Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.47.0-wmf.12 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk South Dakota City, Dakota disid 0 41989 883225 763722 2026-07-26T09:07:39Z Mxn 962 Delete 883225 wikitext text/x-wiki {{Delete|This place does not exist.}} {{ebòch}} {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=South Dakota City |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_imaj= |anblèm_imaj= |tip=vil |dat= |zòn_tip=Eta |zòn=[[Dakota disid]] |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip=jewografik |kòd= |nòt= }} South Dakota City se yon vil nan eta [[Dakota disid]], nan [[Etazini]]. == Istwa == Istwa == Relasyon ak Ayiti == *Kominote Ayisyen, relasyon ant eta sa epi Ayiti == Jewografi == == Ekonomi == == Devlòpman == == Politik == == Edikasyon == == Anviwònman == == referans == == Kèk lyen == [[kategori:vil nan Dakota disid]] [[Kategori:Vil nan Etazini]] [[kategori:jewografi]] fz577u3m4detz2nvu3vm3jip7guri7f Tres Milagros (telenovela, Meksik) 0 69042 883196 820148 2026-07-25T16:44:18Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 883196 wikitext text/x-wiki '''''Tres Milagros''''' se yon telenovela meksiken difize sou [[Azteca Uno]] ant 12 mas 2018 ak ended 25 me 2018. Li se pwodui pa [[Sony Pictures Television]] ak [[TV Azteca]] baze sou liv ''[[Cuando quiero llorar no lloro]]'' ekri pa [[Miguel Otero Silva]],<ref name="entretengo">{{cite web |title=Versión mexicana de la serie Tres Milagros inicia rodaje en TV Azteca |url=https://www.entretengo.com/television/tres-milagros-tv-azteca |website=entretengo.com |access-date=22 novanm 2017 |archive-date=2017-12-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171201040016/https://www.entretengo.com/television/tres-milagros-tv-azteca |dead-url=yes }}</ref> ki gen yon vèsyon kolonbyèn fèt an 2011 avèk tit ''[[Tres Milagros]]''.<ref>{{cite web |title=Sony y TV Azteca inician coproducción de Tres Milagros |url=http://www.prensario.net/21338-Sony-y-TV-Azteca-inician-coproduccion-de-emTres-Milagrosem.note.aspx |website=prensario.net |access-date=22 novanm 2017}}</ref>{{,}}<ref name="todotv">{{cite web |title=Tres Milagros, lo nuevo de Sony y TV Azteca |url=http://www.todotvnews.com/news/Tres-Milagros-lo-nuevo-de-Sony-y-TV-Azteca.html |website=todotvnews.com |access-date=22 novanm 2017 |archive-date=2018-08-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180816232058/http://www.todotvnews.com/news/Tres-Milagros-lo-nuevo-de-Sony-y-TV-Azteca.html |dead-url=yes }}</ref> == Aktè == * Fátima Molina kòm Milagros Cruz "Nikita"<ref name="todotv" /> * [[Alexa Martín]] kòm Milagros Rendón<ref name="todotv" /> * [[Marcela Guirado]] kòm Milagros Valdapeña "Milú"<ref name="todotv" /> * [[Joaquín Ferreira]] kòm Fernando<ref name="todotv" /> * [[Brandon Peniche]] kòm Quiles<ref>{{cite web|last1=Woodside|first1=Maxine|title=Haré coproducción con Azteca "Tres milagros"; en teatro estreno 18 de agosto: Peniche|url=http://www.radioformula.com.mx/notas.asp?Idn=705518&idFC=2017|website=radioformula.com|publisher=Grupo Fórmula|access-date=22 novanm 2017|archive-date=2017-12-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20171201031306/http://www.radioformula.com.mx/notas.asp?Idn=705518&idFC=2017|dead-url=yes}}</ref> * Cuauhtli Jiménez kòm Chemo * [[Lucas Bernabé]] kòm Marcelo<ref>{{cite web |last1=Juárez |first1=Paola |title=Lucas Bernabé un sexy villano que te conquistará en "Tres Milagros" |url=http://www.caras.com.mx/el-espia/18/02/24/lucas-bernabe-un-sexy-villano-que-te-conquistara-en--tres-milagr/ |website=caras.com |accessdate=15 mas 2018 |archive-date=2018-05-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180517234819/http://www.caras.com.mx/el-espia/18/02/24/lucas-bernabe-un-sexy-villano-que-te-conquistara-en--tres-milagr |dead-url=yes }}</ref> * [[Gerardo Taracena]] kòm Julián Cruz * Marissa Saavedra kòm Daniela Rendón * [[Carlos Corona]] kòm Tomás Rendón * Montserrat de León kòm Prudencia * Luis Caballero kòm Ricardo Valdapeña * [[Paula Serrano]] kòm Roberta Treviño de Valdapeña * Giovanna Zacarías kòm Celina * [[Shalim Ortiz]] kòm Brayan * Mercedes Olea kòm Carmelita * Regina Reynoso kòm Nayeli * Sandra Kai kòm Ivonne Treviño * Marco León kòm Salvador Rendón * Héctor Holten kòm Álvaro Treviño * Axel Alcántara kòm El Tripas * Cristina Campuzano kòm TBA * Yany Prado kòm La Negra * Leticia Pedrajo kòm Señorita Treviño * Marcela Alcaráz kòm Camila Ibargüengoitia * [[Sharis Cid]] kòm Graciela * [[Arturo Peniche]]<ref>{{cite web |title=Dinastía Peniche, los más guapos de la televisión |url=http://www.aztecauno.com/tresmilagros/galerias/galerias/dinastia-peniche-los-mas-guapos-de-la-television--tres-milagros/12324 |website=aztecauno.com |access-date=19 me 2018 |archive-date=2018-11-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181129031829/http://www.aztecauno.com/tresmilagros/galerias/galerias/dinastia-peniche-los-mas-guapos-de-la-television--tres-milagros/12324 |dead-url=yes }}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/title/tt8134736/ Tres Milagros] sou IMDb * [https://web.archive.org/web/20180530165826/http://www.aztecauno.com/tresmilagros/ Sitwèb ofisyèl Tres Milagros] sou aztecauno.com [[Kategori:2018]] [[Kategori:Televizyon]] [[Kategori:Telenovela]] [[Kategori:Telenovela meksiken]] bi8a29ubozz4rx1wt8k41u9066re3la Tiro de gracia (telenovela) 0 75431 883194 849502 2026-07-25T15:30:05Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 883194 wikitext text/x-wiki '''''Tiro de gracia''''' (an [[lang angle|angle]] : ''Shot of Grace''<ref>{{Cite web|url=http://www.caracolinternacional.com/en-us/p/40147/shot-of-grace|title=Shot of Grace|accessdate=24 janvye 2015|publisher=Caracol Televisión Internacional|archive-date=2015-10-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20151004202210/http://www.caracolinternacional.com/en-us/p/40147/shot-of-grace|dead-url=yes}}</ref>) se yon [[telenovela]] [[Kolonbi|kolonbyen]] pwodui pa [[Sony Pictures Televisión]], nan kopwodiksyon avèk [[Televisa]].