Wikipedia ibawiki https://iba.wikipedia.org/wiki/Lambar_Keterubah MediaWiki 1.47.0-wmf.2 first-letter Media Spesyel Randau Penggena Randau penggena Wikipedia Randau Wikipedia Fail Randau fail MediaWiki Randau MediaWiki Templat Randau templat Bantu Randau bantu Kategori Randau kategori TimedText TimedText talk Modul Randau modul Acara Perbincangan acara Modul:ISO 3166/data/National 828 930 19099 2622 2026-05-17T12:08:12Z Song GK 9 19099 Scribunto text/plain return { ["AD"] = {alpha3="AND",numeric="020",name="Andorra"}, ["AE"] = {alpha3="ARE",numeric="784",name="United Arab Emirates",altnames={"UAE"}}, ["AF"] = {alpha3="AFG",numeric="004",name="Afghanistan"}, ["AG"] = {alpha3="ATG",numeric="028",name="Antigua and Barbuda"}, ["AI"] = {alpha3="AIA",numeric="660",name="Anguilla"}, ["AL"] = {alpha3="ALB",numeric="008",name="Albania"}, ["AM"] = {alpha3="ARM",numeric="051",name="Armenia"}, ["AO"] = {alpha3="AGO",numeric="024",name="Angola"}, ["AQ"] = {alpha3="ATA",numeric="010",name="Antarctica"}, ["AR"] = {alpha3="ARG",numeric="032",name="Argentina"}, ["AS"] = {alpha3="ASM",numeric="016",name="American Samoa"}, ["AT"] = {alpha3="AUT",numeric="040",name="Austria"}, ["AU"] = {alpha3="AUS",numeric="036",name="Australia"}, ["AW"] = {alpha3="ABW",numeric="533",name="Aruba"}, ["AX"] = {alpha3="ALA",numeric="248",name="Åland Islands",altnames={"Aland Islands","Åland","Aland"}}, ["AZ"] = {alpha3="AZE",numeric="031",name="Azerbaijan"}, ["BA"] = {alpha3="BIH",numeric="070",name="Bosnia and Herzegovina",altnames={"Bosnia"}}, ["BB"] = {alpha3="BRB",numeric="052",name="Barbados"}, ["BD"] = {alpha3="BGD",numeric="050",name="Bangladesh"}, ["BE"] = {alpha3="BEL",numeric="056",name="Belgium"}, ["BF"] = {alpha3="BFA",numeric="854",name="Burkina Faso"}, ["BG"] = {alpha3="BGR",numeric="100",name="Bulgaria"}, ["BH"] = {alpha3="BHR",numeric="048",name="Bahrain"}, ["BI"] = {alpha3="BDI",numeric="108",name="Burundi"}, ["BJ"] = {alpha3="BEN",numeric="204",name="Benin"}, ["BL"] = {alpha3="BLM",numeric="652",name="Saint Barthélemy",altnames={"St Barthelemy"}}, ["BM"] = {alpha3="BMU",numeric="060",name="Bermuda"}, ["BN"] = {alpha3="BRN",numeric="096",name="Brunei",isoname="Brunei Darussalam"}, ["BO"] = {alpha3="BOL",numeric="068",name="Bolivia",isoname="Bolivia, Plurinational State of"}, ["BQ"] = {alpha3="BES",numeric="535",name="Caribbean Netherlands",isoname="Bonaire, Sint Eustatius and Saba"}, ["BR"] = {alpha3="BRA",numeric="076",name="Brazil"}, ["BS"] = {alpha3="BHS",numeric="044",name="Bahamas"}, ["BT"] = {alpha3="BTN",numeric="064",name="Bhutan"}, ["BV"] = {alpha3="BVT",numeric="074",name="Bouvet Island"}, ["BW"] = {alpha3="BWA",numeric="072",name="Botswana"}, ["BY"] = {alpha3="BLR",numeric="112",name="Belarus"}, ["BZ"] = {alpha3="BLZ",numeric="084",name="Belize"}, ["CA"] = {alpha3="CAN",numeric="124",name="Canada"}, ["CC"] = {alpha3="CCK",numeric="166",name="Cocos (Keeling) Islands",altnames={"Cocos Islands","Keeling Islands"}}, ["CD"] = {alpha3="COD",numeric="180",name="Democratic Republic of the Congo",isoname="Congo, Democratic Republic of the",altnames={"Congo-Kinshasa","DRC","DR Congo"}}, ["CF"] = {alpha3="CAF",numeric="140",name="Central African Republic",altnames={"CAR"}}, ["CG"] = {alpha3="COG",numeric="178",name="Republic of the Congo",isoname="Congo",altnames={"Congo-Brazzaville"}}, ["CH"] = {alpha3="CHE",numeric="756",name="Switzerland"}, ["CI"] = {alpha3="CIV",numeric="384",name="Côte d'Ivoire",altnames={"Ivory Coast"}}, ["CK"] = {alpha3="COK",numeric="184",name="Cook Islands"}, ["CL"] = {alpha3="CHL",numeric="152",name="Chile"}, ["CM"] = {alpha3="CMR",numeric="120",name="Cameroon"}, ["CN"] = {alpha3="CHN",numeric="156",name="China",altnames={"People's Republic of China","PRC"}}, ["CO"] = {alpha3="COL",numeric="170",name="Colombia"}, ["CR"] = {alpha3="CRI",numeric="188",name="Costa Rica"}, ["CU"] = {alpha3="CUB",numeric="192",name="Cuba"}, ["CV"] = {alpha3="CPV",numeric="132",name="Cabo Verde",altnames={"Cape Verde"}}, ["CW"] = {alpha3="CUW",numeric="531",name="Curaçao",altnames={"Curacao"}}, ["CX"] = {alpha3="CXR",numeric="162",name="Christmas Island"}, ["CY"] = {alpha3="CYP",numeric="196",name="Cyprus"}, ["CZ"] = {alpha3="CZE",numeric="203",name="Czech Republic",isoname="Czechia"}, ["DE"] = {alpha3="DEU",numeric="276",name="Germany"}, ["DJ"] = {alpha3="DJI",numeric="262",name="Djibouti"}, ["DK"] = {alpha3="DNK",numeric="208",name="Denmark"}, ["DM"] = {alpha3="DMA",numeric="212",name="Dominica"}, ["DO"] = {alpha3="DOM",numeric="214",name="Dominican Republic"}, ["DZ"] = {alpha3="DZA",numeric="012",name="Algeria"}, ["EC"] = {alpha3="ECU",numeric="218",name="Ecuador"}, ["EE"] = {alpha3="EST",numeric="233",name="Estonia"}, ["EG"] = {alpha3="EGY",numeric="818",name="Egypt"}, ["EH"] = {alpha3="ESH",numeric="732",name="Western Sahara"}, ["ER"] = {alpha3="ERI",numeric="232",name="Eritrea"}, ["ES"] = {alpha3="ESP",numeric="724",name="Spain"}, ["ET"] = {alpha3="ETH",numeric="231",name="Ethiopia"}, ["FI"] = {alpha3="FIN",numeric="246",name="Finland"}, ["FJ"] = {alpha3="FJI",numeric="242",name="Fiji"}, ["FK"] = {alpha3="FLK",numeric="238",name="Falkland Islands",isoname="Falkland Islands (Malvinas)",altnames={"Falklands","Islas Malvinas","Malvinas","Malvinas Islands"}}, ["FM"] = {alpha3="FSM",numeric="583",name="Federated States of Micronesia",isoname="Micronesia, Federated States of",altnames={"Micronesia"}}, ["FO"] = {alpha3="FRO",numeric="234",name="Faroe Islands",altnames={"Faroer","Faeroer"}}, ["FR"] = {alpha3="FRA",numeric="250",name="France"}, ["GA"] = {alpha3="GAB",numeric="266",name="Gabon"}, ["GB"] = {alpha3="GBR",numeric="826",name="United Kingdom",isoname="United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland",altnames={"UK","Great Britain"}}, ["GB-ENG"] = {alpha3="ENG",numeric="000",name="England"}, --Considered to be a country ["GB-NIR"] = {alpha3="NIR",numeric="000",name="Northern Ireland"}, --Considered to be a country ["GB-SCT"] = {alpha3="SCT",numeric="000",name="Scotland"}, --Considered to be a country ["GB-WLS"] = {alpha3="WLS",numeric="000",name="Wales"}, --Considered to be a country ["GB-EAW"] = {alpha3="EAW",numeric="000",name="England and Wales"}, --Considered to be a country ["GD"] = {alpha3="GRD",numeric="308",name="Grenada"}, ["GE"] = {alpha3="GEO",numeric="268",name="Georgia"}, ["GF"] = {alpha3="GUF",numeric="254",name="French Guiana"}, ["GG"] = {alpha3="GGY",numeric="831",name="Guernsey"}, ["GH"] = {alpha3="GHA",numeric="288",name="Ghana"}, ["GI"] = {alpha3="GIB",numeric="292",name="Gibraltar"}, ["GL"] = {alpha3="GRL",numeric="304",name="Greenland"}, ["GM"] = {alpha3="GMB",numeric="270",name="Gambia"}, ["GN"] = {alpha3="GIN",numeric="324",name="Guinea"}, ["GP"] = {alpha3="GLP",numeric="312",name="Guadeloupe"}, ["GQ"] = {alpha3="GNQ",numeric="226",name="Equatorial Guinea"}, ["GR"] = {alpha3="GRC",numeric="300",name="Greece"}, ["GS"] = {alpha3="SGS",numeric="239",name="South Georgia and the South Sandwich Islands"}, ["GT"] = {alpha3="GTM",numeric="320",name="Guatemala"}, ["GU"] = {alpha3="GUM",numeric="316",name="Guam"}, ["GW"] = {alpha3="GNB",numeric="624",name="Guinea-Bissau"}, ["GY"] = {alpha3="GUY",numeric="328",name="Guyana"}, ["HK"] = {alpha3="HKG",numeric="344",name="Hong Kong",altnames={"Hong Kong SAR","HKSAR"}}, ["HM"] = {alpha3="HMD",numeric="334",name="Heard Island and McDonald Islands",altnames={"Heard and McDonald Islands"}}, ["HN"] = {alpha3="HND",numeric="340",name="Honduras"}, ["HR"] = {alpha3="HRV",numeric="191",name="Croatia"}, ["HT"] = {alpha3="HTI",numeric="332",name="Haiti"}, ["HU"] = {alpha3="HUN",numeric="348",name="Hungary"}, ["ID"] = {alpha3="IDN",numeric="360",name="Indonesia"}, ["IE"] = {alpha3="IRL",numeric="372",name="Ireland",altnames={"Republic of Ireland"}}, ["IL"] = {alpha3="ISR",numeric="376",name="Israel"}, ["IM"] = {alpha3="IMN",numeric="833",name="Isle of Man"}, ["IN"] = {alpha3="IND",numeric="356",name="India"}, ["IO"] = {alpha3="IOT",numeric="086",name="British Indian Ocean Territory"}, ["IQ"] = {alpha3="IRQ",numeric="368",name="Iraq"}, ["IR"] = {alpha3="IRN",numeric="364",name="Iran",isoname="Iran, Islamic Republic of"}, ["IS"] = {alpha3="ISL",numeric="352",name="Iceland"}, ["IT"] = {alpha3="ITA",numeric="380",name="Italy"}, ["JE"] = {alpha3="JEY",numeric="832",name="Jersey"}, ["JM"] = {alpha3="JAM",numeric="388",name="Jamaica"}, ["JO"] = {alpha3="JOR",numeric="400",name="Jordan"}, ["JP"] = {alpha3="JPN",numeric="392",name="Japan"}, ["KE"] = {alpha3="KEN",numeric="404",name="Kenya"}, ["KG"] = {alpha3="KGZ",numeric="417",name="Kyrgyzstan"}, ["KH"] = {alpha3="KHM",numeric="116",name="Cambodia"}, ["KI"] = {alpha3="KIR",numeric="296",name="Kiribati"}, ["KM"] = {alpha3="COM",numeric="174",name="Comoros"}, ["KN"] = {alpha3="KNA",numeric="659",name="Saint Kitts and Nevis",altnames={"St Kitts and Nevis"}}, ["KP"] = {alpha3="PRK",numeric="408",name="North Korea",isoname="Korea, Democratic People's Republic of",altnames={"Democratic People's Republic of Korea"}}, ["KR"] = {alpha3="KOR",numeric="410",name="South Korea",isoname="Korea, Republic of",altnames={"Republic of Korea"}}, ["KW"] = {alpha3="KWT",numeric="414",name="Kuwait"}, ["KY"] = {alpha3="CYM",numeric="136",name="Cayman Islands"}, ["KZ"] = {alpha3="KAZ",numeric="398",name="Kazakhstan"}, ["LA"] = {alpha3="LAO",numeric="418",name="Laos",isoname="Lao People's Democratic Republic"}, ["LB"] = {alpha3="LBN",numeric="422",name="Lebanon"}, ["LC"] = {alpha3="LCA",numeric="662",name="Saint Lucia",altnames={"St Lucia"}}, ["LI"] = {alpha3="LIE",numeric="438",name="Liechtenstein"}, ["LK"] = {alpha3="LKA",numeric="144",name="Sri Lanka"}, ["LR"] = {alpha3="LBR",numeric="430",name="Liberia"}, ["LS"] = {alpha3="LSO",numeric="426",name="Lesotho"}, ["LT"] = {alpha3="LTU",numeric="440",name="Lithuania"}, ["LU"] = {alpha3="LUX",numeric="442",name="Luxembourg"}, ["LV"] = {alpha3="LVA",numeric="428",name="Latvia"}, ["LY"] = {alpha3="LBY",numeric="434",name="Libya"}, ["MA"] = {alpha3="MAR",numeric="504",name="Morocco"}, ["MC"] = {alpha3="MCO",numeric="492",name="Monaco"}, ["MD"] = {alpha3="MDA",numeric="498",name="Moldova",isoname="Moldova, Republic of"}, ["ME"] = {alpha3="MNE",numeric="499",name="Montenegro"}, ["MF"] = {alpha3="MAF",numeric="663",name="Saint-Martin",isoname="Saint Martin (French part)",altnames={"St Martin","St Martin (French part)","Collectivity of Saint Martin","Collectivity of St Martin"}}, ["MG"] = {alpha3="MDG",numeric="450",name="Madagascar"}, ["MH"] = {alpha3="MHL",numeric="584",name="Marshall Islands"}, ["MK"] = {alpha3="MKD",numeric="807",name="North Macedonia",altnames={"Republic of North Macedonia","Macedonia","Republic of Macedonia","Macedonia, the former Yugoslav Republic of"}}, ["ML"] = {alpha3="MLI",numeric="466",name="Mali"}, ["MM"] = {alpha3="MMR",numeric="104",name="Myanmar",altnames={"Burma"}}, ["MN"] = {alpha3="MNG",numeric="496",name="Mongolia"}, ["MO"] = {alpha3="MAC",numeric="446",name="Macau",isoname="Macao",altnames={"Macau SAR","Macao SAR"}}, ["MP"] = {alpha3="MNP",numeric="580",name="Northern Mariana