Wikipedia ibawiki https://iba.wikipedia.org/wiki/Lambar_Keterubah MediaWiki 1.47.0-wmf.12 first-letter Media Spesyel Randau Penggena Randau penggena Wikipedia Randau Wikipedia Fail Randau fail MediaWiki Randau MediaWiki Templat Randau templat Bantu Randau bantu Kategori Randau kategori TimedText TimedText talk Modul Randau modul Acara Perbincangan acara Gerempung Jesus 0 1403 19577 11298 2026-07-28T02:39:52Z Song GK 9 /* Penyanding */ 19577 wikitext text/x-wiki {{Infobox organization | name = Gerempung Jesus | native_name = {{Lang-la|Societas Jesu}} |native_name_lang= la | image = Ihs-logo.svg | image_size = 175px | caption = [[Christogram]]{{Pb}} | abbreviation = SJ | nickname = Jesuits | formation = {{Start date and age|df=yes|1540|09|27}}<ref name="www.catholic-hierarchy.org">{{Cite web|url=http://www.catholic-hierarchy.org/diocese/dqsj0.html|title=Society of Jesus (Institute of Consecrated Life - Men) [Catholic-Hierarchy]|website=www.catholic-hierarchy.org|access-date=15 October 2018|archive-date=23 January 2003|archive-url=https://web.archive.org/web/20030123060115/http://www.catholic-hierarchy.org/diocese/dqsj0.html|url-status=live}}</ref> | founders = {{Ubl|[[Saint Ignatius of Loyola]]|Saint [[Francis Xavier]]|Saint [[Peter Faber]]|[[Nicholas Bobadilla]]|[[Diego Laínez]]|[[Simão Rodrigues]]|[[Alfonso Salmeron]]}} | founding_location = {{Ubl|[[Paris]], France|formalised in [[Rome]]}} | type = Order of [[clerics regular]] of [[pontifical right]] (for men)<ref name="www.catholic-hierarchy.org"/> | headquarters = Generalate''':'''<br />[[Borgo Santo Spirito|Borgo S. Spirito]] 4, 00195 [[Prati]], Rome, Italy | coords = {{Coord|41|54|4.9|N|12|27|38.2|E|region:IT-RM_type:landmark|display=title,inline}} | region_served = Worldwide | num_members = 13,995 (2024)<ref name="www.catholic-hierarchy.org"/> | leader_title = Motto | leader_name = {{Lang-la|[[Ad Maiorem Dei Gloriam]]}}{{Pb}}English: ''For the Greater Glory of God'' | leader_title2 = [[Superior General of the Society of Jesus|Superior General]] | leader_name2 = Fr. [[Arturo Sosa]], SJ | leader_title3 = Patron saints | leader_name3 = {{Bulleted list|[[Saint Joseph]]|[[Blessed Virgin Mary]] (under the title [[Madonna della Strada]])}} | leader_title4 = Ministry | leader_name4 = Missionary, educational, literary works | main_organ = La Civiltà Cattolica | parent_organization = [[Catholic Church]] | website = {{URL|https://www.jesuits.global/}} }} '''Gerempung Jesus''' ({{Lang-la|Societas Iesu}}; pemandak: '''SJ'''), tau dikumbai '''Order Jesuit''' tauka '''Jesuit''' {{Lang-la|Iesuitae|links=no}}),<ref>{{Cite encyclopedia |title=Jesuit |url=https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/jesuit |encyclopedia=[[Cambridge Dictionary]] of English |publisher=[[Cambridge University Press]] |access-date=22 May 2021 |archive-date=3 May 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220503090818/https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/jesuit |url-status=live }}</ref> iya nya atur pengarap paderi tetap hak pontifikal ungkup lelaki dalam [[Gerija Katolik]] ti bepalan ba [[Rom]]. Iya ditumbuhka dalam taun 1540 ulih [[Ignatius ari Loyola]] enggau enam iku kaban iya, enggau pemendar ari [[Pope Paul III]]. Gerempung tu ngaul diri dalam pengawa nginjil enggau pengawa rasul ba 112 buah bansa. Jesuit gawa ba pengawa pelajar, pansik, enggau pengawa budaya. Jesuit mega ngatur retreat, menteri ba sepital enggau parish, melanja opis menteri sosial enggau kemanusiaan terus, sereta ngelakuka dialog ekumenikal. == Kereban sanding == {{Reflist}} obnnq0294y58c3tnruyy2awhdb8gksf Shish taouk 0 2047 19576 11187 2026-07-28T02:39:02Z Song GK 9 /* Penyanding */ 19576 wikitext text/x-wiki {{Infobox food | name = | image = Tavuk Şiş.jpg | image_size = | image_alt = | caption = Shish taouk | alternate_name = | type = | course = | country = | region = | national_cuisine = | creator = <!