<ref>{{Cite web |url=http://www.entretengo.com/television/tiro-de-gracia-nueva-serie-de-sony-y-el-canal-caracol.html |title=Kopi achiv |access-date=2020-07-16 |archive-date=2016-10-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20161021195350/https://www.entretengo.com/television/tiro-de-gracia-nueva-serie-de-sony-y-el-canal-caracol.html |dead-url=yes }}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.lafiscalia.com/2014/05/29/asi-se-ve-la-nueva-serie-de-caracol-tiro-de-gracia-video/|title=Así se ve la nueva serie de Caracol 'Tiro de gracia' [video]|accessdate=30 me 2017|date=29 me 2014|website=lafiscalia.com|archive-date=2019-04-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20190405101206/https://www.lafiscalia.com/2014/05/29/asi-se-ve-la-nueva-serie-de-caracol-tiro-de-gracia-video/|dead-url=yes}}</ref> == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == * [[Robinson Díaz]] kòm Salvador Chaparro / Vicente Vallejo * [[Nicolás Montero]] kòm Kapitèn ak Coronel Gaspar Acevedo * [[Indhira Serrano]] kòm Sargento Yamile Juliao * [[Natalia Durán]] kòm Sandra Avilés "La Vaquera"(†) * [[Greeicy Rendón]] kòm Verónica Bernal "Esmeralda" * [[Juan Carlos Messier]] kòm Armando Flores Latorre "Cardenal"(†) * [[Claudio Cataño]] kòm Esneider Jaramillo * [[Pedro Pallares]] kòm "Mosco"(†) * [[Khris Cifuentes]] kòm "Lanza"(†) * [[María Eugenia Penagos]] kòm Mercedes Chaparro(†) * [[Hillary Vergara]] kòm Ana Maria Chaparro Farias * [[Kepa Amuchastegui]] kòm Vicepresidente Restrepo * [[Juancho Arango]] kòm Káiser(†) * [[Gustavo Navarro]] kòm Danilo Montenegro * [[Edwin Garrido]] kòm Fernando * [[Álvaro Rodríguez]] kòm "Brujo"(†) * [[Ella Becerra]] kòm Vania Ferrer * [[Eileen Roca]] kòm "Maracucha"(†) * [[Juliana Gómez]] kòm Lola * [[George Slebi]] kòm Valverde(†) * [[Kleiron Romero]] kòm Tito(†) * [[Alexandra Restrepo]] kòm Intendente Adriana Carrera(†) * [[Manuel Navarro]] kòm Orlando Otegui(†) * [[Tania Falquez]] kòm Frida Álvarez de Acevedo * [[Víctor Hugo Morant]] kòm Jeneral Bonilla * [[Victor Cifuentes]] kòm General Morantes(†) * [[Adriana Arango (aktris)|Adriana Arango]] kòm Nancy Farias(†) * [[Alejandro Otero]] kòm Capitan Patricio Santillana * [[Gabriel Ochoa]] kòm Capitán Hernán Romero(†) * [[Catherine Castrillón]] kòm "Candy" * [[Laura Peñuela]] kòm "Luna" * [[Julian Diaz]] kòm "Tumbao" * [[Ivan Forero]] kòm Valero * [[Pedro Rodas]] kòm Abogado Enciso(†) * [[Carolina Piedrahita]] kòm Clara Bernal(†) * [[Carolina Paladinez]] kòm Diana Ballesteros(†) * [[Giselle Saouda]] kòm Leidy Valencia(†) * [[Bebsabé Duque]] kòm Violeta Santillana Manrique * [[Sandra Cano]] kòm Soraya * [[Constanza Gutiérrez]] kòm Olga Luz Santillana Manrique(†) * [[Mauricio Figueroa]] kòm Dr. Rossi(†) * [[Constanza Hernández]] kòm Graciela Sotomayor(†) * [[Luis Fernando Velazco]] kòm Ignacio Quintero(†) * [[Rodolfo Silva]] kòm Dr. Ernesto Villa(†) * [[Jairo Ordoñez]] kòm "Cacho"(†) * [[Adriana López]] kòm Nohora Varela * [[Cesar Álvarez]] kòm Manuel Jafet(†) * [[Hector Lucumi]] kòm "Cañas"(†) * [[Mauricio Cujar]] kòm "Flechas"(†) * [[Erick Cuellar]] kòm Cabo Contreras(†) * [[Victor Gómez]] kòm Alejandro Rey * [[Moises Rivillas]] kòm Pablo Godoy * [[Gastón Velandia]] kòm Harold Cordoba * [[Mariluz Barrera]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/title/tt4431320/ ''Tiro de gracia''] sou IMDb t6z8o939tsmn1s71dkr8w4pbwcyifpq Toy Story 0 92586 883195 850892 2026-07-25T16:17:16Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 883195 wikitext text/x-wiki '''''Toy Story''''' se yon [[Sinema ameriken|fim animasyon ameriken]] ki reyalize pa [[John Lasseter]] e ki soti an [[1995 (almanak gregoryen)|1995]]. == Rezime == == Ekip teknik == * Tit orijinal : ''Toy Story'' * Tit franse : ''Toy Story'' * Reyalizatè : [[John Lasseter]] * Pwodiktè : [[Bonnie Arnold]] ak [[Ralph Guggenheim]] * Senaryo : [[Joss Whedon]], [[Andrew Stanton]], [[Joel Cohen]] ak [[Alec Sokolow]] * Direksyon atistik : [[Ralph Eggleston]] * Montaj : [[Lee Unkrich]] ak [[Robert Gordon]] * Mizik : [[Randy Newman]] * Konpayi pwodiksyon : [[Pixar Animation Studios]] ak [[Walt Disney Pictures]] * Konpayi distribisyon : [[Buena Vista International]] * Bidjè : 30 milyon dola<ref name="Numbers2">{{Cite web|url=https://www.the-numbers.com/movie/Toy-Story#tab=summary|title=Toy Story|website=The Numbers|language=en|access-date=June 12, 2024|archive-date=December 5, 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141205032848/http://www.the-numbers.com/movie/Toy-Story#tab=summary|dead-url=yes}}</ref> * Peyi orijin : [[Etazini]] * Lang orijinal : [[Lang angle|angle]] * Jan : [[Animasyon]] * Fòma : Koulè - 1,78:1 - stereo * Dire : 81 minit * Sòti : [[Etazini]] ak [[Kanada]] : 22 novanm 1995 ; [[Frans]] : 27 mas 1996 == Aktè == === Vwa anglèz === * [[Tom Hanks]] kòm Woody * [[Tim Allen]] kòm Buzz Lightyear * [[Don Rickles]] kòm Mr. Potato Head * [[Jim Varney]] kòm Slinky Dog * [[Wallace Shawn]] kòm Rex * [[John Ratzenberger]] kòm Hamm * [[Annie Potts]] kòm Bo Peep * [[John Morris (acteur)|John Morris]] kòm Andy Davis * [[Erik von Detten]] kòm Sid Phillips * [[Laurie Metcalf]] kòm Mrs. Davis * [[R. Lee Ermey]] kòm Sergeant * [[Sarah Freeman (doubleuse)|Sarah Freeman]] kòm Hannah Phillips * [[Penn & Teller|Penn Jillette]] kòm TV Announcer * [[Joe Ranft]] kòm Lenny / Magic 8 Ball / Mike / RC * [[Jeff Pidgeon]] kòm Squeeze Toy Aliens / Mr. Spell / Robot * [[Jack Angel]] kòm Shark / Rocky Gibraltar / Snake == Referans == {{Referans}} == Lyen deyò == * {{en}} ''[[imdbtitle:0114709|Toy Story]]'' sou IMDb * {{En}} [https://web.archive.org/web/20180905025718/https://www.pixar.com/feature-films/toy-story/ Sitwèb ofisyèl ''Toy Story''] [[Kategori:1995]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim ameriken]] bc4xx1qhhd2bxf8m34motlcc7s3w9db Almanak etyopyen 0 97706 883224 882838 2026-07-26T08:20:20Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 883224 wikitext text/x-wiki   Kalandriye Etyopyen an (Amarik: ዐውደ ወር; Ge’ez: ዐውደ ወርኅ; Tigriña: ዓዉደ ኣዋርሕ), yo rele li tou kalandriye Ge’ez (Ge’ez: ዐውደ ወርኅ; Tigriña: ዓዉደ ኣዋርሕ; Amarik: የኢትዮጲያ ዘመን አቆጣጠር), se kalandriye sivil ofisyèl leta peyi Etyopi. Li sèvi tou kòm yon kalandriye kiltirèl tradisyonèl ki pa ofisyèl nan Eritre, epi pami kominote Etyopyen ak Eritreyen k ap viv aletranje. Kalandriye sa a sèvi kòm kalandriye relijye pou kretyen Etyopyen ak Eritreyen ki fè pati Legliz Otodòks Tewahedo yo (Legliz Otodòks Tewahedo Etyopyen ak Legliz Otodòks Tewahedo Eritreyen), ansanm