Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.47.0-wmf.16 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Anatomi 0 59100 888198 881502 2026-08-22T14:43:36Z Woodjimmy 40172 /* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|1 */ 888198 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non komen |objè= |Fichye= |referans= }} '''Anatomi''' se syans pou etidye kò. Anatomi (. Soti nan latitid Anatomi, epi li nan gr Ἀνατομία;. 1 ἀνατέμνειν ki sòti nan 'koupe atravè' vèb la, 2 konpoze ἀνά, Ana "anfòm" 3 ak τέμνειν, "koupe" temnein) 4 se yon syans ki etid estrikti a nan k ap viv bagay sa yo, sa vle di, fòm, relief, kote, dispozisyon ak relasyon a chak nan ògàn yo ki konpoze yo. Tèm nan refere a tou de estrikti a li menm nan òganis vivan, jan branch la genyen nan byoloji pou ki etidye estrikti yo, ki nan ka a nan anatomi imen vin youn nan apèl yo syans debaz oswa "préclinique" nan medikaman. Pandan ke anatomi a baze sitou sou pran egzamen an deskriptif nan òganis vivan, konpreyansyon sa a [[achitekti]] enplike nan yon sèl kounye a appariement ak fonksyon a, se konsa ke li fonn nan okazyon yo fizyoloji (nan sa yo rele fonksyonèl anatomi ) ak se yon pati nan yon gwoup syans debaz ki rele "syans kounyè" (Devlopman Byoloji, istolojik ak antwopoloji), ki moun ki ranpli nan zòn yo nan ekspètiz ak yon dinamik e pragmatik. Se Savan an te ki kiltive sa a syans rele anatomist (byenke Diksyonè a nan Akademi an Royal nan lang panyòl la tou aksepte tèm nan anatomik)<ref>{{cite web|url=https://www.preps.ng/jamb-subject-combination-for-anatomy/|title=Anatomy|last=Rotimi|first=Booktionary|archive-url=https://web.archive.org/web/20170801080440/https://www.booktionary.com.ng/index_files/Page1935.htm|archive-date=1 August 2017|access-date=18 June 2017}}</ref> == Istwa == Istwa mo sa == referans == [[Kategori:Syans]] <references /> == Kèk lyen == 8yb7nm8ycg95gazcvdcezap8lazm0lx Rochambeau Lainy 0 68188 888201 836138 2026-08-22T18:28:05Z ~2026-45735-45 40177 /* */ 888201 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Rochambeau Lainy |foto= |tèks=Rochambeau Lainy |fonksyon=pwofesè inivèsite |domèn=edikasyon |diplòm= |etid= |dat nesans=[[25 oktòb]] [[1968]] |lye nesans=[[Koto]], [[Sid]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Rochambeau Lainy''', ki fèt [[25 oktòb]] [[1968]] nan komin [[Koto]], depatman [[Sid]] peyi [[Ayiti]], li mouri nan dat 19 dawout nan Indianapolis, Peyi Etazini (USA). se te yon lengwis ak pwofesè inivèsite ayisyen. Li se manm fondatè [[Akademi Kreyòl Ayisyen]]. == Biyografi == [[Rochambeau Lainy]] etidye Lèt modèn nan Lekòl Nòmal Siperyè (inivèsite Leta Ayiti) ant 1991 ak 1995. Aprè sa a, li ale Lafrans. Li fè etid li nan peyi [[Frans|Lafrans]], nan Syans langaj ak Syans Ledikasyon ant 2003 ak 2011. Li te nan inivèsite Rouen, nan Rejyon Ot-Nòmandi, kote li fè yon doktora nan lengwistik e yon mastè nan Syans ledikasyon. Depi 2007, Rochambeau Lainy anseye, nan Inivèsite Leta Ayiti (Fakilte Lengwistik Aplike ak Fakilte Etnoloji), Sikopedagoji, sikolengwistik, semantik e lengwistik kreyòl. Domèn predileksyon li, se rechèch syantifik, rechèch devlopman, ansèyman, konsepsyon ak kòdinasyon pwojè, animasyon syantifik ak gesyon gwoup etidyan. Li fè plizyè pos-doktora (youn nan Inivèsite Lib [[Briksèl]] nan [[Bèljik]] nan lane 2013, youn nan Inivèsite Antiy fransè nan lane 2014 ak youn nan Inivèsite leta Indiana ([[Etazini]]) nan lane 2015. Depi 1993, li ap anseye nan tout nivo ledikasyon (primè, fondamantal, segondè ak inivèsitè). Kidonk, li travay e reflechi sou ledikasyon timoun, adolesan, jèn ak granmoun. Li se monitè alfabetizasyon tou. Fakilte Lengwistik Aplike (FLA) pwopoze kandidati li kòm manm [[Akademi Kreyòl Ayisyen]] nan lane 2014. Depi dat sa a, li se manm Akademi Kreyòl Ayisyen an. Rochambeau Lainy travay kòm anseyan, chèchè, direktè rechèch, konseptè pwojè rechèch syantifik e rechèch sou devlopman nan domèn Lengwistik ak Syans ledikasyon.<ref>{{cite web |url=http://sites.nationalacademies.org/PGA/PEER/PEERscience/PGA_181421 |title=Students with disabilities and pedagogical practices of teachers in the schools in three regions of Haiti |website=sites.nationalacademies.org |date=2017 |access-date=25 septanm 2019}}</ref> Nan lane 2013, li inisye kreyasyon laboratwa rechèch LADIREP (Langage, Discours et Representations), e li te dirije laboratwa sa a pandan anviwon 2 zan. An 2014, li fonde GIECLAT (Groupe d'Initiative pour l'Etude de la Cognition, du Langage, de l'Apprentissage et des Troubles) ki se yon òganizasyon ki pap chache pwofi e ki a milite nan domèn ledikasyon, fòmasyon ak twoub.<ref>{{cite web |url=https://rtvc.radiotelevisioncaraibes.com/opinions/le-handicap-les-pratiques-enseignantes-essai-presentation-dune-recherche-action-post |title=Le handicap et les pratiques enseignantes |website=rtvc.radiotelevisioncaraibes.com |date=2019 |access-date=25 septanm 2019 |archive-date=2019-09-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190925154857/https://rtvc.radiotelevisioncaraibes.com/opinions/le-handicap-les-pratiques-enseignantes-essai-presentation-dune-recherche-action-post |dead-url=yes }}</ref> Depi lane 2016, li se manm pèmanan laboratwa LangSE (Lang, Sosyete, Edikasyon) ki nan Inivèsite Leta Ayiti. Li ekri e dirije anpil pwojè rechèch syantifik ak rechèch devlopman. Nan pwojè sa yo, li kolabore avèk enstitisyon, ajans ak ministè tankou [[Ministè Ledikasyon Nasyonal an Ayiti]], AUF, IFADEM, Opens Society Foundations, Fokal, ONU-MINUSTAH, National Academics and Science e USAID. Li pale kreyòl ayisyen, fransè ak anglè. == Zèv li yo == * 2019 : ''[[Analogie]] : création lexicale et extension des catégories en créoles haïtien et guyanais'', Limoge/France : Lambert & Lucas. * 2019 : ''L’Analogie dans le processus de lexicalisation et de sémantisation des faits. Vers une approche comparative des Créoles haïtien, guadeloupéen, martiniquais et guyanais'', Limoge/France : Lambert & Lucas, 248 paj, ISBN/EAN 978-2-35935-272-6.