-- or | creators = --> | year = | mintime = | maxtime = | served = | main_ingredient = | minor_ingredient = | variations = | serving_size = 100 g | calories = | calories_ref = | protein = | fat = | carbohydrate = | glycemic_index = | similar_dish = | cookbook = | commons = | other = | no_recipes= false }} '''Shish taouk''' tauka '''shish tawook'''<ref name="Edelstein2010">{{Cite book|author=Sari Edelstein|title=Food, Cuisine, and Cultural Competency for Culinary, Hospitality, and Nutrition Professionals|url=https://books.google.com/books?id=Tl9Pcq25s8AC&pg=PA573|date=22 October 2010|publisher=Jones & Bartlett Publishers|isbn=978-1-4496-5968-4|pages=573–}}</ref> ({{Lang-ar|شيش طاووق}}; {{Lang-he|שישליק עוף|translit=}}; {{Lang-tr|tavuk şiş}}<ref name="Maxwell2010">{{Cite book|author=Virginia Maxwell|title=Istanbul|url=https://books.google.com/books?id=iBnjiaxjqFgC&pg=PA145|date=15 September 2010|publisher=Lonely Planet|isbn=978-1-74220-404-8|pages=145–}}</ref><ref name="Ozan2013">{{Cite book|author=Ozcan Ozan|title=The Sultan's Kitchen: A Turkish Cookbook|url=https://books.google.com/books?id=3QHQAgAAQBAJ&pg=PT179|date=13 December 2013|publisher=Tuttle Publishing|isbn=978-1-4629-0639-0|pages=179–}}</ref>) iya nya pemakai Ottoman shish kebab manuk perap tradisional ti udah nya nyadi sebagi ari pemakai Timur Tengah. Pemakai tu mayuh diempa ba Timur Tengah enggau Caucasus.<ref name="RossAkoury-Ross2009">{{Cite book|author1=Lisa M. Ross|author2=Lisa Akoury-Ross|title=New American Cuisine for Today's Family: Fresh Ideas to Prepare Healthy Mediterranean Meals in Under 30 Minutes|url=https://books.google.com/books?id=1dqQgVWV920C&pg=PT69|date=1 June 2009|publisher=SDP Publishing LLC|isbn=978-0-9824461-1-9|pages=69–}}</ref> Lauk ke sebaka ba pemakai Persia iya nya kabab jujeh tradisional. Iya mega bisi diberi ba rumah kebab ba mayuh bengkah mengeri di serata dunya.<ref name="HaddadSmith2002">{{Cite book|author1=Yvonne Yazbeck Haddad|author2=Jane I. Smith|title=Muslim Minorities in the West: Visible and Invisible|url=https://books.google.com/books?id=x03mFxZTv44C&pg=PA138|date=1 January 2002|publisher=Rowman Altamira|isbn=978-0-7591-0218-7|pages=138–}}</ref> ==Asal nama== Leka jaku ''shish'' dalam dialek jaku Arab Siria tauka ''şiş'' dalam jaku Turki mai reti "tusuk". Sekeda pakar netapka iya empu leka jaku pinjau Persia iya nya ''sikh'',{{Citation needed|date=April 2020}} lalu bisi orang bukai madahka iya datai ari pun jaku "sı" dalam jaku Turki lama ti mai reti "kerat".<ref>{{Cite web|url=http://nisanyansozluk.com/?k=%C5%9Fi%C5%9F1&lnk=1|title=şiş|access-date=4 November 2017}}</ref> Iya udah dikena dalam dialek [[Jaku Arab Mesir|Arab Mesir]], Arab-Lebanon enggau Arab Siria. ''Tavuk'' ({{IPA|tr|taˈvuk|pron}}) datai ari leka jaku Turkik lama ''takagu'' ti mai reti "manuk".