ak Legliz Katolik oryantal yo (Legliz Katolik Eritreyen ak Legliz Katolik Etyopyen) ak legliz pwotestan P’ent’ay yo (legliz evanjelik Etyopyen-Eritreyen). Kalandriye Etyopyen an se yon kalandriye solè ki gen anpil resanblans ak kalandriye Kopt Legliz Otodòks Kopt Aleksandri ak Legliz Katolik Kopt la. Menm jan ak kalandriye Jilyen an, li ajoute yon jou anplis chak kat ane san okenn eksepsyon, epi ane a kòmanse 11 oswa 12 septanm nan kalandriye gregoryen an (pou peryòd 1900 rive 2099). Epòk li a (premye jou premye ane a) koresponn ak 29 out ane 8 apre Jezi-Kri (8 AD). Kalandriye Kopt ki vwazen an sanble anpil ak kalandriye Etyopyen an, men li gen yon epòk diferan (29 out 284 AD) ansanm ak lòt non pou jou semèn yo ak mwa ane a. kalandriye Etyopyen an gen douz mwa, epi chak mwa gen trant jou. Li gen tou senk oswa sis jou epagomenal (jou ki ajoute anplis), ki fòme yon trèzyèm mwa. Mwa nan kalandriye Etyopyen an kòmanse menm jou ak mwa ki nan kalandriye Kopt la, men non yo ekri an lang Ge’ez. Yo ajoute yon sizyèm jou epagomenal chak kat ane, san okenn eksepsyon, nan dat 29 out selon kalandriye Jilyen an. Sa fèt sis mwa anvan jou anplis kalandriye Jilyen an. Se poutèt sa, premye jou ane kalandriye Etyopyen an, 1 Mäskäräm, pou ane ki ant 1900 ak 2099 (enkli), anjeneral tonbe 11 septanm nan kalandriye gregoryen an. Sepandan, li tonbe 12 septanm nan ane ki vini anvan yon ane bisèk nan kalandriye gregoryen an. == Jou Nouvèl Ane a == [[Fichye:Ethio_Millennium_(2141758428).jpg|vignette|Yon bilding nan sant vil Addis Abeba, Etyopi, ap pote koulè nasyonal Etyopyen yo ki se vèt, jòn ak wouj pou make Milenè Etyopyen an nan dat 11 septanm 2007.]] Nouvèl Ane Etyopyen an rele ''Kudus Yohannes'' nan lang Geʽez ak Tigrinya, alòske nan lang Amharic, lang ofisyèl Etyopi a, yo rele l ''Enkutatash'' ki vle di "kado bijou". <ref name="Africa Report-2011">{{Cite web|url=https://www.theafricareport.com/8355/ethiopia-celebrates-new-year-7-years-behind-gregorian-calendar/|title=Ethiopia celebrates New Year 7 years behind Gregorian calendar|date=2011-09-09|website=The Africa Report.com|language=en-US|access-date=2022-09-17}}</ref> Li rive 11 septanm nan kalandriye gregoryen an; eksepte pou ane ki vin anvan yon ane bisèkstil, lè li rive 12 septanm. Ane kalandriye Etyopyen 1998 ''Amätä Məhrät'' ("Ane Mizèrikòd") te kòmanse 11 septanm 2005 nan kalandriye gregoryen an. Sepandan, ane kalandriye Etyopyen 1992 ak 1996 yo te kòmanse 12 septanm nan dat gregoryen an 1999 ak 2003, respektivman. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (March 2021)">sitasyon nesesè</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> Korespondans dat sa a aplike pou ane gregoryen 1900 rive 2099. Ane bisèkstil kalandriye Etyopyen an se chak kat san eksepsyon, alòske ane syèk gregoryen yo se sèlman ane bisèkstil lè yo divizib egzakteman pa 400; kidonk, yon seri dat korespondan ap pi souvan aplike pou yon sèl syèk. Kòm ane gregoryen 2000 la se yon ane bisèkstil, korespondans aktyèl la dire de syèk olye de sa. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (March 2021)">sitasyon nesesè</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> Kòmansman ane a (Fèt El-Nayrouz la) tonbe sou 29 oswa 30 Out (nan ane ki jis anvan ane bisèkstil Jilyen an). Dat sa a koresponn ak kalandriye Jilyen Ansyen Stil la; kòmansman ane a te deplase pi devan nan kalandriye Gregoryen ki itilize kounye a pou 11 oswa 12 Septanm (nan ane ki jis anvan ane bisèkstil Gregoryen an). Devyasyon sa a ant Kalandriye Jilyen an ak Kalandriye Gregoryen an ap ogmante avèk tan k ap pase. <ref name="whom">{{Cite web|url=https://sudantribune.com/article23822/|title=Ethiopia: Millennium for Whom?|last=Dubbi|first=Kallacha|date=5 September 2007|website=[[Sudan Tribune]]|access-date=17 September 2022}}</ref> == Epòk ==   === Epòk enkarnasyon an === Pou endike ane a, disip legliz Etyopyen ak Eritreyen yo jodi a itilize ''Epòk Enkarnasyon'' an, ki date depi Anonsyasyon Enkarnasyon Jezi a nan dat 25 mas 9 AD (Jilyen), jan Annianus nan Aleksandri te kalkile l ''anviwon.''&nbsp;400; konsa, premye ane sivil li a te kòmanse sèt mwa pi bonè, nan dat 29 Out AD{{Espas}}8. Pandansetan, Ewopeyen yo te finalman adopte kalkil Dionysius Exiguus te fè yo nan epòk nou an.&nbsp;525 olye de sa, ki te mete Anonsyasyon an nèf ane pi bonè ( Anno Domini#Nouvel ane ) pase Annianus. Sa lakòz nimewo ane Etyopyen an gen uit ane mwens pase nimewo ane Gregoryen an soti janvye.&nbsp;1 jiska 10 oswa 11 septanm, apre sa sèt ane mwens pou rès ane gregoryen an. <ref name="Africa Report-2011"/> <ref name="Dey-2019" /> === Epòk pase yo === Nan tan lontan, yo te itilize yon kantite lòt epòk pou nimewote ane yo tou nan Etyopi, Eritre ak Wayòm Aksum nan . ==== Epòk Matir yo ==== Epòk ki pi enpòtan an – yon lè Krisyanis oryantal la te itilize l anpil, epi Legliz kopt òtodòks peyi Lejip la toujou itilize l.  se te Epòk Mati yo, ke yo rele tou Epòk Diokletien, oubyen epòk Diokletien ak Mati yo, ki gen premye ane a te kòmanse 29 oktòb 328. Respektivman pou jou Nouvèl Ane Gregoryen ak Julian yo, 3½ a 4&nbsp;kèk mwa apre, diferans ki genyen ant Epòk Mati yo ak Anno Domini a se 285&nbsp;ane (285=&nbsp;15 × 19). Sa a se paske nan AD&nbsp;525, Dionysius Exiguus deside ajoute 15&nbsp;Sik metonik pou 13 ki deja egziste yo&nbsp;Sik metonik nan epòk Dioklesyen an (15×19&nbsp;+&nbsp;13×19&nbsp;=&nbsp;532) pou jwenn yon 532 konplè&nbsp;sik [[Pak (fèt)|Pak]] medyeval ane a, ki gen premye sik la te fini ak ane Epòk Mati yo 247 (=&nbsp;13 × 20) egal a ane&nbsp;DXXXI. Se tou paske 532 se pwodwi sik Metonik 19 la.&nbsp;ane ak sik solè a ki se 28&nbsp;ane. Li gen 13 mwa nan yon ane. ==== Ane Mondyal la ==== Ozanviwon AD&nbsp;Nan lane 400, yon mwàn Aleksandrin yo te rele Panodoros te fikse Epòk Aleksandri a ( Anno Mundi = nan ane mond lan) ak dat kreyasyon an, sou 29.