Wikipedya
htwiki
https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal
MediaWiki 1.47.0-wmf.18
first-letter
Medya
Espesyal
Diskite
Itilizatè
Diskisyon Itilizatè
Wikipedya
Diskisyon Wikipedya
Fichye
Diskisyon Fichye
MedyaWiki
Diskisyon MedyaWiki
Modèl
Diskisyon Modèl
Èd
Diskisyon Èd
Kategori
Diskisyon Kategori
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Frankfurt
0
12654
888270
866487
2026-09-02T16:34:53Z
Dr. Thomas Liptak
40290
/* Galri foto */ photos updated (2026)
888270
wikitext
text/x-wiki
{{Vil
|non_lokal=Frankfurt
|dat=
|peyi=Almay
|zòn_tip=
|zòn=
|zòn_ekonomik=
|drapo_imaj=Flagge der Freien Stadt Frankfurt.png
|anblèm_imaj=DEU Frankfurt am Main COA.svg
|koodone_lat=50º 07' Nò
|koodone_lon=08º 41' Lès
|chèf_tit=majistra
|chèf_non=Mike Josef
|sipèfisi_dat=
|sipèfisi_ran=
|sipèfisi_total=248,31
|rote_mwayen=
|pli_ro_kote=
|pli_ro=
|pli_ba_kote=
|pli_ba=
|popilasyon_dat=2023-03-31
|popilasyon_ran=
|popilasyon_total=751.000
|popilasyon_dansite=2,667
|popilasyon_tip=
|kat_anplasman=Karte frankfurt am main in deutschland.png|250px
|kat_politik=
|kat_jewografik=
|kat_satelit=
|divizyon_tip=
|divizyon_non=
|vwazen=
|jimèl=
|asosye=
|sitwèb=http://www.frankfurt.de/ sitwèb de Frankfurt
|kòd_tip=
|kòd=
|nòt=}}
'''Frankfurt''' se [[vil]] nan [[peyi]] [[Almay]].
== Istwa ==
== Jewografi ==
== Ekonomi ==
== Galri foto ==
<gallery>
Image:Römer1.jpg
Image:Frankfurt Hauptwache 2005-05-26.jpg
Image:Zeil-ffm001.jpg
Image:German FrankfurtEnMain Scenery.jpg
Image:Kaiserplatz.jpg
Image:Skyline Frankfurt am Main.jpg
Image:Frankfurt am Main, Skyline von der Alten Brücke.jpg
Image:Mk Frankfurt Dom Westturm.jpg
Image:Frankfurt Am Main-Katharinenkirche-Ansicht von der Grossen Eschenheimer Strasse-20100808.jpg
Image:Frankfurt am Main, Paulskirche (2026).jpg
</gallery>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://web.archive.org/web/20120716223653/http://www.frankfurt.de/ Sitwèb ofisyèl Frankfurt]
[[Kategori:Almay]]
[[Kategori:Vil nan Almay]]
naumni6y3uxpq4aev935tnb71ck073c
Diskite:Henock Franklin
1
32100
888271
366560
2026-09-02T16:42:57Z
~2026-47751-62
40292
/* Demounizasyon */ nouvelle section
888271
wikitext
text/x-wiki
se yon bon travay
Enpòtans yon travay kou "Prens la"
"Prens la" se yon liv filozofi politik li ye. Nan liv sa a, Niccolò Machiavelli moutre kijan lè yon nonm gen pouvwa a nan men li, lè yon nonm ap dirije kijan li ta dwe aji nan chak sitiyasyon. Se sa ki pral fè kalite dirijan sa a, sa vle di, si se yon gwo dirijan, yon nonm ou ka fè konfyans oswa yon ti dirijan, yon nonm ou pa ka konte sou li lè li gen pouvwa a nan men li. Se vre anpil moun kondane PRENS LA tankou yon liv mal; men gen anpil jan ou ka li liv sa a. Ou ka li li tèt anba kote se mal senpman ou jwenn ou ka li-li tèt anwo tou kote ou jwenn bon jan konsèy pou dirije. Antouka, PRENS LA se yon kokennchenn liv politik li ye. Si koze pouvwa, koze politik enterese yon nonm, li pa ka pa li liv sa a.