<ref>{{Cite web|url=http://www.nisanyansozluk.com/?k=tavuk&x=0&y=0|title=tavuk|access-date=15 November 2014}}</ref> ==Chara nyedia== Pemakai tu digaga ari kiub manuk ti diperap, udah nya ditusuk lalu dipanggang. Perap ke suah dikena bepelasarka yogurt enggau ai limau tauka puree tomato, taja pan bisi variasyen bukai. ==Chara mantai== Pemakai tu diempa sekalika nyadi sandwich tauka ba piring enggau sayur, kekadang enggau [[asi]] tauka [[kentang guring]]. Versyen pemakai Turki tu suah agi dipantai enggau asi, [[yogurt]], salad timun enggau sayur panggang tusuk. Versyen Syria enggau Lebanon selalu iya dipantai enggau toum (sos pes bawang putih), hummus enggau tabbouleh. Versyen sandwich tu suah agi datai dalam roti rata tauka nyadi dürüm, lalu suah disempulang enggau salad, tomato, enggau lobak acar. ==Peda mega== * Ripih pemakai Timur Tengah * Ripih pemakai bepelasarka manuk * Ripih kebab * [[Falafel]] * [[Kafta]] ==Kereban sanding== {{Reflist}} bfujf5wng8o8vrsutovjsgh2cba86p8 Paris 0 6744 19580 19536 2026-07-28T03:04:46Z Song GK 9 19580 wikitext text/x-wiki {{infobox settlement | name = Paris | settlement_type = [[Communes of France|Commune]] and [[Departments of France|department]] | image_skyline = {{Photomontage |border=0 |size=275 |spacing=2 |color=none |photo1a=Seine and Eiffel Tower from Tour Saint Jacques 2013-08.JPG |photo2a=Arc Triomphe (square).jpg |photo2b=Notre Dame dalla Senna.jpg |photo3a=Louvre Museum Wikimedia Commons.jpg}} | image_caption = Nitihka aruh jam ari atas: pemandang langit Paris semak [[Sungai Seine]] enggau [[Menara Eiffel]], [[Notre-Dame de Paris]], [[Louvre]] enggau [[Piramid Louvre|piramid besai iya]], sereta [[Arc de Triomphe]] | image_flag = Flag of Paris with coat of arms.svg | flag_size = 95px | image_shield = Grandes_Armes_de_Paris.svg | shield_size = 95px | motto = {{lang|fr|[[Fluctuat nec mergitur]]}}<br /> {{smaller|"Tossed by the waves but never sunk"}} | coordinates = {{coord|48.8567|2.3508|type:city(2200000)_region:FR|format=dms|display=inline,title}} | pushpin_map = Peranchis | pushpin_map_caption = Endur ba Peranchis | pushpin_relief = 1 | subdivision_type = Menua | subdivision_name = [[Peranchis]] | subdivision_type1 = [[Kandang menua ba Peranchis|Kandang menua]] | subdivision_name1 = [[Île-de-France]] | subdivision_type2 = [[Departmen ba Peranchis|Departmen]] | subdivision_name2 = Paris | parts_type = Sub-bagi | parts = [[Arrondissements of Paris|20 arrondissements]] | leader_title = Ketuai mengeri | leader_name = [[Emmanuel Grégoire]] ([[Parti Sosialis (Peranchis)|PS]]) | unit_pref = Metric | area_total_km2 = 105.4 | population_total = 2,140,526 | population_footnotes = <ref name="INSEE-1893198">{{cite web|url=https://www.insee.fr/fr/statistiques/1893198|title=INSEE official estimated population by department and region as of 1 January 2019|date=22 January 2019|access-date=26 June 2019|archive-date=21 April 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170421215403/http://www.insee.fr/fr/statistiques/1893198|url-status=live}}</ref> | population_metro = 12,532,901 | population_metro_footnotes = <ref>{{Cite web|url=https://www.insee.fr/fr/statistiques/2011101?geo=AU2010-001|title=Dossier complet − Aire urbaine de Paris (001) &#124; Insee|website=www.insee.fr|access-date=2019-06-26|archive-date=2018-07-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20180724110512/http://www.insee.fr/fr/statistiques/2011101?geo=AU2010-001|url-status=live}}</ref> | population_as_of = January 1, 2019 (est) | population_density_km2 = auto | population_demonym = Parisian | timezone1 = [[Central European Time|CET]] | utc_offset1 = +1 | timezone1_DST = [[Central European Summer Time|CEST]] | utc_offset1_DST = +2 | postal_code_type = [[INSEE code|INSEE]]/postal code | postal_code = 75001–75020, 75116 | website = [https://www.paris.fr/ www.paris.fr] | official_name = }} '''Paris''' (diberi nama gela "''City of light''") nya indu menua [[Peranchis]], sereta nengeri ke pemadu besai ba Peranchis. Pemesai nengeri tu {{convert|105|km2|abbr=off}}, lalu urung 2.15 juta orang diatu dia. Enti kandang suburban iya disengkaum, penyampau tubuh orang ti diau ba Paris manggai 10.7 juta iku oranh. Nengeri tu pemadu nias mensia ba [[Serakup Eropah]], enggau penias 20.653 iku orang per kilometer persegi. ==Etimologi== [[Oppidum]] kelia ti bekaul enggau Paris keterubah kali disebut [[Julius Caesar]] maya tengan kurun ke-1 SM enggau nama ''Lutetia Parisiorum'' ('[[Lutetia]] enggi [[Parisii (Peranchis)|Parisii]]') lalu udah nya ditulis enggau nama ''Parision'' ba kurun ke-5 M, lalu udah nya nyadi ''Paris'' ba taun 1265.