fransèz la. Okòmansman, te gen sèlman [[Secrétaire d'État (France)|sekretè deta.]] Se pa t jiskaske 1947 yo te nonmen yon fanm kòm minis konplè, epi an 1974 pou dezyèm lan. An 1974, [[Valéry Giscard d'Estaing]] te vin premye [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Repiblik la]] ki te chanje sa lè li te ankouraje nonminasyon fanm ki soti nan sosyete sivil la. An 1981, [[Nicole Questiaux]] te vin premye [[Ministre d'État (France)|Minis Deta]] . An 1991, [[Édith Cresson]] te vin premye fanm ki te dirije yon gouvènman. An 1995, [[Gouvernement Juppé I|premye gouvènman Alain Juppé a]] te monte yon gwo kantite fanm nan pòs ministeryèl pou premye fwa, byenke pou yon ti tan. Pandan tout ane 2000 yo, fanm yo te piti piti jwenn divès pozisyon ministeryèl. Yo te aplike yon parite nimerik strik sou gouvernements de Jean-Marc Ayrault . == Istwa == Fanm minis yo ra (1936-1995) Ant ane 1930 yo ak ane 1990 yo, prezans fanm nan gouvènman franse yo te lajman efemè. Pou pifò pati, yo relege yo nan pozisyon segondè. Anba [[Troisième République française|Twazyèm Repiblik]] la, an 1936, nan [[Gouvernement Blum I|premye gouvènman]] [[Léon Blum]] nan, pandan [[Front populaire (France)|Front Popilè]] a, te gen twa fanm sousekretè deta ( [[Cécile Brunschvicg]], [[Suzanne Lacore]] ak [[Irene Joliot-Curie|Irène Joliot-Curie]] ), menm si yo pa t gen [[Droit de vote des femmes|dwa vote]] (ki [[Ordonnance du 21 avril 1944|yo t ap jwenn]] an 1944) <ref name="Christine Bard">[[Christine Bard]], « Les premières femmes au Gouvernement (France, 1936-1981) », ''Histoire@Politique – Politique, culture, société'' (revue électronique du [[Centre d'histoire de Sciences Po]]), {{n°|1}}, mai-juin 2007 {{lire en ligne|lien=http://www.histoire-politique.fr/index.php?numero=01&rub=dossier&item=7|texte=texte intégral}}.</ref> . Yo pa t kenbe yo nan gouvènman ki te vin aprè a. [[Quatrième République française|Katriyèm Repiblik]] la (1946-1958) te wè twa fanm nonmen nan pozisyon gouvènman an, youn ladan yo te sèvi kòm minis plen. [[Germaine Poinso-Chapuis]], nan pòtfèy Sante a, nan [[Gouvernement Schuman I|premye gouvènman]] [[Robert Schuman]] an, ki te dire nèf mwa ant 1947 ak 1948. De lòt yo se [[Andrée Viénot]] (an 1946-1947) ak [[Jacqueline Thome-Patenôtre]] (an 1957). Nan kòmansman [[Sinkyen Repiblik|Senkyèm Repiblik]] la e sou prezidans [[Charles de Gaulle]] ak [[Georges Pompidou]], ant 1958 ak 1974, twa fanm te jwenn pòs ministeryèl, kòm sekretè deta. Kidonk, pandan vennsis ane, soti 1948 rive 1974, gouvènman franse a pa t gen okenn fanm ki te okipe plen pòs ministeryèl <ref name="b">[http://www.lefigaro.fr/politique/2012/05/16/01002-20120516ARTFIG00583-la-lente-montee-en-puissance-des-femmes-au-gouvernement.php Chloé Woitier, « La lente montée en puissance des femmes au gouvernement », in] ''[[Le Figaro]].fr'', 16 mai 2012.</ref> . tdh2l7ak0i2lsc4quj6n0kaqrlvao5e 882050 882049 2026-06-21T01:37:19Z Chersie06 28851 /* Istwa */ 882050 wikitext text/x-wiki {{Infobox Organisation2}}'''Lis minis fransè''' sa a gen ladan l, pa prezidans oubyen pa gouvènman, tout fanm ki te manm yon gouvènman depi ane 1930 yo. Okòmansman, fanm yo te eksepsyon nan lavi politik fransèz la. Okòmansman, te gen sèlman [[Secrétaire d'État (France)|sekretè deta.]] Se pa t jiskaske 1947 yo te nonmen yon fanm kòm minis konplè, epi an 1974 pou dezyèm lan. An 1974, [[Valéry Giscard d'Estaing]] te vin premye [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Repiblik la]] ki te chanje sa lè li te ankouraje nonminasyon fanm ki soti nan sosyete sivil la. An 1981, [[Nicole Questiaux]] te vin premye [[Ministre d'État (France)|Minis Deta]] . An 1991, [[Édith Cresson]] te vin premye fanm ki te dirije yon gouvènman. An 1995, [[Gouvernement Juppé I|premye gouvènman Alain Juppé a]] te monte yon gwo kantite fanm nan pòs ministeryèl pou premye fwa, byenke pou yon ti tan. Pandan tout ane 2000 yo, fanm yo te piti piti jwenn divès pozisyon ministeryèl. Yo te aplike yon parite nimerik strik sou gouvernements de Jean-Marc Ayrault . == Istwa == Fanm minis yo ra (1936-1995) Ant ane 1930 yo ak ane 1990 yo, prezans fanm nan gouvènman franse yo te lajman efemè. Pou pifò pati, yo relege yo nan pozisyon segondè. Anba [[Troisième République française|Twazyèm Repiblik]] la, an 1936, nan [[Gouvernement Blum I|premye gouvènman]] [[Léon Blum]] nan, pandan [[Front populaire (France)|Front Popilè]] a, te gen twa fanm sousekretè deta ( [[Cécile Brunschvicg]], [[Suzanne Lacore]] ak [[Irene Joliot-Curie|Irène Joliot-Curie]] ), menm si yo pa t gen [[Droit de vote des femmes|dwa vote]] (ki [[Ordonnance du 21 avril 1944|yo t ap jwenn]] an 1944) <ref name="Christine Bard">[[Christine Bard]], « Les premières femmes au Gouvernement (France, 1936-1981) », ''Histoire@Politique – Politique, culture, société'' (revue électronique du [[Centre d'histoire de Sciences Po]]), {{n°|1}}, mai-juin 2007 {{lire en ligne|lien=http://www.histoire-politique.fr/index.php?numero=01&rub=dossier&item=7|texte=texte intégral}}.</ref> . Yo pa t kenbe yo nan gouvènman ki te vin aprè a. [[Quatrième République française|Katriyèm Repiblik]] la (1946-1958) te wè twa fanm nonmen nan pozisyon gouvènman an, youn ladan yo te sèvi kòm minis plen. [[Germaine Poinso-Chapuis]], nan pòtfèy Sante a, nan [[Gouvernement Schuman I|premye gouvènman]] [[Robert Schuman]] an, ki te dire nèf mwa ant 1947 ak 1948. De lòt yo se [[Andrée Viénot]] (an 1946-1947) ak [[Jacqueline Thome-Patenôtre]] (an 1957). Nan kòmansman [[Sinkyen Repiblik|Senkyèm Repiblik]] la e sou prezidans [[Charles de Gaulle]] ak [[Georges Pompidou]], ant 1958 ak 1974, twa fanm te jwenn pòs ministeryèl, kòm sekretè deta. Kidonk, pandan vennsis ane, soti 1948 rive 1974, gouvènman franse a pa t gen okenn fanm ki te okipe plen pòs ministeryèl <ref name="b">[http://www.lefigaro.fr/politique/2012/05/16/01002-20120516ARTFIG00583-la-lente-montee-en-puissance-des-femmes-au-gouvernement.php Chloé Woitier, « La lente montée en puissance des femmes au gouvernement », in] ''[[Le Figaro]].fr'', 16 mai 2012.</ref> . Se prezidan [[Valéry Giscard d'Estaing]] ki te premye moun ki te make yon gwo chanjman an 1974. Li te mennen sis fanm nan gouvènman an <ref>[http://www.senat.fr/evenement/archives/D35/gouv2.html « Les femmes entrent au Gouvernement »], senat.fr, consulté le 26 mai 2020.</ref> . Nan konsèpsyon politik li a, ke li te vle modèn{{Referans nesesè}} Epi sou [[Élection présidentielle française de 1974|kanpay li]] a, li te koute demand fanm yo. Apre sa, li te nonmen minis fi, tankou [[Simone Veil]] nan Ministè [[Ministère de la Santé (France)|Sante]] a, ki t ap prete non li pou [[Loi Veil du 17 janvier 1975 sur l'interruption volontaire de grossesse|lwa ki legalize avòtman an]], oubyen pou dirije enstitisyon yo ( [[Jacqueline Baudrier]] te vin PDG [[Radio France|Radyo Frans]] ). Yo te gen distenksyon pou yo fè pati sosyete sivil la, alòske [[François Mitterrand]], pandan premye manda li kòm prezidan, t ap, omwen okòmansman, plis konte sou [[politisyen]] nan baz la pase sou teknokrat (tankou [[Ségolène Royal]], yon diplome nan École Nationale d'Administration, kòm konseye) <ref name="x13">''Les collections de L'Histoire'', « Quand les femmes prennent le pouvoir », {{n°|34}}, 2006, pages 76 et 77.</ref> . Nan epòk sa a, apa de [[Gisèle Halimi]] ak [[Anne Zelensky]], anpil feminis pa t sipòte aksè fanm nan pozisyon sa yo, yo te fasilman pozisyone tèt yo sou bò gòch ekstrèm epi yo te refize swiv ajanda palmantè a ak ministeryèl la <ref name="x9">''Les collections de L'Histoire'', « Quand les femmes prennent le pouvoir », {{n°|34}}, 2006, page 77.</ref> . An 1974, yo te kreye yon [[Liste des ministres français de la Condition féminine puis des Droits des femmes|Sekretarya Deta pou Zafè Fanm]], ke [[Françoise Giroud]] te dirije antjuillet 1974 Epiaoût 1976 nan [[Gouvernement Chirac I|premye gouvènman Chirac]] la, kote li te lanse " san e yon mezi "an favè fanm yo" etablisman dwa espesifik pou fanm yo konbat diskriminasyon ouvèti pwofesyon tradisyonèlman domine pa gason yo ; {{Elatriye|virgule=non}} 0sxp55d00iwt9xgt2xzkkfn4wzgvl3x 882051 882050 2026-06-21T01:39:41Z Chersie06 28851 882051 wikitext text/x-wiki {{Infobox Organisation2}}'''Lis minis fransè''' sa a gen ladan l, pa prezidans oubyen pa gouvènman, tout fanm ki te manm yon gouvènman depi ane 1930 yo. Okòmansman, fanm yo te eksepsyon nan lavi politik fransèz la. Okòmansman, te gen sèlman [[Secrétaire d'État (France)|sekretè deta.]] Se pa t jiskaske 1947 yo te nonmen yon fanm kòm minis konplè, epi an 1974 pou dezyèm lan. An 1974, [[Valéry Giscard d'Estaing]] te vin premye [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Repiblik la]] ki te chanje sa lè li te ankouraje nonminasyon fanm ki soti nan sosyete sivil la. An 1981, [[Nicole Questiaux]] te vin premye [[Ministre d'État (France)|Minis Deta]] . An 1991, [[Édith Cresson]] te vin premye fanm ki te dirije yon gouvènman. An 1995, [[Gouvernement Juppé I|premye gouvènman Alain Juppé a]] te monte yon gwo kantite fanm nan pòs ministeryèl pou premye fwa, byenke pou yon ti tan. Pandan tout ane 2000 yo, fanm yo te piti piti jwenn divès pozisyon ministeryèl. Yo te aplike yon parite nimerik strik sou gouvernements de Jean-Marc Ayrault . == Istwa == Fanm minis yo ra (1936-1995) Ant ane 1930 yo ak ane 1990 yo, prezans fanm nan gouvènman franse yo te lajman efemè. Pou pifò pati, yo relege yo nan pozisyon segondè. Anba [[Troisième République française|Twazyèm Repiblik]] la, an 1936, nan [[Gouvernement Blum I|premye gouvènman]] [[Léon Blum]] nan, pandan [[Front populaire (France)|Front Popilè]] a, te gen twa fanm sousekretè deta ( [[Cécile Brunschvicg]], [[Suzanne Lacore]] ak [[Irene Joliot-Curie|Irène Joliot-Curie]] ), menm si yo pa t gen [[Droit de vote des femmes|dwa vote]] (ki [[Ordonnance du 21 avril 1944|yo t ap jwenn]] an 1944) <ref name="Christine Bard">[[Christine Bard]], « Les premières femmes au Gouvernement (France, 1936-1981) », ''Histoire@Politique – Politique, culture, société'' (revue électronique du [[Centre d'histoire de Sciences Po]]), {{n°|1}}, mai-juin 2007 {{lire en ligne|lien=http://www.histoire-politique.fr/index.php?numero=01&rub=dossier&item=7|texte=texte intégral}}.