<ref>{{cite web |url=http://www.lambert-lucas.com/livre/lanalogie-dans-le-processus-de-lexicalisation-et-de-semantisation-en-creoles-guadeloupeen-guyanais-haitien-et-martiniquais/ |title=L’analogie dans le processus de lexicalisation et de sémantisation en créoles guadeloupéen, guyanais, haïtien et martiniquais |website=lambert-lucas.com |date=2019 |access-date=25 septanm 2019}}</ref> * 2019 : ''Analogie et formation de lexique. Cas des dérivés verbaux en créoles haïtien, guadeloupéen et martiniquais'', Rochambeau Lainy ak Cherlie Rivage, Limoge/France : Lambert & Lucas. * 2019 : ''Désignation des organes et pratiques sexuels. Pour une étude de l'analogie comme mécanisme de synonymie et de polysémie en créole haïtien'', Limoge/France : Lambert & Lucas. Frédéric Anciaux ak Rochambeau Lainy, * 2018 : ''Le cas de l’analogie dans les créoles à base lexicale française de la Caraïbe''. In Revue « Contextes et Didactiques », n°10, desanm 2017, 89 CRREF. * 2017 : ''Emplois et valeurs sémantiques des marqueurs tankou, kou, kwè/kouwè et kòm. Pour une étude de la comparaison en créole haïtien''. In Le créole haïtien : description et analyse. [[Renauld Govain]] (dir.). Paris : L' Harmattan, pp. 161-191. * 2017 : ''[[Troubles du langage]], langue d'enseignement et rendement scolaire. Essai de diagnostic du système éducatif haïtien dans le département de l'Artibonite'', Rochambeau Lainy ak Nicodem Jean-Baptiste, Paris : L'Harmattan, Actes de colloque organize 25 ak 26 fevriye 2016, Paris * 2017 : ''Troubles du langage, apprentissage et analogie. Analyse des compétences des élèves en cours de 4ème AF, à l'Estère'', in Rochambeau Lainy (dir.), Troubles du langage et rendement scolaire. Essai de diagnostic du système éducatif haïtien dans le département de l'Artibonite. Paris : L'Harmattan, Actes de colloque organisé les 25 et 26 février 2016. * 2015 : ''Valeurs sémantiques des morphèmes « sot, fin, fèk, annik » et leurs formes combinées. Pour une étude du passé récent en créole haïtien'', in Anda Irina Radulescu (dir.), Le temps et la temporalité. Les Annales de l'Université de Craiova, pp. 28-42. Roumanie. * 2013 : ''Des actions pour renforcer l’accès des locuteurs du créole haïtien aux progrès intellectuels, techniques et scientifiques'', in R. Govain (dir.), * 2013 : ''[[Akademi Kreyòl Ayisyen: Ki pwoblèm? Ki avantaj? Ki defi? Ki avni?]]'' Actes de colloques. Haïti: Presse de l’Université d’Etat d’Haïti, pp. 241-264. * 2013 : ''Observation sur l'usage du français en classe chez les élèves, en cours de mathématiques, de sciences naturelles et d'histoire-géographie : comparaison entre Maîtres "ifadémiens" et maîtres "non-ifadémiens"''. Projè RESA,IFADEM/AUF.<ref>{{cite web |url=https://www.ifadem.org/sites/default/files/divers/recherches-en-cours_ifadem.pdf |title=comparaison entre Maîtres "ifadémiens" et maîtres "non-ifadémiens" |website=ifadem.org |date=2013 |access-date=25 septanm 2019 |archive-date=2019-09-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190925140559/https://www.ifadem.org/sites/default/files/divers/recherches-en-cours_ifadem.pdf |dead-url=yes }}</ref> * 2012 : ''La valeur de « taisez-vous »: expression considérée comme « menaçante, dérangeante et violente » dans un discours politique''. Signes, Discours et Sociétés, 8. La force des mots: valeurs et violence dans les interactions verbales, ISSN 1308-8378<ref>{{cite web |url=http://www.revue-signes.info/document.php?id=2488 |title=La force des mots: valeurs et violence dans les interactions verbales |website=revue-signes.info |date=2012 |access-date=25 septanm 2019 |archive-date=2019-08-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190804222604/http://www.revue-signes.info/document.php?id=2488 |dead-url=yes }}</ref> * 2011 : ''Le couple discours direct/discours indirect et les formes libres: étude comparée entre le français et le créole haïtien'', in Monique Brossard-Lebrun ak Gilberte Février (éds.). Dialogues et cultures N°58, Revue Fédération internationale des professeurs de français (FIPF). pp. 91-100. Quebec: 2011. * 2010 : ''L'expression du temps dans les formes libres en français'', in Laura Calabrese & Laurence Rosier (éds.), Ceci est-il de la linguistique belge française? Bruxelles: revue Le discours et la langue, Tome 1.2, pp. 135-153. * 2010 : ''Temps et aspect dans la structure de l’énonciation rapportée: comparaison entre le français et le créole haïtien'', Université de Rouen. Thèse publiée par l’Atelier national de reproduction de Thèses (ANRT). Villeneuve d'Ascq, France, 468 paj. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://akademikreyol.net/pwofil_akademisyen/LAINY-Rochambeau-23 Rochambeau Lainy] sou akademikreyol.net * [https://lenouvelliste.com/article/185877/rochambeau-lainy-ap-travay-pou-plis-pwodiksyon-syantifik-nan-lang-kreyol-la Rochambeau Lainy] sou lenouvelliste.com * [http://www.diffusiontheses.fr/62659-these-de-lainy-rochambeau.html Rochambeau Lainy] sou diffusiontheses.fr * [https://web.archive.org/web/20190925142524/http://gieclat.org/ Sitwèb ofisyèl GIECLAT] * [https://web.archive.org/web/20210622003242/http://langse.ueh.edu.ht/ Sitwèb ofisyèl LangSE] * [https://web.archive.org/web/20200519075157/https://www.editions-harmattan.fr/index.asp?navig=catalogue&obj=livre&no=52834] {{DEFAULTSORT:Lainy, Rochambeau}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Pwofesè]] [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1968]] 2cejmgyhnhy1k897szlf9s0szu2d70v 888202 888201 2026-08-22T22:10:09Z ~2026-45909-26 40180 888202 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Rochambeau Lainy |foto= |tèks=Rochambeau Lainy |fonksyon=pwofesè inivèsite |domèn=edikasyon |diplòm= |etid= |dat nesans=[[25 oktòb]] [[1968]] |lye nesans=[[Koto]], [[Sid]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Rochambeau Lainy''', ki fèt [[25 oktòb]] [[1968]] nan komin [[Koto]], depatman [[Sid]] peyi [[Ayiti]], li mouri nan dat 19 dawout 2026 nan Indianapolis, Peyi Etazini (USA). se te yon lengwis, espasyalis nan andikap lekòl ak pwofesè inivèsite ayisyen. Li se manm fondatè [[Akademi Kreyòl Ayisyen]]. Li se manm fondatè laboratwa rechèch LADIREP, UEH. == Biyografi == [[Rochambeau Lainy]] etidye Lèt modèn nan Lekòl Nòmal Siperyè (inivèsite Leta Ayiti) ant 1991 ak 1995. Aprè sa a, li ale Lafrans. Li fè etid li nan peyi [[Frans|Lafrans]], nan Syans langaj ak Syans Ledikasyon ant 2003 ak 2011. Li te nan inivèsite Rouen, nan Rejyon Ot-Nòmandi, kote li fè yon doktora nan lengwistik e yon mastè nan Syans ledikasyon. Depi 2007, Rochambeau Lainy anseye, nan Inivèsite Leta Ayiti (Fakilte Lengwistik Aplike ak Fakilte Etnoloji), Sikopedagoji, sikolengwistik, semantik e lengwistik kreyòl. Domèn predileksyon li, se rechèch syantifik, rechèch devlopman, ansèyman, konsepsyon ak kòdinasyon pwojè, animasyon syantifik ak gesyon gwoup etidyan. Li fè plizyè pos-doktora (youn nan Inivèsite Lib [[Briksèl]] nan [[Bèljik]] nan lane 2013, youn nan Inivèsite Antiy fransè nan lane 2014 ak youn nan Inivèsite leta Indiana ([[Etazini]]) nan lane 2015. Depi 1993, li ap anseye nan tout nivo ledikasyon (primè, fondamantal, segondè ak inivèsitè). Kidonk, li travay e reflechi sou ledikasyon timoun, adolesan, jèn ak granmoun. Li se monitè alfabetizasyon tou. Fakilte Lengwistik Aplike (FLA) pwopoze kandidati li kòm manm [[Akademi Kreyòl Ayisyen]] nan lane 2014. Depi dat sa a, li se manm Akademi Kreyòl Ayisyen an. Rochambeau Lainy travay kòm anseyan, chèchè, direktè rechèch, konseptè pwojè rechèch syantifik e rechèch sou devlopman nan domèn Lengwistik ak Syans ledikasyon.<ref>{{cite web |url=http://sites.nationalacademies.org/PGA/PEER/PEERscience/PGA_181421 |title=Students with disabilities and pedagogical practices of teachers in the schools in three regions of Haiti |website=sites.nationalacademies.org |date=2017 |access-date=25 septanm 2019}}</ref> Nan lane 2013, li inisye kreyasyon laboratwa rechèch LADIREP (Langage, Discours et Representations), e li te dirije laboratwa sa a pandan anviwon 2 zan. An 2014, li fonde GIECLAT (Groupe d'Initiative pour l'Etude de la Cognition, du Langage, de l'Apprentissage et des Troubles) ki se yon òganizasyon ki pap chache pwofi e ki a milite nan domèn ledikasyon, fòmasyon ak twoub.<ref>{{cite web |url=https://rtvc.radiotelevisioncaraibes.com/opinions/le-handicap-les-pratiques-enseignantes-essai-presentation-dune-recherche-action-post |title=Le handicap et les pratiques enseignantes |website=rtvc.radiotelevisioncaraibes.com |date=2019 |access-date=25 septanm 2019 |archive-date=2019-09-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190925154857/https://rtvc.radiotelevisioncaraibes.com/opinions/le-handicap-les-pratiques-enseignantes-essai-presentation-dune-recherche-action-post |dead-url=yes }}</ref> Depi lane 2016, li se manm pèmanan laboratwa LangSE (Lang, Sosyete, Edikasyon) ki nan Inivèsite Leta Ayiti. Li ekri e dirije anpil pwojè rechèch syantifik ak rechèch devlopman. Nan pwojè sa yo, li kolabore avèk enstitisyon, ajans ak ministè tankou [[Ministè Ledikasyon Nasyonal an Ayiti]], AUF, IFADEM, Opens Society Foundations, Fokal, ONU-MINUSTAH, National Academics and Science e USAID. Nan lane 2024, li kreye yon enstiti lang nan peyi Etazini ki rele " Learnopolis Institite of language, ak kèk Zanmi tankou Ralphson Pierre ak Nadet François. Nan lane 2025, li kreye yon lòt zout pou demokrasi ki rele " AzOpi ", yon enstitisyon enterè public sou zafè Sondaj. AzOpi fèt kòlèg li Nelson Sylvestre ki se youn nan dirijan enstiti sondaj sa. Li pale kreyòl ayisyen, fransè ak anglè. == Zèv li yo == * 2019 : ''[[Analogie]] : création lexicale et extension des catégories en créoles haïtien et guyanais'', Limoge/France : Lambert & Lucas. * 2019 : ''L’Analogie dans le processus de lexicalisation et de sémantisation des faits. Vers une approche comparative des Créoles haïtien, guadeloupéen, martiniquais et guyanais'', Limoge/France : Lambert & Lucas, 248 paj, ISBN/EAN 978-2-35935-272-6.