{{Sfn|Nègre|1990|p=155}}<ref name="Falileyev" /> Lebuh jeman Rom, mengeri tu dikelala enggau nama {{Lang|la|Lutetia}} dalam jaku Latin, ti dipelaba datai ari pun [[jaku-jaku Keltik|Keltik]] ''*lukot-'' ('chit'), tauka ari *''luto-'' ('paya').{{Sfn|Lambert|1994|p=38}}{{Sfn|Delamarre|2003|p=211}}<ref name="Falileyev" /> Nama ''Paris'' datai ari nama raban orang ke nguan kandang menua nya, [[Parisii (Peranchis)|Parisii]], seraban bansa [[Gaul]] ari [[budaya La Tène|Jeman Besi]] sereta [[kandang maya Rom]].{{Sfn|Delamarre|2003|p=247}} Reti nama ungkup raban bansa nya mengkang dipejurai. Nitihka [[Xavier Delamarre]], nama tu dipelaba datai ari pun jaku-jaku Keltik ''pario-'' ('kali').{{Sfn|Delamarre|2003|p=247}} [[Alfred Holder]] meretika nama nya enggau reti 'pengaga' tauka 'pengelima', nengah chara mandingka leka jaku nya enggau [[jaku Wales]] ''peryff'' ('tuan, pengelima'), kededua nya dipelaba datai ari tukuh jaku [[Proto-Keltik]] iya nya *''kwar-is-io''-.{{Sfn|Busse|2006|p=199}} Kelimpah ari nya, [[Pierre-Yves Lambert]] madahka leka jaku ''Parisii'' mai reti 'orang lembing', nengah chara nyambungka reti nya enggau leka [[jaku Ireland Lama]] ''carr'' ('lembing'), datai ari tukuh kelia *''kwar-sā''.<ref name="Falileyev">{{harvnb|Falileyev|2010}}, s.v. ''Parisii'' and ''Lutetia''.</ref> Dalam jaku Peranchis, orang ke nguan mengeri nya dikelala enggau nama ''Parisiens'' ({{IPA|fr|paʁizjɛ̃||Parisien2.ogg}}). Sida mega dikelala enggau nama ''Parigots'' ({{IPA|fr|paʁiɡo||Parigot.ogg}}) ti kasar agi.{{sfn|Dottin|2018|p=535}} ==Kereban sanding== {{reflist}} [[Kategori:Indu menua ba Eropah]] nyf3vsjpj2aubx7s3sza12jsnbvx4gt Louvre 0 6811 19578 2026-07-28T03:02:09Z Song GK 9 Digaga enggau chara nyalin lambar " [[:en:Special:Redirect/revision/1362298616|Louvre]] " 19578 wikitext text/x-wiki {{Kutak info muzium|name=Musée du Louvre|logo=|image=File:Louvre Museum Wikimedia Commons.jpg|caption=Muzium Louvre enggau piramid ba Cour Napoléon|former_name=|established={{Start date and age|1793|8|10|df=yes}}|dissolved=|location=Musée du Louvre, 75001, [[Paris]], Peranchis|type=[[Muzium seni]] enggau [[palan besejarah]]|collection_size=615,797 in 2019<ref name="rapport2019"/> (35,000 on display)<ref name=CollectionSize>{{Cite web|url=https://museums.eu/museum/details/702|title=Louvre Museum|website=museums.eu}}</ref>|visitors=9.0 juta (2025)<ref name="art-newspaper-2026" /> * Ba renggat ke-1 ba menua nya * Ba renggat ke-1 ba serata dunya|director=Christophe Leribault|curator=Marie-Laure de Rochebrune|website={{Official website}}}} '''Louvre''' ({{Langx|fr|Musée du Louvre}} {{AFA|fr|myze dy luvʁ||Fr-Musée du Louvre.oga}} ) iya nya [[muzium seni]] nasional di [[Paris]], Peranchis.