&nbsp;Out 5493<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwvQ">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>BC . Apre 6yèm syèk la&nbsp;syèk&nbsp;AD, kwonològ Ejipsyen, Etyopyen ak Eritreyen yo te itilize epòk sa a. Douzyèm ane 532 la&nbsp;sik ane epòk sa a te kòmanse 29 Out ane 360, kidonk 4×19&nbsp;ane apre Epòk Matir yo. ===== Dapre Anianos ===== Evèk Anianos te prefere Anonsyasyon an kòm jou Nouvèl Ane a, 25&nbsp;Mas. Konsa, li te deplase epòk Panodoros la pou anviwon sis mwa (pou kòmanse 25 mas 5492 anvan Jezikri). Nan kalandriye Etyopyen an, sa te ekivalan a 15&nbsp;Magabit 5501&nbsp;BC (EC). <ref>{{Cite web|url=http://www.ethio.nl/ethio_country/ethio_calendar4.html|title=Ring in the New|date=10 September 2004|access-date=8 February 2017|archive-date=11 February 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170211080630/http://www.ethio.nl/ethio_country/ethio_calendar4.html|dead-url=yes}}</ref> Epòk Anno Mundi a te rete an vigè jiska fen 19yèm syèk la.&nbsp;syèk. <ref>{{Cite web|url=http://thedigitalwalters.org/Data/WaltersManuscripts/html/W850/description.html|title=Walters Ms. W.850, Ethiopian Gospels|access-date=8 February 2017|quote=Church of Madhane Alam in Majate, 1892–1893, known from the endnote on fol. 95r, which gives a record in Amharic of a land grant to the church of Mǝğäte Mädḫane ‛Aläm, enacted in the Year of Matthew, 7385&nbsp;Anno Mundi (= 1885&nbsp;EC = 1892–1893&nbsp;AD)}}</ref> == Sik ane bisèkstil == Sik ane bisèkstil katran an asosye avèk kat evanjelis yo: premye ane apre yon ane bisèkstil Etyopyen rele ane Jan an, apre sa ane Matye a, epi apre sa ane Mak la. Ane ki gen sizyèm jou epagomenal la tradisyonèlman deziyen kòm ane Lik la. Yon ane bisèkstil gen 6 jou nan trèzyèm mwa Pagumen (ጳጉሜን) la, epi li rive chak 4 an san eksepsyon. Pagumen gen 5 jou pandan yon ane ki pa bisèkstil. == Mwa == {| class="wikitable" !Geʽez ak Amharic<br /><br /><br /><br /> (ak sifiks amarik nan parantèz) ! Koptik ! [[Kalandriye jilyen|Julian]]<br /><br /><br /><br /> (ansyen kalandriye)<br /><br /><br /><br /> dat kòmansman ! [[Kalandriye gregoryen|Gregoryen]]<br /><br /><br /><br /> dat kòmansman<br /><br /><br /><br /> Soti Mas 1900 rive Fevriye&nbsp;2100] ! Dat kòmansman Gregoryen an<br /><br /><br /><br /> nan ane apre jou bisèkstil Etyopyen an |- | Mäskäräm (መስከረም) <ref name="allAfrica-2021">{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/202109130663.html|title=Ethiopia: Pagume - a Short Month With Many Feats|date=2021-09-13|website=allAfrica.com|language=en|access-date=2022-09-17}}</ref> | Thout (Ⲑⲱⲟⲩⲧ) | 29 Out | 11 septanm | 12 septanm |- | Ṭəqəmt(i) (ጥቅምት) | Paopi (Ⲡⲁⲱⲡⲉ) | 28 septanm | 11 Oktòb | 12 Oktòb |- | Ḫədar (ኅዳር) | Hathor (Ϩⲁⲑⲱⲣ) | 28 Oktòb | 10 Novanm | 11 Novanm |- | Taḫśaś (ታኅሣሥ) | Koiak (Ⲕⲟⲓⲁⲕ) | 27 Novanm | 10 Desanm | 11 Desanm |- | Ṭərr(i) (ጥር) | Tobi (Ⲧⲱⲃⲓ) | 27 Desanm | 9 janvye | 10 janvye |- | Yäkatit (Tn. Läkatit) (የካቲት) | Mechir (Ⲙⲉϣⲓⲣ) | 26 janvye | 8 fevriye | 9 fevriye |- | Mägabit (መጋቢት) | Paremhat (Ⲡⲁⲣⲉⲙϩⲁⲧ) | 25 fevriye | 10 mas | 10 mas |- | Miyazya (ሚያዝያ) | Parmouti (Ⲡⲁⲣⲙⲟⲩⲧⲉ) | 27 Mas | 9 avril | 9 avril |- | Gənbo (t) (ግንቦት) | Pashons (Ⲡⲁϣⲟⲛⲥ) | 26 avril | 9 me | 9 me |- | Sane (ሰኔ) | Paoni (Ⲡⲁⲱⲛⲓ) | 26 me | 8 jen | 8 jen |- | Hamle (ሐምሌ) | Epip (Ⲉⲡⲓⲡ) | 25 jen | 8 Jiyè | 8 Jiyè |- | Nähase (ነሐሴ) | Mesori (Ⲙⲉⲥⲱⲣⲓ) | 25 Jiyè | 7 Out | 7 Out |- | Ṗagʷəmen/Ṗagume (ጳጐሜን/ጳጉሜ) <ref name="allAfrica-2021" /> | Pikougi Enavot (Ⲡⲓⲕⲟⲩϫⲓ ⲛ̀ⲁⲃⲟⲧ) | 24 Out | 6 septanm | 6 septanm |} Dat gregoryen sa yo valab sèlman soti mas 1900 rive fevriye.&nbsp;2100. Sa a se paske 1900 ak 2100 pa ane bisèkstil nan kalandriye gregoryen an, alòske yo nan kalandriye etyopyen an, sa vle di dat anvan 1900 ak apre 2100 yo pral konpanse. == Gade tou == * Kalandriye Ejipsyen an * Kalandriye kopt la * Dat Pak la * Adopsyon kalandriye gregoryen an == Referans == {{Referans}} [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 8d06fnkth7vo62n5z3tzbqdvttscgeg Direktiv sou Inondasyon 0 97747 883197 2026-07-25T17:42:44Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/235891224|Directive Inondation]] » 883197 wikitext text/x-wiki {{Sous-titre|Directive 2007/60/CE relative à l'évaluation et à la gestion des risques d'inondation}}{{Infobox Norme juridique|désignation courte=Directive Inondation|autre nom=|image=|upright=|légende=<!-- PRÉSENTATION -->|titre=Directive 2007/60/CE relative à l'évaluation et à la gestion des risques d'inondation|abréviation=Directive 2007/60/CE|référence=CELEX : 32007L0060|sigle=|organisation internationale={{Union européenne}}|pays=|province=|état=|région=|territoire=|territoire d'application=[[États membres de l'Union européenne|États membres de l'UE]] et de l'[[Espace économique européen|EEE]]|langue=<!-- Langue(s) de rédaction du texte -->|type de norme=[[Directive de l'Union européenne]]|branche=[[Droit de l'environnement]] <!-- ADOPTION ET ENTRÉE EN VIGUEUR -->|rédacteur=|régime=|législature=|gouvernement=|ouverture à la signature=|adoption={{Date|23 octobre 2007}}|signature=<!-- Date du texte pour les règlements -->|signataire=|approbation=|ratification=<!-- Pour les traités internationaux -->|sanction=<!-- Pour les monarchies constitutionnelles -->|promulgation=<!-- Décision du chef de l'État -->|publication={{Date|6 novembre 2007}} ([[Journal officiel de l'Union européenne|JOUE]])<!-- Souvent dans un journal officiel -->|entrée en vigueur=|version en vigueur=|modifications=|suspension=|abrogation=<!-- LIRE EN LIGNE -->|lire en ligne=[https://eur-lex.europa.eu/legal-content/FR/TXT/?uri=CELEX%3A32007L0060&qid=1777936417274 Lire sur EUR-Lex]|précédent=|suivant=}} 89x3b8gxkl0t6840ubr1hlgn9hv0e4w Butte Chaumont (Champlan) 0 97748 883198 2026-07-25T17:46:48Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883198 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. fz6fuzucuucs4ldi2uvpqqml05zw4as 883199 883198 2026-07-25T17:48:15Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883199 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == 5pc3u1by6tiz89j93dyhindbluzzgjp 883200 883199 2026-07-25T17:48:58Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883200 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ru des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette a. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab amann. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . 8whfohkqx6l0rosmgw174mncy6l4px3 883201 883200 2026-07-25T17:49:29Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883201 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ru des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette a. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab amann. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] c53aa6wsxipzoi6ck23dybod3w2qm5w 883202 883201 2026-07-25T18:05:24Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883202 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == 5xm1a68sd0wgqu4sdfkph1euxdruzjf 883206 883202 2026-07-25T18:10:52Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883206 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . foegafe8cnd0nhnwh1058dvy14b3gyl 883207 883206 2026-07-25T18:13:34Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883207 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . Yo te plante pyebwa nan tè a apre yo te fin ekstrake l. == Butte Chaumont an kounye a == r1b71bnkygyupsbvl69j6fw2cvmtf68 883208 883207 2026-07-25T18:14:37Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883208 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . Yo te plante pyebwa nan tè a apre yo te fin ekstrake l. == Butte Chaumont an kounye a == Kolin nan se yon zòn ki chaje ak pyebwa, ki travèse pa chemen ak santye. Gen yon estad ki sitiye sou flan sid li, epi gen teren espò (tenis, baskètbòl) toupre somè a. == Galri == 7adaiakjmjpeg1vmi02l4qdiece8cv5 883210 883208 2026-07-25T18:19:34Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883210 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . Yo te plante pyebwa nan tè a apre yo te fin ekstrake l. == Butte Chaumont an kounye a == Kolin nan se yon zòn ki chaje ak pyebwa, ki travèse pa chemen ak santye. Gen yon estad ki sitiye sou flan sid li, epi gen teren espò (tenis, baskètbòl) toupre somè a. == Galri == <gallery> Fichye:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|lien=Fichier:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|alt=Butte Chaumont de Champlan vue de Massy| imaj Butte Chaumont de Champlan an depi Massy Fichye:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin au sommet de la butte Chaumont| Chemen pa anlè Chaumont an Fichye:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|alt=Panneau Butte Chaumont| Pao Butte Chaumont an Fichye:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin sur la butte Chaumont| Chemen sou bit Chaumont an </gallery> sffwp6zn1sjn2xin9gesofeydzjw5sw 883211 883210 2026-07-25T18:20:34Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883211 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . Yo te plante pyebwa nan tè a apre yo te fin ekstrake l. == Butte Chaumont an kounye a == Kolin nan se yon zòn ki chaje ak pyebwa, ki travèse pa chemen ak santye. Gen yon estad ki sitiye sou flan sid li, epi gen teren espò (tenis, baskètbòl) toupre somè a. == Galri == <gallery> Fichye:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|lien=Fichier:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|alt=Butte Chaumont de Champlan vue de Massy| imaj Butte Chaumont de Champlan an depi Massy Fichye:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin au sommet de la butte Chaumont| Chemen pa anlè Chaumont an Fichye:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|alt=Panneau Butte Chaumont| Pao Butte Chaumont an Fichye:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin sur la butte Chaumont| Chemen sou bit Chaumont an </gallery> == Anèks == <templatestyles src="Autres projets/styles.css" /> ct4xz3p19cipl6xhe1q0w9or9kxbi7t 883212 883211 2026-07-25T18:21:14Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883212 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . Yo te plante pyebwa nan tè a apre yo te fin ekstrake l. == Butte Chaumont an kounye a == Kolin nan se yon zòn ki chaje ak pyebwa, ki travèse pa chemen ak santye. Gen yon estad ki sitiye sou flan sid li, epi gen teren espò (tenis, baskètbòl) toupre somè a. == Galri == <gallery> Fichye:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|lien=Fichier:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|alt=Butte Chaumont de Champlan vue de Massy| imaj Butte Chaumont de Champlan an depi Massy Fichye:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin au sommet de la butte Chaumont| Chemen pa anlè Chaumont an Fichye:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|alt=Panneau Butte Chaumont| Pao Butte Chaumont an Fichye:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin sur la butte Chaumont| Chemen sou bit Chaumont an </gallery> == Anèks == <templatestyles src="Autres projets/styles.css" />{{Lòt pwojè|commons=Category:Butte Chaumont (Champlan)}} thmeoplrig1cf2gggqld6zpyq9n8kr9 883213 883212 2026-07-25T18:21:35Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883213 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . Yo te plante pyebwa nan tè a apre yo te fin ekstrake l. == Butte Chaumont an kounye a == Kolin nan se yon zòn ki chaje ak pyebwa, ki travèse pa chemen ak santye. Gen yon estad ki sitiye sou flan sid li, epi gen teren espò (tenis, baskètbòl) toupre somè a. == Galri == <gallery> Fichye:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|lien=Fichier:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|alt=Butte Chaumont de Champlan vue de Massy| imaj Butte Chaumont de Champlan an depi Massy Fichye:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin au sommet de la butte Chaumont| Chemen pa anlè Chaumont an Fichye:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|alt=Panneau Butte Chaumont| Pao Butte Chaumont an Fichye:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin sur la butte Chaumont| Chemen sou bit Chaumont an </gallery> == Anèks == <templatestyles src="Autres projets/styles.css" />{{Lòt pwojè|commons=Category:Butte Chaumont (Champlan)}} == Nòt ak referans == rgmx73yfaqzwcdspmfgdufkp5uq4g6q 883214 883213 2026-07-25T18:21:57Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883214 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . Yo te plante pyebwa nan tè a apre yo te fin ekstrake l. == Butte Chaumont an kounye a == Kolin nan se yon zòn ki chaje ak pyebwa, ki travèse pa chemen ak santye. Gen yon estad ki sitiye sou flan sid li, epi gen teren espò (tenis, baskètbòl) toupre somè a. == Galri == <gallery> Fichye:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|lien=Fichier:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|alt=Butte Chaumont de Champlan vue