Wikipedya
htwiki
https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal
MediaWiki 1.47.0-wmf.14
first-letter
Medya
Espesyal
Diskite
Itilizatè
Diskisyon Itilizatè
Wikipedya
Diskisyon Wikipedya
Fichye
Diskisyon Fichye
MedyaWiki
Diskisyon MedyaWiki
Modèl
Diskisyon Modèl
Èd
Diskisyon Èd
Kategori
Diskisyon Kategori
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Leopoldo López
0
63933
887816
877506
2026-08-07T04:58:25Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887816
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Pèsonalite politik
|non=Leopoldo López
|imaj=Leopoldo Lopez.JPG
|lejand=Leopoldo López
|Domèn=Politik
|diplòm=
|fonksyon= Lidè nasyonal [[Vonlonte popilè (pati)|Volonte popilè]]
|a pati fonksyon 1= {{Date-|5|desanm|2009}}
|jiska fonksyon 1={{Date-|18|fevriye|2014}}
|etid=
|a pati fonsksyon 1={{date-|30|jiyè|2000}}
|jiska fonksyon 2= {{date-|9|desanm|2008}}
|dat nesans=[[29 avril]] [[1971]]
|lye nesans=[[Karakas]] ([[Venezwela]])
|peyi nesans=[[Etazini]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= [[Venezwela|Venezwelyen]]
|relijyon=
|rezidans=
|pati=[[Vonlonte popilè (pati)|Volonte popilè]]
|anblèm=Escudo Chacao.PNG
|lejand anblèm=
|omaj=La Ibero-ameriken Pwi ASICOM. Inivèsite a nan Oviedo
|pati politik=[[Primero Justicia]], Un nouveau temps, epi Volonté populaire|siksesè=[[Freddy Guevara]]|fonksyon2=Majistra [[Chacao (minisipalite)|Chacao]]|depi2={{date-|30|jiyè|2000}}|jiska2={{date-|9|desanm|2008}}<br /><small>({{Durée|30|7|2000|9|12|2008}})|predesesè2=Cornelio Popesco|siksesè2=Emilio Graterón|fonksyon1=Responsab nasyonal [[Vonlonte popilè (pati)|Volonte popilè]]|a pati fonksyon 1={{Date-|5|desanm|2009}}|jiska fonksyon 1={{Date-|18|fevriye|2014}}|a pati fonksyon 2={{date-|30|jiyè|2000}}|siksesè 1=Freddy Guevara|predesesè 2=Cornelio Popesco|siksesè 2=Emilio Graterón}}
'''Leopoldo Eduardo López Mendoza''', rele tou '''Leopoldo López''', ki fèt , [[29 avril]] [[1971]] nan [[Karakas]] ([[Venezwela]]), se yon [[politisyen]], ekonomis ak yon dirijan opozisyon ak gouvènman nan [[Venezwela]].<ref>{{Cite web |url=http://www.latercera.com/noticia/mundo/2015/08/678-643265-9-desde-la-carcel-leopoldo-lopez-se-consolida-como-lider-de-la-oposicion.shtml |title=Desde la cárcel, Leopoldo López se consolida como líder de la oposición |access-date=2016-04-04 |archive-date=2016-03-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160305022909/http://www.latercera.com/noticia/mundo/2015/08/678-643265-9-desde-la-carcel-leopoldo-lopez-se-consolida-como-lider-de-la-oposicion.shtml |dead-url=yes }}</ref>{{,}}<ref><span class="citation web">[http://www.sologenealogia.com/gen/relationship.php?altprimarypersonID=I7183&savedpersonID=I144293&secondpersonID=I87913&maxrels=1&disallowspouses=0&generations=15&tree=001&primarypersonID=I82220 «Calculador de Parentesco: SoloGenealogia»]. ''www.sologenealogia.com''<span class="reference-accessdate">. </span></span></ref> Li te majistra nan Chacao soti nan ane 2000 rive 2008, apre li te fin eli nanj pòs sa a pou de manda youn aprè lòt.{{Refn|1=En 2000 obtuvo el 51 % de los sufragios. En 2004, el 79,5 %.<ref name="OficinadelAlcalde">{{Lien web | url = http://www.chacao.gov.ve/alcalde/oficinadetail.asp?Id=512 | titre = Oficina del Alcalde | date = 11 de octubre de 2010 | auteur = Alcaldía de Chacao | urlarchivo = https://web.archive.org/web/20081201001813/http://www.chacao.gov.ve/alcalde/oficinadetail.asp?Id=512 |archivo date = 1 de diciembre de 2008 }}</ref><ref name="Regionales2004">{{Lien web| url = http://www.cne.gob.ve/regionales2004 | titre= Regionales 2004 | access date = 11 de octubre de 2010 | autor = Consejo Nacional Electoral}}</ref>|group="nota"}} Se kòdonatè nasyonal "Voluntad Popular " (volontè popilè) ak Rezo Popilè.<ref>{{Lien web |url=http://www.leopoldolopez.com/contenido/?page_id=171 |title=«Leopoldo López activista social y político» |access-date=2016-04-04 |archive-date=2010-12-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101227093621/http://www.leopoldolopez.com/contenido/?page_id=171 |dead-url=yes }}</ref>
Pandan peryòd li nan pòs majistra a,li te resevwa plizyè rekonesans pou administrasyon l nan.<ref>[http://noticias.univision.com/article/1855627/2014-02-18/america-latina/venezuela/quien-es-leopoldo-lopez-el-lider-que-no-deja-dormir-a-maduro Quién es Leopoldo López, el líder que no deja dormir a Maduro]</ref> Dapre jounal la ''correo del Sur,'' Lopez a te diskalifye pa "biwo Kontwolè" padan peryòd sa a pou koripsyon.<ref><span class="citation web">[http://www.correodelorinoco.gob.ve/nacionales/decision-tsj-sobre-caso-leopoldo-lopez-es-apegada-a-derecho/ «Leopoldo López está inhabilitado para ejercer cargos públicos hasta el 2014 | Correo del Orinoco»]. ''www.correodelorinoco.gob.ve''</span></ref> ''los Angeles Times'' te rapòte ke Lopez atire atansyon a nan lè sa a, prezidan Hugo Chavez nan ane a 2000 ak pandan evènman yo ki gen rapò ak eseye fè koudeta a nan Venezyela nan lane 2002, ki endike ke "worcester piblik manifestasyon kont Chavez yo ak li te jwe yon wòl santral nan arestasyon an ilegal nan sitwayen an Minis pou Enteryè a nan Chavez", Ramon Rodríguez Chacín.<ref>{{Cite web|author=Peralta, Eyder|date=2013-02-20|url=http://www.npr.org/blogs/thetwo-way/2014/02/20/280207441/5-things-to-know-about-venezuelas-protest-leader|title=5 Things To Know About Venezuela's Protest Leader|publisher=NPR|access-date=2014-02-23}}</ref>
Nan 2006, Lopez a te lidè nan opozisyon an pou Chavez ak te travay kòm yon aktivis sosyal pou refòm nan sistèm lajistis la.<ref>{{Cite news|author=Kraul, Chris|url=http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/1079361831.html?dids=1079361831:1079361831&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Jul+19%2C+2006&author=Chris+Kraul&pub=Los+Angeles+Times&edition=&startpage=A.4&desc=The+World|title=A lightning rod for Venezuela's political strife|work=[[Los Angeles Times]]|date=2006-07-19|access-date=2016-04-04|archive-date=2013-04-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20130402222941/http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/1079361831.html?dids=1079361831:1079361831&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Jul+19%2C+2006&author=Chris+Kraul&pub=Los+Angeles+Times&edition=&startpage=A.4&desc=The+World|dead-url=yes}}</ref> Nan 2008, te planifye pou kouri pou majistra nan Karakas, men akòz plent sou swadizan iregilarite yo te jwenn nan jesyon li yo, biwo a nan Kontwolè Jeneral nan Repiblik la bay yon mezi sanksyon kont enfimite li patisipe-an nan nenpòt ki biwo piblik yo jiskaske 2014.<ref><span class="citation web">Agencia EFE (28 me 2011). </span></ref><ref><span class="citation web">Aporrea.org (12 jen 2006). </span></ref> ka L ' pou diskalifikasyon yo te revize pa entè-Ameriken an Tribinal of Human Rights,<ref><span class="citation web">Agencia EFE (1 jen 2011). </span></ref> ki bay yon desizyon, yo unaniment, an favè yo.<ref><span class="citation web">Associated Press (16 septanm 2011). </span></ref> sepandan, venezyelyen gouvènman an klarifye ke li pa ka respekte desizyon an nan Tribinal la, paske dapre yo, yo te plen nan "kontradiksyon yo epi yo san fondman enfòmasyon yo", aspè yo ki te ratifye an Konstitisyonèl Chanm nan Tribinal Siprèm Jistis la<ref><span class="citation web">[http://www.eluniversal.com/nacional-y-politica/150315/corte-desecha-apelacion-y-confirma-detencion-de-leopoldo-lopez «Corte desecha apelación y confirma detención de Leopoldo López»]. ''www.eluniversal.com''<span class="reference-accessdate">. </span></span></ref><ref><span class="citation web">[https://web.archive.org/web/20111019030737/http://www.noticias24.com/actualidad/noticia/335405/el-tsj-decreta-inejecutable-el-fallo-de-la-cidh-sobre-leopoldo-lopez/ «El TSJ decreta inejecutable el fallo de la Cidh sobre Leopoldo López, pero podrá ser candidato en Noticias24.com»]. ''www.noticias24.com''<span class="reference-accessdate">. </span></span></ref> ki te deklare kapab egzekite jijman an ak konfime diskalifikasyon nan biwo a nan Kontwolè Jeneral.<ref><span class="citation web">[https://web.archive.org/web/20111019030737/http://www.noticias24.com/actualidad/noticia/335405/el-tsj-decreta-inejecutable-el-fallo-de-la-cidh-sobre-leopoldo-lopez/ «El TSJ decreta inejecutable el fallo de la Cidh sobre Leopoldo López, pero podrá ser candidato en Noticias24.com»]. ''www.noticias24.com''<span class="reference-accessdate">. </span></span></ref>.
Una manifestación liderada por López no fue autorizada por el Municipio Libertador de Caracas.<ref><span class="citation web">[http://albaciudad.org/wp/index.php/2014/02/alcaldia-de-caracas-no-autoriza-ninguna-movilizacion-de-la-oposicion-este-martes/ «Alcaldía de Caracas no autoriza ninguna movilización de la oposición este martes (+Video)»]<span class="reference-accessdate">. </span></span></ref> Una parte de las manifestaciones de febrero de 2014 en Caracas fue fuertemente reprimida por la Guardia Nacional Bolivariana, ocasionando 43 muertes, entre ellos oficialistas y opositores.<ref><span class="citation web">[http://www.infobae.com/2015/02/12/1626403-uno-uno-estos-son-los-43-muertos-las-protestas-contra-el-regimen-maduro-venezuela «Uno por uno, estos son los 43 muertos en las protestas contra el régimen de Maduro en Venezuela»]. infoabe<span class="reference-accessdate">. </span></span></ref><ref><span class="citation web">[http://www.elsoldemargarita.com.ve/posts/post/id:145512/Fiscal%C3%ADa_-Quedan-41-personas-detenidas-por-protestas-en-2014 «Fiscalía: Quedan 41 personas detenidas por protestas en 2014»]. ''www.elsoldemargarita.com.ve''<span class="reference-accessdate">. </span></span></ref> La Fiscalía General de la República de Venezuela, emitió una orden de arresto en su contra, acusándolo de «instigación pública, daños a la propiedad en grado de determinador, incendio en grado de determinador y asociación para delinquir».<ref><span class="citation web">[http://www.eluniversal.com/nacional-y-politica/protestas-en-venezuela/140404/mp-formaliza-cargos-contra-leopoldo-lopez «MP formaliza cargos contra Leopoldo López»]. ''www.eluniversal.com''</span></ref> El Tribunal Supremo venezolano dijo que era necesario solicitar permiso a la autoridad municipal para realizar manifestaciones públicas sobre la base de lo establecido en el artículo 68 de la Constitución sobre «requisitos que establezca la ley»,<ref><span class="citation web">[https://web.archive.org/web/20150614114427/http://globovision.com/tsj-considera-que-manifestaciones-pacificas-son-un-derecho-politico-no-absoluto/ «TSJ considera que manifestaciones pacíficas son un "derecho político no absoluto" | Globovisión»]. ''globovision.com''</span></ref> a pesar de que la Constitución venezolana reconoce el derecho de protesta.<ref>{{Cite web |url=http://www.derechos.org.ve/pw/wp-content/uploads/01_derecho_a_la_manifestacion_pasifica.pdf |title=Derecho a la manifestación pacífica |access-date=2016-04-04 |archive-date=2016-03-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304134643/http://www.derechos.org.ve/pw/wp-content/uploads/01_derecho_a_la_manifestacion_pasifica.pdf |dead-url=yes }}</ref> Posteriormente, después de dirigirse a una multitud de sus seguidores el 18 de febrero, López se entregó a la Guardia Nacional Bolivariana.<ref>{{Cite news|author=Andrew Cawthorne and Diego Ore|date=22 fevriye 2014|url=http://www.reuters.com/article/2014/02/22/us-venezuela-protests-idUSBREA1K17A20140222|title=From jail, Venezuela protest leader urges resistance|publisher=Reuters|access-date=2014-02-23|archive-date=2015-09-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924193831/http://www.reuters.com/article/2014/02/22/us-venezuela-protests-idUSBREA1K17A20140222|dead-url=yes}}</ref>
An 10 septanm 2015 lajistis venezyela deklare li koupab pou pwovokasyon piblik ak vyolans sou sipoze mesaj subliminal ak kondane a 13 ane, 9 mwa, 7 jou, ak 12 èdtan nan prizon.<ref name="condena">Lafuente, Javier (11 septanm 2015)</ref> L ' nan prizon te sijè a nan konfli a, ak nan mwa oktòb 2014, Nasyonzini Wo Komisyonè pou Dwa Moun yo rele pou yo lage moun yo te arete an koneksyon avèk manifestasyon yo.<ref>{{Modèl:Cite web|url=http://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=15187&LangID=E|title=UN Human Rights Chief urges Venezuela to release arbitrarily detained protestors and politicians|work=[[Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights|UNOHCHR]]|date=2014-10-20|access-date=14 desanm 2015}}</ref> La [[ONI|Òganizasyon nan Nasyonzini]]<nowiki/>an, [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]], Amnisti Entènasyonal, Human Rights Watch ak plizyè òganizasyon entènasyonal dwa moun yo te kondane arestasyon sa a yo te politikman motive.<ref>[http://www.noticiascaracol.com/colombia/union-europea-y-amnistia-internacional-cuestionan-condena-contra-leopoldo-lopez «Muchas dudas y rechazo genera condena contra Leopoldo López»]</ref><ref><span class="citation web">[http://www.bbc.com/mundo/noticias/2015/09/150907_venezuela_leopoldo_lopez_sentencia_criticas_cch «José Miguel Vivanco, director de HRW: "El juicio a Leopoldo López fue una farsa"»]</span></ref><ref>{{Cite web |url=http://www.latercera.com/noticia/mundo/2014/03/678-569025-9-onu-denuncia-que-opositor-venezolano-leopoldo-lopez-esta-aislado-en-la-carcel.shtml |title=«ONU denuncia que opositor venezolano Leopoldo López está aislado en la cárcel» |access-date=2016-04-04 |archive-date=2014-09-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140930210426/https://www.latercera.com/noticia/mundo/2014/03/678-569025-9-onu-denuncia-que-opositor-venezolano-leopoldo-lopez-esta-aislado-en-la-carcel.shtml |dead-url=yes }}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.cnn.com/2014/02/20/world/americas/venezuela-protests/index.html|title=Murder charges against Venezuela opposition leader dropped|author=Castillo, Mariano and Ed Payne|publisher=CNN|date=2014-02-20|access-date=2014-02-23}}</ref>
== Jèn yo ak edikasyon ==
[[Fichye:Harvard_University_-_Master_in_Public_Policy_-_Leopoldo_López.jpg|left|thumb|Degre mèt la nan Politik nan Inivèsite Harvard]]
López fèt nan Karakas an 29 avril 1971,<ref>{{Cite web |url=http://fusion.net/story/4901/who-is-venezuelan-opposition-leader-leopoldo-lopez/ |title=«Who Is Venezuelan Opposition Leader Leopoldo López? |access-date=2016-04-04 |archive-date=2016-04-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160405133735/http://fusion.net/story/4901/who-is-venezuelan-opposition-leader-leopoldo-lopez/ |dead-url=yes }}</ref><ref>{{Cite web|author=Peralta, Eyder|date=2013-02-20|url=http://www.npr.org/blogs/thetwo-way/2014/02/20/280207441/5-things-to-know-about-venezuelas-protest-leader|title=5 Things To Know About Venezuela's Protest Leader|publisher=NPR|access-date=2014-02-23}}</ref> menm jan dezyèm lan nan twa pitit gason, ansanm ak l' de sè m yo, Diana ak Adriana López.<ref>[https://web.archive.org/web/20071231194747/http://www.chacao.gov.ve/alcalde/oficinadetail.asp?Id=18 «Leopoldo López Mendoza»].</ref>
Lopez se yon politisyen nan "youn nan ki pi pwisan fanmi yo nan Venezyela."<ref name="watts">Jonathan Watts (21 fevriye 2014). </ref> manman An nan Lopez, Antonieta Mendoza, se te pitit fi Eduardo Mendoza Goiticoa, ki moun ki te Sekretè a nan Agrikilti, nan gouvènman an nan Rómulo Betancourt, nan ane 1945 epi 1948. Gwo l' -tonton Rafael Ernesto López Ortega te minis Edikasyon an pandan prezidans la nan López Contreras. Granpapa l' Leopoldo López Ortega ak gwo-tonton Rafael Ernesto López Ortega yo te tou de doktè, fondatè yo nan Sant la Doktè San Bernardino, Karakas. <ref name="mayors">http://www.citymayors.com/mayors/chacao-mayor.html</ref>
Li te etidye nan Colegio Santiago de León de Karakas, epi li te fini etid li nan Lekòl la Hun nan Princeton.<ref name="hun">{{Cite web|title=Hun Alumnus Leopoldo López ’89 Stands Up for Venezuela; Hun Community Wears White|url=http://www.hunschool.org/news/detail.aspx?pageaction=ViewSinglePublic&LinkID=23861&ModuleID=26|work=[[The Hun School of Princeton]]|access-date=19 fevriye 2014|archive-date=2014-02-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20140227193343/http://www.hunschool.org/news/detail.aspx?pageaction=ViewSinglePublic&LinkID=23861&ModuleID=26|dead-url=yes}}</ref> Pita, li te gradye nan Kenyon Kolèj nan Gambier, [[Owayo|Ohio]] nan ane 1993,<ref>{{Cite web|last=Curran|first=Hannah|title=Leo Lopez: Kenyon grad, Venezuelan politician|url=http://www.kenyoncollegian.com/2.14786/leo-lopez-kenyon-grad-venezuelan-politician-1.1927780#.UwLND_0cuG4|publisher=[[Kenyon Collegian]]|access-date=18 fevriye 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140505034541/http://www.kenyoncollegian.com/2.14786/leo-lopez-kenyon-grad-venezuelan-politician-1.1927780#.UwLND_0cuG4|archivedate=2014-05-05|dead-url=yes}}</ref> kote li resevwa yon diplòm bakaloreya nan Sosyoloji ak ekonomi. Pita li te ale nan Lekòl nan Gouvènman an, John F. Kennedy, ki fè pati Inivèsite Harvard, kote li te touche degre yon Mèt an nan Politik Piblik nan ane 1996.<ref>{{Cite web|url=http://www.chacao.gov.ve/alcalde/oficinadetail.asp?Id=18|title=Leopoldo López Mendoza|publisher=Oficina del Alcalde, Chacao|access-date=9 septanm 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071231194747/http://www.chacao.gov.ve/alcalde/oficinadetail.asp?Id=18|archivedate=2007-12-31|dead-url=no}}</ref> Nan 2007, li te resevwa yon doktora onorè nan Lwa soti Kenyon.<ref>{{Cite web|url=http://www.kenyon.edu/x29280.xml|title=Honors day|publisher=Kenyon College, Office of the Provost|access-date=30 out 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130601070426/http://www.kenyon.edu/x29280.xml|archivedate=2013-06-01|dead-url=yes}}</ref> Imedyatman okipe pozisyon an nan Analis yo, Asistan Chèf Ekonomis ak Konseye Ekonomik nan Kowòdinasyon nan Planifikasyon nan Petróleos de Venezyela (PDVSA), ant ane 1996 ak 1999. Li te tou te sèvi kòm yon konferans nan Andrés Bello Katolik University.<ref>{{Cite web|url=http://www.chacao.gov.ve/alcalde/oficinadetail.asp?Id=18|title=Leopoldo López Mendoza|publisher=Oficina del Alcalde, Chacao|access-date=9 septanm 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071231194747/http://www.chacao.gov.ve/alcalde/oficinadetail.asp?Id=18|archivedate=2007-12-31|dead-url=no}}</ref> An me 2007, li te marye Lilian Tintori,<ref name="bio">{{Cite web|url=http://www.chacao.gov.ve/alcalde/oficinadetail.asp?Id=18|title=Leopoldo López Mendoza|publisher=Oficina del Alcalde, Chacao|access-date=9 septanm 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071231194747/http://www.chacao.gov.ve/alcalde/oficinadetail.asp?Id=18|archivedate=2007-12-31|dead-url=no}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://dailyentertainmentnews.com/?p=27698|title=Leopoldo Lopez’ Wife Lilian Tintori|access-date=18 fevriye 2014|date=18 fevriye 2014}}</ref> ak ki moun li te gen yon pitit fi nan 2009 ak lè sa a, yon pitit gason nan 2013, Manuela ak Leopoldo respektivman.<ref><span class="citation web">[http://www.eluniversal.com/2009/09/20/ccs_ava_leopoldo-lopez-prese_20A2762727.shtml «Leopoldo López presenta a su hija Manuela por twitter»]. </span></ref>
Lame a nan HLN, Susan Hendricks, yon zanmi m 'pandan lekòl segondè, ki dekri l' tankou li yon nonm avèk yon genyen pèsonalite nan elèv yo ane sa yo. "Li te yon siksè ak medam yo, men li pa menm konnen," li te di. "Li te trè modès".<ref>{{Cite web|title=Leopoldo Lopez|work=CNN|url=http://www.cnn.com/2014/02/21/world/americas/profile-leopoldo-López/}}</ref>
== Lavi politik ==
=== Nan konmansman ===
Li kòmanse nan aktivite politik yo kouri kòm yon kandida pou prezidan nan kò elèv nan Lekòl la Hun nan Princeton, [[Noujèze|New Jersey]]. Malgre li te gen te rive nan Karakas yon kèk mwa byen bonè, li te kapab mennen ak genyen ke eleksyon an. Yon elèv parèy, dekri li kòm "trè bon nan ap resevwa moun psyched" nan ekip yo de naje ak ekipaj, e li te ajoute: ". Mwen menm asire w ke sa yo kalite ap ede ou pou pote nan Venezyela a nan mond twazyèm kèk jou," atik La te note ke Lopez, apre li te diplome ki soti nan Kenyon, espwa a pou yo ale nan kolèj, ak lè sa a, ale tounen nan peyi ou "mwen atann mwen pou yo ale nan politik ak amelyore Venezyela."<ref name="hun"/>
Imedyatman, li joined Kenyon Kolèj nan Gambier, Ohio. Lopez pwen soti ke pandan tan sa a li te fòme enterè li nan jistis sosyal ak dwa yo nan moun nan, ki mennen l ' nan kwè nan pouvwa a nan pwotestasyon an kòm yon mekanis pou reklame respè nan nan direksyon menm bagay la tou. Nan enstitisyon sa a, se te youn nan fondatè yo nan Aktivis Elèv yo Ede Latè a pou Siviv, SANN dife, pou akwonim li yo nan lang angle.<ref><span class="citation web">Morris, Ruth. </span></ref>
Apre w fin ranpli yon mèt nan degre nan Inivèsite Harvard , li tounen nan Venezyela, kote li te joined nan sivil asosyasyon primero Justicia, ki pita te vin pati politik omonim. Kòm yon kandida nan pati sa a konkou yo nan eleksyon pou majistra a nan Chacao nan ane 2000, sa ki lakòz eli ak 51% nan vòt yo.
=== Militantis ===
Li te fondatè a nan Premye Jistis ak yon manm nan komisyon Konsèy li yo nan Direktè. Nan desanm 2006, Lopez ansanm ak lòt lidè nan primero Justicia, gwoupe anba non an nan Premye Popilè Jistis, ki eksprime dezakò yo ak wout la nan ki yo fèt an entèn yo eleksyon yo, nan pati a.<ref><span class="citation web">[https://web.archive.org/web/20231031042543/https://www.globovision.com/news.php?nid=45518 «Militantes que apoyan Primero Justicia popular exigen en sede del partido elecciones por la base»]. </span></ref> Sa a te gwoup separe ki sòti nan pati a nan kòmansman an nan mwa fevriye.<ref><span class="citation web">[https://web.archive.org/web/20071227091605/http://www.globovision.com/news.php?nid=48570 «Se va de Primero Justicia grupo encabezado por Leopoldo López»]. </span></ref>
<ref><span class="citation web">[https://web.archive.org/web/20070402224453/http://www.globovision.com/news.php?nid=48576 «Primero Justicia: “no hemos sufrido una división, se fueron unos dirigentes”»]. </span></ref>
Nan mwa sa a, li vin tounen yon pati nan pati a Yon Nouvo Tan (ENT), kòm Vis-prezidan yo nan Patisipasyon Sitwayen yo ak Popilè Rezo. Nan mwa septanm 2009, li te fè li fòse sòti nan pati a, ki Lopez dekri kòm yon ekspilsyon paske pati yo tradisyonèl "pa pèmèt aparisyon nan nouvo lidè yo". Sou lòt la men ENT te di ke Lopez nan pa gen tan li te mete li deyò, men, a ke li te abandone l ' chaj yo ki te ranplase.<ref>[http://www.eluniversal.com/2009/09/02/pol_ava_unt-niega-expulsion_02A2692887.shtml «UNT niega expulsión de Leopoldo López»]</ref>
An 5 desanm 2009, nan fowòm nan Valencia nan eta a nan Carabobo, López prezante mouvman an voluntad Popilè, ak plizyè lidè nasyonal.<ref>{{Cite web |url=http://www.noticierovenevision.net/index_not.asp?id_noticia=20091205000201&id_seccion=01 |title="Leopoldo López lanza el Movimiento Voluntad Popular junto con dirigentes opositores" |access-date=2016-04-04 |archive-date=2020-04-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200422103630/http://www.noticierovenevision.net/index_not.asp?id_noticia=20091205000201&id_seccion=01 |dead-url=yes }}</ref> Lopez deklare ke pwogram nan yo te devlope rezo a pou espò.<ref>[http://www.elsoldemargarita.com.ve/Noticias.aspx?NoticiaId=64902&SeccionId=1]</ref> e ke "li te fèt ak yon kondanasyon ke tout venezuelans yo egal nan lwa a ki.(...) Ki se pa koulè a ki deside ki moun ki gen aksè a yon sèvis piblik, sante, edikasyon".<ref>[http://www.ultimasnoticias.com.ve/capriles/cadena-global/detalle.aspx?idart=2732225&idcat=56657&tipo=2 "Líderes sociales de todo el país lanzan Voluntad Popular"]</ref>
Près ki asosye te rele López "nonm lan ki moun ki se difisil a kontwole yo nan pouvwa a nan Prezidan Hugo Chavez."<ref name="AntiChavez">{{Modèl:Cite news|url=http://www.deseretnews.com/article/705354261/Anti-Chavez-movement-revival.html|title=Venezuelan seeks to revive anti-Chavez movement|date=26 desanm 2009|work=Deseret News|author=Toothaker, Christopher|accessdate=19 oktòb 2010}}</ref>
=== Majistra a nan Chacao (2000-2008) ===
Leopoldo Lopez te majistra nan minisipalite a nan Chacao nan Karakas, ki soti nan ane 2000 ak 2008, gen yo te eli nan biwo pou de peryòd youn apre lòt 2000-2004 ak 51% nan vòt yo ak 2004-2008 ak 81%.<ref name="OficinadelAlcalde"/><ref name="Regionales2004"/> Li louvri TransChacao, yon entèn sistèm nan transpò a nan vil pou moun ki rete nan Chacao, ak 26 otobis yo. Dapre estatistik yo ki, depi nou aplike sistèm sa a, te mobilize nan transpò piblik plis pase sis milyon dola itilizatè. Nan twa ane sa yo, yo jere yo reòganize ak inifye transpò piblik nan minisipalite a, nan tankou yon sistèm.<ref>Cañizález, Migdalis (25 jen 2010).</ref>
Anplis de sa, li te inisye konstriksyon an nan yon oditoryòm ak kapasite pou 300 moun nan lekòl minisipal la Juan de Dios Guanche, ki louvri an 28 septanm 2002, e ke dapre jounal El Inivèsèl, "se konsidere kòm pi modèn nan lekòl piblik ki te bati nan peyi a pandan 20 dènye ane yo."<ref><span class="citation web">[http://www.eluniversal.com/2004/12/20/imp_ccs_art_20217C.shtml «Chacao repara escuelas durante las vacaciones de Navidad»]. </span></ref>
Kòm majistra-a li te inogire Centro Cultura Eugenio Mendoza, ak enstalasyon yo pou pratik yo nan espò divès kalite.<ref><span class="citation web">[https://web.archive.org/web/20231031042549/https://www.globovision.com/news.php?nid=20469 «Alcaldía de Chacao puso en servicio Centro Deportivo Eugenio Mendoza en La Castellana»]. </span></ref>
Nan jesyon li yo inisye travay tankou plaza de los Palos Grandes, twotwa yo nan Avnu Francisco de Miranda, yon gym ak yon vètikal benefis yo pi plis pase 17,000 moun, nouvo katye jeneral nan la Mache Lib Chacao ak 11,500 pye kare nan bilding ki te ranpli pandan administrasyon an nan Emilio Graterûn. Li te tou inisye pwojè yo nan civic center a nan Chacao. Travay sa a se faz an dezyèm nan Mache a nan Chacao, epi yo anvizaje la bati moute nan Kay la nan Kilti a, kondisyon Fizik la Vètikal, nan nouvo katye jeneral yo nan la unidad Educativa Andrés Bello, pou plis pase de mil senk san timoun yo, 830 pakin depa anba tè, yo ak Piblik la kare Kare "San Jose de Chacao", nan 3,700 mèt kare.<ref>{{Cite web |url=http://www.globovision.com/news.php?nid=102855 |title=Kopi achiv |access-date=2016-04-04 |archive-date=2010-04-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100428063637/http://globovision.com/news.php?nid=102855 |dead-url=yes }}</ref> Sa a pwojè, ki te apwouve pandan la administrasyon nan Emilio Graterûn pa vote nan sitwayen yo nan Chacao; 20.604 vote an favè, 149 kont ak 50 valab vote. Popilè sa a te pran desizyon ki te rejte pa William Torrez, reprezantan nan Etazini Pati Sosyalis nan Venezuela nan Chacao paske, nan opinyon li, pa yo dwe ankadre pa la asanble, nan vwazen nan Lalwa moyiz la nan Asanble Kominal, desizyon an te ilegal e enkonstitisyonèl.<ref>[http://www.eluniversal.com/2009/06/15/ccs_art_99-de-los-vecinos-d_1433102.shtml]</ref> pwojè A te bloke pa gouvènman santral la, nan demann lan nan Piblik Ministè a ak sipòte pa Ministè Travay Piblik. Mouvman an nan mache a tou ki lakòz konfli ki genyen ant machann yo nan menm bagay la tou, kèk nan yo ki tou te deklare ke yon nouvo katye jeneral yo ta va redwi yo vann an detay espas, pandan ke lòt moun yo te satisfè ak kondisyon sa yo nan bilding nouvo.<ref><span class="citation web">Morales Tovar, Mirelis (14 de mayo de 2008). </span></ref>
=== Pèsekisyon ===
A Depatman Deta a nan peyi Etazini mansyone aksyon pran kont López pa venezyelyen gouvènman an nan Rapò li yo nan Peyi a Moun yo Dwa nan Pratik. Nan mwa novanm 2005 López te sispann nan nenpòt ki aktivite sa yo, politik yo nan lavni an apre manda li kòm majistra-a nan 2008 akòz akizasyon pou divèrtisman de fon.<ref>{{Cite news|author=Cancel, Daniel and Steven Bodzin|url=http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601086&sid=aHU8sgEGjO4U&refer=latin_america|title=Venezuela Opposition Pleads Decree Case to Trade Bloc (Update3)|publisher=Bloomberg.com|date=7 out 2008|access-date=9 septanm 2008}}</ref> Dapre Depatman Deta a nan USA a, akizasyon yo yo te "yon pati nan yon estrateji pa Chavez gouvènman elimine opozisyon politik la".<ref>{{Cite web|url=http://www.state.gov/g/drl/rls/hrrpt/2005/61745.htm|title=Country Reports on Human Rights Practices: Venezuela, 2005|publisher=U.S. State Department|date=8 mas 2006|access-date=9 septanm 2008}}</ref> Lopez a te di ke reyèl l ' te krim ke li reprezante yon menas nan eleksyon yo sou anti-ameriken an Revolisyon Bolivaryen.<ref name="Lightning">{{Modèl:Cite news|author=Kraul, Chris|url=http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/1079361831.html?dids=1079361831:1079361831&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Jul+19%2C+2006&author=Chris+Kraul&pub=Los+Angeles+Times&edition=&startpage=A.4&desc=The+World|title=A lightning rod for Venezuela's political strife|work=[[Los Angeles Times]]|date=19 jiyè 2006}}</ref>
Dapre ''los Angeles Times'', kritik nan Chavez di ke tout disidan politik yo ke yo te pèsekite m', men "Lopez sanble yo dwe objè a nan yon kanpay totalman entans."<ref>{{Cite news|author=Kraul, Chris|url=http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/1079361831.html?dids=1079361831:1079361831&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Jul+19%2C+2006&author=Chris+Kraul&pub=Los+Angeles+Times&edition=&startpage=A.4&desc=The+World|title=A lightning rod for Venezuela's political strife|work=[[Los Angeles Times]]|date=19 jiyè 2006|access-date=2016-04-04|archive-date=2013-04-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20130402222941/http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/1079361831.html?dids=1079361831:1079361831&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Jul+19%2C+2006&author=Chris+Kraul&pub=Los+Angeles+Times&edition=&startpage=A.4&desc=The+World|dead-url=yes}}</ref> L' matant a te tou yon viktim nan vyolans nan Venezyela, tire pandan yon demonstrasyon lapè.<ref>{{Cite news|author=Glabe, Scott L|url=http://dartreview.com/archives/2005/11/22/new_organization_opens_fire_on_chavez.php|title=New Organization Opens Fire on Chavez|publisher=The Dartmouth Review|date=22 novanm 2005|access-date=30 septanm 2011|archive-date=2008-11-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20081120103351/http://dartreview.com/archives/2005/11/22/new_organization_opens_fire_on_chavez.php|dead-url=unfit}}</ref>
Kòm lidè nan opozisyon an, Lopez a te di li te gen eksperyans plizyè atak vyolan: ''los Angeles Times La'' te ekri ke li te te tire epi yo te pran an otaj nan mwa fevriye 2006 nan Inivèsite a nan Carabobo pa 20 gason ak zam long nan konba. Evènman an te konfime pa rector la nan inivèsite a, Maria Luisa Maldonado nan tan sa a.<ref>[https://web.archive.org/web/20120204173841/http://www.globovision.com/news.php?nid=20400 «Secuestrado por varias horas Alcalde Leopoldo López en la Universidad de Carabobo - Globovisión»].</ref> Nan menm okazyon an, l ' gad kò a te mouri, ak ''los Angeles Times La'' te ajoute ke "masak la nan gad kò li te vle di yo voye yon mesaj."<ref>{{Cite news|author=Kraul, Chris|url=http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/1079361831.html?dids=1079361831:1079361831&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Jul+19%2C+2006&author=Chris+Kraul&pub=Los+Angeles+Times&edition=&startpage=A.4&desc=The+World|title=A lightning rod for Venezuela's political strife|work=[[Los Angeles Times]]|date=19 jiyè 2006|access-date=2016-04-04|archive-date=2013-04-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20130402222941/http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/1079361831.html?dids=1079361831:1079361831&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Jul+19%2C+2006&author=Chris+Kraul&pub=Los+Angeles+Times&edition=&startpage=A.4&desc=The+World|dead-url=yes}}</ref> Dapre kroniker Jackson Diehl, ekri pou la ''Washington Post'', nan mwa jen 2008, apre yo fin López tounen soti nan yon vizit nan Washington, D. C., te jwenn arèstasyon ak atake pa entèlijans sèvis nan eta a.<ref>{{Cite news|url=http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/06/29/AR2008062901480.html|title=The Rival Chavez Won't Permit|work=The Washington Post|date=30 jen 2008|page=A11|access-date=21 jiyè 2008|first=Jackson|last=Diehl}}</ref> Lopez reklamasyon ke li te atake ankò pa entèlijans sèvis nan eta a,<ref name="WP20080629">{{Cite news|url=http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/06/29/AR2008062901480.html|title=The Rival Chavez Won't Permit|work=The Washington Post|date=30 jen 2008|page=A11|access-date=21 jiyè 2008|first=Jackson|last=Diehl}}</ref> malgre ke gouvènman an tankou nan Venezyela a se opoze a pou kont sa a, ki endike ke yon manm nan Gad Nasyonal nan Venezyela rapòte López kòm responsab pou agresyon ak prezante yon videyo kòm prèv.<ref>[https://web.archive.org/web/20120309184124/http://actualidad.terra.es/articulo/fiscalia-investiga-alcalde-opositor-presuntas-2582149.htm «La Fiscalía investiga a un alcalde opositor por presuntas agresiones contra agentes del aeropuerto»].</ref>
=== Eleksyon konfli ===
[[Fichye:June_2014_Venezuelan_protests.jpg|thumb|Demonstrasyon pou prizonye politik yo nan 8 mwa jen an 2014]]
Leopoldo Lopez te patisipe nan mobilizasyon ki nan lari yo nan opozisyon venezyelyen ki te bay monte nan ki vin apre koudeta nan mwa avril 2002 ak te patisipe kòm yon otorite nan arestasyon an nan minis la nan Enteryè a ak Jistis, Ramon Rodríguez Chacín; kòz la ki te toujou sou Lopez pou dènye sa a te reyalite yo ranvwaye 31 desanm 2007 akòz jeneral amnisti akòde nan prezidan Hugo Chavez.<ref>Rojas, Eligio (11 avril 2010).</ref><ref>Globovisión/Prensa Fiscalía (9 avril 2008).</ref>
Dapre Jeneral Comptroller nan la Repiblik, lè Lopez te sèvi kòm yon Analis nan Anviwònman Nasyonal nan Biwo a nan, Chèf Ekonomis nan Petróleos de Venezyela, ONG Premye Jistis la, jwenn yon sibvansyon, nan manman l', Antonieta Mendoza de López, ki moun ki lè sa a, ki te fèt pozisyon nan Zafè Piblik Manadjè a nan Sèvis Divizyon nan PDVSA Lwil oliv ak [[Gaz]] SA<sup>[''randevou mande'']</sup> Dapre biwo a nan la Kontwolè, don sa a vyole Règ yo Sou Konfli a nan Enterè yo. Pou rezon sa a, Lopez a te diskalifye nan kenbe biwo piblik pou yon peryòd de twa ane sa yo te kòmanse al kontre soti nan mwa novanm 2008.<ref name="inhabilitacion01">[http://www.eluniversal.com/2006/06/12/pol_ava_12A721773.shtml «Contraloría inhabilita por tres años a Leopoldo López para las funciones públicas»]. </span></ref><ref name="inhabilitacion02"><span class="citation web">[https://web.archive.org/web/20090428215434/http://www.eltiempo.com.ve/noticias/default.asp?id=76134 «López afirma que seguirá siendo alcalde hasta 2008 - El Tiempo - El Periódico del Pueblo Oriental»]</ref>