<ref name="art-newspaper-2026">{{Cite web|last=Cheshire|first=Lee|last2=Goukassian|first2=Elena|date=March 31, 2026|title=The world's 100 most visited art museums in 2025: new venues a big hit with visitors|url=https://www.theartnewspaper.com/2026/03/31/exclusive-the-worlds-100-most-visited-museums-in-2025-new-museums-a-big-hit-with-visitors|access-date=2026-05-07|website=The Art Newspaper|archive-date=6 May 2026|archive-url=https://web.archive.org/web/20260506130740/https://www.theartnewspaper.com/2026/03/31/exclusive-the-worlds-100-most-visited-museums-in-2025-new-museums-a-big-hit-with-visitors|url-status=live}}</ref> Iya bepalan ba [[Rive Droite|Tebing Kanan]] [[Sungai Seine]] ba [[Arrondissement ke-1 Paris|arrondissement (pelilih menua) ke-1]] mengeri tu lalu endur sekeda asil [[Seni Eropah|seni Barat]] ke pemadu kanonik, nyengkaum ''[[Mona Lisa]]'', ''[[Venus de Milo]]'', enggau ''[[Winged Victory of Samothrace|Winged Victory]]''. Muzium tu bepalan ba ba [[Istana Louvre]], asal iya digaga ba ujung kurun ke-12 ngagai ke-13 di baruh pegai [[Philippe II ari Peranchis|Raja Philip II]]. Teda kubu [[Istana Louvre Jeman Tengah|Louvre Jeman Tengah]] bisi dipeda ba bilik baruh muzium nya. Ketegal pengerembai mengeri, kubu nya pengujung iya lenyau guna kena pengetan menua, lalu dalam taun 1546 [[François I ari Peranchis|Raja François I]] nukar iya nyadi palan pengentap pendiau keterubah raja Peranchis.<ref>{{Cite web|title=Louvre Museum|url=https://www.britannica.com/topic/Louvre-Museum|website=Inexhibit|access-date=15 October 2016|archive-date=19 November 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181119223404/https://www.britannica.com/topic/Louvre-Museum|url-status=live}}</ref> Begunan nya digaga baru sereta ditambah mayuh kali ngambika nyadi Istana Louvre ke diatu. Dalam taun 1682, [[Louis XIV ari Peranchis|Raja Louis XIV]] milih [[Istana Versailles]] ungkup ruang bilik iya, ninggalka Louvre kelebih agi nyadi palan endur mandangka koleksyen diraja, nyengkaum, ari taun 1692, koleksyen ukir Gerika enggau Rom kelia.<ref>{{Cite web|title=Louvre Website – Chateau to Museum, 1672 and 1692|url=http://www.louvre.fr/llv/musee/detail_repere.jsp?CONTENT%3C%3Ecnt_id=10134198673226981&CURRENT_LLV_PERIODE%3C%3Ecnt_id=10134198673226961&CURRENT_LLV_CHRONOLOGIE%3C%3Ecnt_id=10134198673226610&CURRENT_LLV_REPERE%3C%3Ecnt_id=10134198673226981&FOLDER%3C%3Efolder_id=9852723696500938&bmLocale=en&leftPosition=-300|publisher=Louvre.fr|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110615182627/http://www.louvre.fr/llv/musee/detail_repere.jsp?CONTENT%3C%3Ecnt_id=10134198673226981&CURRENT_LLV_PERIODE%3C%3Ecnt_id=10134198673226961&CURRENT_LLV_CHRONOLOGIE%3C%3Ecnt_id=10134198673226610&CURRENT_LLV_REPERE%3C%3Ecnt_id=10134198673226981&FOLDER%3C%3Efolder_id=9852723696500938&bmLocale=en&leftPosition=-300|archive-date=15 June 2011|access-date=21 August 2011}}</ref> Dalam taun 1692, begunan nya diuan {{Lang|fr|[[Académie des Inscriptions et Belles-Lettres]]}} enggau ''[[Académie royale de peinture et de sculpture]]'', ti dalam taun 1699 ngatur keterubah ari siri salon. Akademi nya mengkang ba Louvre pengelama 100 taun.<ref>{{Cite web|title=Louvre Website – Chateau to Museum 1692|url=http://www.louvre.fr/llv/musee/detail_repere.jsp?CONTENT%3C%3Ecnt_id=10134198673226982&CURRENT_LLV_PERIODE%3C%3Ecnt_id=10134198673226961&CURRENT_LLV_CHRONOLOGIE%3C%3Ecnt_id=10134198673226610&CURRENT_LLV_REPERE%3C%3Ecnt_id=10134198673226982&FOLDER%3C%3Efolder_id=9852723696500938&bmLocale=en&leftPosition=-300|publisher=Louvre.fr|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110615182640/http://www.louvre.fr/llv/musee/detail_repere.jsp?CONTENT%3C%3Ecnt_id=10134198673226982&CURRENT_LLV_PERIODE%3C%3Ecnt_id=10134198673226961&CURRENT_LLV_CHRONOLOGIE%3C%3Ecnt_id=10134198673226610&CURRENT_LLV_REPERE%3C%3Ecnt_id=10134198673226982&FOLDER%3C%3Efolder_id=9852723696500938&bmLocale=en&leftPosition=-300|archive-date=15 June 2011|access-date=21 