== Demounizasyon ==
Mounitis Henock Franklin rele demounizasyon nan Moun demounize, tout sityasyon k ap demounize moun tankou grangou ak mizè. [[Espesyal:Kontribisyon/~2026-47751-62|~2026-47751-62]] ([[Diskisyon Itilizatè:~2026-47751-62|discussion]]) 2 septanm 2026 à 16:42 (UTC)
az90dyf9s01lx5zmb2z43eyajoc22j4
Jean-Paul Rappeneau
0
69908
888272
723345
2026-09-02T17:25:50Z
~2026-46917-93
40293
/* */
888272
wikitext
text/x-wiki
'''Jean-Paul Rappeneau''', ki fèt [[8 avril]] [[1932]] nan [[Auxerre]] ([[Frans]]) epi li te mouri nan dat [[1ye septanm]] [[2026]], se yon [[reyalizatè]] ak [[senaris]] [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
Jean-Paul Rappeneau se papa otè-konpozitè-chantè [[Martin Rappeneau]] ak senaris ak reyalizatè [[Julien Rappeneau]]. Li se tou frè reyalizatris [[Élisabeth Rappeneau]].
== Zèv li yo ==
=== Tankou reyalizatè ===
* [[1958]] : ''[[Chronique provinciale]]'' (kout fim)
* [[1966]] : ''[[La Vie de château (fim)|La Vie de château]]''
* [[1971]] : ''[[Les Mariés de l'an II]]''
* [[1975]] : ''[[Le Sauvage (fim)|Le Sauvage]]''
* [[1982]] : ''[[Tout feu, tout flamme]]''
* [[1990]] : ''[[Cyrano de Bergerac (fim, 1990)|Cyrano de Bergerac]]''
* [[1995]] : ''[[Le Hussard sur le toit (fim)|Le Hussard sur le toit]]''
* [[2003]] : ''[[Bon voyage (fim, 2003)|Bon voyage]]''
* [[2015]] : ''[[Belles Familles]]''
=== Tankou senaris ===
* [[1959]] : ''[[Signé Arsène Lupin]]'', de [[Yves Robert (sineyas)|Yves Robert]] (ekri avèk [[Diego Fabbri]] ak [[Yves Robert (sineyas)|Yves Robert]], daprè yon nouvèl [[Maurice Leblanc]])
* [[1960]] : ''[[Zazie dans le métro (fim)|Zazie dans le métro]]'', de [[Louis Malle]] (ekri avèk [[Louis Malle]], daprè yon woman [[Raymond Queneau]])
* [[1962]] : ''[[Le Combat dans l'île]]'', de [[Alain Cavalier]] (ekri avèk [[Alain Cavalier]])
* [[1964]] : ''[[L'Homme de Rio]]'', de [[Philippe de Broca]] (ekri avèk [[Daniel Boulanger]], [[Philippe de Broca]] ak [[Ariane Mnouchkine]])
* [[1965]] : ''[[La Fabuleuse Aventure de Marco Polo]]'', de [[Noël Howard]] ak [[Denys de La Patellière]] (ekri avèk [[Denys de La Patellière]], [[Noël Howard]], [[Raoul Lévy]] ak [[Jacques Rémy (scénariste)|Jacques Rémy]])
* [[1965]] : ''[[Les Survivants (seri)|Les Survivants]]'', de [[Dominique Genee]] (ekri avèk [[Pierre Boileau]] ak [[Thomas Narcejac]]) (seri)
* [[1966]] : ''[[La Vie de château (fim)|La Vie de château]]'' (ekri avèk [[Alain Cavalier]], [[Claude Sautet]] ak [[Daniel Boulanger]])
* [[1971]] : ''[[Les Mariés de l'an II]]'' (écrit avec [[Daniel Boulanger]], [[Maurice Clavel]] ak [[Claude Sautet]])
* [[1973]] : ''[[Le Magnifique (fim)|Le Magnifique]]'', de [[Philippe de Broca]] (ekri avèk [[Philippe de Broca]], [[Vittorio Caprioli]] ak [[Francis Veber]])
* [[1975]] : ''[[Le Sauvage (fim)|Le Sauvage]]'' (ekri avèk [[Jean-Loup Dabadie]] ak [[Élisabeth Rappeneau]])