Islands"}, ["MQ"] = {alpha3="MTQ",numeric="474",name="Martinique"}, ["MR"] = {alpha3="MRT",numeric="478",name="Mauritania"}, ["MS"] = {alpha3="MSR",numeric="500",name="Montserrat"}, ["MT"] = {alpha3="MLT",numeric="470",name="Malta"}, ["MU"] = {alpha3="MUS",numeric="480",name="Mauritius"}, ["MV"] = {alpha3="MDV",numeric="462",name="Maldives"}, ["MW"] = {alpha3="MWI",numeric="454",name="Malawi"}, ["MX"] = {alpha3="MEX",numeric="484",name="Mexico"}, ["MY"] = {alpha3="MYS",numeric="458",name="Malaysia"}, ["MZ"] = {alpha3="MOZ",numeric="508",name="Mozambique"}, ["NA"] = {alpha3="NAM",numeric="516",name="Namibia"}, ["NC"] = {alpha3="NCL",numeric="540",name="New Caledonia"}, ["NE"] = {alpha3="NER",numeric="562",name="Niger"}, ["NF"] = {alpha3="NFK",numeric="574",name="Norfolk Island"}, ["NG"] = {alpha3="NGA",numeric="566",name="Nigeria"}, ["NI"] = {alpha3="NIC",numeric="558",name="Nicaragua"}, ["NL"] = {alpha3="NLD",numeric="528",name="Netherlands"}, ["NO"] = {alpha3="NOR",numeric="578",name="Norway"}, ["NP"] = {alpha3="NPL",numeric="524",name="Nepal"}, ["NR"] = {alpha3="NRU",numeric="520",name="Nauru"}, ["NU"] = {alpha3="NIU",numeric="570",name="Niue"}, ["NZ"] = {alpha3="NZL",numeric="554",name="New Zealand",altnames={"Aotearoa"}}, ["OM"] = {alpha3="OMN",numeric="512",name="Oman"}, ["PA"] = {alpha3="PAN",numeric="591",name="Panama"}, ["PE"] = {alpha3="PER",numeric="604",name="Peru"}, ["PF"] = {alpha3="PYF",numeric="258",name="French Polynesia"}, ["PG"] = {alpha3="PNG",numeric="598",name="Papua New Guinea"}, ["PH"] = {alpha3="PHL",numeric="608",name="Philippines"}, ["PK"] = {alpha3="PAK",numeric="586",name="Pakistan"}, ["PL"] = {alpha3="POL",numeric="616",name="Poland"}, ["PM"] = {alpha3="SPM",numeric="666",name="Saint Pierre and Miquelon",altnames={"St Pierre and Miquelon"}}, ["PN"] = {alpha3="PCN",numeric="612",name="Pitcairn"}, ["PR"] = {alpha3="PRI",numeric="630",name="Puerto Rico"}, ["PS"] = {alpha3="PSE",numeric="275",name="Palestine",isoname="Palestine, State of",altnames={"State of Palestine"}}, ["PT"] = {alpha3="PRT",numeric="620",name="Portugal"}, ["PW"] = {alpha3="PLW",numeric="585",name="Palau"}, ["PY"] = {alpha3="PRY",numeric="600",name="Paraguay"}, ["QA"] = {alpha3="QAT",numeric="634",name="Qatar"}, ["RE"] = {alpha3="REU",numeric="638",name="Réunion"}, ["RO"] = {alpha3="ROU",numeric="642",name="Romania"}, ["RS"] = {alpha3="SRB",numeric="688",name="Serbia"}, ["RU"] = {alpha3="RUS",numeric="643",name="Russia",isoname="Russian Federation"}, ["RW"] = {alpha3="RWA",numeric="646",name="Rwanda"}, ["SA"] = {alpha3="SAU",numeric="682",name="Saudi Arabia"}, ["SB"] = {alpha3="SLB",numeric="090",name="Solomon Islands"}, ["SC"] = {alpha3="SYC",numeric="690",name="Seychelles"}, ["SD"] = {alpha3="SDN",numeric="729",name="Sudan"}, ["SE"] = {alpha3="SWE",numeric="752",name="Sweden"}, ["SG"] = {alpha3="SGP",numeric="702",name="Singapore"}, ["SH"] = {alpha3="SHN",numeric="654",name="Saint Helena, Ascension and Tristan da Cunha"}, ["SI"] = {alpha3="SVN",numeric="705",name="Slovenia"}, ["SJ"] = {alpha3="SJM",numeric="744",name="Svalbard and Jan Mayen"}, ["SK"] = {alpha3="SVK",numeric="703",name="Slovakia"}, ["SL"] = {alpha3="SLE",numeric="694",name="Sierra Leone"}, ["SM"] = {alpha3="SMR",numeric="674",name="San Marino"}, ["SN"] = {alpha3="SEN",numeric="686",name="Senegal"}, ["SO"] = {alpha3="SOM",numeric="706",name="Somalia"}, ["SR"] = {alpha3="SUR",numeric="740",name="Suriname"}, ["SS"] = {alpha3="SSD",numeric="728",name="South Sudan"}, ["ST"] = {alpha3="STP",numeric="678",name="São Tomé and Príncipe",isoname="Sao Tome and Principe",altnames={"Democratic Republic of Sao Tome and Principe"}}, ["SV"] = {alpha3="SLV",numeric="222",name="El Salvador"}, ["SX"] = {alpha3="SXM",numeric="534",name="Sint Maarten",isoname="Sint Maarten (Dutch part)",altnames={"St Maarten","Saint Martin (Dutch part)","St Martin (Dutch part)"}}, ["SY"] = {alpha3="SYR",numeric="760",name="Syria",isoname="Syrian Arab Republic"}, ["SZ"] = {alpha3="SWZ",numeric="748",name="Eswatini",altnames={"Swaziland"}}, ["TC"] = {alpha3="TCA",numeric="796",name="Turks and Caicos Islands"}, ["TD"] = {alpha3="TCD",numeric="148",name="Chad"}, ["TF"] = {alpha3="ATF",numeric="260",name="French Southern and Antarctic Lands",isoname="French Southern Territories"}, ["TG"] = {alpha3="TGO",numeric="768",name="Togo"}, ["TH"] = {alpha3="THA",numeric="764",name="Thailand"}, ["TJ"] = {alpha3="TJK",numeric="762",name="Tajikistan"}, ["TK"] = {alpha3="TKL",numeric="772",name="Tokelau"}, ["TL"] = {alpha3="TLS",numeric="626",name="Timor-Leste",altnames={"East Timor"}}, ["TM"] = {alpha3="TKM",numeric="795",name="Turkmenistan"}, ["TN"] = {alpha3="TUN",numeric="788",name="Tunisia"}, ["TO"] = {alpha3="TON",numeric="776",name="Tonga"}, ["TR"] = {alpha3="TUR",numeric="792",name="Turkey",isoname="Türkiye"}, ["TT"] = {alpha3="TTO",numeric="780",name="Trinidad and Tobago"}, ["TV"] = {alpha3="TUV",numeric="798",name="Tuvalu"}, ["TW"] = {alpha3="TWN",numeric="158",name="Taiwan",isoname="Taiwan, Provinsi China",altnames={"Republik China"}}, ["TZ"] = {alpha3="TZA",numeric="834",name="Tanzania",isoname="Tanzania, United Republic of"}, ["UA"] = {alpha3="UKR",numeric="804",name="Ukraine"}, ["UG"] = {alpha3="UGA",numeric="800",name="Uganda"}, ["UM"] = {alpha3="UMI",numeric="581",name="United States Minor Outlying Islands"}, ["US"] = {alpha3="USA",numeric="840",name="United States",isoname="United States of America",altnames={"US","USA","U.S."}}, ["UY"] = {alpha3="URY",numeric="858",name="Uruguay"}, ["UZ"] = {alpha3="UZB",numeric="860",name="Uzbekistan"}, ["VA"] = {alpha3="VAT",numeric="336",name="Vatican City",isoname="Holy See",altnames={"Holy See (Vatican City State)","Vatican City State"}}, ["VC"] = {alpha3="VCT",numeric="670",name="Saint Vincent and the Grenadines",altnames={"St Vincent and the Grenadines"}}, ["VE"] = {alpha3="VEN",numeric="862",name="Venezuela",isoname="Venezuela, Bolivarian Republic of"}, ["VG"] = {alpha3="VGB",numeric="092",name="British Virgin Islands",isoname="Virgin Islands (British)",altnames={"UK Virgin Islands","BVI"}}, ["VI"] = {alpha3="VIR",numeric="850",name="United States Virgin Islands",isoname="Virgin Islands (U.S.)",altnames={"US Virgin Islands","USVI"}}, ["VN"] = {alpha3="VNM",numeric="704",name="Vietnam",isoname="Viet Nam"}, ["VU"] = {alpha3="VUT",numeric="548",name="Vanuatu"}, ["WF"] = {alpha3="WLF",numeric="876",name="Wallis and Futuna"}, ["WS"] = {alpha3="WSM",numeric="882",name="Samoa"}, ["YE"] = {alpha3="YEM",numeric="887",name="Yemen"}, ["YT"] = {alpha3="MYT",numeric="175",name="Mayotte"}, ["ZA"] = {alpha3="ZAF",numeric="710",name="South Africa"}, ["ZM"] = {alpha3="ZMB",numeric="894",name="Zambia"}, ["ZW"] = {alpha3="ZWE",numeric="716",name="Zimbabwe"} } 2ycw54ut0gfh2naj2yzw9vdqhaouk8i Modul:ISO 639 name/ISO 639-3 (dep) 828 936 19100 2634 2026-05-17T12:13:41Z Song GK 9 19100 Scribunto text/plain -- File-Date: 2023-01-23 return { ["aam"] = {"Aramanik"}, ["aay"] = {"Aariya"}, ["acc"] = {"Cubulco Achí"}, ["adp"] = {"Adap"}, ["aex"] = {"Amerax"}, ["agp"] = {"Paranan"}, ["ahe"] = {"Ahe"}, ["ais"] = {"Nataoran Amis"}, ["aiz"] = {"Aari"}, ["ajp"] = {"South Levantine Arabic"}, ["ajt"] = {"Judeo-Tunisian Arabic"}, ["akn"] = {"Amikoana"}, ["amd"] = {"Amapá Creole"}, ["aoh"] = {"Arma"}, ["arf"] = {"Arafundi"}, ["asd"] = {"Asas"}, ["atf"] = {"Atuence"}, ["aue"] = {"ǂKxʼauǁʼein"}, ["auv"] = {"Auvergnat"}, ["ayx"] = {"Ayi (China)"}, ["ayy"] = {"Tayabas Ayta"}, ["azr"] = {"Adzera"}, ["baz"] = {"Tunen"}, ["bbz"] = {"Babalia Creole Arabic"}, ["bcx"] = {"Pamona"}, ["bgh"] = {"Bogan"}, ["bgm"] = {"Baga Mboteni"}, ["bhk"] = {"Albay Bicolano"}, ["bic"] = {"Bikaru"}, ["bii"] = {"Bisu"}, ["bij"] = {"Vaghat-Ya-Bijim-Legeri"}, ["bjd"] = {"Bandjigali"}, ["bjq"] = {"Southern Betsimisaraka Malagasy"}, ["bkb"] = {"Finallig"}, ["bke"] = {"Bengkulu"}, ["blg"] = {"Balau"}, ["blu"] = {"Hmong Njua"}, ["bmy"] = {"Bemba (Democratic Republic of Congo)"}, ["bnh"] = {"Banawá"}, ["boc"] = {"Bakung Kenyah"}, ["bpb"] = {"Barbacoas"}, ["bqe"] = {"Navarro-Labourdin Basque"}, ["bsd"] = {"Sarawak Bisaya"}, ["bsz"] = {"Souletin Basque"}, ["btb"] = {"Beti (Cameroon)"}, ["btl"] = {"Bhatola"}, ["bvs"] = {"Belgian Sign Language"}, ["bwv"] = {"Bahau River Kenyah"}, ["bxt"] = {"Buxinhua"}, ["bxx"] = {"Borna (Democratic Republic of Congo)"}, ["byu"] = {"Buyang"}, ["byy"] = {"Buya"}, ["cbe"] = {"Chipiajes"}, ["cbh"] = {"Cagua"}, ["cbm"] = {"Yepocapa Southwestern Cakchiquel"}, ["cca"] = {"Cauca"}, ["ccq"] = {"Chaungtha"}, ["ccx"] = {"Northern Zhuang"}, ["ccy"] = {"Southern Zhuang"}, ["cdg"] = {"Chamari"}, ["chs"] = {"Chumash"}, ["cit"] = {"Chittagonian"}, ["cjr"] = {"Chorotega"}, ["cka"] = {"Khumi Awa Chin"}, ["ckc"] = {"Northern Cakchiquel"}, ["ckd"] = {"South Central Cakchiquel"}, ["cke"] = {"Eastern Cakchiquel"}, ["ckf"] = {"Southern Cakchiquel"}, ["cki"] = {"Santa María De Jesús Cakchiquel"}, ["ckj"] = {"Santo Domingo Xenacoj Cakchiquel"}, ["ckk"] = {"Acatenango Southwestern Cakchiquel"}, ["ckw"] = {"Western Cakchiquel"}, ["cmk"] = {"Chimakum"}, ["cnm"] = {"Ixtatán Chuj"}, ["coy"] = {"Coyaima"}, ["cqu"] = {"Chilean Quechua"}, ["cru"] = {"Carútana"}, ["cti"] = {"Tila Chol"}, ["cug"] = {"Chungmboko"}, ["cum"] = {"Cumeral"}, ["cun"] = {"Cunén Quiché"}, ["daf"] = {"Dan"}, ["dap"] = {"Nisi (India)"}, ["dat"] = {"Darang Deng"}, ["dgu"] = {"Degaru"}, ["dha"] = {"Dhanwar (India)"}, ["dit"] = {"Dirari"}, ["djl"] = {"Djiwarli"}, ["dkl"] = {"Kolum So Dogon"}, ["drh"] = {"Darkhat"}, ["drr"] = {"Dororo"}, ["drw"] = {"Darwazi"}, ["dud"] = {"Hun-Saare"}, ["duj"] = {"Dhuwal"}, ["dwl"] = {"Walo Kumbe Dogon"}, ["dyk"] = {"Dayak Darat"}, ["dzd"] = {"Daza"}, ["ekc"] = {"Eastern Karnic"}, ["elp"] = {"Elpaputih"}, ["eml"] = {"Emiliano-Romagnolo"}, ["emo"] = {"Emok"}, ["eni"] = {"Enim"}, ["eur"] = {"Europanto"}, ["fiz"] = {"Izere"}, ["flm"] = {"Falam Chin"}, ["fri"] = {"Western Frisian"}, ["gav"] = {"Gabutamon"}, ["gbc"] = {"Garawa"}, ["gen"] = {"Geman Deng"}, ["gfx"] = {"Mangetti Dune ǃXung"}, ["ggh"] = {"Garreh-Ajuran"}, ["ggm"] = {"Gugu Mini"}, ["ggn"] = {"Eastern Gurung"}, ["ggo"] = {"Southern Gondi"}, ["ggr"] = {"Aghu Tharnggalu"}, ["gio"] = {"Gelao"}, ["gji"] = {"Geji"}, ["gli"] = {"Guliguli"}, ["gmo"] = {"Gamo-Gofa-Dawro"}, ["gsc"] = {"Gascon"}, ["gti"] = {"Gbati-ri"}, ["guv"] = {"Gey"}, ["hrr"] = {"Horuru"}, ["hsf"] = {"Southeastern Huastec"}, ["hva"] = {"San Luís Potosí Huastec"}, ["iap"] = {"Iapama"}, ["ibi"] = {"Ibilo"}, ["ill"] = {"Iranun"}, ["ilw"] = {"Talur"}, ["ime"] = {"Imeraguen"}, ["itu"] = {"Itutang"}, ["ixi"] = {"Nebaj Ixil"}, ["ixj"] = {"Chajul Ixil"}, ["izi"] = {"Izi-Ezaa-Ikwo-Mgbo"}, ["jai"] = {"Western Jacalteco"}, ["jap"] = {"Jaruára"}, ["jar"] = {"Jarawa (Nigeria)"}, ["jeg"] = {"Jeng"}, ["kbf"] = {"Kakauhua"}, ["kds"] = {"Lahu Shi"}, ["kdv"] = {"Kado"}, ["kgc"] = {"Kasseng"}, ["kgd"] = {"Kataang"}, ["kgh"] = {"Upper Tanudan Kalinga"}, ["kgm"] = {"Karipúna"}, ["kjf"] = {"Khalaj"}, ["knh"] = {"Kayan River Kenyah"}, ["kob"] = {"Kohoroxitari"}, ["koj"] = {"Sara Dunjo"}, ["kox"] = {"Coxima"}, ["kpp"] = {"Paku Karen"}, ["krg"] = {"North Korowai"}, ["krm"] = {"Krim"}, ["krq"] = {"Krui"}, ["ksa"] = {"Shuwa-Zamani"}, ["ktr"] = {"Kota Marudu Tinagas"}, ["kvs"] = {"Kunggara"}, ["kwq"] = {"Kwak"}, ["kxe"] = {"Kakihum"}, ["kxg"] = {"Katingan"}, ["kxl"] = {"Nepali Kurux"}, ["kxu"] = {"Kui (India)"}, ["kzh"] = {"Kenuzi-Dongola"}, ["kzj"] = {"Coastal Kadazan"}, ["kzt"] = {"Tambunan Dusun"}, ["lak"] = {"Laka (Nigeria)"}, ["lba"] = {"Lui"}, ["lcq"] = {"Luhu"}, ["leg"] = {"Lengua"}, ["lii"] = {"Lingkhim"}, ["llo"] = {"Khlor"}, ["lmm"] = {"Lamam"}, ["lms"] = {"Limousin"}, ["lmt"] = {"Lematang"}, ["lmz"] = {"Lumbee"}, ["lnc"] = {"Languedocien"}, ["lno"] = {"Lango (South Sudan)"}, ["lnt"] = {"Lintang"}, ["lod"] = {"Berawan"}, ["lsg"] = {"Lyons Sign Language"}, ["mbg"] = {"Northern Nambikuára"}, ["mdo"] = {"Southwest Gbaya"}, ["meg"] = {"Mea"}, ["mgx"] = {"Omati"}, ["mhh"] = {"Maskoy Pidgin"}, ["mhv"] = {"Arakanese"}, ["miv"] = {"Mimi"}, ["mja"] = {"Mahei"}, ["mld"] = {"Malakhel"}, ["mly"] = {"Malay (individual language)"}, ["mms"] = {"Southern Mam"}, ["mnt"] = {"Maykulan"}, ["mob"] = {"Moinba"}, ["mof"] = {"Mohegan-Montauk-Narragansett"}, ["mol"] = {"Moldavian"}, ["mpf"] = {"Tajumulco Mam"}, ["mqd"] = {"Madang"}, ["mst"] = {"Cataelano Mandaya"}, ["mtz"] = {"Tacanec"}, ["muw"] = {"Mundari"}, ["mvc"] = {"Central Mam"}, ["mvj"] = {"Todos Santos Cuchumatán Mam"}, ["mvm"] = {"Muya"}, ["mwd"] = {"Mudbura"}, ["mwj"] = {"Maligo"}, ["mwx"] = {"Mediak"}, ["mwy"] = {"Mosiro"}, ["myd"] = {"Maramba"}, ["myi"] = {"Mina (India)"}, ["myq"] = {"Forest Maninka"}, ["myt"] = {"Sangab Mandaya"}, ["mzf"] = {"Aiku"}, ["nad"] = {"Nijadali"}, ["nbf"] = {"Naxi"}, ["nbx"] = {"Ngura"}, ["ncp"] = {"Ndaktup"}, ["nfg"] = {"Nyeng"}, ["nfk"] = {"Shakara"}, ["ngo"] = {"Ngoni"}, ["nhj"] = {"Tlalitzlipa Nahuatl"}, ["nhs"] = {"Southeastern Puebla Nahuatl"}, ["nky"] = {"Khiamniungan Naga"}, ["nln"] = {"Durango Nahuatl"}, ["nlr"] = {"Ngarla"}, ["nns"] = {"Ningye"}, ["nnx"] = {"Ngong"}, ["nom"] = {"Nocamán"}, ["noo"] = {"Nootka"}, ["nts"] = {"Natagaimas"}, ["nxj"] = {"Nyadu"}, ["nxu"] = {"Narau"}, ["occ"] = {"Occidental"}, ["ogn"] = {"Ogan"}, ["ome"] = {"Omejes"}, ["ope"] = {"Old Persian"}, ["ork"] = {"Orokaiva"}, ["oun"] = {"ǃOǃung"}, ["paj"] = {"Ipeka-Tapuia"}, ["pat"] = {"Papitalai"}, ["pbz"] = {"Palu"}, ["pcr"] = {"Panang"}, ["pec"] = {"Southern Pesisir"}, ["pen"] = {"Penesak"}, ["pgy"] = {"Pongyong"}, ["pii"] = {"Pini"}, ["plj"] = {"Polci"}, ["plm"] = {"Palembang"}, ["plp"] = {"Palpa"}, ["pmc"] = {"Palumata"}, ["pmk"] = {"Pamlico"}, ["pmu"] = {"Mirpur Panjabi"}, ["poa"] = {"Eastern Pokomam"}, ["pob"] = {"Western Pokomchí"}, ["pod"] = {"Ponares"}, ["poj"] = {"Lower Pokomo"}, ["pou"] = {"Southern Pokomam"}, ["ppa"] = {"Pao"}, ["ppr"] = {"Piru"}, ["ppv"] = {"Papavô"}, ["prb"] = {"Lua'"}, ["prp"] = {"Parsi"}, ["prv"] = {"Provençal"}, ["pry"] = {"Pray 3"}, ["puk"] = {"Pu Ko"}, ["pun"] = {"Pubian"}, ["puz"] = {"Purum Naga"}, ["quj"] = {"Joyabaj Quiché"}, ["qut"] = {"West Central Quiché"}, ["quu"] = {"Eastern Quiché"}, ["qxi"] = {"San Andrés Quiché"}, ["rae"] = {"Ranau"}, ["rie"] = {"Rien"}, ["rjb"] = {"Rajbanshi"}, ["rmr"] = {"Caló"}, ["rna"] = {"Runa"}, ["rsi"] = {"Rennellese Sign Language"}, ["rws"] = {"Rawas"}, ["sap"] = {"Sanapaná"}, ["sca"] = {"Sansu"}, ["scc"] = {"Serbian"}, ["scr"] = {"Croatian"}, ["sdd"] = {"Semendo"}, ["sdi"] = {"Sindang Kelingi"}, ["sdm"] = {"Semandang"}, ["sgl"] = {"Sanglechi-Ishkashimi"}, ["sgo"] = {"Songa"}, ["sic"] = {"Malinguat"}, ["skk"] = {"Sok"}, ["skl"] = {"Selako"}, ["slb"] = {"Kahumamahon Saluan"}, ["slq"] = {"Salchuq"}, ["smd"] = {"Sama"}, ["snb"] = {"Sebuyau"}, ["snh"] = {"Shinabo"}, ["srj"] = {"Serawai"}, ["stc"] = {"Santa Cruz"}, ["suf"] = {"Tarpia"}, ["suh"] = {"Suba"}, ["sul"] = {"Surigaonon"}, ["sum"] = {"Sumo-Mayangna"}, ["suu"] = {"Sungkai"}, ["svr"] = {"Savara"}, ["szd"] = {"Seru"}, ["szk"] = {"Sizaki"}, ["tbb"] = {"Tapeba"}, ["tdu"] = {"Tempasuk Dusun"}, ["tgg"] = {"Tangga"}, ["thc"] = {"Tai Hang Tong"}, ["thw"] = {"Thudam"}, ["thx"] = {"The"}, ["tid"] = {"Tidong"}, ["tie"] = {"Tingal"}, ["tkk"] = {"Takpa"}, ["tle"] = {"Southern Marakwet"}, ["tlw"] = {"South Wemale"}, ["tlz"] = {"Toala'"}, ["tmk"] = {"Northwestern Tamang"}, ["tmp"] = {"Tai Mène"}, ["tmx"] = {"Tomyang"}, ["tne"] = {"Tinoc Kallahan"}, ["tnf"] = {"Tangshewi"}, ["tnj"] = {"Tanjong"}, ["toe"] = {"Tomedes"}, ["tot"] = {"Patla-Chicontla Totonac"}, ["tpw"] = {"Tupí"}, ["tsf"] = {"Southwestern Tamang"}, ["ttx"] = {"Tutong 1"}, ["tzb"] = {"Bachajón Tzeltal"}, ["tzc"] = {"Chamula Tzotzil"}, ["tze"] = {"Chenalhó Tzotzil"}, ["tzs"] = {"San Andrés Larrainzar Tzotzil"}, ["tzt"] = {"Western Tzutujil"}, ["tzu"] = {"Huixtán Tzotzil"}, ["tzz"] = {"Zinacantán Tzotzil"}, ["ubm"] = {"Upper Baram Kenyah"}, ["unp"] = {"Worora"}, ["uok"] = {"Uokha"}, ["uun"] = {"Kulon-Pazeh"}, ["vki"] = {"Ija-Zuba"}, ["vky"] = {"Kayu Agung"}, ["vlr"] = {"Vatrata"}, ["vmo"] = {"Muko-Muko"}, ["wgw"] = {"Wagawaga"}, ["wit"] = {"Wintu"}, ["wiw"] = {"Wirangu"}, ["wra"] = {"Warapu"}, ["wrd"] = {"Warduji"}, ["wre"] = {"Ware"}, ["wya"] = {"Wyandot"}, ["xah"] = {"Kahayan"}, ["xba"] = {"Kamba (Brazil)"}, ["xbx"] = {"Kabixí"}, ["xia"] = {"Xiandao"}, ["xip"] = {"Xipináwa"}, ["xkh"] = {"Karahawyana"}, ["xkm"] = {"Mahakam Kenyah"}, ["xmi"] = {"Miarrã"}, ["xrq"] = {"Karranga"}, ["xsj"] = {"Subi"}, ["xsk"] = {"Sakan"}, ["xss"] = {"Assan"}, ["xst"] = {"Silt'e"}, ["xtz"] = {"Tasmanian"}, ["xuf"] = {"Kunfal"}, ["ybd"] = {"Yangbye"}, ["yds"] = {"Yiddish Sign Language"}, ["yen"] = {"Yendang"}, ["yib"] = {"Yinglish"}, ["yio"] = {"Dayao Yi"}, ["yiy"] = {"Yir Yoront"}, ["yma"] = {"Yamphe"}, ["ymj"] = {"Muji Yi"}, ["ymt"] = {"Mator-Taygi-Karagas"}, ["ynh"] = {"Yangho"}, ["yos"] = {"Yos"}, ["ypl"] = {"Pula Yi"}, ["ypw"] = {"Puwa Yi"}, ["yri"] = {"Yarí"}, ["yus"] = {"Chan Santa Cruz Maya"}, ["yuu"] = {"Yugh"}, ["ywm"] = {"Wumeng Yi"}, ["yym"] = {"Yuanjiang-Mojiang Yi"}, ["zir"] = {"Ziriya"}, ["zkb"] = {"Koibal"}, ["ztc"] = {"Lachirioag Zapotec"}, ["zua"] = {"Zeem"} } 9y5q1qcwbeoz4imes9s7vw1wzt4o3ea Modul:ISO 639 name/ISO 639 deprecated 828 938 19101 16585 2026-05-17T12:14:20Z Song GK 9 19101 Scribunto text/plain --[[--------------------------< D E P R E C A T E D _ 1 >------------------------------------------------------ ISO 639-1 code / name pairs taken from https://www.loc.gov/standards/iso639-2/php/code_changes.php ]] local deprecated_1 = { -- ISO 639-1 codes ["in"] = {"Indonesia"}, ["iw"] = {"Hebrew"}, ["ji"] = {"Yiddish"}, ["jw"] = {"Jawa"}, ["mo"] = {"Moldavian", "Moldovan"}, ["sh"] = {"Serbo-Croatian"}, -- deprecated by ISO; retained in IANA } --[[--------------------------< D E P R E C A T E D _ 2 >------------------------------------------------------ ISO 639-2 code / name pairs taken from https://www.loc.gov/standards/iso639-2/php/code_changes.php ]] local deprecated_2 = { -- ISO 639-2 codes ["mol"] = {"Moldavian", "Moldovan"}, -- ISO 639-3 overwrites this to {"Moldavian"} } --[[--------------------------< D E P R E C A T E D _ 2 B >---------------------------------------------------- ISO 639-2B code / name pairs taken from https://www.loc.gov/standards/iso639-2/php/code_changes.php ]] local deprecated_2B = { -- ISO 639-2B codes ["jaw"] = {"Jawa"}, ["scc"] = {"Serbia"}, ["scr"] = {"Kroasia"}, } --[[--------------------------< D E P R E C A T E D _ 3 >------------------------------------------------------ ISO 639-3 code / name pairs taken from iso-639-3_Retirements_YYYYMMDD.tab file in Complete Code Tables Set UTF-8 version zip file available at https://iso639-3.sil.org/code_tables/download_tables function deprecated_3_make() to avoid the metatable trap ]] local function deprecated_3_make () local dep3 = mw.loadData ('Module:ISO 639 name/ISO 639-3 (dep)'); -- separate source table for deprecated ISO 639-3 codes local t = {}; for k, v in pairs (dep3) do -- add deprecated ISO 639-3 codes/language names t[k] = {v[1]}; end dep3={}; return t; end local deprecated_3 = deprecated_3_make(); -- create deprecated codes/language names table --[[--------------------------< D E P R E C A T E D _ 5 >------------------------------------------------------ ISO 639-3 code taken from https://www.loc.gov/standards/iso639-5/changes.php; names not listed ]] local deprecated_5 = { ["car"] = {"Galibi Carib"}, -- name is assumed from -2, -3 (both active); source omits name } --[[--------------------------< E X P O R T E D T A B L E S >------------------------------------------------ ]] return { deprecated_1 = deprecated_1, deprecated_2 = deprecated_2, deprecated_2B = deprecated_2B, deprecated_3 = deprecated_3, deprecated_5 = deprecated_5, } mtkmz8cbain5c34ivb9wgp6ubnhey9x Gibrael Mawat 0 1385 19102 16070 2026-05-17T12:36:18Z Song GK 9 19102 wikitext text/x-wiki {{Infobox musical artist | name = Gibrael Mawat | caption = | birth_name = Gibrael Mawat | birth_place = [[Sarawak]] | occupation = Penyanyi | genre = Pop | years_active = 2021- diatu | label = Assapai Music Production }} '''Gibrael Mawat''' nya siku penanyi Iban ari [[Sarawak]]. Iya tebilang enggau lagu Mit Kelichit , Ulat Bulu , enggau Dayang Bintang. [[Kategori:Artis Iban]] kg9y2t4i11rtq5p908vhfjmwvudryax 19103 19102 2026-05-17T12:36:31Z Song GK 9 Song GK telah memindahkan laman [[Gabriel Mawat]] ke [[Gibrael Mawat]] 19102 wikitext text/x-wiki {{Infobox musical artist | name = Gibrael Mawat | caption = | birth_name = Gibrael Mawat | birth_place = [[Sarawak]] | occupation = Penyanyi | genre = Pop | years_active = 2021- diatu | label = Assapai Music Production }} '''Gibrael Mawat''' nya siku penanyi Iban ari [[Sarawak]]. Iya tebilang enggau lagu Mit Kelichit , Ulat Bulu , enggau Dayang Bintang. [[Kategori:Artis Iban]] kg9y2t4i11rtq5p908vhfjmwvudryax 19105 19103 2026-05-17T12:41:01Z Song GK 9 19105 wikitext text/x-wiki {{Infobox musical artist | name = Gibrael Mawat | caption = | birth_name = Gibrael Mawat | birth_place = [[Sarawak]] | occupation = Penyanyi | genre = Pop | years_active = 2021- diatu | label = Assapai Music Production }} '''Gibrael Mawat Clement Saran'''<ref>{{cite web |url=https://utusansarawak.com.my/eksklusif-saya-mahu-dunia-tahu-keindahan-muzik-iban-mawat/ |title=Eksklusif: Saya mahu dunia tahu keindahan muzik Iban, Mawat |website=Utusan Sarawak |access-date=2026-05-17}}</ref> tauka dikelala enggau nama '''Mawat''' nya siku penanyi Iban ari [[Sarawak]]. Iya tebilang enggau lagu Mit Kelichit , Ulat Bulu , enggau Dayang Bintang. ==Kereban sanding== {{reflist}} [[Kategori:Artis Iban]] g8ug4u8lpp654s5dnblvx45x9y4szf5 Taiwan 0 2093 19106 19081 2026-05-17T13:23:29Z Song GK 9 19106 wikitext text/x-wiki {{Infobox country | conventional_long_name = Republik China | common_name = Taiwan | native_name = {{Unbulleted list|{{Native name|zh-Hant-TW|中華民國|italic=no}}{{Efn native lang|tw|name=word1|t=中華民國|p=Zhōnghuá Mínguó|m=Tiong-hûa Bîn-kok|s=Chûng-fà Mìn-koet}}|{{Smaller|{{Transliteration|zh|Zhōnghuá Mínguó}} ([[Pinyin]])}}}} | image_flag = Flag of the Republic of China.svg | alt_flag = A red flag, with a small blue rectangle in the top left hand corner on which sits a white sun composed of a circle surrounded by 12 rays. | flag_type = [[Menira Republik China|Menira]] | image_coat = National Emblem of the Republic of China.svg | alt_coat = A blue circular emblem on which sits a white sun composed of a circle surrounded by 12 rays. | symbol_type = [[Langit Biru enggau Mata Panas Burak|Lambang Menua]] | national_anthem = <br />{{Lang|zh-Hant-TW|中華民國國歌}}<br />{{Transliteration|zh|Zhōnghuá Mínguó Guógē}}<br />"[[Lagu menua Republik China]]"{{Parabr}}{{Center|[[Fail:National anthem of the Republic of China (Taiwan) 中華民國國歌(演奏版).ogg]]}} | flag_anthem = <br />{{Lang|zh-Hant-TW|中華民國國旗歌}}<br />{{Transliteration|zh|Zhōnghuá Míngúo Gúoqígē}}<br />"[[Lagu menira nasional Republik China]]"{{Parabr}}{{Center|[[Fail:中華民國國旗歌 (演奏版).ogg]]}} | image_map = {{Switcher|[[Fail:Free Area of the Republic of China (orthographic projection).svg|upright=1.15|frameless]]|Show map of [[Free area of the Republic of China|territories administered by the ROC (Taiwan Area)]]|[[Fail:Republic of China (orthographic projection).svg|upright=1.15|frameless]]|Show map of Taiwan (dark green) with Mainland Area and historical ROC territorial claims (light green)|default=1}} | map_caption = | largest_city = [[Nengeri Taipei Baru]] | capital = [[Taipei]]{{Efn|[[Taipei]] nya penuduk rasmi [[perintah Republik China]] taja [[Konstitusyen Republik China]] enda nentuka indu menua ''de jure''.