<ref>{{cite web |url=http://www.lambert-lucas.com/livre/lanalogie-dans-le-processus-de-lexicalisation-et-de-semantisation-en-creoles-guadeloupeen-guyanais-haitien-et-martiniquais/ |title=L’analogie dans le processus de lexicalisation et de sémantisation en créoles guadeloupéen, guyanais, haïtien et martiniquais |website=lambert-lucas.com |date=2019 |access-date=25 septanm 2019}}</ref> * 2019 : ''Analogie et formation de lexique. Cas des dérivés verbaux en créoles haïtien, guadeloupéen et martiniquais'', Rochambeau Lainy ak Cherlie Rivage, Limoge/France : Lambert & Lucas. * 2019 : ''Désignation des organes et pratiques sexuels. Pour une étude de l'analogie comme mécanisme de synonymie et de polysémie en créole haïtien'', Limoge/France : Lambert & Lucas. Frédéric Anciaux ak Rochambeau Lainy, * 2018 : ''Le cas de l’analogie dans les créoles à base lexicale française de la Caraïbe''. In Revue « Contextes et Didactiques », n°10, desanm 2017, 89 CRREF. * 2017 : ''Emplois et valeurs sémantiques des marqueurs tankou, kou, kwè/kouwè et kòm. Pour une étude de la comparaison en créole haïtien''. In Le créole haïtien : description et analyse. [[Renauld Govain]] (dir.). Paris : L' Harmattan, pp. 161-191. * 2017 : ''[[Troubles du langage]], langue d'enseignement et rendement scolaire. Essai de diagnostic du système éducatif haïtien dans le département de l'Artibonite'', Rochambeau Lainy ak Nicodem Jean-Baptiste, Paris : L'Harmattan, Actes de colloque organize 25 ak 26 fevriye 2016, Paris * 2017 : ''Troubles du langage, apprentissage et analogie. Analyse des compétences des élèves en cours de 4ème AF, à l'Estère'', in Rochambeau Lainy (dir.), Troubles du langage et rendement scolaire. Essai de diagnostic du système éducatif haïtien dans le département de l'Artibonite. Paris : L'Harmattan, Actes de colloque organisé les 25 et 26 février 2016. * 2015 : ''Valeurs sémantiques des morphèmes « sot, fin, fèk, annik » et leurs formes combinées. Pour une étude du passé récent en créole haïtien'', in Anda Irina Radulescu (dir.), Le temps et la temporalité. Les Annales de l'Université de Craiova, pp. 28-42. Roumanie. * 2013 : ''Des actions pour renforcer l’accès des locuteurs du créole haïtien aux progrès intellectuels, techniques et scientifiques'', in R. Govain (dir.), * 2013 : ''[[Akademi Kreyòl Ayisyen: Ki pwoblèm? Ki avantaj? Ki defi? Ki avni?]]'' Actes de colloques. Haïti: Presse de l’Université d’Etat d’Haïti, pp. 241-264. * 2013 : ''Observation sur l'usage du français en classe chez les élèves, en cours de mathématiques, de sciences naturelles et d'histoire-géographie : comparaison entre Maîtres "ifadémiens" et maîtres "non-ifadémiens"''. Projè RESA,IFADEM/AUF.<ref>{{cite web |url=https://www.ifadem.org/sites/default/files/divers/recherches-en-cours_ifadem.pdf |title=comparaison entre Maîtres "ifadémiens" et maîtres "non-ifadémiens" |website=ifadem.org |date=2013 |access-date=25 septanm 2019 |archive-date=2019-09-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190925140559/https://www.ifadem.org/sites/default/files/divers/recherches-en-cours_ifadem.pdf |dead-url=yes }}</ref> * 2012 : ''La valeur de « taisez-vous »: expression considérée comme « menaçante, dérangeante et violente » dans un discours politique''. Signes, Discours et Sociétés, 8. La force des mots: valeurs et violence dans les interactions verbales, ISSN 1308-8378<ref>{{cite web |url=http://www.revue-signes.info/document.php?id=2488 |title=La force des mots: valeurs et violence dans les interactions verbales |website=revue-signes.info |date=2012 |access-date=25 septanm 2019 |archive-date=2019-08-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190804222604/http://www.revue-signes.info/document.php?id=2488 |dead-url=yes }}</ref> * 2011 : ''Le couple discours direct/discours indirect et les formes libres: étude comparée entre le français et le créole haïtien'', in Monique Brossard-Lebrun ak Gilberte Février (éds.). Dialogues et cultures N°58, Revue Fédération internationale des professeurs de français (FIPF). pp. 91-100. Quebec: 2011. * 2010 : ''L'expression du temps dans les formes libres en français'', in Laura Calabrese & Laurence Rosier (éds.), Ceci est-il de la linguistique belge française? Bruxelles: revue Le discours et la langue, Tome 1.2, pp. 135-153. * 2010 : ''Temps et aspect dans la structure de l’énonciation rapportée: comparaison entre le français et le créole haïtien'', Université de Rouen. Thèse publiée par l’Atelier national de reproduction de Thèses (ANRT). Villeneuve d'Ascq, France, 468 paj. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://akademikreyol.net/pwofil_akademisyen/LAINY-Rochambeau-23 Rochambeau Lainy] sou akademikreyol.net * [https://lenouvelliste.com/article/185877/rochambeau-lainy-ap-travay-pou-plis-pwodiksyon-syantifik-nan-lang-kreyol-la Rochambeau Lainy] sou lenouvelliste.com * [http://www.diffusiontheses.fr/62659-these-de-lainy-rochambeau.html Rochambeau Lainy] sou diffusiontheses.fr * [https://web.archive.org/web/20190925142524/http://gieclat.org/ Sitwèb ofisyèl GIECLAT] * [https://web.archive.org/web/20210622003242/http://langse.ueh.edu.ht/ Sitwèb ofisyèl LangSE] * [https://web.archive.org/web/20200519075157/https://www.editions-harmattan.fr/index.asp?navig=catalogue&obj=livre&no=52834] {{DEFAULTSORT:Lainy, Rochambeau}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Pwofesè]] [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1968]] 8ftcuwyzqpejfkatkmm8uzdhxwl7gjv Simon Dieuseul Desras 0 78314 888196 849384 2026-08-22T13:04:58Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 888196 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Simon Dieuseul Desras |foto= |tèks=Simon Dieuseul Desras |fonksyon=politisyen, minis |domèn=politik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[18 desanm]] [[1967]] |lye nesans=[[Sodo (komin)|Sodo]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Simon Dieuseul Desras''', ki fèt [[18 desanm]] [[1967]] nan [[Sodo (komin)|Sodo]] nan [[Mibalè (awondisman)|distri Mibalè]] ([[Ayiti]]), se yon [[Sena ayisyen|senatè]], avoka ak manadjè [[Ayiti|ayisyen]]. Li te prezidan [[Sena ayisyen|Sena a]] ant 2012 ak 2015 e kandida pou [[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 2015]]. == Biyografi == Simon Dieuseul Desras se, kòm aktivis pati [[Fanmi Lavalas]], yon manm òganizasyon Lavni. Li se youn nan sipòtè Prezidan Repiblik la, [[Michel