de Massy| imaj Butte Chaumont de Champlan an depi Massy Fichye:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin au sommet de la butte Chaumont| Chemen pa anlè Chaumont an Fichye:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|alt=Panneau Butte Chaumont| Pao Butte Chaumont an Fichye:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin sur la butte Chaumont| Chemen sou bit Chaumont an </gallery> == Anèks == <templatestyles src="Autres projets/styles.css" />{{Lòt pwojè|commons=Category:Butte Chaumont (Champlan)}} == Nòt ak referans == {{Referans}} 7ot8eefcftlygzia5ix1bg6ooqk7ri2 883217 883214 2026-07-25T18:30:35Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883217 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . Yo te plante pyebwa nan tè a apre yo te fin ekstrake l. == Butte Chaumont an kounye a == Kolin nan se yon zòn ki chaje ak pyebwa, ki travèse pa chemen ak santye. Gen yon estad ki sitiye sou flan sid li, epi gen teren espò (tenis, baskètbòl) toupre somè a. == Galri == <gallery> Fichye:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|lien=Fichier:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|alt=Butte Chaumont de Champlan vue de Massy| imaj Butte Chaumont de Champlan an depi Massy Fichye:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin au sommet de la butte Chaumont| Chemen pa anlè Chaumont an Fichye:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|alt=Panneau Butte Chaumont| Pao Butte Chaumont an Fichye:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin sur la butte Chaumont| Chemen sou bit Chaumont an </gallery> == Anèks == <templatestyles src="Autres projets/styles.css" />{{Lòt pwojè|commons=Category:Butte Chaumont (Champlan)}} == Nòt ak referans == {{Referans}}{{Portail|Essonne|espaces verts|conservation de la nature}} [[Kategori:Syans]] [[Kategori:Espas pwoteje]] [[Kategori:Botanik]] 0n5cnka64oytzq52i82pddg54n5lphl 883218 883217 2026-07-25T18:33:10Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883218 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} Tèren espò touprè somè bit la. '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . Yo te plante pyebwa nan tè a apre yo te fin ekstrake l. == Butte Chaumont an kounye a == Kolin nan se yon zòn ki chaje ak pyebwa, ki travèse pa chemen ak santye. Gen yon estad ki sitiye sou flan sid li, epi gen teren espò (tenis, baskètbòl) toupre somè a. == Galri == <gallery> Fichye:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|lien=Fichier:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|alt=Butte Chaumont de Champlan vue de Massy| imaj Butte Chaumont de Champlan an depi Massy Fichye:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin au sommet de la butte Chaumont| Chemen pa anlè Chaumont an Fichye:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|alt=Panneau Butte Chaumont| Pao Butte Chaumont an Fichye:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin sur la butte Chaumont| Chemen sou bit Chaumont an </gallery> == Anèks == <templatestyles src="Autres projets/styles.css" />{{Lòt pwojè|commons=Category:Butte Chaumont (Champlan)}} == Nòt ak referans == {{Referans}}{{Portail|Essonne|espaces verts|conservation de la nature}} [[Kategori:Syans]] [[Kategori:Espas pwoteje]] [[Kategori:Botanik]] 4bjvbxuox8jksa8kwquaj9m33p7r7re 883219 883218 2026-07-25T18:36:22Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883219 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} Tèren espò touprè somè la. '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == Mòn nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . Yo te plante pyebwa nan tè a apre yo te fin ekstrake l. == Butte Chaumont an kounye a == Kolin nan se yon zòn ki chaje ak pyebwa, ki travèse pa chemen ak santye. Gen yon estad ki sitiye sou flan sid li, epi gen teren espò (tenis, baskètbòl) toupre somè a. == Galri == <gallery> Fichye:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|lien=Fichier:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|alt=Butte Chaumont de Champlan vue de Massy| imaj Butte Chaumont de Champlan an depi Massy Fichye:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin au sommet de la butte Chaumont| Chemen pa anlè Chaumont an Fichye:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|alt=Panneau Butte Chaumont| Pao Butte Chaumont an Fichye:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin sur la butte Chaumont| Chemen sou bit Chaumont an </gallery> == Anèks == <templatestyles src="Autres projets/styles.css" />{{Lòt pwojè|commons=Category:Butte Chaumont (Champlan)}} == Nòt ak referans == {{Referans}}Pòtay Essone lan Pòtay espas Vèt yo Pòtay konsèvasyon nati a{{Portail|Essonne|espaces verts|conservation de la nature}} [[Kategori:Syans]] [[Kategori:Espas pwoteje]] [[Kategori:Botanik]] rzgbciprpcq8zhezmtbqvlbq0n9urjm 883220 883219 2026-07-25T18:38:56Z Wesd21 39863 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237767717|Butte Chaumont (Champlan)]] » 883220 wikitext text/x-wiki {{Infobox Espace vert|nom=Butte Chaumont (Champlan)|image=Terrain de sports près du sommet de la butte Chaumont.jpg|légende=Terrains de sports près du sommet de la butte|pays={{France}}|subdivision1=[[Île-de-France]]|intitulé subdivision1=[[Région française|Région]]|subdivision2=[[Essonne (département)|Essonne]]|intitulé subdivision2=[[Département français|Département]]|subdivision3=|intitulé subdivision3=|commune=[[Champlan]]|arrondissement=|quartier=|alt=125|superficie=11|eau=|date de création=|date d'ouverture=|personnalité=|type=[[Parc]]|essences=|intérêt=|propriétaire=Commune de Champlan|public=|fréquentation=|classement=[[espace naturel sensible]]|lien=|stationnement=|gare=[[gare de Champlan]] (à {{unité|800|mètres}})|métro=|tram=[[Ligne 12 du tramway d'Île-de-France|T 12]]|bus=|latitude=|longitude=|géolocalisation=}} '''Butte Chaumont''' nan Champlan se yon pak ki pwolonje sou yon ti mòn nan nòdwès vil la. == Toponimi == Non li soti nan laten " Calvus mons "Oubyen" mont chauve " == Kote == Butte Chaumont la gen de gwo wout anba, otowout A10 la nan nò, D 191 la nan lwès, liy tramway T12 la nan lès, nan sid, nan mitan pant lan, yon wout ki pa gen anpil moun ki gen kay sou kote, ri Akasya pwolonje pa chemin ki rele butte