<ref>{{Cite web |url=http://www.taipeitimes.com/News/front/archives/2013/12/04/2003578264/2 |title=Since the implementation of the Act Governing Principles for Editing Geographical Educational Texts (地理敎科書編審原則) in 1997, the guiding principle for all maps in geographical textbooks was that Taipei was to be marked as the capital with a label stating: "Location of the Central Government" |date=4 December 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191101013333/http://www.taipeitimes.com/News/front/archives/2013/12/04/2003578264/2 |archive-date=1 November 2019 |url-status=live }}</ref>}}<ref name="capital">{{Cite news |title=Interior minister reaffirms Taipei is ROC's capital |date=5 December 2013|url=http://www.taipeitimes.com/News/taiwan/archives/2013/12/05/2003578356 |newspaper=Taipei Times}}</ref> | coordinates = {{Coord|25|04|N|121|31|E|type:city_region:TW}} | ethnic_groups_year = 2016 | ethnic_groups_ref = <ref>{{Cite book |year=2016 |title=The Republic of China Yearbook 2016 |publisher=Executive Yuan, R.O.C.|url=https://issuu.com/eyroc/docs/the_republic_of_china_yearbook_2016|access-date=31 May 2020 |isbn=978-986-04-9949-0 |page=10|quote=Ethnicity: 70 percent Hoklo; 15 percent Hakka 10–15 percent [[Waishengren|mainlanders]]; 2 percent indigenous Austronesian peoples}}</ref> | ethnic_groups = {{Vunblist |95–97% [[Orang Han Taiwan|Han]] |2.3% [[Bansa asal Taiwan|bansa asal]]{{Efn|Orang penakan orang asal-Han disengkaum dalam itung orang Han.}} |0.7–2.7% [[Raban bansa ba Taiwan|ke bukai]]}} | official_languages = [[Jaku China Standard]]{{Efn|[[Jaku Mandarin Taiwan|Mandarin]] nyadi [[leman jaku China]] ti standard<ref name="推動雙語國家政策問題研析">{{Cite web |title=推動雙語國家政策問題研析|url=https://www.ly.gov.tw/Pages/Detail.aspx?nodeid=6590&pid=173510 |website=ly.gov.tw | date=23 July 2013 |language=zh}}</ref><br />[[Jaku China Vernakular]] (dikena dalam mayuh penyadi) <br />[[Jaku China Klasik]] (dikena dalam pengerami tauka formal, pengawa pengarap tauka budaya, dokumen rasmi, pemutus undang-undang enggau kot sereta dokumen akim)<ref>{{Cite web|title=法律統一用語表-常見公文用語說明|url=http://oga.ncu.edu.tw/ncuoga/dispatch/doc/%E5%B8%B8%E8%A6%8B%E5%85%AC%E6%96%87%E7%94%A8%E8%AA%9E%E8%AA%AA%E6%98%8E1050106.pdf|access-date=2 June 2021|language=zh|archive-date=2 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210602215646/http://oga.ncu.edu.tw/ncuoga/dispatch/doc/%E5%B8%B8%E8%A6%8B%E5%85%AC%E6%96%87%E7%94%A8%E8%AA%9E%E8%AA%AA%E6%98%8E1050106.pdf}}</ref> }}<ref>{{Cite book|title=The Republic of China Yearbook 2012 |date=2012 |isbn=978-986-03-4590-2 |page=24 |language=en |chapter=Chapter 2: People and Language |publisher=Government Information Office |access-date=18 December 2013 |chapter-url=http://www.ey.gov.tw/en/cp.aspx?n=F4FA171B7E10F12F |archive-url=https://web.archive.org/web/20131014222446/http://www.ey.gov.tw/en/cp.aspx?n=F4FA171B7E10F12F |archive-date=14 October 2013}}</ref><ref>{{Cite book |last=Government Information Office |title=The Republic of China Yearbook 2010 |date=2010 |isbn=978-986-02-5278-1 |page=42 |language=en |chapter=Chapter 2: People and Language |publisher=中華民國政府出版品 |chapter-url=http://www.gio.gov.tw/taiwan-website/5-gp/yearbook/02People&Language.pdf |archive-url=https://web.archive.org/web/20110805173731/http://www.gio.gov.tw/taiwan-website/5-gp/yearbook/02People%26Language.pdf |archive-date=5 August 2011 }}</ref><ref>{{Cite book |last=Liao |first=Silvie |url=http://naccl.osu.edu/files/21_liao-s.pdf |title=Proceedings of the 20th North American Conference on Chinese Linguistics (NACCL-20) |date=2008 |publisher=The Ohio State University |isbn=978-0-9824715-0-0 |editor-last=Chan |editor-first=Marjorie K. M. |volume=1 |page=393 |language=en |chapter=A Perceptual Dialect Study of Taiwan Mandarin: Language Attitudes in the Era of Political Battle |editor-last2=Kang |editor-first2=Hana |archive-url=https://web.archive.org/web/20131224110315/http://naccl.osu.edu/files/21_liao-s.pdf |archive-date=24 December 2013 }}</ref> | languages_type = [[Urup rasmi]] | languages = [[Karakter China Tradisional|China Tradisional]]<ref>{{Cite web |title=行政院第3251次院會決議 |url=https://www.ey.gov.tw/Page/4EC2394BE4EE9DD0/51cc88a4-2066-44da-964d-18e10468f578|website=ey.gov.tw |date=December 2011 |access-date=25 May 2021 |language=zh}}</ref> | languages2_type = [[Jaku nasional]]{{Efn|A national language in Taiwan is legally defined as "a natural language used by an original people group of Taiwan and the [[Taiwan Sign Language]]".<ref name="natLangAct">{{Cite web |script-title=zh:國家語言發展法 |url=https://law.moj.gov.tw/LawClass/LawAll.aspx?pcode=H0170143 |website=law.moj.gov.tw |access-date=22 May 2019 |language=zh}}</ref>}} | languages2 = {{Plainlist| *[[Jaku Mandarin Taiwan|Mandarin]]{{Efn|name = nat-lang}} *[[Jaku Hokkien Taiwan|Hokkien]]{{Efn|name = nat-lang|Not designated but meets legal definition.}}{{Efn|name = var-hok|Suah dikelala enggau nama "jaku Taiwan", tu dikumbai leman [[jaku Hokkien]].}} *[[Jaku Hakka Taiwan|Hakka]]<ref>{{Cite web |title = Hakka Basic Act |url=https://law.moj.gov.tw/ENG/LawClass/LawAll.aspx?pcode=D0140005 |website=law.moj.gov.tw |access-date=22 May 2019}}</ref> *[[Jaku-jaku Formosa|Formosa]]<ref>{{Cite web |title = Indigenous Languages Development Act |url=https://law.moj.gov.tw/ENG/LawClass/LawAll.aspx?pcode=D0130037 |website=law.moj.gov.tw |access-date = 22 May 2019}}</ref> *[[Dialek Matsu|Matsu]]{{Efn|name = nat-lang}} *[[Dialek Putian|Wuqiu]]{{Efn|name = nat-lang}} *[[Jaku Isyarat Taiwan]] }} | religion_year = 2020 | religion_ref = <ref name="Pew religion stats">{{Cite web |title=Religious Composition by Country, 2010–2050 |url=http://www.pewforum.org/2015/04/02/religious-projection-table/2020/percent/all/ |website=Pew Research Center's Religion & Public Life Project |date=2 April 2015 |archive-date=21 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191221014350/https://www.pewforum.org/2015/04/02/religious-projection-table/2020/percent/all/ }}</ref> | religion = {{Vunblist |35.1% [[Buddha ba Taiwan|Buddhism]] |33.0% [[Taoisme]] |26.7% [[Nadai pengarap]] |3.9% [[Kristian ba Taiwan|Kristian]] |1.3% [[Pengarap ba Taiwan|ke bukai]]}} | demonym = | government_type = [[Republik separuh bepresiden]] beserakup<ref>{{Cite journal |last1=Kucera |first1=Ondrej |title=Is Taiwan a Presidential System? |url=https://journals.openedition.org/chinaperspectives/1036 |journal=China Perspectives |language=fr |doi=10.4000/chinaperspectives.1036 |date=1 July 2006|volume=2006 |issue=4 |s2cid=152497908 |doi-access=free |issn = 1996-4617}}</ref><ref>{{Cite web |title=Taiwan - Chiang Kai-shek's Government, Democratization, and Constitutional Reforms |url=https://www.britannica.com/place/Taiwan/Government-and-society |website=Britannica|access-date=19 June 2023 }}</ref> | leader_title1 = [[Presiden Republik China|Presiden]] | leader_name1 = [[Lai Ching-te]] | leader_title2 = [[Sapit Presiden Republik China|Sapit Presiden]] | leader_name2 = [[Hsiao Bi-khim]] | leader_title3 = [[Premier Republik China|Executive Yuan President / Premier]] | leader_name3 = [[Cho Jung-tai]] | leader_title4 = [[President of the Legislative Yuan|Legislative Yuan President]] | leader_name4 = [[Han Kuo-yu]] | leader_title5 = [[List of presidents of the Judicial Yuan|Judicial Yuan President]] | leader_name5 = [[Hsu Tzong-li]] | legislature = [[Legislative Yuan]]{{Efn|While the [[Tricameralism|tricameral parliament]] continues to exist ''de jure'', the [[National Assembly (Republic of China)|National Assembly]] (electoral college) was ''de facto'' suspended in 2005 and the [[Control Yuan]] (upper house) ceased to be a parliamentary chamber ''de facto'' in 1993 leaving the Legislative Yuan (lower house) as the ''de facto'' unicameral chamber.}} | sovereignty_type = [[Sejarah Taiwan|Penumbuh]] | sovereignty_note = | established_event1 = [[Republik China (1912–1949)|Republik China]] ditumbuhka | established_date1 = 10 October 1911{{Efn|The formal proclamation of the statehood for the Republic of China was on 1 January 1912.}} | established_event2 = [[History of Taiwan (1945–present)|Taiwan under ROC rule]]{{Efn|Interpretations on whether this entails a complete transfer of the territory's sovereignty to the Republic of China vary. Japan renounced its claims to Taiwan and the Pescadores in the [[Treaty of San Francisco]] in 1952; see [[Retrocession Day]], [[Theory of the Undetermined Status of Taiwan]] and [[political status of Taiwan]].}} | established_date2 = 25 October 1945 | established_event3 = [[Retreat of the Republic of China to Taiwan|Retreat of ROC to Taiwan]] | established_date3 = 7 December 1949 | established_event4 = | established_date4 = | area_km2 = 36,197 | area_footnote = <ref name="taiwansnapshot">{{Cite web|url=https://www.taiwan.gov.tw/images/content/ts.JPG|title=TAIWAN SNAPSHOT|access-date=15 March 2020}}</ref><ref name="cia-factbook" /> | area_rank = <!-- Area rank should match [[List of countries and dependencies by area]]; should not be any here --> | population_estimate = {{IncreaseNeutral}} 23,894,394<ref>{{Cite web | url=https://worldpopulationreview.com/countries/taiwan-population | title=Population of Taiwan as of July 2022 }}</ref> | population_census = 23,123,866<ref>{{Cite web|title=General Statistical analysis report, Population and Housing Census|url=http://eng.stat.gov.tw/public/Data/5428162113SIDMH93P.pdf|website=National Statistics, ROC (Taiwan)|access-date=26 November 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161226090918/http://eng.stat.gov.tw/public/Data/5428162113SIDMH93P.pdf|archive-date=26 December 2016}}</ref> | population_estimate_year = 1 July 2022 | population_estimate_rank = 56th | population_census_year = 2010 | population_census_rank = | population_density_km2 = 650 | population_density_rank = 17th | GDP_PPP = {{Increase}} $1.685&nbsp;trillion <ref name="IMFWEO.TW">{{Cite web |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/October/weo-report?c=528,&s=NGDPD,PPPGDP,NGDPDPC,PPPPC,&sy=2020&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |title=World Economic Outlook Database, October 2023 Edition. (Taiwan) |publisher=[[International Monetary Fund]] |date=10 October 2023}}</ref> | GDP_PPP_year = 2023 | GDP_PPP_rank = 20th | GDP_PPP_per_capita = {{Increase}} $72,485<ref name="IMFWEO.TW" /> | GDP_PPP_per_capita_rank = 15th | GDP_nominal = {{Decrease}} $751.930&nbsp;billion<ref name="IMFWEO.TW" /> | GDP_nominal_year = 2023 | GDP_nominal_rank = 21st | GDP_nominal_per_capita = {{Decrease}} $32,339<ref name="IMFWEO.TW" /> | GDP_nominal_per_capita_rank = 30th | Gini = 34.1 | Gini_year = 2017 | Gini_change = increase | Gini_ref = <ref>{{Cite web |title=Percentage share of disposable income by quintile groups of income recipients and measures of income distribution |url=https://win.dgbas.gov.tw/fies/doc/result/106/a11/Year17.ods |website=stat.gov.tw |access-date=26 June 2019 |archive-date=14 July 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714175850/https://win.dgbas.gov.tw/fies/doc/result/106/a11/Year17.ods }}</ref> | Gini_rank = | HDI = 0.926 | HDI_year = 2021 | HDI_change = increase | HDI_ref = {{Efn |name="HDI-1"}}<ref name="HDI 2021">{{Cite web|url=https://ws.dgbas.gov.tw/Download.ashx?u=LzAwMS9VcGxvYWQvMC9yZWxmaWxlLzExMDIwLzIyOTU5MS9iNDdhNmYyYy1jNjY2LTRjZDAtYmQ2Ni03OGEyYjMwMmM4MzkucGRm&n=TjExMTEwMTQucGRm&icon=.pdf|title=國情統計通報(第 195 號)|publisher= [[Directorate General of Budget, Accounting and Statistics]], Executive Yuan, Taiwan (ROC)|date=14 October 2021}}</ref> | HDI_rank = 19th | currency = [[New Taiwan dollar]] (NT$) | currency_code = TWD | time_zone = [[Jam ba Taiwan|Jam Standard Nasional]] | utc_offset = +8 | cctld = [[.tw|.tw]], [[.