Martelly]]. Li te yon manm sekretarya entènasyonal Federasyon Nasyonal Etidyan Ayisyen yo (Feneh). Aprè mouvman grèv etidyan ayisyen yo ak entèvansyon li yo, Prezidan [[Jan Bètran Aristid|Jean-Bertrand Aristide]] te ofri li kandida pou pòs depite pou Sodo, sikonskwipsyon li an. Anboche kòm yon konsiltan nan biwo prive a nan Prezidan Aristide, Simon Dieuseul te an chaj nan otorite lokal yo. Nose a pi sere alantou pouvwa, li te ale nan egzil nan mwa fevriye [[2004 (almanak gregoryen)|2004]]. Simon Dieuseul Desras te yon manm nan plizyè komisyon gouvènman an : finans ak bidjè, jistis, defans ak sekirite piblik, travo piblik, transpò ak kominikasyon (TPTC). Nan dat 21 me 2000, li te eli senatè [[Ayiti|Repiblik Dayiti]] sou banyè pati politik [[Fanmi Lavalas]]. Sou 5 avril 2010, li te re-eli 2yèm senatè Repiblik la anba banyè LAVNI. Finalman 9 janvye 2012, li te eli prezidan Sena. Aprè fen manda li a, li fèt yon pwosè kont Eta ayisyen an epi prezante devan lajistis yon kat idantifikasyon Sena a ki gen dat la nan fen manda li sou 9 janvye 2017. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20210301082008/https://www.haiti-reference.com/politique/legislatif/senat.php Sena Ayiti] sou haiti-reference.com * [http://simondesras.blogspot.fr/ Biyografi Simon Dieuseul Desras] * [https://web.archive.org/web/20180117210116/http://www.leparlementhaitien.info/lesenat/fr/connaissance-du-senat/nos-senateurs/117-simon-dieuseul-desras.html Sitwèb Palman ann Ayiti] sou leparlementhaitien.info * [https://web.archive.org/web/20180419170146/https://senateurdesras.webnode.fr/ Sitwèb Senatè Desras] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Minis ayisyen]] [[Kategori:Minis]] 9vok9imir4vu4czxtzztshq3i99tsff El Chavo Animado 0 92575 888200 849400 2026-08-22T17:57:48Z ~2026-45906-99 40176 /* Referans */ EL CHAVO DEL 8 SERIE ANIMADA 888200 wikitext text/x-wiki '''''El Chavo Animado''''' se yon [[seri televizyon animasyon]] [[Meksik|meksiken]], kreye pa [[Roberto Gómez Bolaños]] ak difize ant 21 oktòb 2006 ak 6 jen 2014 sou [[Canal 5]]. == Rezime == == Ekip teknik == * Tit : ''El Chavo Animado'' * Kreyatè : [[Roberto Gómez Bolaños]] * Pwodiktè egzekitif : [[Chespirito|Roberto Gómez Bolaños]], [[Roberto Gómez Fernández]], [[Fernando de Fuentes]] ak José C. García de Letona * Mizik : Herrera Pérez Adrián ak Alejo Flores Luis Fernando * Konpayi pwodiksyon : [[Ánima Estudios]] ak [[Televisa]] * Peyi orijin : [[Meksik]] * Lang orijinal : [[Lang panyòl|panyòl]] * Fòma : Koulè * Jan : Komedi * Nonm sezon ː 7 * Nonm epizòd ː 135 * Dire : 22 minit chak epizòd == Vwa aktè == * Jesús Guzmán kòm El Chavo ak Godínez * Sebastián Llapur kòm Quico ak Señor Barriga (sezon 5-7) * [[Mario Castañeda]] kòm Don Ramón ak Ñoño * Erica Edwards kòm Doña Florinda ak La Popis * Juan Carlos Tinoco (sezon 1-2) ak Moisés Suárez Aldana (sezon 3-7) kòm Profesor Jirafales * Erika Mireles kòm Doña Clotilde (La Bruja del 71) * Víctor Delgado (sezon 1-5) kòm Señor Barriga * Maggie Vera kòm Paty * Leonardo García (sezon 1-5) ak Hector Miranda (sezon 6-7) kòm Jaimito, el cartero * Julieta Rivera kòm Gloria == El Chavo Del 8 Serie Animada Referans == {{Referans}} == Lyen deyò == * {{en}} ''[[imdbtitle:0883625|El Chavo Animado]]'' sou IMDb [[Kategori:2006]] [[Kategori:Televizyon]] [[Kategori:Seri televizyon]] [[Kategori:Seri meksiken]] qq8j9nqn9er2r65b851qj4wvevssnyh Toby anbakè 0 96713 888197 878705 2026-08-22T14:24:32Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 888197 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi|non nesans=Owen Martinez Fava|ti non=Toby Anbakè|dat nesans=3 novanm 1990 (35 ane)|lye nesans=Pòtoprens|nasyonalite=Ayisyen|peyi nesans=Ayiti 🇭🇹|peyi rezidans=Etazini 🇺🇸|aktivite=Rapè / chantè|lejand=Biyografi Toby Anbakè}} '''Owen Martinez Fava''', ke yo rele [https://dynastyhaiti.com/biographie-de-toby/?srsltid=AfmBOoonb_so5lQDEV_d2yWTSU4McZdZmuTQp24u6oac1C-1zNFL0drT Toby Anbakè]<ref>{{Cite web|url=https://dynastyhaiti.com/biographie-de-toby/|title=BIOGRAPHIE DE TOBY - Dynasty Haiti - Vibrez au rythme de votre succès avec Dynasty Haiti.|last=Aime|first=Belony Bien|date=2015-05-29|website=Dynasty Haiti|language=en-US|access-date=2025-11-23|archive-date=2025-09-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20250929031106/https://dynastyhaiti.com/biographie-de-toby/|dead-url=yes}}</ref>, fèt 3 novanm 1990 nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]. Li se yon rapè, [[chantè]], [[konpozitè]] ak [[mizisyen]] Ayisyen. Biyografi '''Jenès ak edikasyon l''' Owen Martinez Fava fèt 3 novanm 1990, nan [[:fr:Port-au-Prince|Pòtoprens]], [[Ayiti]], nan Lopital Azil Fransè a. Li se pitit Elizabeth Louis ak Jean-Sylvestre Fava. Toby te grandi nan yon anviwònman mizikal, patikilyèman enfliyanse pa matant li, yon chantèz koral. Fava te chante nan yon legliz evanjelik epi li te fè pati koral timoun nan Legliz Advantis Setyèm Jou Bethany nan [[Kap Ayisyen (komin)|Kap]] [[Kap Ayisyen (komin)|Ayisyen]]. Depi byen bonè nan anfans li, nan Lekòl Elemantè Le Phare, enfliyans powetik li te kòmanse pale pou li. Li te kòmanse ekri ti powèm pou chame tifi nan klas li, se konsa talan li pou rap te devlope. karyè mizikal '''Komansman l''' Yon karyè atistik pwomètè ap tann li. A laj katòzan, pandan l te nan nevyèm ane nan Collège Pratique du Nord, li te fè yon non pou tèt li avèk yon pèfòmans eksepsyonèl nan yon evènman kiltirèl: HOT SATURDAY, ke komite santral lekòl la te òganize. Jou sa a, li te vin zetwal lekòl la. Popilarite li te monte anlè nan nivo selebrite. Depi lè sa a, karyè atistik li te kòmanse, epi te gen yon