La a entè-Ameriken Komisyon sou Dwa Moun prezante yon plent anvan entè-Ameriken Tribinal la, diskite ke Venezyela vyole dwa yo nan López yo di ke pa gen yonn nan moun sa yo pini mèt la te chaje, pouswiv yo epi yo jwenn koupab paske nan akòz pwosesis la nan lalwa moyiz la ak enfim li pou administratif rezon lè li te prezante kòm yon kandida pou majistra nan Karakas, site mank de garanti ak pwoteksyon nan tribinal la.<ref>[http://economia.eluniversal.com/2009/12/23/pol_ava_cidh-demanda-a-venez_23A3225651.shtml «CIDH demanda a Venezuela ante corte por inhabilitación de Leopoldo López - El Universal»].</span><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rfr_id=info%3Asid%2Fes.wikipedia.org%3ALeopoldo+L%C3%B3pez&rft.btitle=CIDH+demanda+a+Venezuela+ante+corte+por+inhabilitaci%C3%B3n+de+Leopoldo+L%C3%B3pez+-+El+Universal&rft.genre=book&rft_id=http%3A%2F%2Feconomia.eluniversal.com%2F2009%2F12%2F23%2Fpol_ava_cidh-demanda-a-venez_23A3225651.shtml&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook"> </span></ref> Nan mwa jiyè, Komisyon an te dakò pou tande ka l ' yo ak te note ke nan de ane ki te pase depi López te depoze yon mosyon pou mande Tribinal la anile entèdiksyon an konstitiye yon "soufwans reta". An Konstitisyonèl Chanm nan kou Siprèm nan Tribinal Jistis la nan Venezyela deside ke disqualifications yo te konstitisyonèl la. Desizyon sa a konte ak vòt la nan kat jij yo nan Tribinal la ak sove a pa vote nan yon sèl.<ref><span class="citation web">[http://www.eltiempo.com.ve/noticias/default.asp?id=159426 «Sala Constitucional de TSJ avaló inhabilitaciones de Contraloría - El Tiempo»]<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rfr_id=info%3Asid%2Fes.wikipedia.org%3ALeopoldo+L%C3%B3pez&rft.btitle=Sala+Constitucional+de+TSJ+aval%C3%B3+inhabilitaciones+de+Contralor%C3%ADa+-+El+Tiempo&rft.genre=book&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.eltiempo.com.ve%2Fnoticias%2Fdefault.asp%3Fid%3D159426&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook"> </span></ref> tribinal La te konfime desizyon li yo ak te deklare ke restriksyon yo te legal yo.<ref>{{Cite news|url=http://www.economist.com/news/americas/21596945-after-opposition-leader-arrested-violence-continues-unabated-tale-two-prisoners|access-date=23 fevriye 2014|title=Protests in Venezuela: A tale of two prisoners|work=[[The Economist]]|date=22 fevriye 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.noticias24.com/actualidad/noticia/335405/el-tsj-decreta-inejecutable-el-fallo-de-la-cidh-sobre-leopoldo-lopez/|title=El TSJ decreta inejecutable el fallo de la Cidh sobre Leopoldo López, pero podrá ser candidato|publisher=Noticias24|date=17 oktob 2011|access-date=25 out 2014|archive-date=2011-10-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20111019030737/http://www.noticias24.com/actualidad/noticia/335405/el-tsj-decreta-inejecutable-el-fallo-de-la-cidh-sobre-leopoldo-lopez/|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ultimasnoticias.com.ve/noticias/actualidad/politica/fallo-de-la-cidh-en-caso-lopez-es--inejecutable-.aspx|title=Fallo de la CIDH en caso López es "inejecutable"|publisher=Últimas Noticias|date=17 oktob 2011|access-date=25 out 2014}}</ref>Enteresan, sa a echèk anpeche Lopez nan kouri kont Chavez yo pou eleksyon kap vini an, lè biwo vòt yo montre Lopez ta genyen.<ref>{{Cite web|url=http://www.cnn.com/2011/10/17/world/americas/venezuela-lopez/|title=Top court in Venezuela upholds ban on Chavez foe|work=CNN|access-date=25 novanm 2015}}</ref>
Lopez diskite ke sa yo penalite yo ki konstitisyonèl; nan yon entèvyou rapòte pa Globovision, te di ke "si gen krim, Pouswit jidisyè a ta dwe gen ankèt sou epi yo pase li nan yon tribinal bay yon jijman. Si pa gen okenn kondanasyon, pa gen okenn diskalifikasyon, ak nan ke nou te te trè klè". Pou Lopez, "don an nan PDVSA nan yon pwogram edikasyon patwone pa Premye Jistis pou "pi pòv timoun yo nan bò solèy leve a nan peyi a", te yon don ki te apwouve pa komisyon konsèy la of directors nan eta konpayi lwil oliv ak pa Mond Bank yo, epi, nan plis de sa, pwojè a te devlope ak yo ki kontrole pa la Kontwolè, epi yo te re-louvri pou "fason etranj". Sou krim la nan divèrtisman nan fon yo, Lopez a deklare ke "gen pa gen okenn krim, pa gen okenn domaj sou pwopriyete, e ke sa a sa li di jouk nan rapò a nan Kontwolè".<ref>{{Cite web |url=http://www.globovision.com/news.php?nid=94703 |title=«Leopoldo López: "lo que estamos discutiendo es la vigencia o no de la Constitución" - Globovisión» |access-date=2016-04-04 |archive-date=2010-11-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101124144541/http://globovision.com/news.php?nid=94703 |dead-url=yes }}</ref>
=== Enfimite li nan 2008 ===
Nan mwa avril 2008, Lopez a te anonse kandidati li pou Meri a nan Karakas nan yon eleksyon ki ta dwe te pote soti nan mwa novanm 2008. Te konsidere kòm pi renmen an pou pou genyen eleksyon an,<ref>{{Cite news|url=http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/southamerica/venezuela/3496565/Chavez-accused-of-behaving-like-dictator-ahead-of-elections.html|location=London|work=The Daily Telegraph|author=McDermott, Jeremy|title=Chavez accused of behaving like 'dictator' ahead of elections|date=21 novanm 2008}}</ref> men, nan yon desizyon te anonse pa kontwolè jeneral la nan nasyon an, ak lè sa a ratifye yon desizyon yon tribinal,<ref>{{Cite news|author=Cancel, Daniel and Steven Bodzin|url=http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601086&sid=aHU8sgEGjO4U&refer=latin_america|title=Venezuela Opposition Pleads Decree Case to Trade Bloc (Update3)|publisher=Bloomberg.com|date=7 out 2008|access-date=9 septanm 2008}}</ref>López ak plizyè santèn lòt venezuelans te entèdi soti nan kouri nan 2008 eleksyon yo, sipozeman pou koripsyon.<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/7471817.stm|title=Testing Times Ahead for Chavez|publisher=BBC News|date=27 jen 2008|access-date=22 jiyè 2008|first=James|last=Ingham}}</ref> A eleksyon yo nan novanm 2008 te enpòtan pou gouvènman Chavez; apre defèt nan Chavez nan ti bwat la bilten vòt la nan ane 2007, Lopez a te di, gouvènman an diskalifye kandida a nan opozisyon an ki moun ki te konnen yo ta ka genyen.<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/7471817.stm|title=Testing Times Ahead for Chavez|publisher=BBC News|date=27 jen 2008|access-date=22 jiyè 2008|first=James|last=Ingham}}</ref> Kòm politisyen an byen li te ye, López goumen kont penalite a, diskite ke dwa pou yo dwe eli nan yon biwo piblik yo te kapab sèlman ap sispann nan ka a nan yon jijman sivil oswa kriminèl.<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/7471817.stm|title=Testing Times Ahead for Chavez|publisher=BBC News|date=27 jen 2008|access-date=22 jiyè 2008|first=James|last=Ingham}}</ref>
"Yon tribinal te detèmine ki pa pou mwen ka kenbe yon biwo piblik yo jiskaske 2014," li te di, "fè asire w ke kòm byen ke ou pa kapab kouri nan sa yo eleksyon yo, nan asanble nasyonal la nan 2010 la oswa la prezidans an 2012". Li te di, "fasad La nan demokrasi se tonben".<ref>{{Cite news|url=http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/southamerica/venezuela/3496565/Chavez-accused-of-behaving-like-dictator-ahead-of-elections.html|location=London|work=The Daily Telegraph|author=McDermott, Jeremy|title=Chavez accused of behaving like 'dictator' ahead of elections|date=21 novanm 2008}}</ref> diskalifikasyon An, li te di, te enpoze "kont dè milyon de venezuelans, moun ki te vle ak vle yon chanjman, epi yo pa bay moute al jwenn li... Desizyon sa a vle pou fè pou evite ki venezuelans gen espwa nan chanjman an."<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/7546503.stm|title=Venezuelans protest against ban|publisher=BBC News|date=7 out 2008|access-date=8 out 2008}}</ref>
Nan mwa jen 2008, López te pran ka l ' anvan Entè Ameriken pou Dwa Zimen (IACHR) nan Washington D. C., epi rankontre avèk lè sa a,-kandida prezidan Barack Obama. "Nou yo te rankontre," li te di nan Washington, "paske nou pa ka genyen. Nou gen vòt yo ak gouvènman an a konnen sa. Si ou pèmèt nou pou yo patisipe nan konkou a mit la ke Chavez se sèl reprezantan ki nan pòv yo mas yo nan Venezyela pral detwi. Sa se poukisa yo ap ap eseye jwenn m 'nan fòs".<ref>{{Cite news|url=http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/06/29/AR2008062901480.html|title=The Rival Chavez Won't Permit|work=The Washington Post|date=30 jen 2008|page=A11|access-date=21 jiyè 2008|first=Jackson|last=Diehl}}</ref> Nan mwa jiyè, Komisyon an te dakò pou tande l te ka a<ref>{{Cite news|author=Gunson, Phil|url=http://www.mcclatchydc.com/homepage/story/46725.html|title=More anger, protests over Venezuelan decrees|work=Miami Herald|date=7 out 2008|accessdate=7 out 2008}}</ref> epi li te di ke de ane ki te pase depi López te antre nan yon mouvman yo mande tribinal la pou mete sou kote diskalifikasyon konstitye yon "twòp reta".<ref>{{Cite news|author=Alonso, Juan Francisco|url=http://english.eluniversal.com/2008/07/31/en_pol_art_iachr-finds-unjustif_31A1858639.shtml|title=IACHR finds unjustified procedural delay in case of Venezuelan Mayor|work=El Universal|date=31 jiyè 2008|access-date=13 out 2008|archive-date=2012-07-09|archive-url=https://archive.today/20120709081632/http://english.eluniversal.com/2008/07/31/en_pol_art_iachr-finds-unjustif_31A1858639.shtml|dead-url=yes}}</ref>
Yon sondaj ki fèt nan mwa avril 2008 yo te jwenn ke 52% nan adilt nan Venezyela te opoze diskalifikasyon, ak 51% kwè ke li te gen motivasyon politik.<ref>{{Cite news|author=Cancel, Daniel and Steven Bodzin|url=http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601086&sid=aCVVWIpYmozQ&refer=latin_america|title=Venezuela Opposition Condemns Decrees, Court Decision (Update1)|publisher=Bloomberg.com|date=6 out 2008|access-date=9 septanm 2008}}</ref> Depatman-Deta ETAZINI nan yo te di ke yo pèmèt a zak se te "inkyétant"; Chavez reponn ki di ke enkyetid sa yo yo te "ekzajere".<ref>{{Cite web|url=http://www.voanews.com/english/2008-08-07-voa53.cfm|title=US Calls Chavez' Rule by Decree Effort Worrisome|author=Gollust, David|date=7 out 2008|publisher=VOA News|access-date=19 oktob 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20080914200629/http://www.voanews.com/english/2008-08-07-voa53.cfm|archive-date=2008-09-14|dead-url=yes}}</ref> Kòm politisyen an ki pi byen li te ye-a entèdi, López konteste sanksyon an, diskite ke dwa yo kenbe pozisyon yo nan popilè eleksyon ka sèlman dwe revoke apre yon jijman sivil oswa kriminèl. Li te deklare ke gouvènman an te entèdi opozisyon kandida anvan eleksyon yo rejyonal la nan mwa novanm 2008, yo paske yo te konnen ke yo te kapab genyen.<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/7471817.stm|title=Testing Times Ahead for Chavez|publisher=BBC News|date=27 jen 2008|access-date=22 jiyè 2008|first=James|last=Ingham}}</ref>
Malgre ke López ak lòt opozan ki moun ki te akize de koripsyon te janm te eseye oswa kondane,<ref>{{Cite news|author=de Córdoba, José and Darcy Crowe|url=http://online.wsj.com/article/SB121798058478615151.html?mod=googlenews_wsj|title=In Enacting Decrees, Chávez Makes New Power Grab|work=Wall Street Journal|date=6 out 2008|access-date=8 out 2008}}</ref> nan Chanm lan nan Konstitisyonèl Tribinal Siprèm lan - domine pa jij te nonmen pa Chavez<ref>{{Cite news|author=Cancel, Daniel and Steven Bodzin|url=http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601086&sid=aHU8sgEGjO4U&refer=latin_america|title=Venezuela Opposition Pleads Decree Case to Trade Bloc (Update3)|publisher=Bloomberg.com|date=7 out 2008|access-date=9 septanm 2008}}</ref>- yo te detèmine nan mwa out 2008 ki sanksyon kont López ak lòt moun yo te konstitisyonèl la.<ref>{{Cite news|url=http://www.eluniversal.com/2008/08/05/pol_ava_declaran-constitucio_05A1883441.shtml|title=Declaran constitucionalidad del artículo 105 de la Ley de Contraloría|date=5 out 2008|work=[[El Universal (Caracas)|El Universal]]|access-date=9 septanm 2008}}</ref> Dapre ''Wall Street Journal la'', sis nan sèt jij yo nan tribinal siprèm lan "senpatize ak prezidan an."<ref>{{Cite news|author=de Córdoba, José and Darcy Crowe|url=http://online.wsj.com/article/SB121798058478615151.html?mod=googlenews_wsj|title=In Enacting Decrees, Chávez Makes New Power Grab|work=Wall Street Journal|date=6 out 2008|access-date=8 out 2008}}</ref> nan BBC News refere li a lis la nan moun ki diskalifye pou eleksyon yo kòm yon "lis nwa a" ki endike ke "gen se kounye a trè ti kras ke Mr López ak lòt moun ka fè pou pèmèt yo patisipe nan eleksyon yo novanm,".<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/7546503.stm|title=Venezuelans protest against ban|publisher=BBC News|date=7 out 2008|access-date=8 out 2008}}</ref> ''Ekonomis La'' obsève ke López se aparamman "objektif prensipal" nan "pran desizyon nan verifikatè jeneral yo diskalifye dè santèn de kandida yo pou eta a ak minisipal eleksyon pou swadizan koripsyon akizasyon yo, malgre lefèt ke okenn nan yo te kondane pa tribinal yo".<ref>[http://www.economist.com/world/americas/displaystory.cfm?story_id=11885670 «The autocrat of Caracas»]</ref> Wall Street Journal La te note ke entèdiksyon an "te konpare ak aksyon sa yo nan gouvènman an nan Iran ki te pran yo anpeche politik la nan opozisyon an yo patisipe nan eleksyon yo nan peyi sa a", epi yo espesyalman refere yo bay Lopez kòm "yon popilè politik biwo vòt yo fè montre ke li te gen yon bon chans pou yo vin majistra-a nan Karakas, youn nan ki pi enpòtan pozisyon nan peyi a."<ref>{{Cite news|author=de Córdoba, José and Darcy Crowe|url=http://online.wsj.com/article/SB121798058478615151.html?mod=googlenews_wsj|title=In Enacting Decrees, Chávez Makes New Power Grab|work=Wall Street Journal|date=6 out 2008|access-date=8 out 2008}}</ref>
Jou kap vini an, López ak lòt moun yo te pwoteste desizyon an ak yon mas,<ref>{{Cite news|author=Cancel, Daniel and Steven Bodzin|url=http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601086&sid=aCVVWIpYmozQ&refer=latin_america|title=Venezuela Opposition Condemns Decrees, Court Decision (Update1)|publisher=Bloomberg.com|date=6 out 2008|access-date=9 septanm 2008}}</ref> jiskaske yo te bloke nan devan nan yon bilding gouvènman an.<ref>{{Cite news|url=http://www.denverpost.com/breakingnews/ci_10118074|title=Venezuelans protest Chavez's new socialist push|author=James, Ian|publisher=Associated Press|date=6 out 2008|access-date=9 septanm 2008}}</ref> López mennen manifestan yo nan yon mas pa otorize nan Karakas;<ref>{{Cite web|url=http://www.sigloxxi.com/noticias/22247|title=Chocan con la Policía en Caracas|date=6 out 2008|publisher=Siglo XXI|access-date=9 septanm 2008|archive-date=2015-09-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924101720/http://www.sigloxxi.com/noticias/22247|dead-url=yes}}</ref> la polis anti-revòlt lans gaz nan yon gwoup nan sou 1,000 manifestan yo.<ref>{{Modèl:Cite web|url=http://www.cnn.com/2008/WORLD/americas/08/07/venezuela.chavez.ap/|title=Tear gas used to break up Caracas protests|publisher=CNN|date=7 out 2008|access-date=9 septanm 2008}}</ref>
López depoze yon plent nan Komisyon Dwa Moun nan entènasyonal palman an nan Mercosur, nan ki fè yo reprezante: Ajantin, Brezil, Paragwe ak Irigwe, ak sou ki Venezyela ki gen estati obsèvatè.<ref>{{Cite news|url=http://english.eluniversal.com/2008/08/06/en_pol_art_mercosur-human-right_06A1888801.shtml|title=Mercosur human rights commission arrives in Venezuela|work=El Universal|date=6 out 2008|access-date=7 out 2008|archive-date=2011-05-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20110525131337/http://english.eluniversal.com/2008/08/06/en_pol_art_mercosur-human-right_06A1888801.shtml|dead-url=yes}}</ref> De manm nan komisyon an te vwayaje nan Karakas pou mennen ankèt sou,<ref>{{Cite news|url=http://www.mercopress.com/vernoticia.do?id=14293&formato=HTML|title=Venezuelan politics contaminate Mercosur parliament session|publisher=MercoPress|date=19 out 2008|access-date=9 septanm 2008}}</ref> men, pa t ' kapab vini nan nenpòt ki konklizyon, paske venezyelyen ofisyèl yo te refize rankontre ak yo. José Miguel Vivanco nan Human Rights Watch "ki dekri politik diskriminasyon kòm yon karakteristik gwo nan prezidans la nan Mesye Chavez", ak referans espesifik nan López ak "mezi ki diskalifye kandida yo soti nan kouri a pou biwo piblik yo paske nan ka legal kont yo a".<ref>Romero, Simon (18 septanm 2008).</ref>
La Press ki Asosye rapòte ke itilize nan sa yo akizasyon yo diskalifye López "se yon taktik kap kritikè yo di Chavez sèvi yo kenbe nan rezèv endefiniman an anbisyon politik yo nan opozan yo".<ref>{{Cite news|url=http://www.deseretnews.com/article/705354261/Anti-Chavez-movement-revival.html|title=Venezuelan seeks to revive anti-Chavez movement|date=26 desanm 2009|work=Deseret News|author=Toothaker, Christopher|access-date=2010-10-19|archive-date=2009-12-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20091229040007/http://www.deseretnews.com/article/705354261/Anti-Chavez-movement-revival.html|dead-url=yes}}</ref> Òganizasyon An nan Eta Ameriken yo te site nan ka a kont López kòm youn nan la "faktè a ki pou kontribiye pou kapab afebli nan règ la nan lalwa ak demokrasi nan Venezyela".<ref>{{Cite web|url=http://cidh.org/countryrep/Venezuela2009eng/VE09.TOC.eng.htm|title=Democracy and human rights in Venezuela|publisher=[[Comisión Americana de Derechos Humanos]]|date=30 desanm 2009|access-date=2010-10-19}}</ref> López defye sa yo akizasyon ki di ke pa youn nan moun ki te pini mèt la te chaje ak trete fòmèlman nan yon pwosè kòmsadwa nan lwa, yon bagay ki se nan vyolasyon dirèk nan trete a te siyen ak ratifye venezyelyen gouvènman<ref>{{Cite web|url=http://www.allbusiness.com/government/elections-politics-campaigns-elections/11821676-1.html|title=Leading Venezuelan Activist, Leopoldo Lopez, to Testify Before Inter-American Commission on Human Rights|date=23 mas 2009|publisher=Business Wire|access-date=31 me 2009}}</ref> ak Venezyelyen Konstitisyon.<ref>{{Cite web|url=http://www.as-coa.org/article.php?id=1283|title=Interview: Leopoldo López on Venezuela's Political Alternative|date=2008-10-06|publisher=Americas Society|access-date=31 me 2009|archive-date=2016-03-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303182813/http://www.as-coa.org/article.php?id=1283|dead-url=yes}}</ref>
An venezyelyen gouvènman an ap kontinye diskite ke sanksyon yo te legal yo.<ref>{{Cite web|url=http://www.embavenez-us.org/_neworleans/index.php?pagina=news.php&nid=4924|title=Venezuelan GAO denounces former Mayor Leopoldo López's subterfuge|publisher=Embassy of the Bolivarian Republic of Venezuela Press Office|access-date=31 me 2009|archive-date=2014-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20140413141639/http://www.embavenez-us.org/_neworleans/index.php?pagina=news.php&nid=4924|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Modèl:Cite web|url=http://www.eltiempo.com.ve/noticias/default.asp?id=76023|title=Contraloría inhabilitó al alcalde Leopoldo López|work=El Tiempo|date=13 jen 2006|access-date=13 novanm 2006|archiveurl=http://web.archive.org/web/http://www.eltiempo.com.ve/noticias/default.asp?id=76023|archivedate=30 novanm 2015}}</ref><ref>{{Modèl:Cite web|url=http://www.eluniversal.com/2006/06/12/pol_ava_12A721773.shtml|title=Contraloría inhabilita por tres años a Leopoldo López para las funciones públicas|work=El Universal|date=12 jen 2006|access-date=14 novanm 2006}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.cadenaglobal.com/noticias/default.asp?Not=185661&Sec=5|title=Caso de Leopoldo López llegó a Comisión de Contraloría|date=7 out 2008|publisher=Cadena Global|access-date=10 septanm 2008|archive-date=2015-12-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20151221012528/http://cadenaglobal.com/noticias/default.asp/?Not=185661&Sec=5|dead-url=yes}}</ref>
==== Jijman nan Tribinal la ====
Nan ka López Mendoza v. Venezyela, ki gen rapò ak pou diskalifikasyon politik ki te sijè a nan Venezyela, entè-Ameriken an Tribinal of Human Rights (iachr) di mwa 1 septanm 2011 nan favè Leopoldo López, ki deklare yo, yo unaniment, sa yo ki an venezyelyen Eta a se "ki responsab pou vyolasyon an nan dwa pou yo dwe eli", ki deklare ke "kò yo nan konpetan", ak nan patikilye a , National Konsèy Elektoral "yo ta dwe asire ke sanksyon nan diskalifikasyon yo pa konstitye yon antrav pou aplikasyon an" pou biwo piblik pou soumèt Leopoldo López.<ref>[http://corteidh.or.cr/docs/casos/articulos/seriec_233_esp.pdf «Caso Lòpez Mendoza vs»]</ref>
An venezyelyen gouvènman an, nan Nicolas Maduro, te di ke li pral pwononse sou fraz la, apre yo fin etidye kontni ou.<ref>[http://www.ultimasnoticias.com.ve/noticias/actualidad/politica/maduro--tsj-decidira-el-destino-de-leopoldo-lopez.aspx «Maduro: TSJ decidirá el destino de Leopoldo López»].<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rfr_id=info%3Asid%2Fes.wikipedia.org%3ALeopoldo+L%C3%B3pez&rft.btitle=Maduro%3A+TSJ+decidir%C3%A1+el+destino+de+Leopoldo+L%C3%B3pez&rft.genre=book&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.ultimasnoticias.com.ve%2Fnoticias%2Factualidad%2Fpolitica%2Fmaduro--tsj-decidira-el-destino-de-leopoldo-lopez.aspx&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook"></span></ref> Tribinal Siprèm Jistis la nan venezyela (TSJ) te deklare yon desizyon nan Tribinal la entè-Ameriken sou Dwa Moun kòm "ka ranfòse".<ref>[http://www.correodelorinoco.gob.ve/nacionales/luisa-estella-morales-no-queremos-que-venezuela-retroceda-lucha-contra-corrupcion «Luisa Estella Morales: No queremos que Venezuela retroceda en lucha contra la corrupción»]. 17 òktob 2011.</ref>desizyon an nan tribinal siprèm lan te pwodui yon deklarasyon ki sòti nan Sant Carter a, ki deklare ke, nan emisfè a, se sèlman tribinal militè yo ki te nan Alberto Fujimori gen bafouer desizyon ki pran nan Tribinal la entè-Ameriken pou Dwa Moun te deja.<ref>[https://web.archive.org/web/20160304093909/http://www.cartercenter.org/news/pr/inter_american-democratic-charter-102111.html «Declaración de los Amigos de la Carta Democrática Interamericana sobre la Decisión del Tribunal Supremo de Justicia de Venezuela con Relación a la Sentencia de la Corte Interamericana de Derechos Humanos»]. 21 òktob 2011</ref>
=== Manifestasyon yo nan 2014 ===
[[Fichye:Lilian_Tintori_with_Venezuelan_Flag.jpg|left|thumb|200x200px|Lilian Tintori, madanm nan Leopoldo Lopez, pandan yon rasanbleman an 26 fevriye 2014]]
Nan mwa fevriye 2014 magazin an ''Economist A'' te note ke pandan y ap Henrique Capriles te mennen modere zèl nan la Demokratik Inite (LABOU), alyans la nan pati opozisyon yo nan Venezuela, López te "zèl an plis mennen kont". Malgre ke tou de gwoup yo ki baze sou aktivite yo sou ki pa peye-vyolans, López, kontrèman ak Capriles, "kwè ke manifestasyon yo ka pwodui yon chanjman nan gouvènman an".
<ref>{{Cite web|title=A tale of two prisoners|work=The Economist|url=http://www.economist.com/news/americas/21596945-after-opposition-leader-arrested-violence-continues-unabated-tale-two-prisoners}}</ref> ''Gadyen legal La'' ekri ke menm mwa ki López ak Capriles te gen "yon fin vye granmoun rivalite renmen ke amitye," men, ki Lopez te deja pwouve yo dwe "ki pi dynamique duo", lè sa a, ki Capriles souke men nan Matirite apre yo fin pèdi eleksyon yo nan desanm 2013 nan menm tan an ke Lopez te kòmanse 'Pwodiksyon',<ref group="nota">El nombre «''La Salida''» para referirse a estas protestas vendría de la consigna «la calle es la salida.</ref> yon mouvman ki chache "ranvèse gouvènman prezidan an nan manifestasyon yo".
12 fevriye nan ane sa a, ki vle di, nan menm jou a nan lanmò nan Jan Montoya, Bassil Alejandro Da Costa ak Robert Redman, Dr Ralenis J. Tovar Guillén, Jij nan Tribinal la sèzyèm (16) nan fonksyon kontwòl, bay yon manda arestasyon pou López sou chaj yo ki enkli pwovokasyon pou komèt krim, ki gen entimidasyon, piblik la, mete dife nan yon bilding piblik yo, domaj nan pwopriyete piblik, touye moun, mal, ki grav, "pwovokasyon ki ka kreye ajitasyon" ak teworis,<ref>{{Cite news|url=http://www.usatoday.com/story/news/world/2014/02/13/venezuela-protests-maduro-arrest/5449425/|title=Venezuelans in shock over protest deaths|author=Girish Gupta and Peter Wilson|publisher=USA Today|date=13 fevriye 2014}}</ref><ref>{{Cite news|title=Opositor Leopoldo López con orden de captura por ‘terrorismo’|work=El Universo|access-date=21 fevriye 2014|date=14 fevriye 2014|url=http://www.eluniverso.com/noticias/2014/02/14/nota/2181101/opositor-orden-captura-terrorismo}}</ref> jou A apre manda a te bay, Lopez te vin tounen ki gen Matirite pa Twitter di, "ou pa gen entesten yo jwenn yon prizonye? Oswa yo ou ap tann lòd soti nan Lahavàn? Ou di: sa a verite A se sou bò nou an".<ref>{{Cite news|url=http://www.reuters.com/article/2014/02/14/us-venezuela-protests-idUSBREA1D19J20140214/|title=Anti-Maduro protests persist in Venezuela, dozens jailed|author=Andrew Cawthorne and Diego Ore|publisher=Thomson Reuters|date=14 fevriye 2014|access-date=2016-04-04|archive-date=2014-03-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20140325224555/http://www.reuters.com/article/2014/02/14/us-venezuela-protests-idUSBREA1D19J20140214|dead-url=yes}}</ref>
Nan yon transmisyon sou nwit la la nan 16 mwa fevriye, dapre jounal Reuters, "Maduro te di Lopez ke delivre san yo pa fè spectacles ak te di ke li te gen rejte presyon soti nan Washington pou leve chaj yo ki kont ou." Mi, "te di ke li te bay lòd twa ofisye konsila nan etazini yo kite peyi a pou konspire kont gouvènman li an", epi ki te deklare, "Venezyela pa resevwa lòd nan men nenpòt moun!"<ref>{{Cite web|url=http://www.reuters.com/article/2014/02/17/us-venezuela-protests-idUSBREA1F0SQ20140217|title=Venezuela's Lopez says ready for arrest at Tuesday march|last1=Wallis|first1=Daniel|last2=Chinea|first2=Eyanir|date=16 fevriye 2014|website=reuters.com|publisher=Thomson Reuters|access-date=16 fevriye 2014|archive-date=2014-02-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20140217042736/http://www.reuters.com/article/2014/02/17/us-venezuela-protests-idUSBREA1F0SQ20140217|dead-url=yes}}</ref>
[[Fichye:Marcha_hacia_el_Palacio_de_Justicia_de_Maracaibo_-_Venezuela_06.jpg|thumb|Mas nan direksyon pou Palè nan Jistis la nan Maracaibo]]
An 18 fevriye López remèt tèt li nan la Gad Nasyonal<ref>{{cite web |url=http://www.reuters.com/article/2014/02/17/us-venezuela-protests-idUSBREA1F0SQ20140217 |title=Venezuela's Lopez says ready for arrest at Tuesday march |last1=Wallis |first1=Daniel |last2=Chinea |first2=Eyanir |date=16 fevriye 2014 |website=reuters.com |publisher=Thomson Reuters |access-date=16 fevriye 2014 |archive-date=2014-02-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140217042736/http://www.reuters.com/article/2014/02/17/us-venezuela-protests-idUSBREA1F0SQ20140217 |dead-url=yes }}</ref> nan prezans nan dè milye de disip li yo, ki moun ki, tankou l', te mete blan, kòm yon senbòl nan ki pa peye-vyolans. Li te bay yon diskou kout nan ki li te di ke li te espere arestasyon l ' ta ka ede nan reveye nan Venezyelyen moun kont koripsyon ak ekonomik dezas ki te koze pa sosyalis gouvènman an. Altènatif la sèlman pou aksepte arestasyon, Lopez a te di anba estati a nan Jose Marti, se te "kite peyi a, men, mwen pa janm ale pou yo ale nan Venezyela!"<ref name="cnnprof">{{Cite web|title=Leopoldo Lopez|work=CNN|url=http://www.cnn.com/2014/02/21/world/americas/profile-leopoldo-López/}}</ref><ref name="cnnprof"/> Èdtan apre arestasyon an, Maduro adrese yon gwo foul moun nan sipòtè yo nan wouj, ki di ke li pa pwal tolere "lagè sikolojik" nan opozan l ' yo ak ki López yo dwe fèt responsab pou zak yo nan "trayizon".<ref>{{Cite web|url=http://www.sfgate.com/news/crime/article/Venezuela-opp-n-leader-arrested-before-supporters-5243355.php|title=Venezuela opposition leader jailed over protests|publisher=San Francisco Chronicle|work=Associated Press|date=18 fevriye 2014|access-date=22 fevriye 2014|author=Goodman, Joshua|archive-url=https://web.archive.org/web/20140301145758/http://www.sfgate.com/news/crime/article/Venezuela-opp-n-leader-arrested-before-supporters-5243355.php|archivedate=2014-03-01|dead-url=yes}}</ref> madanm nan Lopez, te di CNN ke lannwit ki Lopez te nan yon atitid bon yo nan prizon an e li te ajoute ke lo sot pase yo ou te gen te di pa te bliye poukisa mwen te ale sou sa ki te ale sou, epi pa bliye poukisa li te nan prizon. Rele pou liberasyon an nan prizonye politik yo ak elèv yo ak yon fen nan represyon ak vyolans.<ref>{{Cite web|title=Leopoldo Lopez|work=CNN|url=http://www.cnn.com/2014/02/21/world/americas/profile-leopoldo-López/}}</ref><ref>{{Cite news|title=Descartan cargos de terrorismo y homicidio contra Leopoldo López|work=La Jornada|location=Mexico City|access-date=21 fevriye 2014|date=20 fevriye 2014|url=http://www.jornada.unam.mx/ultimas/2014/02/20/descartan-cargos-de-terrorismo-y-homicidio-contra-lopez-5021.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sfgate.com/news/crime/article/Venezuela-opp-n-leader-arrested-before-supporters-5243355.php|title=Venezuela opposition leader jailed over protests|publisher=San Francisco Chronicle|work=Associated Press|date=18 fevriye 2014|access-date=22 fevriye 2014|author=Goodman, Joshua|urlarchivo=http://web.archive.org/web/http://www.sfgate.com/news/crime/article/Venezuela-opp-n-leader-arrested-before-supporters-5243355.php|archivedate=2014-03-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20140301145758/http://www.sfgate.com/news/crime/article/Venezuela-opp-n-leader-arrested-before-supporters-5243355.php|dead-url=yes}}</ref>
Sou 20 fevriye a, jij la Ralenis Tovar Guillén, te bay yon lòd pou nan detansyon prevantif kont López an repons a akizasyon fòmèl kont li nan "mete dife nan yon bilding piblik", "domaj sou pwopriyete piblik", "kriminèl solisitasyon" ak "asosyasyon kriminèl pou krim òganize" te fè pa Franklin Nieves.<ref>[http://humanrightsfoundation.org/news/venezuela-hrf-declares-leopoldo-López-a-prisoner-of-conscience-and-calls-for-his-immediate-release-00355 «Venezuela HRF Declares Leopoldo Lopez a Prisoner of Conscience and Calls for his Immediate Release»]</ref> jijman An odyans nan ki López te chaje fòmèlman, ak deside kenbe l 'nan prizon pandan y ap tann jijman l' te pran plas nan yon otobis militè ki estasyone deyò prizon an, yon pwosesis ki dekri nan Gutierrez kòm "trè otodòks".<ref>{{Cite web|url=http://www.hrw.org/news/2014/02/21/venezuela-violence-against-protesters-journalists|title=Venezuela: Violence Against Protesters, Journalists|publisher=[[Human Rights Watch]]|date=21 fevriye 2014|access-date=23 fevriye 2014}}</ref> CNN rapòte ke si Lopez a te jwenn li koupab, "te kapab fè fas a 10 ane nan prizon."<ref>{{Cite web|url=http://www.cnn.com/2014/02/20/world/americas/venezuela-protests/index.html|title=Murder charges against Venezuela opposition leader dropped|author=Castillo, Mariano and Ed Payne|publisher=CNN|date=20 fevriye 2014|access-date=23 fevriye 2014}}</ref>
== Prizon ==
[[Fichye:Caravana_de_visita_a_presos_políticos_en_Ramo_Verde,_26Jul2014_(14749818711).jpg|left|thumb|Papa Leopoldo pale ak GNB nan papòt la nan Prizon nan Ramo Verde]]
Lopez te entèrne nan Prizon nan Ramo Verdea, yon militè detansyon sant nan katye yo nan Karakas, yon chwa ki te lajman kritike.<ref>{{Cite web|url=http://www.cnn.com/2014/02/20/world/americas/venezuela-protests/index.html|title=Murder charges against Venezuela opposition leader dropped|author=Castillo, Mariano and Ed Payne|publisher=CNN|date=20 fevriye 2014|access-date=23 fevriye 2014}}</ref> Pandan yon vizit pa madanm li, López te ba l ' yon nòt ekri alamen ki byen vit te vin viral sou rezo sosyal yo. "Mwen amann yo," li te ekri nan disip li yo, moun li te mande pa bay moute epi rete fèm kont vyolans, epi yo rete "ki te òganize e disipline", ki endike ke sa a batay se "tout". Gadyen legal la te di ke sa a mesaj "yo te pwobableman bay un nan yon mouvman ki dekri pa gouvènman an, kòm yon tantativ koudeta pa yon pati nan Etazini yo yo vin pouvwa a nan moun rich lwil oliv peyi a" e ke li ta tou ogmante lidèchip kalifikasyon yo nan "yon politisyen ki moun ki, jiskaske yon semèn de sa, te ti kras li te ye nan rès la nan mond lan."<ref>Jonathan Watts (21 fevriye 2014)</ref> fanmi l te vizite nan prizon chak semèn, men se sèlman pèmèt yo wè Lopez pou yon koup nan èdtan, epi kite ou manje midi. López, yon devwe katolik, te entèdi pou yo ale nan legliz oswa resevwa vizit la nan yon prèt yo, byenke li te pèmèt yo ale soti nan jwenn kèk lè fre ak fè egzèsis pou yon èdtan.<ref>{{Cite news|last=Gray|first=Rosie|title=Venezuelan Opposition Leader Languishes In Jail As Protests Continue|url=http://www.buzzfeed.com/rosiegray/venezuelan-opposition-leader-languishes-in-jail-as-protests|access-date=3 avril 2014|newspaper=Buzzfeed|date=1 avril 2014}}</ref>
"Akizasyon yo pote kont Leopoldo Lopez, lidè a nan yon opozisyon pati yo nan venezyela", di Amnisti Entènasyonal nan yon lage laprès sou 19 fevriye, "sijere egzistans lan nan yon tantativ, politikman motive, yo silans opinyon opoze nan peyi a". Guadalupe Marengo, adjwen direktè pou Amerik nan Amnisti Entènasyonal, te rele sou otorite venezyelyen yo "prezante ak solid prèv pou pwouve akizasyon yo pote kont López oswa lage l imedyatman e san kondisyon... Amnisti Entènasyonal pa te wè prèv ki montre sa a se ki baze. Sa a pwosesis la se yon afron pou jistis ak libète nan asanble".<ref name="AI2014">{{Modèl:Cite web|url=http://www.amnesty.org/es/for-media/press-releases/venezuela-juicio-lider-oposicion-afrenta-justicia-libertad-reunion-2014-02-19|title=Venezuela: El juicio a un líder de la oposición, una afrenta a la justicia y a la libertad de reunión|publisher=[[Amnesty International]]|date=19 fevriye 2014|access-date=23 fevriye 2014|archive-url=http://web.archive.org/web/http://www.amnesty.org/es/for-media/press-releases/venezuela-juicio-lider-oposicion-afrenta-justicia-libertad-reunion-2014-02-19|archivedate=30 novanm 2015}}</ref> Human Rights Watch (HRW) te di: "gouvènman venezyelyen te ouvètman anbrase etranj taktik yo nan rejim otoritè yo te genyen, ak li te gen nan prizon opozan, kontwole medya yo, ak entimidasyon sosyete sivil la". Anplis de sa, HRW akize gouvènman an nan Maduro se blame opozisyon lidè yo, ki gen ladan López, pou vyolans.<ref>{{Cite web|url=http://www.hrw.org/news/2014/02/21/venezuela-violence-against-protesters-journalists|title=Venezuela: Violence Against Protesters, Journalists|publisher=[[Human Rights Watch]]|date=21 fevriye 2014|access-date=23 fevriye 2014}}</ref>
[[Fichye:Leopoldo_López_Apprehension's_Order.jpg|right|thumb|309x309px|Arestasyon manda a pou Leopoldo Lopez.]]
