Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.47.0-wmf.16 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk James Munkres 0 20130 888208 650338 2026-08-24T21:36:41Z ~2026-35355-22 40202 888208 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''{{PAGENAME}}''' te yon [[matematisyen]] [[ameriken]]. {{moun |non=James Munkres |foto= |tèks= |fonksyon=matematisyen |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ameriken |zèv= |nòt= }} == Byografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == *Sa li fè, piblikasyon li nan domèn konesans matematik li == Referans == *Referans pou konnen plis anlè moun sa a ---- [[kategori:matematisyen]] [[kategori:matematik]] pxuhzuzs7cmv11gq9uaeq9q7fyic2os Max Chancy 0 85327 888210 804962 2026-08-25T00:29:51Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 888210 wikitext text/x-wiki '''Max Chancy''', ki fèt [[9 me]] [[1928]] epi ki mouri [[25 mas]] [[2002]] ([[Ayiti]]), se yon entelektyèl [[Ayiti|ayisyen]] ki te viv lontan nan [[Kanada]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20141028235703/http://www.haiti-reference.com/histoire/notables/necrologie-2000.php Max Chancy] sou haiti-reference.com {{DEFAULTSORT:Chancy, Max}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1928]] [[Kategori:Lanmò 2002]] lwf77uj99pa3m5y5inufm0mnqchrjmc Lak Ohrid 0 96356 888209 872169 2026-08-24T23:58:13Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 888209 wikitext text/x-wiki {{infobox}} '''Lake Ohrid''' (nan [[Masedwàn dinò|Masedwan]] {{Lang|mk|Охридско Езеро}}, {{Lang|mk-Latn|''Ohridsko Ezero''}} {{Lang|sq|''Liqeni i Ohrit''}} ( [[Albanai|Albanè]] : Liqeni i Ohrit) se yon [[lak]] ki sitiye sou [[fwontyè ant Albani ak Masedwan Dinò]] . Li gen yon sifas {{Inite|358|km|2}} . Li se lak ki pi fon nan [[Balkans|Balkan]] yo ( [[1 E2 m|{{inite|288|m}}]] ) epi tou youn nan pi ansyen nan mond lan, ansanm ak Lak [[Lak Titikaka|Titikaka]] ak Lak [[Lak Bayikal|Baikal]] <ref>{{Cite web|url=https://www.google.com/search?q=oldest+lakes+in+the+world&oq=oldest+lakes+in+&aqs=chrome.0.0j69i57j0l6.3854j0j4&sourceid=chrome&ie=UTF-8|title=oldest lakes in the world - Recherche Google|website=www.google.com|access-date=2020-02-17}}</ref> . == Jewografi == ===Topografi=== Lak Ohrid sitiye nan pati santral-lwès penensil [[Balkans|Balkan]] an nan [[Europe du Sud-Est|sidès Ewòp]] . [[Albani]] pataje li nan lwès la ak [[Repiblik Masedoni|Masedwàn Dinò]], ki posede de tyè ladan l, nan lès la <ref name="iwlearn">{{En}} [http://www.iwlearn.net/publications/misc/forums/selfo.pdf Global environmental facility, World Bank - Lake Ohrid conservation project]</ref> . Li antoure pa plizyè lòt lak konsiderab, pi pre a se [[Lac Prespa|Lak Prespa]], kèk kilomèt nan sid la, pataje pa [[Repiblik Masedoni|Masedwàn Dinò]], [[Grès|Lagrès]] ak [[Albani]] . Lak Orestiada ak Vegoritida, ki pi piti anpil, sitiye tou nan Lagrès. Lak Ohrid la fon, ak yon pwofondè maksimòm de 288.70 mèt sou rivaj lès li a ak yon pwofondè mwayèn de 151 mèt {{Sfn|Auzias|Labourdette|2005}} . Li sitiye a yon altitid 693 mèt epi li sou senti [[Owojenèz|orojenik]] plak [[Plaque eurasienne|Erazyen]] ak [[Plaque africaine|Afriken yo]] . Se poutèt sa, li te fòme pa yon aktivite [[Tectonique|tektonik]] entans, ki te lakòz yon afesman vètikal tè a kat milyon ane de sa. Lak la sitiye nan yon rejyon mitan mòn, ak tèt mòn ki antoure li yo ki rive apeprè {{Unité|2000 mètres}} an altitid {{Sfn|Auzias|Labourdette|2005}} . Orijin li te koze pa yon fenomèn jewolojik ki ra, epi laj li konparab sèlman ak laj kèk lòt gwo lak, tankou Lak [[Lac Titicaca|Titicaca]] ak [[Lac Baïkal|Baikal]] {{Sfn|Auzias|Labourdette|2005}} . === Jewoloji ak idwoloji === Lak Ohrid te fòme nan kalkè dans, ki anpeche li vide. Okontrè, [[Lac Prespa|Lak Prespa]], nan yon altitid 855 mèt, gen yon fon [[Karst|karstik]] epi li koule dousman nan Lak Ohrid<ref>{{Atik|langue=en|prénom1=Romeo|nom1=Eftimi|prénom2=Petrit|nom2=Skende|prénom3=Jovan|nom3=Zoto|titre=Isotope study of the connection of Ohrid and Prespa lakes|périodique=Geologica Balcanica|volume=32|numéro=1|pages=43–49|date=2002-03-30|issn=0324-0894|issn2=2535-1060|doi=10.52321/geolbalc.32.1.43|lire en ligne=http://dx.doi.org/10.52321/geolbalc.32.1.43|consulté le=2024-01-13}}.