la. == Jeyoloji == kòlin nan se yon rès mòn ki domine zòn ewozyon yo, nan nò nan Massy alantou ri des Gains ki afliyan Bièvre a, nan sid vale Yvette la. Somè li a fèt ak grè Fontainebleau sou yon kouch sab fen. Mòn nan date depi Pliosèn nan (dènye peryòd epòk Tèsyè a . [[Fichye:Carte_de_la_Butte_Chaumont_à_Champlan_sur_openstreetmap.png|gauche|vignette]] == Istwa == Yo te jwenn moso wòch sileks, gratwa ak fragman lam pandan fouyman ki te fèt lè yo t ap eksplwate ti mòn nan kòm karyè nan ane 1970 yo. Dekouvèt sa yo montre ti mòn nan te deja okipe depi nan epòk Neyolitik la. Fouyman yo te revele egzistans yon oppidòm (yon vil fòtifye nan tan ansyen) ki te etabli nan premye syèk anvan epòk nou an. Oppidòm sa a te kontwole vale Yvette ak Bièvre, ansanm ak gran wout ki te konekte Lutès ak Jenabòm. Nan premye syèk epòk nou an, yo te bati yon kay galo-women sou plas ansyen kay Galo yo ki te boule. Yo te dekouvri vaz, pyès monnen ki soti nan nèf pèp diferan, bijou, ansanm ak rès manje ak lòt tras aktivite gastronomik. Depi nan fen syèk sa a, kantite moun ki t ap viv sou ti mòn nan te kòmanse diminye, paske abitan yo te vin tabli nan vale a<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Nan lane 1874, leta te pran anviwon 20 ekta tè sou ti mòn nan, nan men komin nan pou konstwi yon fò militè. Fò sa a te gen de galri anba tè ki te sèvi kòm depo pou minisyon ak pwovizyon manje. Yo te mete tou yon sistèm kominikasyon optik ant fò sa a ak fò Palèzo (Palaiseau). Yo te abandone fò a nan kòmansman Premye Gè Mondyal la (1914–1918). An 1939, sòlda franse yo te reprann li, epi an 1944, twoup alman yo te okipe l<ref>{{Cite journal|last=Crépin|first=Annie|date=2022-08-05|title=Heinrich BLÖMEKE, La « Terreur » dans le département de Seine-et-Marne (1793-1794), Mobilisation politique et Gouvernement révolutionnaire , Dammarie-les-Lys, Les éditions Amatteis, 2022, 431 p., ISBN 978-2-86849-6319-4, 27 €|url=https://doi.org/10.3917/ahrf.409.0207j|journal=Annales historiques de la Révolution française|volume=n° 409|issue=3|pages=X–X|doi=10.3917/ahrf.409.0207j|issn=0003-4436}}</ref>. Klèb Aeronotik Frans lan te lwe tè nan men lame a pou etabli yon lekòl aviyasyon soti 1904 rive 1908, premye nan mond lan, kote yo te teste planè . Yo te eksplwate ti mòn nan kòm yon karyè soti nan 1960 rive 1985 pou ekstrè materyèl ki te itilize nan konstriksyon pis ayewopò Orly a ak gwo konplèks lojman. Operasyon sa a diminye sifas ti mòn nan pa mwatye. Pwen pik li te soti nan {{Unité|136|m}} pou rive nan {{Unité|125|m}} . Yo te plante pyebwa nan tè a apre yo te fin ekstrake l. == Butte Chaumont an kounye a == Kolin nan se yon zòn ki chaje ak pyebwa, ki travèse pa chemen ak santye. Gen yon estad ki sitiye sou flan sid li, epi gen teren espò (tenis, baskètbòl) toupre somè a. == Galri == <gallery> Fichye:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|lien=Fichier:Butte_Chaumont_de_Champlan_vue_de_Massy.jpg|alt=Butte Chaumont de Champlan vue de Massy| imaj Butte Chaumont de Champlan an depi Massy Fichye:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_au_sommet_de_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin au sommet de la butte Chaumont| Chemen pa anlè Chaumont an Fichye:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Panneau_Butte_Chaumont.jpg|alt=Panneau Butte Chaumont| Pao Butte Chaumont an Fichye:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|lien=Fichier:Chemin_sur_la_butte_Chaumont.jpg|alt=Chemin sur la butte Chaumont| Chemen sou bit Chaumont an </gallery> == Anèks == <templatestyles src="Autres projets/styles.css" />{{Lòt pwojè|commons=Category:Butte Chaumont (Champlan)}} == Nòt ak referans == {{Referans}}Pòtay Essone lan Pòtay espas Vèt yo Pòtay konsèvasyon nati a{{Portail|Essonne|espaces verts|conservation de la nature}} [[Kategori:Syans]] [[Kategori:Espas pwoteje]] [[Kategori:Botanik]] nmxhf3xnjbjjyje4cir6ldhjoudw6kt Akò entènasyonal sou kakawo 0 97749 883203 2026-07-25T18:06:31Z Ad-Mael Elias 39955 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/234907433|Accord international sur le cacao]] » 883203 wikitext text/x-wiki '''Akò Entènasyonal sou Kakawo''' a, ki te siyen nan lane 1973 anba lod Nasyonzini an, se youn nan pi gwo akò entènasyonal sou pwodui ki te siyen nan XX syèk la, nan domèn matyè premyè, ki te vize estabilize pri mondyal yo. [[Kategori:1973]] 3xc859u2e9i9qqfjqk7mbmqfmyc3ubg 883204 883203 2026-07-25T18:06:59Z Ad-Mael Elias 39955 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/234907433|Accord international sur le cacao]] » 883204 wikitext text/x-wiki '''Akò Entènasyonal sou Kakawo''' a, ki te siyen nan lane 1973 anba lod Nasyonzini an, se youn nan pi gwo akò entènasyonal sou pwodui ki te siyen nan XX syèk la, nan domèn matyè premyè, ki te vize estabilize pri mondyal yo. == Istwa == [[Kategori:1973]] pp57mdqsa1qo3cqgsh1r74m6tn48y2o 883205 883204 2026-07-25T18:08:34Z Ad-Mael Elias 39955 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/234907433|Accord international sur le cacao]] » 883205 wikitext text/x-wiki '''Akò Entènasyonal sou Kakawo''' a, ki te siyen nan lane 1973 anba lod Nasyonzini an, se youn nan pi gwo akò entènasyonal sou pwodui ki te siyen nan XX syèk la, nan domèn matyè premyè, ki te vize estabilize pri mondyal yo. == Istwa == Nan dat 8 septembre 1930, yon kongrè entènasyonal manifaktirè yo te kreye "Biwo Entènasyonal Manifaktirè Chokola ak Kakawo", yon òganizasyon prive ki sitye nan Briksèl, ki reyini asosyasyon nasyonal ki soti nan vennsenk peyi, sitou devlope, ansanm ak manifaktirè endividyèl nan uit eta . [[Kategori:1973]] rn0les9e5ginqzgadf58b61btl1t9u9 Brakonaj 0 97750 883209 2026-07-25T18:16:39Z Neyl Moreau 39956 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/234754861|Braconnage]] » 883209 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Lemur_poaching_004.jpg|vignette| Yo touye yon lemur à front blanc nan nòdès [[Madagaskar|Madagaska]] pou vyann bèt sovaj li yo.]