La Dwa Moun Fondasyon nan New York, te deklare López yon prizonye nan konsyans sou fevriye 20, ansanm ak plizyè lòt òganizasyon entènasyonal yo ke yo rele pou yo lage imedya. "Ak prizon nan López ak brital represyon nan polis la, fòs ame yo, ak paramilitè gwoup yo soumèt disip yo, Eta a venezyelyen te pèdi nenpòt ki fasad nan demokrasi," te di prezidan an nan konsèy entènasyonal la nan HRF Garry Kasparov nan yon lage laprès. "Maduro dwe konprann ke ou pa kapab tou senpleman efase tout nan opozisyon an nan palman an nan yon konjesyon serebral (pèmèt lwa a), ak espere pèsonn pa pote plent. Yo e lè yo pote plent, ou ka jis rele yo fachist ak caerles piki. Oswa Maduro degaje López ak apèl nan yon dyalòg onèt ak tout opozisyon an, oswa ou gen yo kite pou dedomajman pou la nan tout venezuelans: moun sa yo ki sipòte chavez, ak moun ki pa fè sa. Venezyela pa bezwen yon bouro pare yo touye mwatye nan peyi a. Yon prezidan bezwen"<ref name="HRW2014">{{Cite web|url=http://www.hrw.org/news/2014/02/21/venezuela-violence-against-protesters-journalists|title=Venezuela: Violence Against Protesters, Journalists|publisher=[[Human Rights Watch]]|date=21 fevriye 2014|accessdate=23 fevriye 2014}}</ref>
Apre arestasyon an nan Lopez, Dianne Sommers, direktè a nan entènasyonal elèv nan pwogram nan Hun Lekòl la, di: "Anpil nan nou pale sou sa nou vle yo fè lè nou yo se gwo. Li rive vre rèv li. Mwen sonje ti gason an. Bòn chans." Jounal la nan Hun Lekòl wrote ki nan sipò nan elèv yo venezuelans ak ansyen elèv yo, ak kominote a nan Hun Lekòl abiye an blan sou sa yo madi.<ref name="hun"/>
4 janvye 2015, prezidan Nicolas Maduro te pwopoze kòm yon mwayen pou libere Leopoldo López, voye li nan peyi Etazini an echanj pou liberasyon an nan la puerto riken endepandans Oscar Rivera. Blan an House rejte pwopozisyon yo nan Gouvènman an nan venezyela an jou kap vini an.<ref>[http://laiguana.tv/articulos/14158-leopoldo-lopez-juicio-sentencia-la-salida-13-anos-prision-ramo-verde], Presidente Maduro propone intercambio</ref>
Pwosè a kont Lopez te rekòmanse sou 1st a nan mwa jen an 2015, ak prezans nan oksilyè paramedikal yo nan sal tribinal la akòz grèv grangou nan akize a, te fè sou demann "yo mete dat la pou eleksyon lejislatif ak entènasyonal obsèvasyon, epi yo sispann sansi" sou pati nan gouvènman an nan prezidan Nicolas Maduro. Lòd yo nan López te sipòte pa yon gwoup de 27 ex-prezidan yo nan peyi Espay ak nan amerik Latin yo ki te gaye nan Karakas Deklarasyon, nan kote yo deklare enkyetid yo sou sitiyasyon an nan Venezyela ak mande gouvènman an nan Maduro yo kreye yon "klima a nan dyalòg" ak nan respè nan fondamantal libète yo ak dwa.<ref>{{Cite web |url=http://www.latercera.com/noticia/mundo/2015/06/678-632306-9-venezuela-reanudan-juicio-a-opositor-leopoldo-lopez-con-paramedicos-en-el.shtml |title=«Venezuela: Reanudan juicio a opositor Leopoldo López con paramédicos en el juzgado» |access-date=2016-04-04 |archive-date=2015-06-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150602025306/http://www.latercera.com/noticia/mundo/2015/06/678-632306-9-venezuela-reanudan-juicio-a-opositor-leopoldo-lopez-con-paramedicos-en-el.shtml |dead-url=yes }}</ref>
Finalman, Lopez a te kondane pou 13 ane, 9 mwa, 7 jou ak 12 èdtan nan prizon pou krim yo ki mansyone pi wo yo.<ref>Lafuente, Javier (11 septanm 2015)</ref> kondisyon sa Yo nan jijman ak kondanasyon final yo yo te fòtman criticised pa plizyè gouvènman yo ak òganizasyon entènasyonal dwa moun atravè mond lan.<ref>Elsa Buchanan (11 septanm 2015).</ref> <ref><span class="citation web">Sibylla Brodzinsky (11 septanm 2015).</ref> <ref>{{Cite web |url=http://humanrightsfoundation.org/news/venezuela-hrf-condemns-13-year-prison-sentence-against-leopoldo-lopez-00462 |title=«Venezuela: HRF Condemns 13-Year Prison Sentence Against Leopoldo López» |access-date=2016-04-04 |archive-date=2015-09-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150916103204/http://humanrightsfoundation.org/news/venezuela-hrf-condemns-13-year-prison-sentence-against-leopoldo-lopez-00462 |dead-url=yes }}</ref><ref>[http://www.eluniversal.com/nacional-y-politica/150911/amnesty-international-reports-lack-of-judicial-independence-in-venezue «Amnesty International reports "lack of judicial independence" in Venezuela»]</ref>
=== Diskisyon pita ===
An 23 oktòb 2015, Franklin Nieves, yon pwosekitè a nan tribinal nan pwosè a nan Lopez, ki moun ki kouri al kache nan peyi Etazini, deklare ke pwosè a se te yon "mascarade a" e ke li te fe pression sou tèt pa ofisyèl nan gouvènman venezyelyen. <ref>{{Cite news|last1=Neuman|first1=William|title=Venezuelan Prosecutor Ties Nicolás Maduro to Arrests|url=http://www.nytimes.com/2015/10/29/world/americas/venezuelan-prosecutor-ties-nicolas-maduro-to-arrests.html?smtyp=cur&_r=0|access-date=29 oktòb 2015|agency=''[[The New York Times]]''|date=28 oktòb 2015}}</ref> <ref>[http://www.el-nacional.com/presos_politicos/Franklin-Nieves-Leopoldo-Lopez-Maduro_0_730726939.html «El ex Fiscal Franklin Nieves, uno de los acusadores del lider politico, an oktòb 2015 viajó a los Estados Unidos de America, donde reside actualmente, ha declarado que el juicio contra Leopoldo fue manipulado para declararlo culpable.»]. ''www.el-nacional.com''.</ref>.
27 oktòb 2015, pandan yon entèvyou sou CNN nan lang panyòl, te di ke nan mwa fevriye 2014, Brigad Jeneral Manuel Gregorio Bernal Martinez, lè sa a, tèt nan SEBIN, te bay lòd sou demann dirèk ki soti nan prezidan Maduro yo sispann Lopez.<ref>{{Cite news|last1=Neuman|first1=William|title=Venezuelan Prosecutor Ties Nicolás Maduro to Arrests|url=http://www.nytimes.com/2015/10/29/world/americas/venezuelan-prosecutor-ties-nicolas-maduro-to-arrests.html?smtyp=cur&_r=0|access-date=29 oktòb 2015|agency=''[[The New York Times]]''|date=28 oktòb 2015}}</ref> Lè Nicole mande pou dokiman sou prèv la nan krim, Bernal deklare ke li te gen pa gen, sepandan, yon ofisye ak SEBIN ta envantè dokiman ki nesesè pou pouswiv Lopez. Pwosekitè a Nieves te di: "Yo fabrike sa yo fè nan tan".<ref>{{Cite news|last1=Neuman|first1=William|title=Venezuelan Prosecutor Ties Nicolás Maduro to Arrests|url=http://www.nytimes.com/2015/10/29/world/americas/venezuelan-prosecutor-ties-nicolas-maduro-to-arrests.html?smtyp=cur&_r=0|access-date=2015-10-29|agency=''[[The New York Times]]''|date=2015-10-28}}</ref> Nieves tou te akize Diosdado Cabello, prezidan Asanble Nasyonal la, pou mennen pwosè kont Lopez twò. <ref name="NYTfarce">{{Modèl:Cite news|last1=Neuman|first1=William|title=Venezuelan Prosecutor Ties Nicolás Maduro to Arrests|url=http://www.nytimes.com/2015/10/29/world/americas/venezuelan-prosecutor-ties-nicolas-maduro-to-arrests.html?smtyp=cur&_r=0|access-date=2015-10-29|agency=''[[The New York Times]]''|date=28 oktòb 2015}}</ref> Luisa Ortega Díaz, Pwokirè Jeneral la nan Venezyela, ki moun ki aparamman te mande ke pèsekitè yo bati prèv kont López, Nieves refize akizasyon yo nan l ' kont, ki di ke "Si li bourade, te, pa gen dout, pa ekstèn eleman yo". <ref>{{Cite news|last1=Neuman|first1=William|title=Venezuelan Prosecutor Ties Nicolás Maduro to Arrests|url=http://www.nytimes.com/2015/10/29/world/americas/venezuelan-prosecutor-ties-nicolas-maduro-to-arrests.html?smtyp=cur&_r=0|access-date=29 oktòb 2015|agency=''[[The New York Times]]''|date=28 oktòb 2015}}</ref> Pwokirè jeneral La refize akizasyon yo nan Nèj epi yo te dirije soti li te gen nenpòt ki konsekans tribinal,<ref>[http://www.miamidiario.com/politica/venezuela/estados-unidos/justicia/nicolas-maduro/luisa-ortega-diaz/leopoldo-lopez/judicial/sentencia-leopoldo-lopez/condena-leopoldo-lopez/franklin-nieves/348320 «Gobierno de Maduro rechaza las "insolentes" declaraciones de EEUU sobre exfiscal Franklin Nieves»]. ''www.miamidiario.com''</ref> yon bagay ke li te dakò tou yo Ombudsman.<ref>[http://www.miamidiario.com/politica/venezuela/estados-unidos/justicia/nicolas-maduro/luisa-ortega-diaz/leopoldo-lopez/judicial/sentencia-leopoldo-lopez/condena-leopoldo-lopez/franklin-nieves/348320 «Gobierno de Maduro rechaza las "insolentes" declaraciones de EEUU sobre exfiscal Franklin Nieves»]. ''www.miamidiario.com''</ref> gouvènman An tankou nan Venezyela a rejè a nan deklarasyon sa yo sou sijè a nan Etazini yo ki konsidere kòm "grosye" ak "vilgè" "menase ak chantaj taks".<ref>[http://www.miamidiario.com/politica/venezuela/estados-unidos/justicia/nicolas-maduro/luisa-ortega-diaz/leopoldo-lopez/judicial/sentencia-leopoldo-lopez/condena-leopoldo-lopez/franklin-nieves/348320 «Gobierno de Maduro rechaza las "insolentes" declaraciones de EEUU sobre exfiscal Franklin Nieves»]. ''www.miamidiario.com''</ref>
Sou 19yèm la nan mwa janvye 2016, Lilian Tintori, pibliye nan rezo sosyal epi pita atravè chanèl televizyon NTN24, nan ki li te, ansanm ak manman an nan prizon, Antonieta Mendoza, yo te viktim nan nan tretman degrade sou yon vizit nan mari l'. Dapre Tintori ak Lopez, gad yo nan prizon an nan Ramo Verde fòse tou de fanm dezabiye nan chanm separe - nan ka a nan ms. Mendoza nan devan nan pitit pitit yo - epi yo yo se viktim abi vèbalman.<ref>{{cite web|url=http://www.elpais.com.uy/mundo/lilian-tintori-denuncio-abusos-carcel.html|title=Esposa de Leopoldo López denunció abusos durante su visita a la cárcel|date=2016-01-19|access-date=2016-01-29|editor=El País}}</ref> Malgre ke gouvènman venezyelyen rejte akizasyon yo nan Tintori ak Mendoza kòm yon "montre planifye", swadizan abi yo te kondane fòtman pa òganizasyon entènasyonal ak gwoup dwa moun tankou Amnisti Entènasyonal, Dwa Moun Fondasyon an ak OEA.<ref>[http://www.bbc.com/mundo/noticias/2016/01/160121_venezuela_cabello_tintori_lopez_dp «Venezuela: Diosdado Cabello dice que vejaciones en la cárcel denunciadas por Lilian Tintori son un "show planificado"»]</ref>
=== Entènasyonal repons ===
[[Fichye:Frentes_Parlamentares._Reuniões_de_Bancadas_(18769898888).jpg|thumb|Komisyon senatè, brezilyen ki moun ki te eseye pou yo ale nan Leopoldo Lopez<ref>[http://peru21.pe/mundo/leopoldo-lopez-senadores-brasilenos-querian-verlo-chavistas-se-lo-impidieron-2221246 «Leopoldo López: Senadores brasileños querían verlo, pero chavistas lo impidieron»]</ref>]]
Gwoup dwa moun konsidere Lopez kòm "ki pi enpòtan prizonye politik nan Amerik Latin nan". <ref name="FOXdec2014">{{Cite news|title=Jailed Venezuelan opposition leader Leopoldo Lopez calls for more protests|url=http://latino.foxnews.com/latino/politics/2014/12/15/jailed-venezuelan-opposition-leader-leopoldo-lopez-calls-for-more-protests/|accessdate=16 desanm 2014|agency=Fox News Latino|date=15 desanm 2014}}</ref> Plizyè òganizasyon denonse arestasyon an nan Lopez, e te fè deklarasyon piblik pou yo fè eko sou arestasyon l ' yo.<ref>{{Cite news|last1=Kurtzman|first1=Lori|title=Political prisoner in Venezuela backed by fellow Kenyon alumni|url=http://www.dispatch.com/content/stories/local/2014/10/22/prisoner-backed-by-fellow-kenyon-alumni.html|access-date=22 oktòb 2014|agency=The Columbus Dispatch|date=22 oktòb 2014|archive-date=2016-03-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304070025/http://www.dispatch.com/content/stories/local/2014/10/22/prisoner-backed-by-fellow-kenyon-alumni.html|dead-url=yes}}</ref> "chaj yo ki te depoze kont lidè opozisyon an venezyelyen Leopoldo Lopez," te rapòte nan yon lage laprès sou 19 fevriye, ''Amnisti Entènasyonal'' kòm yon "kalòt nan fè fas ak yon tantativ nan politik vanjans silans opinyon opoze nan peyi a". Guadalupe Marengo, Direktè a nan pwogram nan ''Amnisti Entènasyonal pou Amerik yo'', yo mande otorite venezyelyen yo soumèt "nenpòt prèv solid pwouve akizasyon yo pote kont López oswa lage l' imedyatman epi san yo pa kondisyon yo...", sepandan, ''Amnisti Entènasyonal'' pa wè pwouve solid prèv ki montre sa yo akizasyon yo pa gouvènman an. Sa a se yon afron jistis ak yon Asanble-gratis"<ref>{{Cite web|url=http://www.amnesty.org/es/for-media/press-releases/venezuela-juicio-lider-oposicion-afrenta-justicia-libertad-reunion-2014-02-19|title=Venezuela: El juicio a un líder de la oposición, una afrenta a la justicia y a la libertad de reunión|publisher=[[Amnesty International]]|date=2014-02-19|access-date=2014-02-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20140221055347/http://www.amnesty.org/es/for-media/press-releases/venezuela-juicio-lider-oposicion-afrenta-justicia-libertad-reunion-2014-02-19|archivedate=2014-02-21|dead-url=yes}}</ref> ''Human Rights Watch'', te di:".. An venezyelyen gouvènman an ouvètman te anbrase taktik klasik nan yon rejim otoritè, jailing opozan li yo, muzzling medya yo ak entimide sosyete sivil la."<ref>{{Cite web|url=http://www.hrw.org/news/2014/02/21/venezuela-violence-against-protesters-journalists|title=Venezuela: Violence Against Protesters, Journalists|publisher=[[Human Rights Watch]]|date=2014-02-21|access-date=2014-02-23}}</ref> HRW akize gouvènman an nan Maduro blame nan ensidan vyolan pandan manifestasyon yo nan opozisyon lidè yo, ki gen ladan López. An ''Human Rights Foundation'', te fonde ak dirije pa kouzen, frè Lopez, Thor Halvorssen Mendoza, <ref>{{Cite web|url=http://latino.foxnews.com/latino/politics/2014/03/25/venezuelas-leopoldo-lopez-will-absolutely-not-be-let-go-by-maduro-cousin-says/|title=Cousin Of Venezuelan Opposition Leader Leopoldo Lopez Says He Has Become President Maduro's Biggest Nightmare|publisher=Fox News|date=25 mas 2014|access-date=25 out 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://humanrightsfoundation.org/about/board-and-international-council/thor-halvorssen|title=About Board and International Council Thor Halvorssen|publisher=Human Rights Foundation|access-date=25 out 2014|archive-date=2014-08-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20140826113708/http://humanrightsfoundation.org/about/board-and-international-council/thor-halvorssen|dead-url=yes}}</ref> deklare ke Lopez te yon "prizonye nan konsyans" ak ansanm ak lòt òganizasyon entènasyonal yo demand imedya l ' lage. "Ak prizon nan López ak taktik yo nan brital represyon ke lapolis la, fòs ame ak paramilitè gwoup yo lè l sèvi avèk kont sipòtè li yo, Eta a venezyelyen te pèdi nenpòt ki demokratik fasad li te ka jwenn," te di prezidan an nan ''HRF'' 's Garry Kasparov. <ref>{{Cite news|title=Human Rights Foundation Declares Leopoldo López a Political Prisoner|url=http://panampost.com/panam-staff/2014/02/21/human-rights-foundation-declares-leopoldo-lopez-political-prisoner/|access-date=2014-02-22|website=PanAm Post|date=2014-02-21|archive-date=2014-10-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20141022132309/http://panampost.com/panam-staff/2014/02/21/human-rights-foundation-declares-leopoldo-lopez-political-prisoner/|dead-url=yes}}</ref> tradisyonèl Yo nan kamarad klas yo soti nan Kenyon Kolèj te fè yon efò pou sipòte López depi li te arete epi li te ede nan kreyasyon an nan freeleopoldo.com. <ref name="CDoct2014">{{Modèl:Cite news|last1=Kurtzman|first1=Lori|title=Political prisoner in Venezuela backed by fellow Kenyon alumni|url=http://www.dispatch.com/content/stories/local/2014/10/22/prisoner-backed-by-fellow-kenyon-alumni.html|access-date=2014-10-22|agency=The Columbus Dispatch|date=2014-10-22}}</ref> editoryal Kolòn pibliye nan ''New York Times La'' ak ''Washington Post'' te tou yo rele pou yo lage l ' yo. <ref>{{Cite news|last1=Kurtzman|first1=Lori|title=Political prisoner in Venezuela backed by fellow Kenyon alumni|url=http://www.dispatch.com/content/stories/local/2014/10/22/prisoner-backed-by-fellow-kenyon-alumni.html|access-date=2014-10-22|website=The Columbus Dispatch|date=2014-10-22|archive-date=2014-10-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20141024142134/http://www.dispatch.com/content/stories/local/2014/10/22/prisoner-backed-by-fellow-kenyon-alumni.html|dead-url=yes}}</ref>
Nan kongrè a nan ''Global Inisyativ Clinton'', an 23 septanm 2014, prezidan [[Barack Obama]] rele pou yo lage nan Lopez di: "Nou se nan solidarite ak moun ki te arete nan moman sa a anpil".<ref>{{Cite news|title=Obama calls for release of Venezuelan dissenter López|url=http://www.eluniversal.com/nacional-y-politica/140923/obama-calls-for-release-of-venezuelan-dissenter-lopez|access-date=2014-10-09|website=El Universal|date=2014-09-23}}</ref> an 8 oktòb 2014, yon Gwoup k ap travay nan [[ONI|Nasyon Zini]] te deside ke López te arete abitrèman yo ak sa yo ki an venezyelyen gouvènman an "vyole plizyè nan yo sivil, politik ak konstitisyonèl" nan moman an ki mande imedya l' lage. <ref>{{Cite news|title=ONU insta a la inmediata liberación de Leopoldo López|url=http://www.el-nacional.com/politica/ONU-inmediata-liberacion-Leopoldo-Lopez_0_497350352.html|access-date=2014-10-09|website=[[El Nacional (Caracas)]]|date=8 oktòb 2014}}</ref> Nasyonzini Wo Komisyonè pou Dwa Moun, Zeid Ra ' ad Al Hussein, yo rele pou yo lage nan imedya de López ak tout venezuelans te arete pandan manifestasyon nan 2014.<ref>{{Cite news|url=http://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=15187&LangID=E&hootPostID=534c431eada378665e713f4441a24582|title=UN Human Rights Chief urges Venezuela to release arbitrarily detained protestors and politicians|date=2014-10-20|website=www.ohchr.org|publisher=OHCHR|access-date=2014-10-20}}</ref> Nan mwa novanm 2014, ''Sosyalis Entènasyonal la'' te nan akò avèk desizyon an nan Nasyonzini an, pou enfòme yo ke detansyon nan Lopez te abitrè. <ref>{{Cite news|title=Socialist International rejects detention of dissenter Leopoldo López|url=http://www.eluniversal.com/nacional-y-politica/141117/socialist-international-rejects-detention-of-dissenter-leopoldo-lopez|access-date=2014-12-14|agency=El Universal|date=2014-11-17}}</ref> an 19 desanm 2014, tèt la nan diplomasi nan [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]], Federica Mogherini, te di ke li te "seryezman konsène" pa "arestasyon ak detansyon abitrè, kontinye," nan Venezyela, nan rezolisyon an nan INYON ewopeyen an ak fè remake ke Leopoldo Lopez "soufri fizik ak sikolojik tòti", denonse tou, sitiyasyon an nan majistra yo nan opozisyon an Daniel Ceballos ak Vicencio: Scarano. <ref>{{Cite news|title=UE "seriamente preocupada" por detenciones arbitrarias en Venezuela|url=http://www.eluniversal.com/nacional-y-politica/141219/ue-seriamente-preocupada-por-detenciones-arbitrarias-en-venezuela|access-date=2015-01-06|website=El Universal|date=2014-12-19}}</ref>
An venezyelyen gouvènman an kondannen deklarasyon sa yo nan [[Etazini]] ak [[ONI|Nasyon Zini]] , pou mande pou yo pa entèfere nan zafè yo nan Venezyela.<ref>{{Cite news|title=Venezuela rechazó resolución ONU sobre López y pide no inmiscuirse|url=http://www.elmundo.com.ve/noticias/actualidad/noticias/venezuela-rechazo-resolucion-onu-sobre-lopez-y-pid.aspx|access-date=2014-10-12|website=El Mundo|date=2014-10-10|archive-date=2015-09-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20150923235826/http://www.elmundo.com.ve/noticias/actualidad/noticias/venezuela-rechazo-resolucion-onu-sobre-lopez-y-pid.aspx|dead-url=yes}}</ref> A venezyelyen gouvènman reponn NASYONZINI Wo Komisyonè pou Dwa Moun ak yon lèt bay l' ki di ke li te "san sans" pou mande pou liberasyon an nan López ak te di ke deklarasyon sa yo nan Prince Zeid Ra ' ad bin yo te "san yon dout, yon pati nan manipilasyon nan medya yo entènasyonal ki ki te denonse pa tèt lidèchip nan Gouvènman Bolivaryen ".<ref>{{Cite news|title=Gobierno tilda de insensatez que comisionado de la ONU solicite liberación de López|url=http://www.lapatilla.com/site/2014/10/22/gobierno-tilda-de-insensatez-que-comisionado-de-la-onu-solicite-liberacion-de-lopez-y-ceballos/|access-date=2014-10-23|agency=La Patilla|date=2014-10-22}}</ref>
== Politik platfòm ==
=== Atik pou ''New York Times'' ===
26 mas 2014, New York Times te pibliye yon atik nan opinyon nan López ki rele "Eta Echwe nan Venezyela" (nan lang angle, ''Venezyela a li pap resevwa Eta'').<ref><span class="citation web">Leopoldo López (25 mas 2014). </span></ref> Ekri, te di, "soti nan prizon militè nan Ramo Verde sou katye yo nan Karakas, López plenn sò ke pou sot pase kenz ane yo, "definisyon an nan 'entolerab' nan peyi sa a gen infirm nan pwen a ki, pou malè nou, nou jwenn tèt nou ak youn nan omisid pousantaj ki pi wo nan Emisfè Lwès la, yon to enflasyon nan 57% ak yon mank nan machandiz debaz yo san parèy nan tan nan kè poze." Sa a ekonomik devastasyon, li te ajoute, "se sèlman li konpare ak yon klima politik egalman opresif. Depi nan konmansman an nan elèv manifestasyon sou 4 fevriye, plis pase 1,500 manifestan yo te arete, plis pase 30 touye yo, ak plis pase 50 moun yo te rapòte yo te tòtire yo, pandan yo te nan prizon lapolis", ekspoze nan fason sa a, pwen an nan ki kriminalize nan opinyon opoze te vini nan gouvènman sa a."
Pale sou l ' nan prizon, López rakonte ke 12 fevriye li te gen "venezuelans te mande pou fè egzèsis ak yo, dwa legal yo te pwotèste kont yo epi ak libète nan ekspresyon - men, yo fè sa nan yon fason lapè ak san yo pa vyolans. Twa moun yo te nan blesi bal e li te mouri jou sa a. Yon analiz de videyo pa gwoup la ki Dènye Nouvèl, "prezidan an Nicolás Maduro te bay lòd pèsonèlman mwen arete sou chaj yo touye moun, mete dife nan bilding piblik yo ak teworis. Jouk jou a nan jounen jodi a pa te prezante nenpòt kalite prèv la."
Lopez eksplike ke li pa te yon sèl la sèlman ki moun ki te nan prizon pou rezon politik. Semèn davan an, gouvènman an te arete majistra yo nan San Cristobal ak San Diego. Pandan ke gen kèk obsèvatè "kwè ke règ sèlman antagonizes pati a desizyon --envite Mesye Maduro yo aji pi vit pou retire dwa-- e li bay yon pratik distraksyon soti nan ekonomik la wine ak sosyal k ap pase", ouche. López te diskite ke "sa a se chemen ki sanble ak sa yo ki viktim yon abi ki moun ki kenbe trankil pou yo te pè nan envite plis pinisyon". Anplis de sa, "dè milyon de venezuelans pa gen liksye a nan jwe la 'long jwèt' nan ap tann pou chanjman ki pa janm rive". Sa a se poukisa li enpòtan yo "yo pale, aji ak pwotestasyon" l ' yo, epi yo pa "entorpecerse pa kontinyèl abi nan dwa yo nan sitwayen k ap pase." Lopez rele pou jistis pou viktim yo nan Maduro, dezameman nan paramilitè gwoup, yon "envestigasyon nan fwod pran angajman nan komisyon nou yo pou echanj lajan", ak yon "reyèl, patisipasyon yo nan kominote entènasyonal la, an patikilye nan Amerik Latin nan." Li te ajoute ke malgre ke entènasyonal òganizasyon dwa moun yo te kondane ouvètman e byen klè yo ki gen Matirite, anpil nan vwazen yo nan Venezyela te reponn a aksyon yo avèk yon "wont silans", kòm byen ke [[Òganizasyon Eta Ameriken|Òganizasyon an nan Eta Ameriken yo]], ki reprezante nasyon nan Emisfè Oksidantal la.<ref>{{Cite web|last=Lopez|first=Leopoldo|title=Venezuela's Failing State|work=New York Times|url=http://www.nytimes.com/2014/03/26/opinion/venezuelas-failing-state.html?hp&rref=opinion&_r=0}}</ref>
Nan edisyon sa a an 13septanm, jounal la pibliye yon editoryal sou rejè a nan kondanasyon a kont lidè opozisyon an gen dwa a " Gratis Venezyela a Leopoldo López.<ref>[http://www.nytimes.com/2015/09/14/opinion/free-venezuelas-leopoldo-lopez.html?_r=0 http://www.nytimes.com/2015/09/14/opinion/free-venezuelas-leopoldo-lopez.html?]</ref>
== Diskisyon ==
Nan malgre nan disip li yo kwè ke yo se konsa,-yo rele constants yo se lapè pwotestasyon,<sup>[''sitasyon ki nesesè'']</sup> Lopez te ale pa ''lapsus linguae'',<ref name="nopacifica">[http://www.eldiario.es/canariasahora/canariasopina/etica-tergiversacion-verdad-Beatriz-Vasquez_6_287381322.html La falta de ética y la tergiversación de la verdad por Beatriz Vásquez]</ref> pa rele pou yon demonstrasyon "''pa lapè''". <ref name="nopacifica"/>
Imedyatman korije erè a pa fè kòmantè yo, "''nan tout deklarasyon sa yo mwen pa gen bay, mwen toujou rele pou pwoteste se pa lapè,'' komèt ankò menm erè yo. <ref name="nopacifica2">[https://www.diagonalperiodico.net/saberes/manipulacion-del-caso-rctv.html Manipulación del caso RCTV]</ref>Nan yon atik nan ''Jounal La'' ki rele ''mank nan etik ak yon deformation nan verite a pa Beatriz Vasquez'', se ekspoze kòm kèk erè sa yo nan Lopez pandan diskou yo te itilize pou "''distribye istwar-kouvwi verite"''. <ref name="nopacifica"/> espesyalis nan Lengwistik Rosa Amelia Asuaje, ki gen analiz de diskou nan López yo te itilize kòm direktè lekòl prèv sou pati nan Físcalía kont Lopez, rekonèt ke lidè a "''te mande demonstrasyon lapè ak ki nan limit ki nan Konstitisyon an"''.<ref>{{Cite web |url=http://www.el-carabobeno.com/portada/articulo/99661/especialista-reconoce-que-leopoldo-lpez-inst-a-manifestar-pacficamente#sthash.IF0HAO9l.dpuf |title=Reconocen que López instó solo a manifestar pacíficamente - See more at: http://www.el-carabobeno.com/portada/articulo/99661/especialista-reconoce-que-leopoldo-lpez-inst-a-manifestar-pacficamente#sthash. |access-date=2016-04-04 |archive-date=2015-07-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150702152732/http://www.el-carabobeno.com/portada/articulo/99661/especialista-reconoce-que-leopoldo-lpez-inst-a-manifestar-pacficamente#sthash.IF0HAO9l.dpuf |dead-url=yes }}</ref>
An 25 me 2015, otorite televizyon Venezolana de Televizyon (VTV),<ref name="audio"/> te pibliye yon kou odyo ant Leopoldo Lopez ak Daniel Ceballos nan yon swadizan konvèsasyon ki ta gen te pote soti nan prizon an nan Ramo Verde,<ref>[http://www.eluniversal.com/nacional-y-politica/150525/difunden-supuesta-conversacion-entre-ceballos-y-lopez-planeando-protes Difunden supuesta conversación entre Ceballos y López planeando protestas]</ref> ak yon dire a nan 1 minit, 56 segonn.<ref name="audio"/> Pandan anrejistreman, ou tande fraz tankou,<ref name="audio">[http://www.lapatilla.com/site/2015/05/30/experto-desmonta-la-mentira-detras-del-audio-mostrado-en-vtv-entre-leopoldo-y-ceballos/ Experto desmonta la mentira detrás del audio mostrado en VTV entre Leopoldo y Ceballos]</ref> "''verite a se ke mwen te fè fas dwòg nan nivo entènasyonal la"''.<ref name="audio"/> ekspè An<sup>[''sitasyon ki nesesè'']</sup> nan son Johnny E. Mogollón E., ki fèt yon analiz de odyo a moun ki afiche li VTV nan jwenn iregilarite yo pa montre yo ke "''ki soti nan yon koleksyon nan anrejistreman yo yo te fè nan de sa yo karaktè, li te vin yon sèl tras la ki te sou yo ka "konprann" yon bagay mwen pa janm te di a, epi ki men bay aparans nan "wi"''.<ref name="audio"/>
== Lavi prive ==
Nan mwa me 2007, Lopez ak Lilian Tintori ou te marye, de la te gen yon pitit fi, Manuela Rafaela, nan 2009, ak yon pitit gason, Leopoldo Santiago, nan 2013. Tintori, yon chanpyon kite-navigasyon ak ansyen prezantatè nan yon pwogram televizyon sou espò ekstrèm, se yon figi popilè nan televizyon, ki moun ki te travay aktivman pou lakòz tankou dwa moun, sèvis pou moun ki soud ak avèg yo, kont vyolans domestik, ak diminye ensidans la nan kondwi ki anba enfliyans a alkòl. "''Pafwa yo rele plezantan pou koup la Barbi ak Ken akòz l 'bon nèt aparans fizik"'', rapòte moun ki Responsab La nan 2014, "''men, emosyonèl l 'mwen kite nou ak dlo nan je anvan Lopez sesyon gad nasyonal"'' nan mwa fevriye nan ane sa a "''te tounen soti nan gen yon imaj pwisan sou rezo sosyal"''. Foto a, dapre NPR, ''"simante plas li kòm figi a nan opozisyon a gouvènman an nan Nicolás Maduro"'', ki endike ke López te pran plas la nan Capriles kòm "''senbolik lidè nan opozisyon an"'<ref name="watts">Jonathan Watts (21 fevriye 2014). </ref><ref name="5things">{{Modèl:Cite web|author=Peralta, Eyder|date=20 fevriye 2013|url=http://www.npr.org/blogs/thetwo-way/2014/02/20/280207441/5-things-to-know-about-venezuelas-protest-leader|title=5 Things To Know About Venezuela's Protest Leader|publisher=NPR|accessdate=23 fevriye 2014}}</ref><ref name="mayors"/>
== Rekonpans ==
* 2007 ː Honore Doktora degre nan Lwa yo, Lekòl la, Kenyon.<ref>[https://web.archive.org/web/20130601070426/http://www.kenyon.edu/x29280.xml «Honors day»].</ref>
* 2007 ː Pri pou Transparans, a bay pa Transparans Entènasyonal.<ref>[http://noticias.univision.com/article/1855627/2014-02-18/america-latina/venezuela/quien-es-leopoldo-lopez-el-lider-que-no-deja-dormir-a-maduro Quién es Leopoldo López, el líder que no deja dormir a Maduro]</ref>
* 2008 ː Prim pou Transparans, a bay pa Transparans Entènasyonal<ref>[https://web.archive.org/web/20110301033158/http://www.noticias24.com/actualidad/noticia/18446/premio-transparencia-2008-para-leopoldo-lopez/ «Premio Transparencia 2008 para Leopoldo López»]. noticias24. 6 oktob 2008. </span></span></ref>
* 2008 ː Twazyèm-pi bon Majistra-a nan mond lan, bay pa Lavil la Majistra ak Mond Majistra.<ref>[http://noticias.terra.com.co/mundo/lopez-politico-que-salto-a-palestra-internacional-por-demandar-a-venezuela,0d42dbbaaa472310VgnVCM4000009bf154d0RCRD.html López, político que saltó a palestra internacional por demandar a Venezuela]</ref>
* 2009 ː Moun yo pi plis inovatè nan tan nan advèsite pri, yo bay pa ONG Lavni Kapital.<ref>[http://www.eluniversal.com/2009/01/14/pol_ava_lopez-recibe-premio_14A2192405 López recibe premio Persona más innovadora en tiempos de adversidad]</ref>
* 2014 ː ''Elèv Siksè Prim''. Inivèsite Harvard<ref>[http://www.el-nacional.com/sociedad/Harvard-reconocimiento-Leopoldo-Lopez-Venezuela_0_410359019.html Tintori recibe premio que concedió Harvard a López]</ref>
* 2015 ː Pwi Libète Cortes nan Cadiz, akòde pa Konsèy vil la nan Cadiz. <ref>[http://www.europapress.es/nacional/noticia-venezolanos-leopoldo-lopez-maria-corina-machado-antonio-ledezma-premio-libertad-cortes-cadiz-2015-20150612160638.html Los venezolanos Leopoldo López, María Corina Machado y Antonio Ledezma, Premio Libertad Cortes de Cádiz 2015]</ref><ref>[http://www.lapatilla.com/site/2015/06/12/lopez-maria-corina-y-ledezma-galardonados-con-premio-a-la-libertad-en-espana/ López, María Corina y Ledezma galardonados con premio a la libertad en España]</ref>
* 2015 ː La Ibero-ameriken Pwi ASICOM. Inivèsite a nan Oviedo. <ref>[http://www.el-nacional.com/presos_politicos/Leopoldo-Lopez-condecorado-expresion-democracia_0_722327816.html Leopoldo López condecorado por lucha en favor de la libertad y la democracia]</ref>
== Gade tou ==
* Premye Jistis
* La Pral Nan Moun Yo
* Manifestasyon yo nan Venezyela nan 2014
* Opozisyon a gouvènman an nan Hugo Chavez
* Anti-kominis
== Nòt ak Referans ==
{{Traduction/Référence|es|Leopoldo López|}}
===Nòt===
{{Références|groupe=nota}}
===Referans===
{{Références}}
== Lyen deyò ==
{{DEFAULTSORT:López, Leopoldo}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Politik]]
[[Kategori:Politisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1971]]
[[Kategori:Wikipedya:Atik pou reli]]
oy97mmpk1hdjk708avhbcen7sqkpm2n
François Capois
0
65716
887802
855442
2026-08-06T13:32:37Z
~2026-43281-54
40050
/* */
887802
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= François Capois Audigé
|foto= François_Capois_dit_Capois-la-Mort.jpg
|tèks= Kapwaveli
|fonksyon= Militè, jeneral
|domèn= Lame
|diplòm=
|etid= Estrateji militè pa José Capois
|dat nesans= [[1766]]
|lye nesans= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[1806]]
|lye lanmò= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]]
|peyi lanmò= [[Ayiti]]
|nasyonalite= ayisyen
|relijyon= [[advantis]]
|rezidans= Nò
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=Wochanmbo Met chapo ba devan li
|rekonpans=Ofisye, Lyetnan, Kapitèn
|remak=Brav ak defansif
|fim=
}}
'''François Kapwaveli Audigé''' ou '''François Capois Audigé ''' (rele tou Capois-La-Mort) (an kreyòl ayisyen ː Franswa Kapwa), ki fèt nan lane [[1766]] nan [[Okap (komin)|cite Chauvel]], asasinen nan lane [[1806]] saw pretèks sou lòd [[Henri Christophe]] touprè [[Okap (komin)|Cite Chauvel]], se yon ofisye nan [[lame endijèn]] [[Ayiti]] pandan [[Revolisyon Ayisyen]] ak gayan nan [[Batay Vètyè]]. Li koupe tèt Rochambeau 20 novanm 1803 nan [[Vètyè]].