* [[1982]] : ''[[Tout feu, tout flamme]]'' (ekri avèk [[Joyce Buñuel]] ak [[Élisabeth Rappeneau]])
* [[1990]] : ''[[Cyrano de Bergerac (fim, 1990)|Cyrano de Bergerac]]'' (ekri avèk [[Jean-Claude Carrière]], daprè yon pyès teyat[[Edmond Rostand]])
* [[1995]] : ''[[Le Hussard sur le toit (fim)|Le Hussard sur le toit]]'' (ekri avèk [[Jean-Claude Carrière]] ak [[Nina Companéez]], daprè woman de [[Jean Giono]])
* [[2003]] : ''[[Bon voyage (fim, 2003)|Bon voyage]]'' (ekri avèk [[Gilles Marchand (reyalizatè)|Gilles Marchand]], [[Patrick Modiano]], [[Julien Rappeneau]] ak [[Jérôme Tonnerre]])
* [[2015]] : ''[[Belles Familles]]'' (ekri avèk [[Philippe Le Guay]] et [[Julien Rappeneau]])
=== Tankou asistan reyalizatè ===
* [[1955]] : ''[[Les Fruits de l'été]]'' de [[Raymond Bernard]]
* [[1957]] : ''[[Les Suspects (fim, 1957)|Les Suspects]]'' de [[Jean Dréville]]
* [[1956]] : ''[[Les Biens de ce monde]]'' d'[[Édouard Molinaro]] (kout fim)
* [[1957]] : ''[[6 mois plus tard]]'' de [[René Lucot]] (kout fim)
* [[1957]] : ''[[Appelez le 17]]'' d'[[Édouard Molinaro]] (kout fim)
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/&id=nm0710919 Jean-Paul Rappeneau] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Rappeneau, Jean-Paul}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Reyalizatè sinema]]
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Senaris]]
[[Kategori:Senaris franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1932]]
kdoi8mov7rvfgfxmcj3yvg2zu2umx7s
Enèji renouvlab
0
89292
888273
877333
2026-09-02T22:50:46Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888273
wikitext
text/x-wiki
== Eleman definisyon ==
[[Solèy]] la se [[sous enèji]] prensipal diferan fòm enèji renouvlab yo: [[radyasyon solè]] se [[vektè enèji]] pou transpòte enèji ki ka itilize (dirèkteman oswa endirèkteman) pandan [[fotosentèz.]] , oswa nan [[sik dlo]] (ki pèmèt [[Enèji idwoelektrik|idwoelektrisite]]) ak [[enèji vag]], tanperati diferans ki genyen ant dlo sifas yo ak dlo fon lanmè yo ([[tèmik yo). enèji lanmè yo]]) oswa difizyon iyonik ki te koze pa arive [[dlo fre]] nan [[dlo lanmè]] ([[enèji osmotik]]). [[Enèji solè]] sa a, ansanm ak [[wotasyon Latè]], se nan orijin [[Van|vans]] ([[enèji van]]) ak [[Kouran marin|kouran marin] ( [[tidal turbine]]).
[[Chalè entèn]] [[Latè]] ([[enèji jeotèmal]]) konsidere kòm yon fòm enèji renouvlab, epi [[sistèm Latè-Lalin]] jenere [[mare]] oseyan yo ak lanmè ki pèmèt devlopman [[enèji mare]].
Enèji solè ak chalè entèn Latè a soti nan [[Reaksyon nikleyè|reaksyon nikleyè]] ([[fizyon nikleyè]] nan ka Solèy la, [[fizyon nikleyè]] nan chalè entèn Latè a).
[[Fosil fuel|konbistib fosil]] ak mineral ([[Fissile izotòp|fisil izotòp]]) se pa sous enèji renouvlab, paske resous yo konsome nan yon vitès ki pi wo pase pousantaj sa yo natirèlman kreye oswa disponib. .