pakèt pèfòmans ke l te kontinye fè de katye an katye, ak vil an vil. Se te premye pa nan yon bèl avanti ki kontinye ak chak nouvo mizik, chak nouvo siksè zetwal sa a k ap monte anfòs nan Kap-Ayisyen. Nò a, ki toujou renome kòm yon melanj talan nan divès domèn, te temwen flè nouvo zetwal sèn rap Ayisyen an. Avèk rèv timoun li ak lanmou li pou mizik lari a, TOBY te oblije defye obstak yo pou l te viv pasyon li. Malgre obstak yo te mete sou wout li, san bliye fanmi li, ki te twò relijye pou aksepte stil sa a, ni pa sosyete a, ki te twò konsèvatif pou anbrase yon kilti konsa. Li te pèsevere ak rèv li yo epi li te pote avèk fyète drapo yon jèn ki swaf libète panse ak aksyon, ke li te eksprime atravè liris ritmik ak powetik sa a ki se rap la. Wout la te long e difisil, men pasyon li pou atizay li a te san fay. Detèminasyon li te pote bon rezilta. Li refize rete fèmen nan yon "vedèt" timoun, li file talan li lajounen kou lannwit pou kontinye fè odyans li plezi epi li fè efò, nan pwòp fason pa l ak gras a "jeni rap" li, pou leve rap Ayisyen an nan yon nivo entènasyonal. Lè pasyon vin tounen pwofesyon... Sòti nan yon pastan, yon vrè karyè fèt. TOBY, ki te konn rape sèlman pou plezi, jwenn nan rap yon mwayen ekspresyon pwisan, yon fason pou l fè ideyal li yo parèt deyò, epi yon vwa, atravè mizik li, pou tout moun ke moun pa koute. Si anvan li te konn rape sèlman pou l pase tan, kounye a li rape pou l reveye konsyans pèp la ki ap dòmi. Avèk stil inik li, vwa vibran ak penetran li, estetik literè li, koulè li, ak liy kout li yo, TOBY delivre yon rap ki domine epi ki detronize. Depi premye pa li nan mizik lari, Mesye Vibe Sou Vibe, jan piblik la rele l kounye a; Li etabli tèt li kòm "CHANPYON" nan mouvman rap la. A sèlman 17 an, yo te deja rekonèt li kòm rapè ki gen plis talan nan kolektif CTMC a: Collabo True MCs, e se avèk kolektif sa a ke li te antre nan estidyo pou premye fwa epi li te anrejistre yon mòso ki rele "HOT SOUND" ki gen tit "SA PI CHO." Tan li ak kolektif la te dire sèlman dezan (ant 2008 ak 2010). Aprè sa, li te deside pouswiv yon karyè solo. La, li te fè premye siksè pèsonèl li, ki rele "ANBAKÈ," ki gen yon siksè eksepsyonèl te fè fanatik rap yo santi yon adorasyon san fen pou fenomèn TOBY a. Se la alyas li, TOBY ANBAKÈ, soti. Siksè ak popilarite li te kontinye grandi. Rapè/animatè radyo nan moman sa a, sou "PARADIS FM," te kontinye jenere yon foli nan chak nouvo son ke li lage. Nan fen 2010, li te rantre nan "NORTH SIDE," yon kolektif ki rasanble pi bon MC yo nan depatman Nò a. Epi se la li te montre tout talan atistik li. Rapè/Konpozitè/Aranjè/e, nan tan lib li, Batè; atis "VIP... PIP..." pasyone sa a te genyen admirasyon anpil moun gras ak talan atistik miltifasèt li. Sòti nan rap rive nan R&B, dancehall, electro, trap, ak techno, Toby eksplore tout pati nan mizik dans iben an, li melanje ritm ak estil pou pwodui yon son ki atire tout gou. Kit se solo oswa aktè prensipal, zetwal rap k ap monte sa a pa janm ezite enpresyone, pafwa menm choke kèk moun. Avèk "Ti Dosye," yon track trè kontwovèsyal akòz nati pwovokan li, Toby te fè tit nan jounal epi li te mete medya yo an dife. Men, li te fè tou kèk lènmi sou wout la. Malgre kalomnye k ap ogmante ak tout chirepit li sibi yo, TOBY rete fèm nan konviksyon li yo epi, sitou, fidèl ak atizay li ak ideyal li: "Pou chante sou 'REYALITE LARI', menm si sa pa fè kèk moun plezi." Bri li fè sou entènèt, sou rezo sosyal yo, ak tout atansyon piblik la ki konsantre sou li bay karyè li yon gwo chanjman. Kounye a, li pa rape pou rape ankò, men pou bay lavi li yon vrè sans epi pou viv pasyon li. Yon moun ta ka di li pratike yon atizay ki vin tounen prensipal konsantrasyon li. Pwofesyon li! Depi lè sa a, li ap fè biznis rap, li bay atizay li yon ton ki pi serye. Avèk pawòl ki pi pwofon ak yon kalite literè ki pi pwononse ak remakab, TOBY antre nan domèn rap konsyan ak angaje politikman, toujou avèk ritm ki byen fò ak yon koule divès ak dansab. An 2013, konvenki de avni pwomèt ki te devan l, atis la deside parye lavi li sou rap, li riske tout bagay pou rèv li yo. Li te oblije abandone aspirasyon pèsonèl li yo ak aspirasyon fanmi li pou l pouswiv pasyon li epi konsakre tèt li nan atizay iben, yon bagay kèk moun konsidere kòm san enpòtans e san avni. Pandan l te yon etidyan dezyèm ane syans enfòmatik nan INIQUA, li te wè aspirasyon enjenyè li yo bay plas pou pasyon li pou hip-hop. Se poutèt sa li plonje nèt ale nan tout sa ki gen rapò ak atizay lari a: freestyle, grafiti, DJing, ak plis ankò. '''Karyè mizik li''' Nan misyon li pou l reyalize rèv li pou l vin yon zetwal, Owen te travay avèk plizyè konpayi mizik: kèk te fè l ak bon lafwa, lòt yo pa t fè l, anvan l te siyen avèk BLACK FAC MUSIC (BFM). Avèk BFM, li te pibliye yon maxi-single ki rele "Mic Check," ki te gen ladan l mizik tankou "PA KA ZANMI FI," "TÈT SOUKE," "MIC CHECK," "HBD," ak "ROUGE ET BLEU." Kontra a, ki te okòmansman dwe dire yon ane, te fini paske atis la pa t totalman satisfè ak jesyon li t ap resevwa a epi li te santi li te pi bon pou l fè pwomosyon karyè li poukont li. Poukont li, TOBY te antame yon ti toune medya, li te kaptive estasyon radyo yo ak enèji kontajye li. Apre sa, te gen yon seri kolaborasyon avèk atis tankou BAKY, SQUADY, ak WENDY, pou nou site sèlman kèk. Saga a te kontinye. Epi TOBY, gras a talan li, te reyisi kaptire atansyon tout kominote HIP-HOP la. Plizyè konpayi mizik lokal te fè l kèk òf ki te vrèman atiran. Pandan l t ap pale ak TRAKA MUSIC GROUP (TMG), apre lansman mizik li a "MANIPULATION" ak WENDY, RKM, yon gwo jwè nan RAP-BUSINESS Ayisyen an, te