Li te pitit gason yon fanm lib kite rele Philomene Fauvette Audigé, li te viv nan domèn rich sete yon gwo plantè kote achtè franse te konn achte pou piyaj pou al vann nan metwopòl la aprè Fransè yo te vin sezi domèn sa a kote non li "Cappouet" te vin Capoix pou fanmi li pa defòmasyon lengwistik.
An [[1793]], li jwenn rezistans lan kont [[esklavaj|esklavajis]] la ak Fransè yo aprè pasaj [[Tousen Louvèti]] nan Pòdpè.
Li engaje kò li nan [[lame endijèn]] nan te fòme, lè li te touye tout gwoup lame panyòl. Lame a vin kòmande pa [[Jacques Maurepas]]. Capois vin ofisye avèk eksplwa ak li te bon gerye kont twoup fransèz pandan [[Ekspedisyon nan Sen Domeng]]. Li pase grad nan senp sòlda pou rive lyetnan, epi kapitèn. Li ganyen tou non "Kappwoêd Lanmòrha" akòz kouraj li, lè li koupe tèt Rochambeau nan Vètyè.
== Istwa non ==
Kapwaveli Lanmo Audige ki fè alyans ak [[Bondye|BonDye]] ayisyen souvan yo konn di tou Kapwa Lanmò asimilasyon ak Anj Gabriyèl ak chak aksyon jiskaske Kapwaveli vin ranplase pa Kapwa Lanmò non ki vle di sila a ki pa ka mouri men kap bay moun lanmò.
== Biyografi ==
François Capois Audigé fèt nan lane 1766 sou abitasyon ki sitiye nan tèt mòn Okap lan. Li te pitit gason yon rich ak selèb plantè ki te chavire Panyòl. Pa alterasyon fonetik ak defòmasyon [[lang tayino]], non li te souvan defòme ak ekri Kapwoedo, Kapoed oubyen Kappoueto.
Daprè istoryen [[Céligny Ardouin]], François Capois Audigé gen yon frè ki rele José Capois Odige ki bay li konsèy ak ansèyman. François Capois Odige kòmanse karyè militè li anba otorite jeneral Lavaux. Nan lane 1793, li rejwenn rezistans lan kont esklavaj lan, aprè pasaj la [[Toussaint Louverture]] nan Okap.
Anba otorite kolonèl [[Jacques Maurepas]], François Capois Odige vin lyetnan 9yèm demi-brigad. Yon ti tan aprè, Capois travay pou vin kapitèn nan 3yèm batayon, ki pa te janm patisipe nan lagè sivil nan sid Sen Donmeng, ant Joseph André Rigaud ak Toussaint Louverture.
Li te goumen malgre menm lè Rigaud akòz yon soulèvman ki te ap dewoule nan nòdwès anba otorite Lubin Golard. Nan mwa fevriye 1802, Capois nan tèt la yon santèn nonm 9yèm demi-brigad kòmande yon anbiskad sou wout chanpin, yon sektè , anviwonan vil Okap. Pandan anbiskad sa a Capois te pran yon bal nan janm li.
== Istoryen ak savan ==
Istoryen ak savan [[Beaubrun Ardouin]] eksplike aprè soumisyon Morpas nan fonksyon jeneral Debelle nan dat 26 fevriye 1802; François Capois Odige pa te pase nan grad Eta-majò kapitèn jeneral Leclerc pou yon bon bout tan.
<!-- kòmansman komantè
Estrateji zha-ad trèh kalkilatris kote [[Métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io|métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io]] nan mannyè pou li pi byen etidye otorité esklavajis zha te pèmèt ak Kappwoêd pou y l" rezide nan kolònn ni khi pou Port-de-Paix. Pou kounmanse an 1803, plizyè eksplwa militè ak estratajèm say-yeo khi konkretize pa Kappwoêd kote : konstrisyon n'an Karrewougje, tooprei khi pou Saint-Louis du Nord, pou plizyè radeaou-io avèk 150 poteaourik nonm 9yèm kolonyal (demi-brigad) li plase anba kòmanman chèf batayon ha Vincent Louis aidé n'an su-z-òrdre pâr Kapitaine Gardel. Touth strictira zha-ad fèth eintre 17 ak 18 fevriye 1803. N'an date khi pou 12 avril 1803, Frankànaho Kappwoêd too preind d’assaout eincore pwopre ville liha khi seid Port-de-Paix. Plizyeir mound-io apmandei tèïèth -io koété fòrce intrépide èh' stratégjie militaire ki inmbibé y l' n'an Frankànaho Kappwoêd zha-ad sòrtihi ? Konme plizyeir luotd grande figyre-io khi pou guèrre khi pou délibérasyon Ahytianna ah Frankànaho Kappwoêd teidguen yeou cèrtaine mistik! Su zha, n'an woêd khi pou revigorei mistisism liha, sikoloji liha khi aninmiste èh' gjénie militaire liha, nan rezon plizyè peripesi ki pou lagè ki pou deliberasyon an; espesyalis rechèch lan Louis Anthony Dauphin enfòme nou ke Frankànaho Kappwoêd te resevwa yeou inisyasyon ezoterik ak eterik part bòrcoth khi pou klèvwayan énminan khi pou lépòk-la Legba Éliézer Cadet èh' Micado Cadet nan dat 27, 28 ak 29 septanm 1803.
Spesifikman, vodouyizan sa yo ak animis sa yo fè ak predi les aksyon sa yo :1- enstriksyon ak direktiv sou konduit pou swiv pandan batay vètyè a 2- Batèm inisyatik la ak izoterik la des fins de protections militaires et spirituels des acteurs clés de l’indépendance (Cappoix, Dessalines) à la source La Douceur 3– La date officielle de l’indépendance d’Haïti et sa célébration aux Gonaives en date du 1ier janvier 1804.
Plusieurs soldats vaillants et initiés tels Clervaux, Paul Prompt et Dominique jouèrent un rôle prédominant dans la bataille de Vertières du 17 et 18 novembre 1803. Or, François Cappoix en est perçue comme la figure instrumentale qui s’en est grandement illustrée, et ce grâce à sa méthodologie militaire utilisée dans la prise de la Butte à Charrier lors de la fameuse Bataille de Vertières. Comme le relate le Dr. François Dalencour :« Pour atteindre Charrier, François Cappoix devait en longeant le ravin passer sous le feu de cette batterie. Quand il arriva vis-à-vis du pont, il fut accueilli par un feu si vif , que les soldats de la 7ième, 9ième et 14ième brigade (demi-brigade) qui formèrent l’avant-garde chancelèrent. Cappoix qui n’avait jamais fui devant les français releva, par son audace et le courage de ses grenadiers et il leur fit entendre de sa voix imposante Il faut mes braves, vous rendre maître de cette bute, le salut de l’armée en dépend, en avant !!! Les grenadiers de la 9ième brigade s’élancèrent avec rage au devant de la mort. Néanmoins, l’artillerie française, bien servie, les culbuta par de vives décharges (…) Cappoix fit un dernier effort. Monté sur un cheval richement caparaçonné , il s’élança de nouveau, plein d’ardeur contre le fort. Ses soldats le suivent; ils sont repoussés ; ils s’indignent avec propension Cappoix les exhorte à le suivre. Soudainement, un boulet renverse le cheval de Cappoix, l’intrépide général tombe ; mais il se relève aussitôt, marche et s’écrie : EN AVANT , EN AVANT !!! » (source: pp.72-pp.73, Biographie de François Cappoix, Dr. F. Dalencour, 1956)
De son côté, l’éminent historien [[Guerdy Préval]] renchérit sur la psychologie ésotérique de François Cappoix optée dans les derniers moments cruciaux de la Bataille de Vertières, par l’analyse qui suit :« Le général Cappoix fou de rage tombe sous l’emprise des divinité guinéennes (Lwa Ginen). Il pousse un cri de sa voix caverneuse qui effraye les soldats indigènes des 7ième, 9ième et 11ième bataillons qu’il commande. Ils se regardent les uns les autres, hagards, en écoutant leur chef Capois qui leur dit : Je ne veux garder à mes côtés que des braves, de vrais soldats vaillants pour atteindre la Butte Charrier. Les soldats répondirent : Nous soldats indigènes, Nègres africains (d’Alkelbulan), nous sommes des grenadiers sur lesquels, mon général, vous pouvez compter pour investir Charrier et ses occupants . Le tout se résulte par la victoire de la Bataille de Vertières, tuant près de 55 000 soldats français supportant l’esclavagisme, dans laquelle s’est grandement investie le général François Cappoix renommé Cappoix La Mort en raison de son héroïsme, son impassibilité, son stoïcisme et de sa témérité. (source: pp.136-pp.141, Histoire d’Haïti la Nôtre, Guerdy Jacques Préval, 2008)
Fen komantè -->
== Trayizon ==
10 oktòb 1806, lavèy asasina Dessalines, [[Henri Christophe]], ki te pè Jeneral François Capois Odige plis pase tout tan e ki te wè nan li yon pwobab rival politik aprè lanmò espere anperè a, te panse moman apwopriye pou fè li disparèt. François Capois Odige te sou wout pou Kap-Ayisyen, lè, toupre vilaj Limonad, li te wè jeneral Romain ak Dartiguenave osi byen ke adjwen jeneral Gérard sou wout li. Trè kontan, ewo nan Vètyè te vle salye Jeneral Romain pa dousman pwolonje men li li. Se nan moman sa a adjidan Jeneral Gérard te mete sab sou li.
<!-- kòmansman komantè
Khi zha Frankànaho Kappwoêd (Lanmorha) tapfeid aprei Batail-la khi pou Vèrtyèra èh' Délibérasyon khi ppu Ahyti n'an date 1<sup>yei</sup> janvyé 1804 ? N'an péryodizasyon zha-ad khi n'èkh suivy pwoclanmasyon khi pou délibérasyon Ahytianna ah , Frankànaho Kappwoêd teid konsacré y l' grandeinman n'an réconstrixyon khi pou infrastryctire-io khi pou konmté y l' ha khi seid Port-de-Paix. N'an kounzha, ann févriyé 1804, li finied konstrixyon ha khi pou Fort-des-Trois-Pavillons. N'an fein jiyè 1805, Frankànaho Kappwoêd jweinne yeou pwonmosyon militairha n'an main Einmpéreir Deikalino (Zacka 1<sup>yei</sup>). Kounzha, li teid pwonmosyonné konme gjénéral khi pou divizion khi pou nòrd khi viiny bâ y l' kontwôle su yeou vaste territoha gjéografhik (Petite Anse, Plaine du Nord, Grande Rivière, Terrier Rouge, Ouanaminthe, Limonade, Monte-Christ, Laxavon èh' Samana èh' touth partit Èst-la).
Fen komantè -->
Par subséquent, cela crée de la jalousie et de l’envie auprès de certains congénères qui se sont battus à ses côtés, lors de la guerre de l’indépendance, notamment Henri Christophe. Or, François Cappoix fait preuve de beaucoup d’humanisme et de réalisme au niveau socio-personnel et dans sa gestion administrative. Il refuse d’appliquer avec promptitude des mesures sur la coordination des travaux forcés, comme le relate une lettre du 11 avril 1806 pour l’agrandissement du vieux fort colonial de la Ferrière. D’autre part, Cappoix désapprouve, par une lettre rédigée en date du 26 juin 1806, le manque d’entregent, l’absence de tact et le barbarisme d’Henri Christophe face aux [[indigjèny espányòl-io]]. C’est alors qu’Henri Christophe enverra plusieurs espions surveillés, tous les faits et gestes de Cappoix pendant une période ciblée.
Fen komantè -->
== Omaj aprè lanmò ==
Malgre lanmò toudenkou li a laj 46 an, François Cappoix kite yon eritaj ak yon eritaj ki toujou briye 214 ane apre nan psyche plizyè Ayisyen ki fidèl ak sikoloji anti-kolonyal, ideoloji Desalinien, paradigm anti-esklavaj ak animis la. mantalite. Ki sa ki wè nan sèten reyalizasyon ki fèt nan sektè kiltirèl, edikasyon ak filozofik, nan nivo nasyonal ak entènasyonal.<ref>NB: La dissertation qui précède a été entièrement rédigée par Capois Lamort (Vlad Al-Jaww Delva), B.A en Histoire de l’UQAM (Université du Québec à Montréal)</ref> <ref>
Sous:
François Dalencour, Biographie du général François Cappoix ( Le Héros de la Bataille de Vertières du 18 novembre 1803) , éd. Presses Nationales d’Haïti, 1956</ref> Louis Anthony Dauphin, Le Mystère et le Symbolisme de La Vilokan la rencontre de deux mondes : <ref>https://web.archive.org/web/20171204203224/http://lenouvelliste.com/lenouvelliste/article/53324/Le-mystere-et-le-symbolisme-de-La-Vilokan-la-rencontre-de-deux-mondes
Bethony Dupont, Jean-Jacques Dessalines: Itinéraire d’un révolutionnaire, éd. L’Harmattan, 2006
Guerdy Jacques Préval, Histoire d’ Haïti La Nôtre, éd. Histoires Nouvelles, 2008</ref>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[kategori:Atik an lòt kreyòl]]
[[kategori:Pou tradui]]
{{DEFAULTSORT:Capois, François}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Militè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1766]]
[[Kategori:Lanmò 1806]]
ohg8fyrrdfabwhwfd3lup53hjlcser4
887803
887802
2026-08-06T13:36:21Z
~2026-43281-54
40050
/* */
887803
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= François Kapwaveli Audigé
|foto= François_Capois_dit_Capois-la-Mort.jpg
|tèks= Kapwaveli
|fonksyon= Militè, jeneral
|domèn= Lame
|diplòm=
|etid= Estrateji militè pa José Capois
|dat nesans= [[1766]]
|lye nesans= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[1806]]
|lye lanmò= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]]
|peyi lanmò= [[Ayiti]]
|nasyonalite= ayisyen
|relijyon= [[advantis]]
|rezidans= Nò
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=Wochanmbo Met chapo ba devan li
|rekonpans=Ofisye, Lyetnan, Kapitèn
|remak=Brav ak defansif
|fim=
}}
'''François Kapwaveli Audigé''' ou '''François Capois Audigé ''' (rele tou Capois-La-Mort) (an kreyòl ayisyen ː Franswa Kapwa), ki fèt nan lane [[1766]] nan [[Okap (komin)|cite Chauvel]], asasinen nan lane [[1806]] saw pretèks sou lòd [[Henri Christophe]] touprè [[Okap (komin)|Cite Chauvel]], se yon ofisye nan [[lame endijèn]] [[Ayiti]] pandan [[Revolisyon Ayisyen]] ak gayan nan [[Batay Vètyè]]. Li koupe tèt Rochambeau 20 novanm 1803 nan [[Vètyè]].
Li te pitit gason yon fanm lib kite rele Philomene Fauvette Audigé, li te viv nan domèn rich sete yon gwo plantè kote achtè franse te konn achte pou piyaj pou al vann nan metwopòl la aprè Fransè yo te vin sezi domèn sa a kote non li "Cappouet" te vin Capoix pou fanmi li pa defòmasyon lengwistik.
An [[1793]], li jwenn rezistans lan kont [[esklavaj|esklavajis]] la ak Fransè yo aprè pasaj [[Tousen Louvèti]] nan Pòdpè.
Li engaje kò li nan [[lame endijèn]] nan te fòme, lè li te touye tout gwoup lame panyòl. Lame a vin kòmande pa [[Jacques Maurepas]]. Capois vin ofisye avèk eksplwa ak li te bon gerye kont twoup fransèz pandan [[Ekspedisyon nan Sen Domeng]]. Li pase grad nan senp sòlda pou rive lyetnan, epi kapitèn. Li ganyen tou non "Kappwoêd Lanmòrha" akòz kouraj li, lè li koupe tèt Rochambeau nan Vètyè.
== Istwa non ==
Kapwaveli Lanmo Audige ki fè alyans ak [[Bondye|BonDye]] ayisyen souvan yo konn di tou Kapwa Lanmò asimilasyon ak Anj Gabriyèl ak chak aksyon jiskaske Kapwaveli vin ranplase pa Kapwa Lanmò non ki vle di sila a ki pa ka mouri men kap bay moun lanmò.
== Biyografi ==
François Capois Audigé fèt nan lane 1766 sou abitasyon ki sitiye nan tèt mòn Okap lan. Li te pitit gason yon rich ak selèb plantè ki te chavire Panyòl. Pa alterasyon fonetik ak defòmasyon [[lang tayino]], non li te souvan defòme ak ekri Kapwoedo, Kapoed oubyen Kappoueto.
Daprè istoryen [[Céligny Ardouin]], François Capois Audigé gen yon frè ki rele José Capois Odige ki bay li konsèy ak ansèyman. François Capois Odige kòmanse karyè militè li anba otorite jeneral Lavaux. Nan lane 1793, li rejwenn rezistans lan kont esklavaj lan, aprè pasaj la [[Toussaint Louverture]] nan Okap.
Anba otorite kolonèl [[Jacques Maurepas]], François Capois Odige vin lyetnan 9yèm demi-brigad. Yon ti tan aprè, Capois travay pou vin kapitèn nan 3yèm batayon, ki pa te janm patisipe nan lagè sivil nan sid Sen Donmeng, ant Joseph André Rigaud ak Toussaint Louverture.
Li te goumen malgre menm lè Rigaud akòz yon soulèvman ki te ap dewoule nan nòdwès anba otorite Lubin Golard. Nan mwa fevriye 1802, Capois nan tèt la yon santèn nonm 9yèm demi-brigad kòmande yon anbiskad sou wout chanpin, yon sektè , anviwonan vil Okap. Pandan anbiskad sa a Capois te pran yon bal nan janm li.
== Istoryen ak savan ==
Istoryen ak savan [[Beaubrun Ardouin]] eksplike aprè soumisyon Morpas nan fonksyon jeneral Debelle nan dat 26 fevriye 1802; François Capois Odige pa te pase nan grad Eta-majò kapitèn jeneral Leclerc pou yon bon bout tan.
<!-- kòmansman komantè
Estrateji zha-ad trèh kalkilatris kote [[Métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io|métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io]] nan mannyè pou li pi byen etidye otorité esklavajis zha te pèmèt ak Kappwoêd pou y l" rezide nan kolònn ni khi pou Port-de-Paix. Pou kounmanse an 1803, plizyè eksplwa militè ak estratajèm say-yeo khi konkretize pa Kappwoêd kote : konstrisyon n'an Karrewougje, tooprei khi pou Saint-Louis du Nord, pou plizyè radeaou-io avèk 150 poteaourik nonm 9yèm kolonyal (demi-brigad) li plase anba kòmanman chèf batayon ha Vincent Louis aidé n'an su-z-òrdre pâr Kapitaine Gardel. Touth strictira zha-ad fèth eintre 17 ak 18 fevriye 1803. N'an date khi pou 12 avril 1803, Frankànaho Kappwoêd too preind d’assaout eincore pwopre ville liha khi seid Port-de-Paix. Plizyeir mound-io apmandei tèïèth -io koété fòrce intrépide èh' stratégjie militaire ki inmbibé y l' n'an Frankànaho Kappwoêd zha-ad sòrtihi ? Konme plizyeir luotd grande figyre-io khi pou guèrre khi pou délibérasyon Ahytianna ah Frankànaho Kappwoêd teidguen yeou cèrtaine mistik! Su zha, n'an woêd khi pou revigorei mistisism liha, sikoloji liha khi aninmiste èh' gjénie militaire liha, nan rezon plizyè peripesi ki pou lagè ki pou deliberasyon an; espesyalis rechèch lan Louis Anthony Dauphin enfòme nou ke Frankànaho Kappwoêd te resevwa yeou inisyasyon ezoterik ak eterik part bòrcoth khi pou klèvwayan énminan khi pou lépòk-la Legba Éliézer Cadet èh' Micado Cadet nan dat 27, 28 ak 29 septanm 1803.
Spesifikman, vodouyizan sa yo ak animis sa yo fè ak predi les aksyon sa yo :1- enstriksyon ak direktiv sou konduit pou swiv pandan batay vètyè a 2- Batèm inisyatik la ak izoterik la des fins de protections militaires et spirituels des acteurs clés de l’indépendance (Cappoix, Dessalines) à la source La Douceur 3– La date officielle de l’indépendance d’Haïti et sa célébration aux Gonaives en date du 1ier janvier 1804.
Plusieurs soldats vaillants et initiés tels Clervaux, Paul Prompt et Dominique jouèrent un rôle prédominant dans la bataille de Vertières du 17 et 18 novembre 1803. Or, François Cappoix en est perçue comme la figure instrumentale qui s’en est grandement illustrée, et ce grâce à sa méthodologie militaire utilisée dans la prise de la Butte à Charrier lors de la fameuse Bataille de Vertières. Comme le relate le Dr. François Dalencour :« Pour atteindre Charrier, François Cappoix devait en longeant le ravin passer sous le feu de cette batterie. Quand il arriva vis-à-vis du pont, il fut accueilli par un feu si vif , que les soldats de la 7ième, 9ième et 14ième brigade (demi-brigade) qui formèrent l’avant-garde chancelèrent. Cappoix qui n’avait jamais fui devant les français releva, par son audace et le courage de ses grenadiers et il leur fit entendre de sa voix imposante Il faut mes braves, vous rendre maître de cette bute, le salut de l’armée en dépend, en avant !!! Les grenadiers de la 9ième brigade s’élancèrent avec rage au devant de la mort. Néanmoins, l’artillerie française, bien servie, les culbuta par de vives décharges (…) Cappoix fit un dernier effort. Monté sur un cheval richement caparaçonné , il s’élança de nouveau, plein d’ardeur contre le fort. Ses soldats le suivent; ils sont repoussés ; ils s’indignent avec propension Cappoix les exhorte à le suivre. Soudainement, un boulet renverse le cheval de Cappoix, l’intrépide général tombe ; mais il se relève aussitôt, marche et s’écrie : EN AVANT , EN AVANT !!! » (source: pp.72-pp.73, Biographie de François Cappoix, Dr. F. Dalencour, 1956)
De son côté, l’éminent historien [[Guerdy Préval]] renchérit sur la psychologie ésotérique de François Cappoix optée dans les derniers moments cruciaux de la Bataille de Vertières, par l’analyse qui suit :« Le général Cappoix fou de rage tombe sous l’emprise des divinité guinéennes (Lwa Ginen). Il pousse un cri de sa voix caverneuse qui effraye les soldats indigènes des 7ième, 9ième et 11ième bataillons qu’il commande. Ils se regardent les uns les autres, hagards, en écoutant leur chef Capois qui leur dit : Je ne veux garder à mes côtés que des braves, de vrais soldats vaillants pour atteindre la Butte Charrier. Les soldats répondirent : Nous soldats indigènes, Nègres africains (d’Alkelbulan), nous sommes des grenadiers sur lesquels, mon général, vous pouvez compter pour investir Charrier et ses occupants . Le tout se résulte par la victoire de la Bataille de Vertières, tuant près de 55 000 soldats français supportant l’esclavagisme, dans laquelle s’est grandement investie le général François Cappoix renommé Cappoix La Mort en raison de son héroïsme, son impassibilité, son stoïcisme et de sa témérité. (source: pp.136-pp.141, Histoire d’Haïti la Nôtre, Guerdy Jacques Préval, 2008)
Fen komantè -->
== Trayizon ==
10 oktòb 1806, lavèy asasina Dessalines, [[Henri Christophe]], ki te pè Jeneral François Capois Odige plis pase tout tan e ki te wè nan li yon pwobab rival politik aprè lanmò espere anperè a, te panse moman apwopriye pou fè li disparèt. François Capois Odige te sou wout pou Kap-Ayisyen, lè, toupre vilaj Limonad, li te wè jeneral Romain ak Dartiguenave osi byen ke adjwen jeneral Gérard sou wout li. Trè kontan, ewo nan Vètyè te vle salye Jeneral Romain pa dousman pwolonje men li li. Se nan moman sa a adjidan Jeneral Gérard te mete sab sou li.
<!-- kòmansman komantè
Khi zha Frankànaho Kappwoêd (Lanmorha) tapfeid aprei Batail-la khi pou Vèrtyèra èh' Délibérasyon khi ppu Ahyti n'an date 1<sup>yei</sup> janvyé 1804 ? N'an péryodizasyon zha-ad khi n'èkh suivy pwoclanmasyon khi pou délibérasyon Ahytianna ah , Frankànaho Kappwoêd teid konsacré y l' grandeinman n'an réconstrixyon khi pou infrastryctire-io khi pou konmté y l' ha khi seid Port-de-Paix. N'an kounzha, ann févriyé 1804, li finied konstrixyon ha khi pou Fort-des-Trois-Pavillons. N'an fein jiyè 1805, Frankànaho Kappwoêd jweinne yeou pwonmosyon militairha n'an main Einmpéreir Deikalino (Zacka 1<sup>yei</sup>). Kounzha, li teid pwonmosyonné konme gjénéral khi pou divizion khi pou nòrd khi viiny bâ y l' kontwôle su yeou vaste territoha gjéografhik (Petite Anse, Plaine du Nord, Grande Rivière, Terrier Rouge, Ouanaminthe, Limonade, Monte-Christ, Laxavon èh' Samana èh' touth partit Èst-la).
Fen komantè -->
Par subséquent, cela crée de la jalousie et de l’envie auprès de certains congénères qui se sont battus à ses côtés, lors de la guerre de l’indépendance, notamment Henri Christophe. Or, François Cappoix fait preuve de beaucoup d’humanisme et de réalisme au niveau socio-personnel et dans sa gestion administrative. Il refuse d’appliquer avec promptitude des mesures sur la coordination des travaux forcés, comme le relate une lettre du 11 avril 1806 pour l’agrandissement du vieux fort colonial de la Ferrière. D’autre part, Cappoix désapprouve, par une lettre rédigée en date du 26 juin 1806, le manque d’entregent, l’absence de tact et le barbarisme d’Henri Christophe face aux [[indigjèny espányòl-io]]. C’est alors qu’Henri Christophe enverra plusieurs espions surveillés, tous les faits et gestes de Cappoix pendant une période ciblée.
Fen komantè -->
== Omaj aprè lanmò ==
Malgre lanmò toudenkou li a laj 46 an, François Cappoix kite yon eritaj ak yon eritaj ki toujou briye 214 ane apre nan psyche plizyè Ayisyen ki fidèl ak sikoloji anti-kolonyal, ideoloji Desalinien, paradigm anti-esklavaj ak animis la. mantalite. Ki sa ki wè nan sèten reyalizasyon ki fèt nan sektè kiltirèl, edikasyon ak filozofik, nan nivo nasyonal ak entènasyonal.<ref>NB: La dissertation qui précède a été entièrement rédigée par Capois Lamort (Vlad Al-Jaww Delva), B.A en Histoire de l’UQAM (Université du Québec à Montréal)</ref> <ref>
Sous:
François Dalencour, Biographie du général François Cappoix ( Le Héros de la Bataille de Vertières du 18 novembre 1803) , éd. Presses Nationales d’Haïti, 1956</ref> Louis Anthony Dauphin, Le Mystère et le Symbolisme de La Vilokan la rencontre de deux mondes : <ref>https://web.archive.org/web/20171204203224/http://lenouvelliste.com/lenouvelliste/article/53324/Le-mystere-et-le-symbolisme-de-La-Vilokan-la-rencontre-de-deux-mondes
Bethony Dupont, Jean-Jacques Dessalines: Itinéraire d’un révolutionnaire, éd. L’Harmattan, 2006
Guerdy Jacques Préval, Histoire d’ Haïti La Nôtre, éd. Histoires Nouvelles, 2008</ref>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[kategori:Atik an lòt kreyòl]]
[[kategori:Pou tradui]]
{{DEFAULTSORT:Capois, François}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Militè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1766]]
[[Kategori:Lanmò 1806]]
lcz6uhy1fr9sz9dxak1pt5e9uuf81ac
887804
887803
2026-08-06T13:36:42Z
~2026-43281-54
40050
/* */
887804
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= François Kapwaveli Lanmo Audigé
|foto= François_Capois_dit_Capois-la-Mort.jpg
|tèks= Kapwaveli
|fonksyon= Militè, jeneral
|domèn= Lame
|diplòm=
|etid= Estrateji militè pa José Capois
|dat nesans= [[1766]]
|lye nesans= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[1806]]
|lye lanmò= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]]
|peyi lanmò= [[Ayiti]]
|nasyonalite= ayisyen
|relijyon= [[advantis]]
|rezidans= Nò
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=Wochanmbo Met chapo ba devan li
|rekonpans=Ofisye, Lyetnan, Kapitèn
|remak=Brav ak defansif
|fim=
}}
'''François Kapwaveli Audigé''' ou '''François Capois Audigé ''' (rele tou Capois-La-Mort) (an kreyòl ayisyen ː Franswa Kapwa), ki fèt nan lane [[1766]] nan [[Okap (komin)|cite Chauvel]], asasinen nan lane [[1806]] saw pretèks sou lòd [[Henri Christophe]] touprè [[Okap (komin)|Cite Chauvel]], se yon ofisye nan [[lame endijèn]] [[Ayiti]] pandan [[Revolisyon Ayisyen]] ak gayan nan [[Batay Vètyè]]. Li koupe tèt Rochambeau 20 novanm 1803 nan [[Vètyè]].
Li te pitit gason yon fanm lib kite rele Philomene Fauvette Audigé, li te viv nan domèn rich sete yon gwo plantè kote achtè franse te konn achte pou piyaj pou al vann nan metwopòl la aprè Fransè yo te vin sezi domèn sa a kote non li "Cappouet" te vin Capoix pou fanmi li pa defòmasyon lengwistik.
An [[1793]], li jwenn rezistans lan kont [[esklavaj|esklavajis]] la ak Fransè yo aprè pasaj [[Tousen Louvèti]] nan Pòdpè.
Li engaje kò li nan [[lame endijèn]] nan te fòme, lè li te touye tout gwoup lame panyòl. Lame a vin kòmande pa [[Jacques Maurepas]]. Capois vin ofisye avèk eksplwa ak li te bon gerye kont twoup fransèz pandan [[Ekspedisyon nan Sen Domeng]]. Li pase grad nan senp sòlda pou rive lyetnan, epi kapitèn. Li ganyen tou non "Kappwoêd Lanmòrha" akòz kouraj li, lè li koupe tèt Rochambeau nan Vètyè.
== Istwa non ==
Kapwaveli Lanmo Audige ki fè alyans ak [[Bondye|BonDye]] ayisyen souvan yo konn di tou Kapwa Lanmò asimilasyon ak Anj Gabriyèl ak chak aksyon jiskaske Kapwaveli vin ranplase pa Kapwa Lanmò non ki vle di sila a ki pa ka mouri men kap bay moun lanmò.
== Biyografi ==
François Capois Audigé fèt nan lane 1766 sou abitasyon ki sitiye nan tèt mòn Okap lan. Li te pitit gason yon rich ak selèb plantè ki te chavire Panyòl. Pa alterasyon fonetik ak defòmasyon [[lang tayino]], non li te souvan defòme ak ekri Kapwoedo, Kapoed oubyen Kappoueto.
Daprè istoryen [[Céligny Ardouin]], François Capois Audigé gen yon frè ki rele José Capois Odige ki bay li konsèy ak ansèyman. François Capois Odige kòmanse karyè militè li anba otorite jeneral Lavaux. Nan lane 1793, li rejwenn rezistans lan kont esklavaj lan, aprè pasaj la [[Toussaint Louverture]] nan Okap.
Anba otorite kolonèl [[Jacques Maurepas]], François Capois Odige vin lyetnan 9yèm demi-brigad. Yon ti tan aprè, Capois travay pou vin kapitèn nan 3yèm batayon, ki pa te janm patisipe nan lagè sivil nan sid Sen Donmeng, ant Joseph André Rigaud ak Toussaint Louverture.
Li te goumen malgre menm lè Rigaud akòz yon soulèvman ki te ap dewoule nan nòdwès anba otorite Lubin Golard. Nan mwa fevriye 1802, Capois nan tèt la yon santèn nonm 9yèm demi-brigad kòmande yon anbiskad sou wout chanpin, yon sektè , anviwonan vil Okap. Pandan anbiskad sa a Capois te pran yon bal nan janm li.
== Istoryen ak savan ==
Istoryen ak savan [[Beaubrun Ardouin]] eksplike aprè soumisyon Morpas nan fonksyon jeneral Debelle nan dat 26 fevriye 1802; François Capois Odige pa te pase nan grad Eta-majò kapitèn jeneral Leclerc pou yon bon bout tan.
<!-- kòmansman komantè
Estrateji zha-ad trèh kalkilatris kote [[Métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io|métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io]] nan mannyè pou li pi byen etidye otorité esklavajis zha te pèmèt ak Kappwoêd pou y l" rezide nan kolònn ni khi pou Port-de-Paix. Pou kounmanse an 1803, plizyè eksplwa militè ak estratajèm say-yeo khi konkretize pa Kappwoêd kote : konstrisyon n'an Karrewougje, tooprei khi pou Saint-Louis du Nord, pou plizyè radeaou-io avèk 150 poteaourik nonm 9yèm kolonyal (demi-brigad) li plase anba kòmanman chèf batayon ha Vincent Louis aidé n'an su-z-òrdre pâr Kapitaine Gardel. Touth strictira zha-ad fèth eintre 17 ak 18 fevriye 1803. N'an date khi pou 12 avril 1803, Frankànaho Kappwoêd too preind d’assaout eincore pwopre ville liha khi seid Port-de-Paix. Plizyeir mound-io apmandei tèïèth -io koété fòrce intrépide èh' stratégjie militaire ki inmbibé y l' n'an Frankànaho Kappwoêd zha-ad sòrtihi ? Konme plizyeir luotd grande figyre-io khi pou guèrre khi pou délibérasyon Ahytianna ah Frankànaho Kappwoêd teidguen yeou cèrtaine mistik! Su zha, n'an woêd khi pou revigorei mistisism liha, sikoloji liha khi aninmiste èh' gjénie militaire liha, nan rezon plizyè peripesi ki pou lagè ki pou deliberasyon an; espesyalis rechèch lan Louis Anthony Dauphin enfòme nou ke Frankànaho Kappwoêd te resevwa yeou inisyasyon ezoterik ak eterik part bòrcoth khi pou klèvwayan énminan khi pou lépòk-la Legba Éliézer Cadet èh' Micado Cadet nan dat 27, 28 ak 29 septanm 1803.
Spesifikman, vodouyizan sa yo ak animis sa yo fè ak predi les aksyon sa yo :1- enstriksyon ak direktiv sou konduit pou swiv pandan batay vètyè a 2- Batèm inisyatik la ak izoterik la des fins de protections militaires et spirituels des acteurs clés de l’indépendance (Cappoix, Dessalines) à la source La Douceur 3– La date officielle de l’indépendance d’Haïti et sa célébration aux Gonaives en date du 1ier janvier 1804.
Plusieurs soldats vaillants et initiés tels Clervaux, Paul Prompt et Dominique jouèrent un rôle prédominant dans la bataille de Vertières du 17 et 18 novembre 1803. Or, François Cappoix en est perçue comme la figure instrumentale qui s’en est grandement illustrée, et ce grâce à sa méthodologie militaire utilisée dans la prise de la Butte à Charrier lors de la fameuse Bataille de Vertières. Comme le relate le Dr. François Dalencour :« Pour atteindre Charrier, François Cappoix devait en longeant le ravin passer sous le feu de cette batterie. Quand il arriva vis-à-vis du pont, il fut accueilli par un feu si vif , que les soldats de la 7ième, 9ième et 14ième brigade (demi-brigade) qui formèrent l’avant-garde chancelèrent. Cappoix qui n’avait jamais fui devant les français releva, par son audace et le courage de ses grenadiers et il leur fit entendre de sa voix imposante Il faut mes braves, vous rendre maître de cette bute, le salut de l’armée en dépend, en avant !!! Les grenadiers de la 9ième brigade s’élancèrent avec rage au devant de la mort. Néanmoins, l’artillerie française, bien servie, les culbuta par de vives décharges (…) Cappoix fit un dernier effort. Monté sur un cheval richement caparaçonné , il s’élança de nouveau, plein d’ardeur contre le fort. Ses soldats le suivent; ils sont repoussés ; ils s’indignent avec propension Cappoix les exhorte à le suivre. Soudainement, un boulet renverse le cheval de Cappoix, l’intrépide général tombe ; mais il se relève aussitôt, marche et s’écrie : EN AVANT , EN AVANT !!! » (source: pp.72-pp.73, Biographie de François Cappoix, Dr. F. Dalencour, 1956)
De son côté, l’éminent historien [[Guerdy Préval]] renchérit sur la psychologie ésotérique de François Cappoix optée dans les derniers moments cruciaux de la Bataille de Vertières, par l’analyse qui suit :« Le général Cappoix fou de rage tombe sous l’emprise des divinité guinéennes (Lwa Ginen). Il pousse un cri de sa voix caverneuse qui effraye les soldats indigènes des 7ième, 9ième et 11ième bataillons qu’il commande. Ils se regardent les uns les autres, hagards, en écoutant leur chef Capois qui leur dit : Je ne veux garder à mes côtés que des braves, de vrais soldats vaillants pour atteindre la Butte Charrier. Les soldats répondirent : Nous soldats indigènes, Nègres africains (d’Alkelbulan), nous sommes des grenadiers sur lesquels, mon général, vous pouvez compter pour investir Charrier et ses occupants . Le tout se résulte par la victoire de la Bataille de Vertières, tuant près de 55 000 soldats français supportant l’esclavagisme, dans laquelle s’est grandement investie le général François Cappoix renommé Cappoix La Mort en raison de son héroïsme, son impassibilité, son stoïcisme et de sa témérité. (source: pp.136-pp.141, Histoire d’Haïti la Nôtre, Guerdy Jacques Préval, 2008)
Fen komantè -->
== Trayizon ==
10 oktòb 1806, lavèy asasina Dessalines, [[Henri Christophe]], ki te pè Jeneral François Capois Odige plis pase tout tan e ki te wè nan li yon pwobab rival politik aprè lanmò espere anperè a, te panse moman apwopriye pou fè li disparèt. François Capois Odige te sou wout pou Kap-Ayisyen, lè, toupre vilaj Limonad, li te wè jeneral Romain ak Dartiguenave osi byen ke adjwen jeneral Gérard sou wout li. Trè kontan, ewo nan Vètyè te vle salye Jeneral Romain pa dousman pwolonje men li li. Se nan moman sa a adjidan Jeneral Gérard te mete sab sou li.
<!-- kòmansman komantè
Khi zha Frankànaho Kappwoêd (Lanmorha) tapfeid aprei Batail-la khi pou Vèrtyèra èh' Délibérasyon khi ppu Ahyti n'an date 1<sup>yei</sup> janvyé 1804 ? N'an péryodizasyon zha-ad khi n'èkh suivy pwoclanmasyon khi pou délibérasyon Ahytianna ah , Frankànaho Kappwoêd teid konsacré y l' grandeinman n'an réconstrixyon khi pou infrastryctire-io khi pou konmté y l' ha khi seid Port-de-Paix. N'an kounzha, ann févriyé 1804, li finied konstrixyon ha khi pou Fort-des-Trois-Pavillons. N'an fein jiyè 1805, Frankànaho Kappwoêd jweinne yeou pwonmosyon militairha n'an main Einmpéreir Deikalino (Zacka 1<sup>yei</sup>). Kounzha, li teid pwonmosyonné konme gjénéral khi pou divizion khi pou nòrd khi viiny bâ y l' kontwôle su yeou vaste territoha gjéografhik (Petite Anse, Plaine du Nord, Grande Rivière, Terrier Rouge, Ouanaminthe, Limonade, Monte-Christ, Laxavon èh' Samana èh' touth partit Èst-la).