</ref> . Yo pa t kenbe yo nan gouvènman ki te vin aprè a. [[Quatrième République française|Katriyèm Repiblik]] la (1946-1958) te wè twa fanm nonmen nan pozisyon gouvènman an, youn ladan yo te sèvi kòm minis plen. [[Germaine Poinso-Chapuis]], nan pòtfèy Sante a, nan [[Gouvernement Schuman I|premye gouvènman]] [[Robert Schuman]] an, ki te dire nèf mwa ant 1947 ak 1948. De lòt yo se [[Andrée Viénot]] (an 1946-1947) ak [[Jacqueline Thome-Patenôtre]] (an 1957). Nan kòmansman [[Sinkyen Repiblik|Senkyèm Repiblik]] la e sou prezidans [[Charles de Gaulle]] ak [[Georges Pompidou]], ant 1958 ak 1974, twa fanm te jwenn pòs ministeryèl, kòm sekretè deta. Kidonk, pandan vennsis ane, soti 1948 rive 1974, gouvènman franse a pa t gen okenn fanm ki te okipe plen pòs ministeryèl <ref name="b">[http://www.lefigaro.fr/politique/2012/05/16/01002-20120516ARTFIG00583-la-lente-montee-en-puissance-des-femmes-au-gouvernement.php Chloé Woitier, « La lente montée en puissance des femmes au gouvernement », in] ''[[Le Figaro]].fr'', 16 mai 2012.</ref> . Se prezidan [[Valéry Giscard d'Estaing]] ki te premye moun ki te make yon gwo chanjman an 1974. Li te mennen sis fanm nan gouvènman an <ref>[http://www.senat.fr/evenement/archives/D35/gouv2.html « Les femmes entrent au Gouvernement »], senat.fr, consulté le 26 mai 2020.</ref> . Nan konsèpsyon politik li a, ke li te vle modèn{{Referans nesesè}} Epi sou [[Élection présidentielle française de 1974|kanpay li]] a, li te koute demand fanm yo. Apre sa, li te nonmen minis fi, tankou [[Simone Veil]] nan Ministè [[Ministère de la Santé (France)|Sante]] a, ki t ap prete non li pou [[Loi Veil du 17 janvier 1975 sur l'interruption volontaire de grossesse|lwa ki legalize avòtman an]], oubyen pou dirije enstitisyon yo ( [[Jacqueline Baudrier]] te vin PDG [[Radio France|Radyo Frans]] ). Yo te gen distenksyon pou yo fè pati sosyete sivil la, alòske [[François Mitterrand]], pandan premye manda li kòm prezidan, t ap, omwen okòmansman, plis konte sou [[politisyen]] nan baz la pase sou teknokrat (tankou [[Ségolène Royal]], yon diplome nan École Nationale d'Administration, kòm konseye) <ref name="x13">''Les collections de L'Histoire'', « Quand les femmes prennent le pouvoir », {{n°|34}}, 2006, pages 76 et 77.</ref> . Nan epòk sa a, apa de [[Gisèle Halimi]] ak [[Anne Zelensky]], anpil feminis pa t sipòte aksè fanm nan pozisyon sa yo, yo te fasilman pozisyone tèt yo sou bò gòch ekstrèm epi yo te refize swiv ajanda palmantè a ak ministeryèl la <ref name="x9">''Les collections de L'Histoire'', « Quand les femmes prennent le pouvoir », {{n°|34}}, 2006, page 77.</ref> . An 1974, yo te kreye yon [[Liste des ministres français de la Condition féminine puis des Droits des femmes|Sekretarya Deta pou Zafè Fanm]], ke [[Françoise Giroud]] te dirije antjuillet 1974 Epiaoût 1976 nan [[Gouvernement Chirac I|premye gouvènman Chirac]] la, kote li te lanse " san e yon mezi "an favè fanm yo" etablisman dwa espesifik pou fanm yo konbat diskriminasyon ouvèti pwofesyon tradisyonèlman domine pa gason yo ; {{Elatriye|virgule=non}} <references /> [[Kategori:Plas politik fanm yo an frans]] rjhinlhfpbvgpgkptlu073x7knxryn1 882062 882051 2026-06-21T08:10:42Z Kiryte 39597 882062 wikitext text/x-wiki {{Infobox Organisation2}}'''Lis minis fransè''' sa a gen ladan l, pa prezidans oubyen pa gouvènman, tout fanm ki te manm yon gouvènman depi ane 1930 yo. Okòmansman, fanm yo te eksepsyon nan lavi politik fransèz la. Okòmansman, te gen sèlman [[Secrétaire d'État (France)|sekretè deta.]] Se pa t jiskaske 1947 yo te nonmen yon fanm kòm minis konplè, epi an 1974 pou dezyèm lan. An 1974, [[Valéry Giscard d'Estaing]] te vin premye [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Repiblik la]] ki te chanje sa lè li te ankouraje nonminasyon fanm ki soti nan sosyete sivil la. An 1981, [[Nicole Questiaux]] te vin premye [[Ministre d'État (France)|Minis Deta]] . An 1991, [[Édith Cresson]] te vin premye fanm ki te dirije yon gouvènman. An 1995, [[Gouvernement Juppé I|premye gouvènman Alain Juppé a]] te monte yon gwo kantite fanm nan pòs ministeryèl pou premye fwa, byenke pou yon ti tan. Pandan tout ane 2000 yo, fanm yo te piti piti jwenn divès pozisyon ministeryèl. Yo te aplike yon parite nimerik strik sou gouvernements de Jean-Marc Ayrault . == Istwa == Fanm minis yo ra (1936-1995) Ant ane 1930 yo ak ane 1990 yo, prezans fanm nan gouvènman franse yo te lajman efemè. Pou pifò pati, yo relege yo nan pozisyon segondè. Anba [[Troisième République française|Twazyèm Repiblik]] la, an 1936, nan [[Gouvernement Blum I|premye gouvènman]] [[Léon Blum]] nan, pandan [[Front populaire (France)|Front Popilè]] a, te gen twa fanm sousekretè deta ( [[Cécile Brunschvicg]], [[Suzanne Lacore]] ak [[Irene Joliot-Curie|Irène Joliot-Curie]] ), menm si yo pa t gen [[Droit de vote des femmes|dwa vote]] (ki [[Ordonnance du 21 avril 1944|yo t ap jwenn]] an 1944) <ref name="Christine Bard">[[Christine Bard]], « Les premières femmes au Gouvernement (France, 1936-1981) », ''Histoire@Politique – Politique, culture, société'' (revue électronique du [[Centre d'histoire de Sciences Po]]), {{n°|1}}, mai-juin 2007 {{lire en ligne|lien=http://www.histoire-politique.fr/index.php?numero=01&rub=dossier&item=7|texte=texte intégral}}.</ref> . Yo pa t kenbe yo nan gouvènman ki te vin aprè a. [[Quatrième République française|Katriyèm Repiblik]] la (1946-1958) te wè twa fanm nonmen nan pozisyon gouvènman an, youn ladan yo te sèvi kòm minis plen. [[Germaine Poinso-Chapuis]], nan pòtfèy Sante a, nan [[Gouvernement Schuman I|premye gouvènman]] [[Robert Schuman]] an, ki te dire nèf mwa ant 1947 ak 1948. De lòt yo se [[Andrée Viénot]] (an 1946-1947) ak [[Jacqueline Thome-Patenôtre]] (an 1957). Nan kòmansman [[Sinkyen Repiblik|Senkyèm Repiblik]] la e sou prezidans [[Charles de Gaulle]] ak [[Georges Pompidou]], ant 1958 ak 1974, twa fanm te jwenn pòs ministeryèl, kòm sekretè deta. Kidonk, pandan vennsis ane, soti 1948 rive 1974, gouvènman franse a pa t gen okenn fanm ki te okipe plen pòs ministeryèl <ref name="b">[http://www.lefigaro.fr/politique/2012/05/16/01002-20120516ARTFIG00583-la-lente-montee-en-puissance-des-femmes-au-gouvernement.php Chloé Woitier, « La lente montée en puissance des femmes au gouvernement », in] ''[[Le Figaro]].fr'', 16 mai 2012.</ref> . Se prezidan [[Valéry Giscard d'Estaing]] ki te premye moun ki te make yon gwo chanjman an 1974. Li te mennen sis fanm nan gouvènman an <ref>[http://www.senat.fr/evenement/archives/D35/gouv2.html « Les femmes entrent au Gouvernement »], senat.fr, consulté le 26 mai 2020.</ref> . Nan konsèpsyon politik li a, ke li te vle modèn{{Referans nesesè}} Epi sou [[Élection présidentielle française de 1974|kanpay li]] a, li te koute demand fanm yo. Apre sa, li te nonmen minis fi, tankou [[Simone Veil]] nan Ministè [[Ministère de la Santé (France)|Sante]] a, ki t ap prete non li pou [[Loi Veil du 17 janvier 1975 sur l'interruption volontaire de grossesse|lwa ki legalize avòtman an]], oubyen pou dirije enstitisyon yo ( [[Jacqueline Baudrier]] te vin PDG [[Radio France|Radyo Frans]] ). Yo te gen distenksyon pou yo fè pati sosyete sivil la, alòske [[François Mitterrand]], pandan premye manda li kòm prezidan, t ap, omwen okòmansman, plis konte sou [[politisyen]] nan baz la pase sou teknokrat (tankou [[Ségolène Royal]], yon diplome nan École Nationale d'Administration, kòm konseye) <ref name="x13">''Les collections de L'Histoire'', « Quand les femmes prennent le pouvoir », {{n°|34}}, 2006, pages 76 et 77.</ref> . Nan epòk sa a, apa de [[Gisèle Halimi]] ak [[Anne Zelensky]], anpil feminis pa t sipòte aksè fanm nan pozisyon sa yo, yo te fasilman pozisyone tèt yo sou bò gòch ekstrèm epi yo te refize swiv ajanda palmantè a ak ministeryèl la <ref name="x9">''Les collections de L'Histoire'', « Quand les femmes prennent le pouvoir », {{n°|34}}, 2006, page 77.