kontakte TOBY. Apre etap ak diskisyon nesesè yo, Owen Martinez FAVA finalman te siyen ak RKM Recordz an Avril 2015 pou kòmanse yon avanti mizikal kaptivan. Li se youn nan atis ke yo kalifye k fè anpil mizik klasik ki pa janm pase mòd. Nan lane 2018, li te fè duo ak [[Vanessa Désiré]] kote yo te sòti ansanm yon albòm ki te gen pou tit MIGRASYON e ladan l te gen plizyè tit ki fè gwo siksè tankou: “''SA PLIS KE LOVE”, “Ou fè m anvi viv''<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/183437/toby-anbake-et-vanessa-desire-reiterent-leur-duo|title=Toby Anbakè et Vanessa Désiré réitèrent leur duo|language=fr|access-date=2025-11-24}}</ref>''”'' ke piblik la pa t sispann apresye. Li gate piblik li chak 14 fevriye pou l lage yon mòso pou anmoure yo, ebyen février 2023, li te sòti yon pwojè k te pot pou tit “Je l’aime à mourir” e ki te yon it nasyonal. Nan dat 15 dawou 2025 lan, li deside lage yon albòm sou tit “NOTHING TO LOSE” sou label “I’m vibe”. 2 mwa aprè, li lage yon tchalendj sou yon mikstep li sou yon tit “Do u know Toby?” Kote l bay chans ak anpil lòt jèn atis chans pou fè parèt tèt yo. Diskografi '''Anrejistreman mizikal''' * Sa Blan Di (2016) * Sa Plis Ke Love (2017)<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/162534/sa-plis-ke-love-toby-feat-vanessa-desire|title="Sa Plis ke love", Toby feat Vanessa Désiré|language=fr|access-date=2025-11-22}}</ref>, * Dralp (De Retour Apres La Pause) (2020) * Anemi (2020) * Strong Girl (2020) * My Everything (2021) * Panne Gaz (2021) * M Anvi Wel (2021) * In Love (2021) * Ou Dwe Kwem (2022) * M' Tris (2022) * Happy Birthday (2022) * Je L'aime a Mourir (2023<ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2021/02/21/toby-anbake-tombe-amoureux-et-en-donne-les-raisons/|title=Toby Anbakè tombe amoureux et en donne les raisons|last=Thelusma|first=Francener|date=2021-02-21|language=en-US|access-date=2025-11-22}}</ref>) * Map Fou Pou Li (2023) * M Antrave (2022) * Sans Regret (2023) * Stand By (2024) * Le Génie (2025) '''Albòm estidyo''' * Vibe sou Vibe (2022)<ref>{{Cite web|url=https://www.vibesouvibe.com/|title=VIBE SOU VIBE|language=en|access-date=2025-11-22|archive-date=2025-08-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20250816021235/https://www.vibesouvibe.com/|dead-url=yes}}</ref> * Nothing To Lose – Still Nothing To Lose (2025)<ref>{{Cite web|url=https://hipkreyol.com/rien-a-perdre-toby-anbake-un-retour-puissant-en-2-volumes/|title=«Rien à Perdre» : Toby Anbakè, un retour puissant en 2 volumes|last=DIEUJUSTE|first=Filisner|date=2025-08-10|website=Actualité musicale, artistes, interviews, photos & vidéos, sorties d’albums, featuring|language=en-US|access-date=2025-11-22}}</ref> ''Nòt ak referans'' https://hipkreyol.com/rien-a-perdre-toby-anbake-un-retour-puissant-en-2-volumes/ https://lenouvelliste.com/article/192399/les-premieres-fois-de-toby-anbake https://celebritemag.com/toby-anbake-fete-ses-32-ans/ ro38bcbxvsieaotlnqcwzyr962nqqk4 Victoire Conen de Saint-Luc 0 97814 888199 887976 2026-08-22T14:56:20Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 888199 wikitext text/x-wiki {{infobox biographie2|charte=religieux|image=Victoire Conen de Saint-Luc Portrait peint par elle-même.jpg|légende=Victoire Conen de saint-Luc (portrait peint par elle-même).}}'''Victoire de Conen de Saint-Luc''', ki te fèt 27 janvye 1761 nan Rennes epi ki te mouri sou echafod la 19 jiyè 1794 nan [[Pari]] an menm tan ak paran li Gilles Conen de Saint-Luc ak Françoise Marie du Bot, se yon relijyez fransèz ak bretonn ke pwosesis beyatifikasyon li te louvri an 1919, men ki te entèwonp akòz lanmò postilatè a. Li te yon relijyez nan kouvan Dam yo nan retrè nan Quimper . == Biyografi == Victoire Conen de Saint-Luc fè pati fanmi Conen de Saint-Luc la, plizyè manm ladan yo te jwe yon wòl enpòtan nan listwa. Neve li , Jean-Marie de Silguy, te fonde Mize Bèl Atizay nan Quimper . Elve pa [[Ordre de la Visitation|Visitandines]] nan Rennes, li te antre nan relijyez Dames de la Retraite nan [[Quimper]] kote li te fè konsekrasyon li nan 2 février 1782 . Li te rejte [[Constitution civile du clergé|Konstitisyon Sivil Klèje a]] epi li te ekri Abè [[Claude Le Coz]] apre eleksyon li nan [[Évêque constitutionnel|evèk konstitisyonèl]] [[Liste des évêques de Rennes|Ille-et-Vilaine]] nan yon tantativ pou fè l retounen nan ortodoksi. Kay relijye li a te fèmen, li te pwofite ospitalite relijyez Benediktin Kalvè nan Quimper yo epi li te oblije retounen lakay paran li. Li te gen kèk talan pou penti e plizyè pòtrè li te pentire yo konsève, kèk nan yo te fèt nan prizon. Pratike devosyon pou [[Sacré-Cœur de Jésus|Sakre Kè]] a, li te pentire imaj ak badj tankou sa anpil [[Guerre de Vendée|rebèl Vendée]] te mete. Nan 10 octobre 1793, papa l [[Gilles Conen de Saint-Luc]], ansyen [[Président à mortier|prezidan]] [[Parlement de Bretagne|Palman Bretany lan]], manman l Françoise Marie du Bot ak li menm te arete epi yo te mennen yo nan prizon [[Carhaix]] epi, apre sa, yo te mennen yo Quimper, answit, separeman, yo te mennen yo Pari kote, apre yo te fin voye dosye yo bay [[Tribunal révolutionnaire|Tribinal Revolisyonè]] a, yo te jwenn tèt yo nan prizon [[Conciergerie (palais de la Cité)|Conciergerie]] a.<ref>Mme de Silguy (née Angélique Conen de Saint-Luc), ''Victoire de Saint-Luc. Dame de la Retraite. Journal de sa détention en 1793'', Paris, P. Téqui, 1905.</ref> Nan dat 1 Thermidor Ane II ( 19 juillet 1794 ), papa l, manman l, ak li menm te parèt devan Tribinal Revolisyonè a, ki te kondane l amò de jou anvan kòm " fanatik ak sedisyeuz " [[Carmélites de Compiègne|Benediksyon Karmelit yo nan Konpiègne]] ." Yo te kondane yo a lanmò kòm " lènmi pèp la, yo te sipòte revòlt bandi Vendée a ak fanatism nan » epi yo te egzekite l nan Plas Nasyon an.