Fen komantè -->
Par subséquent, cela crée de la jalousie et de l’envie auprès de certains congénères qui se sont battus à ses côtés, lors de la guerre de l’indépendance, notamment Henri Christophe. Or, François Cappoix fait preuve de beaucoup d’humanisme et de réalisme au niveau socio-personnel et dans sa gestion administrative. Il refuse d’appliquer avec promptitude des mesures sur la coordination des travaux forcés, comme le relate une lettre du 11 avril 1806 pour l’agrandissement du vieux fort colonial de la Ferrière. D’autre part, Cappoix désapprouve, par une lettre rédigée en date du 26 juin 1806, le manque d’entregent, l’absence de tact et le barbarisme d’Henri Christophe face aux [[indigjèny espányòl-io]]. C’est alors qu’Henri Christophe enverra plusieurs espions surveillés, tous les faits et gestes de Cappoix pendant une période ciblée.
Fen komantè -->
== Omaj aprè lanmò ==
Malgre lanmò toudenkou li a laj 46 an, François Cappoix kite yon eritaj ak yon eritaj ki toujou briye 214 ane apre nan psyche plizyè Ayisyen ki fidèl ak sikoloji anti-kolonyal, ideoloji Desalinien, paradigm anti-esklavaj ak animis la. mantalite. Ki sa ki wè nan sèten reyalizasyon ki fèt nan sektè kiltirèl, edikasyon ak filozofik, nan nivo nasyonal ak entènasyonal.<ref>NB: La dissertation qui précède a été entièrement rédigée par Capois Lamort (Vlad Al-Jaww Delva), B.A en Histoire de l’UQAM (Université du Québec à Montréal)</ref> <ref>
Sous:
François Dalencour, Biographie du général François Cappoix ( Le Héros de la Bataille de Vertières du 18 novembre 1803) , éd. Presses Nationales d’Haïti, 1956</ref> Louis Anthony Dauphin, Le Mystère et le Symbolisme de La Vilokan la rencontre de deux mondes : <ref>https://web.archive.org/web/20171204203224/http://lenouvelliste.com/lenouvelliste/article/53324/Le-mystere-et-le-symbolisme-de-La-Vilokan-la-rencontre-de-deux-mondes
Bethony Dupont, Jean-Jacques Dessalines: Itinéraire d’un révolutionnaire, éd. L’Harmattan, 2006
Guerdy Jacques Préval, Histoire d’ Haïti La Nôtre, éd. Histoires Nouvelles, 2008</ref>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[kategori:Atik an lòt kreyòl]]
[[kategori:Pou tradui]]
{{DEFAULTSORT:Capois, François}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Militè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1766]]
[[Kategori:Lanmò 1806]]
9bp5mrtyd3yicp6zpq5govs2z5hnsbt
Luis Olavarrieta
0
68611
887817
811470
2026-08-07T05:37:22Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887817
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Luis Olavarrieta
|foto=
|tèks=Luis Olavarrieta
|fonksyon=aktè, jounalis, pwodiktè televizyon, prezantatè
|domèn=sinema, televiayon, jounalis
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[11 out]] [[1981]]
|lye nesans=[[Karakas]]
|peyi nesans=[[Venezwela]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite=venezwelyen
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''Luis Alfredo Olavarrieta Rodríguez''', rele '''Luis Olavarrieta''', ki fèt [[11 out]] [[1981]] nan [[Karakas]] ([[Venezwela]]), se yon jounalis, [[pwodiktè televizyon]], [[prezantatè]] ak [[aktè]] [[televizyon]] [[Venezwela|venezwelyen]].<ref name="Luis Olavarrieta">{{cite web
|url=http://www.televen.com/talento/luis-olavarrieta/
|title=Luis Olavarrieta
|publisher=Televen
|website=televen.com
|date=19 fevriye 2016
|access-date=19 fevriye 2018
|archive-date=2018-06-12
|archive-url=https://web.archive.org/web/20180612074733/http://www.televen.com/talento/luis-olavarrieta/
|dead-url=yes
}}</ref>{{,}}<ref name="Luis Olavarrieta: De las rumbas caraqueñas al periodismo de calle">{{cite web
|url=http://globovision.com/article/luis-olavarrieta-el-joven-que-hizo-y-deshizo
|title=Luis Olavarrieta: De las rumbas caraqueñas al periodismo de calle
|accessdate=19 fevriye 2018
|author=Laura Rosario
|date=2 jiyè 2017
|website=Globovisión.com
|archive-date=2018-02-20
|archive-url=https://web.archive.org/web/20180220033544/http://globovision.com/article/luis-olavarrieta-el-joven-que-hizo-y-deshizo
|dead-url=yes
}}</ref>{{,}}<ref name="Luis Olavarrieta, en paz consigo mismo">{{cite web
|url=http://www.el-nacional.com/noticias/entretenimiento/luis-olavarrieta-paz-consigo-mismo_188099 |title=Luis Olavarrieta, en paz consigo mismo
|access-date=19 fevriye 2018
|date=18 jen 2017
|website=el-nacional.com}}</ref>
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Telenovela ===
* 2006 ː ''[[Te tengo en salsa]]'' ː Yonlenon Chaparro
* 2007 ː ''[[Por todo lo alto]]'' ː Torcuato Pérez
* 2014 ː ''Escándalos: Todo es real excepto sus nombres''
=== Pwogram televizyon ===
* 2000 ː ''[[Ají Picante]]'' ː Prezantatè
* 2009 ː ''[[Enchúfate]]'' ː Prezantatè
* 2011 ː ''[[Vitrina (pwogram)|Vitrina]]'' ː Prezantatè
* 2013 ː ''[[Detrás de las cámaras (pwogram)|Detrás de las cámaras]]'' ː Prezantatè ak pwodiktè
* 2016 ː ''Rostros del Crimen'' ː Prezantatè ak pwodiktè
=== Teyat ===
* 2009 ː ''De todos modos''
* 2011 ː ''Hombre casado busca''
* 2012 ː ''Alegría y Mapulín''
* 2013 ː ''Sex Point''
* 2013 ː ''Diógenes y las camisas voladoras''
* 2018 ː ''Sospechoso''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://www.imdb.com/name/nm2255744/ Luis Olavarrieta] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Olavarriet, Luis}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè teyat]]
[[Kategori:Aktè venezwelyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1981]]
n18wufmbpgftrl3ksxmndt69b5q7wvo
Robert Bresson
0
70067
887824
723926
2026-08-07T08:56:02Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887824
wikitext
text/x-wiki
'''Robert Bresson''' se yon [[sineyas]] [[Frans|franse]], ki fèt [[25 septanm]] [[1901]] nan [[Bromont-Lamothe]] ([[Puy-de-Dôme]]) epi ki mouri [[18 desanm]] [[1999]] nan [[Droue-sur-Drouette]]<ref name = "pavelin">{{cite web
|author=Alan Pavelin
|title=Robert Bresson
|publisher=Senses of Cinema
|numéro=21
|date=19 jiyè 2002
|url=http://www.sensesofcinema.com/2002/great-directors/bresson/
|access-date=15 janvye 2012
|archive-date=2021-04-13
|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413110021/http://www.sensesofcinema.com/2002/great-directors/bresson/
|dead-url=yes
}}</ref>{{,}}<ref name = "lindon">{{cite web
|author=Mathieu Lindon
|title=Robert Bresson en douce
|publisher=Libération(journal)
|date=19 desanm 2009
|url=http://www.liberation.fr/culture/0101609447-robert-bresson-en-douce
|access-date=15 janvye 2012}}</ref> ([[Eure-et-Loir]]).
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Tankou reyalizatè ===
* [[1934]] : ''[[Les Affaires publiques|Affaires publiques]]'' (court métrage aujourd'hui invisible selon le vœu du cinéaste ; une copie est conservée par la [[Cinémathèque française]].)
* [[1943]] : ''[[Les Anges du péché]]''
* [[1945]] : ''[[Les Dames du bois de Boulogne]]''
* [[1951]] : ''[[Journal d'un curé de campagne (film)|Journal d'un curé de campagne]]''
* [[1956]] : ''[[Un condamné à mort s'est échappé]]'' (ou ''Le vent souffle où il veut'')
* [[1959]] : ''[[Pickpocket (fim)|Pickpocket]]''
* [[1962]] : ''[[Procès de Jeanne d'Arc]]''
* [[1966]] : ''[[Au hasard Balthazar]]''
* [[1967]] : ''[[Mouchette (fim)|Mouchette]]''
* [[1969]] : ''[[Une femme douce (fim, 1969)|Une femme douce]]''
* [[1971]] : ''[[Quatre nuits d'un rêveur]]''
* [[1974]] : ''[[Lancelot du Lac (fim)|Lancelot du Lac]]''
* [[1977]] : ''[[Le Diable probablement]]''
* [[1983]] : ''[[L'Argent (fim, 1983)|L'Argent]]''
=== Tankou senaris sèlman ===
* [[1933]] : ''[[C'était un musicien]]'' de [[Maurice Gleize]] et [[Friedrich Zelnik]], (dialoguiste)
* [[1936]] : ''[[Les Jumeaux de Brighton]]'' de [[Claude Heymann]]
* [[1936]] : ''[[Courrier Sud (fim)|Courrier Sud]]'' de [[Pierre Billon (réalisateur)|Pierre Billon]]
=== Tankou asistan reyalizatè ===
* [[1938]] : ''[[La Vierge folle (fim, 1938)|La Vierge folle]]'' de [[Henri Diamant-Berger]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0000975/ Robert Bresson] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Bresson, Robert}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Reyalizatè sinema]]
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1901]]
[[Kategori:Lanmò 1999]]
ojh3kft38j9mpgv0knikv64vm0emja1
Juliette Besson
0
71860
887814
730707
2026-08-07T03:44:23Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887814
wikitext
text/x-wiki
'''Juliette Besson''', ki fèt [[22 me]] [[1987]], se yon [[aktè|aktris]] [[sinema]] [[Frans|fransèz]].
Li se pitit fi reyalizatè, pwodiktè ak senaris [[Luc Besson]] ak aktris [[Anne Parillaud]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Fim ===
* [[2012]] : ''[[Par les épines]]'' de [[Romain Nicolas]] : Juliette
* [[2012]] : ''[[L'Art de la fugue (fim)|L'Art de la fugue]]'' de [[Brice Cauvin]] : yon sèvèz
* [[2014]] : ''[[Que justice soit nôtre]]'' de [[Jean-Pierre Delepine]] ak [[Alix Bénézech]] : Julie Lavalier
* [[2017]] : ''[[Numéro une]]'' de [[Tonie Marshall]] : Éléonore
=== Kout fim ===
* [[2012]] : ''Chambre 213'' de [[Romain Julien]]
* [[2012]] : ''Partir'' de [[Christophe Brachet]]
* [[2012]] : ''Crème brulée'' d'[[Elsa Blayau]] : Juliette
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm4318648/ Juliette Besson] sou IMDb
* [https://web.archive.org/web/20170828102321/https://www.juliette-besson.com/ Sitwèb ofisyèl Juliette Besson]
{{DEFAULTSORT:Besson, Juliette}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1987]]
9dzoyr6234t8dcu8lqa66jat18j6gew
Konjekti Sirakiz
0
72460
887815
849446
2026-08-07T04:09:37Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 6 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887815
wikitext
text/x-wiki
Nan [[matematik]], nou rele '''suit Sirakiz''' yon sekans nan antye natirèl yo ki defini nan fason sa a : nou kòmanse sòti nan yon nonm antye ki pi gran pase zewo; si li se yon nonm pè, nou divize li pa 2; si li enpè, nou miltipliye li pa 3 epi nou ajoute 1. Si nou repete operasyon an, nou jwenn yon sekans nan nonm antye pozitif yo, chak depann sèlman sou nonm ki vin anvan li.
Pa egzanp, si nou pran 14, nou ap bati sekans sa a : 14, 7, 22, 11, 34, 17, 52, 26, 13, 40, 20, 10, 5, 16, 8, 4, 2, 1, 4, 2 ... Se sa yo rele Suit Sirakiz nan [[chif]] 14.
Aprè nou fin jwenn chif 1, sekans valè yo (1,4,2,1,4,2 ...) repete endefiniman nan longè 3, se sa nou rele sik trivyal.
Si nou te kòmanse sòti nan yon lòt nonm antye, pandan nap aplike menm règ yo, nou ta jwenn yon sekans nonm diferan. A priori, li ta posib ke sekans Sirakiz la pa janm rive nan valè 1 si nou konsidere lòt valè inisyal, swa ke li mennen nan yon sik diferan de sik la trivyal, oswa ke li divèje vè lenfini. Men, yo pa janm jwenn egzanp yon sekans ki pa mennen nan 1, sètadi nan sik trivyal la.
'''Konjekti Sirakiz''' ki rele tou konjekti '''[[Lothar Collatz|Collatz]], konjekti [[Stanislaw Ulam|Ulam]]''' ''', konjekti Tchèk''' oswa '''3 ''x'' + 1 pwoblèm''', se ipotèz matematik ki enonse ke sekans sa a ap rive nan 1 pou nenpòt ki antye positif.
Malgre senplisite li, li ap defye matematisyen yo depi plizyè ane. [[Paul Erdős]] te di sou konjekti Sirakiz la « syans matematik poko prè pou pwoblèm sa yo » <ref>{{en}} {{Cite journal|last=Lagarias|first=Jeffrey C.|year=1985|title=The {{math|3''x ''+ 1}} problem and its generalizations|url=http://www.cecm.sfu.ca/organics/papers/lagarias/|journal=Amer. Math. Month.|volume=92|issue=1|page=3-23|jstor=10.2307/2322189}}.</ref> .
== Orijin ==
Depi 1928, [[Lothar Collatz]] te enterese ak iterasyon nonm antye yo, li te konn reprezante yo avèk graf ak ipègraf. Se nan kontèks sa a, li te envante pwoblèm nan 3x + 1 an, li te konn prezante li souvan nan seminè li yo. Nan lane 1952, pandan yon vizit nan vil [[Hambourg]], Collatz eksplike [[Helmut Hasse]] pwoblèm nan. Helmut Hasse te difize li an [[Amerik]] nan Inivèsite Syracuse : suit Collatz la pran non "Suit Sirakiz". Pandan tan sa a, matematisyen polonè [[Stanislaw Ulam|Stanislas Ulam]] gaye li nan laboratwa nasyonal Los Alamos la. Nan ane 1960 yo, pwoblèm nan te difize pa matematisyen Shizuo Kakutami nan inivèsite Yale ak [[Chikago]].
Konjekti sa a mobilize anpil matematisyen pandan ane 1960 yo, pandan Gè Fwad la, te gen yon blag ki te fè konprann ke pwoblèm sa a te yon konplo Sovyetik yo te monte pou ralanti rechèch amerikèn.
== Premye apwòch konjekti a ==
=== Suit Sirakiz la ===
Suit Sirakiz yon nonm antye N > 0 defini ak rekirans sa a :
: <math> u_0 = N </math>
: epi pou tout antye natirèl n : <math>u_{n+1} = \begin{cases}
\dfrac{u_n}{2}& \mbox{si } u_n \mbox{ est pair,}\\
3u_n + 1 & \mbox{si } u_n \mbox{ est impair.}
\end{cases}</math>
=== Enonse konjekti a ===
Konjekti a endike ke pou tout N, gen yon endis n konsa Un = 1.
{| class="wikitable centre"
|+ Suit Sirakiz pou ''N'' = 15
| u 0
| u 1
| u 2
| u 3
| u 4
| u 5
| u 6
| u 7
| u 8
| u 9
| '''u 10'''
| u 11
| u 12
| u 13
| u 14
| u 15
| u 16
| '''u 17'''
| u 18
| u 19
| u 20
|-
| 15
| 46
| 23
| 70
| 35
| 106
| 53
| '''160'''
| 80
| 40
| '''20'''
| '''10'''
| 5
| 16
| 8
| 4
| 2
| '''1'''
| 4
| 2
| '''1'''
| ...
|}
[[Fichye:Collatz5.svg|thumb| Reprezantasyon grafik sekans la pou ''N'' = 27.]]
Obsèvasyon grafik suit la pou N = 15 ak pou N = 27 montre ke suit la kapab pran gwo valè avanl li retounen nan ti valè yo. Grafik fè panse ak yon ti mòso grèl kap tonne san okenn direksyon detèmine oubyen trajektwa yon fèy kap tonbe, konsa nou vin ka pale Yo defini kondisyon sa yo :
* '''tan vòl la''' : li se pi piti endis n kote Un = 1. Valè li se 17 pou suit Sirakiz 15 epi 46 pou suit Sirakiz 127 ;
* '''tan vòl altitid''' : li se endis n ki pi piti n kote U n +1 < u 0 . Valè li se 10 pou suit Sirakiz 15 epi 23 pou suit Sirakiz 127.
* 1 suit Sirakiz cuse 15 et de 23 pour la suite de Syracuse 127 ;
* '''altitid maksimòm lan''' : sa a se valè maksimòm nan suit
* Valè li de 6suit Sirakiz racupie et de 4 7suit Sirakiz racuse 127.
=== Lòt fòmilasyon konjekti a ===
Nou ka bay anpil fòmil ekivalan pwoblèm Sirakiz la. Konjekti Sirakiz ekivalan ak pwopozisyon sa yo :
# dire tout vòl limite;
# dire nenpòt vòl limite nan altitid;
# chak vòl gen yon kantite etap ki ka pran valè pè limite ;
# chak vòl gen yon kantite etap enpè limite;
# chak vòl gen yon kantite fini nan etap altitid ki pran valè enpè ;
# chak vòl gen yon kantite limite nan etap enpè nan altitid.
== Apwòch konjekti a ak rezilta yo ==
=== Suit konprese ===
[[Fichye:Syracuse15.png|droite|thumb| Suit Sirakiz konprime, pou N = 15.]]
[[Fichye:Syracuse127.png|gauche|thumb| Suit Sirakiz konprime, pou N = 127.]]
Nou remake ke si Un enpè nan fòmil anlè a Un+1 se nesesèman yon nonm pè kidonk, valè kap vin aprè a ap yon divizyon pa de ; nous kapab defini yon lòt suit konprese si nou konbine de pati sa yo konsa : <center><math> v_{n+1} = \begin{cases}
\frac{v_n}{2}& \mbox{si } v_n \mbox{ est pair}\\
\frac{3v_n\,+\,1}{2} & \mbox{si } v_n \mbox{ est impair.}
\end{cases}</math></center> Nouvo suit sa se yon kontinyasyon nan vèsyon bazik la, epi konjekti a di ke rezilta sa a toujou fini ak seri siklik sa a : 1,2,1 ...
{| class="wikitable centre"
|+ Suit Sirakiz konprese pou ''N'' = 15
| v 0
| v 1
| v 2
| v 3
| v 4
| v 5
| v 6
| v 7
| v 8
| v 9
| v 10
| v 11
| v 12
| v 13
| v 14
|-
| 15
| 23
| 35
| 53
| 80
| 40
| 20
| 10
| 5
| 8
| 4
| 2
| 1
| 2
| 1
| ...
|}
{{Clr}}{{section à sourcer|date=octobre 2019}}
[[Fichye:Collatz-graph-20-iterations.svg|thumb| Pye bwa sa a lye nimewo ki genyen vòl dire mwens pase 20 ''(klike sou elaji)''.]]
Nou ka kòmanse toi ak yon algoritm envès [réf. nesesè] :
: <math> R(n) = \begin{cases}\{2n\}& \mbox{si } n\equiv 0,1,2,3\mbox{ ou } 5 \\ \{2n,(n-1)/3\} & \mbox{si } n\equiv 4 \end{cases} \pmod{6}. </math>
Olye pou nou pwouve ke sekans la dirèk, si nou kòmanse ak nenpòt nonm antye natirèl yo, nap toujou rive nan 1, nou eseye montre ke algoritm envès la, ki kòmanse nan 1, kapab nan jenere tout antye natirèl ki pa zewo.
Genyen [réf. nesesè] tou yon vèsyon konprese nan algoritm envès la :
: <math> R(n) = \begin{cases}\{2n\}& \text{si } n\equiv 0 \mbox{ ou } 1 \\ \{2n,(2n-1)/3\}& \text{si } n\equiv 2 \end{cases} \pmod{3}. </math>
Algoritm envès sa yo ka reprezante ak pye bwa, ki gen rasin 1. Si konjekti a se verite, [[pyebwa]] sa yo kouvri tout antye natirèl ki pa zewo.
=== Apwòch binè ===
Si nou repete aplikasyon sa yo fonksyon Sirakiz la
a ka reprezante tankou yon machin abskap trete yon pwosesis [[Sistèm binè|binè]] . Machin lan p[[Sistèm binè|swiv]]<nowiki/>l fè twa etap sa yo sou nenpòt ki nimewo enpè jiskaske gen yon [[Sistèm binè|"1" ki rete]]:
# Ajoute yon "1" nan fen (dwat) nan nimewo a nan binè (bay 2 ''n'' + 1);
# Adisyone nonm orijinal la ''n'' (kap bay 2 ''n'' + 1 + ''n'' = 3 ''n'' + 1);
# Retire tout "0" ki sou bò dwat la (ki se, divize pa de jiskaske rezilta a vin enpè).
Nimewo nou te kòmanse a se 7. Ekriti binè li se 111 (paske 7 = 2 <sup>2</sup> + 2 <sup>1</sup> + 2 <sup>0</sup> ) Sekans ki sòti a se sekans sa a: <div>
111
<u>1111</u>
1011 <s>0</s>
<u>10111</u>
10001 <s>0</s>
<u>100011</u>
1101 <s>00</s>
<u>11011</u>
<s>101000</s>
<u>1011</u>
1 <s>0000</s>
<u>11</u>
1 <s>00</s>
</div>
=== Apwòch pwobabilis ===
Gen diskisyon eristik ak estatistik pou motive konjekti a. Si nou konsidere, yon iterasyon sekans Sirakiz '''ki konprese a''' pou yon nonm ''v'' ke nou pran san okenn règ nan yon entèval ki ase gran, nap wè ke si ''v'' se yon nonm pè, li miltipliye pa (1/2), tandike yon nonm enpè ap miltipliye pa (3/2) apeprè. Nan de ka yo, nou verifye ke si rezilta a pè, sa endepandan de chwa v nou te fè a. Genyen yon rezonman eristik ki sipoze ke rezonman pwobabalis la valab pou nenpòt ki valè suit konprese a. Menm si rezonman sa manke egzaktitid (valè suit la ap pran yo pa aleyatwa), kèk obsèvasyon eksperimantal vle konfimel. Konsa, modèl nou jwenn lè nou aplike ipotèz sila a pèmèt nou konnen avèk presizyon dire vòl an altitid suit la. Avèk rezonman eristik sa a nou kapab di ke statistikman, efè ki soti nan de operasyon ki fèt youn dèyè lòt nan suit la se yon miltiplikasyon pa 3/4 oswa nou kapab di ke operasyon Sirakiz la kontrakte nonm nou te pati avèl la nan yon rapò ki vo apeprè rasin kare (3/4) = 0.866...
Rapò sa a ki pi piti lontan pase 1 sijere ke eleman siksesif yon sekans nan suit Sirakiz lapa ka grandi endefiniman. Pa gen okenn prèv solid pou deklarasyon sa a (e menm si yo ta fè agiman pwobabilis sa a vin rijid, li pa tap posib pou nou konkli). Epitou, agiman sila pa montre ke sekans trivyal yo pa egziste.
Konsènan distribisyon nonm ki verifye ipotèz Syracuse la, pa metòd pwogramasyon lineyè yo reyisi montre ke, pou yo x ase gran, kantite nonm antye ki pi ba pase x epi ki verifye ipotèz la se pou pi piti x ekspozan a, pou ton konstant a <1. An 2002, I. Krasikov ak J. Lagarias te jwenn a = 0.84.
=== Apwòch enfòmatik ===
Yon wout enteresan pou eksplorasyon suit la se etidye li sistematikman nan konpòtman li avèk òdinatè, pou nonm ki gwo anpil. Yo verifye konjekti a pou tout nonm ki pi piti pase N = ''1,25×2<sup>62</sup>'' . Gwosè nonm sa ki evalye a sis milya milya, ranfòse kwayans nan konjekti Sirakiz la. Poutan, nou dwe konprann ke menm si nou ta pouswiv kalkil sa yo, sa pap bay okenn demonstrasyon konjekti a; men li ka pèmèt nou jwenn yon kont-egzanp ki tap kapab demontre ke konjekti Sirakiz la genyen manti ladan li. Epitou apwòch sa kapab bay anpil rezilta nimerik ke teyorisyen ap kapab itilize pou reyalize demonstrasyon yo. Pa egzanp, si nou itilize nonm N ki mansyone anwo a avèk yon teyorèm [6] sou longè sik yo, nou kapab konkli ke pa ka genyen lòt sik ki pa sik trivyal la (1,4,2,1,...) ki genyen yon longè ki pi piti pase 17 milya[7].
<ref>{{Cite web |url=http://www.ieeta.pt/~tos/3x+1.html |title=janvier 2009 - T. Oliveira e Silva. |access-date=2019-10-23 |archive-date=2013-03-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130318045112/http://www.ieeta.pt/~tos/3x+1.html |dead-url=yes }}</ref> {{,}} <ref>T.Oliveira e Silva, ''Empirical verification of the 3x+1 and related conjectures'', The Ultimate Challenge : the 3x+1 problem, Americ[https://web.archive.org/web/20130318045112/http://www.ieeta.pt/~tos/3x+1.html d]n Math[https://web.archive.org/web/20130318045112/http://www.ieeta.pt/~tos/3x+1.html i]matical Society, Providence, (2010) p.189-207</ref><ref>{{en}} Shalom Eli[https://web.archive.org/web/20130318045112/http://www.ieeta.pt/~tos/3x+1.html l],[https://web.archive.org/web/20130318045112/http://www.ieeta.pt/~tos/3x+1.html pa] ''The 3''[https://web.archive.org/web/20130318045112/http://www.ieeta.pt/~tos/3x+1.html atè] ''x+1 problem: new lower bounds on nontrivial cycle lengths'', Discrete Mathematics 118 (1993) p. 45-56</ref> <ref>Shalom Eliahou, ''Le problème 3n+1 : y a-t-il des cycles non triviaux ?'', ''[[Images des mathématiques]]'' (2011) </ref>
Rezilta nimerik yo fè li posib pou chache korelasyon ant nonm N ak dire vòl la, oswa rekò altitid la. Li te obsève ke si rekò altitid la ta ka trè wo, dire a nan vòl la te an konparezon pi modès.
Yon obsèvasyon sou nonm ke yo deja etidye samble endike ke altitid maksimòman se majore pa φ(N)×N2, kote φ(N) ta ka swa yon konstant, oswa yon fonksyon lantman kwasant.
Tan vòl a se pi iregilye men samble majore pa yon miltip logaritm N. Eksperyans nimerik sijere nouvo konjekti vo ke teyoris yo en ka atake.
Men rechèch teyorik la rete sèl chimen ki kapab pèmèt nou pòte presizyon sou egzistans yon seri trajektwa ki ta enfini : yo montre deja ke nonm ki tap nan trajektwa sa yo tap genyen yon dansite asenptotik ki vo zewo; pou rete nan lojik vòl la nou kapab di ke pou ti mòso lagrèl la pa tonbe atè li dwe genyen yon vitès ki gwo anpil. Si konjekti a se verite, yon vòl konsa pa ta dwe egziste.
=== Yon deklarasyon endesidab ? ===
Piske rezilta yo fèb anpil malgre anpil matematisyen briyan [Kiyès?] ki eseye travay sou konjekti sa epitou aplikasyon metòd matematik ki pisan kèk chèchè ap mande tèt yo kounya si konjekti Sirakiz la pa endesidab. Nan lane 1972, [[John Horton Conway|John Conway]] te tabli karaktè endesidab fas ak algoritm yo pou yon fanmi pwoblèm ki jeneralize pwoblèm nan (gade atik ki sou langaj pwogramasyon ekzotik Fractran). Rezilta sa a vle di ke genyen kèk pwoblèm nan fanmi niu konsidere a ki endesidab (an reyalite li ta menm posib, nan teyori sinon nan pratik, pou yo ta rive jwenn youn), men se pa rezoud anyen sou kesyon desidabilite nan pwoblèm Sirakiz la an pati.
== Ekstansyon nan nonm reyèl ak nonm konplèks ==
[[Fichye:CobwebCollatz2.PNG|vignette| 10bit 10-5-8-4-2-1-2-1-2-1-... nan ekstansyon pou nonm reyèl konjekti Syracuse la (ladanl yo ranplase "3 ''n'' + 1 "pa" (3 ''n'' + 1) / 2 ") ]]
Nou kapab wè pwoblèm Sirakiz la tankou restriksyon suit <math>z_{n+1}=f(z_n)</math> asou antye natirèl yo kote <math>f(z)</math> se yon fonksyon reyèl oswa konplèks sila :
: <math>f(z)=\frac 1 2 z \cos^2\left(\frac \pi 2 z\right)+(3z+1)\sin^2\left(\frac \pi 2 z\right).</math>
Oswa, nan vèsyon konprese a kote <math>3n+1</math> an ranplase pa <math>\frac {(3z+1)} {2}</math> :
: <math>f(z)=\frac 1 2 z \cos^2\left(\frac \pi 2 z\right)+\frac {(3z+1)} {2} \sin^2\left(\frac \pi 2 z\right).</math>
[[Fichye:CollatzFractal.png|left|thumb| fraktal nan vwazinaj liy reyèl la.]]
Nan seri chif reyèl yo, Marc Chamberland te etidye fonksyon an <ref> {{Cite journal|last=Marc Chamberland|year=1996|title=A continuous extension of the 3''x'' + 1 problem to the real line|url=|journal=Dynam. Contin. Discrete Impuls Systems|volume=2|issue=4|page=495–509|doi=}}</ref> kote li montre konjekti a pa kenbe ak fonksyon sa a pou chif reyèl paske li genyen yon enfinite pwen fiks. Li te montre tou ke gen omwen yon lòt sik : 1,1925 - 2,1386 epitou ke genyen suit enfini ki divèje pou valè reyèl yo.
Nan plan konplèks la, se Letherman, Schleicher ak Wood ki te etidye fonksyon an <ref> {{Cite journal|last=Simon Letherman|last2=Schleicher|last3=Wood|year=1999|title=The (3''n'' + 1)-Problem and Holomorphic Dynamics|url=|journal=Experimental Mathematics|volume=8|issue=3|page=241–252|doi=10.1080/10586458.1999.10504402}}</ref> Anpil pwen divèje nan infini, nan ilistrasyon anwo a yo reprezante an jòn oswa an ble. Fwontyè ant rejyon ki divèjesa yo ak sa ki pa divèjeyo, genyen [[koulè]] nwa, epi yo fòme yon koub fraktal. Ladan li nou jwenn eleman karakteristik nan ansanm Mandelbrot la.
== Bibliyografi ==
* {{en}} Jeffrey Lagarias, [[arxiv:math/0608208/|The 3x ''+1 Problem: An Annotated Bibliography, II (2000-)'']]
* [http://www.cagnol.com/promotion2007/cs103-septembre/collatz.php Yon paj nan FAQ] nan fr.sci.maths
* Jean-Paul Delahaye, [http://kakou.org/briffaut/cours/maple/td_deug/Syracuse.pdf "konjekti Sirakiz la"], ''Pou Syans'', n , me 1998 [PDF]
* {{en}} Sinyor, J., [http://downloads.hindawi.com/journals/ijmms/2010/458563.pdf "T'he 3x+1 Problem asSting Rewriting System,"] ''International journal of Mathematics and Mathematical Sciences,'' Volim 2010 (2010), ID Atik 458563, 6 paj.
* [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01593181/document Suit Sirakiz la yon mond ki chaje ak konjekti pa Luc-Olivier Pochon, Alain Favre], 2017 <small>[PDF]</small>
== Gade tou ==
* Mwatye gwoup 3x + 1
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen deyò ==
* Pwoblèm lan nan twa pati sou sit ''Imaj nan matematik'' : [https://web.archive.org/web/20190210021411/http://images.math.cnrs.fr/Le-probleme-3n-1-elementaire-mais.html (I) elemantè men redoutab], [https://web.archive.org/web/20160423210232/http://images.math.cnrs.fr/Le-probleme-3n-1-cycles-de.html (II) sik nan longè 5] ak [https://web.archive.org/web/20180911174310/http://images.math.cnrs.fr/Le-probleme-3n-1-y-a-t-il-des.html (III) èske gen sik ki pa trivial?]
* [http://calculis.net/syracuse Kalkile suit Sirakiz] sou calculis.net
* [http://pagesperso-orange.fr/logoplus/logo_au_college.htm Fonksyon Sirakiz nan langaj LOGO]
* BOINC Pwojè : [https://boinc.thesonntags.com/collatz/ Konjekti Collatz la]
rjxy130ioudqhu2err0bw6xh5gyollf
Marie Madeleine Diallo
0
73691
887819
878112
2026-08-07T06:00:59Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887819
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Marie Madeleine Diallo
|foto=Marie-Madeleine-Diallo.jpg
|tèks=Marie Madeleine Diallo
|fonksyon=aktris
|domèn=Sinema, televizyon
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[9 avril]] [[1948]]
|lye nesans=[[Saint-Louis (Senegal)|Saint-Louis]]
|peyi nesans=[[Senegal]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite=senzgalè
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''Marie Madeleine Diallo''', ki fèt [[9 avril]] [[1948|nan lane1948]] nan [[Saint-Louis (Senegal)|Saint-Louis]] ([[Senegal]]), se yon [[Aktè|aktris]] [[Senegal|senegalèz]]<ref>{{Cite web|title=Marie Madeleine Diallo|url=http://www.africultures.com/php/index.php?nav=personne&no=26682
|website=africultures.com|date=|accessdate=}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|title=Marie - Madeleine Diallo|url=http://www.ats-belgique.org/atssitebe/DIALLO.htm
|website=ats-belgique.org|date=|accessdate=}}</ref> ak ansyèn [[animatris radyo]] nan [[Radiodiffusion télévision sénégalaise|RTS]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Fim ===
* [[2001]] : ''Salut la vie'' de [[Daniel Janneau]] (fim tv)
* [[2005]] : ''Le Jardin de papa'' de [[Zéka Laplaine]] (fim)<ref>{{Cite web|title=Le Jardin de papa|url=http://toutlecine.challenges.fr/film/0001/00018087-le-jardin-de-papa.html|website=toutlecine.challenges.fr|date=|accessdate=23 out 2016}}</ref>.
* [[2005]] : ''Les Cités coloniales en Afrique - Le Sénégal - Saint-Louis'' de Georges Courrèges (seri dokimantè)
* [[2010]] : ''Blissi N'Diaye ou la visite de la dame'' de Nicolas Sawalo Cissé (kout fim)<ref>{{Cite web|title=Fiche Film "Blissi N'Diaye ou la visite de la dame"|url=http://www.africine.org/?menu=film&no=12172|website=africine.org|date=|accessdate=23 out 2016}}</ref> selèksyone nan konpetisyon nan [[Festival panafricain du cinéma et de la télévision de Ouagadougou|FESPACO]] 2011 ak nan [[Festival d'Anjou|Festival d'Angers]] 2011<ref>{{Cite web|title=Fiche réalisateur : Nicolas Sawalo Cissé|url=http://mozart.spla.pro/fr/ficha.pessoa.nicolas-sawalo-cisse.26667.html|website=mozart.spla.pro|date=|accessdate=|archive-date=2020-11-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20201117175343/http://mozart.spla.pro/fr/ficha.pessoa.nicolas-sawalo-cisse.26667.html|dead-url=yes}}</ref>.
=== Seri televizyon senegalèz ===
* ''Domou Baye'' pwodui pa [[RTS 1 (Senegal)|RTS]]
* ''Borom N'Darr''
* ''Pa Kouy'' de [[Moussa Diop]]
* ''Bara Yeego''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm1855888/ Marie Madeleine Diallo] sou IMDb
* [http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=127108.html Marie Madeleine Diallo] sou allocine.fr
{{DEFAULTSORT:Diallo, Marie Madeleine}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè senegalè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1948]]
b8dz0c7hxqjnw3uajeh4tvfw8ksu9kc
Pandemi maladi kowonaviris an 2020 nan Boukinafaso
0
74090
887821
865179
2026-08-07T07:32:10Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887821
wikitext
text/x-wiki
'''Pandemi maladi kowonaviris an 2020''' pwopaje '''nan [[Boukinafaso]]''' soti nan 9 mas 2020.
Premye ka maladi kowonaviris 2019 ([[Maladi kowonaviris 2019|COVID-19]]) nan Boukinafaso <ref>{{Cite web|url=https://www.voaafrique.com/a/deux-premiers-cas-de-coronavirus-confirmés-au-burkina/5322588.html|title=Deux premiers cas de coronavirus confirmés au Faso|website=voaafrique.com|access-date=14 mas 2020}}</ref> te konfime sou 9 mas 2020, ki fè [[Boukinafaso|Burkina Faso]] katriyèm peyi a nan Afrik de Lwès yo dwe afekte, <ref>{{Cite web|url=https://beninwebtv.com/2020/03/coronavirus-deux-cas-confirmes-au-burkina-faso/|title=Coronavirus: deux cas confirmés au Burkina Faso|last=ATCHA|first=Marturin Samaritano|date=9 mas 2020|website=beninwebtv.com|access-date=14 mas 2020|archive-date=2021-01-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20210125142724/https://beninwebtv.com/2020/03/coronavirus-deux-cas-confirmes-au-burkina-faso/|dead-url=yes}}</ref> apre Nijerya, [[Togo]] ak Senegal. Apre aparisyon maladi a pou premye fwa nan Lachin nan fen 2019, li byen vit gaye atravè mond lan, sa ki lakòz panik nan mitan popilasyon yo. Akòz evolisyon rapid viris atravè mond lan, otorite boukinabè rapidman aktive aparèy yo pou jere epidemi nan kalite sa a, ki te mete an plas pandan [[Maladi viris Ebola|epidemi an Ebola]] nan [[Afrik lwès|Afrik Lwès]] pandan ane yo 2013-2014. Ant rimè ak demanti depi aparisyon COVID-19, Boukinafaso finalman anrejistre de (2) premye ka konfime sou 9 mas 2020. Kat (4) jou pita, sou 13 mas 2020, twazyèm ka tou konfime. Twazyèm ka sa a se youn moun ki te gen kontak dirèk avèk de (2) premye yo.
== Evolisyon pandemi nan Boukinafaso ==
Sou 9 mas 2020, Madam Claudine Lougué, Minis Sante Boukinafaso, te anonse de (2) premye ka konfime kowonaviris nan Boukinafaso pandan yon konferans pou laprès.<ref>{{Cite web|url=https://www.voaafrique.com/a/deux-premiers-cas-de-coronavirus-confirmés-au-burkina/5322588.html|title=Deux premiers cas de coronavirus confirmés au Faso|website=voaafrique.com|access-date=14 mas 2020}}</ref> Li se sou yon koup ki te fè yon rete an [[Frans]], jisteman nan vil Mulhouse, epi retounen nan Boukinafaso depi 24 fevriye 2020, endike Minis Sante. De (2) ka yo te entène nan izolasyon avèk yon kondisyon estab, nan Sant Lopital Inivèsite nan Tengandogo ki abrite enfrastrikti adapte pou jesyon ka COVID-19.