</ref> . An 1974, yo te kreye yon [[Liste des ministres français de la Condition féminine puis des Droits des femmes|Sekretarya Deta pou Zafè Fanm]], ke [[Françoise Giroud]] te dirije antjuillet 1974 Epiaoût 1976 nan [[Gouvernement Chirac I|premye gouvènman Chirac]] la, kote li te lanse " san e yon mezi "an favè fanm yo" etablisman dwa espesifik pou fanm yo konbat diskriminasyon ouvèti pwofesyon tradisyonèlman domine pa gason yo ; {{Elatriye|virgule=non}} <references /> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Plas politik fanm yo an frans]] skqo45f7ifmkbbzz5dfr149mjrejnas 882063 882062 2026-06-21T08:11:19Z Kiryte 39597 882063 wikitext text/x-wiki '''Lis minis fransè''' sa a gen ladan l, pa prezidans oubyen pa gouvènman, tout fanm ki te manm yon gouvènman depi ane 1930 yo. Okòmansman, fanm yo te eksepsyon nan lavi politik fransèz la. Okòmansman, te gen sèlman [[Secrétaire d'État (France)|sekretè deta.]] Se pa t jiskaske 1947 yo te nonmen yon fanm kòm minis konplè, epi an 1974 pou dezyèm lan. An 1974, [[Valéry Giscard d'Estaing]] te vin premye [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Repiblik la]] ki te chanje sa lè li te ankouraje nonminasyon fanm ki soti nan sosyete sivil la. An 1981, [[Nicole Questiaux]] te vin premye [[Ministre d'État (France)|Minis Deta]] . An 1991, [[Édith Cresson]] te vin premye fanm ki te dirije yon gouvènman. An 1995, [[Gouvernement Juppé I|premye gouvènman Alain Juppé a]] te monte yon gwo kantite fanm nan pòs ministeryèl pou premye fwa, byenke pou yon ti tan. Pandan tout ane 2000 yo, fanm yo te piti piti jwenn divès pozisyon ministeryèl. Yo te aplike yon parite nimerik strik sou gouvernements de Jean-Marc Ayrault . == Istwa == Fanm minis yo ra (1936-1995) Ant ane 1930 yo ak ane 1990 yo, prezans fanm nan gouvènman franse yo te lajman efemè. Pou pifò pati, yo relege yo nan pozisyon segondè. Anba [[Troisième République française|Twazyèm Repiblik]] la, an 1936, nan [[Gouvernement Blum I|premye gouvènman]] [[Léon Blum]] nan, pandan [[Front populaire (France)|Front Popilè]] a, te gen twa fanm sousekretè deta ( [[Cécile Brunschvicg]], [[Suzanne Lacore]] ak [[Irene Joliot-Curie|Irène Joliot-Curie]] ), menm si yo pa t gen [[Droit de vote des femmes|dwa vote]] (ki [[Ordonnance du 21 avril 1944|yo t ap jwenn]] an 1944) <ref name="Christine Bard">[[Christine Bard]], « Les premières femmes au Gouvernement (France, 1936-1981) », ''Histoire@Politique – Politique, culture, société'' (revue électronique du [[Centre d'histoire de Sciences Po]]), {{n°|1}}, mai-juin 2007 {{lire en ligne|lien=http://www.histoire-politique.fr/index.php?numero=01&rub=dossier&item=7|texte=texte intégral}}.</ref> . Yo pa t kenbe yo nan gouvènman ki te vin aprè a. [[Quatrième République française|Katriyèm Repiblik]] la (1946-1958) te wè twa fanm nonmen nan pozisyon gouvènman an, youn ladan yo te sèvi kòm minis plen. [[Germaine Poinso-Chapuis]], nan pòtfèy Sante a, nan [[Gouvernement Schuman I|premye gouvènman]] [[Robert Schuman]] an, ki te dire nèf mwa ant 1947 ak 1948. De lòt yo se [[Andrée Viénot]] (an 1946-1947) ak [[Jacqueline Thome-Patenôtre]] (an 1957). Nan kòmansman [[Sinkyen Repiblik|Senkyèm Repiblik]] la e sou prezidans [[Charles de Gaulle]] ak [[Georges Pompidou]], ant 1958 ak 1974, twa fanm te jwenn pòs ministeryèl, kòm sekretè deta. Kidonk, pandan vennsis ane, soti 1948 rive 1974, gouvènman franse a pa t gen okenn fanm ki te okipe plen pòs ministeryèl <ref name="b">[http://www.lefigaro.fr/politique/2012/05/16/01002-20120516ARTFIG00583-la-lente-montee-en-puissance-des-femmes-au-gouvernement.php Chloé Woitier, « La lente montée en puissance des femmes au gouvernement », in] ''[[Le Figaro]].fr'', 16 mai 2012.</ref> . Se prezidan [[Valéry Giscard d'Estaing]] ki te premye moun ki te make yon gwo chanjman an 1974. Li te mennen sis fanm nan gouvènman an <ref>[http://www.senat.fr/evenement/archives/D35/gouv2.html « Les femmes entrent au Gouvernement »], senat.fr, consulté le 26 mai 2020.</ref> . Nan konsèpsyon politik li a, ke li te vle modèn{{Referans nesesè}} Epi sou [[Élection présidentielle française de 1974|kanpay li]] a, li te koute demand fanm yo. Apre sa, li te nonmen minis fi, tankou [[Simone Veil]] nan Ministè [[Ministère de la Santé (France)|Sante]] a, ki t ap prete non li pou [[Loi Veil du 17 janvier 1975 sur l'interruption volontaire de grossesse|lwa ki legalize avòtman an]], oubyen pou dirije enstitisyon yo ( [[Jacqueline Baudrier]] te vin PDG [[Radio France|Radyo Frans]] ). Yo te gen distenksyon pou yo fè pati sosyete sivil la, alòske [[François Mitterrand]], pandan premye manda li kòm prezidan, t ap, omwen okòmansman, plis konte sou [[politisyen]] nan baz la pase sou teknokrat (tankou [[Ségolène Royal]], yon diplome nan École Nationale d'Administration, kòm konseye) <ref name="x13">''Les collections de L'Histoire'', « Quand les femmes prennent le pouvoir », {{n°|34}}, 2006, pages 76 et 77.</ref> . Nan epòk sa a, apa de [[Gisèle Halimi]] ak [[Anne Zelensky]], anpil feminis pa t sipòte aksè fanm nan pozisyon sa yo, yo te fasilman pozisyone tèt yo sou bò gòch ekstrèm epi yo te refize swiv ajanda palmantè a ak ministeryèl la <ref name="x9">''Les collections de L'Histoire'', « Quand les femmes prennent le pouvoir », {{n°|34}}, 2006, page 77.</ref> . An 1974, yo te kreye yon [[Liste des ministres français de la Condition féminine puis des Droits des femmes|Sekretarya Deta pou Zafè Fanm]], ke [[Françoise Giroud]] te dirije antjuillet 1974 Epiaoût 1976 nan [[Gouvernement Chirac I|premye gouvènman Chirac]] la, kote li te lanse " san e yon mezi "an favè fanm yo" etablisman dwa espesifik pou fanm yo konbat diskriminasyon ouvèti pwofesyon tradisyonèlman domine pa gason yo ; {{Elatriye|virgule=non}} <references /> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Plas politik fanm yo an frans]] s7kzptkfciywbee9324t373q9br0gq2 Edith Cresson 0 97586 882052 2026-06-21T01:47:08Z Chersie06 28851 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236193549|Édith Cresson]] » 882052 wikitext text/x-wiki '''Édith Cresson''', fèt '''Campion''' sou27 janvye 1934 nan Boulogne-Billancourt, se yon fanm eta [[Frans|fransèz]], [[Premye minis (Frans)|Premye Minis]]15 mai 1991 Nan 2 avril 1992 . [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 150hn33b4fyf8cuo9sltp5rtnfjje62 882053 882052 2026-06-21T01:48:27Z Chersie06 28851 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236193549|Édith Cresson]] » 882053 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik|charte=Chef de gouvernement|à partir du fonction10={{date|2|avril|1986}}|jusqu'au fonction10={{date|14|5|1988}}<br/><small>({{durée|2|4|1986|14|5|1988}})</small>|élection10=[[Élections législatives de 1986 dans la Vienne|16 mars 1986]]|circonscription 10=[[Vienne (département)|Vienne]]|législature 10={{Législature de la Cinquième République|VIII}}|groupe parlementaire 10=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|à partir du fonction11={{date|2|juillet-|1981-}}|jusqu'au fonction11={{date|23|juillet|1981}}<br/><small>({{durée|2|7|1981|23|7|1981}})</small>|élection11=[[élections législatives de 1981 dans la Vienne|21 juin 1981]]|circonscription 11=[[deuxième circonscription de la Vienne|{{2e}} de la Vienne]]|législature 11={{Législature de la Cinquième République|VII}}|groupe parlementaire 11=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|prédécesseur 11=[[Jean-Pierre Abelin]]|successeur 11=[[Marc Verdon]]|fonction12=[[Députée européenne]]|à partir du fonction12={{date|17|juillet|1979}}|jusqu'au fonction12={{date|16|juin|1981}}<br><small>({{durée|17|7|1979|16|6|1981}})</small>|élection12=[[Élections européennes de 1979 en France|10 juin 1979]]|législature 12=[[Liste des députés européens de France de la 1re législature|1{{re}}]]|circonscription 12=[[France]]|groupe parlementaire 12=[[Alliance progressiste des socialistes et démocrates au Parlement européen|SOC]]|successeur 12=[[Roger Fajardie]]|fonction13=[[Maire (France)|Maire]] de [[Thuré (Vienne)|Thuré]]|à partir du fonction13=20 mars 1977|jusqu'au fonction13=13 mars 1983|élection 13=[[Élections municipales françaises de 1977|20 mars 1977]]|prédécesseur 13=Louis Compaing de la Tour Girard|successeur 13=Claude Marquois|féminin=oui}} '''Édith Cresson''', fèt '''Campion''' sou27 janvye 1934 nan Boulogne-Billancourt, se yon fanm eta [[Frans|fransèz]], [[Premye minis (Frans)|Premye Minis]]15 mai 1991 Nan 2 avril 1992 . Manm Konvansyon Enstitisyon Repibliken yo (CIR) epi pita nan Pati Sosyalis la (PS), li te yon Manm Palman Ewopeyen an soti 1979 rive 1981, yon Manm Palman pou Vyèn ant 1981 ak 1993, epi Majistra Châtellerault soti 1983 rive 1997. [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 3yxedghk93mscot5mh6b379tmfaw1ag 882054 882053 2026-06-21T01:53:28Z Chersie06 28851 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236193549|Édith Cresson]] » 882054 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik|charte=Chef de gouvernement|à partir du fonction10={{date|2|avril|1986}}|jusqu'au fonction10={{date|14|5|1988}}<br/><small>({{durée|2|4|1986|14|5|1988}})</small>|élection10=[[Élections législatives de 1986 dans la Vienne|16 mars 1986]]|circonscription 10=[[Vienne (département)|Vienne]]|législature 10={{Législature de la Cinquième République|VIII}}|groupe parlementaire 10=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|à partir du fonction11={{date|2|juillet-|1981-}}|jusqu'au fonction11={{date|23|juillet|1981}}<br/><small>({{durée|2|7|1981|23|7|1981}})</small>|élection11=[[élections législatives de 1981 dans la Vienne|21 juin 1981]]|circonscription 11=[[deuxième circonscription de la Vienne|{{2e}} de la Vienne]]|législature 11={{Législature de la Cinquième République|VII}}|groupe parlementaire 11=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|prédécesseur 11=[[Jean-Pierre Abelin]]|successeur 11=[[Marc Verdon]]|fonction12=[[Députée européenne]]|à partir du fonction12={{date|17|juillet|1979}}|jusqu'au fonction12={{date|16|juin|1981}}<br><small>({{durée|17|7|1979|16|6|1981}})</small>|élection12=[[Élections européennes de 1979 en France|10 juin 1979]]|législature 12=[[Liste des députés européens de France de la 1re législature|1{{re}}]]|circonscription 12=[[France]]|groupe parlementaire 12=[[Alliance progressiste des socialistes et démocrates au Parlement européen|SOC]]|successeur 12=[[Roger Fajardie]]|fonction13=[[Maire (France)|Maire]] de [[Thuré (Vienne)|Thuré]]|à partir du fonction13=20 mars 1977|jusqu'au fonction13=13 mars 1983|élection 13=[[Élections municipales françaises de 1977|20 mars 