Ekspresyon "enèji renouvlab ak rekiperasyon" (EnR&R) pafwa itilize lè nou ajoute nan enèji renouvlab [[Recovery chalè|rekiperasyon chalè]] ki te pwodwi pa diferan aktivite<ref>{{Lyen entènèt |tit = Enèji renouvlab ak rekiperasyon |sit = [[Direksyon Rejyonal ak Entèdepatmantal Anviwònman ak Enèji|DRIEE Île-de-France]] |dat= Mas 2013 |url= http://www.driee.ile -de-france.developpement-durable.gouv.fr/ IMG/pdf/Semaine_DD-2013-energie_renouvelable_et_de_recup_cle5a5e14.pdf |format=pdf }}.</ref>.
== Istwa ==
{{ Anpil imaj
| align=right
| direksyon = vètikal
| header = Itilizasyon diferan kalite enèji renouvlab.
| header_align = sant
| pye de pye =
| footer_background = gòch
| lajè = 200
| image1 = Maler der Grabkammer des Menna 013.jpg
| caption1 = Enèji van: bato moun peyi Lejip, anviwon {{Dat-|-1400}}.
| image2 = Morcilla de burgos cociendo en la marmita durante la elaboración.jpg
| caption2 = Enèji ki soti nan [[Biomass (enèji)|byomass]]: kwit manje ak yon dife bwa.
| image3 = Evil Oxen.jpg
| caption3 = Enèji ki soti nan byomass: labouraj ak bèf bouyon nan [[Zanbi]].
| image4 = Glade Creek Grist Mill.jpg
| caption4 = Enèji idwolik: [[moulen dlo]].
}}
{{atik detaye|Istwa pwodiksyon idwoelektrik}}
Pou pifò nan [[Istwa limanite#Homo sapiens|istwa li]], limanite te gen sèlman enèji renouvlab pou kouvri bezwen enèji li. Nan [[Paleolitik la]], sèl enèji ki disponib se te fòs miskilè imen ak enèji byomass ki ka itilize gras a [[dife]]; men anpil pwogrè te fè li posib pou itilize enèji sa yo ak efikasite ogmante (envansyon nan zouti de pli zan pli efikas).
Avansman ki pi enpòtan an se te envansyon nan traction bèt, ki te vin pita pase domestikasyon bèt yo. Yo estime ke lèzòm te kòmanse ekipe [[Bovini|bèf]] nan [[konplo]] oswa machin wou pandan {{4yèm milenè BC la). BC}} Teknik sa yo, ki te envante nan ansyen [[Fertile Crescent]] oswa nan [[Ikrèn]], answit te fè eksperyans devlopman atravè lemond<ref>{{Liv |langue=fr |authors=Pierre Pétrequin, Rose-Marie Arbogast, Anne -Marie Pétrequin, Samuel Van Willigen, Maxence Bailly |tit=Premye chari, premye chari : gaye traction bèt an Ewòp pandan {{4yèm}} ak {{3yèm}} milenè anvan epòk nou an |place=Paris |piblikatè= CNRS |koleksyon=Rechèch arkeolojik |dat=16 novanm 2006 |total paj=397 |isbn=2-271-06426-0}}.</ref>.
Envansyon [[batio a vwale]] se te yon etap enpòtan nan devlopman komès nan mond lan.
Sa ki nan [[Motè Idwolik|moulen dlo]] ak [[Windmill|van]] te bay enèji adisyonèl konsiderab tou. [[Fernand Braudel]] dekri entwodiksyon pwogresif, soti nan {{s-|XI}} rive nan {{s-|XIII}}, dlo ak moulen van kòm "premye revolisyon mekanik la": {{Sitasyon |"motè prensipal sa yo ” yo san dout nan pouvwa modès, ki soti nan {{unit|2 rive nan 5|hp}} <ref group=n>Hp a se "puisans la", oswa [[posans Britanik la]].</ref> pou yon wou dlo, pafwa senk, omwen dis pou zèl yo nan yon moulen van. Men, nan yon ekonomi ki mal apwovizyone ak enèji, yo reprezante yon konsiderab plis pouvwa. Pi gran, moulen dlo a gen yon pi gwo enpòtans pase turbine van an. Li pa depann sou iregilarite yo nan van an, men sou dlo a, ki se jeneralman mwens kaprisyeuz. Li pi lajman distribiye, akòz laj li, miltiplisite rivyè, ...}}<ref name="FBraudel">{{Liv |premye non1=Fernand |non1=Braudel |tit=Sivilizasyon materyèl, ekonomi ak kapitalis : {{XVe}}-{{s-|XVIII}} |subtitle=Les Structures du Quotidien |editè=[[Armand Colin]] |ane=1979 |total paj=554 |isbn= |id =FBraudel}}. </ref>.