台灣|.台灣]], [[.台湾|.台湾]]<ref>{{Cite web |url=http://brussels38.icann.org/meetings/brussels2010/transcript-board-25jun10-en.txt |title=ICANN Board Meeting Minutes |publisher=ICANN |date=25 June 2010}}</ref> }} '''Taiwan''',{{Efn|name = ROC territory|There are four contemporary geopolitical definitions of the extent of "Taiwan": {{Ordered list |1= The common name referring to the state, also known as the "Republic of China" (ROC), including [[List of islands of Taiwan|all 168 islands administered by the ROC]], collectively known as [[Taiwan Area]];<ref>{{Cite web|url=https://www.mac.gov.tw/en/News_Content.aspx?n=4F2E0C155DF44564&sms=2C46F5E37DC2E1D2&s=1403D3EA1BC2B0B9|publisher=[[Mainland Affairs Council]], [[Executive Yuan]]|title=Laws and Regulations Regarding Mainland Affairs|website=mac.gov.tw|date=17 September 2020|quote= Article 2: The following terms as used in this Act are defined below.<br />1. "Taiwan Area" refers to Taiwan, Penghu, Kinmen, Matsu, and any other area under the effective control of the Government.|access-date=23 September 2021}}</ref> |2= The traditional Taiwan region ({{Lang|zh-tw|本島地區}}), which consists of the main island of Taiwan and its surrounding islands, including the [[Penghu islands]],<ref>{{Cite web|url=https://www.ait.org.tw/taiwan-relations-act-public-law-96-8-22-u-s-c-3301-et-seq/|publisher=[[American Institute in Taiwan]] |title=Taiwan Relations Act |website=ait.org.tw|date=30 March 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220819023930/https://www.ait.org.tw/taiwan-relations-act-public-law-96-8-22-u-s-c-3301-et-seq/|archive-date=19 August 2022|access-date=14 December 2022|quote= ...Section. 15. For purposes of this Act- 2. the term "Taiwan" includes, as the context may require, the islands of Taiwan and the Pescadores (Penghu).|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.penghu.gov.tw/en/home.jsp?id=6|title=Geography|publisher=[[Penghu County Government]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20221209094056/https://www.penghu.gov.tw/en/home.jsp?id=6|archive-date=9 December 2022|quote=Penghu locates on the Taiwan Strait between China and Taiwan in Asia. It is the only island county of Taiwan... The utmost west isle (of Penghu) is also the utmost west boundary of Taiwan.|access-date= 14 December 2022|url-status=live}}</ref> but excludes [[Kinmen]], [[Matsu Islands|Matsu]], and [[Wuqiu, Kinmen|Wuqiu]], those are traditionally parts of [[Fuchien Province, Republic of China|Fujian Province]], and also excluding the ROC-controlled [[South China Sea Islands]]; |3= The traditional region without Penghu, which is sometimes regarded as a separate region; | 4= The main island of Taiwan (Formosa) alone, excluding all the offshore islands nearby.}}}} tauka nama resmi iya '''Republik China''' {{Efn|See [[#Etymology|etymology]] below.|name=|group=}} nya sebengkah menua<ref>Multiple sources: * {{Cite book |author=Kort |first=Michael |url=https://archive.org/details/handbookofeastas0000kort/page/7 |title=The Handbook Of East Asia |publisher=Lerner Publishing Group |year=2005 |isbn=978-0-7613-2672-4 |page=[https://archive.org/details/handbookofeastas0000kort/page/7 7] |quote=South Korea is another emerging economic powerhouse, as is the Republic of China (ROC), a small country that occupies the island of Taiwan in the shadow of its enormous and hostile mainland neighbor, the PRC. |author-link=Michael Kort |access-date=26 June 2022}} * {{Cite book |last1=Fell |first1=Dafydd |url={{GBurl|id=i8hHDwAAQBAJ}} |title=Government and Politics in Taiwan |date=2018 |publisher=Routledge |isbn=978-1-317-28506-9 |page=305 |quote=Moreover, its status as a vibrant democratic state has earned it huge international sympathy and a generally positive image. |author1-link=Dafydd Fell}} * {{Cite magazine |last1=Campbell |first1=Matthew |date=7 January 2020 |title=China's Next Crisis Brews in Taiwan's Upcoming Election |url=https://www.bloomberg.com/news/features/2020-01-07/china-s-next-crisis-brews-in-taiwan-s-upcoming-election |magazine=[[Bloomberg Businessweek]] |pages=34–39 |issue=4642 |quote=Much has changed in Taiwan since Chiang's day, but this liminal quality has never really gone away. By almost any functional standard, it's a sovereign country}} * {{Cite journal |last=Carolan |first=Christopher |date=May 2000 |title=The "Republic of Taiwan": Legal-Historical Justification for a Taiwanese Declaration of Independence |url=https://www.nyulawreview.org/wp-content/uploads/2018/08/NYULawReview-75-2-Carolan.pdf |journal=New York University Law Review |volume=75 |issue=2 |pages=429–468 |access-date=17 March 2022 |quote=These six criteria demonstrate that under international law Taiwan merits recognition as an independent state and as such is already a de facto state.}} * {{Cite book |author=Zagoria |first=Donald S. |url={{GBurl|id=J6lzCgAAQBAJ|p=68}} |title=Breaking the China-Taiwan Impasse |date=30 October 2003 |publisher=ABC-CLIO |isbn=978-0-313-05755-7 |pages=68– |oclc=1058389524 |quote=Taiwan possesses all of the elements of a sovereign state: a legitimate government, population, and a well-defined territory. The fact is that the People's Republic of China (PRC), while claiming sovereignty over Taiwan, has never ruled Taiwan since the PRC's establishment in 1949. Thus, Taiwan is in fact a sovereign country from our perspective. |author-link=Donald S. Zagoria}}</ref> ba [[Asia Timur]].{{Efn|name = Southeast Asia|Despite the conventional definition to include Taiwan as part of East Asia, there is some variability as to whether Taiwan is also included in the region of [[Maritime Southeast Asia]]. Some scholars, such as [[Peter Bellwood]] and [[Robert Blust]],<ref name="Bellwood 2017">{{Cite book |last1=Bellwood |first1=Peter S. |title=First islanders: prehistory and human migration in Island Southeast Asia |date=2017 |publisher=Wiley Blackwell|isbn=9781119251552 |edition=First}}</ref>{{Efn|Bellwood's definition: "Island Southeast Asia includes Taiwan, the Philippines, Brunei and the Sarawak and Sabah provinces of East Malaysia (northern Borneo), and all of the islands of Indonesia to the west of New Guinea."}}{{Efn|Robert Blust: "The major western island groups include the great Indonesian, or Malay Archipelago, to its north the smaller and more compact Philippine Archipelago, and still further north at 22 to 25 degrees north latitude and some 150 kilometres from the coast of China, the island of Taiwan (Formosa). Together these island groups constitute insular (or island) Southeast Asia."}} include Taiwan as part of [[Southeast Asia]] in their definition. }} Pulau besai Taiwan ke mega dikelala enggau nama Formosa, ba entara Tasik China Timur enggau [[Tasik China Selatan|Selatan]] ba [[Tasik Pasifik]] barat laut, enggau [[China|Republik Rakyat China]] (PRC) ba barat laut, [[Jipun]] ba timur laut, enggau [[Filipina]] ba selatan. Iya ngembuan pemesai 35,808 kilometer persegi (13,826 batu persegi), enggau bukit ti nguasa dua pertiga timur enggau tanah rata ba tiga pertiga barat, ke alai populasyen iya ti balat urban. Kandang menua ke dipegulai ke dikuasa Taiwan bisi 168 bengkah pulau .{{Efn|name = Taiwan Islands|According to official data from [[Executive Yuan]] and local governments of Taiwan, [[Taiwan Area]] consists of total 168 naturally occurring islands. {{Ordered list |1= Taiwan (Formosa) and its offshore islands (22)<ref name="TWN-gov">{{Cite web|url=https://www.ey.gov.tw/state/4447F4A951A1EC45/094b1d53-de8d-4393-bde6-ab092969cce4|archive-url=https://web.archive.org/web/20220304005302/https://www.ey.gov.tw/state/4447F4A951A1EC45/094b1d53-de8d-4393-bde6-ab092969cce4 |archive-date= 4 March 2022|url-status=live|title=國情簡介-土地 |trans-title=Country profile-Territories |publisher=[[Executive Yuan]]|language=zh-tw<!--,en-->|date=2022|quote=臺灣本島及其21個附屬島嶼面積共3萬5886.8623平方公里。|trans-quote=The main island of Taiwan and its 21 associated islands have a total area of 35,886.8623 square kilometers.}}</ref> |2= [[Penghu Islands]] (90)<ref name="Penghu1">{{Cite web|title=Measure of the area |url=https://www.penghu.gov.tw/en/home.jsp?id=13|archive-url=https://web.archive.org/web/20211228213800/https://www.penghu.gov.tw/en/home.jsp?id=13 |archive-date=28 December 2021|url-status=live|date=2022|access-date=9 March 2022 |publisher=[[Penghu County Government]]}}</ref><ref name="Penghu2">{{Cite web|url=http://phcsp.tmc.ksu.edu.tw/application/record/island|archive-url=https://web.archive.org/web/20200701020851/http://phcsp.tmc.ksu.edu.tw/application/record/island |archive-date= 1 July 2020|url-status=live|title=澎湖縣各行政區域島嶼簡介|publisher=[[Kun Shan University]]|language=zh-tw<!--,en-->|date=2022|quote= 澎湖群島原為64個島嶼組成,經2005年澎湖縣政府重新進行澎湖群島島嶼數量清查,係由90座大小島嶼所組成。|trans-quote=The Penghu Archipelago was conventionally considered to comprise 64 islands. In 2005, the Penghu County Government re-scrutinized the total number of islands in the archipelago, which consists of 90 islands of varying sizes.}}</ref>|3= [[Kinmen]], including [[Wuqiu, Kinmen|Wuqiu]] (17)<ref name="Kinmen1">{{Cite journal|url=https://ws.ndc.gov.tw/Download.ashx?u=LzAwMS9hZG1pbmlzdHJhdG9yLzEwL1JlbEZpbGUvNTU2Ni81MzQzLzAwMTU0ODlfNC5wZGY%3D&n=Mi7ph5HploDnuKPnrKzlm5vmnJ8oMTA0LTEwN%2BW5tCnpm6Lls7bntpzlkIjlu7roqK3lr6bmlr3mlrnmoYgo5qC45a6a5pysKS5wZGY%3D&icon=..pdf|title=自然環境|trans-title=Natural Environment |journal=金門縣第四期(104–107年)離島綜合建設實施方案 |publisher=[[National Development Council (Taiwan)|National Development Council]], [[Executive Yuan]]|language=zh-tw<!--,en-->|date=23 December 2014|page=44|quote=金門縣總面積151平方公里,除大金門本島外,尚包括小金門、大膽、二膽、東碇、北碇等17個島嶼。西距廈門外港約10海浬,東距臺灣約150海浬,為一典型大陸型島嶼。|trans-quote=The total area of Kinmen County is 151 square kilometers. In addition to the main island of Kinmen, the county also includes [[Lieyu|Xiaokinmen]], [[Dadan Island|Dadan]], [[Erdan Island|Erdan]], [[Dongding Island|Dongding]] and [[Beiding Island|Beiding]] for a total of 17 islands. It is about 10 nautical miles away from the Port of [[Xiamen]] to the west and 150 nautical miles away from Taiwan to the east. It is a typical continental island.