</ref> atravè yon rezo galri natirèl anba tè ki sitiye anba mòn [[Galičica|Galichitsa]] yo {{Sfn|Auzias|Labourdette|2005|p=122|loc=|id=}} . Dlo ki soti nan Prespa a ap soti nan plizyè sous dlo, souvan ki sitiye nan fon lak la menm. Sous dlo Saint Naum yo<ref>{{Atik|langue=en|prénom1=V.|nom1=Popov|prénom2=E.|nom2=Anovska|prénom3=M.|nom3=Arsov|prénom4=S.|nom4=Amataj|titre=Study of the Prespa-Ohrid lake system using tracer experiments and the lake’s water balance|périodique=WIT Transactions on Ecology and the Environment|éditeur=WIT Press|date=2009-08-18|doi=10.2495/wrm090081|lire en ligne=http://dx.doi.org/10.2495/wrm090081|consulté le=2024-01-13}}</ref> {{,}} <ref>T. Anovski, J. Naumovski, D. Kačurkov, P. Kirkov, A study of the origin of water of St. Naum Springs, Lake Ohrid, Fizika 12, 76–86 (1980) (in Macedo¬nian).</ref>, sou fwontyè Albani-Masedonyen an, se pi byen koni yo epi yo bay plis pase mwatye dlo lak la {{Sfn|Auzias|Labourdette|2005|p=122|loc=|id=}} . Lak la, gras a {{Unité|40 rivières}} ak kouran dlo, drene tou yon sifas 1,487{{2}} . Anvan yo te detounen Rivyè Sateska a an [[1962 (almanak gregoryen)|1962]], zòn sa a te limite a {{Unité|1042 km{{2}}}} <ref name="iwlearn2">{{En}} [http://www.iwlearn.net/publications/misc/forums/selfo.pdf Global environmental facility, World Bank - Lake Ohrid conservation project]</ref> . Pwofondè a ak koule difize dlo a bay lak la yon tan retansyon ki long; dlo a pran apeprè {{Unité|70 ans}} pou renouvle tèt li, alòske Lak Prespa renouvle tèt li nan sèlman 11 ane {{Sfn|Auzias|Labourdette|2005|p=120|loc=|id=}} . Lak la gen rivaj relativman dwat, {{Unité|87,5 kilomètres}} longè <ref name="unesco">{{En}} [http://portal.unesco.org/en/files/24220/11032790451ohrid_prespa_report_august_2004.pdf/ohrid%2Bprespa%2Breport%2Baugust%2B2004.pdf UNESCO - Report about the Lake Ohrid watershed region]</ref> . === Klima === Lak Ohrid gen yon klima kontinantal lokal. Ete yo cho, ak yon tanperati mwayèn 21.2°C.&nbsp;°C ak yon maksimòm de 34.4&nbsp;°C nan mwa Out ak sezon ivè ki frèt ase, ak 1.5°C an mwayèn nan mwa janvye ak yon minimòm de -17.2°C. [[Lapli]] pote apeprè 759 chak ane&nbsp;mm dlo. Van nò yo domine nan otòn ak ivè, pandan ke van sid ak sidès yo domine nan prentan ak ete. Van yo jeneralman fèb, an mwayèn 3.4 mèt pa segonn <ref name="ohrid">{{En}} [http://www.ohrid.org.mk/eng/ohez/oeos.htm Site de la municipalité d'Ohrid - Géographie du lac]</ref>. == Nan kilti == Lak Ohrid se sijè nan liv Kapka Kasabova a ki rele Eko Lak la<ref>{{Ouvrage|prénom1=Kapka|nom1=Kasabova|titre=L'écho du lac : guerre et paix à travers les Balkans|éditeur=Marchialy|date=2021|isbn=979-10-95582-63-2|lire en ligne=https://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb468707273|consulté le=2024-04-10}}</ref>. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|Category:Lake Ohrid}} === Bibliyografi === * ''Yon peyi enkoni, Masedwàn'', Georges Castellan, pibliye pa Arméline, Brest, 2003. * Dominique Auzias et Jean-Paul Labourdette, Petit Futé Macedonia, Paris, 2005. === Lyen ekstèn === {{Liens}} * [http://whc.unesco.org/fr/list/99 Site de l'UNESCO, fiche « Patrimoine naturel et culturel de la région d’Ohrid »] * {{mul|mk|en}} [https://web.archive.org/web/20180827040453/http://www.ohrid.gov.mk/ Site officiel de la ville d'Ohrid] * {{En}} [https://web.archive.org/web/20070514191426/http://www.exploringmacedonia.com/?ItemID=B4B964B1E382C149A39B20626D69C57B Le lac d'Ohrid sur le Portail national du tourisme de Macédoine du Nord] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Ohrid]] [[Kategori:Patrimwàn mondyal nan Masedwàn dinò]] kctjnkcuowzh9sr6whf4zbigq02hdsa