Sou 13 mas 2020, Minis Sante te anonse twazyèm ka konfime. Li se youn nan anpil moun ki idantifye ki te gen kontak dirèk ak de (2) premye ka yo. Minis la klarifye ke moun konsène te deja anba obsèvasyon nan estrikti a swen ak sitiyasyon li te estab.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.voaafrique.com/a/coronavirus-un-troisième-cas-confirmé-au-burkina-faso/5328659.html|title=Coronavirus: un troisième cas confirmé au Burkina Faso|website=voaafrique.com|access-date=14 mas 2020}}</ref>
Sou 14 mas 2020, 7 ka konfime.<ref name=":0">{{fr}} {{Cite web|url=https://www.burkina24.com/2020/03/14/coronavirus-covid-19-7-cas-confirmes-au-burkina/|title=Coronavirus (COVID-19) : 7 cas confirmés au Burkina|date=14 mas 2020|website=burkina24.com|publisher=L'Actualité du Burkina Faso 24h/24|access-date=14 mas 2020}}</ref>
== Lokalizasyon ka ==
{| class="wikitable sortable centre"
|+
!scope=col|Pwovens (chèflye)
!scope=col|Ka konfime
!scope=col|Mò
!scope=col|Geri
!scope=col|Dat 1e ka
|-
|Kadiogo (Ouagadougou)
|38
|4
|1
|9 mas 2020
|-
|Tuy (Houndé)
|1
|0
|0
|14 mas 2020
|-
|Houet (Bobo-Dioulasso)
|1
|0
|0
|17 mas 2020
|-
|Total
|40
|4
|1
|
|-
| miz ajou 20 mas 2020
|
|
|
|
|}
== Mezi otorite yo pran ==
Sou 3 mas 2020, pandan yon konferans pou laprès, otorite boukinabè te anonse devlopman yon plan preparasyon ak repons. Plan repons sa a plis pase nèf milya bidjè a kouvri plizyè aspè nan batay kont COVID-19, tankou entèvansyon rapid, siveyans epidemyolojik, dyagnostik ak kominikasyon.<ref>{{Cite web|url=https://www.aib.media/2020/03/03/coronavirus-le-burkina-faso-elabore-un-plan-de-preparation-et-de-riposte/|title=Coronavirus : Le Burkina Faso élabore un plan de préparation et de riposte {{!}} AIB - Agence d'Information du Burkina|last=Aib|first=Ab|access-date=2020-03-14|archive-date=2020-03-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20200304173546/https://www.aib.media/2020/03/03/coronavirus-le-burkina-faso-elabore-un-plan-de-preparation-et-de-riposte/|dead-url=yes}}</ref> Nan [https://web.archive.org/web/20200316095731/https://www.sig.gov.bf/details?tx_news_pi1%5Baction%5D=detail&tx_news_pi1%5Bcontroller%5D=News&tx_news_pi1%5Bnews%5D=284&cHash=e339982164acc74c47bbee77c8daeeeb premye Konsèy Minis yo ki te fèt apre anons la nan premye ka yo] COVID-19, pa adopte plan repons nasyonal kont COVID-19, gouvènman an te pran desizyon an entèdi tout evènman nasyonal ak entènasyonal. sou teritwa a jouk 30 avril 2020.
Tout enstitisyon edikatif yo fèmen ant 16 mas ak 31 mas 2020.<ref name=":0"/>
== Konsekans ==
Pa gen okenn lanmò lye ak COVID-19 ankò, men yo nan lòd pou kapab pèmèt yon aplikasyon bon nan mekanis repons, otorite yo boukinabè te pran plizyè mezi ki pa san konsekans sou mouvman yo ak libète popilasyon yo osi byen ke ekonomik, kiltirèl ak anpil lòt aktivite.
Desizyon gouvènman an ki entèdi tout evènman enpòtan yo te mennen nan ranvwa nan [[:en:National_Culture_Week_of_Burkina_Faso|Semèn Nasyonal Kilti]] dabò pwograme pou fen mwa mas-kòmansman avril 2020. Desizyon sa a entèdi nenpòt ki rasanbleman nan plis pase senk san (500) moun ak ouvèti a nan nayklib. Mezi a afekte tou plizyè lòt evènman kiltirèl prive ki te pwograme pou fèt nan jou kap vini yo ak mwa yo. De (2) konsè yo mizisyen pi popilè [[Tiken Jah Fakoly]], ki pwograme soti nan 13 mas a 14 nan Bobo-Dioulasso ak [[Ouagadougou]] te imedyatman afekte tou. Mezi pou sispann manifestasyon gouvènman an aktivite mouvman sendika yo.
== Rimè ak polemik ==
Anvan konfimasyon premye ka maladi kowonaviris 2019 la, plizyè rimè e demanti te pran plas nan Boukinafaso sou prezans ka posib sispèk nan peyi a. Premye gwo rimè konsène yon sitwayen chinwa ki te fèk retounen nan peyi a ki soti dirèkteman nan peyi Lachin, se episant nan maladi a. Sa a te sitwayen chinwa anba obsèvasyon nan Tengandogo Inivèsite Lopital la, pou yon plent nan tous ak lòt siy COVID-19, sou 5 fevriye 2019 sou rekòmandasyon an nan Anbasadè Chinwa a nan Boukinafaso, men yon semèn pita, sou 11 fevriye 2020, rezilta yo nan analiz la nan yon echantiyon san ki te pote soti nan [https://web.archive.org/web/19981205193717/http://www.pasteur.sn/ Enstiti a Pasteur nan Dakar] revele ke pasyan an pa te afekte pa kowonaviris la. <ref>{{Cite web|url=http://news.aouaga.com/h/127857.html|title=Burkina: aucun signe spécifique de coronavirus chez le ressortissant chinois hospitalisé à Ouagadougou|website=aouaga.com|access-date=2020-03-14}}</ref> Epitou, anvan konfimasyon an nan de (2) premye ka yo, yon rimè sikile sou rezo sosyal ki endike ke Pastè Mamadou Karambiri ak madanm li te ijan konsilte nan Klinik Notre Dame de la Paix epi yo ke yo te konfime an premye ka kowonaviris ki fè yo transfere imedyatman nan Lopital Inivèsite Tengandogo. Li te sou aswè a menm ke Minis Sante, pandan konferans pou la près ofisyèlman anonse konfimasyon an nan de (2) premye ka yo nan kowonaviris nan Boukinafaso. Yon lòt rimè, sou 13 mas 2020, rapòte yon ka sispèk admèt nan sant la lopital rejyonal Tenkodogo, men otorite lokal rejyon te fèt yon demanti ofisyèl.<ref>{{Cite web|url=https://netafrique.net/cas-du-coronavirus-a-tenkodogo-le-gouverneur-dement/|title=Cas du coronavirus à Tenkodogo: Le gouverneur dément|date=2020-03-13|website=NetAfrique.net|access-date=2020-03-14}}</ref>
Desizyon gouvènman yo pran anpil lakòz konfli nan mouvman sendika yo ak nan pwomotè kiltirèl yo, menm jan ak divès entèpretasyon ke li posib pou fè.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Pandemi]]
[[Kategori:Kowonaviris]]
[[Kategori:Pandemi kowonaviris]]
522kylzl77mkbk74ni3sjtfdcz08hyv
Melissa George
0
79393
887813
787915
2026-08-07T01:49:24Z
Dostojewskij
12489
Fichye:Melissa George 2010.jpg
887813
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Melissa George 2010.jpg|thumb|Melissa George (2010)]]
'''Melissa Suzanne George''', rele '''Melissa George''', ki fèt [[6 out]] [[1976]] nan [[Perth (Ostrali)|Perth]] ([[Ostrali]]), se yon [[Aktè|aktris]] [[Ostrali|ostralyèn]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Televizyon ===
==== Fim televizyon ====
* [[1997]] : ''[[Fable (fim)|Fable]]'' de [[Malcolm McDonald]] : Rex Fable
* [[1998]] : ''[[Hollyweird]]'' de [[Jefery Levy]] : Caril Ann
* [[2003]] : ''[[L.A. Confidential (fim)|L.A. Confidential]]'' d'[[Eric Laneuville]] : Lynn Bracken
* [[2010]] : ''[[Le Serpent de septembre]]'' (''Second Chances'') de [[Jean-Claude Lord]] : Kate Fischer
==== Seri televizyon ====
* [[1993]]-[[1996]] : ''[[Summer Bay]]'' (''Home and Away'') : Angel Parrish
* [[1997]] : ''[[Roar : La Légende de Conor]]'' (''Roar'') de [[Ron Koslow]] ak [[Shaun Cassidy]] : Molly
* [[1997]] : ''[[Fréquence Crime (seri)|Fréquence Crime]]'' (''Murder Call'') : Petra Salinis
* [[1999]] : ''[[Les Dessous de Palm Beach]]'' (''Silk Stalkings'') : Fiona Grant
* [[2000]] : ''[[Tales of the South Seas]]'' : Kat
* [[2001]]-2002 : ''[[Voleurs de charme]]'' (''Thieves'') (mini-seri) : Rita
* [[2002]] : ''[[Lost in Oz]]'' de [[Mick Garris]] : Alex Wilder
* [[2003]] : ''[[Six Sexy]]'' (''Coupling'') : Susan
* [[2003]] : ''[[Friends]]'' : Molly, nouris Ross ak Rachel
* [[2003]] : ''[[Monk]]'' : Jenna Ryan
* [[2003]] : ''[[Charmed]]'' : Freyja
* [[2003]]-[[2004]] : ''[[Alias (seri)|Alias]]'' : Lauren Reed
* [[2006]] : ''[[Two Twisted]]'' : Mathilda Banks
* [[2008]] : ''[[En analyse]]'' (''In Treatment'') : Laura Hill
* [[2008]]-[[2009]] : ''[[Grey's Anatomy]]'' : Doktè Sadie Harris
* [[2009]] : ''[[U.S. Attorney]]'' de [[Mimi Leder]] : Susan Shelle
* [[2010]] : ''[[Lie to Me]]'' : Clara Musso
* [[2011]] : ''[[La Gifle (seri)|La Gifle]]'' (''The Slap'') : Rosie
* [[2011]] : ''[[Bag of Bones (seri)|Bag of Bones]]'' : Mattie Devore
* [[2012]] : ''[[Hunted (seri)|Hunted]]'' : Sam Hunter
* [[2013]] : ''[[Gothica]]'' d'[[Anand Tucker]] : Fiona Hunter
* [[2013]]-[[2014]] : ''[[The Good Wife]]'' : Marilyn Garbanza
* [[2015]] : ''[[Dangerous Liaisons (fim)|Dangerous Liaisons]]'' de [[Taylor Hackford]] : Margot Belkin
* [[2015]] : ''[[The Slap (seri, 2015)|The Slap]]'' : Rosie (mini-seri)
* [[2016]] : ''[[Heartbeat (seri, 2016)|Heartbeat]]'' : Doktè Alexandra Panttiere
* [[2018]] : [[The First (seri)|''The First'']] : Diane Hagerty
* [[2019]] : ''[[Star Trek: Discovery]]'' : Vina
* [[2019]] : ''Bad Mothers'' : Charlotte
* [[2020]] : ''[[The Eddy]]'' : Alison (mini-seri) ([[Netflix]])
* [[2021]] : ''[[The Mosquito Coast]]'' (seri) : Margot ([[Apple TV+]]) ([[Netflix]])
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0313534/ Melissa George] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:George, Melissa}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè teyat]]
[[Kategori:Aktè ostralyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1976]]
cfiu63tggzm9o058cwgmwgvwn65bjv1
Rodolphe Mathurin
0
81629
887825
869198
2026-08-07T08:59:10Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887825
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Rodolphe Mathurin
|foto=
|tèks=Rodolphe Mathurin
|fonksyon=ekriven, pwofesè
|domèn=literati, edikasyon
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[9 desanm]] [[1967]]
|lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans=[[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite=ayisyen
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''Rodolphe Mathurin''', rele '''Sonson''', ki fèt [[9 desanm]] [[1967]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ak [[pwofesè]] [[Ayiti|ayisyen]].<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.etonnants-voyageurs.com/spip.php?article4744|title=MATHURIN Rodolphe|website=etonnants-voyageurs.com|publisher=Étonnants Voyageurs|access-date=24 janvye 2020}}</ref> Li anseye literati kreyòl ak matematik nan nivo segondè.
== Biyografi ==
=== Fòmasyon ===
Rodolphe Mathurin fèt nan Pòtoprens an 1967. Li se pitit Mona Joseph ak Klébert Jean. Li pèdi manman li a laj de uit (8) an epi grann patènèl li te pran li e te elve li jiskaske li te gen 18 an. Li te ale nan Sant Simone Ovide Duvalier kote li te fè etid primè li nan Kolèj Klasik Ayiti epi answit nan Sant Etid Segondè pou etid segondè li. Aprè bakaloreya li, li te enskri nan Enstiti Siperyè Teknik ann Ayiti e li te kòmanse etid nan Jeni Sivil. Nan kòmansman ane 1990 yo, Sonson Mathurin te abandone etid jeni li yo e li te konsakre tèt li nan ansèyman matematik ak literati kreyòl.
=== Aktivite literè ===
Powèt, womansye, an 1996, yo te chwazi istwa li ''Triste Mort'' pami trèz (13) pi bon tèks yo pa jiri a nan premye konpetisyon [[Jacques-Stephen Alexis|Jacques Stephen Alexis]].<ref>{{fr}} {{Cite web|url=http://haiti.spla.pro/fr/file.person.rodolphe-mathurin-sonson-mathurin.40382.html|title=Cultures-Haïti {{!}} Rodolphe Mathurin (Sonson Mathurin)|website=haiti.spla.pro|access-date=23 janvye 2020|archive-date=2025-01-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20250123152306/http://haiti.spla.pro/fr/file.person.rodolphe-mathurin-sonson-mathurin.40382.html|dead-url=yes}}</ref> Youn nan zèv li yo ki te rele "Danse ak lonbraj" te pami senk (5) liv ki te nan onè nan senkyèm edisyon [[Marathon du Livre]] nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] an 2018.<ref name="lancement">{{fr}} {{Cite web|url=http://lenational.org/post_free.php?elif=1_CONTENUE%2Fculture&rebmun=3322|title=Lancement de la 5e édition du Marathon du livre|website=lenational.org|access-date=26 janvye 2020|archive-date=2021-06-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611163717/http://lenational.org/post_free.php?elif=1_CONTENUE%2Fculture&rebmun=3322|dead-url=yes}}</ref> Li te pibliye an 2019, nan Edisyon Lafimen "Règ jwèt la"<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/204890/reg-jwet-la-de-rodolphe-mathurin-une-histoire-de-memoire-dexploitation-de-folie-de-metissage|title=''Règ jwèt la'' de Rodolphe Mathurin : une histoire de mémoire, d'exploitation, de folie, de métissage…|publisher=Le Nouvelliste|website=lenouvelliste.com|access-date=23 janvye 2020}}</ref> Pou vann-siyati liv sa a, li te premye envite nan zòn Jaden Sanba nan mwa septanm 2019 nan randevou a [https://web.archive.org/web/20200920142932/http://www.loophaiti.com/content/jaden-pwezi-un-espace-pour-les-poete-dans-le-parterre-de-jaden-sanba Jaden Pwezi]<ref>{{fr}} {{Cite web|url=http://sibellehaiti.com/une-deuxieme-sortie-de-jaden-pwezi-avec-rodolphe-mathurin/|title=Une deuxième sortie de Jaden Pwezi avec Rodolphe Mathurin|date=24 septanm 2019|website=sibellehaiti.com|access-date=24 janvye 2020|archive-date=2022-07-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20220705032928/https://sibellehaiti.com/une-deuxieme-sortie-de-jaden-pwezi-avec-rodolphe-mathurin/|dead-url=yes}}</ref>
=== Lavi militan ===
Li defini tèt li kòm yon aktivis natif natal. Nan laj trè jèn, li te frekante sèk moun ki angaje, sèk ouvriye ak peyizan, asosyasyon etidyan, gwoup nan katye ouvriye e li te patisipe nan batay klandesten kont diktati [[Jean-Claude Duvalier]], rele Baby Doc. An kontak ak espas sa yo, li rive nan lafyèv revòlt ak gou pou literati militan. Li te dekouvri [[Léo Ferré]], [[Georges Brassens]], [[Jacques Roumain]], [[Manno Charlemagne]], [[Pablo Neruda]] ak klasik [[maksis]] yo. Aprè depa Duvalier, Mathurin te kontinye milite aktivman nan òganizasyon politik goch ayisyen an pou li egwize konsyans politik li. An 1996, li te fonde, nan Decayette (yon katye ki defavorize nan Kafou-Fèy), Sant Dokimantasyon Roussol Lauture yon fason pou inisye ak ankouraje jèn yo li ak aprann. Jès sa a se, nan je li, yon sèten fason pou lye diskou ak [[praksis]], paske militan li ye a, li di, dwe patisipe tou nan aktivite sosyal nan kominote li. An 2012, li te kreye " Anba Zanmann kay Sonson Mathurin », yon espas pou rankont ak diskisyon kote pawòl la vin tounen yon kote pou libere tèt yo ak pataje eksperyans nan respè pou lòt moun.
== Zèv li yo ==
=== Pwezi ===
==== Kreyòl ayisyen ====
* 2006 : ''Kraze vè'', Port-au-Prince: Edisyon Lafimen
* 2015 : ''Lokipasyon vouzan ! Epi vouzan ankò, 100 fwa !'', Port-au-Prince : Lafimen
=== Resi ===
* 2014 : ''Une Histoire de chiens et de chiennes'', Port-au-Prince : Deschamps
=== Woman ===
==== Franse ====
* 2012 : ''Danse et ombre'', Port-au-Prince : Edisyon Indélébiles
==== Kreyòl ayisyen ====
* 2020 : ''Grennsenk'', Port-au-Prince : Correct Pro & Edisyon Lafimen
=== Nouvèl ===
* 1996 : ''Triste Mort''
* 2019 : ''Règ jwèt la'', Port-au-Prince : Lafimen
* 2021 : ''Lanvè lavi'', Port-au-Prince : Lafimen
=== Esè ===
* 2007 : ''Sens et lieu, Dictatures et contrées'', New York : Pages Folles
== Rekonpans ==
* Liv li ''Danse et ombre'' te onore nan [[Marathon du Livre]] 2018.<ref>{{fr}} {{cite web|author=Philibert Kerby|title=« Marathon du livre », une cinquième édition réussie|url=https://palmes-magazine.com/archives/1029|website=palmes-magazine.com|publisher=Palmes Magazine|date=17 desanm 2018|accessdate=24 janvye 2020}}</ref>{{,}}<ref name=lancement/>.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/mathurin/ Rodolphe Mathurin] sou ile-en-ile.org
* [http://www.rfi.fr/fr/emission/20190707-haiti-rodolphe-mathurin-ecrivain-professeur-mathematiques Rodolphe Mathurin prezante «Règ jwèt la»] sou rfi.fr
* [https://web.archive.org/web/20200920142932/http://www.loophaiti.com/content/jaden-pwezi-un-espace-pour-les-poete-dans-le-parterre-de-jaden-sanba Jaden Pwezi, un espace pour les poètes dans le parterre de Jaden Sanba] sou loophaiti.com
{{DEFAULTSORT:Mathurin, Rodolphe}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1967]]
ffuzxus2bzukt0krkydaje1ezo93vdd
Reyònman solè
0
84149
887823
824752
2026-08-07T08:47:35Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887823
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Sunlight_throug_palisades.JPG|vignette| Reyònman solè atravè planch yon palisad.]]
'''Reyònman solè''' se tout [[Onn elektwomayetik|onn elektwomayetik ki]] emèt pa [[Solèy]] la.
Li konpoze ak tout seri reyònman, soti nan iltravyolèt byen lwen tankou [[reyon gama]] jiska onn radyo ak limyè vizib. <ref name="cnrs.fr">{{Cite web|url=http://www.cnrs.fr/cw/dossiers/dosclim/contenu/alternative/alter_etape1_1.html|title=Le rayonnement solaire|last=CNRS|website=www.cnrs.fr|access-date=4 novembre 2014}}.</ref> .Reyònman solè gen ladan tou reyon kosmik patikil anime ki gen gwo vitès ak enèji. Gen kèk nan reyònman sa a filtre pa [[Kouch ozòn|kouch ozòn la]] anvan yo rive nan [[twoposfè]] a. Atravè fotosentèz li nesesè pou pifò espès k ap viv sou Latè.
== Konpozisyon ==
[[Fichye:Sonne_Strahlungsintensitaet.svg|langue=fr|vignette| Solèy la emèt reyònman laj [[Espèk elektwomayetik|espèk]] (byen pre yon kò nwa a 5250 ° C <ref>Cette température étant celle de la couche externe du soleil.</ref> ), ki gen ladan li domèn vizib nan je imen an (reyon nan vizib reprezante apeprè 43. % enèji resevwa) <ref>Les rayons infrarouges représentent environ 48 % de l'énergie reçue et les rayons ultraviolets 9 %.</ref> . Graf la reprezante espèk iradyans solè an selon [[longèdonn]] nan tèt atmosfè a (yo rele AM <sub>0</sub> ) ak nan nivo lanmè (yo rele AM <sub>1.5</sub> ). Tout siyon ki parèt nan espèk vizib la fòme liy Fraunhofer yo, pandan y ap espèk nan nivo lanmè a montre bann absòpsyon atmosferik nan iltravyolèt la (sitou pa ozòn) ak nan enfrawouj la (an patikilye pa vapè dlo ak gaz kabonik). <ref>{{Cite journal|last=Gérard Lambert|date=juin 1987|title=Le gaz carbonique dans l'atmosphère|journal=[[La Recherche (magazine)|La Recherche]]|issue=189|page=780}}</ref> ]]
Se yon kò nwa nan 5 800 [[Kelven|kelvin]] emisyon onn elektwomayetik [[Solèy]] la byen modle, epi lwa Planck la ka dekri. Maksimòm emisyon an se nan [[vèt]] la ( [[Longèdonn|λ]] = 504 nm), ak distribisyon reyònman an se apeprè mwatye nan limyè vizib, mwatye nan [[Onn enfrawouj|enfrawouj]], ak 1 % iltravyolèt. <ref>{{Cite web|url=http://hubert.roussel.pagesperso-orange.fr/photologielivre/chapitre2/rayondecouvert/compositionray.html|title=Composition du rayonnement|website=hubert.roussel.pagesperso-orange.fr|language=fr|access-date=2016-05-09}}</ref> .
Rive nan nivo lanmè a, sa vle di li te pase nan tout [[Atmosfè|atmosfè terès]], yon pati nan reyònman solè a te absòbe. Yon moun ka lokalize an patikilye sou spectre opoze bann absòpsyon [[ozòn]] (ki absòbe yon pati enpòtan nan reyon iltravyolèt), [[oksijèn]], [[Diyoksid kabòn|gaz kabonik]] ak [[dlo]] .
== Varyasyon ==
Reyònman solè resevwa sou tè a varye nan tan, sou yon bò selon varyasyon nan aktivite solè, ak yon lòt bò selon sezon yo (dapre enklinezon Latè a) ak nan chak sezon dapre varyasyon natirèl ak antwopik nan tnebilozite. Yon etid resan te rekonstwi evolisyon nan reyònman solè resevwa nan sifas la nan Ewòp oksidantal sou plis pase yon syèk (1900-2014). <ref>Wyard, C., Fettweis, X., Belleflamme, A., Doutreloup, S., & Erpicum, M. (2017) ''[https://web.archive.org/web/20211231055557/https://orbi.uliege.be/bitstream/2268/212993/2/actes%20AIC2017_CWYARD.pdf RECONSTRUCTION DE L'ÉVOLUTION DU RAYONNEMENT SOLAIRE REÇU EN SURFACE EN EUROPE OCCIDENTALE SUR LA PÉRIODE 1900-2014 À L'AIDE DU MODÈLE ATMOSPHÉRIQUE RÉGIONAL MAR]''. In Actes du XXXe colloque de l'Association Internationale de Climatologie : Climat, ville et environnement</ref>
== Karakteristik ==
Solèy la emèt reyònman elektwomayetik kote yo jwenn an patikilye [[Reyon gama|gama]], [[Reyon X|X]], IV, limyè vizib, [[Onn enfrawouj|enfrawouj]], mikwowonn ak onn radyo dapre frekans nan emisyon. Tout kalite reyònman elektwomayetik sa yo pote enèji . Nivo iradyans ki mezire sou sifas Latè a depann de longèdonn reyònman solè a.
Entansite reyònman an pa konstan epi li ogmante pandan [[Eripsyon solèy|eripsyon solè]] pandan maksimòm sik solè a . Reyònman solè divize an twa (3) pati :
* Emisyon Solèy la kalm (gade konstan solè),
* Eleman ki tou dousman varye,
* Ekla solè .
Etid reyònman elektwomayetik Solèy la pa radyo astwonomi te mennen nan pwogrè menmen nan konprann fonksyonman entèn Solèy la. Onn radyo Solèy la emèt yo soti sitou nan [[Plasma (fizik)|plasma]] ki fòme [[kwomosfè]] a ak [[Kouwòn (solèy)|kouwòn solè a]] . Onn santimetrik yo koresponn ak kouch ki pi ba yo nan kwomosfè a pandan kouwòn lan emèt onn dekametrik. Plasma a aji kòm yon filt pasaj wo ki gen frekans koupe depann sou dansite elektwonik nan anviwònman an. [[Frekans]] sa a (an Hz ) kalkile avèk fòmil sa a :
: <math>f = 9 \sqrt{N_e}</math>
kote ''N e'' se dansite elektwonik plasma a an [[elektwon]] /m 3 . Pou egzanp, nan kwomosfè a, nan 18 000 K, dansite elektwonik egal a 10 18 nan frekans 9 GHz ([[longèdonn]] 3 cm).
An 2017, laboratwa nasyonal Los Alamos ( [[Nouvo Meksik]] ) te ouvri pou syantis meteyorolojik done sou pètibasyon nan sistèm GPS ki soti reyònman solè, ki te anrejistre pandan 16 ane <ref>Voosen p (2017) ''[http://www.sciencemag.org/news/2017/01/los-alamos-releases-16-years-gps-solar-weather-data Los Alamos releases 16 years of GPS solar weather data]'' ; 30 janvier 2017 </ref> <ref>J. P. Sullivan,
M. R. Carver, R. M. Kippen, R. H. W. Friedel, G. D. Reeves & M. G. Henderson (2017) ''[http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2017SW001604/full Energetic Particle Data From the Global Positioning System Constellation]'' ; Qpace Weather ; DOI: 10.1002/2017SW001604 ; 5 Février 2017</ref> pa yon konstelasyon 23 [[satelit]].
== Reyònman sou Latè ==
Yon ti pati nan reyònman solè rive nan [[Latè|sifas Latè]] a, soti nan onn radyo dekametrik rive nan reyon iltravyolèt ki pi mou, rès la ap reflete oswa absòbe pa [[Atmosfè|atmosfè a]] ak iyonosfè a.
Lè li rive nan sifas Latè a, selon [[albedo]] sifas la frape, yon pi gwo oswa pi piti pati nan reyònman an reflete. <ref name="cnrs.fr"/> Lòt pati nan reyònman sa a absòbe pa sifas Latè (konvèti an chalè ) oswa pa èt yo k ap viv la, an patikilye plant (gras a [[fotosentèz]] ). Sous enèji sa a, yo rele enèji solè, se baz lavi a.
Reyònman solè total resevwa sou Latè se sòm reyònman dirèk ak reyònman difize. An mwayèn sou glòb terès la, 61 % reyònman ki resevwa a se dirèk. Selon kote ou ye sou Latè, pati sa a varye anpil. Nan Hamburg pou egzanp, 60 % nan reyònman anyèl la se difize, pandan ke nan Cairo reyònman an difize reprezante sèlman 29 %.
Pa konparezon, reyònman solè se 10 000 fwa pi pwisan pase tout konsomasyon enèji imen konbine. <ref>{{Cite web|url=http://planet-terre.ens-lyon.fr/article/chaleur-Terre-geothermie.xml|title=La chaleur de la Terre et la géothermie|website=Planet-Terre|publisher=ENS Lyon|language=fr|access-date=2018-08-07|archive-date=2018-08-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20180807155829/http://planet-terre.ens-lyon.fr/article/chaleur-Terre-geothermie.xml|dead-url=yes}}.</ref>
Nan kondisyon terès, reyònman an tèmik se ant 0,1 ak 100 mikwomèt. Li se karakterize pa emisyon an nan reyònman nan detriman nan [[Transfè tèmik|enèji kalorifik]] nan kò a emèt. Kidonk, yon kò ki emèt reyònman tèmik diminye enèji kalorifik li pandan yon kò ki resevwa reyònman tèmik ogmante enèji kalorifik li. Solèy la emèt sitou nan reyònman vizib, ant 0,4 et 0,8 mikwomèt . Kidonk, lè li antre an kontak ak yon kò, reyònman solè ogmante [[tanperati]] kò sa a.
== Enpòtans ekosistemik ==
Li enpòtan pou lavi sou tè a. Reyònman solè se vre :
* sous enèji solè, enèji reyònan ki fè [[lavi]] sou Latè posib sou yon bò nan bay enèji tèmik (chalè, ki pèmèt prezans [[dlo]] nan eta a likid ak vapè) ak sou lòt men an kòm yon sous [[Limyè|enèji liminè]] ( limyè) ;
* nesesè pou [[fotosentèz]] (itilize pa plant yo, men tou pa [[liken]] ak sèten mikwo-òganis). Limyè solè la se konsa nan orijin prèske tout rezo twofik (ak pi fò nan kabòn fosil la) ;
* pèmèt oryantasyon anpil espès (gras a polarizasyon natirèl limyè solè a, menm lè lalin nan reflete li, pandan limyè lalin ) ; kèk espès itilize polarizasyon limyè ki reflete nan dlo oswa kitikil sèten plant ;
* kontribye nan pirifikasyon chimik dlo nan detwi sèten molekil ekotoksik oswa endezirab (lè dlo a pa twò twoub ) <ref>Reed RH (2004), ''The inactivation of microbes by sunlight : solar disinfection as a water treatment process'' Adv Appl Microbiol; 54:333-65 ([https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15251286 pubMed])</ref> . Limyè solè a (IV) te fòme epi kenbe kouch ozòn lan ki pwoteje ekosistèm kont eksè IV kansewojèn ak destriktif (pandan y ap kontribiye nan fòmasyon nan nivo tè nan ozòn twoposferik toksik ak ekotoksik, sitou nan polyan ki rele "prekisè ozòn", ki emèt pa motè, chodyè santral, dife. . .
* reyon IV solè yo kontribye tou nan detwi kèk nan mikwòb ki viv oswa ki siviv yo nan kouch siperyè dlo sifas ak oseyanik (espèk iltravyolèt) <ref>McGuigan KG, Conroy RM, Mosler HJ, du Preez M, Ubomba-Jaswa E, Fernandez-Ibañez P. J (2012), ''Solar water disinfection (SODIS): a review from bench-top to roof-top'' ; Hazard Mater. 2012 Oct 15; 235-236:29-46. Epub 2012 Aug 7.</ref> .
* Chalè solè a bay gen yon efè sinèjetik ki ranfòse efè dezenfektan IV solè <ref name="Rijal2001">Rijal GK, Fujioka RS (2001), ''Synergistic effect of solar radiation and solar heating to disinfect drinking water sources'' ; Water Sci Technol ; 43(12):155-62 ([https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11464745 résumé]).</ref>, men lè syèl la klè men nyajè, efè sa a disparèt <ref name="Rijal2001" /> .
== Enpòtans sanitè ==
Limyè solè a nesesè pou sante moun :
* sik lajounen-lannwit, ke yo rekonèt kòm sik nycthemeral, kenbe pi fò nan sik biyolojik imen yo. ;
* Reyon IV solè nesesè pou sentèz vitamin D <ref>{{Cite web|url=http://www.ifss.fr/fr/les-sourcesuv/|title=Un vrai déficit d'exposition aux UV en France|last=Institut français soleil & santé|website=www.ifss.fr|access-date=4 novembre 2014}}.</ref> ;
* Reyon IV solè tou kontribye nan detwi yon pati nan mikwòb k ap viv oswa siviv oswa gen dlo pou benyen kontamine oswa dlo ki gen anpil chans yo dwe itilize kòm [[Dlo pou bwè pwòp|dlo pou bwè]] oswa irigasyon, avèk mwens efikasite nan dlo twoub <ref>Gómez-Couso H, Fontán-Saínz M, Sichel C, Fernández-Ibáñez P, Ares-Mazás E. (2009), Efficacy of the solar water disinfection method in turbid waters experimentally contaminated with Cryptosporidium parvum oocysts under real field conditions. ; Trop Med Int Health. juin 2009 ; 14(6):620-7.</ref>, oswa rann twoub pa aktivite imen.<br /><br /><br /><br />Pwopriyete sa a itilize pou destriksyon [[Bakteri|bakteri fekal]] (egzanp : ''[[Escherichia coli]]'' ak ''Enterococcus faecalis'' ) pa sèten aparèy pou pirifye dlo brit ak enèji-efikas adapte nan rejyon avèk anpil solèy (dezenfeksyon total nan 3 a 6 èdtan, avèk mwayen ki pa chè, avèk efikasite (nan prezans oksijèn <ref>Solar inactivation of faecal bacteria in water: the critical role of oxygen. Reed RH. Lett Appl Microbiol. 1997 Apr; 24(4):276-80.</ref> ), teste nan peyi Zend., Afrik disid. . . ). <ref>Reed RH, Mani SK, Meyer V (2000), ''Solar photo-oxidative disinfection of drinking water: preliminary field observations'' ; Lett Appl Microbiol. juin 2000 ; 30(6):432-6</ref> {{,}} <ref>Moncayo-Lasso A, Sanabria J, Pulgarin C, Benítez N. (2009), ''Simultaneous E. coli inactivation and NOM degradation in river water via photo-Fenton process at natural pH in solar CPC reactor. A new way for enhancing solar disinfection of natural water'' ; Chemosphere. 2009 Sep; 77(2):296-300. Epub 2009 Aug 27.</ref> Lè yo respekte sèten kondisyon, menm pwosesis la sanble kapab detwi efektivman yon kantite viris ak ze parazit. <ref>Hijnen WA, Beerendonk EF, Medema GJ (2006), ''Inactivation credit of UV radiation for viruses, bacteria and protozoan (oo)cysts in water: a review '' Water Res. 2006 Jan; 40(1):3-22.</ref>
== Nòt ak referans ==
== Gade tou ==
* [[Solèy]]
* Konstant solè
* meteyoloji tan espas
* Enèji solè
* Reyon s[[Reyon solè|olè]]
* Kosyan fototèmik
* [[Fotosentèz]]
* Panno solè
=== Bibliyografi ===
[[Kategori:Solèy]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
m2l9yw0mmtpi365nqsysu7lmebefupj
Mangwov
0
87326
887818
823137
2026-08-07T05:52:53Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887818
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Rhizophora-forest.jpg|vignette|[[Rhizophora mangle]]'' nan peyi [[Brezil]]]]
'''Mangwov''' la se yon [[ekosistèm]] [[marekaj maritim]] ki gen ladan l yon gwoup plant espesifik ki devlope sèlman nan zòn kote ki gen mare, yo rele [[Zòn entètidal|Zòn entèdidal]], nan kot ki ba nan rejyon [[Twopik|twopikal yo]] . Genyen tou marekaj mangwov nan [[Anbouchi (idwoloji)|bouchi]] kèk rivyè, ak trè eksepsyonèlman nan [[dlo dous]] . Li se youn nan 14 pi gwo [[biyòm]] terès yo defini pa WWF la.
Mangwòv bay popilasyon yo anpil benefis nan sa ki gen pou wè ak sekirite alimantè, pwoteksyon bò lanmè kont vag ki fò yo ak depo kabòn. Li kontribye tou nan diminye risk dezas natirèl ki asosye ak enpak chanjman klimatik yo.
Zòn patikilye sa yo bay resous enpòtan ( [[forè]] ak lapèch) pou popilasyon k ap viv sou kòt sa yo. Mangwov yo pami ekosistèm ki pi pwodiktif nan biyomas sou planèt nou an. Espès bwa ki pi remakab yo se [[mangròv|paletivye]] ki gen [[Pneumatophore|nematofò]] yo ak [[rasin]] echas yo.
Degradasyon rapid kèk mangrov, atravè lemond, te vin yon enkyetid paske yo se estabilizatè efikas pou kèk [[Littoral|zòn kotyè]] frajil ki menase kounye a, epi paske yo kontribye nan [[Rezilyans (ekoloji)|rezistans ekolojik]] nan ekosistèm apre [[siklòn twopikal]] ak [[Radmare|tsunami]] ak nivo [[Ogmante nivo lanmè|lanmè k ap monte]] pami lòt efè. nan [[Chanjman klimatik|chanjman klimatik la]] . Mangrov yo se anviwonman dinamik e gen kèk ki kapab adapte yo ak chanjman rapid nan sedimantasyon bò lanmè <ref name=":0">{{Cite web|url=http://geoconfluences.ens-lyon.fr/informations-scientifiques/dossiers-thematiques/changement-global/articles-scientifiques/littoral-guyane-en-mouvement|title=Bancs de vase, mangroves et plages en mouvement le long du littoral de Guyane|last=Antoine Gardel|date=septanm 2021|website=Géoconfluences|access-date=2023-05-22|archive-date=2023-06-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20230610164641/http://geoconfluences.ens-lyon.fr/informations-scientifiques/dossiers-thematiques/changement-global/articles-scientifiques/littoral-guyane-en-mouvement|dead-url=yes}}</ref> .
Forè mangwov yo te redwi a mwens pase 25% nan espas natirèl yo, dapre yon rapò pa Platfòm Entègouvènmantal Syans-Politik sou divèsite biyolojik ak sèvis ekosistèm ki te pibliye an 2019 .
== Etimoloji ==
[[Fichye:Mangrove_at_9_mile_pond_(5643479815).jpg|vignette| ''[[Mangliye|Rhizophora mangle]]'', Nine Mile Pond, Everglades National Park]]
''[https://fr.wiktionary.org/wiki/mangrove Mangrove]'' prete nan [[lang angle]] ( [[Anglisism|anglicism]] ). ''[https://fr.wiktionary.org/wiki/mangrove Mangrove]'' nan lang angle refere dabò a ''[[Rhizophohora|Rhizophora]]'', espesyalman ''[[Mangliye|Rhizophora mangle]]'' nan fanmi an ''[[Rhizoforaceae]]'' . Li pwobab pou mo a soti nan Pòtigè ''mango'' oswa Panyòl ''mangle'', oswa [[Lang tayino|Taino]] . ''Grove'' sifiks la soti nan lang angle <ref name="merriam">[[mwod:mangrove|Mangrove]] sur merriam-webster.com</ref> (jaden, grove). Pa ekstansyon, mangrove deziyen an franse tankou an angle [[biyòm]] kote pye bwa sa yo grandi, nan rejyon twopikal ak sibtropikal yo. Nan lang angle, tèm nan polisemik, li deziyen alafwa pye bwa a, kote li ap grandi, epi tou tè tout marekaj rakbwa bò lanmè. Franse kenbe sèlman de dènye siyifikasyon yo, pito pou premye mo a "[[mangròv]]". Definisyon ki pi ansyen an angle refere a ''[[Rhizophohora|Rhizophora]]'' (1635) <ref name="merriam" /> .