August 2011}}</ref> Maya [[Revolusyen Peranchis]], Aum Besai Menua ngaga pemutus ngambika Louvre nyadi muzium endur mandangka asil menua nya. Istana enggau palan pemandang nya ditambah ba kurun ke-19 lalu sekali agi ba kurun ke-20. Muzium tu dibuka kena 10 Ogos 1793 enggau pengawa pemandang 537 lukis, majoriti asil nya reta tengkira diraja enggau gerija ti dirampas. Ketegal penanggul struktur begunan nya, muzium nya ditutup ari taun 1796 nyentuk ngagai taun 1801. Koleksyen nya ditambahka ari baruh pegai [[Napoleon]], pengudah [[Pengerumpak asil seni baruh Napoleon|Napoleon ngerumpak seni]] di Eropah, Ejip, enggau Siria, lalu muzium nya diberi nama baru ''Musée Napoléon'', tang pengudah Napoleon ngelengka ke kuasa, mayuh asil ke dirampas bala soldadu iya dipulaika ngagai orang ke asal ngempu iya. Koleksyen tu ditambahka agi maya perintah [[Louis XVIII ari Peranchis|Raja Louis XVIII]] enggau [[Charles X ari Peranchis|Raja Charles X]], lalu maya [[Empayar Perancis Kedua]] muzium tu bulih 20,000 singkap. Pemegai udah mansang nengah pemeri enggau waris kenyau ari maya [[Republik Ketiga Peranchis|Republik Ketiga]]. Koleksyen tu dibagi ngagai lapan bengkah bagi: Utai Antik Ejip; Utai Antik Timur Semak; Utai Antik Gerika, Etruska enggau Rom; Seni Islam enggau; Ukir enggau; Seni Iyas enggau ; Utai Lukis enggau; Chelak. Muzium Louvre ngundan kira-kira 500,000 iti objek<ref name="Numberobjects">{{cite web|url=https://mini-site.louvre.fr/trimestriel/2023/RA_2022/files/assets/common/downloads/publication.pdf|title=Rapport d'activité 2022|website=Louvre|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231215162405/https://mini-site.louvre.fr/trimestriel/2023/RA_2022/files/assets/common/downloads/publication.pdf|archive-date=15 December 2023}}</ref> enggau mandangka 35,000 pengawa seni ba lapan opis kuratorial enggau lebih {{convert|60600|m2|sqft|abbr=on}} diungkupka ngagai koleksyen meruan. Louvre bisi mantaika ukir, objets d’art, lukis, enggau utai ke ditemu arkeologi. Ba sebarang maya, kira-kira 38,000 iku objek ari prasejarah nyentuk ngagai kurun ke-21 benung dipandangka ba pemesai {{Convert|72,735|m2|sqft|abbr=on}}, nyadika iya muzium ti pemadu besai di dunya. Iya nerima 9.0 juta iku temuai ba taun 2025.<ref>france.info.fr</ref> Iya dipadu nyadi muzium seni ke pemadu mayuh dilawa, sereta muzium ke pemadu mayuh dilawa ari sebarang kategori. == Rujukan == {{Reflist}} == Kereban sanding == {{Commons}} * {{Official website}} * [https://collections.louvre.fr/en/ Digital Collection] * [http://www.stockholm360.net/list.php?id=louvre Louvre's 360x180 degree panorama virtual tour] * [https://www.theparisianguide.com/s/louvre-museum/ Louvre Museum - The Parisian Guide] * [https://www.louvre.fr/en/online-tours Louvre virtual tours] {{Louvre Museum}}{{Authority control}} [[Kategori:Lambar ti nyengkaum sebut dirikut]] [[Kategori:Artikel ti ngundan teks jaku Peranchis]] 8rukb3pxabjgn60tschlt1um3gw2op7 19579 19578 2026-07-28T03:02:44Z Song GK 9 19579 wikitext text/x-wiki {{Kutak info muzium|name=Musée du Louvre|logo=|image=File:Louvre Museum Wikimedia Commons.jpg|caption=Muzium Louvre enggau piramid ba Cour Napoléon|former_name=|established={{Start date and age|1793|8|10|df=yes}}|dissolved=|location=Musée du Louvre, 75001, [[Paris]], Peranchis|type=[[Muzium seni]] enggau [[palan besejarah]]|collection_size=615,797 in 2019<ref name="rapport2019"/> (35,000 on display)<ref name=CollectionSize>{{Cite web|url=https://museums.eu/museum/details/702|title=Louvre Museum|website=museums.eu}}</ref>|visitors=9.0 juta (2025)<ref name="art-newspaper-2026" /> * Ba renggat ke-1 ba menua nya * Ba renggat ke-1 ba serata dunya|director=Christophe Leribault|curator=Marie-Laure de Rochebrune|website={{Official website}}}} '''Louvre''' ({{Langx|fr|Musée du Louvre}} {{AFA|fr|myze dy luvʁ||Fr-Musée du Louvre.oga}} ) iya nya [[muzium seni]] nasional di [[Paris]], Peranchis.