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 3n0vnqg8s1g6xvv0p8t3kvnsjt7zcdw 883215 883209 2026-07-25T18:22:43Z Neyl Moreau 39956 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/234754861|Braconnage]] » 883215 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Lemur_poaching_004.jpg|vignette| Yo touye yon lemur à front blanc nan nòdès [[Madagaskar|Madagaska]] pou vyann bèt sovaj li yo.]] '''Brakonaj''' vle di [[lachas]] oswa lapèch ilegal (san yo pa lage espès vivan yo epi san fè yo mal). Se poutèt sa, li defini an relasyon ak lejislasyon , epi nan relasyon ak règleman ki aplike li yo. Konsènan pèmi pou lachas ak lapèch, dat ak kote otorize pou lachas, ak lis espès ki otorize pou lachas/lapèch (avèk gwosè ak laj pou respekte kote sa aplikab). [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] cukybefnsphv8d4uqjptzm1d19b61j0 883216 883215 2026-07-25T18:29:52Z Neyl Moreau 39956 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/234754861|Braconnage]] » 883216 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Lemur_poaching_004.jpg|vignette| Yo touye yon lemur à front blanc nan nòdès [[Madagaskar|Madagaska]] pou vyann bèt sovaj li yo.]] '''Brakonaj''' vle di [[lachas]] oswa lapèch ilegal (san yo pa lage espès vivan yo epi san fè yo mal). Se poutèt sa, li defini an relasyon ak lejislasyon , epi nan relasyon ak règleman ki aplike li yo. Konsènan pèmi pou lachas ak lapèch, dat ak kote otorize pou lachas, ak lis espès ki otorize pou lachas/lapèch (avèk gwosè ak laj pou respekte kote sa aplikab). Enpòtans efè brakonaj yo varye selon espès yo rele sedantè, oswa [[espès]] [[Migrasyon|migratè]] (nan dènye ka a, brakonaj nan yon rejyon oswa yon peyi ka afekte sivi popilasyon,espès la nan yon lòt peyi, ansanm ak sèvis ekosistem pal la bay yo). [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 8by4w9se3wems3lwwklyixlfdg24a8t 883222 883216 2026-07-25T19:00:08Z Neyl Moreau 39956 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/234754861|Braconnage]] » 883222 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Lemur_poaching_004.jpg|vignette| Yo touye yon lemur à front blanc nan nòdès [[Madagaskar|Madagaska]] pou vyann bèt sovaj li yo.]] '''Brakonaj''' vle di [[lachas]] oswa lapèch ilegal (san yo pa lage espès vivan yo epi san fè yo mal). Se poutèt sa, li defini an relasyon ak lejislasyon , epi nan relasyon ak règleman ki aplike li yo. Konsènan pèmi pou lachas ak lapèch, dat ak kote otorize pou lachas, ak lis espès ki otorize pou lachas/lapèch (avèk gwosè ak laj pou respekte kote sa aplikab). Enpòtans efè brakonaj yo varye selon espès yo rele sedantè, oswa [[espès]] [[Migrasyon|migratè]] (nan dènye ka a, brakonaj nan yon rejyon oswa yon peyi ka afekte sivi popilasyon,espès la nan yon lòt peyi, ansanm ak sèvis ekosistem pal la bay yo). Avèk varyasyon ki depann sou kote a ak epok la, gen yon pakèt rezon pou brakonaj, soti nan manje pou siviv rive nan vant komèsyal pwason (ki gen ladan zangi ), vyann brous, po, kòn, ivwa, kokiyaj oswa twofe (nan dènye ka yo, souvan yo tou senpleman kite kadav yo sou plas) rive nan vant ògàn oswa sekresyon (san, bil) ki gen bèl pwopriyete terapetik nan medikaman tradisyonèl yo. Fragmantasyon forè a ak devlopman rezo wout ak nouvo mwayen transpò (avyon, elikoptè, bato motè, quad) ogmante zòn ki viktim brakonaj yo, aksè a zòn pwoteje yo e pafwa menm kantite brakonaj la. [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] h5mdff8snrid16l0yu3wglv7i07xll2 883223 883222 2026-07-25T19:03:58Z Neyl Moreau 39956 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/234754861|Braconnage]] » 883223 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Lemur_poaching_004.jpg|vignette| Yo touye yon lemur à front blanc nan nòdès [[Madagaskar|Madagaska]] pou vyann bèt sovaj li yo.]] '''Brakonaj''' vle di [[lachas]] oswa lapèch ilegal (san yo pa lage espès vivan yo epi san fè yo mal). Se poutèt sa, li defini an relasyon ak lejislasyon , epi nan relasyon ak règleman ki aplike li yo. Konsènan pèmi pou lachas ak lapèch, dat ak kote otorize pou lachas, ak lis espès ki otorize pou lachas/lapèch (avèk gwosè ak laj pou respekte kote sa aplikab). Enpòtans efè brakonaj yo varye selon espès yo rele sedantè, oswa [[espès]] [[Migrasyon|migratè]] (nan dènye ka a, brakonaj nan yon rejyon oswa yon peyi ka afekte sivi popilasyon,espès la nan yon lòt peyi, ansanm ak sèvis ekosistem pal la bay yo). Avèk varyasyon ki depann sou kote a ak epok la, gen yon pakèt rezon pou brakonaj, soti nan manje pou siviv rive nan vant komèsyal pwason (ki gen ladan zangi ), vyann brous, po, kòn, ivwa, kokiyaj oswa twofe (nan dènye ka yo, souvan yo tou senpleman kite kadav yo sou plas) rive nan vant ògàn oswa sekresyon (san, bil) ki gen bèl pwopriyete terapetik nan medikaman tradisyonèl yo. Fragmantasyon forè a ak devlopman rezo wout ak nouvo mwayen transpò (avyon, elikoptè, bato motè, quad) ogmante zòn ki viktim brakonaj yo, aksè a zòn pwoteje yo e pafwa menm kantite brakonaj la. Okòmansman, dapre Littré, mo ''brakonye a'' te vle di moun ki t ap drese chen yo ( braques ) . Brakonaj se youn nan prensipal faktè nan pèt byodiversite . [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 7369s3mljmfw1dacpmw7579k4b6fy8b Aide juridique 0 97751 883221 2026-07-25T18:51:39Z Hregnier15 39957 Créé en traduisant la section d'ouverture de la page « [[:fr:Special:Redirect/revision/236420072|Aide juridique]] » 883221 wikitext text/x-wiki '''Èd jiridik''', yo rele l tou '''asistans jidisyè''' (pafwa abreje '''AJ'''), se yon fòm asistans finansye oswa jiridik Leta bay moun ki pa gen ase mwayen ekonomik pou yo jwenn aksè ak lajistis. '''Èd sa a''' kapab kouvri tout oswa yon pati nan depans pwosedi jidisyè yo, depans ekspètiz yo, ansanm ak onorè avoka a. Lajan èd la peye dirèkteman bay avoka a. [[Brezil]] se sèl peyi kote Konstitisyon an prevwa kreyasyon yon sèvis avoka Leta peye, ki gen misyon espesyal pou bay moun ki pa gen mwayen asistans jidisyè gratis. Plizyè lòt peyi mete anplas sistèm asistans jidisyè selon diferan modalite ak kondisyon, tankou '''Sengapou''', '''Angletè''', '''Lend''' ak '''Ongri'''. Li egziste nan pifò demokrasi liberal yo, tankou Lafrans. Nan [[Angletè]] ak [[Gal|Peyi Gal]] , se ''{{Lien|Legal Services Commission|lang=en}}'' la ki bay li.''<span data-ve-ignore=""> </span>[[:en:Legal Services Commission|<span class="indicateur-langue" title="Article en anglais : « Legal Services Commission »">(anndan)</span>]] [[Catégorie:Article contenant un appel à traduction en anglais]]'' (Komisyon Sèvis Legal). 37mxpuj80vhbtdq09u7zbd93lv42gjp