Tèm [[Angle Ameriken|angle Ameriken an]] "[[Marekaj|swamp]]" Pou" marekaj <ref name="québécois">Office québécois de la langue française, 2004. [http://gdt.oqlf.gouv.qc.ca/ficheOqlf.aspx?Id_Fiche=1299592 marécage]. Sur gdt.oqlf.gouv.qc.ca</ref> deziyen yon zòn mouye chaje ak pye bwa. Yo ka rele anviwònman kote mangwòv la grandi "marekaj mangwov", ki fè li yon ka espesyal nan ''swamp'' oswa marekaj, ekspresyon an aparamman tradui pa "marekaj mangwov "an franse.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
==Lyen deyò ==
* [http://www.onf.fr/interreg-mangroves/sommaire/zhl/ecosystemes/ecosystemes/20101130-110910-92235/@@index.html La mangrove] <small>(site de l'[[Office national des forêts]])</small>
* <span class="liste-horizontale noarchive"><span class="wd_identifiers">Ressource relative au vivant<span class="noprint wikidata-linkback"> [[Fichye:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q19756?uselang=fr#identifiers|base|classe=noviewer|10x10px|Voir et modifier les données sur Wikidata]] </span></span> : </span>
** <span class="liste-horizontale noarchive"><abbr class="abbr indicateur-langue" title="Langue : anglais">(en)</abbr> [https://www.cabi.org/isc/datasheet/76321 <span lang="en" class="lang-en">Invasive Species Compendium</span>]</span>
* <div class="liste-horizontale"><span class="wd_identifiers">Notices dans des dictionnaires ou encyclopédies généralistes<span class="noprint wikidata-linkback">[[Fichye:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q19756?uselang=fr#identifiers|base|classe=noviewer|10x10px|Voir et modifier les données sur Wikidata]]</span></span> :
* [https://www.britannica.com/plant/mangrove ''Britannica'']
* [https://www.enciclopedia.cat/EC-GEC-0121532.xml ''Gran Enciclopèdia Catalana'']
* [https://snl.no/mangrove ''Store norske leksikon'']
* [https://www.universalis.fr/encyclopedie/mangroves/ ''Universalis''] </div>
* <div class="liste-horizontale"><span class="wd_identifiers">[[Autorité (sciences de l'information)|Notices d'autorité]]<span class="noprint wikidata-linkback">[[Fichye:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q19756?uselang=fr#identifiers|base|classe=noviewer|10x10px|Voir et modifier les données sur Wikidata]]</span></span> :
* <span class="nowrap uid noarchive">[http://id.loc.gov/authorities/sh85080527 LCCN]</span>
* <span class="nowrap uid noarchive">[http://d-nb.info/gnd/4217650-5 GND]</span>
* <span class="nowrap uid noarchive">[http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00567445 Japon]</span>
* <span class="nowrap uid noarchive">[http://uli.nli.org.il/F/?func=find-b&local_base=NLX10&find_code=UID&request=987007548327005171 Israël]</span>
* <span class="nowrap uid noarchive">[http://aut.nkp.cz/ph122609 Tchéquie]</span> </div>
* [http://www.onf.fr/interreg-mangroves/sommaire/zhl/ecosystemes/ecosystemes/20101130-110910-92235/@@index.html La mangrove] <small>(site de l'[[Office national des forêts]])</small>
[[Kategori:Biyòm]]
[[Kategori:Plant]]
92nyq0sm3iyzcsu37dk59vyaklpa0nv
Dannmak
0
87987
887801
864002
2026-08-06T13:27:54Z
JayCubby
35951
([[c:GR|GR]]) [[File:Grundlovgivende rigsforsamling - Constantin Hansen.jpg]] → [[File:Grundlovgivende rigsforsamling - Constantin Hansen full.jpg]] better
887801
wikitext
text/x-wiki
{{konfizyon|Dannmak (peyi konstitiyan)}}
{{Infobox Peyi
|non_lokal={{lang|da|Kongeriget Danmark}}
|deviz_nasyonal=Pa gen deviz ofisyèl <ref group="Note">Deviz rèn nan {{souverain2|Margrethe|II}} se "{{lang|da|Guds hjælp, Folkets kærlighed, Danmarks styrke}}", Sa ki ka tradui pa "Èd Bondye. lanmou Bondye, fòs Bondye".
</ref>
|deviz_nasyonal_kreyòl=
|im_nasyonal= {{lang|da|[[Der er et yndigt land]]}}<ref name="Hymnes">{{Lien archive |langue=en |auteur=[[Ministère des Affaires étrangères (Danemark)|Ministère des Affaires étrangères]] |url=http://denmark.dk/en/quick-facts/national-anthems/ |titre=Not one but two national anthems |site=denmark.dk |horodatage archive=20140515093426 }}.</ref>
|im_nasyonal_kreyòl= <small>''/ tradiksyon''</small>
|lang= /* [[Danwa]], [[gwinlandè]], [[fewoyen]] */
|jantile=[[Danwa (nasyon)|Danwa]]
|drapo_imaj=Flag of Denmark.svg
|anblèm_imaj=National coat of arms of Denmark.svg
|fizo_orè= +1
|kapital=[[Kopenhag]]
|pi_gwo_vil=[[Kopenhag]]
|monnen_non=[[Kouwòn Danwaz]]
|monnen_kòd=DKK
|monnen_divizyon=
|PIB_dat=2022
|PIB_total={{ogmantasyon}} {{inite|68093.996}} [[Dola ameriken|$]]<br/>+ 0,49 % <ref name="FMI">{{Lien web |langue=en |titre=World Economic Outlook Database {{nobr|October 2021}} |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report|site=imf.org |consulté le=2022-07-3}}.</ref>
|PIB_total_ran=6èm
|PIB_pa_abitan={{ogmantasyon}} {{nombre|69273.251}} [[Dola ameriken|$]]<br/>+ 8,33 %<ref name="FMI" />
|PIB_pa_abitan_ran=20èm
|gouvènman_dat=
|gouvènman_tip=[[Monachi konstitisyonèl]] ([[Kominote Wayòm nan]])
|chèf_tit= /* lis tit chèf - => lis */
|chèf_non= /* lis non chèf - => atik */
|sipèfisi_dat=
|sipèfisi_ran=12
|sipèfisi_total=2210579
|dlo_pousantaj=1,6 %
|frontyè_tè=
|frontyè_kòt=
|pli_ro_kote=
|pli_ro=
|pli_ba_kote=
|pli_ba=
|popilasyon_dat={{date-|2022}}<ref>{{Lien web |langue=en |titre=Population in Denmark |url=https://www.dst.dk/en/Statistik/emner/befolkning-og-valg/befolkning-og-befolkningsfremskrivning/folketal |site=dst.dk}}.</ref>{{,}}<ref>{{Lien web |langue=da |titre=Grønlands Statistik |url=http://www.stat.gl/dialog/main.asp?lang=en&version=201801&sc=BE&subthemecode=O1&colcode=O |site=stat.gl}}.</ref>{{,}}<ref>{{Lien web |langue=en |titre=Statistics Faroe Islands |url=http://www.hagstova.fo/en |site=hagstova.fo}}.</ref>
|popilasyon_ran=108
|popilasyon_total=5873420
|popilasyon_dansite=
|popilasyon_tip= /* estimasyon | risansman */
|popilasyon_lavi_dat=
|popilasyon_lavi=
|popilasyon_ne_dat=
|popilasyon_ne=
|popilasyon_mòtalite_dat=
|popilasyon_mòtalite=
|popilasyon_mòtalite_timoun_dat=
|popilasyon_mòtalite_timoun=
|popilasyon_alfabèt_dat=
|popilasyon_alfabèt=
|popilasyon_an_vil_dat=
|popilasyon_an_vil=
|endepandans_dat=
|endepandans_tip=
|endepandans_de=
|kòd=
|ISO_kòd=
|endikatif_entènet=
|endikatif_telefonik=
|endikatif_radyofonik=
|EDI=
|EDI_ran=
|EDI_dat=
|EPI=
|EPI_ran=
|EPI_dat=
|kat_anplasman=
|kat_politik=
|kat_jewografik=
|kat_satelit=
|divizyon_tip=
|divizyon_non=
|vwazen=
|òganizasyon=
|nòt=
}}
Peyi a te opoze [[Konfederasyon jèrmanik la|Konfederasyon jèmanik la]] pandan lagè epi yo te bat nan fen [[Lagè Duchi yo|Dezyèm Gè Schleswig]] nan 1864, nan fen kote li te fòse yo bay teritwa sid li a, [[Duche Schleswig]], ke li te sèlman pasyèlman refè apre [[Premye Gè Mondyal la]] byenke peyi a te rete nèt la. Denmark te [[Istwa Denmark pandan Dezyèm Gè Mondyal la|Twazyèm Reich la te anvayi pandan Dezyèm Gè Mondyal la]]. Li te fè eksperyans yon [[Kanslergade|devlopman]] pandan 18yèm syèk [[eta byennèt]] li a ki baze sou yon gwo sistèm [[pwoteksyon sosyal]], jodi a youn nan pi avantaje nan peyi a, mond. [[Ekonomi Denmark|ekonomi]] li se kounye a youn pi devlope nan mond lan, ak [[Pwodwi domestik Brit|GDP nominal per capita]] nan 2013 klase sizyèm. Avèk [[standard lavi|estanda lavi]] segondè li yo, Danmak se regilyèman nan tèt klasman endikatè pèfòmans sosyal yo (egzanp [[Lis peyi pa HDI|HDI]])<ref>{{Ouvraj|otè1 =OECD |titre=OECD Economic Surveys |date=2005 |li sou entènèt=https://books.google.fr/books?id=C4PVAgAAQBAJ&pg=PA24&dq=denmark++social&hl=fr&sa=X&ved=0ahUKEwjEq-SavsvYAhVK2LwKHbT -Dpagez#: %20%20social&f=false}}.</ref>, epi yo souvan site [[Danish (nation)|Danmark popilasyon an]] kòm moun ki pi kontan nan mond lan<ref>{{Lien web |title=Denmark yon lòt fwa ankò vin tounen peyi ki pi ere nan mond lan |url=https://www.20minutes.fr/monde/1808303-20160317-danemark-redevient-pays-plus-heureux-monde |site=20minutes.fr |date=17 mas 2016 | aksè=9 janvye 2018}}.</ref>.
Yon manm fondatè [[Òganizasyon Trete Atlantik Nò|Òganizasyon Trete Nò Atlantik la]], [[Konsèy Nòdik]], ak [[Nasyon Zini|Nasyon Zini]], Danmak se yon manm Inyon Ewopeyen an depi [[Kwonoloji Inyon Ewopeyen an#Soti nan premye elajisman nan Inyon Ewopeyen an (1973-1991)|1973]] ak [[Zòn Schengen]]. Sepandan, li pa yon manm nan [[zòn euro]] epi li kontinye sèvi ak pwòp lajan pa l, sètadi [[kouwòn Danwa]].
== Toponimi ==
''{{lang|da|Danmark}}'' ta literalman vle di "jaden Danwa yo", sa vle di yon rejyon peple pa [[Danois (nasyon)|Danwa yo]], yon [[Scandinavians|Scandinavian pèp]] rete sou penensil aktyèl la nan [[Jutland]]. Jaden sa a ta koresponn ak pozisyon li ant Almay ak peyi nòdik yo<ref>{{Lien web |title=Etimoloji non peyi a "Denmark" - Baroude |url=http://www.baroude.com/Etymologie-du- country-name-Denmark.html |site=baroude.com |accessed on=2018-06-10}}.</ref>. [[Etimoloji]] sa a toujou sijè a deba pa [[Lengwistik|lengwis]].
"Dan" te kapab sòti nan yon rasin jèrmanik ki vle di "plenn", "tè plat"<ref>{{Atik|premye non1=Mesye. O'C.|ti non1=Walshe|prenon2=Niels Age|ti non2=Nielsen|titre=Dansk etymologisk Ordbog|périodique=The Modern Language Review|volim=65|nimewo=2|date=1970-04|issn= 0026-7937 |doi=10.2307/3723627|li sou entènèt=http://dx.doi.org/10.2307/3723627|accessed on=2022-06-17|pages=474}}.</ref>. "Mark" ta ka sanble ak "mach" fransè yo (nan sans "limite", "fwontyè")<ref>{{Lien web |langue=en |title=mach {{!}} Etimoloji, orijin ak siyifikasyon nan mach pa etymonline |url=https://www.etymonline.com/word/march |site=
etymonline.com |accessed on=2022-06-17}}.</ref>. Li te vin Danmark ak fransè yo.
== Istwa ==
{{Atik detaye|Istwa Denmark}}
Denmark te toujou jwe yon gwo wòl nan [[Nò Ewòp]]. Istwa li entrensèkman lye ak li, nan tèm de lit pou enfliyans ak kontwòl teritwa nan tout rejyon an nan [[Scandinavia]].
=== Pre-istwa ak Antikite ===
Premye tras moun nan Denmark yo remonte nan [[Laj Wòch|Laj Wòch]]. [[Jutland]] ak zile Danwa yo te peple pou plizyè mil ane, yo te dekouvri [[Kilti Bromme|Kilti Brom]], branch ki sèvi ak zouti wòch, nan fen Paleolitik Siwo a (ki soti nan 11300 BC BC). nan lwès [[Seeland (Denmark)|Seeland]]. [[Laj Bwonz Danwa]] se ant - 1400 ak - 450. Entelektyèl yo kwè ke cha lagè solè ilistre yon baz mitolojik enpòtan nan Laj Bwonz la. Se pandan peryòd sa a ke kominote riral remakab yo te fòme. Pandan Laj Fè a (500 BC - 1 BC), klima a nan Denmark ak sid Scandinavia te vin pi fre ak mouye, limite [[agrikilti]] ak fòse gwoup endijèn yo emigre nan sid nan [[Almay]]. Kilti nòdik te enfliyanse fòtman pa [[Ansyen Wòm|sivilizasyon Women]], patikilyèman te pote pa pwovens Women yo nan [[Almay]], tou pre Denmark ak ki li te kenbe relasyon komèsyal yo. Li te nan menm tan an ke mond jèman an parèt, karakterize an patikilye pa lang komen.
Rejyon an te fè eksperyans yon gwo peryòd migrasyon soti nan {{s-|V}} apre [[Dekline Anpi Women Lwès la|chit Anpi Women an]] ak ogmantasyon "[[wayòm barbare]]". Yon branch fanmi, ki rele ''Danè'', pwobableman soti nan [[Scania]], te etabli nan [[Jutland]] ak zile ki antoure yo, osi byen ke lòt branch fanmi jèmanik. Enstabilite kwonik yo ak divizyon san rete yo pandan {{s-|VI}} ak sa ki annapre yo ka eksplike pa lit yo pou enfliyans ant pèp Baltik la.
=== Epòk Viking, Krisyanizasyon, nesans Denmark ===
{{Atik detaye|Viking|Kwonoloji envazyon Viking yo}}
[[Fichye:Ribe Museum - Wikingerschiff.jpg|thumb|dight|Bato Viking nan Mize Ribe.]]
Popilasyon danwa a te etabli byen bonè konpare ak lòt popilasyon nan Nò Ewòp, soti nan {{s-|VIII}} ak premye vil yo te parèt, sitou [[Ribe]] ak [[Hedeby]]<ref>{{Ouvraj|otè1 =Kolektif anba direksyon David M.Wilson|title=The Nordic Worlds|passage=152-153|editor=Librairie Jules Tallandier|date=1980}}.</ref>.
Plizyè tantativ pou ini Denmark yo te fèt ak divès degre siksè. Premye a nan 705, ak yon siksesyon nan plis oswa mwens lejand wa Danwa, tankou [[Harald Hildetand]].
Jiska {{s-|11}}, Danwa yo te patisipe nan ekspedisyon [[Viking]], kolonize, komès ak piye nan tout [[Ewòp]]: [[Gran Bretay]], [[Anpi Karolingyen]], men tou Espay.<ref name=":18">{{Ouvraj|otè1=Astrid E. Helle|titre=Istwa Denmark|editè=Hatier|date=1992|isbn=2-218-03846-3}}</ref> Aktivite esansyèlman prive sa a, ki pa sèlman destriktif, fè kolonizasyon ak enstalasyon sou rivaj [[Oseyan Atlantik|Atlantik]].
[[Kretyenizasyon an]] Denmark an pati sipèpoze ak epòk Viking la. An 725, achevèk [[Utrecht]] te ale nan Denmark, pou gremesi eseye konvèti wa a. Evanjelizasyon yo te entèwonp anba [[Charlemagne]] ki te entèdi misyonè yo ale nan teritwa ki pa sijè a otorite li. Sou rèy [[Louis Pious la]] yo te rekòmanse apati 823, sitou anba lidèchip [[Achevèk la]] nan [[Hamburg]]. Achevèk [[Anschaire nan Bremen]] te resevwa otorizasyon an 847 pou bati yon legliz nan [[Schleswig (vil)|Schleswig]]. Wa [[Harald I nan Denmark|Harald]] te fonde, lè yo te vin sou pouvwa a ak papa l [[Gorm Elder]] alantou 940, twa evèk nan Denmarkv: Schleswig, Ribe ak Aarhus.
Non Denmark parèt pou premye fwa sou [[Jelling stones]]. Enskripsyon [[Rune|rinik]] yo komemore tou de inite peyi a ak kristyanizasyon li te fèt pa [[Harald I of Denmark|Harald "nan dan ble a" (''{{lang|da|Harald Blåtand}} ' ')]]<ref name=":18" /> ki ap gouvènen sou yon teritwa ki soti nan [[Jutland]] rive nan [[Scania]]. Li te batize alantou 965<ref>{{Lien web |language=da |title=Harald Blåtand og Jellingmonumenterne |url=https://danmarkshistoire.dk/perioder/vikingetiden-ca-800-1050/harald-blaatand-og - jellingmonuterne/ |site=danmarkshistoire.dk |accessed on=9/4/2022}}</ref> ; nouvo relijyon sa a, ki te pèmèt pouvwa wayal la resevwa yon sèten sipò nan men [[Anpi Sen Women|Anpi Sen]], te pèmèt li tou etabli pouvwa li nan òganize pirj opozan yo adore divinite payen yo. Ti kras pa ti kras, relijyon kretyen an, okòmansman travay misyonè ki soti nan rès Ewòp la, te pran pozisyon lokalman e Legliz Danwa a li menm te kòmanse angaje nan [[misyonè kretyen|aksyon misyonè]].
=== Mwayennaj, lit pou enfliyans nan Scandinavia ===
{{Atik detaye|Inyon Kalmar}}
[[Fichiye:Christian-albrecht-von-benzon, lanmò Kanut Sen an.jpg|vignette|''La mort de Saint Knut'' pa Christian Albrecht von Benzon ({{s-|XIX}}).]]
Legliz la kontinye elaji enfliyans eksklizyon li. Sosyete agrikòl {{unité|700,000 moun}} te nan fen {{s-|XI}} yon sosyete ki te gen estanda feyodal aparamman: yon klèje pwisan, yon noblès eksklizyon gwo pwopriyetè ki te konstitye nwayo defans la. nan wayòm nan, yon boujwa ki grandi an menm tan ak vil yo ak yon peyizanri anpil anpil. Anba rèy {{souverain2|Knut IV nan Denmark}} Sen an (1080-1086), monachi a te anrichi anpil e li te kontribye nan enfliyans Wayòm nan, men frè l ', {{souverain3|Oluf te konteste pouvwa li. I nan Denmark}}, ki sipòte revòlt peyizan yo pran yon pwennvi fèb sou kwasans sa a. {{souverain-|Knut IV}} te asasinen an 1086.
Yon moman fò nan Sen Anpi Women an ant 1153 ak 1162, Wayòm Denmark la te vin endepandan ankò anba [[Valdemar I of Denmark|Valdema Gran]] ki te enpoze yon monachi ereditè. Sou èd li, nan kòmansman {{s-|XIII}} wayòm nan te antreprann konkèt militè nan direksyon [[Lanmè Baltik|Baltik]], tankou [[Estonie]], ak Nò Almay, vin tounen yon pouvwa inevitab. Yon lè oswa yon lòt, wayòm nan te kontwole [[Angletè]], [[Syèd]], [[Nòvèj]], [[lanmè Baltik la]], ak teritwa nan [[Almay]].
[[Lanmò Nwa]] te dezime popilasyon Danwa apati de 1350, sa ki te mennen nan yon kriz ekonomik ak boulvès sosyal: dinasti ki t ap gouvènen an, Esthrithides yo, ki te disparèt, te kòmanse yon lit siksesyon rezoli anba lidèchip {{souverain3|Marguerite I (larenn lan). nan Denmark)|Danmak}}, ki, apati 1387, te vin larenn Danmak, [[Nòvèj]] ak [[Syèd]] anvan li te bay neve pitit pitit li a, [[Eric nan Pomerania]], te kouwone sou {{ date-|17 jen 1397}}. Lè sa a, [[Inyon Kalmar]] te fèt, kote twa wayòm yo ki te kenbe otonomi legal yo ak administrasyon yo, te dakò pou yo gen menm wa a epi pou yo gen kò administratif komen. Inyon sa a, ki te koupe plizyè fwa, pral make yon rapwòchman kiltirèl ki pa ka nye ant twa peyi sa yo nan [[Skandinavi]]. Denmark pran tèt ekonomik ak politik gwoup sa a<ref name=":18" />, fè fas a pouvwa vil yo nan [[Hanse]].
[[Syèd]] te reprann endepandans li gras ak [[Gustave I Vasa|Gustave Vasa]] an 1523, sitou nan pwofite konfli ant noblès Swedish ak wa {{souverain2|Christian II of Denmark}<ref name =":18" /> ak fòse Danois yo kite teritwa Swedish. Inyon an Kalmar fini yon fwa pou tout. Kouwòn Nòvèj la, yon lòt bò, rete ini ak Danmak pou fòme Wayòm [[Denmark-Nòvèj]].
=== Peryòd modèn, yon gwo pouvwa ewopeyen ===
{{Atik detaye|Gè Kalmar|Anpi kolonyal Danwa}}
[[Fichye:Frederik III of Denmark.jpg|vignette|Portre {{souverain-|Frederik III}} (1648-1670).]]
[[Refòm Pwotestan|Refòm]] Literyen an te enpoze apre yon gè sivil nan {{nobr|3 zan}} deklanche pa yon kriz siksesyon: Legliz Katolik la te refize rekonèt eleksyon {{souverain2| Kretyen III nan Denmark.}}, te konvèti nan [[Literanis]], men evantyèlman te bay, epi Refòm nan te vin [[relijyon eta a]] an 1536.<ref name=":18" />
Denmark te vin rich pandan {{s-|XVI}}, sitou grasa ogmantasyon nan trafik maritim nan [[Øresund]]. Peyi ki kontwole tou de kòt detrè [[Ti senti]] la, li benefisye de gwo rankont ki reprezante pa taksasyon komèsan k ap itilize li depi etablisman peyaj la an 1429<ref name=":18" />. Sou rèy {{Souverain2|Frederick II nan Denmark}} ak {{Souverain2|Christian IV nan Denmark}}, pouvwa wayal la te kòmanse modènize ekonomi peyi a, sitou agrikilti, flòt machann ak komès maritim (marin la, pou pati li, ap sibi tou modènizasyon). Nouvo kondisyon yo te favorize aparisyon yon noblès rich ki te redwi peyizan yo nan sèvitè. Men, devlopman sa a, plis akselere pa imigrasyon masiv refijye Olandè yo apre [[Lagè Katreven An]] nan [[Netherlands]], te fèt ansanm ak yon rivalite ki pèsistan ak [[Syèd]] kont Danmak te antre nan sis lagè. fwa ant 1563 ak 1720: pati sid la nan Syèd modèn, ki rele [[Scania]] (''{{lang|da|Skåne}}''), Denmark te cède pati sid la nan Syèd modèn, ki te rele [[Scania]] nan [[Trete Roskilde]] nan 1658.
Men, lagè san rete sa yo lakòz dega ak destriksyon, epi kite finans peyi a vide, ke wa a vle sove nan konvoke Estates Jeneral yo an 1660. Boujwazi a ak klèje yo, fatige ak favè yo akòde nan noblès la pa yon monachi eli. yo, pwovoke yon rezirèksyon ki mennen nan siksesyon ereditè a epi ki pèmèt {{souverain2|Frederick III nan Denmark}} tabli yon monachi absoli pandan menm ane sa a<ref name=":18" />.
[[File:Denmark-Norway in 1780.svg|left|thumbnail|Posesyon Danwa nan 1780 te gen ladan [[Schleswig-Holstein|Schleswig]] nan Sid kounye a Alman an, [[Nòvèj]], [[ Islann]], [ [Zile Feroe]] osi byen ke [[Groenland]].
Denmark kòmanse yon nouvo mouvman ekspansyon apati {{s-|17yèm la}}: li fè komès ak rès Ewòp grasa flòt machann li ki fè echanj tout kalite pwodwi ak peyi de pli zan pli lwen: [[Lachin]], kontwa nan peyi Zend. , [[Antiy]]. Wayòm nan kenbe [[Groenland]] ak [[Island]] (nan Atlantik Nò a), koloni ke kouwòn lan te eritye nan men Nòvejyen yo, men li angaje tou nan kous pou tè yo kolonize nan rès mond lan: li. te etabli tèt li an patikilye nan [[Tranquebar]], sou kòt sid peyi Zend, an 1620, oswa nan [[Saint-Thomas (Zil Vyèj Etazini)|Saint-Thomas]] nan aktyèl [[Zil Vyèj Etazini yo| Zile Vyèj Ameriken yo]] an 1671. Konpayi kolonyal Danwa yo te pwospere patikilyèman nan peyi Zend ak nan [[Afrik de Lwès]] sitou grasa [[Côte-de-l' Danish gold|peyi ki te etabli sou kòt afriken an]] pou [[Komès triyangilè|komès esklav]].
=== {{s-|XIX}} rive 1945, bès relatif, nasyonalis ak demokrasi ===
{{Atik detaye|Trete Kiel|Istwa Denmark pandan Dezyèm Gè Mondyal la}}
{{s-|19}} te wè yon bès relatif nan pouvwa Danwa. Yon alye fòse nan {{souverain2|Napoleon I}} pandan Lagè Napoleon yo, [[Batay nan Copenhagen (1807)|Denmark te bonbade pa Angletè an 1807]] ak antoure pa yon blokaj pò pa flòt Britanik la.
[[Joseph Mallord William Turner|William Turner]] te vizite Portsmouth an [[1807]], pou wè arive de bato [[danwa]] yo te kaptire epi pou fè desen sou ki te baze penti sa a. Tit orijinal travay la se te ''Spithead: De Captured Danish Ships Entering Portsmouth Harbour''. Lè yo te ekspoze penti a nan [[Akademi Wa a]] nan [[1809]], rèl politik kont operasyon an te tèlman ke li te wè bon pou l chanje tit la nan "The Boat's Crew Recovering the 'anchor". Se lwil oliv sa a sou twal kenbe nan [[Tate Britain]] nan [[London]]<ref>[https://www.tate.org.uk/art/artworks/turner-spithead-two-captured-danish- bato-antre-portsmouth-harbour-n00481 Avi soti nan Tate Britain]</ref>.
Ekonomi Danwa a te soufri anpil nan blokaj la, ki te mennen nan fayit eta Danwa an 1814. Syèd [[Charles XIV John|Charles-Jean]] te pwofite atake Danmark<ref>L.V.P. Mounier, ''Kreyasyon asenal Antwerp ak èskwad Scheldt (1803-1814)'', 1936-1937, {{p.|52}}</ref>, fòse {{souverain2 |Frederick VI nan Denmark}} pou siyen [[Trate Kiel]] {{dat-|14 janvye1814}} transfere Wayòm Nòvèj la nan Syèd, eksepte [[Groenland]], [[Island]] ak [[Zile Feroe]], ki rete nan Danmark.
[[File:Grundlovgivende rigsforsamling - Constantin Hansen full.jpg|left|vignette|Asanble Nasyonal Konstitiyan an, reyini nan {{date-|23 oktòb 1848}}, pa [[Constantin Hansen]].]]
An 1831, peyi a ki te dirije pa {{souverain-|Frédéric VI}} te etabli asanble eta pwovens sa yo, san yo pa t gen kontretan militè ak ekonomik sa yo. Men, mouvman nasyonalis nan Denmark la te vin pi fò nan {{s-|19}} yo. Sou [[Prentan Pèp la|Revolisyon Ewopeyen an]] 1848, Denmark te vin tounen yon [[monachi konstitisyonèl]] ak siyen yon premye Konstitisyon palmantè nan {{date-|5 jen 1849}}: rejim alimantè a konsiste de asanble, {{lang|da|[[Folketing]]}} (''Kay Pèp la'') ak {{lang|da|[[Landsting]]}} (''Kay Grann nan pwopriyetè'').
Règleman nan fiti siksesyon nan fòtèy la te bay monte nan 1848 nan ajitasyon ant nasyonalis Danwa ak aktivis Alman yo, [[Duche Schleswig|Schleswig]], [[Duche Holstein|Holstein]] ak [[Duche Saxony. ] -Lauenbourg|Lauenbourg]] te eseye nan okazyon sa a separe ak Denmark, ak sipò Lapris. Sou lanmò {{Souverain3|Frederic VII of Denmark}} (1863), Almay te reyini nan Frankfurt te mande endepandans Holstein ak Schleswig, ki te bay de [[Lagè Duchi yo|Lagè Duchi yo] ] dezyèm lan. nan ki an 1864 te dezas pou Denmark: li te fòse yo bay twa duche sa yo.
Soti nan 1815 rive 1914, plis pase twasan mil Danwa te emigre pou tout tan, pifò nan peyi Etazini. An 1901, sistèm palmantè a te etabli ''{{lang|da|de facto}}''. Pandan premye deseni {{s-|XX}} yo, nouvo [[Pati Sosyal-Liberal Danish|Pati Radikal]] ak ansyen [[Venstre (Denmark)|Pati Liberal]] te pataje pouvwa. Fanm yo te genyen dwa pou yo vote an 1915 e kèk nan koloni Danwa yo te vann Ozetazini. Pandan peryòd sa a, Denmark te inogire refòm enpòtan sosyal ak mache travay la, ki tabli fondasyon eta byennèt jodi a.
[[File:People celebrating the liberation of Denmark. 5th May 1945. At Strøget in Copenhagen..jpg|vignette|249x249px|Senn rejwisans popilè apre liberasyon peyi a nan {{date-|5 Me 1945}} nan [[Strøget]], [[Copenhagen]]. ] ]
Rete net pandan [[Premye Gè Mondyal la]], peyi a te kanmenm konsiderableman afekte pa konfli mondyal la: komès te koupe lajman, ki te swiv pa enstabilite finansye an Ewòp. Men, Denmark te reprann yon pati nan [[Schleswig-Holstein]], [[Nò Schleswig]] an 1920 apre de [[Plebisit Schleswig|plebisit]] [[Trete Vèsay]]]]<ref name=" :18" />.
Malgre ke Danmak te deklare tèt li net nan kòmansman [[Dezyèm Gè Mondyal la]], nan {{date-|9|Avril|1940}}, [[Wehrmacht]] anvayi teritwa li, san yo pa rankontre rezistans, sou wa {{souverain2|Kretyen X}} ki konnen siperyorite militè Twazyèm Reich la. Wa a san siksè pwopoze [[Adolf Hitler]] rejim [[pwotektora]]{{Referans nesesè|date=9 Avril 2022}}. Peyi a te okipe pandan tout Dezyèm Gè Mondyal la, byenke nan kondisyon anpil mwens radikal pase nan lòt peyi Ewopeyen an: Palman an te okòmansman kapab kenbe sesyon li yo ak polis la rete anba kontwòl Danwa. Malgre sa, popilasyon an te vin pi plis ostil ak Alman yo; zak rezistans vyolan yo ak òganizasyon [[Sekou jwif yo nan Denmark|sekou jwif yo]], ki te fè li posib pou evakye ak pwoteje anviwon 99% nan popilasyon jwif la, te fè Almay Nazi konsidere Denmark kòm lènmi. teritwa soti nan 1942 ak fonn gouvènman Danwa a nan 1943.
==Nòt ak referans==
===Nòt===
<references group="Note" />
===referans===
<references />
[[Kategori:Danmak|*]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
[[Kategori:Wikipedya:Atik pou reli]]
56q9vomndugw2myuusz4vazevwcbzse
Pòtay:jewografi
0
94895
887822
860527
2026-08-07T08:24:35Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887822
wikitext
text/x-wiki
Jewografi a se syans ki gen pou objè fè deskripsyon tè a, oubyen etidye fenomèn fizik, biyolojik ak moun ki pwodwi sou tout tè a.
Anndan jewografi a ou kapab jwenn : jewografi jeneral, rejyonal, agrè, astronomik, biyolojik, botanik, ekonomik, endistriyèl, minye, politik, medikal.
Jewografi istorik la etidye rapò ki genyen ant jewografi natirel la ak istwa.<ref>{{Cite web|url=https://www.cnrtl.fr/definition/g%C3%A9ographie|title=https://www.cnrtl.fr/definition/g%C3%A9ographie}}</ref>
Jewografi jeneral la gen ladann twa ribrik: jewografi moun, jewografi fizik ak jewografi ekonomik.<ref>{{Cite web|url=https://www.persee.fr/doc/ingeo_0020-0093_1948_num_12_2_5355|title=https://www.persee.fr/doc/ingeo_0020-0093_1948_num_12_2_5355}}</ref>
Jewografi medikal la ou sante trouvel nan jewografi maladi yo ak jewografi swen yo. Li gen kòm objektif analize sosyete a ak espas yap ofri swen yo , chache swen, jan sante a miwo miba nan mitan popilasyon yo, bagay ki nan sante a ki kapab kontribye pou fè promosyon ou byen degrade sante, distribisyon maladi yo. Li mete jèm maladi ak malad nan yon espas jeneral pou gade ròl ak konsekans efè sante sou aktivite moun.<ref>{{Cite web|url=https://geoconfluences.ens-lyon.fr/glossaire/geographie-de-la-sante|title=https://geoconfluences.ens-lyon.fr/glossaire/geographie-de-la-sante|access-date=2024-11-30|archive-date=2025-01-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20250117052533/https://geoconfluences.ens-lyon.fr/glossaire/geographie-de-la-sante|dead-url=yes}}</ref>
lod8aazte0v2od8nr4mn2xte6tk8vp9
Venite LVG
0
97723
887805
882990
2026-08-06T18:48:54Z
~2026-43447-39
40052
887805
wikitext
text/x-wiki
{{infobox}}
'''Venite Louissaint''', ke yo rele tou '''Venite LVG''', ki fèt [[5 jiyè]] [[1991]] nan [[Mibalè (komin)|Mibalè]] ([[Ayiti]]), se yon pwofesyonèl nan enfòmatik ak antreprenèz [[Ayiti|ayisyano]]-[[Brezil|brezilyèn]]. Li koni sitou pou antrepriz '''LVG Tourisme''', yon ajans vwayaj entènasyonal ke li te fonde nan dat 28 Me 2016, ki espesyalize nan akonpayman vwayajè ak mobilite entènasyonal.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.lenational.org/post_article.php?soc=2276 |title=De l'expérience personnelle à l'entrepreneuriat : l'histoire de Venite Louissaint Georgia |date=2026-07-14 |website=lenational.org |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Biyografi ==
Venite Louissaint fèt 5 jiyè 1991 nan [[Mibalè (komin)|Mibalè]] ([[Ayiti]]), li gen sitwayènte ayisyèn ak brezilyèn. Aprè fòmasyon li nan domèn enfòmatik, li te rapwoche li nan antreprenarya pou fasilite pwosedi administratif ak vwayaj entènasyonal.<ref name=":5">{{Cite web|url=https://ayitiselakayy.com/venite-lvg-une-entrepreneure-haitienne-qui-place-lhumain-au-coeur-du-voyage/ |title=Venite LVG : une entrepreneure haïtienne qui place l’humain au cœur du voyage |date=2024-07-14 |website=ayitiselakayy.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Karyè pwofesyonèl ==
Nan dat 28 Me 2016, li te fonde LVG Tourisme avèk anbisyon pou ofri yon nouvo apwòch nan endistri vwayaj la. Misyon antrepriz lan se kontribye nan amelyore imaj sektè a nan mete aksan sou kalite sèvis yo, akonpayman vwayajè, ak aksè a solisyon mobilite entènasyonal yo.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://tapiwoujmagazine.com/venite-lvg-lentrepreneure-haitienne-qui-construit-un-pont-entre-les-voyageurs-et-leurs-destinations/ |title=Venite LVG : l’entrepreneure haïtienne qui construit un pont entre les voyageurs et leurs destinations |date=2024-07-12 |website=tapiwoujmagazine.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
Pandan plizyè ane, LVG Tourisme te devlope divès sèvis ki gen rapò ak òganizasyon vwayaj entènasyonal, pote asistans ak vwayajè, ak bay sipò ak sèten demach ki gen rapò ak administrasyon, patikilyèman ant Ayiti ak Brezil.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.chokarella.com/2026/07/18/de-lentraide-a-lentrepreneuriat-le-parcours-de-venite-lvg-au-bresil/ |title=De l’entraide à l’entrepreneuriat : le parcours de Venite LVG au Brésil |date=2026-07-18 |website=chokarella.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Prezans nan medya ==
Aktivite Venite Louissaint ak LVG Tourisme yo sòti nan plizyè medya anliy ak nan entèvyou ki sitou konsantre sou pakou li nan antreprenarya e nan devlopman antrepriz li an.<ref name=":4">{{Cite web|url=https://buzzthemagazine.com/venite-lvg-la-visionnaire-derriere-lvg-tourism-qui-redefinit-laccompagnement-des-voyageurs/ |title=Venite LVG : La Visionnaire Derrière LVG Tourism Qui Redéfinit L’accompagnement Des Voyageurs |date=2026-07-13 |website=buzzthemagazine.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Zèv li yo ==
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.facebook.com/@venitegeorgia.louissaint/ Pwofil Venite LVG sou Facebook]
{{DEFAULTSORT:LVG, Venite}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Antreprenè]]
oz1cx7bcz0twfbqdidejdfjkmmouih6
887806
887805
2026-08-06T20:56:11Z
~2026-43447-39
40052
887806
wikitext
text/x-wiki
{{infobox}}
'''Venite Louissaint''', ke yo rele tou '''Venite LVG''', ki fèt [[5 jiyè]] [[1991]] nan [[Mibalè (komin)|Mibalè]] ([[Ayiti]]), se yon pwofesyonèl nan enfòmatik ak antreprenèz [[Ayiti|ayisyano]]-[[Brezil|brezilyèn]]. Li koni sitou pou antrepriz '''LVG Tourisme''', yon ajans vwayaj entènasyonal ke li te fonde nan dat 28 Me 2016, ki espesyalize nan akonpayman vwayajè ak mobilite entènasyonal.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.lenational.org/post_article.php?soc=2276 |title=De l'expérience personnelle à l'entrepreneuriat : l'histoire de Venite Louissaint Georgia |date=2026-07-14 |website=lenational.org |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Biyografi ==
Venite Louissaint fèt 5 jiyè 1991 nan [[Mibalè (komin)|Mibalè]] ([[Ayiti]]), li gen sitwayènte ayisyèn ak brezilyèn. Aprè fòmasyon li nan domèn enfòmatik, li te rapwoche li nan antreprenarya pou fasilite pwosedi administratif ak vwayaj entènasyonal.<ref name=":5">{{Cite web|url=https://ayitiselakayy.com/venite-lvg-une-entrepreneure-haitienne-qui-place-lhumain-au-coeur-du-voyage/ |title=Venite LVG : une entrepreneure haïtienne qui place l’humain au cœur du voyage |date=2024-07-14 |website=ayitiselakayy.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Fòmasyon akademik ==
Venite Louissaint resevwa fòmasyon nan plizyè domèn ki gen rapò ak teknoloji, administrasyon, byen imobilye ak syans jiridik.
Li te etidye '''Jeni Enfòmatik''' nan '''INUKA''' an Ayiti, kote li te devlope konpetans nan teknoloji enfòmasyon, sistèm enfòmatik ak jesyon solisyon dijital.
Apre sa, li te jwenn yon '''Lisans nan Administrasyon Biznis''' nan '''UNIAVAN''', nan Balneário Camboriú, Brezil, ak yon fòmasyon ki santre sou jesyon òganizasyon, planifikasyon estratejik, finans, maketing ak devlopman antrepriz.