}}</ref><ref name="Kinmen2">{{Cite web|url=https://www.kinmen.gov.tw/en/cp.aspx?n=22D15C7FFDA4350D#Section_2|archive-url=https://web.archive.org/web/20220302025937/https://www.kinmen.gov.tw/en/cp.aspx?n=22D15C7FFDA4350D|archive-date=2 March 2022|url-status=live|date=8 December 2017|title=About Kinmen |publisher=[[Kinmen County Government]]}}</ref><ref name="Kinmen3">{{Cite journal|url=http://rportal.lib.ntnu.edu.tw/bitstream/20.500.12235/85379/4/000904.pdf |title=金門的地理與歷史概說|trans-title=The overview of geography and history of Kinmen|journal=第四章 金門的地理、歷史與總體經濟分析|publisher=[[National Taiwan Normal University]]|language=zh-tw|date=20 February 2006|pages=131–134}}</ref>|4= [[Matsu Islands]] (36)<ref name="Matsu1">{{Cite web|url=https://thediplomat.com/2017/02/taiwans-cold-war-fortresses/|archive-url=https://web.archive.org/web/20210416223933/https://thediplomat.com/2017/02/taiwans-cold-war-fortresses/|archive-date=16 April 2021|url-status=live|date=22 February 2017|access-date=9 March 2022|author=Guy Plopsky |title=Taiwan's Cold War Fortresses |publisher=[[The Diplomat]]}}</ref><ref name="Matsu2">{{Cite web|url=http://board.matsu.idv.tw/board_view.php?board=138&pid=69202&link=69202&start=42|title=連江縣志 地理志 |publisher=馬祖資訊網|language=zh-tw<!--,en-->|date=12 May 2011|quote=馬祖列島所涵括的36座島嶼分屬四鄉,各鄉除了包括有聚落發展的較大島嶼外,還轄有數座無人島礁。|trans-quote=Matsu islands encompass 36 Islands which are divided into four townships. In addition to the larger islands with inhabitants, each township also has numerous uninhabited islands and reefs}}</ref>|5= [[Pratas Island]] (1) <ref name="lungtsunni">{{Cite book|script-title=zh:東沙群島-東沙島紀事集錦|url=http://vm.nthu.edu.tw/np/vc/theme/pratas/|archive-url=https://web.archive.org/web/20090130022327/http://vm.nthu.edu.tw/np/vc/theme/pratas/|archive-date=30 January 2009|isbn=957-98189-0-8|publisher=[[:zh:臺灣綜合研究院|臺灣綜合研究院]]|language=zh-tw<!--,en-->|date=1998|author=Lung Tsun-Ni (龍村倪) |page=13 |quote=東沙島為東沙群島唯一島嶼 |trans-quote=Pratas Island is the only island in the Pratas Islands}}</ref><ref name="USStateDept">{{Cite web|url=https://2009-2017.state.gov/documents/organization/57674.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20200715092100/https://2009-2017.state.gov/documents/organization/57674.pdf|archive-date=15 July 2020|url-status=live|date= 15 November 2005|title=Limits in the Seas – No. 127 Taiwan's Maritime Claims|publisher=United States Department of State|quote=The Pratas Reef lies 230 miles to the southwest of the southern tip of Taiwan. It consists of an island in the mouth of a semicircular shoal open to the west.}}</ref>|6= [[Spratly Islands]] (2, [[Taiping Island|Taiping]] and [[Zhongzhou Reef|Zhongzhou]])}} Note: The [[Senkaku Islands]] (known as "Diaoyu" or "Diaoyutai" in standard Chinese), which are an archipelago of 8 islands and islets in the East China Sea, are controlled by Japan, and are [[Senkaku Islands dispute|disputed]] by the ROC and the PRC (People's Republic of China) as being a part of Taiwan. Japan administers the Senkaku Islands as a part of the [[Ryukyu Islands]].}} dalam semua mungkur {{Convert|36193|km2|abbr=off}}.<ref name="taiwansnapshot"/><ref name="NDC2021">{{Cite report |title=Economic Development R.O.C (Taiwan)|publisher=[[National Development Council (Taiwan)]] |url=https://ws.ndc.gov.tw/Download.ashx?u=LzAwMS9hZG1pbmlzdHJhdG9yLzEwL3JlbGZpbGUvNTYwNy83MzEvMDAxOTgyMy5wZGY%3D&n=RWNvbm9taWMgRGV2ZWxvcG1lbnQgUi5PLkMgKFRhaXdhbikoMjAxMykucGRm&icon=..pdf.|page=4 |access-date=6 November 2021}}</ref> Kandang nengeri metropolitan ti pemadu besai ditumbuhka [[Taipei]] (indu nengeri), Nengeri Taipei Baru, enggau Keelung. Nengah urung 23.9 juta iku orang, Taiwan entara menua ke pemadu mayuh mensia. ==Asal nama== ===Nama ungkup pulau=== Dalam ''[[Daoyi Zhilüe]]'' (1349), [[Wang Dayuan]] ngena "[[Liuqiu (jeman tengah)|Liuqiu]]" nyadika nama pulau tu, tauka sekeda bagi semak enggau [[Penghu]].{{sfnp|Thompson|1964|p=166}} Ba endur bukai, nama tu dikena ungkup [[Pulau-pulau Ryukyu]] tauka sechara spesifik [[Pulau Okinawa|Okinawa]]; nama ''Ryūkyū'' nya tukuh ''Liúqiú'' dalam jaku Jipun. Nama tu mega ayan ba ''[[Bup Sui]]'' (636) sereta pengawa keterubah ke bukai, tang bala pakar enda sejaku nama tu ditujuka ungkup Ryukyu, Taiwan tauka [[Luzon]].{{sfnp|Thompson|1964|p=163}} Nama ''Formosa'' ({{lang|zh-hant|[[:wikt:福爾摩沙|福爾摩沙]]}}) udah bisi kenyau 1542, lebuh bala pelayar Portugis nuliska nya ba [[charta Portolan|kar]] sida enggau nama ''Ilha Formosa'' ("''beautiful island''" dalam [[jaku Portugis]]).<ref name="yb:history">{{cite book |chapter=Chapter 3: History |chapter-url=http://www.gio.gov.tw/taiwan-website/5-gp/yearbook/docs/ch03.pdf |title=The Republic of China Yearbook 2011 |year=2011 |publisher=Government Information Office, Republic of China (Taiwan) |archive-url=https://web.archive.org/web/20120514004941/http://www.gio.gov.tw/taiwan-website/5-gp/yearbook/docs/ch03.pdf |archive-date=14 May 2012 |page=46}}</ref><ref>{{cite web |title=Ilha Formosa: the Emergence of Taiwan on the World Scene in the 17th Century |url=https://www.npm.gov.tw/exhbition/formosa/english/02.htm |archive-url=https://web.archive.org/web/20180414002106/http://www.npm.gov.tw/exhbition/formosa/english/02.htm |archive-date=14 April 2018 |access-date=12 April 2018 |website=[[National Palace Museum]]}}</ref> Nama ''Formosa'' lama lama "nganti nama ke bukai dalam litericha Eropah"{{sfnp|Davidson|1903|p=10|ps=: "A Dutch navigating officer named [[Jan Huyghen van Linschoten|{{sic|Linsc|hotten|nolink=y}}]], employed by the Portuguese, so recorded the island in his charts, and eventually the name of Formosa, so euphonious and yet appropriate, replaced all others in European literature."}} lalu mengkang dikena orang ke bejaku Inggeris nyentuk ngagai abad ke-20.<ref>see for example: * {{cite book |title=Sketches from Formosa |year=1915 |last=Campbell |first=William |author-link=William Campbell (missionary) |publisher=Marshall Brothers |url=https://archive.org/stream/sketchesfromtaiw00camprich#page/278/mode/2up |ol=7051071M}} * {{harvp|Campbell|1903}} * {{harvp|Davidson|1903}}</ref> Dalam taun 1603, sebengkah armada ekspedisyen China besangkai ba endur di Taiwan ke dikumbai ''Dayuan'', siti leman nama "Taiwan", ke datai ari [[jaku Siraya]].{{sfn|Thompson|1964|p=178}}<ref name="chendi">{{cite journal |last=Jenco |first=Leigh K. |year=2020 |title=Chen Di's Record of Formosa (1603) and an Alternative Chinese Imaginary of Otherness |journal=The Historical Journal |volume=64 |pages=17–42 |doi=10.1017/S0018246X1900061X |doi-access=free}}</ref><ref>{{cite web |url=https://tm.ncl.edu.tw/article?u=007_103_000069&lang=chn |title=閩海贈言 |website=National Central Library |language=zh |pages=21–29 |access-date=7 January 2023 |archive-date=28 March 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230328161738/https://tm.ncl.edu.tw/article?u=007_103_000069&lang=chn |url-status=live}}</ref> Ba pun kurun ke-17, [[Kompeni Hindia Timur Belanda]] numbuhka pos komersial ba [[Kubu Zeelandia (Taiwan)|Kubu Zeelandia]] (ba [[Pelilih Menua Anping|Anping]] kemaya tu) ba betin pasir ke benama "Tayouan".{{sfnp|Valentijn|1903|p=52}} Nama tu udah nyadi [[ethnonim]] ungkup [[bansa asal Taiwan]] ke besemak,<ref name="chendi"/> [[bansa Taivoan|Taivoan]], ti diklasifikasyenka kala nyadi raban mit bansa Siraya.<ref name="chendi"/><ref name="Mair">{{cite web |last=Mair |first=Victor H. |author-link=Victor H. Mair |date=2003 |title=How to Forget Your Mother Tongue and Remember Your National Language |url=http://pinyin.info/readings/mair/taiwanese.html |website=Pīnyīn.info |quote=The true derivation of the name "Taiwan" is actually from the ethnonym of a tribe in the southwest part of the island in the area around Ping'an. As early as 1636, a Dutch missionary referred to this group as Taiouwang. From the name of the tribe, the Portuguese called the area around Ping'an as Tayowan, Taiyowan, Tyovon, Teijoan, Toyouan, and so forth. Indeed, already in his ship's log of 1622, the Dutchman Cornelis Reijersen referred to the area as Teijoan and Taiyowan. |access-date=5 April 2018 |archive-date=13 December 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141213183153/http://pinyin.info/readings/mair/taiwanese.html |url-status=live}}</ref> Guna nama China kemaya tu ({{lang|zh-hant|{{linktext|臺灣}} / {{linktext|台灣}}}}) nyadi rasmi sepenumu 1684 lebuh jeman [[dinasti Qing]] nengah penumbuh [[Prefektur Taiwan]] ti bepalan ba [[Tainan]] kemaya tu. Nengah pemansang iya ti jampat serata tanah besai Taiwan nyau kelama-lama dikelala enggau nama "Taiwan".<ref name="蔡玉仙等編">{{cite book |script-title=zh:府城文史 |editor=蔡玉仙 |display-editors=etal |year=2007 |publisher=[[Tainan City Government]] |language=zh |isbn=978-986-00-9434-3}}</ref><ref name="石守謙主編">{{cite book |editor=Shih Shou-chien |editor-link=Shih Shou-chien |year=2003 |trans-title=Ilha Formosa: the Emergence of Taiwan on the World Scene in the 17th Century |script-title=zh:福爾摩沙 : 十七世紀的臺灣、荷蘭與東亞 |language=zh |publisher=National Palace Museum |place=Taipei |isbn=978-957-562-441-5}}</ref><ref>{{cite book |last=Kato |first=Mitsutaka |orig-date=1940 |year=2007 |script-title=zh:昨日府城 明星台南: 發現日治下的老臺南 |language=zh |translator=黃秉珩 |publisher=臺南市文化資產保護協會 |isbn=978-957-28079-9-6}}</ref><ref name="Oosterhoff">{{cite book |title=Colonial Cities: Essays on Urbanism in a Colonial Context |editor1-first=Robert |editor1-last=Ross |editor2-first=Gerard J. |editor2-last=Telkamp |chapter=Zeelandia, a Dutch colonial city on Formosa (1624–1662) |first=J.L. |last=Oosterhoff |pages=51–62 |publisher=Springer |year=1985 |isbn=978-90-247-2635-6}}</ref> == Nota == === Nama dalam jaku asal === <references group="upper-roman" /> === Penerang === <references group="lower-alpha"/> == Kereban sanding == <references /> [[Kategori:Taiwan]] [[Kategori:Menua ba Asia]] 08whddei1rbt85j289q0r4x6ora7cjv Gabriel Mawat 0 6606 19104 2026-05-17T12:36:31Z Song GK 9 Song GK telah memindahkan laman [[Gabriel Mawat]] ke [[Gibrael Mawat]] 19104 wikitext text/x-wiki #LENCONG [[Gibrael Mawat]] 6mt8nbask668hg1uooyb58nxt32qrgz Kategori:Taiwan 14 6607 19107 2026-05-17T13:25:16Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Catmain}} {{commonscat}} [[Kategori:Menua ba Asia]] [[Kategori:Menua ba Asia Timur]]' 19107 wikitext text/x-wiki {{Catmain}} {{commonscat}} [[Kategori:Menua ba Asia]] [[Kategori:Menua ba Asia Timur]] r8sbgcsvxfi02ti9x3d6b2liovoa145 Selat Taiwan 0 6608 19108 2026-05-17T13:40:41Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Infobox body of water | name = Selat Taiwan <!-- Images -->| image = | alt = | caption = | image_bathymetry = Bathymetry and ocean currents of the Taiwan Strait and nearby areas.png | alt_bathymetry = | caption_bathymetry = Batimetri Kandang Menua Selat Taiwan <!-- Stats -->| location = [[Tasik China Selatan]], [[Tasik China Timur]] ([[Tasik Luar Pasifik]]) | coords...' 19108 wikitext text/x-wiki {{Infobox body of water | name = Selat Taiwan <!-- Images -->| image = | alt = | caption = | image_bathymetry = Bathymetry and ocean currents of the Taiwan Strait and nearby areas.png | alt_bathymetry = | caption_bathymetry = Batimetri Kandang Menua Selat Taiwan <!-- Stats -->| location = [[Tasik China Selatan]], [[Tasik China Timur]] ([[Tasik Luar Pasifik]]) | coords = {{Coord|24|48|40|N|119|55|42|E|type:waterbody_scale:2500000|display=inline,title}} | type = | inflow = | outflow = | catchment = | basin_countries = {{CHN}}<br> {{TWN}} | length = {{convert|370|km|mi|abbr=on|sp=us}} | min_width = {{convert|126|km|mi|abbr=on|sp=us}} | depth = {{convert|60|m|ft|abbr=on|sp=us}} | max-depth = {{convert|150|m|ft|abbr=on|sp=us}} | islands = <!