<ref name="art-newspaper-2026">{{Cite web|last=Cheshire|first=Lee|last2=Goukassian|first2=Elena|date=March 31, 2026|title=The world's 100 most visited art museums in 2025: new venues a big hit with visitors|url=https://www.theartnewspaper.com/2026/03/31/exclusive-the-worlds-100-most-visited-museums-in-2025-new-museums-a-big-hit-with-visitors|access-date=2026-05-07|website=The Art Newspaper|archive-date=6 May 2026|archive-url=https://web.archive.org/web/20260506130740/https://www.theartnewspaper.com/2026/03/31/exclusive-the-worlds-100-most-visited-museums-in-2025-new-museums-a-big-hit-with-visitors|url-status=live}}</ref> Iya bepalan ba [[Rive Droite|Tebing Kanan]] [[Sungai Seine]] ba [[Arrondissement ke-1 Paris|arrondissement (pelilih menua) ke-1]] mengeri tu lalu endur sekeda asil [[Seni Eropah|seni Barat]] ke pemadu kanonik, nyengkaum ''[[Mona Lisa]]'', ''[[Venus de Milo]]'', enggau ''[[Winged Victory of Samothrace|Winged Victory]]''. Muzium tu bepalan ba ba [[Istana Louvre]], asal iya digaga ba ujung kurun ke-12 ngagai ke-13 di baruh pegai [[Philippe II ari Peranchis|Raja Philip II]]. Teda kubu [[Istana Louvre Jeman Tengah|Louvre Jeman Tengah]] bisi dipeda ba bilik baruh muzium nya. Ketegal pengerembai mengeri, kubu nya pengujung iya lenyau guna kena pengetan menua, lalu dalam taun 1546 [[François I ari Peranchis|Raja François I]] nukar iya nyadi palan pengentap pendiau keterubah raja Peranchis.<ref>{{Cite web|title=Louvre Museum|url=https://www.britannica.com/topic/Louvre-Museum|website=Inexhibit|access-date=15 October 2016|archive-date=19 November 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181119223404/https://www.britannica.com/topic/Louvre-Museum|url-status=live}}</ref> Begunan nya digaga baru sereta ditambah mayuh kali ngambika nyadi Istana Louvre ke diatu. Dalam taun 1682, [[Louis XIV ari Peranchis|Raja Louis XIV]] milih [[Istana Versailles]] ungkup ruang bilik iya, ninggalka Louvre kelebih agi nyadi palan endur mandangka koleksyen diraja, nyengkaum, ari taun 1692, koleksyen ukir Gerika enggau Rom kelia.<ref>{{Cite web|title=Louvre Website – Chateau to Museum, 1672 and 1692|url=http://www.louvre.fr/llv/musee/detail_repere.jsp?CONTENT%3C%3Ecnt_id=10134198673226981&CURRENT_LLV_PERIODE%3C%3Ecnt_id=10134198673226961&CURRENT_LLV_CHRONOLOGIE%3C%3Ecnt_id=10134198673226610&CURRENT_LLV_REPERE%3C%3Ecnt_id=10134198673226981&FOLDER%3C%3Efolder_id=9852723696500938&bmLocale=en&leftPosition=-300|publisher=Louvre.fr|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110615182627/http://www.louvre.fr/llv/musee/detail_repere.jsp?CONTENT%3C%3Ecnt_id=10134198673226981&CURRENT_LLV_PERIODE%3C%3Ecnt_id=10134198673226961&CURRENT_LLV_CHRONOLOGIE%3C%3Ecnt_id=10134198673226610&CURRENT_LLV_REPERE%3C%3Ecnt_id=10134198673226981&FOLDER%3C%3Efolder_id=9852723696500938&bmLocale=en&leftPosition=-300|archive-date=15 June 2011|access-date=21 August 2011}}</ref> Dalam taun 1692, begunan nya diuan {{Lang|fr|[[Académie des Inscriptions et Belles-Lettres]]}} enggau ''[[Académie royale de peinture et de sculpture]]'', ti dalam taun 1699 ngatur keterubah ari siri salon. Akademi nya mengkang ba Louvre pengelama 100 taun.