Nan fen {{s-|XVIII}} la, lavèy [[revolisyon endistriyèl]], prèske tout bezwen enèji limanite te toujou satisfè ak enèji renouvlab. Nan yontès evalyasyon distribisyon konsomasyon pa [[sous enèji]], Fernand Braudel estime pati nan traction bèt nan plis pase 50%, alantou 25% sa yo ki an bwa, 10 a 15% sa yo ki nan moulen dlo, 5% ki nan pouvwa imen ak yon ti kras plis pase 1% sa a nan van pou marin komèsan an; li refize quantifier pati moulen van, akoz mank de done, pandan l ap presize: {{Quote|Eolienne yo, mwens pase wou dlo yo, yo ka reprezante sèlman yon ka oswa yon tyè nan pouvwa dlo disipline a}} <ref name="FBraudel"/>. Se poutèt sa, nou ka estime pati total enèji van (voile + moulen van) ant 3 ak 5%. Li mansyone pou dosye a rivyè navigasyon anndan an, marin la, chabon ak latè.
Aparans [[motè vapè a]] te mennen nan n bès relatif nan enèji ki te bay pa moulen dlo ak enèji van nan {{s-|19}} yo, Lè sa a, [[motè dyezèl la]] ak elektrifikasyon te fè dlo ak van. moulen yo disparèt nan {{s-|XX}} yo, ranplase pa moulen endistriyèl yo. Enèji idwolik te fè eksperyans yon nouvo laj an lò ak idwoelektrik, ki te parèt nan Swis, Itali, Lafrans ak Etazini nan fen 19yèm syèk la.
Nan {{s-|19}} yo, [[François de Larderel]] devlope, ann Itali, teknik pou itilize [[enèji jeotèmal]].
Nan ane 1910 yo, premye aparèy chofaj solè yo te parèt nan Kalifòni. An 1911, premye [[estasyon jeotèmal]] te bati nan [[Larderello]].
Nan mitan {{s-|XX}} yo, enèji van yo te itilize sèlman pou [[Bat|bato]] ak pou ponpe ([[agrikilti]], [[polder]]s ).
Lè sa a, turbin van reparèt, benefisye de teknik ki pi efikas nan avyasyon; devlopman yo te pran momantòm nan ane 1990. Solè tèmik ak solè fotovoltaik devlope nan kòmansman ane 2000. Anba efè pwogrè teknolojik ak ekonomi echèl ki lye ak ogmante komèsan enstale, sektè yo nan pwodiksyon enèji renouvlab, toujou émergentes nan kòmansman an nan. ane 2000 yo, yo wè depans yo evolye rapidman.