-- Map --> | pushpin_map = Taiwan | pushpin_label_position = | pushpin_map_alt = | pushpin_map_caption = | area = {{convert|80000|sqkm|sqmi|abbr=on|sp=us}} | width = {{convert|410|km|mi|abbr=on|sp=us}} }} {{Infobox Chinese | pic = | piccap = | t = {{linktext|臺灣海峽}} | s = {{linktext|台湾海峡}} | w = Tʻai-wan Hai-hsia | p = Táiwān Hǎixiá | j = Toi<sup>4</sup>-waan<sup>1</sup> Hoi<sup>2</sup>-haap<sup>3</sup> | wuu = De<sup>平</sup>-uae<sup>平</sup> He<sup>上</sup>-yah<sup>入</sup> | poj = Tâi-ôan Hái-kiap | h = Thòi-vân Hói-hia̍p | buc = Dài-uăng Hāi-hàp | showflag = poj | altname = Tasik Taiwan | t2 = {{linktext|臺海}}<br> | s2 = {{linktext|台海}} | w2 = Tʻai-hai | p2 = Táihǎi | l2 = Tasik Taiwan | j2 = Toi<sup>4</sup>-hoi<sup>2</sup> | wuu2 = De<sup>平</sup>-he<sup>上</sup> | poj2 = Tâi-hái | h2 = Thòihói | buc2 = Dài-hāi | altname3 = Parit Chelum | t3 = {{linktext|烏水溝}} | s3 = {{linktext|乌水沟}} | w3 = Wu Shui-kou | p3 = Wū Shuǐgōu | l3 = Parit Chelum | poj3 = O͘ Chúi-kau }} '''Selat Taiwan''' nya {{convert|180|km|mi nmi|adj=mid|-wide|sp=us}} [[selat]] ti nyerara [[Taiwan (pulau)|pulau Taiwan]] ari [[benua Asia]]. Selat tu nyambung [[Tasik China Selatan]] ba adap selatan, enggau [[Tasik China Timur]] ba adap utara. Bagi ke pemadu sekut iya nya sepemanjai {{convert|126|km|abbr=on|sp=us|mi nmi}}.<ref>{{cite web |url = http://www.gio.gov.tw/taiwan-website/5-gp/yearbook/2001/chpt01-1.htm |title = Geography |publisher = [[Government Information Office]] |access-date = 23 January 2011 |url-status = dead |archive-url = https://web.archive.org/web/20101229223825/http://www.gio.gov.tw/taiwan-website/5-gp/yearbook/2001/chpt01-1.htm |archive-date = 29 December 2010 |df = dmy-all }}</ref> ==Nama== Nama-nama kelia Selat Taiwan nyengkaum {{nowrap|'''Selat Formosa'''}} ari nama kelia [[Taiwan]]; {{nowrap|'''Selat Fuchien'''}}, '''Fukien''' tauka '''Fokien''', ari nama [[Fujian|provinsi menua China]] ti ba adap barat selat tu;{{sfnp|''EB''|1879|p=415}} sereta {{nowrap|'''Parit Chelum'''}}, salin terus ari nama dalam [[jaku Hokkien]] enggau [[jaku Hakka|Hakka]]. ==Kereban sanding== {{reflist}} 650lon4rc7yno7o5ddqnwiy48xvknd1 Palan Musik Kaohsiung 0 6609 19109 2026-05-18T00:11:50Z Song GK 9 Digaga enggau chara nyalin lambar " [[:en:Special:Redirect/revision/1351256162|Kaohsiung Music Center]] " 19109 wikitext text/x-wiki {{Infobox venue|name=Palan Musik Kaohsiung|nickname=|native_name=高雄流行音樂中心|native_name_lang=zh|fullname=|former_names=|logo_image=|logo_caption=|image=Kaohsiung Music Center and Great Tiger Bridge during 2022 Taiwan Lantern Festival.jpg|image_size=250px|image_alt=|caption=|pushpin_map=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|pushpin_label_position=|pushpin_relief=|address=|location=[[Pelilih Menua Yancheng, Kaohsiung|Yancheng]] enggau [[Pelilih Menua Lingya|Lingya]] ba [[Kaohsiung]], [[Taiwan]]|coordinates={{Coord|22|37|04|N|120|17|20|E|type:landmark_region:TW|display=inline,title}}|elevation=<!-- {{cvt|...|ft|m}} or {{cvt|...|m|ft}} -->|type=[[dewan musik]]|broke_ground=|built=|opened=31 October 2021|renovated=|expanded=|closed=|demolished=|owner=|operator=|surface=|scoreboard=|production=|cost=|architect=[[Manuel Monteserin]]|builder=|project_manager=|general_contractor=|main_contractors=|seating_type=|capacity=6,000 {{small|(Hi-ing Music Hall)}}<br>10,000 {{small|(Hi-ing Breeze Square)}}<ref>[https://khh.travel/en/attractions/detail/1180/ Details Kaohsiung Music Center]</ref>|Suites=|record_attendance=|dimensions=|field_shape=|Acreage=11 hectares|tenants=|website={{Official website|https://kpmc.com.tw/en/}}}} '''Palan Muzik Kaohsiung''' ({{Langx|en|Kaohsiung Music Center}} '''(KMC)'''; {{zh|t=高雄流行音樂中心|first=t|p=Gāoxióng Liúxíng Yīnyuè Zhōngxīn}}) iya nya sebengkah dewan musik ba [[Pelilih Menua Yancheng, Kaohsiung|Pelilih Menua Yancheng]] enggau [[Pelilih Menua Lingya]] di [[Kaohsiung]], [[Taiwan]]. == Sejarah == Dalam taun 2009, [[Eksekutif Yuan]] nemu pematut numbuhka palan musik di Kaohsiung. [[Opis Menteri Main Asal (Taiwan)|Kunsil Pekara Budaya]] udah nya ngasuh [[Perintah Nengeri Kaohsiung]] merambu, ngaga langkar, sereta ngaga palan nya.<ref>{{Cite web|url=https://kpmc.com.tw/en/about/|title=About|access-date=15 November 2019|archive-date=15 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191115004007/https://kpmc.com.tw/en/about/|url-status=live}}</ref> Palan tu dibuka enggau rasmi kena 31 Oktober 2021 ba sebengkah pengerami ti digulu [[Presiden Republik China|Presiden]] [[Tsai Ing-wen]] enggau Menteri Budaya [[Lee Yung-te]].<ref>{{cite web|last=Yang|first=Sophia|date=31 October 2021|url=https://www.taiwannews.com.tw/en/news/4331081|title=Kaohsiung Music Center, new landmark in southern Taiwan, opens on Sunday|work=Taiwan News|access-date=1 November 2021|archive-date=31 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211031204924/https://www.taiwannews.com.tw/en/news/4331081|url-status=live}}</ref><ref>{{cite news|last1=Tsai|first1=Meng-yu|last2=Wang|first2=Ken|title=Newly-opened Kaohsiung Music Center to host 2022 Golden Melody Awards|url=https://focustaiwan.tw/culture/202111020020|access-date=2 November 2021|agency=Central News Agency|date=2 November 2021|archive-date=2 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211102133426/https://focustaiwan.tw/culture/202111020020|url-status=live}}</ref> == Seni neriki == Palan nya digaga tim arkitek Sepanyol MADE IN Architects dalam taun 2011, sebengkah raban ke digaga spesyel ungkup pekit tu lalu betuaika arkitek Manuel Monteserin. Tim nya keterubah iya ditumbuhka ari Manuel Monteserin, Javier Simó, Beatriz Pachón, María Mallo, Guiomar Contreras, Nacho Álvarez Monteserin, Antonio Alejandro, Alicia Domingo, Luis Marcos, Beatriz Crespo, Ismael García, Iñigo Redóperuste, Jorge Saguiin Lrés. Pemansang projek tu udah nya dipejalaika Manuel Monteserin, Beatriz Pachón enggau Javier Simó, bekerejasama enggau Eddea<ref>{{Cite web|date=28 January 2011|title=Kaohsiung Maritime Cultural & Pop Music Center Competition winner / MADE IN|url=https://www.archdaily.com/107583/kaohsiung-maritime-cultural-pop-music-center-competition-winner-made-in|access-date=14 August 2020|website=ArchDaily|language=en-US|archive-date=15 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191115013629/https://www.archdaily.com/107583/kaohsiung-maritime-cultural-pop-music-center-competition-winner-made-in/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=KAOHSIUNG POP MUSIC CENTER {{!}} Monteserín|url=https://en.manuelmonteserin.com/kpop|access-date=14 August 2020|website=Manuel Monteserín|language=en|archive-date=6 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210106093030/https://en.manuelmonteserin.com/kpop|url-status=live}}</ref> Projek tu diungkupka ngagai industri muzik pop, ti megai pengaruh budaya enggau ekonomi ti signifikan ba bagi menua Asia tu. Iya mungkur sebengkah amfiteater luar ungkup 10,000 iku orang, sebuah dewan konsert ungkup 6,000 iku orang, enam buah rumah idup ke dikelala enggau nama “Paus,” lima bengkah restoran ke disambung nengah jalai bejalai kaki ke tinggi, dua buah menara ke ngundan opis, ruang muzium, enggau bilik latih, palan pemandang, sereta taman ti nyambung ba selampur palan. == Galeri == <gallery> Fail:Kaohsiung_skyline_from_Pier_2_Art_District_in_2017.jpg|alt=Kaohsiung Music Center under construction in 2017 from Pier 2 Art District| Palan Musik Kaohsiung benung digaga ba taun 2017 ari Pelilih Seni Engkalan 2 Fail:高雄流行音樂中心_Kaohsiung_Music_Centre_-_under_construction_in_October_2017.jpg|alt=Kaohsiung Music Center under construction in October 2017| Palan Musik Kaohsiung benung digaga dalam bulan Oktober 2017 Fail:高雄流行音樂中心_Kaohsiung_Music_Center_-_under_construction_in_2018.jpg|alt=Kaohsiung Music Center under construction in July 2018| Palan Musik Kaohsiung benung digaga dalam bulan Julai 2018 Fail:Kaohsiung_Music_Center_-_52831936310.jpg|alt=Coast Guard Administration Anping-class offshore patrol vessel in front of the Kaohsiung Music Center| Pengatur Penyaga Menua Kapal patrol tasik kelas Anping ba mua Palan Musik Kaohsiung Fail:06.15_總統出席「第五屆國家海洋日慶祝活動暨雲林艦成軍典禮」_-_53791259187.jpg|alt=Kaohsiung Music Center from the water| Palan Musik Kaohsiung ari ai Fail:Kaohsiung_sunset_skyline_2019.jpg|alt=Kaohsiung sunset skyline 2019| Pemandang langit matahari terebai Kaohsiung 2019 Fail:2024-Kaohsiung_Music_Center_and_Rubber_Duck.jpg|alt=2024-Kaohsiung Music Center and Rubber Duck| 2024-Palan Musik Kaohsiung enggau Itit Getah Fail:Kaohsiung_Music_Center_海洋文化及流行音樂中心.jpg|alt=Exterior close up| Pemandang semak ari luar Fail:Kaohsiung_Music_Center_and_Lingyaliao_Railroad_Bridge_lit_with_Ukrainian_flag_colors_during_2022_Taiwan_Lantern_Festival_(cropped).jpg|alt=Kaohsiung Music Center and Lingyaliao Railroad Bridge lit with Ukrainian flag colors during 2022 Taiwan Lantern Festival| Palan Musik Kaohsiung enggau Jematan Kereta Api Lingyaliao diterang ngena chura menira Ukraine maya Pesta Tanglung Taiwan 2022 Fail:Kaohsiung_Music_Center_with_sunset_photographed_from_Glory_Pier.jpg|alt=Kaohsiung Music Center with sunset photographed from Glory Pier| Palan Musik Kaohsiung enggau matahari terebai digambar ari Dermaga Glory Fail:06.10_總統視導「海安11號演習」_(52962998672).jpg|alt=Counterterrorism drill in 2023| Latih ngelaban penganas ba taun 2023 Fail:Kaohsiung_Music_Center_20240212.jpg|alt=Kaohsiung Music Center at dusk in 2024| Palan Musik Kaohsiung maya serepan hari ba taun 2024 Fail:06.10_總統出席「第四屆國家海洋日慶祝典禮」_(52963443446).jpg|alt=Interior| Dalam Fail:06.10_總統出席「第四屆國家海洋日慶祝典禮」_(52962842772).jpg|alt=Interior| Dalam </gallery> == Kereban sanding == {{Reflist}} == Laman web ke bukai ==   * {{Official website|https://kpmc.com.tw/en/}} * {{Official website|https://manuelmonteserin.com/|name=Architect website}} *  {{cite web|url=https://www.yorokobu.es/ciudad-del-pop-taiwan/|title=Las increíbles aventuras de unos arquitectos españoles que ganaron un proyecto de $100 millones en Taiwán|language=es|website=yorokobu.es|date=16 December 2016}} d19x8t3o473b1koyi5xdjm9tn6jp50z 19111 19109 2026-05-18T00:24:42Z Song GK 9 19111 wikitext text/x-wiki {{Infobox venue|name=Palan Musik Kaohsiung|nickname=|native_name=高雄流行音樂中心|native_name_lang=zh|fullname=|former_names=|logo_image=|logo_caption=|image=Kaohsiung Music Center and Great Tiger Bridge during 2022 Taiwan Lantern Festival.jpg|image_size=250px|image_alt=|caption=|pushpin_map=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|pushpin_label_position=|pushpin_relief=|address=|location=[[Pelilih Menua Yancheng, Kaohsiung|Yancheng]] enggau [[Pelilih Menua Lingya|Lingya]] ba [[Kaohsiung]], [[Taiwan]]|coordinates={{Coord|22|37|04|N|120|17|20|E|type:landmark_region:TW|display=inline,title}}|elevation=<!-- {{cvt|...|ft|m}} or {{cvt|...