1977]]|prédécesseur 13=Louis Compaing de la Tour Girard|successeur 13=Claude Marquois|féminin=oui}} '''Édith Cresson''', fèt '''Campion''' sou27 janvye 1934 nan Boulogne-Billancourt, se yon fanm eta [[Frans|fransèz]], [[Premye minis (Frans)|Premye Minis]]15 mai 1991 Nan 2 avril 1992 . Manm Konvansyon Enstitisyon Repibliken yo (CIR) epi pita nan Pati Sosyalis la (PS), li te yon Manm Palman Ewopeyen an soti 1979 rive 1981, yon Manm Palman pou Vyèn ant 1981 ak 1993, epi Majistra Châtellerault soti 1983 rive 1997. Sou prezidans [[François Mitterrand]], li te sèvi kòm minis plizyè fwa. Agrikilti (1981-1983, premye fanm nan pozisyon sa a, sa ki te soulve anpil kè sote nan pwofesyon an), Komès etranje ak Touris (1983-1984), Redeplwaman Endistriyèl ak Komès etranje (1984-1986), Afè Ewopeyen (1988-1990). [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] gmw7btodg3ye3f42nixoloy0slfv5z5 882055 882054 2026-06-21T01:54:52Z Chersie06 28851 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236193549|Édith Cresson]] » 882055 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik|charte=Chef de gouvernement|à partir du fonction10={{date|2|avril|1986}}|jusqu'au fonction10={{date|14|5|1988}}<br/><small>({{durée|2|4|1986|14|5|1988}})</small>|élection10=[[Élections législatives de 1986 dans la Vienne|16 mars 1986]]|circonscription 10=[[Vienne (département)|Vienne]]|législature 10={{Législature de la Cinquième République|VIII}}|groupe parlementaire 10=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|à partir du fonction11={{date|2|juillet-|1981-}}|jusqu'au fonction11={{date|23|juillet|1981}}<br/><small>({{durée|2|7|1981|23|7|1981}})</small>|élection11=[[élections législatives de 1981 dans la Vienne|21 juin 1981]]|circonscription 11=[[deuxième circonscription de la Vienne|{{2e}} de la Vienne]]|législature 11={{Législature de la Cinquième République|VII}}|groupe parlementaire 11=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|prédécesseur 11=[[Jean-Pierre Abelin]]|successeur 11=[[Marc Verdon]]|fonction12=[[Députée européenne]]|à partir du fonction12={{date|17|juillet|1979}}|jusqu'au fonction12={{date|16|juin|1981}}<br><small>({{durée|17|7|1979|16|6|1981}})</small>|élection12=[[Élections européennes de 1979 en France|10 juin 1979]]|législature 12=[[Liste des députés européens de France de la 1re législature|1{{re}}]]|circonscription 12=[[France]]|groupe parlementaire 12=[[Alliance progressiste des socialistes et démocrates au Parlement européen|SOC]]|successeur 12=[[Roger Fajardie]]|fonction13=[[Maire (France)|Maire]] de [[Thuré (Vienne)|Thuré]]|à partir du fonction13=20 mars 1977|jusqu'au fonction13=13 mars 1983|élection 13=[[Élections municipales françaises de 1977|20 mars 1977]]|prédécesseur 13=Louis Compaing de la Tour Girard|successeur 13=Claude Marquois|féminin=oui}} '''Édith Cresson''', fèt '''Campion''' sou27 janvye 1934 nan Boulogne-Billancourt, se yon fanm eta [[Frans|fransèz]], [[Premye minis (Frans)|Premye Minis]]15 mai 1991 Nan 2 avril 1992 . Manm Konvansyon Enstitisyon Repibliken yo (CIR) epi pita nan Pati Sosyalis la (PS), li te yon Manm Palman Ewopeyen an soti 1979 rive 1981, yon Manm Palman pou Vyèn ant 1981 ak 1993, epi Majistra Châtellerault soti 1983 rive 1997. Sou prezidans [[François Mitterrand]], li te sèvi kòm minis plizyè fwa. Agrikilti (1981-1983, premye fanm nan pozisyon sa a, sa ki te soulve anpil kè sote nan pwofesyon an), Komès etranje ak Touris (1983-1984), Redeplwaman Endistriyèl ak Komès etranje (1984-1986), Afè Ewopeyen (1988-1990). Li te nonmen Premye Minis an 1991, sa ki te fè l vin premye fanm ki te chèf gouvènman an [[Frans]] . Kòm li te vin byen vit trè enpopilè, li te oblije kite Matignon mwens pase yon ane aprè nominasyon li, li te chèf gouvènman ki te pase mwens tan nan V Repiblik la. Repiblik jiska Bernard Cazeneuve an 2016. [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] apwzba85kr1r8xjowj299xnrxm45pys 882056 882055 2026-06-21T01:55:54Z Chersie06 28851 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236193549|Édith Cresson]] » 882056 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik|charte=Chef de gouvernement|à partir du fonction10={{date|2|avril|1986}}|jusqu'au fonction10={{date|14|5|1988}}<br/><small>({{durée|2|4|1986|14|5|1988}})</small>|élection10=[[Élections législatives de 1986 dans la Vienne|16 mars 1986]]|circonscription 10=[[Vienne (département)|Vienne]]|législature 10={{Législature de la Cinquième République|VIII}}|groupe parlementaire 10=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|à partir du fonction11={{date|2|juillet-|1981-}}|jusqu'au fonction11={{date|23|juillet|1981}}<br/><small>({{durée|2|7|1981|23|7|1981}})</small>|élection11=[[élections législatives de 1981 dans la Vienne|21 juin 1981]]|circonscription 11=[[deuxième circonscription de la Vienne|{{2e}} de la Vienne]]|législature 11={{Législature de la Cinquième République|VII}}|groupe parlementaire 11=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|prédécesseur 11=[[Jean-Pierre Abelin]]|successeur 11=[[Marc Verdon]]|fonction12=[[Députée européenne]]|à partir du fonction12={{date|17|juillet|1979}}|jusqu'au fonction12={{date|16|juin|1981}}<br><small>({{durée|17|7|1979|16|6|1981}})</small>|élection12=[[Élections européennes de 1979 en France|10 juin 1979]]|législature 12=[[Liste des députés européens de France de la 1re législature|1{{re}}]]|circonscription 12=[[France]]|groupe parlementaire 12=[[Alliance progressiste des socialistes et démocrates au Parlement européen|SOC]]|successeur 12=[[Roger Fajardie]]|fonction13=[[Maire (France)|Maire]] de [[Thuré (Vienne)|Thuré]]|à partir du fonction13=20 mars 1977|jusqu'au fonction13=13 mars 1983|élection 13=[[Élections municipales françaises de 1977|20 mars 1977]]|prédécesseur 13=Louis Compaing de la Tour Girard|successeur 13=Claude Marquois|féminin=oui}} '''Édith Cresson''', fèt '''Campion''' sou27 janvye 1934 nan Boulogne-Billancourt, se yon fanm eta [[Frans|fransèz]], [[Premye minis (Frans)|Premye Minis]]15 mai 1991 Nan 2 avril 1992 . Manm Konvansyon Enstitisyon Repibliken yo (CIR) epi pita nan Pati Sosyalis la (PS), li te yon Manm Palman Ewopeyen an soti 1979 rive 1981, yon Manm Palman pou Vyèn ant 1981 ak 1993, epi Majistra Châtellerault soti 1983 rive 1997. Sou prezidans [[François Mitterrand]], li te sèvi kòm minis plizyè fwa. Agrikilti (1981-1983, premye fanm nan pozisyon sa a, sa ki te soulve anpil kè sote nan pwofesyon an), Komès etranje ak Touris (1983-1984), Redeplwaman Endistriyèl ak Komès etranje (1984-1986), Afè Ewopeyen (1988-1990). Li te nonmen Premye Minis an 1991, sa ki te fè l vin premye fanm ki te chèf gouvènman an [[Frans]] . Kòm li te vin byen vit trè enpopilè, li te oblije kite Matignon mwens pase yon ane aprè nominasyon li, li te chèf gouvènman ki te pase mwens tan nan V Repiblik la. Repiblik jiska Bernard Cazeneuve an 2016. De 1995 a 1999, li te Komisè Ewopeyen pou Rechèch, Inovasyon ak Syans nan Komisyon Santè ak Marín . [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] nnxtbxkbu8c1m19vuytcd3y7q1q0yfa 882057 882056 2026-06-21T01:59:15Z Chersie06 28851 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236193549|Édith Cresson]] » 882057 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik|charte=Chef de gouvernement|à partir du fonction10={{date|2|avril|1986}}|jusqu'au fonction10={{date|14|5|1988}}<br/><small>({{durée|2|4|1986|14|5|1988}})</small>|élection10=[[Élections législatives de 1986 dans la Vienne|16 mars 1986]]|circonscription 10=[[Vienne (département)|Vienne]]|législature 10={{Législature de la Cinquième République|VIII}}|groupe parlementaire 10=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|à partir du fonction11={{date|2|juillet-|1981-}}|jusqu'au fonction11={{date|23|juillet|1981}}<br/><small>({{durée|2|7|1981|23|7|1981}})</small>|élection11=[[élections législatives de 1981 dans la Vienne|21 juin 1981]]|circonscription 11=[[deuxième circonscription de la Vienne|{{2e}} de la Vienne]]|législature 11={{Législature de la Cinquième République|VII}}|groupe parlementaire 11=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|prédécesseur 11=[[Jean-Pierre Abelin]]|successeur 11=[[Marc Verdon]]|fonction12=[[Députée européenne]]|à partir du fonction12={{date|17|juillet|1979}}|jusqu'au fonction12={{date|16|juin|1981}}<br><small>({{durée|17|7|1979|16|6|1981}})</small>|élection12=[[Élections européennes de 1979 en France|10 juin 1979]]|législature 12=[[Liste des députés européens de France de la 1re législature|1{{re}}]]|circonscription 12=[[France]]|groupe parlementaire 12=[[Alliance progressiste des socialistes et démocrates au Parlement européen|SOC]]|successeur 12=[[Roger Fajardie]]|fonction13=[[Maire (France)|Maire]] de [[Thuré (Vienne)|Thuré]]|à partir du fonction13=20 mars 1977|jusqu'au fonction13=13 mars 1983|élection 13=[[Élections municipales françaises de 1977|20 mars 1977]]|prédécesseur 13=Louis Compaing de la Tour Girard|successeur 13=Claude Marquois|féminin=oui}} '''Édith Cresson''', fèt '''Campion''' sou27 janvye 1934 nan Boulogne-Billancourt, se yon fanm eta [[Frans|fransèz]], [[Premye minis (Frans)|Premye Minis]]15 mai 1991 Nan 2 avril 1992 . Manm Konvansyon Enstitisyon Repibliken yo (CIR) epi pita nan Pati Sosyalis la (PS), li te yon Manm Palman Ewopeyen an soti 1979 rive 1981, yon Manm Palman pou Vyèn ant 1981 ak 1993, epi Majistra Châtellerault soti 1983 rive 1997. Sou prezidans [[François Mitterrand]], li te sèvi kòm minis plizyè fwa. Agrikilti (1981-1983, premye fanm nan pozisyon sa a, sa ki te soulve anpil kè sote nan pwofesyon an), Komès etranje ak Touris (1983-1984), Redeplwaman Endistriyèl ak Komès etranje (1984-1986), Afè Ewopeyen (1988-1990). Li te nonmen Premye Minis an 1991, sa ki te fè l vin premye fanm ki te chèf gouvènman an [[Frans]] . Kòm li te vin byen vit trè enpopilè, li te oblije kite Matignon mwens pase yon ane aprè nominasyon li, li te chèf gouvènman ki te pase mwens tan nan V Repiblik la. Repiblik jiska Bernard Cazeneuve an 2016. De 1995 a 1999, li te Komisè Ewopeyen pou Rechèch, Inovasyon ak Syans nan Komisyon Santè ak Marín . == Biyografi == === Jèn ak etid === Édith Jeanne Thérèse Campion <ref>{{Cite web|url=http://consultation.archives.hauts-de-seine.net/mdr/index.php/docnumViewer/calculHierarchieDocNum/702072/367506:367508:367541:367544:702072/1050/1680|title=GAIA 9 : moteur de recherche|website=consultation.archives.hauts-de-seine.net|access-date=2021-11-06}}.