Depi nan fen {{s-|XX}} la, an repons a kòmansman [[Peak oil|petwol rate]]<ref>{{Liv|lang=of|premye non1=Wolfgang|ti non1=Gründinger| title= Die Energiefalle|subtitle=Rückblick auf das Erdölzeitalter|editè=Beck|year=2006|total pages=287|isbn=978-3-406-54098-1|isbn2=3-406-54098-8|oclc=570496 }}.</ref>{{,}}<ref>{{Book|language=by|first name1=Charles Alan|styname1=Reich|title=Die Welt wird jung: Der gewaltlose Aufstand d. nouvo jenerasyon|piblikatè=Molden|ane=1971|isbn=3-217-00404-3|isbn2=978-3-217-00404-7|oclc=73864796|li sou entènèt=https://www.worldcat.org / oclc/73864796|accessed on=2020-02-06}}.</ref>, sou klima negatif ak enpak sou sante [[fosil fuel|enèji kabòn]]<ref>{{Web link|language=fr|title =Objektif Devlopman Dirab|subtitle= 13 - Lit kont chanjman nan klima|url=https://www.un.org/sustainabledevelopment/fr/climate-change-2/|site= [[Nasyonzini] ]|accessed on=2020 -02-06}}.</ref>, osi byen ke [[Aksidan nikleyè|aksidan nikleyè]] [[Chernobyl nikleyè dezas|Chernobyl]]<ref name=":11" />{{Atik |lang= ht |prenon1=Benjamin K. |ti non1=Sovacool |tit=Yon evalyasyon kritik enèji nikleyè ak elektrisite renouvlab nan pwovens Lazi |peryodik=Journal of Contemporary Asia |volim=40 |nimewo=3 |dat= 2010-08-01 |issn=0047-2336 |doi=10.1080/00472331003798350 |li sou entènèt=https://doi.org/10.1080/00472331003798350 |aksed sou=2020-02-09 06-02-2020, 40}} paj 4-f | [[Fukushima nikleyè aksidan|Fukushima]]<ref>{{Web link|language=en-US|title=Soft Energy Paths for the 21st Century|url=https://rmi.org/insight/soft-energy-paths -for-the-21st-century/|site=Rocky Mountain Institute|accessed on=2020-02-06}}.</ref>{{,}}<ref name=":12 ">{{Liv|lang =en|prenon1=Benjamin K.|ti non1=Sovacool|tit=Konte avni fòs nikleyè|subtitle=Yon evalyasyon mondyal kritik enèji atomik|editè=[[World Scientific]]| ane=2011|total paj= 296|isbn=978-981-4322-75-1|isbn2=981-4322-75-X|oclc=727599649}}.</ref>{{,}}<ref>{ {Web link|language=en -US|title=Fukushima kriz: Èske Japon ka nan forefront nan yon chanjman paradigm natif natal?|url=https://thebulletin.org/2011/09/fukushima-crisis-can-japan-be-at-the-forefront -of-an-authentic-paradigm-shift/|site=Bulten Syantis atomik yo|date=2011-09-09|accessed on=2020-02-06}}.</ref> {{,}}<ref>{{Liv|lang=fr|premye non1=Louis|ti non1=Boisgibault|title=Enèji solè apre Fukushima|subtitle=nouvo sitiyasyon an|place=Paris|editè=Medicillin|ane =2011|total paj=154|isbn =978-2-915220-37-7|isbn2=2-915220-37-9|oclc=848043992}}.</ref> ak konfli sou tretman [[Dechè radyoaktif|dechè radyoaktif]] soti nan [[ enèji nikleyè]]<ref name=":11" />{{,}}<ref name=":12" />{{,}}<ref>{{ Atik |language=fr |titre=Energies: Élisabeth Borne envite EDF pou konsidere yon senaryo "100% renouvlab" |pèyodik= [[Le Monde]].fr |date=2019-11-10 |li sou entènèt=https://www.lemonde.fr/politics/article/2019/11/10/energies-elisabeth-borne-invite-edf-to-consider-un-scenario-100-renewables_6018698_823448.html |accessed on=2020-02-06 }}.</ref> , yo note yon reoryantasyon mondyal anvè enèji renouvlab<ref>{{Book|language=en|author1=Mycle Schneider|author2=Antony Froggatt|title=The World Nuclear Industry Status Report 2019|location=Paris, Budapest|publisher=A Mycle Schneider Pwojè konsiltasyon|dat=4 desanm 2019|total paj=28|pasage=12|isbn=|li sou entènèt=https://reporterre.net/IMG/pdf/wnisr2019-resumefr.pdf}}.</ref>.
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Références|groupe=n}}
=== Referans ===
* {{en}} Renewables 2020 Global Status Report, [[REN21]], juin 2020 ([http://www.ren21.net/gsr Renewables 2020 Global Status Report présentation en ligne], [https://web.archive.org/web/20200923065621/https://www.ren21.net/wp-content/uploads/2019/05/gsr_2020_full_report_en.pdf lire en ligne] {{pdf}}).