|m|ft}} -->|type=[[dewan musik]]|broke_ground=|built=|opened=31 October 2021|renovated=|expanded=|closed=|demolished=|owner=|operator=|surface=|scoreboard=|production=|cost=|architect=[[Manuel Monteserin]]|builder=|project_manager=|general_contractor=|main_contractors=|seating_type=|capacity=6,000 {{small|(Hi-ing Music Hall)}}<br>10,000 {{small|(Hi-ing Breeze Square)}}<ref>[https://khh.travel/en/attractions/detail/1180/ Details Kaohsiung Music Center]</ref>|Suites=|record_attendance=|dimensions=|field_shape=|Acreage=11 hectares|tenants=|website={{Official website|https://kpmc.com.tw/en/}}}} '''Palan Muzik Kaohsiung''' ({{Langx|en|Kaohsiung Music Center}} '''(KMC)'''; {{zh|t=高雄流行音樂中心|first=t|p=Gāoxióng Liúxíng Yīnyuè Zhōngxīn}}) iya nya sebengkah dewan musik ba [[Pelilih Menua Yancheng, Kaohsiung|Pelilih Menua Yancheng]] enggau [[Pelilih Menua Lingya]] di [[Kaohsiung]], [[Taiwan]]. == Sejarah == Dalam taun 2009, [[Eksekutif Yuan]] nemu pematut numbuhka palan musik di Kaohsiung. [[Opis Menteri Main Asal (Taiwan)|Kunsil Pekara Budaya]] udah nya ngasuh [[Perintah Nengeri Kaohsiung]] merambu, ngaga langkar, sereta ngaga palan nya.<ref>{{Cite web|url=https://kpmc.com.tw/en/about/|title=About|access-date=15 November 2019|archive-date=15 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191115004007/https://kpmc.com.tw/en/about/|url-status=live}}</ref> Palan tu dibuka enggau rasmi kena 31 Oktober 2021 ba sebengkah pengerami ti digulu [[Presiden Republik China|Presiden]] [[Tsai Ing-wen]] enggau Menteri Budaya [[Lee Yung-te]].<ref>{{cite web|last=Yang|first=Sophia|date=31 October 2021|url=https://www.taiwannews.com.tw/en/news/4331081|title=Kaohsiung Music Center, new landmark in southern Taiwan, opens on Sunday|work=Taiwan News|access-date=1 November 2021|archive-date=31 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211031204924/https://www.taiwannews.com.tw/en/news/4331081|url-status=live}}</ref><ref>{{cite news|last1=Tsai|first1=Meng-yu|last2=Wang|first2=Ken|title=Newly-opened Kaohsiung Music Center to host 2022 Golden Melody Awards|url=https://focustaiwan.tw/culture/202111020020|access-date=2 November 2021|agency=Central News Agency|date=2 November 2021|archive-date=2 November 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211102133426/https://focustaiwan.tw/culture/202111020020|url-status=live}}</ref> == Seni neriki == Palan nya digaga tim arkitek Sepanyol MADE IN Architects dalam taun 2011, sebengkah raban ke digaga spesyel ungkup pekit tu lalu betuaika arkitek Manuel Monteserin. Tim nya keterubah iya ditumbuhka ari Manuel Monteserin, Javier Simó, Beatriz Pachón, María Mallo, Guiomar Contreras, Nacho Álvarez Monteserin, Antonio Alejandro, Alicia Domingo, Luis Marcos, Beatriz Crespo, Ismael García, Iñigo Redóperuste, Jorge Saguiin Lrés. Pemansang projek tu udah nya dipejalaika Manuel Monteserin, Beatriz Pachón enggau Javier Simó, bekerejasama enggau Eddea<ref>{{Cite web|date=28 January 2011|title=Kaohsiung Maritime Cultural & Pop Music Center Competition winner / MADE IN|url=https://www.archdaily.com/107583/kaohsiung-maritime-cultural-pop-music-center-competition-winner-made-in|access-date=14 August 2020|website=ArchDaily|language=en-US|archive-date=15 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191115013629/https://www.archdaily.com/107583/kaohsiung-maritime-cultural-pop-music-center-competition-winner-made-in/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=KAOHSIUNG POP MUSIC CENTER {{!}} Monteserín|url=https://en.manuelmonteserin.com/kpop|access-date=14 August 2020|website=Manuel Monteserín|language=en|archive-date=6 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210106093030/https://en.manuelmonteserin.com/kpop|url-status=live}}</ref> Projek tu diungkupka ngagai industri muzik pop, ti megai pengaruh budaya enggau ekonomi ti signifikan ba bagi menua Asia tu. Iya mungkur sebengkah amfiteater luar ungkup 10,000 iku orang, sebuah dewan konsert ungkup 6,000 iku orang, enam buah rumah idup ke dikelala enggau nama “Paus,” lima bengkah restoran ke disambung nengah jalai bejalai kaki ke tinggi, dua buah menara ke ngundan opis, ruang muzium, enggau bilik latih, palan pemandang, sereta taman ti nyambung ba selampur palan. == Galeri == <gallery> Fail:Kaohsiung_skyline_from_Pier_2_Art_District_in_2017.jpg|alt=Kaohsiung Music Center under construction in 2017 from Pier 2 Art District| Palan Musik Kaohsiung benung digaga ba taun 2017 ari Pelilih Seni Engkalan 2 Fail:高雄流行音樂中心_Kaohsiung_Music_Centre_-_under_construction_in_October_2017.jpg|alt=Kaohsiung Music Center under construction in October 2017| Palan Musik Kaohsiung benung digaga dalam bulan Oktober 2017 Fail:高雄流行音樂中心_Kaohsiung_Music_Center_-_under_construction_in_2018.jpg|alt=Kaohsiung Music Center under construction in July 2018| Palan Musik Kaohsiung benung digaga dalam bulan Julai 2018 Fail:Kaohsiung_Music_Center_-_52831936310.jpg|alt=Coast Guard Administration Anping-class offshore patrol vessel in front of the Kaohsiung Music Center| Pengatur Penyaga Menua Kapal patrol tasik kelas Anping ba mua Palan Musik Kaohsiung Fail:06.15_總統出席「第五屆國家海洋日慶祝活動暨雲林艦成軍典禮」_-_53791259187.jpg|alt=Kaohsiung Music Center from the water| Palan Musik Kaohsiung ari ai Fail:Kaohsiung_sunset_skyline_2019.jpg|alt=Kaohsiung sunset skyline 2019| Pemandang langit matahari terebai Kaohsiung 2019 Fail:2024-Kaohsiung_Music_Center_and_Rubber_Duck.jpg|alt=2024-Kaohsiung Music Center and Rubber Duck| 2024-Palan Musik Kaohsiung enggau Itit Getah Fail:Kaohsiung_Music_Center_海洋文化及流行音樂中心.jpg|alt=Exterior close up| Pemandang semak ari luar Fail:Kaohsiung_Music_Center_and_Lingyaliao_Railroad_Bridge_lit_with_Ukrainian_flag_colors_during_2022_Taiwan_Lantern_Festival_(cropped).jpg|alt=Kaohsiung Music Center and Lingyaliao Railroad Bridge lit with Ukrainian flag colors during 2022 Taiwan Lantern Festival| Palan Musik Kaohsiung enggau Jematan Kereta Api Lingyaliao diterang ngena chura menira Ukraine maya Pesta Tanglung Taiwan 2022 Fail:Kaohsiung_Music_Center_with_sunset_photographed_from_Glory_Pier.jpg|alt=Kaohsiung Music Center with sunset photographed from Glory Pier| Palan Musik Kaohsiung enggau matahari terebai digambar ari Dermaga Glory Fail:06.10_總統視導「海安11號演習」_(52962998672).jpg|alt=Counterterrorism drill in 2023| Latih ngelaban penganas ba taun 2023 Fail:Kaohsiung_Music_Center_20240212.jpg|alt=Kaohsiung Music Center at dusk in 2024| Palan Musik Kaohsiung maya serepan hari ba taun 2024 Fail:06.10_總統出席「第四屆國家海洋日慶祝典禮」_(52963443446).jpg|alt=Interior| Dalam Fail:06.10_總統出席「第四屆國家海洋日慶祝典禮」_(52962842772).jpg|alt=Interior| Dalam </gallery> == Kereban sanding == {{Reflist}} == Laman web ke bukai == * {{Commons-inline}} * {{Official website|https://kpmc.com.tw/en/}} * {{Official website|https://manuelmonteserin.com/|name=Architect website}} *  {{cite web|url=https://www.yorokobu.es/ciudad-del-pop-taiwan/|title=Las increíbles aventuras de unos arquitectos españoles que ganaron un proyecto de $100 millones en Taiwán|language=es|website=yorokobu.es|date=16 December 2016}} ruye0wvjwz1dqu958g3k5ntdmfdvboo Sungai Zhuoshui 0 6610 19110 2026-05-18T00:23:29Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Infobox river | name = Sungai Zhuoshui | native_name = {{native name|zh-TW|濁水溪}} | name_etymology = <!---------------------- IMAGE & MAP --> | image = Zhuoshui River, Nantou County (Taiwan).jpg | image_size = 250px | image_caption = | map = Zhuoshui basin map.png | map_size = | map_caption = | pushpin_map = Taiwan | pushpin_map_size = | pushpin_map_...' 19110 wikitext text/x-wiki {{Infobox river | name = Sungai Zhuoshui | native_name = {{native name|zh-TW|濁水溪}} | name_etymology = <!---------------------- IMAGE & MAP --> | image = Zhuoshui River, Nantou County (Taiwan).jpg | image_size = 250px | image_caption = | map = Zhuoshui basin map.png | map_size = | map_caption = | pushpin_map = Taiwan | pushpin_map_size = | pushpin_map_caption= <!---------------------- LOCATION --> | subdivision_type1 = Menua | subdivision_name1 = [[Taiwan]] | subdivision_type2 = Provinsi | subdivision_name2 = [[Provinsi Taiwan, Taiwan|Taiwan]] | subdivision_type3 = Kaunti | subdivision_name3 = [[Kaunti Changhua|Changhua]], [[Kaunti Chiayi|Chiayi]], [[Kaunti Nantou|Nantou]], [[Kaunti Yunlin|Yunlin]] | subdivision_type4 = Mengeri | subdivision_name4 = <!---------------------- PHYSICAL CHARACTERISTICS --> | length = {{convert|203|km|mi|abbr=on}} | width_min = | width_avg = | width_max = | depth_min = | depth_avg = | depth_max = | discharge1_location= | discharge1_min = | discharge1_avg = {{convert|164.8|m3/s|cuft/s|abbr=on}} | discharge1_max = {{cvt|14000|m3/s|abbr=on}} <!---------------------- BASIN FEATURES --> | source1 = Sungai Wushe ({{linktext|霧社|溪}}) | source1_location = Tuchung Timur [[Hehuanshan]], [[Kaunti Nantou]] | source1_coordinates= | source1_elevation = | mouth = | mouth_location = Entara [[Kaunti Changhua]] enggau [[Kaunti Yunlin]] | mouth_coordinates = {{Coord|23|50|26|N|120|14|19|E|type:river_region:TW|display=inline,title}} | mouth_elevation = | progression = | river_system = | basin_size = {{convert|3155.21|km2|abbr=on}} | tributaries_left = [[Sungai Chingshui]], [[Sungai Chenyoulan]], [[Sungai Kashe]], enggau ke bukai | tributaries_right = [[Sungai Shuili]], enggau ke bukai | custom_label = Jematan | custom_data = [[Jematan Xiluo]] | extra = }} [[File:西螺大橋1.JPG|thumb|[[Jematan Xiluo]] atas Sungai Zhuoshui]] [[File:Zhuoshui River Source.jpg|thumb|Bunsu Sungai Zhuoshui ba Wuling di [[Hehuanshan]]]] '''Sungai Zhuoshui''' ({{zh|t={{lang|zh|濁水溪}}}}{{efn|{{zh|hp=Zhuóshuǐ Xī|tp=Jhuóshuěi Si|w=Cho<sup>2</sup>-shui<sup>3</sup> Hsi<sup>1</sup>|poj=Lô-chúi-khoe}}}}), ti mega disepil baka '''Choshui''' tauka '''Sungai Jhuoshuei''', nya sungai ti pemadu panjai ba [[Taiwan]],<ref name="ExecYuan">{{cite book |title=The Republic of China Yearbook 2015 |chapter=Geography & demographics |date=2015 |publisher=Executive Yuan |isbn=978-986-04-6013-1 |pages=40–53 |url=http://yearbook.multimedia.ey.gov.tw/enebook/2015yearbook/index.html}}</ref> with a total length of {{cvt|203|km|abbr=on}}.<ref>{{cite web |script-title=zh:讓我們看河去(重要河川)-- 濁水溪 |url=http://www.wra.gov.tw/ct.asp?xItem=20076&CtNode=4357 |access-date=February 4, 2011 |publisher=Water Resources Agency, Ministry of Economic Affairs (Republic of China) |language=zh |archive-date=December 24, 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131224090118/http://www.wra.gov.tw/ct.asp?xItem=20076&CtNode=4357 |url-status=dead }}</ref> Sungai tu ngalir ari bunsu iya ba [[Kaunti Nantou]] ngagai garis menua barat kaunti nya, lalu ngaga batas entara [[Kaunti Yunlin]] enggau [[Kaunti Changhua]]. Sungai tu nyadi batas enda rasmi entara Taiwan Utara sereta Selatan.<ref>{{cite web |url=http://taiwanreview.nat.gov.tw/ct.asp?xitem=24773&ctnode=1342 |title=Taiwan's Marginalized South |last=Gao |first=Pat |work=Taiwan Review |publisher=Government Information Office, Republic of China (Taiwan) |date=November 1, 2007 |access-date=November 12, 2010}}</ref><ref name="Focus Taiwan 2019">{{cite web | title=President Tsai unveils growth roadmap for southern Taiwan | website=Focus Taiwan | date=2019-12-14 | url=http://m.focustaiwan.tw/news/aipl/201912140014.aspx | access-date=2019-12-21}}</ref><ref name="Taipei Times 2019">{{cite web | title=2020 Elections: Tsai unveils 'great south' plan on development gap | website=Taipei Times | date=2019-12-15 | url=https://www.taipeitimes.com/News/taiwan/archives/2019/12/15/2003727587 | access-date=2019-12-21}}</ref> ==Nota== <references group="lower-alpha"/> ==Kereban sanding== {{reflist}} [[Kategori:Sungai ba Taiwan|Zhuoshui]] gihlin0xanfwof9915jm3pl9eykzvav