</ref> te fèt nan Boulogne-Billancourt .27 janvye 1934 <ref>{{Cite web|url=https://www.gouvernement.fr/edith-cresson|title=Édith Cresson|website=Gouvernement.fr|language=fr|access-date=2020-06-02}}.</ref> Papa l, Gabriel Campion (1896-1959), te yon enspektè finans epi senpatizan Seksyon Fransèz Entènasyonal Travayè yo (SFIO). Yo te poste l nan anbasad [[Frans|fransè]] a nan [[Bèlgrad|Bèlgad]], epi pita li te vin direktè finans pou òganizasyon Sekou Nasyonal la epi aprè prezidan Konpayi Bank ak Depo Fransè a. Manman l, Jacqueline Vignal (1907-2003), te soti nan yon fanmi rich <ref name="Le Figaro">{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/actualite/2006/11/11/01001-20061111ARTFIG90570-edith_cresson_sans_fard_ni_remords.php|title=Édith Cresson, sans fard ni remords|last=[[Anne Fulda]]|date=8 avril 2018|website=[[Le Figaro|lefigaro.fr]]|access-date=13 mai 2021}}.</ref>, pitit fi yon majistra nan Kou Oditè yo, ansyen chèf sekretarya prive Minis Finans Maurice Rouvier, epi yon Chevalye nan prensip Merit Agrikòl la <ref>{{Cite web|url=https://www.ccomptes.fr/fr/biographies/vignal-albert-armand-antoine|title=VIGNAL Albert Armand Antoine|website=ccomptes.fr|language=fr|access-date=2021-08-11}}.</ref> . [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 8cy5cuzqp901x10rp2rwi08jgpudwgq 882058 882057 2026-06-21T02:01:10Z Chersie06 28851 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236193549|Édith Cresson]] » 882058 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik|charte=Chef de gouvernement|à partir du fonction10={{date|2|avril|1986}}|jusqu'au fonction10={{date|14|5|1988}}<br/><small>({{durée|2|4|1986|14|5|1988}})</small>|élection10=[[Élections législatives de 1986 dans la Vienne|16 mars 1986]]|circonscription 10=[[Vienne (département)|Vienne]]|législature 10={{Législature de la Cinquième République|VIII}}|groupe parlementaire 10=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|à partir du fonction11={{date|2|juillet-|1981-}}|jusqu'au fonction11={{date|23|juillet|1981}}<br/><small>({{durée|2|7|1981|23|7|1981}})</small>|élection11=[[élections législatives de 1981 dans la Vienne|21 juin 1981]]|circonscription 11=[[deuxième circonscription de la Vienne|{{2e}} de la Vienne]]|législature 11={{Législature de la Cinquième République|VII}}|groupe parlementaire 11=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|prédécesseur 11=[[Jean-Pierre Abelin]]|successeur 11=[[Marc Verdon]]|fonction12=[[Députée européenne]]|à partir du fonction12={{date|17|juillet|1979}}|jusqu'au fonction12={{date|16|juin|1981}}<br><small>({{durée|17|7|1979|16|6|1981}})</small>|élection12=[[Élections européennes de 1979 en France|10 juin 1979]]|législature 12=[[Liste des députés européens de France de la 1re législature|1{{re}}]]|circonscription 12=[[France]]|groupe parlementaire 12=[[Alliance progressiste des socialistes et démocrates au Parlement européen|SOC]]|successeur 12=[[Roger Fajardie]]|fonction13=[[Maire (France)|Maire]] de [[Thuré (Vienne)|Thuré]]|à partir du fonction13=20 mars 1977|jusqu'au fonction13=13 mars 1983|élection 13=[[Élections municipales françaises de 1977|20 mars 1977]]|prédécesseur 13=Louis Compaing de la Tour Girard|successeur 13=Claude Marquois|féminin=oui}} '''Édith Cresson''', fèt '''Campion''' sou27 janvye 1934 nan Boulogne-Billancourt, se yon fanm eta [[Frans|fransèz]], [[Premye minis (Frans)|Premye Minis]]15 mai 1991 Nan 2 avril 1992 . Manm Konvansyon Enstitisyon Repibliken yo (CIR) epi pita nan Pati Sosyalis la (PS), li te yon Manm Palman Ewopeyen an soti 1979 rive 1981, yon Manm Palman pou Vyèn ant 1981 ak 1993, epi Majistra Châtellerault soti 1983 rive 1997. Sou prezidans [[François Mitterrand]], li te sèvi kòm minis plizyè fwa. Agrikilti (1981-1983, premye fanm nan pozisyon sa a, sa ki te soulve anpil kè sote nan pwofesyon an), Komès etranje ak Touris (1983-1984), Redeplwaman Endistriyèl ak Komès etranje (1984-1986), Afè Ewopeyen (1988-1990). Li te nonmen Premye Minis an 1991, sa ki te fè l vin premye fanm ki te chèf gouvènman an [[Frans]] . Kòm li te vin byen vit trè enpopilè, li te oblije kite Matignon mwens pase yon ane aprè nominasyon li, li te chèf gouvènman ki te pase mwens tan nan V Repiblik la. Repiblik jiska Bernard Cazeneuve an 2016. De 1995 a 1999, li te Komisè Ewopeyen pou Rechèch, Inovasyon ak Syans nan Komisyon Santè ak Marín . == Biyografi == === Jèn ak etid === Édith Jeanne Thérèse Campion <ref>{{Cite web|url=http://consultation.archives.hauts-de-seine.net/mdr/index.php/docnumViewer/calculHierarchieDocNum/702072/367506:367508:367541:367544:702072/1050/1680|title=GAIA 9 : moteur de recherche|website=consultation.archives.hauts-de-seine.net|access-date=2021-11-06}}.</ref> te fèt nan Boulogne-Billancourt .27 janvye 1934 <ref>{{Cite web|url=https://www.gouvernement.fr/edith-cresson|title=Édith Cresson|website=Gouvernement.fr|language=fr|access-date=2020-06-02}}.</ref> Papa l, Gabriel Campion (1896-1959), te yon enspektè finans epi senpatizan Seksyon Fransèz Entènasyonal Travayè yo (SFIO). Yo te poste l nan anbasad [[Frans|fransè]] a nan [[Bèlgrad|Bèlgad]], epi pita li te vin direktè finans pou òganizasyon Sekou Nasyonal la epi aprè prezidan Konpayi Bank ak Depo Fransè a. Manman l, Jacqueline Vignal (1907-2003), te soti nan yon fanmi rich <ref name="Le Figaro">{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/actualite/2006/11/11/01001-20061111ARTFIG90570-edith_cresson_sans_fard_ni_remords.php|title=Édith Cresson, sans fard ni remords|last=[[Anne Fulda]]|date=8 avril 2018|website=[[Le Figaro|lefigaro.fr]]|access-date=13 mai 2021}}.</ref>, pitit fi yon majistra nan Kou Oditè yo, ansyen chèf sekretarya prive Minis Finans Maurice Rouvier, epi yon Chevalye nan prensip Merit Agrikòl la <ref>{{Cite web|url=https://www.ccomptes.fr/fr/biographies/vignal-albert-armand-antoine|title=VIGNAL Albert Armand Antoine|website=ccomptes.fr|language=fr|access-date=2021-08-11}}.</ref> . Pandan [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal]] la, li te etidye nan yon entènat nan Thonon-les-Bains ( Haute-Savoie ), li te konn ale nan lamès a sizè nan maten, pandan dlo a te jele nan sezon ivè. Jèn fi a te vin gen absè aprè sa. Aprè lagè a, li te retounen Pari, kote yon nounou anglè te edike l epi nan enstitisyon prive, tankou lekòl katolik prive Dupanloup <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/mon-figaro/2013/01/25/10001-20130125ARTFIG00412-edith-cressonle-petit-soldat-de-francois-mitterrand.php|title=Édith Cresson:«le petit soldat» de François Mitterrand|website=lefigaro.fr|language=fr|access-date=2021-08-11}}.</ref> . Nan salon paran li yo, li te konn vizite pèsonalite menmjan Pierre de Gaulle ak Depite Irène de Lipkowski, ke li te admire <ref name="Le Figaro">{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/actualite/2006/11/11/01001-20061111ARTFIG90570-edith_cresson_sans_fard_ni_remords.php|title=Édith Cresson, sans fard ni remords|last=[[Anne Fulda]]|date=8 avril 2018|website=[[Le Figaro|lefigaro.fr]]|access-date=13 mai 2021}}.</ref> . [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] m8mfo1o2frmoudxr4hlr2r8h6s713c6 882061 882058 2026-06-21T08:08:40Z ~2026-35887-21 39596 882061 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik |charte=Chef de gouvernement |à partir du fonction10={{date|2|avril|1986}}|jusqu'au fonction10={{date|14|5|1988}}<br/><small>({{durée|2|4|1986|14|5|1988}})</small> |élection10=[[Élections législatives de 1986 dans la Vienne|16 mars 1986]]|circonscription 10=[[Vienne (département)|Vienne]] |législature 10={{Législature de la Cinquième République|VIII}}|groupe parlementaire 10=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|à partir du fonction11={{date|2|juillet-|1981-}}|jusqu'au fonction11={{date|23|juillet|1981}}<br/><small>({{durée|2|7|1981|23|7|1981}})</small> |élection11=[[élections législatives de 1981 dans la Vienne|21 juin 1981]]|circonscription 11=[[deuxième circonscription de la Vienne|{{2e}} de la Vienne]] |législature 11={{Législature de la Cinquième République|VII}}|groupe parlementaire 11=[[Groupe socialiste (Assemblée nationale)|SOC]]|prédécesseur 11=[[Jean-Pierre Abelin]] |successeur 11=[[Marc Verdon]]|fonction12=[[Députée européenne]]|à partir du fonction12={{date|17|juillet|1979}}|jusqu'au fonction12={{date|16|juin|1981}}<br><small>({{durée|17|7|1979|16|6|1981}})</small>|élection12=[[Élections européennes de 1979 en France|10 juin 1979]]|législature 12=[[Liste des députés européens de France de la 1re législature|1{{re}}]]|circonscription 12=[[France]]|groupe parlementaire 12=[[Alliance progressiste des socialistes et démocrates au Parlement