{{Références|group=e}}
Lòt referans :
{{Referans Anpil|taille=30}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè
| commons = Category:Renewable energy
| commons titre = L'énergie renouvelable
}}
=== Bibliyografi ===
* {{Ouvrage|langue=fr|langue originale=en|prénom1=Robert|nom1=Bell|lien auteur1=Robert Bell (Brooklyn College)|titre=La bulle verte|sous-titre=la ruée vers l'or des énergies renouvelables|lieu=Paris|éditeur=Scali|année=2007|pages totales=296|isbn=978-2-35012-068-3}}
* Louis Boisgibault, ''L'énergie solaire après Fukushima, la nouvelle donne'', Medicilline, 2011 {{ISBN|9782915220377}}
* {{Ouvrage|auteur1=Sven Geitmann|titre=Énergies renouvelables & Carburants alternatifs|sous-titre=de nouvelles énergies pour l'avenir|éditeur=Hydrogeit Verlag|année=2007|mois=août|pages totales=162|isbn=978-3-937863-06-1|isbn2=3-937863-06-0|lire en ligne=https://books.google.com/books?id=0EJEdkQoQ7IC&printsec=frontcover}}
* Arnaud Michon, ''Le Sens du vent, notes sur la nucléarisation de la France au temps des illusions renouvelables'', [[Éditions de l'Encyclopédie des Nuisances]], 2010.
* {{Ouvrage|langue=fr|auteur1=Jacques Vernier|titre=Les énergies renouvelables|lieu=Paris|éditeur=[[Presses universitaires de France]]|collection=[[Que sais-je ?]]|numéro dans collection=3240|année=2005|numéro d'édition=3|pages totales=127|isbn=2-13-054449-5}}
* {{Ouvrage|langue=en|auteur1=Janet L. Sawin|auteur2=Freyr Sverrisson|et al.=oui|titre=Renewables 2014|sous-titre=Global status report|éditeur=[[REN21]]|année=2014|pages totales=214|isbn=978-3-9815934-2-6 |présentation en ligne=https://www.ren21.net/reports/global-status-report/ |lire en ligne=http://www.ren21.net/Portals/0/documents/Resources/GSR/2014/GSR2014_full%20report_low%20res.pdf |format=pdf |id=REN2014}}
=== Lyen deyò ===
* [https://web.archive.org/web/20230406151510/https://www.doc-transition-energetique.info/Main.htm?context=0 Base de données documentaires du CLER, Réseau pour la transition énergétique]
* [http://www.energies-renouvelables.org/ Observ'ER, l'observatoire des énergies renouvelables]
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Energie renouvelable}}
[[Kategori:Enèji renouvlab| ]]
p2aq7pbux1r5tnx799m9jj97s9bhsy2
Filozofe
0
94350
888274
868066
2026-09-02T22:59:13Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
888274
wikitext
text/x-wiki
'''Filozofize''' se yon [[vèb]] ki ka gen plizyè: nan yon sans literal, li deziyen refleksyon sou kòz yo nan yon konsepsyon jeneral sou latè, kòm yon rezilta nan [[renmen]] [[konesans]]. Nan yon sans derive, li ka deziyen yon [[atizay]] byen viv. Se poutèt sa, li deziyen tou de yon reprezantasyon kalite contemplative (konesans pi) oswa yon aktivite ki pi angaje nan lavi byen moun. Kidonk aktivite filozofi a konsène [[Aksyon (filozofi)|aksyon moral]] ak [[politik]], ak mwayen nou konnen.