<ref>{{Cite web|title=Louvre Website – Chateau to Museum 1692|url=http://www.louvre.fr/llv/musee/detail_repere.jsp?CONTENT%3C%3Ecnt_id=10134198673226982&CURRENT_LLV_PERIODE%3C%3Ecnt_id=10134198673226961&CURRENT_LLV_CHRONOLOGIE%3C%3Ecnt_id=10134198673226610&CURRENT_LLV_REPERE%3C%3Ecnt_id=10134198673226982&FOLDER%3C%3Efolder_id=9852723696500938&bmLocale=en&leftPosition=-300|publisher=Louvre.fr|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110615182640/http://www.louvre.fr/llv/musee/detail_repere.jsp?CONTENT%3C%3Ecnt_id=10134198673226982&CURRENT_LLV_PERIODE%3C%3Ecnt_id=10134198673226961&CURRENT_LLV_CHRONOLOGIE%3C%3Ecnt_id=10134198673226610&CURRENT_LLV_REPERE%3C%3Ecnt_id=10134198673226982&FOLDER%3C%3Efolder_id=9852723696500938&bmLocale=en&leftPosition=-300|archive-date=15 June 2011|access-date=21 August 2011}}</ref> Maya [[Revolusyen Peranchis]], Aum Besai Menua ngaga pemutus ngambika Louvre nyadi muzium endur mandangka asil menua nya. Istana enggau palan pemandang nya ditambah ba kurun ke-19 lalu sekali agi ba kurun ke-20. Muzium tu dibuka kena 10 Ogos 1793 enggau pengawa pemandang 537 lukis, majoriti asil nya reta tengkira diraja enggau gerija ti dirampas. Ketegal penanggul struktur begunan nya, muzium nya ditutup ari taun 1796 nyentuk ngagai taun 1801. Koleksyen nya ditambahka ari baruh pegai [[Napoleon]], pengudah [[Pengerumpak asil seni baruh Napoleon|Napoleon ngerumpak seni]] di Eropah, Ejip, enggau Siria, lalu muzium nya diberi nama baru ''Musée Napoléon'', tang pengudah Napoleon ngelengka ke kuasa, mayuh asil ke dirampas bala soldadu iya dipulaika ngagai orang ke asal ngempu iya. Koleksyen tu ditambahka agi maya perintah [[Louis XVIII ari Peranchis|Raja Louis XVIII]] enggau [[Charles X ari Peranchis|Raja Charles X]], lalu maya [[Empayar Perancis Kedua]] muzium tu bulih 20,000 singkap. Pemegai udah mansang nengah pemeri enggau waris kenyau ari maya [[Republik Ketiga Peranchis|Republik Ketiga]]. Koleksyen tu dibagi ngagai lapan bengkah bagi: Utai Antik Ejip; Utai Antik Timur Semak; Utai Antik Gerika, Etruska enggau Rom; Seni Islam enggau; Ukir enggau; Seni Iyas enggau ; Utai Lukis enggau; Chelak. Muzium Louvre ngundan kira-kira 500,000 iti objek<ref name="Numberobjects">{{cite web|url=https://mini-site.louvre.fr/trimestriel/2023/RA_2022/files/assets/common/downloads/publication.pdf|title=Rapport d'activité 2022|website=Louvre|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20231215162405/https://mini-site.louvre.fr/trimestriel/2023/RA_2022/files/assets/common/downloads/publication.pdf|archive-date=15 December 2023}}</ref> enggau mandangka 35,000 pengawa seni ba lapan opis kuratorial enggau lebih {{convert|60600|m2|sqft|abbr=on}} diungkupka ngagai koleksyen meruan. Louvre bisi mantaika ukir, objets d’art, lukis, enggau utai ke ditemu arkeologi. Ba sebarang maya, kira-kira 38,000 iku objek ari prasejarah nyentuk ngagai kurun ke-21 benung dipandangka ba pemesai {{Convert|72,735|m2|sqft|abbr=on}}, nyadika iya muzium ti pemadu besai di dunya. Iya nerima 9.0 juta iku temuai ba taun 2025.<ref>france.info.fr</ref> Iya dipadu nyadi muzium seni ke pemadu mayuh dilawa, sereta muzium ke pemadu mayuh dilawa ari sebarang kategori. == Kereban sanding == {{Reflist}} == Laman web ke bukai == {{Commons}} * {{Official website}} * [https://collections.louvre.fr/en/ Digital Collection] * [http://www.stockholm360.net/list.php?id=louvre Louvre's 360x180 degree panorama virtual tour] * [https://www.theparisianguide.com/s/louvre-museum/ Louvre Museum - The Parisian Guide] * [https://www.louvre.fr/en/online-tours Louvre virtual tours] {{Authority control}} [[Kategori:Lambar ti nyengkaum sebut dirikut]] [[Kategori:Artikel ti ngundan teks jaku Peranchis]] 5e4jqe6jq1ew3wrf83m4w2tlgjhn9cg