européen|SOC]]|successeur 12=[[Roger Fajardie]]|fonction13=[[Maire (France)|Maire]] de [[Thuré (Vienne)|Thuré]]|à partir du fonction13=20 mars 1977|jusqu'au fonction13=13 mars 1983|élection 13=[[Élections municipales françaises de 1977|20 mars 1977]]|prédécesseur 13=Louis Compaing de la Tour Girard|successeur 13=Claude Marquois|féminin=oui}} '''Édith Cresson''', fèt '''Campion''' sou27 janvye 1934 nan Boulogne-Billancourt, se yon fanm eta [[Frans|fransèz]], [[Premye minis (Frans)|Premye Minis]]15 mai 1991 Nan 2 avril 1992 . Manm Konvansyon Enstitisyon Repibliken yo (CIR) epi pita nan Pati Sosyalis la (PS), li te yon Manm Palman Ewopeyen an soti 1979 rive 1981, yon Manm Palman pou Vyèn ant 1981 ak 1993, epi Majistra Châtellerault soti 1983 rive 1997. Sou prezidans [[François Mitterrand]], li te sèvi kòm minis plizyè fwa. Agrikilti (1981-1983, premye fanm nan pozisyon sa a, sa ki te soulve anpil kè sote nan pwofesyon an), Komès etranje ak Touris (1983-1984), Redeplwaman Endistriyèl ak Komès etranje (1984-1986), Afè Ewopeyen (1988-1990). Li te nonmen Premye Minis an 1991, sa ki te fè l vin premye fanm ki te chèf gouvènman an [[Frans]] . Kòm li te vin byen vit trè enpopilè, li te oblije kite Matignon mwens pase yon ane aprè nominasyon li, li te chèf gouvènman ki te pase mwens tan nan V Repiblik la. Repiblik jiska Bernard Cazeneuve an 2016. De 1995 a 1999, li te Komisè Ewopeyen pou Rechèch, Inovasyon ak Syans nan Komisyon Santè ak Marín . == Biyografi == === Jèn ak etid === Édith Jeanne Thérèse Campion <ref>{{Cite web|url=http://consultation.archives.hauts-de-seine.net/mdr/index.php/docnumViewer/calculHierarchieDocNum/702072/367506:367508:367541:367544:702072/1050/1680|title=GAIA 9 : moteur de recherche|website=consultation.archives.hauts-de-seine.net|access-date=2021-11-06}}.</ref> te fèt nan Boulogne-Billancourt .27 janvye 1934 <ref>{{Cite web|url=https://www.gouvernement.fr/edith-cresson|title=Édith Cresson|website=Gouvernement.fr|language=fr|access-date=2020-06-02}}.</ref> Papa l, Gabriel Campion (1896-1959), te yon enspektè finans epi senpatizan Seksyon Fransèz Entènasyonal Travayè yo (SFIO). Yo te poste l nan anbasad [[Frans|fransè]] a nan [[Bèlgrad|Bèlgad]], epi pita li te vin direktè finans pou òganizasyon Sekou Nasyonal la epi aprè prezidan Konpayi Bank ak Depo Fransè a. Manman l, Jacqueline Vignal (1907-2003), te soti nan yon fanmi rich <ref name="Le Figaro">{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/actualite/2006/11/11/01001-20061111ARTFIG90570-edith_cresson_sans_fard_ni_remords.php|title=Édith Cresson, sans fard ni remords|last=[[Anne Fulda]]|date=8 avril 2018|website=[[Le Figaro|lefigaro.fr]]|access-date=13 mai 2021}}.</ref>, pitit fi yon majistra nan Kou Oditè yo, ansyen chèf sekretarya prive Minis Finans Maurice Rouvier, epi yon Chevalye nan prensip Merit Agrikòl la <ref>{{Cite web|url=https://www.ccomptes.fr/fr/biographies/vignal-albert-armand-antoine|title=VIGNAL Albert Armand Antoine|website=ccomptes.fr|language=fr|access-date=2021-08-11}}.</ref> . Pandan [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal]] la, li te etidye nan yon entènat nan Thonon-les-Bains ( Haute-Savoie ), li te konn ale nan lamès a sizè nan maten, pandan dlo a te jele nan sezon ivè. Jèn fi a te vin gen absè aprè sa. Aprè lagè a, li te retounen Pari, kote yon nounou anglè te edike l epi nan enstitisyon prive, tankou lekòl katolik prive Dupanloup <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/mon-figaro/2013/01/25/10001-20130125ARTFIG00412-edith-cressonle-petit-soldat-de-francois-mitterrand.php|title=Édith Cresson:«le petit soldat» de François Mitterrand|website=lefigaro.fr|language=fr|access-date=2021-08-11}}.</ref> . Nan salon paran li yo, li te konn vizite pèsonalite menmjan Pierre de Gaulle ak Depite Irène de Lipkowski, ke li te admire <ref name="Le Figaro">{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/actualite/2006/11/11/01001-20061111ARTFIG90570-edith_cresson_sans_fard_ni_remords.php|title=Édith Cresson, sans fard ni remords|last=[[Anne Fulda]]|date=8 avril 2018|website=[[Le Figaro|lefigaro.fr]]|access-date=13 mai 2021}}.</ref> . [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] == Referans == {{referans}} 5qpuu22i47wi4u7h48jjc4b5ns17fzt Optimal Harvesting Xpert 0 97587 882064 2026-06-21T08:13:38Z Kiryte 39597 katy 882064 wikitext text/x-wiki {{Infobox company | name = Optimal Harvesting Xpert Exchange | logo = Optimal Harvesting Xpert.png | logo_size = | industry = Cryptocurrency | predecessor = | founded = 2024 | founder = | hq_location_city = | hq_location_country = | key_people = | products = Digital assets, foreign exchange, stock indices, commodities | area_served = Worldwide | owner = | num_employees = | num_employees_year = | parent = | website = {{URL|https://www.ohx-it.com/}} }} '''OHX''' (Optimal Harvesting Xpert Exchange) is a digital asset trading platform founded in 2024. It primarily provides global users with digital asset derivatives trading and related financial services. The platform's core business is contract trading, while also supporting trading in multiple asset classes including Forex, commodities, and stock indices. It also supports trading using digital assets such as BTC, ETH, USDT, and USDC as margin. == History == OHX (Optimal Harvesting Xpert Exchange) is a platform specializing in digital asset and multi-asset derivatives trading services. It is committed to providing users with a safe, stable, and efficient trading environment through intelligent trading technology, a risk control system, and a low-fee model.<ref name=work>[https://www.ohx-it.com?utm_source=chatgpt.com Optimal Harvesting Xpert Exchange]</ref> The platform's business covers multiple areas including digital asset trading, perpetual contract trading, the forex market, commodities, and stock index trading. It supports various mainstream digital assets as margin for trading, providing users with flexible fund management methods and diversified investment options. OHX's core development direction is technology-driven, continuously optimizing its trading matching system, liquidity management mechanism, and user experience, promoting the integration of digital financial services and blockchain technology.<ref name=work/> ==Development Timeline== In 2024, OHX was officially established and launched its global digital asset trading business. In 2024, Launched digital asset perpetual contract trading services, supporting various digital assets as margin for trading. In 2025, Expanded into multi-asset trading markets including forex, stock indices, and commodities, further enriching the platform's product portfolio. In 2025, we will optimize the trading matching engine and risk control system to improve trading efficiency and platform stability. ==Main Businesses== * Digital Asset Trading: Providing users with mainstream digital asset trading services, supporting the circulation and management of various digital currency assets. * Perpetual Contract Trading: Offering digital asset perpetual contract products, supporting leveraged trading and two-way position mechanisms to meet the needs of different trading strategies. * Foreign Exchange Trading: Covering major international currency pair trading markets, providing users with foreign exchange derivatives trading services. * Stock Index Trading: Offering trading products related to major global indices to meet users' diversified asset allocation needs. * Commodity Trading: Covering precious metals, energy, and other commodity categories, providing users with cross-market investment options. ==Platform Features== * Intelligent Trading System: Employing automated matching and trading technology to improve order execution efficiency and trading stability. * Multi-Asset Trading Ecosystem: Supporting trading in various financial products such as digital assets, foreign exchange, stock indices, and commodities. * Low Fee Model: Providing users with competitive trading costs through optimized trading mechanisms and operating models. == Rujuakan == {{Reflist}} fg5yhwjeky9c3r3uohwplvkpy81nn0o 882065 882064 2026-06-21T08:16:05Z Kiryte 39597 882065 wikitext text/x-wiki [[File:Optimal Harvesting Xpert.png|thumb|Optimal Harvesting Xpert Exchange]] '''OHX''' (Optimal Harvesting Xpert Exchange) is a digital asset trading platform founded in 2024. It primarily provides global users with digital asset derivatives trading and related financial services. The platform's core business is contract trading, while also supporting trading in multiple asset classes including Forex, commodities, and stock indices. It also supports trading using digital assets such as BTC, ETH, USDT, and USDC as margin. == History == OHX (Optimal Harvesting Xpert Exchange) is a platform specializing in digital asset and multi-asset derivatives trading services. It is committed to providing users with a safe, stable, and efficient trading environment through intelligent trading technology, a risk control system, and a low-fee model.<ref name=work>[https://www.ohx-it.com?utm_source=chatgpt.com Optimal Harvesting Xpert Exchange]</ref> The platform's business covers multiple areas including digital asset trading, perpetual contract trading, the forex market, commodities, and stock index trading. It supports various mainstream digital assets as margin for trading, providing users with flexible fund management methods and diversified investment options. OHX's core development direction is technology-driven, continuously optimizing its trading matching system, liquidity management mechanism, and user experience, promoting the integration of digital financial services and blockchain technology.