<ref>{{Cite web|url=http://patrimoinelandudec.free.fr/Fr/Themes/victoire-de-saint-luc.html|title=Victoire de saint luc|last=Patrimoine de Landudec|website=patrimoinelandudec.free.fr|access-date=13-10-2021}}.</ref> Victoire te mande pou yo egzekite l an premye, li te di paran l yo : Ou te anseye m kijan pou m viv; avèk favè Bondye, m ap anseye w kijan pou w mouri. " Yo te jete kadav yo nan yon fos komen yo te fouye prese prese pa twò lwen la, nan fon jaden yon kouvan kanonèz agostinyen yo, ki te fèmen epi rekizisyone. Kote sa a se kounye a [[Cimetière de Picpus|simityè Picpus]] la. Yo te mete kòz [[Béatification|beatifikasyon]] Victoire Conen de Saint Luc la ansanm ak kòz ''[[Martyr|beatifikasyon Mati]] [[Tribunal révolutionnaire|Tribinal Revolisyonè Pari yo]]'' an 1919. De pwosè enfòmatif e ki pa relijye te fèt an 1920 ak 1921 nan [[Archevêché de Paris|Achevecheva Pari a]], answit yo te voye akt kòz yo an 1925 nan lavil Wòm, bay [[Congrégation des rites|Kongregasyon Sakre pou Rit yo]] (kounye a [[Congrégation pour les causes des saints|Kongregasyon pou Kòz Sen yo]] ). Lanmò [[Postulateur|postulatè]] a te lakòz entèripsyon kòz la.<ref>{{Cite web|url=http://diocese-quimper.fr/fr/se-ressourcer/temoins-de-la-foi/story/1480/victoire-conen-de-saint-luc-1761-1794|title=Victoire Conen de Saint Luc (1761-1794) - Diocèse de Quimper|website=quimper.fr|access-date=13-09-2020}}.</ref> == Travay li kòm yon pent ak ilistratè == * ''Kè Jezi ak Mari yo'', pastel (Kouvan Retrè a nan [[Quimper]] ). * Katòz fresk chapèl Peniti nan [[La Forêt-Fouesnant]] . == Imaj ak etablisman ki pote non li == Yon pòtrè Victoire Conen de Saint-Luc, ak yon lòt pòtrè tonton li [[Toussaint-François-Joseph Conen de Saint-Luc]], dènye evèk [[Diocèse de Cornouaille|Cornouaille]], ki te mouri an 1790, yo sitiye nan legliz Saint-Jacques [[Pouldavid]] nan [[Douarnenez]] . Yo reprezante Victoire Conen de Saint-Luc sou yon vitray nan kat legliz ak chapèl nan dyosèz Quimper la. : * Nan transep sid legliz [[Pluguffan]] an, nan vitray Sakre [[Sacré-Cœur de Jésus|Kè]] a ( [[1892 (almanak gregoryen)|1892]] ), yo montre Victoire kòm yon relijyez, ajenou (nan pye l gen yon lam guillotine), li kenbe nan men l yon imaj Sakre Kè a, [[Marguerite-Marie Alacoque|Bse Marguerite-Marie Alacoque]] (1647-1690), enspiratris kil Sakre Kè a, kanpe dèyè li. Tonton li, Toussaint Conen de Saint-Luc, evèk Quimper, ajenou tou, ak [[Jean (apôtre)|Sen Jan Evanjelis la]] kanpe dèyè li. * Nan transep nò legliz Saint-Mathieu nan [[Quimper]], Viktwa Sen Lik la parèt tou nan gwo vitray ki gen tit " Aparisyon Sakre Kè a "(Atelye Champigneulle, Pari, [[1896 (almanak gregoryen)|1896]] ), an konpayi anpil sen, pami yo nou rekonèt Sen [[Jean Eudes|Jan Eudes]], [[Marguerite-Marie Alacoque|Margaret Mary Alacoque]], [[Jean (apôtre)|Sen Jan Evanjelis la]], [[Saint François d’Assise|Sen Franswa Assisi]], e pwobableman [[Longin le Centurion|Sen Longinus]] ." * Nan ansyen chapèl Gran Seminè [[Quimper]] la, sou bò lèt la,<ref>Côté évangile, c’est-à-dire côté nord, après le transfert en 1933 de la chapelle de l’ancien séminaire situé au Bourg-les-Bourgs (actuel lycée Chaptal de Quimper) au nouveau séminaire situé en [[Kerfeunteun]].</ref> nan vitray ( [[1896 (almanak gregoryen)|1896]] ) ki anlè lotèl Sakre Kè a, ou ka wè Victoire ajenou epi li kenbe yon imaj Sakre Kè a devan Bienheureuse [[Françoise d'Amboise]] (Dichès Bretay soti 1450 rive 1457, ki te vin Karmelit lè sa a), pandan tonton li Toussaint Conen de Saint-Luc, Evèk Quimper, ajenou devan [[Saint Vincent Ferrier|Sen Vincent Ferrer]], yon predikatè [[Dominicain|dominiken]] byen koni ki te mouri nan Vannes an [[1419 (almanak jilyen)|1419]] . * Nan legliz Sacré-Cœur nan [[Douarnenez]], li reprezante nan yon vitray ak tonton li Toussaint Conen de Saint-Luc. * Nan legliz pawas Saint-Tudec-et-Sainte-Anne nan [[Landudec]], li reprezante tou sou vitray Sakre Kè a (ki soti nan atelye J.-P. Florence, [[1905 (almanak gregoryen)|1905]] ),<ref>Commandé en [[1905]], lors de la construction de l'église paroissiale actuelle de Landudec, par le comte [[Gaston Conen de Saint-Luc|Gaston de Saint-Luc]], en mémoire de sa grand-tante « Victoire »</ref> ki sitiye sou bò lotèl [[Anne (mère de Marie)|Sainte Anne]] . Sakre Kè a vizib nan sant vitray la. Sou bò dwat la, Viktwa ajenou, li montre imaj Sakre Kè a, li te pentire epi brode pandan l kanpe. ; dèyè li kanpe Marguerite-Marie Alacoque. Nou ka wè tou sou bò gòch la Toussaint Conen de Saint Luc, tonton Victoire ak dènye evèk Cornouaille,<ref name="Landudec">{{Cite web |url=http://decouvrir.othpb.com/PREMIERE-ECOLE-EN-1795 |title=Kopi achiv |access-date=2026-08-12 |archive-date=2017-07-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170701225932/http://decouvrir.othpb.com/PREMIERE-ECOLE-EN-1795 |dead-url=yes }}</ref> epi dèyè li pè Jezuit [[Claude La Colombière]], apot devosyon pou Sakre Kè a. * An [[1923 (almanak gregoryen)|1923]], yo te bati yon lekòl primè prive pou fi, "Victoire Conen de Saint-Luc", avèk entènat, nan Landudec.<ref name="Landudec2">{{Cite web |url=http://decouvrir.othpb.com/PREMIERE-ECOLE-EN-1795 |title=Kopi achiv |access-date=2026-08-12 |archive-date=2017-07-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170701225932/http://decouvrir.othpb.com/PREMIERE-ECOLE-EN-1795 |dead-url=yes }}</ref> == Referans == [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 4id2caynorsv778z9vvjlzb9pvu54fw