[[Fichye:Rembrandt Harmensz. van Rijn 038.jpg|right|350px|thumb|Filozòf la, pa [[Rembrandt]]]]
== Analiz de ekspresyon komen ==
Mo “[[filozofi]]”, “[[filozòf]]”, “filozofe”, yo chak gen plizyè [[siyifikasyon (lengwistik)|siyifikasyon]], e siyifikasyon sa yo depann de yon kontèks. Kontèks sa a defini dapre sa [[moun]] k ap pale oswa y ap pale sou li a, pa [[objè (filozofi)|objè]] diskou nou an, oswa pa aktivite nou angaje nan. Pa egzanp:
*nou di ke yon moun sibi yon tès ak filozofi; "Mwen se yon filozòf", "nou dwe pran bagay sa yo filozofik", elatriye. ; mo a se [[sinonim]] kalm, kontwòl tèt yo, e souvan reziyasyon;
*men pou yon filozòf se tou gen [[opinyon]] nan demontre yon [[espri]] kritik, lè yo kapab panse pou tèt li;
*siyifikasyon yon travay eksprime yon sèten filozofi, yon vizyon sou latè ([[moral]], syantifik, istorik, elatriye);
*filozofi yon filozòf, pa egzanp doktrin li, sistèm lide koyeran li;
*kou filozofi a; isit la nou deziyen disiplin nan ak kontni li defini nan yon pwogram.
== Bibliyografi ==
* ''Protagoras'', [[Platon]]
* ''[[Phédon (Platon)|Phédon]]'', [[Platon]]
* ''La [[Metafizik|Métaphysique]]'', [[Aristote]]
* ''Discours de la méthode'', [[René Descartes|Descartes]]
* ''Problèmes de philosophie'', [[Bertrand Russell]] (exposé très clair des problèmes de la connaissance en philosophie)
* ''Qu'est-ce que la philosophie ?'', [[Gilles Deleuze]] et [[Félix Guattari]]
* ''Éléments de philosophie'', [[Alain (filozòf)|Alain]]
* ''Éléments pour la Lecture des textes philosophiques'', Frédéric Cossutta, Emmanuelle Delrieu
* ''Le philosophe chez les autophages'', [[Jacques Bouveresse]] (pour une critique de la philosophie continentale)
* ''[[Prodiges et vertiges de l'analogie]]'', Jacques Bouveresse (critique des imposteurs modernes)
* ''La Dispute, introduction à la philosophie analytique'', Pascal Engel (confrontation très réaliste des deux traditions)
* Paul Franceschi, [https://web.archive.org/web/20120403154852/http://paulfranceschi.com/fr/index.php?option=com_content&view=article&id=8&Itemid=11 ''Introduction à la philosophie analytique: Paradoxes, arguments et problèmes contemporains''], 2009 (éd. 2.1 CC)
* ''Notions de philosophie'', sous la direction de [[Denis Kambouchner]] (panorama de grandes notions)
* ''100 mots pour 100 philosophes. De [[Héraclite]] à [[Jacques Derrida|Derrida]]'', [[Jean-Clet Martin]]
== Gate tou ==
=== Atik ki gen rapò ===
* [[Filozòf]]
* [[Filozofi]]
* [[Saj]]
=== Lyen ekstèn ===
{{Lòt pwojè
|wikibooks=Philosophie/Manuel_de_terminale
|wikibooks titre=Philosopher
|wiktionary=philosopher}}
* [https://web.archive.org/web/20210429185154/http://www.ac-grenoble.fr/PhiloSophie/ Site de l'académie de Grenoble] : méthode de la dissertation, de l'explication de texte et surtout une [http://www.ac-grenoble.fr/PhiloSophie/pages/search.php3 base de données de textes courts de la philosophie] très utile pour trouver des outils de réflexion.
* [http://www.philagora.net/philo.htm Philagora] propose différents outils pour apprendre à philosopher.
* [http://perso.wanadoo.fr/listephilo/ Ressources et liens de philosophie]
* [https://web.archive.org/web/20051012081130/http://www.cotephilo.net/alex.php3 Côté Philo] : journal de l'enseignement de la philosophie.
[[Kategori:Konsèp filozofi]]
[[de:Philosophieren]]
l9aet6jhu22e8bxuzo7licglnj1jul4
Diskite:Venite LVG
1
97826
888275
2026-09-03T03:25:10Z
~2026-47676-01
40298
Paj ki kreye ak " Vwayaj brezil ~~~~ "
888275
wikitext
text/x-wiki
Vwayaj brezil [[Espesyal:Kontribisyon/~2026-47676-01|~2026-47676-01]] ([[Diskisyon Itilizatè:~2026-47676-01|discussion]]) 3 septanm 2026 à 03:25 (UTC)
m2ivs2pi0m5w7d1a32wbm4au6t1kse7