<ref name=work/> ==Development Timeline== In 2024, OHX was officially established and launched its global digital asset trading business. In 2024, Launched digital asset perpetual contract trading services, supporting various digital assets as margin for trading. In 2025, Expanded into multi-asset trading markets including forex, stock indices, and commodities, further enriching the platform's product portfolio. In 2025, we will optimize the trading matching engine and risk control system to improve trading efficiency and platform stability. ==Main Businesses== * Digital Asset Trading: Providing users with mainstream digital asset trading services, supporting the circulation and management of various digital currency assets. * Perpetual Contract Trading: Offering digital asset perpetual contract products, supporting leveraged trading and two-way position mechanisms to meet the needs of different trading strategies. * Foreign Exchange Trading: Covering major international currency pair trading markets, providing users with foreign exchange derivatives trading services. * Stock Index Trading: Offering trading products related to major global indices to meet users' diversified asset allocation needs. * Commodity Trading: Covering precious metals, energy, and other commodity categories, providing users with cross-market investment options. ==Platform Features== * Intelligent Trading System: Employing automated matching and trading technology to improve order execution efficiency and trading stability. * Multi-Asset Trading Ecosystem: Supporting trading in various financial products such as digital assets, foreign exchange, stock indices, and commodities. * Low Fee Model: Providing users with competitive trading costs through optimized trading mechanisms and operating models. == Rujuakan == {{Reflist}} k49n3aks6vdqn1zfs4803xb5igwyalv Ovègn 0 97588 882066 2026-06-21T08:30:36Z Raymond Trencavel 28592 Paj ki kreye ak " '''Ovègn''' ("Auvergne" nan [[lang franse]], "Auvèrhne" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik Oksitani yo, nan nòdès nan peyi a. Yon rejyon montay ki sitiye nan kè Masif Santral la, nan lès Limousin, li gen fwontyè ak ansyen pwovens franse Bourbonnais ak Berry (nan nò), ak Bourgogne, Forez, ak Lyonnais nan lès. Kounye a li koresponn ak depatman franse Cantal, Haute-Loire, Puy-de-Dôme, ak sid Allier. Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand (pi g... " 882066 wikitext text/x-wiki '''Ovègn''' ("Auvergne" nan [[lang franse]], "Auvèrhne" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik Oksitani yo, nan nòdès nan peyi a. Yon rejyon montay ki sitiye nan kè Masif Santral la, nan lès Limousin, li gen fwontyè ak ansyen pwovens franse Bourbonnais ak Berry (nan nò), ak Bourgogne, Forez, ak Lyonnais nan lès. Kounye a li koresponn ak depatman franse Cantal, Haute-Loire, Puy-de-Dôme, ak sid Allier. Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand (pi gwo a; ansyen Clermont d'Auvergne), Vichy, Aurillac, Riom, Issoire, Saint-Flour, ak Thiers. Montluçon, yon vil Oksitan ki sitiye nan depatman Allier, e pakonsekan nan ansyen rejyon administratif Auvergne, pa vrèman yon vil Auvergne: istorikman, Montluçon te fè pati rejyon Limousin, men divizyon administratif modèn Lafrans yo pa t reflete sa, sa ki eksplike poukisa vil Limousin sa a te atache ak ansyen rejyon Auvergne, ki li menm kounye a fè pati rejyon Lyon an (Auvergne-Rhône-Alpes) depi refòm teritoryal 2014 la. Auvergne dwe non li a tribi Galik Arvèni yo, ki gen chèf lejandè, Vercingetorix, te reprezante rezistans Galik kont ekspansyon Repiblik Women an (Lagè Galik yo dirije pa Jules Seza soti 58 rive 50 anvan Jezikri). Auvergne montay la, nan fen a, te kanmenm womanize, e li te menm pi byen konsève idantite laten (Oksitan) li pandan Mwayennaj yo pase gwo plèn nan nò Gòl (Basen Pari a), ki te sibi gwo envazyon jèmanik yo e konsa enfliyans etnik ak kiltirèl jèmanik Fran yo. Ovèy te premye rejyon Oksitan yo ki te konkeri, omwen an pati, pa wayòm franse a. Si nou pa konsidere peryòd Merovingyen (Clovis) ak Karolenjyen (Charlemagne) yo, lè suzerainete dinasti franse yo sou rejyon sa a te feodal e pakonsekan piman administratif, wa Kapetyen Filip Ogis te efektivman anekse yon gwo pati nan Ovèy bay domèn wayal franse a depi 1213. flcft9zomhsh5b07bjeks86gpul3r9m 882067 882066 2026-06-21T08:38:21Z Raymond Trencavel 28592 882067 wikitext text/x-wiki '''Ovègn''' ("Auvergne" nan [[lang franse]], "Auvèrhne" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, nan nòdès nan peyi a. Yon rejyon montay ki sitiye nan kè Masif Santral la, nan lès [[Limousin]], li gen fwontyè ak ansyen pwovens franse Bourbonnais ak Berry (nan nò), ak Bourgogne, Forez, ak Lyonnais nan lès. Kounye a li koresponn ak depatman franse Cantal, Haute-Loire, Puy-de-Dôme, ak sid Allier. Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand (pi gwo a; ansyen Clermont d'Auvergne), Vichy, Aurillac, Riom, Issoire, Saint-Flour, ak Thiers. Montluçon, yon vil Oksitan ki sitiye nan depatman Allier, e pakonsekan nan ansyen rejyon administratif Auvergne, pa vrèman yon vil Auvergne: istorikman, Montluçon te fè pati rejyon Limousin, men divizyon administratif modèn Lafrans yo pa t reflete sa, sa ki eksplike poukisa vil Limousin sa a te atache ak ansyen rejyon Auvergne, ki li menm kounye a fè pati rejyon Lyon an (Auvergne-Rhône-Alpes) depi refòm teritoryal 2014 la. Ovègn dwe non li a tribi Galik Arvèni yo, ki gen chèf lejandè, Vercingetorix, te reprezante rezistans Galik kont ekspansyon Repiblik Women an (Lagè Galik yo dirije pa Jules Seza soti 58 rive 50 anvan Jezikri). '''Ovègn''' montay la, nan fen a, te kanmenm womanize, e li te menm pi byen konsève idantite laten ([[Lang oksitan|Oksitan]]) li pandan Mwayennaj yo pase gwo plèn nan nò Gòl (Basen Pari a), ki te sibi gwo envazyon jèmanik yo e konsa enfliyans etnik ak kiltirèl jèmanik [[Frans|Fran]] yo. Ovègn te premye rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] yo ki te konkeri, omwen an pati, pa wayòm franse a. Si nou pa konsidere peryòd Merovingyen ([[Clovis]]) ak Karolenjyen ([[Charlemagne]]) yo, lè suzerainete dinasti franse yo sou rejyon sa a te feodal e pakonsekan piman administratif, wa Kapetyen [[Philippe Auguste]] te efektivman anekse yon gwo pati nan Ovèy bay domèn wayal franse a depi 1213. cpmhywhp4b4fshmpd2q3zsebyzugeks 882068 882067 2026-06-21T08:40:04Z Raymond Trencavel 28592 882068 wikitext text/x-wiki '''Ovègn''' ("Auvergne" nan [[lang franse]], "Auvèrhne" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, nan nòdès nan peyi a. Yon rejyon montay ki sitiye nan kè Masif Santral la, nan lès [[Limousin]], li gen fwontyè ak ansyen pwovens franse Bourbonnais ak Berry (nan nò), ak Bourgogne, Forez, ak Lyonnais nan lès. Kounye a li koresponn ak depatman franse Cantal, Haute-Loire, Puy-de-Dôme, ak sid Allier. Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand (pi gwo a; ansyen Clermont d'Auvergne), Vichy, Aurillac, Riom, Issoire, Saint-Flour, ak Thiers. Montluçon, yon vil Oksitan ki sitiye nan depatman Allier, e pakonsekan nan ansyen rejyon administratif Ovègn, pa vrèman yon vil Ovègn: istorikman, Montluçon te fè pati rejyon Limousin, men divizyon administratif modèn Lafrans yo pa t reflete sa, sa ki eksplike poukisa vil Limousin sa a te atache ak ansyen rejyon Ovègn, ki li menm kounye a fè pati rejyon Lyon an ([[Rejyon Auvergne-Rhône-Alpes]]) depi refòm teritoryal 2014 la. Ovègn dwe non li a tribi Galik Arvèni yo, ki gen chèf lejandè, [[Vercingetorix]], te reprezante rezistans Galik kont ekspansyon Repiblik Women an (Lagè Galik yo dirije pa Jules Seza soti 58 rive 50 anvan Jezikri). '''Ovègn''' montay la, nan fen a, te kanmenm womanize, e li te menm pi byen konsève idantite laten ([[Lang oksitan|Oksitan]]) li pandan Mwayennaj yo pase gwo plèn nan nò Gòl (Basen Pari a), ki te sibi gwo envazyon jèmanik yo e konsa enfliyans etnik ak kiltirèl jèmanik [[Frans|Fran]] yo. Ovègn te premye rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] yo ki te konkeri, omwen an pati, pa wayòm franse a. Si nou pa konsidere peryòd Merovingyen ([[Clovis]]) ak Karolenjyen ([[Charlemagne]]) yo, lè suzerainete dinasti franse yo sou rejyon sa a te feodal e pakonsekan piman administratif, wa Kapetyen [[Philippe Auguste]] te efektivman anekse yon gwo pati nan Ovèy bay domèn wayal franse a depi 1213. 09w2mdaazxypxf5x23t2grs3et9vg5o 882069 882068 2026-06-21T08:40:33Z Raymond Trencavel 28592 882069 wikitext text/x-wiki '''Ovègn''' ("Auvergne" nan [[lang franse]], "Auvèrnhe" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, nan nòdès nan peyi a. Yon rejyon montay ki sitiye nan kè Masif Santral la, nan lès [[Limousin]], li gen fwontyè ak ansyen pwovens franse Bourbonnais ak Berry (nan nò), ak Bourgogne, Forez, ak Lyonnais nan lès. Kounye a li koresponn ak depatman franse Cantal, Haute-Loire, Puy-de-Dôme, ak sid Allier. Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand (pi gwo a; ansyen Clermont d'Auvergne), Vichy, Aurillac, Riom, Issoire, Saint-Flour, ak Thiers. Montluçon, yon vil Oksitan ki sitiye nan depatman Allier, e pakonsekan nan ansyen rejyon administratif Ovègn, pa vrèman yon vil Ovègn: istorikman, Montluçon te fè pati rejyon Limousin, men divizyon administratif modèn Lafrans yo pa t reflete sa, sa ki eksplike poukisa vil Limousin sa a te atache ak ansyen rejyon Ovègn, ki li menm kounye a fè pati rejyon Lyon an ([[Rejyon Auvergne-Rhône-Alpes]]) depi refòm teritoryal 2014 la. Ovègn dwe non li a tribi Galik Arvèni yo, ki gen chèf lejandè, [[Vercingetorix]], te reprezante rezistans Galik kont ekspansyon Repiblik Women an (Lagè Galik yo dirije pa Jules Seza soti 58 rive 50 anvan Jezikri). '''Ovègn''' montay la, nan fen a, te kanmenm womanize, e li te menm pi byen konsève idantite laten ([[Lang oksitan|Oksitan]]) li pandan Mwayennaj yo pase gwo plèn nan nò Gòl (Basen Pari a), ki te sibi gwo envazyon jèmanik yo e konsa enfliyans etnik ak kiltirèl jèmanik [[Frans|Fran]] yo. Ovègn te premye rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] yo ki te konkeri, omwen an pati, pa wayòm franse a. Si nou pa konsidere peryòd Merovingyen ([[Clovis]]) ak Karolenjyen ([[Charlemagne]]) yo, lè suzerainete dinasti franse yo sou rejyon sa a te feodal e pakonsekan piman administratif, wa Kapetyen [[Philippe Auguste]] te efektivman anekse yon gwo pati nan Ovèy bay domèn wayal franse a depi 1213. 6ll72u2jvfn7hperumnhlxvuuy1pt24 882070 882069 2026-06-21T08:41:56Z Raymond Trencavel 28592 882070 wikitext text/x-wiki '''Ovègn''' ("Auvergne" nan [[lang franse]], "Auvèrnhe" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, nan nòdès nan peyi a. Yon rejyon montay ki sitiye nan kè Masif Santral la, nan lès [[Limousin]], li gen fwontyè ak ansyen pwovens franse Bourbonnais ak Berry (nan nò), ak [[Bourgogne]], [[Forez]], ak [[Lyonnais]] nan lès. Kounye a li koresponn ak depatman franse [[Cantal]], [[Haute-Loire]], [[Puy-de-Dôme]], ak sid [[Allier]]. Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand (pi gwo a; ansyen Clermont d'Auvergne), Vichy, Aurillac, Riom, Issoire, Saint-Flour, ak Thiers. Montluçon, yon vil Oksitan ki sitiye nan depatman Allier, e pakonsekan nan ansyen rejyon administratif Ovègn, pa vrèman yon vil Ovègn: istorikman, Montluçon te fè pati rejyon Limousin, men divizyon administratif modèn Lafrans yo pa t reflete sa, sa ki eksplike poukisa vil Limousin sa a te atache ak ansyen rejyon Ovègn, ki li menm kounye a fè pati rejyon [[Lyon (vil)|Lyon]] an ([[Rejyon Auvergne-Rhône-Alpes]]) depi refòm teritoryal 2014 la. Ovègn dwe non li a tribi Galik Arvèni yo, ki gen chèf lejandè, [[Vercingetorix]], te reprezante rezistans Galik kont ekspansyon Repiblik Women an (Lagè Galik yo dirije pa Jules Seza soti 58 rive 50 anvan Jezikri). '''Ovègn''' montay la, nan fen a, te kanmenm womanize, e li te menm pi byen konsève idantite laten ([[Lang oksitan|Oksitan]]) li pandan Mwayennaj yo pase gwo plèn nan nò Gòl (Basen Pari a), ki te sibi gwo envazyon jèmanik yo e konsa enfliyans etnik ak kiltirèl jèmanik [[Frans|Fran]] yo. Ovègn te premye rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] yo ki te konkeri, omwen an pati, pa wayòm franse a. Si nou pa konsidere peryòd Merovingyen ([[Clovis]]) ak Karolenjyen ([[Charlemagne]]) yo, lè suzerainete dinasti franse yo sou rejyon sa a te feodal e pakonsekan piman administratif, wa Kapetyen [[Philippe Auguste]] te efektivman anekse yon gwo pati nan Ovèy bay domèn wayal franse a depi 1213. q9xb22xym6ninu32b6ejnehun5xnemf 882071 882070 2026-06-21T08:45:49Z Raymond Trencavel 28592 882071 wikitext text/x-wiki '''Ovègn''' ("Auvergne" nan [[lang franse]], "Auvèrnhe" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, nan nòdès nan peyi a. Yon rejyon montay ki sitiye nan kè Masif Santral la, nan lès [[Limousin]], li gen fwontyè ak ansyen pwovens franse Bourbonnais ak Berry (nan nò), ak [[Bourgogne]], [[Forez]], ak [[Lyonnais]] nan lès. Kounye a li koresponn ak depatman franse [[Cantal]], [[Haute-Loire]], [[Puy-de-Dôme]], ak sid [[Allier]]. Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand (pi gwo a; ansyen Clermont d'Auvergne), Vichy, Aurillac, Riom, Issoire, Saint-Flour, ak Thiers. Montluçon, yon vil Oksitan ki sitiye nan depatman Allier, e pakonsekan nan ansyen rejyon administratif Ovègn, pa vrèman yon vil Ovègn: istorikman, Montluçon te fè pati rejyon Limousin, men divizyon administratif modèn Lafrans yo pa t reflete sa, sa ki eksplike poukisa vil Limousin sa a te atache ak ansyen rejyon Ovègn, ki li menm kounye a fè pati rejyon [[Lyon (vil)|Lyon]] an ([[Rejyon Auvergne-Rhône-Alpes]]) depi refòm teritoryal 2014 la. Ovègn dwe non li a tribi Galik Arvèni yo, ki gen chèf lejandè, [[Vercingetorix]], te reprezante rezistans Galik kont ekspansyon Repiblik Women an (Lagè Galik yo dirije pa Jules Seza soti 58 rive 50 anvan Jezikri). '''Ovègn''' montay la, nan fen a, te kanmenm womanize, e li te menm pi byen konsève idantite laten ([[Lang oksitan|Oksitan]]) li pandan Mwayennaj yo pase gwo plèn nan nò Gòl (Basen Pari a), ki te sibi gwo envazyon jèmanik yo e konsa enfliyans etnik ak kiltirèl jèmanik [[Frans|Fran]] yo. Ovègn te premye rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] yo ki te konkeri, omwen an pati, pa wayòm franse a. Si nou pa konsidere peryòd Merovingyen ([[Clovis]]) ak Karolenjyen ([[Charlemagne]]) yo, lè suzerainete dinasti franse yo sou rejyon sa a te feodal e pakonsekan piman administratif, wa Kapetyen [[Philippe Auguste]] te efektivman anekse yon gwo pati nan Ovèy bay domèn wayal franse a depi 1213. [[Kategori:Oksitani]] 5tkwruxjzupghs523izxvceeqfu61ha 882072 882071 2026-06-21T08:46:20Z Raymond Trencavel 28592 882072 wikitext text/x-wiki '''Ovègn''' ("Auvergne" nan [[lang franse]], "Auvèrnhe" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, nan nòdès nan peyi a. Yon rejyon montay ki sitiye nan kè Masif Santral la, nan lès [[Limousin]], li gen fwontyè ak ansyen pwovens franse [[Bourbonnais]] ak [[Berry]] (nan nò), ak [[Bourgogne]], [[Forez]], ak [[Lyonnais]] nan lès. Kounye a li koresponn ak depatman franse [[Cantal]], [[Haute-Loire]], [[Puy-de-Dôme]], ak sid [[Allier]]. Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand (pi gwo a; ansyen Clermont d'Auvergne), Vichy, Aurillac, Riom, Issoire, Saint-Flour, ak Thiers. Montluçon, yon vil Oksitan ki sitiye nan depatman Allier, e pakonsekan nan ansyen rejyon administratif Ovègn, pa vrèman yon vil Ovègn: istorikman, Montluçon te fè pati rejyon Limousin, men divizyon administratif modèn Lafrans yo pa t reflete sa, sa ki eksplike poukisa vil Limousin sa a te atache ak ansyen rejyon Ovègn, ki li menm kounye a fè pati rejyon [[Lyon (vil)|Lyon]] an ([[Rejyon Auvergne-Rhône-Alpes]]) depi refòm teritoryal 2014 la. Ovègn dwe non li a tribi Galik Arvèni yo, ki gen chèf lejandè, [[Vercingetorix]], te reprezante rezistans Galik kont ekspansyon Repiblik Women an (Lagè Galik yo dirije pa Jules Seza soti 58 rive 50 anvan Jezikri). '''Ovègn''' montay la, nan fen a, te kanmenm womanize, e li te menm pi byen konsève idantite laten ([[Lang oksitan|Oksitan]]) li pandan Mwayennaj yo pase gwo plèn nan nò Gòl (Basen Pari a), ki te sibi gwo envazyon jèmanik yo e konsa enfliyans etnik ak kiltirèl jèmanik [[Frans|Fran]] yo. Ovègn te premye rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] yo ki te konkeri, omwen an pati, pa wayòm franse a. Si nou pa konsidere peryòd Merovingyen ([[Clovis]]) ak Karolenjyen ([[Charlemagne]]) yo, lè suzerainete dinasti franse yo sou rejyon sa a te feodal e pakonsekan piman administratif, wa Kapetyen [[Philippe Auguste]] te efektivman anekse yon gwo pati nan Ovèy bay domèn wayal franse a depi 1213. [[Kategori:Oksitani]] br1g6i1twuy6awuskb2v4k0w5w73f6x 882073 882072 2026-06-21T08:48:49Z Raymond Trencavel 28592 882073 wikitext text/x-wiki '''Ovègn''' ("Auvergne" nan [[lang franse]], "Auvèrnhe" nan [[lang oksitan]]), se youn nan sèt rejyon istorik [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, nan nòdès nan peyi a. Yon rejyon montay ki sitiye nan kè Masif Santral la, nan lès [[Limousin]], li gen fwontyè ak ansyen pwovens franse [[Bourbonnais]] ak [[Berry]] (nan nò), ak [[Bourgogne]], [[Forez]], ak [[Lyonnais]] nan lès. Kounye a li koresponn ak depatman franse [[Cantal]], [[Haute-Loire]], [[Puy-de-Dôme]], ak sid [[Allier]]. Vil prensipal li yo se [[Clermont-Ferrand]] (pi gwo a; ansyen Clermont d'Auvergne), [[Vichy]], [[Aurillac]], Riom, Issoire, Saint-Flour, ak [[Thiers]]. [[Montluçon]], yon vil [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] ki sitiye nan depatman [[Allier]], e pakonsekan nan ansyen rejyon administratif Ovègn, pa vrèman yon vil Ovègn: istorikman, Montluçon te fè pati rejyon [[Limousin]], men divizyon administratif modèn Lafrans yo pa t reflete sa, sa ki eksplike poukisa vil Limousin sa a te atache ak ansyen rejyon Ovègn, ki li menm kounye a fè pati rejyon [[Lyon (vil)|Lyon]] an ([[Rejyon Auvergne-Rhône-Alpes]]) depi refòm teritoryal 2014 la. Ovègn dwe non li a tribi Galik Arvèni yo, ki gen chèf lejandè, [[Vercingetorix]], te reprezante rezistans Galik kont ekspansyon Repiblik Women an (Lagè Galik yo dirije pa Jules Seza soti 58 rive 50 anvan Jezikri). '''Ovègn''' montay la, nan fen a, te kanmenm womanize, e li te menm pi byen konsève idantite laten ([[Lang oksitan|Oksitan]]) li pandan Mwayennaj yo pase gwo plèn nan nò Gòl (Basen Pari a), ki te sibi gwo envazyon jèmanik yo e konsa enfliyans etnik ak kiltirèl jèmanik [[Frans|Fran]] yo. Ovègn te premye rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] yo ki te konkeri, omwen an pati, pa wayòm franse a. Si nou pa konsidere peryòd Merovingyen ([[Clovis]]) ak Karolenjyen ([[Charlemagne]]) yo, lè suzerainete dinasti franse yo sou rejyon sa a te feodal e pakonsekan piman administratif, wa Kapetyen [[Philippe Auguste]] te efektivman anekse yon gwo pati nan Ovèy bay domèn wayal franse a depi 1213. [[Kategori:Oksitani]] 2w1fy24ldkycq5vfij2r2mccjlvdixh