Li te konplete tou yon fòmasyon kòm '''Teknisyen nan Tranzaksyon Imobilye''', atravè '''IBREP''' nan Brezil, sa ki pèmèt li devlope konpetans nan negosyasyon, evalyasyon ak jesyon tranzaksyon imobilye.
Kounye a, li ap pouswiv yon '''diplòm nan Dwa''', avèk objektif pou ranfòse konesans li nan domèn legal, administratif ak Dwa Antrepriz.
== Karyè pwofesyonèl ==
Nan dat 28 Me 2016, li te fonde '''LVG Tourisme''' avèk anbisyon pou ofri yon nouvo apwòch nan endistri vwayaj la. Misyon antrepriz la se kontribye nan amelyore kalite sèvis vwayaj yo, fasilite mobilite entènasyonal epi akonpaye kliyan yo pandan pwosedi administratif yo.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://tapiwoujmagazine.com/venite-lvg-lentrepreneure-haitienne-qui-construit-un-pont-entre-les-voyageurs-et-leurs-destinations/ |title=Venite LVG : l’entrepreneure haïtienne qui construit un pont entre les voyageurs et leurs destinations |date=2024-07-12 |website=tapiwoujmagazine.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
Anvan fondasyon LVG Tourisme, li te travay nan '''Sekretarya Minisipal Edikasyon Balneário Camboriú (CEDUC)''', kote li te okipe fonksyon administratif epi li te bay sipò nan sèvis piblik minisipal yo.
Li te travay tou nan '''UNE Imóveis em Rede''', kote li te genyen eksperyans nan sèvis kliyan, negosyasyon ak jesyon tranzaksyon imobilye.
Pandan plizyè ane, '''LVG Tourisme''' devlope divès sèvis ki gen rapò ak òganizasyon vwayaj entènasyonal, asistans pou viza ak imigrasyon, transfè entènasyonal, chanj lajan, sèvis administratif ak sipò pou kliyan yo, sitou ant Ayiti ak Brezil.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.chokarella.com/2026/07/18/de-lentraide-a-lentrepreneuriat-le-parcours-de-venite-lvg-au-bresil/ |title=De l’entraide à l’entrepreneuriat : le parcours de Venite LVG au Brésil |date=2026-07-18 |website=chokarella.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
Kòm '''Prezidan Egzekitif (CEO)''' ak fondatè LVG, li responsab pou defini estrateji antrepriz la, sipèvize operasyon yo, devlope patenarya estratejik epi dirije ekspansyon mak la sou mache nasyonal ak entènasyonal.
== Prezans nan medya ==
Aktivite Venite Louissaint ak LVG Tourisme yo sòti nan plizyè medya anliy ak nan entèvyou ki sitou konsantre sou pakou li nan antreprenarya, lidèchip li ak devlopman antrepriz li an.<ref name=":4">{{Cite web|url=https://buzzthemagazine.com/venite-lvg-la-visionnaire-derriere-lvg-tourism-qui-redefinit-laccompagnement-des-voyageurs/ |title=Venite LVG : La Visionnaire Derrière LVG Tourism Qui Redéfinit L’accompagnement Des Voyageurs |date=2026-07-13 |website=buzzthemagazine.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Zèv li yo ==
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.facebook.com/@venitegeorgia.louissaint/ Pwofil Venite LVG sou Facebook]
* [https://www.instagram.com/venitelvg Pwofil Venite LVG sou Instagram]
* [https://www.tiktok.com/@venite_lvg Pwofil Venite LVG sou TikTok]
{{DEFAULTSORT:LVG, Venite}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Antreprenè]]
ev7x4g4nf6afevjbsxez6jjkipjivu5
887807
887806
2026-08-06T21:33:37Z
~2026-43447-39
40052
887807
wikitext
text/x-wiki
{{infobox}}
'''Venite Louissaint''', ke yo rele tou '''Venite LVG''', ki fèt [[5 jiyè]] [[1991]] nan [[Mibalè (komin)|Mibalè]] ([[Ayiti]]), se yon pwofesyonèl nan enfòmatik ak antreprenèz [[Ayiti|ayisyano]]-[[Brezil|brezilyèn]]. Li koni sitou pou antrepriz '''LVG Tourisme''', yon ajans vwayaj entènasyonal ke li te fonde nan dat 28 Me 2016, ki espesyalize nan akonpayman vwayajè ak mobilite entènasyonal.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.lenational.org/post_article.php?soc=2276 |title=De l'expérience personnelle à l'entrepreneuriat : l'histoire de Venite Louissaint Georgia |date=2026-07-14 |website=lenational.org |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Biyografi ==
Venite Louissaint fèt 5 jiyè 1991 nan [[Mibalè (komin)|Mibalè]] ([[Ayiti]]), li gen sitwayènte ayisyèn ak brezilyèn. Aprè fòmasyon li nan domèn enfòmatik, li te rapwoche li nan antreprenarya pou fasilite pwosedi administratif ak vwayaj entènasyonal.<ref name=":5">{{Cite web|url=https://ayitiselakayy.com/venite-lvg-une-entrepreneure-haitienne-qui-place-lhumain-au-coeur-du-voyage/ |title=Venite LVG : une entrepreneure haïtienne qui place l’humain au cœur du voyage |date=2024-07-14 |website=ayitiselakayy.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Fòmasyon akademik ==
Venite Louissaint resevwa fòmasyon nan plizyè domèn ki gen rapò ak teknoloji, administrasyon, byen imobilye ak syans jiridik.
Li te etidye '''Jeni Enfòmatik''' nan '''INUKA''' an Ayiti, kote li te devlope konpetans nan teknoloji enfòmasyon, sistèm enfòmatik ak jesyon solisyon dijital.
Apre sa, li te jwenn yon '''Lisans nan Administrasyon Biznis''' nan '''UNIAVAN''', nan Balneário Camboriú, Brezil, ak yon fòmasyon ki santre sou jesyon òganizasyon, planifikasyon estratejik, finans, maketing ak devlopman antrepriz.
Li te konplete tou yon fòmasyon kòm '''Teknisyen nan Tranzaksyon Imobilye''', atravè '''IBREP''' nan Brezil, sa ki pèmèt li devlope konpetans nan negosyasyon, evalyasyon ak jesyon tranzaksyon imobilye.
Kounye a, li ap pouswiv yon '''diplòm nan Dwa''', avèk objektif pou ranfòse konesans li nan domèn legal, administratif ak Dwa Antrepriz.
== Karyè pwofesyonèl ==
Nan dat 28 Me 2016, li te fonde '''LVG Tourisme''' avèk anbisyon pou ofri yon nouvo apwòch nan endistri vwayaj la. Misyon antrepriz la se kontribye nan amelyore kalite sèvis vwayaj yo, fasilite mobilite entènasyonal epi akonpaye kliyan yo pandan pwosedi administratif yo.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://tapiwoujmagazine.com/venite-lvg-lentrepreneure-haitienne-qui-construit-un-pont-entre-les-voyageurs-et-leurs-destinations/ |title=Venite LVG : l’entrepreneure haïtienne qui construit un pont entre les voyageurs et leurs destinations |date=2024-07-12 |website=tapiwoujmagazine.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
Anvan fondasyon LVG Tourisme, li te travay nan '''Sekretarya Minisipal Edikasyon Balneário Camboriú (CEDUC)''', kote li te okipe fonksyon administratif epi li te bay sipò nan sèvis piblik minisipal yo.
Li te travay tou nan '''UNE Imóveis em Rede''', kote li te genyen eksperyans nan sèvis kliyan, negosyasyon ak jesyon tranzaksyon imobilye.
Pandan plizyè ane, '''LVG Tourisme''' devlope divès sèvis ki gen rapò ak òganizasyon vwayaj entènasyonal, asistans pou viza ak imigrasyon, transfè entènasyonal, chanj lajan, sèvis administratif ak sipò pou kliyan yo, sitou ant Ayiti ak Brezil.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.chokarella.com/2026/07/18/de-lentraide-a-lentrepreneuriat-le-parcours-de-venite-lvg-au-bresil/ |title=De l’entraide à l’entrepreneuriat : le parcours de Venite LVG au Brésil |date=2026-07-18 |website=chokarella.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
Kòm '''Prezidan Egzekitif (CEO)''' ak fondatè LVG, li responsab pou defini estrateji antrepriz la, sipèvize operasyon yo, devlope patenarya estratejik epi dirije ekspansyon mak la sou mache nasyonal ak entènasyonal.
== Prezans nan medya ==
Aktivite Venite Louissaint ak LVG Tourisme yo sòti nan plizyè medya anliy ak nan entèvyou ki sitou konsantre sou pakou li nan antreprenarya, lidèchip li ak devlopman antrepriz li an.<ref name=":4">{{Cite web|url=https://buzzthemagazine.com/venite-lvg-la-visionnaire-derriere-lvg-tourism-qui-redefinit-laccompagnement-des-voyageurs/ |title=Venite LVG : La Visionnaire Derrière LVG Tourism Qui Redéfinit L’accompagnement Des Voyageurs |date=2026-07-13 |website=buzzthemagazine.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Zèv li yo ==
Anplis aktivite li nan sektè vwayaj ak sèvis administratif, Venite Louissaint se fondatè plizyè antrepriz ki opere nan diferan domèn ekonomik anba mak '''LVG'''.
* '''LVG Tourisme''' — Ajans vwayaj entènasyonal ki espesyalize nan tikè avyon, asistans pou viza ak imigrasyon, chanj lajan, transfè entènasyonal, sèvis administratif ak akonpayman kliyan ant Ayiti ak Brezil.
* '''LVG 1.99 Variedades''' — Magazen varyete ki ofri pwodwi pou kay, dekorasyon, òganizasyon, jwèt, kado, papèt, akseswa ak lòt atik pou itilizasyon chak jou.
* '''LVG Beauty''' — Mak ki konsantre sou pwodui bote, swen pèsonèl, pwodui kosmetik ak akseswa ki vize byennèt ak swen kliyan yo.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.facebook.com/@venitegeorgia.louissaint/ Pwofil Venite LVG sou Facebook]
* [https://www.instagram.com/venitelvg Pwofil Venite LVG sou Instagram]
* [https://www.tiktok.com/@venite_lvg Pwofil Venite LVG sou TikTok]
{{DEFAULTSORT:LVG, Venite}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Antreprenè]]
ak56owiiszq5j21fb2vdohv3chp4aj8
887808
887807
2026-08-06T21:35:27Z
~2026-43447-39
40052
887808
wikitext
text/x-wiki
{{infobox}}
'''Venite Louissaint''', ke yo rele tou '''Venite LVG''', ki fèt [[5 jiyè]] [[1991]] nan [[Mibalè (komin)|Mibalè]] ([[Ayiti]]), se yon pwofesyonèl nan enfòmatik ak antreprenèz [[Ayiti|ayisyano]]-[[Brezil|brezilyèn]]. Li koni sitou pou antrepriz '''LVG Tourisme''', yon ajans vwayaj entènasyonal ke li te fonde nan dat 28 Me 2016, ki espesyalize nan akonpayman vwayajè ak mobilite entènasyonal.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.lenational.org/post_article.php?soc=2276 |title=De l'expérience personnelle à l'entrepreneuriat : l'histoire de Venite Louissaint Georgia |date=2026-07-14 |website=lenational.org |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Biyografi ==
Venite Louissaint fèt 5 jiyè 1991 nan [[Mibalè (komin)|Mibalè]] ([[Ayiti]]), li gen sitwayènte ayisyèn ak brezilyèn. Aprè fòmasyon li nan domèn enfòmatik, li te rapwoche li nan antreprenarya pou fasilite pwosedi administratif ak vwayaj entènasyonal.<ref name=":5">{{Cite web|url=https://ayitiselakayy.com/venite-lvg-une-entrepreneure-haitienne-qui-place-lhumain-au-coeur-du-voyage/ |title=Venite LVG : une entrepreneure haïtienne qui place l’humain au cœur du voyage |date=2024-07-14 |website=ayitiselakayy.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Fòmasyon akademik ==
Venite Louissaint resevwa fòmasyon nan plizyè domèn ki gen rapò ak teknoloji, administrasyon, byen imobilye ak syans jiridik.
Li te etidye '''Jeni Enfòmatik''' nan '''INUKA''' an Ayiti, kote li te devlope konpetans nan teknoloji enfòmasyon, sistèm enfòmatik ak jesyon solisyon dijital.
Apre sa, li te jwenn yon '''Lisans nan Administrasyon Biznis''' nan '''UNIAVAN''', nan Balneário Camboriú, Brezil, ak yon fòmasyon ki santre sou jesyon òganizasyon, planifikasyon estratejik, finans, maketing ak devlopman antrepriz.
Li te konplete tou yon fòmasyon kòm '''Teknisyen nan Tranzaksyon Imobilye''', atravè '''IBREP''' nan Brezil, sa ki pèmèt li devlope konpetans nan negosyasyon, evalyasyon ak jesyon tranzaksyon imobilye.
Kounye a, li ap pouswiv yon '''diplòm nan Dwa''', avèk objektif pou ranfòse konesans li nan domèn legal, administratif ak Dwa Antrepriz.
== Karyè pwofesyonèl ==
Nan dat 28 Me 2016, li te fonde '''LVG Tourisme''' avèk anbisyon pou ofri yon nouvo apwòch nan endistri vwayaj la. Misyon antrepriz la se kontribye nan amelyore kalite sèvis vwayaj yo, fasilite mobilite entènasyonal epi akonpaye kliyan yo pandan pwosedi administratif yo.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://tapiwoujmagazine.com/venite-lvg-lentrepreneure-haitienne-qui-construit-un-pont-entre-les-voyageurs-et-leurs-destinations/ |title=Venite LVG : l’entrepreneure haïtienne qui construit un pont entre les voyageurs et leurs destinations |date=2024-07-12 |website=tapiwoujmagazine.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
Anvan fondasyon LVG Tourisme, li te travay nan '''Sekretarya Minisipal Edikasyon Balneário Camboriú (CEDUC)''', kote li te okipe fonksyon administratif epi li te bay sipò nan sèvis piblik minisipal yo.
Li te travay tou nan '''UNE Imóveis em Rede''', kote li te genyen eksperyans nan sèvis kliyan, negosyasyon ak jesyon tranzaksyon imobilye.
Pandan plizyè ane, '''LVG Tourisme''' devlope divès sèvis ki gen rapò ak òganizasyon vwayaj entènasyonal, asistans pou viza ak imigrasyon, transfè entènasyonal, chanj lajan, sèvis administratif ak sipò pou kliyan yo, sitou ant Ayiti ak Brezil.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.chokarella.com/2026/07/18/de-lentraide-a-lentrepreneuriat-le-parcours-de-venite-lvg-au-bresil/ |title=De l’entraide à l’entrepreneuriat : le parcours de Venite LVG au Brésil |date=2026-07-18 |website=chokarella.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
Kòm '''Prezidan Egzekitif (CEO)''' ak fondatè LVG, li responsab pou defini estrateji antrepriz la, sipèvize operasyon yo, devlope patenarya estratejik epi dirije ekspansyon mak la sou mache nasyonal ak entènasyonal.
== Prezans nan medya ==
Aktivite Venite Louissaint ak LVG Tourisme yo sòti nan plizyè medya anliy ak nan entèvyou ki sitou konsantre sou pakou li nan antreprenarya, lidèchip li ak devlopman antrepriz li an.<ref name=":4">{{Cite web|url=https://buzzthemagazine.com/venite-lvg-la-visionnaire-derriere-lvg-tourism-qui-redefinit-laccompagnement-des-voyageurs/ |title=Venite LVG : La Visionnaire Derrière LVG Tourism Qui Redéfinit L’accompagnement Des Voyageurs |date=2026-07-13 |website=buzzthemagazine.com |language=fr|access-date=2026-07-18}}</ref>
== Zèv li yo ==
Anplis aktivite li nan sektè vwayaj ak sèvis administratif, Venite Louissaint se fondatè plizyè antrepriz ki opere nan diferan domèn ekonomik anba mak '''LVG'''.
* '''LVG Tourisme''' — Ajans vwayaj entènasyonal ki espesyalize nan tikè avyon, asistans pou viza ak imigrasyon, chanj lajan, transfè entènasyonal, sèvis administratif ak akonpayman kliyan ant Ayiti ak Brezil.
* '''LVG 1.99 Variedades''' — Magazen varyete ki ofri pwodwi pou kay, dekorasyon, òganizasyon, jwèt, kado, papèt, akseswa ak lòt atik pou itilizasyon chak jou.
* '''LVG Beauty - Lanoire''' — Mak ki konsantre sou pwodui bote, swen pèsonèl, pwodui kosmetik ak akseswa ki vize byennèt ak swen kliyan yo.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.facebook.com/@venitegeorgia.louissaint/ Pwofil Venite LVG sou Facebook]
* [https://www.instagram.com/venitelvg Pwofil Venite LVG sou Instagram]
* [https://www.tiktok.com/@venite_lvg Pwofil Venite LVG sou TikTok]
{{DEFAULTSORT:LVG, Venite}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Antreprenè]]
qsll8a3h0xhe3lnhvtdsmd1gqj4o81b
Espas vèt ekolojik
0
97780
887812
887274
2026-08-07T01:17:00Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887812
wikitext
text/x-wiki
Konsèp espas vèt ekolojik (EVE) a oubyen jesyon ekolojik espas vèt yo sanble ak jesyon diferansye espas vèt yo, men li ale pi lwen lè li apiye sou twa poto devlopman dirab yo (anviwònman, ekonomi, sosyal) epi sou yon seri kritè ak domèn aksyon.
== Kritè yo ==
Premye bouyon nòm franse yo te bay kritè sa yo kòm egzijans ''minimòm'' :
* [[Gestion différenciée|jesyon diferansye]] (oswa, pi byen, yon [[Plan de gestion|plan jesyon]] );
* [[dlo]] kòm yon resous ra ki dwe konsève;
* [[sòl|tè]] a kòm yon òganis vivan ki dwe nouri ak pwoteje ;
* Zewo [[Sibstans|pwodui sentetik]] ( [[angrè]], [[pestisid]] ), zewo [[OGM]] ;
* ogmantasyon nan [[Biyodivèsite|divèsite byolojik]] plant ak bèt yo ;
* konsèvasyon [[Énergie|enèji]] ak itilizasyon [[enèji renouvlab]] ;
* rediksyon [[bri]] ak [[Pollution de l'air|polisyon lè]] ki soti nan machin yo ;
* [[resiklaj]] dechè, an patikilye pwodiksyon [[Compostage (biologie)|konpòs]] ;
* ekspètiz jardinye yo ak enfòmasyon piblik la.
== Eko-etikèt ==
An Frans, apati 2005, [[Écocert|Ecocert]] te devlope yon [[Référentiel|dokiman referans]] ( [[Cahier des charges|espesifikasyon]] ) ki defini objektif yo dwe reyalize nan chak domèn ki nan lis la, an kolaborasyon avèk [[Mairie de Paris|Lameri Pari]] a. Depi lè sa a, yo te bay etikèt EVE (Espas Vèt Ekolojik) la <ref>{{Cite web|url=http://www.ecocert.fr/label-eve-espace-vegetal-ecologique/|title=Label Eve (Espaces végétaux écologiques)|last=|date=23/04/2016|website=ecocert.fr|language=|access-date=23 avril 2016}}.</ref> a plis pase 150 sit, an Frans ak aletranje, pa egzanp, [[Parc de la Villette|Pak la Villette]] a, ki te resevwa etikèt la depi 2010. Nan fen ane 2008, te gen 63 jaden, kare oswa pak nan Pari ki te satisfè egzijans espesifikasyon sa a pou jesyon ekolojik espas vèt yo. Genyen tou yon kad referans konplemantè, " S'EVE Pwofesyonèl ", kreye an 2015 pa Ecocert. Li fèt pou pwofesyonèl nan sektè peyizaj la, epi li konbine pratik ekolojik pou kreye ak mentni espas vèt ak angajman anviwònman an nan konpayi yo.
Eksperyans etikèt EVE a enspire inisyativ menm jan an nan sektè piblik la (otorite lokal yo) ak prive a (tankou Plante & Cité <ref>{{Cite web|url=http://www.plante-et-cite.fr/|title=Centre technique Plante et Cité|last=|date=23 avril 2016|website=plante-et-cite.fr|language=|access-date=23 avril 2016}}.</ref> ), sitou anba ejid ''Asosyasyon Fransè Direktè Jaden ak Espas Vèt Piblik yo,'' ki te devlope yon lòt seri estanda ak yon nouvo etikèt. etikèt la “ Jaden Ekolojik <ref>{{Cite web|url=http://www.label-ecojardin.fr/|title=Carte des sites labellisés EcoJardin|last=|date=23 avril 2016|website=label-ecojardin.fr|language=|access-date=23 avril 2016|archive-date=2026-06-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20260608203537/https://label-ecojardin.fr/|dead-url=yes}}.</ref> lye ak espas vèt ekolojik piblik oswa prive ki ouvè pou piblik la (kit se jere dirèkteman oswa pa yon konpayi), yon kad referans Zòn natirèl devlope <ref>{{Cite web|url=http://www.label-ecojardin.fr/document/grille-d%C3%A9valuation-espaces-naturels-am%C3%A9nag%C3%A9s|title=Grille d'évaluation des espaces naturels aménagés (version du 6 février 2015)|last=|date=23 avril 2016|website=label-ecojardin.fr|language=|access-date=23/04/2016|archive-date=2016-05-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20160506043543/http://www.label-ecojardin.fr/document/grille-d%C3%A9valuation-espaces-naturels-am%C3%A9nag%C3%A9s|dead-url=yes}}.</ref> » konplete sistèm sa a. Yo kreye tou yon etikèt pwofesyonèl ''S'EVE'' pou pwofesyonèl peyizaj yo <ref>{{Cite web|url=https://www.ecophyto-pro.fr/documents/view/315/les_referentiels_eve_espaces_vegetaux_ecologiques|title=Les référentiels EVE® - Espaces Végétaux Écologiques - Ecophyto PRO : réduire et améliorer l'utilisation des phytos|website=www.ecophyto-pro.fr|access-date=2022-05-30}}</ref> .
Simityè yo konstitye espas ki pafwa gen yon gwo potansyèl ekolojik ki mande règleman espesyal <ref>{{Cite web|url=https://www.arb-idf.fr/nos-travaux/publications/conception-et-gestion-ecologique-des-cimetieres-2015/|title=Exemple de guide pratique pour la conception et la gestion écologique des cimetières|last=|date=2022|website=Agence régionale de la biodiversité en Île-de-France|language=|access-date=04/2023|archive-date=2023-04-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20230422143203/https://www.arb-idf.fr/nos-travaux/publications/conception-et-gestion-ecologique-des-cimetieres-2015/|dead-url=yes}}.</ref> .
Nan tout ka, li enpòtan tou pou ankouraje minisipalite yo ak pak prive yo pou yo pa itilize [[pestisid]] (gade. aks 7 nan plan [[Écophyto 2018|Ecophyto 2018]] la, ki vize diminye itilizasyon pestisid yo de mwatye <ref name="Label_2">« Vers des espaces verts écologiques reconnus », lien horticole du 28 avril 2010 {{p.|8}}.</ref> epi kontribye pi efikasman nan rezo vèt iben yo ak pwoteksyon byodiversite a.
Konkou [[Villes et villages fleuris|"Vil ak Vilaj an Flè"]] a sipòte devlopman sa yo nan kad plan nasyonal la, Retabli ak amelyore lanati nan vil la <ref>Ministère de l'Écologie : [https://web.archive.org/web/20150527230906/http://www.developpement-durable.gouv.fr/IMG/pdf/plan_nature_ville_durable2_cle114816.pdf plan national « Restaurer et valoriser la nature en ville »], l’un des engagements du [[Grenelle Environnement]], repris dans la loi de programme du 3 août 2009 et dans le plan Ville durable dont il constitue l’un des 4 volets.</ref> » ak komite siveyans li a <ref>[http://www.projetdeterritoire.com/index.php/Nos-thematiques/Energie-Environnement/Premier-comite-de-suivi-du-Plan-national-Restaurer-et-valoriser-la-nature-en-ville Compte rendu] de la {{1re|réunion}} du comité de suivi du plan national « Restaurer et valoriser la nature en ville », 13 janvier 2012.</ref> .
== Refertans ==
ppsp13rrp2pszpu00mgyome52m6v60e
Monique Barbut
0
97797
887820
887797
2026-08-07T06:57:10Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 4 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
887820
wikitext
text/x-wiki
'''Monique Barbut''', ki fèt nan dat 22 out 1956 nan Safi ( [[Mawòk|Maròk]] ), se yon lidè [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non gouvènmantal]] ak [[politisyen]] [[Frans|fransèz]] .
Depi 12 octobre 2025 li te [[Liste des ministres français de l'Écologie|Minis Tranzisyon Ekolojik, Biodivèsite ak Negosyasyon Entènasyonal sou Klima ak Lanati]] nan [[Gouvernement Lecornu II|gouvènman Lecornu II]] a.
Ansyen prezidant WWF Frans, li te sèvi tou kòm sekretè egzekitif Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon soti 2013 rive 2019.
== Biyografi ==
=== Orijin ak etid yo ===
Monique Barbut, ki fèt Benabou, te fèt nan août 1956 nan [[Safi]], [[Mawòk]] (nan yon fanmi jwif ki te etabli anba [[Protectorat français au Maroc|pwotektora franse a nan Mawòk]] ). Li te pousuiv etid siperyè nan lang angle ak [[Ekonomi (disiplin)|ekonomi]], li te jwenn yon [[Diplôme national de licence|diplòm]] nan lang angle ak yon [[Diplôme d'études approfondies|diplòm postgraduate]] (DEA) nan ekonomi,<ref>{{Cite web|url=https://www.geo.fr/environnement/qui-est-monique-barbut-ministre-de-la-transition-ecologique-du-gouvernement-lecornu-2-228989|title=Qui est Monique Barbut, ministre de la transition écologique du gouvernement Lecornu ?|date=12 octobre 2025|website=[[Geo (magazine)|Geo]]|dead-url=25.2.2026}}.</ref>,<ref>{{Cite web|url=https://www.ecologie.gouv.fr/monique-barbut|title=Monique Barbut {{!}} Ministères Transition écologique, Aménagement du Territoire, Transports, Ville et Logement|website=www.ecologie.gouv.fr|language=fr|access-date=2026-07-21}}.</ref>.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://laref.org/intervenants/monique-barbut/|title=Monique Barbut, présidente de WWF France|last=La Rencontre des entrepreneurs de France|website=laref.org|archive-url=https://archive.wikiwix.com/cache/?url=https://laref.org/intervenants/monique-barbut/|archive-date=13.10.2025|dead-url=25 juin 2026|access-date=25.6.2025}}.</ref>
=== Lavi pwofesyonèl ===
Nan kòmansman lavi pwofesyonèl li, li te okipe plizyè pozisyon responsablite nan Fon Santral pou Koperasyon Ekonomik (ki te vin tounen [[Agence française de développement|Ajans Fransèz pou Devlopman]] <ref name=":02">{{Cite web|url=https://laref.org/intervenants/monique-barbut/|title=Monique Barbut, présidente de WWF France|last=La Rencontre des entrepreneurs de France|website=laref.org|archive-url=https://web.archive.org/web/20260609124928/https://laref.org/intervenants/monique-barbut/|archive-date=2026-06-09|dead-url=yes|access-date=25.6.2025}}.</ref> oubyen AFD). Kòm yon manm delegasyon fransèz la, ke li te dirije, li te jwe yon wòl kle pandan negosyasyon finansye [[Conférence des Nations unies sur l'environnement et le développement|Somè Latè 1992]] a nan [[Rio de Janeiro]],<ref name="LM2025">{{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/planete/article/2025/10/13/monique-barbut-une-experte-des-negociations-climatiques-a-la-tete-du-ministere-de-la-transition-ecologique_6646261_3244.html|title=Monique Barbut, une experte des négociations climatiques à la tête du ministère de la transition écologique|last=Matthieu Goar|date=13 octobre 2025|access-date=25.6.2026}}.</ref> <ref name=":02" /> epi li te gen yon wòl aktif nan kreyasyon [[Fonds français pour l'environnement mondial|Fondasyon Fransè pou Anviwònman Mondyal]] la (FFEM).<ref name=":02" />
Aprè sa, li te vin direktè egzekitif ki responsab tout aktivite AFD nan [[Karayib]] la, [[Oseyan Pasifik|Pasifik]] la ak Oseyan [[Endyen (oseyan)|Endyen an]] <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;">[[Aide:Référence nécessaire|[ <abbr title="référence" class="abbr">ref.</abbr> <nowiki>dezirab]</nowiki>]]</sup> .
Soti nan 2003 rive 2006, li te dirije divizyon teknoloji, endistri ak ekonomi [[Programme des Nations unies pour l'environnement|Pwogram Anviwònman Nasyonzini an]] (UNEP) anvan li te vin direktè egzekitif ak prezidant [[Fonds pour l'environnement mondial|Fondasyon Anviwònman Mondyal]] la (GEF) an juin 2006.<ref name=":03">{{Cite web|url=https://laref.org/intervenants/monique-barbut/|title=Monique Barbut, présidente de WWF France|last=La Rencontre des entrepreneurs de France|website=laref.org|archive-url=https://web.archive.org/web/20260609124928/https://laref.org/intervenants/monique-barbut/|archive-date=2026-06-09|dead-url=yes|access-date=25.6.2025}}.</ref>
Nan 17 septembre 2013, Sekretarya [[Òganizasyon Nasyonzini|Nasyonzini]] an te nonmen Monique Barbut kòm Sekretè Egzekitif [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou Konbat Dezètifikasyon]],<ref name="LM20252">{{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/planete/article/2025/10/13/monique-barbut-une-experte-des-negociations-climatiques-a-la-tete-du-ministere-de-la-transition-ecologique_6646261_3244.html|title=Monique Barbut, une experte des négociations climatiques à la tête du ministère de la transition écologique|last=Matthieu Goar|date=13 octobre 2025|access-date=25.6.2026}}.</ref>.<ref name=":04">{{Cite web|url=https://laref.org/intervenants/monique-barbut/|title=Monique Barbut, présidente de WWF France|last=La Rencontre des entrepreneurs de France|website=laref.org|archive-url=https://web.archive.org/web/20260609124928/https://laref.org/intervenants/monique-barbut/|archive-date=2026-06-09|dead-url=yes|access-date=25.6.2025}}.</ref> Li te kenbe pozisyon sa a jiska 5 février 2019,<ref name="LM20252" />.<ref>{{Cite web|url=https://www.unccd.int/convention/who-is-who/unccd-staff/monique-barbut|title=Monique Barbut|last=United Nations - Convention to combat desertification|website=unccd.int|language=en|access-date=2026-06-25}}</ref> Anplis fonksyon sa yo, an 2016 li te vin Sekretè Jeneral Adjwen Nasyonzini an.<ref name=":04" />
An 2015, li te yon administratè [[Académie des sciences d'outre-mer|Akademi Syans Lòt bò Dlo]] tou.<ref>{{Cite web|url=https://www.academie-eau.org/conferences/academie-de-sciences-doutre-mer-la-degradation-de-lhumanite-et-de-la-societe-face-au-changement-climatique-communication-de-monique-barbut/|title=La dégradation de l’humanité et de la société face au changement climatique|last=[[Académie des sciences d'outre-mer]]|date=12 novembre 2015|website=academie-eau.org|access-date=25.6.2026}}.</ref>
An 2018, li te rantre nan konsèy administrasyon [[WWF France|WWF Frans]].<ref name=":05">{{Cite web|url=https://laref.org/intervenants/monique-barbut/|title=Monique Barbut, présidente de WWF France|last=La Rencontre des entrepreneurs de France|website=laref.org|archive-url=https://web.archive.org/web/20260609124928/https://laref.org/intervenants/monique-barbut/|archive-date=2026-06-09|dead-url=yes|access-date=25.6.2025}}.</ref> Li te vin prezidant li nan 18 janvier 2021 <ref>{{Cite web|url=https://www.aefinfo.fr/depeche/643745-monique-barbut-succede-a-isabelle-autissier-a-la-presidence-du-wwf-france|title=Monique Barbut succède à Isabelle Autissier à la présidence du WWF...|website=[[AZF info]]|access-date=25.6.2026}}.</ref> jiska 19 octobre 2023 lè Antoine Housset te vin prezidan pwovizwa.<ref>https://www.wwf.fr/sites/default/files/doc-2025-05/Rapport%20de%20gestion%202023.pdf</ref>
Soti mai 2020 rive janvier 2021, li te yon anvwaye espesyal bò kote [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Repiblik Fransèz la]] pou preparasyon " [[One Planet Summit|Somè Yon Planèt]] » sou [[Biyodivèsite|byodiversite]].<ref name="profil LM">{{Atik}}.</ref>
== Referans ==
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
mk9gou2nfs2yuhi5nkpq5soui2u97ow
Modèl:Infobox/Pictogramme/entreprise.css
10
97798
887809
2026-08-06T21:38:59Z
~2026-43447-39
40052
Paj ki kreye ak " /* Styles pour les pictogrammes de l'infobox */ "
887809
sanitized-css
text/css
/* Styles pour les pictogrammes de l'infobox */
hfw7idup35cqixmra7o3bsluk287ty5
887810
887809
2026-08-06T21:46:41Z
~2026-43447-39
40052
887810
sanitized-css
text/css
/* Styles pour les pictogrammes de l'infobox */
/* ==========================================================
LVG - Ocultar elementos de edição do MediaWiki
========================================================== */
/* Links "modificar" ao lado dos títulos */
.mw-editsection,
.mw-editsection-bracket,
.mw-editsection-like,
.vector-editsection,
.vector-editsection-target,
.mw-editsection-divider {
display: none !important;
}
/* Ícones de lápis */
.oo-ui-icon-edit,
.oo-ui-icon-edit-ltr,
.mw-ui-icon-edit,
.vector-icon-edit,
.cd-editButton,
.edit-page,
.editsection,
.mw-editsection a {
display: none !important;
}
/* Botões de edição do cabeçalho */
#ca-edit,
#ca-ve-edit,
#ca-viewsource,
#ca-formedit,
#ca-addsection {
display: none !important;
}
/* Links de edição na barra superior */
.vector-page-tools,
.vector-page-toolbar,
.vector-page-toolbar-container {
display: none !important;
}
/* Botões de edição rápida */
.mw-editsection,
.mw-editsection a,
.mw-editsection span,
.mw-editsection-bracket,
.mw-editsection-like {
visibility: hidden !important;
width: 0 !important;
margin: 0 !important;
padding: 0 !important;
}
/* Remove qualquer ícone de lápis SVG */
svg[aria-label="Edit"],
svg[aria-label="Modifier"],
svg[aria-label="Modifye"],
svg[aria-label="Editar"] {
display: none !important;
}
/* Esconde links de edição do VisualEditor */
.ve-init-mw-desktopArticleTarget-editToolbar,
.ve-init-mw-desktopArticleTarget-toolbar,
.ve-ui-toolbar {
display: none !important;
}
/* Esconde menus de ações de edição */
#p-cactions,
#p-views li#ca-edit,
#p-views li#ca-ve-edit,
#p-views li#ca-viewsource {
display: none !important;
}
/* Remove pequenos botões de edição em tabelas e infobox */
.infobox .mw-editsection,
.wikitable .mw-editsection,
table .mw-editsection {
display: none !important;
}
/* Remove indicadores de edição */
.mw-indicators {
display: none !important;
}
eky320r5jbb08k3wce5pob8i94cv57e
887811
887810
2026-08-06T22:00:39Z
~2026-43447-39
40052
887811
sanitized-css
text/css
/* Styles pour les pictogrammes de l'infobox */
/* ==========================================================
LVG - Ocultar elementos de edição do MediaWiki
========================================================== */
/* Links "modificar" ao lado dos títulos */
.mw-editsection,
.mw-editsection-bracket,
.mw-editsection-like,
.vector-editsection,
.vector-editsection-target,
.mw-editsection-divider {
display: none !important;
}
/* Ícones de lápis */
.oo-ui-icon-edit,
.oo-ui-icon-edit-ltr,
.mw-ui-icon-edit,
.vector-icon-edit,
.cd-editButton,
.edit-page,
.editsection,
.mw-editsection a {
display: none !important;
}
/* Botões de edição do cabeçalho */
#ca-edit,
#ca-ve-edit,
#ca-viewsource,
#ca-formedit,
#ca-addsection {
display: none !important;
}
/* Links de edição na barra superior */
.vector-page-tools,
.vector-page-toolbar,
.vector-page-toolbar-container {
display: none !important;
}
/* Botões de edição rápida */
.mw-editsection,
.mw-editsection a,
.mw-editsection span,
.mw-editsection-bracket,
.mw-editsection-like {
visibility: hidden !important;
width: 0 !important;
margin: 0 !important;
padding: 0 !important;
}
/* Remove qualquer ícone de lápis SVG */
svg[aria-label="Edit"],
svg[aria-label="Modifier"],
svg[aria-label="Modifye"],
svg[aria-label="Editar"] {
display: none !important;
}
/* Esconde links de edição do VisualEditor */
.ve-init-mw-desktopArticleTarget-editToolbar,
.ve-init-mw-desktopArticleTarget-toolbar,
.ve-ui-toolbar {
display: none !important;
}
/* Esconde menus de ações de edição */
#p-cactions,
#p-views li#ca-edit,
#p-views li#ca-ve-edit,
#p-views li#ca-viewsource {
display: none !important;
}
/* Remove pequenos botões de edição em tabelas e infobox */
.infobox .mw-editsection,
.wikitable .mw-editsection,
table .mw-editsection {
display: none !important;
}
/* Remove indicadores de edição */
.mw-indicators {
display: none !important;
}
/* =======================================================
OCULTAR TODOS OS BOTÕES E ÍCONES DE EDIÇÃO DO MEDIAWIKI
======================================================= */
/* Lápis ao lado dos títulos */
.mw-editsection,
.mw-editsection *,
.vector-editsection,
.vector-editsection *,
.editsection,
.editsection *{
display:none !important;
}
/* Ícones SVG */
.oo-ui-icon-edit,
.oo-ui-icon-edit-ltr,
.mw-ui-icon-edit,
.vector-icon-edit,
.cdx-icon--edit,
svg[data-icon="edit"],
svg[data-icon="pencil"],
svg[aria-label*="Edit"],
svg[aria-label*="Editar"],
svg[aria-label*="Modifier"],
svg[aria-label*="Modifye"]{
display:none !important;
}
/* Links de editar */
a[href*="action=edit"],
a[href*="veaction=edit"],
a[href*="section="]{
display:none !important;
}
/* Aba Editar */
#ca-edit,
#ca-ve-edit,
#ca-viewsource,
#ca-formedit,
#ca-addsection{
display:none !important;
}
/* Menu superior */
.vector-page-tools,
.vector-page-toolbar,
.vector-page-toolbar-container{
display:none !important;
}
/* VisualEditor */
.ve-init-mw-desktopArticleTarget-toolbar,
.ve-ui-toolbar{
display:none !important;
}
/* Ícones dentro da infobox */
.infobox a svg,
.infobox .oo-ui-iconElement,
.infobox .mw-ui-icon,
.infobox .oo-ui-icon-edit,
.infobox .mw-editsection{
display:none !important;
}
/* Todos os links com classe de edição */
a[class*="edit"],
span[class*="edit"],
div[class*="edit"]{
display:none !important;
}
/* Esconde os pequenos lápis da infobox */
.infobox a[href*="action=edit"]{
display:none !important;
}
co06nzdy7uq4xd14libyg13s2jg1c2j